<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2227256</hangar_id>
 <dok_id>GK0310</dok_id>
 <rm>1996/97</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1996/97:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-09-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:46</systemdatum>
 <publicerad>1997-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0310/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GK0310</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GK0310</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1996/97:10&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och&lt;br&gt;idrottsområdet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0310/prop_199697__10-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GK0310/prop_199697__10-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till sådana ändringar i den svenska mervär-&lt;br&gt;desskattelagstiftningen för kultur-, utbildnings- och idrottsområdet som be-&lt;br&gt;höver genomföras till följd av Sveriges medlemskap i EU. Ändringarna inne-&lt;br&gt;bär i huvudsak att vissa tillhandahållanden av tjänster som tidigare varit be-&lt;br&gt;friade från mervärdesskatt blir skattepliktiga. Förslagen innebär i korthet att&lt;br&gt;följande områden skall omfattas av skatteplikt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningstjänster med undantag av grundskole-, gymnasieskole- och&lt;br&gt;högskoleutbildning eller sådan utbildning som berättigar till studiestöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upplåtelse respektive överlåtelse av sådana rättigheter till litterära eller&lt;br&gt;konstnärliga verk som i dag undantas från skatteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- upplåtelse respektive överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning&lt;br&gt;av utövande konstnärs framförande av verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inträde till konserter, cirkus, teater m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet som inte understöds av det&lt;br&gt;allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa tjänster avseende kinematografisk film,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillträde till idrottsligt evenemang och utövande av idrottslig verksamhet&lt;br&gt;som tillhandahålls av annan än staten, kommun eller allmännyttig ideell före-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag kommer dock även fortsättningsvis att gälla för bl. a. studieför-&lt;br&gt;bunds studiecirkelverksamhet och de kommunala kultur- och musikskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer nuvarande generella undantag från skatteplikt för införsel&lt;br&gt;av utländska periodiska publikationer till prenumeranter att slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kultur- och idrottsområdet medger EG-reglema i många fall att en&lt;br&gt;reducerad skattesats tillämpas. Regeringen har valt att utnyttja denna möjlig-&lt;br&gt;het och föreslår i dessa fall att skattesatsen bestäms till 6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås inte någon förändring av nuvarande generella&lt;br&gt;undantag i mervärdesskattelagen för ideella föreningars verksamhet. För de&lt;br&gt;allmännyttiga ideella föreningarnas del innebär därför förslaget inte någon&lt;br&gt;ändrad mervärdesskattesituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Särskilda över-&lt;br&gt;gångsregler föreslås dock i fråga om tjänster som betalas senast den 30 sep-&lt;br&gt;tember 1996 men avser tillhandahållanden efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ............................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ........................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelagen (1994:200) ........................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från skatt vid import, m.m...................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550) ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskattebasen i Sverige och EG.................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbildningsområdet.................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande regler............................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s regler.................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya regler på utbildningsområdet................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kulturområdet ...................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande regler............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s regler.................................. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya regler inom kulturområdet.................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Upplåtelse eller överlåtelse av upphovs-&lt;br&gt;rättigheter samt konstnärs framförande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verk m.m.................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Tillträde till teaterföreställningar etc.......... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Framställning etc. av kinematografisk film ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.5 Studieförbund........................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.6 Kulturbildningsverksamhet i kommunal regi...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Idrottsområdet ...................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande regler............................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG:s regler.................................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya regler på sport- och idrottsområdet........... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Införsel av periodiska&amp;nbsp;publikationer ..................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande....................................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter&amp;nbsp;................................. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar............................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen .&lt;br&gt;(1994:200).................................. 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget om lag om ändring i lagen (1994:1551)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om frihet från skatt vid import, m.m............... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser och inkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelser................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag..................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................ 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 september 1996 ........................................ 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ........................................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i tullagen (1994:1550).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;dels att 3 kap. 15 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 3 kap. 2, 3,8,11,16 och 17 §§, 5 kap. 6 §, 7 kap. 1 § samt 8 kap.&lt;br&gt;15 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer 3 kap. 11 a § och&lt;br&gt;8 kap. 13 a §, samt närmast före 3 kap. 11 a § en ny rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av fastigheter samt överlåtelse och&lt;br&gt;upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter&lt;br&gt;och andra rättigheter till fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt&lt;br&gt;omfattar också tillhandahållande av&lt;br&gt;lokaler eller andra anläggningar&lt;br&gt;eller del av dessa för sport- eller&lt;br&gt;idrottsutövning samt i samband&lt;br&gt;därmed upplåtelse av verksam-&lt;br&gt;hetstillbehör eller annan inredning&lt;br&gt;för sport- eller idrottsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för upplåtelse av nyttj anderätter till fastigheter omfattar också&lt;br&gt;upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet, värme och nätutrust-&lt;br&gt;ning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om tillhandahållan-&lt;br&gt;det är ett led i upplåtelsen av nyttj anderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § omfattar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör utom i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband&lt;br&gt;med överlåtelse av marken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt&lt;br&gt;och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter&lt;br&gt;samt rätt till jakt, fiske eller bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse&lt;br&gt;av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkenngsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplåtelse av förvaringsboxar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. upplåtelse för djur av byggna-&lt;br&gt;der eller mark, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. upplåtelse för trafik av väg,&lt;br&gt;bro eller tunnel samt upplåtelse av&lt;br&gt;spåranläggning för järnvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. upplåtelse för djur av byggna-&lt;br&gt;der eller mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. upplåtelse för trafik av väg,&lt;br&gt;bro eller tunnel samt upplåtelse av&lt;br&gt;spåranläggning för järnvägstrafik,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. korttidsupplåtelse av lokaler&lt;br&gt;och anläggningar för idrottsutöv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadigva-&lt;br&gt;rande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller som&lt;br&gt;medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller delvis&lt;br&gt;hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet. Uthyr-&lt;br&gt;ning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyrningen sker för&lt;br&gt;en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Skatteplikt före-&lt;br&gt;ligger dock inte för uthyrning till en kommun, om fastigheten vidareuthyrs av&lt;br&gt;kommunen för användning i en verksamhet som inte medför skattskyldighet&lt;br&gt;eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller om uthyrningen&lt;br&gt;avser stadigvarande bostad. Vad som har sagts om uthyrning gäller även för&lt;br&gt;upplåtelse av bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och vid bostads-&lt;br&gt;rättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare helt eller&lt;br&gt;delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet,&lt;br&gt;till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan uthyr-&lt;br&gt;ning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges i&lt;br&gt;andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsätt-&lt;br&gt;ning av tjänster som utgör utbildning&lt;br&gt;samt tjänster av annat slag och va-&lt;br&gt;ror som omsätts som ett led i utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar endast&lt;br&gt;tjänster och varor som den som be-&lt;br&gt;driver utbildningen omsätter direkt&lt;br&gt;till den som åtnjuter utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte utbild-&lt;br&gt;ning som säljare eller uthyrare an-&lt;br&gt;ordnar i samband med skattepliktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsätt-&lt;br&gt;ning av tjänster som utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grundskole-, gymnasieskole-&lt;br&gt;eller högskoleutbildning, om utbild-&lt;br&gt;ningen anordnas av det allmänna&lt;br&gt;eller en av det allmänna för utbild-&lt;br&gt;ningen erkänd utbildningsanordna-&lt;br&gt;re, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildning som enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) berättigar&lt;br&gt;eleven till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahållande av varor eller&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligtförsta stycket omfattar även om-&lt;br&gt;sättning av varor och tjänster som&lt;br&gt;omsätts som ett led i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som tillhandahålls av&lt;br&gt;utbildare mot ersättning från en&lt;br&gt;uppdragsgivare som själv utser de&lt;br&gt;personer som skall utbildas (upp-&lt;br&gt;dragsutbildning) omfattas av un-&lt;br&gt;dantaget endast om utbildningen&lt;br&gt;ingår i en av uppdragsgivaren be-&lt;br&gt;driven egen utbildning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rättigheter som omfattas av 1, 4&lt;br&gt;eller 5 § lagen (1960:729) om upp-&lt;br&gt;hovsrätt till litterära och konstnär-&lt;br&gt;liga verk, dock inte när det är fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om fotografier, reklamalster, system&lt;br&gt;och program för automatisk data-&lt;br&gt;behandling eller film, videogram&lt;br&gt;eller annan jämförlig upptagning&lt;br&gt;som avser information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en utövande konstnärs fram-&lt;br&gt;förande av ett litterärt eller konstnär-&lt;br&gt;ligt verk samt upplåtelse eller över-&lt;br&gt;låtelse av rättighet till ljud- eller&lt;br&gt;bildupptagning av ett sådant fram-&lt;br&gt;förande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhandahållande av konser-&lt;br&gt;ter, cirkus-, teater-, opera- och ba-&lt;br&gt;lettföreställningar samt andra jäm-&lt;br&gt;förliga föreställningar, dock inte&lt;br&gt;biografföreställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i biblioteksverksamhet: tillhan-&lt;br&gt;dahållande av böcker, tidskrifter,&lt;br&gt;tidningar, ljud- och bildupptagning-&lt;br&gt;ar, reproduktioner av bildkonst samt&lt;br&gt;bibliografiska upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i arkivverksamhet: förvaring&lt;br&gt;och tillhandahållande av arkivhand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter ur sådana hand-&lt;br&gt;lingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utövande konstnärs fram-&lt;br&gt;förande av ett sådant litterärt eller&lt;br&gt;konstnärligt verk som omfattas av&lt;br&gt;lagen (1960:729) om upphovsrätt&lt;br&gt;till litterära och konstnärliga verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhandahållande i biblioteks-&lt;br&gt;verksamhet av böcker, tidskrifter,&lt;br&gt;tidningar, ljud- och bildupptagning-&lt;br&gt;ar, reproduktioner av bildkonst samt&lt;br&gt;bibliografiska upplysningar, om&lt;br&gt;verksamheten bedrivs av eller fort-&lt;br&gt;löpande i mer än ringa omfattning&lt;br&gt;understöds av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvaring och tillhandahållan-&lt;br&gt;de i arkivverksamhet av arkivhand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter ur sådana hand-&lt;br&gt;lingar, om verksamheten bedrivs av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ellerfortlöpande i mer än ringa om- Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;fattning &amp;nbsp;&amp;nbsp;understöds av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6. i museiverksamhet: anordnan-&lt;br&gt;de av utställningar för allmänheten&lt;br&gt;och tillhandahållande av föremål för&lt;br&gt;utställningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. framställning, kopiering eller&lt;br&gt;annan efterbehandling av kinema-&lt;br&gt;tografisk film som avser annat än&lt;br&gt;reklam eller information.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. anordnande i museiverksam-&lt;br&gt;het av utställningar för allmänheten&lt;br&gt;och tillhandahållande i museiverk-&lt;br&gt;samhet av föremål för utställningar,&lt;br&gt;om verksamheten bedrivs av eller&lt;br&gt;fortlöpande i mer än ringa omfatt-&lt;br&gt;ning understöds av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av det allmänna understödd&lt;br&gt;folkbildningsverksamhet som till-&lt;br&gt;handahålls av studieförbund, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kulturbildningsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag inom idrottsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;omsättning av tjänster varige-&lt;br&gt;nom någon bereds tillträde till&lt;br&gt;idrottsligt evenemang eller till-&lt;br&gt;fälle att utöva idrottslig verksam-&lt;br&gt;het. Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;vidare omsättning av tjänster&lt;br&gt;som har omedelbart samband&lt;br&gt;med utövandet av den idrottsliga&lt;br&gt;verksamheten om dessa tjänster&lt;br&gt;omsätts av den som tillhandahål-&lt;br&gt;ler den idrottsliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller endast om&lt;br&gt;tjänsterna omsätts av staten eller&lt;br&gt;en kommun eller av en ideell fö-&lt;br&gt;rening när inkomsten av&lt;br&gt;verksamheten utgör en sådan&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;för vilken föreningen ärfrikallad&lt;br&gt;från skattskyldighet enligt 7 § 5&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En publikation som anges i 13- En publikation som anges i 13&lt;br&gt;75 §§ anses som periodisk endast om och 14 §§ anses som periodisk en-&lt;br&gt;den enligt utgivningsplanen utkom- dast om den enligt utgivningsplanen&lt;br&gt;mer med normalt minst fyra nummer utkommer med normalt minst fyra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummer om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen i 13-75 §§ omfattar Undantagen i 13 och 14 §§ om-&lt;br&gt;även radio- och kassettidningar. fattar även radio- och kassettidning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inget annat följer av 6 a eller&lt;br&gt;6 b § är tjänster omsatta inom lan-&lt;br&gt;det, om de utförs i Sverige och avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kulturella aktiviteter, artistiska&lt;br&gt;framträdanden, idrott, underhållning,&lt;br&gt;undervisning, vetenskap och liknan-&lt;br&gt;de verksamhet, däri inbegripen verk-&lt;br&gt;samhet som arrangör och andra med&lt;br&gt;en i denna punkt angiven verksamhet&lt;br&gt;förbundna åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omhändertagande, lastning och&lt;br&gt;lossning av gods och andra liknande&lt;br&gt;tjänster som tillhandahålls som ett&lt;br&gt;led i en varutransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdering av varor som är lös&lt;br&gt;egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbeten på varor som avses i 3,&lt;br&gt;däri inbegripet kontroll eller analys&lt;br&gt;av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inget annat följer av 6 a eller&lt;br&gt;6 b § är tjänster omsatta inom landet,&lt;br&gt;om de utförs i Sverige och avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kulturella aktiviteter, artistiska&lt;br&gt;framträdanden, idrott, underhållning,&lt;br&gt;utbildning, vetenskap och liknande&lt;br&gt;verksamhet, däri inbegripen&lt;br&gt;verksamhet som arrangör och andra&lt;br&gt;med en i denna punkt angiven verk-&lt;br&gt;samhet förbundna åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omhändertagande, lastning&lt;br&gt;och lossning av gods och andra lik-&lt;br&gt;nande tjänster som tillhandahålls&lt;br&gt;som ett led i en varutransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdering av varor som är lös&lt;br&gt;egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbeten på varor som avses i 3,&lt;br&gt;däri inbegripet kontroll eller analys&lt;br&gt;av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedling av sådana tjänster som avses i första stycket omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om&lt;br&gt;inte annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse&lt;br&gt;av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av under-&lt;br&gt;ordnad betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transport i skidliftar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs&lt;br&gt;av upphovsmannen eller dennes dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses&lt;br&gt;i 9 a kap. 5-7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omsättning, gemenskapsintemt förvärv och import av sådana livsmedel&lt;br&gt;och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vatten från vattenverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) spritdrycker, vin och starköl, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 6 procent av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänna nyhetstidningar, var-&lt;br&gt;med avses sådana publikationer av&lt;br&gt;dagspresskaraktär som normalt ut-&lt;br&gt;kommer med minst ett nummer vaije&lt;br&gt;vecka, samt för motsvarande radio-&lt;br&gt;och kassettidningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhandahållande av biograf-&lt;br&gt;föreställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 6 procent av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänna nyhetstidningar, var-&lt;br&gt;med avses sådana publikationer av&lt;br&gt;dagspresskaraktär som normalt ut-&lt;br&gt;kommer med minst ett nummer vaije&lt;br&gt;vecka, samt för motsvarande radio-&lt;br&gt;och kassettidningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillträde till konserter, cirkus-,&lt;br&gt;biograf-, teater-, opera- eller balett-&lt;br&gt;föreställningar eller andra jämförli-&lt;br&gt;ga föreställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;tjänster som avses i&lt;br&gt;3 kap. 11 § 2 och 4 om&lt;br&gt;verksamheten inte bedrivs av och&lt;br&gt;inte heller fortlöpande i mer än&lt;br&gt;ringa omfattning understöds av det&lt;br&gt;allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rättigheter som omfattas av 1, 4 el-&lt;br&gt;ler 5 § lagen (1960:729) om upp-&lt;br&gt;hovsrätt till litterära och konstnär-&lt;br&gt;liga verk, dock inte när det är fråga&lt;br&gt;om fotografier, reklamalster, system&lt;br&gt;och program för automatisk data-&lt;br&gt;behandling eller film, videogram&lt;br&gt;eller annan jämförlig upptagning&lt;br&gt;som avser information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rättighet till ljud- eller bildupptag-&lt;br&gt;ning av en utövande konstnärs&lt;br&gt;framförande av ett litterärt eller&lt;br&gt;konstnärligt verk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omsättning av tjänster inom&lt;br&gt;idrottsområdet som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 a § första stycket och som&lt;br&gt;inte undantas från skatteplikt enligt&lt;br&gt;andra stycket samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den ingående skatten&lt;br&gt;avser förvärv eller import som görs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i verksamhet som består av anord- Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;nande av konserter, cirkus-,&lt;br&gt;biograf-, teater-, opera- eller balett-&lt;br&gt;föreställningar eller andra jämförli-&lt;br&gt;ga föreställningar får avdrag inte&lt;br&gt;göras till den del intäkten /&lt;br&gt;verksamheten utgörs av sådant bi-&lt;br&gt;drag eller stöd från det allmänna,&lt;br&gt;som inte kan anses utgöra ersätt-&lt;br&gt;ning för omsatt vara eller tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat följer av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personbilar eller motorcyklar&lt;br&gt;förvärvas eller förhyrs för andra än-&lt;br&gt;damål än återförsäljning, uthyrning,&lt;br&gt;persontransporter i yrkesmässig tra-&lt;br&gt;fik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263) eller transporter av av-&lt;br&gt;lidna får avdrag inte göras för ingå-&lt;br&gt;ende skatt som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personbilar eller motorcyklar&lt;br&gt;förvärvas eller förhyrs för andra än-&lt;br&gt;damål än återförsäljning, uthyrning,&lt;br&gt;persontransporter i yrkesmässig tra-&lt;br&gt;fik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263), transporter av avlidna&lt;br&gt;eller körkortsutbildning som om-&lt;br&gt;fattas av skatteplikt får avdrag inte&lt;br&gt;göras för ingående skatt som hänför&lt;br&gt;sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av fordonet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhyrning av fordonet om det i endast ringa omfattning används i den&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om den som omsätter sådana tjänster som genom denna lag blir skatte-&lt;br&gt;pliktiga erhållit ersättning för tjänsterna senast den 30 september 1996 och&lt;br&gt;ersättningen avser tjänster som skall tillhandahållas den 1 januari 1997 eller&lt;br&gt;senare, skall 1 kap. 3 § tredje stycket inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Jfr rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonise-&lt;br&gt;ring av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemen-&lt;br&gt;samt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145,&lt;br&gt;13.6.1977, s. 1, Celex 377L0388), ändrat senast genom rådets direktiv&lt;br&gt;96/42/EG av den 25 juni 1996 om ändring av direktiv 77/388/EEG om ett&lt;br&gt;gemensamt system för mervärdesskatt (EGT L 170 9.7.1996, s. 34, Celex&lt;br&gt;396L0042).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lydelse enligt prop. 1995/96:232.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Senaste lydelse 1996:536.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Senaste lydelse 1995:1364.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Senaste lydelse 1995:1286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Senaste lydelse 1996:536.