2333333 GJ0396 1995/96 96 prop prop prop Proposition 1995/96:96 Proposition Proposition Arbetsmarknadsdepartementet 96 0 1995-10-12 00:00:00 2025-12-19 13:56:36 1996-01-01 00:00:00 Anställning med lönebidrag digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0396/text https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0396 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0396 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1995/96:96</h1> <h2>Anställning med lönebidrag</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0396/prop_199596__96-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/> Prop. 1995/96:96 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 oktober 1995 Ingvar Carlsson Anders Sundström (Arbetsmarknadsdepartementet) <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> Regeringen föreslår att riksdagen i efterhand godkänner att det under reservationsanslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade har för- brukats anslagsmedel i större utsträckning än vad som anvisats för bud- getåret 1994/95. Regeringen föreslår vidare att högst 200 miljoner kronor av de medel, som anvisats under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder far an- vändas för utgifter vid anställning med lönebidrag under budgetåret 1995/96. De medel som Arbetsmarknadsverket (AMV) disponerar under bud- getåret 1995/96 för bl.a. stödformen anställning med lönebidrag är i huvudsak intecknade till följd av redan fattade bidragsbeslut. Syftet med regeringens förslag är att AMV skall få möjlighet att häva det total- stopp för nya anställningar med lönebidrag som har införts och i en långsammare takt successivt minska omfattningen och bidragsnivåema. Avsikten är att antalet anställningar med lönebidrag och bidragsnivåema under budgetåret skall anpassas så att utgifterna kan betalas med de medel på ordinarie anslag som verket disponerar för ändamålet. För att fa till stånd en sådan anpassning av kostnaderna behöver om- fattningen av antalet lönebidrag minska. Minskningen skall i första hand avse de sektorer som har den högsta genomsnittliga kostnaden. Vid nya anställningar skall anställningar i enskild och kommunal sektor priorite- ras. Eftersom förhållandena varierar mellan länen bör Arbetsmark- nadsstyrelsen (AMS) utfärda de närmare anvisningarna på området. Regeringen föreslår vidare att bidragsnivån vid förlängning av beslut om lönebidrag efter de första fyra anställningsåren inte far överstiga 80 % av lönekostnaden.                                                                1 1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 96 Dessutom föreslår regeringen att särskild hänsyn inte behöver tas till Prop. 1995/96:96 risken för uppsägning av en anställd med lönebidrag, när ett lönebidrag omförhandlas till en lägre nivå. <h2>Innehållsförteckning</h2> Prop. 1995/96:96 1      Förslag till riksdagsbeslut......................... 4 2     Särskilda åtgärder för arbetshandikappade budgetåret 1994/95 ...................................... 4 3     Anställning med lönebidrag ....................... 5 4     Förslag till förändringar .......................... 8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995 ........................................... 11 1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 96 <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för bud- getåret 1994/95 (avsnitt 2), 2. godkänner att högst 200 000 000 kronor av de medel som riksda- gen anvisat på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmark- nadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 far användas för utgifter för anställning med lönebidrag (avsnitt 4), 3. godkänner regeringens förslag att lönebidraget vid förlängning av bidraget efter de första fyra anställningsåren far lämnas med högst 80 % av lönekostnaden (avsnitt 4), 4. godkänner vad regeringen har anfört om hänsyn till risken för upp- sägning vid en omprövning av lönebidragets nivå (avsnitt 4). Prop. 1995/96:96 <h2>2 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade bud- getåret 1994/95</h2> Regeringens förslag: Riksdagen godkänner det överskridande som har skett av tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade for budgetåret 1994/95. <h3>Bakgrunden till regeringens förslag</h3> I en skrivelse den 25 augusti 1995 har AMS redovisat bl.a. utfallet på anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade