<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2283914</hangar_id>
 <dok_id>GJ0390</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>90</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:90</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>90</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Registerbaserad folk- och bostadsräkningår 2000 m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0390/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0390</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0390</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:90&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Registerbaserad folk- och bostadsräkning&lt;br&gt;år 2000 m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0390/prop_199596__90-1.png" style="width:42pt;height:56pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det skall genomföras en registerbaserad folk-&lt;br&gt;och bostadsräkning år 2000 för att framställa statistik för samhällsplane-&lt;br&gt;ring, forskning och allmän information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen omfattar förslag till en lagreglering som skall göra det&lt;br&gt;möjligt att ta fram sådan statistik med hjälp av registerdata. En förut-&lt;br&gt;sättning härför är inrättande av ett lägenhetsregister och införande av&lt;br&gt;folkbokföring på lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär i korthet att kommunerna blir skyldiga att fastställa&lt;br&gt;adresser till alla bostadslägenheter och, i de fall det finns mer än en&lt;br&gt;bostadslägenhet med samma adress en särskild beteckning för varje&lt;br&gt;lägenhet (lägenhetsbeteckning). Ett lägenhetsregister som skall omfatta&lt;br&gt;samtliga bostadslägenheter utan koppling till enskilda personer inrättas i&lt;br&gt;anslutning till nuvarande fastighetsdatasystem. Kompletterande lägen-&lt;br&gt;hetsspecifika uppgifter skall lämnas av fastighetsägarna. Uppgiftsin-&lt;br&gt;samlingen skall ombesörjas av det blivande Lantmäteriverket. I ett senare&lt;br&gt;led av uppbyggnadsskedet skall fastighetsägare också lämna uppgifter till&lt;br&gt;folkbokföringsmyndighetema (skattemyndigheterna) om lägenhetsbe-&lt;br&gt;teckning och till vem bostadslägenheter är upplåtna. Härigenom erhålls&lt;br&gt;underlag för folkbokföring på lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En provverksamhet skall genomföras för att utvärdera kostnader och en&lt;br&gt;rad andra aspekter kring dels insamling av uppgifter och folkbokföring på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägenhet, dels framställning av registerbaserad statistik. Provverksamheten Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;skall, bedrivas i Gävle kommun och i Högalids församling i Stockholms&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provverksamheten skall inledas den 1 januari 1996. De föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna i övrigt avses träda i kraft den 1 juli 1996 respektive vid&lt;br&gt;den tidpunkt som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att medel för provverksamheten anvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på tilläggsbudget för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext ............................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om provverksamhet avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushålls- och bostadsuppgifter.............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om lägenhetsregister.......... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481)......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringsregister.................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Registerbaserad folk- och bostadsräkning............ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsdatasystemet....................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt........................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsdatareformen.................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Innehållet i fästighetsdatasystemet............ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Adressregistret....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Lägenhetsregister.......................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän utformning och förfättningsteknisk lösning&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerändamål m.m................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insamling av uppgifter och registerinnehåll ..... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastställande av adress och lägenhetsbeteckning&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvarsfrågor....................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gallring .......................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Folkbokföring på lägenhet .................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerhet, integritet och sekretess................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Provverksamhet........................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ekonomiska konsekvenser..................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96 .............. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Författningskommentar ...................... 41 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om provverksamhet avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushålls- och bostadsuppgifter.............. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om lägenhetsregister......... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481)......................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om folkbokföringsregister................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av rapporten Utredning angående&lt;br&gt;förbättrad hushållsstatistik med hjälp av&lt;br&gt;lägenhetsidentitet i folkbokföringen och en&lt;br&gt;sammanställning av remissvaren över&lt;br&gt;rapporten.......................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:74)&lt;br&gt;Lägenhetsdata och en sammanställning av remissvaren&lt;br&gt;över betänkandet ..................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag .............. 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande .................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 25 oktober 1995 .......................... 