<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284263</hangar_id>
 <dok_id>GK03100</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>100</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:100</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>100</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1997-04-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:58:37</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03100/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK03100</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK03100</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:100&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1996/97:100&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 april 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om betalning av skatter och avgifter,&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Lagen, som ersätter uppbördslagen (1953:272) och&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt&lt;br&gt;förfarandebestämmelsema i mervärdesskattelagen (1994:200), innehåller&lt;br&gt;ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos skattemyndigheten skall det finnas ett skattekonto för varje skatt-&lt;br&gt;eller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar&lt;br&gt;skall registreras på kontot. Främst gäller det F-skatt, innehållen A-skatt,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Bokföringen på kontot skall göras&lt;br&gt;så att kontoställningen kan följas kontinuerligt genom exempelvis kontout-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla uppgifter som den skattskyldige är skyldig att lämna skall redovisas&lt;br&gt;i en enda handling - en skattedeklaration. Den skall lämnas en gång varje&lt;br&gt;månad av den som är arbetsgivare eller registrerad för mervärdesskatt. När&lt;br&gt;i månaden deklarationen skall lämnas beror på om mervärdesskatt skall&lt;br&gt;redovisas och i så fall även på storleken av beskattningsunderlagen till&lt;br&gt;mervärdesskatt. För löntagare förändras inte deklarationsförfarandet. De-&lt;br&gt;klarationer, även självdeklarationer, föreslås efter särskilt medgivande få&lt;br&gt;lämnas i form av ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas två förfallodagar varje månad. Skatter och avgifter som&lt;br&gt;påförs genom särskilda beskattningsbeslut skall förfalla till betalning på&lt;br&gt;den förfallodag som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar&lt;br&gt;efter beslutsdagen. Underskott som uppkommer vid avstämningen mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminär och slutlig skatt skall dock förfalla till betalning på den förfallo-&lt;br&gt;dag som inträffar efter en betalningsfrist om 90 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfallodagens innebörd ändras. Skatter och avgifter skall ha bokförts&lt;br&gt;på skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar och andra belopp som skall räknas kontohavaren tillgodo&lt;br&gt;skall bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och av-&lt;br&gt;gifter på skattekontot. Om det finns en skatte- eller avgiftsskuld och det&lt;br&gt;behöver anges vilken skatt eller avgift som är betald eller obetald, skall&lt;br&gt;skulden fördelas proportionellt mellan de skatter som påförts under den&lt;br&gt;period som är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje månad som det har förekommit en transaktion skall skattekontot&lt;br&gt;stämmas av. Samtliga konton skall stämmas av minst en gång per år. Om&lt;br&gt;det vid avstämningen uppkommer ett underskott innefattar kontoutdraget&lt;br&gt;en betalningsuppmaning. Efter betalningsuppmaningen lämnas fortlöpande&lt;br&gt;obetalda fordringar för indrivning. Mindre underskott på ett skattekonto&lt;br&gt;under viss tid skall dock kunna godtas utan att indrivning aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överskott på ett skattekonto skall som huvudregel vara tillgängligt&lt;br&gt;för kontohavaren. Efter nödvändig kontroll skall en återbetalning kunna&lt;br&gt;göras när som helst under månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enhetligt ränteinstitut skall i huvudsak ersätta anståndsräntan, respit-&lt;br&gt;räntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan, kvarskatteavgiften och dröjsmåls-&lt;br&gt;avgiften. På underskott eller överskott på ett skattekonto skall i stället&lt;br&gt;kostnads- respektive intäktsränta räknas löpande. Räntorna knyts till en&lt;br&gt;basränta som följer det allmänna ränteläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarnas medverkan i uppbörden av kvarstående skatt tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av betalning av tilläggspensionsavgift som betalas i form&lt;br&gt;av egenavgift ändras. Avgiften jämställs med övriga skatte- och avgiftsbe-&lt;br&gt;talningar. Om endast en viss andel av samtliga skatter och avgifter har&lt;br&gt;betalats, skall tilläggspensionsavgift anses ha betalats i proportion till av-&lt;br&gt;giftens andel av de sammanlagda skatte- och avgiftsdebiteringama för&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal förslag lämnas som syftar till att förbättra överensstämmelsen&lt;br&gt;mellan den preliminära och slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som betalar F-skatt utökas skyldigheten att lämna preliminär&lt;br&gt;självdeklaration. Deklaration skall lämnas om den skattskyldige fått känne-&lt;br&gt;dom om att den slutliga skatten kommer att bli högre än den preliminära&lt;br&gt;skatten med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldi-&lt;br&gt;ges förhållanden. Dessutom förlängs tiden för debitering av preliminär&lt;br&gt;skatt. Samtidigt föreslås en lättnad för säsongsföretag. F-skattebetalningar&lt;br&gt;för dessa företag skall kunna begränsas enbart till den period som verksam-&lt;br&gt;heten pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten föreslås också få en generell rätt att dels förelägga&lt;br&gt;en deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration eller annan&lt;br&gt;handling, dels göra revision för att kontrollera att deklarations- och upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen om F-skattebevis skärps något. En F-skattsedel för en som&lt;br&gt;är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag skall kunna återkallas även om myndigheten av någon anled-&lt;br&gt;ning, t.ex. i en konkurssituation, inte har återkallat företagets eller bolagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattsedel. En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt han-&lt;br&gt;delsbolag skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget eller&lt;br&gt;bolaget har handlat på ett sådant sätt att F-skattsedel inte får utfärdas för&lt;br&gt;företagsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med betalning av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter&lt;br&gt;på grund av sociala skäl och andra liknande förhållanden skall kunna ges&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga skäl. Anståndsmöjligheten skall omfatta alla&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;vid anstånd i samband med skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell och enhetlig betalningsskyldighet skall gälla för den som är&lt;br&gt;skyldig att redovisa och betala in sådana skatter och avgifter som ingår i&lt;br&gt;skattekontosystemet. Betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter&lt;br&gt;för den som företräder ett rättssubjekt som är juridisk person görs också&lt;br&gt;generell och enhetlig. Den utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter&lt;br&gt;som ingår i skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Området för skattetillägg utvidgas till att gälla för arbetsgivare som inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvaret för underlåtenhet att betala in innehållen skatt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatte- eller avgiftsfordran som lett till ett underskott på ett skatte-&lt;br&gt;konto skall preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då ett&lt;br&gt;belopp motsvarande underskottet lämnades för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också förslag som syftar till att reglerna för&lt;br&gt;skattekontroll, främst revisionsreglema, skall bli effektivare. Revisioner&lt;br&gt;skall få ske för löpande period och hos tredjeman. Om det är av betydelse&lt;br&gt;för en revision med kassakontroll, lagerinventering eller vissa liknande&lt;br&gt;fysiska kontroller skall den reviderade kunna underrättas om revisions-&lt;br&gt;beslutet först i samband med att revisionen verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet, liksom merparten av övriga förslag, föreslås sättas&lt;br&gt;i kraft vid årsskiftet 1997/98. Vissa ändringar, bl.a. i fråga om de nya reg-&lt;br&gt;lerna för skattekontroll, skall dock gälla redan från den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Del 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.......................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext......................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till skattebetalningslag ................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om dröjsmålsavgift ............. 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring........................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:69)................................. 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:206) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;felparkeringsavgift.......................... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1977:792)........................... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1981:774)................................ 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preskription av skattefordringar m.m............ 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.......... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1231) om&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...................................... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324)................................ 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter........... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ...... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt for utomlands bosatta ................... 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.fl...................................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1341) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt för utomlands bosattaartisterm.fi.......... 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indrivning av statliga fordringar m.m............ 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1346) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m....................... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)................................ 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfaran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det...................................... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1347) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåt-&lt;br&gt;gärder i beskattningsförfarandet ............... 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i tullagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1550)............................... 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) ........................... 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370) ...... 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt...................... 175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt ......................... 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1951:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss lindring i skattskyldigheten för den som icke&lt;br&gt;tillhör svenska kyrkan ....................... 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1951:763) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst ..... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring.......... 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1337) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring........................ 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m....... 182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.33 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624)................................ 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.34 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna förvaltningsdomstolar................ 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.35 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånsberättigade skattefordringar m.m......... 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.36 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349)................................ 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.37 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)............................... 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.38 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160)............................... 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.39 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxerings-&lt;br&gt;lagen (1979:1152) ......................... 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.40 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)................................ 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.41 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343)................................ 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.42 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1344) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i skatteregisterlagen (1980:343)......... 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.43 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag............. 204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.44 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.............................. 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.45 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:673)................................ 211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.46 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter........ 212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.47 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig fastighetsskatt........................ 213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.48 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avräkning av utländsk skatt................... 214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.49 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)................................. 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.50 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617)................................ 217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.51 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar ...................... 219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.52 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327)................................ 221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.53 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TV-avgift................................. 222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.54 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:529)................................ 223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.55 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd för anställning på fartyg............... 224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.56 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel............. 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.57 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.......... 226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.58 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedsättning av socialavgifter.................. 227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.59 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader ......... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.60 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntefördelning vid beskattning................ 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.61 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;expansionsmedel........................... 230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.62 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilt försvar .............................. 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.63 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter....................... 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.64 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554)............................... 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.65 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar....... &amp;nbsp;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.66 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1231) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid&lt;br&gt;1997-2001 års taxeringar .................... 235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.67 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1334) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter........................ 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.68 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1348) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid åter-&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter ............... 239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning........................ 241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning och betalning av skatter och avgifter enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande ordning............................... 246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsreglering........................ 246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppbörd av direkt skatt...................... 247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivares skyldigheter ................... 250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppbörd av mervärdesskatt................... 253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattemyndighetens funktion i uppbördsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;farandet.................................. 253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räntor och avgifter ......................... 255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktioner................................ 255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en reform ............................. 256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny reglering - en skattebetalningslag.............. 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den lagtekniska lösningen.................... 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Allmänt.............................. 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 En sammanslagning av förfarandebestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melsema till en ny uppbördslag ........... 259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 Normgivningsfrågor.................... 260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminologiska frågor....................... 263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett nytt system för redovisning och betalning av skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avgifter - ett skattekontosystem ................. 265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordnade och enhetliga rutiner.............. 265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvuddragen i ett skattekontosystem ........... 269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningsområdet för ett system med skattekonton . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatte- och avgiftsbetalningar i skattekonto-&lt;br&gt;systemet .................................. 271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatte- och avgiftssubjekt i skattekontosystemet ... 278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidpunkter för betalning av skatter och avgifter....... 279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förfallodagens innebörd - inbetalningsdag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsdag ............................. 279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En eller flera förfallodagar i månaden........... 286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av förfallodagar......................... 288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsfrist mellan beslutsdag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfallodag................................ 296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Debitering på skattekontot......................... 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning............................... 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1.1 Redovisningsuppgifter ................. 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1.2 Redovisningstidpunkter ................ 302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Debitering av skatter och avgifter under året...... 305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den slutliga skatten i skattekontosystemet........ 306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditering på skattekontot........................ 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krediteringsprincip......................... 307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Likafördelningsmetoden ..................... 309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kreditering av preliminär skatt ................ 313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avstämning av skattekontot........................ 316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Månadsavstämning ......................... 316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.1 Allmänna riktlinjer ................... 316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.2 Överskott på kontot ................... 317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1.3 Underskott på kontot .................. 325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Årlig avstämning........................... 326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsuppmaning ....................... 328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beloppsgränser i skattekontosystemet........... 330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränta&amp;nbsp;i skattekontosystemet........................ 332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principerna för ränteberäkningen .............. 332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Intäkts-och kostnadsränta.................... 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befrielse från ränta ......................... 345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlämnande för indrivning, m.m.................. 347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indrivningsuppdrag och återredovisning......... 347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beloppsgränser för överlämnande för indrivning .. 350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningar till kronofogdemyndigheten......... 352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av ränta.......................... 354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa andra indrivningsfrågor................. 355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.1 Exekutionstitel ....................... 355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.2 Obeståndsrekvisitet vid konkursansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m................................ 355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5.3 Företrädesrätten vid utmätning av lön ..... 358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Obetald slutlig skatt .............................. 358 &amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgivarnas medverkan i fråga om slutlig&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt..................................... 358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förenklat löneexekutivt förfarande............. 362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalning av pensionsavgifter ...................... 364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Likafördelningsmetoden vid betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsavgift............................. 364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avstämning för beräkning av tilläggspensions-&lt;br&gt;avgift .................................... 366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av pensionspoäng och tilläggspension .. 369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Preskription av fordringar på skatter och avgifter..... 373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning ......................... 373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indrivningspreskription i skattekontosystemet..... 375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av uppgifter om skatte-och avgiftsbetalningar .&amp;nbsp;&amp;nbsp;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisnings- och statistikuppgifter i&amp;nbsp;dag........ 376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisnings- och statistikuppgifter i&amp;nbsp;framtiden . .. 378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsbudgeten.............................. 383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överensstämmelsen mellan preliminär och slutlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt ......................................... 385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalning av preliminär skatt enligt nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning .................................. 385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1.1 Beräkning av preliminär A-skatt.......... 385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1.2 Beräkning av preliminär F-skatt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild A-skatt....................... 388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.1.3 Ändrad beräkning av preliminär skatt...... 389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag.................... 390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2.1 Ändrade regler för beräkning av A-skatt ... 390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2.2 Oförändrade regler för beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt ............................. 397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2.3 Ändrade regler för beräkning av F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och särskild A-skatt ................... 401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2.4 Oförändrade regler för beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt ............. 408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2.5 Uttag av preliminär skatt med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt........................ 409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2.6 Skattemyndigheternas arbete ............ 410&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19.2.7 Omprövning jämfört med jämkning....... 411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteuträkning och debitering av slutlig skatt........ 412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Löpande uträkning och debitering av slutlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt..................................... 412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överskott vid den årliga avstämningen.......... 414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglerna om F-skattebevis......................... 415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återkallelse av F-skattsedel................... 415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Semesterkassor ............................ 417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anstånd med betalning av skatter och avgifter ........ 418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anstånd vid omprövning eller överklagande ..... 418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anstånd på grund av sociala skäl och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liknande förhållanden ....................... 420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anstånd vid tjänstgöring enligt lagen (1994:1809)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om totalförsvarsplikt........................ 424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anstånd vid vissa avyttringar.................. 425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsskyldighet för skatter och avgifter.......... 428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning................................. 428&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skönsbeskattning enligt schablon m.m.......... 429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsskyldighet för en juridisk persons&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företrädare m.m............................ 433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3.1 Nuvarande bestämmelser............... 433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3.2 En generell och enhetlig betalningsskyldig-&lt;br&gt;het för företrädare..................... 437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3.3 Förutsättningarna för en företrädares betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet ....................... 440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3.4 Betalningsskyldighet för make enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 b § uppbördslagen.................. 445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3.5 Beslutsordning ....................... 446&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.3.6 Konkursgäldenärens talerätt............. 449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktioner i samband med redovisning och betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter och avgifter............................... 449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffrättsliga sanktioner..................... 449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Administrativa sanktioner.................... 451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.2.1 Förseningsavgift...................... 451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24.2.2 Skattetillägg......................... 453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dödsbos ansvar för skatt .......................... 455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar för skatt som påförts&amp;nbsp;avliden person eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsbo efter honom......................... 455&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebefrielse för dödsbo.................... 456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elektroniskt uppgiftslämnande ..................... 457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elektroniskt uppgiftslämnande&amp;nbsp;i dag............ 457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Elektroniska deklarationer.................... 459&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkommande handling....................... 461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Översyn av reglerna för skattekontroll............... 463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande bestämmelser..................... 463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av effektivare regler för skattekontrollen .. 470&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Revisionsreglema .......................... 472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3.1 Tredjemansrevision ................... 472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3.2 Revision av löpande period ............. 477&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3.3 Underrättelse om revision............... 481&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3.4 Återlämnande av handlingar vid konkurs ... 484&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.3.5 Befogenhet att ta varuprov och prova&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;apparatur............................ 485&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreläggandebestämmelsema ................. 486&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.4.1 Föreläggande om uppgift om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande beskattningsåret................ 486&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.4.2 TredjemansfÖreläggande ............... 487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll enligt tullagen...................... 488&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tvångsåtgärderna .......................... 492&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantagande av handlingar och uppgifter....... 497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;ADB-granskning av personuppgifter............ 498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsfrågor................. 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattekontosystemet ........................ 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga forslag ............................. 505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser och genomförande ................... 506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Administrativa konsekvenser.................. 506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.1.1 Konsekvenser for skatteförvaltningen ..... 506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.1.2 Konsekvenser for exekutionsväsendet ..... 508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.1.3 Konsekvenser för de skatt- och avgifts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldiga ............................ 508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter ........................ 509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.2.1 Effekter for skatteförvaltningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exekutionsväsendet.................... 509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.2.2 Statsfinansiella effekter ................ 510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.2.3 Effekter for de skatt- och avgiftsskyldiga ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandet ............................ 512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.3.1 Pågående arbete ...................... 512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.3.2 Informationsinsatser................... 513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29.3.3 Genomförandekostnader................ 513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................... 515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till skattebetalningslag............... 515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om dröjsmålsavgift............ 642&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring........................ 643&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:69)................................. 645&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:206)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om felparkeringsavgift....................... 646&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadsförvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1977:792)........................... 646&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880)&lt;br&gt;om betalningssäkring for skatter, tullar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter................................... 646&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1981:774)................................ 647&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om preskription av skattefordringar m.m......... 647&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.10 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter....... &amp;nbsp;648&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1231)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om automatisk databehandling vid taxerings-&lt;br&gt;revision, m.m........   650&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.12 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324)................................ 651&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter........ 653&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.14 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta . . . &amp;nbsp;654&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1340)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta............. 655&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.16 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.fl...................................... 656&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.17 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1341)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. .. 657&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.18 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indrivning av statliga fordringar m.m............ 657&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.19 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1346)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1993:891) om indrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av statliga fordringar m.m..................... 658&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.20 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:200)........................... 658&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.21 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfaran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det ...................................... 671&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.22 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1347)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1994:466) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet......... 672&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;672&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.24 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunalskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1928:370) ........................... 673&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.25 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) .. . &amp;nbsp;674&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.26 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arvsskatt och gåvoskatt................... 674&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.27 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statlig inkomstskatt ...................... 674&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.28 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:691)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om viss lindring i skattskyldigheten för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;icke tillhör svenska kyrkan ................... 674&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.29 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst .. &amp;nbsp;675&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.30 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring..... &amp;nbsp;675&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1337)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1959:551) om beräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av pensionsgrundande inkomst enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring .............. 675&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.32 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m....... 675&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.33 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624)................................ 676&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.34 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar............. 676&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.35 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förmånsberättigade skattefordringar m.m...... &amp;nbsp;676&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.36 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349)................................ 677&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.37 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)............................... 677&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.38 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160)............................... 678&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.39 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1979:1152) .......................... 678&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.40 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)................................ 678&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.41 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343)................................ 678&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.42 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)...... 679&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.43 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om årsredovisning m.m. i vissa företag.......... 680&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.44 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om socialavgifter........................... 680&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.45 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i arbetstidslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:673)................................ 681&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.46 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter..... &amp;nbsp;681 Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.47 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om statlig fastighetsskatt..................... 681&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.48 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avräkning av utländsk skatt................ 681&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.49 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)................................. 682&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.50 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617)................................ 682&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.51 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ekonomiska föreningar ................... 682&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.52 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327) ...■............................. 682&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.53 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om TV-avgift.............................. 683&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.54 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:529)................................ 683&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.55 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om tillstånd för anställning på fartyg............ 683&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.56 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avkastningsskatt på pensionsmedel.......... 683&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.57 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skatt på ränta på skogskontomedel m.m....... 683&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.58 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om nedsättning av socialavgifter............... 684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.59 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om särskild löneskatt på pensionskostnader ...... 684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.60 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1536)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om räntefördelning vid beskattning............. 684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.61 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om expansionsmedel........................ 684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.62 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om civilt försvar ........................... 685&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.63 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmänna egenavgifter.................... 685&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.64 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:1554) ......................... 685&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.65 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1623)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skattereduktion for riskkapitalinvesteringar .... &amp;nbsp;685&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.66 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid 1997-2001 års taxeringar ................. 685&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.67 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1334)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter........................ 686&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.68 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1348)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av skatter och avgifter............ 687&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebetalningsutredningens sammanfattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar&lt;br&gt;(SOU 1996:100) ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar&lt;br&gt;(SOU 1996:100) ........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Skatteflyktskommitténs sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet Översyn av revisionsreglema&lt;br&gt;(SOU 1996:79) ............................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;betänkandet Översyn av revisionsreglema&lt;br&gt;(SOU 1996:79) ............................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................... 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Paragrafregister............................ 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272) ................... 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare ........................... 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200).............. 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen ....................... 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 10 april 1997 ........................... 258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;skattebetalningslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om dröjsmålsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i bostadsforvaltningslagen (1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skat-&lt;br&gt;ter, tullar och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skatteford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehand-&lt;br&gt;ling vid taxeringsrevision, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt for utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1341) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1347) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings-&lt;br&gt;förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;lag om ändring i tullagen (1994:1550),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldig- Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten för den som icke tillhör svenska kyrkan, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1337) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. &amp;nbsp;lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1971:1072)om förmånsberättigade skatte-&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. &amp;nbsp;lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. &amp;nbsp;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. &amp;nbsp;lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. &amp;nbsp;lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. &amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. &amp;nbsp;lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregister-&lt;br&gt;lagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i&lt;br&gt;vissa företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. &amp;nbsp;lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. &amp;nbsp;lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. &amp;nbsp;lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. &amp;nbsp;lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. &amp;nbsp;lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på&lt;br&gt;fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskon-&lt;br&gt;tomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgif-&lt;br&gt;ter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid be-&lt;br&gt;skattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64. &amp;nbsp;lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk-&lt;br&gt;kapitalinvesteringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastig-&lt;br&gt;hetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:1348) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad regeringen&lt;br&gt;anfört om redovisning mot statsbudgeten av debiteringar och betalningar&lt;br&gt;m.m. i skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning till skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;Definitioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör fysiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör registrerade skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om vissa gemenskapsintema förvärv&lt;br&gt;Överflyttning av ärenden och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande i skattenämnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Registrering och skattekonton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekonton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-H §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattebevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av A-skattsedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;br&gt;Skatteavdrag från ersättning för arbete&lt;br&gt;Skatteavdrag från ränta och utdelning&lt;br&gt;Beslut om befrielse från skatteavdrag&lt;br&gt;Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag&lt;br&gt;Skyldighet att tillämpa vissa beslut&lt;br&gt;Återbetalning av skatteavdrag&lt;br&gt;Föreläggande att göra skatteavdrag&lt;br&gt;Skyldighet att visa upp skattsedel m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av F-skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av F-skatt enligt schablon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning av F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn till andra belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av särskild A-skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I- 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II- 13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27-28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag enligt skattetabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats&lt;br&gt;Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag&lt;br&gt;Underlag för beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag från förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning&lt;br&gt;Ändrad beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-24 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29-36 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en deklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsskyldighet vid avveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16-19 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om vissa debiteringsåtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsansvar för preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §&lt;br&gt;A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;Ansvar för företrädare för juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regress&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;br&gt;Andra bestämmelser om befrielse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning i skatteärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges rätt att yttra sig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att föra anteckningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att lämna uppgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besök eller annat personligt sammanträffande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och förseningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7-8 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från skattetillägg och förseningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9-10 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skattetillägg i vissa fall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11-12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser i fråga om registrering och&lt;br&gt;mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mottagande skattemyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning till särskilt konto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-8 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;När skatten skall vara betald&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9-10 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkning av inbetalda belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H-12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av skatteskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp som inte kunnat tillgodoräknas någon&lt;br&gt;skattskyldig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med inbetalning av skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklarationsanstånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid omprövning eller överklagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid avyttring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid handläggning av ärende om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd i övriga fall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8-11 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-4 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring av skatt till en annan stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot överlåtelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utmätning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning när den skattskyldiges adress inte är känd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-14 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-16 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunder for ränteberäkning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäktsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad ränteberäkning m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om indrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-20 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som kan omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning på initiativ av den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning på initiativ av skattemyndigheten&lt;br&gt;Efterbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrist för efterbeskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av skattemyndighetens eller Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut som inte får överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avrundning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representant för enkelt bolag eller partrederi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representant för utländsk företagare&lt;br&gt;Behörighet att lämna uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till skattebetalningslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och&lt;br&gt;betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift&lt;br&gt;som avses i 1-5 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller också vid redovisning och betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt som avses i&lt;br&gt;1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma innebörd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i de lagar som anges i 1 och 2 §§ samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), om inte annat anges i detta kapitel eller framgår av&lt;br&gt;sammanhanget. Med arbetsgivaravgift avses dock även sådan särskild&lt;br&gt;löneskatt och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala&lt;br&gt;enligt 1 &amp;nbsp;§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsinkomster och 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgift och avgiftsskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning&lt;br&gt;för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig&lt;br&gt;att göra sådant avdrag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att&lt;br&gt;betala skattetillägg, avgift eller ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt likställs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig De! 1&lt;br&gt;för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt&lt;br&gt;denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1981:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund&lt;br&gt;av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattskyldig likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de&lt;br&gt;skatter som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel&lt;br&gt;enligt 4 kap. 7 eller 8 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara&lt;br&gt;för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs genom ett enkelt bolag eller partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vad som sägs i denna lag om handelsbolag gäller, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs, även europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsår: beskattningsår enligt kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) eller, i fråga om skatt som inte avses i någon av de nämnda&lt;br&gt;lagarna, kalenderåret för vilket skatten skall betalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkt i verksamheten,&lt;br&gt;om den är skattepliktig här i landet, enligt bestämmelserna i 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen eller 2 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för&lt;br&gt;någon delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Beslutande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör fysiska personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut enligt denna lag som rör en fysisk person fattas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i det län där den fysiska personen författningsenligt skall vara&lt;br&gt;folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har varit bosatt eller stadigvarande vistats här i landet&lt;br&gt;under någon del av det år då beslut skall fattas men som inte skall ha varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokförd här den 1 november året före fattas beslut av skattemyndig-&lt;br&gt;heten i det län där den fysiska personen först varit bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som skall anses bosatt här i landet på grund av sådan väsentlig&lt;br&gt;anknytning som avses i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 53 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), fattas beslut av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där den kommun ligger till vilken anknytningen var starkast under året&lt;br&gt;före det år då beslutet skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena gäller inte om annat följer av 3-5 §§. Om behörig&lt;br&gt;myndighet inte finns, fattas beslut av Skattemyndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör juridiska personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut som rör ett handelsbolag fattas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där bolaget enligt uppgift i handelsregistret har sitt huvudkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegruppering fattas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där intressegrupperingen har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör någon annan juridisk person än som avses i första eller&lt;br&gt;andra stycket fattas av skattemyndigheten i det län inom vilket styrelsen&lt;br&gt;eller förvaltningen har sitt säte. Beslut som rör en skattskyldigs dödsbo&lt;br&gt;fattas dock av den myndighet som senast var behörig att fatta beslut som&lt;br&gt;rörde den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena gäller inte om annat följer av 3-5 §§. Om en&lt;br&gt;juridisk person har upplösts fattas beslut av den senast behöriga&lt;br&gt;myndigheten. Om behörig myndighet inte finns fattas beslut av&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör registrerade skattskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut som rör en skattskyldig som registrerats enligt 3 kap. 1 § fattas&lt;br&gt;av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registrerad om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut i fråga om vissa gemenskapsinterna förvärv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut som rör den som är mervärdesskattskyldig endast på grund av&lt;br&gt;förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) fattas av Skattemyndigheten i Dalarnas&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överflyttning av ärenden och uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta&lt;br&gt;beslut i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant uppdrag får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges endast om den andra myndigheten går med på det och om det inte Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;medför avsevärda besvär för den som beslutet rör. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta&lt;br&gt;att uppgifter som enligt denna lag skall fullgöras av en viss&lt;br&gt;skattemyndighet i stället skall fullgöras av en annan skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om den skattskyldige har gett in en handling inom föreskriven tid till&lt;br&gt;en annan skattemyndighet än rätt skattemyndighet, skall handlingen ändå&lt;br&gt;anses ha kommit in i rätt tid. Handlingen skall då omedelbart sändas över&lt;br&gt;till rätt skattemyndighet med uppgift om den dag då handlingen kom in till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inom föreskriven tid har gett in en begäran om&lt;br&gt;omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten ändå&lt;br&gt;pröva ärendet. Begäran skall då omedelbart sändas över till den&lt;br&gt;skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då begäran&lt;br&gt;kom in till domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även vid inbetalning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksskatteverkets befogenheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Riksskatteverket får överta de befogenheter som en skattemyndighet&lt;br&gt;har enligt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har befogenhet att fatta sådana beslut om&lt;br&gt;förseningsavgift enligt 15 kap. 6 och 7 §§ som rör en periodisk&lt;br&gt;sammanställning, om sammanställningen skall lämnas till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgörande i skattenämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett beskattningsärende som avses i denna lag har ett nära samband&lt;br&gt;med ett taxeringsärende som enligt 2 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;skall avgöras i en skattenämnd, får även beskattningsärendet avgöras i&lt;br&gt;skattenämnden, om det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Registrering och skattekonton&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattemyndigheten skall registrera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med&lt;br&gt;undantag av den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana&lt;br&gt;varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person skall för visst år vara registrerad hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som enligt 2 kap. 1 § första-tredje styckena är behörig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fatta beslut som rör den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person skall för visst år vara registrerad hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som den 1 november året före enligt 2 kap. 2 § första-&lt;br&gt;tredje styckena var behörig att fatta beslut som rör den personen. Om inte&lt;br&gt;någon skattemyndiget var behörig att fatta beslut som rör den juridiska&lt;br&gt;personen vid nämnda tidpunkt, skall registreringen ske hos den&lt;br&gt;skattemyndighet som därefter först fick sådan behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § får beslutas att registreringen&lt;br&gt;skall ske hos den skattemyndighet som tar över behörigheten att fatta&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan för registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras&lt;br&gt;enligt 1 § skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för&lt;br&gt;mervärdesskatt, skall göra en anmälan för varje verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan&lt;br&gt;den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Den&lt;br&gt;vars verksamhet är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2 och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) och som enligt&lt;br&gt;10 kap. 31 &amp;nbsp;§ i denna lag skall redovisa mervärdesskatten i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklarationen anses ha fullgjort anmälningsskyldigheten genom att&lt;br&gt;lämna deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett förhållande som har tagits upp i en anmälan om registrering har&lt;br&gt;ändrats, skall den som gjort anmälan underrätta skattemyndigheten om&lt;br&gt;ändringen. Om inte något hindrar det skall underrättelsen lämnas inom två&lt;br&gt;veckor från det att ändringen inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten får förelägga den som inte gör anmälan enligt 2 §&lt;br&gt;eller inte lämnar underrättelse enligt 3 §, att fullgöra sin skyldighet eller att&lt;br&gt;lämna sådana uppgifter som behövs för att avgöra om skyldighet att göra&lt;br&gt;anmälan eller lämna underrättelse finns.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattekonton&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten skall upprätta ett skattekonto för varje person som&lt;br&gt;är skattskyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att en person skall ha fler än ett&lt;br&gt;skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot skall skattemyndigheten registrera skatt som skall&lt;br&gt;betalas in eller betalas tillbaka enligt ett beskattningsbeslut, avdragen A-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, gjorda inbetalningar och utbetalningar samt belopp som har lämnats Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;för indrivning. Belopp som skall betalas in registreras på förfallodagen. Del 1&lt;br&gt;Belopp som skall tillgodoräknas registreras så snart underlag finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattemyndigheten skall dels årligen, dels månatligen stämma av&lt;br&gt;inbetalda och andra tillgodoförda belopp mot påförda belopp. Någon&lt;br&gt;avstämning behöver dock inte göras då inte något annat belopp än ränta&lt;br&gt;har tillgodoförts eller påförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avstämning av skattekontot skall också göras när den skattskyldige&lt;br&gt;begär det, om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga avstämningen skall göras sedan den slutliga skatten har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att betala preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Preliminär skatt för en skattskyldig skall betalas för inkomståret med&lt;br&gt;belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten&lt;br&gt;enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt)&lt;br&gt;eller enligt särskild debitering {F-skatt eller särskild A-skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatteavdrag görs av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta&lt;br&gt;eller utdelning enligt vad som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § F-skatt betalas av den som har fått en F-skattsedel. Av 5 kap. framgår&lt;br&gt;att skatteavdrag i vissa fall skall göras även för den som har fått en F-&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten. Sådant beslut får meddelas endast beträffande den som&lt;br&gt;inte har fått en F-skattsedel och tillämpas endast beträffande sådan&lt;br&gt;ersättning för vilken det inte skall göras skatteavdrag enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att&lt;br&gt;överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade&lt;br&gt;slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattsedel på preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattemyndigheten skall för varje inkomstår utfärda skattsedlar på&lt;br&gt;preliminär skatt. För sådan skatt skall det finnas två slag av skattsedlar (F-&lt;br&gt;skattsedel och A-skattsedel).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter&lt;br&gt;ansökan utfördas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången&lt;br&gt;av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skattemyndigheten får i fråga om fysiska personer besluta att en&lt;br&gt;F-skattsedel skall utfördas under villkor att den åberopas endast i&lt;br&gt;personens näringsverksamhet. Villkoret skall framgå av skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En F-skattsedel får inte utfördas för en delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;enbart på grund av delägarens intäkter från bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En F-skattsedel får inte utfördas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt&lt;br&gt;13 § 3 eller 8 förrän två år efter återkallelsebeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt&lt;br&gt;13 § 2, 4-7 eller 9, så länge grunden för återkallelsen finns kvar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått&lt;br&gt;en sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i&lt;br&gt;13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en&lt;br&gt;sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 §&lt;br&gt;8 får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att företagets eller&lt;br&gt;bolagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får en F-skattsedel utfärdas trots vad som&lt;br&gt;sägs i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F-skattebevis&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § För den som får en F-skattsedel skall skattemyndigheten också utfärda&lt;br&gt;ett F-skattebevis. Villkor enligt 9 § skall framgå av F-skattebeviset.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begär att skattsedeln skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt&lt;br&gt;missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i&lt;br&gt;fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar en handling Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund Del 1&lt;br&gt;for taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag i en&lt;br&gt;utsträckning som inte är obetydlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har meddelats näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är i konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att&lt;br&gt;återkalla företagets eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande&lt;br&gt;som kan hänföras till företagsledaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag och en&lt;br&gt;företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en&lt;br&gt;F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett&lt;br&gt;förhållande som avses i 3- 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten avstå från&lt;br&gt;återkallelse av en F-skattsedel trots vad som sägs i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en F-skattsedel har återkallats, får skattemyndigheten förelägga&lt;br&gt;innehavaren att överlämna F-skattsedeln och F-skattebeviset till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får lämna uppgift om återkallelsen till de berörda&lt;br&gt;uppdragsgivare som myndigheten känner till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av A-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § En A-skattsedel skall på begäran utfärdas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattskyldig som inte har en F-skattsedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattskyldig som har en F-skattsedel med villkor enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning är skyldig&lt;br&gt;att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel vid varje tillfälle&lt;br&gt;då utbetalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ersättning för arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant&lt;br&gt;ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete likställs i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt ersättning som&lt;br&gt;avses i tredje stycket samma moment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningar-&lt;br&gt;na till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan&lt;br&gt;liknande periodisk utbetalning för vilken givaren enligt 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen är berättigad till avdrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1&lt;br&gt;mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att pensions-&lt;br&gt;sparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid&lt;br&gt;utmätning, konkurs eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatteavdrag skall inte göras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen är mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till&lt;br&gt;mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren&lt;br&gt;understiger 10 000 kronor under inkomståret och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad som betalas ut inte utgör utgift i en av&lt;br&gt;utbetalaren bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening&lt;br&gt;som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som&lt;br&gt;har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättningen&lt;br&gt;under inkomståret understiger ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom totalförsva-&lt;br&gt;ret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt&lt;br&gt;11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) till mottagare&lt;br&gt;som debiterats preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, landsting, kommuner, kommunalförbund eller kyrkliga&lt;br&gt;kommuner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fysiska personer som inte är bosatta i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska juridiska personer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteav-&lt;br&gt;drag som avses i 10 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för&lt;br&gt;näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skatteavdrag skall inte heller göras, om den som tar emot ersättningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har en F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas, om den Del 1&lt;br&gt;lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som&lt;br&gt;även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress&lt;br&gt;samt betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer.&lt;br&gt;Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med sådant villkor som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 4 kap. 9 §, får skatteavdrag underlåtas endast om F-skattsedeln åberopas&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Även om mottagaren har F-skattsedel skall skatteavdrag göras från&lt;br&gt;ersättning från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och annan&lt;br&gt;ersättning som avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm älningsskyl dighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har en F-skattsedel&lt;br&gt;utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F-skattsedel med sådant&lt;br&gt;villkor trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana&lt;br&gt;förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen anmäla detta&lt;br&gt;till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ränta och utdelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras från sådan ränta&lt;br&gt;och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;enligt 3 kap. 22 och 23 §§ eller enligt 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skatteavdrag skall inte göras från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för svenska&lt;br&gt;dödsbon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ränta på ett konto för klientmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt&lt;br&gt;för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren&lt;br&gt;därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna kontrollupp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift for enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om befrielse från skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten får besluta att skatteavdrag inte skall göras från viss&lt;br&gt;ersättning for arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig for den&lt;br&gt;i Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättning-&lt;br&gt;en skall beskattas om att skatteavdrag skall göras här i landet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller&lt;br&gt;anställningsförhållanden eller på grund av andra särskilda skäl, skulle&lt;br&gt;medföra avsevärda besvär for arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får, utom i de fall som avses i tredje stycket, besluta&lt;br&gt;att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en arbetstagare som är bosatt här i landet men utför arbete i en annan&lt;br&gt;stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att&lt;br&gt;preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en arbetstagare som är bosatt i en sådan stat som anges under 1 men&lt;br&gt;utför arbete här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag for preli-&lt;br&gt;minär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och&lt;br&gt;om Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den&lt;br&gt;andra staten om att skatten skall tas ut där, får Riksskatteverket besluta att&lt;br&gt;skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som betalar ut ersättning for arbete skall vid varje utbetal-&lt;br&gt;ningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är lika stort&lt;br&gt;som vid det närmast föregående utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att tillämpa vissa beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut om skatteavdrag enligt 8 kap. 11, 27, 28 eller 29 § skall&lt;br&gt;följas senast från och med det första utbetalningstillfället som infaller sedan&lt;br&gt;två veckor har gått efter det att den som skall göra avdraget fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag&lt;br&gt;har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till&lt;br&gt;skattemyndigheten, skall den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala&lt;br&gt;tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna&lt;br&gt;uppgift som avses i 12 §, får föreläggas av skattemyndigheten att fullgöra&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att visa upp skattsedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av&lt;br&gt;utbetalaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visa upp sin A-skattsedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket får godtas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg&lt;br&gt;från skattemyndigheten om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteav-&lt;br&gt;drag från ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag skall&lt;br&gt;genast visa upp beslutet för den som skall göra avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla ett visst&lt;br&gt;slag av ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Beräkning av F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt schablon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § F-skatt skall, om inte annat följer av 3 §, beräknas enligt schablon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan skattskyldig än handelsbolag tas F-skatt i sådant fall ut med&lt;br&gt;110 % av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den&lt;br&gt;årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg&lt;br&gt;den debiterade preliminära skatten, utan hänsyn till eventuella ändringar&lt;br&gt;enligt 5 §, tas dock F-skatt ut med 105 % av den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag skall vid beräkning enligt schablon F-skatt tas ut med&lt;br&gt;ett belopp motsvarande handelsbolagets slutliga skatt vid den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som&lt;br&gt;motsvarar den senast debiterade preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid beräkning av F-skatt enligt schablon skall om möjligt hänsyn tas till&lt;br&gt;mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration, om mervärdesskatt&lt;br&gt;inte ingår i den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året&lt;br&gt;före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt har fastställts för den skattskyldige för tiden&lt;br&gt;september andra året före inkomståret till och med augusti året före&lt;br&gt;inkomståret, får denna skatt läggas till grund för beräkningen av F-skatten.&lt;br&gt;Om mervärdesskatten for året före inkomståret skall redovisas i&lt;br&gt;självdeklaration, får i stället den mervärdesskatt som har fastställts för andra&lt;br&gt;året före inkomståret läggas till grund för beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § F-skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär&lt;br&gt;taxering),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i annat fall, om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den&lt;br&gt;preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt&lt;br&gt;för inkomståret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av första stycket, skall F-skatt beräknas med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering, om den skattskyldige har lämnat en&lt;br&gt;preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Preliminär taxering skall ske med ledning av de uppgifter som har&lt;br&gt;lämnats i en preliminär självdeklaration och andra tillgängliga uppgifter.&lt;br&gt;Vid beräkningen av F-skatten tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 10-12 §§&lt;br&gt;som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för&lt;br&gt;kommunal inkomsskatt har ändrats genom beslut så sent under december&lt;br&gt;året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare&lt;br&gt;skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad beräkning av F-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten får besluta om ändrad beräkning av F-skatt for att&lt;br&gt;uppnå att F-skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hänsyn till andra belopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den A-skatt som kan komma att betalas för den skattskyldige genom&lt;br&gt;skatteavdrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige utöver F-skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Beräkning av särskild A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid beräkning av särskild A-skatt gäller bestämmelserna i 6 kap. om be-&lt;br&gt;räkning av F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt skattetabell&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk&lt;br&gt;person skall göras enligt allmänna eller särskilda skattetabeller, om inte&lt;br&gt;annat följer av 6-9 §§ eller av skattemyndighetens beslut enligt 11 §.&lt;br&gt;Skattetabellerna fastställs för varje inkomstår av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdraget skall göras enligt den skattetabell som har beslutats för&lt;br&gt;den fysiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under januari och, om det finns särskilda skäl, också under februari får&lt;br&gt;skatteavdrag beräknas enligt den skattetabell som senast tillämpats under det&lt;br&gt;föregående inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 4 eller 5 §, göras enligt&lt;br&gt;allmänna skattetabeller från sådan ersättning för arbete som hänför sig till&lt;br&gt;en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande&lt;br&gt;tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika&lt;br&gt;inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i&lt;br&gt;tabellen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster och&lt;br&gt;avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag&lt;br&gt;än avdrag för avgifter enligt lagen om allmänna egenavgifter och grundav-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är&lt;br&gt;skyldig att betala allmänna egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda&lt;br&gt;skattetabeller från sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § samt punkt 12 första, andra och femte styckena av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), med undantag för&lt;br&gt;vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange det skatteavdrag&lt;br&gt;som skall göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om sjöinkomst som avses i första stycket punkt 1 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag beräknas&lt;br&gt;enligt särskilda skattetabeller för sjömän. Tabellerna skall grundas på att den&lt;br&gt;skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 49 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;och skattereduktion enligt 11 kap. 11 § andra stycket. I övrigt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fysisk person inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt skattetabellen för den ort där&lt;br&gt;arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut,&lt;br&gt;ökat med 10 % av avdraget enligt tabellen. Skatteavdraget skall dock vara&lt;br&gt;30 % av den ersättning som inte utgör arbetstagarens huvudsakliga ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete (sidoinkomst).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren har fått besked av&lt;br&gt;skattemyndigheten om vilket skatteavdrag som skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig förhöjning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en arbetstagare anmäler till sin arbetsgivare att skatteavdrag från&lt;br&gt;ersättning som utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete&lt;br&gt;(huvudinkomst) skall göras med större belopp än som följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag, är arbetsgivaren skyldig att göra avdrag med det begärda&lt;br&gt;beloppet senast från och med det första utbetalningstillfalle som infaller&lt;br&gt;sedan två veckor gått efter det att arbetsgivaren fick del av anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten med stöd av 27 eller 28 § har beslutat om&lt;br&gt;minskning av skatteavdraget, får arbetsgivaren dock inte tillmötesgå&lt;br&gt;arbetstagarens begäran om ett förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skatteavdrag skall göras med 30 % av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person och är&lt;br&gt;sidoinkomst för mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning som inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut vid&lt;br&gt;regelbundet återkommande tillfällen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning som avses i första stycket 3 betalas ut tillsammans med&lt;br&gt;ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst, skall skatteavdrag göras&lt;br&gt;enligt grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension och sjukpenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skatteavdrag från sådan ersättning som avses i 5 kap. 6 § skall göras&lt;br&gt;med 30 %, om mottagaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta och utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skatteavdrag från sådan ränta och utdelning som avses i 5 kap. 8 §&lt;br&gt;skall göras med 30 %. Skatteavdrag från ränta eller utdelning på utländska&lt;br&gt;värdepapper skall göras med så stort belopp att det tillsammans med den&lt;br&gt;skatt som dragits av i utlandet uppgår till 30 % av räntan eller utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från&lt;br&gt;sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, även från andra ersättningar skall beräknas enligt särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstäm-&lt;br&gt;melsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten&lt;br&gt;därigenom kan antas bli bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket skall ske med ledning&lt;br&gt;av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra&lt;br&gt;tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap.&lt;br&gt;10-12 §§ som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under&lt;br&gt;december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den&lt;br&gt;tidigare skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken&lt;br&gt;skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller om mottagaren skall&lt;br&gt;betala fastighetsskatt, får skattemyndigheten besluta att skatteavdraget skall&lt;br&gt;beräknas också med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När skattemyndigheten beslutar om skatteavdrag enligt särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund i fråga om ersättning till en juridisk person får hänsyn inte&lt;br&gt;tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning till handelsbolag får beslut om skatteavdrag&lt;br&gt;enligt särskild beräkningsgrund fattas endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I fråga om ränta och utdelning får skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund endast på det sättet att skat-&lt;br&gt;teavdrag inte skall göras från viss ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underlag för beräkning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av förmånsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, får andra&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersättningen&lt;br&gt;beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som utges&lt;br&gt;på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund för förmånen anses som arbetsgivare. Sådan&lt;br&gt;intäkt skall räknas med först när arbetsgivaren har fått kännedom om att&lt;br&gt;arbetstagaren åtnjutit sådan intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Värdet av förmån av någon annan bostad här i landet än semesterbos-&lt;br&gt;tad skall beräknas enligt värdetabeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna skall ha följande grunder. Landet delas in i områden som är&lt;br&gt;väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en&lt;br&gt;bostad skall bestämmas inom varje område till det genomsnittliga värdet&lt;br&gt;beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom&lt;br&gt;området. För en bostad utanför tätort med närmaste omgivning skall dock&lt;br&gt;värdet bestämmas till 90 % av det lägsta av nämnda genomsnittsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om skattemyndigheten har bestämt värdet av en förmån vid beräkning&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter enligt 9 kap. 2 § andra stycket, skall detta värde&lt;br&gt;användas även vid beräkning av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Värdet av en förmån i andra fall skall beräknas enligt bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om jämkning i punkt 4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen får dock tillämpas endast i fråga om förmån&lt;br&gt;av fri kost och efter beslut av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drickspengar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en arbetstagare på grund av arbetsavtal har rätt att ta emot också&lt;br&gt;drickspengar eller någon annan liknande ersättning direkt från allmänheten&lt;br&gt;och arbetsgivaren känner till eller kan uppskatta ersättningen, skall hänsyn&lt;br&gt;tas till sådan ersättning vid beräkning av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den del&lt;br&gt;ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 respektive&lt;br&gt;3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 elfte stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen varar mer än två år på samma ort eller, i fall som&lt;br&gt;avses i punkt 3 andra stycket sjunde och åttonde meningarna av samma&lt;br&gt;anvisningar, tre år på samma ort, skall skatteavdraget beräknas på hela&lt;br&gt;ersättningen. Skattemyndigheten får dock, efter ansökan av den som betalar&lt;br&gt;ut ersättningen, besluta att skatteavdrag skall göras enligt första stycket även&lt;br&gt;under en viss längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra ersättningar för kostnader i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Från andra ersättningar för kostnader i arbetet än som avses i 19 § skall&lt;br&gt;skatteavdrag göras endast i följande utsträckning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottagaren&lt;br&gt;inte får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på hela&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det är uppenbart att ersättningen överstiger det belopp som&lt;br&gt;mottagaren får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på&lt;br&gt;den överstigande delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter i samband med tjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Skatteavdrag skall beräknas på det belopp som återstår sedan följande&lt;br&gt;avgifter räknats av från ersättningen för arbetet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgifter som arbetstagaren i samband med tjänsten betalar för egen&lt;br&gt;eller efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgifter som arbetstagaren betalar för sådan pensionsförsäkring eller&lt;br&gt;sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Andra kostnader i arbetet än de som avses i 21 § får räknas av endast&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetstagaren är en fysisk person som får dra av kostnaderna vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan schablon som fastställts enligt 2 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter är tillämplig på arbetstagaren, skall&lt;br&gt;kostnaderna beräknas enligt schablonen. Finns det inte någon schablon skall&lt;br&gt;skattemyndigheten på begäran av arbetsgivaren bestämma hur kostnaderna&lt;br&gt;skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarens kostnader har beräknats enligt andra stycket, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § På begäran av en utbetalare får skattemyndigheten besluta att&lt;br&gt;skatteavdrag skall göras utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller&lt;br&gt;ersättning for kostnad for hemresa med allmänna kommunikationer. Detta&lt;br&gt;gäller dock endast till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger det&lt;br&gt;belopp som får dras av enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resor vid tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Vid beräkningen av skatteavdrag skall hänsyn inte tas till förmån av fri&lt;br&gt;resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;ländema i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller till ersättning for kostnader för sådan resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § I fråga om folkpension och annan ersättning som betalas ut tillsammans&lt;br&gt;med sådan pension får utbetalaren vid beräkning av skatteavdrag ta hänsyn&lt;br&gt;till att arbetstagaren kan vara berättigad till särskilt grundavdrag, om den&lt;br&gt;preliminära skatten därigenom bättre stämmer överens med den beräknade&lt;br&gt;slutliga skatten för inkomståret. Skattemyndighetens beslut enligt 11 § om&lt;br&gt;skatteavdrag enligt en särskild beräkningsgrund måste dock följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från förskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om ersättning för arbete betalas ut i form av förskott, skall skatteavdra-&lt;br&gt;get beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som det&lt;br&gt;utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hela ersättningen inte är känd då forskottet betalas ut, beräknas&lt;br&gt;skatteavdrag som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella&lt;br&gt;tidsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När resterande belopp betalas ut görs skatteavdrag med återstående del&lt;br&gt;av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Minskat skatteavdrag vid konkurs elier utmätning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § För den som är försatt i konkurs får skattemyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;av konkursboet besluta att skatteavdrag skall göras med mindre belopp än&lt;br&gt;som annars skulle ha gällt, om den preliminära skatten därigenom bättre&lt;br&gt;stämmer överens med den beräknade slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som&lt;br&gt;enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas konkurs-&lt;br&gt;gäldenären utöver A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Bestämmelserna i 27 § gäller också efter ansökan av en kronofogde-&lt;br&gt;myndighet när ersättning skall tas i anspråk genom utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad beräkning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Skattemyndigheten får besluta om ändrad beräkning av skatteavdrag&lt;br&gt;för att uppnå att detta bättre stämmer överens med den beräknade slutliga&lt;br&gt;skatten. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ skall då tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som en-&lt;br&gt;ligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas den&lt;br&gt;skattskyldige utöver A-skatt och till sådana belopp som avses i 11 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket 2 a och b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Beräkning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetsgivaravgifter skall beräknas för varje redovisningsperiod efter de&lt;br&gt;procentsatser och på det underlag som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 2 kap. 1-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin- Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komster, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet&lt;br&gt;med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i punkt 2&lt;br&gt;sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund för jämkning av värdet av bilförmån eller kostförmån&lt;br&gt;enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 42 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med mer&lt;br&gt;än 10 % från det värde som följer av 42 § första stycket och punkt 3 andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetsgivare får vid beräkningen av arbetsgivaravgifter göra avdrag&lt;br&gt;för sådana kostnader som avses i 2 kap. 4 § första stycket 6 lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och som arbetstagaren haft, om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens ersättning för arbete&lt;br&gt;från arbetsgivaren under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kostnaderna gäller 8 kap. 22 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Skyldighet att lämna deklaration&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär självdeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna preliminär självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En preliminär självdeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som ansöker om F-skattsedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har F-skatt eller särskild A-skatt och vars slutliga skatt vid&lt;br&gt;taxeringen året efter inkomståret beräknas överstiga motsvarande skatt enligt&lt;br&gt;den årliga taxeringen året före inkomståret med ett belopp som är betydande&lt;br&gt;med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En skattskyldig får lämna en preliminär självdeklaration även i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det på grund av ändrade förhållanden kan antas att den slutliga&lt;br&gt;skatten vid taxeringen året efter inkomståret kommer att överstiga den som&lt;br&gt;beräknats enligt en tidigare lämnad preliminär självdeklaration med ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden,&lt;br&gt;skall den skattskyldige lämna en ny preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I de fall som avses i 1 § 2 och 3 § behöver den skattskyldige inte lämna&lt;br&gt;någon preliminär självdeklaration efter den 30 november inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är&lt;br&gt;deklarationsskyldig enligt 1 eller 3 § lämna en preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en preliminär självdeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En preliminär självdeklaration enligt 1 § 1 skall lämnas när ansökan&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 1 § 2 skall den preliminära självdeklarationen lämnas&lt;br&gt;senast den 30 november året före inkomståret eller, om den skattskyldige då&lt;br&gt;inte var deklarationsskyldig, senast 14 dagar efter det att skyldigheten&lt;br&gt;uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny preliminär självdeklaration enligt 3 § skall lämnas senast 14 dagar&lt;br&gt;efter det att förhållandena ändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en preliminär självdeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om beräknade&lt;br&gt;inkomster och utgifter samt om förmögenhet som föreskrivs av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om kommande utbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Efter föreläggande av skattemyndigheten är en arbetsgivare skyldig att&lt;br&gt;för en namngiven person lämna uppgift om den ersättning som kan antas&lt;br&gt;komma att betalas ut under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattedeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En skattedeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig&lt;br&gt;att göra det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen, om inte annat Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av 30-32 §§, och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som omfattas av beslut enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är&lt;br&gt;deklarationsskyldig enligt 9 § lämna en skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall&lt;br&gt;redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första stycket&lt;br&gt;skall redovisas i en skattedeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den skattskyldige begär det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 1, minst två på varandra följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten gå med på att en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person&lt;br&gt;som saknar fast driftställe här i landet, redovisar arbetsgivaravgifter på något&lt;br&gt;annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte skall redovisa vare sig&lt;br&gt;skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i skattedeklaration för en viss&lt;br&gt;redovisningsperiod och om skattemyndigheten skriftligen upplysts om detta,&lt;br&gt;behöver någon deklaration inte lämnas för den perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som är skattskyldig till mervärdesskatt gäller andra&lt;br&gt;stycket endast om den skattskyldige enligt 31 § första stycket skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatten i sin självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § För en sådan mervärdesskattskyldig som inte är skyldig att lämna&lt;br&gt;självdeklaration och som därför skall redovisa mervärdesskatt i en&lt;br&gt;skattedeklaration samt för handelsbolag, får skattemyndigheten besluta att&lt;br&gt;redovisningsperioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår.&lt;br&gt;Detta gäller endast om beskattningsunderlagen exklusive gemenskapsintema&lt;br&gt;förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Redovisningsperioden for mervärdesskatt som skall redovisas i en&lt;br&gt;självdeklaration utgörs av det beskattningsår som självdeklarationen avser&lt;br&gt;när det gäller inkomstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nödvändiga identifikationsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande uppgifter om skatteavdrag :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att&lt;br&gt;göra skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdraget belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdrag enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) periodens sammanlagda avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. följande uppgifter om mervärdesskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ingående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras&lt;br&gt;mellan EG-länder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av&lt;br&gt;skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration skall ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattedeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-&lt;br&gt;underlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och import för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor,&lt;br&gt;skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklaration&lt;br&gt;som skall ha&lt;br&gt;kommit in till&lt;br&gt;skattemyndig-&lt;br&gt;heten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatte-&lt;br&gt;avdrag och ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter&lt;br&gt;för redovisnings-&lt;br&gt;perioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och mervärdesskatt&lt;br&gt;för redovisnings-&lt;br&gt;perioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-&lt;br&gt;underlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och import för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, skall&lt;br&gt;lämna skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte skattemyndig-&lt;br&gt;heten har beslutat något annat enligt 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklaration&lt;br&gt;som skall ha&lt;br&gt;kommit in till&lt;br&gt;skattemyndig-&lt;br&gt;heten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatteavdrag,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mer-&lt;br&gt;värdesskatt för redovisnings-&lt;br&gt;perioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt före den tid&lt;br&gt;som anges i 18 eller 19 § skall redovisa också de skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som skall redovisas den månad då den överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatten redovisas, eller som skulle ha redovisats&lt;br&gt;tidigare, om skatteavdragen och arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats&lt;br&gt;eller bestämts genom ett omprövningsbeslut. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten besluta att en sådan&lt;br&gt;näringsidkare som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för sig i en skattedeklaration som skall lämnas senast den&lt;br&gt;12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17.&lt;br&gt;Deklarationen skall ta upp de uppgifter som anges i 17 § första stycket 1^1&lt;br&gt;och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration, skall&lt;br&gt;lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklaration&lt;br&gt;som skall ha&lt;br&gt;kommit in till&lt;br&gt;skattemyndig-&lt;br&gt;heten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för&lt;br&gt;redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;23 § Kommuner och landsting skall alltid lämna skattedeklaration enligt&lt;br&gt;uppställningen i 18 §, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället&lt;br&gt;skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten bevilja en&lt;br&gt;skattskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration. En ansökan om&lt;br&gt;anstånd skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den dag då&lt;br&gt;deklarationen skulle ha kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras förutsättningarna för anståndet innan anståndstiden gått ut, skall&lt;br&gt;anståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur en deklaration skall lämnas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Preliminära självdeklarationer och skattedeklarationer skall lämnas till&lt;br&gt;skattemyndigheten enligt fastställda formulär. Om skattemyndigheten har&lt;br&gt;anvisat ett särskilt mottagningsställe skall deklarationen lämnas dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En deklaration enligt 25 § får, efter särskilt medgivande från&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer,&lt;br&gt;lämnas i form av ett elektroniskt dokument. En sådan deklaration får tas&lt;br&gt;emot av Riksskatteverket för skattemyndighetens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning som har&lt;br&gt;gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och&lt;br&gt;utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om någon inte fullgör sin skyldighet att lämna en preliminär&lt;br&gt;självdeklaration eller en skattedeklaration eller lämnar en ofullständig sådan&lt;br&gt;deklaration, får skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att&lt;br&gt;lämna deklarationen eller att komplettera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, besluta att en viss&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § I 13 kap. 6-28 a §§ mervärdesskattelagen (1994:200) finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den som är skattskyldig för import av varor skall redovisa den&lt;br&gt;utgående skatten för importen på det sätt som gäller för tull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående skatt som avser sådana gemenskapsintema förvärv som anges&lt;br&gt;i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall redovisas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den som bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen exklusive&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret beräknas&lt;br&gt;sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor och som är skyldig att lämna&lt;br&gt;självdeklaration enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter och som inte är handelsbolag, skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatten i självdeklarationen, om skattemyndigheten inte beslutat&lt;br&gt;annat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324). Redovisningen skall innehålla samma uppgifter som gäller for&lt;br&gt;redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i särskild skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) skall redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration&lt;br&gt;för varje förvärv. Deklarationen skall lämnas in senast 35 dagar efter&lt;br&gt;förvärvet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skattedeklaration skall lämnas till Skattemyndigheten i Dalarnas&lt;br&gt;län enligt fastställt formulär. Bestämmelserna i 26 § om avlämnande av&lt;br&gt;deklaration i form av ett elektroniskt dokument gäller även beträffande&lt;br&gt;särskilda skattedeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyldighet att lämna en särskild&lt;br&gt;skattedeklaration eller lämnar en ofullständig sådan deklaration, får&lt;br&gt;skattemyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna&lt;br&gt;deklarationen eller att komplettera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i det följande sägs om skattedeklarationer skall, om inte något&lt;br&gt;annat anges, gälla även särskilda skattedeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för&lt;br&gt;mervärdesskatt enligt bestämmelserna i 3 kap. är även skyldig att i en&lt;br&gt;periodisk sammanställning lämna uppgifter om omsättning, förvärv och&lt;br&gt;överföringar av varor som transporteras mellan EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas. Då får föreskrivas&lt;br&gt;att periodisk sammanställning skall lämnas även för varuöverföringar for&lt;br&gt;vilka redovisningsskyldighet inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § En periodisk sammanställning skall lämnas enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får bestämma att sammanställningen kan lämnas med&lt;br&gt;hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den periodiska sammanställningen skall göras för varje kalen-&lt;br&gt;derkvartal, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som den periodiska sammanställningen skall lämnas till&lt;br&gt;får gå med på att sammanställningen görs for kalenderår under förutsättning&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige tillämpar kalenderår som räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kalenderåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 200 000 kronor, Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a § Del 1&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) uppgår till högst 120 000 kronor per&lt;br&gt;kalenderår, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen inte avser nya transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Den periodiska sammanställningen skall lämnas till Riksskatteverket.&lt;br&gt;Den skall ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter utgången av den&lt;br&gt;period som sammanställningen avser. Riksskatteverket får gå med på att&lt;br&gt;sammanställningen lämnas till någon annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisningsskyldighet vid avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Om en verksamhet avvecklas, skall redovisningen fullgöras till och&lt;br&gt;med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av beskattningsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall&lt;br&gt;betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskattningsbeslut anses också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omprövningsbeslut enligt 21 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut i fråga om återföring enligt 9 kap. 5 eller 6 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-13 §§ mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beskattningsbeslut fattas för varje redovisningsperiod för sig. Beslut&lt;br&gt;fattas med ledning av de uppgifter som lämnats i en deklaration och andra&lt;br&gt;tillgängliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ändring av ett beskattningsbeslut som avser mer än en&lt;br&gt;redovisningsperiod och som görs efter beskattningsårets utgång får&lt;br&gt;skattemyndigheten hänföra till den sista redovisningsperioden under&lt;br&gt;beskattningsåret. En ändring under beskattningsåret får hänföras till den&lt;br&gt;senaste redovisningsperiod som berörs av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras senast den 18 januari under&lt;br&gt;inkomståret. Skatt som grundar sig på preliminär taxering under inkomståret&lt;br&gt;skall debiteras så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter inkomstårets utgång får F-skatt och särskild A-skatt debiteras endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl. Sådan skatt får inte debiteras efter den 30 juni&lt;br&gt;året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skatt som inte&lt;br&gt;uppgår till 2 400 kronor för inkomståret debiteras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje&lt;br&gt;månad enligt bestämmelserna i 16 kap. 5 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får på begäran av den skattskyldige besluta att F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt skall betalas endast under vissa kalendermånader, om&lt;br&gt;den skattskyldiges näringsverksamhet pågår under endast en del av&lt;br&gt;kalenderåret och det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För en fysisk person som kan få en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 § skall&lt;br&gt;skattemyndigheten bestämma tillämplig skattetabell med ledning av den&lt;br&gt;skattesats som för inkomsåret gäller för den fysiska personen i&lt;br&gt;hemortskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari under&lt;br&gt;inkomståret. Om en skattskyldig som tidigare inte har haft inkomst från&lt;br&gt;vilken skatteavdrag skall göras får sådan inkomst, skall beslut om tillämplig&lt;br&gt;skattetabell fattas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det i den kommunala skattesats som gäller för den skattskyldige&lt;br&gt;ingår öretal över femtio, tillämpas skattetabellen med närmaste högre hela&lt;br&gt;krontal. Annars tillämpas skattetabellen med närmaste lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats så sent under&lt;br&gt;december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas vid&lt;br&gt;tillämpningen av 6 eller 7 §, skall den tidigare skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutlig skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den&lt;br&gt;årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan&lt;br&gt;bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av dom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;minskad med skattereduktion enligt 11 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ingår i slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I slutlig skatt ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgift som avses i 3 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § första stycket denna lag&lt;br&gt;skall redovisas i självdeklaration, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott av kapital enligt&lt;br&gt;3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen&lt;br&gt;skall uppgå till 30 % av den del av underskottet som inte överstiger 100 000&lt;br&gt;kronor och 21 % av resten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges skattereduktion&lt;br&gt;med 8 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart&lt;br&gt;och med 13 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i&lt;br&gt;fjärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under en del av ett år medges&lt;br&gt;skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av det belopp som anges&lt;br&gt;i föregående mening för varje dag med sjöinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för&lt;br&gt;underskott i kapital. Skattereduktion sker endast i fråga om kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i övrigt gäller när den slutliga skatten bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När den slutliga skatten bestäms gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt räknas ut i en post med ledning av den&lt;br&gt;skattesats som för inkomståret gäller för den skattskyldige i hem-&lt;br&gt;ortskommunen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på&lt;br&gt;grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hög F-skatt eller särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om debiterad F-skatt eller särskild A-skatt överstiger den slutliga&lt;br&gt;skatten, skall den preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked om slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Sedan den slutliga skatten har bestämts skall skattemyndigheten göra&lt;br&gt;en avstämning av skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan avstämning görs skall skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från den slutliga skatten göra avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdragen A-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) skatt som överforts från stat med vilken Sverige har ingått&lt;br&gt;överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under&lt;br&gt;beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;stadigvarande vistats här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den slutliga skatten lägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatt som överförts till en arman stat enligt 18 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av beräkningen&lt;br&gt;enligt 14 § andra stycket skall skickas till den skattskyldige senast den 15&lt;br&gt;december taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Deklaration i rätt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett&lt;br&gt;beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte behöver lämna någon&lt;br&gt;skattedeklaration till följd av bestämmelserna i 10 kap. 13 §, anses&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter genom ett beslut ha bestämts till noll&lt;br&gt;kronor vid den tidpunkt då deklaration annars skulle ha lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utebliven, försenad eller bristfällig deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt eller&lt;br&gt;om någon skatt inte har redovisats i deklarationen, skall varje oredovisad&lt;br&gt;skatt anses genom ett beslut ha bestämts till noll kronor. Om skatten&lt;br&gt;redovisas senare anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovis-&lt;br&gt;ningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Av 21 kap. följer att beslut om skatt kan omprövas av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en omprövning skall skatten bestämmas på grundval av tillgängliga&lt;br&gt;uppgifter. Om en tillförlitlig beräkning inte kan göras på ett sådant sätt, skall&lt;br&gt;skatten bestämmas efter vad som framstår som skäligt med hänsyn till vad&lt;br&gt;som har kommit fram (skönsbeskattning). Därvid får, om inte omständighe-&lt;br&gt;terna talar för något annat, varje skatt som enligt 18 § har bestämts till noll&lt;br&gt;kronor bestämmas till det högsta av de belopp som har bestämts för den&lt;br&gt;skatten vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna. I&lt;br&gt;detta fall skall dock beslut rörande mervärdesskatt kvarstå, om endast&lt;br&gt;överskjutande ingående skatt har bestämts för de tre perioderna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om vissa debiteringsåtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Om ett beslut om omprövning eller taxeringsåtgärd enligt taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) har meddelats och beslutet är av betydelse för debiteringen&lt;br&gt;av skatt, avgift eller ränta, skall skattemyndigheten göra den debitering eller&lt;br&gt;den ändring i debiteringen som föranleds av beslutet. Detsamma gäller om&lt;br&gt;en domstol har meddelat ett beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Ansvar för skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betalningsansvar för preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som inte har gjort föreskrivet skatteavdrag är skyldig att betala&lt;br&gt;belopp som har bestämts enligt 11 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att även den som har tagit emot ersättning&lt;br&gt;för arbete, ränta eller utdelning är skyldig att betala belopp som avses i&lt;br&gt;första stycket till den del beloppet hänför sig till honom. Efter det att det&lt;br&gt;grundläggande beslutet om mottagarens slutliga skatt har fattats får ett beslut&lt;br&gt;som nyss har nämnts fattas endast om det kan antas att den slutliga skatten&lt;br&gt;kommer att höjas med minst motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt andra stycket får inte gälla handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det innehållna&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon, som i sin näringsverksamhet betalar ut ersättning för arbete&lt;br&gt;till någon som har eller åberopar en F-skattsedel, inte har gjort anmälan&lt;br&gt;enligt 5 kap. 7 § trots att han varit skyldig att göra det, får skattemyndig-&lt;br&gt;heten besluta att också utbetalaren är skyldig att betala skatten för&lt;br&gt;ersättningen och räntan på skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då arbetet har utförts av betalningsmottagaren själv eller, när ett&lt;br&gt;handelsbolag är betalningsmottagare, av en delägare i bolaget, får beslutet&lt;br&gt;avse högst ett belopp som motsvarar 60 % av ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 3 § får inte fattas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betalningsmottagaren har fullgjort sina skyldigheter att redovisa och&lt;br&gt;betala skatt inom föreskriven tid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statens fordran mot betalningsmottagaren har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Har ersättning betalats till någon som bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;som har en A-skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt och avser&lt;br&gt;ersättningen arbete inom näringsverksamheten, får skattemyndigheten&lt;br&gt;besluta att mottagaren av ersättningen skall betala arbetsgivaravgifter samt&lt;br&gt;ränta på avgiftsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för ett beslut enligt första stycket gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det måste anses uppenbart för den som bedrivit näringsverksamheten&lt;br&gt;att utbetalaren inte insåg att han var arbetsgivare och rimligen saknade&lt;br&gt;anledning att räkna med det, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 13 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för företrädare för juridisk person&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om någon i egenskap av företrädare för en juridisk person inte i rätt tid&lt;br&gt;har gjort föreskrivet skatteavdrag, är företrädaren tillsammans med den&lt;br&gt;juridiska personen skyldig att betala belopp som har bestämts enligt 11 kap.&lt;br&gt;19 § jämte ränta. Om en företrädare för en juridisk person i övrigt har&lt;br&gt;underlåtit att betala skatt enligt denna lag, är företrädaren tillsammans med&lt;br&gt;den juridiska personen skyldig att betala skatten och räntan på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har&lt;br&gt;vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad avveckling&lt;br&gt;av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga borgenärers&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den&lt;br&gt;juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska&lt;br&gt;personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt denna paragraf. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt 6 § skall föras vid&lt;br&gt;allmän domstol. Talan får inte väckas sedan statens fordran mot den&lt;br&gt;juridiska personen har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om någon annan arbetsgivare för sjöman än redare har fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige bara på fartyg, svarar redaren själv för att arbetsgivaren fullgör sina&lt;br&gt;förpliktelser enligt denna lag som om redaren själv haft förpliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dödsbo&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Om skatt enligt denna lag skulle ha betalats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon som har avlidit eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den avlidnes dödsbo, såvitt avser den redovisningsperiod eller, när det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller slutlig skatt, det beskattningsår då dödsfallet inträffade,&lt;br&gt;ansvarar dödsboet och, om dödsboet har skiftats, dödsbodelägarna för&lt;br&gt;skatten i den omfattning som föreskrivs i 21 kap. ärvdabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regress&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som har betalat A-skatt utan att ha gjort motsvarande skatteavdrag&lt;br&gt;har rätt att kräva den för vars räkning skatten har betalats på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har betalat skatt enligt 3 § har rätt att kräva mottagaren av&lt;br&gt;ersättningen på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetet utförts av någon annan än mottagaren av ersättningen, får&lt;br&gt;också den som utfört arbetet krävas på beloppet, om föreskrivet skatte-&lt;br&gt;avdrag inte har gjorts från ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En företrädare för en juridisk person som har betalat skatt enligt 6 §,&lt;br&gt;har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redare som har betalat skatt enligt 8 § har rätt att kräva sjömannens&lt;br&gt;arbetsgivare på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Regressfordran enligt 10-12 §§ får drivas in på det sätt som gäller för&lt;br&gt;indrivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om&lt;br&gt;regressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Befrielse från betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får helt eller&lt;br&gt;delvis befria en skattskyldig från skyldigheten att göra skatteavdrag eller att&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får motsvarande&lt;br&gt;befrielse medges beträffande skattetillägg, förseningsavgift och ränta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra bestämmelser om befrielse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om befrielse från skattetillägg, förseningsavgift och ränta&lt;br&gt;finns även i 15 kap. 7 och 8 §§ samt 19 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Utredning i skatteärenden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den skattskyldiges rätt att yttra sig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Innan ett ärende avgörs skall den skattskyldige ges tillfälle att yttra sig,&lt;br&gt;om det inte är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den skattskyldiges rätt att få del av uppgifter som har tillförts&lt;br&gt;ärendet genom någon annan än den skattskyldige själv och få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att föra anteckningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper,&lt;br&gt;anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för&lt;br&gt;fullgörandet av deklarations- och annan uppgiftsskyldighet samt for kontroll&lt;br&gt;av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;underlaget avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande att lämna uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som behövs for kontroll av deklarationen eller av annan&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller som är annan Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna Del 1&lt;br&gt;över en kopia av handling som rör rättshandling mellan den som föreläggs&lt;br&gt;och den med vilken han har ingått rättshandlingen (kontrolluppgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande får meddelas, om kontrolluppgiften har betydelse for&lt;br&gt;beskattning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c §§ taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;handlingar och uppgifter som skall undantas från föreläggande gäller även&lt;br&gt;vid föreläggande enligt 3 eller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Besök eller annat personligt sammanträffande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om uppgifter i en skattedeklaration eller någon annan handling av&lt;br&gt;betydelse för beskattningen behöver kontrolleras genom avstämning mot&lt;br&gt;räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får skattemyndigheten&lt;br&gt;komma överens med uppgiftslämnaren om att en sådan avstämning skall&lt;br&gt;göras vid besök hos uppgiftslämnaren eller vid ett annat personligt&lt;br&gt;sammanträffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse får träffas även om besiktning av lokaler, inventarier,&lt;br&gt;lager eller annat som är av betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatterevision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattemyndigheten får besluta om skatterevision för att kontrollera att&lt;br&gt;deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt&lt;br&gt;eller, att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas&lt;br&gt;uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om skatterevision också för att inhämta&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon annan än&lt;br&gt;den som revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;j ordbruksbokföringslagen (1979:141),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har anmält sig för registrering enligt 3 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som ansökt om eller fått en F-skattsedel enligt 4 kap., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan representant för en utländsk företagare som avses i 23 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller för skatterevision bestämmelserna om taxeringsrevision i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9-14 c §§ taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs for kontroll&lt;br&gt;av att bestämmelserna i denna lag har följts, skall lämnas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i 3 kap. 17 § taxeringslagen&lt;br&gt;gäller också for uppgifter som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Skattetillägg och förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattetillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Oriktig uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet&lt;br&gt;har lämnat en uppgift till ledning for beskattningen och uppgiften befinns&lt;br&gt;oriktig, skall en särskild avgift {skattetillägg') tas ut. Detsamma gäller, om&lt;br&gt;en sådan uppgift lämnats i ett mål om beskattning och uppgiften inte har&lt;br&gt;godtagits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget är 20 % av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade&lt;br&gt;godtagits, inte skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget är i stället 10 % när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattemyndigheten har rättat eller hade kunnat rätta den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för&lt;br&gt;skattemyndigheten och som varit tillgängligt for myndigheten före utgången&lt;br&gt;av året efter beskattningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed jämställd&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skönsbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid skönsbeskattning enligt 11 kap. 19 § andra stycket skall skattetillägg&lt;br&gt;tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget är 20 % av den skatt som till följd av skönsbeskattningen&lt;br&gt;bestäms for den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts&lt;br&gt;enligt de uppgifter som den skattskyldige har lämnat på något annat sätt än&lt;br&gt;muntligen eller av den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte skall&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige. Till den del skönsbeskattningen innefattar&lt;br&gt;rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock skattetillägg tas&lt;br&gt;ut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar som rör annan fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Underlaget för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till in-&lt;br&gt;vändningar som rör någon annan fråga än den som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattetillägg inte tas ut eller undanröjs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattetillägg tas inte ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av felräkning eller felskrivning, när felaktigheten uppenbart&lt;br&gt;framgår av skattedeklarationen eller av något annat meddelande från den&lt;br&gt;skattskyldige som inte är muntligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattemyndigheten inte godtar den skattskyldiges uppgift men&lt;br&gt;avvikelsen avser bedömningen av ett yrkande, till exempel i fråga om ett&lt;br&gt;avdrag eller om värdet av ett uttag, och avvikelsen inte gäller någon uppgift&lt;br&gt;i sak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den skattskyldige har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har skattetillägg tagits ut enligt 2 § på grund av att den skattskyldige&lt;br&gt;inte lämnat skattedeklaration skall tillägget undanröjas, om deklarationen&lt;br&gt;kommer in till skattemyndigheten eller en allmän förvaltningsdomstol inom&lt;br&gt;två månader från utgången av den månad då beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom en månad från ut-&lt;br&gt;gången av den månad beslutet om skattetillägg fattades fått kännedom om&lt;br&gt;beslutet, skall skattetillägget undanröjas, om en skattedeklaration har&lt;br&gt;kommit in inom en månad från den dag han fick sådan kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Förseningsavgift skall tas ut med 1 000 kronor om den som är skyldig&lt;br&gt;att lämna en skattedeklaration eller en periodisk sammanställning inte gjort&lt;br&gt;detta inom föreskriven tid. Förseningsavgift tas dock inte ut när det är fråga&lt;br&gt;om en särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift tas inte ut om den skattskyldige har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befrielse från skattetillägg och förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Den skattskyldige skall befrias helt från skattetillägg och för-&lt;br&gt;seningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha sådant samband&lt;br&gt;med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;förhållande att den framstår som ursäktlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med&lt;br&gt;hänsyn till uppgiftens art eller någon arman särskild omständighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget eller Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;avgiften. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får befrias helt från skattetillägg även när det belopp&lt;br&gt;som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är&lt;br&gt;obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelserna i 7 § skall beaktas även om ett yrkande om befrielse&lt;br&gt;inte har framställts, om det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller&lt;br&gt;målet om skattetillägg eller förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om skattetillägg i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslut om skattetillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om&lt;br&gt;beskattning får meddelas inom ett år från utgången av den månad då&lt;br&gt;domstolens beslut fick laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg ändras,&lt;br&gt;skall skattemyndigheten göra den ändring av beslutet om skattetillägg som&lt;br&gt;föranleds av det nya beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser i fråga om registrering och mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna i 1-10 §§ gäller även den som har lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter och därigenom har registrerats som skattskyldig enligt 3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelserna om skattetillägg enligt denna lag tillämpas inte i de&lt;br&gt;fall mervärdesskatt fastställs och tas ut vid import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Inbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mottagande skattemyndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt skall betalas in till den skattemyndighet som skall fatta beslut om&lt;br&gt;skatten enligt bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inbetalning till särskilt konto&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Inbetalning av skatt skall göras genom insättning på skattemyndighetens&lt;br&gt;särskilda konto for skatteinbetalningar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på&lt;br&gt;skattemyndighetens särskilda konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När skatten skall vara betald&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som har&lt;br&gt;redovisats i en skattedeklaration skall ha betalats senast samma dag som&lt;br&gt;deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 18,&lt;br&gt;19 eller 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som ex-&lt;br&gt;klusive gemenskapsintema forvärv och import for beskattningsåret beräknas&lt;br&gt;sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration,&lt;br&gt;senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter redovisningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt&lt;br&gt;10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen&lt;br&gt;skall ha kommit in till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § F-skatt och särskild A-skatt skall ha betalats senast den 12 i varje månad&lt;br&gt;under tiden februari-januari, i januari och augusti dock senast den 17. Den&lt;br&gt;som utöver F-skatt eller särskild A-skatt skall redovisa mervärdesskatt på&lt;br&gt;beskattningsunderlag som anges i 4 § andra stycket skall dock, såvitt gäller&lt;br&gt;augusti, betala F-skatten eller den särskilda A-skatten senast den 12 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt som debiteras efter inkomstårets ingång skall&lt;br&gt;ha betalats senast på rätt dag enligt första stycket i var och en av de månader&lt;br&gt;som återstår efter utgången av antingen den månad då skatten debiteras eller,&lt;br&gt;om skatten debiteras efter den 20 i en månad, efter utgången av den följande&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om F-skatt eller särskild A-skatt debiteras efter den 20 december&lt;br&gt;inkomståret, skall skatten betalas senast den förfallodag som infaller närmast&lt;br&gt;efter det att 30 dagar har gått från beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förfallodag enligt tredje stycket avses den 26 januari, den 12 och 26&lt;br&gt;i månaderna februari-juli samt den 12 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som skall betalas enligt grundläggande beslut om slutlig skatt eller&lt;br&gt;omprövningsbeslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt&lt;br&gt;skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90&lt;br&gt;dagar har gått från beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut eller beslut om&lt;br&gt;debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 § eller till följd av domstols beslut skall&lt;br&gt;ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar&lt;br&gt;har gått från beslutsdagen. Slutlig skatt behöver dock inte betalas före den&lt;br&gt;tidpunkt som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och 26&lt;br&gt;januari, den 12,17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12 och&lt;br&gt;26 i övriga månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag än&lt;br&gt;som anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Inbetalning av skatt som görs genom avräkning i en skattedeklaration&lt;br&gt;mot överskjutande ingående mervärdesskatt, som redovisats senast den 26,&lt;br&gt;i december senast den 27, i den månad inbetalningen skulle vara gjord,&lt;br&gt;anses ha gjorts på förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt i övriga fall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast skall&lt;br&gt;ha redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Inbetalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;br&gt;från kommuner och landsting skall göras genom avräkning från fordran&lt;br&gt;enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avräkning av inbetalda belopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett inbetalt belopp skall, om inte annat följer av andra stycket eller 10 §,&lt;br&gt;räknas av från den skattskyldiges sammanlagda skatteskuld enligt denna lag&lt;br&gt;oberoende av vad den skattskyldige har begärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 9 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) finns en särskild&lt;br&gt;bestämmelse om avräkning i samband med fastighetsupplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När såväl den som i första hand är skyldig att betala skatten&lt;br&gt;(huvudbetalareri) som någon annan, enligt bestämmelserna i 12 kap., är&lt;br&gt;skyldig att betala skatten (sidobetalaré), gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inbetalning av sidobetalaren skall räknas av från den skatt som också&lt;br&gt;huvudbetalaren är skyldig att betala först när sidobetalarens eventuella&lt;br&gt;övriga skatteskuld är betald, om inte sidobetalaren i samband med&lt;br&gt;inbetalningen begär något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelning av skatteskuld&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Om den skattskyldige har en skatteskuld enligt denna lag och det&lt;br&gt;behöver anges vilken skatt som är betald eller obetald, skall skulden fördelas&lt;br&gt;proportionellt mellan de skatter som påförts under den aktuella perioden, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte annat följer av 10 § eller 9 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;eller någon annan lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid tillgodoräkning av pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring skall beräkningen av hur stor del av&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften som den skattskyldige har betalat göras enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten&lt;br&gt;anses hela avgiften vara betald. Om betald preliminär skatt understiger den&lt;br&gt;slutliga skatten anses så stor del av det betalda beloppet avse avgift som&lt;br&gt;motsvarar hela avgiftens andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar&lt;br&gt;som görs under inkomståret och fram till tidpunkten för debitering av slutlig&lt;br&gt;skatt enligt det grundläggande beslutet om sådan skatt skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som betalas efter den debitering som avses i andra stycket men&lt;br&gt;före utgången av juni månad året efter taxeringsåret anses som betalning av&lt;br&gt;obetald avgift till samma kvotdel som obetald avgift utgör av den&lt;br&gt;skattskyldiges sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs.&lt;br&gt;Detsamma gäller om avgiften debiterats på ett annat sätt än genom ett&lt;br&gt;grundläggande beslut om slutlig skatt i fråga om belopp som betalas före&lt;br&gt;utgången av fjärde månaden efter den månad då skatten debiterades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften for visst inkomstår sätts ned anses det belopp som har&lt;br&gt;betalats ändå vara det som räknats fram enligt andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som inte har betalats enligt tredje stycket tas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattebelopp som inte kunnat tillgodoräknas någon skattskyldig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Om ett inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identifierings-&lt;br&gt;uppgifter inte har kunnat tillgodoräknas den som gjort inbetalningen inom&lt;br&gt;sju år efter det kalenderår då inbetalningen gjordes, skall beloppet tillfalla&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Anstånd med inbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Deklarationsanstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om skattemyndigheten beviljar anstånd med att lämna en skattedekla-&lt;br&gt;ration enligt 10 kap. 24 §, får skattemyndigheten också bevilja anstånd med&lt;br&gt;inbetalningen av den skatt som skall redovisas i deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97.1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid omprövning eller överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattemyndigheten får bevilja anstånd med inbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller&lt;br&gt;delvis från skatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett&lt;br&gt;beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli&lt;br&gt;skyldig att betala skatten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller&lt;br&gt;ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverk-&lt;br&gt;ningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då&lt;br&gt;beslut fattades med anledning av begäran om befrielse eller omprövning&lt;br&gt;eller med anledning av överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att&lt;br&gt;skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad&lt;br&gt;garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock&lt;br&gt;beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis&lt;br&gt;obetydligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i&lt;br&gt;anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om säkerhet&lt;br&gt;i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten gäller då i&lt;br&gt;stället skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för&lt;br&gt;ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om endast en&lt;br&gt;del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning lämnas.&lt;br&gt;I övrigt skall bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid avyttring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den skattskyldige har gjort en avyttring som medför inkomst-&lt;br&gt;beskattning, får skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av den&lt;br&gt;skatt som har samband med avyttringen. Anstånd får beviljas endast om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avyttringen gjorts mot betalning under minst tre år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är osäkert om avyttringen kommer att bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst två år. I de fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får anstånd dock inte beviljas för längre tid än tre månader efter&lt;br&gt;den dag då anståndsorsaken upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Om den skattskyldiges betalningsförmåga har blivit nedsatt på grund av&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt under minst 60&lt;br&gt;dagar, får skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av skatt som&lt;br&gt;skall betalas under tiden för tjänstgöringen eller under någon av de tre&lt;br&gt;därefter närmast följande månaderna. Detsamma gäller vid tjänstgöring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. officerare på reservstat, reservpersonal och reservofficerare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsfrivillig personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemvämspersonal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då&lt;br&gt;tjänstgöringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid handläggning av ärende om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen har förordnat att&lt;br&gt;handlägga ärenden angående tillämpning av avtal för undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning får vid handläggningen av sådant ärende bevilja den&lt;br&gt;skattskyldige anstånd med inbetalning av den skatt som ärendet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då&lt;br&gt;beslutet i ärendet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd i övriga fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det finns synnerliga skäl, får skattemyndigheten bevilja anstånd med&lt;br&gt;inbetalning av skatt även i andra fall eller på annat sätt än som avses i&lt;br&gt;1-6 §§•&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § En ansökan om anstånd med inbetalning av skatt skall ges in till den&lt;br&gt;skattemyndighet som skatten skall betalas in till. En ansökan om anstånd&lt;br&gt;enligt 6 § skall dock ges in till den myndighet som handlägger ärendet om&lt;br&gt;dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Anstånd beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om den skattskyldiges ekonomiska förhållanden har förändrats&lt;br&gt;väsentligt sedan anstånd beviljats eller om det finns andra särskilda skäl, får&lt;br&gt;beslutet om anstånd omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Visar den årliga avstämningen av skattekontot enligt 11 kap. 14 § att det&lt;br&gt;belopp som den skattskyldige har betalat in eller tillgodoräknats är större än&lt;br&gt;den skatt som skall betalas, skall det överskjutande beloppet betalas tillbaka&lt;br&gt;till den skattskyldige, om inte annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Visar en annan avstämning än den årliga att det finns ett överskjutande&lt;br&gt;belopp till den skattskyldiges fordel, skall beloppet betalas tillbaka, om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det. Även om den skattskyldige inte har begärt det, skall&lt;br&gt;återbetalning ske, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det överskjutande beloppet grundas på ett beslut om överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det överskjutande beloppet grundas på ett omprövningsbeslut eller ett&lt;br&gt;beslut av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om något annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Återbetalning får också, på den skattskyldiges begäran, ske av belopp&lt;br&gt;som motsvarar avdragen skatt som ännu inte har tillgodoräknats den&lt;br&gt;skattskyldige, till den del det kan antas att beloppet annars skulle betalas&lt;br&gt;tillbaka efter den årliga avstämningen av skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning enligt första stycket till en skattskyldig som är fysisk&lt;br&gt;person får göras endast om det gäller ett belopp som är betydande med&lt;br&gt;hänsyn till den skattskyldiges forhållanden eller om det finns andra särskilda&lt;br&gt;skäl. Efter inkomstårets utgång får återbetalning göras endast om den&lt;br&gt;skattskyldige skall lämna en särskild självdeklaration enligt 2 kap. 13 §&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning enligt första stycket till en juridisk person får hänsyn&lt;br&gt;inte tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.&lt;br&gt;Återbetalning till ett handelsbolag får, efter särskild ansökan, göras till&lt;br&gt;delägares skattekonto. Annan återbetalning till handelsbolag får göras endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt i samband med konkurs eller utmätning enligt 8 kap. 27&lt;br&gt;eller 28 § skall göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om återbetalning enligt denna paragraf gäller inte, om&lt;br&gt;något annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En återbetalning som har sin grund i överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt får göras före den förfallodag för skatt som infaller efter&lt;br&gt;redovisningsperiodens utgång först efter det att redovisning enligt 10 kap.&lt;br&gt;20 § skett och denna skatt räknats av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av skatt till en annan stat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten får besluta att preliminär skatt, som har betalats i&lt;br&gt;Sverige för inkomst som skall beskattas i en annan stat med vilken Sverige&lt;br&gt;har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, skall föras&lt;br&gt;över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inkomst eller förmögenhet har beskattats såväl här i landet som i&lt;br&gt;en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret skall&lt;br&gt;föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.&lt;br&gt;En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten&lt;br&gt;sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att&lt;br&gt;inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning. Överföringen får&lt;br&gt;dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om skatt förs över enligt 5 § skall intäktsränta enligt 19 kap. inte&lt;br&gt;beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får inte överlåta en fordran på skatt som skall föras&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hinder mot återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En återbetalning enligt 1-3 §§ skall inte göras av belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. understiger 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kan antas komma att föras över till en annan stat med stöd av 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. behövs för betalning av en skatteskuld efter beslut om ackord enligt&lt;br&gt;lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt som har beslutats men ännu inte skall ha betalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt som inte har beslutats men med fog kan antas komma&lt;br&gt;att beslutas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. enligt vad den skattskyldige har meddelat skall användas för betalning&lt;br&gt;av framtida skatteskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får även belopp som understiger 100 kronor&lt;br&gt;återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns bestämmelser som förhindrar återbetalning också i lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud mot överlåtelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Den skattskyldige får inte överlåta en fordran på skatt som skall betalas&lt;br&gt;tillbaka enligt denna lag, innan beloppet kan lyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utmätning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En fordran som avses i 8 § får utmätas trots att den inte får överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på skatt som skall betalas tillbaka med anledning av den årliga&lt;br&gt;avstämningen får dock utmätas först efter det att kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;fått tillfälle att ta fordringen i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning&lt;br&gt;vid återbetalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid&lt;br&gt;utmätning av en fordran på skatt som skall betalas tillbaka enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning när den skattskyldiges adress inte är känd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en återbetalning enligt denna lag inte har kunnat göras på grund av&lt;br&gt;att den skattskyldiges adress inte är känd för skattemyndigheten eller på&lt;br&gt;grund av någon annan omständighet som beror på den skattskyldige, skall&lt;br&gt;beloppet stå kvar på den skattskyldiges skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp som inte har kunnat betalas tillbaka inom tio år tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ränta&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grunder för ränteberäkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den skattskyldige skall betala ränta (kostnadsränta) eller tillgodoföras&lt;br&gt;ränta (intäktsränta) enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ränteberäkningen skall grundas på den sammanlagda skatteskuld eller&lt;br&gt;skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § beräknas&lt;br&gt;kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Basränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ränta skall beräknas med utgångspunkt från en räntesats (basränta) som&lt;br&gt;motsvarar den räntesats som gäller för sexmånaders statsskuldväxlar.&lt;br&gt;Basräntan skall fastställas till helt procenttal enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen. Den fastställda basräntan skall gälla från och&lt;br&gt;med närmast kommande kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När det är fråga om debiterad preliminär skatt som skall betalas in efter&lt;br&gt;den 17 januari taxeringsåret beräknas kostnadsränta från och med den 13&lt;br&gt;februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske. Räntan&lt;br&gt;beräknas efter en räntesats som motsvarar 125 % av basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som avses i 2 § andra stycket beräknas kostnadsränta från och&lt;br&gt;med den 4 maj taxeringsåret och efter en räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När det är fråga om skatt enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt&lt;br&gt;efter avdrag enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap.&lt;br&gt;14 § andra stycket 2 a och b, beräknas kostnadsränta från och med den 13&lt;br&gt;februari taxeringsåret till och med den dag betalning senast skall ske. Räntan&lt;br&gt;beräknas efter en räntesats motsvarande 125 % av basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För belopp som avses i 2 § andra stycket beräknas kostnadsränta från och&lt;br&gt;med den 4 maj taxeringsåret och efter en räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall betalas&lt;br&gt;när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med dagen efter&lt;br&gt;skattens ursprungliga förfallodag till och med den dag betalning senast skall&lt;br&gt;ske med anledning av beslutet om anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anstånd enligt 17 kap. 5 eller 7 § skall dock räntan beräknas från och&lt;br&gt;med dagen efter den då anståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta enligt denna paragraf beräknas efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid omprövning och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett omprövnings-&lt;br&gt;beslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och med&lt;br&gt;dagen efter skattens ursprungliga förfallodag eller, när det är fråga om&lt;br&gt;slutlig skatt, från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den dag&lt;br&gt;betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller&lt;br&gt;domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka&lt;br&gt;till följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan inte beräknas för tid&lt;br&gt;fram till och med den dag betalning senast skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta enligt första stycket beräknas efter en räntesats som Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om Del 1&lt;br&gt;skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra&lt;br&gt;stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;basräntan plus 15 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid för sen betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om betalning inte sker i rätt tid, skall ränta, för tid efter den dag skatten&lt;br&gt;senast skulle ha betalats till dess ränta skall beräknas enligt 9 §, beräknas&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Till den&lt;br&gt;del skatten inte överstiger 10 000 kronor skall dock ränta beräknas efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid indrivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När det är fråga om skatt som har lämnats till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;for indrivning eller för verkställighet enligt lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring for skatter, tullar och avgifter beräknas kostnadsräntan&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan från och med dagen efter den då&lt;br&gt;beslutet om skatten registrerades i utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påförande av kostnadsränta m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kostnadsränta påförs for varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta beräknas inte efter den dag betalning har skett eller statens&lt;br&gt;fordran på skatten har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får helt eller delvis befria en skattskyldig från&lt;br&gt;kostnadsränta, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intäktsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Intäktsränta beräknas, om inte annat följer av 13 §, från och med dagen&lt;br&gt;efter den då den skattskyldiges betalning bokförs på skattemyndighetens sär-&lt;br&gt;skilda konto för skatteinbetalningar enligt denna lag eller ett belopp annars&lt;br&gt;tillgodoräknas till den dag då beloppet används for betalning av skatt eller&lt;br&gt;betalas tillbaka. När det är fråga om skatt som skall tillgodoräknas till följd&lt;br&gt;av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas räntan från&lt;br&gt;och med dagen efter skattens ursprungliga förfallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som skall betalas tillbaka på grund av nedsättning enligt 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eller enligt ett beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 14 §&lt;br&gt;andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och b, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskjutande ingående mervärdesskatt som har redovisats i&lt;br&gt;skattedeklaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § och som inte använts för&lt;br&gt;avräkning enligt 16 kap. 7 § beräknas räntan från och med dagen efter den&lt;br&gt;då deklarationen senast skall ha kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 % av&lt;br&gt;basräntan och tillgodoförs varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad ränteberäkning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett beslut som har legat till grund för en beräkning av ränta ändras,&lt;br&gt;skall motsvarande ändringar göras i ränteberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om den 12 februari är en lördag eller en söndag, skall ränta som enligt&lt;br&gt;4, 5, 7 eller 13 § skall beräknas från och med den 13 februari i stället&lt;br&gt;beräknas från och med närmast följande tisdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den 3 maj är en lördag eller en söndag, skall ränta som enligt 4 eller&lt;br&gt;5 § skall beräknas från och med den 4 maj i stället beräknas från och med&lt;br&gt;närmast följande tisdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Indrivning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begäran om indrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om ett skattebelopp inte har betalats i rätt tid skall, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar emot det, fordringen lämnas till kronofogdemyndigheten för in-&lt;br&gt;drivning, om det obetalda beloppet uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. minst 10 000 kronor i fråga om en skattskyldig som skall lämna skatte-&lt;br&gt;deklaration eller som, utan att vara skyldig att lämna sådan deklaration, har&lt;br&gt;F-skattsedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minst 500 kronor i fråga om andra skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en skattskyldig som avses i första stycket 1 skall fordringen&lt;br&gt;också lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning, om ett belopp på&lt;br&gt;minst 500 kronor varit obetalt under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Indrivning får begäras även i andra fall än som anges i 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkurs-&lt;br&gt;ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den skattskyldige redan är försatt i konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan indrivning begärs skall den skattskyldige uppmanas att betala Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebeloppet, om inte särskilda skäl talar mot det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelser om när ansökan om verkställighet skall anses gjord finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 2 kap. 30 § tredje stycket utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fordran på ett skattebelopp har lämnats för indrivning, skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten också driva in räntan på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall beräkna räntan för tiden efter det att&lt;br&gt;fordringen har lämnats for indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur räntan skall beräknas finns i 19 kap. 2, 3, 9 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konkurs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den skattskyldige är försatt i konkurs, skall fordran på skattebelopp&lt;br&gt;som inte har betalats lämnas till kronofogdemyndigheten för åtgärder som&lt;br&gt;avses i 16 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;br&gt;även om förfallodagen ännu inte är inne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som kan omprövas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattemyndigheten skall, om inte annat följer av 2 eller 3 §, ompröva ett&lt;br&gt;beslut enligt denna lag i en fråga som kan ha betydelse för betalning eller&lt;br&gt;återbetalning av skatt, om den skattskyldige begär det eller det finns andra&lt;br&gt;skäl. Att omprövning skall göras när den skattskyldige överklagat ett beslut&lt;br&gt;följer av 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något beslut i en fråga enligt denna lag inte har fattats, får&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller&lt;br&gt;för omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut,&lt;br&gt;om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett beslut om preliminär skatt får ändras på grund av en ändring i den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomstförhållanden endast om ändringen avser belopp som&lt;br&gt;är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en fråga som avses i 1 § har avgjorts av en allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får en fråga som har avgjorts av en&lt;br&gt;länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft omprövas, om&lt;br&gt;beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som&lt;br&gt;har meddelats efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning på initiativ av den skattskyldige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En skattskyldig som vill begära omprövning skall göra detta skriftligt.&lt;br&gt;Begäran skall, om inte annat följer av 5 §, ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även efter den tid som anges i första stycket får omprövning begäras av&lt;br&gt;ett beslut som är till den skattskyldiges nackdel, om den skattskyldige gör&lt;br&gt;sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av denna tid&lt;br&gt;fått kännedom om beslutet eller om ett skattebesked eller en annan handling&lt;br&gt;med uppgift om vad som skall betalas. Begäran skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag den skattskyldige fick sådan kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En begäran om omprövning skall ha kommit in till skattemyndigheten&lt;br&gt;inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet, om det&lt;br&gt;gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. preliminär taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sättet att ta ut preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. debitering eller ändring av preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställande av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av den&lt;br&gt;skattskyldige eller den skattskyldiges ombud. Är den inte det, får&lt;br&gt;skattemyndigheten utfärda ett föreläggande om att den skall undertecknas.&lt;br&gt;Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs om&lt;br&gt;begäran inte undertecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Även om tiden för begäran om omprövning har gått ut, får ett beslut om&lt;br&gt;skattetillägg omprövas på begäran av den skattskyldige, så länge beslutet i&lt;br&gt;den skattefråga som föranlett skattetillägget inte har fått laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning på initiativ av skattemyndigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;§ Om skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut, får&lt;br&gt;omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fordel meddelas senast&lt;br&gt;sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har&lt;br&gt;gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det&lt;br&gt;av material som är tillgängligt for skattemyndigheten framgår att ett&lt;br&gt;beskattningsbeslut är felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får inte&lt;br&gt;meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket beskattningsåret har gått ut, utom i de fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;samt 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattedeklaration inte har lämnats in i rätt tid, får ett&lt;br&gt;omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel meddelas efter&lt;br&gt;utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant&lt;br&gt;omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom&lt;br&gt;in till skattemyndigheten, dock senast under sjätte året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Efterbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till&lt;br&gt;nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 9 §&lt;br&gt;under de förutsättningar och på det sätt som anges i 11-20 §§ (efterbeskatt-&lt;br&gt;ning)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Efterbeskattning får ske, om ett beskattningsbeslut blivit felaktigt eller&lt;br&gt;inte fattats på grund av att den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en skattedeklaration eller på annat sätt under förfarandet hos&lt;br&gt;skattemyndigheten lämnat någon oriktig uppgift till ledning för&lt;br&gt;beskattningsbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnat någon oriktig uppgift i ett mål vid domstol om betalning eller&lt;br&gt;återbetalning av skatt enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte lämnat en skattedeklaration eller begärd uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Efterbeskattning får också ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende&lt;br&gt;skall rättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring föranleds av en skattemyndighets beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller&lt;br&gt;återbetalning av skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod än&lt;br&gt;den som ändringen gäller eller för någon annan skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Efterbeskattning enligt 11 § eller 12 § 1 får ske endast om den avser&lt;br&gt;belopp av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får inte ske, om beslutet med hänsyn till omständig- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;hetema skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten Del 1&lt;br&gt;tidigare fattat beslut om efterbeskattning som avser samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får inte avse enbart skattetillägg eller förseningsavgift,&lt;br&gt;utom i fall som avses i 12 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidsfrist för efterbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Skattemyndighetens beslut om efterbeskattning skall, om inte annat&lt;br&gt;följer av 15-20 §§, meddelas senast under sjätte året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut om efterbeskattning enligt 12 § 2 får meddelas även efter den&lt;br&gt;tid som anges i 14 § men senast sex månader efter det beslut som föranleder&lt;br&gt;ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anstånd har beviljats någon med betalning av skatt i avvaktan på&lt;br&gt;kammarrättens eller Regeringsrättens beslut med anledning av överklagan-&lt;br&gt;de, får efterbeskattning i fråga om skatteavdrag ske senast andra året efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då domstolens beslut meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i ett&lt;br&gt;omprövningsärende eller mål om betalning eller återbetalning av skatt enligt&lt;br&gt;denna lag får meddelas efter den tid som anges i 14 eller 15 § men senast ett&lt;br&gt;år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller domstolens&lt;br&gt;beslut i ärendet eller målet fått laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den skattskyldige har avlidit, skall beslut om efterbeskattning&lt;br&gt;meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;bouppteckningen efter den avlidne gavs in för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om den skattskyldige på det sätt som anges i 14 § andra stycket&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott&lt;br&gt;som avser skatt enligt denna lag eller om åtal har väckts mot den skattskyldi-&lt;br&gt;ge för sådant brott, får ett beslut om efterbeskattning meddelas för den&lt;br&gt;redovisningsperiod som brottet avser även efter utgången av den tid som&lt;br&gt;anges i 14 eller 15 §. Detsamma gäller om tiden för att döma den skatt-&lt;br&gt;skyldige till påföljd för ett sådant brott har förlängts genom beslut enligt&lt;br&gt;14 a § skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om efterbeskattning får i de fall som avses i 12 § skattebrottslagen&lt;br&gt;också meddelas efter utgången av den tid som anges i 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Beslut om efterbeskattning enligt 18 § första stycket skall meddelas&lt;br&gt;före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna&lt;br&gt;åtgärderna först vidtogs. Beslut om efterbeskattning enligt 18 § andra&lt;br&gt;stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd&lt;br&gt;som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69) vidtagits. Om den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har avlidit, skall dock ett beslut om efterbeskattning meddelas inom sex&lt;br&gt;månader från dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall, utom i fall som avses i 12 § skattebrottslagen, undanröjas&lt;br&gt;av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den förundersök-&lt;br&gt;ning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om&lt;br&gt;tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller inte bifalls till&lt;br&gt;någon del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Bestämmelserna i 18 och 19 §§ tillämpas också på en juridisk persons&lt;br&gt;beskattning, om en åtgärd som avses i 18 § första stycket har vidtagits mot&lt;br&gt;den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren frivilligt&lt;br&gt;vidtagit någon åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut av skattemyndigheten eller Riksskatteverket får, utom i de fall&lt;br&gt;som avses i 2 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skatt-&lt;br&gt;skyldige. Beslut som myndighet fattat enligt 13 kap. 1 § överklagas hos&lt;br&gt;regeringen. Skattemyndighetens beslut får överklagas också av Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter gäller&lt;br&gt;11-13 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som inte får överklagas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befrielse enligt 5 kap. 11 § från skyldigheten att göra skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatterevision enligt 14 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anstånd enligt 17 kap. 6 § med inbetalning av skatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreläggande vid vite enligt 23 kap. 2 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den skattskyldiges överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Den skattskyldiges överklagande skall, om inte annat följer av 4 §, ha&lt;br&gt;kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;beskattningsåret har gått ut. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni det&lt;br&gt;sjätte året och klaganden har fått del av beslutet efter utgången av oktober&lt;br&gt;samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag&lt;br&gt;då klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får överklaga ett beslut även om det inte är till nackdel&lt;br&gt;for honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett överklagande skall ha kommit in inom två månader från den dag då Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klaganden fick del av beslutet, om det gäller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. preliminär taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sättet att ta ut preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. debitering eller ändring av preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställande av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnadsavdrag vid beräkning vid skatteavdrag och arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Även om tiden för överklagande har gått ut, får ett beslut om skattetill-&lt;br&gt;lägg överklagas så länge beslutet i den skattefråga som föranlett skattetilläg-&lt;br&gt;get inte har fått laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förfarandet vid överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 6 kap. 5-7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när en&lt;br&gt;skattskyldig har överklagat skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksskatteverkets överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Riksskatteverkets överklagande skall ha kommit in inom den tidsfrist&lt;br&gt;som enligt 21 kap. 8, 9 och 14-20 §§ gäller för beslut om omprövning på&lt;br&gt;initiativ av skattemyndigheten eller efter sådan tid men inom två månader&lt;br&gt;från den dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning överklagas och det&lt;br&gt;begärs ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha&lt;br&gt;kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om Riksskatteverket har överklagat ett beskattningsbeslut, skall talan&lt;br&gt;om skattetillägg och förseningsavgift som har samband med beslutet föras&lt;br&gt;samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Riksskatteverket får hos länsrätten begära att en arbetsgivare skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och skatteavdrag samt att en skattskyldig skall betala&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får på det sätt som gäller för överklagande enligt denna&lt;br&gt;lag hos länsrätten begära att skattetillägg tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Beslut av länsrätten i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Överklagande av beslut av länsrätten i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. preliminär taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sättet att ta ut preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. debitering eller ändring av preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställande av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. befrielse från skattetillägg och förseningsavgift enligt 15 kap. 7 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§ och ränta enligt 19 kap. 11 §, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. överföring av skatt till en annan stat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövnings-&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § 1 fråga om överklagande av länsrättens eller kammarrättens beslut om&lt;br&gt;avgiftsunderlag for egenavgifter gäller 12 och 13 §§ lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller for&lt;br&gt;mål enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avrundning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Belopp som avser skatt eller underlag för beräkning av skatt enligt&lt;br&gt;denna lag anges i hela krontal så att öretal faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vite&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite, om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att det annars inte följs. Vite får dock inte föreläggas&lt;br&gt;staten, ett landsting, en kommun eller en tjänsteman i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vite har förelagts också med stöd av en bestämmelse i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) eller lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter, prövas frågan om att döma ut vitet av den länsrätt som är behörig enligt&lt;br&gt;dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets lämplighet&lt;br&gt;bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Representant för enkelt bolag eller partrederi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en verksamhet bedrivs genom ett enkelt bolag eller ett partrederi, får&lt;br&gt;skattemyndigheten efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av&lt;br&gt;delägarna som dessa föreslår tills vidare skall svara for redovisningen och&lt;br&gt;betalningen av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som&lt;br&gt;hänför sig till verksamheten och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet&lt;br&gt;i frågor som rör sådan skatt. Underlag för kontroll av skatteredovisningen&lt;br&gt;skall finnas tillgängligt hos delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket innebär inte att övriga delägare befrias från&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt denna lag i de fall den som skall svara for redovis-&lt;br&gt;ningen och betalningen inte fullgör sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Representant för utländsk företagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) skall företrädas av en representant som är godkänd av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. En sådan representant skall enligt fullmakt av den utländska&lt;br&gt;företagaren som ombud for företagaren svara för redovisningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i&lt;br&gt;övrigt företräda den utländska företagaren i frågor som gäller mervärdes-&lt;br&gt;skatt. Skattemyndigheten får kräva att säkerhet ställs for skattens betalning.&lt;br&gt;Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos&lt;br&gt;representanten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte en utländsk företagare som är en juridisk person&lt;br&gt;och har ett fast driftställe här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet att lämna uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna om skyldighet för ställföreträdare att lämna självdekla-&lt;br&gt;ration eller uppgifter i 4 kap. 2 § lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter gäller också for uppgifter som skall lämnas enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter som lämnats for en skattskyldig som är en juridisk person&lt;br&gt;anses ha lämnats av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att&lt;br&gt;uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verkställighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt&lt;br&gt;denna lag eller taxeringslagen (1990:324) inverkar inte på skyldigheten att&lt;br&gt;betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En åtgärd enligt denna lag får verkställas även om det beslut som Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;föranleder åtgärden inte har fått laga kraft. Motsvarande gäller vid Del 1&lt;br&gt;verkställighet enligt utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna om förvaring och gallring i 4 kap. 13 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller också for&lt;br&gt;skattedeklarationer och andra handlingar som avses i 14 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas första&lt;br&gt;gången när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som avser&lt;br&gt;redovisningsperioden januari 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) annan skatt: på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast&lt;br&gt;före den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För inkomståret 1998 skall utan ansökan F-skattsedel utfärdas for den&lt;br&gt;som vid utgången av år 1997 har en F-skattesedel utfärdad enligt 33 b § eller&lt;br&gt;33 c § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid beräkning av F-skatt och särskild A-skatt för inkomståret 1998&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om schablonberäkning i 6 kap. 1 och 2 §§ i den nya&lt;br&gt;lagen skall skatten beräknas med utgångspunkt från den slutliga skatten på&lt;br&gt;grund av 1997 års taxering med tillämpning av bestämmelserna i 13 § 1 och&lt;br&gt;3 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En skattskyldig som för tidigare år eller redovisningsperioder står i&lt;br&gt;skuld för skatt som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) har vid återbetalning enligt 18 kap. 1-4 §§ i den nya lagen rätt&lt;br&gt;att få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är&lt;br&gt;hänförlig till skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8, fortfarande&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om preliminär skatt for tid före den 1 januari 1998&lt;br&gt;samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt avseende 1998 eller&lt;br&gt;tidigare års taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om&lt;br&gt;inte annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter for utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller ränta på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall till&lt;br&gt;utgången av år 1998 göras enligt en särskild skattetabell grundad på en for&lt;br&gt;landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret avrundad till helt krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i uppbördslagen om arbetsgivarnas medverkan vid&lt;br&gt;uppbörd av kvarstående skatt tillämpas sista gången i fråga om kvarstående&lt;br&gt;skatt enligt 1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Vid tillämpningen av bestämmelserna om begränsning av rätten till&lt;br&gt;återbetalning i 68 § 5 mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare skall hänsyn tas också till skyldighet att&lt;br&gt;betala skatt enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Bestämmelserna om betalningsskyldighet for företrädare for juridisk&lt;br&gt;person i 12 kap. tillämpas från ikraftträdandet även i fråga om innehållen&lt;br&gt;skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som tas ut enligt uppbördsla-&lt;br&gt;gen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1968:430)&lt;br&gt;om mervärdeskatt eller mervärdesskattelagen. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;avgiftstillägg, skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift enligt nämnda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser om betalningsskyldighet för företrädare gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om mål om sådan betalningsskyldighet som anhängig-&lt;br&gt;gjorts före utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Bestämmelserna i 14 kap. 3-7 §§ gäller från ikraftträdandet i&lt;br&gt;tillämpliga delar även i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lagen (1968:430) om mervärdeskatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om dröjsmålsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är betalningsskyldig för skatt, tull, avgift eller ränta och som&lt;br&gt;inte i rätt tid och på rätt sätt fullgör betalningsskyldigheten skall, i de fall&lt;br&gt;det särskilt föreskrivs, betala en avgift (dröjsmålsavgift) enligt de grunder&lt;br&gt;som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Dröjsmålsavgift tas, om inte annat sägs nedan eller i 3 eller 4 §, ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent på belopp som betalas före utgången av den månad då&lt;br&gt;beloppet skall betalas (förfallomånaden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fyra procent på belopp som betalas under första månaden efter&lt;br&gt;förfallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sex procent på belopp som betalas under andra månaden efter&lt;br&gt;förfallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sex procent, med tillägg av en procentenhet för varje påbörjad&lt;br&gt;ytterligare månad, på belopp som betalas efter andra månaden efter&lt;br&gt;förfallomånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift tas ut med två procent på belopp som betalas inom tio&lt;br&gt;dagar från den dag då beloppet skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Dröjsmålsavgiften är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda&lt;br&gt;beloppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsavgift dock endast tas ut&lt;br&gt;med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den betalningsskyldige skriftligen påmints om sin betalnings-&lt;br&gt;skyldighet och betalning sker senast viss i påminnelsen angiven dag, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut som om betalning skett den dag påminnelsen sändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte i fråga om påminnelse av kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten sedan myndigheten beviljat uppskov med betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag jämställs med&lt;br&gt;inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits&lt;br&gt;emot enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det finns särskilda skäl, får den myndighet som har beslutat om&lt;br&gt;avgiften befria den betalningsskyldige helt eller delvis från skyldigheten att&lt;br&gt;betala dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett beslut om dröjsmålsavgift får överklagas på det sätt som gäller för&lt;br&gt;överklagande av beslut om den skatt, tull, avgift eller ränta som föranlett&lt;br&gt;dröj smålsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2, 6 och 6 a §§, 12 kap. 2 § samt&lt;br&gt;20 kap. 2 och 4 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning avses lön eller arman er-&lt;br&gt;sättning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner, som en&lt;br&gt;försäkrad har fått såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst.&lt;br&gt;Med lön likställs kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. Sådan&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i form av rabatt,&lt;br&gt;bonus eller annan förmån som utgår&lt;br&gt;på grund av kundtrohet eller&lt;br&gt;liknande, skall också anses som&lt;br&gt;inkomst av anställning, om den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader&lt;br&gt;som ligger till grund för förmånen&lt;br&gt;är någon annan än den som är&lt;br&gt;skattskyldig för förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte från&lt;br&gt;en och samma arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till&lt;br&gt;1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i&lt;br&gt;1 § första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster. I fråga om arbete&lt;br&gt;som har utförts utomlands bortses&lt;br&gt;vid beräkningen av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana&lt;br&gt;lönetillägg som betingas av ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning avses lön eller annan er-&lt;br&gt;sättning i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner, som en&lt;br&gt;försäkrad har fått såsom arbets-&lt;br&gt;tagare i allmän eller enskild tjänst.&lt;br&gt;Med lön likställs kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatteav-&lt;br&gt;drag. Sådan skattepliktig intäkt i&lt;br&gt;form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;också anses som inkomst av&lt;br&gt;anställning, om den som slutligt har&lt;br&gt;stått för de kostnader som ligger till&lt;br&gt;grund för förmånen är någon annan&lt;br&gt;än den som är skattskyldig för&lt;br&gt;förmånen. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas dock inte från en och samma&lt;br&gt;arbetsgivare utgiven lön som under&lt;br&gt;ett år ej uppgått till 1 000 kronor.&lt;br&gt;Till sådan inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 § 1&lt;br&gt;mom. första stycket h och i kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) eller&lt;br&gt;sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster. I fråga om arbete som har&lt;br&gt;utförts utomlands bortses vid beräk-&lt;br&gt;ningen av pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst från sådana lönetillägg som&lt;br&gt;betingas av ökade levnadskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda förhållanden i syssel- och andra särskilda förhållanden i&lt;br&gt;sättningslandet. Såsom inkomst av sysselsättningslandet. Såsom&lt;br&gt;anställning anses även &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeforsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;vid svenskundervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeforsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa utger enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension, i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) &amp;nbsp;ersättning som en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa utger enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar el-&lt;br&gt;ler andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än&lt;br&gt;pension och ersättning från&lt;br&gt;semesterkassa, i fråga om ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstifielse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstifielse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3&lt;br&gt;kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensions-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensions-&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller ijärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje år, för vilket&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;fastställts för en försäkrad, skall&lt;br&gt;pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknas honom. I den mån&lt;br&gt;den pensionsgrundande inkomsten&lt;br&gt;härrör från inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete får dock pensions-&lt;br&gt;poäng tillgodoräknas den försäk-&lt;br&gt;rade endast om tilläggspensions-&lt;br&gt;avgift för året till fullo erlagts inom&lt;br&gt;föreskriven tid. Utan hinder av att&lt;br&gt;sådan avgiftsbetalning inte skett&lt;br&gt;skall pensionspoäng tillgodoräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje år, för vilket&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;fastställts för en försäkrad, skall&lt;br&gt;pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknas honom. I den mån&lt;br&gt;den pensionsgrundande inkomsten&lt;br&gt;härrör från inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete skall pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknas endast på den andel&lt;br&gt;av den inkomsten, undantaget&lt;br&gt;sådan inkomst som avses i 3 §&lt;br&gt;första stycket d), som motsvarar&lt;br&gt;den andel av tilläggspensions-&lt;br&gt;avgiften som har betalats enligt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade för de båda år som&lt;br&gt;närmast föregått det då pension vid&lt;br&gt;bifall till ansökningen skulle börja&lt;br&gt;utgå. Pensionspoäng skall vidare&lt;br&gt;alltid tillgodoräknas för pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst som härrör från&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 12 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000). Andelsberäkningen&lt;br&gt;görs därvid på inkomsten före&lt;br&gt;basbeloppsavräkningen enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket. Pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknas endast om andelen&lt;br&gt;av inkomsten av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete, ensam eller tillsammans&lt;br&gt;med annan inkomst som ligger till&lt;br&gt;grund för beräkning av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst, uppgår till&lt;br&gt;minst ett basbelopp. Pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknas alltid för pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst som härrör från&lt;br&gt;inkomst som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket d).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionspoäng som i första stycket sägs är den pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten delad med det vid årets ingång gällande basbeloppet.&lt;br&gt;Pensionspoäng beräknas med två decimaler, dock lägst till en hundradels&lt;br&gt;poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkrad under minst halva året åtnjutit en tjärdedels, halv eller tre&lt;br&gt;fjärdedels förtidspension enligt 13 kap. 2 §, skall han, utöver&lt;br&gt;pensionspoäng enligt första stycket tillgodoräknas, om han åtnjutit en&lt;br&gt;fjärdedels förtidspension, en fjärdedel, om han åtnjutit halv förtidspension,&lt;br&gt;hälften och, om han åtnjutit tre fjärdedels förtidspension, tre Värdedelar av&lt;br&gt;det poängmedeltal som avses i andra stycket av nämnda paragraf. Vad nu&lt;br&gt;sagts skall inte gälla om pensionen enligt 6 kap. 1 § lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring är samordnad med livränta. Är endast en del av&lt;br&gt;pensionen samordnad med livräntan, beaktas dock så stor del av&lt;br&gt;poängmedeltalet som svarar mot förhållandet mellan den del av pensionen,&lt;br&gt;som inte är samordnad med livräntan, och pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har försäkrad under olika tider av året åtnjutit hel, tre Värdedels, halv&lt;br&gt;eller en Värdedels förtidspension, skall vid tillämpning av tredje stycket&lt;br&gt;den pension som utgått under den längsta tiden anses ha utgått under hela&lt;br&gt;tiden. Har pensionerna utgått under lika lång tid av året skall den för den&lt;br&gt;försäkrade gynnsammaste beräkningsgrunden tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett bestämmelserna i denna paragraf skall försäkrad för år,&lt;br&gt;varunder han åtnjutit förtidspension enligt 13 kap. 2 §, alltid tillgodoräknas&lt;br&gt;lägst pensionspoäng motsvarande vad enligt nämnda paragraf skall antagas&lt;br&gt;hava tillgodoräknats honom för samma år. Den pensionspoäng som&lt;br&gt;tillgodoräknas får sammanlagt inte överstiga 6,50.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en här i riket bosatt förälder Har en här i riket bosatt förälder&lt;br&gt;under större delen av ett kalenderår under större delen av ett kalenderår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdat ett här bosatt barn, som inte&lt;br&gt;har fyllt tre år, skall föräldern under&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i den-&lt;br&gt;na paragraf tillgodoräknas det året&lt;br&gt;såsom ett vårdår. Sådana år jäm-&lt;br&gt;ställs med tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag med år för vilka pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknats. För tillgodoräknan-&lt;br&gt;de fordras att de allmänna förut-&lt;br&gt;sättningarna för beräkning av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst enligt 1 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen är&lt;br&gt;uppfyllda. Vårdår enligt denna&lt;br&gt;paragraf skall inte tillgodoräknas då&lt;br&gt;pensionspoäng för året fastställts&lt;br&gt;enligt 6 § och inte heller då pen-&lt;br&gt;sionspoäng för året enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket inte tillgodoräknats&lt;br&gt;föräldern på grund av underlåten&lt;br&gt;avgiftsbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vårdat ett här bosatt barn, som inte&lt;br&gt;har fyllt tre år, skall föräldern under&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i den-&lt;br&gt;na paragraf tillgodoräknas det året&lt;br&gt;såsom ett vårdår. Sådana år jäm-&lt;br&gt;ställs vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag med år för vilka pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknats. För tillgodoräknan-&lt;br&gt;de fordras att de allmänna förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för beräkning av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen är uppfyll-&lt;br&gt;da. Vårdår enligt denna paragraf&lt;br&gt;skall inte tillgodoräknas då pen-&lt;br&gt;sionspoäng för året fastställts enligt&lt;br&gt;6 § och inte heller då pensions-&lt;br&gt;poäng för året enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket inte tillgodoräknats föräl-&lt;br&gt;dern på grund av underlåten eller&lt;br&gt;bristande avgiftsbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samma barn och år far endast en förälder tillgodoräkna sig vårdår&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av det i 12 kap. 2 § första stycket angivna medeltalet av&lt;br&gt;pensionspoäng bortses från de år som tillgodoräknats enligt denna para-&lt;br&gt;graf. Sådana år skall inte heller beaktas vid tillämpningen av 12 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket eller 13 kap. 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förälder som vill att ett vårdår enligt denna paragraf skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas skall hos den allmänna försäkringskassa där han är inskriven göra&lt;br&gt;en skriftlig ansökan om tillgodoräknande enligt denna paragraf senast ett år&lt;br&gt;efter utgången av det år som skall tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension utgör, där ej annat&lt;br&gt;följer av andra och tredje styckena&lt;br&gt;samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio&lt;br&gt;procent av produkten av det basbe-&lt;br&gt;lopp som har fastställts för året och&lt;br&gt;medeltalet av de pensionspoäng&lt;br&gt;som tillgodoräknats den försäkrade&lt;br&gt;eller, om pensionspoäng tillgodo-&lt;br&gt;räknats honom för mer än femton&lt;br&gt;år, medeltalet av de femton högsta&lt;br&gt;poängtalen. Har pensionspoäng till-&lt;br&gt;godoräknats den försäkrade för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension utgör, där ej annat&lt;br&gt;följer av andra stycket samt 3 och 4&lt;br&gt;§§, för år räknat sextio procent av&lt;br&gt;produkten av det basbelopp som har&lt;br&gt;fastställts för året och medeltalet av&lt;br&gt;de pensionspoäng som tillgodoräk-&lt;br&gt;nats den försäkrade eller, om pen-&lt;br&gt;sionspoäng tillgodoräknats honom&lt;br&gt;för mer än femton år, medeltalet av&lt;br&gt;de femton högsta poängtalen. Har&lt;br&gt;pensionspoäng tillgodoräknats den&lt;br&gt;försäkrade för mindre än trettio år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre än trettio år, skall hänsyn tas&lt;br&gt;endast till så stor del av nämnda&lt;br&gt;produkt som svarar mot förhållan-&lt;br&gt;det mellan det antal år, för vilka&lt;br&gt;pensionspoäng tillgodoräknats ho-&lt;br&gt;nom, och talet trettio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har pensionspoäng enligt 11&lt;br&gt;kap. 6 § första stycket på grund av&lt;br&gt;underlåten avgiftsbetalning inte&lt;br&gt;tillgodoräknats den försäkrade,&lt;br&gt;skall hans ålderspension utgöra&lt;br&gt;sextio procent av så stor del av den&lt;br&gt;i första stycket angivna produkten,&lt;br&gt;som svarar mot förhållandet mellan&lt;br&gt;det antal år, dock högst trettio, för&lt;br&gt;vilka pensionspoäng tillgodoräk-&lt;br&gt;nats den försäkrade, och talet tret-&lt;br&gt;tio ökat med ett för varje år, för&lt;br&gt;vilket den försäkrade till följd av&lt;br&gt;underlåten avgiftsbetalning inte&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng. Vid&lt;br&gt;tillämpning av vad nu sagts får ta-&lt;br&gt;let trettio ej ökas till mer än femtio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall hänsyn tas endast till så stor&lt;br&gt;del av nämnda produkt som svarar&lt;br&gt;mot förhållandet mellan det antal&lt;br&gt;år, för vilka pensionspoäng&lt;br&gt;tillgodoräknats honom, och talet&lt;br&gt;trettio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ålderspensionen börjar utbetalas tidigare än från och med den må-&lt;br&gt;nad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen minskas&lt;br&gt;med fem tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå&lt;br&gt;återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextio-&lt;br&gt;fem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda må-&lt;br&gt;nad, ökas pensionen med sju tiondels procent för varje månad, som då&lt;br&gt;pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den&lt;br&gt;försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid får hänsyn dock ej tas till tid&lt;br&gt;efter ingången av den månad, då den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej hel-&lt;br&gt;ler till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller inte varit berättigad&lt;br&gt;till tilläggspension i form av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad, som&lt;br&gt;vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och&lt;br&gt;11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har&lt;br&gt;eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension&lt;br&gt;barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sverige,&lt;br&gt;om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den tidpunkt&lt;br&gt;då han avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lags&lt;br&gt;bestämmelser om sjukpenninggrun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande inkomst och pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst gäller vad som i 22&lt;br&gt;c § lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;sägs om iakttagande av förhands-&lt;br&gt;besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattesedel i en an-&lt;br&gt;budshandling, en faktura eller nå-&lt;br&gt;gon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmotta-&lt;br&gt;garens namn och adress eller andra&lt;br&gt;för identifiering godtagbara uppgif-&lt;br&gt;ter samt uppgift om betalnings-&lt;br&gt;mottagarens personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer anses ha en&lt;br&gt;sådan skattsedel. Uppgiften om&lt;br&gt;innehav av en F-skattesedel gäller&lt;br&gt;även som sådant skriftligt åberop-&lt;br&gt;ande av F-skattesedeln som avses i&lt;br&gt;3 kap. 2 a § fjärde stycket. Det som&lt;br&gt;nu sagts gäller dock inte om den&lt;br&gt;som betalar ut ersättningen känner&lt;br&gt;till att uppgiften om innehav av en&lt;br&gt;F-skattesedel är oriktig. Bestäm-&lt;br&gt;melser om påföljd för den som läm-&lt;br&gt;nar oriktig uppgift finns i skatte-&lt;br&gt;brottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03100/prop_199697__100-1.png" style="width:17pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Har någon genom oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter eller genom underlåtenhet att&lt;br&gt;fullgöra en uppgifts- eller anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en an-&lt;br&gt;budshandling, en faktura eller nå-&lt;br&gt;gon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmotta-&lt;br&gt;garens namn och adress eller andra&lt;br&gt;for identifiering godtagbara uppgif-&lt;br&gt;ter samt uppgift om betalnings-&lt;br&gt;mottagarens personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer anses ha en&lt;br&gt;sådan skattsedel. Uppgiften om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel gäller&lt;br&gt;även som så-dant skriftligt åbero-&lt;br&gt;pande av F-skattsedeln som avses i&lt;br&gt;3 kap. 2 a § fjärde stycket. Det som&lt;br&gt;nu sagts gäller dock inte om den&lt;br&gt;som betalar ut ersättningen känner&lt;br&gt;till att uppgiften om innehav av en&lt;br&gt;F-skattsedel är oriktig. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om påföljd för den som lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift finns i skattebrotts-&lt;br&gt;lagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon genom oriktiga upp-&lt;br&gt;gifter eller genom underlåtenhet att&lt;br&gt;fullgöra en uppgifts- eller anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förorsakat att ersättning utgått obe-&lt;br&gt;hörigen eller med för högt belopp,&lt;br&gt;eller har någon eljest obehörigen&lt;br&gt;eller med for högt belopp uppburit&lt;br&gt;ersättning och har han skäligen bort&lt;br&gt;inse detta, skall återbetalning ske av&lt;br&gt;vad som for mycket utbetalats, om&lt;br&gt;inte i särskilt fall anledning förelig-&lt;br&gt;ger att helt eller delvis efterge åter-&lt;br&gt;betalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förorsakat att ersättning utgått obe-&lt;br&gt;hörigen eller med for högt belopp,&lt;br&gt;elier har någon eljest obehörigen&lt;br&gt;eller med for högt belopp uppburit&lt;br&gt;ersättning och har han skäligen bort&lt;br&gt;inse detta, skall återbetalning ske av&lt;br&gt;vad som for mycket utbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;ålagts någon enligt första stycket,&lt;br&gt;får vid senare utbetalning till&lt;br&gt;honom i avräkning på vad som för&lt;br&gt;mycket utgått innehållas ett skäligt&lt;br&gt;belopp. Avdrag på tilläggspension&lt;br&gt;får även göras för obetald&lt;br&gt;egenavgift för tilläggspension, om&lt;br&gt;enligt 11 kap. 6 § första stycket&lt;br&gt;pensionspoäng som svarar mot&lt;br&gt;avgiften tillgodoräknats den&lt;br&gt;försäkrade för det år som avgiften&lt;br&gt;avser oavsett att avgiften inte&lt;br&gt;erlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tilläggspension betalats ut&lt;br&gt;och ändras fastställd pensions-&lt;br&gt;poäng på grund av underlåten eller&lt;br&gt;bristande avgiftsbetalning skall&lt;br&gt;försäkringskassan besluta om&lt;br&gt;återbetalning av för mycket ut-&lt;br&gt;betald tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i särskilt fall finns&lt;br&gt;anledning får försäkringskassan&lt;br&gt;helt eller delvis efterge krav på&lt;br&gt;återbetalning enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;ålagts någon enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket, får vid senare&lt;br&gt;utbetalning till honom i avräkning&lt;br&gt;på vad som for mycket utgått&lt;br&gt;innehållas ett skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag på en ersättning enligt denna lag får vidare göras om någon av&lt;br&gt;en allmän försäkringskassa har ålagts återbetalningsskyldighet för en&lt;br&gt;ersättning som har utgetts på grund av en annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i 11 kap. 6 § första stycket tredje meningen och 20&lt;br&gt;kap. 4 § andra stycket andra meningen i deras äldre lydelse skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortfarande tillämpas såvitt avser pensionspoäng och avgift for åren 1996&lt;br&gt;och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 11 kap. 2 § och 20 kap. 2 § gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om inkomst som avser tid fore 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:107.&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘'Senaste lydelse 1990:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:665.&lt;br&gt;'‘Senaste lydelse 1983:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Del 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ skattebrottslagen (1971:69) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan&lt;br&gt;avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningar som är belagda med&lt;br&gt;varusmuggling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;skatte- eller avgiftstillägg,&lt;br&gt;ränta, dröjsmålsavgift, förse-&lt;br&gt;ningsavgift eller liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straff i lagen (1960:418) om straff för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg, ränta, dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, förseningsavgift eller&lt;br&gt;liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;fullgöra föreskriven skyldighet att&lt;br&gt;innehålla skatt eller inbetala skatt&lt;br&gt;som innehållits för annan, döms för&lt;br&gt;skattebetalningsbrott till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;fullgöra skyldighet att göra skatte-&lt;br&gt;avdrag på sätt som föreskrivs i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;döms förskatteavdragsbrott till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om&lt;br&gt;felparkeringsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;denna lag gäller uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om felparkeringsavgifter.&lt;br&gt;Reglerna om dröjsmålsavgift skall&lt;br&gt;dock inte tillämpas. Regeringen får&lt;br&gt;föreskriva avvikelser från&lt;br&gt;uppbördslagen, när det gäller det&lt;br&gt;administrativa förfarandet i fråga&lt;br&gt;om felparkeringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggande enligt 6 § andra stycket får inte utfärdas senare än ett år efter&lt;br&gt;den dag då överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en felparkeringsavgift inte&lt;br&gt;betalas efter ett sådant åläggande&lt;br&gt;som avses i 6 § andra stycket skall&lt;br&gt;Vägverket begära indrivning av&lt;br&gt;avgiften. Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att indrivning inte&lt;br&gt;behöver begäras för ett ringa&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning&lt;br&gt;finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får verk-&lt;br&gt;ställighet enligt utsökningsbalken&lt;br&gt;ske oavsett om åläggandet har fått&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1987:25.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:900.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;(1977:792) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Del 1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvångsförvaltning av fastighet&lt;br&gt;skall förvaltaren anses som&lt;br&gt;arbetsgivare enligt skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000) beträffande&lt;br&gt;av honom förvaltad egendom.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 1 §&lt;br&gt;nämnda lag om befrielse från&lt;br&gt;betalningsskyldighet gäller även&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om lön för inkomståret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 20 §§ lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt och tull samt, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det&lt;br&gt;allmänna som inte betecknas som skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatte- eller avgiftstillägg,&lt;br&gt;ränta, dröjsmålsavgift, försenings-&lt;br&gt;avgift eller liknande avgift, om den&lt;br&gt;fordran som tillägget, räntan eller&lt;br&gt;avgiften avser får betalningssäkras.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg, ränta, dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, förseningsavgift eller&lt;br&gt;liknande avgift, om den fordran&lt;br&gt;som tillägget, räntan eller avgiften&lt;br&gt;avser får betalningssäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring får användas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om annan än den skatt- eller avgiftsskyldige är betalningsskyldig för&lt;br&gt;belopp som avses i första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för sådan fordran på utländsk skatt, tull eller avgift, för vilken&lt;br&gt;säkerställande av betalning får ske här i landet enligt överenskommelse&lt;br&gt;mellan Sverige och främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om betalningssäkring prövas&lt;br&gt;av den länsrätt som är behörig i&lt;br&gt;fråga om gäldenärens taxering till&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt för det beskatt-&lt;br&gt;ningsår, då framställning om betal-&lt;br&gt;ningssäkring görs. Finns inte be-&lt;br&gt;hörig domstol enligt vad som nu&lt;br&gt;sagts, prövas målet av länsrätten i&lt;br&gt;det län, där verkställigheten kan äga&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om betalningssäkring prövas&lt;br&gt;av länsrätten i det län där gälde-&lt;br&gt;nären hade sin hemortskommun&lt;br&gt;den 1 november året före det kalen-&lt;br&gt;derår då framställning om betal-&lt;br&gt;ningssäkring görs. Vid bestäm-&lt;br&gt;mande av hemortskommun gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt i tillämpliga&lt;br&gt;delar. Finns inte behörig domstol&lt;br&gt;enligt vad som nu har sagts, prövas&lt;br&gt;målet av länsrätten i det län, där&lt;br&gt;verkställigheten kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om&lt;br&gt;betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter i 2 § gäller fortfarande i fråga om avgiftstillägg för&lt;br&gt;utgiftsåret 1997 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter i 20 § skall fortfarande gälla i fråga om framställ-&lt;br&gt;ningar som gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:372.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § utsökningsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av lön.&lt;br&gt;Utmätning för underhållsbidrag&lt;br&gt;med företrädesrätt enligt 14 § och&lt;br&gt;förrättningskostnaderna i målet har&lt;br&gt;företräde framför avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt. Vid utmätning av&lt;br&gt;lön för annan fordran har avdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt företräde. En&lt;br&gt;fordran enligt 14 § första stycket 1&lt;br&gt;har företräde framför förrättnings-&lt;br&gt;kostnadema i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av lön.&lt;br&gt;En fordran enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;1 har företräde framför förrättnings-&lt;br&gt;kostnadema i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 § orden “rättshjälpslagen (1972:429)” skall bytas ut mot&lt;br&gt;“rättshjälpslagen (1996:1619)”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 och 4 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran preskriberas fem år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;den förföll till betalning, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran fastställts till sitt&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedan den förfallit till betal-&lt;br&gt;ning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan föreskriven tid för av-&lt;br&gt;lämnande av deklaration eller annan&lt;br&gt;redovisning för fordringen gått ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas preskriptionstiden i fråga&lt;br&gt;om sådan del av fordringen som&lt;br&gt;dessförinnan inte har varit indriv-&lt;br&gt;ningsbar från utgången av det ka-&lt;br&gt;lenderår då fastställelsen ägde rum.&lt;br&gt;Punkt 2 gäller dock inte i fråga om&lt;br&gt;en fordran som har påförts enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran preskriberas fem år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;den förföll till betalning, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra eller tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran fastställts till sitt&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedan den förfallit till betal-&lt;br&gt;ning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan föreskriven tid for av-&lt;br&gt;lämnande av deklaration eller annan&lt;br&gt;redovisning för fordringen gått ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas preskriptionstiden i fråga&lt;br&gt;om sådan del av fordringen som&lt;br&gt;dessförinnan inte har varit indriv-&lt;br&gt;ningsbar från utgången av det ka-&lt;br&gt;lenderår då fastställelsen ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran som har påförts en-&lt;br&gt;ligt skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) preskriberas fem år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;den lämnades för indrivning. Om&lt;br&gt;ett sådant indrivningsuppdrag åter-&lt;br&gt;tas, upphör beräkningen av&lt;br&gt;preskriptionstidför det belopp som&lt;br&gt;omfattas av återkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medges den som svarar för betalning av en fordran helt eller delvis&lt;br&gt;anstånd med betalningen, preskriberas fordringen i motsvarande mån&lt;br&gt;tidigast två år efter utgången av det kalenderår då anståndet upphörde att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i fråga&lt;br&gt;om fordringar som påförts enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft såvitt gäller ändringen i 1 § den 1 december&lt;br&gt;1997 och i övrigt den 1 november 1997. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om fordringar som har påförts enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller rättshjälpslagen (1972:429).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av 1 § 1993:904.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:861.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 §, 3 kap. 5 och 7, 8, 11 och 14 §§, 5&lt;br&gt;kap. 5, 10, 12 och 17 §§, 7 kap. 1, 4, 6 och 8 §§ samt 9 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall för varje redovisningsperiod eller, om&lt;br&gt;skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig&lt;br&gt;händelse lämnas till beskattningsmyndigheten. Den som hos&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten är registrerad som skattskyldig skall lämna&lt;br&gt;deklaration även för redovisningsperioder for vilka han inte har någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt att redovisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete samt upprättas&lt;br&gt;på blankett enligt formulär som&lt;br&gt;fastställs av Riksskatteverket,&lt;br&gt;Jordbruksverket eller Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete samt upprättas&lt;br&gt;på blankett enligt formulär som&lt;br&gt;fastställs av Riksskatteverket,&lt;br&gt;Jordbruksverket eller Fiskeriverket.&lt;br&gt;Efter särskilt medgivande av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skatte-&lt;br&gt;myndighet som Riksskatteverket&lt;br&gt;bestämmer får deklaration avges i&lt;br&gt;form av ett elektroniskt dokument.&lt;br&gt;En sådan deklaration får tas emot&lt;br&gt;av Riksskatteverket för skatte-&lt;br&gt;myndighetens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument&lt;br&gt;avses i denna lag en upptagning&lt;br&gt;som gjorts med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling och vars innehåll&lt;br&gt;och utställare kan verifieras genom&lt;br&gt;ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokförings lagen&lt;br&gt;(1979:141) och annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling&lt;br&gt;rörande rättshandling mellan den&lt;br&gt;som föreläggs och annan person&lt;br&gt;(kontrolluppgift), om det behövs&lt;br&gt;till ledning för beskattning av den&lt;br&gt;andre personen eller för kontroll&lt;br&gt;av ansökan av honom om&lt;br&gt;återbetalning av eller kompen-&lt;br&gt;sation för skatt. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl får även annan&lt;br&gt;person än som avses i första&lt;br&gt;meningen föreläggas att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling&lt;br&gt;som rör rättshandling mellan den&lt;br&gt;som föreläggs och den med vilken&lt;br&gt;han ingått rättshandlingen&lt;br&gt;(kontrolluppgift). Föreläggande&lt;br&gt;får meddelas, om kontrolluppgiften&lt;br&gt;har betydelse för beskattning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;även någon annan person än som&lt;br&gt;avses i första stycket föreläggas att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om&lt;br&gt;föreläggandet medför att han&lt;br&gt;måste lägga ned ett betydande&lt;br&gt;arbete för att fullgöra det, i stället&lt;br&gt;ställa nödvändiga handlingar till&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens för-&lt;br&gt;fogande för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;annan uppgiftsskyldighet fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller, att&lt;br&gt;förutsättningar finns att fullgöra&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som kan antas&lt;br&gt;uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision också&lt;br&gt;för att inhämta uppgifter av&lt;br&gt;betydelse för kontroll enligt första&lt;br&gt;stycket av någon annan än den&lt;br&gt;som revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får även ske för&lt;br&gt;att kontrollera att den som ansökt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om återbetalning av eller&lt;br&gt;kompensation för skatt lämnat&lt;br&gt;riktiga och fullständiga uppgifter i&lt;br&gt;sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos den som är eller kan antas vara bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) och hos annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om skatterevision&lt;br&gt;skall överlämnas till den&lt;br&gt;reviderade innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Beslutet skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om ändamålet med&lt;br&gt;revisionen och om möjligheten att&lt;br&gt;undanta handlingar och uppgifter&lt;br&gt;enligt 15 och 15 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om skatterevision skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om ändamålet&lt;br&gt;med revisionen och om möjlig-&lt;br&gt;heten att undanta handlingar och&lt;br&gt;uppgifter enligt 15 och 15 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision som avses i 7 £&lt;br&gt;andra stycket får beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, utesluta uppgift om&lt;br&gt;vilken person eller rättshandling&lt;br&gt;granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om skatterevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att&lt;br&gt;verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall underrättas&lt;br&gt;om beslutet innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. År det av betydelse att&lt;br&gt;vidta sådana åtgärder som avses i&lt;br&gt;11 § andra stycket får dock under-&lt;br&gt;rättelse ske i samband med att&lt;br&gt;revisionen verkställs, om kontrollen&lt;br&gt;annars kan mista sin betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får räken-&lt;br&gt;skapsmaterial och andra handlingar&lt;br&gt;som rör verksamheten granskas om&lt;br&gt;de inte skall undantas enligt 15 §.&lt;br&gt;Med handling förstås framställning&lt;br&gt;i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas endast med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får&lt;br&gt;räkenskapsmaterial och andra&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten&lt;br&gt;granskas, om de inte skall undantas&lt;br&gt;enligt 15 §. Med handling förstås&lt;br&gt;framställning i skrift eller bild samt&lt;br&gt;upptagning som kan läsas,&lt;br&gt;avlyssnas eller på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknisk hjälpmedel. Revisorn får ta&lt;br&gt;prov på varor som används, säljs&lt;br&gt;eller tillhandahålls på annat sätt i&lt;br&gt;verksamheten. Vidare får han&lt;br&gt;inventera kassan, granska varu-&lt;br&gt;lager, inventarier, fordon, särskild&lt;br&gt;räknarapparatur, mätapparatur&lt;br&gt;och tillverkningsprocesser. Han får&lt;br&gt;också prova särskild räknar-&lt;br&gt;apparatur och mätapparatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattas endast med teknisk&lt;br&gt;hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn får ta prov på varor&lt;br&gt;som används, säljs eller tillhanda-&lt;br&gt;hålls på annat sätt i verksamheten.&lt;br&gt;Vidare får han inventera kassan,&lt;br&gt;granska varulager, inventarier,&lt;br&gt;fordon, särskild räknarapparatur,&lt;br&gt;mätapparatur och tillverknings-&lt;br&gt;processer. Han får också prova&lt;br&gt;kassaapparatur, särskild räknar-&lt;br&gt;apparatur, mätapparatur och&lt;br&gt;annan teknisk utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial&lt;br&gt;och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när handlingarna skall&lt;br&gt;återlämnas, skall beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten överlämna handlingarna&lt;br&gt;till konkursförvaltaren. Beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten skall underrätta&lt;br&gt;den reviderade om att handling-&lt;br&gt;arna överlämnats till konkurs-&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet&lt;br&gt;av revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning eller det annars kan&lt;br&gt;antas att skatten kommer att sättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning eller det annars kan&lt;br&gt;antas att skatten kommer att sättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned, kan den skattskyldige av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned, kan den skattskyldige av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsmyndigheten få anstånd beskattningsmyndigheten få anstånd&lt;br&gt;med att betala skatten. Be- &amp;nbsp;med att betala skatten. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 49 § 1, 2 och 3 &amp;nbsp;stämmelsema i 17 kap. 2, 3, 9 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. uppbördslagen (1953:272) 11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller då i tillämpliga delar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1997:000) gäller då i tillämpliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1997:000)&lt;br&gt;om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall utgå på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt 5 § till&lt;br&gt;den del skattebeloppet skall betalas senast vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;utgår räntan från den dag då skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket till och med den dag då&lt;br&gt;skatten skall betalas enligt beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens beslut. / fall&lt;br&gt;som avses i första stycket 2 skall&lt;br&gt;bestämmelserna om ränta i 49 § 4&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;utgår räntan från den dag då skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket till och med den dag då&lt;br&gt;skatten skall betalas enligt beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 2&lt;br&gt;utgår ränta från den dag, då&lt;br&gt;beloppet skulle ha betalats om&lt;br&gt;anstånd inte medgetts, till och med&lt;br&gt;den dag, då anståndstiden gått ut&lt;br&gt;eller, om beloppet betalats dessför-&lt;br&gt;innan, till och med den dag&lt;br&gt;betalning skett. Bifalls den&lt;br&gt;skattskyldiges yrkande i ompröv-&lt;br&gt;ningsärende av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten eller bifaller domstol&lt;br&gt;ett överklagande skall betald ränta&lt;br&gt;återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får befria en skattskyldig helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala ränta, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon, i egenskap av&lt;br&gt;företrädare för skattskyldig som är&lt;br&gt;juridisk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåtit att&lt;br&gt;betala in skatt i den tid och ordning&lt;br&gt;som anges i 2 kap. 6-9 §§ samt 5&lt;br&gt;kap. 1 och 2 § §, är han tillsammans&lt;br&gt;med den skattskyldige betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skatten. Betalningsskyl-&lt;br&gt;digheten får jämkas eller efterges&lt;br&gt;om det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om att ålägga betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt första stycket skall&lt;br&gt;föras vid allmän domstol. Talan får&lt;br&gt;inte väckas sedan den skattskyldi-&lt;br&gt;ges betalningsskyldighet för skat-&lt;br&gt;tebeloppet har bortfallit enligt&lt;br&gt;lagen (1982:188) om preskription&lt;br&gt;av skattefordringar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgjort betalnings-&lt;br&gt;skyldighet för skattebelopp enligt&lt;br&gt;första stycket får söka beloppet åter&lt;br&gt;av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskrip-&lt;br&gt;tionslagen (1981:130) gäller i&lt;br&gt;fråga om regressfordran enligt&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om betalningsskyldighet&lt;br&gt;för företrädare för skattskyldig som&lt;br&gt;är juridisk person och som inte&lt;br&gt;betalat in skatt i den tid och&lt;br&gt;ordning som anges i 2 kap. 6-9 §§&lt;br&gt;samt 5 kap. 1 och 2 §§ gäller 12&lt;br&gt;kap. 6 § första, andra och fjärde&lt;br&gt;styckena, 7 §, 12 § första stycket&lt;br&gt;och 13 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige i&lt;br&gt;deklaration eller annat skriftligt&lt;br&gt;meddelande som han under&lt;br&gt;förfarandet avgett till ledning för&lt;br&gt;beslut rörande beskattningen,&lt;br&gt;lämnat uppgift som befinns oriktig,&lt;br&gt;skall en särskild avgift&lt;br&gt;(skattetillägg) påföras&lt;br&gt;honom. Skattetillägget är tjugo&lt;br&gt;procent av det skattebelopp som&lt;br&gt;inte skulle ha påförts om den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften hade godtagits.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den&lt;br&gt;skattskyldige har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i mål om skatt och upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige på något&lt;br&gt;annat satt än muntligen under&lt;br&gt;förfarandet har lämnat en uppgift&lt;br&gt;till ledning för beslut rörande&lt;br&gt;beskattningen och uppgiften befinns&lt;br&gt;oriktig, skall en särskild avgift&lt;br&gt;(skattetillägg) tas ut.&lt;br&gt;Skattetillägget är tjugo procent av&lt;br&gt;det skattebelopp som inte skulle ha&lt;br&gt;påförts om den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;hade godtagits. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om en sådan uppgift har lämnats i&lt;br&gt;ett mål om skatt och uppgiften inte&lt;br&gt;har godtagits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giften inte har godtagits efter&lt;br&gt;prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt första stycket sker efter tio procent när den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 13 §, påförs den&lt;br&gt;skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som&lt;br&gt;till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver vad som annars&lt;br&gt;skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetillägg enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte&lt;br&gt;lämnat deklaration och har skatt&lt;br&gt;beslutats genom uppskattning enligt&lt;br&gt;4 kap. 13 §, påförs den skattskyl-&lt;br&gt;dige skattetillägg. Skattetillägget är&lt;br&gt;tjugo procent av den skatt som till&lt;br&gt;följd av uppskattningen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter han kan ha lämnat till&lt;br&gt;ledning för beskattningen. Till den&lt;br&gt;del uppskattningen innefattar&lt;br&gt;rättelse av en oriktig uppgift från&lt;br&gt;den skattskyldige påförs dock&lt;br&gt;skattetillägget enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte&lt;br&gt;lämnat deklaration och har skatt&lt;br&gt;beslutats genom uppskattning enligt&lt;br&gt;4 kap. 13 §, påförs den skattskyl-&lt;br&gt;dige skattetillägg. Skattetillägget är&lt;br&gt;tjugo procent av den skatt som till&lt;br&gt;följd av uppskattningen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt uppgifter&lt;br&gt;han på något annat sätt än munt-&lt;br&gt;ligen kan ha lämnat till ledning för&lt;br&gt;beskattningen. Till den del&lt;br&gt;uppskattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;en oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige påförs dock skatte-&lt;br&gt;tillägget enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invändningar&lt;br&gt;rörande annan fråga än den som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte i&lt;br&gt;samband med rättelse av en felräk-&lt;br&gt;ning eller en misskrivning, som&lt;br&gt;uppenbart framgår av deklarationen&lt;br&gt;eller ett annat skriftligt meddelande&lt;br&gt;från den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte heller i&lt;br&gt;den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett skriftligt yrkande&lt;br&gt;och avvikelsen inte gäller uppgift i&lt;br&gt;sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte i&lt;br&gt;samband med rättelse av en&lt;br&gt;felräkning eller en misskrivning,&lt;br&gt;som uppenbart framgår av&lt;br&gt;deklarationen eller av något annat&lt;br&gt;meddelande från den skattskyldige&lt;br&gt;som inte är muntligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte heller i&lt;br&gt;den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett yrkande och&lt;br&gt;avvikelsen inte gäller uppgift i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige frivilligt rättat en oriktig uppgift, påfors inte&lt;br&gt;skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift får helt efterges, om&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;kan antas ha ett sådant samband&lt;br&gt;med den skattskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller&lt;br&gt;därmed jämförligt förhållande att&lt;br&gt;den kan anses ursäktlig. Detsamma&lt;br&gt;gäller om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till den&lt;br&gt;oriktiga uppgiftens beskaffenhet&lt;br&gt;eller annan särskild omständighet&lt;br&gt;eller om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut tillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg får helt efterges&lt;br&gt;även när det belopp som kunde ha&lt;br&gt;undandragits genom felaktigheten&lt;br&gt;eller underlåtenheten är att anses&lt;br&gt;som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får inte påföras&lt;br&gt;sedan den skattskyldige avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift&lt;br&gt;skall beaktas även om yrkande om&lt;br&gt;detta inte har framställts, i den mån&lt;br&gt;det föranleds av vad som har&lt;br&gt;förekommit i ärendet eller målet om&lt;br&gt;särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige skall befrias&lt;br&gt;helt från skattetillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den&lt;br&gt;skattskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;förhållande att den framstår som&lt;br&gt;ursäktlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till uppgiftens&lt;br&gt;art eller någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut&lt;br&gt;skattetillägget eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får befrias helt&lt;br&gt;från skattetillägg även när det&lt;br&gt;belopp som kunde ha undandragits&lt;br&gt;genom felaktigheten eller under-&lt;br&gt;låtenheten är obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift får inte påföras sedan den&lt;br&gt;skattskyldige avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § skall&lt;br&gt;beaktas även om något yrkande om&lt;br&gt;befrielse inte har framställts, i den&lt;br&gt;mån det föranleds av vad som har&lt;br&gt;förekommit i ärendet eller målet om&lt;br&gt;särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg skall&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten vidta den ändring av beslutet om skattetillägg&lt;br&gt;som föranleds av beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite&lt;br&gt;prövas av länsrätten i det län där&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten är&lt;br&gt;belägen. Har vite samtidigt före-&lt;br&gt;lagts med stöd av en bestämmelse i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter prövas frågan av den&lt;br&gt;länsrätt som är behörig enligt dessa&lt;br&gt;lagar. Har vite i annat fall samtidigt&lt;br&gt;förelagts med stöd av denna lag och&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;görs prövningen av den länsrätt som&lt;br&gt;är behörig enligt sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite prö-&lt;br&gt;vas av länsrätten i det län där&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten är be-&lt;br&gt;lägen. Har vite samtidigt förelagts&lt;br&gt;med stöd av en bestämmelse i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter prövas frågan av den&lt;br&gt;länsrätt som är behörig enligt dessa&lt;br&gt;lagar. Har vite i annat fall samtidigt&lt;br&gt;förelagts med stöd av denna lag och&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;görs prövningen av den länsrätt som&lt;br&gt;är behörig enligt sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets&lt;br&gt;lämplighet bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 5 och 7 §§ gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;kompensation enligt lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss&lt;br&gt;energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 5 kap. 17 § gäller fortfarande i fråga om mål om&lt;br&gt;betalningsskyldighet som anhängiggjorts före utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i 9 kap. 3 § gäller fortfarande i fråga om vite som&lt;br&gt;samtidigt förelagts med stöd av lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter samt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1993:462.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;’Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;“Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1906.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:331.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1992:639.&lt;br&gt;“Senaste lydelse 1992:639.&lt;br&gt;&amp;quot;'Senaste lydelse 1996:670.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1906.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1906.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;'Senaste lydelse 1991:1906.&lt;br&gt;'“Senaste lydelse 1994:214.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1231) om&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 6 §§ lagen (1987:1231) om&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;revision avseende skatter och&lt;br&gt;socialavgifter samt enligt 75 § b&lt;br&gt;tullagen (1987:1065), när åtgärden&lt;br&gt;innefattar automatisk databehand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter i personre-&lt;br&gt;gister enligt datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;granskning avseende skatter och&lt;br&gt;socialavgifter samt vid granskning&lt;br&gt;enligt 69 och 70 §§ tullagen&lt;br&gt;(1994:1550), när åtgärden inne-&lt;br&gt;fattar automatisk databehandling av&lt;br&gt;personuppgifter i personregister&lt;br&gt;enligt datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket och 16 § datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning som sker med hjälp&lt;br&gt;av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet. Härvid tillämpas 15 §&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer revisionen&lt;br&gt;skall lämna Datainspektionen de&lt;br&gt;uppgifter om den automatiska data-&lt;br&gt;behandlingen som inspektionen&lt;br&gt;begär för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer gransk-&lt;br&gt;ningen skall lämna Data-&lt;br&gt;inspektionen de uppgifter om den&lt;br&gt;automatiska databehandlingen som&lt;br&gt;inspektionen begär for sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om revi-&lt;br&gt;sion och den hos vilken revisionen&lt;br&gt;sker får överklaga Datainspektion-&lt;br&gt;ens beslut enligt denna lag hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Även&lt;br&gt;Justitiekanslem får fora talan för att&lt;br&gt;ta till vara allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om gransk-&lt;br&gt;ningen och den hos vilken&lt;br&gt;granskningen sker får överklaga&lt;br&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Även Justitiekanslem får&lt;br&gt;föra talan för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte annat anges i&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1399.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Del 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 2 §, 3 kap. 8, 9, 11&lt;br&gt;och 12 a §§, 5 kap. 1, 2, 4-7 och 13 §§ samt rubriken närmast före 5 kap.&lt;br&gt;6 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller&lt;br&gt;avgift (taxering) enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1997:000) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-5 och 7 nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter&lt;br&gt;(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål&lt;br&gt;om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag Att bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;gäller även i fråga om förfarandet gäller även i fråga om förfarandet&lt;br&gt;för fastställelse av mervärdesskatt i för fastställelse av mervärdesskatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall framgår av 14 kap. 28 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall framgår av 10 kap. 31 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna uppgifter till&lt;br&gt;ledning för taxering. I fråga om&lt;br&gt;debitering och uppbörd av skatt&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna uppgifter till&lt;br&gt;ledning för taxering. I fråga om&lt;br&gt;debitering, redovisning och&lt;br&gt;betalning av skatt gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i taxeringsärende fattas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;skattskyldiges hemortskommun för&lt;br&gt;taxeringsåret är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i taxeringsärende fattas av&lt;br&gt;den skattemyndighet som är&lt;br&gt;behörig att fatta beslut enligt 2 kap.&lt;br&gt;1-3 och 5 §§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige saknar (1997:000).&lt;br&gt;hemortskommun i landet, fattas be-&lt;br&gt;slutet av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet får uppdra&lt;br&gt;åt en annan skattemyndighet att&lt;br&gt;fatta beslut i dess ställe i ett visst&lt;br&gt;ärende eller en viss grupp av&lt;br&gt;ärenden. Sådant uppdrag får ges&lt;br&gt;endast om den andra myndigheten&lt;br&gt;medger det och om det kan ske utan&lt;br&gt;avsevärd olägenhet för den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;om taxeringsrevision för att&lt;br&gt;kontrollera att skyldighet enligt&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt. Taxerings-&lt;br&gt;revision får göras hos den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) och hos&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen kan antas bli&lt;br&gt;omfattande får den påbörjas även&lt;br&gt;innan deklaration skall avlämnas,&lt;br&gt;om det beskattningsår som&lt;br&gt;revisionen avser gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;om taxeringsrevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;annan uppgiftsskyldighet enligt&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller att&lt;br&gt;förutsättningar finns att fullgöra&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som kan antas&lt;br&gt;uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;om taxeringsrevision också för att&lt;br&gt;inhämta uppgifter av betydelse för&lt;br&gt;kontroll enligt första stycket av&lt;br&gt;någon annan än den som&lt;br&gt;revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får göras hos&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) och hos annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxeringsrevision&lt;br&gt;skall överlämnas till den&lt;br&gt;reviderade innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Beslutet skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om ändamålet med&lt;br&gt;revisionen och om möjligheten att&lt;br&gt;undanta handlingar och uppgifter&lt;br&gt;enligt 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxeringsrevision&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om revision som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 8 § andra stycket får&lt;br&gt;skattemyndigheten, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, utesluta uppgift om&lt;br&gt;vilken person eller rättshandling&lt;br&gt;granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förordnas&lt;br&gt;att verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall underrättas&lt;br&gt;om beslutet innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Är det av betydelse att&lt;br&gt;vidta sådana åtgärder som avses i&lt;br&gt;11 § andra stycket, får dock&lt;br&gt;underrättelse ske i samband med&lt;br&gt;att revisionen verkställs, om&lt;br&gt;kontrollen annars kan mista sin&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som&lt;br&gt;rör verksamheten granskas om de inte skall undantas enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får revisorn även&lt;br&gt;inventera kassan, granska lager,&lt;br&gt;maskiner och inventarier samt&lt;br&gt;besiktiga lokaler och byggnader&lt;br&gt;som används i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får revisorn&lt;br&gt;inventera kassan, granska lager,&lt;br&gt;maskiner och inventarier samt&lt;br&gt;besiktiga lokaler och byggnader&lt;br&gt;som används i verksamheten.&lt;br&gt;Revisorn får också ta prov på&lt;br&gt;varor som används, säljs eller till-&lt;br&gt;handahålls på annat sätt i&lt;br&gt;verksamheten samt prova kassa-&lt;br&gt;apparatur, särskild räknar-&lt;br&gt;apparatur, mätapparatur och&lt;br&gt;annan teknisk utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial&lt;br&gt;och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när handlingarna skall&lt;br&gt;återlämnas, skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten överlämna handlingarna&lt;br&gt;till konkursförvaltaren. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall underrätta den&lt;br&gt;reviderade om att handlingarna&lt;br&gt;överlämnats till konkursförvalt-&lt;br&gt;aren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03100/prop_199697__100-2.png" style="width:24pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig z&lt;br&gt;självdeklaration eller annat&lt;br&gt;skriftligt meddelande, som han&lt;br&gt;under förfarandet avgett till ledning&lt;br&gt;för taxeringen, lämnat uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig, skall en särskild&lt;br&gt;avgift (skattetillägg) påföras&lt;br&gt;honom. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;skattskyldige har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i mål om taxering och&lt;br&gt;uppgiften inte har godtagits efter&lt;br&gt;prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig på något&lt;br&gt;annat sätt än muntligen under&lt;br&gt;förfarandet har lämnat en uppgift&lt;br&gt;till ledning för taxeringen och&lt;br&gt;uppgiften befinns oriktig, skall en&lt;br&gt;särskild &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(skattetillägg) tas ut.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om en sådan&lt;br&gt;uppgift har lämnats i ett mål om&lt;br&gt;taxering och uppgiften inte har&lt;br&gt;godtagits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den&lt;br&gt;mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-6 och 8 som, om den oriktiga uppgiften hade&lt;br&gt;godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i&lt;br&gt;fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med honom, eller,&lt;br&gt;vad gäller mervärdesskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats honom.&lt;br&gt;Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört sådant&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst&lt;br&gt;som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas på ett&lt;br&gt;underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av underskottet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad&lt;br&gt;gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kurmat rättas med ledning&lt;br&gt;av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och&lt;br&gt;som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november&lt;br&gt;taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering,&lt;br&gt;påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som&lt;br&gt;till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxeringen att sådant&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst&lt;br&gt;som inte utnyttjas taxeringsåret minskar, skall skattetillägget i stället&lt;br&gt;beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av&lt;br&gt;underskottet som skönstaxeringen medfört. Vid beräkningen skall&lt;br&gt;dessutom bestämmelserna i 1 § andra stycket tillämpas. Till den del&lt;br&gt;skönstaxeringen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige&lt;br&gt;skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på grund&lt;br&gt;av utebliven självdeklaration och&lt;br&gt;självdeklaration inte kommit in&lt;br&gt;trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget&lt;br&gt;beräknas på den skatt som till följd&lt;br&gt;av skönstaxeringen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter som den skattskyldige kan&lt;br&gt;ha lämnat till ledning för&lt;br&gt;taxeringen. Innefattar skönstax-&lt;br&gt;eringen att ett vid tidigare taxering&lt;br&gt;fastställt underskott i förvärvskälla i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;eller tjänst utnyttjas helt eller&lt;br&gt;delvis, skall skattetillägg beräknas&lt;br&gt;på ett underlag som utgör en fjärde-&lt;br&gt;del av den minskning av under-&lt;br&gt;skottet som skönstaxeringen&lt;br&gt;medfört. Har den skattskyldige i en&lt;br&gt;skriftlig uppgift till ledning för&lt;br&gt;taxeringen redovisat underskott i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på grund&lt;br&gt;av utebliven självdeklaration och&lt;br&gt;självdeklaration inte kommit in&lt;br&gt;trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget&lt;br&gt;beräknas på den skatt som till följd&lt;br&gt;av skönstaxeringen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt de uppgifter&lt;br&gt;som den skattskyldige på annat sätt&lt;br&gt;än muntligen kan ha lämnat till&lt;br&gt;ledning för taxeringen. Innefattar&lt;br&gt;skönstaxeringen att ett vid tidigare&lt;br&gt;taxering fastställt underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet eller tjänst&lt;br&gt;utnyttjas helt eller delvis, skall&lt;br&gt;skattetillägg beräknas på ett&lt;br&gt;underlag som utgör en fjärdedel av&lt;br&gt;den minskning av underskottet som&lt;br&gt;skönstaxeringen medfört. Har den&lt;br&gt;skattskyldige på annat sätt än&lt;br&gt;muntligen till ledning för taxeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvskälla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet eller tjänst som&lt;br&gt;inte utnyttjas taxeringsåret och&lt;br&gt;medför skönstaxeringen att sådant&lt;br&gt;underskott minskar, skall skatte-&lt;br&gt;tillägget beräknas på ett underlag&lt;br&gt;som utgör en fjärdedel av den&lt;br&gt;minskning av underskottet som&lt;br&gt;skönstaxeringen medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisat underskott i förvärvskälla&lt;br&gt;i inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;eller tjänst som inte utnyttjas&lt;br&gt;taxeringsåret och medför&lt;br&gt;skönstaxeringen att sådant&lt;br&gt;underskott minskar, skall skatte-&lt;br&gt;tillägget beräknas på ett underlag&lt;br&gt;som utgör en fjärdedel av den&lt;br&gt;minskning av underskottet som&lt;br&gt;skönstaxeringen medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg tas inte ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av en felräkning&lt;br&gt;eller misskrivning som uppenbart&lt;br&gt;framgår av självdeklarationen eller&lt;br&gt;av ett annat skriftligt meddelande&lt;br&gt;från den skattskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av en felräkning&lt;br&gt;eller misskrivning som uppenbart&lt;br&gt;framgår av självdeklarationen eller&lt;br&gt;av något annat meddelande från&lt;br&gt;den skattskyldige som inte är&lt;br&gt;muntligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller&lt;br&gt;kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av&lt;br&gt;kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig för skattemyndigheten&lt;br&gt;taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett skriftligt yrkande,&lt;br&gt;såsom fråga om yrkat avdrag eller&lt;br&gt;värde av naturaförmån eller&lt;br&gt;tillgång, och avvikelsen inte gäller&lt;br&gt;uppgift i sak,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före november månads utgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett yrkande, såsom&lt;br&gt;fråga om yrkat avdrag eller värde&lt;br&gt;av naturaförmån eller tillgång, och&lt;br&gt;avvikelsen inte gäller uppgift i sak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 gäller inte i fråga om kontrolluppgift enligt 3 kap. 32 c,&lt;br&gt;44 eller 45 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom&lt;br&gt;föreskriven tid eller har han endast lämnat en självdeklaration med så&lt;br&gt;bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund&lt;br&gt;för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom.&lt;br&gt;Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga&lt;br&gt;med 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration,&lt;br&gt;inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller har han dessförinnan endast kommit in med en självdeklaration med&lt;br&gt;så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till&lt;br&gt;grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har&lt;br&gt;avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte&lt;br&gt;följt ett föreläggande att avge en särskild självdeklaration inom den tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föreskrivs i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inom&lt;br&gt;föreskriven tid lämnat en&lt;br&gt;deklarationshandling, som inte är&lt;br&gt;behörigen undertecknad, tas&lt;br&gt;förseningsavgift ut endast om&lt;br&gt;handlingen inte undertecknas inom&lt;br&gt;den tid som föreskrivs i ett&lt;br&gt;föreläggande. I sådant fall beräknas&lt;br&gt;avgiften enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inom&lt;br&gt;föreskriven tid lämnat en de-&lt;br&gt;klarationshandling, som inte är&lt;br&gt;behörigen undertecknad eller som&lt;br&gt;inte är i form av ett elektroniskt&lt;br&gt;dokument, tas förseningsavgift ut&lt;br&gt;endast om bristen inte avhjälps&lt;br&gt;inom den tid som föreskrivs i ett&lt;br&gt;föreläggande. I sådant fall beräknas&lt;br&gt;avgiften enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller också för den som utan att vara deklarationsskyldig&lt;br&gt;är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap.&lt;br&gt;26 § samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift eller&lt;br&gt;särskild uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift av särskild avgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befrielse från särskild avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall efterges&lt;br&gt;helt, om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den&lt;br&gt;skattskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;förhållande att den framstår som&lt;br&gt;ursäktlig. Detsamma gäller om&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;framstår som ursäktlig med hänsyn&lt;br&gt;till uppgiftens beskaffenhet eller&lt;br&gt;annan särskild omständighet eller&lt;br&gt;om det framstår som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt att ta ut den särskilda&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige skall befrias&lt;br&gt;helt från särskild avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den&lt;br&gt;skattskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;förhållande att den framstår som&lt;br&gt;ursäktlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till uppgiftens&lt;br&gt;art eller någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut den&lt;br&gt;särskilda avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg får efterges helt när&lt;br&gt;det belopp som kunde ha&lt;br&gt;undandragits genom felaktigheten&lt;br&gt;eller underlåtenheten är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får befrias helt&lt;br&gt;från skattetillägg även när det&lt;br&gt;belopp som kunde ha undandragits&lt;br&gt;genom felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten är obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift&lt;br&gt;skall beaktas även om något&lt;br&gt;yrkande om detta inte har&lt;br&gt;framställts, i den mån det föranleds&lt;br&gt;av vad som förekommit i ärendet&lt;br&gt;eller målet om särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § skall&lt;br&gt;beaktas även om något yrkande om&lt;br&gt;befrielse inte har framställts, i den&lt;br&gt;mån det föranleds av vad som&lt;br&gt;förekommit i ärendet eller målet om&lt;br&gt;särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;br&gt;Särskild avgift påförs som slutlig&lt;br&gt;eller tillkommande skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Skattetillägg som inte uppgår till&lt;br&gt;100 kronor, påförs inte. Särskild&lt;br&gt;avgift tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift påförs enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;br&gt;Skattetillägg som inte uppgår till&lt;br&gt;100 kronor, påförs inte. Särskild&lt;br&gt;avgift tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst&lt;br&gt;påföras skattetillägg på undandragen skatt efter skilda procentsatser&lt;br&gt;uträknas först skatten på summan av de undanhållna beloppen. Skatten för-&lt;br&gt;delas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den&lt;br&gt;kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de&lt;br&gt;sammanlagda undanhållna beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när någon skall påföras&lt;br&gt;skattetillägg efter skilda procentsatser på undandragen skatt i annat fall än&lt;br&gt;som avses i andra stycket. Vid beräkning av skattetillägg på minskning av&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla skall underlaget vid tillämpning av de skilda&lt;br&gt;procentsatserna fördelas efter den kvotdel som vart och ett av de&lt;br&gt;undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall skattetillägg påföras efter skilda procentsatser och beräknas på&lt;br&gt;såväl undandragen skatt som minskning av underskott i förvärvskälla görs&lt;br&gt;beräkningen med tillämpning av andra och tredje styckena på de båda&lt;br&gt;underlagen var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 1 kap. 4 § och 5 kap. 13 § tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 2 § tillämpas från och med den&lt;br&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De nya föreskrifterna i 5 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;'Lydelse enligt prop. 1996/97:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1902.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1996:1612.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1994:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;'Senaste lydelse 1991:1902.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1902.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 2, 8, 13, 16 och 19 §§ samt&lt;br&gt;3 kap. 4, 7, 9, 50 a, 57, 58 och 60 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp som används i denna&lt;br&gt;lag har samma innebörd som i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370), lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) och&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp som används i denna&lt;br&gt;lag har samma innebörd som i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självdeklaration skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete på blankett&lt;br&gt;enligt fastställt formulär för&lt;br&gt;förenklad självdeklara-&lt;br&gt;tion eller särskild själv-&lt;br&gt;deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självdeklaration skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete på blankett&lt;br&gt;enligt fastställt formulär för&lt;br&gt;förenklad självdeklara-&lt;br&gt;tion eller särskild själv-&lt;br&gt;deklaration eller, efter särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medgivande av Riksskatteverket&lt;br&gt;eller skattemyndighet som&lt;br&gt;Riksskatteverket bestämmer, i form&lt;br&gt;av ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument&lt;br&gt;avses i denna lag en upptagning&lt;br&gt;som gjorts med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling och vars innehåll&lt;br&gt;och utställare kan verifieras genom&lt;br&gt;ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande juridiska personer skall lämna självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag och värdepappersfond samt sådan stiftelse, fond&lt;br&gt;eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss&lt;br&gt;familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter under&lt;br&gt;beskattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 § nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dödsbo när dess bruttointäkter&lt;br&gt;av kapital av annat slag än avkast-&lt;br&gt;ning för vilken preliminär A-skatt&lt;br&gt;skall betalas enligt 3 § 2 mom.&lt;br&gt;tredje stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) och bruttointäkter av en&lt;br&gt;eller flera andra förvärvskällor&lt;br&gt;uppgått till sammanlagt minst 100&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. dödsbo när dess bruttointäkter&lt;br&gt;av kapital av annat slag än avkast-&lt;br&gt;ningyrån vilken skatteavdrag skall&lt;br&gt;göras enligt 5 kap. 8 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000) och brutto-&lt;br&gt;intäkter av en eller flera andra för-&lt;br&gt;värvskällor uppgått till sammanlagt&lt;br&gt;minst 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera&lt;br&gt;förvärvskällor under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. juridisk person, vars skattepliktiga tillgångar enligt lagen (1997:000)&lt;br&gt;om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets utgång haft ett&lt;br&gt;sammanlagt värde som, i fråga om dödsbo och familjestiftelse, överstiger&lt;br&gt;900 000 kronor eller, i fråga om annan juridisk person som är skattskyldig&lt;br&gt;enligt nämnda lag, 25 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. juridisk person för vilken underlag för statlig fastighetsskatt, avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;br&gt;skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket 2-5 skall&lt;br&gt;hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.&lt;br&gt;Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från&lt;br&gt;beskattning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är företagsledare eller delägare i fåmansföretag,&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag eller, om uppgifter skall lämnas enligt 24 §, i företag som&lt;br&gt;upphört att vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;den skattskyldige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) är skyldig att redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatt i sin självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela beskattnings-&lt;br&gt;året, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt&lt;br&gt;10 kap. 31 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) skall redovisa utgående&lt;br&gt;och ingående mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller&lt;br&gt;honom närstående persons namn, personnummer och adress och i&lt;br&gt;förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer&lt;br&gt;olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter&lt;br&gt;inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat&lt;br&gt;avtal med eller haft liknande förhållande med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 14&lt;br&gt;kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) redovisa mervärdesskatt&lt;br&gt;i sin självdeklaration, skall han&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 10&lt;br&gt;kap. 31 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) redovisa mervärdesskatt&lt;br&gt;i sin självdeklaration, skall han&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker, 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 1 och 1 a §§ lagen (1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag, skall i självdeklarationen lämna uppgift om namn och&lt;br&gt;organisationsnummer för moderföretag jämte aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;med angivande av röstvärde samt, i förekommande fall, uppgifter om namn&lt;br&gt;och organisationsnummer för dettas moderföretag. Ägaruppgiftema skall&lt;br&gt;avse förhållandena vid senast avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår&lt;br&gt;av 20 eller 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från&lt;br&gt;bokföringen lämna uppgifter om varje slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga&lt;br&gt;avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter skall vidare lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten och omfattningen av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att&lt;br&gt;överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten&lt;br&gt;eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på&lt;br&gt;annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,&lt;br&gt;som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra&lt;br&gt;förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändrade redovisningsprinciper samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som omfattas av 2 § 6 a mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat&lt;br&gt;förfogande över uppkommen vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid&lt;br&gt;utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var&lt;br&gt;och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen&lt;br&gt;av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för&lt;br&gt;tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den&lt;br&gt;deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1&lt;br&gt;lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av&lt;br&gt;högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten före ingången av taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena skall lämnas på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär&lt;br&gt;eller, efter särskilt medgivande av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller myndighet&lt;br&gt;som Riksskatteverket bestämmer,&lt;br&gt;på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut&lt;br&gt;beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgift avseende skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande, skall dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fått skattepliktigt belopp&lt;br&gt;eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första Uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger även och andra styckena föreligger även i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som mottagaren får för arbete och&lt;br&gt;som för honom utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet om inte mot-&lt;br&gt;tagaren antingen har enbart en F-&lt;br&gt;skattsedel eller både en F-skattsedel&lt;br&gt;och en A-skattsedel och skriftligen&lt;br&gt;åberopat F-skattsedeln samt för&lt;br&gt;sådan ersättning från arbetsgivare&lt;br&gt;som enligt 3 § 3 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som mottagaren får för arbete och&lt;br&gt;som för honom utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet om inte mot-&lt;br&gt;tagaren antingen har enbart en F-&lt;br&gt;skattesedel eller både en F-&lt;br&gt;skattesedel och en A-skattesedel&lt;br&gt;och skriftligen åberopat F-skatte-&lt;br&gt;sedeln samt för sådan ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivare som enligt 3 §&lt;br&gt;3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst&lt;br&gt;av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp&lt;br&gt;utgiven ersättning eller förmån samt&lt;br&gt;avdragen preliminär skatt. Av&lt;br&gt;kontrolluppgiften skall framgå hur&lt;br&gt;stor del av skatteavdraget som&lt;br&gt;avser allmänna egenavgifter som&lt;br&gt;den uppgiftsskyldige redovisat&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 43 § 1&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272). I&lt;br&gt;6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall iakttas när kont-&lt;br&gt;rolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp&lt;br&gt;utgiven ersättning eller förmån samt&lt;br&gt;avdragen preliminär skatt. I 6-12 §§&lt;br&gt;lämnas närmare föreskrifter om vad&lt;br&gt;som skall iakttas när kontrolluppgift&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare. Värdet&lt;br&gt;av annan bostadsförmån här i riket&lt;br&gt;än förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;br&gt;Värdet av annan bostadsförmån här&lt;br&gt;i landet än förmån av semester-&lt;br&gt;bostad skall beräknas i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 8 kap. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 16 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen skall anges&lt;br&gt;att justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i 8 § tredje och sjätte styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats&lt;br&gt;enligt 5 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare skall anges att&lt;br&gt;justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av andra förmåner än bilförmån exklusive&lt;br&gt;drivmedel skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av bilförmånsvärdet på grund av att den skattskyldige&lt;br&gt;utgett ersättning för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antal kilometer tjänsteköming som ersättning för kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fall förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt punkt 2 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen har utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdet av bilförmån exklusive drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren&lt;br&gt;skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första-tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272) skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt, skall i&lt;br&gt;kontrolluppgift anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader som enligt 10 § första och&lt;br&gt;andra styckena uppbördslagen inte&lt;br&gt;skall ligga till grund för beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt utgått för en&lt;br&gt;eller flera tjänsteresor som omfattat&lt;br&gt;en sammanhängande period av mer&lt;br&gt;än tre månader, skall detta anges i&lt;br&gt;kontrolluppgift som också skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om i vad mån&lt;br&gt;fråga är om inrikes eller utrikes&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet&lt;br&gt;av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall uppges&lt;br&gt;först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall ersättningen, då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt 8&lt;br&gt;kap. 19 och 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;skall ligga till grund för beräkning&lt;br&gt;av skatteavdrag, skall i&lt;br&gt;kontrolluppgift anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader som enligt 8 kap. 19 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag utgått för en eller flera&lt;br&gt;tjänsteresor som omfattat en&lt;br&gt;sammanhängande period av mer än&lt;br&gt;tre månader, skall detta anges i&lt;br&gt;kontrolluppgift som också skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om i vad mån&lt;br&gt;fråga är om inrikes eller utrikes&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är uppenbart att den avser kostnader som inte är avdragsgilla vid&lt;br&gt;mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp,&lt;br&gt;till denna del anges som lön, arvode eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som för sig tas upp sådant skatteavdrag&lt;br&gt;har gjorts för preliminär A-skatt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall den, som är eller&lt;br&gt;kan antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo, lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rätts-&lt;br&gt;handlingen. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får även annan person än som&lt;br&gt;avses i första meningen föreläggas&lt;br&gt;att lämna sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall den, som är eller&lt;br&gt;kan antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo, lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rätts-&lt;br&gt;handlingen. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får även annan person än som&lt;br&gt;avses i första meningen föreläggas&lt;br&gt;att lämna sådan uppgift. Förelägg-&lt;br&gt;andet får även avse rättshandling&lt;br&gt;som företagits under innevarande&lt;br&gt;kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om&lt;br&gt;föreläggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, i stället ställa&lt;br&gt;nödvändiga handlingar till skatte-&lt;br&gt;myndighetens förfogande för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrolluppgift enligt första stycket får även avse att visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia av handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt&lt;br&gt;personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;som den uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo får i stället för&lt;br&gt;organisationsnummer den avlidnes&lt;br&gt;personnummer anges. Om&lt;br&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer inte kan anges för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo får i stället för&lt;br&gt;organisationsnummer den avlidnes&lt;br&gt;personnummer anges. Om&lt;br&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer inte kan anges för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften avser, skall i stället&lt;br&gt;dennes födelsetid redovisas eller, i&lt;br&gt;fråga om kontrolluppgifter enligt&lt;br&gt;22 § i de fall borgenären är en&lt;br&gt;juridisk person, namn, postadress&lt;br&gt;och personnummer för den som får&lt;br&gt;förfoga över räntan eller fordran.&lt;br&gt;Om ett konto innehas av flera än&lt;br&gt;fem personer, får uppgifter lämnas&lt;br&gt;om en person som förfogar över&lt;br&gt;kontot i stället för om samtliga&lt;br&gt;innehavare, (förfogarkonto), samt i&lt;br&gt;förekommande fall om den&lt;br&gt;beteckning på innehavarkretsen&lt;br&gt;som används för kontot. I så fall&lt;br&gt;skall anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;förfogarkonto. I fråga om skuld&lt;br&gt;som är gemensam för flera än fem&lt;br&gt;personer får på motsvarande sätt&lt;br&gt;uppgifter lämnas om en person som&lt;br&gt;ansvarar för lånet i stället för om&lt;br&gt;samtliga gäldenärer, (gemensamt&lt;br&gt;lån), samt i förekommande fall om&lt;br&gt;den beteckning på låntagarkretsen&lt;br&gt;som används för lånet. I så fall skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;gemensamt lån. Om ett finansiellt&lt;br&gt;instrument ägs gemensamt av flera&lt;br&gt;får uppgift enligt 32 c § lämnas för&lt;br&gt;den som anges på avräkningsnotan i&lt;br&gt;stället för samtliga ägare. Om den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige har tilldelats ett&lt;br&gt;särskilt redovisningsnummer enligt&lt;br&gt;53 § 1 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), skall detta, i annan&lt;br&gt;kontrolluppgift än sådan som avser&lt;br&gt;ränta, utdelning eller betalning till&lt;br&gt;eller från utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;den uppgiftsskyldiges person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett&lt;br&gt;räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för&lt;br&gt;förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att&lt;br&gt;utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller&lt;br&gt;inte den som inte har tilldelats personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften avser, skall i stället&lt;br&gt;dennes födelsetid redovisas eller, i&lt;br&gt;fråga om kontrolluppgifter enligt&lt;br&gt;22 § i de fall borgenären är en&lt;br&gt;juridisk person, namn, postadress&lt;br&gt;och personnummer för den som får&lt;br&gt;förfoga över räntan eller fordran.&lt;br&gt;Om ett konto innehas av flera än&lt;br&gt;fem personer, får uppgifter lämnas&lt;br&gt;om en person som förfogar över&lt;br&gt;kontot i stället för om samtliga&lt;br&gt;innehavare (förfogarkonto) samt i&lt;br&gt;förekommande fall om den&lt;br&gt;beteckning på innehavarkretsen&lt;br&gt;som används för kontot. 1 så fall&lt;br&gt;skall anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;förfogarkonto. I fråga om skuld&lt;br&gt;som är gemensam för flera än fem&lt;br&gt;personer får på motsvarande sätt&lt;br&gt;uppgifter lämnas om en person som&lt;br&gt;ansvarar för lånet i stället för om&lt;br&gt;samtliga gäldenärer (gemensamt&lt;br&gt;lån) samt i förekommande fall om&lt;br&gt;den beteckning på låntagarkretsen&lt;br&gt;som används för lånet. I så fall skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;gemensamt lån. Om ett finansiellt&lt;br&gt;instrument ägs gemensamt av flera&lt;br&gt;får uppgift enligt 32 c § lämnas för&lt;br&gt;den som anges på avräkningsnotan i&lt;br&gt;stället för samtliga ägare. Om&lt;br&gt;skattemyndigheten har tilldelat den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige ett särskilt&lt;br&gt;redovisningsnummer, skall detta, i&lt;br&gt;annan kontrolluppgift än sådan som&lt;br&gt;avser ränta, utdelning eller&lt;br&gt;betalning till eller från utlandet,&lt;br&gt;anges i stället för den uppgifts-&lt;br&gt;skyldiges personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag eller företag, som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående&lt;br&gt;person eller delägare i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifterna skall lämnas senast den 31 januari under taxe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsåret till den skattemyndighet&lt;br&gt;registrerad som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tilldelats särskilda&lt;br&gt;redovisningsnummer enligt 53 § 1&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;och på grund av detta registrerats&lt;br&gt;hos flera skattemyndigheter skall&lt;br&gt;lämna kontrolluppgifterna till&lt;br&gt;myndigheterna i enlighet med&lt;br&gt;denna registrering. Om den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige inte är registrerad&lt;br&gt;eller inte vet vilken skattemyndig-&lt;br&gt;het kontrolluppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;till, får han lämna uppgifterna till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där han&lt;br&gt;är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos vilken den uppgiftsskyldige är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skattemyndigheten har&lt;br&gt;tilldelat särskilda redovisnings-&lt;br&gt;nummer och på grund av detta&lt;br&gt;registrerats hos flera skattemyndig-&lt;br&gt;heter skall lämna kontrollupp-&lt;br&gt;gifterna till myndigheterna i&lt;br&gt;enlighet med denna registrering.&lt;br&gt;Om den uppgiftsskyldige inte är&lt;br&gt;registrerad eller inte vet vilken&lt;br&gt;skattemyndighet kontrolluppgift-&lt;br&gt;erna skall lämnas till, får han lämna&lt;br&gt;uppgifterna till skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där han är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kontrolluppgifter än de som anges i 60 § skall vid avlämnandet&lt;br&gt;vara ordnade kommunvis. Vilken kommun kontrolluppgifterna avser skall&lt;br&gt;vara tydligt utmärkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som&lt;br&gt;lämnas enligt 4, 13, 14, 22 eller&lt;br&gt;27 § skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgifter).&lt;br&gt;I sådant sammandrag skall anges&lt;br&gt;namn, postadress och person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer&lt;br&gt;för den uppgiftsskyldige, antalet&lt;br&gt;lämnade kontrolluppgifter samt det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av de skatte-&lt;br&gt;avdrag som har verkställts för&lt;br&gt;preliminär A-skatt under året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige har tilldelats särskilt redovis-&lt;br&gt;ningsnummer enligt 53 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), skall&lt;br&gt;detta, i annat sammandrag än sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som&lt;br&gt;lämnas enligt 4, 13, 14, 22 eller&lt;br&gt;27 § skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgifter).&lt;br&gt;I sådant sammandrag skall anges&lt;br&gt;namn, postadress och person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer&lt;br&gt;för den uppgiftsskyldige, antalet&lt;br&gt;lämnade kontrolluppgifter samt det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av de skatte-&lt;br&gt;avdrag som har verkställts under&lt;br&gt;året före taxeringsåret. Om skatte-&lt;br&gt;myndigheten har tilldelat den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige ett särskilt&lt;br&gt;redovisningsnummer, skall detta, i&lt;br&gt;annat sammandrag än sådant som&lt;br&gt;avser kontrolluppgift om ränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 och 19 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 9, 10, 12, 14, 15 och 20 §§ samt rubriken närmast före 15 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370), lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och uppbördslagen (1953:272) har&lt;br&gt;samma betydelse i denna lag, om&lt;br&gt;inte annat anges eller framgår av&lt;br&gt;sammanhanget. I denna lag avses&lt;br&gt;med bosatt utomlands: om&lt;br&gt;fysisk person att denne inte är bosatt&lt;br&gt;här i riket eller stadigvarande vistas&lt;br&gt;här, samt med hemmahörande&lt;br&gt;i utlandet: om fysisk person att&lt;br&gt;denne är bosatt utomlands och om&lt;br&gt;juridisk person att denne inte är&lt;br&gt;registrerad här i riket och inte heller&lt;br&gt;har fast driftställe här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370), lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) har samma betydelse i&lt;br&gt;denna lag, om inte annat anges eller&lt;br&gt;framgår av sammanhanget. I denna&lt;br&gt;lag avses med bosatt&lt;br&gt;utomlands: om fysisk person att&lt;br&gt;denne inte är bosatt här i riket eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas här, samt med&lt;br&gt;hemmahörande i utlandet:&lt;br&gt;om fysisk person att denne är bosatt&lt;br&gt;utomlands och om juridisk person&lt;br&gt;att denne inte är registrerad här i&lt;br&gt;riket och inte heller har fast drift-&lt;br&gt;ställe här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för&lt;br&gt;mottagaren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag for betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta&lt;br&gt;gäller inte, om utbetalaren är hemmahörande i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;8 § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av 8&lt;br&gt;kap. 14-17 §§ skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan göras,&lt;br&gt;är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden, som om skatteavdrag&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som har att vidkännas&lt;br&gt;skatteavdrag för särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt enligt denna lag att betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller organisa-&lt;br&gt;Om den upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning eller betalning till eller&lt;br&gt;från utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;personnummer&lt;br&gt;tionsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftsskyldige har gjort avdrag för en&lt;br&gt;arbetstagares kostnader enligt 2&lt;br&gt;kap. 4 § första stycket 6 lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter, skall&lt;br&gt;denna kostnad också anges i&lt;br&gt;sammandraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser kontrolluppgift om ränta,&lt;br&gt;utdelning eller betalning till eller&lt;br&gt;från utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer. Om den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;har gjort avdrag för en arbetstagares&lt;br&gt;kostnader enligt 2 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 6 lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, skall denna kostnad&lt;br&gt;också anges i sammandraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen&lt;br&gt;skall lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som lämnas enligt 17 a, 25 a, 26 a, 32 a, 44 eller&lt;br&gt;45 § skall fogas sammandrag, som skall uppta namn, postadress och&lt;br&gt;personnummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige samt&lt;br&gt;antalet lämnade kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas, såvitt&lt;br&gt;gäller 2 kap. 2 och 19 §§ från och med 1998 års taxering, såvitt gäller 3&lt;br&gt;kap. 50 a § från ikraftträdandet och i övrigt från och med 1999 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får med&lt;br&gt;verkan till utgången av år 2001 medge att uppgifter enligt 2 kap. 19 §&lt;br&gt;lämnas även på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling än i&lt;br&gt;form av ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1517.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1993:1563.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående skatt, som har debi-&lt;br&gt;terats året före det år&lt;br&gt;skatteavdraget skall göras, är&lt;br&gt;utbetalaren skyldig att vid utbe-&lt;br&gt;talningen göra avdrag också för den&lt;br&gt;kvarstående skatten, om han har&lt;br&gt;erhållit beslut av skattemyndigheten&lt;br&gt;om detta. Betalningen av den&lt;br&gt;kvarstående skatten skall ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som sägs i 39 § 1&lt;br&gt;mom. andra stycket tredje och&lt;br&gt;fjärde meningarna uppbördslagen&lt;br&gt;och i övrigt enligt punkterna 3 och&lt;br&gt;4 av anvisningarna till 39 § upp-&lt;br&gt;bördslagen i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall&lt;br&gt;omedelbart efter det han erhållit beslutet från skattemyndigheten överlämna&lt;br&gt;detta till den som har att göra avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörs inte skyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket och är inte för-&lt;br&gt;hållandena sådana som sägs i 40 §&lt;br&gt;3 mom. uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;skall avdrag såsom för preliminär&lt;br&gt;skatt och i förekommande fall&lt;br&gt;kvarstående skatt göras i enlighet&lt;br&gt;med vad som sägs i 40 § 1 mom.&lt;br&gt;andra-fjärde styckena och 2 mom.&lt;br&gt;samma lag. I övrigt gäller vad som&lt;br&gt;sägs i tredje-femte samt sjunde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 40 §&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörs inte skyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket, skall avdrag såsom&lt;br&gt;för preliminär skatt göras i enlighet&lt;br&gt;med vad som sägs i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om det&lt;br&gt;belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivare sägs i 43 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket med undantag av&lt;br&gt;andra meningen uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om det&lt;br&gt;belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivare sägs i 5 kap. 12 §&lt;br&gt;första stycket skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför någon, som har hemvist i Utför någon, som har hemvist i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en främmande stat med vilken&lt;br&gt;Sverige har ingått överenskommelse&lt;br&gt;för undvikande av att skatt tas ut i&lt;br&gt;mer än en av staterna (s.k. upp-&lt;br&gt;bördsöverenskommelse), arbete här&lt;br&gt;i riket, får beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer besluta att skatteavdrag&lt;br&gt;enligt denna lag får underlåtas, om&lt;br&gt;avdrag för skatt på grund av arbetet&lt;br&gt;görs i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattemyndigheten meddelat&lt;br&gt;ett beslut enligt första stycket, får&lt;br&gt;myndigheten enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;skatt, som på grund av arbetet har&lt;br&gt;innehållits dessförinnan enligt denna&lt;br&gt;lag, skall överföras till den&lt;br&gt;främmande staten för att där&lt;br&gt;gottskrivas den skattskyldige. 1&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som sägs i 69 a § andra-femte&lt;br&gt;styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en främmande stat med vilken&lt;br&gt;Sverige har ingått överenskommelse&lt;br&gt;för undvikande av att skatt tas ut i&lt;br&gt;mer än en av staterna, arbete här i&lt;br&gt;riket, får beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer besluta att skatteavdrag&lt;br&gt;enligt denna lag får underlåtas, om&lt;br&gt;avdrag för skatt på grund av arbetet&lt;br&gt;görs i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattemyndigheten meddelat&lt;br&gt;ett beslut enligt första stycket, får&lt;br&gt;myndigheten enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;skatt, som på grund av arbetet har&lt;br&gt;innehållits dessförinnan enligt denna&lt;br&gt;lag, skall överföras till den&lt;br&gt;främmande staten för att där&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som sägs i 18 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;och 6 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd av skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning och betalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt, som&lt;br&gt;innehållits genom skatteavdrag,&lt;br&gt;skall betalas senast den 10 i den&lt;br&gt;uppbördsmånad som infaller när-&lt;br&gt;mast efter utgången av den månad,&lt;br&gt;då skatteavdraget gjordes. 1 upp-&lt;br&gt;bördsmånaden januari får betalning&lt;br&gt;i stället ske senast den 15. Om&lt;br&gt;inbetalningen och uppgifter i&lt;br&gt;samband därmed, om anstånd med&lt;br&gt;betalningen samt om skyldighet att&lt;br&gt;avge uppbördsdeklaration och&lt;br&gt;påföljder av att skyldigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;gäller vid redovisning och betalning&lt;br&gt;av skatt enligt denna lag framgår av&lt;br&gt;1 kap. 2 § skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet re-&lt;br&gt;geringen bestämmer får dock besluta&lt;br&gt;om avvikelser från bestämmelserna&lt;br&gt;om inbetalningssätt och om skatte-&lt;br&gt;deklarationens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåts gäller 52— &amp;nbsp;54&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272) i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer får dock besluta om avvikelser&lt;br&gt;från bestämmelserna om inbetal-&lt;br&gt;ningssätt och om uppbördsdeklara-&lt;br&gt;tionens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisning av innehållen&lt;br&gt;kvarskatt gäller 55 § 2 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos skattemyndigheten&lt;br&gt;senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars.&lt;br&gt;Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att&lt;br&gt;särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas en-&lt;br&gt;ligt första stycket utgår ränta enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 69 § 2 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). I övrigt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs 168 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas en-&lt;br&gt;ligt första stycket beräknas&lt;br&gt;ränta enligt vad som föreskrivs i 19&lt;br&gt;kap. 12 och 14 §§ skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000). I övrigt gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar vad som sägs i 18&lt;br&gt;kap. 8 och 9 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige&lt;br&gt;som källstat skall medge avräkning för den skatt som betalats i den andra&lt;br&gt;avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är&lt;br&gt;skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av&lt;br&gt;ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på&lt;br&gt;inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda&lt;br&gt;inkomstskatten på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning&lt;br&gt;av skatt skall fogas intyg eller annan utredning om den särskilda&lt;br&gt;inkomstskatt respektive den utländska skatt som erlagts på inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas på inkomst&lt;br&gt;som uppbärs efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 9 § andra stycket gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;inkomst som uppbärs före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 15 § första stycket och 19 § gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om skatt som skall betalas och uppbördsdeklaration som skall lämnas&lt;br&gt;i januari 1998 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i 20 § tillämpas fortfarande i fråga om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt hänförlig till tiden fore 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1992:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1340) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1996:1340) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om överflyttning av&lt;br&gt;besluts behörighet i 2 a §, om&lt;br&gt;anstånd med inbetalning av skatt i&lt;br&gt;49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i&lt;br&gt;58 §, om indrivning i 59 §, om&lt;br&gt;ansvar för skatt som påförts en&lt;br&gt;avliden eller ett dödsbo i 61 §, om&lt;br&gt;central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt&lt;br&gt;att ta del av preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration m.m. i 73 om arbetsgivares&lt;br&gt;ansvarighet för arbetstagares skatt,&lt;br&gt;m.m. i 77, 77 a, 77 c, 78 och 78 b&lt;br&gt;§§, om vite i 83 §, om omprövning&lt;br&gt;m.m. i 84-94 §§, om beslut om sär-&lt;br&gt;skilda debiteringsåtgärder i 95 §&lt;br&gt;samt om överklagande m.m. z&lt;br&gt;96-103 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272). Beslut om anstånd som&lt;br&gt;avses i 49 § den lagen meddelas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten enligt&lt;br&gt;denna lag. Beslut om anstånd skall&lt;br&gt;skyndsamt meddelas den skatt-&lt;br&gt;skyldige utan kostnad för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om överflyttning av ärenden&lt;br&gt;och uppgifter i 2 kap. 5 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998 och tillämpas på&lt;br&gt;inkomster som hänför sig till tid&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 21 § den 1 november 1997&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i 21 § tillämpas&lt;br&gt;på inkomst som uppbärs efter&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Föreskrifterna i 5 och 7 §§&lt;br&gt;tillämpas på inkomster som hänför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i 21 §&lt;br&gt;tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt hänförlig till&lt;br&gt;tiden före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 12, 14, 19 och 20 §§ samt rubriken närmast före 14 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370), lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och uppbördslagen (1953:272) har&lt;br&gt;samma betydelse i denna lag, om&lt;br&gt;inte annat anges eller framgår av&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning till artist, idrottsman eller artistföretag, som&lt;br&gt;för mottagaren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av 8&lt;br&gt;§ uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370), lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) har samma betydelse i&lt;br&gt;denna lag, om inte annat anges eller&lt;br&gt;framgår av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av 8&lt;br&gt;kap. 14-17 §§ skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den kontanta ersättningen inte är så stor att föreskrivet avdrag kan&lt;br&gt;göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden, så som om&lt;br&gt;skatteavdrag gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som har att vidkännas&lt;br&gt;skatteavdrag för särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt enligt denna lag att betala&lt;br&gt;kvarstående skatt, som har debite-&lt;br&gt;rats året före det år skatteavdraget&lt;br&gt;skall göras, är utbetalaren skyldig&lt;br&gt;att vid utbetalningen göra avdrag&lt;br&gt;också för den kvarstående skatten,&lt;br&gt;om han erhållit beslut av&lt;br&gt;skattemyndigheten om detta. Betal-&lt;br&gt;ningen av den kvarstående skatten&lt;br&gt;skall ske i enlighet med vad som&lt;br&gt;sägs i 39 § 1 mom. andra stycket&lt;br&gt;tredje och fjärde meningarna upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bördslagen och i övrigt enligt punk-&lt;br&gt;terna 3 och 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;39 § uppbördslagen i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd av skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning och betalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt enligt den-&lt;br&gt;na lag skall redovisas och inbetalas&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten av den&lt;br&gt;som har att göra skatteavdrag enligt&lt;br&gt;12 § senast den 10 i månaden efter&lt;br&gt;den då den skattepliktiga ersättning-&lt;br&gt;en har betalats ut till artisten, idrott-&lt;br&gt;smannen eller artistföretaget och av&lt;br&gt;arrangör, senast den 10 i månaden&lt;br&gt;efter den då tillställningen ägt rum.&lt;br&gt;I uppbördsmånaden januari får re-&lt;br&gt;dovisning och betalning i stället ske&lt;br&gt;senast den 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt enligt den-&lt;br&gt;na lag skall redovisas och betalas&lt;br&gt;av den som har att göra skatteavdrag&lt;br&gt;enligt 12 § senast den 12 i månaden&lt;br&gt;efter den då den skattepliktiga&lt;br&gt;ersättningen har betalats ut till artis-&lt;br&gt;ten, idrottsmannen eller artistfore-&lt;br&gt;taget och av arrangör, senast den 12&lt;br&gt;i månaden efter den då tillställning-&lt;br&gt;en ägt rum. I januari gäller i stället&lt;br&gt;den 17. Skatten anses ha betalats&lt;br&gt;den dag då betalningen bokförts på&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens särskilda&lt;br&gt;konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister&lt;br&gt;eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om inkomstens&lt;br&gt;och skattens fördelning på medlemmar i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete&lt;br&gt;samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisning av innehållen&lt;br&gt;kvarskatt gäller 55 § 2 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som är skyldig att lämna redovisning enligt 14 § underlåtit att&lt;br&gt;fullgöra denna skyldighet och har underlåtenheten medfört att skatt inte&lt;br&gt;betalats eller betalats med för lågt belopp eller föreligger annars grundad&lt;br&gt;anledning att anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp,&lt;br&gt;skall beskattningsmyndigheten besluta om den skatt som skall betalas.&lt;br&gt;Därvid får underlaget for beskattningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.&lt;br&gt;Beskattningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;skall meddelas före utgången av det&lt;br&gt;sjätte året efter det kalenderår under&lt;br&gt;vilket det uppbördsår, då skatten&lt;br&gt;rätteligen skulle ha redovisats, har&lt;br&gt;gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;skall meddelas senast under sjätte&lt;br&gt;året efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;under vilket beskattningsåret har&lt;br&gt;gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då&lt;br&gt;inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan&lt;br&gt;utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas enligt&lt;br&gt;första stycket utgår ränta enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 69 § 2 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272). I övrigt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas enligt&lt;br&gt;första stycket beräknas ränta enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och&lt;br&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:000). I övrigt gäller i tilläm-&lt;br&gt;pliga delar vad som sägs i 18 kap. 8&lt;br&gt;och 9 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas på inkomst&lt;br&gt;som uppbärs efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 12 § andra stycket gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;inkomster som uppbärs före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 14 § första stycket och 19 § gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om skatt som skall redovisas och inbetalas i januari 1998 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i 20 § tillämpas fortfarande i fråga om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt hänförlig till tiden före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1341) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta artister m.fl. i paragrafens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1996:1341) om ändring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1996:1341) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om anstånd med inbetalning av&lt;br&gt;skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i&lt;br&gt;52 §, om dröjsmålsavgift i 58 §, om&lt;br&gt;indrivning i 59 §, om ansvar för&lt;br&gt;skatt som påförts en avliden eller ett&lt;br&gt;dödsbo i 61 §, om rätt att taga del&lt;br&gt;av preliminär självdeklaration m. m.&lt;br&gt;i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet&lt;br&gt;för arbetstagares skatt, m. m. i 77,&lt;br&gt;77 a, 77 c, 78 och 78 b §§, om vite i&lt;br&gt;83 §, om omprövning m. m. i&lt;br&gt;84-94 §§, om beslut om särskilda&lt;br&gt;debiteringsåtgärder i 95 § samt om&lt;br&gt;överklagande m. m. i 97, 99, 101&lt;br&gt;och 103 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272). Vad som där sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare skall då gälla den som&lt;br&gt;är redovisningsskyldig enligt 14 §&lt;br&gt;denna lag och vad som där sägs om&lt;br&gt;skattemyndighet skall gälla&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Med uppbördsdeklaration avses&lt;br&gt;enligt denna lag redovisning enligt&lt;br&gt;14 §. Beslut om anstånd skall&lt;br&gt;skyndsamt meddelas den&lt;br&gt;skattskyldige utan kostnad för&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om ansvar för skatt i 12 kap.,&lt;br&gt;om utredning i skatteärenden i 14&lt;br&gt;kap., om skattetillägg och för-&lt;br&gt;seningsavgift i 15 kap., om anstånd&lt;br&gt;med inbetalning av skatt i 17 kap.,&lt;br&gt;om indrivning i 20 kap., om om-&lt;br&gt;prövning i 21 kap., om överklagande&lt;br&gt;i 22 kap. och om övriga bestäm-&lt;br&gt;melser i 23 kap. skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000). Vad som där sägs&lt;br&gt;om arbetsgivare skall då gälla den&lt;br&gt;som är redovisningsskyldig enligt 14&lt;br&gt;§ denna lag och vad som där sägs&lt;br&gt;om skattemyndighet skall gälla&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Med skattedeklaration avses enligt&lt;br&gt;denna lag redovisning enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyl-&lt;br&gt;dighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998 och tillämpas på&lt;br&gt;inkomster som hänför sig till tid&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 23 § den 1 november 1997&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreskrifterna i 23 § tillämpas&lt;br&gt;på inkomst som uppbärs efter&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Föreskrifterna 3 § tillämpas på&lt;br&gt;inkomster som hänför sig till tid&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Äldre föreskrifter i 23 §&lt;br&gt;tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt hänförlig till&lt;br&gt;tiden före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 19 § skall betecknas 20 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 §, och närmast före&lt;br&gt;19 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsöknings-&lt;br&gt;balken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för&lt;br&gt;fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1976:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1989:471) om investe-&lt;br&gt;ringsskatt för vissa byggnadsarbe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:586) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (1994:419) om brotts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1972:435) om över-&lt;br&gt;lastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1976:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1994:419) om brotts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offerfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offerfond, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsordning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mer än en skattefordran&lt;br&gt;enligt skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) skall drivas in hos&lt;br&gt;samma gäldenär, skall belopp som&lt;br&gt;kan användas för betalning av&lt;br&gt;någon av skattefordringarna i&lt;br&gt;första hand räknas av från den&lt;br&gt;fordran vars preskriptionstid går ut&lt;br&gt;först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten tillgodo-&lt;br&gt;räkna beloppet på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla i fråga om fordringar som har&lt;br&gt;påförts enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1996:133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1346) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1346) om ändring&lt;br&gt;i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsöknings-&lt;br&gt;balken om företrädesrätt vid utmätning av lön for böter och viten samt för&lt;br&gt;fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1976:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1989:471) om investe-&lt;br&gt;ringsskatt för vissa byggnadsarbe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1994:419) om brotts-&lt;br&gt;offerfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1976:339) om&lt;br&gt;saluvagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt for utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1994:419) om brotts-&lt;br&gt;offerfond, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;(1994:200) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)'&lt;br&gt;dels att 12 kap. 3 §, 13 kap. 1 a-5, 29 och 30 §§, 14-18 kap., 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-9 §§ samt 22 kap. 3 och 4 § § samt 6-9 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast efter 11 kap. 6 § och rubrikerna närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 29 och 30 §§, 20 kap. 4, 8 och 9 §§, 22 kap. 4 och 6-9 §§ skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 4 §, 9 kap. 3 och 4 §§, 9 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §, 11 kap. 5 §, 12 kap. 1-2 §§, 13 kap. 1 §, 19 kap. 12-14 §§, 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §, 22 kap. 1 § samt rubriken till 13 kap. och rubrikerna närmast före 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1 § och 22 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 22 kap. 2 § skall lyda &amp;quot;Öresutjämning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;verksamhet avser såväl hela&lt;br&gt;verksamheten som en del av&lt;br&gt;verksamheten. I 13 och 14 kap.