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1996/97:10&lt;br&gt;från skatt vid import, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt&lt;br&gt;vid import, m.m. skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till frihet från skatt vid import enligt 2 § föreligger inte om den im-&lt;br&gt;porterade varan utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hemutrustning som behövs för sekundärt boende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kapitalvaror och annan utrustning som importeras i samband med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet överförs från tredje land till gemenskapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. undervisningsmateriel, vetenskaplig och kulturell materiel, vetenskapli-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga instrument och apparater i andra fall än dem som anges i 7 eller 8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skattemärken eller liknande bevis på betalning av skatt eller avgift i&lt;br&gt;tredje land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. proviant för järnvägståg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. alkoholhaltiga produkter eller tobaksvaror i en försändelse från en pri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vatperson till en annan privatperson, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. försändelser som utgör ett led i 7. försändelser som utgör ett led i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en postorderförsäljning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en postorderförsäljning i andra fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än då försändelserna består av&lt;br&gt;utländska periodiska publikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 112 § tullagen (1994:1550) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förordningen (EEG) nr 918/83 framgår att tullfrihet skall medges för&lt;br&gt;försändelser som avsänts från ett tredje land till en mottagare i gemenskapen&lt;br&gt;och vars sammanlagda värde uppgår till högst 22 ecu, dock inte till den del&lt;br&gt;sådan försändelse innehåller alkoholhaltiga produkter, parfym, luktvatten,&lt;br&gt;tobak eller tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av första&lt;br&gt;stycket skall tull och annan skatt och&lt;br&gt;avgift inte tas ut för en varuförsän-&lt;br&gt;delse när den tull och arman skatt&lt;br&gt;och avgift som är föreskriven för&lt;br&gt;försändelsen sammanlagt inte uppgår&lt;br&gt;till etthundra kronor. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om försändelsen innehåller&lt;br&gt;spritdrycker, vin, starköl eller to-&lt;br&gt;baksvaror, eller utgör ett led i en&lt;br&gt;postorderförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av första&lt;br&gt;stycket skall tull och annan skatt och&lt;br&gt;avgift inte tas ut för en varuförsän-&lt;br&gt;delse när den tull och annan skatt&lt;br&gt;och avgift som är föreskriven för&lt;br&gt;försändelsen sammanlagt inte uppgår&lt;br&gt;till etthundra kronor. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om försändelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehåller spritdrycker, vin,&lt;br&gt;starköl eller tobaksvaror, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utgör ett led i en postorderför-&lt;br&gt;säljning i andra fall än då försän-&lt;br&gt;delsen består av utländska periodis-&lt;br&gt;ka publikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har ställt krav på anpassning av den svenska&lt;br&gt;mervärdesbeskattningen till EG:s mervärdesskatteregler. Ändringar i detta&lt;br&gt;avseende har gjorts bl.a. genom lagstiftning den 1 januari 1995 (jfr prop.&lt;br&gt;1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151, SFS 1994:1798). Änd-&lt;br&gt;ringarna bygger på de förslag som Utredningen (Fi 1991:09) om teknisk EG-&lt;br&gt;anpassning av de indirekta skatterna lämnade i sitt slutbetänkande (Mervär-&lt;br&gt;desskatten och EG, SOU 1994:88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen behandlades även mervärdesskatten inom kultur-,&lt;br&gt;utbildnings- och idrottsområdet. Något förslag till lagstiftning lämnades dock&lt;br&gt;inte i dessa delar eftersom regeringen ansåg att det krävdes ytterligare över-&lt;br&gt;väganden innan ändring i lagstiftningen kunde föreslås (jfr prop. 1994/95:57&lt;br&gt;s.76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har utredningen, Vissa mervärdesskattefrågor III - kultur m.m.&lt;br&gt;(SOU 1994:31 Slutbetänkande av utredningen om vissa mervärdesskattefrå-&lt;br&gt;gor), föreslagit förändringar avseende mervärdesskattesatsen för inträde till&lt;br&gt;nöjesparker m.m. Utredningen har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser nu att ta upp frågan om lagstiftning med anledning av&lt;br&gt;det förslag om mervärdesskatt för kultur-, utbildnings- och idrottsområdet&lt;br&gt;som Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna (Fi&lt;br&gt;1991:09) lämnat. I utredningen behandlades även mervärdesskatten för pe-&lt;br&gt;riodiska publikationer m.m. Regeringen föreslår vissa förändringar i lagstift-&lt;br&gt;ningen i fråga om införsel av sådana publikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnade i avvaktan på denna proposition förslag till införande&lt;br&gt;av mervärdesskatteplikt för omsättning av entréavgifter till biografföreställ-&lt;br&gt;ningar. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens proposition, varför&lt;br&gt;skatteplikt gäller för tillhandahållande av biografföreställningar fr.o.m. den 1&lt;br&gt;juli 1996 (jfr prop. 1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28, rskr. 1995/96:290,&lt;br&gt;SFS 1996:536).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till EG-anpassning av mervärdesskattebasen har remissbehand-&lt;br&gt;lats. I anledning av ärendet har vidare skrivelser inkommit. En förteckning&lt;br&gt;över remissinstanser och skrivelser finns i bilaga 1. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena har gjorts inom Finansdepartementet och finns tillgänglig i&lt;br&gt;lagstiftningsärendet (dnr 2328/94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i det följande till bestämmelser i EG:s direktiv avser, om&lt;br&gt;inte annat anges, rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om&lt;br&gt;harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter-&lt;br&gt;Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr&lt;br&gt;L 145,13.6.1977, s 1, Celex 377L0388), ändrat senast genom rådets direktiv&lt;br&gt;96/42EG av den 25 juni 1996 om ändring av direktiv 77/388/EEG om ett&lt;br&gt;gemensamt system för mervärdesskatt (EGT nr L 170, 9.7.1996, s. 34, Celex&lt;br&gt;396L0042), i fortsättningen kallat det sjätte direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat synpunkter på utformningen av lagtexten. Regeringen&lt;br&gt;har i huvudsak följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådet har vidare anfört att vissa praktiska&lt;br&gt;problem kan uppstå vid lagens tillämpning till följd av att lagen saknar&lt;br&gt;särskilda övergångsregler. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 9 och&lt;br&gt;11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att 3 kap. 15 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) upphävs och att 3 kap. 16 och 17 §§ samma lag samt 2 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och 112 § tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) ändras. Ändringsförslagen har tillkommit efter det att regering-&lt;br&gt;en beslutat inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 2. Ändring-&lt;br&gt;arna föranleds av det svenska medlemskapet i EU och är av teknisk enkel&lt;br&gt;beskaffenhet. Regeringen anser därför att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Mervärdesskattebasen i Sverige och EG&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom det sjätte direktivet, antaget av Ministerrådet år 1977, togs det hittills&lt;br&gt;viktigaste steget i fråga om harmonisering av medlemsstaternas mervärdes-&lt;br&gt;skattelagstiftning. Samtliga medlemsländer inom EG har mervärdesskatt.&lt;br&gt;Direktivet innehåller detaljerade bestämmelser för hur skattebasen för mer-&lt;br&gt;värdesskatten, dvs. skattepliktens omfattning, skall vara utformad inom EG.&lt;br&gt;Bestämmelserna är till sin innebörd bindande anvisningar riktade till med-&lt;br&gt;lemsländerna för hur deras mervärdesskattelagstiftning skall vara utformad.&lt;br&gt;Direktivet bygger på principen om generell skatteplikt, dvs. att yrkesmässig&lt;br&gt;omsättning av varor och tjänster beskattas om ett särskilt undantag inte an-&lt;br&gt;ges. Enligt fast praxis i EG-domstolen gäller att de i direktivet angivna un-&lt;br&gt;dantagen från den generella skatteplikten skall tolkas snävt. Direktivets be-&lt;br&gt;stämmelser lämnar emellertid ett visst utrymme för variationer i de enskilda&lt;br&gt;medlemsstaternas utformning av dessa undantag från skatteplikten. Detta har&lt;br&gt;varit nödvändigt med hänsyn till de olika samhällsförhållandena i medlems-&lt;br&gt;staterna. Hänsynen till kravet på konkurrensneutralitet torde vara av särskild&lt;br&gt;betydelse vid tolkning och tillämpning av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets bestämmelser är, bortsett från vissa temporära särlösningar,&lt;br&gt;genomförda i medlemsländerna. Sverige kan, bortsett från vad som särskilt&lt;br&gt;överenskommits i anslutningsfördraget, inte avvika från de gemensamt beslu-&lt;br&gt;tade reglerna annat än inom ramen för det tillämpningsutrymme som kan&lt;br&gt;finnas enligt vad som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till behovet av de gemensamma EG-reglema är, förutom&lt;br&gt;hänsynen till kravet på konkurrensneutralitet medlemsstaterna emellan, att&lt;br&gt;EG:s budget till betydande del finansieras av en viss andel av medlemslän-&lt;br&gt;dernas mervärdesskattebas. Även kravet på en rättvis fördelning medlemssta-&lt;br&gt;terna emellan av EG:s gemensamma kostnader medför således att det är av&lt;br&gt;väsentligt intresse för Sverige och övriga länder att alla följer bestämmelser-&lt;br&gt;na om skattepliktens omfattning. Att så sker övervakas också noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En harmonisering av den svenska mervärdesskattelagens skattebas gent- Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;emot EG förutsätter, förutom att skatteplikten omfattar samma slags&lt;br&gt;verksamheter och omsättning av samma slags varor och tjänster, att omfatt-&lt;br&gt;ningen och räckvidden av undantagen från skatteplikt är desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Sverige som övriga EG-länder har generell mervärdesskatteplikt i&lt;br&gt;den bemärkelsen att yrkesmässig omsättning av varor och tjänster beskattas&lt;br&gt;om inte omsättningen uttryckligen är undantagen från skatteplikt. För Sveri-&lt;br&gt;ges del fick lagstiftningen denna utformning först i samband med den s.k.&lt;br&gt;skattereformen som till större delen trädde i kraft den 1 januari 1991 (prop.&lt;br&gt;1989/90:50, bet. 1989/90:SkU10, prop. 1989/90:111 och bet.&lt;br&gt;1989/90:SkU31). Genom skattereformen utvidgades också det beskattnings-&lt;br&gt;bara området väsentligt, vilket inneburit ett inte obetydligt närmande till den&lt;br&gt;skattebas som gäller inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna (SOU&lt;br&gt;1994:88) ansåg att de befintliga svenska undantagsreglerna på flera områden&lt;br&gt;kunde anses vara konforma med den ordning som skall gälla enligt sjätte&lt;br&gt;direktivet, och att de därför inte behövde ändras. I de delar reglerna inte&lt;br&gt;ansågs konforma med EG-reglema har, som angetts i avsnitt 3 ovan, ändring-&lt;br&gt;ar i den svenska mervärdesskattelagen skett bl.a. genom lagstiftning den 1&lt;br&gt;januari 1995 (jfr prop. 1994/95:57, bet. 1994/95:SkU7, rskr. 1994/95:151,&lt;br&gt;SFS 1994:1798). Utredningen fann också att mervärdesskattereglema i fråga&lt;br&gt;om utbildning, kultur, sport och idrott samt för ideell och jämförlig verksam-&lt;br&gt;het behövde ändras för att konformitet skulle uppnås. Riksdagen har som&lt;br&gt;angetts i avsnitt 3 ovan beslutat om mervärdesskatteplikt på omsättning av&lt;br&gt;entréavgifter till biografföreställningar fr.o.m. den 1 juli 1996. Utredningen&lt;br&gt;ansåg även att mervärdeskattereglema för periodiska publikationer behövde&lt;br&gt;ändras. Regeringen lämnar nu förslag till EG-anpassning av reglerna på&lt;br&gt;utbildnings-, kultur-, sport- och idrottsområdet i dess helhet och till vissa&lt;br&gt;förändringar avseende reglerna om införsel av periodiska publikationer.&lt;br&gt;Däremot anser regeringen inte att det finns skäl att föreslå några ändringar&lt;br&gt;beträffande mervärdesskattereglema för ideell och jämförlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utbildningsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige undantas utbildningstjänster generellt från skatteplikt. Skatteplikt&lt;br&gt;föreligger endast för utbildning som säljare eller uthyrare anordnar i samband&lt;br&gt;med skattepliktigt tillhandahållande av varor och tjänster (3 kap. 8 § ML).&lt;br&gt;Skattefrihet gäller för omsättning av tjänster som utgör utbildning samt tjäns-&lt;br&gt;ter av annat slag och varor som den som bedriver utbildningen omsätter som&lt;br&gt;ett led direkt till den som åtnjuter utbildningen. Skattefriheten omfattar därför&lt;br&gt;normalt inte, till skillnad från vad som gäller inom sjukvården och omsorgen,&lt;br&gt;s.k. uppdragsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet utbildningstjänster är reserverat för tillhandahållande av utbild-&lt;br&gt;ning i egentlig mening. Vad som avses med utbildningstjänst har definierats&lt;br&gt;i prop. 1989/90:111 s. 110: “Tjänsten skall avse en undervisande och syste-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;matisk presentation av ett ämne. Detta ämne får inte ha en alltför allmän&lt;br&gt;karaktär. De förhållanden som belyses får inte vara isolerade företeelser utan&lt;br&gt;skall utgöra en integrerad del av ett studieprogram. De som åtnjuter tjänsten&lt;br&gt;skall delta aktivt i undervisningen för att erhålla en viss kompetensnivå.”&lt;br&gt;Härunder faller i första hand grundskole-, gymnasieskole- och högskoleut-&lt;br&gt;bildning samt yrkesutbildning innefattande omskolning jämte varor som&lt;br&gt;omsätts som ett led i sådan utbildning. Emellertid kan också inrymmas ett vitt&lt;br&gt;fält av kurser o.d. som närmast har karaktär av utbildning för sådana person-&lt;br&gt;liga ändamål som inte har med yrkesutbildning att göra. Exempel på sådana&lt;br&gt;kurser kan vara utbildning vid trafikskolor och kurser i ämnen som språk och&lt;br&gt;musik o.d. Ingår kurslitteratur, kost och logi i en sådan kurs omfattas också&lt;br&gt;detta normalt av skattefriheten. RSV har meddelat rekommendationer om&lt;br&gt;undantag från skatteplikt (Riksskatteverkets rekommendationer m.m. om&lt;br&gt;undantag från skatteplikt för utbildning enligt lagen [1968:430] om mervär-&lt;br&gt;deskatt, RSV Im 1991:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningssvårigheter kan uppstå när nu nämnda skattefria utbild-&lt;br&gt;ningstjänster skall avgränsas från konsulttjänster och informationslämnande,&lt;br&gt;vilka omfattas av skatteplikten. Svårigheter kan också uppkomma med att&lt;br&gt;avgöra hur utbildningen tillhandahålls. Om utbildningen tillhandahålls eleven&lt;br&gt;direkt är utbildningstjänsten skattefri. Om den i stället anses tillhandahållen&lt;br&gt;beställaren och inte eleven är tjänsten skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också nämnas att mervärdesskatt inte tas ut för tjänster som&lt;br&gt;tillhandahålls av allmännyttiga ideella föreningar, eftersom deras verksamhet&lt;br&gt;normalt inte betraktas som yrkesmässig om den utövas inom ramen för den&lt;br&gt;ideella verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 EG:s regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Undantagen från skatteplikt på utbildningsområdet finns i sjätte direktivet,&lt;br&gt;artikel 13.A 1 i ochj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand undantas enligt artikel 13.A 1 i utbildning av barn och ung-&lt;br&gt;dom samt skol- och universitetsutbildning. Med detta avses den ordinarie&lt;br&gt;skolutbildningen, motsvarande grundskole-, gymnasieskole- och högskoleut-&lt;br&gt;bildning för såväl barn som vuxna. Vidare undantas yrkesutbildning och&lt;br&gt;omskolning. Undantaget från skatteplikten avser själva utbildningen och&lt;br&gt;tillhandahållandet av varor och tjänster med nära anknytning till denna. Vad&lt;br&gt;skolan tillhandahåller eleverna i fråga om böcker, pennor, mat o.d. är således&lt;br&gt;skattefritt men, inte vad skolan eventuellt säljer till allmänheten. Utbildning-&lt;br&gt;en skall tillhandahållas antingen av ett offentligrättsligt subjekt med denna&lt;br&gt;utbildning som mål eller av andra subjekt som av medlemsstaten i fråga an-&lt;br&gt;setts ha liknande syfte. Slutligen undantas utbildning inom den ordinarie&lt;br&gt;skolutbildningen som ges privat av lärare (artikel 13.A 1 j).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en generell regel (artikel 13. A 2 b) som innebär att skattebefriel-&lt;br&gt;se för utbildning, som inte avser privatlektioner, inte får medges om befriel-&lt;br&gt;sen inte är väsentlig för utförandet av det aktuella slaget av transaktioner eller&lt;br&gt;en sådan befrielse främst innebär möjlighet för subjektet att få ytterligare&lt;br&gt;intäkter vid direkt konkurrens med kommersiella företag vars verksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför skattskyldighet. Detta innebär att skattefriheten kan begränsas om en Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;sådan begränsning kan motiveras av konkurrensneutralitetsskäl. En med-&lt;br&gt;lemsstat får vidare uppställa vissa villkor för att privaträttsliga subjekt skall&lt;br&gt;få åtnjuta skattebefrielse, såsom att subjektet inte får vara vinstdrivande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(artikel 13.A2 a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger ingen möjlighet för medlemsländerna att undanta sådan&lt;br&gt;utbildningsverksamhet som är skattepliktig inom EG. Inte heller kan reduce-&lt;br&gt;rad skattesats tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Nya regler på utbildningsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbild-&lt;br&gt;ning, som anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbild-&lt;br&gt;ningen erkänd utbildningsanordnare, samt utbildning som berättigar&lt;br&gt;eleven till studiestöd undantas från skatteplikt. Uppdragsutbildning och&lt;br&gt;utbildning för personliga ändamål kommer i allmänhet att bli skatteplik-&lt;br&gt;tig. Skatteplikt införs vidare för yrkesutbildning och omskolning som&lt;br&gt;inte sker inom gymnasieutbildningen, inom högskolan eller annars i&lt;br&gt;studiestödsberättigad utbildning. I och med denna ändring kommer kom-&lt;br&gt;mersiella trafikskolor att bli skattskyldiga för den körkortsutbildning de&lt;br&gt;tillhandahåller. Regeringen föreslår därför att avdrag skall få göras för&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt vid förvärv och förhyrning av fordon till skatte-&lt;br&gt;pliktig körkortsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Även annan yrkesutbildning än sådan som tillhan-&lt;br&gt;dahålls inom gymnasieutbildningen, inom högskolan eller berättigar eleven&lt;br&gt;till studiestöd föreslås skattefri. Utredningen lämnar inget förslag om att&lt;br&gt;skattefriheten för tillhandahållande av utbildning i vissa utbildningar skall&lt;br&gt;gälla oavsett vem som utför utbildningen samt att tillhandahållande av upp-&lt;br&gt;dragsutbildning i allmänhet skall vara skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser anser att utbildning som&lt;br&gt;tillhandahålls av utbildningsanordnare med vinstintresse inte skall undantas&lt;br&gt;från skatteplikt. Riksskatteverket anser att kravet på direkt tillhandahållande&lt;br&gt;av utbildningstjänst enligt 3 kap. 8 § tredje stycket ML skall slopas. Sveriges&lt;br&gt;Trafikskolors Riksförbund anser att förarutbildning i trafikskola skall undan-&lt;br&gt;tas från skatteplikt. Kungliga Svenska Aeroklubben m.fl anser att utbildning&lt;br&gt;vid flygskolor skall vara undantagna från skatteplikt. Folkbildningsrådet&lt;br&gt;m.fl. anser att studieförbundens folkbildningsverksamhet skall undantas från&lt;br&gt;beskattning. Riksidrottsförbundet hemställer att regeringen så långt det är&lt;br&gt;möjligt enligt EG-direktivet försöker inrymma “idrottsutbildning” av såväl&lt;br&gt;praktisk som teoretisk art i det skattebefriade begreppet “utbildning”. TCO&lt;br&gt;föreslår att gränsdragningen för skatteplikt avseende yrkesutbildning görs vid&lt;br&gt;utbildningstjänster som inte avser yrkesmässig kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom artikel 13.A 1 i i sjätte direktivet&lt;br&gt;anvisas vilken typ av utbildning som under vissa förutsättningar skall undan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas från skatteplikt. Artikeln är dock inte formulerad på ett sådant sätt att den&lt;br&gt;i varje sammanhang löser de problem som uppstår med att definiera vilken&lt;br&gt;utbildning som skall vara skattebefriad i medlemsstaten. Regeringen har i&lt;br&gt;detta förslag strävat efter att, inom direktivets ramar, skapa ett så enkelt och&lt;br&gt;konkurrensneutralt system som möjligt. Hänsyn har därvid bl.a. tagits till vad&lt;br&gt;som framkommit i avgivna remissyttranden. Oavsett hur anpassningen till&lt;br&gt;direktivet utformas kan administrativa eller ekonomiska nackdelar uppkom-&lt;br&gt;ma för någon grupp av utbildare eller vid någon typ av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 5.2 är skattefriheten på utbildningsområdet mera&lt;br&gt;begränsad i sjätte direktivet än vad fallet är i svensk rätt. För att överens-&lt;br&gt;stämmelse skall uppnås med direktivet kan endast sådan utbildning som till&lt;br&gt;sitt ändamål innehållsmässigt motsvarar den ordinarie skolgången, dvs.&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola, samt högskole- och yrkesutbildning (inbegripet&lt;br&gt;omskolning) undantas från skatteplikt. Utbildningen skall vidare, för att kun-&lt;br&gt;na undantas från beskattning, tillhandahållas av ett offentligrättsligt subjekt&lt;br&gt;(det allmänna) eller av en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildare.&lt;br&gt;Däremot bygger EG-reglema på principen att all kommersiell utbildning&lt;br&gt;skall beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undantag skall kunna medges från skatteplikt för viss utbildning&lt;br&gt;anser regeringen att utbildningen måste vara anordnad på sådant sätt att det&lt;br&gt;klart framgår att den företas i det allmännas regi eller med det allmännas&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det traditionella utbildningssystemet, dvs. den ordinarie skolgång-&lt;br&gt;en, måste avgränsning först ske av vad som kan anses som utbildning anord-&lt;br&gt;nad av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd utbild-&lt;br&gt;ningsanordnare. De utbildningar regeringen typiskt sett anser skall undantas&lt;br&gt;från skatteplikt är den ordinarie grundskole- och gymnasieskoleutbildningen,&lt;br&gt;oavsett om den ges till ungdomar eller vuxna. Skattesituationen skall inte&lt;br&gt;vara beroende av om utbildningen ges av en kommunal skola eller av t.ex. en&lt;br&gt;godkänd fristående skola. Vad gäller högskoleutbildningen anser regeringen&lt;br&gt;att den utbildning som sker i det allmännas regi eller som står under det all-&lt;br&gt;männas tillsyn (behörighet att ge betyg o.d.) skall undantas. Undantaget kom-&lt;br&gt;mer således att omfatta bl.a. grundskolan och gymnasieskolan, oavsett om&lt;br&gt;utbildningen sker i kommunal regi eller genom fristående skolor. Även om-&lt;br&gt;sättning av utbildningstjänster i särskolan, specialskolan, komvux, s.k. kom-&lt;br&gt;pletterande skolor, statens skolor för vuxna m.fl undantas från skatteplikt. Se&lt;br&gt;vidare författningskommentaren till 3 kap. 8 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som berättigar till studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att undantag från skatteplikt medges för omsätt-&lt;br&gt;ning av utbildning som berättigar eleven till studiestöd enligt studiestödsla-&lt;br&gt;gen (1973:349). De utbildare som anordnar utbildning som berättigar eleven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, intematbidrag eller särskilt&lt;br&gt;vuxensstudiestöd är av olika typ. Gemensamt för dem är dock att de anordnar&lt;br&gt;utbildning som erkänts av det allmänna genom att utbildningen berättigar&lt;br&gt;eleven till studiestöd. Enligt 1 § studiestödsförordningen (1973:418) utgår&lt;br&gt;studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd vid vissa läroanstalter&lt;br&gt;och utbildningar som är statliga, statsunderstödda, ställda under statlig tillsyn&lt;br&gt;eller som fått regeringens tillstånd att utfärda viss examen eller i övrigt av&lt;br&gt;regeringen erkänts som högskolemässiga. Dessa utbildningar och läroanstal-&lt;br&gt;ter uppräknas i en bilaga till förordningen. I 5 och 6 kap. studiestödsförord-&lt;br&gt;ningen anges vilka utbildningar som ger rätt till korttidsstudiestöd och inter-&lt;br&gt;natbidrag. Från beskattning kommer en mängd utbildningar av skiftande&lt;br&gt;karaktär att undantas. Undantaget kommer att gälla bl.a. flertalet utbildningar&lt;br&gt;som folkhögskolor anordnar och olika yrkesinriktade utbildningar. Folk-&lt;br&gt;högskolorna anordnar såväl långa kurser omfattande minst 15 veckor som&lt;br&gt;korta kurser. Undantaget från skatteplikt avses omfatta både de långa och&lt;br&gt;korta kurserna. Gymnasieskole- och högskoleutbildningar berättigar ofta&lt;br&gt;eleven att erhålla studiestöd, varför dessa utbildningar kommer att undantas&lt;br&gt;från skatteplikt även på denna grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av direktkravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande andra stycket av 3 kap. 8 § ML gäller undantaget från skat-&lt;br&gt;teplikt för utbildning endast tjänster och varor som den som bedriver utbild-&lt;br&gt;ningen omsätter direkt till den som åtnjuter utbildningen (det s.k. direktkra-&lt;br&gt;vet). Denna regel har medfört att en underentreprenör till en skola eller an-&lt;br&gt;nan utbildare inte kan anses tillhandahålla en från skatteplikt undantagen&lt;br&gt;utbildningstjänst. Utbildningstjänsterna tillhandahålls i dessa fall inte dem&lt;br&gt;som åtnjuter utbildningen, utan den som är beställare eller förvärvare av den.