92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om provverksamhet avseende&lt;br&gt;hushålls- och bostadsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om lägenhetsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om en registerbaserad folk-&lt;br&gt;och bostadsräkning år 2000,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;till Folk- och bostadsräkning år 2000 på tilläggsbudget till statsbud-&lt;br&gt;geten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett&lt;br&gt;reservationsanslag på 37 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om provverksamhet avseende&lt;br&gt;hushålls- och bostadsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller en provverksamhet i Gävle kommun och i Högalids&lt;br&gt;församling i Stockholms kommun för att kunna ta fram och registrera&lt;br&gt;hushålls- och bostadsuppgifter. Verksamheten avser insamling av&lt;br&gt;uppgifter till ett lägenhetsregister enligt lagen (1995:000) om lägenhets-&lt;br&gt;register, införande av folkbokföring på lägenhet och statistisk be-&lt;br&gt;arbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Myndighet som deltar i provverksamheten får inrätta och föra per-&lt;br&gt;sonregister för provverksamheten med det ändamål som framgår av 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En myndighet som deltar i provverksamheten får för genomförande&lt;br&gt;av denna hämta uppgifter från personregister enligt de föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Myndighet som deltar i den verksamhet som avses i 1 § skall i&lt;br&gt;lämplig utsträckning informera dem som berörs av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Uppgifter i personregister som avses i 2 § skall gallras senast när&lt;br&gt;denna lag upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och upphör att gälla den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om lägenhetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Lantmäteriverket och kommunerna skall för de ändamål som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 § föra ett lägenhetsregister med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har det övergripande ansvaret för lägenhetsregistret.&lt;br&gt;Kommunen ansvarar för de uppgifter i registret som hänför sig till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Uppgifter i lägenhetsregistret får användas för framställning av&lt;br&gt;statistik och för folkbokföringen. Registret får också användas för&lt;br&gt;resursfördelning samt planering, uppföljning och utvärdering av boende,&lt;br&gt;byggande och kommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lägenhetsregistret skall omfatta samtliga lägenheter som helt eller till&lt;br&gt;en inte oväsentlig del används eller är avsedda att användas som bostad&lt;br&gt;(bostadslägenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregistret får innehålla uppgifter om fastighet, byggnad, lägen-&lt;br&gt;hetsbeteckning och övriga uppgifter om lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare om vilka uppgifter registret skall inne-&lt;br&gt;hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En fastighetsägare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;lägenhetsregistret och som inte kan inhämtas från fästighetsdatasystemet&lt;br&gt;vid Lantmäteriverket. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med festighetsägare avses i denna lag även ägare av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av adress och lägenhetsbeteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Varje bostadslägenhet skall kunna hänföras till en adress som&lt;br&gt;festställs av kommunen. Om det finns mer än en bostadslägenhet med&lt;br&gt;samma adress, skall kommunen festställa en särskild beteckning för varje&lt;br&gt;lägenhet (lägenhetsbeteckning). Fastighetsägaren skall underrättas om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får kommu-&lt;br&gt;nen eller den myndighet som regeringen bestämmer förelägga den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige att lämna uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids&lt;br&gt;församling i Stockholms kommun, den 1 januari 1996, och i övrigt den&lt;br&gt;dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:90&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 28, 31 och 32 §§ folkbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:481) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella&lt;br&gt;församling där han enligt 7-13 §§ är att anse som bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som är bosatt på en&lt;br&gt;fastighet som innehåller flera bo-&lt;br&gt;stadslägenheter skall folkbokföras&lt;br&gt;också på lägenhet. Med bostads-&lt;br&gt;lägenhet avses lägenhet som är&lt;br&gt;registrerad i lägenhetsregistret&lt;br&gt;enligt lagen (1995:000) om lägen-&lt;br&gt;hetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd&lt;br&gt;eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där det har fötts.&lt;br&gt;Hittebarn folkbokförs i den församling där det har påträffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 14-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;namn och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;datum för ändring av bostads- eller postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;ny bostads- och postadress 3. ny bostads- och postadress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt dess beräknade giltig- och, om fastigheten innehåller flera&lt;br&gt;hetstid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bostadslägenheter, lägenhetsbeteck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som avses i lagen (1995:000)&lt;br&gt;om lägenhetsregister samt beräk-&lt;br&gt;nad giltighetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsadressen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om bostads- eller post-&lt;br&gt;adress enligt första stycket 3 som&lt;br&gt;avser en lägenhet i flerfamiljshus&lt;br&gt;bör innehålla den beteckning för&lt;br&gt;lägenheten som fastighetsägaren&lt;br&gt;använder. Anmälan enligt 26 §&lt;br&gt;skall dessutom innehålla uppgift&lt;br&gt;om inflyttningsdag till landet, av-&lt;br&gt;sikten med vistelsen här och dess&lt;br&gt;beräknade varaktighet samt de&lt;br&gt;uppgifter som får föras in i folk-&lt;br&gt;bokföringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 26 § skall dess-&lt;br&gt;utom innehålla uppgift om inflytt-&lt;br&gt;ningsdag till landet, avsikten med&lt;br&gt;vistelsen här och dess beräknade&lt;br&gt;varaktighet samt de uppgifter som&lt;br&gt;får föras in i folkbokföringsregi-&lt;br&gt;stret enligt lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna&lt;br&gt;lag, får skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan&lt;br&gt;anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för bedömningen av hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;en person att lämna uppgift om&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning, även om skyl-&lt;br&gt;dighet att göra anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom före-&lt;br&gt;skriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;en fastighetsägare eller innehavare&lt;br&gt;av bostadslägenhet, som upplåter&lt;br&gt;en bostad åt någon annan, att&lt;br&gt;uppge till vem han upplåter bostad&lt;br&gt;och om denne med hans medgi-&lt;br&gt;vande upplåter bostaden åt annan&lt;br&gt;samt vilka personer som enligt&lt;br&gt;hans kännedom bor i fastigheten&lt;br&gt;respektive lägenheten. I fråga om&lt;br&gt;en person som bor z flerfamiljshus&lt;br&gt;får föreläggandet också avse upp-&lt;br&gt;gift om den beteckning (lägenhets-&lt;br&gt;nummer) som fastighetsägaren&lt;br&gt;använder för bostadslägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;en fastighetsägare eller innehavare&lt;br&gt;av bostadslägenhet, som upplåter&lt;br&gt;en bostad åt någon annan, att&lt;br&gt;uppge till vem han upplåter bostad&lt;br&gt;och