under budgetåret 1994/95. Enligt AMS kommer förbrukningen på anslaget att uppgå till ca 7 171 miljoner kronor, vilket överstiger anvisade medel på anslaget med 198 miljoner kronor. Överskridandet faller helt på anslagsposten 1, dvs. medel till lönebidrag m.m., där utfallet beräknas bli 6 586 miljoner kro- nor mot tilldelade medel på 6 378 miljoner kronor. AMS föreslår att medel till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade anvisas under ramanslag eller med annan möjlighet till kredit. Vidare föreslår AMS att den uppkomna situationen med överskridande av en anslagspost kompenseras av ett lägre anslagsutnyttjande under budgetåret 1995/96. I skrivelsen anmäler AMS även utfallet på anslaget Arbetsmarknads- politiska åtgärder, anslagsposten 1. Förbrukningen på anslagsposten kommer att överstiga anvisade medel med 890 miljoner kronor. An- slaget kommer dock totalt sett inte att överskridas, varför frågan inte behandlas vidare här. Skälen for regeringens forslag: Anslaget Särskilda åtgärder för ar- Prop. 1995/96:96 betshandikappade är ett reservationsanslag, dvs. det är anvisat av riks- dagen utan någon möjlighet för regeringen att disponera medel i större utsträckning än vad riksdagen har anvisat. Regeringen har i sin tur ställt samtliga medel under anslaget till AMS och delvis till Riksförsäk- ringsverkets (RFV) disposition. Överskridandet på anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade hänför sig till den anslagspost, som finansierar lönebidrag m.m. över- skridandet på posten uppgår till 208 miljoner kronor. Under anslaget finns även en post som finansierar främst utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid arbetsmarknadsinstituten (Ami) och som i huvudsak dis- poneras av RFV. På denna post finns ett överskott på ca 10 miljoner kronor. Regeringen ser allvarligt på det inträffade. Stora krav på den ekono- miska kontrollen och uppföljningen måste ställas på en myndighet som hanterar så betydande belopp av allmänna medel. Regeringen vill under- stryka att AMV måste ha ett system för att följa kostnadskonsekven- sema av fattade beslut om bidrag, så att åtgärder snabbt kan sättas in för att förhindra överskridanden. Det är särskilt viktigt vad gäller kostnader- na för lönebidrag, eftersom beslut om dessa bidrag ofta far effekt för mycket lång tid framöver och intecknar framtida anslag. Regeringen avser att begära månadsvisa redovisningar från AMS av utgiftsutveck- lingen på anslaget. Inför det kommande budgetåret 1997 kommer regeringen att ompröva de nuvarande anslagsformerna, bl.a. till följd av riksdagens beslut om ett utgiftstak för de offentliga utgifterna. AMS förslag om en ändrad an- slagsform far prövas i detta sammanhang. Riksdagen föreslås i efterhand godkänna att under anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1994/95 anslagsmedel har förbrukats i större utsträckning än som varit anvisat. Ett belopp på 208 693 000 kronor, svarande mot underskottet budgetåret 1994/95, bör inte användas under budgetåret 1995/96. Belastningen på anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade har medfört att ett stort antal län infört ett totalstopp för nya anställning- ar med lönebidrag, vilket drabbar en grupp arbetslösa sökande, som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Regeringen kommer i det följan- de att föreslå åtgärder, som bör kunna göra det möjligt att åter fa till stånd nya placeringar samtidigt som utgifterna hålls inom ramen för de medel som anvisats. <h2>3 Anställning med lönebidrag</h2> <h3>Det aktuella läget</h3> Som framgått i det föregående är de medel som anvisats till främst löne- bidrag för budgetåret 1995/96 till stor del intecknade. Som en följd av Prop. 1995/96:96 underskottet från budgetåret 1994/95 minskas dessutom de disponibla medlen med ca 208 miljoner kronor. Utvecklingen sammanhänger självfallet med efterfrågeläget på arbets- marknaden. När efterfrågan på arbetskraft var som svagast de första åren på 1990-talet hade arbetsförmedlingarna stora svårigheter att fa till stånd anställningar av sökande med arbetshandikapp. De medel, som förmed- lingarna disponerade för lönebidrag till arbetsgivare som anställde sökande med nedsatt arbetsförmåga, kunde inte utnyttjas. När sedan efterfrågan på arbetskraft åter ökade användes lönebidraget i stor omfatt- ning för dessa sökande. Följden blev en motsatt situation - de medel som hade anvisats