&lt;br&gt;Denna ordning har ansetts gälla även för utbildningstjänster som säljs av&lt;br&gt;underentreprenörer till andra utbildare än renodlade utbildningsföretag eller&lt;br&gt;skolor. Olika mervärdesskattekonsekvenser har därvid kunnat uppstå beroen-&lt;br&gt;de på vilket sätt t.ex. en arbetsgivare anordnat utbildning för sin personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur konkurrenssynpunkt är det i många fall viktigt att utbildningstjänster&lt;br&gt;mervärdesskattemässigt behandlas på samma sätt, oavsett om tjänsten till-&lt;br&gt;handahålls av en i övrigt skattebefriad utbildningsanordnare eller av annan. I&lt;br&gt;förslaget till ny lagstiftning föreslås ingen motsvarighet till det s.k. direktkra-&lt;br&gt;vet. Om en utbildningsanordnare, som är ansvarig för en skattebefriad utbild-&lt;br&gt;ning, uppdrar åt en underentreprenör att hålla viss del av utbildningen, kom-&lt;br&gt;mer även denna utbildningstjänst att undantas från skatteplikt. Enligt direkti-&lt;br&gt;vets lydelse skall medlemsstaten, utan att det påverkar tillämpningen av övri-&lt;br&gt;ga gemenskapsbestämmelser, undanta skolundervisning, universitetsutbild-&lt;br&gt;ning och yrkesutbildning som tillhandahålls av offentligrättsliga organ med&lt;br&gt;detta som mål eller av andra organisationer definierade av medlemsstaten i&lt;br&gt;fråga såsom organ med liknande syften. I och med att regeringen föreslår att&lt;br&gt;direktkravet skall avskaffas kommer även rent kommersiella utbildare att&lt;br&gt;som underentreprenörer vid i övrigt skattefri utbildning kunna tillhandahålla&lt;br&gt;utbildning skattefritt. Regeringen anser inte att detta strider mot direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommersiell utbildare utför skattebefriad utbildning på den ansvarige Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;utbildningsanordnarens vägnar, får denne utbildare vid denna omsättning&lt;br&gt;anses som ett organ med liknande syften. Syftet för den kommersiella utbilda-&lt;br&gt;ren är vid detta tillfälle att utföra utbildning av sådant slag som generellt är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med detta förslag är att de kommersiella utbildare som i egen-&lt;br&gt;skap av underentreprenörer tillhandahåller skattebefriad utbildning kan&lt;br&gt;komma att få s.k. blandad verksamhet. Enligt regeringens bedömning är dock&lt;br&gt;detta ett hanterbart problem och konkurrensneutraliteten och likformigheten&lt;br&gt;i övrigt i systemet gör att denna lösnings fördelar överväger dess nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss utbildning mot betalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att en utbildning som innehållsmässigt sett motsvarar t.ex.&lt;br&gt;ett visst antal högskolepoäng, anordnas mot betalning utanför högskolan.&lt;br&gt;Skattefriheten omfattar inte utbildning av detta slag, utan endast sådan som&lt;br&gt;ingår i de särskild angivna utbildningsvägama. Även om en utbildare anord-&lt;br&gt;nar en fristående utbildning som innehållsmässigt är helt jämförbar med&lt;br&gt;sådan skattebefriad utbildning, kan således inte skattefrihet uppnås för utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att yrkesutbildning inklusive omskolning skulle undan-&lt;br&gt;tas från skatteplikt, oberoende av vem som tillhandahöll den. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser har dock kritiserat förslaget i denna del och anfört att kommersiella&lt;br&gt;utbildare bör vara skattskyldiga till mervärdesskatt i större utsträckning. Bl.a.&lt;br&gt;har Näringslivets Skattedelegation uttalat att det är olämpligt att skapa skatte-&lt;br&gt;fria områden inom en i övrigt skattepliktig sektor. Regeringen har förståelse&lt;br&gt;för remissinstansernas synpunkter. Det är sålunda inte lämpligt att utvidga&lt;br&gt;det begränsade undantag från skatteplikt som direktivet medger till att även&lt;br&gt;avse kommersiella utbildares tillhandahållande av yrkesutbildning generellt.&lt;br&gt;Förutom att man enligt regeringens mening då knappast skulle följa direkti-&lt;br&gt;vets lydelse, finns det starka skäl som talar för beskattning. Flertalet kommer-&lt;br&gt;siella företag blir skattskyldiga för all verksamhet. Detta skapar en enklare&lt;br&gt;hantering för dem och ger dem möjlighet att göra avdrag för ingående mer-&lt;br&gt;värdesskatt. Vidare kan gränsdragningsproblem mellan skattefri yrkesutbild-&lt;br&gt;ning och skattepliktig utbildning för personliga ändamål undvikas. Regering-&lt;br&gt;en föreslår därför att yrkesutbildning och omskolning som inte sker inom&lt;br&gt;ramen för den ordinarie skolutbildningen eller berättigar eleven till studie-&lt;br&gt;stöd, i fortsättningen skall vara skattepliktig. Eftersom sådan utbildning i&lt;br&gt;huvudsak tillhandahålls skattskyldiga med avdragsrätt för ingående skatt,&lt;br&gt;torde det också vanligen ligga i utbildningsköparens intresse att en skattebe-&lt;br&gt;läggning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning enligt förordningen (1987:406) om arbetsmar-&lt;br&gt;knadsutbildning är en utbildning för enskilda personer som länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den beslutar om och som berättigar till utbildningsbidrag. Länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den/arbetsförmedlingen bär hela kostnaden för utbildningen. Inom varje län&lt;br&gt;upphandlar länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingarna utbildning från&lt;br&gt;olika uppdragstagare såsom högskolor, AMU-gruppen, komvux, företag&lt;br&gt;m.m. Uppdragstagaren som genomför utbildningen fakturerar sedan länsar-&lt;br&gt;betsnämnden. Utbildningen sker på olika nivåer och i olika former. För att&lt;br&gt;inte skapa onödiga adminstrativa problem och gränsdragningssvårigheter&lt;br&gt;anser regeringen att det är viktigt att dessa utbildningar i mervärdesskatte-&lt;br&gt;hänseende behandlas lika oavsett utformning. Med hänsyn till den skiftande&lt;br&gt;form dessa utbildningar kan ges i, och till att det i stor omfattning är kommer-&lt;br&gt;siella utbildare som undervisar eleverna, anser regeringen att det inte är&lt;br&gt;lämpligt att undanta omsättning av denna utbildning från skatteplikt. Till&lt;br&gt;följd av det s.k. direktkravet torde skatteplikt till stor del föreligga för omsätt-&lt;br&gt;ning av denna utbildning redan i dag. Det bör påpekas att statliga myndighe-&lt;br&gt;ter vanligtvis får ingående mervärdesskatt kompenserad i särskild ordning, se&lt;br&gt;förordningen (1993:529) om myndigheters hantering av ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för personliga ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för personliga ändamål kan inte undantas enligt direktivet varför&lt;br&gt;omsättning av sådan utbildning föreslås bli skattepliktig. Särskilda regler&lt;br&gt;kommer i det följande dock att föreslås i fråga om sport- och idrottsområdet&lt;br&gt;samt i fråga om studieförbunden och de kommunala kultur- och musikskolor-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att i möjligaste mån försöka undvika skillnader i beskattnings-&lt;br&gt;hänseende mellan utbildare som tillhandahåller jämförbara tjänster i konkur-&lt;br&gt;rens. Även EG-direktiven bygger på denna princip. Genom regeringens för-&lt;br&gt;slag blir merparten av alla utbildningstjänster som omsätts på kommersiella&lt;br&gt;grunder skattepliktiga. Utbildning som säljs till företag eller myndigheter av&lt;br&gt;sådana kommersiella utbildningsföretag kommer därför att vara skattepliktig.&lt;br&gt;Utbildning som vänder sig till anställda vid företag och myndigheter tillhan-&lt;br&gt;dahålls dock även av andra än kommersiella utbildare. Kommuner (komvux),&lt;br&gt;högskolor, folkhögskolor m.fl. erbjuder sådan utbildning i konkurrens med&lt;br&gt;kommersiella utbildare. Regeringen föreslår därför att utbildning som sådan&lt;br&gt;utbildare tillhandahåller mot ersättning från en uppdragsgivare, och där upp-&lt;br&gt;dragsgivaren utser de personer som skall utbildas (uppdragsutbildning), skall&lt;br&gt;vara skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en utbildningsanordnare som anordnar skattebefriad utbildning (gym-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nasieskola, fristående skola, högskola m.m) uppdrar åt en annan sådan ut- Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;bildningsanordnare att hålla del av utbildningen, bör skattefrihet däremot&lt;br&gt;även gälla i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev kan i vissa fall välja att genomgå utbildning i en annan kommun&lt;br&gt;eller i en fristående skola. Hemkommunen skall i dessa fall vanligtvis betala&lt;br&gt;den andra kommunen respektive den fristående skolan ersättning för utbild-&lt;br&gt;ningsanordnarens kostnader eller del av dessa, se bl.a. 5 kap. 22 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100). Den ersättning som utges avses inte bli föremål för någon&lt;br&gt;mervärdesbeskattning. Kommunen får i detta sammanhang betraktas som&lt;br&gt;anordnare av skattebefriad utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning utförd av enskilda lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 13.A 1 j i sjätte direktivet anges att sådan utbildning som ges privat&lt;br&gt;av lärare och omfattar skolundervisning eller universitetsutbildning skall&lt;br&gt;undantas från mervärdesskatteplikt. Här har föreslagits att den utbildning&lt;br&gt;som sker inom ramen för grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbild-&lt;br&gt;ningen samt sådan utbildning som berättigar eleven till studiestöd skall un-&lt;br&gt;dantas från skatteplikt, oavsett vem som tillhandahåller den. Utbildning som&lt;br&gt;enskilda lärare tillhandahåller på skolans vägnar kommer därför att undantas&lt;br&gt;från skatteplikt. Enligt 10 kap. 4 § skollagen kan ett skolpliktigt barn medges&lt;br&gt;rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än i skola. Om sådant tillstånd ges&lt;br&gt;kommer även omsättning av denna utbildningstjänst att undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt. Undantaget från skatteplikt gäller oavsett om ersättningen utges av&lt;br&gt;skolan eller av eleven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 13.A 1 k i sjätte direktivet anges att tillhandahållande av sådan&lt;br&gt;utbildning som avses i artikel 13.A 1 i av personal från religösa eller filoso-&lt;br&gt;fiska institutioner skall vara undantagen från skatteplikt om utbildningen&lt;br&gt;syftar till själavård. Eftersom skattefrihet enligt den föreslagna regleringen&lt;br&gt;gäller oavsett vem som tillhandahåller utbildning av skattebefriat slag, kom-&lt;br&gt;mer även sådan utbildning att undantas från skatteplikt utan någon särskild&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körkortsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) har i sitt remissyttrande anfört&lt;br&gt;bl.a. att utredningens förslag skulle innebära gränsdragningssvårigheter mel-&lt;br&gt;lan yrkesutbildning och utbildning för personliga ändamål samt att införande&lt;br&gt;av mervärdesskatt kommer att medföra en ekonomisk belastning för trafik-&lt;br&gt;skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeringens förslag kommer kommersiella trafikskolor att bli&lt;br&gt;skattskyldiga generellt för körkortsutbildning, varför de befarade gränsdrag-&lt;br&gt;ningsproblemen undviks. Skatteplikten kommer således att omfatta körkorts-&lt;br&gt;utbildning för alla fordonsslag. Det saknar betydelse om utbildningen syftar&lt;br&gt;till att ge eleven möjlighet att erhålla visst arbete eller om den genomgås för&lt;br&gt;personliga ändamål. Trafikskolorna kommer dock, i de fall de eventuellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anlitas för att utföra körkortsutbildning inom ramen för en i övrigt skattebe-&lt;br&gt;friad utbildning (t.ex. gymnasieutbildningen), att utföra en undantagen utbild-&lt;br&gt;ningstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att införandet av mervärdesskatt kan innebära&lt;br&gt;en ekonomisk belastning för trafikskolorna och för deras kunder i den mån&lt;br&gt;dessa saknar avdragsrätt. Regeringen anser det dock varken vara möjligt eller&lt;br&gt;lämpligt att undanta denna verksamhet. För att minska de negativa effekterna&lt;br&gt;föreslås emellertid att 8 kap. 15 § ML ändras på sådant sätt att trafikskolor&lt;br&gt;ges rätt att göra avdrag för ingående skatt vid förvärv och förhyrning av for-&lt;br&gt;don. För trafikskolorna kommer denna avdragsrätt, i kombination med den&lt;br&gt;generella avdragsrätt för ingående skatt vid inköp som medges när skatteplikt&lt;br&gt;införs för utbildningen, att mildra de negativa ekonomiska effekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrott eller utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbegreppet i mervärdesskattehänseende kommer till stora delar att&lt;br&gt;förändras. Genom detta förslag kommer omsättning av tjänster avseende&lt;br&gt;utbildning för personliga ändamål att bli skattepliktiga. I detta sammanhang&lt;br&gt;vill regeringen klargöra att sådana aktiviteter som avser att bereda människor&lt;br&gt;möjlighet att utöva idrott, i mervärdesskattehänseende i fortsättningen bör&lt;br&gt;vara att anse som idrott och inte som utbildning. Denna bedömning måste&lt;br&gt;göras oavsett vilken beteckning som ges åt aktiviteten. Exempel på sådan&lt;br&gt;verksamhet där omsättningen av tjänsten i flertalet fall kan anses som idrott&lt;br&gt;är rid-, skid- och tennisskolor. Se vidare om beskattning av idrott i författ-&lt;br&gt;ningskommentaren till 3 kap. 11 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbund och kommunal kulturbildningsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiecirklar och andra kulturaktiviteter som studieförbunden bedriver med&lt;br&gt;stöd av statsbidrag anser regeringen vara av vital kulturell och social betydel-&lt;br&gt;se för samhället. I mervärdesskattehänseende bör den del av studieförbun-&lt;br&gt;dens verksamhet som bedrivs med stöd av det allmänna behandlas som en&lt;br&gt;del av kulturområdet. Denna folkbildningsverksamhet föreslås därför, på&lt;br&gt;samma sätt som andra kulturella aktiviter som understöds av det allmänna,&lt;br&gt;bli undantagen från skatteplikt, se vidare avsnitt 6.3.5. Den verksamhet som&lt;br&gt;studieförbunden bedriver och som är jämförbar med annan kommersiellt&lt;br&gt;bedriven utbildning, t.ex. uppdragsutbildning tillhandahållen företag eller&lt;br&gt;myndigheter, kan dock inte med detta synsätt ses som en kulturaktivitet. Stu-&lt;br&gt;dieförbundens tillhandahållande av denna utbildning i yrkesmässig verksam-&lt;br&gt;het blir således, i likhet med annan utbildning som inte uttryckligt undantas i&lt;br&gt;lagtexten, skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som studieförbundens cirkelverksamhet bidrar till att främ-&lt;br&gt;ja den svenska kulturella särarten anser regeringen att de kommunala kultur-&lt;br&gt;och musikskolorna har en liknande betydelse för framför allt barn- och ung-&lt;br&gt;domsverksamhet och därför i mervärdesskattehänseende bör behandlas inom&lt;br&gt;kulturområdet. Regeringen föreslår att denna typ av verksamhet i kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regi undantas från skatteplikt, se vidare avsnitt 6.3.6.&lt;br&gt;övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att begreppet utbildning används i förslaget till den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 8 § ML bör en språklig justering göras i 5 kap. 6 § första stycket 1&lt;br&gt;varvid ordet undervisning ersätts med ordet utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kulturområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 11 § 1-7 ML undantas från skatteplikt följande slag av omsätt-&lt;br&gt;ning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrättigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1,4 eller 5 § lagen&lt;br&gt;(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när&lt;br&gt;det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för ADB eller&lt;br&gt;film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt avser upplåtelse eller överlåtelse av själva upphovsrätten.&lt;br&gt;Således avses alla transaktioner varigenom upphovsrätten, dvs. i huvudsak&lt;br&gt;rätten att mångfaldiga eller sprida ett alster t.ex. genom att överlåta vis-&lt;br&gt;ningsrättighetema till en film, helt eller delvis, övergår på annan person&lt;br&gt;(prop. 1989/90:111 s. 194). Uthyrning av videokassetter med spelfilmer&lt;br&gt;betraktas inte som upplåtelse av själva filmrättigheten utan som uthyrning&lt;br&gt;av en vara, vilket är skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konstnärs framförande av verk m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk&lt;br&gt;samt upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av&lt;br&gt;ett sådant framförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första ledet i denna punkt (framförandet) avser konstnärens gage och&lt;br&gt;annan ersättning för själva framförandet av verket. För skattefrihet krävs&lt;br&gt;att konstnären tolkar eller levandegör verket, såsom är fallet beträffande&lt;br&gt;sångare, musiker, skådespelare, recitatörer, regissörer och dirigenter.&lt;br&gt;Även ensembler, t.ex. en orkesters framförande omfattas av undantaget.&lt;br&gt;Trollkonstnärer, clowner, imitatörer, jonglörer och akrobater anses i regel&lt;br&gt;inte framföra något konstnärligt verk, varför deras framföranden vanligtvis&lt;br&gt;inte omfattas av undantaget. Det andra ledet i denna punkt avser dels&lt;br&gt;royalties och annan ersättning som t.ex. ett TV-bolag betalar konstnären&lt;br&gt;för att fa använda en inspelning av framförandet, dels ersättning till annan&lt;br&gt;än konstnären för användning av en inspelning av framförandet, t.ex. ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grammofonbolags ersättning från ett TV-bolag för sändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inträde till teaterföreställningar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande av konserter, cirkus-, teater-, opera- och balettföreställ-&lt;br&gt;ningar samt andra jämförliga föreställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast omsättning av entréavgifterna till sådana föreställningar avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Biblioteksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I biblioteksverksamhet: tillhandahållande av böcker, tidskrifter, tidningar,&lt;br&gt;ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt bibliografiska&lt;br&gt;upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten enligt punkten omfattar såväl de direkta avgifter som kan&lt;br&gt;utgå för tillhandahållande av böcker etc., som därmed förknippade avgif-&lt;br&gt;ter såsom beställnings-och köavgifter (se prop. 1989/90:111 s. 103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Arkivverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arkivverksamhet: förvaring och tillhandahållande av arkivhandlingar och&lt;br&gt;uppgifter ur sådana handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar även tillhandahållande av kopia av handlingarna (se&lt;br&gt;prop. 1989/90:111 s. 103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Museiverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I museiverksamhet: anordnande av utställningar för allmänheten och tillhan-&lt;br&gt;dahållande av föremål för utställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten omfattar entré- och guideavgifter men däremot inte olika&lt;br&gt;former av uppdragsverksamhet, t.ex. konservatorsarbeten m.m. Museums&lt;br&gt;försäljning av program och kataloger för den skattefria verksamheten är&lt;br&gt;undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 18 § ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Framställning etc. av film&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematografisk film&lt;br&gt;som avser annat än reklam eller information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget avser inte det fallet att nämnda tjänster utförs på videofilmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 EG:s regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 13.A 2 n i sjätte direktivet undantas från skatteplikt vissa kulturella&lt;br&gt;tjänster samt varor med nära anknytning härtill tillhandahållna av ett offent-&lt;br&gt;ligrättsligt subjekt eller av ett kulturellt subjekt som är erkänt av medlemssta-&lt;br&gt;ten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt gäller att skattebefrielse inte får medges om sådan befrielse inte&lt;br&gt;är väsentlig för utförandet av det aktuella slaget av transaktioner eller om&lt;br&gt;transaktionernas främsta syfte är att uppnå ytterligare intäkter vid direkt kon-&lt;br&gt;kurrens med kommersiella företag vars verksamhet medför skattskyldighet&lt;br&gt;(artikel 13.A 2 b). En medlemsstat får vidare uppställa vissa villkor för att&lt;br&gt;privaträttsliga subjekt skall få åtnjuta skattebefrielse, såsom att konkurrens-&lt;br&gt;snedvridning inte skapas, att subjektet inte får vara vinstdrivande m.m. (arti-&lt;br&gt;kel 13.A2a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest väsentliga begränsningen av undantaget från skatteplikten är att&lt;br&gt;det avser tjänster som tillhandahålls av ett offentligrättsligt subjekt. Detta är&lt;br&gt;grundförutsättningen för undantaget. Avsikten är att kommersiella aktiviteter&lt;br&gt;på kulturområdet inte skall omfattas av undantaget. Detta kan emellertid, som&lt;br&gt;inledningsvis nämnts, utsträckas till att avse kulturellt subjekt som är erkänt&lt;br&gt;av medlemsstaten. Medlemsstaterna torde i viss utsträckning självständigt få&lt;br&gt;tolka uttrycket utifrån den egna regleringen på kulturområdet. I första hand&lt;br&gt;torde dock avses sådana subjekt som uppbär ett direkt stöd från det allmänna&lt;br&gt;(SOU 1989:35, del I, s. 110 och 187).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av punkten 2 i bilaga F har vissa medlemsländer under en över-&lt;br&gt;gångsperiod fått fortsätta att från beskattning undanta tjänster tillhandahållna&lt;br&gt;av upphovsmän, artister och andra som tillhör de fria yrkesgrupperna. Kom-&lt;br&gt;missionen har dock i en rapport den 2 juli 1992 till rådet [SEC (92) 1006&lt;br&gt;final] konstaterat att ett upphävande av punkten 2 i bilaga F skulle ha den&lt;br&gt;fördelen att man skulle få en harmonisering medlemsländerna emellan av&lt;br&gt;beskattningssituationen beträffande transaktioner företagna av personer till-&lt;br&gt;hörande de aktuella yrkesgrupperna. Kommissionen ansåg det emellertid&lt;br&gt;lämpligast att avvakta den slutliga regleringen vad avser speciella arrange-&lt;br&gt;mang för små och medelstora företag, inom vilka kategorier de flesta tillhöri-&lt;br&gt;ga de nu aktuella yrkesgrupperna skulle inordnas, innan man vidtar åtgärder&lt;br&gt;för att upphäva punkten 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 8 i bilaga H till sjätte direktivet får en reducerad skattesats&lt;br&gt;tillämpas såvitt avser tjänster som tillhandahålls av författare, kompositörer&lt;br&gt;och utövande konstnärer (gäller även royalty). Enligt punkten 7 i bilagan får&lt;br&gt;vidare reducerad skattesats tillämpas för tillträde till shower, teatrar, cirkusar,&lt;br&gt;nöjesparker, konserter, museer, djurparker, biografer, utställningar och lik-&lt;br&gt;nande kulturella arrangemang och anordningar. Vidare kan, enligt punkten 6,&lt;br&gt;kommersiella bibliotek få tillämpa reducerad skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Nya regler inom kulturområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan följer en genomgång av 3 kap. 11 § ML med avseende på huruvida&lt;br&gt;konformitet med EG:s bestämmelser föreligger och med en redovisning av&lt;br&gt;regeringens förslag i dessa delar. Vidare lämnas förslag till hur studieförbun-&lt;br&gt;dens och de kommunala kultur- och musikskolorna skall behandlas mervär-&lt;br&gt;desskattemässigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrättigheter samt&lt;br&gt;konstnärs framförande av verk m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skatteplikt införs för upplåtelse och överlåtelse&lt;br&gt;av de upphovsrättigheter som för närvarande undantas från skatteplikt&lt;br&gt;genom 3 kap. 11 § 1 mervärdesskattelagen samt för upplåtelse och över-&lt;br&gt;låtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konst-&lt;br&gt;närs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk. Skattesatsen&lt;br&gt;bestäms i samtliga fall till 6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att upphovsmannens upplå-&lt;br&gt;telse och överlåtelse av upphovsrättigheter respektive utövande konstnärs&lt;br&gt;upplåtelse och överlåtelse av rättigheter till ljud- eller bildupptagning av&lt;br&gt;framförande skall undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser anför att skatteplikt för&lt;br&gt;aktuella upplåtelser och överlåtelser kommer att medföra administrativa&lt;br&gt;problem. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd&lt;br&gt;(KLYS) m.fl. hemställer att med upphovsman skall jämställas upplåtelser i&lt;br&gt;kollektiv regi som är erforderliga för upphovsrättens bevakning oavsett ba-&lt;br&gt;komliggande rättsförhållanden och oavsett i vems hand upphovsrätten befin-&lt;br&gt;ner sig. Detta är nödvändigt för att åstadkomma rättvisa och praktiskt hanter-&lt;br&gt;bara möjligheter att kollektivt förvalta olika former av upphovsrätt. Svenska&lt;br&gt;Kabel-TV Föreningen och Teatrarnas Riksförbund anser att skattefriheten&lt;br&gt;bör omfatta upphovsman, eller den som enligt avtal med denne eller enligt&lt;br&gt;lag handlar på dennes vägnar. RSV anför att om skattskyldighet uppkommer&lt;br&gt;för dödsbo och konkursbo om upphovsmannen undantas från skattskyldighet&lt;br&gt;bör detta klargöras. Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges&lt;br&gt;Utbildningsradio AB anför att om icke-kommersiell radio- och TV-verksam-&lt;br&gt;het även i fortsättningen är skattefri så kommer programbolagen att drabbas&lt;br&gt;av mycket stora kostnadsökningar eftersom ingående skatt inte kan dras av.