om denne med hans medgi-&lt;br&gt;vande upplåter bostaden åt annan&lt;br&gt;samt vilka personer som enligt&lt;br&gt;hans kännedom bor i fastigheten&lt;br&gt;respektive lägenheten. I fråga om&lt;br&gt;en person som bor pä en fastighet&lt;br&gt;som innehåller flera bostadslägen-&lt;br&gt;heter får föreläggandet också avse&lt;br&gt;uppgift om personnummer, adress,&lt;br&gt;fastighetsbeteckning och lägenhets-&lt;br&gt;beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsägare avses i den-&lt;br&gt;na lag även ägare av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids&lt;br&gt;församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996, och i övrigt den dag&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:90&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit fblkbokförda inom det verksamhetsområde för&lt;br&gt;vilket registret förs. För en sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. födelsetid och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, fblk-&lt;br&gt;bokföringsort och folkbokföring&lt;br&gt;under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, lägen-&lt;br&gt;hetsbeteckning, folkbokföringsort&lt;br&gt;och folkbokföring under särskild&lt;br&gt;rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som&lt;br&gt;den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om&lt;br&gt;sambandet är grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) beslut om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som&lt;br&gt;avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om&lt;br&gt;medlemskap i en icke-territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och Högalids&lt;br&gt;församling i Stockholms kommun, den 1 juli 1996 och i övrigt den dag&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:369.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alternativ till traditionella folk- och bostadsräkningar - i form av register-&lt;br&gt;baserade räkningar - har på regeringens uppdrag granskats såväl av&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) i den s.k. Fobalt-utredningen (med rapport&lt;br&gt;publicerad i januari 1983) som av kommissionen för 1985 års folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning (FoB 85-kommissionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fobalt-utredningens förslag mötte hård kritik, främst för att nya&lt;br&gt;administrativa register skulle imättas. Kritikerna befarade att dessa skulle&lt;br&gt;kunna användas för samarbearbetningar med administrativa register i&lt;br&gt;syfte att kontrollera medborgarna. Förslaget genomfördes inte omedelbart&lt;br&gt;utan 1985 års folk- och bostadsräkning gavs en utformning liknande 1980&lt;br&gt;års. Ett sysselsättnings- och pendlingsregister samt ett utbildningsregister&lt;br&gt;inrättades dock i enlighet med Fobal-utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 85-kommissionen fann i sitt betänkande Folk- och bostadsräk-&lt;br&gt;ningar i framtiden (SOU 1988:43) att helt registerbaserade folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar skulle förutsätta dels tillgång till ett yrkesregister och&lt;br&gt;ett byggnadsregister med lägenhetsuppgifter, dels en folkbokföring på&lt;br&gt;lägenhet. Kommissionen ville dock inte av enbart statistiska skäl&lt;br&gt;förespråka inrättandet av sådana administrativa register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen för 1990 års folk- och bostadsräkning (FoB 90-kom-&lt;br&gt;missionen) hade till huvuduppgift att följa det löpande arbetet med 1990&lt;br&gt;års folk- och bostadsräkning för att bevaka de formella och praktiska&lt;br&gt;aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Härutöver hade&lt;br&gt;kommissionen också till uppgift att utreda förutsättningarna för helt&lt;br&gt;registerbaserade framtida folk- och bostadsräkningar samt en övergång&lt;br&gt;till tioårsintervall. Kommissionen behandlade i sitt betänkande Folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning år 1990 och i framtiden, del II (SOU 1993:41), närmare&lt;br&gt;frågor om information från folk- och bostadsräkningar och olika&lt;br&gt;reaktioner mot sådana. Kommissionen redovisade vidare med stöd av&lt;br&gt;utredningar från SCB olika tänkbara alternativ till traditionella folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-kommissionens förslag innebar sammanfattningsvis att en folk-&lt;br&gt;och bostadsräkning av traditionell inriktning och omfattning inte borde&lt;br&gt;genomföras före år 2000, att en aktualisering av statistiken över hushåll&lt;br&gt;och boende från 1990 års folk- och bostadsräkning under tiden fram till&lt;br&gt;år 2000 borde företas i mån av konstaterad efterfrågan, samt att&lt;br&gt;framställningen av den aktualiserade statistiken i förekommande fall&lt;br&gt;borde regleras i en särskild registerlag. Kommissionen tog inte ställning&lt;br&gt;till om man skulle ha en registerbaserad folk- och bostadsräkning utan&lt;br&gt;konstaterade bara att några bärande motiv för att för andra ändamål&lt;br&gt;införa lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet inte redovisats för&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren på kommissionens förslag har sammanfattats i promei-&lt;br&gt;morian Remissvaren på FoB 90-kommissionens förslag (Ds 1994:41). De&lt;br&gt;påvisar ett stort behov av hushållsstatistik samt önskemål om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långsiktig satsning på försörjning av hushållsstatistik genom inrättande av Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;lägenhetsregister och en utökad adressuppgift i folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav beslöt regeringen den 17 mars 1994 att uppdra åt&lt;br&gt;SCB att i samarbete med Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) och&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV) studera möjligheterna att producera hushålls- och&lt;br&gt;bostadsstatistik med hjälp av ett framtida lägenhetsregister och förbättrad&lt;br&gt;adressuppgift i folkbokföringen (i fortsättningen kallad utredningen).&lt;br&gt;Uppdraget redovisades i en rapport den 30 juni 1994, Utredning&lt;br&gt;angående förbättrad hushålls- och bostadsstatistik med hjälp av lägen-&lt;br&gt;hetsidentitet i folkbokföringen. I rapporten föreslogs att ett lägen-&lt;br&gt;hetsregister skulle imättas och att lägenhetsidentitet skulle införas i&lt;br&gt;folkbokföringen. Utredningen redovisade också ett tänkbart innehåll i&lt;br&gt;lägenhetsregistret samt principer för hur lägenhetsidentiteter kunde&lt;br&gt;byggas upp. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;rapporten och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 8), konstaterade&lt;br&gt;regeringen att en långsiktig lösning med registerbaserade folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar nu bör prövas. Regeringen avsåg att återkomma till&lt;br&gt;riksdagen i denna fråga. Regeringen föreslog vidare att någon folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning inte skulle genomföras år 1995. Riksdagen hade inget att&lt;br&gt;erinra mot regeringens förslag (bet. 1994/95:FiUl3, rskr. 1994/95:247).