för anställning med lönebidrag blev överintecknade och räckte inte att betala den omfattning som förmedlingarna hade upp- nått. Den uppkomna situationen, bl.a. med ett underskott på ca 208 miljo- ner kronor till lönebidragsanställningar, har lett till att ett stort antal arbetsförmedlingar har infört ett totalstopp för nya lönebidragsanställ- ningar. Även i de fall anställda hos Samhall har möjlighet att lämna Samhall för en anställning på den reguljära arbetsmarknaden stoppas övergången. Sökande hos arbetsförmedlingen som har en arbetsgivare som är villig att anställa dem med ett lönebidrag kan inte anta erbjudan- det på grund av stoppet. <h3>Lönebidragsreformen</h3> Stödformen Anställning med lönebidrag har uppkommit genom en sam- manläggning av de tidigare formerna Arkivarbete och Halvskyddad sysselsättning. Det förstnämnda stödet förekom främst inom den statliga sektorn samt hos s.k. allmännyttiga organisationer. Dessa arbetsgivare fick hela lönekostnaden täckt av bidrag. Den halvskyddade sysselsätt- ningen hade lägre och successivt avtrappade bidragsnivåer och förekom hos enskilda och kommunala arbetsgivare. När stöden slogs samman bibehölls i stort sett denna bi dragsstruktur, där arbetsgivarkategorin bestämde bidragets nivå. Nivån på bidraget till organisationerna sänktes dock till 90 % av lönekostnaden. Under 1980- talet infördes också en begränsning av målgruppen för lönebidrag - en- dast sökande med arbetshandikapp kunde omfattas och inte som tidigare även äldre, flyktingar och andra som hade svårt att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Bidragsnivåns koppling till arbetsgivarkategori upphävdes genom lönebidragsreformen den 1 juli 1991. Bidraget blev flexibelt och avhäng- igt av den arbetshandikappade personens behov och förutsättningar be- träffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning (prop. 1990/91:100 bil. 12, s. 119). Försöksverksamhet som bedrivits dessförinnan hade visat att ett flexi- Prop. 1995/96:96 belt lönebidrag gav ”fler jobb för pengarna” genom att det genomsnittli- ga bidraget blev lägre. Ett ytterligare syfte med att införa ett flexibelt bidrag var att fler löne- bidragsanställda fick möjlighet att övergå till icke subventionerat arbete, bl.a. genom att fler placeringar kunde ske hos arbetsgivare som kan ta ett kostnadsansvar och betala hela eller en större del av lönekostnaden för anställda, som rehabiliterats och förbättrat sin arbetsförmåga. Vidare framhölls att ett ”arbetsgivameutralt” system innebär att den sökandes egna önskemål kan tillgodoses bättre. Den som behöver en hög lönesub- vention måste inte vara hänvisad till anställningar hos staten eller inom organisationerna utan kan söka sig till de sektorer som är mest lämpliga med hänsyn till sökandens utbildning, intressen, erfarenheter etc. <h3>Utvecklingen av det flexibla iönebidraget</h3> Utvecklingen därefter har visat att den genomsnittliga bidragsnivån har sjunkit till 90 % hos statliga arbetsgivare och till 86 % hos organisa- tionerna. Samtidigt har dock skett en ökning av den genomsnittliga bidragsnivån hos enskilda arbetsgivare från 60 % hösten 1992 till 66 % andra kvartalet 1995. Bidragsnivån hos kommunerna har under perioden ökat från 43 % till 53 %. För landstingen gäller en ökning från 37 % till 44 %. Sammantaget har förändringarna medfört en högre genomsnittlig kostnad per plats. Kostnadsökningen far också ses mot bakgrund av den kraftiga försämring av arbetsmarknadssituationen som präglat perioden. Statsmakternas intentioner att öka andelen anställningar hos enskilda och kommunala arbetsgivare har inte kunnat förverkligas under perio- den. Av de ca 43 000 personer som budgetåret 1991/92 hade en anställ- ning med lönebidrag fanns 11 % hos statliga arbetsgivare och 24 % hos allmännyttiga organisationer. Hösten 1995 har antalet anställda med lönebidrag ökat till ca 50 000 personer. Av dessa finns ca 9 % hos stat- liga arbetsgivare eller motsvarande och 34 % hos allmännyttiga organi- sationer. Andelen anställda hos enskilda arbetsgivare har minskat från 42 % till knappt 37 % jämfört med budgetåret 1991/92. Antalsmässigt har dock ingen minskning skett hos denna arbetsgivarkategori. Hos kommuner och landsting har andelen minskat från 22 % till ca 16 %. Några procent finns hos andra arbetsgivare, bl.a. affärsverk. Den mest påtagliga förändringen under perioden är således att anställningar