&lt;br&gt;avses dock hela verksamheten om&lt;br&gt;inte något annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;verksamhet avser såväl hela&lt;br&gt;verksamheten som en del av&lt;br&gt;verksamheten. I 13 kap. avses dock&lt;br&gt;hela verksamheten om inte något&lt;br&gt;annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet som medför skattskyldighet förstås en sådan&lt;br&gt;verksamhet i vilken omsättning av varor eller tjänster medför&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett enkelt bolag&lt;br&gt;eller i ett partrederi är skattskyldig i&lt;br&gt;förhållande till sin andel i bolaget&lt;br&gt;eller rederiet. Efter ansökan av&lt;br&gt;samtliga delägare kan&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att den&lt;br&gt;av delägarna som dessa föreslår&lt;br&gt;tills vidare skall anses som&lt;br&gt;skattskyldig för bolagets eller&lt;br&gt;rederiets hela skattepliktiga&lt;br&gt;omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett enkelt bolag&lt;br&gt;eller i ett partrederi är skattskyldig i&lt;br&gt;förhållande till sin andel i bolaget&lt;br&gt;eller rederiet. I 23 kap. 3 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;finns bestämmelser om att&lt;br&gt;skattemyndigheten får besluta att&lt;br&gt;en av delägarna skall svara för&lt;br&gt;redovisningen och betalningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;br&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag i form av användande&lt;br&gt;av personbil för privat bruk enligt 2&lt;br&gt;kap. 5 § 3 utgörs det i 2 § första&lt;br&gt;stycket första meningen avsedda&lt;br&gt;värdet av det värde som enligt 5 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare har&lt;br&gt;bestämts i fråga om tillhanda-&lt;br&gt;hållandet av bilförmåner åt&lt;br&gt;anställda. När det gäller den&lt;br&gt;skattskyldiges eget nyttjande får&lt;br&gt;skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;bestämma det i 2 § första stycket&lt;br&gt;första meningen avsedda värdet&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i 5 £&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare. Detsamma gäller&lt;br&gt;i fråga om delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag i form av användande&lt;br&gt;av personbil för privat bruk enligt 2&lt;br&gt;kap. 5 § 3 utgörs det i 2 § första&lt;br&gt;stycket första meningen avsedda&lt;br&gt;värdet av det värde som enligt 9&lt;br&gt;kap. 2 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) har bestämts i fråga om&lt;br&gt;tillhandahållandet av bilförmåner åt&lt;br&gt;anställda. När det gäller den&lt;br&gt;skattskyldiges eget nyttjande får&lt;br&gt;skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;bestämma det i 2 § första stycket&lt;br&gt;första meningen avsedda värdet&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i 9 kap.&lt;br&gt;2 § skattebetalningslagen. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller i fråga om delägare i&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare&lt;br&gt;har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;Fastighetsägaren får dessutom göra avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom&lt;br&gt;inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket han har utfört eller&lt;br&gt;låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten: för den ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till byggnadsarbetena till den del dessa avser lokaler som&lt;br&gt;omfattas av beslutet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattemyndigheten har&lt;br&gt;beslutat om skattskyldighet för&lt;br&gt;honom inom tre år från det att han&lt;br&gt;köpt fastigheten: för den ingående&lt;br&gt;skatt som den tidigare ägaren har&lt;br&gt;gjort avdrag för men som återförts&lt;br&gt;enligt 5 § på grund av fastighetsför-&lt;br&gt;säljningen under förutsättning att&lt;br&gt;den tidigare ägaren har betalat in&lt;br&gt;den återförda ingående skatten till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattemyndigheten har&lt;br&gt;beslutat om skattskyldighet för&lt;br&gt;honom inom tre år från det att han&lt;br&gt;köpt fastigheten: för den ingående&lt;br&gt;skatt som den tidigare ägaren har&lt;br&gt;gjort avdrag för men som återförts&lt;br&gt;enligt 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsförsäljningen under&lt;br&gt;förutsättning att den tidigare ägaren&lt;br&gt;i samband med sin redovisning av&lt;br&gt;den återförda ingående skatten,&lt;br&gt;dock senast före ingången av&lt;br&gt;andra månaden efter den då&lt;br&gt;redovisningen gjordes, har betalat&lt;br&gt;in skatt enligt skattebetalnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1997:000) med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar den återförda&lt;br&gt;ingående skatten och att det inbe-&lt;br&gt;talda beloppet inte skall räknas av&lt;br&gt;enligt 16 kap. 10 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket 2 har även den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet på annan grund än beslut enligt&lt;br&gt;1 §. Motsvarande gäller i fråga om rätt till återbetalning enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 8 kap. 17 § finns bestämmelser&lt;br&gt;om hur en skattskyldig fastighets-&lt;br&gt;ägare skall styrka sin avdragsrätt&lt;br&gt;vid förvärv enligt 3 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rätt till avdrag enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket 2 och andra stycket har den&lt;br&gt;som yrkar avdrag endast om han&lt;br&gt;kan styrka sin rätt genom ett av den&lt;br&gt;tidigare ägaren utfärdat intyg om&lt;br&gt;storleken av den ingående skatt som&lt;br&gt;denne återfört på grund av&lt;br&gt;fastighetsförsäljningen och betalat&lt;br&gt;in till staten. Den tidigare ägaren är&lt;br&gt;skyldig att utfärda ett sådant intyg,&lt;br&gt;om köparen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera varor köps eller säljs&lt;br&gt;samtidigt utan att de enskilda&lt;br&gt;varornas pris är känt, utgörs&lt;br&gt;beskattningsunderlaget av den&lt;br&gt;sammanlagda vinstmarginalen,&lt;br&gt;minskad med den mervärdesskatt&lt;br&gt;som hänför sig till vinstmarginalen,&lt;br&gt;för sådana varor under redovis-&lt;br&gt;ningsperioden enligt 13 kap., om&lt;br&gt;inte annat följer av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 17 § finns bestämmelser&lt;br&gt;om hur en skattskyldig fastighets-&lt;br&gt;ägare skall styrka sin avdragsrätt&lt;br&gt;vid förvärv enligt 3 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Rätt till avdrag enligt 3 § första&lt;br&gt;stycket 2 och andra stycket har den&lt;br&gt;som yrkar avdrag endast om han&lt;br&gt;kan styrka sin rätt genom ett av den&lt;br&gt;tidigare ägaren utfärdat intyg om&lt;br&gt;storleken av den ingående skatt som&lt;br&gt;denne återfört på grund av&lt;br&gt;fastighetsförsäljningen och betalat&lt;br&gt;in till staten z enlighet med de&lt;br&gt;bestämmelserna. Den tidigare&lt;br&gt;ägaren är skyldig att utfärda ett&lt;br&gt;sådant intyg, om köparen begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera varor köps eller säljs&lt;br&gt;samtidigt utan att de enskilda&lt;br&gt;varornas pris är känt, utgörs&lt;br&gt;beskattningsunderlaget av den&lt;br&gt;sammanlagda vinstmarginalen,&lt;br&gt;minskad med den mervärdesskatt&lt;br&gt;som hänför sig till vinstmarginalen,&lt;br&gt;för sådana varor under redovis-&lt;br&gt;ningsperioden enligt 10 kap.&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000),&lt;br&gt;om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under&lt;br&gt;redovisningsperioden, får även andra omsättningar som avses i 1 eller 2 §&lt;br&gt;ingå i beskattningsunderlag enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon endast om de&lt;br&gt;förvärvats för att efter skrotning säljas i delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller&lt;br&gt;2 och 2 a § innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattens belopp for varje skattesats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan&lt;br&gt;uppgift genom vilken de kan identifieras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transaktionens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. platsen för varans mottagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldiges registre-&lt;br&gt;ringsnummer enligt 14 kap. 24 §&lt;br&gt;eller, då den skattskyldige inte är&lt;br&gt;registrerad, hans person- eller&lt;br&gt;organisationsnummer om det finns&lt;br&gt;ett sådant och annars en likvärdig&lt;br&gt;uppgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldiges registre-&lt;br&gt;ringsnummer eller, då den&lt;br&gt;skattskyldige inte är registrerad,&lt;br&gt;hans person- eller organisations-&lt;br&gt;nummer om det finns ett sådant och&lt;br&gt;annars en likvärdig uppgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. övrigt som kan ha betydelse for bedömningen av skattskyldigheten&lt;br&gt;och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller&lt;br&gt;skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten.&lt;br&gt;Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första&lt;br&gt;stycket 3, 4, 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en&lt;br&gt;faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbeslut och andra&lt;br&gt;beslut i beskattningsärenden&lt;br&gt;meddelas, om inte annat anges i&lt;br&gt;andra^/örife styckena eller i 2 §, av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;skattskyldige är registrerad eller,&lt;br&gt;om han inte är registrerad, av den&lt;br&gt;skattemyndighet som enligt 14 kap.&lt;br&gt;23 § är behörig att besluta om regi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag med-&lt;br&gt;delas, om inte annat anges i andra&lt;br&gt;stycket eller i 1 a eller 2 §, av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;skattskyldige är registrerad enligt 3&lt;br&gt;kap. 1 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) eller, om han inte är&lt;br&gt;registrerad, av den skattemyndighet&lt;br&gt;som enligt 2 kap. samma lag är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller även beskatt-&lt;br&gt;ningsärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattnings ärende har ett&lt;br&gt;nära samband med ett taxe-&lt;br&gt;ringsärende som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;taxeringslagen skall avgöras i en&lt;br&gt;skattenämnd och det är lämpligt att&lt;br&gt;ärendena prövas i ett sammanhang,&lt;br&gt;får även beskattningsärendet av-&lt;br&gt;göras i skattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma&lt;br&gt;befogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 17 kap. 2, 5 och 6 §§. 1&lt;br&gt;förekommande fall tar verket över&lt;br&gt;den befogenhet som annars&lt;br&gt;tillkommer skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 1 § och som&lt;br&gt;rör den som är skattskyldig endast&lt;br&gt;på grund av förvärv av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 2 a kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 meddelas av&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörig att besluta om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller även ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag som rör&lt;br&gt;den som är skattskyldig endast på&lt;br&gt;grund av förvärv av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 2 a kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 meddelas av&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län prövar frågor om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap. 26 b §, om godkännande av&lt;br&gt;upplagshavare och av skatteupplag enligt 9 c kap. 7 § eller om återkallelse&lt;br&gt;av sådant godkännande enligt 9 c kap. 8 § andra stycket, om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19&lt;br&gt;kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ tillämpas 1 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 kap. 28 § följer att&lt;br&gt;bestämmelserna om beslutande&lt;br&gt;myndighet i 2 kap. 2 § taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324) är tillämpliga i de&lt;br&gt;fall den skattskyldige enligt 14 kap.&lt;br&gt;3 § skall redovisa skatt enligt denna&lt;br&gt;lag i en självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beslutande&lt;br&gt;myndighet i 2 kap. 1-3 och 5 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;är tillämpliga i de fall den skattskyl-&lt;br&gt;dige skall redovisa mervärdesskatt i&lt;br&gt;en självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Redovisning av skatt samt 13 kap. Redovisning av utgående&lt;br&gt;periodisk sammanställning? &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och ingående skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a-28 a §§ finns bestämmelser&lt;br&gt;om skyldighet att redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående skatt. I 29&lt;br&gt;och 30 §§ finns bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att lämna vissa andra&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;skyldigheten att lämna deklaration&lt;br&gt;och om deklarationsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110 kap. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) finns bestämmelser om&lt;br&gt;redovisning av mervärdesskatt.&lt;br&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;redovisningen finns i det följande i&lt;br&gt;6-28 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9-13 §§ skall göras i&lt;br&gt;den form som föreskrivs i denna&lt;br&gt;lag för deklaration av ingående&lt;br&gt;skatt i en verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet. För den som&lt;br&gt;ansöker om sådan återbetalning&lt;br&gt;gäller vad som föreskrivs i 12-18&lt;br&gt;och 20-22 kap. i fråga om den som&lt;br&gt;är skattskyldig, om inget annat&lt;br&gt;följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9-13 §§ skall göras i&lt;br&gt;den form som föreskrivs i 10 kap.&lt;br&gt;17 § eller 31 § första stycket&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;för deklaration av ingående skatt i&lt;br&gt;en verksamhet som medför skatt-&lt;br&gt;skyldighet. För den som ansöker&lt;br&gt;om sådan återbetalning gäller vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 13 och 21 kap.&lt;br&gt;samt vad som föreskrivs om för-&lt;br&gt;farandet i skattebetalningslagen i&lt;br&gt;fråga om den som är skattskyldig,&lt;br&gt;om inget annat följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansöker om återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 11 eller 12 §&lt;br&gt;och inte skall lämna särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § skall&lt;br&gt;ändå lämna sådan deklaration, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av beslut som&lt;br&gt;meddelats enligt 10 kap. 9 § skall&lt;br&gt;alltid lämna särskild deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansöker om återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 11 eller 12 §&lt;br&gt;och som enligt 10 kap. 31 § första&lt;br&gt;stycket skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) inte skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatt i skattedeklaration,&lt;br&gt;skall ändå göra det, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av beslut som&lt;br&gt;meddelats enligt 10 kap. 9 § skall&lt;br&gt;alltid redovisa mervärdesskatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om förfarandet vid återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 5-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket betalas inte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av skattemyn-&lt;br&gt;digheten får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten av den skattskyldige och&lt;br&gt;av Riksskatteverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beskattningsbeslut i en fråga&lt;br&gt;som kan ha betydelse för beskatt-&lt;br&gt;ningen eller rätten till återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 9-13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut att avvisa en begäran&lt;br&gt;om omprövning av beskattnings-&lt;br&gt;beslut eller att avvisa ett över-&lt;br&gt;klagande till länsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 10 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut enligt 14 kap. 23 och&lt;br&gt;24 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om skattskyldighet eller&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration&lt;br&gt;eller betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län har fattat om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 b §, om godkännande enligt&lt;br&gt;9 c kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om&lt;br&gt;betalningsskyldighet och avräkning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 7 § får överklagas&lt;br&gt;hos Länsrätten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Beslut om avräkning får överklagas&lt;br&gt;särskilt på den grunden att&lt;br&gt;avräkningsbeslutet i sig är felaktigt&lt;br&gt;men i övrigt endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av beslut om&lt;br&gt;betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut&lt;br&gt;enligt denna lag, med undantag för&lt;br&gt;överklagande enligt andra stycket,&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 22 kap.&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län har fattat om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 b §, om godkännande enligt&lt;br&gt;9 c kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län. Beslut om avräkning&lt;br&gt;får överklagas särskilt på den&lt;br&gt;grunden att avräkningsbeslutet i sig&lt;br&gt;är felaktigt men i övrigt endast i&lt;br&gt;samband med överklagande av&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande enligt detta stycke&lt;br&gt;skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag klaganden&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 § eller 8 § andra stycket får även överklagas&lt;br&gt;av Riksskatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs&lt;br&gt;det allmännas talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket leder och&lt;br&gt;ansvarar för skatteförvaltningens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om betalning och&lt;br&gt;återbetalning av skatt samt&lt;br&gt;förfarandet i övrigt finns det även&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om redovisnings-&lt;br&gt;perioder som gått till ända senast vid utgången av 1997. Detsamma gäller&lt;br&gt;för redovisningsperiod som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket slutar under januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpningen av bestämmelserna om begränsning av rätten till&lt;br&gt;återbetalning i 16 kap. 9 § skall hänsyn tas också till skyldighet att betala&lt;br&gt;skatt enligt skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 a § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 3 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 13 kap. 29 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 29 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 13 kap. 30 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 30 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken till 14 kap. 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 14 kap. 3 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § 1996:1406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 1996:1406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 12 § 1996:713&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 13 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 17 § 1995:700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 23 § 1994:498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 14 kap. 28 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 28 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 14 kap. 30 a § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 a § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 b § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 c § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 d § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 § 1995:1286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § 1994:498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 16 § 1995:581&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 17 § 1996:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 18 § 1996:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 2 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 3 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 5 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 6 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 13 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 19 kap. 13 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 20 kap. 9 § 1996:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:498.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:965.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1996:1320.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1320.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:466) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5-7, 10, 15, 21 och 28-30 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 32 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får genomföras i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reviderades verksamhetslokaler&lt;br&gt;även om den reviderade inte lämnat&lt;br&gt;sitt medgivande till det, om&lt;br&gt;revisionen inte utan svårighet kan&lt;br&gt;genomföras på någon annan plats.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den&lt;br&gt;reviderade inte medverkar på&lt;br&gt;föreskrivet sätt, eller om det finns&lt;br&gt;en påtaglig risk att han kommer att&lt;br&gt;undanhålla eller förvanska det som&lt;br&gt;får granskas, inventeras eller&lt;br&gt;besiktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;den reviderade kommer att&lt;br&gt;undanhålla eller förvanska det som&lt;br&gt;får granskas, inventeras eller&lt;br&gt;besiktigas, får åtgärden genomföras&lt;br&gt;utan att den reviderade underrättas&lt;br&gt;om att revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får, i de delar den inte&lt;br&gt;utan svårighet kan genomföras på&lt;br&gt;någon annan plats, genomföras i&lt;br&gt;den reviderades verksamhets-&lt;br&gt;lokaler även om den reviderade&lt;br&gt;inte lämnat sitt medgivande till det.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den&lt;br&gt;reviderade inte medverkar på&lt;br&gt;föreskrivet sätt, eller om det finns&lt;br&gt;en påtaglig risk att han kommer att&lt;br&gt;undanhålla, förvanska eller&lt;br&gt;förstöra det som får granskas,&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;den reviderade kommer att&lt;br&gt;undanhålla, förvanska eller&lt;br&gt;förstöra det som får granskas,&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas,&lt;br&gt;får åtgärden genomföras utan att&lt;br&gt;den reviderade underrättas om att&lt;br&gt;revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomförs i den&lt;br&gt;reviderades verksamhetslokaler&lt;br&gt;med stöd av 5 §, får handling som&lt;br&gt;omfattas av revisionen eftersökas&lt;br&gt;där och omhändertas, om den inte&lt;br&gt;tillhandahålls &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utan oskäligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dröjsmål eller om det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk att handlingen&lt;br&gt;undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomförs i den&lt;br&gt;reviderades verksamhetslokaler&lt;br&gt;med stöd av 5 §, får handling som&lt;br&gt;omfattas av revisionen eftersökas&lt;br&gt;där och omhändertas, om den inte&lt;br&gt;tillhandahålls &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utan oskäligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dröjsmål eller om det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk att handlingen&lt;br&gt;undanhålls, förvanskas eller&lt;br&gt;förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomfors i den reviderades verksamhetslokaler i annat&lt;br&gt;fall får handling som påträffas eller granskas omhändertas om den behövs&lt;br&gt;för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision inte genomförs i den reviderades verksamhetslokaler, far&lt;br&gt;handling som omfattas av revisionen eftersökas i verksamhetslokalema och&lt;br&gt;omhändertas för granskning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreläggande att lämna ut handlingen inte följts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns en påtaglig risk för 2. det finns en påtaglig risk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att handlingen undanhålls eller att handlingen undanhålls,&lt;br&gt;förvanskas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvanskas eller förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna i första stycket 2 är uppfyllda, får åtgärden&lt;br&gt;genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som kan föreläggas att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;rättshandling enligt 3 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 75 a §&lt;br&gt;tullagen (1987:1065), 3 kap. 50 a §&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter eller 17&lt;br&gt;kap. 5 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), får räkenskaper och&lt;br&gt;andra handlingar som rör hans&lt;br&gt;verksamhet granskas utan föregå-&lt;br&gt;ende föreläggande, om det finns&lt;br&gt;särskild anledning att anta att&lt;br&gt;handlingar av betydelse för kon-&lt;br&gt;trolluppgiftsskyldigheten kommer&lt;br&gt;att påträffas och det kan befaras att&lt;br&gt;utredningen skulle försvåras av ett&lt;br&gt;föreläggande samt det finns ett&lt;br&gt;betydande utredningsintresse för&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som inte kan bli&lt;br&gt;föremål för revision enligt de i 1 §&lt;br&gt;angivna lagarna, men som kan&lt;br&gt;föreläggas att lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;om rättshandling enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 69 §&lt;br&gt;tullagen (1994:1550), 3 kap. 50 a §&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter eller 14&lt;br&gt;kap. 4 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000)dår handlingar som kan&lt;br&gt;ha betydelse för kontrolluppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten granskas utan föregå-&lt;br&gt;ende föreläggande. Granskningen&lt;br&gt;får göras endast om det finns&lt;br&gt;särskild anledning att anta att&lt;br&gt;handlingar av betydelse för kon-&lt;br&gt;trolluppgiftsskyldigheten kommer&lt;br&gt;att påträffas och det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk att utredningen skulle&lt;br&gt;försvåras av ett föreläggande samt&lt;br&gt;det finns ett betydande utrednings-&lt;br&gt;intresse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket omfattar även befogenhet att eftersöka och&lt;br&gt;omhänderta handling som får granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen får ske z&lt;br&gt;verksamhetslokalema om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar som skall granskas inte&lt;br&gt;utan svårighet kan granskas på&lt;br&gt;någon annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;handlingar som har betydelse för&lt;br&gt;kontrollen undanskaffas eller&lt;br&gt;förstörs innan länsrätten kan fatta&lt;br&gt;beslut, får granskningsledaren&lt;br&gt;besluta om åtgärder enligt 5 och 7-&lt;br&gt;10 §§. Beslutet får avse endast&lt;br&gt;åtgärd i verksamhetslokaler och&lt;br&gt;skall omedelbart underställas&lt;br&gt;länsrätten. Länsrätten skall utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om beslutet skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten finner att beslutet&lt;br&gt;inte skall bestå skall insamlade&lt;br&gt;uppgifter förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;handlingar som har betydelse för&lt;br&gt;kontrollen eller det som får&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas&lt;br&gt;undanhålls, förvanskas eller&lt;br&gt;förstörs innan länsrätten kan fatta&lt;br&gt;beslut, får granskningsledaren&lt;br&gt;besluta om åtgärder enligt 5 och 7-&lt;br&gt;9 §§. Beslutet får avse endast&lt;br&gt;åtgärd i verksamhetslokaler och&lt;br&gt;skall omedelbart underställas&lt;br&gt;länsrätten. Länsrätten skall utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om beslutet skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten finner att beslutet&lt;br&gt;inte skall bestå skall rätten besluta&lt;br&gt;att omhändertagna handlingar&lt;br&gt;skall återlämnas och övriga&lt;br&gt;insamlade uppgifter skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får på begäran av granskningsledaren&lt;br&gt;verkställa beslut om åtgärd enligt denna lag. Granskningsledaren får dock&lt;br&gt;verkställa beslut om åtgärder i verksamhetslokaler, om det kan ske&lt;br&gt;obehindrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslut om&lt;br&gt;åtgärd som grundar sig på kontroll&lt;br&gt;enligt tullagen (1987:1065) har&lt;br&gt;tullmyndighet samma befogenheter&lt;br&gt;som kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslut om&lt;br&gt;åtgärd som grundar sig på kontroll&lt;br&gt;enligt tullagen (1994:1550) har&lt;br&gt;tullmyndighet samma befogenheter&lt;br&gt;som kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om åtgärd enligt denna lag får, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet, verkställas omedelbart. Ett sådant beslut får inte utan&lt;br&gt;särskilda skäl verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Beslutet förfaller&lt;br&gt;om verkställigheten inte påbörjats inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om undantagande av handling eller uppgift gäller&lt;br&gt;omedelbart om inte annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om åtgärd, gransk-&lt;br&gt;ningsledarens beslut enligt 15 § och&lt;br&gt;begäran om undantagande enligt&lt;br&gt;denna lag prövas av den länsrätt&lt;br&gt;som för det år då framställningen&lt;br&gt;görs, skall pröva taxering till skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för den som åtgärden&lt;br&gt;avser. Om det inte finns någon&lt;br&gt;sådan länsrätt är länsrätten i det län&lt;br&gt;behörig där beslut om åtgärd skall&lt;br&gt;verkställas eller har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om åtgärd, gransk-&lt;br&gt;ningsledarens beslut enligt 15 § och&lt;br&gt;begäran om undantagande enligt&lt;br&gt;denna lag prövas av länsrätten i det&lt;br&gt;län där den som åtgärden avser&lt;br&gt;hade sin hemortskommun den&lt;br&gt;1 november året före det&lt;br&gt;kalenderår då framställningen görs.&lt;br&gt;Vid bestämmande av hemorts-&lt;br&gt;kommun gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Om det inte finns någon sådan&lt;br&gt;länsrätt är länsrätten i det län&lt;br&gt;behörig där beslut om åtgärd skall&lt;br&gt;verkställas eller har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsledares beslut enligt 6, 13 och 26 §§ får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten ändrar gransk- Om länsrätten ändrar ett beslut&lt;br&gt;ningsledarens beslut enligt 6 § helt om åtgärd enligt denna lag helt&lt;br&gt;eller delvis, får rätten besluta att eller delvis, skall rätten besluta att&lt;br&gt;insamlade uppgifter skall förstöras, omhändertagna handlingar skall&lt;br&gt;återlämnas och övriga insamlade&lt;br&gt;uppgifter skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna får överklaga länsrättens beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om företrädare för det&lt;br&gt;allmänna gäller beträffande skatt&lt;br&gt;eller avgift som tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 § första stycket&lt;br&gt;1, 3-5 och 8-11 föreskrifterna i 6&lt;br&gt;kap. 15-17 &amp;nbsp;§§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om företrädare för det&lt;br&gt;allmänna gäller 6 kap. 15-17 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) beträff-&lt;br&gt;ande skatt eller avgift som tas ut&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när omhändertagna&lt;br&gt;handlingar skall återlämnas enligt&lt;br&gt;15 § andra stycket, 26 eller 29 §,&lt;br&gt;skall handlingarna i stället&lt;br&gt;överlämnas till konkursförvaltaren.&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall underrätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som handlingarna omhänder-&lt;br&gt;tagits hos om att handlingarna&lt;br&gt;överlämnats till konkursför-&lt;br&gt;valtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. De nya föreskrifterna&lt;br&gt;skall tillämpas också i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjömansskattelagen (1958:295),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter skall tillämpas i fråga om beslut om tvångsåtgärd&lt;br&gt;som meddelats före ikraftträdandet av denna lag. Den nya 32 § tillämpas&lt;br&gt;dock från ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;222 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1347) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet i paragrafens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1996:1347) om ändring i nämnda lag samt övergångsbestämmelsen till&lt;br&gt;lagen (1996:1347) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:151) om&lt;br&gt;och prisregler-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om&lt;br&gt;socialavgifter från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas vid revision&lt;br&gt;eller annan kontroll av att skatt, tull&lt;br&gt;eller avgift tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;br&gt;punktskatter&lt;br&gt;ingsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;br&gt;uppbörd av&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även för&lt;br&gt;kontroll av att en vara får föras in i&lt;br&gt;eller ut ur landet enligt tullagen&lt;br&gt;och för kontroll av att föreläggande&lt;br&gt;enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas vid revision&lt;br&gt;eller annan kontroll av att skatt&lt;br&gt;eller avgift tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även vid&lt;br&gt;revision enligt tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) och för kontroll av att&lt;br&gt;föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter eller 69 §&lt;br&gt;tullagen fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om&lt;br&gt;revision eller kontroll av&lt;br&gt;sjömansskatt som avser tid före&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;november 1997. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om tvångsåtgärd som&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. revision eller kontroll av skatt&lt;br&gt;eller avgift som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sjömansskattelagen&lt;br&gt;(1958:295),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30, 38, 69, 71, 72, 75, 88 och 92 §§ tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tull inte betalas inom Om tull inte betalas inom före-&lt;br&gt;föreskriven tid, skall dröjsmålsav- skriven tid, skall dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;gift tas ut enligt 58 § 2-5 mom. ut enligt lagen (1997:000) om&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tullagstiftningen om tull tillämpas även beträf-&lt;br&gt;fande dröjsmålsavgift enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon, i egenskap av&lt;br&gt;företrädare för en tullskyldig som är&lt;br&gt;juridisk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet har underlåtit att&lt;br&gt;betala in tull i rätt tid och ordning,&lt;br&gt;är han tillsammans med den&lt;br&gt;tullskyldige betalningsskyldig för&lt;br&gt;tullen. Betalningsskyldigheten får&lt;br&gt;helt eller delvis efterges, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om åläggande av&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket skall föras vid allmän&lt;br&gt;domstol. Talan får inte väckas&lt;br&gt;sedan den tullskyldiges betalnings-&lt;br&gt;skyldighet för beloppen har fallit&lt;br&gt;bort enligt lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar&lt;br&gt;m.m. Hos den som har blivit ålagd&lt;br&gt;betalningsskyldighet får indrivning&lt;br&gt;ske i samma ordning som gäller för&lt;br&gt;tull enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgjort betalnings-&lt;br&gt;skyldighet för tullbelopp enligt&lt;br&gt;första stycket har rätt att få ut&lt;br&gt;beloppet av den tullskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskrip-&lt;br&gt;tionslagen (1981:130) gäller i&lt;br&gt;fråga om regressfordran enligt&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om betalningsskyldighet&lt;br&gt;för företrädare för en tullskyldig&lt;br&gt;som är juridisk person och som inte&lt;br&gt;har betalat in tull i rätt tid och&lt;br&gt;ordning gäller 12 kap. 6 § första,&lt;br&gt;andra och fjärde styckena, 7 §,&lt;br&gt;12 § första stycket och 13 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som har blivit ålagd&lt;br&gt;betalningsskyldighet får indrivning&lt;br&gt;ske i samma ordning som gäller för&lt;br&gt;tull enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får förelägga den, som bedriver verksamhet av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att uppgift av betydelse för kontrollen av annan persons&lt;br&gt;deklarations- eller uppgiftsskyldighet kan hämtas ur handlingar som rör&lt;br&gt;verksamheten att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över kopia&lt;br&gt;av handling rörande rättshandling mellan den som föreläggs och den andre&lt;br&gt;personen (kontrolluppgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om&lt;br&gt;föreläggandet medför att han mås-&lt;br&gt;te lägga ned ett betydande arbete&lt;br&gt;för att fullgöra det, i stället ställa&lt;br&gt;nödvändiga handlingar till tull-&lt;br&gt;myndighetens förfogande för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om revision skall&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade&lt;br&gt;innan revisionen verkställs. Beslu-&lt;br&gt;tet skall innehålla uppgift om ända-&lt;br&gt;målet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 76 och 77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om revision skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om ändamålet&lt;br&gt;med revisionen och om möjlig-&lt;br&gt;heten att undanta handlingar och&lt;br&gt;uppgifter enligt 76 och 77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företas revisionen för gransk-&lt;br&gt;ning av annan än den som&lt;br&gt;revideras, får tullmyndigheten, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, utesluta&lt;br&gt;uppgift om vem eller vilken&lt;br&gt;rättshandling granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om revision skall tullmyndigheten förordna en eller flera&lt;br&gt;tjänstemän att verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall underrättas&lt;br&gt;om beslutet innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Om det är av betydelse&lt;br&gt;för kontrollen att företa inventering&lt;br&gt;eller liknande fysisk kontroll, får&lt;br&gt;dock underrättelse ske i samband&lt;br&gt;med att revisionen verkställs, om&lt;br&gt;kontrollen annars kan mista sin&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision skall bedrivas i samverkan med den reviderade och på ett&lt;br&gt;sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. För det fall den&lt;br&gt;reviderade inte samverkar finns bestämmelser om vite i 74 § fjärde stycket&lt;br&gt;och om andra tvångsåtgärder i lagen (1994:466) om särskilda tvångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder i beskattningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får om det&lt;br&gt;behövs bestämma tid och plats för&lt;br&gt;revisionen. Denna får inte utan&lt;br&gt;särskilda skäl verkställas hos&lt;br&gt;enskild mellan kl. 19 och kl. 8.&lt;br&gt;Revisionen skall ske hos den&lt;br&gt;reviderade om han begär det och&lt;br&gt;revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får verkställas hos&lt;br&gt;den reviderade, om han medger&lt;br&gt;det. Revisionen skall ske hos den&lt;br&gt;reviderade, om han begär det och&lt;br&gt;revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos den reviderade skall handlingarna på&lt;br&gt;begäran överlämnas till revisorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial&lt;br&gt;och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när handlingarna skall&lt;br&gt;återlämnas, skall tullmyndigheten&lt;br&gt;överlämna handlingarna till&lt;br&gt;konkursförvaltaren. Tullmyndig-&lt;br&gt;heten skall underrätta den revide-&lt;br&gt;rade om att handlingarna&lt;br&gt;överlämnats till konkursför-&lt;br&gt;valtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;får helt eller delvis efterges om&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;kan antas ha ett sådant samband&lt;br&gt;med den tullskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller&lt;br&gt;därmed jämförligt förhållande att&lt;br&gt;den kan anses ursäktlig. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om felaktigheten eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tullskyldige skall helt eller&lt;br&gt;delvis befrias från tulltillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den&lt;br&gt;tullskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;förhållande att den framstår som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till den&lt;br&gt;oriktiga uppgiftens beskaffenhet&lt;br&gt;eller annan särskild omständighet&lt;br&gt;eller om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut tillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg får helt efterges även&lt;br&gt;när det belopp som kunde ha&lt;br&gt;undandragits genom felaktigheten&lt;br&gt;eller underlåtenheten är att anse&lt;br&gt;som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift får helt eller&lt;br&gt;delvis efterges också när&lt;br&gt;underlåtenheten är att anse som&lt;br&gt;ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ursäktlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till den&lt;br&gt;oriktiga uppgiftens beskaffenhet&lt;br&gt;eller arman särskild omständighet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut tillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tullskyldige får befrias helt&lt;br&gt;från tulltillägget när det belopp&lt;br&gt;som kunde ha undandragits genom&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;är obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tullskyldige får helt eller&lt;br&gt;delvis befrias från förseningsavgift&lt;br&gt;även när underlåtenheten är&lt;br&gt;obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift av&lt;br&gt;tulltillägg och förseningsavgift skall&lt;br&gt;beaktas, även om yrkande om detta&lt;br&gt;inte framställts, i den mån det&lt;br&gt;föranleds av vad som förekommit i&lt;br&gt;ärendet eller målet om tulltillägg&lt;br&gt;eller förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om befrielse&lt;br&gt;från tulltillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;skall beaktas, även om yrkande om&lt;br&gt;detta inte framställts, i den mån det&lt;br&gt;föranleds av vad som förekommit i&lt;br&gt;ärendet eller målet om tulltillägg&lt;br&gt;eller förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tull sätts ned, skall också vidtas den ändring i beslutet om tulltillägg&lt;br&gt;som nedsättningen kan föranleda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen i länsrätt eller kammarrätt av mål om tulltillägg&lt;br&gt;eller förseningsavgift skall muntlig förhandling hållas, om den tullskyldige&lt;br&gt;begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns&lt;br&gt;anledning anta att tulltillägg eller förseningsavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 20 och 41 §§ samt punkt 23 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med allmän kommunalskatt avses i denna lag kommunalskatt, lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingsskatt och församlingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kommunalskatt skall&lt;br&gt;betalas av fysisk person och dödsbo&lt;br&gt;i förhållande till det antal skatte-&lt;br&gt;kronor och skatteören, som påförs&lt;br&gt;en var skattskyldig enligt de i denna&lt;br&gt;lag fastställda grunder, dock att&lt;br&gt;skatten skall tas ut i helt antal&lt;br&gt;kronor enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän kommunalskatt skall&lt;br&gt;betalas av fysisk person och dödsbo&lt;br&gt;i förhållande till det antal skatte-&lt;br&gt;kronor och skatteören, som påförs&lt;br&gt;en var skattskyldig enligt de i denna&lt;br&gt;lag fastställda grunder, dock att&lt;br&gt;skatten skall tas ut i helt antal&lt;br&gt;kronor enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig till en kommun inom ett landsting är också&lt;br&gt;skyldig att betala landstingsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I taxeringslagen (1990:324) finns föreskrifter om taxeringsmyndigheter&lt;br&gt;och om förfarandet vid taxering till allmän kommunalskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde&lt;br&gt;(bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras for:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller&lt;br&gt;därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av&lt;br&gt;den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn&lt;br&gt;som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-&lt;br&gt;värvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studie- ränta enligt 8 kap. 1 § studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349), 52, 52 a och stödslagen (1973:349), 52, 52 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 &amp;nbsp;§§ lagen (1941:416) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 5 kap. 12 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;30 § tullagen (1987:1065), 60 §&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) och&lt;br&gt;16 kap. 12 och 13 §§ mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) och 36 §&lt;br&gt;lagen (1996:1030) om underhålls-&lt;br&gt;stöd samt kvarskatteavgift och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift beräknad enligt&lt;br&gt;uppbördslagen',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §§ lagen (1941:416) om arvs-&lt;br&gt;skatt och gåvoskatt, 5 kap. 12 §&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 31 § tull-&lt;br&gt;lagen (1994:1550), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordonsskattelagen (1988:327),&lt;br&gt;36 § lagen (1996:1030) om under-&lt;br&gt;hållsstöd och 19 kap. 2 och 4-9 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;samt dröjsmålsavgift beräknad&lt;br&gt;enligt lagen (1997:000) om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 21 § insiderlagen (1990:1342);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foretagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är skatteavdrag för vilket arbets-&lt;br&gt;betalningsskyldig enligt 75 &amp;nbsp;§ givare är betalningsskyldig enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272) eller för skattebetalningslagen (1997:000);&lt;br&gt;vilket betalningsskyldighet före-&lt;br&gt;ligger på grund av underlåtenhet&lt;br&gt;att göra avdrag enligt lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överforbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenfororeningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgas-&lt;br&gt;området;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m. m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10 kap.&lt;br&gt;nämnda lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 11 kap. 16 § och 13 kap. 6 a § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 24 § framgår att inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra fall än som nu sagts skall&lt;br&gt;intäkt anses ha åtnjutits det be-&lt;br&gt;skattningsår, under vilket intäkten&lt;br&gt;blivit för den skattskyldige tillgäng-&lt;br&gt;lig för lyftning, och skall utgift eller&lt;br&gt;omkostnad anses belöpa på det&lt;br&gt;beskattningsår, varunder utgiften&lt;br&gt;betalats eller omkostnaden ägt rum.&lt;br&gt;Sådan speciell skatt, avgift eller&lt;br&gt;ränta, som ingår i slutlig eller till-&lt;br&gt;kommande skatt enligt uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272), anses dock&lt;br&gt;belöpa på det beskattningsår då den&lt;br&gt;slutliga eller tillkommande skatten&lt;br&gt;påförts. Statlig fastighetsskatt skall&lt;br&gt;emellertid anses belöpa på det&lt;br&gt;beskattningsår till vilket skatten&lt;br&gt;hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som nu sagts skall&lt;br&gt;intäkt anses ha åtnjutits det be-&lt;br&gt;skattningsår, under vilket intäkten&lt;br&gt;blivit för den skattskyldige tillgäng-&lt;br&gt;lig för lyftning, och skall utgift eller&lt;br&gt;omkostnad anses belöpa på det&lt;br&gt;beskattningsår, varunder utgiften&lt;br&gt;betalats eller omkostnaden ägt rum.&lt;br&gt;Sådan speciell skatt eller avgift som&lt;br&gt;ingår i slutlig skatt enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000),&lt;br&gt;anses dock belöpa på det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då den slutliga skatten på-&lt;br&gt;förts. Statlig fastighetsskatt skall&lt;br&gt;emellertid anses belöpa på det be-&lt;br&gt;skattningsår till vilket skatten hän-&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för&lt;br&gt;fastighetsskatt och särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader och&lt;br&gt;speciella för näringsverksamheten&lt;br&gt;utgående skatter och avgifter till det&lt;br&gt;allmänna. Däremot får svenska&lt;br&gt;allmänna skatter inte dras av (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Avdrag får göras för&lt;br&gt;fastighetsskatt och särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader och&lt;br&gt;speciella för näringsverksamheten&lt;br&gt;utgående skatter och avgifter till det&lt;br&gt;allmänna. Däremot får svenska&lt;br&gt;allmänna skatter inte dras av (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §). Avdrag får dock göras för&lt;br&gt;mervärdesskatt som har återförts&lt;br&gt;enligt 9 kap. 5 eller 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;och inbetalats till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §). Avdrag får dock göras för&lt;br&gt;mervärdesskatt som har återförts&lt;br&gt;enligt 9 kap. 5 eller 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;och inbetalats till staten på sätt som&lt;br&gt;anges i 9 kap. 3 § första stycket 2&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten. Om den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfalla på grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare&lt;br&gt;i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses&lt;br&gt;motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare&lt;br&gt;räknas som omkostnad i näringsverksamheten. Premie för&lt;br&gt;reseskyddsförsäkring avseende resa i verksamheten utgör avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för&lt;br&gt;kostnader för resor till och från arbetsplatsen och i 33 § 2 mom. om&lt;br&gt;begränsning i rätten till avdrag för sådana kostnader gäller också&lt;br&gt;beträffande inkomst av näringsverksamhet. Om den skattskyldige har&lt;br&gt;kostnader för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet skall begränsningen avse de sammanlagda kostnaderna&lt;br&gt;och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas från och&lt;br&gt;med 1999 års taxering. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga&lt;br&gt;om ränta enligt uppbördslagen (1953:272), lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare, mervärdesskattelagen (1994:200) och&lt;br&gt;sådan ränta på tull enligt den upphävda tullagen (1987:1065) som belöper&lt;br&gt;på tid efter år 1992. Äldre bestämmelser gäller också i fråga om belopp för&lt;br&gt;vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1991:1677.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:1219.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1995:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1331) om ändring i nämnda lag och&lt;br&gt;punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1331) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som för-&lt;br&gt;värvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket ut-&lt;br&gt;färdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller&lt;br&gt;vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst&lt;br&gt;100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeforsäkring tillfallit den försäkrade, om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så&lt;br&gt;ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått&lt;br&gt;annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall&lt;br&gt;som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller&lt;br&gt;olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i&lt;br&gt;samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i&lt;br&gt;form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig&lt;br&gt;enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av&lt;br&gt;trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av&lt;br&gt;skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen&lt;br&gt;utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att&lt;br&gt;försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar&lt;br&gt;ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsent-&lt;br&gt;ligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande&lt;br&gt;som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 49 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller&lt;br&gt;olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel,&lt;br&gt;som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke&lt;br&gt;utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 §&lt;br&gt;eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för&lt;br&gt;utgivet belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), intemat-&lt;br&gt;bidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig&lt;br&gt;myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag&lt;br&gt;likställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för&lt;br&gt;kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionser-&lt;br&gt;sättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den&lt;br&gt;avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter&lt;br&gt;båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser&lt;br&gt;samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven&lt;br&gt;livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av&lt;br&gt;barnpension som inte är skattepliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som&lt;br&gt;utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor&lt;br&gt;enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård&lt;br&gt;av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och&lt;br&gt;hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala&lt;br&gt;medel till den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionä-&lt;br&gt;rer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen&lt;br&gt;(1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med&lt;br&gt;barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna&lt;br&gt;medel till den som - utan att det skett yrkesmässigt - inställt sig infor&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning,&lt;br&gt;traktamente eller ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kost-&lt;br&gt;nadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser&lt;br&gt;resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;ländema och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger&lt;br&gt;faktiska resekostnader och vid köming med egen bil inte överstiger det&lt;br&gt;avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil enligt den scha-&lt;br&gt;blon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller&lt;br&gt;egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som&lt;br&gt;begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;br&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som&lt;br&gt;utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat&lt;br&gt;till närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid&lt;br&gt;första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till närings-&lt;br&gt;verksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller 75 a § jjärde&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;22 § tullagen (1973:670), 20 §&lt;br&gt;lagen (1982:1006) om avdrags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, 5 kap. 13 § lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter, 40 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, 33 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppgiftsskyldighet beträffande&lt;br&gt;vissa uppdragsersättningar, 5 kap.&lt;br&gt;13 § lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;br&gt;40 § lagen (1984:404) om stämpel-&lt;br&gt;skatt vid inskrivningsmyndigheter,&lt;br&gt;24 § lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;32 och 34 §§ tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;eller 16 kap. 15 § mervärdesskat-&lt;br&gt;telagen (1994:200);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullagen (1994:1550) eller 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 12-14 §§ skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt&lt;br&gt;inte uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen&lt;br&gt;anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för&lt;br&gt;vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av&lt;br&gt;detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukför-&lt;br&gt;säkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 19 §&lt;br&gt;tillämpas i fråga om ränta som utgår&lt;br&gt;enligt 36 &amp;nbsp;§&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1958:295) om sjömansskatt och&lt;br&gt;som betalas ut efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 19 §&lt;br&gt;tillämpas i fråga om ränta som utgår&lt;br&gt;enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;br&gt;tullagen (1973:670), lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar, lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) och&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;och som betalas ut efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 53 och 61 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt&lt;br&gt;och gåvoskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall där underrätt fastställt skatt, skall rätten till den skattemyndighet,&lt;br&gt;som enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är uppbördsmyndighet, snarast över-&lt;br&gt;sända en till rätten ingiven bouppteckning eller någon annan handling,&lt;br&gt;som sägs i 51 § andra stycket, eller en bouppteckning, som tillhandahållits&lt;br&gt;rätten enligt tredje stycket sistnämnda paragraf. Dessutom är rätten skyldig&lt;br&gt;att, enligt vad regeringen närmare bestämmer, lämna skattemyndigheten de&lt;br&gt;uppgifter, som behövs för uppbörd av skatten. Vad som nu sagts gäller&lt;br&gt;också i tillämpliga delar, när överrätt fastställt skatt till ett högre belopp än&lt;br&gt;som förut beräknats eller när en skattskyldig vitsordat en anmärkning som&lt;br&gt;framställts av den enligt 64 § 1 mom. förordnade granskningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning enligt 52 § 1 mom. tredje stycket skall ske till särskilt konto&lt;br&gt;hos skattemyndigheten. Skatten skall anses vara betald den dag, då&lt;br&gt;inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in till Posten Aktiebolag&lt;br&gt;eller, om staten har ingått avtal om förmedling av skatteinbetalningen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en bank, till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatt inte betalas inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift tas ut enligt 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om inte&lt;br&gt;annat följer av 6 § sista stycket.&lt;br&gt;Den obetalda skatten och&lt;br&gt;dröjsmålsavgiften skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Regeringen får&lt;br&gt;föreskriva att indrivning inte&lt;br&gt;behöver begäras för ett ringa be-&lt;br&gt;lopp. Skattemyndigheten får medge&lt;br&gt;befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatt inte betalas inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift tas ut enligt lagen (1997:000)&lt;br&gt;om dröjsmålsavgift om inte annat&lt;br&gt;följer av 6 § sista stycket. Den obe-&lt;br&gt;talda skatten och dröjsmålssavgiften&lt;br&gt;skall lämnas för indrivning. Rege-&lt;br&gt;ringen får föreskriva att indrivning&lt;br&gt;inte behöver begäras för ett ringa&lt;br&gt;belopp. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;medge befrielse helt eller delvis&lt;br&gt;från skyldigheten att betala dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m. m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsök-&lt;br&gt;ningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling, som enligt första stycket tillställts skattemyndigheten och som&lt;br&gt;ingivaren äger återfå må skattemyndigheten icke utlämna till denne förrän&lt;br&gt;skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av&lt;br&gt;inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i 49 a § överlämnas till den skattskyldige sedan&lt;br&gt;skatt, med vars erläggande anstånd ej medgivits, blivit erlagd. Innan&lt;br&gt;handlingen utlämnas, skall den förses med anteckning om beloppet av&lt;br&gt;inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har dödsbo eller skattskyldig rätt&lt;br&gt;att återfå betalad skatt på grund av&lt;br&gt;överrätts beslut eller beslut enligt&lt;br&gt;27 §, 33 § 3 mom. eller 56 - 59 §§,&lt;br&gt;skall skattebeloppet kostnadsfritt&lt;br&gt;återbetalas i den ordning som är&lt;br&gt;föreskriven i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i fråga om restitution av&lt;br&gt;skatt. Beslut som grundar rätt till&lt;br&gt;återbetalning skall omgående&lt;br&gt;sändas till den skattemyndighet som&lt;br&gt;enligt 52 § 1 mom. tredje stycket är&lt;br&gt;uppbördsmyndighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;På&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebelopp, dröjsmålsavgift samt&lt;br&gt;ränta enligt 52 §, 52 a § och 55 § 2&lt;br&gt;mom. som återbetalas utgår ränta&lt;br&gt;om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har dödsbo eller skattskyldig rätt&lt;br&gt;att återfå betalad skatt på grund av&lt;br&gt;överrätts beslut eller beslut enligt&lt;br&gt;27 §, 33 § 3 mom. eller 56 - 59 §§,&lt;br&gt;skall skattebeloppet kostnadsfritt&lt;br&gt;återbetalas i den ordning som&lt;br&gt;föreskrivs i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) i fråga om återbe-&lt;br&gt;talning av skatt. Beslut som grundar&lt;br&gt;rätt till återbetalning skall&lt;br&gt;omgående sändas till den skatte-&lt;br&gt;myndighet som anges i 52 § 1&lt;br&gt;mom. tredje stycket. På skattebe-&lt;br&gt;lopp, dröjsmålsavgift samt ränta&lt;br&gt;enligt 52 §, 52 a § och 55 § 2 mom.&lt;br&gt;som återbetalas utgår ränta om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall, som avses i 57-58 a §§, ankommer det på regeringen att förordna&lt;br&gt;i vad mån ränta skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har enligt 55 § anstånd medgetts med erläggande av skatt, skall vid&lt;br&gt;befrielse från hela det skattebelopp som inte har betalats den ingivna&lt;br&gt;skuldförbindelsen återställas. Avser befrielsen en del av det obetalda&lt;br&gt;skattebeloppet skall beskattningsmyndigheten eller överrätten ompröva&lt;br&gt;anståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1704.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:625.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;statlig inkomstskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;De&lt;/sup&gt;' &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § 14 mom. och 23 § lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 mom.' Vad som återstår av intäkt av kapital efter avdrag utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer underskott vid&lt;br&gt;beräkningen medges skattere-&lt;br&gt;duktion enligt 2 § 4 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattskyldig blivit genom&lt;br&gt;beslut av vederbörande myndig-&lt;br&gt;heter beskattad för samma inkomst&lt;br&gt;såväl här i riket som i utländsk stat,&lt;br&gt;må regeringen på ansökan av den&lt;br&gt;skattskyldige efter vederbörandes&lt;br&gt;hörande kunna, därest ömmande&lt;br&gt;omständigheter eller eljest synnerli-&lt;br&gt;ga skäl föreligga, till undvikande av&lt;br&gt;eller lindring i dubbelbeskattningen,&lt;br&gt;förordna om efterskänkande av&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Har skatten&lt;br&gt;redan erlagts, återbekommes den i&lt;br&gt;den ordning, som för restitution av&lt;br&gt;skatt i uppbördslagen stadgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer underskott vid be-&lt;br&gt;räkningen medges skattereduktion&lt;br&gt;enligt 11 kap. 11 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattskyldig blivit genom&lt;br&gt;beslut av vederbörande myndig-&lt;br&gt;heter beskattad för samma inkomst&lt;br&gt;såväl här i riket som i utländsk stat,&lt;br&gt;må regeringen på ansökan av den&lt;br&gt;skattskyldige efter vederbörandes&lt;br&gt;hörande kunna, därest ömmande&lt;br&gt;omständigheter eller eljest synnerli-&lt;br&gt;ga skäl föreligga, till undvikande av&lt;br&gt;eller lindring i dubbelbeskattningen,&lt;br&gt;förordna om efterskänkande av&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Har skatten&lt;br&gt;redan betalats, återbetalas den i&lt;br&gt;den ordning som föreskrivs i 18&lt;br&gt;kap. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1951:691) om viss lindring&lt;br&gt;i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger skattemyndighet att&lt;br&gt;vid debitering av slutlig eller&lt;br&gt;tillkommande skatt beakta rätt till&lt;br&gt;skattenedsättning, som må till-&lt;br&gt;komma den skattskyldige enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger skattemyndighet att&lt;br&gt;vid debitering av slutlig skatt&lt;br&gt;beakta rätt till skattenedsättning,&lt;br&gt;som tillkommer den skattskyldige&lt;br&gt;enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av preliminär skatt åligger det skattemyndigheten att&lt;br&gt;beakta rätt till sådan skattenedsättning som tillkommer den skattskyldige&lt;br&gt;enligt 1 § första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har rätt till skattenedsättning Har rätt till skattenedsättning&lt;br&gt;enligt 1 § inte beaktats äger den enligt 1 § inte beaktats äger den&lt;br&gt;skattskyldige söka rättelse hos den skattskyldige söka rättelse hos&lt;br&gt;skattemyndighet som utfärdat skattemyndigheten. Därvid till-&lt;br&gt;skattsedeln. Därvid tillämpas lämpas bestämmelserna i skatte-&lt;br&gt;bestämmelsema i uppbördslagen betalningslagen (1997:000) om&lt;br&gt;(1953:272) om omprövning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om slutlig skatt enligt 1999 års taxering och i fråga om&lt;br&gt;preliminär skatt för inkomståret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1993:1055.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:763) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;på ackumulerad inkomst' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan ansökan som avses&lt;br&gt;i 4 § bifalls, skall skattemyndig-&lt;br&gt;heten besluta om nedsättning av det&lt;br&gt;påförda beloppet eller, där&lt;br&gt;restitution skall ske, tillställa den&lt;br&gt;skattskyldige det belopp som han&lt;br&gt;har rätt till. Därvid tilllämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 103 § uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan ansökan som avses&lt;br&gt;i 4 § bifalls, skall skattemyndig-&lt;br&gt;heten besluta om nedsättning av det&lt;br&gt;påförda beloppet eller, där&lt;br&gt;återbetalning skall ske, tillställa&lt;br&gt;den skattskyldige det belopp som&lt;br&gt;han har rätt till. Därvid tilllämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap. 8 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1990:1431.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:896.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppmärksammas att pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst blivit oriktigt&lt;br&gt;beräknad på grund av felräkning,&lt;br&gt;misskrivning, annat uppenbart&lt;br&gt;förbiseende eller ovetskap om för-&lt;br&gt;hållande som påverkar beräkningen&lt;br&gt;av den pensionsgrundande inkomst-&lt;br&gt;en, skall, sedan den försäkrade&lt;br&gt;erhållit tillfälle att yttra sig,&lt;br&gt;beräkningen ändras, om felaktig-&lt;br&gt;heten inte är att anse som ringa.&lt;br&gt;Detsamma gäller då vid&lt;br&gt;bestämmande av avgiftsunderlag&lt;br&gt;enligt lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare belopp, som ingår i&lt;br&gt;inkomst av anställning, ansetts inte&lt;br&gt;skola inräknas i avgiftsunderlaget&lt;br&gt;eller belopp, som ingår i inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete, hänförts till&lt;br&gt;sådant underlag. Ändring, som i&lt;br&gt;detta stycke sägs, får inte göras&lt;br&gt;efter utgången av sjunde året efter&lt;br&gt;det år, som inkomsten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppmärksammas att pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst blivit oriktigt&lt;br&gt;beräknad på grund av felräkning,&lt;br&gt;misskrivning, annat uppenbart&lt;br&gt;förbiseende eller ovetskap om för-&lt;br&gt;hållande som påverkar beräkningen&lt;br&gt;av den pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komsten, skall, sedan den försäk-&lt;br&gt;rade erhållit tillfälle att yttra sig,&lt;br&gt;beräkningen ändras, om felaktighe-&lt;br&gt;ten inte är att anse som ringa. Det-&lt;br&gt;samma gäller då vid bestämmande&lt;br&gt;av avgiftsunderlag enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000) belopp,&lt;br&gt;som ingår i inkomst av anställning,&lt;br&gt;ansetts inte skola inräknas i avgifts-&lt;br&gt;underlaget eller belopp, som ingår i&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete,&lt;br&gt;hänförts till sådant underlag.&lt;br&gt;Ändring, som i detta stycke sägs,&lt;br&gt;får inte göras efter utgången av&lt;br&gt;sjunde året efter det år, som&lt;br&gt;inkomsten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har för ett år beräknats mer än en pensionsgrundande inkomst för&lt;br&gt;försäkrad, skall den pensionsgrundande inkomst, som icke bort beräknas,&lt;br&gt;undanröjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för år 1998. Äldre&lt;br&gt;bestämmelser gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst för tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1984:672.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1337) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1337) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som&lt;br&gt;framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas&lt;br&gt;upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 § första-fjärde och&lt;br&gt;sjätte styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). När skäl föreligger får&lt;br&gt;avvikelse ske från förmånsvärde&lt;br&gt;som skattemyndigheten bestämt&lt;br&gt;enligt 5 £ andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktiga förmåner skall tas&lt;br&gt;upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 kap. 14-17§§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;br&gt;När skäl föreligger får avvikelse ske&lt;br&gt;från förmånsvärde som skattemyn-&lt;br&gt;digheten bestämt enligt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för&lt;br&gt;kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den&lt;br&gt;mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger&lt;br&gt;ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av&lt;br&gt;anställning, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs&lt;br&gt;till intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av&lt;br&gt;en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets &lt;sup&gt;Del 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten&lt;br&gt;uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i&lt;br&gt;kommunen enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;(skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje&lt;br&gt;stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast i september varje år skall regeringen, eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot&lt;br&gt;den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den&lt;br&gt;ena skall avse förändringen mellan andra och första året före be-&lt;br&gt;skattningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före&lt;br&gt;beskattningsåret och beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan skattemyndigheten betalar&lt;br&gt;ut kommunalskattemedel till&lt;br&gt;kommunerna skall avräkning göras&lt;br&gt;enligt 52 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272), 12 § lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare, 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1516) om utjämningsavgift&lt;br&gt;för kommuner och landsting och&lt;br&gt;2 § lagen (1995:1518) om mer-&lt;br&gt;värdesskattekonton för kommuner&lt;br&gt;och landsting. Vidare skall tillägg&lt;br&gt;göras för bidrag enligt 10 § lagen&lt;br&gt;(1995:1515) om utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting samt&lt;br&gt;för bidrag enligt 1 och 2 §§ lagen&lt;br&gt;(1995:1514) om generellt&lt;br&gt;statsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting. Det belopp som&lt;br&gt;framkommer skall betalas ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan skattemyndigheten betalar&lt;br&gt;ut kommunalskattemedel till&lt;br&gt;kommunerna skall avräkning göras&lt;br&gt;enligt 10 § lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och&lt;br&gt;landsting, 2 § lagen (1995:1518)&lt;br&gt;om mervärdesskattekonton för&lt;br&gt;kommuner och landsting och 16&lt;br&gt;kap. 9 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000). Vidare skall tillägg&lt;br&gt;göras för bidrag enligt 10 § lagen&lt;br&gt;(1995:1515) om utjämningsbidrag&lt;br&gt;till kommuner och landsting samt&lt;br&gt;för bidrag enligt 1 och 2 §§ lagen&lt;br&gt;(1995:1514) om generellt stats-&lt;br&gt;bidrag till kommuner och landsting.&lt;br&gt;Det belopp som framkommer skall&lt;br&gt;betalas ut med en tolftedel per&lt;br&gt;månad den tredje vardagen räknat&lt;br&gt;från den 17 i månaden, varvid dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en tolftedel per månad den tredje&lt;br&gt;vardagen räknat från den 17 i&lt;br&gt;månaden, varvid dag som enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1930:173) om beräkning av&lt;br&gt;lagstadgad tid jämställs med allmän&lt;br&gt;helgdag inte skall medräknas. Är&lt;br&gt;kommunens fordran inte uträknad&lt;br&gt;vid utbetalningstillfällena i&lt;br&gt;månaderna januari och februari,&lt;br&gt;skall utbetalningarna dessa månader&lt;br&gt;grundas på samma belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i december månad det&lt;br&gt;föregående året. När särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det får skattemyndig-&lt;br&gt;heten dock förordna att utbe-&lt;br&gt;talningen skall grundas på ett annat&lt;br&gt;belopp. Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i månaderna januari&lt;br&gt;och februari grundats på inte&lt;br&gt;motsvarar en tolftedel av&lt;br&gt;kommunens fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds av detta&lt;br&gt;ske i fråga om utbetalningen i mars&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som enligt 2 § lagen (1930:173) om&lt;br&gt;beräkning av lagstadgad tid&lt;br&gt;jämställs med allmän helgdag inte&lt;br&gt;skall medräknas. Är kommunens&lt;br&gt;fordran inte uträknad vid&lt;br&gt;utbetalningstillfällena i månaderna&lt;br&gt;januari och februari, skall&lt;br&gt;utbetalningarna dessa månader&lt;br&gt;grundas på samma belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i december månad det&lt;br&gt;föregående året. När särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det får skattemyndig-&lt;br&gt;heten dock förordna att utbe-&lt;br&gt;talningen skall grundas på ett annat&lt;br&gt;belopp. Om något av de belopp som&lt;br&gt;utbetalningen i månaderna januari&lt;br&gt;och februari grundats på inte&lt;br&gt;motsvarar en tolftedel av&lt;br&gt;kommunens fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds av detta&lt;br&gt;ske i fråga om utbetalningen i mars&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga&lt;br&gt;taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt den taxeringen och den skattesats som har beslutats&lt;br&gt;för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen. Om summan&lt;br&gt;av dessa överstiger summan av de preliminära kommunalskattemedlen&lt;br&gt;enligt andra stycket skall skillnaden betalas ut till kommunerna med ett&lt;br&gt;enhetligt belopp per invånare den 1 november året efter beskattningsåret. I&lt;br&gt;motsatt fall skall skillnaden återbetalas av kommunerna med ett enhetligt&lt;br&gt;belopp per invånare den 1 november året efter beskattningsåret.&lt;br&gt;Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året efter&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas från och&lt;br&gt;med februari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.33 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 och 27 §§ samt rubriken närmast före 27 §&lt;br&gt;kupongskattelagen (1970:624) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt betalas genom insättning på särskilt konto. Inbetalning&lt;br&gt;anses ha skett den dag inbetalningskort eller gireringshandlingar kommit in&lt;br&gt;till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått avtal om förmedling av&lt;br&gt;skatteinbetalningen med en bank, till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kupongskatt inte betalas&lt;br&gt;inom den tid som anges i 8 eller&lt;br&gt;15 § eller i den ordning som anges i&lt;br&gt;första stycket, skall dröjsmålsavgift&lt;br&gt;tas ut enligt 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kupongskatt inte betalas&lt;br&gt;inom den tid som anges i 8 eller&lt;br&gt;15 § eller i den ordning som anges i&lt;br&gt;första stycket, skall dröjsmålsavgift&lt;br&gt;tas ut enligt lagen (1997:000) om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Restitution av kupongskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i annat fall än som avses i 9&lt;br&gt;eller 16 § kupongskatt innehållits&lt;br&gt;fastän skattskyldighet ej förelegat&lt;br&gt;eller har kupongskatt innehållits&lt;br&gt;med högre belopp än vad som skall&lt;br&gt;erläggas enligt avtal för undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning, har den&lt;br&gt;utdelningsberättigade rätt till&lt;br&gt;restitution av vad som innehållits&lt;br&gt;för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till restitution föreligger&lt;br&gt;även om aktie förlorat sitt värde till&lt;br&gt;följd av att bolaget upplösts genom&lt;br&gt;likvidation eller genom fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 11 kap. 1 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;och upplösning skett inom ett år&lt;br&gt;efter det att sådan utbetalning som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket blivit&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning av kupongskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i annat fall än som avses i 9&lt;br&gt;eller 16 § kupongskatt innehållits&lt;br&gt;fastän skattskyldighet ej förelegat&lt;br&gt;eller har kupongskatt innehållits&lt;br&gt;med högre belopp än vad som skall&lt;br&gt;erläggas enligt avtal för undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning, har den&lt;br&gt;utdelningsberättigade rätt till&lt;br&gt;återbetalning av vad som innehål-&lt;br&gt;lits för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning föreligger&lt;br&gt;även om aktie förlorat sitt värde till&lt;br&gt;följd av att bolaget upplösts genom&lt;br&gt;likvidation eller genom fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 11 kap. 1 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;och upplösning skett inom ett år&lt;br&gt;efter det att sådan utbetalning som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket blivit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig för lyftning. Underlaget&lt;br&gt;för kupongskatt skall i sådant fall&lt;br&gt;beräknas på ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot skillnaden mellan utbetal-&lt;br&gt;ningen till aktieägaren och dennes&lt;br&gt;anskaffningskostnad för aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om restitution skall&lt;br&gt;göras skriftligen hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten senast vid utgången av&lt;br&gt;femte kalenderåret efter utdelnings-&lt;br&gt;tillfället.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig för lyftning. Underlaget&lt;br&gt;för kupongskatt skall i sådant fall&lt;br&gt;beräknas på ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot skillnaden mellan utbetal-&lt;br&gt;ningen till aktieägaren och dennes&lt;br&gt;anskaffningskostnad för aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning skall&lt;br&gt;göras skriftligen hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten senast vid utgången av&lt;br&gt;femte kalenderåret efter utdelnings-&lt;br&gt;tillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att&lt;br&gt;kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att&lt;br&gt;skattskyldighet ej föreligger för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut rörande restitution får&lt;br&gt;anstå intill dess fråga om skatt-&lt;br&gt;skyldighet for utdelningen enligt&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt slutligen prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger de förutsättningar för&lt;br&gt;restitution som anges i första&lt;br&gt;stycket först sedan länsrätt,&lt;br&gt;kammarrätt eller Regeringsrätten&lt;br&gt;meddelat beslut angående ut-&lt;br&gt;delningsbeloppet eller efter det att&lt;br&gt;utdelningsberättigad åsatts efter-&lt;br&gt;taxering for detsamma, kan ansökan&lt;br&gt;om restitution göras hos&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter det beslutet&lt;br&gt;meddelades eller eftertaxeringen&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som har rätt till resti-&lt;br&gt;tution av kupongskatt skyldig att&lt;br&gt;erlägga skatt enligt denna lag eller&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), gäller&lt;br&gt;68 § 3 och 4 mom. uppbördslagen i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut rörande återbetalning får&lt;br&gt;anstå intill dess fråga om skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelningen enligt&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt slutligen prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger de förutsättningar för&lt;br&gt;återbetalning som anges i första&lt;br&gt;stycket först sedan länsrätt,&lt;br&gt;kammarrätt eller Regeringsrätten&lt;br&gt;meddelat beslut angående ut-&lt;br&gt;delningsbeloppet eller efter det att&lt;br&gt;utdelningsberättigad åsatts efter-&lt;br&gt;taxering för detsamma, kan ansökan&lt;br&gt;om återbetalning göras hos&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;inom ett år efter det beslutet&lt;br&gt;meddelades eller eftertaxeringen&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som har rätt till åter-&lt;br&gt;betalning av kupongskatt skyldig&lt;br&gt;att betala skatt enligt denna lag&lt;br&gt;eller skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000), gäller 18 kap. skatte-&lt;br&gt;betalningslagen i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1706.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1869.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.34 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan&lt;br&gt;länsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller&lt;br&gt;annat uppenbart förbiseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av&lt;br&gt;fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut&lt;br&gt;som inte innefattar prövning av målet i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av&lt;br&gt;sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan&lt;br&gt;tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål av enkel beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt bevissäkringslagen&lt;br&gt;(1975:1027) för skatte- och avgifts-&lt;br&gt;processen, enligt lagen (1978:880)&lt;br&gt;om betalningssäkring för skatter,&lt;br&gt;tullar och avgifter, om besiktning&lt;br&gt;enligt fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152), om handlings undan-&lt;br&gt;tagande från taxeringsrevision,&lt;br&gt;skatterevision, eller annan gransk-&lt;br&gt;ning och om befrielse från skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna upplysningar eller&lt;br&gt;visa upp handling enligt taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324), mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen (1994:200), lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare eller&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter samt om&lt;br&gt;befrielse från skyldighet att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt lagen (1994:466)&lt;br&gt;om särskilda tvångsåtgärder i be-&lt;br&gt;skattningsförfarandet, enligt lagen&lt;br&gt;(1978:880) om betalningssäkring&lt;br&gt;för skatter, tullar och avgifter, om&lt;br&gt;besiktning enligt fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152), om&lt;br&gt;handlings undantagande från&lt;br&gt;taxeringsrevision, skatterevision&lt;br&gt;eller annan granskning och om be-&lt;br&gt;frielse från skyldighet att lämna&lt;br&gt;upplysningar, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna kontrolluppgift enligt&lt;br&gt;skatteförfattningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om tillfälligt flyttningsförbud&lt;br&gt;enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 §&lt;br&gt;lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om tillfälligt&lt;br&gt;omhändertagande enligt 37 § smittskyddslagen (1988:1472), mål enligt&lt;br&gt;33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första&lt;br&gt;stycket 2-4 såvitt avser de fall då vården inte har förenats med särskild&lt;br&gt;utskrivningsprövning eller 5 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,&lt;br&gt;mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (1989:529), mål enligt&lt;br&gt;lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt lagen&lt;br&gt;(1974:203) om kriminalvård i anstalt samt mål enligt lagen (1963:193) om&lt;br&gt;samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående&lt;br&gt;verkställighet av straff m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om anstånd med att betala&lt;br&gt;skatt eller socialavgifter enligt upp-&lt;br&gt;börds- eller skatteförfattningarna&lt;br&gt;och annat mål enligt uppbörds- och&lt;br&gt;folkbokföringsförfattningarna med&lt;br&gt;undantag av mål om arbetsgivares&lt;br&gt;ansvarighet för arbetstagares skatt&lt;br&gt;och mål enligt lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål enligt folkbokförings-&lt;br&gt;författningarna, mål rörande&lt;br&gt;preliminär skatt eller om anstånd&lt;br&gt;med att betala skatt eller avgifter&lt;br&gt;enligt skatteförfattningarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock&lt;br&gt;endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger&lt;br&gt;hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om mål enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;bevissäkringslagen (1975:102/} för skatte- och avgiftsprocessen, lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.35 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om&lt;br&gt;förmånsberättigade skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1971:1072) om förmånsbe-&lt;br&gt;rättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med&lt;br&gt;fordran på skatt och tull samt, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det allmänna som inte betecknas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte om det&lt;br&gt;följer av särskild föreskrift eller i&lt;br&gt;fråga om skatte- eller avgiftstillägg,&lt;br&gt;dröjsmålsavgift, förseningsavgift&lt;br&gt;eller liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på slutlig skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) har för-&lt;br&gt;månsrätt endast om den tidrymd till&lt;br&gt;vilken skatten är att hänföra har gått&lt;br&gt;till ända innan beslutet om konkurs&lt;br&gt;meddelas. Fordran på avgift som&lt;br&gt;uppbärs med tillämpning av lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare har&lt;br&gt;förmånsrätt i den mån avgiften&lt;br&gt;belöper på lön eller annan&lt;br&gt;ersättning som har utgetts före&lt;br&gt;beslutet om konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte om det föl-&lt;br&gt;jer av särskild föreskrift eller i fråga&lt;br&gt;om skattetillägg, dröjsmålsavgift,&lt;br&gt;förseningsavgift eller liknande&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;i&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fordran på slutlig skatt enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;har förmånsrätt endast om den tid-&lt;br&gt;rymd till vilken skatten är att&lt;br&gt;hänföra har gått till ända innan&lt;br&gt;beslutet om konkurs meddelas.&lt;br&gt;Fordran på socialavgifter som&lt;br&gt;betalas av arbetsgivare enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen har förmåns-&lt;br&gt;rätt i den mån avgifterna belöper på&lt;br&gt;lön eller annan ersättning som har&lt;br&gt;utgetts före beslutet om konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:1352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:1352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.36 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)'&lt;br&gt;dels att 7 kap. 9 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 8 kap. 16 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbelopp och andra avgifter&lt;br&gt;enligt denna lag som inte har&lt;br&gt;betalats inom föreskriven tid får tas&lt;br&gt;ut genom utmätning utan&lt;br&gt;föregående dom eller utslag.&lt;br&gt;Dröjsmålsavgift enligt uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) tas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbelopp och andra avgifter&lt;br&gt;enligt denna lag som inte har&lt;br&gt;betalats inom föreskriven tid får tas&lt;br&gt;ut genom utmätning utan&lt;br&gt;föregående dom eller utslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom&lt;br&gt;utmätning, före utgången av november månad det tredje året efter&lt;br&gt;betalningsåret, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:632.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.37 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till&lt;br&gt;bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast&lt;br&gt;två veckor före ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida årsredovis-&lt;br&gt;ningen har upprättats i överensstämmelse med tillämplig lag om års-&lt;br&gt;redovisning. Har i årsredovisningen inte lämnats sådana upplysningar som&lt;br&gt;skall lämnas enligt tillämplig lag om årsredovisning, skall revisorerna ange&lt;br&gt;detta och, om det kan ske, lämna behövliga upplysningar i sin berättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisorerna vid sin granskning har funnit att åtgärd eller för-&lt;br&gt;summelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot&lt;br&gt;eller verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller&lt;br&gt;verkställande direktör på annat sätt handlat i strid med denna lag,&lt;br&gt;tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen skall det anmärkas&lt;br&gt;i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande angående&lt;br&gt;ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör.&lt;br&gt;Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de&lt;br&gt;önskar bringa till aktieägarnas kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolaget mte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra av drag för preliminär&lt;br&gt;A-skatt eller kvarstående skatt&lt;br&gt;enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 14 kap. 2 § mervär-&lt;br&gt;desskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1&lt;br&gt;mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller särskild deklaration enligt 14&lt;br&gt;kap. 3 $ mervärdesskattelagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och&lt;br&gt;avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 3 kap.2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9 eller 10 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och&lt;br&gt;avgifter som omfattas av 1 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att bolaget inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna genast&lt;br&gt;sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida forteckning enligt&lt;br&gt;12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande&lt;br&gt;angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt&lt;br&gt;angående det i förvaltningsberättelsen fastställda förslaget till dispositioner&lt;br&gt;beträffande bolagets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse be-&lt;br&gt;träffande koncernen. Bestämmelserna i första-tredje och sjätte styckena&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje och femte stycket, skall revisor&lt;br&gt;till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande avseende forhållanden som hänför sig till tiden före den 1&lt;br&gt;januari 1998 i fråga om fjärde stycket punkterna 1 och 2 och till tiden före&lt;br&gt;den 1 februari 1998 i fråga om fjärde stycket punkterna 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1993:150.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:1555.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.38 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 8 § arbetsmiljölagen (1977:1160) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift får påföras bara om ansökan har delgetts den som anspråket&lt;br&gt;riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från det att beslutet vann laga kraft,&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;skall dröjsmålsavgift tas ut enligt&lt;br&gt;58 § 2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Den obetalda avgiften&lt;br&gt;och dröjsmålsavgiften skall lämnas&lt;br&gt;för indrivning. Bestämmelser om&lt;br&gt;indrivning finns i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får verk-&lt;br&gt;ställighet enligt utsökningsbalken&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En upplysning om detta skall tas in i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;skall dröjsmålsavgift tas ut enligt&lt;br&gt;lagen (1997:000) om dröjsmåls-&lt;br&gt;avgift. Den obetalda avgiften och&lt;br&gt;dröjsmålsavgiften skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Bestämmelser om&lt;br&gt;indrivning finns i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får verk-&lt;br&gt;ställighet enligt utsökningsbalken&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:579.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.39 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1979:1152) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Del 1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 46 § fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §'&lt;br&gt;Bestämmelserna i denna lag om omprövning och överklagande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om fastighetstaxering gäller i&lt;br&gt;förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om debitering och upp-&lt;br&gt;börd av förseningsavgift enligt&lt;br&gt;denna lag gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Förseningsavgift skall debiteras för&lt;br&gt;det inkomstår den påförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpliga delar för beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om debitering och&lt;br&gt;betalning av förseningsavgift enligt&lt;br&gt;denna lag gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;br&gt;Förseningsavgift skall debiteras för&lt;br&gt;det inkomstår den påförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1193.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.40 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;Del 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av&lt;br&gt;skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som&lt;br&gt;avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register och hos kommun&lt;br&gt;eller landsting för uppgift som lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked&lt;br&gt;i skatte- eller taxeringsfråga. Uppgift hos Tullverket får dock lämnas ut,&lt;br&gt;om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada&lt;br&gt;eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol&lt;br&gt;registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4.&lt;br&gt;Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan myndighet och är den&lt;br&gt;sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om&lt;br&gt;uppgiften saknar betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel&lt;br&gt;skatt på inkomst och, med undantag&lt;br&gt;för arvsskatt och gåvoskatt, arman&lt;br&gt;direkt skatt samt omsättningsskatt,&lt;br&gt;tull och arman indirekt skatt. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel&lt;br&gt;skatt på inkomst och, med undantag&lt;br&gt;för arvsskatt och gåvoskatt, annan&lt;br&gt;direkt skatt samt omsättningsskatt,&lt;br&gt;tull och annan indirekt skatt. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt jämställs arbetsgivaravgift,&lt;br&gt;prisregleringsavgift och liknande&lt;br&gt;avgift samt skatte- och avgifts-&lt;br&gt;tillägg och förseningsavgift. Med&lt;br&gt;verksamhet som avser bestäm-&lt;br&gt;mande av skatt jämställs verk-&lt;br&gt;samhet som avser bestämmande av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt jämställs arbetsgivaravgift,&lt;br&gt;prisregleringsavgift och liknande&lt;br&gt;avgift samt skattetillägg och förse-&lt;br&gt;ningsavgift. Med verksamhet som&lt;br&gt;avser bestämmande av skatt jäm-&lt;br&gt;ställs verksamhet som avser&lt;br&gt;bestämmande av pensionsgrund-&lt;br&gt;ande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida&lt;br&gt;inte beslutet meddelas i ärende om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när&lt;br&gt;beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning eller om skatteregister. Del 1&lt;br&gt;Vidare får utan hinder av sekretessen uppgift i en revisionspromemoria&lt;br&gt;lämnas till förvaltare i den reviderades konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.41 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 5, 6 och 17 §§ skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av automa-&lt;br&gt;tisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och ett&lt;br&gt;regionalt skatteregister för varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall användas vid beskattning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fy-&lt;br&gt;siska och juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. revisions- och annan kontrollverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmande och uppbörd av&lt;br&gt;skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare, lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster, lagen (1991:586)&lt;br&gt;om särskild inkomstskatt för utom-&lt;br&gt;lands bosatta, lagen (1990:912) om&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter samt&lt;br&gt;lagen (1951:763) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på ackumulerad&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. redovisning, bestämmande&lt;br&gt;och betalning av skatt enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000),&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;br&gt;lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;br&gt;lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter samt lagen&lt;br&gt;(1951:763) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;på ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall dessutom användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skatte-&lt;br&gt;reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen (1995:1623)&lt;br&gt;om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen (1996:725) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus och lagen&lt;br&gt;(1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid&lt;br&gt;1997-2001 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar i&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje&lt;br&gt;stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om&lt;br&gt;identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beskattning avses i denna&lt;br&gt;lag fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, bestäm-&lt;br&gt;mande och uppbörd av skatt samt&lt;br&gt;bestämmande av pensionsgrund-&lt;br&gt;ande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beskattning avses i denna&lt;br&gt;lag fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, redovisning,&lt;br&gt;bestämmande och betalning av&lt;br&gt;skatt samt bestämmande av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person som är folkbokförd i riket skall i det centrala&lt;br&gt;skatteregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilstånds-&lt;br&gt;ändring och folkbokföringsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:200),&lt;br&gt;särskilt registrerings- och redovis-&lt;br&gt;ningsnummer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;organisations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000),&lt;br&gt;särskilt registrerings- och redovis-&lt;br&gt;ningsnummer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;organisations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell&lt;br&gt;församling, tillhörighet till svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer&lt;br&gt;för hos personen folkbokförda barn&lt;br&gt;under 18 år, antal hemmavarande&lt;br&gt;barn som inte har uppnått 16 eller&lt;br&gt;18 års ålder, personnummer för&lt;br&gt;make och, om samtaxering sker&lt;br&gt;med annan person, personnummer&lt;br&gt;för denne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer&lt;br&gt;för hos personen folkbokförda barn&lt;br&gt;under 18 år, antal hemmavarande&lt;br&gt;barn som inte har uppnått 16 eller&lt;br&gt;18 års ålder, personnummer for&lt;br&gt;make och person som likställs med&lt;br&gt;make vid beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs for att debitera&lt;br&gt;socialförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. slag av preliminär skatt som 7. på vilket sätt den preliminära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personen skall betala. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skatten skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges&lt;br&gt;personnummer för den hos vilken personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift&lt;br&gt;om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos&lt;br&gt;vilken personen är folkbokförd, om inte ytterligare uppgift som avses i&lt;br&gt;första stycket behövs för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är folkbokförd här i riket skall uppgifter enligt första,&lt;br&gt;andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning här&lt;br&gt;i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För juridisk person och för enkelt bolag, partrederi och utländskt&lt;br&gt;företags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. organisationsnummer med tidpunkt för registrering och avregistrering&lt;br&gt;i registret, namn, firma, adress, hemortskommun, säte och juridisk form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200), särskilt&lt;br&gt;registrerings- och&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000), särskilt&lt;br&gt;registrerings- och redovisnings-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo skall även den avlidnes personnummer och dagen för&lt;br&gt;dödsfallet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om en arbetstagares&lt;br&gt;eller uppdragstagares namn och&lt;br&gt;personnummer, slag av preliminär&lt;br&gt;skatt som personen skall betala&lt;br&gt;samt uppgifter till ledning för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag för&lt;br&gt;betalning av preliminär och&lt;br&gt;kvarstående skatt, får lämnas på&lt;br&gt;medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling till arbetsgivare&lt;br&gt;eller uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om en arbetstagares&lt;br&gt;eller uppdragstagares namn och&lt;br&gt;personnummer, slag av preliminär&lt;br&gt;skatt som personen skall betala&lt;br&gt;samt uppgifter till ledning för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag för&lt;br&gt;betalning av preliminär skatt, får&lt;br&gt;lämnas på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling till arbetsgivare&lt;br&gt;eller uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rådets förordning (EEG) nr 218/92 framgår att uppgift som avses i&lt;br&gt;10 § sjätte stycket får lämnas ut till behörig myndighet i ett annat EU-land&lt;br&gt;på medium för automatisk databehandling eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för uppgiftslämnandet får hämtas in på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:1232.&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1994:212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:212.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1905.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1344) om Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;ändring i skatteregisterlagen (1980:343) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt enligt uppbördslagen 1. skatt, avgift och ränta som&lt;br&gt;(1953:272), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omfattas av 1 kap. 1 § skattebetal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen (1997:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mervärdesskatt, annan skatt eller avgift för vilken Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Dalarnas län är beskattningsmyndighet och fordonsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;arbetsgivaravgift, särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster och särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatte- och avgiftstillägg samt&lt;br&gt;förseningsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ränta och avgift som utgår i&lt;br&gt;samband med uppbörd eller indriv-&lt;br&gt;ning av skatt eller avgift enligt 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;avses, förutom skatt och avgift&lt;br&gt;enligt 1 § nämnda lag, även annan&lt;br&gt;avgift och ränta som utgår enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skattetillägg samt försenings-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ränta och avgift som utgår i&lt;br&gt;samband med indrivning av skatt&lt;br&gt;eller avgift enligt 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och&lt;br&gt;6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som&lt;br&gt;enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter samt uppgift om företagsledare i dessa&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324), 17 kap.&lt;br&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200), 78 § 2 a mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller 27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter angående avslutad&lt;br&gt;revision, verkställt besök eller annat&lt;br&gt;sammanträffande enligt 3 kap. 7 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller 14&lt;br&gt;kap. 6 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000). För varje sådan åtgärd&lt;br&gt;får anges tid, art, beskatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;br&gt;För varje sådan åtgärd får anges tid,&lt;br&gt;art, beskattningsperiod, skatteslag,&lt;br&gt;myndighets beslut om beloppsmäs-&lt;br&gt;siga ändringar av skatt eller under-&lt;br&gt;lag for skatt med anledning av&lt;br&gt;åtgärden samt uppgift huruvida&lt;br&gt;bokföringsskyldighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt, uppgift&lt;br&gt;om innehav av skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av skattsedel på&lt;br&gt;preliminär F-skatt med angivande&lt;br&gt;av skälen för beslutet, uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att bestämma skatt&lt;br&gt;eller avgift enligt uppbördslagen,&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare, lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster, lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter, mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen och lagen (1951:763) om&lt;br&gt;beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt&lt;br&gt;uppgifter om redovisning, inbe-&lt;br&gt;talning och återbetalning av sådana&lt;br&gt;skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsperiod, skatteslag, myndighets&lt;br&gt;beslut om beloppsmässiga ändring-&lt;br&gt;ar av skatt eller underlag för skatt&lt;br&gt;med anledning av åtgärden samt&lt;br&gt;uppgift huruvida bokföringsskyl-&lt;br&gt;dighet har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Uppgift om registrering av&lt;br&gt;skyldighet att betala skatt, uppgift&lt;br&gt;om innehav av skattsedel på preli-&lt;br&gt;minär skatt, uppgifter om beslut om&lt;br&gt;återkallelse av F-skattsedel med&lt;br&gt;angivande av skälen för beslutet,&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;bestämma skatt enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000), lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt för utomlands bosatta, lagen&lt;br&gt;(1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter, mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen och lagen (1951:763) om&lt;br&gt;beräkning av statlig inkomstskatt på&lt;br&gt;ackumulerad inkomst samt&lt;br&gt;uppgifter om redovisning, inbe-&lt;br&gt;talning och återbetalning av sådana&lt;br&gt;skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift&lt;br&gt;om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,&lt;br&gt;dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga&lt;br&gt;förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild&lt;br&gt;självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som&lt;br&gt;skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Uppgift om beslut om beskatt- 8. Uppgift om beslut om beskatt-&lt;br&gt;ning, dock ej skälen för beslutet och ning, dock ej skälen för beslutet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om utmätning enligt 68 § 6 uppgift om utmätning enligt 18 kap.&lt;br&gt;mom. uppbördslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-&lt;br&gt;myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts&lt;br&gt;betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare for en&lt;br&gt;juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation&lt;br&gt;eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress for skattsedelsfor-&lt;br&gt;sändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från&lt;br&gt;sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,&lt;br&gt;taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och&lt;br&gt;tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen,&lt;br&gt;andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs for&lt;br&gt;värdering av bostad på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art for&lt;br&gt;planerad eller pågående revision&lt;br&gt;samt beskattningsperiod och&lt;br&gt;skatteslag som denna avser samt&lt;br&gt;uppgift om tid för planerat besök&lt;br&gt;eller annat sammanträffande enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a&lt;br&gt;mom. uppbördslagen eller 27 a §&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Uppgift om tid och art för&lt;br&gt;planerad eller pågående revision&lt;br&gt;samt beskattningsperiod och&lt;br&gt;skatteslag som denna avser samt&lt;br&gt;uppgift om tid för planerat besök&lt;br&gt;eller annat sammanträffande enligt&lt;br&gt;3 kap. 7 § taxeringslagen eller 14&lt;br&gt;kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är&lt;br&gt;näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta&lt;br&gt;emot skatteåterbetalning på ett konto, datum for fullmakten samt kontots&lt;br&gt;nummer och typ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Uppgift om antal dagar for vilka den skattskyldige uppburit&lt;br&gt;sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Uppgifter angående resultat av brutto vinstberäkning, annan be-&lt;br&gt;räkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp&lt;br&gt;som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om&lt;br&gt;fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om biluthyrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,&lt;br&gt;uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om&lt;br&gt;skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-&lt;br&gt;investeringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen&lt;br&gt;(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt&lt;br&gt;uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av&lt;br&gt;skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion for&lt;br&gt;fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om&lt;br&gt;beslut om sådan skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i&lt;br&gt;2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-&lt;br&gt;ning för koncemmoderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets&lt;br&gt;storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 §&lt;br&gt;andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnum-&lt;br&gt;mer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Uppgift som skall lämnas 24. Uppgift som skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 13 kap. 29 eller 30 § enligt 10 kap. 17 § första stycket 5&lt;br&gt;mervärdesskattelagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och andra stycket samt 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Uppgifter från aktiebo lagsregistret om styrelseledamöter, verk-&lt;br&gt;ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är&lt;br&gt;fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och&lt;br&gt;föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt vid&lt;br&gt;import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de&lt;br&gt;tidsperioder som uppgifterna avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader&lt;br&gt;för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnummer,&lt;br&gt;beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum för&lt;br&gt;förändring äv lönesumma samt om sjukpenninggrundande inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och&lt;br&gt;datum för inkomstanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i andra - fjärde styckena skall sådana uppgifter i det&lt;br&gt;centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras&lt;br&gt;sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med&lt;br&gt;undantag av de i första stycket 5,&lt;br&gt;6 §, 7 § 3, med undantag av&lt;br&gt;uppgifter om beslut om återkallelse&lt;br&gt;av skattsedel på preliminär F-skatt&lt;br&gt;och 7 § 23, med undantag av&lt;br&gt;uppgift om uppskovsavdrag enligt&lt;br&gt;lagen (1993:1469) om uppskovs-&lt;br&gt;avdrag vid byte av bostad, får&lt;br&gt;bevaras även efter utgången av den&lt;br&gt;tid som anges i första stycket.&lt;br&gt;Detsamma gäller uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer för make och,&lt;br&gt;om samtaxering sker med annan&lt;br&gt;person, personnummer för denne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i 5 §, med&lt;br&gt;undantag av de i första stycket 5,&lt;br&gt;6 §, 7 § 3, med undantag av&lt;br&gt;uppgifter om beslut om återkallelse&lt;br&gt;av F-skattsedel och 7 § 23, med&lt;br&gt;undantag av uppgift om upp-&lt;br&gt;skovsavdrag enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1469) om uppskovsavdrag&lt;br&gt;vid byte av bostad, får bevaras även&lt;br&gt;efter utgången av den tid som anges&lt;br&gt;i första stycket. Detsamma gäller&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer för make och&lt;br&gt;person som likställs med make vid&lt;br&gt;beskattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart&lt;br&gt;på kontrolluppgift om inkomst av kapital,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt&lt;br&gt;punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsav-&lt;br&gt;drag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen&lt;br&gt;(1979:561) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26-29 skall&lt;br&gt;gallras två år efter utgången av det år då uppgifterna registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det&lt;br&gt;år under vilket revisionen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för&lt;br&gt;uppgifter som avses i första eller fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1996/97:116.&lt;br&gt;’ Lydelse enligt prop. 1996/97:116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.43 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa foretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1980:1103) om årsredovis-&lt;br&gt;ning m.m. i vissa företag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den&lt;br&gt;årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar&lt;br&gt;för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida års-&lt;br&gt;redovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i förekommande fall,&lt;br&gt;annan tillämplig årsredovisningslag. Innehåller inte årsredovisningen&lt;br&gt;sådana upplysningar som skall lämnas enligt tillämplig lag om&lt;br&gt;årsredovisning, skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar&lt;br&gt;i sin berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som&lt;br&gt;kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i&lt;br&gt;företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan&lt;br&gt;även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till&lt;br&gt;den årsredovisningsskyldiges kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn funnit att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget inte har fullgjort sm skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär&lt;br&gt;A-skatt eller kvarstående skatt&lt;br&gt;enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 14 kap. 2 &amp;nbsp;§ mervär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;desskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1&lt;br&gt;mom. uppbördslagen eller 4 §&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller särskild deklaration enligt 14&lt;br&gt;kap. 3 § mervärdesskattelagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och&lt;br&gt;avgifter som avses i 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra skatteavdrag enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna skattedeklaration&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9 eller 10 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och&lt;br&gt;avgifter som omfattas av 1 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att företaget inte har Del 1&lt;br&gt;fullgjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorn genast&lt;br&gt;sända in en avskrift av revisionsberättelsen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett moderförtag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 5 § tredje eller femte stycket, skall revisor&lt;br&gt;till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande avseende förhållanden som hänför sig till tiden före den&lt;br&gt;1 januari 1998 i fråga om fjärde stycket punkterna 1 och 2 och till tiden&lt;br&gt;före den 1 februari 1998 i fråga om fjärde stycket punkterna 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:1143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.44 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 3,5 a och 6 §§, 3 kap. 6 §&lt;br&gt;samt 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbets-&lt;br&gt;givaravgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av&lt;br&gt;den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller 11&lt;br&gt;kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2&lt;br&gt;§ och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas inkomst för&lt;br&gt;eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra och femte&lt;br&gt;styckena lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till inkomst&lt;br&gt;av anställning anses som&lt;br&gt;arbetsgivare. Med inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring skall i denna&lt;br&gt;lag likställas inkomst i form av&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner än&lt;br&gt;pengar samt kostnadsersättning som&lt;br&gt;inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. I fråga om&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) i&lt;br&gt;form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall den&lt;br&gt;som slutligt har stått for de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund for&lt;br&gt;förmånen, anses som arbetsgivare,&lt;br&gt;om denne är någon annan än den&lt;br&gt;som är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande inte föreligger, den som&lt;br&gt;har utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och&lt;br&gt;femte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring är att hänföra till inkomst&lt;br&gt;av anställning anses som arbetsgi-&lt;br&gt;vare. Med inkomst av anställning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring skall i denna lag&lt;br&gt;likställas inkomst i form av andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner än pengar&lt;br&gt;samt kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 8 kap. 19 eller 20 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;undantas vid beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag. I fråga om&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) i&lt;br&gt;form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån som ges ut på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall den&lt;br&gt;som slutligt har stått för de&lt;br&gt;kostnader som ligger till grund for&lt;br&gt;förmånen, anses som arbetsgivare,&lt;br&gt;om denne är någon annan än den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag gäller som är skattskyldig för förmånen.&lt;br&gt;vidare vad som i 22 c § lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;sägs om iakttagande av för-&lt;br&gt;handsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för beräkning av&lt;br&gt;avgifterna är summan av vad&lt;br&gt;arbetsgivaren under året har utgett&lt;br&gt;som lön i pengar eller annan&lt;br&gt;ersättning för utfört arbete eller&lt;br&gt;eljest med anledning av tjänsten,&lt;br&gt;dock inte pension, eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner eller, i fall&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring, annan ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete. Bidrag som avses i 11 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket m) lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring likställs med lön.&lt;br&gt;Vidare likställs med lön&lt;br&gt;garantibelopp enligt löne-&lt;br&gt;garantilagen (1992:497). Med lön&lt;br&gt;likställs även kostnadsersättning&lt;br&gt;som inte enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för beräkning av av-&lt;br&gt;gifterna är summan av vad arbets-&lt;br&gt;givaren under året har utgett som&lt;br&gt;lön i pengar eller annan ersättning&lt;br&gt;för utfört arbete eller eljest med&lt;br&gt;anledning av tjänsten, dock inte&lt;br&gt;pension, eller andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner eller, i fall som avses i 3&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;annan ersättning för utfört arbete.&lt;br&gt;Bidrag som avses i 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket m) lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring likställs med lön. Vidare&lt;br&gt;likställs med lön garantibelopp en-&lt;br&gt;ligt lönegarantilagen (1992:497).&lt;br&gt;Med lön likställs även kostnads-&lt;br&gt;ersättning som inte enligt 8 kap. 19&lt;br&gt;eller 20 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön likställs också ersättning som en arbetsgivare utger till en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa som följd av bestämmelsen i 24 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som avses i andra stycket skall anses som ersättning till&lt;br&gt;arbetstagare vid tillämpning av 4 och 5 § §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en arbetsgivare från&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna varje månad göra avdrag med 5 procent av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget, dock högst 3 550 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera arbetsgivare ingår tillsammans i en koncern, skall de vid&lt;br&gt;bedömningen av avdragsrätt enligt första stycket anses som en&lt;br&gt;arbetsgivare. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moder-&lt;br&gt;företaget. Om avdraget inte kan utnyttjas av moderföretaget får det&lt;br&gt;utnyttjas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare med stöd av&lt;br&gt;7 £ andra stycket lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare medgivits dispens från&lt;br&gt;skyldigheten att redovisa arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna varje månad får&lt;br&gt;han, i stället för vad som föreskrivs&lt;br&gt;i första stycket, från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna varje år göra avdrag med&lt;br&gt;5 procent av avgiftsunderlaget,&lt;br&gt;dock högst 3 550 kronor för varje&lt;br&gt;månad verksamheten bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare med stöd av&lt;br&gt;10 kap. 12 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000) medgivits dispens från&lt;br&gt;skyldigheten att redovisa arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna varje månad får&lt;br&gt;han, i stället for vad som föreskrivs&lt;br&gt;i första stycket, från arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifterna varje år göra avdrag med&lt;br&gt;5 procent av avgiftsunderlaget,&lt;br&gt;dock högst 3 550 kronor for varje&lt;br&gt;månad verksamheten bedrivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall i den&lt;br&gt;mån de inflyter fördelas mellan&lt;br&gt;olika avgiftsändamål så som de&lt;br&gt;belöper på dessa enligt arbets-&lt;br&gt;givarnas redovisning eller beslut om&lt;br&gt;fastställelse enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare. Avdrag&lt;br&gt;som görs enligt 5 a § skall avse&lt;br&gt;arbetsmarknadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall i den&lt;br&gt;mån de inflyter fördelas mellan&lt;br&gt;olika avgiftsändamål så som de&lt;br&gt;belöper på dessa enligt arbets-&lt;br&gt;givarnas redovisning eller ett&lt;br&gt;beskattningsbeslut enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000).&lt;br&gt;Avdrag som görs enligt 5 a § skall&lt;br&gt;avse arbetsmarknadsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och&lt;br&gt;räntebelopp som utbetalas till arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om fördelningen meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får varje år från vederbörlig inkomsttitel i&lt;br&gt;statsbudgeten tillgodoföra sig ett belopp som motsvarar summan av de&lt;br&gt;under nästföregående år debiterade egenavgiftema minskad med summan&lt;br&gt;av de avgifter som under samma år satts ned eller restituerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket får under Riksförsäkringsverket får under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive uppbördsår enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) som&lt;br&gt;förskott på belopp enligt första&lt;br&gt;stycket tillgodoföra sig 11 procent&lt;br&gt;av den preliminära skatt som&lt;br&gt;debiterats fysiska personer före den&lt;br&gt;1 februari samma år. Förskottet&lt;br&gt;tillgodoförs med en tolftedel under&lt;br&gt;var och en av uppbördsmånaderna.&lt;br&gt;Riksskatteverket skall varje år&lt;br&gt;senast den 15 februari lämna&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket uppgift om&lt;br&gt;summan av den före den 1 februari&lt;br&gt;samma år debiterade preliminära&lt;br&gt;skatten för fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksförsäkringsverket under&lt;br&gt;ett uppbördsår tillgodoförts&lt;br&gt;förskott som överstiger beloppet&lt;br&gt;enligt första stycket skall skillnaden&lt;br&gt;regleras genom avräkning på&lt;br&gt;belopp som närmast därefter skall&lt;br&gt;tillgodoföras enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive period om tolv månader&lt;br&gt;som preliminär skatt betalas enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;som förskott på belopp enligt&lt;br&gt;första stycket tillgodoföra sig 11&lt;br&gt;procent av den preliminära skatt&lt;br&gt;som debiterats fysiska personer&lt;br&gt;före den 1 februari under perioden.&lt;br&gt;Förskottet tillgodoförs med en tolf-&lt;br&gt;tedel varje månad. Riksskattever-&lt;br&gt;ket skall varje år senast den 15&lt;br&gt;februari lämna Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket uppgift om summan av den&lt;br&gt;före den 1 februari samma år&lt;br&gt;debiterade preliminära skatten för&lt;br&gt;fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksförsäkringsverket under&lt;br&gt;en sådan tolvmånadersperiod som&lt;br&gt;anges i andra stycket tillgodoförts&lt;br&gt;förskott som överstiger beloppet&lt;br&gt;enligt första stycket skall skill-&lt;br&gt;naden regleras genom avräkning på&lt;br&gt;belopp som närmast därefter skall&lt;br&gt;tillgodoföras enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eftergift i vissa fall av&lt;br&gt;skyldighet att betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter föreskrivs i 22 d £ lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befrielse i vissa fall från&lt;br&gt;skyldighet att betala egenavgifter&lt;br&gt;föreskrivs i 30 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befrielse i vissa fall från&lt;br&gt;skyldighet att betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter föreskrivs i 13 kap.&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppbörd av avgifter enligt&lt;br&gt;denna lag föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare samt i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmande, redovisning,&lt;br&gt;och betalning av avgifter enligt&lt;br&gt;denna lag föreskrivs i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 1 och 5 kap. gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt i fråga om&lt;br&gt;egenavgifter som grundas på 1998 års taxering och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 2 kap. gäller fortfarande i fråga om arbets-&lt;br&gt;givaravgifter som avser tid före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De nya föreskrifterna i 3 kap. 6 § tillämpas första gången i fråga om&lt;br&gt;perioden 1 februari 1998-januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:1211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’Senaste lydelse 1995:1492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1996:1218.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1993:1559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:384.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.45 Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673) P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;F 1996/97:100&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 § arbetstidslagen (1982:673) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om övertidsavgift prövas av allmän domstol efter ansökan som&lt;br&gt;skall göras av allmän åklagare inom två år från den tidpunkt då&lt;br&gt;överträdelsen begicks. I fråga om sådan ansökan gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;rättegångsbalken om åtal for brott, på vilket inte kan följa svårare straff än&lt;br&gt;böter, och bestämmelserna om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har&lt;br&gt;förflutit från den tidpunkt då överträdelsen begicks, får övertidsavgift ej tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut. Övertidsavgifter tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut genom vilket någon&lt;br&gt;har påförts en övertidsavgift skall&lt;br&gt;genast sändas till länsstyrelsen.&lt;br&gt;Avgiften skall betalas till&lt;br&gt;länsstyrelsen inom två månader från&lt;br&gt;det att beslutet vann laga kraft. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;beslutet. Om avgiften inte betalas&lt;br&gt;inom denna tid, skall dröjs-&lt;br&gt;målsavgift tas ut enligt 58 § 2-5&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Den obetalda övertidsavgiften och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Regeringen far före-&lt;br&gt;skriva att indrivning inte behöver&lt;br&gt;begäras for ett ringa belopp.&lt;br&gt;Bestämmelser om indrivning finns i&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. Indriv-&lt;br&gt;ningsåtgärder får inte vidtas sedan&lt;br&gt;fem år har förflutit från det att&lt;br&gt;beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut genom vilket någon&lt;br&gt;har påförts en övertidsavgift skall&lt;br&gt;genast sändas till länsstyrelsen.&lt;br&gt;Avgiften skall betalas till&lt;br&gt;länsstyrelsen inom två månader från&lt;br&gt;det att beslutet vann laga kraft. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;beslutet. Om avgiften inte betalas&lt;br&gt;inom denna tid, skall dröjs-&lt;br&gt;målsavgift tas ut enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om dröjsmålsavgift.&lt;br&gt;Den obetalda övertidsavgiften och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Regeringen får före-&lt;br&gt;skriva att indrivning inte behöver&lt;br&gt;begäras för ett ringa belopp.&lt;br&gt;Bestämmelser om indrivning finns i&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. Indriv-&lt;br&gt;ningsåtgärder får inte vidtas sedan&lt;br&gt;fem år har förflutit från det att&lt;br&gt;beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1993:905.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.46 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte be-&lt;br&gt;talat skatten inom föreskriven tid,&lt;br&gt;skall dröjsmålsavgift tas ut enligt&lt;br&gt;58 § 2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Dröjsmålsavgiften&lt;br&gt;betalas till inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte betalat&lt;br&gt;skatten inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om dröjsmålsavgift.&lt;br&gt;Dröjsmålsavgiften betalas till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.47 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om debitering och upp-&lt;br&gt;börd av fastighetsskatt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om debitering och&lt;br&gt;betalning av fastighetsskatt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1984:1078.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.48 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1986:468) om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de&lt;br&gt;utländska inkomsterna skall den del av den statliga inkomstskatten som&lt;br&gt;hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (inkomst av tjänst och&lt;br&gt;näringsverksamhet) respektive den del som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;kapitalinkomsterna (inkomst av kapital) beräknas var för sig. Den statliga&lt;br&gt;respektive kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader) skall anses&lt;br&gt;utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som dessa&lt;br&gt;inkomster utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst av&lt;br&gt;olika förvärvskällor före allmänna avdrag (sammanräknad&lt;br&gt;förvärvsinkomst). Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av&lt;br&gt;den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;kapitalinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket skall, i de fall då skatt-&lt;br&gt;skyldig erhållit skattereduktion&lt;br&gt;enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), sådan reduktion anses&lt;br&gt;ha skett från statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, skogs-&lt;br&gt;vårdsavgift respektive statlig fas-&lt;br&gt;tighetsskatt med så stor del av&lt;br&gt;reduktionen som respektive skatt&lt;br&gt;utgör av det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;av nämnda skatter före sådan&lt;br&gt;reduktion. Om skattskyldig har att&lt;br&gt;erlägga fastighetsskatt såväl för&lt;br&gt;fastighet i Sverige som för&lt;br&gt;privatbostad i utlandet skall&lt;br&gt;reduktionen av statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt enligt första meningen anses&lt;br&gt;ha skett från statlig fastighetsskatt&lt;br&gt;som hänför sig till privatbostad i&lt;br&gt;utlandet med så stor del som den&lt;br&gt;statliga fastighetsskatten på&lt;br&gt;privatbostad i utlandet utgör av det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket skall, i de fall då skatt-&lt;br&gt;skyldig erhållit skattereduktion&lt;br&gt;enligt 77 kap. 11 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000), &amp;nbsp;&amp;nbsp;sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduktion anses ha skett från&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, &amp;nbsp;statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt respektive &amp;nbsp;&amp;nbsp;statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt med så stor del av&lt;br&gt;reduktionen som respektive skatt&lt;br&gt;utgör av det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;av nämnda skatter före sådan&lt;br&gt;reduktion. Om skattskyldig har att&lt;br&gt;erlägga fastighetsskatt såväl för&lt;br&gt;fastighet i Sverige som för&lt;br&gt;privatbostad i utlandet skall&lt;br&gt;reduktionen av statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt enligt första meningen anses&lt;br&gt;ha skett från statlig fastighetsskatt&lt;br&gt;som hänför sig till privatbostad i&lt;br&gt;utlandet med så stor del som den&lt;br&gt;statliga fastighetsskatten på&lt;br&gt;privatbostad i utlandet utgör av det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsskatt före sådan reduktion, fastighetsskatt före sådan reduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel har att betala avkastningsskatt som tas ut på&lt;br&gt;skatteunderlag som beräknas enligt bestämmelserna i 3 § första och femte&lt;br&gt;styckena samma lag eller skattskyldig enligt 3 § lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel har att betala expansionsmedelsskatt skall följande gälla.&lt;br&gt;Vid beräkningen av spärrbeloppet skall, vid bestämmande enligt första&lt;br&gt;stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;inkomsterna, sådan avkastningsskatt respektive expansionsmedelsskatt&lt;br&gt;jämställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst. Om skattskyldig&lt;br&gt;enligt 2 § lagen om expansionsmedel erhållit avdrag med en ökning av&lt;br&gt;expansionsmedel eller tagit upp som intäkt en minskning av&lt;br&gt;expansionsmedel skall, vid bestämmande enligt första stycket av den&lt;br&gt;statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna,&lt;br&gt;spärrbeloppet beräknas som om ett sådant avdrag inte erhållits respektive&lt;br&gt;intäkt inte medtagits vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spärrbeloppet skall alltid anses uppgå till minst 100 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:1341.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.49 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 29 § plan- och bygglagen (1987:10)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;den tid som anges i 28 §, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Den obetalda avgiften&lt;br&gt;och dröjsmålsavgiften skall lämnas&lt;br&gt;för indrivning. Regeringen får&lt;br&gt;föreskriva att indrivning inte&lt;br&gt;behöver begäras för ett ringa&lt;br&gt;belopp. Bestämmelser om&lt;br&gt;indrivning finns i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m. m. Vid indrivning får&lt;br&gt;verkställighet enligt utsöknings-&lt;br&gt;balken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;den tid som anges i 28 §, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om dröjsmålsavgift.&lt;br&gt;Den obetalda avgiften och&lt;br&gt;dröjsmålsavgiften skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Regeringen får&lt;br&gt;föreskriva att indrivning inte&lt;br&gt;behöver begäras för ett ringa&lt;br&gt;belopp. Bestämmelser om&lt;br&gt;indrivning finns i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m. m. Vid indrivning får&lt;br&gt;verkställighet enligt utsöknings-&lt;br&gt;balken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fördelning mellan staten och kommunen av medel som har influtit&lt;br&gt;skall medel i första hand avsättas för kommunens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:911.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.50 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två&lt;br&gt;veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till&lt;br&gt;styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo-&lt;br&gt;visningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Innehåller inte&lt;br&gt;årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag&lt;br&gt;skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum-&lt;br&gt;melse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot&lt;br&gt;till last eller att en styrelseledamot på annat sätt handlat i strid mot denna&lt;br&gt;lag, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) eller lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker eller mot stadgarna, skall det anmärkas i&lt;br&gt;berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan&lt;br&gt;om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna kan även i övrigt i&lt;br&gt;berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna,&lt;br&gt;huvudmännen eller medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra av drag för preliminär&lt;br&gt;A-skatt eller kvarstående skatt&lt;br&gt;enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att lämna uppgift enligt 54 § 1&lt;br&gt;mom. uppbördslagen eller 4 eller&lt;br&gt;11 § lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;att göra skatteavdrag en-&lt;br&gt;ligt skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att lämna skattedeklaration&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9 eller 10 § skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:000), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har&lt;br&gt;fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om faststäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande avseende förhållanden som hänför sig till tiden före den 1&lt;br&gt;januari 1998 i fråga om punkt 1 och till tiden före den 1 februari 1998 i&lt;br&gt;fråga om punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1995:1572.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.51 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse&lt;br&gt;senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall&lt;br&gt;inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har&lt;br&gt;överlämnats till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida&lt;br&gt;årsredovisningen har upprättats enligt denna lag eller, i fall som avses i 9&lt;br&gt;kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovisningslagen (1995:1554). Innehåller&lt;br&gt;inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap.&lt;br&gt;eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, enligt årsredovisningslagen,&lt;br&gt;skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin&lt;br&gt;berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en&lt;br&gt;styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i&lt;br&gt;strid mot denna lag eller, i fall som avses i 9 kap. 15 och 16 §§, mot&lt;br&gt;årsredovisningslagen eller mot stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen.&lt;br&gt;Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om&lt;br&gt;ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.&lt;br&gt;Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som&lt;br&gt;de önskar meddela medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;föreningen inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. att göra skatteavdrag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt eller kvarstående skatt skattebetalningslagen (1997:000),&lt;br&gt;enligt uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att anmäla sig for registrering 2. att anmäla sig för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 14 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ mer- enligt 3 kap. 2 § skattebetalnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdesskattelagen (1994:200), lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att lämna uppgift enligt 54 § 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3. att lämna skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. uppbördslagen eller 4 § enligt 10 kap. 9 eller 10 § skatte-&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av betalningslagen, eller&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller särskild deklaration enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att i rätt tid betala skatter och 4. att i rätt tid betala skatter och&lt;br&gt;avgifter som avses i 1-3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgifter som omfattas av 1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte&lt;br&gt;har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fast-&lt;br&gt;ställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till&lt;br&gt;dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram&lt;br&gt;i förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan har gjorts enligt 8 § tredje eller femte stycket, skall revisor&lt;br&gt;till revisionsberättelsen foga avskrift av anmälningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande avseende förhållanden som hänför sig till tiden före den&lt;br&gt;1 januari 1998 i fråga om fjärde stycket punkterna 1 och 2 och till tiden&lt;br&gt;före den 1 februari 1998 i fråga om fjärde stycket punkterna 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:1142.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.52 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 60 och 62 §§ fordonsskattelagen (1988:327)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om skatt har&lt;br&gt;överklagats eller skatten annars kan&lt;br&gt;antas komma att sättas ned, kan den&lt;br&gt;skattskyldige av beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten få anstånd med betalning&lt;br&gt;av skatten. Bestämmelserna i 49 §&lt;br&gt;1, 2 och 3 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om anstånd skall då&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall beräknas på skatt&lt;br&gt;som den skattskyldige fått anstånd&lt;br&gt;med att betala enligt första stycket&lt;br&gt;for den del av anståndsbeloppet&lt;br&gt;som skall betalas senast vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång. För sådan&lt;br&gt;ränta tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;ränta i 49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;och i 5 kap. 14 och 15 §§ lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om skatt har&lt;br&gt;överklagats eller skatten annars kan&lt;br&gt;antas komma att sättas ned, kan den&lt;br&gt;skattskyldige av beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten få anstånd med betalning&lt;br&gt;av skatten. Bestämmelserna i 17&lt;br&gt;kap. 2, 3, 9 och 11 §§ skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000) om anstånd&lt;br&gt;skall då tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall beräknas på skatt&lt;br&gt;som den skattskyldige fått anstånd&lt;br&gt;med att betala enligt första stycket&lt;br&gt;för den del av anståndsbeloppet&lt;br&gt;som skall betalas senast vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång. För sådan&lt;br&gt;ränta tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;ränta i 5 kap. 12 § tredje stycket, 14&lt;br&gt;och 15 §§ lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1997:000)&lt;br&gt;om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter i 60 §&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om skatt som förfallit till betalning före den&lt;br&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagen&lt;br&gt;rubrik 1992:1440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1993:913.&lt;br&gt;'Senaste lydelse 1992:644.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.53 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om&lt;br&gt;TV-avgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagets beslut om påförande av avgifter enligt denna lag skall anses&lt;br&gt;som beslut av förvaltningsmyndighet och får verkställas, om avgiften är&lt;br&gt;obetald och förfallen till betalning. Verkställighet får ske även om&lt;br&gt;avgiftsbeslutet har begärts omprövat eller omprövningsbeslutet har blivit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagat. Avser beslutet TV-&lt;br&gt;påminnelse enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagande av avgift handläggs&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten som&lt;br&gt;allmänt mål. Dröjsmålsavgift enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) utgår&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs dock att bolaget har sänt en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagande av avgift handläggs&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten som&lt;br&gt;allmänt mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.54 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 § utlänningslagen (1989:529)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift enligt 7 § prövas av allmän domstol efter&lt;br&gt;ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år från det att&lt;br&gt;överträdelsen upphörde. I fråga om sådan talan tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än&lt;br&gt;böter och bestämmelserna om kvarstad i brottmål på motsvarande sätt. När&lt;br&gt;fem år har gått efter det att överträdelsen upphörde, får avgift inte påföras.&lt;br&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till läns-&lt;br&gt;styrelsen inom två månader från det&lt;br&gt;att beslutet vann laga kraft. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;beslutet. Om avgiften inte betalas&lt;br&gt;inom denna tid, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Den obetalda avgiften&lt;br&gt;och dröjsmålsavgift skall lämnas&lt;br&gt;för indrivning. Regeringen får före-&lt;br&gt;skriva att indrivning inte behöver&lt;br&gt;begäras för ett ringa belopp.&lt;br&gt;Bestämmelser om indrivning finns i&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. Indriv-&lt;br&gt;ningsåtgärder får dock inte vidtas&lt;br&gt;när fem år har gått efter det att&lt;br&gt;beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till läns-&lt;br&gt;styrelsen inom två månader från det&lt;br&gt;att beslutet vann laga kraft. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;beslutet. Om avgiften inte betalas&lt;br&gt;inom denna tid, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om dröjsmålsavgift.&lt;br&gt;Den obetalda avgiften och dröjs-&lt;br&gt;målsavgift skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Regeringen får&lt;br&gt;föreskriva att indrivning inte&lt;br&gt;behöver begäras för ett ringa&lt;br&gt;belopp. Bestämmelser om in-&lt;br&gt;drivning finns i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m. m. Indrivningsåtgärder får dock&lt;br&gt;inte vidtas när fem år har gått efter&lt;br&gt;det att beslutet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1994:515.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.55 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om&lt;br&gt;tillstånd för anställning på fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1989:532) om tillstånd för&lt;br&gt;anställning på fartyg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift enligt 5 § prövas av allmän domstol efter&lt;br&gt;ansökan, som skall göras av allmän åklagare inom två år efter det att&lt;br&gt;överträdelsen upphörde. I frågor om sådan talan gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa&lt;br&gt;svårare straff än böter och om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förflutit efter det att överträdelsen&lt;br&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till läns-&lt;br&gt;styrelsen inom två månader från det&lt;br&gt;att beslutet vann laga kraft. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;beslutet. Om avgiften inte betalas&lt;br&gt;inom denna tid, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 §&lt;br&gt;2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Den obetalda avgiften&lt;br&gt;och dröjsmålsavgift skall lämnas&lt;br&gt;för indrivning. Indrivningsåtgärder&lt;br&gt;får dock inte vidtas sedan fem år&lt;br&gt;har förflutit från det beslutet vann&lt;br&gt;laga kraft. Regeringen får före-&lt;br&gt;skriva att indrivning inte behöver&lt;br&gt;begäras för ett ringa belopp.&lt;br&gt;Bestämmelser om indrivning finns i&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphörde, får avgift inte påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till läns-&lt;br&gt;styrelsen inom två månader från det&lt;br&gt;att beslutet vann laga kraft. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;beslutet. Om avgiften inte betalas&lt;br&gt;inom denna tid, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om dröjsmålsavgift.&lt;br&gt;Den obetalda avgiften och dröjs-&lt;br&gt;målsavgift skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Indrivningsåtgärder får&lt;br&gt;dock inte vidtas sedan fem år har&lt;br&gt;förflutit från det beslutet vann laga&lt;br&gt;kraft. Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;indrivning inte behöver begäras för&lt;br&gt;ett ringa belopp. Bestämmelser om&lt;br&gt;indrivning finns i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.56 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) vid&lt;br&gt;taxering till avkastningsskatt och&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i fråga om debitering&lt;br&gt;och uppbörd av sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av andra&lt;br&gt;stycket gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) och&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;för avkastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningsskatt som skall tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 skall för den skattskyldiges räkning betalas av det&lt;br&gt;pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om&lt;br&gt;individuellt pensionsparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid beskattningen i fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter i tillämpliga delar. Med skattskyldig avses därvid det&lt;br&gt;pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat pensionssparavtal.&lt;br&gt;Pensionssparinstitutets beskattningsår är redovisningsperiod.&lt;br&gt;Pensionssparinstitutet skall vara registrerat hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensions-&lt;br&gt;sparinstitut skall beloppet tillsammans med räntan enligt 5 kap. 13 § lagen&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter tillgodoföras kontot. Har kontot&lt;br&gt;avslutats skall institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det&lt;br&gt;pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det&lt;br&gt;avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall institutet&lt;br&gt;betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen&lt;br&gt;(1993:931) om individuellt pensionssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1568.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.57 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;på ränta på skogskontomedel m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Del 1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt inte betalats in inom&lt;br&gt;den tid som anges i 6 § tas en dröjs-&lt;br&gt;målsavgift ut. Dröjsmålsavgiften&lt;br&gt;tas ut enligt 58 § 2-5 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län&lt;br&gt;får medge befrielse helt eller delvis&lt;br&gt;från skyldigheten att betala dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skatt inte betalats in inom&lt;br&gt;den tid som anges i 6 § tas en&lt;br&gt;dröjsmålsavgift ut enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om dröjsmålsavgift.&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län&lt;br&gt;får medge befrielse helt eller delvis&lt;br&gt;från skyldigheten att betala dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:958.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.58 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av avgifter enligt denna lag skall i första hand avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om arbetsgivaravgifter: folkpensionsavgiften och därefter&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om egenavgifter: folkpensionsavgiften och därefter i angiven&lt;br&gt;ordning sjukförsäkringsavgiften, delpensionsavgiften, arbetsskadeavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet for&lt;br&gt;nedsättningen av avgifter gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare i&lt;br&gt;fråga om arbetsgivaravgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppbördslagen (1953:272) i&lt;br&gt;fråga om egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet for&lt;br&gt;nedsättningen av avgifter gäller&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 1998 och i fråga&lt;br&gt;om egenavgifter som beräknas med ledning av 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1994:548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.59 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) gäller för särskild löne-&lt;br&gt;skatt på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000) gäller för särskild&lt;br&gt;löneskatt på pensionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt som staten skall betala fastställs och redovisas enligt&lt;br&gt;bestämmelser som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas från och&lt;br&gt;med 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.60 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:1536) om räntefördelning&lt;br&gt;vid beskattning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, expansionsmedels-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel, egenavgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster, avkastningsskatt enligt 2 §&lt;br&gt;5 lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel, särskild&lt;br&gt;löneskatt enligt lagen (1991:687)&lt;br&gt;om särskild löneskatt på pensions-&lt;br&gt;kostnader, statlig fastighetsskatt,&lt;br&gt;mervärdesskatt som redovisas i&lt;br&gt;särskild självdeklaration enligt 14&lt;br&gt;kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), annuitet på avdik-&lt;br&gt;ningslån, avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1774) om allmänna egenav-&lt;br&gt;gifter samt skattetillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift enligt taxeringsla-&lt;br&gt;gen (1990:324) räknas inte som&lt;br&gt;tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig inkomstskatt, statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, expansionsmedels-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel, egenavgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster, avkastningsskatt enligt 2 §&lt;br&gt;5 lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel,&lt;br&gt;särskild löneskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:687) om särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader, statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt, mervärdesskatt som redo-&lt;br&gt;visas i särskild självdeklaration&lt;br&gt;enligt 10 kap. 31 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000), avgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1774) om all-&lt;br&gt;männa egenavgifter samt skatte-&lt;br&gt;tillägg och förseningsavgift enligt&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) räknas&lt;br&gt;inte som tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:1400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.61 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:1537) om expansionsmedel&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild skatt, expansionsmedelsskatt, betalas till staten med 28&lt;br&gt;procent av en ökning av expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 27 § 2 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) föreskrivs att den&lt;br&gt;skattskyldige vid debitering av&lt;br&gt;slutlig skatt gottskrivs ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 28 procent av en&lt;br&gt;minskning av expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debitering av slutlig skatt&lt;br&gt;gottskrivs den skattskyldige ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar 28 procent&lt;br&gt;av en minskning av expansions-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.62 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1720) om&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 21 § lagen (1994:1720) om civilt&lt;br&gt;försvar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är berättigad till&lt;br&gt;ersättning enligt 20 § inte är&lt;br&gt;redovisningsskyldig enligt mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:200), skall&lt;br&gt;ersättningsbeloppet räknas upp med&lt;br&gt;den skattesats som enligt 7 kap. 1 §&lt;br&gt;den lagen gällde vid tidpunkten för&lt;br&gt;slutbesiktning av skyddsrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är berättigad till&lt;br&gt;ersättning enligt 20 § inte är skyldig&lt;br&gt;att redovisa mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (199 7:000),&lt;br&gt;skall ersättningsbeloppet räknas&lt;br&gt;upp med den skattesats som enligt 7&lt;br&gt;kap. 1 &amp;nbsp;§ mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200) gällde vid tidpunkten&lt;br&gt;för slutbesiktning av skydds-&lt;br&gt;rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.63 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmänna egenavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1994:1744) om allmänna&lt;br&gt;egenavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) tillämpas i fråga om&lt;br&gt;avgifter enligt denna lag. I fråga om&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift tillämpas även&lt;br&gt;4 kap. 1 § lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000) tillämpas i&lt;br&gt;fråga om avgifter enligt denna lag. I&lt;br&gt;fråga om sjukförsäkringsavgift till-&lt;br&gt;lämpas även 4 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.64 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 § årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om förseningsavgift får verkställas även om det inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag har rätt att få&lt;br&gt;tillbaka betalad förseningsavgift på&lt;br&gt;grund av en domstols beslut, skall&lt;br&gt;ränta betalas på den återbetalade&lt;br&gt;förseningsavgiften från och med&lt;br&gt;månaden efter den då&lt;br&gt;förseningsavgiften betalades in till&lt;br&gt;och med den månad då återbe-&lt;br&gt;talning görs. I fråga om räntans&lt;br&gt;storlek tillämpas 69 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag har rätt att få&lt;br&gt;tillbaka betalad förseningsavgift på&lt;br&gt;grund av en domstols beslut, skall&lt;br&gt;ränta betalas på den återbetalade&lt;br&gt;förseningsavgiften från och med&lt;br&gt;månaden efter den då&lt;br&gt;förseningsavgiften betalades in till&lt;br&gt;och med den månad då åter-&lt;br&gt;betalning görs. I fråga om räntans&lt;br&gt;storlek tillämpas 19 kap. 14 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;för beräkning av ränta för tid före den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.65 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för&lt;br&gt;riskkapitalinvesteringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skattereduktion enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas vad som gäller&lt;br&gt;om skattereduktion enligt 2 § 4&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet.&lt;br&gt;Skattereduktion enligt denna lag&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige&lt;br&gt;före skattereduktion enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skattereduktion enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas vad som gäller&lt;br&gt;om skattereduktion enligt 11 kap.&lt;br&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:000) om inte annat är&lt;br&gt;föreskrivet. Skattereduktion enligt&lt;br&gt;denna lag tillgodoräknas den skatt-&lt;br&gt;skyldige före skattereduktion enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskilt tillägg enligt 11 § tillämpas vad som gäller om&lt;br&gt;särskild avgift enligt 5 kap. 13 § första stycket och 6 kap. 24 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.66 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1231) om&lt;br&gt;skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid&lt;br&gt;1997-2001 års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1996:1231) om skattereduktion för&lt;br&gt;fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skattereduktion enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas vad som gäller i&lt;br&gt;fråga om sådan skattereduktion som&lt;br&gt;avses i 2 £ 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om inte annat är&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion enligt denna lag&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige&lt;br&gt;före skattereduktion enligt lagen&lt;br&gt;(1996:725) om skattereduktion för&lt;br&gt;utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus, skattereduktion enligt&lt;br&gt;lagen (1995:1623) om skatte-&lt;br&gt;reduktion för riskkapitalinveste-&lt;br&gt;ringar och skattereduktion enligt&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skattereduktion enligt&lt;br&gt;denna lag tillämpas vad som gäller&lt;br&gt;i fråga om sådan skattereduktion&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 11§&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:000)&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion enligt denna lag&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige&lt;br&gt;före skattereduktion enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.67 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1334) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 3 kap. 5 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafernas lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1996:1334) om ändring i nämnda lag och punkt 2 av ikraftträdande-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1996:1334) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person skall lämna självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1&lt;br&gt;mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst&lt;br&gt;24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet&lt;br&gt;uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när han haft bruttointäkter av 3. när han haft bruttointäkter av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital av annat slag än avkastning&lt;br&gt;för vilken preliminär A-skatt skall&lt;br&gt;betalas enligt 3 § 2 mom. tredje&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;och bruttointäkterna av kapital&lt;br&gt;uppgått till sammanlagt minst 100&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital av annat slag än avkastning&lt;br&gt;från vilken skatteavdrag skall&lt;br&gt;göras enligt 5 kap. 8 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen (1997:000) och brutto-&lt;br&gt;intäkterna av kapital uppgått till&lt;br&gt;sammanlagt minst 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret när&lt;br&gt;bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när hans skattepliktiga tillgångar enligt lagen (1997:000) om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett sammanlagt värde&lt;br&gt;som överstiger 900 000 kronor, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;när underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall&lt;br&gt;fastställas för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall&lt;br&gt;hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken&lt;br&gt;skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet&lt;br&gt;som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen&lt;br&gt;från beskattning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sambeskattning ske enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt skall&lt;br&gt;vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas&lt;br&gt;sammanlagda förmögenhet och föräldrarnas deklarationsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;br&gt;bedömas med hänsyn till deras och underåriga hemmavarande barns&lt;br&gt;sammanlagda förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning och förmån med&lt;br&gt;anledning av tillfälligt arbete, som&lt;br&gt;getts ut av fysisk person eller&lt;br&gt;dödsbo och inte utgör omkostnad i&lt;br&gt;näringsverksamhet, om avdrag för&lt;br&gt;preliminär A-skatt inte har gjorts&lt;br&gt;och det som mottagaren samman-&lt;br&gt;lagt fått haft ett lägre värde än&lt;br&gt;1 000 kronor för hela året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning och förmån med&lt;br&gt;anledning av tillfälligt arbete, som&lt;br&gt;getts ut av fysisk person eller&lt;br&gt;dödsbo och inte utgör omkostnad i&lt;br&gt;näringsverksamhet, om skatte-&lt;br&gt;avdrag inte har gjorts och det som&lt;br&gt;mottagaren sammanlagt fått haft ett&lt;br&gt;lägre värde än 1 000 kronor for hela&lt;br&gt;året,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall&lt;br&gt;än som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre&lt;br&gt;värde än 100 kronor for hela året samt förmån av fritt logi ombord för&lt;br&gt;arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften att&lt;br&gt;sådan ersättning har lämnats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunika-&lt;br&gt;tionsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kostnadsersättning for logi vid sådan resa i tjänsten som avses i punkt&lt;br&gt;3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen, motsvarande gjorda&lt;br&gt;utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader vid sådan resa i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ersättning&lt;br&gt;levnadskostnader vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ökade&lt;br&gt;sådan resa i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten som avses i punkterna&lt;br&gt;3 och 3 a av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen eller för&lt;br&gt;kostnader för resa med egen bil i&lt;br&gt;tjänsten eller kostnader for&lt;br&gt;drivmedel för bilförmånhavares&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resa med förmånsbilen i tjänsten, i&lt;br&gt;den mån ersättningarna enligt 10 §&lt;br&gt;första-tredje styckena uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten som avses i punkterna&lt;br&gt;3 och 3 a av anvisningarna till 33 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen eller for&lt;br&gt;kostnader för resa med egen bil i&lt;br&gt;tjänsten eller kostnader for&lt;br&gt;drivmedel for bilförmånhavares&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resa med förmånsbilen i tjänsten, i&lt;br&gt;den mån ersättningarna enligt 8&lt;br&gt;kap. 19 och 20 §§ skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:000) inte skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkning av skatteav-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i 2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 5, andra stycket samt&lt;br&gt;det nya tredje stycket tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1998 års taxering&lt;br&gt;och bestämmelserna i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 4 och 6 samt 3 kap. 5&lt;br&gt;och 10 §§ tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 5, andra stycket samt&lt;br&gt;det nya tredje stycket tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1998 års taxering&lt;br&gt;och bestämmelserna i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 3, 4 och 6 samt 3 kap.&lt;br&gt;5 och 10 §§ tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1996/97:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1996/97:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.68 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1348) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av &lt;sup&gt;Del 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid&lt;br&gt;återbetalning av skatter och avgifter i paragrafens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1996:1348) om ändring i nämnda lag och ikraftträdandebestämmelsema&lt;br&gt;till lagen (1996:1348) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller&lt;br&gt;annars utbetalas på grund av bestämmelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. lagen (1984:151) om punkt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;eller författning som anges i 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket samma lag, i de&lt;br&gt;fall då utbetalningen ankommer på&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) med undantag av&lt;br&gt;10 kap. 6 och 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;tullagen (1994:1550) och&lt;br&gt;lagen (1994:1551) om tullfrihet&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;eller författning som anges i 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket samma lag, i de&lt;br&gt;fall då utbetalningen ankommer på&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10 kap. 1-4 §§ mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;tullagen (1994:1550) och&lt;br&gt;lagen (1994:1551) om tullfrihet&lt;br&gt;m.m., eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket 2&lt;br&gt;gäller inte utbetalning enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi och 13 § lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i första stycket 1&lt;br&gt;gäller inte utbetalning enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi och 13 § lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut&lt;br&gt;som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 §&lt;br&gt;första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om&lt;br&gt;sjömansskatt som avser tid före&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till tid&lt;br&gt;före utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Betalning av skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande uppbördssystemet for direkta skatter kom till genom 1947&lt;br&gt;års uppbördsreform. Staten tog då över ansvaret för debitering och uppbörd&lt;br&gt;av alla skatter och avgifter. Uppbörden skulle verkställas genom Postverkets&lt;br&gt;försorg. Det nya förfarandet innebar, till skillnad mot det tidigare, skatte-&lt;br&gt;inbetalning i anslutning till inkomsternas intjänande, ett s.k. källskatte-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan vid 1947 års uppbördsreform förutsattes att systemet skulle ses&lt;br&gt;över med ledning av erfarenheterna av några års tillämpning. En sådan&lt;br&gt;översyn initierades år 1949 och ledde fram till 1953 års uppbördsförordning&lt;br&gt;(prop. 1953:100, bet. 1953:BevU33, rskr. 1953:187, SFS 1953:272).&lt;br&gt;Författningens rubrik ändrades genom SFS 1974:771 till Uppbördslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika reformer har härefter haft betydelse för utformningen av det nuva-&lt;br&gt;rande uppbördsförfarandet. Nämnas kan 1966 års ADB-reform och 1967 års&lt;br&gt;fögderireform. Genom 1980 års uppbördsreform samordnades inbetalning-&lt;br&gt;stidpunktema för skatter. Vidare genomfördes ändringar av redovisnings-&lt;br&gt;och inbetalningssättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom socialförsäkringssystemets uppbyggnad har alltsedan 1900-talets&lt;br&gt;början utvecklats en ordning för uppbörd av socialavgifter. Olika finan-&lt;br&gt;sierings- och uppbördsformer har tillämpats under skilda tidsperioder.&lt;br&gt;Socialavgifter i form av arbetsgivaravgifter som arbetsgivare betalar på lön&lt;br&gt;utbetald till anställda personer uppbars under lång tid av Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket. Socialavgifter i form av egenavgifter, som betalas på inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete än anställning, uppbars av skatteförvaltningen enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är 1985 ändrades uppbördsförfarandet på så sätt att uppbörden av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare samordnades med systemet för uppbörd av&lt;br&gt;innehållen preliminär skatt enligt uppbördslagen (prop. 1983/84:167, bet.&lt;br&gt;1983/84:SfU28, rskr. 1983/84:369). Riksförsäkringsverkets medverkan i&lt;br&gt;uppbörden av arbetsgivaravgifterna avvecklades. En särskild reglering av&lt;br&gt;uppbörden av socialavgifter behölls emellertid genom lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av skattereformen (prop. 1989/90:110, bet.&lt;br&gt;1989/90:SkU30, rskr. 1989/90:356) har ett antal ändringar och anpassningar&lt;br&gt;gjorts av regleringen på uppbördsområdet. Dessa har avsett bl.a. terminolo-&lt;br&gt;giska och systematiska frågor samt frågor om uppgiftslämnande (prop.&lt;br&gt;1990/91:5, bet. 1990/91 :SkU3, rskr. 1990/91:57). Vidare har år 1991 införts&lt;br&gt;ett väsentligt utvidgat omprövningsförfarande vid uppbörd av inkomst-&lt;br&gt;skatter och arbetsgivaravgifter (prop. 1990/91:46, bet. 1990/91 :SkU7, rskr.&lt;br&gt;1990/91:81). Nämnas bör även den i början av 1990-talet genomförda&lt;br&gt;omorganisationen av de dåvarande länsskattemyndighetema och de lokala&lt;br&gt;skattemyndigheterna (prop. 1989/90:74, bet. 1989/90:SkU32, rskr.&lt;br&gt;1989/90:217). Ansvaret för skatte- och avgiftsuppbörden har härigenom&lt;br&gt;flyttats till lokal nivå - till de lokala skattekontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de år 1992 beslutade reglerna om F-skattebevis har sambandet&lt;br&gt;mellan skatter och avgifter i uppbördsförfarandet stärkts ytterligare (prop.&lt;br&gt;1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292). Huvudsyftet med&lt;br&gt;reglerna är att åstadkomma ett enklare och mer förutsebart system för&lt;br&gt;uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter. Även de samma år antagna&lt;br&gt;förenklingarna i deklarationsförfarandet medförde en rad ändringar på&lt;br&gt;uppbördsområdet (prop. 1992/93:86, bet. 1992/93: SkUl 1, rskr.&lt;br&gt;1992/93:146).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörden av indirekt skatt har alltsedan sådan skatt infördes hanterats&lt;br&gt;i egna system. Fr.o.m. den 1 januari 1960 utgick skatt (omsättningsskatt) på&lt;br&gt;varor och tjänster för konsumtion inom landet enligt förordningen&lt;br&gt;(1959:507) om allmän varuskatt. Redovisningsperioderna for skatten var&lt;br&gt;två, fyra respektive sex månader, med två månader som normaltid. Skatt&lt;br&gt;togs ut endast i sista ledet i produktionskedjan och företagen hade alltså inte&lt;br&gt;någon ingående skatt att redovisa. Inbetalning skedde den 18 i månaden&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningsskatten ersattes med en ny indirekt beskattning, mervärde-&lt;br&gt;skatten, den 1 januari 1969 då lagen (1968:430) om mervärdeskatt trädde&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för mervärdeskatten skulle redovisningsperioden som huvudregel&lt;br&gt;vara två månader. I vissa fall kunde emellertid redovisning ske per tertial,&lt;br&gt;halvår eller helt år. Den 5 i andra månaden efter utgången av redovisnings-&lt;br&gt;perioden blev betalningstidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ändringar i lagen om mervärdeskatt år 1979 medgavs av&lt;br&gt;redovisningstekniska skäl att inbetalning avseende redovisningsperioden juli&lt;br&gt;- december eller helt kalenderår fick ske senast den 5 april nästfoljande år.&lt;br&gt;Dessutom angavs att redovisning avseende perioden maj - juni fick lämnas&lt;br&gt;senast den 20 augusti, vilket motiverades av svårigheter för de skattskyldiga&lt;br&gt;att redovisa och betala i anslutning till semesterperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen år&lt;br&gt;1990 reformerades även de indirekta skatterna (prop. 1989/90:111, bet.&lt;br&gt;1989/90:SkU31, rskr. 1989/90:357). Mervärdeskatten ändrades på bl.a. så&lt;br&gt;sätt att redovisning av skatten skall ske for all skattepliktig omsättning utan&lt;br&gt;någon nedre gräns. Om den skattepliktiga omsättningen inte översteg&lt;br&gt;200 000 kr per år skulle emellertid skatten redovisas i den skattskyldiges&lt;br&gt;självdeklaration. Möjligheten att redovisa mervärdeskatt med en&lt;br&gt;redovisningsperiod om ett halvt beskattningsår togs samtidigt bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200, ML) som trädde i kraft den 1 juli 1994&lt;br&gt;innefattade inte några ändringar i redovisnings- eller betalningshänseende&lt;br&gt;(prop. 1993/94:99, bet. 1993/94:SkU29, rskr. 1993/94:170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med Sveriges medlemskap i EU&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; infördes fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1995 en EG-anpassad beskattningsordning for mervärdesskatt (prop.&lt;br&gt;1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151). Lagstiftningen ändrades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*EG (Europeiska gemenskapen) är en del av EU (Europeiska unionen). De regler som gäller&lt;br&gt;för mervärdesbeskattningen är EG-regler. I det följande används därför uttrycket EG i&lt;br&gt;anslutning till dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. så till vida att mervärdesskatten skall redovisas for enmånadsperioder&lt;br&gt;för skattskyldiga som bedriver handel med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 25 februari 1993 bemyndigade den dåvarande&lt;br&gt;regeringen det statsråd som hade till uppgift att föredra ärenden om skatter&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna&lt;br&gt;om uppbörd av skatt och socialavgifter och i samband därmed föreslå vissa&lt;br&gt;reformer. Som särskild utredare förordnades expeditions- och rättschefen i&lt;br&gt;Finansdepartementet Nils Dexe. Utredningen antog namnet Skattebetal-&lt;br&gt;ningsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 8 december 1994 medgav regeringen efter en framställning från&lt;br&gt;Skattebetalningsutredningen att i utredningsarbetet fick tas upp även de&lt;br&gt;indirekta skatterna. Enligt beslutet borde utredningen redovisa de frågor som&lt;br&gt;rörde betalningstidpunkter for de indirekta skatterna med förtur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. det som sagts i direktiven om att behandla frågan&lt;br&gt;om en tidigareläggning av inbetalningstidpunktema med förtur redovisade&lt;br&gt;utredningen vissa förslag i den delen i delbetänkandet Nya tidpunkter for&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatter och avgifter (SOU 1994:87). Samtidigt&lt;br&gt;presenterades förslag till tydligare bestämmelser om skatteavdrag och&lt;br&gt;redovisning av arbetsgivaravgifter vid förskottsbetalning av lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som lades fram i delbetänkandet och som bl.a. innebar att&lt;br&gt;betalningstidpunkten for källskatt och arbetsgivaravgifter tidigarelades från&lt;br&gt;den 18 till den 10 (i januari den 15) i månaden efter redovisningsperioden,&lt;br&gt;ledde till lagstiftning under hösten 1994. De nya reglerna trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995 (prop. 1994/95:92, bet. 1994/95:SkU12, rskr. 1994/95:156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delvis parallellt med utredningens arbete har Riksskatteverket på&lt;br&gt;regeringens uppdrag gjort en översyn av betalningsfristerna för punktskatter.&lt;br&gt;Uppdraget redovisades den 30 september 1994 (dnr Fi94/3138). På grund-&lt;br&gt;val av denna översyn och förslag i nyssnämnda proposition har beslut fattats&lt;br&gt;om en tidigareläggning av betalningstidpunkterna för punktskatterna på&lt;br&gt;tobak, alkohol, energi och lotterier från den 25 till den 20 i månaden efter&lt;br&gt;redovisningsperiodens slut. De nya bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1&lt;br&gt;juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av regeringsbeslutet rörande Skattebetalningsutredningens&lt;br&gt;arbete med de indirekta skatterna presenterade utredningen i februari 1995&lt;br&gt;förslag om förkortade redovisnings- och betalningsperioder for mervärdes-&lt;br&gt;skatt i delbetänkandet Mervärdesskatt - Nya tidpunkter for redovisning och&lt;br&gt;betalning (SOU 1995:12). Med utgångspunkt i förslagen har nya bestäm-&lt;br&gt;melser om en i princip generell enmånadsredovisning av mervärdesskatt&lt;br&gt;trätt i kraft den 1 januari 1996. I samband därmed infördes också två&lt;br&gt;redovisnings- och betalningstidpunkter. Redovisning och betalning av&lt;br&gt;mervärdesskatt skulle ske senast den 20 i månaden efter utgången av den&lt;br&gt;redovisningsperiod som redovisningen avsåg om beskattningsunderlagen&lt;br&gt;för beskattningsåret beräknades överstiga 10 miljoner kronor. I övriga fall&lt;br&gt;skulle, liksom tidigare, redovisning och betalning ske senast den 5 i andra&lt;br&gt;månaden efter periodens utgång. Dessutom höjdes gränsen för vilka som&lt;br&gt;får redovisa mervärdesskatten i den särskilda självdeklarationen från&lt;br&gt;200 000 kr till en miljon kronor (prop. 1995/96:19, bet. 1995/96:SkUll,&lt;br&gt;rskr. 1995/96:16). I fråga om betalningstidpunkterna har härefter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleringen justerats. För redovisningsperioder som börjar den 1 juli 1996 Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;eller senare har redovisnings- och betalningstidpunkten för skattskyldiga Del 1&lt;br&gt;vars beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsintema förvärv och import,&lt;br&gt;beräknas uppgå till högst 40 miljoner kronor ändrats från den 20 i månaden&lt;br&gt;efter redovisningsperioden till den 5 i andra månaden efter redovisningspe-&lt;br&gt;rioden (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305). Den&lt;br&gt;1 januari 1997 trädde ytterligare en justering av betalningstidpunkterna i&lt;br&gt;kraft (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7, rskr. 1996/97:70). Skattskyldi-&lt;br&gt;ga som redovisar mervärdesskatt i en särskild deklaration får, om beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlagen exklusive gemenskapsintema förvärv och import uppgår&lt;br&gt;till högst 200 000 kr per år möjlighet att betala mervärdesskatten årligen i&lt;br&gt;stället för månadsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att utredningens uppdrag kom att omfatta även de&lt;br&gt;indirekta skatterna innebar förutsättningar att överväga ett sammanhållet&lt;br&gt;system för redovisning och betalning av direkta och indirekta skatter samt&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter m.m. Det fortsatta utredningsarbetet gick därför vidare&lt;br&gt;bl.a. med den närmare utformningen av ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningsutredningen avlämnade i juni 1996 sitt slutbetänkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system för skattebetalningar (SOU 1996:100). Utredningens&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning av de remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning över remissyttrandena&lt;br&gt;har upprättats och finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi96/3143).&lt;br&gt;Regeringen tar nu upp de förslag som utredningen har lagt fram i betänkan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektroniska deklarationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av riksdagen hösten 1994 har det införts en möjlighet att inom&lt;br&gt;skatteförvaltningen ersätta den pappersbaserade ärendehanteringen med&lt;br&gt;elektroniska dokument och elektroniska akter (prop. 1994/95:93, bet.&lt;br&gt;1994/95:SkU15, rskr. 1994/95:158). I betänkandet Elektronisk dokument-&lt;br&gt;hantering inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80), som låg till grund för&lt;br&gt;regleringen, föreslogs också att det skulle bli möjligt att lämna deklarationer&lt;br&gt;i s.k. elektroniska dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tog i propositionen om Elektronisk dokumenthantering inom&lt;br&gt;skatteförvaltningen inte ställning till förslaget om elektroniska deklarationer.&lt;br&gt;Detta mot bakgrund av att det var oklart om begreppet handling i skatteb-&lt;br&gt;rottslagen (1971:69) omfattade även elektroniska handlingar. Regeringen&lt;br&gt;anförde att den avsåg att återkomma till frågan i samband med översynen av&lt;br&gt;skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1996 har ändringar i skattebrottslagen trätt i kraft. Därvid har&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;handling&amp;quot; utmönstrats ur bl.a. 2 § och ersatts av uttrycket &amp;quot;på&lt;br&gt;annat sätt än muntligen&amp;quot;. I propositionen anges att denna lagändring syftar&lt;br&gt;till att undanröja det tvivel som kan förekomma beträffande frågan om en&lt;br&gt;oriktig uppgift som lämnas på ADB-medium eller på något liknande sätt&lt;br&gt;omfattas av skattebrottslagen (prop. 1995/96:170 s. 161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 maj 1994 att tillsätta en utredning med&lt;br&gt;uppdrag bl.a. att föreslå generella regler för elektroniska dokument inom&lt;br&gt;förvaltningen. I det arbetet har utformningen av bl. a. förvaltningslagens&lt;br&gt;regler setts över. Utredningen har redovisat sina förslag i betänkandet Elek-&lt;br&gt;tronisk dokumenthantering (SOU 1996:40). Betänkandet bereds för när-&lt;br&gt;varande inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningsutredningen har föreslagit att det skall införas en&lt;br&gt;möjlighet för skattemyndighet att bestämma att en preliminär självdeklara-&lt;br&gt;tion eller en skattedeklaration skall kunna lämnas i ett elektroniskt do-&lt;br&gt;kument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp de förslag om elektroniskt uppgiftslämnande som&lt;br&gt;lagts fram i betänkandet Elektronisk dokumenthantering inom skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen och av Skattebetalningsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn av reglerna för skattekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 26 januari 1995 tillkallades en kommitté vilken bl.a. fick&lt;br&gt;i uppdrag att ompröva de regler om revision m.m. som infördes den 1 juli&lt;br&gt;1994 och föreslå de ändringar som är motiverade i syfte att stärka och&lt;br&gt;effektivisera skattekontrollen. Kommittén tog namnet 1995 års skatte-&lt;br&gt;flyktskommitté och avlämnade i juni 1996 delbetänkandet Översyn av revi-&lt;br&gt;sionsreglema (SOU 1996:79). Kommitténs sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-&lt;br&gt;ser som yttrat sig finns i bilaga 4. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;har upprättats och finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi96/2878).&lt;br&gt;Regeringen tar nu upp de förslag som kommittén lagt fram i betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 februari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen nr 24-68 innehåller i huvudsak endast följdändringar till&lt;br&gt;skattebetalningslagen och lagen om dröjsmålsavgift. De har inte granskats&lt;br&gt;av Lagrådet. Detsamma gäller vissa paragrafer i de lagar som har remitterats&lt;br&gt;till Lagrådet. Dessa förslag är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande&lt;br&gt;skulle sakna betydelse. Dessutom har i några fall sakliga ändringar gjorts i&lt;br&gt;vissa paragrafer efter Lagrådets granskning. Detta anges i kommentarerna&lt;br&gt;till berörda paragrafer. Även dessa ändringar är av sådan beskaffenhet att&lt;br&gt;Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I några fall har dessutom smärre&lt;br&gt;redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen till sitt yttrande framför Lagrådet synpunkter på den&lt;br&gt;lagtekniska lösning som valts när det gäller den nya lagen om uppbörd. Det&lt;br&gt;ifrågasätts om inte förfarandebestämmelsema i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) kunde ha behållits med de anpasningar som införandet av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system med skattekonton kräver. Lagrådet pekar bl.a. på de olikheter som&lt;br&gt;finns i fråga om uppbördsförfarandet for inkomstskatt och mervärdesskatt.&lt;br&gt;Däremot nämner Lagrådet inget om att uppbördsförfarandet för mervärdes-&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter är nära nog identiskt. Uppbörden av arbetsgiva-&lt;br&gt;ravgifterna har sedan 1985 varit samordnad med uppbörden av källskatten&lt;br&gt;men förfarandet har reglerats i två olika lagar. Detta har medfört att&lt;br&gt;lagstiftningen varit svår att överblicka för såväl skattemyndigheterna som&lt;br&gt;arbetsgivarna och de skattskyldiga. Det har också varit en komplicerande&lt;br&gt;faktor vid ändringar i lagstiftningen. Vi har därför sett det som en väsentlig&lt;br&gt;förenkling av lagstiftningen att samla förfarandereglema i en lag. Detta&lt;br&gt;gäller också förfarandereglema för uppbörden av mervärdesskatt. Uppbör-&lt;br&gt;den av sådan skatt skall ju enligt vårt förslag samordnas med uppbörden av&lt;br&gt;källskatt och arbetsgivaravgifter. Vi gör därför ingen ändring i vårt förslag&lt;br&gt;såvitt gäller den lagtekniska lösningen. Lagrådet har heller inte motsatt sig&lt;br&gt;att det införs en lag i huvudsak utformad i enlighet med vårt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i propositionens lagförslag i allt väsentligt följt Lagrådets förslag&lt;br&gt;till ändringar och justeringar av lagrådsremissens lagtext. I förhållande till&lt;br&gt;remissen har också gjorts vissa ändringar av redaktionell karaktär. Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter behandlas i författningskommentarerna till de lagrum som&lt;br&gt;Lagrådet lämnat synpunkter på. Frågan om rubriken på den nya förfarande-&lt;br&gt;lagen behandlas dock i kap. 6. Även i den frågan har vi valt den rubrik,&lt;br&gt;Skattebetalningslag, som Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Redovisning och betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter enligt nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Författningsreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De centrala bestämmelserna om uppbörd av direkta skatter och socialav-&lt;br&gt;gifter finns i uppbördslagen (1953:272, UBL) samt i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL). Nämnas bör också&lt;br&gt;uppbördsförordningen (1967:626) som ansluter till både uppbördslagen och&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa slag av direkta skatter finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;uppbörd. 1 allmänhet knyter dessa nära an till reglerna i uppbördslagen.&lt;br&gt;Exempel på sådana bestämmelser finns i lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta och i lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om indirekta skatter bör nämnas mervärdesskattelagen (1994:200,&lt;br&gt;ML) och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter som&lt;br&gt;även dessa innehåller regler om uppbörd av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningarna om uppbörd av direkta skatter och socialavgifter reglerar&lt;br&gt;- till skillnad från i första hand mervärdesskattelagen - i princip endast upp-&lt;br&gt;bördsförfarandet. De är alltså rena förfarandelagar. Regleringen av upp-&lt;br&gt;bördssystemet bygger på det materiella innehållet i skattelagarna, lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1981:691) om socialavgifter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter. Uppbördsregleringen är Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;givetvis i sig materiellt betingad i olika hänseenden, bl.a. när det gäller Del 1&lt;br&gt;preliminär skatt, men även i dessa fall i frågor som i grunden hänger&lt;br&gt;samman med förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar (SOU 1996:100), Del&lt;br&gt;A (s. 47 fif) redogör Skattebetalningsutredningen utförligt för nuvarande&lt;br&gt;regler. I det följande ges en översiktlig beskrivning av uppbörden av direkt&lt;br&gt;skatt och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Uppbörd av direkt skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige tillämpas ett system med preliminär källskatt vid uppbörden av&lt;br&gt;direkt skatt. Källskatten betalas då inkomsten uppbärs och räknas av mot&lt;br&gt;den slutliga skatten sedan taxeringsunderlaget har fastställts. Källskattesyste-&lt;br&gt;met har fördelar för både det allmänna och den skattskyldige. För det&lt;br&gt;allmänna innebär det en relativt säker skatteuppbörd. För den skattskyldige&lt;br&gt;innebär systemet att han kan disponera det belopp som betalats ut av&lt;br&gt;arbetsgivaren utan att behöva oroa sig för kommande skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip i uppbördsförfarandet är att den skattskyldige&lt;br&gt;skall betala preliminär skatt med belopp vilket så nära som möjligt kan antas&lt;br&gt;motsvara den slutliga skatten, minskad med eventuell överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt. Om den skattskyldige inte redovisar mervärdes-&lt;br&gt;skatten i sin självdeklaration, utan i stället i en särskild mervärdesskattede-&lt;br&gt;klaration, ingår dock inte mervärdesskatten i den slutliga skatten. Vid&lt;br&gt;bestämmandet av den preliminära skatten tas då inte heller hänsyn till&lt;br&gt;eventuell överskjutande ingående skatt. Lagstiftningen syftar till att det i&lt;br&gt;normalfallet varken skall behöva göras stora fyllnadsinbetalningar eller&lt;br&gt;påföras stora kvarstående skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag på ersättning&lt;br&gt;för arbete (A-skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt). Härutöver kan egna inbetalningar göras i form av fyllnadsin-&lt;br&gt;betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppbördsår omfattar tiden fr.o.m. februari ett år t.o.m. januari året&lt;br&gt;efter. Ett uppbördsår är alltså inte detsamma som ett inkomstår. Ett&lt;br&gt;inkomstår avser det kalenderår som närmast har föregått taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns tre olika typer av skattsedlar, nämligen skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt, skattsedel på slutlig skatt och skattsedel på tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärskattsedeln kan vara antingen A- eller F-skattsedel. Typen&lt;br&gt;avgör både hur den preliminära skatten och hur socialavgifterna för&lt;br&gt;innehavaren skall betalas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person som har A-skattsedel skall arbetsgivaren göra skatteavdrag&lt;br&gt;på ersättning för arbete, medan arbetsgivaren aldrig är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag för en person som endast har en F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person med A-skatt kan A-skattsedeln kombineras med en&lt;br&gt;debiterad A-skatt, kallad särskild A-skatt. Den särskilda A-skatten betalas&lt;br&gt;in av arbetstagaren själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av slutskattsedeln skall framgå taxerad och beskattningsbar förvärvsin-&lt;br&gt;komst, inkomst av kapital, debitering och, i fråga om fysiska personer och&lt;br&gt;dödsbon, skattesatserna för kommunal inkomstskatt. Även pensionsgrundan-&lt;br&gt;de inkomst skall framgå av skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på tillkommande skatt innehåller uppgifter om den tillkom-&lt;br&gt;mande skattens storlek m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär F-skatt skall utfärdas för en skattskyldig som&lt;br&gt;bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Juridiska&lt;br&gt;personer har normalt F-skatt. F-skattsedel utfärdas efter ansökan -&lt;br&gt;skattemyndigheten kan inte tilldela någon F-skattsedel mot dennes vilja. Till&lt;br&gt;skattsedeln fogas också ett F-skattebevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anlitar en person med enbart F-skattsedel är varken skyldig att&lt;br&gt;göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen för arbetet.&lt;br&gt;Skattsedelsinnehavaren betalar själv sin preliminära skatt i form av&lt;br&gt;debiterad F-skatt om det inte är fråga om ett handelsbolag. Sådana bolags&lt;br&gt;inkomster beskattas hos delägarna. Handelsbolag är skattskyldiga endast för&lt;br&gt;fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på&lt;br&gt;pensionskostnader. Handelsbolag kan därför i vissa fall tilldelas F-skattsedel&lt;br&gt;utan att debiteras någon preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om F-skattsedel åberopas i ett uppenbart anställningsförhållande är&lt;br&gt;arbetsgivaren skyldig att skriftligen anmäla förhållandet till skattemyn-&lt;br&gt;digheten. I dessa fall kan skattemyndigheten besluta att utfärda även en A-&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatten betalas senast den 10 i varje uppbördsmånad under uppbörds-&lt;br&gt;året med undantag för januari då betalning får göras senast den 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana skattskyldiga som inte har tilldelats en F-skattsedel skall betala den&lt;br&gt;preliminära skatten genom skatteavdrag. För en person med A-skatt skall A-&lt;br&gt;skattsedel utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet innehavare av A-skattsedel är löntagare. Det kan även&lt;br&gt;vara personer som fått sin F-skattsedel återkallad eller personer som inte vill&lt;br&gt;ha F-skatt eftersom behov saknas, t.ex. varuhandlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är arbetsgivaren som svarar för att skatteavdrag görs på ersättning för&lt;br&gt;arbete och att den avdragna skatten levereras in till skattemyndigheten.&lt;br&gt;Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter skall redovisas och betalas varje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad, senast den 10 (i januari senast den 15) i månaden efter det att lönen Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;betalades ut. Arbetsgivaren är skyldig att redovisa till skattemyndigheten Del 1&lt;br&gt;även om han saknar möjlighet att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också att enskilda personer i samband med eller efter&lt;br&gt;den sista uppbördsmånaden för året gör egna, frivilliga inbetalningar av A-&lt;br&gt;skatt, s.k. fyllnadsinbetalningar. Syftet med en fyllnadsinbetalning är att&lt;br&gt;uppnå bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt och&lt;br&gt;därigenom undvika eller minska effekterna av en stor kvarstående skatt.&lt;br&gt;Som regel skall en fyllnadsinbetalning göras senast den 3 maj året efter&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person som har en A-skattsedel kan få en debiterad A-skatt, kallad&lt;br&gt;särskild A-skatt, om den slutliga skatten inte kan väntas bli täckt genom&lt;br&gt;skatteavdrag. Den särskilda A-skatten är alltså ett komplement till den&lt;br&gt;vanliga A-skatten. Det utfärdas inte någon separat skattsedel utan den skatt-&lt;br&gt;skyldige far ett besked om skattens storlek tillsammans med A-skattsedeln&lt;br&gt;senast den 18 januari under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda A-skatten betalas av den skattskyldige själv, senast den 10&lt;br&gt;i varje uppbördsmånad under uppbördsåret med undantag för januari då&lt;br&gt;betalning får göras senast den 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild A-skatt kan bli aktuell t.ex. for personer som har haft F-&lt;br&gt;skattsedel men fått den återkallad eller personer som bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet men som inte vill ha F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även juridiska personer kan tilldelas A-skattsedel och debiteras särskild&lt;br&gt;A-skatt. Eftersom socialavgifter inte är aktuella har skattsedeln betydelse&lt;br&gt;enbart för den preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skattsedel för juridiska personer blir aktuell främst när F-skattsedeln&lt;br&gt;återkallas, när ansökan om F-skatt avslås eller när den skattskyldige inte vill&lt;br&gt;ha F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln även för juridiska personer med A-skatt är att den&lt;br&gt;preliminära skatten i första hand skall täckas genom skatteavdrag. Avdraget&lt;br&gt;för juridiska personer är alltid 30 %. För den del av skatten som inte täcks&lt;br&gt;genom skatteavdrag får särskild A-skatt debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt i kombination med A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast fysiska personer som kan ha en kombination av F- och A-&lt;br&gt;skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skattsedeln skall användas när den skattskyldige har anställningsin-&lt;br&gt;komster och F-skattsedeln vid inkomst av näringsverksamhet. Syftet med&lt;br&gt;lagstiftningen är att underlätta för personer som vill starta ett företag,&lt;br&gt;samtidigt som de har kvar anställningsinkomster, och för en anställd att&lt;br&gt;parallellt med anställningen driva ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en person har både F- och A-skattsedel förändrar inte respektive Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;skattsedels rättsverkningar. Skyldigheten att svara för skatt och avgifter Del 1&lt;br&gt;beror på vilken av skattsedlarna som används vid ett visst uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skattsedeln utfärdas i kombinationsfallen på villkor att den inte&lt;br&gt;åberopas i anställningsförhållanden. Motsvarande villkor saknas där&lt;br&gt;innehavaren endast har en F-skattsedel. Det framgår av F-skattebeviset om&lt;br&gt;innehavaren även har en A-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstående skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av den kvarstående skatten framgår av skattsedeln på slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt sett är det arbetsgivaren som under perioden januari - mars året&lt;br&gt;efter taxeringsåret gör avdrag för eventuell kvarstående skatt för sådana&lt;br&gt;arbetstagare som har A-skatt. Arbetsgivaren svarar också för inbetalningen&lt;br&gt;av beloppet. Inbetalningen skall göras senast den 10 april året efter&lt;br&gt;taxeringsåret. Arbetstagaren kan själv betala in den kvarstående skatten om&lt;br&gt;han gör det innan arbetsgivaren börjar göra avdrag och uppvisar kvitto på&lt;br&gt;att han betalat hela skattebeloppet. Arbetstagaren kan också ha fått ett beslut&lt;br&gt;från skattemyndigheten som innebär att skatteavdrag skall göras med ett&lt;br&gt;lägre belopp eller inte alls, t.ex. beslut om anstånd med inbetalningen eller&lt;br&gt;ett beslut om förbehållsbelopp. Beslut om förbehållsbelopp innebär att&lt;br&gt;skatteavdraget begränsas, så att arbetstagaren garanteras en viss del av lönen&lt;br&gt;för sina nödvändiga levnadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattsedelsinnehavare betalar sin kvarstående skatt själv, senast den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 april året efter taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstående skatt under 25 kr tas inte ut. På kvarstående skatt betalas&lt;br&gt;kvarskatteavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande skatt är en skatt som skall betalas på grund av eftertaxering&lt;br&gt;eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har&lt;br&gt;avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande skatt skall betalas senast den 10 i den månad som&lt;br&gt;skattemyndigheten bestämmer - dock tidigast den 10 maj året efter&lt;br&gt;taxeringsåret. Skattsedel skall översändas till den skattskyldige senast tre&lt;br&gt;månader före den uppbördsmånad då skatten skall betalas. Tillkommande&lt;br&gt;skatt under 25 kr tas inte ut. På tillkommande skatt skall respitränta betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Arbetsgivares skyldigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna spelar en betydelsefull roll i uppbörden av källskatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörden av arbetsgivaravgifter inom socialförsäkringen samordnades&lt;br&gt;fr.o.m. år 1985 med uppbörden av preliminär skatt som innehållits av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare (prop. 1983/84:167, bet. 1983/84:SfU28, rskr. 1983/84:369). Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Syftet var att uppnå en säkrare avgiftsberäkning och en effektivare och Del 1&lt;br&gt;snabbare uppbörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen gäller framfor allt formerna for arbetsgivarnas redovisning&lt;br&gt;till myndigheterna, betalningen av skatterna och avgifterna samt handlägg-&lt;br&gt;ningen inom myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt skall normalt betalas in samma år som inkomsten tjänas in.&lt;br&gt;Den preliminära skatten betalas antingen som A-skatt, särskild A-skatt eller&lt;br&gt;F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är arbetsgivaren (uppdragsgivaren) som vid varje löneutbetalning-&lt;br&gt;stillfälle verkställer skatteavdrag för A-skatt från den lön som utbetalas.&lt;br&gt;Avdragen skatt redovisas och betalas månaden efter löneutbetalningen. I&lt;br&gt;samband med detta beräknas och betalas också de arbetsgivaravgifter som&lt;br&gt;belöper på lönebeloppet samt utgivna förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 april 1993 är det arbetstagarens (uppdragstagarens)&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt som helt styr om skatteavdrag skall göras eller&lt;br&gt;inte på ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter vid utbetalning av ersättning till någon som har enbart en F-skattsedel.&lt;br&gt;Detta gäller oavsett om ersättningen skall beskattas som inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet eller som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare som betalar ut lön eller annan ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;till en person som har A-skattsedel är däremot alltid skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag vid utbetalningen, oavsett om mottagaren är fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person och oavsett om ersättningen är huvudinkomst eller&lt;br&gt;sidoinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteavdraget skall även förmåner räknas med. Om&lt;br&gt;inkomsttagaren är fysisk person skall utbetalaren av den huvudsakliga&lt;br&gt;inkomsten göra skatteavdrag enligt tabell. Skattetabellen är uppbyggd efter&lt;br&gt;olika kommunala skattesatser. Är utbetalningen sidoinkomst görs skatteav-&lt;br&gt;drag med 30 %. Vid utbetalning av ersättning för arbete som görs till en&lt;br&gt;juridisk person med A-skatt skall skatteavdrag alltid göras med 30 % av&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren eller utbetalaren behöver inte göra skatteavdrag för en&lt;br&gt;person med A-skattsedel om ersättningen understiger 1 000 kr under&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kvarstående skatt skall enligt huvudregeln göras av den som&lt;br&gt;är skyldig att göra skatteavdrag för A-skatt vid utbetalning av ersättning för&lt;br&gt;arbete, under förutsättning att ersättningen är huvudsaklig inkomst av arbete&lt;br&gt;för mottagaren. Avdrag för kvarstående skatt skall inte göras vid utbetalning&lt;br&gt;till en juridisk person eller om ersättningen avser ett arbete som pågår&lt;br&gt;kortare tid än en vecka. Avdrag görs under tiden januari - mars året efter&lt;br&gt;taxeringsåret och avdraget skall i princip vara lika stort vid varje avdragstill-&lt;br&gt;fälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 april 1991 gäller regler som innebär skyldighet att&lt;br&gt;göra avdrag för preliminär skatt även på räntor och utdelningar. Värdepap-&lt;br&gt;perscentralen VPC AB, Riksgäldskontoret, fondkommissionärer, banker och&lt;br&gt;andra som yrkesmässigt ombesörjer att pengar blir räntebärande, är skyldiga&lt;br&gt;att göra skatteavdrag från avkastning av kapital som tillfaller fysisk person&lt;br&gt;som är bosatt i Sverige eller svenskt dödsbo. Avdrag skall göras oavsett&lt;br&gt;vilken skattsedel på preliminär skatt den skattskyldige har. Skatteavdrag&lt;br&gt;skall göras med 30 % och avdragen skatt skall redovisas i uppbördsdeklara-&lt;br&gt;tion och på kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter skall betalas på ersättning for arbete om mottagaren är&lt;br&gt;en fysisk person med A-skattsedel. Är mottagaren av utbetalningen en&lt;br&gt;juridisk person skall arbetsgivaravgifter inte betalas. För personer som fyllt&lt;br&gt;65 år före årets början betalas i stället en särskild löneskatt. Arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter beräknas på summan av lön, annan ersättning och förmåner om värdet&lt;br&gt;tillsammans uppgår till 1 000 kr för mottagaren under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och inbetalning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och inbetalning av avdragen A-skatt och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;görs på uppbördsdeklarationen, som är både deklaration och inbetalnings-&lt;br&gt;kort i ett. I vissa fall måste också en specifikation till uppbördsdeklarationen&lt;br&gt;lämnas, nämligen när arbetsgivare har belopp att redovisa som innebär&lt;br&gt;nedsättning av arbetsgivaravgifterna på grund av kostnader för utbildnings-&lt;br&gt;vikariat eller skall redovisa arbetsgivaravgifter på grund av konventioner&lt;br&gt;med USA och Kanada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördsdeklarationer skickas till alla registrerade arbetsgivare varje&lt;br&gt;månad, direkt efter det att föregående &amp;quot;uppbördsperiod&amp;quot; är avslutad. Genom&lt;br&gt;att uppbördsdeklarationema/inbetalningskorten sänds ut en gång per månad&lt;br&gt;kan de förses med en optiskt läsbar kod för maskinell registrering av&lt;br&gt;uppgiften om till vilken uppbördsmånad redovisningen och betalningen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och inbetalning av avdragen A-skatt och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall ske senast den 10 i månaden efter det att löneutbetalningen gjordes (i&lt;br&gt;januari senast den 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och inbetalning av avdragen kvarstående skatt görs i en&lt;br&gt;särskild uppbördsdeklaration senast den 10 april året efter taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragen preliminär skatt på ränta och utdelning skall också redovisas&lt;br&gt;i en särskild uppbördsdeklaration. Redovisning och inbetalning skall ske&lt;br&gt;senast den 10 i månaden efter det att avdraget gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Uppbörd av mervärdesskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Registrering till mervärdesskatt görs i samband med att en verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt&lt;br&gt;påbörjas. Redovisning kan ske antingen i självdeklarationen eller i en&lt;br&gt;mervärdesskattedeklaration. Redovisning i självdeklarationen kan göras av&lt;br&gt;dem vars årliga beskattningsunderlag exklusive gemenskapsintema förvärv&lt;br&gt;och import uppgår till högst 1 miljon kronor. Redovisningsperioden&lt;br&gt;omfattar då ett år och mervärdesskatten kommer att ingå i den slutliga&lt;br&gt;skatten för året. Dessa skattskyldiga kan välja att i stället, liksom övriga&lt;br&gt;skattskyldiga, redovisa mervärdesskatten i mervärdesskattedeklaration.&lt;br&gt;Redovisningsperioden omfattar då en kalendermånad och skatten betalas i&lt;br&gt;samband med att mervärdesskattedeklarationen lämnas. Företag vars be-&lt;br&gt;skattningsunderlag är högst 40 miljoner kronor exklusive gemenskapsintema&lt;br&gt;förvärv och import skall redovisa och betala mervärdesskatten senast den 5&lt;br&gt;i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Företag med&lt;br&gt;beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner kronor exklusive gemen-&lt;br&gt;skapsintema förvärv och import skall redovisa och betala mervärdesskatten&lt;br&gt;senast den 20 i månaden efter redovisningsperiodens utgång. De som inte&lt;br&gt;lämnar självdeklaration samt handelsbolag och europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar skall alltid redovisa mervärdesskatten i mervärdesskat-&lt;br&gt;tedeklaration. Om de årliga beskattningsunderlagen exklusive gemenskaps-&lt;br&gt;intema förvärv och import för beskattningsåret uppgår till högst 200 000 kr,&lt;br&gt;får skattemyndigheten för dem besluta att redovisningsperioden skall&lt;br&gt;omfatta ett helt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationsblanketterna sänds ut automatiskt till den som är registrerad.&lt;br&gt;Blanketterna är förtryckta med vissa uppgifter och baksidan utgörs av ett&lt;br&gt;inbetalningskort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Skattemyndighetens funktion i uppbördsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Debiterade skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt skall som nämnts betalas senast den 10 i varje&lt;br&gt;månad (i januari senast den 15). Kvarstående skatt förfaller till betalning den&lt;br&gt;10 april året efter taxeringsåret och tillkommande skatt förfaller till&lt;br&gt;betalning den månad som skattemyndigheten bestämmer dock tidigast den&lt;br&gt;10 maj året efter taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skattemyndigheten görs avstämning av kontoutdrag från post-&lt;br&gt;girosystemet löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att avstämningen mellan debiteringar och inkomna betalningar&lt;br&gt;är avslutad, skickas en betalningspåminnelse ut till skattskyldiga i de fall&lt;br&gt;betalning saknas eller är otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningspåminnelserna tas fram med hjälp av ADB. I en betalningspå-&lt;br&gt;minnelse anges en sista inbetalningsdag. 1 påminnelsen anges en dröjs-&lt;br&gt;målsavgift som beräknats fram till inbetalningsdagen. Dröjsmålsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller under förutsättning att betalning görs inom den i betalningspå- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;minneisen angivna tiden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kort tid efter det att datum för sista inbetalningsdag i betalningspå-&lt;br&gt;minnelsen passerats och betalningarna är avstämda, överlämnas de skulder&lt;br&gt;som alltjämt är obetalda till kronofogdemyndigheten för indrivning&lt;br&gt;(restföring). I normalfallet är skattemyndighetens befattning med den&lt;br&gt;aktuella skatten därigenom avslutad, men det förekommer omräkningar och&lt;br&gt;omdebiteringar som gör att de belopp som restförts på ett eller annat sätt&lt;br&gt;skall korrigeras. I en del fall görs betalningar till skattemyndigheten efter&lt;br&gt;restföringstidpunkten, vilket också innebär administrativa justeringar mellan&lt;br&gt;skatteregister (CSR) och kronofogdemyndighetens register (REX). Det&lt;br&gt;förekommer också att balanserade betalningar för restförd skuld återfinns&lt;br&gt;först efter restföringstidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en arbetsgivare påbörjar sin verksamhet skall han registreras som&lt;br&gt;arbetsgivare i skattemyndighetens arbetsgivarregister. När redovisningen&lt;br&gt;kommer in till skattemyndigheten skall redovisningen registreras och&lt;br&gt;betalningen stämmas av. Kontrollen av att uppbördsdeklarationer lämnats&lt;br&gt;och redovisade belopp betalats samt avstämningen av den lämnade&lt;br&gt;redovisningen görs med hjälp av ADB. Den maskinella kontrollen resulterar&lt;br&gt;i olika åtgärder. Om en arbetsgivare inte redovisat eller betalat skall han&lt;br&gt;anmanas att lämna deklaration respektive påminnas att betala. Vad som&lt;br&gt;nämnts tidigare om arbetet med betalningspåminnelser för debiterade skatter&lt;br&gt;gäller även arbetsgivarområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari året efter inkomståret skall arbetsgivaren lämna kontrollupp-&lt;br&gt;gifter. Dessa bereds, registreras och stäms sedan av maskinellt mot de under&lt;br&gt;året lämnade uppbördsdeklarationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering till mervärdesskatt görs i samband med att en verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt&lt;br&gt;påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisning inte kommer in framställs och skickas maskinellt en&lt;br&gt;påminnelse att deklarera. Kommer det trots påminnelsen inte in någon&lt;br&gt;redovisning fastställs skatten efter skön. Registrering av uppgifterna i s.k.&lt;br&gt;negativa deklarationer, som utvisar belopp att återfå, sker normalt manuellt&lt;br&gt;på skattemyndigheten. Övriga deklarationer avläses optiskt och registreras&lt;br&gt;maskinellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning sker till ett speciellt postgirokonto för varje län. Avstämning&lt;br&gt;mellan gjorda in- respektive utbetalningar och redovisad mervärdesskatt&lt;br&gt;görs löpande med hjälp av kontoutdrag från postgirot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje månad görs en central bearbetning i mervärdesskattesystemet för&lt;br&gt;att få fram de som inte betalat deklarerat belopp eller betalat för sent. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa framställs maskinellt en betalningspåminnelse med en beräknad&lt;br&gt;dröjsmålsavgift. Om betalning trots påminnelse inte kommer in lämnas&lt;br&gt;kravet över till kronofogdemyndigheten for indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbetalning kan avse överskjutande ingående mervärdesskatt eller ett&lt;br&gt;för stort inbetalt belopp. Utbetalningar sker dagligen via fakturabetalnings-&lt;br&gt;service (postgiro). Före utbetalning kontrolleras maskinellt om krav på den&lt;br&gt;skattskyldige finns i mervärdesskattesystemet, arbetsgivarregistret eller&lt;br&gt;registret för debiterade skatter. Om så är fallet sker maskinellt kvittning före&lt;br&gt;återbetalning. Även skulder hos kronofogdemyndigheten avräknas innan en&lt;br&gt;utbetalning görs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Räntor och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I såväl uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;som mervärdesskattelagen finns detaljerade bestämmelser om räntor och&lt;br&gt;avgifter. Den som fått anstånd med att betala skatt eller avgift skall betala&lt;br&gt;anståndsränta när anståndet upphör och det återstår ett belopp att betala.&lt;br&gt;Respitränta tas ut på skatt eller avgift som skall betalas utöver tidigare&lt;br&gt;deklarerade belopp. Resitutionsränta betalas på skatt eller avgift som betalas&lt;br&gt;tillbaka. Ö-skatteräntan och kvarskatteavgiften tar enbart sikte på debitering-&lt;br&gt;en av slutlig skatt och utgår om den preliminära skatten överstiger&lt;br&gt;respektive understiger den slutliga. Dröjsmålsavgiften har ersatt restavgiften&lt;br&gt;och förseningsavgiften och tas ut om skatt, avgift eller ränta inte betalats&lt;br&gt;inom föreskriven tid. Vad gäller mervärdesskatt tas dröjsmålsavgift också&lt;br&gt;ut på skatt som bestämts genom skönsbeskattning i avsaknad av deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De straffbestämmelser som tidigare fanns i olika skatteförfattningar har med&lt;br&gt;ett ikraftträdande fr.o.m. den 1 juli 1996 flyttats över till skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) och arbetats in i de centrala brottsbeskrivningama skattebrott,&lt;br&gt;skatteförseelse respektive vårdslös skatteuppgift (se prop. 1995/96:170, bet.&lt;br&gt;1995/96:JuU23, rskr. 1995/96:277, SFS 1996:660). Lagen omfattar nu i&lt;br&gt;stort sett samtliga straffbestämmelser på skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 75 och 77 a §§ UBL finns bestämmelser som har ett nära samband med&lt;br&gt;sanktionsbestämmelsema. Enligt 75 § gäller bl.a. att en arbetsgivare som&lt;br&gt;utan skälig anledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller&lt;br&gt;kvarstående skatt är ansvarig för den skatt som skatteavdraget skulle ha&lt;br&gt;avsett till belopp som svarar mot vad arbetsgivaren underlåtit att dra av.&lt;br&gt;Beslut om sådan ansvarighet fattas av skattemyndigheten. Regleringen i&lt;br&gt;77 a § innebär att den som i egenskap av företrädare för arbetsgivare som&lt;br&gt;är juridisk person har verkställt skatteavdrag men uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;oaktsamhet underlåtit att betala det innehållna beloppet i rätt tid och ord-&lt;br&gt;ning, kan bli betalningsskyldig för beloppet tillsammans med arbetsgivaren.&lt;br&gt;Regler om företrädaransvar finns också i 15 § lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, 16 kap. 17 § mervärdesskattelagen, 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter och 38 § tullagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om avgiftstillägg. Avgiftstillägg påfors en arbetsgivare som&lt;br&gt;lämnat oriktig uppgift om avgiftsunderlag i uppbördsdeklarationen eller&lt;br&gt;annat skriftligt meddelande. Detsamma gäller arbetsgivare i de fall&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna uppskattats på grund av utebliven uppbördsdeklaration&lt;br&gt;eller med avvikelse från lämnad uppgift i uppbördsdeklarationen. Tillägget&lt;br&gt;är enligt huvudregeln 20 % av oredovisade arbetsgivaravgifter. I vissa fall&lt;br&gt;är avgiftstillägget dock 10 %. Motsvarande regler finns i mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen. Den särskilda avgiften benämns där skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behovet av en reform&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har lämnats en kortfattad redogörelse för det nuvarande&lt;br&gt;systemet för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Under&lt;br&gt;systemets uppbyggnad och utveckling har en genomgående strävan varit att&lt;br&gt;åstadkomma ett effektivt redovisnings- och betalningsförfarande. Systemet&lt;br&gt;har under framför allt senare tid utvecklats i riktning mot ökad enhetlighet&lt;br&gt;och samordning. Såväl skattemyndigheterna som arbetsgivarna och de&lt;br&gt;skattskyldiga har här varit i blickpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika faktorer som har lagt hinder i vägen för en sådan utveckling har&lt;br&gt;successivt kunnat undanröjas. Materiella bestämmelser som reglerar skatter&lt;br&gt;och avgifter har i några fall gjorts enklare. Också förfarandereglema har då&lt;br&gt;kunnat förenklas. Även organisatoriska förändringar har möjliggjort en ökad&lt;br&gt;samordning och en effektivare administration av redovisnings- och&lt;br&gt;betalningssystemet. Utvecklingen har samtidigt påverkats av bl.a. möjlig-&lt;br&gt;heterna att i olika hänseenden ta till vara nya tekniska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort steg i riktning mot ett effektivare uppbördssystem togs genom de&lt;br&gt;förenklingar av bestämmelserna om beräkning av socialavgifter som&lt;br&gt;utformades i början av 1980-talet. Härigenom skapades förutsättningar för&lt;br&gt;den nya ordning för redovisning och betalning av socialavgifter från arbets-&lt;br&gt;givare som gäller sedan år 1985. Genom denna samordnades redovisningen&lt;br&gt;och betalningen av innehållen preliminär skatt enligt uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) med arbetsgivaravgifterna. Före år 1985 administrerades&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna i sin helhet av Riksförsäkringsverket. Syftet med refor-&lt;br&gt;merna var bl.a. att få till stånd en säkrare avgiftsberäkning samt en snabbare&lt;br&gt;och effektivare avgiftsuppbörd. Uppbörden av arbetsgivaravgifterna knöts&lt;br&gt;till de löpande löneutbetalningarna. Samordningen med redovisningen och&lt;br&gt;betalningen av innehållen preliminär skatt innebar att en arbetsgivares redo-&lt;br&gt;visning kunde göras i en och samma handling. I samband härmed förkorta-&lt;br&gt;des redovisningsperioderna från två månader till en månad. Väsentliga&lt;br&gt;förenklingar åstadkoms både för arbetsgivarna och skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen mot en förbättrad effektivitet genom ökad enhetlighet och&lt;br&gt;samordning har härefter fortsatt. Det gäller såväl på det organisatoriska&lt;br&gt;planet som i fråga om förfarandet. En ny organisation har växt fram under&lt;br&gt;1990-talets början. Den syftar bl.a. till att skattskyldiga, både företag och&lt;br&gt;enskilda, skall ha endast en kontaktpunkt inom skattemyndigheten. Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skatt- eller avgiftsskyldig skall inte behöva vända sig till olika enheter när&lt;br&gt;olika skatter eller avgifter skall betalas utan skall på ett enkelt sätt kunna få&lt;br&gt;en samlad bild av sin skatte- eller avgiftssituation. Denna grundtanke gäller&lt;br&gt;även i de fall frågor som rör större företag centraliseras till ett kontor i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra ändringar som kan nämnas är de år 1993 införda bestämmelserna&lt;br&gt;om dröjsmålsavgift. Syftet var att göra uppbördssystemet enklare genom&lt;br&gt;enhetliga avgiftsbestämmelser för olika skatter och avgifter. Vidare&lt;br&gt;ändrades år 1994 betalningstidpunkterna för F-skatt. Numera skall även F-&lt;br&gt;skatt betalas varje månad. Betalningen skall göras senast vid samma&lt;br&gt;tidpunkt som avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. Nämnas bör också den&lt;br&gt;nyligen genomförda övergången till enmånadsredovisning av mervärdesskatt&lt;br&gt;(se prop. 1995/96:19, bet. 1995:96:SkUl 1, rskr. 1995/96:15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en medveten strävan mot att få till stånd ett effektivare system för&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatter och avgifter upplevs den nuvarande&lt;br&gt;ordningen som svår att överblicka och tillämpa. Enhetligheten och&lt;br&gt;samordningen anses fortfarande vara eftersatt på ett antal punkter. Framför&lt;br&gt;allt märks problemen för den som är näringsidkare och samtidigt arbets-&lt;br&gt;givare. Men också för skattemyndigheterna är förfarandet svårtillgängligt&lt;br&gt;och resurskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på den bristande enhetligheten är att avdragen skatt och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter i olika hänseenden redovisas och betalas på annat sätt än F-&lt;br&gt;skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, kvarstående skatt, tillkomman-&lt;br&gt;de skatt och mervärdesskatt. Förfarandet regleras i olika lagar. Redovis-&lt;br&gt;ningstidpunktema är i vissa fall olika. Detsamma gäller de redovisnings-&lt;br&gt;handlingar som används. Vidare görs inbetalningar till skilda konton.&lt;br&gt;Rutinerna varierar också vad gäller påminnelser, anmaningar och överläm-&lt;br&gt;nande till indrivning. Även sanktionssystemen skiljer sig i vissa fall åt be-&lt;br&gt;roende på vilken skatt eller avgift det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare behöver i dag i regel göra mer än 30 skatte- och av-&lt;br&gt;giftsinbetalningar under ett år avseende direkta skatter, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt. Den som är skatt- eller avgiftsskyldig måste hantera en&lt;br&gt;mängd blanketter för redovisningen. Samtidigt lägger skattemyndigheterna&lt;br&gt;ner stora resurser på att handlägga redovisningarna. Detsamma är fallet i&lt;br&gt;fråga om påminnelser och anmaningar rörande dem som inte betalar i före-&lt;br&gt;skriven ordning. Betydande arbetsinsatser behövs också för omföring av&lt;br&gt;medel mellan och inom de olika skatte- och avgiftskontona. Samma för-&lt;br&gt;hållande gäller beträffande avstämningen av dessa konton. Även överläm-&lt;br&gt;nandet för indrivning tar stora resurser i anspråk. Dessutom hanteras olika&lt;br&gt;skatter och avgifter i olika delar av det tekniska systemet inom skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen. Som redan antytts leder det till att det många gånger kan vara svårt&lt;br&gt;att få en samlad bild av gjorda redovisningar och betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund lägger vi nu fram ett förslag om ett nytt system för&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar. Utgångspunkter vid utformningen av det nya&lt;br&gt;systemet för redovisning och betalning av skatter och avgifter har varit ökad&lt;br&gt;enhetlighet, samordning och förenkling. Vårt förslag tar sikte på inkomst-&lt;br&gt;och förmögenhetsskatt, mervärdesskatt samt socialavgifter. Andra skatter,&lt;br&gt;t.ex. punktskatterna, ligger utanför det föreslagna systemet. Regeringens&lt;br&gt;ambition är naturligtvis att även övriga skatteslag på sikt skall omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya ordningen för betalning av skatter och avgifter. Genom enkla och&lt;br&gt;enhetliga förfaranderegler på skatteområdet kan skatteadministrationen&lt;br&gt;effektiviseras och göras mer resurssnål samtidigt som de enskilda skatte-&lt;br&gt;och avgiftsbetalama ges möjligheter att ha överblick över och kunskaper om&lt;br&gt;gällande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 En ny reglering - en skattebetalningslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Den lagtekniska lösningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272, UBL) och lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL) skulle&lt;br&gt;enligt Skattebetalningsutredningens direktiv ses över och samordnas i en ny&lt;br&gt;gemensam uppbördslag. Detta aktualiserade en gammal fråga om att samla&lt;br&gt;alla förfaranderegler inom skatteområdet i en särskild förfarandelag. Med&lt;br&gt;förfaranderegler avses här bl.a. regler om redovisning och fastställelse av&lt;br&gt;underlaget för att ta ut en skatt eller avgift, regler om bestämmande,&lt;br&gt;debitering och inbetalning av skatter och avgifter samt regler om särskilda&lt;br&gt;avgifter, dvs. förseningsavgift samt skatte- och avgiftstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet for att ta ut olika skatter och avgifter är i många avseenden&lt;br&gt;likartat. Emellertid finns det i vissa avseenden skillnader. En del av dessa är&lt;br&gt;väsentliga och har sin grund i att syftet med de olika pålagorna varierar.&lt;br&gt;Andra skillnader är av mindre betydelse och kan bero på att reglerna har&lt;br&gt;kommit till vid olika tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt,&lt;br&gt;fastighetsskatt och några andra skatter och avgifter har reglerna om&lt;br&gt;fastställelse av underlaget för beräkning av pålagorna tagits in i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324, TL) medan uppbördsreglema finns i&lt;br&gt;uppbördslagen. När det gäller arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och&lt;br&gt;punktskatter har andra lösningar valts. De förfaranderegler som hör till&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna har tagits in i lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare som alltså behandlar både frågor om fastställelse av&lt;br&gt;beräkningsunderlaget och uppbördsfrågor. Lagen hänvisar i sin tur i stor&lt;br&gt;utsträckning till uppbördslagen. När det gäller punktskatterna har de&lt;br&gt;materiella reglerna tagits in i olika punktskattelagar medan för-&lt;br&gt;farandereglema tagits in i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter (LPP). De förfaranderegler som hör till mervärdes-&lt;br&gt;skatten finns däremot i själva skattelagen, dvs. i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200, ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;innehåller till en stor del rena förfaranderegler men i viss utsträckning också&lt;br&gt;materiella skatteregler. När det gäller uppbördslagen är reglerna om&lt;br&gt;skyldigheten att betala preliminär skatt och att göra skatteavdrag närmast av&lt;br&gt;materiell natur. Detsamma gäller reglerna i lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare om skyldighet att betala månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 En sammanslagning av förfarandebestämmelserna till en ny&lt;br&gt;uppbördslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt förfarandebestäm-&lt;br&gt;melsema i mervärdesskattelagen förs samman till en ny lag -&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte haft något&lt;br&gt;att invända mot utredningens lagtekniska lösning. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;emellertid ansett remisstiden vara för kort för att medge en genomgång av&lt;br&gt;lagtexten och några har ansett att regleringen inte är tillräckligt tydlig. Andra&lt;br&gt;har pekat på enskilda bestämmelser som bör fortydligas. Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län anser att genom indelningen i kapitel och rikligt med&lt;br&gt;rubriker och underrubriker uppnås en relativt överskådlig forfattning. Dock&lt;br&gt;anser länsrätten att den föreslagna rubriken, Skattebetalningslag, enligt&lt;br&gt;allmänt språkbruk är fel. Länsrätten föreslår i stället rubriken Lag om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter m.m. (skattebetalningslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har ansett att förfarandet&lt;br&gt;vid uppbörd av skatter och avgifter sannolikt skulle bli enklare och billigare&lt;br&gt;att hantera för alla berörda om reglerna gjordes så enhetliga som möjligt.&lt;br&gt;Regelsystemet skulle dessutom bli mer överskådligt om reglerna kunde&lt;br&gt;samlas i en för samtliga skatter och avgifter gemensam förfarandelag. Med&lt;br&gt;tanke bl.a. på att utredningens uppdrag var mycket omfattande har den&lt;br&gt;emellertid inte ansett det som sin uppgift att utarbeta en allmän förfa-&lt;br&gt;randelag. Men inriktningen har varit att göra vad som kunnat göras för att&lt;br&gt;underlätta tillskapandet av en sådan lag. Utredningen har sålunda byggt upp&lt;br&gt;en ny skattebetalningslagstiftning med utgångspunkt i att på sikt kunna foga&lt;br&gt;in bestämmelserna i en kommande allmän förfarandelag utan alltför stora&lt;br&gt;omarbetningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har diskuterat ett alternativ till lagstiftning som innebar att&lt;br&gt;de materiella skatte- och avgiftsregler som nu finns i uppbördslagen och&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skulle flyttas till en&lt;br&gt;särskild lag om skyldighet att göra skatteavdrag samt att betala preliminär&lt;br&gt;skatt och månadsavgift. Reglerna om skatte- och avgiftsinbetalningar skulle&lt;br&gt;enligt detta alternativ placeras i en särskild lag om betalning av skatter och&lt;br&gt;socialavgifter som skulle bli tillämplig på huvuddelen av skatte- och&lt;br&gt;avgiftsområdet. De övriga regler om förfarandet som behövdes skulle tas in&lt;br&gt;i en särskild lag om beräkning och debitering av vissa skatter och social-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu redovisade lösningen skulle leda fram till att uppbördslagen och&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skulle ersättas med tre&lt;br&gt;lagar i stället för att arbetas samman till en, vilken var den lösning som&lt;br&gt;angavs i utredningens direktiv. Enligt utredningens mening gav emellertid&lt;br&gt;inte en regleringsstruktur med tre lagar den översikt och tydlighet som bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersträvas. Som utredningen såg det fick den bästa lösningen därför anses Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;vara att tills vidare samla de regler, inkl, de materiella skatte- och avgiftsreg- Del 1&lt;br&gt;lema, som nu finns i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare samt förfarandereglema i mervärdesskattelagen i enda lag,&lt;br&gt;en skattebetalningslag. Som sagts tidigare har siktet varit inställt på att for-&lt;br&gt;farandereglema skall kunna flyttas över till en kommande allmän&lt;br&gt;förfarandelag. De materiella skatte- och avgiftsreglerna skulle då kunna&lt;br&gt;hållas kvar i en särskild lag om man inte kan hitta en naturlig plats också för&lt;br&gt;dem i den allmänna förfarandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, i likhet med de flesta remissinstanser, inget att invända&lt;br&gt;mot den lagtekniska lösning som utredningen har valt. Vi finner den och den&lt;br&gt;kapitelindelning som föreslagits vara ändamålsenlig och föreslår därför att&lt;br&gt;lagtexten i huvudsak utformas i enlighet med utredningsförslaget. När de&lt;br&gt;gäller de enskilda paragraferna har vi däremot gjort ett stort antal ändringar&lt;br&gt;och justeringar som beror dels på att riksdagen redan har hunnit göra&lt;br&gt;ändringar i de förfarandebestämmelser som samlas i den nya uppbördslagen,&lt;br&gt;dels på att vi i vissa frågor valt en något annan lösning än den som&lt;br&gt;utredningen föreslagit och dels på att Lagrådet förordat vissa ändringar och&lt;br&gt;justeringar. Andra ändringar som vi har gjort än sådana som beror på av&lt;br&gt;riksdagen ändrad lagstiftning behandlas i regel i författningskommentaren&lt;br&gt;till den enskilda bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.3 Normgivningsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln för normgivningen om skatter finns i 8 kap. 3 § regerings-&lt;br&gt;formen (RF). Den bestämmelsen anger det primära lagområdet såvitt avser&lt;br&gt;förhållandet mellan det allmänna och enskilda. Häri innefattas föreskrifter&lt;br&gt;om åligganden for enskilda eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Inom detta område skall föreskrifter meddelas&lt;br&gt;genom lag. Som exempel nämns i 8 kap. 3 § andra stycket RF föreskrifter&lt;br&gt;om skatt till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skatt hör samtidigt till det obligatoriska lagområdet&lt;br&gt;vilket framgår av det uttryckliga undantaget från delegeringsmöjlighetema&lt;br&gt;i 8 kap. 7 § RF. Delegation till regeringen kan i princip ske endast i fråga&lt;br&gt;om anstånd med betalning av skatt (se 8 kap. 8 § RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte bara de materiella skattereglerna, dvs. vem som är&lt;br&gt;skattskyldig, på vad skatten skall utgå, skattesats o.d. som direkt reglerar&lt;br&gt;skattens tyngd och fördelning, som hör till det obligatoriska lagområdet utan&lt;br&gt;också de bestämmelser som avser grunderna för skattens beräkning och&lt;br&gt;uttagande. Även grunderna for taxerings- och uppbördsförfarandet anses&lt;br&gt;höra hit och bör alltså beslutas i lag (se prop. 1973:90 s. 302). Detaljerna&lt;br&gt;bör däremot regeringen och efter dess bemyndigande underordnad&lt;br&gt;myndighet få reglera genom tillämpningsföreskrifter (se SOU 1972:15 s.&lt;br&gt;167).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kravet på lagform begränsats till &amp;quot;grunderna&amp;quot; ges en ganska&lt;br&gt;omfattande behörighet för regeringen att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;förfarandet. Men var denna distinktion sätter gränsen för lagkravet på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagstiftningens område är inte klarlagt. Frågan är också vilken&lt;br&gt;betydelse det i grunden har att dra en skarp sådan gräns, eftersom före-&lt;br&gt;skrifterna på uppbördsområdet i väsentliga hänseenden avser åligganden för&lt;br&gt;enskilda eller i övrigt ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden och även på grund härav skall ha lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagstiftningen var redan ursprungligen förhållandevis detaljrik.&lt;br&gt;Dess tidiga uppbyggnad har följt med genom åren. Även i dag torde&lt;br&gt;uppbördslagen kunna sägas omfatta mer än bara grunderna för uppbördsför-&lt;br&gt;farandet. Samtidigt finns verkställighetsföreskrifter knutna till ett flertal&lt;br&gt;bestämmelser i lagen. Motsvarande kan i stort sägas gälla beträffande lagen&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet på uppbördsområdet liksom inom varje rättsområde är att skapa en&lt;br&gt;reglering som är överblickbar och som är uppbyggd av tydliga och&lt;br&gt;lättillämpade bestämmelser. Även den i lagstiftningssammanhang övergrip-&lt;br&gt;ande inriktningen att hänföra föreskrifter till lägsta normgivningsnivå måste&lt;br&gt;beaktas. Men denna inriktning får vägas mot det pedagogiska värdet av att&lt;br&gt;i vissa fall i lag ta in regler som skulle kunna hänföras till en lägre nivå men&lt;br&gt;som behövs i lagen för att regleringen skall bli tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att åstadkomma lättillgängliga föreskrifter är inte sällan svårt särskilt&lt;br&gt;beträffande de mer materiellt betingade uppbördsbestämmelsema. Det gäller&lt;br&gt;exempelvis reglerna om beräkning av skatteavdrag, F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt samt arbetsgivaravgifter liksom regleringen av arbetsgivares ansvar för&lt;br&gt;arbetstagares skatt. Utredningen har emellertid ansett att det finns&lt;br&gt;förutsättningar att förenkla lagstiftningen såväl i nyss nämnda frågor som i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid utformningen av den nya regleringen om redo-&lt;br&gt;visning och betalning av skatter och avgifter har varit att begränsa detaljreg-&lt;br&gt;leringen i lag samtidigt som lagreglerna getts en mer lättillgänglig&lt;br&gt;utformning. Vidare har regleringen getts en tydlig kronologisk struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre detaljerade eller uttömmande föreskrifter leder i en del fall till ett&lt;br&gt;ökat behov av tillämpningsföreskrifter. Detta innebär att ansvaret för&lt;br&gt;regeringen och underlydande förvaltningsmyndigheter att främja en enhetlig&lt;br&gt;rättsutveckling ökar. Av intresse i detta sammanhang - inte minst ur&lt;br&gt;skatteadministrationens synvinkel - är då vilket utrymme som finns för att&lt;br&gt;fylla ut lagreglerna genom verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens rätt att komplettera lagar genom verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;omfattar även lagar om skatt. Med verkställighetsföreskrifter förstås i första&lt;br&gt;hand tillämpningsföreskrifter av rent administrativ karaktär. Beträffande&lt;br&gt;dessa kan sägas att de endast får omsätta den principiella regeln i själva&lt;br&gt;lagtexten till detalj föreskrifter, t.ex. i form av siffertabeller, som gör&lt;br&gt;beskattningsarbetet mera lätthanterligt och besparar de beslutande organen&lt;br&gt;arbetet att själva för varje särskilt fall göra omständliga uträkningar på&lt;br&gt;grundval av reglerna i lagen. Sådana föreskrifter kan sägas sakna själv-&lt;br&gt;ständigt innehåll. De kan också gälla myndigheternas handläggningsrutiner&lt;br&gt;eller formaliteter som enskilda bör iaktta. Dessa föreskrifter kan då i och för&lt;br&gt;sig lika väl grundas på regeringens restkompetens enligt 8 kap. 13 § RF.&lt;br&gt;Men föreskrifternas anknytning till en bestämd lag kan likväl motivera att&lt;br&gt;de betecknas som verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till området för verkställighetsföreskrifter hör också i viss utsträckning&lt;br&gt;föreskrifter som i materiellt hänseende fyller ut en lag. För att sådana&lt;br&gt;kompletterande föreskrifter skall kunna betraktas som verkställighets-&lt;br&gt;föreskrifter krävs att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom&lt;br&gt;föreskrifterna i fråga. I verkställighetsföreskriftens form kan således inte&lt;br&gt;föreskrivas något som för enskildas del innefattar ett helt nytt åliggande eller&lt;br&gt;ingrepp eller göras andra avsteg från innehållet i den bakomliggande lagen&lt;br&gt;(jfr prop. 1973:90 s. 211).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att med ledning av uttalandena i motiven till regeringsformen komma&lt;br&gt;fram till vad som i allmänhet är godtagbart i fråga om utfyllande föreskrifter&lt;br&gt;är knappast möjligt. I princip kan sägas att en mycket detaljrik lagregel är&lt;br&gt;svår att fylla ut. En eventuell avvikelse från lagregeln i en verkställighets-&lt;br&gt;föreskrift torde märkas tydligare ju mer detaljerad utformning lagens&lt;br&gt;föreskrift fått. Motsvarande gäller i regel även beträffande mindre&lt;br&gt;preciserade lagbestämmelser som genom motivuttalanden getts en viss&lt;br&gt;innebörd. Ger däremot lagregeln eller motiven inte någon vägledning eller&lt;br&gt;endast begränsad vägledning kan utrymmet för utfyllande föreskrifter se ut&lt;br&gt;att vara större. I sådana fall torde också tolkningsutrymmet vid tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelsen kunna bli förhållandevis stort. Gränsen för vad som kan&lt;br&gt;godtas som verkställighetsföreskrifter utan att grundbestämmelsen tillförs&lt;br&gt;något väsentligt nytt blir då svårare att dra. Samtidigt ökar risken för att en&lt;br&gt;tillämpning enligt de utfyllande föreskrifterna underkänns vid en prövning&lt;br&gt;av de rättstillämpande organen. I sådana fall är det därför väsentligt att&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter nära knyter an till lagregelns syfte. Så långt det&lt;br&gt;är möjligt och lämpligt bör för att undvika tillämpningsproblem i vart fall&lt;br&gt;grunderna för utfyllande verkställighetsföreskrifter anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är på vilket sätt förekomsten av verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;bör komma till uttryck. Nuvarande reglering i uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare innehåller flera normgivningsbe-&lt;br&gt;myndiganden som upplyser om att ytterligare föreskrifter finns. Dessa&lt;br&gt;bemyndiganden torde inte avse annat än verkställighetsföreskrifter. De är&lt;br&gt;därför i formell mening överflödiga. Trots det kan det av flera skäl anses&lt;br&gt;lämpligt att det av lagtexten framgår att det är avsett att meddelas utfyllande&lt;br&gt;föreskrifter. Inte minst har en sådan upplysning ett stort informationsvärde.&lt;br&gt;Såvitt avser verkställighetsföreskrifter av rent administrativ karaktär får&lt;br&gt;emellertid behovet av att i lag ange i vilka hänseenden sådana bör meddelas&lt;br&gt;anses mer begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av verkställighetsföreskrifter som ansluter till regleringen om&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatter och avgifter är stort. Detta gäller&lt;br&gt;exempelvis i fråga om skattetabeller för beräkning av skatteavdrag och&lt;br&gt;värdering av naturaförmåner på preliminärskattestadiet. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund har utredningen valt att i lag upplysa om existensen av sådana&lt;br&gt;föreskrifter. De renodlat administrativa verkställighetsföreskriftema har&lt;br&gt;däremot inte anmärkts i lagen. Framhållas bör emellertid att gränsen mellan&lt;br&gt;de olika formerna av verkställighetsföreskrifter inte sällan är flytande och&lt;br&gt;att de kompletterande föreskrifterna ibland förutsätts ha båda nämnda&lt;br&gt;funktioner. I praktiken får det liksom i dag i stort sett genomgående anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligt att regeringen delegerar till Riksskatteverket att meddela de&lt;br&gt;kompletterande föreskrifter som behövs för lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Terminologiska frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningsdirektiven sägs att utredningen i förslaget till ny lagstiftning&lt;br&gt;skall ägna särskild uppmärksamhet åt bl.a. de terminologiska frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderniserad terminologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Språket i uppbördslagen är i stora delar föråldrat och stelt i jämförelse med&lt;br&gt;dagens sakprosa. Eftersom det har varit en strävan sedan ett trettiotal år att&lt;br&gt;närma författningsspråket till den nutida sakprosan, är det nödvändigt att nu&lt;br&gt;modernisera termer och uttryck samt språket i övrigt i en så central lag som&lt;br&gt;denna. Lagen ligger ju till grund för myndighetsföreskrifter och, inte minst,&lt;br&gt;beslut riktade direkt till enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har försökt att använda termer och uttryck som skall vara&lt;br&gt;begripliga för en vidare krets än skatteexperter och därigenom leda till&lt;br&gt;mindre tolkningsmöda och färre missförstånd. De viktigaste ändringarna i&lt;br&gt;terminologin redovisas här, medan övriga termer diskuteras i författnings-&lt;br&gt;kommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslag blir skattebetalningslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket uppbörd är ålderdomligt och svårdefinierat, i synnerhet för de&lt;br&gt;enskilda skattebetalarna. Utredningen har bl.a. mot denna bakgrund valt att&lt;br&gt;ge lagen en rubrik som bättre beskriver lagens innehåll, nämligen&lt;br&gt;Skattebetalningslag. Rubriken gör inte anspråk på att vara heltäckande, men&lt;br&gt;den täcker enligt utredningen det huvudsakliga innehållet i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förenklande syfte nämns inte termen avgift i lagens rubrik trots att lagen&lt;br&gt;omfattar också arbetsgivares redovisning och betalning av socialavgifter.&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län anser att den föreslagna rubriken,&lt;br&gt;Skattebetalningslag, enligt allmänt språkbruk är fel. Länsrätten föreslår i&lt;br&gt;stället rubriken Lag om betalning av skatter och avgifter m.m.&lt;br&gt;(skattebetalningslag). I lagrådsremissen föreslog vi, bl.a. med hänsyn till vad&lt;br&gt;Länsrätten anfört, att lagens rubrik skulle vara Lag om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter. Lagrådet framhåller emellertid att den föreslagna lagen blir av&lt;br&gt;central betydelse på skatte- och avgiftsområdet. Det kan förutsättas att det&lt;br&gt;ofta kommer att göras hänvisningar till lagen. Med hänsyn till detta anser&lt;br&gt;Lagrådet det vara önskvärt att lagens rubrik är enkel och kort. Trots att det&lt;br&gt;kan invändas att benämningen Skattebetalningslag är mindre rättvisande,&lt;br&gt;eftersom inte bara skatter utan också socialavgifter behandlas i lagen, anser&lt;br&gt;Lagrådet att utredningsförslagets rubrik är klart att föredra. Vi har därför nu&lt;br&gt;valt samma rubrik som i utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har heller inget att invända mot att det i lagtexten talas om skatt också Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;i fall då avgift avses så som utredningen föreslagit. Vad som i lagen sägs om Del 1&lt;br&gt;skatt gäller alltså även sådan avgift som omfattas av lagen. Motsvarande&lt;br&gt;gäller termen skattskyldig som således omfattar bl.a. den som enligt lagen&lt;br&gt;är skyldig att betala avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen uppbörd används i dag inte bara i uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare utan i ett flertal andra lagar. I&lt;br&gt;dessa fall har vi i stort sett genomgående valt att i stället för uppbörd tala om&lt;br&gt;redovisning och betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den preliminära skatten och sättet att betala den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagens terminologi har kritiserats for bristande enhetlighet, bl.a.&lt;br&gt;av Lagrådet (se prop. 1991/92:112 bil. 5 s. 269). Ett exempel är&lt;br&gt;benämningarna på de olika formerna av preliminär skatt. Vi föreslår därför&lt;br&gt;att ordet &amp;quot;preliminär&amp;quot; stryks framför A-skatt och F-skatt, så att de olika&lt;br&gt;formerna av preliminär skatt i fortsättningen benämns A-skatt, särskild A-&lt;br&gt;skatt och F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot uppbördslagen har gällt också bristande tydlighet. Exempel&lt;br&gt;på det är benämningarna på de två stegen i betalningen av A-skatt. I&lt;br&gt;utredningens uppdrag har ingått att särskilja dessa två steg genom tydliga&lt;br&gt;benämningar. Utredningen har föreslagit att det första steget, dvs. då&lt;br&gt;arbetsgivaren drar av den preliminära skatten från arbetstagarens lön,&lt;br&gt;benämns skatteavdrag och att det andra steget, då skatten betalas in till&lt;br&gt;staten, helt enkelt kallas inbetalning av skatt. Vi har också använt den&lt;br&gt;metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstående skatt, överskjutande skatt och tillkommande skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma fram till om rätt skatt for ett visst inkomstår betalats görs nu&lt;br&gt;årligen en avstämning mellan inbetalningarna av preliminär skatt och den för&lt;br&gt;året beräknade slutliga skatten. Om for lite preliminär skatt betalats påförs&lt;br&gt;kvarstående skatt. Är däremot den betalda preliminära skatten större än den&lt;br&gt;slutliga skatten uppkommer en överskjutande skatt. Är det vidare så att&lt;br&gt;ytterligare skatt skall betalas efter att den årliga debiteringen av slutlig skatt&lt;br&gt;avslutats är det fråga om debitering av tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i det föreslagna systemet skall en årlig avstämning göras mellan&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt. I det nya systemet försvinner de nu särskiljbara&lt;br&gt;formerna av vad som närmast kan betecknas som slutlig skatt.&lt;br&gt;Beteckningarna kvarstående skatt, överskjutande skatt och tillkommande&lt;br&gt;skatt kommer alltså inte längre att användas. Relationen mellan hur mycket&lt;br&gt;preliminär skatt som betalats jämfört med den beräknade slutliga skatten är&lt;br&gt;emellertid fortfarande av intresse för att avgöra om antingen ytterligare skatt&lt;br&gt;skall betalas eller återbetalning av skatt skall ske. Sedan den slutliga skatten&lt;br&gt;for ett visst inkomstår bestämts avser varje ändring av skatteberäkningen för&lt;br&gt;året den slutliga skatten. Om för lite preliminär skatt betalats eller den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutliga skatten höjs i efterhand skall ytterligare slutlig skatt påföras och Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;betalas av den skattskyldige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skattesedel eller A-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag skrivs A-skattesedel och F-skattesedel med ett &amp;quot;e&amp;quot; som fogar samman&lt;br&gt;de senare leden i dessa av flera led sammansatta termer. Detsamma gäller&lt;br&gt;i fråga om slutskattesedel. Fortsättningsvis bör termerna användas utan&lt;br&gt;denna sammanfogning. Det finns nämligen skäl att betrakta benämningarna&lt;br&gt;på de olika formerna av skattsedlar som en sammansättning av A-skatt&lt;br&gt;(respektive F-skatt) och skattsedel. Den &amp;quot;e-lösa&amp;quot; fogen visar då tydligare hur&lt;br&gt;denna sammansättning är bildad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning och vissa andra termer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen jämkning finns inte med varken i utredningens eller i vårt&lt;br&gt;lagförslag. I stället används en beskrivning av vad det är fråga om, nämligen&lt;br&gt;&amp;quot;ändrad beräkning&amp;quot;. Ordet jämkning har i allmänspråket visserligen en&lt;br&gt;betydelse av &amp;quot;förskjutning åt något håll&amp;quot;. Men i skattesammanhang har&lt;br&gt;betydelsen i regel kommit att inskränkas till &amp;quot;minskning&amp;quot;. Eftersom jämkning&lt;br&gt;även i skattesammanhang kan avse såväl en ökning som en minskning, är&lt;br&gt;detta felaktigt. Ett riktigare uttrycksätt är då att tala om ändrad beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par andra mindre moderna termer som utmönstrats är restitution och&lt;br&gt;eftergift. Restitution har ersatts med den mer lättbegripliga termen åter-&lt;br&gt;betalning. Motsvarande förenklade terminologi har valts i fråga om eftergift&lt;br&gt;som ersatts med befrielse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ett nytt system för redovisning och betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter - ett skattekontosystem&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Samordnade och enhetliga rutiner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid uppbörd av skatter och avgifter skall sam-&lt;br&gt;ordnade och enhetliga rutiner tillämpas i fråga om bl.a. redovisning, be-&lt;br&gt;talning, förfallodagar, avstämning hos skattemyndigheten och överläm-&lt;br&gt;nande för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker ut-&lt;br&gt;redningens förslag. Många ser stora fördelar med den föreslagna ordningen.&lt;br&gt;Riksbanken tillstyrker i huvudsak förslaget. Riksbanken anser dock att det&lt;br&gt;finns starka skäl för att mer ingående utreda hur det föreslagna systemet bäst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillgodose informationsbehoven för prognos- och analysändamål.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens förslag och framhåller att det&lt;br&gt;är principiellt viktigt att skillnaden mellan ändamålsbestämda socialavgifter&lt;br&gt;och allmänna skatter beaktas i olika sammanhang. Det är angeläget att de&lt;br&gt;socialavgifter som kopplar till förmåner styrs till avsedda ändamål och hålls&lt;br&gt;avskilda från skattemedel. Verket finner dock inte att detta behöver utgöra&lt;br&gt;något hinder för ett samordnat debiterings- och redovisningssystem enligt&lt;br&gt;det remitterade förslaget. Riksförsäkringsverket anser att förslaget kommer&lt;br&gt;att leda till en förenkling av administrationen av arbetsgivarnas skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningar. Redovisningen av skatter och avgifter kan förväntas bli&lt;br&gt;mindre resurskrävande. Riksgäldskontoret anser att skattekontomodellen&lt;br&gt;medför administrativa förenklingar och ekonomiska besparingar för de&lt;br&gt;skattskyldiga och för skatteförvaltningen. Kontoret tillstyrker därför att ett&lt;br&gt;skattekontosystem införs. Sannolikt leder dock systemet till ökade kostnader&lt;br&gt;för förvaltningen av statsskulden. Det är, till följd av att det blir svårare att&lt;br&gt;prognostisera skatteinbetalningarna, omöjligt att göra någon beräkning av&lt;br&gt;dessa negativa effekter. Riksrevisionsverket är i grunden positivt till ett&lt;br&gt;samordnat uppbördssystem av den typen som utredningen förordar. 1&lt;br&gt;betänkandet redovisas emellertid inte några alternativ till ett skattekonto-&lt;br&gt;system, vilket verket saknar. Man kan till exempel tänka sig ett strikt&lt;br&gt;samordnat system, men där möjligheter finns att identifiera olika skatter och&lt;br&gt;avgifter även i betalningsströmmarna, eller att kopplingen mellan betalning&lt;br&gt;och redovisningshandling bibehålls. Verket tillstyrker utredningens förslag&lt;br&gt;att införa ett skattekontosystem under villkor att ett väl fungerande infor-&lt;br&gt;mationssystem med uppgifter om skatte- och avgiftsbetalningar kommer att&lt;br&gt;finnas i god tid innan det nya systemet tas i bruk. Verket framhåller det&lt;br&gt;angelägna i att det föreslagna systemet kan tillhandahålla information och&lt;br&gt;underlag för analys i arbetet med att löpande förse statsmakten med analyser&lt;br&gt;och prognoser av den statsfinansiella utvecklingen. Riksskatteverket&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om införande av skattekonton. Införandet av&lt;br&gt;skattekonton kommer enligt verkets mening att innebära en betydande&lt;br&gt;effektivisering av skatteuppbörden. Statens löne- och pensionsverk välkom-&lt;br&gt;nar de lättnader som förslaget innebär. Malmö tingsrätt anser att ett system&lt;br&gt;med s.k. skattekonton med all sannolikhet leder till en enklare och smidigare&lt;br&gt;skatteadministration för staten. För den skattskyldige är ett sådant system&lt;br&gt;visserligen inte helt utan nackdelar. Bl.a. fråntas denne rätten att destinera&lt;br&gt;sina betalningar; en rätt som sedan lång tid tillbaka varit lagfäst och som&lt;br&gt;också kommit till uttryck i rättsfall. Med hänsyn till att ett införande av&lt;br&gt;skattekonton trots allt kan förväntas leda till vissa lättnader även for de&lt;br&gt;skattskyldiga är detta dock en konsekvens som kan godtas. Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg delar utredningens uppfattning att införandet av det föreslagna&lt;br&gt;systemet med skattekonton kan bedömas leda till en förenklad administra-&lt;br&gt;tion med åtföljande besparingar for såväl företag som skattemyndigheter och&lt;br&gt;har i allt väsentligt inte något att erinra mot förslaget. Bankgirocentralen&lt;br&gt;BGC AB ser utredningens förslag till samordnade och enhetliga regler for&lt;br&gt;hantering av flertalet skatter som positivt ur rent produktionsteknisk&lt;br&gt;synvinkel. Kooperativa förbundet anser att det föreslagna nya systemet for&lt;br&gt;skattebetalningar kommer att medföra förenklade rutiner för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsumentkooperativa foretagen. Kooperationens Pensionsanstalt anser att&lt;br&gt;betänkandets förslag från såväl fiskal synpunkt som rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;utgör en förbättring så tillvida att skattebetalningarna blir effektivare&lt;br&gt;samtidigt som systemet är mer överblickbart för den enskilde.&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige anser att det är positivt med förändringar i&lt;br&gt;riktning mot att förenkla administrationen i skattesystemet då det genererar&lt;br&gt;en högre effektivitet till en lägre kostnad. Organisationen vill därför&lt;br&gt;generellt tillstyrka förslaget om ett nytt skattebetalningssystem med&lt;br&gt;skattekonton för näringsidkare och arbetsgivare. Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;tillstyrker i princip förslaget till ett nytt system för skattebetalningar.&lt;br&gt;Föreningen är dock starkt kritisk till vissa i det föreslagna systemet ingående&lt;br&gt;delarna. Föreningen anser exempelvis att det är olämpligt att det nya&lt;br&gt;avräkningskontot betecknas skattekonto. Beteckningen leder tanken fel och&lt;br&gt;kan, som Bankföreningen ser det, vålla vissa problem. Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund är positivt till att reglerna om skatte- och avgiftsbe-&lt;br&gt;talningar samordnas i syfte att skapa ett enklare och mera rationellt system.&lt;br&gt;Det föreslagna systemet med skattekonton synes enligt förbundets&lt;br&gt;uppfattning i sina huvuddrag uppfylla detta syfte. Emellertid präglas&lt;br&gt;förslaget delvis av en fiskal grundsyn som gör att man i vissa frågor&lt;br&gt;prioriterat statens intresse av att snabbt och effektivt få in skatte- och&lt;br&gt;avgiftspengar framför de skattskyldigas möjligheter att klara skatte- och av-&lt;br&gt;giftsbetalningen. Förbundet efterlyser en rimligare balans där också de&lt;br&gt;skattskyldigas berättigade intressen av rättssäkerhet blir bättre beaktade.&lt;br&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund tillstyrker i huvudsak förslaget&lt;br&gt;till ett skattekontosystem, dock med vissa reservationer. Målsättningarna&lt;br&gt;ökad enhetlighet, samordning och förenkling synes enligt förbundet väl&lt;br&gt;uppfyllda med utredningens förslag till ett samlat skattebetalningssystem via&lt;br&gt;skattekonto. Förbundet ser det som angeläget att en reform i denna riktning&lt;br&gt;genomförs. Näringslivets Skattedelegation tillstyrker i princip förslaget till&lt;br&gt;ett nytt system för skattebetalningar. Delegationen är däremot starkt kritisk&lt;br&gt;till vissa i det föreslagna systemet ingående delarna. Endast fyra&lt;br&gt;remissinstanser avstyrker utredningens förslag helt. Riksåklagaren och&lt;br&gt;Riksenheten mot ekonomisk brottslighet anser att ytterligare utredning och&lt;br&gt;analys av förslagens straffrättsliga konsekvenser bör utföras innan förslagen&lt;br&gt;kan leda till lagstiftning. Det av utredningen föreslagna systemet med&lt;br&gt;skattekonton torde dock enligt Riksåklagaren innebära de eftersträvade&lt;br&gt;effekterna av ökad enhetlighet, samordning och förenkling både ur de&lt;br&gt;skattskyldigas och ur skattemyndigheternas synvinkel. Skattekontosystemet&lt;br&gt;torde dessutom innebära att systemet för redovisning och betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter effektiviseras. Även Riksenheten mot ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet anser att de bärande tankarna bakom förslaget om skattekonto&lt;br&gt;är goda. Riksenheten framhåller att det är viktigt att så långt möjligt förenkla&lt;br&gt;reglerna om skattedebitering och skattebetalning och göra dem enhetliga.&lt;br&gt;Det är också av stort värde att skapa ett system som inte innebär att pengar&lt;br&gt;ständigt skickas fram och tillbaka mellan staten och fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer eftersom ett sådant i sig kan skapa utrymme för viss brottslighet.&lt;br&gt;Riksenheten kan därför i huvudsak ställa sig bakom förslaget men anser att&lt;br&gt;utredningsarbetet varit så ensidigt inriktat på skattetekniska frågor att vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra aspekter inte har belysts tillräckligt. Företagarnas Riksorganisation Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;avstyrker att det nu föreslagna skattekontosystemet införs. Inställningen till Del 1&lt;br&gt;ett skattekontosystem är i grunden positiv men Riksorganisationen anser inte&lt;br&gt;att systemet fått en acceptabel utformning. Betydande inslag finns som&lt;br&gt;saknar överensstämmelse med företagares och övriga skattskyldigas&lt;br&gt;rättsmedvetande. Förslaget är därtill ensidigt utformat till fördel för fiskala&lt;br&gt;intressen. Lantbrukarnas Riksförbund, som inte heller anser att utredningens&lt;br&gt;förslag bör läggas till grund för lagstiftning, hävdar att rent&lt;br&gt;avstämningsmässigt och uppgiftsmässigt är redan i dag skatteregistret&lt;br&gt;tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningens uppdrag har varit att&lt;br&gt;skapa ett effektivt redovisnings- och betalningssystem för skatter och&lt;br&gt;avgifter. För att nå dit har utredningen pekat på olika medel som kan&lt;br&gt;användas. Det som enligt utredningen kan anses ligga närmast till hands för&lt;br&gt;att öka effektiviteten är ytterligare samordningsinsatser. Andra givna medel,&lt;br&gt;som i vissa hänseenden ryms inom begreppet samordning, är förenkling och&lt;br&gt;ökad enhetlighet. Detsamma gäller större överskådlighet och lättillgäng-&lt;br&gt;lighet. Alla dessa begrepp är centrala i ett effektivt skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, som utredningen framhållit, också väsentligt att hänsyn tas till hur&lt;br&gt;de skatt- och avgiftsskyldigas, skattemyndigheternas samt kronofog-&lt;br&gt;demyndigheternas situation påverkas av förändringar i riktning mot en ökad&lt;br&gt;effektivitet. Det nya systemet måste vara minst lika säkert som det&lt;br&gt;nuvarande och ge myndigheterna möjlighet till en effektiv skatte- och&lt;br&gt;avgiftskontroll. Det bör dessutom vara mindre resurskrävande för alla som&lt;br&gt;berörs av systemet. I grunden kan det således sägas handla om att med ett&lt;br&gt;effektivitetskrav som utgångspunkt utforma ett system för redovisning och&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter som bygger på faktorer såsom enkelhet,&lt;br&gt;enhetlighet, överskådlighet och lättillgänglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i dag skiftande hanteringen av olika skatter och avgifter bör alltså&lt;br&gt;enligt regeringens mening så långt möjligt samordnas i fråga om bl.a.&lt;br&gt;redovisning, betalning, förfallodagar, avstämning hos skattemyndigheten&lt;br&gt;och överlämnande för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En principiell utgångspunkt bör vara att i det nya systemet innefatta&lt;br&gt;redovisningar och betalningar av centrala och generella skatter och avgifter.&lt;br&gt;Det är i fråga om de mera betydande skatte- och avgiftsbetalningama som&lt;br&gt;de största samordningsvinsterna kan göras. Samtidigt bör möjligheten att&lt;br&gt;även i andra fall effektivisera redovisningen och betalningen av skatter och&lt;br&gt;avgifter tas till vara. Inriktningen bör därför, som utredningen föreslagit,&lt;br&gt;vara att också andra skatte- och avgiftsbetalningar liksom betalningar som&lt;br&gt;grundas på särskilda skatte- och avgiftsbeslut om möjligt skall kunna ingå&lt;br&gt;i den nya ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet redovisningar som de skatt- och avgiftsskyldiga gör bör kunna&lt;br&gt;begränsas. Genom att samordna redovisningarna av olika skatter och&lt;br&gt;avgifter bör vidare skatte- och avgiftsbetalningama kunna hänföras till ett&lt;br&gt;fårre antal gemensamma förfallodagar. Med samordnade redovisningar och&lt;br&gt;betalningar som knyts till samma förfallodag i månaden bör också skatte-&lt;br&gt;myndigheternas avstämningsförfarande mellan redovisningar och betal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar kunna effektiviseras. Härigenom bör också ordningen för betalnings-&lt;br&gt;påminnelser m.m. och överlämnandet till indrivning kunna göras effektivare.&lt;br&gt;Att de skatter och avgifter som ingår i ett nytt system hanteras på samma sätt&lt;br&gt;öppnar dessutom en möjlighet att använda enhetliga ränteberäkningsregler&lt;br&gt;och sanktionsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På individnivå bör, som utredningen påpekat, redovisningar och&lt;br&gt;betalningar av skatter och avgifter ställas samman så att det utan svårigheter&lt;br&gt;går att avläsa den skatt- och avgiftsskyldiges skuld eller fordran vid varje&lt;br&gt;tidpunkt. Enhetlighet i redovisnings- och betalningsförfarandet bör samtidigt&lt;br&gt;ge goda kontrollmöjligheter och förutsättningar för ett säkert&lt;br&gt;betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektivisering av uppbördssystemet genom ökad samordning skulle,&lt;br&gt;som utredningen visat, underlättas genom ett system med avräkningskonton.&lt;br&gt;En sådan lösning har stora administrativa fördelar jämfört med nuvarande&lt;br&gt;rutiner för registrering i skatteregistret genom att sådana konton ger en&lt;br&gt;samlad bild av den skattskyldiges skatte- och avgiftssituation. Upp-&lt;br&gt;byggnaden av ett avräkningskonto är inte olik ett bankkonto där konto-&lt;br&gt;havaren sätter in och tar ut olika belopp och där ränta beräknas på överskott&lt;br&gt;och underskott. I ett sådant system kan bl.a. den skatt- och avgiftsskyldiges&lt;br&gt;alla redovisningar och betalningar bokföras på ett sådant sätt att ställningen&lt;br&gt;på kontot kan följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har över lag varit positiva till utredningens förslag i&lt;br&gt;den här delen. Mot bakgrund av detta anser vi att den bedömning som&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation och Lantbrukarnas riksförbund gjort av&lt;br&gt;förslaget varit för pessimistisk. Den kritik som Riksåklagaren och&lt;br&gt;Riksenheten mot ekonomisk brottslighet har riktat mot utredningens förslag&lt;br&gt;tar inte sikte på den nu aktuella frågan. Vi återkommer därför till den senare&lt;br&gt;(se avsnitt 24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det nya förfarandet för redovisningar och betalningar av olika&lt;br&gt;skatter och avgifter som utredningen föreslagit blir enkelt, överskådligt och&lt;br&gt;resurssnålt. Vi föreslår därför att ett system med avräkningskonton för&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar införs. Dessa avräkningskonton har vi, som&lt;br&gt;utredningen, valt att kalla skattekonton och det nya systemet ett skattekonto-&lt;br&gt;system. Vårt val betingas till stor del av att dessa beteckningar redan har&lt;br&gt;vunnit gehör hos remissinstanser, skatteförvaltning och andra myndigheter&lt;br&gt;samt även använts i media. De synpunkter som förts fram av&lt;br&gt;Bankföreningen väger inte så tungt att man kan bortse från den inarbetning&lt;br&gt;av beteckningarna som redan har skett och införa nya.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Huvuddragen i ett skattekontosystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skatte- och avgiftsredovisningar samt in- och&lt;br&gt;utbetalningar av skatter och avgifter skall hanteras i ett system med&lt;br&gt;skattekonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har i det föregående avsnittet&lt;br&gt;föreslagit att ett system med skattekonton enligt utredningsförslaget skall&lt;br&gt;införas. Ett sådant system innebär att skattekonton upprättas hos&lt;br&gt;skattemyndigheten for varje skatt- eller avgiftsskyldig person, såväl fysisk&lt;br&gt;som juridisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddragen i det skattekontosystem som utredningen föreslagit är&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På varje skattekonto bokförs löpande debiterade skatter. Detsamma gäller&lt;br&gt;sådana skatter och avgifter som den skatt- eller avgiftsskyldige redovisar i&lt;br&gt;en skattedeklaration. Det gäller bl.a. avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt. Slutlig skatt bokförs på skattekontot i samband med att&lt;br&gt;skatten debiteras. En ny beräkning av den slutliga skatten eller annan skatt&lt;br&gt;eller avgift bokförs på kontot den dag skatten eller avgiften förfaller till&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett skattekonto bokförs också varje betalning som den skatt- eller&lt;br&gt;avgiftsskyldige gör. Preliminär skatt, som redovisas i en kontrolluppgift,&lt;br&gt;bokförs i samband med att den slutliga skatten debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar och andra belopp som räknas kontohavaren till godo hanteras&lt;br&gt;på ett enhetligt sätt. Beloppen skall bokföras utan någon avräkningsordning&lt;br&gt;mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. Det medför att den skatt-&lt;br&gt;eller avgiftsskyldige inte kan styra en betalning till att avse en viss skatte-&lt;br&gt;eller avgiftsskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samordningsskäl hänförs betalningar i skattekontosystemet så långt&lt;br&gt;som möjligt till endast en förfallodag i månaden. Av samma skäl lämnas de&lt;br&gt;skatt- eller avgiftsskyldigas redovisningar, skattedeklarationer, endast en&lt;br&gt;gång varje månad. Skattedeklarationerna omfattar därför alla de skatter och&lt;br&gt;avgifter för vilka det finns en redovisningsskyldighet och som förfaller till&lt;br&gt;betalning under månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje månad som det har förekommit någon transaktion på skattekontot&lt;br&gt;stäms kontot av. Avstämningen skall normalt följas av ett kontoutdrag som&lt;br&gt;visar ställningen på kontot. Minst en gång per år görs en avstämning av&lt;br&gt;samtliga skattekonton. Den görs i samband med avstämningen mellan&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skattekonto uppvisar ett underskott efter avstämningen innefattar&lt;br&gt;kontoutdraget en betalningspåminnelse. Med en enhetlig behandling av&lt;br&gt;redovisningar och betalningar blir differenser såväl vid månadsvisa&lt;br&gt;avstämningar som vid den årliga avstämningen att betrakta som över- eller&lt;br&gt;underskott på skattekontot. Beteckningarna överskjutande, kvarstående och&lt;br&gt;tillkommande skatt behövs då inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överskott på ett skattekonto skall i regel vara tillgängligt for&lt;br&gt;kontohavaren. Efter nödvändig kontroll skall återbetalningar kunna göras&lt;br&gt;när som helst under månaden under förutsättning att skattedeklaration&lt;br&gt;lämnats också for avdragen skatt och arbetsgivaravgifter som skall betalas&lt;br&gt;under perioden. En återbetalning som har sin grund i en överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt skall då exempelvis kunna ske redan före&lt;br&gt;månadens ordinarie förfallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att betalningar hanteras på ett sätt som ger upphov till antingen&lt;br&gt;ett underskott eller överskott på ett skattekonto kan ett enhetligt ränteinstitut&lt;br&gt;användas. Det kan ersätta nuvarande räntor och avgifter, dvs. dröjsmålsav-&lt;br&gt;giften, anståndsräntan, respiträntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan och&lt;br&gt;kvarskatteavgiften. På underskott eller överskott på ett skattekonto kan alltså&lt;br&gt;i stället löpande räknas kostnads- respektive intäktsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obetalda belopp, dvs. underskott på ett skattekonto, skall efter&lt;br&gt;betalningspåminnelse fortlöpande lämnas till kronofogdemyndigheten för&lt;br&gt;indrivning. Begränsade kontounderskott skall kunna godtas utan att&lt;br&gt;indrivning aktualiseras, i vart fall för skatt- och avgiftsskyldiga som löpande&lt;br&gt;har transaktioner på skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna har tillstyrkt utredningens förslag. Många har&lt;br&gt;dock föreslagit ändringar eller justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det förslag som utredningen har lagt fram ger möjlighet att&lt;br&gt;skapa ett effektivt redovisnings- och betalningssystem för skatter och&lt;br&gt;avgifter. Vi föreslår därför ett skattekontosystem som i huvudsak stämmer&lt;br&gt;överens med det som föreslagits av utredningen. I några avseenden bör dock&lt;br&gt;förslaget ändras och kompletteras med hänsyn till vad som kommit fram vid&lt;br&gt;remissbehandlingen. Vi återkommer till dessa frågor i de följande avsnitten&lt;br&gt;som behandlar den närmare utformningen av skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Tillämpningsområdet för ett system med&lt;br&gt;skattekonton&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Skatte- och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: 1 skattekontosystemet skall i ett första skede ingå&lt;br&gt;redovisningar och betalningar av skatter och avgifter som är vanligt&lt;br&gt;förekommande och omfattande till antalet eller som kan anses&lt;br&gt;betydande på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De poster som från början skall ingå i skattekontosystemet är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- F-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskild A-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- av arbetsgivare innehållen A-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- preliminär skatt på ränta och utdelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- slutlig skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- arbetsgivaravgifter m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mervärdesskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ränta på underskott eller överskott på skattekonton samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skattetillägg och förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. punktskatter samt arvs- och gåvoskatt lämnas tills vidare&lt;br&gt;utanför systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som har förordat det&lt;br&gt;nya systemet för skattebetalningar har haft något att invända mot det&lt;br&gt;föreslagna tillämpningsområdet. Riksenheten mot ekonomisk brottslighet har&lt;br&gt;förståelse för att det kan vara svårt att lägga in alla typer av skatter vid&lt;br&gt;införandet. Den vill dock understryka att punktskatterna, som svarar för en&lt;br&gt;mycket stor andel av de totala skatteintäkterna, bör föras in i systemet så&lt;br&gt;snart detta är möjligt. Riksskatteverket framhåller att införandet av ett&lt;br&gt;skattekonto innebär väsentliga förenklingar i skatteförvaltningens hantering&lt;br&gt;av debitering och uppbörd av de skatter och avgifter som skall ingå i kontot.&lt;br&gt;Skatteförvaltningen kommer därigenom att få en bättre överblick över den&lt;br&gt;skattskyldiges skattesituation. De skattskyldiga kommer också att få en&lt;br&gt;bättre överblick över sina skatteförhållanden genom de nya kontoutdragen.&lt;br&gt;Initialt är det också lämpligt att göra en avgränsning till de mer ffekventa&lt;br&gt;skatterna och avgifterna i skattekontosystemet så som utredningen föreslagit.&lt;br&gt;På sikt bör dock även andra skatter inlemmas i systemet. Ett eventuellt&lt;br&gt;framtida gemensamt system för mervärdesskatten inom EG kan också&lt;br&gt;komma att påverka skattekontot. Denna omständighet bör dock inte&lt;br&gt;förhindra att skattekontosystemet genomförs i enlighet med förslaget.&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län finner att själva poängen är att de normala&lt;br&gt;debiteringarna och betalningarna bokförs på kontot. Detta anser länsrätten&lt;br&gt;vara tillgodosett genom förslaget. För Bankgirocentralen BGC AB är det&lt;br&gt;rent produktionstekniskt en fördel att många skattetyper omfattas av&lt;br&gt;systemet. Det är dock angeläget att också övriga skatter inordnas i&lt;br&gt;skattekontosystemet snarast möjligt, framför allt gäller detta punktskatter.&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet tillstyrker att systemet görs generellt och&lt;br&gt;omfattar i vart fall de flesta skatter som skall betalas regelbundet och som&lt;br&gt;uppgår till betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningens arbete har varit inriktat&lt;br&gt;på att skapa en mera enhetlig ordning för i första hand de regelbundet och&lt;br&gt;ofta förekommande betalningarna av skatter och avgifter. Det är i dessa&lt;br&gt;sammanhang som de största samordningsvinsterna kan göras. Enligt&lt;br&gt;utredningens mening är det således kring betalningarna av preliminär och&lt;br&gt;slutlig skatt, arbetsgivaravgifter (med arbetsgivaravgifter avses i det följande&lt;br&gt;även särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift)&lt;br&gt;samt mervärdesskatt som det nya skatte- och avgiftsbetalningssystemet bör&lt;br&gt;byggas upp. Också andra skatte- och avgiftsbetalningar liksom betalningar&lt;br&gt;som grundas på särskilda skatte- och avgiffsbeslut bör enligt utredningen om&lt;br&gt;möjligt ingå i den nya ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan när det gäller nämnda centrala skatter och avgifter fattas särskilda&lt;br&gt;skatte- och avgiffsbeslut som på olika sätt är särpräglade. Det finns också&lt;br&gt;skatter som i dag av skilda skäl redovisas och betalas utan närmare samband&lt;br&gt;med andra skatte- eller avgiftsbetalningar. Även betalningar av nämnda slag&lt;br&gt;anser utredningen bör inordnas i ett nytt uppbördssystem. Men det kan inte&lt;br&gt;helt uteslutas att det från en samordnad reglering kan behöva undantas&lt;br&gt;skatter och avgifter som grundas på specifika beslut eller som administreras&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att uppbörden av en skatt eller avgift skall&lt;br&gt;handläggas vid sidan av det system som utredningen har föreslagit sägs vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det kan ske utan att större resurser tas i anspråk. En jämförelse får alltså&lt;br&gt;göras med de insatser som kan behövas för att inordna dessa beslut m.m. i&lt;br&gt;det generella systemet. I sammanhanget bör då vägas in att undantag från&lt;br&gt;den övergripande ordningen kan innebära att systemet inte blir lika&lt;br&gt;överskådligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte något att invända mot de nu redovisade bedömningarna och&lt;br&gt;avgränsningama som utredningen har gjort. Den föreslagna ordningen har&lt;br&gt;också accepterats av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en utgångspunkt som utredningen har nämnt har sin grund i&lt;br&gt;utredningsuppdragets omfattning och avgränsning. I dag finns vissa skatter&lt;br&gt;samt skatte- och avgiffsbeslut som med hänsyn till hur de administreras&lt;br&gt;skulle kräva en mera genomgripande översyn i sig för att kunna inordnas i&lt;br&gt;skattekontosystemet. En sådan översyn har inte kunnat göras inom ramen för&lt;br&gt;utredningens arbete. Sådana skatter samt skatte- och avgiffsbeslut måste&lt;br&gt;därför nu lämnas utanför det nya systemet. I detta skede behandlas därför&lt;br&gt;inte exempelvis punktskatterna eller arvs- och gåvoskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas de skatter och avgiffer m.m. som i ett första&lt;br&gt;skede bör redovisas och betalas i skattekontosystemet. I regel anges då&lt;br&gt;endast att det är fråga om betalning av en skatt eller avgift. Häri innefattas&lt;br&gt;i förekommande fall den redovisning som korresponderar mot betalningen.&lt;br&gt;Bestämmelser om vilka skatter och avgifter som skall omfattas av&lt;br&gt;skattekontosystemet har tagits in i 1 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar av F-skatt, särskild A-skatt och avdragen A-skatt är några av de&lt;br&gt;vanligast förekommande och mest betydelsefulla betalningarna. Från och&lt;br&gt;med april 1994 betalas F-skatt och särskild A-skatt varje månad och vid&lt;br&gt;samma tidpunkt som arbetsgivaravgifter och av arbetsgivare avdragen skatt,&lt;br&gt;dvs. senast den 10 i månaden (i januari senast den 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa former av preliminära skattebetalningar bör utgöra en av huvudbe-&lt;br&gt;ståndsdelarna i ett samordnat skattebetalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag avseende preliminär skatt på ränta och utdelning från främst&lt;br&gt;banker och andra kreditinstitut görs vid utbetalning och vid gottskrivning av&lt;br&gt;ränta och utdelning. Avdragen skatt skall redovisas och betalas senast den&lt;br&gt;10 (i januari den 15) i månaden efter den då skatteavdraget gjordes. Även&lt;br&gt;dessa redovisningar och betalningar bör inordnas i det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig skatt - överskott och underskott på ett skattekonto m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens förfarande för redovisning och betalning av skatter leder en slutligt&lt;br&gt;beräknad skatt så gott som utan undantag till antingen en kvarstående eller&lt;br&gt;en överskjutande skatt. I skattekontosystemet får debiteringen av slutlig&lt;br&gt;skatt i stället till följd en ändring av saldot på det aktuella skattekontot.&lt;br&gt;Ändringar av ställningen på ett skattekonto kan uppkomma också på grund&lt;br&gt;av en ny beräkning av den slutliga skatten för ett visst år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avstämningen mellan preliminära m.fl. skatter, som skall gottskrivas Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;vid debitering av slutlig skatt, och slutlig skatt kan det uppkomma ett Del 1&lt;br&gt;underskott eller ett överskott på skattekontot. Betalningar som beror på detta&lt;br&gt;har sin grund i det sätt som den nya ordningen är uppbyggd på och kan&lt;br&gt;självfallet inte lämnas utanför skattekontosystemet. Detsamma gäller&lt;br&gt;betalningar med anledning av att en ny beräkning görs av en slutlig skatt&lt;br&gt;som debiterats den skattskyldige eller att en slutlig skatt debiteras utan före-&lt;br&gt;gående betalningar av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är likaså naturligt att ränta som beräknas på grund av ett underskott&lt;br&gt;eller överskott som uppkommer i samband med debiteringen av en slutlig&lt;br&gt;skatt eller i övrigt på grund av ställningen på ett skattekonto inkluderas i den&lt;br&gt;nya ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialavgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifterna är på samma sätt som betalningarna av preliminär&lt;br&gt;skatt centrala i ett ytterligare samordnat betalningssystem för skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även betalningar av egenavgifter enligt såväl lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter som lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, vilka i&lt;br&gt;regel ingår i F-skatt, särskild A-skatt och slutlig skatt bör innefattas i ett&lt;br&gt;skattekontosystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;br&gt;skall särskild löneskatt betalas av arbetsgivare på inkomst av anställning for&lt;br&gt;den som vid inkomstårets ingång har fyllt 65 år. Betalningarna görs i allt&lt;br&gt;väsentligt i samband med andra skatte- och avgiftsbetalningar och redovisas&lt;br&gt;i dag av arbetsgivare på samma sätt som arbetsgivaravgifter i uppbörds-&lt;br&gt;deklarationen. Med hänsyn härtill och till omfattningen av betalningarna bör&lt;br&gt;skatten ingå i skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall i vissa fall betalas även av enskild person och&lt;br&gt;dödsbo. Sådan löneskatt betalas på samma sätt som egenavgiftema. Den bör&lt;br&gt;därför också omfattas av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift skall allmän löneavgift&lt;br&gt;betalas varje månad av bl.a. arbetsgivare. För beräkning av löneavgiften&lt;br&gt;används samma underlag som gäller för arbetsgivaravgift till&lt;br&gt;folkpensioneringen enligt lagen om socialavgifter. Avgiften bör ingå i&lt;br&gt;skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän löneavgift skall i vissa fall betalas även av enskild person och&lt;br&gt;dödsbo. Sådan löneavgift betalas på samma sätt som egenavgiftema. Den&lt;br&gt;bör därför också omfattas av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatten är en av de enskilt mest betydande betalningsströmmarna&lt;br&gt;såväl i fråga om inbetalningar som utbetalningar och omfattar ett stort antal&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt betalas vid andra tidpunkter och skiljer sig även på andra&lt;br&gt;sätt från övriga centrala skatter och avgifter. Förfarandet regleras i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200, ML). Genom att inkludera även&lt;br&gt;mervärdesskatten i ett med preliminära skatter och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;gemensamt redovisnings- och betalningssystem kan väsentligt större effekter&lt;br&gt;än armars nås i fråga om enhetlighet och samordning vid betalningar av&lt;br&gt;skatter och avgifter. Mervärdesskatten bör därför också ingå i det nya&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda beslut om betalningsskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den ordning för redovisning och betalning av A-skatt,&lt;br&gt;socialavgifter och mervärdesskatt som nu gäller fattas olika beslut om&lt;br&gt;betalningsskyldighet m.m. Sådana beslut handläggs i dag enligt särskilda&lt;br&gt;rutiner. Betalningsskyldighet kan inte sällan åläggas mer än ett subjekt för&lt;br&gt;ett och samma belopp. Sedan en betalningsskyldighet fullgjorts kan&lt;br&gt;möjlighet finnas till regressrätt mot annan som också är skyldig att betala&lt;br&gt;skatten eller avgiften. Även sådana beslut bör hanteras i skattekonto-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet på grund av arbetsgivares underlåtenhet att göra&lt;br&gt;avdrag för preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 75 § uppbördslagen (1953:272, UBL) är en arbetsgivare som utan&lt;br&gt;skälig anledning underlåter att göra avdrag för preliminär eller kvarstående&lt;br&gt;skatt ansvarig för skatt som skatteavdraget skulle ha avsett till ett belopp&lt;br&gt;som svarar mot underlåtelsen. Arbetsgivaren och arbetstagaren är solidariskt&lt;br&gt;ansvariga för betalning av skattebeloppet. Om arbetsgivaren fullgör sin be-&lt;br&gt;talningsskyldighet finns en regressrätt för arbetsgivaren mot arbetstagaren.&lt;br&gt;Ett beslut om betalningsskyldighet avseende underlåtenhet att göra&lt;br&gt;skatteavdrag innan slutlig skatt debiteras riktas - utom i fall då arbetstagaren&lt;br&gt;inte är känd - mot såväl arbetsgivaren som arbetstagaren. Arbetstagaren&lt;br&gt;skall emellertid krävas innan något krav riktas mot arbetsgivaren. Varje år&lt;br&gt;fattas ca 700 beslut. Inom det nya systemet föreslås ett motsvarande ansvar&lt;br&gt;endast såvitt gäller den preliminära skatten. Även beslut om sådant ansvar&lt;br&gt;bör hanteras inom skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet i vissa fall för skatt och arbetsgivaravgifter vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalning av ersättning till någon som har en F-skattsedel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 75 c - 75 e §§ UBL och 16 - 18 §§ lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare (USAL) finns bestämmelser om undantag&lt;br&gt;från principen att den som har betalat ut ersättning till någon som har en F-&lt;br&gt;skattsedel i efterhand inte kan göras betalningsskyldig för skatter och&lt;br&gt;avgifter. I vissa fall kan solidarisk betalningsskyldighet läggas på utbe-&lt;br&gt;talaren och betalningsmottagaren. Vidare kan i några situationer en&lt;br&gt;utbetalare som har fullgjort en betalningsskyldighet enligt ett meddelat&lt;br&gt;beslut ha en regressrätt. Endast ett fåtal beslut om betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt dessa bestämmelser har hittills meddelats. Inom det nya systemet&lt;br&gt;föreslås ett motsvarande ansvar. Även beslut om sådant ansvar bör hanteras&lt;br&gt;inom skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagares betalningsansvar för arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 22 e § USAL kan den‘som har en A-skattsedel eller saknar skattsedel&lt;br&gt;på preliminär skatt och som bedriver näringsverksamhet under vissa&lt;br&gt;förutsättningar göras betalningsskyldig for ett belopp motsvarande de&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som belöper på den ersättning han fått. Det gäller under&lt;br&gt;förutsättning att utbetalarens skyldighet för avgifterna har efiergetts enligt&lt;br&gt;22 d § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väl beslut om eftergift meddelats kan således ett annat subjekt göras&lt;br&gt;ansvarigt for de aktuella arbetsgivaravgifterna. Även inom det nya systemet&lt;br&gt;föreslås ett motsvarande ansvar. Dessa beslut om betalningsskyldighet är&lt;br&gt;visserligen komplicerade, eftersom två subjekt berörs. Emellertid riktas krav&lt;br&gt;på betalning mot endast ett subjekt vilket förenklar hanteringen av besluten.&lt;br&gt;De bör därför också ingå i det nya skattebetalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet för innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt som inte har redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 77 § UBL föreskrivs att en arbetsgivare som har gjort skatteavdrag men&lt;br&gt;inte betalat in det innehållna beloppet i den tid och ordning som anges i&lt;br&gt;lagen är ansvarig för beloppet. För arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;br&gt;föreligger betalningsskyldighet även om redovisning inte har skett på rätt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fattas årligen ca 100 000 beslut om betalningsskyldighet för inne-&lt;br&gt;hållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter. Merparten av dessa beslut&lt;br&gt;avser betalningsansvar for både skatter och avgifter. Besluten är i dag in-&lt;br&gt;tegrerade i förfarandet för redovisning och betalning av skatter och avgifter.&lt;br&gt;Varje uppbördsdeklaration och deklaration for mervärdesskatt som lämnas&lt;br&gt;föranleder ett beslut - i regel ett automatiskt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningsskyldighet av här angivet slag för den som är redo-&lt;br&gt;visningsskyldig är grundläggande även i ett nytt system for redovisning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av skatter och avgifter. Besluten bör därför hanteras inom Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;skattekontosystemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;D&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;&amp;gt; 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet för företrädare i fråga om innehållen men inte betald&lt;br&gt;preliminär skatt samt för arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som inte&lt;br&gt;har betalats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 77 a § UBL och 15 § USAL kan en företrädare för en arbetsgivare&lt;br&gt;som är juridisk person under vissa förutsättningar bli betalningsskyldig till-&lt;br&gt;sammans med den juridiska personen för det skatteavdrag som verkställts&lt;br&gt;men inte betalats in respektive för obetalda arbetsgivaravgifter. Ett&lt;br&gt;solidariskt betalningsansvar gäller för arbetsgivaren och ställföreträdaren.&lt;br&gt;En motsvarande reglering finns beträffande mervärdesskatt enligt 16 kap.&lt;br&gt;17 § ML. En solidarisk betalningsskyldighet föreskrivs där för den&lt;br&gt;skattskyldige och den som i egenskap av företrädare för en skattskyldig&lt;br&gt;juridisk person har underlåtit att i rätt tid och ordning betala in&lt;br&gt;mervärdesskatt. I samtliga nämnda fall finns möjlighet för en företrädare&lt;br&gt;som har fullgjort sin betalningsskyldighet att söka beloppet åter av den juri-&lt;br&gt;diska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det nya systemet kommer ett motsvarande ansvar att finnas. Även&lt;br&gt;beslut om sådant ansvar bör hanteras inom skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta är en definitiv källskatt. Den betalas av den som skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag, dvs. av utbetalaren om inte denne är bosatt i utlandet. I så fall&lt;br&gt;är den skattskyldige själv betalningsskyldig. Av sammanlagd avdragen skatt&lt;br&gt;utgör betalningen av den särskilda inkomstskatten endast en obetydlig del.&lt;br&gt;Skatten redovisas i dag i uppbördsdeklarationen. Den särskiljs inte från&lt;br&gt;annan avdragen skatt. Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta&lt;br&gt;är således enligt huvudregeln redan samordnad med redovisningen och&lt;br&gt;betalningen av de skatter och avgifter som betalas av arbetsgivare eller&lt;br&gt;annan som anlitat någon som är bosatt utomlands. Något skäl att ändra&lt;br&gt;denna ordning finns inte. Även den särskilda inkomstskatten för utomlands&lt;br&gt;bosatta bör alltså hanteras inom skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Skatte- och avgifitssubjekt i skattekontosystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: För varje person som är skyldig att betala sådan&lt;br&gt;skatt eller avgift som skall ingå i skattekontosystemet skall hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten finnas ett skattekonto för redovisning och betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som har förordat det&lt;br&gt;nya systemet för skattebetalningar har haft något att invända mot att det skall&lt;br&gt;omfatta samtliga skatt- och avgiftsskyldiga. Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;framhåller att, även om transaktionerna för en löntagare normalt blir få, bör&lt;br&gt;ett skattekonto upprättas för varje skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Olika kategorier skatt- och&lt;br&gt;avgiftsskyldiga redovisar och betalar skatter och avgifter i varierande om-&lt;br&gt;fattning. Vissa, t.ex. den som är arbetsgivare eller näringsidkare och betalar&lt;br&gt;F-skatt, gör åtskilliga redovisningar och betalningar varje år. Detsamma&lt;br&gt;gäller i regel också den som är redovisningsskyldig till mervärdesskatt och&lt;br&gt;i synnerhet den som både är arbetsgivare och betalar mervärdesskatt.&lt;br&gt;Samtidigt finns ett stort antal skattskyldiga som enbart är arbetstagare med&lt;br&gt;i uppbördshänseende okomplicerade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att för varje person som är skyldig att betala&lt;br&gt;sådan skatt eller avgift som skall ingå i skattekontosystemet skall hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten finnas ett skattekonto för redovisning och betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits betyder beteckningen skattekonto i detta samman-&lt;br&gt;hang inte att den som är skyldig att betala skatter eller avgifter skall ha ett&lt;br&gt;postgirokonto eller bankkonto för dessa betalningar. I stället är det fråga om&lt;br&gt;att skattemyndigheten bokför de skatter och avgifter som berör en viss&lt;br&gt;skattskyldig på ett sammanhållet sätt - på ett konto. På kontot skall bokföras&lt;br&gt;de redovisningar eller särskilda debiterings- eller krediteringsbeslut som&lt;br&gt;avser den skatt- eller avgiftsskyldige och de betalningar som flyter in. Det&lt;br&gt;är således fråga om ett konto i bokföringsteknisk bemärkelse där redovis-&lt;br&gt;ningar och betalningar samt ställningen på kontot skall kunna följas kon-&lt;br&gt;tinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett system med skattekonton aktiveras en arbetsgivares konto vid ett&lt;br&gt;eller flera tillfällen varje månad under året. Det kan vara när en debiterad&lt;br&gt;skatt förfaller till betalning eller när redovisning och betalning för mer-&lt;br&gt;värdesskatt, för anställdas preliminära skatter och för arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;kommer in till skattemyndigheten. För en arbetstagare däremot aktiveras&lt;br&gt;kontot i princip endast i samband med den årliga avstämningen mellan&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en samordning av redovisningar och betalningar i ett system med&lt;br&gt;enhetlig hantering av de skatter och avgifter som ingår kommer den skatt-&lt;br&gt;eller avgiftsskyldiges skuld till eller fordran på skattemyndigheten att kunna&lt;br&gt;avläsas vid varje tidpunkt. Ställningen på skattekontot kommer att kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;presenteras i form av ett kontoutdrag. Vidare kommer förändringar av&lt;br&gt;tidigare debiterade belopp att kunna ske inom kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna i form av enhetlighet och överskådlighet torde bli störst för&lt;br&gt;den som ofta betalar skatter eller avgifter. Det är alltså i första hand den som&lt;br&gt;är arbetsgivare eller som redovisar mervärdesskatt som gynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som enbart är arbetstagare är fördelarna mera begränsade.&lt;br&gt;Skillnaderna mot nuvarande ordning märks mindre. Skatteredovisningen&lt;br&gt;skulle här kunna ske även på annat sätt än med hjälp av ett skattekonto. Om&lt;br&gt;emellertid en statusändring innebär att den skattskyldige övergår till att&lt;br&gt;redovisa mervärdesskatt eller att som arbetsgivare svara för anställdas&lt;br&gt;skatter och för arbetsgivaravgifter skulle en övergång till kontosystemet&lt;br&gt;behöva ske. På motsvarande sätt skulle det krävas ett förfarande för hur&lt;br&gt;konton avslutas då någon ändrar sin status i motsatt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att betalningsskyldigheten kan ändra form på angivet sätt&lt;br&gt;anser utredningen tala för att alla skatt- eller avgiftsskyldiga bör ha ett eget&lt;br&gt;skattekonto för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Härige-&lt;br&gt;nom undviks dels de problem och den administration som rör övergången&lt;br&gt;mellan olika redovisningsformer, dels svårigheterna att avgränsa den&lt;br&gt;kategori som inte skall ingå i ett skattekontosystem. Vidare är det från admi-&lt;br&gt;nistrativ och teknisk synpunkt minst kostsamt om alla skatt- eller&lt;br&gt;avgiftsskyldiga hanteras på samma sätt. Ett enhetligt system leder bl.a. till&lt;br&gt;att resurserna för utveckling m.m. kan samordnas i stället för att splittras på&lt;br&gt;skilda förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning om vilka som skall omfattas&lt;br&gt;av det föreslagna skattekontosystemet. Remissinstanserna har inte heller haft&lt;br&gt;något att invända mot den föreslagna ordningen. Vi föreslår därför att alla&lt;br&gt;som är skatt- eller avgiftsskyldiga och som skall betala sådana skatter och&lt;br&gt;avgifter som skall ingå i skattekontosystemet skall ha ett eget skattekonto&lt;br&gt;hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skattekonto har tagits in i 3 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Tidpunkter för betalning av skatter och avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förfallodagens innebörd - inbetalningsdag eller&lt;br&gt;bokföringsdag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förfallodagens innebörd ändras för skatter och&lt;br&gt;avgifter som ingår i skattekontosystemet. De skall ha bokförts på&lt;br&gt;skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken har inget att erinra mot den föreslagna&lt;br&gt;ändringen av förfallodagens innebörd. Den medför enligt bankens&lt;br&gt;förmenande inga försämringar i betalningssystemets funktionssätt. Däremot&lt;br&gt;anser banken att det blir svårt för den enskilde skatt- eller avgiftsskyldige att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överblicka tidsåtgången från det att en betalning är initierad tills dess att den Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;är bokförd på skattemyndighetens konto. Riksbanken anser att tidsåtgången Del 1&lt;br&gt;från det att en betalning initieras till dess den har nått betalningsmottagaren,&lt;br&gt;s.k. float, förlänger exponeringstiden för en betalning och därmed ökar&lt;br&gt;systemrisken i betalningssystemet. Floattiden kan inte, enligt bankens&lt;br&gt;uppfattning, motiveras med transaktionskostnaderna for förmedlingen av en&lt;br&gt;betalning, inte heller av den tekniska utvecklingsnivån i betalningssystemet.&lt;br&gt;Banken anser att floattidema i betalningssystemet bör begränsas genom en&lt;br&gt;ökad transparens och tydlighet i prissättningen av betalningstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket välkomnar förslaget och pekar på att inom&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde har förfallodagen redan den&lt;br&gt;föreslagna innebörden. Samma regler kommer därför att bli tillämpliga på&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar oavsett om skatten eller avgiften blivit restförd&lt;br&gt;eller inte. Motsvarande regler gäller dessutom redan i dag beträffande&lt;br&gt;punktskatter. Bankgirocentralen BGC AB är också positiv till att begreppet&lt;br&gt;förfallodag ges en enhetlig innebörd. Postgirot Bank AB anser att det är bra&lt;br&gt;med en enhetlig förfallodag, men poängterar att med den föreslagna&lt;br&gt;ordningen måste avsändaren själv bilda sig en uppfattning om när betalning&lt;br&gt;senast kan initieras. Även Statens löne- och pensionsverk tillstyrker&lt;br&gt;förslaget om ändrad innebörd av förfallodag. En stor del av de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig över den föreslagna ändringen avstyrker dock&lt;br&gt;förslaget. Statskontoret anser visserligen att statsfinansiella skäl talar for en&lt;br&gt;ändrad innebörd av förfallodagen, men anser att risken för att diskriminera&lt;br&gt;skattskyldiga beroende på var i landet de bor samt att det förhållandet att&lt;br&gt;staten själv delvis är upphov till tidsfördröjningen i betalningssystemet är&lt;br&gt;skäl for att avvakta med en förändring av förfallodagens innebörd. Ett&lt;br&gt;alternativ kan enligt Statskontoret vara att övergångsvis begränsa de&lt;br&gt;administrativa sanktionerna. Ränta kan exempelvis tas ut fr.o.m. andra&lt;br&gt;dagen och inte fr.o.m. dagen efter förfallodagen. Fler betalningssystem&lt;br&gt;skulle då uppfylla kraven. Länsrätten i Stockholms län anser att så länge&lt;br&gt;staten bestämmer att inbetalning skall ske på visst sätt och träffar avtal om&lt;br&gt;betalningsförmedling är det naturligt att staten står risken for att förmedlaren&lt;br&gt;skaffar sig floatintäkter. Länsrätten anser därför att det är bättre att&lt;br&gt;tidigarelägga den senaste inbetalningsdagen än att ändra förfallodagens&lt;br&gt;innebörd. Byggentreprenörerna och Företagens Uppgiftslämnardelegation&lt;br&gt;avstyrker också förslaget. Byggentreprenörerna pekar på att med den&lt;br&gt;innebörd förfallodagen fått i utredningsförslaget kommer en skattskyldig&lt;br&gt;alltid att sväva i ovisshet om en betalning varit rättidig eller inte. Det&lt;br&gt;innebär att i praktiken måste betalningen och redovisningen fullgöras några&lt;br&gt;dagar tidigare än vid angivna datum, den 12 respektive den 26, for att&lt;br&gt;betalningen skall kunna bokföras på skattemyndighetens konto senast på&lt;br&gt;förfallodagen. Samma eller liknande åsikter har förts fram av Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers&lt;br&gt;Förbund, Sveriges Fastighetsägareförbund samt Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund. Näringslivets Skattedelegation påpekar&lt;br&gt;dessutom att i Danmark, Norge och Finland har man samma regler om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättidig betalning som vi har i dag. Svenska Bankföreningen delar inte&lt;br&gt;utredningens uppfattning om att en betalning i privaträttsliga sammanhang&lt;br&gt;skall anses fullgjord först när beloppet är tillgängligt hos mottagaren. Om&lt;br&gt;en förändring av innebörden av förfallodag ändå genomförs vill&lt;br&gt;Bankföreningen understryka vikten av att grundförutsättningarna för de&lt;br&gt;olika aktörer som kommer att agera på marknaden för olika typer av&lt;br&gt;skatteinbetalningstjänster utformas på ett konkurrensneutralt sätt. Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund pekar på att det finns en väsentlig skillnad i jämförelsen&lt;br&gt;med vad som gäller i civilrättsliga sammanhang, nämligen att där oftast inte&lt;br&gt;förekommer några särskilda sanktioner vid en eller några dagars försening.&lt;br&gt;Förslaget är enligt Samfundet inte acceptabelt med hänsyn till att en&lt;br&gt;försening kan få mycket stora konsekvenser för den betalningsskyldige,&lt;br&gt;konsekvenser som denne inte kan råda över. Sveriges Bokförings- och&lt;br&gt;Revisionsbyråers Förbund avstyrker att förfallodagens innebörd ändras&lt;br&gt;eftersom detta får till följd att redovisningstidpunkten flyttas fram minst två&lt;br&gt;dagar. Kooperativa Förbundet efterlyser en möjlighet att göra&lt;br&gt;skatteinbetalningar direkt på skattemyndighetens kontor med tanke på&lt;br&gt;förfallodagens ändrade innebörd. Detsamma gör Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;och Sveriges Fastighetsägareförbund. Svenska kyrkan avstyrker förslaget&lt;br&gt;att ändra förfallodagens innebörd och föreslår en återgång till den äldre&lt;br&gt;ordningen då betalningsuppdrag sändes till Postgirot i speciellt märkta&lt;br&gt;kuvert, S-kuvert. Svenska Revisorsamfundet avstyrker att innebörden av&lt;br&gt;begreppet förfallodag ändras och framhåller bl.a. att förslaget innebär att&lt;br&gt;olika betalningstider kommer att gälla i olika delar av landet, kortast i&lt;br&gt;Stockholm där bokföring på skattemyndighetens konto kan ske samma dag&lt;br&gt;om betalningsuppdraget lämnas direkt till Postgirot och längst i glesbyggd&lt;br&gt;där det kan ta upp till tre dagar innan bokföring sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begreppet förfallodag ges i olika&lt;br&gt;sammanhang en delvis skiftande innebörd. Som förfallodag räknas i regel&lt;br&gt;antingen inbetalningsdagen, dvs. den dag då ett belopp betalas hos post eller&lt;br&gt;bank eller gireras från den betalandes konto för förmedling till betalnings-&lt;br&gt;mottagaren, eller den dag då betalningsmottagaren har beloppet tillgängligt.