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 30 mars 1995 att det inom Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till&lt;br&gt;den författningsreglering m.m. som krävs för att framställa hushållsstatis-&lt;br&gt;tik med hjälp av registerdata (i fortsättningen kallad arbetsgruppen).&lt;br&gt;Arbetsgruppen redovisade den 3 juli 1995 sina förslag i betänkandet&lt;br&gt;Lägenhetsdata (SOU 1995:74). Betänkandet har remissbehandlats. En&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet och en sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter som Lagrådet har anfört har i stor utsträckning beaktats&lt;br&gt;av regeringen i enlighet med vad som redovisas i de avsnitt som berörs&lt;br&gt;av synpunkterna. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Registerbaserad folk- och bostadsräkning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En registerbaserad folk- och bostadsräkning&lt;br&gt;skall genomföras år 2000 i syfte att framställa statistik för sam-&lt;br&gt;hällsplanering, forskning och allmän information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Det ingick i utredningens förutsättningar att det&lt;br&gt;skulle genomföras en registerbaserad folk- och bostadsräkning. Ut-&lt;br&gt;redningen visade på två alternativa förslag till uppbyggnad. Enligt alter-&lt;br&gt;nativ 1 skulle fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter om&lt;br&gt;lägenhet och kontraktsinnehavarens namn. Samtidigt skulle en hushålls-&lt;br&gt;blankett till hushåll i flerbostadshus skickas ut. Enligt alternativ 2 skulle&lt;br&gt;fastighetsägare till flerbostadshus lämna uppgifter om lägenhet och om&lt;br&gt;kontraktsinnehavarens namn och personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna förordar en&lt;br&gt;registerlösning. Flertalet av de remissinstanser som har berört frågan&lt;br&gt;förordar att alternativ 2 genomförs. Datainspektionen avstyrker förslaget&lt;br&gt;och anser att mindre omfettande insatser i enlighet med FoB 90- kommis-&lt;br&gt;sionens förslag bör användas för att tillgodose samhällets statistikbehov.&lt;br&gt;I det fell en registerlösning beslutas förordar inspektionen alternativ 1&lt;br&gt;med motiveringen att förande av personregister för statistikändamål skall&lt;br&gt;ske enligt principen om informerat samtycke. Svenska arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges fastighetsägareförbund avstyrker förslaget och&lt;br&gt;anser att den statistik som kan behövas i framtiden borde kunna tas fram&lt;br&gt;genom t.ex. stickprovsundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Sverige har folkräkningar med varie-&lt;br&gt;rande utformning och regelbundenhet genomförts sedan mitten av 1700-&lt;br&gt;talet. Bostadsräkningar med olika omfattning och mellanrum har gjorts&lt;br&gt;sedan 1910-talet. Från och med år 1930 har folkräkningar genomförts&lt;br&gt;vart femte år med undantag för år 1955 då räkningen inställdes av&lt;br&gt;ekonomiska skäl. Från och med år 1960 har samordnade folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar genomförts vart femte år. Uppgifterna i räkningarna har&lt;br&gt;hämtats dels från frågeblanketter till allmänheten, dels från tillgängliga&lt;br&gt;datoriserade register. Andelen uppgifter från sådana register har&lt;br&gt;successivt ökat. Den information som erhålls genom en folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning utgör ett väsentligt underlag för samhällsplanering,&lt;br&gt;forskning och allmän information och därpå grundade beslut inom&lt;br&gt;offentlig och privat sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen från folk- och bostadsräkningarna kompletterar sådant&lt;br&gt;underlag som kan erhållas genom annan löpande samhällsstatistik, sär-&lt;br&gt;skilda utredningar, mer eller mindre regelbundna urvalsundersökningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen är dock unik i ett par väsentliga avseenden. Den ger&lt;br&gt;sålunda en regelbundet återkommande information om vissa samhällsför-&lt;br&gt;hållanden som är gemensamma för hela landet. Genom denna kan man&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra jämförelser mellan skilda delar av landet och jämförelser mellan Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;olika tider. Detta är viktigt för bl.a. samhällsplaneringen och forsk-&lt;br&gt;ningen. Den ger också information om förhållanden i fråga om hushåll,&lt;br&gt;bostäder och yrken som man för närvarande inte kan få på något annat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den senaste folk- och bostadsräkningen år 1990 samlades uppgifter&lt;br&gt;om hushåll, lägenheter, färdsätt till arbete, yrke, arbetad tid och&lt;br&gt;utbildning in genom en frågeblankett till allmänheten. Uppgifter hämtades&lt;br&gt;också in från vissa befintliga register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stort behov av statistik pä hushällsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik över bostadshushåll med regional fördelning har traditionellt&lt;br&gt;endast kunnat tas fram i samband med folk- och bostadsräkningarna. Sta-&lt;br&gt;tistiken har i huvudsak innehållit redovisning av hushållens sammansätt-&lt;br&gt;ning efter antal boende, antal barn i olika åldrar, ålder på hushållets&lt;br&gt;referensperson m.m. Hushållstyp, huruvida hushållet består av ensam-&lt;br&gt;boende, ensamstående med barn, sammanboende med eller utan barn&lt;br&gt;osv., har också varit ett centralt redovisningsbegrepp. Redovisning av&lt;br&gt;detta slag finns löpande för varje folk- och bostadsräkning sedan år 1960.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushålls- och bostadsstatistiken förutsätter att man kopplar ihop&lt;br&gt;hushållet med den lägenhet hushållet bebor. På det sättet kan hushållens&lt;br&gt;utnyttjande av bostadslägenheter beräknas i mått av trångboddhet eller&lt;br&gt;utrymmesstandard. Vanligt är att redovisning sker av hushållet efter&lt;br&gt;lägenhetens storlek, upplåtelseform, hustyp, byggnadsperiod m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utredningar om folk- och bostadsräkningar som har gjorts sedan&lt;br&gt;början av 1980-talet har alla genomfört någon form av kartläggning av&lt;br&gt;behovet av hushållsstatistik. Kartläggningarna har utvisat att det finns ett&lt;br&gt;stort behov av statistik över hushållen och dess boende på låg regional&lt;br&gt;nivå. Hushållsstatistik på denna nivå är grundläggande information för&lt;br&gt;många olika användare i de delar av samhället som arbetar med&lt;br&gt;planering, utvärdering och resursfördelning. Kartläggningarna har också&lt;br&gt;slagit fest att det inte är möjligt att genom stickprovsundersökningar få&lt;br&gt;fram statistik på låg regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FoB 90-kommissionen konstaterade att det under överskådlig framtid&lt;br&gt;föreligger beaktansvärda behov av den information som erhålls genom&lt;br&gt;folk- och bostadsräkningar. Remissvaren på kommissionens förslag&lt;br&gt;underströk det stora behovet av hushållsstatistik, såväl inom den statliga&lt;br&gt;och kommunala som inom den privata sektorn. Svenska kommunförbun-&lt;br&gt;det påpekade att kommunerna behöver grundläggande information om&lt;br&gt;hushållens sammansättning och boende både nu och i framtiden.