&lt;br&gt;De största kostnadsökningarna sker i så fall inom områdena upplåtelse och&lt;br&gt;överlåtelse av upphovsrätt, konstnärs framförande av verk m.m. samt fram-&lt;br&gt;ställning etc. av film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EG:s bestämmelser medger inte ett&lt;br&gt;bibehållande av det nuvarande svenska undantaget i 3 kap. 11 § 1 ML för&lt;br&gt;upplåtelse eller överlåtelse av upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.&lt;br&gt;I anslutningsfördraget fick Sverige rätt att tills vidare behålla undantaget&lt;br&gt;såvitt detta avser upphovsmannens upplåtelse och överlåtelse av upphovsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till litterära och konstnärliga verk. Utredningen föreslog därför att undantaget Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;skulle bibehållas, men med den begränsningen att skattefriheten endast skulle&lt;br&gt;omfatta upphovsmannens egen upplåtelse eller överlåtelse. Vidareupplåtelser&lt;br&gt;(&amp;quot;underlicenser&amp;quot;) och liknande skulle bli skattepliktiga. Av remissyttrandena&lt;br&gt;och de kontakter med organisationer verksamma inom området som rege-&lt;br&gt;ringen haft har framkommit att en avgränsning som innebär att endast upp-&lt;br&gt;hovsmannens upplåtelser respektive överlåtelser av rättigheter undantas från&lt;br&gt;skatteplikt skulle medföra mycket stora administrativa problem för organisa-&lt;br&gt;tioner som företräder rättighetsinnehavama. Dessa upphovsrättsorganisatio-&lt;br&gt;ner betalar i många fall ut upphovsrättsliga ersättningar till rättighetsinneha-&lt;br&gt;vama efter avräkning, utan att rättighetsinnehavama ställt ut någon faktura.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle därvid uppstå problem vid utbetalningen om olika mervärdesskat-&lt;br&gt;teregler skulle gälla för olika rättighetsinnehavare (upphovsman, bolag,&lt;br&gt;dödsbo, organisationer, testamentstagare o.d.). Förhållandena torde bli sär-&lt;br&gt;skilt komplicerade för organisationer som hanterar ersättningar för upphovs-&lt;br&gt;rättigheter ingående i kabel-TV-program o.d. Liknande administrativa&lt;br&gt;problem skulle även uppstå om olika skattesatser tillämpas för olika subjekt&lt;br&gt;eller om en omsättningsgräns för skattskyldighet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har anfört att undantaget från skatteplikt borde ut-&lt;br&gt;vidgas till att även omfatta förvaltning av rättigheter m.m. genom upphovs-&lt;br&gt;rättsorganisationer. Regeringen anser inte att det är möjligt att utvidga det&lt;br&gt;begränsade undantag från skattskyldighet för upphovsmannens omsättning av&lt;br&gt;upphovsrättigheter, som medgetts i anslutningsfördraget, till att även omfatta&lt;br&gt;dessa organisationers omsättning generellt. EG-reglema medger således&lt;br&gt;antingen att särskilda regler tillämpas för upphovsmannens omsättningar,&lt;br&gt;eller att mervärdesskatt införs generellt för alla rättighetsinnehavares omsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sammanvägning av alla omständigheter framstår ett förslag som&lt;br&gt;medför olika skattesituation beroende på vem som omsätter tjänsten enligt&lt;br&gt;regeringens mening som en mindre lämplig lösning även om en del av upp-&lt;br&gt;hovsmännen sannolikt skulle föredra att undantaget från skatteplikt för deras&lt;br&gt;omsättning bibehölls. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att en gene-&lt;br&gt;rell skatteplikt införs men att skattesatsen bestäms till den f.n. lägsta tillämp-&lt;br&gt;liga nivån, 6 procent. Den låga skattesatsen i kombination med den generella&lt;br&gt;avdragsrätten för ingående mervärdesskatt medför att de ekonomiska effek-&lt;br&gt;terna av en skattebeläggning blir jämförelsevis små för de på olika sätt be-&lt;br&gt;rörda. Närmare uppgifter om de ekonomiska effekterna redovisas i avsnitt&lt;br&gt;10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bild-&lt;br&gt;upptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konst-&lt;br&gt;närligt verk (royalties, grammofonbolags ersättning m.m.), enligt nuvarande&lt;br&gt;3 kap. 11 § 2 ML, gör sig samma synpunkter gällande. Regeringen förordar&lt;br&gt;mot denna bakgrund att en generell skatteplikt införs även vid omsättning av&lt;br&gt;sådana rättigheter och att skattesatsen även i dessa fall bestäms till 6 procent.&lt;br&gt;Vid en sådan skattenivå blir de ekonomiska effekterna för de som på olika&lt;br&gt;sätt berörs av ändringen små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som uppstår om undantag görs enbart för konstnärens eller&lt;br&gt;upphovsmannens omsättning av rättigheter saknar motsvarighet vad avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;själva framförandet av det litterära eller konstnärliga verket. Regeringen Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;anser därför att det är lämpligt att utnyttja den möjlighet som anslutningsför-&lt;br&gt;draget medger att undanta konstnärens framförande av sådana verk från skat-&lt;br&gt;teplikt Vad som även fortsättningsvis kommer att undantas från skatteplikt är&lt;br&gt;således den utövande konstnärens ersättning (gage o.d.) för framförandet av&lt;br&gt;ett litterärt eller konstnärligt verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kabel-TV-Föreningen har i skrivelse till regeringen anfört att&lt;br&gt;mervärdesskattesatsen för kabelsändningar bör sänkas från nuvarande 25&lt;br&gt;procent till den skattesats som kommer att gälla för liknande verksamheter&lt;br&gt;(t.ex. biografföreställningar), dvs. 6 procent. Huvudregeln är att mervärdes-&lt;br&gt;skatt skall utgå med 25 procent. Regeringen anser inte att skälen för att till-&lt;br&gt;lämpa en reducerad skattesats på området är tillräckligt starka för att motive-&lt;br&gt;ra det betydande intäktsbortfall som detta skulle innebära för staten. Någon&lt;br&gt;ändring av mervärdesskattereglema i denna del föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 j § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga&lt;br&gt;verk infördes den 1 januari 1996 rätt till ersättning för konstnär vid vidare-&lt;br&gt;försäljning av exemplar av konstverk i vissa fall (droit de suite). Om ett ex-&lt;br&gt;emplar av ett konstverk som har överlåtits säljs vidare inom upphovsrättens&lt;br&gt;giltighetstid av en näringsidkare i hans yrkesmässiga verksamhet, har upp-&lt;br&gt;hovsmannen rätt till ersättning av säljaren. Upphovsmannen har rätt till er-&lt;br&gt;sättning även i annat fall, om försäljningen förmedlas av en näringsidkare i&lt;br&gt;dennes yrkesmässiga verksamhet. I ett sådant fall skall ersättningen betalas&lt;br&gt;av näringsidkaren. Ersättningen skall vara fem procent av försäljningspriset&lt;br&gt;exklusive mervärdesskatt. Endast en organisation som företräder ett flertal&lt;br&gt;svenska upphovsmän på området har rätt att kräva in ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga har uppstått hur dessa omsättningar skall hanteras mervärdesskatte-&lt;br&gt;mässigt. Motsvarande regler om ersättning till konstnär finns i vissa andra&lt;br&gt;EG-länder. Någon särskild bestämmelse i EG-direktivet finns inte för denna&lt;br&gt;typ av ersättning. Inte heller synes de länder som tillämpar regler om droit de&lt;br&gt;suite mervärdesskattemässigt hantera ersättningen på likartat sätt. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening måste enligt allmänna principer det belopp säljaren re-&lt;br&gt;spektive förmedlaren tar ut av köparen för att kunna erlägga ersättningen&lt;br&gt;ingå i beskattningsunderlaget för försäljningen av konstverket. Mervärdes-&lt;br&gt;skatt skall därför utgå även på denna del. Den ersättning via organisation som&lt;br&gt;betalas till konstnären kan enligt regeringens bedömning dock inte anses som&lt;br&gt;någon ersättning för omsatt vara eller tjänst. Konstnären är därför inte, och&lt;br&gt;kommer inte heller, som en konsekvens av de förslag om ändrade mervär-&lt;br&gt;desskatteregler på upphovsrättsområdet som regeringen föreslår, att vara&lt;br&gt;skattskyldig för ersättningen. Någon särskild regel om detta torde inte krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Tillträde till teaterföreställningar etc.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt för tillträde till kon-&lt;br&gt;serter, cirkus-, teater-, balett- eller operaföreställningar eller andra jäm-&lt;br&gt;förliga föreställningar avskaffas. Reducerad skattesats om 6 procent&lt;br&gt;föreslås för tillträde till dessa föreställningar. Regeringen föreslår vidare&lt;br&gt;att avdrag för ingående mervärdesskatt vid inköp o.d. inte skall få göras&lt;br&gt;till den del verksamheten finansieras genom bidrag från det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen föreslår dock inte någon begränsning av avdragsrätten&lt;br&gt;till den del intäkten utgörs av bidrag från det allmänna. Utredningen lämnar&lt;br&gt;inte heller något förslag till skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser anser att skattesatsen bör&lt;br&gt;vara så låg som möjligt. Folkets Hus Riksorganisation anser att även dans&lt;br&gt;och artistuppträdanden bör inordnas i det kulturbegrepp som skall omfattas&lt;br&gt;av en reducerad skattesats och att skatteplikt inte heller fortsättningsvis bör&lt;br&gt;föreligga då oberoende bidrag lämnas av stat och kommun o.d. Konstnärliga&lt;br&gt;och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) m.fl. anför bl.a. att&lt;br&gt;den föreslagna lösningen inte blir konkurrensneutral eftersom de institutioner&lt;br&gt;som erhåller offentliga bidrag i någon form sannolikt skulle komma att redo-&lt;br&gt;visa negativa mervärden. Detta kommer att snedvrida konkurrensen i förhål-&lt;br&gt;lande till ej bidragsfinansierad verksamhet. Landstingsförbundet finner det&lt;br&gt;förvånande att möjligheten till fortsatt skattebefrielse för bl.a. offentliga ar-&lt;br&gt;rangörer inte föreslås utnyttjas. Revisorssamfundet förordar en generell skat-&lt;br&gt;teplikt utan avdragsbegränsning men med en reducerad skattesats. Motiven&lt;br&gt;härför är främst konkurrensneutralitet och gränsdragningsproblem. Hänsyn&lt;br&gt;till skatteffektema bör tas vid bidragstilldelningen. Teatrarnas Riksförbund,&lt;br&gt;anser att mervärdesskatt skall införas generellt utan någon avdragsbegräns-&lt;br&gt;ning för erhållna bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt EG-reglema föreligger en gene-&lt;br&gt;rell skatteplikt för tillträde till teater- och filmföreställningar, opera- och&lt;br&gt;konsertframföranden m.m. Endast kulturella tjänster som tillhandahålls av ett&lt;br&gt;offentligrättsligt subjekt eller av ett kulturellt subjekt som erkänts av det&lt;br&gt;allmänna far undantas från skatteplikten. Tanken bakom undantaget för kultu-&lt;br&gt;rella tjänster som tillhandahålls av det allmänna etc. torde vara att man&lt;br&gt;härigenom skulle kunna ringa in de verksamheter där inslaget av rent kom-&lt;br&gt;mersiell nöjes- och underhållningsverksamhet kan bedömas som marginellt.&lt;br&gt;Detta skulle kunna ske antingen genom att se till innehållet i verksamheten&lt;br&gt;eller genom att knyta bedömningen till om verksamheten understöds av det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den verksamhet som i Sverige bedrivs på området sker med&lt;br&gt;olika former av stöd från det allmänna. Bidragsnivåema kan variera, och&lt;br&gt;bidragsgivningen kan vara mer eller mindre kontinuerlig. Det finns emeller-&lt;br&gt;tid också verksamheter som bedrivs helt utan stöd i denna form, och således&lt;br&gt;på rent kommersiella villkor. Regeringen gör bedömningen att det skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara en betydande fördel om likformiga mervärdesskatteregler kan gälla för&lt;br&gt;hela området. Därigenom undviks gränsdragningsproblem och man undviker&lt;br&gt;att individuella beslut om bidragsgivning blir styrande för skattesituationen.&lt;br&gt;Önskvärdheten av att mervärdesskattereglema är utformade på ett konkur-&lt;br&gt;rensneutralt sätt gör också att åtskillnad inte bör göras mellan understödda&lt;br&gt;respektive rent kommersiella subjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar således att möjligheten att undanta de understödda&lt;br&gt;subjekten inte utnyttjas. Skatteplikt bör införas generellt för tillträde till kon-&lt;br&gt;serter, cirkus-, teater-, opera- och balettföreställningar samt andra jämförliga&lt;br&gt;föreställningar. Regeringen föreslår därvid att skattesatsen bestäms till 6&lt;br&gt;procent. Riksdagen har beslutat att denna skattesats även skall gälla för bio-&lt;br&gt;grafföreställningar, för vilka skatteplikt gäller fr.o.m. den 1 juli 1996 (prop.&lt;br&gt;1995/96:191, bet. 1995/96:SkU28, rskr. 1995/95:290, SFS 1996:536).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen Vissa mervärdeskatteffågor III - kultur m.m. (SOU 1994:31&lt;br&gt;Slutbetänkande av utredningen om vissa mervärdeskattefrågor) föreslår att en&lt;br&gt;reducerad skattesats medges för inträde till djurparker, nöjesparker och nö-&lt;br&gt;jesfält samt för upplåtelse av sådana åkattraktioner och liknande anläggning-&lt;br&gt;ar av förströelsekaraktär som är typiska för nöjesparker och nöjesfält. Rege-&lt;br&gt;ringen anser sig inte beredd att utvidga tillämpningsområdet för den föreslag-&lt;br&gt;na reducerade skattesatsen till olika verksamheter inom nöjesbranschen, utan&lt;br&gt;anser i stället att möjligheten att tillämpa reducerad skattesats skall&lt;br&gt;förbehållas verksamheter som tydligt utgör en del av kulturområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda skattenivån innebär att kommersiella verksamheter endast&lt;br&gt;marginellt påverkas ekonomiskt av skattebeläggningen, om hänsyn tas till&lt;br&gt;den avdragsrätt för ingående skatt som följer av skattebeläggningen. Närmare&lt;br&gt;uppgifter om de ekonomiska effekterna finns i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell skatteplikt som regeringen nu föreslår kan dock, såsom flera&lt;br&gt;remissinstanser anfört, leda till en ytterligare subventionering av bidragsfi-&lt;br&gt;nansierad verksamhet genom den avdragsrätt för ingående skatt som följer&lt;br&gt;med skatteplikten. I den mån dessa verksamheter kan sägas konkurrera med&lt;br&gt;verksamheter som finansieras med enbart egna intäkter medför beskattningen&lt;br&gt;med åtföljande rätt till avdrag för ingående skatt risk för att mervärdesskatte-&lt;br&gt;reglema leder till konkurrenssnedvridning. Av det skälet, liksom av hänsyn&lt;br&gt;till statsfinansiella intressen, är det nödvändigt att subventionsgraden inte&lt;br&gt;ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa effekter går att utjämna på skilda sätt. Bidragsgivarna kan minska&lt;br&gt;bidragens storlek så att en oförändrad ekonomisk situation kvarstår. Det är&lt;br&gt;företrädesvis fråga om offentliga bidrag. När en prövning görs av de ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningarna för bidragsmottagama kan det vara naturligt att den&lt;br&gt;positiva inverkan på resultatet som en avdragsrätt för ingående mervärdes-&lt;br&gt;skatt kan ha, beaktas vid bidragsgivningen. Bestämmelser kan också införas&lt;br&gt;som innebär att att avdragsrätten för ingående mervärdesskatt begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 17.2 i sjätte direktivet medges avdrag för mervärdesskatt i&lt;br&gt;den mån varorna och tjänsterna skall användas i den skattepliktiga&lt;br&gt;verksamheten. Vid blandad verksamhet, dvs. verksamhet med både skatte-&lt;br&gt;pliktig och skattefri omsättning, skall avdraget proportioneras och medges&lt;br&gt;med så stor andel som den skattepliktiga omsättningen per år svarar mot den&lt;br&gt;totala omsättningen för samma tid (artikel 19.1). Medlemsstaterna får därvid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den totala omsättningen, dvs. ej enbart skattepliktig omsättning, inkludera Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;andra subventioner än sådana som är direkt kopplade till priset för tillhanda-&lt;br&gt;hållandet. Detta innebär att de oberoende bidragen kan beaktas på så sätt att&lt;br&gt;avdragsrätten inte far omfatta den bidragsfmansierade delen av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En införd skatteplikt på hela området, som kombineras med en avdrags-&lt;br&gt;begränsning med hänsyn till erhållna bidrag, torde vara konkurrensneutral.&lt;br&gt;Avdragsbegränsningen har dock vissa nackdelar. Liksom vid blandad verk-&lt;br&gt;samhet är storleken av den faktiska andelen avdragsgill ingående skatt inte&lt;br&gt;känd under löpande år, eftersom det först vid årets utgång kan konstateras&lt;br&gt;hur stor den skattepliktiga omsättningen varit i förhållande till den totala&lt;br&gt;omsättningen inklusive erhållna bidrag. Avdragsprocenten under året blir&lt;br&gt;därför preliminär och korrigering får göras i samband med bokslutet. Detta&lt;br&gt;är emellertid ingen allvarligare olägenhet. Avdragsbegränsningen kan dock&lt;br&gt;även få en viss styrande effekt. Förutom kontanta bidrag kan man tänka sig&lt;br&gt;andra stödformer, såsom subventionerad hyra, ränte- och/eller amorterings-&lt;br&gt;fria lån. Ett bidrag kan också bestå i att en kommun tar på sig vissa kostnader&lt;br&gt;eller funktioner i en verksamhet eller att ansvaret delas för vissa arrange-&lt;br&gt;mang. Sammanfattningsvis skulle en avdragsbegränsning som endast tar&lt;br&gt;sikte på kontantbidrag kunna medföra en viss styrning mot andra stödformer,&lt;br&gt;medan en avdragsbegränsning som får omfatta även andra former av subven-&lt;br&gt;tioner som inte beskattas skulle kunna komplicera tillämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell skatteplikt kombinerad med avdragsbegränsning för erhållna&lt;br&gt;bidrag torde, jämfört med alternativet med en korrigering av bidragsnivåema,&lt;br&gt;ändå vara den mest lämpliga för att åstadkomma en materiellt sett riktig&lt;br&gt;beskattning. Avdragsrätten för ingående skatt bestäms utifrån hur stor andel&lt;br&gt;den skattepliktiga omsättningen utgör av den totala omsättningen inklusive&lt;br&gt;mottagna bidrag. Avdragsbegränsningen motsvarar den begränsning av av-&lt;br&gt;dragsrätten som gäller vid blandad verksamhet, dvs. verksamhet som&lt;br&gt;omfattar både skattepliktig och skattefri omsättning. Skatteplikt utan bestäm-&lt;br&gt;melser om avdragsbegränsning medför att tillämpningen blir enklare, men&lt;br&gt;förutsätter samtidigt att bidragsgivarna beaktar mervärdesskatteeffektema av&lt;br&gt;lämnade bidrag. Det är enligt regeringens mening inte sannolikt att detta kan&lt;br&gt;ske på ett effektivt sätt. Regeringen anser att det i detta skede är viktigt att&lt;br&gt;undvika att en förändring av konkurrensförhållandet mellan olika verksam-&lt;br&gt;heter sker. I syfte att säkerställa detta i möjligaste mån förordar regeringen&lt;br&gt;därför att den generella skatteplikten skall kombineras med en begränsning&lt;br&gt;av avdragsrätten. En regel om detta bör införas som en ny 13 a § 8 kap. ML.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.3 Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantaget från skatteplikt begränsas till att&lt;br&gt;omfatta sådan biblioteks-, musei- och arkivverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;eller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna.&lt;br&gt;En reducerad skattesats om 6 procent föreslås för skattepliktig omsätt-&lt;br&gt;ning i biblioteks- och museiverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnar inget förslag till skattesats. I&lt;br&gt;övrigt överensstämmer utredningens förslag med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte framfört några invänd-&lt;br&gt;ningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande svenska undantaget från&lt;br&gt;skatteplikten ryms i princip inom undantaget i artikel 13. A 1 n i sjätte direkti-&lt;br&gt;vet, under förutsättning att det avser sådana verksamheter som bedrivs av det&lt;br&gt;allmänna, eller när verksamheten bedrivs av subjekt som är erkänt av med-&lt;br&gt;lemsstaten. Regeringen anser att det är lämpligt att utforma undantaget på&lt;br&gt;detta sätt. Som erkänt subjekt i detta sammanhang bör därvid avses sådan&lt;br&gt;biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet som för sin drift fortlöpande är&lt;br&gt;beroende av och får bidrag från det allmänna (stat, landsting och kommuner).&lt;br&gt;Regeringen är medveten om att det förekommer olika stödformer och att&lt;br&gt;omfattningen av stödet varierar. Med hänsyn till svårigheten att finna en&lt;br&gt;rättvis gränsdragning, men framför allt till att verksamheterna i sig är sådana&lt;br&gt;att de i mycket liten omfattning verkar under kommersiella villkor, anser&lt;br&gt;regeringen att skattefrihet bör föreligga även vid en förhållandevis begränsad&lt;br&gt;stödnivå. Ett riktmärke kan vara att verksamhetens intäkter kontinuerligt&lt;br&gt;består till åtminstone tio procent av stöd från det allmänna. En helhetsbedöm-&lt;br&gt;ning får dock göras med hänsyn till alla omständigheter. Med stöd från det&lt;br&gt;allmänna får i detta sammanhang förstås alla typer av bidrag eller stöd som&lt;br&gt;minskar verksamheternas behov av annan finansiering, t.ex. kontanta bidrag&lt;br&gt;eller fri lokal. Med stöd från det allmänna avses naturligtvis inte att det&lt;br&gt;allmänna köper tjänster av bibliotek, museer och arkiv. Det torde förekomma&lt;br&gt;att verksamhet bedrivs med kommersiellt syfte, men av någon anledning ges&lt;br&gt;ett tillfälligt stöd. Ett sådant tillfälligt stöd skall inte direkt leda till att&lt;br&gt;verksamheten undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-reglema tillåter att en reducerad skattesats tillämpas för omsättning av&lt;br&gt;biblioteks- och museiverksamhet som inte omfattas av det nu föreslagna&lt;br&gt;undantaget. Regeringen förslår att skattesatsen bestäms till 6 procent. För&lt;br&gt;kommersiella arkivs omsättning kommer emellertid normalskattesatsen att&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.4 Framställning etc. av kinematografisk film&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantaget från mervärdesskatteplikt avskaffas&lt;br&gt;för framställning, kopiering eller annan efterbehandling av kinematogra-&lt;br&gt;fisk film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och&lt;br&gt;Sveriges Utbildningsradio AB anför att om icke-kommersiell radio- och TV-&lt;br&gt;verksamhet behålls skattefri även vid ett EG-inträde kommer programbola-&lt;br&gt;gen drabbas av kostnadsökningar för bl.a. framställning etc. av film.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Undantaget i 3 kap. 11 § 7, som in-&lt;br&gt;fördes den 1 januari 1992 (se prop. 1991/92:50 s. 15-16) av konkurrensneu-&lt;br&gt;tralitetsskäl är inte EG-konformt. Tjänster av detta slag var tidigare skatte-&lt;br&gt;pliktiga i Sverige, medan import av filmkopior i princip kunde ske utan skat-&lt;br&gt;tebelastning. Importörer och distributörer av i utlandet producerad film valde&lt;br&gt;därför att låta utföra kopiering och textsättning utomlands. När biografverk-&lt;br&gt;samhet och upplåtelse av visningsrättigheter inordnas under skatteplikten är&lt;br&gt;det emellertid olämpligt att behålla undantaget, som då skulle ge upphov till&lt;br&gt;s.k. kumulativa effekter. EG-reglema tillåter heller inte ett undantag från&lt;br&gt;skatteplikt för denna typ av tjänster. Undantaget måste således slopas. Ett&lt;br&gt;slopande av undantaget kan, liksom införandet av skatteplikt för visningsrät-&lt;br&gt;tigheter m.m., innebära en viss höjning av kostnaderna för public-service&lt;br&gt;företagen inom TV-området. De ekonomiska effekterna kommenteras i av-&lt;br&gt;snitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.5 Studieförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantag för skatteplikt föreslås för sådan folk-&lt;br&gt;bildningsverksamhet som studieförbunden tillhandahåller med stöd av&lt;br&gt;det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Studiecirklar m.m. liksom annan utbildning som&lt;br&gt;till sitt normala syfte avser annat än yrkesutbildning omfattas av skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkbildningsrådet anser inte att studiecirklar som&lt;br&gt;anordnas av studieförbund skall beläggas med mervärdesskatt. För det fall&lt;br&gt;delar av studieförbundens verksamhet beläggs med mervärdesskatt förordas&lt;br&gt;att skattesatsen fastställs till lägsta möjliga nivå. Landstingsförbundet anser&lt;br&gt;att det är olyckligt om den omfattande och varierande folkbildningsverksam-&lt;br&gt;het som bedrivs runt om i Sverige skulle försvåras av skattepålagor. Sveriges&lt;br&gt;Kristna Råd m.fl. anser att studiecirklar inte skall beläggas med mervärdes-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att starka skäl talar för&lt;br&gt;att den verksamhet som bedrivs av studieförbunden, studiecirklar och andra&lt;br&gt;kulturaktiviteter undantas från mervärdesbeskattning även i fortsättningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna verksamhet bidrar enligt regeringens uppfattning till att främja den&lt;br&gt;svenska kulturella särarten. Studieförbunden erhåller statsbidrag enligt&lt;br&gt;förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen (se&lt;br&gt;prop. 1990/91:82, bet. 1990/91 :UbU 18) för studiecirklar och andra kulturella&lt;br&gt;aktiviteter under förutsättning att de svarar mot ett antal av regering och&lt;br&gt;riksdag uppställda mål. Studieförbunden erhåller även kommunala bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för statsbidragen är att stödja verksamheter som syftar till att göra&lt;br&gt;det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang&lt;br&gt;att delta i samhällsutvecklingen.Verksamheter som syftar till att utjämna&lt;br&gt;utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras.&lt;br&gt;Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade skall&lt;br&gt;prioriteras. Enligt reglema får de statsbidrag som utgår inte användas till&lt;br&gt;verksamheter med kommersiellt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att studiecirklar och kulturaktiviteter som omsätts av&lt;br&gt;studieförbund, vars verksamhet till stora delar finansieras av det allmänna,&lt;br&gt;bör undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten torde kunna betraktas som en sådan kulturell och social&lt;br&gt;aktivitet som enligt EG-reglema kan undantas från beskattning, om den sker&lt;br&gt;utan kommersiell inriktning. Skattefriheten får dock begränsas till den verk-&lt;br&gt;samhet som är statsbidragsberättigad. För eventuell arman utåtriktad verk-&lt;br&gt;samhet som utgör yrkesmässig verksamhet kommer beskattning att ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.6 Kulturbildningsverksamhet i kommunal regi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantag från skatteplikt föreslås för sådan kul-&lt;br&gt;turbildningsverksamhet som tillhandahålls i kommunal regi genom kom-&lt;br&gt;munala kultur- och musikskolor eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: Utredningen föreslår inga särskilda regler för denna verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kommunala musikskolor finns i många&lt;br&gt;kommuner. I en del kommuner har musikskolan utvecklats till att omfatta&lt;br&gt;även andra konstområden än musik, såsom t.ex. drama, teater, dans och film.&lt;br&gt;I de fall dessa verksamheter bedrivs inom ramen för en gemensam organisa-&lt;br&gt;tion benämns denna ofta kulturskola. Utredningen kommenterade inte kultur-&lt;br&gt;och musikskolorna särskilt. Enligt utredningens förslag torde dock avsikten&lt;br&gt;varit att denna typ av verksamhet skulle behandlas som skattepliktig utbild-&lt;br&gt;ning. På samma sätt som studieförbundens cirkelverksamhet bidrar till att&lt;br&gt;främja den svenska kulturella särarten anser regeringen att den kommunala&lt;br&gt;kulturbildningsverksamheten i form av kultur- och musikskolor har en viktig&lt;br&gt;kulturell och social betydelse framför allt för bam och ungdom. I många delar&lt;br&gt;tillhandahåller kultur- och musikskolorna samma typ av verksamhet som&lt;br&gt;studieförbunden. Regeringen anser att denna typ av verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av det allmänna, dvs. kommunal verksamhet som bedrivs i egenregi, i mer-&lt;br&gt;värdesskattehänseende bör behandlas som en del av kulturområdet och un-&lt;br&gt;dantas från skatteplikt. Ett sådant undantag för kommunal verksamhet måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt regeringens bedömning anses rymmas inom de ramar som EG-reglema&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Idrottsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är främst två områden som är intressanta ur mervärdesskattesynpunkt&lt;br&gt;rörande sport och idrott. Det är dels entréavgifter m.m. till sport- och&lt;br&gt;idrottsevenemang, dels avgifter för tillhandahållande av anläggningar m.m.&lt;br&gt;för utövande av sport- och idrottsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller entréavgifter till sport- och idrottsevenemang finns det inte&lt;br&gt;något särskilt angivet undantag i ML. Emellertid arrangeras sådana evene-&lt;br&gt;mang i stor utsträckning av allmännyttiga ideella föreningar. Dessa förening-&lt;br&gt;ar anses genom en särskild reglering normalt inte bedriva yrkesmässig verk-&lt;br&gt;samhet (4 kap. 8 § ML), vilket medför att de inte är skattskyldiga i mervär-&lt;br&gt;desskattelagens mening. Genom denna de allmännyttiga ideella föreningarnas&lt;br&gt;särställning i mervärdesskattehänseende undantas således i princip hela&lt;br&gt;idrottsrörelsen från skatteplikt (jfr prop. 1989/90:111 s. 103). Ett evenemang&lt;br&gt;anordnat av en annan juridisk person, t.ex. ett aktiebolag, medför dock skatt-&lt;br&gt;skyldighet för arrangören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster som innebär att någon mot betalning bereds möjlighet att utöva&lt;br&gt;sport och idrott undantas inte generellt från skatteplikt. Idrottsutövning som&lt;br&gt;sker i idrottshallar och andra anläggningar o.d. undantas dock ofta från skat-&lt;br&gt;teplikt med stöd av bestämmelsen i 3 kap. 2 § andra stycket ML. Enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen undantas från skatteplikt tillhandahållande av lokaler eller andra&lt;br&gt;anläggningar eller del av dessa för sport- eller idrottsutövning. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse torde i många avseenden ha fått en vid tolkning, varför stora delar&lt;br&gt;av den idrottsverksamhet som tillhandahålls utövare mot avgift undantas från&lt;br&gt;skatteplikt. Undantaget gäller oberoende av vem som står för tillhandahållan-&lt;br&gt;det. Vidare undantas i samma bestämmelse upplåtelse av verksamhetstillbe-&lt;br&gt;hör eller annan inredning för sport- eller idrottsutövning som sker i samband&lt;br&gt;med tillhandahållandet av lokalerna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 EG:s regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att verksamhet på idrottsområdet är skattepliktig. Det gäller&lt;br&gt;såväl entréavgifter till evenemang som avgifter för sportutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas i artikel 13.A 1 m i sjätte direktivet vissa tjäns-&lt;br&gt;ter, nära kopplade till sport och idrott, som icke vinstdrivande subjekt omsät-&lt;br&gt;ter åt dem som deltar i sporten eller idrotten. Medlemsstaterna får uppställa&lt;br&gt;villkor för att andra än offentligrättsliga subjekt skall få undantas enligt mo-&lt;br&gt;mentet m i artikel 13.A 1 (artikel 13.A 2 a). Skattebefrielse får inte medges&lt;br&gt;om sådan befrielse inte är väsentlig för utförandet av det aktuella slaget av&lt;br&gt;transaktioner och inte heller om skattebefrielse främst innebär möjlighet för&lt;br&gt;subjektet i fråga att få ytterligare intäkter vid direkt konkurrens med kommer-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siella företag vars verksamhet medför skattskyldighet, artikel 13.A 2 b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av de skattefria tjänsterna i momentet m medför att entré-&lt;br&gt;avgifter för publik till idrottsevenemang omfattas av skatteplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser entréavgifter till idrottsevenemang får emellertid medlemssta-&lt;br&gt;terna enligt artikel 28.3 b och punkt 1 i bilaga F till sjätte direktivet över-&lt;br&gt;gångsvis fortsätta att undanta dessa från skatteplikt. Sverige har i&lt;br&gt;anslutningsfördraget erhållit rätt att tillämpa detta undantag så länge någon&lt;br&gt;av de tidigare medlemsstaterna gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande avgifter för tillträde till idrottsevenemang tillåts enligt punkt&lt;br&gt;12 i bilaga H till det sjätte direktivet att en reducerad skattesats tillämpas.&lt;br&gt;Punkt 13 i samma bilaga tillåter att reducerad skattesats tillämpas för utnytt-&lt;br&gt;jande av anläggningar, inrättningar och anordningar o.d. för sport och idrott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Nya regler på sport- och idrottsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avgifter för tillträde till idrottsligt evenemang&lt;br&gt;eller för att utöva idrottslig verksamhet undantas från skatteplikt. Vidare&lt;br&gt;undantas omsättning av tjänster som har ett omedelbart samband med&lt;br&gt;utövandet av den idrottsliga verksamheten. Undantagen gäller endast&lt;br&gt;sådan verksamhet som tillhandahålls av staten, kommun eller allmännyt-&lt;br&gt;tig ideell förening. För motsvarande verksamhet bedriven av annan fö-&lt;br&gt;reslås att skattesatsen blir 6 procent. Reglerna om undantag från skatte-&lt;br&gt;plikten vid uthyrning av fast egendom ändras så att undantaget inte&lt;br&gt;omfattar korttidsuthyming av lokaler och anläggningar för idrottsutöv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnar inget förslag till skattesats för&lt;br&gt;subjekt som inte omfattas av undantaget från skatteplikt. I övrigt överens-&lt;br&gt;stämmer förslaget i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om att upphäva undantaget enligt reglema&lt;br&gt;om uthyrning av fast egendom i 3 kap. 2 § ML har avstyrkts av Byggentre-&lt;br&gt;prenörerna, Näringslivets Skattedelegation och Svenska Revisorssamfun-&lt;br&gt;det. Riksskatteverket anser att den föreslagna ändringen vad avser upplåtelse&lt;br&gt;av lokaler för sport- och idrottsutövning inte bör utformas som ett undantag&lt;br&gt;från vad som är att anse som upplåtelse av rättighet till fastighet utan i stället&lt;br&gt;föras in i 3 kap. 3 § ML som reglerar undantaget från skatteplikt för olika&lt;br&gt;upplåtelser. Riksidrottsförbundet hemställer att de tjänster som blir skatte-&lt;br&gt;pliktiga beläggs med lägsta tillåtna skattesats. I övrigt har remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har i anslutningsfördraget erhål-&lt;br&gt;lit rätt att även fortsättningsvis undanta entréavgifter för publik till sport- och&lt;br&gt;idrottsevenemang från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan (under rubriken EG:s regler) omfattas tjänster nära&lt;br&gt;kopplade till utövandet av/deltagandet i idrottslig verksamhet av undantaget&lt;br&gt;i sjätte direktivet (artikel 13.A 1 m). Kraven är att tillhandahållaren av tjäns-&lt;br&gt;ten skall vara ett icke vinstdrivande subjekt och att mottagaren av tjänsten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara idrottsutövaren. Med ett icke vinstdrivande subjekt torde kunna&lt;br&gt;avses offentligrättsliga subjekt, dvs. stat, kommun och landsting, och allmän-&lt;br&gt;nyttiga ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten föreslås omfatta dels - med stöd av anslutningsfördraget -&lt;br&gt;entréavgifter för publik till idrottsevenemang, dels - med stöd av EG:s&lt;br&gt;direktiv - själva tillhandahållandet av den idrottsliga aktiviteten till deltagar-&lt;br&gt;na, dvs. deltagarnas avgifter vid utövande av idrott. Som exempel på vad&lt;br&gt;undantaget kommer att omfatta kan nämnas tillträde till simhallar, isbanean-&lt;br&gt;läggningar, tennisbanor och golfbanor, avgifter för deltagande i motionsgym-&lt;br&gt;nastik, avgifter avseende ridning i ridskola, startavgifter för deltagande i&lt;br&gt;löpar- och skidlopp, entréavgift till fotbollsmatch m.m; allt dock under förut-&lt;br&gt;sättning att det är staten, kommun eller en allmännyttig ideell förening som&lt;br&gt;tillhandahåller evenemangen åt publik eller tillhandahåller den idrottsliga&lt;br&gt;verksamheten åt utövaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den&lt;br&gt;idrottsliga verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten föreslås vidare omfatta omsättning av sådana tjänster som har&lt;br&gt;omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten, såsom&lt;br&gt;upplåtelse i samband därmed av olika sportanordningar, hjälpmedel, tillbe-&lt;br&gt;hör och redskap vid utövandet av den idrottsliga aktiviteten i fråga (t.ex.&lt;br&gt;uthyrning av baddräkter, badhanddukar, skridskor, racketar m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av sport- och idrottsartiklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som tillhandahåller en idrottslig aktivitet säljer idrottsartiklar rele-&lt;br&gt;vanta för den aktuella verksamheten till deltagarna, utgör försäljningen&lt;br&gt;skattepliktig omsättning av varor med normal skattesats och omfattas således&lt;br&gt;inte av undantaget respektive möjligheten att tillämpa reducerad skattesats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för upplåtelse av lokaler m.m. för sport- och idrottsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhandahållande av lokaler eller andra anläggningar för sport- och idrotts-&lt;br&gt;utövning samt i samband därmed upplåtelse av verksamhetstillbehör eller&lt;br&gt;annan inredning för sport- eller idrottsutövning undantas f.n. från skatteplikt&lt;br&gt;genom 3 kap. 2 § andra stycket ML. Bestämmelsen överensstämmer inte med&lt;br&gt;EG:s regler på idrottsområdet, och den har inte heller någon motsvarighet i&lt;br&gt;EG:s regler om undantag för uthyrning av fast egendom. Regeringen anser&lt;br&gt;inte heller att det är lämpligt att behålla ett undantag för idrottsverksamhet&lt;br&gt;som är utformat som ett undantag för upplåtelse av fastighet. Vid anpassning-&lt;br&gt;en till EG:s regler bör bestämmelsen i denna del upphävas och undantag, när&lt;br&gt;sådant i fortsättningen skall göras, bör fortsättningsvis regleras enbart som ett&lt;br&gt;undantag inom idrottsområdet i en ny 11 a § i tredje kapitlet. Regeringen&lt;br&gt;anser vidare att ett förtydligande om att korttidsupplåtelse av lokaler och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar för sport- och idrottsutövning inte omfattas av undantaget i 3&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket bör tas in i 3 kap. 3 §. Den nu föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen om undantag på idrottsområdet, 11 a §, kommer att reglera alla sport -&lt;br&gt;och idrottsaktiviteter tillhandahållna av staten, kommun, landsting och all-&lt;br&gt;männyttiga ideella föreningar, inklusive normala upplåtelser av lokaler och&lt;br&gt;olika idrottsanläggningar för idrottsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall det inte är staten, kommun, landsting eller en allmännyttig ideell&lt;br&gt;förening utan ett kommersiellt subjekt som omsätter tjänster varigenom nå-&lt;br&gt;gon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig&lt;br&gt;verksamhet föreslås omsättningen bli skattepliktig. Enligt punkt 12 i bilaga H&lt;br&gt;i sjätte direktivet kan en reducerad skattesats tillämpas för tillträde till sport-&lt;br&gt;eller idrottsevenemang som tillhandahålls av skattskyldig. Punkt 13 i samma&lt;br&gt;bilaga tillåter att reducerad skattesats tillämpas för utnyttjande av anläggning-&lt;br&gt;ar, inrättningar och anordningar o.d. för sport och idrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För entréavgifter till sport- eller idrottsevenemang kan således en reduce-&lt;br&gt;rad skattesats tillämpas för verksamheter som tillhandahålls av subjekt som&lt;br&gt;inte omfattas av det föreslagna undantaget i 3 kap. 11 a § ML. Vad beträffar&lt;br&gt;utövande av sport eller idrott tillåter EG-reglema att en reducerad skattesats&lt;br&gt;tillämpas för utnyttjande av anläggningar m.m. Idrottsutövande som på detta&lt;br&gt;sätt sker i samband med utnyttjande av någon typ av anläggning, inrättning&lt;br&gt;eller anordning torde i praktiken omfatta merparten av den sport eller idrott&lt;br&gt;som utövare mot erläggande av avgift utövar. En begränsning som innebär&lt;br&gt;att en liten del av de sport- och idrottsaktiviteter som tillhandahålls av kom-&lt;br&gt;mersiella aktörer skulle vara belagd med full mervärdesskatt torde leda till&lt;br&gt;ytterligare gränsdragningsproblem. Regeringen anser mot denna bakgrund att&lt;br&gt;den idrottsutövning för vilken reducerad skattesats kan medges lämpligen&lt;br&gt;bör motsvara vad som avses med utövande av idrott i förslaget till 3 kap.&lt;br&gt;11 a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att en skattesats om 6 procent skall tillämpas på om-&lt;br&gt;sättning enligt 11 a § som tillhandahålls av andra subjekt än de som avses i&lt;br&gt;paragrafen. Genom att kommersiella tillhandahållanden av aktuella tjänster&lt;br&gt;blir skattepliktiga kan en viss förändring av konkurrenssituationen uppstå.&lt;br&gt;Den negativa påverkan skatteplikten därvid kan fä för kommersiella subjekt&lt;br&gt;torde dock bli obetydlig eftersom den med skatteplikten förenade avdragsrät-&lt;br&gt;ten har ett för verksamheten i fråga betydande värde. Vid den nu föreslagna&lt;br&gt;låga skattesatsen torde i stället många verksamheter inom området gynnas&lt;br&gt;ekonomiskt av att beläggas med mervärdesskatt. Detta gäller särskilt&lt;br&gt;verksamheter med betydande investeringsbehov i fråga om byggnader och&lt;br&gt;utrustningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Införsel av periodiska publikationer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 3 kap. 15 § ML om skattefrihet&lt;br&gt;för införsel av utländska periodiska publikationer som tillhandahålls av&lt;br&gt;utgivaren till prenumeranter här i landet slopas. Samtidigt föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att försändelser som består av utländska periodiska publikationer&lt;br&gt;inte skall omfattas av de regler i 2 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet&lt;br&gt;från skatt vid import, m.m. och 112 § tullagen (1994:1550) som gäller&lt;br&gt;för försändelser som utgör ett led i en postorderförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Utred-&lt;br&gt;ningen lämnar dock inte något förslag till förändringar i lagen (1994:1551)&lt;br&gt;om frihet från skatt vid import, m.m. och tullagen (1994:1550).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Föreningen Svensk Fackpress motsätter sig att nu-&lt;br&gt;varande regler ändras. Remissinstanserna har i övrigt inte framfört några&lt;br&gt;invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 15 § ML undantas även&lt;br&gt;införsel av andra utländska periodiska publikationer än medlemsblad, perso-&lt;br&gt;naltidningar och organisationstidskrifter från skatteplikt. Undantaget gäller&lt;br&gt;när utländska periodiska publikationer förs in i landet för att av utgivaren&lt;br&gt;tillhandahållas direkt till prenumeranter här i landet med eller utan någons&lt;br&gt;förmedling. Med periodisk publikation avses publikation som enligt utgiv-&lt;br&gt;ningsplanen utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Undantaget&lt;br&gt;omfattar därför bl.a. utländska allmänna nyhetstidningar och tidskrifter. EG:s&lt;br&gt;bestämmelser innehåller inget undantag som motsvarar detta, varför Sverige&lt;br&gt;fortsättningsvis inte kan tillämpa en sådan regel. Riksskatteverket har vid&lt;br&gt;kontakter med Finansdepartementet påpekat att paragrafen inte överensstäm-&lt;br&gt;mer med EG:s regler och att detta har medfört tillämpningssvårigheter. Efter-&lt;br&gt;som EG:s regler inte medger att Sverige har kvar undantaget föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att 3 kap. 15 § ML slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EG:s olika rättsakter regleras både EG-handeln och handeln med&lt;br&gt;tredje land (import). Vid prenumerationer av periodiska publikationer, lik-&lt;br&gt;som när sådana publikationer förs in på annat sätt från EG-land, kommer de&lt;br&gt;beskattningsregler som i allmänhet gäller för EG-handel att vara tillämpliga.&lt;br&gt;Dessa regler innebär en generell skatteplikt. Särskilda regler i fråga om i&lt;br&gt;vilket land den skattepliktiga omsättningen skall anses ha ägt rum har införts&lt;br&gt;i 5 kap. 2 § första stycket 4 samt andra och tredje styckena (reglerna om s.k.&lt;br&gt;distansförsäljning). Exempel på distansförsäljning är försäljning per postor-&lt;br&gt;der och s.k. teleshopping. Beskattningen av de periodiska publikationer som&lt;br&gt;förs in i landet till prenumeranter från annat EG-land kommer att regleras&lt;br&gt;genom denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid import, dvs. när en vara förs in till Sverige från en plats utanför EG,&lt;br&gt;skall enligt 1 kap. 1 § första stycket 3 ML mervärdesskatt erläggas vid sådan&lt;br&gt;import som är skattepliktig. Genom detta förslag kommer det generella un-&lt;br&gt;dantaget i mervärdesskattelagen från skatteplikt för import av utländska pe-&lt;br&gt;riodiska publikationer som förs in för att tillhandahållas prenumeranter att&lt;br&gt;slopas. EG:s regler innehåller inga bestämmelser som direkt undantar import&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av periodiska publikationer från skatteplikt, oavsett om importen sker till Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;prenumeranter eller på annat sätt. Däremot finns i EG:s regelverk bestäm-&lt;br&gt;melser som syftar till att debitering av småbelopp av tull, skatter och andra&lt;br&gt;avgifter skall undvikas vid import. I artikel 27 och 28 i rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättande av ett gemenskaps-&lt;br&gt;system för tullbefrielse föreskrivs om tullfrihet för försändelser som har ett&lt;br&gt;värde av högst 22 ecu utom till den del en sådan försändelse innehåller alko-&lt;br&gt;holvaror, parfym, luktvatten eller tobaksvaror. Tullfriheten gäller även post-&lt;br&gt;orderförsändelser. När det gäller frihet från skatt finns motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melser i artikel 22 i rådets direktiv 83/181/EEG av den 28 mars 1983 be-&lt;br&gt;stämmande omfattningen av artikel 14.1 di direktiv 77/388/EEG om frihet&lt;br&gt;från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor. Medlemsstaterna kan&lt;br&gt;enligt artikeln välja att undanta postorderförsändelser från skattefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna möjlighet har Sverige utnyttjat. Lagen (1994:1551) om frihet från&lt;br&gt;skatt vid import, m.m, som 3 kap. 30 § ML hänvisar till för undantag från&lt;br&gt;skatteplikt, grundas på detta direktiv. Som huvudregel medger lagen skatte-&lt;br&gt;frihet för försändelser som har ett värde understigande högst 22 ecu. Undan-&lt;br&gt;taget gäller dock enligt 2 kap. 3 § 7 nämnda lag inte om försändelsen utgör&lt;br&gt;ett led i en postorderförsäljning. Även i 112 § tullagen (1994:1550) finns&lt;br&gt;bestämmelser om undantag från skatt vid import av försändelser av mindre&lt;br&gt;värde. Enligt andra stycket skall som huvudregel tull och annan skatt och&lt;br&gt;avgift inte tas ut för en varuförsändelse när den tull och annan skatt och avgift&lt;br&gt;som är föreskriven för försändelsen sammanlagt inte uppgår till etthundra&lt;br&gt;kronor. Inte heller genom denna bestämmelse gäller skattefriheten om försän-&lt;br&gt;delsen utgör ett led i en postorderförsäljning. Vad avser försändelser av pe-&lt;br&gt;riodiska publikationer torde i allmänhet värdet av dessa vara så lågt att de&lt;br&gt;understiger de olika nivåerna för skattefrihet. Däremot finns risk för att osä-&lt;br&gt;kerhet kan komma att uppstå vid tillämpningen i fråga om dessa försändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vissa fall skall anses utgöra ett led i en postorderförsäljning. Skäl saknas att&lt;br&gt;vid import beskatta dessa periodiska publikationer av mindre värde. För att&lt;br&gt;undvika att tillämpningssvårigheter uppstår föreslår regeringen därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 § 7 lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och&lt;br&gt;112 § andra stycket tullagen (1994:1550) ändras på sådant sätt att det ut-&lt;br&gt;tryckligen framgår att försändelser av utländska periodiska publikationer som&lt;br&gt;understiger nämnda värde inte skall omfattas av den särskilda reglering som&lt;br&gt;gäller för en försändelse som utgör ett led i en postorderförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1997. Det innebär att&lt;br&gt;de nya reglerna tillämpas i fråga om omsättningar, gemenskapsinterna för-&lt;br&gt;värv och import för vilka skattskyldighet inträder den 1 januari 1997 eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan förskottsbetalning helt eller delvis ha skett före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet i fråga om en leverans eller ett tillhandahållande som sker den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1997 eller senare. Enligt 1 kap. 3 § tredje stycket ML jämfört med första&lt;br&gt;stycket samma paragraf inträder i ett sådant fall skattskyldigheten inte förrän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid leveransen eller tillhandahållandet, om omsättningen inte var skattepliktig&lt;br&gt;redan vid betalningen. Det innebär att, för de omsättningar för vilka skatte-&lt;br&gt;plikt nu föreslås infört, mervärdesskatt kan komma att tas ut även i vissa fall&lt;br&gt;när betalning erlagts i förskott före ikraftträdandet. Lagrådet har framhållit&lt;br&gt;att praktiska problem kommer att uppstå för många av de som blir skattskyl-&lt;br&gt;diga genom detta förslag om, såsom regeringen har föreslagit, denna regel&lt;br&gt;skall tillämpas. Motsvarande synpunkter har Teatrarnas Riksförbund fram-&lt;br&gt;ställt i en skrivelse till regeringen. Regeringen anser att de skäl Lagrådet&lt;br&gt;redovisar i sitt yttrande mot att tillämpa regeln i 1 kap. 3 § tredje stycket bör&lt;br&gt;beaktas. Även om problemen inte far överdrivas, är det naturligtvis enklare&lt;br&gt;för berörda företag att inte behöva ta hänsyn till förskotten. En övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse som inskränker paragrafens tillämpning bör därför införas.&lt;br&gt;Det bör dock inte komma i fråga att helt avstå från beskattning i de fall betal-&lt;br&gt;ning sker före årsskiftet 1996/97. Införandet av ett sådant undantag skulle&lt;br&gt;inom vissa områden kunna ge upphov till ej obetydliga skatteplaneringsåtgär-&lt;br&gt;der. Regeringen föreslår därför att 1 kap. 3 § tredje stycket inte skall tilläm-&lt;br&gt;pas om den som omsätter sådana tjänster som genom denna lag blir skatte-&lt;br&gt;pliktiga erhållit ersättning senast den 30 september 1996 och ersättningen&lt;br&gt;avser tjänster som skall tillhandahållas den 1 januari 1997 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Införande av mervärdesskatteplikt på en från skatteplikt tidigare undantagen&lt;br&gt;vara eller tjänst innebär att producenten av den ifrågavarande varan och&lt;br&gt;tjänsten får rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Denna avdragsrätt&lt;br&gt;ger upphov dels till minskade skatteintäkter för staten, dels till lägre&lt;br&gt;kostnader för insatsförbrukning och investeringar inom de områden som är&lt;br&gt;föremål för mervärdesskattebeläggningen. Storleken på denna avdragseffekt&lt;br&gt;beror bl.a. på verksamhetens förädlingsgrad och omsättning. Under förutsätt-&lt;br&gt;ning att priset på den ifrågavarande varan eller tjänsten är kostnadsbestämt&lt;br&gt;kommer den kostnadsreduktion som avdragsrätten ger upphov till också&lt;br&gt;minska underlaget för utgående mervärdesskatt. Den utgående mervärdes-&lt;br&gt;skatten på försäljningen av varan eller tjänsten bidrar dock till att öka skat-&lt;br&gt;teintäkterna i den mån som försäljningen riktar sig till icke skattskyldiga&lt;br&gt;personer utan avdragsrätt för ingående moms. Nettoeffekten på skatteintäk-&lt;br&gt;terna beror således på en rad faktorer och den kan vara negativ om t.ex.