med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer ökat från en knapp fjärdedel till en dryg tredjedel. Utvecklingen sammanhänger med den svaga efter- frågan på arbetskraft, som rått i övriga sektorer på arbetsmarknaden. Som framgår ovan har omfattningen på Iönebidraget ökat betydligt. Jämfört med andra kvartalet 1994 hade ca 6 000 fler en sådan anställ- ning samma kvartal 1995. Detta har också fatt ekonomiska konsekvenser. Budgetåren 1992/93 och 1993/94 hade AMV stora reservationer på anslaget Särskilda åtgär- der för arbetshandikappade - drygt en miljard resp. 780 miljoner kronor Prop. 1995/96:96 i outnyttjade medel vid slutet av resp, budgetår. Budgetåret 1994/95 uppstod i stället, som redan nämnts, ett underskott på ca 208 miljoner kronor på den anslagspost som finansierar lönebidragen. <h3>Besparingar budgetåret 1995/96</h3> Inte heller åtgärder för arbetshandikappade har kunnat undantas från de besparingar, som genomförs som ett led i saneringen av statens finanser. Sedan den 1 juli 1995 har bidragsnivån för samtliga lönebidrag sänkts till högst 90 % av lönekostnaden för den arbetshandikappade anställde. Visst undantag görs för små grupper av personer med svårare funktions- hinder. För nya anställningar med lönebidrag efter den 1 juli 1995 gäller en högsta bidragsnivå på 80 % av lönesumman. Anslaget är vidare beräknat för en ungefär oförändrad omfattning på ca 44 000 - 45 000 personer. Medel har således inte anvisats för den relativt betydande ökning av omfattningen som skett. Det statsfinansi el la läget medger inte kostnadsökningar på grund av ökade volymer. Avsikten har varit att nyanställningar skall kunna kom- ma till stånd vartefter som människor lämnar lönebidragsanställningar. Erfarenhetsmässigt lämnar ca 10 % av de lönebidragsanställda sin an- ställning under ett år, vilket vid en volym kring 45 000 innebär att ca 4 500 kan få en anställning under året. Med den ökning som nu skett kan inte alla avgångar ersättas med nya placeringar. Arbetsförmedlingarna måste finna andra åtgärder och lös- ningar för en stor del av de sökande som är arbetshandikappade. Utrymme för ett ökat antal arbeten med lönebidrag måste skapas ge- nom sänkta genomsnittliga bidragsnivåer. En förutsättning för att detta skall kunna ske torde vara att fler placeringar sker hos arbetsgivare som har lönebetalningsförmåga. <h2>4 Förslag till förändringar</h2> Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att AMV under bud- getåret 1995/96 far disponera högst 200 miljoner kronor av de medel som anvisats under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgär- der för utgifter för anställning med lönebidrag. Lönebidrag, som förlängs efter de första fyra årens anställning far inte överstiga 80 % av lönekostnaden för den anställde. Risken för uppsägning från en anställning med lönebidrag, bör inte beaktas särskilt när bidraget omförhandlas till en lägre nivå. Skälen for regeringens forslag: Den situation som nu uppstått med en vid budgetårets början överintecknad medelsram för lönebidrag är olycklig. Att lösa problemet genom ett totalstopp för nya lönebidragsan- ställningar for dock med sig nya problem, framför allt för enskilda sökande. En minskning av antalet arbeten med lönebidrag måste kunna genomföras i en långsammare takt, successivt under budgetåret. För att ge möjlighet för arbetsförmedlingar och arbetsmarknadsinstitut att åstadkomma en sådan långsammare minskning av antalet anställning- ar med lönebidrag, med större hänsyn till vad som i det enskilda fallet är en lämplig lösning, förordar regeringen en viss omfördelning av AMV:s resurser. Regeringen föreslår att högst 200 miljoner kronor av medel som anvisats under tionde huvudtitelns anslag Arbetsmark- nadspolitiska åtgärder, far användas för utgifter för anställning med lönebidrag enligt förordningen (1991:333) om anställning med lönebi- drag. Prop. 1995/96:96 <h3>Styrning av bidraget</h3> Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är det angeläget att de medel som nu anvisas för lönebidrag också används på ett från samhällets syn- punkt effektivt sätt. Anställda hos Samhall som behöver omfattas av lönebidrag för att gå över till en anställning på den reguljära arbets- marknaden bör i första hand ges möjlighet att komma i fråga. Detta är en samhällseffektiv åtgärd i och med att en sådan övergång ger utrym- me för arbetsförmedlingen att placera en arbetssökande med arbetshan- dikapp