&lt;br&gt;Förbundet framhöll att det finns ett angeläget och dokumenterat behov&lt;br&gt;bland kommuner och landsting att använda hushållsstatistik för planering,&lt;br&gt;utvärdering, uppföljning och inte minst resursfördelning. Vid fördelning&lt;br&gt;av resurser inom socialtjänsten och sjukvården används uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socioekonomisk tillhörighet, bostadsförhållanden, hushållssamman- Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;sättning och samboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera statliga myndigheter har pekat på behovet av hushålls- och&lt;br&gt;bostadsstatistik. Socialstyrelsen använder hushållsstatistik i betydande&lt;br&gt;omfattning. Behovet kan framöver tänkas öka av flera skäl. Socialstyrel-&lt;br&gt;sens pågående anpassning till rollen som utvärderande och uppföljande&lt;br&gt;myndighet kan förväntas öka behovet av hushållsstatistik. Dessutom är&lt;br&gt;förändringarna inom den sociala sektorns verksamhetsområde av sådan&lt;br&gt;genomgripande karaktär att värdet ständigt ökar av relativt täta av-&lt;br&gt;läsningstidpunkter. Riksförsäkringsverket använder hushållsstatistik bl.a.&lt;br&gt;för att utvärdera effekterna av bostadsstöd till barnfamiljer men också vid&lt;br&gt;de uppföljningar och analyser som verket gör av socialförsäkringen. Bo-&lt;br&gt;verket använder hushållsstatistik för att kunna följa upp och utvärdera de&lt;br&gt;statliga bostadsstödens effekter för de boende och bostadsmarknaden och&lt;br&gt;för att analysera utvecklingen på bostads- och byggmarknaden. Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket gör prognoser över energi- och elanvändning-&lt;br&gt;en vilka grundar sig på statistik över hushållen och dess boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningens behov av empiriska data är otvetydigt. Exempelvis be-&lt;br&gt;höver den medicinska och epidemiologiska forskningen uppgifter som rör&lt;br&gt;yrke och arbetsplatser men också uppgifter om boendemiljöer. Hushålls-&lt;br&gt;data används t.ex. vid studier av sambandet mellan hälsa/ohälsa och&lt;br&gt;individens hushållstillhörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående omdaningen av den offentliga sektorn har förändrat be-&lt;br&gt;hovet och efterfrågan av hushålls- och bostadsstatistik. Den avreglerade&lt;br&gt;bostadsmarknaden skapar exempelvis efterfrågan på hushållsstatistik från&lt;br&gt;bostadskreditinstitut, byggherrar m.fl. som behöver underlag för sina&lt;br&gt;beslut och risktaganden. Vidare har efterfrågan ökat av statistik som&lt;br&gt;underlag för utvärdering och fördelning av resurser i takt med kravet på&lt;br&gt;besparingar och omfördelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkostnadsutredningen presenterade i juni 1993 betänkandet (SOU&lt;br&gt;1993:53) Kostnadsutjämning mellan kommunerna. Utredningen föreslår&lt;br&gt;ett kostnadsutjämningssystem som bygger på strukturella skillnader i&lt;br&gt;kostnader mellan kommunerna. Den faktor som framför allt förklarar&lt;br&gt;strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner är ålders- och hus-&lt;br&gt;hållsstrukturen. De kommuner som har många äldre, barn och skolbarn&lt;br&gt;erhåller enligt utredningens förslag generellt en högre strukturkost-&lt;br&gt;nadsersättning. Utredningen anser det nödvändigt att minst vart femte år&lt;br&gt;göra en mer genomgripande översyn av systemet, vilket i sin tur kräver&lt;br&gt;att det genomförs folk- och bostadsräkningar med samma intervall. Om&lt;br&gt;så inte görs måste de för utjämningsmodellen erforderliga uppgifterna&lt;br&gt;göras tillgängliga på annat sätt. Redan i dag använder många större&lt;br&gt;kommuner och landsting hushållsstatistik för sina egna resursfördelnings-&lt;br&gt;modeller där flera miljarder kronor fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerbaserade folk- och bostadsräkningar medför på sikt stora be-&lt;br&gt;sparingar jämfört med traditionella räkningar, vilket bekräftas av&lt;br&gt;erfarenheter från Danmark och Finland. Kostnaden för en registerbaserad&lt;br&gt;folk- och bostadsräkning har uppskattats till 10 miljoner kronor. Detta&lt;br&gt;skall jämföras med kostnaden för en traditionell folk- och bostadsräkning&lt;br&gt;som i dag uppskattas till ca 300 miljoner kronor per insamling. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden kommer den engångsvisa uppläggningskostnaden snabbt att&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingar kommer också att göras på andra håll i samhället. Bl.a.&lt;br&gt;kommer Posten att göra stora besparingar genom minskad hantering av&lt;br&gt;felaktiga adresser genom kompletteringen av det adressregister som ligger&lt;br&gt;till grund för lägenhetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre statistikkvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kartläggningar före 1985 års folk- och bostadsräkning av hur ofta&lt;br&gt;hushållsstatistik borde produceras har det framkommit att vart tredje år&lt;br&gt;är en önskvärd periodicering. Det är dock inte möjligt att genomföra en&lt;br&gt;traditionell folk- och bostadsräkning med så korta intervaller. Senare&lt;br&gt;kartläggning har visat att ett ökande behov av hushållsstatistik finns, t.ex.&lt;br&gt;i resursfördelningssammanhang. Med en registerlösning är det i princip&lt;br&gt;möjligt att kontinuerligt framställa den nämnda statistiken, vilket innebär&lt;br&gt;en klar kvalitetsförbättring av samhällets information om hushållens&lt;br&gt;boendestandard och boendeekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enklare för uppgiftslämnarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registerbaserad folk- och bostadsräkning innebär en förenkling för&lt;br&gt;uppgiftslämnarna i förhållande till traditionella räkningar. Redan i dag&lt;br&gt;hämtas huvuddelen av all information vid folk- och bostadsräkningar från&lt;br&gt;olika register. Vad som saknas är framför allt en koppling till bostaden&lt;br&gt;så att individerna kan föras till ett hushåll. På grund av detta tvingas alla&lt;br&gt;att fylla i folk- och bostadsräkningsblanketten. Uppgiftslämnarbördan för&lt;br&gt;kommunerna kan minskas liksom på sikt även för fastighetsägare och all-&lt;br&gt;mänheten. I uppbyggnadsskedet måste dock de senare medverka på olika&lt;br&gt;sätt tillsammans med kommuner och folkbokföringsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad folkbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En registerbaserad folk- och bostadsräkning förutsätter att folkbokföring&lt;br&gt;sker på lägenhet. Den gällande folkbokföringslagen (1991:481) avser&lt;br&gt;endast folkbokföring på festighet och inte på lägenhet. Genom reformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer även hushåll i flerbostadshus att registreras på sin bostad och Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;inte som idag enbart hushåll i enbostadshus. Detta innebär en klar&lt;br&gt;förbättring av kvaliteten på folkbokföringen. Detta förutsätter emellertid&lt;br&gt;att allmänheten i framtiden anger uppgift om lägenhet i sina flyttningsan-&lt;br&gt;mälningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskat bortfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare skal som talar för en registerlösning är erfarenheterna från&lt;br&gt;folk- och bostadsräkningen år 1990. Till och med FoB 85 var det möjligt&lt;br&gt;att upprätthålla samma slutliga svarsandel på ca 99 procent. I FoB 90 var&lt;br&gt;svarsandelen 97,5 procent. Insatserna och kostnaderna för påminnelser&lt;br&gt;blev genom det större antalet uteblivna svar större än i tidigare folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar. Vid ett ytterligare ökande bortfall av uppgifter i&lt;br&gt;traditionella folk- och bostadsräkningar blir resultaten av dessa alltmer&lt;br&gt;otillfredsställande för de avsedda ändamålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar statliga och kommunala myndigheters bedömning av-&lt;br&gt;seende behovet av hushålls- och bostadsstatistik. Detta torde vara väl&lt;br&gt;dokumenterat och synes snarare öka än minska bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;behovet av statistik för att kunna fördela knappa samhällsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att det finns flera skäl som&lt;br&gt;talar för en övergång till registerbaserade folk- och bostadsräkningar. En&lt;br&gt;reform innebär stora besparingar för samhället i jämförelse med traditio-&lt;br&gt;nella räkningar. Vidare är det möjligt att förbättra kvaliteten på statisti-&lt;br&gt;ken. Det blir enklare för uppgiftslämnarna och folkbokföringen förbätt-&lt;br&gt;ras. Erfarenheten från FoB 90 talar också för en registerlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar vidare att det inte är möjligt att med hjälp av&lt;br&gt;urvalsundersökningar ta fram statistik på låg regional nivå. Det kan också&lt;br&gt;konstateras att de förslag till framskrivning av underlag från folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar som presenterades i FoB 90-kommissionens rapport inte&lt;br&gt;kan ge en tillfredställande kvalitet till rimliga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det skall genomföras en registerbaserad&lt;br&gt;folk- och bostadsräkning år 2000. Det innebär att uppgifter motsvarande&lt;br&gt;dem som samlades in vid räkningen år 1990 samlas in genom befintliga&lt;br&gt;register. Allmänheten behöver således inte krävas på de aktuella upp-&lt;br&gt;gifterna via frågeblankett, vilket måste ses som en stor fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en registerbaserad folk- och bostadsräkning föreslår&lt;br&gt;regeringen att ett lägenhetsregister inrättas och att folkbokföring sker på&lt;br&gt;lägenhet och inte som nu på fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den senaste folk- och bostadsräkningen år 1990 samlades uppgifter&lt;br&gt;om hushåll, lägenheter, färdsätt till arbete, yrke, arbetad tid och&lt;br&gt;utbildning in genom en frågeblankett till allmänheten. Vissa uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inhämtades också från befintliga register. Det saknas för närvarande ett Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;yrkesregister, varför uppgifter om yrke inte kommer att kunna samlas in&lt;br&gt;via registerdata. Regeringen beslutade den 22 december 1994 att uppdra&lt;br&gt;år SCB att utreda förutsättningarna och bedriva försöksverksamhet för att&lt;br&gt;upprätta ett individbaserat yrkesregister med hjälp av data insamlade via&lt;br&gt;arbetsgivarnas kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan och behov bör styra vilka uppgifter som skall ingå inom&lt;br&gt;ramen för den registerbaserade lösningen år 2000. Det är viktigt att&lt;br&gt;hänsyn tas till jämförbarhet bakåt i tiden innan beslut tas om den slutliga&lt;br&gt;utformningen. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intervallen mellan folk- och bostadsräkningarna har hittills varit fem år.&lt;br&gt;Dock beslutade riksdagen att någon räkning inte skulle genomföras år&lt;br&gt;1995. Från flera håll har framförts önskemål om hushållsstatistik med&lt;br&gt;tätare intervall. Regeringen är inte beredd att nu föreslå hur ofta folk-&lt;br&gt;och bostadsräkningar skall genomföras i framtiden. Efterfrågan och&lt;br&gt;behov av aktuell statistik bör vara vägledande i detta fe.Il. Regeringen har&lt;br&gt;för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om hur ofta en&lt;br&gt;registerbaserad folk- och bostadsräkning skall tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt i detta sammanhang är också att det inom&lt;br&gt;Europeiska unionen pågår förberedelser för ett direktiv som uppmanar&lt;br&gt;medlemsländerna att genomföra en folk- och bostadsräkning vid&lt;br&gt;sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte från integritetssynpunkt&lt;br&gt;något vägande hinder mot att genomföra en registerbaserad folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning. Motiven härför utvecklas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mil av alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har redovisat en mycket preliminär beräkning av kostnaderna&lt;br&gt;för genomförandet av två alternativ för insamling av uppgifter till ett&lt;br&gt;lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Kostnaden för alternativ&lt;br&gt;1 har beräknats till 360 miljoner kronor och för alternativ 2 till 260&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alternativ 1 skulle fastighetsägare till flerbostadshus lämna&lt;br&gt;uppgifter om lägenheten och kontraktsinnehavarens namn. För detta ända-&lt;br&gt;mål skulle ca 280 000 blanketter behöva skickas ut. Fastighetsägarblan-&lt;br&gt;ketten skulle förtryckas med de uppgifter om identitet och adress som&lt;br&gt;finns i byggnadsregistret. Dessutom skulle 3,2 miljoner blanketter skickas&lt;br&gt;ut till hushållen. Dessa skulle lämna uppgifter om hushållets samman-&lt;br&gt;sättning och kontraktsinnehavarens namn. Hushållsblanketten skulle&lt;br&gt;förtryckas med uppgifter från registret över totalbefolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alternativ 2 skulle fastighetsägare till flerbostadshus lämna&lt;br&gt;uppgifter om lägenheten och om kontraktsinnehavarens namn och&lt;br&gt;personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med flera remissinstanser att en modifierad&lt;br&gt;form av provalternativ 2 bör genomföras. Till skillnad från det ursprung-&lt;br&gt;liga alternativet föreslås nu detta genomföras på en mer begränsad geo-&lt;br&gt;grafisk yta. Det bör vidare noteras att provverksamheten kommer att om-&lt;br&gt;fatta också fritidshus. Detta alternativ renodlar uppgifterna för de berörda&lt;br&gt;myndigheterna. Kommunerna ansvarar för att adresser och beteckningar&lt;br&gt;fästställs för lägenheterna, Lantmäteriverket bygger upp lägenhets-&lt;br&gt;registret, skattemyndigheten ansvarar för den utökade folkbokföringen&lt;br&gt;och SCB förbereder statistikredovisningen. En annan fördel med detta&lt;br&gt;alternativ är att lägenhetsregistret byggs upp successivt i stället för att allt&lt;br&gt;görs på en gång. Detta innebär att man kan utnyttja erfarenheter och&lt;br&gt;lärdomar efter hand. Allt talar också för att kostnaderna för detta&lt;br&gt;alternativ blir lägre. Enligt det föreslagna alternativet kommer skattemyn-&lt;br&gt;digheterna att kommunicera