&lt;br&gt;förädlingsgraden, skattesatsen eller den andel av försäljningen som riktar sig&lt;br&gt;till icke skattskyldiga är tillräckligt låg. Vid beräkningen av den statsfmans-&lt;br&gt;iella effekten av de föreslagna mervärdesskattebeläggningama på&lt;br&gt;utbildnings-, kultur- och idrottsområdet har nämnda effekter beaktats. Det&lt;br&gt;statistiska underlaget för beräkningarna är dock i flera fall bristfälligt efter-&lt;br&gt;som officiell statistik saknas. Beräkningarna är statiska i den meningen att&lt;br&gt;reformernas eventuella effekter på konsumenternas efterfrågan inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att mervärdesskatt med 25 procent skall tillämpas på ut-&lt;br&gt;bildning för personliga ändamål, personalutbildning, uppdragsutbildning och&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning som tillhandahålls av kommunerna. Utbildning&lt;br&gt;inom grund-, gymnasie- och högskola, övrig studiestödsberättigad utbild-&lt;br&gt;ning, studieförbundens cirklar och kommunala kulturskolor kommer även&lt;br&gt;fortsättningsvis vara undantagna från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvantitativt mest betydelsefulla utbildningen för personliga ändamål&lt;br&gt;som föreslås bli föremål för mervärdesskattebeläggning är körkortsutbild-&lt;br&gt;ning. Den varaktiga nettobudgetförstärkningen för den konsoliderade offent-&lt;br&gt;liga sektorn av en mervärdesskattebeläggning av körkortsutbildning kan&lt;br&gt;beräknas till 0,15 miljarder kr per år. Den varaktiga nettobudgeteffekten tar&lt;br&gt;hänsyn till att prisnivån blir högre än vad den skulle varit i frånvaro av mer-&lt;br&gt;värdesskattebeläggningen och att olika basbeloppsanknutna transfereringar&lt;br&gt;till hushållen därför blir högre fr.o.m. år 1998.1 beräkningen har det också&lt;br&gt;tagits hänsyn till att körskolorna inte skall omfattas av avdragsförbudet för&lt;br&gt;ingående mervärdesskatt på bilar. Om den kostnadsökning som mervärdes-&lt;br&gt;skattebeläggningen medför för körskolorna fullt ut övervältras framåt på&lt;br&gt;konsumentpriset kan priset på körlektionerna i genomsnitt komma att öka&lt;br&gt;med omkring 17 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattebeläggning av utbildningstjänster som köps av skattskyl-&lt;br&gt;diga företag ger upphov till en varaktig nettobudgetförsvagning för den kon-&lt;br&gt;soliderade offentliga sektorn på -0,06 miljarder kr. Denna budgetförsvagning&lt;br&gt;beror på utbildningsföretagens utökade rätt till avdrag för ingående mervär-&lt;br&gt;desskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet för ingående mervärdesskatt i kommunernas icke skatte-&lt;br&gt;pliktiga verksamhet, som innebär att kommunsektorn kollektivt finansierar&lt;br&gt;enskilda kommunala myndigheters avdrag för ingående mervärdesskatt,&lt;br&gt;medför att kommunsektorn som helhet drabbas av ökade utgifter när all per-&lt;br&gt;sonalutbildning m.m. omfattas av mervärdesskatteplikt. En enskild kommu-&lt;br&gt;nal myndighets marginalkostnad för personalutbildning m.m. kommer dock&lt;br&gt;inte påverkas av denna mervärdesskattebeläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutbildning som länsarbetsnämnden och arbetsförmedling-&lt;br&gt;en upphandlar från AmuGruppen och utbildningsföretag torde i stort sett&lt;br&gt;redan i dag vara belagd med mervärdesskatt. Vad beträffar arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning som upphandlas av kommunerna är tillämpningen av den nuvaran-&lt;br&gt;de lagstiftningen oklar. I den utsträckning som denna arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning för närvarande inte är belagd med mervärdesskatt medför förslaget om&lt;br&gt;generell mervärdesskattebeläggning av arbetsmarknadsutbildning att kom-&lt;br&gt;munerna får en utökad rätt till avdrag för ingående skatt inom det ordinarie&lt;br&gt;mervärdesskattesystemet. Detta ger upphov till en budgetförstärkning för&lt;br&gt;kommunsektorn och en motsvarande budgetförsvagning för staten. Eftersom&lt;br&gt;enskilda kommuners kostnader i produktionen av arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;inte inkluderar mervärdesskatt under det nuvarande systemet kommer mer-&lt;br&gt;värdesskattebeläggningen inte påverka det pris som länsarbetsnämnden och&lt;br&gt;arbetsförmedlingen betalar för dessa utbildningstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattebeläggningen av personalutbildning m.m. och rätten till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdrag för ingående skatt i produktionen av arbetsmarknadsutbildning med-&lt;br&gt;för sammantaget en budgetförsvagning för kommunsektorn och en budget-&lt;br&gt;förstärkning för staten på omkring 0,07 miljarder kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget medför de föreslagna mervärdesskattebeläggningama på&lt;br&gt;utbildningsområdet en varaktig nettobudgetförstärkning för staten på 0,16&lt;br&gt;miljarder kr per år och för den konsoliderade offentliga sektom på 0,09&lt;br&gt;miljarder kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om mervärdesskattebeläggning med 6 procent av upphovsrätter&lt;br&gt;m.m. och införande av mervärdesskatt på tjänster som avser bearbetning&lt;br&gt;m.m. av kinematografisk film förväntas medföra en varaktig nettobudgetför-&lt;br&gt;svagning för den konsoliderade offentliga sektorn på 0,02 miljarder kr per år.&lt;br&gt;Förslaget, som innebär att samtliga produktions- och distributionsled beläggs&lt;br&gt;med mervärdesskatt, ger upphov till utökade möjligheter för avdrag av ingå-&lt;br&gt;ende skatt i bl.a. film- och musikproduktion. Den s.k. kumulativa mervär-&lt;br&gt;desskatteeffekt som från och med den 1 juli 1996 gäller vid t.ex. visning av&lt;br&gt;biograffilm, och som innebär att mervärdesskatteinnehållet i biljettpriset&lt;br&gt;överstiger den formella skattesatsen på 6 procent, avskaffas genom den fö-&lt;br&gt;reslagna mervärdesskattebeläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsra-&lt;br&gt;dio AB hör, tillsammans med vissa allmännyttiga ideella föreningar, till de&lt;br&gt;icke skattskyldiga personer som saknar avdragsrätt för ingående skatt och&lt;br&gt;som därför kan komma att påverkas negativt av införande av mervärdesskatt&lt;br&gt;på upphovsrätter och framställning etc. av kinematografisk film. Priset exkl.&lt;br&gt;mervärdesskatt på de svenskproducerade film- och musikrättigheter som&lt;br&gt;public service-företagen köper kan visserligen förväntas falla i samband med&lt;br&gt;mervärdesskattebeläggningen. Större delen av de upphovsrätter som public&lt;br&gt;service-företagen förvärvar är dock utländska varför avlyftseffekten får be-&lt;br&gt;gränsad betydelse. Regeringen gör bedömningen att en viss kostnadsökning&lt;br&gt;för public service-företagen därmed kommer att uppstå som en följd av mer-&lt;br&gt;värdesskattebeläggningen av upphovsrätter och framställning etc. av kinema-&lt;br&gt;tografisk film. Regeringen avser att återkomma med förslag om kompensa-&lt;br&gt;tion för public service-företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om mervärdesskattebeläggning av entréavgifter till teater, kon-&lt;br&gt;serter, cirkus och opera m.m. med 6 procent beräknas vara statsfinansiellt&lt;br&gt;neutralt. Införande av rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt på dessa&lt;br&gt;områden medför tillsammans med en låg skattesats att entréavgifterna i ge-&lt;br&gt;nomsnitt inte behöver höjas för att kompensera för mervärdesskattebelägg-&lt;br&gt;ningen. Detta gäller både för offentligt subventionerade verksamheter, där&lt;br&gt;avdragsrätten för ingående mervärdesskatt begränsas i proportion till entré-&lt;br&gt;avgifternas andel av de totala intäkterna, och för icke subventionerade&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör bedömningen att förslaget om mervärdesskattebeläggning&lt;br&gt;av kommersiella bibliotek och kommersiell arkiv- och museiverksamhet ger&lt;br&gt;upphov till en statsfinansiellt försumbar effekt. Statistik visar dock att kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mersiell museiverksamhet i viss utsträckning kan gynnas av att mervärdes-&lt;br&gt;skatt med 6 procent införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget medför de föreslagna mervärdesskattebeläggningama på&lt;br&gt;kulturområdet en varaktig nettobudgetförsvagning för staten och den konsoli-&lt;br&gt;derade offentliga sektorn på 0,02 miljarder kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idrottsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommersiell verksamhet inom idrottsområdet, dvs. ej stat, kommun,&lt;br&gt;landsting och allmännyttiga ideella föreningar, föreslås att mervärdesskatt&lt;br&gt;skall införas med en skattesats om 6 procent. Statistik baserad på enskilda&lt;br&gt;företags årsredovisningar visar att förädlingsgraden för kommersiella idrott-&lt;br&gt;sverksamheter som tennis, gym och golf är förhållandevis låg. Detta innebär&lt;br&gt;att företag verksamma inom dessa områden i allmänhet kommer att gynnas&lt;br&gt;av den föreslagna mervärdesskattebeläggningen med 6 procent. För kommer-&lt;br&gt;siella ridskolor är förädlingsgraden något högre: icke mervärdesskattebelag-&lt;br&gt;da kostnader uppgår i genomsnitt till omkring 60 procent av omsättningen.&lt;br&gt;Den dolda mervärdesskatten i ridskolornas lektionsavgifter uppgår därför för&lt;br&gt;närvarande till omkring 8 procent av lektionsavgiften. Detta innebär att de&lt;br&gt;kommersiella ridskolorna inte påverkas negativt av en mervärdesskattebeläg-&lt;br&gt;gning med 6 procent. Även när hänsyn tas till de ökade fullgörandekostnader&lt;br&gt;som en mervärdesskattebeläggning innebär visar beräkningarna att de kom-&lt;br&gt;mersiella ridskolornas lektionsavgifter inte behöver höjas för att kompensera&lt;br&gt;för mervärdesskattebeläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna mervärdesskattebeläggningama på idrottsområdet beräknas&lt;br&gt;ge upphov till en varaktig nettobudgetförsvagning för staten och den konsoli-&lt;br&gt;derade offentliga sektom på 0,05 miljarder kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagda ekonomiska effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget medför de föreslagna mervärdesskattebeläggningama på&lt;br&gt;utbildnings-, kultur- och idrottsområdet en varaktig nettobudgetförstärkning&lt;br&gt;för den konsoliderade offentliga sektom på 0,02 miljarder kr per år och en&lt;br&gt;varaktig nettobudgetförstärkning för staten på 0,09 miljarder kr per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna mervärdeskattebeläggningama medför att antalet skattskyl-&lt;br&gt;diga personer ökar vilket tenderar att öka skattemyndigheternas administra-&lt;br&gt;tionskostnader. Regeringen gör dock bedömningen att de föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringarna på bl.a. utbildningsområdet innebär en förenkling och en större&lt;br&gt;enhetlighet i beskattningen i förhållande till dagens system. De förslagna&lt;br&gt;förändringarna innebär därför sammantagna inte någon förändring av skatte-&lt;br&gt;myndigheternas administrationskostnader. Regeringen bedömer inte heller att&lt;br&gt;förslaget kommer att medföra någon ökad belastning för domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från skatteplikt för omsättning av tjänster varigenom någon bereds&lt;br&gt;tillfälle att utöva idrottslig verksamhet kommer att regleras i 3 kap. 11 a §&lt;br&gt;ML. Andra stycket i paragrafen, som avser upplåtelse av lokal eller andra&lt;br&gt;anläggningar eller del av dessa för sport- eller idrottsutövning m.m., slopas&lt;br&gt;därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten anges att undantaget från skatteplikt inte omfattar korttidsupplåtel-&lt;br&gt;se av lokaler och anläggningar för idrottsutövning. Regeringen anser det&lt;br&gt;lämpligt att genomgående endast använda begreppet idrott i lagtexten. Någon&lt;br&gt;skillnad av begreppets omfattning mot tidigare reglering som innehöll orden&lt;br&gt;sport eller idrott är dock ej avsedd. Med korttidsupplåtelse avses i princip all&lt;br&gt;utövning av sport eller idrott mot avgift som sker i lokal eller på anläggning.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas upplåtelse av banor för badminton, tennis (oavsett&lt;br&gt;om uthyrningen avser strötimmar eller kontrakt per säsong), bowling, golf&lt;br&gt;och upplåtelse av idrottshall för gymnastik. Utanför tillämpningsområdet för&lt;br&gt;korttidsupplåtelse kommer endast vissa speciella situationer att hamna, så-&lt;br&gt;som när ett företag eller en konferensanordnare för en längre tid och med&lt;br&gt;uteslutande av alla andra hyr en idrottsanläggning (ej enstaka bana i en större&lt;br&gt;anläggning) eller idrottslokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att omsättning av utbildning skall undantas från skatteplikt krävs enligt&lt;br&gt;första stycket punkten 1 att den skall avse grundskole-, gymnasieskole- eller&lt;br&gt;högskoleutbildning. Dessutom krävs att utbildningen skall anordnas av det&lt;br&gt;allmänna (stat, kommun eller landsting) eller av någon som erkänts av det&lt;br&gt;allmänna. Med av det allmänna erkänd utbildningsanordnare avses den som&lt;br&gt;med det allmännas stöd genom lag, författning eller tillstånd anordnar sådan&lt;br&gt;utbildning där det klart framgår att den tillhandahålls som ett led i det allmän-&lt;br&gt;nas utbildningsinsatser. Anordnare är den som gentemot eleven enligt lag,&lt;br&gt;författning eller genom tillstånd av det allmänna står som huvudman för ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna avgöra vilken utbildning som skall undantas från skatteplikt&lt;br&gt;skall bedömningen ske med ledning av dels de allmänna skolformerna för&lt;br&gt;grundskole- och gymnasieskoleutbildningen omnämnda i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100), dels reglerna för sådan utbildning på högskola och universitet&lt;br&gt;som ges med stöd av högskolelagen (1992:1434) och lagen (1993:792) om&lt;br&gt;tillstånd att utfärda vissa examina. Vidare bör med den ordinarie skolgången&lt;br&gt;även avses utbildning som ges med stöd av lagen (1991:1108) om statens&lt;br&gt;skolor för vuxna och lagen (1996:339) om försöksverksamhet med viss kva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lificerad yrkesutbildning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skollagen (1985:1100) reglerar det offentliga skolväsendet för barn, ung-&lt;br&gt;dom och vuxna. Om bedömningen av vad som skall anses som grundskole-&lt;br&gt;och gymnasieskoleutbildning anordnad av det allmänna eller av utbildnings-&lt;br&gt;anordnare som är erkänd av det allmänna sker utifrån denna lag kommer bl.a.&lt;br&gt;grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen att&lt;br&gt;undantas från beskattning. I detta undantag ingår även yrkesutbildning som&lt;br&gt;ges i dessa former. Motsvarande omsättning av utbildningstjänster som an-&lt;br&gt;ordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (fristående skolor) och&lt;br&gt;som regleras i skollagen kommer också att bli skattebefriade. Den typ av&lt;br&gt;fristående skolor som benämns kompletterande skolor regleras i förordningen&lt;br&gt;(1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor. Någon anledning att&lt;br&gt;behandla fristående skolor och kompletterande skolor olika i mervärdesskat-&lt;br&gt;tehänseende finns inte. Genom att bedöma vad som skall avses med högsko-&lt;br&gt;leutbildning anordnad av det allmänna eller en av det allmänna för utbild-&lt;br&gt;ningen erkänd utbildningsanordnare med hjälp av högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434) och lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina&lt;br&gt;undantas sådan utbildning vid universitet och högskolor under statligt, kom-&lt;br&gt;munalt och landstingskommunalt huvudmannaskap samt högskolor som&lt;br&gt;genom sin rätt att utfärda examina godkänts av det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning som således&lt;br&gt;skall undantas är sådan angiven utbildning som antingen anordnas av det&lt;br&gt;allmänna, t.ex. grundskoleutbildning i kommunal regi, eller utbildning som&lt;br&gt;anordnas av utbildare som erkänts av det allmänna. Som exempel på det&lt;br&gt;sistnämnda kan nämnas fristående skolor som regleras i skollagen men som&lt;br&gt;för den skull inte är offentligrättsliga subjekt, eller företags anordnande av&lt;br&gt;yrkesutbildning enligt lagen (1996:339) om försöksverksamhet med viss&lt;br&gt;kvalificerad yrkesutbildning. Skattefriheten är knuten till vilken typ av utbild-&lt;br&gt;ning som anordnas. Undantaget från skatteplikt för utbildningsanordnama&lt;br&gt;gäller därför endast för den utbildning som de på detta sätt blivit av det&lt;br&gt;allmänna godkända att anordna. För annan utbildning som utbildningsanord-&lt;br&gt;naren eventuellt tillhandahåller gäller vanliga regler. Om en gymnasieskola&lt;br&gt;skulle tillhandahålla en utbildning utanför den ordinarie gymnasieutbildning-&lt;br&gt;en mot ersättning, kommer denna utbildning att beskattas på vanligt sätt.&lt;br&gt;Detta gäller oavsett om ämnet som den aktuella utbildningen avser ingår i&lt;br&gt;kursplanen för de elever som genomgår den ordinarie gymnasieutbildningen.&lt;br&gt;En gymnasieskola som har körkortsutbildning på schemat kan således inte&lt;br&gt;skattefritt bedriva sådan körkortsutbildning till annan än den som genomgår&lt;br&gt;gymnasieutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket punkten 2 kommenteras i den allmänna motiveringen, av-&lt;br&gt;snitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskaffande av direktkravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns ingen motsvarighet till det nuvarande s.k. direktkravet (se&lt;br&gt;även den allmänna motiveringen, avsnitt 5.3). Om en utbildningsanordnare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är ansvarig för en skattebefriad utbildning, uppdrar åt en underentrepre-&lt;br&gt;nör att hålla viss del av utbildningen, kommer även denna utbildningstjänst&lt;br&gt;att undantas från skatteplikt. Någon skattepliktig omsättning uppstår inte&lt;br&gt;heller om underentreprenören i sin tur anlitar någon att utföra denna utbild-&lt;br&gt;ning. Frågan om skatteplikt blir därför inte som tidigare knuten till åt vem&lt;br&gt;utbildningstjänsten tillhandahålls, utan i stället i vilken verksamhet utbild-&lt;br&gt;ningen ges. Utbildare som anlitas för en skattebefriad utbildning blir därför&lt;br&gt;inte mervärdesskatteskyldig för de utbildningstjänster de omsätter. Som ex-&lt;br&gt;empel på detta kan nämnas att en utomstående lärare anlitas av gymnasiesko-&lt;br&gt;lor, fristående skolor eller högskolor för att tillhandahålla viss del av utbild-&lt;br&gt;ningen. Avsikten är att det skall vara neutralt ur mervärdesskattesynpunkt om&lt;br&gt;den som anlitas är en kommersiell utbildare eller t.ex. en kommunal skola. På&lt;br&gt;motsvarande sätt undantas utbildningstjänster som utförs i en studiestödsbe-&lt;br&gt;rättigad utbildning. Oavsett vem som i praktiken undervisar eleven kommer&lt;br&gt;utbildningstjänsten att undantas såvida den utförs på den ansvarige utbild-&lt;br&gt;ningsanordnarens vägnar. Även den utbildning som tillhandahålls på uppdrag&lt;br&gt;av kommun eller landsting enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållan-&lt;br&gt;den inom skolan eller skollagen (1985:1100) undantas från skatteplikt på&lt;br&gt;detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsbegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som för närvarande skall avses med en utbildningstjänst definieras i&lt;br&gt;prop. 1989/90:111 s. 110. “Tjänsten skall avse en undervisande och systema-&lt;br&gt;tisk presentation av ett ämne. Detta ämne får inte ha en alltför allmän karak-&lt;br&gt;tär. De förhållanden som belyses får inte vara isolerade företeelser utan skall&lt;br&gt;utgöra en integrerad del av ett studieprogram. De som åtnjuter tjänsten skall&lt;br&gt;delta aktivt i undervisningen för att erhålla en viss kompetensnivå.” Syftet&lt;br&gt;med denna definition är att skilja skattefri utbildning från konsulttjänster av&lt;br&gt;olika slag, informationslämnande och anordnande av konferenser, vilka tjäns-&lt;br&gt;ter omfattas av skatteplikten. Genom nu föreliggande förslag kommer skatte-&lt;br&gt;situationen att bestämmas utifrån den utbildning i vilket tillhandahållandet&lt;br&gt;sker. Undervisningens längd och form kommer att sakna betydelse under&lt;br&gt;förutsättning att undervisningen tillhandahålls till eleverna för den skattebe-&lt;br&gt;friade utbildningen. En gymnasieskola kan uppdra åt en utbildare att själv-&lt;br&gt;ständigt handha utbildningen i ett ämne, likväl som uppdraget kan bestå i att&lt;br&gt;utbildaren håller ett föredrag under en timmes tid. Under förutsättning att&lt;br&gt;dessa tjänster ingår i kursplan o.d. för den skattebefriade utbildningen skall&lt;br&gt;båda dessa tjänster undantas från skatteplikt. Begränsningen av vad som skall&lt;br&gt;vara skattefritt ligger i att uppdraget skall avse den utbildning den ansvarige&lt;br&gt;utbildningsanordnarcn är skyldig att ge. I princip handlar det därför om ut-&lt;br&gt;bildning som skolan själv kan ge men av någon anledning anser det lämpligt&lt;br&gt;att uppdra åt annan att utföra. Eftersom vad som är skattebefriad utbildning i&lt;br&gt;många avseenden kommer att förändras genom detta förslag kommer tidigare&lt;br&gt;avgränsningar som skett genom utbildningsbegreppet i stort sett att sakna&lt;br&gt;betydelse. Se dock författningskommentaren till 5 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket omfattas även omsättning av varor och tjänster som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsätts som ett led i utbildningen av undantaget från skatteplikt under förut- Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;sättning att den utbildning som tillhandahålls inte omfattas av skatteplikt. I&lt;br&gt;denna del överensstämmer EG:s regler med nuvarande svenska mervärdes-&lt;br&gt;skatteregler. Någon avsikt att förändra innebörden av tillämpningen gent-&lt;br&gt;emot tidigare reglering finns således inte. Såsom avgränsning gentemot skat-&lt;br&gt;tepliktig verksamhet angavs i prop. 1989/90:111 s. 110 bl.a: “Skattefriheten&lt;br&gt;bör inte ges en sådan omfattning att den blir en konkurrensfördel gentemot&lt;br&gt;sådana subjekt som enbart bedriver skattepliktig verksamhet.” Detta innebär,&lt;br&gt;liksom hittills, att tillämpningen bör vara restriktiv. Undantaget från skatte-&lt;br&gt;plikt för detta slags omsättning gäller för den utbildare som omsätter den&lt;br&gt;skattebefriade utbildningstjänsten. Undantaget gäller oavsett om det är den&lt;br&gt;ansvarige utbildningsanordnaren eller en underentreprenör som omsätter den&lt;br&gt;skattebefriade utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke anges att utbildning som utbildare tillhandahåller&lt;br&gt;mot ersättning från en uppdragsgivare och där uppdragsgivaren utser de&lt;br&gt;personer som skall utbildas (uppdragsutbildning) är skattepliktig. Detta med-&lt;br&gt;för att t.ex. arbetsmarknadsutbildning som kommuner, folkhögskolor och&lt;br&gt;högskolor säljer till länsarbetsnämnden skall vara skattepliktig. Utbildnings-&lt;br&gt;tjänst som en högskola säljer till företag kommer att bli skattepliktig, oavsett&lt;br&gt;om utbildningen tillhör högskolans ordinarie utbud eller om den tas fram&lt;br&gt;enbart för företagets behov. Vidare kommer de utbildningar som folkhögsko-&lt;br&gt;lor och komvux tillhandahåller till olika uppdragsgivare på motsvarande sätt&lt;br&gt;att bli skattepliktiga. Sammantaget innebär detta att utbildningstjänster som&lt;br&gt;ett företag upphandlar åt sina anställda kommer att vara belagda med mervär-&lt;br&gt;desskatt oavsett vem som tillhandahåller utbildningen. I huvudsak torde mot-&lt;br&gt;svarande skattemässiga situation i flertalet fall gälla redan i dag på grund av&lt;br&gt;det s.k. direktkravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en utbildningsanordnare som anordnar skattebefriad utbildning (gym-&lt;br&gt;nasieskola, fristående skola, högskola m.m.) uppdrar åt en annan sådan ut-&lt;br&gt;bildningsanordnare att hålla del av utbildningen skall skattefrihet däremot&lt;br&gt;gälla. Eftersom någon motsvarighet till det tidigare s.k. direktkravet inte finns&lt;br&gt;kommer även dessa tillhandahållanden att vara undantagna från skatteplikt.&lt;br&gt;Det kan röra sig om att en kommunal gymnasieskola uppdrar åt en fristående&lt;br&gt;skola eller en gymnasieskola i annan kommun att tillhandahålla viss del av&lt;br&gt;deras utbildning. Det kan även vara så att en utbildningsanordnare, som till-&lt;br&gt;handahåller utbildning som är undantagen av det skälet att den berättigar till&lt;br&gt;studiehjälp, uppdrar åt annan utbildningsanordnare i samma kategori att&lt;br&gt;hjälpa till med viss del av utbildningen. Dessa situationer faller dock enligt&lt;br&gt;ordalydelsen under begreppet uppdragsutbildning. Någon avsikt att denna&lt;br&gt;omsättning skall vara skattepliktig finns inte. I lagtexten har därför denna&lt;br&gt;situation undantagits särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande punkterna 1, 3 och 7 upphävs. Reducerad skattesats införs för&lt;br&gt;områdena motsvarande punkterna 1 och 3, se 7 kap. 1 § tredje stycket 2 och&lt;br&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 1 (tidigare 2) undantas utövande konstnärs framförande av ett&lt;br&gt;litterärt eller konstnärligt verk. Begreppets innebörd motsvarar i denna del&lt;br&gt;den förutvarande punkten 2.1 likhet med nuvarande tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melsen avses inte att någon skillnad i mervärdesskattehänseende skall uppstå&lt;br&gt;beroende på i vilken form konstnären väljer att bedriva sin verksamhet (en-&lt;br&gt;skild firma, aktiebolag m.m.). Vad avser skattesatsen för upplåtelse och över-&lt;br&gt;låtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs&lt;br&gt;framförande regleras detta i 7 kap. 1 § tredje stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2-4 (tidigare 4-6) som utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag kommenteras i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av punkten 7 kommenteras i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 6.3.