&lt;br&gt;1 det sistnämnda fallet skall i allmänhet beloppet finnas bokfört på&lt;br&gt;mottagarens konto, dvs. ha kommit betalningsmottagaren tillhanda, senast&lt;br&gt;på förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattelagstiftningen förekommer båda nämnda former av förfallodagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regleringen i bl.a. uppbördslagen (1953:272, UBL) är det för en&lt;br&gt;rättidig betalning tillräckligt att betalningen har gjorts på ett postkontor&lt;br&gt;senast på förfallodagen eller att en inbetalningshandling för girering har&lt;br&gt;lämnats till ett postkontor eller kommit in till Postgirot Bank AB senast&lt;br&gt;denna dag. Inbetalningshandlingar som lämnas för postbefordran måste för&lt;br&gt;att komma i rätt tid lämnas före sista tömningstillfället under förfallodagen.&lt;br&gt;Detsamma gäller för betalning av arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) respektive mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inbetalning genom bank gäller motsvarande tidpunkter under förut-&lt;br&gt;sättning att staten har ingått avtal med banken om att ta emot skatte- och&lt;br&gt;avgiftsinbetalningar. Avtal med banker om att ta emot betalningar av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt uppbördslagen eller mervärdesskattelagen och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare har under ett&lt;br&gt;antal år funnits mellan regeringen och bankorganisationer och omfattat de&lt;br&gt;flesta banker. I samband med avregleringen av Postgirots ensamrätt till&lt;br&gt;statliga betalningar och slopandet av den lagreglerade avgiftsfriheten vid&lt;br&gt;skatteinbetalningar har emellertid dessa avtal sagts upp. Avtalen upphörde&lt;br&gt;att gälla vid utgången av år 1993. Nya avtal om mottagande av skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningar har numera träffats mellan Riksskatteverket och de&lt;br&gt;bankorganisationer som regeringen tidigare hade avtal med. Bankinbetal-&lt;br&gt;ningar, som omfattas av avtalen, är härmed att jämställa med inbetalningar&lt;br&gt;hos postkontor när ställning skall tas till om en betalning har gjorts i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter anses&lt;br&gt;däremot en betalning ha fullgjorts forst den dag då det aktuella beloppet&lt;br&gt;finns bokfört på ett särskilt konto hos skattemyndigheten. Den senare&lt;br&gt;ordningen stämmer överens med civilrättsliga principer for när en betalning&lt;br&gt;anses fullgjord. I dessa sammanhang saknar det i allmänhet betydelse på&lt;br&gt;vilket sätt en betalning görs. I jordabalken finns emellertid särskilda&lt;br&gt;föreskrifter för hyresbetalningar. Dessa anses ha kommit betalningsmottaga-&lt;br&gt;ren till handa omedelbart om betalning görs på post- eller bankkontor (12&lt;br&gt;kap. 21 § jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att en inbetalning av skatt enligt&lt;br&gt;exempelvis uppbördslagen eller mervärdesskattelagen och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare kan ske&lt;br&gt;antingen på postkontor, bankkontor eller genom girering från den betalandes&lt;br&gt;konto. Om någon av dessa åtgärder vidtas senast på förfallodagen anses med&lt;br&gt;nuvarande ordning och med de avtal som träffats med bankerna en sådan&lt;br&gt;skatt eller avgift betald i rätt tid. Däremot blir det inbetalade skatte- eller&lt;br&gt;avgiftsbeloppet tillgängligt for skattemyndigheten, dvs. bokfört på&lt;br&gt;myndighetens konto, vid olika tidpunkter beroende på vilket sätt som be-&lt;br&gt;talningen har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar skatt enligt exempelvis bestämmelserna i uppbördslagen&lt;br&gt;har i dag en gynnad ställning om man ser till hur betalningar i allmänhet&lt;br&gt;görs. Detsamma gäller vid en jämförelse med regleringen i lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter. Som redan nämnts är det enligt&lt;br&gt;uppbördslagen tillräckligt att en betalning görs på förfallodagen. Med&lt;br&gt;säkerhet gäller detta emellertid bara om inbetalningen görs på ett post- eller&lt;br&gt;bankkontor eller om gireringshandlingar lämnas in på ett sådant kontor. I de&lt;br&gt;fall en betalning görs genom en gireringshandling som på annat sätt lämnas&lt;br&gt;for postbefordran är det i vissa situationer osäkert om handlingen kommer&lt;br&gt;fram i rätt tid. I så fall får man i praktiken utgå från bokföringsdagen och&lt;br&gt;försöka beräkna om försändelsen med hänsyn till normal postgång kan antas&lt;br&gt;ha lämnats i rätt tid. Det blir i dessa situationer ofta en bevisfråga när det&lt;br&gt;skall bedömas om den skattskyldige har vidtagit åtgärden i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att belastas med ärenden med begäran om befrielse från&lt;br&gt;dröjsmålsavgift när betalning gjorts i rätt tid enligt nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;i bl.a. uppbördslagen godtar skattemyndigheten i praktiken en&lt;br&gt;bokföringsdag som är något senare än förfallodagen. Detta har medfört att&lt;br&gt;skattskyldiga liksom betalningsförmedlare kan utnyttja systemet genom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;girera beloppet senare än på förfallodagen och ändå undgå dröjsmålsavgift.&lt;br&gt;Denna förskjutning av betalningar som ofta sker vid gireringar åsamkar&lt;br&gt;staten relativt stora ränteförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna har i dag endast postgirokonton för mottagande av&lt;br&gt;skatteinbetalningar. Det betyder att en bank som tar emot en betalning måste&lt;br&gt;vidarebefordra det inbetalade beloppet till Postgirot Bank AB för insättning&lt;br&gt;på skattemyndighetens postgirokonto. En inbetalning som görs via bank&lt;br&gt;bokförs därför i dagsläget i regel minst en dag senare på skattemyndighetens&lt;br&gt;postgirokonto jämfört med om inbetalningen gjorts på ett postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande övervägs alternativa lösningar för skattemyndigheternas&lt;br&gt;mottagande av olika typer av skatte- och avgiftsinbetalningar. Enligt vad vi&lt;br&gt;har inhämtat från Riksskatteverket kommer skattemyndigheterna att tilldelas&lt;br&gt;bankgiro-/bankkontonummer för att direkt kunna ta emot betalningar som&lt;br&gt;görs hos banker. Betalningar av debiterade skatter beräknas kunna tas emot&lt;br&gt;på egna bankgirokonton med början någon gång under 1997. När&lt;br&gt;skattekontosystemet träder i kraft skall skattemyndigheterna kunna ta emot&lt;br&gt;betalningar av samtliga skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet&lt;br&gt;på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även efter det att nya betalningsvägar för bankinbetalningar införts&lt;br&gt;kommer det emellertid att med nuvarande synsätt på rättidiga betalningar bli&lt;br&gt;nödvändigt att godta en bokföringsdag som är något senare än förfallodagen&lt;br&gt;i skattebetalningssystemet. I annat fall finns risk att krav på exempelvis&lt;br&gt;kostnadsränta riktas mot den skatt- eller avgiftsskyldige trots att betalning&lt;br&gt;kan ha gjorts i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning bör med hänsyn till vad som sagts nu inte perma-&lt;br&gt;nentas i det nya systemet för skattebetalningar. Den beskrivna proble-&lt;br&gt;matiken kan, som Skattebetalningsutredningen visat, undvikas på olika sätt.&lt;br&gt;Ett sätt är att utgå från nuvarande ordning, men föreskriva att ränta på ett&lt;br&gt;skatte- eller avgiftsbelopp skall tillgodoföras staten så snart betalnings-&lt;br&gt;uppdraget finns i betalningssystemet. Ett enklare och tydligare sätt är dock&lt;br&gt;enligt utredningen att ändra reglerna om när en betalning senast skall göras&lt;br&gt;för att anses ha gjorts i rätt tid genom att förfallodagen ges den innebörden&lt;br&gt;att betalningen skall vara bokförd på skattemyndighetens konto senast den&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel, som flera remissinstanser har fört fram, med att lägga an&lt;br&gt;detta synsätt är att det skulle råda osäkerhet för betalaren om hur lång tid det&lt;br&gt;tar innan ett belopp bokförs hos skattemyndigheten. Till detta kan emellertid&lt;br&gt;sägas att det redan i dag i privaträttsliga sammanhang är vanligt att en&lt;br&gt;betalning anses fullgjord först sedan beloppet är tillgängligt hos mottagaren,&lt;br&gt;dvs. i regel bokfört på ett konto som betalningsmottagaren disponerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatt- och avgiftsskyldiga som löpande gör skatte- och avgiftsbe-&lt;br&gt;talningar är i normalfallet företag med vana vid att följa sådana betal-&lt;br&gt;ningsrutiner. De är också förtrogna med betalningssystemet och de olika&lt;br&gt;betalningstjänster som Postgirot och bankerna tillhandahåller. Flertalet&lt;br&gt;företag har därför en klar bild av hur lång tid det tar att få en betalning till&lt;br&gt;ett särskilt konto fullgjord. I många fall lämnas betalningsuppdrag till betal-&lt;br&gt;ningsförmedlaren som svarar för att rätt belopp betalas på rätt sätt och i rätt&lt;br&gt;tid. För de skatt- och avgiftsskyldiga som mest påtagligt skulle beröras av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förfallodagens innebörd ändras kan denna ändring därför inte anses&lt;br&gt;innebära några mera avgörande problem. Den bör i stället närmast kunna ses&lt;br&gt;som en anpassning till de rutiner för betalningar som i övrigt används. För&lt;br&gt;en sådan syn talar också det förhållandet att inbetalningar av punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter inte har visat sig vålla inbetalama några större&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas också utvecklingen av nya former av betal-&lt;br&gt;ningstjänster som sker kontinuerligt. Dels ökar konkurrensen på marknaden&lt;br&gt;för betalningsförmedling, dels skapar tekniken nya möjligheter för fler att&lt;br&gt;effektivisera sina betalningsrutiner exempelvis genom elektronisk&lt;br&gt;betalningsöverföring on-line.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyss nämnda invändningen mot att anse en betalning gjord först när&lt;br&gt;den bokförts på skattemyndighetens konto torde i första hand ta sikte på&lt;br&gt;skattskyldiga som endast vid något enstaka tillfälle på egen hand betalar in&lt;br&gt;skatt, alltså främst arbetstagare med endast A-skatt. De betalningar som det&lt;br&gt;i dagens system kan vara fråga om för dessa skattskyldiga är&lt;br&gt;fyllnadsinbetalning av preliminär skatt eller betalning av kvarstående eller&lt;br&gt;tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i skattekontosystemet kommer den för vilken arbetsgivaren eller&lt;br&gt;annan normalt svarar för skatteinbetalningarna att kunna göra egna&lt;br&gt;inbetalningar av skatt. På sätt som redovisas i det följande (se avsnitt 15) är&lt;br&gt;det exempelvis meningen att den skattskyldige genomgående själv skall&lt;br&gt;svara för inbetalningen av det som för närvarande betecknas som&lt;br&gt;kvarstående skatt. För den enskilde kan det komma att handla om att en eller&lt;br&gt;ett par gånger under ett år betala på ett sådant sätt att skattebeloppet blir&lt;br&gt;bokfört på skattemyndighetens konto, dvs. kommit skattemyndigheten&lt;br&gt;tillhanda, senast på förfallodagen. Även för denna kategori skattskyldiga&lt;br&gt;måste detta, trots vad Bankföreningen påstått, anses vara det betalningssätt&lt;br&gt;som i allt väsentligt är huvudregel för andra betalningar. Betalningssättet är&lt;br&gt;vanligt bl.a. vid betalning av räkningar för telefon, el och vatten, försäk-&lt;br&gt;ringspremier samt inte minst vid betalning av räntor och amorteringar på&lt;br&gt;banklån. På t.ex. telefonräkningen ges kunden till och med en upplysning&lt;br&gt;om vad som avses med förfallodag och hur lång tid en inbetalning kan&lt;br&gt;beräknas ta om den sker genom bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den negativa inställning till förslaget som flera remissinstanser visat kan&lt;br&gt;med hänsyn till vad som sagts nu inte anses utgöra hinder för att i aktuellt&lt;br&gt;hänseende jämställa förfallodag och bokföringsdag. Vi återkommer i det&lt;br&gt;senare till frågan om valet av sanktion vid för sena betalningar (se avsnitt&lt;br&gt;13). Redan nu vill vi emellertid peka på att den kostnadsränta som föreslås&lt;br&gt;gälla inom skattekontosystemet är väsentligt mindre betungande för den&lt;br&gt;skattskyldige vid kortare betalningsdröjsmål än den nuvarande dröjsmåls-&lt;br&gt;avgiften. Skattemyndigheten avses dessutom i vissa fall kunna helt eller&lt;br&gt;delvis befria från kostnadsräntan. En sådan befrielse kan komma i fråga om&lt;br&gt;en försenad skattebetalning beror på förhållanden som den skattskyldige inte&lt;br&gt;kunnat råda över, t.ex. om betalningsförmedlaren inte kunnat överföra&lt;br&gt;pengarna på normalt sätt och därför behållit dem längre tid än vad den&lt;br&gt;skattskyldige haft anledning att räkna med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det som nu sagts föreslår vi att betalning av en skatt&lt;br&gt;eller avgift som ingår i skattekontosystemet skall anses ha skett först den dag&lt;br&gt;då betalningen har bokförts på ett konto hos skattemyndigheten. Den&lt;br&gt;ordning som i dag gäller vid betalning av punktskatter enligt lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter kommer härmed generellt att&lt;br&gt;tillämpas på skatte- och avgiftsbetalningar i det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyss beskrivna utbyggnaden av skattemyndigheternas möjligheter att&lt;br&gt;ta emot skattebetalningar via bank i förening med det system för&lt;br&gt;postgiroinbetalningar som redan finns innebär att betalningsförmedlaren&lt;br&gt;med förhållandevis stor säkerhet kan ge upplysningar om när betalning&lt;br&gt;senast måste göras för att kunna bokföras hos mottagaren i rätt tid. Det&lt;br&gt;ankommer sedan på skattebetalaren att anlita den betalningsförmedlare som&lt;br&gt;på bästa sätt tar tillvara hans eller hennes intressen. Härigenom torde den&lt;br&gt;konkurrens som redan uppstått mellan olika betalningsförmedlares tjänster&lt;br&gt;komma att utvecklas ytterligare, vilket ökar den enskildes möjligheter att på&lt;br&gt;ett enkelt och säkert sätt kunna fullgöra bl.a. sina skatte- och avgiftsbe-&lt;br&gt;talningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som skall betala skatter och avgifter blir skillnaden i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande ordning att en betalning måste göras en eller två, i vissa&lt;br&gt;undantagsfall upp till tre, dagar före förfallodagen för att beloppet skall vara&lt;br&gt;bokfört på myndighetens konto i rätt tid. Hur lång tid innan beror på vilken&lt;br&gt;betalningsväg som används. Precis som vid betalning av &amp;quot;privata räkningar&amp;quot;&lt;br&gt;kommer det an på den skatt- eller avgiftsskyldige att själv välja det för&lt;br&gt;honom eller henne mest effektiva och härmed förmånligaste sättet att&lt;br&gt;förmedla sin betalning på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggas bör att vi vid valet av förfallotidpunkter i skattekontosystemet&lt;br&gt;tar hänsyn till förfallodagens ändrade innebörd. Den ändrade innebörden är&lt;br&gt;i själva verket det främsta motivet för en senareläggning av inbetal-&lt;br&gt;ningstidpunktema och de med dessa avhängiga redovisningstidpunktema.&lt;br&gt;Till denna fråga återkommer vi i avsnitt 9.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också om man ser till intäktsränteaspekter är det en fördel med en sådan&lt;br&gt;betalningsordning som innebär att en betalning anses fullgjord när den har&lt;br&gt;bokförts på skattemyndighetens konto. Intäktsränta skall nämligen&lt;br&gt;tillgodoföras den skatt- eller avgiftsskyldige på skattekontot först sedan&lt;br&gt;skattemyndigheten har beloppet tillgängligt, dvs. i överensstämmelse med&lt;br&gt;vad som gäller på privaträttens område (se avsnitt 13). Detta förhållande&lt;br&gt;torde också leda till en press på betalningsförmedlaren att påskynda&lt;br&gt;hanteringen, dvs. betalningsförmedlarens s.k. float begränsas så långt det är&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfallodagens innebörd har tagits in i 16 kap. skatte-&lt;br&gt;betalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 En eller flera förfallodagar i månaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I skattekontosystemet skall det finnas två för-&lt;br&gt;fallodagar varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte något att&lt;br&gt;invända mot det föreslagna antalet inbetalningsdagar. Riksbankens&lt;br&gt;bedömning är att de förändringar i betalningsströmmarna som förslaget kan&lt;br&gt;väntas medföra inte kommer att leda till några påfrestningar på&lt;br&gt;betalningssystemet. Statistiska centralbyrån pekar dock på att förslaget om&lt;br&gt;två olika och senarelagda förfallodagar för mervärdesskatten kommer att&lt;br&gt;påverka tidpunkten för redovisning av den totala utrikeshandeln med varor&lt;br&gt;och underlaget till de kvartalsvisa beräkningarna av nationalräkenskaper&lt;br&gt;(inkl. BNP). Detta är olyckligt från statistisk synpunkt. Bankgirocentralen&lt;br&gt;BGC AB framhåller att förslaget om två förfallodagar kommer att resultera&lt;br&gt;i en ojämn belastning i betalningskedjan och ser hellre fler förfallodagar&lt;br&gt;under månaden och en spridning över fler bankdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har i avsnitt 8.1 föreslagit att det i&lt;br&gt;skattekontosystemet skall ingå betalningar av skatter och avgifter som nu har&lt;br&gt;skilda förfallodagar. Enligt uppbördslagen och lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare gäller fr.o.m. uppbördsåret 1995/96 den 10&lt;br&gt;i månaden som senaste betalningsdag förutom i januari då betalning får ske&lt;br&gt;senast den 15.1 fråga om mervärdesskatt finns enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;fr.o.m. år 1996 två betalningstidpunkter i månaden. Den 5 i andra månaden&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens utgång gäller om beskattningsunderlagen för&lt;br&gt;beskattningsåret, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, beräknas&lt;br&gt;uppgå till högst 40 miljoner kronor. Om beskattningsunderlagen för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, beräknas&lt;br&gt;överstiga 40 miljoner kronor är betalningstidpunkten senast den 20 i&lt;br&gt;månaden efter utgången av den redovisningsperiod som redovisningen&lt;br&gt;avser. Betalning för juni skall fortfarande och för samtliga skattskyldiga&lt;br&gt;göras senast den 20 augusti. Nyss nämnda beloppsgräns som avgör när&lt;br&gt;betalning skall ske gäller fr.o.m. den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:198, bet.&lt;br&gt;1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305, SFS 1996:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera olika faktorer har betydelse för om det bör finnas en eller flera&lt;br&gt;förfallodagar i det nya systemet för skatte- och avgiftsbetalningar. Med&lt;br&gt;hänsyn till att det är fråga om mycket stora skatte- och avgiftsbelopp är det&lt;br&gt;ur statsfinansiell synvinkel givetvis mycket viktigt att redovisning och&lt;br&gt;betalning sker så tidigt som möjligt. Men även bl.a. möjligheterna till&lt;br&gt;förenklingar och samordning har betydelse. Dessutom måste givetvis de&lt;br&gt;skatt- och avgiftsskyldiga ges nödvändig tid att sammanställa sin&lt;br&gt;redovisning och hänsyn tas till deras likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om främst administrativa hänsyn tas finns det, som utredningen har&lt;br&gt;framhållit, fördelar med endast en tidpunkt varje månad för samtliga skatte-&lt;br&gt;och avgiftsbetalningar som skall ingå i det nya systemet. Enkelheten i och&lt;br&gt;överskådligheten på ett skattekonto liksom förutsättningarna att finna en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämplig avstämningstidpunkt under månaden ökar påtagligt om&lt;br&gt;förfallodagen för alla betalningar till ett konto är densamma. Även för den&lt;br&gt;skatt- och avgiftsskyldige leder en samordning av betalningstidpunkterna till&lt;br&gt;en påtagligt förenklad hantering. Redovisningar och betalningar av olika&lt;br&gt;skatter och avgifter som i dag i vissa fall görs vid skilda tillfallen under&lt;br&gt;månaden kan då samordnas och göras vid endast ett tillfälle. Inom ramen för&lt;br&gt;ett sådant förfarande kan vidare den enskilde fullgöra sin betalnings-&lt;br&gt;skyldighet med endast en redovisningshandling som underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framhållits är det viktigt att betalningar görs så tidigt som&lt;br&gt;möjligt. Grunden härför är inriktningen att begränsa inslaget av kredit i&lt;br&gt;systemet för skatte- och avgiftsbetalningar. Staten skall alltså inte fungera&lt;br&gt;som kreditgivare i det sammanhanget. En samordning av förfallodagama för&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar till endast en tidpunkt i månaden skulle,&lt;br&gt;eftersom inbetalningsdagarna för mervärdesskatt för närvarande knappast&lt;br&gt;kan tidigareläggas, innebära att förfallodagen för källskatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter fick läggas betydligt senare än i dag. Detta skulle få för&lt;br&gt;staten oacceptabla ekonomiska konsekvenser. Väljer man i stället att ha flera&lt;br&gt;förfallodagar får man ett mer flexibelt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi ser det finns det starka skäl såväl för en ordning med endast en&lt;br&gt;förfallodag i månaden som för en ordning med två förfallodagar varje&lt;br&gt;månad. Däremot bör man av främst administrativa skäl inte ha fler än två&lt;br&gt;förfallodagar varje månad så som Bankgirocentralen föreslagit. Detta skulle&lt;br&gt;vara onödigt betungande för såväl de skattskyldiga som&lt;br&gt;skattemyndigheterna. Vi delar utredningens uppfattning att det för flertalet&lt;br&gt;skatt- och avgiftsskyldiga bör finnas i huvudsak endast en förfallodag varje&lt;br&gt;månad. Statsfmansiella skäl, som motiverat nyss beslutade tidigarelagda&lt;br&gt;betalningstidpunkter för såväl arbetsgivaravgifter och innehållen skatt som&lt;br&gt;mervärdesskatt, gör emellertid att en andra förfallodag i månaden inte kan&lt;br&gt;undvikas. De flesta remissinstanserna har inte haft något att invända mot en&lt;br&gt;sådan ordning. Vi föreslår alltså att det i skattekontosystemet skall finnas två&lt;br&gt;förfallodagar varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när förfallodagama skall infalla och vilka skatter och avgifter&lt;br&gt;som skall betalas vid de olika förfallodagama behandlas i nästa avsnitt.&lt;br&gt;Även de problem som kan vara förknippade med ett nytt system för&lt;br&gt;skattebetalningar när det gäller framställning av statistik och som tagits upp&lt;br&gt;av Statistiska centralbyrån behandlas i ett senare avsnitt (se avsnitt 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Val av förfallodagar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De två förfallodagama i skattekontosystemet&lt;br&gt;skall vara den 12 (i januari och i vissa fall augusti den 17) samt den 26&lt;br&gt;(i december den 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga med ett beskattningsunderlag avseende mervärdes-&lt;br&gt;skatt, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, som för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret uppgår till högst 40 miljoner kronor skall förfallodagen för&lt;br&gt;mervärdesskatt senareläggas till den 12 i andra månaden efter&lt;br&gt;redovisningsperioden. Betalningarna av mervärdesskatt samordnas med&lt;br&gt;betalningarna av debiterad F-skatt, särskild A-skatt samt&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär skatt för närmast&lt;br&gt;föregående månad. I januari och augusti skall betalning i stället få ske&lt;br&gt;senast den 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga med ett beskattningsunderlag, exklusive&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv och import, som för beskattningsåret&lt;br&gt;överstiger 40 miljoner kronor skall förfallodagen senareläggas till den&lt;br&gt;26 i månaden närmast efter redovisningsperioden. Samtidigt slopas den&lt;br&gt;i anslutning till sommarperioden senarelagda betalningstidpunkten för&lt;br&gt;mervärdesskatten. Denna kategori skattskyldiga skall betala debiterad&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt samt arbetsgivaravgifter och innehållen&lt;br&gt;preliminär skatt senast den 12 (i januari den 17) i månaden efter den&lt;br&gt;månad till vilken skatterna och avgifterna hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting skall den 12 i andra månaden efter&lt;br&gt;redovisningsperioden gälla beträffande redovisning av mervärdesskatt&lt;br&gt;och den 12 i månaden efter redovisningsperioden för redovisning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär skatt. Det nuvarande&lt;br&gt;avräkningsförfarandet vid utbetalning av kommunalskattemedel skall&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta även mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken har inte något att erinra mot valet av&lt;br&gt;förfallodagar. Statistiska centralbyrån framhåller att förslaget om&lt;br&gt;senarelagda förfallodagar för mervärdesskatten kommer att påverka&lt;br&gt;underlaget till de kvartalsvisa beräkningarna av nationalräkenskaperna (inkl.&lt;br&gt;BNP). Detta är olyckligt från statistisk synpunkt. Riksrevisionsverket anser&lt;br&gt;det vara anmärkningsvärt att inga ränteberäkningar gjorts vid valet av&lt;br&gt;förfallodagar eftersom statens ränteförluster vid varje senarelagd&lt;br&gt;betalningsdag är i samma storleksordning som de totala administrativa&lt;br&gt;besparingseffekter förslaget beräknas ge. Såvitt Riksrevisionsverket kunnat&lt;br&gt;bedöma är det i huvudsak företagen som gynnas av förslaget genom&lt;br&gt;senarelagda betalningstidpunkter och enklare administration. Verket anser&lt;br&gt;det viktigt att den senare förfallodagen inte läggs senare än den 26 eftersom&lt;br&gt;betalningar då kan komma att avräknas statsbudgetens inkomsttitel månaden&lt;br&gt;efter debiteringen. Risken för detta blir särskilt stor i februari. Verket vill&lt;br&gt;framhålla en kanske inte uppenbar fördel med utredningens förslag. I och&lt;br&gt;med att inbetalningar av mervärdesskatt för stora företag sker vid annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt än övriga inbetalningar kommer denna viktiga betalningsström att&lt;br&gt;kunna skiljas ut från övriga betalningsströmmar. Bankgirocentralen BGC&lt;br&gt;AB anser att den 12 är ett bra datum och ingen kollision då sker med andra&lt;br&gt;stora betalningsvolymer. Den andra förfallodagen, den 26, sammanfaller&lt;br&gt;däremot med löner, barnbidrag, pensioner m.fl. stora betalningsvolymer och&lt;br&gt;är mindre bra. Ur ett produktionstekniskt perspektiv ser Bankgirocentralen&lt;br&gt;hellre en förfallodag närmare dagens, t.ex. mellan den 18 och den 22.&lt;br&gt;Byggentreprenörerna anser att utredningen hade bort föreslå en återgång till&lt;br&gt;den gamla ordningen för redovisningen av mervärdesskatt, dvs. till den 5 i&lt;br&gt;andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. När det gäller den s.k.&lt;br&gt;semesterregeln anser Byggentreprenörerna att mervärdesskatt för&lt;br&gt;redovisningsperioden juni inte skall behöva redovisas förrän den 26 augusti&lt;br&gt;med utgångspunkt i utredningens förfallodagar. HSB Riksförbund befarar att&lt;br&gt;förslaget att F-skatt, A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt skall&lt;br&gt;redovisas vid samma tillfälle kan medföra betydande likviditetsproblem för&lt;br&gt;nybildade bostadsrättsföreningar och föreslår därför att betalningarna skall&lt;br&gt;kunna spridas ut på flera tillfällen. Vidare föreslår förbundet att alla företag&lt;br&gt;skall betala in mervärdesskatt senast den 12 i andra månaden efter&lt;br&gt;redovisningsperiodens utgång. Även Kooperativa Förbundet anser att&lt;br&gt;tidpunkten för betalningen av mervärdesskatt skall vara densamma för alla&lt;br&gt;företag och åberopar konkurrensneutralitetsskäl. Samma inställning har&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation och Företagens Uppgiftslämnardelegation.&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation anser att valet av förfallodagar åter bör&lt;br&gt;prövas för att det bästa skattebetalningssystemet skall kunna skapas och att&lt;br&gt;man då beaktar de stora finansiella påfrestningarna för företagen.&lt;br&gt;Delegationen anser att samma regler för inbetalning av mervärdesskatt bör&lt;br&gt;gälla för företag med ett beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner&lt;br&gt;kronor som för företag under denna gräns. Skattedelegationen hävdar att&lt;br&gt;avskaffandet av den s.k. sommarregeln kommer att leda till många inställda&lt;br&gt;sommarsemestrar. Skattedelegationen framhåller också att förslaget att&lt;br&gt;kommuner och landsting i redovisnings- och betalningshänseende skall&lt;br&gt;jämställas med företag som har ett beskattningsunderlag understigande 40&lt;br&gt;miljoner kronor innebär en konkurrensnackdel som staten måste beakta vid&lt;br&gt;avräkningsförfarandet. Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund&lt;br&gt;ställer sig mycket positivt till senareläggningen av förfallodagama men&lt;br&gt;anser att mervärdesskatteinbetalningen för juni även fortsättningsvis bör ske&lt;br&gt;senast den 20 i andra månaden efter periodens utgång och att&lt;br&gt;mervärdesskatten för november skall redovisas senast den 20 i andra&lt;br&gt;månaden efter periodens utgång. Som en föjd av detta föreslår Förbundet att&lt;br&gt;förfallodagama i augusti och januari ändras från den 17 till den 20. Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund pekar på att reglerna om inbetalning av&lt;br&gt;mervärdesskatt är hämmande för näringslivet och Sveriges ekonomiska&lt;br&gt;tillväxt samt att konkurrenskraften drabbas på ett påtagligt sätt i ett&lt;br&gt;europeiskt perspektiv. Svenska Revisorsamfundet avstyrker att den s.k.&lt;br&gt;sommarregeln tas bort. Förslaget innebär att ekonomipersonalens möjlig-&lt;br&gt;heter till semester begränsas. Samfundet anser att det inte går att jämföra&lt;br&gt;inbetalning av prelimiär skatt och socialavgifter med mervärdesskatt&lt;br&gt;eftersom de förstnämnda kan förberedas genom administrativa åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1OO. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket inte är möjligt med mervärdesskatt, eftersom affärshändelserna är Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;kända forst vid redovisningsperiodens slut. Även Företagarnas Riksorga- Del 1&lt;br&gt;nisation, Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;br&gt;avstyrker avskaffandet av sommarregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I delbetänkandet Nya tidpunkter for&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatter och avgifter (SOU 1994:87) föreslog&lt;br&gt;Skattebetalningsutredningen att bl.a. debiterad och innehållen preliminär&lt;br&gt;skatt samt arbetsgivaravgifter skulle redovisas och betalas den 10 i&lt;br&gt;uppbördsmånaden i stället för den 18 i månaden. Förslagen har lett till&lt;br&gt;lagstiftning (prop. 1994/95:92, bet. 1994/95:SkU 12, rskr. 1994/95:156, SFS&lt;br&gt;1994:1978). De nya tidpunkterna gäller fr.o.m. uppbördsåret 1995/96.1 ett&lt;br&gt;andra delbetänkande Mervärdesskatt - Nya tidpunkter för redovisning och&lt;br&gt;betalning (SOU 1995:12) föreslogs att redovisningsperioden för&lt;br&gt;mervärdesskatt som huvudregel skulle vara en månad i stället för två&lt;br&gt;månader. Dessutom föreslogs att redovisnings- och betalningstidpunkten för&lt;br&gt;mervärdesskatt skulle tidigareläggas till den 20 i månaden närmast efter&lt;br&gt;utgången av redovisningsperioden. Även dessa förslag har legat till grund&lt;br&gt;för lagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1995/96:19, bet.&lt;br&gt;1995/96:SkUl 1, rskr. 1995/96:16, SFS 1995:1207). Tidigareläggningen till&lt;br&gt;den 20 i månaden begränsades emellertid till att gälla skattskyldiga vars&lt;br&gt;beskattningsunderlag för beskattningsåret översteg tio miljoner kronor.&lt;br&gt;Samtidigt höjdes gränsen för redovisning av mervärdesskatt i själv-&lt;br&gt;deklarationen till en miljon kronor. Beloppsgränsen tio miljoner kronor som&lt;br&gt;är avgörande för när betalning skall ske har höjts till 40 miljoner kronor&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31, rskr.&lt;br&gt;1995/96:305, SFS 1996:713). Samtidigt beslutades att det aktuella&lt;br&gt;beskattningsunderlaget skulle beräknas exklusive gemenskapsintema&lt;br&gt;förvärv och import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande tidpunkterna för inbetalning av innehållen skatt,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt har nyss beslutats av riksdagen. Vi&lt;br&gt;anser att det därefter inte har kommit fram några omständigheter som&lt;br&gt;motiverar en sådan generell senareläggning av inbetalningstidpunktema som&lt;br&gt;några remissinstanser förespråkat. Om innebörden av begreppet förfallodag&lt;br&gt;ändras så som vi föreslagit anser vi emellertid att det kan finnas skäl att göra&lt;br&gt;en motsvarande senareläggning av inbetalningstidpunktema. Även det nya&lt;br&gt;systemet för skattebetalningar kan motivera att någon justering görs av&lt;br&gt;inbetalningstidpunktema. Dessa frågor behandlar vi i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfallodag för debiterad och innehållen preliminär skatt samt&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valet av redovisnings- och betalningstidpunkter finns flera olika faktorer&lt;br&gt;att beakta. I grunden handlar det, som utredningen framhållit, om allmänna&lt;br&gt;och övergripande strävanden mot en effektivisering av betalningssystemet&lt;br&gt;för skatter och avgifter genom bl.a. ökad enhetlighet och förenkling. I hög&lt;br&gt;grad handlar det i det sammanhanget också om de statsfmansiella effekterna.&lt;br&gt;Vidare måste vägas in att den betalningsskyldige skall ges rimlig tid att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åstadkomma en korrekt redovisning och att få fram nödvändiga medel. Till&lt;br&gt;detta kommer de finansiella konsekvenserna i övrigt för den betalnings-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av redovisnings- och betalningstidpunkt måste givetvis bygga på&lt;br&gt;en rimlig avvägning mellan bl.a. statsfinansiella aspekter och vad som är&lt;br&gt;praktiskt möjligt för de skatt- och avgiftsskyldiga. Särskilt måste - som nyss&lt;br&gt;nämnts - beaktas att de skatt- och avgiftsskyldiga får sådan tid till sitt&lt;br&gt;förfogande att redovisningarna och de betalningar som görs utifrån dessa&lt;br&gt;blir korrekta. Här bör sägas att erfarenheterna från skatteförvaltningen i&lt;br&gt;detta hänseende av den tidigareläggning av redovisnings- och betalnings-&lt;br&gt;tidpunkterna som nyss skett är goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av arbetsgivaravgifter och innehållen preliminär skatt bör&lt;br&gt;hänföras till en och samma förfallodag i månaden med hänsyn till det nära&lt;br&gt;sambandet mellan underlagen för beräkning av avgifterna och skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går vidare inte att bortse från att varje ändring av betalnings-&lt;br&gt;tidpunkten i riktning mot vad som är praktiskt möjligt innebär ekonomiska&lt;br&gt;påfrestningar för den betalningsskyldige. Det gäller särskilt om effekterna&lt;br&gt;vägs samman med konsekvenserna av de ändringar avseende betal-&lt;br&gt;ningsperioder och betalningstidpunkter som nyligen beslutats av riksdagen.&lt;br&gt;Vi har därför, i likhet med utredningen, stannat för att den nuvarande för-&lt;br&gt;fallodagen för innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter i princip&lt;br&gt;bör ligga fast. Med hänsyn till att förfallodagens innebörd föreslås ändrad&lt;br&gt;bör den tidigareläggning av inbetalningstidpunktema som detta för med sig&lt;br&gt;motverkas genom att den 12 i månaden blir förfallodag i stället för den 10.&lt;br&gt;I januari bör av samma skäl som förfallodag gälla den 17 i stället för den 15.&lt;br&gt;Administrativa skäl gör att debiterad preliminär skatt, dvs. F-skatt och&lt;br&gt;särskild A-skatt bör hänföras till samma förfallodagar. Samordningsskäl gör&lt;br&gt;att även betalningstidpunkten i augusti bör övervägas. Vi återkommer till&lt;br&gt;den i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt -samordning med andra skatte- och avgiftsbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan mervärdesskatt som för närvarande skall betalas senast den 5 i&lt;br&gt;andra månaden efter redovisningsperiodens utgång, dvs. för sådan&lt;br&gt;mervärdesskatt som skall betalas av en skattskyldig med ett beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlag, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, på hög '&lt;br&gt;40 miljoner kronor, är den genomsnittliga kredittiden 50 dagar. Kredittiden&lt;br&gt;har då beräknats schablonmässigt till halva redovisningsperioden och hela&lt;br&gt;den tid som förflyter från redo'&amp;quot;’ 'ngsperiodens utgång till förfallodagen.&lt;br&gt;Oavsett om den skattskyldigt fatt betalning från kunden vid leveransen eller&lt;br&gt;inte är den tid som löper till dess att skatten betalas principiellt en kredittid.&lt;br&gt;Kredittiderna i mervärdesskattesystemet har nämligen sin grund i att skatten&lt;br&gt;utgår på omsättningen av varor och tjänster. Värdet för de skattskyldiga av&lt;br&gt;dessa kredittider har sedan lång tid successivt ökat. Denna ökning beror på&lt;br&gt;värdeökningen av omsättningen, högre skattesatser och en breddad skatte-&lt;br&gt;bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;som behövs för redovisningen till mervärdesskatt hämtas ur den skattskyl- Del 1&lt;br&gt;diges bokföring. Med hänsyn till att varje skattepliktig affärshändelse intill&lt;br&gt;redovisningsperiodens utgång skall beaktas behöver den skattskyldige i&lt;br&gt;regel viss tid efter periodens utgång för att ta fram och ställa samman de&lt;br&gt;uppgifter som skall redovisas. Efter att skatten räknats ut skall redovis-&lt;br&gt;ningshandlingen upprättas och skatten betalas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som diskuterats i det tidigare väger vid valet av förfallodag för&lt;br&gt;betalningar av skatter och avgifter inriktningen mot att begränsa krediterna&lt;br&gt;i skattebetalningssystemet och således de statsfinansiella effekterna tungt.&lt;br&gt;Men hänsyn måste också tas till att den betalningsskyldige skall ges rimlig&lt;br&gt;tid att åstadkomma en korrekt redovisning. Vidare måste förfallodagens&lt;br&gt;ändrade innebörd beaktas liksom konsekvenserna i ekonomiskt hänseende&lt;br&gt;för de skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det som anförts i fråga om betalningstidpunkten för&lt;br&gt;källskatt och arbetsgivaravgifter avstår vi från att nu föreslå någon&lt;br&gt;ytterligare tidigareläggning av betalningstidpunkterna för mervärdesskatt.&lt;br&gt;I stället bör de, som utredningen har föreslagit, administrativa vinsterna av&lt;br&gt;en samordning med betalningstidpunkterna för källskatt och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter tas till vara. Det betyder att den nuvarande förfallodagen den 5 i&lt;br&gt;andra månaden efter redovisningsperioden för mindre företags mervär-&lt;br&gt;desskatt får senareläggas. För skattskyldiga med beskattningsunderlag,&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema förvärv och import, som för beskattningsåret&lt;br&gt;uppgår till högst 40 miljoner kronor föreslår vi att betalnings- och redovis-&lt;br&gt;ningsperioden förlängs till den 12 i andra månaden efter redovisnings-&lt;br&gt;periodens utgång. I januari föreslås i stället den 17 som förfallodag. Frågan&lt;br&gt;om när betalningen för redovisningsperioden juni skall göras behandlas&lt;br&gt;under följande rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller beträffande skattskyldiga med beskattningsunderlag, exklusive&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv och import, som for beskattningsåret överstiger&lt;br&gt;40 miljoner kronor föreslås någon ytterligare tidigareläggning ske. I syfte att&lt;br&gt;begränsa skillnaderna mellan de olika kategorier skattskyldiga som&lt;br&gt;redovisar och betalar mervärdesskatt varje månad bör förfallodagen i stället&lt;br&gt;senareläggs från den 20 till den 26 i månaden efter redovisningsperiodens&lt;br&gt;utgång (i december den 27). Härvid har vägts in även förfallodagens&lt;br&gt;ändrade innebörd. Som vi återkommer till samordnas också redovisningen&lt;br&gt;av dessa betalningar med redovisningen av arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;innehållen skatt i skattekontosystemet genom den skattedeklaration som det&lt;br&gt;föreslås att dessa skattskyldiga skall lämna senast vid förfallodagen (se&lt;br&gt;avsnitt 10.1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam förfallodag for mervärdesskatten för samtliga skattskyldiga&lt;br&gt;så som några remissinstanser har föreslagit anser vi inte kunna införas i&lt;br&gt;skattekontosystemet. En sådan ordning skulle antingen bli for kostsam for&lt;br&gt;staten eller ge de mindre företagen för kort tid för sin redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att samordna och senarelägga betalningstidpunkterna for mervärdesskatt&lt;br&gt;på det sätt vi föreslagit får konsekvenser för statens ränteinkomster. En&lt;br&gt;förutsättning för senareläggningen är därmed att detta inkomstbortfall kan&lt;br&gt;kompenseras. Som redovisas i det följande anser vi att sådana möjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns genom att bl.a. begreppet förfallodag getts en något annan innebörd Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;och genom att en viss förkortning sker av den nu tillämpade förlängda Del 1&lt;br&gt;betalningsfristen i anslutning till sommarperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur de nu föreslagna förfallodagama för betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter påverkar myndigheternas möjligheter att få tillgång till&lt;br&gt;nödvändiga statistikuppgifter behandlar vi i ett senare avsnitt (se avsnitt 18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och betalning av mervärdesskatt i anslutning till&lt;br&gt;sommarperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av Skattebetalningsutredningens delbetänkande om&lt;br&gt;nya tidpunkter för betalning av mervärdesskatt (SOU 1995:12) fördes fram&lt;br&gt;att de minsta företagen och redovisningsbyråerna skulle få problem att&lt;br&gt;fullgöra redovisningarna under sommaren om redovisningstidpunkten&lt;br&gt;flyttades från den 5 i andra månaden efter redovisningsperioden till den 20&lt;br&gt;i månaden efter utgången av redovisningsperioden. Med hänsyn härtill ansåg&lt;br&gt;regeringen att tidpunkten den 20 i andra månaden efter redovis-&lt;br&gt;ningsperioden juni tills vidare skulle vara kvar för de mindre företagen. 1&lt;br&gt;augusti månad gäller därför för närvarande den 20 som betalningsdag för&lt;br&gt;båda kategorierna skattskyldiga. De betalningar som de mindre företagen&lt;br&gt;skall göra då avser redovisningsperioden juni och för skattskyldiga med&lt;br&gt;beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsintema förvärv och import,&lt;br&gt;överstigande 40 miljoner kronor även redovisningsperioden juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser de minsta företagen innebär först och främst den införda&lt;br&gt;höjningen av gränsen för redovisning av mervärdesskatt för helt år till en&lt;br&gt;miljon kronor att de som utnyttjar denna möjlighet inte påverkas av en&lt;br&gt;ändrad redovisnings- och betalningstidpunkt i anslutning till sommar-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga företag med beskattningsunderlag, exklusive gemenskaps-&lt;br&gt;intema förvärv och import, som för beskattningsåret uppgår till högst 40&lt;br&gt;miljoner kronor, av vilka många anlitar redovisningsbyråer, blir det om den&lt;br&gt;särskilda tidpunkten i augusti slopas fråga om att redovisa och betala skatt&lt;br&gt;den 12 augusti i stället för den 20 i samma månad. Redovisning och&lt;br&gt;betalning skulle då kunna ske samtidigt med att den skattskyldige vidtar&lt;br&gt;motsvarande åtgärder avseende innehållen preliminär skatt och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter för redovisningsperioden juli och samtidigt med betalning av&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt för samma månad. Emellertid går det inte, som&lt;br&gt;utredningen också påpekat, att bortse från de problem som i praktiken finns&lt;br&gt;med att även till nämnda tidpunkt åstadkomma en korrekt redovisning och&lt;br&gt;betalning. Samtidigt är det väsentligt att ta till vara fördelarna med&lt;br&gt;enhetlighet i fråga om tidpunkter för redovisning och betalning av olika&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en och samma betalningstidpunkt i månaden ökar förutsättningarna&lt;br&gt;för den skatt- och avgiftsskyldige att samordna sin redovisning. För&lt;br&gt;skatteförvaltningen innebär vidare en sådan samordning kontinuitet i arbetet&lt;br&gt;med att ta hand om skattedeklarationerna samt i avstämningen, kontrollen&lt;br&gt;och uppföljningen i övrigt av redovisningar och betalningar. Med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en enhetlig ordning så långt möjligt bör tillämpas bör enligt vår mening Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;betalningar av F-skatt, särskild A-skatt, innehållen preliminär skatt, Del 1&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt ske vid samma tidpunkt. Med den 17&lt;br&gt;augusti som förfallodag och den senareläggning av betalningarna av&lt;br&gt;debiterad och innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter som det&lt;br&gt;innebär får de skatt- och avgiftsskyldiga anses ha rimlig tid till sitt&lt;br&gt;förfogande att få fram underlag for en riktig redovisning och betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man behåller sommarregeln oförändrad, som några remissinstanser&lt;br&gt;föreslagit, minskar utrymmet för en generell senareläggning av inbetal-&lt;br&gt;ningstidpunktema. Vi föredrar därför den lösning som utredningen förordat&lt;br&gt;och föreslår att den 17 augusti skall vara förfallodag för mervärdesskatt&lt;br&gt;avseende redovisningsperioden juni samt för avdragen skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter avseende redovisningsperioden juli och för F-skatt och&lt;br&gt;särskild A-skatt avseende samma månad. Samma betalningstidpunkt i&lt;br&gt;månaden kommer härmed att gälla i januari och augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga med beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsintema&lt;br&gt;förvärv och import, som för beskattningsåret överstiger 40 miljoner kronor&lt;br&gt;har inte sällan egna redovisningsfunktioner. De är således inte i samma&lt;br&gt;utsträckning beroende av redovisningsbyråer eller annan hjälp för redovis-&lt;br&gt;ningen av mervärdesskatt. Liksom andra företag vidtar dessa skattskyldiga&lt;br&gt;- inte sällan i stor omfattning - löpande under sommarperioden åtgärder för&lt;br&gt;exempelvis löneutbetalningar samt redovisning och betalning av källskatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man skulle behålla sommarregeln för dessa företag, som några&lt;br&gt;remissinstanser anser att man bör göra, skulle det medföra ökade kostnader&lt;br&gt;för staten med ca 40 eller 57 miljoner kronor beroende på om inbetal-&lt;br&gt;ningstidpunkten bestämdes till den 17 respektive den 26 augusti. Detta&lt;br&gt;skulle i sin tur minska utrymmet for en generell senareläggning av&lt;br&gt;inbetalningstidpunktema. Som redan sagts är nämligen slopandet av den&lt;br&gt;nuvarande särregleringen för redovisningsperioden juni en av förut-&lt;br&gt;sättningarna för att förfallodagama under året i övrigt för skattskyldiga med&lt;br&gt;månadsredovisning av mervärdesskatt skall kunna senareläggas från den 5&lt;br&gt;till den 12 respektive från den 20 till den 26 i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle man välja att låta de större företagen redovisa och betala&lt;br&gt;mervärdesskatt för juni senast den 17 augusti, dvs. det alternativ som&lt;br&gt;beräknas kosta staten ca 40 miljoner kronor, skulle man behöva&lt;br&gt;tidigarelägga förfallodagen för de större företagen med två dagar, dvs. till&lt;br&gt;den 24 i månaden. En sådan ordning kan nämligen beräknas ge en positiv&lt;br&gt;ränteeffekt för staten på ca 42 miljoner kronor. Enligt vår mening finns det&lt;br&gt;i dessa fall, mot den bakgrunden, inte tillräckliga skäl för en längre&lt;br&gt;betalningsfrist i anslutning till sommaren. Denna kategori skattskyldiga bör&lt;br&gt;därför lämna skattedeklaration och betala mervärdesskatt vid samma&lt;br&gt;tidpunkt under sommarperioden som under året i övrigt. För redovisnings-&lt;br&gt;perioden juni bör således redovisning och betalning i dessa fall fullgöras&lt;br&gt;senast den 26 juli. Vi föreslår en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen och betalningen av källskatt omfattar i första hand statlig&lt;br&gt;skatt och kommunalskatt. Kommunalskattemedlen betalas ut till kommu-&lt;br&gt;nerna i den ordning som anges i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;br&gt;Utbetalning görs med lika delar den tredje vardagen räknat från den 17 i&lt;br&gt;månaden, dvs. i regel den 20, varje månad under året. Före utbetalning sker&lt;br&gt;avräkning enligt 52 § UBL, 16 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension, 12 § USAL och 8 § lagen&lt;br&gt;(1987:560) om skatteutjämningsavgift. I syfte att undvika bruttobetalningar&lt;br&gt;minskas alltså utbetalningarna till kommuner och landsting med bl.a. vad&lt;br&gt;dessa enligt uppbördsdeklarationer har hållit inne i preliminär skatt och de&lt;br&gt;löpande arbetsgivaravgifter som skall betalas. Med hänsyn till&lt;br&gt;kommunalskattens storlek är det efter nyssnämnda avräkning fråga om en&lt;br&gt;nettoutbetalning till samtliga landsting och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 52 § UBL skall skatt som hållits inne genom skatteavdrag betalas&lt;br&gt;senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget&lt;br&gt;gjordes. Samma betalningstidpunkt gäller för arbetsgivaravgifterna, vilket&lt;br&gt;följer av 12 § USAL. Betalning av innehållen preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter från landsting och kommuner skall emellertid ske genom&lt;br&gt;avräkning mot fordran enligt 4 § lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det avräkningsförfarande som föregår utbetalningen av&lt;br&gt;kommunalskattemedel och själva utbetalningen skall kunna ske den tredje&lt;br&gt;vardagen räknat från den 17 i månaden måste landsting och kommuner&lt;br&gt;lämna uppbördsdeklaration avseende innehållen preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter senast den 12 i månaden (54 § 1 mom. UBL). Innehållen&lt;br&gt;kvarstående skatt omfattas inte av avräkningssystemet. Skälet till det är att&lt;br&gt;kvarstående skatt innehålls endast under tre av årets månader och redovisas&lt;br&gt;i särskild ordning under april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande avräkningsförfarandet och således hanteringen av&lt;br&gt;landstingens och kommunernas betalning av källskatt och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter påverkas i sig inte av att det införs ett nytt system för redovisning&lt;br&gt;och betalning av skatter och avgifter. Däremot bör tidpunkten för dessa&lt;br&gt;subjekts redovisning samordnas med vad som avses gälla i skatte-&lt;br&gt;kontosystemet för övriga skatt- och avgiftsskyldiga. Med hänsyn till dels&lt;br&gt;den nuvarande tidpunkten för utbetalning av kommunalskattemedel, dels&lt;br&gt;administrativa skäl bör som redovisningstidpunkt fortfarande gälla den 12&lt;br&gt;i månaden. Landsting och kommuner kommer således i betalnings- och&lt;br&gt;redovisningshänseende i princip att jämställas med skatt- och avgifts-&lt;br&gt;skyldiga med beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsintema förvärv&lt;br&gt;och import, avseende mervärdesskatt som for beskattningsåret uppgår till&lt;br&gt;högst 40 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Skattedelegation har hävdat att detta skulle innebära en&lt;br&gt;konkurrensnackdel för andra skattskyldiga som ligger över beloppsgränsen.&lt;br&gt;Som nyss sagts är det emellertid for landsting och kommuner inte fråga om&lt;br&gt;några faktiska inbetalningar. Förhållandena är alltså inte direkt jämförbara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med de som gäller för andra skattskyldiga. Dessutom torde flera av Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;kommunerna redovisa ett beskattningsunderlag, exklusive Del 1&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv och import, som inte överstiger 40 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsåtgången för avräkning före utbetalning av kommunalskattemedel&lt;br&gt;gör att någon senarelagd tidpunkt i januari inte kan tillämpas i dessa fall. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att den 12 i varje månad skall gälla beträffande landstings&lt;br&gt;och kommuners redovisning av innehållen preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Vi föreslår dessutom att det nuvarande avräknings-&lt;br&gt;förfarandet skall utvidgas till att omfatta även mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggas kan att det som nu sagts inte omfattar församlingar och kyrkliga&lt;br&gt;samfälligheter. Det betyder att dessa liksom i dag avses vara skyldiga att&lt;br&gt;redovisa och betala mervärdesskatt, skatt som hållits inne genom&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i samma ordning som andra&lt;br&gt;motsvarande arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om inbetalning av skatter och avgifter har tagits in i 16&lt;br&gt;kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Betalningsfrist mellan beslutsdag och förfallodag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skatt eller avgift som påförs genom ett&lt;br&gt;särskilt beskattningsbeslut förfaller till betalning på den förfallodag som&lt;br&gt;inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar efter besluts-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget. Invändningar har dock förts fram av Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund och Näringslivets Skattedelegation. De anser att en&lt;br&gt;betalningsfrist på 30 dagar är för kort. Skattedelegationen föreslår 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I skattekontosystemet kan månadens&lt;br&gt;båda förfallodagar tillämpas för betalning av debiteringar som har sin grund&lt;br&gt;i särskilda beskattningsbeslut, t.ex. debitering av slutlig skatt, eller sådana&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet som skattemyndigheten fattar vid&lt;br&gt;omprövning av en redan beslutad skatt eller avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det beslut som den skatt- eller avgiftsskyldige far bör på samma sätt&lt;br&gt;som i dag framgå vilken period som ändringen avser, att skattemyndigheten&lt;br&gt;kommer att påföra skattekontot den aktuella debiteringen, från vilken&lt;br&gt;tidpunkt ränta börjar räknas, etc. Beslutet bör vidare - efter den ordinarie&lt;br&gt;avstämningen - följas av ett kontoutdrag som visar den aktuella ställningen&lt;br&gt;på den skatt- eller avgiftsskyldiges skattekonto. Liksom enligt nuvarande&lt;br&gt;ordning bör den skatt- eller avgiftsskyldige ges ett visst rådrum att fa fram&lt;br&gt;medel till betalningen efter det att han tagit del av ett beslut som innebär att&lt;br&gt;han eller hon skall betala en skatt eller avgift. Förfallodagen har i detta&lt;br&gt;sammanhang betydelse också för när ett eventuellt underskott tidigast skall&lt;br&gt;lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning (se avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning har den skatt- eller avgiftsskyldige en betal- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;ningsfrist som varierar mellan två veckor och ca fyra månader från Del 1&lt;br&gt;beslutsdagen. Tiden beror på vilken skatt eller avgift som beslutet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattekontosystemet skall betalningar av skatter och avgifter behandlas&lt;br&gt;på ett enhetligt sätt oavsett vilket beslut som en betalning grundas på.&lt;br&gt;Betalningsfristen bör enligt utredningens mening vara densamma oavsett&lt;br&gt;grunden för ett betalningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att efter en rimlig betalningsfrist bör dessa debite-&lt;br&gt;ringar förfalla till betalning på den förfallodag som inträffar närmast&lt;br&gt;därefter. Det betyder bl.a. att betalningar av mervärdesskatt, källskatt eller&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som grundas på ett omprövningsbeslut kommer att kunna&lt;br&gt;förfalla till betalning antingen den 12 eller den 26 beroende på när&lt;br&gt;omprövningsbeslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsfristen för ett debiteringsbeslut av aktuellt slag skall enligt&lt;br&gt;utredningens förslag vara minst 30 dagar från beslutsdagen. Två&lt;br&gt;remissinstanser har ansett att denna frist är för kort. Vi anser emellertid att&lt;br&gt;utredningen har gjort en rimlig avvägning mellan de motstående intressena&lt;br&gt;och föreslår samma betalningsfrist. Ett krav på betalning avses således&lt;br&gt;förfalla till betalning på den av förfallodagama - den 12 (i januari och i&lt;br&gt;vissa fall i augusti den 17) eller den 26 - som infaller närmast efter det att&lt;br&gt;30 dagar från beslutsdagen har passerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör den nu föreslagna betalningsfristen dock inte gälla&lt;br&gt;i fråga om underskott som uppkommer vid avstämning mellan preliminär&lt;br&gt;och slutlig skatt. I detta fall bör betalningsfristen vara längre. Till denna&lt;br&gt;fråga återkommer vi i avsnitt 12.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om betalningsfrister mellan beslutsdag och förfallodag har&lt;br&gt;tagits in i 16 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Debitering på skattekontot&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;Redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.1.1 &amp;nbsp;Redovisningsuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den i dag använda uppbördsdeklarationen och&lt;br&gt;den särskilda deklarationen för mervärdesskatt skall ersättas med en&lt;br&gt;skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen i en skattedeklaration skall omfatta samtliga de&lt;br&gt;skatter och avgifter för vilka det finns en redovisningsskyldighet och&lt;br&gt;som förfaller till betalning under den period som är aktuell. De&lt;br&gt;uppgifter som &lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt;kall redovisas avser bl.a. innehållen preliminär skatt,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter samt ingående och utgående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen har dock föreslagit en vidare möjlighet för regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer att ange vilka uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas på skattedeklarationen. Utredningen har också föreslagit att en&lt;br&gt;specifikation av gjorda avdrag vid redovisningen av arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;skall göras i en årlig avgiftsspecifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslagen. Riksrevisionsverket delar utredningens uppfattning att&lt;br&gt;frågan om särskilt redovisningsnummer inte behöver lagregleras men anser&lt;br&gt;att det inte kan överlåtas till Riksskatteverket att besluta om huruvida&lt;br&gt;särskilda redovisningnummer eller liknande redovisningsmetoder skall få&lt;br&gt;användas i fortsättningen. Riksskatteverket anser att den omständigheten att&lt;br&gt;redovisning av skatter och avgifter i fortsättningen avses ske i en enda&lt;br&gt;handling torde innebära betydande administrativa förenklingar för såväl&lt;br&gt;skatteförvaltningen som för de skattskyldiga. Verket anser däremot att den&lt;br&gt;förenkling av uppgiffslämnandet på månadsnivå, som skulle kunna motivera&lt;br&gt;ett extra uppgiftslämnande på årsnivå vad gäller de specificerade&lt;br&gt;uppgifterna om arbetsgivaravgifterna, inte längre är för handen. Uppgifter&lt;br&gt;om arbetsgivaravgifterna, motsvarande dem som i dag lämnas på&lt;br&gt;uppbördsdeklarationen, bör därför lämnas på den föreslagna&lt;br&gt;skattedeklarationen. Statistiska centralbyrån förordar att företagen endast&lt;br&gt;skall få använda ett organisationsnummer för de skatter och avgifter som&lt;br&gt;omfattas av skattekontot. Bankgirocentralen BGC AB välkomnar förslaget&lt;br&gt;att göra åtskillnad mellan deklaration och betalning. Härigenom skapas&lt;br&gt;förutsättningar för snabbare betalningar och för nya tekniska lösningar när&lt;br&gt;det gäller deklarationer och administrativ hantering. Postgirot Bank AB är&lt;br&gt;också positiv till detta förslag. Företagens Uppgiftslämnardelegation anser&lt;br&gt;att berörda lagbestämmelser bör utformas så att där anges vilka uppgifter&lt;br&gt;eller uppgiftsslag som kan komma i fråga i den månatliga&lt;br&gt;skattedeklarationen och att regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer inom detta utrymme får mandat att bestämma vilka uppgifter&lt;br&gt;som skall krävas in. Delegationen anser att bestämmelserna bör utformas&lt;br&gt;med hänsyn till behovet av förutsebarhet för de skattskyldiga och samtidigt&lt;br&gt;ge möjlighet till anpassning till nya förhållanden. Det bör dessutom finnas&lt;br&gt;ett visst reservutrymme på deklarationsblanketten. Av den anledningen och&lt;br&gt;för att minska uppgiftslämnarkostnadema bör antalet uppgifter enbart for&lt;br&gt;kontrolländamål minimeras. Kooperativa förbundet anser att skattedeklara-&lt;br&gt;tionen också bör innehålla en notering om månadens betalda F-skatt. På så&lt;br&gt;sätt kan deklarationen vara ett dokument som ger företagaren en bild av&lt;br&gt;gjorda skattebetalningar. Svenska Revisorsamfundet vill särskilt framhålla&lt;br&gt;vikten av att redovisningsmetodema förbättras genom utnyttjande av&lt;br&gt;modem teknik. Näringslivets Skattedelegation anser att det i lagen bör anges&lt;br&gt;vilka uppgifter som kan komma i fråga i den månatliga skattedeklarationen&lt;br&gt;och att regeringen/myndigheten inom detta utrymme få mandat att bestämma&lt;br&gt;vilka uppgifter som skall krävas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattebetalningsutredningen har angett&lt;br&gt;fyra grundläggande krav som bör ställas på redovisningen av skatter och&lt;br&gt;avgifter. Den skall innehålla tillräckliga uppgifter för en korrekt debitering&lt;br&gt;på skattekontot, den skall skapa förutsättningar för så tidig debitering på&lt;br&gt;kontot som möjligt, den skall innehålla de omsättningsuppgifter avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatt som ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU)&lt;br&gt;kräver och den skall innehålla tillräckliga uppgifter för att skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall kunna kontrollera redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att snabbt ge skattemyndigheterna tillgång till redovisningsupp-&lt;br&gt;gifterna är det nödvändigt att skilja på deklaration och inbetalningskort. Det&lt;br&gt;är också så att redovisning och inbetalningskort i samma handling begränsar&lt;br&gt;utrymmet för att lämna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar utredningens uppfattning om att inbetalningshandlingen bör vara&lt;br&gt;skild från deklarationshandlingen. Remissinstanserna har inte heller haft&lt;br&gt;något att invända mot vad utredningen anfört. Bankgirocentralen BGC AB&lt;br&gt;och Postgirot Bank AB har särskilt framhållit att de är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Vi föreslår därför att den nya deklarationen i skattekontosystemet - som vi&lt;br&gt;i likhet med utredningen kallar skattedeklaration - utformas så att inbetal-&lt;br&gt;ningskortet blir skilt från redovisnings-handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att deklarationen bör innehålla uppgifter om&lt;br&gt;preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Alla identifika-&lt;br&gt;tionsuppgifter i redovisningshandlingen bör förtryckas. Dessutom bör&lt;br&gt;uppgifterna om debiterad preliminär skatt i förekommande fall förtryckas på&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande uppgifter har utredningen, förutom nödvändiga identifikations-&lt;br&gt;uppgifter och uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning&lt;br&gt;lämnas, ansett behöva lämnas vid varje redovisningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skatteavdrag från ersättning för arbete och underlaget för avdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skatteavdrag från ränta eller utdelning och underlaget för avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;underlaget för avgifterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;avdrag enligt 9 kap. 3 § skattebetalningslagen (kostnadsavdrag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;periodens avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utgående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ingående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan&lt;br&gt;EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har utredningen föreslagit att regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer skall få meddela ytterligare föreskrifter om vad en&lt;br&gt;skattedeklaration skall ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som angetts avseende arbetsgivaravgifter är färre än de&lt;br&gt;uppgifter som i dag lämnas i en uppbördsdeklaration. Detta hänger samman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med att utredningen föreslagit att berörda arbetsgivare i stället årligen skall Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;vara skyldiga att lämna en specifikation över kostnadsavdrag och de Del 1&lt;br&gt;avgiftsunderlag på vilka lägre procentsatser använts vid uträkning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna. En sådan specifikation skulle användas enbart för att&lt;br&gt;specificera tidigare redovisningar. En arbetsgivare som vill korrigera en&lt;br&gt;tidigare lämnad redovisning skulle inte göra det genom specifikationen utan&lt;br&gt;genom att lämna en ny skattedeklaration för den aktuella redovisnings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt skattebetalningssystem förutsätter att varje redovisning i en&lt;br&gt;skattedeklaration skall kunna kontrolleras så snart den har lämnats. Detta&lt;br&gt;kan man inte göra fullt ut om den skattskyldige har rätt att vänta med en&lt;br&gt;specifikation av någon skatt eller avgift till en senare tidpunkt än då&lt;br&gt;skattedeklarationen skall lämnas. Med en sådan ordning kan det också i&lt;br&gt;vissa fall vara svårt att avgöra om en oriktig uppgift har lämnats i skattede-&lt;br&gt;klarationen eller inte. Detta medför problem vid tillämpningen av sanktions-&lt;br&gt;bestämmelsema. Vi anser därför i likhet med Riksskatteverket att de&lt;br&gt;specifikationer som bör göras vid redovisningen av arbetsgivaravgifter skall&lt;br&gt;göras redan i skattedeklarationerna och föreslår en sådan ordning. Därige-&lt;br&gt;nom uppnår man också en viss administrativ förenkling av det nya&lt;br&gt;skattebetalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilka uppgifter som skall lämnas i en skattedeklaration&lt;br&gt;är i grunden av sådan art att de bör ges i form av lag. Vi delar därför&lt;br&gt;Företagens Uppgiftslämnardelegations åsikt att lagbestämmelserna bör&lt;br&gt;utformas på ett sådant sätt att där anges vilka uppgifter eller uppgiftsslag&lt;br&gt;som kan komma i fråga i den månatliga skattedeklarationen. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer bör sedan inom dessa ramar&lt;br&gt;ha möjlighet att bestämma vilka uppgifter som skall krävas in. Detta&lt;br&gt;behöver dock inte anges i lagen utan kan ske genom verkställighetsföreskrif-&lt;br&gt;ter till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka uppgifter rörande skatteavdrag som skall&lt;br&gt;lämnas i en skattedeklaration anser vi att det är tillfyllest om det av lagen&lt;br&gt;framgår att uppgift skall lämnas om de skatteavdrag som arbetsgivaren varit&lt;br&gt;skyldig att göra och om det sammanlagda underlaget för skatteavdragen. 1&lt;br&gt;fråga om redovisningen av arbetsgivaravgifter bör det i lagen anges att&lt;br&gt;uppgift skall lämnas om de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren varit&lt;br&gt;skyldig att betala och om de sammanlagda underlagen för avgifterna samt,&lt;br&gt;i förekommande fall, om gjorda avdrag. Mervärdesskatteredovisningen&lt;br&gt;måste, med hänsyn till vårt medlemskap i EU, bli något mer komplicerad.&lt;br&gt;I lagen bör anges att uppgift skall lämnas om utgående skatt, om ingående&lt;br&gt;skatt och om omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporte-&lt;br&gt;ras mellan EG-länder. I lagen bör dessutom anges att en skattedeklaration&lt;br&gt;skall innehålla de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och&lt;br&gt;kontroll av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Inom de&lt;br&gt;ramar som har angetts nu bör regeringen ha möjlighet att i form av&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter närmare precisera uppgiflsskyldigheten. En sådan&lt;br&gt;precisering bör också kunna delegeras till den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Den myndighet som avses är Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår en sådan ordning som vi nu har redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilka uppgifter en skattedeklaration skall innehålla har&lt;br&gt;tagits in i 10 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skatteförvaltningen pågår en översyn inriktad på förbättrade redovis-&lt;br&gt;ningsmetoder. Målsättningen är att förkorta hanteringstider, underlätta för&lt;br&gt;företag och skatteförvaltning, sänka administrationskostnaderna, m.m.&lt;br&gt;Avsikten är att skatt- och avgiftsskyldiga skall kunna lämna sin redovisning&lt;br&gt;på i princip valfritt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter som den tekniska utvecklingen for med sig och som&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet också pekat på kommer härvid självfallet att tas&lt;br&gt;till vara. Inom en näraliggande framtid - i stort sett i samband med att ett&lt;br&gt;skattekontosystem kan börja användas - kommer sannolikt förutsättningar&lt;br&gt;att finnas att föra över redovisningar till ett skattekonto genom exempelvis&lt;br&gt;linjeöverföring eller på diskett. Redan nu tas olika uppgifter, t.ex. räken-&lt;br&gt;skapsutdrag från företag, in med hjälp av sådan teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheterna alltid skall ha ett eget gränssnitt gentemot de&lt;br&gt;skattskyldiga eller om man, som Postgirot Bank AB föreslagit, kan ha en&lt;br&gt;förmedlande länk får det fortsatta utvecklingsarbetet visa. Redan nu bör&lt;br&gt;dock de skattskyldiga efter medgivande från Riksskatteverket eller den&lt;br&gt;myndighet som verket bestämmer ges möjlighet att lämna preliminära&lt;br&gt;självdeklarationer och skattedeklarationer i form av elektroniska dokument.&lt;br&gt;Denna fråga återkommer vi till i avsnitt 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt redovisningsnummer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;har arbetsgivare en möjlighet att lämna uppbördsdeklarationer och&lt;br&gt;kontrolluppgifter under ett särskilt redovisningsnummer. Denna möjlighet&lt;br&gt;anses i dag vålla vissa problem i skattemyndigheternas integrerade och&lt;br&gt;samordnade verksamhet. Samtidigt är redovisningsmetoden till fördel för de&lt;br&gt;skattskyldiga. Enligt utredningens mening bör det lämnas åt Riksskattever-&lt;br&gt;ket att ta ställning till om och i så fall hur särskilda redovisningsnummer&lt;br&gt;eller andra liknande redovisningsmetoder bör användas inom ramen for ett&lt;br&gt;nytt skattebetalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har invänt mot utredningens förslag och anser att det&lt;br&gt;inte kan överlåtas till Riksskatteverket att besluta om huruvida särskilda&lt;br&gt;redovisningnummer eller liknande redovisningsmetoder skall användas i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om användande av särskilda redovisningsnummer eller andra&lt;br&gt;liknande redovisningsmetoder är inte av sådan art att den bör lagregleras.&lt;br&gt;Den blir dock sannolikt aktuell under arbetet med den förordning som avses&lt;br&gt;komplettera den föreslagna skattebetalningslagen. Om och i så fall i vilken&lt;br&gt;utsträckning beslutanderätten bör delegeras till Riksskatteverket får vi ta&lt;br&gt;ställning till då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.1.2 Redovisningstidpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Redovisning avseende de skatter och avgifter&lt;br&gt;som ingår i skattekontosystemet skall lämnas senast den 12 i månaden&lt;br&gt;efter redovisningsperioden (i januari och augusti den 17) dels av den&lt;br&gt;som enbart redovisar innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter, dels av skattskyldiga som har att redovisa mervärdesskatt varje&lt;br&gt;månad om beskattningsunderlagen avseende mervärdesskatt for be-&lt;br&gt;skattningsåret, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, uppgår&lt;br&gt;till högst 40 miljoner kronor. Mervärdesskatten skall dock i detta fall&lt;br&gt;redovisas senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som redovisar mervärdesskatt med beskattningsunder-&lt;br&gt;lag som för beskattningsåret, exklusive gemenskapsintema förvärv och&lt;br&gt;import, överstiger 40 miljoner kronor skall lämna sin redovisning&lt;br&gt;avseende de skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet senast&lt;br&gt;den 26 i månaden efter redovisningsperioden (i december senast den&lt;br&gt;27). Om det finns särskilda skäl skall denna kategori skattskyldiga&lt;br&gt;kunna krävas på redovisning avseende innehållen preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter senast den första förfallodagen i månaden, dvs.&lt;br&gt;senast den 12 (i januari den 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot förslaget. Svenska Bankföreningen anser det dock vara en brist&lt;br&gt;i förslaget att man inte uppnått en fullständig synkronisering mellan&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter och redovisningstidpunkter. Några&lt;br&gt;remissinstanser hävdar att tiden för redovisning av mervärdesskatten är för&lt;br&gt;kort och förordar en återgång till de redovisnings- och betalningstidpunkter&lt;br&gt;som gällde före den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har i avsnitt 9.3 framhållit att de nu&lt;br&gt;gällande tidpunkterna för inbetalning av innehållen skatt, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt nyss har beslutats av riksdagen och att vi anser att det&lt;br&gt;därefter inte har kommit fram några omständigheter som motiverar en sådan&lt;br&gt;generell senareläggning av inbetalningstidpunktema som några remissin-&lt;br&gt;stanser har förespråkat. Detta gäller i lika hög grad tidpunkterna för&lt;br&gt;redovisningen. Vi tar därför nu upp endast frågan om vilka ändringar av&lt;br&gt;redovisningstidpunktema som det föreslagna skattekontosystemet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande rutiner för hantering av uppbörds- och mervärdesskattedekla-&lt;br&gt;rationer innebär att en betalning bokförs väsentligt tidigare än den tidpunkt&lt;br&gt;då redovisningen finns tillgänglig hos skattemyndigheten. Det hänger&lt;br&gt;samman bl.a. med att inbetalningen registreras av Postgirot Bank AB som&lt;br&gt;sedan skickar deklarationen till ett företag som med optisk läsning tar hand&lt;br&gt;om redovisningsdelen. Sambandet mellan inbetalning och redovisning blir&lt;br&gt;känt för skattemyndigheten först ca 15 arbetsdagar efter förfallodagen, dvs.&lt;br&gt;närmare tre kalenderveckor efter denna dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett skattekonto där krediteringar fortlöpande skall räknas av mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;debiteringar är det, som utredningen framhållit, önskvärt att debiteringarna&lt;br&gt;kan bokföras på kontot så tidigt som möjligt. Tidsperioden mellan den skatt-&lt;br&gt;eller avgiftsskyldiges redovisning och debiteringen på skattekontot måste&lt;br&gt;därför förkortas väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag i avsnitt 9.3 kommer det - för kontohavare som skall&lt;br&gt;redovisa och betala skatter och avgifter varje månad - att finnas två olika&lt;br&gt;tidpunkter för betalning av skatter och avgifter beroende på storleken av&lt;br&gt;kontohavarens beskattningsunderlag till mervärdesskatt. I beskattnings-&lt;br&gt;underlagen ingår då inte gemenskapsintema förvärv och import (se bet.&lt;br&gt;1995/96:SkU31, rskr. 1995/95:305, SFS 1996:713). Om beskattnings-&lt;br&gt;underlagen, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, för be-&lt;br&gt;skattningsåret, uppgår till högst 40 miljoner kronor skall samtliga skatter&lt;br&gt;och avgifter betalas senast den 12 (i januari och augusti den 17) i månaden&lt;br&gt;efter redovisningsperioden med undantag för mervärdesskatten som skall&lt;br&gt;betalas först vid motsvarande förfallodag i andra månaden efter redovis-&lt;br&gt;ningsperioden. Det innebär t.ex. att den 12 mars skall skatteavdrag,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och debiterad preliminär skatt för februari samt&lt;br&gt;mervärdesskatt för januari ha betalats. För den vars beskattningsunderlag,&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema förvärv och import, överstiger 40 miljoner&lt;br&gt;kronor skall innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och debiterad&lt;br&gt;preliminär skatt betalas senast den 12 (i januari den 17) i månaden närmast&lt;br&gt;efter redovisningsperioden medan mervärdesskatten skall betalas senast den&lt;br&gt;26 i samma månad. Dessa skattskyldiga har alltså två betalningsdagar varje&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den antalsmässigt största gruppen kontohavare skall således samtliga&lt;br&gt;skatter och avgifter betalas senast den 12 varje månad. Denna kategori&lt;br&gt;kontohavare bör därför även lämna motsvarande redovisning senast den 12&lt;br&gt;i månaden trots att redovisningen då kommer att avse två olika redovisnings-&lt;br&gt;perioder - en för innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter och en&lt;br&gt;för mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den andra gruppen kontohavare - ca 10 000 skattskyldiga - skall&lt;br&gt;betalningar i flertalet fall göras både den 12 och den 26 i månaden efter&lt;br&gt;redovisningsperioden. Den första förfallodagen gäller för innehållen skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter och den andra för mervärdesskatt. Man kan då tänka&lt;br&gt;sig att den skattskyldige vid varje tidpunkt då ett belopp, som skall följas av&lt;br&gt;en redovisning, skall betalas, också ger in en redovisningshandling. Detta&lt;br&gt;skulle tillgodose Svenska Bankföreningens önskemål om en fullständig&lt;br&gt;synkronisering mellan betalning av skatter och avgifter och redovisningstid-&lt;br&gt;punkter. Det skulle emellertid för flertalet arbetsgivare inom denna grupp&lt;br&gt;innebära att redovisning fick lämnas två gånger varje månad. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten skulle då behöva stämma av dessa konton efter varje sådan&lt;br&gt;redovisning. Det skulle också kunna bli fråga om att föra om betalningar,&lt;br&gt;sända ut två betalningskrav, eventuellt ha två restföringar varje månad m.m.&lt;br&gt;Effektiviteten i skattekontot liksom de positiva effekterna för de skatt- och&lt;br&gt;avgiftsskyldiga i form av samordning och förenkling skulle härigenom&lt;br&gt;delvis gå förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit en annan ordning där avlämnandet av redovis-&lt;br&gt;ningsuppgifter i stället knyts till den senare av de två betalningstidpunkterna&lt;br&gt;i månaden, dvs. till den 26. Det innebär att en skattskyldig med&lt;br&gt;beskattningsunderlag avseende mervärdesskatt, exklusive gemenskaps-&lt;br&gt;intema förvärv och import, överstigande 40 miljoner kronor och som har&lt;br&gt;innehållen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt att&lt;br&gt;redovisa endast betalar innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;den 12 (i januari den 17) i månaden. Den 26 i månaden redovisas innehållen&lt;br&gt;preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt samt betalas&lt;br&gt;eventuell mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att när redovisningshandlingen har kommit&lt;br&gt;in till skattemyndigheten bokförs de olika redovisade beloppen i kontot på&lt;br&gt;respektive förfallodag, den 12 eller den 26. Ränta räknas på eventuella&lt;br&gt;underskott eller överskott. Ett gemensamt betalningskrav sänds i före-&lt;br&gt;kommande fall ut. Även överlämnandet för indrivning kan härmed ske vid&lt;br&gt;ett tillfälle per månad. På så sätt når man för såväl de skatt- och avgiftsskyl-&lt;br&gt;diga som myndigheterna längre i riktning mot ökad samordning och&lt;br&gt;förenkling. Vi föreslår därför samma ordning för redovisning av skatter och&lt;br&gt;avgifter som utredningen har gjort. I december ersätts dock den 26 med den&lt;br&gt;27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i de fall då den skattskyldige begär en återbetalning som har sin&lt;br&gt;grund i en överskjutande ingående mervärdesskatt bör krav ställas på att&lt;br&gt;redovisningen i övrigt för perioden har fullgjorts. Skattemyndigheten bör&lt;br&gt;vidare i vissa fall kunna kräva redovisning avseende innehållen preliminär&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter vid den första förfallodagen i månaden. Denna&lt;br&gt;möjlighet behövs för att effektiva kontrollåtgärder skall kunna vidtas i&lt;br&gt;särskilda fall. Främst gäller det uppföljning vid upprepade betalningsfor-&lt;br&gt;summelser. Men även generellt riktade kontrollinsatser kan motivera krav&lt;br&gt;på redovisning vid varje förfallodag. Härigenom skapas förutsättningar för&lt;br&gt;att skattemyndighetens borgenärsroll skall kunna utövas på ett effektivt sätt&lt;br&gt;genom bl.a. förebyggande åtgärder. Den möjlighet till ett tidigt agerade som&lt;br&gt;detta ger bör kunna leda till att antalet restföringar begränsas. Samtidigt ges&lt;br&gt;förutsättningar för skattemyndigheten att i förekommande fall tidigare än&lt;br&gt;annars lämna ett krav till kronofogdemyndigheten för indrivning. Befogen-&lt;br&gt;heten att kräva redovisning i förtid bör emellertid användas bara i undan-&lt;br&gt;tagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att regler av nu angiven innebörd skall tas in i 10 kap.&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Debitering av skatter och avgifter under året&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: På ett skattekonto skall löpande bokföras dels&lt;br&gt;debiterad F-skatt och särskild A-skatt, dels innehållen preliminär skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter samt mervärdesskatt som den betalnings-&lt;br&gt;skyldige redovisat i en skattedeklaration och dels skatt eller avgift som&lt;br&gt;påförts genom särskilt beslut av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;invända mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En viktig utgångspunkt är att debite-&lt;br&gt;ringarna i ett skattekonto skall vara specificerade på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;inte uppstår några tveksamheter kring hur den aktuella ställningen på kontot&lt;br&gt;har uppkommit. Ett datum för varje debitering bör anges. Det bör också&lt;br&gt;anges vilken skatt eller avgift som debiteringen avser samt vilket belopp&lt;br&gt;som bokförs. Det får inte finnas någon risk för sammanblandning av de olika&lt;br&gt;posterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har beskrivit rutinerna för bokföringen av skatter och&lt;br&gt;avgifter på skattekontot på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under året bokförs olika skatter och avgifter löpande på kontot. Vissa&lt;br&gt;poster, såsom de debiterade preliminära skatterna F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt, m.m. registreras i det centrala skatteregistret och bokförs på kontot&lt;br&gt;utifrån detta. Debiteringarna av dessa skatter bokförs på kontot först i&lt;br&gt;samband med att förfallodagen inträffar, dvs. i detta fall den 12 i månaden&lt;br&gt;(i januari och i vissa fall augusti den 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra poster debiteras på grundval av lämnade redovisningar. Innehållen&lt;br&gt;preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt debiteras och, i&lt;br&gt;förekommande fall, krediteras med ledning av den skatt- eller avgiftsskyldi-&lt;br&gt;ges redovisningshandling, dvs. skattedeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en betalning uteblir eller görs med för lågt belopp och det härigenom&lt;br&gt;uppkommer ett underskott på skattekontot beräknas ränta på detta saldo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under året kan särskilda beslut om skatter eller avgifter komma att&lt;br&gt;påverka kontot. Genom dessa beslut fastställs skatten eller avgiften för en&lt;br&gt;tidigare period. Som tidpunkt för debitering på kontot anges den dag då ett&lt;br&gt;belopp förfaller till betalning respektive den dag då beslutet meddelades när&lt;br&gt;fråga är om ett beslut som innebär en sänkning i förhållande till ett tidigare&lt;br&gt;fastställt belopp. Ränta på ett under- eller överskott på kontot räknas från&lt;br&gt;den tidpunkt då skatten eller avgiften ursprungligen förföll till betalning.&lt;br&gt;Samtidigt med beslutet ges dock automatiskt en viss betalningsfrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar utredningens uppfattning om hur skatter och avgifter bör&lt;br&gt;bokföras på ett skattekonto och föreslår en sådan ordning som utredningen&lt;br&gt;beskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skattekonto har tagits in i 3 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1996/97. I saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Den slutliga skatten i skattekontosystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Slutlig skatt skall bokföras på kontot på&lt;br&gt;förfallodagen. Samtidigt skall preliminär skatt som redovisats i&lt;br&gt;kontrolluppgift bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändrad beräkning av den slutliga skatten skall&lt;br&gt;bokföras på kontot den dag då skattebeloppet förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att invända mot utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I skattekontosystemet avses ett skatte-&lt;br&gt;besked ersätta bl.a. den nuvarande skattsedeln på slutlig skatt. Vi kommer&lt;br&gt;dessutom i ett senare avsnitt (se avsnitt 20) att föreslå att skattebesked skall&lt;br&gt;sändas ut löpande under taxeringsåret så fort skatteberäkningen är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att skattemyndigheten skall bokföra den&lt;br&gt;slutliga skatten på kontot i samband med att ett skattebesked sänds ut. Det&lt;br&gt;betyder att vissa konton kommer att debiteras redan i augusti månad under&lt;br&gt;taxeringsåret, medan andra debiteras först i december månad samma år.&lt;br&gt;Samtidigt som den slutliga skatten debiteras på skattekontot skall ’den&lt;br&gt;preliminära skatten, som då finns registrerad i skatteregistret, krediteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debiteringen av slutlig skatt och kreditering av preliminär skatt samt den&lt;br&gt;följande avstämningen medför antingen att kontot jämnas ut eller att det&lt;br&gt;uppstår ett över- eller underskott på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett underskott skall vara täckt vid en angiven senaste tidpunkt, till vilken&lt;br&gt;automatiskt en betalningsfrist ges (se avsnitt 12.2). Ett överskott betalas&lt;br&gt;efter eventuell utredning ut till kontohavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den slutliga skatten för året ändras t.ex. på grund av ett beslut om&lt;br&gt;omprövning eller ett domstolsbeslut med anledning av ett överklagande,&lt;br&gt;debiteras eller krediteras kontot utifrån den betalningsdag som angetts i&lt;br&gt;beslutet eller, såvitt gäller återbetalning, den dag återbetalning skall ske. Det&lt;br&gt;över- eller underskott på kontot som beslutet ger upphov till är att se som en&lt;br&gt;ändring av den slutliga skatten för ett visst inkomstår. Om den skattskyldige&lt;br&gt;inte tidigare taxerats fastställs den slutliga skatten för första gången genom&lt;br&gt;beslutet. Ränta beräknas i förekommande fall fr.o.m. den 13 februari (i vissa&lt;br&gt;fall fr.o.m. den 4 maj) under taxeringsåret. Det sagda kan illustreras på&lt;br&gt;följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga skatten för inkomståret uppgår till 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten omprövar taxeringsbeslutet i en viss fråga och ett&lt;br&gt;beslut meddelas som innebär att taxeringen höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den följande skatteberäkningen visar att den slutliga skatten för inkomst-&lt;br&gt;året rätteligen skulle ha uppgått till 60 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot debiteras ett belopp om 10 000 kr. Debiteringsdag är den&lt;br&gt;dag då ett eventuellt underskott skall vara täckt. Ränteberäkningsdag är den&lt;br&gt;13 februari (i vissa fall den 4 maj) under taxeringsåret. Ränta debiteras i&lt;br&gt;samband med månadsavstämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning om hur den slutliga skatten skall&lt;br&gt;bokföras på skattekontot när skatten har bestämts genom ett omprövnings-&lt;br&gt;beslut. Även annan slutlig skatt bör enligt vår mening av likformighetsskäl&lt;br&gt;bokföras på skattekontot på förfallodagen. Vid samma tillfälle bör den&lt;br&gt;preliminära skatten krediteras. Bestämmelser om när skatter och avgifter&lt;br&gt;skall bokföras på skattekontot har tagits in i 3 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kreditering på skattekontot&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Krediteringsprincip&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: På ett skattekonto skall bokföras varje betalning&lt;br&gt;som den skatt- eller avgiftsskyldige gör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar och övriga krediteringar skall bokföras utan någon in-&lt;br&gt;bördes avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot förslagen. Riksskatteverket ställer sig bakom de allmänna&lt;br&gt;principer för kreditering på skattekontot som föreslagits av utredningen, dvs.&lt;br&gt;att betalningar skall bokföras utan avräkning mot någon speciell debiterings-&lt;br&gt;post. Statens löne- och pensionsverk förutsätter att de olika ingående&lt;br&gt;posterna vid en inbetalning till skattekontot särredovisas på skattekontot från&lt;br&gt;avstämningssynpunkt. Enligt Svenska Revisorsamfundet synes ett system&lt;br&gt;utan inbördes avräkningsordning i princip godtagbart under förutsättning att&lt;br&gt;det inte omfattar räntor och andra avgifter, såsom förseningsavgifter,&lt;br&gt;skattetillägg och liknande som debiteras kontot, i vart fall så länge inte&lt;br&gt;solidariskt betalningsansvar eller obeståndssituationer aktualiseras.&lt;br&gt;Samfundets mening är att först bör avräkning ske mot debiterade skatter, där&lt;br&gt;likafördelning kan ske, och därefter bör överskjutande belopp avräknas mot&lt;br&gt;räntor, avgifter och liknande. Riksenheten mot ekonomisk brottslighet anser&lt;br&gt;visserligen att den föreslagna lösningen vid första påseendet kan verka enkel&lt;br&gt;och praktisk. Vid närmare skärskådande kan Riksenheten dock konstatera&lt;br&gt;att den har svagheter. En sägs vara att vissa inbetalningar som inflyter kan&lt;br&gt;vara sådana att de enbart får avräknas mot en viss form av skatt. Riksenhe-&lt;br&gt;ten tänker då bl.a. på belopp som drivs in i andra länder med stöd av kon-&lt;br&gt;ventioner eller bilaterala avtal. Enligt utredningen är problemet försumbart.&lt;br&gt;Riksenheten delar dock inte den uppfattningen. Riksenheten har svårt att se&lt;br&gt;att man kan undvara en avräkningsordning. Företagarnas Riksorganisation&lt;br&gt;anser att ett minimikrav för att ett skattekontosystem skall införas måste vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skattskyldige kan följa betalningen av varje skatt i sig och för varje&lt;br&gt;period. Vid en bedömning av hur grav en betalningsförseelse är, måste det&lt;br&gt;gå att på ett enkelt sätt följa vilken eller vilka betalningar som har varit sena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det föregående har betonats vikten av&lt;br&gt;att skattekontots debiteringar är tydliga. Det skall vara helt otvetydigt vilka&lt;br&gt;skatter och avgifter som har debiterats kontot och vid vilka tidpunkter de&lt;br&gt;debiterade beloppen skall vara betalda. Det är nödvändigt bl.a. för att den&lt;br&gt;skatt- eller avgiftsskyldige skall få en klar bild av sin skatte- och avgifts-&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krediteringar i skattekontosystemet skulle kunna bokföras på ett sätt som&lt;br&gt;liknar dagens system där varje inbetalning avser en specifik skatt eller&lt;br&gt;avgift. 1 de fall ett konto visar underskott framgår det då vilken skatt eller&lt;br&gt;avgift som skulden avser. Det torde vara en sådan ordning som Statens löne-&lt;br&gt;och pensionsverk samt Företagarnas Riksorganisaion efterlyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan ordning blir emellertid fördelarna med ett system med&lt;br&gt;skattekonton avsevärt mera begränsade. Det finns visserligen en samlad bild&lt;br&gt;av den skatt- eller avgiftsskyldiges debiteringar och krediteringar. Men de&lt;br&gt;förenklingar i administrativt hänseende som anförts som ett av huvudskälen&lt;br&gt;till att nuvarande system bör utvecklas i samordnande riktning nås inte. Kvar&lt;br&gt;finns skattemyndigheternas resurskrävande arbete med att stämma av olika&lt;br&gt;skatter och avgifter för sig, föra om belopp mellan skatte- och avgiffsdebite-&lt;br&gt;ringar och perioder, m.m. Dessutom måste inbetalningshandlingar vara&lt;br&gt;märkta så att en betalning styrs till rätt debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att hantera betalningar och övriga krediteringar på skatte-&lt;br&gt;kontot och som förordas av utredningen är att bokföra dem utan att de&lt;br&gt;hänförs till en viss skatt eller avgift. En betalning krediteras helt enkelt&lt;br&gt;kontot som en betalning avseende skatter och avgifter. Det innebär att&lt;br&gt;skattemyndigheten hanterar samtliga skatter och avgifter som ingår i ett&lt;br&gt;konto på ett för kontohavaren sammanhållet och enhetligt sätt. 1 sin&lt;br&gt;renodlade form leder detta förfarande till att det inte vid något tillfälle kan&lt;br&gt;anges vilken skatt eller avgift som är betald respektive obetald. I vart fall&lt;br&gt;gäller det om inte samtliga debiterade poster betalats. Så länge den skatt-&lt;br&gt;eller avgiftsskyldige fullgör sin betalningsskyldighet kan ju konstateras att&lt;br&gt;varje skatt och avgift som debiterats har betalats i sin helhet. Detsamma är&lt;br&gt;fallet om en överbetalning gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet betalas utan&lt;br&gt;en inbördes avräkningsordning är alltså en förutsättning för att de åsyftade&lt;br&gt;förenklingarna av det skatteadministrativa förfarandet skall kunna uppnås&lt;br&gt;fullt ut. Detsamma gäller i fråga om räntor, förseningsavgifter och&lt;br&gt;skattetillägg. Samtidigt kräver denna ordning särskilda överväganden&lt;br&gt;rörande utformningen och tillämpningen av vissa bestämmelser och hante-&lt;br&gt;ringsrutiner. Närmast gäller detta i fråga om solidarisk betalningsskyldighet,&lt;br&gt;utlandshandräckning, förmånsrätt, beräkning av EU-bidragets storlek och&lt;br&gt;betalning av tilläggspensionsavgift som i dag förutsätter att det kan anges&lt;br&gt;om en specifik skatt eller avgift har betalats. Även uppgifter som lämnas för&lt;br&gt;statistikändamål eller bokföring grundas nu på att en betalning specificeras&lt;br&gt;som en viss skatt eller avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är de nya problem som kan uppkomma inte alls av&lt;br&gt;sådan art eller omfattning att de bör hindra införandet av den ordning som&lt;br&gt;är att föredra från administrativ synpunkt, dvs. en krediteringsordning utan&lt;br&gt;avräkning mellan debiteringar av olika skatter och avgifter på ett skattekon-&lt;br&gt;to. För att systemet skall bli så enkelt som möjligt att administrera anser vi,&lt;br&gt;till skillnad mot Svenska Revisorsamfundet, att systemet bör omfatta även&lt;br&gt;räntor, förseningsavgifter och skattetillägg. Vi föreslår därför en sådan&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur de problem som kan vara förenade med vårt förslag bör lösas&lt;br&gt;behandlar vi i följande avsnitt. Vi vill här bara framhålla att den valda&lt;br&gt;metoden inte på något sätt gör redovisningen av krediterade belopp på&lt;br&gt;skattekontot mindre tydlig. Givetvis skall varje inbetalning av den skatt-&lt;br&gt;eller avgiftsskyldige registreras på skattekontot med uppgift om när&lt;br&gt;inbetalningen bokfördes på skattemyndighetens konto. Någon sådan&lt;br&gt;särredovisning som Statens löne- och pensionsverk samt Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation nämnt kan det dock inte bli fråga om. En sådan särre-&lt;br&gt;dovisning är inte heller nödvändig eftersom inbetalda belopp skall fördelas&lt;br&gt;proportionellt mellan de vid inbetalningen debiterade och förfallna skatte-&lt;br&gt;och avgiftsfordringarna. En särredovisning är inte heller nödvändig för&lt;br&gt;beräkningen av kostnadsränta eftersom den avses knytas till ett eventuellt&lt;br&gt;underskott på skattekontot. Samma sak avses gälla vid överlämnande av&lt;br&gt;obetalda belopp till kronofogdemyndigheten för indrivning. Även de nu&lt;br&gt;nämnda frågorna behandlar vi närmare i senare avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill här bara tillägga att någon särredovisning av inbetalda belopp inte&lt;br&gt;heller är nödvändig för att bedöma hur allvarlig en betalningsförsummelse&lt;br&gt;är så som Företagarnas Riksorganisation gör gällande. Med den enhetliga&lt;br&gt;syn på skyldigheten att betala skatter och avgifter som vi förordar är det helt&lt;br&gt;utan betydelse vilken skatt eller avgift som är obetald. Det som är väsentligt&lt;br&gt;är om det på skattekontot finns ett över- eller underskott och i så fall hur&lt;br&gt;stort det är och hur länge det har funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Likafördelningsmetoden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om det finns ett underskott på ett skattekonto&lt;br&gt;och det behöver anges om en skatt eller avgift är betald eller obetald&lt;br&gt;skall underskottet i regel fördelas proportionellt mellan de skatter och&lt;br&gt;avgifter som påförts under den aktuella perioden. Undantag från denna&lt;br&gt;likafördelningsmetod skall göras vid tillämpning av reglerna om&lt;br&gt;solidariskt ansvar. Likafördelningsmetoden skall inte heller gälla vid&lt;br&gt;tillämpning av obeståndsrekvisitet i samband med konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte haft något&lt;br&gt;att invända mot förslaget. Riksskatteverket ställer sig bakom att likafördel-&lt;br&gt;ningsmetoden skall tillämpas i de fall det finns behov av att kunna ange om&lt;br&gt;viss skatt har betalats eller inte. Verket godtar också förslaget om vid vilka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationer likafördelningsprincipen inte skall tillämpas. Vad som avses med&lt;br&gt;den aktuella perioden vid tillämpning av likafördelningsmetoden finns inte&lt;br&gt;angivet någonstans. I detta avseende anser Riksskatteverket att ett förtydli-&lt;br&gt;gande behövs. Enligt Malmö tingsrätts uppfattning framgår det varken av&lt;br&gt;bestämmelserna i aktiebolagslagen, lagen om handelsbolag och enkla bolag&lt;br&gt;eller av konkurslagen att avräkning från skattekontot skall ske på något&lt;br&gt;annat sätt än som sägs i skattebetalningslagen. Den aktuella paragrafen bör&lt;br&gt;därför kompletteras med uttryckliga regler om när avräkning skall ske på&lt;br&gt;annat sätt än som där föreskrivs. Föreningen Auktoriserade Revisorer anser&lt;br&gt;att likafördelningsmetoden bör gälla endast om inbetalaren inte särskilt&lt;br&gt;angett vad inbetalningen avser. Den skatt- eller avgiftsskyldige skall således&lt;br&gt;ha rätt att själv välja vad en betalning avser vilket är en grundläggande&lt;br&gt;rättighet. Företagarnas Riksorganisation anser att likafördelningsmetoden&lt;br&gt;är alltför svår för de skattskyldiga att följa och förstå och därför oaccepta-&lt;br&gt;bel. Ett system måste vara utformat så att om ett underskott uppkommer för&lt;br&gt;viss period och rätt belopp betalas följande perioder skall dessa i sin helhet&lt;br&gt;anses vara till fullo betalda och underskottet endast hänföra sig till den&lt;br&gt;betalning genom vilken det ursprungliga underskottet har uppkommit.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen anser att risken för nya problem är så pass&lt;br&gt;överhängande med likafördelningsmetoden att man bör bokföra betalningar&lt;br&gt;och övriga krediteringar med en inbördes avräkningsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 de flesta fall är det inte nödvändigt att&lt;br&gt;kunna ange vilka obetalda skatter eller avgifter som har genererat ett&lt;br&gt;underskott. Det är tillräckligt att veta hur ett underskott har uppkommit och&lt;br&gt;hur stort det är. I de fall behov finns av att se om den skatt- eller avgiftsskyl-&lt;br&gt;dige har betalat en viss skatt eller avgift eller hur mycket av en debitering&lt;br&gt;som har betalats föreslår utredningen att en fördelning skall ske av gjorda&lt;br&gt;betalningar enligt en likafördelningsmetod (proportionering). Den utgår från&lt;br&gt;att varje betalning av en skatt eller avgift skall behandlas lika. Om endast en&lt;br&gt;viss andel av det sammanlagt debiterade skatte- och avgiftsbeloppet har&lt;br&gt;betalats, anses varje debiterat delbelopp betalt efter den kvotdel som delbe-&lt;br&gt;loppen utgör av de sammanlagda debiteringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av den beskrivna metoden förutsätter att ett delvis nytt&lt;br&gt;synsätt får anläggas på betalningar av skatter och avgifter. I princip blir det&lt;br&gt;ur den enskildes perspektiv lika viktigt att betala varje förekommande skatt&lt;br&gt;eller avgift. Även från det allmännas sida blir den principiella utgångspunk-&lt;br&gt;ten att alla skatte- och avgiftsbetalningar anses lika viktiga. Metoden kan&lt;br&gt;sägas redan vara tillämplig vid betalning av arbetsgivaravgifterna. I detta&lt;br&gt;sammanhang finns ju ingen inbördes avräkningsordning mellan de olika&lt;br&gt;slagen av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening har likafördelningsmetoden sådana stora fördelar att&lt;br&gt;den trots några remissinstansers invändningar bör införas. Det föreslagna&lt;br&gt;sättet att fördela betalningar av skatter och avgifter leder till att ytterligare&lt;br&gt;förenklingar av det skatteadministrativa förfarandet kan åstadkommas. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att likafördelningsmetoden skall införas i skattekontosyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har ansett att ett förtydligande behövs i frågan om till&lt;br&gt;vilken period ett visst underskott skall anses vara hänförligt. Enligt vår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening bör den aktuella perioden i normalfallet vara en kalendermånad. I Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;vissa fall skall dock perioden avse inkomståret, se mer härom under avsnitt Del 1&lt;br&gt;16. Vid beräkningen av underlaget för den mervärdesskattebaserade avgiften&lt;br&gt;till EU utgör kalenderår beräkningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer är utgångspunkten för proportioneringen ett stort antal&lt;br&gt;konton, exempelvis när det gäller att bestämma storleken av den svenska&lt;br&gt;EU-avgiften, medan det i andra situationer, exempelvis i samband med&lt;br&gt;utlandshandräckning, är ett enskilt konto som är intressant. I det följande&lt;br&gt;redogörs för nämnda situationer. Därefter tas upp fall då likafördelnings-&lt;br&gt;metoden inte bör användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av den svenska EU-avgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regelverk inom EU skall medlemsländerna genom s.k. egna&lt;br&gt;medel bidra till finansieringen av den gemensamma budgeten. Dessa egna&lt;br&gt;medel består av olika avgiftsslag, där ett procentuellt uttag på mervärdes-&lt;br&gt;skattebasen utgör ett av avgiftsslagen. I EU:s budget upptas detta avgiftsslag&lt;br&gt;till ett belopp som grundas på en överenskommen prognos av mervärdes-&lt;br&gt;skattebasen för det år budgeten avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 31 juli varje år skall medlemsländerna till kommissionen&lt;br&gt;lämna en redogörelse för hur mervärdesskattebasen beräknats. Denna&lt;br&gt;redogörelse ligger sedan till grund för slutreglering av den mervärdes-&lt;br&gt;skattebaserade avgiften. Regeringen har uppdragit åt Riksskatteverket att&lt;br&gt;administrera den mervärdesskattebaserade avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av mervärdesskattebasen grundar sig på rådets förordning&lt;br&gt;nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för&lt;br&gt;uppbörd av egna medel som härrör från mervärdesskatt. Grunden för&lt;br&gt;beräkningen är den under föregående kalenderår betalda mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter m.m. (skattetillägg, förseningsavgift, restavgifter, dröjsmåls-&lt;br&gt;avgifter och räntor) som ingår i betalda belopp skall räknas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett skattekontosystem kommer det enligt våra förslag att finnas uppgifter&lt;br&gt;om debiteringar på kontot för varje särskild skatt eller avgift medan inbe-&lt;br&gt;talningarna inte går att hänföra till någon specifik skatt eller avgift. För att&lt;br&gt;kunna fullgöra åtagandet om redovisning av utfallet för beräkningsunderla-&lt;br&gt;get för den mervärdesskattebaserade avgiften behövs därför efter avslutat&lt;br&gt;budgetår en fördelning av inbetalningarna på skatteslag så att inbetalningar-&lt;br&gt;na hänförliga till mervärdesskatt kan urskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontohavare som har betalat enligt samtliga debiteringar och vars&lt;br&gt;konto således är utjämnat och för kontohavare med ett överskott på kontot&lt;br&gt;kan det inledningsvis konstateras att de debiterade beloppen för mervärdes-&lt;br&gt;skatt är desamma som den mervärdesskatt som har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fram en uppgift om betald mervärdesskatt för övriga skatt-&lt;br&gt;skyldiga, dvs. för sådana som har ett underskott på kontot, kan likaför-&lt;br&gt;delningsmetoden användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem vad gäller effekter för statsbudgeten är att andelen&lt;br&gt;restförda belopp kan variera mellan skatteslagen. Likafördelningsmetoden&lt;br&gt;kan alltså riskera att över- eller underskatta inbetalningarna av mervärdes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, vilket i sin tur innebär att vår betalning av mervärdesskattebaserad Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;avgift riskerar att bli större eller mindre än vad faktiska betalningar skulle Del 1&lt;br&gt;ge upphov till. Tillgänglig statistik visar att mervärdesskattens andel av&lt;br&gt;restförda belopp varierat kraftigt över åren och att det åtminstone periodvis&lt;br&gt;varit så att andelen restförd mervärdesskatt kraftigt överstigit andelen&lt;br&gt;restförda övriga skatter och avgifter. En tillämpning av likafördelningsmeto-&lt;br&gt;den baserat på totalt på skattekontot debiterade skatter och avgifter samt&lt;br&gt;restförda belopp hade 1995 lett till en ökning av vår avgift till EU:s budget&lt;br&gt;med ca 40 miljoner kronor. Det är därför enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;viktigt att fördelningen görs på sådant sätt att effekterna för statsbudgeten&lt;br&gt;minimeras och en så korrekt fördelning som möjligt erhålls, vilket i&lt;br&gt;praktiken torde innebära en fördelning på skattekontonivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandshandräckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För indrivning i utlandet av skatte- och avgiftsfordringar uppkomna här i&lt;br&gt;landet har Sverige ingått avtal om handräckning med ett antal olika länder.&lt;br&gt;Avtalen skiljer sig åt i vissa hänseenden exempelvis i fråga om vilka skatter&lt;br&gt;och avgifter som omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett indrivningsuppdrag utgörs i skattekontosystemet endast av ett saldo&lt;br&gt;som avser fordran på skatter och avgifter. För att saldot i sin helhet skall&lt;br&gt;omfattas av ett visst handräckningsavtal krävs att avtalet också omfattar alla&lt;br&gt;de skatter och avgifter som hanteras i det aktuella skattekontot. Fråga kan&lt;br&gt;således uppkomma om vilken eller vilka delar av det överlämnade&lt;br&gt;underskottet som omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta handräckningsärenden gäller nordiska länder. Under år 1996&lt;br&gt;gjordes 3 277 ansökningar. De nordiska handräckningsfallen kännetecknas&lt;br&gt;av att beloppen ofta är små och i flertalet fall rör fysiska personer med&lt;br&gt;uteslutande tjänsteinkomster. Skatter och avgifter på dessa inkomster torde&lt;br&gt;inte medföra några tillämpningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handräckningsärenden som avser utomnordiska länder är få. Under&lt;br&gt;år 1996 handlades endast 190 sådana ärenden. Ärendena avser inte sällan&lt;br&gt;större belopp och är ofta begränsade till vissa skatter eller avgifter. Även&lt;br&gt;dessa ärenden omfattar till största delen tjänsteinkomster. Det kan dock&lt;br&gt;förekomma skatter eller avgifter som inte omfattas av ett handräcknings-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ärenden där det blir nödvändigt att konstatera hur mycket av en eller&lt;br&gt;flera skatter och avgifter som är obetalt begränsar sig således i första hand&lt;br&gt;till relativt få handräckningsärenden som avser utomnordiska länder. Även&lt;br&gt;i dessa fall bör det obetalda beloppet anses fördela sig på olika skatter och&lt;br&gt;avgifter i enlighet med likafördelningsmetoden. Som framgått i det&lt;br&gt;föregående utgår metoden med likafördelning från att inbetalningarna i&lt;br&gt;normalfallet fördelar sig på kontots debiteringar under den aktuella månaden&lt;br&gt;utifrån hur stor andel som debiteringen i fråga utgör av kontots sammanlag-&lt;br&gt;da debiteringar (proportionering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från likafördelningsmetoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett par fall får likafördelningsmetoden sådana konsekvenser för den&lt;br&gt;betalningsskyldige att den inte bör tillämpas. Som vi återkommer till i det&lt;br&gt;följande gäller det vid tillämpning av obeståndsrekvisitet i 2 kap. 9 §&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) i samband med konkurs (se avsnitt 14.5.2) och då&lt;br&gt;fråga är om solidarisk betalningsskyldighet (se avsnitt 23.3.2). I dessa fall&lt;br&gt;bör därför likafördelningsmetoden inte användas. I de angivna avsnitten&lt;br&gt;behandlas också frågan hur de aktuella undantagen från likafördelningsme-&lt;br&gt;todens tillämpningsområde skall regleras lagtekniskt. Likafördelningsmeto-&lt;br&gt;den bör inte heller tillämpas när det skall avgöras hur stor del av återförd&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt som har betalats in vid en fastighetsförsäljning där&lt;br&gt;frivillig skattskyldighet förelegat. Se vidare kommentaren till 9 kap. 3 och&lt;br&gt;4 §§ mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Kreditering av preliminär skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Preliminär skatt som redovisas i kontrolluppgift&lt;br&gt;skall bokföras på skattekontot samtidigt som den slutliga skatten. En&lt;br&gt;kreditering på skattekontot skall också kunna grundas på särskilda&lt;br&gt;beskattningsbeslut som lett till att en skatt räknats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte haft något&lt;br&gt;att invända mot förslaget. Riksrevisionsverket anser emellertid att fysiska&lt;br&gt;personer som betalar både A- och F-skatt och således har kontot aktivt under&lt;br&gt;hela året inte bör få fyllnadsinbetalningar av A-skatt krediterade förrän&lt;br&gt;slutskatten debiteras kontot. Härmed undviks att ett räntegenererande&lt;br&gt;överskott uppstår på kontot vilket är konsekvent i relation till fysiska&lt;br&gt;personer med enbart A-skatt. Riksskatteverket, Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;och Näringslivets Skattedelegation för fram synpunkter på förslaget om&lt;br&gt;kreditering av preliminär skatt som dock främst tar sikte på reglerna om&lt;br&gt;beräkning av ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har dragit upp riktlinjerna&lt;br&gt;för hur den preliminära skatten skall krediteras på den skattskyldiges&lt;br&gt;skattekonto på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållen A-skatt för en arbetstagare skall under respektive år debiteras&lt;br&gt;vid redovisningen och krediteras vid betalningen. Bokföringen sker på&lt;br&gt;arbetsgivarens konto. Debiteringen sker löpande med ledning av de redo-&lt;br&gt;visningshandlingar (skattedeklarationer) som arbetsgivaren lämnar under&lt;br&gt;året. Sådan debitering sker även för andra redovisare, exempelvis banker,&lt;br&gt;som är skyldiga att redovisa preliminär skatt som hållits inne genom&lt;br&gt;skatteavdrag från räntor och utdelningar. Motsvarande betalningar krediteras&lt;br&gt;och kontrolleras under löpande år endast på arbetsgivarens eller, när det är&lt;br&gt;fråga om skatteavdrag från ränta, på bankens skattekonto. Hur den&lt;br&gt;preliminära skatten fördelar sig på respektive skattskyldig, dvs. arbetstagare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kontohavare i bank, redovisas först i och med att kontrolluppgifter Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;lämnas, vilket skall ske senast den 31 januari året efter inkomståret. Kon- Del 1&lt;br&gt;trolluppgifterna utgör härvid såväl krediteringsunderlag för respektive&lt;br&gt;skattskyldig som underlag för kontroll av de redovisade skatter som&lt;br&gt;debiterats på arbetsgivarens eller bankens konto under året. Det bör tilläggas&lt;br&gt;att kontrolluppgiften härutöver tjänar som underlag för fastställande och&lt;br&gt;kontroll av den slutliga skatt som skall bestämmas för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en skattskyldig med F-skatt eller särskild A-skatt utgör den åsatta&lt;br&gt;debiteringen underlag för det belopp som skall räknas av mot den slutliga&lt;br&gt;skatten. Har den skattskyldige både A-skatt och en debiterad preliminär&lt;br&gt;skatt avräknas såväl den debiterade skatten som den redovisade A-skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade riktlinjerna har remissinstanserna inte haft något att&lt;br&gt;invända emot. Vi ställer oss också bakom riktlinjerna och föreslår en&lt;br&gt;ordning som grundar sig på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har dock haft synpunkter på hur fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talningar av preliminär skatt skall hanteras i de fall den skattskyldige&lt;br&gt;debiterats preliminär skatt. Synpunkterna avser främst ränteberäkningen. I&lt;br&gt;skattekontosystemet avses ränta beräknas fr.o.m. en viss tidpunkt på&lt;br&gt;skillnaden mellan den preliminära och den slutliga skatten. Frågor om&lt;br&gt;beräkning av ränta behandlar vi i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt via kontrolluppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållen preliminär skatt som arbetsgivare, bank eller annan har redovisat&lt;br&gt;i kontrolluppgift skall givetvis tillgodoräknas och krediteras på skattekontot&lt;br&gt;för respektive skattskyldig som en betalning av preliminär skatt. I princip&lt;br&gt;skulle det kunna ske när kontrolluppgiften kommer in, dvs. redan fr.o.m.&lt;br&gt;februari månad året efter inkomståret. Flera skäl talar emellertid för att&lt;br&gt;preliminär skatt som redovisats i kontrolluppgift bör bokföras och krediteras&lt;br&gt;på den skattskyldiges konto först i samband med att den motsvarande&lt;br&gt;slutliga skatten debiteras kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som redovisas i kontrolluppgift berör i första hand löntagare.&lt;br&gt;Skattebeloppet i dessa fall står i allmänhet i direkt proportion till inkomsten&lt;br&gt;och kan i de allra flesta fall förväntas tämligen väl stämma överens med den&lt;br&gt;slutliga skatt som senare kommer att debiteras. Att innan slutskattedebite-&lt;br&gt;ringen kreditera ett skattebelopp som redovisats i kontrolluppgift kan&lt;br&gt;medföra att fiktiva överskott och intäktsräntor uppstår och kommer att&lt;br&gt;hanteras i kontot fram till dess att den slutliga skatten debiteras. Med hänsyn&lt;br&gt;till att någon avräkningsordning inte tillämpas för krediterade belopp kan&lt;br&gt;också det motsatta förhållandet aktualiseras, dvs. att betalningen tas i&lt;br&gt;anspråk för en redan tidigare debiterad och eventuellt restförd skuld.&lt;br&gt;Resultatet kan då bli ett betalningskrav och att en eventuell ny restföring&lt;br&gt;sker för hela eller en del av den slutliga skatten trots att korrekt preliminär&lt;br&gt;skatt har betalats under året. En sådan ordning förefaller mindre lämplig&lt;br&gt;särskilt som den skattskyldige inte har möjlighet att själv påverka tidpunkten&lt;br&gt;för när den preliminära skatten tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl till att avvakta med krediteringen är behovet av att först&lt;br&gt;säkerställa riktigheten i de belopp som skall räknas den skattskyldige&lt;br&gt;tillgodo. Avstämningen av preliminär skatt enligt kontrolluppgifter mot de&lt;br&gt;belopp som arbetsgivare löpande redovisat i skattedeklarationer under året&lt;br&gt;leder inte sällan till förändringar av de belopp som redovisats i kontrollupp-&lt;br&gt;gifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare angeläget att så långt som möjligt skapa ett likformigt för-&lt;br&gt;farande för avräkning av preliminär skatt - alltså oavsett vilken kategori&lt;br&gt;skattskyldiga som avräkningen gäller. På samma sätt som det är naturligt att&lt;br&gt;kreditera och räkna av en debiterad preliminär skatt först när den slutliga&lt;br&gt;skatten debiteras får detta anses naturligt vid motsvarande avräkning för en&lt;br&gt;skattskyldig med A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur och när en debiterad slutlig skatt bör bokföras på den skattskyldiges&lt;br&gt;konto har redogjorts för i det föregående (se avsnitt 10.3). Med hänsyn till&lt;br&gt;vad som sagts nyss bör preliminär skatt som redovisats i kontrolluppgift&lt;br&gt;krediteras den skattskyldiges konto samtidigt som den slutliga skatten&lt;br&gt;debiteras. Vi föreslår en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att själva tidpunkten för denna debitering och kredite-&lt;br&gt;ring på kontot inte har att göra med den ränteberäkningsdag som skall&lt;br&gt;tillämpas för beloppen. Samma ränteberäkningsdag bör med det undantag&lt;br&gt;som vi återkommer till i avsnitt 13 gälla både den debiterade slutliga skatten&lt;br&gt;och den preliminära skatt som redovisats i kontrolluppgift. Som framgår av&lt;br&gt;detta avsnitt skall ränta i princip räknas fr.o.m. den 13 februari året efter&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debiterad preliminär skatt som har påförts för ett visst inkomstår skall&lt;br&gt;räknas av mot den slutliga skatt som har debiterats för året. Avräkning skall&lt;br&gt;enligt utredningens förslag ske genom att den preliminära skatten krediteras&lt;br&gt;skattekontot vid den tidpunkt då den slutliga skatten påförs och debiteras&lt;br&gt;kontot. Vi instämmer i detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Avstämning av skattekontot&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;Månadsavstämning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12.1.1 &amp;nbsp;Allmänna riktlinjer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattekontot skall stämmas av varje månad som&lt;br&gt;det har förekommit någon transaktion på kontot. Samtliga konton skall&lt;br&gt;stämmas av en gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje gång ett skattekonto har stämts av skall kontohavaren genom&lt;br&gt;ett kontobesked eller på annat sätt få besked om ställningen på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot utredningens förslag. Svenska Bankföreningen anser dock att&lt;br&gt;uppgift om månadsavstämning alltid skall ske med kontobesked till konto-&lt;br&gt;havaren såvida någon transaktion förekommit. Utredningens förslag att&lt;br&gt;detta också skall kunna ske per telefon om det inte finns något underskott&lt;br&gt;på kontot öppnar möjlighet till missförstånd. Detta anser Bankföreningen&lt;br&gt;inte acceptabelt eftersom det i det enskilda fallet kan vara fråga om bety-&lt;br&gt;dande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens system för avstämning mellan&lt;br&gt;skatte- och avgiftsdebiteringar och faktiska betalningar har utsatts för kritik&lt;br&gt;i olika sammanhang. Kritiken har riktats mot bl.a. att det för olika skatter&lt;br&gt;och avgifter gäller olika bestämmelser och tillämpas varierande rutiner i&lt;br&gt;fråga om när avstämning görs, påminnelseförfarande, restforingstidpunk-&lt;br&gt;ter, m.m. 1 dag används dessutom rutiner för hantering av uppbörds- och&lt;br&gt;mervärdesskattedeklarationer som innebär att det tar ca 15 arbetsdagar&lt;br&gt;räknat från förfallodagen att stämma av redovisningar mot betalningar. Av-&lt;br&gt;stämningen är alltså klar först ca tre kalenderveckor efter det att förfalloda-&lt;br&gt;gen har passerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med skattekonton möjliggör och förutsätter för att fungera&lt;br&gt;effektivt enhetliga rutiner för bl.a. avstämningar, betalningspåminnelser&lt;br&gt;och eventuella restforingsåtgärder avseende de skatter och avgifter som&lt;br&gt;ingår i systemet. Avstämningen av skattekonton bör, enligt de riktlinjer&lt;br&gt;som utredningen dragit upp, gå till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konton med transaktioner varje månad bör stämmas av en gång per&lt;br&gt;månad. En transaktion som endast består i att ränta bokförs bör emellertid&lt;br&gt;inte medföra att en avstämning blir nödvändig. Transaktioner varje månad&lt;br&gt;förekommer på konton där kontohavaren har en debiterad preliminär skatt,&lt;br&gt;är arbetsgivare eller tillämpar månadsredovisning av mervärdesskatt. Vid&lt;br&gt;varje månadsskifte jämförs debiterade och krediterade belopp. Tidsåtgång-&lt;br&gt;en for en sådan avstämning bör jämfört med i dag förkortas väsentligt.&lt;br&gt;Avstämningen av de konton som inte uppvisar något underskott bör inte&lt;br&gt;föranleda någon annan åtgärd än att kontouppgiftema finns tillgängliga for&lt;br&gt;kontohavaren exempelvis i form av ett kontoutdrag eller ett kontobesked&lt;br&gt;via telefon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Svenska Bankföreningen har haft något att invända mot förslå- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;get. Skriftliga kontobesked bör enligt regeringens mening alltid skickas ut Del 1&lt;br&gt;efter en kontoavstämning som medför att ett underskott uppkommer på&lt;br&gt;skattekontot. Ett sådant kontobesked skall innefatta en uppmaning att beta-&lt;br&gt;la underskottet (se avsnitt 12.1.3). Att så som Bankföreningen föreslagit&lt;br&gt;sända ut skriftliga kontobesked efter varje månatlig kontoavstämning är&lt;br&gt;däremot knappast nödvändigt. Det får i många fall anses tillräckligt att&lt;br&gt;kontouppgiftema är tillgängliga för kontohavaren, t.ex. genom att han får&lt;br&gt;uppgifterna per telefon. Vi anser därför att kontoavstämningen bör ske&lt;br&gt;enligt de av utredningen angivna riktlinjerna och föreslår ett sådant förfa-&lt;br&gt;rande. Den närmare utformningen av förfarandet behandlar vi i följande&lt;br&gt;avsnitt. Då tar vi också upp frågan i vilka situationer kontobesked skall&lt;br&gt;sändas ut till kontohavama.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1.2 Överskott på kontot&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett överskott på ett skattekonto skall som&lt;br&gt;huvudregel vara tillgängligt för kontohavaren. En återbetalning skall&lt;br&gt;dock inte göras av belopp som kan komma att behövas för betalning&lt;br&gt;av en ännu inte förfallen skattefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning skall automatiskt göras efter avstämning och even-&lt;br&gt;tuell utredning då överskottet uppkommit antingen på grund av över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdesskatt, ändring av ett tidigare beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut eller vid den årliga avstämningen av slutlig skatt. I övriga&lt;br&gt;situationer skall återbetalning ske först efter begäran från den skatt-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återbetalning som har sin grund i en överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt skall, efter utredning, göras så snart det kan ske. I&lt;br&gt;normalfallet skall emellertid återbetalning inte göras före den första&lt;br&gt;förfallodagen, dvs. den 12, i månaden efter redovisningsperiodens&lt;br&gt;utgång. I vissa fall skall dock återbetalning kunna ske även före den&lt;br&gt;12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen har dock föreslagit att återbetalning av överskott&lt;br&gt;alltid skall ske automatiskt utom i de fall den skattskyldige begärt annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot utredningens förslag. Riksskatteverket ställer sig i huvudsak&lt;br&gt;bakom förslagen om avstämning av skattekontot. Verket anser dock att&lt;br&gt;återbetalning av ett överskott på skattekontot skall ske med automatik&lt;br&gt;endast då överskottet uppkommit antingen på grund av överskjutande ingå-&lt;br&gt;ende mervärdesskatt, nedsättning av ett tidigare beskattningsbeslut eller&lt;br&gt;vid den årliga avstämningen av slutlig skatt. I övriga situationer bör återbe-&lt;br&gt;talning ske först efter begäran från den skattskyldige. Om den skattskyldi-&lt;br&gt;ges skattekonto redan visar överskott vid någon av de ovan angivna situa-&lt;br&gt;tionerna bör återbetalning enligt Riksskatteverkets mening ske endast med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det belopp som motsvarar den överskjutande mervärdesskatten, skattened-&lt;br&gt;sättningen eller ö-skatten. Svenska Revisorsamfundet tillstyrker utredning-&lt;br&gt;ens förslag. Dock bör den skattskyldige kunna välja att låta ett överskott på&lt;br&gt;skattekonto stå kvar. Det bör således inte föranleda automatisk återbetal-&lt;br&gt;ning om den skattskyldige begär annat. Näringslivets Skattedelegation&lt;br&gt;anser att det av lagtexten skall framgå att den skattskyldige har rätt att få&lt;br&gt;överskjutande skatt skyndsamt återbetald. Delegationen utgår ifrån att&lt;br&gt;återbetalning av överskjutande ingående mervärdesskatt skall kunna ske&lt;br&gt;varje dag under månaden men vill att frågan klargörs under beredningen i&lt;br&gt;departementet. Länsrätten i Stockholms län anser att de föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melserna om återbetalning av överskjutande ingående mervärdesskatt inte&lt;br&gt;är lättlästa. Om de betyder att man inte får ut den överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatten förrän man betalat den F-skatt som förfaller till betalning&lt;br&gt;den 12 i månaden efter den då mervärdesskatten skall redovisas synes det&lt;br&gt;innebära en tidigareläggning av inbetalningstidpunkten för F-skatt. Läns-&lt;br&gt;rätten finner skäl att ifrågasätta ett system där vissa drabbas hårdare än&lt;br&gt;andra. Svenska Bankföreningen anser att den föreslagna ordningen för&lt;br&gt;återbetalning av överskott på skattekontot är oacceptabel. Skall ett eventu-&lt;br&gt;ellt underskott av den slutliga skatten täckas så gott som omgående är det&lt;br&gt;enligt Bankföreningen självklart att ett eventuellt överskott skall utbetalas&lt;br&gt;skyndsamt. För de företag som har överskjutande ingående mervärdesskatt,&lt;br&gt;främst nystartade företag och exportföretag, innebär förslaget en klar för-&lt;br&gt;sämring. Ofta lämnas en negativ deklaration någon av de första arbetsda-&lt;br&gt;garna, dvs. utan att invänta deklarationstidpunkten. Återbetalning som inte&lt;br&gt;motiverar utredning skall enligt nu gällande regler göras skyndsamt, i regel&lt;br&gt;4-14 dagar efter det att deklaration ingetts. Genom införandet av ett skatte-&lt;br&gt;kontosystem kommer återbetalningen av mervärdesskatt att påverkas bl.a.&lt;br&gt;av att redovisningsskyldigheten i sin helhet fullgjorts för perioden. Det&lt;br&gt;förefaller enligt förslaget vara så att t.ex. stora exportföretag måste vänta&lt;br&gt;på återbetalningen till den 12 i månaden efter redovisningsperioden om de&lt;br&gt;inte kan fullgöra den övriga redovisningsskyldigheten tidigare. Bankföre-&lt;br&gt;ningen anser att det är angeläget att det av lagtexten klart framgår att den&lt;br&gt;skattskyldige har rätt till skyndsam återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den huvudprincip som nu gäller i&lt;br&gt;fråga om återbetalning av skatter och avgifter är att återbetalning skall ske&lt;br&gt;skyndsamt. I ett system med skattekonton skall krediteringar räknas av mot&lt;br&gt;debiteringar. Kontohavaren skall själv vid redovisningstillfället kunna&lt;br&gt;räkna av eventuella tillgodohavanden mot den aktuella skulden på kontot&lt;br&gt;och anpassa inbetalningen efter kontoställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skattebetalningsutredningens mening åstadkoms en högre grad&lt;br&gt;av flexibilitet i skattekontosystemet om kontohavaren disponerar över&lt;br&gt;kontot och om inbetalningen vid redovisnings- och betalningstillfället&lt;br&gt;avser det som återstår efter kvittning mellan skulder och tillgodohavanden.&lt;br&gt;Hänsyn bör således vid såväl betalningar som återbetalningar tas till&lt;br&gt;kontoställningen på transaktionsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen bör därför, som också några remissinstanser har fram-&lt;br&gt;hållit, vara att kontohavaren skall kunna disponera över medlen så snart det&lt;br&gt;- efter nödvändig utredning - konstaterats att det finns ett överskott på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontot. En förutsättning för återbetalning är givetvis att det inte finns kvar Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;några obetalda belopp hos kronofogdemyndigheten. Man kan inte heller Del 1&lt;br&gt;undvara en möjlighet för skattemyndigheten att i vissa fall avvakta med en&lt;br&gt;utbetalning av utredningsskäl. Detta ligger i uttrycket nödvändig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontohavarens viljeyttring skall enligt utredningens förslag vara avgö-&lt;br&gt;rande för om överskott skall betalas ut. Om den skatt- eller avgiftsskyldige&lt;br&gt;inte säger annat bör emellertid skattemyndigheten betala ut ett överskott.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser däremot att återbetalning av ett överskott på skatte-&lt;br&gt;kontot skall ske med automatik endast i vissa särskilt angivna fall.Vi anser&lt;br&gt;att den ordning som Riksskatteverket förordat är den mest ändamålsenliga&lt;br&gt;och föreslår att reglerna om återbetalning utformas i enlighet med verkets&lt;br&gt;förslag. Återbetalning av överskott skall sålunda ske automatiskt endast då&lt;br&gt;överskottet uppkommit antingen på grund av överskjutande ingående mer-&lt;br&gt;värdesskatt, nedsättning av ett tidigare beskattningsbeslut eller vid den&lt;br&gt;årliga avstämningen av slutlig skatt (18 kap. 1 och 2 §§ skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen). I övriga situationer skall återbetalning ske först efter begäran från&lt;br&gt;den skattskyldige. Om den skattskyldiges skattekonto redan visar överskott&lt;br&gt;vid någon av de nyss angivna situationerna skall återbetalning ske endast&lt;br&gt;med det belopp som motsvarar den överskjutande mervärdesskatten, skat-&lt;br&gt;tenedsättningen eller “ö-skatten”. Även i de fall en automatisk återbetal-&lt;br&gt;ning normalt skall ske bör den skattskyldige, som Svenska Revisorsamfun-&lt;br&gt;det påpekat, kunna välja att låta beloppet stå kvar på skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I administrativt hänseende bör systemet med återbetalningar från skatte-&lt;br&gt;konton utformas så att skattemyndigheten inte behöver fatta särskilda be-&lt;br&gt;slut beträffande varje återbetalning. Utbetalningarna bör i stället utformas&lt;br&gt;som automatiska, maskinella beslut. Utbetalningarna bör exempelvis, efter&lt;br&gt;att stående överföring begärts, kunna göras till ett konto i bank. Ett beslut&lt;br&gt;att inte betala ut ett överskott bör kunna överklagas bl.a. med tanke på att&lt;br&gt;fråga kan vara om en misstagsinbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Én utbetalning som inte når mottagaren bör åter registreras på skatte-&lt;br&gt;kontot (se 18 kap. 10 § skattebetalningslagen). Beloppet kan härigenom tas&lt;br&gt;i anspråk för eventuella senare debiterade skatter eller avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om återbetalning som har sin grund i en överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott på ett skattekonto kan uppkomma i olika skeden på grund av att&lt;br&gt;debiteringar och krediteringar inte alltid bokförs vid samma tidpunkt. Ett&lt;br&gt;&amp;quot;äkta&amp;quot; överskott, som kan disponeras av kontohavaren kan bara uppkomma&lt;br&gt;sedan kontot stämts av, dvs. när det kan konstateras att kontohavaren upp-&lt;br&gt;fyllt sin redovisningsskyldighet fram till avstämningstidpunkten samt att&lt;br&gt;tidigare perioder är avstämda och inga restförda belopp finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till överskottet kan exempelvis vara att den inbetalda preli-&lt;br&gt;minära skatten överstiger den slutliga skatten, att det finns en överskjutan-&lt;br&gt;de ingående mervärdesskatt eller att anstånd med betalningen av en skatt&lt;br&gt;eller avgift har medgetts. Det kan också vara så att en tidigare fastställd&lt;br&gt;skatt ändrats genom en omprövning eller ett överklagande som medför en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre skattedebitering for en viss period. Detta kan förekomma för alla de&lt;br&gt;skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Såvitt avser återbetal-&lt;br&gt;ning av mervärdesskatt kan nämnas att det årligen meddelas ca 65 000&lt;br&gt;sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskilt intresse i fråga om överskott på ett skattekonto är de s.k.&lt;br&gt;negativa mervärdesskattedeklarationema, dvs. redovisningar där den ingå-&lt;br&gt;ende skatten är högre än den utgående. Detta förekommer huvudsakligen i&lt;br&gt;samband med nystartade verksamheter på grund av stora förvärv och i&lt;br&gt;exportföretag som inte redovisar utgående skatt på exportförsäljning men&lt;br&gt;som har avdragsrätt för ingående skatt på förvärv. År 1994 gjordes ca&lt;br&gt;580 000 och år 1995 ca 613 000 återbetalningar på grund av s.k. negativa&lt;br&gt;deklarationer. De återbetalda beloppen uppgick dessa år till ca 110 respek-&lt;br&gt;tive 97 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande hantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning finns möjlighet för den skattskyldige att få en&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt återbetald i princip omedelbart&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens utgång. In- och utbetalningar som rör den&lt;br&gt;skattskyldige förekommer under samma kalendermånad. Inbetalningar sker&lt;br&gt;i vissa fall bara några få dagar efter en återbetalning av mervärdesskatt och&lt;br&gt;vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig som har en fordran på staten i form av överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt sänder in sin redovisning direkt till skattemyndig-&lt;br&gt;heten. För den som skall betala in skatt däremot går redovisningshandling-&lt;br&gt;en via Postgirot i samband med betalningen. Hos skattemyndigheten regi-&lt;br&gt;streras handlingen i ADB-systemet via terminal. Vid registreringen utförs&lt;br&gt;identitetskontroller och annan grundläggande registreringskontroll. I sam-&lt;br&gt;band med uppdatering i ADB-systemet utförs ytterligare kontroller av&lt;br&gt;registrerade deklarationer. Dessa fortsatta undersökningar kan leda till att&lt;br&gt;en s.k. granskningsavi skrivs ut. Denna utgör stöd för handläggaren vid&lt;br&gt;granskningen av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sker inga automatiska återbetalningar i systemen. Alla deklarationer&lt;br&gt;granskas och klarmarkeras för utbetalning via terminal. Granskningen kan&lt;br&gt;leda till utredning i form av en förfrågan till den skattskyldige, besök hos&lt;br&gt;den skattskyldige eller revision. Under utredningen kan återbetalning av&lt;br&gt;delbelopp göras. Efter granskning och eventuell utredning blir resultatet&lt;br&gt;antingen att deklarationen godtas varefter klarmarkering för utbetalning&lt;br&gt;sker eller att ett omprövningsbeslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter klarmarkeringen sker en maskinell kontroll och i förekommande&lt;br&gt;fall avräkning mot öppna krav i mervärdesskatteregistret. Från årsskiftet&lt;br&gt;1994/95 sker avräkning också mot krav avseende debiterad och innehållen&lt;br&gt;preliminär skatt samt arbetsgivaravgifter. Efter eventuell avräkning förs&lt;br&gt;återstående belopp över till postgirot för utbetalning. Överföringen sker&lt;br&gt;normalt dagen efter klarmarkeringen. Om den skattskyldige finns i&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens register fördröjs överföringen en dag på grund av&lt;br&gt;ytterligare kontroller och eventuell avräkning mot restförda skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av mervärdesskatt skall enligt gällande bestämmelser ske&lt;br&gt;skyndsamt. Det nuvarande förfarandet anses uppfylla detta krav. Återbe-&lt;br&gt;talningar som inte motiverar en särskild utredning görs i genomsnitt 4-14&lt;br&gt;dagar efter det att deklarationen kommit in till skattemyndigheten. Skatt-&lt;br&gt;skyldiga som har stora belopp att återfå, i allmänhet större exportföretag,&lt;br&gt;lämnar ofta in sina deklarationer någon av de första arbetsdagarna i måna-&lt;br&gt;den. Dessa deklarationer handläggs i regel snabbt. Flertalet företag lämnar&lt;br&gt;emellertid deklarationerna i anslutning till den ordinarie förfallodagen för&lt;br&gt;perioden, vilket ger en längre handläggningstid. Återbetalningsärendena&lt;br&gt;kan då i allmänhet åtgärdas inom ca två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantering i ett skattekonto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningen av redovisningar och betalningar i skattekontosystemet&lt;br&gt;innebär bl.a. att ställningen på den skattskyldiges konto och härigenom&lt;br&gt;även eventuella restföringar beaktas automatiskt före en återbetalning till&lt;br&gt;den skatt- eller avgiftsskyldige. Härigenom undviks nackdelarna i nuvaran-&lt;br&gt;de system med bl.a. betalningsströmmar som i stort sett möter varandra.&lt;br&gt;Om man ser till statens roll som borgenär och även till kontrollaspekter&lt;br&gt;kan det inte anses rimligt att ena dagen betala ut skatt för att nästa dag&lt;br&gt;kräva in ett motsvarande belopp. Också administrativa samordningsskäl&lt;br&gt;talar för en samlad syn på alla betalningar och redovisningsuppgifter som&lt;br&gt;avser samma period eller som redovisas under samma månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i skattekontosystemet förutsätts emellertid kontrollen av dekla-&lt;br&gt;rationer i vilka mervärdesskatt redovisas ske på likartat sätt som i dag.&lt;br&gt;Men hanteringen av återbetalningar kommer att påverkas av flera faktorer&lt;br&gt;som har samband med skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom övergången till enmånadsredovisning av mervärdesskatt har&lt;br&gt;antalet deklarationer med överskjutande ingående skatt ökat. I ett system&lt;br&gt;med skattekonton kommer i många fall kvittning mot innehållen preliminär&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter att ske i den for samtliga redovisningsuppgif-&lt;br&gt;ter gemensamma skattedeklarationen. Även sådan avräkning mot belopp&lt;br&gt;som lämnats för indrivning som i dag sker kommer att göras inom konto-&lt;br&gt;systemet. Endast ett eventuellt återstående överskott blir aktuellt för&lt;br&gt;återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts lämnar i dag skattskyldiga som har stora&lt;br&gt;mervärdesskattebelopp att återfå i allmänhet in sina mervärdesskattedekla-&lt;br&gt;rationer omedelbart efter redovisningsperiodens slut, dvs. någon av de&lt;br&gt;första dagarna i påföljande månad. Enligt utredningens förslag till skatte-&lt;br&gt;kontosystem skall förfarandet hos skattemyndigheten innefatta alla moment&lt;br&gt;som sker i dag. Uppdateringen av skattekontot skall ske när deklarationen&lt;br&gt;registreras och när den klarmarkeras. En utbetalning skall sedan göras efter&lt;br&gt;avstämning av kontot. Om kontohavaren är arbetsgivare skall som förut-&lt;br&gt;sättning för avstämning gälla att redovisningen för samma period har full-&lt;br&gt;gjorts. För utbetalning skall vidare krävas i första hand att den överskjutan-&lt;br&gt;de ingående mervärdesskatten överstiger den innehållna preliminära skat-&lt;br&gt;ten och arbetsgivaravgifterna som skall betalas i den månad som återbetal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning begärs. Till detta kommer att kontot inte får uppvisa något underskott&lt;br&gt;från tidigare perioder. Detta innefattar, som nyss nämnts, också krav som&lt;br&gt;lämnats för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningen av kontot skall knytas till perioden. Om den överskjutan-&lt;br&gt;de ingående mervärdesskatten avser t.ex. redovisningsperioden juni skall&lt;br&gt;alltså även innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter för samma&lt;br&gt;månad ha redovisats innan återbetalning kan ske. Om alla redovisnings-&lt;br&gt;uppgifter kommit in skall utbetalning kunna göras även om förfallodagen&lt;br&gt;inte passerats - under förutsättning att kontot utvisar ett överskott. 1 konse-&lt;br&gt;kvens härmed kan ett överskott på kontot inte konstateras förrän redovis-&lt;br&gt;ningsskyldigheten har fullgjorts i sin helhet, vilket innebär att perioden inte&lt;br&gt;kommer att kunna betraktas som avstämd förrän alla förväntade debitering-&lt;br&gt;ar bokförts på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den redovisning av mervärdesskatt som görs strax efter ett&lt;br&gt;månadsskifte behövs enligt utredningens bedömning normalt en&lt;br&gt;handläggningstid på närmare en vecka. Äterbetalningstidpunkten för dessa&lt;br&gt;skulle då i regel som tidigast bli omkring den 7 - 10 i månaden närmast&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens utgång. Detta gäller emellertid endast ett be-&lt;br&gt;gränsat antal skattskyldiga. De allra flesta mervärdesskatteredovisningar&lt;br&gt;torde komma att lämnas i anslutning till förfallodagen, dvs. den 12 eller 26&lt;br&gt;i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte något att erinra mot utredningens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till inriktningen att samordna skatte- och avgiftsbetalning-&lt;br&gt;ama kan det anses rimligt att det bör finnas en tidigaste tidpunkt i månaden&lt;br&gt;för återbetalningar. Av främst administrativa skäl bör enligt vår mening&lt;br&gt;avräkning och återbetalning av mervärdesskatt som huvudregel knytas till&lt;br&gt;den första förfallodagen i månaden efter redovisningsperiodens utgång,&lt;br&gt;dvs. till den 12. Kvittning kan då ske mot de belopp som förfaller till betal-&lt;br&gt;ning denna dag. I dessa fall bör krävas att redovisningsskyldigheten för&lt;br&gt;ifrågavarande perioder har fullgjorts (se 18 kap. 4 § skattebetalningslagen).&lt;br&gt;Om exempelvis den skattskyldige i samband med inbetalningen av käll-&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter den 12 i månaden har kommit fram till att den&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdesskatten överstiger den inbetalning som&lt;br&gt;skall göras, bör krävas att redovisningshandlingen är fullständig i nyss-&lt;br&gt;nämnda hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om återbetalningar av administrativa samordningsskäl i regel bör&lt;br&gt;ske först i anslutning till den 12 i månaden bör nuvarande möjligheter till&lt;br&gt;en tidigare återbetalning kvarstå. Också i dessa fall bör emellertid före&lt;br&gt;utbetalning kvittning ske mot övriga skatter och avgifter som skall betalas&lt;br&gt;under månaden vilket således förutsätter att den skatt- och avgiftsskyldiges&lt;br&gt;redovisning är fullständig i dessa hänseenden. Givetvis skall före en utbe-&lt;br&gt;talning den utredning göras som behövs för att komma fram till om den&lt;br&gt;skattskyldige har rätt till en återbetalning och i så fall också med vilket&lt;br&gt;belopp återbetalning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 6 § första stycket mervärdesskatteförordningen (1994:223)&lt;br&gt;stadgas att återbetalning av mervärdesskatt skall ske skyndsamt. Detta krav&lt;br&gt;har i vissa fall bedömts kunna komma i konflikt med behovet av kontroll&lt;br&gt;innan utbetalning sker. Kravet har å andra sidan motiverats av det seriösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringslivets behov. Nuvarande reglering är inte tillfredsställande utformad Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;och den ger knappast uttryck för de avvägningar som skattemyndigheterna Del 1&lt;br&gt;skall göra. Den är snarare utformad så att den motverkar kontrollåtgärder&lt;br&gt;vid misstanke om skattefusk och kontrollåtgärder av stickprovsnatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke i skattekontosystemet är att ett överskott på ett skatte-&lt;br&gt;konto skall kunna återbetalas så snart som möjligt. Denna utgångspunkt får&lt;br&gt;naturligtvis inte komma i konflikt med regeringens strategi för bekämpning&lt;br&gt;av ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten angående vissa åtgärder mot skattefusk inom mervärdesskat-&lt;br&gt;teområdet (dnr Fi96/3146), som överlämnades till Finansdepartementet i&lt;br&gt;juni 1996, föreslås bl.a. vissa ändringar i mervärdesskattelagen angående&lt;br&gt;tidpunkter för återbetalning av mervärdesskatt. Förslagen innebär att åter-&lt;br&gt;betalning av mervärdesskatt som bestämts enligt deklaration skall ske utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål eller senast vid utgången av månaden efter den då dekla-&lt;br&gt;rationen lämnats. I övriga fall skall återbetalning ske skyndsamt. Återbetal-&lt;br&gt;ning får göras beträffande sådan del av ett överskjutande belopp som inte&lt;br&gt;omfattas av vidare kontrollåtgärder. Skattemyndigheten får besluta att&lt;br&gt;återbetalning av visst belopp skall skjutas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar uppfattningen att en modifiering av de regler som nu&lt;br&gt;finns rörande återbetalning av mervärdesskatt bör ske. Utgångspunkten är&lt;br&gt;naturligtvis att återbetalning skall ske skyndsamt. Reglerna måste emeller-&lt;br&gt;tid ge utrymme för nödvändiga kontroller före återbetalning. Med hänsyn&lt;br&gt;till de nya reglerna om skattekonto och till hur detta skall användas bör&lt;br&gt;bestämmelserna utformas med sikte på registreringen på skattekontot i&lt;br&gt;stället för på återbetalningen som sådan. Reglerna är dock av sådan art att&lt;br&gt;de närmast torde höra hemma i föreskrifter till skattebetalningslagen. Nå-&lt;br&gt;got förslag lämnas därför inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att en återbetalning från ett skattekonto&lt;br&gt;skall förutsätta att redovisningsskyldigheten för den redovisningsperiod&lt;br&gt;eller de redovisningsperioder som återbetalningen omfattar har fullgjorts.&lt;br&gt;Före återbetalning skall bl.a. de skatter och avgifter som förfaller till betal-&lt;br&gt;ning under den månad som återbetalning begärs räknas av. Vi föreslår en&lt;br&gt;sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan sagts avser redovisningen av källskatt och arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter respektive mervärdesskatt olika månader eller redovisningsperioder&lt;br&gt;för skattskyldiga vars beskattningsunderlag avseende mervärdesskatt, ex-&lt;br&gt;klusive gemenskapsintema förvärv och import, är högst 40 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Mervärdesskatten skall av dessa skattskyldiga redovisas senast den 12&lt;br&gt;(i januari och augusti den 17) i andra månaden efter redovisningsperiodens&lt;br&gt;utgång. En återbetalningssituation för skattskyldiga som tillhör denna kate-&lt;br&gt;gori kan exemplifieras enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges mervärdesskatteredovisning för mars visar att det upp-&lt;br&gt;kommer en överskjutande ingående mervärdesskatt som överstiger den&lt;br&gt;mervärdesskatt som skall redovisas för februari, den innehållna preliminära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt och de arbetsgivaravgifter som avser mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige lämnar in sin skattedeklaration den 1 april och begär&lt;br&gt;utbetalning av överskjutande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbetalning till den skattskyldige förutsätter dels att redovisningen&lt;br&gt;avseende mervärdesskatt för februari och mars är fullständig, dels att redo-&lt;br&gt;visningen avseende innehållen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter for&lt;br&gt;mars är fullständig, dels kvittning mot innehållen preliminär skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för mars. Efter avstämning sker utbetalning av det över-&lt;br&gt;skott som uppkommer på skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom mervärdesskatten för mars i detta fall redovisats redan i april,&lt;br&gt;omfattar den skattedeklaration som lämnas den 12 maj endast innehållen&lt;br&gt;preliminär skatt och arbetsgivaravgifter för april. Nästa skattedeklaration&lt;br&gt;med mervärdesskatteredovisning lämnas då den 12 juni och denna gång för&lt;br&gt;redovisningsperioden april. Skulle däremot motsvarande situation med en&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt vara aktuell även för april kan den&lt;br&gt;skattskyldige även denna gång lämna sin skattedeklaration omedelbart&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens utgång, dvs. i början av maj, och begära utbe-&lt;br&gt;talning av överskjutande belopp efter kvittning mot innehållen preliminär&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter för april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om förtidsåterbetalning av preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning kan under vissa förutsättningar den skattskyldige&lt;br&gt;få återbetalning av för mycket betald preliminär skatt. Som villkor för&lt;br&gt;återbetalning gäller dels att den skattskyldige måste lämna särskild dekla-&lt;br&gt;ration dels att skillnaden mellan preliminär och förväntad slutlig skatt skall&lt;br&gt;utgöra minst en femtedel av den slutliga skatten eller uppgå till minst 6 000&lt;br&gt;kr. Liknande villkor för återbetalning anser utredningen kunna ställas även&lt;br&gt;inom ramen för ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter. Regeringen delar utredningens uppfattning i det här avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förtidsåterbetalning avses inom skattekontosystemet återbetalning&lt;br&gt;av ett överuttag av preliminär skatt, dvs. skillnaden mellan den preliminära&lt;br&gt;skatt som skall krediteras och den slutliga skatt som förväntas bli debite-&lt;br&gt;rad. Det belopp som skall räknas den skattskyldige tillgodo kommer emel-&lt;br&gt;lertid i skattekontosystemet inte utan vidare att kunna hänföras till en viss&lt;br&gt;skatt eller avgift. I fråga om hanteringen av en förtidsåterbetalning i ett&lt;br&gt;skattekontosystem finns därför anledning att först klargöra vad som kan&lt;br&gt;rymmas i beteckningen överuttag av preliminär skatt. Utgångspunkten bör&lt;br&gt;härvid, som utredningen påpekat, vara att detta överskott endast beräknas&lt;br&gt;med avseende på tillgodoräknande och avräkning mot slutlig skatt av så-&lt;br&gt;dana belopp som direkt är att hänföra till preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en skattskyldig med A-skatt torde tillgodoräknad preliminär skatt i&lt;br&gt;ett skattekontosystem kunna avse endast sådan skatt som innehållits och&lt;br&gt;redovisats via kontrolluppgift. Förtidsåterbetalning kan således bli aktuell&lt;br&gt;endast med belopp varmed skatt som redovisas i en kontrolluppgift över-&lt;br&gt;stiger den förväntade slutliga skatten. I sakens natur ligger också att ett&lt;br&gt;belopp som återbetalas i förtid inte bör bokföras på skattekontot innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande preliminära skatt har krediterats, eftersom detta skulle kunna&lt;br&gt;leda till att ett fiktivt underskott uppkommer på kontot med en eventuell&lt;br&gt;betalningspåminnelse och restföring som följd. Av skäl som angetts i det&lt;br&gt;tidigare bör preliminär skatt som redovisats i kontrolluppgift inte bokföras&lt;br&gt;genom att krediteras på skattekontot förrän i samband med att den slutliga&lt;br&gt;skatten debiteras. Vid tidpunkten for förtidsåterbetalningen är således&lt;br&gt;denna skatt inte krediterad på kontot. Registeruppgifter om de skatter som&lt;br&gt;redovisats i kontrolluppgifter för respektive skattskyldig finns naturligtvis&lt;br&gt;tillgängliga för kontroll hos skattemyndigheterna även om de ännu inte&lt;br&gt;krediterats på den skattskyldiges konto. Ett beslut om förtidsåterbetalning&lt;br&gt;bör därför lämpligen hanteras på så sätt att det återbetalade beloppet anges&lt;br&gt;i det register där de skatter som redovisas i kontrolluppgift bokförs. Bok-&lt;br&gt;föringen på skattekontot av det belopp som skall återbetalas i förtid görs&lt;br&gt;samtidigt som den preliminära skatten krediteras och räknas av mot den&lt;br&gt;slutligt debiterade skatten på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 syfte att tillförsäkra den skattskyldige ränta på ett överuttag av prelimi-&lt;br&gt;när skatt fram till dess att återbetalning faktiskt sker, bör som ränteberäk-&lt;br&gt;ningsdag för det belopp att återbetala som bokförs på kontot anges dagen&lt;br&gt;för beslutet om återbetalning. Självfallet kan ett överskott på ett skattekon-&lt;br&gt;to för den som har A-skattsedel uppkomma även till följd av att skatt beta-&lt;br&gt;lats på annat sätt än som nyss sagts, t.ex. genom en egen inbetalning. Ett&lt;br&gt;sådant överskott bör hanteras enligt de allmänna principerna för utbetal-&lt;br&gt;ning på grund av överskott på ett skattekonto. Kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;skall innan utbetalning sker beredas tillfälle till avräkning och utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga med F-skatt och särskild A-skatt kan inbetalda belopp&lt;br&gt;inte särskiljas med avseende på vad som avser preliminär skatt. Återbe-&lt;br&gt;talning i dessa fall bör därför grunda sig på en jämförelse mellan debiterad&lt;br&gt;preliminär skatt och den förväntade slutliga skatten. Om den debiterade&lt;br&gt;preliminära skatten visar sig vara för hög, bör i motsvarande mån de senast&lt;br&gt;påförda månadsdebiteringama krediteras på kontot. Om det härefter kvar-&lt;br&gt;står ett överskott på kontot, kan utbetalning ske. I de fall den skattskyldige&lt;br&gt;har såväl debiterad preliminär skatt som A-skatt bör, vid en ansökan om&lt;br&gt;förtidsåterbetalning, denna utbetalning i första hand göras med avseende&lt;br&gt;på den skatt som redovisats i kontrolluppgift på sätt som nyss angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att regler om återbetalning tas in i 18 kap. 3 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12.1.3 Underskott på kontot&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om kontot uppvisar underskott skall det besked&lt;br&gt;som lämnas om kontoställningen innefatta en uppmaning att betala&lt;br&gt;underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett underskott inte är täckt vid en viss tidpunkt som anges i&lt;br&gt;betalningsuppmaningen, skall fordringen lämnas till kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten för indrivning om den uppgår till ett visst lägsta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att in-&lt;br&gt;vända mot utredningens förslag. Riksenheten mot ekonomisk brottslighet&lt;br&gt;anser att det vore av värde om det uttryckligen framgick att en anmaning&lt;br&gt;att betala ett underskott som uppkommit på ett skattekonto inte förtar den&lt;br&gt;skattskyldige rätten till frivillig rättelse. Riksenheten vill också erinra om&lt;br&gt;vikten av att uppgifter om enskilda poster på skattekontot, t.ex. om skatte-&lt;br&gt;beslut, förfallodagar, betalningar m.m, bevaras under mycket lång tid.&lt;br&gt;Detta är nödvändigt med hänsyn till att skattebrott oftast inte preskriberas&lt;br&gt;förrän efter fem eller tio år och i vissa fall ännu längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De påminnelser att betala som enligt&lt;br&gt;nuvarande ordning skickas till de skatt- eller avgiftsskyldiga innan for-&lt;br&gt;dringar lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning har sammantag-&lt;br&gt;na stor effekt. Av de skatter och avgifter som är obetalda på förfallodagen&lt;br&gt;betalas för närvarande mellan 30 och 50 % efter det att en påminnelse har&lt;br&gt;sänts till den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett system med skattekonton bör kontohavaren ha möjlighet att få en&lt;br&gt;uppgift om kontoställningen varje månad som det har förekommit en tran-&lt;br&gt;saktion på kontot. Uppgiften bör, som vi redan sagt (se avsnitt 12.1.1),&lt;br&gt;kunna lämnas exempelvis i form av ett kontoutdrag eller via telefon. I de&lt;br&gt;fall kontot visar ett underskott bör ett kontoutdrag skickas samtidigt med&lt;br&gt;en betalningsuppmaning. Utdraget bör i dessa fall innehålla uppgifter om&lt;br&gt;fordringens kapitalbelopp och den ränta som skall betalas med anledning&lt;br&gt;av dröjsmålet samt den dag då betalning senast skall ske för att ansökan&lt;br&gt;om indrivning inte skall göras. I likhet med Riksenheten mot ekonomisk&lt;br&gt;brottslighet anser vi att den nu aktuella betalningsuppmaningen inte förtar&lt;br&gt;den skattskyldige rätten till frivillig rättelse. Vi föreslår en sådan ordning&lt;br&gt;som angetts nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningskravet inte får till följd att kontot är utjämnat vid nästa&lt;br&gt;månadsavstämning bör skulden i samband med denna avstämning lämnas&lt;br&gt;till kronofogdemyndigheten för indrivning om den uppgår till ett visst&lt;br&gt;lägsta belopp. Frågan om när ett underskott på ett skattekonto skall över-&lt;br&gt;lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning behandlar vi mer utför-&lt;br&gt;ligt i ett senare avsnitt (se avsnitt 14.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Årlig avstämning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Underskott som uppkommer vid avstämningen&lt;br&gt;mellan preliminär och slutlig skatt skall förfalla till betalning på den&lt;br&gt;förfallodag som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 90 dagar.&lt;br&gt;Underskott och överskott vid den årliga avstämningen skall hanteras&lt;br&gt;på samma sätt som vid månadsavstämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att underskott som&lt;br&gt;uppkommer vid avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt skall&lt;br&gt;förfalla till betalning enligt huvudregeln i skattekontosystemet, dvs. på den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfallodag som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot utredningens forslag. Lantbrukarnas Riksförbund och Nä-&lt;br&gt;ringslivets Skattedelegation anser dock att betalningsfristen är for kort.&lt;br&gt;Skattedelegationen föreslår 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av våra hittills framlagda forslag&lt;br&gt;framgår bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningen av ett skattekonto innebär att den slutliga skatten för en&lt;br&gt;skattskyldig med A-skatt debiteras skattekontot och att preliminär skatt&lt;br&gt;krediteras utifrån kontrolluppgifter. Vissa kontohavare kan ha gjort&lt;br&gt;kompletterande inbetalningar till sina skattekonton under året i avsikt att&lt;br&gt;täcka ett förväntat underskott avseende slutlig skatt. Vid avstämningen&lt;br&gt;kommer hänsyn att tas även till en sådan betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningstransaktionema bokförs på kontot med början i augusti&lt;br&gt;månad under taxeringsåret. Ett eventuellt över- eller underskott medför - i&lt;br&gt;enlighet med vad vi senare kommer att föreslå (se avsnitt 13) - att ränta&lt;br&gt;räknas fr.o.m. den 13 februari under taxeringsåret med beaktande av ställ-&lt;br&gt;ningen på kontot under året. Till den del underskottet inte överstiger&lt;br&gt;20 000 kr räknas dock ränta endast fr.o.m. den 4 maj taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som deklarerar med särskild självdeklaration bör som vi&lt;br&gt;återkommer till i det senare skatteuträkning och debitering av slutlig skatt&lt;br&gt;ske löpande (se avsnitt 20). Det innebär att skattebesked, som motsvarar&lt;br&gt;nuvarande slutskattsedlar, kommer att sändas ut löpande med början i&lt;br&gt;augusti månad under taxeringsåret. I samband med att den slutliga skatten&lt;br&gt;debiteras görs en avstämning mellan preliminär skatt och den slutliga&lt;br&gt;skatten och transaktionerna bokförs på kontot. Ränta räknas även i dessa&lt;br&gt;fall fr.o.m. den 13 februari under taxeringsåret. Saldot på kontot påverkas&lt;br&gt;först vid den tidpunkt då bokföring sker. Vid denna tidpunkt kan den skatt-&lt;br&gt;skyldige redan ha fått en s.k. förtidsåterbetalning av preliminär skatt men&lt;br&gt;bokföringen av återbetalningen på skattekontot sker först i samband med&lt;br&gt;att den slutliga skatten bokförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer ett underskott på skattekontot vid avstämningen&lt;br&gt;mellan preliminär och slutlig skatt skall underskottet enligt utredningens&lt;br&gt;förslag förfalla till betalning vid den förfallodag som inträffar närmast efter&lt;br&gt;en betalningsfrist om 30 dagar. Vi anser mot bakgrund av den kritik som&lt;br&gt;riktats mot förslaget och med hänsyn till att den kvarstående skatten i&lt;br&gt;nuvarande system i regel skall betalas genom skatteavdrag först under&lt;br&gt;månaderna januari-mars året efter taxeringsåret att den föreslagna&lt;br&gt;betalningsfristen är for kort. För en något längre betalningsfrist talar också&lt;br&gt;vårt förslag om en löpande debitering av slutlig skatt som medför att den&lt;br&gt;skattskyldige inte på förhand vet när debiteringen kommer att ske. Vi&lt;br&gt;föreslår att betalningsfristen i nu aktuellt fall skall vara 90 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag i den här delen framgår av 16 kap. 6 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott vid den årliga avstämningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kontohavare med A-skatt inträffar normalt endast en händelse på&lt;br&gt;skattekontot varje år. Det är avräkningen mellan preliminär och slutlig&lt;br&gt;skatt. Ett överskott som uppkommer vid den avstämning som görs då bör,&lt;br&gt;om det inte skall tas i anspråk för betalning av annan skatt eller avgift som&lt;br&gt;har förfallit till betalning, skyndsamt betalas ut efter eventuell avräkning&lt;br&gt;och utmätning av kronofogdemyndigheten. Återbetalningen bör ske&lt;br&gt;automatiskt. Samtidigt bör den ränta på överskottet som beräknats fr.o.m.&lt;br&gt;den 13 februari under taxeringsåret betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller övriga kontohavare bör ett överskott som uppkommer på&lt;br&gt;grund av avstämningen av preliminär skatt mot slutlig skatt även i nu&lt;br&gt;aktuella fall återbetalas. Om den skatt- eller avgiftsskyldige inte har begärt&lt;br&gt;annat bör alltså överskottet, liksom för kontohavare med A-skatt, skynd-&lt;br&gt;samt betalas tillbaka. Återbetalningen bör ske automatiskt. Ränta bör, med&lt;br&gt;beaktande av kontoställningen under året, räknas fr.o.m. den 13 februari&lt;br&gt;under taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om återbetalning av skatt i samband med den årliga&lt;br&gt;avstämningen av skattekontot har tagits in i 18 kap. 1 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Betalningsuppmaning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om det har uppkommit ett underskott på ett&lt;br&gt;skattekonto skall den skatt- eller avgiftsskyldige genom en betalnings-&lt;br&gt;uppmaning ges tillfälle att betala sin skatte- eller avgiftsskuld innan&lt;br&gt;skulden lämnas för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot förslaget.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: Om det uppstår ett underskott på ett&lt;br&gt;skattekonto bör som redan framhållits den skatt- eller avgiftsskyldige ge-&lt;br&gt;nom en betalningsuppmaning ges tillfälle att betala beloppet (20 kap. 3 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen). I den mån kontot inte är utjämnat inom föreskriven&lt;br&gt;tid skall underskottsbeloppet med beaktande av de tids- och beloppsgrän-&lt;br&gt;ser som anges i ett senare avsnitt (se avsnitt 14.2) lämnas till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för indrivning (20 kap. 1 § skattebetalningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande exempel beskriver påminnelseförfarandet och överlämnandet&lt;br&gt;för indrivning av belopp på ett skattekonto. Det förutsätts att det inte har&lt;br&gt;förekommit några andra transaktioner på kontot under den aktuella tidspe-&lt;br&gt;rioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter avstämningen i februari månad uppvisar kontot ett underskott som&lt;br&gt;uppgår till 11 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skickar en betalningsuppmaning till kontohavaren,&lt;br&gt;med uppmaning att betala 11 000 kr och upplupen ränta 400 kr senast en&lt;br&gt;viss angiven dag i mars. Kontohavaren får en upplysning med innebörden&lt;br&gt;att om beloppet inte har betalats vid denna tidpunkt kan det komma att&lt;br&gt;lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars, efter det att senaste betalningsdag enligt betalningsuppmaningen&lt;br&gt;infallit, gör skattemyndigheten en ny avstämning - varvid upplupen ränta&lt;br&gt;debiteras kontot - och ser att ytterligare skatt debiterats kontot så att det nu&lt;br&gt;uppvisar ett underskott på 13 000 kr inklusive ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten överlämnar då 11 400 kr till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten for indrivning. En ny betalningsuppmaning skickas till kontohavaren&lt;br&gt;med uppmaningen att senast en viss angiven dag i april betala 1 600 kr&lt;br&gt;samt ränta på detta belopp fram till angiven betaldag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte nu närmare precisera den tidpunkt som kan bli aktuell för&lt;br&gt;månadsavstämningen och därmed vilken senaste betalningsdag som kan&lt;br&gt;anges i en eventuell betalningsuppmaning. Hur tidigt en månadsavstäm-&lt;br&gt;ning kan ske blir i hög grad beroende av vilken teknik som kan användas&lt;br&gt;för att snabbt få in och kontrollera de handlingar som innehåller de uppgif-&lt;br&gt;ter som skall bokföras på kontot en viss månad. Vår bedömning är dock att&lt;br&gt;avstämningen av en viss månad och uttag av eventuell betalningsuppma-&lt;br&gt;ning kan ske omkring en vecka efter det att förfallodagen eller förfalloda-&lt;br&gt;gama har passerats för det skatte- eller avgiftsbelopp som skall vara betalt&lt;br&gt;under månaden. Som senaste betalningsdag enligt en betalningsuppmaning&lt;br&gt;torde kunna anges ca tio dagar räknat från denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett skattekontosystem bör de underskottsbelopp som lämnats för in-&lt;br&gt;drivning stå kvar på skattekontot for fortsatt ränteberäkning. Att ett visst&lt;br&gt;belopp lämnats för indrivning innebär från skattekontosynpunkt endast att&lt;br&gt;skattemyndigheten överlåtit till kronofogdemyndigheten att kräva in belop-&lt;br&gt;pet för en senare kreditering på kontot. Om kronofogdemyndigheten driver&lt;br&gt;in eller på annat sätt tillgodoräknar gäldenären belopp som betalning för de&lt;br&gt;indrivningsuppdrag som lämnats, bör således uppgift om dessa belopp&lt;br&gt;direkt redovisas till skattemyndigheten for bokföring på kontot. Själva&lt;br&gt;medelsredovisningen till riksbokforingen avseende dessa belopp bör där-&lt;br&gt;emot liksom i dag hanteras av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet måste i den beskrivna hanteringen innehålla löpande&lt;br&gt;information om storleken på de belopp som är föremål för indrivning, dvs.&lt;br&gt;storleken på de indrivningsuppdrag som vid varje tidpunkt kvarstår&lt;br&gt;oredovisade från kronofogdemyndigheten. Ett sådant &amp;quot;restföringssaldo&amp;quot; på&lt;br&gt;kontot förutsätts då, utifrån den redovisning som kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;lämnat, motsvara gäldenärens skuldsaldo i kronofogdemyndighetens&lt;br&gt;register. Vid de återkommande avstämningar som görs på skattekontot bör&lt;br&gt;den skattskyldiges restföringssaldo på kontot kontrolleras. Ytterligare&lt;br&gt;betalningsuppmaningar eller eventuella indrivningsuppdrag kan bli aktuella&lt;br&gt;om nya underskott uppstår utöver de som redan ligger för indrivning. I det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omvända fallet att avstämningen på skattekontot utvisar ett överskott eller&lt;br&gt;ett underskott som är lägre än det belopp som är föremål för indrivning, bör&lt;br&gt;oredovisade indrivningsuppdrag i motsvarande mån återtas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Beloppsgränser i skattekontosystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande beloppsgränser som innebär att&lt;br&gt;mindre skatte- eller avgiftsbelopp inte skall betalas in eller återbetalas&lt;br&gt;skall slopas. Ett överskott som inte uppgår till 100 kr skall emellertid&lt;br&gt;i regel inte föranleda återbetalning. I stället skall beloppet stå kvar och&lt;br&gt;ränteräknas på skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya beloppsgränser skall gälla i fråga om dels ränteberäkning i&lt;br&gt;skattekontosystemet, dels överlämnande för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inte någon av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;invända mot förslagen. Svenska Revisorsamfundet anser dock att gränsen för&lt;br&gt;krav respektive återbetalning med hänsyn till att mindre skattebelopp&lt;br&gt;ränteberäknas bör kunna höjas från de föreslagna 100 kr, förutsatt att någon&lt;br&gt;administrativ förenkling härigenom uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag finns ett antal beloppsgränser i&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272, UBL), lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare (USAL) och mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200, ML). Enligt 27 § 3 mom. UBL påförs inte kvarskatteavgift&lt;br&gt;understigande 50 kr. I 27 § 3 och 4 mom. UBL finns beloppsgränsen&lt;br&gt;20 000 kr som när en kvarstående skatt skall betalas är avgörande för om&lt;br&gt;och i så fall med vilket belopp kvarskatteavgift skall tas ut (jfr 69 § 1 mom.&lt;br&gt;UBL). I fråga om kvarstående skatt gäller att sådan skatt under 25 kr inte tas&lt;br&gt;ut (28 § UBL). Detsamma gäller beträffande tillkommande skatt (31 §&lt;br&gt;UBL). Enligt 22 kap. 3 § ML behöver inte skattebelopp under 25 kr betalas&lt;br&gt;in till staten. Ränta som skall betalas på tillkommande skatt eller när ytter-&lt;br&gt;ligare arbetsgivaravgifter tas ut, dvs. respitränta, påförs inte om den under-&lt;br&gt;stiger 50 kr (32 § UBL och 14 § USAL). Detsamma gäller anståndsränta&lt;br&gt;(49 § 4 mom. UBL och 13 § USAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 58 § 3 mom. UBL är dröjsmålsavgiften minst 100 kr. Vidare gäller&lt;br&gt;att om det ursprungligen obetalda beloppet är mindre än 100 kr, får&lt;br&gt;dröjsmålsavgift endast tas ut med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid restitution av skatt sker återbetalning av överskjutande skatt endast&lt;br&gt;med belopp som uppgår till minst 25 kr (68 § UBL). I fråga om arbets-&lt;br&gt;givaravgifter återbetalas inte belopp under 100 kr (23 § USAL). Återbetal-&lt;br&gt;ning av mervärdesskatt sker inte av skattebelopp under 25 kr (22 kap. 3 §&lt;br&gt;ML). Ö-skatteränta betalas inte ut om den understiger 50 kr vilket gäller&lt;br&gt;även beträffande restitutionsränta (69 § 1 mom. respektive 69 § 2 mom.&lt;br&gt;UBL och 24 § USAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 30 § uppbördsförordningen (1967:626, UBF) föreskrivs att indrivning&lt;br&gt;inte behöver begäras for en fordran som understiger 100 kr, eller om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl 200 kr, om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för skattekontosystemet är att skatter och avgifter skall be-&lt;br&gt;handlas på ett enhetligt sätt. I systematiskt hänseende leder detta bl.a. till att&lt;br&gt;inbetalningar och utbetalningar görs via respektive skattekonto i princip&lt;br&gt;oberoende av storleken på den betalning som är aktuell. Allmänt kan sägas&lt;br&gt;att avvikelser från den ordningen är ägnade att tynga administrationen såväl&lt;br&gt;inom skatteförvaltningen som hos de skatt- och avgiftsskyldiga. Även i&lt;br&gt;övrigt innebär beloppsgränser i olika hänseenden att det tillkommer admini-&lt;br&gt;strativa rutiner. I något fall kan dock en beloppsgräns göra systemet&lt;br&gt;effektivare genom att hanteringen förenklas och att resurserna därigenom&lt;br&gt;kan användas på ett mera ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattekontosystemet kommer ränta att beräknas löpande på såväl&lt;br&gt;positiva som negativa saldon. Hur ränteberäkningen skall göras behandlar&lt;br&gt;vi i avsnitt 13. Den valda metoden att beräkna ränta innebär enligt vår&lt;br&gt;mening att det saknas anledning att särskilja belopp på grund av beloppens&lt;br&gt;storlek. Alla differenser som uppkommer vid avstämning av skattekontot&lt;br&gt;skall således registreras på kontot som ett belopp att betala eller att återfå.&lt;br&gt;Nuvarande reglering som innebär att mindre belopp inte skall betalas in&lt;br&gt;respektive inte skall återbetalas bör alltså slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt annan sak är att skattemyndigheterna liksom i dag inte bör lägga&lt;br&gt;ned resurser på omprövningar avseende mindre belopp. I regel bör inte&lt;br&gt;heller andra åtgärder vidtas när det är fråga om mindre belopp. En ordning&lt;br&gt;med fasta beloppsgränser i dessa hänseenden är till fördel såväl för de skatt-&lt;br&gt;och avgiftsskyldiga som för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet.&lt;br&gt;Mot bl.a. den bakgrunden bör exempelvis kunna godtas att det finns ett&lt;br&gt;underskott på ett skattekonto under en viss tid utan att indrivningsåtgärder&lt;br&gt;vidtas. Vilka beloppsgränser som skall gälla för olika kategorier av&lt;br&gt;skattskyldiga behandlas i avsnitt 14.2. Samtliga skattekonton bör emellertid&lt;br&gt;utjämnas efter viss tid. Om det har funnits ett underskott på kontot en längre&lt;br&gt;tid bör fordringen således överlämnas för indrivning även om den endast&lt;br&gt;uppgår till ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre skatteskulder kommer alltså att ligga kvar på kontot med&lt;br&gt;ränteberäkning. Men något betalningskrav bör i dessa fall inte riktas mot&lt;br&gt;den skattskyldige. Däremot bör det i ett skattebesked eller ett kontoutdrag&lt;br&gt;upplysas om det som gäller i fråga om ränteberäkning och överlämnande för&lt;br&gt;indrivning. Det bör också framgå vilken betalning som skall göras om den&lt;br&gt;skattskyldige vill bli kvitt skulden inklusive upplupen ränta. En senaste&lt;br&gt;betalningsdag och vilket belopp som skall betalas kan då lämpligen anges&lt;br&gt;i skattebeskedet eller kontoutdraget. Om skattebeloppet inte betalas krävs&lt;br&gt;som huvudregel fordringen inte in förrän den genom en senare avstämning&lt;br&gt;eller genom räntedebitering har ökat så mycket att beloppsgränsen nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med det som nu sagts om mindre underskott bör av administrativa&lt;br&gt;skäl inte heller utbetalning av överskott från ett skattekonto ske om beloppet&lt;br&gt;inte uppgår till ett visst minsta belopp (se 18 kap. 7 § skattebetalningslagen).&lt;br&gt;Mindre belopp bör få stå kvar på skattekontot till dess att de kan kvittas mot&lt;br&gt;en tillkommande skatteskuld eller ett ytterligare belopp att återfå gör att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beloppsgränsen nås. Eftersom ränta beräknas på saldot på skattekontot, kan&lt;br&gt;även intäktsräntan leda till att gränsen för återbetalning passeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteberäkningen i skattekontosystemet, som behandlas i avsnitt 13, gör&lt;br&gt;att det inte behövs någon motsvarighet till nu gällande beloppsgränser&lt;br&gt;avseende olika räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till dagens uttalade beloppsgränser beträffande av-&lt;br&gt;giftstillägg och skattetillägg föreslås inte heller ingå i den nya regleringen.&lt;br&gt;Att den sanktion som föreslås - benämnd skattetillägg - inte kommer att tas&lt;br&gt;ut i vissa mindre angelägna fall följer i stället av bestämmelsen att den&lt;br&gt;skattskyldige får befrias från skattetillägget när det belopp som kunde ha&lt;br&gt;undandragits är obetydligt (se 15 kap. 7 § andra stycket skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ändrad beräkning av preliminär skatt (se avsnitt 19.4) bör inte&lt;br&gt;i lag föreskrivas några gränser för när en ändring av skatten får ske. Som&lt;br&gt;utgångspunkt bör i stället anges att det för ändring bör vara fråga om ett&lt;br&gt;belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden&lt;br&gt;eller det finns andra särskilda skäl (se 6 kap. 5 § och 8 kap. 29 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen). Inte heller vid anstånd på grund av avyttring bör någon&lt;br&gt;beloppsgräns tas in i lag (se avsnitt 22). I båda här nämnda fall bör det&lt;br&gt;komma an på Riksskatteverket att verka för att enhetliga och ändamålsenliga&lt;br&gt;principer utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Ränta i skattekontosystemet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Principerna för ränteberäkningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I skattekontosystemet skall beräknas intäktsränta&lt;br&gt;och kostnadsränta. Intäktsräntan skall ge kontohavaren kompensation&lt;br&gt;för tillgodohavanden på kontot. Kostnadsräntan skall dels fungera som&lt;br&gt;ett påtryckningsmedel så att skatter och avgifter betalas i rätt tid, dels&lt;br&gt;täcka statens kreditkostnader. Räntorna skall beräknas dagligen utifrån&lt;br&gt;den skattskyldiges sammanlagda skuld eller tillgodohavande på&lt;br&gt;skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäktsränta skall beräknas efter en nivå, medan kostnadsränta skall&lt;br&gt;beräknas efter tre olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkts- och kostnadsräntoma skall utgå från en basränta som i sin&lt;br&gt;tur baseras på sexmånaders statsskuldväxlar. Basräntan skall ändras&lt;br&gt;först om räntan på statsskuldväxlama ändrats med minst en procent-&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan skall inte vara skattepliktig respektive avdragsgill vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i allt väsentligt överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen har dock föreslagit att basräntan skall ändras först om&lt;br&gt;räntan på sexmånaders statsskuldväxlar ändrats med minst två procentenhe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ställer sig i stort bakom utredningens förslag. Flera&lt;br&gt;menar dock att visserligen ger ett system med räntor i stället för avgifter&lt;br&gt;bättre överskådlighet men den föreslagna författningsregleringen är oklar&lt;br&gt;och svår att förstå. Riksrevisionsverket anser att oönskade tröskeleffekter&lt;br&gt;undviks i det föreslagna systemet samtidigt som tillräckligt höga kostnadsrän-&lt;br&gt;tor kan väntas fungera som bra och kontinuerligt verkande incitament for&lt;br&gt;skattskyldiga att fullgöra sina skatte- och avgiftsåligganden. Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret påpekar att den skattskyldige kan komma att få betala t.ex. 5 % i ränta&lt;br&gt;medan staten betalar 6,99 % för sin egen upplåning. Detta förslag till ren&lt;br&gt;subvention är enligt kontorets mening orimligt. Att den skattskyldige inte&lt;br&gt;klarar av att följa räntan på sitt skattekonto om den ändras ofta, anser&lt;br&gt;kontoret vara ett mycket tunt motiv. Även när räntan räknas enligt&lt;br&gt;utredningens förslag till mellannivå (125 % av basräntan) leder det vid vissa&lt;br&gt;räntelägen till en ren subvention. Statens löne- och pensionsverk ifrågasätter&lt;br&gt;om inte syftena med en ränta kan uppnås genom att, såsom i räntelagen, låta&lt;br&gt;diskontot ökat med ett antal procentenheter utgöra kostnadsräntan och&lt;br&gt;diskontot eventuellt minskat med ett antal procentenheter utgöra intäktsrän-&lt;br&gt;tan. Svenska Revisorsamfundet tillstyrker att räntan baseras på en basränta.&lt;br&gt;Vid bestämmandet av basräntan bör dock övervägas att utgå från statslåne-&lt;br&gt;räntan. Motivet för detta är att begränsa antalet olika ränteunderlag som&lt;br&gt;används i skattesammanhang. Samfundet anser också att räntorna skall vara&lt;br&gt;skattepliktiga respektive avdragsgilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 nuvarande system finns inte mindre&lt;br&gt;än sex olika räntor och ränteliknande avgifter; dröjsmålsavgift, anståndsrän-&lt;br&gt;ta, respitränta, kvarskatteavgift, restitutionsränta och ö-skatteränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna och avgifterna är inte skattepliktiga eller avdragsgilla vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen. Räntenivåerna i dagens system kan vad gäller kost-&lt;br&gt;nadsräntoma hänföras till tre olika &amp;quot;typsituationer&amp;quot;. Den första är den då den&lt;br&gt;skatt- eller avgiftsskyldige inte betalar i rätt tid. I nuvarande system påförs&lt;br&gt;i detta fall en dröjsmålsavgift som vid en dags försening uppgår till 2 % av&lt;br&gt;skattebeloppet. Detta motsvaras av en effektiv inte avdragsgill ränta på mer&lt;br&gt;än 700 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation är den årliga avstämningen mellan preliminär och&lt;br&gt;slutlig skatt. Ett underuttag av preliminär skatt leder i dag under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar till att kvarskatteavgift påförs. Kvarskatteavgiften - omräknad till&lt;br&gt;effektiv ej avdragsgill ränta - uppgår för taxeringsåret 1996 till mellan 9 och&lt;br&gt;12 % beroende på den kvarstående skattens storlek och tidpunkten för&lt;br&gt;betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje situationen rör omprövningsbeslut och anstånd med betalning&lt;br&gt;av skatt eller avgift. I nuvarande system utgår i dessa fall en respit-&lt;br&gt;respektive anståndsränta som - omräknad till effektiv ränta - är knappt 7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäktsräntoma, dvs. restitutionsränta och ö-skatteränta, håller samma&lt;br&gt;nivå som kostnadsräntan i den sist beskrivna situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa skäl och systemets överskådlighet för de skatt- och&lt;br&gt;avgiftsskyldiga talar givetvis för att det bör finnas endast en nivå på&lt;br&gt;kostnadsräntan och en nivå på intäktsräntan. Frågan är om ett sådant system&lt;br&gt;uppfyller kraven på - för kostnadsräntan - kreditkompensation och&lt;br&gt;tillräckligt påtryckningsmedel och - för intäktsräntan - att ge en rimlig&lt;br&gt;ersättning till den skatt- och avgiftsskyldige särskilt då en tidigare fastställd&lt;br&gt;skatt eller avgift sänks, men också i de fall ett konto löpande uppvisar ett&lt;br&gt;överskott. Sägas bör emellertid att avsikten inte är att räntenivån skall&lt;br&gt;uppmuntra den skatt- eller avgiftsskyldige till att ha medel innestående på&lt;br&gt;kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna i skattekontosystemet skall i allt väsentligt fylla samma&lt;br&gt;funktioner som dröjsmålsavgiften, anståndsräntan, respiträntan, kvarskatte-&lt;br&gt;avgiften, restitutionsräntan och ö-skatteräntan. Motiven för de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna om ränta och avgift är som nämnts delvis olika beroende på&lt;br&gt;vilken ränta eller avgift som är i fråga. Det saknas enligt regeringens mening&lt;br&gt;anledning att frångå grundprinciperna för en sådan räntesättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9. 3 har vi föreslagit att betalningar i skattekontosystemet skall&lt;br&gt;knytas till två bestämda förfallodagar i månaden, den 12 (i januari och&lt;br&gt;augusti den 17) och den 26. En effektiv och väl fungerande ordning med&lt;br&gt;specifikt angivna betalningstillfällen förutsätter medel som verkar för att be-&lt;br&gt;talningar fullgörs i rätt tid. Med hänsyn till betydelsen för det allmänna av&lt;br&gt;att betalningsskyldigheten avseende fordringar på skatter och avgifter som&lt;br&gt;tillkommer staten fullgörs i rätt tid finns det även i det nya systemet behov&lt;br&gt;av någon form av betalningsfrämjande påtryckningsmedel. Först bör&lt;br&gt;emellertid sägas att skatt- och avgiftsskyldiga i huvudsak betalar skatter och&lt;br&gt;avgifter i föreskriven ordning. Det gäller i princip oavsett vilken slags&lt;br&gt;sanktion som följer av att betalningstiderna inte efterlevs. Men att det&lt;br&gt;behövs ett generellt incitament av något slag för att undvika för sena&lt;br&gt;betalningar torde vara oomstritt. Som utredningen påpekat berör de påtryck-&lt;br&gt;ningsmedel som används för att få till stånd rättidiga betalningar i praktiken&lt;br&gt;bara den del av skatte- och avgiftsbetalarkollektivet som bryter mot med-&lt;br&gt;delade föreskrifter om när skatter och avgifter skall betalas. Den som sköter&lt;br&gt;sina betalningar berörs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag fungerar dröjsmålsavgiften som påtryckning på de skatt- och&lt;br&gt;avgiftsskyldiga att betala i tid. Dröjsmålsavgiften ökar stegvis med&lt;br&gt;dröjsmålets längd ända till dess att en fordran är betald, preskriberad eller&lt;br&gt;har fallit bort på annan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det tidigare (se bl.a. avsnitt 11.1) är avsikten att kredite-&lt;br&gt;ringar i ett skattekonto skall ske utan inbördes koppling till debiteringarna.&lt;br&gt;I stället skall en likafördelningsprincip tillämpas. I ett skattekontosystem kan&lt;br&gt;därför en avgift konstruerad som dröjsmålsavgiften svårligen hanteras,&lt;br&gt;eftersom den kräver bl.a. att det kan fastställas vilken skatt eller avgift som&lt;br&gt;är obetald en viss förfallodag. Ett administrativt enklare och mera förutsäg-&lt;br&gt;bart påtryckningsmedel bör därför väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika sätt att åstadkomma den påtryckning som behövs för att&lt;br&gt;betalningar skall göras i rätt tid. Ett bland flera alternativ som utredningen&lt;br&gt;har övervägt är en slags försenings- eller dröjsmålsavgift på sena&lt;br&gt;betalningar, dvs. på det underskott på ett skattekonto som kan konstateras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när förfallodagen passerats. Ett annat alternativ är att ta ut en underskotts-&lt;br&gt;eller kostnadsränta som får sättas till en eller flera nivåer så att den&lt;br&gt;tillräckligt styr betalningarna till förfallodagen. Det är också möjligt att&lt;br&gt;kombinera dessa alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse med dröjsmålsavgiftens konstruktion är det väsentligt&lt;br&gt;enklare och tydligare att ha en enhetligt beräknad ränta som påförs den&lt;br&gt;skatt- eller avgiftsskyldige om betalningsskyldigheten inte har fullgjorts i&lt;br&gt;rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En löpande ränteberäkning inbegriper ett kontinuerligt och konstant inci-&lt;br&gt;tament för den skatt- och avgiftsskyldige att betala sina skatter och avgifter.&lt;br&gt;Påtryckningen vid förfallodagen och varje tidpunkt härefter är lika stor.&lt;br&gt;Tröskeleffekter i samband med olika avstämningstidpunkter undviks. Enligt&lt;br&gt;utredningens mening är nämnda förhållanden en avgörande fördel jämfört&lt;br&gt;med ett avgiftssystem i form av en dröjsmålsavgift eller liknande. Vi delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det förutsättningar att införa en ordning&lt;br&gt;med intäkts- och kostnadsräntor där kostnadsräntan även är ett medel för att&lt;br&gt;styra betalningar så att de flyter in i rätt tid. Flera remissinstanser har gett&lt;br&gt;uttryck för samma mening. Vi föreslår därför att det i skattekontosystemet&lt;br&gt;skall användas en kostnadsränta som påtryckning på den skatt- och&lt;br&gt;avgiftsskyldige att i rätt tid betala sina skatter och avgifter. Kostnadsränta&lt;br&gt;bör som utredningen föreslagit utgå med tre olika nivåer som, i likhet med&lt;br&gt;nuvarande avgifts- och ränteregler, tar sikte på olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också en intäktsränta som ger den skattskyldige viss&lt;br&gt;kompensation för ett tillgodohavande på skattekontot. Intäktsränta bör utgå&lt;br&gt;efter en nivå och gottskrivas dels i de fall ett omprövningsbeslut leder till att&lt;br&gt;en tidigare fastställd skatt eller avgift sänks, dels i de fall det finns ett&lt;br&gt;överskott på ett skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts i det föregående talar för att ränteberäkning skall ske dag&lt;br&gt;för dag och löpande under året med inriktningen att både kostnads- och&lt;br&gt;intäktsräntoma skall vara marknadsrelaterade. Jämfört med exempelvis en&lt;br&gt;bankränta bör emellertid kostnadsräntan i skattekontosystemet vara högre.&lt;br&gt;Det motiveras bl.a. av att den aktuella krediten kommer till stånd utan&lt;br&gt;prövning och att kredit ges utan att någon säkerhet ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntorna i det nya systemet bör - i likhet med nuvarande reglering - inte&lt;br&gt;vara skattepliktiga resp, avdragsgilla vid taxeringen. Visserligen skulle&lt;br&gt;skattepliktiga respektive avdragsgilla räntor som Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;påpekat medföra vissa fördelar för näringsidkare men fördelarna vägs enligt&lt;br&gt;vår mening inte upp av de nackdelar i fråga om ökat uppgiftslämnande som&lt;br&gt;en sådan ordning leder till för övriga skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid valet av ränta är tidshorisonten. På ett skattekonto är&lt;br&gt;den kortaste ränteberäkningsperioden en eller ett fåtal dagar, medan den&lt;br&gt;längsta tidsperioden kan vara flera år. I de flesta fall torde emellertid&lt;br&gt;kredittiden bli tämligen kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom tidshorisonten bör två kriterier vara uppfyllda för det instrument&lt;br&gt;som skall utgöra grunden för de räntenivåer som skall finnas i skattekonto-&lt;br&gt;systemet. För det första skall instrumentet omsättas dagligen. För det andra&lt;br&gt;måste omsättningen även under dagar med begränsad omsättning vara&lt;br&gt;tillräckligt stor för att räntesättningen skall bli marknadsmässig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav kan inte räntorna, som ett par remissinstanser&lt;br&gt;föreslagit, knytas till diskontot. Det är dessutom en metod som man sedan&lt;br&gt;flera år har övergett inom uppbördsområdet. Inte heller är, som en&lt;br&gt;remissinstans föreslagit, en anknytning till den ränta som normalt används&lt;br&gt;i skattesammanhang - statslåneräntan - lämplig. Statslåneräntan motsvarar&lt;br&gt;nämligen genomsnittsräntan på statens tioåriga obligationslån och har&lt;br&gt;följaktligen en annan och mycket längre tidshorisont än den normala&lt;br&gt;transaktionen på skattekontot. I stället bör intäkts- och kostnadsräntoma i&lt;br&gt;skattekontosystemet, som utredningen också föreslagit, vara direkt kopplade&lt;br&gt;till en ränta som i sin tur baseras på sexmånaders statsskuldväxlar. En&lt;br&gt;allmän utgångspunkt i liknande sammanhang är att räntesatserna bör&lt;br&gt;bestämmas veckovis och utgöras av genomsnittet av den gångna veckans&lt;br&gt;slutvärden alternativt fixvärden med justering av räntenivån på måndagar.&lt;br&gt;Statslåneräntan, som nu ligger till grund för beräkning av ränta på överskju-&lt;br&gt;tande skatt och kvarskatteavgift, bestäms exempelvis veckovis som&lt;br&gt;genomsnittet av säljräntoma fredag - torsdag med fredag som publicerings-&lt;br&gt;dag. Närmare bestämmelser om hur basräntan skall beräknas bör meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En absolut följsamhet till marknadsräntan innebär att basräntan i regel&lt;br&gt;kommer att ändras varje vecka. Det försvårar för den skattskyldige att följa&lt;br&gt;och beräkna räntan på sitt skattekonto under året. För att underlätta en sådan&lt;br&gt;uppföljning bör därför basräntan ändras först när den avviker med viss&lt;br&gt;storlek från räntan på sexmånaders statsskuldväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En analys av vilka konsekvenser som skulle ha uppkommit om en modell&lt;br&gt;med basränta hade gällt under senare år som utredningen har gjort visar bl.a.&lt;br&gt;följande. Med en justering av basräntan när avvikelsen uppgår till en pro-&lt;br&gt;centenhet skulle 28 ändringar ha behövts under perioden 1990 - 1996, varav&lt;br&gt;11 på grund av den s.k. kronkrisen hösten 1992. Om däremot justering sker&lt;br&gt;när avvikelsen är minst två procentenheter skulle under samma period 17&lt;br&gt;ändringar ha behövts, varav 11 under kronkrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta hantering och uppföljning av räntan i skattekonto-&lt;br&gt;systemet har utredningen föreslagit att en ändring av basräntan görs först när&lt;br&gt;avvikelsen uppgår till minst två procentenheter. En sådan ordning medför&lt;br&gt;dock som Riksgäldskontoret har påpekat, att den skattskyldige i vissa fall&lt;br&gt;kan få betala en väsentligt lägre ränta än staten betalar för sin egen&lt;br&gt;upplåning och också får en lägre ränta på tillgodohavanden än vad som är&lt;br&gt;motiverat. Regeringen ansluter sig därför till Riksgäldskontorets uppfattning&lt;br&gt;att basräntan skall följa växlingarna vad gäller räntan på statsskuldväxlar&lt;br&gt;närmare och anser att basräntan skall ändras om räntan på statsskuldväxlama&lt;br&gt;har ändrats med minst en procentenhet. Det torde innebära att basräntan&lt;br&gt;normalt kommer att ändras endast två eller tre gånger per år. Det kan&lt;br&gt;nämnas att räntan på sexmånaders statsskuldväxlar för närvarande är ca&lt;br&gt;4,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om ränta föreslås tas in i 19 kap. skattebetalningslagen. Regering-&lt;br&gt;en föreslår tämligen omfattande ändringar i utredningens författningsförslag&lt;br&gt;i syfte att få en så enkel och tydlig reglering som möjligt. Den närmare&lt;br&gt;utformningen av intäktsräntan och kostnadsräntan återkommer vi till i&lt;br&gt;följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Intäkts-och kostnadsränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Intäktsräntan skall vara 45 % av basräntan.&lt;br&gt;Intäktsräntan räknas fr.o.m. dagen efter den då ett överskott uppkom på&lt;br&gt;skattekontot. Vid debitering av slutlig skatt skall dock räntan beräknas&lt;br&gt;fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret för skatt som skall betalas tillbaka&lt;br&gt;på grund av att den preliminära skatten överstiger den slutliga. Samma&lt;br&gt;sak gäller ränta på belopp med vilket slutlig skatt satts ned enligt ett&lt;br&gt;omprövningsbeslut eller beslut av domstol. För annan skatt som sätts&lt;br&gt;ned enligt ett omprövningsbeslut eller beslut av domstol beräknas ränta&lt;br&gt;fr.o.m. dagen efter den då skatten senast skulle betalas in enligt det&lt;br&gt;tidigare beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga kostnadsräntan motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsräntan enligt mellannivån motsvarar 125 % av basräntan.&lt;br&gt;Den höga kostnadsräntan motsvarar basräntan med tillägg av&lt;br&gt;15 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta skall räknas fr.o.m. dagen efter den då ett underskott&lt;br&gt;uppkom på skattekontot eller - om det är ett omprövningsbeslut eller&lt;br&gt;anståndsbeslut som ligger till grund för ränteberäkningen - fr.o.m.&lt;br&gt;dagen efter den ursprungliga förfallodagen för respektive skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låg kostnadsränta skall beräknas dels på sådana underskott som&lt;br&gt;understiger 10 000 kr, dels på belopp som påförs genom&lt;br&gt;omprövningsbeslut eller grundas på anståndsbeslut. Hög kostnadsränta&lt;br&gt;skall beräknas på underskott som överstiger 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debiteringen av slutlig skatt skall ett belopp om 20 000 kr&lt;br&gt;undantas från ränteberäkning t.o.m. den 3 maj under taxeringsåret.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 4 maj skall låg kostnadsränta räknas på beloppet fram&lt;br&gt;t.o.m. den dag som betalning senast skall ske. På belopp häröver skall&lt;br&gt;kostnadsränta räknas enligt mellannivån under tiden den 13 februari -&lt;br&gt;den 3 maj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen föreslår dock att det belopp som skall undantas från&lt;br&gt;beräkning av kostnadsränta fr.o.m. den 13 februari endast skall uppgå till&lt;br&gt;10 000 kr. Vidare föreslår utredningen att den höga kostnadsräntan skall&lt;br&gt;motsvara basräntan med tillägg av 20 procentenheter. Utredningens förslag&lt;br&gt;i fråga om beräkning av intäktsränta vid överuttag av F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt avviker också från regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har accepterat&lt;br&gt;utredningens förslag men flera har varit kritiska mot förslaget. Vad gäller&lt;br&gt;nivån på räntan anför Riksgäldskontoret att utredningens förslag ger en&lt;br&gt;alltför dålig styreffekt och föreslår därför följande modell vid räntesättning&lt;br&gt;på över- respektive underskott på skattekontot. Basräntan bör sättas till tre&lt;br&gt;gånger räntan på sexmånaders statsskuldväxlar. Intäktsräntan bör sättas till&lt;br&gt;15 % av basräntan. Kostnadsräntan bör ha följande nivåer. Hög kostnads-&lt;br&gt;ränta bör sättas till basräntan plus tjugo procentenheter utan beloppsgräns.&lt;br&gt;Mellannivån på kostnadsräntan bör sättas till basräntan. Den låga kostnads-&lt;br&gt;räntan bör sättas till 50 % av basräntan. Riksrevisionsverket påpekar att&lt;br&gt;intäktsräntan i systemet måste sättas så låg att företag inte lockas att använda&lt;br&gt;systemet för att få ränta på kortfristiga placeringar. Svenska Revisorsamfun-&lt;br&gt;det tillstyrker i princip att det skall finnas en nivå för intäktsränta och fler&lt;br&gt;nivåer för kostnadsräntor, såväl räntenivåerna som ränteberäkning bör dock&lt;br&gt;utformas på annat sätt än det som utredningen föreslagit. Samfundet anser&lt;br&gt;att intäktsräntan bör ligga i nivå med den som banker och andra kredit-&lt;br&gt;institut erbjuder vid inlåning på medellång sikt. Kostnadsräntor bör utformas&lt;br&gt;så att den lägsta nivån motsvarar kreditkostnaden, med beaktande av att den&lt;br&gt;enligt förslaget inte är avdragsgill, att staten inte kan påverka kreditens&lt;br&gt;storlek och att säkerheten för skatteskulden finns genom förmånsrätt. Övriga&lt;br&gt;räntenivåer bör vara högre och innefatta ett påtryckningsmedel för att&lt;br&gt;skatten skall betalas i tid. Den föreslagna högsta räntenivån är väl hög inte&lt;br&gt;minst mot bakgrund av att den inte enligt förslaget är avdragsgill och att den&lt;br&gt;i praktiken ofta kombineras med förseningsavgifter. Enligt samfundets&lt;br&gt;mening kan det finnas anledning att här jämföra med sedvanliga dröjsmåls-&lt;br&gt;räntor. Lantbrukarnas Riksförbund pekar på att enligt de föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna gäller olika räntenivåer beträffande obetald skatt. Detta&lt;br&gt;betyder att fiscus värderar en &amp;quot;försenad&amp;quot; betalning olika. Huvudregeln om&lt;br&gt;fördelning av inbetalning synes inte ta hänsyn till denna värderingsstege.&lt;br&gt;Förbundet har över huvud taget svårt att förstå reglerna om kostnadsränta.&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund anser att skillnaden i den ränta som den&lt;br&gt;skattskyldige enligt förslaget skall betala vid kvarskatt m.m. och den ränta&lt;br&gt;som han erhåller vid överskjutande skatt är alltför stor. Med hänsyn till att&lt;br&gt;den överskjutande skatten uppgår till ca 23 miljarder kronor mot 12&lt;br&gt;miljarder kronor i kvarskatt gör staten en betydande räntevinst med de&lt;br&gt;föreslagna räntesatserna. Räntan på överskjutande skatt bör därför höjas till&lt;br&gt;förslagsvis hela basräntan. Riksskatteverket avstyrker att intäktsränta på&lt;br&gt;“överskjutande skatt” skall beräknas enligt gynnsammare regler för den som&lt;br&gt;har debiterats F-skatt eller särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kompletteringsbetalning till skattekontot på grund av för&lt;br&gt;låg preliminär debitering anser Svenska Revisorsamfundet att endast den&lt;br&gt;metod som för närvarande tillämpas kan komma i fråga, dvs. att ränteberäk-&lt;br&gt;ning sker tidigast från februari året efter beskattningsåret. Särskilt när det&lt;br&gt;gäller näringsidkare är det dock inte möjligt att klara av att göra en&lt;br&gt;fullständig skatteberäkning så nära inpå räkenskapsårets utgång. Den&lt;br&gt;sänkning av beloppsgränsen för ränteberäkning under perioden 13 februari&lt;br&gt;- 3 maj taxeringsåret från 20 000 kr till 10 000 kr som föreslås avstyrks&lt;br&gt;därför. Näringslivets Skattedelegation anser att den nuvarande beloppsgrän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen på 20 000 kr bör behållas eller höjas. Även vad gäller kostnadsränta i&lt;br&gt;övrigt bör enligt delegationen gränsen bestämmas till lägst 20 000 kr.&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund framhåller att vid ställningstagande till förslaget&lt;br&gt;att sänka gränsen för den kvarskatt som får vara obetald utan räntepåföring&lt;br&gt;från 20 000 kr till 10 000 kr måste beaktas att den skattskyldige - utan&lt;br&gt;anstånd - har tid till slutet av mars månad att lämna särskild självdeklara-&lt;br&gt;tion. Enskilda näringsidkare måste använda kalenderåret som räkenskapsår.&lt;br&gt;Det torde vara få enskilda näringsidkare som redan i början av februari&lt;br&gt;månad taxeringsåret har möjlighet att slutligt avstämma inkomstskatten&lt;br&gt;inklusive egenavgifter. Förbundet anser att det inte är rimligt att minska den&lt;br&gt;nuvarande &amp;quot;felmarginalen&amp;quot; i den uppskattning som den skattskyldige tvingas&lt;br&gt;till redan i början av februari. Enligt förbundets mening är dessutom de&lt;br&gt;föreslagna &amp;quot;kostnadsräntenivåema&amp;quot; alldeles för höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Intäktsräntan i det nya systemet avses&lt;br&gt;utgå på medel som är innestående på ett skattekonto, men också i de fall ett&lt;br&gt;omprövningsbeslut innebär att en tidigare skatt eller avgift sänks samt i de&lt;br&gt;fall ett överuttag av preliminär skatt har gjorts. Räntenivån bör självfallet&lt;br&gt;vara lägre än den som banker och andra kreditinstitut erbjuder. Man kan&lt;br&gt;därför inte som Svenska Revisorsamfundet föreslagit ha en intäktsränta som&lt;br&gt;ligger i nivå med den som banker och andra kreditinstitut erbjuder vid&lt;br&gt;inlåning på medellång sikt. Skattekontot skall inte vara ett alternativ till ett&lt;br&gt;bankkonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör beaktas att intäktsräntan inte heller i det nya systemet skall&lt;br&gt;vara skattepliktig (se avsnitt 13.1). En tillräcklig kompensation bör kunna&lt;br&gt;uppnås genom endast en räntenivå som enligt regeringens mening i enlighet&lt;br&gt;med vad utredningen föreslagit bör vara 45 % av basräntan. Detta stämmer&lt;br&gt;överens med nivå som Riksgäldskontoret har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 11.3 föreslagit att innehållen preliminär skatt&lt;br&gt;som redovisats i kontrolluppgift bokförs och krediteras på den skattskyldi-&lt;br&gt;ges konto i samband med att den motsvarande slutliga skatten debiteras&lt;br&gt;kontot. Som tidigare framhållits har tidpunkten för denna debitering och&lt;br&gt;kreditering på kontot inte något att göra med den ränteberäkningsdag som&lt;br&gt;tillämpas för beloppen. Regeringen anser i likhet med utredningen att ränta&lt;br&gt;i dessa fall bör utgå fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller debiterad preliminär skatt som skall krediteras och räknas av&lt;br&gt;på kontot är det emellertid inte självklart vilken ränteberäkningsdag som&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den debiterade preliminära skatten stämmer överens med eller är&lt;br&gt;lägre än den slutliga skatt som debiteras torde något problem inte upp-&lt;br&gt;komma för hantering och ränteberäkning av skillnadsbeloppet. Hela den&lt;br&gt;preliminära skatten bör i detta fall krediteras på kontot med samma&lt;br&gt;ränteberäkningsdag som gäller för den debiterade slutliga skatten varvid&lt;br&gt;kostnadsränta fr.o.m. denna dag beräknas på det eventuella underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den debiterade preliminära skatten är högre än den slutliga skatten&lt;br&gt;blir det nödvändigt att ta ställning till hur överuttaget av preliminär skatt&lt;br&gt;skall räknas av på kontot. Ett sätt är naturligtvis att även i detta fall kreditera&lt;br&gt;hela den preliminära skatten på kontot med samma ränteberäkningsdag som&lt;br&gt;för den slutliga skatten. Ränta på överskottet på skattekontot räknas då&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fr.o.m. denna dag. Har den skattskyldige fullgjort samtliga sina&lt;br&gt;preliminärskattebetalningar på ett korrekt sätt stämmer denna ordning också&lt;br&gt;väl med vad som gäller för en A-skattskyldig som betalat preliminär skatt&lt;br&gt;med ett för högt belopp. I båda fallen betalas den preliminära skatten&lt;br&gt;löpande under året och de skattskyldiga får räkna sig till godo ränta på&lt;br&gt;överuttaget fr.o.m. samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem uppstår emellertid om det vid avräkningstillfället finns en&lt;br&gt;fordran på den skattskyldige och denna fordran helt eller delvis uppkommit&lt;br&gt;till följd av utebliven betalning av den debiterade preliminära skatten. Att&lt;br&gt;i detta fall kreditera och räkna av hela den preliminära skatten med samma&lt;br&gt;ränteberäkningsdag som den slutliga skatten innebär att de kostnadsräntor&lt;br&gt;som redan kan ha påförts på grund av den tidigare fordringen kvarstår på&lt;br&gt;kontot. Så blir fallet även när de har tagits ut för en debitering som i&lt;br&gt;efterhand visar sig ha varit för stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att det är mindre tilltalande att ta ut ränta för ett under-&lt;br&gt;skott som vid ett senare tillfälle, när alla fakta är kända, visar sig inte spegla&lt;br&gt;de rätta förhållandena. Den för högt debiterade skatten kan för övrigt ha sin&lt;br&gt;grund i ett beslut från skattemyndigheten som den skattskyldige utan resultat&lt;br&gt;försökt påverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ lösning, som utredningen förordat, till avräkning av en&lt;br&gt;debiterad preliminär skatt som är högre än den slutligt debiterade skatten är&lt;br&gt;ett förfarande som påminner om dagens system. Kreditering och avräkning&lt;br&gt;på kontot görs genom att ränteberäkningsdagen den 13 februari tillämpas&lt;br&gt;endast för så stor del av den preliminära skatten som uppgår till den slutliga&lt;br&gt;skatt som debiteras. För överuttag av preliminär skatt tillämpas i stället en&lt;br&gt;ränteberäkningsdag i enlighet med förfallodagen för den eller de månads-&lt;br&gt;debiteringar som inte hade behövt påföras med hänsyn till det slutliga&lt;br&gt;utfallet. Utgångspunkten bör här vara att en sådan avräkning görs i första&lt;br&gt;hand för de månadsdebiteringar som senast har förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skulle kunna anföras mot nämnda ordning är att en F-skattskyl-&lt;br&gt;dig, under förutsättning att han sköter sina betalningar av preliminär skatt,&lt;br&gt;blir räntemässigt gynnad jämfört med den som har A-skatt med motsvarande&lt;br&gt;överuttag av preliminär skatt. Den F-skattskyldige får i detta fall ränta på sitt&lt;br&gt;överskott redan fr.o.m. den tidpunkt under inkomståret då överskott uppstår,&lt;br&gt;medan motsvarande ränta för den A-skattskyldige börjar beräknas först&lt;br&gt;fr.o.m. den 13 februari året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket avstyrker att intäktsränta i nu aktuellt fall skall beräknas&lt;br&gt;enligt gynnsammare regler för den som har debiterats den preliminära&lt;br&gt;skatten än för den vars preliminära skatt skall betalas genom skatteavdrag.&lt;br&gt;Regeringen delar verkets uppfattning. De båda kategorierna skattskyldiga&lt;br&gt;bör ha samma rätt till intäktsränta på överbetalningar av preliminär skatt.&lt;br&gt;Den skattskyldige har i ett fall som detta goda förutsättningar att redan&lt;br&gt;fr.o.m. den tidpunkt under inkomståret då tillräcklig preliminär skatt har&lt;br&gt;betalats undvika ytterligare uttag av preliminär skatt genom att ansöka om&lt;br&gt;ändring av den preliminära skatten. Vi anser därför att den av utredningen&lt;br&gt;förordade lösningen för ränteberäkning vid överuttag av debiterad&lt;br&gt;preliminär skatt inte bör väljas. Beräkningen av intäktsräntan på överuttag&lt;br&gt;av preliminär skatt bör i stället alltid göras fr.o.m. den 13 februari taxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;året även i det fallet det är fråga om debiterad preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsräntan bör, som nämnts i det tidigare, fylla två uppgifter. Den skall&lt;br&gt;dels täcka statens kostnader vid en for sen betalning av skatter och avgifter,&lt;br&gt;dels fungera som ett påtryckningsmedel så att skatten och avgiften betalas&lt;br&gt;in i rätt tid. Denna dubbla funktion finns redan i dagsläget i kvarskatte-&lt;br&gt;avgiften och dröjsmålsavgiften. Som framgått av föregående avsnitt (avsnitt&lt;br&gt;13.1) skall kostnadsränta utgå med tre olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägsta kostnadsräntan skall först och främst ersätta den nuvarande&lt;br&gt;anståndsräntan och respiträntan. I ett system med löpande debiteringar och&lt;br&gt;krediteringar samt ränteberäkning bör det finnas en viss marginal som gör&lt;br&gt;att mindre underskott på skattekontot inte belastas med en hög kostnads-&lt;br&gt;ränta. Den låga kostnadsräntan bör därför också tillämpas för den del av den&lt;br&gt;skattskyldiges skuld som understiger 10 000 kr. Den låga räntenivån bör&lt;br&gt;enligt Riksgäldskontoret bestämmas till 6,75 % med dagens ränteläge. Detta&lt;br&gt;anser vi vara för högt. Vi anser i stället, i likhet med utredningen, att den&lt;br&gt;låga kostnadsräntan bör bestämmas till basräntan. Med det ränteläge som&lt;br&gt;råder för närvarande blir då den låga kostnadsräntan ca 4,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mellannivå på kostnadsräntan bör användas för ränta på ett underuttag&lt;br&gt;av preliminär skatt som skall betalas med anledning av avstämningen mellan&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt. Utredningen har föreslagit att ett belopp om&lt;br&gt;10 000 kr undantas från ränteberäkning under tiden den 13 februari&lt;br&gt;taxeringsåret - den 3 maj samma år. Härefter tas enligt utredningen låg&lt;br&gt;kostnadsränta ut på belopp som inte överstiger 10 000 kr. Som vi strax&lt;br&gt;återkommer till när vi närmare kommer in på frågan om kostnadsränta vid&lt;br&gt;kompletteringsbetalningar av preliminär skatt, anser vi - med avvikelse från&lt;br&gt;utredningens förslag - att 20 000 kr bör undantas från ränteberäkning under&lt;br&gt;tiden den 13 februari - den 3 maj taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mellannivån på kostnadsräntan sätts till 125 % av basräntan stämmer&lt;br&gt;denna ränta förhållandevis väl överens med den effektiva ränta som de&lt;br&gt;nuvarande reglerna för beräkning av kvarskatteavgift medför. Med det&lt;br&gt;ränteläge som råder för närvarande skulle mellannivån på kostnadsräntan&lt;br&gt;uppgå till 5,6 %. Det är en väsentligt lägre nivå än de 13,5 % som med&lt;br&gt;dagens ränteläge förordats av Riksgäldskontoret. Genom att den föreslagna&lt;br&gt;kostnadsräntan inte knyts till en bestämd tidpunkt utan tillåts variera med de&lt;br&gt;förändringar av räntan som sker på marknaden innebär systemet att man inte&lt;br&gt;som i dag i förväg kan använda det till in- eller utlåning av skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högsta nivån på kostnadsräntan, som är avsedd att tas ut på&lt;br&gt;underskott på kontot överstigande 10 000 kr, bör till betydligt större del ut-&lt;br&gt;göra ett påtryckningsmedel som syftar till att betalning skall ske i rätt tid.&lt;br&gt;Denna ränta är tänkt att ersätta den nuvarande dröjsmålsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den effektiva räntan i det nuvarande systemet med dröjsmålsavgift är-&lt;br&gt;både i absoluta tal och jämfört med andra räntenivåer - förhållandevis hög.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att den höga kostnadsräntan skall bestämmas till&lt;br&gt;basräntan med tillägg av 20 procentenheter. Många remissinstanser menar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att denna nivå är för hög. Mot bakgrund av att kostnadsräntan föreslås vara Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;icke avdragsgill och med hänsyn till det allmänna ränteläget anser också Del 1&lt;br&gt;regeringen att kostnadsräntan kan sättas något lägre utan att förlora sin&lt;br&gt;funktion som effektiv påtryckning för rättidig betalning. Vi föreslår därför&lt;br&gt;att den högsta kostnadsräntan sätts till basräntan med tillägg av 15&lt;br&gt;procentenheter. Eftersom kostnaden inte ökar trappstegsvis utan är direkt&lt;br&gt;knuten till antalet dagar som betalningen är för sen, finns ett incitament för&lt;br&gt;den skattskyldige att göra sina inbetalningar så snart som möjligt. Påtryck-&lt;br&gt;ningen på den skattskyldige att betala är således densamma över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid kompletteringsbetalning av preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip i det nuvarande skattebetalningssystemet är att&lt;br&gt;preliminär skatt skall betalas med ett belopp som så nära som möjligt kan&lt;br&gt;antas motsvara den slutliga skatten. Den preliminära skatten skall vidare&lt;br&gt;betalas successivt i anslutning till inkomsternas förvärvande. Reglerna om&lt;br&gt;preliminär skatt är emellertid schablonmässiga och förutsätter i viss&lt;br&gt;utsträckning att de skattskyldiga själva tar initiativ till en riktig avvägning&lt;br&gt;av skatten. Det gäller särskilt skattskyldiga med F-skatt eller särskild A-skatt&lt;br&gt;vilka i praktiken har tämligen stora möjligheter att själva påverka den&lt;br&gt;preliminära skattens storlek. Men det gäller också skattskyldiga som vid&lt;br&gt;sidan av tjänste- och kapitalinkomster på vilka det skall göras skatteavdrag&lt;br&gt;har andra inkomster, t.ex. realisationsvinster, eller som skall betala&lt;br&gt;förmögenhetsskatt eller fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en debitering av preliminär skatt är för låg eller om en arbetsgivare&lt;br&gt;har gjort ett för lågt skatteavdrag i förhållande till den förväntade slutliga&lt;br&gt;skatten, kan den skattskyldige med stöd av nuvarande bestämmelser göra en&lt;br&gt;kompletteringsbetalning av preliminär skatt, s.k. fyllnadsinbetalning, för att&lt;br&gt;undgå kvarskatteavgift. Senaste tidpunkt för en sådan betalning är för&lt;br&gt;närvarande den 10 februari under taxeringsåret. En betalning av preliminär&lt;br&gt;skatt, s.k. fyllnadsinbetalning, som görs efter denna tidpunkt medför att det&lt;br&gt;ändå beräknas en kvarskatteavgift på den före fyllnadsinbetalningen&lt;br&gt;kvarstående skatten om denna överstiger 20 000 kr. Om den kvarstående&lt;br&gt;skatten är lägre kan dock fyllnadsinbetalningen göras senast den 3 maj utan&lt;br&gt;att kvarskatteavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom det föreslagna skattekontosystemet skall den grundläggande&lt;br&gt;principen vara att preliminär skatt skall betalas med ett belopp som så nära&lt;br&gt;som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett skattekontosystem kan en betalning i princip inte destineras till att&lt;br&gt;avse en viss skatt eller avgift. En kompletteringsbetalning av preliminär&lt;br&gt;skatt till ett skattekonto får därför inte alltid åsyftad effekt. Om det vid&lt;br&gt;tidpunkten för betalningen finns ett underskott på kontot tas betalningen i&lt;br&gt;anspråk för att täcka detta underskott. Detsamma blir fallet under hela&lt;br&gt;tidsperioden fram till dess att avstämningen mellan preliminär och slutlig&lt;br&gt;skatt har avslutats. Den åsyftade effekten, nämligen att beloppet skall räknas&lt;br&gt;av som en betalning av preliminär skatt, inträffar således endast om kontot&lt;br&gt;fram till avstämningstidpunkten sköts med avseende på samtliga betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattekontosystemet är tanken att en kostnadsränta skall beräknas på&lt;br&gt;negativa saldon. Ett underskott på ett skattekonto kan uppkomma när&lt;br&gt;avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt görs. Vid avstämningen&lt;br&gt;skall ränteberäkningsdagar anges för transaktionerna. Den skatt- eller&lt;br&gt;avgiftsskyldige bör ha möjlighet att helt undvika räntedebitering genom att&lt;br&gt;göra en kompletteringsbetalning till kontot vid en viss senaste tidpunkt. Men&lt;br&gt;det förutsätter dessutom, som nyss nämnts, att betalningarna i övrigt skötts&lt;br&gt;under perioden. Frågan är då från vilken tidpunkt ränta skall räknas på ett&lt;br&gt;underskott som har sin grund i att för låg preliminär skatt har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med betalning av preliminära skatter syftar som nyss sagts till&lt;br&gt;överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. Det bygger också på&lt;br&gt;att skatt skall betalas i anslutning till inkomsternas förvärvande, vilket&lt;br&gt;kommer till uttryck genom bl.a. arbetsgivarnas medverkan i källskatte-&lt;br&gt;systemet. Mot bakgrund härav skulle det kunna hävdas att ett underskott vid&lt;br&gt;beräkningen av den slutliga skatten hänför sig till hela inkomståret och att&lt;br&gt;det därför borde göras en genomsnittsberäkning av ränta för perioden av-&lt;br&gt;seende den del av skatten som är obetald. Det synsättet grundas på att den&lt;br&gt;slutliga skatten för inkomståret fördelar sig lika över perioden. Exempelvis&lt;br&gt;skulle ränta på den del av den slutliga skatten som inte betalats som&lt;br&gt;preliminär skatt kunna beräknas fr.o.m. augusti månad under inkomståret.&lt;br&gt;En sådan ordning får emellertid anses förutsätta att hänsyn kan tas till att&lt;br&gt;den skattskyldiges inkomster inte alltid fördelar sig jämt över året, vilket&lt;br&gt;skulle föra med sig stora administrativa problem. Komplikationerna i admi-&lt;br&gt;nistrativt hänseende får anses så betydande att denna lösning - i vart fall för&lt;br&gt;närvarande - inte framstår som realistisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1994/95:92 Nya tidpunkter för redovisning och betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter, m.m. sattes i fråga om betalningstidpunkten för en&lt;br&gt;kompletteringsbetalning skulle vara förfallodagen i januari under taxeringså-&lt;br&gt;ret. Så kort tid efter årsskiftet råder emellertid inte sällan osäkerhet om&lt;br&gt;storleken på den slutliga skatten. Med hänsyn härtill och till de administrati-&lt;br&gt;va frågorna i ett system med ränteläggning under inkomståret anser vi att&lt;br&gt;förfarandet blir enklare och mer enhetligt om utgångspunkten för när&lt;br&gt;ränteberäkning aktualiseras i stället knyts till förfallodagen den 12 februari.&lt;br&gt;Ränta bör alltså påföras så snart det sista inbetalningstillfället passerats och&lt;br&gt;bör således beräknas fr.o.m. den 13 februari under taxeringsåret fram till den&lt;br&gt;tidpunkt då underskottet är täckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett belopp om 10 000 kr skall undantas från&lt;br&gt;ränteberäkning fr.om. den 13 februari taxeringsåret. Förslaget har fått kraftig&lt;br&gt;kritik från flera remissinstanser. För den som har F-skatt eller särskild A-&lt;br&gt;skatt, vars skattesituation bygger på bokföringstransaktioner, kan det vara&lt;br&gt;så att dessa transaktioner inte till fullo är kända vid den tidpunkt då en&lt;br&gt;kompletteringsbetalning senast skall göras. Regeringen har tagit intryck av&lt;br&gt;remissinstansernas uppfattning. Den skattskyldige bör ha vissa marginaler&lt;br&gt;vid sin uppskattning av den kommande skatten. Vi föreslår därför att ett&lt;br&gt;belopp om 20 000 kr skall undantas från ränteberäkning under tiden den 13&lt;br&gt;februari - 3 maj under taxeringsåret och att endast en lägre kostnadsränta&lt;br&gt;skall tas ut på sådant belopp för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäktsränta bör beräknas på saldot fr.o.m. dagen efter den dag då ett konto&lt;br&gt;uppvisar överskott fram till den dag överskottet betalas ut eller tas i anspråk&lt;br&gt;for att täcka en skuld hos skattemyndigheten eller kronofogdemyndigheten.&lt;br&gt;För ett belopp som fastställs i ett särskilt beslut och som avser en skatt eller&lt;br&gt;avgift som redan förfallit till betalning bör emellertid ränta räknas redan&lt;br&gt;fr.o.m. dagen efter den ordinarie, dvs. den ursprungliga, förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett överskott uppkommer på grund av den årliga avstämningen mel-&lt;br&gt;lan preliminär och slutlig skatt bör ränta räknas på överskottet fr.o.m. den&lt;br&gt;13 februari under taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsräntan i skattekontosystemet bör vad gäller räntetid fungera på&lt;br&gt;samma sätt som intäktsräntan, dock med ett undantag. Det innebär att kost-&lt;br&gt;nadsränta bör börja räknas fr.o.m. dagen efter den då kontot visar under-&lt;br&gt;skott, dvs. i allmänhet dagen efter en förfallodag. För ett belopp som fast-&lt;br&gt;ställts i ett särskilt beslut och som redan förfallit till betalning bör ränta&lt;br&gt;räknas fr.o.m. dagen efter den ursprungliga förfallodagen. Som framgått i&lt;br&gt;det tidigare föreslås emellertid en särskild ordning i fråga om ränteberäkning&lt;br&gt;vid avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår vi att intäktsränta och kostnadsränta skall tas&lt;br&gt;ut enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäktsränta skall tas ut i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet avser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räntetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodohavande på skattekontot Fr.o.m. dagen efter det att till-&lt;br&gt;godohavandet uppstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskjutande slutlig skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskjutande ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. dagen efter den då skattede-&lt;br&gt;klarationen skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga kostnadsräntan skall tas ut i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldbelopp som inte överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som omfattas av anstånds-&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som omfattas av ett ompröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. dagen efter den då skulden&lt;br&gt;uppkom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel fr.o.m. dagen efter den ur-&lt;br&gt;sprungliga förfallodagen t.o.m den&lt;br&gt;dag betalning senast skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel fr.o.m. dagen efter den då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsbeslut eller ett beslut av dom-&lt;br&gt;stol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underuttag av slutlig skatt som inte&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som lämnats för indrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten rätteligen skulle ha betalats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 4 maj taxeringsåret&lt;br&gt;t.o.m. den dag betalning senast skall&lt;br&gt;ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. registreringen i utsöknings-&lt;br&gt;registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på mellannivån skall tas ut i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet avser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räntetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av slutlig skatt som Fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;t.o.m. den dag betalning senast skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga kostnadsräntan skall tas ut i följande fall:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet avser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räntetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldbelopp som överstiger 10 000 Fr.o.m. dagen efter den då skulden&lt;br&gt;kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppstod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande fall skall kostnadsränta över huvud taget inte tas ut:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räntefri tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underuttag av slutlig skatt som inte Fr.o.m. den 13 februari taxerings-&lt;br&gt;överstiger 20 000 kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;året t.o.m. den 3 maj samma år&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Befrielse från ränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om det finns synnerliga skäl skall den skatt- eller&lt;br&gt;avgiftsskyldige kunna befrias från skyldigheten att betala ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;invända med utredningens förslag. Postgirot Bank AB anser dock att det i&lt;br&gt;förarbetena till lagstiftningen rörande det nya systemet för skattebetalningar&lt;br&gt;bör tas in befrielsegrunder när en betalningsförmedlare orsakat en försening&lt;br&gt;av en avgifts- eller skattebetalning. Exempel på sådana förseningar är hand-&lt;br&gt;havandefel hos betalningsförmedlaren, inte fungerande datorkommunikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förseningar i postbefordran. Denna typ av förseningar synes enligt Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;förslaget inte kunna utgöra grund för befrielse från ränta för den Del 1&lt;br&gt;skattskyldige. I utredningen konstateras endast att nämnda fel uteslutande&lt;br&gt;är en fråga mellan den betalande och betalningsförmedlaren. Postgirot anser&lt;br&gt;att denna ståndpunkt är onödigt och orättvist hård. Generellt sett bör en&lt;br&gt;skattskyldig som fullgjort sina skyldigheter inte behöva erlägga någon sorts&lt;br&gt;straffavgift. I dessa fall bör kraven riktas mot betalningsförmedlaren, som&lt;br&gt;i princip endast skall behöva betala statens ränteförlust. Det är oskäligt att&lt;br&gt;påföra den skattskyldige eller betalningsförmedlaren en kostnadsränta på 20&lt;br&gt;procentenheter utöver basräntan. Om inte nu berörd befrielsegrund från&lt;br&gt;ränta, som i dag tillämpats i praxis, skulle finnas i framtiden måste&lt;br&gt;betalningsformedlama överväga en prisändring för tjänsten. Priset för&lt;br&gt;tjänsten torde då behöva höjas högst avsevärt for den riskexponering som&lt;br&gt;betalningsförmedlaren utsätter sig for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utrymme bör finnas att i vissa fall&lt;br&gt;underlåta att påföra eller att medge befrielse från ränta. Dessa möjligheter&lt;br&gt;bör, som utredningen framhållit, avse främst skattskyldiga som inte har&lt;br&gt;löpande skatte- och avgiftsbetalningar och bör i första hand grundas på&lt;br&gt;omständigheter som rör den betalningsskyldiges person. Som exempel på&lt;br&gt;en sådan omständighet nämner utredningen sjukdom och med sjukdom&lt;br&gt;jämförbara förhållanden som medfört att betalningsskyldigheten inte kunnat&lt;br&gt;fullgöras av den skattskyldige själv eller annan som den skattskyldige&lt;br&gt;kunnat anlita. Det kan också vara fråga om något annat förhållande som den&lt;br&gt;betalningsskyldige inte kunnat råda över. Det får då förutsättas att&lt;br&gt;betalningsskyldigheten fullgörs så snart det förhållande som orsakat&lt;br&gt;förseningen upphört. Av betydelse är även när i förhållande till en&lt;br&gt;förfallodag som den omständighet som åberopas som grund för en försening&lt;br&gt;inträffat. Trots hinder att själv fullgöra betalningsskyldigheten kan nämligen&lt;br&gt;den skatt- eller avgiftsskyldige ha haft tid att ordna så att betalningen&lt;br&gt;kommit till stånd på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som befrielsegrund bör vidare i vissa fall betraktas det förhållandet att&lt;br&gt;det betalningsinstitut som anlitats, t.ex. på grund av ett datorhaveri eller&lt;br&gt;andra jämförbara särskilda omständigheter, inte klarat att på normalt sätt&lt;br&gt;överföra betalningen till skattemyndighetens konto. Befrielse bör också&lt;br&gt;kunna medges i de fall som Postgirot Bank AB pekat på, dvs. förseningar&lt;br&gt;som beror på ett tillfälligt handhavandefel hos betalningsförmedlaren eller&lt;br&gt;inte fungerande datorkommunikation. Det måste dock vara fråga om sådana&lt;br&gt;förhållanden som den skattskyldige inte har haft anledning att räkna med.&lt;br&gt;För befrielse i sådana situationer där den försenade betalningen beror på&lt;br&gt;förhållanden hos betalningsförmedlaren och som i regel rör ett större antal&lt;br&gt;skattskyldiga eller annars avser ett mer väsentligt belopp bör krävas att be-&lt;br&gt;talningsförmedlaren kompenserar staten för dess räntekostnad. Dessa situa-&lt;br&gt;tioner bör regleras i de avtal om betalningsförmedling som Riksskatteverket&lt;br&gt;träffar med betalningsformedlama och bör lämpligen hanteras under&lt;br&gt;medverkan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta bör självfallet inte tas ut om en betalning inte bokförts på skatte-&lt;br&gt;myndighetens konto i rätt tid på grund av något förhållande som skatte-&lt;br&gt;myndigheten har ansvar for.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en befrielsesituation kan det finnas anledning att väga in hur den skatt-&lt;br&gt;eller avgiftsskyldige tidigare skött sina betalningar. Det är emellertid i första&lt;br&gt;hand omständigheterna i det enskilda fallet som bör avgöra om befrielse&lt;br&gt;skall medges. Tidigare misskötsamhet utesluter därför inte befrielse vid&lt;br&gt;exempelvis akut sjukdom eller olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Överlämnande för indrivning, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Indrivningsuppdrag och återredo vi sning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall fortlöpande lämna över&lt;br&gt;obetalda fordringar till kronofogdemyndigheten för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall fortlöpande redovisa betalningar&lt;br&gt;avseende lämnade indrivningsuppdrag till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara några få remissinstanser har uttalat sig i frågan.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket anser att det finns starka skäl för att ge Riksskatteverket&lt;br&gt;befogenhet att besluta om när skatter och avgifter skall restföras, något som&lt;br&gt;Riksrevisionsverket tidigare föreslagit i en granskningsrapport (F 1993:29).&lt;br&gt;Riksskatteverket ställer sig bakom huvudprinciperna i utredningens förslag.&lt;br&gt;Verket pekar särskilt på att en sökande som har uppgifter om gäldenärens&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden som kan antas vara av betydelse för indrivningen&lt;br&gt;enligt 7 § indrivningsförordningen (1993:1229) är skyldig att underrätta&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten om detta när ansökan görs eller så snart som&lt;br&gt;möjligt därefter. För att effektivisera indrivningsarbetet föreslår&lt;br&gt;Riksskatteverket att kronofogdemyndigheten ges behörighet att lagra och&lt;br&gt;bearbeta information av detta slag som är hämtad från skatteregistret. Detta&lt;br&gt;förutsätter ändring i skatteregisterlagen (1980:343) och&lt;br&gt;utsökningsregisterlagen (1986:617). Länsrätten i Stockholms län har ingen&lt;br&gt;invändning mot att fasta beloppsgränser skall avgöra när ett skattebelopp&lt;br&gt;skall överlämnas för indrivning. Enligt länsrätten är det dock en brist att det&lt;br&gt;saknas klara regler om vad som skall gälla om överlämnande för indrivning&lt;br&gt;när skattemyndigheten har prövat en fråga om anstånd med betalningen&lt;br&gt;innan tiden för överlämnande för indrivning är inne, men myndighetens&lt;br&gt;avgörande överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En följd av att det i skattekontosystemet&lt;br&gt;inte kommer att finnas någon avräkningsordning eller liknande som kan&lt;br&gt;anses motsvara den nuvarande särredovisningen av skatter och avgifter är&lt;br&gt;att det, för den fordran som lämnas till kronofogdemyndigheten för in-&lt;br&gt;drivning, inte kommer att anges att fordringen avser en viss skatt eller&lt;br&gt;avgift. Det som lämnas för indrivning är inte annat än en fordran avseende&lt;br&gt;skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet samt ränta på denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det i allt väsentligt är kronofogdemyndigheten som förfogar&lt;br&gt;över de åtgärder som kan vidtas för att driva in en fordran är det, som&lt;br&gt;regeringen konstaterade i propositionen om indrivning av statliga fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m., angeläget att obetalda fordringar verkligen överlämnas till&lt;br&gt;myndigheten. Erfarenheten har visat att möjligheten att utverka betalning är&lt;br&gt;störst om indrivningsåtgärder kan sättas in så snart som möjligt efter den&lt;br&gt;ordinarie betalningsdagen (prop. 1992/93:198 s. 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skattekonto skall stämmas av varje månad och betalningsuppmaning&lt;br&gt;sändas ut i de fall det finns ett underskott på kontot. Avstämning och&lt;br&gt;kontroll av kontoställning avseende en viss skattskyldig för en eventuell be-&lt;br&gt;talningsuppmaning bör vid behov kunna initieras av skattemyndigheten även&lt;br&gt;vid annan tidpunkt under månaden. Om den fordran som ett underskott&lt;br&gt;representerar inte betalas inom den i betalningsuppmaningen utsatta tiden&lt;br&gt;bör gälla att skattemyndigheten - om fordringen överstiger ett visst belopp&lt;br&gt;- skall lämna den till kronofogdemyndigheten för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för handläggningen av en fordran övergår från skattemyndig-&lt;br&gt;heten till kronofogdemyndigheten i och med att fordringen lämnas över för&lt;br&gt;indrivning. Vid överlämnandet krediteras i dagens system skattemyndig-&lt;br&gt;hetens register. Det betyder att fordringen inte längre finns kvar i detta. En&lt;br&gt;eventuell dröjsmålsavgift upphör också att räknas i skattemyndighetens&lt;br&gt;system. Innan målet registreras i utsökningsregistret förflyter i regel minst&lt;br&gt;en vecka. Kronofogdemyndigheten debiterar genom registreringen ford-&lt;br&gt;ringen i sina räkenskaper och tar över beräkningen av dröjsmålsavgift. En&lt;br&gt;grundavgift på 500 kr påförs för varje mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med detta är emellertid skattemyndighetens befattning med&lt;br&gt;fordringen inte avslutad. I ett stort antal fall kan det även härefter komma att&lt;br&gt;inträffa saker som kan påverka fordringens storlek. Det kan vara fråga om&lt;br&gt;olika beskattningsbeslut avseende den ifrågavarande skatten eller avgiften&lt;br&gt;såsom omräkningsbeslut, jämkningsbeslut, beslut om anstånd eller befrielse,&lt;br&gt;beslut om arbetsgivaransvar, m.m. I samtliga dessa fall måste skattemyn-&lt;br&gt;digheten ta hänsyn till uppgifter i båda registren för att resultatet av den&lt;br&gt;åtgärd som vidtas skall bli riktigt. Det innebär i regel att skattemyndigheten&lt;br&gt;måste räkna om räntan eller dröjsmålsavgiften och underrätta kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten om de rätta beloppen. Skattemyndigheten fattar också beslut&lt;br&gt;om befrielse från dröjsmålsavgift även om avgiften har beräknats och&lt;br&gt;påförts av kronofogdemyndigheten. Inför sådana beslut måste skattemyndig-&lt;br&gt;heten kontrollera de belopp som betalats till kronofogdemyndigheten och&lt;br&gt;tidpunkterna för inbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är det vidare så att betalningar av en fordran som lämnats för&lt;br&gt;indrivning inte sällan görs till skattemyndigheten. Detta gäller särskilt under&lt;br&gt;den tid som förflyter från det att skattemyndigheten avfört fordringen ur sitt&lt;br&gt;register till dess kronofogdemyndigheten sänt ut det första betalningskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall då underrättas om betalningen. Beroende&lt;br&gt;på betalningens bokföringsdag kan detta leda till korrigeringar av restför-&lt;br&gt;ingsuppgifter avseende skatte-, ränte- och avgiftsbelopp i såväl skatte-&lt;br&gt;myndighetens som kronofogdemyndighetens register. Vid återbetalning i&lt;br&gt;samband med beskattningsbeslut gäller vidare att skattemyndighetens&lt;br&gt;utbetalning och restitutionsränteberäkning i förekommande fall skall omfatta&lt;br&gt;även belopp som betalats in till kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså ett mycket nära samband mellan skattemyndigheternas&lt;br&gt;och kronofogdemyndigheternas bokföring och redovisning av skatte- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiftsfordringar. Ett sådant samband finns också - trots myndigheternas&lt;br&gt;skilda uppgifter - när det gäller andra viktiga delar av verksamheten. Det här&lt;br&gt;sambandet ställer i första hand krav på ett effektivt informationsutbyte. I&lt;br&gt;revisionsverksamheten har skattemyndigheten t.ex. intresse av de uppgifter&lt;br&gt;om den skattskyldiges ekonomiska förhållanden som kan finnas hos krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten behöver å sin sida uppgifter&lt;br&gt;om s.k. latenta skatteskulder for sin prövning av frågor om bl.a. kon-&lt;br&gt;kursansökan och betalningsuppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med skattekonton förutsätter i olika hänseenden andra&lt;br&gt;lösningar än det system vi har i dag. Kronofogdemyndigheternas ADB-&lt;br&gt;system och skattekontosystemet måste samordnas. Kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;har redan i dag enligt 10 § skatteregisterlagen (1980:343) terminalåtkomst&lt;br&gt;till bl.a. uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter. De nya rutinerna bör bygga på bl.a. terminalåtkomst till&lt;br&gt;skattekontosystemet, där kompletta redovisningar och sammanställningar&lt;br&gt;kan lämnas med avseende på de uppgifter som vid varje tidpunkt bokförts&lt;br&gt;eller beräknats inom respektive skattskyldigs konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att det naturliga samband som finns mellan myndig-&lt;br&gt;heternas olika verksamheter beaktas vid uppbyggnaden av ADB-stödet hos&lt;br&gt;såväl skattemyndigheterna som kronofogdemyndigheterna. Samtidigt måste&lt;br&gt;man undvika ett alltför stort tekniskt beroende och andra låsningar mellan&lt;br&gt;de berörda systemen. Dessa måste kunna utvecklas och förbättras utifrån&lt;br&gt;respektive verksamhets förutsättningar och krav. De lösningar som väljs&lt;br&gt;skall vidare vara sådana att de underlättar för den enskilde att förstå vilken&lt;br&gt;funktion respektive myndighet har. Det innebär bl.a. att gränsen mellan&lt;br&gt;myndigheternas ADB-system måste följa den gräns som finns mellan&lt;br&gt;myndigheternas uppgifter när det gäller hanteringen av statens skatte- och&lt;br&gt;avgiftsfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av uppgiften som debiterande myndighet följer att det är skattemyndig-&lt;br&gt;heten som beräknar och fastställer storleken på fordringarna. Detta gäller&lt;br&gt;även när fordringen är överlämnad for indrivning. I ett skattekontosystem&lt;br&gt;blir dagens ordning med att restförda belopp inte längre finns kvar i&lt;br&gt;skattemyndighetens räkenskaper tungrodd. Belopp som överlämnats för&lt;br&gt;indrivning bör därför förbli uppdebiterade i skattemyndighetens räken-&lt;br&gt;skaper. Det innebär att kronofogdemyndighetens redovisning av indrivna&lt;br&gt;belopp på skattekontot skall behandlas som en kreditering på kontot när det&lt;br&gt;gäller t.ex. de ränte- eller avgiftsberäkningar som skall göras i samband med&lt;br&gt;nya skattebeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts föreslår Riksskatteverket i sitt remissyttrande att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna ges behörighet att lagra och bearbeta viss&lt;br&gt;information från skatteregistren utöver vad som är möjligt med dagens&lt;br&gt;registerbestämmelser. Vilka lösningar som skall väljas och vilken infor-&lt;br&gt;mation som närmare bestämt skall omfattas av dessa behöver emellertid&lt;br&gt;utredas ytterligare. Det finns enligt regeringens mening anledning att&lt;br&gt;återkomma till dessa frågor i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Beloppsgränser för överlämnande för indrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fasta beloppsgränser skall liksom hittills avgöra&lt;br&gt;när en fordran skall lämnas för indrivning. Beloppsgränsema sätts&lt;br&gt;högre än dagens gräns på 100 eller i vissa fall 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skatt- eller avgiftsskyldiga med transaktioner på skattekontot&lt;br&gt;varje månad skall överlämnande för indrivning som huvudregel&lt;br&gt;aktualiseras endast i fråga om underskott på minst 10 000 kr och&lt;br&gt;underskott på minst 500 kr som funnits på kontot under en längre tid.&lt;br&gt;För övriga skatt- eller avgiftsskyldiga skall överlämnande för indrivning&lt;br&gt;som huvudregel aktualiseras endast i fråga om underskott på minst 500&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl skall skattemyndigheten lämna en ford-&lt;br&gt;ran för indrivning även om den inte uppgår till de beloppsgränser som&lt;br&gt;skall tillämpas enligt huvudregeln. Vidare skall skattemyndigheten om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl ha möjlighet att underlåta att överlämna en&lt;br&gt;fordran även om den uppgår till nämnda beloppsgränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår dock att beloppsgränsen för kategorin övriga kontohavare&lt;br&gt;skall vara 1 000 kr men att ett underskott som har funnits under en längre&lt;br&gt;tid, i regel 12 månader, skall överlämnas för indrivning om det uppgår till&lt;br&gt;minst 100 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara Riksrevisionsverket och Riksskatteverket har&lt;br&gt;uttalat sig om beloppsgränsema. Riksrevisionsverket anser att de av&lt;br&gt;utredningen föreslagna beloppsgränsema 1 000 kr respektive 100 kr är väl&lt;br&gt;låga. Åtminstone den lägre beloppsgränsen bör enligt verket höjas, samtidigt&lt;br&gt;som skattemyndigheten ges möjlighet att på särskilda grunder restföra även&lt;br&gt;mindre belopp. Riksskatteverket anser att det bara skall finnas de generella&lt;br&gt;gränserna på 1 000 kr respektive 10 000 kr. Vad gäller 100-kronorsgränsen&lt;br&gt;pekar båda remissinstanserna som ett skäl mot en så låg gräns på att&lt;br&gt;grundavgiften i allmänna mål hos kronofogdemyndigheten är 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Indrivningen av de skatter och avgifter&lt;br&gt;som omfattas av skattekontosystemet regleras i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m. (indrivningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått (jfr avsnitt 14.1) är det en viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;indrivningslagen att det skall gälla en näst intill ovillkorlig skyldighet att&lt;br&gt;begära indrivning av en obetald skatt. Skattemyndigheten får underlåta att&lt;br&gt;begära indrivning bara om det finns förutsättningar för att meddela anstånd&lt;br&gt;eller eftergift eller på annat sätt formellt förfoga över fordringen. Dessutom&lt;br&gt;får indrivning underlåtas när det gäller mycket små fordringar. För&lt;br&gt;närvarande är beloppsgränsen för indrivning 100 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § indrivningsförordningen (1993:1229) anges att indrivning, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar emot det, skall begäras senast två månader efter det att&lt;br&gt;fordringen skulle ha betalats. För kvarstående skatt och felparkeringsavgifter&lt;br&gt;är tiden emellertid fem månader. Indrivning skall begäras skyndsamt om det&lt;br&gt;kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkursansökan, om gälde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nären redan är försatt i konkurs eller om ett dröjsmål skulle äventyra&lt;br&gt;indrivningen. I sistnämnda fall kan skattemyndigheten med stöd av 3 §&lt;br&gt;indrivningsförordningen underlåta förfarandet med betalningsuppmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga vad gäller det nya systemet är om ett underskott på kontot&lt;br&gt;alltid skall lämnas for indrivning så snart det uppgår till visst belopp eller&lt;br&gt;om det under vissa förutsättningar kan accepteras att kontot visar ett större&lt;br&gt;underskott. Utredningen diskuterar bl.a. en ordning där det “tillåtna”&lt;br&gt;underskottet på något sätt relateras till storleken av debiteringarna på en&lt;br&gt;skattskyldigs konto. Utredningen förkastar emellertid främst av resursskäl&lt;br&gt;denna lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även enligt regeringens mening framstår en ordning med fasta belopps-&lt;br&gt;gränser som den minst resurskrävande. En sådan lösning blir vidare mer&lt;br&gt;enhetlig än andra tänkbara lösningar. Fasta beloppsgränser bör därför&lt;br&gt;avgöra när en fordran på skatter och avgifter skall lämnas till kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga är om övergången till skattekonto bör föranleda ändring av&lt;br&gt;den beloppsgräns som bestämdes vid indrivningslagens tillkomst. I sam-&lt;br&gt;manhanget bör, som ett par av remissinstanserna varit inne på, bl.a. beaktas&lt;br&gt;den kostnad för gäldenären som överlämnandet för indrivning medför. Den&lt;br&gt;grundavgift som tas ut i allmänna mål hos kronofogdemyndigheten är ju som&lt;br&gt;redan nämnts 500 kr. Enligt regeringens mening bör det inte komma i fråga&lt;br&gt;att regelmässigt överlämna belopp som är mindre än grundavgiften för in-&lt;br&gt;drivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller storleken på de underskott som skall tillåtas, finns det&lt;br&gt;vidare anledning att göra skillnad mellan de konton där det förekommer&lt;br&gt;månatliga transaktioner och dem där det normalt inte förekommer annat än&lt;br&gt;en avstämning mellan preliminär och slutlig skatt. De förstnämnda kontona&lt;br&gt;avser i regel företagare. De har ofta en debiterad preliminär skatt, är i&lt;br&gt;allmänhet arbetsgivare och betalar inte sällan dessutom mervärdesskatt.&lt;br&gt;Skatte- och avgiftsbeloppen är normalt väsentligt högre än för övriga&lt;br&gt;skattskyldiga. Om företagaren kommer på obestånd växer skatte- och&lt;br&gt;avgiftsskulden snabbt och det finns därför, trots det krav på skyndsamhet&lt;br&gt;som bör ställas, knappast anledning att regelmässigt överlämna underskott&lt;br&gt;som är mindre än 10 000 kr för indrivning. Med en sådan gräns ges den här&lt;br&gt;kategorin skattskyldiga en viss flexibilitet vid betalningen av skatter och av-&lt;br&gt;gifter. Samtidigt innebär den att de allra flesta av underskotten ändå kommer&lt;br&gt;att lämnas för indrivning inom en relativt kort tid. Av betydelse i samman-&lt;br&gt;hanget är givetvis också att underskottet löper med ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts bör fordringar som avser lägre belopp än grundav-&lt;br&gt;giften inte lämnas för indrivning. Om gränsen såvitt gäller kategorin övriga&lt;br&gt;skattskyldiga sätts till 500 kr i stället för som utredningen föreslagit 1 000&lt;br&gt;kr, bör man enligt regeringens mening för dessa skattskyldiga kunna&lt;br&gt;undvara en särskild, lägre beloppsgräns för underskott som har funnits under&lt;br&gt;en längre tid. Att någon 100-kronorsgräns inte bör gälla har som nämnts&lt;br&gt;också Riksrevisionsverket och Riksskatteverket varit inne på. Belopp som&lt;br&gt;ligger i närheten av 500 kr kommer på grund av ränteberäkningen relativt&lt;br&gt;snart att överstiga denna gräns, och med hänsyn till att preskriptionstiden nu&lt;br&gt;föreslås räknas från överlämnandet för indrivning (se avsnitt 17.2) medför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördröjningen inte på samma sätt som annars skulle ha varit fallet en risk&lt;br&gt;från indrivningssynpunkt. Riktigt små underskott får förutsättas förr eller&lt;br&gt;senare elimineras genom att det t.ex. uppstår ett överskott vid avräkningen&lt;br&gt;av preliminär skatt mot slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana skattskyldiga för vilka 10 000-kronorsgränsen gäller&lt;br&gt;bör den lägre gränsen 500 kr tillämpas i fråga om underskott som har funnits&lt;br&gt;på kontot under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart en fordran överstiger de beloppsgränser som nu har föreslagits&lt;br&gt;bör hela fordringen, dvs. underskottet i sin helhet, föras över till kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om i vilka situationer ett underskott på skattekontot skall över-&lt;br&gt;lämnas för indrivning och inom vilken tid indrivning skall begäras bör&lt;br&gt;liksom hittills i fråga om de skatte- och avgiftsfordringar som skall omfattas&lt;br&gt;av skattekontosystemet författningsregleras. Med hänsyn bl.a. till&lt;br&gt;överlämnandets betydelse som utgångspunkt för beräkningen av pre-&lt;br&gt;skriptionstid bör de grundläggande bestämmelserna ges formen av lag.&lt;br&gt;Bestämmelser motsvarande dem som finns i 4 § indrivningsförordningen har&lt;br&gt;därför tagits in i 20 kap. 1 och 2 §§ skattebetalningslagen i fråga om&lt;br&gt;underskott på ett skattekonto. Regleringen ger bl.a. skattemyndigheten&lt;br&gt;utrymme att - i enlighet med dagens rutiner - avvakta med indrivning i det&lt;br&gt;fallet att det har kommit in en anståndsansökan som inte hunnit behandlas.&lt;br&gt;Som Länsrätten i Stockholms län varit inne på bör detta också gälla när skat-&lt;br&gt;temyndigheten har prövat anståndsfrågan men ett beslut att inte medge&lt;br&gt;anstånd har överklagats. Förslaget innebär att det nuvarande systemet med&lt;br&gt;snabbrestföring enligt 3 och 4 §§ indrivningsförordningen görs tillämpligt&lt;br&gt;också när det gäller underskott på ett skattekonto. I dessa situationer bör&lt;br&gt;vidare överlämnande för indrivning ske även om fordringen understiger de&lt;br&gt;beloppsgränser som annars gäller. En bestämmelse om betalningsuppmaning&lt;br&gt;har tagits in i 20 kap. 3 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Betalningar till kronofogdemyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betalningar av skulder som är föremål för indriv-&lt;br&gt;ning skall som huvudregel hänföras till den äldsta skulden först och&lt;br&gt;härefter till övriga skulder i åldersordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara Länsrätten i Stockholms län har uttalat sig om&lt;br&gt;krediteringsordningen. Länsrätten säger sig kunna tillstyrka de föreslagna&lt;br&gt;reglerna men befarar att de kan orsaka en viss förvirring med tanke pä att&lt;br&gt;likafördelning mellan skulder på kontot skall göras vid betalning till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Varje ny fordran som lämnas till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten bör betraktas och hanteras som ett nytt indrivnings-&lt;br&gt;uppdrag med avseende på bl.a. preskriptionstiden, vilken som redan nämnts&lt;br&gt;föreslås utgå från tidpunkten då en fordran lämnas för indrivning. En fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i detta sammanhang är vad som skall gälla om krediteringen av betalningar&lt;br&gt;när flera indrivningsuppdrag beträffande samma gäldenär har handlagts&lt;br&gt;samtidigt av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På civilrättens område anses en gäldenär kunna destinera en betalning till&lt;br&gt;att avse en viss skuld oavsett vilken av flera skulder som är äldst (se 9 kap.&lt;br&gt;5 § handelsbalken). Någon offentligrättslig reglering av i vilken ordning&lt;br&gt;kreditering av betalningar av skatteskulder skall ske finns inte i dag. Det&lt;br&gt;finns inte heller några bestämmelser om en gäldenärs möjligheter att kunna&lt;br&gt;ange att en betalning skall avse ett av flera indrivningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av grundläggande betydelse i detta sammanhang är att det för skatte- och&lt;br&gt;avgiftsfordringar gäller en i princip fast preskriptionstid, utan den möjlighet&lt;br&gt;att avbryta preskriptionen som finns på det civilrättsliga området. Av bl.a.&lt;br&gt;det skälet är det inte lämpligt med en ordning som innebär att en betalning&lt;br&gt;kan destineras till att avse den ena eller andra obetalda skatte- och&lt;br&gt;avgiftsskulden. Gäldenären skulle nämligen i så fall kunna betala den senast&lt;br&gt;restförda posten först och låta äldre skulder stå kvar obetalda till dess&lt;br&gt;preskription inträder. En skatt- eller avgiftsskyldigs betalningar av skulder&lt;br&gt;som är föremål för indrivning bör därför hänföras till skulderna i åldersord-&lt;br&gt;ning. Från denna princip bör emellertid undantag göras vad gäller fordringar&lt;br&gt;för vilka det finns såväl en huvudbetalare som en sidobetalare, t.ex. en&lt;br&gt;betalningsskyldig företrädare för en skattskyldig som är juridisk person (se&lt;br&gt;16 kap. 10 § skattebetalningslagen). Betalningar av sidobetalaren&lt;br&gt;(företrädaren) bör i sådana fall, om denne inte begär något annat, räknas av&lt;br&gt;mot skatte- eller avgiftsbelopp som också huvudbetalaren är skyldig att&lt;br&gt;betala först när sidobetalarens övriga skatteskuld, t.ex. företrädarens egen&lt;br&gt;inkomstskatt, är betald. På motsvarande sätt bör undantag göras vid&lt;br&gt;betalningar med anledning av en begäran om utlandshandräckning. Sådana&lt;br&gt;betalningar skall om de görs av gäldenären själv i första hand hänföras till&lt;br&gt;aktuellt handräckningsuppdrag. Belopp som redovisas av en utländsk&lt;br&gt;myndighet med anledning av ett handräckningsuppdrag kan givetvis inte&lt;br&gt;hänföras till någon annan fordran än den som uppdraget avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallen kan varje underskott som överlämnats för indrivning vid&lt;br&gt;redovisningen ses som en helhet. I vissa situationer, t.ex. den nyss nämnda&lt;br&gt;när medel har flutit in i samband med utlandshandräckning, kan det dock&lt;br&gt;krävas att redovisningen innefattar ytterligare information för att&lt;br&gt;krediteringen på skattekontot skall bli riktig (jfr avsnitt 11.2). För att&lt;br&gt;tillgodose detta behov måste rutiner skapas i ADB-systemen. De principer&lt;br&gt;som redovisats nu behöver inte anges i lag utan kan ha förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krediteringsprinciper som nu har förordats bör också gälla för den&lt;br&gt;redovisning som kronofogdemyndigheten löpande lämnar till skattemyndig-&lt;br&gt;heten avseende indrivna belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1996/97. 1 sand. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Beräkning av ränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett indrivningsuppdrag skall omfatta också den&lt;br&gt;ränta som belöper på indrivningssaldot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos kronofogdemyndigheten skall ränta beräknas på fordringar som&lt;br&gt;är föremål för indrivning. Ränta som betalas skall redovisas till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har uttalat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redan nämnts innebär förslaget&lt;br&gt;bl.a. att skattemyndigheten skall debitera upplupen ränta fram t.o.m. den dag&lt;br&gt;då indrivningsuppdraget lämnas. Ränta beräknas emellertid även därefter på&lt;br&gt;underskottet. Om den upplupna räntan inte kan drivas in av kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten inom ramen för det ursprungliga uppdraget kan det bli fråga&lt;br&gt;om mer än ett indrivningsuppdrag trots att det inte har tillkommit någon&lt;br&gt;debitering på kontot. Detta gäller särskilt för den kategori skattskyldiga på&lt;br&gt;vars konto det normalt inträffar endast en transaktion varje år, nämligen&lt;br&gt;avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt. På kontot förväntas ju i&lt;br&gt;normalfallet inga ytterligare transaktioner förrän vid nästa års avstämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika det merarbete som skulle följa med att lämna ytterligare&lt;br&gt;indrivningsuppdrag som enbart avser tillkommande ränta på ett underskott&lt;br&gt;som redan lämnats för indrivning bör enligt regeringens mening ett indriv-&lt;br&gt;ningsuppdrag omfatta också den ränta som belöper på indrivningssaldot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beräkningen av ränta efter överlämnandet är flera tekniska&lt;br&gt;lösningar tänkbara. Utredningen diskuterar detta förhållandevis utförligt.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör det ankomma på Riksskatteverket att skapa&lt;br&gt;en lämplig teknisk lösning. En utgångspunkt skall dock vara att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas system måste vara kopplat till ränteberäk-&lt;br&gt;ningssystemet för skattekontot så att aktuella uppgifter om upplupen ränta&lt;br&gt;på kontot avseende de fordringar som överlämnats för indrivning är direkt&lt;br&gt;åtkomliga, i den mån motsvarande ränteberäkning inte utförs direkt i&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas system. För att återredovisning skall kunna&lt;br&gt;göras med korrekta belopp bör också kronofogdemyndigheten debitera&lt;br&gt;upplupen kostnadsränta i sitt system varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om indrivning och beräkning av ränta har tagits in i 20&lt;br&gt;kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 Vissa andra indrivningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;14.5.1 Exekutionstitel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Skattemyndighetens beslut att lämna en viss till&lt;br&gt;beloppet bestämd fordran för indrivning skall utgöra exekutionstitel i&lt;br&gt;skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har uttalat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid handläggningen av allmänna mål&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten gäller som redan nämnts indrivningslagen. Ut-&lt;br&gt;sökningsbalken (UB) är tillämplig i fråga om bl.a. verkställighet av dom&lt;br&gt;eller annan exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan&lt;br&gt;förpliktelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att verkställighet skall kunna ske krävs att det finns en dom eller&lt;br&gt;annan exekutionstitel som underlag. Begreppet exekutionstitel definieras i&lt;br&gt;utsökningsbalken. I 3 kap. 1 § 6 UB sägs bl.a. att en förvaltningsmyndighets&lt;br&gt;beslut, som enligt särskild föreskrift får verkställas, utgör en exekutionstitel.&lt;br&gt;Bestämmelser om att verkställighet får ske enligt utsökningsbalken finns i&lt;br&gt;bl.a. 59 § uppbördslagen (1953:272), 16 kap. 16 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) och 28 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått kommer de fordringar som skattemyndigheten&lt;br&gt;lämnar for indrivning att ha en i vijsa avseenden annan karaktär än de har&lt;br&gt;i dag. En fordran som lämnas över från ett skattekonto är ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar det samlade underskottet på kontot. Det finns således inte någon&lt;br&gt;dom av förvaltningsdomstol eller något beslut av förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;som direkt kan hänföras till en viss debitering på kontot att åberopa som&lt;br&gt;exekutionstitel vid indrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att verkställighet skall kunna ske enligt utsökningsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser måste detta framgå av en bestämmelse i speciallagstiftningen.&lt;br&gt;En sådan bestämmelse har tagits in i 20 kap. 4 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.5.2 Obeståndsrekvisitet vid konkursansökan, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skattekontosystemet ger inte upphov till&lt;br&gt;några problem vid tillämpningen av konkurslagens obeståndsrekvisit&lt;br&gt;eller bestämmelserna om förmånsrätt i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens såvitt gäller&lt;br&gt;obeståndsrekvisitet. Utredningen har inte diskuterat förmånsrättsffågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har uttalat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: En grundläggande förutsättning för&lt;br&gt;att någon skall kunna försättas i konkurs är enligt 1 kap. 2 § konkurslagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672, KonkL) att personen i fråga är på obestånd. Med obestånd avses&lt;br&gt;att gäldenären inte kan betala sina skulder efter hand som de förfaller till&lt;br&gt;betalning och att denna oförmåga inte är tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att avgöra om betalningsoförmågan är tillfällig eller inte&lt;br&gt;måste en bedömning göras i varje enskilt fall utifrån gäldenärens totala&lt;br&gt;ekonomiska situation. Härvid bedöms bl.a. förvärvsmöjligheter, lånemöjlig-&lt;br&gt;heter, anståndsmöjligheter, konjunkturläget i aktuell bransch samt&lt;br&gt;säsongsvariationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att någon skall försättas i konkurs skall, i fråga om&lt;br&gt;skatteskulder, göras av kronofogdemyndigheten. Ansökningen skall prövas&lt;br&gt;av tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären skall, enligt 2 kap. 4 § KonkL, vid ansökningen lämna&lt;br&gt;uppgift om sin fordran och de omständigheter i övrigt på vilka han grundar&lt;br&gt;sitt yrkande. En borgenär som ansöker om att någon skall försättas i konkurs&lt;br&gt;skall styrka obeståndet. För att underlätta detta innehåller konkurslagen tre&lt;br&gt;presumtionsregler om när en gäldenär skall anses vara på obestånd. För det&lt;br&gt;första skall en gäldenär, enligt 2 kap. 8 § KonkL, anses vara på obestånd om&lt;br&gt;det vid verkställighet enligt 4 kap. UB, dvs. utmätning, framgått att&lt;br&gt;gäldenären saknat tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.&lt;br&gt;Verkställigheten måste ha skett inom de sex senaste månaderna före kon-&lt;br&gt;kursansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra anses obestånd föreligga, likaledes enligt 2 kap. 8 § KonkL,&lt;br&gt;om en gäldenär förklarat sig ställa in sina betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan, enligt 2 kap. 9 § KonkL, obeståndskravet anses uppfyllt&lt;br&gt;om en gäldenär inte betalar en klar och förfallen skuld inom en vecka efter&lt;br&gt;borgenärens uppmaning härom. Denna presumtionsregel gäller emellertid&lt;br&gt;bara gäldenärer som är eller senare än ett år före konkursansökan har varit&lt;br&gt;bokföringsskyldiga. Ytterligare förutsättningar är att konkursansökan lämnas&lt;br&gt;in inom tre veckor efter betalningsfristens utgång och att skulden då ännu&lt;br&gt;inte är betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid indrivning av belopp över en viss storlek gör kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten i normalfallet bl.a. en gäldenärsutredning och en tillgångsunder-&lt;br&gt;sökning. Härigenom har kronofogdemyndigheten i dessa fall underlag för&lt;br&gt;en konkursansökan enligt 2 kap. 8 § KonkL. För mindre belopp torde&lt;br&gt;konkursansökan ytterst sällan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då 2 kap. 9 § KonkL åberopas av kronofogdemyndigheten kan det&lt;br&gt;förekomma att gäldenären gör gällande att det inte rör sig om en i&lt;br&gt;konkurslagens mening klar skuld, t.ex. med anledning av att skulden är&lt;br&gt;skönsmässigt beräknad. Denna frågeställning har prövats i ett antal fall, se&lt;br&gt;exempelvis NJA 1983 s. 688, 1988 s. 110 och 1991 not C 28.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rättsfallen framgår bl.a. att förutsättningar för försättande i konkurs&lt;br&gt;enligt 2 kap. 9 § KonkL finns om åtminstone någon delpost av de totala&lt;br&gt;skulderna är klar. Av rättspraxis framgår vidare att även en skönsmässigt&lt;br&gt;bestämd taxering kan ligga till grund för en klar och förfallen fordran vid&lt;br&gt;tillämpningen av 2 kap. 9 § KonkL. Avgörande torde vara i vilken mån den&lt;br&gt;skattskyldige är verksam i konkursansökningsmålet för att söka klarlägga till&lt;br&gt;vilket belopp skatten rätteligen bör uppgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om ett system med skattekonton ger upphov till några särskilda&lt;br&gt;svårigheter vid tillämpningen av presumtionsreglema i 2 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;KonkL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge inga delbetalningar görs ändras inte läget genom införandet av&lt;br&gt;skattekontosystemet. Tillämpningsproblem av ett nytt slag skulle däremot&lt;br&gt;kunna göra sig gällande i bl.a. följande situation. Gäldenären invänder mot&lt;br&gt;en av debiteringarna samtidigt som han har gjort delbetalningar som fullt ut&lt;br&gt;täcker de otvistiga debiteringarna. Vidare förutsätts att domstolen godtar&lt;br&gt;gäldenärens invändning och således anser att det rör sig om en icke klar&lt;br&gt;skuld i konkurslagens mening. I sådana fall är det inte rimligt att tillämpa&lt;br&gt;den likafördelningsmetod som har föreslagits i det föregående (se avsnitt&lt;br&gt;11.2). Det skulle nämligen innebära att bristande betalning vad gäller någon&lt;br&gt;del av det totala beloppet alltid i någon mån skulle kunna hänföras till en&lt;br&gt;post som är otvistig och därmed vara en tillräcklig förutsättning för&lt;br&gt;försättande i konkurs. Ett sådant fall bör, liksom andra snarlika fall som&lt;br&gt;gäller frågan om en viss skuldpost är betald eller inte, i stället hanteras på&lt;br&gt;samma sätt som i dag när exempelvis en betalningsuppmaning enligt 2 kap.&lt;br&gt;9 § KonkL innehåller mer än en post och inte leder till full betalning. Gjorda&lt;br&gt;betalningar skall alltså i denna situation i första hand anses ha avsett&lt;br&gt;otvistiga delar av kravet. Man bör därför, i den lagreglering av likafördel-&lt;br&gt;ningsmetoden som föreslås, ange att metoden inte skall tillämpas om något&lt;br&gt;annat följer av en annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten i konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att bestämma hur ett underskott fördelar sig på de olika&lt;br&gt;bakomliggande debiteringarna har betydelse också vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om förmånsrätt för skattefordringar i konkurs, som finns i&lt;br&gt;11 § förmånsrättslagen (1970:979) och i lagen (1971:1072) om förmåns-&lt;br&gt;berättigade skattefordringar m.m. Visserligen omfattar förmånsrätten alla&lt;br&gt;skatter och avgifter som föreslås ingå i skattekontosystemet. Den omfattar&lt;br&gt;emellertid inte skattetillägg och förseningsavgift m.m. Sådana debiteringar&lt;br&gt;måste därför kunna uteslutas när skattefordringar bevakas med förmånsrätt&lt;br&gt;i en konkurs. Det bör ske med tillämpning av likafördelningsmetoden, vilket&lt;br&gt;innebär att poster som inte är förenade med förmånsrätt, t.ex. ett skattetill-&lt;br&gt;lägg, i systemet behandlas som en från huvudfordringen fristående&lt;br&gt;debitering. En delbetalning skall alltså anses belöpa på vardera av dessa i&lt;br&gt;proportion till det debiterade beloppets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förmånsrättskommitténs (Ju 1996:02) uppdrag ingår bl.a. att överväga&lt;br&gt;om förmånsrätten kan behållas endast för vissa skatter, t.ex. preliminär A-&lt;br&gt;skatt och mervärdesskatt. Med den nu skisserade lösningen kan även en på&lt;br&gt;detta sätt begränsad förmånsrätt administreras i skattekontosystemet.&lt;br&gt;Införandet av detta innebär därför ingen begränsning av utrymmet för&lt;br&gt;kommittén att föreslå förändringar i skatteförmånsrätten av det nu antydda&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14.5.3 Företrädesrätten vid utmätning av iön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 2 § indrivningslagen föreskrivs att fordringar som har påförts enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i någon av de där uppräknade författningarna har före-&lt;br&gt;trädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken vid utmätning av lön. Till de&lt;br&gt;fordringar som har företrädesrätt i dag hör alla fordringar som kommer att&lt;br&gt;omfattas av skattekontosystemet. Fordringar enligt skattebetalningslagen&lt;br&gt;avses på motsvarande sätt ha företrädesrätt vid utmätning av lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller företrädesrätten bara om något annat inte föreskrivs i de&lt;br&gt;uppräknade författningarna. Undantag från företrädesrätten föreskrivs bl.a.&lt;br&gt;i uppbördslagen beträffande indrivning hos en arbetsgivare av ar-&lt;br&gt;betstagarens skatt, när något avdrag inte har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu berörda undantagen från företrädesrätten har mycket liten praktisk&lt;br&gt;betydelse, bl.a. därför att de gäldenärer som de är tillämpliga på sällan har&lt;br&gt;inkomst av sådant slag att utmätning av lön är möjlig. Några bestämmelser&lt;br&gt;om motsvarande undantag har inte tagits in i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Obetald slutlig skatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Arbetsgivarnas medverkan i fråga om slutlig skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den skattskyldige skall själv betala in obetald&lt;br&gt;slutlig skatt. Skatten skall betalas efter en betalningsfrist på minst 90&lt;br&gt;dagar. Arbetsgivarnas medverkan i betalningen av kvarstående skatt&lt;br&gt;slopas därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i stort med regeringens. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslår dock att betalningsfristen skall vara densamma som i&lt;br&gt;skattekontosystemet i övrigt, dvs. minst 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett mindre antal remissinstanser uttalar sig i&lt;br&gt;frågan. Statskontoret ser förslaget som ett trendbrott i ambitionen att alltmer&lt;br&gt;undvika kontakter med det stora antalet enskilda fysiska personer. Brister&lt;br&gt;i nuvarande rutiner inom skattemyndigheten samt rutinerna för&lt;br&gt;informationsutbyte mellan arbetsgivare och skattemyndighet är dock enligt&lt;br&gt;Statskontoret tillräckliga skäl för att ändra betalningsansvaret. Statskontoret&lt;br&gt;vill emellertid inte utesluta ett framtida införande av en dansk modell där&lt;br&gt;preliminär skatt justeras med slutlig, eller en återgång till att arbetsgivare&lt;br&gt;skall göra avdrag för slutlig skatt. Riksrevisionsverket anser att dagens&lt;br&gt;system med arbetsgivaransvar för kvarskatteinbetalningar är effektivt och&lt;br&gt;till viss del borde vara kvar. Den föreslagna ordningen är inte att betrakta&lt;br&gt;som en förbättring för den enskilde, vilket med tanke på de förenklingar&lt;br&gt;företagen uppnår med det nya systemet talar för att kvarskatten även&lt;br&gt;fortsättningsvis borde betalas in av arbetsgivaren. Riksskatteverket godtar&lt;br&gt;att arbetsgivarens medverkan i betalningen av kvarstående skatt slopas. Mot&lt;br&gt;de administrativa fördelarna för arbetsgivarna och skatteförvaltningen skall&lt;br&gt;enligt verket vägas att påminnelseförfarandet kan bli mera omfattande än i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag. Överlämnande till indrivning kommer att kunna ske betydligt tidigare&lt;br&gt;än i dag. Statens löne- och pensionsverk önskar att möjligheten att innehålla&lt;br&gt;och leverera in kvarskatt för de pensionärer som så önskar kvarstår. Verket&lt;br&gt;förväntar sig en kraftig reaktion från pensionärerna om denna service dras&lt;br&gt;in. Speciellt bland de äldre och sjuka pensionärerna kommer enligt verkets&lt;br&gt;bedömning ett väsentligt antal att efterfråga servicen att arbetsgivaren sköter&lt;br&gt;kvarskatten. Länsrätten i Stockholms län tillstyrker förslaget att slopa&lt;br&gt;arbetsgivarens medverkan vid uppbörd av kvarstående skatt. Även Före-&lt;br&gt;tagens Uppgiftslämnardelegation, som förmodar att den totala kostnads-&lt;br&gt;besparingen för företagen av att inte medverka i uppbörden av kvarskattema&lt;br&gt;uppgår till betydande belopp, tillstyrker förslaget. Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Föreningen anser det i och för sig positivt att&lt;br&gt;arbetsgivarna avlastas från arbetet med att betala in kvarskatter för de&lt;br&gt;anställda men ser förslaget som en skatteskärpning i och med att inbetal-&lt;br&gt;ningstidpunkten tidigareläggs. Enligt föreningen kan detta också leda till att&lt;br&gt;många felaktigheter som i dag hinner rättas till under taxeringsåret inte&lt;br&gt;kommer att vara rättade när kvarskatten skall betalas. Svenska Revi-&lt;br&gt;sorsamfundet tillstyrker att den skattskyldige själv skall betala in obetald&lt;br&gt;slutlig skatt och att arbetsgivarnas medverkan upphör. Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund understryker det positiva i att arbetsgivare inte längre&lt;br&gt;skall vara skyldiga att betala in kvarskatt för de anställdas räkning men anser&lt;br&gt;att någon tidigareläggning av kvarskatteinbetalningen inte bör ske. Även&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation tycker att det är bra att arbetsgivarna slipper&lt;br&gt;agera uppbördsman åt staten för obetalda kvarstående skatter. Delegationen&lt;br&gt;anser dock att betalningsfristen i vart fall övergångsvis bör vara minst tre&lt;br&gt;månader, eventuellt kombinerad med möjlighet till delbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En avstämning av skattekontot görs,&lt;br&gt;som tidigare nämnts, i samband med debiteringen av den slutliga skatten.&lt;br&gt;Om avstämningen leder till ett underskott på kontot bör den skattskyldige&lt;br&gt;ges ett visst rådrum för att kunna täcka underskottet. Kontot skall således&lt;br&gt;kunna uppvisa underskott under en viss tid utan att fordringen lämnas till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för indrivning (se avsnitt 14.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller särskilda bestämmelser för betalning av kvarstående skatt om&lt;br&gt;den skattskyldige har A-skatt och en arbetsgivare som kan medverka genom&lt;br&gt;att verkställa skatteavdrag på bl.a. lön för att senare redovisa och betala den&lt;br&gt;innehållna skatten till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i dessa fall har arbetstagaren en viss kortare tid på sig att själv&lt;br&gt;betala den kvarstående skatten innan arbetsgivaren börjar göra skatteavdrag.&lt;br&gt;Avdrag för kvarstående skatt skall göras under månaderna januari - mars&lt;br&gt;året efter taxeringsåret. Den innehållna skatten skall betalas senast den 10&lt;br&gt;april samma år. Den skattskyldige kan själv betala in skatten före&lt;br&gt;taxeringsårets utgång, dvs. mer än tre månader före förfallodagen för kvar-&lt;br&gt;stående skatt. Enligt uppgift från Riksskatteverket utnyttjas denna möjlighet&lt;br&gt;av ganska många skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte före avdragsperioden kan visa upp ett kvitto&lt;br&gt;för sin arbetsgivare på att han har betalat skatten, är arbetsgivaren skyldig&lt;br&gt;att, jämte avdrag för betalning av preliminär skatt, göra skatteavdrag även&lt;br&gt;för betalning av den kvarstående skatten vid utbetalning av ersättning för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete. Detta gäller under förutsättning att arbetstagaren har sin huvud-&lt;br&gt;sakliga inkomst av arbete från arbetsgivaren. Detsamma gäller om&lt;br&gt;skattemyndigheten har beslutat att avdrag skall göras eller om den skattskyl-&lt;br&gt;dige själv begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ytterligare förenklingar av deklarationsförfarandet som gäller fr.o.m.&lt;br&gt;1995 års taxering medför bl.a. att i stort sett alla deklarationsskyldiga&lt;br&gt;fysiska personer och dödsbon, ca 5,5 miljoner deklarationsskyldiga, kan&lt;br&gt;lämna förenklade självdeklarationer. De får sina slutskattsedlar senast den&lt;br&gt;31 augusti under taxeringsåret. Någon ändring av den senaste inbetalnings-&lt;br&gt;dagen för kvarstående skatt eller vad gäller arbetsgivarnas medverkan&lt;br&gt;gjordes inte i samband med dessa förenklingar av deklarationsförfarandet.&lt;br&gt;Den som lämnar en förenklad självdeklaration har emellertid möjlighet att&lt;br&gt;göra en frivillig inbetalning av en eventuell kvarstående skatt senast den 18&lt;br&gt;september under taxeringsåret. 1 så fall blir kvarskatteavgiften lägre än&lt;br&gt;annars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet anförs att det från olika näringslivsorganisationer under&lt;br&gt;utredningsarbetets gång har förts fram att arbetsgivarnas arbete med att&lt;br&gt;agera för statens räkning vad gäller avdrag för kvarstående skatt är betung-&lt;br&gt;ande och förenat med en inte oväsentlig administration som behövs enbart&lt;br&gt;för detta ändamål. Ett skäl till detta är att kvarskatten skall redovisas per&lt;br&gt;individ. I små företag görs redovisningen ofta manuellt. Myndigheter,&lt;br&gt;företag och anställda måste dessutom hålla reda på vem som är huvudarbets-&lt;br&gt;givare, vilket har sagts bli allt svårare när vi går mot en mer flexibel&lt;br&gt;arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom skatteförvaltningen anses det system som hanterar arbets-&lt;br&gt;givarnas redovisning av kvarstående skatt, och den därpå följande avstäm-&lt;br&gt;ningen som leder till att arbetstagaren krediteras skatten, vara svårt att&lt;br&gt;administrera på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av manuella redovisningsmetoder medför risk för dubbelre-&lt;br&gt;dovisning. Det är exempelvis inte ovanligt att avdrag som specificerats på&lt;br&gt;uppbördsdeklarationen också har tagits upp i en förteckning eller redovisats&lt;br&gt;med skatteinbetalningskort. Redovisningarna registreras regionalt för varje&lt;br&gt;län och bildar ett regionalt register. Eftersom arbetsgivarens uppgift om&lt;br&gt;totalt innehållen kvarstående skatt från uppbördsdeklarationens framsida&lt;br&gt;inte registreras, finns inte någon möjlighet att stämma av arbetsgivarnas&lt;br&gt;uppgifter om totalt avdragen skatt mot uppgifterna på arbetstagamivå om&lt;br&gt;vilka avdrag som gjorts. Därför kan det för närvarande inte heller markeras&lt;br&gt;maskinellt att dubbelredovisning skett. De brister som finns i det nuvarande&lt;br&gt;tekniska systemet leder sammantagna till att såväl avstämningen av&lt;br&gt;arbetsgivarredovisningen som avstämningen mellan redovisning och&lt;br&gt;betalning är resurs- och tidskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med skattekonton förutsätter ett delvis nytt synsätt på be-&lt;br&gt;talningar av skatter och avgifter, eftersom ett skattekonto utan avräknings-&lt;br&gt;ordning gör att en betalning inte kan destineras till att avse en viss debite-&lt;br&gt;ring. Det är därför inte möjligt att konstatera vilken skatt eller avgift som&lt;br&gt;lämnats obetald. Det är ett saldo som skattemyndigheten hanterar, inte en&lt;br&gt;fordran avseende en specifik skatt eller avgift. Att låta arbetsgivaren&lt;br&gt;verkställa skatteavdrag på lön för att täcka ett underskott som funnits på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontot vid en viss tidpunkt framstår därför som mindre lämpligt. Saldot kan&lt;br&gt;löpande förändras på grund av olika omständigheter och det kan t.o.m.&lt;br&gt;finnas ett överskott på kontot när skatteavdrag skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av arbetsgivarnas medverkan i betalningen måste&lt;br&gt;självfallet vägas in risken för att andra former för dessa betalningar kan leda&lt;br&gt;till ett ökat antal obetalda belopp som i sin tur kan leda till ett ökat antal&lt;br&gt;indrivningsuppdrag och ett försämrat uppbördsresultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1994 års taxering debiterades ca 2 960 000 skattskyldiga kvarstående&lt;br&gt;skatt på sammanlagt knappt 12 miljarder kronor. Fysiska personer med A-&lt;br&gt;skattsedel utan debitering av preliminär skatt svarade för ca 58 % av den&lt;br&gt;kvarstående skatten, medan de antalsmässigt motsvarade ca 93 % av dem&lt;br&gt;som debiterats en kvarstående skatt. Den genomsnittliga kvarstående skatten&lt;br&gt;inom denna kategori var ca 2 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den debiterade kvarstående skatten för kategorin A-skattebetalare&lt;br&gt;utan debiterad preliminär skatt betalades uppskattningsvis endast ungefär&lt;br&gt;hälften genom arbetsgivarmedverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1995 års taxering var förhållandena i stort sett desamma i fråga om&lt;br&gt;den kvarstående skattens storlek m.m. Så var fallet även beträffande skattens&lt;br&gt;fördelning mellan fysiska personer med A-skattsedel utan debiterad&lt;br&gt;preliminär skatt och övriga skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga kvarstående skatten for fysiska personer har minskat&lt;br&gt;under 1990-talet. Vid 1992 års taxering uppgick den för fysiska personer&lt;br&gt;med A-skatt genomsnittligt till ca 3 300 kr. Vid de två därpå följande&lt;br&gt;taxeringarna hade den för denna kategori minskat till i genomsnitt ca 2 500&lt;br&gt;kr per skattskyldig och vid 1995 års taxering hade den minskat ytterligare&lt;br&gt;till ca 2 100 kr. Vid 1996 års taxering var genomsnittsbeloppet visserligen&lt;br&gt;högre, ca 3 000 kr, men det kan tillskrivas särskilda omständigheter. Till&lt;br&gt;dessa hör ändrade regler för reseavdrag och avdrag vid pensionssparande&lt;br&gt;samt för reavinstbeskattningen av aktier. Det finns mot den bakgrunden&lt;br&gt;knappast anledning att se 1996 års siffror som ett trendbrott. Mera sannolikt&lt;br&gt;är att genomsnittsbeloppet åter kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående omfattar det förenklade deklarations-&lt;br&gt;förfarandet det stora flertalet deklarationsskyldiga. Förenklingarna och&lt;br&gt;effektiviseringen av förfarandet innebär en väsentlig tidigareläggning av den&lt;br&gt;tidpunkt då den slutliga skatten blir känd. Det får, som utredningen&lt;br&gt;framhåller, anses följdriktigt att ta till vara denna effektivitetsvinst på så sätt&lt;br&gt;att också inbetalningen av resterande slutlig skatt görs tidigare än i dag.&lt;br&gt;Detta kan enklast åstadkommas om den skattskyldige själv betalar in det&lt;br&gt;aktuella beloppet. Redan i dagens system görs som nämnts ett stort antal&lt;br&gt;egna inbetalningar av kvarstående skatt och i fråga om tillkommande skatt&lt;br&gt;som påförts efter november taxeringsåret svarar den skattskyldige genomgå-&lt;br&gt;ende själv for inbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utredningens redovisning framgår att det vid dess överväganden&lt;br&gt;rörande om betalningar av kvarstående skatt helt kan överlåtas på den&lt;br&gt;skattskyldige har förts fram att det finns risk for att skattebetalningarna&lt;br&gt;kommer att eftersättas, dvs. att den skattskyldige prioriterar andra&lt;br&gt;betalningar. Enligt regeringens bedömning, som överensstämmer med&lt;br&gt;utredningens, är dessa farhågor överdrivna. Det kan i stället antas att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stora flertalet skattskyldiga är angelägna om att på ett korrekt sätt sköta sina&lt;br&gt;betalningar oavsett om betalningarna gäller skatt eller någon annan skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till den nuvarande formen av arbetsgivarmedverkan som har&lt;br&gt;övervägts är det system som tillämpas i Danmark (jfr Statskontorets&lt;br&gt;remissynpunkter). Systemet innebär i korthet att obetald slutlig skatt som&lt;br&gt;uppgår till högst ett visst belopp läggs till nästkommande års preliminära&lt;br&gt;skatt. En sådan ordning passar emellertid mindre väl in i skattekontosys-&lt;br&gt;temet, där avsikten är att den skatt- eller avgiftsskyldiges samtliga skatte-&lt;br&gt;och avgiftsskulder skall behandlas i ett sammanhang. En lösning efter&lt;br&gt;danskt mönster innebär också att det inte blir någon tidigareläggning av&lt;br&gt;inbetalningen av de kvarstående skattebeloppen, utan tvärtom en senare-&lt;br&gt;läggning jämfört med dagens ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning finner regeringen att övervägande skäl talar för&lt;br&gt;den lösning som utredningen föreslagit. Det bör alltså ankomma på den&lt;br&gt;skattskyldige själv att betala ett underskott som uppkommit vid avstämning-&lt;br&gt;en mellan preliminär och slutlig skatt. Regeringen har härvid beaktat de&lt;br&gt;administrativa fördelar som en sådan ordning innebär främst för arbetsgivar-&lt;br&gt;na, men också för skattemyndigheterna. Enligt regeringens mening kan man&lt;br&gt;dock inte bortse från att en betalningsfrist på 30 dagar kan innebära&lt;br&gt;avsevärda påfrestningar från likviditetssynpunkt för vissa av de skattskyldi-&lt;br&gt;ga för vilka ett underskott uppkommer vid avräkningen. I många fall torde&lt;br&gt;det röra sig om löntagare med relativt små inkomster. Underskotten kan ha&lt;br&gt;skilda orsaker, t.ex. att ett beslut om jämkning av den preliminära skatten&lt;br&gt;har tillämpats parallellt av mer än en utbetalare av lön. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att en längre betalningsfrist, minst 90 dagar, skall gälla i fråga om&lt;br&gt;underskott som uppkommer vid avstämningen av preliminär skatt mot slutlig&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga skatt- eller avgiftsskyldiga, dvs. sådana skattskyldiga som har&lt;br&gt;lämnat en särskild självdeklaration, har vi föreslagit en delvis förändrad&lt;br&gt;ordning såvitt avser tidpunkten för debitering av slutlig skatt (se avsnitt 20).&lt;br&gt;Flertalet skattskyldiga inom denna grupp saknar arbetsgivare och är därför&lt;br&gt;redan i dag skyldiga att själva redovisa och betala en eventuell kvarstående&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidigareläggning av inbetalningstidpunkten kan medföra samma&lt;br&gt;likviditetsproblem för dessa som för övriga skattskyldiga. Med hänsyn till&lt;br&gt;detta och till vikten av enhetliga regler föreslår vi att samma betalningsfrist&lt;br&gt;i fråga om obetald slutlig skatt, minst 90 dagar, skall gälla för alla skattskyl-&lt;br&gt;diga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Förenklat löneexekutivt förfarande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något förenklat löneexekutivt förfarande för&lt;br&gt;fordringar avseende obetald slutlig skatt bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ett förenklat förfarande,&lt;br&gt;utan prövning av frågan om förbehållsbelopp, skall tillämpas vid indrivning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av fordringar på obetald slutlig skatt på högst 10 000 kr. Denna ordning&lt;br&gt;skall gälla bara om gäldenären inte redan är föremål för indrivningsåtgärder.&lt;br&gt;Om gäldenären åberopar förbehållsbelopp skall förfarandet övergå till den&lt;br&gt;ordinarie formen för löneexekution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara några få remissinstanser uttalar sig särskilt om&lt;br&gt;det föreslagna förenklade förfarandet. Riksrevisionsverket ställer sig&lt;br&gt;tveksamt till förslaget om ett förenklat löneexekutivt förfarande där&lt;br&gt;slutskatten särbehandlas. Om, å andra sidan, alla allmänna mål under 10 000&lt;br&gt;kr skulle kunna drivas in utan prövning av förbehållsbelopp är enligt&lt;br&gt;Riksrevisionsverket frågan om det inte borde vara möjligt även för enskilda&lt;br&gt;mål. Om ett förenklat löneexekutivt institut ändå tillskapas innebär den&lt;br&gt;föreslagna konstruktionen att gäldenären kan göra invändning och begära&lt;br&gt;prövning av förbehållsbelopp, varvid förfarandet övergår till vanliga regler&lt;br&gt;för löneexekution. Riksrevisionsverket anser att denna lösning innebär att&lt;br&gt;det bör ställas krav på att information om denna möjlighet ges i samband&lt;br&gt;med kronofogdemyndighetens första krav. Riksskatteverket avstyrker det&lt;br&gt;föreslagna förenklade löneexekeutiva förfarandet och föreslår i stället att&lt;br&gt;man avvaktar resultatet av att ta bort arbetsgivarens medverkan samt att en&lt;br&gt;reformering med syfte att förenkla hela det nuvarande löneutmätningsinstitu-&lt;br&gt;tet snarast genomförs. Skälet för Riksskatteverkets avstyrkande är främst att&lt;br&gt;det enligt verket kan befaras att ett stort antal skattskyldiga kommer att göra&lt;br&gt;invändningar och åberopa förbehållsbelopp. Detta kommer att innebära ett&lt;br&gt;avsevärt merarbete för kronofogdemyndigheten och arbetsgivarna. Att&lt;br&gt;införa ett nytt exekutivt förfarande som bara kan tillämpas på ett litet antal&lt;br&gt;skattskyldiga är enligt verkets mening olämpligt. Malmö tingsrätt motsätter&lt;br&gt;sig förslaget om ett förenklat löneexekutivt förfarande, eftersom det enligt&lt;br&gt;tingsrätten synes vara förkastligt ur ett rättssäkerhetsperspektiv att låta&lt;br&gt;frågan om gäldenären skall få förbehållsbelopp bli beroende av om denne&lt;br&gt;känner till sin rätt att påkalla förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningens förslag i denna del&lt;br&gt;syftar till att minimera kronofogdemyndigheternas arbetsinsats vid&lt;br&gt;indrivning av obetald slutlig skatt hos skattskyldiga som är arbetstagare och&lt;br&gt;som bara har debiterats slutlig skatt på skattekontot. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening kan man emellertid inte avfärda de invändningar som bl.a.&lt;br&gt;Riksskatteverket har riktat mot förslaget. Som verket anfört kan det befaras&lt;br&gt;att antalet fall där det förenklade förfarandet skulle komma att tillämpas kan&lt;br&gt;bli mycket litet. Om den bedömningen är riktig skulle införandet av ett&lt;br&gt;förenklat förfarande i enlighet med utredningens förslag snarast orsaka&lt;br&gt;merarbete, eftersom kronofogdemyndigheten i en stor del av fallen skulle&lt;br&gt;behöva meddela mer än ett beslut. Detta skulle också orsaka extra arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarna. Regeringen ansluter sig därför till Riksskatteverkets&lt;br&gt;bedömning att man i vart fall hellre bör avvakta till dess någon erfarenhet&lt;br&gt;vunnits av hur antalet indrivningsfall påverkas av att arbetsgivarnas&lt;br&gt;medverkan i uppbörden slopas. Som verket anfört kan det finnas skäl att&lt;br&gt;längre fram återkomma till frågan om ett mera schabloniserat och därmed&lt;br&gt;enklare förfarande. Det kan då bli aktuellt att inrikta övervägandena på&lt;br&gt;löneutmätning i alla allmänna mål och eventuellt även enskilda mål, som rör&lt;br&gt;indrivning av mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Betalning av pensionsavgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Likafördelningsmetoden vid betalning av&lt;br&gt;pensionsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna om betalning av egenavgifter till forsäk-&lt;br&gt;ringen för tilläggspension finns dels i uppbördslagen (1953:272, UBL), dels&lt;br&gt;i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 29 § UBL skall den skatt som betalats för ett visst år i första hand&lt;br&gt;anses utgöra betalning av tilläggspensionsavgift för det året. Den tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgift som ingår i slutlig skatt skall vara betald före den 1 oktober&lt;br&gt;året efter taxeringsåret. Avgift som inte ingår i slutlig skatt skall vara betald&lt;br&gt;inom åtta månader efter utgången av den månad då underrättelse om&lt;br&gt;debitering av avgiften meddelades den skattskyldige. Om inte hela&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften har betalats inom den föreskrivna tiden, omdebite-&lt;br&gt;ras den slutliga eller tillkommande skatten med uteslutande av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 11 kap. 6 § AFL får den som har haft inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete än anställning räkna sig till godo pensionspoäng&lt;br&gt;endast om hela tilläggspensionsavgiften har betalats i rätt tid. Ett undantag&lt;br&gt;gäller dock för de två år som närmast föregått det år för vilken pension&lt;br&gt;börjar uppbäras. I 12 kap. 2 § AFL föreskrivs vidare att det vid beräkning&lt;br&gt;av pension skall tas hänsyn till varje år för vilket pensionspoäng, till följd&lt;br&gt;av underlåten avgiftsbetalning, inte har tillgodoräknats. Denna bestämmelse&lt;br&gt;tillämpas inte om den försäkrade för samma år tillgodoräknats pensions-&lt;br&gt;poäng för inkomst av anställning. Mot rätten till pension svarar alltså, såvitt&lt;br&gt;avser inkomst av annat förvärvsarbete, i princip en skyldighet att betala en&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om betalning av tilläggspensionsavgift innebär&lt;br&gt;således att hela den avgift som har debiterats måste betalas senast vid en viss&lt;br&gt;tidpunkt. I annat fall tas all tilläggspensionsavgift bort från debiteringen.&lt;br&gt;Den försäkrade får då inte några pensionspoäng för inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete för det år som avgiften avser. Som motivering till nämnda&lt;br&gt;ordning har åberopats det försäkringsmässiga inslaget i tilläggspen-&lt;br&gt;sionssystemet. Om samma ordning skall gälla inom skattekontosystemet&lt;br&gt;krävs att det går att se att det är just tilläggspensionsavgiften bland&lt;br&gt;förekommande skatter och avgifter som har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att åstadkomma detta är som utredningen nämner att införa en&lt;br&gt;prioriteringsordning som anger att det som har betalats av skatter och&lt;br&gt;avgifter i första hand skall anses utgöra tilläggspensionsavgift, dvs. på&lt;br&gt;ungefär samma sätt som i dag. Som sagts tidigare bör dock förfaranden som&lt;br&gt;innebär att skatter och avgifter särredovisas genom prioriterings- eller&lt;br&gt;avräkningsordningar undvikas. Sådana förfaranden sätter nämligen&lt;br&gt;enhetligheten, enkelheten och systematiken i skattekontosystemet ur spel.&lt;br&gt;De kräver också en omfattande och dyrbar administration. Bland annat&lt;br&gt;skulle särskilda regler krävas i fråga om hur och när en kontohavare skall&lt;br&gt;underrättas om obetalda avgifter, vad som skall gälla vid en begäran om be-&lt;br&gt;talningsanstånd och vid överlämnande för indrivning. Det är således inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara i samband med beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten som&lt;br&gt;behov skulle finnas av att kunna ange hur stort belopp av skatter och&lt;br&gt;avgifter som avser tilläggspensionsavgift. Om sedan ytterligare krav på&lt;br&gt;motsvarande prioriteringar skulle göras för andra avgifter skulle sannolikt&lt;br&gt;komplikationerna av en avräkningsordning i flera led, eventuellt i kom-&lt;br&gt;bination med en kronologisk turordning, betyda att det fick införas ett&lt;br&gt;redovisnings- och betalningssystem för dessa avgifter som administrerades&lt;br&gt;helt skilt från det föreslagna nya systemet för redovisning och betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter. Detta skall jämföras med de fördelar i form av bl.a.&lt;br&gt;samordning och enkelhet som kan vinnas i ett enhetligt system med skatte-&lt;br&gt;konton utan avräkningsordning. Från dessa utgångspunkter är det som&lt;br&gt;utredningen påpekar en given strävan att finna en lösning som gör att&lt;br&gt;betalningar av det slag som tilläggspensionsavgiften representerar helt kan&lt;br&gt;inordnas i skattekontosystemet. Som föreslagits i avsnitt 11.2 bör därför&lt;br&gt;likafördelningsmetoden tillämpas även på dessa betalningar. Metoden&lt;br&gt;innebär som redan nämnts att varje betalning av en skatt eller avgift skall&lt;br&gt;behandlas lika, dvs. om endast en viss andel av det sammanlagt debiterade&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbeloppet för en viss period har betalats, anses varje&lt;br&gt;debiterat delbelopp betalt efter den kvotdel som de utgör av det samman-&lt;br&gt;lagda skatte- och avgiftsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tilläggspensionsavgiften innebär likafördelningmetoden att om&lt;br&gt;en viss andel av samtliga skatter och avgifter betalats anses en motsvarande&lt;br&gt;andel av tilläggspensionsavgiften ha betalats. Tilläggspensionsavgiften&lt;br&gt;kommer därmed inte längre att särbehandlas. I princip blir den ur den&lt;br&gt;enskildes perspektiv lika viktig att betala som varje annan förekommande&lt;br&gt;skatt eller avgift. Även från det allmännas sida får den principiella utgångs-&lt;br&gt;punkten bli att alla skatte- och avgiftsbetalningar anses lika viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad nu sagts bör inget undantag från likafördelnings-&lt;br&gt;metoden göras såvitt avser betalningar av tilläggspensionsavgift. En&lt;br&gt;precisering behövs dock för att det skall vara möjligt att för varje inkomstår&lt;br&gt;ange hur mycket av tilläggspensionsavgiften som är betald för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En likafördelningsmetod i ett i övrigt oförändrat tilläggspensionssystem&lt;br&gt;skulle innebära en påtaglig förändring jämfört med dagens system. Utan&lt;br&gt;någon annan ändring i regleringen av tilläggspensionssystemet innebär&lt;br&gt;tillämpningen av en likafördelningsmetod nämligen att alla skatter och&lt;br&gt;avgifter måste ha betalats i sin helhet om den försäkrade skall få tillgodoräk-&lt;br&gt;na sig några pensionspoäng för det aktuella inkomståret. En anpassning av&lt;br&gt;reglerna för tillgodoräknande av pensionspoäng bör därför göras. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör därvid vara att sådant tillgodoräknande skall ske för den andel&lt;br&gt;av inkomsten för vilken tilläggspensionsavgift anses vara betald. Den&lt;br&gt;försäkrade som t.ex. betalat hälften av sina skatter och avgifter bör alltså&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som den som till fullo betalat skatter och avgifter&lt;br&gt;men som endast haft hälften så höga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör uppgift om för vilken inkomst pensionspoäng skall&lt;br&gt;tillgodoräknas lämnas av Riksskatteverket till socialförsäkringsadministra-&lt;br&gt;tionen snarast efter avstämningstidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Avstämning för beräkning av tilläggspensionsavgift Prop. 1996/97:100&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beräkningen av hur stor andel av tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgiften som har betalats via den preliminära skatten görs vid&lt;br&gt;den årliga avstämningen av slutlig skatt för inkomståret. Om den&lt;br&gt;betalda preliminära skatten stämmer överens med eller är större än den&lt;br&gt;slutliga skatten skall tilläggspensionsavgiften anses vara fullt betald. Är&lt;br&gt;den betalda preliminära skatten lägre än den slutliga skatten anses så&lt;br&gt;stor del av det betalda beloppet avse avgift som motsvarar hela&lt;br&gt;avgiftens andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar som görs&lt;br&gt;under inkomståret och fram till tidpunkten for debitering av slutlig skatt&lt;br&gt;enligt det grundläggande beslutet om sådan skatt skall beaktas. Den del&lt;br&gt;av tilläggspensionsavgiften som vid denna tidpunkt anses vara betald&lt;br&gt;kan därefter inte reduceras oavsett framtida kontoställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som betalas efter debiteringen av slutlig skatt enligt det&lt;br&gt;grundläggande beslutet om sådan skatt men före utgången av juni&lt;br&gt;månad året efter taxeringsåret proportioneras och anses som betalning&lt;br&gt;av obetald avgift till samma kvotdel som obetald avgift utgör av den&lt;br&gt;skattskyldiges sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalning görs.&lt;br&gt;Detsamma gäller om avgift debiterats på ett annat sätt än genom ett&lt;br&gt;grundläggande beslut om slutlig skatt i fråga om belopp som betalas&lt;br&gt;före utgången av fjärde månaden efter den månad då skatten debitera-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tilläggspensionsavgiften för ett visst inkomstår sätts ned men&lt;br&gt;fortfarande överstiger redan betald avgift anses avgiften vara betald&lt;br&gt;med det belopp som tidigare fastställts. Skulle avgiften sättas ned till ett&lt;br&gt;belopp som är lägre än det redan betalda beloppet skall överskjutande&lt;br&gt;del betalas tillbaka eller tillgodoföras kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift som inte har betalats inom föreskriven tid bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att proportioneringen&lt;br&gt;skall ske med utgångspunkt från samtliga debiteringar och krediteringar på&lt;br&gt;den skattskyldiges skattekonto under en avstämningsperiod. Denna period&lt;br&gt;skulle sträcka sig fr.o.m. det grundläggande beslutet om slutlig skatt fram till&lt;br&gt;utgången av det tredje kalenderåret efter inkomståret. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl skulle beräkningen kunna justeras med debiteringar och krediteringar&lt;br&gt;som bokförts på skattekontot i anslutning till avstämningsperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag och anför att den föreslagna senareläggningen av avstämnings-&lt;br&gt;perioden medför att de flesta omprövningar av den slutliga skatten hinner&lt;br&gt;göras inom perioden. Antalet omräkningar av pensionspoäng eller pensions-&lt;br&gt;rätt torde därför minska. Även Riksskatteverket tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag, men pekar på att det finns vissa oklarheter i de fall den skattskyldige&lt;br&gt;blir föremål för eftertaxering och påförd tilläggspensionsavgift för&lt;br&gt;ifrågavarande inkomstår efter utgången av mätperioden. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;anser att frågan om hur betalningsplikten för en viss period skall anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgjord behöver belysas ytterligare. Länsrätten i Stockholms län ifrågasät-&lt;br&gt;ter om inte avstämningsperioden är väl lång. Inom den föreslagna perioden&lt;br&gt;skall samtliga skatter och avgifter betalas. Detta innebär att skattskyldiga&lt;br&gt;kan gå miste om ganska mycket pensionsförmåner även för tid där de skött&lt;br&gt;betalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Likafördelningsmetoden får, som redan&lt;br&gt;påpekats (se avsnitt 16.1), till följd att den som vill ha pensionspoäng som&lt;br&gt;helt svarar mot inkomsten måste betala samtliga skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag görs avstämningen for att avgöra hur stor andel av tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften som har betalats vid en viss tidpunkt - före den 1 oktober året&lt;br&gt;efter taxeringsåret respektive inom åtta månader efter utgången av den&lt;br&gt;månad då underrättelse om debitering av tilläggspensionsavgiften meddela-&lt;br&gt;des den skattskyldige. Tidpunkten för avstämning innebär här en frist inom&lt;br&gt;vilken den skattskyldige skall ha betalat avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att tilläggspensionsavgiften skall bestämmas&lt;br&gt;med utgångpunkt från samtliga debiteringar och krediteringar på ett&lt;br&gt;skattekonto under en avstämningsperiod. Perioden skulle omfatta tiden&lt;br&gt;fr.o.m. det grundläggande beslutet om slutlig skatt fram till utgången av det&lt;br&gt;tredje kalenderåret efter inkomståret. Förslaget innebär att den skattskyldige&lt;br&gt;for att kunna tillgodogöra sig hel tilläggspension måste sköta samtliga sina&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar under ett flertal inkomstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget får enligt vår mening för långtgående konsekvenser vid en brist&lt;br&gt;i betalningen av skatter och avgifter för ett senare inkomstår än det år det&lt;br&gt;grundläggande beslutet om slutlig skatt avser. Vi förordar därför en annan&lt;br&gt;beräkningsmetod. Utgångspunkten vid beräkningen av hur mycket&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift som har betalats bör i stället vara tidpunkten för&lt;br&gt;debitering av slutlig skatt enligt det grundläggande beslutet om sådan skatt.&lt;br&gt;Vid denna tidpunkt är de betalningar som med hjälp av likafördelningsmeto-&lt;br&gt;den skall beaktas vid bedömningen av om hela den preliminära skatten har&lt;br&gt;betalats kända, dvs. betalningar som görs under inkomståret och fram till&lt;br&gt;tidpunkten för debitering av slutlig skatt. Framkommer det därvid att den&lt;br&gt;betalda preliminära skatten stämmer överens med eller är större än den&lt;br&gt;slutliga skatten for inkomståret anses hela tilläggspensionsavgiften vara&lt;br&gt;betald. Senare debiteringar och krediteringar på skattekontot bör inte kunna&lt;br&gt;förändra detta förhållande. Om det däremot visar sig att den betalda&lt;br&gt;preliminära skatten är lägre än den slutligt bestämda skatten och inte heller&lt;br&gt;är betald senast vid debiteringstillfället bör den andel som anses utgöra&lt;br&gt;betalning av tilläggspensionsavgiften bestämmas till samma andel som&lt;br&gt;avgiften utgör av den debiterade slutliga skatten. Vad som därigenom&lt;br&gt;konstaterats vara betalt av tilläggspensionsavgiften skall i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller om hela avgiften betalats, inte senare kunna reduceras oavsett&lt;br&gt;kommande kontoställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige som vid tidpunkten för debiteringen av den slutliga&lt;br&gt;skatten inte till fullo har betalat sin tilläggspensionsavgift bör även, på&lt;br&gt;samma sätt som i dag, ges en möjlighet att inom en viss tid kunna fullgöra&lt;br&gt;sin betalning. Belopp som under denna tid betalas in eller på annat sätt&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldiges skattekonto skall därför anses utgöra&lt;br&gt;betalning for obetald tilläggspensionsavgift med samma kvotdel som obetald&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsavgift utgör av hans sammanlagda skuld vid den tidpunkt då&lt;br&gt;beloppet skall tillgodoräknas kontot. Tiden under vilken den skattskyldige&lt;br&gt;på ett sådant sätt kan &amp;quot;läka&amp;quot; den uteblivna betalningen bör bestämmas till&lt;br&gt;utgången av juni månad året efter taxeringsåret. Därefter kan den på&lt;br&gt;ordinarie väg betalda tilläggspensionsavgiften inte ändras. Skulle debitering-&lt;br&gt;en ändras genom ett omprövningsbeslut eller domstolsbeslut, skall&lt;br&gt;möjligheten att &amp;quot;läka&amp;quot; utebliven betalning även gälla i fråga om belopp som&lt;br&gt;betalas före utgången av fjärde månaden efter den månad då skatten i sådant&lt;br&gt;beslut debiterades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den fastställda tilläggspensionsavgiften efter omprövningsbeslut&lt;br&gt;eller domstolsbeslut sättas ned men fortfarande överstiga redan betald avgift&lt;br&gt;anses avgiften vara betald med det belopp som redan har betalats. Skulle&lt;br&gt;avgiften i stället sättas ned till ett belopp som är lägre än det redan betalda&lt;br&gt;skall överskjutande del betalas tillbaka till den skattskyldige eller tillgodofö-&lt;br&gt;ras dennes skattekonto. Tilläggspensionsavgiften anses då vara helt betald.&lt;br&gt;Avgift som inte har betalats inom de ovan angivna tiderna tas inte ut och&lt;br&gt;eventuell skatteskuld sätts ned i motsvarande mån. Denna del av avgiften&lt;br&gt;ger inte heller någon förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår metod får anses lämpligare än den utredningen föreslagit eftersom&lt;br&gt;den medför att den skattskyldige vid brister i betalningen av skatter och&lt;br&gt;avgifter inte mister tilläggspension avseende ett tidigare inkomstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan påpekas att särskilda fortsatta överväganden i fråga om&lt;br&gt;hanteringen av betalningar av pensionsavgifter i skattekontosystemet kan&lt;br&gt;vara motiverade av det pågående arbetet med att reformera ålderspensions-&lt;br&gt;systemet. Konsekvenserna inom ramen för ett reformerat pensionssystem av&lt;br&gt;ändrade former för hur pensionsavgifterna bör administreras bör lämpligen&lt;br&gt;övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna reglerna har tagits in i 16 kap. 12 § skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Beräkning av pensionspoäng och tilläggspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pensionspoäng för inkomst av annat förvärvsar-&lt;br&gt;bete skall tillgodoräknas endast på den andel av den pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten som motsvarar den andel av tilläggspensionsavgiften som&lt;br&gt;har betalats enligt 16 kap. 12 § skattebetalningslagen. Andelsberäkning-&lt;br&gt;en görs därvid på inkomsten utan avdrag för det första basbeloppet.&lt;br&gt;Pensionspoäng skall dock inte tillgodoräknas om andelen av inkomsten&lt;br&gt;av förvärvsarbete ensam eller tillsammans med annan inkomst som&lt;br&gt;ligger till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst inte&lt;br&gt;uppgår till ett basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionspoäng skall alltid tillgodoräknas för pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst som kommer från inkomst av annat förvärvsarbete när det&lt;br&gt;gäller sjukpenning och rehabiliteringspenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det undantag som i dag finns i fråga om tillgodoräknande av&lt;br&gt;pensionspoäng utan hinder av att avgiften inte till fullo erlagts, såvitt&lt;br&gt;avser de båda år som närmast föregår det år för vilket pension börjar&lt;br&gt;uppbäras, tas bort för tiden efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av tilläggspension skall för tiden från och med&lt;br&gt;inkomståret 1998 minskning av pensionen genom höjning av delnings-&lt;br&gt;talet inte ske för år för vilka en försäkrad till följd av underlåten&lt;br&gt;avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag när det gäller tillgodoräknande av pensionspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag, men pekar på att beslut om omräkningar av pensionspoäng kommer&lt;br&gt;att fattas mer än två år efter inkomståret. Under mellantiden kan då i vissa&lt;br&gt;fall pension ha betalats ut med för högt belopp. Verket efterlyser därför&lt;br&gt;lagstöd för att kunna återkräva för högt utbetald pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare sagts (se avsnitt 16.1)&lt;br&gt;innebär dagens regler att tilläggspensionsavgift anses ha betalats före andra&lt;br&gt;avgifter och skatter. Om inte hela tilläggspensionsavgiften för inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete har betalats före den 1 oktober året efter taxeringsåret&lt;br&gt;eller, såvitt avser avgift som inte ingår i slutlig skatt, inom åtta månader efter&lt;br&gt;utgången av den månad då underrättelse om debiteringen av avgiften&lt;br&gt;meddelades den skattskyldige, görs en omdebitering. Tilläggspensions-&lt;br&gt;avgiften tas då bort och eventuellt inbetalt belopp tillgodoräknas den&lt;br&gt;enskilde såsom betald skatt. Någon pensionspoäng skall då inte tillgodoräk-&lt;br&gt;nas för inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förslag skall tilläggspensionsavgiften jämställas med övriga&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar och en likafördelning göras vid bestämmande&lt;br&gt;av hur mycket av avgiften som är betald. En sådan likafördelning innebär att&lt;br&gt;vid minsta brist i betalning av avgifter och skatter anses inte tiJ läggs-&lt;br&gt;pensionsavgiften till fullo betald. Utan ändring av reglerna om tillgodoräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande av pensionspoäng skulle det innebära att samtliga skatter och avgifter&lt;br&gt;måste betalas for att pensionspoäng skall tillgodoräknas för inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Detta kan inte anses skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av pensionspoäng&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje år för vilket en person är försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller&lt;br&gt;andra stycket AFL skall pensionsgrundande inkomst tillgodoräknas honom&lt;br&gt;eller henne på grundval av inkomst av anställning och inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete under året. Vissa undantag gäller dock bl.a. för år före 16 års&lt;br&gt;ålder och efter 64 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beräknas var&lt;br&gt;för sig och avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Summan av dessa&lt;br&gt;inkomster, i den utsträckning de överstiger det för inkomståret gällande&lt;br&gt;förhöjda basbeloppet och inte överstiger sju och en halv gånger samma&lt;br&gt;basbelopp, utgör den försäkrades pensionsgrundande inkomst. Det &amp;quot;första&lt;br&gt;basbeloppet&amp;quot; avräknas därvid i första hand från inkomst av anställning&lt;br&gt;medan den inkomst som överstiger sju och en halv gånger det förhöjda&lt;br&gt;basbeloppet i första hand avräknas från inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;br&gt;Den pensionsgrundande inkomsten bestäms av skattemyndigheten enligt de&lt;br&gt;närmare bestämmelser som finns i 11 kap. AFL och i lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1963:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje år för vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för en&lt;br&gt;försäkrad skall pensionspoäng tillgodoräknas honom eller henne. Pensions-&lt;br&gt;poängen beräknas genom att den pensionsgrundande inkomsten delas med&lt;br&gt;det för året gällande förhöjda basbeloppet. Pensionspoäng skall emellertid&lt;br&gt;inte tillgodoräknas för inkomst av annat förvärvsarbete om inte tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften för den inkomsten betalats till fullo inom föreskriven tid. Som&lt;br&gt;tidigare anförts bör dessa regler anpassas till de ändrade reglerna när det&lt;br&gt;gäller bedömningen av i vilken utsträckning en avgift eller skatt skall anses&lt;br&gt;vara betald när full betalning inte erlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för tillgodoräknande av pensionspoäng avseende&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete bör fortsättningsvis vara att sådant&lt;br&gt;tillgodoräknande skall ske för den andel av inkomsten för vilken&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift anses vara betald. Vid andelsberäkningen bör&lt;br&gt;inkomster i form av sjukpenning, rehabiliteringspenning m.m. undantas&lt;br&gt;eftersom någon tilläggspensionsavgift inte tas ut på sådana inkomster.