med berörda i samband med att folk-&lt;br&gt;bokföringen sker på lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fastighetsdatasystemet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet kan kortfattat beskrivas som en gemensam sam-&lt;br&gt;hällelig resurs med grundläggande fastighetsinformation som bygger på&lt;br&gt;samverkan mellan olika intressenter. Systemet vilar på principen om&lt;br&gt;ajourföring vid källan och omfattar flera delregister med information som&lt;br&gt;i sin tur delas in i olika grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnan i lästighetsdatasystemet utgörs av fastighetsregistret, inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret, byggnadsregistret och ett register med taxeringsin-&lt;br&gt;formation. Benämningen fästighetsdatasystemet förekommer i en&lt;br&gt;författning, förordningen (1988:278) med instruktion för Centralnämnden&lt;br&gt;för fastighetsdata (CFD). Enligt 1 § 1 i förordningen skall CFD förvalta&lt;br&gt;fästighetsdatasystemet. Systemet har nyligen blivit rikstäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att Statens lantmäteriverk och CFD den 1&lt;br&gt;januari 1996 slås ihop och bildar en ny myndighet, Lantmäteriverket&lt;br&gt;(prop. 1993/94:214, bet. 1993/94:BoU19, rskr. 1993/94:375, prop.&lt;br&gt;1994/95:166, bet. 1994/95:BoU 17, rskr. 1994/95:313).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;Fastighetsdatareformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatareformen bygger på beslut av riksdagen år 1968 och 1970&lt;br&gt;att reformera fästighetsregistrering och inskrivning av fästigheter vid&lt;br&gt;fästighetsregistermyndigheter och tingsrätter. Reformen har inneburit en&lt;br&gt;omläggning och överföring av uppgifter från jord- och stadsregisterböck-&lt;br&gt;er och fästighets- och tomträttsböcker till ADB. Reformarbetet har utförts&lt;br&gt;i samarbete mellan CFD, Domstolsverket och Statens lantmäteriverk samt&lt;br&gt;berörda fästighetsregister- och inskrivningsmyndigheter. En.plan för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet, som tagit ca två år för varje område och pågått samtidigt i flera Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;län, har lagts fest av statsmakterna. Genom festighetsdatasystemet tas de&lt;br&gt;informationssamband tillvara som finns i de olika myndigheternas verk-&lt;br&gt;samheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Innehållet i fastighetsdatasystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet har med tiden undergått successiva förändringar,&lt;br&gt;såväl avseende de tekniska lösningarna som beträffende innehållet i data-&lt;br&gt;baserna. Systemet innehåller i grunden två delregister - ett festighets-&lt;br&gt;och ett inskrivningsregister. Efter de beslut som riksdag och regering&lt;br&gt;fettat under våren 1993 har uppbyggnaden av ett tredje register, ett bas-&lt;br&gt;register över byggnader, nu färdigställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittédirektiv är nu beslutade för en utredning som skall se över de&lt;br&gt;förfettningar som styr festighetsdatasystemet (dir. 1995:120). Nya&lt;br&gt;förfettningar på området kan därför förväntas träda i kraft inom några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistreringen är det avslutande ledet i den festighetsbild-&lt;br&gt;ningsprocess som i huvudsak regleras i festighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988). I det festighetsregister som förs av de statliga och kommuna-&lt;br&gt;la festighetsregistermyndighetema finns sålunda uppgifter om församling,&lt;br&gt;eventuell adress, areal, läge, planer och rättigheter m.m. för festigheter,&lt;br&gt;samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. Uppgifterna ajourhålls&lt;br&gt;dagligen av festighetsregistermyndighetema. Innehållet i festighets-&lt;br&gt;registret regleras i festighetsregisterkungörelsen (1974:1059). Registret&lt;br&gt;omfettar sju delregister, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Huvudregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Registerkartan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Koordinatregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Planregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kvartersregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Adressregistret och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gemensamhetsanläggningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av inskrivningsärenden sker vid inskrivningsmyndighet.&lt;br&gt;Inskrivningsregistret består av sex delar och regleras i inskrivnings-&lt;br&gt;kungörelsen (1974:1061).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att komplettera festighetsdatasystemet med ett basregister för&lt;br&gt;byggnader, byggnadsregistret, har nyligen slutförts. Uppbyggnaden av&lt;br&gt;byggnadsregistret har förutsatt samverkan mellan stat och kommun. CFD&lt;br&gt;har sålunda lagt upp grundregistret i samarbete med kommunerna, som&lt;br&gt;också kommer att ajourhålla registret mot ersättning från CFD. Detta&lt;br&gt;betyder att samtliga kommuner medverkar i festighetsdatasystemet som&lt;br&gt;registerförare av byggnadsregistret. Många kommuner har sett möjlig-&lt;br&gt;heter att knyta information från festighetsdatasystemet och byggnads-&lt;br&gt;registret till sin bygglovshantering, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd&lt;br&gt;och planering inom t.ex. energiområdet, bostadsbyggande, skyddsplan&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret har varje byggnad en unik identitet, en byggnadsbeteckning&lt;br&gt;som består av beteckningen på den festighet där byggnaden är belägen&lt;br&gt;och ett särskilt enhetsnummer (löpnummer). De obligatoriska uppgifterna&lt;br&gt;innefattar uppgifter om byggnadsbeteckning, administrativ tillhörighet,&lt;br&gt;läge, taxeringsuppgifter (se nedan), ägare samt aktualitetsuppgifter,&lt;br&gt;medan bygglovsuppgifter, adresser, alternativt namn och referenser är&lt;br&gt;frivillig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret omfettar taxeringsinformation om samtliga taxeringsenheter och&lt;br&gt;värderingsenheter i landet. Informationen avser sådana uppgifter som&lt;br&gt;festställs vid fastighetstaxeringen. Hit hör, förutom taxeringsvärde, även&lt;br&gt;taxeringskoder, egenskapsdata samt ägaruppgifter. Uppgifterna upp-&lt;br&gt;dateras årligen av skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Adressregistret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Adressregistret innehåller lokaliserande adresser (gatuadresser) till&lt;br&gt;festigheter och samfälligheter. Upprättande och förande av adressregister&lt;br&gt;i festighetsdatasystemet är frivilligt och kommunerna ansvarar själva för&lt;br&gt;åsättandet av adresser. I september 1995 för 200 kommuner på detta sätt&lt;br&gt;adressregister i festighetsdatasystemet. Genom beslut av Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk kan kommunen få behörighet att själv utföra registrering-&lt;br&gt;en. Adressregistret har idag varierande grad av täckning, även inom vissa&lt;br&gt;kommuner. Framför allt är det landsbygdsadresser som saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adresserna