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 5 införs undantag från skatteplikt för av det allmänna understödd&lt;br&gt;folkbildningsverksamhet som tillhandahålls av studieförbund. Studiecirklar&lt;br&gt;och kurser i olika former kommer genom detta förslag att undantas från skat-&lt;br&gt;teplikt. Undantaget enligt denna punkt omfattar dock endast den traditionella&lt;br&gt;folkbildningsverksamheten som understöds av det allmänna och således inte&lt;br&gt;sådan utbildningsverksamhet som studieförbunden på kommersiella villkor&lt;br&gt;tillhandahåller företag och andra. I sådana fall föreligger skatteplikt under&lt;br&gt;förutsättning att utbildningen utgör yrkesmässig verksamhet. I förordningen&lt;br&gt;(1991:977) om statsbidrag till folkbildningen anges att statsbidrag inte får&lt;br&gt;användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Se vidare den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 6.3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 medges undantag för kulturbildningsverksamhet som drivs i&lt;br&gt;kommunal regi. Om verksamheten bedrivs i annan form, t.ex. genom aktie-&lt;br&gt;bolag, medför den skattskyldighet. Avsikten med undantaget är framför allt&lt;br&gt;att den verksamhet som bedrivs i kommunala kultur- och musikskolor skall&lt;br&gt;undantas från skatteplikt (se även den allmänna motiveringen avsnitt 6.3.6).&lt;br&gt;Det förekommer även att kommunen bedriver kulturbildningsverksamhet&lt;br&gt;enbart inom vissa delar av kulturområdet, som annars kan ingå i kultursko-&lt;br&gt;lornas verksamhet, t.ex. teater och bild. Någon skillnad ur mervärdesskatte-&lt;br&gt;synpunkt beroende på hur kulturbildningsverksamheten benämns avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafens formulering får begreppet idrott (idrottsligt evenemang&lt;br&gt;och idrottslig verksamhet) en central betydelse. Regeringen är medveten om&lt;br&gt;att frågan vad som är sport eller idrott och därmed innefattas i begreppen&lt;br&gt;idrottsligt evenemang respektive idrottslig verksamhet kan förorsaka vissa&lt;br&gt;gränsdragningsproblem. Någon enhetlig eller heltäckande definition finns&lt;br&gt;inte och kan knappast skapas för alla situationer. Riksidrottsförbundet defini-&lt;br&gt;erar vissa begrepp i sitt nya idéprogram (verksamhetsidé och riktlinjer för&lt;br&gt;idrottsrörelsen in i 2000-talet, se tidskriften Svensk Idrott 1/96). Där sägs&lt;br&gt;bl.a. att “ Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roligt och må bra” och “Idrott består av träning och lek, tävling och uppvis-&lt;br&gt;ning”. Inte heller dessa uttalanden torde i alla sammanhang kunna användas&lt;br&gt;för att avgränsa vad som i mervärdesskattelagens mening skall anses som&lt;br&gt;sport eller idrott. I stora delar måste därför bedömningen av vad som är sport&lt;br&gt;eller idrott i mervärdesskattelagens mening överlämnas till rättstillämpning-&lt;br&gt;en. Vägledning torde dock kunna hämtas från hur undantaget från skatteplikt&lt;br&gt;för tillhandahållande av lokaler eller anläggningar för sport- eller idrottsutöv-&lt;br&gt;ning har tillämpats. Det är framför allt svårt att avgöra vad som är&lt;br&gt;sport/idrott och vad som i stället är rekreation/förströelse/nöje. Att utnyttja en&lt;br&gt;simhall för simning får anses som sport eller idrott medan ett besök på ett&lt;br&gt;äventyrsbad måste ses som rekreation. På samma sätt kan inte go-cartåkning&lt;br&gt;på t.ex. tivoli anses som sport eller idrott. Av nämnda fall framgår således att&lt;br&gt;aktivitetens syfte i allmänhet att bedriva sport eller idrott på en härför avsedd&lt;br&gt;anläggning är viktig vid bedömningen av om en idrottstjänst skall anses om-&lt;br&gt;satt eller inte. Den enskilde besökarens syfte med aktiviteten kan således inte&lt;br&gt;tillmätas någon betydelse. Det kan vidare presumeras att kurser som anord-&lt;br&gt;nas i olika sällskapsdanser, utan en direkt koppling till tävlingsverksamhet,&lt;br&gt;inte är sport eller idrott i mervärdesskattelagens mening. Golfträning som&lt;br&gt;bedrivs på en s.k. driving-range (område eller lokal med möjlighet att öva&lt;br&gt;golfslag) får däremot anses vara så nära förknippad med själva golfutövandet&lt;br&gt;att denna verksamhet i mervärdesskattelagens mening måste anses som&lt;br&gt;idrott. Vad avser transport i skidliftar betraktas sådana tjänster i mervärdes-&lt;br&gt;skattehänseende som personbefordran (se prop. 1991/92:50 s.15). Någon&lt;br&gt;förändring av detta förhållande är inte avsedd genom denna proposition. Den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 3 kap. 11 a § avser således inte skidliftarna. Liksom&lt;br&gt;hittills kommer reducerad skattesats med 12 procent att tillämpas vid tillhan-&lt;br&gt;dahållande av transport i skidliftar som görs i yrkesmässig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utövande av idrottslig verksamhet avses inte enbart praktiskt utövan-&lt;br&gt;de av sport eller idrott. Även sådan idrottslig verksamhet som, förutom det&lt;br&gt;huvudsakliga praktiska momentet, till mindre delar består av ett teoretiskt&lt;br&gt;moment med instruktion eller handledning av ledare kan undantas från&lt;br&gt;skatteplikt under förutsättning att tjänsten tillhandahålls utövaren. Exempel&lt;br&gt;på detta kan vara idrottsutövande i golfskolor, ridskolor, tennisskolor, sim-&lt;br&gt;skolor, ishockeyskolor, fotbollsskolor m.m. Detta avser även enstaka lektio-&lt;br&gt;ner som framför allt ges i skid-, tennis- golf- och ridskolor. Däremot kan inte&lt;br&gt;eventuella kostnader för logi, kost, resor, litteratur m.m. ingå i begreppet&lt;br&gt;idrottslig verksamhet eller undantas som en tjänst som har ett omedelbart&lt;br&gt;samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten. En teoretisk utbild-&lt;br&gt;ning som berör sport eller idrott och som antingen inte riktar sig till utövaren&lt;br&gt;(t.ex. tränarutbildning) eller som inte huvudsakligen innehåller praktiskt&lt;br&gt;utövande av sport eller idrott kan inte anses som idrottslig verksamhet. Ex-&lt;br&gt;empel på det sistnämnda kan vara föreläsningar och kurser för idrottsmän i&lt;br&gt;ämnen som kostlära, psykologi m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skattebefriad idrottsutövning avses inte verksamhet som enbart be-&lt;br&gt;står av uthyrning av redskap o.d. för idrottsutövning. Skatteplikt föreligger&lt;br&gt;således för uthyrning av idrottsredskap som sker i sportaffärer eller genom&lt;br&gt;särskilda uthyrare. I normalfallet föreligger därför inte skattefrihet för t.ex.&lt;br&gt;uthyrning av skidor, cyklar, windsurfingbrädor eller kanoter. Särskilda regler&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås dock för uthyrning som sker av anordnaren i omedelbart samband Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;med att någon bereds möjlighet att utöva idrottslig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omsättning av tjänster med omedelbart samband med utövandet av&lt;br&gt;den idrottsliga verksamheten som anges i paragrafens första stycke andra&lt;br&gt;meningen avses upplåtelse i samband därmed av olika sportanordningar,&lt;br&gt;hjälpmedel, tillbehör och redskap vid utövandet av den idrottsliga aktiviteten&lt;br&gt;i fråga (t.ex. uthyrning av baddräkter, badhanddukar, skridskor, racketar&lt;br&gt;m.m.). Skattefriheten för dessa tjänster förutsätter att tillhandahållandet sker&lt;br&gt;genom anordnaren. Utrymmet för att tillämpa undantaget från skatteplikt är&lt;br&gt;mycket begränsat och i huvudsak torde olika typer av uthyrningsverksamhet&lt;br&gt;enligt ovan komma i fråga. Som framgår av föregående stycke kan vid&lt;br&gt;idrottslig verksamhet, t.ex. golfskolor och tennisskolor, varken tillhandahål-&lt;br&gt;lande av kost, logi, resor eller litteratur anses som tjänster med omedelbart&lt;br&gt;samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt för stat och kommun i paragrafens andra&lt;br&gt;stycke gäller endast när verksamheten bedrivs i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat en något annan lagteknisk utformning av paragra-&lt;br&gt;fen. Avsikten med den i lagrådsremissen föreslagna regeln är bl.a. att den&lt;br&gt;skall utgöra en definition av idrottsområdet. Regeringen anser, med hänsyn&lt;br&gt;till kopplingen mellan denna regel och bestämmelsen om tillämplig skattesats&lt;br&gt;i 7 kap. 1 § tredje stycket 6, att den i lagrådsremissen föreslagna utformning-&lt;br&gt;en är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås upphävd. Förslaget kommenteras i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16-17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har ändring gjorts till följd av att 15 § föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att begreppet utbildning används i 3 kap. 8 § ersätts ordet&lt;br&gt;undervisning i första stycket punkten 1 med utbildning. Med utbildning i&lt;br&gt;denna punkt avses utbildning som är skattefri med stöd av 3 kap. 8 § och&lt;br&gt;skattepliktig utbildning som motsvarar utbildningsbegreppet enligt följande&lt;br&gt;definition som gavs i prop. 1989/90:111 s. 110: “Tjänsten skall avse en un-&lt;br&gt;dervisande systematisk presentation av ett ämne. Detta ämne får inte ha en&lt;br&gt;alltför allmän karaktär. De förhållande som belyses får inte vara isolerade&lt;br&gt;företeelser utan skall utgöra en integrerad del av ett studieprogram. De som&lt;br&gt;åtnjuter tjänsten skall delta aktivt i undervisningen för att erhålla en viss kom-&lt;br&gt;petensnivå.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;br&gt;Genom punkten 2 medges reducerad skattesats för tillträde till vissa föreställ-&lt;br&gt;ningar. Tillhandahållandet av dessa undantogs tidigare från beskattning enligt&lt;br&gt;3 kap. 11 § 3. Beskattningsunderlaget utgör avgiften för tillträde till föreställ-&lt;br&gt;ningarna. Ordalydelsen har anpassats till EG:s regler, punkten 7 i bilaga H&lt;br&gt;till sjätte direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 som fått sin utformning i huvudsaklig överensstämmelse med&lt;br&gt;Lagrådets förslag behandlas i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 4 medges reducerad skattesats vid upplåtelse och överlåtelse av&lt;br&gt;vissa upphovsrättigheter. Bestämmelsen är överförd från nuvarande 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 1. De omsättningar vid vilka reducerad skattesats avses tillämpas mot-&lt;br&gt;svarar de omsättningar som enligt nuvarande ordning undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 5 är överförd från nuvarande 3 kap. 11 § 2. De&lt;br&gt;upplåtelser och överlåtelser av rättigheter till ljud- eller bildupptagningar av&lt;br&gt;en utövande konstnärs framförande vid vilka reducerad skattesats skall&lt;br&gt;tillämpas motsvarar de omsättningar av sådana rättigheter som enligt nuva-&lt;br&gt;rande ordning undantas från skatteplikt. Vad avser ersättning för konstnärens&lt;br&gt;framförande undantas dessa även fortsättningsvis från skatteplikt, se 3 kap.&lt;br&gt;H § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom punkten 6 framgår att en lägre skattesats skall gälla för de tjänster&lt;br&gt;som definieras i 3 kap. 11 a § första stycket i de fall de ej tillhandahålls av&lt;br&gt;sådant subjekt som nämns i andra stycket. Lagrådet har förordat en något&lt;br&gt;annan lagteknisk utformning av paragrafen. Med hänsyn till att det klart skall&lt;br&gt;vara definierat för vilka tjänster den reducerade skattesatsen skall tillämpas&lt;br&gt;anser regeringen att den i lagrådsremissen föreslagna lydelsen är att föredra.&lt;br&gt;Lagrådet har vidare påpekat att transport i skidliftar omfattas av skattesatsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 procent men att denna tjänst torde kunna anses som en tjänst varigenom&lt;br&gt;någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Transport i skidliftar&lt;br&gt;skulle därigenom omfattas av denna punkt. Regeringen anser att transport i&lt;br&gt;skidliftar liksom hittills är att se som personbefordran och således inte skall&lt;br&gt;anses som en tjänst varigenom någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verk-&lt;br&gt;samhet. Ett uttalande av denna innebörd har även gjorts i författningskom-&lt;br&gt;mentaren till 3 kap. 11 a §. Något särskilt angivande i lagtexten om detta&lt;br&gt;förhållande anser regeringen inte är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras begränsning av avdragsrätten för ingående skatt för&lt;br&gt;olika föreställningar till den del intäkten i verksamheten utgörs av bidrag&lt;br&gt;eller stöd från det allmänna som inte utgör ersättning för omsatt tjänst. Med&lt;br&gt;bidrag eller stöd avses framför allt kontanta bidrag. I den mån annat ekono-&lt;br&gt;miskt stöd i annan form är urskiljbart skall även avdragsrätten begränsas med&lt;br&gt;hänsyn till detta. Avdragsrätten skall naturligtvis inte reduceras i de fall det&lt;br&gt;allmänna köper varor eller tjänster, dvs. betalningen utgör ersättning för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsatt vara eller tjänst. Som exempel kan nämnas att en kommunal skola Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;köper tillträde till föreställningar för skolans elever. Med det allmänna avses&lt;br&gt;staten, landsting och kommun. Liksom vid blandad verksamhet är storleken&lt;br&gt;av den faktiska andelen avdragsgill ingående skatt inte känd under löpande&lt;br&gt;år, eftersom det först vid årets utgång kan konstateras hur stor den skatteplik-&lt;br&gt;tiga omsättningen är i förhållande till den totala omsättningen inklusive er-&lt;br&gt;hållna bidrag. Avdragsprocenten under året blir därför preliminär och korri-&lt;br&gt;gering får göras i samband med bokslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget till ny reglering på utbildningsområdet kommer huvuddelen&lt;br&gt;av all körkortsutbildning att bli skattepliktig. Som en följd av detta får avdrag&lt;br&gt;göras för ingående mervärdesskatt vid förvärv och förhyrning av fordon till&lt;br&gt;skattepliktig körkortsutbildning. Se även den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;5.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till övergångsbestämmelser kommenteras i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 &amp;nbsp;Förslaget om lag om ändring i lagen (1994:1551) om&lt;br&gt;frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 7 ändras så att undantaget från skattefrihet för postorderförsäljning&lt;br&gt;inte gäller då försändelsen består av utländska periodiska publikationer. Se&lt;br&gt;vidare den allmänna motiveringen, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;112 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket andra meningen ändras så att det framgår att undantaget för&lt;br&gt;postorderförsäljning inte gäller då försändelsen består av utländska periodis-&lt;br&gt;ka publikationer. Se vidare den allmänna motiveringen, avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1996197.1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet (SOU 1994:88) Mervärdesskatten&lt;br&gt;och EG samt skrivelser som inkommit avseende&lt;br&gt;mervärdesskatt på utbildning, kultur, idrott och&lt;br&gt;ideell verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Datainspektionen,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Statskontoret, Generaltullstyrelsen, Statistiska&lt;br&gt;Centralbyrån, Riksrevisionsverket (RRV), Riksskatteverket (RSV),&lt;br&gt;Konkurrensverket, Statens Kulturråd, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Folkbildningsrådet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;Fackpressen, Folkets Hus Riksorganisation, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer (FAR), Företagarnas Riksorganisation, Företagens&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation, Grossistförbundet Svensk Handel, Konstnärernas&lt;br&gt;Riksorganisation (KRO), Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares&lt;br&gt;Samarbetsnämnd (KLYS), Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets&lt;br&gt;Skattedelegation, Posten AB, Researrangörsföreningen i Sverige (RIS),&lt;br&gt;Scandinavian Airlines System (SAS), Svensk Industriförening, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Rese- och Turistindustrins&lt;br&gt;Samarbetsorganisation, Svenska Resebyråföreningen, Svenska&lt;br&gt;Revisorssamfundet (SRS), Svenska Tidningsutgivareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM), Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Frimärkshandlarförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges&lt;br&gt;Hotell- och Restaurangförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges Redareförening, Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund (SRF), Sveriges Riksidrottsförbund (RF),&lt;br&gt;Sveriges Television AB, Teatrarnas Riksförbund, Tjänsteförbundet,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Trafikflygföretagens&lt;br&gt;Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från S:t Lucasstiftelsen, Svenska&lt;br&gt;Civilflygskolan AB, Kungliga Svenska Aeroklubben, Sveriges Trafikskolors&lt;br&gt;Riksförbund (STR), Föreningen Sveriges Konsthantverkare och&lt;br&gt;Industriformgivare (KIF), Sigurd Persson, Svenska Kabel-TV Föreningen,&lt;br&gt;Stockholms Handelskammare, Svenska Allmänflygföreningen,&lt;br&gt;Luftfartsverket, Finansbolagens Förening, International Federation of the&lt;br&gt;phonographic Industry (IFPI), Sveriges Mynthandlares Förening och&lt;br&gt;Trafikskolornas Riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt yttrande har inkommit från Sveriges Kristna Råd, Sveriges&lt;br&gt;Frikyrkosamråd, Svenska Missionsrådet och Samarbetsnämnden för&lt;br&gt;statsbidrag till trossamfund,. Gemensamt yttrande har även avlämnats av&lt;br&gt;KLYS, STIM,COPYSWEDE, Svenska Artisters och Musikers&lt;br&gt;Intresseorganisation (SAMI) och Bild Upphovsrätt i Sverige (BUS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagamas Riksorganisation, Svensk Industriförening, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund och Stockholms Handelskammare har åberopat ett yttrande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat av Näringslivets Skattedelegation. Företagens Prop. 1996/97:10&lt;br&gt;Uppgiftslämnardelegation, SAF, Svenska Bankföreningen, Sveriges Bilaga 1&lt;br&gt;Försäkringsförbund och Sveriges Köpmannaförbund har förutom eget&lt;br&gt;yttrande åberopat yttrandet från Näringslivets Skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har bifogat yttranden från Skattemyndigheten i Stockholms län,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmöhus län, Skattemyndigheten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Skattemyndigheten i Kalmar län, Skattemyndigheten i Gävleborgs&lt;br&gt;län och Skattemyndigheten i Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har bifogat yttrande från Svenska Livsmedelsarbetareförbundet över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1994:74) Punktskatterna och EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank och Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO) har beretts tillfälle att avge yttrande men har förklarat sig avstå från&lt;br&gt;att avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser har inkommit från Pingstkyrkan (Filadelfiaförsamlingen),&lt;br&gt;Frälsningsarmén, Praktisk Solidaritet, U-landshjälp från Folk till Folk, Små&lt;br&gt;Smulor/Stadsmissionen, Erikshjälpen, Svenska Kabel-TV-föreningen,&lt;br&gt;Scandinavian Airlines System (SAS), Sveriges Bowlinghallars Förbund,&lt;br&gt;Svenska Bowlingförbundet, Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Ewa&lt;br&gt;Borgeryd, Circus Scala, Bröderna Bronett AB, Akademien för&lt;br&gt;cirkuskonstens bevarande i Sverige, Sv Fotografers Förbund, Joakim&lt;br&gt;Persson, Sveriges Guideförbund, Sveriges Trafikskolors Riksförbund,&lt;br&gt;Scouting Hajk konfektion AB, Språkreseförmedlama och Konstnärliga och&lt;br&gt;litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Trafikutbildamas&lt;br&gt;Riksorganisation, Björn Carlzén Trafikkonsult AB, Sveriges&lt;br&gt;Markanadsförbund och Teatrarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;dels att 3 kap. 2, 3, 8 och 11 §§, 5 kap. 6 §, 7 kap. 1 § samt 8 kap. 15 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer 3 kap. 11 a § och&lt;br&gt;8 kap. 13 a §, samt närmast före 3 kap. 11 a § en ny rubrik av följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av fastigheter samt överlåtelse och&lt;br&gt;upplåtelse av arrenden, hyresrätter, bostadsrätter, tomträtter, servitutsrätter&lt;br&gt;och andra rättigheter till fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt om-&lt;br&gt;fattar också tillhandahållande av&lt;br&gt;lokaler eller andra anläggningar&lt;br&gt;eller del av dessa för sport- eller&lt;br&gt;idrottsutövning samt i samband&lt;br&gt;därmed upplåtelse av verksam-&lt;br&gt;hetstillbehör eller annan inredning&lt;br&gt;för sport- eller idrottsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för upplåtelse av nyttj anderätter till fastigheter omfattar också&lt;br&gt;upplåtarens tillhandahållande av gas, vatten, elektricitet, värme och nätutrust-&lt;br&gt;ning för mottagning av radio- och televisionssändningar, om tillhandahållan-&lt;br&gt;det är ett led i upplåtelsen av nyttjanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § omfattar inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av verksamhetstillbehör utom i fall som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av växande skog, odling och annan växtlighet utan samband&lt;br&gt;med överlåtelse av marken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt&lt;br&gt;och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller andra naturprodukter&lt;br&gt;samt rätt till jakt, fiske eller bete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse&lt;br&gt;av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse av parkeringsplatser i parkeringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. upplåtelse för fartyg av hamnar eller för luftfartyg av flygplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplåtelse av förvaringsboxar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. upplåtelse av utrymmen för reklam eller annonsering på fastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. upplåtelse för djur av byggna-&lt;br&gt;der eller mark, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. upplåtelse för trafik av väg,&lt;br&gt;bro eller tunnel samt upplåtelse av&lt;br&gt;spåranläggning för järnvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. upplåtelse för djur av byggna-&lt;br&gt;der eller mark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. upplåtelse för trafik av väg,&lt;br&gt;bro eller tunnel samt upplåtelse av&lt;br&gt;spåranläggning för järnvägstrafik,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. sedvanliga korttidsupplåtel-&lt;br&gt;ser av lokaler och anläggningar för&lt;br&gt;idrottsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare för stadigva-&lt;br&gt;rande användning i en verksamhet som medför skattskyldighet eller som&lt;br&gt;medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § helt eller delvis&lt;br&gt;hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning, som utgör fastighet. Uthyr-&lt;br&gt;ning till staten eller en kommun är skattepliktig även om uthyrningen sker för&lt;br&gt;en verksamhet som inte medför sådan skyldighet eller rätt. Skatteplikt före-&lt;br&gt;ligger dock inte för uthyrning till en kommun, om fastigheten vidareuthyrs av&lt;br&gt;kommunen för användning i en verksamhet som inte medför skattskyldighet&lt;br&gt;eller rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9, 11 eller 12 § eller om uthyrningen&lt;br&gt;avser stadigvarande bostad. Vad som har sagts om uthyrning gäller även för&lt;br&gt;upplåtelse av bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också vid uthyrning i andra hand och vid bostads-&lt;br&gt;rättsinnehavares upplåtelse av nyttjanderätt till fastighet som innehas med&lt;br&gt;bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget enligt 2 § gäller inte heller när en fastighetsägare helt eller&lt;br&gt;delvis hyr ut en sådan byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet,&lt;br&gt;till någon som har rätt till återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns särskilda bestämmelser om skattskyldighet för sådan uthyr-&lt;br&gt;ning, bostadsrättsupplåtelse och upplåtelse av nyttjanderätt som anges i&lt;br&gt;andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsätt-&lt;br&gt;ning av tjänster som utgör utbildning&lt;br&gt;samt tjänster av annat slag och va-&lt;br&gt;ror som omsätts som ett led i utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget omfattar endast&lt;br&gt;tjänster och varor som den som be-&lt;br&gt;driver utbildningen omsätter direkt&lt;br&gt;till den som åtnjuter utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller inte utbild-&lt;br&gt;ning som säljare eller uthyrare an-&lt;br&gt;ordnar i samband med skattepliktigt&lt;br&gt;tillhandahållande av varor eller&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsätt-&lt;br&gt;ning av tjänster som utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;utbildning på grundskole-,&lt;br&gt;gymnasieskole- och högskolenivå&lt;br&gt;om utbildningen anordnas av det&lt;br&gt;allmänna eller en av det allmänna&lt;br&gt;för utbildningen erkänd&lt;br&gt;utbildningsanordnare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildning som enligt studie-&lt;br&gt;stödslagen (1973:349) berättigar&lt;br&gt;eleven till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt en-&lt;br&gt;ligtförsta stycket omfattar även om-&lt;br&gt;sättning av varor och tjänster som&lt;br&gt;omsätts som ett led i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som tillhandahålls av&lt;br&gt;utbildare mot ersättning från en&lt;br&gt;uppdragsgivare som själv utser de&lt;br&gt;personer som skall utbildas (upp-&lt;br&gt;dragsutbildning), omfattas av un-&lt;br&gt;dantaget endast om utbildningen&lt;br&gt;ingår i en av uppdragsgivaren be-&lt;br&gt;driven egen utbildning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas följande slag av omsättning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rättigheter som omfattas av 1,4 eller&lt;br&gt;5 § lagen (1960:729) om upphovs-&lt;br&gt;rätt till litterära och konstnärliga&lt;br&gt;verk, dock inte när det är fråga om&lt;br&gt;fotografier, reklamalster, system&lt;br&gt;och program för automatisk data-&lt;br&gt;behandling eller film, videogram&lt;br&gt;eller annan jämförlig upptagning&lt;br&gt;som avser information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en utövande konstnärs fram-&lt;br&gt;förande av ett litterärt eller konstnär-&lt;br&gt;ligt verk samt upplåtelse eller över-&lt;br&gt;låtelse av rättighet till ljud- eller&lt;br&gt;bildupptagning av ett sådant fram-&lt;br&gt;förande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tillhandahållande av konser-&lt;br&gt;ter, cirkus-, teater-, opera- och ba-&lt;br&gt;lettföreställningar samt andra jäm-&lt;br&gt;förliga föreställningar, dock inte&lt;br&gt;biografföreställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i biblioteksverksamhet: tillhan-&lt;br&gt;dahållande av böcker, tidskrifter,&lt;br&gt;tidningar, ljud- och bildupptagning-&lt;br&gt;ar, reproduktioner av bildkonst samt&lt;br&gt;bibliografiska upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i arkivverksamhet: förvaring&lt;br&gt;och tillhandahållande av arkivhand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter ur sådana hand-&lt;br&gt;lingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i museiverksamhet: anordnande&lt;br&gt;av utställningar för allmänheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en utövande konstnärs fram-&lt;br&gt;förande av ett sådant litterärt eller&lt;br&gt;konstnärligt verk som omfattas av&lt;br&gt;lagen (1960:729) om upphovsrätt&lt;br&gt;till litterära och konstnärliga verk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i biblioteksverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs av eller fortlöpande under-&lt;br&gt;stöds av det allmänna', tillhandahål-&lt;br&gt;lande av böcker, tidskrifter, tidning-&lt;br&gt;ar, ljud- och bildupptagningar, re-&lt;br&gt;produktioner av bildkonst samt&lt;br&gt;bibliografiska upplysningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i arkivverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av eller fortlöpande understöds av&lt;br&gt;det allmänna: förvaring och tillhan-&lt;br&gt;dahållande av arkivhandlingar och&lt;br&gt;uppgifter ur sådana handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i museiverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;av eller fortlöpande understöds av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillhandahållande av föremål för ut-&lt;br&gt;ställningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. framställning, kopiering eller&lt;br&gt;annan efterbehandling av kinema-&lt;br&gt;tografisk film som avser annat än&lt;br&gt;reklam eller information.