&lt;br&gt;Samma andel skatter och avgifter som har betalats på hela inkomsten oavsett&lt;br&gt;hur hög inkomsten har varit, bör således användas vid tillgodoräknande av&lt;br&gt;pensionspoäng på den pensionsgrundande inkomsten. Den som t.ex. har en&lt;br&gt;inkomst på 15 förhöjda basbelopp men endast betalat 75 % av sina skatter&lt;br&gt;och avgifter tillgodoräknas pensionspoäng på endast 75 % av sin pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst medan den som har en inkomst på 7,5 förhöjda&lt;br&gt;basbelopp och betalar samtliga sina skatter och avgifter tillgodoräknas&lt;br&gt;pensionspoäng på hela sin pensionsgrundande inkomst. Den försäkrade som&lt;br&gt;betalat hälften av sina skatter och avgifter bör alltså i princip behandlas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma sätt som den som till fullo betalat sina skatter och avgifter men som&lt;br&gt;endast haft hälften så höga inkomster. Detta innebär att pensionspoäng för&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete alltid kommer att tillgodoräknas en&lt;br&gt;försäkrad som betalat någon del av sina skatter och avgifter, dock med det&lt;br&gt;undantaget att den inkomst för vilken tilläggspensionsavgift skall anses vara&lt;br&gt;betald tillsammans med eventuell inkomst av anställning måste uppgå till&lt;br&gt;mer än ett förhöjt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller i dag bör pensionspoäng alltid tillgodoräknas&lt;br&gt;för pensionsgrundande inkomst som kommer från inkomst av sjukpenning,&lt;br&gt;rehabiliteringspenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av pensionspoäng görs normalt i direkt anslutning till att&lt;br&gt;den pensionsgrundande inkomsten bestäms av skattemyndigheten. Liksom&lt;br&gt;hittills kommer därför bristande avgiftsbetalning att kunna konstateras och&lt;br&gt;tillgodoräknad pensionspoäng korrigeras först två år efter inkomståret.&lt;br&gt;Tidpunkten för den slutliga ordinarie betalningen tidigareläggs dock från&lt;br&gt;den 1 oktober till utgången av juni månad. Omräkning av pensionspoängen&lt;br&gt;kan då göras. Vidare kommer, om avgiften debiteras på annat sätt än genom&lt;br&gt;grundläggande belut om slutlig skatt, omräkning av pensionspoäng att kunna&lt;br&gt;göras om avgiften betalats före utgången av fjärde månaden efter den månad&lt;br&gt;då skatten debiterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller att pensionspoäng tillgodoräknas den försäkrade endast om&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften för året till fullo betalats inom föreskriven tid. Ett&lt;br&gt;undantag härifrån finns dock. Utan hinder av att hela avgiften betalats på&lt;br&gt;föreskrivet sätt skall pensionspoäng alltid tillgodoräknas för de båda år som&lt;br&gt;närmast föregått det år då pension vid bifall till en ansökan därom skulle&lt;br&gt;börja utges. Med anledning av den nu föreslagna principen om tillgodoräk-&lt;br&gt;nande av pensionspoäng utifrån betalad andel av tilläggspensionsavgiften&lt;br&gt;anser regeringen att det inte längre finns skäl till att denna regel skall&lt;br&gt;kvarstå. Den försäkrade går ju inte längre miste om hela pensionspoängen&lt;br&gt;om inte hela avgiften betalats inom den föreskrivna tiden. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill och till att avstämningstidpunkten för hur stor andel av tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgiften som slutligt har betalats alltjämt är så sen att utbetalning av&lt;br&gt;pension kan ha påbörjats finns det anledning att, som Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;föreslagit, ändra reglerna om återbetalningsskyldighet. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till detta i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills bör uppgift om för vilken inkomst pensionspoäng skall&lt;br&gt;tillgodoräknas lämnas av Riksskatteverket till Riksförsäkringsverket och de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna snarast efter avstämningstidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av tilläggspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att rätten till pensionspoäng förloras för inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete om inte avgiften till fullo betalats finns enligt nuvarande&lt;br&gt;regler även en särskild beräkningsregel för den försäkrades tilläggspension.&lt;br&gt;Enligt 12 kap. 2 § AFL beräknas en persons ålderspension utifrån medeltalet&lt;br&gt;av de pensionspoäng som tillgodoräknats honom eller henne eller, om&lt;br&gt;pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år, utifrån medeltalet av de 15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högsta poängtalen som tillgodoräknats honom eller henne. Om&lt;br&gt;pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år skall oavkortad pension&lt;br&gt;multipliceras med kvoten mellan det antal år för vilka den försäkrade&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng och talet 30. Om pensionspoäng inte&lt;br&gt;tillgodoräknats den försäkrade på grund av att avgiftsbetalning inte skett till&lt;br&gt;fullo skall, enligt 12 kap. 2 § andra stycket AFL, talet 30 ökas med ett for&lt;br&gt;varje år för vilket pensionspoäng inte tillgodoräknats till följd av sådan&lt;br&gt;utebliven betalning. Ökning kan göras upp till 50. Talet i täljaren kan&lt;br&gt;däremot aldrig överstiga 30. Detta innebär att t.ex. en person som haft&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst for 35 år men som till följd av reglerna om&lt;br&gt;tillgodoräknande av pensionspoäng vid bristande avgiftsbetalning inte&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng för 10 av dessa år, kommer att få sin pension&lt;br&gt;reducerad till 25/40-delar av oavkortad pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag innebär nämnda regler olika behandling av olika personer.&lt;br&gt;Den som har haft inkomst av annat förvärvsarbete och som förlorat sin&lt;br&gt;pensionspoäng på grund av att avgiftsbetalning inte skett till fullo men som&lt;br&gt;samma år även har haft inkomst av anställning överstigande ett förhöjt&lt;br&gt;basbelopp kommer nämligen att tillgodoräknas pensionspoäng för det året.&lt;br&gt;Någon ökning av talet i nämnaren enligt 12 kap. 2 § andra stycket AFL blir&lt;br&gt;därmed aldrig aktuell för en sådan person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nämnda regler inte ändras skulle de nu föreslagna bestämmelserna&lt;br&gt;for tillgodoräknande av pensionspoäng dessutom innebära att en person med&lt;br&gt;lägre inkomst som betalar t.ex. en tredjedel av sin tilläggspensionsavgift inte&lt;br&gt;tillgodoräknas pensionspoäng till följd av att den andel av inkomsten av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete for vilken tilläggspensionsavgift anses vara betalad&lt;br&gt;understiger ett basbelopp, medan en person med högre inkomst som betalar&lt;br&gt;samma andel av sin tilläggspensionsavgift kommer att tillgodoräknas&lt;br&gt;pensionspoäng och därmed inte kommer att påverkas av reglerna i 12 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att andra stycket i 12 kap. 2 § AFL upphävs. Nämnda&lt;br&gt;bestämmelser bör dock fortfarande gälla i den utsträckning pensionspoäng,&lt;br&gt;på grund av att tilläggspensionsavgift inte till fullo har betalats, inte&lt;br&gt;tillgodoräknats för inkomst av annat förvärvsarbete for år före år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsskyldighet av för mycket utbetalad tilläggspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom det tidigare angivits kan i vissa fall för mycket tilläggspension ges ut&lt;br&gt;under en viss tid. En sådan situation kan uppstå om tilläggspension har&lt;br&gt;börjat betalas ut och det senare, vid avstämningstidpunkten, framkommer att&lt;br&gt;den försäkrade inte har betalat sina skatter och avgifter året eller de två åren&lt;br&gt;före det då denne börjat uppbära pension. Tilläggspensionen skall då räknas&lt;br&gt;om och det som betalats ut för mycket skall återkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. 4 § AFL regleras sådana förhållanden som återkrav av för&lt;br&gt;mycket utbetalad pension m.m. I detta lagrum bör ett stadgande införas som&lt;br&gt;direkt reglerar återbetalningssituationer när tillgodoräknandet av pensions-&lt;br&gt;poäng ändras på grund av uteblivna skatte- och avgiftsbetalningar. Regeln&lt;br&gt;om att avdrag får göras for obetalda avgifter bör ej längre finnas kvar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom de avgifter som inte betalats vid avstämningstidpunkten bortfaller&lt;br&gt;(se avsnitt 16.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Preskription av fordringar på skatter och&lt;br&gt;avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;17.1 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I fråga om preskription av fordringar i allmänhet gäller preskriptionslagen&lt;br&gt;(1981:130) om inte annat är särskilt föreskrivet. Huvudregeln enligt den&lt;br&gt;lagen är att en fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte&lt;br&gt;preskriptionen avbryts dessförinnan. För fordringar mot en konsument gäller&lt;br&gt;i vissa fall en kortare preskriptionstid på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattefordringar finns särskilda föreskrifter i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m. (skattepreskriptionslagen). Preskrip-&lt;br&gt;tionslagen gäller alltså inte för sådana fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preskription enligt skattepreskriptionslagen innebär att åtgärder för att fa&lt;br&gt;betalt för en fordran inte längre får vidtas (10 §). Exempel på sådana&lt;br&gt;åtgärder är betalningsanmaning, kvittning, utmätning och ansökan om&lt;br&gt;förlängning av preskriptionstiden. Om en fordran innan preskription inträtt&lt;br&gt;säkerställts helt eller delvis genom en sådan åtgärd, får åtgärden emellertid&lt;br&gt;fullföljas även efter det att preskriptionstiden gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om preskription av skattefordringar m.m. gäller i fråga om pre-&lt;br&gt;skription av skatt och andra fordringar som det allmänna har rätt till och som&lt;br&gt;drivs in enligt bestämmelserna i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m. I lagens tillämpningsområde innefattas således bl.a. de&lt;br&gt;skatter och avgifter som är avsedda att ingå i skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordinarie preskriptionstiden för skattefordringar är fem år och enligt&lt;br&gt;huvudregeln är utgångspunkten för beräkning av preskriptionstiden&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då fordringen förföll till betalning. På förfal-&lt;br&gt;lodagen är vanligtvis en skattefordran fastställd till sitt belopp och alltså&lt;br&gt;känd för skattemyndigheten. Men i vissa fall förfaller skatten till betalning&lt;br&gt;utan att så är fallet (se exempelvis 16 kap. 1 § mervärdesskattelagen,&lt;br&gt;1994:200, ML). Preskriptionstiden räknas då från utgången av det kalender-&lt;br&gt;år under vilket beslut om fastställandet av fordringen meddelades. Om inte&lt;br&gt;tidpunkten för detta fastställelsebeslut togs som utgångspunkt skulle en&lt;br&gt;fordran i sämsta fall kunna bli preskriberad innan indrivningsåtgärder hunnit&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland meddelas flera beslut beträffande samma fordran. Det kan betyda&lt;br&gt;att ett tidigare fastställt skattebelopp höjs. I så fall beräknas särskild&lt;br&gt;preskriptionstid endast på det ytterligare belopp som skall betalas. Detta&lt;br&gt;gäller oavsett om det är fråga om ett omprövningbeslut meddelat av&lt;br&gt;skattemyndighet eller om beslutet meddelats av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om innehållen preliminär eller kvarstående skatt som inte betalas&lt;br&gt;in gäller att det krävs ett beslut om arbetsgivarens ansvar för skatten.&lt;br&gt;Utgången av det kalenderår då beslut om betalningsskyldighet meddelades&lt;br&gt;är i dessa fall utgångspunkt för beräkningen av preskriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller när en arbetsgivare har underlåtit att göra skatteavdrag.&lt;br&gt;Om ett sådant beslut meddelas innan arbetstagarens slutliga skatt har&lt;br&gt;debiterats, riktas fastställelsebeslutet även mot denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande arbetsgivaravgifter gäller i princip vad som sagts i fråga om&lt;br&gt;innehållen preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt anses beslutad i enlighet med deklarationen utan att&lt;br&gt;särskilt beslut meddelas. Det belopp som anges i deklarationen är förfallet&lt;br&gt;till betalning den dag deklarationen skall lämnas. Om det finns skäl för det&lt;br&gt;får skattemyndigheten ompröva skatt som beslutats på detta sätt. Om den&lt;br&gt;skattskyldige lämnar deklaration i rätt tid räknas preskriptionstiden för där&lt;br&gt;angivet belopp med utgångspunkt från förfallodagen. Lämnas inte någon&lt;br&gt;deklaration förfaller skatten ändå till betalning den dag då deklaration skulle&lt;br&gt;ha lämnats. I ett sådant fall räknas emellertid preskriptionstiden från utgång-&lt;br&gt;en av det kalenderår då fordringen fastställs genom beslut. Den dag då&lt;br&gt;skatten beslutas är avgörande också då skatten i andra fall bestäms genom&lt;br&gt;särskilt beslut, exempelvis ett beslut enligt 16 kap. 17 § ML om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet för företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anstånd helt eller delvis medges med betalning av en skatt eller&lt;br&gt;avgift, preskriberas fordringen till den del den omfattas av anståndet tidigast&lt;br&gt;två år efter utgången av det kalenderår då anståndet upphörde att gälla (4 §&lt;br&gt;skattepreskriptionslagen). 1 praktiken innebär detta en längre tid för&lt;br&gt;preskription endast om anståndet upphör senare än två år före den ordinarie&lt;br&gt;preskriptionstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regler gäller när beslut om företagsrekonstruktion enligt&lt;br&gt;lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion har meddelats innan fordringen&lt;br&gt;preskriberats. En fordran preskriberas då tidigast två år efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då företagsrekonstruktionen upphört eller ett ackord skall vara&lt;br&gt;fullgjort (5 § skattepreskriptionslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som svarar för betalning av en fordran får uppskov med be-&lt;br&gt;talningen av kronofogdemyndigheten, preskriberas fordringen tidigast vid&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då betalningen skall vara fullgjord enligt&lt;br&gt;medgivandet. Fordringen preskriberas emellertid härigenom inte senare än&lt;br&gt;tio år efter utgången av det kalenderår då ordinarie preskription skulle ha&lt;br&gt;inträtt (6 § skattepreskriptionslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av kronofogdemyndigheten får länsrätten förlänga preskrip-&lt;br&gt;tionstiden bl.a. om den som svarar för betalning av en fordran har överlåtit&lt;br&gt;eller undanskaffat egendom och det kan antas att han har gjort det för att&lt;br&gt;försämra det allmännas möjligheter att få betalt för fordringen. Preskrip-&lt;br&gt;tionstiden skall då förlängas till utgången av femte året efter det år då&lt;br&gt;preskription armars skulle ha inträtt. Vid en förnyad ansökan får tiden&lt;br&gt;förlängas med ytterligare fem år om det är påkallat från allmän synpunkt (7&lt;br&gt;och 8 §§ skattepreskriptionslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preskription av en huvudfordran omfattar även fordran på ränta och&lt;br&gt;annan tilläggsförpliktelse samt fordran på grund av borgen (11 § skatte-&lt;br&gt;preskriptionslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17.2 Indrivningspreskription i skattekontosystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En skatte- eller avgiftsfordran som lett till ett&lt;br&gt;underskott på ett skattekonto skall preskriberas fem år efter utgången&lt;br&gt;av det kalenderår då ett belopp motsvarande underskottet lämnades för&lt;br&gt;indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara några få remissinstanser uttalar sig i frågan.&lt;br&gt;Riksskatteverket och Länsrätten i Stockholms län tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser dock att de fordringar som redan är överlämnade för&lt;br&gt;indrivning bör få behålla den preskriptionstidpunkt som är registrerad i&lt;br&gt;utsökningsregistret. Att ändra denna skulle medföra betydande merarbete.&lt;br&gt;Vid bl.a. solidarisk betalningsskyldighet skulle det vidare i många fall vara&lt;br&gt;svårt att fastställa vilken dag en fordran överlämnats för indrivning.&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer anser att preskription bör ske fem år&lt;br&gt;efter förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vissa betalningar av skatter och avgifter&lt;br&gt;i skattekontosystemet kommer att grunda sig på uppgifter som redovisats i&lt;br&gt;en skattedeklaration. Andra betalningar kommer att grundas på särskilda&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet eller på omräkningar av den slutliga skatten&lt;br&gt;för ett eller flera inkomstår. I dessa fall är det belopp som skall bokföras på&lt;br&gt;kontot bestämt. En senaste betalningsdag kommer att anges för det belopp&lt;br&gt;som skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall, t.ex. beträffande debiterad preliminär skatt, är som nyss&lt;br&gt;nämnts den inbetalning som skall ske bestämd till sitt belopp. Det belopp&lt;br&gt;som skall betalas kan emellertid påverkas av exempelvis ett omräknings-&lt;br&gt;beslut eller en återbetalning av mervärdesskatt. Såväl belopp enligt en&lt;br&gt;skattedeklaration som belopp enligt ett beslut om betalningsskyldighet eller&lt;br&gt;ett omräkningsbeslut kan nämligen ha samma förfallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått kommer i skattekontosystemet en bristande betalning&lt;br&gt;inte att anses specifikt hänförlig till någon eller några av de skatter eller&lt;br&gt;avgifter som skulle ha betalats. Avstämningen av skattekontot kommer&lt;br&gt;endast att ge besked om hur mycket av de skatter och avgifter som har&lt;br&gt;bokförts på kontot som har betalats. Det är alltså i förekommande fall en&lt;br&gt;samlad, ospecificerad skatte- och avgiftsskuld som den skattskyldige får en&lt;br&gt;uppmaning att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär regeringens förslag att ett negativt saldo upp till ett visst&lt;br&gt;belopp skall kunna finnas kvar på kontot en viss tid (jfr avsnitt 14.2). Bero-&lt;br&gt;ende på hur betalningarna görs kommer detta underskott att fluktuera. Om&lt;br&gt;underskottet överstiger högsta tillåtna nivå kommer det - vanligtvis efter en&lt;br&gt;betalningsuppmaning i vilken en senaste betalningsdag anges - att lämnas&lt;br&gt;över för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats nyss räknas preskriptionstiden för en skatte- eller avgifts-&lt;br&gt;fordran enligt nuvarande regler från utgången av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;den förfaller till betalning. Denna ordning möjliggörs av bl.a. den särre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dovisning och uppföljning av betalningar av olika skatter och avgifter som Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;görs i dag. I skattekontosystemet blir det emellertid annorlunda. Exempelvis Del 1&lt;br&gt;leder det förhållandet att ett negativt saldo kan finnas på kontot bl.a. till att&lt;br&gt;den ursprungliga förfallodagen för den ospecificerade skatte- eller avgifts-&lt;br&gt;skuld som ett underskott på ett skattekonto representerar inte kan anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidpunkten när en fordran lämnas för indrivning tas som utgångs-&lt;br&gt;punkt för beräkning av preskriptionstiden kan reglerna göras enklare. Med&lt;br&gt;ett sammanhållet och löpande avstämningsförfarande och en bestämd&lt;br&gt;tidpunkt för överlämnandet for indrivning förenklas hanteringen av preskrip-&lt;br&gt;tionsfrågoma utan att systematiken i skattekontosystemet rubbas. Det&lt;br&gt;behövs inte heller särlösningar för att bemästra dessa frågor inom ramen för&lt;br&gt;skattekontosystemet. Som huvudregel bör därför föreskrivas att en skatte-&lt;br&gt;eller avgiftsfordran som lett till ett underskott på ett skattekonto preskriberas&lt;br&gt;fem år efter utgången av det kalenderår då ett belopp motsvarande under-&lt;br&gt;skottet lämnades för indrivning. Tillämpningen av denna regel förutsätter&lt;br&gt;bl.a. att kronofogdemyndigheten bokför varje överlämnat indrivnings-&lt;br&gt;uppdrag som ett separat mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande preskriptionstiden vid betalningsanstånd som meddelas av&lt;br&gt;skattemyndigheten är att märka att ett anståndsbeslut i vissa fall inte kommer&lt;br&gt;att avse en specifik skatt eller avgift. Det kan gälla ett belopp av en viss&lt;br&gt;storlek i princip motsvarande ett underskott eller del av ett underskott på ett&lt;br&gt;skattekonto. Vid beslut om betalningsanstånd krediteras kontot.&lt;br&gt;Anståndsbeloppet påverkar saldot på kontot som ett belopp att betala först&lt;br&gt;när anståndstiden löpt ut och bokföring sker på skattekontot. I samband med&lt;br&gt;registreringen på kontot ges det aktuella beloppet en förfallodag. Om betal-&lt;br&gt;ning uteblir kan ett underskott komma att lämnas för indrivning. Vilket&lt;br&gt;belopp som i det enskilda fallet lämnas for indrivning beror bl.a. på saldot&lt;br&gt;på skattekontot när anståndsbeloppet bokförs och vilka andra transaktioner&lt;br&gt;som föregår avstämningstidpunkten. När en anståndstid löpt ut och det&lt;br&gt;aktuella beloppet bokförts på skattekontot bör det därför i preskriptions-&lt;br&gt;hänseende behandlas som övriga skatte- och avgiftsfordringar som förfallit&lt;br&gt;till betalning. Tidpunkten för överlämnande for indrivning bör alltså även&lt;br&gt;i anståndsfallen vara utgångspunkt för beräkning av preskriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Riksskatteverket påpekat i sitt remissyttrande bör det som nu&lt;br&gt;föreslagits bara gälla i fråga om fordringar i skattekontosystemet. Äldre&lt;br&gt;regler om preskription bör således även i fortsättningen tillämpas på&lt;br&gt;fordringar som överlämnats för indrivning före skattekontosystemets&lt;br&gt;införande och på medelsslag som inte omfattas av skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag föranleder ändring i 3 och 4 § § skattepreskriptionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Behovet av uppgifter om skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;18.1 Redovisnings- och statistikuppgifter i dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Behovet och användningen av redovisningsuppgifter och statistik inom&lt;br&gt;skatte- och avgiftsområdet har under senare år varit föremål för översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om behovet och användningen av uppgifter om skatte- och avgiftsbe-&lt;br&gt;talningar har tagits upp bl.a. av Budgetprognosutredningen som har haft till&lt;br&gt;uppgift att se över och föreslå forbättringar beträffande beräkningar och&lt;br&gt;analyser av statens inkomster, uppföljning av statens utgifter samt budget-&lt;br&gt;prognoser. Resultatet av utredningsarbetet har presenterats i betänkandet&lt;br&gt;Prognoser över statens inkomster och utgifter (SOU 1995:49).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom som ett nödvändigt inslag i myndigheternas bokföring används&lt;br&gt;uppgifter om betalningar av skatter och avgifter i första hand av Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret och Riksrevisionsverket. Riksgäldskontoret följer betalningarna&lt;br&gt;mot bakgrund av bl.a. kontorets uppgift att göra prognoser över betalningar&lt;br&gt;till och från staten och att verka för att dessa betalningar sammantagna sker&lt;br&gt;på ett finansiellt effektivt sätt. Målet for den verksamheten är att bidra till&lt;br&gt;en god kassahållning i staten och därmed minskade räntekostnader för&lt;br&gt;staten. För Riksrevisionsverkets del handlar det bl.a. om revisionsuppgiften&lt;br&gt;avseende myndigheternas årsredovisning och underliggande redovisning,&lt;br&gt;ansvaret for riksredovisningen och uppgiften att göra prognoser över&lt;br&gt;statsbudgetens inkomster och utgifter. Båda myndigheterna lämnar&lt;br&gt;fortlöpande information till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra myndigheter såsom Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket och Statistiska centralbyrån (SCB) får uppgifter om bl.a.&lt;br&gt;betalningarna av skatter och avgifter. Givetvis utnyttjas sådana uppgifter&lt;br&gt;också av Riksskatteverket och skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om betalningar av direkta skatter kan Riksrevisionsverket hämta&lt;br&gt;uppgifter genom den tillgång verket har till dessa via bokföringen i&lt;br&gt;skatteförvaltningens redovisningssystem. Uppgifter hämtas löpande ur redo-&lt;br&gt;visningen. Bokföringssystemet, som i princip följer riksredovisningens&lt;br&gt;indelning, har utvecklats med beaktande av de önskemål som Riksrevisions-&lt;br&gt;verket angett i fråga om bl.a. specificering av olika skatteposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförvaltningens kontosystem för redovisning av skatter och avgifter&lt;br&gt;är uppdelat på inkomsttitlar och underindelningar av dessa. För flertalet&lt;br&gt;inkomsttitlar redovisas inkomster och utgifter var for sig på olika konton.&lt;br&gt;Redovisningen är i princip kassamässig, dvs. det är faktiska in- och&lt;br&gt;utbetalningar som bokförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dagsläget betalas skatter och avgifter till olika postgirokonton hos skat-&lt;br&gt;temyndigheten. Exempelvis finns skilda konton for inbetalningar av&lt;br&gt;källskatter och arbetsgivaravgifter, debiterad preliminär skatt, fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talningar, innehållen kvarstående skatt for anställda, preliminär skatt på&lt;br&gt;ränta och utdelning samt mervärdesskatt, m.m. Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket och skattemyndigheterna kan då i regel relativt enkelt&lt;br&gt;konstatera vilken typ av skatt som betalats vid respektive tillfälle. Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret och Riksrevisionsverket följer kontinuerligt betalningsströmmarna&lt;br&gt;avseende inbetalningar på olika postgirokonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbetalningar finns speciella utpostgirokonton. Riksgäldskontoret och&lt;br&gt;Riksrevisionsverket får vidare direkt information avseende betalnings-&lt;br&gt;strömmarna via postgirosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från uppbördssystemet i det centrala skatteregistret sammanställs&lt;br&gt;månadsrapporter dels for varje skattemyndighet (länsvis), dels i form av en&lt;br&gt;rikssammanställning avseende inbetalningar av direkta skatter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivaravgifter. Betalningarna är fördelade på olika inkomsttitlar&lt;br&gt;avseende skatter och avgifter (t.ex. preliminär A-skatt, F-skatt, särskild A-&lt;br&gt;skatt, fyllnadsinbetalningar, kvarstående skatt, tillkommande skatt, arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter och särskild löneskatt). Vidare är en uppdelning gjord på fysiska&lt;br&gt;och juridiska personer. 1 fråga om arbetsgivaravgifter lämnar Riksskattever-&lt;br&gt;ket också en specifikation för olika avgifter. Riksskatteverkets månadsrap-&lt;br&gt;porter lämnas till bl.a. Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret och&lt;br&gt;Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av de uppgifter om redovisningar och betalningar av arbets-&lt;br&gt;givaravgifter som lämnas administrerar Riksförsäkringsverket fördelningen&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter mellan olika avgiftsändamål enligt lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter. De tilläggspensionsavgifter och delpensionsavgifter som&lt;br&gt;uppbärs fors till en för varje avgift särskild fond. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;bistås i det här hänseendet av Konjunkturinstitutet med prognoser över de&lt;br&gt;avgiftsmedel som kan väntas bli tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver månadsrapportema lämnas uppgifter till SCB om uppbördsde-&lt;br&gt;klarationer. SCB och Riksgäldskontoret får vidare månatlig information om&lt;br&gt;de källskatter och arbetsgivaravgifter som redovisats av kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik över taxeringsutfall och debiteringsstatistik avseende slutlig&lt;br&gt;skatt lämnas till ett antal intressenter dels som preliminära uppgifter, dels&lt;br&gt;som rapporter om det slutliga utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporter om mervärdesskatt lämnas ur mervärdesskattesystemet i&lt;br&gt;centrala skatteregistret till Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket och SCB.&lt;br&gt;I fråga om utbetalningar lämnas uppgifter dagligen per telefax till Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret, samtidigt som databand med uppgifterna sänds for utbetal-&lt;br&gt;ning via postgirot. Vidare rapporteras månadsstatistik avseende in- och&lt;br&gt;utbetalningar till Riksrevisionsverket och motsvarande uppgifter på årsbasis&lt;br&gt;till SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den användning av uppgifter om skatter och avgifter hos andra&lt;br&gt;myndigheter som nu nämnts används såväl bokforingsdata som uppgifterna&lt;br&gt;i centrala skatteregistret inom Riksskatteverket och av skattemyndigheterna&lt;br&gt;for uppföljning och kontroll av hur skatter och avgifter redovisas och&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.2 Redovisnings- och statistikuppgifter i framtiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Möjligheten att i ett skattekontosystem få&lt;br&gt;tillfredsställande uppgifter for analyser och prognoser kommer att bli&lt;br&gt;minst lika goda som i dagens system. Sättet för uppföljningen av skatte-&lt;br&gt;och avgiftsbetalningar kommer emellertid att behöva förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken anser att det finns starka skäl för att mer&lt;br&gt;ingående utreda hur det föreslagna skattekontosystemet bäst skall tillgodose&lt;br&gt;informationsbehoven för prognos- och analysändamål. Om det föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekontosystemet skulle leda till försämrade möjligheter till information&lt;br&gt;för prognos- och analysändamål, kan detta antas få effekter i form av&lt;br&gt;försämrad kvalitet på prognoser och analyser. Riksgäldskontoret har anfört&lt;br&gt;bl.a. att prognosarbetet kommer att försvåras eftersom det inte längre blir&lt;br&gt;möjligt att hänföra betalningar till olika skatteslag. Det blir svårare att&lt;br&gt;bedöma om följande dagars prognos skall korrigeras till följd av ett oväntat&lt;br&gt;utfall. För att göra prognoser på lite längre sikt (några månader och mer) är&lt;br&gt;det också viktigt att känna till fördelningen mellan olika skatteslag. Kontoret&lt;br&gt;måste i ett skattekontosystem basera sina prognoser på debiterade (deklare-&lt;br&gt;rade) belopp och inte som i nuvarande system på inbetalda belopp. Kontoret&lt;br&gt;anser det önskvärt att kunna erhålla samma detaljeringsgrad som återfinns&lt;br&gt;i deklarationsblanketterna samt kräver att få medverka vid utformandet av&lt;br&gt;statistikrapporter och annan information från skattekontosystemet.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) har anfört bl.a. att de föreslagna förfalloda-&lt;br&gt;garna kommer att påverka tidpunkten för redovisning av den totala&lt;br&gt;utrikeshandeln med varor och underlaget till de kvartalsvisa beräkningarna&lt;br&gt;av nationalräkenskaper (inkl. BNP) och ge mindre tillförlitliga kvartalsbe-&lt;br&gt;räkningar. Riksrevisionsverket har anfört att det är av stor vikt att verket och&lt;br&gt;andra prognosmyndigheter har ett fullgott underlag för att göra bra&lt;br&gt;prognoser. Behovet av statsfmansiell information är stort hos statsmakten,&lt;br&gt;de finansiella aktörerna, media och andra intressenter. Verket förutsätter att&lt;br&gt;ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och Riksskatteverket&lt;br&gt;kommer till stånd i det utvecklingsarbete som är nödvändigt för att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för tillräckligt informationsuttag för analys och prognoser av&lt;br&gt;statens inkomster. Konjunkturinstitutet har anfört bl.a. att det är av stor vikt&lt;br&gt;att behovet av underlag för ekonomisk statistik och analys vägs in i de&lt;br&gt;ändringar av uppbördstekniken som utredningen föreslår. Informationsinne-&lt;br&gt;hållet i skatteuppbörden minskar jämfört med nuvarande system, där olika&lt;br&gt;skatter kan särskiljas genom att inbetalningen görs till olika postgirokonton.&lt;br&gt;Av avgörande betydelse för tolkningen av inbetalda skatter i ett prognosper-&lt;br&gt;spektiv är också att dessa betalningar kan fördelas med avseende på&lt;br&gt;inkomstår. Svenska Bankföreningen betonar att det är nödvändigt att&lt;br&gt;Riksskatteverkets statistikuppsamling anpassas så att både debiterade och&lt;br&gt;inbetalda skatter kan avläsas. Bankföreningen vill också erinra om vikten av&lt;br&gt;att Riksskatteverket även gör en uppföljning när det gäller vilka typer av in-&lt;br&gt;komster som lett till olika delar av statens skatteintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: I det föreslagna skattekontosyste-&lt;br&gt;met samlas alla inbetalningar från en skattskyldig eller arbetsgivare på ett&lt;br&gt;konto. Någon fördelning av inbetalningarna på olika skatter och avgifter&lt;br&gt;som sker i dag kommer inte att göras, eftersom inbetalningarna sker i&lt;br&gt;&amp;quot;klump&amp;quot; till ett och samma konto utan någon specifikation. Den nuvarande&lt;br&gt;uppdelningen av inbetalningar på olika postgirokonton för skilda typer av&lt;br&gt;skatte- och avgiftsinbetalningar kommer således inte att firmas kvar. Denna&lt;br&gt;förändring medför ett visst informationsbortfall. Det gäller framför allt för&lt;br&gt;Riksgäldskontoret som gör prognoser på dagsbasis och därmed dagligen&lt;br&gt;följer betalningsströmmarna på respektive postgirokonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot kommer också att ställas samman debiteringsuppgifler&lt;br&gt;med ledning av den redovisning som den skatt- eller avgiftsskyldige lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer kontot att debiteras skatter och avgifter som beslutas av&lt;br&gt;skattemyndigheten såsom exempelvis F-skatt, omräknade arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter, m.m. En arbetsgivares konto kan exempelvis bestå av innehållen&lt;br&gt;preliminär skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt, F-skatt, slutlig skatt&lt;br&gt;och ränta som debiterats kontot samt eventuella ändringsbeslut som fattats&lt;br&gt;av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalning sker helt i enlighet med debiteringarna kommer inbetal-&lt;br&gt;ningarna att kunna hänföras till respektive debiteringspost. De kommer&lt;br&gt;således att kunna fördelas på de skatter och avgifter som ingår i debi-&lt;br&gt;teringen. Detsamma gäller i princip om de belopp som betalas in överstiger&lt;br&gt;de belopp som debiterats kontot, dvs. om ett överskott uppkommer. Vid&lt;br&gt;bristande betalning däremot, dvs. då underskott uppkommer, kan i ett&lt;br&gt;system utan avräkningsordning mellan olika debiteringsposter inte sägas om&lt;br&gt;bristen hänför sig till den ena eller den andra posten. Det belopp som inte&lt;br&gt;betalats utgör i stället en ospecificerad skuld avseende skatter och avgifter&lt;br&gt;för den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningsutredningen har pekat på att det finns olika metoder som&lt;br&gt;är tänkbara när det gäller att specificera ett underskott som uppkommer när&lt;br&gt;betalda belopp inte svarar mot gjorda debiteringar. Ett alternativ är enligt&lt;br&gt;utredningen att tillämpa en likafördelningsmetod. Regeringen har tidigare,&lt;br&gt;avsnitt 11, föreslagit att denna metod skall användas vid kreditering på&lt;br&gt;skattekontot. Den innebär att en beräkning görs av andelen betalda skatter&lt;br&gt;och avgifter i förhållande till gjorda debiteringar och att varje debiterat&lt;br&gt;delbelopp anses betalt till lika stor del. Det sammanlagda underskottet vid&lt;br&gt;en viss tidpunkt proportioneras enligt denna metod på debiteringspostema.&lt;br&gt;Olika proportioneringsprinciper eller metoder lår emellertid tillämpas&lt;br&gt;beroende på i vilket syfte uppgifterna behövs. Framhållas bör emellertid att&lt;br&gt;för de flesta skattskyldiga kommer självfallet summan av gjorda betalningar&lt;br&gt;att stämma överens med sammanlagda debiteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Riksskatteverkets nuvarande relativt omfattande månadsrapporter&lt;br&gt;framgår storleken av betalda belopp under den gångna månaden fördelade&lt;br&gt;på olika skatter/avgifter och inkomsttitlar. Däremot kan inte konstateras hur&lt;br&gt;mycket som rimligen borde ha betalats under månaden, eftersom uppgifter&lt;br&gt;om debiterade belopp saknas. Vidare saknas uppgifter om utbetalningar från&lt;br&gt;uppbördssystemet i rapporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt system för skatte- och avgiftsbetalningar är avsikten att den&lt;br&gt;periodiska rapporteringen skall innehålla såväl uppgifter om debiteringar&lt;br&gt;som betalningsströmmar. Månadsrapportema bör ge en bättre bild av&lt;br&gt;förhållandena än dagens månadsredovisning avseende enbart betalda belopp&lt;br&gt;och härmed även ge ett bättre underlag för analyser och prognoser. I vissa&lt;br&gt;situationer kan det emellertid bli nödvändigt att söka ytterligare information&lt;br&gt;i de olika delsystem som innehåller mer detaljerade uppgifter om beräkning-&lt;br&gt;en av skatter och avgifter än vad som framgår av debiteringsuppgiftema i&lt;br&gt;skattekontosystemet. Regeringen återkommer till detta i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det ovan angivna kommer en övergång till ett nytt&lt;br&gt;samordnat och förenklat förfarande för redovisning och betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter att innebära förändringar av det sätt som i dag används för att&lt;br&gt;få tillgång till specificerade uppgifter om in- och utbetalningar av skatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avgifter. Det gäller inte minst till följd av att systemet inte kommer att Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;inbegripa någon avräkningsordning. Ett sådant system bör dock inte leda till Del 1&lt;br&gt;försämringar av möjligheterna att göra bl.a. detaljerade prognoser och&lt;br&gt;uppföljningar av redovisningar och betalningar av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning kommer möjligheterna att i ett skattekonto-&lt;br&gt;system få tillfredsställande uppgifter för analyser och prognoser att bli minst&lt;br&gt;lika goda som i dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om specificerade redovisningar och betalningar som lämnas&lt;br&gt;i dag måste vidare vägas mot värdet av de förenklingar m.m. som sammanta-&lt;br&gt;get följer av ett skattekontosystem utan en avräkningsordning eller&lt;br&gt;särredovisning av varje i systemet ingående skatt och avgift. I princip kan&lt;br&gt;hävdas att fördelarna med detta system är så stora att bl.a. informationsbe-&lt;br&gt;hovet bör anpassas till vad som är möjligt med en sådan ordning. Föränd-&lt;br&gt;ringarna på den här punkten kan således ses som en naturlig följd av&lt;br&gt;strävandena att få till stånd ett samordnat, enkelt och effektivt system för&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatter och avgifter. På ett antal punkter&lt;br&gt;kommer emellertid det nya systemet för redovisning och betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter att i grunden göra det nödvändigt att förändra det sätt som upp-&lt;br&gt;följningen av skatte- och avgiftsbetalningar nu sker på. Ett stort ansvar för&lt;br&gt;att få till stånd ändamålsenliga lösningar när det gäller att kunna följa skatte-&lt;br&gt;och avgiftsbetalningama vilar på bl.a. Riksskatteverket. I likhet med&lt;br&gt;utredningen och remissinstanserna anser regeringen att det är väsentligt att&lt;br&gt;utvecklingsarbetet bedrivs i nära samarbete med berörda myndigheter. Detta&lt;br&gt;för att det föreslagna skattekontosystemet bäst skall kunna tillgodose de&lt;br&gt;behov som finns för bl.a. prognos- och statistikverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett allmänt behov av att förbättra den periodiska statistiken över&lt;br&gt;debiterade och uppburna skatter. I Budgetprognosutredningens betänkande&lt;br&gt;pekas på brister av olika slag i det statistikunderlag som för närvarande&lt;br&gt;lämnas som underlag för prognosverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättrad information om skatte- och avgiftsbetalningama förutsätter&lt;br&gt;att uppgifter i tekniskt hänseende hämtas inte bara från skattekontosystemet&lt;br&gt;utan även från andra system som &amp;quot;försörjer&amp;quot; skattekontosystemet med&lt;br&gt;debiteringsuppgifter och som innehåller mer detaljerade uppgifter om&lt;br&gt;underlaget för debiteringen och om skattebetalarna (företagsstorlek,&lt;br&gt;bransch, m.m.). Vissa av de uppgifter som är avsedda att finnas på den nya&lt;br&gt;redovisningshandlingen - skattedeklarationen - tas t.ex. inte in för&lt;br&gt;registrering på skattekontot, eftersom de inte behövs för att hålla reda på&lt;br&gt;kontoställningen. Uppgifterna registreras i stället i andra system som&lt;br&gt;underlag för vissa kontroller m.m. Exempel på sådana uppgifter är&lt;br&gt;lönesumma, exportomsättning, utgående mervärdesskatt fördelad på olika&lt;br&gt;procentuttag osv. Den informationen är av intresse också för bl.a. externa&lt;br&gt;intressenter såsom Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Riksrevisions-&lt;br&gt;verket och SCB. Genom att uppgift kan hämtas från olika delsystem kan&lt;br&gt;Riksgäldskontorets behov av detaljerade uppgifter från deklarationerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoses. I likhet med utredningen och remissinstanserna vill regeringen&lt;br&gt;framhålla vikten av att innan skattekontosystemet sätts i kraft och den nya&lt;br&gt;redovisningshandlingen tas i bruk rapporteringsrutinema gås igenom för&lt;br&gt;denna typ av uppgifter. Eventuellt behöver det skapas nya rutiner för&lt;br&gt;periodiska statistikuttag även för sådana uppgifter men i så fall inte med&lt;br&gt;utgångspunkt i skattekontosystemet utan i andra berörda system. En mer&lt;br&gt;samlad syn på informationsförsörjningen och en ökad flexibilitet bör vara&lt;br&gt;en riktlinje för det fortsatta utvecklingsarbetet i denna del. Berörda för-&lt;br&gt;valtningsmyndigheter bör överväga denna fråga närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild rapportering skall enligt utredningen kunna komplettera de&lt;br&gt;månadsrapporter med debiterade och inbetalda belopp som avses lämnas.&lt;br&gt;Därmed torde även vissa andra brister i det underlag som lämnas till prog-&lt;br&gt;nosmyndighetema kunna avhjälpas. Enligt utredningen kommer det att&lt;br&gt;behövas dokumentation som bl.a. innehåller uppgifter om debiterade och&lt;br&gt;redovisade belopp under aktuell månad uppdelad på debiterings- och&lt;br&gt;redovisningsposter, debiterade och redovisade belopp periodiserade på rätt&lt;br&gt;månad uppdelade på debiterings- och redovisningsposter samt fysiska&lt;br&gt;betalningsströmmar och uppgifter om kontoställning. Uppgifterna får som&lt;br&gt;ovan nämts hämtas från flera olika delsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för dokumentationen är enligt utredningen att det bör finnas&lt;br&gt;möjligheter att redovisa uppgifterna uppdelade efter kontohavarens&lt;br&gt;&amp;quot;karaktäristika&amp;quot;. En sådan uppdelning på grupper av kontohavare skulle&lt;br&gt;kunna vara exempelvis löntagare, enskilda näringsidkare, mindre bolag,&lt;br&gt;mellanstora bolag och stora bolag. Exakt hur indelningen skall göras och på&lt;br&gt;vilket underlag klassificeringen skall bygga är en fråga som måste diskuteras&lt;br&gt;vidare med utgångspunkt i önskemål från olika intressenter och behovet för&lt;br&gt;olika användningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den av utredningen skisserade modellen för rapportering av skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningama kan inte längre betalda belopp användas som utfall för&lt;br&gt;olika delposter i prognosverksamheten. I stället torde man som underlag för&lt;br&gt;prognoserna för olika delposter få arbeta med i första hand debiterade eller&lt;br&gt;redovisade belopp. Som komplement härtill kan behövas en ny särskild&lt;br&gt;prognosmodul för hur obetalda belopp (dvs. skillnaden mellan debiteringar&lt;br&gt;eller redovisningar och faktiska betalningar) utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör utredningens förslag om en särskild&lt;br&gt;rapportering på ett tillfredsställande sätt kunna tillgodose det behov av&lt;br&gt;uppgifter om skatte- och avgiftsbetalningama som finns hos Konjunkturin-&lt;br&gt;stitutet, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket och SCB. Den slutliga ut-&lt;br&gt;formningen liksom tekniken för rapportering och statistikuttag bör dock&lt;br&gt;utformas närmare i samarbete mellan Riksrevisionsverket, Riksskatteverket&lt;br&gt;och andra berörda intressenter. Vi utgår från att lämpliga lösningar utarbetas&lt;br&gt;vad gäller olika användares behov av information om betalningar av skatter&lt;br&gt;och avgifter med anledning av de förändringar som följer av att ett&lt;br&gt;skattekontosystem införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18.3 Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i&lt;br&gt;statsbudgeten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: På statsbudgeten kommer debiterade belopp att&lt;br&gt;redovisas på inkomsttitlarna för respektive skatteslag. Betalningsdiffe-&lt;br&gt;renserna kommer att redovisas på en särskild inkomsttitel med&lt;br&gt;undertitlar motsvarande de olika skatteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har behandlat frågan, men inte lämnat något förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket anser att av de alternativ för&lt;br&gt;redovisning på statsbudgeten som utredningen för fram är alternativet som&lt;br&gt;innebär att inkomsttitlarna påförs debiterade belopp och att betalningsdiffe-&lt;br&gt;renserna redovisas mot en särskild inkomsttitel det mest lämpliga. Verket&lt;br&gt;framhåller att det är en bra princip att inkomsttitlarna är intäktsmässiga och&lt;br&gt;visar vad som borde komma in. Dessutom renodlas informationen på&lt;br&gt;inkomsttitlarna i stället för att eventuellt blandas upp med ett utproportione-&lt;br&gt;rat restföringsbelopp vars innebörd är svårtolkat. Verket framhåller att en&lt;br&gt;redovisning på enskilda inkomsttitlar efter intäktsmässig och inte kassamäs-&lt;br&gt;sig princip kräver ändring eller tillägg i budgetlagen och anslagsförordning-&lt;br&gt;en, även om redovisningen på totalnivå är kassamässig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De inkomsttitlar som berörs av förslaget&lt;br&gt;om ett nytt system för betalning av skatter och avgifter är fysiska respektive&lt;br&gt;juridiska personers inkomstskatt, de olika inkomsttitlarna för socialavgifter&lt;br&gt;och allmänna egenavgifter samt inkomsttiteln för mervärdesskatt. För i stort&lt;br&gt;sett samtliga av dessa inkomsttitlar finns underindelningar som kommit till&lt;br&gt;för att det skall vara möjligt att närmare följa såväl olika slags inbetalningar&lt;br&gt;som förekommande utbetalningar. Den nuvarande redovisningsordningen&lt;br&gt;innebär att avräkning mot dessa titlar normalt sker minst en gång i månaden&lt;br&gt;och att denna avräkning skall vara kassamässig. Att redovisningen skall vara&lt;br&gt;kassamässig följer av 10 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudge-&lt;br&gt;ten (budgetlagen). Av fjärde stycket nämnda bestämmelse framgår att&lt;br&gt;riksdagen för ett anslag eller en inkomsttitel kan besluta att avräkning skall&lt;br&gt;ske på annan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skattebetalningsutredningen torde rent bokföringsmässigt&lt;br&gt;redovisningen för ett framtida skattekonto kunna ske enligt följande.&lt;br&gt;Inbetalda belopp bokförs löpande på ett avräkningskonto, eftersom&lt;br&gt;inbetalningar inte kan härledas till någon specifik skatt eller avgift.&lt;br&gt;Utbetalningar från ett skattekonto kommer i flertalet fall inte heller att kunna&lt;br&gt;hänföras till någon specifik inkomsttitel utan far behandlas på motsvarande&lt;br&gt;sätt som inbetalningarna. Månadsvis sker avläsning av skattekontosystemets&lt;br&gt;samlade debiterade och redovisade belopp uppdelade per skatt och avgift&lt;br&gt;för bokföring mot inkomsttitel. Avstämning sker mellan debiterade och&lt;br&gt;redovisade belopp och inbetalningar. Vid denna avstämning - som sker på&lt;br&gt;myndighetsnivå - kan det som nämnts i det tidigare komma att uppstå&lt;br&gt;differenser mellan summan av redovisade/debiterade belopp och betalda&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika möjligheter att hantera dessa differenser. En möjlighet är&lt;br&gt;att berörda inkomsttitlar påförs den månatliga debetinformation som finns&lt;br&gt;och att betalningsdifferenserna bokförs på en särskild inkomsttitel. Härige-&lt;br&gt;nom skulle statsbudgeten avspegla vad som inbetalats kassamässigt&lt;br&gt;månadsvis för summan av berörda inkomsttitlar, medan respektive&lt;br&gt;inkomsttitel skulle spegla vad som borde ha betalats in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet innebär att betalningar inte kan härledas till&lt;br&gt;respektive skatteslag. Det innebär att varje fördelning som sker är schablon-&lt;br&gt;mässig. Mot denna bakgrund anser regeringen att debiterade belopp bör&lt;br&gt;redovisas mot respektive skatteslags inkomsttitel. Samtidigt finns av flera&lt;br&gt;skäl behov av att kunna fördela eventuellt uppkomna differenser mellan&lt;br&gt;debiteringar och betalningar på skatteslag. Denna fördelning, som görs på&lt;br&gt;en särskild inkomstitel för betalningsdifferenser, bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning kunna göras vid årets slut. Det innebär att fördelningen finns&lt;br&gt;tillgänglig såväl när statsbudgetens preliminära som slutliga utfall skall&lt;br&gt;redovisas för riksdagen (jfr 37 och 38 §§ budgetlagen). Den schablonmässi-&lt;br&gt;ga fördelningen bör göras på så låg nivå som möjligt, helst på skattekontoni-&lt;br&gt;vå. Regeringens förslag innebär dessutom att en ny inkomsttitel skapas för&lt;br&gt;betalningsdifferenser, med undertitlar för de olika skatteslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär ett avsteg från de principer för redovisning mot&lt;br&gt;inkomsttitlar som framgår av budgetlagen. I lagens stadgas att avräkning&lt;br&gt;mot inkomsttitlar för skatt skall göras det budgetår då betalning erhålls, s.k.&lt;br&gt;kassamässig avräkning (se 10 § budgetlagen). Regeringens förslag innebär&lt;br&gt;att avräkningen mot de enskilda inkomsttitlarna görs utifrån debiterade&lt;br&gt;belopp, dvs. enligt en inkomstmässig princip. Dessutom skapas en ny&lt;br&gt;inkomsttitel för betalningsdifferenser. Avräkningen mot denna inkomsttitel&lt;br&gt;kan varken klassificeras som kassamässig eller inkomstmässig enligt gängse&lt;br&gt;definition. Däremot kommer de samlade inkomsterna avseende skatt att&lt;br&gt;redovisas kassamässigt på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det angivna att riksdagen med stöd&lt;br&gt;av 10 § fjärde stycket budgetlagen beslutar att avräkningen avseende&lt;br&gt;berörda inkomsttitlar sker i enlighet med ovan angivna principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den prognosverksamhet som utförs för berörda inkomsttitlar krävs&lt;br&gt;detaljerade uppgifter om betalningsdifferenserna liksom information om&lt;br&gt;t.ex. vilka inkomstår som inbetalda belopp avser. Det är därför nödvändigt&lt;br&gt;för att tillgodose dessa behov att underliggande system görs på så detaljerad&lt;br&gt;nivå att erforderlig information om betalningar kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Överensstämmelsen mellan preliminär och&lt;br&gt;slutlig skatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;19.1 &amp;nbsp;Betalning av preliminär skatt enligt nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den totala kvarstående skatten uppgår varje år till betydande belopp. Vid&lt;br&gt;1993, 1994, 1995 och 1996 års taxeringar var den kvarstående skatten för&lt;br&gt;fysiska personer 7,6, 8,1, 8,0 respektive 8,7 miljarder kronor och för&lt;br&gt;juridiska personer 4,4, 3,9, 3,6 respektive 5,4 miljarder kronor. Den&lt;br&gt;överskjutande skatten uppgick till ännu större belopp. Den uppgick vid&lt;br&gt;1993,1994,1995 och 1996 års taxeringar för de fysiska personerna till 17,5,&lt;br&gt;16, 18 respektive 16,5 miljarder kronor och för de juridiska personerna till&lt;br&gt;4,7, 6,6, 7,3 respektive 5,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid flera tillfällen antagit lagförslag som inneburit att&lt;br&gt;bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt kurmat uppnås.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas införandet av kvarskatteavgift på fyllnadsinbetal-&lt;br&gt;ningar (prop. 1988/89:46, bet. 1988/89:SkU4, rskr. 1988/89:64, SFS&lt;br&gt;1988:1525), avdrag för preliminär skatt med 30 % på ränte- och&lt;br&gt;utdelningsinkomster (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91:SkU3, rskr. 1990/91:57,&lt;br&gt;SFS 1990:1137) samt avdrag för preliminär skatt med 30 % på sidoinkoms-&lt;br&gt;ter (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS&lt;br&gt;1992:680).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före F-skattereformen, som trädde i kraft den 1 april 1993 (prop.&lt;br&gt;1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680), fanns&lt;br&gt;bara två former av skatt, preliminär A-skatt som betalades för inkomst av&lt;br&gt;tjänst och preliminär B-skatt som betalades för inkomst av arman förvärvs-&lt;br&gt;verksamhet än tjänst. Numera betalas preliminär skatt på tre olika sätt&lt;br&gt;beroende på vilken slags skattsedel den skattskyldig har, nämligen A-skatt,&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt. Enligt 3 § 1 mom. andra stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272, UBL) får den skattskyldige även betala in preliminär skatt i&lt;br&gt;annan ordning, dvs. genom s.k. fyllnadsinbetalning. Den skall i normalfallet&lt;br&gt;göras senast den 3 maj under taxeringsåret för att avräknas mot den slutliga&lt;br&gt;skatten enligt samma principer som gäller för övrig preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.1.1 &amp;nbsp;Beräkning av preliminär A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall enligt 3 § 2 mom. första stycket UBL betalas av den&lt;br&gt;som har tilldelats en A-skattsedel eller som saknar skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt. Skatt skall i princip betalas för all ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete likställs enligt 3 § 2 mom. andra stycket UBL&lt;br&gt;bl.a. pension, livränta och vinstandel. Med inkomst av arbete jämställs även&lt;br&gt;inkomster som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370, KL), dvs. bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning,&lt;br&gt;föräldrapenning och vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på exempelvis ersättningar för ökade levnadskostnader skall i vissa&lt;br&gt;fall avdrag göras för preliminär A-skatt. Detta framgår av 10 § första -&lt;br&gt;fjärde styckena UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § 2 mom. UBL görs vissa undantag från regeln att skattsedeln styr om&lt;br&gt;A-skatt skall betalas eller inte. Skatteavdrag skall således alltid göras för&lt;br&gt;ränta och utdelningar for vilka kontolluppgifter skall lämnas enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). Vidare skall&lt;br&gt;avdrag alltid göras i fråga om dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd, korttidsstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag finns inte om ersättningen från en och&lt;br&gt;samma utbetalare under ett kalenderår understiger 1 000 kr eller om&lt;br&gt;ersättningen betalas ut av ett handelsbolag och mottagaren är delägare i&lt;br&gt;bolaget (39 § 1 mom. andra stycket 1 och 2 UBL). Inte heller finns en sådan&lt;br&gt;skyldighet for ersättning som understiger 10 000 kr under inkomståret, i de&lt;br&gt;fall utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och betalningen inte är&lt;br&gt;en utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet (3 § 2 mom. UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär A-skatt görs antingen enligt en skattetabell eller&lt;br&gt;genom ett procentavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag enligt skattetabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skattskyldige en fysisk person och inkomsten till väsentlig del utgörs&lt;br&gt;av inkomst av tjänst, skall den preliminära A-skatten betalas genom&lt;br&gt;skatteavdrag som beräknas enligt tabeller. Dessa tabeller är avvägda med&lt;br&gt;hänsyn till storleken av den inkomst på vilken avdrag skall göras och de&lt;br&gt;avdrag som medges vid taxeringen. Skattetabellerna delas in i allmänna och&lt;br&gt;särskilda tabeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för upprättande av de allmänna skattetabellerna finns i 4 § 1&lt;br&gt;mom. UBL. Riksskatteverket fastställer med stöd av nämnda paragraf varje&lt;br&gt;år de skattetabeller som skall ligga till grund för beräkningen av avdrag för&lt;br&gt;preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna är indelade i två kolumner. I kolumn 1 beaktas statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, egenavgifter samt avdrag för&lt;br&gt;egenavgifter och grundavdrag. Kolumn 2 skiljer sig från kolumn 1 genom&lt;br&gt;att egenavgifter och avdrag för egenavgifter inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket kan besluta om inkomstintervallemas storlek och på&lt;br&gt;vilket belopp inom intervallet skatteuträkningen skall göras. Tabeller upp-&lt;br&gt;rättas nu för månadslön, tvåveckorslön, veckolön och daglön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket fastställer med stöd av 7 § andra stycket UBL också en&lt;br&gt;tabell för beräkning av avdrag för preliminär A-skatt på inkomst av arbete&lt;br&gt;som inte avser bestämd tidsperiod eller inte uppbärs regelbundet (engångs-&lt;br&gt;belopp) och som uppbärs tillsammans med annan inkomst som utgör den&lt;br&gt;skattskyldiges huvudsakliga inkomst av arbete, se Riksskatteverkets&lt;br&gt;författningssamling (RSFS) 1996:29. Tabellen avser årslön i kronor och&lt;br&gt;preliminär skatt beräknas i procent av engångsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av arbete som uppbärs av en fysisk person och som inte avser&lt;br&gt;en bestämd tidsperiod eller inte uppbärs vid regelbundet återkommande&lt;br&gt;tillfällen skall enligt 7 § första stycket UBL skatteavdrag göras med 30 %&lt;br&gt;av inkomsten. Denna regel gäller också för inkomst som inte är den&lt;br&gt;skattskyldiges huvudinkomst, dvs. sidoinkomst. Likaså skall enligt 7 § tredje&lt;br&gt;stycket UBL avdrag göras med 30 % av sådan ränta och utdelning som&lt;br&gt;lämnas i pengar och för vilken kontolluppgift skall lämnas enligt 3 kap. 22,&lt;br&gt;23 eller 27 § LSK. När det gäller ränta eller utdelning på utländska&lt;br&gt;värdepapper skall preliminär skatt beräknas till så stort belopp att det&lt;br&gt;tillsammans med skatten i utlandet uppgår till 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 a § UBL framgår att för inkomst av arbete som uppbärs av en&lt;br&gt;juridisk person preliminär A-skatt skall betalas med 30 % av inkomsten.&lt;br&gt;Skatt som understiger 100 kr tas emellertid inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild beräkningsgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § 2 mom. ijärde och femte styckena UBL får skattemyndigheten i&lt;br&gt;syfte att uppnå bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den&lt;br&gt;slutliga skatten besluta om särskild beräkningsgrund i det enskilda fallet. Ett&lt;br&gt;sådant beslut får avse inkomster som är den skattskyldiges huvudsakliga&lt;br&gt;inkomst eller om det finns särskilda skäl även sidoinkomster. Särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund innebär att skatteuttaget blir högre eller lägre än det uttag&lt;br&gt;som skulle följa av skattetabellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöjt skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141 § UBL finns bestämmelser om förhöjt skatteavdrag, dvs. skyldighet för&lt;br&gt;en huvudarbetsgivare att på arbetstagarens begäran göra skatteavdrag med&lt;br&gt;större belopp än som följer av de vanliga bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om särskilda skattetabeller finns i 4 § 2 mom. UBL. Enligt&lt;br&gt;dessa skall avdrag för preliminär A-skatt göras från sjukpenning och andra&lt;br&gt;ersättningar, där storleken är beroende av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, med ledning av särskilda skattetabeller. Detta gäller också i fråga&lt;br&gt;om skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa och kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna fastställs av Riksskatteverket i form av föreskrifter. För&lt;br&gt;inkomståret 1997 gäller RSFS 1996:31 om särskilda skattetabeller för&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag på sjukpenning m.m. och RSFS 1996:30 om&lt;br&gt;särskild skattetabell för beräkning av skatteavdrag på dagpenning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller för skatteavdrag från sjukpenning m.m. tas - i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller för de vanliga löntagartabellema - fram för olika kommunala&lt;br&gt;skattesatser, för närvarande 26 - 35 kr. Skatteavdragets storlek anges inte i&lt;br&gt;belopp utan i procent. Procentsatsen är beroende av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomstens storlek och anges i hela procenttal. Tabeller upprättas&lt;br&gt;för de olika ersättningsnivåer på den sjukpenninggrundande inkomsten som&lt;br&gt;gäller för inkomståret (4 § 2 mom. andra och tredje styckena UBL). För&lt;br&gt;inkomståret 1997 är ersättningsnivåerna 100, 90, 85, 80 respektive 75 % av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten. Intervallen i tabellerna motsvarar&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomster i hela tusental kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avdrag för preliminär skatt på föräldrapenning görs sådant&lt;br&gt;avdrag endast om den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst&lt;br&gt;6 000 kr (4 § 2 mom. femte stycket UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär A-skatt på dagpenning från arbetslöshetskassa och&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd görs enligt 4 § 2 mom. sjätte stycket UBL med&lt;br&gt;ledning av en särskild tabell som grundas på en för landet genomsnittlig&lt;br&gt;skattesats till kommunal inkomstskatt under beskattningsåret, för inkomst-&lt;br&gt;året 1997 används tabellen 32 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.1.2 Beräkning av preliminär F-skatt och särskild A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Preliminär F-skatt och särskild A-skatt betalas av den skattskyldige själv&lt;br&gt;efter särskild debitering. Särskild A-skatt debiteras i det fall den skatt-&lt;br&gt;skyldige har en A-skattsedel och den skattskyldiges totala skatt för året inte&lt;br&gt;kan väntas bli täckt genom skatteavdrag. F-skatt debiteras sådana skattskyl-&lt;br&gt;diga som har fått en F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablondebitering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debiteringen av F-skatt och särskild A-skatt fastställs med utgångspunkt&lt;br&gt;från den slutliga skatt som debiterades året före inkomståret, s.k. schablon-&lt;br&gt;debitering (13 § 1 och 3 mom. samt 14 § UBL). Huvudregeln i 13 § 1 mom.&lt;br&gt;UBL innebär att preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande 110 % av den slutliga skatt som har påförts den&lt;br&gt;skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den&lt;br&gt;ursprungligen debiterade F-skatten eller särskilda A-skatten skall preliminär&lt;br&gt;skatt i stället tas ut med 105 %. Vid beräkningen av den preliminära skatten&lt;br&gt;skall vissa skatter och avgifter räknas bort från den slutliga skatten. Detta&lt;br&gt;gäller för sådan överskjutande ingående mervärdesskatt som den skattskyldi-&lt;br&gt;ge skall redovisa i sin särskilda självdeklaration, skattetillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debitering med ledning av preliminär taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonmetoden för debitering av preliminär F-skatt och särskild A-skatt&lt;br&gt;kan bara användas i de fall den skattskyldige har påförts slutlig skatt året&lt;br&gt;före inkomståret. Av 13 § 2 mom. UBL framgår att, om detta inte har skett,&lt;br&gt;skatten i stället skall beräknas med ledning av särskild taxering, s.k.&lt;br&gt;preliminär taxering. Vidare skall preliminär F-skatt och särskild A-skatt&lt;br&gt;beräknas med ledning av preliminär taxering om det är sannolikt att den&lt;br&gt;beräknade slutliga skatten kommer att överstiga den senast debiterade&lt;br&gt;skatten. Skatteändringen skall då uppgå till minst en femtedel, dock minst&lt;br&gt;2 000 kr. Skatten får beräknas med ledning av preliminär taxering även i det&lt;br&gt;fall det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära skatt&lt;br&gt;som annars skulle ha påförts och beräknad slutlig skatt eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär taxering bestäms med ledning av en preliminär självdeklara-&lt;br&gt;tion men får bestämmas även med stöd av annan uppgift eller upplysning&lt;br&gt;(16 § UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § 1 mom. UBL anges i vilka fall en skattskyldig utan anmaning skall&lt;br&gt;lämna preliminär självdeklaration. Detta skall göras av den som ansöker om&lt;br&gt;en skattsedel på preliminär F-skatt och av den som bedömer att den slutliga&lt;br&gt;skatten kommer att öka med minst en femtedel, dock minst 2 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration skall enligt 18 § UBL lämnas senast den&lt;br&gt;1 december året före inkomståret. Om den skattskyldige då inte kände till&lt;br&gt;att han för inkomståret kommer att påföras slutlig skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året efter inkomståret skall deklaration avges senast 14 dagar&lt;br&gt;efter det att han fått sådan kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.1.3 Ändrad beräkning av preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det tidigare är en grundläggande princip i skattebetal-&lt;br&gt;ningssystemet att preliminär skatt skall betalas med ett belopp som så nära&lt;br&gt;som möjligt stämmer överens med den slutliga skatten. Reglerna om avdrag&lt;br&gt;på lön för betalning av preliminär skatt är i viss mån schablonmässiga och&lt;br&gt;kräver därför att den skattskyldige själv medverkar till att skatten blir så rätt&lt;br&gt;som möjligt. Detta är extra viktigt när det gäller skattskyldiga som betalar&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt, eftersom sådan skatt inte är direkt kopplad till&lt;br&gt;de aktuella inkomsterna utan grundas på den senast debiterade slutliga&lt;br&gt;skatten. De skattskyldiga har stora möjligheter att påverka den preliminära&lt;br&gt;skattens storlek genom reglerna om jämkning i 45 § UBL. Detta gäller också&lt;br&gt;skattskyldiga som utöver vanliga tjänsteinkomster har andra inkomster, t.ex.&lt;br&gt;realisationsvinster, eller skall betala fastighetsskatt eller förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den debiterade preliminära skatten är för låg eller om arbetsgivaren&lt;br&gt;har gjort ett för lågt skatteavdrag i förhållande till den beräknade slutliga&lt;br&gt;skatten, kan den skattskyldige, förutom att begära jämkning av den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten, begära att arbetsgivaren gör ett förhöjt skatteavdrag eller göra&lt;br&gt;en kompletteringsbetalning av preliminär skatt, s.k. fyllnadsinbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den debiterade preliminära skatten däremot skulle vara för hög eller&lt;br&gt;om arbetsgivaren skulle göra ett för högt skatteavdrag i förhållande till den&lt;br&gt;beräknade slutliga skatten, har den skattskyldige möjlighet att hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten begära ett beslut om skatteavdrag enligt särskilda grunder, dvs.&lt;br&gt;ett särskilt jämkningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19.2 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;19.2.1 Ändrade regler för beräkning av A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksskatteverket ges ökade möjligheter att&lt;br&gt;bestämma skattetabellernas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner att&lt;br&gt;få 50-örestabell avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tabellerna för beräkning av preliminär skatt som används&lt;br&gt;vid korttidsersättning och ersättning från arbetslöshetskassa tas bort. I&lt;br&gt;stället skall skatteavdrag göras med 30 % på korttidsersättning. På&lt;br&gt;ersättning från arbetslöshetskassa skall avdrag göras enligt krontalsta-&lt;br&gt;beller efter olika kommunala skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för arbetslöshetskassorna från skyldigheten att göra&lt;br&gt;förhöjt skatteavdrag slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall göras på sjukpenning som grundas på inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet i de fall mottagaren inte har debiterats preliminär&lt;br&gt;skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsen om 6 000 kr vid skatteavdrag på föräldrapenning tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket välkomnar förslaget att slopa&lt;br&gt;möjligheten till 50-örestabell. Förslaget kommer enligt verket att innebära&lt;br&gt;vissa administrativa lättnader för skatteförvaltningen. Riksskatteverket&lt;br&gt;tillstyrker att skatteavdrag på arbetslöshetsersättning görs enligt krontalsta-&lt;br&gt;beller och bedömer att förslaget kommer att medföra en bättre överensstäm-&lt;br&gt;melse mellan preliminär och slutlig skatt. Enligt verket har nuvarande regler&lt;br&gt;i många fall lett till betydande avvikelser från den slutliga skatten med&lt;br&gt;kvarstående skatt som följd. Verket ställer sig också bakom förslaget om att&lt;br&gt;skatteavdrag skall kunna ske från sjukpenning till näringsidkare. Verket&lt;br&gt;anser dock att förslaget bör kompletteras med en bestämmelse om att&lt;br&gt;skatteavdrag skall kunna göras även för en skattskyldig som debiterats&lt;br&gt;särskild A-skatt i det fall denne inte sköter sin betalning. Skattemyndigheten&lt;br&gt;skall i dessa fall fatta ett särskilt beslut om skatteavdrag. Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen avstyrker förslaget att ta bort 50-örestabellema eftersom detta får till&lt;br&gt;följd att skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt kommer att öka.&lt;br&gt;Föreningen vill också framhålla att förslaget att ersätta genomsnittstabellen&lt;br&gt;vid engångsersättning med ett skatteavdrag om 30 % kommer att medföra&lt;br&gt;ett lägre preliminärt skatteuttag än enligt nuvarande ordning, vilket i sin tur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får till följd att allt fler skattskyldiga som uppbär engångsersättning och&lt;br&gt;samtidigt uppbär inkomst från en huvudarbetsgivare kommer att drabbas av&lt;br&gt;kvarstående skatt. Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetslöshetskassornas&lt;br&gt;Samarbetsorganisation har i huvudsak inget att erinra mot förslaget att vid&lt;br&gt;ersättning från arbetslöshetskassa ersätta genomsnittstabellen med&lt;br&gt;krontalstabeller, men anser att de nya skattetabellerna inte kan införas förrän&lt;br&gt;år 1999 då det för kassorna gemensamma nya ADB-systemet (OAS)&lt;br&gt;beräknas vara fullt utbyggt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En grundläggande princip i skatte-&lt;br&gt;betalningssystemet är att preliminär skatt skall betalas med belopp som så&lt;br&gt;nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. En annan princip&lt;br&gt;är att den preliminära skatten skall betalas i nära anslutning till att inkomsten&lt;br&gt;uppbärs. Dessa grundtankar innebär att en preliminär skatt som nära&lt;br&gt;stämmer överens med den slutliga skatten skall betalas redan under&lt;br&gt;inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med debiterad preliminär skatt kan leda till ett underuttag av&lt;br&gt;skatt. Det får till följd att återstående skattebelopp betalas genom fyllandsin-&lt;br&gt;betalningar eller i form av kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statistik som utredningen tagit fram framgår att fyllnadsinbetalningar-&lt;br&gt;na för juridiska personer med F-skatt var betydande. De uppgick för&lt;br&gt;taxeringsåret 1993 till 4,8, för år 1994 till 4,4 och för år 1995 till 4,3&lt;br&gt;miljarder kronor. För taxeringsåret 1996 uppgick de till 4,7 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fyllnadsinbetalningarna för fysiska personer var stora. De uppgick&lt;br&gt;taxeringsåret 1993 till 7,8, år 1994 till 7,9, år 1995 till 9,8 och år 1996 till&lt;br&gt;10 miljarder kronor. Räknat per skattskyldig är emellertid fyllnadsinbetal-&lt;br&gt;ningarna för fysiska personer avsevärt lägre än för de juridiska personerna.&lt;br&gt;Medelvärdet låg under de aktuella åren för juridiska personer på 83 000,&lt;br&gt;86 000, 67 000 respektive 71 000 kr och för fysiska personer på 7 400,&lt;br&gt;7 700, 7 300 respektive 7 600 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kvarstående skatt är förhållandena desamma. Medelvärdet&lt;br&gt;för de juridiska personerna var 35 000, 33 000, 30 000 respektive 44 000 kr.&lt;br&gt;För de fysiska personerna låg medelvärdet åren 1993 och 1994 på 2 800 kr,&lt;br&gt;för år 1995 på 3 300 kr samt för år 1996 på 3 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I procent uttryckt innebär siffrorna att de juridiska personerna, som utgör&lt;br&gt;3 % av de skattskyldiga, taxeringsåret 1996 svarade för 32 % av fyllnadsin-&lt;br&gt;betalningarna och 38 % av den kvarstående skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För taxeringsåret 1996 gjorde de juridiska personerna egna frivilliga&lt;br&gt;inbetalningar strax före den 13 februari 1996 med 19 miljarder kronor och&lt;br&gt;strax före den 3 maj 1996 med 4 miljarder kronor. De juridiska personernas&lt;br&gt;fyllnadsinbetalningar, inbetalningar av kvarstående skatt och egna inbe-&lt;br&gt;talningar utgjorde 49 % av den egna slutliga skatten. Detta innebär att&lt;br&gt;endast 51 % togs ut i form av debiterad skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvarstående skatten och fyllnadsinbetalningarna är således uttryckta&lt;br&gt;i procent av den slutliga skatten avsevärt högre för juridiska personer än för&lt;br&gt;fysiska personer. Mot bakgrund härav är det som utredningen funnit&lt;br&gt;angeläget att i första hand försöka förbättra betalningarna av F-skatt. I detta&lt;br&gt;sammanhang får man skilja på sådana förbättringar som är möjliga att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åstadkomma redan med dagens regler och sådana som kräver författ-&lt;br&gt;ningsändringar. Bättre rutiner för skattemyndigheterna kan utvecklas inom&lt;br&gt;det befintliga systemet och större resurser kan satsas på en effektivare&lt;br&gt;kontroll av den preliminära skatten. En avvägning måste emellertid alltid&lt;br&gt;göras mellan det önskvärda i att den preliminära skatten överensstämmer&lt;br&gt;med den slutliga och administrationskostnaderna för att nå en ökad&lt;br&gt;precision. Framhållas bör att en god överensstämmelse mellan preliminär&lt;br&gt;och slutlig skatt i princip också förutsätter att de skattskyldiga själva&lt;br&gt;medverkar och tar initiativ till att den preliminära skatten blir riktigt&lt;br&gt;beräknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser görs skatteavdrag från ersättning som&lt;br&gt;betalas ut till fysisk person i flertalet fall enligt skattetabeller. Dessa&lt;br&gt;upprättas i hela krontal efter olika kommunala skattesatser, for närvarande&lt;br&gt;26 - 35 kr och för olika tidsperioder. Tabellerna är indelade i inkomstskikt&lt;br&gt;och intervaller. I månadstabellen är skiktet upp till 20 000 kr indelat i&lt;br&gt;intervaller på 100 kr och i skiktet 20 000 kr och däröver i intervaller på 200&lt;br&gt;kr. Skatteavdraget är beräknat på den övre gränsen i skiktet. För månadslö-&lt;br&gt;ner som ligger exempelvis inom inkomstskiktet 20 201 - 20 400 kr beräknas&lt;br&gt;alltså avdraget efter 20 400 kr. Den som tjänar 20 201 kr respektive 20 400&lt;br&gt;kr får då avdrag med samma belopp. Detta kan medföra ett överuttag av&lt;br&gt;skatt med upp till 122 kr i månaden eller 1 464 kr om året. En annan&lt;br&gt;felaktighet som har sin grund i skattetabellen är att vid en kommunal&lt;br&gt;utdebitering som inte ligger exakt på helt krontal kommer uttaget att bli&lt;br&gt;antingen for högt eller for lågt. Den största skillnaden uppkommer då ut-&lt;br&gt;debiteringen i öretal ligger på 50, t.ex. 32:50 kr. För en person som har en&lt;br&gt;inkomst på 20 000 kr i månaden betyder detta att skatt dras med ett 93 kr for&lt;br&gt;lågt belopp om tabell 32 används respektive ett 93 kr för högt belopp vid an-&lt;br&gt;vändandet av tabell 33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att lösa nämnda problem är enligt utredningen att ersätta&lt;br&gt;skattetabellerna med procentavdrag. Ett system med procentavdrag innebär&lt;br&gt;att en procentsats efter vilken skatteavdrag skall göras anges på skattsedeln&lt;br&gt;för preliminär skatt. Med ett sådant system kommer arbetstagarens samtliga&lt;br&gt;arbetsgivare, dvs. både huvudarbetsgivare och sidoarbetsgivare, att dra skatt&lt;br&gt;efter samma procentsats. Detta förutsätter att arbetsgivarna har tillgång till&lt;br&gt;arbetstagarens skattsedel på preliminär skatt och till nödvändiga ADB-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om procentavdrag används måste föregående års debitering av slutlig&lt;br&gt;skatt ligga till grund för beräkningen av procentsatsen. Inkomster som ligger&lt;br&gt;två år tillbaka i tiden blir då underlag för procentavdraget. Vid jämna&lt;br&gt;inkomster över åren leder denna metod till en bra överensstämmelse mellan&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt. Förhållandena kan emellertid ändras under åren.&lt;br&gt;Dels kan inkomstens storlek förändras, dels kan de avdrag som far göras i&lt;br&gt;deklarationen variera. Procentsatsen blir då antingen for hög eller for låg.&lt;br&gt;Vidare är det många arbetsgivare som - i vart fall for närvarande - inte har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgång till de ADB-program som krävs för denna metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med procentavdrag innebär som utredningen pekar på en ökad&lt;br&gt;administration for många arbetsgivare och ger heller inte några garantier för&lt;br&gt;att skatteutfallet blir bättre än med nuvarande system. De felaktiga&lt;br&gt;skatteuttag som skattetabellerna ger avser vidare endast små belopp.&lt;br&gt;Regeringen delar därför utredningens uppfattning att det är mindre lämpligt&lt;br&gt;att överge nuvarande regler för ett system med procentavdrag. Vi anser&lt;br&gt;alltså att de allmänna skattetabellerna skall behållas och liksom nu skall&lt;br&gt;grunderna för tabellerna anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I uppbördslagen anges tämligen detaljerat hur tabellerna skall se ut.&lt;br&gt;Enligt vår mening bör det ankomma på Riksskatteverket att i större&lt;br&gt;utsträckning än i dag svara för den närmare utformningen av tabellerna.&lt;br&gt;Sägas kan att tabeller där intervallerna förslagsvis är 100 kr ger ett mer&lt;br&gt;korrekt skatteuttag än tabeller med större intervall. Riksskatteverket bör&lt;br&gt;givetvis eftersträva att med ändamålsenliga intervaller få till stånd bästa&lt;br&gt;möjliga överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att Riksskatteverket får ökade möjligheter att bestämma&lt;br&gt;skattetabellernas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skatteavdrag enligt skattetabeller finns i 8 kap. 1-7 §§&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att begära 50-örestabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts upprättas skattetabellerna i regel i hela krontal. Stock-&lt;br&gt;holms, Göteborgs och Malmö kommuner kan emellertid enligt 4 § 3 mom.&lt;br&gt;andra stycket UBL få tabeller på preliminär skatt upprättade i 50-tal ören.&lt;br&gt;Möjligheten för Göteborg och Malmö att få 50-örestabell infördes år 1954&lt;br&gt;(bet. 1953:BevU33 s. 60 - 62). Stockholm hade då redan den möjligheten.&lt;br&gt;Motivet för de särskilda skattetabellerna var att ge ett stort antal skatt-&lt;br&gt;skyldiga möjlighet att få ett mer korrekt skatteuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksskatteverket är det svårt att hinna med att utfärda 50-örestabel-&lt;br&gt;ler. En framställan om tabell på preliminär skatt i 50-tal ören kommer ofta&lt;br&gt;först under december året före inkomståret. Detta får till följd att tiden för&lt;br&gt;att framställa bl.a. ADB-program och kontroller kan bli väl kort. Förutom&lt;br&gt;framtagningen av tabellverket skall ADB-registren förses med uppgift om&lt;br&gt;att för vissa skattskyldiga med viss kommunkod och som är medlemmar i&lt;br&gt;Svenska kyrkan skall 50-örestabell användas. Den nya tabellen skall anges&lt;br&gt;på skattsedeln och införas i det centrala skatteregistret dit arbetsgivaren kan&lt;br&gt;vända sig för att få uppgift om skatteavdragets storlek. En ändring av&lt;br&gt;utdebiteringen påverkar också beräkningen av jämkning, stående jämkning&lt;br&gt;eller särskild beräkningsgrund. Om tabellerna trycks sent hinner arbetsgivar-&lt;br&gt;na i ett stort antal fall dra skatt efter fel tabell vilket sedan måste rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att komma till rätta med det här problemet är som utredningen&lt;br&gt;nämner att införa en tidsgräns för när en begäran om 50-örestabell senast&lt;br&gt;skall ha kommit in till Riksskatteverket, t.ex. den 15 november. Det kan&lt;br&gt;emellertid vara svårt att sätta ett datum som tillgodoser såväl Riksskattever-&lt;br&gt;kets behov att i tid få vetskap om kommunernas önskemål som kommuner-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas möjlighet att till denna tid hinna fatta beslut om skattesats. Tilläggas bör&lt;br&gt;att enligt Riksskatteverket innebär 50-örestabell i förhållande till ordinarie&lt;br&gt;tabellval endast ett obetydligt bättre uttag av preliminär skatt. Utredningen&lt;br&gt;nämner ett exempel där en 50-örestabell medförde att vid en månadsinkomst&lt;br&gt;på 9 000 kr skatteavdraget blev 52 kr närmare det faktiska slutresultatet per&lt;br&gt;år räknat. Vid en månadsinkomst på 12 000 kr blev skatteavdraget 74 kr mer&lt;br&gt;exakt per år räknat och vid en månadsinkomst på 18 000 kr blev det 119 kr&lt;br&gt;bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunernas del har det inte någon betydelse hur skattetabellen för&lt;br&gt;uttag av preliminär skatt ser ut. Kommunerna får sin del av den preliminära&lt;br&gt;skatten oberoende av tabellernas utformning. Avgörande är i stället&lt;br&gt;storleken på skatteunderlaget. Frågan om beräkning av den preliminära&lt;br&gt;skatten är en statlig angelägenhet. Det administrativa arbetet med att&lt;br&gt;framställa 50-örestabeller är dessutom omfattande och sker som regel i&lt;br&gt;tidsnöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen föreslår regeringen att kommunernas rätt att&lt;br&gt;bestämma över skattetabellernas utformning skall slopas. Som föreslagits i&lt;br&gt;det föregående bör det i stället ankomma på Riksskatteverket att genom bl.a.&lt;br&gt;ändamålsenliga skattetabeller svara för att överensstämmelsen mellan&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt blir god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens bestämmelser (4 § 4 mom. UBL) görs skatteavdrag på&lt;br&gt;inkomst för en dag av sådant arbete som avser kortare tid än en vecka enligt&lt;br&gt;en särskild tabell som grundas på en för landet genomsnittlig skattesats till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt under beskattningsåret, dvs. en genomsnittstabell.&lt;br&gt;För skattskyldiga med en skattesats som avviker från den genomsnittliga,&lt;br&gt;som för inkomståret 1997 är 32 kr, kan överskjutande skatt eller kvarstående&lt;br&gt;skatt uppkomma. Genomsnittstabellen bör därför ersättas antingen av&lt;br&gt;särskilda skattetabeller med en tabell för varje skattesats om hel krona eller&lt;br&gt;med ett procentavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ersätta genomsnittstabellen med 10 olika skattetabeller avseende 26 -&lt;br&gt;35 kr skulle inte medföra några större problem för Riksskatteverket. Där-&lt;br&gt;emot skulle arbetsgivarnas hantering försvåras om det fanns så många olika&lt;br&gt;tabeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ är att göra skatteavdrag med 30 % på utbetalt belopp&lt;br&gt;på samma sätt som gäller för sidoinkomster. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning att ett sådant system skulle bli enkelt att tillämpa för arbetsgivar-&lt;br&gt;na och innebära större enhetlighet när det gäller skatteavdrag. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att den nuvarande genomsnittstabellen avskaffas och ersätts med ett&lt;br&gt;avdrag med 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tas in i 8 kap. 8 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;394&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från arbetslöshetskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler görs skatteavdrag på dagpenning från arbets-&lt;br&gt;löshetskassa enligt en särskild tabell som grundas på en för landet genom-&lt;br&gt;snittlig skattesats till kommunal inkomstskatt för beskattningsåret. För&lt;br&gt;inkomståret 1997 används 32-kronorstabellen. Den nuvarande genomsnitts-&lt;br&gt;tabellen medför att många får ett för högt skatteuttag medan andra får ett för&lt;br&gt;lågt uttag. I en situation av arbetslöshet är det av stor betydelse för den&lt;br&gt;enskilde att inte för mycket skatt dras under det löpande året och som sedan&lt;br&gt;betalas ut året efter inkomståret i form av överskjutande skatt. Likaså kan&lt;br&gt;det innebära stora problem för den som får kvarstående skatt på grund av att&lt;br&gt;för lite preliminär skatt har dragits att få fram medel att betala den&lt;br&gt;kvarstående skatten. Sett från den enskildes synpunkt måste det därför vara&lt;br&gt;en fördel om arbetslöshetskassorna kunde dra skatt efter den kommunala&lt;br&gt;skattesats som gäller i den kommun där den arbetslöse är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regelverk baseras på de förhållanden som gällde för mer än tio&lt;br&gt;år sedan. En ändring av regleringen förutsätter att arbetslöshetskassornas&lt;br&gt;ADB-system byggs ut. Detta har redan skett. I landet finns 40 arbets-&lt;br&gt;löshetskassor. Samtliga utom en eller två är anslutna till något av tre olika&lt;br&gt;datasystem som finns för kassorna. Ett nytt enhetligt ADB-system (OAS)&lt;br&gt;har tagits fram. Det kommer att tas i bruk successivt med början under&lt;br&gt;januari 1996 och beräknas vara fullt utbyggt vid utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att kassorna redan i dag har ett datoriserat system och&lt;br&gt;till det nya system som håller på att installeras bör det inte vara något hinder&lt;br&gt;att slopa den generella tabellen och i stället använda krontalstabeller på&lt;br&gt;samma sätt som i fråga om utbetalningar av lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skatteavdrag skall kunna göras med tabeller som är utformade&lt;br&gt;efter olika kommunala skattesatser krävs att kassan får uppgift om vilken&lt;br&gt;tabell som skall användas. Sådana uppgifter kan inhämtas från skattemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en övergångsperiod kan avdrag enligt tabell för preliminär skatt&lt;br&gt;medföra problem. Men längre fram bör det nya systemet inte innebära några&lt;br&gt;svårigheter. För Riksskatteverket bör det inte vara något problem att&lt;br&gt;upprätta tio olika krontalstabeller för dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför i likhet med utredningen att genomsnittstabellen tas&lt;br&gt;bort och ersätts med krontalstabeller efter olika kommunala skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om allmänna skattetabeller har tagits in i 8 kap. 2 och 3 § §&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöjt skatteavdrag av arbetslöshetskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 41 § 1 mom. UBL finns bestämmelser om förhöjt skatteavdrag, dvs. att&lt;br&gt;avdrag skall göras med större belopp än som annars skulle ha gjorts. Syftet&lt;br&gt;med bestämmelserna är att en arbetstagare härigenom skall kunna undvika&lt;br&gt;att få kvarstående skatt som annars kunde ha uppkommit på grund av&lt;br&gt;exempelvis extrainkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;395&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna är i dag undantagna från den nämnda skyldigheten&lt;br&gt;och behöver således inte efterkomma en begäran från den arbetslöse om&lt;br&gt;förhöjt avdrag. I praktiken tillgodoser emellertid kassorna som regel den&lt;br&gt;enskildes önskemål. Det bör därför inte vara något större problem för&lt;br&gt;kassorna om det införs en skyldighet att efter den skattskyldiges begäran&lt;br&gt;göra förhöjt skatteavdrag. Regeringen delar utredningens bedömning att det&lt;br&gt;är en fordel för den arbetslöse att ha rätt till förhöjt skatteavdrag och att så&lt;br&gt;enhetliga regler som möjligt bör gälla inom skattebetalningssystemet. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att arbetslöshetskassorna skall vara skyldiga att efterkomma&lt;br&gt;en begäran om förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om förhöjt skatteavdrag finns i 8 kap. 7 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning för näringsidkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall enligt nuvarande ordning göra skatteavdrag vid&lt;br&gt;utbetalning av sjukpenning endast i de fall denna grundas på inkomst av&lt;br&gt;arbete. Något skatteavdrag görs alltså inte på sjukpenning som grundas på&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet. Detta förhållande kan innebära problem i det&lt;br&gt;fall en näringsidkare har fått sin F-skattsedel återkallad. I en sådan situation&lt;br&gt;skall en uppdragsgivare göra skatteavdrag såsom för ersättning för utfört&lt;br&gt;arbete, medan försäkringskassan inte gör något skatteavdrag på utbetald&lt;br&gt;sjukpenning. Näringsidkaren kan därmed komma att bli påförd kvarstående&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att komma till rätta med detta är enligt utredningen att likställa&lt;br&gt;sjukpenning som grundas på inkomst av näringsverksamhet med sjukpen-&lt;br&gt;ning som utgår vid ersättning för arbete. Skatteavdrag enligt tabell skulle då&lt;br&gt;alltid göras på sjukpenning oavsett typ av bakomliggande inkomst. Nack-&lt;br&gt;delen med ett sådant system är emellertid att den som har särskild A-skatt&lt;br&gt;kommer att drabbas av dubbla skatteavdrag, nämligen dels enligt skatteta-&lt;br&gt;bell, dels genom den debiterade preliminära skatten. I denna har ju eventuell&lt;br&gt;sjukpenning redan beaktats. För att undvika att de som har en debiterad&lt;br&gt;preliminär skatt skall få vidkännas dubbla skatteavdrag bör ett undantag&lt;br&gt;införas för denna kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har dock föreslagit att skatteavdrag skall göras för den&lt;br&gt;som har debiterats särskild A-skatt men som inte betalar påförda skatter.&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall i dessa fall fatta ett särskilt beslut om skatteavdrag.&lt;br&gt;Enligt verket kan ett sådant beslut meddelas i samband med att F-skattse-&lt;br&gt;deln återkallas för den betalningsförsumlige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Riksskatteverket föreslagna ordningen innebär en särbehandling&lt;br&gt;av dem som debiterats särskild A-skatt i förhållande till dem med debiterad&lt;br&gt;F-skatt. Eftersom vi försökt att få ett så likformigt system som möjligt anser&lt;br&gt;vi att verkets förslag inte bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår med hänsyn till vad som nu sagts att med ersättning för arbete&lt;br&gt;likställs sjukpenning som grundas på inkomst av näringsverksamhet. Vi&lt;br&gt;föreslår dock att skatteavdrag inte skall göras om mottagaren av sjukpenning&lt;br&gt;har en debiterad preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har tagits in i 5 kap. 2 och 3 §§ skattebetalningslagen. Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § 2 mom. femte stycket UBL görs skatteavdrag på föräldrapenning&lt;br&gt;endast om den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kr.&lt;br&gt;Beloppsgränsen gäller sedan år 1987 (prop. 1986/87:133, bet.&lt;br&gt;1986/87:SfU22, rskr. 1986/87:326, SFS 1987:371). Dessförinnan var&lt;br&gt;beloppsgränsen 4 500 kr (SFS 1973:1125). Den nedre gränsen för att&lt;br&gt;bestämma sjukpenninggrundande inkomst följde från början skattelagstift-&lt;br&gt;ningens regler för deklarationsskyldighet. Det har emellertid inte varit någon&lt;br&gt;absolut följsamhet utan justering av gränserna har gjorts i samband med&lt;br&gt;andra förändringar i socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sjukpenninggrundande inkomst mindre än 6 000 kr utgår&lt;br&gt;föräldrapenning med 60 kr per dag. Uppgår inte den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten till 6 000 kr görs inte något skatteavdrag. För den som har andra&lt;br&gt;inkomster utöver föräldrapenning medför bestämmelsen att kvarstående&lt;br&gt;skatt uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika kvarstående skatt kan den skattskyldige själv begära&lt;br&gt;förhöjt skatteavdrag hos försäkringskassan. Ett pedagogiskt problem är&lt;br&gt;emellertid det förhållandet att när skatt inte dras på garantibelopp den&lt;br&gt;skattskyldige kan uppfatta beloppet som skattefritt. Den skattskyldige begär&lt;br&gt;då inte något förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteavdrag skulle införas oavsett beloppsgräns skulle detta leda till&lt;br&gt;negativa effekter enbart för dem som inte har andra inkomster än garantibe-&lt;br&gt;lopp. Eftersom inriktningen är att åstadkomma en bättre överensstämmelse&lt;br&gt;mellan preliminär och slutlig skatt och så enhetliga regler som möjligt bör&lt;br&gt;gälla delar regeringen utredningens bedömning att 6 000-kronorsgränsen bör&lt;br&gt;tas bort. Skatteavdrag skall alltså alltid göras enligt tabell. Det begränsade&lt;br&gt;antal skattskyldiga som härigenom kan komma att få ytterligare skatt att&lt;br&gt;betala har då möjlighet att vända sig till skattemyndigheten och begära&lt;br&gt;ändrad beräkning av skatteavdraget, dvs. ett beslut om att försäkringskassan&lt;br&gt;inte skall göra något skatteavdrag eller göra ett lägre skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag finns i 8 kap. 4 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.2.2 Oförändrade regler för beräkning av A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna för skatteavdrag på sido-&lt;br&gt;inkomster, pension, sjukpenning samt ränte- och utdelningsinkomster&lt;br&gt;bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;397&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: När det gäller skatteavdrag från sidoinkomster&lt;br&gt;föreslår Riksskatteverket, i syfte att förbättra uppbördseffektiviteten, att&lt;br&gt;avdrag skall göras med 55 % i stället for 30 % för den som har inkomster&lt;br&gt;över den s.k. brytpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Skatteavdrag på sidoinkomster,&lt;br&gt;dvs. inkomster som inte är huvudsaklig inkomst hos mottagaren, görs i dag&lt;br&gt;med 30 % av inkomsten. Procentsatsen valdes för att den motsvarar ett&lt;br&gt;ungefärligt snitt av de kommunala skattesatserna. Denna ordning tillämpas&lt;br&gt;sedan den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr.&lt;br&gt;1991/92:292, SFS 1992:680). Tidigare fanns det inte någon skyldighet för&lt;br&gt;sidoarbetsgivare att göra skatteavdrag. Syftet med systemet var att få en&lt;br&gt;bättre anpassning av den preliminära skatten till den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa skattskyldiga kan ett 30-procentigt avdrag bli för lågt och&lt;br&gt;härigenom medföra kvarstående skatt. Ett sätt att undvika detta är&lt;br&gt;naturligtvis att höja procentsatsen. Med hänsyn till att skattskyldiga med&lt;br&gt;sidoinkomster inte sällan har stora kostnadsavdrag för sina extrainkomster,&lt;br&gt;att i nuläget procentsatsen överensstämmer med den för skatteavdrag på&lt;br&gt;kapitalinkomster och den för skatteavdrag på ersättning till juridiska&lt;br&gt;personer utan F-skattsedel samt att den totala överskjutande skatten för&lt;br&gt;fysiska personer överstiger den kvarstående skatten delar regeringen&lt;br&gt;utredningens uppfattning att någon generell höjning av procentsatsen för&lt;br&gt;skatteavdrag på sidoinkomster inte bör göras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den skattskyldige har inkomster som överstiger brytpunkten, som&lt;br&gt;för inkomståret 1997 är 209 100 kr, kommer ett skatteavdrag med 30 % att&lt;br&gt;leda till kvarstående skatt. Det vore därför som Riksskatteverket framhåller&lt;br&gt;i sitt remissvar en fördel om ett större skatteavdrag kunde göras för de ca&lt;br&gt;15 % av löntagarna som har en inkomst som ligger över brytpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoarbetsgivaren skulle i dessa fall göra ett större skatteavdrag än med&lt;br&gt;30 %. För att veta hur stort avdrag som skall göras måste arbetsgivaren få&lt;br&gt;uppgifter antingen från den skattskyldige eller skattemyndigheten. Den&lt;br&gt;högre procentsatsen måste då anges på den skattskyldiges skattsedel. I det&lt;br&gt;nya systemet kommer de flesta skattskyldiga emellertid inte att ha någon&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt. En A-skattsedel skall utfärdas endast efter&lt;br&gt;särskild begäran från den skattskyldige, se 4 kap. 16 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det generella avdraget på 30 % infördes, motiverades detta med att&lt;br&gt;det skulle vara enkelt för sidoarbetsgivaren att göra avdrag efter samma&lt;br&gt;procentsats för samtliga skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt med ett enkelt förfarande. De uppgifter som läggs på&lt;br&gt;arbetsgivarna bör om möjligt begränsas. Med hänsyn härtill krävs det starka&lt;br&gt;skäl för att ändra den nuvarande ordningen. Möjlighet finns ju för den&lt;br&gt;skattskyldige att begära ändrad beräkning av den preliminära skatten och på&lt;br&gt;så sätt få ett mer exakt avdrag. Den skattskyldige har också möjlighet att hos&lt;br&gt;sin huvudarbetsgivare begära förhöjt skatteavdrag. Ett förhöjt skatteavdrag&lt;br&gt;kan även göras av sidoarbetsgivare om arbetstagaren och siodarbetsgivaren&lt;br&gt;är överens. Vi delar därför utredningens bedömning att någon ändring av&lt;br&gt;reglerna inte heller bör göras för dem med inkomster över brytpunkten. Det&lt;br&gt;kan dock finnas skäl att om något år komma tillbaka till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;398&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skatteavdrag på sidoinkomster finns i 8 kap. 8 § Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;skattebetalningslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många pensionärer medför dagens bestämmelser om skatteavdrag att de&lt;br&gt;får kvarstående skatt. Enligt Riksförsäkringsverket gäller detta för ca 15 %&lt;br&gt;av pensionärerna. En bland flera orsaker till detta är att inkomsten från&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket inte är huvudinkomst och att skatteavdrag görs såsom&lt;br&gt;för sidoinkomster med 30 %. Har den skattskyldige då inte begärt ett förhöjt&lt;br&gt;skatteavdrag uppkommer kvarstående skatt. Det förhöjda skatteavdraget&lt;br&gt;skall göras på huvudinkomsten. Ett sätt att lösa detta problem är att beräkna&lt;br&gt;skatteavdraget efter viss procentsats, som varierar i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Denna procentsats ersätter då skatteavdraget som i regel görs på folkpension&lt;br&gt;och tilläggspension enligt tabell och på tjänstepension med 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten har möjlighet att i enskilda fall besluta om särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund (3 § 2 mom. UBL) och den skattskyldige har rätt att begära&lt;br&gt;ett förhöjt skatteavdrag (41 § 1 mom. UBL). Motsvarande bestämmelser har&lt;br&gt;tagits in i 8 kap. 11 § respektive 8 kap. 7 § skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att ifrågavarande möjligheter får&lt;br&gt;anses tillräckliga. Det är dock som utredningen framhåller viktigt att&lt;br&gt;Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket kompletterar sina&lt;br&gt;informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning - skatteavdrag för A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för A-skatt på sjukpenning görs med ledning av särskilda&lt;br&gt;skattetabeller. I tabellerna anges skatteavdraget i procent av ersättningen på&lt;br&gt;grundval av den skattskyldiges sjukpenninggrundande inkomst eller den&lt;br&gt;andel av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen grundas på.&lt;br&gt;Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts utgör&lt;br&gt;ersättningen underlag för beräkningen av den procentsats efter vilken&lt;br&gt;skatteavdraget skall beräknas. Syftet med att ange skatteavdraget i procent&lt;br&gt;i stället för i krontal är att skatteavdraget på ersättningen från&lt;br&gt;försäkringskassan skall stämma överens med den procentsats som gäller för&lt;br&gt;den totala skatten för en årsinkomst motsvarande den skattskyldiges&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten torde&lt;br&gt;i regel stämma relativt väl överens med den verkliga årsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har gjorts gällande att det nuvarande systemet generellt leder till ett&lt;br&gt;för lågt skatteuttag och därmed ger upphov till kvarstående skatt. Det är&lt;br&gt;också riktigt att det finns brister. Skälet härtill är emellertid inte att&lt;br&gt;försäkringskassorna drar för lite skatt. I stället är det så att arbetsgivaren gör&lt;br&gt;avdrag enligt månadstabell på det belopp som betalas ut trots att ersättning&lt;br&gt;för månaden även betalats ut från försäkringskassan. Vanliga situationer där&lt;br&gt;kvarstående skatt kan uppstå är dels då den skattskyldige är sjuk under t.ex.&lt;br&gt;en fjortondagarsperiod men arbetsgivaren drar skatt enligt månadstabell från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;399&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön som endast avser en del av månaden, dels då den skattskyldige är&lt;br&gt;sjukskriven på halvtid under hela eller stora delar av året. Sedan den 1&lt;br&gt;januari 1992 betalar arbetsgivaren i stället för försäkringskassan ut&lt;br&gt;sjukersättning för de första 14 dagarna under en sjukperiod, se lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön. Härefter har problemet minskat för dem som är&lt;br&gt;korttidssjukskrivna. Problemet har minskat ytterligare fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1997 då sjuklöneperioden förlängdes till 28 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet kvarstår för dem som är halvtidssjukskrivna under en längre&lt;br&gt;period. För dessa skulle den preliminära skatten stämma bättre överens med&lt;br&gt;den slutliga om arbetsgivaren gjorde skatteavdrag enligt tabellen för&lt;br&gt;tvåveckorslön. Regeringen bedömer emellertid att en ordning som innebär&lt;br&gt;att hänsyn skall tas till ersättning som betalas ut från försäkringskassan blir&lt;br&gt;alltför resurskrävande för arbetsgivaren. I förekommande fall bör i stället&lt;br&gt;den skattskyldige begära förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar således utredningens ståndpunkt i den här delen och föreslår inte&lt;br&gt;någon ändring av nuvarande regler. Skatteavdrag från sjukpenning och&lt;br&gt;andra ersättningar som grundar sig på sjukpenninggrundande inkomst bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis göras enligt särskilda tabeller. Den ordningen ger&lt;br&gt;normalt ett mer korrekt skatteuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränte- och utdelningsinkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1990 års skattereform ändrades kapitalbeskattningen på ett&lt;br&gt;genomgripande sätt. En proportionell 30-procentig statlig skatt infördes på&lt;br&gt;inkomst av kapital. Som en följd härav ändrades också&lt;br&gt;skattebetalningssystemet genom att preliminär skatt tas ut med 30 % på&lt;br&gt;ränte- och utdelningsinkomster (prop. 1990/91:5, bet. 1990/91 :SkU3, rskr.&lt;br&gt;1990/91:57, SFS 1990:1137). Syftet med ändringen var att åstadkomma&lt;br&gt;bättre överensstämmelse mellan den preliminära och den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § 2 mom. tredje stycket UBL skall A-skatt, med vissa i 10 §&lt;br&gt;UBL föreskrivna undantag, betalas för sådan ränta och utdelning som&lt;br&gt;lämnas i pengar och för vilken kontrolluppgift skall lämnas med tillämpning&lt;br&gt;av 3 kap. 22, 23 eller 27 § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter finns emellertid inte för ränta och fordran på konto om den&lt;br&gt;sammanlagda räntan på ett eller flera konton inte uppgår till 100 kr (3 kap.&lt;br&gt;23 § 4 LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag på ränta har&lt;br&gt;bestämmelserna ändrats (prop. 1992/93:96, bet. 1992/93 :SkU9, rskr.&lt;br&gt;1992/93:66, SFS 1992:1177). I 39 § 3 mom. UBL anges nu att skyldighet&lt;br&gt;att göra skatteavdrag inte finns om räntan per konto i stället för per&lt;br&gt;kontohavare som gäller beträffande skyldighet att lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;understiger 100 kr. Detta får till följd att många personer, främst barn, som&lt;br&gt;enbart har kapitalinkomster och som har flera konton där räntan på varje&lt;br&gt;konto understiger 100 kr får kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen gjordes på begäran av bankerna. De uppgav att för att klara&lt;br&gt;en 100-kronorsgräns per kontohavare i stället för per konto skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsskifteskömingar av dataregistren behöva göras två gånger i stället för en&lt;br&gt;gång, eftersom deras register var organiserade per konto och inte per&lt;br&gt;kontohavare. Datakapaciteten vid årsskifteskömingen skulle behöva&lt;br&gt;fördubblas vilket beräknades motsvara en total investering på mer än 100&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom nämnda ändring av reglerna för uttag av preliminär skatt finns&lt;br&gt;inte längre samstämmighet mellan avdrag för preliminär skatt som baseras&lt;br&gt;på en 100-kronorsgräns per konto och kontrolluppgiftsskyldigheten som&lt;br&gt;avser en 100-kronorsgräns per kontohavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss sagts kan dagens regler beträffande skatteavdrag leda till&lt;br&gt;kvarstående skatt på små belopp för framför allt barn som har enbart&lt;br&gt;kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att få en bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig&lt;br&gt;skatt är att göra skatteavdrag från första kronan i stället för på belopp om&lt;br&gt;100 kr eller mer. Detta förutsätter att också kontrolluppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;utvidgas till att gälla alla räntebelopp, något som skulle kunna innebära att&lt;br&gt;bankerna måste lämna i vart fall ytterligare sex miljoner kontrolluppgifter&lt;br&gt;(se prop. 1987/88:44 s. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar utredningens bedömning att de skäl som ledde till ändringen av&lt;br&gt;reglerna för skatteavdrag, dvs. att bankerna åsamkades stora kostnader, och&lt;br&gt;att de aktuella skatteavdragen rör enbart mindre belopp, som mest 30 kr per&lt;br&gt;konto, fortfarande kan anses ha viss bärighet. Härtill kommer att&lt;br&gt;Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) för närvarande ser över kontroll-&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten för hela bankväsendet. Vi anser att det inte finns skäl&lt;br&gt;att för närvarande, innan Skattekontrollutredningen lagt fram sitt&lt;br&gt;slutbetänkande, göra någon ändring på ifrågavarande område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggas bör här de förändringar i aktuellt hänseende som följer av det&lt;br&gt;föreslagna skattekontosystemet. Som framgått av avsnitt 12.4 kommer inte&lt;br&gt;något betalningskrav att riktas mot en skattskyldig som på sitt skattekonto&lt;br&gt;har ett underskott som inte uppgår till 100 kr. Detta avhjälper delvis&lt;br&gt;nuvarande brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skatteavdag på ränte- och utdelningsinkomster har&lt;br&gt;tagits in i 5 kap. 8 och 9 §§ samt 8 kap. 10 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.2.3 Ändrade regler för beräkning av F-skatt och särskild A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyldigheten att lämna preliminär själv-&lt;br&gt;deklaration utökas. Sådan deklaration skall lämnas även under&lt;br&gt;inkomståret, om den skattskyldige fått kännedom om att den slutliga&lt;br&gt;skatten kommer att bli högre än den preliminära skatten med ett belopp&lt;br&gt;som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.&lt;br&gt;Skyldigheten skall gälla t.o.m. den 30 november under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden för debitering av preliminär skatt förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och särskild A-skatt&lt;br&gt;enbart under den period som verksamheten pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;401&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket anser att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om en utökad skyldighet att lämna preliminär självdeklaration&lt;br&gt;är tveksam om den inte åtföljs av någon form av sanktion. I detta&lt;br&gt;sammanhang vill verket peka på att det i dag inte finns någon skyldighet för&lt;br&gt;personer som skall betala A-skatt att lämna preliminär självdeklaration. När&lt;br&gt;sådana personer har en utländsk arbetsgivare blir konsekvensen att någon&lt;br&gt;preliminär skatt inte behöver betalas under beskattningsåret. Verket föreslår&lt;br&gt;därför att en sådan skyldighet införs. Riksskatteverket tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Länsrätten i Stockholms län anser att den utökade skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna preliminär självdeklaration framstår som motiverad och att&lt;br&gt;den borde bli verkningsfull utan att någon sanktion införs. Länsrätten anser&lt;br&gt;också att möjligheten till inbetalning av preliminär skatt under endast vissa&lt;br&gt;av årets månader vid säsongsverksamhet botar en brist som funnits, men&lt;br&gt;befarar att det kommer att bli svårt att avgränsa de fall där det kan sägas att&lt;br&gt;den skattskyldige bedriver näringsverksamhet endast under en del av året.&lt;br&gt;Företagarnas Uppgiftsdelegation avstyrker utredningens förslag om&lt;br&gt;skärpningar beträffande preliminär självdeklaration. De riskerar att leda till&lt;br&gt;en alltför stor belastning på företagens administrativa kapacitet och ett&lt;br&gt;ständigt pågående men ofta onödigt prognos- och skatteberäkningsarbete.&lt;br&gt;Delegationen är positiv till förslaget gällande säsongsverksamhet men anser&lt;br&gt;att det bör utvidgas så att den skattskyldige inte heller skall behöva lämna&lt;br&gt;månatlig skattedeklaration. Därmed skulle enligt delegationen onödig&lt;br&gt;schablonmässig debitering av skatter och avgifter med åtföljande rättelser&lt;br&gt;kunna undvikas. Skattemyndigheterna slipper också onödigt arbete med&lt;br&gt;påminnelser och indrivning av förseningsavgifter. Svenska Revisorsamfun-&lt;br&gt;det anser att förslaget angående säsongsverksamhet är en klar förbättring,&lt;br&gt;men förutsätter att regeln skall vara tillämplig även om den skattskyldige har&lt;br&gt;en obetydlig verksamhet under övriga året, dvs. även vid kraftiga säsongsva-&lt;br&gt;riationer. Även Näringslivets Skattedelegation bedömer att förslaget&lt;br&gt;gällande säsongsverksamhet bör kunna medföra förbättringar. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen avstyrker förslaget om utökad skyldighet att lämna&lt;br&gt;preliminär självdeklaration. Föreningen understryker att förslaget kommer&lt;br&gt;att medföra en ökad byråkrati och en ökad belastning för skattemyndigheten.&lt;br&gt;Förslaget kommer vidare resultera i ett merarbete, högre kostnader och ökat&lt;br&gt;ansvar för de skattskyldiga. Det är inte klarlagt om den skattskyldige är&lt;br&gt;skyldig att aktivt ta fram prognosunderlag för att efterkomma de föreslagna&lt;br&gt;reglerna. Är det så medför det ökade kostnader för den skattskyldige&lt;br&gt;eftersom den skattskyldige vanligtvis även behöver biträde för att upprätta&lt;br&gt;sin prognos. Inkomstökningen skall vidare vara &amp;quot;betydande&amp;quot;, ett uttryck som&lt;br&gt;dock inte är närmare definierat. Det är särskilt olyckligt att uttrycket inte har&lt;br&gt;preciserats. Vidare ärtiden inom vilken den preliminära självdeklarationen&lt;br&gt;skall vara inlämnad till skattemyndigheten för kort tilltagen. Förslaget&lt;br&gt;kommer också medföra en ökad likviditetspåffestning eftersom berörda&lt;br&gt;skattskyldiga måste frigöra kapital för skatteinbetalningar under verksam-&lt;br&gt;hetsåret med åtföljande risk för betalningsstömingar och konkurser.&lt;br&gt;Förslaget medför dessutom en snedvridning av konkurrensen mellan dem&lt;br&gt;som efterkommer reglerna och dem som väljer att ställa sig utanför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelsystemet. Även Sveriges Fastighetsägareförbund avstyrker förslaget. Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Förbundet befarar att förslaget kommer att leda till ökad byråkrati och ökade Del '&lt;br&gt;kostnader för de skattskyldiga. Förbundet påpekar också att det inte heller&lt;br&gt;är klarlagt vad som menas med &amp;quot;betydande&amp;quot; inkomstökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Många företags årsredovisningar har&lt;br&gt;successivt blivit utförligare och klarare. Behovet av information om hur ett&lt;br&gt;företag utvecklas kan därför tillgodoses bättre i dag än tidigare. En&lt;br&gt;rapportering endast en gång om året har särskilt i fråga om de börsnoterade&lt;br&gt;företagen uppfattats som otillräcklig. Önskemål har framställts om en&lt;br&gt;tidsmässigt tätare information. Detta har lett till en publicering av delårs-&lt;br&gt;rapporter som i Sverige inleddes på frivillig väg år 1962.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om delårsrapport finns fr.o.m. den 1 januari 1996 i&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554). Lagen tillämpas första gången på i&lt;br&gt;huvudsak räkenskapsår som börjar den 1 januari 1997. Bestämmelserna&lt;br&gt;fanns tidigare i 11 kap. 12 - 14 §§ aktiebolagslagen (1975:1385, ABL).&lt;br&gt;Enligt 9 kap. 1 § årsredovisningslagen skall alla bolag, som enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 10 kap. 3 § andra eller fjärde stycket ABL eller 4 kap. 3 § första&lt;br&gt;eller andra stycket lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa&lt;br&gt;företag är skyldiga att anlita auktoriserad revisor, lämna delårsrapport.&lt;br&gt;Rapporten skall lämnas minst en gång per år under förutsättning att&lt;br&gt;räkenskapsåret omfattar minst tio månader. När det gäller koncerner som är&lt;br&gt;av sådan storlek som avses i 10 kap. 3 § fjärde stycket ABL eller 4 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag, dvs. nettovärdet&lt;br&gt;av koncernföretagens tillgångar för de två senaste räkenskapsåren överstiger&lt;br&gt;1 000 gånger basbeloppet eller antalet anställda är över 200, skall enligt&lt;br&gt;9 kap. 3 § andra stycket årsredovisningslagen moderbolaget lämna del-&lt;br&gt;årsrapport för såväl moderbolaget som koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen innebär att delårsrappor-&lt;br&gt;ten skall innehålla dels en översiktlig redogörelse för rapportperioden&lt;br&gt;avseende verksamheten, resultatutvecklingen, investeringarna samt föränd-&lt;br&gt;ringar i likviditet och finansiering, dels beloppsuppgifter om omsättningen&lt;br&gt;och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under perioden.&lt;br&gt;Rapporten fungerar som en interimsrapportering mellan årsredovisningarna.&lt;br&gt;De prognoser som eventuellt avges i årsrapporteringen korrigeras i delårs-&lt;br&gt;rapporten. I större företag är det praxis att inte bara korrigera en tidigare&lt;br&gt;prognos i delårsrapporten utan också att där lämna en ny prognos fram till&lt;br&gt;nästa delårsrapport eller årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten skall avse verksamheten från årets början och minst en rapport&lt;br&gt;skall avse en period om minst hälften och högst två tredjedelar av räken-&lt;br&gt;skapsåret (9 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen). Rapportperiodens&lt;br&gt;längd kan variera mellan sex och åtta månader räknat från räkenskapsårets&lt;br&gt;början. Intervallet är avsett att underlätta för företagen att avpassa&lt;br&gt;rapportperioden på lämpligt sätt med hänsyn till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1994 fick Patent- och Registreringsverket in 4 898 delårs-&lt;br&gt;rapporter. År 1995 gavs 5 438 rapporter in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i praxis har medfört en betydligt fylligare rapportering än&lt;br&gt;enligt lagens minimikrav. Det är därför inte ovanligt att man avger en&lt;br&gt;fullständig resultaträkning (koncemresultaträkning) t.o.m. resultatet före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;403&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokslutsdisposition och skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att de uppgifter som finns i&lt;br&gt;delårsrapportema kan vara till stor ledning vid skattemyndigheternas arbete&lt;br&gt;med att åstadkomma ett korrekt uttag av F-skatt och de bör därför tas till&lt;br&gt;vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debitering med ledning av preliminär taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är skyldigheten att utan anmaning lämna preliminär självdeklaration&lt;br&gt;begränsad. Deklaration skall lämnas enbart om förhållandena senast den&lt;br&gt;1 december året före inkomståret kan bedömas vara sådana att inkomsten&lt;br&gt;kan beräknas överstiga den inkomst som legat till grund for debiterad&lt;br&gt;preliminär skatt med minst en femtedel, dock minst 2 000 kr. Deklarationen&lt;br&gt;skall lämnas senast den 1 december året före inkomståret eller om den&lt;br&gt;skattskyldige då inte kände till att han skulle påföras slutlig skatt för&lt;br&gt;inkomståret senast 14 dagar efter det att den skattskyldige fått kännedom om&lt;br&gt;detta. Tidpunkten den 1 december året före inkomståret har bestämts med&lt;br&gt;hänsyn till att skattsedel på A-skatt respektive F-skatt och besked om&lt;br&gt;debitering av särskild A-skatt enligt 35, 36 och 36 a §§ UBL skall sändas&lt;br&gt;över till den skattskyldige senast den 18 januari under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser innebär att skyldighet att lämna preliminär&lt;br&gt;deklaration finns bara i de fall förhållandena fram till den 1 december året&lt;br&gt;före inkomståret kan antas medföra att den debiterade skatten kan komma&lt;br&gt;att överstiga den slutliga skatten. Hänsyn behöver alltså inte tas till&lt;br&gt;förändringar som uppkommer därefter och som kan leda till att den&lt;br&gt;debiterade skatten blir för låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för den preliminära taxeringen ligger beräknade förhållanden&lt;br&gt;och inte faktiska förhållanden. Detta leder till osäkerhet beträffande den&lt;br&gt;preliminära taxeringen. Om preliminär taxering kan ske också under&lt;br&gt;inkomståret förbättras förutsättningarna för att den preliminära skatten skall&lt;br&gt;bli riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att få en bättre överensstämmelse mellan F-skatt och slutlig skatt&lt;br&gt;är som utredningen framhåller att införa en regel som säger att den skattskyl-&lt;br&gt;dige skall vara skyldig att under inkomståret lämna en preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration om han under året fått kännedom om att inkomsten kommer att öka&lt;br&gt;för detta år. Sådan kännedom kan fås exempelvis efter det att en delårs-&lt;br&gt;rapport har upprättats eller en prognos tagits fram. Framgår det av&lt;br&gt;delårsrapporten eller prognosen att resultatet kommer att medföra att den&lt;br&gt;slutliga skatten överstiger den debiterade preliminära skatten bör skyldighet&lt;br&gt;finnas att lämna en preliminär självdeklaration. Den skattskyldige skall dock&lt;br&gt;inte vara tvungen att ta fram prognosunderlag enbart för att bedöma om&lt;br&gt;skyldighet finns att lämna en preliminär självdeklaration. Deklarationen&lt;br&gt;skall lämnas senast 14 dagar efter det den skattskyldige fått kännedom om&lt;br&gt;inkomstökningen. På så sätt ges skattemyndigheten möjlighet att ändra&lt;br&gt;beräkningen av den preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisonsverket har föreslagit att även personer med A-skatt och som&lt;br&gt;har utländsk arbetsgivare skall vara skyldiga att lämna preliminär självdekla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;404&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ration. Denna kategori skattskyldiga är dock enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;så liten att det inte kan anses motiverat att låta den omfattas av ifrågavaran-&lt;br&gt;de skyldighet. Dessutom har skattemyndigheten i allmänhet sådana uppgifter&lt;br&gt;om fyllnadsinbetalningar och kvarstående skatter att arbetstagare med&lt;br&gt;utländska arbetsgivare kan debiteras särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår däremot att en skyldighet infors for dem som har debiterats&lt;br&gt;en preliminär skatt att ge in preliminär självdeklaration om det framkommit&lt;br&gt;att den slutliga skatten kommer att bli högre än den debiterade preliminära&lt;br&gt;skatten. Skyldigheten bör av praktiska skäl gälla längst t.o.m. den 30&lt;br&gt;november under inkomståret. Alla förändringar bör emellertid inte leda till&lt;br&gt;en sådan skyldighet. Någon form av beloppsgräns bör finnas. Kravet på att&lt;br&gt;en preliminär självdeklaration skall ges in bör därför gälla endast i de fall&lt;br&gt;skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.&lt;br&gt;Med betydande skillnad avses en skillnad mellan den debiterade och slutliga&lt;br&gt;skatten med omkring 30 %, dock lägst ungefär ett basbelopp (36 300 kr för&lt;br&gt;inkomståret 1997).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om skyldigheten att lämna preliminär självdeklara-&lt;br&gt;tion skall förenas med någon form av sanktion eller påtryckningsmedel kan&lt;br&gt;följande sägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns möjligheter att vid vite förelägga en skattskyldig&lt;br&gt;som inte efterkommer skattemyndighetens anmaning att komma in med en&lt;br&gt;preliminär självdeklaration. Om någon uppsåtligen lämnat oriktig uppgift i&lt;br&gt;en preliminär självdeklaration eller en jämkningsansökan och uppgiften lett&lt;br&gt;till att för låg skatt betalats omfattas detta förfarande av bestämmelserna i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69). I övrigt saknas påföljder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avgift skall införas när preliminär självdeklaration inte har lämnats&lt;br&gt;trots inkomstökning förutsätter detta att skattemyndigheten kan visa att den&lt;br&gt;skattskyldige varit medveten om inkomstökningen. Detta kräver emellertid&lt;br&gt;stora utredningsresurser. Modellen skulle eventuellt kunna fungera mot den&lt;br&gt;grupp bolag som svarar för de stora underdebiteringama och fyllnadsinbe-&lt;br&gt;talningarna och som har delårsbokslut. Att införa en avgift eller någon annan&lt;br&gt;sanktion enbart for denna kategori skulle emellertid strida mot den&lt;br&gt;övergripande inriktningen att reglerna skall vara så enhetliga som möjligt.&lt;br&gt;Regeringen delar därför utredningens bedömning att någon avgift eller&lt;br&gt;sanktion inte bör införas. Däremot bör naturligtvis skattemyndigheten i det&lt;br&gt;fall myndigheten i ett enskilt fall, t.ex. genom en delårsrapport, uppmärk-&lt;br&gt;sammat att en preliminär självdeklaration bort lämnas, kunna förelägga den&lt;br&gt;skattskyldige att komma in med en preliminär självdeklaration enligt 10 kap.&lt;br&gt;26 § skattebetalningslagen. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite&lt;br&gt;enligt 23 kap. 2 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om preliminär självdeklaration har tagits in i 10 kap.&lt;br&gt;1-7 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängd tidför debitering av preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning kan beslut om ändrad beräkning av preliminär&lt;br&gt;skatt som innebär att ytterligare skatt skall betalas inte meddelas efter&lt;br&gt;inkomstårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall uppmärksammar skattemyndigheten först sent under&lt;br&gt;inkomståret, t.ex. i samband med en revision hos den skattskyldige, att&lt;br&gt;debiteringen av preliminär skatt varit för låg. Något beslut som leder till&lt;br&gt;betalning av det felande beloppet under inkomståret hinner då inte fattas.&lt;br&gt;Detsamma kan gälla när skattemyndigheten har fått in en delårsrapport som&lt;br&gt;visar att den preliminära skatten bör höjas. I dessa fall måste debiteringen&lt;br&gt;av den slutliga skatten avvaktas innan den ytterligare skatten för inkomståret&lt;br&gt;kan krävas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några sakliga skäl för att inte kunna justera den preliminära skatten efter&lt;br&gt;inkomstårets utgång kan vi inte finna. Tvärtom torde en sådan möjlighet&lt;br&gt;medföra att skattebortfallet kan begränsas. Vi föreslår därför i likhet med&lt;br&gt;utredningen att skattemyndigheten skall ges möjlighet att utan begränsning&lt;br&gt;till inkomståret och i princip intill den tidpunkt då den slutliga skatten&lt;br&gt;bestäms debitera preliminär skatt. Ett krav bör dock vara att den ytterligare&lt;br&gt;skatt som skall debiteras är betydande i absoluta tal eller i förhållande till&lt;br&gt;den tidigare debiterade preliminära skatten eller att andra särskilda skäl&lt;br&gt;motiverar en ny debitering. De beloppsgränser som föreslagits beträffande&lt;br&gt;debitering med ledning av preliminär taxering bör kunna användas även i&lt;br&gt;detta fall. En ny debitering av preliminär skatt skall inte heller få beslutas&lt;br&gt;när bara en kortare tid återstår till debiteringen av slutlig skatt. Annars finns&lt;br&gt;det risk för dubbeldebitering. Efter den 30 juni under taxeringsåret bör&lt;br&gt;därför någon ny debitering inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tagits in i 11 kap. 3 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säsongsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person betalar normalt preliminär skatt i form av F-skatt eller&lt;br&gt;särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt är inte på samma sätt som A-skatt knuten till&lt;br&gt;den inkomst som är aktuell under månaden före uppbördsmånaden. Skatten&lt;br&gt;debiteras i en gemensam post vid inkomstårets början och förfaller till&lt;br&gt;betalning med lika belopp under årets uppbördsmånader. Principen bakom&lt;br&gt;detta system är bl.a. att skattebördan skall fördelas jämt under inkomståret.&lt;br&gt;Den omständigheten att den skattskyldige inte redan haft inkomster som&lt;br&gt;motsvarar det delbelopp som skall betalas ffitar honom inte från skyldighe-&lt;br&gt;ten att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att skatten skall fördelas jämt under året kan innebära problem&lt;br&gt;för företag där verksamhet pågår under endast en del av året. En säsongsan-&lt;br&gt;läggning, t.ex. en campingplats, som har öppet enbart under sommarmåna-&lt;br&gt;derna har inkomstmöjligheter först när verksamheten öppnas för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första verksamhetsåret torde det i regel inte uppstå några&lt;br&gt;problem. En ansökan om F-skattsedel görs då i samband med att verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten startas. Skatten beräknas utifrån de inkomster som antas flyta in&lt;br&gt;under den period verksamheten skall vara igång och betalas under de&lt;br&gt;månader som återstår av året. För påföljande år skall skatten däremot betalas&lt;br&gt;med lika delar under uppbördsmånadema februari - januari, trots att&lt;br&gt;verksamheten pågår enbart någon eller några månader under året. Ett företag&lt;br&gt;som år 2 inte öppnar sin verksamhet förrän till sommaren kommer alltså att&lt;br&gt;få betala skatt redan från februari månad men får inkomster först till&lt;br&gt;sommaren. Det kan innebära att företaget inte har några likvida medel i&lt;br&gt;början av året och därför tvingas låna till skattebetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet bör därför finnas för dem som driver säsongsverksamhet att&lt;br&gt;få betala skatt under den period verksamheten pågår. Betalningen av skatter&lt;br&gt;och avgifter kommer på så sätt att sluta an till företagets naturliga säsong.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår i likhet med utredningen att skattemyndigheten i enskilda fall&lt;br&gt;skall få besluta att den preliminära skatten skall betalas endast under vissa&lt;br&gt;av årets månader. Skattskyldiga som driver säsongsverksamhet skall i en&lt;br&gt;preliminär självdeklaration ange bl.a. under vilken tidsperiod som&lt;br&gt;verksamheten skall vara igång. Med utgångspunkt i deklarationen fastställer&lt;br&gt;sedan skattemyndigheten dels den preliminära skattens sammanlagda&lt;br&gt;belopp, dels under vilka månader skatten skall betalas. För exempelvis en&lt;br&gt;verksamhet som öppnas i maj varje år skulle den första månaden att betala&lt;br&gt;skatt bli juni. Regeln skall dock inte som Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;förutsätter gälla företag med kraftiga säsongsvariationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Uppgiftsdelegation har föreslagit att säsongsföretagen inte&lt;br&gt;skall behöva lämna månatlig skattedeklaration för de månader verksamheten&lt;br&gt;inte pågår. Enligt huvudregeln i 10 kap. 13 § första stycket skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen skall en skattedeklaration lämnas för varje redovisningsperiod. Denna&lt;br&gt;regel gäller dock inte för en skattskyldig som för en eller flera perioder&lt;br&gt;varken skall redovisa skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i deklarationen&lt;br&gt;och har lämnat en skriftlig upplysning om detta till skattemyndigheten. För&lt;br&gt;den som är skattskyldig till mervärdesskatt gäller dock detta undantag endast&lt;br&gt;om mervärdesskatten redovisas i självdeklarationen. Skälen härtill har&lt;br&gt;utvecklats i kommentaren till 10 kap. 13 § skattebetalningslagen. Bestäm-&lt;br&gt;melserna innebär således att säsongsföretag som inte skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatt eller som redovisar sådan skatt i självdeklarationen inte&lt;br&gt;behöver lämna skattedeklaration för de månader skatt inte skall betalas&lt;br&gt;under förutsättning att skattemyndigheten har underrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill betala skatt enligt dagens regler skall naturligtvis få göra&lt;br&gt;det. Den nya möjligheten skall alltså användas endast om den skattskyldige&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har tagits in i 11 kap. 5 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.2.4 Oförändrade regler för beräkning av F-skatt och särskild&lt;br&gt;A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna för schablondebitering av F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket föreslår att reglerna för schablon-&lt;br&gt;debitering utformas så att skatten skall grundas på gällande årsdebitering för&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt och inte på två år gamla uppgifter. Uppräkning&lt;br&gt;skall ske på samma sätt som i dag, med 5 eller 10 % beroende på utfallet av&lt;br&gt;den slutliga skatten i förhållande till preliminärskatten för samma år. En&lt;br&gt;nackdel med förslaget är enligt verket att i det fall den skattskyldige har&lt;br&gt;”jämkat ned” sin debiterade preliminärskatt kommer preliminärskatten för&lt;br&gt;kommande år att grundas på den jämkade skatten, vilket kan innebära ett&lt;br&gt;underuttag. Det problemet kan enligt verket lösas genom att hänsyn också&lt;br&gt;tas till skillnaden mellan den slutliga skatten och de poster som skall dras av&lt;br&gt;enligt 11 kap. 14 § 1 skattebetalningslagen med undantag för F- och särskild&lt;br&gt;A-skatt som skall betalas efter den 17 januari året efter inkomståret vid&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret i de fall den slutliga skatten är högre.&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund och Näringsli-&lt;br&gt;vets Skattedelegation anser att någon uppräkning inte skall göras av den&lt;br&gt;preliminära F-skatten vid schablondebitering eftersom inflationen i stort sett&lt;br&gt;är noll och att procentsatserna därför skall bestämmas till 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Schablonmetoden infördes redan&lt;br&gt;år 1954 och innebär att F-skatt (tidigare B-skatt) och särskild A-skatt skall&lt;br&gt;debiteras med utgångspunkt från den senast debiterade slutliga skatten.&lt;br&gt;Preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande 110 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före&lt;br&gt;inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade&lt;br&gt;F-skatten eller särskilda A-skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med&lt;br&gt;105%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablondebiteringen ger en förenklad och arbetsbesparande hantering.&lt;br&gt;Procentsatserna för uttag av F-skatt och särskild A-skatt har emellertid under&lt;br&gt;senare tid kommit att ändras ofta. Orsakerna härtill är variationer i den&lt;br&gt;förväntade ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit en ny modell för schablondebitering&lt;br&gt;innebärande att skatten skall grundas på gällande årsdebitering för F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt, utom i det fall den skattskyldige för nämnda år begärt&lt;br&gt;ändrad beräkning av skatteavdrag. I sistnämnda fall skall hänsyn tas till&lt;br&gt;skillnaden mellan den slutliga skatten och de poster som skall dras av enligt&lt;br&gt;11 kap. 14 § 1 skattebetalningslagen med undantag för F- och särskild A-&lt;br&gt;skatt som skall betalas efter den 17 januari året efter inkomståret vid&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret i de fall den slutliga skatten är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte övertygad om att den av Riksskatteverket föreslagna&lt;br&gt;metoden skulle ge ett mer korrekt uttag än den nuvarande och föreslår därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;408&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte en sådan ordning. Vi delar i stället utredningens bedömning att reglerna&lt;br&gt;för närvarande inte bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om schablondebitering finns i 6 kap. 1 och 2 §§ skatte-&lt;br&gt;betalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.2.5 Uttag av preliminär skatt med hänsyn till fastighetsskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattemyndighetens möjligheter att besluta om&lt;br&gt;särskild beräkningsgrund för skatteavdrag med hänsyn till fastighets-&lt;br&gt;skatt utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anser att förslaget är&lt;br&gt;positivt medan Svenska Bankföreningen anser att kravet på särskilda skäl&lt;br&gt;skall stå kvar. Enligt föreningen finns det annars risk för att skattemyndighe-&lt;br&gt;ten slentrianmässigt beslutar om höjning av den preliminära skatten med&lt;br&gt;hänsyn till fastighetsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 § lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt skall fastighetsskatt betalas för småhusenheter, hyreshusenhe-&lt;br&gt;ter och vissa lantbruksenheter. Underlaget för beräkning av fastighetsskatt&lt;br&gt;är, enligt 3 § samma lag, som regel fastighetens taxeringsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av debiterad preliminär skatt tas hänsyn till eventuell&lt;br&gt;fastighetsskatt. Det gäller både när den preliminära skatten beräknas enligt&lt;br&gt;en schablon och när den beräknas med ledning av en preliminär taxering.&lt;br&gt;När det gäller beräkning av A-skatt beaktas däremot inte fastighetsskatten&lt;br&gt;om inte skattemyndigheten har beslutat om en särskild beräkningsgrund eller&lt;br&gt;om jämkning. Har fastighetsägaren ansökt om jämkning på grund av&lt;br&gt;kostnader för fastigheten tar skattemyndigheten även hänsyn till fastighets-&lt;br&gt;skatten. Det är således enbart fastighetsägare med A-skatt utan särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund eller jämkning som inte betalar fastighetsskatt preliminärt.&lt;br&gt;Dessa fastighetsägare torde i huvudsak utgöras av personer som har&lt;br&gt;obelånade fastigheter och som därför inte har begärt någon skattejämkning.&lt;br&gt;Dessa personer kan få kvarstående skatt på grund av fastighetsskatten. Det&lt;br&gt;kan också vara skattskyldiga som visserligen har räntekostnader för fastig-&lt;br&gt;heten men där avdraget för räntekostnaderna balanserar fastighetsskatten&lt;br&gt;eller som väljer att få en överskjutande skatt i stället för att begära jämkning.&lt;br&gt;Förutom i de fall jämkning inte har begärts kan fastighetsskatten medföra&lt;br&gt;kvarstående skatt då taxeringsvärdet eller fastighetsskatten höjs och&lt;br&gt;skattemyndigheten inte hinner beakta den höjda skatten vid jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har tagit fram statistik avseende 1995 års taxering rörande&lt;br&gt;skattskyldiga som fått kvarstående skatt och som varit skyldiga att betala&lt;br&gt;fastighetskatt. Statistiken delades upp på pensionärer och icke pensionärer.&lt;br&gt;Anledningen härtill var att utredningen antog att en majoritet av de personer&lt;br&gt;som måste betala kvarstående skatt på grund av fastighetsskatt var&lt;br&gt;pensionärer. Någon statistik som visar hur många personer som har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;409&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående skatt och fastighetsskatt men som inte har begärt jämkning finns&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken visar att av de 2,9 miljoner fysiska personer som debiterades&lt;br&gt;fastighetsskatt var det drygt 600 000 personer som hade kvarstående skatt&lt;br&gt;som översteg fastighetsskatten och drygt 1,8 miljoner personer som hade&lt;br&gt;överskjutande skatt och fastighetsskatt. Statistiken visar också att pensionä-&lt;br&gt;rerna inte utgjorde en majoritet av dem som hade kvarstående skatt till följd&lt;br&gt;av fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § 2 mom. femte stycket UBL får skattemyndigheten om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl besluta att A-skatt skall betalas för bl.a. fastighetsskatt&lt;br&gt;(särskild beräkningsgrund). Bestämmelsen om särskild beräkningsgrund&lt;br&gt;liksom uttrycket &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; fanns med redan vid uppbördslagens&lt;br&gt;tillkomst. Bestämmelserna kom att omfatta fastighetsskatt först i samband&lt;br&gt;med att reglerna för fastighetsbeskattningen ändrades (se prop. 1991/92:112,&lt;br&gt;bet. 1991/92SkU:29, rskr. 1991/92:292).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att antalet fysiska personer som har kvarstående skatt&lt;br&gt;som kan antas ha uppkommit på grund av fastighetsskatten är begränsat i&lt;br&gt;förhållande till dem som debiteras fastighetskatt och då nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ning medger att hänsyn tas till fastighetsskatten både när skattemyndigheten&lt;br&gt;beslutar om särskild beräkningsgrund för den preliminära skatten och när&lt;br&gt;myndigheten beslutar om jämkning av sådan skatt föreslår vi inte någon&lt;br&gt;ändring i det nuvarande systemet. Däremot bör som utredningen framhåller&lt;br&gt;kravet på att det skall finnas särskilda skäl för att skattemyndigheten skall&lt;br&gt;fa beakta fastighetsskatten vid beslut om särskild beräkningsgrund tas bort.&lt;br&gt;En sådan förändring ger skattemyndigheten ökade möjligheter att anpassa&lt;br&gt;den preliminära skatten till den slutliga skatten för dem som regelbundet&lt;br&gt;påförs kvarstående skatt på grund av fastighetsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har tagits in i 8 kap. 11 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.2.6 Skattemyndigheternas arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När det gäller strävan att få en bättre överensstämmelse mellan preliminär&lt;br&gt;och slutlig skatt kan man skilja mellan förbättringar som kan göras med stöd&lt;br&gt;av nu gällande bestämmelser och sådana som kräver att nya regler införs.&lt;br&gt;Alla åtgärder kräver inte författningsändringar. Bättre rutiner kan utvecklas&lt;br&gt;inom ramen för nuvarande ordning och större resurser kan satsas på&lt;br&gt;kontrollen av F-skattebetalningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det inte några av Riksskatteverket fastställda rutiner&lt;br&gt;för uppföljning av debiterings- eller jämkningsbeslut. Men uppföljningar&lt;br&gt;görs av varje skattemyndighet. Tillgängliga resurser avgör insatserna. Inte&lt;br&gt;heller finns det något utarbetat system för uppföljning av stora belopp&lt;br&gt;avseende kvarstående skatt eller fyllnadsinbetalningar. Det är vidare&lt;br&gt;problem med att få fram relevanta statistikuppgifter. Jämförelser mellan&lt;br&gt;debiterings- och betalningsstatistik är svåra att göra, eftersom den statistik&lt;br&gt;som finns är uppbyggd från olika utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer allmän uppföljning bör kunna göras av F-skattebetalningama när&lt;br&gt;säkrare uppgifter finns under inkomståret. Jämförelser kan t.ex. göras mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;410&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttaget av preliminär skatt för innevarande år och den slutliga debiteringen&lt;br&gt;för närmast föregående inkomstår. Större differenser bör lämpligen kunna&lt;br&gt;listas och undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså bör stora fyllnadsinbetalningar kunna följas upp. En förteckning&lt;br&gt;över skattskyldiga som har gjort stora fyllnadsinbetalningar kan upprättas.&lt;br&gt;Är differensen stor eller överstiger fyllnadsinbetalningen ett visst belopp bör&lt;br&gt;en anmaning att lämna preliminär självdeklaration kunna skickas ut om inte&lt;br&gt;differensen eller fyllnadsinbetalningen har sin grund i tillfälliga omständig-&lt;br&gt;heter, t.ex. en realisationsvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det som nu sagts anser vi att Riksskatteverket bör&lt;br&gt;utarbeta ett system för uppföljning av stora belopp avseende kvarstående&lt;br&gt;skatt och fyllnadsinbetalningar samt rutiner för beslut om ändrad beräkning&lt;br&gt;och debitering av F-skatt och särskild A-skatt i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19.2.7 Omprövning jämfört med jämkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sedan ett beslut om preliminär skatt fattats skall&lt;br&gt;i de fall den skattskyldiges inkomstförhållanden förändras ett nytt beslut&lt;br&gt;om preliminär skatt kunna meddelas bara enligt de särskilda&lt;br&gt;bestämmelserna om ändrad beräkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Länsrätten i Stockholms län har yttrat sig&lt;br&gt;särskilt i frågan. Länsrätten anser att förslaget är riktigt i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattebetalningsutredningen har haft i&lt;br&gt;uppdrag att bl.a. klargöra förhållandena mellan bestämmelserna om&lt;br&gt;omprövning vid redovisning och betalning av skatt som infördes i uppbörds-&lt;br&gt;lagen år 1991 (prop. 1990/91:46, bet. 1990/91 :SkU7, rskr. 1990/91:81, SFS&lt;br&gt;1990:1317) och reglerna om jämkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen kan ett beslut om preliminär skatt ändras såväl vid en&lt;br&gt;omprövning enligt 84 § UBL som genom ett beslut om jämkning enligt 45 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövningsregeln i 84 § UBL är en förfaranderegel som bl.a. säger att&lt;br&gt;den beslutsfattande myndigheten kan göra en förnyad prövning av ett beslut&lt;br&gt;den fattat. Detta innebär bl.a. att regeln inte innehåller några materiella&lt;br&gt;bestämmelser och därmed inte heller anger vad en omprövning skall leda&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om jämkning finns i 45 § UBL. Ett jämkningsbeslut är,&lt;br&gt;enkelt uttryckt, ett beslut av skattemyndigheten om ändring av ett tidigare&lt;br&gt;meddelat beslut om preliminär skatt. Genom bestämmelserna om jämkning&lt;br&gt;ges skattemyndigheten också en möjlighet att meddela individuella beslut&lt;br&gt;om preliminär skatt på så sätt att dessa kan bestämmas med avvikelse från&lt;br&gt;de generella skattetabellerna och procentsatserna. Jämkning kan ske såväl&lt;br&gt;före som efter beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från bestämmelsen om omprövning innehåller jämk-&lt;br&gt;ningsparagrafen, förutom förfaranderegler, materiella bestämmelser. Av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;411&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämkningsparagrafen framgår att jämkning är en form av omprövning på så&lt;br&gt;sätt att det är samma myndighet - skattemyndigheten - som gör en förnyad&lt;br&gt;bedömning av samma fråga, dvs. uttaget av preliminär skatt. Av paragrafen&lt;br&gt;framgår dessutom under vilka förutsättningar och på vilket sätt en ändring&lt;br&gt;av beslut om preliminär skatt skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att bestämmelserna om ändrad beräkning av prelimi-&lt;br&gt;när skatt, i förtydligande syfte och av systematiska skäl, skall kombineras&lt;br&gt;med en regel som anger att ett beslut om preliminär skatt får omprövas på&lt;br&gt;grund av en ändring i den skattskyldiges inkomstförhållanden endast i den&lt;br&gt;ordning som gäller för just ändrad beräkning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att ändring av beslut om&lt;br&gt;preliminär skatt vid omprövning endast skall få göras i den ordning som&lt;br&gt;gäller för ändring av preliminär skatt, dvs. att ändringen får göras endast om&lt;br&gt;det är fråga om ett betydande belopp eller det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Bestämmelsen har tagits in i 21 kap. 2 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 Skatteuträkning och debitering av slutlig skatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;20.1 Löpande uträkning och debitering av slutlig skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattemyndigheten skall löpande och så snart&lt;br&gt;som möjligt räkna fram den skattskyldiges slutliga skatt. Den slutliga&lt;br&gt;skatten skall därefter debiteras löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i allt väsentligt överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har berört frågan.&lt;br&gt;Riksskatteverket ställer sig positivt till förslaget men föreslår att den senaste&lt;br&gt;tidpunkten för utskicket av besked om slutlig skatt avseende de förenklade&lt;br&gt;självdeklarationema senareläggs från den 31 augusti till den 30 september&lt;br&gt;eller att de skattskyldiga som inte har några tilläggs- eller ändringsuppgifter&lt;br&gt;inte skall behöva skicka in någon deklaration vilket i sin tur kräver att&lt;br&gt;underskriften av deklarationen slopas. Som skäl anger verket att kommuni-&lt;br&gt;kationen med dem som deklarerar på förenklad deklaration sker under&lt;br&gt;sommarmånaderna då de flesta skattskyldiga har semester. Detta får till följd&lt;br&gt;att kommunikationen inte hinner slutföras innan den slutliga skatten skall&lt;br&gt;beräknas. Länsrätten i Stockholms län är tveksam till förslaget och&lt;br&gt;framhåller att en tidigareläggning av inbetalningstidpunkten kan bli mycket&lt;br&gt;kännbar för dem som har sidoinkomster. Länsrätten framhåller också att en&lt;br&gt;stor nackdel med den föreslagna ordningen är att den skattskyldige som&lt;br&gt;lämnar särskild självdeklaration eller vars skattemyndighet inte fattar ett&lt;br&gt;taxeringsbeslut före den 15 augusti på grundval av en förenklad självdeklara-&lt;br&gt;tion får gissa hur hans likviditet kommer att se ut eftersom skattemyndighe-&lt;br&gt;tens arbetstakt avgör när ett eventuellt skattekrav kommer. Enligt länsrättens&lt;br&gt;mening skall ett skattebetalningssystem inte bara vara effektivt utan också&lt;br&gt;likformigt och förutsebart för den som skall betala. Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;412&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsätter sig förslaget då det innebär en tidigareläggning av inbetalningstid-&lt;br&gt;punkten med upp till åtta månader i jämförelse med nuvarande system.&lt;br&gt;Förslaget innebär vidare en oskälig likviditetspåfrestning för främst&lt;br&gt;företagen med åtföljande betalningsstömingar och konkursrisker. Nuvarande&lt;br&gt;system innebär en likabehandling i det att samtliga skattedebiteringar sker&lt;br&gt;vid en och samma tidpunkt. Förslaget resulterar i ett ojämlikt skattesystem&lt;br&gt;präglat av slumpen där exempelvis två konkurrentföretag med i övrigt lika&lt;br&gt;förhållanden kan komma att tvingas att betala in sin skatt vid olika&lt;br&gt;tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Från och med 1995 års taxering&lt;br&gt;deklarerar det stora flertalet deklarationsskyldiga, omkring 5,5 - 6 miljoner&lt;br&gt;skattskyldiga, med en förenklad självdeklaration. Dessa skattskyldiga får&lt;br&gt;sina slutskattsedlar i augusti under taxeringsåret. De som använder särskild&lt;br&gt;självdeklaration, 1,5 - 1,8 miljoner skattskyldiga, får sina slutskattsedlar&lt;br&gt;senast den 15 december under taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna skattekontosystemet kan tidpunkten för skatteavstäm-&lt;br&gt;ningen vara gemensam för det övervägande antalet skattskyldiga som dekla-&lt;br&gt;rerar på särskild självdeklaration och för dem som deklarerar på förenklad&lt;br&gt;självdeklaration. Men det är inte nödvändigt med en tidsmässig fokusering&lt;br&gt;vad gäller uttaget av skattebesked, i vart fall inte i ett sådant utvecklat&lt;br&gt;system för hantering av fordringar som vi har föreslagit. I detta beräknas&lt;br&gt;ränta dag för dag och det spelar därför inte någon roll från räntesynpunkt när&lt;br&gt;fordringen skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i ett nytt system bör vara, som Skattebetalningsutred-&lt;br&gt;ningen framhåller, att skattemyndigheten så snart det finns ett underlag för&lt;br&gt;att beräkna skatten för en viss skattskyldig också bör göra detta och sända&lt;br&gt;ut ett meddelande om skattens storlek jämte en betalningsuppmaning i det&lt;br&gt;fall ytterligare skatt skall betalas till den skattskyldige i stället för att avvakta&lt;br&gt;till dess samtliga deklarationer är granskade och klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara för den grupp som deklarerar med förenklad deklaration har&lt;br&gt;debiteringen av slutlig skatt karaktär av massärenden, utan detta gäller även&lt;br&gt;för den grupp som deklarerar med särskild deklaration. Det är därför&lt;br&gt;knappast effektivt att hantera varje skattskyldig för sig och ta ut en eller&lt;br&gt;några få skattebesked i taget. Utskicken bör samordnas för ett större antal&lt;br&gt;skattskyldiga så att fördelarna med masshantering i samband med utskriften&lt;br&gt;av skattebeskeden inte går förlorade. Under en övergångsperiod kan det&lt;br&gt;dessutom av arbetsmässiga skäl vara svårt att räkna med alltför täta utskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om större delen av arbetet med slutskattedebiteringen skulle utföras före&lt;br&gt;sommaren under taxeringsåret påverkas arbetet med de förenklade dekla-&lt;br&gt;rationerna på så sätt att arbetstoppen under maj - juni accentueras ytterli-&lt;br&gt;gare. Det kan därför knappast anses realistiskt att tänka sig en debitering för&lt;br&gt;de skattskyldiga som deklarerar med särskild deklaration före den tidpunkt&lt;br&gt;då de som deklarerar med förenklad deklaration får sitt skattebesked, dvs.&lt;br&gt;i augusti under taxeringsåret. Den första omgången skattebesked bör därför&lt;br&gt;sändas ut samtidigt som skattebeskeden för de skattskyldiga som deklarerar&lt;br&gt;förenklat distribueras. Därefter bör skattebeskeden sändas ut successivt&lt;br&gt;under hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att tidpunkten för skatteberäkning och debitering tidigare-&lt;br&gt;läggs är att även förfallodagen för ett sådant underskott på ett skattekonto&lt;br&gt;som har sin grund i debiteringen av slutlig skatt kan tidigareläggas.&lt;br&gt;Förfallodagen för ett sådant underskott infaller enligt utredningens förslag&lt;br&gt;vid det ordinarie inbetalningstillfället (den 12 eller den 26 i månaden)&lt;br&gt;närmast efter det att 30 dagar förflutit från beslutet om den slutliga skattens&lt;br&gt;storlek. Det innebär en tidigareläggning av inbetalningstidpunkten med upp&lt;br&gt;till sex månader i förhållande till dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att utskicket av besked om slutlig skatt&lt;br&gt;avseende de förenklade självdeklarationema senareläggs med en månad till&lt;br&gt;den 30 september eller att de skattskyldiga som inte har några tilläggs- eller&lt;br&gt;ändringsuppgifter inte skall behöva skicka in någon deklaration. Den&lt;br&gt;sistnämnda frågan behandlas av Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05). Vi&lt;br&gt;föreslår därför inte någon ändring beträffande senaste tidpunkt för att skicka&lt;br&gt;ut besked om slutlig skatt avseende de förenklade deklarationerna. Enligt&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län blir systemet med en löpande debitering av&lt;br&gt;slutlig skatt inte likformigt och inte heller förutsebart för den som skall&lt;br&gt;betala. Mot detta kan invändas att i det nya systemet skall ränta räknas dag&lt;br&gt;för dag och i den meningen blir därför systemet likformigt. En ökad likvid&lt;br&gt;beredskap kommer dock att krävas eftersom den skattskyldige inte i förväg&lt;br&gt;vet exakt vilket datum som skattebeskedet kommer att sändas ut. Som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 12.2 föreslår regeringen med avvikelse från utredningens&lt;br&gt;förslag att underskott som uppkommer vid avstämningen mellan preliminär&lt;br&gt;och slutlig skatt skall förfalla till betalning först på den förfallodag som&lt;br&gt;inträffar närmast efter en betalningsfrist om 90 dagar. Därmed kommer&lt;br&gt;också kraven på de skattskyldiga att hålla en likvid beredskap att minska&lt;br&gt;högst väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår med hänsyn till vad som sagts nu och till de effektivitetsvin-&lt;br&gt;ster som följer av en sådan ordning att skattemyndigheten så snart det är&lt;br&gt;möjligt skall beräkna skatten för en viss skattskyldig samt sända ut ett&lt;br&gt;meddelande om skattens storlek och en betalningsuppmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om utsändande av besked om den slutliga skatten har&lt;br&gt;tagits in i 11 kap. 15 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20.2 Överskott vid den årliga avstämningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Överskott på ett skattekonto som uppkommer vid&lt;br&gt;avstämning mellan preliminär och slutlig skatt skall betalas ut till den&lt;br&gt;skattskyldige i samband med att skatteuträkningen görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att invända mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har tidigare (avsnitt 12.1 och 12.2)&lt;br&gt;lagt fram förslag om hur överskott respektive underskott på kontot skall&lt;br&gt;hanteras och därvid slagit fast bl.a. att överskott som uppkommer vid den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;414&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årliga avstämningen skall räknas av mot en eventuell skuld som den&lt;br&gt;skattskyldige har hos skattemyndigheten eller kronofogdemyndigheten. Om&lt;br&gt;det därefter fortfarande finns ett överskott skall detta betalas ut. När det&lt;br&gt;gäller val av tidpunkt for denna utbetalning har utredningen redovisat två&lt;br&gt;alternativ. Det ena är att överskottet betalas ut till den skattskyldige i&lt;br&gt;samband med att skatteuträkningen gjorts oavsett när den görs. Det andra&lt;br&gt;alternativet är att samtliga utbetalningar görs först när taxeringsperioden gått&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motsvarande förfarande bör enligt utredningen kunna tillämpas&lt;br&gt;beträffande de särskilda deklarationerna, dvs. att ett överskott betalas ut vid&lt;br&gt;den tidpunkt då det konstateras. En sådan ordning ligger också i linje med&lt;br&gt;förslaget att ett underskott skall betalas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den av utredningen föreslagna ordningen kommer utbetalningar av&lt;br&gt;överskott och inbetalningar av underskott att behandlas på i huvudsak&lt;br&gt;samma sätt. Vi gör samma bedömning som utredningen och föreslår således&lt;br&gt;att utbetalningar av överskott skall göras löpande i samband med att&lt;br&gt;skatteuträkningen görs och skattebeskedet sänds ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om återbetalning av skatt har tagits in i 18 kap. skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Reglerna om F-skattebevis&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;21.1 Återkallelse av F-skattsedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En F-skattsedel för en företagsledare i ett&lt;br&gt;fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag skall kunna återkallas&lt;br&gt;även om myndigheten av någon anledning, t.ex. i en konkurssituation,&lt;br&gt;inte har återkallat företagets eller bolagets F-skattsedel. Det måste&lt;br&gt;emellertid ha funnits grund för återkallelse av företagets eller bolagets&lt;br&gt;skattsedel som kan hänföras till företagsledaren för att företagsledarens&lt;br&gt;F-skattsedel skall få återkallas. Detsamma skall gälla för den som har&lt;br&gt;varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbo-&lt;br&gt;lag. Även i detta fall skall en tvåårig karenstid gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt han-&lt;br&gt;delsbolag skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget&lt;br&gt;eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att F-skattsedel inte får&lt;br&gt;utfärdas för företagsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningens förslag omfattar dock inte den som tidigare har varit&lt;br&gt;företagsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga. Riksskatteverket välkomnar förslaget, men föreslår att regeln skall&lt;br&gt;kunna gälla inte bara för den som är utan även för den som har varit&lt;br&gt;företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag. Även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;415&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet ställer sig positivt till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 38 a § första stycket 8 uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272, UBL) skall en F-skattsedel återkallas om innehavaren är&lt;br&gt;företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag och&lt;br&gt;företagets eller bolagets F-skattsedel har återkallats på grund av ett&lt;br&gt;förhållande som kan hänföras till företagsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att företagsledarens F-skattsedel skall kunna&lt;br&gt;återkallas är således att bolagets F-skattsedel har återkallats. Om skattemyn-&lt;br&gt;digheten har haft anledning att återkalla bolagets F-skattsedel, t.ex. vid&lt;br&gt;konkurs, kan inte företagsledarens F-skattsedel återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är detta en brist i lagstiftningen. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning. Skattemyndigheten måste ges möjlighet att i nu&lt;br&gt;aktuella fall återkalla en företagsledares F-skattsedel och därigenom kunna&lt;br&gt;hindra att ett nytt företag eller bolag med samma företagsledare tilldelas en&lt;br&gt;F-skattsedel även om myndigheten av någon anledning inte har återkallat det&lt;br&gt;gamla företagets eller bolagets F-skattsedel. Det måste dock ha funnits&lt;br&gt;grund för återkallelse av företagets eller bolagets skattsedel som är hänförlig&lt;br&gt;till företagsledaren for att företagsledarens F-skattsedel skall få återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att den nya regeln skall omfatta inte bara&lt;br&gt;den som är utan även den som har varit företagsledare. Skälet är att&lt;br&gt;förhindra att en före detta fåmansforetagsledare i egenskap av enskild&lt;br&gt;näringsidkare ansöker om och tilldelas en F-skattsedel. En situation som kan&lt;br&gt;tänkas uppstå är att ett aktiebolag försätts i konkurs på grund av stora&lt;br&gt;skatteskulder. Bolagets F-skattsedel kan då återkallas. Företagsledaren har&lt;br&gt;en A-skattsedel och ansöker nu om en F-skattsedel for egen del. Denne&lt;br&gt;vägras då F-skattsedel enligt bestämmelserna om att F-skattsedel inte får&lt;br&gt;utfärdas for den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått&lt;br&gt;en sådan återkallad eftersom det fanns förutsättningar att återkalla företagets&lt;br&gt;eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande som kunde hänföras&lt;br&gt;till företagsledaren. Efter avslutad konkurs är företagsledaren inte längre&lt;br&gt;förtagsledare och skattemyndigheten kan då inte vägra honom en F-&lt;br&gt;skattsedel om han skulle ansöka om en sådan. Denna effekt är inte önskvärd&lt;br&gt;och vi föreslår därför i likhet med Riksskatteverket att den nya regeln skall&lt;br&gt;omfatta även personer som har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller&lt;br&gt;i ett fåmansägt handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler innebär vidare att det saknas möjlighet att vägra ett&lt;br&gt;nystartat företag eller bolag F-skattsedel även om företagsledaren i den&lt;br&gt;nystartade verksamheten också varit företagsledare i ett bolag som försatts&lt;br&gt;i konkurs. En företagsledare i ett bolag kan alltså trots att bolagets skatte-&lt;br&gt;och avgiftsbetalningar inte skötts driva verksamhet i nytt bolag utan hinder&lt;br&gt;av att han eller hon som företagsledare i det gamla bolaget har haft ett&lt;br&gt;avgörande inflytande över skatte- och avgiftsbortfallet för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att återkalla en F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag bör, som utredningen föreslagit, utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta även fall när företagsledaren har handlat på ett sådant sätt att F-&lt;br&gt;skattsedel inte får utfärdas for honom eller henne. Vi föreslår en sådan&lt;br&gt;ordning. Det handlande som avses hänför sig - förutom det som nyss nämnts&lt;br&gt;- till fall som i dag regleras i 38 a § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;416&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna har tagits in i 4 kap. 11 och 13 §§ skattebetalningslagen. Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21.2 Semesterkassor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid utbetalning av semesterersättning från en&lt;br&gt;semesterkassa skall skatteavdrag göras och arbetsgivaravgifter betalas&lt;br&gt;även om mottagaren har F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Malmö tingsrätt anser att förslaget inte kan&lt;br&gt;motiveras enbart av det faktum att regeln är lättillämplig och konsekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 vissa kollektivavtal som träffats&lt;br&gt;mellan arbetsgivarförbund och fackförbund bl.a. inom byggbranschen&lt;br&gt;föreskrivs att arbetsgivaren skall betala in semestermedel som tjänats in&lt;br&gt;under året till de olika fackförbundens semesterkassor för varje hos honom&lt;br&gt;anställd arbetstagare. Året efter intjänandeåret skall semesterkassoma betala&lt;br&gt;ut den intjänade semesterersättningen till arbetstagarna. Som exempel på&lt;br&gt;semesterkassor kan nämnas Rörledningsfirmomas Arbetsgivareförbunds&lt;br&gt;Semesterkassa och Plåtslageribranschens Semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 39 § 1 mom. UBL skall skatteavdrag inte göras vid utbetalning av&lt;br&gt;ersättning för arbete om den som tar emot ersättningen har en F-skattsedel&lt;br&gt;antingen när ersättningen för arbetet bestäms, avtalstillfället, eller när den&lt;br&gt;betalas ut, utbetalningstillfället. Denna bestämmelse har visat sig vara&lt;br&gt;problematisk att tillämpa på semesterkassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ordinär utbetalare är det i regel inga problem att avgöra när avtals-&lt;br&gt;eller utbetalningstillfället inträffade. Är utbetalaren däremot en semes-&lt;br&gt;terkassa kan det vara svårt att fastställa vad som skall anses vara av-&lt;br&gt;talstillfållet. Det kan t.ex. sättas i fråga om avtalstillfället skall anses vara då&lt;br&gt;arbetsgivaren betalar ut ersättningen till semesterkassan. Då är ersättningen&lt;br&gt;givetvis bestämd. Fler tolkningsmöjligheter finns emellertid. Om kollektiv-&lt;br&gt;avtal finns när den skattskyldige anställs kan anställningstidpunkten anses&lt;br&gt;utgöra avtalstillfället, eftersom det är genom kollektivavtalet som storleken&lt;br&gt;av semesterersättningen bestäms. Om det vid anställningstillfållet inte farms&lt;br&gt;något kollektivavtal men sådant avtal träffats därefter kan i stället avtalstill-&lt;br&gt;fället anses inträda då kollektivavtalet om semesterersättning slöts. Det är&lt;br&gt;således inte självklart vad som i detta sammanhang skall förstås med av-&lt;br&gt;talstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att komma ifrån dessa tolkningsproblem är att föreskriva att&lt;br&gt;frågan om huruvida skatteavdrag skall göras eller inte skall bestämmas av&lt;br&gt;förhållandena då utbetalning görs från semesterkassan till den&lt;br&gt;semesterersättningsberättigade. Man bör dock, som utredningen föreslår,&lt;br&gt;kunna gå ytterligare ett steg i förenklande riktning och skapa en reglering&lt;br&gt;som innebär att skatteavdrag skall göras oavsett om mottagaren har F- eller&lt;br&gt;A-skatt när en utbetalning görs. En sådan reglering är lättillämpad och&lt;br&gt;konsekvent och får anses motiverad mot bakgrund av att semesterersättning&lt;br&gt;härrör från ett anställningsförhållande. Regeringen föreslår således att vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalning av ersättning från en semesterkassa skall skatteavdrag göras och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter betalas även om mottagaren har en F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna har tagits in i 5 kap. 6 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Anstånd med betalning av skatter och avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;22.1 Anstånd vid omprövning eller överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande förutsättningar för anstånd i&lt;br&gt;samband med omprövning eller överklagande bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning stämmer överens med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket och Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;delar utredningens uppfattning att de nuvarande anståndsreglema är&lt;br&gt;tillräckliga. Malmö tingsrätt framhåller att det vid eftertaxering bör finnas&lt;br&gt;en möjlighet för den skattskyldige att få anstånd med betalningen även om&lt;br&gt;det alltjämt är sannolikt att han haft de påstådda inkomsterna. Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation anser att anståndsfrågan bör ses över ytterligare i syfte att&lt;br&gt;pröva möjligheten att genom differentierade kostnadsräntor göra anstånds-&lt;br&gt;bestämmelsema mera generösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 103 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272, UBL) är ett taxeringsbeslut verkställbart även om det inte har&lt;br&gt;vunnit laga kraft. Den skattskyldige kan alltså inte genom att överklaga&lt;br&gt;beslutet påverka skyldigheten att i föreskriven tid och ordning betala den&lt;br&gt;skatt som debiterats på grund av taxeringen. Under vissa förutsättningar kan&lt;br&gt;emellertid den skattskyldige enligt regler i uppbördslagen få anstånd med att&lt;br&gt;betala in skatten. De närmare bestämmelserna om detta finns i 48 och 49 §§&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 49 § 1 mom. 2 UBL får anstånd medges med betalning av skatt,&lt;br&gt;kvarskatteavgift eller ränta om den skattskyldige begärt omprövning av ett&lt;br&gt;taxeringsbeslut eller något annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta&lt;br&gt;eller ett sådant beslut överklagats och utgången i ärendet eller målet är oviss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har riktats mot det s.k. ovisshetsrekvisitet. Enligt kritikerna är det&lt;br&gt;svårt att bedöma om utgången i ärendet eller målet är oviss och själva&lt;br&gt;ovisshetsbedömningen medför merarbete. Vidare har det gjorts gällande att&lt;br&gt;reglernas konstruktion gör att skattemyndigheterna kan få svårt att medge&lt;br&gt;anstånd vid eftertaxering. Vid eftertaxering uppställs nämligen i praxis ett&lt;br&gt;högre beviskrav än vid andra taxeringsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande anståndsregeln innebär att anstånd får medges om&lt;br&gt;utgången i ärendet eller målet är oviss. Frågan om utgången är oviss eller&lt;br&gt;inte är i sin tur beroende på den grad av visshet som i olika typer av ärenden&lt;br&gt;och mål krävs för bifall till det allmännas talan om taxering. Den fråga&lt;br&gt;anståndsmyndigheten skall ställa sig är alltså om omständigheterna i ärendet&lt;br&gt;eller målet är sådana att det är ovisst om det allmänna kommer att kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfylla det uppställda beviskravet för bifall till sin talan i taxeringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxering skall fattas först om det allmänna uppnår det&lt;br&gt;beviskrav som kan betecknas med uttrycket “sannolikt”. Då får ovisshet om&lt;br&gt;utgången anses råda och anstånd således medges om bevisläget och&lt;br&gt;omständigheterna i ärendet eller målet vid tidpunkten för beslutet i anstånds-&lt;br&gt;frågan bedöms vara sådana att det framstår som minst lika sannolikt att&lt;br&gt;taxering inte kommer att ske som att taxering kommer att ske.&lt;br&gt;Skattemyndigheten skall alltså medge anstånd i sådana gränsfall då den&lt;br&gt;anser att det visserligen finns tillräckligt med omständigheter som talar för&lt;br&gt;att taxering skall ske, men myndigheten också är medveten om att det&lt;br&gt;allmännas ställning i ärendet eller målet inte är starkare än att det objektivt&lt;br&gt;sett kan framstå som lika sannolikt att tillräckligt starka skäl för taxering inte&lt;br&gt;finns. Ovisshetsrekvisitet ger dessutom, som utredningen framhåller, visst&lt;br&gt;utrymme för anståndsbeslut också i fall där sannolikheten för ett kommande&lt;br&gt;taxeringsbeslut till nackdel för den skattskyldige väger över något men där&lt;br&gt;omständigheterna ändå innebär en beaktansvärd ovisshet om sådan utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid eftertaxering ställs ett högre krav på bevisning än vid andra&lt;br&gt;taxeringsärenden. Detta högre krav brukar betecknas med uttrycket &amp;quot;mycket&lt;br&gt;sannolikt&amp;quot;. Anstånd skall i sådana fall, på motsvarande sätt som nyss&lt;br&gt;beskrivits för andra beslut än eftertaxeringsbeslut, medges om det vid&lt;br&gt;tidpunkten för anståndsbeslutet framstår som minst lika sannolikt att det&lt;br&gt;uppställda beviskravet inte kommer att uppfyllas som att beviskravet&lt;br&gt;kommer att uppfyllas och eftertaxering således ske. Liksom då fråga är om&lt;br&gt;andra taxeringsärenden än eftertaxering skall ovisshetsrekvisitet dessutom&lt;br&gt;tolkas så att det ger utrymme för anståndsbeslut också i vissa fall där en viss&lt;br&gt;övervägande sannolikhet bedöms råda för ett kommande beslut om&lt;br&gt;eftertaxering. Detta medför att det på sätt Malmö tingsrätt efterlyser finns&lt;br&gt;möjlighet för en skattskyldig att få anstånd vid eftertaxering även om det är&lt;br&gt;sannolikt att denne haft de påstådda inkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovisshet som det här är fråga om gäller således om beviskravet för&lt;br&gt;bifall till det allmännas talan är uppfyllt eller inte. Detta får till följd att&lt;br&gt;utrymmet för anstånd i princip är detsamma vid alla typer av taxerings-&lt;br&gt;beslut. Vid kontakter som utredningen tagit med skattemyndigheterna har&lt;br&gt;det också visat sig att dessa uppfattat anståndsbestämmelsen så att utrymme&lt;br&gt;finns för anstånd vid eftertaxering och att anståndsbeslut i sådana fall fak-&lt;br&gt;tiskt meddelats i stor utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar därför utredningens bedömning att de nuvarande anstånds-&lt;br&gt;reglemas konstruktion medger samma möjligheter till anstånd vid alla typer&lt;br&gt;av taxeringsbeslut och att bestämmelsen inte vållar några nämnvärda&lt;br&gt;tillämpningsproblem. Det finns därför inte skäl att ändra förutsättningarna&lt;br&gt;för anstånd i samband med omprövning och överklagande. Däremot bör&lt;br&gt;uttrycket ”ovisst” ersättas med ”tveksamt” eftersom det sistnämnda uttrycket&lt;br&gt;bättre anger nivån för när anstånd skall medges. Denna ändring är dock av&lt;br&gt;enbart redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Skattedelegation anser att frågan om differentierade&lt;br&gt;räntenivåer bör prövas i syfte att kunna göra anståndsbestämmelsema mer&lt;br&gt;generösa. Regeringen har tidigare (se avsnitt 13.1) föreslagit att det skall&lt;br&gt;finnas tre nivåer för kostnadsränta, varvid den lägsta kostnadsräntan skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;419&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla för bl.a. anstånd. Det finns enligt vår mening inte skäl att överväga&lt;br&gt;olika nivåer på kostnadsränta när det gäller anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller hanteringen av anstånd inom skattekontosystemet kan nämnas&lt;br&gt;att skattekontot krediteras det belopp som omfattas av anståndsbeslutet.&lt;br&gt;Genom att det på kontot krediteras ett belopp som svarar mot anståndsbe-&lt;br&gt;loppet förändras kontots saldo. Detta kan i fråga om anstånd vid ompröv-&lt;br&gt;ning eller överklagande påverka det belopp som eventuellt skall lämnas för&lt;br&gt;indrivning. Även belopp som redan lämnats för indrivning kan i dessa fall&lt;br&gt;komma att påverkas av anståndsbeslutet på så sätt att ett indrivningsuppdrag&lt;br&gt;återkallas helt eller delvis. Om kontot visar överskott under den tidsperiod&lt;br&gt;som anståndsbeslutet gäller skall överskottet kunna återbetalas. Överskottet&lt;br&gt;får alltså inte tas i anspråk för att täcka anståndsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om anstånd vid omprövning och överklagande har tagits&lt;br&gt;in i 17 kap. 2 och 3 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22.2 Anstånd på grund av sociala skäl och andra liknande&lt;br&gt;förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anstånd med betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;vid betalningssvårigheter på grund av sociala skäl och andra liknande&lt;br&gt;förhållanden skall kunna ges endast om det finns synnerliga skäl.&lt;br&gt;Anståndsmöjligheten skall omfatta alla skatte- och avgiftsbetalningar&lt;br&gt;i skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket biträder de överväganden som&lt;br&gt;utredningen gjort utom i de fall den skattskyldige har skatteskulder som är&lt;br&gt;överlämnade för indrivning. I dessa fall bör enligt verket beslut fattas endast&lt;br&gt;av kronofogdemyndigheten. Som skäl anger verket bl.a. att den skattskyldi-&lt;br&gt;ge redan kan vara föremål för exekutiva åtgärder och att det skulle te sig&lt;br&gt;egendomligt om skattemyndigheten beviljade anstånd under sådana&lt;br&gt;förhållanden. Malmö tingsrätt delar utredningens bedömning att såväl&lt;br&gt;anstånds- som uppskovsinstituten bör vara kvar, men anser att det inte är&lt;br&gt;nödvändigt att föreskriva att dessa framgent skall tillämpas mer restriktivt&lt;br&gt;än i dag. Länsrätten i Stockholms län tillstyrker förslaget att införa en&lt;br&gt;generell möjlighet för skattemyndigheten att medge anstånd vid synnerliga&lt;br&gt;skäl. Företagarnas Riksorganisation anser att synnerliga skäl är ett för hårt&lt;br&gt;krav och att det bör räcka med särskilda skäl. Näringslivets Skattedelegation&lt;br&gt;motsätter sig förslaget och framhåller att en näringsidkare kan drabbas&lt;br&gt;särskilt hårt både på grund av att de ekonomiska riskerna är större än för en&lt;br&gt;anställd och genom att han drabbas extra hårt om det blir känt att han har&lt;br&gt;ärenden hos kronofogdemyndigheten. Det finns därför inte anledning att&lt;br&gt;skärpa de nu gällande anståndsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av 48 § 1 mom. UBL framgår att&lt;br&gt;anstånd kan medges den som fått sin betalningsförmåga nedsatt på grund av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;420&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshet eller sjukdom eller andra oforvållade förhållanden och därför&lt;br&gt;har svårigheter att betala skatten i rätt tid. I dessa fall kan anstånd medges&lt;br&gt;med betalning av F-skatt, särskild A-skatt, kvarstående skatt eller till-&lt;br&gt;kommande skatt. En ansökan om anstånd skall ha kommit in till skattemyn-&lt;br&gt;digheten senast den dag då den skatt som ansökningen avser skall ha&lt;br&gt;betalats. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten kan i allmänna mål medge uppskov med be-&lt;br&gt;talningen av fordringsbeloppet eller träffa en överenskommelse om&lt;br&gt;avbetalning i stället för att omedelbart vidta exekutiva åtgärder. Den&lt;br&gt;reglering som uttryckligen ger kronofogdemyndigheten rätt att medge&lt;br&gt;uppskov finns i 7 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Enligt den bestämmelsen får kronofogdemyndigheten bevilja uppskov&lt;br&gt;med betalningen om det kan antas vara till fördel for det allmänna, är&lt;br&gt;påkallat med hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden eller i avvaktan&lt;br&gt;på att fråga om anstånd med betalningen prövats av behörig myndighet.&lt;br&gt;Uppskov innebär att kronofogdemyndigheten efter begäran av gäldenären&lt;br&gt;medger att betalning inte behöver erläggas eller att en viss indrivningsåtgärd&lt;br&gt;inte skall vidtas förrän vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd är det motsvarande skatterättsliga institutet som i likhet med&lt;br&gt;uppskov innebär att betalningen skjuts på framtiden. Kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ten medger normalt inte uppskov om det finns förutsättningar att få anstånd.&lt;br&gt;I en sådan situation hänvisas gäldenären till skattemyndigheten. Om anstånd&lt;br&gt;har meddelats får fordringen inte drivas in under den tid som anståndet&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl de skatterättsliga anståndsreglema som de exekutionsrättsliga&lt;br&gt;uppskovsreglema innehåller ett rekvisit som medger att betalningen skjuts&lt;br&gt;upp i de fall den enskildes betalningsförmåga är nedsatt och detta beror på&lt;br&gt;sociala skäl. Det är framför allt i detta hänseende som de båda instituten&lt;br&gt;anstånd och uppskov lappar över varandra. Däremot är de tillämpbara vid&lt;br&gt;olika tidpunkter och fyller delvis olika syften. Vidare avser uppskov i regel&lt;br&gt;gäldenärens samtliga skulder medan anstånd beviljas beträffande ett särskilt&lt;br&gt;skatte- eller avgiftsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens och kronofogdemyndighetens möjligheter att medge&lt;br&gt;anstånd respektive uppskov är näraliggande. Det kan därför ifrågasättas om&lt;br&gt;det är motiverat att ha dubbla institut eller om det är tillräckligt med&lt;br&gt;uppskovsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i det allmännas intresse att de skatter som förfallit till betalning&lt;br&gt;betalas i första hand i rätt tid och om detta inte kan ske så snart det är&lt;br&gt;möjligt. Att det finns dubbla institut som ger möjlighet att skjuta betalningen&lt;br&gt;på framtiden på grund av i stort sett samma skäl torde allmänt sett motverka&lt;br&gt;detta intresse. Det skulle vidare från kreditupplysningssynpunkt vara en&lt;br&gt;fördel om enbart kronofogdemyndigheten handlade denna typ av frågor,&lt;br&gt;eftersom all information om betalningssvårigheter då skulle finnas samlade&lt;br&gt;hos endast en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur den enskildes perspektiv är det emellertid en fördel med dubbla&lt;br&gt;institut och möjligheten till anstånd kan vara av stor betydelse. Bland dem&lt;br&gt;som söker anstånd på grund av nedsatt skattebetalningsförmåga finns det&lt;br&gt;skattskyldiga som vid något enstaka tillfälle oförvållat hamnat i tillfälliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;421&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningssvårigheter och som har goda möjligheter att efter en kortare tids&lt;br&gt;anstånd betala skatteskulden. I dessa fall skulle det vara mindre tilltalande&lt;br&gt;med en omedelbar restföring av skatteskulden. Det gäller särskilt mot&lt;br&gt;bakgrund av de nackdelar som en restföring kan medföra för den enskilde.&lt;br&gt;Det kan nämligen inte uteslutas att en registrering i kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighetens register i sig kan leda till försämrade möjligheter för den&lt;br&gt;skattskyldige att fortsätta sin verksamhet och därmed betala sin skatteskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund och då antalet anståndsbeslut enligt 48 § UBL ökat&lt;br&gt;betydligt under senare år från 9 128 under år 1993 till 17 654 under år 1994&lt;br&gt;är det som utredningen framhåller motiverat att ha två parallella institut som&lt;br&gt;fyller i stort sett samma funktion. Även fortsättningsvis bör det därför finns&lt;br&gt;en möjlighet för skattemyndigheten att medge anstånd på grund av sociala&lt;br&gt;skäl och vid tillfälliga betalningssvårigheter orsakade av andra liknande&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att medge anstånd bör omfatta alla i skattekontosystemet&lt;br&gt;ingående skatter och avgifter. Det är emellertid naturligt att tillämpningen&lt;br&gt;av denna möjlighet aktualiseras i första hand när ytterligare slutlig skatt&lt;br&gt;påförs efter att den årliga debiteringen av sådan skatt avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för att ge anstånd bör vara att en viss tids betalningsanstånd&lt;br&gt;är till fördel för både den skattskyldige och det allmänna. Det bör därför&lt;br&gt;klart framgå bl.a. att betalningsanståndet inte leder till kreditförluster for det&lt;br&gt;allmänna. Huvudsyftet kan sägas vara att ge den skattskyldige ett skäligt&lt;br&gt;rådrum att skaffa fram medel till betalningen, t.ex. genom att kräva kunder&lt;br&gt;på betalning eller att realisera tillgångar. Samtidigt bör sägas att i det&lt;br&gt;enskilda fallet det förhållandet att den skattskyldige behöver sälja egendom&lt;br&gt;för att betala en skatteskuld kan tala mot att anse prognosen för betalning&lt;br&gt;vara god. Att den skattskyldige har skulder för indrivning hos kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten talar givetvis mot att ge anstånd och det får i princip anses&lt;br&gt;uteslutet med anstånd om andra fordringar ligger för indrivning. Även det&lt;br&gt;förhållandet att den skattskyldige varit aktuell hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;under senare år talar mot att betalningsproblemen är tillfälliga och därmed&lt;br&gt;mot att ge anstånd. Prövningen av en anståndsansökan bör inte hindras av&lt;br&gt;att den görs efter att skatten eller avgiften skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att skattemyndigheten inte skall ha&lt;br&gt;möjlighet att medge anstånd i de fall fordringen redan lämnats for indriv-&lt;br&gt;ning. Det skall i dessa situationer vara förbehållet kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;att fatta beslut om uppskov. Vi vill emellertid inte gå så långt som att införa&lt;br&gt;ett uttryckligt förbud för skattemyndigheten att besluta om anstånd. Det kan&lt;br&gt;finnas situationer, vi tänker närmast på det fallet att en realisationsvinst&lt;br&gt;uppkommit i samband med att en fastighet avyttrats, där den skattskyldige&lt;br&gt;inte betalat den skatt som uppkommit till följd av avyttringen och beloppet&lt;br&gt;därför lämnats för indrivning. Den skattskyldige begär därefter anstånd med&lt;br&gt;betalningen. Det kanske inte finns grund för att meddela uppskov, men ett&lt;br&gt;beslut om anstånd kan vara möjligt att fatta enligt de regler som gäller för&lt;br&gt;sådana beslut. En ordning som innebär att skattemyndigheten i dessa&lt;br&gt;situationer inte skulle kunna meddela anstånd är inte önskvärd. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten bör därför inte förlora rätten att meddela anstånd trots att&lt;br&gt;fordringen har lämnats för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;422&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsgivningen, bör som utredningen föreslår, bli mer restriktiv i&lt;br&gt;förhållande till dagens regler och detta kan uttryckas i lagtexten med&lt;br&gt;rekvisitet synnerliga skäl som förutsättning för anstånd. En genomgående&lt;br&gt;strävan vid prövningen av en ansökan om anstånd bör också vara att så långt&lt;br&gt;som möjligt begränsa anståndstiden. Särskild restriktivitet bör iakttas om&lt;br&gt;anstånd söks av näringsidkare eller för betydande belopp. I dessa fall bör&lt;br&gt;genom korta anståndstider, i regel längst en eller två månader, den&lt;br&gt;skattskyldige söka förmås att i annan ordning få till stånd en lösning på sina&lt;br&gt;betalningsproblem. För näringsidkare gäller redan i dag att restriktivitet&lt;br&gt;skall iakttas. När nu anståndsgivningen på grund av sociala skäl allmänt görs&lt;br&gt;mer restriktiv bör möjligheten till anstånd för näringsidkare, tvärtemot vad&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation anser, präglas av viss ytterligare restriktivitet.&lt;br&gt;Skattemyndigheten bör också om det kan anses ändamålsenligt kunna&lt;br&gt;besluta om att betalningen av ett skattebelopp skall delas upp i flera poster&lt;br&gt;med skilda anståndstider. En sådan möjlighet finns redan i dag på mervär-&lt;br&gt;desskatteområdet (16 kap. 2 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstår den nedsatta betalningsförmågan när anståndstiden löper ut bör&lt;br&gt;det vidare finnas möjlighet att förlänga tiden. Men det förhållandet att den&lt;br&gt;skattskyldige exempelvis inte har lyckats få kredit hos annan än staten talar&lt;br&gt;i en sådan situation mot en förlängd anståndstid. En omedelbar och samlad&lt;br&gt;avveckling av samtliga åtaganden torde i ett sådant fall inte sällan begränsa&lt;br&gt;kreditförlusterna för såväl staten som andra borgenärer. Givetvis får här&lt;br&gt;liksom i andra jämförbara fall anståndsfrågan avgöras efter en samman-&lt;br&gt;vägning av samtliga föreliggande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga nyss nämnda situationer bör anstånd medges med det belopp&lt;br&gt;som är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Emellertid sätts givetvis&lt;br&gt;ramen för vad ett anståndsbeslut kan omfatta av den enskildes yrkande. Men&lt;br&gt;i övrigt bör det lämnas åt skattemyndigheten att pröva vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel söks anstånd med betalningen av en viss skatt eller avgift som&lt;br&gt;skall förfalla till betalning. Det kan också tänkas att anstånd söks med&lt;br&gt;betalningen av allt som redovisas i en skattedeklaration, t.ex. med betal-&lt;br&gt;ningen av såväl avdragen skatt och arbetsgivaravgifter som mervärdesskatt,&lt;br&gt;samtidigt som anstånd begärs med betalning av F-skatten för perioden. En&lt;br&gt;ansökan om anstånd kan vidare komma att göras med eller utan beaktande&lt;br&gt;av den aktuella ställningen på skattekontot. I samtliga fall bör det vid pröv-&lt;br&gt;ningen av anståndsfrågan ankomma på skattemyndigheten att bedöma med&lt;br&gt;vilket belopp anstånd bör medges. Som nämnts nyss är det naturligt att&lt;br&gt;anståndsmöjligheten aktualiseras i första hand när den årliga debiteringen&lt;br&gt;av slutlig skatt resulterar i ett underskott. Härutöver kan sägas att det kan&lt;br&gt;finnas större fog för att ge anstånd med betalningen av ett belopp motsvaran-&lt;br&gt;de den skattskyldiges egen inkomstskatt än med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;avdragen skatt eller mervärdesskatt. I synnerhet mervärdesskatten, där ju&lt;br&gt;den skattskyldige kan sägas fungera som statens uppbördsman, är ett belopp&lt;br&gt;som skall levereras in till staten och som utom i vissa undantagsfall inte bör&lt;br&gt;ha betydelse för den skattskyldiges betalningsförmåga. Detsamma kan sägas&lt;br&gt;beträffande avdragen skatt. Om emellertid den skattskyldige ställer säkerhet&lt;br&gt;för anståndsbeloppet torde ett mindre restriktivt synsätt kunna anläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande möjligheten för skattemyndigheten att ompröva ett beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;423&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om anstånd skall finnas kvar. Den skall kunna användas om den skattskyldi-&lt;br&gt;ges ekonomiska förhållanden påtagligt förändrats, dvs. i regel på så sätt att&lt;br&gt;betalningssvårighetema inte är av samma omfattning som när anstånd&lt;br&gt;medgavs, vilket kan motivera att det medgivna anståndsbeloppet begränsas.&lt;br&gt;Det är också tänkbart att en väsentligt ändrad situation gör att det uppkom-&lt;br&gt;mer ett behov av att kräva säkerhet av den skattskyldige för fortsatt&lt;br&gt;anståndsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det som nu sagts att regleringen av&lt;br&gt;anstånd vid betalningssvårigheter som har sin grund i sociala skäl eller andra&lt;br&gt;liknande förhållanden ges formen av en generell befogenhet för skattemyn-&lt;br&gt;digheten att ge anstånd vid betalning av skatter och avgifter om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tagits in i 17 kap. 7 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22.3 Anstånd vid tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten till anstånd på grund av tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall omfatta alla skatte-&lt;br&gt;och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden skall regelmässigt anpassas efter tjänstgöringstidens&lt;br&gt;längd och bestämmas så att den löper ut längst tre månader efter&lt;br&gt;utgången av den månad då tjänstgöringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Totalförsvarets pliktverk pekar på att utredningen&lt;br&gt;har begränsat sitt resonemang till att avse endast sådana totalförsvarspliktiga&lt;br&gt;som fullgör grundutbildning i Försvarsmakten och framhåller att det även&lt;br&gt;finns totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning enligt lagen om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt i form av civilplikt. Dessa kan enligt verkets uppfattning&lt;br&gt;ha samma behov av att beviljas anstånd som de som tjänstgör i&lt;br&gt;Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 48 § 2 mom. UBL finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om anstånd med betalning av skatt i samband med tjänstgöring inom&lt;br&gt;totalförsvaret. För att anstånd skall kunna medges krävs att skattebetal-&lt;br&gt;ningsförmågan blivit nedsatt. Anstånd kan medges med betalning av F-&lt;br&gt;skatt, särskild A-skatt, kvarstående skatt eller tillkommande skatt.&lt;br&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst ett år och tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av anstånd med betalning av skatt i samband med tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen om totalförsvarsplikt har gjort sig gällande framför allt i&lt;br&gt;samband med grundutbildningen. Enligt Försvarsmaktens beräkningar&lt;br&gt;kontaktar ca 2 - 3 % av de totalförsvarspliktiga personalkonsulenterna för&lt;br&gt;att få hjälp med anståndsansökningar. Dessa ansökningar har uteslutande&lt;br&gt;avsett kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inskrivna för tjänstgöring har minskat under senare år. Detta gör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;424&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att antalet fall där behov av anstånd med betalning av skatt aktualiseras har&lt;br&gt;blivit allt färre över tiden. Ett visst behov av att kunna ge anstånd vid tjänst-&lt;br&gt;göring inom Försvarsmakten kommer emellertid även fortsättningsvis att&lt;br&gt;finnas. Regeringen delar därför utredningens bedömning att det får anses&lt;br&gt;rimligt att det finns en anståndsmöjlighet för dem som är skyldiga att&lt;br&gt;tjänstgöra inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regleringen bör emellertid kunna göras mindre detaljerad.&lt;br&gt;I fråga om anståndstidens längd gäller i dag att denna får bestämmas till&lt;br&gt;längst ett år och tre månader. I stället bör på sätt utredningen föreslår endast&lt;br&gt;den begränsningen gälla att tiden får bestämmas till längst tre månader efter&lt;br&gt;den dag då tjänstgöringen upphör. Vidare bör dagens inskränkningar i&lt;br&gt;anståndsgivningen till att omfatta endast debiterad preliminär skatt,&lt;br&gt;kvarstående skatt och tillkommande skatt avskaffas. Det bör inte anses&lt;br&gt;uteslutet att ge anstånd även med andra skatte- och avgiftsbetalningar. Som&lt;br&gt;angetts i det tidigare är avsikten att anstånd skall medges med ett belopp&lt;br&gt;som är skäligt med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Även&lt;br&gt;vid plikttjänstgöring inom totalförsvaret får som skäligt belopp främst anses&lt;br&gt;den ytterligare skatt som skall betalas i samband med den årliga debite-&lt;br&gt;ringen av slutlig skatt. Beträffande bl.a. mervärdesskatt och avdragen skatt&lt;br&gt;får det förutsättas att skattebeloppet finns tillgängligt för inbetalning. Att ge&lt;br&gt;anstånd med ett belopp motsvarande sådana betalningar torde därför inte&lt;br&gt;aktualiseras annat än undantagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts gäller givetvis också for totalförsvarspliktiga som&lt;br&gt;fullgör sin grundutbildning i form av civilplikt. Bestämmelserna gäller även&lt;br&gt;viss annan personal såsom officerare på reservstat, reservpersonal,&lt;br&gt;reservofficerare, krigsfrivillig personal, hemvämspersonal och medlemmar&lt;br&gt;i frivilliga försvarsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har tagits in i 17 kap. 5 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22.4 Anstånd vid vissa avyttringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anståndstidema vid anstånd med betalning av&lt;br&gt;skatt på grund av avyttring av fastighet m.m. begränsas något. Samtidigt&lt;br&gt;görs regleringen av möjligheterna att få anstånd i dessa fall mindre&lt;br&gt;detaljerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Malmö tingsrätt anser att anståndstiden inte skall&lt;br&gt;bestämmas till maximalt två år utan att anstånd skall kunna medges så länge&lt;br&gt;en eventuell skatteprocess pågår. Sveriges Fastighetsägareförbund avstyrker&lt;br&gt;förslaget i den del som innebär att anstånd kan medges enbart om den&lt;br&gt;slutliga skatten till följd av en fastighetsavyttring blivit påtagligt högre än&lt;br&gt;den slutliga skatten under de närmast tre föregående åren eftersom en&lt;br&gt;jämförelse mellan de föregående åren inte ger en rättvisande bild. Vidare&lt;br&gt;anser förbundet att möjligheten av anstånd inte skall vara beroende av&lt;br&gt;särskilda skäl eftersom den omständigheten att avyttringens bestånd är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;osäker i sig utgör ett tillräckligt skäl. Svenska Bankföreningen tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eftersom det enligt föreningen innebär en avsevärd förenkling av&lt;br&gt;nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 48 § 4 mom. UBL finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om anstånd då fastighet, näringsverksamhet eller aktie eller andel i&lt;br&gt;bolag i vissa fall avyttras mot betalning under minst tre år. Anstånd kan&lt;br&gt;medges om den slutliga skatten till följd av avyttringen blivit mer än&lt;br&gt;dubbelt så stor som medeltalet av den slutliga skatten för närmast tre&lt;br&gt;föregående taxeringsår. Anståndsbeloppet, som får avse högst två&lt;br&gt;tredjedelar av den kvarstående skatten, skall betalas med halva beloppet&lt;br&gt;före utgången av april månad under vart och ett av de två år som följer&lt;br&gt;närmast efter det år då den kvarstående skatten enligt debiteringen skulle&lt;br&gt;ha betalats. Anstånd får efter motsvarande grunder medges med betalning&lt;br&gt;av tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 48 § 5 mom. UBL finns möjlighet till anstånd då en avyttring är&lt;br&gt;beroende av myndighets tillstånd eller beslut eller om det i annat fall råder&lt;br&gt;ovisshet om avyttringens bestånd. I dessa fall gäller bl.a. att anstånd får&lt;br&gt;medges med betalning av den del av skatten som med 20 000 kr överstiger&lt;br&gt;sådan del av köpeskillingen som blivit tillgänglig för lyftning efter&lt;br&gt;avyttringsårets utgång. Anstånd medges intill den sista april året efter det&lt;br&gt;att anståndsorsaken upphört att gälla, men aldrig för längre tid än till den&lt;br&gt;sista april fyra år efter avyttringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att principen om den s.k. eviga realisationsvinstbe-&lt;br&gt;skattningen av fastigheter genomfördes år 1967 infördes bestämmelsen om&lt;br&gt;anstånd vid vissa avyttringar, 48 § 4 mom. UBL (se prop. 1967:153 s. 141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till anstånd i de fall en avyttring är beroende av myndighets&lt;br&gt;tillstånd e.d., 48 § 5 mom. UBL, kom till genom 1990 års skattereform. Vid&lt;br&gt;beskattning av realisationsvinster gällde före år 1991 den s.k. första kronans&lt;br&gt;princip. Det innebar att skattskyldighet inträdde när den första betalningen&lt;br&gt;av köpeskillingen blev tillgänglig för lyftning och skattskyldigheten&lt;br&gt;omfattade hela realisationsvinsten även om endast en del av köpeskillingen&lt;br&gt;betalats. Genom 1990 års skattereform infördes skattskyldighet vid&lt;br&gt;avyttringstidpunkten. Undantag från denna regel gäller då intäktens storlek&lt;br&gt;är beroende av viss framtida händelse och till följd härav intäktens totala&lt;br&gt;belopp inte kan fastställas vid den taxering som är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För säljaren kan det innebära betydande svårigheter att betala skatt på&lt;br&gt;realisationsvinster även om vinstens storlek är klar. Detta kan bero på att&lt;br&gt;hela avyttringen är svävande då förvärvets giltighet är beroende av&lt;br&gt;myndighetsbeslut, såsom förvärvstillstånd, kommunalt förköp e.d. En sådan&lt;br&gt;situation föreligger huvudsakligen vid avyttring av näringsfastighet men kan&lt;br&gt;i vissa fall aktualiseras även vid avyttring av andra fastigheter (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 398).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att de nuvarande bestämmelserna bör göras mindre&lt;br&gt;detaljerade. Vi delar utredningens uppfattning. Som ett led i denna&lt;br&gt;förenkling bör reglerna om anståndsbeloppets storlek slopas. För anstånd i&lt;br&gt;samband med avyttring av fastighet eller näringsverksamhet m.m. mot&lt;br&gt;betalning under minst tre år bör emellertid krävas att det finns särskilda skäl&lt;br&gt;såsom att den slutliga skatten till följd av avyttringen har blivit påtagligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;426&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högre än den slutliga skatten under de närmast föregående åren. Varje&lt;br&gt;förhöjning av den slutliga skatten på grund av en avyttring bör således inte&lt;br&gt;ge den skattskyldige rätt att få anstånd. Enligt dagens regler skall det vara&lt;br&gt;fråga om den slutliga skatten under de närmast tre föregående åren.&lt;br&gt;Begränsningen till tre år tas nu bort och då kan man som Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund framhåller få en mer rättvisande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig anståndstid torde i dessa fall inte vara längre än ett år.&lt;br&gt;Möjlighet bör emellertid finnas att i likhet med vad som gäller för&lt;br&gt;närvarande bestämma tiden till två år räknat från den tidpunkt då skatten&lt;br&gt;rätteligen skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även då det är fråga om en avyttring som det är osäkert om den kommer&lt;br&gt;att bestå bör för anstånd med skattebetalningen krävas att det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Den aktuella osäkerheten bör knytas till att en avyttring är beroende av&lt;br&gt;tillstånd från myndighet. Det kan exempelvis vara fråga om förvärvstillstånd&lt;br&gt;eller kommunalt förköp. En jämförbar situation är att det råder en tvist som&lt;br&gt;är föremål för domstolsprövning om säljarens äganderätt till den sålda egen-&lt;br&gt;domen. Möjligheten att få anstånd i här angivna fall torde i regel tillämpas&lt;br&gt;främst vid avyttringar av näringsfastigheter men kan aktualiseras också vid&lt;br&gt;andra fastighetsavyttringar liksom vid överlåtelser av bostadsrätter och&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är det rimligt att för dessa fall föreskriva att anstånds-&lt;br&gt;beloppet skall betalas senast tre månader efter det att anståndsorsaken har&lt;br&gt;upphört att gälla. Utredningen anser vidare att anstånd inte bör medges för&lt;br&gt;längre tid än två år räknat från den dag då skatten rätteligen skulle ha&lt;br&gt;betalats. Mot detta har Malmö tingsrätt invänt att vid skatteprocesser kan det&lt;br&gt;gå mer än två år innan frågan är slutligt avgjord. Enligt tingsrätten bör det&lt;br&gt;därför inte finnas en sådan gräns. Om det är fråga om en domstolsprocess&lt;br&gt;blir emellertid reglerna om anstånd vid omprövning och överklagande (se&lt;br&gt;17 kap. 2 § skattebetalningslagen) tillämpliga vilket innebär att anståndsti-&lt;br&gt;den får bestämmas till längst tre månader efter den dag då beslut fattades&lt;br&gt;med anledning av överklagandet. I de fall ett villkor kvarstår efter&lt;br&gt;tvåårsperioden och det inte är fråga om en omprövning eller ett överklagan-&lt;br&gt;de utgör denna omständighet sådana synnerliga skäl som avses i 17 kap. 7 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen och som innebär att skattemyndigheten har möjlighet&lt;br&gt;att bestämma lämplig längd på anståndstiden. Vi anser därför att utredning-&lt;br&gt;ens förslag kan följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övriga anståndstyper har i det föregående sagts att anstånd&lt;br&gt;bör medges med ett belopp som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;br&gt;I avyttringsfallen är skattebeloppet knutet till en specifik överlåtelse. Vid&lt;br&gt;avstämningen mellan preliminär och slutlig skatt eller vid en senare om-&lt;br&gt;räkning av skatten är det den slutliga skatten för ett visst år som beräknas&lt;br&gt;och bestäms. Anståndsmöjligheten kommer således vid varje tillfälle att&lt;br&gt;avse antingen den slutliga skatt som inte betalats som preliminär skatt eller&lt;br&gt;den slutliga skatt som påförs efter en omprövning. 1 praktiken kommer den&lt;br&gt;skattskyldige att ansöka om anstånd med betalning av den ytterligare slutliga&lt;br&gt;skatt som uppkommit på grund av en avyttring. Anstånd kan då medges med&lt;br&gt;ett belopp motsvarande den skatt som kan hänföras till avyttringen. Detta&lt;br&gt;kan också uttryckas på så sätt att det är ett skattebelopp anstånd medges med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och inte den ytterligare slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggas bör att anstånd bara undantagsvis bör medges om det i absoluta&lt;br&gt;tal eller i förhållande till den slutliga skatten för året endast är ett mindre&lt;br&gt;skattebelopp som skall betalas. Om så är fallet bör det inte anses finnas&lt;br&gt;särskilda skäl för anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har tagits in i 17 kap. 4 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningsskyldighet för skatter och avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;23.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I ett system med skattekonton för betalning av skatter och avgifter debiteras&lt;br&gt;och krediteras en näringsidkares konto varje månad med ledning av de&lt;br&gt;redovisningar som lämnas respektive de betalningar som görs. Om inte hela&lt;br&gt;det debiterade beloppet betalas uppkommer ett underskott på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika författningar finns i dag föreskrifter om betalningsskyldighet för&lt;br&gt;den som skall betala en skatt eller avgift. Det gäller t.ex. arbetsgivares&lt;br&gt;ansvar för innehållen preliminär skatt och för arbetsgivaravgifter. Vid sidan&lt;br&gt;härav finns särskilda bestämmelser om betalningsansvar för företrädare för&lt;br&gt;arbetsgivare eller skattskyldig som är juridisk person och som inte har&lt;br&gt;fullgjort sin betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldigheten avser enligt nuvarande ordning en viss skatt eller&lt;br&gt;avgift. Tillämpningen av bestämmelserna förutsätter i princip att det vid en&lt;br&gt;inbetalning som inte uppgår till vad som redovisats kan konstateras vilken&lt;br&gt;skatt eller avgift det är som inte betalats. Detta är inte möjligt i ett system&lt;br&gt;med skattekonton för betalning av skatter och avgifter som bl.a. känneteck-&lt;br&gt;nas av att det inte finns någon avräkningsordning som anger vad en&lt;br&gt;betalning i första hand avser om det som har betalats in inte svarar mot&lt;br&gt;redovisningen. Det finns därför skäl att särskilt överväga hur bestämmelser&lt;br&gt;om betalningsskyldighet för skatter och avgifter kan förenas med skattekon-&lt;br&gt;tosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;428&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.2 Skönsbeskattning enligt schablon m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En generell och enhetlig betalningsskyldighet&lt;br&gt;skall gälla för den som är skyldig att redovisa och betala in sådana&lt;br&gt;skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisningsskyldigheten för en viss period inte fullgjorts skall&lt;br&gt;betalningsskyldigheten för perioden i ett omprövningsbeslut få&lt;br&gt;bestämmas till det högsta av vart och ett av de skatte- och avgiftsbelopp&lt;br&gt;som bestämts för betalning för någon av de tre närmast föregående&lt;br&gt;redovisningsperioderna. Sådan skönsbeskattning enligt schablon skall&lt;br&gt;få ske vid sidan av nuvarande möjlighet för skattemyndigheten att efter&lt;br&gt;skälig grund bestämma underlag och belopp att betala såvitt avser&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Samtidigt utvidgas skönsbe-&lt;br&gt;skattningen till att även omfatta arbetsgivares avdrag för A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred-&lt;br&gt;ningen har föreslagit att betalningsskyldigheten för en viss period skall anses&lt;br&gt;bestämd enligt schablon så snart någon redovisning för perioden inte&lt;br&gt;lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara en mindre del av remissinstanserna uttalar sig&lt;br&gt;i frågan. Riksåklagaren påpekar att det centrala skattebrottet fr.o.m. den 1&lt;br&gt;juli 1996 har omkonstruerats från ett effektbrott till ett farebrott. Vad gäller&lt;br&gt;det passiva skattebrottet innebär ändringen att den som uppsåtligen&lt;br&gt;underlåter att lämna deklaration och därigenom ger upphov till fara för att&lt;br&gt;skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas&lt;br&gt;till honom själv eller annan skall dömas för skattebrott. Den föreslagna&lt;br&gt;schablondebiteringen torde enligt Riksåklagaren innebära att antalet fall av&lt;br&gt;passivt skattebedrägeri minskar. Den som inte lämnar deklaration inom&lt;br&gt;föreskriven tid kommer nämligen att kunna göra sig skyldig till skattebrott&lt;br&gt;bara om skattebeloppet för den aktuella redovisningsperioden överstiger&lt;br&gt;beloppet för de tre närmast föregående perioderna. Enligt Riksåklagaren kan&lt;br&gt;det ifrågasättas om inte schablondebiteringen i just dessa fall kommer att&lt;br&gt;medföra att skattemyndigheten sällan kommer att verkställa utredning,&lt;br&gt;varför eventuell brottslighet inte kommer att upptäckas. Detta är dock i&lt;br&gt;första hand en resurs- och prioriteringsfråga. Riksåklagaren tillstyrker därför&lt;br&gt;att schablondebiteringen införs. Riksenheten mot ekonomisk brottslighet&lt;br&gt;anser att ett system med automatiska beslut och schablonbeskattning är&lt;br&gt;utmärkt. Det har emellertid den svagheten att man frångår den nuvarande&lt;br&gt;ordningen där det finns bestämda tidpunkter för när ett automatiskt beslut&lt;br&gt;anses fattat. Enligt riksenheten förefaller det som om utredningen har&lt;br&gt;föreställt sig att det skall kunna förekomma automatiska beslut utan någon&lt;br&gt;särskild anknytning till deklarationstillfället eller liknande. Riksenheten&lt;br&gt;föreslår att lagtexten utformas så att det framgår att skatten har bestämts till&lt;br&gt;ett visst belopp. Eftersom den nuvarande ordningen är väl inarbetad och&lt;br&gt;fungerar väl även i straffrättsligt hänseende vore det olyckligt om man skulle&lt;br&gt;genomföra ändringar i systemet med automatiska beslut allmänt sett. Enligt&lt;br&gt;riksenheten bör man för schablonbeslut eftersträva en ordning som så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket som möjligt liknar den för övriga automatiska beslut. Tidpunkten för&lt;br&gt;påförande har fortfarande mycket stor betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;skattebrottslagen och måste sålunda alltid kunna fastställas. Den har också&lt;br&gt;avgörande betydelse i vissa civilrättsliga sammanhang, t.ex. för ansvarsge-&lt;br&gt;nombrottet i aktiebolagslagstiftningen, liksom för företrädaransvaret.&lt;br&gt;Riksenheten understryker vidare vikten av att man belyser frågan om hur&lt;br&gt;skattebrottslagens farerekvisit skall tillämpas i förhållande till schablon-&lt;br&gt;beslut. Den som påförs skatt med ett schablonbelopp bör inte drabbas av&lt;br&gt;straffansvar motsvarande schablonen. Riksrevisionsverket erinrar om att&lt;br&gt;verket i sin effektivitetsgranskning F 1993:23 konstaterade att skattemyndig-&lt;br&gt;hetens arbete med att kräva in deklarationer delvis förskjuts till kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten och till domstol genom restföring när skönsbeskattning sker på&lt;br&gt;grund av utebliven deklaration. Om ett automatiskt förfarande medför att&lt;br&gt;arbetet med att kräva in redovisningen förskjuts till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;är det enligt Riksrevisionsverket tveksamt om det är det mest effektiva&lt;br&gt;sättet. Det skapar också svårigheter i indrivningsverksamheten eftersom&lt;br&gt;utmätning är starka maktbefogenheter som måste användas med viss&lt;br&gt;varsamhet. Osäkerhet om en skönsmässigt påförd skatt kommer att kvarstå&lt;br&gt;kan därför leda till tveksamhet om vilka åtgärder kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;bör vidta. Riksrevisionsverket anser att skattemyndigheten bör arbeta aktivt&lt;br&gt;med att få in redovisningen, något som också förekommer, och att&lt;br&gt;omfattningen av restföring av skönsmässigt beräknad skatt utan underliggan-&lt;br&gt;de utredning bör begränsas. Rutinmässig beräkning av skatten vid utebliven&lt;br&gt;redovisning riskerar medföra att sådan restföring ökar. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;anser därför att schablonmässig beräkning av skatt vid utebliven redovisning&lt;br&gt;inte bör göras rutinmässigt. Däremot skulle skattemyndigheten kunna ges en&lt;br&gt;uttrycklig rätt att grunda skönsmässig beskattning på den högsta av de tre&lt;br&gt;föregående perioderna, om inte tillräcklig utredning kan genomföras. Ett&lt;br&gt;problem är dock enligt Riksrevisionsverket att sanktionen vid utebliven&lt;br&gt;deklaration är obetydlig i de fall en skönsmässigt påförd skatt senare helt&lt;br&gt;undanröjs eftersom ett påfört skattetillägg också undanröjs. Den skattskyldi-&lt;br&gt;ge drabbas då endast av förseningsavgiften på 1 000 kr medan besväret för&lt;br&gt;myndigheterna kan ha varit betydande. Riksrevisionsverkets bedömning är&lt;br&gt;att det i dessa fall behövs kraftfullare sanktioner för att redovisningsskyldig-&lt;br&gt;heten skall iakttas, t.ex. någon form av differentiering av förseningsavgiften&lt;br&gt;eller att man tillämpar möjligheten med vitesföreläggande om att avge&lt;br&gt;deklaration innan skönsbeskattning beslutas. Riksskatteverket ställer sig&lt;br&gt;bakom förslaget om schablonbeskattning vid utebliven deklaration. Även&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län tillstyrker förslaget. Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer avvisar såväl automatiska beslut som schablondebiteringsunderla-&lt;br&gt;get och anser att nuvarande möjlighet att bestämma efter skön är tillräckligt&lt;br&gt;påtryckningsmedel. Svenska Bankföreningen anser att man inte skall värna&lt;br&gt;om skattskyldiga som slarvar med redovisningshandlingar men förordar att&lt;br&gt;man väljer den modell man har i Danmark att låta redovisningen för närmast&lt;br&gt;föregående period ligga till grund för betalningsskyldigheten. Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet tillstyrker förslaget om generell och enhetlig betalnings-&lt;br&gt;skyldighet. Sveriges Fastighetsägareförbund anser det betänkligt att införa&lt;br&gt;en schablondebitering, särskilt som skattemyndighetens möjlighet att besluta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter skön dessutom kvarstår. Om någon schablon över huvud taget skall&lt;br&gt;tillåtas bör redovisningen för den närmast föregående perioden läggas till&lt;br&gt;grund för betalningsskyldigheten. Näringslivets Skattedelegation, som har&lt;br&gt;viss förståelse för att skönsmässiga uppskattningar är starkt resurskrävande,&lt;br&gt;anser att man bör kunna stanna vid den modell man tillämpar i Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utgångspunkterna för beslut om&lt;br&gt;betalningsskyldighet för innehållen skatt respektive arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt kan möjligen sägas vara delvis olika. Medan arbetsgivaren&lt;br&gt;i fråga om innehållen skatt bara fungerar som ombud för det allmänna är han&lt;br&gt;eller hon själv skatt- respektive avgiftsskyldig vad gäller mervärdesskatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Samtidigt är det i fråga om innehållen skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter ett och samma subjekt som svarar för att det belopp som&lt;br&gt;redovisas i en deklaration betalas in. Som redan nämnts för det med sig&lt;br&gt;administrativa svårigheter att inom ramen för ett system med skattekonton&lt;br&gt;ha en ordning med betalningsansvar som innebär att det vid en betalning&lt;br&gt;som inte uppgår till vad som redovisats skall kunna konstateras vilken skatt&lt;br&gt;eller avgift det är som inte betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatte- och avgiftsuppbörd är det en utgångspunkt att den skatt- och&lt;br&gt;avgiftsskyldige skall fullgöra sin redovisningsskyldighet och betala&lt;br&gt;redovisade belopp inom föreskriven tid. Skattekontot bör debiteras i&lt;br&gt;enlighet med den redovisning för skatter och avgifter som lämnas utan att&lt;br&gt;ett särskilt beslut måste fattas. Om någon redovisning inte lämnas eller det&lt;br&gt;finns brister i redovisningen eller underlaget för denna finns i dag möjlighet&lt;br&gt;att uppskatta underlag och belopp att betala efter vad som framstår som&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till det som har kommit fram. Inriktningen när den&lt;br&gt;möjligheten utnyttjas är att försöka komma så nära de verkliga förhållandena&lt;br&gt;som möjligt. Inte sällan är en revision hos den skatt- och avgiftsskyldige ett&lt;br&gt;medel att åstadkomma detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet nås den bästa överensstämmelsen med de verkliga för-&lt;br&gt;hållandena såvitt avser de belopp som skall redovisas och betalas om man&lt;br&gt;utgår från de skatt- och avgiftsskyldigas underlag. Det är därför, som&lt;br&gt;Riksrevisionsverket varit inne på i sitt remissyttrande, önskvärt att genom&lt;br&gt;sanktioner eller liknande skapa starkast möjliga incitament för de betal-&lt;br&gt;ningsskyldiga att lämna korrekt redovisning, liksom att genom revision,&lt;br&gt;kontakter med den skatt- och avgiftsskyldige eller på annat sätt kunna reda&lt;br&gt;ut skatte- och avgiftsförhållandena så snart redovisningen eller underlaget&lt;br&gt;för denna uppvisar brister. Att behandla samtliga fall där det finns brister i&lt;br&gt;redovisningen på detta sätt skulle emellertid kräva mycket stora resurser.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får styra de utredande insatserna till de fall där skatte-&lt;br&gt;eller avgiftsbortfallet kan bedömas vara som störst eller till fall som av&lt;br&gt;andra orsaker bör prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som utredningsarbetet av olika skäl tar och de svårigheter som&lt;br&gt;kan möta i utredningsarbetet gör således att den gängse ordningen för att&lt;br&gt;uppskatta oredovisade belopp inte är ett tillräckligt effektivt sätt att&lt;br&gt;åstadkomma korrekta betalningar. Den i dag tillämpade ordningen bör&lt;br&gt;därför, som utredningen föreslagit, kompletteras med en möjlighet att&lt;br&gt;bestämma betalningsskyldigheten för skatter och avgifter enligt schablon.&lt;br&gt;Till skillnad mot utredningen anser regeringen emellertid att ett beslut om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;431&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning enligt schablon inte bör fattas så snart någon redovisning inte&lt;br&gt;lämnats inom föreskriven tid. I likhet med vad som gäller i dag i fråga om&lt;br&gt;beslut om skönsbeskattning bör den skattskyldige beredas möjlighet att yttra&lt;br&gt;sig innan beslut fattas. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att det är ett&lt;br&gt;beslut till nackdel för den skattskyldige och att skattetillägg kan påföras.&lt;br&gt;Beslut om beskattning enligt schablon bör därför fattas i samma ordning&lt;br&gt;som gäller för andra beslut om skönsbeskattning. I de fall där det över&lt;br&gt;huvud taget inte kommer in någon redovisningshandling bör skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbeloppet för perioden på samma sätt som i dag bestämmas till noll&lt;br&gt;kronor. Skatten kan därefter genom ett omprövningsbeslut bestämmas enligt&lt;br&gt;schablon. Bestämmelser om skönsbeskattning enligt schablon har tagits in&lt;br&gt;i 11 kap. 19 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det belopp med vilket skönsbeskattning enligt schablon skall&lt;br&gt;ske har flera remissinstanser förordat den danska modellen, där sådan be-&lt;br&gt;skattning alltid sker med samma belopp som bestämts för den närmast före-&lt;br&gt;gående perioden. Om man bortser från säsongsbetonade verksamheter (se&lt;br&gt;nedan) torde det främst vara i fråga om mervärdesskatt som det förekommer&lt;br&gt;mera påtagliga variationer mellan näraliggande perioder. Vad gäller skatt&lt;br&gt;och avgifter som grundas på lönesumman förekommer dock erfarenhetsmäs-&lt;br&gt;sigt också toppar vissa kalendermånader, vilket kan ha att göra med&lt;br&gt;utbetalning av retroaktiva ersättningar eller liknande. Vare sig man väljer&lt;br&gt;den danska modellen eller den som utredningen föreslagit är det ofrånkom-&lt;br&gt;ligt att sådana variationer i ett system med skönsbeskattning enligt schablon&lt;br&gt;ibland kan få genomslag i form av väsentligt för höga eller för låga&lt;br&gt;debiteringar. Skillnaden mellan modellerna är i praktiken främst den att en&lt;br&gt;exceptionellt hög debitering i utredningens modell kan få genomslag under&lt;br&gt;längre tid framåt än i den danska. Med hänsyn till intresset av att skattemyn-&lt;br&gt;digheten verkligen får in redovisningar från de skatt- eller avgiftsskyldiga&lt;br&gt;(jfr bl.a. Riksrevisionsverkets remissynpunkter) kan detta emellertid inte ses&lt;br&gt;som någon nackdel. Tvärtom får en på detta sätt utformad modell för&lt;br&gt;skönsbeskattning enligt schablon ses som ett ändamålsenligt instrument för&lt;br&gt;att öka de skatt- och avgiftsskyldigas benägenhet att fullgöra redovisnings-&lt;br&gt;skyldigheten. Regeringen anser därför att utredningens modell bör väljas&lt;br&gt;och att betalningsskyldigheten alltså skall bestämmas till det högsta av vart&lt;br&gt;och ett av de olika skatte- och avgiftsbelopp som skall inbetalas for endera&lt;br&gt;av de tre närmast föregående redovisningsperioderna. Skönsbeskattning&lt;br&gt;enligt schablon bör alltså göras för varje skatt och avgift för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i vad Riksenheten mot ekonomisk brottslighet&lt;br&gt;anfört om att en konsekvens av systemet med skönsbeskattning enligt&lt;br&gt;schablon måste vara att ansvar för passivt skattebrott inte kan komma i fråga&lt;br&gt;beträffande det belopp som skatten eller avgiften skall anses bestämd till&lt;br&gt;genom tillämpning av schablonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu beskrivna skönsbeskattningen enligt schablon, vid vilken tidigare&lt;br&gt;redovisningar utgör grund för en automatiskt bestämd betalningsskyldighet,&lt;br&gt;bör gälla vid sidan av nuvarande möjligheter för skattemyndigheten att efter&lt;br&gt;skälig grund bestämma den skatt- och avgiftsskyldiges betalningsskyldighet.&lt;br&gt;Skattemyndigheten bör således kunna välja att inte tillämpa denna metod.&lt;br&gt;Myndigheten kan ju ha exempelvis en nyss genomförd revision att utgå från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;432&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den skatt- och avgiftsskyldiges redovisning uteblir. Dessutom är en ord-&lt;br&gt;ning med skönsbeskattning enligt en schablon som grundar sig på redo-&lt;br&gt;visningen för tidigare perioder i vissa fall mindre lämplig att använda. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. om den skatt- och avgiftsskyldige driver säsongsbunden&lt;br&gt;verksamhet. Så långt det är möjligt bör myndigheten undanta dessa och&lt;br&gt;liknande fall från systemet med en automatiskt bestämd betalningsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt gäller att den skatt- och avgiftsskyldige har en stor del i&lt;br&gt;ansvaret for att den betalningsskyldighet som bestäms blir riktig. Variationer&lt;br&gt;i verksamhetens omfattning och därmed även i betalningsskyldigheten skall&lt;br&gt;avspeglas i den redovisning som lämnas till skattemyndigheten. Det bör&lt;br&gt;därför vara möjligt att i samband med den löpande redovisningen lämna&lt;br&gt;uppgift om att något underlag och belopp inte finns att redovisa for kom-&lt;br&gt;mande redovisningsperiod eller redovisningsperioder. Lämnas en sådan&lt;br&gt;uppgift och bedöms den av skattemyndigheten som godtagbar, och kommer&lt;br&gt;det därefter inte in någon redovisningshandling den påföljande perioden, bör&lt;br&gt;betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter för denna period anses&lt;br&gt;genom beslut bestämd till noll kronor. Om det senare genom en redovis-&lt;br&gt;ningshandling eller på annat sätt visar sig att något belopp skulle ha&lt;br&gt;bestämts får justering göras i den ordning som gäller for omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått bör den nuvarande möjligheten för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att efter skälig grund bestämma underlag och belopp att betala såvitt&lt;br&gt;avser arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt kvarstå vid sidan av skönsbe-&lt;br&gt;skattning enligt schablon. Av likformighetsskäl bör denna möjlighet i&lt;br&gt;skattekontosystemet omfatta även arbetsgivares avdrag för A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23.3 Betalningsskyldighet för en juridisk persons&lt;br&gt;företrädare m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;23.3.1 Nuvarande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om betalningsskyldighet för skatter och avgifter for den som är&lt;br&gt;företrädare for en arbetsgivare eller en skattskyldig som är juridisk person&lt;br&gt;finns i flera författningar, bl.a. uppbördslagen, lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom beträffande det grundläggande betalningsansvaret for skatter och&lt;br&gt;avgifter måste det särskilt övervägas på vilket sätt foreträdaransvaret kan&lt;br&gt;tillämpas i ett system med skattekonton, där särredovisning så långt som&lt;br&gt;möjligt skall undvikas och någon avräkningsordning inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skatteavdrag verkställts men beloppet inte betalats in kompletteras&lt;br&gt;betalningsansvaret för arbetsgivaren enligt 77 § UBL med bestämmelser i&lt;br&gt;77 a § samma lag om betalningsskyldighet för den som är företrädare for en&lt;br&gt;arbetsgivare som är juridisk person. Om företrädaren uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåtit att betala in skatteavdraget i föreskriven tid och&lt;br&gt;ordning är han tillsammans med arbetsgivaren betalningsskyldig för&lt;br&gt;skattebeloppet. En företrädare som fullgör betalningsskyldigheten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;433&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regressrätt mot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas tillkomst motiverades bl.a. av att det inte fanns så stora&lt;br&gt;möjligheter att på annat sätt göra en företrädare för aktiebolag eller arman&lt;br&gt;juridisk person ansvarig för oredovisad skatt. Detta ansågs som en allvarlig&lt;br&gt;brist inte minst beträffande de s.k. fåmansbolagen (SOU 1965:23 s. 180 och&lt;br&gt;184). Med hänsyn till att straff för underlåtenhet att redovisa innehållen&lt;br&gt;skatt inte kunde dömas ut med mindre än att arbetsgivaren (ställföreträda-&lt;br&gt;ren) gjort sig skyldig till grov oaktsamhet, ansågs det att företrädarens&lt;br&gt;ekonomiska ansvarighet borde begränsas till sådana fall där uppsåt eller&lt;br&gt;grov oaktsamhet förelåg (SOU 1965:23 s. 187). Det framhölls att&lt;br&gt;betalningsskyldigheten för företrädare inte skulle ses som en straffsanktion.&lt;br&gt;Avsikten var inte att införa en ny strafform utan endast att skapa en&lt;br&gt;möjlighet för det allmänna att utkräva ett solidariskt ekonomiskt ansvar av&lt;br&gt;en försumlig företrädare och den arbetsgivare, tillika juridiska person, som&lt;br&gt;han företräder. Reglerna om solidarisk betalningsskyldighet ansågs därför&lt;br&gt;inte kunna jämföras med brottsbalkens sanktionssystem (prop. 1967:130 s.&lt;br&gt;131).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1974 finns bestämmelser om företrädaransvar&lt;br&gt;av motsvarande innebörd också för mervärdesskatt. Genom en lagändring&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 januari 1994 har företrädaransvaret för mervärdes-&lt;br&gt;skatt utvidgats till att även omfatta skatt som på grund av oriktiga uppgifter&lt;br&gt;från företrädaren tillgodoförts den skattskyldige. Om en företrädare&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat uppgifter som föranlett att den&lt;br&gt;skattskyldige tillgodoförts ingående skatt med för stort belopp är företräda-&lt;br&gt;ren alltså, enligt 16 kap. 17 § ML, tillsammans med den skattskyldige&lt;br&gt;återbetalningsskyldig för beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om betalningsskyldighet för företrädare finns vidare i 5 kap.&lt;br&gt;17 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter och, vad&lt;br&gt;gäller socialavgifter som betalas av arbetsgivare, i 15 § USAL samt vad&lt;br&gt;gäller tull i 38 § tullagen (1994:1550). Föreskrifterna i fråga om arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter kom till efter påpekanden att det solidariska ansvaret för betalning&lt;br&gt;av källskatt och mervärdesskatt fått menliga återverkningar på betalningarna&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter där företrädaransvaret inte fanns (prop. 1979/80:128&lt;br&gt;s. 20 och 26 ff, jfr prop. 1983/84:167 s. 100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om betalningsskyldighet enligt 77 a § UBL kan för närvarande&lt;br&gt;föras av åklagaren i brottmålet i de fall där ställföreträdaren enligt 6 §&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69) åtalas för underlåten inbetalning av innehållen&lt;br&gt;skatt. Det hänger samman med den allmänna skyldighet som åklagaren har&lt;br&gt;att föra målsägandens talan om enskilt anspråk som grundas på brott&lt;br&gt;(22 kap. 2 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de övriga fordringsslagen kan åklagaren inte på mot-&lt;br&gt;svarande sätt föra talan om betalningsskyldighet, eftersom underlåten inbe-&lt;br&gt;talning i dessa fall inte är straffbar i sig. Talan förs efter stämning i den&lt;br&gt;ordning som gäller för tvistemål. Det gäller för övrigt också i fråga om&lt;br&gt;personligt ansvar enligt uppbördslagen, om något brottmål inte är aktuellt&lt;br&gt;eller talan om betalningsskyldighet av ett eller annat skäl inte har förts i&lt;br&gt;brottmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;434&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att kronofogdemyndigheten, för att myn-&lt;br&gt;digheterna skall besparas arbetet med att föra talan om företrädaransvar, i&lt;br&gt;många fall vid indrivningen begär att företrädaren ställer borgen eller annan&lt;br&gt;säkerhet för företagets skulder. Detta förfaringssätt, som rekommenderas i&lt;br&gt;Riksskatteverkets riktlinjedokument på området, bygger givetvis på att&lt;br&gt;företrädaren är medveten om att hans betalningsskyldighet kan fastställas&lt;br&gt;genom en process om han inte ställer säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av bestämmelserna i skattelagstiftningen om företrädaransvar&lt;br&gt;finns ett antal bestämmelser om personlig betalningsskyldighet på associa-&lt;br&gt;tionsrättens område. Dessa tar sikte på alla slags skulder som den juridiska&lt;br&gt;personen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De subjektiva rekvisiten vid betalningsskyldighet för skatter&lt;br&gt;och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om solidarisk betalningsskyldighet för skatter och avgifter&lt;br&gt;har som redan nämnts utgått från den straffrättsliga regleringen. Motivet till&lt;br&gt;att området för regleringen av företrädaransvar begränsats till fall av uppsåt&lt;br&gt;eller grov oaktsamhet var att straff för underlåtenhet att betala in innehållen&lt;br&gt;skatt inte kunde komma i fråga utan att minst grov oaktsamhet legat&lt;br&gt;ställföreträdaren till last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättspraxis har ansetts att de subjektiva rekvisiten har samma innehåll&lt;br&gt;vid fråga om straffansvar som beträffande betalningsskyldighet, vad gäller&lt;br&gt;underlåten betalning på grund av oförvållat obestånd (NJA 1969 s. 326&lt;br&gt;respektive NJA 1971 s. 296 II, där Högsta domstolen konstaterat att en&lt;br&gt;företrädare handlat grovt oaktsamt, eftersom verksamma åtgärder i syfte att&lt;br&gt;åstadkomma en avveckling under hänsynstagande till samtliga borgenärers&lt;br&gt;intressen inte hade vidtagits i samband med betalningsinställelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av betalningsskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om vem som skall anses som företrädare för en juridisk person är&lt;br&gt;det däremot nödvändigt att skilja på det straffrättsliga ansvaret och be-&lt;br&gt;talningsskyldigheten. Som lagtexten i 6 § skattebrottslagen är formulerad&lt;br&gt;kan annan än ställföreträdaren, dvs. den legale företrädaren, inte fällas till&lt;br&gt;ansvar för uppbördsbrott som gärningsman. Ansvar kan emellertid göras&lt;br&gt;gällande mot annan än den legale företrädaren som medverkande till dennes&lt;br&gt;brott. I fråga om betalningsansvar enligt 77 a § UBL innefattar företrädar-&lt;br&gt;kretsen även andra intressenter i bolaget än de legala företrädarna. Vem som&lt;br&gt;är ställföreträdare för ett aktiebolag framgår av aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385, ABL). Hit hör styrelsen och verkställande direktören. Yrkande&lt;br&gt;om betalningsskyldighet har i praxis också i första hand riktats mot&lt;br&gt;styrelseledamöter och verkställande direktören. Det har då beaktats om före-&lt;br&gt;trädarna haft personligt intresse i bolaget och bestämmande inflytande över&lt;br&gt;dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;435&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till foreträdarkretsen enligt 77 a § UBL har vidare ansetts höra&lt;br&gt;aktieägare som inte ingått i styrelsen men som fattat beslut i fråga om&lt;br&gt;skatternas betalning i samråd med företagets verkställande direktör. Har&lt;br&gt;aktieägaren självständigt haft hand om bolagets kamerala angelägenheter&lt;br&gt;och genom fullmakter oinskränkt förfogat över bolagets medel, har hans&lt;br&gt;ställning som ledare for bolaget också medfört betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning och eftergift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldigheten enligt 77 a § UBL får jämkas eller efterges om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till bestämmelserna om betalningsskyldighet har inte gjorts&lt;br&gt;klart vad som skall anses som särskilda skäl. I praxis har begreppets&lt;br&gt;allmänna innebörd getts en i viss mån varierande tolkning. Allmänt kan&lt;br&gt;emellertid sägas att domstolarna tillämpat undantagsregeln med stor&lt;br&gt;restriktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarnas prövning av frågor om jämkning och eftergift har bl.a. gällt&lt;br&gt;betydelsen av företrädarens eget intresse och ställning i bolaget,&lt;br&gt;bulvanförhållanden, företrädarens betalningsförmåga, företrädarens per-&lt;br&gt;sonliga förluster i bolaget, bolagets tidigare skötsel av skatteinbetalningarna,&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska motiv samt företrädarens ålder och sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att företrädaren är anställd utan att ha något ägarintresse har ansetts som&lt;br&gt;grund för jämkning. Detsamma har ansetts gälla om företrädaren endast haft&lt;br&gt;obetydligt ägarintresse, om hans bestämmanderätt över bolaget varit&lt;br&gt;begränsad på grund av övriga aktieägares inflytande. Företrädarens ställning&lt;br&gt;har därvid jämförts med en anställd företagsledares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närbesläktad grund som åberopats for jämkning är bulvanförhål-&lt;br&gt;landen. I denna fråga har Högsta domstolen emellertid uttalat att den som&lt;br&gt;åtar sig uppdrag att vara ledamot av aktiebolags styrelse inte kan bli fri från&lt;br&gt;att fullgöra de förpliktelser som annars följer med ett sådant uppdrag genom&lt;br&gt;att hänvisa till att styrelseuppdraget varit av endast formell natur eller att han&lt;br&gt;inte har förstått innebörden av uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att företrädaren gjort personliga förluster i bolaget,&lt;br&gt;t.ex. satt in större belopp av eget kapital för att bolaget skulle kunna fortsätta&lt;br&gt;driften, har inte ens i förening med bristande betalningsförmåga ansetts&lt;br&gt;grunda jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att företrädaren tidigare skött sina skatteinbetalningar&lt;br&gt;samt att han samarbetat med kronofogdemyndigheterna och betalat av&lt;br&gt;restförda skatter har i några fall tillmätts viss betydelse i jämkningsfrågan.&lt;br&gt;Något vägledande uttalande av Högsta domstolen finns emellertid inte på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När företrädaren av arbetsmarknadspolitiska skäl fortsatt sin rörelse har&lt;br&gt;rättspraxis intagit den principiella ståndpunkten att jämkning inte bör ske.&lt;br&gt;I bl.a. rättsfallet NJA 1981 s. 1014 har den principen emellertid i viss mån&lt;br&gt;frångåtts. Målet gällde uppbördsbrott och företrädaren frikändes från&lt;br&gt;straffansvar. Eftersom företrädarens yrkande om befrielse från betalnings-&lt;br&gt;skyldighet medgetts av staten, förelåg inte denna fråga till bedömning. Man&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan emellertid, mot bakgrund av den identitet som finns mellan det Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;straffrättsliga ansvaret och betalningsskyldigheten, sluta sig till att be- Del 1&lt;br&gt;dömningen hade blivit densamma i fråga om betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23.3.2 En generell och enhetlig betalningsskyldighet för företrädare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betalningsskyldighet avseende skatter och&lt;br&gt;avgifter för den som företräder en juridisk person skall kunna komma&lt;br&gt;i fråga beträffande alla skatter och avgifter som ingår i skattekonto-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett fåtal remissinstanser uttalar sig i frågan.&lt;br&gt;Riksenheten mot ekonomisk brottslighet tillstyrker förslaget om en generell&lt;br&gt;och enhetlig betalningsskyldighet för företrädare. Riksskatteverket biträder&lt;br&gt;förslaget om att företrädare skall kunna göras ansvarig för betalning av den&lt;br&gt;juridiska personens inkomstskatt. Malmö tingsrätt godtar att företrädarens&lt;br&gt;ansvar utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter som ingår i&lt;br&gt;skattekontosystemet. Inte heller Länsrätten i Stockholms län finner skäl att&lt;br&gt;invända mot att den juridiska personens egna skatter kan komma att&lt;br&gt;omfattas av företrädaransvaret. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;avstyrker förslaget till utvidgning av tillämpningsområdet. Föreningen anser&lt;br&gt;att den juridiska personens egna skatter inte på samma sätt som källskatter&lt;br&gt;och mervärdesskatt kan ses som redovisningsmedel för statens räkning. Av&lt;br&gt;den anledningen bör enligt föreningen snarare ansvaret för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter slopas. Företagarnas Riksorganisation avvisar förslaget&lt;br&gt;att utvidga tillämpningsområdet utan att den övergripande frågan om&lt;br&gt;ansvarsgenombrott för delägare i aktiebolag diskuteras vidare. Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet anser att distinktionen mellan egna skatter och sådana&lt;br&gt;som näringsidkaren uppbär för statens räkning bör läggas till grund för&lt;br&gt;utformningen av reglerna även i fortsättningen. Samfundet anser att starka&lt;br&gt;principiella skäl talar mot att staten skall vara gynnad i förhållande till andra&lt;br&gt;borgenärer beträffande egna skatter och avstyrker därför att&lt;br&gt;tillämpningsområdet utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter.&lt;br&gt;Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund anser att&lt;br&gt;företrädaransvaret inte bör utvidgas till att omfatta fler skatter och avgifter&lt;br&gt;än de som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den grundläggande principen om&lt;br&gt;personlig ansvarsfrihet för ett aktiebolags skulder har, som framgått i det&lt;br&gt;föregående, i vissa fall satts åt sidan genom särskild författningsreglering&lt;br&gt;inom såväl skatterätten som associationsrätten. Men det ansvar som i dag&lt;br&gt;kan läggas på den som har ett bestämmande inflytande över en juridisk&lt;br&gt;person avser specifika fall. Något heltäckande solidariskt eller subsidiärt&lt;br&gt;ansvar finns således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för en personlig betalningsskyldighet för en juridisk persons&lt;br&gt;åtaganden får anses vara olika starka beroende på vilken ställning borge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nären har. Större kreditgivare i vedertagen mening, dvs. kreditinstitut och&lt;br&gt;huvudleverantörer, förutsätts bevilja krediter på grundval av en ingående&lt;br&gt;analys av bolagets ekonomi och av verksamhetens framtidsutsikter. Som ett&lt;br&gt;led i analysen används regelmässigt möjligheten att skaffa kreditupplysning&lt;br&gt;på bolaget och att granska bokslut eller liknande. Den bedömning som görs&lt;br&gt;kan leda till att kreditgivaren i kraft av sin ställning i förhållande till&lt;br&gt;gäldenären kräver säkerhet i någon form, t.ex. ett borgensåtagande av&lt;br&gt;bolagets ägare eller av ett annat bolag inom samma intressesfär. Om&lt;br&gt;kreditgivaren avstår från säkerhet får det betraktas som ordinärt affärsmäs-&lt;br&gt;sigt risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland en juridisk persons borgenärer intar staten en särställning. Statens&lt;br&gt;löpande kreditgivning avseende skatter och avgifter och den därmed&lt;br&gt;följande rollen som borgenär omfattar avsevärda belopp. Men staten har inte&lt;br&gt;någon valfrihet som kreditgivare. Kreditgivningen sker så gott som undan-&lt;br&gt;tagslöst utan att krav kan ställas på säkerhet i någon form. Av systematiska&lt;br&gt;och praktiska skäl rymmer inte heller skattebetalningssystemet möjligheter&lt;br&gt;till en kreditprövning motsvarande den som används i samhällslivet i övrigt.&lt;br&gt;Detta kan sägas innebära att statens ställning som borgenär i avgörande hän-&lt;br&gt;seenden är mera utsatt än flertalet andra borgenärers.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de särskilda institut i form av bl.a. revision och betalningssäkring&lt;br&gt;och resurser för att utnyttja dessa som staten förfogar över är således statens&lt;br&gt;situation som borgenär särpräglad. Även om resurserna kan framstå som&lt;br&gt;tillräckliga i ett enskilt fall är bilden en annan om man ser till helheten. Det&lt;br&gt;stora antalet gäldenärer, de kontinuerliga och betydande betalningsström-&lt;br&gt;marna samt det återkommande mycket stora antalet redovisningar och betal-&lt;br&gt;ningar gör att mera omfattande åtgärder kan sättas in bara i en bråkdel av de&lt;br&gt;fall där insatser skulle vara motiverade med hänsyn till risken för förluster&lt;br&gt;för det allmänna. De mycket begränsade möjligheter som staten har att i&lt;br&gt;förväg säkerställa fordringarna på det sätt som i allmänhet görs på&lt;br&gt;kreditmarknaden motiverar därför enligt regeringens mening att man&lt;br&gt;behåller den betalningsskyldighet för företrädare som utvecklats på&lt;br&gt;skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i det föregående finns föreskrifter om betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet för den som är företrädare i olika författningar. Regleringen är i vä-&lt;br&gt;sentliga hänseenden likartad. Som också nyss redovisats har företrä-&lt;br&gt;daransvaret successivt utvidgats. Denna utvidgning har motiverats av att be-&lt;br&gt;talningar av det som inte omfattats av företrädaransvar eftersatts i förhållan-&lt;br&gt;de till sådana betalningar för vilka personlig betalningsskyldighet kunnat&lt;br&gt;komma i fråga. Det synsätt som i dessa sammanhang gjort sig gällande kan&lt;br&gt;sägas innebära att betalningen av en viss skatt eller avgift inte bör sättas&lt;br&gt;efter någon annan skatte- eller avgiftsbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den utvidgning som skett av tillämpningsområdet för bestäm-&lt;br&gt;melserna om företrädaransvar är regleringen i dag inte heltäckande ens vad&lt;br&gt;gäller de mera centrala skattebetalningarna. Det skattskyldiga rättssubjektets&lt;br&gt;egen preliminära, kvarstående och tillkommande skatt omfattas nämligen&lt;br&gt;inte. För dessa skattebetalningar kan alltså en företrädare inte göras&lt;br&gt;betalningsskyldig med stöd av regleringen i skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk persons inkomstskatter kan, om man ser till den grundläg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;438&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande betalningsskyldigheten, i princip jämställas med arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;med den karaktär dessa har i dag. Samma skäl som anförts i samband med&lt;br&gt;tidigare utbyggnad av reglerna om betalningsskyldighet for företrädare gör&lt;br&gt;sig gällande även beträffande en juridisk persons inkomstskatter. I tidigare&lt;br&gt;sammanhang har det som nyss nämnts kommit fram att betalningar av skat-&lt;br&gt;ter och avgifter som inte omfattas av ett personligt betalningsansvar&lt;br&gt;eftersätts i förhållande till skatte- och avgiftsbelopp som omfattas av ett&lt;br&gt;sådant ansvar. Olikformigheter i regleringen ger ett faktiskt utrymme för den&lt;br&gt;skattskyldige att till skada för det allmänna styra sina betalningar beroende&lt;br&gt;på om ett företrädaransvar finns. Redan denna möjlighet till skatteundan-&lt;br&gt;dragande får anses motivera att betalningsskyldigheten för en företrädare&lt;br&gt;görs generell och enhetlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i nuvarande system skulle alltså ett generellt och enhetligt före-&lt;br&gt;trädaransvar leda till förenklad hantering och effektivare uppbörd. Förde-&lt;br&gt;larna blir emellertid än mer påtagliga i ett skattekontosystem. Det gäller inte&lt;br&gt;minst därför att en avräkningsordning mellan olika betalningar då kan&lt;br&gt;undvaras i denna del. Det får också i grunden anses lika betydelsefullt att&lt;br&gt;betalningsskyldigheten fullgörs för varje skatt och avgift som skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen föreslår därför regeringen att betalningsskyl-&lt;br&gt;digheten för skatter och avgifter för den som är företrädare for en&lt;br&gt;arbetsgivare eller skattskyldig som är juridisk person skall omfatta alla&lt;br&gt;skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Betalningsskyldigheten&lt;br&gt;för en företrädare kommer på så sätt att korrespondera med den&lt;br&gt;grundläggande betalningsskyldighet for skatter och avgifter som föreslås&lt;br&gt;gälla i det nya systemet (se avsnitt 23.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan hävdas att regler om företrädaransvar innebär en form av&lt;br&gt;ansvarsgenombrott. Det gäller i vart fall mindre bolag där aktieägarna&lt;br&gt;samtidigt är styrelseledamöter. Frågor om ansvarsgenombrott utreds för&lt;br&gt;närvarande av Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08). Regeringen vill med&lt;br&gt;anledning härav understryka att den nu föreslagna förändringen av&lt;br&gt;företrädaransvarsreglema inte är avsedd att föregripa de överväganden som&lt;br&gt;Aktiebolagskommittén skall göra. Utan hinder av de nu föreslagna reglerna&lt;br&gt;bör kommittén göra en samlad bedömning av i vilken utsträckning&lt;br&gt;aktieägare och bolagsorgan skall kunna åläggas personligt betalningsansvar&lt;br&gt;för bolagets skulder och därvid även diskutera förutsättningarna för ett&lt;br&gt;sådant personligt betalningsansvar gentemot staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädaransvarsfrågorna i skattekontosystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör något också sägas om den praktiska hanteringen av&lt;br&gt;företrädaransvarsfrågor i skattekontosystemet. Grunden för den betalnings-&lt;br&gt;skyldighet som kan läggas på en företrädare är det skatte- eller avgiftsbelopp&lt;br&gt;som den juridiska personen är skyldig att betala. Vid månadsavstämningen&lt;br&gt;av ett skattekonto kommer det att kontrolleras om den skatt- eller&lt;br&gt;avgiftsskyldige har betalat de belopp som debiterats på kontot. Om det&lt;br&gt;konstateras att betalningsskyldigheten för förfallna belopp inte har fullgjorts&lt;br&gt;bör, efter den utredning som behöver företas, ett krav på betalning kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;439&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktas mot företrädaren för den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För huvuddelen av de skatt- eller avgiftsskyldiga kommer det att finnas&lt;br&gt;endast en förfallodag i månaden. För de skattskyldiga som kommer att göra&lt;br&gt;inbetalningar vid två olika tillfällen i månaden kommer det emellertid vid&lt;br&gt;avstämningen inte att kunna avgöras hur stor del av ett saldo som har upp-&lt;br&gt;kommit vid den ena eller den andra förfallodagen. Byte av företrädare för&lt;br&gt;den juridiska personen kan ha skett mellan förfallodagama. Det kan också&lt;br&gt;ha inträffat något som inverkar på bedömningen av de subjektiva förutsätt-&lt;br&gt;ningarna. När betalningsskyldighet för en företrädare aktualiseras kan det&lt;br&gt;därför i dessa fall inte avgöras vem som bör anses betalningsskyldig för ett&lt;br&gt;visst belopp utan att man först tagit ställning till hur stor del av saldot som&lt;br&gt;hänför sig till respektive förfallodag. Detta bör göras med tillämpning av&lt;br&gt;likafördelningsmetoden (se avsnitt 11.2). På så sätt kan med avseende på&lt;br&gt;varje förfallodag för sig ställning tas till både de objektiva och de subjektiva&lt;br&gt;förutsättningarna för en företrädares betalningsskyldighet. I fråga om&lt;br&gt;källskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt kan vidare förutsätt-&lt;br&gt;ningarna bedömas beträffande såväl fordringar som avser den senaste&lt;br&gt;perioden som sådana som hänför sig till äldre perioder. Den ursprungliga&lt;br&gt;ordinarie förfallodagen kan nämligen alltid anges. Såvitt avser en debitering&lt;br&gt;av ytterligare inkomstskatt (slutlig skatt) kan inte på samma sätt i efterhand&lt;br&gt;den ursprungliga förfallodagen anges. Det kan endast konstateras vilket&lt;br&gt;inkomstår, alternativt räkenskapsår, och taxeringsår som skatten hänför sig&lt;br&gt;till. Däremot kan anges vid vilken senaste tidpunkt en ytterligare slutlig skatt&lt;br&gt;för ett visst år skulle ha betalats. Denna förfallodag bör i dessa fall vara den&lt;br&gt;tidpunkt som prövningen av förutsättningarna för betalningsskyldighet knyts&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädarens betalningsskyldighet avser en skatte- eller avgiftsfordran&lt;br&gt;som i grunden riktar sig mot den juridiska personen. Om företrädaren&lt;br&gt;fullgör den personliga betalningsskyldighet som beslutats skall i enlighet&lt;br&gt;härmed betalningen föras till den juridiska personens skattekonto.&lt;br&gt;Motsvarande bör gälla även i de fall betalningsskyldigheten för en&lt;br&gt;företrädare grundas på 13 kap. 2 § ABL, 8 kap. 12 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) eller 2 kap. 20 § första stycket lagen (1980:1102) om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23.3.3 Förutsättningarna för en företrädares betalningsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande subjektiva förutsättningar i reglerna&lt;br&gt;om företrädaransvar omarbetas till objektiva förutsättningar med i sak&lt;br&gt;samma innebörd. Samtidigt görs föreskrifterna tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beffielsegrundema behålls oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttalar sig i&lt;br&gt;frågan är kritiska till den omarbetning av rekvisiten för betalningsskyldighet&lt;br&gt;som utredningen föreslår. Riksrevisionsverket torde dock få anses tillstyrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;440&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget och Kammarrätten i Göteborg kan godta detta om viss komplette-&lt;br&gt;ring görs. Göta hovrätt frågar sig om det finns någon anledning att införa&lt;br&gt;nya bestämmelser om någon ändring i praktiken inte åsyftas. I varje fall&lt;br&gt;torde det enligt hovrätten inte finnas tillräckliga skäl om allmän domstol&lt;br&gt;även i fortsättningen skall handha prövningen av företrädaransvaret.&lt;br&gt;Hovrätten anser att det rekvisit som föreslås ersätta uppsåt eller grov&lt;br&gt;oaktsamhet förefaller alldeles for vagt. Det är viktigt att avsteg från&lt;br&gt;principen att delägare i aktiebolag och ekonomiska föreningar inte ansvarar&lt;br&gt;personligen är klart avgränsade. Den utformning av ansvarsgenombrott för&lt;br&gt;skatter som utredningen föreslår kan med hänsyn till detta inte godtas enligt&lt;br&gt;hovrättens mening. Enligt Malmö tingsrätt är det säkert så att regleringen&lt;br&gt;genom den objektiva utformning som utredningen föreslår blir enhetligare&lt;br&gt;och lättare att tillämpa för en skattemyndighet. Samtidigt innebär förslaget&lt;br&gt;enligt tingsrätten en klar skärpning av betalningsansvaret for ställföreträda-&lt;br&gt;ren. Tingsrätten menar att detta inte kan godtas. 1 stället bör de subjektiva&lt;br&gt;rekvisiten i de nuvarande paragraferna finnas kvar. Länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län uttalar att förslaget innebär att företrädaren alltid kan åläggas personligt&lt;br&gt;betalningsansvar for obetalda skatter och avgifter såvida han inte innan&lt;br&gt;skatten skulle ha betalats har vidtagit åtgärder för att få till stånd en samlad&lt;br&gt;avveckling. Länsrätten menar att en sådan regel inte bör införas och&lt;br&gt;förklarar sig dela den uppfattning som experten i utredningen Gunnar&lt;br&gt;Johansson gett uttryck för i sitt särskilda yttrande. I yttrandet anförs att det,&lt;br&gt;för att aktiebolag och ekonomiska föreningar skall fungera i näringslivet,&lt;br&gt;fordras mycket restriktiva lagregler för ställföreträdares betalningsansvar.&lt;br&gt;Det nuvarande kravet på att skattemyndigheten skall ha att visa att rekvisiten&lt;br&gt;grov oaktsamhet och uppsåt är uppfyllda bör därför kvarstå. Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna motsätter sig bestämt att de nuvarande subjektiva rekvisiten tas&lt;br&gt;bort. Nu gällande regler bör enligt Byggentreprenörerna i stället överföras&lt;br&gt;till den nya skattebetalningslagen. Också Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer avstyrker slopandet av de subjektiva rekvisiten. Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, som även den hänvisar till experten Gunnar Johanssons&lt;br&gt;särskilda yttrande, torde få anses avstyrka förslaget i denna del. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen är starkt kritisk till förslaget att ersätta det subjektiva&lt;br&gt;rekvisitet med ett objektivt rekvisit. Bankföreningen tvivlar inte på att&lt;br&gt;effektiviteten i uppbörden kommer att öka om förslaget genomförs, men&lt;br&gt;anser att det på ett mycket negativt sätt kommer att påverka företagares vilja&lt;br&gt;att engagera sig i svenskt näringsliv. Föreningen finner det vidare anmärk-&lt;br&gt;ningsvärt att utredningen över huvud taget inte behandlat den övergripande&lt;br&gt;principfrågan om ansvarsgenombrott och påpekar att det saknas en analys&lt;br&gt;av utländsk rätt. I övrigt instämmer föreningen i vad experten Gunnar&lt;br&gt;Johansson framför i sitt särskilda yttrande i denna fråga. Enligt Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet bör en förutsättning for att företrädaransvar skall kunna&lt;br&gt;aktualiseras vara att ett subjektivt rekvisit om uppsåt eller grov oaktsamhet&lt;br&gt;är uppfyllt. Vidare bör en överenskommelse med kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;om avbetalningsplan och tillskott som aktieägaren gör beaktas när man tar&lt;br&gt;ställning till frågan om betalningsansvar. Sveriges Advokatsamfund anser&lt;br&gt;det angeläget att den nuvarande ordningen med restriktiva förutsättningar&lt;br&gt;för ställföreträdares betalningsansvar består och avstyrker därför varje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;441&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring av reglerna i materiellt hänseende. Sveriges Bokförings- och&lt;br&gt;Revisionsbyråers Förbund anser att ställföreträdaransvar skall kunna&lt;br&gt;beslutas först i samband med konkurs eller företagsrekonstruktion enligt lag.&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation konstaterar att utredningen har valt att över&lt;br&gt;huvud taget inte behandla den mycket viktiga frågan om ansvarsgenombrott&lt;br&gt;för delägare i aktiebolag och ekonomiska föreningar. För att dessa skall&lt;br&gt;fungera i näringslivet fordras det enligt delegationens mening mycket&lt;br&gt;restriktiva lagregler för ställföreträdares betalningsansvar. Därför bör det&lt;br&gt;nuvarande kravet att skattemyndigheten skall visa att rekvisiten grov&lt;br&gt;oaktsamhet och uppsåt är uppfyllda kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara en remissinstans uttalar sig särskilt om betalningsskyldigheten för&lt;br&gt;felaktigt tillgodoförd mervärdesskatt, nämligen Malmö tingsrätt. Tingsrätten&lt;br&gt;anser att det inte bör krävas av en företrädare att denne i samband med&lt;br&gt;begäran om en återbetalning eller motsvarande lämnar uppgift till skatte-&lt;br&gt;myndigheten om att en skattefråga är svårbedömd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i det föregående har&lt;br&gt;bestämmelserna om solidarisk betalningsskyldighet för skatter och avgifter&lt;br&gt;i olika hänseenden utgått från den straffrättsliga regleringen. När bestäm-&lt;br&gt;melserna kom till hänvisades det till att straff för underlåtenhet att redovisa&lt;br&gt;innehållen skatt inte kunde dömas ut med mindre än att arbetsgivaren&lt;br&gt;(ställföreträdaren) gjort sig skyldig till grov oaktsamhet. Därför ansågs det&lt;br&gt;att det ekonomiska ansvaret för företrädaren borde begränsas till sådana fall&lt;br&gt;där uppsåt eller grov oaktsamhet förelåg. Gränserna för och utformningen&lt;br&gt;av regleringen av företrädarens betalningsskyldighet har således styrts av det&lt;br&gt;straffrättsliga ansvaret i motsvarande fall. Så har skett samtidigt som det&lt;br&gt;understrukits att företrädaransvaret inte skall uppfattas som en straffrättslig&lt;br&gt;sanktion. Betalningsskyldigheten enligt lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare, mervärdesskattelagen och lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter har utformats med regleringen i uppbördslagen som&lt;br&gt;förebild. Utgångspunkten har här framför allt varit intresset av en enhetlig&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subjektiva befrielsegrunder har ansetts naturliga i situationer av det slag&lt;br&gt;som företrädarförhållanden utgör exempel på. Den som företräder någon&lt;br&gt;annan kan ju inte alltid vara medveten om eller förutse huvudmannens&lt;br&gt;agerande. Företrädaren kan också ha gjort allt som kan krävas för att&lt;br&gt;begränsa skadeverkningarna av en situation som det företrädda subjektet är&lt;br&gt;på väg in i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis en fördel om förutsättningarna för betalningsskyldighet&lt;br&gt;anges så tydligt som möjligt. Fördelarna i detta hänseende gör sig gällande&lt;br&gt;inte bara för företrädaren utan också för tillämpande myndigheter.&lt;br&gt;Förutsättningar som är uttryckta i objektiva termer ger i allmänhet den&lt;br&gt;enskilde bättre möjligheter att rätt förstå en bestämmelses verkningar än&lt;br&gt;sådana till sin innebörd mera svårfångade uttryck och subjektiva förutsätt-&lt;br&gt;ningar som avsikt, syfte, uppsåt och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen närmare beskrivit får de subjektiva förutsättningarna&lt;br&gt;enligt dagens bestämmelser sammantaget anses innebära att företrädaren&lt;br&gt;skall ha gjort allt vad som rimligen kan krävas av honom för att skydda var&lt;br&gt;och en av borgenärerna. Detta kan ha skett genom att han i tid gett in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;442&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkursansökan eller, numera, ansökan om företagsrekonstruktion. Att det&lt;br&gt;är dessa krav som gäller kommer dock inte till uttryck på ett helt lättillgäng-&lt;br&gt;ligt sätt i dagens straffrättsligt färgade bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i det följande bl.a. att straffsanktionen för under-&lt;br&gt;låtenhet att betala innehållen källskatt skall avskaffas. Därmed upphör den&lt;br&gt;koppling som hittills funnits mellan betalningsskyldighet och straffansvar,&lt;br&gt;och de motiv som styrt utformningen av föreskrifterna om betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet i subjektivt hänseende gör sig inte längre gällande. Det betyder bl.a.&lt;br&gt;att bestämmelserna om betalningsskyldighet kan göras mera tydliga och&lt;br&gt;lättillämpade. Det nuvarande kravet på skälighet och rättssäkerhet i tillämp-&lt;br&gt;ningen bör självfallet behållas. Det bör emellertid kunna komma till uttryck&lt;br&gt;på ett annat sätt än i dag och då spegla regleringens syfte och det samman-&lt;br&gt;hang som den verkar i. Utredningen lägger fram förslag till en sådan, mera&lt;br&gt;lättillämpad reglering. Avsikten är inte att åstadkomma någon förändring i&lt;br&gt;sak av förutsättningarna för betalningsskyldighet, utan tillämpningen av&lt;br&gt;dagens bestämmelser har av utredningen avsetts i allt väsentligt kunna&lt;br&gt;överföras på de föreslagna bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga remissinstanser är som framgått kritiska mot förslaget till&lt;br&gt;ändrad utformning av bestämmelserna om betalningsskyldighet. I en del fall&lt;br&gt;går kritiken tillbaka på att förändringen uppfattas som en väsentlig&lt;br&gt;skärpning av företrädarens betalningsskyldighet. Andra remissinstanser&lt;br&gt;frågar sig varför bestämmelsernas utformning alls skall ändras, om någon&lt;br&gt;förändring i sak inte är åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för sin del viss förståelse för den kritik som förslaget har&lt;br&gt;mött i denna del. En ändrad utformning av författningsregleringen kan&lt;br&gt;onekligen vara ägnad att skapa viss osäkerhet om hur rättsläget påverkas.&lt;br&gt;Samtidigt framstår emellertid, när kopplingen till straffansvar i vissa fall nu&lt;br&gt;upphör, dagens straffrättsligt präglade utformning av regleringen som&lt;br&gt;onaturlig. Att denna också har uppfattats som svårtolkad och att det ställts&lt;br&gt;stora krav på rättstillämpningen för att ge betalningsskyldigheten något så&lt;br&gt;när tydliga konturer har framgått i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att övervägande skäl talar för att&lt;br&gt;utredningens förslag bör följas. Bestämmelserna bör alltså utformas i&lt;br&gt;huvudsak på det sätt som utredningen föreslagit. Med den utformningen&lt;br&gt;kommer det som har varit kärnan i domstolarnas prövning vid tillämpningen&lt;br&gt;av det subjektiva rekvisitet tydligt till uttryck. Avsikten är som redan&lt;br&gt;framgått inte att genom denna ändring åstadkomma någon skärpning av&lt;br&gt;företrädaransvaret. Bestämmelserna skall i den nya utformningen givetvis&lt;br&gt;ges samma innebörd i sak som dagens bestämmelser. Bestämmelserna har&lt;br&gt;tagits in i 12 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädaransvaret bör ha en enhetlig utformning inom hela skatteområ-&lt;br&gt;det. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om företrädaransvar i&lt;br&gt;lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter och tullagen ändras på det&lt;br&gt;sättet att de i fortsättningen innehåller en hänvisning till bestämmelserna i&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Som redan nämnts kan det finnas skäl att på nytt&lt;br&gt;överväga utformningen av bestämmelserna om företrädaransvar när&lt;br&gt;resultatet av Aktiebolagskommitténs arbete föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;443&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen pekat på finns det, utöver omständigheter som kan Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;utgöra skäl för jämkning av betalningsskyldigheten, också faktorer av annat Del '&lt;br&gt;slag som kan tala för att denna begränsas. De kan sammanfattningsvis&lt;br&gt;betecknas som handläggnings- eller processekonomiska skäl och gälla t.ex.&lt;br&gt;utredningssvårigheter, värderingsproblem avseende tillgångar, företrädarens&lt;br&gt;betalningsförmåga och liknande. Sådana omständigheter kan motivera den&lt;br&gt;myndighet som för talan att i ett inledande skede eller under pågående&lt;br&gt;process göra gällande betalningsskyldighet endast beträffande en del av det&lt;br&gt;skatte- eller avgiftsbelopp som inte betalats. Skäl för begränsning av&lt;br&gt;betalningsskyldigheten kan finnas också i en situation när företrädaren&lt;br&gt;saknar utmätningsbara tillgångar men kan erbjuda vissa upplånade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i regel inte meningsfullt att besluta om betalningsskyldighet i&lt;br&gt;vidare mån än vad företrädaren kan bedömas komma att fullgöra. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör givetvis vägas in om det förekommer samtidiga&lt;br&gt;indrivningsuppdrag avseende andra skulder. Om så är fallet får även dessa&lt;br&gt;vägas in när betalningsförmågan och möjligheterna att begränsa förlusterna&lt;br&gt;för staten bedöms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheter av det nu angivna slaget brukar ses som förlik-ningsgrun-&lt;br&gt;der. Samtidigt leder de till samma resultat som förutsättningarna för befriel-&lt;br&gt;se, dvs. till att betalningsskyldigheten begränsas. Men de skiljer sig från&lt;br&gt;dessa i det att den myndighet som för talan exklusivt disponerar över&lt;br&gt;möjligheten att inskränka betalningsskyldigheten av handläggnings- eller&lt;br&gt;processekonomiska skäl. Dessa förhållanden kan alltså inte bli föremål för&lt;br&gt;bedömning av överprövande instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktigt tillgodoförd ingående mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de bestämmelser om företrädares betalningsskyldighet som&lt;br&gt;behandlats i det föregående ges i 16 kap. 17 § ML en möjlighet att göra en&lt;br&gt;företrädare skyldig att betala tillbaka överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;som förts den skattskyldige till godo med för stort belopp. Betalningsan-&lt;br&gt;svaret omfattar inte bara belopp som faktiskt återbetalas till den skattskyl-&lt;br&gt;dige utan även belopp som kvittas eller i föreskriven ordning avräknas&lt;br&gt;(prop. 1993/94:50 s. 291). En förutsättning för betalningsskyldighet är att&lt;br&gt;företrädaren uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter som lett till att ett belopp tillgodoförts felaktigt. I nuvarande&lt;br&gt;ordning finns en koppling mellan den betalningsskyldighet som kan beslutas&lt;br&gt;och ett straffrättsligt ansvar enligt skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om betalningsskyldighet för företrädare avseende felaktigt&lt;br&gt;tillgodoförd mervärdesskatt aktualiseras så gott som undantagslöst samtidigt&lt;br&gt;som betalningsskyldighet görs gällande avseende innehållen preliminär skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter. Det är därför en fördel om bedömningsgrunderna&lt;br&gt;i allt väsentligt är likartade. Vissa skillnader är emellertid motiverade. En&lt;br&gt;begäran om återbetalning av skatt är en aktiv handling. Detsamma gäller den&lt;br&gt;skattskyldiges reducering vid redovisningen av utgående mervärdesskatt&lt;br&gt;med ingående skatt. Det finns därför anledning att ställa mycket höga krav&lt;br&gt;på den skattskyldige och företrädaren att se till att de uppgifter som lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;444&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är korrekta. Utrymmet för inskränkningar i företrädarens betalningsskyldig-&lt;br&gt;het som hänför sig till de subjektiva förutsättningarna eller subjektiva&lt;br&gt;befrielsegrunder bör, som utredningen anfört, i dessa fall vara starkt&lt;br&gt;begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i andra fall då personlig betalningsskyldighet kan bli aktuell har&lt;br&gt;företrädarens ställning såvitt avser eget eller närståendes ägarintresse och&lt;br&gt;inflytande över det företrädda subjektet betydelse. Har företrädaren exem-&lt;br&gt;pelvis kunnat förfoga över en kvittning eller återbetalning och även gjort&lt;br&gt;det, som riskkapital i verksamheten eller för egen del, bör det i princip vara&lt;br&gt;uteslutet att begränsa det personliga ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att betalningsskyldigheten har sin grund i att en oriktig&lt;br&gt;uppgift lämnats är även uppgiftens beskaffenhet av intresse. Den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften i sig kan framstå som ursäktlig om exempelvis rättsläget är oklart&lt;br&gt;eller redovisningsfrågan svårbedömd eller ovanlig. I dessa fall får det&lt;br&gt;emellertid normalt krävas att det i samband med en begäran om återbetal-&lt;br&gt;ning eller motsvarande lämnas sådana upplysningar att skattemyndigheten&lt;br&gt;uppmärksammas på den aktuella frågeställningen. Har trots sådana&lt;br&gt;kompletterande uppgifter skatt tillgodoförts den skattskyldige kan det finnas&lt;br&gt;grund för befrielse från den personliga betalningsskyldigheten. Detsamma&lt;br&gt;bör gälla om den skattskyldige avser att rätta en oriktig uppgift och åter-&lt;br&gt;redovisa det felaktigt tillgodoförda beloppet men oförutsedda omständighe-&lt;br&gt;ter omöjliggör en fullständig rättelse. Även på dessa punkter ansluter sig&lt;br&gt;regeringen till den bedömning som utredningen gjort. I fråga om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för befrielse i övrigt hänvisas till det som sagts beträffande föret-&lt;br&gt;rädares betalningsskyldighet i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23.3.4 Betalningsskyldighet för make enligt 77 b § uppbördslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betalningsskyldigheten för medhjälpande makes&lt;br&gt;skatt slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans uttalar sig i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 77 b § UBL om&lt;br&gt;betalningsskyldighet för make kan aktualiseras när inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet vid beskattningen delats upp mellan makar med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370). Om en gift skattskyldig inte betalar in inkomstskatt&lt;br&gt;på grund av förvärvsverksamhet i den andre makens näringsverksamhet, så&lt;br&gt;är den andre maken solidariskt med den skattskyldige betalningsansvarig för&lt;br&gt;skatten. I samband med att föreskriften infördes uttalades att reglerna om&lt;br&gt;inkomstuppdelning kunde missbrukas så att makarna i samförstånd&lt;br&gt;underlåter att betala skatt och att denna inte heller kan indrivas (prop.&lt;br&gt;1975/76:77 s. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fall där makeansvaret aktualiserats sedan regleringen kom till är&lt;br&gt;ytterst begränsat. Med hänsyn till den speciella situation som regleras torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta förhållande inte kunna hänföras till att bestämmelserna haft någon Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;påtaglig allmänpreventiv funktion. Det får snarare anses att farhågorna for Del 1&lt;br&gt;missbruk visat sig vara överdrivna. Regleringen bör därför kunna upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23.3.5 Beslutsordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut om betalningsskyldighet för en före-&lt;br&gt;trädare skall som hittills fattas av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att beslut om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet for en företrädare skall fattas av skattemyndigheten. Besluten&lt;br&gt;skall kunna överklagas till länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i&lt;br&gt;frågan avstyrker förslaget att beslut om betalningsskyldighet skall fattas av&lt;br&gt;skattemyndigheten. Riksrevisionsverket och Riksskatteverket tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Riksskatteverket anser dock att beslut skall kunna fattas av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten såvitt gäller restförda belopp. Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg lämnar förslaget utan erinran med viss tvekan och under förut-&lt;br&gt;sättning att viss komplettering görs. Riksåklagaren anser i likhet med&lt;br&gt;utredningen att åklagarna fortsättningsvis inte skall föra talan om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Däremot är Riksåklagaren tveksam till att beslut skall&lt;br&gt;kunna fattas av skattemyndigheten. En överflyttning till de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna är enligt Riksåklagaren en mera tilltalande lösning.&lt;br&gt;Riksenheten mot ekonomisk brottslighet har inget att erinra mot förslaget att&lt;br&gt;talan om ställföreträdaransvar i skattefrågor skall föras av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten, men anser däremot inte att beslut skall kunna fattas av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten. Vad gäller frågan om vilket slags domstol som skall svara för prövning-&lt;br&gt;en anser riksenheten att det finns vissa skäl som talar for att prövningen bör&lt;br&gt;ligga kvar i allmän domstol men att fördelarna med en överflyttning till&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol överväger. Statskontoret delar synsättet i&lt;br&gt;experterna Christer Ljusbergs och Gunnar Johanssons särskilda yttrande.&lt;br&gt;Gunnar Johansson, som i sitt särskilda yttrande förordat att nuvarande&lt;br&gt;subjektiva rekvisit behålls, anför i yttrandet också att målen även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis bör handläggas inom de allmänna domstolarna. Prövning av mål&lt;br&gt;med de aktuella rekvisiten framstår som främmande för förvaltningsdomsto-&lt;br&gt;larna som i övrigt inte gör denna typ av bedömningar. Christer Ljusberg&lt;br&gt;anför för sin del att det inte är godtagbart att skattemyndigheten i egenskap&lt;br&gt;av part skall göra processekonomiska bedömningar och fora förlikningsfor-&lt;br&gt;handlingar samtidigt som myndigheten har befogenheten att avgöra&lt;br&gt;ansvarsfrågan genom ett ensidigt beslut. Som skäl för att målen bör ligga&lt;br&gt;kvar hos de allmänna domstolarna anförs i yttrandet bl.a. att prövningen&lt;br&gt;ibland är en mycket grannlaga uppgift och att muntlig bevisning är vanlig&lt;br&gt;och många gånger har stor betydelse som underlag för de bedömningar som&lt;br&gt;görs. Vidare sägs i yttrandet att skattebeloppen ofta är otvistiga i företrädar-&lt;br&gt;processema och att skatten, om den är felaktig, snabbt kan ändras genom&lt;br&gt;omprövning av skattemyndigheten. Göta hovrätt anför att företrädaransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;446&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sin juridiska konstruktion närmast är att se som ett skadeståndsanspråk.&lt;br&gt;Skadeståndsfrågor hör enligt hovrätten till de allmänna domstolarnas&lt;br&gt;område. Malmö tingsrätt anser att prövningen alltjämt bör ankomma på&lt;br&gt;allmän domstol och inte på skattemyndigheten. Tingsrätten befarar bl.a. att&lt;br&gt;det skulle uppstå bristande jämvikt mellan parterna vid förlikningsförhand-&lt;br&gt;lingar om skattemyndigheten hade beslutanderätt. Det som anförts i&lt;br&gt;utredningen om att det kan bli aktuellt att i ett ärende om betalningsskyldig-&lt;br&gt;het pröva de bakomliggande skatterna utgör enligt tingsrättens mening inte&lt;br&gt;heller något skäl att flytta processerna till skattemyndigheten, eftersom rena&lt;br&gt;skattefrågor nästan aldrig uppkommer i dessa. Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;avstyrker förslaget att skattemyndigheten skall fatta beslut i fråga om&lt;br&gt;företrädaransvar och menar att det är direkt felaktigt att, som utredningen&lt;br&gt;gjort, hävda att det rör sig om ett offentligrättsligt förhållande mellan staten&lt;br&gt;och den enskilde. Länsrätten anser att allmän domstol liksom hittills bör&lt;br&gt;besluta. Om prövningen inte skall göras där förordar länsrätten att målen blir&lt;br&gt;ansökningsmål hos länsrätten. Byggentreprenörerna anser att rätt forum för&lt;br&gt;en fråga av detta slag är allmän domstol med hänsyn till att det blir fråga om&lt;br&gt;tillämpning av civilrättsliga regler. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;anser att beslut om betalningsskyldighet för ställföreträdare även i&lt;br&gt;fortsättningen skall handhas av de allmänna domstolarna. Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation avvisar utredningens förslag vad gäller beslutsordningen.&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen anser mot bakgrund av frågornas komplicerade&lt;br&gt;natur att förslaget att låta skattemyndigheten vara både part och beslutande&lt;br&gt;myndighet i frågor som kan röra betydande belopp är helt oacceptabelt.&lt;br&gt;Domstolsprövning måste enligt föreningen till även i första instans och mot&lt;br&gt;bakgrund av ärendenas karaktär bör denna prövning ske i allmän domstol.&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund motsätter sig den föreslagna ändringen. I mål om&lt;br&gt;personligt betalningsansvar aktualiseras exempelvis frågor om vem som är&lt;br&gt;behörig företrädare för den juridiska personen, om obestånd och om vilka&lt;br&gt;åtgärder som har vidtagits. En allmän domstol är, med den processordning&lt;br&gt;som gäller där och de erfarenheter som finns inom dessa domstolar, enligt&lt;br&gt;samfundet bättre ägnad att handlägga dessa frågor än en skattemyndighet&lt;br&gt;eller en förvaltningsdomstol. Det framstår vidare enligt samfundet som&lt;br&gt;oförenligt med kravet på rättssäkerhet att skattemyndigheten kan agera både&lt;br&gt;som part, vari bl.a. ligger att föra förlikningsförhandlingar, och samtidigt ha&lt;br&gt;möjlighet att avgöra ansvarsfrågan genom ett ensidigt beslut. Sveriges&lt;br&gt;Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund anser att företrädaransvar inte&lt;br&gt;skall kunna beslutas av skattemyndighet. På de skäl som anförs av experten&lt;br&gt;Gunnar Johansson avvisar även Sveriges Fastighetsägareförbund förslaget&lt;br&gt;i denna del. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund anser att utredning-&lt;br&gt;ens förslag om ändrad beslutsordning inte bör leda till lagstiftning.&lt;br&gt;Övervägandena bör i stället behandlas samordnat med övriga frågor om&lt;br&gt;ansvarsgenombrott, exempelvis inom ramen för pågående översyn av&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Förbundet ansluter sig till experterna Gunnar Johanssons&lt;br&gt;och Christer Ljusbergs särskilda yttrande på denna punkt. Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation förklarar sig instämma i den mycket starka kritik som&lt;br&gt;riktas mot denna del av utredningens förslag av experten Gunnar Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;447&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen bör enligt delegationen även i fortsättningen handläggas inom de&lt;br&gt;allmänna domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Regeringen ser åtskilliga fördelar med&lt;br&gt;den handläggningsordning som utredningen föreslår. Med en sådan ordning&lt;br&gt;skulle snabbheten i handläggningen kunna öka väsentligt. Detta skulle i sin&lt;br&gt;tur ge skattemyndigheten bättre möjligheter att bevaka skatte- och avgifts-&lt;br&gt;fordringar och förbättra förutsättningarna för framgångsrik indrivning. Att&lt;br&gt;lägga beslutsfunktionen på skattemyndigheten skulle också kunna ge vissa&lt;br&gt;resursbesparingar för det allmänna genom samordningen och enhetligheten&lt;br&gt;i beslutsordningen. De fall som i dag går till domstol enbart på grund av&lt;br&gt;behovet av att skapa en exekutionstitel och inte for att frågan om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet egentligen är tvistig skulle inte längre belasta domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några av remissyttrandena anförs att en i enlighet med utredningens&lt;br&gt;förslag ändrad beslutsordning skulle påverka företrädaransvarets räckvidd&lt;br&gt;som ingrepp i den grundläggande friheten från personlig betalningsskyldig-&lt;br&gt;het för delägare i aktiebolag och ekonomiska föreningar i så hög grad att en&lt;br&gt;ändring härvidlag måste övervägas i ett sammanhang med frågor om&lt;br&gt;ansvarsgenombrott i allmänhet. Regeringen har för sin del svårt att se att en&lt;br&gt;ändrad beslutsordning skulle kunna ha sådana konsekvenser. Företrädaran-&lt;br&gt;svarets betydelse i det nu nämnda avseendet bestäms enligt regeringens&lt;br&gt;synsätt av de rekvisit som ställs upp för betalningsskyldigheten och inte av&lt;br&gt;vilket slags myndighet som beslutar om denna som första instans. Någon&lt;br&gt;ändring i sak vad gäller förutsättningarna for att en företrädare skall kunna&lt;br&gt;bli betalningsskyldig är som redan framhållits inte åsyftad med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den starka kritik som riktats mot förslaget och till att en&lt;br&gt;ordning med skattemyndigheten som beslutande, vid sidan av betydande&lt;br&gt;fördelar, onekligen också kan tänkas medföra vissa komplikationer, avstår&lt;br&gt;regeringen trots det som nyss sagts från att nu lägga fram något sådant&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebrottsutredningen föreslog i betänkandet SOU 1995:10 att&lt;br&gt;handläggningen av mål om företrädaransvar skulle flyttas från allmän dom-&lt;br&gt;stol till allmän förvaltningsdomstol. I det fortsatta arbetet med en översyn&lt;br&gt;av skattebrottslagen gjorde emellertid regeringen bedömningen att&lt;br&gt;Skattebetalningsutredningens vid den tiden pågående arbete borde avvaktas&lt;br&gt;(prop. 1995/96:170 s. 146).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en förändring i enlighet med Skattebrottsutredningens förslag skulle&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning ge vissa fördelar från handläggningssynpunkt.&lt;br&gt;Det torde visserligen vara riktigt som bl.a. en del av remissinstanserna anfört&lt;br&gt;att själva skattefrågan mera sällan är tvistig när fråga om företrädaransvar&lt;br&gt;uppkommer. När så är fallet är det emellertid uppenbart att samordningsför-&lt;br&gt;delar kan vinnas genom att båda frågorna prövas av samma domstol. Som&lt;br&gt;framgått i det föregående anser emellertid en stor del av de remissinstanser&lt;br&gt;som uttalat sig om beslutsordningen att mål om företrädaransvar även i&lt;br&gt;fortsättningen bör handläggas av tingsrätt. Med hänsyn till bl.a. den&lt;br&gt;tveksamhet till en överflyttning som yppats bland remissinstanserna finner&lt;br&gt;regeringen att den nuvarande ordningen med tingsrätt som beslutande i vart&lt;br&gt;fall tills vidare bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23.3.6 Konkursgäldenärens talerätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konkursförvaltarkollegiemas förening har i en skrivelse till Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet tagit upp frågan om konkursgäldenärs eller konkursbos talerätt i&lt;br&gt;fråga om skattebeslut. I skrivelsen, som överlämnats till Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr Fi90/5841), anförs bl.a. att osäkerhet och skiftande praxis tycks&lt;br&gt;råda i frågan. Med åberopande av de oklarheter som påtalas hemställer&lt;br&gt;föreningen om en översyn av förhållandena och erforderliga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som föreningen tagit upp är i praktiken främst av betydelse när&lt;br&gt;konkursgäldenären är en juridisk person och det kan bli aktuellt med&lt;br&gt;företrädaransvar. En företrädare kan då ha ett berättigat intresse av att&lt;br&gt;skattefrågan prövas även om den saknar betydelse för handläggningen av&lt;br&gt;konkursen, t.ex. därför att utdelning under alla förhållanden inte kan&lt;br&gt;påräknas av någon borgenär med sämre rätt än staten som skatteborgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har i beslut den 19 februari 1996 (mål nr 5700-1994)&lt;br&gt;undanröjt ett beslut av kammarrätten, där denna slagit fast att talerätten i en&lt;br&gt;process om eftertaxering inte tillkom gäldenären, utan konkursboet, och&lt;br&gt;återförvisat målet till kammarrätten för sakprövning. Talan mot gäldenären&lt;br&gt;hade i detta fall väckts först efter beslutet om konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att de oklarheter som föreningen påtalat i&lt;br&gt;sin skrivelse i allt väsentligt har undanröjts genom Regeringsrättens&lt;br&gt;avgörande och att någon lagstiftningsåtgärd därför inte är påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktioner i samband med redovisning och&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;24.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffrättsliga sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Straffansvaret för underlåtenhet att betala in&lt;br&gt;innehållen skatt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren tillstyrker att underlåtenhet att&lt;br&gt;inbetala skatt som innehållits för annan avkriminaliseras. Riksåklagaren&lt;br&gt;påpekar särskilt att en avkriminalisering innebär att åklagar- och polisväsen-&lt;br&gt;denas resurser kan koncentreras till mer allvarliga fall. Riksenheten mot&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet har inget att erinra mot förslaget att skattebetalnings-&lt;br&gt;brott avkriminaliseras. Enheten anser dock att även skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag bör avkriminaliseras och att straffansvaret bör ersättas med&lt;br&gt;någon form av administrativ sanktion. Enheten begär liksom Riksåklagaren&lt;br&gt;vissa klarlägganden om vilka verkningar en övergång till ett skatttekonto får&lt;br&gt;i straffrättsligt hänseende. Riksskatteverket, Länsrätten i Stockholms län och&lt;br&gt;Svenska revisorsamfundet tillstyrker eller har inga erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regleringen om skattebrott har nyligen&lt;br&gt;genomgått genomgripande förändringar (prop. 1995/96:170, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 Riksdagen 1996/97. 1 sand. Nr 1OO. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;449&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:JuU23, rskr. 1995/96:277, SFS 1996:657 m.fl.). Ändringarna&lt;br&gt;innebär bl.a. att den kriminalisering som tidigare fanns i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272, UBL) förts över till skattebrottslagen (1971:69) under rubrikerna&lt;br&gt;skatteredovisningsbrott respektive skattebetalningsbrott och att den&lt;br&gt;reglering som tidigare fanns av uppbördsbrotten i 7-9 §§ skattebrottslagen&lt;br&gt;arbetats in i de centrala brottsbeskrivningama om skattebrott, skatteförseelse&lt;br&gt;respektive vårdslös skatteuppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen 1995/96:170 Översyn av skattebrottslagen föreslogs, till&lt;br&gt;skillnad från vad 1993 års skattebrottsutredning föreslagit, inte någon&lt;br&gt;avkriminalisering av brottet att åsidosätta skyldigheten att betala in skatt&lt;br&gt;som hållits inne för annan. Regeringen anförde i propositionen (s. 126-128)&lt;br&gt;att den nuvarande ordningen visserligen kan sättas i fråga från principiella&lt;br&gt;utgångspunkter men att en eventuell avkriminalisering borde anstå till dess&lt;br&gt;att utredningsarbetet med ett gemensamt avräkningskonto för skatter och&lt;br&gt;avgifter avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Skattebetalningsutredningen har kommit fram till att betalbrottet&lt;br&gt;bör avkriminaliseras. Som skäl har utredningen anfört bl.a. att det knappast&lt;br&gt;kan betvivlas att det i första hand är risken att drabbas av ställföreträdaran-&lt;br&gt;svar enligt 77 a § UBL m.fl. lagrum som har en avhållande verkan både i det&lt;br&gt;enskilda fallet och generellt. Vidare är det erfarenhetsmässigt ofta så att&lt;br&gt;arbetsgivare som saknar vilja eller förmåga att betala skatten låter bli att&lt;br&gt;lämna uppbördsdeklaration och därmed också gör sig skyldig till skatteredo-&lt;br&gt;visningsbrott enligt 7 § skattebrottslagen. Till detta kommer att om en viss&lt;br&gt;del av en betalning i ett samordnat system för skatte- och avgiftsbetalningar&lt;br&gt;måste kunna särskiljas krävs en avräkningsordning eller motsvarande. 1&lt;br&gt;annat fall kan det inte avgöras om den aktuella betalningen fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts diskuterade regeringen i prop. 1995/96:170 om&lt;br&gt;kriminaliseringen av betalbrottet borde behållas. Trots de principiella&lt;br&gt;betänkligheter man kunde hysa när det gällde kriminaliseringen var&lt;br&gt;regeringen inte beredd att i det sammanhanget avkriminalisera betalbrottet&lt;br&gt;utan ville avvakta resultatet av Skattebetalningutredningens arbete. Vi delar&lt;br&gt;den bedömning Skattebetalningsutredningen gjort beträffande betalbrottets&lt;br&gt;begränsade betydelse både i individualpreventivt och allmänpreventivt&lt;br&gt;hänseende. Som framgår av avsnitt 11.1 föreslår regeringen inte heller&lt;br&gt;någon avräkningsordning i fråga om skatte- och avgiftsbetalningar vilket är&lt;br&gt;en förutsättning för att kriminaliseringen skall bestå i nuvarande form.&lt;br&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda att kriminaliseringen av&lt;br&gt;underlåtenhet att betala in innehållen skatt slopas. Vårt förslag föranleder en&lt;br&gt;ändring i 6 § skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De effekter som ett införande av skattekontot kommer att få för&lt;br&gt;möjligheterna att tillämpa bestämmelserna i skattebrottslagen tas upp&lt;br&gt;närmare under de avsnitt där utformningen av det nya systemet för&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24.2 Administrativa sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24.2.1 Förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förseningsavgift skall påföras om en&lt;br&gt;skattedeklaration inte lämnas inom föreskriven tid. Avgiften skall vara&lt;br&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot utredningens förslag. Länsrätten i Stockholms län, som&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om förseningsavgift, framhåller att eftersom deklaratio-&lt;br&gt;nen enligt förslaget skall skiljas från inbetalningen synes det riktigt att ett&lt;br&gt;påtryckningsmedel behövs förutom den föreslagna &amp;quot;påföljden&amp;quot; att&lt;br&gt;automatiska beslut om betalningsskyldighet skall fattas vid utebliven&lt;br&gt;redovisning. Om inte annat är det en slags kompensation för det merarbete&lt;br&gt;som orsakas skattemyndigheten genom att redovisning inges för sent.&lt;br&gt;Statens löne- och pensionsverk avstyrker däremot förslaget om en&lt;br&gt;förseningsavgift. Verket anser att följden av att redovisningshandlingen,&lt;br&gt;skattedeklarationen, inte kommer in i tid, dvs. att skatten och/eller avgiften&lt;br&gt;fastställs till det högsta av de tre närmast föregående beloppen samt att ett&lt;br&gt;skattetillägg tas ut är tillräckligt för att förhindra att skattedeklarationer inte&lt;br&gt;kommer in i tid. Dessutom innebär en fast avgift ett påtryckningsmedel som&lt;br&gt;väsentligt varierar i kraft för ett litet företag och en stor koncern. Förening-&lt;br&gt;en Auktoriserade Revisorer framhåller att en förseningsavgift på 1 000 kr&lt;br&gt;kan bli relativt sett hög vid deklarationer avseende ringa belopp varför&lt;br&gt;någon form av spärr bör införas. Företagarnas Riksorganisation anser att&lt;br&gt;förseningsavgiften inte står i rimlig proportion till den försummelse som den&lt;br&gt;skattskyldige gör sig skyldig till om en deklaration inte kommer in i tid.&lt;br&gt;Enligt riksorganisationens uppfattning är det för ett väl fungerande&lt;br&gt;skattesystem av särskild vikt att förhållandet mellan skattskyldig och&lt;br&gt;skattemyndighet är gott. Redan dagens förseningsavgift om 100 kr vid&lt;br&gt;någon dags försent inbetald skatt väcker i många fall stor upprördhet bland&lt;br&gt;företagare. Sveriges Bokförings- &amp;amp; Revisionsbyråers Förbund anser att i det&lt;br&gt;fall medel satts in på kontot i rätt tid men deklaration inte inkommit' rätt tid&lt;br&gt;bör förseningsavgiften inte överstiga 100 kr om deklarationen kommer in&lt;br&gt;senast 14 dagar efter förfallodatum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Redovisningen och betalningen av&lt;br&gt;innehållen A-skatt och arbetsgivaravgifter är samordnad. Uppgifter om&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter lämnas i en uppbördsdeklaration.&lt;br&gt;Uppbördsdeklarationen finns på inbetalningskortets baksida. Inbetalning&lt;br&gt;och redovisning sker således med samma handling. Om en arbetsgivare inte&lt;br&gt;lämnar uppbördsdeklaration eller om deklarationen är ofullständig kan&lt;br&gt;skattemyndigheten anmana arbetsgivaren att lämna eller komplettera den&lt;br&gt;lämnade deklarationen. I samband därmed kan vite föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller mervärdesskatt som skall redovisas i särskild dekla-&lt;br&gt;ration sker redovisning och inbetalning med en och samma handling. Om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;451&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som är skyldig att lämna särskild deklaration inte gör det eller om en&lt;br&gt;inlämnad deklaration är ofullständig får skattemyndigheten förelägga den&lt;br&gt;deklarationsskyldige att lämna deklaration respektive att komplettera&lt;br&gt;deklarationen. Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare kunde den som underlåtit att lämna uppbördsdeklaration utan&lt;br&gt;anmaning påföras förseningsavgift. I förslaget till införande av ett nytt&lt;br&gt;avgiftssystem vid försenade skattebetalningar m.m. konstaterade före-&lt;br&gt;dragande statsrådet att förseningsavgiften torde ha spelat ut sin roll. Den&lt;br&gt;verkliga påtryckningen för att fullgöra deklarationsskyldigheten i rätt tid&lt;br&gt;ansågs i stället vara dröjsmålsavgiften. Förseningsavgiften slopades därför&lt;br&gt;fr.o.m. februari månad 1993. Också i mervärdesskattelagen fanns fram till&lt;br&gt;den 1 januari 1993 i huvudsak motsvarande bestämmelser som i uppbördsla-&lt;br&gt;gen om förseningsavgift för den som inte lämnade särskild deklaration i rätt&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 juli 1994 finns en ny bestämmelse om förseningsav-&lt;br&gt;gift i mervärdesskattelagen. Denna tar emellertid sikte enbart på de&lt;br&gt;periodiska sammanställningarna över handeln med EG som inom viss tid&lt;br&gt;skall lämnas till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående slopades bestämmelserna om förseningsav-&lt;br&gt;gift i bl.a. uppbördslagen, eftersom det verkliga påtryckningsmedlet för att&lt;br&gt;fullgöra deklarationsskyldigheten ansågs vara dröjsmålsavgiften. Detta&lt;br&gt;gällde även om dröjsmålsavgiften egentligen inte syftade till att påverka&lt;br&gt;benägenheten att deklarera utan bara betalningen av skatten. Förklaringen&lt;br&gt;till att dröjsmålsavgiften ansågs vara det huvudsakliga påtryckningsmedlet&lt;br&gt;var att en och samma handling användes för både deklaration och betalning.&lt;br&gt;Dröjsmålsavgiften fick därför samma effekt som en förseningsavgift.&lt;br&gt;Utvisade en för sent lämnad deklaration att skatt skulle betalas med ett högt&lt;br&gt;belopp var dessutom förseningsavgiften i sig i det närmaste försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot nuvarande ordning, där inbetalning och redovisning&lt;br&gt;alltså sker i samma handling, skall deklarationen i det föreslagna skatte-&lt;br&gt;kontosystemet utformas så att inbetalningskortet är skilt från redovis-&lt;br&gt;ningshandlingen. Syftet med förslaget är bl.a. att skattemyndigheten snabbt&lt;br&gt;skall få tillgång till redovisningsuppgifterna och kunna stämma av&lt;br&gt;skattekontona kort tid efter månadens sista förfallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv och därmed väl fungerande ordning med specifikt angivna&lt;br&gt;betalnings- och redovisningstillfällen där inbetalning och redovisning sker&lt;br&gt;med olika handlingar förutsätter medel som verkar för att betalningarna&lt;br&gt;fullgörs i rätt tid men också, som Länsrätten i Stockholms län framhållit, för&lt;br&gt;att redovisningshandlingarna kommer in i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att redovisningshandlingarna kommer in i rätt tid är givetvis av stor&lt;br&gt;betydelse för att skattemyndigheten skall kunna göra en snabb och korrekt&lt;br&gt;avstämning av skattekontona. Som påtryckningsmedel för att deklara-&lt;br&gt;tionerna skall komma in i rätt tid bör det därför nu åter föras in regler om&lt;br&gt;förseningsavgift. Vi föreslår att en bestämmelse med detta innehåll förs in&lt;br&gt;i 15 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ordning där förseningsavgiften trappas upp ju mer försenad&lt;br&gt;deklarationen är får man, som utredningen påpekat, ett påtryckningsmedel&lt;br&gt;riktat mot de mest försumliga deklaranterna. Detta talar för en i detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;452&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende differentierad avgift. Det är också något som några remissinstanser&lt;br&gt;synes förespråka. Som vi förut nämnt föreslås emellertid en ny form av&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet (se avsnitt 23.2). Om redovisningsskyldig-&lt;br&gt;heten for en viss period inte fullgörs är avsikten att skatte- och avgiftsbe-&lt;br&gt;loppet för perioden skall kunna fastställas till det högsta av de belopp som&lt;br&gt;fastställts för motsvarande skatt eller avgift under de tre närmast föregående&lt;br&gt;redovisningsperioderna. På de på detta sätt skönsmässigt enligt schablon&lt;br&gt;bestämda beloppen avses skattetillägg komma att påföras. Skattetilläggets&lt;br&gt;syfte är liksom i andra sammanhang att fungera som en påtryckning på den&lt;br&gt;skatt- och avgiftsskyldige att på ett riktigt sätt redovisa underlag, skatter och&lt;br&gt;avgifter m.m. De föreslagna reglerna minskar behovet av en förseningsavgift&lt;br&gt;vars storlek beror på dröjsmålets längd. Enligt vår mening kan reglerna dock&lt;br&gt;inte, som Statens löne- och pensionsverk hävdat, ersätta en förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av reglerna om förseningsavgift bör av-&lt;br&gt;görande vikt fästas vid det praktiska behovet av lättillämpade regler.&lt;br&gt;Avgiften bör därför för alla kategorier av skattskyldiga påföras med ett fast&lt;br&gt;belopp på 1 000 kr. En lägre avgift, som några remissinstanser har&lt;br&gt;förespråkat, anser vi inte fylla den funktion som avgiften avses ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under varje redovisningsperiod, dvs. för varje månad under året, kommer&lt;br&gt;den som inte fullgör sin redovisningsskyldighet att utsättas för de påtryck-&lt;br&gt;ningar att göra rätt for sig som dels förseningsavgiften, dels det skattetillägg&lt;br&gt;som kommer att påföras vid den skönsbeskattning som kommer att ske i&lt;br&gt;avsaknad av deklaration utgör. Något behov av ytterligare påtrycknings-&lt;br&gt;medel i exempelvis den form som gäller enligt taxeringslagen (1990:324),&lt;br&gt;dvs. en efter viss tid förhöjd förseningsavgift anser vi inte finnas nu. De nyss&lt;br&gt;angivna medlen får enligt vår mening anses tillräckliga för att få den skatt-&lt;br&gt;och avgiftsskyldige att redovisa sina skatter och avgifter på föreskrivet sätt.&lt;br&gt;Som en ytterligare åtgärd skall för övrigt finnas möjligheten att vid behov&lt;br&gt;förelägga den skatt- och avgiftsskyldige att vid vite komma in med&lt;br&gt;deklaration eller att komplettera en tidigare lämnad deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från förseningsavgift bör även fortsättningsvis kunna medges&lt;br&gt;om det finns skäl för det. Regler om befrielse har tagits in i 15 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24.2.2 Skattetillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De administrativa sanktionerna skatte- och&lt;br&gt;avgiftstillägg skall benämnas skattetillägg i skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet för skattetillägget utvidgas till att gälla också&lt;br&gt;arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatte-&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med vårt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte tagit upp frågan&lt;br&gt;särskilt. Riksskatteverket, Länsrätten i Stockholms län och Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget. Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;453&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen ifrågasätter huruvida det svenska skattetillägget är förenligt&lt;br&gt;med de krav som ställs i artikel 6 i Europeiska konventionen angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna&lt;br&gt;(Europakonventionen). Enligt föreningen saknas det skäl att införa&lt;br&gt;ytterligare bestämmelser i skattelagstiftningen av skattetilläggs liknande&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om skattetillägg finns i&lt;br&gt;ett flertal lagar på skatteområdet, t.ex. i 5 kap. taxeringslagen (1990:324,&lt;br&gt;TL), 18 kap. mervärdesskattelagen (1994:200, ML), 7 kap. lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) och 38-49 §§&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftstillägg kan enligt nuvarande ordning komma i fråga bl.a. i vissa&lt;br&gt;situationer när en arbetsgivare lämnat oriktiga uppgifter vid redovisning av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Skattekontrollutredningen (Fi 1995:04) har i sitt&lt;br&gt;delbetänkande Artikel 6 i Europakonventionen och skatteutredningen (SOU&lt;br&gt;1996:116) bl.a. analyserat hur den enskildes uppgiftsskyldighet i&lt;br&gt;skatteutredningar förhåller sig till artikel 6 i Europakonventionen och till&lt;br&gt;den enskildes rätt att förhålla sig passiv i brottsutredningar. Utredningen har&lt;br&gt;undersökt om det svenska förfarandet vid påförande av skattetillägg kan&lt;br&gt;anses avse en anklagelse för brott enligt artikel 6. Utredningens slutsats är&lt;br&gt;att de svenska skattetilläggsreglema för närvarande inte kräver någon åtgärd&lt;br&gt;på grund av att de skulle stå i strid med artikel 6. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats och bereds för närvarande inom Finansdepartementet.&lt;br&gt;Enligt regeringens bedömning finns det mot bakgrund av vad som hittills&lt;br&gt;framkommit med anledning av utredningsarbetet om artikel 6 inte skäl att&lt;br&gt;avstå från regler om skattetillägg i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid oriktig redovisning av mervärdesskatt kallas den administrativa&lt;br&gt;sanktionen skattetillägg medan oriktig redovisning av arbetsgivaravgift&lt;br&gt;medför avgiftstillägg. Någon motsvarande sanktion finns däremot inte om&lt;br&gt;en arbetsgivare lämnar oriktiga uppgifter vid redovisning av skatteavdrag.&lt;br&gt;För att uppnå ökad enhetlighet i behandlingen av oriktigt uppgiftslämnande&lt;br&gt;i fråga om redovisning av skatter och avgifter bör en sanktion införas för&lt;br&gt;arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Den utvidgade regleringen bör bygga på&lt;br&gt;bestämmelserna om avgiftstillägg i lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare. Bestämmelsen bör således gälla också om en arbetsgivare&lt;br&gt;åsidosätter sina skyldigheter att redovisa uppgifter enligt 10 kap. 17 § första&lt;br&gt;stycket 3 skattebetalningslagen för beräkning av skatteavdrag. 1 regleringen&lt;br&gt;bör samtidigt inbegripas nuvarande bestämmelser om skattetillägg vid&lt;br&gt;redovisning av mervärdesskatt. Som framgår av avsnitt 26 föreslår&lt;br&gt;regeringen också att skattetillägg skall kunna tas ut då uppgift lämnas på&lt;br&gt;annat sätt än muntligen. Vad som avses med detta uttryckssätt framgår av&lt;br&gt;kommentaren till 15 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;454&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg bör således tas ut om en skattskyldig på något annat sätt än Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;muntligen lämnar en oriktig uppgift under ett beskattningsförfarande som Del 1&lt;br&gt;rör skatteavdrag, arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt. Med hänsyn till&lt;br&gt;det utvidgade tillämpningsområdet och av terminologiska skäl bör sanktio-&lt;br&gt;nen benämnas skattetillägg. Bestämmelserna fors in i 15 kap. skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;25 Dödsbos ansvar för skatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;25.1 &amp;nbsp;Ansvar för skatt som påförts avliden person eller&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;dödsbo efter honom&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När det gäller ansvar för skatt som påförts den&lt;br&gt;döde eller, såvitt angår det beskattningsår varunder dödsfallet inträffa-&lt;br&gt;de, dödsbo efter honom skall bestämmelserna i 21 kap. ärvdabalken&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I utredningens uppdrag har ingått att&lt;br&gt;undersöka om det fortfarande är nödvändigt med en specialreglering på&lt;br&gt;skatteområdet rörande dödsbos och dödsbodelägares ansvar för skatt som&lt;br&gt;påförts den döde eller om reglerna i 21 kap. ärvdabalken (ÄB) kan gälla&lt;br&gt;generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna bestämmelserna om ansvar för den dödes skulder finns i&lt;br&gt;21 kap. ÄB. Bestämmelserna gäller sedan den 1 juli 1981, då de stränga&lt;br&gt;reglerna om dödsbodelägares personliga betalningsansvar för den dödes&lt;br&gt;skulder mildrades. Departementschefen uttalade att som utgångspunkt för&lt;br&gt;de nya reglerna borde gälla att den som har en fordran mot den döde i&lt;br&gt;princip inte bör kunna få ut mer än som svarar mot tillgångarna i boet (se&lt;br&gt;prop. 1980/81:48 s. 18). Det innebär enligt departementschefen att&lt;br&gt;borgenärerna får så länge boet inte har skiftats i allmänhet hålla sig till boet&lt;br&gt;för betalning av sina fordringar. Ett undantag är dock i det fall då en&lt;br&gt;borgenär inte kan få full betalning därför att någon av dödsbodelägarna har&lt;br&gt;förfarit på ett sätt som ådrar honom skadeståndsskyldighet enligt 18 kap. 6 §&lt;br&gt;ÄB. I dessa fall har borgenären rätt till skadestånd av delägaren för den&lt;br&gt;skada som denne har orsakat. Om bodelning eller arvsskifte har ägt rum utan&lt;br&gt;att borgenärerna fått betalt skall bodelningen eller skiftet gå åter (21 kap. 4 §&lt;br&gt;ÄB). Något personligt betalningsansvar utöver skifteslotten finns inte&lt;br&gt;frånsett den skadeståndsskyldighet som följer av 18 kap. 6 § ÄB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 61 § uppbördslagen (1953:272, UBL) regleras dödsbos och dödsbodel-&lt;br&gt;ägares ansvar för skatt som påförts den döde och dödsboet efter honom.&lt;br&gt;Enligt bestämmelsen svarar dödsboet inte med mera än tillgångarna i boet.&lt;br&gt;Är dödsboet skiftat svarar dödsbodelägare inte för mera än den skatt som&lt;br&gt;belöper på hans lott och inte i något fall med mera än hans lott i boet utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;455&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen trädde i kraft den 30 juni 1990 och tillämpas från och med&lt;br&gt;den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1981 års reform av ärvdabalkens regler har dödsbodelägarna i&lt;br&gt;princip inte något personligt betalningsansvar för den dödes eller dödsboets&lt;br&gt;skulder. Som följd härav är skillnaderna mellan uppbördslagens och&lt;br&gt;ärvdabalkens regelsystem små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsregeln i 61 § UBL har dock fortfarande betydelse vid en&lt;br&gt;jämförelse med ansvarsregeln i ÄB. När en återgång av arvskifte aktua-&lt;br&gt;liseras enligt 21 kap. 4 § ÄB skall egendom som skiftats återlämnas till&lt;br&gt;dödsboet. Om egendomen inte finns kvar skall dödsbodelägaren utge&lt;br&gt;ersättning för dess värde. Om dödsbodelägaren inte kan utge sådan&lt;br&gt;ersättning skall de övriga täcka bristen. De övriga dödsbodelägarna är&lt;br&gt;därvid ansvariga för bristen i förhållande till vad de erhållit. I uppbördslagen&lt;br&gt;däremot finns inte något sådant bristtäckningsansvar för de övriga döds-&lt;br&gt;bodelägarna. Vid konkurrens mellan de bägge lagarnas regler skall de regler&lt;br&gt;som är mest förmånliga för dödsbodelägarna tillämpas (se prop. 1980/81:48&lt;br&gt;s. 22 och NJA 1977 s. 154). När dödsbodelägarna skall betala den avlidnes&lt;br&gt;skulder måste hänsyn tas till detta vilket innebär att uppbördslagen har&lt;br&gt;företräde. Dödsbodelägarna har således inget bristtäckningsansvar för&lt;br&gt;varandra vad gäller den avlidnes eller dödsboets skatteskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppbördslagens särregel slopas kommer dödsbodelägarnas ansvar att&lt;br&gt;i viss mån öka. Det ekonomiska ansvaret enligt ärvdabalken går emellertid&lt;br&gt;inte utöver delägarens skifteslott i dödsboet. Vi delar utredningens&lt;br&gt;bedömning att en mer enhetlig reglering beträffande den avlidnes skulder&lt;br&gt;kan införas. Vi föreslår därför att ärvdabalkens reglering om gäldansvar&lt;br&gt;också skall vara tillämplig på den avlidnes och dödsboets skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om detta har tagits in i 12 kap. 9 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25.2 Skattebefrielse för dödsbo&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om skattebefrielse för dödsbo slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Malmö tingsrätt delar utredningens bedömning att&lt;br&gt;reglerna om skattebefrielse för dödsbo inte hör hemma i&lt;br&gt;skattebetalningslagen, men föreslår att de tas in i en annan lagstiftning&lt;br&gt;eftersom de förefaller fylla en inte helt obetydlig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har haft i uppdrag att&lt;br&gt;undersöka om bestämmelsen om skattebefrielse för dödsbo i 30 § andra&lt;br&gt;stycket UBL fortfarande fyller en så viktig funktion att den bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebefrielse för ett dödsbo förutsätter att den skattskyldige vid&lt;br&gt;frånfället var bosatt i Sverige, att den avlidne efterlämnade dödsbodelägare&lt;br&gt;som vid dödsfallet var beroende av honom för sin försörjning, att befrielsen&lt;br&gt;bara avser kvarstående eller tillkommande skatt, att ömmande omständig-&lt;br&gt;heter föreligger och att ansökan om befrielse ges in till skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;456&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av dödsboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudvillkoren för dödsbobefrielse är att den avlidne lämnat&lt;br&gt;dödsbodelägare som var beroende av honom för sin försörjning och att&lt;br&gt;ömmande omständigheter föreligger. Med detta menas att det skulle&lt;br&gt;innebära en kännbar ekonomisk påfrestning för dödsboet att betala skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den undersökning som utredningen har gjort tillämpas reglerna om&lt;br&gt;skattebefrielse för dödsbo tämligen sällan. Under senare år har det rört sig&lt;br&gt;om färre än 300 ansökningar per år och antalet bifallna ansökningar har&lt;br&gt;under motsvarande period varierat mellan ett femtiotal och ett hundratal per&lt;br&gt;år i landet som helhet. Det kan därför som utredningen påpekar finnas skäl&lt;br&gt;att ifrågasätta behovet av en reglering i dessa fall. Till detta kommer att&lt;br&gt;bestämmelsen enbart omfattar de skatter som uppbärs enligt uppbördslagen.