hos Samhall istället för att personen i fråga uppbär ersättning från arbetslöshetskassa eller förtidspensioneras. Vidare kan utrymme for nya beslut om lönebidrag för arbetshandikap- pade sökande skapas genom sänkta kostnader för lönebidrag. I det nu uppkomna läget måste placeringar med lägre bidragsnivåer ges prioritet. Nya placeringar med lönebidrag bör därför under budgetåret 1995/96 främst ske hos arbetsgivare, som kan godta en lägre bidragsnivå eller som har förutsättningar att med tiden godta lägre bidrag. I de län, som nu har ett underskott på medel till lönebidrag, skall därför placeringar i enskild och kommunal sektor prioriteras. Det far ankomma på AMS att lämna närmare anvisningar på området. <h3>Avtrappning av Iönebidraget</h3> Beslut om lönebidrag far avse en tid av högst fyra år. Det är dock sna- rast regel att bidrag förlängs efter den första beslutsperioden. Arbetsför- medlingarna har under senare år genomfört omprövningar och omför- handlingar av bidrag i stor utsträckning och väsentligt oftare än vart fjärde år. Det finns goda skäl att ha en hög ambitionsnivå i detta av- seende. Även om en enskild anställd i vissa fall kan fa försämrad hälsa och arbetsförmåga är det dock vanligt att arbetsförmågan förbättras över Prop. 1995/96:96 tiden. Den anställde ökar sitt kunnande i arbetet och far mer rutin. Det bör därför vara naturligt att nivån på Iönebidraget trappas ner vid en förlängning av bidraget utöver den första fyraårsperioden. Regeringen förordar att en högsta bidragsnivå på 80 % av lönekostnaden skall gälla för beslut som förlängs utöver de första fyra årens anställning. Förslaget innebär en tidigareläggning av en nivå som ändå småningom hade uppstått som en följd av att den högsta bidragsnivån vid nya an- ställningar nu är 80 %. Regeringen bedömer att regeländringen medför en minskad belastning på anslaget med ca 130 miljoner kronor, räknat på helår. Kostnadsminsk- ningen blir dock lägre år 1996, eftersom bidragsminskningen genomförs successivt under året. <h3>Klarare regler för omprövning av lönebidrag</h3> En bestämmelse i förordningen (1991:333) om anställning med lönebi- drag behandlar frågan om omprövning av beslut om lönebidrag som fattats före den 1 juli 1991. Enligt bestämmelsen bör vid sådana om- prövningar beaktas om en minskning av Iönebidraget kan medföra en påtaglig risk för att den anställde inte far behålla anställningen. Risken skall ha kommit till uttryck exempelvis genom förhandling om uppsäg- ning eller uppsägning. Frågan om en sådan bestämmelse har varit före- lagd riksdagen (prop. 1992/93:150 bil. 8 s. 73-74, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). En regel att bidragsnivån vid en förlängning/omprövning efter minst fyra års anställning inte far överstiga 80 % av lönekostnaden kan natur- ligtvis medföra problem. Regeringen vill därför erinra om att bidrag på en högre nivå kan lämnas för vissa grupper med svårare funktionshin- der. Det finns således möjligheter att tillgodose behovet av ett mer kraft- fullt stöd för människor med svåra funktionshinder. Om det däremot främst är arbetsgivarens ekonomiska situation, som medför en risk att den anställde med lönebidrag blir uppsagd vid ett avtrappat bidrag, är situationen en annan. Eftersom anställda med lönebidrag omfattas av lagen (1982:80) om anställningsskydd och också har företräde till fort- satt arbete enligt denna lag, är det inte givet att en personalinskränkning måste drabba den anställde med lönebidrag. Om så ändå sker förutsätter regeringen att arbetsförmedlingen medverkar till att finna annat arbete för den uppsagde eller annan lämplig åtgärd, som kan leda till ett annat arbete. Den nämnda bestämmelsen i förordningen om anställning med lönebidrag innebär en oklarhet om vilka bidragsnivåer som skall gälla och är svår att hantera för arbetsförmedlingarna. Regeringen avser därför att avskaffa bestämmelsen. Möjligheten att lämna bidrag upp till 80 % av kostnaden för lön och sociala avgifter innebär ett generöst system, som ger utrymme att kompensera också för en betydande nedsättning av den anställdes arbetsförmåga. 10 <h2>Arbetsmarknadsdepartementet                       Prop. 1995/96:96</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Sundström Regeringen beslutar proposition 1995/96:96 Anställning med lönebi- drag. 11 gotab 49097, Stockholm 1995 1 1 att riksdagen godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2) bifall = utskottet 1995/96:AU4 ? 