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det allmänna: anordnande av utställ-&lt;br&gt;ningar för allmänheten och tillhanda-&lt;br&gt;hållande av föremål för utställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. av det allmänna understödd&lt;br&gt;folkbildningsverksamhet som till-&lt;br&gt;handahålls av studieförbund, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kulturbildningsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag inom idrottsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;omsättning av tjänster varige-&lt;br&gt;nom någon bereds tillträde till&lt;br&gt;idrottsligt evenemang eller till-&lt;br&gt;fälle att utöva idrottslig verksam-&lt;br&gt;het. Från skatteplikt undantas&lt;br&gt;vidare omsättning av tjänster&lt;br&gt;som har omedelbart samband&lt;br&gt;med utövandet av den idrottsliga&lt;br&gt;verksamheten om dessa tjänster&lt;br&gt;omsätts av den som tillhandahål-&lt;br&gt;ler den idrottsliga verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget gäller endast om&lt;br&gt;tjänsterna omsätts av staten eller&lt;br&gt;en kommun eller av en ideell fö-&lt;br&gt;rening när inkomsten av&lt;br&gt;verksamheten utgör en sådan&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;för vilken föreningen är frikallad&lt;br&gt;från skattskyldighet enligt 7 § 5&lt;br&gt;mom. lagen (1947:576) om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inget annat följer av 6 a eller&lt;br&gt;6 b § är tjänster omsatta inom lan-&lt;br&gt;det, om de utförs i Sverige och avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kulturella aktiviteter, artistiska&lt;br&gt;framträdanden, idrott, underhållning,&lt;br&gt;undervisning, vetenskap och liknan-&lt;br&gt;de verksamhet, däri inbegripen verk-&lt;br&gt;samhet som arrangör och andra med&lt;br&gt;en i denna punkt angiven verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inget annat följer av 6 a eller&lt;br&gt;6 b § är tjänster omsatta inom landet,&lt;br&gt;om de utförs i Sverige och avser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kulturella aktiviteter, artistiska&lt;br&gt;framträdanden, idrott, underhållning,&lt;br&gt;utbildning, vetenskap och liknande&lt;br&gt;verksamhet, däri inbegripen&lt;br&gt;verksamhet som arrangör och andra&lt;br&gt;med en i denna punkt angiven verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundna åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omhändertagande, lastning och&lt;br&gt;lossning av gods och andra liknande&lt;br&gt;tjänster som tillhandahålls som ett&lt;br&gt;led i en varutransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdering av varor som är lös&lt;br&gt;egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbeten på varor som avses i 3,&lt;br&gt;däri inbegripet kontroll eller analys&lt;br&gt;av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedling av sådana tjänster&lt;br&gt;som avses i första stycket omfattas&lt;br&gt;av bestämmelserna i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet förbundna åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omhändertagande, lastning&lt;br&gt;och lossning av gods och andra lik-&lt;br&gt;nande tjänster som tillhandahålls&lt;br&gt;som ett led i en varutransport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdering av varor som är lös&lt;br&gt;egendom, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbeten på varor som avses i 3,&lt;br&gt;däri inbegripet kontroll eller analys&lt;br&gt;av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmedling av sådana tjänster&lt;br&gt;som avses i första stycket omfattas&lt;br&gt;av bestämmelserna i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om&lt;br&gt;inte annat följer av andra eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse&lt;br&gt;av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av&lt;br&gt;underordnad betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transport i skidliftar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. omsättning av sådana konstverk som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs&lt;br&gt;av upphovsmannen eller dennes dödsbo,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. import av sådana konstverk, samlarföremål och antikviteter som avses&lt;br&gt;i 9 a kap. 5-7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omsättning, gemenskapsintemt förvärv och import av sådana livsmedel&lt;br&gt;och livsmedelstillsatser som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med&lt;br&gt;undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vatten från vattenverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) spritdrycker, vin och starköl, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 6 procent av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänna nyhetstidningar, var-&lt;br&gt;med avses sådana publikationer av&lt;br&gt;dagspresskaraktär som normalt ut-&lt;br&gt;kommer med minst ett nummer vaije&lt;br&gt;vecka, samt för motsvarande radio-&lt;br&gt;och kassettidningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillhandahållande av biograf-&lt;br&gt;föreställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten tas ut med 6 procent av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänna nyhetstidningar, var-&lt;br&gt;med avses sådana publikationer av&lt;br&gt;dagspresskaraktär som normalt ut-&lt;br&gt;kommer med minst ett nummer vaije&lt;br&gt;vecka, samt för motsvarande radio-&lt;br&gt;och kassettidningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillträde till konserter, cirkus-,&lt;br&gt;biograf-, teater-, opera- och balett-&lt;br&gt;föreställningar samt andra jämför-&lt;br&gt;liga föreställningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. biblioteksverksamhet som an-&lt;br&gt;ges i 3 kap. 11 § 2 och som inte un-&lt;br&gt;dantas från skatteplikt enligt samma&lt;br&gt;paragraf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. museiverksamhet som anges i&lt;br&gt;3 kap. 11 § 4 och som inte undantas&lt;br&gt;från skatteplikt enligt samma para-&lt;br&gt;graf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rättigheter som omfattas av 1, 4&lt;br&gt;eller 5 § lagen (1960:729) om upp-&lt;br&gt;hovsrätt till litterära och konstnär-&lt;br&gt;liga verk, dock inte när det är fråga&lt;br&gt;om fotografier, reklamalster, system&lt;br&gt;och program för automatisk data-&lt;br&gt;behandling eller film, videogram&lt;br&gt;eller annan jämförlig upptagning&lt;br&gt;som avser information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. upplåtelse eller överlåtelse av&lt;br&gt;rättighet till ljud- eller bildupptag-&lt;br&gt;ning av en utövande konstnärs&lt;br&gt;framförande av ett litterärt eller&lt;br&gt;konstnärligt verk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. omsättning av tjänster inom&lt;br&gt;idrottsområdet som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 11 a § första stycket och som&lt;br&gt;inte undantas från skatteplikt enligt&lt;br&gt;andra stycket samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall den ingående skatten&lt;br&gt;avser förvärv eller import som görs&lt;br&gt;i verksamhet som består av anord-&lt;br&gt;nande av konserter, cirkus-,&lt;br&gt;biograf-, teater-, opera- och balett-&lt;br&gt;föreställningar eller andra jämförli-&lt;br&gt;ga föreställningar som avses i&lt;br&gt;7 kap. 1 § tredje stycket 2 får av-&lt;br&gt;drag inte göras till den del intäkten&lt;br&gt;av verksamheten utgörs av sådant&lt;br&gt;bidrag eller stöd från det allmänna,&lt;br&gt;som inte kan anses utgöra ersätt-&lt;br&gt;ning för omsatt vara eller tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om an-&lt;br&gt;nat följer av 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personbilar eller motorcyklar&lt;br&gt;förvärvas eller förhyrs för andra än-&lt;br&gt;damål än återförsäljning, uthyrning,&lt;br&gt;persontransporter i yrkesmässig&lt;br&gt;trafik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263) eller transporter av av-&lt;br&gt;lidna får avdrag inte göras för ingå-&lt;br&gt;ende skatt som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personbilar eller motorcyklar&lt;br&gt;förvärvas eller förhyrs för andra än-&lt;br&gt;damål än återförsäljning, uthyrning,&lt;br&gt;persontransporter i yrkesmässig&lt;br&gt;trafik enligt yrkestrafiklagen&lt;br&gt;(1988:263), transporter av avlidna&lt;br&gt;eller körkortsutbildning som&lt;br&gt;omfattas av skatteplikt får avdrag&lt;br&gt;inte göras för ingående skatt som&lt;br&gt;hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvärv av fordonet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhyrning av fordonet om det i endast ringa omfattning används i den&lt;br&gt;verksamhet som medför skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lydelse enligt prop. 1995/96:232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. senaste lydelse 1996:536&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. senaste lydelse 1995:1286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. senaste lydelse 1996:536&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 27 juni 1996 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Mikael&lt;br&gt;Aberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs om undantag från skatteplikt för vissa slag av&lt;br&gt;omsättning, däribland angivna tillhandahållanden i biblioteksverksamhet&lt;br&gt;(punkt 2), i arkivverksamhet (punkt 3) och i museiverksamhet (punkt 4). En&lt;br&gt;gemensam förutsättning för att dessa tillhandahållanden skall vara undan-&lt;br&gt;tagna från skatteplikt är enligt remissförslaget att verksamheten bedrivs av&lt;br&gt;eller fortlöpande understöds av det allmänna. I den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 6.3.3) uttalas att skattefrihet bör föreligga även vid en förhållandevis&lt;br&gt;begränsad stödnivå och att ett riktmärke kan vara att verksamhetens intäkter&lt;br&gt;består till åtminstone tio procent av stöd från det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan av den föreslagna lagtexten inte utläsas&lt;br&gt;något krav på omfattningen av det allmännas stöd för att undantag från&lt;br&gt;skatteplikt skall gälla. Ett sådant krav bör lämpligen införas i de berörda&lt;br&gt;punkterna i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anser Lagrådet att punkterna 2-4 skulle vinna i tydlighet, om de&lt;br&gt;utformas så att däri anges först vilka tjänster i den berörda verksamheten&lt;br&gt;som skall vara undantagna från skatteplikt och därefter kravet på det&lt;br&gt;allmännas medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att punkterna 2-4 ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. tillhandahållande i biblioteksverksamhet av böcker, tidskrifter,&lt;br&gt;tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av bildkonst samt&lt;br&gt;bibliografiska upplysningar, om verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i&lt;br&gt;mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvaring och tillhandahållande i arkivverksamhet av arkivhandlingar&lt;br&gt;och uppgifter ur sådana handlingar, om verksamheten bedrivs av eller fort-&lt;br&gt;löpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anordnande i museiverksamhet av utställningar för allmänheten och&lt;br&gt;tillhandahållande i museiverksamhet av föremål för utställningar, om&lt;br&gt;verksamheten bedrivs av eller fortlöpande i mer än ringa omfattning under-&lt;br&gt;stöds av det allmänna,&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 11 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs om undantag från skatteplikt på idrottsområdet. I&lt;br&gt;första stycket anges att undantaget omfattar dels omsättning av tjänster&lt;br&gt;varigenom någon bereds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att&lt;br&gt;utöva idrottslig verksamhet, dels omsättning av tjänster som har omedelbart&lt;br&gt;samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten, om dessa tjänster&lt;br&gt;omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten. I andra&lt;br&gt;stycket har införts den väsentliga begränsningen av undantagen att dessa&lt;br&gt;gäller endast om tjänsterna omsätts av vissa angivna rättssubjekt. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening är det lämpligare att föra in den väsentliga inskränkningen&lt;br&gt;av undantagen redan i paragrafens första stycke och låta undantaget för&lt;br&gt;tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga&lt;br&gt;verksamheten bilda ett andra stycke i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås få följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon bereds&lt;br&gt;tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig&lt;br&gt;verksamhet, om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller av en&lt;br&gt;ideell förening när inkomsten av verksamheten utgör en sådan inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet för vilken föreningen är ffikallad från skattskyldighet&lt;br&gt;enligt 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som har&lt;br&gt;omedelbart samband med utövandet av sådan idrottslig verksamhet som&lt;br&gt;avses i första stycket, om tjänsterna omsätts av den som tillhandahåller den&lt;br&gt;idrottsliga verksamheten &amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges skattesatserna för mervärdesskatten. I paragrafens tredje&lt;br&gt;stycke anges vad som omfattas av skattesatsen 6 procent. Den biblioteks- och&lt;br&gt;museiverksamhet som genom de föreslagna lagändringarna blir skattepliktig&lt;br&gt;skall omfattas av denna skattesats och har tagits in som punkterna 3 och 4 i&lt;br&gt;tredje stycket. Om den utformning av 3 kap. 11 § som Lagrådet förordat&lt;br&gt;godtas, kan punkterna 3 och 4 slås samman till en punkt 3, som kan ges&lt;br&gt;följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3. tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 som inte bedrivs av och inte&lt;br&gt;heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av vad Lagrådet nu har föreslagit får de följande punkterna i&lt;br&gt;tredje stycket numreras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket 7 i remissförslaget skall skattesatsen 6 procent gälla&lt;br&gt;också för tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första&lt;br&gt;stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma&lt;br&gt;paragraf. Den omformulering som Lagrådet förordat beträffande 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II a § kräver ändringar också i denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är att märka att transport i skidliftar omfattas av skattesatsen 12&lt;br&gt;procent (punkt 3 i paragrafens andra stycke). Denna tjänst torde kunna anses&lt;br&gt;som tjänst varigenom någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet.&lt;br&gt;Den kommer därför att omfattas också av skattesatsen 6 procent (punkt 7 i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket). Vid föredragningen inför Lagrådet har upplysts att avsikten är&lt;br&gt;att skattesatsen 12 procent skall tillämpas på tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att sista punkten i tredje stycket utformas på följande&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;6. omsättning av sådana tjänster inom idrottsområdet som inte undantas&lt;br&gt;från skatteplikt enligt 3 kap. 11 a § och inte heller avser transport i skid-&lt;br&gt;liftar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Några särskilda över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser föreslås inte. Detta förklaras i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 8) bl.a. innebära att, för de omsättningar som föreslås&lt;br&gt;bli skattepliktiga, mervärdesskatt kan komma att tas ut även i vissa fall när&lt;br&gt;betalning erlagts i förskott före ikraftträdandet. Uttalandet grundar sig på&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 3 § mervärdesskattelagen. Dessa innebär, såvitt nu&lt;br&gt;är av intresse, att skattskyldigheten till mervärdesskatt inträder när en vara&lt;br&gt;har levererats eller en tjänst tillhandahållits. Om dessförinnan den som&lt;br&gt;omsätter varan eller tjänsten får ersättning helt eller delvis för en beställd&lt;br&gt;vara eller tjänst, inträder skattskyldigheten i stället när ersättningen inflyter&lt;br&gt;kontant eller på annat sätt kommer den som omsätter varan eller tjänsten till&lt;br&gt;godo. I paragrafens tredje stycke föreskrivs att bestämmelsen om att skatt-&lt;br&gt;skyldigheten inträder när förskottsbetalning görs gäller endast om om-&lt;br&gt;sättningen är skattepliktig när ersättningen kommer den som omsätter varan&lt;br&gt;eller tjänsten till godo. Den sistnämnda bestämmelsen har tillkommit för att&lt;br&gt;förhindra att förskottsbetalningar används för att undvika effekterna av en&lt;br&gt;kommande utvidgning av skatteplikten (se prop. 1989/90:73 s. 3f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu aktuella lagrådsremissen uttalas att det inte finns skäl att&lt;br&gt;inskränka tillämpningen av de nu nämnda bestämmelserna i samband med&lt;br&gt;ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns materiella skäl som talar för att särskilda över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser inte bör införas, kan enligt Lagrådets mening övervägas&lt;br&gt;om inte detta ändå är motiverat av bl.a. praktiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna innebär bl.a. att skatteplikt införs den 1&lt;br&gt;januari 1997 för tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- och balett-&lt;br&gt;föreställningar samt andra jämförliga föreställningar. Skatteplikt införs också&lt;br&gt;för upplåtelse och överlåtelse av vissa upphovsrätter samt omsättning i vissa&lt;br&gt;fall av tjänster inom idrotts- och utbildningsområdena, bl.a. körkorts-&lt;br&gt;utbildning. Den som tillhandahåller en sådan skattepliktig tjänst efter&lt;br&gt;årsskiftet 1996/97 blir skyldig att betala mervärdesskatt för omsättningen,&lt;br&gt;även om betalningen för tjänsten har gjorts före årsskiftet. Försäljning i&lt;br&gt;december 1996 av biljett till en teaterföreställning i januari 1997 skall alltså&lt;br&gt;leda till att säljaren skall redovisa mervärdesskatt beräknad på det erlagda&lt;br&gt;biljettpriset. Redan detta förhållande kan förväntas orsaka vissa praktiska&lt;br&gt;svårigheter för de skattskyldiga, men sannolikt inte större svårigheter än som&lt;br&gt;kan bemästras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall kan de praktiska svårigheterna antas bli större. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas försäljning före årsskiftet av klippkort eller tidsbegränsade kort&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som berättigar till utnyttjande av en kommersiell träningslokal eller&lt;br&gt;idrottsanläggning. Innehavaren av lokalen eller anläggningen blir skyldig att&lt;br&gt;redovisa mervärdesskatt för den del av priset för kortet som belöper på&lt;br&gt;utnyttjandet av lokalen eller anläggningen efter ikraftträdandet. För att kunna&lt;br&gt;göra en korrekt redovisning av mervärdesskatt måste innehavaren av lokalen&lt;br&gt;eller anläggningen alltså veta i vilken utsträckning klippkort har utnyttjats&lt;br&gt;efter ikraftträdandet och hur stor del av tidsbegränsade korts giltighetstid som&lt;br&gt;infaller efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får antas att svårigheter av liknande art kommer att uppstå även på&lt;br&gt;andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna svårigheterna har inte berörts i remissprotokollet.&lt;br&gt;Lagrådet har därför inte underlag för att bedöma om svårigheterna på något&lt;br&gt;eller några områden är så stora att de bör leda till att den särskilda&lt;br&gt;bestämmelsen i 1 kap. 3 § tredje stycket mervärdesskattelagen sätts ur kraft.&lt;br&gt;Lagrådet vill emellertid peka på att införandet av skatteplikt för allmänna&lt;br&gt;nyhetstidningar den 1 januari 1996 förenades med en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse, som innebar att 1 kap. 3 § tredje stycket inte skulle&lt;br&gt;tillämpas, om den som omsatte sådana tidningar erhållit ersättning senast den&lt;br&gt;31 oktober 1995 för tidningar som skulle levereras den 1 januari 1996 eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Blomberg,&lt;br&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, von Sydow,&lt;br&gt;Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-,&lt;br&gt;utbildnings- och idrottsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1996/97:10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelser som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bakomliggande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EG-regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377L0388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0077&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 52044, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:SkU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-09-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-09-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:04:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GK0310</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:21:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:04:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:SkU6</uppgift>
<ref_dok_id>GK01SkU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erik Arthur Egervärn  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erik Arthur Egervärn  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Eriksson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Eriksson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  och Karin Pilsäter  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Fridén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Fridén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbet Calner  (S) och Elving Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbet Calner  (S) och Elving Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Samuelsson  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Michael Stjernström  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1996/97:10&lt;br/&gt;
Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet </uppgift>
<ref_dok_id>GK02Sk20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>