&lt;br&gt;För andra skatter har något behov av en motsvarande reglering inte ansetts&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser vi att frågan om befrielse från&lt;br&gt;skyldigheten att betala skatt med hänvisning till ekonomiska eller&lt;br&gt;motsvarande förhållanden inte hör hemma inom regleringen för redovisning&lt;br&gt;och betalning av skatter. En ordning med möjlighet till skattebefrielse bör&lt;br&gt;för att fungera på ett effektivt och tillfredsställande sätt innefatta en&lt;br&gt;bedömning av den skattskyldiges samtliga tillgångar och skulder.&lt;br&gt;Bedömningar av detta slag görs lämpligen inom ramen för den sociala&lt;br&gt;skyddsregleringen, närmast socialtjänstlagen (1980:620), eller med&lt;br&gt;tillämpning av skuldsaneringslagen (1994:334). Behovet av hjälp med&lt;br&gt;betalning av skatteskulder får således prövas enligt de allmänna regler som&lt;br&gt;gäller för rätt till bistånd eller skuldsanering. Med detta synsätt bör inte, som&lt;br&gt;Malmö tingsrätt föreslagit, nuvarande bestämmelse flyttas över till någon&lt;br&gt;annan lagstiftning. Vi föreslår i stället att regleringen om skattebefrielse för&lt;br&gt;dödsbo upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;26 Elektroniskt uppgiftslämnande&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;26.1 Elektroniskt uppgiftslämnande i dag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnande till skatteförvaltningen sker redan i dag till inte oväsentlig&lt;br&gt;del på medium för automatisk databehandling. Detta gäller bl.a.&lt;br&gt;kontrolluppgifter och specifikation över kvarstående skatt som betalats&lt;br&gt;genom skatteavdrag. Vidare kan näringsidkare, efter särskilt medgivande&lt;br&gt;från Riksskatteverket eller myndighet som Riksskatteverket bestämmer,&lt;br&gt;lämna de uppgifter om näringsverksamhet (s.k. SRU-uppgifter) som enligt&lt;br&gt;2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall&lt;br&gt;lämnas i självdeklarationen på medium för automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket bedriver fr.o.m. taxeringsåret 1994 en&lt;br&gt;försöksverksamhet som innebär att SRU-uppgifter kan lämnas även genom&lt;br&gt;filöverföring från ett informationssystem via telenätet direkt till en&lt;br&gt;mottagningsfunktion hos skatteförvaltningen. För detta ändamål&lt;br&gt;tillhandahåller Riksskatteverket en s.k. smartdisk, som innehåller ett&lt;br&gt;dataprogram som gör det möjligt att överföra SRU-uppgifter via modem till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;457&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteförvaltningen samt en fil med personliga nycklar och behörighets- och&lt;br&gt;säkerhetskoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SRU-uppgifter och kontrolluppgifter som lämnas på diskett eller&lt;br&gt;magnetband lämnas till ett av RSV DataService tre inläsningsställen, men&lt;br&gt;kan alternativt ges in till den skattskyldiges lokala skattekontor eller något&lt;br&gt;av RSV DataService lokala kontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det system som i dag används för överföring av uppgifter till&lt;br&gt;skatteförvaltningen (ELDA) görs även vissa kontroller av uppgifterna.&lt;br&gt;Formella fel, t.ex. fel person- eller organisationsnummer, fel blankett eller&lt;br&gt;icke-numeriska uppgifter avvisas. Fel meddelas i klartext på bildskärmen,&lt;br&gt;vilket gör att den skattskyldige enkelt kan justera eventuella fel innan&lt;br&gt;uppgifterna överförs till skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-upptagningama skall via inläsningsställena och mottagnings-&lt;br&gt;funktionen överföras till det centrala skatteregistret respektive de regionala&lt;br&gt;registren. Vid inläsningsställena respektive i mottagningsfunktionen görs&lt;br&gt;vissa kontroller av upptagningarna. Det är främst fråga om kontroller av&lt;br&gt;teknisk karaktär. Om ett fel skulle uppstå i överföringen via ELDA-systemet&lt;br&gt;till skattemyndigheten/ mottagningsfunktionen avvisas hela sändningen. I&lt;br&gt;mottagningsfunktionen säkerhetskopieras alla upptagningar och dessa lagras&lt;br&gt;sedan där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På mervärdesskatteområdet kan periodiska sammanställningar över&lt;br&gt;handeln med länder inom EG lämnas på papper eller på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling, 14 kap. 30 b § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200). Skattskyldiga som är anslutna till tulldatasystemet kan lämna&lt;br&gt;uppgifterna direkt dit. Från tulldatasystemet överförs därefter uppgifterna&lt;br&gt;till skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förebild för det elektroniska uppgiftslämnandet till skatteförvaltningen&lt;br&gt;är det system med uppgiftslämnande genom elektroniska dokument som&lt;br&gt;finns i tullagen (1987:1065). I förarbetena till lagstiftningen på tullområdet&lt;br&gt;har understrukits att kraven på säkerhet i systemen måste ställas högt, men&lt;br&gt;det har överlämnats till Generaltullstyrelsen att fastställa säkerhetsnivån på&lt;br&gt;låsen (de digitala signaturerna) för ett elektroniskt dokument. Tillstånd till&lt;br&gt;elektroniskt uppgiftslämnande meddelas av Generaltullstyrelsen. I dessa&lt;br&gt;tillstånd regleras parternas ansvar för informationen och förmedlingen av&lt;br&gt;densamma. Företagen kommunicerar med Tullverket via en mottagnings-&lt;br&gt;funktion. På uppdrag av Tullverket svarar Telia AB för denna funktion.&lt;br&gt;Även svarsmeddelanden från Tullverket till företagen går via funktionen. I&lt;br&gt;mottagningsfunktionen sker säkerhetskopiering av all överförd data.&lt;br&gt;Systemet med elektroniskt uppgiftslämnande har varit i kraft sedan år 1990&lt;br&gt;och för närvarande hanteras cirka 100 000 export- och importdeklarationer&lt;br&gt;per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på andra områden har det under de senaste åren öppnats möjlighet&lt;br&gt;att ge in handlingar med hjälp av ADB. Ett exempel är lagen (1994:448) om&lt;br&gt;pantbrevsregister. Enligt 17 § denna lag får vissa ansökningar samt&lt;br&gt;framställningar om utlämnande av uppgifter i pantbrevsregistret ges in till&lt;br&gt;Lantmäteriverket genom ett elektroniskt dokument eller på något annat sätt&lt;br&gt;med hjälp av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26.2 Elektroniska deklarationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksskatteverket eller skattemyndighet som&lt;br&gt;Riksskatteverket bestämmer skall fä ge tillstånd till viss person att&lt;br&gt;lämna deklaration i ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattetillägg och förseningsavgift skall omfatta&lt;br&gt;även ett elektroniskt uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningsutredningens förslag överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket tillstyrker förslaget. Riksåklagaren&lt;br&gt;avstyrker att en möjlighet att lämna deklarationer i elektroniska dokument&lt;br&gt;införs och anför att bevisningsproblematiken i brottmålsprocessen måste&lt;br&gt;ingående behandlas innan beslut fattas i frågan. Även Riksenheten mot&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet avstyrker förslaget och påpekar bl.a. att från&lt;br&gt;åklagarväsendets sida har i olika sammanhang framhållits att en övergång&lt;br&gt;till elektroniska deklarationer innebär en uppenbar risk att skattebrottslagen&lt;br&gt;inte längre kan tillämpas i praktiken. Av störst betydelse i sammanhanget&lt;br&gt;är att en viss uppgift i ett elektroniskt dokument normalt inte, på det sätt som&lt;br&gt;straffrätten kräver, kan knytas till en viss fysisk person. Först när det finns&lt;br&gt;tillfredsställande tekniska medel för att genom elektronisk signatur eller på&lt;br&gt;annat sätt identifiera utställaren bör man generellt kunna övergå till&lt;br&gt;elektroniska deklarationer. Övriga remissinstanser har inte haft något att&lt;br&gt;erinra eller har inte yttrat sig över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Beträffande SRU-uppgifter och&lt;br&gt;kontrolluppgifter är det elektroniska uppgiftslämnandet redan nu omfattan-&lt;br&gt;de. Enligt regeringens mening finns det skäl att så långt som möjligt ta&lt;br&gt;tillvara de rationaliseringsmöjligheter som ADB-tekniken erbjuder på detta&lt;br&gt;område. Att utöka det elektroniska uppgiftslämnandet till att omfatta även&lt;br&gt;skatte- och självdeklarationema skulle innebära en avsevärd förenkling för&lt;br&gt;såväl skattemyndigheten som ingivarna. Den som gett in SRU-uppgifter på&lt;br&gt;ADB-medium är i dag tvungen att komplettera med en undertecknad&lt;br&gt;deklarationsblankett för att kravet på skriftlighet skall vara uppfyllt. Ett&lt;br&gt;system med elektroniskt uppgiftslämnande bör omfatta så stor del av&lt;br&gt;skatteområdet som möjligt. Det bör gälla självdeklarationer, preliminära&lt;br&gt;självdeklarationer, skattedeklarationer och deklarationer på punktskatteom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningsutredningens förslag behandlar endast möjligheten att&lt;br&gt;lämna preliminära självdeklarationer och skattedeklarationer i ett elektro-&lt;br&gt;niskt dokument. Frågan om möjligheten att lämna bl.a. självdeklarationer&lt;br&gt;elektroniskt har behandlats i betänkandet Elektronisk dokumenthantering&lt;br&gt;inom skatteförvaltningen (Ds 1994:80). I betänkandet föreslogs att det, efter&lt;br&gt;medgivande från Riksskatteverket, skulle bli möjligt att lämna flertalet&lt;br&gt;deklarationer på skatteområdet i ett elektroniskt dokument. Regeringen tog&lt;br&gt;i propositionen om elektronisk dokumenthantering inom skatteförvaltningen&lt;br&gt;(prop. 1994/95:93) inte ställning till förslaget om elektroniska deklarationer.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta mot bakgrund av att det var oklart om skattebrottslagen (1971:69)&lt;br&gt;omfattade även elektroniska handlingar. Genom ändringar i skattebrottsla-&lt;br&gt;gen, som trätt i kraft den 1 juli 1996, har begreppet “handling” utmönstrats&lt;br&gt;ur skattebrottslagen och ersatts av uttrycket “på annat sätt än muntligen”.&lt;br&gt;Denna lagändring syftar till att undanröja det tvivel som kan förekomma&lt;br&gt;beträffande frågan om skattebrottslagen även omfattar elektroniska&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande säkerhetskrav som gäller i övrigt for elektroniska dokument&lt;br&gt;måste ställas om hela deklarationer skall lämnas elektroniskt. Detta innebär&lt;br&gt;således att det elektroniska dokumentet måste signeras och förses med “lås”&lt;br&gt;genom en digital signatur på ett sådant sätt att det kan knytas till en viss&lt;br&gt;person och att innehållet inte kan förvanskas. Riksåklagaren och Riksenhe-&lt;br&gt;ten mot ekonomisk brottslighet har framhållit att det måste finnas tekniska&lt;br&gt;lösningar som på ett tillfredsställande sätt kan identifiera utställaren av&lt;br&gt;dokumentet innan ett system med elektroniska deklarationer införs. Olika&lt;br&gt;tekniska metoder finns i dag för signering av elektroniska dokument som gör&lt;br&gt;att dokumentet kan knytas till en viss person. Det ankommer på Riksskatte-&lt;br&gt;verket att se till att den tekniska lösning som väljs garanterar att tillräcklig&lt;br&gt;säkerhet uppnås. Säkerhetsarbetet inom skatteförvaltningen är enligt&lt;br&gt;regeringens mening så väl utvecklat att det finns goda förutsättningar för att&lt;br&gt;skapa och vidmakthålla en sådan säkerhetsnivå som krävs för att genomföra&lt;br&gt;förslaget med elektroniskt uppgiftslämnande. Det bör också framhållas att&lt;br&gt;det system för elektroniskt uppgiftslämnande som tillämpats för tulldeklara-&lt;br&gt;tioner har fungerat mycket bra. Genom det system för signering som&lt;br&gt;används för tulldeklarationer kan utställaren av dokumentet fastställas på ett&lt;br&gt;säkert sätt. Det är även möjligt att upptäcka om ett dokument ändrats sedan&lt;br&gt;det signerats. Kan ett dokument knytas till en viss person på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt får de bevisfrågor i övrigt som kan uppkomma lösas i rättstillämp-&lt;br&gt;ningen. Regeringen anser mot bakgrund av detta att ett system med&lt;br&gt;elektroniska deklarationer nu kan införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektroniskt uppgiftslämnande bör dock ske under vissa former för att&lt;br&gt;kraven på säkerhet skall kunna tillgodoses. För att uppgifter skall få lämnas&lt;br&gt;i ett elektroniskt dokument bör därför krävas att tillstånd till sådant&lt;br&gt;uppgiftslämnande getts. Tillståndsgivningen och den närmare utformningen&lt;br&gt;av tillstånden bör vara förbehållen Riksskatteverket eller skattemyndighet&lt;br&gt;som Riksskatteverket bestämmer. 1 dessa tillstånd kan parternas åtaganden&lt;br&gt;och ansvar för informationen och förmedlingen regleras närmare. Riksskat-&lt;br&gt;teverket har också möjlighet att i verkställighetsföreskrifter närmare&lt;br&gt;bestämma vilka tekniska och administrativa förfaranden som skall krävas för&lt;br&gt;att en deklaration skall få avges i ett elektroniskt dokument, se 8 §&lt;br&gt;förordningen (1990:1237) om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga i detta sammanhang är möjligheten att återkalla ett lämnat&lt;br&gt;medgivande. I de tillstånd till elektroniskt uppgiftslämnande som General-&lt;br&gt;tullstyrelsen lämnar anges att tillstånden kan återkallas om uppgiftslämnaren&lt;br&gt;bryter mot villkoren i tillståndet. Enligt regeringens mening bör det också&lt;br&gt;i fråga om elektroniska deklarationer inom skatteområdet finnas en&lt;br&gt;möjlighet att återkalla medgivandet om den skattskyldige på något sätt&lt;br&gt;missbrukar systemet eller inte följer de villkor som uppställs i medgivandet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;460&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör kunna regleras i de tillstånd som Riksskatteverket lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelser om rätt till överföring av deklaratio-&lt;br&gt;ner och andra handlingar i elektronisk form införs i 10 kap. 26 § skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen, 2 kap. 2 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter och&lt;br&gt;2 kap. 6 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattskyldiga bereds möjlighet att kommunicera med skattemyndig-&lt;br&gt;heterna elektroniskt i stället för i en skriftlig handling måste också&lt;br&gt;bestämmelserna om skattetillägg anpassas till de nya förutsättningarna.&lt;br&gt;Skattebetalningsutredningen har föreslagit att bestämmelserna om skattetill-&lt;br&gt;lägg i skattebetalningslagen skall omfatta oriktiga uppgifter som lämnats på&lt;br&gt;annat sätt än muntligen. Därigenom kan skattetillägg påföras även om&lt;br&gt;uppgifterna lämnats elektroniskt. Regleringen motsvarar den som finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen. Även bestämmelserna om skattetillägg i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter måste&lt;br&gt;ändras så att de omfattar även uppgifter som getts in elektroniskt. Bestäm-&lt;br&gt;melserna om skattetillägg i 5 kap. 1, 2 och 4 §§ taxeringslagen och 7 kap.&lt;br&gt;1 och 4 § § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter föreslås ändrade&lt;br&gt;i enlighet med vad som sagts nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt föreslår regeringen att bestämmelserna om att&lt;br&gt;förseningsavgift skall påföras om den skattskyldige, som lämnat en&lt;br&gt;deklaration som inte är undertecknad, inte inom tid som föreskrivs i&lt;br&gt;föreläggande undertecknar deklarationen görs tillämpliga också beträffande&lt;br&gt;deklarationer som har lämnats i form av ett elektroniskt dokument men inte&lt;br&gt;är formellt riktiga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26.3 Inkommande handling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon särskild reglering av när en upptag-&lt;br&gt;ning skall anses inkommen till skattemyndigheten behövs inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 10 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) anses en handling ha kommit in till en myndighet den dag då&lt;br&gt;handlingen eller en avi om betald postförsändelse som innehåller handlingen&lt;br&gt;anländer till myndigheten eller kommer behörig tjänsteman tillhanda. Kan&lt;br&gt;det antas att handlingen eller en avi om denna en viss dag har avlämnats i&lt;br&gt;myndighetens lokal eller avskilts för myndigheten på en postanstalt, anses&lt;br&gt;den ha kommit in den dagen, om den kommer en behörig tjänsteman&lt;br&gt;tillhanda närmast följande arbetsdag. I den proposition som låg till grund för&lt;br&gt;förvaltningslagen anfördes att förvaltningslagen är tillämplig även i fråga&lt;br&gt;om ärendehandläggning som sker med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;(prop. 1985/86:80 s. 57).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med tulldatoriseringen togs i tullagen (1994:1550) in en&lt;br&gt;särskild bestämmelse om när ett elektroniskt dokument skall anses&lt;br&gt;inkommet. Någon särskild reglering har däremot inte införts när det gäller&lt;br&gt;ingivandet av bl.a. ansökningar om registrering som pantbrevshavare i form&lt;br&gt;av ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utredningen har i sitt betänkande Elektronisk dokumenthantering&lt;br&gt;(SOU 1996:40) föreslagit att det i förvaltningslagen införs en särskild&lt;br&gt;reglering i fråga om när en elektronisk handling skall anses inkommen.&lt;br&gt;Regleringen har nära anknytning till de regler som finns i 10 § förvaltnings-&lt;br&gt;lagen och innebär att en elektronisk handling skall anses inkommen när den&lt;br&gt;anlänt till myndighetens elektroniska brevlåda. Förslaget innebär att en&lt;br&gt;elektronisk handling skall anses inkommen oavsett om den kommer direkt&lt;br&gt;in till myndigheten eller till en funktion hos ett befordringsföretag där&lt;br&gt;inkommande handlingar förvaras för myndigheten. Betänkandet bereds inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är om en särskild reglering behövs på skatteområdet eller om&lt;br&gt;regleringen i förvaltningslagen är tillräcklig i avvaktan på att frågan&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot systemet på tullområdet kommer deklarationerna inte&lt;br&gt;att lämnas via någon mottagningsfunktion utanför skatteförvaltningen.&lt;br&gt;Elektroniskt ingivna deklarationer kommer att ges in till en mottagnings-&lt;br&gt;funktion hos Riksskatteverket. Mottagningsfunktionen tar emot upptagning-&lt;br&gt;en för skattemyndighetens räkning och skall endast överföra uppgifterna till&lt;br&gt;sådan form att de kan tas in i skatteregistret. Skattemyndigheterna kan&lt;br&gt;godkänna att självdeklarationer, förutom till myndigheten, lämnas till ett&lt;br&gt;annat mottagningsställe (2 kap. 29 § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter). Deklarationerna anses inkomna i rätt tid om de lämnats&lt;br&gt;till mottagningsstället inom den tid som gäller för avlämnande av deklaratio-&lt;br&gt;ner. Något hinder mot att skattemyndigheterna uppdrar åt Riksskatteverket&lt;br&gt;att fungera som mottagningsställe för mottagande av självdeklarationer finns&lt;br&gt;inte. Någon motsvarande reglering finns emellertid inte när det gäller&lt;br&gt;punktskatteområdet och har heller inte föreslagits i fråga om den preliminära&lt;br&gt;självdeklarationen eller skattedeklarationen. Bestämmelser om att elektro-&lt;br&gt;niska deklarationer kan lämnas även till Riksskatteverket bör därför införas&lt;br&gt;i skattebetalningslagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;br&gt;Riksskatteverket kommer endast att ta emot deklarationerna för skattemyn-&lt;br&gt;dighetens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon mottagningsfunktion kommer, som nyss nämnts, inte nu att finnas&lt;br&gt;utanför skatteförvaltningen. Vidare krävs alltid tillstånd för att få lämna en&lt;br&gt;deklaration elektroniskt och i dessa tillstånd kan regleras var en elektronisk&lt;br&gt;deklaration skall lämnas. De problem med elektroniska brevlådor hos ett&lt;br&gt;befordringsföretag utanför myndigheten som IT-utredningen behandlar blir&lt;br&gt;således inte aktuella. Ett elektroniskt dokument har kommit in till myndighe-&lt;br&gt;ten på sätt som sägs i förvaltningslagen när den kommit in till Riksskattever-&lt;br&gt;ket. Enligt regeringens bedömning kan mot bakgrund härav någon&lt;br&gt;särreglering motsvarande den som finns i tullagen inte anses motiverad.&lt;br&gt;Föreliggande och planerade rutiner för mottagningsfunktionen, bl.a.&lt;br&gt;beträffande loggning av hela filer och kvittenser, gör att det i praktiken inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;462&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torde bli svårt att avgöra om och när ett dokument skall anses inkommet.&lt;br&gt;Det är i datorbaserade förfaranden möjligt att tidsbestämma olika operatio-&lt;br&gt;ner i ett system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som gäller enligt förvaltningslagen bör sändandet av&lt;br&gt;en upptagning ske på avsändarens risk. Ett elektroniskt meddelande som&lt;br&gt;översänts till mottagningsfunktionen i en fil som är behäftad med ett sådant&lt;br&gt;tekniskt fel att meddelandet inte kan tas emot kan inte anses ha kommit in.&lt;br&gt;Genom ett system med kvittenser av mottagna dokument får avsändaren&lt;br&gt;automatiskt kunskap om att en överföring misslyckats. Avsändaren kan även&lt;br&gt;på detta sätt få information om vilka tekniska brister som föreligger för att&lt;br&gt;sedan rätta överföringen och sända om. Vid behov kan avsändaren också&lt;br&gt;kontakta skattemyndigheten på annat sätt för att säkerställa att myndigheten&lt;br&gt;får de handlingar som avses. Motsvarande gäller om det vid överföring via&lt;br&gt;nätet visar sig att det är fel i mottagningsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elektronisk deklaration som inte är försedd med en digital signatur får&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som en inte undertecknad deklarationsblankett.&lt;br&gt;Den har kommit in i förvaltningslagens mening men är inte formellt riktig&lt;br&gt;och skall efter föreläggande kompletteras för att deklarationsplikten skall&lt;br&gt;anses fullgjord. Motsvarande gäller om den digitala signaturen avser en&lt;br&gt;person som inte är behörig att underteckna deklarationen. Den skattskyldige&lt;br&gt;kan enkelt genom ett elektroniskt svarsmeddelande få besked om att&lt;br&gt;deklarationen inte är försedd med en digital signatur och därför måste&lt;br&gt;kompletteras med en underskrift eller motsvarande. Risken för att den&lt;br&gt;enskilde lider rättsförlust är därför mindre än om deklaration lämnas på&lt;br&gt;papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som föreslagits i det föregående (avsnitt 26.2) skall tillstånd krävas för&lt;br&gt;att deklaration skall få lämnas elektroniskt. I dessa tillstånd kan föreskrivas&lt;br&gt;att deklarationerna skall lämnas endast i sådan form att skatteförvaltningen&lt;br&gt;med sin datautrustning kan läsa överföringen. Något särskild reglering av&lt;br&gt;sådana frågor behövs därför inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Översyn av reglerna för skattekontroll&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;27.1 &amp;nbsp;Nuvarande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Revisioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisioner kan företas med stöd av ett flertal lagar; taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324, TL), mervärdesskattelagen (1994:200, ML), lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP), uppbördslagen (1953:272,&lt;br&gt;UBL), lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL), fordonsskattelagen (1988:327), kupongskattelagen (1970:624) och&lt;br&gt;tullagen (1994:1550). De olika reglerna har utformats med taxeringslagen&lt;br&gt;som förebild. Vissa skillnader finns dock mellan de olika reglerna, särskilt&lt;br&gt;vad beträffar de ändamål för vilka revision får företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 8 § TL får skattemyndigheten besluta om taxeringsrevision&lt;br&gt;för att kontrollera att skyldighet enligt lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter (LSK) fullgjorts riktigt och fullständigt. En taxerings-&lt;br&gt;revision får således inte ha något annat syfte. Detta innebär att revision av&lt;br&gt;löpande beskattningsår inte är möjlig eftersom granskningen inte får ske&lt;br&gt;förrän deklarations- eller annan uppgiftsskyldighet inträtt. Ett undantag har&lt;br&gt;dock gjorts for den situation då en revision kan antas bli omfattande.&lt;br&gt;Revisionen får då påbörjas även innan deklarationen skall avlämnas, om det&lt;br&gt;beskattningsår som revisionen avser gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regel i mervärdesskattelagen ger en något mer vidsträckt&lt;br&gt;möjlighet till revision. Huvudregeln är även i detta fall att beslut om&lt;br&gt;skatterevision får fattas för kontroll av att deklarations- eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt. Det finns dock även en&lt;br&gt;möjlighet att göra revision hos den som har anmält sig for registrering för&lt;br&gt;kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga och fullständiga samt hos&lt;br&gt;representant för utländsk företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter får ske&lt;br&gt;för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt samt för kontroll av att den som ansökt om återbetalning eller&lt;br&gt;kompensation för skatt lämnat riktiga och fullständiga uppgifter i sin&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision enligt uppbördslagen får företas för kontroll av att den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara arbetsgivare följt bestämmelserna om skatteavdrag eller&lt;br&gt;att den som ansökt om F-skattsedel lämnat riktiga och fullständiga uppgifter.&lt;br&gt;Revision enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare får&lt;br&gt;göras för kontroll av att uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga fall gäller att revision får göras endast hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig&lt;br&gt;att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) och hos&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullagens bestämmelser om revision är något annorlunda utformade.&lt;br&gt;Enligt 70 § tullagen får tullmyndigheten besluta om revision hos den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara deklarations- eller uppgiftsskyldig enligt tullagstift-&lt;br&gt;ningen samt hos den som bedriver verksamhet av sådan art att uppgift av&lt;br&gt;betydelse för kontrollen av annan persons deklarations- eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet kan hämtas ur handlingar som rör verksamheten. Revisionen får&lt;br&gt;avse kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten enligt tullagen&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om revision skall överlämnas till den reviderade innan&lt;br&gt;revisionen verkställs. Revisionen skall bedrivas i samverkan med den&lt;br&gt;reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten.&lt;br&gt;Tidigare gällde att myndigheten, när det behövdes, fick bestämma tid och&lt;br&gt;plats för revisionen. Skattemyndigheten har inte längre denna befogenhet.&lt;br&gt;I stället stadgas att revision får verkställas hos den reviderade om han&lt;br&gt;medger det och att revision skall ske hos den reviderade om han begär det&lt;br&gt;och revisionen kan göras där utan betydande svårighet. Tullmyndigheten får&lt;br&gt;däremot om det behövs bestämma tid och plats för revisionen. Räkenskaps-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;464&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;material och andra handlingar som rör verksamheten får granskas vid Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;revisionen om de inte skall undantas (se nedan). Begreppet handling Del '&lt;br&gt;omfattar också upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Skattemyndigheten får även&lt;br&gt;inventera kassan, granska lager, maskiner och inventarier samt besiktiga&lt;br&gt;lokaler och byggnader som används i verksamheten. Vid revision enligt&lt;br&gt;lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter får revisorn även ta prov&lt;br&gt;på varor, granska särskild räknarapparatur, mätapparatur och tillverk-&lt;br&gt;ningsprocesser samt prova särskild räknarapparatur och mätapparatur. Vid&lt;br&gt;revision enligt tullagen får revisorn ta prov på varor och granska varulager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall tillhandahålla de handlingar och lämna de&lt;br&gt;upplysningar som behövs for revisionen. Han skall också lämna tillträde till&lt;br&gt;utrymmen som huvudsakligen används i verksamheten, om möjligt ställa en&lt;br&gt;ändamålsenlig arbetsplats till förfogande och även i övrigt ge den hjälp som&lt;br&gt;behövs vid revisionen. Om revisorn begär det, skall han ges tillfälle att själv&lt;br&gt;använda tekniskt hjälpmedel for att ta del av upptagning som kan uppfattas&lt;br&gt;endast med ett sådant hjälpmedel, om inte den reviderade i stället tillhanda-&lt;br&gt;håller en kopia av upptagningen och det inte är några svårigheter att granska&lt;br&gt;denna kopia. Vid granskning av upptagning får endast de tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel och sökbegrepp användas, som behövs for att tillgodose&lt;br&gt;ändamålet med revisionen. Granskningen får inte ske via telenät. Om den&lt;br&gt;reviderade inte fullgör sina skyldigheter får myndigheten förelägga honom&lt;br&gt;att göra det vid vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial&lt;br&gt;och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade.&lt;br&gt;Myndigheten skall vidare snarast lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredj emanskontrol l&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontroll av en skattskyldig kan det finnas behov av att hämta in&lt;br&gt;uppgifter från tredje man, dvs. från någon annan än den som man primärt&lt;br&gt;vill kontrollera. Tredjemanskontroll skall normalt ske genom föreläggande&lt;br&gt;om kontrolluppgift från tredje man. Möjligheten att företa en tredjemans-&lt;br&gt;revision finns sedan juli 1994, förutom på tullområdet samt vid kontroll av&lt;br&gt;att skyldighet att lämna kontrolluppgift uppfyllts, endast i viss utsträckning&lt;br&gt;inom ramen för lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskatt-&lt;br&gt;ningsförfarandet (tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om tredjemansforelägganden finns i lagen om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter, mervärdesskattelagen, lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter och tullagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 50 a § LSK skall, efter föreläggande av skattemyndigheten,&lt;br&gt;den, som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen eller som&lt;br&gt;är annan juridisk person än dödsbo, lämna kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den med vilken han ingått rättshandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;465&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får även annan person föreläggas att lämna&lt;br&gt;sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i 17 kap. 5 § ML är utformat på samma sätt med den&lt;br&gt;skillnaden att föreläggandet får avse lämnande av uppgift, uppvisande av&lt;br&gt;handling eller överlämnande av kopia av handling som rör omsättning av&lt;br&gt;varor eller tjänster som den förelagde förvärvat av, sålt till eller tillhandahål-&lt;br&gt;lit näringsidkare, om det behövs till ledning för beskattning av denne&lt;br&gt;näringsidkare. Stadgandet har således en något mer begränsad räckvidd än&lt;br&gt;motsvarande föreskrift i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;br&gt;Motsvarande begränsning har även en liknande bestämmelse i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 69 § tullagen får tullmyndigheten förelägga den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgift av betydelse för kontrollen av&lt;br&gt;annan persons deklarations- eller uppgiftsskyldighet kan hämtas ur&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten att lämna uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över kopia av handling rörande rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den andra personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga fall gäller att den som föreläggs, om föreläggandet medför att&lt;br&gt;han måste lägga ned ett betydande arbete for att fullgöra det, i stället kan&lt;br&gt;ställa nödvändiga handlingar till myndighetens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagande av handlingar och uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 13 § TL, 2 kap. 15 § LPP, 76 § tullagen samt 16 § tvångsåt-&lt;br&gt;gärdslagen skall på den enskildes begäran från föreläggande eller revision&lt;br&gt;undantas dels handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, dels annan handling med ett betydande skyddsintresse om&lt;br&gt;handlingens innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma&lt;br&gt;till någon annans kännedom. I det senare fallet får undantagande ske bara&lt;br&gt;om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.&lt;br&gt;Reglerna gäller också i tillämpliga delar föreläggande om att lämna&lt;br&gt;uppgifter. I mervärdesskattelagen, uppbördslagen och lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare finns hänvisningar till taxeringslagens regler&lt;br&gt;om undantagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde skall göra en skriftlig begäran om undantagande hos&lt;br&gt;länsrätten. Vid begäran skall föreläggandet och den begärda handlingen eller&lt;br&gt;uppgiften fogas. Om det är fråga om att en handling skall undantas från&lt;br&gt;revision skall handlingen, om skattemyndigheten anser att den bör granskas,&lt;br&gt;omedelbart förseglas och överlämnas till länsrätten. Den enskilde kan&lt;br&gt;begära att länsrätten skall pröva om beslut kan fattas utan att rätten granskar&lt;br&gt;handlingen. Länsrätten är skyldig att pröva en begäran om undantagande av&lt;br&gt;handling eller uppgift utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en möjlighet för den enskilde att anföra att en handling&lt;br&gt;eller uppgift inte omfattas av kontrollen. En sådan fråga prövas på samma&lt;br&gt;sätt som övriga frågor om undantagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;466&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1994 trädde lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet (tvångsåtgärdslagen) i kraft. Samtidigt upphävdes&lt;br&gt;bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. Tvångsåt-&lt;br&gt;gärdslagen är tillämplig vid revision och annan kontroll på i stort sett hela&lt;br&gt;skatte-, tull- och avgiftsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsåtgärdslagen ger möjlighet att besluta om fyra olika åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- revision i den reviderades verksamhetslokaler (5 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- eftersökande och omhändertagande av handlingar (6-9 § §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- granskning utan föregående föreläggande (10 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i denna lag omfattar begreppet handling upptagning som kan läsas,&lt;br&gt;avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tvångsåtgärd får fattas endast om skälen för åtgärden uppväger&lt;br&gt;det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär for den enskilde (4 §).&lt;br&gt;Kravet på proportionalitet gäller såväl för om åtgärden över huvud taget&lt;br&gt;skall få vidtas och for hur den skall bedrivas samt den tid åtgärden får pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler även om&lt;br&gt;den reviderade inte lämnat sitt medgivande till det, om revisionen inte utan&lt;br&gt;svårighet kan genomföras på någon annan plats. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;reviderade inte medverkar på föreskrivet sätt, eller om det finns en påtaglig&lt;br&gt;risk att han kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas,&lt;br&gt;inventeras eller besiktigas (5 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § andra stycket får, om sabotagerisk föreligger, åtgärden&lt;br&gt;genomföras utan att den reviderade underrättas om att revision skall ske.&lt;br&gt;Behov av en sådan överraskningsrevision kan föreligga t.ex. om man vill&lt;br&gt;hindra att den reviderade hinner justera kassan eller lagret före inventering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler med stöd&lt;br&gt;av 5 §, får handling som omfattas av revisionen eftersökas där och&lt;br&gt;omhändertas, om den inte tillhandahålls utan oskäligt dröjsmål eller om det&lt;br&gt;finns en påtaglig risk att handlingen undanhålls eller förvanskas (6 § första&lt;br&gt;stycket). Ett beslut enligt 6 § första stycket kan inte fattas om det inte har&lt;br&gt;föregåtts av ett beslut om revision enligt 5 §. Huruvida oskäligt dröjsmål&lt;br&gt;föreligger måste avgöras i varje enskilt fall. Riskrekvisitet är detsamma som&lt;br&gt;i5§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § andra stycket får man då revision genomförs i den reviderades&lt;br&gt;verksamhetslokal i annat fall (i samverkan) omhänderta handling som&lt;br&gt;påträffas eller granskas om den behövs for revisionen. Någon eftersökning&lt;br&gt;får inte ske i detta fall; det är fråga om handlingar som beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten redan har tillgång till. Åtgärden blir aktuell om den reviderade&lt;br&gt;motsätter sig att handlingarna granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en möjlighet att eftersöka och ta hand om handlingar som&lt;br&gt;omfattas av revisionen i den reviderades verksamhetslokaler även om&lt;br&gt;revisionen inte verkställs där. Enligt 7 § första stycket får detta ske om&lt;br&gt;föreläggande att lämna ut handlingen inte följts eller det finns en påtaglig&lt;br&gt;risk för att handlingen undanhålls eller förvanskas. Om sådan påtaglig risk&lt;br&gt;föreligger får enligt 7 § andra stycket åtgärden genomföras utan att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;467&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reviderade underrättas om att revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar förvaras inte alltid i verksamhetslokalen. Räkenskaperna&lt;br&gt;kanske förvaras hos revisorn eller i företagsledarens bostad. Enligt 8 § får&lt;br&gt;därför handlingar, som omfattas av revisionen, under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 7 §, eftersökas och omhändertas i lokal, på förvaringsplats eller i&lt;br&gt;annat utrymme som inte utgör den reviderades verksamhetslokal, om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att anta att handlingarna finns där man vill söka.&lt;br&gt;Även i detta fall får åtgärden vidtas utan att den reviderade underrättas om&lt;br&gt;det finns sabotagerisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan, utan att det är fråga om revision, förelägga om&lt;br&gt;uppvisande av handling eller överlämnande av kopia av handling. Om ett&lt;br&gt;sådant föreläggande inte följts och det finns särskild anledning att anta att&lt;br&gt;den som förelagts har den begärda handlingen, får enligt 9 § handlingen&lt;br&gt;eftersökas och omhändertas för granskning. Paragrafen omfattar även&lt;br&gt;handling hos privatperson. Med uttrycket “särskild anledning anta” avses att&lt;br&gt;det skall finnas något som talar för att handlingarna finns där och att&lt;br&gt;eftersökandet inte ingår i ett mer planlöst letande (prop. 1993/94:151 s.&lt;br&gt;156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som kan föreläggas att lämna kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;(se avsnitt 27.2) får enligt 10 § granskning utan föregående föreläggande&lt;br&gt;ske, om det finns särskild anledning att anta att handlingar av betydelse för&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten kommer att påträffas och det kan befaras att&lt;br&gt;utredningen skulle försvåras av ett föreläggande samt det finns ett betydande&lt;br&gt;utredningsintresse för kontrollen. Att åtgärden får vidtas hos den som kan&lt;br&gt;föreläggas att lämna kontrollupgift innebär att tvångsåtgärden kan riktas&lt;br&gt;även mot sådana personer som inte kan bli föremål för revision. Åtgärden&lt;br&gt;omfattar även befogenhet att eftersöka och omhänderta handling som får&lt;br&gt;granskas. Granskningen får ske i verksamhetslokalema, men bara om de&lt;br&gt;handlingar som skall granskas inte utan svårighet kan granskas på någon&lt;br&gt;annan plats. Om det finns särskilda skäl behöver den som uppgifterna avser&lt;br&gt;eller de uppgifter som söks inte anges i beslutet om åtgärd (11 §). Gransk-&lt;br&gt;ning utan föregående föreläggande får inte ske vid en så kallad generell&lt;br&gt;kontroll, dvs. då uppgifterna inhämtas i förberedande syfte och det inte är&lt;br&gt;klart exakt vilka eller vad som skall granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § får vid revision eller granskning utan föregående före-&lt;br&gt;läggande om kontrolluppgift lokal, förvaringsplats eller annat utrymme&lt;br&gt;förseglas, om de handlingar som skall granskas inte kan föras från platsen&lt;br&gt;och det kan befaras att de annars undanhålls eller förvanskas. Försegling är&lt;br&gt;att se som ett komplement till de övriga åtgärderna. Syftet är att hindra att&lt;br&gt;handlingar förstörs eller undanhålls. Förseglingen har rättslig verkan. Den&lt;br&gt;som bryter förseglingen eller kringgår den gör sig skyldig till överträdelse&lt;br&gt;av myndighets bud enligt 17 kap. 13 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 14 § fattas beslut om åtgärd enligt tvångsåtgärds-&lt;br&gt;lagen av länsrätten efter ansökan av en av myndigheten särskilt förordnad&lt;br&gt;tjänsteman (granskningsledare). Beslut enligt 6, 13 och 26 §§ (eftersökande&lt;br&gt;och omhändertagande av handling vid revision i verksamhetslokaler,&lt;br&gt;försegling samt återlämnande av handlingar och annat som omhändertagits&lt;br&gt;då materialet inte längre behövs) fattas dock av granskningsledaren själv.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;468&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsledarens beslut får överklagas hos länsrätten. Om länsrätten&lt;br&gt;ändrar granskningsledarens beslut enligt 6 § helt eller delvis, får rätten&lt;br&gt;besluta att insamlade uppgifter skall förstöras (29 §). Reglerna i 15 § ger&lt;br&gt;granskningsledaren möjlighet att i vissa fall fatta interimistiska beslut. Om&lt;br&gt;det finns en påtaglig risk att handlingar som har betydelse for kontrollen&lt;br&gt;undanskaffas eller forstörs innan länsrätten kan fatta beslut, får gransknings-&lt;br&gt;ledaren besluta om åtgärder enligt 5 § och 7- 10 §§. Beslutet får endast&lt;br&gt;avse åtgärd i verksamhetslokaler och skall omedelbart underställas&lt;br&gt;länsrätten, som utan dröjsmål skall pröva om beslutet skall bestå. Om&lt;br&gt;länsrätten finner att beslutet inte skall bestå, skall insamlade uppgifter&lt;br&gt;forstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om undantagande av handling finns i 16-19 §§ tvångsåtgärdsla-&lt;br&gt;gen. Reglerna är formulerade på samma sätt som motsvarande regler i&lt;br&gt;taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt tvångsåtgärdslagen är underkastade de krav på vad ett beslut&lt;br&gt;skall innehålla som finns angivna i förvaltningslagen (1986:223) och&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen (1971:291). Vidare stadgas i 20 § första stycket att&lt;br&gt;beslutet skall innehålla upplysningar om möjligheterna att undanta&lt;br&gt;handlingar samt vad som enligt 21-23 §§ gäller vid verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 § andra stycket skall den som berörs av beslutet omedelbart&lt;br&gt;underrättas om detta, om det inte kan befaras att det därigenom blir svårare&lt;br&gt;att genomföra åtgärden. I första hand är det den, hos vilken åtgärden&lt;br&gt;verkställs, som skall underrättas. Om åtgärd verkställs hos någon annan än&lt;br&gt;den som revideras, exempelvis för sökande efter räkenskaper, skall även den&lt;br&gt;reviderade underrättas. Om det befaras att en underrättelse skulle försvåra&lt;br&gt;genomförandet av åtgärden, får underrättelse ske i samband med verkställig-&lt;br&gt;heten. Observera också den tidigare nämnda möjligheten att vid sabotage-&lt;br&gt;risk genomföra revision i den reviderades verksamhetslokal utan att den&lt;br&gt;reviderade underrättats om att revision skall ske (5 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om verkställighet återfinns i 21-27 §§ tvångsåtgärdslagen.&lt;br&gt;Kronofogemyndigheten får på begäran av granskningsledaren verkställa&lt;br&gt;beslut om åtgärd enligt tvångsåtgärdslagen. Granskningsledaren får själv&lt;br&gt;verkställa beslut om åtgärder i verksamhetslokal om det kan ske obehindrat,&lt;br&gt;annars skall kronofogdemyndigheten anlitas. Vid verkställighet enligt&lt;br&gt;tullagen har tullmyndighet samma befogenheter som kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet får i regel ske omedelbart, men inte utan särskilda skäl&lt;br&gt;mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Särskilda skäl kan t.ex.vara att det är fråga&lt;br&gt;om en kvällsöppen restaurang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verkställigheten inte påbörjas inom en månad förfaller beslutet om&lt;br&gt;åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hos vilken ett beslut om åtgärd skall verkställas och annan som&lt;br&gt;berörs av beslutet skall, om inte annat föreskrivits, ha underrättats om&lt;br&gt;beslutet samt getts tillfälle att själv eller genom behörig företrädare närvara&lt;br&gt;och att tillkalla ombud eller biträde innan beslutet verkställs. Det krävs inte&lt;br&gt;någon formell delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Är den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden verkställs på annan ort räcker det med att han underrättas&lt;br&gt;om beslutet och får de upplysningar som skall fogas till detta per telefon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;469&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(prop. 1993/94:151 s. 161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om underrättelse inte kunnat ske, får beslutet verkställas endast om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl. De som har rätt att närvara skall ha haft skälig tid att&lt;br&gt;inställa sig, utom om åtgärden därigenom fördröjs i väsentlig omfattning&lt;br&gt;eller om det finns påtaglig risk att ändamålet med åtgärden annars inte&lt;br&gt;uppnås. Den som berörs av ett omhändertagande av handling enligt 6 § skall&lt;br&gt;underrättas om beslutet omedelbart efter verkställigheten. Reglerna om&lt;br&gt;undantag från underrättelseskyldigheten gäller även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder enligt tvångsåtgärdslagen skall genomföras så att de innebär&lt;br&gt;minsta möjliga olägenhet. Kronofogdemyndigheten har härvid samma&lt;br&gt;befogenheter som den har enligt 7 kap. 14 § konkurslagen (1978:672).&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten får genomsöka lokal, förvaringsplats eller annat&lt;br&gt;utrymme och, om tillträde behövs till något utrymme som är tillslutet, låta&lt;br&gt;öppna lås eller ta sig in på annat sätt. Kronofogdemyndigheten får även i&lt;br&gt;övrigt använda tvång om det kan anses befogat med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna. Det är granskningsledaren som har det egentliga ansvaret även vid&lt;br&gt;verkställighet där kronofogdemyndigheten medverkar, även om kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten svarar för det praktiska genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet som avser upptagning, får endast de tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att tillgodose ända-&lt;br&gt;målet med åtgärden. Det är förbjudet att genomföra åtgärden via telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om åtgärd, granskningsledarens interimistiska beslut och&lt;br&gt;begäran om undantagande enligt tvångsåtgärdslagen prövas av den länsrätt&lt;br&gt;som för det år då framställningen görs skall pröva taxering till statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för den som åtgärden avser. Om det inte finns någon sådan&lt;br&gt;länsrätt är länsrätten i det län behörig där beslutet om åtgärd skall verkställas&lt;br&gt;eller har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både den enskilde och det allmänna har rätt att överklaga länsrättens&lt;br&gt;beslut enligt tvångsåtgärdslagen. Det allmänna har rätt att överklaga även ett&lt;br&gt;sådant beslut som fattats efter underställning enligt 15 § tvångsåtgärdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.2 Behovet av effektivare regler för skattekontrollen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1995 års skatteflyktskommitté (Fi 1995:04) har i enlighet med sitt uppdrag&lt;br&gt;omprövat de regler för skattekontrollverksamheten som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1994 i syfte att föreslå en ändamålsenlig lagstiftning på kontrollområdet&lt;br&gt;inom ramen för rimliga rättssäkerhetsgarantier. De förslag som kommittén&lt;br&gt;lagt fram i sitt betänkande Översyn av revisionsreglema (SOU 1996:79) har&lt;br&gt;kritiserats av remissinstanserna. Remisskritiken går bl.a. ut på att lagstift-&lt;br&gt;ningen varit i kraft så kort tid att några säkra slutsatser inte går att dra om&lt;br&gt;problem i tillämpningen av reglerna och att snabba ändringar påverkar&lt;br&gt;stabilitet, tillit och legitimitet för skattesystemet som sådant. Det underlag&lt;br&gt;som kommittén haft att grunda sina förslag på har också ansetts otillräckligt.&lt;br&gt;Förslagen har också ansetts innebära en alltför kraftig förskjutning till den&lt;br&gt;enskildes nackdel. Förslagen har dock fått ett positivt mottagande av&lt;br&gt;Riksskatteverket som anser att erfarenheterna otvetydigt visar att vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;470&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar måste vidtas och att utökade befogenheter är nödvändiga.&lt;br&gt;Riksskatteverket och Kooperativa förbundet anser inte att den personliga&lt;br&gt;integriteten kränks av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regelsystem som Skatteflyktskommittén föreslår ändringar i har&lt;br&gt;tillämpats under drygt två och ett halvt år. Även om erfarenheterna av den&lt;br&gt;nya lagstiftningen i viss mån fortfarande är begränsade finns det dock redan&lt;br&gt;nu relativt gott om erfarenheter av hur reglerna fungerar, framför allt inom&lt;br&gt;skatteförvaltningen. Kommittén har försökt att fånga tidiga erfarenheter av&lt;br&gt;regelsystemet genom att skicka ut en enkät till skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av landets skattemyndigheter anser i enkätsvaren bl.a. att bort-&lt;br&gt;tagandet av möjligheten att företa granskning av löpande år och tredj emans-&lt;br&gt;revision har inneburit ett stort avbräck i skattekontrollen samt att det&lt;br&gt;nuvarande regelsystemet om överraskningsrevision inte ger myndigheterna&lt;br&gt;rimliga möjligheter till kontroll. Den bild som enkätsvaren gav har&lt;br&gt;bekräftats genom remissförfarandet. Kommittén har dock, precis som&lt;br&gt;remissyttrandena också visar, från Föreningen Auktoriserade Revisorer och&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet fått beskedet att de nuvarande reglerna fungerar&lt;br&gt;tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att en justering av kontrollbefogenhetema är&lt;br&gt;nödvändig och att vissa av de regler som infördes 1994 allvarligt har&lt;br&gt;försämrat effektiviteten i vissa kontrollåtgärder. Verket gjorde redan i&lt;br&gt;december 1994 en hemställan till Finansdepartementet om vissa ändringar&lt;br&gt;i reglerna för skattekontrollen. Framställningen överlämnades till Skatte-&lt;br&gt;flyktskommittén och har beaktats inom ramen för kommitténs arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att det tar längre tid för domstolar, andra myndigheter och&lt;br&gt;näringslivsorganisationer än för skattemyndigheterna att få kännedom om&lt;br&gt;hur reglerna fungerar i praktiken. Det ligger också i sakens natur att det inte&lt;br&gt;med säkerhet går att säga vilka effektivitetsförluster som otillräckliga&lt;br&gt;kontrollmetoder ger eftersom avsaknaden av kontrollmetoder inte ger något&lt;br&gt;referensmaterial att jämföra med. De felaktigheter som inte upptäcks i&lt;br&gt;revisionsverksamheten förblir i regel oupptäckta. Det går inte heller att dra&lt;br&gt;några objektivt säkra slutsatser av hur de kontrollbefogenheter som togs bort&lt;br&gt;1994 har påverkat effektiviteten i skatteutredningama, eftersom skatteför-&lt;br&gt;valtningen därefter har fått betydande resurstillskott för kontrollverksamhe-&lt;br&gt;ten. Samtidigt finns det mycket som talar för att skatteundandragandet har&lt;br&gt;ökat under senare år och att det nu, särskilt inom vissa sektorer, har fått en&lt;br&gt;oacceptabel och samhällsskadlig omfattning. Enligt vår bedömning är det&lt;br&gt;därför angeläget att ta skatteförvaltningens kritik på allvar. Det framstår inte&lt;br&gt;heller som att det är för tidigt att skärpa reglerna eller att man av stabilitets-&lt;br&gt;skäl bör avvakta en förändring. Tvärtom är det nu hög tid att gå till handling&lt;br&gt;genom konkreta åtgärder för att förbättra skattekontrollen och därmed stävja&lt;br&gt;fusk och illojalitet. Effektiva kontrollregler har en grundläggande betydelse&lt;br&gt;för stabiliteten, tilliten och legitimiteten för hela skattesystemet. En stärkt&lt;br&gt;skattekontroll ingår också som en huvudpunkt i regeringens strategi för att&lt;br&gt;förebygga ekonomisk brottslighet och för att öka upptäcktsrisken vid sådan&lt;br&gt;brottslighet (jfr regeringens skrivelse 1996/97:49 Lägesrapport i fråga om&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;471&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att vissa av de brister som redan har uppmärksammats&lt;br&gt;är av den karaktären att de omgående bör åtgärdas. Detta gäller t.ex.&lt;br&gt;avsaknaden av en möjlighet till tredjemansrevision. Vissa andra av kom-&lt;br&gt;mitténs förslag till ändringar är i och för sig av sådan karaktär att man skulle&lt;br&gt;kunna vänta med dem. Vi anser dock att det vore olyckligt att dela upp de&lt;br&gt;av kommittén föreslagna ändringarna i kontrollreglema på flera tillfällen.&lt;br&gt;Det finns ett starkt intresse av att göra ändringarna i ett sammanhang inte&lt;br&gt;minst för att undvika alltför täta ändringar i kontrollsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som läggs i det följande kommer enligt vår bedömning inte&lt;br&gt;heller att förskjuta balansen mellan det allmänna och den enskilde i sådan&lt;br&gt;grad att den enskildes rättssäkerhetsgarantier kränks. För det stora flertalet&lt;br&gt;skatteutredningar kommer de nya reglerna endast att ha begränsad betydelse.&lt;br&gt;Den grundläggande skillnaden mellan åtgärder som skall ske i samverkan&lt;br&gt;och tvångsåtgärder som skall beslutas av domstol kommer att kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.3 Revisionsreglema&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;27.3.1 Tredjemansrevision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revision skall få göras även för att inhämta uppgifter&lt;br&gt;av betydelse för kontroll av någon annan än den som revideras. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall ha möjlighet att i revisionsbeslutet utesluta uppgift om vem&lt;br&gt;eller vilken rättshandling granskningen avser om det finns särskilda skäl för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén har dock inte föreslagit att det i lagtexten skall krävas&lt;br&gt;särskilda skäl för att skattemyndigheten skall få utesluta uppgift om vem&lt;br&gt;eller vilken rättshandling granskningen avser. Kommitténs förslag innebär&lt;br&gt;dock att möjligheten skall utnyttjas undantagsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Statskontoret, Länsrät-&lt;br&gt;ten i Kronobergs län, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och&lt;br&gt;Advokatsamfundet, anser inte att kommitténs skäl för en ändring övertygar.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att proportionalitetsprincipen sätts ur spel&lt;br&gt;om den reviderade inte får reda på vem som skall kontrolleras eller vilka&lt;br&gt;rättshandlingar som eftersöks. Ordningen torde även omöjliggöra invänd-&lt;br&gt;ningar med åberopande av ändamåls- och behovsprincipen. Kammarrätten&lt;br&gt;tar även upp artikel 8 i Europakonventionen och Konkurrensverkets&lt;br&gt;befogenheter enligt konkurrenslagen. Näringslivets Skattedelegation anser&lt;br&gt;att skattemyndigheterna får för vidsträckta befogenheter och att ett&lt;br&gt;grundkrav bör vara att uppgift lämnas till den som revideras om vem eller&lt;br&gt;vad granskningen avser. Länsrätten i Stockholms län och JO anser också att&lt;br&gt;ett minimikrav bör vara att den reviderade upplyses om vem eller vilken&lt;br&gt;rättshandling kontrollen avser. Bl.a. Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;befarar att tredjemansrevisioner kan få karaktären av “fishing expeditions”&lt;br&gt;som aktualiserar flera principfrågor. Syftet kan vara att ta kopior av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagets handlingar och använda dessa som bevisning i andra mål och/eller&lt;br&gt;skicka handlingarna till annan stat. En begäran om upplysning från&lt;br&gt;främmande stat kan normalt avböjas om uppgiften skulle röja affärs- eller&lt;br&gt;yrkeshemligheter eller annars ha ett betydande skyddsintresse. Den&lt;br&gt;enskildes rättssäkerhet kan betydligt lättare tas tillvara om skattemyndighe-&lt;br&gt;ten i stället begär in uppgifter enligt 3 kap. 50 a § LSK. Företagens Upp-&lt;br&gt;giftslämnardelegation anser att det vid tredjemansrevisioner egentligen är&lt;br&gt;fråga om uppgiftslämnande för skattekontroll av annan och att sådant upp-&lt;br&gt;giftslämnande bör preciseras betydligt i lagtext. Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;anser att kontroll under löpande år endast är motiverat om närstående bolag&lt;br&gt;missbrukar möjligheten till brutna räkenskapsår och vid kontroll av&lt;br&gt;mervärdesskatteredovisning. Detta bör dock kunna angripas på annat sätt.&lt;br&gt;Om tredjemansrevisioner återinfors måste de omgärdas med regler som&lt;br&gt;säkerställer att de används restriktivt och tillgodoser rättssäkerhetsaspekter.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser att tredjemansrevision bör kunna ses som ett naturligt&lt;br&gt;inslag i en skatteutredning. Verket anser att en sådan revision kan vara både&lt;br&gt;effektiv och resurssnål samt delar kommitténs bedömning om uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Möjligheten till revision av tredjeman&lt;br&gt;togs bort i juli 1994. Som skäl angavs bl.a. att tredjemanskontroll visserligen&lt;br&gt;är ett oumbärligt instrument i skattekontrollen, men att det i allmänhet inte&lt;br&gt;är nödvändigt att revidera en hel verksamhet for att få fram de relevanta&lt;br&gt;uppgifterna. En åtgärd som innebär att hela verksamheten revideras ansågs&lt;br&gt;vara mer omfattande än nödvändigt (prop. 1993/94:151 s. 90 ff). Tredje-&lt;br&gt;mansrevisionen ersattes därför av en möjlighet att förelägga tredjeman att&lt;br&gt;komma in med uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta grunden för borttagandet av tredjemansrevisionen var&lt;br&gt;således att man ansåg att de uppgifter som skattemyndigheterna kan behöva&lt;br&gt;inhämta från tredjeman regelmässigt kan erhållas genom föreläggande. Det&lt;br&gt;har också visat sig att det så kallade tredjemansforeläggandet är ett använd-&lt;br&gt;bart kontrollmedel och att ett stort antal av tredjemanskontrollema med&lt;br&gt;fördel kan utföras med hjälp av förelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock situationer då förelägganden inte är lämpliga kontroll-&lt;br&gt;instrument. Det kan t.ex. i vissa fall vara svårt för skattemyndigheten att i&lt;br&gt;ett föreläggande precisera alla de uppgifter och handlingar som har samband&lt;br&gt;med den granskade rättshandlingen, exempelvis då granskningen sker i form&lt;br&gt;av en branschkontroll eller då skattemyndigheten vill ha uppgifter om&lt;br&gt;invecklade transaktioner som förefaller syfta till skatteundandraganden.&lt;br&gt;Denna svårighet att definiera vilka uppgifter man skall begära in kan&lt;br&gt;innebära att myndigheten går miste om viktig information. Vidare kan den&lt;br&gt;leda till att föreläggandena måste göras i flera omgångar, vilket är tungrott&lt;br&gt;och tidsödande. Föreläggandena kan därför i vissa fall innebära betydande&lt;br&gt;merarbete for såväl skattemyndigheten som den forelagde. Till detta&lt;br&gt;kommer att det finns en risk för att kvaliteten på uppgifterna försämras&lt;br&gt;eftersom den forelagde kanske inte lämnar fullständig information eller&lt;br&gt;felaktig information. Den möjlighet som finns att göra en efterföljande&lt;br&gt;kontroll av att uppgiftsskyldigheten har uppfyllts används i praktiken bara&lt;br&gt;då det finns någon särskild anledning att anta att de lämnade uppgifterna inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är riktiga. Det bör också beaktas att ett föreläggande ofta innebär en tidsför-&lt;br&gt;dröjning eftersom den forelagde måste ha rimlig tid på sig att inkomma med&lt;br&gt;den begärda informationen. Från skatteförvaltningen har påpekats att denna&lt;br&gt;fördröjning är olycklig bl.a. i så kallade handräckningsutredningar, det vill&lt;br&gt;säga då utländska skattemyndigheter har begärt hjälp med att få uppgifter.&lt;br&gt;Det har också hävdats att de utländska myndigheterna oftast anser att deras&lt;br&gt;utredning äventyras av att den forelagde underrättas om vilken uppgift som&lt;br&gt;efterfrågas. Det finns därför en risk för att informationsutbytet mellan&lt;br&gt;Sverige och andra länder hämmas på ett oönskat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom föreläggandeformen i vissa situationer således minskar&lt;br&gt;utsikterna att snabbt få fram det önskade materialet samtidigt som det i&lt;br&gt;många fall finns risk för att kontrollvärdet av de lämnade uppgifterna är&lt;br&gt;sämre än vad som skulle vara fallet om revisorerna själva fick granska&lt;br&gt;handlingarna framstår möjligheten att företa tredjemansrevisioner som ett&lt;br&gt;nödvändigt komplement till tredjemansföreläggandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan invändas att det även enligt de nu gällande reglerna i 10 §&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen finns en möjlighet att företa kontroll liknande tredje-&lt;br&gt;mansrevision. Detta utgör dock en tvångsåtgärd. Enligt vår bedömning finns&lt;br&gt;det inte skäl att se tredjemansrevisionen som helt väsensskild från en&lt;br&gt;revision som företas för granskning av den reviderade. Det kan knappast&lt;br&gt;anses finnas någon avgörande skillnad i rättssäkerhets- eller integritets-&lt;br&gt;hänseende mellan tredjemansrevision och annan revision. En tredjemansre-&lt;br&gt;vision bör kunna utgöra ett naturligt inslag i en skatteutredning. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör vara att också denna typ av revisioner normalt sker i samverkan&lt;br&gt;mellan den reviderade och skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen framhållas att tredjemansrevision enligt vad kommittén&lt;br&gt;funnit är tillåten i såväl Norge, Danmark och Finland som Nederländerna,&lt;br&gt;Tyskland och Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vid en samlad bedömning att möjligheten att företa&lt;br&gt;tredjemansrevision bör återinföras. Bestämmelsen bör utformas på så sätt&lt;br&gt;att revision får göras även for att inhämta uppgifter av betydelse for kontroll&lt;br&gt;av andra än den som revideras. Förslaget kommer till uttryck i 14 kap. 7 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen och medför ändringar i 3 kap. 8 § TL och 3 kap. 7 §&lt;br&gt;LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen avviker något från de bestämmelser om&lt;br&gt;tredjemansrevision som gällde före 1994 års lagändringar. Enligt de tidigare&lt;br&gt;reglerna fick revision göras för att inhämta uppgifter av betydelse for&lt;br&gt;kontroll av andra till namnet kända personer eller någon person som ingått&lt;br&gt;viss bestämd rättshandling med den som skall revideras. Bestämmelsen&lt;br&gt;kompletterades dock med en föreskrift enligt vilken revision också fick avse&lt;br&gt;insamlande av uppgifter som en förberedande åtgärd for kontroll av andra&lt;br&gt;än den som revideras, så kallad generell kontroll, utan krav på att dessa&lt;br&gt;andra personer skall vara kända till namnet eller på att det skulle ha ingåtts&lt;br&gt;en rättshandling. Uppdelningen på två olika typer av tredjemansrevisioner&lt;br&gt;var motiverad av att en tredjemansrevision som omfattade generell kontroll&lt;br&gt;fick ske endast hos bokforingsskyldiga och juridiska personer utom dödsbon&lt;br&gt;och att befogenheten att fatta beslut om sådan tredjemansrevision låg hos&lt;br&gt;Riksskatteverket om inte den reviderade var skyldig att lämna uppgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;474&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörande personen i form av kontrolluppgift. Numera när revisionsinstitutet&lt;br&gt;är begränsat till att avse bokforingsskyldiga och juridiska personer utom&lt;br&gt;dödsbon och det finns en skyldighet att efter föreläggande lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift om rättshandling, finns knappast någon anledning att särskilja de&lt;br&gt;båda situationerna åt. Med den föreslagna utformningen av lagrummet täcks&lt;br&gt;hela tredjemansrevisionsinstitutet, således också den generella kontrollen,&lt;br&gt;in i en och samma bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredjemansrevision blir genom att den avser skattekontroll av annan&lt;br&gt;än den som revideras målinriktad även om man inte kan kräva att myndig-&lt;br&gt;heten skall veta att den sökta informationen verkligen finns hos den man vill&lt;br&gt;revidera. Det måste vara tillräckligt att det bedöms troligt att relevant&lt;br&gt;information finns hos den som revideras. En reviderad kan dock lika lite här&lt;br&gt;som i andra situationer motsätta sig att en revision görs med åberopande av&lt;br&gt;ändamåls- eller behovsprincipen. En annan sak är att de nämnda principerna&lt;br&gt;- i enlighet med vad som generellt gäller vid revisioner - kan åberopas av&lt;br&gt;den reviderade under samverkansförfarandet i fråga om de åtgärder som kan&lt;br&gt;vidtas under revisionen, exempelvis platsen for revisionen. Ytterst kan de&lt;br&gt;nämnda principerna bedömas av domstol vid prövning av om tvångsåtgärder&lt;br&gt;skall vidtas eller inte. Det kan givetvis sägas att tredjemansrevisioner kan&lt;br&gt;komma att utföras mer eller mindre slumpmässigt. Att en kontroll sker&lt;br&gt;slumpmässigt är dock inte något negativt i sig. Även urvalsrevisioner kan i&lt;br&gt;viss mån sägas vara slumpmässiga. Huvudsaken är att myndigheten har ett&lt;br&gt;godtagbart ändamål for revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget påpekas att den omständigheten att en kontroll&lt;br&gt;genomförs i form av revision inte automatiskt innebär att hela verksamheten&lt;br&gt;granskas. I själva verket var, av både effektivitets- och kostnadsskäl, fler-&lt;br&gt;talet av de tredjemansrevisioner som genomfördes tidigare så kallade parti-&lt;br&gt;ella revisioner, inriktade på sökande efter viss, for skattemyndigheten&lt;br&gt;intressant information. Det finns ingen anledning att befara att detta för-&lt;br&gt;hållande kommer att ändras genom de nu föreslagna reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att skattemyndigheten vid tredjemansrevision&lt;br&gt;i revisionsbeslutet skall kunna utesluta uppgift om vem eller vilken&lt;br&gt;rättshandling revisionen avser. Förslaget har kritiserats av flera remissinstan-&lt;br&gt;ser som anser det från olika utgångspunkter vara fel att inte låta den&lt;br&gt;reviderade få reda på vem som skall kontrolleras eller vilka rättshandlingar&lt;br&gt;som eftersöks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det givetvis nödvändigt att den&lt;br&gt;reviderade underrättas om vilken kontroll skattemyndigheten vill göra för&lt;br&gt;att det skall vara meningsfullt att tala om revision under samverkan.&lt;br&gt;Föreskrifterna om att ett beslut om revision skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen, se t.ex. 3 kap. 9 § TL, skall enligt kommitténs&lt;br&gt;förslag omfatta även tredjemansrevision. Kommittén har också ansett att i&lt;br&gt;de fall kontrollen gäller namngivna personer dessa normalt skall anges.&lt;br&gt;Kommittén har dock funnit att det i vissa fall kan vara olämpligt att i&lt;br&gt;beslutet om revision ta in uppgift om vem eller vilken rättshandling&lt;br&gt;kontrollen avser utan att det därför bör bli fråga om en tvångsåtgärd. Den&lt;br&gt;reviderade kan t.ex. medvetet eller omedvetet äventyra utredningen genom&lt;br&gt;att underrätta den som granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;475&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i och för sig mot kommitténs förslag invändas att det inom ramen&lt;br&gt;för den nuvarande utformningen av 10 § tvångsåtgärdslagen finns en&lt;br&gt;möjlighet att inhämta uppgifter från tredjeman och att därvid, om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, underlåta att i beslutet om åtgärd ange vem uppgifterna avser&lt;br&gt;eller vilka uppgifter som söks. För att dessa bestämmelser skall kunna&lt;br&gt;tillämpas krävs dock att det finns särskild anledning att anta att de&lt;br&gt;handlingar man söker kommer att påträffas, att det kan befaras att utredning-&lt;br&gt;en skulle försvåras av att den som åtgärden genomförs hos underrättas om&lt;br&gt;kontrollen samt att det finns ett betydande utredningsintresse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om rekvisitet “det kan befaras” enligt förarbetena är lågt (prop.&lt;br&gt;1993/94:151 s. 157) kan det ifrågasättas varför en tredjemansrevision utan&lt;br&gt;att skattemyndigheten anger namnet på vem uppgifterna avser eller noga&lt;br&gt;specificerar vilka uppgifter som söks, endast skall få ske tvångsvis. Det&lt;br&gt;torde inte vara ovanligt att det företag skattemyndigheten vill företa&lt;br&gt;tredjemansrevision hos är ett seriöst företag som är fullt berett att samverka,&lt;br&gt;medan det företag som kontrollen avser är mindre seriöst och skulle ha allt&lt;br&gt;att vinna på att försvåra skattemyndighetens utredning. I den situationen kan&lt;br&gt;det vara svårt att påvisa att en underrättelse om revision skulle försvåra&lt;br&gt;utredningen och att förutsättningar för att tillämpa 10 § tvångsåtgärdslagen&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan även uppstå onödiga processer om tvångsåtgärder där både&lt;br&gt;skattemyndigheten och den reviderade är överens om att den som kontrollen&lt;br&gt;egentligen avser inte skall namnges. I detta läge kan man fråga sig för vems&lt;br&gt;skull en eventuell domstolsprövningen behövs. Avsikten är ju att den&lt;br&gt;uppgifterna avser hur som helst inte skall känna till revisionen. Det kan&lt;br&gt;också tänkas att företagare som är beredda att samverka inte vill vara part&lt;br&gt;i mål om tvångsåtgärder. Det kan också vara besvärande för den som&lt;br&gt;kontrollen avser om den reviderade får reda på hans identitet. Ett företag&lt;br&gt;kan också lida men av att dess kunder eller partners får reda på att det är&lt;br&gt;föremål för skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar därför kommitténs bedömning att det är olämpligt att&lt;br&gt;skattemyndigheten i en situation då en revision i samverkan skulle vara fullt&lt;br&gt;möjlig skall vara tvungen att vidta tvångsåtgärder enbart för att slippa uppge&lt;br&gt;vem eller vilken rättshandling kontrollen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill dock betona att revisionsändamålet skall preciseras i revisionsbe-&lt;br&gt;slutet i enlighet med föreskriften i t.ex. 3 kap. 9 § TL. Det bör i vissa fall&lt;br&gt;kunna räcka med att beslutet innehåller en upplysning om att revisionen sker&lt;br&gt;för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll av annan än den som&lt;br&gt;revideras samt i förekommande fall, vilka rättshandlingar eller vilken typ av&lt;br&gt;rättshandlingar som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner sammantaget att det bör finnas en möjlighet för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att underlåta att underrätta tredjeman om vem eller vilken rättshand-&lt;br&gt;ling revisionen avser. Det bör härvid i första hand ankomma på skatte-&lt;br&gt;myndigheten att göra avvägningen mellan myndighetens intresse av att&lt;br&gt;kunna använda den insamlade informationen på ett relevant sätt, den&lt;br&gt;reviderades intresse av att få reda på vem eller vad informationen avser och&lt;br&gt;intresset av att detta hemlighålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att betona att huvudregeln vid tredjemansrevisioner är att ifråga- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;varande uppgifter skall anges i revisionsbeslutet bör det i lagtexten anges att Del '&lt;br&gt;skattemyndigheten får utesluta uppgift om vilken person eller rättshandling&lt;br&gt;granskningen avser endast om det finns särskilda skäl. Om den reviderade&lt;br&gt;nekar till att medverka vid kontrollen under påstående att han inte fått&lt;br&gt;tillräcklig information om ändamålet med revisionen kan skattemyndig-&lt;br&gt;hetens bedömning av om det funnits särskilda skäl att utelämna ifrågavaran-&lt;br&gt;de uppgift ytterst komma att bedömas av domstol i mål om tvångsåtgärd.&lt;br&gt;Förslaget medför ändringar i 3 kap. 9 § TL och 3 kap. 8 § LPP och kommer&lt;br&gt;genom att 14 kap. 7 § skattebetalningslagen innehåller en hänvisning till&lt;br&gt;bl.a. 3 kap. 9 § TL, att bli tillämplig också vid revision enligt skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27.3.2 Revision av löpande period&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revision skall få företas for att kontrollera att&lt;br&gt;förutsättningar finns för den reviderade att fullgöra deklarations- och annan&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén har dock föreslagit att ändamålet med kontrollen skall&lt;br&gt;vara att kontrollera den löpande periodens räkenskaper och övriga&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att revision av löpande period&lt;br&gt;är nödvändig för en effektiv kontroll och att detta inte är särskilt ingripande.&lt;br&gt;Statskontoret vill avvakta en ändring till dess att större erfarenhet av&lt;br&gt;reglerna vunnits. Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;och Länsrätten i Kronobergs län är inte övertygade om behovet av en&lt;br&gt;lagändring. Näringslivets Skattedelegation anser inte att kommittén visat att&lt;br&gt;ett borttagande av möjligheten till kontroll av löpande beskattningsår&lt;br&gt;innebär konkreta hinder i revisionsarbetet. Delegationen har det bestämda&lt;br&gt;intrycket av att i de flesta av de av kommittén åberopade fallen är omstän-&lt;br&gt;digheterna sådana att granskning kan ske redan med stöd av nuvarande&lt;br&gt;regler. Delegationen kan endast tänka sig att revision av löpande år om det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl. Det kan gälla enstaka fall av handräckning eller&lt;br&gt;uppgiftslämnande inom ramen för EU-medlemskapet, betalningssäkring och&lt;br&gt;andra fall när den skattskyldige i väsentlig omfattning ej fullgjort sina&lt;br&gt;skyldigheter i fråga om redovisning av skatter och avgifter. Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer anser att det skall krävas domstolsprövning och&lt;br&gt;finnas ett krav på synnerliga skäl för revision av löpande år. Advokat-&lt;br&gt;samfundet anser att intrång i den privata sfären inte skall tillåtas innan någon&lt;br&gt;redovisningsskyldighet mot staten uppkommit. Sveriges Redovisnings-&lt;br&gt;konsulters Förbund anser att möjligheten att granska material som ännu inte&lt;br&gt;kontrollerats internt i företaget leder till orimliga konsekvenser. Som&lt;br&gt;exempel nämns att felaktigheter som upptäcks i samband med löpande&lt;br&gt;avstämningar eller bokslutsavstämningar normalt rättas av företaget självt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;477&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller dess redovisningskonsult så att korrekta uppgifter lämnas när&lt;br&gt;beskattningsåret är avslutat. Någon avvikelse föreligger därmed inte i det&lt;br&gt;material som granskas for avslutat beskattningsår. Vid en löpande revision&lt;br&gt;skulle den situationen kunna uppkomma att företaget inte hunnit konstatera&lt;br&gt;avvikelsen själv och rätta den. Förbundet ifrågasätter vilka konsekvenser en&lt;br&gt;sådan avvikelse kan få vid löpande revision. Ett annat skäl till att rätt bild&lt;br&gt;inte kan erhållas vid en revision av löpande beskattningsårs handlingar är att&lt;br&gt;vissa transaktioner inte kan karaktäriseras korrekt förrän beskattningsåret är&lt;br&gt;avslutat. Vid bokslutsarbetet är det inte ovanligt att klassificeringar&lt;br&gt;omprövas när en helhetsbild av beskattningsåret föreligger. Förbundet har&lt;br&gt;lämnat en rad exempel på detta. Även Företagens Uppgiftslämnardele-&lt;br&gt;gation anser att skattekontrollen bör anknyta till deklarations- eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet och att förslaget innebär för långtgående möjligheter för skatte-&lt;br&gt;myndigheten att hämta in uppgifter. Svenska Revisorsamfundet anser att&lt;br&gt;möjligheten till revision under löpande period inte bör införas som en&lt;br&gt;generell regel. I vart fall bör tillämpningsområdet begränsas avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Före den 1 juli 1994 fanns det en&lt;br&gt;möjlighet att företa revision för kontroll av det löpande beskattningsåret.&lt;br&gt;Ändringen motiverades med att revisionsinstitutet borde användas endast för&lt;br&gt;kontroll av om en deklarations- eller uppgiftsskyldig fullgjort sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt skatteförfattningarna. Den enskilde skall ha haft&lt;br&gt;möjlighet att fullgöra sina skyldigheter innan kontroll sker. Innan dess finns&lt;br&gt;inget att kontrollera (prop. 1993/94:151 s. 81). Skatteflyktskommittén och&lt;br&gt;skatteförvaltningen har kritiserat denna slutsats och anfört att en möjlighet&lt;br&gt;att besluta om revision för kontroll av löpande år i vissa fall är nödvändig.&lt;br&gt;Som skäl har anförts bl.a. att det vid kontroll av fåmansföretag och dess&lt;br&gt;delägare finns behov av att under löpande beskattningsår stämma av avräk-&lt;br&gt;ningskontot mellan företaget och delägaren och att möjlighet till revision av&lt;br&gt;löpande år behövs för att få underlag i fråga om betalningssäkring. Vidare&lt;br&gt;har man pekat på de långa tidsperioder som kan förflyta innan räkenskaper-&lt;br&gt;na kan bli föremål för någon som helst kontroll t.ex. vad gäller företag med&lt;br&gt;brutna räkenskapsår om företaget inte är registrerat till mervärdesskatt eller&lt;br&gt;som arbetsgivare. Samma sak gäller om mervärdesskatt skall redovisas i den&lt;br&gt;särskilda självdeklarationen. En möjlighet att revidera löpande period&lt;br&gt;behövs också när företag utnyttjar att de har olika räkenskapsår i skatteun-&lt;br&gt;dandragande syften och vid skalbolagstransaktioner för att så fort som&lt;br&gt;möjligt kunna säkra uppgifter ur räkenskaperna innan skalbolaget töms eller&lt;br&gt;säljs till en så kallad målvakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nuvarande bestämmelser ger viss möjlighet till kontroll av det&lt;br&gt;löpande beskattningsåret. Av motivuttalanden till ändringarna i revisions-&lt;br&gt;reglema i juli 1994 framgår att det löpande beskattningsårets handlingar får&lt;br&gt;granskas så länge syftet är en kontroll av avslutade perioder (prop.&lt;br&gt;1993/94:151 s. 81). Enligt vår bedömning är det viktigt att detta kan ske.&lt;br&gt;Ofta är det helt nödvändigt för att det i efterhand skall vara möjligt att&lt;br&gt;bedöma bokföringens tillförlitlighet att se hur pågående transaktioner bok-&lt;br&gt;förs. En sådan viktig och grundläggande bestämmelse bör dock komma till&lt;br&gt;klart uttryck i lagtexten. De möjligheter till tredjemansrevision som vi före-&lt;br&gt;slår (se avsnitt 27.3.1) kommer också att innebära att en hel del av bristerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i nuvarande ordning kommer att läkas. Inom ramen för en tredjemans-&lt;br&gt;revision blir det möjligt att t.ex. under löpande beskattningsår stämma av&lt;br&gt;avräkningskontot mellan fåmansföretaget och dess delägare. Det förslag om&lt;br&gt;tredjemansrevision som vi lagt fram är dock inte tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör en revision också få företas för att&lt;br&gt;kontrollera att den reviderade, om deklarations- eller annan uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het ännu inte inträtt, har förutsättningar att fullgöra skyldigheterna på ett&lt;br&gt;tillförlitligt sätt senare. En viktig omständighet som legat till grund för vårt&lt;br&gt;ställningstagande är att kontrollen av företag med brutna räkenskapsår&lt;br&gt;allvarligt försvårades när möjligheten till revision av löpande period togs&lt;br&gt;bort. Om ett företag inte är registrerat till mervärdesskatt eller som&lt;br&gt;arbetsgivare kan det gå långt mer än ett år efter bokslutet innan räkenska-&lt;br&gt;perna kan bli föremål för någon som helst kontroll. Ta t.ex. ett företag som&lt;br&gt;startat den 1 januari år 1. Om företaget har brutet räkenskapsår per den 1 juli&lt;br&gt;inträffar deklarationstidpunkten för det första året först den 31 mars år 3.&lt;br&gt;Det hinner alltså gå 27 månader innan kontroll kan ske. Enligt de nyligen&lt;br&gt;införda reglerna om mervärdesskatteperioder får mervärdesskatt normalt&lt;br&gt;redovisas i den särskilda självdeklarationen om beskattningsunderlagen för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor. I&lt;br&gt;de fall så sker kan också brutna räkenskapsår innebära att det går mycket&lt;br&gt;lång tid innan kontroll kan ske. I båda dessa fall är argumentet för en&lt;br&gt;ändring av revisionsreglema således att det kan gå mycket lång tid innan&lt;br&gt;kontroll kan ske, eftersom redovisningsperioderna är långa och att vårt&lt;br&gt;förslag om tredjemansrevision inte ger befogenhet att utföra revision i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att vid misstanke om skalbolagstransaktioner, eller vid&lt;br&gt;bolagsplundring, kunna säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms&lt;br&gt;eller säljs till en så kallad målvakt bör också betonas i detta sammanhang.&lt;br&gt;Om ett bolag som avregistrerats från mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;under år 1 ändrar räkenskapsår från kalenderår till att omfatta tiden den 1&lt;br&gt;maj till den 30 april år 2, kan revision inte företas förrän tidigast den 31&lt;br&gt;mars år 3. Detta gäller även om skattemyndigheten kan befara oegentlighe-&lt;br&gt;ter. Farhågorna kan t.ex. grundas på att ett företag fått oseriösa ägare eller&lt;br&gt;att ett företag som tidigare haft en relativt låg eller konstant aktivitet plöts-&lt;br&gt;ligen börjar att delta i omfattande eller avancerade affärer. Affärer som kan&lt;br&gt;ligga utanför företagets normala verksamhetsområde och som kan ha stora&lt;br&gt;skattekonsekvenser. Misstankarna kanske inte går att belägga på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det är befogat att inleda en förundersökning eller än mindre tillämpa&lt;br&gt;reglerna om husrannsakan. En bolagsplundrare kan i den situationen agera&lt;br&gt;helt ostört utan att beskattningsunderlaget kan kontrolleras. Om revision är&lt;br&gt;möjlig kan skattemyndigheten säkra uppgifter ur bokföringen innan den&lt;br&gt;försvinner eller förstörs. En revision kan också behöva göras för att få ett&lt;br&gt;bättre underlag för kommande skattebeslut och uppgifterna kan vara&lt;br&gt;betydelsefulla för bedömningen av om betalningssäkring kan tillgripas.&lt;br&gt;Även om de situationer som nu beskrivits inte är vanligt förekommande är&lt;br&gt;det enligt regeringens bedömning oacceptabelt att skattemyndigheten i dessa&lt;br&gt;och i liknande situationer inte skall kunna göra en kontroll av handlingarna&lt;br&gt;i rörelsen. I sammanhanget kan nämnas att skatteförvaltningen sedan några&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;479&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år uppmärksammat en ökande frekvens av skalbolagstransaktioner. Genom&lt;br&gt;att följa ett antal sedan tidigare kända aktörer har handeln under åren 1995-&lt;br&gt;96 uppskattats till 2 000 bolag per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan omständighet som med skärpa talar för att låta skattekontroll-&lt;br&gt;verksamheten avse iakttagelser av aktuella förhållanden är att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en korrekt beskattning ökar på vissa områden där kontrollbe-&lt;br&gt;fogenhetema i dag är som sämst. Det gäller t.ex. affärsverksamhet som&lt;br&gt;riktar sig direkt till enskilda konsumenter och där kvitto ej efterfrågas. En&lt;br&gt;kontroll som enbart går ut på eftergranskning av skriftligt material ger i&lt;br&gt;många fall inte ett tillräckligt underlag för bedömningen av om redovisning-&lt;br&gt;en motsvarar verkliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland har också framförts att det i många fall är till hjälp för den&lt;br&gt;skattskyldige att skattemyndigheten genom att kontrollera det löpande be-&lt;br&gt;skattningsåret kan påpeka fel och brister som den skattskyldige härigenom&lt;br&gt;får en möjlighet att rätta till. Upplysningar av detta slag bör skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen normalt kunna tillhandahålla inom ramen för sin serviceskyldighet&lt;br&gt;och detta bör i sig inte motivera en ändring av revisionsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis så att den som revideras för löpande period i de allra flesta&lt;br&gt;fall kommer att se till att de händelser som skatterevisom får kännedom om&lt;br&gt;vid kontrollen redovisas på ett korrekt sätt och att han i övrigt kommer att&lt;br&gt;beakta de påpekanden som görs av skatterevisom. Nyttan av en revision av&lt;br&gt;löpande period har därför på den grunden ifrågasatts. Det kan emellertid&lt;br&gt;vara av stort intresse för bedömningen av en redovisad period att välja ut ett&lt;br&gt;antal dagar för att göra en allmän bedömning av om redovisade uppgifter för&lt;br&gt;perioden förefaller rimliga eller inte. En sådan mer allmän bedömning av en&lt;br&gt;verksamhet kan också ge en bättre indikation på verksamhetens redovis-&lt;br&gt;ning, eller i vart fall vara ett viktigt komplement till ett efterföljande mer&lt;br&gt;formellt bokförings- eller redovisningstekniskt betraktelsesätt. Det är dock&lt;br&gt;som Sveriges Redovisningskonsulters förbund påpekat viktigt att beakta att&lt;br&gt;vissa avvikelser normalt rättas vid intem kontroll och att klassificeringar av&lt;br&gt;vissa transaktioner inte rätt kan bedömas förrän perioden avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis framstår således en möjlighet till revision avseende&lt;br&gt;löpande period enligt regeringens bedömning i vissa fall som nödvändig för&lt;br&gt;att skattekontrollen skall kunna bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt. Syftet med kontrollen bör vara att kontrollera att förutsättningar finns&lt;br&gt;att fullgöra uppgiftsskyldighet, som kan antas uppkomma, på ett tillförlitligt&lt;br&gt;sätt. Förslaget föranleder i den delen en ändring i 3 kap. 8 § TL och 3 kap.&lt;br&gt;7 § LPP. Bestämmelsen i 14 kap. 7 § skattebetalningslagen bör också&lt;br&gt;utformas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;480&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27.3.3 Underrättelse om revision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den reviderade skall i regel underrättas om&lt;br&gt;revisionsbeslutet innan revisionen verkställs. Om det är av betydelse för&lt;br&gt;kontrollen att företa kassakontroll, lagerinventering eller liknande fysisk&lt;br&gt;kontroll får dock underrättelse ske senast i samband med att revisionen verk-&lt;br&gt;ställs om kontrollen annars kan mista sin betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén föreslår dock en generell möjlighet att underrätta den&lt;br&gt;reviderade om revisionsbeslutet senast i samband med att revisionen&lt;br&gt;verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statskontoret anser att det inte är motiverat att tillåta&lt;br&gt;överraskningsrevision utan domstolskontroll. Riksskatteverket tillstyrker&lt;br&gt;kommitténs förslag, men anser att enligt lag endast granskningsledare skall&lt;br&gt;få fatta beslut om underrättelse först i samband med verkställighet. Varken&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm eller Länsrätten i Stockholms län anser att&lt;br&gt;kommitténs argument har sådan tyngd att ändringen framstår som motive-&lt;br&gt;rad. JO anser att det inte är lämpligt att införa regler om överrasknings-&lt;br&gt;revision i ett samverkansforfarande eftersom den reviderade kan komma i&lt;br&gt;en situation med en uppenbar karaktär av tvång över sig. Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Rev is ors am-&lt;br&gt;fundet och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund har liknande uppfatt-&lt;br&gt;ningar. Näringslivets Skattedelegation anser att förslaget ger skattemyndig-&lt;br&gt;heterna för vidsträckta befogenheter och att den reviderade direkt hamnar&lt;br&gt;i underläge mot skattemyndigheten. Delegationen anser att det direkt i lagen&lt;br&gt;bör skrivas in en skyldighet for skattemyndigheten att både muntligen och&lt;br&gt;skriftligen underrätta den reviderade om vilka rättigheter denne har.&lt;br&gt;Sveriges Arbetsgivareförening anser att det inte räcker med sådan under-&lt;br&gt;rättelse och avstyrker förslaget. Advokatsamfundet anser att förslaget är ett&lt;br&gt;kringgående av rättssäkerhetsgarantiema i tvångsåtgärdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med överraskningsrevision avses i det&lt;br&gt;följande att en revision företas utan att den reviderade i förväg underrättats&lt;br&gt;om revisionsbeslutet. Verkställandet av en revision skall enligt nuvarande&lt;br&gt;regler föregås av en underrättelse till den reviderade. Endast om det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska det&lt;br&gt;som får granskas, inventeras eller besiktigas får revision i verksamhets-&lt;br&gt;lokalen genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision skall&lt;br&gt;ske. Beslut om detta kan fattas endast med stöd av 5 § andra stycket eller 7 §&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen. Detta innebär att beslut om avvikelse från underrättel-&lt;br&gt;sekravet normalt skall beslutas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till de nuvarande reglerna om underrättelse om revision är&lt;br&gt;att lagstiftaren velat markera att en revision normalt skall bedrivas i&lt;br&gt;samverkan med den reviderade. En revision som företas utan att den&lt;br&gt;reviderade i förväg underrättats om att revision skall ske har ansetts&lt;br&gt;innehålla ett sådant påtagligt element av tvång att den endast bör få företas&lt;br&gt;i form av en tvångsåtgärd (prop. 1993/94:151 s. 85). Tvångsåtgärderna skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;481&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara klart avskilda från de vanliga revisionsbestämmelsema och också&lt;br&gt;kringgärdas av rättssäkerhetsgarantier, främst i form av domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte föreslagit någon grundläggande ändring av den&lt;br&gt;nuvarande principiella skillnaden mellan revisionsförfarandet som sådant&lt;br&gt;och de tvångsmedel som kan användas under revisionsförfarandet. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har dock ansett att skiljelinjen mellan tvång och frivillighet&lt;br&gt;blir otydlig genom förslaget att generellt tillåta att revisionsbeslutet&lt;br&gt;överlämnas först i samband med verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i revisionsreglema är att skattemyndigheten alltid har&lt;br&gt;rätt att besluta om revision och att revisionen skall genomföras. En revision&lt;br&gt;bygger därför på att den reviderade både har rättigheter och skyldigheter&lt;br&gt;även om den sker i samverkan. Samverkansförfarandet är därför inte&lt;br&gt;frivilligt i den bemärkelsen att den reviderade har inflytande över om&lt;br&gt;revisionen över huvud taget skall ske eller inte. Den närmare innebörden av&lt;br&gt;samverkansförfarandet anges i 3 kap. TL. Där står bl.a. att revisionen skall&lt;br&gt;bedrivas på ett sådant sätt att den inte hindrar verksamheten och att den&lt;br&gt;endast kan ske hos den reviderade om han medger det (10 §). I den&lt;br&gt;reviderades skyldigheter ligger t.ex. att han skall tillhandahålla revisorn de&lt;br&gt;handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen (12 §).&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser finns även i 3 kap. LPP. Om revisionen inte kan&lt;br&gt;bedrivas i samverkan kan tvångsåtgärdslagens regelsystem träda in.&lt;br&gt;Taxeringslagen i sig ger inte skattemyndigheten befogenheter att mot den&lt;br&gt;reviderades vilja genomföra revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om ramarna för en revision som sker under samverkan kan&lt;br&gt;således inte läsas fristående från reglerna om de åtgärder som kan vidtas&lt;br&gt;med stöd av tvångsåtgärdslagen. Gränserna för den reviderades rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter bestäms ytterst av när tvångsåtgärder kan komma i fråga.&lt;br&gt;Tvångsåtgärdslagen innebär bl.a. att en reviderad som vägrar ställa upp på&lt;br&gt;skatterevisoms krav vid en revision kan få en domstolsprövning av hur långt&lt;br&gt;hans rättigheter och skyldigheter sträcker sig i det enskilda fallet. Detta&lt;br&gt;gäller i princip oavsett vilken anledning den reviderade har för sin vägran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det ett viktigt rättssäkerhetskrav att den&lt;br&gt;grundläggande skiljelinjen mellan revisionsinstitutet och tvångsåtgärderna&lt;br&gt;upprätthålls. Detta innebär dock inte med automatik att regleringen av den&lt;br&gt;skattskyldiges rättigheter och skyldigheter under samverkansförfarandet inte&lt;br&gt;kan ändras. Revisionsinstitutet bör dock, i likhet med vad kommittén&lt;br&gt;föreslagit, även i fortsättningen bygga på samverkan. Först om ett samver-&lt;br&gt;kansförfarande inte är möjligt skall tvångsåtgärder, kringgärdade av&lt;br&gt;särskilda rättssäkerhetsgarantier, kunna tillgripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att lämna en underrättelse först vid verkställigheten bör&lt;br&gt;komma i fråga endast om det är sakligt motiverat och med bibehållande av&lt;br&gt;den beskrivna skiljelinjen mellan tvång och frivillighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett att möjligheten till underrättelse först i samband&lt;br&gt;med verkställighet är nödvändig för att vissa betydelsefulla kontrollmetoder&lt;br&gt;skall kunna företas utan att bli helt verkningslösa. Som exempel nämns&lt;br&gt;kassakontroller och lagerinventeringar. Kommittén anser att det inte är&lt;br&gt;rimligt att skattemyndigheten måste ansöka om tvångsåtgärder så fort den&lt;br&gt;vill företa en kassakontroll. Regeringen delar den bedömningen. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;482&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassakontroll torde i de flesta fall kunna genomföras i samverkan med den&lt;br&gt;reviderade. En kassakontroll är dock till sin natur sådan att den skulle bli&lt;br&gt;meningslös om den reviderade i förväg underrättades om kontrollen. Att&lt;br&gt;sådan kontroll de facto alltid skall hanteras som en tvångsåtgärd är olämpligt&lt;br&gt;från såväl effektivitets- som integritetsynpunkt. Ett förfarande med&lt;br&gt;tvångsåtgärder torde i vissa fall vara mer ingripande från integritetssynpunkt&lt;br&gt;än en kassakontroll som genomförs i samverkan. En underrättelse om&lt;br&gt;revision först i samband med verkställande av beslutet påverkar inte heller&lt;br&gt;den grundläggande skillnaden mellan tvång och frivillighet. Underrättelse&lt;br&gt;i förväg bör dock även i fortsättningen utgöra det normala förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att underrättelse i samband med verkställighet skall få&lt;br&gt;komma i fråga endast vid kassakontroller, lagerinventeringar och liknande&lt;br&gt;åtgärder eftersom behovet där att göra kontrollen utan föregående underrät-&lt;br&gt;telse är särskilt uttalat och sådana åtgärder vanligen är av mer kortvarig&lt;br&gt;natur och mindre ingripande än en fullständig genomgång av bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en risk i att en reviderad som underrättas om revisionsbeslutet&lt;br&gt;först i samband med verkställigheten i högre grad än annars kan uppfatta det&lt;br&gt;som att han hamnat i en situation med begränsade valmöjligheter. Det går&lt;br&gt;inte heller att bortse från att ett samtycke kan påverkas av ett bakomliggande&lt;br&gt;hot om tvång. Den typen av påverkan kan emellertid uppkomma även i&lt;br&gt;andra skeden av revisioner och detta trots att den reviderade underrättats i&lt;br&gt;förväg. Det bör dock i sådana situationer som nu diskuteras ställas extra&lt;br&gt;stora krav på skattemyndighetens agerande. Den reviderade bör givetvis få&lt;br&gt;information om vad en revision innebär och om sina rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter samt möjligheten till domstolsprövning. I dag sker underrättelse&lt;br&gt;genom att den reviderade tillsammans med beslutet om revision får en bro-&lt;br&gt;schyr som återger revisionsreglema. Vi anser inte att det är befogat att i lag&lt;br&gt;ange att detta skall ske, men utgår från att information om vad en revision&lt;br&gt;innebär kommer att överlämnas till den reviderade även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslås att huvudregeln alltjämt skall vara&lt;br&gt;att den reviderade skall underrättas om beslutet om revision innan&lt;br&gt;verkställandet av revisionen, men att underrättelse skall få ske i samband&lt;br&gt;med att revisionen verkställs, om det är av betydelse med sådan kontroll&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 11 § andra stycket TL eller i fråga om punktskattekontroll&lt;br&gt;motsvarande föreskrift i 3 kap. 11 § LPP. De kontroller som avses rör sådant&lt;br&gt;som t.ex. kassa- och lagerinventering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt frågan om bestämmelsen om underrättelse först&lt;br&gt;i samband med verkställighet skall knytas till något särskilt rekvisit för att&lt;br&gt;betona att det är fråga om en undantagsregel som endast skall användas när&lt;br&gt;det är befogat. Som anförts i det föregående anser vi att det inte med&lt;br&gt;automatik bör vara fråga om en tvångssituation och att åtgärden därför inte&lt;br&gt;bör regleras i tvångsåtgärdslagen. Ett krav för att underrättelse skall få ske&lt;br&gt;först i samband med verkställighet bör dock vara att kontrollen annars kan&lt;br&gt;mista sin betydelse. I och med detta krav tydliggörs att sådan underrättelse&lt;br&gt;skall användas endast när kontrollen annars skulle te sig meningslös t.ex.&lt;br&gt;just vid kassakontroller och dylikt. I första hand blir det skattemyndigheten&lt;br&gt;som får avgöra hur underrättelse skall ske. Först om den reviderade vägrar&lt;br&gt;att gå med på en kontroll som inte föregåtts av en underrättelse och om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;483&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skälen för vägran uppfattas som tredska bör en tvångssituation anses ha&lt;br&gt;uppkommit. I ett sådant skede bör en prövning ske inom ramen för&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen, vilket innebär att den reviderades rättssäkerhetsgarantier&lt;br&gt;tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissyttrande fört fram att beslut skall få fattas&lt;br&gt;endast av granskningsledare. Enligt vår bedömning är det olämpligt att föra&lt;br&gt;in begreppet granskningsledare i taxeringslagen och lagen om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter eftersom begreppet i övrigt endast förekommer&lt;br&gt;i fråga om åtgärder inom ramen för tvångsåtgärdslagen. Vi utgår dock från&lt;br&gt;att endast särskilt kvalificerade revisorer skall få verkställa beslut där den&lt;br&gt;reviderade underrättas om revisionsbeslutet först i samband med verkställig-&lt;br&gt;het. Detta bör kunna åstadkommas i administrativ ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen medför ändringar i 3 kap. 9 § TL och 3 kap. 8 § LPP. Genom&lt;br&gt;en hänvisning i 14 kap. 7 § skattebetalningslagen blir 3 kap. 9 § TL&lt;br&gt;tillämplig också på revision enligt skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27.3.4 Återlämnande av handlingar vid konkurs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om den reviderade försatts i konkurs när revisionen&lt;br&gt;avslutas skall skattemyndigheten lämna över omhändertagna handlingar till&lt;br&gt;konkursförvaltaren. Skattemyndigheten skall underrätta den reviderade om&lt;br&gt;att handlingarna lämnats till konkursförvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt yttrat sig över denna&lt;br&gt;fråga har tillstyrkt förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 12 a § TL och 3 kap. 14 §&lt;br&gt;LPP skall räkenskapsmaterial och andra handlingar som överlämnats till&lt;br&gt;revisom så snart som möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas&lt;br&gt;till den reviderade. Det blir allt vanligare att konkursförvaltare begär att få&lt;br&gt;ut de handlingar som berör konkursboet direkt från skattemyndigheten efter&lt;br&gt;avslutad revision. Med hänsyn till nyssnämnda bestämmelse råder det&lt;br&gt;osäkerhet om skattemyndigheten kan bevilja en sådan framställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 12 § konkurslagen (1987:672) skall förvaltaren snarast ta&lt;br&gt;hand om gäldenärens bo med de böcker och andra handlingar som rör boet.&lt;br&gt;Gäldenären skall således över huvud taget inte förfoga över dessa handling-&lt;br&gt;ar. Det är då naturligtvis inte lämpligt att skattemyndigheten efter avslutad&lt;br&gt;revision återlämnar handlingar rörande konkursboet till gäldenären. Det bör&lt;br&gt;framgå direkt av lagen att dessa handlingar i stället skall överlämnas till&lt;br&gt;konkursförvaltaren. Det kan visserligen förekomma att skattemyndigheten&lt;br&gt;också haft tillgång till sådana handlingar som inte direkt rör konkursboet&lt;br&gt;och således inte skall tas om hand av förvaltaren. Det bör dock ankomma på&lt;br&gt;konkursförvaltaren att göra bedömningen huruvida handlingarna i fråga&lt;br&gt;berör konkursboet eller inte. Därför bör lämpligen samtliga omhändertagna&lt;br&gt;handlingar överlämnas till konkursförvaltaren, som i sin tur vidarebefordrar&lt;br&gt;för konkursboet icke relevanta handlingar till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;484&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har, mot bakgrund av ett förslag från Riksskatteverket,&lt;br&gt;diskuterat om förutsättningen för att handlingarna skall överlämnas till&lt;br&gt;konkursförvaltaren skall vara att denne gör en skriftlig framställan om&lt;br&gt;överlämnande. Bakgrunden till verkets förslag synes vara att verket anser att&lt;br&gt;det skulle vara alltför betungande för skattemyndigheten att i varje enskilt&lt;br&gt;fall undersöka om den reviderade försatts i konkurs. Skattemyndighetens&lt;br&gt;möjligheter att ta reda på om den reviderade försatts i konkurs torde dock&lt;br&gt;vara bättre än konkursförvaltarens möjligheter att ta reda på om revision&lt;br&gt;pågår. Enligt 12 § konkursförordningen (1987:916) skall nämligen&lt;br&gt;tingsrätten genast sända en kopia av kungörelsen om konkursbeslutet till&lt;br&gt;bl.a. skattemyndigheten, som gör en notering i skatteregistret. Det torde&lt;br&gt;därför vara en tämligen enkel åtgärd för skattemyndigheten att genom en&lt;br&gt;kontroll i skatteregistret undersöka om den reviderade försatts i konkurs. Vi&lt;br&gt;anser därför liksom kommittén, att det framstår som mer rimligt att&lt;br&gt;skattemyndigheten åläggs att kontrollera huruvida den reviderade försatts&lt;br&gt;i konkurs. Riksskatteverket har vid remissbehandlingen av kommitténs&lt;br&gt;förslag inte heller haft något att erinra mot denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen medför ändringar i 3 kap. 12 a § TL och 3 kap. 14 § LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27.3.5 Befogenhet att ta varuprov och prova apparatur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revisorn skall vid revision få ta prov på varor och&lt;br&gt;prova kassa-, räknar- och mätapparatur samt annan teknisk utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt yttrat sig över denna&lt;br&gt;fråga har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid en taxeringsrevision får revisorn&lt;br&gt;enligt 3 kap. 11 § TL granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som&lt;br&gt;rör verksamheten om de inte skall undantas. Han får vidare inventera&lt;br&gt;kassan, granska lager, maskiner och inventarier samt besiktiga lokaler och&lt;br&gt;byggnader som används i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en revision uppkommer ofta behov av att kontrollera hur kassaappa-&lt;br&gt;rater och annan apparatur, som exempelvis vågar, är inställda. Det kan&lt;br&gt;också, särskilt vid bruttovinstberäkningar, uppkomma behov av att ta prov&lt;br&gt;på varor. Som exempel kan nämnas att man vid granskning av restauranger&lt;br&gt;kan behöva kontrollera hur mycket öl som ryms i glasen, eller vikten på&lt;br&gt;pizzadeg. Det är oklart om en sådan befogenhet kan anses följa av 3 kap.&lt;br&gt;11 § TL. Vi föreslår därför att lagrummet förtydligas på så sätt att revisorn&lt;br&gt;även får ta prov på varor som används, säljs eller tillhandahålls på annat sätt&lt;br&gt;i verksamheten och prova kassa-, räknar- och mätapparatur samt annan&lt;br&gt;teknisk utrustning. Motsvarande bestämmelse finns redan i 3 kap. 11 § LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;485&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.4 Föreläggandebestämmelsema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27.4.1 Föreläggande att lämna uppgift om det löpande&lt;br&gt;beskattningsåret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett föreläggande om kontrolluppgift enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a § LSK skall utryckligen få avse uppgift om löpande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att ett föreläggande om&lt;br&gt;kontrolluppgift enligt lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter eller&lt;br&gt;lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter genom en särskild&lt;br&gt;föreskrift generellt skall få avse uppgift om det löpande beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser har som framgår under&lt;br&gt;avsnitt 27.3.2 varit kritiska till kontroll av löpande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Uppgifter till ledning för taxering av&lt;br&gt;andra än uppgiftslämnaren själv lämnas i fråga om inkomstbeskattning med&lt;br&gt;stöd av lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter och i form av&lt;br&gt;kontrolluppgift. Den som är uppgiftsskyldig skall enligt 3 kap. 2 § LSK om&lt;br&gt;inte annat föreskrivs lämna kontrolluppgift varje år for det föregående&lt;br&gt;kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 27.3.2 föreslagit att revisioner skall få företas för&lt;br&gt;att kontrollera räkenskaper och övriga handlingar avseende tid for vilken&lt;br&gt;deklarations- eller uppgiftsskyldighet ännu inte inträtt. Även kontroller som&lt;br&gt;sker med stöd av föreläggande enligt 3 kap. 50 a § LSK bör kunna ske for&lt;br&gt;löpande period. Av utformningen av 3 kap. 50 a § LSK framgår inte att&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten begränsats till avslutad period. Mot bakgrund&lt;br&gt;av avfattningen av 3 kap. 2 § LSK bör dock för att undanröja tveksamheter&lt;br&gt;en särskild föreskrift om detta tas in i 3 kap. 50 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till föreläggande enligt 3 kap. 50 a § förefaller på inkomst-&lt;br&gt;skatteområdet tillräcklig för en effektiv tredjemanskontroll under löpande&lt;br&gt;period. Enligt vår bedömning bör man inte utan en närmare analys införa en&lt;br&gt;generell regel om att samtliga kontrolluppgifter enligt lagen om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter skall kunna avse löpande period. Skatte-&lt;br&gt;kontrollutredningen (Fi 1995:05) har i uppgift att göra en översyn av lagen&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter. Regeringen vill avvakta&lt;br&gt;Skattekontrollutredningens betänkande och beredningen av detta innan vi&lt;br&gt;tar ställning till en mer generell reglering i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheten till 3 kap. 50 a § LSK finns på punktskatteområdet i&lt;br&gt;3 kap. 5 § LPP. I förslaget till skattebetalningslag föreslås en motsvarande&lt;br&gt;föreskrift i 14 kap. 4 §. Enligt regeringens bedömning finns det inte något&lt;br&gt;hinder för föreläggande av löpande period enligt dessa paragrafer. Särskilda&lt;br&gt;föreskrifter om att kontrollupgiftema i dessa lagar får avse löpande period&lt;br&gt;förefaller därför onödiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som behövs för kontroll av uppgiftslämnaren själv kan&lt;br&gt;inhämtas med stöd av föreläggandebestämmelsen i 3 kap. 5 § TL eller 3 kap.&lt;br&gt;3 § LPP. Uppgifter får i dessa fall bl.a. inhämtas för kontroll av att&lt;br&gt;uppgifterna i den förelagdes deklaration är riktiga eller annars for hans be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;486&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattning. Motsvarande regel föreslås också i 14 kap. 3 § skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen. Enligt regeringens bedömning finns det inte heller skäl att ändra dessa&lt;br&gt;föreskrifter på grund av tillåtandet av revision för löpande beskattnings-&lt;br&gt;period eftersom ett föreläggande inte kan ersätta den typ av redovisnings-&lt;br&gt;kontroll som ändringen av revisionsreglema möjliggör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27.4.2 Tredj emansföreläggande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen om att den som föreläggs enligt 3 kap.&lt;br&gt;50 a § andra stycket LSK eller 3 kap. 5 § tredje stycket LPP i stället for att&lt;br&gt;svara på föreläggandet kan ställa nödvändiga handlingar till skattemyndig-&lt;br&gt;hetens förfogande för granskning, om föreläggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete for att fullgöra det upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget är kritiska till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 50 a § första stycket LSK&lt;br&gt;får skattemyndigheten förelägga enskild att lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;rättshandling mellan den som föreläggs och den med vilken han ingått&lt;br&gt;rättshandlingen. Enligt andra stycket samma lagrum kan den som föreläggs&lt;br&gt;i stället ställa nödvändiga handlingar till skattemyndighetens förfogande for&lt;br&gt;granskning, om föreläggandet medför att han måste lägga ned ett betydande&lt;br&gt;arbete för att fullgöra det. Motsvarande bestämmelse på punktskatteområdet&lt;br&gt;finns i 3 kap. 5 § tredje stycket LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kontroll som utförs enligt dessa bestämmelser är i praktiken en slags&lt;br&gt;tredjemansrevision som bedrivs under i det närmaste oreglerade former.&lt;br&gt;Enligt vår bedömning är det inte lämpligt att det i lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter finns en bestämmelse om något som åtminstone i&lt;br&gt;praktiken är en form av revision, som ligger vid sidan om revisionsreglema&lt;br&gt;i taxeringslagen. Inte heller i lagen om punktskatter och prisregleringsavgif-&lt;br&gt;ter är det befogat att ha den här typen av bestämmelse vid sidan av&lt;br&gt;revisionsreglema. Bestämmelserna torde också bli överflödiga vid ett åter-&lt;br&gt;införande av bestämmelserna om tredjemansrevision i taxeringslagen och&lt;br&gt;lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. Vi förutsätter att&lt;br&gt;skattemyndigheten väljer att hämta in uppgifterna genom en revision om den&lt;br&gt;som förelagts invänder att fullgörandet av föreläggandet skulle innebära&lt;br&gt;betydande arbete eller kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att 3 kap. 50 a § andra stycket LSK och 3 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket LPP upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;487&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.5 Kontroll enligt tullagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna för tullrevisioner utformas efter motsvaran-&lt;br&gt;de regler för skatterevisioner och de skillnader som gäller mellan tvångs-&lt;br&gt;åtgärder och åtgärder som bygger på samverkan klargörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen anser att kommittén inte&lt;br&gt;beaktat att en tullrevision inte är samma sak som en taxeringsrevision. En&lt;br&gt;tullrevision är ett komplement till den fysiska gränskontrollen. Även om&lt;br&gt;tullrevisioner till stor del är inriktade på tull- och avgiftskontroll gäller en&lt;br&gt;betydelsefull del av revisionerna kontroll av in- och utförselbestämmelser.&lt;br&gt;Tullen har vid gränsen mot tredjeland långt gående befogenheter och då&lt;br&gt;tullrevisionema är ett led i det gränsskyddet torde det inte vara möjligt att&lt;br&gt;uppnå en enhetlig utformning av revisionsreglema. Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;anser att tvångsåtgärdslagen inte skall vara tillämplig på tullrevisioner och&lt;br&gt;att regleringen där skall ersättas av en ändrad lydelse av 72 § tullagen.&lt;br&gt;Beträffande de föreslagna ändringarna i 69, 71 och 75 §§ har styrelsen inget&lt;br&gt;att invända. Kommittén föreslår ingen ändring av 70 § tullagen. General-&lt;br&gt;tullstyrelsen anför att fråga uppstått om huruvida en revision som tullmyn-&lt;br&gt;digheten får besluta om också kan avse kontroller med stöd av tullsam-&lt;br&gt;arbetsavtal och lagen (1973:431) om utredning angående brott mot utländsk&lt;br&gt;tullag. I dessa fall avser kontrollen inte enbart deklarations- eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten enligt EU:s eller svensk lagstiftning utan även uppgifter enligt&lt;br&gt;tredje lands lagstiftning. För att ingen tveksamhet skall råda föreslår&lt;br&gt;styrelsen ett nytt tredje stycke i den nämnda paragrafen vari det anges att&lt;br&gt;revisioner även får genomföras for kontroller enligt tullsamarbetsavtal och&lt;br&gt;lagen om utredning angående brott mot utländsk tullag. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;saknar en analys av skillnaderna mellan skatterevision och tullrevision for&lt;br&gt;att pröva konsekvenserna av en långtgående likformighet. Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm har ingen erinran mot de konkreta förslagen men vill bl.a. betona&lt;br&gt;tullrevisionens karaktär av komplement till den fysiska gränskontrollen. JO&lt;br&gt;anser att det särskilda yttrandet från Generaltullstyrelsens representant i&lt;br&gt;kommittén förefaller värt att beakta. Näringslivets Skattedelegation anser&lt;br&gt;att reglerna bör vara enhetliga på skatte- och tullområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglerna om tullrevision har sedan&lt;br&gt;länge stämt överens med reglerna om skatterevision. Taxeringslagens&lt;br&gt;bestämmelser om taxeringsrevision har utgjort en förebild for reglerna om&lt;br&gt;tullrevision. I juli 1994 ändrades reglerna på skatte- och tullområdet på så&lt;br&gt;sätt att skillnaden mellan tvångsåtgärder och åtgärder som bygger på&lt;br&gt;frivillighet tydliggjordes. Utgångspunkten är att tvångsåtgärder skall prövas&lt;br&gt;av domstol. Detta var i sig inget nytt men skillnaden mellan tvång och&lt;br&gt;frivillighet gjordes i 1994 års lagstiftningsärende tydligare. Redan tidigare&lt;br&gt;överensstämde tullens tvångsbefogenheter med skattemyndigheternas&lt;br&gt;befogenheter. Gemensamma bestämmelser om tvångsåtgärder fanns i&lt;br&gt;bevissäkringslagen (1975:1027) for skatte- och avgiftsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;488&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar i revisionsreglema som trädde i kraft den 1 juli 1994 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebar bl.a. att tullmyndigheten - i likhet med skattemyndigheten - inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;D&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;' 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre fick företa tredjemansrevision och vid behov bestämma tid och plats&lt;br&gt;för revisionen (SFS 1994:476). Tvångsåtgärdslagen är - i likhet med den&lt;br&gt;tidigare bevissäkringslagen - tillämplig även vid kontroll enligt tullagen.&lt;br&gt;Härefter har dock den dåvarande tullagen upphört att gälla. I och med att&lt;br&gt;Sverige blev medlem i EU gäller i stället rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex for&lt;br&gt;gemenskapen (EGT nr 302 19.10 1992), vilken kompletteras av den nya&lt;br&gt;tullagen. I denna lag har tullmyndigheten återfått de tidigare befogenheterna.&lt;br&gt;Enligt 70 § tullagen får tullmyndigheten besluta om revision hos den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara deklarations- eller uppgiftsskyldig enligt tullagstiftning-&lt;br&gt;en samt den som bedriver verksamhet av sådan art att uppgift av betydelse&lt;br&gt;för kontrollen av annans deklarations- eller uppgiftsskyldighet kan hämtas&lt;br&gt;ur handlingar som rör verksamheten. Enligt 72 § andra stycket tullagen får&lt;br&gt;tullmyndigheten om det behövs bestämma tid och plats för revisionen.&lt;br&gt;Revisionen får dock inte utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan&lt;br&gt;kl. 19.00 och kl. 8.00 Vidare skall revisionen ske hos den reviderade om han&lt;br&gt;begär det och revisionen kan göras där utan betydande svårighet. Någon&lt;br&gt;ändring av tvångsåtgärdslagen skedde inte i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullagen gäller i huvudsak import eller export av varor från eller till&lt;br&gt;tredje land. Huvudregeln är förtullning och kontroll vid gränsen. För varor&lt;br&gt;som står under tullkontroll finns möjligheter till särskilda kontrollmetoder&lt;br&gt;innefattande såväl dokumentkontroll som kontroll av fysisk natur.&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen har möjlighet att ge tillstånd till förenklat hemtagnings-&lt;br&gt;förfarande där redovisningen i huvudsak sker efter gränspassagen. Vid&lt;br&gt;sådan efterkontroll finns möjlighet till motsvarande kontroller som på&lt;br&gt;skatteområdet, huvudsakligen föreläggande och revision. Vid brottsmisstan-&lt;br&gt;ke kan straffprocessuella tvångsmedel tillgripas. För kontroll av EU-intema&lt;br&gt;varuförflyttningar finns möjlighet till kontroll enligt lagen (1996:701) om&lt;br&gt;tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom EU.&lt;br&gt;Befogenheterna i den lagen gäller också kontroll av viss anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt tullagen (jfr 9 a § tullagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 70 § tullagen överensstämmer med förslaget att&lt;br&gt;återinföra tredjemansrevision, även om utformningen är något annorlunda.&lt;br&gt;Utformningen kan dock härledas direkt ur artikel 78.2 i tullkodexen, vilken&lt;br&gt;förutsätter att kontroll får genomföras hos deklaränten eller varje annan&lt;br&gt;person som av yrkesmässiga skäl är direkt eller indirekt inblandad i aktuella&lt;br&gt;förfaranden samt hos varje annan person som innehar kommersiella&lt;br&gt;dokument eller data beträffande förfarandena i äffärssyfte. Kommittén&lt;br&gt;föreslår därför inte någon ändring i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har som framgått inte föreslagit ett återinförande av&lt;br&gt;skattemyndighetens rätt att vid behov bestämma tid och plats för revisionen.&lt;br&gt;En sådan ordning har bedömts vara oförenlig med ett system som bygger på&lt;br&gt;att revisioner normalt skall ske i samverkan mellan den reviderade och&lt;br&gt;skattemyndigheten. Detta grundläggande resonemang gäller givetvis också&lt;br&gt;de revisioner som genomförs av tullmyndigheterna. Det finns en strävan att&lt;br&gt;förfarandereglema på skatte-, avgifts- och tullområdena skall vara så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;489&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likformiga som möjligt. Därför bör en annorlunda reglering i tullagen accep-&lt;br&gt;teras endast om den framstår som nödvändig för att tullmyndigheten skall&lt;br&gt;kunna genomföra sina kontroller. Den lagändring som genomfördes i&lt;br&gt;tullagen motiverades med att den ansågs nödvändig for anpassningen till&lt;br&gt;tullkodexen (se prop. 1994/95:34 s. 154). I artikel 78.2 i tullkodexen dras&lt;br&gt;dock endast ramarna upp för tullmyndighetens kontroll i efterhand av&lt;br&gt;deklarationer. Den närmare utformningen av förfarandereglema, hur och i&lt;br&gt;vilken ordning kontrollen skall ske, har överlåtits till de enskilda länderna&lt;br&gt;att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att anpassningen till tullkodex-&lt;br&gt;en inte förutsätter att det i tullagen finns en bestämmelse om att tullmyndig-&lt;br&gt;heten vid behov får bestämma tid och plats för revisionen. Tullmyndigheten&lt;br&gt;är ju - på samma sätt som skattemyndigheten - tillförsäkrad en möjlighet att&lt;br&gt;genomföra kontroller utan den reviderades samtycke inom ramen för tvångs-&lt;br&gt;åtgärdslagen. Det bör som kommittén påpekat framhållas att den befogenhet&lt;br&gt;tullmyndigheten har att vid behov bestämma tid och plats inte innebär, och&lt;br&gt;har aldrig inneburit, en rätt att med tvång genomdriva en revision mot den&lt;br&gt;reviderades vilja. Den nuvarande utformningen av 72 § tullagen är oklar på&lt;br&gt;den punkten. Enligt regeringens uppfattning är det som redan nämnts under&lt;br&gt;avsnitt 27.3.3 ett viktigt rättssäkerhetskrav att den grundläggande skillnaden&lt;br&gt;mellan revisionsinstitutet som sådant och tvångsåtgärderna hålls klar. Frågan&lt;br&gt;måste . &amp;gt;ckså bedömas mot bakgrund av det skydd mot husrannsakan och&lt;br&gt;likn^.de intrång som 2 kap. 6 § regeringsformen innebär liksom den&lt;br&gt;Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna&lt;br&gt;och grundläggande friheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget finner regeringen att bestämmelserna i tullagen bör&lt;br&gt;utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelser inom skattelagstift-&lt;br&gt;ningen. Vi föreslår därför att bestämmelsen i tullagen om tullmyndighetens&lt;br&gt;rätt att vid behov bestämma tid och plats för revisionen skall tas bort och att&lt;br&gt;72 § andra stycket tullagen utformas på samma sätt som 3 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket TL. Vi föreslår vidare att 71 § tullagen beträffande underrättelse om&lt;br&gt;revision skall ändras på så sätt att den reviderade skall underrättas om&lt;br&gt;beslutet senast i samband med att revisionen verkställs. Om det är av&lt;br&gt;betydelse för kontrollen med inventering eller liknande fysisk kontroll får&lt;br&gt;dock underrättelse ske i samband med att revisionen verkställs om&lt;br&gt;kontrollen annars kan mista sin betydelse. I sistnämnda paragraf bör också&lt;br&gt;tas in en bestämmelse om att tullmyndigheten då revision genomförs för&lt;br&gt;granskning av annan än den som revideras får utesluta uppgift om vem eller&lt;br&gt;vilken rättshandling granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om tredjemansföreläggande i 69 § tullagen har utformats&lt;br&gt;på huvudsakligen samma sätt som 3 kap. 50 a § LSK. Således kan, enligt&lt;br&gt;paragrafens andra stycke, den som föreläggs, om föreläggandet medför att&lt;br&gt;han måste lägga ned ett betydande arbete for att fullgöra det, i stället ställa&lt;br&gt;nödvändiga handlingar till tullmyndighetens förfogande för granskning.&lt;br&gt;Såsom anförts beträffande bestämmelsen i lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter (se avsnitt 27.4.2) är det i praktiken fråga om en&lt;br&gt;tredjemansrevision. Vi föreslår - med hänsyn till att det även i tullagen finns&lt;br&gt;andra bestämmelser om tredjemansrevision - att bestämmelsen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;490&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med tullrevisioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 70 § tullagen får en revision avse att kontrollera att deklarations- eller&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten enligt tullagstiftningen fullgjorts riktigt och fullstän-&lt;br&gt;digt. Tullmyndighet får besluta om revision hos den som är eller kan antas&lt;br&gt;vara deklarations- eller uppgiftsskyldig enligt tullagstiftningen samt hos den&lt;br&gt;som bedriver verksamhet av sådan art att uppgift av betydelse av annan&lt;br&gt;persons deklarations- eller uppgiftsskyldighet kan hämtas ur handlingar som&lt;br&gt;rör verksamheten. Generaltullstyrelsen ifrågasätter om det inte i tullagen bör&lt;br&gt;anges att revisioner även får genomforas för kontroller enligt lagen&lt;br&gt;(1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om utredning angående brott mot utländsk tullag innebär att&lt;br&gt;regeringen i den mån det påkallas av överenskommelse mellan Sverige och&lt;br&gt;främmande stat om ömsesidigt bistånd för att förhindra, utreda och beivra&lt;br&gt;brott mot tullag, får föreskriva att genom svensk tullmyndighet bistånd skall&lt;br&gt;lämnas tullmyndighet i den främmande staten med utredning rörande brott&lt;br&gt;mot tullag i den staten. Bestämmelserna gäller förutom vid sådan utredning,&lt;br&gt;även vid bistånd enligt förordning (EEG) nr 1468/81 av den 19 maj 1981&lt;br&gt;om ömsesidig hjälp mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter&lt;br&gt;samt om samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen for att&lt;br&gt;säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen. Med&lt;br&gt;tullag förstås därvid sådana bestämmelser i lag eller annan författning om&lt;br&gt;införsel, utförsel eller transitering, som avser tullar eller andra allmänna&lt;br&gt;avgifter eller rör förbud, inskränkningar eller kontrollåtgärder beträffande&lt;br&gt;varu- eller valutatrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § lagen om utredning angående brott mot utländsk tullag anges att&lt;br&gt;bestämmelserna i 1, 4-9, 13 och 16 §§ lagen (1990:314) om ömsesidig&lt;br&gt;handräckning i skatteärenden, bestämmelserna om förundersökning och&lt;br&gt;tvångsmedel i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, bestämmelser-&lt;br&gt;na i 23, 27 och 28 kap. rättegångsbalken samt bestämmelserna i 1 § lagen&lt;br&gt;(1991:435) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete på&lt;br&gt;brottmålsområdet äger motsvarande tillämpning. Bestämmelse, vars&lt;br&gt;tillämpning förutsätter att misstanke föreligger mot någon, får dock inte&lt;br&gt;tillämpas. Tvångsmedel får inte användas i syfte att möjliggöra förverkande&lt;br&gt;av egendom. Vad som i lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden&lt;br&gt;sägs om Riksskatteverket skall härvid i stället avse Generaltullstyrelsen. Vid&lt;br&gt;tillämpning av bestämmelse om tvångsmedel skall fängelse motsvaras av&lt;br&gt;frihetsstraff enligt den andra statens lag. Lagen innehåller även bestämmel-&lt;br&gt;ser om beslag och laga domstol i frågor som rör förundersökning och&lt;br&gt;tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det påkallas av överenskommelse som avses i 1 § får regeringen&lt;br&gt;föreskriva, att med brott mot tullag skall jämställas sådan överträdelse av&lt;br&gt;tullag for vilken påföljd kan ådömas av administrativ myndighet, om&lt;br&gt;beslutet om påföljd kan underkastas prövning av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsreglema i tullagen syftar som inledningsvis nämnts till att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten enligt tullagstift-&lt;br&gt;ningen fullgjorts riktigt och fullständigt. Även om brottsmisstankar kan upp-&lt;br&gt;komma under en revision måste man emellertid skilja mellan en vanlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;491&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revision under samverkan och en brottsutredning. Brottsutredningar bedrivs&lt;br&gt;generellt som förundersökning med speciella tvångsmedel och med särskilda&lt;br&gt;krav på rättssäkerhet. Delar av problematiken kring detta har nyligen&lt;br&gt;behandlats av Skattekontrollutredningen i betänkandet Artikel 6 i Europa-&lt;br&gt;konventionen och skatteutredningar ( SOU 1996:116). Denna skillnad är&lt;br&gt;grundläggande även på tullens område (jfr 23 kap. rättegångsbalken och&lt;br&gt;13 § lagen [1960:418] om straff för varusmuggling). Lagen om utredning&lt;br&gt;angående brott mot utländsk tullag knyter således snarare an till reglerna om&lt;br&gt;förundersökning än till revisionsreglema. Bestämmelsen i 70 § tullagen bör&lt;br&gt;därför inte ändras i berört hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga med beröringspunkter med det anförda är huruvida en revision&lt;br&gt;som tullmyndigheten får besluta om också kan avse kontroller med stöd av&lt;br&gt;tullsamarbetsavtal. Generaltullstyrelsen har i sitt remissyttrande anfört att&lt;br&gt;fråga uppstått om huruvida en revision som tullmyndigheten får besluta om&lt;br&gt;också kan avse kontroller med stöd av tullsamarbetsavtal. Inget hindrar att&lt;br&gt;revisioner utförs med stöd av tullsamarbetsavtal så länge som revisionen&lt;br&gt;faller inom ramen för 70 § tullagen vad gäller ändamål och personkrets.&lt;br&gt;Främst torde det därvid bli aktuellt att tillämpa reglerna om tredjemans-&lt;br&gt;revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.6 Tvångsåtgärderna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning och förslag: Rekvisitet påtaglig risk för att&lt;br&gt;tvångsåtgärd skall kunna beslutas ändras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tvångsåtgärd skall kunna vidtas även då sabotagerisken gäller det som&lt;br&gt;får provas och skall kunna avse såväl undanhållande och förvanskande som&lt;br&gt;förstörande av relevant material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interimistiskt beslut om tvångsåtgärd skall få fattas om det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk att handlingar av betydelse för kontrollen eller det som får&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas undanhålls, förvanskas eller förstörs innan&lt;br&gt;länsrätten kan fatta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om granskning utan föregående föreläggande om&lt;br&gt;kontrolluppgift ändras till att endast avse personer som inte kan bli föremål&lt;br&gt;för revision. En sådan åtgärd skall endast få beslutas om det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk för sabotage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten ändrar ett beslut om tvångsåtgärd skall rätten få besluta att&lt;br&gt;omhändertagna handlingar skall återlämnas och övriga insamlade uppgifter&lt;br&gt;förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forumregeln i tvångsåtgärdslagen ändras på så sätt att länsrätten i det län&lt;br&gt;där den som åtgärden avser hade sin hemortskommun den 1 november året&lt;br&gt;före det år då framställningen görs skall pröva ansökan om tvångsåtgärd&lt;br&gt;m.m. Motsvarande ändring görs i forumregeln i lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter tullar och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;492&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att rekvisitet påtaglig risk&lt;br&gt;i tvångsåtgärdslagen skall ändras till särskild risk. Kommitténs förslag i&lt;br&gt;övrigt stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag. Kommittén har&lt;br&gt;dock föreslagit att bestämmelserna om granskning utan föregående föreläg-&lt;br&gt;gande om kontrolluppgift upphävs. Frågan om ändring av forumregeln har&lt;br&gt;inte tagits upp av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att domstolarnas krav på&lt;br&gt;bevisning har varierat och att kravet på när påtaglig risk ansetts föreligga i&lt;br&gt;vissa fall satts for högt. Genom att ändra rekvisitet till särskild risk&lt;br&gt;överensstämmer lagtexten bättre med förarbetena till lagen. Riksskatteverket&lt;br&gt;har hemställt att forumregeln i tvångsåtgärdslagen förtydligas i enlighet med&lt;br&gt;regeringens förslag. Statskontoret ser ingen anledning att ändra riskrekvisitet&lt;br&gt;innan ytterligare erfarenheter av lagstiftningen vunnits. Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län och&lt;br&gt;Länsrätten i Kronobergs län, JO samt Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;och Näringslivets Skattedelegation har liknande uppfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i den mån de särskilt uttalat sig om övriga frågor&lt;br&gt;i allt väsentligt tillstyrkt förslagen. Riksskatteverket har dock avstyrkt att&lt;br&gt;bestämmelserna om granskning utan föregående föreläggande om kontroll-&lt;br&gt;uppgift upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen for regeringens bedömning och förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riskrekvisitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekvisitet påtaglig risk aktualiseras både vad gäller revision i den revidera-&lt;br&gt;des verksamhetslokaler och vid eftersökande och omhändertagande av&lt;br&gt;handlingar (se 5-8 §§ tvångsåtgärdslagen). De nämnda tvångsåtgärderna får&lt;br&gt;beslutas om det finns en påtaglig risk att t.ex. handlingar kommer att&lt;br&gt;undanhållas eller förvanskas. Kommittén har från vissa skattemyndigheter&lt;br&gt;fångat upp att rekvisitet påtaglig risk anses ställa för höga krav på bevisning.&lt;br&gt;Kommittén har också anfört att det förefaller finnas en motsättning mellan&lt;br&gt;lagtexten och kommentarerna i förarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har konstaterat att lagstiftaren inte haft for avsikt att lägga&lt;br&gt;kravet på när sabotagerisk skall anses föreligga särskilt högt. Av förarbetena&lt;br&gt;framgår att man med uttrycket påtaglig risk inte avser att det skall vara fråga&lt;br&gt;om en mer överhängande risk, utan endast att risken skall kunna beläggas&lt;br&gt;i det enskilda fallet (jfr prop. 1993/94:151 s. 102). Det nämns att det bör&lt;br&gt;finnas någon konkret omständighet i det enskilda fallet som talar för&lt;br&gt;sabotagerisk. Proportionalitetsprincipen, vilken innebär att vikten av&lt;br&gt;tvångsåtgärden skall uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär,&lt;br&gt;tillmäts stor betydelse för bedömningen av den grad av misstanke som bör&lt;br&gt;krävas, bl.a. vad gäller storleken på befarade undandraganden liksom&lt;br&gt;möjligheten till alternativa kontrollåtgärder. Som exempel på omständighe-&lt;br&gt;ter som kan anses tyda på sabotagerisk nämns på s. 154 i propositionen, hot&lt;br&gt;eller förtäckta hot om sabotage, påtaglig nervositet eller ökad aktivitet i&lt;br&gt;samband med vetskap om förestående granskning, att grunden för vägran till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;493&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkan inte framstår som rimlig eller endast kan ses som ett sätt att vinna&lt;br&gt;tid, att bolaget eller dess företrädare på annat sätt försöker undandra sig sina&lt;br&gt;skyldigheter, omfattande transaktioner med oseriösa företagare, oklara eller&lt;br&gt;konstruerade ägarförhållanden eller tecken på omfattande eller avancerade&lt;br&gt;skatteundandraganden. Uppräkningen är inte uttömmande och skall endast&lt;br&gt;ses som en exemplifiering av när det kan anses föreligga omständigheter&lt;br&gt;som tyder på sabotagerisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har funnit att tvångsåtgärdslagens bestämmelser tillämpats&lt;br&gt;vid ett sjuttiotal tillfällen. I nära nog samtliga fall har skattemyndigheterna&lt;br&gt;åberopat att det fanns en påtaglig risk för sabotage. Vid en genomgång av&lt;br&gt;domarna framgår det att skattemyndigheterna fått bifall till sina ansökningar&lt;br&gt;i totalt 60 av dessa 70 fall. Det framgår också att domstolarnas krav på&lt;br&gt;bevisning har varierat. Att domstolarna kommit till olika slutsatser&lt;br&gt;beträffande riskrekvisitet beror naturligtvis i stor utsträckning på att det, som&lt;br&gt;såväl kommittén som remissinstanserna konstaterat, ännu inte har hunnit&lt;br&gt;utvecklas någon praxis på området. Fast praxis kan uppstå först sedan&lt;br&gt;Regeringsrätten prövat frågor om tvångsåtgärder. Regeringsrätten har hittills&lt;br&gt;prövat endast två sådana mål, varav främst det ena är av intresse i detta&lt;br&gt;sammanhang. I det målet åberopade skattemyndigheten dels att det aktuella&lt;br&gt;bolaget, som drev en pizzeria, vid taxeringarna 1993 och 1994 redovisat en&lt;br&gt;bruttovinst som avvek markant från vad som är normalt i branschen, dels att&lt;br&gt;det bl.a. genom polisspaning framkommit uppgifter som tydde på att svart&lt;br&gt;arbetskraft anlitats. Skattemyndigheten åberopade också att man med&lt;br&gt;utgångspunkt i uppgifter som framkommit vid polisens spaning räknat fram&lt;br&gt;att omsättningen för januari - februari 1995 översteg den redovisade&lt;br&gt;omsättningen för de sex föregående redovisade perioderna med mellan 20&lt;br&gt;och 80 %. Skattemyndigheten åberopade vidare att bolaget inte inkommit&lt;br&gt;med uppbördsdeklarationer för februari och mars 1995 och att en kontantbe-&lt;br&gt;räkning vid 1994 års taxering visade underskott för delägarna. Länsrätten&lt;br&gt;och kammarrätten fann att skattemyndigheten inte visat att det förelåg grund&lt;br&gt;för tvångsåtgärd och lämnade skattemyndighetens ansökan utan bifall.&lt;br&gt;Regeringsrätten farm däremot att riskrekvisitet var uppfyllt och biföll&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens dom kommer att vara vägledande för bedömningen av&lt;br&gt;när påtaglig risk skall anses föreligga. Man måste dock hålla i minnet att&lt;br&gt;Regeringsrätten inte genom sitt avgörande har fastställt någon nedre gräns&lt;br&gt;för när påtaglig risk skall anses föreligga. Den slutsats man kan dra är att&lt;br&gt;grund för tvångsåtgärder föreligger då bevisningen har den styrka den har&lt;br&gt;i det mål som Regeringsrätten avgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således i dagsläget inte helt lätt att med utgångspunkt i den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen göra en bedömning av hur stora krav på bevisning&lt;br&gt;riskrekvisitet ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén kan vissa underrättsdomar läsas som att tvångsåtgärder&lt;br&gt;kan komma i fråga endast om det finns tecken på omfattande eller&lt;br&gt;avancerade skatteundandraganden. Kommittén har ansett att det inte är&lt;br&gt;tillfredsställande att det uttalande i förarbetena som denna slutsats grundas&lt;br&gt;på i praktiken har kommit att tolkas som en omotiverad begränsning av&lt;br&gt;reglernas tillämplighet. Kommittén har därför efter viss tvekan funnit att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;494&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nuvarande utformningen av riskrekvisitet framstår som mindre lämplig.&lt;br&gt;Kommittén föreslår därför att rekvisitet påtaglig risk ersätts med ett annat&lt;br&gt;rekvisit, särskild risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte tillräckliga skäl för att anta&lt;br&gt;att det nämnda motivuttalandet kommer att påverka bedömningen av&lt;br&gt;riskrekvisitet på ett sätt som inte varit avsett. Regeringen anser inte heller att&lt;br&gt;det ur de domstolsavgöranden som finns med tillräcklig bestämdhet går att&lt;br&gt;säga att riskrekvisitet hamnat på fel nivå. Vi föreslår därför inte nu någon&lt;br&gt;ändring av nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till ändringar i tvångsåtgärdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grund for revision i den reviderades verksamhetslokaler enligt 5 §&lt;br&gt;tvångåtgärdslagen är att det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer&lt;br&gt;att undanhålla eller förvanska det som får granskas, inventeras eller&lt;br&gt;besiktigas. Sabotagerisken kan dock lika gärna gälla att den reviderade&lt;br&gt;undanhåller eller förvanskar sådana varor som skattemyndigheten får ta prov&lt;br&gt;på eller sådan apparatur som får provas. Vi föreslår därför att även sådan&lt;br&gt;sabotagerisk skall kunna utgöra grund för tvångsåtgärd genom en ändring&lt;br&gt;i 5 § tvångsåtgärdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsåtgärdslagens bestämmelser om revision i den reviderades&lt;br&gt;verksamhetslokaler samt om eftersökande och omhändertagande av hand-&lt;br&gt;lingar tar sikte på de situationer då det finns en risk för sabotage genom att&lt;br&gt;det relevanta materialet undanskaffas eller förvanskas. Eftersom utredningen&lt;br&gt;kan saboteras också genom att materialet förstörs bör tvångsåtgärd kunna&lt;br&gt;vidtas även då risken gäller förstörande av materialet. Detta föranleder&lt;br&gt;ändringar i 5 och 6 §§ tvångsåtgärdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § tvångsåtgärdslagen får granskningsledaren fatta ett interimis-&lt;br&gt;tiskt beslut om det föreligger en påtaglig risk att handlingar som har&lt;br&gt;betydelse for kontrollen undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fatta&lt;br&gt;beslut. Om risken däremot gäller att kassa, lager, inventarier eller det som&lt;br&gt;får provas undanskaffas eller förstörs, finns det inte någon möjlighet för&lt;br&gt;granskningsledaren att snabbt ingripa med ett interimistiskt beslut. Detta är&lt;br&gt;inte godtagbart eftersom sabotagerisken kan vara lika stor beträffande det&lt;br&gt;som kan inventeras, besiktigas eller provas som för handlingar. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att 15 § tvångsåtgärdslagen ändras på så sätt att interimistiskt beslut&lt;br&gt;kan fattas om det föreligger sabotagerisk beträffande handlingar som har&lt;br&gt;betydelse för kontrollen eller det som får inventeras, besiktigas eller provas.&lt;br&gt;Vidare bör sabotagerisk kunna anses föreligga även vid risk för förvansk-&lt;br&gt;ning av relevant material och inte bara då det är fråga om undanskaffande&lt;br&gt;eller förstörelse av materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § tvångsåtgärdslagen finns en bestämmelse om granskning utan&lt;br&gt;föregående föreläggande om kontrolluppgift. Enligt detta lagrum får&lt;br&gt;skattemyndigheten företa granskning hos tredjeman utan föregående&lt;br&gt;förläggande om kontrolluppgift om det finns särskild anledning att anta att&lt;br&gt;handlingar av betydelse för kontrolluppgiftsskyldigheten kommer att&lt;br&gt;påträffas och det kan befaras att utredningen skulle försvåras av ett forelägg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande samt det finns ett betydande utredningsintresse för kontrollen.&lt;br&gt;Åtgärden omfattar även befogenhet att eftersöka och omhänderta hand-&lt;br&gt;lingar. Granskningen får ske i verksamhetslokalema om granskning inte utan&lt;br&gt;svårighet kan ske på annan plats. I praktiken är den åtgärd som får vidtas&lt;br&gt;enligt 10 § tvångsåtgärdslagen en överraskningsrevision hos tredjeman som&lt;br&gt;kan företas oberoende av den reviderades samtycke. Kommittén har&lt;br&gt;föreslagit att bestämmelsen upphävs om regler om tredjemansrevision införs&lt;br&gt;i skatteförfattningarna. Riksskatteverket har avstyrkt förslaget och påpekat&lt;br&gt;att 10 § tvångsåtgärdslagen kan tillämpas hos personer som ej tillhör den&lt;br&gt;personkrets som kan revideras. Regeringen delar Riksskatteverkets&lt;br&gt;uppfattning därvidlag. Bestämmelsen bör dock ändras så att det framgår att&lt;br&gt;den är tillämplig endast på personer som inte kan revideras. Riskrekvisitet&lt;br&gt;i 10 § är lägre än för andra tvångsåtgärder. Eftersom regeln i fortsättningen&lt;br&gt;kommer att röra åtgärder hos privatpersoner bör uttrycket “det kan befaras&lt;br&gt;att utredningen skulle försvåras av ett föreläggande” ändras till att “det skall&lt;br&gt;finnas en påtaglig risk att utredningen skulle försvåras av ett föreläggande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvångsåtgärdslagen finns ett par uttryckliga bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall ske med insamlade uppgifter om ett beslut om tvångsåtgärd ändras&lt;br&gt;eller upphävs. Enligt 15 § andra stycket skall de insamlade uppgifterna&lt;br&gt;förstöras om länsrätten finner att ett interimistiskt beslut inte skall bestå.&lt;br&gt;Enligt 29 § andra stycket får länsrätten, om den ändrar granskningsledarens&lt;br&gt;beslut enligt 6 § helt eller delvis, besluta att insamlade uppgifter skall&lt;br&gt;förstöras. Ytterligare bestämmelser finns inte. Avsikten torde dock vara att&lt;br&gt;handlingarna alltid skall återställas då ett beslut upphävts helt eller delvis,&lt;br&gt;vare sig det sker i länsrätten eller i högre instans. Att så skall ske vid&lt;br&gt;länsrätts ändring av interimistiskt beslut eller annat beslut av gransknings-&lt;br&gt;ledaren framgår av prop. 1993/94:151 s. 159 och 163 (författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 15 och 29 §§). Enligt regeringens uppfattning bör detta&lt;br&gt;komma till tydligare uttryck i lagtexten. Vi föreslår därför att bestäm-&lt;br&gt;melserna i 15 § andra stycket och 29 § andra stycket tvångsåtgärdslagen om&lt;br&gt;att insamlade uppgifter skall förstöras skall förtydligas så att det klart&lt;br&gt;framgår att omhändertagna handlingar skall återlämnas och övriga insam-&lt;br&gt;lade uppgifter förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om undantagande gäller omedelbart om inte annat anges i&lt;br&gt;beslutet (21 § fjärde stycket tvångsåtgärdslagen). Det kan i och för sig&lt;br&gt;ifrågasättas om det inte bör föreskrivas att handlingar skall återlämnas först&lt;br&gt;efter det att ett beslut om återlämnande fått laga kraft. Det allmännas rätt att&lt;br&gt;överklaga riskerar annars att mista sin praktiska betydelse genom att&lt;br&gt;sabotagerisken i allmänhet är stor vid granskning av känsliga handlingar och&lt;br&gt;uppgifter. Kommittén har inte tagit upp denna fråga till närmare behandling.&lt;br&gt;Regeringen som övervägt frågan lämnar inte heller något förslag i den delen&lt;br&gt;eftersom vi utgår från att domstolarna i tveksamma fall utnyttjar möjligheten&lt;br&gt;att förordna om att handlingar skall återlämnas först sedan beslutet om&lt;br&gt;återlämnande fått laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forumreglerna i mål om tvångsåtgärd och betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § tvångsåtgärdslagen är behörig domstol den länsrätt som för det&lt;br&gt;år då framställningen görs skall pröva taxering till skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt för den som åtgärden avser. Om det inte&lt;br&gt;finns någon sådan länsrätt är länsrätten i det län behörig där beslut om&lt;br&gt;åtgärd skall verkställas eller har verkställts. Motsvarande forumbestämmelse&lt;br&gt;finns i 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter. Riksskatteverket har anfört att forumreglema i såväl tvångs-&lt;br&gt;åtgärdslagen som betalningssäkringslagen i vissa situationer är svåra att&lt;br&gt;tillämpa. Svårigheterna har belysts genom följande exempel: Ett företag har&lt;br&gt;som räkenskapsår den 1 maj till den 30 april. Den 10 september år 1, dvs.&lt;br&gt;under företagets räkenskapsår (beskattningsår) den 1 maj år 1 till den 30&lt;br&gt;april år 2, avser granskningsledaren att göra en ansökan om betalningssäk-&lt;br&gt;ring hos länsrätten. Företaget skall taxeras för beskattningsåret först år 3.&lt;br&gt;Avgörande för var företaget kommer att taxeras är dess säte den 1 november&lt;br&gt;år 1. Vid tidpunkten för ansökan är det således inte känt var bolaget skall&lt;br&gt;taxeras. Ansökan skall därför göras hos länsrätten i det län där verkställighet&lt;br&gt;skall ske. Bestämmelsen medför stora tillämpningsproblem för skattemyn-&lt;br&gt;digheten eftersom det ofta när framställningen om betalningssäkring ges in&lt;br&gt;i högsta grad är oklart var verkställigheten i praktiken kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av de problem som Riksskatteverket&lt;br&gt;påtalat att forumreglema i tvångsåtgärdslagen och betalningssäkringslagen&lt;br&gt;bör knytas till var den som åtgärden avser hade sin hemortskommun den 1&lt;br&gt;november året före det kalenderår då framställning om tvångsåtgärd eller&lt;br&gt;betalningssäkring görs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.7 Undantagande av handlingar och uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon ändring av reglerna om undantagande av&lt;br&gt;handlingar och uppgifter behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer överens med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har ingen erinran mot bedömningen. Riksskatteverket&lt;br&gt;anser dock att handlingar som omfattas av beslagsförbudet enligt rättegångs-&lt;br&gt;balken skall få undantas endst om handlingens skyddsintresse är större än&lt;br&gt;dess betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 3 kap. 13 § TL skall på den&lt;br&gt;enskildes begäran från föreläggande eller revision undantas dels handling&lt;br&gt;som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken, dels annan&lt;br&gt;handling med ett betydande skyddsintresse om handlingens innehåll på&lt;br&gt;grund av särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans&lt;br&gt;kännedom. I det senare fallet får undantagande dock ske endast om&lt;br&gt;handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.&lt;br&gt;Bestämmelserna gäller i tillämpliga delar även föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgifter. Motsvarande regler finns i tvångsåtgärdslagen, lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;497&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter samt tullagen. 1 övriga lagar med för-&lt;br&gt;farandebestämmelser på skatteområdet finns hänvisningar till taxerings-&lt;br&gt;lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingen till beslagsförbudet i rättegångsbalken medför att skattemyn-&lt;br&gt;digheten i en skatteutredning inte har vidare befogenheter att ta del av&lt;br&gt;handlingar och uppgifter än polisen och åklagaren har i en brottsutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om undantagande på grundval av beslagsforbud har kritiserats&lt;br&gt;eftersom bestämmelsen tolkats som att den medger att en person undanhåller&lt;br&gt;bokföringshandlingar och annat material från myndigheters granskning&lt;br&gt;genom att överlämna dem till sin advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Riksskatteverkets hemställan om lagändringar och svaren på&lt;br&gt;kommitténs enkät till landets skattemyndigheter tar, när det gäller reglerna&lt;br&gt;om undantagande, uteslutande sikte på denna omständighet. Riksskatte-&lt;br&gt;verket föreslår i sitt remissyttrande att problemet skall lösas på så sätt att&lt;br&gt;även undantagande på grund av beslagsförbud skall få ske endast om hand-&lt;br&gt;lingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör det råda likformighet mellan reglerna&lt;br&gt;om beslagsförbud och reglerna om undantagande av handlingar och&lt;br&gt;uppgifter. Det är dock inte godtagbart att bestämmelserna är utformade på&lt;br&gt;ett sådant sätt att det är möjligt att undanhålla räkenskaper och andra hand-&lt;br&gt;lingar endast genom att överlämna dem till sin advokat. Problemet bör dock&lt;br&gt;behandlas i ett vidare perspektiv. Polisrättsutredningen har i sitt betänkande&lt;br&gt;Tvångsmedel (SOU 1995:47) föreslagit en ändring av rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler om beslagsförbud som syftar just till att förhindra att handlingar&lt;br&gt;‘parkeras’ hos advokat. Frågan bereds för närvarande inom Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27.8 ADB-granskning av personuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1987:1231) om automatisk databehandling&lt;br&gt;vid taxeringsrevision, m.m. skall till skydd för enskildas personliga integritet&lt;br&gt;omfatta även annan granskning än revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag stämmer överens med vårt förslag förutom att&lt;br&gt;kommittén föreslagit att Datainspektionen skall höras innan beslut om&lt;br&gt;förberedande åtgärd for kontroll av andra än den hos vilken granskningen&lt;br&gt;sker meddelas, om granskningen kan antas omfatta insamling av uppgifter&lt;br&gt;i personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Datainspektionen tillstyrker att lagen om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m. ändras så att lagen omfattar all&lt;br&gt;granskning i stället for som i dag endast revision. Datainspektionen&lt;br&gt;avstyrker kommitténs förslag att återinföra anmälningsförfarande vid tredje-&lt;br&gt;mansrevisioner. Tidigare erfarenheter visar att granskning i varje enskilt fall&lt;br&gt;inte behövs. Anmälningarna föranledde inte någon erinran från inspektionen&lt;br&gt;utan endast påpekandet att inspektionens föreskrifter om granskning av&lt;br&gt;personregister med automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle iakttas. Hanteringen var både formell och betungande. Inspektionen&lt;br&gt;anför att behovet av förfaranderegler torde kunna tillgodoses genom Datain-&lt;br&gt;spektionens generella föreskrifter meddelade med stöd av förordningen&lt;br&gt;(1987:1232) med bemyndigande för Datainspektionen att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om granskning av personuppgifter med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling (ADB) vid taxeringsrevision, m.m. Riksskatteverket anser också att&lt;br&gt;det är onödigt att inhämta Datainspektionens yttrande i varje ärende och att&lt;br&gt;inspektionens möjlighet att utfärda generella föreskrifter räcker. Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation anser att den granskande myndigheten bör ha ett&lt;br&gt;ansvar direkt enligt datalagen för sina bearbetningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Skattemyndighetens granskning av&lt;br&gt;ADB-media omfattar ibland uppgifter ur personregister. Personregister är&lt;br&gt;register, förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som kan&lt;br&gt;hänföras till den som avses med uppgiften. Regler som syftar till att skydda&lt;br&gt;de registrerades personliga integritet vid inrättande och förande av&lt;br&gt;personregister återfinns i datalagen (1973:289). De flesta av dessa regler&lt;br&gt;riktar sig dock till den registeransvarige, det vill säga den för vars verksam-&lt;br&gt;het personregister förs, om han förfogar över registret. Definitionen av&lt;br&gt;begreppet registeransvarig anses utesluta att den som använder sig av ett&lt;br&gt;personregister utan att kunna bestämma dess innehåll kan vara register-&lt;br&gt;ansvarig. Detta innebär att en myndighet som enbart utför granskande&lt;br&gt;åtgärder inte anses vara registeransvarig, varför datalagens bestämmelser&lt;br&gt;bara till en mindre del är tillämpliga på dessa åtgärder. Det är mot denna&lt;br&gt;bakgrund som lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid&lt;br&gt;taxeringsrevision, m.m. infördes. Syftet med denna lag är att skydda de&lt;br&gt;registrerades personliga integritet vid granskning av personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. gäller&lt;br&gt;vid myndighets revision avseende skatter och socialavgifter samt granskning&lt;br&gt;enligt 75 § tullagen när åtgärden innefattar automatisk databehandling av&lt;br&gt;personuppgifter i personregister enligt datalagen. Granskningen av person-&lt;br&gt;register får inte leda till otillbörligt intrång i registrerads personliga&lt;br&gt;integritet. Det är Datainspektionen som utövar tillsynen över att detta inte&lt;br&gt;sker. Den som verkställer revisionen skall lämna Datainspektionen de&lt;br&gt;uppgifter om den automatiska databehandlingen som inspektionen begär för&lt;br&gt;sin tillsyn. Den som har beslutat om revisionen och den hos vilken&lt;br&gt;revisionen sker får överklaga Datainspektionens beslut hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Även Justitiekanslem får överklaga ett sådant beslut&lt;br&gt;för att ta till vara allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är som framgått tillämplig endast vid revisioner och vid viss&lt;br&gt;granskning enligt tullagen. Kommittén har föreslagit att lagen skall ändras&lt;br&gt;på så sätt att den även omfattar granskning av personregister med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling utan samband med revision. I avsnitt 27.4.2&lt;br&gt;föreslås visserligen att möjligheten för den som förelagts med stöd av 3 kap.&lt;br&gt;50 a § LSK i vissa fall, i stället för att svara på föreläggandet, kan ställa&lt;br&gt;nödvändiga handlingar till skattemyndighetens förfogande för granskning,&lt;br&gt;upphävs. Detsamma föreslås beträffande motsvarande bestämmelser på&lt;br&gt;skatteområdet i övrigt. Även i fortsättningen kan det dock förekomma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;499&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten får uppgifter på ADB-medium. Dessa uppgifter bör&lt;br&gt;givetvis omfattas av det integritetsskydd som lagen om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m. ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om registeransvar for granskande myndighet, som Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation tar upp i sitt remissyttrande, skall ses över i&lt;br&gt;samband med utarbetandet av en ny datalag. Regeringen är inte nu beredd&lt;br&gt;att ta ställning till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då lagen infördes år 1987 fanns det ett stadgande i 5 § enligt vilket&lt;br&gt;Datainspektionen skulle höras innan beslut meddelades om en sådan&lt;br&gt;taxeringsrevision som skulle företas som en förberedande åtgärd för kontroll&lt;br&gt;av andra än den hos vilken revision sker, om revisionen kunde antas omfatta&lt;br&gt;insamling av uppgifter i personregister enligt datalagen. Detta stadgande&lt;br&gt;utgick i samband med att tredjemansrevisionen togs bort. Regeringen delar&lt;br&gt;den bedömning som framförts av Datainspektionen och Riksskatteverket att&lt;br&gt;det inte är nödvändig att införa en motsvarande föreskrift och att det är&lt;br&gt;tillräckligt med inspektionens generella rätt att meddela föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;28 Ikraftträdande och övergångsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;28.1 Skattekontosystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattekontosystemet skall tillämpas fr.o.m.&lt;br&gt;årsskiftet 1997/98. Skattebetalningslagen skall träda i kraft den 1 no-&lt;br&gt;vember 1997. Lagen skall tillämpas första gången på innehållen&lt;br&gt;preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som skall&lt;br&gt;redovisas i en skattedeklaration för redovisningsperioden januari 1998,&lt;br&gt;på F-skatt och särskild A-skatt för inkomståret 1998 samt på annan&lt;br&gt;skatt för beskattningsår som gått ut närmast före taxeringsåret 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablondebitering av F-skatt och särskild A-skatt för inkomståret&lt;br&gt;1998 enligt bestämmelserna i skattebetalningslagen skall ske med&lt;br&gt;utgångspunkt från den slutliga skatten på grund av 1997 års taxering&lt;br&gt;med tillämpning av bestämmelserna i 13 § 1 och 3 mom. uppbördsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall göra avdrag för kvarstående skatt sista gången&lt;br&gt;såvitt avser kvarstående skatt enligt 1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vara möjligt att räkna av skatt som skall återbetalas enligt&lt;br&gt;äldre regler mot en fordran enligt skattebetalningslagen och tvärtom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ordningen i fråga om företrädaransvar skall gälla i mål som&lt;br&gt;anhängiggörs efter utgången av år 1997 och tillämpas även på&lt;br&gt;fordringar som omfattas av företrädaransvar enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har varit tveksamma till att det&lt;br&gt;nya uppbördssystemet skall tillämpas redan från och med 1998. Riksenheten&lt;br&gt;mot ekonomisk brottslighet är exempelvis mycket tveksam till den ikraftträ-&lt;br&gt;dandetidpunkt som har föreslagits. En så omvälvande förändring som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av skattekonton kommer utan tvekan att ta skatteförvaltningens Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;och exekutionsväsendets resurser i anspråk på ett sådant sätt att andra Del '&lt;br&gt;angelägna arbetsuppgifter kan få stå tillbaka. Riksenheten känner oro för att&lt;br&gt;det kan komma att gå ut över ekobrottsbekämpningen, trots att detta är ett&lt;br&gt;av statsmakterna prioriterat område. Det vore bättre med ett införande i en&lt;br&gt;något långsammare takt, där det finns utrymme för att närmare penetrera alla&lt;br&gt;de svåra frågor som måste lösas. En generell reflektion som Riksrevisions-&lt;br&gt;verket gör är att övergången mellan det gamla och nya systemet skulle&lt;br&gt;behöva belysas i detalj och ur många olika aspekter. Verket anser det t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angeläget med en systematisk analys av vilka eventuella risker för nya&lt;br&gt;former av missbruk och brottslighet som övergången till ett nytt system kan&lt;br&gt;föra med sig. Det kan också enligt verket finnas anledning att överväga om&lt;br&gt;förändringarna påverkar möjligheterna att utreda olika typer av missbruk&lt;br&gt;och brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att ett nytt effektivt&lt;br&gt;uppbördssystem kan sättas i kraft så snart som möjligt. Utredningen har&lt;br&gt;ansett att det nya systemet för redovisning och betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter bör sättas i kraft redan vid årsskiftet 1997/98. Även övriga pre-&lt;br&gt;senterade förslag är avsedda att börja tillämpas vid samma tidpunkt.&lt;br&gt;Regeringen har givetvis förståelse for den uppfattning som förts fram av&lt;br&gt;Riksenheten mot ekonomisk brottslighet och Riksrevisionsverket. Vi har&lt;br&gt;emellertid inhämtat från Riksskatteverket att verket anser det vara möjligt&lt;br&gt;med ett ikraftträdande vid den föreslagna tidpunkten utan att man förlorar&lt;br&gt;någon effektivitet i skatte- och avgiftsuppbörden. Vi föreslår därför ett&lt;br&gt;ikraftträdande i enlighet med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet innefattar en hantering av skatter och avgifter som&lt;br&gt;skiljer sig från dagens. En fråga som bör ställas när övergångsproblematiken&lt;br&gt;övervägs är om administrativa fördelar kan vinnas om den nya ordningen&lt;br&gt;tillämpas även på skatter och avgifter för tid före ikraftträdandet. En sådan&lt;br&gt;lösning måste dock for att anses som ändamålsenlig vara kostnadseffektiv.&lt;br&gt;Inte heller får säkerheten i skattebetalningssystemet äventyras. Vid analysen&lt;br&gt;av övergångsproblematiken måste vidare krävas att tillämpningen av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna inte innebär en retroaktivitet till nackdel för de skattskyldi-&lt;br&gt;ga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoder för och problem rörande övergången till ett nytt&lt;br&gt;skattebetalningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bland flera alternativa övergångslösningar som utredningen diskuterat&lt;br&gt;utgår från att det nya systemet och de nya bestämmelserna skall tillämpas&lt;br&gt;generellt, alltså även på skatter och avgifter för tid före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Förenklat skulle en sådan ordning innefatta att det vid ikraftträdandet för&lt;br&gt;varje skattskyldig skulle anges ett saldo, negativt eller positivt, avseende&lt;br&gt;skatte- och avgiftsskulden eller tillgodohavandet på skattekontot vid denna&lt;br&gt;tidpunkt. För den som skall betala ytterligare skatt eller avgift för tidigare&lt;br&gt;år skulle skatten eller avgiften för perioden räknas om och bokföras på&lt;br&gt;skattekontot. På motsvarande sätt skulle en nedsättning för en tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;501&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;period leda till att saldot på skattekontot ändras. Antingen skulle underskot-&lt;br&gt;tet minska eller ett överskott uppkomma som kan leda till en återbetalning.&lt;br&gt;Givetvis skulle kontot också kunna komma att utjämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till ett sådant system rymmer emellertid ett antal problem av&lt;br&gt;olika slag. Hit hör att de nya räntebestämmelserna helt skiljer sig från dem&lt;br&gt;som måste tillämpas i de gamla systemen. Av intresse är bl.a. följande.&lt;br&gt;Gemensamt for räntor enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen är att de tidigare&lt;br&gt;varit skattepliktiga resp, avdragsgilla. Räntorna gjordes skattefria för&lt;br&gt;räntetid efter år 1986 (se SFS 1986:473) respektive icke avdragsgilla for&lt;br&gt;räntetid efter år 1992 (se SFS 1992:651). Räntesatserna anpassades då med&lt;br&gt;hänsyn till skatteeffekten. Respitränta tas inte ut för längre tid än två år på&lt;br&gt;tillkommande skatt avseende år 1989 och tidigare års taxeringar. På skatt,&lt;br&gt;avgift eller ränta som förfallit till betalning före den 1 februari 1993 tas&lt;br&gt;restavgiff och i vissa fall tilläggsavgift ut vid för sena betalningar. Därefter&lt;br&gt;tas i stället dröjsmålsavgift ut och, om fordringen överlämnats till kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten, tas en grundavgift om 500 kr ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inte onaturligt alternativ för övergångsfasen skulle vara att låta&lt;br&gt;skattemyndigheterna parallellt räkna fram räntor och avgifter enligt både de&lt;br&gt;nya och de gamla reglerna och därefter tillämpa de regler som är gynnsam-&lt;br&gt;mast för den skattskyldige. Några administrativa vinster skulle emellertid&lt;br&gt;inte uppkomma med en sådan övergångslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan väg att gå skulle vara att räkna fram kapital och ränte- eller&lt;br&gt;avgiftsskuld för äldre tid per den 1 januari 1998 och för tid därefter beräkna&lt;br&gt;ränta enligt de nya bestämmelserna i skattebetalningslagen. Ett ingående&lt;br&gt;saldo den 1 januari 1998 skulle då debiteras skattekontot, varefter&lt;br&gt;komplettering sker efter hand som skatter, avgifter och räntor av detta slag&lt;br&gt;förfaller till betalning. Dessa måste därvid räknas om som om skatterna&lt;br&gt;skulle ha förfallit till betalning i december 1997 för att man skall få fram&lt;br&gt;rätta räntor och avgifter för tiden före och efter årsskiftet 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan övergångslösning skulle innebära en beräkning av ränta på ränta&lt;br&gt;som inte gällde vid den tidpunkt då skatte- eller avgiftsskulden uppkom. Det&lt;br&gt;far också anses stå klart att lösningen skulle ta mycket stora resurser i&lt;br&gt;anspråk, och det kan sättas i fråga om den går att genomföra samtidigt som&lt;br&gt;en mycket genomgripande reform i övrigt sätts i kraft. Utredningen har inte&lt;br&gt;heller haft möjlighet att tillräckligt studera denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillämpa den nya lagen även på skatter och avgifter för äldre tid kan&lt;br&gt;vara problemfyllt också när det gäller straffbestämmelser och andra&lt;br&gt;ansvarsbestämmelser. Vidare får det inte bortses från att man i samband med&lt;br&gt;att skattekontosystemet tas i bruk skulle behöva föra över en mängd&lt;br&gt;uppgifter där höga krav på säkerhet i hanteringen måste ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser oss, i likhet med utredningen, inte kunna föreslå att man per den&lt;br&gt;1 januari 1998 kapitaliserar när det gäller skatter och avgifter m.m. för äldre&lt;br&gt;tid på det sätt som antytts. Däremot förefaller det finnas goda förutsättningar&lt;br&gt;att efter något år ta ett sådant grepp, inte minst med hänsyn till att antalet&lt;br&gt;ärenden som avser tiden före den 1 januari 1988 då minskat betydligt. Stora&lt;br&gt;resursmässiga och andra fördelar skulle vinnas om de äldre systemet helt&lt;br&gt;kunde lämnas åt sidan. Vi anser därför att denna fråga bör uppmärksammas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;502&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men tas upp först i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis talar alltså övervägande skäl mot att redan från&lt;br&gt;början föra in skatter och avgifter avseende tid före år 1998 i det nya syste-&lt;br&gt;met. Äldre bestämmelser i uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgif-&lt;br&gt;ter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen bör därför i stället tillämpas&lt;br&gt;för tidigare år. Vi föreslår en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till ett skattekontosystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till skattekontosystemet bör uppbördslagens bestämmelser&lt;br&gt;gälla i fråga om skatt avseende 1998 års och tidigare års taxeringar. Även&lt;br&gt;om de flesta beskattningsår för vilka taxering sker år 1998 sammanfaller&lt;br&gt;med kalenderåret 1997 så förekommer brutna eller förlängda räkenskapsår.&lt;br&gt;Enligt 12 § bokföringslagen kan det vid 1998 års taxering förekomma&lt;br&gt;beskattningsår som omfattar tiden november 1995 - april 1997 (18 mån),&lt;br&gt;dvs. beskattningsår som nu redan påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första skattedeklarationerna som registreras på skattekontot bör vara&lt;br&gt;de som skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 februari&lt;br&gt;1998. Dessa skall enligt vad som föreslagits avse skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för redovisningsperioden januari 1998 samt mervärdess-&lt;br&gt;katt för redovisningsperioden december 1997 för skattskyldiga med&lt;br&gt;beskattningsunderlag (exklusive gemenskapsintema förvärv och import)&lt;br&gt;som inte beräknas överstiga 40 miljoner kronor. Till mervärdesskatten&lt;br&gt;återkommer vi dock strax. Den 12 februari skall också F-skatt och särskild&lt;br&gt;A-skatt för januari 1998 ha betalats. Sådana betalningar bör också&lt;br&gt;registreras i skattekontosystemet. Den som är skyldig att redovisa mervär-&lt;br&gt;desskatt på beskattningsunderlag som för beskattningsåret beräknas&lt;br&gt;överstiga 40 miljoner skall lämna skattedeklaration första gången senast den&lt;br&gt;26 februari. Deklarationen skall avse skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt för redovisningsperioden januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som enbart betalat A-skatt genom skatteavdrag under år 1998&lt;br&gt;sker registrering på skattekontot första gången år 1999 i samband med&lt;br&gt;debiteringen av den slutliga skatten enligt 1999 års taxering. Den slutliga&lt;br&gt;skatten debiteras och betalas alltså helt enligt den nya lagen. Bortsett från&lt;br&gt;mervärdesskatt för december 1997 kommer inga skatter, avgifter eller räntor&lt;br&gt;avseende tid före den 1 januari 1998 att tas med i skattekontosystemet. Detta&lt;br&gt;förhållande talar för att inte heller denna mervärdesskatt bör tas med.&lt;br&gt;Härigenom blir enhetligheten större i fråga om hanteringen av skatter,&lt;br&gt;avgifter och räntor som belöper på tid före resp, efter årsskiftet 1997/98. Det&lt;br&gt;som nu sagts innebär att de äldre bestämmelserna om uppbördsdeklaration&lt;br&gt;och särskild deklaration bör tillämpas sista gången för redovisning av sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avdragen skatt och sådana arbetsgivaravgifter avseende december 1997&lt;br&gt;som skall redovisas i uppbördsdeklaration senast den 15 januari 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mervärdesskatt avseende december 1997 för skattskyldiga med&lt;br&gt;beskattningsunderlag överstigande 40 miljoner kronor som skall redovisas&lt;br&gt;i särskild deklaration senast den 20 januari 1998 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mervärdesskatt avseende december 1997 för skattskyldiga med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;503&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsunderlag som inte överstiger 40 miljoner kronor som skall Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;redovisas i särskild deklaration senast den 5 februari 1998. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debitering av F-skatt och särskild A-skatt för inkomståret 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomståret 1998 bör F-skatt och särskild A-skatt beräknas enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna. Basen för debitering av skatterna bör vara den skatt som&lt;br&gt;debiterats i enlighet med uppbördslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av kvarstående skatt år 1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppbörden av kvarstående skatt enligt 1997 års taxering skulle enligt nu&lt;br&gt;gällande bestämmelser avdrag för kvarstående skatt verkställas under januari&lt;br&gt;- mars 1998. Vid denna tidpunkt har den nya regleringen trätt i kraft. I syfte&lt;br&gt;att undvika dubbelbetalningar etc. får det anses vara lämpligast att redan vid&lt;br&gt;detta tillfälle avskaffa arbetsgivarnas medverkan i betalningen av kvarståen-&lt;br&gt;de skatt. Omfattande informationsinsatser kommer med nödvändighet att&lt;br&gt;behöva sättas in och riktas till samtliga skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittning mellan äldre system för betalning och det nya systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att det förhållandet att äldre regler under viss tid löper&lt;br&gt;parallellt med bestämmelserna i skattebetalningslagen inte får leda till att&lt;br&gt;staten förlorar möjligheten att räkna av skatt som annars skulle återbetalas&lt;br&gt;mot fordringar på annan skatt. Även denna fråga kräver särskild reglering&lt;br&gt;i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den övergångslösning som förordas kommer reglerna om dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift fortfarande att tillämpas för tidigare perioder avseende de skatter och&lt;br&gt;avgifter som ingår i det nya skattebetalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift används för närvarande beträffande ett flertal andra&lt;br&gt;skatter än dem som är tänkta att ingå i skattekontosystemet. Vi föreslår att&lt;br&gt;avgiften skall finnas kvar inom dessa områden. För detta ändamål föreslås&lt;br&gt;att uppbördslagens avgiftsbestämmelser ersätts av en särskild lag om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift. Den kommer att gälla bl.a. för punktskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;504&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;28.2 Övriga förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avkriminaliseringen av skattebetalningsbrottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna träder, liksom övriga förslag, i kraft den 1 november&lt;br&gt;1997. Av 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att den&lt;br&gt;som gjort sig skyldig till skattebetalningsbrott före ikraftträdandet inte skall&lt;br&gt;dömas för sådant brott efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädaransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om företrädaransvar kan omfatta ett flertal fordringar som har&lt;br&gt;uppkommit eller förfallit till betalning vid olika tidpunkter. Trots att någon&lt;br&gt;ändring i sak inte görs vad gäller förutsättningarna för betalningsskyldighet,&lt;br&gt;och inte heller vad gäller beslutande domstol, är det en fördel från&lt;br&gt;handläggningssynpunkt att kunna tillämpa samma bestämmelser på alla&lt;br&gt;fordringar oavsett dessas ålder. De nya bestämmelserna bör därför tillämpas&lt;br&gt;även bakåt i tiden, dvs. i fråga om fordringar enligt uppbördslagen, lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen om mervärdeskatt och&lt;br&gt;mervärdesskattelagen, samt punktskatte- och tullfordringar från tiden före&lt;br&gt;införandet av skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett mål om företrädaransvar anhängiggjorts före utgången av 1997&lt;br&gt;bör handläggningen fortsätta med tillämpning av äldre bestämmelser. En&lt;br&gt;motsatt ordning skulle orsaka betydande merarbete för domstolarna&lt;br&gt;sammantaget och även olägenheter för parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektroniska deklarationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om att deklarationer skall få lämnas i form av ett elek-&lt;br&gt;troniskt dokument skall, i likhet med övriga förslag, träda i kraft den 1&lt;br&gt;november 1997 och tillämpas på skattedeklarationer som skall lämnas efter&lt;br&gt;den 31 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om näringsverksamhet som näringsidkare enligt 2 kap. 19 §&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämna i&lt;br&gt;självdeklarationen kan i dag lämnas med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling. Dessa uppgifter kan lämnas genom filöverföring via telenätet eller&lt;br&gt;på diskett eller magnetband. För att det uppgiftslämnande som i dag sker&lt;br&gt;skall kunna anpassas till det nya systemet skall regeringen, eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, under en övergångstid kunna medge att&lt;br&gt;uppgifterna får lämnas även på annat sätt med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling än i form av ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;505&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen av reglerna för skattekontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i reglerna för skattekontrollen skall träda i kraft den 1 no-&lt;br&gt;vember 1997. Avsikten är att de nya reglerna skall tillämpas omedelbart&lt;br&gt;efter ikraftträdandet. Eftersom huvudregeln för införandet av skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen är att den nya lagen skall tillämpas på redovisningsperioder som&lt;br&gt;inleds efter utgången av år 1997 krävs en särskild övergångsbestämmelse&lt;br&gt;om att föreskrifterna i 14 kap. 3-7 §§ skall tillämpas i fråga om kontroll av&lt;br&gt;redovisningsperioder enligt de lagar som ersätts av skattebetalningslagen för&lt;br&gt;att reglerna om bl.a. tredjemansrevision skall kunna tillämpas i fråga om&lt;br&gt;kontroll av redovisningsperioder enligt de lagar som ersätts av skatte-&lt;br&gt;betalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i tvångsåtgärdslagen skall också träda i kraft den 1 no-&lt;br&gt;vember 1997. Äldre föreskrifter skall tillämpas i fråga om beslut om&lt;br&gt;tvångsåtgärd som meddelas före ikraftträdandet och för skatt eller avgift&lt;br&gt;som tas ut enligt de lagar och föreskrifter som ersätts av skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen och enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de nya föreskrifterna om behörig länsrätt i tvångsåtgärdslagen&lt;br&gt;och bevissäkringslagen skall de dock gälla för ansökningar som görs efter&lt;br&gt;ikraftträdandet. Om interimistiskt beslut om tvångsåtgärd fattas skall äldre&lt;br&gt;föreskrifter tillämpas på beslut som fattas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;29 Konsekvenser och genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen nu lägger fram spänner över i stort sett hela&lt;br&gt;området för skatte- och avgiftsbetalningar. Syftet med föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringar är att effektivisera det nuvarande systemet för redovisning och&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter samt den ordning som tillämpas i ett antal&lt;br&gt;därmed sammanhängande frågor. Till stora delar, främst vad gäller&lt;br&gt;införandet av ett system med skattekonton, innebär förslagen genomgri-&lt;br&gt;pande förändringar som påverkar arbetet inom skatteförvaltningen, men&lt;br&gt;också inom exekutionsväsendet. De påverkar i stor utsträckning också de&lt;br&gt;skatt- och avgiftsskyldiga, såväl administrativt som ekonomiskt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29.1 &amp;nbsp;Administrativa konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;29.1.1 &amp;nbsp;Konsekvenser för skatteförvaltningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett skattekontosystem kommer att påverka både Riksskatte-&lt;br&gt;verkets och skattemyndigheternas arbete. Främst berörs emellertid&lt;br&gt;skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av redovisningar och betalningar m.m. i ett skattekonto-&lt;br&gt;system kommer jämfört med dagens uppbördssystem att medföra minskat&lt;br&gt;arbete med bl.a. inbetalningar, återbetalningar, betalningsuppmaningar,&lt;br&gt;registrering av uppbörds- och mervärdesskattedeklarationer samt över-&lt;br&gt;lämnande för indrivning. Arbetsuppgifterna kommer med det nya systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;506&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förändras vid såväl skattemyndigheternas administrativa enheter som&lt;br&gt;länsskattekontoren och de lokala skattekontoren. Bland de arbetsuppgifter&lt;br&gt;som förändras kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av källskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt skall ske&lt;br&gt;på en och samma handling. Härigenom kommer kostnaden för aktualisering,&lt;br&gt;tryckning och distribution av redovisningshandlingar att i det närmaste&lt;br&gt;halveras. Även hanteringen av handlingarna kommer att effektiviseras&lt;br&gt;eftersom redovisning sker på en gemensam handling. Visserligen är den&lt;br&gt;information som skall läsas och tas om hand densamma som i dagens&lt;br&gt;system, men arbetet med identifiering, inläsning av person- och organisa-&lt;br&gt;tionsnummer m.m. kommer att minska. Inläsningen kommer att ske optiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av inbetalningar blir avsevärt mer rationell än enligt&lt;br&gt;nuvarande ordning. Såväl inbetalningsuppgifter som kontoutdragsuppgifter&lt;br&gt;från betalningsinstitut kommer att redovisas på ADB-medium. I dag finns&lt;br&gt;ett antal postgirokontonummer per myndighet där olika skatter betalas var&lt;br&gt;för sig. I det nya systemet kommer det för varje skattemyndighet att finnas&lt;br&gt;endast ett postgironummer och ett bankgironummer som omfattar samtliga&lt;br&gt;skatteinbetalningar som ingår i skattekontosystemet. Genom att endast en&lt;br&gt;kontonummerserie används kommer antalet omföringar mellan olika konton&lt;br&gt;att minska avsevärt. Vidare kommer antalet betalningsuppmaningar att&lt;br&gt;minska. För närvarande stäms varje skatteinbetalning av separat och en&lt;br&gt;betalningsuppmaning sänds ut för varje skatt för sig. I skattekontosystemet&lt;br&gt;kommer en samlad betalningsuppmaning att avse alla skatter och avgifter&lt;br&gt;som är aktuella på ett skattekonto. Sammantaget kommer således det före-&lt;br&gt;slagna systemet för redovisning och betalning av skatter och avgifter att föra&lt;br&gt;med sig en påtagligt förenklad administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare konsekvens av det nya systemet är att det kräver ändrade&lt;br&gt;rutiner m.m. hos Riksskatteverket som ansvarig myndighet för upp-&lt;br&gt;giftslämnandet till prognosmyndighetema avseende betalningar av skatter&lt;br&gt;och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att slopa betalningsbrottet i 6 § skattebrottslagen (1971:69)&lt;br&gt;leder till en förenklad administrativ hantering hos skattemyndigheterna,&lt;br&gt;eftersom några kontakter inte längre behöver tas med polis- och åklagar-&lt;br&gt;myndigheterna i frågor om åtal för sådant brott. Självfallet innebär förslaget&lt;br&gt;också en minskad arbetsbelastning inom dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den administrativa hanteringen inom skatteförvaltningen förenklas också&lt;br&gt;av att arbetsgivarnas medverkan vid betalningen av kvarstående skatt slopas&lt;br&gt;och av den föreslagna nya utgångspunkten för beräkning av preskriptionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen rörande överensstämmelsen mellan preliminär och slutlig skatt&lt;br&gt;kan väntas leda till att en större andel av den slutliga skatten kommer att&lt;br&gt;betalas som preliminär skatt. Konsekvensen härav är att arbetet med att på&lt;br&gt;olika sätt kräva in felande belopp minskar. Å andra sidan kan arbetet med&lt;br&gt;att behandla preliminära självdeklarationer komma att öka något i omfatt-&lt;br&gt;ning på grund av den utvidgade skyldigheten att lämna sådan deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också antas att antalet ärenden om anstånd med betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter i vart fall på sikt kommer att minska på grund av de&lt;br&gt;restriktiva anståndsregler som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;507&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagen skapas en samordnad samt mera överblickbar och Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;lättillgänglig reglering. Den blir därmed lättare att tillämpa för Del 1&lt;br&gt;skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29.1.2 &amp;nbsp;Konsekvenser för exekutionsväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Indrivning kommer i det nya systemet att begäras för ett underskott på ett&lt;br&gt;skattekonto, som omfattar alla skatter som ingår i systemet, och inte som i&lt;br&gt;dag separat för respektive skatt. Detta leder beträffande skattskyldiga som&lt;br&gt;har flera slags skatter och avgifter att betala till ett minskat antal mål hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fall där indrivning begärs kommer vidare att påverkas av&lt;br&gt;avräkningsmöjlighetema inom skattekontot och av beloppsgränsema på 500&lt;br&gt;kr respektive 10 000 kr för överlämnande för indrivning. Källskatt,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, kvarstående skatt, tillkommande skatt och mervär-&lt;br&gt;desskatt är beloppsmässigt stora varför införandet av högre beloppsgränser&lt;br&gt;för överlämnande för indrivning i dagens system inte skulle påverka antalet&lt;br&gt;restföringar i särskilt stor utsträckning såvitt gäller dessa medelsslag. I&lt;br&gt;skattekontosystemet kan det bli något annorlunda, eftersom en överskju-&lt;br&gt;tande ingående mervärdesskatt normalt skall avräknas mot andra poster som&lt;br&gt;debiteras på kontot. F-skatten är antalsmässigt störst men till beloppet minst&lt;br&gt;av de nämnda meddelsslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ett obetalt underskott motsvarande dagens kvarstående skatt även&lt;br&gt;fortsättningsvis kommer att överlämnas för indrivning en gång per år,&lt;br&gt;förutsatt att beloppet överstiger 500 kr, kommer inte antalet indrivningsfall&lt;br&gt;som avser skattskyldiga som inte är näringsidkare att påverkas i någon högre&lt;br&gt;grad av att ett skattekontosystem införs. Den slopade skyldigheten för&lt;br&gt;arbetsgivare att göra avdrag för vad som motsvarar dagens kvarstående skatt&lt;br&gt;får i stället antas öka antalet sådana indrivningsfall och antalet gäldenärer.&lt;br&gt;Att slopa arbetsgivarnas medverkan vid betalningen av kvarstående skatt&lt;br&gt;bedöms samtidigt förenkla hanteringen för såväl arbetsgivarna som&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan det antas att antalet mål som lämnas för indrivning&lt;br&gt;kommer att minska något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att högre beloppsgränser tillämpas vid överlämnande för indrivning och&lt;br&gt;att dröjsmålsavgiften slopas ger sammantaget administrativa fördelar för&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna. Samtidigt ställer förslagen krav på förändrad&lt;br&gt;kompetens hos dessa myndigheter. Hanteringen av bl.a. invändningar och&lt;br&gt;nedsättningar kommer att kräva ändrade arbetsrutiner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29.1.3 &amp;nbsp;Konsekvenser för de skatt- och avgiftsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 dagens uppbördssystem tvingas de skatt- och avgiftsskyldiga löpande till&lt;br&gt;ett stort antal kontakter med skattemyndigheterna. Främst rör kontakterna&lt;br&gt;frågor om redovisning och betalning av direkta skatter, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt. De många kontakterna har sin grund bl.a. i att det sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;508&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppgifter lämnas på i dag varierar mellan olika skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet kommer att göra de skatt- och avgiftsskyldigas upp-&lt;br&gt;giftslämnande och arbete med dels skatte- och avgiftsredovisningar, dels&lt;br&gt;betalningar väsentligt enklare än i dag. Stora administrativa vinster kommer&lt;br&gt;att kunna göras genom den samordnade redovisningen av alla skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag kommer att i en och samma redovisningshandling kunna lämna&lt;br&gt;nödvändiga uppgifter och resultatet av redovisningen kommer efter&lt;br&gt;skattemyndighetens avstämning att finnas tillgängligt i ett sammanhang.&lt;br&gt;Kvittningar mellan belopp att betala in till skattemyndigheten och en&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt kommer att kunna göras direkt i&lt;br&gt;redovisningshandlingen. För mindre och medelstora företag kommer vidare&lt;br&gt;betalningen av skatter och avgifter att knytas till endast en förfallodag varje&lt;br&gt;månad. Dessa företag får med den tidpunkt som valts - utom under&lt;br&gt;sommarperioden - en något längre tid på sig att redovisa mervärdesskatt. I&lt;br&gt;augusti utsträcks också tiden för redovisning av källskatt och arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter. Det finns vidare anledning att här peka på det minskade upp-&lt;br&gt;giftslämnande som följer av förslaget att slopa arbetsgivarnas medverkan i&lt;br&gt;kvarskatteuppbörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regleringen avseende beslut om företrädares betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet för skatter och avgifter är tydligare än dagens. Ansvarsförhållandet&lt;br&gt;blir på så sätt mer förutsebart. Vidare torde det av de skattskyldiga i&lt;br&gt;allmänhet uppfattas som en fördel att betalningsbrottet slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visst administrativt merarbete för de skattskyldiga följer av den&lt;br&gt;utvidgade skyldigheten att lämna preliminär självdeklaration. Denna&lt;br&gt;begränsar också möjligheterna att skjuta skattebetalningar på framtiden&lt;br&gt;genom att begära ändrad beräkning av den preliminära skatten. Vidare ökar&lt;br&gt;arbetet något för anställda skattskyldiga, samtidigt som det minskar för&lt;br&gt;arbetsgivarna, genom att de senares medverkan i uppbörden av obetald&lt;br&gt;slutlig skatt slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagen skapas som redan nämnts en samordnad samt mera&lt;br&gt;överblickbar och lättillgänglig reglering. De nya bestämmelserna bör bli&lt;br&gt;lättare att följa för de skattskyldiga jämfört med dagens motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272), lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;br&gt;vilket ökar de skattskyldigas förutsättningar att inom ramen för en ny upp-&lt;br&gt;bördsreglering ta till vara sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29.2 Ekonomiska effekter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;29.2.1 Effekter för skatteförvaltningen och exekutionsväsendet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Syftet med skattekontosystemet är att förenkla och effektivisera skatte-&lt;br&gt;uppbörden. Som tidigare beskrivits är det ett antal arbetsuppgifter inom&lt;br&gt;skattemyndigheten som påverkas av skattekontosystemet. Det får anses&lt;br&gt;realistiskt att på kort sikt anta att en tredjedel av de direkta kostnaderna för&lt;br&gt;dessa arbetsuppgifter, som kan beräknas till ca 100 miljoner kronor, kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;509&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparas in. Den direkta besparingen kan alltså beräknas till ca 30 miljoner&lt;br&gt;kronor. Till detta skall läggas att gemensamma kostnader för stödfunktioner&lt;br&gt;m.m. på ca 40 % av detta belopp, eller 12 miljoner kronor, också kan sparas&lt;br&gt;in. Den sammanlagda besparingen kan således beräknas till drygt 40&lt;br&gt;miljoner kronor per år och kan beräknas i huvudsak falla ut fr.o.m. 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kronofogdemyndigheternas del leder förslagen med all sannolikhet&lt;br&gt;till å ena sidan en ökning av antalet indrivningsuppdrag som avser anställda&lt;br&gt;med obetald slutlig skatt, å andra sidan en minskning av antalet övriga&lt;br&gt;indrivningsuppdrag vad gäller skatter som omfattas av skattekontosystemet.&lt;br&gt;Däremot kommer inte antalet gäldenärer att påverkas i någon större&lt;br&gt;utsträckning. Inte heller antalet utredningar som kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;måste göra om gäldenäremas förhållanden kommer att påverkas nämnvärt.&lt;br&gt;Besparingseffekten av förslagen är därför sannolikt liten och i vart fall svår&lt;br&gt;att närmare ange på förhand. Utredningen har för sin del redovisat bedöm-&lt;br&gt;ningen att en besparing på grovt räknat bortåt 10 miljoner kronor kan göras&lt;br&gt;åtminstone efter någon tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar förhållandevis utförligt avgiftssättningen i&lt;br&gt;allmänna mål hos kronofogdemyndigheterna. Eftersom avgiften vid över-&lt;br&gt;lämnande för indrivning tas ut per mål, och antalet mål minskar samtidigt&lt;br&gt;som de totala kostnaderna för utredningsarbetet är oförändrat, måste enligt&lt;br&gt;utredningens bedömning avgifterna höjas om principen full kostnadstäck-&lt;br&gt;ning skall råda. Utredningen pekar på ett par alternativa utformningar av en&lt;br&gt;sådan avgiftshöjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med utredningens förslag innebär det förslag som regeringen nu&lt;br&gt;lägger fram bl.a. den förändringen att beloppsgränsen för överlämnande för&lt;br&gt;indrivning, i fråga om en gäldenär som inte skall lämna särskild självdekla-&lt;br&gt;ration eller har F-skattsedel, sätts lägre. Det är bl.a. av det skälet osäkert om&lt;br&gt;antalet mål hos kronofogdemyndigheterna kommer att minska så mycket att&lt;br&gt;det finns anledning att ändra avgiftssättningen, särskilt med tanke på att den&lt;br&gt;nuvarande avgiften på 500 kr torde innebära ett visst överuttag av avgifter&lt;br&gt;från de gäldenärer som har betalningsförmåga. Att avgiften skulle täcka det&lt;br&gt;bortfall som uppkommer därför att vissa gäldenärer saknar betalningsförmå-&lt;br&gt;ga har inte varit avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av vad som nu har sagts att en ändring&lt;br&gt;av avgiftssättningen i vart fall inte bör övervägas förrän man har sett vilken&lt;br&gt;effekt det nya systemet får på antalet mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av överklaganden av vissa typer av beslut flyttas över från&lt;br&gt;regeringen respektive Riksförsäkringsverket till länsrätten. Det totala antalet&lt;br&gt;fall som berörs av förändringen är litet och i många av fallen är frågan av&lt;br&gt;mycket enkel beskaffenhet. Man kan därför utgå från att det inte blir fråga&lt;br&gt;om någon nämnvärd ökning av förvaltningsdomstolarnas arbetsbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29.2.2 Statsfinansiella effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För de större företagen (skattskyldiga med ett beskattningsunderlag,&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema förvärv och import, som för beskattningsåret&lt;br&gt;överstiger 40 miljoner kronor) slopas senareläggningen av betalnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkten i anslutning till sommarperioden. Detta medför en viss positiv&lt;br&gt;ränteeffekt för staten. Denna positiva ränteeffekt balanseras dock av den&lt;br&gt;negativa ränteeffekten för staten av den senarelagda förfallodagen för&lt;br&gt;mervärdesskatt, till den 26 i månaden för de större företagen och till den 12&lt;br&gt;för de små företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samordningen av betalningarna av skatter och avgifter ingår att&lt;br&gt;inbetalningar och utbetalningar skall kvittas mot varandra. Mot en över-&lt;br&gt;skjutande ingående mervärdesskatt avräknas F-skatt samt avdragen skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i skattedeklarationen. En stor del av den överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatten kommer att kvittas mot den skattskyldiges&lt;br&gt;skatte- och avgiftsinbetalningar. Den exakta storleken på dessa kvittningar&lt;br&gt;och därmed de effekter för staten som följer härav är emellertid svår att&lt;br&gt;ange.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de föreslagna räntebestämmelserna kommer sannolikt att få&lt;br&gt;statsfinansiella effekter. Jämfört med bl.a. dagens räntor och avgifter vid&lt;br&gt;betalning av överskjutande respektive kvarstående skatt är räntesatserna i&lt;br&gt;skattekontosystemet lägre. Det är emellertid svårt att i ekonomiska termer&lt;br&gt;precisera effekterna av de ändringar som föreslås. Sammantagna torde dock&lt;br&gt;förändringarna ge en inte obetydlig inkomstförstärkning för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den restförda mervärdesskatten har visat sig andelsmässigt&lt;br&gt;större än övriga restförda skatter och avgifter, jfr avsnitt 11.2, bedöms&lt;br&gt;likafördelningsmetoden medföra att den mervärdesskatterelaterade EU-&lt;br&gt;avgiften ökar med ca 40 miljoner kronor. Denna effekt kan delvis motverkas&lt;br&gt;genom en mer detaljerad fördelning inom ramen för likafördelningsmetoden.&lt;br&gt;Den faktiska effekten är därför svår att kvantifiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör nämnas effekterna av de olika delförslag som läggs fram&lt;br&gt;vid sidan av själva skattekontosystemet. Det är inte möjligt att ange hur&lt;br&gt;stora dessa effekter är men förslagen är i allt väsentligt sådana att de i vart&lt;br&gt;fall på sikt kan förutsättas ge inkomstförstärkningar för staten. Sammantaget&lt;br&gt;blir det även i dessa delar fråga om förstärkningar som inte är obetydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar också effekter som övergångsvis kan uppkomma&lt;br&gt;på grund av det förändrade uppgiftslämnande som skattekontosystemet för&lt;br&gt;med sig. För främst Riksgäldskontoret får varje förändring av exempelvis&lt;br&gt;betalningstidpunkterna eller sättet för redovisning och betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter direkta ekonomiska konsekvenser. Av särskild betydelse är här&lt;br&gt;det prognosarbete som syftar till att minimera statens upplåningskostnader.&lt;br&gt;Ju sämre prognoserna är desto högre blir kostnaderna för statens upplåning.&lt;br&gt;Som utredningen påpekar kommer därför övergången till ett nytt skattebetal-&lt;br&gt;ningssystem att ställa särskilda krav på Riksgäldskontoret och det är av stor&lt;br&gt;betydelse att den förbereds väl. Riksgäldskontoret kan t.ex. ha anledning att&lt;br&gt;pröva olika prognosmodeller för att följa betalningsströmmarna i det nya&lt;br&gt;systemet. På så sätt kan övergångskostnaderna på grund av mindre&lt;br&gt;överensstämmande prognoser hållas nere och även övriga övergångs-&lt;br&gt;problem minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;511&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29.2.3 Effekter för de skatt- och avgiftsskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om ändrade redovisnings- och betalningstidpunkter för mer-&lt;br&gt;värdesskatt, liksom den i augusti för vissa skatt- och avgiftsskyldiga se-&lt;br&gt;narelagda betalningstidpunkten för F-skatt, avdragen skatt och arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter ger sammantaget positiva ränte- och likviditetseffekter för de&lt;br&gt;skatt- och avgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ge förfallodagen en ändrad innebörd och de med anledning&lt;br&gt;härav anpassade betalningstidpunkterna är sammantaget i princip kostnads-&lt;br&gt;neutralt för de skatt- och avgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet innebär, som redan nämnts, också förenklingar i&lt;br&gt;administrativt hänseende av redovisningen och betalningen av skatter och&lt;br&gt;avgifter, särskilt för företagen, och ger därmed vissa positiva ekonomiska&lt;br&gt;effekter. Storleken på dessa är emellertid svåra att ange närmare och kan&lt;br&gt;antas variera mellan olika skatt- och avgiftsskyldiga. Effekterna i enskilda&lt;br&gt;fall påverkas av exempelvis antalet anställda och vilka rutiner, manuella&lt;br&gt;eller datoriserade, som i dag används vid skatte- och avgiftsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivarna innebär förslaget att slopa deras medverkan i upp-&lt;br&gt;börden av arbetstagarnas obetalda slutliga skatt minskat arbete. Å andra&lt;br&gt;sidan kommer, i de fall en arbetstagare inte betalar sina skatteskulder, dessa&lt;br&gt;att lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning. Om det då blir fråga&lt;br&gt;om utmätning av lön kommer detta att kräva arbetsgivarnas medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de övriga förslagen är i princip ekonomiskt neutrala i&lt;br&gt;förhållande till de skattskyldiga. Flertalet av de skatt- och avgiftsskyldiga&lt;br&gt;kommer för övrigt inte att beröras i någon större utsträckning av mer än en&lt;br&gt;del av det som nu föreslås. Till de förändringar som bör nämnas hör&lt;br&gt;emellertid den utvidgade skyldigheten att lämna preliminär självdeklaration&lt;br&gt;och förslagen i övrigt om en förbättrad överensstämmelse mellan preliminär&lt;br&gt;och slutlig skatt. Dessa förslag kan i vissa fall kräva visst merarbete av de&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29.3 Genomförandet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;29.3.1 Pågående arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter en förstudie under 1994, som bl.a. ledde fram till bedömningen att ett&lt;br&gt;skattekontosystem skulle kunna införas tidigast vid årsskiftet 1997/98, har&lt;br&gt;ett projekt bedrivits vid Riksskatteverket med uppgift att utarbeta och införa&lt;br&gt;systemet. Inför beslutet om denna proposition har verket vid kontakter med&lt;br&gt;Regeringskansliet bekräftat att systemet kommer att kunna tas i bruk vid den&lt;br&gt;angivna tidpunkten, under förutsättning att regeringens förslag följs i de&lt;br&gt;delar som påverkar utformningen av systemet. Om sådana avvikelser görs&lt;br&gt;att systemet inte kan tas i bruk vid årsskiftet 1997/98 bör ikraftträdandet&lt;br&gt;senareläggas med ett år, eftersom förändringarna är av sådant slag att de inte&lt;br&gt;lämpligen kan genomföras vid någon annan tidpunkt än ett kalenderårsskif-&lt;br&gt;te.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;512&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29.3.2 Informationsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna för de skattskyldiga av ett helt nytt system för redovisning&lt;br&gt;och betalning av skatter och avgifter, men också av övriga föreslagna&lt;br&gt;ändringar av dagens uppbördsreglering, kräver att Riksskatteverket sätter in&lt;br&gt;särskilda informationsinsatser. Informationen bör koncentreras till andra&lt;br&gt;halvåret 1997 och första halvåret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29.3.3 Genomförandekostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter enligt de förslag som regeringen nu lägger fram kräver stora&lt;br&gt;förändringar av de administrativa rutinerna m.m. inom skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skattekontosystem kommer som redan framgått i första hand att&lt;br&gt;påverka skattemyndigheternas hantering av redovisningshandlingar och&lt;br&gt;betalningar från de skatt- och avgiftsskyldiga samt arbetet med betal-&lt;br&gt;ningsuppmaningar och återbetalningar till de skatt- och avgiftsskyldiga,&lt;br&gt;liksom rutinerna i samband med överlämnande för indrivning och åter-&lt;br&gt;redovisning av indrivna belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna kommer i hög grad att påverka kraven på ADB-stödet&lt;br&gt;och är så stora att befintliga ADB-system inte kan användas. Utveckling bör&lt;br&gt;i stället ske av nya system. Utöver utveckling av själva skattekontosystemet&lt;br&gt;krävs anpassning av ADB-systemen för framför allt debitering, kontrollupp-&lt;br&gt;giftshantering, slutlig skatt och omräkning. Vidare måste&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas ADB-system och skattekontosystemet sam-&lt;br&gt;ordnas. Kostnaderna för att utveckla och anpassa de tekniska systemen&lt;br&gt;uppgår enligt Riksskatteverkets beräkningar till sammanlagt 40 - 50&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för information till skattskyldiga m.fl. i samband med&lt;br&gt;införandet av ett skattekontosystem kan beräknas till cirka tio miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av personalen vid skatte- och kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;kommer att behöva utbildning om skattekontosystemet. Endast härigenom&lt;br&gt;kan arbetet bedrivas på ett effektivt sätt och servicenivån gentemot de&lt;br&gt;skattskyldiga hållas hög även i övergångsskedet. Inför genomförandet av ett&lt;br&gt;skattekontosystem krävs därför omfattande utbildnings- och informationsin-&lt;br&gt;satser för en stor del av personalen inom främst skattemyndigheterna.&lt;br&gt;Dessutom bör ett antal specialister på skattekontosystemet utbildas inom&lt;br&gt;varje skatte- och kronofogdemyndighet. Kostnaderna för dessa interna&lt;br&gt;utbildnings- och informationsinsatser kan beräknas till cirka tio miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övriga föreslagna ändringar krävs särskild utbildning och&lt;br&gt;information i fråga om bl.a. de ändrade bestämmelserna om företrädares&lt;br&gt;betalningsskyldighet för skatter och avgifter, den utvidgade skyldigheten att&lt;br&gt;lämna preliminär självdeklaration och förslagen i övrigt om en förbättrad&lt;br&gt;överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt samt den ändrade&lt;br&gt;regleringen vad gäller anstånd med betalning av skatter och avgifter på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;513&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av sociala skäl m.m. Kostnaderna för utbildnings- och informationsin- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;satser avseende dessa och övriga förslag kan beräknas till ca en miljon D&lt;sup&gt;e&lt;/sup&gt;' 1&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att alla kostnader för genomförandet ryms&lt;br&gt;inom givna resursramar for skatteförvaltningen respektive exekutionsväsen-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;514&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;30 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;30.1 Förslaget till skattebetalningslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fastställelse av underlaget för att ta ut skatt enligt bl.a.&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt finns i taxeringslagen (1990:324, TL). Bestämmelser om&lt;br&gt;underlag för beräkning av socialavgifter finns i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter. Bestämmelserna om uppbörd, dvs. bestämmelser om&lt;br&gt;bestämmande, debitering, redovisning och betalning, av dessa skatter och&lt;br&gt;avgifter finns i uppbördslagen (1953:272, UBL) respektive lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare (USAL). Dessa&lt;br&gt;uppbördsbestämmelser har nu samlats i en ny lag benämnd skattebetalnings-&lt;br&gt;lag (SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen innehåller i likhet med uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, förutom förfarandebestämmel-&lt;br&gt;ser om uppbörd av preliminär och slutlig skatt samt socialavgifter,&lt;br&gt;materiella bestämmelser om uttag av preliminär skatt. De nya uppbördsbe-&lt;br&gt;stämmelsema avses gälla också i fråga om mervärdesskatt. De nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200, ML) om uppbörd av&lt;br&gt;sådan skatt har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen avses i vissa delar gälla även i fråga om arman&lt;br&gt;skatt än den nyss nämnda. De nya bestämmelserna om redovisning och&lt;br&gt;betalning av skatt avses sålunda gälla också i fråga om skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. De nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna om redovisning och betalning av sådan skatt i den lagen har&lt;br&gt;därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statsrådsberedningens promemoria Några riktlinjer för författnings-&lt;br&gt;språket (PM 1994:4) bör längre författningar förses med en innehållsför-&lt;br&gt;teckning och ibland register. Dessa bör i formellt hänseende inte utgöra en&lt;br&gt;del av författningen utan betraktas som ett redaktionellt tillägg av författ-&lt;br&gt;ningens utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås bli försedd med en innehållsförteckning. För att&lt;br&gt;vara det hjälpmedel som är avsett har innehållsförteckningen tagits in&lt;br&gt;närmast före den föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen har, som framgår av innehållsförteckningen, delats in i 23 kapitel&lt;br&gt;med egna rubriker. De olika kapitlen har, så långt det låter sig göras, ordnats&lt;br&gt;kronologiskt. Kapitlen har i sin tur delats in i olika avsnitt med egna&lt;br&gt;rubriker. Även dessa rubriker anges i innehållsförteckningen. I några avsnitt&lt;br&gt;förekommer dessutom underrubriker. Dessa anges emellertid inte i&lt;br&gt;innehållsförteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;515&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1 och 2 §§ anges lagens tillämpningsområde. I 1 § anges det område inom&lt;br&gt;vilket lagen gäller fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 hänvisas till 1 kap. 1 § första stycket TL. Det innebär att&lt;br&gt;skattebetalningslagen gäller i fråga om skatt eller avgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-5 nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 hänvisas till lagen om socialavgifter. Det innebär att skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen gäller i fråga om sådana arbetsgivaravgifter och egenavgifter&lt;br&gt;som behandlas i den förstnämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges att lagen omfattar skatt enligt lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster. Sådan skatt betalas på samma sätt som en&lt;br&gt;arbetsgivaravgift eller, i vissa fall, en egenavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 anges att lagen omfattar skatt enligt mervärdesskattelagen. Detta&lt;br&gt;innebär att lagen skall tillämpas i fråga om såväl sådan mervärdesskatt som&lt;br&gt;skall redovisas i särskild självdeklaration enligt de bestämmelser som för&lt;br&gt;närvarande finns i 14 kap. 3 § ML som övrig mervärdesskatt. Sådan&lt;br&gt;mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration uppbärs på samma sätt&lt;br&gt;som annan skatt som omfattas av taxeringslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 anges att lagen omfattar avgift enligt lagen (1994:1920) om&lt;br&gt;allmän löneavgift. Även i detta fall betalas avgiften på samma sätt som en&lt;br&gt;arbetsgivaravgift eller egenavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 anges att lagen dessutom gäller i fråga om skattetillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift som hör till sådan skatt eller avgift som avses i punkterna&lt;br&gt;1-5 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att lagen gäller i fråga om skattetillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;enligt såväl taxeringslagen som skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 7 anges slutligen att lagen även gäller i fråga om ränta på sådana&lt;br&gt;belopp som avses i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts&lt;br&gt;och efter föredragningen i Lagrådet har ordet “beräkning” i paragrafens&lt;br&gt;inledning i förtydligande syfte ersatts med “bestämmande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att vissa bestämmelser i lagen, bestämmelserna om&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatt (bestämmelserna i 10-23 kap.), dvs.&lt;br&gt;uppbördsbestämmelsema i en mer inskränkt betydelse, skall gälla även viss&lt;br&gt;annan skatt än de som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;516&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 gäller bestämmelserna om redovisning och betalning av Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;skatt också i fråga om skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för Del 1&lt;br&gt;utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges att redovisnings- och betalningsbestämmelsema dessutom&lt;br&gt;gäller i fråga om skattetillägg och förseningsavgift som hör till sådan skatt&lt;br&gt;som avses i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 anges att lagen också gäller vid redovisning och betalning av&lt;br&gt;ränta på sådana belopp som avses i 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 1 och 2 ersätter 1 § första stycket UBL och 1 § USAL. I&lt;br&gt;förhållande till den först nämnda paragrafen har skogsvårdsavgift och&lt;br&gt;annuitet på avdikningslån slopats. Detta beror på att dessa pålagor inte&lt;br&gt;längre är aktuella. Lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift upphörde att gälla&lt;br&gt;vid utgången av juni 1992 (se SFS 1991:1849) och annuiteter på avdik-&lt;br&gt;ningslån förekommer inte längre. Den sista taxering vid vilken annuitet på&lt;br&gt;avdikningslån kunnat bli aktuell synes ha varit 1996 års taxering. Vid&lt;br&gt;debiteringen av slutlig skatt på grund av 1992-1996 års taxeringar förekom&lt;br&gt;emellertid inte några annuiteter på avdikningslån. Den senaste debiteringen&lt;br&gt;av annuitet på avdikningslån var vid 1991 års taxering. Då förekom två fall&lt;br&gt;på sammanlagt 2 957 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har i 2 § i klargörande syfte lagts&lt;br&gt;till att skattebetalningslagen gäller även vid redovisningen av skatt, enligt&lt;br&gt;lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas generellt till de termer och uttryck som finns i de lagar&lt;br&gt;som nämns i 1 och 2 §§ samt i 1 kap. 1 § TL. Visserligen omfattar 1 § i det&lt;br&gt;nu aktuella kapitlet även taxeringslagen där det i 1 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;sägs att begrepp som används i den lagen har samma innebörd som i&lt;br&gt;kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt men det har ändå&lt;br&gt;ansetts nödvändigt med en direkt hänvisning i skattebetalningslagen till&lt;br&gt;uppräkningen i 1 kap. 1 § TL för att täcka in de termer och uttryck som&lt;br&gt;används i de uppräknade lagarna men som inte förekommer i taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna medför att bl.a. begreppet hemortskommun får samma&lt;br&gt;innebörd i skattebetalningslagen (se 2 kap. 1 §) som det har i taxeringslagen,&lt;br&gt;kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt. Motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser finns nu i 2 § 1 mom. första stycket UBL. I utredningens förslag&lt;br&gt;har reservationen &amp;quot;om inte annat anges eller framgår av sammanhanget&amp;quot;&lt;br&gt;ersatts med &amp;quot;om inte annat anges i detta kapitel&amp;quot;. Någon ändring i sak var&lt;br&gt;emellertid inte åsyftad. Nu har uppbördslagens reservation åter förts in.&lt;br&gt;Detta beror på att en term eller ett uttryck kan ha något olika innebörd i&lt;br&gt;olika lagar. I dessa fall avses den innebörd gälla som anges i den aktuella&lt;br&gt;skattens eller avgiftens grundförfattning. När det gäller mervärdesskatt&lt;br&gt;gäller exempelvis den innebörd som framgår av mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som ger termer och uttryck en speciell betydelse i denna&lt;br&gt;lag finns i 4-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;517&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillägget i andra meningen, har begreppet arbetsgivaravgift Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;utvidgats till att i skattebetalningslagen gälla, förutom arbetsgivaravgift Del 1&lt;br&gt;enligt lagen om socialavgifter, även sådan särskild löneskatt och allmän&lt;br&gt;löneavgift som arbetsgivare har att betala enligt 1 § lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster respektive 1 § lagen om allmän&lt;br&gt;löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattebetalningslagen har det inte ansetts behövas någon definition av&lt;br&gt;begreppet skattskyldig. Begreppet definieras inte heller i kommunalskattela-&lt;br&gt;gen, lagen om statlig inkomstskatt eller taxeringslagen. Det faller sig&lt;br&gt;naturligt att med begreppet avse den som är skyldig att betala sådan skatt&lt;br&gt;som avses i den lag där begreppet används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattebetalningslagen används begreppen skatt och skattskyldig i en&lt;br&gt;något vidare betydelse än som faller sig naturlig. Den utvidgning som gjorts&lt;br&gt;framgår av den nu aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att vad som sägs i lagen om skatt och skattskyldig&lt;br&gt;också gäller avgift och avgiftsskyldig. Bestämmelserna har haft 1 kap. 2 §&lt;br&gt;TL som förebild. Syftet med bestämmelserna är att förenkla den följande&lt;br&gt;lagtexten. Vad som sägs om skatt och skattskyldig gäller alltså även sådan&lt;br&gt;avgift som enligt 1 § omfattas av lagen och den som är skyldig att betala&lt;br&gt;avgiften. Detsamma gäller avdragen skatt och den som är skyldig att göra&lt;br&gt;sådant avdrag. I den delen har bestämmelsen utformats enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges dessutom att vad som sägs i lagen om skatt och&lt;br&gt;skattskyldig också skall gälla i fråga om skattetillägg, förseningsavgift och&lt;br&gt;ränta och den som är skyldig att betala sådant tillägg eller sådan avgift eller&lt;br&gt;ränta. När det gäller avgiftstillägg finns nu motsvarande bestämmelser i 49 §&lt;br&gt;andra stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vissa belopp som i lagen likställs med skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till andra stycket 1 finns inte i utredningens förslag.&lt;br&gt;Bestämmelsen avses gälla, förutom sådana belopp som motsvarar ett&lt;br&gt;handelsbolags skuld for skatt och som skall betalas av en bolagsman, sådana&lt;br&gt;belopp som någon ålagts att betala enligt 12 kap. 3 eller 6 §. Den nya&lt;br&gt;bestämmelsen medför att punkten 4 i tredje stycket av utredningens förslag&lt;br&gt;till den nu aktuella paragrafen inte behövs. Detsamma gäller 20 kap. 7 § i&lt;br&gt;utredningens förslag. I den paragrafen angavs att då en bolagsman enligt 2&lt;br&gt;kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall svara&lt;br&gt;for ett handelsbolags skuld avseende skatt enligt denna lag fick indrivning&lt;br&gt;ske i samma ordning som gäller for skatt. Paragrafen avsågs ersätta&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i 77 c § UBL, 15 a § USAL och 16 kap. 18 §&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 2 ersätter 16 kap. 2 § första stycket andra meningen ML.&lt;br&gt;Bestämmelserna har utvidgats till att gälla all skatt och, på grund av&lt;br&gt;föreskrifterna i första stycket, alla avgifter som återbetalats till den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1997 är ett handelsbolag skattskyldigt för statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel och särskild löneskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;518&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionskostnader (prop. 1996/97:12, bet. 1996/97: SkU7, rskr 1996/97:70).&lt;br&gt;I de fall ett handelsbolag skall betala någon av de nämnda skatterna omfattas&lt;br&gt;givetvis bolaget av begreppet skattskyldig. Detta skall dock gälla även i&lt;br&gt;övriga fall. Detta framgår av tredje stycket där det anges att handelsbolag&lt;br&gt;likställs med skattskyldig även om bolaget inte är skyldigt att betala någon&lt;br&gt;av de skatter som avses i 1 §. Detsamma gäller i fråga om den som har rätt&lt;br&gt;till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9-13 §§ ML och&lt;br&gt;den som utan att vara skattskyldig i Sverige har tilldelats en F-skattsedel&lt;br&gt;enligt 4 kap. 7 §. Syftet med bestämmelserna är också i de här fallen att&lt;br&gt;forenkla den efterföljande lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har punkten 4 slopats (se kommenta-&lt;br&gt;ren till andra stycket). Den har ersatts med en bestämmelse om att med&lt;br&gt;skattskyldig likställs också sådan representant for enkelt bolag eller&lt;br&gt;partrederi som avses i 23 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om handelsbolag hänger samman med att ett sådant&lt;br&gt;bolag skall kunna tilldelas en skattsedel på preliminär skatt trots att bolaget&lt;br&gt;inte är ett skattesubjekt (se 4 kap. 7 och 16 §§). Bestämmelserna behövs&lt;br&gt;egentligen endast i det fallet att handelsbolaget varken är arbetsgivare eller&lt;br&gt;bedriver verksamhet som medför skattskyldighet för eller rätt till återbetal-&lt;br&gt;ning av mervärdesskatt. Om bolaget är arbetsgivare omfattas det av&lt;br&gt;begreppet skattskyldig på grund av första stycket i den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen och om bolaget bedriver verksamhet som medför skattskyldighet&lt;br&gt;för eller rätt till återbetalning av mervärdesskatt omfattas det av begreppet&lt;br&gt;skattskyldig enligt mervärdesskattelagen och, på grund av 3 §, även enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Detsamma gäller europeiska ekonomiska intresse-&lt;br&gt;grupperingar. Att handelsbolag och europeiska intressegrupperingar är&lt;br&gt;skyldiga att betala mervärdesskatt anges i 6 kap. 1 § ML. Sådana rätts-&lt;br&gt;subjekt är dessutom skyldiga att betala arbetsgivaravgifter för sina anställda,&lt;br&gt;allmän löneavgift och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande reglering finns nu i 2 § 1 mom. andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda bestämmelser i lagen som tar sikte på handelsbolag skall, om&lt;br&gt;inte annat har föreskrivits, gälla även i fråga om sådana rättssubjekt som&lt;br&gt;avses i lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta har tagits in i denna paragraf. Att begreppet&lt;br&gt;skattskyldig därigenom kommer att omfatta också europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar även om de inte bedriver verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet for mervärdesskatt följer av 4 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har av redaktionella skäl sist i&lt;br&gt;paragrafen lagts till “(EEIG)”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om europeiska ekonomiska intressegrupperingar&lt;br&gt;har tagits in endast i 2 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör nämnas att enligt en ändring i 1 kap. 1 § lagen (1980:1102) om&lt;br&gt;handelsbolag och enkla bolag, som trädde i kraft den 1 januari 1995,&lt;br&gt;föreligger ett handelsbolag inte förrän det har forts in i handelsregistret.&lt;br&gt;Detta register fors enligt 1 § handelsregisterlagen (1974:157) av Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;519&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller en europeisk ekonomisk intressegruppering finns liknande Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;bestämmelser. Enligt artikel 1 i rådets forordning (EEG) nr 2137/85 om Del 1&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) skall de som avser att&lt;br&gt;bilda en sådan gruppering ingå ett avtal och låta registrera grupperingen. En&lt;br&gt;på det sättet bildad gruppering kan från dagen för registreringen i eget namn&lt;br&gt;förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter av alla slag, ingå avtal eller&lt;br&gt;vidta andra rättshandlingar samt föra talan inför domstolar och andra&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intresse-&lt;br&gt;grupperingar är Patent- och registreringsverket registreringsmyndighet för&lt;br&gt;intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det som sagts nu framgår att såväl handelsbolag som europeiska&lt;br&gt;ekonomiska intressegrupperingar måste vara registrerade hos Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket för att bestämmelserna i denna lag skall bli tillämpliga&lt;br&gt;på sådana rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras, i alfabetisk ordning, vissa centrala begrepp som&lt;br&gt;används i lagen. Paragrafen ersätter 2 § 2 mom. UBL och 2 § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis anges vad som avses med begreppen arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare. Definitionerna av dessa begrepp knyts på inrådan av Lagrådet&lt;br&gt;direkt an ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 39 § 4 mom. UBL finns nu bestämmelser om att förvaltare vid&lt;br&gt;tvångsförvaltning av fastighet skall ses som arbetsgivare. En sådan reglering&lt;br&gt;finns det behov av även med den nya lagstiftningen. Bestämmelserna passar&lt;br&gt;emellertid bättre in i bostadsförvaltningslagen (1977:792) än i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen. Sådana föreskrifter bör därför tas in i en ny 9 a § i bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konkursförvaltare finns inget behov av en bestämmelse&lt;br&gt;liknande den som gäller vid tvångsförvaltning av fastighet. Om en gäldenärs&lt;br&gt;näringsverksamhet skall fortsätta efter en konkurs är det konkursboet som&lt;br&gt;skall bedriva verksamheten. Det är då konkursboet som blir arbetsgivare och&lt;br&gt;som svarar för de skyldigheter som en arbetsgivare har. Det är alltså i&lt;br&gt;princip konkursboet som är skyldigt att betala ut ersättning för arbete samt&lt;br&gt;att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. I praktiken blir&lt;br&gt;emellertid detta sällan aktuellt, eftersom reglerna om lönegaranti blir&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet beskattningsår behöver definieras i lagen, eftersom det&lt;br&gt;används även i samband med annan skatt än som avses i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen, lagen om statlig inkomstskatt och mervärdesskattelagen.&lt;br&gt;Begreppet beskattningsår har sålunda utsträckts till att gälla även i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. I dessa fall motsvaras beskattnings-&lt;br&gt;året av det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter och avdragen skatt skall&lt;br&gt;betalas. När det gäller arbetsgivaravgifter ersätter begreppet beskattningsår&lt;br&gt;det nu använda begreppet utgiftsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av begreppet inkomstår överensstämmer med vad som nu&lt;br&gt;gäller enligt uppbördslagen. Vad som avses med taxeringsår framgår av 3 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;520&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av begreppet näringsverksamhet är i princip densamma som&lt;br&gt;i 2 § 2 mom. UBL. En redaktionell ändring har emellertid gjorts för att&lt;br&gt;anpassa texten till den kommande inkomstskattelagen (se SOU 1997:2). På&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 3 § första meningen avses med intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet detsamma som i kommunalskattelagen och lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. I förtydligande syfte har det ändock i definitionen tagits in en&lt;br&gt;direkt hänvisning till de aktuella bestämmelserna i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En definition av begreppet näringsverksamhet när det gäller kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt finns i 21 § kommunalskattelagen. Vad som skall hänföras till&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet anges i 22 § kommunalskattelagen samt&lt;br&gt;anvisningarna till denna paragraf. Nu nämnda bestämmelser gäller enligt 2 §&lt;br&gt;1 mom. första och andra styckena lagen om statlig inkomstskatt också vid&lt;br&gt;taxeringen till statlig inkomstskatt. Vid denna taxering ges emellertid&lt;br&gt;begreppet intäkt av näringsverksamhet en något vidare betydelse genom ett&lt;br&gt;tillägg i 2 § 1 mom. sjätte stycket nyssnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även den som inte är skattskyldig i Sverige skall kunna få en F-&lt;br&gt;skattsedel (se 4 kap. 7 §), har emellertid begreppet näringsverksamhet i&lt;br&gt;skattebetalningslagen utvidgats till att också omfatta sådan verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs eller kan antas komma att bedrivas här i landet av någon som inte&lt;br&gt;är skattskyldig här men som, om verksamheten bedrivits av någon här&lt;br&gt;skattskyldig, varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i uppbördslagen använda begreppen kvarstående skatt, överskjutande&lt;br&gt;skatt och tillkommande skatt har av förenklingsskäl utmönstrats ur&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl slutlig som preliminär skatt skall inom det nya systemet redovisas&lt;br&gt;på ett särskilt konto för varje skattskyldig, ett skattekonto, och kommer att&lt;br&gt;påverka saldot på kontot. En kvarstående skatt enligt nuvarande system&lt;br&gt;kommer att motsvara en ökning av ett underskott eller en minskning av ett&lt;br&gt;överskott på skattekontot i det nya systemet och en överskjutande skatt&lt;br&gt;kommer att motsvaras av en minskning av ett underskott eller en ökning av&lt;br&gt;ett överskott på skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de i uppbördslagen använda begreppen kvarskatteavgift, respiträn-&lt;br&gt;ta, anståndsränta, ö-skatteränta och restitutionsränta försvinner inom det nya&lt;br&gt;systemet. De ersätts av två nya räntor, kostnadsränta och intäktsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya räntebegreppen har inte ansetts behöva definieras. Räntebestäm-&lt;br&gt;melserna har tagits in i 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet överskjutande ingående mervärdesskatt har definierats på i&lt;br&gt;huvudsak samma sätt som i uppbördslagen. Begreppen ingående och&lt;br&gt;utgående mervärdesskatt har enligt 3 § samma betydelse som i mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen. I den lagen definieras begreppen utgående och ingående skatt&lt;br&gt;i 1 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen månadsavgift och årsavgift vilka definieras i 2 § USAL&lt;br&gt;används inte i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande räntor enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare och mervärdesskattelagen, dvs. restitutionsränta, anståndsränta&lt;br&gt;och respitränta, ersätts också av de nyss nämnda två nya räntorna, kostnads-&lt;br&gt;ränta och intäktsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;521&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ogift skattskyldig används inte längre i uppbördssammanhang&lt;br&gt;och begreppet gift skattskyldig har fått en väsentligt minskad betydelse. Det&lt;br&gt;har nu betydelse endast vid tillämpningen av bestämmelserna om ansvarig-&lt;br&gt;het för makes skatt i 77 b § UBL. Dessa bestämmelser har emellertid inte&lt;br&gt;fått någon motsvarighet i skattebetalningslagen. Med hänsyn till detta finns&lt;br&gt;det inte längre något behov av att definiera begreppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har några definitioner slopats. Att&lt;br&gt;definitionen av avgiftsspecifikation har slopats beror på att en sådan&lt;br&gt;specifikation inte skall finnas i det nya systemet. Något behov av att&lt;br&gt;definiera begreppen beskattningsbeslut, preliminär självdeklaration,&lt;br&gt;preliminär skatt, skattedeklaration och slutlig skatt har inte ansetts finnas.&lt;br&gt;Vad som avses med dessa begrepp framgår av 11 kap. 1 §, 10 kap. 7 §, 4&lt;br&gt;kap. 2 §, 10 kap. 17 § respektive 11 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet har dessutom definitionerna av begreppen&lt;br&gt;förfallodag, huvudinkomst och sidoinkomst, lön samt skatteavdrag slopats&lt;br&gt;i den nu aktuella paragrafen. Behövliga definitioner ges i stället i anslutning&lt;br&gt;till de bestämmelser där de förekommer. När det gäller lön används i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 flertalet fall lokutionema “ersättning för arbete, ränta eller utdelning” eller&lt;br&gt;“ersättning for arbete” beroende på vad som avses i det särskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Beslutande myndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet anges att beslut enligt skattebetalningslagen skall fattas av en viss&lt;br&gt;skattemyndighet. Genom denna ordning behöver det inte i de efterföljande&lt;br&gt;kapitlen särskilt anges vilken myndighet det är som skall fatta de där&lt;br&gt;aktuella besluten. Detta behöver anges endast i de fall det blir fråga om&lt;br&gt;undantag från de nu aktuella bestämmelserna eller om det anses vara&lt;br&gt;lämpligt av redaktionella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör fysiska personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har ändrats efter föredragningen i Lagrådet, innehåller&lt;br&gt;generella behörighetsregler i fråga om beslut som rör fysiska personer. De&lt;br&gt;ersätter tillsammans med 2 § de regler som för närvarande finns i 2 a §&lt;br&gt;första och andra styckena UBL, 3 § första stycket USAL samt 12 kap. 1 §&lt;br&gt;och 14 kap. 23 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns huvudregeln rörande fysiska personer. Den gäller&lt;br&gt;samtliga skattskyldiga och avgiftsskyldiga samt sådana personer som är&lt;br&gt;skyldiga att göra skatteavdrag under förutsättning att de författningsenligt&lt;br&gt;skall ha varit folkbokförda här i landet den 1 november året före beslutsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras beslutsbehörigheten i de fall den fysiska personen&lt;br&gt;har varit bosatt här i landet eller stadigvarande vistats här under sådana&lt;br&gt;förhållanden att han inte skulle ha varit folkbokförd här den 1 november året&lt;br&gt;före beslutsåret. I dessa fall skall beslutet fattas av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där den fysiska personen först var bosatt respektive stadigvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;522&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vistades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket regleras det fallet att den fysiska personen anses bosatt här&lt;br&gt;i landet på grund av sådan väsentlig anknytning som avses i punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 53 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena gäller inte om något annat följer av 3-5 §§. Detta&lt;br&gt;anges i jjärde stycket. Om behörig myndighet inte finns enligt den nu&lt;br&gt;aktuella paragrafen eller 3-5 §§ skall beslut fattas av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län. Detta anges också i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln innebär att om en person är folkbokförd i Göteborgs&lt;br&gt;kommun den 1 november 1996 men i Stockholms kommun den 1 november&lt;br&gt;1997 skall Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län fatta beslut om&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter till och med kalenderåret 1997. Den skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall också fatta sådana beslut om registrering av arbetsgivare och&lt;br&gt;mervärdesskattskyldiga som avses i 3 kap. 1 § och som skall fattas under&lt;br&gt;kalenderåret 1997. Skattemyndigheten i Stockholms län skall däremot fatta&lt;br&gt;beslut om skatt och arbetsgivaravgifter hänförliga till kalenderåret 1998&lt;br&gt;eller tiden därefter. Den skattemyndigheten skall också fatta sådana beslut&lt;br&gt;om skatt eller avgift for tidigare beskattningsår som fattas under kalender-&lt;br&gt;året 1998 eller därefter. Skattemyndigheten i Stockhoms län skall också fatta&lt;br&gt;sådana beslut om registrering av arbetsgivare och mervärdesskattskyldiga&lt;br&gt;som skall fattas under kalenderåret 1998 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda ordningen hänger samman med de föreslagna reglerna om ett&lt;br&gt;skattekonto för varje skattskyldig (se kommentaren till 3 kap. 5 §). Enligt nu&lt;br&gt;gällande regler kan flera olika skattemyndigheter vara behöriga att fatta t.ex.&lt;br&gt;debiteringsbeslut rörande en och samma skattskyldig. Detta gäller om&lt;br&gt;debiteringarna grundas på taxeringar for olika inkomstår och den skattskyl-&lt;br&gt;dige under åren flyttat mellan olika län. Från administrativ synpunkt är det&lt;br&gt;viktigt att det är endast en skattemyndighet som är behörig att fatta beslut&lt;br&gt;rörande varje skattskyldig oberoende av till vilket inkomstår eller vilken&lt;br&gt;månad beslutet är hänförligt. En sådan ordning är en förutsättning for att&lt;br&gt;man skall kunna ha endast ett skattekonto per skattskyldig och därigenom&lt;br&gt;kunna ge en samlad bild av den skattskyldiges ekonomiska relation till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattemyndighet avser att fatta ett beslut rörande en skattskyldig&lt;br&gt;som inte har något skattekonto hos myndigheten måste den först undersöka&lt;br&gt;om ett sådant konto finns hos någon arman skattemyndighet. Detta skall&lt;br&gt;framgå av skatteregistret. Om det finns ett skattekonto hos en annan&lt;br&gt;skattemyndighet och det är denna myndighet som är rätt beslutsmyndighet&lt;br&gt;bör ärendet flyttas över till den kontoförande myndigheten. Att detta kan ske&lt;br&gt;framgår av 5 §. I annat fall bör skattekontot flyttas över till rätt myndighet.&lt;br&gt;Om det inte finns något skattekonto skall skattemyndigheten öppna ett&lt;br&gt;konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag från huvudregeln finns i 3 §. Det gäller registrerade&lt;br&gt;personer. Även 4 och 5 §§ innehåller undantag från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;523&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör juridiska personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har ändrats efter föredragningen i Lagrådet, innehåller&lt;br&gt;generella behörighetsregler i fråga om beslut som rör juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en särskild behörighetsregel för beslut&lt;br&gt;rörande handelsbolag. När det gäller beslut om skattsedel på preliminär skatt&lt;br&gt;finns nu liknande bestämmelser i 34 § UBL. I den nu aktuella paragrafen&lt;br&gt;bestäms emellertid behörig skattemyndighet genom anknytningen till&lt;br&gt;bolagets huvudkontor i stället för som nu till kontorets postadress vilken är&lt;br&gt;den adress som skall registreras för bolaget enligt handelsregisterlagen.&lt;br&gt;Enligt Patent- och registreringsverkets praxis tillåts inte handelsbolag&lt;br&gt;registrera sitt huvudkontor på en adress i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns motsvarande bestämmelser för europeiska&lt;br&gt;ekonomiska intressegrupperingar. Anknytningen till behörig skatte-&lt;br&gt;myndighet sker emellertid i detta fall genom grupperingens säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vilken skattemyndighet som skall fatta beslut i fråga&lt;br&gt;om andra juridiska personer än sådana som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3-5 §§ finns bestämmelser om beslutsbehörighet i vissa fall. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser avses äga företräde framför första-tredje styckena i den nu&lt;br&gt;aktuella paragrafen. I fjärde stycket anges därför att paragrafens bestämmel-&lt;br&gt;ser inte gäller om annat följer av dessa paragrafer. Har den juridiska&lt;br&gt;personen upplösts skall beslut fattas av den senast behöriga myndigheten.&lt;br&gt;Om behörig myndighet inte finns enligt den nu aktuella paragrafen eller 3-&lt;br&gt;5 § § skall beslut fattas av Skattemyndigheten i Stockholms län. Detta anges&lt;br&gt;också i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentaren till 1 kap. 5 § framgår att såväl handelsbolag som&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar måste vara registrerade hos&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket för att vara ett rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör registrerade skattskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller generella behörighetsregler i fråga om beslut som rör&lt;br&gt;såväl fysiska som juridiska personer som registrerats enligt 3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningar av avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt är &amp;quot;kortperiodiska&amp;quot;, dvs. de avser en fullständig och slutgiltig&lt;br&gt;redovisning för den aktuella perioden, och kan bli föremål för periodkon-&lt;br&gt;troller. Granskningen av nämnda skatter och avgifter sker i regel samman-&lt;br&gt;hållet i form av s.k. integrerade revisioner eller på annat sätt. Dessutom är&lt;br&gt;utredningsmaterialet i stor utsträckning gemensamt för dessa skatter och&lt;br&gt;avgifter. Det är därför angeläget att en enda skattemyndighet kan besluta i&lt;br&gt;alla tre ärendetypema vid ett och samma tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 kap. 1 § första stycket ML fattas beskattningsbeslut och andra&lt;br&gt;beslut i beskattningsärenden enligt huvudregeln av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där den skattskyldige vid aktuellt tillfälle är registrerad. Även när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;524&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller arbetsgivare tillämpas ett registreringsförfarande. Det är emellertid&lt;br&gt;inte lagreglerat men såväl 2 a § UBL som 3 § USAL förutsätter att en&lt;br&gt;arbetsgivare skall vara registrerad för inbetalning och redovisning av&lt;br&gt;arbetstagares skatt. Mot bs.kgrund av vad som har sagts nu har i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen tagits in regler om registrering av den som är arbetsgivare och&lt;br&gt;den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt som i huvudsak motsvarar&lt;br&gt;registreringsreglema i mervärdesskattelagen (se kommentarerna till 3 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella paragrafen innehåller en behörighetsregel i fråga om&lt;br&gt;beslut som gäller sådana skattskyldiga som registrerats enligt 3 kap. 1 §.&lt;br&gt;Regeln skall ses som ett undantag från 1 och 2 §§. Den gäller i fråga om&lt;br&gt;såväl sådana beslut som riktas mot en skattskyldig i hans egenskap av&lt;br&gt;arbetsgivare, t.ex. ett beslut om betalningsskyldighet för avdragen men inte&lt;br&gt;redovisad och betald preliminär skatt för anställda eller ett beslut om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter, som beslut i fråga om den egna skatten exempelvis&lt;br&gt;inkomstskatt och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak de regler som för närvarande finns i&lt;br&gt;2 a § andra stycket UBL och 3 § första stycket USAL. Bestämmelserna om&lt;br&gt;vad som skall gälla om den skattskyldige inte är registrerad som arbetsgiva-&lt;br&gt;re eller mervärdesskattskyldig enligt bestämmelserna i 3 kap. finns&lt;br&gt;emellertid i 1 eller 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en väsentlig skillnad mellan behörighetsreglerna för beslut&lt;br&gt;rörande skattskyldiga enligt 1 eller 2 § och beslut rörande registrerade&lt;br&gt;skattskyldiga enligt förevarande paragraf. Är t.ex. en fysisk person&lt;br&gt;registrerad kan besluten fattas av den skattemyndighet hos vilken registre-&lt;br&gt;ring har skett även om den fysiska personen efter registreringen har bytt&lt;br&gt;hemortskommun. Skattemyndigheten är alltså inte skyldig att inför varje&lt;br&gt;beslut undersöka vilken hemortskommun den skattskyldige har. Om&lt;br&gt;skattemyndigheten har fått uppgift om att den skattskyldige har bytt&lt;br&gt;hemortskommun bör emellertid en omregistrering ske. Beslut som fattas&lt;br&gt;därefter skall fattas av den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en fysisk person skall vara registrerad i det län där han&lt;br&gt;författningsenligt skulle vara folkbokförd den 1 november året före&lt;br&gt;registreringsåret, kan en omregistrering för en sådan person komma i fråga&lt;br&gt;högst en gång per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslut skall fattas av den nya skattemyndigheten skall även den&lt;br&gt;skattskyldiges skattekonto flyttas över till den myndigheten. Detta innebär&lt;br&gt;givetvis att myndigheterna måste ha kontakt med varandra och samarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skattskyldige inte registrerad skall beslut fattas av den skattemyn-&lt;br&gt;dighet som anges i 1 eller 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella paragrafen gäller inte om skattemyndigheten med stöd&lt;br&gt;av 5 § beslutat något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut i fråga om vissa gemenskapsintema förvärv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild behörighetsregel när det gäller vissa&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv (jfr 12 kap. 1 a § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;525&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har Kopparbergs län ersatts med den&lt;br&gt;nya beteckningen Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överflyttning av ärenden och uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket av paragrafen har tagits in en regel som gör det möjligt att&lt;br&gt;flytta beslutsbehörigheten mellan två skattemyndigheter. Den motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § tredje stycket UBL och 3 § tredje stycket USAL. Bestämmelser av&lt;br&gt;samma slag finns i 2 kap. 2 § tredje stycket TL. Bestämmelserna gäller&lt;br&gt;också beslut om mervärdesskatt. 1 den delen ersätter de 12 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket ML där det finns en hänvisning till 2 kap. 2 § tredje stycket TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i andra stycket ges regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer rätt att besluta att t.ex. ett visst slag&lt;br&gt;av ärenden enligt skattebetalningslagen samlas hos en skattemyndighet.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser finns nu i 105 § UBL. Beslutanderätten ligger&lt;br&gt;emellertid enligt sistnämnda paragraf enbart hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en generell bestämmelse för det fall en handling&lt;br&gt;sänts in till fel skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en särreglering för det fall en begäran om ompröv-&lt;br&gt;ning sänts in till en allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena ersätter, såvitt gäller en begäran om ompröv-&lt;br&gt;ning 86 § fjärde stycket UBL, 52 § tredje stycket USAL och 15 kap. 5 §&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att en inbetalning av skatt anses ha gjorts inom&lt;br&gt;föreskriven tid även om inbetalningen har skett till fel skattemyndighet. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är emellertid att inbetalningen gjorts inom den&lt;br&gt;föreskrivna tiden. Stycket ersätter 52 § tredje stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksskatteverkets befogenheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges Riksskatteverket en generell rätt att överta ett ärende&lt;br&gt;enligt 14 kap. i denna lag, dvs. när det gäller frågor om skattekontroll, från&lt;br&gt;den ansvariga skattemyndigheten. Regeln ersätter 12 kap. 1 § fjärde stycket&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad Riksskatteverket anfört i sitt remissvar har utredningens&lt;br&gt;förslag kompletterats med ett andra stycke. Av detta framgår att om en&lt;br&gt;periodisk sammanställning skall lämnas till Riksskatteverket enligt&lt;br&gt;bestämmelsen i 10 kap. 36 § får verket fatta sådana beslut om förseningsav-&lt;br&gt;gift som avses i 15 kap. 6 och 7 §§. Även i de fall Riksskatteverket har&lt;br&gt;beslutat om förseningsavgift skall den registreras på den skattskyldiges&lt;br&gt;skattekonto av den skattemyndighet där kontot finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;526&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgörande i skattenämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 12 kap. 1 § tredje stycket ML. Den har utvidgats till att&lt;br&gt;omfatta inte bara beslut om mervärdesskatt utan samtliga beskattningsbeslut&lt;br&gt;enligt skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Registrering och skattekonton&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns inga be tämmelser om registrering av arbetsgivare vare&lt;br&gt;sig i uppbördslagen elfr » lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare. Av behörighetsreglerna i 2 a § UBL och 3 § USAL framgår&lt;br&gt;emellertid att en sådan registrering avses kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att registrering skall ske av den som är skyldig att&lt;br&gt;betala mervärdesskatt finns däremot i 14 kap. 1 § ML vilken nu ersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har, främst av redaktionella skäl, tagits in en uttrycklig&lt;br&gt;regel om registrering av dem som är skyldiga att göra skatteavdrag eller&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter samt av mervärdesskattskyldiga. I utredningsför-&lt;br&gt;slaget saknades däremot en sådan regel. Den ansågs kunna ges på en lägre&lt;br&gt;nivå. Begreppet arbetsgivaravgifter omfattar enligt 1 kap. 3 § även sådan&lt;br&gt;särskild löneskatt och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att&lt;br&gt;betala enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster och 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Den som har att&lt;br&gt;betala sådan skatt eller avgift skall alltså också registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om vilken skattemyndighet som skall fatta registrerings-&lt;br&gt;beslut finns i 2 kap. 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut om ändrad registrering rörande en skattskyldig som&lt;br&gt;redan registrerats skall enligt 2 kap. 3 § beslut fattas av skattemyndigheten&lt;br&gt;i det län där den skattskyldige är registrerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra-fjärde styckena har efter föredragningen i Lagrådet tagits in&lt;br&gt;bestämmelser om hos vilken skattemyndighet registreringen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan för registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in bestämmelser om att sådana personer som avser&lt;br&gt;att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras enligt 1 § är&lt;br&gt;skyldiga att anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten. I den del&lt;br&gt;paragrafen gäller mervärdesskattskyldiga ersätter den registreringsbestäm-&lt;br&gt;melsema i 14 kap. 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avses inte vara en förutsättning för registrering att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten har fullgjorts. Om skattemyndigheten på något annat sätt, t.ex.&lt;br&gt;genom en skattedeklaration, har fått uppgifter som visar att någon är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;527&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare eller skyldig att redovisa mervärdesskatt avses registrering&lt;br&gt;också kunna ske. Även i andra fall bör en registrering kunna ske. Detta&lt;br&gt;gäller t.ex. i fråga om den som ansöker om återbetalning enligt 10 kap. 11,&lt;br&gt;11 a, 11 b eller 12 § ML men inte är skyldig att anmäla sig för registrering&lt;br&gt;enligt den nu aktuella paragrafen och den som omfattas av ett beslut som&lt;br&gt;meddelats enligt 10 kap. 9 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges också var anmälan skall göras. Det är hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten, dvs. den skattemyndighet som skall besluta om registreringen.&lt;br&gt;Paragrafen ersätter i den delen 14 kap. 19 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse om att den som bedriver flera&lt;br&gt;verksamheter som medför skattskyldighet för mervärdesskatt skall lämna en&lt;br&gt;anmälan för varje verksamhet. Bestämmelsen motsvarar 14 kap. 20 § andra&lt;br&gt;meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket första meningen motsvarar 14 kap. 21 § ML. Utredningen&lt;br&gt;föreslog att dessa bestämmelser inte skulle tas in i lag, utan att nödvändiga&lt;br&gt;föreskrifter skulle meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 22.1 a av EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall varje&lt;br&gt;skattskyldig uppge när hans verksamhet inleds, förändras eller upphör.&lt;br&gt;Riksskatteverket har i sitt remissvar ansett att det därför uttryckligen bör&lt;br&gt;framgå av lagen när en anmälan till registrering skall ske. Regeringen delar&lt;br&gt;den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om att i princip samtliga mervärdesskattskyldiga skall anmäla&lt;br&gt;sig för registrering infördes den 1 januari 1995 (prop. 1994/95:57 s. 91 f).&lt;br&gt;Regeln om detta finns nu i 14 kap. 2 § andra stycket ML. De nu föreslagna&lt;br&gt;reglerna innebär en viss lindring i anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som redovisar mervärdesskatten i självdeklarationen anses enligt&lt;br&gt;nuvarande regler i 14 kap. 2 § andra stycket ML fullgöra anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten genom avlämnandet av deklarationen. Det kan tyckas vara&lt;br&gt;praktiskt att anmälningsskyldigheten kan fullgöras genom avlämnandet av&lt;br&gt;självdeklarationen. Ur kontroll- och informationssynpunkt är det dock en&lt;br&gt;mindre lämplig ordning eftersom det i praktiken kan ta långt mer än ett år&lt;br&gt;från det att verksamheten startar till det att skattemyndigheten får vetskap&lt;br&gt;om den. Den skattskyldige tilldelas inte heller något registreringsnummer för&lt;br&gt;mervärdesskatt förrän registrering skett. Vad som sagts nu talar for att även&lt;br&gt;den som redovisar mervärdesskatt i självdeklarationen bör göra en anmälan&lt;br&gt;i samband med att verksamheten startar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi tillämpning av de regler som gäller för EG-handel samt vid det&lt;br&gt;informationsutbyte som sker mellan EG-ländema har registreringsnumret en&lt;br&gt;central betydelse, vilket Riksskatteverket påpekat. Även av detta skäl är det&lt;br&gt;rimligt att kräva att även de som redovisar mervärdesskatten i självdeklara-&lt;br&gt;tionen skall göra en anmälan i samband med att verksamheten startar varvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstater-&lt;br&gt;nas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig&lt;br&gt;beräkningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1). Direktivet senast ändrat genom direktiv&lt;br&gt;96/95/EG (EGT nr L 338, 28.12.1996, s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;528&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering samt tilldelning av registreringsnummer kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är skattskyldiga endast på grund av att de har upplåtit avverk-&lt;br&gt;ningsrätt eller avyttrat skogsprodukter för vilken ersättningen enligt 25 §&lt;br&gt;2 mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av kapital bör dock inte omfattas av anmälningsplikten.&lt;br&gt;Detsamma gäller de som sålt varor från en fastighet som utgör privatbo-&lt;br&gt;stadsfastighet enligt 5 § kommunalskattelagen (1928:370) eller för vilken&lt;br&gt;inkomsten beskattas enligt 2 § 7 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller&lt;br&gt;som upplåtit en avverkningsrätt eller rätt att ta jord, sten eller annan&lt;br&gt;naturprodukt ffån sådana fastigheter. Dessa verksamheter torde i regel&lt;br&gt;bedrivas i endast begränsad omfattning. Dessutom torde de skattepliktiga&lt;br&gt;transaktionerna förekommma relativt oregelbundet i tiden. Regeln om&lt;br&gt;anmälningsskyldighet har därför gjorts tillämplig på alla skattskyldiga utom&lt;br&gt;dem som bedriver verksamhet vilken är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till 14 kap. 20 § första meningen ML varigenom det&lt;br&gt;överlåts åt regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att&lt;br&gt;föreskriva på vilket sätt anmälan om registrering skall ske har inte tagits in&lt;br&gt;i skattebetalningslagen. Inom det nya systemet bör det överlåtas till&lt;br&gt;Riksskatteverket - efter delegation av regeringen - att bestämma på vilket&lt;br&gt;sätt en anmälan för registrering skall göras. Bestämmelser om detta behöver&lt;br&gt;inte ha lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blanketten för en registreringsanmälan bör vara utformad så att den kan&lt;br&gt;användas även för inhämtande av sådana uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;debitera preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare inte bedriver näringsverksamhet, det är t.ex. fråga om&lt;br&gt;en villaägare som anlitar någon för ett arbete på villan, bör registreringen&lt;br&gt;kunna ske på grundval av uppgifter i en sådan skattedeklaration som avses&lt;br&gt;i 10 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om registreringsbevis för arbetsgivare och för den som är&lt;br&gt;skyldig att betala mervärdesskatt bör inte heller ha lagform (jfr 14 kap. 23 §&lt;br&gt;första stycket tredje meningen ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara lämpligt - om det inte går att använda ett och samma&lt;br&gt;formulär för bevis om registrering till mervärdesskatt och för F-skattebevis&lt;br&gt;- att det i F-skattebeviset även tas in uppgift om huruvida innehavaren är&lt;br&gt;registrerad som mervärdesskattskyldig och i registreringsbeviset uppgift om&lt;br&gt;F-skattebevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om särskilt registreringsnummer bör meddelas av Riks-&lt;br&gt;skatteverket (jfr 14 kap. 24 § ML). Detsamma gäller bestämmelser om hur&lt;br&gt;länge en registrering skall gälla (jfr 14 kap. 25 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inträffar någon ändring i de förhållanden som skall anges i en&lt;br&gt;anmälan om registrering skall den som har gjort anmälan vara skyldig att&lt;br&gt;underrätta den skattemyndighet där han är registrerad. Det kan exempelvis&lt;br&gt;vara fråga om ett sådant byte av hemortskommun eller sätesort som skall&lt;br&gt;föranleda en omregistrering. Men även andra ändringar i lämnade uppgifter,&lt;br&gt;t.ex. en ny adress inom samma län, skall skattemyndigheten underrättas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;529&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som anförts i kommentaren till 2 § tredje stycket har Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;bestämmelsen, i motsats till vad utredningen har föreslagit, getts lagform. Del 1&lt;br&gt;Underrättelsen skall göras, om inte något hindrar det, inom två veckor från&lt;br&gt;det att ändringen inträffade. En motsvarande reglering finns nu i 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten genom en sådan underrättelse som avses i 3 §&lt;br&gt;eller på annat sätt får kännedom om att t.ex. en skattskyldig har bytt&lt;br&gt;hemortskommun och den nya hemortskommunen ligger inom ett annat län,&lt;br&gt;skall den myndighet som fattat registreringsbeslutet fatta beslut om en&lt;br&gt;omregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att en omregistrering sker skall den skattskyldiges&lt;br&gt;skattekonto flyttas över till den nya skattemyndigheten. En överflyttning av&lt;br&gt;en registrering förutsätter givetvis att myndigheterna kommunicerar med&lt;br&gt;varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sina skyldigheter enligt detta kapitel har skattemyn-&lt;br&gt;digheten rätt att förelägga honom att göra det. Skattemyndigheten har&lt;br&gt;sålunda enligt denna paragraf rätt att förelägga t.ex. en mervärdesskattskyl-&lt;br&gt;dig att komma in med en registreringsanmälan enligt 2 § eller en underrättel-&lt;br&gt;se om ändrade förhållanden enligt 3 §. Motsvarande bestämmelser finns nu&lt;br&gt;i 14 kap. 27 § ML. Den paragrafen innehåller emellertid även vitesbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt skattebetalningslagen får förenas med vite&lt;br&gt;framgår av 23 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet skall ha möjlighet att undersöka om en fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person skall vara registrerad. Skattemyndigheten skall därför ha rätt&lt;br&gt;att från varje person begära sådana uppgifter som behövs för att myndighe-&lt;br&gt;ten skall kunna avgöra om han är registreringsskyldig. En särskild&lt;br&gt;bestämmelse om detta har, i motsats till i utredningens förslag, tagits in i&lt;br&gt;paragrafen (jfr 14 kap. 26 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattekonton&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de centrala bestämmelserna om skattekontot. Ett&lt;br&gt;sådant konto skall upprättas för varje person, såväl fysisk som juridisk, som&lt;br&gt;är skyldig att betala skatt enligt lagen. Detta anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 kap. 4 § första stycket föreskrivs bl.a. att vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;skatt även gäller avgift. Detsamma gäller i fråga om ränta och särskilda&lt;br&gt;avgifter. Detta innebär att så snart någon har att betala skatt eller avgift skall&lt;br&gt;ett skattekonto upprättas för den betalningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra stycket öppnas en möjlighet för skattemyndigheten att&lt;br&gt;besluta att en person, fysisk eller juridisk, skall få fler än ett skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;530&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av detta kan uppstå t.ex. om skattemyndigheten beslutat att någon&lt;br&gt;skall representera ett enkelt bolag eller ett partrederi enligt 23 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vad som skall registreras på skattekontot. Där anges&lt;br&gt;bl.a. att avdragen A-skatt skall registreras. Med avdragen A-skatt avses i&lt;br&gt;detta sammanhang det skatteavdrag som mottagaren av ersättningen har fått&lt;br&gt;vidkännas och som sålunda skall registreras på dennes skattekonto. Detta&lt;br&gt;gäller även om beloppet inte har betalats in till skattemyndigheten.&lt;br&gt;Avdragen A-skatt skall registreras med ledning av kontrolluppgifter från&lt;br&gt;arbetsgivaren. A-skatt som dragits från ersättning för arbete till ett&lt;br&gt;handelsbolag och som har redovisats till skattemyndigheten skall tillgodo-&lt;br&gt;räknas bolaget genom att registreras på bolagets skattekonto. Detta skall ske&lt;br&gt;även om bolaget inte kommer att debiteras någon slutlig skatt. Det är&lt;br&gt;normalt först om det vid den årliga avstämningen uppkommer ett överskott&lt;br&gt;på bolagets skattekonto som en återbetalning blir aktuell. Att återbetalning&lt;br&gt;även kan komma i fråga i vissa andra fall följer av 18 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skattebelopp som inte har dragits av men betalats in av den som&lt;br&gt;betalat ut ersättningen i enlighet med ett beslut av skattemyndigheten eller&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol, skall också tillgodoräknas den skattskyldige&lt;br&gt;genom att registreras på dennes skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa delar ersätter tredje stycket bestämmelserna i 27 b § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skatteavdrag som arbetsgivaren skall betala in till skattemyndigheten&lt;br&gt;skall registreras också på arbetsgivarens skattekonto. Registreringen avser&lt;br&gt;då ett för varje månad sammanlagt avdraget belopp. Detta följer av&lt;br&gt;bestämmelserna om att skatt som skall betalas enligt ett beskattningsbeslut&lt;br&gt;skall registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot avses även sådana beskattningsbeslut som inte medför att&lt;br&gt;skatt skall betalas eller återbetalas få registreras. Någon särskild bestämmel-&lt;br&gt;se om detta har emellertid inte ansetts vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har efter föredragningen i Lagrådet också tagits in&lt;br&gt;bestämmelser om när registreringen på skattekontot skall ske. Belopp som&lt;br&gt;skall betalas in skall registreras på förfallodagen. Vilken dag som är&lt;br&gt;förfallodag framgår av bestämmelserna i 16 kap. Belopp som skall&lt;br&gt;tillgodoräknas skall registreras så snart underlag, t.ex. ett beslut om en&lt;br&gt;sänkning av en skatt eller avgift, finns tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att ett skattekonto skall stämmas av dels årligen, dels&lt;br&gt;månatligen. Vid avstämningen skall inbetalda belopp jämföras med förfallna&lt;br&gt;skattefordringar och ett saldo räknas fram. Någon avstämning skall&lt;br&gt;emellertid inte göras om det inte har förekommit någon transaktion under&lt;br&gt;perioden och inte heller om den enda transaktionen under den period som&lt;br&gt;skall omfattas av den månatliga avstämningen har avsett ränta. För att detta&lt;br&gt;skall framgå tydligare har ordet “endast“ i utredningens förslag till lydelse&lt;br&gt;av första stycket ersatts med “inte något annat belopp än”. Efter föredrag-&lt;br&gt;ningen i Lagrådet har första stycket också justerats med hänsyn till att de&lt;br&gt;avstämningar som skall göras varje månad under året inte avses omfatta en&lt;br&gt;kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;531&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana skattskyldiga som endast har att betala inkomstskatt och Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;vilkas preliminära skatt betalas genom skatteavdrag kommer skattekontot att Del 1&lt;br&gt;stämmas av endast en gång per år i samband med den årliga debiteringen av&lt;br&gt;slutlig skatt. Vid detta tillfälle registreras också den preliminära skatten.&lt;br&gt;Detsamma gäller även om den skattskyldige skulle ha att betala t.ex.&lt;br&gt;fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid den årliga debiteringen av slutlig skatt uppkommer ett&lt;br&gt;underskott på skattekontot skall ett belopp motsvarande underskottet till den&lt;br&gt;del det beror på att den slutliga skatten överstiger summan av sådan&lt;br&gt;preliminär skatt och andra belopp som skall tillgodoräknas enligt 11 kap.&lt;br&gt;14 § betalas senast vid den förfallodag som infaller närmast efter det att 90&lt;br&gt;dagar har förflutit från beslutsdagen. Detta följer av 16 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen blir tillämplig även när den skattskyldige lämnat in en&lt;br&gt;skattedeklaration med överskjutande ingående mervärdesskatt. En&lt;br&gt;förutsättning är emellertid att deklarationen innehåller redovisning även för&lt;br&gt;avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för närmast föregående redovisnings-&lt;br&gt;period samt att oredovisad skatt för tidigare perioder redovisas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 10 kap. 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att en avstämning skall göras också om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det om inte särskilda skäl talar emot det. En begäran om&lt;br&gt;avstämning från den skattskyldige skall normalt bifallas. Om en skattskyldig&lt;br&gt;begär upprepad avstämning i en sådan omfattning att de begärda avstäm-&lt;br&gt;ningama inte kan antas ha någon väsentlig betydelse för honom bör&lt;br&gt;särskilda skäl anses finnas för skattemyndigheten att avslå hans begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, i vilket det anges när den årliga avstämningen skall göras,&lt;br&gt;har lagts till efter föredragningen i Lagrådet. Texten har utformats med&lt;br&gt;hänsyn till det tillägg som gjorts i 5 § tredje stycket om när registrering skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlet har på Lagrådets inrådan tagits in tre nya paragrafer, 3-5 §§.&lt;br&gt;Dessutom har 10 § i det remitterade förslaget ersatts med två paragrafer.&lt;br&gt;Detta medför att 3-12 §§ i det remitterade förslaget nu motsvaras av 6-&lt;br&gt;16§§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att betala preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I skattebetalningslagen har i förhållande till uppbördslagen en redaktionell&lt;br&gt;ändring gjorts som innebär att den skattskyldige inte ges någon uttrycklig&lt;br&gt;skyldighet att betala A-skatt utan endast en skyldighet att vidkännas avdrag&lt;br&gt;från ersättning för arbete, ränta och utdelning för betalning av sådan skatt.&lt;br&gt;Däremot skall arbetsgivaren alltjämt vara skyldig att göra skatteavdrag för&lt;br&gt;betalning av den A-skatt som belöper på arbetstagarens ersättning för arbete.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som betalar ut ränta eller utdelning. Detta nya synsätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;532&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars syfte är att så långt möjligt samordna reglerna for uppbörd av Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter och därmed förenkla såväl förfarandet Del 1&lt;br&gt;som lagtexten, har föranlett redaktionella ändringar i flera av de paragrafer&lt;br&gt;som flyttats över från uppbördslagen. Detta gäller bl.a. 4 kap. 1 § skattebe-&lt;br&gt;talningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns huvudregeln om uttag av preliminär skatt. Den utgör&lt;br&gt;grunden för lagens övriga regler i 6-8 kap. om uttag av sådan skatt.&lt;br&gt;Utgångspunkten vid all beräkning av preliminär skatt skall alltså vara att den&lt;br&gt;så nära som möjligt skall motsvara den slutliga skatten i den betydelse detta&lt;br&gt;begrepp har enligt definitionen i 11 kap. 9 §. En motsvarande regel finns nu&lt;br&gt;i 3 § 1 mom. första stycket UBL. I den bestämmelsen föreskrivs emellertid&lt;br&gt;att det är den skattskyldige som skall betala den preliminära skatten. Där&lt;br&gt;sägs också att den slutliga skatten vid tillämpningen av paragrafen skall&lt;br&gt;justeras på visst sätt. Några motsvarande bestämmelser behövs inte i&lt;br&gt;skattebetalningslagen, eftersom den slutliga skatten inte längre omfattar&lt;br&gt;särskilda avgifter (se 11 kap. 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast ändringar av redaktionell&lt;br&gt;natur gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur den preliminära skatten skall betalas. Det kan ske på&lt;br&gt;i huvudsak två olika sätt. Det ena är genom att den skattskyldiges arbetsgi-&lt;br&gt;vare gör ett skatteavdrag vid utbetalning av lön och betalar in det innehållna&lt;br&gt;beloppet till skattemyndigheten. Detsamma gäller den som betalar ut ränta&lt;br&gt;eller utdelning. Den preliminära skatten kallas då A-skatt. Det andra sättet&lt;br&gt;är att den skattskyldige själv betalar in skatten till skattemyndigheten efter&lt;br&gt;särskild debitering. Sådan preliminär skatt förekommer i två olika former;&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt. Motsvarande bestämmelser finns i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom det nya systemet kommer den skattskyldige att ha möjlighet&lt;br&gt;att själv beräkna ett preliminärskattebelopp och betala in detta till skatte-&lt;br&gt;myndigheten i form av en fyllnadsinbetalning. Det är emellertid inte säkert&lt;br&gt;att beloppet kommer att räknas av just mot den slutliga skatten för det&lt;br&gt;löpande inkomståret. Detta hänger samman med konstruktionen av&lt;br&gt;skattekontosystemet. Har den skattskyldiges konto debiterats en skatt eller&lt;br&gt;avgift som kvarstår obetald och det därigenom uppkommit ett underskott på&lt;br&gt;kontot kommer fyllnadsinbetalningen att i första hand räknas av mot&lt;br&gt;underskottet. Någon särskild bestämmelse om fyllnadsinbetalning av&lt;br&gt;preliminär skatt har mot den nu angivna bakgrunden inte tagits in i&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige vill göra en fyllnadsinbetalning för att undvika att&lt;br&gt;debiteras ränta på ett underskott på skattekontot som uppkommit på grund&lt;br&gt;av att kontot debiterats den slutliga skatten for inkomståret måste betal-&lt;br&gt;ningen göras så att den har bokförts på skattemyndighetens särskilda konto&lt;br&gt;senast den 12 februari året efter inkomståret (se 19 kap. 4 och 5 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har i förtydligande syfte införts på inrådan av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen anges vem som skall betala F-skatt. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns nu i 3 § 3 mom. första stycket UBL. Bestämmelsen, som&lt;br&gt;motsvarar 6 kap. 1 § första stycket i utredningens förslag, har på inrådan av&lt;br&gt;Lagrådet flyttats till den nu aktuella paragrafen som även i övrigt utformats&lt;br&gt;i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vem som skall betala särskild A-skatt. Sådan preliminär&lt;br&gt;skatt skall ses som ett komplement till den A-skatt som kan komma att&lt;br&gt;betalas genom skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har överlåtits till skattemyndigheten att bestämma när särskild A-&lt;br&gt;skatt skall betalas. Ett villkor är emellertid att debiteringen av sådan skatt&lt;br&gt;kan antas medföra en bättre överensstämmelse mellan den preliminära och&lt;br&gt;den beräknade slutliga skatten för inkomståret. I huvudsak motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns nu i 3 § 4 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en A-skattsedel skall utfärdas för den skattskyldige endast efter&lt;br&gt;särskild begäran (se 4 kap. 16 §), är en förutsättning för skattemyndighetens&lt;br&gt;möjlighet att debitera särskild A-skatt inte längre att den skattskyldige har&lt;br&gt;tilldelats en A-skattsedel utan att den skattskyldige inte har en F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet har fått sin&lt;br&gt;F-skattsedel återkallad bör skattemyndigheten rutinmässigt undersöka om&lt;br&gt;den bör debitera särskild A-skatt i stället för F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En debitering av särskild A-skatt bör också ske, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl som talar emot det, när en skattskyldig utan F-skattsedel&lt;br&gt;regelmässigt debiteras en slutlig skatt som inte endast obetydligt överstiger&lt;br&gt;den preliminära skatten. Om den skattskyldige har en arbetsgivare som kan&lt;br&gt;göra skatteavdrag bör emellertid skattemyndigheten i första hand fatta ett&lt;br&gt;beslut om särskild beräkningsgrund för sådant avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 7 kap. 1 § i utredningens förslag,&lt;br&gt;har på inrådan av Lagrådet flyttats till sin nuvarande plats. Den har också&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattsedel på preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att skattemyndigheten skall utfärda skattsedlar på&lt;br&gt;preliminär skatt för varje inkomstår. Av redaktionella skäl anges också att&lt;br&gt;det skall finnas två olika slag av sådana skattsedlar och hur de benämns.&lt;br&gt;Under vilka förutsättningar de olika skattsedlarna skall utfärdas anges i de&lt;br&gt;följande paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär skatt skall utfärdas av den skattemyndighet som&lt;br&gt;har att fatta beslut rörande den skattskyldige. Bestämmelser om detta finns&lt;br&gt;i 2 kap. 1-3 §§. Några särskilda bestämmelser som gäller just beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;534&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattsedlar som den som nu finns i 34 § UBL har därför inte ansetts Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;nödvändiga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges förutsättningarna för att någon skall tilldelas en&lt;br&gt;F-skattsedel efter särskild ansökan. De är dels att sökanden bedriver eller&lt;br&gt;kan antas komma att bedriva näringsverksamhet här i landet, dels att&lt;br&gt;bestämmelserna i 8, 10 eller 11 § inte är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen ersätter 33 b § första och fjärde styckena&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen innebär att även den som inte är skattskyldig i&lt;br&gt;Sverige men bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet&lt;br&gt;här i landet har rätt att få en F-skattsedel under samma förutsättningar som&lt;br&gt;gäller för den som är skattskyldig här. Bestämmelsernas syfte är att&lt;br&gt;underlätta för utländska fysiska och juridiska personer att bedriva närings-&lt;br&gt;verksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den som inte är skattskyldig här i landet men som har tilldelats en F-&lt;br&gt;skattsedel enligt den nu aktuella paragrafen likställs med en skattskyldig&lt;br&gt;anges i 1 kap. 4 § tredje stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med näringsverksamhet framgår av definitionen 1 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vid utgången av ett inkomstår har en F-skattsedel skall automatiskt&lt;br&gt;få en sådan skattsedel även för det efterföljande inkomståret. Bestämmelser&lt;br&gt;om detta finns i denna paragraf. Den gäller såväl fysiska som juridiska&lt;br&gt;personer inklusive handelsbolag och, på grund av 1 kap. 5 §, även&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 33 c § första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en F-skattsedel får utfärdas under visst villkor. Den&lt;br&gt;ersätter 33 b § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till 33 b § tredje stycket UBL om att kända&lt;br&gt;arbetsgivare skall underrättas har inte tagits med i lagen. Av praktiska skäl&lt;br&gt;bör det överlåtas till skattemyndigheten att bedöma vilka arbetsgivare som&lt;br&gt;skall underrättas inom ramen för eventuella direktiv från Riksskatteverkets&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;535&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1O§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser för delägare i handelsbolag.&lt;br&gt;Den motsvarar 33 b § fjärde stycket andra meningen UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella paragrafen gäller på grund av 1 kap. 5 § även i fråga&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentaren till 1 kap. 5 § framgår att såväl handelsbolag som&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar måste vara registrerade hos&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket for att vara sådana rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vissa hinder mot att en F-skattsedel utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 33 c § andra-fjärde styckena UBL. Skattemyn-&lt;br&gt;dighetens möjligheter att vägra att utfärda en F-skattsedel inom en&lt;br&gt;tvåårsperiod har emellertid i första stycket utvidgats till att även avse det&lt;br&gt;fallet att den skattskyldige fått sin F-skattsedel återkallad enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 § 8. En F-skattsedel får sålunda i regel inte utfärdas&lt;br&gt;inom en tvåårsperiod för en företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett&lt;br&gt;handelsbolag som har fått sin F-skattsedel återkallad på grund av att det&lt;br&gt;fanns förutsättningar att återkalla företagets eller bolagets F-skattsedel på&lt;br&gt;grund av ett förhållande som kunde hänföras till företagsledaren. Företagets&lt;br&gt;eller bolagets F-skattsedel behöver sålunda inte ha återkallats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket, som saknar motsvarighet i utredningens förslag,&lt;br&gt;gäller en tvåårig karenstid även om företagsledaren inte har haft någon F-&lt;br&gt;skattsedel, men skulle ha fått en sådan återkallad på grund av förhållande&lt;br&gt;som avses i 13 § 8. Tvåårsperioden räknas i dessa fall från det att företaget&lt;br&gt;eller bolaget fått sin F-skattsedel återkallad eller, utan att så har skett,&lt;br&gt;försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att en F-skattsedel får utfärdas trots vad som sägs&lt;br&gt;i första och andra styckena om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar 33 c § fjärde stycket UBL. Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;br&gt;Om exempelvis den skattskyldige försummat att betala skatter eller avgifter&lt;br&gt;skall den skattskyldige ändå kunna få en F-skattsedel om orsaken till&lt;br&gt;betalningsförsummelsen är tillfälliga likviditetsproblem på grund av&lt;br&gt;omständigheter som han inte kunnat råda över. För att en F-skattsedel skall&lt;br&gt;kunna utfärdas i ett sådant fall krävs dock att skattemyndigheten bedömer&lt;br&gt;att den skattskyldige kan reda ut sina betalningsproblem samt att han också&lt;br&gt;kan bedömas vilja göra rätt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F-skattebevis&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den som har fått en F-skattsedel också skall få ett F-&lt;br&gt;skattebevis. Motsvarande bestämmelser finns nu i 33 d § första stycket&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna om F-skattebevis till skillnad från bestämmelserna&lt;br&gt;om bevis om registrering av den som är arbetsgivare eller är skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;536&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala mervärdesskatt, har getts lagform beror på att särskilda rättsverkning- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;ar har knutits till innehavet av en F-skattsedel (se t.ex. 5 kap. 5 §). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till utredningsförslaget har, efter förebild i 9 §, tillagts att&lt;br&gt;villkor enligt 9 § skall framgå av F-skattebeviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det kan vara lämpligt att i F-skattebeviset även ta in uppgift om&lt;br&gt;huruvida innehavaren är registrerad som mervärdesskattskyldig har sagts&lt;br&gt;redan i kommentaren till 3 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om när en F-skattsedel med F-skattebevis skall sändas ut&lt;br&gt;till den skattskyldige bör meddelas i form av verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när en F-skattsedel skall återkallas. Den ersätter 38 a §&lt;br&gt;UBL. Förutom några redaktionella ändringar har i punkt 2 lagts till orden&lt;br&gt;&amp;quot;här i landet&amp;quot;. Syftet med tillägget är att göra det möjligt att återkalla en F-&lt;br&gt;skattsedel från en utländsk näringsidkare, som inte är skattskyldig i Sverige&lt;br&gt;men som enligt den föreslagna 7 § ändå skall ha rätt att få en F-skattsedel,&lt;br&gt;om han upphör med att bedriva näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 4 innebär att bestämmelserna har skärpts något i&lt;br&gt;förhållande till nuvarande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 5, som är av redaktionell natur, har möjliggjorts&lt;br&gt;genom att all mervärdesskatt, dvs. inte endast sådan mervärdesskatt som&lt;br&gt;skall redovisas i särskild självdeklaration, skall betalas in enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i skattebetalningslagen. Till följd av 1 kap. 4 § första stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna också avgift som skall redovisas och betalas enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ändringen i punkt 8 är att ge skattemyndigheten möjlighet att&lt;br&gt;återkalla en företagsledares F-skattsedel även om myndigheten av någon&lt;br&gt;anledning, t.ex. i en konkurssituation, inte har återkallat företagets eller&lt;br&gt;bolagets F-skattsedel. Det måste emellertid även i fortsättningen ha funnits&lt;br&gt;grund för återkallelse av företagets eller bolagets skattsedel för att&lt;br&gt;företagsledarens F-skattsedel skall få återkallas. Även den som tidigare har&lt;br&gt;varit företagsledare kan, genom det tillägg som nu gjorts till utredningens&lt;br&gt;förslag, få sin F-skattsedel återkallad enligt bestämmelsen. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att inte företagsledaren genom att avgå strax innan konkursen&lt;br&gt;och i stället sätta in en s.k. målvakt skall kunna undvika att få sin skattsedel&lt;br&gt;återkallad. Genom bestämmelsen i 11 § första stycket 1 gäller i dessa fall en&lt;br&gt;karenstid på två år inom vilken en F-skattsedel inte får utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 9, som ersätter 38 a § tredje stycket UBL, har&lt;br&gt;utvidgats till att gälla även om företagsledarens F-skattsedel kan återkallas&lt;br&gt;enligt punkterna 6-8. Därigenom ges skattemyndigheten möjlighet att&lt;br&gt;återkalla F-skattsedeln för varje fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;som har en företagsledare som har meddelats näringsförbud, är i konkurs&lt;br&gt;eller har handlat på ett sådant sätt att han fått sin F-skattsedel återkallad&lt;br&gt;enligt punkt 8. Skattemyndigheten ges också, på grund av bestämmelserna&lt;br&gt;i 11 § första stycket 3, möjlighet att vägra att utfärda en F-skattsedel för ett&lt;br&gt;nytt företag så länge som företagsledaren, på grund av bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;537&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § första stycket 1 inte själv har rätt att fä en F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som anger att skattemyndigheten får avstå från återkallelse&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, motsvarar 10 § andra stycket i utredningens&lt;br&gt;förslag. Bestämmelsen har på Lagrådets inrådan brutits ut och fått bilda en&lt;br&gt;egen paragraf. Den ersätter 38 a § andra stycket UBL. Den har utvidgats till&lt;br&gt;att avse även det återkallelsefall som regleras i 13 § 9 och ersätter därige-&lt;br&gt;nom motsvarande regel i 38 a § tredje stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller återkallelse av ett fåmansforetags eller ett fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolags F-skattsedel enligt 13 § 8 finns ett exempel på vad som kan&lt;br&gt;utgöra ett sådant särskilt skäl som kan medföra ett F-skattsedeln inte&lt;br&gt;återkallas i kommentaren till 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller återkallelse av ett fåmansforetags eller ett fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolags F-skattsedel enligt 13 § 9 kan ett särskilt skäl att inte återkalla&lt;br&gt;skattsedeln vara att den juridiska personens samtliga skattebetalningar gjorts&lt;br&gt;i föreskriven tid och ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen ges skattemyndigheten möjlighet att förelägga den skattskyldige&lt;br&gt;att återlämna en återkallad F-skattsedel jämte F-skattebevis till myndigheten&lt;br&gt;samt att lämna uppgift om återkallelsen till sådana berörda uppdragsgivare&lt;br&gt;som myndigheten känner till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 38 b § första stycket UBL. Nuvarande skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgift om återkallelsen till sådana berörda uppdragsgivare som&lt;br&gt;myndigheten känner till har emellertid, eftersom en sådan skyldighet i vissa&lt;br&gt;fall kan bli mycket betungande, ersatts med en möjlighet för myndigheten&lt;br&gt;att själv avgöra i vilka fall kända uppdragsgivare skall underrättas om&lt;br&gt;återkallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite framgår av&lt;br&gt;23 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av A-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning skall varje skattskyldig som inte har fått en F-&lt;br&gt;skattsedel tilldelas en A-skattsedel. Inom det nya uppbördssystemet skall A-&lt;br&gt;skattsedel utfärdas endast for den som begär det. Bestämmelser om detta har&lt;br&gt;tagits in i den nu aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje skattskyldig som inte har tilldelats en F-skattsedel skall sålunda&lt;br&gt;enligt huvudregeln i punkt 1 tilldelas en A-skattsedel om han begär det. En&lt;br&gt;A-skattsedel skall också utfärdas för den som fått sin F-skattsedel återkallad&lt;br&gt;om han begär det. I förhållande till nuvarande ordning, som framgår av&lt;br&gt;38 b § andra stycket UBL och som innebär att A-skattsedel skall utfärdas&lt;br&gt;om det inte är obehövligt, är regeln mer allmän. Skattemyndigheten skall&lt;br&gt;inte behöva undersöka om det finns något behov av en A-skattsedel utan&lt;br&gt;skall rutinmässigt kunna utfärda en sådan om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;538&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En A-skattsedel skall på begäran utfärdas också om skattemyndigheten&lt;br&gt;utfärdat en F-skattsedel med villkor att den endast åberopas i personens&lt;br&gt;näringsverksamhet. Detta anges i punkt 2. Bestämmelserna ersätter 33 a §&lt;br&gt;första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild reglering i fråga om handelsbolag och europeiska ekono-&lt;br&gt;miska intressegrupperingar motsvarande den som nu finns i 33 a § andra&lt;br&gt;stycket UBL behövs inte i skattebetalningslagen, eftersom utfärdandet av en&lt;br&gt;A-skattsedel alltid kräver en särskild begäran om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentaren till 1 kap. 5 § framgår att såväl handelsbolag som&lt;br&gt;europeiska ekonomiska intressegrupperingar måste vara registrerade hos&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket för att vara sådana rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från ränta och utdelning skall skatteavdrag beräknat efter en på förhand&lt;br&gt;bestämd procentsats, 30 %, göras oberoende av vilket slag av skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt mottagaren har (se 5 kap. 8 § och 8 kap. 10 §). En A-&lt;br&gt;skattsedel fyller alltså i detta sammanhang inte någon funktion. I 33 § UBL&lt;br&gt;föreskrivs nu att en A-skattsedel inte skall utfärdas för den som endast har&lt;br&gt;ränte- eller utdelningsinkomster. Några motsvarande bestämmelser behövs&lt;br&gt;inte i skattebetalningslagen, eftersom A-skattsedel skall utfärdas endast efter&lt;br&gt;särskild begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk persons A-skattsedel bör innehålla uppgift om beslut antingen&lt;br&gt;om tillämplig skattetabell för beräkning av skatteavdrag från lön som betalas&lt;br&gt;ut till den fysiska personen eller, i förekommande fall, om den särskilda&lt;br&gt;beräkningsgrund efter vilken skatteavdrag skall beräknas. Bestämmelser om&lt;br&gt;vilka uppgifter en A-skattsedel skall innehålla bör meddelas i form av&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter (jfr 24 § UBL). Skattebetalningslagen innehåller&lt;br&gt;därför ingenting om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse om skattekort motsvarande den som nu finns i 33 d §&lt;br&gt;första stycket första meningen UBL har inte heller tagits in i lagen. En sådan&lt;br&gt;handling fyller inte längre någon självständig funktion. Om en skattskyldig&lt;br&gt;har lämnat sin A-skattsedel hos en arbetsgivare och skulle behöva en&lt;br&gt;handling som visar en annan arbetsgivare vilket slag av preliminär skatt han&lt;br&gt;har att betala, har han möjlighet att begära en duplettskattsedel hos&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vem som är skyldig att göra sådant skatteavdrag som&lt;br&gt;enligt 4 kap. 2 § skall användas för betalning av preliminär skatt. Paragrafen&lt;br&gt;gäller inte enbart fysiska personer utan också juridiska personer, t.ex.&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att göra skatteavdrag åvilar dem som betalar ut sådan&lt;br&gt;ersättning från vilken skatteavdrag skall göras enligt bestämmelserna i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;539&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(skatteavdrag från ersättning för arbete) eller 8 § (skatteavdrag från ränta Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;och utdelning). Bestämmelserna i förevarande paragraf kompletteras alltså Del 1&lt;br&gt;av de övriga bestämmelserna i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln om skatteavdrag från ersättning för arbete finns nu i 39 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket UBL. En motsvarande regel när det gäller ränta och&lt;br&gt;utdelning finns i 3 mom. samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ersättning för arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns huvudregeln om från vilka ersättningar skatteavdrag&lt;br&gt;skall göras. Regeln gäller all kontant ersättning för arbete, alltså även&lt;br&gt;förskott på sådan ersättning. En särskild regel om förskott har inte ansetts&lt;br&gt;nödvändig här med hänsyn till bestämmelserna om beräkning av skatteav-&lt;br&gt;drag från förskott i 8 kap. 26 §. Motsvarande bestämmelser finns nu i 3 § 2&lt;br&gt;mom. första stycket och 39 § 1 mom. första stycket UBL. Undantag från&lt;br&gt;huvudregeln finns i 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya bestämmelsen sägs, till skillnad från i den nuvarande, inget om&lt;br&gt;att avdraget skall göras för betalning av mottagarens preliminära A-skatt.&lt;br&gt;Detta framgår i stället av 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya bestämmelsen är det inte en förutsättning for skatteavdrag&lt;br&gt;att mottagaren är skattskyldig for ersättningen i Sverige. En sådan ordning&lt;br&gt;gäller nu på grund av kopplingen mellan 39 § 1 mom. samt 3 § 1 och 2&lt;br&gt;mom. UBL. Skillnaden är emellertid inte så stor på grund av de undantag&lt;br&gt;som finns i 4 § första stycket 2 och 3. Där sägs att skatteavdrag inte skall&lt;br&gt;göras från sådan ersättning for arbete som betalas ut till fysiska personer&lt;br&gt;som inte är bosatta här i landet eller till utländska juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte längre skall vara en förutsättning för skatteavdrag att&lt;br&gt;mottagaren är skattskyldig, behövs ingen särskild regel om att ett handelsbo-&lt;br&gt;lag skall vara skyldigt att betala preliminär skatt liknande den i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket UBL. Att skatteavdrag skall göras också från ersättning för&lt;br&gt;arbete som betalas ut till ett handelsbolag framgår av förevarande paragraf&lt;br&gt;som gäller i fråga om såväl fysiska som juridiska personer. Skatteavdrag&lt;br&gt;skall emellertid inte göras om någon av undantagsbestämmelserna i 3 eller&lt;br&gt;4 § är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts i föregående stycke om handelsbolag gäller, på grund av&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 5 §, också i fråga om europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar. Det särskilda undantaget i 4 § i det nu aktuella kapitlet&lt;br&gt;för utländska juridiska personer som saknar fast driftställe i Sverige gäller&lt;br&gt;emellertid även for europeiska ekonomiska intressegrupperingar som saknar&lt;br&gt;fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vissa ersättningar som skall likställas med&lt;br&gt;ersättning för arbete. Motsvarande bestämmelser finns nu i 3 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 har utvidgats till att gälla även sjukpenning och annan ersättning&lt;br&gt;som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag från sådan ersättning inte skall göras om mottagaren har Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;debiterats preliminär skatt för inkomståret framgår av 3 § 7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;br&gt;Dessutom har bestämmelsen i punkten 5 lagts till efter förslag från&lt;br&gt;Riksskatteverket i verkets remissvar. Bestämmelsen omfattar sådan&lt;br&gt;ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet&lt;br&gt;som kan ingå i en försäkringsersättning eller i ett skadestånd eller utgå enligt&lt;br&gt;lagen (1974:515) om ersättning vid frihetsinskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges sådana undantag från huvudregeln i 2 § som är relaterade&lt;br&gt;främst till den som betalar ut ersättningen eller till vilket slag av ersättning&lt;br&gt;det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1, som saknar motsvarighet i utredningens förslag, innehåller en&lt;br&gt;beloppsgräns som skall gälla vid varje utbetalningstillfälle. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar 7 § fjärde stycket och 7 a § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 motsvarar 39 § 1 mom. andra stycket 1 UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 motsvarar 3 § 2 mom. första stycket sista meningen UBL. I&lt;br&gt;förhållande till utredningsförslaget har bestämmelsen justerats med hänsyn&lt;br&gt;till att det är utbetalarens skyldighet att göra skatteavdrag som regleras och&lt;br&gt;inte, som i uppbördslagen, mottagarens skyldighet att betala preliminär&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 motsvarar 10 § femte stycket g UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 motsvarar 39 § 1 mom. andra stycket 2 UBL. Till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 5 § gäller punkten 4 även europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar och delägare i sådana grupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 6 motsvarar 10 § femte stycket a UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 7 är ny. Den är nödvändig med hänsyn till den utvidgning som&lt;br&gt;har gjorts av 2 § 4. Skatteavdrag från sådan sjukpenning eller annan&lt;br&gt;ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen skall sålunda göras endast om mottagaren inte har debiterats&lt;br&gt;preliminär skatt, F-skatt eller särskild A-skatt, för inkomståret. Om&lt;br&gt;preliminär skatt har debiterats har den ju i regel beräknats med hänsyn tagen&lt;br&gt;även till sådan inkomst som ersätts genom nu aktuella ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har även vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges sådana undantag från huvudregeln i 2 § som är relaterade&lt;br&gt;främst till den som tar emot ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkien 1 motsvarar 3 § 2 mom. andra meningen UBL. Uttrycket &amp;quot;eller&lt;br&gt;andra menigheter&amp;quot; har emellertid i förtydligande syfte ersatts med&lt;br&gt;“kommunalförbund eller kyrkliga kommuner”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 innehåller nya bestämmelser. De föranleds av den&lt;br&gt;utvidgning av området för skatteavdrag som följer av 1 § genom att det inte&lt;br&gt;längre skall vara en förutsättning för skatteavdrag att mottagaren är&lt;br&gt;skattskyldig i Sverige. Av bl.a. administrativa skäl bör emellertid området&lt;br&gt;för skatteavdrag begränsas på det sättet att skatteavdrag inte skall göras från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;541&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningar som betalas till fysiska personer som inte är bosatta i Sverige Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;eller till utländska juridiska personer utom i de fall de bedriver näringsverk- Del 1&lt;br&gt;samhet från fast driftställe i Sverige. En sådan begränsning regleras i&lt;br&gt;förevarande punkter och i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 innehåller också en ny bestämmelse. Enligt huvudregeln i 1 §&lt;br&gt;är den som betalar ut sådan ersättning som det enligt 2 § skall göras&lt;br&gt;skatteavdrag från skyldig att verkställa avdraget. Detta gäller även om&lt;br&gt;mottagaren inte skulle vara skattskyldig for ersättningen. Av administrativa&lt;br&gt;skäl, främst för att minimera antalet återbetalningar av preliminär skatt, ges&lt;br&gt;utbetalaren rätt att underlåta skatteavdrag om skattemyndigheten eller&lt;br&gt;Riksskatteverket i ett särskilt beslut fastställt att skatteavdrag inte skall göras&lt;br&gt;från viss ersättning. Ett sådant beslut skall fattas bl.a. om mottagaren inte är&lt;br&gt;skattskyldig för viss ersättning i Sverige trots att han är bosatt här.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta finns i 10 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de föreslagna reglerna om en generell avdragsskyldighet med&lt;br&gt;undantag endast för särskilt angivna fall är att försvåra användandet av s.k.&lt;br&gt;svart arbetskraft. Reglerna innebär att utbetalaren har en generell skyldighet&lt;br&gt;att göra skatteavdrag om inget av de undantag som anges i 3 eller 4 § är&lt;br&gt;tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet har punkten 2 i utredningens förslag, som avser&lt;br&gt;ersättning till en F-skattsedelsinnehavare, brutits ut ur paragrafen. Vad som&lt;br&gt;skall gälla i fråga om skatteavdrag när ersättning för arbete betalas ut till&lt;br&gt;någon som har en F-skattsedel regleras i stället i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har även vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges vad som skall gälla då ersättning för arbete betalas ut till&lt;br&gt;en F-skattsedelsinnehavare. Paragrafen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Den ersätter 39 § 1 mom. tredje och fjärde styckena UBL&lt;br&gt;samt 17 § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att uttrycket &amp;quot;faktura eller jämförlig handling&amp;quot; redan nu&lt;br&gt;används i ML. Av 1 kap. 17 § ML framgår att med &amp;quot;jämförlig handling&amp;quot;&lt;br&gt;avses då avräkningsnota, kvitto, köpehandling och liknande handling. Med&lt;br&gt;handling avses även upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt paragrafens&lt;br&gt;första stycke kan godtas får anses gälla även som skriftligt åberopande av&lt;br&gt;F-skattsedeln enligt andra stycket. Särskilda bestämmelser om detta har&lt;br&gt;emellertid inte ansetts nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges sådana ersättningar från vilka skatteavdrag alltid skall&lt;br&gt;göras oberoende av vilket slag av skattsedel på preliminär skatt mottagaren&lt;br&gt;har. Dock gäller de beloppsgränser som anges i 3 § 1 och 2 även i fråga om&lt;br&gt;här aktuella ersättningar. En motsvarande bestämmelse finns nu i 3 § 2&lt;br&gt;mom. tredje stycket sista meningen UBL. Den har emellertid utvidgats till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;542&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att omfatta också sådan semesterersättning som betalas ut från en semester- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;kassa. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skatteavdraget skall beräknas om mottagaren har en F-skattsedel&lt;br&gt;anges i 8 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska användandet av en F-skattsedel i anställningsförhållanden&lt;br&gt;och försvåra missbruk av en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skall&lt;br&gt;den som betalar ut ersättning till någon som åberopar en sådan skattsedel i&lt;br&gt;ett uppenbart anställningsförhållande enligt denna paragraf vara skyldig att&lt;br&gt;upplysa skattemyndigheten om detta. Däremot skall utbetalaren inte behöva&lt;br&gt;göra något skatteavdrag. Bestämmelserna motsvarar 40 a § UBL. Redak-&lt;br&gt;tionella ändringar har emellertid gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till utredningens förslag har ett tillägg gjorts i syfte att&lt;br&gt;klargöra att den som har betalat ut ersättning för arbete till en F-skattsedels-&lt;br&gt;innehavare som inte har åberopat skattsedeln ändå skall vara skyldig att&lt;br&gt;anmäla utbetalningen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föredragningen i Lagrådet har paragrafen justerats så att en&lt;br&gt;utbetalare inte skall behöva anmäla om en utbetalning görs till någon som&lt;br&gt;har en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § men som inte har åberopat&lt;br&gt;skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en utbetalare som inte fullgör sin anmälningsskyldighet kan bli&lt;br&gt;betalningsskyldig för bl.a. mottagarens skatt framgår av bestämmelserna i&lt;br&gt;12 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ränta och utdelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges huvudregeln om från vilken ränta och utdelning&lt;br&gt;skatteavdrag skall göras. Bestämmelserna motsvarar 3 § 2 mom. tredje&lt;br&gt;stycket första meningen UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det är den som betalar ut räntan eller utdelningen som är skyldig att&lt;br&gt;göra avdraget framgår av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från huvudregeln finns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller undantag från huvudregeln i 8 § om skatteavdrag från&lt;br&gt;viss ränta och utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 motsvarar 39 § 3 mom. sista meningen UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 motsvarar 10 § femte stycket b UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 motsvarar 10 § femte stycket c UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;543&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 motsvarar 10 § femte stycket d UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 6 motsvarar 10 § femte stycket e UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 7 motsvarar 10 § femte stycket f UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 8 motsvarar 10 § femte stycket i UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om befrielse från skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges under vilka förutsättningar skattemyndigheten får medge&lt;br&gt;att skatteavdrag över huvud taget inte görs från viss ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkt 1 anges att skattemyndigheten får besluta om befrielse från&lt;br&gt;skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som inte skall beskattas i&lt;br&gt;Sverige, om överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättningen&lt;br&gt;skall beskattas om att skatteavdrag skall göras här i landet. Bestämmelserna&lt;br&gt;i förevarande paragraf kan bli tillämpliga t.ex. i det fall ersättning för arbete&lt;br&gt;betalas ut till en fysisk person som inte är bosatt här i landet men som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet från fast driftställe här. Undantagsregeln i 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 blir då enligt andra stycket samma paragraf inte tillämplig.&lt;br&gt;Är ersättningen av sådant slag att den inte skall beskattas i Sverige behövs&lt;br&gt;ett särskilt beslut om att skatteavdrag inte skall göras. Finns ett sådant beslut&lt;br&gt;blir i stället undantagsregeln i 4 § första stycket 4 tillämplig, dvs. utbetalaren&lt;br&gt;blir inte skyldig att göra skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § första stycket 4 framgår att uppvisandet av skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut är en förutsättning för att utbetalaren skall kunna underlåta att göra&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 2 gäller andra situationer där skattemyndigheten&lt;br&gt;får besluta om befrielse av vissa ersättningar från skatteavdrag. Bestämmel-&lt;br&gt;serna ersätter punkten 3 första stycket av anvisningarna till 39 § UBL. I&lt;br&gt;förhållande till utredningens förslag har bestämmelsen gjorts mer restriktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett exempel på ett sådant särskilt skäl som bör kunna leda till att&lt;br&gt;arbetsgivaren befrias från skyldigheten att göra skatteavdrag från viss&lt;br&gt;ersättning kan vara att ersättningen avser både arbete och material och det&lt;br&gt;skulle medföra avsevärda besvär för arbetsgivaren att särskilja ersättningen&lt;br&gt;för arbetet. Detta gäller särskilt om ersättningen för arbetet kan antas utgöra&lt;br&gt;endast en mindre del av hela ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har även redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när skattemyndigheten får besluta att skatteavdrag inte&lt;br&gt;skall göras från ersättning för arbete som tas emot av viss arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena av paragrafen anges under vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar skattemyndigheten får medge att skatteavdrag inte görs här i landet&lt;br&gt;om sådant avdrag görs i annat land. Bestämmelserna ersätter 44 a § första&lt;br&gt;stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;544&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket ges Riksskatteverket möjlighet att under vissa förutsätt- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;ningar besluta att skatteavdrag inte skall göras. Bestämmelserna motsvarar Del 1&lt;br&gt;44 a § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;72 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har 12 § i utredningens förslag flyttats fram och&lt;br&gt;becknats 16 §. Den nu aktuella paragrafen motsvarar sålunda 13 § i&lt;br&gt;utredningens förslag. Rubrikerna närmast före 12-16 § har också införts&lt;br&gt;efter förslag från Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att utbetalaren är skyldig att lämna mottagaren uppgift&lt;br&gt;om det skatteavdrag han har gjort. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer skall emellertid ha rätt att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna om avdraget är lika stort som vid det närmast&lt;br&gt;föregående utbetalningstillfället. Syftet med denna möjlighet till undantag&lt;br&gt;är att få ett mer flexibelt system. Någon begränsning i sak i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande ordning är inte åsyftad. Det innebär att undantag från huvud-&lt;br&gt;regeln bör föreskrivas bl.a. i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livränta enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeforsäkring, lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till&lt;br&gt;sjömän eller annan jämförbar ersättning enligt äldre lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om utbetalning av annan pension eller livränta&lt;br&gt;om utbetalningen görs av den som har rätt att betala ut sådan ersättning som&lt;br&gt;nyss sagts eller av försäkringsföretag eller understödsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 43 § 1 mom. första stycket UBL. Nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser som föreskriver att arbetsgivaren, om han har gjort skatteav-&lt;br&gt;drag enligt skattetabell, även skall ange hur stor del av skatteavdraget som&lt;br&gt;avser allmänna egenavgifter har slopats. Detta beror på att en sådan uppgift&lt;br&gt;kan verka förvillande för arbetstagaren, eftersom summan av den preliminä-&lt;br&gt;ra skatt som betalats genom skatteavdrag avräknas mot den slutliga skatten&lt;br&gt;som sådan. Det sker alltså ingen särskild avräkning av preliminära avgifter&lt;br&gt;mot de allmänna egenavgifter som omfattas av den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att tillämpa vissa beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 14 § i utredningens förslag, anges inom vilken&lt;br&gt;tid den som skall göra skatteavdrag är skyldig att beakta ett ändringsbeslut.