1 1 att riksdagen godkänner den faktiska medelsförbrukningen på tionde huvudtitelns reservationsanslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1994/95 (avsnitt 2) ? 2 2 att riksdagen godkänner att högst 200 000 000 kronor av de medel som riksdagen anvisat på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för utgifter för anställning med lönebidrag (avsnitt 4) ? 2 2 att riksdagen godkänner att högst 200 000 000 kronor av de medel som riksdagen anvisat på tionde huvudtitelns reservationsanslag Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas för utgifter för anställning med lönebidrag (avsnitt 4) delvis bifall = utskottet 1995/96:AU4 ? 3 3 att riksdagen godkänner regeringens förslag att lönebidraget vid förlängning av bidraget efter de första fyra anställningsåren får lämnas med högst 80 % av lönekostnaden (avsnitt 4) bifall = utskottet 1995/96:AU4 ? 3 3 att riksdagen godkänner regeringens förslag att lönebidraget vid förlängning av bidraget efter de första fyra anställningsåren får lämnas med högst 80 % av lönekostnaden (avsnitt 4) ? 4 4 att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om hänsyn till risken för uppsägning vid en omprövning av lönebidragets nivå (avsnitt 4). ? 4 4 att riksdagen godkänner vad regeringen har anfört om hänsyn till risken för uppsägning vid en omprövning av lönebidragets nivå (avsnitt 4). bifall = utskottet 1995/96:AU4 ? B Bordläggning 1995-10-20 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1995-10-20 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1995-10-23 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1995-11-09 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Kristdemokraterna 2014-11-23 01:26:30 statustext statustext Ärendet är avslutat GJ0396 2019-05-22 17:24:36 tilldelat Tilldelat Arbetsmarknadsutskottet 2014-11-23 01:26:30 behandlas_i 1995/96:AU4 GJ01AU4 bet 1995/96 AU4 Anställning med lönebidrag Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A2 mot 1995/96 A2 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A3 mot 1995/96 A3 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A4 mot 1995/96 A4 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A5 mot 1995/96 A5 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A6 mot 1995/96 A6 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A7 mot 1995/96 A7 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A8 mot 1995/96 A8 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A9 mot 1995/96 A9 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A10 mot 1995/96 A10 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag Motion följdmotion av Barbro Johansson m.fl. (MP) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A8 mot 1995/96 A8 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Barbro Johansson m.fl. (MP) Motion följdmotion av Bengt Lindqvist m.fl. (S) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A7 mot 1995/96 A7 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Bengt Lindqvist m.fl. (S) Motion följdmotion av Dan Ericsson m.fl. (KD) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A2 mot 1995/96 A2 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Dan Ericsson m.fl. (KD) Motion följdmotion av Elver Jonsson m.fl. (FP) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A3 mot 1995/96 A3 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Elver Jonsson m.fl. (FP) Motion följdmotion av Elving Andersson m.fl. (C) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A6 mot 1995/96 A6 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Elving Andersson m.fl. (C) Motion följdmotion av Johnny Ahlqvist m.fl. (S) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A10 mot 1995/96 A10 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Johnny Ahlqvist m.fl. (S) Motion följdmotion av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (C) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A5 mot 1995/96 A5 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (C) Motion följdmotion av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A9 mot 1995/96 A9 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S) Motion följdmotion av Sigge Godin (FP) med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag GJ02A4 mot 1995/96 A4 med anledning av prop. 1995/96:96 Anställning med lönebidrag av Sigge Godin (FP) Motion