&lt;br&gt;Bestämmelserna ersätter 46 § 3 mom. tredje stycket första meningen UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100.'Del 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;545&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förenklingsskäl anges endast en tidsgräns, två veckor. Därigenom uppnås Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;likformighet med vad som avses gälla vid frivillig förhöjning av skatteavdra- Del 1&lt;br&gt;get enligt 8 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 15 § i utredningens förslag, ersätter 47 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är tillämplig t.ex. om en arbetsgivare innehållit större belopp&lt;br&gt;än som enligt ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag skall&lt;br&gt;innehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen blir tillämplig även om en arbetsgivare har gjort ett förhöjt&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 8 kap. 6 § och arbetstagaren därefter företer en handling&lt;br&gt;som visar att skatteavdraget varit för stort. Paragrafen ersätter i den delen&lt;br&gt;femte stycket av anvisningarna till 40 § UBL. I förhållande till den&lt;br&gt;paragrafen har möjligheten för den som har gjort skatteavdraget att, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, inte återbetala det som innehållits för mycket slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 16 § i utredningens förslag, innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser som ger skattemyndigheten möjlighet att förelägga den som inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter att göra skatteavdrag eller lämna uppgift enligt 13 §&lt;br&gt;att göra detta. Motsvarande bestämmelser finns nu i 83 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite framgår av 23&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att visa upp skattsedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 12 § i utredningens förslag, har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätter 40 § 1 mom. första stycket UBL. Bestämmelserna&lt;br&gt;har arbetats om med hänsyn till att skyldigheten för den skattskyldige att&lt;br&gt;betala preliminär A-skatt i skattebetalningslagen har ersatts med en&lt;br&gt;skyldighet att vidkännas skatteavdrag och en skyldighet för utbetalaren att&lt;br&gt;göra sådant avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 har utformats med tanke på att en A-skattsedel skall utfärdas&lt;br&gt;endast efter särskild begäran. Det finns alltså ett stort antal skattskyldiga&lt;br&gt;som inte har någon skattsedel på preliminär skatt. Om arbetsgivaren kräver&lt;br&gt;att få se den skattskyldiges skattsedel måste den som saknar sådan hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;546&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheten begära att fä en A-skattsedel. Ett enklare sätt är givetvis Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;att arbetsgivaren vänder sig direkt till skattemyndigheten för att fä uppgift Del 1&lt;br&gt;om vilket skatteavdrag han skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket har också tagits in en ny punkt, punkt 4. Av den framgår att om&lt;br&gt;skattemyndigheten fattat ett sådant beslut som avses i 10 eller 11 § skall den&lt;br&gt;som beslutet rör visa upp det för den som betalar ut ersättning för arbete till&lt;br&gt;honom. Detsamma gäller om det av ett annat beslut eller intyg meddelat av&lt;br&gt;skattemyndigheten framgår att skatteavdrag inte skall göras, t.ex. ett beslut&lt;br&gt;om ändrad beräkning av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att den skattskyldige skall visa upp ett ändrings-&lt;br&gt;beslut för sin arbetsgivare. Bestämmelsen ersätter 46 § 3 mom. andra stycket&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tredje stycket ges regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer möjlighet att av administrativa skäl meddela föreskrifter om&lt;br&gt;vissa undantag från skyldigheten att upplysa utbetalaren om skattsedelsinne-&lt;br&gt;havet. De aktuella utbetalama avses hämta in nödvändiga uppgifter med&lt;br&gt;hjälp av ADB direkt från skattemyndigheten. Någon begränsning i&lt;br&gt;förhållande till nuvarande undantag är inte avsedd. Detta innebär att det&lt;br&gt;genom förordning eller annan föreskrift bör anges att första stycket inte&lt;br&gt;gäller vid utbetalning av bl.a. folkpension eller tilläggspension från den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan eller Riksförsäkringsverket. Stycket ersätter&lt;br&gt;sjätte stycket av anvisningarna till 40 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns i 35 § tredje stycket UBL bestämmelser om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för den som uppbär inkomst från vilken skatteavdrag skall göras om han inte&lt;br&gt;haft en sådan inkomst under föregående inkomstår. På detta sätt får&lt;br&gt;skattemyndigheten veta att en A-skattsedel skall utfärdas för den skattskyldi-&lt;br&gt;ge. Bestämmelser av detta slag behövs inte när en A-skattsedel skall utfärdas&lt;br&gt;endast efter begäran av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Beräkning av F-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har 1-3 §§ i utredningens förslag ersatts med en&lt;br&gt;paragraf som utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Detta medför att&lt;br&gt;4-8 §§ i utredningens förslag nu motsvaras av 2-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt schablon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser för beräkning av F-skatt enligt schablon.&lt;br&gt;De ersätter 13 § 1 mom. första-tredje styckena och 3 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller nu behöver den slutliga skatten inte&lt;br&gt;minskas med vare sig särskilda avgifter eller överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt. Detta beror på att begreppet slutlig skatt har getts en ny&lt;br&gt;innebörd. Enligt 11 kap. 9 och 10 §§ ingår inte särskilda avgifter i den&lt;br&gt;slutliga skatten. Däremot tas hänsyn även till överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt när den slutliga skatten bestäms. Detsamma gäller i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;547&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som skall gottskrivas på grund av en minskning av expansionsmedel&lt;br&gt;enligt lagen (1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket andra meningen blir tillämpliga om den&lt;br&gt;preliminära skatt, F-skatt eller särskilda A-skatt, som har debiterats för&lt;br&gt;samma inkomstår som den senast debiterade slutliga skatten avser överstiger&lt;br&gt;den slutliga skatten. Därvid skall hänsyn inte tas till eventuella ändringar&lt;br&gt;enligt 5 § av den preliminära skatten som kan ha skett efter den första&lt;br&gt;skattedebiteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har några fortydliganden gjorts. Det&lt;br&gt;anges uttryckligen att beräkningen skall ske enligt schablon om inte annat&lt;br&gt;följer av 3 § och att det är den slutliga skatten vid den årliga taxeringen året&lt;br&gt;före inkomståret som skall ligga till grund för beräkningen av F-skatten. Om&lt;br&gt;F-skatt för inkomståret 1999 skall bestämmas är det alltså den slutliga skatt&lt;br&gt;som bestämts vid 1998 års taxering och som normalt avser 1997 års&lt;br&gt;inkomster som skall ligga till grund för beräkningen. Detta gäller även om&lt;br&gt;slutlig skatt för ett tidgare år har bestämts, t.ex. genom ett omprövnings-&lt;br&gt;beslut, efter 1998 års taxeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som saknar motsvarighet i utredningens förslag föranleds&lt;br&gt;av den ändring som gjorts genom SFS 1996:1404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som skall gälla om den skattskyldige skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatt för inkomståret i självdeklaration men sådan skatt inte ingår&lt;br&gt;i den slutliga skatt som skall ligga till grund för beräkningen av F-skatten.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar, såvitt gäller mervärdesskatt, 13 § 1 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket UBL. I fråga om A-skatt ersätts stycket av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall mervärdesskatt skall redovisas i en självdeklaration skall den&lt;br&gt;särskilda självdeklarationen användas. Detta anges i 2 kap. 13 § lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om när preliminär taxering skall ske. Paragrafen&lt;br&gt;ersätter 13 § 2 mom. UBL. Som riktlinje för bedömningen av om det är&lt;br&gt;fråga om en mer betydande skillnad bör gälla att den skall vara omkring 30&lt;br&gt;procent av den preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på när det kan finnas särskilda skäl att beräkna F-skatt med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering kan nämnas det fallet att en lagändring&lt;br&gt;medför att den schablonberäknade skatten blir för hög, men inte med belopp&lt;br&gt;som kan anses vara betydande. I detta fall kan det vara en onödig omgång&lt;br&gt;att kräva in en preliminär självdeklaration av en skattskyldig som på annat&lt;br&gt;sätt yrkat att hänsyn tas till lagändringen vid F-skattens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;548&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande situation kan uppkomma i samband med att en skattskyldig&lt;br&gt;övergår från att redovisa mervärdesskatt i självdeklaration till att redovisa&lt;br&gt;skatten i skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som skall ligga till grund för den preliminära&lt;br&gt;taxeringen och vilka bestämmelser som skall tillämpas. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns nu i 15 första stycket och 16 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att preliminär taxering skall ske i enlighet med&lt;br&gt;de föreskrifter som skall tillämpas vid den årliga taxeringen året efter&lt;br&gt;inkomståret och att hänsyn därvid skall tas till de förhållanden som kan&lt;br&gt;antas komma att ligga till grund för denna taxering. Några bestämmelser&lt;br&gt;motsvarande dem som nu finns i 15 § andra stycket UBL har därför inte&lt;br&gt;tagits in i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har, med undantag av ett par redaktionella ändringar,&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad beräkning av F-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I föregående paragrafer har tagits in regler om beräkning av F-skatt. Sådan&lt;br&gt;skatt skall beräknas antingen enligt en schablon eller också enligt en&lt;br&gt;preliminär taxering. I förevarande paragraf regleras hur ett beslut om F-skatt&lt;br&gt;kan ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast en redaktionell ändring&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett exempel på ett sådant särskilt skäl som avses i andra stycket och&lt;br&gt;som kan medföra ändring av den preliminära skatten även om beloppet inte&lt;br&gt;kan anses betydande kan nämnas ändring av skatten i samband med&lt;br&gt;emigration, likvidation av ett aktiebolag eller avveckling av ett dödsbo, där&lt;br&gt;inkomsterna kan beräknas exakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan ändring som avses i paragrafen benämns för närvarande jämkning.&lt;br&gt;Termen &amp;quot;jämkning&amp;quot; har nu ersatts med &amp;quot;ändring&amp;quot;, eftersom jämkning för&lt;br&gt;tanken till en minskning av den preliminära skatten och bestämmelserna i&lt;br&gt;förevarande paragraf även medger att den preliminära skatten höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattebetalningslagen har inte förts in några bestämmelser om i vilken&lt;br&gt;turordning ändring skall ske av olika former av preliminär skatt. Detta avses&lt;br&gt;bli reglerat i till lagen anslutande verkställighetsföreskrifter. Någon ändring&lt;br&gt;i sak är emellertid inte åsyftad. Det innebär att om F-skatt har debiterats för&lt;br&gt;någon som även har att vidkännas skatteavdrag, bör ändring som leder till&lt;br&gt;en lägre preliminär skatt i första hand avse den debiterade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En höjning av preliminär skatt för sådan mottagare av dagpenning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa som debiterats F-skatt eller särskild A-skatt bör i första&lt;br&gt;hand också avse den debiterade skatten. Detsamma gäller i fråga om övriga&lt;br&gt;ersättningar som avses i 5 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheten har möjlighet att förelägga den skattskyldige att&lt;br&gt;inför ett beslut om ändring lämna en preliminär självdeklaration följer av 10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;549&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 5 §. Någon motsvarighet till bestämmelserna i 46 § 4 mom. UBL&lt;br&gt;behövs sålunda inte i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella paragrafen är tillämplig både under och efter utgången&lt;br&gt;av inkomståret. Bestämmelserna ersätter i dessa delar 45 § 1 och 2 mom.&lt;br&gt;UBL. Bestämmelser motsvarande 45 § 1 mom. första stycket andra&lt;br&gt;meningen har tagits in i 8 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avses vara tillämplig även i de fall en F-skatt ersätts med en&lt;br&gt;A-skatt under inkomståret. I ett sådant fall skall debiterad men inte förfallen&lt;br&gt;F-skatt undanröjas. I den delen ersätter paragrafen punkten 2 i 45 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller inte några beloppsgränser för att ändring över&lt;br&gt;huvud taget skall få ske. Det anges bara att skillnaden mellan beräknad&lt;br&gt;slutlig skatt och den preliminära skatten skall vara betydande med hänsyn&lt;br&gt;till den skattskyldiges förhållanden eller att det annars skall finnas särskilda&lt;br&gt;skäl för ändring. Angående lokutionen &amp;quot;betydande med hänsyn till den&lt;br&gt;skattskyldiges förhållanden&amp;quot; se kommentaren till 8 kap. 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda bestämmelserna i uppbördslagen rörande dagpenning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa har inte fått någon motsvarighet i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya systemet skall varje skattskyldig ha rätt att efter särskild begäran&lt;br&gt;få en A-skattsedel. F-skattsedel skall däremot utfärdas endast efter särskild&lt;br&gt;ansökan och endast om vissa förutsättningar är uppfyllda. Skattemyndighe-&lt;br&gt;ten skall alltså inte kunna utfärda en sådan skattsedel mot den skattskyldiges&lt;br&gt;vilja. Om skattemyndigheten anser att det finns behov av att debitera en&lt;br&gt;preliminär skatt för en skattskyldig som inte har en F-skattsedel skall detta&lt;br&gt;ske genom debitering av särskild A-skatt. Den skattskyldige skall i ett sådant&lt;br&gt;fall fortfarande ha rätt att få en A-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vad som skall gälla vid ändring före inkomstårets&lt;br&gt;utgång om den skattskyldige betalat för mycket preliminär skatt är inte av&lt;br&gt;sådant slag att de bör ha lagform. Någon motsvarighet till bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 första och andra styckena av anvisningarna till 45 § UBL har&lt;br&gt;därför inte tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får utan särskild anmälan från den skattskyldige ta&lt;br&gt;upp en fråga om ändring av preliminär skatt i fall som avses i den nu&lt;br&gt;aktuella paragrafen. Någon motsvarighet till punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;45 § UBL har inte ansetts behövas i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan preliminär skatt ändras skall den skattskyldige ges tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig, om det inte uppenbarligen är obehövligt. En motsvarighet till bestäm-&lt;br&gt;melserna i 45 § 1 mom. sjätte stycket UBL har därför tagits in i 14 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om ändring innebär att F-skatt som skall betalas efter det&lt;br&gt;beslutet meddelats skall betalas med annat belopp än som tidigare utfärdad&lt;br&gt;skattsedel visar, skall skattemyndigheten utfärda en ny skattsedel med den&lt;br&gt;ändrade skatten. Bestämmelser om detta behöver emellertid inte ha lagform.&lt;br&gt;Därför har inte någon motsvarighet till bestämmelserna i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket UBL tagits med. Några särskilda bestämmelser om att den&lt;br&gt;skattskyldige skall tillställas ett ändringsbeslut har inte heller ansetts&lt;br&gt;nödvändiga. Detta följer av 21 § förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att beslut om ändring som grundar sig på en&lt;br&gt;ansökan från den skattskyldige skall meddelas så snart som möjligt. Någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarighet till bestämmelserna i 46 § 3 mom. första stycket första&lt;br&gt;meningen UBL har därför inte tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten höjer en debiterad preliminär skatt efter&lt;br&gt;inkomstårets utgång skall den ytterligare påförda preliminära skatten betalas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 16 kap. 6 §, dvs. senast den förfallodag som infaller&lt;br&gt;närmast efter det att 30 dagar har förflutit från beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om ändrad beräkning enligt förevarande paragraf skall&lt;br&gt;lämnas till skattemyndigheten, dvs. den skattemyndighet som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. har att fatta beslut om den preliminära skatten.&lt;br&gt;Någon bestämd tidsfrist inom vilken en ansökan skall lämnas motsvarande&lt;br&gt;den som nu finns i 45 § 1 mom. sjunde stycket UBL har inte tagits in i&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Ansökan måste dock lämnas in inom sådan tid att den&lt;br&gt;kan behandlas senast den 30 juni taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om ändrad F-skatt har lämnats till en annan skatte-&lt;br&gt;myndighet än den som skall fatta beslut om skatten skall den översända&lt;br&gt;handlingarna till rätt myndighet. Detta får anses följa av bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 6 §. Det innebär t.ex. att den skattskyldige kan lämna en ansökan om&lt;br&gt;ändring av F-skatt till skattemyndigheten på den ort där han är bosatt, även&lt;br&gt;om myndigheten inte är behörig att fatta beslut om ändringen. Myndigheten&lt;br&gt;bör i ett sådant fall göra den utredning som behövs i ärendet och därefter&lt;br&gt;sända ansökningen till den myndighet som skall fatta beslutet. Bestämmelser&lt;br&gt;om en sådan ordning finns nu i 46 § 1 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hänsyn till andra belopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att vid beräkning av F-skatt, dvs. enligt såväl schablon&lt;br&gt;som preliminär taxering, hänsyn om möjligt skall tas till beräknad A-skatt.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser finns nu i 3 § 3 mom. andra stycket och 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mom. ljärde stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges dessutom att hänsyn, om det är möjligt, skall tas till&lt;br&gt;andra belopp som kan komma att tillgodoräknas den skattskyldige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 14 § andra stycket 1 utöver F-skatten. Sist nämnda bestämmelse är&lt;br&gt;ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till paragrafens lydelse har justerats för att ge&lt;br&gt;skattemyndigheten möjlighet att, om den debiterar F-skatt under inkomst-&lt;br&gt;året, ha möjlighet att ta hänsyn till sådan särskild A-skatt som redan kan ha&lt;br&gt;betalats för inkomståret. Detsamma gäller andra belopp som kan komma att&lt;br&gt;tillgodoräknas enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Beräkning av särskild A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 § utredningens förslag om när särskild A-skatt får&lt;br&gt;beslutas har på Lagrådets inrådan flyttats till 4 kap. 5 §. Kvar i detta kapitel&lt;br&gt;bli då endast den nu aktuella bestämmelsen som betecknas 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;551&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att särskild A-skatt skall debiteras enligt schablon. Detta Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;anges i denna paragraf genom en hänvisning till 6 kap. En motsvarande Del 1&lt;br&gt;ordning gäller nu på grund av en hänvisning i 14 § första stycket UBL till&lt;br&gt;13 § 1 och 3 mom. samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beräkning av särskild A-skatt med ledning av preliminär&lt;br&gt;taxering skall gälla samma bestämmelser som vid beräkning av F-skatt med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering. Detta anges också i förevarande paragraf&lt;br&gt;genom hänvisningen till 6 kap. Hänvisningen ersätter 14 § andra stycket&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ändrad beräkning av särskild A-skatt skall ske enligt de bestämmel-&lt;br&gt;ser som gäller för F-skatt. Detta följer också av hänvisningen till 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen till 6 kap. framgår slutligen att vid debitering av särskild&lt;br&gt;A-skatt enligt såväl schablon som med ledning av preliminär taxering och&lt;br&gt;vid ändrad beräkning skall, om det är möjligt, hänsyn tas till den A-skatt&lt;br&gt;som kan komma att betalas för den skattskyldige genom skatteavdrag och&lt;br&gt;till andra belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att till-&lt;br&gt;godoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Beräkning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel har i regel sin motsvarighet i uppbördslagen.&lt;br&gt;Flera av dem har emellertid arbetats om med hänsyn till att en arbetstagare&lt;br&gt;nu inte ges någon uttrycklig skyldighet att betala A-skatt utan endast en&lt;br&gt;skyldighet att vidkännas avdrag från sin lön för betalning av sådan skatt.&lt;br&gt;Dessutom har det överlåtits till regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att i större omfattning än för närvarande bestämma&lt;br&gt;hur skattetabellerna skall utformas och användas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt skattetabell&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns huvudregeln om att skatteavdrag från ersättning för&lt;br&gt;arbete som betalas ut till en fysisk person skall beräknas enligt skattetabell.&lt;br&gt;Att vissa ersättningar skall likställas med ersättning för arbete framgår av 5&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket. Av det nu aktuella stycket framgår också att det skall&lt;br&gt;finnas två slag av skattetabeller, allmänna och särskilda skattetabeller. I&lt;br&gt;stycket har dessutom på inrådan av Lagrådet tagits in en bestämmelse om att&lt;br&gt;skattetabellerna fastställs för varje inkomstår av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringens bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från huvudregeln finns i 6 § (obligatorisk förhöjning av&lt;br&gt;skatteavdraget), 7 § (frivillig förhöjning av skatteavdraget), 8 § (skatteav-&lt;br&gt;drag från sidoinkomst m.m.) och 9 § (skatteavdrag från pension och&lt;br&gt;sjukpenning m.m.). Beslut om undantag kan också fattas av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten enligt 11 § (särskild beräkningsgrund för skatteavdraget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser som ger skattemyndigheten rätt att besluta om&lt;br&gt;avvikelse från belopp för skatteavdrag beräknat enligt skattetabell om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;552&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvikelsen är obetydlig motsvarande den som nu finns i punkt 3 andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 39 § UBL har det inte ansetts finnas något&lt;br&gt;behov av i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges hur arbetsgivaren skall välja skattetabell. Det&lt;br&gt;ersätter 6 § första stycket UBL. En särskild bestämmelse om att skatteavdrag&lt;br&gt;skall göras med det belopp eller efter den procentsats som anges i tabellen&lt;br&gt;for den aktuella ersättningen och tidsperioden har inte ansetts vara&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har av redaktionella skäl orden “den&lt;br&gt;skattskyldige” ersatts med ”den fysiska personen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller en särskild bestämmelse om tillämplig&lt;br&gt;skattetabell i början av året. Bestämmelsen motsvarar 39 § 2 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikutvecklingen inom PA-området och möjligheten för arbetsgivaren&lt;br&gt;att via ADB efterfråga tillämplig skattetabell för sina anställda torde&lt;br&gt;väsentligen ha minskat behovet av att även under februari månad få tillämpa&lt;br&gt;äldre skattetabell. Det kan dock inte uteslutas fall där regeln ännu kan ha&lt;br&gt;betydelse. Som exempel kan nämnas att en sjöman på svenska fartyg i&lt;br&gt;Q ärrtrafik i vissa fall kan ha svårigheter även under februari månad att&lt;br&gt;uppvisa A-skattsedel avseende det nya året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till 5 § första stycket sista meningen UBL behövs&lt;br&gt;inte, eftersom skatteavdrag från ersättning för arbete som är avsett att pågå&lt;br&gt;kortare tid än vecka skall ske med 30 % av ersättningen (se kommentarerna&lt;br&gt;till 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när arbetsgivaren skall använda de allmänna skattetabel-&lt;br&gt;lerna. Vad som sägs i 1 § och i förevarande paragraf motsvarar 4 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket första meningen UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skatteavdrag från ersättning för sådant arbete som är avsett att pågå&lt;br&gt;kortare tid än en vecka skall göras med 30 % av ersättningen framgår av 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av paragrafen anges vad de allmänna skattetabellerna skall&lt;br&gt;grundas på. Bestämmelserna motsvarar 4 § 1 mom. andra stycket UBL. I&lt;br&gt;förhållande till utredningsförslaget har av redaktionella skäl orden “för den&lt;br&gt;skattskyldige” strukits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket ersätter 4 § 3 mom. första stycket UBL.&lt;br&gt;Det anges inte i lagtexten hur många olika skattesatser som skall användas&lt;br&gt;och inte heller vem som skall fatta beslut om detta. Antalet olika skattesatser&lt;br&gt;kan avgöras först när kommunerna har lämnat uppgift om vilka skattesatser&lt;br&gt;som blir aktuella för ett visst inkomstår. Den som upprättar skattetabellerna&lt;br&gt;skall också bestämma hur många olika skattesatser som skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser motsvarande dem som nu finns i 4 § 1 mom. tredje stycket&lt;br&gt;UBL om att det av skattetabellerna skall framgå hur stor del av avdragsbe-&lt;br&gt;loppet som avser allmänna egenavgifter behövs inte längre och har sålunda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;553&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tagits med i skattebetalningslagen (se kommentaren till 5 kap. 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot anges i tredje stycket att de allmänna skattetabellerna skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om skatteavdragets storlek för dem som inte är skyldiga&lt;br&gt;att betala allmänna egenavgifter. Givetvis skall då också beaktas att sådana&lt;br&gt;skattskyldiga inte har rätt att göra något avdrag for avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall upprättas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Bestämmelser om detta har tagits in i 1 §. Riksskatte-&lt;br&gt;verket bör naturligtvis bemyndigas av regeringen att upprätta tabellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges när arbetsgivaren skall använda de särskilda skatteta-&lt;br&gt;bellerna för skatteavdrag från bl.a. sjukpenning. Stycket ersätter 4 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket UBL. I förhållande till det stycket har emellertid bestämmel-&lt;br&gt;serna utvidgats till att även avse sådan sjukpenning eller annan ersättning&lt;br&gt;som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (se&lt;br&gt;kommentarerna till 5 kap. 2 och 3 §§). Däremot har stycket inte gjorts&lt;br&gt;tillämpligt på dagpenning från arbetslöshetskassa. Detta innebär att&lt;br&gt;skatteavdrag från sådan ersättning skall beräknas enligt allmänna skatteta-&lt;br&gt;beller. Detsamma gäller i fråga om skatteavdrag från vårdbidrag enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring. Har mottagaren av dagpenning från arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sa en F-skattsedel skall skatteavdraget emellertid beräknas enligt 9 § (se&lt;br&gt;även 5 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som motsvaras av 5 § i utredningsförslaget, anges hur de&lt;br&gt;särskilda skattetabellerna för beräkning av skatteavdrag från bl.a. sjukpen-&lt;br&gt;ning skall utformas. Här anges endast en huvudprincip. I övrigt skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § gälla. Detta framgår av andra meningen som hänvisar&lt;br&gt;till den paragrafen. Den närmare utformningen och tillämpningen av&lt;br&gt;skattetabellerna har överlåtits till den myndighet som skall upprätta&lt;br&gt;skattetabellerna. Bestämmelserna ersätter 4 § 2 mom. andra-fjärde styckena&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de nya bestämmelserna är att uppnå en större flexibilitet.&lt;br&gt;Någon väsentlig ändring i sak avses emellertid inte ske. I de särskilda&lt;br&gt;skattetabellerna bör det alltså, om inte en bättre överensstämmelse mellan&lt;br&gt;preliminär och slutlig skatt kan uppnås på annat sätt, finnas särskilda&lt;br&gt;kolumner med procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten, dels for ersättningar som grundas på viss&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De procenttal efter vilka&lt;br&gt;skatteavdrag skall göras bör grundas på skattesatsen för en årlig inkomst&lt;br&gt;motsvarande den skattskyldiges sjukpenninggrundande inkomst eller, om&lt;br&gt;ersättningen grundas på viss procent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten, den andel av den sjukpenninggrundande inkomsten som&lt;br&gt;ersättningen beräknas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;554&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den&lt;br&gt;skattskyldige, bör det underlag som utgör grund för ersättningen anses som&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön bör anses grundad på 90 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag från föräldrapenning som utges enligt garantinivån bör&lt;br&gt;beräknas med ledning av en sjukpenninggrundande inkomst, som ger en&lt;br&gt;föräldrapenning för hel dag motsvarande garantinivån. Vid utbetalning av&lt;br&gt;föräldrapenning enligt garantinivån bör alltså försäkringskassan göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt den särskilda skattetabellen men beräknad på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av för närvarande 24 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enskilda fall har skattemyndigheten möjlighet att genom beslut om&lt;br&gt;särskild beräkningsgrund för skatteavdrag eller ändring av preliminär skatt&lt;br&gt;förordna om ett annat skatteavdrag eller att skatteavdrag över huvud taget&lt;br&gt;inte skall göras (se 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som saknar motsvarighet i utredningsförslaget, anges att&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag från sjöinkomst också skall ske med hjälp av&lt;br&gt;särskilda skattetabeller. I paragrafen anges dessutom vad dessa skattetabel-&lt;br&gt;ler skall grundas på. Paragrafen ersätter 12 a § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vad som skall gälla om den skattskyldige inte lämnar&lt;br&gt;utbetalaren uppgift om vilken typ av skattsedel han har och, om han har en&lt;br&gt;A-skattsedel, inte heller visar upp skattsedeln. Paragrafen har i förhållande&lt;br&gt;till sin förebild begränsats till att gälla fysiska personer. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns i 40 § 1 mom. andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren, förutom kontant ersättning, får andra förmåner som&lt;br&gt;avses i 14 §, skall skatteavdraget enligt första stycket beräknas även på&lt;br&gt;förmånernas värde för den tid ersättningen avser. Några särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om detta motsvarande 40 § 1 mom. tredje stycket UBL har inte&lt;br&gt;ansetts vara nödvändiga. Någon ändring i sak är emellertid inte åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har också på Lagrådets inrådan tagits in en definition av&lt;br&gt;begreppet sidoinkomst. Med begreppet avses sådan ersättning som inte&lt;br&gt;utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete. En snarlik lokution&lt;br&gt;används redan i dag i bl.a. 7 § UBL första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller ett undantag från bestämmelserna om förhöjt&lt;br&gt;skatteavdrag. Bestämmelserna ersätter 40 § 3 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;555&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig förhöjning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler som ger arbetstagaren möjlighet att begära ett&lt;br&gt;förhöjt skatteavdrag. Paragrafen motsvarar 41 § 1 mom. UBL. I förhållande&lt;br&gt;till detta moment har emellertid den särskilda regeln rörande dagpenning&lt;br&gt;från arbetslöshetskassa slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har på Lagrådets inrådan tagits in en definition av&lt;br&gt;begreppet huvudinkomst. Med begreppet avses “ersättning som utgör&lt;br&gt;arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete&amp;quot;. Begreppet omfattar alltså&lt;br&gt;inte ränta eller utdelning. En snarlik lokution används redan i dag i bl.a. 7 §&lt;br&gt;UBL andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna definitionen medför att om en skattskyldig har inkomst&lt;br&gt;av såväl tjänst som aktiv näringsverksamhet skall skatteavdrag göras enligt&lt;br&gt;tabell om tjänsteinkomsten är större än inkomsten av näringsverksamheten&lt;br&gt;(8 kap. 1 §) och i motsatta fallet enligt 30 % (8 kap. 8 §). Är däremot&lt;br&gt;näringsverksamheten helt passiv blir tjänsteinkomsten huvudinkomst&lt;br&gt;eftersom det är den enda inkomsten av arbete. Skatteavdrag skall då göras&lt;br&gt;enligt tabell om inte skattemyndigheten beslutat om ändrad beräkning av&lt;br&gt;den preliminära skatten. Detta innebär inte någon förändring i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till utredningens förslag har även redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar skatteavdrag vid utbetalningar till en juridisk person, vid&lt;br&gt;utbetalningar av sidoinkomst, vid oregelbundna utbetalningar och vid&lt;br&gt;utbetalningar för korttidsarbeten. Vad som avses med begreppen sidoin-&lt;br&gt;komst och huvudinkomst framgår av definitionerna i 6 respektive 7 §. Den&lt;br&gt;nu aktuella paragrafen ersätter 4 § 4 mom., 7 § första och andra styckena&lt;br&gt;samt 7 a § första stycket UBL. Bestämmelser om tillämpliga beloppsgränser&lt;br&gt;finns i 5 kap. 3 § 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skatteavdrag skall göras från ersättning för arbete som betalas ut till&lt;br&gt;en juridisk person om den juridiska personen inte uppger sig ha en F-&lt;br&gt;skattsedel framgår av 5 kap. 2-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension och sjukpenning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 6 § anges vissa ersättningar från vilka utbetalaren skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag även om mottagaren har en F-skattsedel. I den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen anges hur skatteavdraget skall beräknas då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;556&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta och utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar skatteavdrag från ränta och utdelning. Bestämmelserna&lt;br&gt;motsvarar 7 § tredje stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller bestämmelser som ger skattemyndigheten&lt;br&gt;möjlighet att i enskilda fall frångå bestämmelserna om skatteavdrag enligt&lt;br&gt;tabell. Bestämmelserna ersätter 3 § 2 mom. fjärde och femte styckena UBL.&lt;br&gt;I motsats till dessa bestämmelser krävs inte längre att det skall finnas&lt;br&gt;särskilda skäl för att skattemyndigheten skall kunna besluta att hänsyn skall&lt;br&gt;tas även till att den skattskyldige är skyldig att betala skatt för förmögenhet&lt;br&gt;eller för fastighet. Detta framgår av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges bl.a. att bestämmelserna om slutlig skatt i 11 kap.&lt;br&gt;10-12 §§ skall gälla även när skattemyndigheten bestämmer en särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund för skatteavdrag. Såvitt gäller skattereduktion finns nu&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i 2 § 4 mom. tredje stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på hur skatteavdraget skall beräknas i det enskilda fallet anges&lt;br&gt;inte längre i lagtexten. Någon ändring i sak är emellertid inte åsyftad.&lt;br&gt;Skattemyndigheten avses alltså även fortsättningsvis vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket kunna besluta att skatteavdraget skall&lt;br&gt;beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst&lt;br&gt;belopp eller att skatteavdraget skall beräknas med särskilt angiven procent&lt;br&gt;av inkomsten eller att skatteavdrag inte skall göras från viss ränta eller&lt;br&gt;utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i tredje stycket kan skatteavdraget&lt;br&gt;beräknas exempelvis till viss procent av inkomsten eller enligt skattetabell&lt;br&gt;på inkomsten ökad med visst belopp eller också beräknas med visst belopp&lt;br&gt;utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att ett beslut om särskild beräkningsgrund skall få&lt;br&gt;fattas är att den preliminära skatten genom ett sådant beslut bättre kommer&lt;br&gt;att överensstämma med den slutliga skatten. Huvudregeln i 4 kap. 1 § gäller&lt;br&gt;alltså också vid beslut enligt förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har, med undantag av ett par redaktionella ändringar,&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 45 § 1 mom. första stycket andra meningen UBL. I&lt;br&gt;paragrafen har också tagits in en regel som begränsar möjligheten att besluta&lt;br&gt;om särskild beräkningsgrund för skatteavdrag på ersättning för arbete som&lt;br&gt;betalas ut till ett handelsbolag. Den särskilda regleringen behövs för att inte&lt;br&gt;reglerna om att skatteavdrag skall göras från ersättning för arbete som&lt;br&gt;betalas ut till handelsbolag utan F-skattsedel skall bli verkningslösa,&lt;br&gt;eftersom handelsbolag inte debiteras någon inkomstskatt och därmed ofta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;557&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle kunna få skatteavdraget ändrat till noll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten enligt andra stycket&lt;br&gt;ändå besluta om beräkning av skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund&lt;br&gt;for handelsbolag. Särskilda skäl i detta avseende kan t.ex. finnas om det&lt;br&gt;skatteavdrag som en uppdragsgivare är skyldig att göra for ett handelsbolag&lt;br&gt;uppenbarligen inte kan antas komma att behövas för att täcka bolagets&lt;br&gt;kommande debiteringar på skattekontot. Detta torde normalt endast kunna&lt;br&gt;inträffa under senare delen av inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur beslut om särskild beräkningsgrund för skatteavdrag&lt;br&gt;på ränta och utdelning får ske. Bestämmelserna ersätter 46 § 2 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i 45 § 1 mom. femte stycket&lt;br&gt;UBL om att preliminär skatt på ränta och utdelning får ändras även om det&lt;br&gt;inte har utfärdats någon skattsedel på preliminär skatt för den skattskyldige&lt;br&gt;behövs inte. I det nya systemet kommer de flesta skattskyldiga inte att ha&lt;br&gt;någon skattsedel på preliminär skatt, eftersom en A-skattsedel skall utfärdas&lt;br&gt;endast efter särskild begäran från den skattskyldige (se 4 kap. 16 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underlag för beräkning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av förmånsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här regleras vad som skall gälla om arbetsgivaren vid sidan av kontant&lt;br&gt;ersättning också ger ut en naturaförmån. Paragrafen ersätter 8 § första&lt;br&gt;stycket UBL. I förhållande till utredningsförslaget har av redaktionella skäl&lt;br&gt;orden “skattskyldig” och “den skattskyldige” ersatts med “arbetstagare”&lt;br&gt;respektive “arbetstagaren”. Dessutom har lokutionen “skattepliktig intäkt”&lt;br&gt;ersatts med “intäkt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild regel om värdering av förmån av annan&lt;br&gt;bostad här i landet än semesterbostad. Paragrafen ersätter 8 § tredje stycket&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som skall gälla om skattemyndigheten vid beräkning&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter har bestämt värdet av en förmån enligt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket. Paragrafen motsvarar 8 § sjätte stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;558&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges huvudregeln om hur värdet av en förmån skall&lt;br&gt;beräknas, dvs. om inte en särskild reglering finns som t.ex. i 15 och 16 §§.&lt;br&gt;Den innebär att förmånerna i princip skall värderas på samma sätt som vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag från huvudregeln i första stycket finns i andra stycket.&lt;br&gt;Undantaget avser värdering av förmån av fri kost. Bestämmelserna ersätter&lt;br&gt;i denna del 8 § femte stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drickspengar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en särskild regel för det fall arbetstagaren vid sidan av&lt;br&gt;ersättningen från arbetsgivaren får ersättning direkt från allmänheten, t.ex.&lt;br&gt;drickspengar. Paragrafen motsvarar 9 § UBL. I förhållande till utrednings-&lt;br&gt;förslaget har av redaktionella skäl ordet “skattskyldig” ersatts med&lt;br&gt;“arbetstagare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i vilken utsträckning skatteavdrag skall göras från&lt;br&gt;ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa. Paragrafen motsvarar&lt;br&gt;10 § första och andra styckena UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra ersättningar för kostnader i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i vilken utsträckning skatteavdrag skall beräknas på&lt;br&gt;ersättning för annan kostnad i arbetet, dvs. som är förenad med tjänsten, än&lt;br&gt;sådan som avses i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår bl.a. i vilken utsträckning skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;från ersättning för resa med egen bil i tjänsten. Om det är uppenbart att&lt;br&gt;ersättningen överstiger det belopp med vilket avdrag får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen skall skatteavdrag beräknas på den överstigande delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 10 § tredje och fjärde styckena UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter i samband med tjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges två olika avdrag som får göras vid beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag. Paragrafen motsvarar 11 § första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;559&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sådana försäkringar som anges i första stycket 2 skall anses ha Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;tagits i samband med tjänst krävs numera enligt kommunalskattelagen att Del 1&lt;br&gt;arbetsgivaren betalar hela premien. Övergångsregler finns uttryckligen&lt;br&gt;angående avdrag för sjuk- och olycksfallsförsäkringar som tagits enligt äldre&lt;br&gt;regler där även arbetstagaren kunde vara skyldig att betala premie och&lt;br&gt;detsamma torde, på grund av mer allmänna övergångsregler, gälla i fråga om&lt;br&gt;pensionsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har av redaktionella skäl orden “den&lt;br&gt;skattskyldige” ersatts med “arbetstagaren”. Dessutom har en ny rubrik&lt;br&gt;införts närmast före paragrafen för att markera skillnaden mellan här&lt;br&gt;aktuella avdrag och kostnadsavdrag enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de förutsättningar som gäller för att andra avdrag än&lt;br&gt;sådana som anges i 21 § skall få göras. Stycket motsvarar 11 § andra stycket&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger en schablon för beräkning av en arbetstagares&lt;br&gt;kostnader i viss verksamhet. Om arbetsgivaren har betalat ersättning för&lt;br&gt;kostnader som täcks av en schablon avses schablonen ändå vara tillämplig.&lt;br&gt;Ersättningen skall dock beaktas vid beräkningen av kostnadsavdraget. I&lt;br&gt;andra stycket anges också att skattemyndigheten i ett enskilt fall får besluta&lt;br&gt;hur kostnaderna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att en arbetsgivare som beräknat en arbetstagares&lt;br&gt;kostnader enligt schablonen eller enligt skattemyndighetens beslut skall&lt;br&gt;underrätta arbetstagaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena ersätter 11 § tredje stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har av redaktionella skäl ordet&lt;br&gt;“skattskyldig” ersatts med “arbetstagare” i motsvarande form. Dessutom har&lt;br&gt;en rubrik införts närmast före paragrafen för att markera skillnaden mellan&lt;br&gt;här aktuella kostnadsavdrag och avdrag enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om undantag från skyldigheten att&lt;br&gt;göra skatteavdrag i fråga om förmån av fri hemresa eller ersättning för&lt;br&gt;kostnad för hemresa med allmänna kommunikationer. Den motsvarar 11 §&lt;br&gt;fjärde stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har hänvisningen till 22 § första&lt;br&gt;stycket slopats eftersom det i den nu aktuella paragrafen inte är fråga om ett&lt;br&gt;sådant kostnadsavdrag som avses i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resor vid tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns särskilda bestämmelser om förmån av fri resa inom&lt;br&gt;Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema vid tillträdande&lt;br&gt;eller frånträdande av anställning eller uppdrag. Den motsvarar 10 § femte&lt;br&gt;stycket h UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges den som betalar ut folkpension möjlighet att vid beräkning-&lt;br&gt;en av skatteavdraget ta hänsyn även till det särskilda grundavdraget.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 12 § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från förskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser rörande förskott. De ersätter&lt;br&gt;6 a § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 och 28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller särskilda ändringsregler för det fall en arbetstagare&lt;br&gt;är försatt i konkurs eller hans lön tas i anspråk genom utmätning. De ersätter&lt;br&gt;45 § 3 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. Vid tillämpningen av 27 och 28 § § måste det utredas hur stora skatteav-&lt;br&gt;drag som redan kan ha gjorts för den skattskyldige genom kontakt med&lt;br&gt;dennes arbetsgivare. Det kan, sedan kontot stämts av, betalas ut till&lt;br&gt;konkursboet resp, kronofogdemyndigheten enligt bestämmelserna i 18 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteavdrag har registrerats på den skattskyldiges skattekonto enligt&lt;br&gt;vad som sagts nu, skall detta enligt bestämmelserna i 11 kap. 14 § beaktas&lt;br&gt;när det skall avgöras om den skattskyldige skall betala in skatt eller få&lt;br&gt;tillbaka skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;båda paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad beräkning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det nu aktuella kapitlet har tagits in regler om skatteavdrag. Sådant avdrag&lt;br&gt;skall beräknas antingen enligt en skattetabell eller också efter en bestämd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 Riksdagen 1996797. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;561&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procentsats. Besluten om skatteavdrag skall fattas innan det första skatteav-&lt;br&gt;draget för inkomståret skall göras. Bestämmelserna gäller generellt, dvs.&lt;br&gt;skattemyndigheten bestämmer inte skatteavdragets storlek individuellt for&lt;br&gt;varje skattskyldig. En sådan möjlighet finns emellertid genom bestämmel-&lt;br&gt;serna om särskild beräkningsgrund för skatteavdrag i 11 §. Om skattemyn-&lt;br&gt;digheten har fattat ett beslut om särskild beräkningsgrund kan myndigheten,&lt;br&gt;efter att ha gett den skattskyldige möjlighet att yttra sig, med automatik&lt;br&gt;fortsätta att årligen fatta samma typ av beslut, s.k. stående jämkning. Även&lt;br&gt;sådana beslut fattas före det att det första skatteavdraget för inkomståret&lt;br&gt;skall göras. Besluten är sålunda inte beslut om ändring i den meningen att&lt;br&gt;ett tidigare meddelat beslut om preliminär skatt för inkomståret ändras.&lt;br&gt;Sådana beslut regleras i stället i 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen &amp;quot;jämkning&amp;quot; som används i uppbördslagen har, som kommenterats&lt;br&gt;i anslutning till 6 kap. 5 §, ersatts med &amp;quot;ändring&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 skattebetalningslagen har inte införts några bestämmelser om i vilken&lt;br&gt;turordning ändring skall ske av olika former av preliminär skatt. Detta avses&lt;br&gt;bli reglerat i till lagen anslutande verkställighetsföreskrifter. Någon ändring&lt;br&gt;i sak är emellertid inte åsyftad. Det innebär att ändring av preliminär skatt&lt;br&gt;som skall betalas genom skatteavdrag bör, om det inte finns särskilda skäl,&lt;br&gt;i första hand ske av preliminär skatt på sådan ersättning som utgör den&lt;br&gt;skattskyldiges huvudinkomst och därefter på andra inkomster än ränta och&lt;br&gt;utdelning. Om F-skatt eller särskild A-skatt har debiterats, bör emellertid&lt;br&gt;ändring som leder till en lägre preliminär skatt i första hand avse den&lt;br&gt;debiterade skatten (se kommentarerna till 6 kap. 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheten har möjlighet att förelägga den skattskyldige att&lt;br&gt;inför ett beslut om ändring lämna en preliminär självdeklaration följer av 10&lt;br&gt;kap. 5 §. Någon motsvarighet till bestämmelserna i 46 § 4 mom. UBL&lt;br&gt;behövs sålunda inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om ändrad beräkning av skatteavdrag.&lt;br&gt;De ersätter i dessa delar 45 § 1 och 2 mom. UBL. Bestämmelser motsvaran-&lt;br&gt;de 45 § 1 mom. första stycket andra meningen har i stället tagits in i 12 §.&lt;br&gt;I den nu aktuella paragrafen finns en hänvisning dit liksom till 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lokutionen “särskilda skäl” i tredje stycket hänvisas till vad&lt;br&gt;som anförts i kommentaren till 6 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya paragrafen innehåller inte några beloppsgränser för att ändring&lt;br&gt;över huvud taget skall få ske. Det anges bara att skillnaden mellan beräknad&lt;br&gt;slutlig skatt och den preliminära skatten skall vara betydande med hänsyn&lt;br&gt;till den skattskyldiges förhållanden eller att det annars skall finnas särskilda&lt;br&gt;skäl for ändring. Angående lokutionen &amp;quot;betydande med hänsyn till den&lt;br&gt;skattskyldiges förhållanden&amp;quot; se kommentaren till 10 kap. 1 §. Den belopps-&lt;br&gt;gräns på ett basbelopp som anges där bör dock vid tillämpningen av den nu&lt;br&gt;aktuella paragrafen vara väsentligt lägre. Vi anser att beloppsgränsen bör&lt;br&gt;ligga på 0,2 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda bestämmelserna i uppbördslagen rörande dagpenning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa har inte fått någon motsvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;562&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 i 45 § 1 mom. första stycket UBL ersätts av 6 kap. 5 § (se&lt;br&gt;vidare kommentaren till denna paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen innebär att skattemyndigheten i ett beslut&lt;br&gt;om ändring bl.a. får föreskriva att skatteavdrag beräknat enligt skattetabell&lt;br&gt;skall ersättas med skatteavdrag beräknat enligt särskild av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten angiven grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vad som skall gälla vid ändring före inkomstårets&lt;br&gt;utgång om den skattskyldige betalat för mycket preliminär skatt är inte av&lt;br&gt;sådant slag att de bör ha lagform. Någon motsvarighet till bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 3 första och andra styckena av anvisningarna till 45 § UBL har&lt;br&gt;därför inte tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får utan särskild anmälan från den skattskyldige ta&lt;br&gt;upp en fråga om ändring av preliminär skatt i fall som avses i förevarande&lt;br&gt;paragraf. Någon motsvarighet till punkt 1 av anvisningarna till 45 § UBL&lt;br&gt;har inte ansetts motiverad i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan beslut fattas om ändrad beräkning av skatteavdrag skall den&lt;br&gt;skattskyldige ges tillfälle att yttra sig, om det inte uppenbarligen är&lt;br&gt;obehövligt. En motsvarighet till bestämmelserna i 45 § 1 mom. sjätte stycket&lt;br&gt;UBL har därför tagits in i 14 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag innebär att skatteav-&lt;br&gt;drag skall göras med annat belopp än som tidigare utfärdad skattsedel visar,&lt;br&gt;skall skattemyndigheten på begäran av den skattskyldige utfärda en ny&lt;br&gt;skattsedel med den ändrade beräkningen. Bestämmelser om detta behöver&lt;br&gt;emellertid inte ha lagform. Därför har inte någon motsvarighet till bestäm-&lt;br&gt;melserna i 46 § 2 mom. första stycket UBL tagits med. Några särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om att den skattskyldige skall tillställas ett ändringsbeslut har&lt;br&gt;inte heller ansetts nödvändiga. Detta följer av 21 § förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att beslut om ändring som grundar sig på en&lt;br&gt;ansökan från den skattskyldige skall meddelas så snart som möjligt. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till bestämmelserna i 46 § 3 mom. första stycket första&lt;br&gt;meningen UBL har därför inte tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i 46 § 2 mom. andra och tredje&lt;br&gt;styckena UBL har inte heller tagits med. En ändring i sak är emellertid inte&lt;br&gt;åsyftad. Det innebär att skattemyndigheten i ett beslut om ändring inom det&lt;br&gt;nya systemet bör ange att skatteavdraget skall beräknas t.ex. på viss del av&lt;br&gt;inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatteav-&lt;br&gt;draget skall beräknas till viss procent av inkomsten. Vid ändring av prelimi-&lt;br&gt;när skatt som skall betalas genom ett skatteavdrag beräknat efter en viss&lt;br&gt;procentsats bör i ändringsbeslutet anges efter vilken procentsats den ändrade&lt;br&gt;skatten skall tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om ändrad beräkning enligt den nu aktuella paragrafen skall&lt;br&gt;lämnas till skattemyndigheten, dvs. till den skattemyndighet som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. har att fatta beslut om skatteavdraget. Om ansökan&lt;br&gt;har lämnats till en annan skattemyndighet skall den översända handlingarna&lt;br&gt;till rätt myndighet. Detta får anses följa av bestämmelserna i 2 kap. 6 §. Det&lt;br&gt;innebär t.ex. att den skattskyldige kan lämna en ansökan om ändrad&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag till skattemyndigheten på den ort där han är&lt;br&gt;bosatt, även om myndigheten inte är behörig att fatta beslut om ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;563&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör i ett sådant fall göra den utredning som behövs i ärendet Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;och därefter sända ansökningen till den myndighet som skall fatta beslutet. Del 1&lt;br&gt;Bestämmelser om en sådan ordning finns nu i 46 § 1 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämd tidsfrist inom vilken en ansökan skall lämnas motsvaran-&lt;br&gt;de den som nu finns i 45 § 1 mom. sjunde stycket UBL har inte tagits in i&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Detta innebär att en ansökan kan lämnas in ända fram&lt;br&gt;till den tidpunkt då den skattskyldige erhållit besked om den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Beräkning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur arbetsgivaravgifterna skall beräknas. Paragrafen&lt;br&gt;ersätter 8 § USAL. Avrundningsregeln har emellertid flyttats till 23 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har i punkten 1 hänvisning skett&lt;br&gt;också till 2 kap. 2 § lagen om socialavgifter. Att hänvisningen bör omfatta&lt;br&gt;även denna paragraf beror på att systemet med redaravgifter har slopats och&lt;br&gt;att uppbörden av arbetsgivaravgifter for sjöinkomst skall regleras på samma&lt;br&gt;sätt som i fråga om andra arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § omfattar begreppet arbetsgivaravgifter förutom&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter enligt lagen om socialavgifter även särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift. De aktuella procentsatserna&lt;br&gt;får alltså hämtas från lagen om socialavgifter, lagen om särskild löneskatt&lt;br&gt;på vissa förvärvsinkomster och lagen om allmän löneavgift. I dessa lagar&lt;br&gt;anges också på vilket underlag avgifterna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras hur värdet av naturaförmåner skall beräknas.&lt;br&gt;Paragrafen ersätter 5 § USAL. Genom hänvisningen till bl.a. 8 kap. 14 §&lt;br&gt;behövs ingen motsvarighet i det nu aktuella kapitlet till bestämmelsen i 4 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om kostnadsavdrag. Den ersätter 6 §&lt;br&gt;USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med begreppet beskattningsår i detta sammanhang&lt;br&gt;framgår av definitionen i 1 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Skyldighet att lämna deklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlets rubrik har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Den&lt;br&gt;inledande paragrafen i utredningens förslag har på inrådan av Lagrådet&lt;br&gt;slopats. Däremot har 2 § i utredningsförslaget, som innehåller två stycken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersatts med två paragrafer. Första stycket betecknas 1 § och andra stycket Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;betecknas 7 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär självdeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna preliminär självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § första stycket i utredningens förslag. Andra stycket&lt;br&gt;har på inrådan av Lagrådet flyttats fram och betecknats 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella paragrafen anges under vilka förutsättningar preliminär&lt;br&gt;självdeklaration skall lämnas. Bestämmelserna ersätter 17 § 1 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i punkt 2 innehåller inte någon beloppsgräns. Det&lt;br&gt;anges bara att den slutliga skatten för det aktuella inkomståret skall beräknas&lt;br&gt;överstiga den senast debiterade slutliga skatten med ett belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden för att paragrafen&lt;br&gt;skall bli tillämplig. Vad som avses med ett betydande belopp skall alltså&lt;br&gt;bedömas från fall till fall. Som riktlinje för bedömningen bör gälla att&lt;br&gt;skillnaden mellan den debiterade och den slutliga skatten skall vara omkring&lt;br&gt;30 % av den preliminära skatten, dock lägst ett basbelopp (se avsnitt 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har i punkt 2 orden “för inkomståret”&lt;br&gt;ersatts med “vid taxeringen året efter inkomståret” eftersom ett beskattnings-&lt;br&gt;år omfattar delar av två inkomstår för den som har brutet räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har införts på inrådan av Lagrådet. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;finns i 5 § andra stycket i utredningsförslaget. Bestämmelserna motsvarar&lt;br&gt;17 §2 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den skattskyldige skall lämna en ny preliminär&lt;br&gt;självdeklaration om den skattskyldiges inkomstförhållanden har ändrats efter&lt;br&gt;det att den första deklarationen lämnades och detta medför att den slutliga&lt;br&gt;skatten kommer att överstiga den som beräknats med ledning av den tidigare&lt;br&gt;deklarationen. Skillnadsbeloppet skall emellertid vara betydande med&lt;br&gt;hänsyn till den skattskyldiges förhållanden för att paragrafen skall bli&lt;br&gt;tillämplig (angående betydande belopp, se kommentaren till 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har samma ändring gjorts som i 2 §.&lt;br&gt;Dessutom har orden “nya uppgifter” ersatts med “ändrade förhållanden” för&lt;br&gt;att bättre passa till exempelvis det fallet att en lantbrukare fått en rekord-&lt;br&gt;skörd. Riksskatteverket har i sitt remissvar föreslagit att paragrafen skall&lt;br&gt;gälla även om den preliminära skatten beräknats enligt schablon. Någon&lt;br&gt;sådan utvidgning torde dock inte behövas eftersom 1 § 2 avses vara&lt;br&gt;tillämplig i sådana fall. Det är först när den skattskyldige redan lämnat en&lt;br&gt;preliminär självdeklaration för inkomståret som den nu aktuella paragrafen&lt;br&gt;avses bli tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;565&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att skyldigheten att lämna prelinf är ‘j älvdeklaration&lt;br&gt;enligt 1 § 2 eller 3 § inte gäller efter november inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in en generell rätt för skattemyndigheten att förelägga&lt;br&gt;en skattskyldig att lämna en preliminär självdeklaration. Det skall alltså inte,&lt;br&gt;som nu, krävas att det skall finnas anledning att anta att den skattskyldige&lt;br&gt;skall vara skyldig att självmant lämna en deklaration. Syftet med bestämmel-&lt;br&gt;serna är att ge skattemyndigheten möjlighet att under det löpande inkomst-&lt;br&gt;året kontrollera att rätt preliminär skatt tas ut. Paragrafen har haft 54 §&lt;br&gt;1 mom. andra stycket UBL som förebild (jfr 10 § i detta kapitel). Paragrafen&lt;br&gt;ersätter 20 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har den bestämmelse som fanns i&lt;br&gt;paragrafens andra stycke på inrådan av Lagrådet flyttats till 2 §. I övrigt har&lt;br&gt;endast en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheten har rätt att kontrollera de uppgifter som lämnats&lt;br&gt;bl.a. i en preliminär självdeklaration genom besök eller annat personligt&lt;br&gt;sammanträffande med den skattskyldige eller genom skatterevision anges i&lt;br&gt;14 kap. 6 respektive 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite framgår av 23&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en preliminär självdeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om när sådan preliminär självdeklara-&lt;br&gt;tion som avses i 1 § skall lämnas. Bestämmelserna ersätter 18 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena UBL. De har skärpts på det sättet att den skattskyldige kan&lt;br&gt;bli skyldig att lämna en preliminär självdeklaration även under det löpande&lt;br&gt;inkomståret. Av 4 § framgår emellertid att preliminär självdeklaration inte&lt;br&gt;behöver lämnas på grund av något som händer efter november månads&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tredje stycket har på Lagrådets inrådan flyttats den bestämmelse som&lt;br&gt;finns i 7 § i utredningens förslag. I stycket anges när en sådan ny preliminär&lt;br&gt;självdeklaration som avses i 3 § skall lämnas. Det skall ske senast 14 dagar&lt;br&gt;efter det att den nya deklarationsskyldigheten uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en preliminär självdeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till 1 § har Lagrådet förordat att 2 § andra&lt;br&gt;stycket i utredningens förslag skall bilda en egen paragraf och betecknas 7 §.&lt;br&gt;I paragrafen anges vilka uppgifter en preliminär självdeklaration skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;566&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om kommande utbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger skattemyndigheten möjlighet att förelägga en arbetsgivare,&lt;br&gt;dvs. den som betalar ut ersättning för arbete, att lämna sådana uppgifter om&lt;br&gt;beräknade utbetalningar som behövs för att skattemyndigheten skall kunna&lt;br&gt;göra en preliminär taxering av den som mottar betalningen eller kontrollera&lt;br&gt;att en lämnad preliminär självdeklaration innehåller riktiga uppgifter.&lt;br&gt;Paragrafen ersätter 19 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite framgår av 23&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattedeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka som är skyldiga att lämna skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter bl.a. 54 § 1 mom. första stycket och sjätte stycket&lt;br&gt;första meningen UBL. Bestämmelser om att deklarationen skall lämnas till&lt;br&gt;skattemyndigheten har emellertid tagits in i 25 §. Paragrafen ersätter också&lt;br&gt;4 § första stycket USAL och 14 kap. 3 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller också den som har betalat ut förskott på ersättning för&lt;br&gt;arbete. Att skatteavdrag skall göras även från förskott på ersättning för&lt;br&gt;arbete framgår av bestämmelserna i 8 kap. 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser om att skattemyndigheten ges möjlighet att efter&lt;br&gt;särskild ansökan besluta att skatteavdrag och arbetsgivaravgifter får&lt;br&gt;redovisas under särskilt redovisningsnummer om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;motsvarande 53 § 1 mom. andra stycket UBL har inte tagits in i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen. Sådana bestämmelser behöver inte ges lagform utan kan&lt;br&gt;meddelas genom verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissvar föreslagit att det i den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen även skall anges att den som inte varit skyldig att göra skatteav-&lt;br&gt;drag men ändå gjort ett sådant skall vara skyldig att redovisa avdraget i en&lt;br&gt;skattedeklaration. Ett sådant tillägg har gjorts i punkt I. Bestämmelsen blir&lt;br&gt;tillämplig exempelvis om en fysisk person som inte bedriver näringsverk-&lt;br&gt;samhet betalar ut ersättning understigande 10 000 kronor men ändå gör ett&lt;br&gt;skatteavdrag från ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör också nämnas att utredningens bestämmelser om avgiftsspecifi-&lt;br&gt;kation i 28 § i utredningsförslaget på inrådan av Riksskatteverket har&lt;br&gt;slopats. Verket anser att det inte finns något behov av en sådan specifika-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;567&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen ges skattemyndigheten rätt att förelägga en person att Del 1&lt;br&gt;lämna skattedeklaration även i de fall det är okänt om det finns någon&lt;br&gt;betalningsskyldighet. Syftet med bestämmelsen är att ge myndigheten en&lt;br&gt;möjlighet att kontrollera om en viss person varit skyldig att göra skatteav-&lt;br&gt;drag eller betala mervärdesskatt eller arbetsgivaravgifter. I regel är det&lt;br&gt;lättare för en skattskyldig att helt underlåta att lämna föreskrivna uppgifter&lt;br&gt;än att i en skattedeklaration lämna oriktiga uppgifter. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar 54 § 1 mom. andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt denna lag för förenas med vite framgår av 23&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter motsvarande bestämmelser i 14 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;andra och tredje meningarna ML. Begreppet särskild deklaration har ersatts&lt;br&gt;med skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en närmare anknytning till&lt;br&gt;nuvarande regler skett. Även redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana särskilda skäl som avses i första stycket 2 kan t.ex. anses finnas&lt;br&gt;då skattemyndigheten fattat beslut om frivillig skattskyldighet för uthyrning&lt;br&gt;av verksamhetslokal enligt bestämmelserna i 9 kap. ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 7 § andra stycket USAL. Att några motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser inte finns i fråga om skatteavdrag som skall göras enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen beror på att här aktuella arbetsgivare inte är skyldiga&lt;br&gt;att göra sådant avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har det, efter Riksskatteverkets&lt;br&gt;påpekande i remissvaret, i förtydligande syfte angetts att skattemyndigheten&lt;br&gt;i paragrafen angivna fall även får medge att en skattedeklaration lämnas vid&lt;br&gt;annan tidpunkt än som annars anges i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant särskilt skäl som avses i paragrafen kan vara att det skulle vålla&lt;br&gt;arbetsgivaren betydande praktiska problem att varje månad lämna&lt;br&gt;skattedeklaration och betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som saknar motsvarighet i utredningsförslaget, har tagits in&lt;br&gt;en bestämmelse om att en skattedeklaration skall lämnas för varje redovis-&lt;br&gt;ningsperiod. Bestämmelsen motsvarar 14 kap. 5 § första meningen ML. Den&lt;br&gt;har dock utvidgats till att gälla även skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som ersätter första stycket i utredningsförslaget, finns ett&lt;br&gt;undantag från första stycket. Den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § men&lt;br&gt;som för någon period inte skall vara skyldig att redovisa skatteavdrag eller&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i skattedeklaration och har upplyst skattemyndigheten&lt;br&gt;om detta skall inte behöva lämna någon skattedeklaration för de aktuella&lt;br&gt;perioderna. Upplysningen skall lämnas skriftligen. Därigenom kan&lt;br&gt;skattemyndigheten undvika att fatta ett beskattningsbeslut enligt 11 kap.&lt;br&gt;19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att bestämmelsen i andra stycket inte gäller den&lt;br&gt;som är skyldig att redovisa mervärdesskatt utom i de fall mervärdesskatten&lt;br&gt;skall redovisas i självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen har tillkommit på inrådan av Riksskatteverket&lt;br&gt;i verkets remissvar. Enligt rådets direktiv 91/680/EEG av den 16 december&lt;br&gt;1991 med tillägg till det gemensamma systemet för mervärdesskatt och med&lt;br&gt;ändring av direktiv 77/388/EEG med sikte på avskaffandet av fiskala&lt;br&gt;gränser (EGT nr L 376, 31.12.1991, s. 1) skall varje till mervärdesskatt&lt;br&gt;skattskyldig person inge en deklaration för varje fastställd redovisningspe-&lt;br&gt;riod. Detta innebär att en skattedeklaration avseende mervärdesskatt alltid&lt;br&gt;måste lämnas oavsett om verksamhet har bedrivits under perioden eller inte,&lt;br&gt;dvs. även om skatten att redovisa är noll kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har även redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har 14 § i utredningens förslag slopats. I paragrafen&lt;br&gt;anges att redovisningen i en deklaration, dvs. i en skattedeklaration eller i&lt;br&gt;en självdeklaration skall göras löpande för bestämda tidsperioder. Detta&lt;br&gt;följer av bestämmelserna i 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 15 § första stycket i utredningens förslag,&lt;br&gt;ersätter 14 kap. 8 § första stycket ML. Paragrafen har utsträckts till att gälla&lt;br&gt;även avdragen skatt och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 15 § andra stycket utredningsförslaget rörande kortperio-&lt;br&gt;diska bokslut har på Riksskatteverkets inrådan i remissvaret slopats. Detta&lt;br&gt;har sin grund i den starka koppling som finns mellan en arbetsgivares&lt;br&gt;redovisning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i skattedeklaration och&lt;br&gt;de uppgifter om skatteavdrag och underlag för arbetsgivaravgifter som&lt;br&gt;arbetsgivaren skall lämna på årsbasis i kontrolluppgifter. En ändring av&lt;br&gt;redovisningsperioden för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter skulle&lt;br&gt;väsentligt försvåra den avstämning som skall göras mellan uppgifterna i&lt;br&gt;skattedeklarationer och kontrolluppgifter. Dessutom finns det inte någon&lt;br&gt;möjlighet för den som skall lämna periodiska sammanställningar enligt 32 §&lt;br&gt;att lämna sådana för någon annan period än kalenderkvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in den regel om helårsredovisning för mervärdesskatt&lt;br&gt;som nu finns i 14 kap. 8 § ML och som trädde i kraft den 1 januari 1997&lt;br&gt;(prop. 1996/97:12, bet. 1996/97:SkU7, rskr. 1996/97:70, SFS 1996:1406).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 30 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheten får besluta att viss verksamhet skall redovisas för&lt;br&gt;sig framgår av 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;569&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka uppgifter en skattedeklaration skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket punkt 1 anges nödvändiga identifikationsuppgifter. Vilka&lt;br&gt;uppgifter som behövs, t.ex. arbetsgivarens personnummer, organisations-&lt;br&gt;nummer eller särskilda redovisningsnummer, behöver inte anges i lagform&lt;br&gt;och har därför inte tagits med här. De kan anges i förordning eller andra&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 skall det anges vilken redovisningsperiod redovisningen&lt;br&gt;avser. Redovisningsperioden för skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;överensstämmer inte alltid med redovisningsperioden för mervärdesskatt (se&lt;br&gt;18§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkten 3 ersätter 54 § 1 mom. fjärde stycket 3 och&lt;br&gt;sjätte stycket 3 UBL. Punkten har emellertid kompletterats med uppgift om&lt;br&gt;de ersättningar som skall ligga till grund for beräkningen av skatteavdraget.&lt;br&gt;Kompletteringen föranleds av att oriktiga uppgifter om sådana ersättningar&lt;br&gt;skall kunna föranleda skattetillägg (se bestämmelserna i 15 kap. och&lt;br&gt;kommentarerna till dessa bestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget krävs i enlighet med vad Riksskatte-&lt;br&gt;verket förordat i sitt remissvar inte att de olika underlagen for skatteavdrag&lt;br&gt;skall specificeras. Det räcker om den sammanlagda ersättningen redovisas.&lt;br&gt;I förtydligande syfte anges också att det är den sammanlagda ersättning från&lt;br&gt;vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag som skall anges. Om&lt;br&gt;arbetsgivaren till äventyrs har gjort skatteavdrag från ett lägre belopp än&lt;br&gt;ersättningen är det ändå den sammanlagda ersättningen som skall redovisas.&lt;br&gt;När det däremot gäller skatteavdraget är det det faktiska avdraget som skall&lt;br&gt;redovisas, dvs. det sammanlagda avdrag som arbetsgivaren gjort och inte det&lt;br&gt;avdrag som han varit skyldig att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 avser arbetsgivaravgifter och ersätter 54 § 1 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket 4-7 UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har gjorts samma förtydligande som&lt;br&gt;i punkten 3. Det är alltså den sammanlagda ersättning från vilken arbetsgiva-&lt;br&gt;ren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter som skall redovisas. Det är&lt;br&gt;även de sammanlagda avdragen och de sammanlagda avgifterna som skall&lt;br&gt;redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 avser mervärdesskatt. Den ersätter 13 kap. 1 a § första stycket&lt;br&gt;första meningen, 4 § och 29 § första meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6 saknar motsvarighet i utredningsförslaget. 1 punkten anges den&lt;br&gt;yttre ram inom vilken regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer kan meddela närmare föreskrifter enligt bestämmelsen i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter en&lt;br&gt;skattedeklaration skall innehålla. Stycket ersätter 13 kap. 29 § andra&lt;br&gt;meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har delegationsbestämmelsen&lt;br&gt;begränsats. Den gäller endast sådana föreskrifter som ryms inom den ram&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;570&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgiftsskyldighet har inträtt för en arbetstagares ersättning, skall&lt;br&gt;redovisningen omfatta också den ersättning som betalats ut till arbetstagaren&lt;br&gt;tidigare under avgiftsåret. Några särskilda bestämmelser om detta motsva-&lt;br&gt;rande 4 § andra stycket USAL har emellertid inte ansetts vara nödvändiga&lt;br&gt;i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattedeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när skattedeklarationen skall lämnas av dem som är&lt;br&gt;skyldiga att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag, exklusive&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv och import, som för beskattningsåret beräknas&lt;br&gt;sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor. Den ersätter för sådana&lt;br&gt;skattskyldiga 54 § 1 mom. första och sjätte styckena UBL, 4 § första stycket&lt;br&gt;USAL samt 14 kap. 12 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellen framgår att den som har rätt att vänta med redovisningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt till den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens&lt;br&gt;utgång samtidigt måste redovisa avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för&lt;br&gt;den närmast föregående redovisningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen har tidsfristen för dem som bedriver en verksamhet&lt;br&gt;som medför skattskyldighet för mervärdesskatt där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner&lt;br&gt;kronor, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, förlängts med sju&lt;br&gt;dagar såvitt gäller redovisningen av mervärdesskatt och med två dagar såvitt&lt;br&gt;gäller redovisningen av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. Någon dag&lt;br&gt;av förlängningen kan sägas konsumeras av den nya bestämmelserna om att&lt;br&gt;deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten inom den angivna&lt;br&gt;tidsfristen. Av paragrafen framgår också att redovisningstiden löper till den&lt;br&gt;17 i januari och augusti. Jfr 14 kap. 13 § ML som slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i 14 kap. 7 § ML om att&lt;br&gt;skyldigheten att lämna deklaration kvarstår så länge den skattskyldige är&lt;br&gt;registrerad har inte ansetts nödvändig. Däremot har i 13 § tagits in&lt;br&gt;bestämmelser om att den skattskyldige kan upplysa skattemyndigheten om&lt;br&gt;hans deklarationsskyldighet upphör till någon del och därigenom inte&lt;br&gt;behöva lämna skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheten får besluta att viss verksamhet skall redovisas för&lt;br&gt;sig framgår av 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när skattedeklarationen skall lämnas av dem som är&lt;br&gt;skyldiga att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som för&lt;br&gt;beskattningsåret sammanlagt beräknas överstiga 40 miljoner kronor,&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema förvärv och import. Den ersätter för sådana&lt;br&gt;skattskyldiga 54 § 1 mom. första och sjätte styckena UBL, 4 § första stycket&lt;br&gt;USAL samt 14 kap. 12 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;571&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;br&gt;Genom paragrafen har tidsfristen för dem som bedriver en verksamhet&lt;br&gt;som medför skattskyldighet för mervärdesskatt där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;for beskattningsåret sammanlagt beräknas överstiga 40 miljoner kronor,&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema förvärv och import, förlängts med sex dagar&lt;br&gt;såvitt gäller redovisningen av mervärdesskatt och med sexton dagar såvitt&lt;br&gt;gäller redovisningen av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter. En viss del&lt;br&gt;av förlängningen kan sägas konsumeras av de nya bestämmelserna om att&lt;br&gt;deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten inom den angivna&lt;br&gt;tidsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om när kommuner och landsting skall lämna&lt;br&gt;skattedeklaration finns i 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har förfallodagen i december ändrats&lt;br&gt;till den 27 i stället for den 26. Ändringen har förordats av Riksskatteverket&lt;br&gt;i remissvaret eftersom den 26 december alltid är en helgdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen, som i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;framgår att den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt så&lt;br&gt;snart redovisningsperioden har gått ut, och alltså inte utnyttjar de frister som&lt;br&gt;anges i 18 eller 19 §, är skyldig att samtidigt också redovisa sådana&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall redovisas samma månad om&lt;br&gt;avdragen och avgifterna inte har redovisats tidigare. Även skatteavdrag,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för tidigare perioder där redovis-&lt;br&gt;ningsskyldigheten inte fullgjorts måste redovisas. I förhållande till Lagrådets&lt;br&gt;förslag har paragrafen ändrats så att det framgår att även tidigare oredovisad&lt;br&gt;mervärdesskatt måste redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett tillägg gjorts som innebär att vad som sägs i paragrafen&lt;br&gt;om den utvidgade redovisningsskyldigheten inte skall tillämpas i de fall&lt;br&gt;redovisning inte skett men skatten ändå har bestämts till ett visst belopp&lt;br&gt;genom ett omprövningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges skattemyndigheten möjlighet att besluta att en näringsidkare&lt;br&gt;skall redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter i en särskild skattedekla-&lt;br&gt;ration redan den 12 i månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång&lt;br&gt;även i de fall mervärdesskatten enligt 19 § skall redovisas först den 26. Ett&lt;br&gt;sådant beslut avses gälla tills vidare och skall användas i fråga om arbets-&lt;br&gt;givare som är försumliga när det gäller inbetalning av skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Den skattskyldige skall i dessa fall även lämna en&lt;br&gt;skattedeklaration vari mervärdesskatten redovisas senast den 26 i samma&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har på inrådan av Lagrådet&lt;br&gt;“arbetsgivare” ersatts med “näringsidkare”. Även redaktionella ändringar&lt;br&gt;har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;572&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges när skattedeklarationen skall lämnas av dem som inte är&lt;br&gt;skyldiga att redovisa mervärdesskatt eller som skall redovisa mervärdesskat-&lt;br&gt;ten i sin självdeklaration. Den ersätter för sådana skattskyldiga 54 § 1 mom.&lt;br&gt;första och sjätte styckena UBL samt 4 § första stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke reglerar genom en hänvisning till 18 § när&lt;br&gt;kommuner och landsting skall lämna skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 16 kap. 8 § framgår att nuvarande regler om avräkning mot kommu-&lt;br&gt;nalskattemedel vid betalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter har&lt;br&gt;utvidgats till att avse också mervärdesskatt. Med hänsyn till att det, när det&lt;br&gt;gäller kommuner och landsting, är fråga om ett avräkningsförfarande vid&lt;br&gt;betalningen av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt kan&lt;br&gt;man inte ha en sådan ordning som avses gälla vid tillämpningen av 19 § i&lt;br&gt;det nu aktuella kapitlet, dvs. att all redovisning skall ske senast den 26 i&lt;br&gt;månaden då också mervärdesskatten skall vara betald men att avdragen skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter skall ha betalats redan den 12 i månaden. I stället&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 18 § gälla. De nu aktuella bestämmelserna bygger på&lt;br&gt;den ordningen att allt som skall redovisas senast den 12 också skall vara&lt;br&gt;betalt den 12. Tidsåtgången för avräkning före utbetalning av kommunal-&lt;br&gt;skattemedel gör att någon senarelagd tidpunkt i januari eller augusti inte kan&lt;br&gt;tillämpas i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket har tidsfristen för vissa kommuner&lt;br&gt;och landsting (de som har ett årligt beskattningsunderlag sammanlagt&lt;br&gt;överstigande 40 miljoner kronor exklusive gemenskapsintema förvärv och&lt;br&gt;import) förlängts med ungefär 20 dagar såvitt gäller redovisningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har även redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som på inrådan av Lagrådet flyttats hit från 20 § i det&lt;br&gt;remitterade förslaget, görs ett undantag för kommuner och landsting från&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena innehåller bestämmelser om anstånd med att&lt;br&gt;lämna skattedeklaration. Bestämmelserna, som gäller redovisning av såväl&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som mervärdesskatt, har haft 7 § första,&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena USAL som förebild. Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;om anstånd med att redovisa avdragen skatt och mervärdesskatt finns i 53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. UBL resp. 14 kap. 14 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på sådana särskilda skäl som avses i första stycket kan vara&lt;br&gt;att ansvarig tjänsteman hos företaget drabbats av sjukdom eller olyckshän-&lt;br&gt;delse eller att ett datorfel inträffar hos företaget eller hos ett anlitat&lt;br&gt;serviceföretag i nära anslutning till att deklarationen skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns skäl att medge anstånd med att lämna skattedeklaration får&lt;br&gt;skattemyndigheten också medge anstånd med inbetalningen av den skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;573&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall redovisas i deklarationen. Bestämmelser om detta finns i 17 kap. Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens forslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur en deklaration skall lämnas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har på Lagrådets inrådan begränsats till att avse preliminära&lt;br&gt;självdeklarationer och skattedeklarationer. Bestämmelser om särskilda&lt;br&gt;självdeklarationer finns i 32 §. I den nu aktuella paragrafen anges att&lt;br&gt;deklarationerna skall lämnas till skattemyndigheten, dvs. till den skattemyn-&lt;br&gt;dighet som har att fatta beslut med ledning av deklarationen, enligt fastställt&lt;br&gt;formulär. Bestämmelserna ersätter 18 § första och fjärde styckena, 54 § 1&lt;br&gt;mom. tredje stycket och delar av 54 § 1 mom. första och sjunde styckena&lt;br&gt;UBL samt 14 kap. 4 och 11 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formuläret för preliminär självdeklaration bör vara utformat på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det kan användas även för sådan registreringsanmälan som avses i 3&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns inga bestämmelser om att deklarationerna skall vara&lt;br&gt;egenhändigt undertecknade av den skattskyldige. Att detta inte tagits upp i&lt;br&gt;lagen beror bl.a. på att det är mera praktiskt att reglera frågor av detta slag&lt;br&gt;i förordning. I de fall deklarationerna lämnas i form av ett elektronisk&lt;br&gt;dokument ersätts undertecknandet av en s.k. elektroniskt signatur eller&lt;br&gt;motsvarande, se vidare kommentaren till 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att lämna uppgifter &amp;quot;på heder och samvete&amp;quot; har också&lt;br&gt;slopats. Detta innebär emellertid inte att kraven på uppgifternas riktighet har&lt;br&gt;förändrats i något avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att deklarationen skall lämnas till ett särskilt&lt;br&gt;mottagningsställe om skattemyndigheten har anvisat ett sådant har lagts till&lt;br&gt;efter föredragningen i Lagrådet. Syftet med bestämmelsen är att underlätta&lt;br&gt;för skattemyndigheten att anlita någon utanför myndigheten för att överföra&lt;br&gt;uppgifterna i deklarationerna till ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att preliminär självdeklaration och skattedeklaration,&lt;br&gt;efter medgivande av Riksskatteverket eller skattemyndighet som verket&lt;br&gt;bestämt, också kan lämnas i form av ett elektroniskt dokument. I dessa&lt;br&gt;tillstånd kan parternas åtaganden och ansvar för informationen och&lt;br&gt;förmedlingen regleras närmare. Riksskatteverket kan också i dessa tillstånd&lt;br&gt;föreskriva om att ett tillstånd kan återkallas om den som fått medgivandet&lt;br&gt;bryter mot villkoren i medgivandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har den ändringen gjorts att det är&lt;br&gt;Riksskatteverket eller den skattemyndighet som verket bestämmer i stället&lt;br&gt;för skattemyndigheten som får medge att deklarationen lämnas i ett&lt;br&gt;elektroniskt dokument. Ändringen föranleds av att det finns ett sådant&lt;br&gt;samband mellan de tekniska frågor rörande elektroniskt uppgiftslämnande&lt;br&gt;som Riksskatteverket handlägger och den närmare utformningen av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;574&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd för sådant uppgiftslämnande att tillståndsgivning bör vara Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;förbehållen Riksskatteverket. Det är också Riksskatteverket som närmare Del 1&lt;br&gt;fastställer vilka krav som bör ställas för att en deklaration skall få ges in i ett&lt;br&gt;elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationer som lämnas i ett elektroniskt dokument kommer att ges in&lt;br&gt;till en mottagningsfunktion hos Riksskatteverket. I paragrafen har därför&lt;br&gt;tagits in en bestämmelse om att sådana deklarationer får lämnas även till&lt;br&gt;Riksskatteverket. Deklarationernas tas emot av Riksskatteverket för&lt;br&gt;skattemyndighetens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag och&lt;br&gt;som saknar motsvarighet i utredningsförslaget, anges vad som avses med ett&lt;br&gt;elektroniskt dokument. Särskilda säkerhetskrav måste uppställas. Dessa skall&lt;br&gt;garantera att informationen i dokumentet inte obehörigen kan förändras och&lt;br&gt;att innehållet kan knytas till utfärdaren genom en s.k. elektronisk signatur&lt;br&gt;eller motsvarande. Utställare av dokumentet skall vara den skattskyldige på&lt;br&gt;samma sätt som deklarationer på papper skall undertecknas av den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de nu aktuella bestämmelserna är att möjliggöra ett ökat&lt;br&gt;användande av modem teknik i skatteförvaltningens hantering av deklara-&lt;br&gt;tionshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelser om föreläggande att komma in med&lt;br&gt;eller komplettera en preliminär självdeklaration eller en skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ersätter, såvitt gäller en preliminär självdeklaration, 21 §&lt;br&gt;UBL och, såvitt gäller en skattedeklaration, 54 § 2 mom. UBL och 14 kap.&lt;br&gt;16 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelse i 13 kap. 2 § ML innebär att varje verksamhet&lt;br&gt;skall redovisas för sig om inte skattemyndigheten har beslutat annat. I&lt;br&gt;utredningsförslaget har en sådan regel tagits in i 29 §. Riksskatteverket har&lt;br&gt;emellertid i sitt remissvar ansett att regeln i stället bör vara att endast en&lt;br&gt;redovisning skall lämnas, vilken omfattar samtliga verksamheter. Detta torde&lt;br&gt;även vara den ordning som redan nu huvudsakligen tillämpas i praktiken.&lt;br&gt;Det är emellertid av kontrollskäl viktigt att skattemyndigheten fortfarande&lt;br&gt;har möjlighet att i vissa fall när särskilda omständigheter talar för det, kräva&lt;br&gt;in en separat redovisning för viss verksamhet. Bestämmelser om detta har&lt;br&gt;tagits in i den nu aktuella paragrafen. Denna paragraf ersätter även 14 kap.&lt;br&gt;6 och 29 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna paragrafen innebär t.ex. att när skattemyndigheten har&lt;br&gt;fattat beslut enligt 23 kap. 3 § om att en delägare i ett enkelt bolag eller ett&lt;br&gt;partrederi får svara för redovisning och betalning av skatten skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten även i fortsättningen få besluta att sådan verksamhet skall&lt;br&gt;redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;575&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en separat redovisning skall ske i form av en särskild skattedeklara- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;tion eller i en bilaga till skattedeklarationen bör överlämnas till regeringen Del 1&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer att avgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon direkt motsvarighet till 13 kap. 3 § första meningen ML finns inte&lt;br&gt;i det nu aktuella kapitlet. Att redovisningen i en skattedeklaration skall göras&lt;br&gt;löpande för bestämda tidsperioder framgår emellertid av bestämmelserna i&lt;br&gt;13 och 14 §§. Någon motsvarighet till 13 kap. 4 § ML har inte heller ansetts&lt;br&gt;nödvändig i skattebetalningslagen med hänsyn till att det av redovisningen&lt;br&gt;skall framgå vilken redovisningsperiod den avser (se 17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till bestämmelserna i 14 kap. 5 § första meningen ML&lt;br&gt;om att en deklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod har tagits in&lt;br&gt;il3§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till 29 § i utredningens förslag finns inte i vårt förslag.&lt;br&gt;Detta medför att 30-32 §§ i utredningens förslag nu motsvaras av 29- 31 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en hänvisning till reglerna i 13 kap. 6-28 a §§ ML om&lt;br&gt;redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt. Dessa regler har ett&lt;br&gt;så nära samband med reglerna om skattskyldighet i ML att det inte nu har&lt;br&gt;ansetts vara lämpligt att flytta över dem till skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 13 kap. 1 a § första stycket andra meningen och andra&lt;br&gt;stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har rubriken närmast för paragrafen&lt;br&gt;slopats eftersom andra stycket inte gäller tullbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätter 14 kap. 3 § första stycket andra meningen ML.&lt;br&gt;Begreppet särskild deklaration har vad gäller den löpande redovisningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt ersatts med skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vad som sägs om handelsbolag i första stycket också gäller europeisk&lt;br&gt;ekonomisk intressegruppering (EEIG) framgår av 1 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har arbetats in de bestämmelser om förfarandet som nu&lt;br&gt;finns i 14 kap. 28 § ML. Dessutom har i förhållande till utredningens förslag&lt;br&gt;lagts till att den som redovisar mervärdesskatt i självdeklarationen skall&lt;br&gt;lämna samma uppgifter som den som redovisar i skattedeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;576&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som ersätter 32 § andra stycket i utredningens förslag,&lt;br&gt;anges att den som är skattskyldig för mervärdesskatt endast på grund av&lt;br&gt;sådana förvärv som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 ML skall&lt;br&gt;redovisa skatten i en särskild skattedeklaration, dvs. inte i den deklaration&lt;br&gt;som i förekommande fall avdragen skatt och arbetsgivaravgifter skall&lt;br&gt;redovisas i. Att inte samma deklaration skall användas beror på att det&lt;br&gt;endast är de som inte i övrigt är skattskyldiga för mervärdesskatt som skall&lt;br&gt;redovisa förvärven på detta sätt. Detta gäller i allmänhet privatpersoner&lt;br&gt;vilka inte har arbetsgivaravgifter eller avdragen skatt att redovisa. Även i de&lt;br&gt;fall en arbetsgivare som inte är skattskyldig för mervärdesskatt gjort&lt;br&gt;förvärvet, skall detta redovisas i den särskilda skattedeklarationen, eftersom&lt;br&gt;beslut i fråga om nu aktuella förvärv skall fattas av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län. Detta framgår av 2 kap. 4 §. Att även den särskilda skattede-&lt;br&gt;klaration vari mervärdesskatten på de nu aktuella förvärven redovisats skall&lt;br&gt;lämnas dit följer av 25 §. Stycket ersätter 14 kap. 5 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har på Riksskatteverkets inrådan i&lt;br&gt;remissvaret lagts till att en deklaration skall lämnas för varje enskilt förvärv.&lt;br&gt;Detta stämmer överens med nuvarande regel i 14 kap. 5 § ML. Dessutom&lt;br&gt;har lagts till en bestämmelse om att den särskilda skattedeklarationen skall&lt;br&gt;lämnas in senast 35 dagar efter förvärvet. Bestämmelsen ersätter 14 kap.&lt;br&gt;12 § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Lagrådets inrådan har i andra-fiärde styckena tagits in förfarandebes-&lt;br&gt;tämmelser rörande den särskilda skattedeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om en periodisk sammanställning.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 13 kap. 30 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 14 kap. 30 a § ML. I förhållande till utredningens förslag&lt;br&gt;har den ändringen gjorts att den periodiska sammanställningen, efter särskilt&lt;br&gt;medgivande, kan lämnas med hjälp av automatisk databehandling i stället&lt;br&gt;för i form av ett elektroniskt dokument. Ändringen har gjorts for att det inte&lt;br&gt;kan anses motiverat att i detta fall ställa så höga krav på den elektroniska&lt;br&gt;överföringen som ställs vid användandet av ett elektroniskt dokument.&lt;br&gt;Riksskatteverket får närmare bestämma vilken säkerhetsnivå som skall&lt;br&gt;krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har nuvarande delegationsbestämmelse i utredningsförslaget som&lt;br&gt;avser den myndighet till vilken den periodiska sammanställningen skall&lt;br&gt;lämnas ändrats. 1 enlighet med vad Riksskatteverket förordat i sitt remissvar&lt;br&gt;föreskrivs nu i stället att det är Riksskatteverket som får bestämma att&lt;br&gt;sammanställningen kan lämnas med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;577&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 14 kap. 30 b § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har, i enlighet med vad Riksskatte-&lt;br&gt;verket förordat i sitt remissvar, överlåtits till verkat att fatta beslutet att en&lt;br&gt;periodisk sammanställning får göras för kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 14 kap. 30 c § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsangivelsen har i utredningsförslaget ändrats från den 5 till den 12 i&lt;br&gt;andra månaden efter utgången av den period som sammanställningen avser.&lt;br&gt;Ändringen föranleddes av de nya tidpunkter som föreslogs gälla för&lt;br&gt;avlämnande av skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i sitt remissvar hävdat att den tid som står verket till&lt;br&gt;buds för att handlägga de periodiska sammanställningarna redan i dag är&lt;br&gt;knapp. Verket anser att det är oacceptabelt att ytterligare förkorta handlägg-&lt;br&gt;ningstiden. Med hänsyn till detta föreslås ingen ändring av den nu gällande&lt;br&gt;tidsfristen inom vilken sammanställningen skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till utredningens förslag har även en redaktionell ändring&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisningsskyldighet vid avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser om redovisning vid avveckling&lt;br&gt;av en verksamhet. Bestämmelserna motsvarar 13 kap. 5 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av beskattningsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som avses med beskattningsbeslut. Den ersätter vissa&lt;br&gt;delar av 22 § UBL och 15 kap. 1 § ML. Tillämpningsområdet har utsträckts&lt;br&gt;till att gälla i fråga om alla skatter och avgifter som omfattas av skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen omfattar även skattemyndighetens beslut att fastställa&lt;br&gt;avdragen skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till uppbördslagen har i skattebetalningslagen en redaktio-&lt;br&gt;nell förändring gjorts som innebär att den skattskyldige inte ges någon&lt;br&gt;uttrycklig skyldighet att betala A-skatt utan endast en skyldighet att&lt;br&gt;vidkännas avdrag från sin lön för betalning av sådan skatt. Däremot skall&lt;br&gt;arbetsgivaren alltjämt vara skyldig att göra skatteavdrag för betalning av&lt;br&gt;arbetstagarens A-skatt. Detta nya synsätt, vars syfte är att förenkla lagtexten,&lt;br&gt;har gjort det möjligt att göra reglerna om skyldigheten att betala in avdragen&lt;br&gt;skatt mer lika dem som gäller i fråga om skyldigheten att betala arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter och mervärdesskatt. Detta kräver också att avdragen skatt bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;578&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på samma sätt som arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt (se vidare&lt;br&gt;kommentarerna till 16-19 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har en redaktionell ändring gjorts i&lt;br&gt;första stycket. Syftet är att klargöra att bestämmelsen inte reglerar frågan om&lt;br&gt;inbetalning eller återbetalning. Detta regleras i 14 §. Genom ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut regleras endast frågan om skattekontot skall debiteras eller&lt;br&gt;krediteras ett belopp och beloppets storlek. I andra stycket punkt 3, som i&lt;br&gt;utredningens förslag är punkt 4, har dessutom hänvisningen till 10 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket ML slopats eftersom detta stycke har upphävts (se SFS&lt;br&gt;1995:700). Punkterna 3 och 4 har i förhållande till utredningens förslag fått&lt;br&gt;byta plats av redaktionella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 15 kap. 20 § första och andra meningarna ML.&lt;br&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde har utsträckts till att gälla i fråga om&lt;br&gt;alla skatter och avgifter som omfattas av skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det är skattemyndigheten som fattar beskattningsbesluten framgår av&lt;br&gt;2 kap. Av detta kapitel framgår också vilken skattemyndighet det är som&lt;br&gt;skall fatta besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer bl.a. att skattemyndigheten skall fatta beslut om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna månad för månad. Paragrafen ersätter i den delen 10 §&lt;br&gt;första stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avrundningsregel finns i 23 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätter 15 kap. 21 § ML. Tillämpningsområdet har&lt;br&gt;utsträckts till att gälla i fråga om alla skatter och avgifter som skall redovisas&lt;br&gt;i en skattedeklaration enligt skattebetalningslagen. Paragrafen ersätter i&lt;br&gt;denna del 78 a § UBL och 10 § andra stycket USAL. Nuvarande tidsan-&lt;br&gt;givelse i 78 a § UBL, &amp;quot;efter uppbördsårets utgång&amp;quot;, och i 10 § USAL, &amp;quot;den&lt;br&gt;1 mars året efter utgiftsåret&amp;quot;, har slopats liksom den tidsangivelse som nu&lt;br&gt;gäller enligt 15 kap. 21 § ML. Det har överlåtits till skattemyndigheten att&lt;br&gt;avgöra i vilka fall det är lämpligt att hänföra skatt för flera redovisningspe-&lt;br&gt;rioder till en enda. Regeln är avsedd att tillämpas när det föreligger&lt;br&gt;svårigheter att hänföra viss skatt till rätta perioder. Tillämpningen skall&lt;br&gt;således ske med viss restriktivitet. En enhetlig ordning underlättar den&lt;br&gt;praktiska hanteringen, eftersom skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt i regel skall redovisas i en och samma skattedeklaration och&lt;br&gt;bestämmas vid ett och samma tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut ändras efter beskattningsårets utgång får&lt;br&gt;ändringen hänföras till den sista redovisningsperioden under beskattnings-&lt;br&gt;året. Om ändringen görs under det löpande beskattningsåret får den hänföras&lt;br&gt;till den senaste redovisningsperiod som berörs av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har i andra stycket i förtydligande&lt;br&gt;syfte angetts att regeln gäller vid sådan ändring som görs efter beskattnings-&lt;br&gt;årets utgång. Även en redaktionell ändring har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;579&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet har bestämmelsen i 3 § i utredningens förslag flyttats&lt;br&gt;till 6 kap. 4 §. I den nu aktuella paragrafen, som motsvarar 6 § i utredning-&lt;br&gt;ens förslag, anges när debitering av F-skatt och särskild A-skatt skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket saknar motsvarighet i utredningsförslaget. I konsekvens&lt;br&gt;med att det i 15 § regleras när ett besked om den slutliga skatten skall&lt;br&gt;sändas till den skattskyldige har här tagits in en bestämmelse om när F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt senast skall debiteras. Bestämmelserna ersätter 36 och&lt;br&gt;36 a §§ UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra stycket begränsas skattemyndighetens möjlighet att&lt;br&gt;debitera F-skatt och särskild A-skatt efter inkomstårets utgång. För&lt;br&gt;debitering efter nämnda tidpunkt krävs att det skall finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Efter den 30 juni året efter inkomståret får preliminär skatt för inkomståret&lt;br&gt;över huvud taget inte debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl att debitera ytterligare preliminär skatt efter inkomstårets&lt;br&gt;utgång kan anses finnas om det är fråga om betydande belopp i absoluta tal&lt;br&gt;eller i förhållande till den tidigare debiterade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts&lt;br&gt;i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur F-skatten och den särskilda A-skatten skall debiteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 26 § första och tredje styckena UBL. Avrund-&lt;br&gt;ningsregeln har emellertid flyttats till 23 kap. 1 § och förenklats. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i andra meningen har utvidgats till att också gälla särskild A-&lt;br&gt;skatt. Det minsta belopp som skall debiteras har höjts till 2 400 kr. Det&lt;br&gt;innebär att den lägsta månatliga betalningen blir 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om när F-skatten och den särskilda A-skatten skall&lt;br&gt;debiteras har tagits in i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om när F-skatten och den särskilda A-skatten skall betalas&lt;br&gt;har tagits in i 16 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att F-skatten och den särskilda A-skatten skall betalas&lt;br&gt;med lika stora belopp i varje månad. Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;inbetalning av den preliminära skatten finns i 16 kap. 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i andra stycket ges skattemyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att i ett enskilt fall besluta att den preliminära skatten skall betalas endast&lt;br&gt;under vissa av årets månader. Bestämmelserna är tillämpliga bara om den&lt;br&gt;skattskyldiges näringsverksamhet pågår under en del av kalenderåret och det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, som t.ex. vid utpräglat säsongsarbete, se avsnitt 19.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 7 § i utredningens förslag, har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag med ett undantag. Tillämplig skattetabell&lt;br&gt;skall fastställas även om skattemyndigheten beslutat om skatteavdrag enligt&lt;br&gt;en särskild beräkningsgrund för den skattskyldige. Detta ger möjlighet att&lt;br&gt;knyta an den särskilda beräkningsgrunden till skattetabellen t.ex. på så sätt&lt;br&gt;att skatteavdraget skall beräknas till det belopp som följer av skattetabellen&lt;br&gt;ökat eller minskat med ett visst belopp. I första stycket anges sålunda att&lt;br&gt;tillämplig skattetabell skall fastställas för varje skattskyldig fysisk person&lt;br&gt;som har rätt att få en A-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna får sin betydelse när skatteavdrag skall beräknas på&lt;br&gt;ersättning till en fysisk person för arbete och därmed likställd ersättning. Är&lt;br&gt;det däremot fråga om ränta eller utdelning skall skatteavdrag beräknas enligt&lt;br&gt;en viss procentsats. Om den skattskyldige avlider och dödsboet efter honom&lt;br&gt;fortsätter att ta emot ersättning för arbete skall skatteavdrag inte beräknas&lt;br&gt;enligt tabell utan efter en viss procentsats (se 8 kap. 8 § första stycket 1).&lt;br&gt;Skulle den då aktuella procentsatsen, 30 %, leda till ett för högt eller för lågt&lt;br&gt;uttag av preliminär skatt har dödsboet möjlighet att begära ändrad beräkning&lt;br&gt;av den preliminära skatten enligt bestämmelserna i 8 kap. 29 §. En sådan&lt;br&gt;ändrad beräkning kan skattemyndigheten också besluta om på eget initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ersätter 24 § första stycket UBL. Bestämmelserna har&lt;br&gt;ändrats dels på grund av den nya lagtekniska utgångspunkten i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen i förhållande till uppbördslagen som innebär att den skattskyldi-&lt;br&gt;ge inte har någon uttrycklig skyldighet att betala A-skatt utan endast en&lt;br&gt;skyldighet att vidkännas avdrag från sin lön för betalning av sådan skatt,&lt;br&gt;dels på grund av att en A-skattsedel skall utfärdas endast efter särskild&lt;br&gt;begäran. Även andra ändringar av redaktionell natur har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall ske om kommunen ändrat en tidigare fastställd skattesats&lt;br&gt;så sent att den inte kan beaktas vid tillämpningen av den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen framgår av 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket saknar motsvarighet i utredningsförslaget. I konsekvens&lt;br&gt;med att det i 15 § regleras när ett besked om den slutliga skatten skall&lt;br&gt;sändas till den skattskyldige har här tagits in en bestämmelse om när beslut&lt;br&gt;om tillämplig skattetabell senast skall fattas. Bestämmelserna ersätter 35 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 8 § i utredningens förslag, innehåller en&lt;br&gt;avrundningsregel. Paragrafen ersätter 5 § första stycket UBL med undantag&lt;br&gt;av första stycket sista meningen som ersatts av 8 kap. 8 § första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om att skattemyndigheten skall beakta om den&lt;br&gt;skattskyldige har rätt till skattenedsättning enligt 1 § första meningen lagen&lt;br&gt;(1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör&lt;br&gt;svenska kyrkan har inte ansetts vara nödvändiga i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;581&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om när en A-skattsedel skall översändas till den skattskyl- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;dige behöver inte ha lagform. Bestämmelser om detta, som nu finns i 35 § Del 1&lt;br&gt;andra och tredje styckena UBL, har därför inte fått några motsvarigheter i&lt;br&gt;skattebetalningslagen. De bör i stället ges i form av verkställighetsföreskrif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som skall gälla om en skattesats for kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt har ändrats så sent att ändringen inte kan beaktas vid&lt;br&gt;bestämningen av den preliminära skatten. Paragrafen motsvarar 24 § andra&lt;br&gt;stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet har bestämmelserna i 3 och 9 §§ i utredningsför-&lt;br&gt;slaget flyttats till 6 kap. 4 § respektive 8 kap. 11 §. Hänvisningarna i&lt;br&gt;utredningens förslag till 10 § till de bestämmelser som har flyttats har i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag slopats. I stället har en motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse tagits in i såväl 6 kap. 4 § som 8 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutlig skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 11 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket anges att skattemyndigheten årligen skall fatta beslut om&lt;br&gt;den skatt som föranleds av den årliga taxeringen, s.k. grundläggande beslut&lt;br&gt;om slutlig skatt. I stycket anges också på vilka övriga sätt slutlig skatt kan&lt;br&gt;bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vad som avses med begreppet slutlig skatt.&lt;br&gt;Paragrafen får sitt materiella innehåll genom 10 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ingår i slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 12 § i utredningens förslag, anges vilka skatter&lt;br&gt;och avgifter som ingår i begreppet slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 ingår samtliga skatter och avgifter som avses i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket TL, bl.a. skatt enligt lagen om expansionsmedel. Detta innebär&lt;br&gt;i sin tur att den slutliga skatten inte alltid är ett belopp som skall betalas. Det&lt;br&gt;kan i vissa fall motsvara ett belopp som skall utbetalas till den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den slutliga skatten ingår däremot inte skattetillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;enligt taxeringslagen. Eftersom skattetillägg avseende mervärdesskatt som&lt;br&gt;redovisas i en självdeklaration tas ut enligt taxeringslagen ingår inte heller&lt;br&gt;sådant skattetillägg i den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den slutliga skatten ingår inte heller förseningsavgift enligt fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringslagen. Sådan avgift behöver inte heller debiteras tillsammans&lt;br&gt;med den slutliga skatten utan skall kunna debiteras för sig. Att skattebetal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;582&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen emellertid gäller vid denna debitering framgår av 1 kap. 1 § 6. Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Enligt punkt 2 ingår i den slutliga skatten också egenavgifter enligt lagen Del 1&lt;br&gt;om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 3 framgår att begreppet slutlig skatt även omfattar särskild&lt;br&gt;löneskatt enligt 2 § lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 4 framgår att även mervärdesskatt, inklusive överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt, som har redovisats i självdeklaration omfattas av&lt;br&gt;begreppet slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 5 framgår slutligen att begreppet slutlig skatt även omfattar&lt;br&gt;allmän löneavgift enligt 2 § lagen om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan egenavgiftema, den särskilda löneskatten och den allmänna&lt;br&gt;löneavgiften bestäms måste underlaget för beräkningen av skatten och&lt;br&gt;avgifterna beräknas. Att beräkna underlaget måste emellertid anses vara ett&lt;br&gt;led i att bestämma avgiften. Några särskilda bestämmelser om att skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall fastställa underlaget motsvarande den som nu, såvitt gäller&lt;br&gt;egenavgiftema, finns i 22 § UBL har därför inte ansetts vara nödvändiga i&lt;br&gt;skattebetalningslagen. En bestämmelse om avrundning av belopp som avser&lt;br&gt;skatt eller underlag för beräkning av skatt finns i 23 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har hänvisningen i punkt 4 till sådan&lt;br&gt;mervärdesskatt som har redovisats i självdeklaration lagts till. I utrednings-&lt;br&gt;förslaget täcktes detta fall in genom hänvisningen i 12 § 1 till 1 kap. 1 §&lt;br&gt;ijärde stycket TL. Även redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 13 § i utredningens forslag, innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser om skattereduktion vid underskott av kapital. Den ersätter 2 § 4&lt;br&gt;mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i forhållande till utredningens förslag föranleds av SFS&lt;br&gt;1996:1338.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagskommittén har i betänkandet Inkomstskattelag (SOU 1997:2)&lt;br&gt;föreslagit att bestämmelsen flyttas över till den föreslagna inkomstskattela-&lt;br&gt;gen. I avvaktan på detta har emellertid nuvarande bestämmelser om&lt;br&gt;skattereduktion i 2 § 4 mom. UBL tagits in i förevarande paragraf. Av 9 §&lt;br&gt;framgår att skattereduktionen skall frånräknas de skatter och avgifter som&lt;br&gt;anges i 10 § för att man skall få fram den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av skattereduktion skall beloppet avrundas enligt 23&lt;br&gt;kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen &amp;quot;skattereduktion&amp;quot; används i lagen förutom i den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen endast i 9 §. Något behov av att definiera termen skattereduktion&lt;br&gt;i 1 kap. 6 § finns därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;583&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i övrigt gäller när den slutliga skatten bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 14 § i utredningens förslag, anges vad som skall&lt;br&gt;gälla när den slutliga skatten bestäms. Paragrafen ersätter 27 § 1 mom. UBL.&lt;br&gt;Begreppet beskattningsort har ersatts med det mer adekvata begreppet&lt;br&gt;hemortskommun. Enligt 1 kap. 3 § har detta begrepp samma innebörd i&lt;br&gt;skattebetalningslagen som i kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har en redaktionell ändring gjorts i&lt;br&gt;punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hög F-skatt eller särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 15 § i utredningens förslag, anges vad som skall&lt;br&gt;gälla om sådan debiterad preliminär skatt som skall avräknas enligt 14 §&lt;br&gt;andra stycket 1 a eller c överstiger den slutliga skatten för samma inkomstår.&lt;br&gt;Då skall den preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden. Detta&lt;br&gt;gäller även om den preliminära skatten har betalats. I ett sådant fall får&lt;br&gt;saldot på skattekontot räknas fram på grundval av de nya uppgifterna om&lt;br&gt;den preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattebetalningslagen har inte förts in några bestämmelser om i vilken&lt;br&gt;turordning ändring skall ske av olika former av preliminär skatt. Detta avses&lt;br&gt;bli reglerat i till lagen anslutande verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked om slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken närmast före paragrafen har, på grund av de justeringar som gjorts&lt;br&gt;i Lagrådets förslag till 14 och 15 §§, fått en annan lydelse än den som&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 16 § i utredningens förslag, har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag med ett undantag. Bestämmelsen om när den&lt;br&gt;årliga avstämningen skall göras har tagits in i 3 kap. 6 § tredje stycket. Där&lt;br&gt;anges att den årliga avstämningen skall göras sedan den slutliga skatten har&lt;br&gt;registrerats. Ändringen hänger samman med det tillägg som gjorts i 3 kap.&lt;br&gt;5 § tredje stycket som medför att den slutliga skatten skall registreras först&lt;br&gt;på förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en avstämning av skattekontot skall göras sedan&lt;br&gt;den slutliga skatten har bestämts. Det är här normalt fråga om den årliga&lt;br&gt;avstämningen. Om den årliga avstämningen görs redan när den slutliga&lt;br&gt;skatten har bestämts kommer avstämningen inte att visa om den skattskyldi-&lt;br&gt;ge på grund av den slutliga skatten har skatt att betala eller att återfå. För att&lt;br&gt;få veta detta måste en annan beräkning göras. Att ett besked om resultatet&lt;br&gt;av den beräkningen skall skickas till den skattskyldige tillsammans med ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;584&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besked om den slutliga skatten anges i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vilka åtgärder skattemyndigheten skall vidta sedan&lt;br&gt;den bestämt den slutliga skatten men innan avstämningen enligt första&lt;br&gt;stycket skall göras. Bestämmelserna ersätter 27 § 2 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 anges de belopp som skall dras från den slutliga skatten och i&lt;br&gt;punkt 2 de belopp som skall läggas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 b gäller A-skatt som den skattskyldiges arbetsgivare har dragit&lt;br&gt;av. Uppgift om sådan skatt hämtar skattemyndigheten från arbetsgivarens&lt;br&gt;kontrolluppgifter för den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig även om arbetsgivaren inte betalat in den&lt;br&gt;avdragna skatten på föreskrivet sätt. Av bestämmelsen framgår indirekt vad&lt;br&gt;som skall gälla i fråga om en arbetstagares skyldighet att själv betala&lt;br&gt;preliminär skatt om arbetsgivaren har gjort skatteavdrag men inte betalat det&lt;br&gt;avdragna beloppet i föreskriven ordning. Arbetstagaren behöver då inte&lt;br&gt;betala motsvarande skattebelopp. Någon uttrycklig regel om detta motsva-&lt;br&gt;rande 77 § femte stycket UBL har inte tagits in i lagen. Däremot anges i 12&lt;br&gt;kap. 2 § att den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det&lt;br&gt;innehållna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 27 § 2 mom. punkt 2 UBL om avräkning för&lt;br&gt;sådan A-skatt som skall betalas på grund av skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;enligt 75 § UBL har - för att undvika att bestämmelserna missbrukas -&lt;br&gt;skärpts. Avräkning får enligt första stycket punkt 1 c ske endast om&lt;br&gt;arbetstagaren också har ålagts betalningsskyldighet för beloppet enligt&lt;br&gt;12 kap. 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser motsvarande nuvarande bestämmelser i 27 § 2 mom.&lt;br&gt;första stycket 3 UBL om avräkning för annan än under 1 och 2 i samma&lt;br&gt;stycke avsedd preliminär skatt passar inte in i det nya systemet. Det hänger&lt;br&gt;samman med att den skattskyldige inte kan bestämma att en inbetalning skall&lt;br&gt;avse viss skatt eller avgift. Finns det obetalda skatter registrerade på&lt;br&gt;skattekontot när fyllnadsinbetalningen görs kommer avräkningen att&lt;br&gt;automatiskt ske mot saldot på skattekontot. Finns det ett överskott registrerat&lt;br&gt;på skattekontot när den slutliga skatten registreras, som exempelvis kan bero&lt;br&gt;på en fyllnadsinbetalning, kommer överskottet emellertid att räknas av mot&lt;br&gt;den debiterade slutliga skatten på samma sätt som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 1 d avser sådan skatt som har överförts från en&lt;br&gt;annan stat till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om prioritering av inbetalda belopp har inte fått&lt;br&gt;någon motsvarighet i skattebetalningslagen. I konsekvens med detta har be-&lt;br&gt;stämmelserna i 27 § 2 mom. tredje stycket UBL inte heller fått någon&lt;br&gt;motsvarighet i lagen. Där föreskrivs nu att vid tillgodoräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt som innehållits av den skattskyldiges arbetsgivare sådan allmän&lt;br&gt;egenavgift som arbetsgivaren redovisat i kontrolluppgift i första hand skall&lt;br&gt;tillgodoräknas som sådan avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de belopp som skall tillgodoräknas enligt förevarande paragraf vid&lt;br&gt;beräkningen av ränta skall hänföras till den 12 februari taxeringsåret framgår&lt;br&gt;av 19 kap. 5 § (kostnadsränta) och 13 § (intäktsränta).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 e ersätter 27 § 2 mom. andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges vissa belopp som skall läggas till den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;585&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det förfarande som regleras i taxeringslagen skall gälla för fastställan-&lt;br&gt;de av sådan mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklarationen anges&lt;br&gt;i 10 kap. 31 § skattebetalningslagen. Av 10 § förevarande kapitel framgår&lt;br&gt;att i den slutliga skatten ingår sådan mervärdesskatt som har redovisats i&lt;br&gt;självdeklarationen. 1 punkt 2 a anges därför, till skillnad från regleringen i&lt;br&gt;27 § 2 mom. 4 UBL, endast att justering skall göras för sådan skatt som&lt;br&gt;betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket. En sådan återbetalning kan&lt;br&gt;bl.a. avse en förtida återbetalning av överskjutande ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 2 b avser sådan skatt som har överförts från&lt;br&gt;Sverige till en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 c anges att till den slutliga skatten skall också läggas skattetill-&lt;br&gt;lägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen. Detta gäller däremot inte&lt;br&gt;förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen. Att sådan avgift skall kunna&lt;br&gt;debiteras utan samband med den slutliga skatten har sagts redan i kommen-&lt;br&gt;taren till 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser motsvarande 27 § 2 mom. första stycket 6 UBL&lt;br&gt;behövs inte i den nu aktuella paragrafen, eftersom såväl belopp som skall&lt;br&gt;läggas till som belopp som skall dras ifrån enligt lagen om expansionsmedel&lt;br&gt;enligt 10 § i detta kapitel ingår i den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 17 § i utredningens förslag, anges när ett&lt;br&gt;besked om slutlig skatt senast skall översändas till den skattskyldige.&lt;br&gt;Paragrafen ersätter 35 § första stycket UBL. På Lagrådets inrådan föreskrivs&lt;br&gt;också att ett besked skall lämnas om huruvida den skattskyldige efter&lt;br&gt;debiteringen av den slutliga skatten har skatt att betala eller att återfå.&lt;br&gt;Bestämmelsen har dock utformats på ett något annat sätt än Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit. Detta beror på att den årliga avstämningen enligt vad som&lt;br&gt;föreslagits i 3 kap. 6 § tredje stycket skall göras först när den slutliga skatten&lt;br&gt;har registrerats och att registreringen av sådan skatt enligt det föreslagna&lt;br&gt;tillägget i 3 kap. 5 § tredje stycket skall göras först på förfallodagen. Den&lt;br&gt;avstämning som skall göras i samband med att ett besked om den slutliga&lt;br&gt;skatten skall sändas ut är alltså en annan än den årliga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Deklaration i rätt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet har bestämmelserna i 18 § i utredningens förslag&lt;br&gt;flyttats till 16 kap. 12 §. Tillföljd av detta motsvarar den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen 19 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur skatt, dvs. skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt, som har redovisats i en skattedeklaration i föreskriven&lt;br&gt;ordning skall bestämmas. Paragrafen motsvarar 77 § andra stycket UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § första stycket USAL och 15 kap. 2 § första stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;586&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten skall anses bestämd till det belopp som redovisats i deklaratio-&lt;br&gt;nen. Detta gäller även om skatt har redovisats med noll kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller&lt;br&gt;bristfälligt underlag för deklarationen får bestämmelserna om skönsbeskatt-&lt;br&gt;ning i 19 § tillämpas. Även i dessa fall kommer dock bestämmelserna i den&lt;br&gt;nu aktuella paragrafen att först tillämpas. Beslut enligt 19 § avses således&lt;br&gt;alltid vara omprövningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avses gälla även då den skattskyldige har fått anstånd med att&lt;br&gt;lämna skattedeklarationen om han kommer in med deklarationen innan&lt;br&gt;anståndstiden har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har på inrådan av Riksåklagaren och Riksenheten mot&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet ändrats i förhållande till utredningsförslaget och&lt;br&gt;utformats i enlighet med nuvarande regler. Besluten anses liksom tidigare&lt;br&gt;fattade redan när deklarationen kommer till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 20 § i utredningens förslag, har utformats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur skatten skall bestämmas då den skattskyldige,&lt;br&gt;enligt vad som sägs i 10 kap. 13 §, har uppgett att någon viss skatt inte skall&lt;br&gt;redovisas för den aktuella redovisningsperioden. Skatten skall då bestämmas&lt;br&gt;till noll kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har på inrådan av Riksåklagaren och Riksenheten mot&lt;br&gt;ekonomisk brottslighet ändrats i förhållande till utredningsförslaget och&lt;br&gt;utformats i enlighet med 19 § i utredningens förslag. Beslut anses fattat den&lt;br&gt;dag deklarationen för redovisningsperioden skulle ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utebliven, försenad eller bristfällig deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 21 § i lagrådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon deklaration inte har lämnats i föreskriven ordning eller om&lt;br&gt;någon skatt inte har redovisats i deklarationen, dvs. inte heller har redovisats&lt;br&gt;till noll, skall skatten bestämmas enligt den nu aktuella paragrafen. I&lt;br&gt;förhållande till utredningsförslaget har den ändringen gjorts att skatten eller&lt;br&gt;avgiften i dessa fall skall bestämmas till noll kronor. Beslutet anses fattat&lt;br&gt;den dag deklarationen för redovisningsperioden skulle ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten. Enligt utredningens förslag skulle varje skatt i de fall&lt;br&gt;deklaration inte kommit in bestämmas till det högsta av de belopp som&lt;br&gt;bestämts för någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna för&lt;br&gt;respektive skatt (schablonbeskattning). I stället föreslår regeringen att beslut&lt;br&gt;om skönsbeskattning enligt schablon skall kunna fattas genom omprövning&lt;br&gt;enjigt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens förslag har en redaktionell ändring&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;587&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som ersätter 22-24 §§ i lagrådsremissen, har med ett undantag&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I förtydligande syfte anges sist&lt;br&gt;i andra stycket att s.k. nollbeslut rörande mervärdesskatt skall kvarstå endast&lt;br&gt;i det fallet att skönsbeskattningen bygger på de tre senaste redovisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår hur skatten skall bestämmas när skattemyndighe-&lt;br&gt;ten finner skäl att ompröva ett beslut enligt 21 kap. Skatten skall då&lt;br&gt;bestämmas på grundval av tillgängliga uppgifter. Om skatten inte kan&lt;br&gt;beräknas tillförlitligt på grundval av tillgängliga uppgifter gäller i stället&lt;br&gt;bestämmelsen om skönsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ersätter 75 § första stycket andra meningen UBL, 10 §&lt;br&gt;tredje stycket USAL och 15 kap. 20 § tredje meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen avses gälla generellt när en arbetsgivare&lt;br&gt;underlåtit att redovisa skatteavdrag, dvs. oberoende av om han faktiskt gjort&lt;br&gt;något avdrag eller inte. Bestämmelserna avses också gälla om inte arbets-&lt;br&gt;givaravgifter eller mervärdesskatt har redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatten bestämts enligt 18 § får skattemyndigheten vid skönsbeskatt-&lt;br&gt;ningen bestämma skatten till det högsta av de belopp som bestämts för&lt;br&gt;någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna för respektive&lt;br&gt;skatt. Om skönsbeskattningen avser mervärdesskatt och besluten för de tre&lt;br&gt;närmast föregående redovisningsperioderna endast innebär överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt, skall dock beslutet om noll kronor kvarstå. Syftet&lt;br&gt;med bestämmelsen är att förenkla beslutsfattandet. Något utredningsarbete&lt;br&gt;som vid vanlig skönsbeskattnig behövs inte innan beslut fattas. Ett sådant&lt;br&gt;beslut om skönsbeskattning enligt schablon avses få fattas genom automatisk&lt;br&gt;databehandling. Av beslutet skall framgå vilken dag det är fattat samt skälen&lt;br&gt;för beslutet. På motsvarande sätt som gäller för andra beslut som får fattas&lt;br&gt;genom automatisk databehandling, t.ex. grundläggande beslut om årlig&lt;br&gt;taxering, skall besluten förses med “lås” och de anses fattade av länsskatte-&lt;br&gt;chefen. Bestämmelser om att beslut får fattas genom automatisk databehand-&lt;br&gt;ling behöver inte ges i form av lag utan regleras lämpligen i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första tiden då skönsbeskattning enligt schablon skall tillämpas finns&lt;br&gt;inga skatter eller avgifter bestämda enligt den nya lagen som kan läggas till&lt;br&gt;grund för ett sådant beslut. I sådana fall avses skatt eller avgift som&lt;br&gt;redovisats enligt uppbördslagen, mervärdesskattelagen respektive lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare kunna läggas till grund för&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När tillämpningen av den nu aktuella bestämmelsen aktualiseras har i&lt;br&gt;regel ett beslut enligt 18 § redan hunnit fattats. Bestämmelsen är emellertid&lt;br&gt;tillämplig såväl när den skattskyldige underlåtit att över huvud taget lämna&lt;br&gt;några uppgifter om skatten som när han lämnat en oriktig uppgift om skatt.&lt;br&gt;Paragrafen är också tillämplig när det kommer fram uppgifter som visar att&lt;br&gt;en skatt skall bestämmas till ett högre belopp än som skett. Om den&lt;br&gt;skattskyldige har redovisat ett riktigt skattebelopp men inte betalat in&lt;br&gt;redovisat belopp till skattemyndigheten gäller i stället 16 § vid beslutet om&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis skall ett beslut enligt den nu aktuella paragrafen alltid omprövas&lt;br&gt;om den skattskyldige begär det eller kommer in med en skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;588&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kompletterar en lämnad deklaration med redovisning av en tidigare Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;oredovisad skatt. Om den skattskyldige kommer in med en skattedeklaration Del 1&lt;br&gt;eller en komplettering efter det att ett beslut har meddelats enligt förevaran-&lt;br&gt;de paragraf har skattemyndigheten möjlighet att bestämma skatten i enlighet&lt;br&gt;med deklarationen eller redovisningen. Detta sker då genom ett ompröv-&lt;br&gt;ningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med överensstämmande regler för skatteavdrag, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt är att arbetet med att kräva in oredovisade belopp så&lt;br&gt;långt möjligt skall kunna samordnas. Dessutom skall samma administrativa&lt;br&gt;åtgärd kunna komma i fråga vid all oriktig redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken skattemyndighet det är som skall bestämma skatten framgår av 2&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den skatt som har bestämts skall redovisas på den skattskyldiges&lt;br&gt;skattekonto framgår av 3 kap. 5 § och att skatten får drivas in anges i 20&lt;br&gt;kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om vissa debiteringsåtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast efter det att ett beslut om omprövning eller&lt;br&gt;taxeringsåtgärd enligt taxeringslagen har meddelats eller en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol meddelat beslut enligt denna lag som är av betydelse&lt;br&gt;för debiteringen av skatt göra den ändring i debiteringen som föranleds av&lt;br&gt;beslutet. Detsamma gäller även i fråga om skattemyndighetens egna om-&lt;br&gt;prövningsbeslut. Bestämmelser om detta har tagits in i denna paragraf. Den&lt;br&gt;motsvarar bestämmelserna i 95 § UBL, 67 § USAL och 15 kap. 19 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 25 § i lagrådsremissens lagförslag. Den har på&lt;br&gt;inrådan av Lagrådet utvidgats till att gälla även vid beslut av allmän&lt;br&gt;domstol. Utvidgningen behövs med tanke på att det är allmän domstol som&lt;br&gt;skall fatta beslut om företrädaransvar enligt 12 kap. 6 §. Efter föredragning-&lt;br&gt;en i Lagrådet har paragrafen dessutom utvidgats till att gälla vid beslut om&lt;br&gt;omprövning enligt taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Ansvar för skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betalningsansvar för preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta läsningen av paragrafen har i första stycket tagits in en&lt;br&gt;erinran om att den som inte har gjort föreskrivet skatteavdrag är betalnings-&lt;br&gt;skyldig för det belopp som borde ha innehållits. Eftersom det är fråga om&lt;br&gt;A-skatt, som inte är en debiterad skatt, bestäms beloppet alltid genom ett&lt;br&gt;omprövningsbeslut enligt 11 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser i 75 § första stycket första meningen UBL&lt;br&gt;utformades i en tid då det ibland var svårt att avgöra om skatteavdrag skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;589&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras eller inte. Denna osäkerhet har försvunnit efter F-skattereformen. Det&lt;br&gt;finns sålunda inte längre någon anledning att ha andra regler när det gäller&lt;br&gt;skyldigheten att göra skatteavdrag än vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Bestämmelsen i första stycket har&lt;br&gt;därför anpassats till vad som gäller på dessa områden. Nuvarande regel i&lt;br&gt;75 § första stycket UBL som utesluter betalningsansvar om arbetsgivaren&lt;br&gt;har haft skälig anledning att underlåta att göra skatteavdrag har sålunda inte&lt;br&gt;fått någon motsvarighet i förevarande paragraf. Några bestämmelser&lt;br&gt;motsvarande anvisningarna till 75 § UBL har inte heller tagits med i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fortsättningsvis skall det finnas möjlighet att undgå skyldigheten att&lt;br&gt;göra skatteavdrag samt betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt. Bestämmelser om detta finns i 13 kap. 1 §. De är emellertid&lt;br&gt;tillämpliga endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras betalningsansvaret för den som tagit emot&lt;br&gt;ersättning för arbete, ränta eller utdelning. Skattemyndigheten får ålägga&lt;br&gt;denne betalningsskyldighet för motsvarande belopp som bestämts i fråga om&lt;br&gt;utbetalaren. Detta gäller emellertid inte om ett grundläggande beslut om den&lt;br&gt;slutliga skatten for det aktuella beskattningsåret redan fattats, såvida det inte&lt;br&gt;kan antas att den slutliga skatten kommer att höjas med minst motsvarande&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att beslut enligt andra stycket inte får gälla&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 75 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp för vilket betalningsskyldighet har bestämts skall registreras&lt;br&gt;på arbetstagarens skattekonto och, om det inte betalas, drivas in enligt de&lt;br&gt;regler som gäller för underskott på ett sådant konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 § innebär att den preliminära skatten i regel kan&lt;br&gt;drivas in hos antingen arbetsgivaren eller arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som endast tjänar till att göra regleringen i 12 kap. mera lättläst,&lt;br&gt;innehåller en erinran om att den som har gjort skatteavdrag också är&lt;br&gt;betalningsskyldig för det belopp som har innehållits.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges förutsättningarna för att skattemyndigheten skall kunna&lt;br&gt;besluta om betalningsskyldighet för den som inte gjort anmälan enligt 5 kap.&lt;br&gt;7 §, trots att omständigheterna är sådana att han varit skyldig att göra&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bestämmelserna får betalningsskyldighet beslutas for ett&lt;br&gt;belopp motsvarande såväl den inkomstskatt som de socialavgifter som&lt;br&gt;belöper på ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätter de bestämmelser som nu finns i 75 c § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 75 d § första stycket UBL och 16 § första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;590&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena samt 18 § första stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsernas tillämpningsområde har utvidgats, vad gäller fall där&lt;br&gt;arbetet har utförts av någon annan än betalningsmottagaren, så till vida att&lt;br&gt;nuvarande krav på att betalningsskyldighet skall ha ålagts betalnings-&lt;br&gt;mottagaren eller någon annan som varit arbetsgivare åt den som utfört&lt;br&gt;arbetet enligt 75 eller 77 § har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har tillämpningsområdet utvidgats&lt;br&gt;ytterligare på det sättet att utbetalaren kan göras betalningsansvarig även i&lt;br&gt;det fallet att någon som inte innehar en F-skattsedel ändå åberopat en sådan&lt;br&gt;i ett uppenbart anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket regleras det fallet att betalningsmottagaren själv, eller om&lt;br&gt;det är fråga om ett handelsbolag, en delägare i bolaget, har utfört arbetet.&lt;br&gt;Stycket motsvarar 75 c § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns ett förbud mot att ålägga betalningsskyldighet enligt 3 §&lt;br&gt;om betalningsmottagaren har fullgjort sina betalningsskyldigheter, dvs. att,&lt;br&gt;om han själv utfört arbetet, betala de skatter och avgifter som belöper på&lt;br&gt;ersättningen eller, om arbetet utförts av någon annan, redovisa och betala&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på ersättningen. Beslut om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 § får inte heller fattas sedan skatte- eller&lt;br&gt;avgiftsfordringen mot betalningsmottagaren fallit bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 75 c § fjärde stycket och 75 d § andra stycket UBL&lt;br&gt;samt 16 § tredje och fjärde styckena USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det belopp för vilket betalningsskyldighet har ålagts skall redovisas&lt;br&gt;på den betalningsskyldiges skattekonto framgår av 3 kap. 5 § och att&lt;br&gt;beloppet får drivas in av 20 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om betalningsskyldighet för arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter för den som innehar en A-skattsedel eller som saknar skattsedel&lt;br&gt;på preliminär skatt i det fall arbetsgivaren enligt 13 kap. 1 § befriats från sin&lt;br&gt;betalningsskyldighet. Paragrafen motsvarar 22 e § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begreppet arbetsgivaravgifter omfattar också sådan särskild löneskatt&lt;br&gt;och allmän löneavgift som arbetsgivare har att betala enligt 1 § lagen om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster resp. 1 § lagen om allmän&lt;br&gt;löneavgift framgår av 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för företrädare för juridisk person&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras det ansvar en företrädare för en juridisk person har för&lt;br&gt;att ett belopp motsvarande det underskott som uppkommit på den juridiska&lt;br&gt;personens skattekonto betalas i föreskriven tid till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;591&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 77 a § första stycket UBL, 15 § första stycket USAL och&lt;br&gt;16 kap. 17 § första och andra styckena ML. Enligt de nya bestämmelserna&lt;br&gt;kan emellertid betalningsskyldighet göras gällande för all obetald skatt som&lt;br&gt;ingår i systemet med skattekonto, vilket innebär att företrädarens ansvar kan&lt;br&gt;aktualiseras även beträffande den juridiska personens inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena anges under vilka förutsättningar en&lt;br&gt;företrädare för en juridisk person kan åläggas betalningsskyldighet för&lt;br&gt;belopp som den juridiska personen inte har betalat i rätt tid. För att&lt;br&gt;regleringen skall bli så tydlig som möjligt lyfts inledningsvis i första stycket&lt;br&gt;fram det fallet att en juridisk person inte har gjort föreskrivet skatteavdrag.&lt;br&gt;I andra meningen behandlas det fallet att en juridisk person i övrigt har&lt;br&gt;underlåtit att betala skatt enligt skattebetalningslagen. I detta innefattas bl.a.&lt;br&gt;underlåtenhet att betala in skatt som har innehållits genom skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket “rätt tid” avses den tid för inbetalning av skatt som följer&lt;br&gt;av bestämmelserna om redovisning av skatt i 10 kap. och därtill anslutande&lt;br&gt;förfallodagar enligt bestämmelserna i 16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet får göras gällande endast om företrädaren eller&lt;br&gt;någon annan inte har vidtagit sådana åtgärder att en samlad avveckling kan&lt;br&gt;komma till stånd av den skattskyldiges skulder med hänsyn tagen till&lt;br&gt;samtliga borgenärers intressen. Om denna och övriga frågor är grundligt&lt;br&gt;utredda får tingsrätten besluta om betalningsskyldighet och om dennas&lt;br&gt;omfattning i det enskilda fallet. Som framhållits i den allmänna motivering-&lt;br&gt;en (avsnitt 23.3.3.) är avsikten med den utformning bestämmelsen getts inte&lt;br&gt;att åstadkomma någon ändring i sak vad gäller förutsättningarna för&lt;br&gt;betalningsskyldighet, jämfört med dagens reglering i uppbördslagen m.fl.&lt;br&gt;författningar. Vissa omständigheter som hittills har beaktats vid bedömning-&lt;br&gt;en av det subjektiva rekvisitet får emellertid i fortsättningen beaktas vid&lt;br&gt;bedömningen av om det finns skäl att medge befrielse från betalningsskyl-&lt;br&gt;digheten. Detta kan t.ex. bli aktuellt om en styrelseledamot inte haft&lt;br&gt;anledning att misstänka att bolagets förpliktelser mot det allmänna inte&lt;br&gt;skulle komma att fullgöras (jfr NJA 1974:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket avser det fall då det i en skattedeklaration för en juridisk&lt;br&gt;person har lämnats oriktiga uppgifter som föranlett att den juridiska&lt;br&gt;personen har tillgodoförts överskjutande ingående mervärdesskatt med för&lt;br&gt;stort belopp. Tingsrätten avses då kunna ålägga den juridiska personen&lt;br&gt;betalningsskyldighet för det för mycket återbetalda beloppet. Ett sådant&lt;br&gt;belopp skall registreras på den juridiska personens skattekonto. I den mån&lt;br&gt;registreringen medför att det uppkommer ett underskott på skattekontot kan&lt;br&gt;företrädaren göras betalningsskyldig för beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket ges möjlighet att om det finns särskilda skäl helt eller&lt;br&gt;delvis befria företrädaren från betalningsskyldighet. Bestämmelsen är&lt;br&gt;avsedd att tillämpas på samma sätt som dagens jämkningsbestämmelser i&lt;br&gt;77 a § UBL m.fl. lagrum. Såsom ovan har framhållits finns det dock&lt;br&gt;anledning att inom ramen för bestämmelsen beakta även en del omstän-&lt;br&gt;digheter som hittills har varit av betydelse för att bedöma det subjektiva&lt;br&gt;rekvisitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av befrielsefrågan skall samtliga omständigheter beaktas.&lt;br&gt;Som exempel kan anföras rättsfallet NJA 1972 s. 115 I, där Högsta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;592&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen först slog fast att om en domstol skulle ta hänsyn till företräda- Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;rens bristande betalningsförmåga, jämkning snarare skulle bli regel än det Del 1&lt;br&gt;undantag som lagstiftaren tänkt sig. Man fann dock att i målet fanns sådana&lt;br&gt;omständigheter som i förening med den bristande betalningsförmågan borde&lt;br&gt;medföra jämkning. Dessa omständigheter var företrädarens ålder, hans&lt;br&gt;sjukdom som inte var av övergående natur och som begränsade hans&lt;br&gt;möjligheter till inkomster samt det förhållandet att han genom gjorda&lt;br&gt;avbetalningar visat vilja att fullgöra sina skyldigheter. Högsta domstolen&lt;br&gt;fastställde hovrättens jämkning av betalningsskyldigheten från 183 000 kr&lt;br&gt;till 25 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldighet enligt paragrafen avser även den ränta som hänför&lt;br&gt;sig till huvudfordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilken myndighet som företräder det allmänna vid&lt;br&gt;domstol inom skatteförvaltningens och exekutionsväsendets verksamhets-&lt;br&gt;område finns i 2 kap. 3 § förordningen (1990:1293) med instruktion för&lt;br&gt;skatteförvaltningen respektive 2 kap. 3 § förordningen (1988:784) med&lt;br&gt;instruktion för exekutionsväsendet. Bestämmelserna är utformade på det&lt;br&gt;sättet att det allmänna primärt företräds av Riksskatteverket, som dock har&lt;br&gt;möjlighet att delegera uppgiften i ett enskilt fall eller i en grupp av fall till&lt;br&gt;en skattemyndighet eller en kronofogdemyndighet. Någon ändring på den&lt;br&gt;punkten är inte åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen anges att talan om betalningsskyldighet enligt 6 § skall&lt;br&gt;föras vid allmän domstol. I frågan om vilken tingsrätt som är behörig att&lt;br&gt;pröva betalningsskyldigheten gäller bestämmelserna i 10 kap rättegångs-&lt;br&gt;balken om laga domstol i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen anges inom vilken tid en ansökan om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 6 § skall göras. Paragrafen ersätter 77 a § andra stycket&lt;br&gt;UBL, 15 § andra stycket USAL och 16 kap. 17 § tredje stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 5 § anges att belopp för vilket betalningsskyldighet har ålagts&lt;br&gt;genom ett beskattningsbeslut skall registreras på den betalningsskyldiges&lt;br&gt;skattekonto. Registreringen på skattekontot innebär bl.a. att de generella&lt;br&gt;reglerna om indrivning i 20 kap. blir tillämpliga. Någon regel motsvarande&lt;br&gt;den i 77 a § andra stycket sista meningen UBL eller 15 § andra stycket sista&lt;br&gt;meningen USAL är därför inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet i utredningsförslaget, innehåller en&lt;br&gt;särskild ansvarsregel för redare. Paragrafen motsvarar 78 b § första stycket&lt;br&gt;första meningen UBL och 20 § första stycket första meningen USAL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dödsbo&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras ett dödsbos ansvar för den avlidnes skatt enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Det sker genom en hänvisning till ärvdabalkens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;593&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler. Den särreglering som nu finns i 61 § 1 mom. UBL, 19 § USAL och Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;22 kap. 4 § ML slopas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vad som i denna lag sägs om skatt också gäller i fråga om avgift och&lt;br&gt;ränta framgår av 1 kap. 4 första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begreppet arbetsgivaravgifter omfattar också sådan särskild löneskatt&lt;br&gt;och allmän löneavgift som arbetsgivare har att betala enligt 1 § lagen om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster resp. 1 § lagen om allmän&lt;br&gt;löneavgift framgår av 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regress&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om regress när en arbetsgivare betalat&lt;br&gt;belopp för vilket han ålagts betalningsskyldighet enligt 11 kap. 19 § på den&lt;br&gt;grunden att han inte har gjort föreskrivet skatteavdrag. Paragrafen motsvarar&lt;br&gt;i den delen 76 § första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om regress när en utbetalare betalat&lt;br&gt;belopp för vilket han ålagts betalningsskyldighet enligt 3 §. Paragrafen&lt;br&gt;ersätter 75 e § första stycket UBL och 18 § andra stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har i förtydligande syfte ordet&lt;br&gt;“föreskrivet” skjutits in före ordet “skatteavdrag” i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär att om arbetet har utförts av betalningsmotta-&lt;br&gt;garen och denne är en fysisk person med F-skattsedel får utbetalarens&lt;br&gt;regresskrav riktas mot den som har utfört arbetet, dvs. den fysiska personen.&lt;br&gt;Om arbetet har utförts av en delägare i ett handelsbolag som är betalnings-&lt;br&gt;mottagare får regresskravet riktas mot delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetet i stället har utförts av någon som betalningsmottagaren i sin&lt;br&gt;tur har anlitat, får utbetalarens regresskrav riktas även mot den som utfört&lt;br&gt;arbetet om skatteavdrag inte har gjorts från ersättningen för arbetet trots att&lt;br&gt;en sådan skyldighet funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en bestämmelse om regressrätt för den som är eller&lt;br&gt;varit företrädare för en juridisk person, och knyter an till 6 §. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns nu i 77 a § tredje stycket UBL, 15 § tredje stycket&lt;br&gt;USAL och 16 kap. 17 § fjärde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som saknar motsvarighet i utredningsförslaget, innehåller&lt;br&gt;en bestämmelse om regressrätt for redare, och knyter an till 8 §. Motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelser finns nu i 78 § första stycket andra meningen UBL och&lt;br&gt;20 § första stycket andra meningen USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att regressfordran som avses i&lt;br&gt;10-12 §§ får drivas in i den ordning som gäller för indrivning av skatt och&lt;br&gt;en preskriptionsbestämmelse. Motsvarande bestämmelser finns nu i 75 e §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;594&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket, 76 § andra och tredje styckena, 77 a § fjärde stycket samt Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;78 b § första stycket tredje meningen samt andra stycket UBL, 15 § fjärde Del 1&lt;br&gt;stycket, 18 § tredje och fjärde styckena samt 20 § första stycket tredje&lt;br&gt;meningen och andra stycket USAL samt 16 kap. 17 § femte stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon regel som säger att nu aktuella fordringar inte har företrädesrätt&lt;br&gt;enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken vid utmätning av lön har emellertid inte&lt;br&gt;tagits med. Det innebär att fordringarna vid sådan utmätning har samma&lt;br&gt;företrädesrätt som andra skattefordringar och sålunda kan handläggas i&lt;br&gt;samma ordning vid indrivningen som fordringar som avser ett underskott på&lt;br&gt;ett skattekonto som har överlämnats för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att regressfordringar som avses i 10-12 §§ får drivas in i den ordning&lt;br&gt;som gäller för indrivning av skatt innebär bl.a. att de är omedelbart&lt;br&gt;verkställbara och att målen hos kronofogdemyndigheten skall handläggas&lt;br&gt;som s.k. allmänt mål. Av det sistnämnda följer att lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m. är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen föreskrivs inte heller att den arbetsgivare som vill söka belopp&lt;br&gt;åter av en arbetstagare skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som&lt;br&gt;han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka att han har betalat&lt;br&gt;skatten. Någon ändring i sak är inte åsyftad, men bestämmelser om det som&lt;br&gt;nu har sagts behöver inte ha lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Befrielse från betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;rätt att helt eller delvis befria en arbetsgivare från skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt. Detta&lt;br&gt;kan emellertid endast ske om det finns synnerliga skäl. Däremot kan en&lt;br&gt;arbetsgivare inte befrias från skyldigheten att betala in avdragen skatt.&lt;br&gt;Paragrafen gäller även i fråga om skattetillägg, förseningsavgift och ränta&lt;br&gt;på skatten eller avgiften. Paragrafen har utformats med 22 kap. 9 § ML,&lt;br&gt;vilken ersätts, som förebild. Den nya paragrafen ersätter även 22 d § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;br&gt;När det gäller arbetsgivaravgifter har effergiftsbestämmelsen kunnat&lt;br&gt;göras mer restriktiv sedan skyldigheten att betala socialavgifter genom den&lt;br&gt;s.k. F-skattereformen har knutits an till skattsedlarna på preliminär skatt.&lt;br&gt;Därigenom har den osäkerhet om avgiftsskyldigheten som i vissa fall&lt;br&gt;tidigare kurmat firmas väsentligt minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avses vara tillämplig när den som betalat ut ersättning för&lt;br&gt;arbete på grund av synnerliga skäl kan anses vara ursäktad för att han inte&lt;br&gt;insåg att han var skyldig att betala arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begreppet arbetsgivaravgift omfattar också särskild löneskatt och&lt;br&gt;allmän löneavgift som en arbetsgivare har att betala framgår av 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avses gälla också i fråga om sådana skatteavdrag som&lt;br&gt;arbetsgivaren kan göras betalningsskyldig för enligt bestämmelserna i 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;595&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 19 §. Några motsvarande bestämmelser finns inte i dag. Detta beror på&lt;br&gt;att bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar för arbetstagares skatt i 75 §&lt;br&gt;första stycket UBL är utformad på ett sådant sätt att skattemyndigheten&lt;br&gt;redan från början har möjlighet att avstå från att ålägga betalningsskyldighet&lt;br&gt;för skatteavdrag som inte gjorts om arbetsgivaren har haft skälig anledning&lt;br&gt;att underlåta att göra avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att arbetsgivaren har svårigheter att betala den avdragna skatten eller&lt;br&gt;avgifterna avses inte vara ett sådant synnerligt skäl som kan medföra&lt;br&gt;befrielse från skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Att arbetsgivaren har&lt;br&gt;haft så starka skäl att inte uppfatta sig som arbetsgivare att det för det&lt;br&gt;allmänna rättsmedvetandet skulle framstå som stötande att kräva betalning&lt;br&gt;bör däremot kunna medföra befrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett sådant synnerligt skäl som kan medföra befrielse från betalning&lt;br&gt;av mervärdesskatt kan inte anses fall då den skattskyldige har tagit ut&lt;br&gt;skatten av sina kunder. Däremot bör befrielse kunna ske t.ex. i fall då en&lt;br&gt;utländsk företagare, som inte är registrerad till mervärdesskatt i Sverige, har&lt;br&gt;betalat mervärdesskatt vid import av en vara och varan levererats till ett&lt;br&gt;företag i Sverige som senare försatts i konkurs utan att den utländske&lt;br&gt;företagaren fått ersättning för merärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skattetillägg och förseningsavgift finns dessutom särskilda&lt;br&gt;befrielsebestämmelser i 15 kap. 8 och 9 §§. När det gäller ränta finns en&lt;br&gt;bestämmelse om befrielse i 19 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra bestämmelser om befrielse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har av redaktionella skäl tagits in en hänvisning till bestämmel-&lt;br&gt;serna om befrielse från skattetillägg och förseningsavgift i 15 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§ samt befrielse från kostnadsränta i 19 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser om befrielse för dödsbo att betala viss skatt&lt;br&gt;motsvarande dem som nu finns i 30 § andra stycket UBL finns inte i&lt;br&gt;skattebetalningslagen, se avsnitt 25.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Utredning i skatteärenden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den skattskyldiges rätt att yttra sig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in bestämmelser om den skattskyldiges rätt att yttra&lt;br&gt;sig och att få del av uppgifter. Med skattskyldig avses i detta sammanhang&lt;br&gt;den som är part i ett ärende enligt skattebetalningslagen hos skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Föreskrifterna gäller således den som är deklarationsskyldig eller&lt;br&gt;arbetsgivare oavsett om skattskyldighet föreligger eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;596&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna ersätter 45 § 1 mom. sjätte stycket UBL. Någon Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;motsvarande föreskrift finns inte i mervärdesskattelagen. Föreskrifterna Del 1&lt;br&gt;motsvaras av 3 kap. 2 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att föra anteckningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges vilka skyldigheter den deklarationsskyldige&lt;br&gt;har att föra anteckningar m.m. Paragrafen ersätter 78 § 1 mom. första och&lt;br&gt;andra styckena UBL och 14 kap. 17 § ML. Den har utvidgats till att gälla&lt;br&gt;även arbetsgivaravgifter. Den har, liksom 3 §, och till skillnad från&lt;br&gt;kommitténs förslag, utformats för att omfatta förelägganden ifråga om&lt;br&gt;periodiska sammanställningar avseende mervärdesskatt vid EG-handel.&lt;br&gt;Skyldigheten att föra och bevara anteckningar gäller därför även i fråga om&lt;br&gt;periodisk sammanställning enligt 10 kap. 33-36 §§. Med uttrycket kontroll&lt;br&gt;av uppgiftsskyldigheten avses såväl kontroll av om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;överhuvud taget förelegat som kontroll av att skyldigheten fullgjorts riktigt&lt;br&gt;och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket anger hur länge underlaget skall bevaras.&lt;br&gt;Den har utformats efter förebild av 4 kap. 1 § tredje stycket lagen -&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Beskattningsbeslut&lt;br&gt;genom efterbeskattning beträffande mervärdesskatt kan vidtas senast under&lt;br&gt;sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret gått&lt;br&gt;ut. Underlaget bör därför i enlighet med vad Riksskatteverket anfört i sitt&lt;br&gt;remissyttrande bevaras sju år och inte sex år som Skattebetalningsutred-&lt;br&gt;ningen föreslagit för att inte kontrollmöjligheterna skall minska med den&lt;br&gt;föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande att lämna uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som ger skattemyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att förelägga den som är skyldig att lämna en deklaration enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen att komma in med vissa uppgifter som behövs för skatte-&lt;br&gt;eller avgiftskontroll. Med kontroll av uppgiftsskyldighet avses, liksom i 2 §,&lt;br&gt;såväl kontroll av om uppgiftsskyldighet över huvud taget förelegat som&lt;br&gt;kontroll av att skyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt. Paragrafen har,&lt;br&gt;också i enlighet med 2 §, utformats för att möjliggöra förelägganden enligt&lt;br&gt;10 kap. 32-35 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 78 § 2 mom. första stycket UBL, 27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USAL och 17 kap. 2 § första stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt denna paragraf kan förenas med vite följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser som ger skattemyndigheten möjlighet att förelägga&lt;br&gt;den som inte fullgör sina skyldigheter att föra anteckningar enligt 2 § att&lt;br&gt;göra detta har inte tagits med (jfr 83 § UBL i den del som hänvisar till 78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;597&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma lag). Det får anses vara tillräckligt att den som inte fullgör sin Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;deklarationsskyldighet kan föreläggas att göra detta med stöd av 10 kap. &amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § och att skattemyndigheten enligt 3 § förevarande kapitel får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll&lt;br&gt;av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som ger skattemyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att hämta in kontrolluppgift om rättshandling som har betydelse för&lt;br&gt;beskattning enligt skattebetalningslagen om det behövs för kontroll av annan&lt;br&gt;persons deklaration eller beskattning. Lydelsen har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Paragrafen ersätter 17 kap. 5 § första stycket ML. Någon&lt;br&gt;motsvarighet till 17 kap. 6 § andra stycket ML har inte ansetts nödvändig&lt;br&gt;eftersom möjligheten till tredjemansrevision föreslås återinförd (jfr 7 § och&lt;br&gt;avsnitt 27.4.2). Bestämmelsen ersätter delvis 27 § USAL vad gäller&lt;br&gt;möjligheten att förelägga arbetstagare. Till skillnad mot vad som gäller&lt;br&gt;enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare krävs dock&lt;br&gt;enligt förevarande paragraf särskilda skäl för att arbetstagare skall få&lt;br&gt;föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med särskilda skäl avses framför allt fall där det finns ett uttalat&lt;br&gt;kontrollintresse och där alternativa kontrollmetoder saknas. Ett exempel på&lt;br&gt;detta kan vara om skattemyndigheten, för att kontrollera att mervärdesskatt&lt;br&gt;redovisats och betalats på rätt sätt, vill följa skattepliktig omsättning i en&lt;br&gt;transaktionskedja (jfr prop. 1993/94:151 s 178).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett föreläggande enligt denna paragraf kan förenas med vite följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 78 § 2 mom. första stycket sista meningen UBL, 27 §&lt;br&gt;andra stycket USAL samt 17 kap. 3 § och 5 § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Besök eller annat personligt sammanträffande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som ger skattemyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att besöka eller på annat sätt sammanträffa personligen med arbetsgivare och&lt;br&gt;skattskyldiga för att stämma av vissa uppgifter som behövs för skatte- eller&lt;br&gt;avgiftskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 78 § 2 a mom. UBL, 27 a § USAL och 17 kap. 4 §&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;598&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatterevision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som innehåller bestämmelser om skatterevision, ersätter 78 §&lt;br&gt;2 b mom. UBL, 27 b § USAL och 17 kap. 7 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får genom första stycket i förhållande till vad som&lt;br&gt;gällt tidigare inte bara besluta om revision för att kontrollera att&lt;br&gt;deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt utan&lt;br&gt;även för att kontrollera att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het som kan antas uppkomma. Revisioner kan härigenom genomföras även&lt;br&gt;för period för vilken deklarations- eller arman uppgiftsskyldighet ännu inte&lt;br&gt;inträtt (se avsnitt 27.3.2.). Att skatterevision får beslutas för att kontrollera&lt;br&gt;att förutsättningar finns att fullgöra deklarations- och annan uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het innebär bl.a. att uppgifter från revision av löpande period kan komma att&lt;br&gt;utgöra ett betydelsefullt kontrollmaterial eller referensmaterial för senare&lt;br&gt;beskattningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra stycket införs en möjlighet till tredjemansrevision (se&lt;br&gt;avsnitt 27.3.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skatterevision avses genom vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tredje stycket 4 gälla inte endast i fråga om den som ansökt om en F-&lt;br&gt;skattsedel utan också den som redan har tilldelats en F-skattsedel för&lt;br&gt;kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt. Skattemyndigheten avses sålunda få göra revision hos den som&lt;br&gt;debiterats F-skatt eller särskild A-skatt för kontroll av att den skattskyldige&lt;br&gt;fullgjort skyldighet att lämna preliminär självdeklaration enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller bestämmelser om myndigheters uppgiftsskyldighet.&lt;br&gt;Första stycket ersätter 78 § 2 mom. andra stycket UBL, 27 § fjärde stycket&lt;br&gt;USAL och 17 kap. 5 § tredje stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller såvitt gäller utlämnande av uppgifter i handlingar&lt;br&gt;som har lämnats eller omhändertagits enligt bestämmelser i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen en hänvisning till taxeringslagens bestämmelser om utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter i självdeklaration och andra handlingar. Stycket ersätter 73 §&lt;br&gt;första stycket UBL, 29 § första stycket USAL och 17 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att sådana uppgifter som avses i paragrafen får&lt;br&gt;tillhandahållas myndigheter i främmande stater med vilka Sverige har träffat&lt;br&gt;överenskommelse om handräckning i ärenden om avgift enligt system för&lt;br&gt;social trygghet motsvarande den som nu finns i 29 § andra stycket USAL&lt;br&gt;behöver inte ha lagform. Bestämmelserna bör ges i en förordning och har&lt;br&gt;därför inte tagits in i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;599&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap. Skattetillägg och förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser kan en särskild avgift, avgiftstillägg,&lt;br&gt;påföras i vissa situationer när en arbetsgivare har lämnat oriktiga uppgifter&lt;br&gt;vid redovisning av arbetsgivaravgifter. När det gäller mervärdesskatt finns&lt;br&gt;motsvarande regler om en särskild avgift som betecknas skattetillägg. Någon&lt;br&gt;motsvarande administrativ sanktion finns däremot inte om en arbetsgivare&lt;br&gt;lämnar oriktiga uppgifter vid redovisning av skatteavdrag. En sådan införs&lt;br&gt;nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna om administrativa sanktioner gäller sålunda i fråga om&lt;br&gt;såväl skatteavdrag som arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Reglerna&lt;br&gt;bygger på de äldre reglerna om avgiftstillägg och skattetillägg. Samtliga&lt;br&gt;dessa regler har utvidgats till att gälla också i fråga om en arbetsgivares&lt;br&gt;skyldighet att göra skatteavdrag. Med hänsyn till det utvidgade tilllämp-&lt;br&gt;ningsområdet och till vikten av en enkel och enhetlig terminologi används&lt;br&gt;begreppet skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett meddelande som har lämnats för en arbetsgivare som är juridisk&lt;br&gt;person anses avlämnat av arbetsgivaren om det inte var uppenbart att&lt;br&gt;uppgiftslämnaren saknat behörighet att företräda denne framgår av 23 kap.&lt;br&gt;6 §. Någon motsvarighet till 49 § första stycket USAL behövs därför inte i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattetillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Oriktig uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om skattetillägg på grund av oriktiga&lt;br&gt;uppgifter som har lämnats till såväl skattemyndigheten som allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Den ersätter 38 § USAL och 18 kap. 1 § ML.&lt;br&gt;Bestämmelserna ha. utvidgats till att avse även oriktiga uppgifter om sådan&lt;br&gt;ersättning från vilken skatteavdrag skall göras. De blir sålunda tillämpliga&lt;br&gt;på sådan skatt och avgift som skall redovisas i skattedeklarationen, dvs.&lt;br&gt;skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Till skillnad mot&lt;br&gt;tidigare blir de tillämpliga också på särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet har dessutom angetts tydligare genom att de&lt;br&gt;uttryckligen omfattar alla oriktiga uppgifter som lämnats på annat sätt än&lt;br&gt;muntligen. Skattetillägg kan sålunda påföras om den oriktiga uppgiften har&lt;br&gt;lämnats med hjälp av någon form av ADB-teknik eller någon annan form av&lt;br&gt;teknisk överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är tillämplig också då en arbetsgivare har gjort skatteavdrag&lt;br&gt;men underlåtit att redovisa avdraget belopp i skattedeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i tredje stycket 1 finns för&lt;br&gt;närvarande inte i mervärdesskattelagen utan endast i lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare. För att få enhetliga bestämmelser har&lt;br&gt;regleringen utvidgats till att gälla också i fråga om mervärdesskatt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdrag även om den sällan torde bli tillämplig i de fallen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsangivelsen i tredje stycket 1 har knutits an till beskattningsåret i stället Del 1&lt;br&gt;för som nu, såvitt gäller arbetsgivaravgifter, till utgiftsåret. Detta innebär&lt;br&gt;emellertid inte någon ändring i sak (se vidare kommentarerna till 1 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begreppet arbetsgivaravgifter omfattar också sådan särskild löneskatt&lt;br&gt;och allmän löneavgift som arbetsgivare har att betala enligt 1 § lagen om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster resp. 1 § lagen om allmän&lt;br&gt;löneavgift framgår av 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att skattetillägg och förseningsavgift tillfaller staten har&lt;br&gt;inte tagits med i lagen. Detta måste anses ligga i sakens natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avrundningsregel har tagits in i 23 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skönsbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur skattetillägget skall beräknas dels då den skattskyldi-&lt;br&gt;ge lämnat en skattedeklaration men skattemyndigheten har frångått&lt;br&gt;deklarationen och uppskattat skatten, dels då någon skattedeklaration inte&lt;br&gt;har lämnats och skattemyndigheten på grund av detta uppskattat skatten&lt;br&gt;enligt 11 kap. 19 § andra stycket. Paragrafen ersätter 39 och 40 §§ USAL&lt;br&gt;samt 18 kap. 2 § ML. I förhållande till utredningsförslaget har en redaktio-&lt;br&gt;nell ändring gjorts på så sätt att “kan ha lämnats” ersatts med “har lämnat”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar som rör annan fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;br&gt;Paragrafen ersätter 40 a § USAL och 18 kap. 3 § ML som infördes när&lt;br&gt;nettokvittningen slopades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattetillägg inte tas ut eller undanröjs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;br&gt;I paragrafen anges vissa fall då skattetillägg inte skall tas ut. Paragrafen&lt;br&gt;ersätter 42 § och 46 § andra stycket USAL samt 18 kap. 5 och 11 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 har utformats med tanke på att skattetillägg enligt 1-3 §§ skall&lt;br&gt;kunna påföras på grund av alla oriktiga uppgifter som lämnats på något&lt;br&gt;annat sätt än muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 saknar nu motsvarighet i lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare. Den motsvaras av 18 kap. 5 § ML och 5 kap. 4 § 3 TL. För&lt;br&gt;att bestämmelsen skall bli tillämplig krävs att det skall framgå att bedöm-&lt;br&gt;ningen avser ett yrkande. Den föreslagna skattedeklarationen kommer att bli&lt;br&gt;stark komprimerade vad gäller uppgiftslämnande. Till skillnad från vad som&lt;br&gt;gäller självdeklarationer kommer enligt vad Riksskatteverket angett i sitt&lt;br&gt;remissyttrande inte på blanketten finnas utrymme avsatt for särskilda&lt;br&gt;upplysningar. Dessa måste i stället lämnas i särskild skrivelse till skattemyn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;601&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten. För att en avvikelse skall kunna anses avse ett öppet yrkande torde&lt;br&gt;därför krävas att den deklarationsskyldige på angivet sätt lämnat sådana&lt;br&gt;särskilda upplysningar för att yrkandet inte skall anses som en oriktig&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 anges ytterligare en situation då skattetillägg inte får tas ut,&lt;br&gt;nämligen om den skattskyldige har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till 46 § första stycket USAL om att skattemyn-&lt;br&gt;digheten inte får påföra skattetillägg på ett avgiftsbelopp om betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet för beloppet inte längre föreligger har inte ansetts vara nödvändig.&lt;br&gt;Någon ändring i sak är emellertid inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs att skattetillägg som påförts enligt 2 § med&lt;br&gt;anledning av att den skattskyldige inte lämnat skattedeklaration skall&lt;br&gt;undanröjas om redovisningen kommer in inom viss tid. I ett sådant fall blir&lt;br&gt;alltså den enda följden en sådan förseningsavgift som regleras i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 41 § USAL och 18 kap. 4 § ML. I förhållande till&lt;br&gt;dessa har den ändringen gjorts att tidsfristen har förlängts från en månad till&lt;br&gt;två månader och skall räknas från utgången av den månad då beslutet&lt;br&gt;fattades i stället för från utgången av den månad då den skattskyldige fick&lt;br&gt;del av beslutet. Med den föreslagna ordningen behöver beslutet om&lt;br&gt;skattetillägg inte längre delges den skattskyldige för att tidsfristen skall börja&lt;br&gt;löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket kompletterar regleringen i första stycket&lt;br&gt;och har utformats med 5 kap. 3 § andra stycket TL som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om förseningsavgift för den som inte&lt;br&gt;lämnar en skattedeklaration inom föreskriven tid. Den har nu ingen mot-&lt;br&gt;svarighet vare sig i uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare eller mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller också bestämmelser om förseningsavgift för den&lt;br&gt;som inte lämnar en periodisk sammanställning inom föreskriven tid. Den&lt;br&gt;ersätter 14 kap. 30 d § första stycket ML. Att förseningsavgift inte skall&lt;br&gt;påföras den som lämnar in en särskild skattedeklaration för sent har i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag angetts uttryckligen i lagtexten. Sådana&lt;br&gt;deklarationer lämnas inte löpande utan är ofta en engångsföreteelse för den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges inte vilken skattemyndighet det är som skall fatta be-&lt;br&gt;slut om förseningsavgiften. Detta framgår av bestämmelserna i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;602&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befrielse från skattetillägg och förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om befrielse från skattetillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift. Den ersätter 43 § USAL och 18 kap. 6 § ML. Bestämmel-&lt;br&gt;serna har, efter mönster av 5 kap. 6 § TL, utvidgats till att gälla också&lt;br&gt;befrielse från förseningsavgift. Såvitt gäller en för sent lämnad periodisk&lt;br&gt;sammanställning ersätter paragrafen 14 kap. 30 d § andra stycket ML. När&lt;br&gt;det gäller befrielse från förseningsavgift vid en försenad skattedeklaration&lt;br&gt;är regleringen ny (se avnitt 24.2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till nuvarande bestämmelser om en beloppsgräns för&lt;br&gt;uttag av avgiftstillägg och skattetillägg i 48 § USAL resp. 18 kap. 9 § ML&lt;br&gt;har inte tagits med. Situationen täcks av bestämmelserna i den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har i förhållande till utredningsförslaget utformats i&lt;br&gt;närmare anslutning till 5 kap. 6 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att skattemyndigheten skall tillämpa reglerna om&lt;br&gt;befrielse ex officio. Den ersätter 47 § första stycket USAL och 18 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om skattetillägg i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges inom vilken tid ett beslut om skattetillägg på grund av&lt;br&gt;oriktiga uppgifter i ett mål om beskattning får meddelas. Paragrafen ersätter&lt;br&gt;18 kap. 7 § första stycket ML. Den har utvidgats till att gälla även&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vissa fall då skattemyndigheten skall göra följdändringar&lt;br&gt;i ett beslut om skattetillägg. Den ersätter 47 § andra stycket USAL och 18&lt;br&gt;kap. 8 § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser i fråga om registrering och mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningsförslaget. Den ersätter 18&lt;br&gt;kap. 10 § ML, men innebär en viss utvidgning då 3 kap. 1 § även gäller den&lt;br&gt;som är arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att bestämmelserna om skattetillägg i skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen inte tillämpas i de fall mervärdesskatt fastställs och tas ut vid import.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 18 kap. 13 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;603&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap. Inbetalning av skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om inbetalning av skatt i detta kapitel gäller också&lt;br&gt;inbetalning av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (se kommentaren&lt;br&gt;till 1 kap. 2 §). Detsamma gäller bestämmelserna i 17-23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mottagande skattemyndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges till vilken skattemyndighet skatten skall betalas in. Det&lt;br&gt;är till den myndighet som skall fatta beslut om skatten enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i 2 kap. 1-4 §§ (se kommentarerna till dessa paragrafer).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattemyndighet med stöd av 2 kap. 5 § har uppdragit åt en annan&lt;br&gt;myndighet att fatta beslut i dess ställe skall skatten ändå betalas in till den&lt;br&gt;myndighet som har lämnat ifrån sig beslutanderätten. Detta motiveras av att&lt;br&gt;ett uppdrag enligt 2 kap. 5 § inte automatiskt medför att den betalningsskyl-&lt;br&gt;diges skattekonto flyttas över till den beslutande myndigheten och att&lt;br&gt;inbetalning bör ske till den myndighet som har hand om kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter bestämmelserna om mottagande myndighet i 52 §&lt;br&gt;första och andra styckena UBL samt 12 § första och andra styckena USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte vet till vilken skattemyndighet inbetalningen&lt;br&gt;skall göras och därför betalar in till fel myndighet men inom föreskriven tid&lt;br&gt;skall skatten ändå kunna anses vara rätt betald. Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;detta har tagits in i 2 kap. 6 §. Den ersätter den hjälpregel som nu finns i&lt;br&gt;52 § tredje stycket UBL. I 12 § första stycket USAL finns en hänvisning till&lt;br&gt;52 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattemyndighet till vilken en felaktig inbetalning har skett bör med&lt;br&gt;den nya ordningen undersöka vilken myndighet som för den skattskyldiges&lt;br&gt;skattekonto och sända över det inbetalda beloppet dit. Har den skattskyldige&lt;br&gt;inget skattekonto bör den mottagande myndigheten undersöka hos vilken&lt;br&gt;myndighet sådant konto skall föras och sända över beloppet dit. Den&lt;br&gt;skattskyldige bör samtidigt underrättas om till vilken skattemyndighet&lt;br&gt;inbetalningar bör göras fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inbetalning till särskilt konto&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om hur betalningen skall göras. Dess&lt;br&gt;motsvarigheter finns för närvarande i 52 § första stycket UBL och 16 kap.&lt;br&gt;3 § ML. I 12 § första stycket USAL finns en hänvisning till 52 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BetalningsfÖrmedlare som för ett sådant särskilt konto som avses i 2 §&lt;br&gt;skall redovisa den inbetalda skatten till skattemyndigheten. Bestämmelser&lt;br&gt;om detta bör meddelas i förordningsform. Någon motsvarighet till&lt;br&gt;redovisningsregeln i 57 § UBL har därför inte tagits in i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inbetalning av skatt skall göras med hjälp av en särskild blankett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;604&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dvs. ett särskilt inbetalningskort, bör detta anges i förordningsform. På Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;samma sätt bör också anges vilken myndighet som skall fastställa formulär Del 1&lt;br&gt;till sådana inbetalningskort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vilka uppgifter som skall anges på inbetalningskortet&lt;br&gt;bör också ges på annat sätt än i lag. Några bestämmelser som ersätter 53 §&lt;br&gt;1 mom. första och tredje styckena UBL har därför inte tagits med i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som bör anges torde endast vara identifieringsuppgifter för&lt;br&gt;inbetalaren och uppgift om det inbetalda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf framgår när skatten skall anses vara betald. En be-&lt;br&gt;stämmelse av samma slag finns redan i 5 kap. 2 § LPP. De nya bestäm-&lt;br&gt;melserna innebär att ett större ansvar läggs på den betalningsskyldige än i&lt;br&gt;dag. Han måste göra inbetalningen i sådan tid och på sådant sätt att&lt;br&gt;betalningen hinner bokföras på skattemyndighetens särskilda konto inom&lt;br&gt;betalningsfristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ersätter 52 § fjärde stycket UBL och 16 kap. 3 § ML. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket USAL finns en hänvisning till bestämmelserna i 52 §&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatten har betalats inom föreskriven tid men inbetalningen skett till&lt;br&gt;fel skattemyndighet skall skatten ändå anses ha betalats i rätt tid. Detta&lt;br&gt;framgår av 2 kap. 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När skatten skall vara betald&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns huvudregeln för när avdragen skatt, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt som har redovisats i en skattedeklaration senast skall ha&lt;br&gt;betalats, dvs. vilka förfallodagar som gäller för sådana betalningar.&lt;br&gt;Förfallodag är den dag då skattedeklaration senast skall ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten enligt föreskrifterna i 10 kap. 18, 19 eller 22 §.&lt;br&gt;Förfallodag för skattskyldiga med beskattningsunderlag avseende mervär-&lt;br&gt;desskatt exklusive gemenskapsintema förvärv och import som för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret sammanlagt beräknas uppgå till högst 40 miljoner kronor är den&lt;br&gt;12, i januari och augusti den 17, i andra månaden efter redovisnings-&lt;br&gt;periodens utgång såvitt avser mervärdesskatt och i månaden närmast efter&lt;br&gt;redovisningsperiodens utgång såvitt avser avdragen skatt och arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som enbart har att betala avdragen skatt och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter som har redovisats i en skattedeklaration är den 12, i januari&lt;br&gt;och augusti den 17, i månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång&lt;br&gt;förfallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges förfallodagen för mervärdesskatt som hänför sig till&lt;br&gt;beskattningsunderlag som för beskattningsåret sammanlagt beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;605&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överstiga 40 miljoner kronor exklusive gemenskapsintema förvärv och Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;import. Sådan skatt skall redovisas och betalas senast den 26 i månaden Del 1&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens utgång. Skattskyldiga som skall redovisa och&lt;br&gt;betala mervärdesskatt enligt andra stycket skall ha betalat avdragen skatt och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som skall redovisas i en skattedeklaration senast den 12,&lt;br&gt;i januari den 17, i månaden närmast efter redovisningsperiodens utgång. För&lt;br&gt;denna kategori skattskyldiga gäller således inte någon senare förfallodag i&lt;br&gt;augusti för avdragen skatt och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att den som har redovisat mervärdesskatt i en&lt;br&gt;särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 § första stycket på grund av&lt;br&gt;vissa gemenskapsintema förvärv, skall betala skatten senast samma dag som&lt;br&gt;deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten, dvs. 35 dagar efter&lt;br&gt;förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen ersätter 52 § första stycket UBL, 12 § första&lt;br&gt;stycket USAL och 16 kap. 1 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, dock med det&lt;br&gt;undantaget att i sista stycket har förfallodagen den 17 augusti tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns huvudregeln för när F-skatt och särskild A-skatt&lt;br&gt;skall ha betalats. Förfallodagen för dessa betalningar är densamma som&lt;br&gt;gäller om den skattskyldige har att betala avdragen skatt enligt 4 §. Detta&lt;br&gt;innebär följande skillnad för olika kategorier skattskyldiga i fråga om&lt;br&gt;förfallodagen i augusti. Skattskyldiga med beskattningsunderlag avseende&lt;br&gt;mervärdesskatt, exklusive gemenskapsintema förvärv och import, som för&lt;br&gt;beskattningsåret sammanlagt beräknas uppgå till högst 40 miljoner kronor&lt;br&gt;skall ha betalat F-skatt och särskild A-skatt den 17 augusti. Skattskyldiga&lt;br&gt;med beskattningsunderlag avseende mervärdesskatt som för beskattningsåret&lt;br&gt;sammanlagt beräknas överstiga 40 miljoner kronor skall däremot ha betalat&lt;br&gt;F-skatt och särskild A-skatt den 12 augusti. I augusti är den 17 förfallodag&lt;br&gt;även för skattskyldiga som enbart har att betala F-skatt eller särskild A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns bestämmelser som blir tillämpliga om den prelimi-&lt;br&gt;nära skatten debiteras efter inkomstårets ingång. De ersätter motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i 26 § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om F-skatt eller särskild A-skatt debiteras efter den 20 december&lt;br&gt;inkomståret tillämpas, enligt tredje stycket, en betalningsfrist om 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges vilka förfallodagar som kan bli aktuella i det fall F-&lt;br&gt;skatt eller särskild A-skatt debiteras efter den 20 december inkomståret.&lt;br&gt;Samtliga förfallodagar under ett år framgår av 6 § tredje stycket. I&lt;br&gt;förevarande sammanhang kan emellertid inte alla dessa dagar komma i&lt;br&gt;fråga. Enligt 11 kap. 3 § får F-skatt och särskild A-skatt nämligen inte&lt;br&gt;debiteras efter den 30 juni året efter inkomståret. Eftersom skatten skall&lt;br&gt;betalas senast på den förfallodag som inträffar närmast efter en betalnings-&lt;br&gt;frist om 30 dagar blir den 12 augusti den sista förfallodagen under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;606&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om när F-skatt eller särskild A-skatt skall betalas och om Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;debitering av sådan skatt efter inkomstårets utgång ersätter motsvarande Del 1&lt;br&gt;föreskrifter i 26 § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som skall betalas enligt grundläggande beslut om slutlig skatt eller&lt;br&gt;omprövningsbeslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken före 6 § och nämnda paragraf har utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag farms i 6 § en särskild regel om förfallodag for sådan&lt;br&gt;skatt som har bestämts genom skönsbeskattning enligt 11 kap. 19 §. I dessa&lt;br&gt;fall skulle som förfallodag gälla den ordinarie förfallodagen for respektive&lt;br&gt;skatt enligt bestämmelserna 4 eller 5 §. Till följd av de ändringar som har&lt;br&gt;gjorts i bestämmelserna om skönsbeskattning (se kommentaren till 11 kap.&lt;br&gt;19 §) har den särskilda regeln om förfallodag slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella paragrafen motsvarar 7 § i utredningens förslag. 1 första&lt;br&gt;stycket, som dock saknar motsvarighet i utredningens förslag, anges inom&lt;br&gt;vilken tid sådan skatt som ett grundläggande beslut om slutlig skatt&lt;br&gt;föranleder skall betalas. Här skall en längre betalningsfrist, 90 dagar, än vad&lt;br&gt;som gäller vid betalning av övriga skatter och avgifter tillämpas. Angående&lt;br&gt;motiven till detta se avsnitt 12.2. Vad som avses med ett grundläggande&lt;br&gt;beslut om slutlig skatt framgår av 11 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras vad som skall gälla i fråga om skatt som har&lt;br&gt;bestämts genom andra beskattningsbeslut än enligt första stycket och 5 §&lt;br&gt;första och andra styckena. Stycket ersätter 16 kap. 2 § första stycket första&lt;br&gt;meningen ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i uppbördslagen nu använda begreppen uppbördsmånad och&lt;br&gt;uppbördsår har inte fått några motsvarigheter i skattebetalningslagen. I&lt;br&gt;stället används begreppet förfallodag för att beteckna den dag när en viss&lt;br&gt;skatt eller avgift senast skall vara betald. På inrådan av Lagrådet har i tredje&lt;br&gt;stycket tagits in en definition av begreppet förfallodag. Av 16 kap. 4 §, som&lt;br&gt;hänvisar till 10 kap. 18, 19 och 20 §§, följer att det skall finnas två&lt;br&gt;förfallodagar i varje kalendermånad, den 12 och den 26 i december den 12&lt;br&gt;och den 27.1 januari skall den första förfallodagen vara den 17.1 augusti&lt;br&gt;gäller att det finns tre förfallodagar, den 12, 17 och 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudreglerna i första och andra styckena skall skatten ha betalats&lt;br&gt;senast vid den förfallodag som infaller närmast efter det att 90 respektive&lt;br&gt;30 dagar har gått från beslutsdagen. Skattemyndigheten har emellertid getts&lt;br&gt;möjlighet att bestämma en annan förfallodag antingen före eller efter den&lt;br&gt;förfallodag som följer av någon av huvudreglerna, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. En bestämmelse om detta har tagits in i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på ett sådant särskilt skäl som avses i fjärde stycket kan&lt;br&gt;nämnas att skattemyndigheten, i samband med skönsbeskattning enligt 11&lt;br&gt;kap. 19 §, finner att det finns risk att den skattskyldige undanskaffar&lt;br&gt;tillgångar eller på annat sättt försvårar för staten att få betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;607&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som gäller då en överskjutande ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt använts för betalning av skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns särskilda bestämmelser om inbetalning av avdragen skatt,&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt från kommuner och landsting.&lt;br&gt;Paragrafen ersätter 52 § första stycket tredje meningen UBL och 12 § första&lt;br&gt;stycket sista meningen USAL. Bestämmelserna har utvidgats till att gälla&lt;br&gt;också vid betalning av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är däremot inte avsedd att tillämpas vid återbetalning av&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt. Om en kommun eller ett landsting&lt;br&gt;någon månad redovisar sådan skatt avses samma regler gälla som för övriga&lt;br&gt;skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avräkning av inbetalda belopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige har enligt huvudregeln i första stycket inte rätt att vid&lt;br&gt;inbetalning av skatt enligt denna lag bestämma att inbetalningen skall avse&lt;br&gt;viss bestämd skatteskuld. Varje inbetalning behandlas på samma sätt och&lt;br&gt;används för avräkning mot den skattskyldiges totala skatteskuld. I andra&lt;br&gt;stycket och i 10 § finns undantag från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en hänvisning till bestämmelserna i 9 kap. 3 § ML&lt;br&gt;som reglerar fallet när någon, som varit frivilligt mervärdesskattskyldig för&lt;br&gt;uthyrning av en fastighet, på grund av t.ex. en försäljning återför tidigare&lt;br&gt;avdragen mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skatteskuld är förenad med solidarisk betalningsskyldighet, dvs. om&lt;br&gt;det i enlighet med de begrepp som förs in genom den nu aktuella paragrafen&lt;br&gt;finns både en huvudbetalare och en sidobetalare, gäller inte huvudregeln i&lt;br&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inbetalningen görs av en sidobetalare skall avräkning göras mot den&lt;br&gt;skuld som är förenad med solidariskt ansvar först när sidobetalarens&lt;br&gt;eventuella övriga skatteskuld är betald. Detta gäller emellertid inte om&lt;br&gt;sidobetalaren i samband med inbetalningen har begärt något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag föreskrevs också att en inbetalning som görs av&lt;br&gt;huvudbetalaren först skall räknas av mot den skuld som är förenad med&lt;br&gt;solidarisk betalningsskyldighet om huvudbetalaren inte i samband med&lt;br&gt;inbetalningen begärt annat. Denna bestämmelse har slopats eftersom den&lt;br&gt;skulle medföra att det solidariska ansvaret inte skulle få någon effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;608&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelning av skatteskuld&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om prioritering av inbetalda belopp i 29 § första&lt;br&gt;stycket UBL har inte fått någon motsvarighet i skattebetalningslagen. I&lt;br&gt;stället avses bestämmelserna om likafördelning i den nu aktuella paragrafen&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i någon situation behövs uppgift om en viss skatt eller avgift är&lt;br&gt;betald eller obetald, t.ex. för tillämpning av reglerna om betalning av&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift i 12 § eller vid indrivning i utlandet, skall sålunda&lt;br&gt;förevarande paragraf tillämpas. Paragrafen skall emellertid inte tillämpas om&lt;br&gt;det för det särskilda fallet är föreskrivet hur en uppdelning skall ske, något&lt;br&gt;som gäller enligt 10 § och 9 kap. 3 § ML. Den skall inte heller tillämpas om&lt;br&gt;något annat följer av en annan lag. Ett exempel på en bestämmelse i lag som&lt;br&gt;skall tillämpas utan hänsyn till förevarande paragraf är presumtionsregeln&lt;br&gt;i 2 kap. 9 § konkurslagen (1987:672). Som utvecklats närmare i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 14.5.2) får det anses följa av denna&lt;br&gt;bestämmelses tillämpning och roll i det obeståndsrättsliga regelsystemet att&lt;br&gt;likafördelningsmetoden inte kan tillåtas gälla om någon av flera fordringar&lt;br&gt;som omfattas av en betalningsuppmaning enligt 2 kap. 9 § konkurslagen är&lt;br&gt;tvistig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likafördelningsmetoden får till följd att en skatteskuld, dvs. ett&lt;br&gt;underskott på skattekontot, fördelas proportionellt mellan de skattefordring-&lt;br&gt;ar som finns registrerade på kontot för den aktuella perioden. Detta innebär&lt;br&gt;bl.a. att om en registrerad skattefordran redan har lämnats för indrivning&lt;br&gt;skall inte någon del av underskottet hänföras till den skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det exempelvis finns tre skattefordringar, A-C, på 20 000 kr, 50 000&lt;br&gt;kr respektive 30 000 kr registrerade på skattekontot samt ett underskott på&lt;br&gt;10 000 kr anses underskottet vara hänforligt till skattefordringama enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A: &amp;nbsp;20 000:100&amp;nbsp;000&amp;nbsp;*&amp;nbsp;10 000 = 2&amp;nbsp;000&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B: &amp;nbsp;&amp;nbsp;50 000:100&amp;nbsp;000&amp;nbsp;*&amp;nbsp;10 000 = 5&amp;nbsp;000&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C: &amp;nbsp;&amp;nbsp;30 000:100&amp;nbsp;000&amp;nbsp;*&amp;nbsp;10 000 = 3&amp;nbsp;000&amp;nbsp;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likafördelningsmetoden har beskrivits i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 11 kap. 18 § i lagrådsremissens förslag, har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en hänvisning till bestämmelserna om&lt;br&gt;beräkning av pensionspoäng i 11 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs att om den betalda preliminära skatten stämmer&lt;br&gt;överens med eller är större än den slutliga skatten anses hela tilläggspen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1OO. Del I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;609&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsavgiften vara betald. Vid bestämmandet av hur mycket av den&lt;br&gt;preliminära skatten som är betald gäller likafördelningsmetoden. Understi-&lt;br&gt;ger den slutliga skatten den betalda preliminära skatten anses så stor del av&lt;br&gt;det betalda beloppet avse avgift som motsvarar hela avgiftens andel av den&lt;br&gt;slutliga skatten. Hänsyn skall tas till alla betalningar som görs under&lt;br&gt;inkomståret och fram till tidpunkten för debitering av slutlig skatt enligt det&lt;br&gt;grundläggande beslutet om sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket ges den skattskyldige möjlighet att före utgången av&lt;br&gt;juni månad året efter taxeringsåret betala den del av eventuell tilläggspen-&lt;br&gt;sionsavgift som är obetald vid tidpunkten för det grundläggande beslutet om&lt;br&gt;slutlig skatt. Betalning som görs fram till juni månads utgång skall&lt;br&gt;proportioneras på sådant sätt att den anses som betalning av obetald avgift&lt;br&gt;till samma kvotdel som obetald avgift utgör av den skattskyldiges totala&lt;br&gt;skuld vid den tidpunkt då betalningen eller tillgodoförandet på skattekontot&lt;br&gt;görs. Samma slag av kvoterad betalning skall göras om avgiften debiteras&lt;br&gt;genom ett omprövningsbeslut eller ett domstolsbeslut. Betalningen skall då&lt;br&gt;göras före utgången av fjärde månaden efter den då skatten debiterades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att for det fall avgiften sätts ned skall man ändå&lt;br&gt;utgå från det belopp som har betalats och räknats fram i enlighet med vad&lt;br&gt;som sägs i andra och tredje styckena. Överstiger det framräknade betalade&lt;br&gt;beloppet den i efterhand nedsatta avgiften skall överskottet återbetalas eller&lt;br&gt;tillgodoföras kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av femte stycket framgår att avgift som inte har betalats inom de i tredje&lt;br&gt;stycket föreskrivna tiderna inte tas ut och att eventuell skuld på kontot&lt;br&gt;minskas med det belopp som motsvarar avgiften. Denna del av avgiften ger&lt;br&gt;inte heller någon förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om betalning av tilläggspensionsavgift, som&lt;br&gt;ersätter 29 § UBL, kommenteras i avsnitt 16.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattebelopp som inte kunnat tillgodoräknas någon skattskyldig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vad som skall ske om inbetalda belopp på grund av&lt;br&gt;identifieringsproblem inte kan tillgodoföras inbetalaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser finns för närvarande i 56 § andra stycket&lt;br&gt;UBL. Bestämmelserna i förevarande paragraf har emellertid utvidgats till att&lt;br&gt;gälla alla skatter och avgifter som skall betalas enligt skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Sjuårsfristen är anpassad till den preskriptionstid som avses gälla vid&lt;br&gt;indrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Anstånd med inbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Deklarationsanstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser kan skattemyndigheten, under vissa&lt;br&gt;förutsättningar, medge den som är skyldig att lämna deklaration om skatt&lt;br&gt;anstånd viss tid med att lämna deklarationen och betala den skatt som skall&lt;br&gt;redovisas. Sådana bestämmelser finns i 53 § 2 mom. UBL, 7 § USAL samt&lt;br&gt;14 kap. 14 § och 16 kap. 1 § ML. Motsvarande bestämmelser kommer att&lt;br&gt;behövas även fortsättningsvis. Bestämmelser om anstånd med att lämna&lt;br&gt;skattedeklaration har tagits in i 10 kap. 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten har medgett anstånd med deklarationens&lt;br&gt;avlämnande skall den också kunna medge anstånd med betalning av den&lt;br&gt;skatt som skall redovisas i deklarationen. En deklarationsskyldig som fått&lt;br&gt;anstånd med att lämna skattedeklaration skall emellertid inte ha en&lt;br&gt;ovillkorlig rätt att också få anstånd med hela den motsvarande skattebetal-&lt;br&gt;ningen. Tvärtom skall skattemyndigheten som ett villkor för att bevilja&lt;br&gt;anstånd med deklarationen kunna föreskriva att en delbetalning skall göras&lt;br&gt;med ett beräknat skattebelopp vilket så nära som möjligt överensstämmer&lt;br&gt;med det definitiva beloppet inom den frist som normalt gäller för betal-&lt;br&gt;ningen. Kan någon sådan beräkning inte göras bör en schablonregel&lt;br&gt;användas. Det kan t.ex. gälla ett belopp som motsvarar genomsnittet av&lt;br&gt;inbetalda belopp de tre senaste inbetalningsmånadema. Med ett villkor om&lt;br&gt;delbetalning bör anstånd med deklarationen dessutom kunna beviljas en&lt;br&gt;något längre tid än utan ett sådant villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts nu anses kunna gälla utan att en särskild bestämmelse om&lt;br&gt;detta tas in i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kostnadsränta skall tas ut även när anstånd med inbetalningen har&lt;br&gt;beviljats följer av 19 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motiveras främst av att det i vissa fall inte är praktiskt möjligt&lt;br&gt;att lämna en skattedeklaration eller, om deklaration inte skall lämnas, räkna&lt;br&gt;fram det belopp som skall betalas inom föreskriven tid. Det kan t.ex. bero&lt;br&gt;på hastigt uppkommande tekniska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anstånd får beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid omprövning eller överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om anstånd vid omprövning eller överklagande finns for när-&lt;br&gt;varande i 49 § 1 mom. UBL, 13 § USAL och 16 kap. 6 § ML. Uppbördsla-&lt;br&gt;gen innehåller de materiella reglerna. De andra lagarna innehåller endast en&lt;br&gt;hänvisning till uppbördslagen. Den nu aktuella paragrafen ersätter de nyss&lt;br&gt;nämnda. Frågan om i vilka fall det kan anses vara tveksamt om ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut kommer att stå fast har behandlats i avsnitt 22.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;611&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna innebär inte enbart att anståndsbeloppet inte&lt;br&gt;behöver betalas in under anståndstiden utan också att redan inbetalt belopp&lt;br&gt;kan komma att återbetalas om anstånd medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av begreppet skattskyldig i 1 kap. 4 § medför att även&lt;br&gt;arbetsgivare som är betalningsskyldig för skatteavdrag enligt 11 kap. 19 §&lt;br&gt;omfattas av paragrafen. Någon särskild bestämmelse motsvarande 75 b §&lt;br&gt;UBL har därför inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket punkt 1 gör det möjligt för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att bevilja anstånd utan att den skattskyldige har begärt omprövning&lt;br&gt;av eller överklagat ett beskattningsbeslut, om det kan antas att den&lt;br&gt;skattskyldige helt eller delvis kommer att befrias från skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår för hur lång tid anstånd får beviljas. Stycket&lt;br&gt;ersätter 49 § 3 mom. första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anstånd får beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som kompletterar 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller ställande av säkerhet och ansvaret for kostnaderna&lt;br&gt;för säkerheten. Motsvarande bestämmelser finns nu i 49 § 2 mom. andra och&lt;br&gt;tredje styckena UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har hänvisningen i första stycket till&lt;br&gt;lagen om indrivning av statliga fordringar m.m. kompletterats med de&lt;br&gt;aktuella lagrummen, dvs. 10-12 §§ och 13 § 2. Detta innebär att bestämmel-&lt;br&gt;serna om överklagande i 19 § lagen om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. inte blir tillämpliga när säkerhet skall ställas enligt skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen. Ett beslut att inte ta emot säkerhet får till följd att anstånd inte medges.&lt;br&gt;Ett sådant beslut skall vara möjligt att överklaga enligt 22 kap. skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen. I samband därmed skall även frågan om säkerhet kunna prövas.&lt;br&gt;Ett beslut som endast rör frågan om säkerhet avses däremot inte kunna&lt;br&gt;överklagas separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på ett sådant särskilt skäl som enligt första stycket ger&lt;br&gt;skattemyndigheten möjlighet att medge anstånd utan att kräva säkerhet kan&lt;br&gt;nämnas det fallet att ärendet eller målet kan förväntas bli avgjort inom kort&lt;br&gt;tid och det därför är fråga om endast en kortare tids anstånd. En förutsätt-&lt;br&gt;ning är givetvis att möjligheten för staten att få betalt för sin fordran inte&lt;br&gt;försämras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid avyttring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om anstånd vid en sådan avyttring som&lt;br&gt;föranleder inkomstbeskattning. Den avses gälla bl.a. vid avyttring av&lt;br&gt;fastighet, bostadsrätt, näringsverksamhet eller aktie eller andel i handelsbo-&lt;br&gt;lag. Paragrafen ersätter 48 § 4 och 5 mom. UBL. Den avses däremot inte&lt;br&gt;vara tillämplig i fråga om slutlig skatt som härrör från mervärdesskatt.&lt;br&gt;Möjligheten att bevilja anstånd är inte längre reglerad i detalj. Det överlåts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;612&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 större utsträckning än nu åt skattemyndigheten att bestämma när anstånd&lt;br&gt;skall beviljas. Någon skärpning av bestämmelserna är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det råder ovisshet om avyttringens bestånd har anståndstidens längd&lt;br&gt;kortats genom att anståndsbeloppet skall betalas senast tre månader efter det&lt;br&gt;att anståndsorsaken har upphört att gälla. Dessutom får anstånd inte i något&lt;br&gt;fall beviljas for längre tid än två år. Anståndstiden avses beräknas från&lt;br&gt;skattens ordinarie förfallodag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl att medge anstånd enligt första stycket får anses finnas när&lt;br&gt;skatten till följd av avyttringen blir särskilt hög. Om den slutliga skatten till&lt;br&gt;följd av avyttringen blivit mer än dubbelt så stor som medeltalet av den&lt;br&gt;genomsnittliga slutliga skatten för jämförbara taxeringsår bör anstånd kunna&lt;br&gt;komma i fråga enligt punkt 1. Särskilda skäl att medge anstånd enligt punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 bör kunna anses finnas avseende den del av skatten som med minst ett&lt;br&gt;halvt basbelopp överstiger sådan del av köpeskillingen som blivit tillgänglig&lt;br&gt;for lyftning före avyttringsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har en redaktionell ändring gjorts i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anstånd får beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras inte vad som skall gälla om ytterligare köpeskilling&lt;br&gt;blir tillgänglig för lyftning sedan beslut om anstånd har meddelats. I sådana&lt;br&gt;fall avses bestämmelserna i 11 § om förnyad prövning bli tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns bestämmelser om betalningsanstånd vid nedsatt&lt;br&gt;betalningsförmåga på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt endast i 48 § 2 mom. UBL. Den bestämmelsen gäller&lt;br&gt;enbart anstånd med betalning av preliminär F-skatt, särskild A-skatt,&lt;br&gt;kvarstående skatt och tillkommande skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i första stycket av den nu aktuella paragrafen intagna anståndsbe-&lt;br&gt;stämmelsen ersätter den som nu finns i uppbördslagen. Tillämpningsområdet&lt;br&gt;har utvidgats till att avse all skatt som skall betalas enligt skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att bestämmelserna skall gälla också viss annan&lt;br&gt;personal än totalforsvarspliktig. Detta stämmer överens med vad som nu&lt;br&gt;sägs i första stycket av anvisningarna till 48 § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får anståndstiden bestämmas till längst tre månader&lt;br&gt;efter den dag då tjänstgöringen upphör. Har anståndsbeloppet inte kunnat&lt;br&gt;betalas då skall statens fordran lämnas till kronofogdemyndigheten för&lt;br&gt;indrivning. Bestämmelser om detta finns i 20 kap. Skulle den betalnings-&lt;br&gt;skyldige behöva en längre betalningsfrist än tre månader måste han alltså&lt;br&gt;vända sig till kronofogdemyndigheten och ansöka om uppskov enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;613&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att skattemyndigheten meddelar ett beslut om anstånd bör Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;den också ange när skatten senast skall vara betald. Därvid bör skattemyn- Del 1&lt;br&gt;digheten bestämma att skatten skall vara betald vid en förfallodag som&lt;br&gt;ligger inom ramen för den anståndstid som anges i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anstånd får beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid handläggning av ärende om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätter 49 § 2 a mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in bestämmelser om anståndstid. Den har&lt;br&gt;bestämts till längst tre månader efter dagen för beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anstånd får beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd i övriga fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns bestämmelser om betalningsanstånd vid nedsatt&lt;br&gt;betalningsförmåga i 48 § 1 mom. första stycket UBL och 16 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket ML. Bestämmelserna i förevarande paragraf ersätter bestämmelserna&lt;br&gt;i uppbördslagen och mervärdesskattelagen. Jämfört med anståndsbe-&lt;br&gt;stämmelsen i uppbördslagen är den nu aktuella bestämmelsen emellertid&lt;br&gt;mer restriktiv även om den har ett mer vidsträckt tillämpningsområde. Den&lt;br&gt;gäller i fråga om all slags skatt som skall betalas enligt den nu aktuella&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med synnerliga skäl anges i avsnitt 22.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden är inte reglerad i paragrafen. Den får bestämmas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i varje särskilt fall. Därvid avses skattemyndigheten&lt;br&gt;också få besluta att betalningen av ett skattebelopp skall få delas upp på&lt;br&gt;flera förfallodagar. Bestämmelsen ersätter i den delen 16 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket ML. Den har utvidgats till att gälla all skatt som skall betalas enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Skattemyndigheten får själv bestämma vid vilka&lt;br&gt;förfallodagar betalningen skall fullgöras. Normalt bör betalningarna inte&lt;br&gt;spridas ut över en längre tidsperiod än tre månader. Särregleringen avses bli&lt;br&gt;tillämplig bl.a. i fråga om slutlig skatt som påförs efter den årliga debitering-&lt;br&gt;en av sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakens natur ligger att anstånd inte får beviljas under längre tid än som&lt;br&gt;är skäligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att anstånd får beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;614&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in en generell bestämmelse om till vilken myndighet&lt;br&gt;en ansökan om anstånd skall ges in. Det är samma myndighet som skall ta&lt;br&gt;emot den aktuella skatten. Ett undantag görs emellertid for ansökan om&lt;br&gt;anstånd vid handläggning av ärende om undvikande av dubbelbeskattning.&lt;br&gt;Sådan ansökan skall ges in till den myndighet som handlägger ärendet om&lt;br&gt;dubbelbeskattning. Paragrafen ersätter bl.a. 50 § första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i 50 § tredje stycket UBL om att&lt;br&gt;beslut om anstånd skall meddelas skyndsamt har inte tagits med i skattebe-&lt;br&gt;talningslagen. Detta behöver inte anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för bestämmelsen har utvidgats till att avse alla&lt;br&gt;skatter, avgifter och räntor som skall betalas enligt skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelserna i 48 § 1 mom. första stycket&lt;br&gt;UBL om att en anståndsansökan för att kunna prövas skall ha kommit in&lt;br&gt;senast den dag då den skatt som ansökningen avser senast skall betalas har&lt;br&gt;inte tagits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges med vilket skattebelopp anstånd får beviljas. Den ersätter&lt;br&gt;bl.a. 49 § 2 mom. första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att indrivning inte får begäras av skatt som omfattas av&lt;br&gt;ett anståndsbeslut. Paragrafen ersätter 51 § första stycket UBL. Paragrafens&lt;br&gt;tillämpningsområde har emellertid utvidgats till att avse alla skatter, räntor&lt;br&gt;och avgifter som skall betalas enligt skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon avräkningsregel motsvarande den som nu finns i 51 § andra&lt;br&gt;stycket UBL har inte tagits med. Om den skattskyldige har rätt att få tillbaka&lt;br&gt;för mycket betald skatt får denna inte tas i anspråk för betalning av den skatt&lt;br&gt;som avses med anståndet. Den för mycket betalda skatten skall registreras&lt;br&gt;på skattekontot och om det då uppstår ett överskott på kontot skall&lt;br&gt;kontohavaren ha rätt att få överskottet utbetalt till sig. Detsamma gäller om&lt;br&gt;anståndsbeslutet avser en redan inbetald skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har rätt att få tillbaka för mycket betalad skatt sedan ett&lt;br&gt;anståndsbeslut har meddelats och detta inte var känt då beslutet meddelades&lt;br&gt;kan det finnas skäl för skattemyndigheten att enligt 11 § ompröva anstånds-&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in bestämmelser som ger skattemyndigheten&lt;br&gt;möjlighet att ompröva ett anståndsbeslut om den skattskyldiges ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden har förändrats väsentligt. Motsvarande bestämmelser finns för&lt;br&gt;närvarande i 48 § 3 mom. och 49 § 3 mom. andra stycket UBL samt i 16&lt;br&gt;kap. 5 § andra stycket ML. Till det sist nämnda lagrummet i UBL finns en&lt;br&gt;hänvisning i 13 § första stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;615&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl att ompröva anståndet kan finnas bl.a. i de fall den Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;skattskyldiges betalningssvårigheter har varit en väsentlig grund för &amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anståndet och fråga uppkommer om återbetalning av skatt till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig befrias från debiterad skatt eller om sådan skatt sätts ned&lt;br&gt;eller om den skattskyldige av någon annan anledning har betalat för mycket&lt;br&gt;skatt skall skattemyndigheten registrera det belopp som den skattskyldige&lt;br&gt;har rätt att återfå på dennes skattekonto. Detta framgår av 3 kap. 5 §. Inom&lt;br&gt;vilken tid och under vilka förutsättningar den skattskyldige har rätt att få för&lt;br&gt;mycket betald skatt återbetald framgår däremot inte av den paragrafen.&lt;br&gt;Bestämmelser i detta hänseende har i stället tagits in i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella paragrafen finns huvudregeln om i vilka fall skatt skall&lt;br&gt;betalas tillbaka till den skattskyldige. Det skall ske om det vid den årliga&lt;br&gt;avstämningen av skattekontot, dvs. vid den avstämning enligt 11 kap. 14 §&lt;br&gt;som föranleds av den årliga debiteringen av slutlig skatt, uppkommer ett&lt;br&gt;överskott på den skattskyldiges skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § finns undantag från huvudregeln. I 7 § första stycket 5 regleras det&lt;br&gt;fallet att den skattskyldige anser det vara praktiskt att ett överskott på&lt;br&gt;skattekontot står kvar på kontot för att räknas av mot kommande skattedebi-&lt;br&gt;teringar. Då fordras emellertid ett särskilt meddelande om detta från den&lt;br&gt;skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket 1-5 finns ytterligare fall då återbetalning inte skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som ersätter 2 § första stycket och 3 § i lagrådsremissens&lt;br&gt;förslag, har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att återbetalning skall ske också av överskjutande&lt;br&gt;belopp som visats vid annan kontoavstämning än den årliga om den&lt;br&gt;skattskyldige begär det och inte annat följer av 7 §. I stycket anges också att&lt;br&gt;återbetalning alltid skall ske dels om det överskjutande beloppet grundas på&lt;br&gt;ett beslut om överskjutande ingående mervärdesskatt, dels om det överskju-&lt;br&gt;tande beloppet beror på en omprövning eller ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att första stycket inte gäller om något annat följer&lt;br&gt;av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som ersätter 2 § andra stycket i lagrådsremissens förslag, har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges ytterligare ett fall då återbetalning får ske. Om den&lt;br&gt;skattskyldiges arbetsgivare har gjort skatteavdrag för betalning av A-skatt&lt;br&gt;som ännu inte tillgodoräknats den skattskyldige får avdraget belopp till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;616&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del det kan antas att beloppet annars skulle betalas tillbaka efter den årliga&lt;br&gt;avstämningen av skattekontot återbetalas om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kan bli tillämpliga i de fall skattemyndigheten har fattat&lt;br&gt;beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt enligt 6 kap. 5 § eller 8 kap.&lt;br&gt;29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in regler som begränsar möjligheten till förtida&lt;br&gt;återbetalning av för mycket betald preliminär skatt till en fysisk person. För&lt;br&gt;att återbetalning skall kunna ske under inkomståret krävs det särskilda skäl.&lt;br&gt;För återbetalning efter inkomstårets utgång krävs det att den skattskyldige&lt;br&gt;skall lämna en särskild självdeklaration eller i andra fall synnerliga skäl.&lt;br&gt;Bestämmelserna ersätter 45 § 2 mom. första stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lokutionen “belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyl-&lt;br&gt;diges förhållanden” avses detsamma som i 8 kap. 29 §. Som ett exempel på&lt;br&gt;ett sådant särskilt skäl som avses i bestämmelsen kan nämnas att den&lt;br&gt;skattskyldige har behov av medlen för ett angeläget inköp. Bestämmelsen&lt;br&gt;om återbetalning efter inkomstårets utgång i de fall den skattskyldige inte&lt;br&gt;skall lämna en särskild självdeklaration avses få en restriktiv tillämpning&lt;br&gt;och endast omfatta sådana situationer där det skulle framstå som synnerligen&lt;br&gt;obilligt att inte kunna få en återbetalning av den överskjutande skatten i&lt;br&gt;förtid. Exempel på sådana situationer kan vara ianspråktagande av&lt;br&gt;överskjutande belopp för betalning av redan restförda skatter hos kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten eller felaktig handläggning hos en skattemyndighet. Kravet&lt;br&gt;på att det skall firmas synnerliga skäl bör också innebära att återbetalning&lt;br&gt;endast skall ske då det är fråga om väsentliga belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en förtida återbetalning av för mycket betald&lt;br&gt;preliminär skatt skall kunna ske till en juridisk person. Enligt tredje stycket&lt;br&gt;får hänsyn emellertid inte tas till kostnader för lön till delägare i likhet med&lt;br&gt;vad som gäller vid beslut om beräkning av skatteavdrag enligt särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund enligt 8 kap. 11 §. Någon motsvarande bestämmelse fanns&lt;br&gt;inte i utredningens förslag. Stycket motsvarar i den delen 45 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket andra meningen UBL. I tredje stycket ges också skattemyndigheten&lt;br&gt;möjlighet att efter särskild ansökan återbetala ett överskott på ett handelsbo-&lt;br&gt;lags skattekonto till en delägares skattekonto. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;finns i dag i 52 a § andra stycket UBL. I stycket anges slutligen att en&lt;br&gt;återbetalning får göras till ett handelsbolag endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Även den bestämmelsen korresponderar med bestämmelserna om&lt;br&gt;beräkning av skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund i 8 kap. 11 §.&lt;br&gt;Med särskilda skäl avses i detta sammanhang exempelvis att en uppdragsgi-&lt;br&gt;vare i slutet av inkomståret gjort ett förhållandevis stort skatteavdrag och att&lt;br&gt;det av omständigheterna i det aktuella fallet kan antas att det avdragna&lt;br&gt;beloppet inte kommer att behövas för att täcka bolagets kommande&lt;br&gt;debiteringar på skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppstår ett överskott av preliminär skatt som har sin grund i ett&lt;br&gt;beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt enligt 8 kap. 27 eller 28 §&lt;br&gt;skall överskottet registreras på den skattskyldiges skattekonto. Om detta i&lt;br&gt;sin tur leder till att det uppkommer ett överskott på skattekontot skall&lt;br&gt;överskottet, till den del det beror på ett överuttag av preliminär skatt, betalas&lt;br&gt;ut till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten. Detta anges i fjärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;617&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket i förevarande paragraf. Motsvarande bestämmelser finns nu i 45 § Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;3 mom. UBL. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket anges att paragrafen inte gäller om något annat följer av&lt;br&gt;7§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges när en utbetalning som har sin grund i en överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt får ske. Bestämmelserna avses ge möjlighet att&lt;br&gt;innehålla så mycket av överskottet på skattekontot som behövs för betalning&lt;br&gt;av sådan skatt som skall betalas senast vid den första förfallodagen i&lt;br&gt;månaden enligt 10 kap. 20 §. Det är däremot inte nödvändigt för skattemyn-&lt;br&gt;digheten att vänta till förfallodagen passerats innan återbetalning sker. Det&lt;br&gt;är tillräckligt att den skattskyldige har redovisat de skatter och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter som skall betalas senast vid den aktuella förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återbetalning enligt förevarande paragraf förutsätter en sådan&lt;br&gt;avstämning som avses i 2 § första stycket. Någon särskild bestämmelse om&lt;br&gt;detta har emellertid inte ansetts vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har paragrafen genom att uttrycket&lt;br&gt;“annan skatt” justerats till “skatt” ändrats så att debiterad preliminär skatt&lt;br&gt;inte skall räknas av. Dessutom har en hänvisning till 10 kap. 20 § gjorts för&lt;br&gt;att klargöra att även sådan redovisad skatt som skall betalas senast vid&lt;br&gt;förfallodagen närmast före återbetalningen alltid skall räknas av innan&lt;br&gt;återbetalning får ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av skatt till en annan stat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om överföring av i Sverige betald skatt&lt;br&gt;till en annan stat. De ersätter 69 a § UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av 5 § första stycket är det den preliminära skatt som&lt;br&gt;har betalats genom skatteavdrag här i landet som skall föras över till den&lt;br&gt;andra staten. Detta innebär att en överföring kan ske även om den skattskyl-&lt;br&gt;diges skattekonto uppvisar ett underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hinder mot återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av paragrafen anges vissa begränsningar av möjligheten att&lt;br&gt;återbetala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 framgår att belopp som understiger 100 kronor inte skall&lt;br&gt;återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 regleras det fallet att det kan antas att beloppet skall föras över&lt;br&gt;till en annan stat. Bestämmelserna ger skattemyndigheten möjlighet att&lt;br&gt;innehålla skatt i avvaktan på en framställning från den andra staten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;618&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföring av skatten. Bestämmelserna ersätter 68 § 4 mom. tredje stycket Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;UBL. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 gäller det fallet att kontohavaren i fråga om en fordran på skatt&lt;br&gt;har medgetts ackord enligt lagen (1993:892) om ackord rörande statliga&lt;br&gt;fordringar m.m. I sådana fall får återbetalning ske endast till den del&lt;br&gt;överskottet överstiger den del av skattefordran som efter ackordet står kvar&lt;br&gt;obetald. Nu föreslagen regel om en restitutionsspärr vid skatteackord&lt;br&gt;stämmer överens med den ordning som redan tillämpas vid återbetalning av&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 ersätter nuvarande regler i 68 § 4 mom. UBL utom andra stycket&lt;br&gt;sista meningen (se punkt 5) och tredje stycket (se punkt 2). Punkten ersätter&lt;br&gt;också nuvarande regler i 68 § 3 mom. UBL som ger skattemyndigheten&lt;br&gt;möjlighet att innehålla ett belopp som svarar mot skatt som i stället&lt;br&gt;debiterats eller bör debiteras av samma skattemyndighet men i annan&lt;br&gt;ordning eller av en annan skattemyndighet. Punkten 4 ersätter dessutom&lt;br&gt;reglerna i 68 § 5 mom. UBL där det sägs att 3 och 4 mom. samma paragraf&lt;br&gt;även gäller då den skattskyldige har att betala särskild inkomstskatt for&lt;br&gt;utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;br&gt;eller kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 saknar motsvarighet i utredningens förslag. Den har nu sin&lt;br&gt;motsvarighet i 68 § 4 mom. andra stycket sista meningen UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 6 framgår slutligen att en återbetalning inte heller skall göras&lt;br&gt;om den skattskyldige har meddelat skattemyndigheten att beloppet skall&lt;br&gt;användas för betalning av framtida skatteskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en ventil som medger återbetalning även av belopp&lt;br&gt;mindre än 100 kronor om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara att&lt;br&gt;den skattskyldige skall flytta ut från Sverige eller har avlidit. I det sistnämn-&lt;br&gt;da fallet skall beloppet betalas ut till dödsboet. Det kan också vara fråga om&lt;br&gt;en juridisk person som skall upplösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en hänvisning till lagen (1985:146) om avräkning&lt;br&gt;vid återbetalning av skatter och avgifter. I den delen ersätter paragrafen 68 §&lt;br&gt;5 mom. andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan återbetalning enligt 1, 2 eller 3 § sker skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten underrättas. En sådan underrättelse avses ske med hjälp av ADB-&lt;br&gt;teknik. Underrättelsens syfte är att ge kronofogdemyndigheten möjlighet att&lt;br&gt;ta det återbetalda beloppet i anspråk for betalning av skuld som ligger for&lt;br&gt;verkställighet hos myndigheten. Bestämmelser om sådan underrättelse&lt;br&gt;behöver inte ha lagform och tas därför inte med här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud mot överlåtelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om att en fordran på skatt som skall&lt;br&gt;återbetalas enligt lagen inte får överlåtas innan beloppet kan lyftas. Syftet&lt;br&gt;med bestämmelsen är att hindra en skattskyldig som har skulder registrerade&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten från att göra sådana dispositioner som leder till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;619&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att beloppet inte kommer att kunna utmätas. Paragrafen motsvarar 68 § 6&lt;br&gt;mom. första stycket UBL. Den ersätter dessutom 16 kap. 10 § ML. Det i den&lt;br&gt;sist nämnda paragrafen intagna förbudet mot utmätning av en fordran på&lt;br&gt;överskjutande skatt är inte längre absolut (se vidare kommentaren till 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokutionen “innan beloppet kan lyftas” avses inte omfatta den situationen&lt;br&gt;att det har uppkommit ett överskott på ett skattekonto men den skattskyldige&lt;br&gt;avstår från att enligt 2 § begära att överskottet skall återbetalas till honom&lt;br&gt;eller enligt 7 § första stycket 6 meddelar att beloppet skall användas för&lt;br&gt;betalning av framtida skatteskulder. Även i dessa fall anses beloppet kunna&lt;br&gt;lyftas. Det är ju tillräckligt med en begäran från den skattskyldige. Det&lt;br&gt;innebär att utmätning med stöd av vad som sägs i 9 § första stycket får ske&lt;br&gt;av ett sådant överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utmätning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särskilda förfaranderegler riktade till kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten. Paragrafen gäller på grund av 1 kap. 4 första stycket även&lt;br&gt;avgift och sådan ränta som belöper på huvudfordringen. Paragrafen ersätter&lt;br&gt;68 § 6 mom. andra och tredje styckena UBL. Bestämmelserna gäller även&lt;br&gt;mervärdesskatt och ersätter det i 16 kap. 10 § ML intagna förbudet mot&lt;br&gt;utmätning av en fordran på överskjutande skatt vilket alltså inte längre är&lt;br&gt;absolut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer att utmätning får ske av varje överskott som&lt;br&gt;uppkommit på ett skattekonto efter en skatteavstämning. När det gäller den&lt;br&gt;årliga avstämningen av skattekontot är emellertid en förutsättning att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten först getts tillfälle att ta fordringen i anspråk enligt&lt;br&gt;lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning när den skattskyldiges adress inte är känd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vad som skall ske om en återbetalning inte kunnat&lt;br&gt;göras på grund av förhållanden som är hänförliga till den skattskyldige.&lt;br&gt;Paragrafen blir tillämplig t.ex. om den skattskyldige flyttat till en adress som&lt;br&gt;inte är känd för skattemyndigheten eller om han underlåter att lösa in en&lt;br&gt;återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har en ändring av närmast redaktio-&lt;br&gt;nell natur gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som skulle ha återbetalats skall, om det inte kunnat ske, stå&lt;br&gt;kvar på den skattskyldiges skattekonto. Det kan då tas i anspråk för att täcka&lt;br&gt;uppkommande skattefordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vad som skall gälla om ett överskjutande skattebe-&lt;br&gt;lopp inte har kunnat återbetalas. Har det inte tagits i anspråk for att täcka en&lt;br&gt;skattefordran inom tio år från den skatteavstämning då beloppet först&lt;br&gt;uppkom skall det tillfalla staten. Tioårsfristen har valts med tanke på att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna reglerna om preskription i preskriptionslagen (1981:130) nu Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas vid återbetalning av skatt enligt 68 § UBL. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ränta&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grunder för ränteberäkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka räntor som skall beräknas enligt lagen. En skuld for&lt;br&gt;skatt, dvs. ett underskott på skattekontot, medför kostnadsränta och en&lt;br&gt;fordran på skatt, dvs. ett överskott på skattekontot, medför intäktsränta. De&lt;br&gt;allmänna motiven bakom de föreslagna räntebestämmelserna finns i&lt;br&gt;avsnitten 13.1 och 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inkomsttaxeringen skall gälla att kostnadsräntan inte får dras av och&lt;br&gt;att intäktsräntan inte skall tas upp som intäkt. Bestämmelser om detta finns&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns den grundläggande bestämmelsen om beräkning av&lt;br&gt;ränta på skattekontot. Ställningen på kontot är utgångspunkten för&lt;br&gt;ränteberäkning enligt de särskilda bestämmelser om kostnadsränta och&lt;br&gt;intäktsränta i kapitlet. Ränteberäkningen skall ske dag för dag i fråga om&lt;br&gt;såväl kostnadsräntan som intäktsräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har lagts till efter lagrådsföredragningen för att förenkla&lt;br&gt;lagtexten. För skatt som avses i 4, 5 eller 7 § gäller ett fribelopp om 20 000&lt;br&gt;kr på vilket kostnadsränta inte beräknas fr.o.m. den 13 februari t.o.m. den&lt;br&gt;3 maj taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Basränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Vid beräkning av&lt;br&gt;såväl kostnadsränta som intäktsränta skall den aktuella räntesatsen&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i en basränta. I denna paragraf anges&lt;br&gt;grunderna för hur den skall räknas fram. Basräntan skall, som framgår av&lt;br&gt;paragrafen, grunda sig på den räntesats som gäller sexmånaders statsskuld-&lt;br&gt;växlar och fastställas till närmast hela procenttal. Den fastställda basräntan&lt;br&gt;skall gälla fr.o.m. den närmast kommande kalendermånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om hur basräntan skall räknas fram bör ges i&lt;br&gt;förordning. Ett sätt skulle kunna vara att basräntan räknas fram genom att&lt;br&gt;säljräntan på statsskuldväxlama avläses varje bankdag. Räntenoteringarna&lt;br&gt;fr.o.m. den 16 en månad t.o.m. den 15 i månaden därpå sammanvägs till en&lt;br&gt;genomsnittsränta. Beräkningarna bör skötas av främst Riksskatteverket.&lt;br&gt;Basräntan bör ändras endast om det kan ske med minst en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;621&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på preliminär skatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats efter lagrådsföredragningen. Den period under vilken&lt;br&gt;räntan skall beräknas har justerats. Dessutom har en justering skett med&lt;br&gt;anledning av det nya andra stycket om ffibelopp som förts in i 2 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten har möjlighet att intill den 30 juni året efter&lt;br&gt;inkomståret debitera F-skatt och särskild A-skatt. Efter inkomstårets utgång&lt;br&gt;får sådan skatt debiteras endast om det finns särskilda skäl (11 kap. 3 §). 1&lt;br&gt;förevarande paragraf anges efter vilken procentsats kostnadsräntan skall&lt;br&gt;beräknas i fråga om debiterad preliminär skatt som skall betalas in efter den&lt;br&gt;17 januari taxeringsåret. Ränta skall enligt första stycket utgå enligt&lt;br&gt;mellannivån, dvs. efter en procentsats motsvarande 125 % av basräntan, och&lt;br&gt;beräknas fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att till den del skatten inte överstiger 20 000 kr&lt;br&gt;skall räntan i stället beräknas fr.o.m. den 4 maj taxeringsåret och efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall beräknas t.o.m. den dag betalning senast skall ske. Betalas&lt;br&gt;skatten före förfallodagen utgår dock inte kostnadsränta efter den dag&lt;br&gt;betalning skett (se 10 §). Sker inte betalning i rätt tid tas på belopp över&lt;br&gt;10 000 kr hög kostnadsränta ut för tid efter förfallodagen (se 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats efter lagrådsföredragningen i anledning av det nya&lt;br&gt;andra stycket som förts in i 2 §. Ränteberäkningsperioden har också justerats&lt;br&gt;på så sätt att ränta skall beräknas t.o.m. den dag betalning senast skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för ränteberäkningen enligt första stycket är naturligtvis&lt;br&gt;ställningen på skattekontot (jfr 2 § första stycket). I fråga om skatt enligt ett&lt;br&gt;grundläggande beslut om slutlig skatt skall kostnadsränta, efter avdrag enligt&lt;br&gt;11 kap. 14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a&lt;br&gt;och b, beräknas fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret t.o.m. den dag&lt;br&gt;betalning senast skall ske efter en räntesats motsvarande 125 % av&lt;br&gt;basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av andra stycket skall dock räntan till den del det belopp&lt;br&gt;som betalas in efter den 12 februari taxeringsåret inte överstiger 20 000 kr&lt;br&gt;dock beräknas fr.o.m. den 4 maj taxeringsåret och efter en räntesats som&lt;br&gt;motsvarar basräntan (se avsnitt 13.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta beräknas t.o.m. förfallodagen om inte skatten betalas dessförinnan&lt;br&gt;(se 10 §). Om betalning inte sker senast på förfallodagen tas därefter hög&lt;br&gt;kostnadsränta ut på belopp över 10 000 kr enligt 8 §. Vad som avses med&lt;br&gt;grundläggande beslut om slutlig skatt framgår av 11 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;622&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta enligt denna paragraf skall inte beräknas på skattetillägg eller Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;förseningsavgift. Ränta på sådant belopp utgår först om betalning inte skett Del 1&lt;br&gt;i rätt tid. Detta har tydliggjorts genom att hänvisningen i paragrafen till 11&lt;br&gt;kap. 14 § andra stycket inte omfattar punkt 2 c. Det kan också noteras att på&lt;br&gt;grund av de särskilda regler som gäller för beräkning av kostnadsränta på&lt;br&gt;underuttag av preliminär skatt skall denna beräkning göras separat. Därvid&lt;br&gt;skall dock hänsyn tas till ställningen i övrigt på skattekontot (jfr 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag men med två&lt;br&gt;smärre ändringar. Perioden under vilken räntan skall beräknas har justerats&lt;br&gt;på så sätt att ränta skall beräknas t.o.m. den dag betalning senast skall ske.&lt;br&gt;Vidare har lokutionen “dagen efter skattens ursprungliga förfallodag” ersatt&lt;br&gt;“dagen efter den då skatten skulle ha betalats, om anstånd inte hade&lt;br&gt;beviljats” for att uttryckssättet skall motsvara det som valts i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta avses, till skillnad från vad som nu gäller i fråga om&lt;br&gt;anståndsränta, tas ut vid alla former av anstånd, dvs. även vid deklarations-&lt;br&gt;anstånd och vid anstånd på grund av nedsatt betalningsförmåga eller tjänst-&lt;br&gt;göring av totalförsvarspliktig. Bestämmelserna om anstånd finns intagna i&lt;br&gt;17 kap. (se avsnitt 22). Kostnadsräntan skall beräknas efter en räntesats som&lt;br&gt;motsvarar basräntan och skall beräknas fr.o.m. dagen efter den då skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats om anstånd inte beviljats t.o.m. den dag betalning senast&lt;br&gt;skall ske med anledning av beslutet om anstånd. Har anstånd meddelats&lt;br&gt;enligt 17 kap. 5 eller 7 §, dvs. anstånd vid totalforsvarstjänstgöring eller vid&lt;br&gt;nedsatt betalningsförmåga, skall räntan dock beräknas fr.o.m. dagen efter&lt;br&gt;den då anståndet beviljades. Den avvikande bestämmelsen avseende&lt;br&gt;räntetiden vid anstånd enligt 17 kap. 5 eller 7 § har sin grund i att beslut om&lt;br&gt;sådant anstånd krediteras på skattekontot den dag anståndet beviljas. Den&lt;br&gt;skattskyldige tillgodoräknas därför intäktsränta fr.o.m. dagen efter det att&lt;br&gt;anståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för ränteberäkningen är ställningen på skattekontot (jfr&lt;br&gt;2 § första stycket). Ränta utgår inte för tid efter det att betalning skett om&lt;br&gt;skatten betalas i förtid (jfr 10 §). Betalas skatten inte senast den dag&lt;br&gt;betalning senast skall ske enligt anståndsbeslutet tas hög kostnadsränta ut&lt;br&gt;enligt 8 § på belopp som överstiger 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid omprövning och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats efter lagrådsföredragningen i anledning av det nya&lt;br&gt;andra stycket som förts in i 2 §. Den period under vilken räntan skall&lt;br&gt;beräknas har också justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller beräkning av kostnadsränta på skatt som skall&lt;br&gt;betalas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol. Ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;623&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall beräknas fr.o.m. dagen efter den ursprungliga förfallodagen eller, när Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;det är fråga om slutlig skatt, fr.o.m. den 13 februari taxeringsåret, t.o.m. den Del 1&lt;br&gt;dag betalning senast skall ske med anledning av skattemyndighetens eller&lt;br&gt;domstolens beslut. Vad som avses med slutlig skatt framgår av 11 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 2 § andra stycket skall kostnadsränta inte beräknas för&lt;br&gt;tiden fr.o.m. den 13 februari t.o.m. den 3 maj på belopp upp till och med&lt;br&gt;20 000 kr. Det förtjänar också påpekas att förevarande paragraf naturligtvis&lt;br&gt;skall läsas tillsammans med bestämmelsen i 2 § första stycket, av vilken det&lt;br&gt;framgår att ränteberäkningen har sin utgångspunkt i ställningen på&lt;br&gt;skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fastighet, för vilken frivillig skattskyldighet för uthyrning&lt;br&gt;föreligger enligt mervärdesskattelagen, säljs efter ett konkursutbrott och&lt;br&gt;återföringsskyldighet uppkommer, skall den mervärdesskatt som konkurs-&lt;br&gt;gäldenären (fastighetsägaren) gjort avdrag för återföras i dennes sista&lt;br&gt;mervärdesskatteredovisning (9 kap. 5 § femte stycket första meningen och&lt;br&gt;13 kap. 28 § ML). Den skatt som konkursboet dragit av skall redovisas av&lt;br&gt;konkursboet. Enligt nuvarande lydelse av 16 kap. 12 § ML skall i detta fall&lt;br&gt;respitränta inte beräknas för återföring som görs i konkursgäldenärens&lt;br&gt;redovisning. I utredningens förslag finns ingen bestämmelse motsvarande&lt;br&gt;detta, vilket innebär att kostnadsränta skulle komma att beräknas från&lt;br&gt;konkursgäldenärens sista redovisningsperiod. Reglerna i skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen bör emellertid, precis som i mervärdesskattelagen, anpassas till denna&lt;br&gt;speciella situation. Det är dock först när fastigheten sålts som det blir känt&lt;br&gt;hur stort belopp som skall återföras. I andra stycket har därför tagits in en&lt;br&gt;bestämmelse om att kostnadsränta i dessa fall inte skall beräknas för tid fram&lt;br&gt;t.o.m. den dag som det återförda beloppet skall betalas enligt skattemyndig-&lt;br&gt;hetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket reglerar nivån på ränteuttaget. Räntan skall beräknas efter&lt;br&gt;en räntesats som motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas på grund av&lt;br&gt;ett beslut om skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 §&lt;br&gt;andra stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;basräntan plus 15 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid för sen betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om en administrativ sanktion vid för sen skattebetalning i&lt;br&gt;form av en dröjsmålsavgift finns för närvarande i 58 § UBL. Till dessa&lt;br&gt;bestämmelser finns hänvisningar i bl.a. 28 § USAL och 16 kap. 7 § ML. När&lt;br&gt;det gäller uppbörd av skatt enligt uppbördslagen finns ytterligare räntebe-&lt;br&gt;stämmelser vid för sen betalning i form av kvarskatteavgift (27 § 3 mom.&lt;br&gt;UBL) och respitränta (32 § UBL). När det gäller arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt finns bestämmelser om respitränta i 14 § USAL respektive&lt;br&gt;16 kap. 12 § ML. Bestämmelser om ränta vid betalningsanstånd finns för&lt;br&gt;närvarande i 49 § 4 mom. UBL, 13 § USAL och 16 kap. 13 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf, som reglerar kostnadsränta vid för sen betalning,&lt;br&gt;ersätter till stora delar de nuvarande reglerna om dröjsmålsavgift och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;624&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respitränta. Det kan här t.ex. vara fråga om att skatt visserligen redovisats Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;i tid men inte betalats in eller sådana situationer som regleras i 4-7 §§. Vid Del 1&lt;br&gt;for sen betalning tas hög kostnadsränta ut, vilket innebär att räntan beräknas&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Till den&lt;br&gt;del skatten inte överstiger 10 000 kr skall dock ränta beräknas efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 4 § första stycket skall vad som sägs i denna lag om skatt&lt;br&gt;och skattskyldig gälla även avgift och avgiftsskyldig. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att&lt;br&gt;betala skattetillägget, avgiften eller räntan. Detta innebär att ränta kommer&lt;br&gt;att tas ut även på särskilda avgifter som inte betalas i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avrundningsregel som skall tillämpas även vid ränteberäkning finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 23 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid indrivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låg kostnadsränta, alltså en räntesats som motsvarar basräntan, tas ut på&lt;br&gt;skattebelopp som lämnats för indrivning. Att ett belopp anses ha lämnats för&lt;br&gt;indrivning när det har registrerats i utsökningsregistret framgår av 2 kap.&lt;br&gt;30 § tredje stycket utsökningsbalken. Den låga kostnadsräntan skall också&lt;br&gt;tas ut för skatt som omfattas av ett beslut som lämnats till kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten för verkställighet enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter. Ränta beräknas fr.o.m. dagen efter den då&lt;br&gt;beslutet om skatten registrerades i utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påförande av kostnadsränta m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges när kostnadsräntan skall påföras den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall ske varje månad. Bestämmelsen medför sålunda en beräkning av&lt;br&gt;ränta på ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kostnadsränta inte skall beräknas efter den dag betalning skett eller&lt;br&gt;skattefordringen preskriberats följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse som ger skattemyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att helt eller delvis befria den skattskyldige från skyldigheten att betala&lt;br&gt;kostnadsränta. Paragrafen ersätter 27 § 4 mom., 27 a §, 32 a §, 49 § 5 mom.&lt;br&gt;och 58 § 6 mom. UBL, 13 § femte stycket, 14 § sista stycket och 28 § sista&lt;br&gt;stycket USAL samt 16 kap. 7 § fjärde stycket och 14 § ML. Motiven bakom&lt;br&gt;bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 13.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 Riksdagen 1996/97. 1 sami. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;625&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet finns alltså att i vissa fall efterge eller underlåta att påföra en Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;kostnadsränta. Denna möjlighet avses främst gälla betalningsskyldiga som Del 1&lt;br&gt;inte har löpande skatte- och avgiftsbetalningar och bör i första hand grundas&lt;br&gt;på omständigheter som rör den betalningsskyldiges person. Som exempel&lt;br&gt;på en sådan omständighet kan nämnas sjukdom och med sjukdom jämförba-&lt;br&gt;ra förhållanden som medfört att betalningsskyldigheten inte kunnat fullgöras&lt;br&gt;av den betalningsskyldige själv eller annan som han kunnat anlita. Det kan&lt;br&gt;också vara fråga om något annat förhållande som den betalningsskyldige&lt;br&gt;inte kunnat råda över. Det får då förutsättas att betalningsskyldigheten&lt;br&gt;fullgörs så snart det förhållande som orsakat förseningen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en befrielsesituation kan det dessutom finnas anledning att väga in hur&lt;br&gt;den skattskyldige tidigare skött sina betalningar. Det är emellertid omstän-&lt;br&gt;digheterna i det enskilda fallet som bör avgöra om befrielse skall medges.&lt;br&gt;Tidigare misskötsamhet utesluter därför inte befrielse vid exempelvis&lt;br&gt;sjukdom eller olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta bör inte heller tas ut om en betalning inte kunnat&lt;br&gt;registreras på skattemyndighetens särskilda konto i rätt tid på grund av något&lt;br&gt;förhållande som skattemyndigheten har ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som befrielsegrund kan undantagsvis också betraktas det förhållandet att&lt;br&gt;ett betalningsinstitut som anlitats för inbetalningen inte på normalt sätt&lt;br&gt;kunnat överföra betalningen till skattemyndighetens konto, även om detta&lt;br&gt;i och för sig bör ses som en fråga mellan den skattskyldige och betalningsin-&lt;br&gt;stitutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intäktsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet har bestämmelsen i 12 § i det remitterade förslaget&lt;br&gt;flyttas fram till 15 § som därefter betecknas 14 §. Paragraferna 13, 14 , 16&lt;br&gt;och 17 i det remitterade förslaget betecknas 12, 13, 15 respektive 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats efter lagrådsföredragningen. I första meningen finns&lt;br&gt;bestämmelserna om när intäktsränta skall lämnas. Utgångspunkten för&lt;br&gt;ränteberäkningen är, förutom vad som anges i paragrafen, också ställningen&lt;br&gt;på skattekontot (jfr 2 § första stycket). I paragrafens andra mening anges&lt;br&gt;utgångspunkten för ränteberäkningen i omprövnings- och överklagandefall.&lt;br&gt;Undantag från bestämmelserna finns i 13 §. Bestämmelser om basräntan&lt;br&gt;finns i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avrundningsregel som blir tillämplig vid ränteberäkningen finns i&lt;br&gt;23 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller två undantag från huvudregeln i 12 § när det gäller&lt;br&gt;intäktsränta. Punkt 1 omfattar skatt som skall betalas tillbaka på grund av&lt;br&gt;nedsättning enligt 11 kap. 13 § eller ett beslut om slutlig skatt. Med beslut&lt;br&gt;om slutlig skatt i detta sammanhang avses såväl grundläggande beslut, som&lt;br&gt;omprövningsbeslut och beslut av domstol. Punkt 2 tar sikte på förtida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;626&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av preliminär skatt. Kompletterande bestämmelser till första Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;stycket finns i 16 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns ytterligare ett undantag från huvudregeln i 12 § som&lt;br&gt;tar sikte på överskjutande ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till det remitterade förslaget har endast redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges att även intäktsräntan skall bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i basräntan. Bestämmelsen ersätter tillsammans med 3, 13 och 14 §§&lt;br&gt;nuvarande regler om ö-skatteränta i 69 § 1 mom. UBL samt restitutionsränta&lt;br&gt;i 69 § 2 mom. UBL, 24 § USAL och 16 kap. 15 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges också när intäktsräntan skall tillgodoföras den skatt-&lt;br&gt;skyldige. Det skall ske månatligen. Bestämmelsen medför sålunda en&lt;br&gt;beräkning av ränta på ränta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad ränteberäkning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges vad som skall gälla om ett beslut som legat till grund för&lt;br&gt;ränteberäkningen ändras. Då skall ränteberäkningen göras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter bl.a. 27 § 3 mom. tredje stycket, 69 § 1 mom. femte&lt;br&gt;stycket och 69 § 2 mom. UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen blir tillämplig även om den skattskyldige har fått anstånd&lt;br&gt;enligt 17 kap. 2 § och yrkandet om omprövning eller överklagandet har&lt;br&gt;bifallits. Bestämmelserna ersätter i den delen 49 § 4 mom. tredje stycket&lt;br&gt;UBL, 13 § fjärde stycket USAL och 16 kap. 13 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som kompletterar 4, 5, 7 och 13 §§. De&lt;br&gt;blir tillämpliga vid beräkning av både kostnadsränta och intäktsränta om den&lt;br&gt;12 februari är en lördag eller en söndag och vid beräkning av kostnadsränta&lt;br&gt;om den 3 maj är en lördag eller en söndag. I dessa fall skall ränteberäkning-&lt;br&gt;en ske fr.o.m. närmast följande tisdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till det remitterade förslaget har hänvisningen till 8 §&lt;br&gt;slopats. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Indrivning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begäran om indrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning finns för närvarande i bl.a. 59 § första stycket&lt;br&gt;UBL, 28 a § första och andra meningarna USAL och 16 kap. 16 § första&lt;br&gt;stycket ML. Förevarande paragraf ersätter nu nämnda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges huvudregeln om när en skattefordran skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;627&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för indrivning. När det gäller sådana sattskyldiga som är skyldiga att lämna&lt;br&gt;skattedeklaration eller som utan att vara skyldiga att lämna sådan deklara-&lt;br&gt;tion har F-skattsedel skall, enligt punkt 1, en skattefordran lämnas for&lt;br&gt;indrivning först när den uppgår till minst 10 000 kr. I övriga fall skall en&lt;br&gt;skattefordran lämnas för indrivning när den uppgår till minst 500 kr. Detta&lt;br&gt;anges i punkt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges möjlighet att underlåta att begära indrivning om&lt;br&gt;särskilda skäl talar mot en sådan begäran. Exempel på detta är det fallet att&lt;br&gt;den skattskyldige har ansökt om anstånd med betalningen av skatten och&lt;br&gt;skattemyndigheten ännu inte har hunnit besluta i anståndsfrågan, men det&lt;br&gt;finns skäl som talar för att anstånd kan komma att medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en regel som kompletterar första stycket. Den är&lt;br&gt;tillämplig på skattskyldiga som avses i första stycket 1, när skattefordringen&lt;br&gt;understiger 10 000 kr men uppgår till minst 500 kr. Om ett sådant belopp&lt;br&gt;varit obetalt under en längre tid skall det lämnas för indrivning. Vad som&lt;br&gt;menas med längre tid anges inte här. Avsikten är att föreskrift om detta skall&lt;br&gt;kunna meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;En utgångspunkt bör dock vara att tiden i vart fall inte bör vara längre än&lt;br&gt;sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsema avviker delvis från vad utredningen föreslagit. Skälen&lt;br&gt;för de gränser som valts anges i avsnitt 14.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som saknar motsvarighet i utredningsförslaget, finns en regel&lt;br&gt;som kompletterar 1 §. Den ger skattemyndigheten möjlighet att i ett par&lt;br&gt;särskilt angivna fall, eller om det annars finns särskilda skäl, begära&lt;br&gt;indrivning även om villkoren för indrivning enligt 1 § inte är uppfyllda (s.k.&lt;br&gt;snabbrestföring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på särskilda skäl att begära indrivning utan att förutsätt-&lt;br&gt;ningarna enligt 1 § är uppfyllda kan nämnas det fallet att en skattskyldig&lt;br&gt;systematiskt utnyttjar beloppsgränsema för att skaffa sig kredit. Ett annat&lt;br&gt;exempel är fall där det är fara i dröjsmål därför att den skattskyldige är i färd&lt;br&gt;med att göra sina tillgångar oåtkomliga för exekution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om att den skattskyldige skall uppmanas&lt;br&gt;att betala en skattefordran innan den lämnas för indrivning. Skattemyndighe-&lt;br&gt;ten har emellertid möjlighet att begära indrivning utan att först sända ut en&lt;br&gt;betalningsuppmaning om det finns särskilda skäl. De skäl som åsyftas är i&lt;br&gt;huvudsak samma skäl som kan föranleda snabbrestföring enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en hänvisning till bestämmelserna om indrivning i&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att vid indrivning får verkställighet enligt utsök-&lt;br&gt;ningsbalken ske. Det innebär att verkställighet får ske utan föregående dom.&lt;br&gt;Av bestämmelsen följer att överlämnandet av ett underskott på ett skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;628&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konto för indrivning är att anse som exekutionstitel i fråga om det överläm-&lt;br&gt;nade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser finns nu i 59 § andra stycket UBL, 28 a §&lt;br&gt;USAL och 16 kap. 16 § andra stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas beträffande tidpunkten när ansökan om verkställighet&lt;br&gt;skall anses gjord till bestämmelserna i 2 kap 30 § tredje stycket utsöknings-&lt;br&gt;balken. Där föreskrivs att ansökan skall anses gjord när indrivningsuppdra-&lt;br&gt;get har förts in i exekutionsväsendets system för automatisk databehandling&lt;br&gt;och uppgifterna är tillgängliga för kronofogdemyndigheten. Ansökningar om&lt;br&gt;verkställighet i allmänt mål görs vanligen hos Riksskatteverket på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling. När indrivning begärs enligt särskilda&lt;br&gt;bestämmelser direkt hos en kronofogdemyndighet som är behörig att pröva&lt;br&gt;frågan om utmätning, anses ansökan gjord när ansökningshandlingarna har&lt;br&gt;kommit in till myndigheten. Den senare bestämmelsen har tillkommit med&lt;br&gt;tanke på fall där saken är så brådskande att de vanliga rutinerna för&lt;br&gt;överlämnande för indrivning inte kan användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten är av betydelse bl.a. vid beräkningen av ränta och preskrip-&lt;br&gt;tionstid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket klargörs att begäran om indrivning&lt;br&gt;omfattar också den ränta som belöper på det belopp som skattemyndigheten&lt;br&gt;lämnat över for indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att det är kronofogdemyndigheten som skall&lt;br&gt;beräkna räntan på skattebeloppet för tiden efter det att beloppet har lämnats&lt;br&gt;för indrivning. Av detta följer inte med nödvändighet att räntan beräknas i&lt;br&gt;exekutionsväsendets ADB-system. En annan möjlighet är att den beräknas&lt;br&gt;i skattekontosystemet och att uppgifterna överförs därifrån till kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten (jfr avsnitt 14.4). Av bestämmelsen följer dock att det är&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten som ansvarar för att beräkningen av ränta för tiden&lt;br&gt;efter överlämnandet för indrivning är riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en hänvisning till bestämmelserna i 19 kap. 2, 3,&lt;br&gt;9 och 10 §§ om hur räntan skall beräknas sedan skattefordringen har&lt;br&gt;överlämnats for indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konkurs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 59 § tredje stycket UBL, 28 a §&lt;br&gt;andra stycket USAL och 16 kap. 16 § fjärde stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;629&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap. Omprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av bestämmelserna i 1 kap. 4 första stycket gäller allt vad som sägs&lt;br&gt;i detta kapitel om skatt och skattskyldig också avgift och avgiftsskyldig.&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om ränta, skattetillägg och förseningsavgift och den&lt;br&gt;som är skyldig att betala räntan, skattetillägget eller avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begreppet arbetsgivaravgift också omfattar sådan särskild löneskatt&lt;br&gt;och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 1 §&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster&lt;br&gt;respektive 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift framgår av 1 kap.&lt;br&gt;3 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlet har de frister for omprövning av ett beslut om arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter och skatt som nu gäller enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare respektive uppbördslagen ersatts med de regler som gäller for&lt;br&gt;omprövning av beslut om mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som kan omprövas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller lagens huvudregel om omprövning. Paragrafen&lt;br&gt;ersätter 84 § första-tredje styckena UBL, 50 § USAL samt 15 kap. 3 § första&lt;br&gt;och andra styckena ML. I förhållande till mervärdesskattelagen är andra&lt;br&gt;stycket nytt. Någon motsvarighet till 84 § fjärde stycket UBL behövs inte,&lt;br&gt;eftersom det ytterligare belopp som skall betalas skall hanteras på samma&lt;br&gt;sätt som annan skatt, dvs. registreras på skattekontot enligt 3 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen begränsas tillämpningsområdet for bestämmelserna&lt;br&gt;i förevarande kapitel. När det gäller ändring av ett beslut rörande preliminär&lt;br&gt;skatt på grund av att den skattskyldige har fått ändrade inkomstförhållanden&lt;br&gt;krävs sålunda att ändringen skall avse belopp som är betydande med hänsyn&lt;br&gt;till den skattskyldiges förhållanden eller att det annars skall finnas särskilda&lt;br&gt;skäl för ändring. Angående lokutionen &amp;quot;betydande med hänsyn till den&lt;br&gt;skattskyldiges förhållanden&amp;quot; se kommentaren till 10 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte är nöjd med ett beslut om ändring av&lt;br&gt;preliminär skatt gäller däremot bestämmelserna om omprövning i förevaran-&lt;br&gt;de kapitel. Bestämmelserna om omprövning gäller också i det fall ett beslut&lt;br&gt;behöver ändras på grund av en felräkning eller något annat misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller ett förbud mot omprövning av förvaltnings-&lt;br&gt;domstols avgörande. Det motsvarar 85 § UBL, 51 § andra stycket USAL&lt;br&gt;och 15 kap. 3 § tredje stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns ett undantag från första stycket for det fall att&lt;br&gt;Regeringsrätten har ändrat rättstillämpningen i den aktuella frågan. Det&lt;br&gt;ersätter 88 § UBL, 56 § USAL och 15 kap. 7 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning på initiativ av den skattskyldige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger hur och när en begäran om omprövning skall göras hos&lt;br&gt;skattemyndigheten. Paragrafen motsvarar 86 § första och andra styckena&lt;br&gt;UBL, 52 § första och andra styckena USAL samt 15 kap. 4 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet uppbördsår används inte i skattebetalningslagen. Den tidsfrist&lt;br&gt;inom vilken omprövning får ske har i stället knutits an till det kalenderår&lt;br&gt;under vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sådan skatt som fastställs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;taxeringslagen är beskattningsåret det kalenderår som närmast föregått&lt;br&gt;taxeringsåret eller, där räkenskapsår inte sammanfaller med kalenderår&lt;br&gt;(brutet räkenskapsår), det räkenskapsår som gått ut närmast före taxerings-&lt;br&gt;året. Detta innebär att den föreslagna omprövningsfristen kommer att&lt;br&gt;överensstämma med den som gäller enligt 4 kap. 9 § TL. Detta gäller även&lt;br&gt;för mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller innehållen skatt och arbetsgivaravgifter motsvarar termen&lt;br&gt;beskattningsår, såvitt gäller innehållen skatt, inkomståret och såvitt gäller&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter det kalenderår för vilket socialavgifter skall betalas, dvs.&lt;br&gt;det år som nu betecknas utgiftsår (se även kommentarerna till 1 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges en kortare omprövningsffist för vissa typer av beslut. Den&lt;br&gt;ersätter 86 § tredje stycket UBL och 53 § USAL. Paragrafens tillämpnings-&lt;br&gt;område har utsträckts till att gälla samtliga typer av anståndsbeslut. Den&lt;br&gt;gäller sålunda också i fråga om beslut om anstånd med betalning av&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har, efter påpekande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket i remissvaret, en redaktionell ändring gjorts i punkten 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inom den tid som anges i 4 eller 5 § har gett in&lt;br&gt;skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än&lt;br&gt;den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet&lt;br&gt;ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart sändas över till den skattemyn-&lt;br&gt;dighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till&lt;br&gt;myndigheten eller domstolen. Detta framgår av 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om föreläggande för det fall en begäran&lt;br&gt;om omprövning inte är behörigen undertecknad. Den ersätter 87 § UBL,&lt;br&gt;54 § USAL och 15 kap. 6 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild bestämmelse om tidsfrist för omprövning&lt;br&gt;av beslut om skattetillägg. Den motsvarar 55 § USAL och 18 kap. 7 § andra&lt;br&gt;stycket första meningen ML. Bestämmelsen har utvidgats till att gälla även&lt;br&gt;skattetillägg i fråga om skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;631&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning på initiativ av skattemyndigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges tidsfristen för omprövning på initiativ av skattemyn-&lt;br&gt;digheten. Den ersätter 89 § UBL, 57 § första och andra styckena USAL&lt;br&gt;samt 15 kap. 8 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen är mer generös mot den skattskyldige än&lt;br&gt;de nuvarande. Omprövning till den skattskyldiges fördel får ske utan&lt;br&gt;tidsbegränsning så snart det av för skattemyndigheten tillgängligt material&lt;br&gt;framgår att skattemyndigheten har meddelat ett felaktigt beskattningsbeslut&lt;br&gt;för den skattskyldige. Bestämmelsen blir tillämplig bl.a. när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- slutlig skatt har fastställts till ett för högt belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillgodoräknande enligt 11 kap. 16 § skett med ett för lågt belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det finns annan felaktighet till den skattskyldiges nackdel i hans&lt;br&gt;skattebesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det finns en felaktighet i beslut om arbetsgivares ansvarighet för&lt;br&gt;arbetstagares skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- belopp som har räknats in i den skattskyldiges underlag för egenavgifter&lt;br&gt;har ansetts inte utgöra inkomst av annat förvärvsarbete vid beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det föranleds av en skattemyndighets beskattningsbeslut eller en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller återbetalning av&lt;br&gt;skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod eller för någon annan&lt;br&gt;skattskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett belopp som har räknats in i underlaget för arbetsgivaravgifter har&lt;br&gt;ansetts inte utgöra inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den nu aktuella bestämmelsens vida tillämpningsområde&lt;br&gt;har det inte ansetts finns något behov i lagen av en särskild bestämmelse om&lt;br&gt;tidsfrist för omprövning av beslut om skattetillägg motsvarande den som nu&lt;br&gt;finns i fråga om avgiftstillägg i 57 § tredje stycket USAL. Förevarande&lt;br&gt;paragraf skall alltså kunna tillämpas även när det gäller skattetillägg som har&lt;br&gt;sin grund i en felaktig redovisning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter eller&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild bestämmelse om tidsfrist för omprövning&lt;br&gt;till den skattskyldiges nackdel. Den ersätter 90 § UBL, 58 § första och&lt;br&gt;tredje styckena USAL samt 15 kap. 9 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelsen i 58 § andra stycket USAL har inte&lt;br&gt;tagits med, eftersom den berett skattemyndigheterna stora bekymmer. Detta&lt;br&gt;illustreras av följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § USAL kan arbetsgivare hos skattemyndigheten göra en fram-&lt;br&gt;ställning om en jämkning av förmånsvärdet av bl.a. fri bil. Den ojämförligt&lt;br&gt;vanligast förekommande jämkningsorsaken är &amp;quot;omfattande tjänsteköming&amp;quot;,&lt;br&gt;dvs. fall där arbetsgivaren som underlag för beräkning av såväl skatteavdrag&lt;br&gt;som arbetsgivaravgifter får bestämma förmånsvärdet till endast 50 eller 70&lt;br&gt;% av fullt värde beroende på antalet beräknade körda mil i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;632&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta arbetsgivare som gör gällande att deras arbetstagares tjänstekör-&lt;br&gt;ning kommer att uppgå till det antal mil som fordras för en jämkning av&lt;br&gt;förmånsvärdet får begärd jämkning, eftersom skattemyndigheterna vid&lt;br&gt;denna tid har svårt att motbevisa deras påstående. Inte sällan kan emellertid&lt;br&gt;skattemyndigheten mot slutet av året eller efter årets utgång vid en kontroll&lt;br&gt;av körjoumal, reseräkningar o.d. konstatera att stipulerat milantal inte alls&lt;br&gt;uppnåtts. Detta medför att arbetstagaren beskattas för fullt förmånsvärde vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen och att detta värde läggs till grund för beräkningen av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst. Arbetstagaren får alltså en förmån som inte&lt;br&gt;motsvaras av de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren betalat och dessutom&lt;br&gt;i regel en kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det i efterhand kan konstateras att de uppgifter om tjänstekör-&lt;br&gt;ningen som arbetsgivaren lämnat visat sig vara felaktiga kan skatte-&lt;br&gt;myndigheten enligt nuvarande bestämmelser i 58 § andra stycket USAL i&lt;br&gt;regel inte ompröva sitt jämkningsbeslut. Det är endast i undantagsfall som&lt;br&gt;skattemyndigheten kan visa ond tro hos arbetsgivaren vid tiden för dennes&lt;br&gt;begäran om ett jämkat förmånsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Efterbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är en inledning till bestämmelserna om efterbeskattning. Den&lt;br&gt;ersätter 91 § UBL, 59 § USAL och 15 kap. 10 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna anges när efterbeskattning får ske. De ersätter 92 § UBL, 60&lt;br&gt;och 61 §§ USAL samt 15 kap. 11 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon direkt motsvarighet till bestämmelserna i 92 § 2 och 3 UBL har&lt;br&gt;inte tagits med. Sådana brister i redovisningen av skatteavdrag avses falla&lt;br&gt;inom tillämpningsområdet för 11 § 1. Detta innebär i sin tur att efterbeskatt-&lt;br&gt;ning får ske så snart arbetsgivaren inte i skattedeklarationen har redovisat&lt;br&gt;den ersättning, ränta eller utdelning från vilken han är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och inte heller det skatteavdrag han varit skyldig att göra. Det&lt;br&gt;har sålunda i detta sammanhang ingen betydelse om arbetsgivaren har gjort&lt;br&gt;skatteavdrag eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har 12 § 2, efter påpekande från&lt;br&gt;Riksskatteverket i remissvaret, slopats. Bestämmelsen fyller inte någon&lt;br&gt;funktion eftersom det inte längre är avgörande för avgiffsskyldigheten att&lt;br&gt;ersättningen hos mottagaren skall hänföras till inkomst av anställning. Det&lt;br&gt;som nu, efter den s.k. F-skattereformen, är avgörande är att mottagaren av&lt;br&gt;ersättningen har en A-skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens två första stycken anges bl.a att en förutsättning för efterbe-&lt;br&gt;skattning är att den avser belopp av någon betydelse. Föreskrifterna mot-&lt;br&gt;svarar 93 § UBL, 62 § USAL och 15 kap. 12 § ML. Någon motsvarighet till&lt;br&gt;bestämmelsen i 62 § andra stycket USAL har emellertid inte tagits med (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;633&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommentaren till 9 §). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i tredje stycket har i enlighet med Lagrådets yttrande, Del 1&lt;br&gt;hämtats från lagrådsremissens förslag till 15 kap 10 §. Föreskriften innebär&lt;br&gt;att ett beslut om efterbeskattning inte får avse enbart skattetillägg eller&lt;br&gt;förseningsavgift utom när en felräkning, felskrivning eller något annat&lt;br&gt;uppenbart förbiseende skall rättas. Bestämmelsen motsvarar 18 kap. 12 §&lt;br&gt;ML. Den har utvidgats till att gälla även skatteavdrag och arbetsgivaravgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidsfrist för efterbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges den tidsfrist inom vilken beslut om efterbeskattning skall&lt;br&gt;meddelas. Den ersätter 94 § första stycket UBL, 63 § USAL och 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidsfristen for efterbeskattning hänvisas till kommentarerna&lt;br&gt;till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges en särskild tidsfrist för efterbeskattning i det fall när&lt;br&gt;en ändring föranleds av en skattemyndighets beskattningsbeslut eller en&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller återbetalning&lt;br&gt;av skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod eller för någon&lt;br&gt;annan skattskyldig. Stycket ersätter 64 § första stycket USAL och 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § första stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har en följdändring till ändringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § gjorts i första stycket (se kommentaren till 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vad som skall gälla om en skattskyldig beviljats&lt;br&gt;anstånd med skattebetalningen. Bestämmelsen ersätter 94 § tredje stycket&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger en särskild tidsfrist för efterbeskattning på grund av oriktig&lt;br&gt;uppgift i omprövningsärende eller mål om betalning eller återbetalning av&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 64 § andra stycket USAL och 15 kap. 14 § andra&lt;br&gt;stycket ML. Bestämmelsen har utvidgats till att gälla även skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad som gäller om den skattskyldige har avlidit. Den&lt;br&gt;ersätter 94 § fjärde stycket UBL, 64 § tredje stycket USAL och 15 kap. 15 §&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger ett undantag från den normala tidsfristen när det gäller&lt;br&gt;efterbeskattning i samband med brott enligt skattebrottslagen. Paragrafen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;634&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersätter 65 § första och andra styckena USAL samt 15 kap. 16§förstaoch Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;andra styckena ML. Bestämmelserna har utvidgats till att gälla även Del 1&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges den tidsfrist som gäller för efterbeskattning i samband&lt;br&gt;med brott enligt skattebrottslagen. Paragrafen ersätter 65 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena USAL samt 15 kap. 16 § tredje stycket och 17 § ML. Bestämmel-&lt;br&gt;sen har utvidgats till att gälla även skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen utvidgas tillämpningsområdet för 18 och 19 §§ till att&lt;br&gt;gälla även när en juridisk person företräds av någon mot vilken det har&lt;br&gt;företagits sådan åtgärd som avses i nämnda paragrafer. Den ersätter 66 §&lt;br&gt;USAL och 15 kap. 18 § ML. Bestämmelsen har utvidgats till att gälla även&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap. Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlet har de frister för överklagande av ett beslut om arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och skatt som nu gäller enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare respektive uppbördslagen ersatts med de regler som gäller for&lt;br&gt;överklagande av beslut om mervärdesskatt enligt mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 2 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att andra beslut än de som anges i 2 § får överklagas&lt;br&gt;och var dessa beslut skall överklagas. I paragrafen anges också vilka som&lt;br&gt;har rätt att överklaga ett beslut enligt lagen och hur överklagandet av ett&lt;br&gt;beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter skall ske. Den ersätter 96 § UBL&lt;br&gt;och 68 § USAL samt i vissa delar 20 kap. 1 § ML. Bestämmelserna innebär&lt;br&gt;bl.a. att beslut som fattats av Riksskatteverket och som får överklagas skall&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten. Ett sådant överklagande skall enligt 14 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar göras hos&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län. Vad gäller befrielseärenden enligt 13 kap. 1 §&lt;br&gt;skall dock överklagande ske hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal av de beslut som skattemyndigheten tidigare fattade enligt&lt;br&gt;mervärdesskattelagen kommer nu att beslutas med stöd av skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen. Det gäller exempelvis beslut om s.k. enmansredovisning (nuvarande&lt;br&gt;6 kap. 2 § ML), redovisningsperiod (nuvarande 14 kap. 8 § ML) samt god-&lt;br&gt;kännande av representant for utländsk företagare och säkerhet i sådana fall&lt;br&gt;(nuvarande 22 kap. 6 § ML). Dessa beslut överklagades tidigare hos&lt;br&gt;Riksskatteverket. Genom den nya lydelsen av 20 kap. 1 § ML och 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § skattebetalningslagen kommer de nu att överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;635&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattebetalningslagen kommer huvudregeln för redovisning av flera Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;verksamheter vara att den skall ske gemensamt. Beslut rörande detta Del 1&lt;br&gt;överklagas i dag hos Riksskatteverket (nuvarande 13 kap. 2 § ML). Beslut&lt;br&gt;om hur redovisning skall göras kommer i fortsättningen att överklagas till&lt;br&gt;länsrätten. Detsamma gäller beslut om uppdelning av inbetalning av skatt&lt;br&gt;(nuvarande 16 kap. 2 § ML) som i dag överklagas till Riksskatteverket. I&lt;br&gt;skattebetalningslagen behandlas denna fråga som en fråga om anstånd och&lt;br&gt;anståndsbeslut överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett överklagande skall vara skriftligt framgår av 3 § förvaltningspro-&lt;br&gt;cesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som inte får överklagas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka beslut som inte får överklagas. Den gäller i fråga&lt;br&gt;om beslut om befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 5 kap.&lt;br&gt;11 § första stycket, skatterevision enligt 14 kap. 7 §, anstånd enligt 17 kap.&lt;br&gt;6 § med betalning av skatt och föreläggande vid vite enligt 23 kap. 2 §.&lt;br&gt;Paragrafen ersätter 97 § och 99 § 2 mom. UBL, 69 § USAL samt 20 kap.&lt;br&gt;3 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den skattskyldiges överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller huvudregeln om inom vilken tid ett överklagande skall&lt;br&gt;ske. Den ersätter 98 § första och fjärde styckena UBL, 70 § första och fjärde&lt;br&gt;styckena USAL samt 20 kap. 4 § första och andra styckena ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidsfristen för överklagande hänvisas till kommentarerna&lt;br&gt;till 21 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om vissa undantag från den tidsfrist&lt;br&gt;för överklagande som gäller enligt 3 §. Den ersätter 98 § andra stycket UBL&lt;br&gt;och 70 § andra stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har, efter påpekande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket i remissvaret, en redaktionell ändring gjorts i punkten 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild bestämmelse om överklagande av&lt;br&gt;skattetillägg. Den ersätter 71 § USAL och 18 kap. 7 § andra stycket första&lt;br&gt;meningen ML. Bestämmelsen har utvidgats till att gälla även skattetillägg&lt;br&gt;på grund av felaktig redovisning av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;636&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förfarandet vid överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en hänvisning till de förfaranderegler som gäller&lt;br&gt;vid överklagande enligt taxeringslagen. Bestämmelsen ersätter 99 § 1 mom.&lt;br&gt;UBL, 72 § första stycket USAL samt 20 kap. 5-7 §§ ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller också en hänvisning till taxeringslagen. I detta&lt;br&gt;fall gäller det överklagande av debiteringsbeslut till följd av taxeringsbeslut.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar 98 § tredje stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksskatteverkets överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar de tidsfrister som gäller för överklagande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket. Den ersätter 100 § första och andra styckena UBL, 73 § USAL samt&lt;br&gt;20 kap. 8 § första och andra styckena ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild bestämmelse om talan om skattetillägg.&lt;br&gt;Den ersätter 75 § USAL och 20 kap. 8 § tredje stycket ML. Bestämmelsen&lt;br&gt;har utvidgats till att gälla även beslut om skattetillägg som har sin grund i ett&lt;br&gt;felaktigt skatteavdrag och förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en bestämmelse om att Riksskatteverket får hos&lt;br&gt;länsrätten framställa yrkande om arbetsgivares skyldighet att betala&lt;br&gt;skatteavdrag. Detsamma gäller i fråga om arbetsgivares skyldighet att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och skattskyldigs skyldighet att betala mervärdesskatt.&lt;br&gt;Den ersätter 74 § första stycket USAL. När det gäller mervärdesskatt är be-&lt;br&gt;stämmelsen ny. Första stycket är avsett att tillämpas om skattemyndigheten&lt;br&gt;inte har fattat något beslut om betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller vissa förfaranderegler när det gäller skattetill-&lt;br&gt;lägg. De ersätter 44 § andra stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till bestämmelsen i 44 § första stycket USAL har inte&lt;br&gt;ansetts vara nödvändig och har därför inte tagits med i skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen. Någon ändring i sak är inte åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ifrågasatt om det är en lämplig ordning att låta sådana&lt;br&gt;framställningar som anges i paragrafen göras hos länsrätten. Enligt Lagrådet&lt;br&gt;bör ett annat system övervägas för de fall då en skattemyndighet har&lt;br&gt;underlåtit att fatta beslut om skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det svårt att se någon ordning som skulle&lt;br&gt;tillgodose de praktiska behoven bättre än den som föreslagits i lagråds-&lt;br&gt;remissen. Att låta Riksskatteverket besluta som första instans skulle gå stick&lt;br&gt;i stäv med strävandena att renodla verkets roll som centralmyndighet, utan&lt;br&gt;löpande operativa arbetsuppgifter. Regeringen vidhåller därför sitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;637&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka beslut meddelade av länsrätten som inte får&lt;br&gt;överklagas. Den gäller beslut enligt 9 kap. 3 § om hur kostnader skall&lt;br&gt;beräknas vid skatteavdrag och redovisning av arbetsgivaravgifter samt&lt;br&gt;beslut om redovisning av arbetsgivaravgifter i särskild ordning enligt 10&lt;br&gt;kap. 12 §. Paragrafen ersätter 76 § första stycket USAL. Till skillnad från&lt;br&gt;vad som nu gäller skall länsrättens beslut i fråga om anstånd med att lämna&lt;br&gt;skattedeklaration enligt 10 kap. 24 § första stycket få överklagas. Det skall&lt;br&gt;emellertid i ett sådant fall krävas prövningstillstånd av kammarrätten (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § och kommentaren till den paragrafen). Redan i dag gäller att överkla-&lt;br&gt;gande av länsrättens beslut om anstånd med att lämna mervärdesskattedekla-&lt;br&gt;ration får prövas av kammarrätten endast efter prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forhållande till utredningens förslag har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. En smärre&lt;br&gt;redaktionell ändring har dock gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att vissa beslut fattade av länsrätten&lt;br&gt;får prövas av kammarrätten endast efter prövningstillstånd. Paragrafen&lt;br&gt;ersätter 102 § UBL, 76 § andra stycket USAL och 20 kap. 9 § andra stycket&lt;br&gt;ML. Regleringen har utvidgats till att avse samtliga beslut som anges i 4 §&lt;br&gt;utom sådana som inte får överklagas enligt 10 §. Den gäller dessutom beslut&lt;br&gt;i fråga om befrielse från skattetillägg, förseningsavgift eller ränta och&lt;br&gt;överföring av skatt till en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns en särskild bestämmelse om överklagande av länsrättens&lt;br&gt;eller kammarrättens beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter. Den&lt;br&gt;motsvarar 101 § andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en hänvisning till förfarandebestämmelsema i&lt;br&gt;taxeringslagen för överklagande av länsrättens och kammmarrättens beslut&lt;br&gt;enligt denna lag. Den ersätter 101 § första stycket UBL, 77 § USAL och&lt;br&gt;20 kap. 9 § första stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna bestämmelserna i taxeringslagen gäller för alla som omfattas&lt;br&gt;av begreppet skattskyldig enligt skattebetalningslagen. De gäller sålunda&lt;br&gt;även för bl.a. arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;638&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avrundning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en avrundningsregel. Den gäller, på grund av 1 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket, inte bara skatt utan också avgifter, ränta och särskilda&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar såvitt avser skatt, avgift och ränta 22 § UBL,&lt;br&gt;skatteavdrag 39 § 1 a mom. fjärde stycket och 3 mom. andra meningen UBL&lt;br&gt;samt såvitt avser arbetsgivaravgifter 8 § andra meningen USAL och&lt;br&gt;hänvisningen till denna paragraf i 31 § samma lag. När det gäller mervär-&lt;br&gt;desskatt ersätter paragrafen 22 kap. 2 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avses gälla också vid beräkning av skattereduktion enligt 11&lt;br&gt;kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vite&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vite. Den ersätter 83 § UBL, 27 §&lt;br&gt;tredje stycket USAL samt vissa delar av 14 kap. 16 och 27 §§, 17 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket och 6 § första stycket samt 22 kap. 8 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningsförslaget har i första stycket av redaktionella&lt;br&gt;skäl och i förtydligande syfte lagts till orden “ett landsting” (jfr 5 kap. 4 §).&lt;br&gt;Tillägget är dock inte nödvändigt eftersom det genom bestämmelsen i 1 kap.&lt;br&gt;3 § framgår att termer och uttryck som används i lagen har samma innebörd&lt;br&gt;som i bl.a. mervärdesskattelagen. I 1 kap. 16 § den lagen anges att med&lt;br&gt;kommun förstås kommun och landsting enligt kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Representant för enkelt bolag eller partrederi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns bestämmelser om en representant för enkelt bolag eller&lt;br&gt;partrederi. Syftet med bestämmelserna är att underlätta redovisningen och&lt;br&gt;betalningen av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som&lt;br&gt;kan hänföras till sådan verksamhet som bedrivs genom ett enkelt bolag eller&lt;br&gt;ett partrederi. Paragrafen ersätter 6 kap. 2 § andra meningen ML.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet har emellertid utvidgats till att avse även avdragen&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket är inte avsedd att ändra skyldigheten att&lt;br&gt;redovisa och betala den aktuella skatten i de fall representanten inte fullgör&lt;br&gt;sina åtaganden. Om den som delägarna har valt som representant inte&lt;br&gt;redovisar eller betalar in redovisade belopp skall skattemyndigheten, som&lt;br&gt;i dag när någon representant inte har valts, ha möjlighet att kräva att de&lt;br&gt;andra delägarna redovisar och betalar sina delar av skatten. Dessa skall&lt;br&gt;också vara betalningsskyldiga för eventuella förseningsavgifter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;639&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattetillägg som påförs på grund av en för sen resp, oriktig redovisning.&lt;br&gt;Detta anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;utvidgats till att gälla även skattebetalningen. Denna utvidgning är också&lt;br&gt;grund för andra stycket som saknar motsvarighet i utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Representant för utländsk företagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en utländsk företagare som är mervärdesskattskyldig&lt;br&gt;skall företrädas av en av skattemyndigheten godkänd representant här i&lt;br&gt;landet. Paragrafen motsvarar 22 kap. 6 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet att lämna uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en hänvisning till bestämmelserna i 4 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter om vem som är behörig företrädare&lt;br&gt;för olika rättssubjekt. Paragrafen ersätter 14 kap. 18 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om behörighet att lämna uppgift. Paragra-&lt;br&gt;fen motsvarar 22 kap. 7 § ML men har utsträckts till att gälla generellt vid&lt;br&gt;tillämpningen av skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verkställighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en begäran om omprövning eller ett överklagande av&lt;br&gt;ett beslut om skatt eller av ett taxeringsbeslut inte inverkar på skyldigheten&lt;br&gt;att betala den skatt som beslutet gäller. Motsvarande bestämmelser finns nu&lt;br&gt;i 103 § första stycket UBL, 78 § första stycket USAL och 16 kap. 16 §&lt;br&gt;tredje stycket ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om verkställighet av beslut som fattats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Den ersätter 103 § andra stycket UBL och 78 § tredje&lt;br&gt;stycket USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;640&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges genom en hänvisning till 4 kap. 13 § lagen om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter hur länge handlingar som avlämnats eller&lt;br&gt;tillhandahållits enligt lagen skall förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter 73 § andra stycket UBL och 17 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;ML. I forhållande till den sist nämnda bestämmelsen har förvaringstiden&lt;br&gt;ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagstiftningen avses träda i kraft den 1 november 1997. Den&lt;br&gt;nya lagen skall enligt huvudregeln gälla i fråga om skatt på grund av 1999&lt;br&gt;och senare års taxeringar. Detta framgår av punkt 1 c. 1 punkterna 1 a och&lt;br&gt;1 b finns undantag från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller F-skatt och särskild A-skatt skall den nya lagen tillämpas&lt;br&gt;redan på skatt som avser inkomståret 1998. Detta anges i punkt 1 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som&lt;br&gt;skall redovisas i en skattedeklaration skall den nya lagen tillämpas första&lt;br&gt;gången på skatt som avser redovisningsperioden januari 1998. Detta anges&lt;br&gt;i punkt 1 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 har införts på inrådan av Lagrådet. Av bestämmelsen framgår att&lt;br&gt;en F-skattsedel för inkomståret 1998 automatiskt kan utfärdas for den som&lt;br&gt;vid utgången av år 1997 har en F-skattesedel enligt uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid debiteringen av F-skatt och särskild A-skatt for inkomståret 1998 kan&lt;br&gt;bestämmelserna om en schablondebitering i 6 kap. 1 och 2 §§ den nya lagen&lt;br&gt;inte tillämpas fullt ut. Det behövs en särskild övergångsregel som anger&lt;br&gt;vilken skatt som beräkningen skall grundas på. En sådan regel har tagits in&lt;br&gt;i punkt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild övergångsregel behövs också för det fallet att en skattskyldig,&lt;br&gt;som har en skatteskuld debiterad enligt bestämmelserna i uppbördslagen,&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen, har rätt till en återbetalning av skatt enligt bestämmelserna i 18 kap.&lt;br&gt;1-4 §§ den nya lagen. Då har den skattskyldige rätt att få tillbaka bara vad&lt;br&gt;som överstiger skulden inklusive ränta och avgift som är hänförlig till&lt;br&gt;skulden. Detta anges i punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nya lagen träder i kraft upphör de lagar som den nya lagstiftning-&lt;br&gt;en är avsedd att ersätta att gälla. Uppbördslagen skall emellertid fortfarande&lt;br&gt;tillämpas i fråga om skatt, inklusive arbetsgivaransvar och ställföreträdaran-&lt;br&gt;svar, avseende 1998 och tidigare års taxeringar och lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare skall tillämpas i fråga om avgifter for&lt;br&gt;utgiftsåret 1997 och tidigare år. Detta anges i punkt 5. Efter föredragningen&lt;br&gt;i Lagrådet har punkten förtydligats genom att det uttryckligen anges att&lt;br&gt;uppbördslagens bestämmelser även gäller kvarstående och tillkommande&lt;br&gt;skatt avseende 1998 eller tidiare års taxeringar. Undantag från bestämmel-&lt;br&gt;serna i punkt 5 finns i punkterna 7 och 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;bestämmelser om särskild skattetabell motsvarande dem som nu finns i 4 §&lt;br&gt;2 mom. UBL gälla till utgången av 1998. Detta framgår av punkt 6. I&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissens förslag har bestämmelsen om skatteavdrag&lt;br&gt;från kontant arbetsmarknadsstöd slopats med hänsyn till det förslag som&lt;br&gt;lagts fram i prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarnas medverkan vid uppbörden av kvarstående skatt sker sista&lt;br&gt;gången i fråga om kvarstående skatt på grund av 1996 års taxering. Detta&lt;br&gt;anges i punkt 7. Kvarstånde skatt enligt 1997 och 1998 års taxeringar skall&lt;br&gt;betalas av den skattskyldige själv enligt bestämmelserna om sådana&lt;br&gt;inbetalningar i uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har rätt till återbetalning av skatt eller avgift enligt uppbördsla-&lt;br&gt;gen eller lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare efter det att&lt;br&gt;den nya lagen har trätt i kraft skall återbetalningen kunna begränsas även på&lt;br&gt;grund av en skatteskuld enligt den nya lagen. Bestämmelser om detta finns&lt;br&gt;i punkt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 9 föreskrivs att de nya bestämmelserna om företrädaransvar i 12&lt;br&gt;kap. skall gälla även i fråga om tidigare uppkomna fordringar som omfattas&lt;br&gt;av ställföreträdaransvar enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare, lagen om mervärdeskatt och mervärdesskat-&lt;br&gt;telagen. Äldre bestämmmelser skall dock gälla för mål som anhängiggjorts&lt;br&gt;före utgången av 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 10 anges att reglerna i 14 kap. 3-7 §§ i den nya lagen skall&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt uppbördslagen,&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen om mervärde-&lt;br&gt;skatt och mervärdesskattelagen. Föreskriften innebär att de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna om tredjemansrevision m.m. skall tillämpas från ikraftträdandet även&lt;br&gt;i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt de nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.2 Förslaget till lag om dröjsmålsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen ersätter 58 § UBL som inte har någon motsvarighet i&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Någon ändring i sak av bestämmelserna om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift föreslås inte. Den nya lagen blir tillämplig de fall där det hittills&lt;br&gt;har hänvisats till uppbördslagens föreskrifter om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På inrådan av Lagrådet anges det uttryckligen i 1 § att lagen gäller även&lt;br&gt;tull. I 7 £ har till följd av detta gjorts ett motsvarande tillägg. I den&lt;br&gt;paragrafen har också, i förhållande till utredningens förslag, gjorts en&lt;br&gt;redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;642&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket föranleds av att uppbördslagen har ersatts av&lt;br&gt;skattebetalningslagen och att skyldigheten att betala preliminär A-skatt&lt;br&gt;ersatts av en skyldighet att vidkännas skatteavdrag för betalning av den&lt;br&gt;preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket s föranleds av att vid utbetalning av ersättning&lt;br&gt;från en semesterkassa skall arbetsgivaravgifter betalas även om mottagaren&lt;br&gt;har F-skatt. Ändringen har motiverats i avsnitt 21.2. Se även 5 kap. 6 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1996/97:107 En allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;föreslås också vissa ändringar i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av anställning&lt;br&gt;och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån denna summa överstiger det&lt;br&gt;vid årets ingång gällande förhöjda basbeloppet. Vid beräkningen av den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten bortses från nu nämnda inkomster i den mån&lt;br&gt;summan av dem överstiger 7,5 förhöjda basbelelopp. I förevarande paragraf&lt;br&gt;första och andra styckena regleras beräkningen av pensionspoäng för sådan&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som nu görs i första stycket innebär att i den mån den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten kommer från inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;skall pensionspoäng tillgodoräknas endst för den andel av inkomsten för&lt;br&gt;vilken tilläggspensionsavgift är betald. Vid andelsberäkningen skall&lt;br&gt;inkomster som sjukpenning, rehabiliteringspenning m.m. undantas. Samma&lt;br&gt;procentuella andel skatter och avgifter som har betalats på hela inkomsten&lt;br&gt;oavsett hur hög denna har varit, skall användas vid tillgodoräknande av&lt;br&gt;pensionspoäng på den pensionsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har exempelvis en försäkrad haft en inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;motsvarande sju förhöjda basbelopp och slutligt bara betalat 50 % av de&lt;br&gt;skatter och avgifter som skulle ha betalats, får denne endast tillgodoräknas&lt;br&gt;pensionspoäng på 50 % av den inkomsten, dvs. den försäkrade får samma&lt;br&gt;pensionspoäng som den som haft en inkomst motsvarande tre och ett halvt&lt;br&gt;förhöjda basbelopp och betalat alla sina skatter och avgifter. Andelsberäk-&lt;br&gt;ningen görs således före det att det första basbeloppet räknas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det förhållandet att någon pensionsgrundande inkomst inte&lt;br&gt;beräknas om summan av inkomst av anställning och inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete inte överstiger ett förhöjt basbelopp har ytterligare en&lt;br&gt;spärregel införts. Denna spärregel innebär att även om pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst beräknats och det vid den senaste tidpunkten för betalning av&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift framkommer att den betalda delen av avgiften är så&lt;br&gt;låg att andelen av den pensionsgrundande inkomsten av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;643&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanräknad med inkomst av anställning inte &amp;quot;når upp&amp;quot; till ett förhöjt Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;basbelopp skall inte någon pensionspoäng tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har vidare den s.k. tvåårsregeln tagits bort. Denna regel&lt;br&gt;innebar att den försäkrade utan hinder av att någon avgiftsbetalning inte&lt;br&gt;skett skulle tillgodoräknas pensionspoäng för de båda år som föregått det år&lt;br&gt;då pension skulle börja utges. I de fall tilläggspension har börjat betalas ut&lt;br&gt;och det senare, vid avstämningstidpunkten, framkommer att den försäkrade&lt;br&gt;inte betalat sina skatter och avgifter året eller de två åren före det då denne&lt;br&gt;börjat uppbära pension kan sådan tilläggspensionen med stöd av 20 kap. 4 §&lt;br&gt;räknas om och det som betalats ut för mycket återkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges slutligen att pensionspoäng alltid skall tillgodoräk-&lt;br&gt;nas för pensionsgrundande inkomst som kommer från inkomst som&lt;br&gt;sjukpenning, rehabiliteringspenning m.m. Anledningen härtill är att den&lt;br&gt;försäkrade inte betalar någon tilläggspensionsavgift på denna typ av&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den som tar ut pension under år 1998 eller under år 1999 alltjämt&lt;br&gt;skall få tillgodoräknas pensionspoäng för båda åren 1996 och 1997 eller&lt;br&gt;endast för året 1997, även om han inte till fullo erlagt sina tilläggspensions-&lt;br&gt;avgifter, stadgas i övergångsbestämmelsen att lagrummet alltjämt skall&lt;br&gt;tillämpas i den äldre lydelsen när det gäller pensionspoäng och avgift för år&lt;br&gt;1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har ett tillägg gjorts som innebär att om den försäkrade brister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i betalningen och därigenom inte tillgodoräknas pensionspoäng skall denne&lt;br&gt;inte heller få något vårdår. En sådan situation kan uppstå om den försäkrade&lt;br&gt;betalar endast en sådan liten del av tilläggspensionsavgiften att den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten understiger ett förhöjt basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket föranleds av att andra stycket har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det borttagna andra stycket innebar att delningstalet skulle höjas om inte&lt;br&gt;pensionspoäng tillgodoräknades på grund av att tilläggspensionsavgiften&lt;br&gt;inte till fullo betalats. Detta har slopats för att det i det nya systemet skall&lt;br&gt;råda likhet mellan den som har låg inkomst och som betalar t.ex. en&lt;br&gt;tredjedel av sin tilläggspensionsavgift och då inte får pensionspoäng och den&lt;br&gt;som har hög inkomst och som betalar samma andel av sin tilläggspensions-&lt;br&gt;avgift och då tillgodoräknas pensionspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket har slopats med hänsyn till att förhandsbeskedsinstitutet i&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare inte fått någon mot-&lt;br&gt;svarighet i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i sjätte stycket föranleds av den ändrade terminologin, dvs.&lt;br&gt;att “F-skattesedel” har ersatts med “F-skattsedel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;644&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har i sista meningen stadgandet om eftergift tagits bort.&lt;br&gt;Detta stadgande har i stället införts i ett nytt tredje stycke. Ändringen är&lt;br&gt;endast redaktionell och någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt andra stycke har införts. I detta stycke anges att försäkringskas-&lt;br&gt;san skall besluta om återbetalning av för mycket utbetald tilläggspension om&lt;br&gt;pensionspoäng ändras på grund av underlåten eller bristande avgiftsbetal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det nya tredje stycket har stadgandet om eftergift införts. Eftergiften&lt;br&gt;avser krav på återbetalning såväl enligt första som andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare andra stycket som nu blivit ett fjärde stycke har tillagts att&lt;br&gt;försäkringskassan får göra avräkning vad gäller for mycket utbetald&lt;br&gt;tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det inte längre är aktuellt att återkräva tilläggspensionsavgift&lt;br&gt;som inte har betalats vid avstämningstidpunkten har också i det nya fjärde&lt;br&gt;stycket meningen om avdrag för obetald avgift tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelsen stadgas att föreskriften om avdrag på ti 11 läggs-&lt;br&gt;pensionen alltjämt gäller i sin äldre lydelse när det gäller pensionspoäng och&lt;br&gt;avgift for år 1996 och 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.4 Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ersätts av skattebetalningslagen och att termen avgiftstillägg&lt;br&gt;utmönstras och ersätts av det enhetliga begreppet skattetillägg i den nya la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket har sin grund i att straffansvaret för underlåtenhet&lt;br&gt;att betala in skatt som innehållits för annan slopas, se avsnitt 24.1. Av-&lt;br&gt;kriminaliseringen rör inte bara skatt enligt skattebetalningslagen utan även&lt;br&gt;betalning av skatteavdrag enligt lagen om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvaret för underlåtenheten att fullgöra föreskriven skyldighet att&lt;br&gt;innehålla skatt för annan, dvs. göra skatteavdrag, har behållits. Som&lt;br&gt;brottsrubricering har valts skatteavdragsbrott. Straffvärdet är oförändrat&lt;br&gt;varför straffskalan, fängelse i högst ett år behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om inte den straffbara gärningen att inte göra före-&lt;br&gt;skrivet skatteavdrag skulle kunna inordnas i 7 § och liksom övriga i den&lt;br&gt;paragrafen angivna brott betecknas som skatteredovisningsbrott. Emellertid&lt;br&gt;skiljer sig skatteavdragsbrottet - på samma sätt som även det nuvarande&lt;br&gt;betalningsbrottet - från redovisningsbrotten. Med hänsyn härtill och till att&lt;br&gt;7 § inte bör göras mindre överskådlig har straffbestämmelsen om underlå-&lt;br&gt;tenhet att göra skatteavdrag behållits i en särskild paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;645&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:206) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;felparkeringsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehöll ursprungligen en hänvisning till uppbördslagens be-&lt;br&gt;stämmelser om indrivning, avkortning och avskrivning. Genom ändring i&lt;br&gt;lagen om felparkeringsavgift redan innan den trätt i kraft (se SFS&lt;br&gt;1976:1124) infördes en mer generell hänvisning till reglerna i&lt;br&gt;uppbördslagen. Samtidigt bemyndigades regeringen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om avvikelser från uppbördslagens regler om avkortning, avskrivning och&lt;br&gt;förfarandet i administrativt hänseende. Detta har regeringen gjort. Den&lt;br&gt;nuvarande hänvisningen till uppbördslagen har därför i praktiken betydelse&lt;br&gt;endast när det gäller indrivning. Sådana bestämmelser bör, för att man skall&lt;br&gt;få en så tydlig lagstiftning som möjligt, finnas i samma lag som de materiella&lt;br&gt;reglerna. Med hänsyn till detta har de nuvarande bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nya andra och tredje styckena har tagits in de ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;om indrivning och verkställighet som behövs. De motsvarar i dessa hän-&lt;br&gt;seenden uppbördslagens nuvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har i tredje stycket en redationell&lt;br&gt;ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, ersätter 39 § 4 mom. UBL, se författnings-&lt;br&gt;kommentarerna till 1 kap. 6 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen till föreskrifterna om befrielse från betalnings-&lt;br&gt;skyldighet i skattebetalningslagen har tillämpningsområdet för möjligheterna&lt;br&gt;till befrielse utvidgats och gjorts enhetligt. Att rekvisitet särskilda skäl i&lt;br&gt;nuvarande reglering i uppbördslagen ersatts av skattebetalningslagens krav&lt;br&gt;på synnerliga skäl markerar att befrielse skall komma i fråga endast i&lt;br&gt;undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ersatts av skattebetalningslagen och att i den nya lagen den&lt;br&gt;form av särskild avgift som avgiftstillägget utgör betecknas skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;646&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om betalningssäkring skall i första hand prövas av den länsrätt som är&lt;br&gt;behörig i fråga om gäldenärens taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt för det år då framställning om betalningssäkring görs.&lt;br&gt;Ändringen i första stycket innebär att avgörandet i stället knyts till var&lt;br&gt;gäldenären hade sin hemortskommun den 1 november året före det&lt;br&gt;kalenderår då framställning om betalningssäkring görs. Vid bestämmande&lt;br&gt;av hemortskommun gäller bestämmelserna i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt i tillämpliga delar. Finns inte behörig domstol enligt vad som&lt;br&gt;nu har sagts, prövas målet av länsrätten i det län där verkställigheten kan äga&lt;br&gt;rum. Ändringen avser att underlätta tillämpningen av forumreglema och&lt;br&gt;motiveras närmare i avsnitt 27.6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;75$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att arbetsgivarnas medverkan vid betalning av&lt;br&gt;kvarstående skatt har slopats, se avsnitt 15.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att en ny rättshjälpslag träder i kraft den 1&lt;br&gt;december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreskrivs att preskriptionstiden för fordringar som&lt;br&gt;har påförts enligt skattebetalningslagen är fen år från utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då fordringen överlämnades för indrivning. Om indriv-&lt;br&gt;ningsuppdraget återtas upphör beräkningen av preskriptionstid. Ett skäl till&lt;br&gt;att indrivningsuppdraget återtas helt eller delvis kan vara att anstånd har&lt;br&gt;medgetts med betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är föranledd av att uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;upphör att gälla samtidigt som skattebetalningslagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följdändring har gjorts i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som är nytt, anges att föreskrifterna i första stycket inte&lt;br&gt;gäller i fråga om fordringar som har påförts enligt skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Medges anstånd helt eller delvis med betalningen av obetald skatt i skat-&lt;br&gt;tekontosystemet, återtas indrivningsuppdraget i motsvarande mån. Av 3 §&lt;br&gt;följer att beräkningen av preskriptionstid då upphör, varför den särskilda&lt;br&gt;spärregeln för anståndsfallen inte behövs när det gäller fordringar som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;647&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påforts enligt skattebetalningslagen. Om något belopp är obetalt vid Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;anståndstidens utgång kan det leda till att det på nytt uppkommer ett&lt;br&gt;underskott som lämnas för indrivning. Ny preskriptionstid skall då beräknas&lt;br&gt;från tidpunkten för överlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om preskription av&lt;br&gt;fordringar som har påförts enligt andra författningar än&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Beträffande skälen för detta hänvisas till den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnittt 17.2. Fordringar som har påförts enligt&lt;br&gt;uppbördslagen, lagen (1968:430) om mervärdesskatt, lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) preskriberas alltså enligt äldre bestämmelser. Det gäller även om&lt;br&gt;de överlämnas för indrivning efter det att skattebetalningslagen trätt i kraft.&lt;br&gt;Övergångsbestämmelsen vad gäller uppbördslagen är enbart föranledd av&lt;br&gt;att denna lag nämns i 3 § andra stycket sista meningen, som nu upphävs. I&lt;br&gt;övrigt krävs inga övergångsbestämmelser till ändringarna i 3 och 4 §§,&lt;br&gt;eftersom nuvarande bestämmelser kommer att finnas kvar vid sidan av de&lt;br&gt;bestämmelser som nu införs vad gäller fordringar enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Ändringen i 1 § skall träda i kraft samtidigt som den&lt;br&gt;nya rättshjälpslagen, dvs. den 1 december 1997. Även här behövs det en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse, eftersom det även senare kan komma att påföras&lt;br&gt;fordringar enligt den äldre lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag till&lt;br&gt;utformning av 10 kap. 26 § skattebetalningslagen. Ändringen innebär att&lt;br&gt;deklarationer, efter medgivande av Riksskatteverket eller skattemyndighet&lt;br&gt;som verket bestämmer, också kan lämnas i form av ett elektroniskt&lt;br&gt;dokument. Se vidare kommentaren till 10 kap. 26 § skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att lämna deklarationer i form av ett elektroniskt dokument&lt;br&gt;införs inte nu i fråga om deklarationer som skall ges in till Jordbruksverket&lt;br&gt;eller Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag till utformning av&lt;br&gt;14 kap. 4 § skattebetalningslagen. Ändringen i första stycket innebär bl.a.&lt;br&gt;att kontrolluppgifter kan avse annan persons beskattning än den som den&lt;br&gt;förelagde ingått rättshandlingen med. Föreläggandet får avse uppgift som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;648&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har betydelse för beskattning enligt lagen. I detta ligger bl.a. att före-&lt;br&gt;läggandet kan avse uppgift om sådan återbetalning som kan ske med stöd av&lt;br&gt;5 kap. 6-7 §§. Kompensation enligt lagen (1994:40) om tillfällig&lt;br&gt;kompensation för viss energiskatt faller dock utanför tillämpningsområdet&lt;br&gt;för bestämmelsen. Ansökan om sådan kompensation skulle göras före ut-&lt;br&gt;gången av september 1995 och lagen har därför numera begränsat intresse.&lt;br&gt;Punkt 2 av övergångsbestämmelserna innehåller en föreskrift som gör det&lt;br&gt;möjligt att förelägga om kontrolluppgift i fråga om sådan kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare tredje stycket upphävs eftersom regler om tredjemansrevision&lt;br&gt;föreslås införda i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att skatterevision får företas både för&lt;br&gt;kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt och för kontroll av den löpande redovisningsperiodens&lt;br&gt;räkenskaper och övriga handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har intagits bestämmelser om tredjemansrevision.&lt;br&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med förslaget till lydelse av 3 kap.&lt;br&gt;8 § TL. I fråga om återbetalning enligt 5 kap. 6 och 7 §§ samt kompensation&lt;br&gt;enligt lagen (1994:40) om tillfällig kompensation för viss energiskatt får&lt;br&gt;ändringen samma konsekvenser som förslaget till ändring av 5 § om&lt;br&gt;kontrolluppgift, se kommentaren till 5 § och övergångsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket rör kontroll av ansökan enligt lagen om tillfällig&lt;br&gt;kompensation för viss energiskatt. Bestämmelsen kan upphävas på grund av&lt;br&gt;att lagen inte längre är aktuell, se vidare kommentaren till andra stycket och&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med förslaget till 3 kap. 9 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats på så sätt att även kassaapparatur och annan teknisk&lt;br&gt;utrustning får provas. Övriga ändringar är endast redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 3 kap. 12 a § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i&lt;br&gt;uppbördslagen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;649&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till uppbördslagens bestämmelser om anståndsränta i&lt;br&gt;nuvarande andra stycket har ersatts av en bestämmelse som anger hur&lt;br&gt;anståndsräntan skall beräknas. Den nya bestämmelsen har tagits in i tredje&lt;br&gt;stycket som är nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ordning införs i fråga om förutsättningarna for&lt;br&gt;betalningsskyldighet för företrädare för skattskyldig som är juridisk person,&lt;br&gt;och handläggande domstol i mål om sådan betalningsskyldighet, som när&lt;br&gt;det gäller fordringar enligt skattebetalningslagen. Detta sker genom&lt;br&gt;hänvisning till den lagen. Skälen for den ordning som valts har redovisats&lt;br&gt;i avsnitt 23.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att den även skall omfatta handlingar som getts in&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling. Paragrafen har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Skattebetalningsutredningens förslag, se kommentaren till 15 kap. 1 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 7 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med förslaget till 15 kap. 7 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har utformats i enlighet med förslaget till 15 kap. 8 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna i mervärdesskattelagen ersatts av&lt;br&gt;nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1231) om&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändras så att lagen blir tillämplig vid all granskning avseende&lt;br&gt;skatter och socialavgifter och granskning enligt 69 och 70 §§ tullagen som&lt;br&gt;omfattar automatisk databehandling av personuppgifter i personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;650&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 6 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet revision har ersatts med granskning som en följd av att lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillämpas även vid annan granskning än revision.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.12 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats med hänsyn till att den aktuella föreskriften i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen som hänvisar till förevarande lag tagits in i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats efter föredragningen i Lagrådet. Syftet med&lt;br&gt;ändringen är att samordna beslutsfattandet rörande taxering, debitering,&lt;br&gt;redovisning och betalning m.m. till den myndighet som är beslutande&lt;br&gt;myndighet enligt 2 kap. skattebetalningslagen. Från administrativ synpunkt&lt;br&gt;är det viktigt att det är endast en skattemyndighet som är behörig att fatta&lt;br&gt;beslut rörande varje skattskyldig oberoende av till vilket inkomstår eller&lt;br&gt;vilken månad beslutet är hänförligt. En sådan ordning är en förutsättning för&lt;br&gt;att man skall kunna ha endast ett skattekonto per skattskyldig och därigenom&lt;br&gt;kunna ge en samlad bild av den skattskyldiges ekonomiska relation till&lt;br&gt;skattemyndigheten, jfr 2 kap. 1-5 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de bestämmelser som utgör ramarna för en&lt;br&gt;taxeringsrevision. Ändamålet med revisionen kan enligt ändringen i första&lt;br&gt;stycket antingen, liksom för närvarande, vara att kontrollera att deklarations-&lt;br&gt;eller annan uppgiftsskyldighet uppfyllts riktigt och fullständigt, eller också,&lt;br&gt;vilket är nytt, om den reviderade på ett tillförlitligt sätt kan fullgöra&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma. Detta innebär att det blir&lt;br&gt;möjligt att kontrollera löpande beskattningsårs räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar. Kontrollen av löpande års räkenskaper och andra handlingar får&lt;br&gt;således utföras utan samband med granskning av tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om tredjemansrevision återinförs i andra stycket.&lt;br&gt;Bestämmelsen, att revision får göras även för att inhämta uppgifter av&lt;br&gt;betydelse för kontroll enligt första stycket av andra än den som revideras,&lt;br&gt;avser både sådan kontroll som görs då skattemyndigheten har kännedom om&lt;br&gt;namnet på den man vill granska eller den rättshandling man vill granska och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;651&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generella kontroller. Föreskrifterna i det tidigare andra stycket upphävs Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;eftersom revisionsinstitutet inte längre kopplas till avslutat beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om den personkrets hos vilken taxeringsrevision får&lt;br&gt;genomforas flyttas från första till tredje stycket. Ändringen innnebär inte&lt;br&gt;någon förändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har bl.a. ändrats i redaktionellt hänseende. I det första stycket&lt;br&gt;anges tillsammans med föreskrifterna i det nya andra stycket vad ett beslut&lt;br&gt;om taxeringsrevision skall innehålla. Föreskrifter om när beslutet skall&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade har flyttats till det nya fjärde stycket. När det&lt;br&gt;gäller tredjemansrevisioner får skattemyndigheten, enligt det nya andra&lt;br&gt;stycket, om det finns särskilda skäl utesluta uppgift om vem eller vilken&lt;br&gt;rättshandling granskningen avser (se avsnitt 27.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare andra stycket utgör ett nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall enligt fjärde stycket underrättas om beslutet innan&lt;br&gt;revisionen verkställs. Enligt andra meningen kan den reviderade underrättas&lt;br&gt;i samband med att revisionen verkställs om det är av betydelse att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder som avses i 11 § andra stycket och kontrollen annars kan&lt;br&gt;mista sin betydelse. Skattemyndigheten kan således i vissa fall, om det är av&lt;br&gt;betydelse för revisionen, besluta att underrättelse skall ske först i samband&lt;br&gt;med verkställighet, även om huvudregeln fortfarande är att underrättelse&lt;br&gt;skall ske i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i andra stycket får revisorn ta prov på varor och prova&lt;br&gt;kassaapparatur, särskild räknarapparatur, mätapparatur och annan teknisk&lt;br&gt;utrustning (jfr avsnitt 27.3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya andra stycket har intagits bestämmelser om återlämnande av&lt;br&gt;handlingar då den reviderade är försatt i konkurs. Efter avslutad revision&lt;br&gt;skall handlingarna normalt återlämnas till den reviderade. Om denne försatts&lt;br&gt;i konkurs under revisionens gång, skall handlingarna i stället överlämnas till&lt;br&gt;konkursförvaltaren. Skattemyndigheten skall underrätta den reviderade om&lt;br&gt;överlämnandet (jfr avsnitt 27.3.4).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att den även skall omfatta uppgifter som getts in&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling. Paragrafen har utformats i enlighet&lt;br&gt;med Skattebetalningsutredningens förslag, se kommentaren till 15 kap. 1 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, 4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 5 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;652&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om särskild avgift har språkligt ändrats i enlighet med&lt;br&gt;utformningen av motsvarande bestämmelser i 15 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i har sin grund i skattekontosystemets uppbyggnad och den nya&lt;br&gt;definitionen av slutlig skatt. Det som i dag kallas tillkommande skatt&lt;br&gt;innefattas i det nya systemet terminologiskt i beteckningen slutlig skatt.&lt;br&gt;Vidare ingår inte längre skattetillägg och förseningsavgift i den slutliga&lt;br&gt;skatten, jfr 11 kap. 9 och 10 §§ skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har ändrats så att deklarationer, efter medgivande från&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skattemyndighet som verket bestämmer, också kan&lt;br&gt;lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Se vidare kommentaren till 10&lt;br&gt;,kap. 26 § skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke anges vad som avses med ett elektronisk&lt;br&gt;dokument. Definitionen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1996/97:117 Ny&lt;br&gt;förmögenhetslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 och 16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har ändrats, eftersom mervärdesskattelagens bestämmelser&lt;br&gt;flyttats till skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att de uppgifter som skall lämnas om&lt;br&gt;näringsverksamhet (SRU-uppgifter) skall lämnas i självdeklarationen. I 2&lt;br&gt;kap. 2 § stadgas att en deklaration skall lämnas på blankett enligt fastställt&lt;br&gt;formulär eller, efter särskilt medgivande i form av ett elektroniskt dokument.&lt;br&gt;Någon särskild reglering av på vilket sätt uppgifter om näringsverksamhet&lt;br&gt;skall lämnas kan därför inte anses nödvändig. De SRU-uppgifter som i dag&lt;br&gt;lämnas med hjälp av automatisk databehandling skall i fortsättningen kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;653&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Med hänsyn till det angivna har Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;de nuvarande bestämmelserna i sjunde stycket slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att SRU-uppgifter i framtiden skall ges in i ett elektroniskt&lt;br&gt;dokument innebär att det inte som i dag kommer att vara möjligt att lämna&lt;br&gt;in uppgifterna med hjälp av automatisk databehandling i en upptagning som&lt;br&gt;inte uppfyller kraven för att den skall anses vara ett elektroniskt dokument.&lt;br&gt;Det skall dock vara möjligt för regeringen att föreskriva att SRU-uppgifter&lt;br&gt;under en övergångstid skall få lämnas med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling utan att kraven som ställs för att upptagningen skall anses&lt;br&gt;utgöra ett elektroniskt dokument är uppfyllda. Detta för att det&lt;br&gt;uppgiftslämnande som i dag sker skall kunna anpassas till det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motiveras av att skyldigheten att i kontrolluppgift redovisa hur&lt;br&gt;stor del av skatteavdraget som avser allmänna egenavgifter slopats. Syftet&lt;br&gt;med ändringen är att förenkla arbetsgivarnas redovisning, jfr 5 kap. 13 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersätts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket har tagits in en bestämmelse om att föreläggande får avse&lt;br&gt;även rättshandling som företagits under innevarande kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gamla andra stycket har tagits bort eftersom bestämmelser om&lt;br&gt;tredjemansrevision återinförts (se avsnitt 27.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57, 58 och 60 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att regleringen i 53 § 1 mom. uppbördslagen om&lt;br&gt;förutsättningarna att få särskilt redovisningsnummer inte har fått någon&lt;br&gt;motsvarighet i skattebetalningslagen. Möjligheterna för skattemyndigheten&lt;br&gt;att när det behövs låta de skatt- och avgiftsskyldiga använda särskilda&lt;br&gt;redovisningsnummer kommer emellertid att finnas kvar. I vilka fall den&lt;br&gt;redovisningsformen bör användas blir skattemyndighetens sak att avgöra.&lt;br&gt;Skattemyndigheten får enligt 10 kap. 28 § skattebetalningslagen besluta att&lt;br&gt;viss verksamhet skall redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § skattebetalningslagen skall bestämmelserna i den lagen&lt;br&gt;gälla även vid redovisning och betalning av sådan skatt som avses i&lt;br&gt;förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;654&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;föreskrifter i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen&lt;br&gt;ersatts av nya föreskrifter i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har utgått med anledning av att arbetsgivarnas medverkan&lt;br&gt;vid redovisning och betalning av kvarstående skatt slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentarerna till 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utgått med anledning av att arbetsgivarnas medverkan vid&lt;br&gt;redovisning och betalning av kvarstående skatt slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentarerna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket motiveras av att termen uppbörd utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ändringarna i andra stycket, se kommentarerna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;75&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket föranleds av att de särskilda bestämmelserna om&lt;br&gt;inbetalning av avdragen skatt i förevarande lag liksom de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna i uppbördslagen ersatts av motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har upphävts med anledning av att arbetsgivarnas med-&lt;br&gt;verkan vid redovisning och betalning av kvarstående skatt slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utgått och ersatts av bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentarerna till 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1340) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen till skattebetalningslagen blir den lagens bestämmelser&lt;br&gt;tillämpliga i fråga om överflyttning av ärenden och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 1 kap. 2 § skattebetalningslagen om att den lagen gäller&lt;br&gt;vid redovisning och betalning av särskild inkomstskatt innebär att&lt;br&gt;bestämmelserna i övrigt i förevarande paragraf kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har en annan författningsteknisk lösning&lt;br&gt;valts. I stället för att ändra 21 § i såväl grundförfattningen som i denna&lt;br&gt;ändringsförfattning, görs ändring enbart här med särskild tidpunkt för&lt;br&gt;ikraftträdandet av 21 §. Denna lösning innebär inte någon ändring i sak i&lt;br&gt;förhållande till det till Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;föreskrifter i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen&lt;br&gt;ersatts av nya föreskrifter i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har utgått med anledning av att arbetsgivarnas medverkan&lt;br&gt;vid redovisning och betalning av kvarstående skatt slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utgått med anledning av att arbetsgivarnas medverkan vid&lt;br&gt;redovisning och betalning av kvarstående skatt slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissens förslag har en redaktionell ändring gjorts&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 kap. 3 § skattebetalningslagen skall en skatteinbetalning för att&lt;br&gt;ha gjorts i rätt tid vara bokförd på skattemyndighetens konto senast på för-&lt;br&gt;fallodagen. Detta skall också gälla för betalningar av särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta artister m.fl. En motsvarande bestämmelse har därför&lt;br&gt;tagits in i första stycket i förevarande paragraf. Vidare har&lt;br&gt;redovisningstidpunktema och förfallodagama i förevarande lag anpassats till&lt;br&gt;de nya redovisnings- och betalningstidpunkterna enligt skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista stycket har utgått med anledning av att arbetsgivarnas medverkan&lt;br&gt;vid redovisning och betalning av kvarstående skatt slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;W&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att termen uppbördsår utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av mot-&lt;br&gt;svarande föreskrifter i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1341) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds dels av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av&lt;br&gt;motsvarande föreskrifter i skattebetalningslagen, dels av att beteckningen&lt;br&gt;uppbördsdeklaration i det nya systemet ersatts av en redovisningshandling&lt;br&gt;kallad skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har en annan författningsteknisk lösning&lt;br&gt;valts. I stället för att ändra 23 § i såväl grundförfattningen som i denna&lt;br&gt;ändringsförfattning, görs ändring enbart här med särskild tidpunkt för&lt;br&gt;ikraftträdandet av 23 §. Denna lösning innebär inte någon ändring i sak i&lt;br&gt;förhållande till det till Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att bestämmelserna i uppbördslagen, lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och i aktuella hänseenden&lt;br&gt;mervärdesskattelagen ersatts av föreskrifter i skattebetalningslagen. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller beträffande lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafen regleras den ordning i vilken betalningar skall räknas&lt;br&gt;av mot befintliga fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall betalningar av skulder som är föremål för&lt;br&gt;indrivning som huvudregel hänföras till den äldsta skulden först och härefter&lt;br&gt;till övriga skulder i åldersordning, jfr 7 kap. 16 § andra stycket&lt;br&gt;utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anges i andra stycket är avräkningsordningen i första stycket inte&lt;br&gt;ovillkorlig. Om det exempelvis finns flera gäldenärer, dvs. en huvud-&lt;br&gt;gäldenär (huvudbetalare) och en eller flera sidogäldenärer (sidobetalare),&lt;br&gt;förekommer det att den som betalar begär att betalningen skall avse den&lt;br&gt;skuld som omfattas av solidarisk betalningsskyldighet. Det är då rimligt att&lt;br&gt;avräkning först sker från den skulden, jfr 16 kap. 11 § skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Ett annat undantagsfall aktualiseras när det är fråga om ut-&lt;br&gt;landshandräckning. Betalningar som flyter in vid indrivning i en annan stat&lt;br&gt;skall hänföras till det handräckningsärende som föranlett indriv-&lt;br&gt;ningsåtgärdema. Detta gäller såväl när medel redovisas av en utländsk&lt;br&gt;verkställande myndighet som när gäldenären själv gör en betalning medan&lt;br&gt;handräckningsförfarandet pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;657&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart det förhållandet att den enskilde begär att ett belopp skall Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;tillgodoräknas för betalning av en viss skuld är däremot inte tillräckligt för&lt;br&gt;att avvika från avräkningsordningen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1346) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring till den ändring som gjorts i samma paragraf&lt;br&gt;i vårt förslag till lag om ändring i lagen om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.20 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att 14 kap. upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra mening ersätts av 23 kap. 3 § SBL. Paragrafen&lt;br&gt;kompletteras med en hänvisning dit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att 5 § USAL ersätts av 9 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att bestämmelserna om inbetalning av&lt;br&gt;mervärdesskatt har flyttats från mervärdesskattelagen till&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Förutsättningarna för att fastighetsägaren skall få göra&lt;br&gt;avdrag är dels att den tidigare ägaren redovisat den återförda ingående&lt;br&gt;mervärdesskatten i en skattedeklaration, dels att han har betalat in skatt&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i skattebetalningslagen med motsvarande belopp samt&lt;br&gt;att det inbetalda beloppet inte skall räknas av enligt bestämmelserna i 16&lt;br&gt;kap. 10 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skulle inbetalningen har gjorts &amp;quot;i samband&lt;br&gt;med eller efter&amp;quot; redovisningen. Tidsfristen har i regeringens förslag&lt;br&gt;begränsats i förhållande till utredningens förslag eftersom det är alltför&lt;br&gt;långtgående och kan medföra kontrollproblem. Enligt regeringens förslag&lt;br&gt;skall inbetalningen ha gjorts i samband med redovisningen, dock senast före&lt;br&gt;ingången av andra månaden efter den då redovisningen gjordes. Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;658&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna tidfristen torde ändå vara förmånlig for den skattskyldige. Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Tidsfristen måste ses mot bakgrund av att även om den skattskyldige skall&lt;br&gt;betala t.ex. arbetgivaravgifter och skatteavdrag under samma period så&lt;br&gt;hänförs hela inbetalningen till den återförda mervärdesskatten. Ett alternativ&lt;br&gt;till denna metod skulle kunna vara att likafördelningsmetoden tillämpades&lt;br&gt;även i dessa fall så att alla gjorda inbetalningar fördelades mellan&lt;br&gt;redovisade och debiterade skatter, inklusive redovisad återföring. Denna&lt;br&gt;metod skulle dock medföra svårigheter for såväl de skattskyldiga som&lt;br&gt;myndigheterna eftersom beräkningen av hur stor del av återföringen som&lt;br&gt;inbetalats påverkas varje gång någon redovisning eller betalning förs upp på&lt;br&gt;skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har i 4 § lagts till att det intyg som&lt;br&gt;styrker köparens avdragsrätt också skall innehålla uppgift om att beloppet&lt;br&gt;betalats in till staten i enlighet med bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;//f&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att reglerna om redovisningsperiod flyttas över till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.£&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att 14 kap. 24 § upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken närmast efter 6 § avser den tidigare gällande 7 §. Av förbiseende&lt;br&gt;upphävdes dock inte rubriken i samband med att 7 § upphävdes den 1&lt;br&gt;november 1995 (SFS 1995:700).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket föranleds av att bestämmelserna om&lt;br&gt;beskattningsbeslut har flyttats till skattebetalningslagen (se 11 kap. SBL).&lt;br&gt;I stycket har också gjorts en redaktionell ändring med hänsyn till att&lt;br&gt;nuvarande tredje och fjärde styckena har slopats. De förs över till 2 kap. 7&lt;br&gt;och 8 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa beslut rörande mervärdesskatt skall fortfarande fattas med stöd av&lt;br&gt;mervärdesskattelagen. Det gäller beslut att viss transaktion skall anses som&lt;br&gt;ett gemenskapsintemt förvärv trots att viss beloppsgräns underskrids (2 a&lt;br&gt;kap. 4 § ML), beslut om återbetalning i vissa fall av mervärdesskatt&lt;br&gt;avseende diplomaters bilar (3 kap. 26 b § ML), beslut om återbetalning av&lt;br&gt;mervärdesskatt till utländska företagare, ambassader, hjälporganisationer&lt;br&gt;m.fl. (10 kap. 1-8 §§ ML), beslut om redovisningsmetod (13 kap. 8 § ML),&lt;br&gt;beslut om återbetalning av felaktigt utbetald mervärdesskatt till utländska&lt;br&gt;företagare (19 kap. 7 § ML) samt beslut om rätten att utelämna den&lt;br&gt;skattskyldiges registreringsnummer i avräkningsnota (11 kap. 6 § ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ändringen i andra stycket föranleds av att bestämmelserna om&lt;br&gt;beskattningsbeslut har flyttats till skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;659&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att bestämmelserna om beskattningsbeslut har&lt;br&gt;flyttats till skattebetalningslagen (se 11 kap. SBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att nuvarande bestämmelser i 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § ML har flyttats till 10 kap. 31 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har slopats, eftersom någon dröjsmålsavgift inte skall finnas i det&lt;br&gt;nya systemet för redovisning och betalning av mervärdesskatt och&lt;br&gt;bestämmelserna om ränta och skattetillägg har flyttats till&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Paragrafen ersätts av 1 kap. 1 § 6 och 7 SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att bestämmelserna i 1 a-5, 29 och 30 §§ och&lt;br&gt;bestämmelserna om redovisning i deklaration m.m. har flyttats till&lt;br&gt;skattebetalningslagen. På inrådan av Lagrådet har de i lagrådsremissen&lt;br&gt;föreslagna två styckena sammanförts till ett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen ersätts av 10 kap. 9 § 3-5, 17 § första stycket&lt;br&gt;5 samt 31 § andra stycket andra meningen SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket andra meningen och andra stycket ersätts av 10 kap. 30 §&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 28 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen slopas. Utredningen föreslog att den skulle ersättas med&lt;br&gt;10 kap. 14 § SBL. På Lagrådets inrådan slopades dock regeln helt. Se&lt;br&gt;författningskommentaren närmast ovanför kommentaren till 10 kap. 14 §&lt;br&gt;SBL. Upplysningen i andra meningen avser bestämmelser som flyttats till&lt;br&gt;skattebetalningslagen och har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den redovisningshandling - skattedeklaration - som skall lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i skattebetalningslagen skall framgå bl.a. vilken&lt;br&gt;redovisningsperiod som redovisningen avser, se 10 kap. 17 § SBL.&lt;br&gt;Förevarande paragraf har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 37 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 17 § första stycket 5 och andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;660&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 33 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;br&gt;Paragrafen ersätts av 3 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 3 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har slopats. Anmälan bör normalt göras vid samma tillfälle&lt;br&gt;som gäller för dem som redovisar mervärdesskatten i skattedeklaration, dvs.&lt;br&gt;i regel innan verksamheten påbörjas eller övertas (jfr nuvarande 14 kap.&lt;br&gt;21 § ML). Detta följer av 3 kap. 2 § tredje stycket SBL. Av den paragrafen&lt;br&gt;följer också att vissa skattskyldiga dock fortfarande skall anses ha fullgjort&lt;br&gt;sin anmälningsskyldighet genom lämnandet av självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;br&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 9 § 3-5, 11 § och 31 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;br&gt;Paragrafen ersätts av bestämmelser i 10 kap. 25 §, 26 § och 32 § andra&lt;br&gt;stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna att deklaration skall lämnas “på heder och samvete” har&lt;br&gt;slopats. Det innebär emellertid inte att kraven på uppgifternas riktighet&lt;br&gt;förändrats i något avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första meningen ersätts av 10 kap. 13 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen ersätts av 10 kap. 32 § första stycket första meningen&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 28 § SBL. Jfr kommentaren till den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas, jfr 10 kap. 13 och 37 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 10 kap. 14 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 10 kap. 15 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i tredje stycket om kortperiodiska bokslut slopas, se kommentaren&lt;br&gt;till 10 kap. 14 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;br&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 25 § SBL. Av 2 kap. SBL framgår till vilken&lt;br&gt;myndighet handlingarna skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 10 kap. 18 och 19 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 10 kap. 32 § första stycket andra meningen SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas. En regel om förlängning av redovisningstiden i vissa fall&lt;br&gt;finns i 10 kap. 18 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;W&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 24 § SBL, jfr 17 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas. Av 10 kap. 18 och 19 §§ SBL framgår att en skattede-&lt;br&gt;klaration skall ha kommit in till skattemyndigheten ett visst datum. Frågan&lt;br&gt;om när en inbetalning skall anses vara gjord regleras i 16 kap. 3 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 27 § och 32 § tredje stycket samt 23 kap. 2 §&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 14 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 23 kap. 5 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 3 kap. 2 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första meningen slopas. Motsvarande bestämmelser bör&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, jfr&lt;br&gt;kommentaren till 3 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen ersätts av 3 kap. 2 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 3 kap. 2 § tredje stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 3 kap. 3 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas. Föreskrifter om beslut rörande skattskyldig har tagits in&lt;br&gt;i 2 kap. SBL och om registrering i 3 kap. samma lag. Bestämmelser om&lt;br&gt;registreringsbevis behöver inte ha lagform, jfr kommentaren till 3 kap. 2 §&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;662&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 och 25 §§&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna slopas. Nödvändiga föreskrifter bör meddelas av regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer. Jfr kommentaren till 3 kap. 2 §&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 och 27 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna ersätts av regleringen i 3 kap. 4 § och 23 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 31 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 28 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 16 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 34 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 35 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 10 kap. 36 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 15 kap. 6 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 15 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 11 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 11 kap. 16 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 11 kap. 18 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 21 kap. 1 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 21 kap. 1 § tredje stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket ersätts av 21 kap. 3 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 4 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 2 kap. 6 § första och andra styckena SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;663&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 6 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 3 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 8 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna ersätts av 21 kap. 9 och 10 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 21 kap. 11 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 21 kap. 12 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 13 § första och andra styckena SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 14 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 21 kap. 15 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 21 kap. 16 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 17 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena av paragrafen ersätts av 21 kap. 18 § SBL.&lt;br&gt;Tredje stycket ersätts av 21 kap. 19 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 19 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 20 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 11 kap. 20 § SBL. Utredningen föreslog att paragrafen&lt;br&gt;skulle slopas, eftersom den ansåg det självklart att skattemyndigheten skulle&lt;br&gt;göra de ändringar i skattedebiteringen som följer av ett beslut av en&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Detta skulle inte behöva regleras i lag. Regeringen&lt;br&gt;anser dock att bestämmelsen bör finnas kvar, men överföras till&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;664&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första och andra meningarna ersätts av 11 kap. 2 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje meningen ersätts av 11 kap. 19 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 11 kap. 2 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 16 kap. 4 § samt 17 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen ersätts av 16 kap. 6 § SBL. Andra meningen&lt;br&gt;ersätts av 1 kap. 4 § andra stycket 2 SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 17 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 16 kap. 2 och 3 § § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas. Genom redovisning i skattedeklaration enligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBL och de ytterligare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer kommer samma skattesubjekt att även&lt;br&gt;fortsättningsvis kunna göra motsvarande kvittning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om återbetalning av skatt har tagits in i 18 kap. SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 17 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 17 kap. 11 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 17 kap. 2 och 3 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av reglerna om kostnadsränta i 19 kap. 8 och 11 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna ersätts av de nya bestämmelserna om återbetalning av skatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 18 kap. 8 och 9 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas, jfr den föreslagna 22 kap. 1 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;665&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av reglerna om kostnadsränta i 19 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av reglerna om kostnadsränta i 19 kap. 6 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas. Nya bestämmelser om befrielse från ränta finns i 19 kap.&lt;br&gt;11 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av reglerna om intäktsränta i 19 kap. 12-14 §§ SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätts av 20 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 20 kap. 4 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket ersätts av 23 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket ersätts av 20 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena ersätts av 12 kap. 6 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket ersätts av 12 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket ersätts av 12 kap. 12 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket ersätts av 12 kap. 13 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 1 kap. 4 § andra stycket 1 och 12 kap. 13 § första&lt;br&gt;stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket ersätts av 14 kap. 8 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 23 kap. 9 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket ersätts av 14 kap. 3 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i andra stycket ersätts av 23 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 14 kap. 5 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 14 kap. 6 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket ersätts av 14 kap. 4 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ersätts av 14 kap. 5 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket ersätts av 14 kap. 8 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;666&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket ersätts av 23 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i andra stycket slopas, jfr kommentaren till 14 kap. 4 §&lt;br&gt;SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 14 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 1 § första och andra styckena samt tredje&lt;br&gt;stycket 2 SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 2 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 3 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 5 § första stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 4 § 1-3 SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket ersätts av 15 kap. 9 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i andra stycket ersätts av 21 kap. 7 § och 22 kap. 5 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket ersätts av 15 kap. 8 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i andra stycket ersätts av 15 kap. 10 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 7 § andra stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 11 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 4 § 4 SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 21 kap. 13 § tredje stycket SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;667&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 15 kap. 12 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att bestämmelserna om hur mervärdesskatt skall&lt;br&gt;redovisas har tagits in i skattebetalningslagen. I förhållande till utredningens&lt;br&gt;förslag görs även en hänvisning till 10 kap. 31 § första stycket SBL för att&lt;br&gt;täcka in de fall där skattedeklaration inte skall lämnas, utan&lt;br&gt;mervärdesskatten redovisas i självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att bestämmelserna om när skattedeklaration resp,&lt;br&gt;självdeklaration skall användas har tagits in i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bestämmelserna om restitutionsränta har tagits bort och ersatts av&lt;br&gt;en intäktsränta som beräknas på saldot på skattekontot, behövs inte&lt;br&gt;undantaget i andra stycket. Som reglerna nu har utformats kan det aldrig bli&lt;br&gt;aktuellt med någon ränteberäkning i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att överklaganden av beslut enligt denna lag skall följa&lt;br&gt;bestämmelserna om överklagande i skattebetalningslagen. Regeln har&lt;br&gt;flyttats hit från 3 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats så att det nu framgår att alla beslut som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§, dvs. även avvisningsbeslut, skall&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i Dalarnas län. Detta kommer även att gälla de&lt;br&gt;ärenden och mål som vid ikraftträdandet redan har anhängiggjorts hos&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län och Länsrätten i Dalarnas län eller&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande enligt andra stycket skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag klaganden fick del av beslutet. Denna regel har&lt;br&gt;flyttats till andra stycket från 3 § i utredningens förslag. Bestämmelsen&lt;br&gt;ersätter 4 § tredje stycket som upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas. Utredningen föreslog att 2 § skulle stå kvar, innebärande&lt;br&gt;att andra beslut av en skattemyndighet enligt mervärdesskattelagen än dem&lt;br&gt;som överklagas enligt 1 § skulle överklagas hos Riksskattevekret. Den&lt;br&gt;övervägande delen beslut som tidigare fattades med stöd av&lt;br&gt;mervärdesskattelagen kommer nu att fattas med stöd av&lt;br&gt;skattebetalningslagen och därmed överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. De fåtal kvarvarande typer av beslut som även&lt;br&gt;fortsättningsvis kommer att fattas med stöd av mervärdesskattelagen, och&lt;br&gt;därmed skulle komma att överklagas hos Riksskatteverket, är mycket sällan&lt;br&gt;förekommande. Enhetlighet uppnås om samtliga beslut av skattemyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;668&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten rörande mervärdesskatt överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;I lagrådsremissen slopades därför regeln. Det kommer därmed inte att finnas&lt;br&gt;några beslut rörande mervärdesskatt som överklagas hos Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen togs i paragrafen i stället in den hänvisning till 22 kap.&lt;br&gt;SBL som utredningen föreslagit skulle stå i 1 § första stycket första&lt;br&gt;meningen. Paragrafen gav en upplysning om var överklagandereglema&lt;br&gt;avseende beslut enligt skattebetalningslagen rörande bl.a. mervärdesskatt&lt;br&gt;återfinns. Utredningens förslag till andra mening i 1 § slopades eftersom den&lt;br&gt;inte längre behövdes. Det följer av 22 kap. 1 § SBL och hänvisningen i 20&lt;br&gt;kap. 1 § ML att besluten är överklagbara av den skattskyldige och Riks-&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att upplysningen i 2 § i lagrådsremissen om att det i&lt;br&gt;skattebetalningslagen finns bestämmelser om överklagande av&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut enligt den lagen förefaller onödig och bör kunna&lt;br&gt;utgå. Paragrafen har därför i propositionen slopats helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas. Bestämmelserna . om vite och skatterevision i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen har ersatts av motsvarande bestämmelser i 23 kap. 2 §&lt;br&gt;resp. 14 kap. 7 § SBL. I den lagen finns också bestämmelser om att&lt;br&gt;förläggande av vite och beslut om skatterevision inte får överklagas (se&lt;br&gt;22 kap. 2 § SBL). Bestämmelserna rörande detta i den nu aktuella&lt;br&gt;paragrafen har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till 3 § innehållande huvudregeln om att över-&lt;br&gt;klagandebestämmelsema i skattebetalningslagen även gäller vid&lt;br&gt;överklagande av beslut enligt mervärdesskattelagen har flyttats till 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från huvudregeln innebärande att vissa beslut skall ha kommit&lt;br&gt;in inom två månader från den dag klaganden fick del av beslutet, föreslog&lt;br&gt;utredningen skulle stå i 3 § första punkten. Regien har i stället införts i 1 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till utredningens förslag har punkt 2 slopats. Detta är en&lt;br&gt;följd av att 2 § slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena av paragrafen ersätts av 22 kap. 3 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket har flyttats till 20 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna ersätts av 22 kap. 6 § SBL vilken hänvisar till motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första och andra styckena ersätts av 22 kap. 7 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i tredje stycket ersätts av 22 kap. 8 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;669&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket ersätts av 22 kap. 13 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i andra stycket ersätts av 22 kap. 11 § 5 SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande innehållet i paragrafen utgår. Bestämmelser av det slaget hör&lt;br&gt;hemma i förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i stället att bestämmelser om betalning och&lt;br&gt;återbetalning av mervärdesskatt och förfarandet i övrigt finns i&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Bestämmelserna i den lagen skall alltså gälla i fråga&lt;br&gt;om beräkning, debitering, redovisning och betalning av mervärdesskatt, jfr&lt;br&gt;1 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att paragrafen skulle ersättas av 23 kap. 1 § SBL.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör dock finnas även i mervärdesskattelagen, eftersom&lt;br&gt;reglerna om återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare,&lt;br&gt;utländska beskickningar m.m. enligt 10 kap. 1 -8 §§ finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen slopas, jämför 15 kap. 7 § andra stycket, 18 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 20 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 12 kap. 9 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 23 kap. 4 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 23 kap. 6 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 23 kap. 2 § första stycket andra meningen samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätts av 13 kap. 1 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 november 1997. Detta&lt;br&gt;anges i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om redovisnings-&lt;br&gt;perioder som gått till ända senast den 31 december 1997. Detsamma gäller&lt;br&gt;för redovisningsperiod som på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 § tredje&lt;br&gt;stycket förlängts så att perioden slutar under januari 1998. Detta anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;670&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2. Lydelsen har i förhållande till lagrådsremissen, på Lagrådets Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;inrådan, formulerats om något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna om begränsning av rätten till&lt;br&gt;återbetalning i 16 kap. 9 § skall hänsyn också tas till skyldigheten att betala&lt;br&gt;skatt enligt bestämmelserna i skattebetalningslagen. Detta anges i punkt 3,&lt;br&gt;vilken på Lagrådets inrådan har formulerats om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i 20 kap. 1 § andra stycket skall tillämpas även på&lt;br&gt;ärenden och mål avseende tid före ikraftträdandet. Någon särskild ikraft-&lt;br&gt;trädandebestämmelse om detta behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;br&gt;5/&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket, att en revision får genomföras i verksamhets-&lt;br&gt;lokalema i de delar den inte utan svårighet kan genomföras på annan plats,&lt;br&gt;innebär inte någon ändring i sak. Vidare har ändring skett dels så att&lt;br&gt;sabotagerisken även kan gälla att relevant material förstörs, dels så att&lt;br&gt;sabotagerisken även kan avse det som får provas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att sabotagerisken även kan gälla att handling förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för granskning utan föregående föreläggande om&lt;br&gt;kontrolluppgift har i och med införandet av tredjemansrevisioner begränsats&lt;br&gt;till att avse personer som kan föreläggas att lämna kontrollluppgift men inte&lt;br&gt;kan revideras. Riskrekvisitet har med tanke på att granskning kan ske hos&lt;br&gt;privatpersoner och för att stämma med nivån på sabotagerisk i övrigt enligt&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen skärpts från “kan befaras” till “påtaglig risk”. 1995 års&lt;br&gt;tullag och den föreslagna skattebetalningslagen medför också vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen har ändrats på så sätt att granskningsledaren&lt;br&gt;kan fatta ett interimistiskt beslut om tvångsåtgärd om det finns en särskild&lt;br&gt;risk att handlingar som har betydelse för kontrollen eller det som får&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas undanskaffas, förvanskas eller förstörs&lt;br&gt;innan länsrätten kan fatta beslut. Ändringen i övrigt är av redaktionell&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket motsvarar ändringen i 29 §, se också avsnitt&lt;br&gt;27. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;671&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvarar förslaget till lag om ändring i 20 § lagen (1978:880)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter och motiveras närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i avsnitt 27.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att länsrätten om rätten ändrar ett beslut&lt;br&gt;om tvångsåtgärd får besluta att omhändertagna handlingar skall återlämnas.&lt;br&gt;Motiveringen för ändringen har utvecklats i avsnitt 27.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är redaktionell och föranleds av ändringen i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Se ändringen i 3 kap. 12 a § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1347) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är redaktionella och beror främst på förslaget om en ny skatte-&lt;br&gt;betalningslag. Även det förhållande att tullagen endast utgör en&lt;br&gt;komplettering till vissa EU-anknutna föreskrifter och inte mer fullständigt&lt;br&gt;reglerar tullområdet medför vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.23 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i&lt;br&gt;uppbördslagen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om&lt;br&gt;dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ordning införs i fråga om förutsättningarna för&lt;br&gt;betalningsskyldighet för företrädare för skattskyldig som är juridisk person&lt;br&gt;som när det gäller fordringar enligt skattebetalningslagen. Detta sker genom&lt;br&gt;hänvisning till den lagen. Skälen för den ordning som valts har redovisats&lt;br&gt;i avsnitt 23.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har tagits bort. Se ändringen i 3 kap. 50 a § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats på samma sätt som 3 kap. 9 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;672&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats på så sätt att tullmyndighetens befogenhet att vid&lt;br&gt;behov bestämma tid och plats för revisionen har tagits bort. Stycket har i&lt;br&gt;stället utformats på samma sätt som 3 kap. 10 § TL. Revisionen får&lt;br&gt;verkställas hos den reviderade om han medger det. Revision skall ske hos&lt;br&gt;den reviderade om han begär det och revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårighet. Ändringen har motiverats i avsnitt 27.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats på samma sätt som 3 kap. 12 a § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 och 92 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har ändrats redaktionellt. Jfr 5 kap. 6 och 7 §§ TL. Även i&lt;br&gt;fortsättningen kommer att finnas ett visst utrymme för att beakta omständig-&lt;br&gt;heter som är hänförliga till ett tullombud (jfr prop. 1986/87:166 s. 108).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.24 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 och 20 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen, lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och i aktuella hänseenden&lt;br&gt;mervärdesskattelagen ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;br&gt;120 § har dessutom hänvisningen till den upphävda lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar&lt;br&gt;slopats och hänvisningen till tullagen (1987:1065) ersatts av motsvarande&lt;br&gt;hänvisning till nu gällande tullag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i har sin grund i skattekontosystemets uppbyggnad. Det som i&lt;br&gt;dag kallas tillkommande skatt innefattas i det nya systemet terminologiskt&lt;br&gt;i beteckningen slutlig skatt, se avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att det genom skattebetalningslagen inte längre&lt;br&gt;går att avgöra om en viss skatt är betald. Se vidare kommentaren till 9 kap.&lt;br&gt;3 § mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 1OO. Del 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;673&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.25 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1331) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen, lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och i aktuella hänseenden&lt;br&gt;mervärdesskattelagen ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Vidare har bestämmelserna rörande ränta enligt tullagen (1973:670) och&lt;br&gt;lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar slopats. Hänvisningen till räntebestämmelserna i&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) har ersatts av en hänvisning till nu gällande tullag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.26 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbördsla-&lt;br&gt;gen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen motiveras av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av&lt;br&gt;nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 14 mom och 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i redaktionellt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya bestämmelser i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:691) om viss&lt;br&gt;lindring i skattskyldigheten for den som icke tillhör svenska&lt;br&gt;kyrkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen samt att slutskattsedeln i den nya lagen&lt;br&gt;ersatts med ett besked om slutlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;674&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.29 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i redaktionellt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya bestämmelser i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.30 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna i lagen om uppbörd av socialavgif-&lt;br&gt;ter från arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.31 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1337) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.32 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regleringen i skattebetalningslagen och hänvisningen till den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen innefattas även utgående mervärdesskatt i avräkningen enligt&lt;br&gt;förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;675&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.33 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbördsla-&lt;br&gt;gen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift. Någon&lt;br&gt;ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen motiveras av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av&lt;br&gt;nya bestämmelser i skattebetalningslagen. Dessutom har vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.34 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fiärde stycket punkt 2 föranleds av att mervärdesskattelagen och&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare i aktuella hänseenden&lt;br&gt;ersatts av skattebetalningslagen. Dessutom har en felaktig hänvisning till&lt;br&gt;bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen rättats (jfr&lt;br&gt;SFS 1994:1914).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 4 har sin grund i att termen uppbörd utmönstrats.&lt;br&gt;Beteckningen skatteförfattningarna avses omfatta även vad som hittills&lt;br&gt;benämnts uppbördsförfattningama. I fråga om mål enligt skatteförfatt-&lt;br&gt;ningama är det dock endast mål rörande preliminär skatt och anstånd som&lt;br&gt;skall handläggas av en lagfaren domare ensam.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.35 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om&lt;br&gt;förmånsberättigade skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen rörande beteckningen &amp;quot;skatte- eller avgiftstillägg&amp;quot; är av&lt;br&gt;terminologisk art. Den föranleds av att lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare ersatts av skattebetalningslagen och att i den nya lagen den&lt;br&gt;form av särskild avgift som avgiftstillägget utgör kallas skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar av skatt och socialavgifter enligt skattebetalningslagen&lt;br&gt;omfattas av förevarande lags tillämpningsområde. I det nya skattebetalnings-&lt;br&gt;systemet ersätts dröjsmålsavgiften av en kostnadsränta. Även övriga räntor&lt;br&gt;och avgifter enligt uppbördslagen ersätts av skattebetalningslagens&lt;br&gt;räntereglering. Härutöver föreslås en särskild förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt följer i dag med ränta på fordran enligt uppbördslagen, jfr&lt;br&gt;dock prop. 1995/96:170 s. 183. Dröjsmålsavgiften omfattas däremot inte av&lt;br&gt;förmånsrätt. Enligt förslag i nämnda proposition skall förmånsrätt inte följa&lt;br&gt;med ränta på skattefordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;676&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteregleringen i skattebetalningslagen skiljer sig till sin karaktär&lt;br&gt;liksom i fråga om nivå från dröjsmålsavgiften. Med hänsyn härtill och av&lt;br&gt;administrativa skäl skall förmånsrätt följa även med ränta på fordran enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.36 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 3 § 2 mom. under 1 tredje stycket UBL berör den lydelse&lt;br&gt;som ifrågavarande stycke hade före inkomståret 1991, se prop. 1989/90:74&lt;br&gt;s. 428 och SFS 1990:329.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m. upphörde att&lt;br&gt;gälla fr.o.m. den 1 april 1993 genom SFS 1992:680 och motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser infördes samtidigt i uppbördslagen, se prop. 1991/92:112 s.&lt;br&gt;140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall nu göras enligt de allmänna bestämmelserna om&lt;br&gt;sådana avdrag i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande bestämmelse kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbördsla-&lt;br&gt;gen ersatts av motsvarande bestämmelser i en särskild lag om dröjs-&lt;br&gt;målsavgift. Jämfört med uppbördslagens regler om sådan avgift sägs i den&lt;br&gt;nya lagen att bestämmelserna i denna gäller endast i de fall det särskilt&lt;br&gt;föreskrivs. Anmärkningen i förevarande paragraf om att dröjsmålsavgift inte&lt;br&gt;tas ut kan därför undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.37 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i fjärde stycket föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen,&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och i aktuella&lt;br&gt;hänseenden mervärdesskattelagen ersatts av nya bestämmelser i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;677&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetsgivarnas medverkan vid redovisning och betalning av&lt;br&gt;kvarstående skatt slopats, innefattas i beteckningen skatteavdrag endast&lt;br&gt;avdrag för preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.38 Förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbördsla-&lt;br&gt;gen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.39 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;18 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;46 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen. Dessutom har en redaktionell ändring&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.40 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ersatts av skattebetalningslagen och att i den nya lagen den&lt;br&gt;form av särskild avgift som avgiftstillägget utgör betecknas skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.41 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket 4 föranleds av att föreskrifterna i uppbördsla-&lt;br&gt;gen och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen samt av att skattebetalningslagen skall&lt;br&gt;gälla också i fråga om skatt enligt lagen om särskild inkomstskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster. Dessutom har vissa terminologiska ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är enbart av terminologisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;678&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket punkt 2 har sin grund i att mervärdesskattelagens&lt;br&gt;bestämmelser om registrering av skattskyldiga tagits in i 3 kap. skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 har begreppet samtaxering utmönstrats, eftersom begreppet inte&lt;br&gt;längre används i skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 7 föranleds av att i stället för slag av preliminär skatt&lt;br&gt;som en person skall betala så skall sättet för betalning bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har sin grund i att mervärdesskattelagens bestämmelser om&lt;br&gt;registrering av skattskyldiga tagits in i 3 kap. skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket föranleds av att arbetsgivaren inte längre skall&lt;br&gt;göra avdrag för kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.42 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1344) om&lt;br&gt;ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uppräkning av vad som avses med skatt motsvarande den som finns&lt;br&gt;i 1 § uppbördslagen har inte tagits in i skattebetalningslagen. I stället anges&lt;br&gt;i 1 kap. 1 § lagens tillämpningsområde. Ändringen i första stycket 1 innebär&lt;br&gt;att de skatter, avgifter och räntor som fullt ut omfattas av skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen skall anses som skatt enligt skatteregisterlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 3 föranleds av att skattebetalningslagen fullt ut gäller&lt;br&gt;även arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 4 föranleds av att lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare ersatts av skattebetalningslagen och att i den nya lagen den&lt;br&gt;form av särskild avgift som avgiftstillägget utgör betecknas skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har slopats med hänsyn till att det som sägs där följer av&lt;br&gt;punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i punkt 2 och 14 föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen&lt;br&gt;och lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen. Vidare har mervärdesskattelagens&lt;br&gt;bestämmelser om revision m.m. tagits in i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ändringarna i punkt 3 se kommentaren till 1 § under avsnitt&lt;br&gt;30.41.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 8 föranleds av att uppbördslagens bestämmelser ersatts&lt;br&gt;av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 24 har sin grund i att mervärdesskattelagens bestäm-&lt;br&gt;melser om periodiska sammanställningar tagits in i 10 kap. skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;679&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1996/97:116 Ändringar i&lt;br&gt;skatteregisterlagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket 1 har begreppet samtaxering utmönstrats, se kommentaren&lt;br&gt;till 5 § under avsnitt 30.41. Övriga ändringar är endast av terminologisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1996/97:116 Ändringar i&lt;br&gt;skatteregisterlagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.43 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa foretag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare och i aktuella hänseenden mervärdesskattelagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetsgivarnas medverkan vid redovisning och betalning av&lt;br&gt;kvarstående skatt slopats, innefattas i beteckningen skatteavdrag endast&lt;br&gt;avdrag for preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.44 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;2/&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen har ersatts av&lt;br&gt;nya bestämmelser i skattebetalningslagen, dels av att nuvarande regler om&lt;br&gt;förhandsbesked i lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3,5 a och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att före-&lt;br&gt;skrifterna i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § föreslås ändrad även i prop. 1996/97:150.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se under kommentaren till 2 kap. 3,5 a och 6 § §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;680&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;O&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket föranleds - förutom i terminologiskt hänseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- av att föreskrifterna i lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen. Vidare har andra&lt;br&gt;stycket slopats med hänsyn till att 30 § UBL inte fått någon motsvarighet i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att före-&lt;br&gt;skrifterna i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.45 Förslaget till lag om ändring i arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbördsla-&lt;br&gt;gen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.46 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;30&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbördsla-&lt;br&gt;gen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.47 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya bestämmelser i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.48 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om&lt;br&gt;avräkning av utländsk skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds dels av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av&lt;br&gt;nya bestämmelser i skattebetalningslagen, dels av att lagen (1946:324) om&lt;br&gt;skogsvårdsavgift har upphört att gälla vid utgången av juni 1992 (SFS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;681&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991:1849).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.49 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbördsla-&lt;br&gt;gen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.50 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;[1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetsgivarnas medverkan vid redovisning och betalning av&lt;br&gt;kvarstående skatt slopats, innefattas i beteckningen skatteavdrag endast&lt;br&gt;avdrag för preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.51 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare och i aktuella hänseenden mervärdesskattelagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetsgivarnas medverkan vid redovisning och betalning av&lt;br&gt;kvarstående skatt slopats, innefattas i beteckningen skatteavdrag endast&lt;br&gt;avdrag för preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.52 Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;60$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att uppbördslagens bestämmelser om anstånd och&lt;br&gt;anståndsränta ersatts av föreskrifter i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;682&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;62&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbörds-&lt;br&gt;lagen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.53 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:41) om&lt;br&gt;TV-avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen om dröjsmålsavgift sägs att sådan avgift skall betalas&lt;br&gt;endast i de fall det föreskrivs särskilt. Något undantag behöver därför inte&lt;br&gt;längre föreskrivas i förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.54 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;br&gt;(1989:529)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbörds-&lt;br&gt;lagen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.55 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532) om&lt;br&gt;tillstånd för anställning på fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i uppbörds-&lt;br&gt;lagen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.56 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i redaktionellt hänseende - av att före-&lt;br&gt;skrifterna i uppbördslagen ersatts av nya bestämmelser i skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.57 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt&lt;br&gt;på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna om dröjsmålsavgift i upp-&lt;br&gt;bördslagen ersatts av nya bestämmelser i en särskild lag om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;683&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.58 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:912) om&lt;br&gt;nedsättning av socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen och lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i&lt;br&gt;skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.59 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på pensionskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.60 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1536) om&lt;br&gt;räntefördelning vid beskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fråga om den införda hänvisningen till skattebetalningslagen&lt;br&gt;föranleds av att föreskrifterna i mervärdesskattelagen i aktuella hänseenden&lt;br&gt;ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i den föreslagna lydelsen annuitet på avdikningslån inte tagits&lt;br&gt;med, eftersom den pålagan inte längre är aktuell. Den sista taxering vid&lt;br&gt;vilken annuitet på avdikningslån kan förekomma synes vara 1996 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.61 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1537) om&lt;br&gt;expansionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 27 § 2 mom. UBL har slopats, eftersom den bestämmelsen&lt;br&gt;i aktuellt hänseende inte fått någon motsvarighet i skattebetalningslagen.&lt;br&gt;Såväl belopp som skall läggas till som belopp som skall dras ifrån enligt&lt;br&gt;förevarande lag ingår nämligen i den slutliga skatten enligt skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen, se 11 kap. 14 § SBL. Jämför även 6 kap. 1 § och 11 kap. 10 § SBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;684&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.62 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1720) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;civilt försvar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i mervärdesskattelagen i aktuella&lt;br&gt;hänseenden ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.63 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmänna egenavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.64 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;77&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.65 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1623) om&lt;br&gt;skattereduktion för riskkapitalinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;75&lt;/sup&gt; £&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.66 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231) om&lt;br&gt;skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001&lt;br&gt;års taxeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att föreskrifterna i uppbördslagen ersatts av nya&lt;br&gt;bestämmelser i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har lagarna om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på&lt;br&gt;bostadshus respektive för riskkapitalinvesteringar inte tagits med eftersom&lt;br&gt;skattereduktion enligt dessa lagar inte kan komma i fråga vid 1999 års&lt;br&gt;taxering eller senare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;685&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.67 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1334) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;br&gt;ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen har ersatts av nya bestämmelser i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1996/97:117 Ny förmögenhets-&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i terminologiskt hänseende - av att&lt;br&gt;föreskrifterna i uppbördslagen har ersatts av nya bestämmelser i skattebetal-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30.68 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1348) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;//&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds - förutom i redaktionellt hänseende - av att före-&lt;br&gt;skrifterna i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare ersatts av nya bestämmelser i skattebetalningslagen. Även&lt;br&gt;återbetalning eller annan utbetalning av särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta skall ske med tillämpning av bestämmelserna i skattebetalningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;686&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 53164, Stockholm 1997&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Regeringens proposition 1996/97:100&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h1&gt;Del 2&lt;/h1&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningsutredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system för skattebetalningar (SOU 1996:100).......... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt system för skattebetalningar (SOU 1996:100).......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteflyktskommitténs sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn av revisionsreglema (SOU 1996:79)................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översyn av revisionsreglema (SOU 1996:79) ................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag.............................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande ..................................... 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafregister ....................................... 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272).......................... 220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare...................................... 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200)..................... 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen .............................. 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1997 . &amp;nbsp;&amp;nbsp;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skattebetalningsutredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar&lt;br&gt;(SOU 1996:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det system för redovisning och betalning av skatter och avgifter som&lt;br&gt;tillämpas i dag har successivt reformerats i riktning mot ökad samordning&lt;br&gt;och effektivisering. Såväl skattemyndigheterna som arbetsgivarna och de&lt;br&gt;skattskyldiga har här varit i blickpunkten. Steg mot ett effektivare&lt;br&gt;skattebetalningssystem har tagits i början av 1980-talet genom bl.a. förenk-&lt;br&gt;lingar i de materiella bestämmelserna för beräkning av socialavgifter. Till&lt;br&gt;en effektivisering har vidare bidragit den sedan år 1985 samordnade&lt;br&gt;redovisningen och betalningen av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Under framför allt senare år har verksamheten dessutom påverkats av&lt;br&gt;möjligheterna att i olika hänseenden ta till vara den tekniska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots förändringar av det slag som nyss nämnts upplevs den nuvarande&lt;br&gt;ordningen som svår att överblicka och tillämpa. Framför allt gör sig&lt;br&gt;problemen gällande för den som är näringsidkare och samtidigt arbets-&lt;br&gt;givare. Men också för skattemyndigheterna är förfarandet fortfarande svår-&lt;br&gt;tillgängligt och resurskrävande. Exempelvis är förfarandet för redovisning&lt;br&gt;och inbetalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter i olika delar skilt&lt;br&gt;från betalningen av F-skatt, preliminär skatt på ränta och utdelning, kvar-&lt;br&gt;stående skatt, tillkommande skatt och mervärdesskatt. Redovisnings-&lt;br&gt;tidpunktema är olika liksom de redovisningshandlingar som används. Inbe-&lt;br&gt;talningar görs till skilda konton och rutinerna varierar vad gäller anma-&lt;br&gt;ningar att redovisa, påminnelser att betala och överlämnande för&lt;br&gt;indrivning. Även sanktionssystemen skiljer sig i vissa fall åt beroende på&lt;br&gt;vilken skatt eller avgift det är fråga om. Vidare regleras förfarandet i olika&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det vårt uppdrag att effektivisera systemet för&lt;br&gt;redovisning och betalning av skatter och avgifter. Utgångspunkter vid ut-&lt;br&gt;formningen av ett sådant system är ökad enhetlighet, samordning och&lt;br&gt;förenkling. Vi föreslår i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ett nytt skattebetalningssystem - ett skattekontosystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debiteringar, redovisningar och betalningar av skatter och avgifter&lt;br&gt;samordnas i ett system med skattekonton. Hos skattemyndigheten skall&lt;br&gt;finnas ett skattekonto för varje skatt- eller avgiftsskyldig. Samtliga&lt;br&gt;redovisningar och betalningar skall registreras på kontot. Främst gäller det&lt;br&gt;F-skatt, innehållen preliminär skatt (skatteavdrag), arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;mervärdesskatt. Bokföringen på kontot skall göras så att kontoställningen&lt;br&gt;kan följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag. Uppbyggnaden av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett skattekonto är inte olik ett bankkonto där kontohavaren sätter in och tar&lt;br&gt;ut olika belopp och där ränta beräknas på överskott och underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot bokförs löpande dels debiterade skatter, dels de skatter&lt;br&gt;och avgifter som den skatt- eller avgiftsskyldige redovisar. För&lt;br&gt;skattskyldiga med anställningsinkomster bokförs slutlig skatt på kontot i&lt;br&gt;samband med att slutskattsedeln tas fram. En ny beräkning av den slutliga&lt;br&gt;skatten eller annan skatt eller avgift bokförs på kontot den dag då skatten&lt;br&gt;eller avgiften förfaller till betalning. Vidare bokförs här - i samband med&lt;br&gt;att slutlig skatt debiteras - preliminär skatt som redovisas i kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla uppgifter som den skattskyldige skall lämna redovisas i en enda&lt;br&gt;handling - en skattedeklaration. Den skall lämnas en gång varje månad.&lt;br&gt;När i månaden deklarationen skall lämnas beror på om mervärdesskatt&lt;br&gt;skall redovisas och i så fall även på storleken av beskattningsunderlagen&lt;br&gt;till mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 i månaden (i januari och augusti den 17) skall skattedeklaration&lt;br&gt;lämnas dels av den som enbart redovisar skatteavdrag och arbetsgivarav-&lt;br&gt;gifter, dels av den som har att redovisa mervärdesskatt varje månad om be-&lt;br&gt;skattningsunderlagen för beskattningsåret uppgår till högst 40 miljoner&lt;br&gt;kronor. Den som redovisar mervärdesskatt med beskattningsunderlag som&lt;br&gt;överstiger 40 miljoner kronor skall lämna skattedeklaration senast den 26&lt;br&gt;i betalningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter skall betalas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 (i januari och augusti den 17) skall vara förfallodag för den som&lt;br&gt;enbart skall betala F-skatt eller avdragen skatt och arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Samma betalningstidpunkter skall gälla om den skattskyldige skall betala&lt;br&gt;mervärdesskatt och beskattningsunderlagen avseende mervärdesskatt för&lt;br&gt;beskattningsåret uppgår till högst 40 miljoner kronor. Mervärdesskatten&lt;br&gt;betalas då i andra månaden efter redovisningsperioden. För denna kategori&lt;br&gt;skattskyldiga samordnas betalningarna genom att förfallodagen för mervär-&lt;br&gt;desskatt senareläggs. 1 augusti samordnas förfallodagama genom att be-&lt;br&gt;talningarna av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och F-skatt senareläggs&lt;br&gt;medan betalningstidpunkten för mervärdesskatt tidigareläggs något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga med beskattningsunderlag som överstiger 40 miljoner&lt;br&gt;kronor senareläggs förfallodagen för betalning av mervärdesskatt till den&lt;br&gt;26 i månaden närmast efter redovisningsperioden. Samtidigt slopas den&lt;br&gt;nuvarande senarelagda förfallodagen avseende mervärdesskatt för&lt;br&gt;redovisningsperioden juni. Denna kategori skattskyldiga skall betala F-&lt;br&gt;skatt, avdragen skatt och arbetsgivaravgifter senast den 12 (i januari den&lt;br&gt;17) varje månad under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter som påförs genom särskilda beskattningsbeslut&lt;br&gt;förfaller till betalning på den förfallodag som inträffar närmast efter en&lt;br&gt;betalningsfrist om 30 dagar efter beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfallodagens innebörd ändras. Skatter och avgifter skall ha bokförts&lt;br&gt;på skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar och andra belopp som skall räknas kontohavaren tillgodo&lt;br&gt;skall bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och&lt;br&gt;avgifter på skattekontot. Den skatt- eller avgiftsskyldige kan således som&lt;br&gt;huvudregel inte styra en betalning till att avse en viss skatte- eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgiftsskuld. Om det finns en skatte- eller avgiftsskuld och det behöver&lt;br&gt;anges vilken skatt eller avgift som är betald eller obetald, skall skulden&lt;br&gt;fordelas proportionellt mellan de skatter som påförts under den period som&lt;br&gt;är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje månad som det har förekommit en transaktion stäms skattekontot&lt;br&gt;av. Avstämningen följs i regel av ett kontoutdrag. Samtliga konton stäms&lt;br&gt;av minst en gång per år. Om det vid avstämningen uppkommer ett&lt;br&gt;underskott innefattar kontoutdraget en påminnelse att betala. Efter be-&lt;br&gt;talningsuppmaningen lämnas fortlöpande obetalda fordringar for indriv-&lt;br&gt;ning. Mindre underskott på ett skattekonto under viss tid bör emellertid&lt;br&gt;kunna godtas utan att indrivning aktualiseras. För kontohavare med&lt;br&gt;transaktioner på skattekontot varje månad skall som huvudregel ett&lt;br&gt;underskott på kontot lämnas för indrivning om det uppgår till minst 10 000&lt;br&gt;kronor. För övriga kontohavare skall beloppsgränsen vara 1 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott på ett skattekonto skall som huvudregel vara tillgängliga för&lt;br&gt;kontohavaren. Efter nödvändig kontroll skall återbetalningar kunna göras&lt;br&gt;när som helst under månaden. Under förutsättning att det i skattedeklara-&lt;br&gt;tionen lämnas redovisning för avdragen skatt och arbetsgivaravgifter skall&lt;br&gt;återbetalning som grundas på en överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;kunna ske redan före den första förfallodagen i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enhetligt ränteinstitut skall i huvudsak ersätta anståndsräntan,&lt;br&gt;respiträntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan och kvarskatteavgiffen.&lt;br&gt;Även dröjsmålsavgiften tas bort. På underskott eller överskott på ett skat-&lt;br&gt;tekonto räknas i stället kostnads- resp, intäktsränta löpande. Räntorna knyts&lt;br&gt;till en basränta som följer det allmänna ränteläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta räknas fr.o.m. dagen efter den då ett underskott eller överskott&lt;br&gt;uppkom på skattekontot. Om det är ett omprövningsbeslut eller&lt;br&gt;anståndsbeslut som är grund for ränteberäkning räknas ränta fr.o.m. dagen&lt;br&gt;efter den ursprungliga förfallodagen för resp, skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsräntan skall ha tre olika nivåer. Den lägsta kostnadsräntan (i&lt;br&gt;dagsläget ca 8 %, ej avdragsgill) beräknas dels på underskott som under-&lt;br&gt;stiger 10 000 kronor, dels på belopp som påförs genom omprövningsbeslut&lt;br&gt;eller grundas på anståndsbeslut. Vid debiteringen av slutlig skatt undantas&lt;br&gt;ett belopp om 10 000 kronor från ränteberäkning t.o.m. den 3 maj under&lt;br&gt;taxeringsåret. På belopp häröver räknas kostnadsränta enligt en mellannivå&lt;br&gt;(i dagsläget ca 10 %, ej avdragsgill) under tiden den 13 februari - den 3&lt;br&gt;maj. Från och med den 4 maj under taxeringsåret räknas sådan ränta&lt;br&gt;oavsett beloppets storlek fram t.o.m. den dag som betalning senast skall&lt;br&gt;ske. Den högsta kostnadsräntan (i dagsläget ca 28 %, ej avdragsgill) tas ut&lt;br&gt;på underskott om minst 10 000 kronor. När en fordran lämnats för in-&lt;br&gt;drivning räknas låg kostnadsränta på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande skatteuträkning och debitering av slutlig skatt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for skattekontosystemet föreslås ett förfarande med löpande&lt;br&gt;skatteberäkning. Det är avsett for skattskyldiga som enligt nuvarande&lt;br&gt;ordning får sina slutskattesedlar i december under taxeringsåret, dvs. de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som normalt skall lämna särskilda självdeklarationer senast den 31 mars.&lt;br&gt;En skatteberäkning skall göras så snart skattemyndigheten har tillräckliga&lt;br&gt;uppgifter. De skattskyldiga underrättas efter hand om resultatet, men&lt;br&gt;tidigast i augusti under taxeringsåret. I samband härmed bokförs trans-&lt;br&gt;aktionerna på skattekontot. Återbetalningar görs löpande. Underskott&lt;br&gt;förfaller till betalning löpande efter nyssnämnda 30-dagars betalningsfrist.&lt;br&gt;På detta sätt tidigareläggs nuvarande inbetalningstidpunkt för kvarstående&lt;br&gt;skatt med upp till sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarnas medverkan i uppbörden av kvarstående skatt tas bort.&lt;br&gt;Samtidigt föreslås ett förenklat löneexekutivt förfarande som kännetecknas&lt;br&gt;av enkelhet och snabbhet. Förfarandet avgränsas till skattskyldiga som är&lt;br&gt;arbetstagare och som endast debiterats slutlig skatt på skattekontot. Det&lt;br&gt;skall användas på fordringar avseende obetald slutlig skatt om högst&lt;br&gt;10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av pensionsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av betalning av pensionsavgifter som betalas i form av egen-&lt;br&gt;avgift, dvs. av den som har F-skatt, ändras. Avgiften till tilläggspension&lt;br&gt;sidoordnas och jämställs med övriga skatte- och avgiftsbetalningar.&lt;br&gt;Samtidigt skall sambandet mellan avgift och förmån stärkas. Den skattskyl-&lt;br&gt;dige skall inte längre vara garanterad fulla pensionsförmåner när, som i&lt;br&gt;dag, endast den del av all skatt som motsvarar tilläggspensionsavgiften&lt;br&gt;betalats. Om endast en viss andel av samtliga skatter och avgifter för ett in-&lt;br&gt;komstår har betalats skall i stället tilläggspensionsavgift anses ha betalats i&lt;br&gt;proportion till avgiftens andel av de sammanlagda skatte- och avgifts-&lt;br&gt;debiteringama för detta år. Pensionspoäng eller pensionsrätt skall härefter&lt;br&gt;räknas den skattskyldige tillgodo i förhållande till den proportionering av&lt;br&gt;betalningen av tilläggspensionsavgift som gjorts för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt samordning av skatte- och avgiftsbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skattekontosystemet skall ingå de i dag mest betydande skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningama. Andra skatter och avgifter - exempelvis punktskatter&lt;br&gt;- bör inom en snar framtid också kunna ingå i skattekontosystemet.&lt;br&gt;Särskilda överväganden och åtgärder kan emellertid krävas i vissa fall.&lt;br&gt;Som vi ser det torde det på sikt finnas förutsättningar att hantera praktiskt&lt;br&gt;taget alla förekommande skatter och avgifter i ett enhetligt uppbyggt&lt;br&gt;skattekontosystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överensstämmelsen mellan preliminär och slutlig skatt och&lt;br&gt;andra särskilda frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal förslag lämnas som syftar till att förbättra överensstämmelsen&lt;br&gt;mellan den preliminära och slutliga skatten. Exempelvis skall RSV ges&lt;br&gt;ökade möjligheter att bestämma skattetabellernas utformning. Nämnas kan&lt;br&gt;också att de särskilda tabellerna för skatteavdrag som används vid korttids-&lt;br&gt;ersättning och ersättning från arbetslöshetskassa tas bort. I stället skall&lt;br&gt;skatteavdrag göras med 30 procent. På ersättning från arbetslöshetskassa&lt;br&gt;skall vidare avdrag göras enligt krontalstabeller efter olika kommunala&lt;br&gt;skattesatser. Undantaget för arbetslöshetskassorna från skyldigheten att&lt;br&gt;göra förhöjt skatteavdrag slopas också. Detsamma gäller beloppsgränsen&lt;br&gt;om 6 000 kronor vid skatteavdrag på föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som betalar F-skatt utökas skyldigheten att lämna preliminär&lt;br&gt;självdeklaration. En sådan skyldighet skall gälla t.o.m. den 30 november&lt;br&gt;under inkomståret. Deklaration skall lämnas om den skattskyldige fått&lt;br&gt;kännedom om att den slutliga skatten kommer att bli högre än den&lt;br&gt;preliminära skatten med ett belopp som är betydande med hänsyn till den&lt;br&gt;skattskyldiges förhållanden. Dessutom förlängs tiden för debitering av&lt;br&gt;preliminär skatt. Samtidigt föreslås en lättnad för säsongsföretag. F-&lt;br&gt;skattebetalningar för dessa företag skall kunna begränsas enbart till den&lt;br&gt;period som verksamheten bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten föreslås också få en generell rätt att dels förelägga&lt;br&gt;en deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration eller annan&lt;br&gt;handling, dels göra revision för att kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen om F-skattebevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen om F-skattebevis skärps något. En F-skattsedel för en före-&lt;br&gt;tagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;kunna återkallas även om myndigheten av någon anledning, t.ex. i en kon-&lt;br&gt;kurssituation, inte har återkallat företagets eller bolagets F-skattsedel. Det&lt;br&gt;måste emellertid ha funnits grund för återkallelse av företagets eller&lt;br&gt;bolagets skattsedel som kan hänföras till företagsledaren för att företagsle-&lt;br&gt;darens F-skattsedel skall få återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget eller bolaget&lt;br&gt;har handlat på ett sådant sätt att F-skattsedel inte får utfärdas för&lt;br&gt;företagsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med betalning av skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med betalning av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter på&lt;br&gt;grund av sociala skäl och andra liknande förhållanden skall kunna ges&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga skäl. Anståndsmöjligheten skall omfatta alla&lt;br&gt;skatte- och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;vid anstånd i samband med skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstidema vid anstånd med betalning av skatt på grund av avytt-&lt;br&gt;ring av fastighet m.m. begränsas något. Samtidigt görs regleringen mindre&lt;br&gt;detaljerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betalningsskyldighet och sanktioner m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldigheten för skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell och enhetlig betalningsskyldighet skall gälla for den som är&lt;br&gt;skyldig att redovisa och betala in sådana skatter och avgifter som ingår i&lt;br&gt;skattekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny form av automatiska beslut om betalningsskyldighet föreslås&lt;br&gt;(schablondebitering). Om redovisningsskyldigheten for en viss period inte&lt;br&gt;fullgörs skall betalningsskyldigheten för perioden anses bestämd till det&lt;br&gt;högsta av vart och ett av de skatte- och avgiftsbelopp som bestämts for&lt;br&gt;betalning for endera av de tre närmast föregående redovisningsperioderna.&lt;br&gt;Schablondebiteringen skall gälla vid sidan av nuvarande möjligheter för&lt;br&gt;skattemyndigheten att bestämma betalningsskyldigheten efter skön.&lt;br&gt;Samtidigt utvidgas befogenheten att uppskatta skatte- och avgiftsbeloppen&lt;br&gt;for en viss period till att omfatta arbetsgivares avdrag för A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter for den som före-&lt;br&gt;träder ett rättssubjekt som är juridisk person görs generell och enhetlig.&lt;br&gt;Den utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter som ingår i&lt;br&gt;skattekontosystemet. Dessutom görs det administrativa syftet med före-&lt;br&gt;skrifterna tydligare. Men i allt väsentligt behålls nuvarande subjektiva&lt;br&gt;förutsättningar och befrielsegrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås också att beslut om betalningsskyldighet för ställföreträdare&lt;br&gt;skall fattas av skattemyndigheten som första instans. Besluten skall kunna&lt;br&gt;överklagas till länsrätten med rätt för den enskilde till muntlig förhandling&lt;br&gt;i länsrätten och kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa och straffrättsliga sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet for nuvarande regler om skatte- och avgiftstillägg&lt;br&gt;utvidgas till att gälla också for arbetsgivare som inte fullgör sina skyldig-&lt;br&gt;heter att redovisa skatteavdrag. Sanktionen benämns skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåtenheten att betala in innehållen skatt anses i dag som en straff-&lt;br&gt;bar gärning. I första hand torde det emellertid vara risken att bli personligt&lt;br&gt;betalningsskyldig som - både i det enskilda fallet och generellt - har en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avhållande verkan på arbetsgivaren från att inte betala in skatt. Mycket ofta&lt;br&gt;är det också så att den arbetsgivare som inte betalat skatten har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till annat uppbördsbrott. Straffansvaret för underlåtenhet att betala&lt;br&gt;in innehållen skatt kan därför inte sägas fylla någon funktion utan föreslås&lt;br&gt;avskaffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preskription&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för beräkning av preskriptionstiden för skatter och avgif-&lt;br&gt;ter föreslås ändrad. En skatte- eller avgiftsfordran som lett till ett under-&lt;br&gt;skott på ett skattekonto skall preskriberas fem år efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då ett belopp motsvarande underskottet lämnades för indriv-&lt;br&gt;ning. Härigenom förenklas hanteringen av preskriptionsfrågoma utan att&lt;br&gt;systematiken i skattekontosystemet rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En ny reglering - en skattebetalningslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ny uppbördslag föreslås - en skattebetalningslag. I lagen finns den&lt;br&gt;reglering av skattekontosystemet som behövs. Den innehåller också övriga&lt;br&gt;bestämmelser om beräkning och debitering av de skatter och avgifter som&lt;br&gt;ingår i det nya systemet. Lagen ersätter uppbördslagen (1953:272) och&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt för-&lt;br&gt;farandebestämmelsema i mervärdesskattelagen (1994:200). Den nya lagen&lt;br&gt;har gjorts mindre detaljerad än de äldre lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett skattekontosystem förväntas leda till en starkt förenklad&lt;br&gt;administration av i första hand företagens skatte- och avgiftsbetalningar.&lt;br&gt;Redovisningen av skatter och avgifter blir mindre resurskrävande än i dag&lt;br&gt;främst för arbetsgivare och företag i övrigt. Endast en deklaration per&lt;br&gt;månad behöver lämnas. Med undantag för de största företagen som&lt;br&gt;redovisar mervärdesskatt blir det vidare fråga om endast en betalning varje&lt;br&gt;månad. Den samordnade redovisningen gör att in- och utbetalningar kan&lt;br&gt;kvittas redan på betalningsstadiet. Företagens skatte- och avgiftsbe-&lt;br&gt;talningar förenklas härmed väsentligt jämfört med i dag. En slopad&lt;br&gt;arbetsgivarmedverkan vid betalning av kvarstående skatt ger ytterligare&lt;br&gt;administrativa vinster för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattemyndigheterna samordnas och effektiviseras hanteringen av&lt;br&gt;redovisningar och betalningar, avstämningar, omföringar, betalningsupp-&lt;br&gt;maningar, ränteberäkningar, överlämnande för indrivning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ekonomiska termer innebär förslaget till ett skattekontosystem m.m.&lt;br&gt;med ökad enhetlighet och samordning besparingar för staten på i storleks-&lt;br&gt;ordningen 50 miljoner kronor per år. Även effekterna av de olika&lt;br&gt;delförslagen i övrigt avses i vart fall på sikt föra med sig besparingar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det allmänna. Dessa besparingseffekter är svåra att precisera men förväntas&lt;br&gt;inte bli obetydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av den administrativa besparingseffekten genereras genom&lt;br&gt;samordningen av förfallodagama till den 12 i månaden. Den senare-&lt;br&gt;läggning av förfallodagen för mervärdesskatt från den 5 till den 12 resp,&lt;br&gt;från den 20 till den 26 i månaden som förslaget innefattar ger i sig en&lt;br&gt;negativ ränteeffekt för staten. Utrymme för dessa senareläggningar skapas&lt;br&gt;dels genom den för vissa skattskyldiga slopade särredovisningen av&lt;br&gt;mervärdesskatt under sommarperioden, dels genom de administrativa&lt;br&gt;vinstema av ett nytt skattebetalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skattekontosystemet liksom övriga förslag samt skattebetalningslagen&lt;br&gt;föreslås sättas i kraft vid årsskiftet 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar&lt;br&gt;(SOU 1996:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksbanken, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Riksenheten mot ekonomisk brottslighet, Datainspektionen,&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, Riksgäldskontoret, Statskontoret, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens löne- och&lt;br&gt;pensionsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen, Göta hovrätt, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Totalförsvarets&lt;br&gt;pliktverk, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Bankgirocentralen&lt;br&gt;BGC AB, Byggentreprenörerna, Föreningen Auktoriserade Revisorer,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation,&lt;br&gt;HSB Riksförbund, Konjunkturinstitutet, Kooperativa förbundet, Koope-&lt;br&gt;rationens pensionsanstalt, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Postgirot Bank AB, Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Svenska Rese- och&lt;br&gt;Turistindustrins Samarbetsorganisation, Svenska Revisorsamfundet,&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers&lt;br&gt;Förbund, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Redovis-&lt;br&gt;ningskonsulters Förbund och Tjänstemännens centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från åklagarmyndigheterna i Stock-&lt;br&gt;holm och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden från skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Jönköpings, Kristianstads, Malmöhus, Kopparbergs och&lt;br&gt;Jämtlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Försäkringsförbund och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund har hänvisat till ett yttrande som avgetts av&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har Stockholms handelskammare och Svensk Industriförening&lt;br&gt;yttrat sig. Även dessa har hänvisat till det yttrande som avgetts av&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Skatteflyktskommitténs sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet Översyn av revisionsreglema&lt;br&gt;(SOU 1996:79)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har haft i uppdrag att ompröva de bestämmelser beträffande&lt;br&gt;skatte- och tullmyndigheternas kontrollbefogenheter som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1994 och föreslå de lagändringar som behövs for att få en&lt;br&gt;ändamålsenlig lagstiftning på kontrollområdet. Kommittén har härvid haft&lt;br&gt;att sammanväga intresset av att myndigheterna har instrument till sitt&lt;br&gt;förfogande för att utöva en effektiv kontroll med kravet att lagstiftningen&lt;br&gt;tillgodoser rimliga rättssäkerhetsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta delbetänkande presenteras ett flertal lagändringar som alla har till&lt;br&gt;syfte att förbättra myndigheternas möjligheter att bedriva sin kon-&lt;br&gt;trollverksamhet på ett effektivare men för de enskilda rättsäkert sätt.&lt;br&gt;Sålunda föreslår kommittén att revision skall få företas för kontroll av det&lt;br&gt;löpande beskattningsårets (eller periodens) räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar. Vidare föreslås ett återinförande av regler om så kallad&lt;br&gt;tredjemansrevision. Kommittén föreslår också att skattemyndigheten och&lt;br&gt;tullmyndigheten - inom ramen för en revision i samverkan - skall ha&lt;br&gt;möjlighet att besluta att den reviderade inte skall underrättas i förväg om&lt;br&gt;att revision skall ske. Kommittén föreslår vidare att skattemyndigheten&lt;br&gt;även vid annan revision än enligt lagen om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter skall ha befogenhet att ta varuprov och prova apparatur, samt&lt;br&gt;att det skall införas bestämmelser om att skattemyndigheten och&lt;br&gt;tullmyndigheten efter avslutad revision får överlämna omhändertagna&lt;br&gt;handlingar till konkursförvaltare i stället för till den reviderade. Kommittén&lt;br&gt;föreslår att bestämmelserna om tredjemansföreläggande i mervär-&lt;br&gt;desskattelagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;utformas i enlighet med 3 kap. 50 a § lagen om självdeklarationer och&lt;br&gt;kontrolluppgifter samt att motsvarande bestämmelser om tredjemansföre-&lt;br&gt;läggande införs i uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare. Vidare föreslås att föreläggande om kontrolluppgift skall&lt;br&gt;kunna avse uppgift om det löpande beskattningsårets eller periodens&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en ändring i uppbördslagen föreslås; beslutsbehörigheten bör&lt;br&gt;tillkomma skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren vid det aktuella&lt;br&gt;tillfället är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagarens&lt;br&gt;skatt. Vidare föreslås att lagen om automatisk databehandling vid&lt;br&gt;taxeringsrevision m.m. skall vara tillämplig även vid annan kontroll än&lt;br&gt;revision. Kommittén föreslår vissa ändringar i tvångsåtgärdslagen. Det&lt;br&gt;finns anledning att befara att rekvisitet påtaglig risk på grund av vissa&lt;br&gt;förarbetsuttalanden kommit att tolkas på ett alltför restriktivt sätt.&lt;br&gt;Kommittén föreslår därför att rekvisitet byts ut mot särskild risk. Vidare&lt;br&gt;föreslås ett förtydligande av 5 § första stycket samt att tvångsåtgärd enligt&lt;br&gt;nämnda lagrum skall få vidtas även då sabotagerisken gäller det som får&lt;br&gt;provas. Kommittén föreslår också en utvidgning av granskningsledarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befogenhet att fatta interimistiska beslut; det skall vara möjligt även då det&lt;br&gt;föreligger sabotagerisk beträffande det som får inventeras, besiktigas eller&lt;br&gt;provas. Vidare föreslås, till följd av förslaget om återinförande av&lt;br&gt;tredjemansrevision, att 10 - 12 §§ skall upphävas. Slutligen föreslås viss&lt;br&gt;ändring i bestämmelserna i 15 § andra stycket och 29 § andra stycket&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;br&gt;betänkandet Översyn av revisionsreglema&lt;br&gt;(SOU 1996:79)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Justitiekanslem,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Kronobergs&lt;br&gt;län, Riksdagens ombudsmän, Datainspektionen, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer, Föreningen Sveriges kronofogdar, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation, Kooperativa för-&lt;br&gt;bundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Stockholms Handelskammare,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Revisorsamfundet, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund och Sveriges Redovisningskonsulters För-&lt;br&gt;bund. Dessutom har Svensk Industriförening yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden från skattemyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholms, Kristianstads, Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Köpmannaförbund har&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande. Stockholms Handelskammare, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund och Svensk Industriförening har i sina remissvar anslutit sig till ett&lt;br&gt;gemensamt yttrande från Näringslivets skattedelegation. Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen avstyrker dock att skattemyndigheten ges en rätt att&lt;br&gt;underrätta om revisionsbeslutet först i samband med att revisionen verk-&lt;br&gt;ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO/SR, Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;och Tjänstemännens Centralorganisation har meddelat att man inte har&lt;br&gt;några synpunkter på betänkandet eller avstår från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om betalning av skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;Definitioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslutande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör handelsbolag eller europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör registrerade skattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i fråga om vissa gemenskapsintema förvärv&lt;br&gt;Överflyttning av ärenden och uppgifter&lt;br&gt;Riksskatteverkets befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande i skattenämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplysningar om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;br&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Registrering och skattekonton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av arbetsgivare och mervärdesskattskyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande för arbetsgivare och mervärdesskattskyldiga&lt;br&gt;Skattekonton&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattsedel på preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av F-skattsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdande av A-skattsedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;br&gt;Skatteavdrag från ersättning för arbete&lt;br&gt;Skatteavdrag från ränta och utdelning&lt;br&gt;Beslut om befrielse från skatteavdrag&lt;br&gt;Arbetstagarens skyldigheter&lt;br&gt;Arbetsgivarens skyldigheter&lt;br&gt;Föreläggande att göra skatteavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av F-skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att betala F-skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av F-skatt enligt schablon &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning av F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn till andra belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av särskild A-skatt&lt;br&gt;Skyldighet att betala särskild A-skatt&lt;br&gt;Beräkning av särskild A-skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H-13 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27-28 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag enligt skattetabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats&lt;br&gt;Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag&lt;br&gt;Underlag för beräkning av skatteavdrag&lt;br&gt;Skatteavdrag från förskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning&lt;br&gt;Ändrad beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-24 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-27 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29-36 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur en deklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsspecifikation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsskyldighet vid avveckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H-18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19-24 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om vissa debiteringsåtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagares ansvar för preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §&lt;br&gt;A-skattsedels innehavares ansvar för arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;Företrädare för juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regress&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;br&gt;Andra bestämmelser om befrielse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning i skatteärenden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldiges rätt att yttra sig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att fora anteckningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3-5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande att lämna uppgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Besök eller annat personligt sammanträffande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och förseningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8-9 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från skattetillägg och förseningsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10-12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13-14 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser i fråga om registrering och&lt;br&gt;mervärdesskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning av skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mottagande skattemyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inbetalning till särskilt konto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-8 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;När skatten skall vara betald&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9-10 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkning av inbetalda belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av skatteskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp som inte kunnat tillgodoräknas någon&lt;br&gt;skattskyldig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med inbetalning av skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid deklarationsanstånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2-3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid omprövning eller överklagande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid avyttring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd vid handläggning av ärende om und vikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anstånd i övriga fall&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8-11 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1-4 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överföring av skatt till en annan stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot utbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot överlåtelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utmätning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning när den skattskyldiges adress inte är känd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grunder för ränteberäkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Basränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-12 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13- 16 §§ Intäktsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17-18 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrad ränteberäkning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Indrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-5 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begäran om indrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurs&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut som kan omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4- 7 §§&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning&amp;nbsp;på initiativ&amp;nbsp;av den&amp;nbsp;skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8-9 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning&amp;nbsp;på initiativ&amp;nbsp;av skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§ &amp;nbsp;Efterbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14- 20 §§ Tidsfrist för efterbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut som inte får överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av skattemyndighetens eller Riksskatteverkets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-5 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den skattskyldiges överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förfarandet vid överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-9 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksskatteverkets överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-13 §§ &amp;nbsp;Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 kap.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avrundning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Representant för enkelt bolag eller partrederi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Representant för utländsk företagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5- 6 §§&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behörighet att&amp;nbsp;lämna&amp;nbsp;uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-8 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gallring&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller vid beräkning, debitering, redovisning och betalning&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift&lt;br&gt;som avses i 1-5 samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen gäller också vid betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt som avses i&lt;br&gt;1, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma innebörd som&lt;br&gt;i de lagar som anges i 1 och 2 §§ samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om inte annat anges i detta kapitel eller framgår av samman-&lt;br&gt;hanget. Med arbetsgivaravgift avses dock även sådan särskild löneskatt&lt;br&gt;och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 1 §&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och 1 §&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgift och avgiftsskyldig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatteavdrag och den som är skyldig att göra skatteavdrag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig att&lt;br&gt;betala skattetillägg, avgift eller ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig&lt;br&gt;för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1981:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund&lt;br&gt;av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skattskyldig likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de&lt;br&gt;skatter som anges i 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel&lt;br&gt;enligt 4 kap. 5 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som skattemyndigheten enligt 23 kap. 3 § har beslutat skall svara&lt;br&gt;för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs genom ett enkelt bolag eller partrederi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vad som sägs i denna lag om handelsbolag gäller, om inte annat&lt;br&gt;föreskrivs, även europeiska ekonomiska intressegrupperingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar ut lön,&lt;br&gt;arbetstagare: den som tar emot lön,&lt;br&gt;beskattningsår: beskattningsår enligt kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) eller, i fråga om skatt som inte avses i någon av de nämnda&lt;br&gt;lagarna, kalenderåret för vilket skatten skall betalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfallodag: dag då skatt skall ha betalats enligt 16 kap. 4 §,&lt;br&gt;huvudinkomst: lön som utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för&lt;br&gt;arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ö/v sådan ersättning, ränta eller utdelning för vilken utbetalaren är&lt;br&gt;skyldig att göra skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkt i verksamheten,&lt;br&gt;om den är skattepliktig här i landet, enligt bestämmelserna i 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen eller 2 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för&lt;br&gt;någon delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidoinkomst: lön som inte utgör arbetstagarens huvudinkomst,&lt;br&gt;skatteavdrag: avdrag från lön för betalning av arbetstagarens prelimi-&lt;br&gt;nära skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt som återstår sedan utgående mervärdesskatt avräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Beslutande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör skattskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Beslut enligt denna lag som rör en skattskyldig fattas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun för det&lt;br&gt;löpande beskattningsåret ligger, om inte annat följer av 2-5 §§. Om den&lt;br&gt;skattskyldige saknar hemortskommun i landet, fattas beslutet av&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör handelsbolag eller europeiska ekonomiska&lt;br&gt;intressegrupperingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Beslut som rör ett handelsbolag fattas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där bolaget enligt uppgift i handelsregistret har sitt huvudkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör en europeisk ekonomisk intressegruppering fattas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där intressegrupperingen har sitt säte. Om&lt;br&gt;intressegrupperingen saknar säte i landet, fattas beslutet av Skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3-5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som rör registrerade skattskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Beslut som rör en skattskyldig som registrerats enligt 3 kap. 1 § fattas&lt;br&gt;av skattemyndigheten i det län där den skattskyldige är registrerad, om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut i fråga om vissa gemenskapsintema förvärv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut som rör den som är mervärdesskattskyldig endast på grund av&lt;br&gt;förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) fattas av Skattemyndigheten i Dalarnas&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överflyttning av ärenden och uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta&lt;br&gt;beslut i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant uppdrag far&lt;br&gt;ges endast om den andra myndigheten går med på det och om det inte&lt;br&gt;medför avsevärda besvär för den som beslutet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta&lt;br&gt;att uppgifter som enligt denna lag skall fullgöras av en viss&lt;br&gt;skattemyndighet i stället skall fullgöras av en annan skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om den skattskyldige har gett in en handling inom föreskriven tid till&lt;br&gt;en annan skattemyndighet än rätt skattemyndighet, skall handlingen ändå&lt;br&gt;anses ha kommit in i rätt tid. Handlingen skall då omedelbart sändas över&lt;br&gt;till rätt skattemyndighet med uppgift om den dag då handlingen kom in till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inom föreskriven tid har gett in en begäran om&lt;br&gt;omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får skattemyndigheten ändå&lt;br&gt;pröva ärendet. Begäran skall då omedelbart sändas över till den&lt;br&gt;skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då begäran&lt;br&gt;kom in till domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även vid inbetalning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksskatteverkets befogenheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Riksskatteverket får överta de befogenheter som en skattemyndighet&lt;br&gt;har enligt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har befogenhet att fatta sådana beslut om&lt;br&gt;förseningsavgift enligt 15 kap. 7 och 8 §§ som rör en periodisk&lt;br&gt;sammanställning om sammanställningen skall lämnas till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgörande i skattenämnd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Om ett beskattningsärende som avses i denna lag har ett nära samband&lt;br&gt;med ett taxeringsärende som enligt 2 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;skall avgöras i en skattenämnd, får även beskattningsärendet avgöras i&lt;br&gt;skattenämnden om det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Registrering och skattekonton&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering av arbetsgivare och mervärdesskattskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattemyndigheten skall registrera den som är arbetsgivare och den&lt;br&gt;som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte den som är mervärdesskattskyldig endast på&lt;br&gt;grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1&lt;br&gt;och 2 mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan för registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras&lt;br&gt;enligt 1 § skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet for&lt;br&gt;mervärdesskatt, skall göra en anmälan för varje verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Den&lt;br&gt;vars verksamhet är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2 och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) och som enligt&lt;br&gt;10 kap. 31 § skall redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen anses ha&lt;br&gt;fullgjort anmälningsskyldigheten genom att lämna deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett förhållande som har tagits upp i en anmälan om registrering har&lt;br&gt;ändrats, skall den som gjort anmälan underrätta skattemyndigheten om&lt;br&gt;ändringen. Om inte något hindrar det skall underrättelsen lämnas inom två&lt;br&gt;veckor från det att ändringen inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande för arbetsgivare och mervärdesskattskyldiga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten får förelägga den som inte gör anmälan enligt 2 §&lt;br&gt;eller inte lämnar underrättelse enligt 3 §, att fullgöra sin skyldighet eller att&lt;br&gt;lämna sådana uppgifter som behövs för att avgöra om skyldighet att göra&lt;br&gt;anmälan eller lämna underrättelse finns.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattekonton&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten skall upprätta ett skattekonto för varje person som&lt;br&gt;är skattskyldig enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att en person skall ha fler än ett&lt;br&gt;skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skattekontot skall skattemyndigheten registrera skatt som skall beta-&lt;br&gt;las in eller betalas tillbaka enligt ett beskattningsbeslut, avdragen skatt,&lt;br&gt;gjorda inbetalningar och utbetalningar samt belopp som har lämnats för&lt;br&gt;indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattemyndigheten skall dels årligen, dels för varje månad stämma av&lt;br&gt;inbetalda och andra tillgodoförda belopp mot påförda belopp. Någon&lt;br&gt;avstämning behöver dock inte göras för månader då inte något annat&lt;br&gt;belopp än ränta har tillgodoförts eller påförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avstämning av skattekontot skall också göras när den skattskyldige&lt;br&gt;begär det, om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att betala preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Preliminär skatt skall betalas för inkomståret enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;6-8 kap. med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den&lt;br&gt;slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt)&lt;br&gt;eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattsedel på preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattemyndigheten skall för varje inkomstår utfärda skattsedlar på&lt;br&gt;preliminär skatt. För sådan skatt skall det finnas två slag av skattsedlar (F-&lt;br&gt;skattsedel och A-skattsedel).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången&lt;br&gt;av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 7 eller 8 §, efter ansökan&lt;br&gt;utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattemyndigheten får besluta att en F-skattsedel utfärdas för en fysisk&lt;br&gt;person under villkor att den inte åberopas i ett anställningsförhållande.&lt;br&gt;Villkoret skall framgå av skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En F-skattsedel får inte utfärdas för en delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;enbart på grund av delägarens intäkter från bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En F-skattsedel får inte utfärdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt&lt;br&gt;10 § första stycket 3 eller 8 förrän två år efter återkallelsebeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad på&lt;br&gt;någon annan grund än som avses under 1 så länge grunden för återkallelsen&lt;br&gt;finns kvar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått&lt;br&gt;en sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en&lt;br&gt;sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 10 §&lt;br&gt;8 får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att företagets eller&lt;br&gt;bolagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får en F-skattsedel utfärdas trots vad som&lt;br&gt;sägs i första eller andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F-skattebevis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § För den som får en F-skattsedel skall skattemyndigheten också utfärda&lt;br&gt;ett F-skattebevis. Villkor enligt 6 § skall framgå av F-skattebeviset.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begär att skattsedeln skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer villkor som meddelats med stöd av 6 § eller på annat sätt&lt;br&gt;missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i&lt;br&gt;fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar en handling&lt;br&gt;med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund&lt;br&gt;för taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag i en&lt;br&gt;utsträckning som inte är obetydlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har meddelats näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är i konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att&lt;br&gt;återkalla företagets eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande&lt;br&gt;som kan hänföras till företagsledaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag och en&lt;br&gt;företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en&lt;br&gt;F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett&lt;br&gt;förhållande som avses i 3-5, 7 eller 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten avstå från&lt;br&gt;återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en F-skattsedel har återkallats, får skattemyndigheten förelägga&lt;br&gt;innehavaren att överlämna F-skattsedeln och F-skattebeviset till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får lämna uppgift om återkallelsen till de berörda&lt;br&gt;uppdragsgivare som myndigheten känner till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av A-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § En A-skattsedel skall på begäran utfärdas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattskyldig som inte har en F-skattsedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattskyldig som har en F-skattsedel med ett sådant villkor som avses&lt;br&gt;i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta kapitel vid varje tillfälle då lön betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ersättning för arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3 eller 4 §, göras från&lt;br&gt;kontant ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete likställs i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 §&lt;br&gt;1 mom. första stycket e och g samt tredje stycket kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i&lt;br&gt;näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan&lt;br&gt;liknande periodisk utbetalning som utgör utgift i utbetalarens närings-&lt;br&gt;verksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1&lt;br&gt;mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att pensions-&lt;br&gt;sparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid&lt;br&gt;utmätning, konkurs eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatteavdrag skall inte göras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen uppgår till mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till&lt;br&gt;mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren&lt;br&gt;understiger 10 000 kronor under inkomståret och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad som betalas ut inte utgör utgift i&lt;br&gt;utbetalarens näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och&lt;br&gt;ersättningen under inkomståret understiger ett halvt basbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättningen är familjebidrag till mottagare som tjänstgör inom&lt;br&gt;totalförsvaret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt&lt;br&gt;11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) till&lt;br&gt;mottagare som debiterats preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till följande&lt;br&gt;mottagare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, landsting, kommuner, kommunalförbund eller kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en F-skattsedelsinnehavare, med undantag av ersättning som anges i&lt;br&gt;6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fysisk person som inte är bosatt i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en utländsk juridisk person, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från&lt;br&gt;skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 och 4 gäller inte om ersättningen betalas ut för&lt;br&gt;näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Med en F-skattsedelsinnehavare avses i denna lag en person som har&lt;br&gt;F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den&lt;br&gt;betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas om den&lt;br&gt;lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som&lt;br&gt;även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress&lt;br&gt;samt betalningsmottagarens personnummer eller organisationsnummer.&lt;br&gt;Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas om den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betalningsmottagare som har F-skattsedel med sådant villkor som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 6 § anses ha F-skattsedel endast om den åberopas skriftligen.&lt;br&gt;I fråga om ersättning som avses i 2 § andra stycket skall mottagaren inte&lt;br&gt;anses ha F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Även om mottagaren har F-skattsedel skall skatteavdrag göras från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. korttidsstudiestöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. särskilt vuxenstudiestöd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning från semesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har eller åberopar&lt;br&gt;en F-skattsedel trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under&lt;br&gt;sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos&lt;br&gt;den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen&lt;br&gt;anmäla detta till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ränta och utdelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras från sådan ränta&lt;br&gt;och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift skall lämnas&lt;br&gt;för enligt 3 kap. 22, 23 eller 27 § lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skatteavdrag skall inte göras från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ränta på ett konto, om räntan uppgår till mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ränta eller utdelning till en annan juridisk person än ett svenskt&lt;br&gt;dödsbo eller till en fysisk person som inte är bosatt i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan uppgår till mindre än&lt;br&gt;1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ränta på ett konto för klientmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ränta som betalas ut tillsammans med annat belopp, om det är okänt&lt;br&gt;för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och&lt;br&gt;utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3&lt;br&gt;kap. 22 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om befrielse från skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten får besluta att skatteavdrag inte skall göras från&lt;br&gt;viss ersättning för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den&lt;br&gt;i Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där&lt;br&gt;ersättningen skall beskattas för undvikande av att preliminär skatt tas ut i&lt;br&gt;mer än en av staterna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller&lt;br&gt;anställningsförhållanden, skulle medföra avsevärda besvär för&lt;br&gt;arbetsgivaren eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får, utom i de fall som avses i andra stycket,&lt;br&gt;besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en arbetstagare som har hemvist här i landet men utför arbete i en&lt;br&gt;annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande&lt;br&gt;av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en arbetstagare som har hemvist i den andra staten enligt 1 men utför&lt;br&gt;arbete här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och om Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet&lt;br&gt;i den andra staten om att skatten skall tas ut där, får Riksskatteverket&lt;br&gt;besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for beslut enligt första eller andra stycket är att avdrag&lt;br&gt;for preliminär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetstagarens skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran&lt;br&gt;av utbetalaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visa upp sin A-skattsedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 §&lt;br&gt;första stycket får godtas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg&lt;br&gt;från skattemyndigheten om att utbetalaren inte är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag från ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetstagare som har fått ett beslut om ändrad beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag skall genast visa upp beslutet för arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla ett visst&lt;br&gt;slag av ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsgivarens skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetal-&lt;br&gt;ningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är lika stort&lt;br&gt;som vid det närmast föregående utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En arbetsgivare skall följa ett beslut enligt 8 kap. 11,27, 28 eller 29 §&lt;br&gt;om skatteavdrag för en arbetstagare från och med det första&lt;br&gt;utbetalningstillfället två veckor efter det att arbetsgivaren fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en arbetstagare kan visa att ett skatteavdrag har gjorts med för&lt;br&gt;högt belopp och beloppet ännu inte betalats in till skattemyndigheten, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren mot kvitto skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden till&lt;br&gt;arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som inte gör skatteavdrag eller inte lämnar uppgift som avses i&lt;br&gt;13 §, får föreläggas att fullgöra sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Beräkning av F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att betala F-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § F-skatt skall betalas av den som har fått en F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av F-skatt skall göras enligt schablon eller preliminär&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt schablon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § F-skatt skall, om inte annat följer av 5 §, beräknas enligt schablon med&lt;br&gt;utgångspunkt från den skattskyldiges senast bestämda slutliga skatt vid den&lt;br&gt;årliga taxeringen året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § F-skatt som beräknas enligt schablon skall, för annan skattskyldig än&lt;br&gt;handelsbolag, tas ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 110 % av det belopp som avses i 2 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 105 % av det belopp som avses i 2 §, om det understiger samma års&lt;br&gt;debiterade preliminära skatt, utan hänsyn till eventuella ändringar enligt&lt;br&gt;7§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag skall preliminär skatt tas ut med det belopp som avses&lt;br&gt;i2§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt enligt denna paragraf får inte tas ut med ett lägre belopp än som&lt;br&gt;motsvarar den senast debiterade preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till mervär-&lt;br&gt;desskatt som skall redovisas i självdeklaration, om mervärdesskatt inte&lt;br&gt;ingår i det belopp som avses i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt har fastställts för den skattskyldige för tiden&lt;br&gt;september andra året före inkomståret till och med augusti året före&lt;br&gt;inkomståret, får denna skatt läggas till grund för beräkningen av den&lt;br&gt;preliminära skatten. Om mervärdesskatten för året före inkomståret skall&lt;br&gt;redovisas i självdeklaration, får i stället den mervärdesskatt som har&lt;br&gt;fastställts för andra året före inkomståret läggas till grund för beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § F-skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär&lt;br&gt;taxering)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt enligt den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den skattskyldige har lämnat en preliminär självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall, om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den&lt;br&gt;preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt&lt;br&gt;för inkomståret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Preliminär taxering skall ske med ledning av de uppgifter som lämnats&lt;br&gt;i en preliminär självdeklaration och andra tillgängliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad beräkning av F-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattemyndigheten får besluta om ändrad beräkning av F-skatt for att&lt;br&gt;uppnå att den preliminära skatten bättre stämmer överens med den&lt;br&gt;beräknade slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till den skattskyldiges forhållanden eller om det&lt;br&gt;finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hänsyn till andra belopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den A-skatt som kan komma att betalas for den skattskyldige genom&lt;br&gt;skatteavdrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana belopp som enligt 11 kap. 16 § 1 kan komma att tillgodo-&lt;br&gt;räknas den skattskyldige utöver preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Beräkning av särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att betala särskild A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattemyndigheten får besluta att särskild A-skatt skall betalas av den&lt;br&gt;som inte har fått en F-skattsedel. Ett sådant beslut får meddelas om&lt;br&gt;överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slut-&lt;br&gt;liga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast A-skatt betalas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av särskild A-skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid beräkning av särskild A-skatt gäller bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;2-8 §§ om beräkning av F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt skattetabell&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som betalas ut till en&lt;br&gt;fysisk person skall göras enligt allmänna eller särskilda skattetabeller, om&lt;br&gt;inte annat följer av 6-9 §§ eller av skattemyndighetens beslut enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdraget skall göras enligt den skattetabell som har beslutats för&lt;br&gt;arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under januari och, om det finns särskilda skäl, också under februari får&lt;br&gt;skatteavdrag beräknas enligt den skattetabell som senast tillämpats under&lt;br&gt;det föregående inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 4 eller 5 §, göras enligt&lt;br&gt;allmänna skattetabeller från sådan ersättning för arbete som hänför sig till&lt;br&gt;en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande&lt;br&gt;tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika&lt;br&gt;inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i&lt;br&gt;tabellen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster och&lt;br&gt;avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag&lt;br&gt;än avdrag för avgifter enligt lagen om allmänna egenavgifter och&lt;br&gt;grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är&lt;br&gt;skyldig att betala allmänna egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;§ Skatteavdrag skall göras enligt särskilda skattetabeller från&lt;br&gt;sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § samt första, andra och femte styckena i punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), med undantag för vårdbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komster enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring ange det&lt;br&gt;skatteavdrag som skall göras från en viss ersättning uttryckt i procent. 1&lt;br&gt;övrigt gäller bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För sjöman som avses i första stycket punkt 1 av anvisningarna till 49&lt;br&gt;§ kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag beräknas enligt&lt;br&gt;särskilda skattetabeller för sjömän. Tabellerna skall grundas på att&lt;br&gt;sjömännen har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 49 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;och skattereduktion enligt 11 kap. 13 § andra e stycket. I övrigt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fysisk person inte fullgör sin uppgiftsskyldighet enligt 5 kap.&lt;br&gt;12 §, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt skattetabellen för den ort&lt;br&gt;där arbetsgivaren har sitt kontor eller ersättningen i annat fall betalas ut,&lt;br&gt;ökat med 10 % av avdraget enligt tabellen. Skatteavdraget skall dock vara&lt;br&gt;30 % av ersättning som är sidoinkomst för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren fått besked av&lt;br&gt;skattemyndigheten om vilket skatteavdrag som skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig förhöjning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en arbetstagare anmäler till sin arbetsgivare att skatteavdrag från&lt;br&gt;huvudinkomsten skall göras med större belopp än som följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag, är arbetsgivaren skyldig att göra avdrag med&lt;br&gt;det begärda beloppet från och med det första utbetalningstillfället två&lt;br&gt;veckor efter det att arbetsgivaren fick del av anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten med stöd av 27 eller 28 § har beslutat om&lt;br&gt;minskning av skatteavdraget, får arbetsgivaren dock inte tillmötesgå&lt;br&gt;arbetstagarens begäran om ett förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skatteavdrag skall göras med 30 % av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person och är&lt;br&gt;sidoinkomst för mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning som inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut&lt;br&gt;vid regelbundet återkommande tillfällen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning som avses i första stycket 3 betalas ut tillsammans med&lt;br&gt;ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst, skall skatteavdrag göras&lt;br&gt;enligt grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från arbetslöshetskassa, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skatteavdrag från sådan ersättning som avses i 5 kap. 6 § skall göras&lt;br&gt;med 30 % om mottagaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta och utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skatteavdrag från sådan ränta och utdelning som avses i 5 kap. 8 §&lt;br&gt;skall göras med 30 %. Skatteavdrag från ränta eller utdelning på utländska&lt;br&gt;värdepapper skall göras med så stort belopp att det tillsammans med den&lt;br&gt;skatt som dragits av i utlandet uppgår till 30 % av räntan eller utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § För enskilda fall får skattemyndigheten besluta hur skatteavdraget&lt;br&gt;skall beräknas från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar {särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från&lt;br&gt;vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller om&lt;br&gt;mottagaren skall betala fastighetsskatt, får skattemyndigheten besluta att&lt;br&gt;skatteavdrag skall göras också med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När skattemyndigheten beslutar om särskild beräkningsgrund i fråga&lt;br&gt;om ersättning till en juridisk person får hänsyn inte tas till den juridiska&lt;br&gt;personens kostnader för lön till delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild beräkningsgrund i fråga om ersättning till ett&lt;br&gt;handelsbolag får fattas endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I fråga om ränta och utdelning får skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;särskild beräkningsgrund endast på det sättet att skatteavdrag inte skall&lt;br&gt;göras från viss ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underlag för beräkning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av förmånsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, får andra&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersättningen&lt;br&gt;beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån, som utges på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen anses&lt;br&gt;som arbetsgivare. Sådan skattepliktig intäkt skall räknas med först när&lt;br&gt;arbetsgivaren har fått kännedom om att arbetstagaren åtnjutit sådan intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Värdet av förmån av någon annan bostad här i landet än&lt;br&gt;semesterbostad skall beräknas enligt värdetabeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabellerna skall ha följande grunder. Landet delas in i områden som är&lt;br&gt;väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en&lt;br&gt;bostad skall bestämmas inom varje område till det genomsnittliga värdet&lt;br&gt;beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom&lt;br&gt;området. För en bostad utanför tätort med närmaste omgivning skall dock&lt;br&gt;värdet bestämmas till 90 % av det lägsta av nämnda genomsnittsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om skattemyndigheten har bestämt värdet av en förmån vid beräkning&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter enligt bestämmelserna i 9 kap. 2 § andra stycket,&lt;br&gt;skall detta värde användas även vid beräkning av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Värdet av en förmån i andra fall skall beräknas enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om jämkning i punkt 4 andra stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 42 § kommunalskattelagen får dock tillämpas endast i fråga om förmån&lt;br&gt;av fri kost och efter beslut av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drickspengar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en arbetstagare på grund av arbetsavtal har rätt att ta emot också&lt;br&gt;drickspengar eller någon annan liknande ersättning direkt från allmänheten&lt;br&gt;och arbetsgivaren känner till eller kan uppskatta ersättningen, skall hänsyn&lt;br&gt;tas till sådan ersättning vid beräkning av skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan&lt;br&gt;tjänsteresa som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall skatteavdrag göras endast till den del&lt;br&gt;ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i punkt 3 respektive&lt;br&gt;3 a eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tjänsteresa som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § kommunalskattelagen varar mer än två år på samma ort eller, i fall&lt;br&gt;som avses i punkt 3 andra stycket sjunde och åttonde meningarna av&lt;br&gt;samma anvisningar, tre år på samma ort, skall skatteavdraget beräknas på&lt;br&gt;hela ersättningen. Skattemyndigheten får dock, efter ansökan av den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen, besluta att skatteavdrag skall göras enligt första&lt;br&gt;stycket även under en viss längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan ersättning för kostnader i arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Från någon annan ersättning för kostnader i arbetet än sådan som&lt;br&gt;avses i 19 § skall skatteavdrag göras endast i följande utsträckning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottagaren&lt;br&gt;inte får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på hela&lt;br&gt;ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det är uppenbart att ersättningen överstiger det belopp som&lt;br&gt;mottagaren får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas&lt;br&gt;på den överstigande delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Skatteavdrag skall beräknas på det belopp som återstår sedan följande&lt;br&gt;avgifter räknats av från ersättningen for arbetet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgifter som arbetstagaren i samband med tjänsten betalar for egen&lt;br&gt;eller efterlevandes pensionering på annat sätt än genom forsäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avgifter som arbetstagaren betalar för sådan pensionsförsäkring eller&lt;br&gt;sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Andra kostnader i arbetet än de som avses i 21 § får räknas av endast&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetstagaren är en fysisk person som får dra av kostnaderna vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens&lt;br&gt;ersättning från arbetsgivaren under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan schablon som fastställts enligt 2 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter, är tillämplig på arbetstagaren, skall&lt;br&gt;kostnaderna beräknas enligt schablonen. Finns det inte någon schablon&lt;br&gt;skall skattemyndigheten på begäran av arbetsgivaren bestämma hur kost-&lt;br&gt;naderna skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarens kostnader har beräknats enligt andra stycket, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;§ På begäran av en utbetalare får skattemyndigheten, trots&lt;br&gt;bestämmelsen i 22 § första stycket, besluta att skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för&lt;br&gt;hemresa med allmänna kommunikationer. Detta gäller dock endast till den&lt;br&gt;del förmånen eller ersättningen inte överstiger det belopp som får dras av&lt;br&gt;enligt punkt 3 b av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resor vid tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Vid beräkningen av skatteavdrag skall hänsyn inte tas till förmån av&lt;br&gt;fri resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länderna i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller&lt;br&gt;uppdrag eller till ersättning för kostnader för sådan resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § I fråga om folkpension och annan ersättning som betalas ut&lt;br&gt;tillsammans med sådan pension får utbetalaren vid beräkning av&lt;br&gt;skatteavdrag ta hänsyn till att arbetstagaren kan vara berättigad till särskilt&lt;br&gt;grundavdrag, om den preliminära skatten därigenom bättre stämmer&lt;br&gt;överens med den beräknade slutliga skatten för inkomståret.&lt;br&gt;Skattemyndighetens beslut enligt 11 § om särskild beräkningsgrund måste&lt;br&gt;dock följas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från förskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Om ersättning för arbete betalas ut i form av förskott, skall&lt;br&gt;skatteavdraget beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela&lt;br&gt;ersättningen som det utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hela ersättningen inte är känd då förskottet betalas ut, beräknas&lt;br&gt;skatteavdrag som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella&lt;br&gt;tidsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När resterande belopp betalas ut görs skatteavdrag med återstående del&lt;br&gt;av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § För en arbetstagare som är försatt i konkurs får skattemyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan av konkursboet besluta att skatteavdrag skall göras med&lt;br&gt;mindre belopp än som annars skulle ha gällt, om den preliminära skatten&lt;br&gt;därigenom bättre stämmer överens med den beräknade slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som&lt;br&gt;enligt 11 kap. 16 § 1 kan komma att tillgodoräknas arbetstagaren utöver&lt;br&gt;preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Bestämmelsen i 27 § gäller också efter ansökan av en kronofogde-&lt;br&gt;myndighet när lön skall tas i anspråk genom utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad beräkning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Skattemyndigheten får besluta om ändrad beräkning av skatteavdrag&lt;br&gt;för att uppnå att detta bättre stämmer överens med den beräknade slutliga&lt;br&gt;skatten. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ skall då tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som en-&lt;br&gt;ligt 11 kap. 16 § 1 kan komma att tillgodoräknas arbetstagaren utöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preliminär skatt och till sådana belopp som avses i 11 kap. 16 § 2 a och b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till arbetstagarens förhållanden eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Beräkning av arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Arbetsgivaravgifter skall beräknas for varje redovisningsperiod efter de&lt;br&gt;procentsatser och på det underlag som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 kap. 1 och 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 1 § lagen om (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i&lt;br&gt;enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses&lt;br&gt;i punkt 2 sjunde stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall dock värderas till marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av arbetsgivaren får skattemyndigheten bestämma värdet av&lt;br&gt;förmånen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns grund for jämkning av värdet av bilförmån eller kostförmån&lt;br&gt;enligt punkt 4 andra eller tredje stycket av anvisningarna till 42 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med&lt;br&gt;mer än 10 % från det värde som följer av 42 § första stycket och punkt 3&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetsgivare får vid beräkningen av arbetsgivaravgifter göra avdrag&lt;br&gt;för sådana kostnader som avses i 2 kap. 4 § första stycket 6 lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och som arbetstagaren haft, om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens lön från&lt;br&gt;arbetsgivaren under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av kostnaderna gäller 8 kap. 22 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Redovisning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel finns bestämmelser om preliminär självdeklaration och&lt;br&gt;löpande redovisning av skatt samt särskilda bestämmelser om redovisning&lt;br&gt;av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär självdeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna preliminär självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En preliminär självdeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som ansöker om F-skattsedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har F-skatt eller särskild A-skatt och vars slutliga skatt vid&lt;br&gt;taxeringen året efter inkomståret beräknas överstiga motsvarande skatt&lt;br&gt;enligt den årliga taxeringen året före inkomståret med ett belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om&lt;br&gt;beräknade inkomster och utgifter för inkomståret samt om förmögenhet&lt;br&gt;som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det på grund av ändrade förhållanden kan antas att den slutliga&lt;br&gt;skatten vid taxeringen året efter inkomståret kommer att överstiga den som&lt;br&gt;beräknats enligt en tidigare lämnad preliminär självdeklaration med ett&lt;br&gt;belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden,&lt;br&gt;skall den skattskyldige lämna en ny preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I de fall som avses i 2 § 2 och 3 § behöver den skattskyldige inte lämna&lt;br&gt;någon preliminär självdeklaration for inkomståret efter den 30 november&lt;br&gt;samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är&lt;br&gt;deklarationsskyldig enligt 2 eller 3 § lämna en preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig får lämna preliminär självdeklaration även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en preliminär självdeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En preliminär självdeklaration enligt 2 § 1 skall lämnas när ansökan&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 2 § 2 skall den preliminära självdeklarationen&lt;br&gt;lämnas senast den 30 november året före inkomståret eller, om den&lt;br&gt;skattskyldige då inte var deklarationsskyldig, senast 14 dagar efter det att&lt;br&gt;skyldigheten uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En ny preliminär självdeklaration enligt 3 § skall lämnas senast 14&lt;br&gt;dagar efter det att förhållandena ändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om kommande utbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Efter föreläggande av skattemyndigheten är en arbetsgivare skyldig att&lt;br&gt;för en namngiven person lämna uppgift om den ersättning som kan antas&lt;br&gt;komma att betalas ut under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattedeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En skattedeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har betalat ut lön eller i annat fall har gjort ett skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt for utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) om&lt;br&gt;inte annat följer av 30 eller 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som omfattas av beslut enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är&lt;br&gt;deklarationsskyldig enligt 9 § lämna en skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten skall också besluta att mervärdesskatt som annars&lt;br&gt;skall redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första&lt;br&gt;stycket, skall redovisas i en skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den skattskyldige begär det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i 1,&lt;br&gt;minst två på varandra följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten gå med på att en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person&lt;br&gt;som saknar fast driftställe här i landet, redovisar arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte skall redovisa vare sig&lt;br&gt;skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i skattedeklaration för en eller flera&lt;br&gt;perioder och om skattemyndigheten skriftligen upplysts om detta, behöver&lt;br&gt;någon deklaration inte lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller den som är skattskyldig till mervärdesskatt endast&lt;br&gt;om han enligt 31 § skall redovisa mervärdesskatten i sin självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Redovisningen i en deklaration skall göras löpande för bestämda&lt;br&gt;tidsperioder (redovisningsperioder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Redovisningsperioden omfattar en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sådan skattskyldig som inte är skyldig att lämna självdeklaration&lt;br&gt;och som därför skall redovisa mervärdesskatt i en skattedeklaration samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för handelsbolag, får skattemyndigheten besluta att redovisningsperioden&lt;br&gt;for mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår. Detta gäller endast om&lt;br&gt;beskattningsunderlagen exklusive gemenskapsintema förvärv och import&lt;br&gt;för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Redovisningsperioden for mervärdesskatt som skall redovisas i en&lt;br&gt;självdeklaration utgörs av det beskattningsår som självdeklarationen avser&lt;br&gt;när det gäller inkomstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nödvändiga identifikationsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande uppgifter om skatteavdrag :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den lön från vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdraget belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;den lön för vilken utbetalaren är skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdrag enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) periodens avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. följande uppgifter om mervärdesskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ingående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras&lt;br&gt;mellan EG-länder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av&lt;br&gt;skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration skall ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattedeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-&lt;br&gt;underlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och import for&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas uppgå till högst 40 miljoner kronor, skall lämna&lt;br&gt;skattedeklaration enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen som skall&lt;br&gt;ha kommit in till skatte-&lt;br&gt;myndigheten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatteavdrag&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;för redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatt för&lt;br&gt;redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-&lt;br&gt;underlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och import för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas överstiga 40 miljoner kronor, skall lämna&lt;br&gt;skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte skattemyndigheten&lt;br&gt;har beslutat något annat enligt 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen som skall&lt;br&gt;ha kommit in till skatte-&lt;br&gt;myndigheten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatteavdrag, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt för redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt före den&lt;br&gt;tid som anges i 18 eller 19 § skall redovisa också de skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som skall redovisas den månad återbetalning begärs,&lt;br&gt;eller som skulle ha redovisats tidigare, om skatteavdragen och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats eller fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte landsting och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten besluta att en sådan&lt;br&gt;arbetsgivare som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 12 i&lt;br&gt;månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari den 17.&lt;br&gt;Deklarationen skall ta upp de uppgifter som anges i 17 § 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som&lt;br&gt;enligt 32 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration,&lt;br&gt;skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen som skall&lt;br&gt;ha kommit in till skatte-&lt;br&gt;myndigheten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatteavdrag och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter för redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;23 § Kommuner och landsting skall lämna skattedeklaration endast enligt&lt;br&gt;uppställningen i 18 § med undantag för januari och augusti då deklara-&lt;br&gt;tionen i stället skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten bevilja en&lt;br&gt;skattskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration. En ansökan om&lt;br&gt;anstånd skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den dag då&lt;br&gt;deklarationen skulle ha kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras förutsättningarna för anståndet innan anståndstiden gått ut, skall&lt;br&gt;anståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om anstånd med inbetalning av skatt finns i 17 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur en deklaration skall lämnas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § En preliminär självdeklaration, en skattedeklaration eller en särskild&lt;br&gt;skattedeklaration skall lämnas till skattemyndigheten enligt fastställt&lt;br&gt;formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En deklaration enligt 25 § får, efter särskilt medgivande från&lt;br&gt;Riksskatteverket, eller skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer,&lt;br&gt;lämnas i form av ett elektroniskt dokument. En sådan deklaration får tas&lt;br&gt;emot av Riksskatteverket for skattemyndighetens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning vars&lt;br&gt;innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om den som är deklarationsskyldig inte lämnar deklaration eller om&lt;br&gt;deklarationen är ofullständig, får skattemyndigheten förelägga den&lt;br&gt;deklarationsskyldige att lämna deklaration eller komplettera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, besluta att en viss&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § I 13 kap. 6-28 a §§ mervärdesskattelagen (1994:200) finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den som är skattskyldig för import av varor skall redovisa den&lt;br&gt;utgående skatten för importen på det sätt som gäller för tull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående skatt som avser sådana gemenskapsintema förvärv som anges&lt;br&gt;i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall&lt;br&gt;redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i självdeklaration eller särskild skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den som bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret&lt;br&gt;beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor och som är skyldig&lt;br&gt;att lämna självdeklaration enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter och som inte är handelsbolag, skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatten i den deklarationen, om skattemyndigheten inte beslutat&lt;br&gt;annat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324). Redovisningen skall innehålla samma uppgifter som&lt;br&gt;gäller för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200) skall dock redovisa mervärdesskatten i en särskild&lt;br&gt;skattedeklaration for varje förvärv. Deklarationen skall lämnas in senast 35&lt;br&gt;dagar efter förvärvet. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för&lt;br&gt;mervärdesskatt enligt bestämmelserna i 3 kap. är även skyldig att i en&lt;br&gt;periodisk sammanställning lämna uppgifter om omsättning, förvärv och&lt;br&gt;överföringar av varor som transporteras mellan EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas. Då får&lt;br&gt;föreskrivas att periodisk sammanställning skall lämnas även för&lt;br&gt;varuöverföringar för vilka redovisningsskyldighet inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § En periodisk sammanställning skall lämnas enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får bestämma att sammanställningen kan lämnas med&lt;br&gt;hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Den periodiska sammanställningen skall göras för varje kalen-&lt;br&gt;derkvartal, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som den periodiska sammanställningen skall lämnas till&lt;br&gt;får gå med på att sammanställningen görs för kalenderår under&lt;br&gt;förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige tillämpar kalenderår som räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;för kalenderåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 200 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) uppgår till högst 120 000 kronor per&lt;br&gt;kalenderår, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen inte avser nya transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den periodiska sammanställningen skall lämnas in till Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Den skall ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter&lt;br&gt;utgången av den period som sammanställningen avser. Riksskatteverket får&lt;br&gt;gå med på att sammanställningen lämnas till någon annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisningsskyldighet vid avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § Om en verksamhet avvecklas skall redovisningen fullgöras till och&lt;br&gt;med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av beskattningsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall&lt;br&gt;betala skatt eller fä tillbaka skatt och skattens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskattningsbeslut anses också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omprövningsbeslut enligt 21 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut i fråga om återföring enligt 9 kap. 5 eller 6 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§ mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beskattningsbeslut fattas för varje redovisningsperiod för sig. Beslut&lt;br&gt;fattas med ledning av de uppgifter som lämnats i en deklaration och andra&lt;br&gt;tillgängliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ändring av ett beskattningsbeslut som avser mer än en redo-&lt;br&gt;visningsperiod och som görs efter beskattningsårets utgång får&lt;br&gt;skattemyndigheten hänföra till den sista redovisningsperioden under&lt;br&gt;beskattnings-året. En ändring under beskattningsåret får hänföras till den&lt;br&gt;senast aktuella redovisningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid debitering av F-skatt eller särskild A-skatt med ledning av&lt;br&gt;preliminär taxering tillämpas bestämmelserna om slutlig skatt i 11-14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § F-skatt eller särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skatt som inte&lt;br&gt;uppgår till 2 400 kronor för inkomståret debiteras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje&lt;br&gt;månad enligt bestämmelserna i 16 kap. 5 eller 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att F-skatt och särskild A-skatt skall&lt;br&gt;betalas endast under vissa kalendermånader om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldiges näringsverksamhet pågår under endast en del av&lt;br&gt;kalenderåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns särskilda skäl, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras senast den 18 januari under&lt;br&gt;inkomståret. Skatt som grundar sig på preliminär taxering under&lt;br&gt;inkomståret skall debiteras så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt får inte debiteras efter den 30 juni året efter&lt;br&gt;inkomståret. Efter inkomstårets utgång får sådan skatt debiteras endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-ska 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För en fysisk person som kan få en A-skattsedel enligt 4 kap. 12 §,&lt;br&gt;skall skattemyndigheten bestämma tillämplig skattetabell med ledning av&lt;br&gt;bestämmelsen i 14 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari under&lt;br&gt;inkomståret. Om en skattskyldig som tidigare inte har haft inkomst från&lt;br&gt;vilken skatteavdrag skall göras får sådan inkomst, skall beslut om&lt;br&gt;tillämplig skattetabell fattas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det i den kommunala skattesats som gäller för den skattskyldige&lt;br&gt;ingår öretal över femtio, tillämpas skattetabellen med närmaste högre hela&lt;br&gt;krontal. Annars tillämpas skattetabellen med närmaste lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I de fall som avses i 8 kap. 11 §, skall skattemyndigheten med ledning&lt;br&gt;av bestämmelserna i 12-14 §§ bestämma den särskilda beräkningsgrund&lt;br&gt;efter vilken skatteavdrag skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sen ändring av kommunal skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom&lt;br&gt;beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan&lt;br&gt;beaktas vid tillämpningen av 3, 7, 8 eller 9 §, skall den tidigare&lt;br&gt;skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutlig skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den&lt;br&gt;årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan&lt;br&gt;bestämmas också genom omprövningsbeslut och beslut av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 12 §&lt;br&gt;minskad med skattereduktion enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ingår i slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I slutlig skatt ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första och fjärde styckena taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgift som avses i 3 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott av kapital&lt;br&gt;enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen skall uppgå till 30 % av den del av underskottet som&lt;br&gt;inte överstiger 100 000 kronor och 21 % av resten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;49 § kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges&lt;br&gt;skattereduktion med 8 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg&lt;br&gt;som går i närfart och med 13 000 kronor vid anställning på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg som går i fjärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under&lt;br&gt;en del av ett år medges skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av&lt;br&gt;det belopp som anges i föregående mening för varje dag med sjöinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för&lt;br&gt;underskott i kapital. Skattereduktion sker endast i fråga om kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som gäller när den slutliga skatten bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När den slutliga skatten bestäms gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt räknas ut i en post med ledning av den&lt;br&gt;skattesats som för inkomståret gäller för den skattskyldige i hem-&lt;br&gt;ortskommunen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på&lt;br&gt;grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hög F-skatt eller särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om debiterad F-skatt eller särskild A-skatt överstiger den slutliga&lt;br&gt;skatten, skall den preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt att betala eller att få tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § För att avgöra om den skattskyldige skall betala in skatt eller fa&lt;br&gt;tillbaka skatt skall skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från den slutliga skatten göra avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) A-skatt som den skattskyldige skall betala på grund av beslut&lt;br&gt;enligt 12 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) preliminär skatt som den skattskyldiges arbetsgivare dragit av,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått&lt;br&gt;överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt för utomlands bosatta och enligt lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under&lt;br&gt;beskattningsåret då den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller&lt;br&gt;stadigvarande vistats här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den slutliga skatten lägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. göra den årliga avstämningen av skattekontot enligt 3 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besked om slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett besked om den slutliga skatten skall skickas till den skattskyldige&lt;br&gt;senast den 15 december taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Vid tillgodoräkning av pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring skall beräkningen av hur stor del av&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften som den skattskyldige har betalat göras enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten&lt;br&gt;anses hela avgiften vara betald. Om betald preliminär skatt understiger den&lt;br&gt;slutliga skatten anses så stor del av det betalda beloppet avse avgift som&lt;br&gt;motsvarar hela avgiftens andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar&lt;br&gt;som görs under inkomståret och fram till tidpunkten för debitering av&lt;br&gt;slutlig skatt enligt det grundläggande beslutet om sådan skatt skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som betalas efter den debitering som avses i andra stycket men&lt;br&gt;före utgången av juni månad året efter taxeringsåret anses som betalning av&lt;br&gt;obetald avgift till samma kvotdel som obetald avgift utgör av den&lt;br&gt;skattskyldiges sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs.&lt;br&gt;Detsamma gäller om avgiften debiterats på ett annat sätt än genom ett&lt;br&gt;grundläggande beslut om slutlig skatt i fråga om belopp som betalas före&lt;br&gt;utgången av fjärde månaden efter den månad då skatten debiterades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften för visst inkomstår sätts ned anses det belopp som har&lt;br&gt;betalats ändå vara det som räknats fram enligt första-tredje styckena.&lt;br&gt;Avgift som inte har betalats enligt andra eller tredje stycket tas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Deklaration i rätt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Har en skattedeklaration lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett&lt;br&gt;beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om den skattskyldige enligt 10 kap. 13 § har uppgett att någon skatt&lt;br&gt;inte skall redovisas för redovisningsperioden, anses skatten genom ett&lt;br&gt;beslut ha bestämts till noll kronor vid den tidpunkt deklarationen annars&lt;br&gt;skulle ha lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utebliven, försenad eller bristfällig deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om deklarationen inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt eller om&lt;br&gt;någon skatt inte har redovisats i deklarationen, skall varje oredovisad skatt&lt;br&gt;anses genom ett beslut ha bestämts till noll kronor. Om skatten redovisas&lt;br&gt;senare anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om&lt;br&gt;inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om den som är skyldig att redovisa skatteavdrag, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;eller mervärdesskatt inte har gjort det, får skattemyndigheten vid&lt;br&gt;omprövning enligt 21 kap. bestämma den skatt som skall betalas. Om&lt;br&gt;skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grundval av tillgängliga uppgifter,&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 23 och 24 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Varje skatt som enligt 21 § bestämts till noll kronor skall genom&lt;br&gt;omprövning bestämmas till det högsta av de belopp som har bestämts för&lt;br&gt;den skatten vid någon av de tre närmast föregående redovisnings-&lt;br&gt;perioderna (schablonbeskattning). Beslut rörande mervärdesskatt skall&lt;br&gt;dock kvarstå om endast överskjutande skatt har bestämts för de tre&lt;br&gt;perioderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om skatt inte kan beräknas tillförlitligt på grund av att den&lt;br&gt;skattskyldige inte lämnat skattedeklaration eller på grund av brister i&lt;br&gt;deklarationen eller bristfälligt underlag för den, får skatten vid omprövning&lt;br&gt;bestämmas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad&lt;br&gt;som kommit fram (skönsbeskattning).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om vissa debiteringsåtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Om ett beslut om taxeringsåtgärder enligt taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;har meddelats och beslutet är av betydelse för debiteringen av skatt, avgift&lt;br&gt;eller ränta, skall skattemyndigheten göra den debitering eller den ändring i&lt;br&gt;debiteringen som föranleds av beslutet. Detsamma gäller om en allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol har meddelat ett beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Ansvar för skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att skatt skall betalas också av en&lt;br&gt;annan person än den som i första hand är skyldig att betala skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Arbetstagares ansvar för preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en arbetsgivare inte har gjort föreskrivet skatteavdrag, får&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att arbetstagaren är skyldig att betala&lt;br&gt;skattebeloppet. Ett sådant beslut får fattas efter det att det grundläggande&lt;br&gt;beslutet om arbetstagarens slutliga skatt fattats endast om det kan antas att&lt;br&gt;den slutliga skatten kommer att höjas med minst motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket får inte gälla handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon, som i sin egen näringsverksamhet betalar ut ersättning för&lt;br&gt;arbete till en F-skattsedelsinnehavare eller någon annan som åberopat en F-&lt;br&gt;skattsedel, inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §, får skattemyndigheten&lt;br&gt;besluta att också utbetalaren är skyldig att betala skatten för ersättningen&lt;br&gt;och räntan på skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de fall då arbetet har utförts av betalningsmottagaren själv eller, när ett&lt;br&gt;handelsbolag är betalningsmottagare, av en delägare i bolaget, får beslutet&lt;br&gt;avse högst ett belopp som motsvarar 60 % av ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 3 § får inte fattas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betalningsmottagaren har fullgjort sina skyldigheter att redovisa och&lt;br&gt;betala skatt inom föreskriven tid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statens fordran mot betalningsmottagaren har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten får, under de förutsättningar som anges i andra&lt;br&gt;stycket, besluta att arbetsgivaravgifter samt ränta på avgiftsbeloppet skall&lt;br&gt;betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. av den som har en A-skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär&lt;br&gt;skatt och som bedriver näringsverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på sådan ersättning som den skattskyldige har fått för sitt arbete inom&lt;br&gt;näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för ett beslut gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det måste anses uppenbart för den som bedrivit näringsverksamheten&lt;br&gt;att utbetalaren inte insåg att han eller hon var arbetsgivare och rimligen&lt;br&gt;saknade anledning att räkna med det, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 13 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Företrädare för juridisk person&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om någon som företrädare för en juridisk person inte inom föreskriven&lt;br&gt;tid betalar skatt enligt denna lag, är också företrädaren skyldig att betala&lt;br&gt;skatten och räntan på denna. Detta gäller dock endast om det innan skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats inte har vidtagits de åtgärder som krävs för att få till&lt;br&gt;stånd en samlad avveckling av den juridiska personens skulder med hänsyn&lt;br&gt;till samtliga borgenärers intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som lett till att den&lt;br&gt;juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;med ett för stort belopp, är också företrädaren skyldig att betala beloppet&lt;br&gt;och räntan på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller delvis befrias från&lt;br&gt;betalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt 6 § skall föras vid&lt;br&gt;allmän domstol.Talan får inte väckas sedan statens fordran mot den&lt;br&gt;juridiska personen har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om någon annan arbetsgivare för sjöman än redare har fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige bara på fartyg, svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina&lt;br&gt;förpliktelser enligt denna lag som om redaren själv haft förpliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dödsbo&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Om skatt skulle ha betalats enligt denna lag av någon som avlidit eller&lt;br&gt;den avlidnes dödsbo för den redovisningsperiod eller, när det gäller slutlig&lt;br&gt;skatt, det beskattningsår då dödsfallet inträffade, ansvarar dödsboet och,&lt;br&gt;om boet har skiftats, dödsbodelägare för skatten i den omfattning som&lt;br&gt;föreskrivs i 21 kap. ärvdabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regress&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § En arbetsgivare som har betalat preliminär skatt för arbetstagaren utan&lt;br&gt;att ha gjort föreskrivet skatteavdrag får kräva arbetstagaren på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har betalat skatt enligt 3 § får kräva F-skattsedelsinne-&lt;br&gt;havaren på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetet utförts av någon annan än F-skattsedelsinnehavaren får&lt;br&gt;också den som utfört arbetet krävas på beloppet, om föreskrivet skatte-&lt;br&gt;avdrag inte har gjorts från ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En företrädare som har betalat skatt enligt 6 § får kräva den juridiska&lt;br&gt;personen på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redare som har betalat skatt enligt 8 § får kräva sjömannens&lt;br&gt;arbetsgivare på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Regressfordran enligt 10-12 §§ får drivas in på det sätt som gäller för&lt;br&gt;indrivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om&lt;br&gt;regressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Befrielse från betalningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får helt&lt;br&gt;eller delvis befria en skattskyldig från skyldigheten att göra skatteavdrag&lt;br&gt;eller att betala arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt, om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket gäller även skattetillägg, förseningsavgift&lt;br&gt;och ränta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Andra bestämmelser om befrielse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om befrielse finns även i 15 kap. 8 och 9 §§ samt 19&lt;br&gt;kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. Utredning i skatteärenden&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den skattskyldiges rätt att yttra sig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Innan ett ärende avgörs skall den skattskyldige ges tillfälle att yttra sig,&lt;br&gt;om det inte är onödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den skattskyldiges rätt att få del av uppgifter som har tillförts&lt;br&gt;ärendet genom någon annan än den skattskyldige själv och få tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att föra anteckningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § En deklarationsskyldig skall i skälig omfattning genom räkenskaper,&lt;br&gt;anteckningar eller på annat lämpligt sätt se till att det finns underlag för&lt;br&gt;fullgörandet av deklarations- och annan uppgiftsskyldighet samt för&lt;br&gt;kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget skall bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;underlaget avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande att lämna uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;deklarationsskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över&lt;br&gt;en kopia av handling som behövs för kontroll av deklarationen eller av&lt;br&gt;annan uppgiftsskyldighet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller som är&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo att lämna uppgift, som har betydelse för&lt;br&gt;beskattning enligt denna lag, om rättshandling mellan den som föreläggs&lt;br&gt;och den med vilken han ingått rättshandlingen (kontrolluppgift). Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses i första&lt;br&gt;meningen föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrolluppgift enligt första stycket får även avse att visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över kopia av handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c §§ taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;handlingar och uppgifter som skall undantas gäller även vid föreläggande&lt;br&gt;enligt 3 eller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Besök eller annat personligt sammanträffande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om uppgifter i en skattedeklaration eller någon annan handling av&lt;br&gt;betydelse för beskattningen behöver kontrolleras genom avstämning mot&lt;br&gt;räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får skattemyndigheten&lt;br&gt;komma överens med uppgiftslämnaren om att en sådan avstämning skall&lt;br&gt;göras vid besök hos uppgiftslämnaren eller vid ett annat personligt&lt;br&gt;sammanträffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse får även träffas om besiktning av lokaler, inventarier,&lt;br&gt;lager eller annat som är av betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatterevision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattemyndigheten får besluta om skatterevision för att kontrollera att&lt;br&gt;deklarations- och annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt eller, om uppgiftsskyldigheten ännu inte uppkommit, att&lt;br&gt;förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får också besluta om skatterevision för att inhämta&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket av någon annan än&lt;br&gt;den som revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som har anmält sig för registrering enligt 3 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som ansökt om eller fått en F-skattsedel enligt 4 kap., och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan representant för en utländsk företagare som avses i 23 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller för skatterevision bestämmelserna om taxeringsrevision i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 9-14 c §§ taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll&lt;br&gt;av att bestämmelserna i denna lag har följts, skall lämnas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter i 3 kap. 17 § taxerings-&lt;br&gt;lagen gäller också för uppgifter som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. Skattetillägg och förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattetillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Oriktig uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet&lt;br&gt;har lämnat en uppgift som befinns oriktig till ledning för beskattningen&lt;br&gt;skall en särskild avgift {skattetillägg') tas ut. Detsamma gäller om en sådan&lt;br&gt;uppgift lämnats i ett mål om beskattning och uppgiften inte har godtagits&lt;br&gt;efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget är 20 % av den skatt som, om den oriktiga uppgiften&lt;br&gt;hade godtagits, inte skulle ha påförts eller felaktigt skulle ha till-&lt;br&gt;godoräknats den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget är i stället 10 % när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattemyndigheten har rättat eller hade kunnat rätta den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för&lt;br&gt;skattemyndigheten och som varit tillgängligt för myndigheten före&lt;br&gt;utgången av året efter beskattningsåret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller en därmed jämställd&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid schablonbeskattning enligt 11 kap. 23 § skall skattetillägg tas ut.&lt;br&gt;Skattetillägget är 20 % av skatten enligt beslutet om beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skönsbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid skönsbeskattning enligt 11 kap. 24 § skall skattetillägg tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägget är 20 % av den skatt som till följd av skönsbeskattningen&lt;br&gt;bestäms för den skattskyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts&lt;br&gt;enligt de uppgifter som den skattskyldige har lämnat på något annat sätt än&lt;br&gt;muntligen eller av den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte skall&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige. Till den del skönsbeskattningen&lt;br&gt;innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige skall dock&lt;br&gt;skattetillägg tas ut enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invändningar som rör annan fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Underlaget för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till in-&lt;br&gt;vändningar som rör någon annan fråga än den som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skattetillägg inte tas ut eller undanröjs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattetillägg tas inte ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av felräkning eller felskrivning, när felaktigheten&lt;br&gt;uppenbart framgår av skattedeklarationen eller av något annat meddelande&lt;br&gt;från den skattskyldige som inte är muntligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattemyndigheten inte godtar den skattskyldiges uppgift men&lt;br&gt;avvikelsen avser bedömningen av ett yrkande, till exempel i fråga om ett&lt;br&gt;avdrag eller om värdet av ett uttag, och avvikelsen inte gäller någon&lt;br&gt;uppgift i sak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den skattskyldige har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har skattetillägg tagits ut enligt 2 eller 3 § på grund av att den&lt;br&gt;skattskyldige inte lämnat skattedeklaration skall tillägget undanröjas, om&lt;br&gt;deklarationen kommer in till skattemyndigheten eller en allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol inom två månader från utgången av den månad då beslutet&lt;br&gt;fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom en månad från ut-&lt;br&gt;gången av den månad beslutet om skattetillägg fattades fatt kännedom om&lt;br&gt;beslutet, skall skattetillägget undanröjas om en skattedeklaration har&lt;br&gt;kommit in inom en månad från den dag han fick sådan kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Förseningsavgift skall tas ut med 1 000 kronor om den som är skyldig&lt;br&gt;att lämna en skattedeklaration eller en periodisk sammanställning inte gjort&lt;br&gt;detta inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift tas inte ut om den skattskyldige har avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befrielse från skattetillägg och förseningsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den skattskyldige skall befrias helt från skattetillägg och för-&lt;br&gt;seningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha sådant samband&lt;br&gt;med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;förhållande att den framstår som ursäktlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med&lt;br&gt;hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild omständighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget eller&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får befrias helt från skattetillägg när det belopp som&lt;br&gt;kunde ha undandragits genom felaktigheten eller underlåtenheten är&lt;br&gt;obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna i 8 § skall beaktas även om ett yrkande om befrielse&lt;br&gt;inte har framställts, om det föranleds av vad som förekommit i ärendet&lt;br&gt;eller målet om skattetillägg eller förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Beslut om efterbeskattning enligt 21 kap. 10 § får inte avse enbart&lt;br&gt;skattetillägg eller förseningsavgift, utom i de fall som avses i 21 kap.&lt;br&gt;12 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Beslut om skattetillägg på grund av oriktiga uppgifter i mål om&lt;br&gt;beskattning får meddelas inom ett år från utgången av den månad då&lt;br&gt;domstolens beslut fick laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg&lt;br&gt;ändras, skall skattemyndigheten göra den ändring av beslutet om&lt;br&gt;skattetillägg som föranleds av det nya beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser i fråga om registrering och mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelserna i 1-12 §§ gäller även den som lämnat oriktiga&lt;br&gt;uppgifter och därigenom har registrerats enligt 3 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna om skattetillägg enligt denna lag tillämpas inte i de&lt;br&gt;fall mervärdesskatt fastställs och tas ut vid import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Inbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mottagande skattemyndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt skall betalas in till den skattemyndighet som skall fatta beslut om&lt;br&gt;skatten enligt bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inbetalning till särskilt konto&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Inbetalning av skatt skall göras genom insättning på skattemyndig-&lt;br&gt;hetens särskilda konto för skatteinbetalningar enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatten anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på&lt;br&gt;skattemyndighetens särskilda konto.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När skatten skall vara betald&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som har&lt;br&gt;redovisats i en skattedeklaration skall ha betalats senast samma dag som&lt;br&gt;deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 18,&lt;br&gt;19 eller 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som ex-&lt;br&gt;klusive gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret be-&lt;br&gt;räknas överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen skatt&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration, senast&lt;br&gt;den 12, i januari den 17, i månaden efter redovisningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt&lt;br&gt;10 kap. 31 § andra stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen&lt;br&gt;skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 31 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § F-skatt och särskild A-skatt skall ha betalats senast den dag i varje&lt;br&gt;månad under tiden februari-januari som den skattskyldige skall ha betalat&lt;br&gt;eventuell avdragen skatt enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt som debiteras efter inkomstårets ingång&lt;br&gt;skall ha betalats senast på rätt dag enligt första stycket i var och en av de&lt;br&gt;månader som återstår efter utgången av antingen den månad då skatten&lt;br&gt;debiteras eller, om skatten debiteras efter den 20 i en månad, den följande&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om F-skatt eller särskild A-skatt debiteras efter den 20 december&lt;br&gt;inkomståret, skall skatten betalas enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande beslut om slutlig skatt och beslut på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt&lt;br&gt;skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90&lt;br&gt;dagar har gått från beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som har beslutats av skattemyndigheten på annat sätt än som avses&lt;br&gt;i första stycket och 5 § första och andra styckena skall ha betalats senast&lt;br&gt;den förfallodag som infaller närmast efter det att 30 dagar har gått från&lt;br&gt;beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att en annan förfallodag skall gälla, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Inbetalning av skatt som görs genom avräkning mot överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt, som redovisats senast den 26 i den månad&lt;br&gt;inbetalningen skulle vara gjord, anses ha gjorts på förfallodagen. I övriga&lt;br&gt;fall anses inbetalningen ha gjorts när avräkningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Inbetalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt&lt;br&gt;från kommuner och landsting skall göras genom avräkning från fordran&lt;br&gt;enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och&lt;br&gt;annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avräkning av inbetalda belopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett inbetalt belopp skall, om inte annat följer av andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §, räknas av från den skattskyldiges sammanlagda skatteskuld enligt&lt;br&gt;denna lag oberoende av vad den skattskyldige har begärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 3 § mervärdesskattelagen (1994:200) finns en särskild&lt;br&gt;bestämmelse om avräkning i samband med fastighetsupplåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När såväl den som i första hand är skyldig att betala skatten&lt;br&gt;{huvudbetalaren) som någon annan, enligt bestämmelserna i 12 kap., är&lt;br&gt;skyldig att betala skatten {sidobetalare), gäller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inbetalning av sidobetalaren skall räknas av från den skatt som också&lt;br&gt;huvudbetalaren är skyldig att betala först när sidobetalarens eventuella&lt;br&gt;övriga skatteskuld är betald, om inte sidobetalaren i samband med&lt;br&gt;inbetalningen begär något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fördelning av skatteskuld&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Om den skattskyldige har en skatteskuld enligt denna lag och det&lt;br&gt;behöver anges vilken skatt som är betald eller obetald, skall skulden&lt;br&gt;fördelas proportionellt mellan de skatter som påförts under den aktuella&lt;br&gt;perioden, om inte annat följer av 9 § andra stycket eller 10 § eller någon&lt;br&gt;annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattebelopp som inte kunnat tillgodoräknas någon skattskyldig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett inbetalt skattebelopp på grund av bristfälliga identifierings-&lt;br&gt;uppgifter inte har kunnat tillgodoräknas den som gjort inbetalningen inom&lt;br&gt;sju år efter det kalenderår då inbetalningen gjordes, skall beloppet tillfalla&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. Anstånd med inbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid deklarationsanstånd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det finns skäl att bevilja anstånd med att lämna en skattedekla-&lt;br&gt;ration enligt 10 kap. 24 §, får skattemyndigheten bevilja anstånd med&lt;br&gt;inbetalningen av den skatt som skall redovisas i deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid omprövning eller överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattemyndigheten får bevilja anstånd med inbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt&lt;br&gt;eller delvis från skatten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett&lt;br&gt;beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att&lt;br&gt;bli skyldig att betala skatten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande&lt;br&gt;skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att&lt;br&gt;betala skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då&lt;br&gt;beslut fattades med anledning av begäran om befrielse eller omprövning&lt;br&gt;eller med anledning av överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det i de fall som avses i 2 § första stycket 2 eller 3 kan antas att&lt;br&gt;skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd beviljas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad&lt;br&gt;garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock&lt;br&gt;beviljas utan att säkerhet ställs om anståndsbeloppet är förhållandevis&lt;br&gt;obetydligt eller det annars finns särskilda skäl. Ställd säkerhet får tas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk när anståndstiden gått ut. I övrigt skall bestämmelserna om&lt;br&gt;säkerhet i 10-12 §§ och 13 § 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m. tillämpas. Vad som sägs där om kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;gäller då i stället skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om yrkandet i omprövningsärendet eller målet bifalls, skall kostnad för&lt;br&gt;ställd säkerhet ersättas av staten. Ersättningen skall minskas om endast en&lt;br&gt;del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt att ersättning&lt;br&gt;lämnas. I övrigt skall bestämmelserna i 6-11 §§ lagen (1989:479) om&lt;br&gt;ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid avyttring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den skattskyldige har gjort en avyttring som medför inkomst-&lt;br&gt;beskattning, får skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av den&lt;br&gt;skatt som har samband med avyttringen. Anstånd får beviljas endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avyttringen gjorts mot betalning under minst tre år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är osäkert om avyttringen kommer att bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst två år. I de fall som avses i&lt;br&gt;första stycket 2 får anstånd dock inte beviljas för längre tid än tre månader&lt;br&gt;efter den dag då anståndsorsaken upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid totalförsvarstjänstgöring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Om den skattskyldiges betalningsförmåga har blivit nedsatt på grund&lt;br&gt;av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt under minst&lt;br&gt;60 dagar, får skattemyndigheten bevilja anstånd med inbetalning av skatt&lt;br&gt;som skall betalas under tiden för tjänstgöringen eller under någon av de tre&lt;br&gt;därefter närmast följande månaderna. Detsamma gäller vid tjänstgöring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. officerare på reservstat, reservpersonal och reservofficerare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. krigsfrivillig personal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hemvämspersonal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då&lt;br&gt;tjänstgöringen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd vid handläggning av ärende om undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen har förordnat att&lt;br&gt;handlägga ärenden angående tillämpning av avtal för undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning får vid handläggningen av sådant ärende bevilja den&lt;br&gt;skattskyldige anstånd med inbetalning av den skatt som ärendet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndstiden får bestämmas till längst tre månader efter den dag då&lt;br&gt;beslutet i ärendet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anstånd i övriga fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det finns synnerliga skäl får skattemyndigheten bevilja anstånd&lt;br&gt;med inbetalning av skatt även i andra fall eller på annat sätt än de som&lt;br&gt;avses i 1-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § En ansökan om anstånd med inbetalning av skatt skall ges in till den&lt;br&gt;skattemyndighet som skatten skall betalas in till. En ansökan om anstånd&lt;br&gt;enligt 6 § skall dock ges in till den myndighet som handlägger ärendet om&lt;br&gt;dubbelbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Anstånd beviljas med det belopp som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om den skattskyldiges ekonomiska förhållanden har förändrats&lt;br&gt;väsentligt sedan anstånd beviljats, eller om det finns andra särskilda skäl,&lt;br&gt;får anståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. Återbetalning av skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Visar den årliga avstämningen av skattekontot enligt 3 kap. 6 § att det&lt;br&gt;belopp som den skattskyldige har betalat in eller tillgodoräknats är större&lt;br&gt;än den skatt som skall betalas, skall det överskjutande beloppet betalas&lt;br&gt;tillbaka till den skattskyldige, om inte annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Visar en annan avstämning än den som avses i 1 § att det finns ett&lt;br&gt;överskjutande belopp till den skattskyldiges fördel, skall beloppet betalas&lt;br&gt;tillbaka, om inte annat följer av 3 eller 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning får också ske av belopp som motsvarar preliminär skatt,&lt;br&gt;som den skattskyldiges arbetsgivare har dragit av men som ännu inte&lt;br&gt;tillgodoräknats den skattskyldige, till den del det kan antas att beloppet&lt;br&gt;annars skulle betalas tillbaka efter den årliga avstämningen av skattekontot.&lt;br&gt;Vid återbetalning till en juridisk person får hänsyn inte tas till den juridiska&lt;br&gt;personens kostnader for lön till delägare. Återbetalning till ett&lt;br&gt;handelsbolag får, efter särskild ansökan, göras till delägares skattekonto.&lt;br&gt;Annan återbetalning till handelsbolag får göras endast om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt i samband med konkurs eller utmätning enligt 8 kap. 27&lt;br&gt;eller 28 § skall göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Återbetalning till den skattskyldige enligt 2 § får göras endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det överskjutande beloppet grundas på ett beslut om överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det överskjutande beloppet grundas på ett omprövningsbeslut eller&lt;br&gt;beslut av domstol, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige har begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En återbetalning som har sin grund i överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt får göras före den förfallodag för skatt som infaller efter&lt;br&gt;redovisningsperiodens utgång först efter det att redovisning enligt 10 kap.&lt;br&gt;20 § skett och denna skatt räknats av.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överföring av skatt till en annan stat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten får besluta att preliminär skatt, som har betalats i&lt;br&gt;Sverige för inkomst som skall beskattas i en annan stat med vilken Sverige&lt;br&gt;har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, skall&lt;br&gt;föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inkomst eller förmögenhet har beskattats såväl här i landet som i&lt;br&gt;en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av&lt;br&gt;dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret skall&lt;br&gt;föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.&lt;br&gt;En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten&lt;br&gt;sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att&lt;br&gt;inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning. Överföringen&lt;br&gt;får dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om skatt förs över enligt 5 § andra stycket skall intäktsränta enligt&lt;br&gt;19 kap. inte beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på skatt som skall föras över får inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hinder mot utbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En återbetalning enligt 1 eller 2 § skall inte göras av belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte uppgår till 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kan antas komma att föras över till en annan stat med stöd av 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. behövs för betalning av en skatteskuld efter beslut om ackord enligt&lt;br&gt;lagen (1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt som har beslutats men ännu inte skall ha betalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kan komma att behövas för betalning av sådan annan skatt än F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt som inte har beslutats men med fog kan antas komma&lt;br&gt;att beslutas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. enligt vad den skattskyldige har meddelat skall användas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av framtida skatteskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får även belopp som inte uppgår till 100&lt;br&gt;kronor återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns bestämmelser som förhindrar återbetalning också i lagen&lt;br&gt;(1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förbud mot överlåtelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Den skattskyldige får inte överlåta en fordran på skatt som skall betalas&lt;br&gt;tillbaka enligt denna lag, innan beloppet kan lyftas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utmätning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § En fordran som avses i 8 § får utmätas trots att den inte får överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på skatt som skall betalas tillbaka med anledning av den&lt;br&gt;årliga avstämningen, får dock utmätas först efter det att kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten fått tillfälle att ta fordringen i anspråk enligt lagen (1985:146)&lt;br&gt;om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken tillämpas inte vid&lt;br&gt;utmätning av en fordran på skatt som skall betalas tillbaka enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning när den skattskyldiges adress inte är känd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en återbetalning enligt denna lag inte har kunnat göras på grund&lt;br&gt;av att den skattskyldiges adress inte är känd för skattemyndigheten eller på&lt;br&gt;grund av någon annan omständighet som beror på den skattskyldige, skall&lt;br&gt;beloppet stå kvar på den skattskyldiges skattekonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett belopp som inte har kunnat betalas tillbaka inom tio år tillfaller&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ränta&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grunder för ränteberäkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den skattskyldige skall betala ränta (kostnadsränta) eller tillgodoföras&lt;br&gt;ränta (intäktsränta) enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ränteberäkningen skall, om inte annat föreskrivs i detta kapitel,&lt;br&gt;grundas på den sammanlagda skatteskuld eller skattefordran enligt denna&lt;br&gt;lag som den skattskyldige har varje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Basränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ränta skall beräknas med utgångspunkt från en räntesats (basränta)&lt;br&gt;som motsvarar den räntesats som gäller för sexmånaders statsskuldväxlar.&lt;br&gt;Förändringar av räntesatsen som understiger en procentenhet skall inte&lt;br&gt;påverka basräntan. Basräntan skall fastställas till helt procenttal enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen. Den fastställda&lt;br&gt;basräntan skall gälla från och med närmast kommande kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När det är fråga om debiterad preliminär skatt som skall betalas in efter&lt;br&gt;den 17 januari taxeringsåret beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som&lt;br&gt;motsvarar 125 % av basräntan. Sådan kostnadsränta beräknas från och med&lt;br&gt;den 13 februari taxeringsåret till den dag betalning senast skall ske. Till&lt;br&gt;den del skatten inte överstiger 20 000 kronor räknas dock ränta i stället&lt;br&gt;från och med den 4 maj taxeringsåret efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När det är fråga om skatt enligt ett grundläggande beslut om slutlig&lt;br&gt;skatt efter avdrag enligt 11 kap. 16 § 1 och tillägg enligt 11 kap. 16 § 2 a&lt;br&gt;och b, beräknas kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar 125 % av&lt;br&gt;basräntan. Sådan kostnadsränta beräknas från och med den 13 februari&lt;br&gt;taxeringsåret till den dag betalning senast skall ske. Till den del det belopp&lt;br&gt;som betalas in efter den 17 januari taxeringsåret inte överstiger 20 000&lt;br&gt;kronor räknas dock räntan i stället från och med den 4 maj taxeringsåret&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall&lt;br&gt;betalas när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsräntan efter en räntesats&lt;br&gt;som motsvarar basräntan. Sådan kostnadsränta beräknas från och med&lt;br&gt;dagen efter den då skatten skulle ha betalats om anstånd inte beviljats till&lt;br&gt;den dag betalning senast skall ske med anledning av beslutet om anstånd.&lt;br&gt;Vid anstånd enligt 17 kap. 5 eller 7 § skall dock räntan beräknas från och&lt;br&gt;med dagen efter den då anståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid omprövning och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När det är fråga om skatt som skall betalas på grund av ett&lt;br&gt;omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsräntan&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan. Sådan kostnadsränta beräknas&lt;br&gt;från och med dagen efter den då skatten rätteligen skulle ha betalats eller,&lt;br&gt;när det är fråga om slutlig skatt och annat inte sägs i tredje stycket, från&lt;br&gt;och med den 13 februari taxeringsåret till den dag betalning senast skall&lt;br&gt;ske med anledning av skattemyndighetens eller domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka&lt;br&gt;på grund av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan beräknas från och&lt;br&gt;med dagen efter den dag betalning senast skall ske enligt beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omprövningsbeslutet eller domstolens beslut avser slutlig skatt och&lt;br&gt;någon del av tidigare debiterad slutlig skatt for samma beskattningsår har&lt;br&gt;betalats in efter den 17 januari taxeringsåret skall, om den delen&lt;br&gt;understiger 20 000 kronor, kostnadsräntan beräknas från och med den 4&lt;br&gt;maj taxeringsåret på den del av skatten som motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;20 000 kronor och vad som betalats in utan föregående debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid för sen betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om betalning inte sker i rätt tid skall ränta för tid efter den dag skatten&lt;br&gt;senast skulle ha betalats, om inte annat följer av 9 §, beräknas efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Till den del&lt;br&gt;skatten inte överstiger 10 000 kronor skall dock ränta beräknas efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid indrivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När det är fråga om skatt som har lämnats till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;för indrivning eller för verkställighet enligt lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beräknas kostnadsräntan&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan. Sådan kostnadsränta beräknas&lt;br&gt;från och med dagen efter den då beslutet om skatten registrerades i&lt;br&gt;utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kostnadsränta beräknas inte efter den dag betalning skett eller statens&lt;br&gt;fordran på skatten preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsräntan påförs för varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får helt eller delvis befria en skattskyldig från&lt;br&gt;kostnadsränta, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intäktsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Intäktsräntan beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 % av&lt;br&gt;basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Intäktsräntan beräknas från och med dagen efter den då den&lt;br&gt;skattskyldiges betalning bokförs på skattemyndighetens särskilda konto&lt;br&gt;eller ett belopp annars tillgodoräknas till den dag då beloppet används för&lt;br&gt;betalning av skatt eller betalas tillbaka, om inte annat följer av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Intäktsräntan skall beräknas från och med den 13 februari&lt;br&gt;taxeringsåret för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som skall betalas tillbaka enligt 11 kap. 15 § eller ett&lt;br&gt;grundläggande beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 16 § 1&lt;br&gt;och tillägg enligt 11 kap. 16 § 2 a och b, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 2 § andra stycket på&lt;br&gt;grund av att den preliminära skatten beräknas överstiga den slutliga&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskjutande ingående mervärdesskatt som redovisats i&lt;br&gt;skattedeklaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § och som inte använts för&lt;br&gt;avräkning enligt 16 kap. 7 § beräknas räntan från och med dagen efter den&lt;br&gt;då deklarationen senast skall ha kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Intäktsräntan tillgodoförs varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad ränteberäkning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Om ett beslut som har legat till grund för en beräkning av ränta&lt;br&gt;ändras, skall motsvarande ändringar göras i ränteberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den 12 februari är en lördag eller en söndag skall kostnadsränta&lt;br&gt;enligt 4, 5, 7 och 8 §§ samt intäktsränta enligt 14 § första stycket beräknas&lt;br&gt;från och med närmast följande tisdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den 3 maj är en lördag eller en söndag skall kostnadsränta enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ samt 7 § andra stycket beräknas från och med närmast följande&lt;br&gt;tisdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Indrivning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begäran om indrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt som inte är betald i rätt tid skall, om inte särskilda skäl talar emot&lt;br&gt;det, lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning om det obetalda&lt;br&gt;beloppet uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. minst 10 000 kronor i fråga om en skattskyldig som skall lämna&lt;br&gt;skattedeklaration eller har F-skattsedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minst 500 kronor i fråga om andra skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en skattskyidig som avses i första stycket 1 skall skatt också&lt;br&gt;överlämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning om ett belopp på&lt;br&gt;minst 500 kronor varit obetalt under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Indrivning får begäras även i andra fall än som anges i 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkurs-&lt;br&gt;ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den skattskyldige redan är försatt i konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ett dröjsmål skulle äventyra indrivningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan indrivning begärs skall den skattskyldige uppmanas att betala&lt;br&gt;skatten, om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns bestämmelser om indrivning också i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelser om när ansökan om verkställighet skall anses gjord finns&lt;br&gt;i 2 kap. 30 § tredje stycket utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett skattebelopp har överlämnats för indrivning, skall kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten också driva in räntan på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall beräkna räntan för tiden efter det att&lt;br&gt;skattebeloppet har lämnats för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur räntan skall beräknas finns i 19 kap. 3, 9 och&lt;br&gt;10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konkurs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den skattskyldige är försatt i konkurs, skall skatt överlämnas till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten för åtgärder som avses i 16 § lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar m.m., även om förfallodagen ännu inte&lt;br&gt;är inne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som kan omprövas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skattemyndigheten skall, om inte annat följer av 2 eller 3 §, ompröva&lt;br&gt;ett beslut enligt denna lag i en fråga som kan ha betydelse för betalning&lt;br&gt;eller återbetalning av skatt, om den skattskyldige begär det eller det finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra skäl. Att omprövning skall göras när den skattskyldige överklagat ett&lt;br&gt;beslut följer av 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något beslut i en fråga enligt denna lag inte har fattats, får&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta i frågan på det sätt och inom den tid som gäller&lt;br&gt;for omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut,&lt;br&gt;om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett beslut om preliminär skatt får ändras på grund av en ändring i den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomstförhållanden endast på det sätt som gäller for&lt;br&gt;ändring av preliminär skatt enligt 6 kap. 7 § eller 8 kap. 29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en fråga som avses i 1 § har avgjorts av en allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, får skattemyndigheten inte ompröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelsen i första stycket får en fråga som har avgjorts av en&lt;br&gt;länsrätt eller en kammarrätt genom beslut som fått laga kraft omprövas, om&lt;br&gt;beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som&lt;br&gt;har meddelats efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning på initiativ av den skattskyldige&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En skattskyldig som vill begära omprövning skall göra detta skriftligt.&lt;br&gt;Begäran skall, om inte annat följer av 5 §, ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även efter den tid som anges i första stycket får omprövning begäras av&lt;br&gt;ett beslut som är till den skattskyldiges nackdel, om den skattskyldige gör&lt;br&gt;sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av denna&lt;br&gt;tid fått kännedom om beslutet eller om ett skattebesked eller en annan&lt;br&gt;handling med uppgift om vad som skall betalas. Begäran skall ha kommit&lt;br&gt;in inom två månader från den dag den skattskyldige fick sådan kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En begäran om omprövning skall ha kommit in till skattemyndigheten&lt;br&gt;inom två månader från den dag då sökanden fick del av beslutet om det&lt;br&gt;gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. preliminär taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sättet att ta ut preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. debitering eller ändring av preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställande av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En begäran om omprövning skall vara egenhändigt undertecknad av&lt;br&gt;den skattskyldige eller den skattskyldiges ombud. Är den inte det får&lt;br&gt;skattemyndigheten utfärda ett föreläggande om att den skall undertecknas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall innehålla en upplysning om att omprövning inte görs&lt;br&gt;om begäran inte undertecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Även om tiden för begäran om omprövning har gått ut, får ett beslut&lt;br&gt;om skattetillägg omprövas på begäran av den skattskyldige, så länge&lt;br&gt;beslutet i den skattefråga som föranlett skattetillägget inte har fått laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omprövning på initiativ av skattemyndigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;§ Om skattemyndigheten självmant omprövar ett beslut, får&lt;br&gt;omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas senast&lt;br&gt;sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret&lt;br&gt;har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter denna tid, om det&lt;br&gt;av material som är tillgängligt för skattemyndigheten framgår att ett&lt;br&gt;beskattningsbeslut är felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige får inte&lt;br&gt;meddelas senare än under andra året efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;under vilket beskattningsåret har gått ut, utom i de fall som avses i andra&lt;br&gt;stycket samt 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattedeklaration inte har lämnats in i rätt tid, får ett&lt;br&gt;omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges nackdel meddelas efter&lt;br&gt;utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant&lt;br&gt;omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen&lt;br&gt;kom in till skattemyndigheten, dock senast under sjätte året efter utgången&lt;br&gt;av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Efterbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten får meddela ett omprövningsbeslut som är till&lt;br&gt;nackdel för den skattskyldige efter utgången av den tid som anges i 9 §&lt;br&gt;under de förutsättningar och på det sätt som anges i 11-20 §§ (efterbeskatt-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Efterbeskattning får ske om ett beskattningsbeslut blivit felaktigt eller&lt;br&gt;inte fattats på grund av att den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i en skattedeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat&lt;br&gt;någon oriktig uppgift till ledning for beskattningsbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnat någon oriktig uppgift i ett mål om betalning eller återbetalning&lt;br&gt;av skatt enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte lämnat en skattedeklaration eller begärd uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Efterbeskattning får också ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbiseende skall rättas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när en ändring föranleds av en skattemyndighets beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller&lt;br&gt;återbetalning av skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod&lt;br&gt;eller för någon annan skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Efterbeskattning enligt 11 § eller 12 § 1 får ske endast om den avser&lt;br&gt;belopp av någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterbeskattning får inte ske om beslutet med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten&lt;br&gt;tidigare fattat beslut om efterbeskattning som avser samma fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tidsfrist för efterbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Skattemyndighetens beslut om efterbeskattning skall, om inte annat&lt;br&gt;följer av 15-20 §§, meddelas senast under sjätte året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Beslut om efterbeskattning enligt 12 § 2 får meddelas även efter den&lt;br&gt;tid som anges i 14 § men senast sex månader efter det beslut som&lt;br&gt;föranleder ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anstånd har beviljats någon med betalning av skatt i avvaktan på en&lt;br&gt;kammarrätts eller Regeringsrättens beslut med anledning av överklagande,&lt;br&gt;får efterbeskattning i fråga om skatteavdrag ske senast andra året efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då domstolens beslut meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Beslut om efterbeskattning på grund av en oriktig uppgift i ett&lt;br&gt;omprövningsärende eller mål om betalning eller återbetalning av skatt&lt;br&gt;enligt denna lag får meddelas efter den tid som anges i 14 eller 15 § men&lt;br&gt;senast ett år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller&lt;br&gt;domstolens beslut i ärendet eller målet fått laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den skattskyldige har avlidit, skall beslut om efterbeskattning&lt;br&gt;meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;bouppteckningen efter den avlidne gavs in för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om den skattskyldige på det sätt som anges i 14 § andra stycket&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69) delgetts underrättelse om misstanke om brott&lt;br&gt;som avser skatt enligt denna lag eller om åtal har väckts mot den&lt;br&gt;skattskyldige för sådant brott, får ett beslut om efterbeskattning meddelas&lt;br&gt;för den redovisningsperiod som brottet avser även efter utgången av den&lt;br&gt;tid som anges i 14 eller 15 §. Detsamma gäller om tiden för att döma den&lt;br&gt;skattskyldige till påföljd för ett sådant brott har förlängts genom beslut&lt;br&gt;enligt 14 a § skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om efterbeskattning får i de fall som avses i 12 § skattebrottsla-&lt;br&gt;gen också meddelas efter utgången av den tid som anges i 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Beslut om efterbeskattning enligt 18 § första stycket skall meddelas&lt;br&gt;före utgången av kalenderåret efter det år då någon av de där angivna&lt;br&gt;åtgärderna först vidtogs. Beslut om efterbeskattning enligt 18 § andra&lt;br&gt;stycket skall meddelas före utgången av kalenderåret efter det år då åtgärd&lt;br&gt;som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69) vidtagits. Om den&lt;br&gt;skattskyldige har avlidit, skall dock ett beslut om efterbeskattning&lt;br&gt;meddelas inom sex månader från dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall, utom i fall som avses i 12 § skattebrottslagen, undanröjas&lt;br&gt;av skattemyndigheten, om åtal inte väcks på grundval av den&lt;br&gt;förundersökning som föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller&lt;br&gt;beslutet om tidsförlängning eller, om åtal har väckts, åtalet läggs ned eller&lt;br&gt;inte bifalls till någon del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Bestämmelserna i 18 och 19 §§ tillämpas också på en juridisk persons&lt;br&gt;beskattning, om en åtgärd som avses i 18 § första stycket har vidtagits mot&lt;br&gt;den som har företrätt den juridiska personen eller om företrädaren frivilligt&lt;br&gt;vidtagit någon åtgärd som avses i 12 § skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut som inte får överklagas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande beslut får inte överklagas: beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befrielse enligt 5 kap. 11 § från skyldigheten att göra skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatterevision enligt 14 kap. 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anstånd enligt 17 kap. 6 § med inbetalning av skatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. föreläggande vid vite enligt 23 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Andra beslut av skattemyndigheten eller Riksskatteverket än de som&lt;br&gt;avses i 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skatt-&lt;br&gt;skyldige. Beslut som myndighet fattat enligt 13 kap. 1 § överklagas hos&lt;br&gt;regeringen. Skattemyndighetens beslut får överklagas också av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter gäller&lt;br&gt;11-13 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den skattskyldiges överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Den skattskyldiges överklagande skall, om inte annat följer av 4 §, ha&lt;br&gt;kommit in senast sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;beskattningsåret har gått ut. Om beslutet har meddelats efter den 30 juni&lt;br&gt;det sjätte året och klaganden har fått del av beslutet efter utgången av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader&lt;br&gt;från den dag då klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får överklaga ett beslut även om det inte är till&lt;br&gt;nackdel för honom eller henne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett överklagande skall ha kommit in inom två månader från den dag då&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet om det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. preliminär taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sättet att ta ut preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. debitering eller ändring av preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställande av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kostnadsavdrag vid beräkning vid skatteavdrag och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Även om tiden för överklagande har gått ut, får ett beslut om&lt;br&gt;skattetillägg överklagas så länge beslutet i den skattefråga som föranlett&lt;br&gt;skattetillägget inte har fått laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förfarandet vid överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i 6 kap. 5-7 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller när&lt;br&gt;en skattskyldig har överklagat skattemyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut om debitering till följd av taxeringsbeslut&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 6 kap. 3 § taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Riksskatteverkets överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Riksskatteverkets överklagande skall ha kommit in inom den tidsfrist&lt;br&gt;som enligt 21 kap. 8, 9 och 14-20 §§ gäller för beslut om omprövning på&lt;br&gt;initiativ av skattemyndigheten eller efter sådan tid men inom två månader&lt;br&gt;från den dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning överklagas och&lt;br&gt;det begärs ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha&lt;br&gt;kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om Riksskatteverket har överklagat ett beskattningsbeslut, skall talan&lt;br&gt;om skattetillägg och förseningsavgift som har samband med beslutet föras&lt;br&gt;samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Riksskatteverket får hos länsrätten begära att en arbetsgivare skall&lt;br&gt;betala arbetsgivaravgifter och skatteavdrag samt att en skattskyldig skall&lt;br&gt;betala mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får på det sätt som gäller för överklagande enligt denna&lt;br&gt;lag hos länsrätten begära att skattetillägg tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Följande beslut av länsrätten får inte överklagas: beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnadsavdrag vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskild redovisning av arbetsgivaravgifter enligt 10 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Överklagande av följande beslut av länsrätten får prövas av&lt;br&gt;kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd: beslut i&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. preliminär taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sättet att ta ut preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. debitering eller ändring av preliminär skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verkställande av skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anstånd med redovisning eller inbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. befrielse från skatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. överföring av skatt till en annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I fråga om överklagande av länsrättens eller kammarrättens beslut om&lt;br&gt;avgiftsunderlag för egenavgifter gäller 12 och 13 §§ lagen (1959:551) om&lt;br&gt;beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§ taxeringslagen (1990:324) gäller&lt;br&gt;för mål enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avrundning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Belopp som avser skatt eller underlag för beräkning av skatt enligt&lt;br&gt;denna lag anges i hela krontal så att öretal faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vite&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett föreläggande enligt denna lag får förenas med vite om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att det annars inte följs. Vite får dock inte föreläggas&lt;br&gt;staten, ett landsting, en kommun eller en tjänsteman i tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vite har förelagts också med stöd av en bestämmelse i taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) eller lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter, prövas frågan om att döma ut vitet av den länsrätt som är&lt;br&gt;behörig enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets&lt;br&gt;lämplighet bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Representant för enkelt bolag eller partrederi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en verksamhet bedrivs genom ett enkelt bolag eller ett partrederi,&lt;br&gt;får skattemyndigheten efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av&lt;br&gt;delägarna som dessa föreslår tills vidare skall svara for redovisningen och&lt;br&gt;betalningen av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som&lt;br&gt;hänför sig till verksamheten och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet&lt;br&gt;i frågor som rör sådan skatt. Underlag for kontroll av skatteredovisningen&lt;br&gt;skall finnas tillgängligt hos delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket innebär inte att övriga delägare befrias&lt;br&gt;från sina skyldigheter enligt denna lag i de fall den som skall svara för&lt;br&gt;redovisningen och betalningen inte fullgör sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Representant för utländsk företagare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) skall företrädas av en representant som är godkänd av&lt;br&gt;skattemyndigheten. En sådan representant skall enligt fullmakt av den&lt;br&gt;utländska företagaren som ombud for företagaren svara för redovisningen&lt;br&gt;av mervärdesskatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och&lt;br&gt;i övrigt företräda den utländska företagaren i frågor som gäller&lt;br&gt;mervärdesskatt. Skattemyndigheten får kräva att säkerhet ställs för skattens&lt;br&gt;betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas&lt;br&gt;tillgängligt hos representanten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte en utländsk företagare som är en juridisk&lt;br&gt;person och har ett fast driftställe här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet att lämna uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelserna om skyldigheten för ställföreträdare att lämna&lt;br&gt;självdeklaration eller uppgifter i 4 kap. 2 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter gäller också för uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Uppgifter som lämnats för en skattskyldig som är en juridisk person&lt;br&gt;anses ha lämnats av den skattskyldige, om det inte var uppenbart att&lt;br&gt;uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verkställighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En begäran om omprövning eller ett överklagande av ett beslut enligt&lt;br&gt;denna lag eller taxeringslagen (1990:324) inverkar inte på skyldigheten att&lt;br&gt;betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En åtgärd enligt denna lag får verkställas även om det beslut som&lt;br&gt;föranleder åtgärden inte fått laga kraft. Motsvarande gäller vid verk-&lt;br&gt;ställighet enligt utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna om förvaring och gallring i 4 kap. 13 § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter gäller också for&lt;br&gt;skattedeklarationer och andra handlingar som avses i 14 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas första&lt;br&gt;gången när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) F-skatt och särskild A-skatt; på skatt som avser inkomståret 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration; på skatt som avser&lt;br&gt;redovisningsperioden januari 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) annan skatt; på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast&lt;br&gt;fore den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid beräkning av F-skatt och särskild A-skatt för inkomståret 1998&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om schablonberäkning i 6 kap. 2-4 §§ den nya&lt;br&gt;lagen skall skatten beräknas med utgångspunkt från den slutliga skatten på&lt;br&gt;grund av 1997 års taxering med tillämpning av bestämmelserna i 13 § 1&lt;br&gt;och 3 mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En skattskyldig som för tidigare år eller redovisningsperioder står i&lt;br&gt;skuld för skatt som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) har vid återbetalning enligt 18 kap. 1-4 §§ den nya lagen rätt&lt;br&gt;att få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är&lt;br&gt;hänförlig till skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 5 eller 6,&lt;br&gt;fortfarande skall tillämpas i fråga om skatt avseende 1998 eller tidigare års&lt;br&gt;taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om&lt;br&gt;inte annat följer av 6, fortfarande skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter for utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller&lt;br&gt;ränta på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa och kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd skall till utgången av år 1998 göras enligt en särskild&lt;br&gt;skattetabell grundad på en for landet genomsnittlig skattesats till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt under beskattningsåret avrundad till helt krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna om arbetsgivarnas medverkan vid uppbörd av&lt;br&gt;kvarstående skatt i 39 § 1 a mom., 40 § 2 mom., 41 § 2 mom., 42 §, 43 §&lt;br&gt;1 mom. andra och tredje styckena, 54 § 1 mom. femte stycket, punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 39 § samt första och tredje styckena av anvisningarna till&lt;br&gt;40 § uppbördslagen tillämpas sista gången i fråga om kvarstående skatt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 1996 års taxering. Kvarstående skatt enligt 1997 och 1998 års&lt;br&gt;taxeringar skall betalas av den skattskyldige enligt bestämmelsen i 16 kap.&lt;br&gt;7 § första stycket denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna om begränsning av rätten till återbetalning i 68 § 5&lt;br&gt;mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare tillämpas också då den som har rätt att återfå ett belopp skall&lt;br&gt;betala skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Bestämmelserna om betalningsskyldighet för företrädare för juridisk&lt;br&gt;person i 12 kap. tillämpas även i fråga om innehållen skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), arbetsgivaravgifter enligt lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt och mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;br&gt;Detsamma gäller i fråga om avgiftstillägg, skattetillägg, ränta och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift enligt nämnda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om mål om&lt;br&gt;betalningsskyldighet som anhängiggjorts före utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Bestämmelserna i 14 kap. 3-7 §§ skall i tillämpliga delar tillämpas&lt;br&gt;från ikraftträdandet i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om dröjsmålsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som är betalningsskyldig för skatt, avgift eller ränta och som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 rätt tid och på rätt sätt fullgör betalningsskyldigheten, skall i de fall det&lt;br&gt;särskilt föreskrivs, betala en avgift (dröjsmålsavgift) enligt de grunder som&lt;br&gt;anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Dröjsmålsavgift tas, om inte annat sägs nedan eller i 3 eller 4 §, ut med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. två procent på belopp som betalas före utgången av den månad då&lt;br&gt;beloppet skall betalas (förfallomånaden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fyra procent på belopp som betalas under första månaden efter&lt;br&gt;förfallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sex procent på belopp som betalas under andra månaden efter&lt;br&gt;förfallomånaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sex procent, med tillägg av en procentenhet för varje påbörjad&lt;br&gt;ytterligare månad, på belopp som betalas efter andra månaden efter&lt;br&gt;förfallomånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgift tas ut med två procent på belopp som betalas inom tio&lt;br&gt;dagar från den dag då beloppet skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Dröjsmålsavgiften är minst 100 kronor. Om det ursprungligen obetalda&lt;br&gt;beloppet är mindre än 100 kronor, får dröjsmålsavgift dock endast tas ut&lt;br&gt;med motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om den betalningsskyldige skriftligen påmints om sin betalnings-&lt;br&gt;skyldighet och betalning sker senast viss i påminnelsen angiven dag, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut som om betalning skett den dag påminnelsen sändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte i fråga om påminnelse av kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten sedan myndigheten beviljat uppskov med betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag jämställs med&lt;br&gt;inbetalning av skatt att verkställighet har skett eller säkerhet har tagits&lt;br&gt;emot enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det finns särskilda skäl, får den myndighet som har beslutat om&lt;br&gt;avgiften befria den betalningsskyldige helt eller delvis från skyldigheten att&lt;br&gt;betala dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett beslut om dröjsmålsavgift får överklagas på det sätt som gäller för&lt;br&gt;överklagande av den skatt, avgift eller ränta som föranlett&lt;br&gt;dröjsmålsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § och 20 kap. 2 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning avses lön eller annan er-&lt;br&gt;sättning i pengar eller andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner, som en försäkrad&lt;br&gt;har fått såsom arbetstagare i allmän&lt;br&gt;eller enskild tjänst. Med lön&lt;br&gt;likställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. Sådan&lt;br&gt;skattepliktig intäkt i form av rabatt,&lt;br&gt;bonus eller annan förmån som utgår&lt;br&gt;på grund av kundtrohet eller&lt;br&gt;liknande, skall också anses som&lt;br&gt;inkomst av anställning, om den som&lt;br&gt;slutligt har stått för de kostnader&lt;br&gt;som ligger till grund för förmånen&lt;br&gt;är någon annan än den som är&lt;br&gt;skattskyldig för förmånen. Till&lt;br&gt;sådan inkomst räknas dock inte från&lt;br&gt;en och samme arbetsgivare utgiven&lt;br&gt;lön som under ett år ej uppgått till 1&lt;br&gt;000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i&lt;br&gt;32 § 1 mom. första stycket h och i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;eller sådan ersättning som anges i 1&lt;br&gt;§ första stycket 2-6 och fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster. I fråga om arbete&lt;br&gt;som har utförts utomlands bortses&lt;br&gt;vid beräkningen av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana&lt;br&gt;lönetillägg som betingas av ökade&lt;br&gt;levnadskostnader och andra&lt;br&gt;särskilda förhållanden i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning avses lön eller annan er-&lt;br&gt;sättning i pengar eller andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner, som en försäkrad&lt;br&gt;har fått såsom arbetstagare i allmän&lt;br&gt;eller enskild tjänst. Med lön&lt;br&gt;likställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 8 kap. lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;undantas vid beräkning av skatte-&lt;br&gt;avdrag. Sådan skattepliktig intäkt i&lt;br&gt;form av rabatt, bonus eller annan&lt;br&gt;förmån som utgår på grund av&lt;br&gt;kundtrohet eller liknande, skall&lt;br&gt;också anses som inkomst av&lt;br&gt;anställning, om den som slutligt har&lt;br&gt;stått för de kostnader som ligger till&lt;br&gt;grund för förmånen är någon annan&lt;br&gt;än den som är skattskyldig för&lt;br&gt;förmånen. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas dock inte från en och samme&lt;br&gt;arbetsgivare utgiven lön som under&lt;br&gt;ett år ej uppgått till 1 000 kronor.&lt;br&gt;Till sådan inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 § 1&lt;br&gt;mom. första stycket h och i kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) eller&lt;br&gt;sådan ersättning som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2-6 och fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsin-&lt;br&gt;komster. I fråga om arbete som har&lt;br&gt;utförts utomlands bortses vid&lt;br&gt;beräkningen av pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst från sådana lönetillägg som&lt;br&gt;betingas av ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och andra särskilda förhållanden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättningslandet. Såsom in- sysselsättningslandet. Såsom in-&lt;br&gt;komst av anställning anses även komst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-&lt;br&gt;penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeforsäkring eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av&lt;br&gt;regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för&lt;br&gt;försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning&lt;br&gt;enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;vid svenskundervisning för invandrare (sfi),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeforsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;startar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän-&lt;br&gt;digt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) &amp;nbsp;ersättning som en allmän r) ersättning som en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa utger enligt 20 § försäkringskassa utger enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön. lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s) semesterersättning från se-&lt;br&gt;mesterkassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;för utfört arbete i annan form än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar el-&lt;br&gt;ler andra skattepliktiga förmåner för&lt;br&gt;utfört arbete i annan form än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension, i fråga om ersättning till&lt;br&gt;idrottsutövare från visst slag av&lt;br&gt;ideell förening samt i fråga om&lt;br&gt;ersättning från vinstandelsstifielse&lt;br&gt;eller annan juridisk person med&lt;br&gt;motsvarande ändamål gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension och semesterersättning&lt;br&gt;från semesterkassa, i fråga om&lt;br&gt;ersättning till idrottsutövare från&lt;br&gt;visst slag av ideell förening samt i&lt;br&gt;fråga om ersättning från&lt;br&gt;vinstandelsstifielse eller annan&lt;br&gt;juridisk person med motsvarande&lt;br&gt;ändamål gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;stycket samt 2 a § tredje och ljärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller&lt;br&gt;annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den&lt;br&gt;försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3&lt;br&gt;kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på&lt;br&gt;svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till&lt;br&gt;svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från&lt;br&gt;utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för&lt;br&gt;tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad, som&lt;br&gt;vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 § och&lt;br&gt;11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har&lt;br&gt;eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt&lt;br&gt;barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension&lt;br&gt;barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sverige,&lt;br&gt;om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den tidpunkt&lt;br&gt;då han avled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lags&lt;br&gt;bestämmelser om sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst och pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundande inkomst gäller vad som i&lt;br&gt;22 c § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare sägs om iakttagande&lt;br&gt;av förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattesedel i en an-&lt;br&gt;budshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmotta-&lt;br&gt;garens namn och adress eller andra&lt;br&gt;för identifiering godtagbara&lt;br&gt;uppgifter samt uppgift om betal-&lt;br&gt;ningsmottagarens personnummer&lt;br&gt;eller organisationsnummer anses ha&lt;br&gt;en sådan skattsedel. Uppgiften om&lt;br&gt;innehav av en F-skattesedel gäller&lt;br&gt;även som sådant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattesedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om innehav&lt;br&gt;av en F-skattesedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket&lt;br&gt;skall den som lämnat uppgift om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel i en an-&lt;br&gt;budshandling, en faktura eller&lt;br&gt;någon därmed jämförlig handling,&lt;br&gt;som även innehåller uppgifter om&lt;br&gt;utbetalarens och betalningsmotta-&lt;br&gt;garens namn och adress eller andra&lt;br&gt;för identifiering godtagbara upp-&lt;br&gt;gifter samt uppgift om betalnings-&lt;br&gt;mottagarens personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer anses ha en&lt;br&gt;sådan skattsedel. Uppgiften om&lt;br&gt;innehav av en F-skattsedel gäller&lt;br&gt;även som så-dant skriftligt&lt;br&gt;åberopande av F-skattsedeln som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.&lt;br&gt;Det som nu sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om den som betalar ut ersättningen&lt;br&gt;känner till att uppgiften om innehav&lt;br&gt;av en F-skattsedel är oriktig.&lt;br&gt;Bestämmelser om påföljd för den&lt;br&gt;som lämnar oriktig uppgift finns i&lt;br&gt;skattebrottslagen (1971:69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om inkomst som avser tid före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:1395.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:665.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ skattebrottslagen (1971:69) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan&lt;br&gt;avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningar som är belagda med straff i lagen (1960:418) om straff för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varusmuggling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatte- eller avgiftstillägg,&lt;br&gt;ränta, dröjsmålsavgift, förse-&lt;br&gt;ningsavgift eller liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;fullgöra föreskriven skyldighet att&lt;br&gt;innehålla skatt eller inbetala skatt&lt;br&gt;som innehållits för annan, döms för&lt;br&gt;skattebetalningsbrott till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg, ränta, dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, förseningsavgift eller&lt;br&gt;liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;fullgöra skyldighet att göra skatte-&lt;br&gt;avdrag, på sätt som föreskrivs i&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter döms för&lt;br&gt;skatteavdragsbrott till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om avgiftstillägg för utgiftsåret 1997 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:206) om&lt;br&gt;felparkeringsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;denna lag gäller uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i tillämpliga delar i&lt;br&gt;fråga om felparkeringsavgifter.&lt;br&gt;Reglerna om dröjsmålsavgift skall&lt;br&gt;dock inte tillämpas. Regeringen får&lt;br&gt;föreskriva avvikelser från&lt;br&gt;uppbördslagen, när det gäller det&lt;br&gt;administrativa förfarandet i fråga&lt;br&gt;om felparkeringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggande enligt 6 § andra stycket får inte utfärdas senare än ett år efter&lt;br&gt;den dag då överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en felparkeringsavgift inte&lt;br&gt;betalas efter ett sådant åläggande&lt;br&gt;som avses i 6 § andra stycket skall&lt;br&gt;Vägverket begära indrivning av&lt;br&gt;avgiften. Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att indrivning inte&lt;br&gt;behöver begäras för ett ringa&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning&lt;br&gt;finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får verk-&lt;br&gt;ställighet enligt utsökningsbalken&lt;br&gt;ske oavsett om åläggandet inte har&lt;br&gt;fått laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:25.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:900.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall&lt;br&gt;införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tvångsförvaltning av fastighet&lt;br&gt;skall förvaltaren anses som&lt;br&gt;arbetsgivare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter beträffande av honom&lt;br&gt;förvaltad egendom. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 13 kap. 1 § nämnda lag om&lt;br&gt;befrielse från betalningsskyldighet&lt;br&gt;gäller även förvaltaren.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas första&lt;br&gt;gången i fråga om lön för inkomståret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 20 §§ lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt och tull samt, om så särskilt föreskrivs, annan avgift till det&lt;br&gt;allmänna som inte betecknas som skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatte- eller avgiftstillägg,&lt;br&gt;ränta, dröjsmålsavgift, försenings-&lt;br&gt;avgift eller liknande avgift, om den&lt;br&gt;fordran som tillägget, räntan eller&lt;br&gt;avgiften avser får betalningssäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg, ränta, dröjs-&lt;br&gt;målsavgift, förseningsavgift eller&lt;br&gt;liknande avgift, om den fordran&lt;br&gt;som tillägget, räntan eller avgiften&lt;br&gt;avser får betalningssäkras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring får användas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om annan än den skatt- eller avgiftsskyldige är betalningsskyldig för&lt;br&gt;belopp som avses i första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för sådan fordran på utländsk skatt, tull eller avgift, för vilken&lt;br&gt;säkerställande av betalning får ske här i landet enligt överenskommelse&lt;br&gt;mellan Sverige och främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om betalningssäkring prövas&lt;br&gt;av den länsrätt som är behörig i&lt;br&gt;fråga om gäldenärens taxering till&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt för det&lt;br&gt;beskattningsår, då framställning om&lt;br&gt;betalningssäkring görs. Finns inte&lt;br&gt;behörig domstol enligt vad som nu&lt;br&gt;sagts, prövas målet av länsrätten i&lt;br&gt;det län, där verkställigheten kan äga&lt;br&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om betalningssäkring prövas&lt;br&gt;av länsrätten z det län där&lt;br&gt;gäldenären hade sin hemorts-&lt;br&gt;kommun den 1 november året före&lt;br&gt;det kalenderår då framställning om&lt;br&gt;betalningssäkring görs. Vid bestäm-&lt;br&gt;mande av hemortskommun gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt i tillämpliga&lt;br&gt;delar. Finns inte behörig domstol&lt;br&gt;enligt vad som nu har sagts, prövas&lt;br&gt;målet av länsrätten i det län, där&lt;br&gt;verkställigheten kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om&lt;br&gt;betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter i 2 § gäller fortfarande i fråga om avgiftstillägg för Bilaga 5&lt;br&gt;utgiftsåret 1997 och tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter i 20 § skall fortfarande gälla i fråga om framställning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar som gjorts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:372.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § utsökningsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning för underhållsbidrag&lt;br&gt;med företrädesrätt enligt 14 § och&lt;br&gt;förrättningskostnaderna i målet har&lt;br&gt;företräde framför avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt. Vid utmätning av&lt;br&gt;lön för annan fordran har avdrag&lt;br&gt;för kvarstående skatt företräde. En&lt;br&gt;fordran enligt 14 § första stycket 1&lt;br&gt;har företräde framför&lt;br&gt;förrättningskostnaderna i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär skatt har&lt;br&gt;företräde framför utmätning av lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran enligt 14 § första&lt;br&gt;stycket 1 har företräde framför&lt;br&gt;förrättningskostnaderna i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1982:188) om preskription&lt;br&gt;av skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran preskriberas fem år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;den förföll till betalning, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran fastställts till sitt&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedan den förfallit till betal-&lt;br&gt;ning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan föreskriven tid för av-&lt;br&gt;lämnande av deklaration eller annan&lt;br&gt;redovisning för fordringen gått ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas preskriptionstiden i fråga&lt;br&gt;om sådan del av fordringen som&lt;br&gt;dessförinnan inte varit indrivnings-&lt;br&gt;bar från utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då fastställelsen ägde rum. Punkt 2&lt;br&gt;gäller dock inte i fråga om en&lt;br&gt;fordran som har påförts enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran preskriberas fem år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;den förföll till betalning, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra eller tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran fastställts till sitt&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sedan den förfallit till betal-&lt;br&gt;ning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sedan föreskriven tid för av-&lt;br&gt;lämnande av deklaration eller annan&lt;br&gt;redovisning för fordringen gått ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas preskriptionstiden i fråga&lt;br&gt;om sådan del av fordringen som&lt;br&gt;dessförinnan inte varit indrivnings-&lt;br&gt;bar från utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då fastställelsen ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran som har påförts en-&lt;br&gt;ligt lagen (1997:000) om betalning&lt;br&gt;av skatter och avgifter preskriberas&lt;br&gt;fem år efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då den lämnades för&lt;br&gt;indrivning. Om ett sådant indriv-&lt;br&gt;ningsuppdrag återtas upphör be-&lt;br&gt;räkningen av preskriptionstid för&lt;br&gt;det belopp som omfattas av åter-&lt;br&gt;kallelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medges den som svarar för betalning av en fordran helt eller delvis&lt;br&gt;anstånd med betalningen, preskriberas fordringen i motsvarande mån&lt;br&gt;tidigast två år efter utgången av det kalenderår då anståndet upphörde att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket&lt;br&gt;gäller inte i fråga om fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som påförts enligt lagen&lt;br&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortfarande gälla i fråga om fordringar som har påförts enligt upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1984:861.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 §, 3 kap. 5 och 7, 8, 11 och 14 §§, 5&lt;br&gt;kap. 5, 10, 12 och 17 §§, 7 kap. 1, 4, 6 och 8 §§ samt 9 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall för varje redovisningsperiod eller, om&lt;br&gt;skatteredovisningen inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig&lt;br&gt;händelse lämnas till beskattningsmyndigheten. Den som hos beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten är registrerad som skattskyldig skall lämna deklaration&lt;br&gt;även för redovisningsperioder för vilka han inte har någon skatt att&lt;br&gt;redovisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete samt upprättas&lt;br&gt;på blankett enligt formulär som&lt;br&gt;fastställs av Riksskatteverket, Jord-&lt;br&gt;bruksverket eller Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete samt upprättas&lt;br&gt;på blankett enligt formulär som&lt;br&gt;fastställs av Riksskatteverket, Jord-&lt;br&gt;bruksverket eller Fiskeriverket.&lt;br&gt;Efter särskilt medgivande av Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller skatte-myndighet&lt;br&gt;som Riksskatteverket bestämmer får&lt;br&gt;deklaration avges i form av ett&lt;br&gt;elektroniskt dokument. En sådan&lt;br&gt;deklaration får tas emot av Riks-&lt;br&gt;skatteverket för skattemyndighetens&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument&lt;br&gt;avses i denna lag en upptagning&lt;br&gt;vars innehåll och utställare kan&lt;br&gt;verifieras genom ett visst tekniskt&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) och annan juridisk per-&lt;br&gt;son än dödsbo att lämna uppgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokförings lagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan juri-&lt;br&gt;disk person än dödsbo att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visa upp handling eller lämna över&lt;br&gt;en kopia av handling rörande&lt;br&gt;rättshandling mellan den som före-&lt;br&gt;läggs och annan person (kontroll-&lt;br&gt;uppgift), om det behövs till ledning&lt;br&gt;för beskattning av den andre per-&lt;br&gt;sonen eller för kontroll av ansökan&lt;br&gt;av honom om återbetalning av&lt;br&gt;eller kompensation för skatt. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl får även&lt;br&gt;annan person än som avses i första&lt;br&gt;meningen föreläggas att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift, som har betydelse för&lt;br&gt;beskattning enligt denna lag, om&lt;br&gt;rättshandling mellan den som före-&lt;br&gt;läggs och den med vilken han&lt;br&gt;ingått rättshandlingen (kontroll-&lt;br&gt;uppgift). Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får även någon annan person&lt;br&gt;än som avses i första meningen&lt;br&gt;föreläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrolluppgift enligt första&lt;br&gt;stycket får även avse att visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta att&lt;br&gt;det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om&lt;br&gt;föreläggandet medför att han&lt;br&gt;måste lägga ned ett betydande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete för att fullgöra det, i stället&lt;br&gt;ställa nödvändiga handlingar till&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens för-&lt;br&gt;fogande för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;annan uppgiftsskyldighet fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller, om&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten ännu inte&lt;br&gt;uppkommit, att förutsättningar&lt;br&gt;finns att fullgöra uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision också&lt;br&gt;för att inhämta uppgifter av&lt;br&gt;betydelse för kontroll enligt första&lt;br&gt;stycket av någon annan än den&lt;br&gt;som revideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får även ske för&lt;br&gt;att kontrollera att den som ansökt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om återbetalning av eller&lt;br&gt;kompensation för skatt lämnat&lt;br&gt;riktiga och fullständiga uppgifter i&lt;br&gt;sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos den som är eller kan antas vara bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) och hos annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om skatterevision&lt;br&gt;skall överlämnas till den revider-&lt;br&gt;ade innan revisionen verkställs.&lt;br&gt;Beslutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 15 och 15 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om skatterevision skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om ändamålet&lt;br&gt;med revisionen och om möjlig-&lt;br&gt;heten att undanta handlingar och&lt;br&gt;uppgifter enligt 15 och 15 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision som avses i 7 £&lt;br&gt;andra stycket får beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl utesluta uppgift om vilken&lt;br&gt;person eller rättshandling&lt;br&gt;granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om skatterevision skall en eller flera tjänstemän förordnas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får räken-&lt;br&gt;skapsmaterial och andra handlingar&lt;br&gt;som rör verksamheten granskas om&lt;br&gt;de inte skall undantas enligt 15 §.&lt;br&gt;Med handling förstås framställning&lt;br&gt;i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas endast med&lt;br&gt;teknisk hjälpmedel. Revisorn får ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall underrättas&lt;br&gt;om beslutet innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Är det av betydelse med&lt;br&gt;sådana åtgärder som avses i 11 §&lt;br&gt;andra stycket får dock under-&lt;br&gt;rättelse ske i samband med att&lt;br&gt;revisionen verkställs om kontrollen&lt;br&gt;annars kan mista sin betydelse .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får&lt;br&gt;räkenskapsmaterial och andra&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten&lt;br&gt;granskas om de inte skall undantas&lt;br&gt;enligt 15 §. Med handling förstås&lt;br&gt;framställning i skrift eller bild samt&lt;br&gt;upptagning som kan läsas,&lt;br&gt;avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfattas endast med teknisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prov på varor som används, säljs&lt;br&gt;eller tillhandahålls på annat sätt i&lt;br&gt;verksamheten. Vidare får han in-&lt;br&gt;ventera kassan, granska varulager,&lt;br&gt;inventarier, fordon, särskild räknar-&lt;br&gt;apparatur, mätapparatur och till-&lt;br&gt;verkningsprocesser. Han får också&lt;br&gt;prova särskild räknarapparatur och&lt;br&gt;mätapparatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn får ta prov på varor&lt;br&gt;som används, säljs eller tillhanda-&lt;br&gt;hålls på annat sätt i verksamheten.&lt;br&gt;Vidare får han inventera kassan,&lt;br&gt;granska varulager, inventarier,&lt;br&gt;fordon, särskild räknarapparatur,&lt;br&gt;mätapparatur och tillverknings-&lt;br&gt;processer. Han får också prova&lt;br&gt;kassaapparatur, särskild räknar-&lt;br&gt;apparatur, mätapparatur och annan&lt;br&gt;teknisk utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial&lt;br&gt;och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när handlingarna skall&lt;br&gt;återlämnas skall beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten överlämna handlingarna&lt;br&gt;till konkursförvaltaren. Beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten skall underrätta&lt;br&gt;den reviderade om att handling-&lt;br&gt;arna överlämnats till konkurs-&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet&lt;br&gt;av revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning eller det annars kan&lt;br&gt;antas att skatten kommer att sättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning eller det annars kan&lt;br&gt;antas att skatten kommer att sättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned, kan den skattskyldige av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten få anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ned, kan den skattskyldige av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten få anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med att betala skatten. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 49 § 1, 2 och 3&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;gäller då i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 58 § 2-5 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med att betala skatten. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9 och&lt;br&gt;11 &amp;nbsp;§§ lagen (1997:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;gäller då i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmålsavgiften tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1997:000)&lt;br&gt;om dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta skall utgå på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som den skattskyldige fått anstånd med att betala enligt 5 § till&lt;br&gt;den del skattebeloppet skall betalas senast vid anståndstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;utgår räntan ffån den dag då skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket till och med den dag då&lt;br&gt;skatten skall betalas enligt&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens beslut. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 2&lt;br&gt;skall bestämmelserna om ränta i&lt;br&gt;49 § 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;utgår räntan ffån den dag då skatten&lt;br&gt;skulle ha betalats enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket till och med den dag då&lt;br&gt;skatten skall betalas enligt&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens beslut. I&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 2&lt;br&gt;skall bestämmelserna om ränta i 19&lt;br&gt;kap. 6 § lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får befria en skattskyldig helt eller delvis från&lt;br&gt;skyldigheten att betala ränta, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon, z egenskap av&lt;br&gt;företrädare för skattskyldig som är&lt;br&gt;juridisk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåtit att&lt;br&gt;betala in skatt i den tid och ordning&lt;br&gt;som anges i 2 kap. 6-9 §§ samt 5&lt;br&gt;kap. 1 och 2 §§, är han tillsammans&lt;br&gt;med den skattskyldige betalnings-&lt;br&gt;skyldig för skatten. Betalningsskyl-&lt;br&gt;digheten får jämkas eller efterges&lt;br&gt;om det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om betalningsskyldighet&lt;br&gt;för företrädare för skattskyldig som&lt;br&gt;är juridisk person och som inte be-&lt;br&gt;talat in skatt i den tid och ordning&lt;br&gt;som anges i 2 kap. 6-9 §§ samt 5&lt;br&gt;kap. 1 och 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 12 kap. 6 § första&lt;br&gt;och tredje styckena, 7 §, 12 § första&lt;br&gt;stycket och 13 § samt 22 kap. 13 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om att ålägga betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt första stycket skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras vid allmän domstol. Talan får&lt;br&gt;inte väckas sedan den skattskyldi-&lt;br&gt;ges betalningsskyldighet för skat-&lt;br&gt;tebeloppet har bortfallit enligt&lt;br&gt;lagen (1982:188) om preskription&lt;br&gt;av skattefordringar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som fullgjort betalnings-&lt;br&gt;skyldighet för skattebelopp enligt&lt;br&gt;första stycket får söka beloppet åter&lt;br&gt;av den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskrip-&lt;br&gt;tionslagen (1981:130) gäller i frå-&lt;br&gt;ga om regressfordran enligt tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige /&lt;br&gt;deklaration eller annat skriftligt&lt;br&gt;meddelande som han under&lt;br&gt;förfarandet avgett till ledning för&lt;br&gt;beslut rörande beskattningen,&lt;br&gt;lämnat uppgift som befinns oriktig,&lt;br&gt;skall en särskild avgift&lt;br&gt;(skattetillägg) påföras&lt;br&gt;honom. Skattetillägget är tjugo&lt;br&gt;procent av det skattebelopp som&lt;br&gt;inte skulle ha påförts om den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften hade godtagits.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den&lt;br&gt;skattskyldige har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i mål om skatt och&lt;br&gt;uppgiften inte har godtagits efter&lt;br&gt;prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige på något&lt;br&gt;annat sätt än muntligen under&lt;br&gt;förfarandet har lämnat en uppgift&lt;br&gt;som befinns oriktig till ledning för&lt;br&gt;beslut rörande beskattningen, skall&lt;br&gt;en särskild avgift (skatte-&lt;br&gt;tillägg) tas ut. Skattetillägget är&lt;br&gt;tjugo procent av det skattebelopp&lt;br&gt;som inte skulle ha påförts om den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften hade godtagits.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den skatt-&lt;br&gt;skyldige har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i mål om skatt och&lt;br&gt;uppgiften inte har godtagits efter&lt;br&gt;prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt första stycket sker efter tio procent när den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avvikelse från deklaration skett med stöd av 4 kap. 13 §, påförs den&lt;br&gt;skattskyldige skattetillägg. Skattetillägget är tjugo procent av den skatt som&lt;br&gt;till följd av uppskattningen påförs den skattskyldige utöver vad som annars&lt;br&gt;skulle ha påförts honom. Till den del uppskattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;en oriktig uppgift från den skattskyldige påförs dock skattetillägg enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte Har den skattskyldige inte&lt;br&gt;lämnat deklaration och har skatt lämnat deklaration och har skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutats genom uppskattning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutats genom uppskattning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§, påförs den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige skattetillägg. Skatte-&lt;br&gt;tillägget är tjugo procent av den&lt;br&gt;skatt som till följd av&lt;br&gt;uppskattningen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter han kan ha lämnat till&lt;br&gt;ledning för beskattningen. Till den&lt;br&gt;del uppskattningen innefattar&lt;br&gt;rättelse av en oriktig uppgift från&lt;br&gt;den skattskyldige påförs dock&lt;br&gt;skattetillägget enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§, påförs den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige skattetillägg. Skatte-&lt;br&gt;tillägget är tjugo procent av den&lt;br&gt;skatt som till följd av&lt;br&gt;uppskattningen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt uppgifter&lt;br&gt;han på något annat sätt än&lt;br&gt;muntligen kan ha lämnat till ledning&lt;br&gt;för beskattningen. Till den del&lt;br&gt;uppskattningen innefattar rättelse av&lt;br&gt;en oriktig uppgift från den&lt;br&gt;skattskyldige påförs dock&lt;br&gt;skattetillägget enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för skattetillägg skall bestämmas utan hänsyn till invändningar&lt;br&gt;rörande annan fråga än den som föranlett tillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte i&lt;br&gt;samband med rättelse av en felräk-&lt;br&gt;ning eller en misskrivning, som&lt;br&gt;uppenbart framgår av deklarationen&lt;br&gt;eller ett annat skriftligt meddelande&lt;br&gt;från den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte heller i&lt;br&gt;den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett skriftligt yrkande&lt;br&gt;och avvikelsen inte gäller uppgift i&lt;br&gt;sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte i&lt;br&gt;samband med rättelse av en&lt;br&gt;felräkning eller en misskrivning,&lt;br&gt;som uppenbart framgår av&lt;br&gt;deklarationen eller av något annat&lt;br&gt;meddelande från den skattskyldige&lt;br&gt;som inte är muntligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg påförs inte heller i&lt;br&gt;den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett yrkande, som&lt;br&gt;framställts på något annat sätt än&lt;br&gt;muntligen, och avvikelsen inte&lt;br&gt;gäller uppgift i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige frivilligt rättat en oriktig uppgift, påförs inte&lt;br&gt;skattetillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg och försenings- Den skattskyldige skall befrias&lt;br&gt;avgift skall efterges helt, om helt från skattetillägg och förse-&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten ningsavgift&lt;br&gt;kan antas ha ett sådant samband 1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med den skattskyldiges ålder, underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller sådant samband med &amp;nbsp;&amp;nbsp;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed jämförligt förhållande att skattskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;den kan anses ursäktlig. Detsamma bristande erfarenhet eller liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till den&lt;br&gt;oriktiga uppgiftens beskaffenhet&lt;br&gt;eller annan särskild omständighet&lt;br&gt;eller om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut tillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg får helt efterges&lt;br&gt;även när det belopp som kunde ha&lt;br&gt;undandragits genom felaktigheten&lt;br&gt;eller underlåtenheten är att anses&lt;br&gt;som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande att den framstår som&lt;br&gt;ursäktlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till uppgiftens&lt;br&gt;art eller någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det framstår som uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt att ta ut skattetillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får befrias helt&lt;br&gt;från skattetillägg när det belopp&lt;br&gt;som kunde ha undandragits genom&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;är obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift får inte påföras sedan den skattskyldige avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift&lt;br&gt;skall beaktas även om något&lt;br&gt;yrkande om detta inte har&lt;br&gt;framställts, i den mån det föranleds&lt;br&gt;av vad som har förekommit i&lt;br&gt;ärendet eller målet om särskild&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § skall&lt;br&gt;beaktas även om något yrkande om&lt;br&gt;befrielse inte har framställts, i den&lt;br&gt;mån det föranleds av vad som har&lt;br&gt;förekommit i ärendet eller målet om&lt;br&gt;särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras ett beskattningsbeslut i en fråga som föranlett skattetillägg skall&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten vidta den ändring av beslutet om skattetillägg&lt;br&gt;som föranleds av beskattningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite&lt;br&gt;prövas av länsrätten i det län där&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten är&lt;br&gt;belägen. Har vite samtidigt före-&lt;br&gt;lagts med stöd av en bestämmelse i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter prövas frågan av den&lt;br&gt;länsrätt som är behörig enligt dessa&lt;br&gt;lagar. Har vite i annat fall samtidigt&lt;br&gt;förelagts med stöd av denna lag och&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om utdömande av vite prö-&lt;br&gt;vas av länsrätten i det län där&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten är be-&lt;br&gt;lägen. Har vite samtidigt förelagts&lt;br&gt;med stöd av en bestämmelse i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) eller&lt;br&gt;enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter prövas frågan av den&lt;br&gt;länsrätt som är behörig enligt dessa&lt;br&gt;lagar. Har vite i annat fall samtidigt&lt;br&gt;förelagts med stöd av denna lag och&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görs prövningen av den länsrätt som skatter och avgifter görs pröv-&lt;br&gt;är behörig enligt sistnämnda lag. ningen av den länsrätt som är&lt;br&gt;behörig enligt sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en fråga om utdömande av vite får även vitets&lt;br&gt;lämplighet bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas från och&lt;br&gt;med den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 3 kap. 7 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;kompensation enligt lagen (1994:40) om tillfällig kompensation for viss&lt;br&gt;energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 5 kap. 17 § gäller fortfarande i fråga om mål om&lt;br&gt;betalningsskyldighet som anhängiggjorts före utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i 9 kap. 3 § gäller fortfarande i fråga om vite som&lt;br&gt;samtidigt förelagts med stöd av lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter samt mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:462.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1906.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1994:474.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:331.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:639.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1992:639.&lt;br&gt;'“Senaste lydelse 1996:670.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1906.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1906,&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1906.&lt;br&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1994:214.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1231) om&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 6 §§ lagen (1987:1231) om&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;revision avseende skatter och&lt;br&gt;socialavgifter samt enligt 75 tull-&lt;br&gt;lagen (1987:1065), när åtgärden&lt;br&gt;innefattar automatisk databehand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter i personre-&lt;br&gt;gister enligt datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;granskning avseende skatter och&lt;br&gt;socialavgifter samt vid granskning&lt;br&gt;enligt 69 och 70 §§ tullagen&lt;br&gt;(1994:1550), när åtgärden inne-&lt;br&gt;fattar automatisk databehandling av&lt;br&gt;personuppgifter i personregister&lt;br&gt;enligt datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning som sker med hjälp&lt;br&gt;av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integritet. Härvid tillämpas 15 §&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer revisionen&lt;br&gt;skall lämna Datainspektionen de&lt;br&gt;uppgifter om den automatiska data-&lt;br&gt;behandlingen som inspektionen&lt;br&gt;begär för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om revi-&lt;br&gt;sionen och den hos vilken&lt;br&gt;revisionen sker får överklaga&lt;br&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag till regeringen. Även&lt;br&gt;Justitiekanslem får överklaga ett&lt;br&gt;sådant beslut för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket och 16 § datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer gransk-&lt;br&gt;ningen skall lämna Data-&lt;br&gt;inspektionen de uppgifter om den&lt;br&gt;automatiska databehandlingen som&lt;br&gt;inspektionen begär för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om gransk-&lt;br&gt;ningen och den hos vilken&lt;br&gt;granskningen sker får överklaga&lt;br&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag till regeringen. Även&lt;br&gt;Justitiekanslem får överklaga ett&lt;br&gt;sådant beslut for att ta till vara all-&lt;br&gt;männa intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;br&gt;'Senastete lydelse 1994:478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:478.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 4 §§, 2 kap. 2 §, 3 kap. 8, 9, 11&lt;br&gt;och 12 a §§, 5 kap. 1, 2, 4-7 och 13 §§ samt rubriken närmast före 5 kap.&lt;br&gt;6 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller&lt;br&gt;avgift (taxering) enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-5 och 7 nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1993:1537) om expansionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter&lt;br&gt;(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål&lt;br&gt;om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;gäller även i fråga om förfarandet&lt;br&gt;för fastställelse av mervärdesskatt i&lt;br&gt;vissa fall framgår av 14 kap. 28 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag&lt;br&gt;gäller även i fråga om förfarandet&lt;br&gt;för fastställelse av mervärdesskatt i&lt;br&gt;vissa fall framgår av 10 kap. 31 §&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna uppgifter till&lt;br&gt;ledning för taxering. I fråga om&lt;br&gt;debitering och uppbörd av skatt&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna uppgifter till&lt;br&gt;ledning för taxering. I fråga om&lt;br&gt;redovisning, bestämmande och&lt;br&gt;betalning av skatt gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i taxeringsärende fattas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;skattskyldiges hemortskommun för&lt;br&gt;taxeringsåret är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige saknar&lt;br&gt;hemortskommun i landet, fattas be-&lt;br&gt;slutet av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i taxeringsärende fattas av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;skattskyldiges hemortskommun är&lt;br&gt;belägen. Beslut som rör ett handels-&lt;br&gt;bolag fattas av skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där bolaget enligt uppgift i&lt;br&gt;handelsregistret har sitt&lt;br&gt;huvudkontor. Beslut som rör en&lt;br&gt;europeisk ekonomisk intresse-&lt;br&gt;gruppering fattas av skattemyndig-&lt;br&gt;heten i det län där intressegrupper-&lt;br&gt;ingen har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige saknar&lt;br&gt;hemortskommun i landet eller&lt;br&gt;annan sådan anknytning som&lt;br&gt;anges i första stycket, fattas beslutet&lt;br&gt;av Skattemyndigheten i Stockholms&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta&lt;br&gt;beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant&lt;br&gt;uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det och om det&lt;br&gt;kan ske utan avsevärd olägenhet för den skattskyldige.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK03100/prop_199697__100-3.png" style="width:25pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;om taxeringsrevision för att&lt;br&gt;kontrollera att skyldighet enligt&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt. Taxerings-&lt;br&gt;revision får göras hos den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara bokföringsskyl-&lt;br&gt;dig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) och hos&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen kan antas bli&lt;br&gt;omfattande får den påbörjas även&lt;br&gt;innan deklaration skall avlämnas,&lt;br&gt;om det beskattningsår som&lt;br&gt;revisionen avser gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;om taxeringsrevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;annan uppgiftsskyldighet enligt&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller, om&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten ännu inte&lt;br&gt;uppkommit, att förutsättningar&lt;br&gt;finns att fullgöra uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;om taxeringsrevision också för att&lt;br&gt;inhämta uppgifter av betydelse för&lt;br&gt;kontroll enligt första stycket av&lt;br&gt;någon annan än den som revi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxeringsrevision&lt;br&gt;skall överlämnas till den&lt;br&gt;reviderade innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Beslutet skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om ändamålet med&lt;br&gt;revisionen och om möjligheten att&lt;br&gt;undanta handlingar och uppgifter&lt;br&gt;enligt 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får göras hos&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbok fö ringslagen&lt;br&gt;(1979:141) och hos annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxeringsrevision&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om revision som&lt;br&gt;avses i 8 § andra stycket får&lt;br&gt;skattemyndigheten om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl utesluta uppgift om&lt;br&gt;vilken person eller rättshandling&lt;br&gt;granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän förordnas&lt;br&gt;att verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall underrättas&lt;br&gt;om beslutet innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Är det av betydelse för&lt;br&gt;revisionen med sådana åtgärder&lt;br&gt;som avses ill § andra stycket får&lt;br&gt;dock underrättelse ske i samband&lt;br&gt;med att revisionen verkställs om&lt;br&gt;kontrollen annars kan mista sin&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör&lt;br&gt;verksamheten granskas om de inte skall undantas enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får revisorn även&lt;br&gt;inventera kassan, granska lager,&lt;br&gt;maskiner och inventarier samt&lt;br&gt;besiktiga lokaler och byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får revisorn&lt;br&gt;inventera kassan, granska lager,&lt;br&gt;maskiner och inventarier samt&lt;br&gt;besiktiga lokaler och byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som används i verksamheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som används i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn får också ta prov på&lt;br&gt;varor som används, säljs eller till-&lt;br&gt;handahålls på annat sätt i&lt;br&gt;verksamheten samt prova kassa-&lt;br&gt;apparatur, särskild räknar-&lt;br&gt;apparatur, mätapparatur och&lt;br&gt;annan teknisk utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt. Räkenskapsmaterial&lt;br&gt;och andra handlingar som överlämnats till revisorn skall så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast när revisionen avslutats återlämnas till den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när handlingarna skall&lt;br&gt;återlämnas skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten överlämna handlingarna&lt;br&gt;till konkursförvaltaren. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall underrätta den&lt;br&gt;reviderade om att handlingarna&lt;br&gt;överlämnats till konkursförvalt-&lt;br&gt;aren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skattskyldig z&lt;br&gt;självdeklaration eller annat&lt;br&gt;skriftligt meddelande, som han&lt;br&gt;under förfarandet avgett till ledning&lt;br&gt;för taxeringen, lämnat uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig, skall en särskild&lt;br&gt;avgift (skattetillägg) påföras&lt;br&gt;honom. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;skattskyldige har lämnat en sådan&lt;br&gt;uppgift i mål om taxering och&lt;br&gt;uppgiften inte har godtagits efter&lt;br&gt;prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig på något&lt;br&gt;annat sätt än muntligen under&lt;br&gt;förfarandet har lämnat en uppgift&lt;br&gt;som befinns oriktig till ledning för&lt;br&gt;taxeringen, skall en särskild avgift&lt;br&gt;(s k a 11 e t i 11 ä g g) tas ut.&lt;br&gt;Detsamma gäller om en sådan&lt;br&gt;uppgift har lämnats i ett mål om&lt;br&gt;taxering och uppgiften inte har&lt;br&gt;godtagits efter prövning i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg enligt första stycket tas ut med tjugo procent av den&lt;br&gt;mervärdesskatt och med fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-6 och 8 som, om den oriktiga uppgiften hade&lt;br&gt;godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i&lt;br&gt;fråga om förmögenhetsskatt, någon annan person som samtaxeras med&lt;br&gt;honom, eller, vad gäller mervärdesskatt, felaktigt skulle ha tillgodoräknats&lt;br&gt;honom. Skulle den oriktiga uppgiften, om den hade godtagits, ha medfört&lt;br&gt;sådant underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller&lt;br&gt;tjänst som inte utnyttjas taxeringsåret, skall skattetillägg i stället beräknas&lt;br&gt;på ett underlag som utgör en ljärdedel av den minskning av underskottet&lt;br&gt;som rättelsen av den oriktiga uppgiften medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller, vad&lt;br&gt;gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning&lt;br&gt;av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och&lt;br&gt;som varit tillgängligt för myndigheten före utgången av november&lt;br&gt;taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den oriktiga uppgiften avser periodisering eller därmed jämställd&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse har skett från en självdeklaration genom skönstaxering,&lt;br&gt;påförs den skattskyldige skattetillägg. Tillägget beräknas på den skatt som&lt;br&gt;till följd av skönstaxeringen påförs den skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;annars skulle ha påförts honom. Medför skönstaxeringen att sådant&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet eller tjänst&lt;br&gt;som inte utnyttjas taxeringsåret minskar, skall skattetillägget i stället&lt;br&gt;beräknas på ett underlag som utgör en fjärdedel av den minskning av&lt;br&gt;underskottet som skönstaxeringen medfört. Vid beräkningen skall&lt;br&gt;dessutom bestämmelserna i 1 § andra stycket tillämpas. Till den del&lt;br&gt;skönstaxeringen innefattar rättelse av oriktig uppgift från den skattskyldige&lt;br&gt;skall skattetillägg tas ut enligt bestämmelserna i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på grund&lt;br&gt;av utebliven självdeklaration och&lt;br&gt;självdeklaration inte kommit in&lt;br&gt;trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget&lt;br&gt;beräknas på den skatt som till följd&lt;br&gt;av skönstaxeringen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt de skriftliga&lt;br&gt;uppgifter som den skattskyldige kan&lt;br&gt;ha lämnat till ledning för&lt;br&gt;taxeringen. Innefattar skönstax-&lt;br&gt;eringen att ett vid tidigare taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också&lt;br&gt;om skönstaxering har skett på grund&lt;br&gt;av utebliven självdeklaration och&lt;br&gt;självdeklaration inte kommit in&lt;br&gt;trots att föreläggande sänts ut till&lt;br&gt;den skattskyldige. Tillägget&lt;br&gt;beräknas på den skatt som till följd&lt;br&gt;av skönstaxeringen påförs den&lt;br&gt;skattskyldige utöver den skatt som&lt;br&gt;skulle ha påförts enligt de uppgifter&lt;br&gt;som den skattskyldige på annat sätt&lt;br&gt;än muntligen kan ha lämnat till&lt;br&gt;ledning för taxeringen. Innefattar&lt;br&gt;skönstaxeringen att ett vid tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställt underskott i förvärvskälla i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;eller tjänst utnyttjas helt eller&lt;br&gt;delvis, skall skattetillägg beräknas&lt;br&gt;på ett underlag som utgör en fjärde-&lt;br&gt;del av den minskning av&lt;br&gt;underskottet som skönstaxeringen&lt;br&gt;medfört. Har den skattskyldige i en&lt;br&gt;skriftlig uppgift till ledning för&lt;br&gt;taxeringen redovisat underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet eller tjänst som&lt;br&gt;inte utnyttjas taxeringsåret och&lt;br&gt;medför skönstaxeringen att sådant&lt;br&gt;underskott minskar, skall&lt;br&gt;skattetillägget beräknas på ett&lt;br&gt;underlag somutgör en fjärdedel av&lt;br&gt;den minskning av underskottet som&lt;br&gt;skönstaxeringen medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Skattetillägg tas inte ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av en felräkning&lt;br&gt;eller misskrivning som uppenbart&lt;br&gt;framgår av självdeklarationen eller&lt;br&gt;av ett annat skriftligt meddelande&lt;br&gt;från den skattskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxering fastställt underskott i&lt;br&gt;förvärvskälla i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet eller tjänst&lt;br&gt;utnyttjas helt eller delvis, skall&lt;br&gt;skattetillägg beräknas på ett&lt;br&gt;underlag som utgör en fjärdedel av&lt;br&gt;den minskning av underskottet som&lt;br&gt;skönstaxeringen medfört. Har den&lt;br&gt;skattskyldige på annat sätt än&lt;br&gt;muntligen till ledning för taxeringen&lt;br&gt;redovisat underskott i förvärvskälla&lt;br&gt;i inkomstslaget näringsverksamhet&lt;br&gt;eller tjänst som inte utnyttjas&lt;br&gt;taxeringsåret och medför&lt;br&gt;skönstaxeringen att sådant&lt;br&gt;underskott minskar, skall&lt;br&gt;skattetillägget beräknas på ett&lt;br&gt;underlag som utgör en fjärdedel av&lt;br&gt;den minskning av underskottet som&lt;br&gt;skönstaxeringen medfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid rättelse av en felräkning&lt;br&gt;eller misskrivning som uppenbart&lt;br&gt;framgår av självdeklarationen eller&lt;br&gt;av något annat meddelande från&lt;br&gt;den skattskyldige som inte är&lt;br&gt;muntligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid rättelse av en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller&lt;br&gt;kapital, om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av&lt;br&gt;kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter och som varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig för skattemyndigheten&lt;br&gt;taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett skriftligt yrkande,&lt;br&gt;såsom fråga om yrkat avdrag eller&lt;br&gt;värde av naturaförmån eller&lt;br&gt;tillgång, och avvikelsen inte gäller&lt;br&gt;uppgift i sak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före november månads utgång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den mån avvikelsen avser&lt;br&gt;bedömning av ett yrkande, som&lt;br&gt;framställts på annat sätt än&lt;br&gt;muntligen, såsom fråga om yrkat&lt;br&gt;avdrag eller värde av naturaförmån&lt;br&gt;eller tillgång, och avvikelsen inte&lt;br&gt;gäller uppgift i sak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om den skattskyldige frivilligt har rättat en oriktig uppgift.&lt;br&gt;Första stycket 2 gäller inte i fråga om kontrolluppgift enligt 3 kap. 32 c,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 eller 45 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om deklarationsskyldig inte har kommit in med självdeklaration inom&lt;br&gt;föreskriven tid eller har han endast lämnat en självdeklaration med så&lt;br&gt;bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund&lt;br&gt;för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom.&lt;br&gt;Sådan avgift påförs aktiebolag med 1 000 kronor och andra skattskyldiga&lt;br&gt;med 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig, som utan föreläggande skall lämna självdeklaration,&lt;br&gt;inte kommit in med deklaration senast den 1 augusti under taxeringsåret&lt;br&gt;eller har han dessförinnan endast kommit in med en självdeklaration med&lt;br&gt;så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till&lt;br&gt;grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till fyra gånger det belopp&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift enligt första stycket påförs också skattskyldig som har&lt;br&gt;avgett en förenklad självdeklaration inom föreskriven tid men som inte&lt;br&gt;följt ett föreläggande att avge en särskild självdeklaration inom den tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föreskrivs i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inom&lt;br&gt;föreskriven tid lämnat en&lt;br&gt;deklarationshandling, som inte är&lt;br&gt;behörigen undertecknad, tas&lt;br&gt;förseningsavgift ut endast om&lt;br&gt;handlingen inte undertecknas inom&lt;br&gt;den tid som föreskrivs i ett&lt;br&gt;föreläggande. I sådant fall beräknas&lt;br&gt;avgiften enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inom&lt;br&gt;föreskriven tid lämnat en de-&lt;br&gt;klarationshandling, som inte är&lt;br&gt;behörigen undertecknad eller som&lt;br&gt;inte är i form av ett elektroniskt&lt;br&gt;dokument, tas förseningsavgift ut&lt;br&gt;endast om bristen inte avhjälps&lt;br&gt;inom den tid som föreskrivs i ett&lt;br&gt;föreläggande. I sådant fall beräknas&lt;br&gt;avgiften enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om deklarationsskyldig och skattskyldig i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller också for den som utan att vara deklarationsskyldig&lt;br&gt;är skyldig att lämna uppgift enligt 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter eller särskild uppgift enligt 2 kap.&lt;br&gt;26 § samma lag. Vad som sägs om deklaration gäller då sådan uppgift eller&lt;br&gt;särskild uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftergift av särskild avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från särskild avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall efterges&lt;br&gt;helt, om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den&lt;br&gt;skattskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller liknande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige skall befrias&lt;br&gt;helt från särskild avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den&lt;br&gt;skattskyldiges ålder, sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande att den framstår som&lt;br&gt;ursäktlig. Detsamma gäller om&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;framstår som ursäktlig med hänsyn&lt;br&gt;till uppgiftens beskaffenhet eller&lt;br&gt;annan särskild omständighet eller&lt;br&gt;om det framstår som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt att ta ut den särskilda&lt;br&gt;avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg får efterges helt när&lt;br&gt;det belopp som kunde ha&lt;br&gt;undandragits genom felaktigheten&lt;br&gt;eller underlåtenheten är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;forhållande att den framstår som&lt;br&gt;ursäktlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till uppgiftens&lt;br&gt;art eller någon annan särskild&lt;br&gt;omständighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut den&lt;br&gt;särskilda avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige får befrias helt&lt;br&gt;från skattetillägget när det belopp&lt;br&gt;som kunde ha undandragits genom&lt;br&gt;felaktigheten är obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift&lt;br&gt;skall beaktas även om något&lt;br&gt;yrkande om detta inte har&lt;br&gt;framställts, i den mån det föranleds&lt;br&gt;av vad som förekommit i ärendet&lt;br&gt;eller målet om särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § skall&lt;br&gt;beaktas även om något yrkande om&lt;br&gt;befrielse inte har framställts, i den&lt;br&gt;mån det föranleds av vad som&lt;br&gt;förekommit i ärendet eller målet om&lt;br&gt;särskild avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift påförs som slutlig&lt;br&gt;eller tillkommande skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Skattetillägg som inte uppgår till&lt;br&gt;100 kronor, påfors inte. Särskild&lt;br&gt;avgift tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift påförs enligt&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter. Skattetillägg&lt;br&gt;som inte uppgår till 100 kronor,&lt;br&gt;påförs inte. Särskild avgift tillfaller&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst&lt;br&gt;påföras skattetillägg på undandragen skatt efter skilda procentsatser&lt;br&gt;uträknas först skatten på summan av de undanhållna beloppen. Skatten för-&lt;br&gt;delas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den&lt;br&gt;kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de&lt;br&gt;sammanlagda undanhållna beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när någon skall påföras&lt;br&gt;skattetillägg efter skilda procentsatser på undandragen skatt i annat fall än&lt;br&gt;som avses i andra stycket. Vid beräkning av skattetillägg på minskning av&lt;br&gt;underskott i förvärvskälla skall underlaget vid tillämpning av de skilda&lt;br&gt;procentsatserna fördelas efter den kvotdel som vart och ett av de&lt;br&gt;undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall skattetillägg påföras efter skilda procentsatser och beräknas på&lt;br&gt;såväl undandragen skatt som minskning av underskott i förvärvskälla görs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen med tillämpning av andra och tredje styckena på de båda&lt;br&gt;underlagen var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 1 kap. 4 § och 5 kap. 13 § tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1999 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya föreskrifterna i 2 kap. 2 § tillämpas ffån och med den&lt;br&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De nya föreskrifterna i 5 kap. 1-5 §§ tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1996:1238.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Paragrafen införd genom 1994:467.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1994:1681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1902.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1996:1612.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1994:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'“Senaste lydelse 1991:1902.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:1902.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 2, 13, 16 och 19 §§ samt 3&lt;br&gt;kap. 4, 7, 9, 50 a, 57, 58 och 60 §§ lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp som används i denna&lt;br&gt;lag har samma innebörd som i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370), lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) och&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begrepp som används i denna&lt;br&gt;lag har samma innebörd som i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) och lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och av-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självdeklaration skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete på blankett&lt;br&gt;enligt fastställt formulär för för-&lt;br&gt;enklad självdeklaration&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självdeklaration skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete på blankett&lt;br&gt;enligt fastställt formulär för för-&lt;br&gt;enklad självdeklaration&lt;br&gt;eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sj älvdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration eller, efter&lt;br&gt;särskilt medgivande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket eller skattemyndighet som&lt;br&gt;Riksskatteverket bestämmer, i form&lt;br&gt;av ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument&lt;br&gt;avses i denna lag en upptagning&lt;br&gt;vars innehåll och utställare kan&lt;br&gt;verifieras genom ett visst tekniskt&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild självdeklaration skall lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige är annan juridisk person än dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige är skyldig att i självdeklaration lämna uppgift om&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige är företagsledare eller delägare i fåmansföretag,&lt;br&gt;fåmansägt handelsbolag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foretag eller, om uppgifter skall lämnas enligt 24 §, i foretag som upphört&lt;br&gt;att vara sådant företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) är skyldig att redovisa&lt;br&gt;utgående och ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatt i sin självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldige enligt&lt;br&gt;10 kap. 31 § lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;skall redovisa utgående och&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldige inte varit bosatt i Sverige under hela beskattnings-&lt;br&gt;året, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldige inte mottagit förtryckt blankett för förenklad&lt;br&gt;självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som&lt;br&gt;fåmansföretag skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller&lt;br&gt;honom närstående persons namn, personnummer och adress och i&lt;br&gt;förekommande fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer&lt;br&gt;olika röstvärden för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter&lt;br&gt;inte lämnas för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat&lt;br&gt;avtal med eller haft liknande förhållande med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 14&lt;br&gt;kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) redovisa mervärdesskatt&lt;br&gt;i sin självdeklaration, skall han&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 10&lt;br&gt;kap. 31 § lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;redovisa mervärdesskatt i sin&lt;br&gt;självdeklaration, skall han lämna de&lt;br&gt;uppgifter som behövs for att besluta&lt;br&gt;om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385), 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618), 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619),&lt;br&gt;1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 1 kap. 9 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 1 och 1 a §§ lagen (1980:1103) om&lt;br&gt;årsredovisning m.m. i vissa företag, skall i självdeklarationen lämna&lt;br&gt;uppgift om namn och organisationsnummer för moderföretag jämte aktie-&lt;br&gt;eller andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande&lt;br&gt;fall, uppgifter om namn och organisationsnummer for dettas moderföretag.&lt;br&gt;Ägaruppgiftema skall avse förhållandena vid senast avslutade&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat framgår&lt;br&gt;av 20 eller 25 §, i sin självdeklaration för varje förvärvskälla från&lt;br&gt;bokföringen lämna uppgifter om varje slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga&lt;br&gt;avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter skall vidare lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten och omfattningen av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;hur det bokföringsmässiga vinstresultatet justerats för att&lt;br&gt;överensstämma med de för den skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten&lt;br&gt;eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på&lt;br&gt;annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,&lt;br&gt;som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra&lt;br&gt;förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändrade redovisningsprinciper samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som omfattas av 2 § 6 a mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller annat&lt;br&gt;förfogande över uppkommen vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid&lt;br&gt;utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna. Var&lt;br&gt;och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och omfattningen&lt;br&gt;av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som behövs för&lt;br&gt;tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den&lt;br&gt;deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1&lt;br&gt;lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av&lt;br&gt;högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till&lt;br&gt;skattemyndigheten före ingången av taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som avses i första och&lt;br&gt;andra styckena skall lämnas på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär&lt;br&gt;eller, efter särskilt medgivande av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller myndighet&lt;br&gt;som Riksskatteverket bestämmer,&lt;br&gt;på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger även i&lt;br&gt;fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som mottagaren får för arbete och&lt;br&gt;som för honom utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet om inte mot-&lt;br&gt;tagaren antingen har enbart en F-&lt;br&gt;skattsedekWer både en F-skattsedel&lt;br&gt;och en A-skattsedel och skriftligen&lt;br&gt;åberopat F-skattsedeln samt för&lt;br&gt;sådan ersättning från arbetsgivare&lt;br&gt;som enligt 3 § 3 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;4§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter om lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt av tjänst skall lämnas av den som betalat ut&lt;br&gt;beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgift avseende skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av tjänst i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut på&lt;br&gt;grund av kundtrohet eller liknande, skall dock lämnas av den som slutligt&lt;br&gt;har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen, om denne är&lt;br&gt;någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fått skattepliktigt belopp&lt;br&gt;eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger även&lt;br&gt;i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som mottagaren får för arbete och&lt;br&gt;som för honom utgör intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet om inte mot-&lt;br&gt;tagaren antingen har enbart en F-&lt;br&gt;skattesedel eller både en F-&lt;br&gt;skattesedel och en A-skattesedel&lt;br&gt;och skriftligen åberopat F-skatte-&lt;br&gt;sedeln samt för sådan ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivare som enligt 3 §&lt;br&gt;3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt beskattas som inkomst&lt;br&gt;av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp&lt;br&gt;utgiven ersättning eller förmån samt&lt;br&gt;avdragen preliminär skatt. Av&lt;br&gt;kontrolluppgiften skall framgå hur&lt;br&gt;stor del av skatteavdraget som&lt;br&gt;avser allmänna egenavgifter som&lt;br&gt;den uppgiftsskyldige redovisat&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 43 § 1&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272). I&lt;br&gt;6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter&lt;br&gt;om vad som skall iakttas när kont-&lt;br&gt;rolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall ta upp&lt;br&gt;utgiven ersättning eller förmån samt&lt;br&gt;avdragen skatt. I 6-12 §§ lämnas&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vad som&lt;br&gt;skall iakttas när kontrolluppgift&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmåner som utgått i&lt;br&gt;annat än pengar skall beräknas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 5 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare. Värdet&lt;br&gt;av annan bostadsförmån här i riket&lt;br&gt;än förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 § tredje och sjätte styck-&lt;br&gt;ena uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats&lt;br&gt;enligt 5 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare skall anges att&lt;br&gt;justering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av värdet av&lt;br&gt;bilförmån och kostförmån skall&lt;br&gt;dock bestämmelserna i punkt 4&lt;br&gt;andra eller tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 § nämnda lag&lt;br&gt;tillämpas endast i enlighet med&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten med&lt;br&gt;stöd av 9 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter. Värdet av&lt;br&gt;annan bostadsförmån här i riket än&lt;br&gt;förmån av semesterbostad skall&lt;br&gt;beräknas i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 8 kap. 15 och 16 §§&lt;br&gt;lagen om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värdet av en förmån justerats&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2 § andra stycket -&lt;br&gt;lagen om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter skall anges att justering&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av andra förmåner än bilförmån exklusive&lt;br&gt;drivmedel skall anges särskilt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bilförmån skall uppgift lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bilens modellbeteckning och årsmodell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nedsättning av bilförmånsvärdet på grund av att den skattskyldige&lt;br&gt;utgett ersättning för förmånen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antal kilometer tjänsteköming som ersättning för kostnader för&lt;br&gt;drivmedel för resa i tjänsten med förmånsbil avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fall förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel enligt punkt 2 sjunde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen har utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdet av bilförmån exklusive drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall det för varje belopp anges om arbetsgivaren&lt;br&gt;skall betala arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt&lt;br&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ första-tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbördslagen (1953:272) skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkning av&lt;br&gt;preliminär A-skatt, skall i&lt;br&gt;kontrolluppgift anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;ersättning för ökade levnadskost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader eller kostnader för resa&lt;br&gt;med egen bil i tjänsten som enligt 8&lt;br&gt;kap. 19 och 20 §§ lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter skall ligga till grund för be-&lt;br&gt;räkning av skatteavdrag, skall i&lt;br&gt;kontrolluppgift anges som lön,&lt;br&gt;arvode eller motsvarande. Har&lt;br&gt;ersättning för ökade levnadskost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader som enligt 10 § första och&lt;br&gt;andra styckena uppbördslagen inte&lt;br&gt;skall ligga till grund för beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt utgått för en&lt;br&gt;eller flera tjänsteresor som omfattat&lt;br&gt;en sammanhängande period av mer&lt;br&gt;än tre månader, skall detta anges i&lt;br&gt;kontrolluppgift som också skall&lt;br&gt;innehålla upplysning om i vad mån&lt;br&gt;fråga är om inrikes eller utrikes&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader som enligt 8 kap. 19 § lagen&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter inte skall ligga till grund&lt;br&gt;för beräkning av skatteavdrag&lt;br&gt;utgått för en eller flera tjänsteresor&lt;br&gt;som omfattat en sammanhängande&lt;br&gt;period av mer än tre månader, skall&lt;br&gt;detta anges i kontrolluppgift som&lt;br&gt;också skall innehålla upplysning om&lt;br&gt;i vad mån fråga är om inrikes eller&lt;br&gt;utrikes förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt för sig tas upp det sammanlagda värdet&lt;br&gt;av andra kostnadsersättningar än sådana som enligt 5 § 3 a-c skall uppges&lt;br&gt;först efter föreläggande av skattemyndigheten. Dock skall ersättningen, då&lt;br&gt;det är uppenbart att den avser kostnader som inte är avdragsgilla vid&lt;br&gt;mottagarens inkomsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp,&lt;br&gt;till denna del anges som lön, arvode eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften skall särskilt I kontrolluppgiften skall särskilt&lt;br&gt;för sig tas upp sådant avdrag som för sig tas upp sådant skatteavdrag&lt;br&gt;har gjorts för preliminär A-skatt. som har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall den, som är eller&lt;br&gt;kan antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo, lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rätts-&lt;br&gt;handlingen. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får även annan person än som&lt;br&gt;avses i första meningen föreläggas&lt;br&gt;att lämna sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skatte-&lt;br&gt;myndigheten skall den, som är eller&lt;br&gt;kan antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo, lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rätts-&lt;br&gt;handlingen. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får även annan person än som&lt;br&gt;avses i första meningen föreläggas&lt;br&gt;att lämna sådan uppgift. Förelägg-&lt;br&gt;andet får även avse rättshandling&lt;br&gt;som företagits under innevarande&lt;br&gt;kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om&lt;br&gt;föreläggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, i stället ställa nöd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändiga handlingar till skatte-&lt;br&gt;myndighetens förfogande för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrolluppgift enligt första stycket får även avse att visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia av handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt&lt;br&gt;personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;som den uppgiften avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo får i stället for orga-&lt;br&gt;nisationsnummer den avlidnes&lt;br&gt;personnummer anges. Om&lt;br&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer inte kan anges för den som&lt;br&gt;uppgiften avser, skall i stället&lt;br&gt;dennes födelsetid redovisas eller, i&lt;br&gt;fråga om kontrolluppgifter enligt 22&lt;br&gt;§ i de fall borgenären är en juridisk&lt;br&gt;person, namn, postadress och&lt;br&gt;personnummer för den som får&lt;br&gt;förfoga över räntan eller fordran.&lt;br&gt;Om ett konto innehas av flera än&lt;br&gt;fem personer, får uppgifter lämnas&lt;br&gt;om en person som förfogar över&lt;br&gt;kontot i stället for om samtliga&lt;br&gt;innehavare, (förfogarkonto), samt i&lt;br&gt;förekommande fall om den&lt;br&gt;beteckning på innehavarkretsen&lt;br&gt;som används for kontot. I så fall&lt;br&gt;skall anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;förfogarkonto. I fråga om skuld&lt;br&gt;som är gemensam för flera än fem&lt;br&gt;personer får på motsvarande sätt&lt;br&gt;uppgifter lämnas om en person som&lt;br&gt;ansvarar for lånet i stället för om&lt;br&gt;samtliga gäldenärer, (gemensamt&lt;br&gt;lån), samt i förekommande fall om&lt;br&gt;den beteckning på låntagarkretsen&lt;br&gt;som används for lånet. I så fall skall&lt;br&gt;anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;gemensamt lån. Om ett finansiellt&lt;br&gt;instrument ägs gemensamt av flera&lt;br&gt;får uppgift enligt 32 c § lämnas för&lt;br&gt;den som anges på avräkningsnotan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo får i stället för orga-&lt;br&gt;nisationsnummer den avlidnes per-&lt;br&gt;sonnummer anges. Om person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer&lt;br&gt;inte kan anges för den som&lt;br&gt;uppgiften avser, skall i stället&lt;br&gt;dennes födelsetid redovisas eller, i&lt;br&gt;fråga om kontrolluppgifter enligt&lt;br&gt;22 &amp;nbsp;§ i de fall borgenären är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridisk person, namn, postadress&lt;br&gt;och personnummer för den som får&lt;br&gt;förfoga över räntan eller fordran.&lt;br&gt;Om ett konto innehas av flera än&lt;br&gt;fem personer, får uppgifter lämnas&lt;br&gt;om en person som förfogar över&lt;br&gt;kontot i stället för om samtliga&lt;br&gt;innehavare (förfogarkonto) samt i&lt;br&gt;förekommande fall om den&lt;br&gt;beteckning på innehavarkretsen&lt;br&gt;som används för kontot. I så fall&lt;br&gt;skall anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;förfogarkonto. I fråga om skuld&lt;br&gt;som är gemensam för flera än fem&lt;br&gt;personer får på motsvarande sätt&lt;br&gt;uppgifter lämnas om en person som&lt;br&gt;ansvarar för lånet i stället for om&lt;br&gt;samtliga gäldenärer (gemensamt&lt;br&gt;lån) samt i förekommande fall om&lt;br&gt;den beteckning på låntagarkretsen&lt;br&gt;som används för lånet. 1 så fall skall&lt;br&gt;anges att det är fråga om ett&lt;br&gt;gemensamt lån. Om ett finansiellt&lt;br&gt;instrument ägs gemensamt av flera&lt;br&gt;får uppgift enligt 32 c § lämnas för&lt;br&gt;den som anges på avräkningsnotan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället för samtliga ägare. Om&lt;br&gt;skattemyndigheten har tilldelat den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige ett särskilt&lt;br&gt;redovisningsnummer, skall detta, i&lt;br&gt;annan kontrolluppgift än sådan som&lt;br&gt;avser ränta, utdelning eller&lt;br&gt;betalning till eller från utlandet,&lt;br&gt;anges i stället för den uppgifts-&lt;br&gt;skyldiges personnummer eller&lt;br&gt;organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället för samtliga ägare. Om den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige har tilldelats ett&lt;br&gt;särskilt redovisningsnummer enligt&lt;br&gt;53 § 1 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), skall detta, i annan&lt;br&gt;kontrolluppgift än sådan som avser&lt;br&gt;ränta, utdelning eller betalning till&lt;br&gt;eller från utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;den uppgiftsskyldiges person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning öppnar ett inlåningskonto, anskaffar ett&lt;br&gt;räntebärande värdepapper eller på annat sätt placerar pengar för&lt;br&gt;förräntning skall ange sitt personnummer, om mottagaren är skyldig att&lt;br&gt;utan föreläggande lämna kontrolluppgift beträffande räntan. Detta gäller&lt;br&gt;inte den som inte har tilldelats personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag, fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag eller företag, som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag,&lt;br&gt;skall det anges om personen är företagsledare eller honom närstående&lt;br&gt;person eller delägare i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifterna skall lämnas senast den 31 januari under taxe-&lt;br&gt;ringsåret till den skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerad som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tilldelats särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsnummer enligt 53 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom. uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;och på grund av detta registrerats&lt;br&gt;hos flera skattemyndigheter skall&lt;br&gt;lämna kontrolluppgifterna till&lt;br&gt;myndigheterna i enlighet med&lt;br&gt;denna registrering. Om den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige inte är registrerad&lt;br&gt;eller inte vet vilken skattemyndig-&lt;br&gt;het kontrolluppgifterna skall lämnas&lt;br&gt;till, får han lämna uppgifterna till&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där han&lt;br&gt;är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skattemyndigheten har&lt;br&gt;tilldelat särskilda redovisnings-&lt;br&gt;nummer och på grund av detta&lt;br&gt;registrerats hos flera skattemyndig-&lt;br&gt;heter skall lämna kontrollupp-&lt;br&gt;gifterna till myndigheterna i&lt;br&gt;enlighet med denna registrering.&lt;br&gt;Om den uppgiftsskyldige inte är&lt;br&gt;registrerad eller inte vet vilken&lt;br&gt;skattemyndighet kontrolluppgift-&lt;br&gt;erna skall lämnas till, får han lämna&lt;br&gt;uppgifterna till skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där han är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kontrolluppgifter än de som anges i 60 § skall vid avlämnandet&lt;br&gt;vara ordnade kommunvis. Vilken kommun kontrolluppgifterna avser skall&lt;br&gt;vara tydligt utmärkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vid en kontrolluppgift som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas enligt 4, 13, 14, 22 eller lämnas enligt 4, 13, 14, 22 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgifter).&lt;br&gt;I sådant sammandrag skall anges&lt;br&gt;namn, postadress och person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer&lt;br&gt;för den uppgiftsskyldige, antalet&lt;br&gt;lämnade kontrolluppgifter samt det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av de skatte-&lt;br&gt;avdrag som har verkställts för&lt;br&gt;preliminär A-skatt under året före&lt;br&gt;taxeringsåret. Om den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige har tilldelats särskilt redovis-&lt;br&gt;ningsnummer enligt 53 § 1 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), skall&lt;br&gt;detta, i annat sammandrag än sådant&lt;br&gt;som avser kontrolluppgift om ränta,&lt;br&gt;utdelning eller betalning till eller&lt;br&gt;ffån utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;personnummer eller organisations-&lt;br&gt;nummer. Om den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;har gjort avdrag for en arbetstagares&lt;br&gt;kostnader enligt 2 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 6 lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, skall denna kostnad&lt;br&gt;också anges i sammandraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen&lt;br&gt;skall lämnas i särskild uppgiftshandling for varje konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som lämnas enligt 17 a, 25 a, 26 a, 32 a, 44 eller&lt;br&gt;45 § skall fogas sammandrag, som skall uppta namn, postadress och&lt;br&gt;personnummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige samt&lt;br&gt;antalet lämnade kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § skall fogas särskild uppgift&lt;br&gt;(sammandrag av kontrolluppgifter).&lt;br&gt;I sådant sammandrag skall anges&lt;br&gt;namn, postadress och person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer&lt;br&gt;för den uppgiftsskyldige, antalet&lt;br&gt;lämnade kontrolluppgifter samt det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av de skatte-&lt;br&gt;avdrag som har verkställts under&lt;br&gt;året före taxeringsåret. Om skatte-&lt;br&gt;myndigheten har tilldelat den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige ett särskilt&lt;br&gt;redovisningsnummer, skall detta, i&lt;br&gt;annat sammandrag än sådant som&lt;br&gt;avser kontrolluppgift om ränta,&lt;br&gt;utdelning eller betalning till eller&lt;br&gt;ffån utlandet, anges i stället för&lt;br&gt;personnummer eller organisa-&lt;br&gt;tionsnummer. Om den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige har gjort avdrag for en&lt;br&gt;arbetstagares kostnader enligt 2&lt;br&gt;kap. 4 § första stycket 6 lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter, skall&lt;br&gt;denna kostnad också anges i&lt;br&gt;sammandraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas ffån och&lt;br&gt;med 1999 års taxering. Ändringarna i 2 kap. 2 och 19 §§ samt 3 kap. 56 §&lt;br&gt;tillämpas dock första gången vid 1998 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får intill&lt;br&gt;utgången av år 2001 medge att uppgifter enligt 2 kap. 19 § lämnas även på&lt;br&gt;annat sätt med hjälp av automatisk databehandling än i form av ett&lt;br&gt;elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ändringen i 3 kap. 50 a § skall, i stället för vad som anges under&lt;br&gt;punkt 1, tillämpas ffån och med ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:483.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1210.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1517.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Paragrafen införd genom 1994:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1629.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1563.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 och 19 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 9, 10, 12, 14, 15, 20 och 21 §§ samt rubriken närmast före&lt;br&gt;15 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) har samma betydelse i&lt;br&gt;denna lag, om inte annat anges eller&lt;br&gt;framgår av sammanhanget. I denna&lt;br&gt;lag avses med bosatt utom-&lt;br&gt;lands: om fysisk person att denne&lt;br&gt;inte är bosatt här i riket eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här, samt med hem-&lt;br&gt;mahörande i utlandet:&lt;br&gt;om fysisk person att denne är bosatt&lt;br&gt;utomlands och om juridisk person&lt;br&gt;att denne inte är registrerad här i&lt;br&gt;riket och inte heller har fast&lt;br&gt;driftställe här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter har samma betydelse i&lt;br&gt;denna lag, om inte annat anges eller&lt;br&gt;framgår av sammanhanget. I denna&lt;br&gt;lag avses med bosatt utom-&lt;br&gt;lands: om fysisk person att denne&lt;br&gt;inte är bosatt här i riket eller stadig-&lt;br&gt;varande vistas här, samt med hem-&lt;br&gt;mahörande i utlandet:&lt;br&gt;om fysisk person att denne är bosatt&lt;br&gt;utomlands och om juridisk person&lt;br&gt;att denne inte är registrerad här i&lt;br&gt;riket och inte heller har fast drift-&lt;br&gt;ställe här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för&lt;br&gt;mottagaren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta&lt;br&gt;gäller inte, om utbetalaren är hemmahörande i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;8 § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;8 kap. 14-17 §§ lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan&lt;br&gt;göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden, som om&lt;br&gt;skatteavdrag gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som har att vidkännas&lt;br&gt;skatteavdrag för särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt enligt denna lag att betala&lt;br&gt;kvarstående skatt, som har&lt;br&gt;debiterats året före det år&lt;br&gt;skatteavdraget skall göras, är&lt;br&gt;utbetalaren skyldig att vid utbe-&lt;br&gt;talningen göra avdrag också för&lt;br&gt;den kvarstående skatten, om han&lt;br&gt;har erhållit beslut av skattemyn-&lt;br&gt;digheten om detta. Betalningen av&lt;br&gt;den kvarstående skatten skall ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som sägs i 39 § 1&lt;br&gt;mom. andra stycket tredje och&lt;br&gt;fjärde meningarna uppbördslagen&lt;br&gt;och i övrigt enligt punkterna 3 och&lt;br&gt;4 av anvisningarna till 39 § upp-&lt;br&gt;bördslagen i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall&lt;br&gt;omedelbart efter det han erhållit beslutet från skattemyndigheten&lt;br&gt;överlämna detta till den som har att göra avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörs inte skyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket och är inte för-&lt;br&gt;hållandena sådana som sägs i 40 §&lt;br&gt;3 mom. uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;skall avdrag såsom för preliminär&lt;br&gt;skatt och i förekommande fall&lt;br&gt;kvarstående skatt göras i enlighet&lt;br&gt;med vad som sägs i 40 § 1 mom.&lt;br&gt;andra -fjärde styckena och 2 mom.&lt;br&gt;samma lag. I övrigt gäller vad som&lt;br&gt;sägs i tredje-femte samt sjunde&lt;br&gt;styckena av anvisningarna till 40 §&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om det&lt;br&gt;belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivare sägs i 43 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket med undantag av&lt;br&gt;andra meningen uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörs inte skyldigheten enligt&lt;br&gt;första stycket, skall avdrag såsom&lt;br&gt;för preliminär skatt göras i enlighet&lt;br&gt;med vad som sägs i 8 kap. 6 §&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om det&lt;br&gt;belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i fråga&lt;br&gt;om arbetsgivare sägs i 5 kap. 13 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför någon, som har hemvist i&lt;br&gt;en främmande stat med vilken&lt;br&gt;Sverige har ingått överenskom-&lt;br&gt;melse för undvikande av att skatt&lt;br&gt;tas ut i mer än en av staterna (s.k.&lt;br&gt;uppbördsöverenskommelse), arbete&lt;br&gt;här i riket, får beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer besluta att skatteavdrag&lt;br&gt;enligt denna lag får underlåtas, om&lt;br&gt;avdrag för skatt på grund av arbetet&lt;br&gt;görs i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattemyndigheten meddelat&lt;br&gt;ett beslut enligt första stycket, får&lt;br&gt;myndigheten enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;skatt, som på grund av arbetet har&lt;br&gt;innehållits dessförinnan enligt&lt;br&gt;denna lag, skall överföras till den&lt;br&gt;främmande staten för att där&lt;br&gt;gottskrivas den skattskyldige. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som sägs i 69 a § andra- femte&lt;br&gt;styckena uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför någon, som har hemvist i&lt;br&gt;en främmande stat med vilken&lt;br&gt;Sverige har ingått överenskom-&lt;br&gt;melse for undvikande av att skatt&lt;br&gt;tas ut i mer än en av staterna, arbete&lt;br&gt;här i riket, får beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer besluta att skatteavdrag&lt;br&gt;enligt denna lag får underlåtas, om&lt;br&gt;avdrag for skatt på grund av arbetet&lt;br&gt;görs i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattemyndigheten meddelat&lt;br&gt;ett beslut enligt första stycket, får&lt;br&gt;myndigheten enligt de närmare&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer besluta att&lt;br&gt;skatt, som på grund av arbetet har&lt;br&gt;innehållits dessförinnan enligt&lt;br&gt;denna lag, skall överföras till den&lt;br&gt;främmande staten for att där&lt;br&gt;tillgodoräknas den skattskyldige. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som sägs i 18 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket och 6 § lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd av skatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning och betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt, som&lt;br&gt;innehållits genom skatteavdrag,&lt;br&gt;skall betalas senast den 10 i den&lt;br&gt;uppbördsmånad som infaller när-&lt;br&gt;mast efter utgången av den månad,&lt;br&gt;då skatteavdraget gjordes. 1&lt;br&gt;uppbördsmånaden januari får&lt;br&gt;betalning i stället ske senast den&lt;br&gt;15. Om inbetalningen och uppgifter&lt;br&gt;i samband därmed, om anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter gäller vid redovisning&lt;br&gt;och betalning av skatt enligt denna&lt;br&gt;lag framgår av 1 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får dock&lt;br&gt;besluta om avvikelser från be-&lt;br&gt;stämmelserna om inbetalningssätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med betalningen samt om&lt;br&gt;skyldighet att avge uppbörds-&lt;br&gt;deklaration och påföljder av att&lt;br&gt;skyldigheten underlåts gäller 52 -&lt;br&gt;54 §§ uppbördslagen (1953:272) i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer får dock besluta om avvikelser&lt;br&gt;från bestämmelserna om inbetal-&lt;br&gt;ningssätt och om uppbördsdeklara-&lt;br&gt;tionens innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisning av innehållen&lt;br&gt;kvarskatt gäller 55 § 2 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och om skattedeklarationens inne-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos skattemyndigheten&lt;br&gt;senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten upp-&lt;br&gt;bars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om&lt;br&gt;att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas en-&lt;br&gt;ligt första stycket utgår ränta enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 69 § 2 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). I övrigt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas en-&lt;br&gt;ligt första stycket beräknas&lt;br&gt;ränta enligt vad som föreskrivs i 19&lt;br&gt;kap. 12 och 13 §§ lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter. I övrigt gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar vad som sägs i 18 kap. 8 och&lt;br&gt;9 §§ samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige&lt;br&gt;som källstat skall medge avräkning för den skatt som betalats i den andra&lt;br&gt;avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är&lt;br&gt;skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av&lt;br&gt;ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på in-&lt;br&gt;komsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten&lt;br&gt;på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt skall&lt;br&gt;fogas intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive&lt;br&gt;den utländska skatt som erlagts på inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om överflyttning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om överflyttning av ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutsbehörighet i 2 a §, om&lt;br&gt;anstånd med inbetalning av skatt i&lt;br&gt;49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i&lt;br&gt;58 §, om indrivning i 59 §, om&lt;br&gt;ansvar för skatt som påförts en&lt;br&gt;avliden eller ett dödsbo i 61 §, om&lt;br&gt;central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt&lt;br&gt;att ta del av preliminär självdekla-&lt;br&gt;ration m.m. i 73 §, om arbetsgi-&lt;br&gt;vares ansvarighet för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, m.m. i 77, 77 a, 77 c och 78&lt;br&gt;§§, om vite i 83 §, om omprövning&lt;br&gt;m.m. i 84 - 94 §§, om beslut om&lt;br&gt;särskilda debiteringsåtgärder i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95 § samt om överklagande m.m. i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96 &amp;nbsp;- 103 §§ uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Beslut om anstånd som&lt;br&gt;avses i 49 § den lagen meddelas av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten enligt&lt;br&gt;denna lag. Beslut om anstånd skall&lt;br&gt;skyndsamt meddelas den skatt-&lt;br&gt;skyldige utan kostnadför denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och uppgifter i 2 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas på inkomst&lt;br&gt;som uppbärs efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Äldre föreskrifter i 9 § andra stycket gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;inkomst som uppbärs före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 15 § första stycket och 19 § gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om skatt som skall betalas och uppbördsdeklaration som skall lämnas&lt;br&gt;i januari 1998 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 20 och 21 §§ tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt hänförlig till tiden före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1181.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelsel996:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 12, 14, 19, 20 och 23&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) har samma betydelse i&lt;br&gt;denna lag, om inte annat anges eller&lt;br&gt;framgår av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§§ samt rubriken närmast före 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beteckningar som används i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt och lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter har samma betydelse i&lt;br&gt;denna lag, om inte annat anges eller&lt;br&gt;framgår av sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning till artist, idrottsman eller artistföretag,&lt;br&gt;som för mottagaren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra&lt;br&gt;skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;8 § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter mottagaren jämte&lt;br&gt;kontant belopp andra skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner, skall skatteavdraget för&lt;br&gt;dessa beräknas med tillämpning av&lt;br&gt;8 kap. 14-17 §§ lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den kontanta ersättningen inte är så stor att föreskrivet avdrag kan&lt;br&gt;göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden, så som om&lt;br&gt;skatteavdrag gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som har att vidkännas&lt;br&gt;skatteavdrag för särskild inkomst-&lt;br&gt;skatt enligt denna lag att betala&lt;br&gt;kvarstående skatt, som har&lt;br&gt;debiterats året före det år&lt;br&gt;skatteavdraget skall göras, är&lt;br&gt;utbetalaren skyldig att vid utbe-&lt;br&gt;talningen göra avdrag också för&lt;br&gt;den kvarstående skatten, om han&lt;br&gt;erhållit beslut av skattemyndig-&lt;br&gt;heten om detta. Betalningen av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstående skatten skall ske z&lt;br&gt;enlighet med vad som sägs i 39 § 1&lt;br&gt;mom. andra stycket tredje och&lt;br&gt;fjärde meningarna uppbördslagen&lt;br&gt;och i övrigt enligt punkterna 3 och&lt;br&gt;4 av anvisningarna till 39 § upp-&lt;br&gt;bördslagen i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppbörd av skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och betalning av&lt;br&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt enligt&lt;br&gt;denna lag skall redovisas och&lt;br&gt;inbetalas till beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten av den som har att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 12 § senast den&lt;br&gt;10 i månaden efter den då den&lt;br&gt;skattepliktiga ersättningen har&lt;br&gt;betalats ut till artisten,&lt;br&gt;idrottsmannen eller artistföretaget&lt;br&gt;och av arrangör, senast den 10 i&lt;br&gt;månaden efter den då tillställningen&lt;br&gt;ägt rum. I uppbördsmånaden&lt;br&gt;januari får redovisning och&lt;br&gt;betalning i stället ske senast den 75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt enligt&lt;br&gt;denna lag skall redovisas och vara&lt;br&gt;betald till beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten av den som har att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 12 § senast den&lt;br&gt;12 i månaden efter den då den&lt;br&gt;skattepliktiga ersättningen har&lt;br&gt;betalats ut till artisten,&lt;br&gt;idrottsmannen eller artistföretaget&lt;br&gt;och av arrangör, senast den 12 i&lt;br&gt;månaden efter den då tillställningen&lt;br&gt;ägt rum. I januari gäller i stället den&lt;br&gt;77.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister&lt;br&gt;eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om&lt;br&gt;inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete&lt;br&gt;samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisning av innehållen&lt;br&gt;kvarskatt gäller 55 § 2 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som är skyldig att lämna redovisning enligt 14 § underlåtit att&lt;br&gt;fullgöra denna skyldighet och har underlåtenheten medfört att skatt inte&lt;br&gt;betalats eller betalats med for lågt belopp eller föreligger annars grundad&lt;br&gt;anledning att anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp,&lt;br&gt;skall beskattningsmyndigheten besluta om den skatt som skall betalas.&lt;br&gt;Därvid får underlaget for beskattningsbeslutet bestämmas efter skälig&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut Beskattningsmyndighetens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall meddelas före utgången av det&lt;br&gt;sjätte året efter det kalenderår under&lt;br&gt;vilket det uppbördsår, då skatten&lt;br&gt;rätteligen skulle ha redovisats, har&lt;br&gt;gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall meddelas senast under sjätte&lt;br&gt;året efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår under vilket&lt;br&gt;beskattningsåret har gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats for&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då in-&lt;br&gt;komsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan&lt;br&gt;utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas enligt&lt;br&gt;första stycket utgår ränta enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 69 § 2 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272). I övrigt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om anstånd med inbetalning av&lt;br&gt;skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i&lt;br&gt;52 §, om dröjsmålsavgift i 58 §, om&lt;br&gt;indrivning i 59 §, om ansvar för&lt;br&gt;skatt som påförts en avliden eller&lt;br&gt;ett dödsbo i 61 §, om rätt att taga&lt;br&gt;del av preliminär självdeklaration&lt;br&gt;m. m. i 73 §, om arbetsgivares&lt;br&gt;ansvarighet för arbetstagares skatt,&lt;br&gt;m. m. i 77, 77 a, 77 c och 78 §§, om&lt;br&gt;vite i 83 §, om omprövning m. m. i&lt;br&gt;84-94 §§, om beslut om särskilda&lt;br&gt;debiteringsåtgärder i 95 § samt om&lt;br&gt;överklagande m. m. i 97, 99, 101&lt;br&gt;och 103 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ uppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1953:272). Vad som där sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare skall då gälla den som&lt;br&gt;är redovisningsskyldig enligt 14 §&lt;br&gt;denna lag och vad som där sägs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad som återbetalas enligt&lt;br&gt;första stycket beräknas ränta enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och&lt;br&gt;13 §§ lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter. I&lt;br&gt;övrigt gäller i tillämpliga delar vad&lt;br&gt;som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ lagen&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;i&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar vad som&lt;br&gt;sägs om ansvar för skatt i 12 kap.,&lt;br&gt;om utredning i skatteärenden i 14&lt;br&gt;kap., om skattetillägg och för-&lt;br&gt;seningsavgift i 15 kap., om anstånd&lt;br&gt;med inbetalning av skatt i 17 kap.,&lt;br&gt;om indrivning i 20 kap., om om-&lt;br&gt;prövning i 21 kap., om överklagan-&lt;br&gt;de i 22 kap. och om övriga&lt;br&gt;bestämmelser i 23 kap. lagen&lt;br&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter. Vad som där sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare skall då gälla den som&lt;br&gt;är redovisningsskyldig enligt 14 §&lt;br&gt;denna lag och vad som där sägs om&lt;br&gt;skattemyndighet skall gälla&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Med skattedeklaration avses enligt&lt;br&gt;denna lag redovisning enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighet skall gälla&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Med uppbördsdeklaration avses&lt;br&gt;enligt denna lag redovisning enligt&lt;br&gt;14 §. Beslut om anstånd skall&lt;br&gt;skyndsamt meddelas den skatt-&lt;br&gt;skyldige utan kostnadför denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring finns bestämmelser om skyl-&lt;br&gt;dighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas på inkomst&lt;br&gt;som uppbärs efter utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Äldre föreskrifter i 12 § andra stycket gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;inkomster som uppbärs före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 14 § första stycket och 19 § gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om skatt som skall redovisas och inbetalas i januari 1998 eller&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i 20 och 23 §§ tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt hänförlig till tiden före 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1981.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1996:960.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 19 § skall beteckas 20 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 §, och närmast före&lt;br&gt;19 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsöknings-&lt;br&gt;balken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för&lt;br&gt;fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1972:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1989:471) om investe-&lt;br&gt;ringsskatt för vissa byggnadsarbe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:586) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt for utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1958:295) om sjö-&lt;br&gt;mansskatt, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1agen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1972:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1989:471) om investe-&lt;br&gt;ringsskatt för vissa byggnadsarbe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 1OO. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (1994:419) om brotts-&lt;br&gt;offerfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1994:419) om brotts-&lt;br&gt;offerfond, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkningsordning i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mer än en skattefordran&lt;br&gt;enligt lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;skall drivas in hos samma&lt;br&gt;gäldenär, skall belopp som kan&lt;br&gt;användas för betalning av någon&lt;br&gt;av skattefordringarna i första hand&lt;br&gt;räknas av från den fordran vars&lt;br&gt;preskriptionstid går ut först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;tillgodoräkna beloppet på annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter skall fortfarande gälla i fråga om fordringar som har&lt;br&gt;påförts enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter ffån arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)'&lt;br&gt;dels att 12 kap. 3 §, 13 kap. 1 a-5, 29 och 30 §§, 14-18 kap., 20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3-9 §§ samt 22 kap. 3 och 4 § § samt 6-9 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 13 kap. 29 och 30 §§, 20 kap. 4, 8 och 9&lt;br&gt;§§, 22 kap. 4 och 6-9 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 7 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 4 §, 9 kap. 3 och 4 §§, 9 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §, 11 kap. 5 §, 12 kap. 1-2 §§, 13 kap. 1 §, 19 kap. 12-14 §§, 20 kap. 1&lt;br&gt;och 2 §§,22 kap. 1 § samt rubriken till 13 kap. och rubrikerna närmast&lt;br&gt;före 13 kap. 1 § och 22 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 22 kap. 2 § skall lyda &amp;quot;Öresutjämning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;verksamhet avser såväl hela&lt;br&gt;verksamheten som en del av verk-&lt;br&gt;samheten. I 13 och 14 kap. avses&lt;br&gt;dock hela verksamheten om inte&lt;br&gt;något annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i fråga om&lt;br&gt;verksamhet avser såväl hela&lt;br&gt;verksamheten som en del av verk-&lt;br&gt;samheten. I 13 kap. avses dock hela&lt;br&gt;verksamheten om inte något annat&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet som medför skattskyldighet förstås en sådan&lt;br&gt;verksamhet i vilken omsättning av varor eller tjänster medför&lt;br&gt;skattskyldighet enligt 2 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett enkelt bolag&lt;br&gt;eller i ett partrederi är skattskyldig i&lt;br&gt;förhållande till sin andel i bolaget&lt;br&gt;eller rederiet. Efter ansökan av&lt;br&gt;samtliga delägare kan&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta att den&lt;br&gt;av delägarna som dessa föreslår&lt;br&gt;tills vidare skall anses som&lt;br&gt;skattskyldig för bolagets eller&lt;br&gt;rederiets hela skattepliktiga&lt;br&gt;omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett enkelt bolag&lt;br&gt;eller i ett partrederi är skattskyldig i&lt;br&gt;förhållande till sin andel i bolaget&lt;br&gt;eller rederiet. I 23 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter finns bestämmelser om&lt;br&gt;att skattemyndigheten får besluta&lt;br&gt;att en av delägarna skall svara för&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uttag i form av användande Vid uttag i form av användande&lt;br&gt;av personbil för privat bruk enligt 2 av personbil for privat bruk enligt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 5 § 3 utgörs det i 2 § första&lt;br&gt;stycket första meningen avsedda&lt;br&gt;värdet av det värde som enligt 5 £&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare har&lt;br&gt;bestämts i fråga om tillhanda-&lt;br&gt;hållandet av bilförmåner åt&lt;br&gt;anställda. När det gäller den&lt;br&gt;skattskyldiges eget nyttjande får&lt;br&gt;skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;bestämma det i 2 § första stycket&lt;br&gt;första meningen avsedda värdet&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i 5 £&lt;br&gt;lagen om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare. Detsamma gäller&lt;br&gt;i fråga om delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 5 § 3 utgörs det i 2 § första&lt;br&gt;stycket första meningen avsedda&lt;br&gt;värdet av det värde som enligt 9&lt;br&gt;kap. 2 § lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;har bestämts i fråga om tillhanda-&lt;br&gt;hållandet av bilförmåner åt an-&lt;br&gt;ställda. När det gäller den&lt;br&gt;skattskyldiges eget nyttjande får&lt;br&gt;skattemyndigheten på ansökan&lt;br&gt;bestämma det i 2 § första stycket&lt;br&gt;första meningen avsedda värdet&lt;br&gt;enligt de grunder som anges i 9 kap.&lt;br&gt;2 § lagen om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om delägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig fastighetsägare, hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare&lt;br&gt;har rätt att göra avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;Fastighetsägaren får dessutom göra avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om skattemyndigheten har beslutat om skattskyldighet för honom&lt;br&gt;inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket han har utfört eller&lt;br&gt;låtit utföra ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten: för den ingående skatt&lt;br&gt;som hänför sig till byggnadsarbetena till den del dessa avser lokaler som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattas av beslutet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattemyndigheten har&lt;br&gt;beslutat om skattskyldighet för&lt;br&gt;honom inom tre år från det att han&lt;br&gt;köpt fastigheten: för den ingående&lt;br&gt;skatt som den tidigare ägaren har&lt;br&gt;gjort avdrag för men som återförts&lt;br&gt;enligt 5 § på grund av fastighetsför-&lt;br&gt;säljningen under förutsättning att&lt;br&gt;den tidigare ägaren har betalat in&lt;br&gt;den återförda ingående skatten till&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skattemyndigheten har&lt;br&gt;beslutat om skattskyldighet för&lt;br&gt;honom inom tre år från det att han&lt;br&gt;köpt fastigheten: för den ingående&lt;br&gt;skatt som den tidigare ägaren har&lt;br&gt;gjort avdrag för men som återförts&lt;br&gt;enligt 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsförsäljningen under&lt;br&gt;förutsättning att den tidigare ägaren&lt;br&gt;i samband med sin redovisning av&lt;br&gt;den återförda ingående skatten,&lt;br&gt;dock senast före ingången av&lt;br&gt;andra månaden efter den då&lt;br&gt;redovisningen gjordes, har betalat&lt;br&gt;in skatt enligt lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;med ett belopp som motsvarar den&lt;br&gt;återförda ingående skatten och att&lt;br&gt;det inbetalda beloppet inte skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas av enligt 16 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätt enligt första stycket 2 har även den som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet på annan grund än beslut enligt&lt;br&gt;1 §. Motsvarande gäller i fråga om rätt till återbetalning enligt 10 kap.&lt;br&gt;9-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 17 § finns bestämmelser&lt;br&gt;om hur en skattskyldig&lt;br&gt;fastighetsägare skall styrka sin&lt;br&gt;avdragsrätt vid förvärv enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket 1. Rätt till avdrag&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket 2 och andra&lt;br&gt;stycket har den som yrkar avdrag&lt;br&gt;endast om han kan styrka sin rätt&lt;br&gt;genom ett av den tidigare ägaren&lt;br&gt;utfärdat intyg om storleken av den&lt;br&gt;ingående skatt som denne återfört&lt;br&gt;på grund av fastighetsförsäljningen&lt;br&gt;och betalat in till staten. Den&lt;br&gt;tidigare ägaren är skyldig att&lt;br&gt;utfärda ett sådant intyg, om köparen&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 17 § finns bestämmelser&lt;br&gt;om hur en skattskyldig fastig-&lt;br&gt;hetsägare skall styrka sin&lt;br&gt;avdragsrätt vid förvärv enligt 3 §&lt;br&gt;första stycket 1. Rätt till avdrag&lt;br&gt;enligt 3 § första stycket 2 och andra&lt;br&gt;stycket har den som yrkar avdrag&lt;br&gt;endast om han kan styrka sin rätt&lt;br&gt;genom ett av den tidigare ägaren&lt;br&gt;utfärdat intyg om storleken av den&lt;br&gt;ingående skatt som denne återfört&lt;br&gt;på grund av fastighetsförsäljningen&lt;br&gt;och betalat in till staten i enlighet&lt;br&gt;med de bestämmelserna. Den&lt;br&gt;tidigare ägaren är skyldig att&lt;br&gt;utfärda ett sådant intyg, om köparen&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera varor köps eller säljs&lt;br&gt;samtidigt utan att de enskilda&lt;br&gt;varornas pris är känt, utgörs&lt;br&gt;beskattningsunderlaget av den&lt;br&gt;sammanlagda vinstmarginalen,&lt;br&gt;minskad med den mervärdesskatt&lt;br&gt;som hänför sig till vinstmarginalen,&lt;br&gt;för sådana varor under&lt;br&gt;redovisningsperioden enligt 13 kap.&lt;br&gt;om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När flera varor köps eller säljs&lt;br&gt;samtidigt utan att de enskilda&lt;br&gt;varornas pris är känt, utgörs&lt;br&gt;beskattningsunderlaget av den&lt;br&gt;sammanlagda vinstmarginalen,&lt;br&gt;minskad med den mervärdesskatt&lt;br&gt;som hänför sig till vinstmarginalen,&lt;br&gt;för sådana varor under&lt;br&gt;redovisningsperioden enligt 10&lt;br&gt;kap. lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inköp eller försäljningar av varor enligt första stycket utgör den&lt;br&gt;huvudsakliga delen av en återförsäljares inköp eller försäljningar under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsperioden, får även andra omsättningar som avses i 1 eller 2 §&lt;br&gt;ingå i beskattningsunderlag enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller i fråga om motorfordon endast om de&lt;br&gt;förvärvats for att efter skrotning säljas i delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 2 a § innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattens belopp för varje skattesats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan&lt;br&gt;uppgift genom vilken de kan identifieras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transaktionens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. platsen for varans mottagande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den skattskyldiges&lt;br&gt;registreringsnummer enligt 14 kap.&lt;br&gt;24 § eller, då den skattskyldige inte&lt;br&gt;är registrerad, hans person- eller&lt;br&gt;organisationsnummer om det finns&lt;br&gt;ett sådant och annars en likvärdig&lt;br&gt;uppgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den skattskyldiges&lt;br&gt;registreringsnummer eller, då den&lt;br&gt;skattskyldige inte är registrerad,&lt;br&gt;hans person- eller organisations-&lt;br&gt;nummer om det finns ett sådant och&lt;br&gt;annars en likvärdig uppgift, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldigheten&lt;br&gt;och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat eller&lt;br&gt;skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på fastigheten.&lt;br&gt;Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som anges i första&lt;br&gt;stycket 3, 4, 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 3-5 får frångås då fråga är om en&lt;br&gt;faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbeslut och andra&lt;br&gt;beslut i beskattningsärenden&lt;br&gt;meddelas, om inte annat anges i&lt;br&gt;andra- jjärde styckena eller i 2 §,&lt;br&gt;av skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;den skattskyldige är registrerad&lt;br&gt;eller, om han inte är registrerad, av&lt;br&gt;den skattemyndighet som enligt 14&lt;br&gt;kap. 23 § är behörig att besluta om&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag med-&lt;br&gt;delas, om inte annat anges i andra&lt;br&gt;stycket eller i 1 a eller 2 §, av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län där den&lt;br&gt;skattskyldige är registrerad enligt 3&lt;br&gt;kap. 1 § lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;eller, om han inte är registrerad, av&lt;br&gt;den skattemyndighet som enligt&lt;br&gt;2 kap. samma lag är behörig att&lt;br&gt;besluta om registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller även beskatt-&lt;br&gt;ningsärenden enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsärende har ett&lt;br&gt;nära samband med ett taxe-&lt;br&gt;ringsärende som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;taxeringslagen skall avgöras i en&lt;br&gt;skattenämnd och det är lämpligt att&lt;br&gt;ärendena prövas i ett sammanhang,&lt;br&gt;får även beskattnings ärendet av-&lt;br&gt;göras i s kattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma&lt;br&gt;befogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 17 kap. 2, 5 och 6 §§. I&lt;br&gt;förekommande fall tar verket över&lt;br&gt;den befogenhet som annars&lt;br&gt;tillkommer skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 1 § och som&lt;br&gt;rör den som är skattskyldig endast&lt;br&gt;på grund av förvärv av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 2 a kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 meddelas av Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller även ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag som rör&lt;br&gt;den som är skattskyldig endast på&lt;br&gt;grund av förvärv av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 2 a kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 meddelas av Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Dalarnas län prövar frågor om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap. 26 b §, om godkännande av&lt;br&gt;upplagshavare och av skatteupplag enligt 9 c kap. 7 § eller om återkallelse&lt;br&gt;av sådant godkännande enligt 9 c kap. 8 § andra stycket, om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om betalningsskyldighet och avräkning enligt 19&lt;br&gt;kap. 7 §. I fråga om återbetalning enligt 10 kap. 9-13 §§ tillämpas 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 kap. 28 § följer att&lt;br&gt;bestämmelserna om beslutande&lt;br&gt;myndighet i 2 kap. 2 § taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324) är tillämpliga i de&lt;br&gt;fall den skattskyldige enligt 14 kap.&lt;br&gt;3 f skall redovisa skatt enligt denna&lt;br&gt;lag i en självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 kap. 31 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter följer att bestämmel-&lt;br&gt;serna om beslutande myndighet i&lt;br&gt;2 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324) är tillämpliga i de fall&lt;br&gt;den skattskyldige skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatt i en självdeklar-&lt;br&gt;ation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. Redovisning av skatt samt&lt;br&gt;periodisk sammanställning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 a-28 a §§ finns bestämmelser&lt;br&gt;om skyldighet att redovisa utgående&lt;br&gt;och ingående skatt. 129 och 30 §§&lt;br&gt;finns bestämmelser om skyldighet&lt;br&gt;att lämna vissa andra uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;skyldigheten att lämna deklaration&lt;br&gt;och om deklarationsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap. Redovisning av utgående&lt;br&gt;och ingående skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmän bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;finns bestämmelser om redovisning&lt;br&gt;av mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 13 kap. 6-28 a §§ i denna lag&lt;br&gt;finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att redovisa utgående&lt;br&gt;och ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9-13 §§ skall göras i&lt;br&gt;den form som föreskrivs i denna&lt;br&gt;lag för deklaration av ingående&lt;br&gt;skatt i en verksamhet som medför&lt;br&gt;skattskyldighet. För den som&lt;br&gt;ansöker om sådan återbetalning&lt;br&gt;gäller vad som föreskrivs i 12-18&lt;br&gt;och 20-22 kap. i fråga om den som&lt;br&gt;är skattskyldig, om inget annat&lt;br&gt;följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 9-13 §§ skall göras i&lt;br&gt;den form som föreskrivs i 10 kap.&lt;br&gt;17 § eller 31 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1997:000) om betalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter för deklaration av&lt;br&gt;ingående skatt i en verksamhet som&lt;br&gt;medför skattskyldighet. För den&lt;br&gt;som ansöker om sådan åter-&lt;br&gt;betalning gäller vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 13 och 21 kap. samt vad som före-&lt;br&gt;skrivs om förfarandet i lagen om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter i&lt;br&gt;fråga om den som är skattskyldig,&lt;br&gt;om inget annat följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansöker om återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 11 eller 12 §&lt;br&gt;och inte skall lämna särskild&lt;br&gt;deklaration enligt 14 kap. 3 § skall&lt;br&gt;ändå lämna sådan deklaration, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansöker om återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 11 eller 12 §&lt;br&gt;och enligt 10 kap. 31 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;inte skall redovisa mervärdesskatt i&lt;br&gt;skattedeklaration, skall ändå göra&lt;br&gt;det, om det inte finns särskilda skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av beslut som&lt;br&gt;meddelats enligt 10 kap. 9 § skall&lt;br&gt;alltid lämna särskild deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av beslut som&lt;br&gt;meddelats enligt 10 kap. 9 § skall&lt;br&gt;alltid redovisa mervärdesskatt z&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om förfarandet vid återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 5-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket betalas inte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut av skattemyn-&lt;br&gt;digheten får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten av den skattskyldige och&lt;br&gt;av Riksskatteverket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beskattningsbeslut i en fråga&lt;br&gt;som kan ha betydelse för beskatt-&lt;br&gt;ningen eller rätten till återbe-&lt;br&gt;talning enligt 10 kap. 9-13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut att avvisa en begäran&lt;br&gt;om omprövning av beskattnings-&lt;br&gt;beslut eller att avvisa ett över-&lt;br&gt;klagande till länsrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 10 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut enligt 14 kap. 23 och&lt;br&gt;24 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut om skattskyldighet eller&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration&lt;br&gt;eller betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län har fattat om&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 b §, om godkännande enligt&lt;br&gt;9 c kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om&lt;br&gt;betalningsskyldighet och avräkning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 7 § får överklagas&lt;br&gt;hos Länsrätten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Beslut om avräkning får överklagas&lt;br&gt;särskilt på den grunden att avräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut&lt;br&gt;enligt denna lag, med undantag för&lt;br&gt;överklagande enligt andra stycket,&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 22 kap.&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Dalarnas län har fattat om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 3 kap. 26 b&lt;br&gt;§, om godkännande enligt&lt;br&gt;9 c kap. 7 § eller om återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;br&gt;8 § andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län. Beslut om avräkning&lt;br&gt;får överklagas särskilt på den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsbeslutet i sig är felaktigt men i&lt;br&gt;övrigt endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av beslut om&lt;br&gt;betalningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunden att avräkningsbeslutet i sig&lt;br&gt;är felaktigt men i övrigt endast i&lt;br&gt;samband med överklagande av&lt;br&gt;beslut om betalningsskyldighet. Ett&lt;br&gt;överklagande enligt detta stycke&lt;br&gt;skall ha kommit in inom två&lt;br&gt;månader från den dag klaganden&lt;br&gt;fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 § eller 8 § andra stycket får även överklagas&lt;br&gt;av Riksskatteverket. Om en enskild part överklagar ett sådant beslut förs&lt;br&gt;det allmännas talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av en skattemyn- 1 22 kap. lagen (1997:000) om&lt;br&gt;dighet enligt denna lag får betalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;överklagas hos Riksskatteverket, finns det bestämmelser om&lt;br&gt;om inte annat följer av 3 §. &amp;nbsp;överklagande av skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut med myndighetens beslut enligt den&lt;br&gt;anledning av ett sådant lagen,&lt;br&gt;överklagande får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket leder och&lt;br&gt;ansvarar för skatteförvaltningens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om betalning och&lt;br&gt;återbetalning av skatt samt&lt;br&gt;förfarandet i övrigt finns det även&lt;br&gt;bestämmelser i lagen (1997:000)&lt;br&gt;om betalning av skatter och&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om redovisnings-&lt;br&gt;perioder som gått till ända senast vid utgången av 1997. Detsamma gäller&lt;br&gt;för redovisningsperiod vars slutmånad är december 1997 och som på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 § andra stycket slutar under januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas också då den som har rätt att&lt;br&gt;återfå skatt skall betala skatt enligt lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 a§ 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 3 § 1995:1207&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 13 kap. 29 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 29 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 13 kap. 30 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 30 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken till 14 kap. 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 14 kap. 3 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § 1996:1406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 1996:1406&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 12 § 1996:713&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 13 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 17 § 1995:700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 23 § 1994:498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 14 kap. 28 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 28 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 14 kap. 30 a § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 a § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 b § 1995:1207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 c § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 d § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 § 1995:1286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § 1994:498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 16 § 1995:581&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 17 § 1996:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 18 § 1996:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 2 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 3 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 5 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 6 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7 § 1994:473&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 13 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 19 kap. 13 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § 1994:1798&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 20 kap. 9 § 1996:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:498.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:965.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1320.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1995:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1320.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1347) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet i paragrafens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1996:1347) om ändring i nämnda lag samt övergångsbestämmelsen till&lt;br&gt;lagen (1996:1347) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:151) om&lt;br&gt;och prisregler-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om&lt;br&gt;socialavgifter från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas vid revision&lt;br&gt;eller annan kontroll av att skatt, tull&lt;br&gt;eller avgift tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;br&gt;punktskatter&lt;br&gt;ingsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;br&gt;uppbörd av&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även för&lt;br&gt;kontroll av att en vara får föras in i&lt;br&gt;eller ut ur landet enligt tullagen&lt;br&gt;och för kontroll av att föreläggande&lt;br&gt;enligt lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas vid revision&lt;br&gt;eller annan kontroll av att skatt&lt;br&gt;eller avgift tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även vid&lt;br&gt;revision enligt tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) och för kontroll av att&lt;br&gt;föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter eller 69 §&lt;br&gt;tullagen fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1998. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om&lt;br&gt;revision eller kontroll av&lt;br&gt;sjömansskatt som avser tid före&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;november 1997. Äldre föreskrifter&lt;br&gt;gäller dock fortfarande i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om tvångsåtgärd som&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. revision eller kontroll av skatt&lt;br&gt;eller avgift som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sjömansskattelagen&lt;br&gt;(1958:295),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:466) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5-7, 10, 15, 21 och 28-30 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 32 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får genomföras i den&lt;br&gt;reviderades verksamhetslokaler&lt;br&gt;även om den reviderade inte lämnat&lt;br&gt;sitt medgivande till det, om&lt;br&gt;revisionen inte utan svårighet kan&lt;br&gt;genomföras på någon annan plats.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den&lt;br&gt;reviderade inte medverkar på&lt;br&gt;föreskrivet sätt, eller om det finns&lt;br&gt;en påtaglig risk att han kommer att&lt;br&gt;undanhålla eller förvanska det som&lt;br&gt;får granskas, inventeras eller&lt;br&gt;besiktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;den reviderade kommer att&lt;br&gt;undanhålla eller förvanska det som&lt;br&gt;får granskas, inventeras eller&lt;br&gt;besiktigas, får åtgärden genomföras&lt;br&gt;utan att den reviderade underrättas&lt;br&gt;om att revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får, i de delar den inte&lt;br&gt;utan svårighet kan genomföras på&lt;br&gt;någon annan plats, genomföras i&lt;br&gt;den reviderades verksamhets-&lt;br&gt;lokaler även om den reviderade&lt;br&gt;inte lämnat sitt medgivande till det.&lt;br&gt;Detsamma gäller om den&lt;br&gt;reviderade inte medverkar på&lt;br&gt;föreskrivet sätt, eller om det finns&lt;br&gt;en påtaglig risk att han kommer att&lt;br&gt;undanhålla, förvanska eller&lt;br&gt;förstöra det som får granskas,&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;den reviderade kommer att&lt;br&gt;undanhålla, förvanska eller&lt;br&gt;förstöra det som får granskas,&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas,&lt;br&gt;får åtgärden genomföras utan att&lt;br&gt;den reviderade underrättas om att&lt;br&gt;revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomförs i den&lt;br&gt;reviderades verksamhetslokaler&lt;br&gt;med stöd av 5 §, får handling som&lt;br&gt;omfattas av revisionen eftersökas&lt;br&gt;där och omhändertas, om den inte&lt;br&gt;tillhandahålls &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utan oskäligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dröjsmål eller om det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk att handlingen&lt;br&gt;undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomförs i den&lt;br&gt;reviderades verksamhetslokaler&lt;br&gt;med stöd av 5 §, får handling som&lt;br&gt;omfattas av revisionen eftersökas&lt;br&gt;där och omhändertas, om den inte&lt;br&gt;tillhandahålls utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål eller om det finns en&lt;br&gt;påtaglig risk att handlingen&lt;br&gt;undanhålls, förvanskas eller&lt;br&gt;förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomfors i den reviderades verksamhetslokaler i annat&lt;br&gt;fall får handling som påträffas eller granskas omhändertas om den behövs&lt;br&gt;for revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision inte genomfors i den reviderades verksamhetslokaler, får&lt;br&gt;handling som omfattas av revisionen eftersökas i verksamhetslokalema och&lt;br&gt;omhändertas for granskning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreläggande att lämna ut handlingen inte följts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns en påtaglig risk för 2. det finns en påtaglig risk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att handlingen undanhålls eller att handlingen undanhålls,&lt;br&gt;förvanskas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förvanskas eller förstörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna i första stycket 2 är uppfyllda, får åtgärden&lt;br&gt;genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som kan föreläggas att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;rättshandling enligt 3 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 75 a §&lt;br&gt;tullagen (1987:1065), 3 kap. 50 a §&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdekla-&lt;br&gt;ration och kontrolluppgifter eller 17&lt;br&gt;kap. 5 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), får räkenskaper och&lt;br&gt;andra handlingar som rör hans&lt;br&gt;verksamhet granskas utan föregå-&lt;br&gt;ende föreläggande, om det finns&lt;br&gt;särskild anledning att anta att&lt;br&gt;handlingar av betydelse för kon-&lt;br&gt;trolluppgiftsskyldigheten kommer&lt;br&gt;att påträffas och det kan befaras att&lt;br&gt;utredningen skulle försvåras av ett&lt;br&gt;föreläggande samt det finns ett&lt;br&gt;betydande utredningsintresse för&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som inte kan bli&lt;br&gt;föremål för revision enligt de i 1 §&lt;br&gt;angivna lagarna, men som kan&lt;br&gt;föreläggas att lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;om rättshandling enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter, 69 §&lt;br&gt;tullagen (1994:1550), 3 kap. 50 a §&lt;br&gt;lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter eller 14&lt;br&gt;kap. 4 § lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter,&lt;br&gt;får handlingar som kan ha betydelse&lt;br&gt;för kontrolluppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;granskas utan föregående förelägg-&lt;br&gt;ande. Granskningen får endast&lt;br&gt;göras om det finns särskild an-&lt;br&gt;ledning att anta att handlingar av&lt;br&gt;betydelse för kontrolluppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten kommer att påträffas och&lt;br&gt;det finns en påtaglig risk att utred-&lt;br&gt;ningen skulle försvåras av ett före-&lt;br&gt;läggande samt det finns ett&lt;br&gt;betydande utredningsintresse för&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket omfattar även befogenhet att eftersöka och&lt;br&gt;omhänderta handling som får granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen får ske i verksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetslokalerna om de handlingar&lt;br&gt;som skall granskas inte utan&lt;br&gt;svårighet kan granskas på någon&lt;br&gt;annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;handlingar som har betydelse för&lt;br&gt;kontrollen undanskaffas eller&lt;br&gt;förstörs innan länsrätten kan fatta&lt;br&gt;beslut, får granskningsledaren&lt;br&gt;besluta om åtgärder enligt 5 och 7-&lt;br&gt;10 §§. Beslutet får avse endast&lt;br&gt;åtgärd i verksamhetslokaler och&lt;br&gt;skall omedelbart underställas&lt;br&gt;länsrätten. Länsrätten skall utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om beslutet skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten finner att beslutet&lt;br&gt;inte skall bestå skall insamlade&lt;br&gt;uppgifter förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;handlingar som har betydelse för&lt;br&gt;kontrollen eller det som får&lt;br&gt;inventeras, besiktigas eller provas&lt;br&gt;undanhålls, förvanskas eller&lt;br&gt;förstörs innan länsrätten kan fatta&lt;br&gt;beslut, får granskningsledaren&lt;br&gt;besluta om åtgärder enligt 5 och 7-&lt;br&gt;9 §§. Beslutet får avse endast&lt;br&gt;åtgärd i verksamhetslokaler och&lt;br&gt;skall omedelbart underställas&lt;br&gt;länsrätten. Länsrätten skall utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om beslutet skall&lt;br&gt;bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten finner att beslutet&lt;br&gt;inte skall bestå skall rätten besluta&lt;br&gt;att omhändertagna handlingar&lt;br&gt;skall återlämnas och insamlade&lt;br&gt;uppgifter förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får på begäran av granskningsledaren&lt;br&gt;verkställa beslut om åtgärd enligt denna lag. Granskningsledaren får dock&lt;br&gt;verkställa beslut om åtgärder i verksamhetslokaler, om det kan ske&lt;br&gt;obehindrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslut om&lt;br&gt;åtgärd som grundar sig på kontroll&lt;br&gt;enligt tullagen (1987:1065) har&lt;br&gt;tullmyndighet samma befogenheter&lt;br&gt;som kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslut om&lt;br&gt;åtgärd som grundar sig på kontroll&lt;br&gt;enligt tullagen (1994:1550) har&lt;br&gt;tullmyndighet samma befogenheter&lt;br&gt;som kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om åtgärd enligt denna lag får, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet, verkställas omedelbart. Ett sådant beslut får inte utan&lt;br&gt;särskilda skäl verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Beslutet förfaller&lt;br&gt;om verkställigheten inte påbörjats inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om undantagande av handling eller uppgift gäller&lt;br&gt;omedelbart om inte annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om åtgärd, gransk-&lt;br&gt;ningsledarens beslut enligt 15 § och&lt;br&gt;begäran om undantagande enligt&lt;br&gt;denna lag prövas av den länsrätt&lt;br&gt;som för det år då framställningen&lt;br&gt;görs, skall pröva taxering till skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för den som åtgärden&lt;br&gt;avser. Om det inte finns någon&lt;br&gt;sådan länsrätt är länsrätten i det län&lt;br&gt;behörig där beslut om åtgärd skall&lt;br&gt;verkställas eller har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om åtgärd, gransk-&lt;br&gt;ningsledarens beslut enligt 15 § och&lt;br&gt;begäran om undantagande enligt&lt;br&gt;denna lag prövas av länsrätten i det&lt;br&gt;län där den som åtgärden avser&lt;br&gt;hade sin hemortskommun den&lt;br&gt;1 november året före det&lt;br&gt;kalenderår då framställningen görs.&lt;br&gt;Vid bestämmande av hemorts-&lt;br&gt;kommun gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Om det inte finns någon sådan&lt;br&gt;länsrätt är länsrätten i det län&lt;br&gt;behörig där beslut om åtgärd skall&lt;br&gt;verkställas eller har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsledares beslut enligt 6, 13 och 26 §§ får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten ändrar gransk- Om länsrätten ändrar ett beslut&lt;br&gt;ningsledarens beslut enligt 6 § helt om åtgärd enligt denna lag helt&lt;br&gt;eller delvis, får rätten besluta att eller delvis, skall rätten besluta att&lt;br&gt;insamlade uppgifter skall förstöras, omhändertagna handlingar skall&lt;br&gt;återlämnas och övriga insamlade&lt;br&gt;uppgifter skall förstöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna får överklaga länsrättens beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företrädare för det&lt;br&gt;allmänna gäller beträffande skatt&lt;br&gt;eller avgift som tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 § första stycket&lt;br&gt;1, 3-5 och 8-11 föreskrifterna i 6&lt;br&gt;kap. 15-17 &amp;nbsp;§§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företrädare för det&lt;br&gt;allmänna gäller beträffande skatt&lt;br&gt;eller avgift som tas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 § första stycket&lt;br&gt;1, 2 och 4-6 föreskrifterna i 6 kap.&lt;br&gt;15-17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när omhändertagna&lt;br&gt;handlingar skall återlämnas enligt&lt;br&gt;15 § andra stycket, 26 eller 29 §,&lt;br&gt;skall handlingarna i stället&lt;br&gt;överlämnas till konkursförvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall underrätta&lt;br&gt;den som handlingarna omhänder-&lt;br&gt;tagits hos om att handlingarna&lt;br&gt;överlämnats till konkurs-&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Äldre föreskrifter skall&lt;br&gt;tillämpas i fråga om beslut om tvångsåtgärd som meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag. Den nya 32 § tillämpas dock ffån&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna i 5-7, 10, 15, 21, 28-30 samt den nya 32 § skall&lt;br&gt;också tillämpas i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjömansskattelagen (1958:295),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tullagen (1987:1065,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30, 38, 69, 71, 72, 75, 88 och 92 §§ tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tull inte betalas inom före- Om tull inte betalas inom före-&lt;br&gt;skriven tid, skall dröjsmålsavgift tas skriven tid, skall dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut enligt 58 § 2-5 mom. uppbörds- ut enligt lagen (1997:000) om&lt;br&gt;lagen (1953:272). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i tullagstift-&lt;br&gt;ningen om tull tillämpas även be-&lt;br&gt;träffande dröjsmålsavgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon, i egenskap av&lt;br&gt;företrädare för en tullskyldig som är&lt;br&gt;juridisk person, uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet har underlåtit att&lt;br&gt;betala in tull i rätt tid och ordning,&lt;br&gt;är han tillsammans med den&lt;br&gt;tullskyldige betalningsskyldig för&lt;br&gt;tullen. Betalningsskyldigheten får&lt;br&gt;helt eller delvis efterges, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om åläggande av&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket skall föras vid allmän&lt;br&gt;domstol. Talan får inte väckas&lt;br&gt;sedan den tullskyldiges&lt;br&gt;betalningsskyldighet för beloppen&lt;br&gt;har fallit bort enligt lagen&lt;br&gt;(1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. Hos den som&lt;br&gt;har blivit ålagd betalnings-&lt;br&gt;skyldighet får indrivning ske i&lt;br&gt;samma ordning som gäller för tull&lt;br&gt;enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fullgjort betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet för tullbelopp&lt;br&gt;enligt första stycket har rätt att få&lt;br&gt;ut beloppet av den tullskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskrip-&lt;br&gt;tionslagen (1981:130) gäller /&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om betalningsskyldighet&lt;br&gt;för företrädare för en tullskyldig&lt;br&gt;som är juridisk person och som inte&lt;br&gt;har betalat in tull i rätt tid och&lt;br&gt;ordning gäller bestämmelserna i 12&lt;br&gt;kap. 6 § första och tredje styckena,&lt;br&gt;7 §, 12 § första stycket och 13 §&lt;br&gt;samt 22 kap. 13 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1997:000) om betalning av&lt;br&gt;skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som har blivit ålagd&lt;br&gt;betalningsskyldighet får indrivning&lt;br&gt;ske i samma ordning som gäller för&lt;br&gt;tull enligt 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om regressfordran enligt&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får förelägga den, som bedriver verksamhet av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att uppgift av betydelse för kontrollen av annan persons&lt;br&gt;deklarations- eller uppgiftsskyldighet kan hämtas ur handlingar som rör&lt;br&gt;verksamheten att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över kopia&lt;br&gt;av handling rörande rättshandling mellan den som föreläggs och den andre&lt;br&gt;personen (kontrolluppgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om&lt;br&gt;föreläggandet medför att han mås-&lt;br&gt;te lägga ned ett betydande arbete&lt;br&gt;för att fullgöra det, i stället ställa&lt;br&gt;nödvändiga handlingar till tull-&lt;br&gt;myndighetens förfogande för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om revision skall&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade&lt;br&gt;innan revisionen verkställs. Beslu-&lt;br&gt;tet skall innehålla uppgift om ända-&lt;br&gt;målet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 76 och 77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om revision skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om ändamålet&lt;br&gt;med revisionen och om möjlig-&lt;br&gt;heten att undanta handlingar och&lt;br&gt;uppgifter enligt 76 och 77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företas revisionen för gransk-&lt;br&gt;ning av annan än den som&lt;br&gt;revideras, får tullmyndigheten om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl utesluta&lt;br&gt;uppgift om vem eller vilken&lt;br&gt;rättshandling granskningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om revision skall tullmyndigheten förordna en eller flera&lt;br&gt;tjänstemän att verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reviderade skall underrättas&lt;br&gt;om beslutet innan revisionen&lt;br&gt;verkställs. Om det är av betydelse&lt;br&gt;för kontrollen med inventering eller&lt;br&gt;liknande fysisk kontroll får dock&lt;br&gt;underrättelse ske i samband med&lt;br&gt;att revisionen verkställs om&lt;br&gt;kontrollen annars kan mista sin&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision skall bedrivas i samverkan med den reviderade och på ett&lt;br&gt;sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. För det fall den&lt;br&gt;reviderade inte samverkar finns bestämmelser om vite i 74 § fjärde stycket&lt;br&gt;och om andra tvångsåtgärder i lagen (1994:466) om särskilda tvångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder i beskattningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får om det&lt;br&gt;behövs bestämma tid och plats för&lt;br&gt;revisionen. Denna får inte utan&lt;br&gt;särskilda skäl verkställas hos&lt;br&gt;enskild mellan kl. 19 och kl. 8.&lt;br&gt;Revisionen skall ske hos den&lt;br&gt;reviderade om han begär det och&lt;br&gt;revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får verkställas hos&lt;br&gt;den reviderade om han medger det.&lt;br&gt;Revisionen skall ske hos den&lt;br&gt;reviderade om han begär det och&lt;br&gt;revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos den reviderade skall handlingarna på&lt;br&gt;begäran överlämnas till revisorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskaps-&lt;br&gt;material och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall så&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskaps-&lt;br&gt;material och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall så&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den reviderade försatts i&lt;br&gt;konkurs när handlingarna skall&lt;br&gt;återlämnas skall tullmyndigheten&lt;br&gt;överlämna handlingarna till&lt;br&gt;konkursförvaltaren. Tullmyndig-&lt;br&gt;heten skall underrätta den revider-&lt;br&gt;ade om att handlingarna över-&lt;br&gt;lämnats till konkursförvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;får helt eller delvis efterges om&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;kan antas ha ett sådant samband&lt;br&gt;med den tullskyldiges ålder,&lt;br&gt;sjukdom, bristande erfarenhet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tullskyldige skall helt eller&lt;br&gt;delvis befrias från tulltillägg och&lt;br&gt;förseningsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten kan antas ha ett&lt;br&gt;sådant samband med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed jämförligt förhållande att&lt;br&gt;den kan anses ursäktlig. Detsamma&lt;br&gt;gäller, om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till den&lt;br&gt;oriktiga uppgiftens beskaffenhet&lt;br&gt;eller annan särskild omständighet&lt;br&gt;eller om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut tillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg får helt efterges även&lt;br&gt;när det belopp som kunde ha&lt;br&gt;undandragits genom felaktigheten&lt;br&gt;eller underlåtenheten är att anse&lt;br&gt;som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift får helt eller&lt;br&gt;delvis efterges också när&lt;br&gt;underlåtenheten är att anse som&lt;br&gt;ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller liknande&lt;br&gt;att den framstår som ursäktlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om felaktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten framstår som&lt;br&gt;ursäktlig med hänsyn till den&lt;br&gt;oriktiga uppgiftens beskaffenhet&lt;br&gt;eller annan särskild omständighet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;om det framstår som&lt;br&gt;uppenbart oskäligt att ta ut tillägget&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tullskyldige får befrias helt&lt;br&gt;från tulltillägget när det belopp&lt;br&gt;som kunde ha undandragits genom&lt;br&gt;felaktigheten eller underlåtenheten&lt;br&gt;är obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tullskyldige får helt eller&lt;br&gt;delvis befrias från förseningsavgift&lt;br&gt;också när underlåtenheten är&lt;br&gt;obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om eftergift av&lt;br&gt;tulltillägg och förseningsavgift skall&lt;br&gt;beaktas, även om yrkande om detta&lt;br&gt;inte framställts, i den mån det&lt;br&gt;föranleds av vad som förekommit i&lt;br&gt;ärendet eller målet om tulltillägg&lt;br&gt;eller förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om befrielse&lt;br&gt;från tulltillägg och förseningsavgift&lt;br&gt;skall beaktas, även om yrkande om&lt;br&gt;detta inte framställts, i den mån det&lt;br&gt;föranleds av vad som förekommit i&lt;br&gt;ärendet eller målet om tulltillägg&lt;br&gt;eller förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tull sätts ned, skall också vidtas den ändring i beslutet om tulltillägg&lt;br&gt;som nedsättningen kan föranleda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggningen i länsrätt eller kammarrätt av mål om tulltillägg&lt;br&gt;eller förseningsavgift skall muntlig förhandling hållas, om den tullskyldige&lt;br&gt;begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om det inte finns&lt;br&gt;anledning anta att tulltilägg eller förseningsavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1340) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta i paragrafens lydelse enligt lagen&lt;br&gt;(1996:1340) om ändring i nämnda lag skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1341) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. i paragrafens lydelse&lt;br&gt;enligt lagen (1996:1341) om ändring i nämnda lag skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m. i paragrafens lydelse enligt lagen (1996:1346) om ändring&lt;br&gt;i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsöknings-&lt;br&gt;balken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för&lt;br&gt;fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1972:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1989:471) om investe-&lt;br&gt;ringsskatt för vissa byggnadsarbe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1994:419) om brotts-&lt;br&gt;offerfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1972:435) om överlast-&lt;br&gt;avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1976:206) om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1972:339) om&lt;br&gt;saluvagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1989:471) om investe-&lt;br&gt;ringsskatt för vissa byggnadsarbe-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1994:419) om brotts-&lt;br&gt;offerfond, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1997:000) om betal-&lt;br&gt;ning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-03-21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 6 februari 1997 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till bl.a. en lag&lt;br&gt;om betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har infor Lagrådet föredragits av kanslirådet Kjell Olsson, kam-&lt;br&gt;marrättsassessorerna Ingrid Engquist, Stefan Holgersson och Birgitta Pet-&lt;br&gt;tersson samt departementssekreteraren Frank Walterson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om betalning av skatter och avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen, som avses ersätta dels uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, dels&lt;br&gt;forfarandebestämmelsema i mervärdesskattelagen (1994:200), innehåller&lt;br&gt;ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är omfattande och reglerar komplicerade förhållanden. Det är därför&lt;br&gt;av väsentlig betydelse att lagen har en disposition och utformning som gör&lt;br&gt;dess bestämmelser så överskådliga, lättillgängliga och lättlästa som de&lt;br&gt;komplicerade förhållandena medger. Lagrådet finner för sin del att den&lt;br&gt;föreslagna lagen i dessa avseenden innebär förbättringar i förhållande till&lt;br&gt;nu gällande lagstiftning men också att den på åtskilliga punkter har fått en&lt;br&gt;mindre lämplig utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävandena att skapa en lag som omfattar uppbörden av flera olika skatter&lt;br&gt;och avgifter ger upphov till särskilda svårigheter. Olikheterna mellan de&lt;br&gt;skilda typerna av skatter och avgifter har lett till att förfarandet vid beräk-&lt;br&gt;ning, debitering, redovisning och betalning inte har kunnat utformats på ett&lt;br&gt;enhetligt sätt. Som exempel på olikheter kan särskilt pekas på reglerna om&lt;br&gt;inkomstskatt och mervärdesskatt. För inkomstskatten skall det gälla ett&lt;br&gt;system med preliminär skatt, som skall betalas under inkomståret av ar-&lt;br&gt;betsgivare genom skatteavdrag eller av den skattskyldige själv enligt en&lt;br&gt;särskild debitering, och slutlig skatt som bestäms när taxering har skett&lt;br&gt;efter inkomstårets utgång. Mervärdesskatten skall, i huvudsak, redovisas&lt;br&gt;och betalas en gång i månaden av den som är skattskyldig, utan någon&lt;br&gt;slutlig avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa och andra olikheter är sådana att det i vart fall inte är uppenbart att&lt;br&gt;den valda tekniken har gett det bästa resultatet. Ett alternativ kunde ha&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit att behålla bestämmelserna om mervärdesskatt i mervärdesskatte-&lt;br&gt;lagen med de anpassningar som införandet av ett system med skattekonton&lt;br&gt;kräver. Det finns dock inte underlag för Lagrådet att bedöma om detta eller&lt;br&gt;något annat alternativ till lagteknisk lösning skulle ha varit att föredra.&lt;br&gt;Lagrådet vill därför inte motsätta sig att det införs en ny lag som i huvud-&lt;br&gt;sak utformas i enligt med remissens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen blir av central betydelse på skatte- och avgiftsområ-&lt;br&gt;det, och det kan förutsättas att det ofta kommer att göras hänvisningar till&lt;br&gt;den. Med hänsyn härtill är det önskvärt att lagens rubrik är enkel och kort.&lt;br&gt;I det utredningsbetänkande som ligger till grund för lagrådsremissen (SOU&lt;br&gt;1996:100) har föreslagits att lagen skall benämnas &amp;quot;skattebetalningslag&amp;quot;.&lt;br&gt;Mot denna benämning kan invändas att den är mindre rättvisande, eftersom&lt;br&gt;inte bara skatter utan också socialavgifter behandlas i lagen. Lagrådet an-&lt;br&gt;ser trots detta att utredningsförslagets rubrik är klart att föredra framför&lt;br&gt;den rubrik, &amp;quot;lag om betalning av skatter och avgifter&amp;quot;, som föreslås i&lt;br&gt;lagrådsremissen. Lagrådet förordar alltså att lagen får rubriken&lt;br&gt;&amp;quot;skattebetalningslag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 4 § första stycket anges bl.a. (punkt 2) att vad som sägs i lagen om skatt&lt;br&gt;och skattskyldig gäller även skatteavdrag och den som är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag. Ordet skatteavdrag syftar på den preliminära skatt som en&lt;br&gt;person under vissa omständigheter är skyldig att dra av från ersättning som&lt;br&gt;betalas ut till en annan person och därefter betala in till skattemyndigheten.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets uppfattning blir bestämmelsen lättare att förstå, om den&lt;br&gt;utformas så att vad som sägs om skatt och skattskyldig gäller även &amp;quot;belopp&lt;br&gt;som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för betalning&lt;br&gt;av preliminär skatt (avdragen skatt) och den som är skyldig att göra sådant&lt;br&gt;avdrag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § definieras ett flertal termer och uttryck som används i lagen. Till&lt;br&gt;dessa hör arbetsgivare, arbetstagare, lön och skatteavdrag. Med arbetsgiva-&lt;br&gt;re avses den som betalar ut lön och med arbetstagare den som tar emot lön.&lt;br&gt;Med lön avses sådan ersättning, ränta eller utdelning för vilken utbetalaren&lt;br&gt;är skyldig att göra skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter. Skatte-&lt;br&gt;avdrag är i sin tur &amp;quot;avdrag från lön för betalning av arbetstagarens prelimi-&lt;br&gt;nära skatt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan först konstateras, att termen lön enligt vanligt språkbruk och i&lt;br&gt;annan lagstiftning vanligen torde användas för att beteckna ersättning på&lt;br&gt;grund av anställning (se t.ex. 12 § förmånsrättslagen [1970:979] och 1, 2&lt;br&gt;och 7 §§ lönegarantilagen [1992:497]). De föreslagna definitionerna av&lt;br&gt;lön, arbetsgivare och arbetstagare leder till att exempelvis banker och ak-&lt;br&gt;tiebolag, vid tillämpning av skattebetalningslagen, blir att betrakta som&lt;br&gt;arbetsgivare i förhållande till dem som tar emot ränta respektive utdelning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i egenskap av insättare eller aktieägare och att de senare blir arbetstagare i&lt;br&gt;förhållande till utbetalama. Detta strider i så hög grad mot vanligt språk-&lt;br&gt;bruk att definitionerna inte kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet &amp;quot;lön&amp;quot; används på ett ganska litet antal ställen i lagen. I 5 kap. 1 §, 10&lt;br&gt;kap. 9 § och 10 kap. 17 § första stycket 3 synes ordet användas i betydel-&lt;br&gt;sen ersättning för arbete, ränta och utdelning. I 8 kap. 12 §, 9 kap. 3 §, 10&lt;br&gt;kap. 17 § första stycket 4 och 18 kap. 2 § torde det beteckna endast ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete. Av 8 kap. 28 § framgår inte annat än att lön där omfattar&lt;br&gt;ersättning för arbete, ränta och utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan definitionen av &amp;quot;lön&amp;quot; avvaras i lagen. 1 stället&lt;br&gt;kan, beroende på vad som avses, användas uttrycken &amp;quot;ersättning för ar-&lt;br&gt;bete&amp;quot; respektive &amp;quot;ersättning för arbete, ränta och utdelning&amp;quot;. Även uttryck-&lt;br&gt;et &amp;quot;skatteavdrag&amp;quot; bör kunna avvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser vidare att med arbetsgivare och arbetstagare bör förstås den&lt;br&gt;som betalar ut respektive tar emot ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga termer och uttryck, vars innebörd anges i 1 kap. 6 §, finns&lt;br&gt;några som synes förekomma endast i ett fåtal bestämmelser i lagen. Det&lt;br&gt;kan enligt Lagrådet ifrågasättas om det i sådana fall behövs definitioner i&lt;br&gt;en särskild paragraf. I vart fall när de bestämmelser i vilka de lågfrekventa&lt;br&gt;termerna eller uttrycken används återfinns långt senare i lagen blir lagtex-&lt;br&gt;ten mer lättillgänglig om behövliga definitioner ges i anslutning till de&lt;br&gt;bestämmelser där de förekommer. Vad som nu sagts synes gälla begreppen&lt;br&gt;förfallodag, som används i 16 kap. 6 och 7 §§, 18 kap. 4 § och 20 kap. 7 §,&lt;br&gt;huvudinkomst, som används i 8 kap. 7, 8 och 11 §§, samt sidoinkomst,&lt;br&gt;som används i 8 kap. 6 och 8 §§. Lagrådet förordar att dessa definitioner&lt;br&gt;utgår ur 1 kap. 6 § och återkommer till utformningen av de paragrafer där&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i stället kan tas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 6 § definieras vidare &amp;quot;överskjutande ingående mervärdesskatt&amp;quot;&lt;br&gt;som den del av ingående mervärdesskatt som återstår sedan utgående mer-&lt;br&gt;värdesskatt avräknats. Enligt Lagrådets mening är det naturligare att tala&lt;br&gt;om &amp;quot;den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervär-&lt;br&gt;desskatt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Lagrådet nu har förordat innebär att 1 kap. 6 § bör ges följande lydel-&lt;br&gt;se:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,&lt;br&gt;arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,&lt;br&gt;beskattningsår: beskattningsår enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller mervärdesskat-&lt;br&gt;telagen (1994:200) eller, i fråga om skatt som inte avses i någon av de&lt;br&gt;nämnda lagarna, kalenderåret för vilket skatten skall betalas,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkt i verksamheten,&lt;br&gt;om den är skattepliktig här i landet, enligt bestämmelserna i 22 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen eller 2 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt räknas till&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller,&lt;br&gt;när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bola-&lt;br&gt;get,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdess-&lt;br&gt;katt som överstiger utgående mervärdesskatt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller dels allmänna bestämmelser om skyldighet att betala&lt;br&gt;preliminär skatt, dels bestämmelser om skattsedlar beträffande sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § har tagits in huvudregeln att preliminär skatt skall betalas &amp;quot;för in-&lt;br&gt;komståret&amp;quot; med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den&lt;br&gt;slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret. I den&lt;br&gt;därpå följande paragrafen sägs att den preliminära skatten skall betalas&lt;br&gt;genom skatteavdrag (A-skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt eller&lt;br&gt;särskild A-skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det av värde att efter dessa inledande paragra-&lt;br&gt;fer ta in vissa allmänna regler om de olika typerna av skatt. Det bör bl.a.&lt;br&gt;anges vem som gör skatteavdrag respektive betalar F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att det i 3 § tas in en bestämmelse om att skatteavdrag&lt;br&gt;görs av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning enligt&lt;br&gt;vad som anges i 5 kap. (Se vidare Lagrådets kommentar till 5 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § bör tas in en bestämmelse motsvarande 6 kap. 1 § första stycket i&lt;br&gt;remissförslaget om att F-skatt betalas av den som har fått en F-skattsedel.&lt;br&gt;Det bör vidare anges i 4 § att - enligt vad som framgår av 5 kap. - skatteav-&lt;br&gt;drag i vissa fall skall göras även beträffande den som har fått en F-skattse-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 S bör innehålla bestämmelser om särskild A-skatt, motsvarande dem som&lt;br&gt;finns i 7 kap. 1 § i remissförslaget. Det bör till en början anges att särskild&lt;br&gt;A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av skattemyndigheten.&lt;br&gt;Vidare bör framgå av 5 § att beslut om särskild A-skatt får meddelas en-&lt;br&gt;dast beträffande den som inte har fått en F-skattsedel och att beslutet til-&lt;br&gt;lämpas endast beträffande sådan ersättning för vilken det inte skall göras&lt;br&gt;skatteavdrag enligt 5 kap. I 5 § bör slutligen tas in en regel om förutsätt-&lt;br&gt;ningen för att skattemyndigheten skall få meddela beslut om särskild A-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 S bör tas in allmänna regler om utfärdande av skattsedlar på preliminär&lt;br&gt;skatt, motsvarande bestämmelserna i 3 § i remissförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-11 SS bör innehålla regler om utfärdande av F-skattsedel. Reglerna bör i&lt;br&gt;allt väsentligt utformas i överensstämmelse med remissförslagets 4-8 §§.&lt;br&gt;Ordningsföljden mellan de olika bestämmelserna bör dock ändras något.&lt;br&gt;Vidare påverkas olika paragrafhänvisningar av att 4 kap. enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag får en ändrad paragrafnumrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § tredje stycket i remissförslaget (11 § tredje stycket i Lagrådets för-&lt;br&gt;slag) sägs att, om det finns särskilda skäl, så får en F-skattsedel utfärdas&lt;br&gt;trots vad som sägs i första och andra styckena. I remissprotokollet ges inte&lt;br&gt;något exempel på när sådana särskilda skäl bör kunna anses föreligga.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening är det önskvärt med ett uttalande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 8 bör tas in bestämmelser om utfärdande av F-skattebevis, motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelserna i 9 § i det remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförslagets 10 och 11 §§ innehåller bestämmelser om återkallelse av&lt;br&gt;F-skattsedel. Bestämmelserna bör med i stort sett oförändrat innehåll delas&lt;br&gt;upp på tre paragrafer, 13-15 SS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § första stycket 9 i remissförslaget (13 § 9 i Lagrådets förslag)&lt;br&gt;skall en F-skattsedel återkallas, om innehavaren är ett fåmansföretag eller&lt;br&gt;ett fåmansägt handelsbolag och en företagsledare i företaget eller bolaget&lt;br&gt;har handlat på ett sådant sätt att en F-skattsedel inte får utfärdas för före-&lt;br&gt;tagsledaren på grund av ett förhållande som avses i punkterna 3-5, 7 eller&lt;br&gt;8. Lagrådet ifrågasätter om inte även ett förhållande som anges i punkt 6&lt;br&gt;(näringsförbud) bör tas med i uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § andra stycket i remissförslaget (14 § enligt Lagrådets förslag) sägs&lt;br&gt;att skattemyndigheten får avstå från återkallelse av en F-skattsedel, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl. I remissprotokollet finns inte något uttalande om när&lt;br&gt;sådana särskilda skäl skall anses föreligga. Ett uttalande i frågan är emel-&lt;br&gt;lertid önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § bör tas in bestämmelser om utfärdande av A-skattsedel, motsvarande&lt;br&gt;vad som sägs i 12 § i remissförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har förordats bör även vissa andra justeringar göras i 4&lt;br&gt;kap:s bestämmelser. Lagrådets förslag till utformning av 4 kap. i dess hel-&lt;br&gt;het framgår av en bilaga till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser om skatteavdrag. Kapitlet inleds med en&lt;br&gt;regel om skyldighet att göra skatteavdrag. Därefter behandlas i skilda av-&lt;br&gt;snitt skatteavdrag från ersättning for arbete, skatteavdrag från ränta och&lt;br&gt;utdelning, beslut om befrielse från skatteavdrag, vissa skyldigheter for ar-&lt;br&gt;betstagaren respektive arbetsgivaren och föreläggande att göra skatteav-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 S sägs att en arbetsgivare är skyldig att göra skatteavdrag enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 kap. vid varje tillfälle då lön betalas ut. Med lön avses, som&lt;br&gt;tidigare behandlats, enligt 1 kap. 6 § sådan ersättning, ränta eller utdelning&lt;br&gt;för vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag eller att betala ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har tidigare förordat att man avstår från att definiera begreppet&lt;br&gt;lön i 1 kap. 6 §. På de olika ställen i det remitterade förslaget där ordet lön&lt;br&gt;förekommer bör i stället, beroende på sammanhanget, orden &amp;quot;ersättning för&lt;br&gt;arbete&amp;quot; respektive &amp;quot;ersättning för arbete, ränta och utdelning&amp;quot; användas. I&lt;br&gt;enlighet härmed bör i 1 § i förevarande kapitel föreskrivas att den som&lt;br&gt;betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag enligt kapitlets bestämmelser vid varje tillfälle då utbetalning&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § första stycket skall skatteavdrag, med vissa inskränkningar,&lt;br&gt;göras från kontant ersättning för arbete. Med ersättning för arbete likställs&lt;br&gt;enligt andra stycket en rad andra typer av ersättning, bl.a. pension, livränta&lt;br&gt;och sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 §§ innehåller bestämmelser om undantag från huvudregeln i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 5 skall skatteavdrag inte göras från ersättning som betalas ut till&lt;br&gt;vissa angivna mottagare. Till dessa hör i princip innehavare av en F-skatt-&lt;br&gt;sedel. Enligt 6 S skall dock skatteavdrag göras från vissa uppräknade typer&lt;br&gt;av ersättningar även om mottagaren har en F-skattsedel. I 5 § finns en rad&lt;br&gt;bestämmelser om när en person skall anses inneha F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening blir lagregleringen enklare och tydligare, om man&lt;br&gt;bryter ut bestämmelsen om ersättning till F-skattsedelsinnehavare ur 4 §.&lt;br&gt;Frågan vad som bör gälla när ersättning betalas till den som har F-skattse-&lt;br&gt;del bör i stället regleras enbart i 5 och 6 §§. Lagtexten i 5 § bör härvid i&lt;br&gt;stor utsträckning kunna utformas efter modell av 39 § 1 mom. tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § bör liksom i remissförslaget ta upp fall då skatteavdrag skall göras trots&lt;br&gt;att det är fråga om betalning av ersättning till någon som har F-skattsedel.&lt;br&gt;6 § bör bl.a. innehålla en regel motsvarande 5 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen i remissförslaget, av innehåll att skatteavdrag skall göras från pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion, sjukpenning och annan ersättning som avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de olika typer av ersättning som räknas upp i 6 § i remissförslaget torde&lt;br&gt;såväl dagpenning från arbetslöshetskassa som kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;br&gt;korttidsstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd kunna hänföras till sådan&lt;br&gt;ersättning som avses i 2 § andra stycket. Det är därför beträffande sådana&lt;br&gt;ersättningar tillräckligt att i 6 § hänvisa till ersättning som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket. Därutöver finns det skäl att nämna ersättning från semesterkassa.&lt;br&gt;Sådan ersättning får närmast ses som ersättning för arbete, vilket innebär&lt;br&gt;att den faller utanför 2 § andra stycket och i stället omfattas av 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § bör sålunda föreskrivas att skatteavdrag skall göras från ersättning&lt;br&gt;från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och annan ersättning&lt;br&gt;som avses i 2 § andra stycket, även om mottagaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 10 och 11 §§ finns bestämmelser om befrielse från skatteavdrag. Enligt&lt;br&gt;10 S kan skattemyndigheten under vissa angivna förutsättningar besluta att&lt;br&gt;skatteavdrag inte skall göras från viss ersättning för arbete. Ett sådant be-&lt;br&gt;slut får enligt punkt 1 fattas, om ersättningen betalas ut till någon som inte&lt;br&gt;är skattskyldig för den i Sverige och överenskommelse inte har träffats&lt;br&gt;med den stat där ersättningen skall beskattas för undvikande av att prelimi-&lt;br&gt;när skatt tas ut i mer än en av staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om inte, vid sidan av kravet på att mottagaren av&lt;br&gt;ersättning inte är skattskyldig för ersättningen i Sverige, det som villkor för&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut bör gälla att överenskommelse inte har träffats&lt;br&gt;med den utländska staten att skatteavdrag skall göras här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § punkt 2 får skattemyndigheten besluta att något skatteavdrag&lt;br&gt;inte skall göras från viss ersättning för arbete, om skatteavdraget, med&lt;br&gt;hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller anställningsförhållanden, skul-&lt;br&gt;le medföra avsevärda besvär för arbetsgivaren eller om det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet efterlyser här, liksom beträffande många andra bestämmelser i&lt;br&gt;lagen, ett uttalande om vad som bör kunna falla under uttrycket &amp;quot;särskilda&lt;br&gt;skäl&amp;quot;. Vidare ifrågasätter Lagrådet om inte förutsättningen för skattemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut enligt punkt 2 bör vara att skatteavdraget, med hänsyn till&lt;br&gt;den skattskyldiges inkomst- eller anställningsförhållanden eller på grund&lt;br&gt;av andra särskilda skäl, skulle medföra avsevärda besvär för arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § ges skattemyndigheten möjlighet att besluta att skatteavdrag inte&lt;br&gt;skall göras beträffande vissa arbetstagare. Paragrafen bör enligt Lagrådets&lt;br&gt;uppfattning formuleras om något, så att den blir tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 S har den som skall ta emot ersättning för arbete skyldighet att&lt;br&gt;bl.a. visa upp sin skattsedel. Enligt Lagrådets mening får det anses natur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt att reglera dessa och andra skyldigheter för den som skall ta emot er-&lt;br&gt;sättning sist i 5 kap., efter det att de olika skyldigheter som gäller för ut-&lt;br&gt;betalare av ersättning har behandlats. De bestämmelser som i remissförsla-&lt;br&gt;get har tagits in i 12 § bör således bilda en 16 §. Vidare bör den svepande&lt;br&gt;rubriken &amp;quot;Arbetstagarens skyldigheter&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;Skyldighet att visa&lt;br&gt;upp skattsedel m.m.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av vad Lagrådet nu har föreslagit bör 13-16 SS i remissförslaget&lt;br&gt;betecknas 12-15 §§. Rubriken framför 12 § i Lagrådets förslag bör lyda&lt;br&gt;&amp;quot;Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag&amp;quot;, medan 13 § bör förses&lt;br&gt;med rubriken &amp;quot;Skyldighet att tillämpa vissa beslut&amp;quot; och 14 § med rubriken&lt;br&gt;&amp;quot;Återbetalning av skatteavdrag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad Lagrådet nu har förordat bör även en del andra justeringar&lt;br&gt;göras i 5 kap. Lagrådets förslag till utformning av 5 kap. i dess helhet&lt;br&gt;framgår av bilagan till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller dels bestämmelser om skyldighet att betala F-skatt, dels&lt;br&gt;bestämmelser om beräkning av F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i det föregående föreslagit att en bestämmelse motsvarande 6&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket om att F-skatt skall betalas av den som har fått F-&lt;br&gt;skattsedel tas in i 4 kap. 4 §. Den i 6 kap. 1 § andra stycket intagna upplys-&lt;br&gt;ningen att beräkning av F-skatt skall göras enligt schablon eller preliminär&lt;br&gt;taxering är knappast motiverad, eftersom regler härom i sak följer omedel-&lt;br&gt;bart under särskilda underrubriker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu har sagts anser Lagrådet att den föreslagna 1 §&lt;br&gt;kan utgå och att kapitlet kan koncentreras till bestämmelser om beräkning&lt;br&gt;av F-skatt. Man uppnår därigenom också en bättre överensstämmelse med&lt;br&gt;kapitelrubriken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet bör således inledas direkt med bestämmelser om beräkning av F-&lt;br&gt;skatt enligt schablon. 2 och 3 §§ i remissförslaget bör sammanföras till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 S. där det i första stycket slås fast att F-skatt skall beräknas enligt scha-&lt;br&gt;blon, om den inte skall beräknas enligt preliminär taxering. I tre följande&lt;br&gt;stycken bör med vissa förtydliganden tas in bestämmelser om schablonbe-&lt;br&gt;räkning av F-skatt motsvarande dem som finns i 2 och 3 §§ i remissförsla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 $ bör innehålla regler om bl.a. vad som gäller när den skattskyldige skall&lt;br&gt;redovisa mervärdesskatt i självdeklaration men sådan skatt inte ingår i den&lt;br&gt;slutliga skatt som skall ligga till grund för beräkningen av F-skatt. Paragra-&lt;br&gt;fen bör utformas i huvudsak i överensstämmelse med 4 § i remissförslaget.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13_§ bör regleras i vilka fall F-skatt skall beräknas med ledning av prelimi-&lt;br&gt;när taxering. Bestämmelserna bör i allt väsentligt kunna utformas i enlighet&lt;br&gt;med 5 § i remissförslaget. Det fall då beräkning av F-skatt enligt prelimi-&lt;br&gt;när taxering skall ske till följd av den skattskyldiges eget initiativ bör dock&lt;br&gt;brytas ut ur uppräkningen och bilda ett nytt andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de situationer då F-skatt skall beräknas med ledning av preliminär&lt;br&gt;taxering är enligt fjärde punkten i den föreslagna paragrafen då det finns s-&lt;br&gt;ärskilda skäl. I remissprotokollet ges inte något exempel på när sådana&lt;br&gt;särskilda skäl kan anses föreligga. Enligt Lagrådets mening är det önskvärt&lt;br&gt;med ett uttalande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § bör innehålla den bestämmelse som återfinns i 6 § i remissförslaget&lt;br&gt;och som föreskriver att preliminär taxering skall ske med ledning av de&lt;br&gt;uppgifter som lämnats i en preliminär självdeklaration och andra tillgängli-&lt;br&gt;ga uppgifter. Till 4 § bör också föras vissa andra bestämmelser i remissför-&lt;br&gt;slaget som tar direkt sikte på debitering av F-skatt med ledning av prelimi-&lt;br&gt;när taxering. Sådana bestämmelser finns i 11 kap. 3 och 10 §§ i remissför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 S bör tas in regler om ändrad beräkning av F-skatt motsvarande dem&lt;br&gt;som finns i 7 § i remissförslaget. Det bör enligt Lagrådets mening göras ett&lt;br&gt;uttalande till ledning för rättstillämpningen, när det gäller föreskriften att&lt;br&gt;ändrad beräkning får beslutas, om det finns &amp;quot;andra särskilda skäl&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § bör innehålla bestämmelser om att man vid beräkningen av F-skatt&lt;br&gt;skall om möjligt ta hänsyn till beräknad A-skatt och vissa andra belopp.&lt;br&gt;Paragrafen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med 8 § i remiss-&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till utformning av 6 kap. i dess helhet framgår av bilagan&lt;br&gt;till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. innehåller dels en paragraf angående skyldighet att betala särskild&lt;br&gt;A-skatt, dels en paragraf om beräkning av sådan skatt. I den sistnämnda&lt;br&gt;paragrafen hänvisas till bestämmelserna i 6 kap. 2-8 §§ om beräkning av F-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har tidigare föreslagit att man i 4 kap. 5 § tar in bestämmelser om&lt;br&gt;särskild A-skatt, motsvarande vad som sägs i 7 kap. 1 § i remissförslaget.&lt;br&gt;Den föreslagna 7 kap. 1 § bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvar i 7 kap. blir en bestämmelse om beräkning av särskild A-skatt. Be-&lt;br&gt;stämmelsen bör bilda en 1 § och torde inte behöva någon särskild rubrik. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragrafen bör sägas att vid beräkning av särskild A-skatt gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. om beräkning av F-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 kap., som handlar om beräkning av skatteavdrag, inleds med ett avsnitt&lt;br&gt;(1-7 §§) om skatteavdrag enligt skattetabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § har tagits in en huvudregel om att skatteavdrag från sådan ersättning&lt;br&gt;för arbete som betalas ut till en fysisk person skall göras enligt allmänna&lt;br&gt;eller särskilda skattetabeller. I lagen sägs inte något om vem som fastställer&lt;br&gt;skattetabellerna. Av författningskommentaren framgår emellertid att avsik-&lt;br&gt;ten är att tabellerna skall upprättas av Riksskatteverket efter bemyndigande&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det av värde att i den nya lagen ha en bestäm-&lt;br&gt;melse om vem som fastställer skattetabellerna, motsvarande vad som i dag&lt;br&gt;sägs i 4 § 1 mom. första stycket uppbördslagen. Bestämmelsen kan lämpli-&lt;br&gt;gen tas in sist i första stycket i den nu diskuterade 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 S skall skatteavdrag göras enligt särskilda skattetabeller från sjuk-&lt;br&gt;penning och annan ersättning som - med visst angivet undantag - avses i&lt;br&gt;punkt 11 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen samt första, and-&lt;br&gt;ra och femte styckena i punkt 12 av anvisningarna till 32 § samma lag.&lt;br&gt;Skatteavdrag skall göras även då ersättning av angivet slag lämnas till&lt;br&gt;någon som har F-skattsedel (5 kap. 6 §). Har mottagaren F-skattsedel skall&lt;br&gt;dock skatteavdrag, enligt vad som föreslås i 9 § i det nu behandlade 8 kap.,&lt;br&gt;alltid göras med 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att det i 4 § fors in en reservation med tanke på bestäm-&lt;br&gt;melsen i 9 §. 4 § bör således inledas på följande sätt: &amp;quot;Skatteavdrag skall,&lt;br&gt;om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda skattetabeller...&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser vidare att rubriken före 9 § bör vara &amp;quot;Pension och sjukpen-&lt;br&gt;ning m.m.&amp;quot; i stället för &amp;quot;Dagpenning från arbetslöshetskassa m.m.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 S används för första gången i lagen begreppet &amp;quot;sidoinkomst&amp;quot;. Det kor-&lt;br&gt;responderande begreppet &amp;quot;huvudinkomst&amp;quot; förekommer for första gången i&lt;br&gt;7 S. Lagrådet har tidigare föreslagit att de angivna begreppen, med hänsyn&lt;br&gt;till att de förekommer endast i ett fåtal paragrafer, inte skall definieras i 1&lt;br&gt;kap. 6 §. I stället bör definitioner tas in i 6 respektive 7 § i förevarande&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-13 SS innehåller bestämmelser om särskild beräkningsgrund för skatte-&lt;br&gt;avdrag. Särskild beräkningsgrund skall enligt förslaget tillämpas efter be-&lt;br&gt;slut av skattemyndigheten i varje särskilt fall. Förutsättningen for att skat-&lt;br&gt;temyndigheten skall fatta beslut om skatteavdrag enligt särskild beräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsgrund framgår inte av lagtexten. I författningskommentaren sägs&lt;br&gt;emellertid att en förutsättning för ett sådant beslut är att den preliminära&lt;br&gt;skatten genom beslutet bättre kommer att överensstämma med den slutliga&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11-13 §§ anges inte heller närmare hur skatteavdraget skall beräknas och&lt;br&gt;vad beräkningen skall grunda sig på, när beslut har fattats om en särgskild&lt;br&gt;beräkningsgrund. I 11 kap. 9 §, som handlar om beslut om skyldighet att&lt;br&gt;betala A-skatt, sägs emellertid att, i de fall som avses i 8 kap. 11, skatte-&lt;br&gt;myndigheten med ledning av bestämmelserna i 11 kap. 12-14 §§ - dvs.&lt;br&gt;vissa bestämmelser som gäller beräkning av slutlig skatt - skall bestämma&lt;br&gt;den särskilda beräkningsgrund efter vilken skatteavdrag skall beräknas.&lt;br&gt;Avsikten torde vidare vara att skattemyndigheten skall ta hänsyn till sådana&lt;br&gt;uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration och andra till-&lt;br&gt;gängliga uppgifter (jfr. vad som sägs i 6 kap. 6 § - 6 kap. 4 § enligt Lagrå-&lt;br&gt;dets förslag - angående beräkning av F-skatt på grundval av preliminär&lt;br&gt;taxering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör bestämmelserna i 8 kap. 11-13 byggas ut och&lt;br&gt;göras tydligare. Bl.a. bör förutsättningen för ett beslut om särskild beräk-&lt;br&gt;ningsgrund framgå av bestämmelserna. Vidare bör det sägas något om hur&lt;br&gt;den särskilda beräkningen skall göras och vad den skall grunda sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till utformning av 1-13 §§ framgår av bilagan till lagråd-&lt;br&gt;syttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet behandlar enligt sin rubrik redovisning av skatt. Redovisningen&lt;br&gt;skall göras i olika deklarationer, och flertalet bestämmelser avser eller har&lt;br&gt;samband med skyldigheten att lämna deklarationer. Innehållet i kapitlet&lt;br&gt;återspeglas därför enligt Lagrådets mening tydligare i rubriken, om den&lt;br&gt;ändras till &amp;quot;Skyldighet att lämna deklaration&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 S finns en inledande bestämmelse som endast ger upplysningar om vad&lt;br&gt;kapitlet innehåller. Bestämmelsen är inte nödvändig och bör kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 S första stycket föreskrivs om skyldighet att lämna preliminär självde-&lt;br&gt;klaration och i paragrafens andra stycke anges vilka uppgifter en sådan&lt;br&gt;deklaration skall innehålla. I likhet med vad som föreslås i remissen i fråga&lt;br&gt;om skattedeklaration (17 §) bör andra stycket bilda en särskild paragraf, 7&lt;br&gt;§, under rubriken &amp;quot;Vad en preliminär självdeklaration skall ta upp&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av vad Lagrådet har föreslagit angående 1 § i remissförslaget bör&lt;br&gt;bestämmelserna om skyldighet att lämna preliminär självdeklaration bilda&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 S första stycket föreligger en skyldighet for den som annars inte är&lt;br&gt;deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration efter föreläg-&lt;br&gt;gande av skattemyndigheten. I andra stycket anges att en skattskyldig får&lt;br&gt;lämna preliminär självdeklaration även i andra fall. Möjligheten att lämna&lt;br&gt;en deklaration i andra fall är generellt utformad och utgör därför inte ett&lt;br&gt;komplement endast till bestämmelsen i 5 § första stycket. Bestämmelsen&lt;br&gt;kan därför enligt Lagrådet lämpligen placeras som 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både 6 och 7 SS i remissförslaget innehåller bestämmelser om när en preli-&lt;br&gt;minär självdeklaration skall lämnas. De kan lämpligen föras samman till en&lt;br&gt;paragraf, 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 S anges i fem olika punkter vem som är skyldig att lämna en skattede-&lt;br&gt;klaration. Enligt punkt 1 i remissförslaget skall en skattedeklaration lämnas&lt;br&gt;av &amp;quot;den som har betalat ut lön eller i annat fall har gjort ett skatteavdrag&amp;quot;.&lt;br&gt;Det förhållandet att, enligt vad Lagrådet tidigare har kommit fram till,&lt;br&gt;begreppet lön inte bör ha den innebörd som anges i 1 kap. 6 §, gör att be-&lt;br&gt;stämmelsen får ändras. Lagrådet förordar att det i punkt 1 talas om &amp;quot;den&lt;br&gt;som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattedeklaration skall enligt punkt 3 också lämnas av den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig enligt mervärdesskattelagen och enligt punkt 4 av handelsbolag&lt;br&gt;som är skattskyldigt enligt mervärdsskattelagen. Som lagtexten är utformad&lt;br&gt;kommer handelsbolag att kunna omfattas av både punkt 3 och punkt 4. Det&lt;br&gt;är därför lämpligare att låta punkterna byta plats och att i punkt 4 föreskri-&lt;br&gt;va om skyldighet för annan (än handelsbolag) att lämna skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111 och 12 liksom i ett flertal andra paragrafer i lagen används uttryck-&lt;br&gt;et &amp;quot;om det finns särskilda skäl&amp;quot; utan att det i remissprotokollet anges när-&lt;br&gt;mare vad som kan tänkas utgöra särskilda skäl. Det är angeläget att något&lt;br&gt;uttalande härom görs, t.ex. i form av exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § första stycket skall en skattedeklaration lämnas för varje redo-&lt;br&gt;visningsperiod. Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte skall redo-&lt;br&gt;visa vare sig skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i skattedeklaration för&lt;br&gt;en eller flera perioder och om skattemyndigheten skriftligen upplysts om&lt;br&gt;detta, behöver enligt andra stycket någon deklaration inte lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening blir bestämmelsen i andra stycket tydligare, om&lt;br&gt;det som förutsättning för undantaget anges att skatteavdrag eller arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter inte finns att redovisa för en viss redovisningsperiod och un-&lt;br&gt;dantaget får gälla den perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket bör göras vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan av 13 § första stycket framgår att en skattedeklaration skall lämnas&lt;br&gt;för varje redovisningsperiod. Det framstår därför som onödigt att i 14 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriva att redovisningen i en deklaration skall göras löpande för be-&lt;br&gt;stämda tidsperioder (redovisningsperioder). Bestämmelsen bör därför&lt;br&gt;kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i 15 S. där det sägs att redovisningsperioden omfattar en&lt;br&gt;kalendermånad, kan, efter en redaktionell ändring, bilda 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket bör ensamt bilda 15 §. I förtydligande syfte bör de inledande&lt;br&gt;orden &amp;quot;För en sådan skattskyldig&amp;quot; ändras till &amp;quot;För en sådan mervärdess-&lt;br&gt;kattskyldig&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 S föreskrivs vad en skattedeklaration skall ta upp. Enligt vad som&lt;br&gt;upplysts vid lagrådsföredragningen skall, såvitt gäller första stycket, upp-&lt;br&gt;gifterna om lön enligt punkt 3 a, skatteavdrag enligt punkt 3 b, lön enligt&lt;br&gt;punkt 4 a, avdrag enligt punkt 4 b och avgifter enligt punkt 4 c avse det&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av varje sådan post. Lagrådet förordar att detta&lt;br&gt;anges uttryckligen i bestämmelserna. Vidare bör ordet &amp;quot;lön&amp;quot; bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;ersättning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § första stycket finns en specialregel om redovisning av skatteavdrag&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter i fall då återbetalning av överskjutande ingående&lt;br&gt;mervädesskatt begärs. Enligt vad som sägs i andra stycket gäller specialre-&lt;br&gt;geln i första stycket inte landsting och kommuner. I 23 § finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om när landsting och kommuner skall lämna skattedeklara-&lt;br&gt;tion. Innehållet i andra stycket bör lämpligen flyttas till 23 § och där bilda&lt;br&gt;ett andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 § har tagits in bestämmelser om anstånd med att lämna skattedeklara-&lt;br&gt;tion. Förutsättningen för anstånd är enligt första stycket att det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Det är angeläget att något uttalande görs om vad som kan tän-&lt;br&gt;kas utgöra sådana särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en upplysning om var bestämmelser om anstånd med&lt;br&gt;inbetalning av skatt finns. Upplysningen synes inte vara nödvändig, varför&lt;br&gt;stycket kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 25 S skall en preliminär självdeklaration, en skattedeklaration eller&lt;br&gt;en särskild skattedeklaration lämnas till skattemyndigheten enligt fastställt&lt;br&gt;formulär. Särskilda skattedeklarationer framstår som väsentligt ovanligare&lt;br&gt;än övriga deklarationer. Dessutom avser de endast mervärdesskatt. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening är det därför en fördel om bestämmelserna i 25 § och&lt;br&gt;därmed också bestämmelserna i 26-28 §§ begränsas till att omfatta prelimi-&lt;br&gt;nära självdeklarationer och skattedeklarationer. Vad som skall gälla beträf-&lt;br&gt;fande särskilda skattedeklarationer kan då lämpligen tas in i de bestämmel-&lt;br&gt;ser som handlar om redovisning i sådana deklarationer. Dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser bör enligt vad Lagrådet förordar i det följande återfinnas i 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 S regleras möjligheterna att lämna deklarationer i form av ett elektro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses enligt andra stycket&lt;br&gt;en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst&lt;br&gt;tekniskt förfarande. Såvitt framgår av remissprotokollet skall det vara fråga&lt;br&gt;om upptagningar som har gjorts med hjälp av automatisk databehandling.&lt;br&gt;Detta bör enligt Lagrådet framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att något uttalande görs om vad som kan tänkas utgöra&lt;br&gt;&amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; enligt 28 S.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 S. som har rubriken &amp;quot;Redovisning i självdeklaration eller särskild skat-&lt;br&gt;tedeklaration&amp;quot;, innehåller i första och andra styckena bestämmelser om&lt;br&gt;förutsättningarna för att mervärdesskatt skall få redovisas i självdeklara-&lt;br&gt;tion, om förfarandet vid mervärdesbeskattningen och om vad redovisning-&lt;br&gt;en skall innehålla. Lagrådet förordar att dessa två stycken, med någon&lt;br&gt;redaktionell justering, bildar 31 § och placeras under rubriken &amp;quot;Redovis-&lt;br&gt;ning i självdeklaration&amp;quot;, medan tredje stycket flyttas och får utgöra första&lt;br&gt;stycket i 32 §. Remissförslagets 32 - 36 §§ bör till följd därav betecknas 33&lt;br&gt;-37 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som enligt Lagrådets förslag skall bilda 32 § bör placeras&lt;br&gt;under rubriken &amp;quot;Redovisning i särskild skattedeklaration&amp;quot; och innehålla,&lt;br&gt;utöver första stycket som flyttas från 31 § tredje stycket, bestämmelser om&lt;br&gt;till vem särskild skattedeklaration skall lämnas och om att den skall lämnas&lt;br&gt;enligt fastställt formulär, att den får lämnas i form av ett elektroniskt doku-&lt;br&gt;ment samt att skattemyndigheten - i överensstämmelse med vad som enligt&lt;br&gt;10 kap. 27 § gäller andra deklarationer - får förelägga den deklarations-&lt;br&gt;skyldige att lämna särskild skattedeklaration eller att komplettera en sådan&lt;br&gt;deklaration. Enligt vad som kan utläsas av 2 kap. 4 § skall särskild skatte-&lt;br&gt;deklaration lämnas till Skattemyndigheten i Dalarnas län, vilket bör framgå&lt;br&gt;direkt av 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad Lagrådet nu har förordat bör även en del andra justeringar&lt;br&gt;göras i 10 kap. Lagrådets förslag till utformning av 10 kap. i dess helhet&lt;br&gt;framgår av bilagan till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser om beskattningsbeslut. Inledningsvis&lt;br&gt;anges bl. a. vad som skall avses med beskattningsbeslut och att beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut skall fattas for varje redovisningsperiod för sig. Därefter ges&lt;br&gt;bestämmelser om bl.a. preliminär skatt, slutlig skatt och beslut med anled-&lt;br&gt;ning av skattedeklaration eller andra uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges som huvudregel att beskattningsbeslut skall fattas för varje&lt;br&gt;redovisningsperiod for sig. Vidare sägs i andra stycket att om ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut ändras efter beskattningsårets utgång och ändringen avser mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än en redovisningsperiod, ändringen får hänföras till den sista redovis-&lt;br&gt;ningsperioden under beskattningsåret. Om ändringen görs under beskatt-&lt;br&gt;ningningsåret, får ändringen hänföras till &amp;quot;den senast aktuella redovis-&lt;br&gt;ningsperioden&amp;quot;. Vilken period som avses i det sistnämnda fallet går inte att&lt;br&gt;klart avgöra. Lagrådet föreslår att man i stället talar om &amp;quot;den senaste&lt;br&gt;redovisningsperiod som berörs av ändringen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 $ skall vid debitering av F-skatt eller särskild A-skatt med ledning&lt;br&gt;av preliminär taxering tillämpas de bestämmelser om slutlig skatt som&lt;br&gt;finns i vissa angivna paragrafer. Lagrådet har tidigare uttalat att denna&lt;br&gt;föreskrift hör bättre hemma i 6 kap., där frågan om beräkning av F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt närmare regleras. Den föreslagna 3 § i förevarande&lt;br&gt;kapitel kan därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § och 6 § finns bestämmelser om hur och när F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt skall debiteras. I 5 § finns regler om hur skatten skall betalas. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör ordningsföljden mellan paragraferna ändras så att&lt;br&gt;det först anges när debitering skall ske, sedan hur debitering skall ske och&lt;br&gt;därefter hur skatten skall betalas. 6 § bör således flyttas fram före 4 och&lt;br&gt;5 §§ och, med hänsyn till vad Lagrådet föreslagit i det föregående, bilda en&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § andra stycket i remissförslaget anges att F-skatt och särskild A-skatt&lt;br&gt;inte får debiteras efter den 30 juni året efter inkomståret samt att efter&lt;br&gt;inkomstårets utgång sådan skatt får debiteras endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Den villkorade bestämmelsen bör - såsom också görs i&lt;br&gt;författningskommentaren - placeras före den definitiva regeln. Lagrådet&lt;br&gt;föreslår att 6 § andra stycket (3 § andra stycket i Lagrådets förslag) får&lt;br&gt;följande lydelse: &amp;quot;Efter inkomstårets utgång får F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt debiteras endast om det finns särskilda skäl. Sådan skatt får inte&lt;br&gt;debiteras efter den 30 juni året efter inkomståret.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § i remissförslaget anges att F-skatt och särskild A-skatt skall betalas&lt;br&gt;med lika stora belopp varje månad enligt vad som framgår av vissa&lt;br&gt;angivna paragrafer. Enligt andra stycket ges skattemyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att besluta att skatten får betalas endast under vissa av årets månader&lt;br&gt;såvida tre i särskilda punkter angivna förutsättningar samtidigt föreligger.&lt;br&gt;Den sist angivna förutsättningen är att den skattskyldige själv begär det.&lt;br&gt;Denna förutsättning, som är grundläggande för att skattemyndigheten skall&lt;br&gt;fatta beslut i saken, bör redovisas först. Eftersom de båda övriga&lt;br&gt;förutsättningarna också måste föreligga bör andra stycket i paragrafen&lt;br&gt;lämpligen utformas enligt följande: &amp;quot;Skattemyndigheten får på begäran av&lt;br&gt;den skattskyldige besluta att F-skatt och särskild A-skatt skall betalas&lt;br&gt;endast under vissa kalendermånader, om den skattskyldiges näringsverk-&lt;br&gt;samhet pågår under endast en del av kalenderåret och det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&amp;quot; Exempel på vad som avses med särskilda skäl bör enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening anges i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § första stycket (som blir 6 § första stycket i Lagrådets förslag) anges&lt;br&gt;att tillämplig skattetabell skall fastställas for varje fysisk person som kan få&lt;br&gt;en A-skattsedel. Av 9 § framgår att skattemyndigheten i stället för att fasts-&lt;br&gt;tälla tillämplig skattetabell i vissa fall (som anges i 8 kap. 11 §) skall ange&lt;br&gt;en särskild beräkningsgrund. Detta bör beaktas vid utformningen av 7 §&lt;br&gt;första stycket. Lagrådet föreslår att stycket (6 § första stycket i Lagrådets&lt;br&gt;förslag) får med vissa andra justeringar följande lydelse: &amp;quot;För en fysisk&lt;br&gt;person som kan få en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 § skall skattemyndig-&lt;br&gt;heten, om inte beslut om skatteavdrag enligt en särskild beräkningsgrund&lt;br&gt;har fattats med stöd av 8 kap. 11 §, bestämma tillämplig skattetabell med&lt;br&gt;ledning av den skattesats som för inkomståret gäller för den fysiska&lt;br&gt;personen i hemortskommunen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna 9 § bör, som Lagrådet föreslagit i det föregående, flyttas&lt;br&gt;till 8 kap. 11 §, som innehåller grundläggande regler om särskild be-&lt;br&gt;räkningsgrund for skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I H § (9 § i Lagrådets förslag) anges bl.a. att slutlig skatt kan bestämmas&lt;br&gt;&amp;quot;genom&amp;quot; beslut av domstol. Det torde knappast komma i fråga att en&lt;br&gt;domstol vid prövning av en skatte- eller uppbördsfråga själv anger med&lt;br&gt;vilket belopp slutlig skatt skall utgå. Beräkningen av skatten görs i stället&lt;br&gt;av skattemyndigheten med domstolens avgörande som underlag. I&lt;br&gt;lagtexten bör därför i stället anges att slutlig skatt kan bestämmas &amp;quot;till följd&lt;br&gt;av&amp;quot; domstols beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § (10 § i Lagrådets förslag) regleras vad som ingår i slutlig skatt.&lt;br&gt;Enligt punkten 1 skall ingå skatt som avses i 1 kap. 1 § första och fjärde&lt;br&gt;styckena taxeringslagen (1990:324). I första stycket i sistnämnda paragraf&lt;br&gt;redovisas i åtta punkter särskilt angivna skattelagar, medan fjärde stycket i&lt;br&gt;sin nu gällande lydelse innehåller en erinran om att bestämmelserna i taxe-&lt;br&gt;ringslagen gäller även vid förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i&lt;br&gt;vissa fall enligt vad som framgår av 14 kap. 28 § mervärdesskattelagen.&lt;br&gt;Med hänsyn till utformningen av taxeringslagen bör punkten 1 i 12 § i&lt;br&gt;förevarande lag delas upp så att punkten 1 reserveras för sådan skatt som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen. I en ny punkt 4 bör frågan&lt;br&gt;om mervärdesskatt regleras men inte genom en hänvisning till&lt;br&gt;taxeringslagen utan genom en hänvisning direkt till 10 kap. 31 §&lt;br&gt;förevarande lag. Punkt 4 bör få följande lydelse: &amp;quot;sådan mervärdesskatt&lt;br&gt;som enligt 10 kap. 31 § denna lag skall redovisas i självdeklaration&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 och 17 §8 (14 och 15 §§ i Lagrådets förslag) behandlas enligt angivna&lt;br&gt;rubriker dels &amp;quot;Skatt att betala eller att få tillbaka&amp;quot;, dels &amp;quot;Besked om slutlig&lt;br&gt;skatt&amp;quot;. Med hänsyn till innehållet i paragraferna bör dessa rubriker ersättas&lt;br&gt;med en gemensam rubrik, &amp;quot;Årlig avstämning av skattekonto&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 § anges vilka åtgärder skattmyndigheten skall vidta sedan den bestämt&lt;br&gt;den slutliga skatten för att avgöra om den skattskyldige skall betala eller få&lt;br&gt;tillbaka skatt. I punkt 1 anges de belopp som skall dras från den slutliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten och i punkt 2 de belopp som skall läggas till. I punkt 3 föreskrivs&lt;br&gt;att skattemyndigheten skall göra &amp;quot;den årliga avstämningen&amp;quot; av&lt;br&gt;skattekontot. Enligt Lagrådets mening bör paragrafen inledas - i ett stycke&lt;br&gt;för sig - med den centrala föreskriften att skattemyndigheten skall göra den&lt;br&gt;årliga avstämningen av skattekontot. Stycket bör formuleras enligt&lt;br&gt;följande: &amp;quot;Sedan den slutliga skatten har bestämts skall skattemyndigheten&lt;br&gt;göra den årliga avstämningen av skattekontot enligt 3 kap. 6 §.&amp;quot; Stycket&lt;br&gt;ersätter punkten 3 i remissförslaget. Punkterna 1 och 2 bör tas in i ett andra&lt;br&gt;stycke som inleds med orden &amp;quot;Innan avstämning görs skall&lt;br&gt;skattmyndigheten —&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § skall ett besked om den slutliga skatten skickas till den skatts-&lt;br&gt;kyldige senast den 15 december taxeringsåret. Minst lika viktigt torde vara&lt;br&gt;att den skattskyldige får del av resultatet av den årliga avstämningen. En&lt;br&gt;komplettering härom bör göras i paragrafen (15 § enligt Lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 S behandlas frågan hur stor del av den betalade slutliga skatten som&lt;br&gt;skall anses utgöra betalning för tilläggspensionsavgift. Den nuvarande&lt;br&gt;ordningen att betalade skatter och avgifter i första hand skall anses utgöra&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift ersätts med en ordning där vad som betalats pro-&lt;br&gt;portioneras på tilläggspensionsavgiften i förhållande till avgiftens andel av&lt;br&gt;den slutliga skatten. Avsikten är att pensionspoäng skall kunna&lt;br&gt;tillgodoräknas för den andel av inkomsten för vilken tilläggspensionsavgift&lt;br&gt;anses betald (jfr avsnitt 16.1 i remissprotokollet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring framgår att pen-&lt;br&gt;sionspoäng får tillgodoräknas den försäkrade endast om tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgift för året har erlagts till fullo inom föreskriven tid. Denna&lt;br&gt;bestämmelse måste ändras, om det skall bli möjligt att förvärva&lt;br&gt;pensionspoäng också vid en partiell betalning av tilläggspensionsavgift.&lt;br&gt;Det förslag till lag om ändring i lagen om allmän försäkring som inryms i&lt;br&gt;lagrådsremissen behandlar emellertid inte denna fråga. Lagrådet utgår från&lt;br&gt;att förslag läggs fram senare i sådan tid att lagändringen kan träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med den föreslagna skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 18 § bör flyttas till 16 kap. och där placeras efter 11 §,&lt;br&gt;som innehåller liknande bestämmelser om fördelning av skatteskuld. I&lt;br&gt;fjärde stycket bör hänvisningen till &amp;quot;första-tredje styckena&amp;quot; ändras till&lt;br&gt;&amp;quot;andra och tredje styckena&amp;quot;, eftersom första stycket är irrelevant i&lt;br&gt;sammanhanget. Den sista meningen i detta stycke bör bilda ett stycke för&lt;br&gt;sig. I texten bör hänvisningen till andra stycket av samma skäl som i&lt;br&gt;föregående stycke utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § - som ingår i avsnittet med rubriken &amp;quot;Beslut med anledning av skat-&lt;br&gt;tedeklaration eller andra uppgifter&amp;quot; - innehåller en bestämmelse om hur&lt;br&gt;skatten skall bestämmas då den skattskyldige enligt vad som sägs i 10 kap.&lt;br&gt;13 § har uppgett att någon viss skatt inte skall redovisas för den aktuella&lt;br&gt;redovisningsperioden. Skatten skall då bestämmas till noll kronor.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att om en sådan situation föreligger, följer av 13 § att&lt;br&gt;den skattskyldige inte behöver lämna någon skattedeklaration. Lagrådet&lt;br&gt;föredrar att förevarande paragraf (som blir 17 § i Lagrådets förslag)&lt;br&gt;utformas med denna utgångspunkt. Efter ytterligare några förtydliganden&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att paragrafen får följande lydelse: &amp;quot;Om den som är&lt;br&gt;registrerad enligt 3 kap. 1 § inte behöver lämna någon skattedeklaration till&lt;br&gt;följd av bestämmelserna i 10 kap. 13 §, anses skatteavdrag och arbets-&lt;br&gt;givaravgifter genom ett beslut ha bestämts till noll kronor vid den tidpunkt&lt;br&gt;då deklaration annars skulle ha lämnats.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 22 - 24 följer att, i de fall då den som är skyldig att redovisa skat-&lt;br&gt;teavdrag, arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt inte har gjort det, skat-&lt;br&gt;temyndigheten får vid omprövning med ledning av tillgängliga uppgifter&lt;br&gt;bestämma den skatt som skall betalas. Om skatten inte kan beräknas&lt;br&gt;tillförlitligt på grundval av tillgängliga uppgifter och i de fall då skatten&lt;br&gt;enligt 21 § har bestämts till noll kronor skall skatten genom&lt;br&gt;schablonberäkning bestämmas till det högsta av de belopp som har&lt;br&gt;bestämts för den skatten vid någon av de tre närmast föregående re-&lt;br&gt;dovisningsperioderna. Skattemyndigheten kan också bestämma skatten till&lt;br&gt;det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som kommit fram&lt;br&gt;(skönsbeskattning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har enligt Lagrådets mening fått en mindre lämplig ut-&lt;br&gt;formning. De korresponderar dåligt med varandra och författ-&lt;br&gt;ningskommentarerna överensstämmer inte i alla avseenden med lagtexten.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår att bestämmelserna i 22-24 §§ förtydligas och sam-&lt;br&gt;manförs till en paragraf (19 § i Lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125 S (20 § i Lagrådets förslag) anges bl.a. att skattemyndigheten efter det&lt;br&gt;att en allmän förvaltningsdomstol har meddelat ett beslut enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen skall göra den debitering eller den ändring i&lt;br&gt;debiteringen som föranleds av beslutet. Av 12 kap. 7 § framgår att också&lt;br&gt;allmän domstol kan fatta beslut som får betydelse för debiteringen av skatt.&lt;br&gt;Orden &amp;quot;allmän förvaltningsdomstol&amp;quot; i förevarande paragraf bör därför&lt;br&gt;bytas ut mot ordet &amp;quot;domstol&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har förordats bör också vissa andra ändringar göras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Lagrådets förslag till utformning av kapitlet i dess helhet framgår&lt;br&gt;av bilagan till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser om ansvar för betalning av skatt. Som&lt;br&gt;uttryckligen anges i 1 § reglerar bestämmelserna endast ansvaret för andra&lt;br&gt;personer än dem som i första hand är skyldiga att betala skatten. Tanken är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det skall framgå av andra bestämmelser i lagen, bl.a. reglerna om&lt;br&gt;beskattningsbeslut i 11 kap. och reglerna om inbetalning av skatt i 16 kap.,&lt;br&gt;vem som i första hand är betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att, även om den primära betalningsskyldigheten kan läsas&lt;br&gt;ut av bestämmelserna i vissa andra kapitel, så är det ändå av värde att ha&lt;br&gt;några bestämmelser i ämnet i det nu diskuterade kapitlet. I varje fall finns&lt;br&gt;det anledning att ha en regel om betalningsansvaret för den som har att&lt;br&gt;göra skatteavdrag enligt reglerna i 5 kap. men som underlåter att fullgöra&lt;br&gt;sin skyldighet. En regel härom finns i 75 § första stycket uppbördslagen.&lt;br&gt;Vidare bör, i linje med vad som sägs i 77 § första stycket uppbördslagen,&lt;br&gt;föreskrivas att den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det&lt;br&gt;innehållna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fall då någon inte har gjort föreskrivet skatteavdrag skall preliminär-&lt;br&gt;skatten i princip bestämmas av skattemyndigheten genom omprövning av&lt;br&gt;det skattebeslut som först skall anses ha fattats. Närmare bestämmelser om&lt;br&gt;hur bestämmandet av skatten skall gå till skall, enligt vad Lagrådet tidigare&lt;br&gt;har föreslagit, tas in i 11 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör alltså slås fast i en särskild lagregel att den som inte har gjort&lt;br&gt;föreskrivet skatteavdrag är skyldig att betala belopp som har bestämts&lt;br&gt;enligt 11 kap. 19 §. Regeln bör tas in som ett första stycke i 1 § i&lt;br&gt;förevarande kapitel. I andra och tredje styckena kan lämpligen tas in de&lt;br&gt;regler som i remissförslaget bildar 2 § och som gäller arbetstagarens&lt;br&gt;ansvar. Reglerna bör dock justeras något. BL a. bör det talas om&lt;br&gt;betalningsansvaret för &amp;quot;den som har tagit emot ersättning för arbete, ränta&lt;br&gt;eller utdelning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § bör innehålla den regel som Lagrådet nyss har föreslagit om skyldighet&lt;br&gt;för den som har gjort skatteavdrag att betala det innehållna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår vidare att 1 och 2 §§ förses med rubriken &amp;quot;Betalnings-&lt;br&gt;ansvar för preliminär skatt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 4 i remissförslaget innehåller bestämmelser om ansvar för den&lt;br&gt;som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §, dvs. anmälan om att en&lt;br&gt;mottagare av ersättning för utfört arbete har eller åberopar en F-skattsedel&lt;br&gt;trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden&lt;br&gt;att den som har utfört arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren av&lt;br&gt;ersättningen. Bestämmelserna bör justeras något, så att bl.a. innebörden&lt;br&gt;blir tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 $ får skattemyndigheten under vissa angivna förutsättningar&lt;br&gt;besluta att den som har en A-skattsedel eller som saknar skattsedel på&lt;br&gt;preliminär skatt skall betala arbetsgivaravgifter. Även denna paragraf bör&lt;br&gt;enligt Lagrådets mening justeras på några punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6__i det remitterade förslaget innehåller bestämmelser om be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talningsansvar för den som är företrädare för en juridisk person. Enligt&lt;br&gt;första styckets första mening gäller som huvudregel att om en sådan&lt;br&gt;företrädare inte inom föreskriven tid betalar skatt enligt den föreslagna&lt;br&gt;lagen, så är &amp;quot;också&amp;quot; företrädaren skyldig att betala skatten och ränta på&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen bör enligt Lagrådets mening förtydligas, delvis efter mönster av&lt;br&gt;77 a § första stycket uppbördslagen. Paragrafen bör inledas med en mening&lt;br&gt;som enbart tar sikte på det fallet att någon i egenskap av företrädare för en&lt;br&gt;juridisk person inte i rätt tid har gjort föreskrivet skatteavdrag. Det bör&lt;br&gt;anges att företrädaren i sådant fall, tillsammans med den juridiska per-&lt;br&gt;sonen, är skyldig att betala belopp som har bestämts enligt 11 kap. 19 §&lt;br&gt;jämte ränta. I en därpå följande mening bör sägas att om en företrädare för&lt;br&gt;en juridisk person i övrigt har underlåtit att betala skatt enligt förevarande&lt;br&gt;lag, så är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att&lt;br&gt;betala skatten jämte ränta. Bestämmelsen kommer att täcka bl. a.&lt;br&gt;innehållen A-skatt, den juridiska personens egen inkomstskatt (preliminär&lt;br&gt;skatt och slutlig skatt), arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Vidare&lt;br&gt;omfattas skattetillägg och förseningsavgifter (se 1 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § föreskrivs att en arbetsgivare som har betalat preliminär skatt för&lt;br&gt;arbetstagaren &amp;quot;utan att ha gjort föreskrivet skatteavdrag&amp;quot; får kräva&lt;br&gt;arbetstagaren på beloppet. Enligt Lagrådets mening är bestämmelsens&lt;br&gt;innebörd inte helt klar. Avsikten är emellertid, enligt vad som har upplysts&lt;br&gt;vid lagrådsföredragningen, att arbetsgivaren skall ha den angivna&lt;br&gt;regressrätten då han har betalat preliminär skatt enligt den huvudregel som&lt;br&gt;enligt Lagrådets förslag skall komma till uttryck i 12 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket, dvs. då han har underlåtit att göra föreskrivet skatteavdrag. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts bör komma till uttryck i paragrafen. Härvid bör orden&lt;br&gt;&amp;quot;arbetsgivare&amp;quot; och &amp;quot;arbetstagare&amp;quot; ersättas med andra uttryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har föreslagits bör även viss andra, smärre ändringar&lt;br&gt;göras i 12 kap. Lagrådets förslag till utformning av kapitlet i dess helhet&lt;br&gt;framgår av bilagan till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § har tagits in bestämmelser om rätt för skattemyndigheten att förelägga&lt;br&gt;bokföringsskyldiga m.fl. att lämna kontrolluppgift. Bestämmelserna blir&lt;br&gt;enligt Lagrådets mening tydligare, om de utformas i närmare anslutning till&lt;br&gt;17 kap. 5 § första stycket mervärdesskattelagen. Lagrådet föreslår att 4 §&lt;br&gt;utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller som är&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo att lämna uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling som rör rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och den med vilken han har ingått rättshandlingen&lt;br&gt;(kontrolluppgift). Föreläggande får meddelas, om kontrolluppgiften har&lt;br&gt;betydelse för beskattning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses i&lt;br&gt;första stycket föreläggas att lämna kontrolluppgift.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser om skattetillägg och förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetillägg skall tas ut bl.a. vid schablonbeskattning enligt 11 kap. 23 §&lt;br&gt;och vid skönsbeskattning enligt 11 kap. 24 §. Bestämmelser härom finns i&lt;br&gt;2 respektive 3 § i förevarande kapitel. Lagrådet har tidigare föreslagit att&lt;br&gt;bestämmelserna i 11 kap. 22-24 §§ skall sammanföras till en paragraf som&lt;br&gt;handlar om skönsbeskattning. I konsekvens med detta förslag bör 2 § utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § i remissförslaget (6 § enligt Lagrådets förslag) anges att för-&lt;br&gt;seningsavgift skall tas ut med ett visst angivet belopp, om den som är&lt;br&gt;skyldig att lämna en skattedeklaration eller en periodisk sammanställning&lt;br&gt;inte gjort detta inom föreskriven tid. Av författningskommentaren framgår&lt;br&gt;att någon skyldighet att betala förseningsavgift inte skall gälla för den som&lt;br&gt;lämnar in en särskild skattedeklaration for sent. Anledningen är att sådana&lt;br&gt;deklarationer inte lämnas löpande utan ofta utgör en engångsföreteelse för&lt;br&gt;den enskilde. Enligt Lagrådets mening bör denna begränsning av av-&lt;br&gt;giftsplikten framgå av lagtexten. Till första stycket bör föras en andra&lt;br&gt;mening av följande lydelse: &amp;quot;Förseningsavgift tas dock inte ut när det är&lt;br&gt;fråga om en särskild skattedeklaration enligt 10 kap. 32 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 S framgår att ett beslut om efterbeskattning inte får avse enbart&lt;br&gt;skattetilllägg eller förseningsavgift utom när en felräkning, felskrivning&lt;br&gt;eller något annat uppenbart förbiseende skall rättas. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;flyttas till 21 kap., som innehåller de grundläggande reglerna om&lt;br&gt;efterbeskattning. I 21 kap. 13 § bör i ett nytt tredje stycke föreskrivas&lt;br&gt;följande: &amp;quot;Efterbeskattning får inte avse enbart skattetillägg eller&lt;br&gt;förseningsavgift utom i fall som avses i 12 § 1.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kapitlet finns bestämmelser bl.a. om till vem och hur skatt skall betalas&lt;br&gt;och vid vilken tidpunkt skatt skall vara betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 som handlar om betalning av avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatt, bör göras vissa redaktionella ändringar. Paragrafen bör ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Avdragen skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som har&lt;br&gt;redovisats i en skattedeklaration skall ha betalats senast samma dag som&lt;br&gt;deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten enligt 10 kap. 18,&lt;br&gt;19 eller 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv och import for beskattningsåret beräknas&lt;br&gt;sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha betalat avdragen&lt;br&gt;skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en skattedeklaration,&lt;br&gt;senast den 12, i januari senast den 17, i månaden efter&lt;br&gt;redovisningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration enligt 10&lt;br&gt;kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som deklarationen&lt;br&gt;skall ha kommit in till skattemyndigheten.&amp;quot;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 8. som handlar om betalning av F-skatt och särskild A-skatt, bör för-&lt;br&gt;tydligas och utformas så att den direkt anger när skatten senast skall ha&lt;br&gt;betalats. I ett nytt sista stycke bör anges vad som avses med förfallodag&lt;br&gt;enligt tredje stycket. Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;F-skatt och särskild A-skatt skall ha betalats senast den 12 i varje månad,&lt;br&gt;i januari och augusti senast den 17, undertiden februari-januari. Den som&lt;br&gt;utöver F-skatt eller särskild A-skatt skall redovisa mervärdesskatt på&lt;br&gt;beskattningsunderlag som anges i 4 § andra stycket skall dock, såvitt gäller&lt;br&gt;augusti, betala F-skatten eller den särskilda A-skatten senast den 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt som debiteras efter inkomstårets ingång skall&lt;br&gt;ha betalats senast på rätt dag enligt första stycket i var och en av de&lt;br&gt;månader som återstår efter utgången av antingen den månad då skatten&lt;br&gt;debiteras eller, om skatten debiteras efter den 20 i en månad, efter&lt;br&gt;utgången av den följande månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om F-skatt eller särskild A-skatt debiteras efter den 20 december&lt;br&gt;inkomståret, skall skatten betalas senast den förfallodag som infaller&lt;br&gt;närmast efter det att 30 dagar har gått ffån beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förfallodag enligt tredje stycket avses den 26 januari, den 12 och 26 i&lt;br&gt;månaderna februari-juli samt den 12 och 17 augusti.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § första stycket innehåller bestämmelser om tidpunkten för betalning av&lt;br&gt;skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt. I&lt;br&gt;paragrafens andra stycke har tagits in föreskrifter om betalning av skatt&lt;br&gt;som har beslutats av skattemyndigheten &amp;quot;på annat sätt än som avses i första&lt;br&gt;stycket och 5 § första och andra styckena&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna korresponderar med reglerna i 11 kap. 11 § om&lt;br&gt;bestämmande av slutlig skatt. Lagrådet har förordat vissa justeringar i den&lt;br&gt;paragrafen (11 kap. 9 § enligt Lagrådets förslag). Den nu diskuterade&lt;br&gt;paragrafen bör formuleras om, så att samma terminologi används här som&lt;br&gt;i 11 kap. 9 §. I andra stycket bör sålunda till en början anges att det gäller&lt;br&gt;skatt som har beslutats genom omprövningsbeslut eller till följd av beslut&lt;br&gt;av domstol. Därutöver bör, i enlighet med vad som har anförts vid&lt;br&gt;lagrådsföredragningen, andra stycket göras tillämpligt på skatt som har&lt;br&gt;bestämts genom besked om debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 25 § (11 kap.&lt;br&gt;20 § enligt Lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som vidare har framhållits vid lagrådsföredragningen är den 30-&lt;br&gt;dagarsfrist som det talas om i 6 § andra stycket inte avsedd att tillämpas&lt;br&gt;när det är fråga om betalning av slutlig skatt och tillämpningen av en 30-&lt;br&gt;dagarsfrist skulle leda till att den 90-dagarsfrist som anges i första stycket&lt;br&gt;förkortas. Även om ett omprövningsbeslut eller beslut av domstol skulle&lt;br&gt;fattas mycket kort tid efter det grundläggande beslutet om slutlig skatt,&lt;br&gt;skall alltså den skattskyldige aldrig behöva betala tidigare än på den&lt;br&gt;förfallodag som infaller närmast efter det att 90 dagar har gått från dagen&lt;br&gt;då det grundläggande beslutet fattades. Vad som nu har sagts bör framgå&lt;br&gt;av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § bör ändras även i vissa andra avseenden. Bl.a. bör i ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke anges vad som avses med förfallodag enligt första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att 6 § och rubriken närmast före 6 § ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Skatt som skall betalas enligt grundläggande beslut om slutlig skatt eller&lt;br&gt;omprövningsbeslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig skatt&lt;br&gt;skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 90&lt;br&gt;dagar har gått från beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som har bestämts genom omprövningsbeslut eller beslut om&lt;br&gt;debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 § eller till följd av domstols beslut skall&lt;br&gt;ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter det att 30&lt;br&gt;dagar har gått från beslutsdagen. Slutlig skatt behöver dock inte betalas&lt;br&gt;före den tidpunkt som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och 26&lt;br&gt;januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt den 12&lt;br&gt;och 26 i övriga månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag än som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1996/97. 1 samt. Nr 100. Del 2&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i första och andra stycket, om det finns särskilda skäl.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 S finns särskilda bestämmelser om inbetalning av skatt som görs genom&lt;br&gt;avräkning mot överskjutande ingående mervärdesskatt. Bestämmelserna&lt;br&gt;innebär bl.a., enligt vad som upplysts vid föredragningen inför Lagrådet,&lt;br&gt;att en inbetalning av avdragen skatt och arbetsgivaravgifter som skulle ha&lt;br&gt;gjorts den 12 eller 17 i en månad anses ha gjorts på förfallodagen, om&lt;br&gt;beloppet kan avräknas mot överskjutande ingående mervärdesskatt som&lt;br&gt;redovisas i en skattedeklaration senast den 26 i samma månad, i december&lt;br&gt;senast den 27.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening blir paragrafens innebörd något mer lättillgänglig,&lt;br&gt;om den utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Inbetalning av skatt som görs genom avräkning i en skattedeklaration mot&lt;br&gt;överskjutande ingående mervärdesskatt, som redovisats senast den 26, i&lt;br&gt;december senast den 27, i den månad inbetalningen skulle vara gjord,&lt;br&gt;anses ha gjorts på förfallodagen. Avräkning mot överskjutande ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt i övriga fall anses ha gjorts när mervärdesskatten senast&lt;br&gt;skall ha redovisats.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 S anges hur en skattskyldigs skuld, när så behövs, skall fördelas på&lt;br&gt;olika skatter. Vad som sägs i 11 § skall dock inte gälla, om annat följer av&lt;br&gt;9 § andra stycket eller 10 § eller någon annan lag. I 9 § andra stycket sägs&lt;br&gt;endast att det finns en särskild bestämmelse om avräkning i samband med&lt;br&gt;fastighetsupplåtelse i 9 kap. 3 § mervärdesskattelagen. I 11 § bör i stället&lt;br&gt;hänvisas direkt till bestämmelsen i mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet tidigare har förordat bör de bestämmelser som har tagits in&lt;br&gt;i 11 kap. 18 § i det remitterade förslaget och som handlar om&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift flyttas till 16 kap. Bestämmelserna bör lämpligen&lt;br&gt;bilda en ny 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar på nytt understrykas att de ifrågavarande bestämmelserna om&lt;br&gt;tilläggspensionsavgift inte kan genomföras, om det inte också görs en&lt;br&gt;ändring i 11 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av vad Lagrådet nu har föreslagit får 12 § i remissförslaget&lt;br&gt;betecknas 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet, som handlar om återbetalning av skatt, inleds med fyra paragrafer&lt;br&gt;som anger i vilka fall återbetalning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 S handlar om återbetalning till följd av &amp;quot;den årliga avstämningen av&lt;br&gt;skattekontot enligt 3 kap. 6 §&amp;quot;. I 3 kap. 6 § sägs endast att skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten årligen skall göra en avstämning av skattekonton. Däremot&lt;br&gt;anges inte närmare när den årliga avstämningen skall ske. Enligt vad&lt;br&gt;Lagrådet tidigare har förordat skall en bestämmelse härom tas in i 11 kap.&lt;br&gt;14 § första stycket. Bestämmelsen innebär att den årliga avstämningen&lt;br&gt;skall göras sedan den slutliga skatten har bestämts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda bör det i den nu diskuterade paragrafen göras&lt;br&gt;en hänvisning till 11 kap. 14 § i stället for 3 kap. 6 §. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;vidare att rubriken före 1 § blir &amp;quot;Återbetalning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 S första stycket har tagits in en bestämmelse om återbetalning till följd&lt;br&gt;av en annan avstämning av skattekontot än den som skall ske årligen,&lt;br&gt;medan andra stycket i samma paragraf reglerar vissa andra situationer då&lt;br&gt;återbetalning skall ske. I 3 S finns bestämmelser som inskränker den&lt;br&gt;skattskyldiges rätt till återbetalning enligt 2 §. Vid lagrådsföredragningen&lt;br&gt;har anförts att rätten till återbetalning i de fall som anges i 2 § andra&lt;br&gt;stycket bör, utöver vad som anges i 3 §, inskränkas ytterligare på visst&lt;br&gt;angivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sak inte någon invändning mot 2 och 3 §§ och den&lt;br&gt;föreslagna kompletteringen av 3 §. Bestämmelserna bör emellertid&lt;br&gt;struktureras om, så att de blir mera överskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 2 och 3 §§ ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2 § Visar en annan avstämning än den årliga att det finns ett över-&lt;br&gt;skjutande belopp till den skattskyldiges fördel, skall beloppet betalas&lt;br&gt;tillbaka, om den skattskyldige begär det. Även om den skattskyldige inte&lt;br&gt;har begärt det, skall återbetalning ske, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det överskjutande beloppet grundas på ett beslut om överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det överskjutande beloppet grundas på ett omprövningsbeslut eller ett&lt;br&gt;beslut av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om något annat följer av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Återbetalning får också, på den skattskyldiges begäran, ske av belopp&lt;br&gt;som motsvarar avdragen skatt som ännu inte har tillgodoräknats den&lt;br&gt;skattskyldige, till den del det kan antas att beloppet annars skulle betalas&lt;br&gt;tillbaka efter den årliga avstämningen av skattekontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning enligt första stycket till en skattskyldig som är fysisk person&lt;br&gt;får göras endast om det gäller ett belopp som är betydande med hänsyn till&lt;br&gt;den skattskyldiges förhållanden eller om det finns andra särskilda skäl.&lt;br&gt;Efter inkomstårets utgång får återbetalning göras endast om den&lt;br&gt;skattskyldige skall lämna en särskild självdeklaration enligt 2 kap. 13 lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återbetalning enligt första stycket till en juridisk person får hänsyn inte&lt;br&gt;tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.&lt;br&gt;Återbetalning till ett handelsbolag får, efter särskild ansökan, göras till&lt;br&gt;delägares skattekonto. Annan återbetalning till handelsbolag får göras&lt;br&gt;endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av&lt;br&gt;preliminär skatt i samband med konkurs eller utmätning enligt 8 kap. 27&lt;br&gt;eller 28 § skall göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om återbetalning enligt denna paragraf gäller inte, om något&lt;br&gt;annat följer av 7 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här som i andra sammanhang är det angeläget att det görs vissa&lt;br&gt;motivuttalanden om vad som skall kunna utgöra särskilda eller synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till omstrukturering av 2 och 3 §§ föranleder en ändring&lt;br&gt;i 7 S. Paragrafen bör inledas med orden: &amp;quot;En återbetalning enligt 1-3 §§&lt;br&gt;skall inte göras ...&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet, som handlar om ränta, inleds med bestämmelser om grunder för&lt;br&gt;ränteberäkning och om basränta. Därefter följer ett avsnitt om&lt;br&gt;kostnadsränta och ett annat avsnitt om intäktsränta. Kapitlet avslutas med&lt;br&gt;bestämmelser om ändrad ränteberäkning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 S innehåller bestämmelser om grunderna för hur basräntan skall räknas&lt;br&gt;fram. Som huvudregel anges att basräntan skall beräknas med&lt;br&gt;utgångspunkt från den räntesats som gäller för sexmånaders&lt;br&gt;statsskuldväxlar och att den skall fastställas till helt procenttal enligt de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen. Dessutom anges att&lt;br&gt;förändringar av &amp;quot;räntesatsen&amp;quot; som understiger en procentenhet inte skall&lt;br&gt;påverka basräntan. Den sistnämnda bestämmelsen kan enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening lämpligen utgå ur paragrafen och i stället tas in bland de&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen har att meddela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl när det gäller kostnadsränta som intäktsränta används i flera av de&lt;br&gt;föreslagna paragraferna den tekniken att det först anges vilken räntesats&lt;br&gt;som skall tillämpas och att det därefter sägs vilka tidsfrister som det är&lt;br&gt;fråga om. Lagrådet anser att en motsatt ordningsföljd är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts påverkar utformningen av dels 4-7 SS. dels 12-15 SS&lt;br&gt;i det remitterade förslaget. De angivna paragraferna bör även i övrigt&lt;br&gt;formuleras om, så att innebörden blir tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar understrykas att samtliga paragrafer där det anges för hur&lt;br&gt;lång tid kostnadsränta skall beräknas skall läsas tillsammans med 2 §, där&lt;br&gt;det sägs att ränteberäkningen skall grundas på den sammanlagda&lt;br&gt;&amp;quot;skatteskuld&amp;quot; som den skattskyldige har varje dag. Det innebär bl.a. att,&lt;br&gt;även om det i bestämmelserna om kostnadsränta föreskrivs att ränta skall&lt;br&gt;beräknas till den dag betalning senast skall ske, så upphör ränta att utgå i&lt;br&gt;fråga om sådana belopp som betalas dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts framgår också av 10 § första stycket i det remitterade&lt;br&gt;förslaget, där det sägs att kostnadsränta inte beräknas efter den dag&lt;br&gt;betalning skett eller statens fordran på skatten har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket innehåller en regel enligt vilken kostnadsräntan påförs&lt;br&gt;för varje månad. Denna regel har enligt Lagrådets mening en sådan vikt att&lt;br&gt;den bör bilda ett första stycke, medan den nyss berörda bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket i det remitterade förslaget bör tas in i 10 § andra stycket.&lt;br&gt;Lagrådet förordar vidare att paragrafen förses med rubriken &amp;quot;Påförande av&lt;br&gt;kostnadsränta m.m.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har förordats bör även vissa andra ändringar göras i 19&lt;br&gt;kap. Lagrådets förslag till utformning av kapitlet i dess helhet framgår av&lt;br&gt;bilagan till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet reglerar frågan om indrivning av en skattefordran. I lagtexten talas&lt;br&gt;emellertid inte om skattefordran utan om skatt (1 och 7 §§) eller&lt;br&gt;skattebelopp (6 §). Lagrådet föreslår att terminologin ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § får indrivning begäras även i andra fall än som anges i&lt;br&gt;huvudregeln i 1 §. Detta gäller enligt tredje punkten bl.a. sådana fall då ett&lt;br&gt;dröjsmål skulle äventyra indrivningen och s.k. snabbrestföring därför&lt;br&gt;aktualiseras. Eftersom någon tidsangivelse för begäran om indrivning inte&lt;br&gt;finns i huvudregeln i 1 § förefaller det tillräckligt att hänföra dröjs-&lt;br&gt;målsfallen under punkten 4 i 2 §, som talar om indrivning då det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Punkten 3 kan då utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som har påpekats i tidigare avsnitt bör formuleringen&lt;br&gt;&amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; följas upp med några exempel i författningskommentaren&lt;br&gt;till ledning för tillämpningen. Detta gäller 1-3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har angetts bör även en del andra ändringar göras i 20&lt;br&gt;kap. Lagrådets förslag till utformning av 20 kap. i dess helhet framgår av&lt;br&gt;en bilagan till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § föreskrivs att ett beslut om preliminär skatt får ändras på grund av en&lt;br&gt;ändring i den skattskyldiges inkomstförhållanden endast på det sätt som&lt;br&gt;gäller för ändring av preliminär skatt enligt 6 kap. 7 § eller 8 kap. 29 §.&lt;br&gt;Syftet med hänvisningen till de två nämnda paragraferna torde vara att&lt;br&gt;även i de fall som avses i förevarande paragraf ställa upp kravet att&lt;br&gt;ändringen skall avse ett betydande belopp med hänsyn till den&lt;br&gt;skattskyldiges förhållanden eller att det annars finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att dessa förutsättningar för en ändring tas in direkt i 2 §,&lt;br&gt;som därför kan ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett beslut om preliminär skatt får ändras på grund av en ändring i den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomstförhållanden endast om ändringen avser belopp som&lt;br&gt;är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § bör, som Lagrådet tidigare har föreslagit, tas in en bestämmelse&lt;br&gt;motsvarande 15 kap. 10 § i det remitterade förslaget. Bestämmelsen bör&lt;br&gt;bilda ett nytt tredje stycke och lyda: &amp;quot;Efterbeskattning får inte avse enbart&lt;br&gt;skattetillägg eller förseningsavgift, utom i fall som avses i 12 § 1.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet innehåller regler om överklagande. Det inleds i 1 § med en för-&lt;br&gt;teckning över sådana beslut som inte får överklagas. I 2 § anges att andra&lt;br&gt;beslut av skattemyndigheten eller Riksskatteverket än de som anges i 1 §&lt;br&gt;får överklagas hos närmare angivna överinstanser. Lagrådet föredrar att&lt;br&gt;huvudbestämmelsen om överklagande tas in i 1 § och att undantagen från&lt;br&gt;möjligheten att överklaga tas in i 2 §. De båda paragraferna i&lt;br&gt;remissförslaget bör således - med vissa därav föranledda omformuleringar&lt;br&gt;- byta plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 S finns en bestämmelse om att Riksskatteverket får hos länsrätten&lt;br&gt;framställa yrkande om att en arbetsgivare skall betala arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och skatteavdrag och att en skattskyldig skall betala mervärdesskatt.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 74 § första stycket lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om det är en lämplig ordning att låta sådana&lt;br&gt;framställningar som anges i 9 § göras hos länsrätten som första instans. Ett&lt;br&gt;annat system bör övervägas för sådana fall då en skattemyndighet har&lt;br&gt;underlåtit att fatta beslut om skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § finns bestämmelser om att vissa beslut fattade av länsrätten får&lt;br&gt;prövas av kammarrätten endast om kammarrätten har meddelat&lt;br&gt;prövningstillstånd. Detta gäller bl.a. enligt punkten 6 beslut i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befrielse från skatt. Punkten är enligt vad som upplysts vid föredragningen&lt;br&gt;inte avsedd för sådana beslut om befrielse från skyldigheten att göra&lt;br&gt;skatteavdrag eller att betala arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt varom&lt;br&gt;det finns regler i 13 kap. 1 §. Avsikten är att punkten skall gälla för beslut&lt;br&gt;som rör befrielse från skyldighet att betala skattetillägg, förseningsavgift&lt;br&gt;eller ränta enligt 15 kap. 8 och 9 §§ och 19 kap. 11 §. Med anledning&lt;br&gt;härav föreslår Lagrådet att ordet &amp;quot;skatt&amp;quot; i 11 § 6 byts ut mot orden&lt;br&gt;&amp;quot;skattetillägg, förseningsavgift och ränta enligt 15 kap. 8 och 9 §§ och 19&lt;br&gt;kap. 11 §&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 4 § i remissförslaget (4 kap. 8 § enligt Lagrådets förslag)&lt;br&gt;skall en F-skattsedel utan ansökan utfärdas for den som vid utgången av&lt;br&gt;närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel. Bestämmelsen&lt;br&gt;torde inte innebära att den som har en F-skattesedel utfärdad enligt upp-&lt;br&gt;bördslagens bestämmelser automatiskt får en F-skattsedel enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen för inkomståret 1998. Detta föreskrivs inte heller i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna. Enligt Lagrådets mening bör det emellertid&lt;br&gt;övervägas om inte dessa bör kompletteras så att en F-skattsedel au-&lt;br&gt;tomatiskt kan utfärdas till den som vid utgången av år 1997 har en F-&lt;br&gt;skattesedel enligt uppbördslagen. Kompletteringen kan lämpligen tas in&lt;br&gt;som en nv punkt 2 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 i remissförslagets övergångsbestämmelser (punkt 5, om&lt;br&gt;Lagrådets nyss framförda förslag genomförs) föreskrivs att uppbördslagen&lt;br&gt;skall upphöra att gälla vid utgången av oktober 1997. Lagen skall dock,&lt;br&gt;om inte annat följer av punkt 5 eller 6 i övergångsbestämmelserna, fort-&lt;br&gt;farande tillämpas i fråga om skatt avseende 1998 eller tidigare års&lt;br&gt;taxeringar samt avgift och ränta på sådan skatt. Enligt vad som har&lt;br&gt;upplysts vid föredragningen bör hänvisningen till punkterna 5 och 6&lt;br&gt;ersättas med en hänvisning till punkterna 6 och 7 (som motsvarar&lt;br&gt;punkterna 7 och 8 i Lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen upphör att gälla vid utgången av oktober 1997, medan&lt;br&gt;skattebetalningslagen första gången tillämpas på F-skatt och särskild A-&lt;br&gt;skatt som avser inkomståret 1998 och, när det gäller skatt som skall&lt;br&gt;redovisas i en skattedeklaration, skatt som avser redovisningsperioden&lt;br&gt;januari 1998. För den som vill jämka sin preliminära skatt för inkomståret&lt;br&gt;1997 efter inkomstårets utgång innebär detta att varken uppbördslagens&lt;br&gt;eller skattebetalningslagens bestämmelser kommer att vara tillämpliga. I&lt;br&gt;punkt 4 a (5 a enligt Lagrådets förslag) bör därför föreskrivas att upp-&lt;br&gt;bördslagens bestämmelser fortfarande skall tillämpas i fråga om preliminär&lt;br&gt;skatt för tid före den 1 januari 1998 och slutlig skatt på grund av 1998 eller&lt;br&gt;tidigare års taxeringar samt avgift eller ränta på sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 (punkt 7 enligt Lagrådets förslag) föreskrivs bl.a. att vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräknade bestämmelser i uppbördslagen om arbetsgivarnas medverkan&lt;br&gt;vid uppbörd av kvarstående skatt skall tillämpas sista gången i fråga om&lt;br&gt;kvarstående skatt enligt 1996 års taxering. Eftersom uppräkningen synes&lt;br&gt;omfatta samtliga bestämmelser i uppbördslagen som behandlar ar-&lt;br&gt;betsgivarnas medverkan vid uppbörd av kvarstående skatt behöver de inte&lt;br&gt;särskilt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad Lagrådet nu har förordat bör även en del andra ändringar göras&lt;br&gt;i övergångsbestämmelserna. Lagrådets forslag till utformning av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna framgår av bilagan till lagrådsyttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om dröjsmålsavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1 § föreskrivs att den som är betalningsskyldig för skatt, avgift eller ränta&lt;br&gt;och som inte i rätt tid och på rätt sätt fullgör betalningsskyldigheten skall,&lt;br&gt;i de fall det särskilt föreskrivs, betala dröjsmålsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av det remitterade förslaget till lag om ändring i tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) (30 §) att avsikten är att dröjsmålsavgift skall tas ut, om tull&lt;br&gt;inte betalas inom föreskriven tid. Med hänsyn härtill bör tull nämnas jämte&lt;br&gt;skatt i 1 § lagen om dröjsmålsavgift. En motsvarande uppräkning&lt;br&gt;förekommer i exempelvis lagen (1978:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 2 $ andra stycket har tagits in en definition av begreppet&lt;br&gt;elektroniskt dokument. Definitionen bör anpassas till vad Lagrådet har&lt;br&gt;föreslagit när det gäller motsvarande bestämmelse i 10 kap. 26 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen. Det bör således anges att med ett elektroniskt&lt;br&gt;dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett&lt;br&gt;visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna bör enligt Lagrådets mening förtydligas och&lt;br&gt;utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997 och tillämpas, såvitt&lt;br&gt;gäller 2 kap. 2 och 19 §§ från och med 1998 års taxering, såvitt gäller 3&lt;br&gt;kap. 50 a § från ikraftträdandet och i övrigt från och med 1999 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med&lt;br&gt;verkan till utgången av år 2001, medge att uppgifter enligt 2 kap. 19 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas även på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling än i&lt;br&gt;form av ett elektroniskt dokument.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de två styckena i 13 kap, 1 § finns upplysningar om att det i skat-&lt;br&gt;tebetalningslagen och i andra paragrafer i mervärdesskattelagen finns&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt. De två styckena kan med&lt;br&gt;fördel skrivas ihop till ett stycke, som kan utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I 10 kap. skattebetalningslagen (1997:000) finns bestämmelser om&lt;br&gt;redovisning av mervärdesskatt. Ytterligare bestämmelser om redo-&lt;br&gt;visningen finns i det följande i 6 - 28 a §§.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 20 kap. 2 § finns en upplysning om att det i skattebetalningslagen finns&lt;br&gt;bestämmelser om överklagande av skattemyndighetens beslut enligt den&lt;br&gt;lagen. Upplysningen förefaller onödig och bör kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 av övergångsbestämmelserna föreskrivs bl.a. att äldre&lt;br&gt;bestämmelser skall gälla för redovisningsperiod vars slutmånad är&lt;br&gt;december 1997 och som på grund av bestämmelsen i 14 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket slutar under januari 1998. Hänvisningen till 14 kap. 8 § torde avse&lt;br&gt;paragrafens tredje stycke. Av det stycket framgår att en redovisningsperiod&lt;br&gt;som omfattar en månad kan förlängas eller förkortas. Det är alltså endast&lt;br&gt;redovisningsperioden december 1997 som enligt 14 kap. 8 § tredje stycket&lt;br&gt;kan förlängas så att den slutar i januari 1998. Orden &amp;quot;vars slutmånad är&lt;br&gt;december 1997 och&amp;quot; kan därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 av övergångsbestämmelserna föreskrivs att bestämmelserna i 16&lt;br&gt;kap. 9 § tillämpas också då den som har rätt att återfå skatt skall betala&lt;br&gt;skatt enligt skattebetalningslagen. Enligt 16 kap. 9 § har en skattskyldig,&lt;br&gt;som står i skuld för skatt enligt mervärdesskattelagen eller har en skuld&lt;br&gt;som avser till betalning förfallen skatt enligt bl.a. uppbördslagen, rätt att&lt;br&gt;vid återbetalning av mervärdesskatt få tillbaka bara vad som överstiger&lt;br&gt;skulden samt ränta, dröjsmålsavgift och skattetillägg som är hänförliga till&lt;br&gt;skulden. Lagrådet har vid behandlingen av en liknande föreskrift i punkt 7&lt;br&gt;(enligt Lagrådets förslag punkt 8) av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;skattebetalningslagen förordat att den föreskriften ges en annan utformning&lt;br&gt;än den som föreslagits i remissen. Den nu diskuterade punkten 3 bör kunna&lt;br&gt;utformas enligt samma mönster och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid tillämpningen av bestämmelserna om begränsning av rätten till&lt;br&gt;återbetalning i 16 kap. 9 § skall hänsyn tas också till skyldighet att betala&lt;br&gt;skatt enligt skattebetalningslagen (1997:000).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget hänvisas på åtskilliga andra ställen till &amp;quot;lagen (1997:000) om&lt;br&gt;betalning av skatter och avgifter&amp;quot;. Hänvisningen bör ändras till att avse&lt;br&gt;&amp;quot;skattebetalningslagen (1997:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Också i flera av de övriga lagförslagen görs hänvisning till &amp;quot;lagen&lt;br&gt;(1997:000) om betalning av skatter och avgifter&amp;quot;. Hänvisningen bör även&lt;br&gt;här ändras till att avse &amp;quot;skattebetalningslagen (1997:000)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har, när det gäller skattebetalningslagen, föreslagit åtskilliga&lt;br&gt;ändringar i paragrafnumreringen, jämfört med det remitterade förslaget.&lt;br&gt;Ändringarna påverkar ett flertal hänvisningar i andra lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till utformning av vissa kapitel i förslaget till&lt;br&gt;Skattebetalningslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att betala preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Preliminär skatt för en skattskyldig skall betalas för inkomståret med&lt;br&gt;belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten&lt;br&gt;enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A-skatt)&lt;br&gt;eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatteavdrag görs av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta&lt;br&gt;eller utdelning enligt vad som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § F-skatt betalas av den som har fått en F-skattsedel. Av 5 kap. framgår&lt;br&gt;att skatteavdrag i vissa fall skall göras även beträffande den som har fått en&lt;br&gt;F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Sådant beslut får meddelas endast beträffande den som inte&lt;br&gt;har fått en F-skattsedel och tillämpas endast beträffande sådan ersättning&lt;br&gt;för vilken det inte skall göras skatteavdrag enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att överens-&lt;br&gt;stämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga&lt;br&gt;skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag görs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattsedel på preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattemyndigheten skall för varje inkomstår utfärda skattsedlar på&lt;br&gt;preliminär skatt. För sådan skatt skall det finnas två slag av skattsedlar&lt;br&gt;(F-skattsedel och A-skattsedel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, utfärdas&lt;br&gt;efter ansökan för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva&lt;br&gt;näringsverksamhet här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången&lt;br&gt;av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skattemyndigheten får i fråga om fysiska personer besluta att en F-&lt;br&gt;skattsedel skall utfärdas under villkor att den åberopas endast i personens&lt;br&gt;näringsverksamhet. Villkoret skall framgå av skattsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En F-skattsedel får inte utfärdas för en delägare i ett handelsbolag&lt;br&gt;enbart på grund av delägarens intäkter från bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En F-skattsedel får inte utfärdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt&lt;br&gt;13 § 3 eller 8 förrän två år efter återkallelsebeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt&lt;br&gt;13 § 2, 4-7 eller 9, så länge grunden för återkallelsen finns kvar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en&lt;br&gt;sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en&lt;br&gt;sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 §&lt;br&gt;8 får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att företagets eller&lt;br&gt;bolagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får en F-skattsedel utfärdas trots vad som sägs&lt;br&gt;i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;F-skattebevis&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § För den som får en F-skattsedel skall skattemyndigheten också utfärda&lt;br&gt;ett F-skattebevis. Villkor enligt 9 § skall framgå av F-skattebeviset.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återkallelse av F-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. begär att skattsedeln skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt&lt;br&gt;missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i&lt;br&gt;fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar en handling&lt;br&gt;med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund&lt;br&gt;för taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag i en ut-&lt;br&gt;sträckning som inte är obetydlig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. har meddelats näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. är i konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt&lt;br&gt;handelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla&lt;br&gt;företagets eller bolagets F-skattsedel på grund av ett förhållande som kan&lt;br&gt;hänföras till företagsledaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. är ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag och en fö-&lt;br&gt;retagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en F-&lt;br&gt;skattsedel inte får utfördas för företagsledaren på grund av ett förhållande&lt;br&gt;som avses i 3-8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten avstå ffån återkal-&lt;br&gt;lelse av en F-skattsedel trots vad som sägs i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om en F-skattsedel har återkallats, får skattemyndigheten förelägga&lt;br&gt;innehavaren att överlämna F-skattsedeln och F-skattebeviset till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får lämna uppgift om återkallelsen till de berörda&lt;br&gt;uppdragsgivare som myndigheten känner till.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utfärdande av A-skattsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § En A-skattsedel skall på begäran utfördas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skattskyldig som inte har en F-skattsedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattskyldig som har en F-skattsedel med villkor enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning är skyldig&lt;br&gt;att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel vid varje tillfälle&lt;br&gt;då utbetalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ersättning för arbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant&lt;br&gt;ersättning för arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning för arbete likställs i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt&lt;br&gt;ersättning som avses i tredje stycket samma moment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverk-&lt;br&gt;samhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande&lt;br&gt;periodisk utbetalning för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;är berättigad till avdrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket j kommunalskattelagen på grund av att pensionssparavtalet&lt;br&gt;har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning,&lt;br&gt;konkurs eller ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatteavdrag skall inte göras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättningen är mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till mottagaren&lt;br&gt;under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren&lt;br&gt;understiger 10 000 kronor under inkomståret och utbetalaren är en fysisk&lt;br&gt;person eller ett dödsbo samt vad som betalas ut inte utgör utgift i en av&lt;br&gt;utbetalaren bedriven näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening&lt;br&gt;som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som&lt;br&gt;har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättningen&lt;br&gt;under inkomståret understiger ett halvt basbelopp enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom total-&lt;br&gt;försvaret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 11&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) till mottagare&lt;br&gt;som debiterats preliminär skatt för inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skatteavdrag skall inte göras ffån ersättning som betalas ut till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. staten, landsting, kommuner, kommunalförbund eller kyrkliga kom-&lt;br&gt;muner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fysiska personer som inte är bosatta i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utländska juridiska personer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteavdrag&lt;br&gt;som avses i 10 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skatteavdrag skall inte heller göras, om den som tar emot ersättningen&lt;br&gt;har en F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas, om den&lt;br&gt;lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som&lt;br&gt;även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress&lt;br&gt;samt betalningsmottagarens personnummer eller organisations-nummer.&lt;br&gt;Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som&lt;br&gt;betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med sådant villkor som avses i&lt;br&gt;4 kap. 9 §, får skatteavdrag underlåtas endast om F-skattsedeln åberopas&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Även om mottagaren har F-skattsedsel skall skatteavdrag göras från&lt;br&gt;ersättning från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och annan&lt;br&gt;ersättning som avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A nmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har eller åberopar&lt;br&gt;en F-skattsedel trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under&lt;br&gt;sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos&lt;br&gt;den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen&lt;br&gt;anmäla detta till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag från ränta och utdelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras från sådan ränta&lt;br&gt;och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift skall lämnas&lt;br&gt;för enligt 3 kap. 22 och 23 §§ eller enligt 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skatteavdrag skall inte göras från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för&lt;br&gt;svenska dödsbon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt&lt;br&gt;undantagen från beskattning i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000&lt;br&gt;kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ränta på ett konto för klientmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt&lt;br&gt;för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och&lt;br&gt;utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 3&lt;br&gt;kap. 22 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ränta eller utdelning som ett utländskt foretag skall lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift for enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om befrielse från skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Skattemyndigheten får besluta att skatteavdrag inte skall göras från&lt;br&gt;viss ersättning för arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig for den i&lt;br&gt;Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där&lt;br&gt;ersättningen skall beskattas om att skatteavdrag skall göras här i landet,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller&lt;br&gt;anställningsförhållanden eller på grund av andra särskilda skäl, skulle&lt;br&gt;medföra avsevärda besvär for arbetsgsivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får, utom i de fall som avses i tredje stycket,&lt;br&gt;besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en arbetstagare som är bosatt här i landet men utför arbete i en annan&lt;br&gt;stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att&lt;br&gt;preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en arbetstagare som är bosatt i en sådan stat som anges under 1 men&lt;br&gt;utför arbete här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preliminär&lt;br&gt;skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och&lt;br&gt;om Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i&lt;br&gt;den andra staten om att skatten skall tas ut där, får Riksskatteverket besluta&lt;br&gt;att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetal-&lt;br&gt;ningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är lika stort&lt;br&gt;som vid det närmast föregående utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att tillämpa vissa beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Ett beslut om skatteavdrag enligt 8 kap. 11, 27, 28 eller 29 § skall&lt;br&gt;följas senast från och med det första utbetalningstillfälle som infaller sedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två veckor har gått efter det att den som skall göra avdrag fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning av skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett&lt;br&gt;avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats&lt;br&gt;in till skattemyndigheten, skall den som har gjort skatteavdraget skyndsamt&lt;br&gt;betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Föreläggande att göra skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att&lt;br&gt;lämna uppgift som avses i 12 §, får föreläggas av skattemyndigheten att&lt;br&gt;fullgöra skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skyldighet att visa upp skattsedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran&lt;br&gt;av utbetalaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. visa upp sin A-skattsedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket får godtas, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg&lt;br&gt;från skattemyndigheten om att utbetalaren inte är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag ffån ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag skall&lt;br&gt;genast visa upp beslutet för den som skall göra avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla ett visst&lt;br&gt;slag av ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Beräkning av F-skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt schablon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § F-skatt skall, om inte annat följer av 3 §, beräknas enligt schablon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan skattskyldig än handelsbolag tas F-skatt i sådant fall ut med&lt;br&gt;110 % av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den&lt;br&gt;årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den debiterade preliminära skatten, utan hänsyn till eventuella ändringar&lt;br&gt;enligt 5 §, tas dock F-skatt ut med 105 % av den slutliga skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag skall vid beräkning enligt schablon F-skatt tas ut med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande handelsbolagets slutliga skatt vid den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F-skatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som mot-&lt;br&gt;svarar den senast debiterade preliminära skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid beräkning av F-skatt enligt schablon skall om möjligt hänsyn tas&lt;br&gt;till mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration, om mervärdes-&lt;br&gt;skatt inte ingår i den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen&lt;br&gt;året före inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mervärdesskatt har fastställts for den skattskyldige for tiden september&lt;br&gt;andra året före inkomståret till och med augusti året före inkomståret, får&lt;br&gt;denna skatt läggas till grund för beräkningen av F-skatten. Om&lt;br&gt;mervärdesskatten för året före inkomståret skall redovisas i&lt;br&gt;självdeklaration, får i stället den mervärdesskatt som har fastställts för&lt;br&gt;andra året före inkomståret läggas till grund för beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § F-skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär&lt;br&gt;taxering),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga&lt;br&gt;taxeringen året före inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i annat fall, om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den&lt;br&gt;preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt&lt;br&gt;för inkomståret, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte följer av första stycket, skall F-skatt beräknas med&lt;br&gt;ledning av preliminär taxering, om den skattskyldige har lämnat en&lt;br&gt;preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Preliminär taxering skall ske med ledning av de uppgifter som har&lt;br&gt;lämnats i en preliminär självdeklaration och andra tillgängliga uppgifter.&lt;br&gt;Vid taxeringen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 12-14 §§ som skall&lt;br&gt;gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före&lt;br&gt;inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skattesatsen&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning av F-skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § Skattemyndigheten får besluta om ändrad beräkning av F-skatt för att&lt;br&gt;uppnå att F-skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga&lt;br&gt;skatten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det&lt;br&gt;finns andra särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hänsyn till andra belopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den A-skatt som kan komma att betalas för den skattskyldige genom&lt;br&gt;skatteavdrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 d eller e kan&lt;br&gt;komma att tillgodoräknas den skattskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Beräkning av skatteavdrag&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt skattetabell&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som betalas ut till en&lt;br&gt;fysisk person skall göras enligt allmänna eller särskilda skattetabeller, om&lt;br&gt;inte annat följer av 6-9 §§ eller av skattemyndighetens beslut enligt 11 §.&lt;br&gt;Skattetabellerna fastställs för varje inkomstår av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdraget skall göras enligt den skattetabell som har beslutats för den&lt;br&gt;fysiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under januari och, om det finns särskilda skäl, också under februari får&lt;br&gt;skatteavdrag beräknas enligt den skattetabell som senast tillämpats under&lt;br&gt;det föregående inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 4 eller 5 §, göras enligt&lt;br&gt;allmänna skattetabeller ffån sådan ersättning för arbete som hänför sig till&lt;br&gt;en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande&lt;br&gt;tillfållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika&lt;br&gt;inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inkomsten är oförändrad under inkomståret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetstagaren endast kommer att taxeras for den inkomst som anges i&lt;br&gt;tabellen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster och&lt;br&gt;avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag än&lt;br&gt;avdrag för avgifter enligt lagen om allmänna egenavgifter och&lt;br&gt;grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt ffån att&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt beräknas efter skattesatser i hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig&lt;br&gt;att betala allmänna egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skattetabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda&lt;br&gt;skattetabeller från sjukpenning och arman ersättning som avses i punkt 11&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § samt första, andra och femte styckena i punkt 12&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), med undantag&lt;br&gt;för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange det skatteavdrag&lt;br&gt;som skall göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om sjöinkomst som avses i första stycket punkt 1 av an-&lt;br&gt;visningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) skall skatteavdrag&lt;br&gt;beräknas enligt särskilda skattetabeller för sjömän. Tabellerna skall&lt;br&gt;grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 49 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen och skattereduktion enligt 11 kap. 13 § andra&lt;br&gt;stycket. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fysisk person inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §, skall&lt;br&gt;arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt skattetabellen för den ort där&lt;br&gt;arbetsgivaren har sitt kontor eller ersättningen i annat fall betalas ut, ökat&lt;br&gt;med 10 % av avdraget enligt tabellen. Skatteavdraget skall dock vara 30 %&lt;br&gt;av ersättning som inte utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för&lt;br&gt;arbete (sidoinkomst&lt;sup&gt;-&lt;/sup&gt;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren har fått besked av skat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temyndigheten om vilket skatteavdrag som skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr ivillig förhöj ning av skatteavdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en arbetstagare anmäler till sin arbetsgivare att skatteavdrag från&lt;br&gt;ersättning som utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete&lt;br&gt;(huvudinkomst) skall göras med större belopp än som följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag, är arbetsgivaren skyldig att göra avdrag med det&lt;br&gt;begärda beloppet senast från och med det första utbetalningstillfälle som&lt;br&gt;infaller sedan två veckor gått efter det att arbetsgivaren fick del av&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skattemyndigheten med stöd av 27 eller 28 § har beslutat om&lt;br&gt;minskning av skatteavdraget, får arbetsgivaren dock inte tillmötesgå&lt;br&gt;arbetstagarens begäran om ett förhöjt skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Skatteavdrag skall göras med 30 % av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person och är&lt;br&gt;sidoinkomst för mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning som inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut vid&lt;br&gt;regelbundet återkommande tillfällen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning som avses i första stycket 3 betalas ut tillsammans med&lt;br&gt;ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst, skall skatteavdrag göras&lt;br&gt;enligt grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension och sjukpenning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skatteavdrag från sådan ersättning som avses i 5 kap. 6 § skall göras&lt;br&gt;med 30 %, om mottagaren har F-skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta och utdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Skatteavdrag ffån sådan ränta och utdelning som avses i 5 kap. 8 §&lt;br&gt;skall göras med 30 %. Skatteavdrag ffån ränta eller utdelning på utländska&lt;br&gt;värdepapper skall göras med så stort belopp att det tillsammans med den&lt;br&gt;skatt som dragits av i utlandet uppgår till 30 % av räntan eller utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från&lt;br&gt;sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, även från andra ersättningar skall beräknas enligt särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstäm-&lt;br&gt;melsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten&lt;br&gt;därigenom kan antas bli bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av skatteavdrag enligt första stycket skall ske med ledning av de&lt;br&gt;uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration och andra till-&lt;br&gt;gängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap.&lt;br&gt;12-14 § § som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats&lt;br&gt;för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under decem-&lt;br&gt;ber året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare&lt;br&gt;skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst ffån vilken&lt;br&gt;skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller om mottagaren skall&lt;br&gt;betala fastighetsskatt, får skattemyndigheten besluta att skatteavdraget&lt;br&gt;skall beräknas också med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När skattemyndigheten beslutar om skatteavdrag enligt särskild be-&lt;br&gt;räkningsgrund i fråga om ersättning till en juridisk person får hänsyn inte&lt;br&gt;tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning till handelsbolag får beslut om skatteavdrag enligt&lt;br&gt;särskild beräkningsgrund fattas endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I fråga om ränta och utdelning får skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund endast på det sättet att skatte-&lt;br&gt;avdrag inte skall göras ffån viss ränta eller utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Skyldighet att lämna deklaration&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär självdeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna preliminär självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En preliminär självdeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som ansöker om F-skattsedel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har F-skatt eller särskild A-skatt och vars slutliga skatt vid&lt;br&gt;taxeringen året efter inkomståret beräknas överstiga motsvarande skatt&lt;br&gt;enligt den årliga taxeringen året före inkomståret med ett belopp som är&lt;br&gt;betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En skattskyldig får lämna en preliminär självdeklaration även i andra&lt;br&gt;fall än som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om det på grund av ändrade förhållanden kan antas att den slutliga&lt;br&gt;skatten vid taxeringen året efter inkomståret kommer att överstiga den som&lt;br&gt;beräknats enligt en tidigare lämnad preliminär självdeklaration med ett&lt;br&gt;belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden,&lt;br&gt;skall den skattskyldige lämna en ny preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I de fall som avses i 1 § 2 och 3 § behöver den skattskyldige inte lämna&lt;br&gt;någon preliminär självdeklaration för inkomståret efter den 30 november&lt;br&gt;samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är&lt;br&gt;deklarationsskyldig enligt 1 eller 3 § lämna en preliminär självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en preliminär självdeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En preliminär självdeklaration enligt 1 § 1 skall lämnas när ansökan&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 1 § 2 skall den preliminära självdeklarationen lämnas&lt;br&gt;senast den 30 november året före inkomståret eller, om den skattskyldige&lt;br&gt;då inte var deklarationsskyldig, senast 14 dagar efter det att skyldigheten&lt;br&gt;uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny preliminär självdeklaration enligt 3 § skall lämnas senast 14 dagar&lt;br&gt;efter det att förhållandena ändrades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en preliminär självdeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om beräkna-&lt;br&gt;de inkomster och utgifter for inkomståret samt om förmögenhet som före-&lt;br&gt;skrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om kommande utbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Efter föreläggande av skattemyndigheten är en arbetsgivare skyldig att&lt;br&gt;för en namngiven person lämna uppgift om den ersättning som kan antas&lt;br&gt;komma att betalas ut under inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattedeklaration&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En skattedeklaration skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgiva-&lt;br&gt;ravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra&lt;br&gt;det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag skall göras från&lt;br&gt;enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen, om inte annat&lt;br&gt;följer av 30-32 §§, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den som omfattas av beslut enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Efter föreläggande av skattemyndigheten skall också den som inte är&lt;br&gt;deklarationsskyldig enligt 9 § lämna en skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten skall besluta att mervärdesskatt som annars skall&lt;br&gt;redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första stycket&lt;br&gt;skall redovisas i en skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den skattskyldige begär det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 1, minst två på varandra följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten gå med på att en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person&lt;br&gt;som saknar fast driftställe här i landet, redovisar arbetsgivaravgifter på&lt;br&gt;något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte skall redovisa vare sig&lt;br&gt;skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i skattedeklaration för en viss&lt;br&gt;redovisningsperiod och om skattemyndigheten skriftligen upplysts om&lt;br&gt;detta, behöver någon deklaration inte lämnas för den perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som är skattskyldig till mervärdesskatt gäller andra stycket&lt;br&gt;endast om den skattskyldige enligt 31 § första stycket skall redovisa&lt;br&gt;mervärdesskatten i sin självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § För en sådan mervärdesskattskyldig som inte är skyldig att lämna&lt;br&gt;självdeklaration och som därför skall redovisa mervärdesskatt i en&lt;br&gt;skattedeklaration samt för handelsbolag, får skattemyndigheten besluta att&lt;br&gt;redovisningsperioden för mervärdesskatt skall vara ett helt beskattningsår.&lt;br&gt;Detta gäller endast om beskattningsunderlagen exklusive&lt;br&gt;gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå&lt;br&gt;till högst 200 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Redovisningsperioden för mervärdesskatt som skall redovisas i en&lt;br&gt;självdeklaration utgörs av det beskattningsår som självdeklarationen avser&lt;br&gt;när det gäller inkomstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad en skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § En skattedeklaration skall ta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nödvändiga identifikationsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. följande uppgifter om skatteavdrag :&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdraget belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) sammanlagt avdrag enligt 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) periodens sammanlagda avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. följande uppgifter om mervärdesskatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ingående skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan&lt;br&gt;EG-länder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av&lt;br&gt;skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration skall ta upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en skattedeklaration skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-&lt;br&gt;underlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och import för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor,&lt;br&gt;skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklaration som skall&lt;br&gt;ha kommit in till skatte-&lt;br&gt;myndig heten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatte avdrag&lt;br&gt;och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;för redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och mervärdesskatt&lt;br&gt;för redovisnings-&lt;br&gt;perioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-&lt;br&gt;underlag som exklusive gemenskapsintema förvärv och import för&lt;br&gt;beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, skall&lt;br&gt;lämna skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte skatte-&lt;br&gt;myndigheten har beslutat något annat enligt 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklaration som skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatteavdrag, arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;och mervärdesskatt for redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt före den&lt;br&gt;tid som anges i 18 eller 19 § skall redovisa också de skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter som skall redovisas den månad då den överskjutande&lt;br&gt;ingående mervärdesskatten redovisas, eller som skulle ha redovisats&lt;br&gt;tidigare, om skatteavdragen och arbetsgivaravgifterna inte redan&lt;br&gt;redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten besluta att en&lt;br&gt;sådan näringsidkare som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter för sig i en skattedeklaration som skall lämnas senast&lt;br&gt;den 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den&lt;br&gt;17. Deklarationen skall ta upp de uppgifter som anges i 17 § första stycket&lt;br&gt;1-4 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som&lt;br&gt;enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration,&lt;br&gt;skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Deklaration som skall ha&lt;br&gt;kommit in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten senast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skall avse skatteavdrag och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;för redovisningsperioden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;februari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mars&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;augusti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;september&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;oktober&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;23 § Kommuner och landsting skall alltid lämna skattedeklaration enligt&lt;br&gt;uppställningen i 18 §, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället&lt;br&gt;skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den 12 i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten bevilja en&lt;br&gt;skattskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration. En ansökan om&lt;br&gt;anstånd skall ha kommit in till skattemyndigheten senast den dag då&lt;br&gt;deklarationen skulle ha kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras förutsättningarna för anståndet innan anståndstiden gått ut, skall&lt;br&gt;anståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hur en deklaration skall lämnas&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Preliminära självdeklarationer och skattedeklarationer skall lämnas&lt;br&gt;till skattemyndigheten enligt fastställda formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En deklaration enligt 25 § får, efter särskilt medgivande ffån&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skattemyndighet som Riksskatteverket bestämmer,&lt;br&gt;lämnas i form av ett elektroniskt dokument. En sådan deklaration får tas&lt;br&gt;emot av Riksskatteverket för skattemyndighetens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning som har&lt;br&gt;gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och&lt;br&gt;utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om någon inte fullgör sin skyldighet att lämna en preliminär&lt;br&gt;självdeklaration eller en skattedeklaration eller lämnar en ofullständig&lt;br&gt;sådan deklaration, får skattemyndigheten förelägga den deklara-&lt;br&gt;tionsskyldige att lämna deklarationen eller att komplettera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Skattemyndigheten får, om det finns särskilda skäl, besluta att en viss&lt;br&gt;verksamhet skall redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser om redovisning av mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § I 13 kap. 6-28 a §§ mervärdesskattelagen (1994:200) finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av utgående och ingående mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Den som är skattskyldig för import av varor skall redovisa den&lt;br&gt;utgående skatten för importen på det sätt som gäller för tull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående skatt som avser sådana gemenskapsintema förvärv som anges i 1&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall redovisas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Den som bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;exklusive gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret&lt;br&gt;beräknas sammanlagt uppgå till högst en miljon kronor och som är skyldig&lt;br&gt;att lämna självdeklaration enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter och som inte är handelsbolag, skall redovisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatten i självdeklarationen, om skattemyndigheten inte beslutat&lt;br&gt;annat enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid mervärdesbeskattningen gäller då bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324). Redovisningen skall innehålla samma uppgifter som&lt;br&gt;gäller för redovisning av mervärdesskatt i skattedeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i särskild skattedeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervädesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) skall redovisa mervärdesskatten i en särskild skattedeklaration&lt;br&gt;för varje förvärv. Deklarationen skall lämnas in senast 35 dagar efter&lt;br&gt;förvärvet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild skattedeklaration skall lämnas till Skattemyndigheten i Dalarnas&lt;br&gt;län enligt fastställt formulär. Bestämmelserna i 26 § om avlämnande av&lt;br&gt;deklaration i form av ett elektroniskt dokument gäller även beträffande&lt;br&gt;särskilda skattedeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyldighet att lämna en särskild skat-&lt;br&gt;tedeklaration eller lämnar en ofullständig sådan deklaration, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten förelägga den deklarationsskyldige att lämna deklarationen&lt;br&gt;eller att komplettera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i det följande sägs om skattedeklarationer skall, om inte något&lt;br&gt;annat anges, gälla även särskilda skattedeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodisk sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för&lt;br&gt;mervärdesskatt enligt bestämmelserna i 3 kap. är även skyldig att i en&lt;br&gt;periodisk sammanställning lämna uppgifter om omsättning, förvärv och&lt;br&gt;överföringar av varor som transporteras mellan EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas. Då får fö-&lt;br&gt;reskrivas att periodisk sammanställning skall lämnas även för varu-&lt;br&gt;överföringar för vilka redovisningsskyldighet inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § En periodisk sammanställning skall lämnas enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får bestämma att sammanställningen kan lämnas med&lt;br&gt;hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Den periodiska sammanställningen skall göras for varje kalen-&lt;br&gt;derkvartal, om inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som den periodiska sammanställningen skall lämnas till får&lt;br&gt;gå med på att sammanställningen görs för kalenderår under förutsättning&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige tillämpar kalenderår som räkenskapsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den skattskyldige bedriver en verksamhet där beskattningsunderlagen&lt;br&gt;för kalenderåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 200 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994:200) uppgår till högst 120 000 kronor per kalenderår,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den skattskyldiges omsättning av varor enligt 3 kap. 30 a § mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen inte avser nya transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Den periodiska sammanställningen skall lämnas till Riksskatteverket.&lt;br&gt;Den skall ha kommit in senast den 5 i andra månaden efter utgången av&lt;br&gt;den period som sammanställningen avser. Riksskatteverket får gå med på&lt;br&gt;att sammanställningen lämnas till någon annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisningsskyldighet vid avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Om en verksamhet avvecklas, skall redovisningen fullgöras till och&lt;br&gt;med den redovisningsperiod under vilken avvecklingen slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Beskattningsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av beskattningsbeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall&lt;br&gt;betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskattningsbeslut anses också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omprövningsbeslut enligt 21 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;beslut i fråga om återföring enligt 9 kap. 5 eller 6 § mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9-13 §§&lt;br&gt;mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beskattningsbeslut fattas för varje redovisningsperiod för sig. Beslut&lt;br&gt;fattas med ledning av de uppgifter som lämnats i en deklaration och andra&lt;br&gt;tillgängliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ändring av ett beskattningsbeslut som avser mer än en&lt;br&gt;redovisningsperiod och som görs efter beskattningsårets utgång får&lt;br&gt;skattemyndigheten hänföra till den sista redovisningsperioden under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsåret. En ändring under beskattningsåret får hänföras till den&lt;br&gt;senaste redovisningsperiod som berörs av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;F-skatt och särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras senast den 18 januari under&lt;br&gt;inkomståret. Skatt som grundar sig på preliminär taxering under&lt;br&gt;inkomståret skall debiteras så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter inkomstårets utgång får F-skatt och särskild A-skatt debiteras endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl. Sådan skatt får inte debiteras efter den 30 juni&lt;br&gt;året efter inkomståret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § F-skatt och särskild A-skatt skall debiteras i en post. Skatt som inte&lt;br&gt;uppgår till 2 400 kronor for inkomståret debiteras inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika stora belopp varje&lt;br&gt;månad enligt bestämmelserna i 16 kap. 5 eller 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får på begäran av den skattskyldige besluta att F-skatt&lt;br&gt;och särskild A-skatt skall betalas endast under vissa kalendermånader, om&lt;br&gt;den skattskyldiges näringsverksamhet pågår under endast en del av&lt;br&gt;kalenderåret och det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För en fysisk person som kan få en A-skattsedel enligt 4 kap. 16 § skall&lt;br&gt;skattemyndigheten, om inte beslut om skatteavdrag enligt en särskild&lt;br&gt;beräkningsgrund har fattats med stöd av 8 kap. 11 §, bestämma tillämplig&lt;br&gt;skattetabell med ledning av den skattesats som för inkomståret gäller for&lt;br&gt;den fysiska personen i hemortskommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tillämplig skattetabell skall fattas senast den 18 januari under&lt;br&gt;inkomståret. Om en skattskyldig som tidigare inte har haft inkomst ffån&lt;br&gt;vilken skatteavdrag skall göras får sådan inkomst, skall beslut om&lt;br&gt;tillämplig skattetabell fattas så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det i den kommunala skattesats som gäller för den skattskyldige&lt;br&gt;ingår öretal över femtio, tillämpas skattetabellen med närmaste högre hela&lt;br&gt;krontal. Annars tillämpas skattetabellen med närmaste lägre hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats så sent under&lt;br&gt;december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas vid&lt;br&gt;tillämpningen av 6 eller 7 §, skall den tidigare skattesatsen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutlig skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den&lt;br&gt;årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan&lt;br&gt;bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad&lt;br&gt;med skattereduktion enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som ingår i slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I slutlig skatt ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgift som avses i 3 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa&lt;br&gt;förvärvsinkomster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § denna lag skall redovisas&lt;br&gt;i självdeklaration, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattereduktion medges en skattskyldig för underskott av kapital&lt;br&gt;enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skatte-&lt;br&gt;reduktionen skall uppgå till 30 % av den del av underskottet som inte&lt;br&gt;överstiger 100 000 kronor och 21 % av resten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som haft sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;49 § kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges skatte-&lt;br&gt;reduktion med 8 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som&lt;br&gt;går i närfart och med 13 000 kronor vid anställning på svenskt&lt;br&gt;handelsfartyg som går i fjärrfart. Skattskyldig som haft sjöinkomst under&lt;br&gt;en del av ett år medges skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av&lt;br&gt;det belopp som anges i föregående mening för varje dag med sjöinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för&lt;br&gt;underskott i kapital. Skattereduktion sker endast i fråga om kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i övrigt gäller när den slutliga skatten bestäms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När den slutliga skatten bestäms gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt räknas ut i en post med ledning av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattesats som for inkomståret gäller för den skattskyldige i hem-&lt;br&gt;ortskommunen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter debiteras på&lt;br&gt;grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hög F-skatt eller särskild A-skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om debiterad F-skatt eller särskild A-skatt överstiger den slutliga&lt;br&gt;skatten, skall den preliminära skatten sättas ned med mellanskillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig avstämning av skattekonto&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Sedan den slutliga skatten har bestämts skall skattemyndigheten göra&lt;br&gt;den årliga avstämningen av skattekontot enligt 3 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan avstämning görs skall skattemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från den slutliga skatten göra avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdragen A-skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överens-&lt;br&gt;kommelse om uppbörd och överföring av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt&lt;br&gt;för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då&lt;br&gt;den skattskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till den slutliga skatten lägga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av den årliga&lt;br&gt;avstämningen skall skickas till den skattskyldige senast den 15 december&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut med anledning av skattedeklaration eller andra uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Deklaration i rätt tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har en skattedeklaration lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett&lt;br&gt;beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1996/97. 1 sand. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § inte behöver lämna någon&lt;br&gt;skattedeklaration till följd av bestämmelserna i 10 kap. 13 §, anses&lt;br&gt;skatteavdrag och arbetsgivaravgifter genom ett beslut ha bestämts till noll&lt;br&gt;kronor vid den tidpunkt då deklaration annars skulle ha lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utebliven, försenad eller bristfällig deklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt eller&lt;br&gt;om någon skatt inte har redovisats i deklarationen, skall varje oredovisad&lt;br&gt;skatt anses genom ett beslut ha bestämts till noll kronor. Om skatten&lt;br&gt;redovisas senare anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med&lt;br&gt;redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats&lt;br&gt;dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Av 21 kap. följer att beslut om skatt kan omprövas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en omprövning skall skatten bestämmas på grundval av tillgängliga&lt;br&gt;uppgifter. Om en tillförlitlig beräkning inte kan göras på ett sådant sätt,&lt;br&gt;skall skatten bestämmas efter vad som framstår som skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;vad som har kommit fram (skönsbeskattning). Därvid får, om inte&lt;br&gt;omständigheterna talar för något annat, varje skatt som enligt 18 § har&lt;br&gt;bestämts till noll kronor bestämmas till det högsta av de belopp som har&lt;br&gt;bestämts för den skatten vid någon av de tre närmast föregående redo-&lt;br&gt;visningsperioderna. Beslut rörande mervärdesskatt skall dock kvarstå, om&lt;br&gt;endast överskjutande ingående skatt har bestämts för de tre perioderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut om vissa debiteringsåtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Om ett beslut om taxeringsåtgärd enligt taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;har meddelats och beslutet är av betydelse för debiteringen av skatt, avgift&lt;br&gt;eller ränta, skall skattemyndigheten göra den debitering eller den ändring i&lt;br&gt;debiteringen som föranleds av beslutet. Detsamma gäller om en domstol&lt;br&gt;har meddelat ett beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Ansvar för skatt&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betalningsansvar för preliminär skatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som inte har gjort föreskrivet skatteavdrag är skyldig att betala&lt;br&gt;belopp som har bestämts enligt 11 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta att även den som har tagit emot ersättning&lt;br&gt;för arbete, ränta eller utdelning är skyldig att betala belopp som avses i&lt;br&gt;första stycket till den del beloppet hänför sig till honom. Efter det att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande beslutet om mottagarens slutliga skatt har fattats får ett&lt;br&gt;beslut som nyss har nämnts fattas endast om det kan antas att den slutliga&lt;br&gt;skatten kommer att höjas med minst motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt andra stycket får inte gälla handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som har gjort skatteavdrag är skyldig att betala det innehållna&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för den som inte har gjort anmälan enligt 5 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon, som i sin näringsverksamhet betalar ut ersättning för arbete&lt;br&gt;till någon som har eller åberopar en F-skattsedel, inte har gjort anmälan&lt;br&gt;enligt 5 kap. 7 § trots att han varit skyldig att göra det, får skatte-&lt;br&gt;myndigheten besluta att också utbetalaren är skyldig att betala skatten för&lt;br&gt;ersättningen och räntan på skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då arbetet har utförts av betalningsmottagaren själv eller, när ett&lt;br&gt;handelsbolag är betalningsmottagare, av en delägare i bolaget, får beslutet&lt;br&gt;avse högst ett belopp som motsvarar 60 % av ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 3 § får inte fattas , om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betalningsmottagaren har fullgjort sina skyldigheter att redovisa och&lt;br&gt;betala skatt inom föreskriven tid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statens fordran mot betalningsmottagaren har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;A-skattsedelsinnehavares ansvar för arbetsgivaravgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Har ersättning betalats till någon som bedriver näringsverksamhet och&lt;br&gt;som har en A-skattsedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt och&lt;br&gt;avser ersättningen arbete inom näringsverksamheten, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten besluta att mottagaren av ersättningen skall betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter samt ränta på avgiftsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för ett beslut enligt första stycket gäller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det måste anses uppenbart för den som bedrivit näringsverksamheten att&lt;br&gt;utbetalaren inte insåg att han var arbetsgivare och rimligen saknade&lt;br&gt;anledning att räkna med det, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 13 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för företrädare för juridisk person&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om någon i egenskap av företrädare för en juridisk person inte i rätt tid&lt;br&gt;har gjort föreskrivet skatteavdrag, är företrädaren tillsammans med den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;juridiska personen skyldig att betala belopp som har bestämts enligt 11&lt;br&gt;kap. 19 § jämte ränta. Om en företrädare för en juridisk person i övrigt har&lt;br&gt;underlåtit att betala skatt enligt denna lag, är företrädaren tillsammans med&lt;br&gt;den juridiska personen skyldig att betala skatten och räntan på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har&lt;br&gt;vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad&lt;br&gt;avveckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga&lt;br&gt;borgenärers intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den&lt;br&gt;juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt&lt;br&gt;med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska&lt;br&gt;personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från&lt;br&gt;betalningsskyldighet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Talan om att ålägga betalningsskyldighet enligt 6 § skall föras vid&lt;br&gt;allmän domstol. Talan får inte väckas sedan statens fordran mot den&lt;br&gt;juridiska personen har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om någon annan arbetsgivare för sjöman än redare har fast driftställe i&lt;br&gt;Sverige bara på fartyg, svarar redaren själv för att arbetsgivaren fullgör&lt;br&gt;sina förpliktelser enligt denna lag som om redaren själva haft för-&lt;br&gt;pliktelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dödsbo&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Om skatt enligt denna lag skulle ha betalats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. någon som har avlidit eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den avlidnes dödsbo, såvitt avser den redovisningsperiod eller, när det&lt;br&gt;gäller slutlig skatt, det beskattningsår då dödsfallet inträffade,&lt;br&gt;ansvarar dödsboet och, om dödsboet har skiftats, dödsbodelägarna för&lt;br&gt;skatten i den omfattning som föreskrivs i 21 kap. ärvdabalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regress&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som har betalat A-skatt utan att ha gjort motsvarande skat-&lt;br&gt;teavdrag har rätt att kräva den för vars räkning skatten har betalats på&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har betalat skatt enligt 3 § har rätt att kräva mottagaren av&lt;br&gt;ersättningen på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetet utförts av någon annan än mottagaren av ersättningen, får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också den som utfört arbetet krävas på beloppet, om föreskrivet skatte-&lt;br&gt;avdrag inte har gjorts från ersättningen för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Har en företrädare för en juridisk person betalat skatt enligt 6 §, har&lt;br&gt;företrädaren rätt att kräva den juridiska personen på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redare som har betalat skatt enligt 8 § har rätt att kräva sjömannens&lt;br&gt;arbetsgivare på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Regressfordran enligt 10-12 §§ får drivas in på det sätt som gäller för&lt;br&gt;indrivning av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om&lt;br&gt;regressfordran enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Ränta&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grunder för ränteberäkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den skattskyldige skall betala ränta (kostnadsränta) eller tillgodoföras&lt;br&gt;ränta (intäktsränta) enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ränteberäkningen skall grundas på den sammanlagda skatteskuld eller&lt;br&gt;skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Basränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Ränta skall beräknas med utgångspunkt ffån en räntesats (basränta)&lt;br&gt;som motsvarar den räntesats som gäller för sexmånaders statsskuldväxlar.&lt;br&gt;Basräntan skall fastställas till helt procenttal enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som meddelas av regeringen. Den fastställda basräntan skall gälla ffån och&lt;br&gt;med närmast kommande kalendermånad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnadsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på preliminär skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När det är ffåga om debiterad preliminär skatt som skall betalas in efter&lt;br&gt;den 17 januari taxeringsåret beräknas kostnadsränta ffån och med den 13&lt;br&gt;februari taxeringsåret till den dag betalning senast skall ske. Räntan&lt;br&gt;beräknas efter en räntesats som motsvarar 125 % av basräntan. Till den del&lt;br&gt;skatten inte överstiger 20 000 kronor räknas dock kostnadsränta i stället&lt;br&gt;från och med den 4 maj taxeringsåret efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta på slutlig skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När det är fråga om skatt enligt ett grundläggande beslut om slutlig&lt;br&gt;skatt efter avdrag enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 och tillägg enligt 11&lt;br&gt;kap. 14 § andra stycket 2 a och b, beräknas kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med den 13 februari taxeringsåret till den dag betalning senast&lt;br&gt;skall ske, på sådan del av skatteskulden som den 13 februari översteg&lt;br&gt;20 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med den 4 maj taxeringsåret till den dag betalning senast skall&lt;br&gt;ske, på återstående del av skatteskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan beräknas efter en räntesats motsvarande 125 % av basräntan i fall&lt;br&gt;som avses i första stycket 1 och efter en räntesats motsvarande basräntan i&lt;br&gt;fall som avses i första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När det är fråga om skatt som omfattas av anstånd och som skall&lt;br&gt;betalas när anståndstiden gått ut beräknas kostnadsränta från och med&lt;br&gt;dagen efter den då skatten skulle ha betalats, om anstånd inte hade be-&lt;br&gt;viljats, till den dag betalning senast skall ske med anledning av beslutet om&lt;br&gt;anstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anstånd enligt 17 kap. 5 eller 7 § skall dock räntan beräknas från och&lt;br&gt;med dagen efter den då anståndet beviljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta enligt denna paragraf beräknas efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid omprövning och överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När det är fråga om skatt som skall betalas till följd av ett om-&lt;br&gt;prövningsbeslut eller ett beslut av domstol beräknas kostnadsränta från och&lt;br&gt;med dagen efter den då skatten rätteligen skulle ha betalats eller, när det är&lt;br&gt;fråga om slutlig skatt och annat inte sägs i andra stycket, från och med den&lt;br&gt;13 februari taxeringsåret till den dag betalning senast skall ske med&lt;br&gt;anledning av skattemyndighetens eller domstolens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omprövningsbeslutet eller domstolens beslut avser slutlig skatt och&lt;br&gt;någon del av tidigare debiterad slutlig skatt för samma beskattningsår har&lt;br&gt;betalats in efter den 12 februari taxeringsåret skall, om den delen&lt;br&gt;understiger 20 000 kronor, kostnadsräntan beräknas från och med den 4&lt;br&gt;maj taxeringsåret på den del av skatten som motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;20 000 kronor och vad som betalats in utan föregående debitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om ingående mervärdesskatt som skall betalas tillbaka till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av ett beslut enligt 9 kap. 5 § femte stycket första meningen&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200) skall kostnadsräntan beräknas från och&lt;br&gt;med dagen efter den dag betalning senast skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta enligt första-tredje styckena beräknas efter en räntesats som&lt;br&gt;motsvarar basräntan. Om skatten skall betalas till följd av ett beslut om&lt;br&gt;skönsbeskattning i avsaknad av redovisning enligt 11 kap. 19 § andra&lt;br&gt;stycket beräknas dock kostnadsräntan efter en räntesats som motsvarar&lt;br&gt;basräntan plus 15 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid för sen betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om betalning inte sker i rätt tid, skall ränta, för tid efter den dag&lt;br&gt;skatten senast skulle ha betalats till dess ränta skall beräknas enligt 9 §,&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Till den&lt;br&gt;del skatten inte överstiger 10 000 kronor skall dock ränta beräknas efter en&lt;br&gt;räntesats som motsvarar basräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta vid indrivning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När det är fråga om skatt som har lämnats till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;för indrivning eller för verkställighet enligt lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter beräknas kostnadsräntan&lt;br&gt;efter en räntesats som motsvarar basräntan från och med dagen efter den då&lt;br&gt;beslutet om skatten registrerades i utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påförande av kostnadsränta m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Kostnadsränta påförs för varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsränta beräknas inte efter den dag betalning har skett eller statens&lt;br&gt;fordran på skatten har preskriberats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från kostnadsränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Skattemyndigheten får helt eller delvis befria en skattskyldig från&lt;br&gt;kostnadsränta, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Intäktsränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Intäktsränta beräknas från och med dagen efter den då den&lt;br&gt;skattskyldiges betalning bokförs på skattemyndighetens särskilda konto för&lt;br&gt;skatteinbetalningar enligt denna lag eller ett belopp annars tillgodoräknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den dag då beloppet används for betalning av skatt eller betalas&lt;br&gt;tillbaka, om inte annat följer av 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Intäktsränta skall beräknas från och med den 13 februari taxeringsåret&lt;br&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt som skall betalas tillbaka enligt 11 kap. 13 § eller ett grund-&lt;br&gt;läggande beslut om slutlig skatt efter avdrag enligt 11 kap. 14 § andra&lt;br&gt;stycket 1 och tillägg enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och b, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som skall betalas tillbaka enligt 18 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskjutande ingående mervärdesskatt som har redovisats i skatte-&lt;br&gt;deklaration enligt 10 kap. 18 eller 19 § och som inte använts för avräkning&lt;br&gt;enligt 16 kap. 7 § beräknas räntan från och med dagen efter den då&lt;br&gt;deklarationen senast skall ha kommit in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Intäktsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar 45 % av&lt;br&gt;basräntan och tillgodoförs varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrad ränteberäkning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett beslut som har legat till grund for en beräkning av ränta&lt;br&gt;ändras, skall motsvarande ändringar göras i ränteberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om den 12 februari är en lördag eller en söndag, skall ränta som&lt;br&gt;enligt 4, 5, 7 eller 13 § skall beräknas från och med den 13 februari i stället&lt;br&gt;beräknas från och med närmast följande tisdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den 3 maj är en lördag eller en söndag, skall ränta som enligt 4, 5 eller&lt;br&gt;7 § skall beräknas från och med den 4 maj i stället beräknas från och med&lt;br&gt;närmast följande tisdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. Indrivning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Begäran om indrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om ett skattebelopp inte har betalats i rätt tid skall, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar emot det, fordringen lämnas till kronofogdemyndigheten för&lt;br&gt;indrivning, om det obetalda beloppet uppgår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. minst 10 000 kronor i fråga om en skattskyldig som skall lämna&lt;br&gt;skattedeklaration eller som, utan att vara skyldig att lämna sådan&lt;br&gt;deklaration, har F-skattsedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. minst 500 kronor i fråga om andra skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en skattskyldig som avses i första stycket 1 skall fordringen&lt;br&gt;också lämnas till kronofogdemyndigheten for indrivning, om ett belopp på&lt;br&gt;minst 500 kronor varit obetalt under en längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Indrivning får begäras även i andra fall än som anges i 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det kan antas att fordringen kommer att föranleda en konkurs-&lt;br&gt;ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den skattskyldige redan är försatt i konkurs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Innan indrivning begärs skall den skattskyldige uppmanas att betala&lt;br&gt;skattebeloppet, om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Bestämmelser om när ansökan om verkställighet skall anses gjord finns&lt;br&gt;i 2 kap. 30 § tredje stycket utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en fordran på ett skattebelopp har lämnats för indrivning, skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten också driva in räntan på beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall beräkna räntan för tiden efter det att&lt;br&gt;fordringen har lämnats för indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur räntan skall beräknas finns i 19 kap. 3, 9 och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konkurs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Om den skattskyldige är försatt i konkurs, skall fordran på skattebelopp&lt;br&gt;som inte har betalats lämnas till kronofogdemyndigheten för åtgärder som&lt;br&gt;avses i 16 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;br&gt;även om förfallodagen ännu inte är inne.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas första&lt;br&gt;gången när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som avser&lt;br&gt;redovisningsperioden januari 1998,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) annan skatt: på skatt som avser det beskattningsår som gått ut närmast&lt;br&gt;före den I januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För inkomståret 1998 skall utan ansökan F-skattsedel utfärdas för den&lt;br&gt;som vid utgången av år 1997 har en F-skattesedel utfärdad enligt 33 b §&lt;br&gt;eller 33 c § uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid beräkning av F-skatt och särskild A-skatt för inkomståret 1998&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om schablonberäkning i 6 kap. 1 och 2 §§ i den nya&lt;br&gt;lagen skall skatten beräknas med utgångspunkt från den slutliga skatten på&lt;br&gt;grund av 1997 års taxering med tillämpning av bestämmelserna i 13 § 1&lt;br&gt;och 3 mom. uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En skattskyldig som för tidigare år eller redovisningsperioder står i&lt;br&gt;skuld för skatt som uppbärs enligt uppbördslagen, lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) har vid återbetalning enligt 18 kap. 1-4 §§ i den nya lagen rätt&lt;br&gt;att få tillbaka bara vad som överstiger skulden samt ränta och avgift som är&lt;br&gt;hänförlig till skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8, fortfarande&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om preliminär skatt för tid före den 1 januari 1998&lt;br&gt;och slutlig skatt på grund av 1998 eller tidigare års taxeringar samt avgift&lt;br&gt;eller ränta på sådan skatt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock, om inte&lt;br&gt;annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller ränta på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa och kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd skall till utgången av år 1998 göras enligt en särskild&lt;br&gt;skattetabell grundad på en för landet genomsnittlig skattesats till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt under beskattningsåret avrundad till helt krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bestämmelserna i uppbördslagen om arbetsgivarnas medverkan vid upp-&lt;br&gt;börd av kvarstående skatt tillämpas sista gången i fråga om kvarstående&lt;br&gt;skatt enligt 1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Vid tillämpningen av bestämmelserna om begränsning av rätten till&lt;br&gt;återbetalning i 68 § 5 mom. uppbördslagen och 25 § lagen om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare skall hänsyn tas också till skyldighet att&lt;br&gt;betala skatt enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Bestämmelserna om betalningsskyldighet för företrädare för juridisk&lt;br&gt;person i 12 kap. tillämpas från ikraftträdandet även i fråga om innehållen&lt;br&gt;skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt som tas ut enligt&lt;br&gt;uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;lagen (1968:430) om mervärdeskatt eller mervärdesskattelagen. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om avgiftstillägg, skattetillägg, ränta och dröjsmålsavgift&lt;br&gt;enligt nämnda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser om betalningsskyldighet för företrädare gäller fort-&lt;br&gt;farande i fråga om mål om sådan betalningsskyldighet som anhängiggjorts&lt;br&gt;före utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Bestämmelserna i 14 kap. 3-7 §§ gäller från ikraftträdandet i&lt;br&gt;tillämpliga delar även i fråga om skatt eller avgift som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppbördslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lagen (1968:430) om mervärdeskatt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Paragrafregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna bilaga redovisas under de tre närmast följande rubrikerna vilka&lt;br&gt;bestämmelser i uppbördslagen (1953:272), lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare och mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;som har fått en motsvarighet (om än med vissa större eller mindre&lt;br&gt;ändringar) i skattebetalningslagen. Under den fjärde rubriken redovisas på&lt;br&gt;motsatt sätt vilka bestämmelser i skattebetalningslagen som har&lt;br&gt;motsvarighet i de nyss nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skattebetalningslagen hänvisas inte alltid till en&lt;br&gt;bestämmelse i den äldre lagstiftningen trots att det i denna i motsvarande&lt;br&gt;fall hänvisats till skattebetalningslagen. Detta hänger samman med att en&lt;br&gt;äldre bestämmelse i vissa fall ersätts av flera nya som var och en för sig&lt;br&gt;inte kan tyckas motsvara den äldre bestämmelsen. Vi har i dessa fall avstått&lt;br&gt;från en hänvisning till den äldre bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom. 1 st&lt;br&gt;2 § 1 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 9 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 1-2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 4-5 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §, 2 § 1 st, 3 § 3 och 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 6 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 och 11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 mom. 2-3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 mom. 2-4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 och 2 §§ samt 8 § 1 st 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 § 1 och 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 4 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen (1953:272)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalnineslaeen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 3 mom. 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 4 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § 1 st 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 och 7 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § och 8 kap. 1 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § 1 och 9 § 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 a § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 8 § 1 st 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 a § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 4-5 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §6 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §3-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st a&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § 2 och 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st c&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st d&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 ste&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st f&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st g&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st h&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.9 § 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 22 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 22 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 1 mom. 1-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 1 mom. 4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 och 6 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;br&gt;lOkap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 1 och 4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 § och 23 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 4 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 b§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 6 § och 20 kap. 1 § 1 st 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 6 § och 20 kap. 1 § 1 st 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen (1953:272)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalnineslaeen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7 och 15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 b § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 b § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 b § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 c § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 c § 2-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 d § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 och 2 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 6 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 och 14 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 b § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § och 2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 2 st 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 2 st 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 3-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 a mom. 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 3 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §, 9 § 1 och 23 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st 3 anvisningarna till 39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 10 § 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 1 mom. 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 1 mom. 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 § 1 st och 14 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 3 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 st anvisningarna till 40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 st anvisningarna till 40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § 1 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 a § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 a § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st anvisningarna till 45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 2 mom. 4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 3 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § 3 mom. 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § 1 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § 1 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § 4-5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningarna till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 mom. 2-3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 3 mom. 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 3 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 7 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 § 1-2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 11 § 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §, 8 kap. 11 och 29 §§, 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1 § samt 18 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 5 §, 8 kap. 11 och 29 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt 18 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 27 och 28 §§ samt 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 16 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 5 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 4 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 2 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 och 15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1, 2,4 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalnineslaeen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 a § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 3 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 24 § och 17 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9, 18, 19, 22 och 25 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 6-7 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9, 17, 18, 19, 22 och 25 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 § 1 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 8 och 10 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 § 6 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 § 1 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 1 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 13 och 14 §§ samt 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 och 7 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 3-5 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 6 mom. 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 6 mom. 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 § 1 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 12-15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 12-15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 5 och 6 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 § 3-5 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 a § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 b § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17 kap. 2 och 3 §§&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 c § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 c § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 c § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 c § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 d § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 d § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 d § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 e § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 e § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 § 5 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 14 § 2 st 1 b&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 a § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 a § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 a § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 a § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 c §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § 2 st 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 1 mom. 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 mom. 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 och 5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 mom. 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 a mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 b mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 b § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 §, 12 § 2 st och 13 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 b § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 §, 5 kap. 15 §, 10 kap. 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8, 10, 27 och 32 §§, 14 kap. 3 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §§ samt 23 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 § 1-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen (1953:272')&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalnineslaeen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 11 och 12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 15 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 § 1 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 § 2 mom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 9 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslasen 61953:272')&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalninaslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1996/97:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:668) om uDDbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1-3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 och 17 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 3-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §, 23 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 1 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1-4 och 8 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 2, 9 och 11 §§ samt 19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6, 11 och 15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7, 8, 11 och 15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1984:668) om uppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §3-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 §, 12 § 2 st och 13 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 d§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 e §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 1,2 och 7 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 12-15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7-11 och 15 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1, 4 och 7 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen H984:6681 om UDDbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 9 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 § 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 § 2 st och 23 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 11 och 12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen ('1984:668') om UDnbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 11 och 12 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 13 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 15 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 § 3-4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 3 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 9 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § andra meningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 a § 1 st första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a § 1 st andra meningen och 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § 6 och 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 § 3-5, 17 § 1 st 5 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § 2 st andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 17 § 1 st 5 och 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § 3 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 9 §3-5, 11 §,31 § 1 st och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 25 §, 26 § och 32 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 13 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 32 § 1 st första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;--&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 18 och 19 §§ samt 32 § 1 st&lt;br&gt;andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;jfr 10 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 27 § och 23 kap. 2 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 och 2 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 och 27 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 § och 23 § 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 31 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelaeen (1994:200)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalnineslaeen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 15 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 19 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 19 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § fbrsta-andra meningarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § tredje meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 19 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 4 § samt 17 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 st första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 st andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § 2 st 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 och 3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§2st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 2 och 3 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 8 och 11 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 8 och 9 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 c §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 d § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 d § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 3 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 13 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen ('1994:200'1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 12-14 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 12 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §5 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 13 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 § 2 st 1 samt 12 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 § 1-2 st och 3 st 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 5 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:200'1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 § 1-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§ 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 7 § och 22 kap. 5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 7 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 § 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 13 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(har flyttats till 20 kap. 1 § ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-7 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§ 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 11 § 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen (1994:2003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Proo. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap. 2 § 1 st andra meningen och Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Urmbördslagen 11953:272. UBL).&lt;br&gt;lagen 11986:668) om uDDbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gen 11994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § UBL, 1 § USAL, 12 kap. 3 §&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 § 1 st andra meningen&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom. UBL, 2 § USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 a § 1-2 st UBL, 3 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § och 14 kap. 23 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 a §1-2 st och 34 § UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § och 14 kap. 23 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 a § 2 st UBL, 3 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 a § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§ 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 a § 3 st UBL, 3 § 3 st USAL,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § 2 st ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 § 4 st UBL, 52 § 3 st USAL, 15&lt;br&gt;kap. 5 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 § 4 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalnineslaeen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272, UBL),&lt;br&gt;lagen (1986:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter___från___arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;een (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §3 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 § 1 st ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 20 § andra meningen ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 § 2 st och 21 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 22 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 26 och 27 §§ ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1-2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 b § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 4 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 b § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 c § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 b § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 b § 4 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 c § 2-4 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272, UBL),&lt;br&gt;lagen (1986:668) om uppbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 d § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 a § 1 och 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 a §2-3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38b § 1 stUBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 a § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 1 st och 3 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§ 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 1 st och 39 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 a § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 2 st 1 UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st g UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 2 st 2 UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st a UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §2-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 1 mom. 3-4 st UBL, 17 §&lt;br&gt;USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 a § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppbördslagen (1953:272, UBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1986:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;een (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 3 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §2-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st b UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st c UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st d UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §5 ste UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st f UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §5 st i UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 st 3 anvisningarna till 39 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1-2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 a § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 a § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 § 1 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § 3 mom. 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 st anvisningarna till 40 § och 47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 1 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § 3 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 st anvisningarna till 40 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 1 mom. 1-3 st och 3 mom.&lt;br&gt;UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 1 mom. 4 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 2 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 och 16§§UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 1 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen (1953:272, UBL).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagen (1986:668) om UDDbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom. 2 st och 13 § 1 mom. 4&lt;br&gt;st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 § 2 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 3 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 1 mom. 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§ 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 mom. 2-4 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 a § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 1 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§2st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 § 3 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 § 1 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 § 4 mom., 7 § 1-2 st samt 7 a § 1&lt;br&gt;st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. 4-5 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 1 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 § 2 mom. 4 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272. UBL). Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;lagen ('1986:668') om uppbörd av Del 2&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;een (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 6 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 4-5 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 1-2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §3-4 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § 2-3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 2 st UBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 § 4 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 5 st h UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 a § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 3 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 3 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 1 och 2 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 1 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 2 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 100. Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UoDbördslaeen (1953:272, UBL),&lt;br&gt;lagen (1986:668) om UDDbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200, ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;--&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;--&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §2-3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 1 och 6 st UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st USAL och 14 kap. 3 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 § 2 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 5 § första meningen ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 8 § 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 4, 6 och 7 st UBL, 4 §&lt;br&gt;1 st USAL, 13 kap. 1 a § 1 st första&lt;br&gt;meningen, 4 och 29 §§ ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 29 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 1 och 6 st UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st USAL, 14 kap. 12 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §§ ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 1 och 6 st UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st USAL, 14 kap. 12 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslaeen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaaen (1953:272. UBL).&lt;br&gt;laeen (1986:668) om UDDbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. 1 och 6 st UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 § 1 mom. UBL, 4 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 § 2 mom. UBL, 7 § 1, 3 och 4 st&lt;br&gt;USAL, 14 kap. 14 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 § 1 och 4 st, 54 § 1 mom. 1, 3&lt;br&gt;och 7 st UBL, 4 § 1 st USAL,&lt;br&gt;14 kap. 4 och 11 §§ ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §, 54 § 2 mom. och 83 § UBL,&lt;br&gt;4§ 1 st USAL, 14 kap. 16§ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 § och 14 kap. 6 och 29 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;--&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 a § 1 st andra meningen&lt;br&gt;och 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § 1 st och 28 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3-5 §§, 12 § 2 st och 16 §&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 30 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 a § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 b § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 c § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslagen (1953:272. UBL).&lt;br&gt;lagen ('1986:668') om UDpbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL&amp;quot;) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § UBL, 15 kap. 1 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 § 1 st USAL, 15 kap. 20 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 a § UBL, 10 § 2 st USAL, 15&lt;br&gt;kap. 21 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 och 36 a §§ UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § 1 och 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 § 2-3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 § 2 st UBL, 11 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 § 3 st UBL, 11 § 2 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 2§2stML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Unnbördslagen (1953:272. UBL).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagen (1986:668) om uoDbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 § 1 st UBL, 10 § 3 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 20 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 § UBL, 67 § USAL, 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 § 1 st UBL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 § 3-5 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 c § 1-3 st UBL, 16 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 c § 4 st och 75 d § 2 st UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §2-3 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 e § USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 a § 1 st UBL, 15 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 17 § 1-2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 a § 2 st UBL, 15 § 2 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 17 § 3 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 b § 1 st UBL, 20 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 § 1 mom. UBL, 19 § USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 4 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 e § 1 st UBL, 18 §2 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 a § 3 st och 78 b § UBL, 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 st och 20 § 1 st USAL, 16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §4 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 e § 2 st, 76 § 2-3 st, 77 a § 3-4 st&lt;br&gt;och 78 b § 1- 2 st UBL, 15 § 3-4 st,&lt;br&gt;18 § 3-4 st och 20 § 1- 2 st USAL,&lt;br&gt;16 kap. 17 § 5 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagen (1953:272. UBL). Prop. 1996/97:100&lt;br&gt;lagen (1986:668) om uppbörd av Del 2&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare Bilaga 6&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 d § USAL, 22 kap. 9 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;--&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 1 mom. 6 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 1 mom. 1-2 st UBL, 14 kap.&lt;br&gt;17§ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 mom. 1 st UBL, 27 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USAL, 17 kap. 2 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 5 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 mom. 1 st UBL, 27 § 2 st&lt;br&gt;USAL, 17 kap. 3 § och 5 § 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 a mom. UBL, 27 a § USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 4 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 b mom. UBL, 27 b § USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 7 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 § 2 mom. 2 st UBL, 27 § 4 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;USAL, 17 kap. 5 § 3 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 § 1 st UBL, 29 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 § USAL, 18 kap. 1 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 och 40 §§ USAL, 18 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 a § USAL, 18 kap. 3 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 § och 46 § 2 st USAL, 18 kap. 5&lt;br&gt;och 11 §§ ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 § USAL, 18 kap. 4 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UoDbördslaeen (1953:272. UBL).&lt;br&gt;lagen (1986:668) om UDDbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 30 d § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 § USAL, 14 kap. 30 d § 2 st och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 6 och 9 §§ ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 § 1 st USAL, 18 kap. 8 § 1 st&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 7 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 § 2 st USAL, 18 kap. 8 § 2 st&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 10 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 13 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 1-2 st UBL, 12 § 1 och 2 st&lt;br&gt;USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 1 st UBL, 12 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 3 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 4 st UBL, 12 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 3 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 1 st UBL, 12 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 2 § 1 st första meningen&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 § 1 st UBL, 12 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 § 1 st UBL, 12 §3 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaaen (1953:272. UBL).&lt;br&gt;lagen (1986:6681 om UDDbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 § 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 § 2 mom. UBL, 7 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 14 § och 16 kap. 1 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § 1 mom. och 3 mom. 1 st UBL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § 1 st USAL, 16 kap. 6 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 mom. 2-3 st UBL, 13 § 1 st&lt;br&gt;USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § 4 och 5 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § 2 mom. och anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 a mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § 1 mom. 1 st UBL, 16 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st och 5 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § 1 mom. 2 st, 2 mom., 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 st, 5 mom. 2 st och 49 § 2 mom. 1&lt;br&gt;st UBL, 13 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 § 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 § 3 mom. och 49 § 3 mom. 2 st&lt;br&gt;UBL, 13 § 1 st USAL, 16 kap. 5 §&lt;br&gt;2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen 11953:272. UBL).&lt;br&gt;lagen (1986:668) om unobörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 1 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 2 mom. och 68 § 2 mom. 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 § 2 mom. 1 st och 3 mom. samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st av anvisningarna till 45 § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;--&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 a § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 a § UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 3 - 5 mom. UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 6 mom. 1 st UBL, 16 kap. 10 §&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 § 6 mom. 2-3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;--&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 3 mom. 2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 3 mom. 1 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 § 4 mom. UBL, 13 § 2-3 st&lt;br&gt;USAL, 16 kap. 13 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 § 1-2 st UBL, 14 § USAL,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unnbördslagen 61953:272. UBL). Bilaga 6&lt;br&gt;lagen (1986:668) om UDDbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58 § 1-4 mom. UBL, 28 § 1-3 st&lt;br&gt;USAL, 16 kap. 7 § 1-3 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 a §, 32 a §, 49 § 5 mom. och&lt;br&gt;58 § 6 mom. UBL, 13 § 5 st, 14 §&lt;br&gt;2 st och 28 § 4 st USAL, 16 kap.&lt;br&gt;7 § 4 st och 14 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12-14 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 § 1 mom. 1-3 st, 2 mom. 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 st UBL, 24 § 1-3 st USAL, 16&lt;br&gt;kap. 15 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 3 mom. 3 st, 32 § 3 st, 49 § 4&lt;br&gt;mom. 3 st samt 69 § 1 mom. 5 st&lt;br&gt;och 2 mom. 3 st UBL, 13 § 4 st och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 4 st USAL, 16 kap. 13 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 § 1 st UBL, 28 a § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 16 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 § 2 st UBL, 28 a § 1 st USAL,&lt;br&gt;16 kap. 16 § 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 § 3 st UBL, 28 a § 2 st USAL,&lt;br&gt;16 kap. 16 § 4 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen (1953:272. UBL'). Bilaga 6&lt;br&gt;lagen (1986:668') om UDDbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 § 1-3 st UBL, 50 § USAL,&lt;br&gt;15 kap. 3 § 1-2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85 § UBL, 51 § 2 st USAL, 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 § UBL, 56 § USAL, 15 kap. 7 §&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 § 1-2 st UBL, 52 § 1 och 2 st&lt;br&gt;USAL, 15 kap. 4 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 § 3 st UBL, 53 § USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 § UBL, 54 § USAL, 15 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 § USAL, 18 kap. 7 § 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89 § UBL, 57 § 1-2 st USAL,&lt;br&gt;15 kap. 8 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 § UBL, 58 § 1 och 3 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 9 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 § UBL, 59 § USAL, 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 § UBL, 60 och 61 §§ USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92 § UBL, 60 och 61 §§ USAL,&lt;br&gt;15 kap. 11 §2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93 § UBL, 62 § USAL, 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13 § ML&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslagen (1953:272, UBL).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagen (1986:668) om uDDbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;br&gt;gen (1994:200, ML)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 § 1 st UBL, 63 § USAL, 15 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 § 1st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 § 1 st USAL, 15 kap. 14 § 1 st&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 § 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64 § 2 st USAL, 15 kap. 14 § 2 st&lt;br&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94 § 4 st UBL, 64 § 3 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 15 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 § 1-2 st USAL, 15 kap. 16 § 1&lt;br&gt;och 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 §3-4 st USAL, 15 kap. 16 § 3 st&lt;br&gt;och 17 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66 § USAL, 15 kap. 18 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96 § UBL, 68 § USAL, 20 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 § och 99 § 2 mom. UBL, 69 §&lt;br&gt;USAL, 20 kap. 3 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 § 1 och 4 st UBL, 70 § 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 st USAL, 20 kap. 4 § 1-2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 § 2 st UBL, 70 § 2 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 § USAL, 18 kap. 7 § 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 § 1 mom. UBL, 72 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5-7 §§ ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98 § 3 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 § 1-2 st UBL, 73 § USAL, 20&lt;br&gt;kap. 8 § 1-2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalningslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UDDbördslaeen (1953:272. UBL).&lt;br&gt;lagen (1986:668) om urmbörd av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;(USAL) eller mervärdesskattela-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gen (1994:200. ML)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 § USAL, 20 kap. 8 § 3 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 §3 st UBL, 74 § 1st USAL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § 2 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76 § 1 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;102 § UBL, 76 § 2 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § 2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 §2 st UBL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 § 1 st UBL, 77 § USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § 1 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 § och 39 § 1 a mom. 4 st och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. UBL, 8 § USAL, 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83 § UBL, 27 § 3 st USAL, 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 27 §§, 17 kap. 2 § 2 st och&lt;br&gt;6 § 1 st och 22 kap. 8 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 6 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 18§ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 7 § ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 § 1 st UBL, 78 § 1 st USAL,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 16 §3 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 § 2 st UBL, 78 § 3 st USAL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73 §2 st UBL, 17 kap. 1 §2 st ML&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1997&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson,&lt;br&gt;Winberg, Uusmann, Ulvskog, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,&lt;br&gt;Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:100 Ett nytt system för skatte-&lt;br&gt;betalningar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om redovisning mot statsbudgeten av debiteringar och betalningar m.m. i skattekontosystemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om redovisning mot statsbudgeten av debiteringar och betalningar m.m. i skattekontosystemet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU23</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1997-04-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1997-04-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1997-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1997-05-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:31:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK03100</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 03:31:09</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:FiU20</uppgift>
<ref_dok_id>GK01FiU20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SkU23</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SkU23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  m.fl. (KD, C, M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  m.fl. (KD, C, M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  m.fl. (M, KD, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  m.fl. (M, KD, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Rindborg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:100&lt;br/&gt;
Ett nytt skattesystem för skattebetalningar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Rindborg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>