förekommer som en egen informationsgrupp och kan an-&lt;br&gt;vändas för sökning av fastighetsinformation. I byggnadsregistret finns&lt;br&gt;sålunda kopplingar mellan byggnaderna och adresserna i adressregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför uppbyggnaden av ett lägenhetsregister måste samtliga byggnader&lt;br&gt;med bostadslägenheter ha festställda och registrerade adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basregister över adresser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens hantering av adressinformation innefattar folkbokföringens&lt;br&gt;bostadsadresser, Postens basregister över postadresser och Statens person-&lt;br&gt;och adressregister (SPAR). Till systemet kan också läggas belägenhets-&lt;br&gt;adresser på fastigheter (adressregistret) och byggnader i festighets-&lt;br&gt;datasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten, RSV, CFD och Svenska kommunförbundet arbetar nu gemen-&lt;br&gt;samt för att förbättra hanteringen av adresser. En gemensam insats är att&lt;br&gt;ta fram en ny standard. En annan insats har varit en förstudie om hur&lt;br&gt;samverkan kring adresshanteringen i festighetsdatasytemet, folkbok-&lt;br&gt;föringssystemet och Postens basregister över adresser skall kunna för-&lt;br&gt;bättras. En utgångspunkt i denna studie, som presenterades i juni 1995,&lt;br&gt;är att belägenhetsadresser på byggnadsnivå i festighetsdatasystemet skall&lt;br&gt;kunna utgöra en bas för adressuppgifter i de övriga systemen. Studien&lt;br&gt;innehåller uppskattningar av både arbetsmängden och kostnaden för&lt;br&gt;adressättning och adressregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse är också de förslag till ändringar i adressavisering&lt;br&gt;från folkbokföringsregistret som föreslogs i Aviseringsutredningens&lt;br&gt;betänkande Folkbokföringsuppgifterna i samhället (SOU 1994:44).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Lägenhetsregister&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmän utformning och författningsteknisk lösning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett lägenhetsregister byggs upp i form av&lt;br&gt;ett administrativt beståndsregister utan anknytning till enskild&lt;br&gt;person. Registret inrättas i anslutning till festighetsdatasystemet&lt;br&gt;och skall omfatta samtliga bostadslägenheter i landet. Uppbyggna-&lt;br&gt;den sker med uppgifter från byggnadsregistret om regional be-&lt;br&gt;lägenhet samt om fastigheter och byggnader. Härtill kommer&lt;br&gt;adressuppgifter. Mer specifika lägenhetsuppgifter, som inte finns&lt;br&gt;inom festighetsdatasystemet, måste hämtas in från ägare till&lt;br&gt;flerbostadshus och nyare enbostadshus med stöd av en författ-&lt;br&gt;ningsreglerad uppgiftsskyldighet. Grundläggande bestämmelser om&lt;br&gt;ändamål och innehåll ges i lag, medan kompletterande föreskrifter&lt;br&gt;om bl.a. innehållet ges i förordningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;eller förespråkar inrättande av ett lägenhetsregister för att kunna ta fram&lt;br&gt;hushålls- och bostadsstatistik med hjälp av registerdata. Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet framhåller som sin grundläggande uppfattning att samarbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tet mellan statsmakterna och kommunerna i dessa typer av frågor bör Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;regleras genom centrala principöverenskommelser. Även det praktiska&lt;br&gt;samarbetet med CFD med uppläggning av lägenhetsregistret bör regleras&lt;br&gt;via centrala avtal. Lantmäteriet framhåller att uppläggningen av ett&lt;br&gt;lägenhetsregister måste gå hand i hand med utbyggnaden av adress-&lt;br&gt;registret. Riksrevisionsverket saknar en samlad samhällsekonomisk&lt;br&gt;bedömning av lägenhetsregistrets förväntade effekter i ekonomiska&lt;br&gt;termer. Verket menar att det är viktigt att bedömningar görs av kostnader&lt;br&gt;och nyttan med registret totalt för samhället och uppdelat på olika&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen avstyrker förslaget av integritetsskäl. Enligt inspektio-&lt;br&gt;nens uppfettning är allmänhetens inställning till FoB:ama den naturliga&lt;br&gt;utgångspunkten för överväganden kring hur samhällets statistikbehov skall&lt;br&gt;tillgodoses. En registrering som till stor del sker utan att uppgifter&lt;br&gt;inhämtas direkt hos de enskilda som skall registreras, skulle sannolikt&lt;br&gt;förstärka allmänhetens negativa inställning och föda känslor av att leva&lt;br&gt;i ett storebrorssamhälle. Istället bör mindre omfettande insatser användas&lt;br&gt;i enlighet med FoB 90-kommissionens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation, Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Sveriges fastighetsägareförbund avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att kunna ta fram hushålls- och&lt;br&gt;bostadsstatistik med hjälp av registerdata krävs ett lägenhetsregister som&lt;br&gt;omfettar samtliga bostadslägenheter. Definitionen av bostadslägenhet i&lt;br&gt;detta sammanhang bör knyta mycket nära an till begreppet bostadslägen-&lt;br&gt;het i 12 kap. jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen bör omfetta samtliga lägenheter som kan användas för&lt;br&gt;boende. Samtliga specialbostäder ingår med denna definition, liksom&lt;br&gt;fritidsbostäder. Lägenhetsregistret avses däremot inte omfetta sådana&lt;br&gt;lägenheter som används för annat ändamål än för boende, såsom kontor,&lt;br&gt;mottagningar och andra verksamhetslokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregistret bör konstrueras som ett administrativt bestånds-&lt;br&gt;register på samma sätt som byggnadsregistret (se avsnitt 5.3) utan att&lt;br&gt;uppgifterna skall kunna kopplas direkt till enskilda personer som fastig-&lt;br&gt;hetsägare eller boende. Endast sådana uppgifter bör få registreras som&lt;br&gt;klart behövs för att uppfylla ändamålet. Uppbyggnaden kan ske med&lt;br&gt;uppgifter som redan finns inom festighetsdatasystemet, främst bygg-&lt;br&gt;nadsregistret, om regional belägenhet samt om festigheter och byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver erfordras en rad specifika lägenhetsuppgifter som kan avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. antal rum, förekomst av kök, upplåtelseform, förekomst av hiss,&lt;br&gt;aktuellt våningsplan m.m. samt lägenhetsbeteckning. Som framgår nedan&lt;br&gt;skall lägenhetsbeteckning festställas av kommunen och meddelas fastig-&lt;br&gt;hetsägaren. I övrigt måste lägenhetsuppgifterna hämtas från ägare till&lt;br&gt;flerbostadshus och nyare enbostadshus, eftersom varken Fastighetstax-&lt;br&gt;eringsregistret (FTR), allmänna festighetstaxeringen 1996 för småhus&lt;br&gt;(AFT 96) eller byggnadsregistret innefettar eller kommer att innefetta all&lt;br&gt;den information som behövs för en folk- och bostadsräkning. Uppgifter&lt;br&gt;om nyare enbostadshus finns inte heller att hämta från tidigare folk- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsräkningar. För att lägenhetsregistret skall kunna tjäna sitt ändamål Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;måste det vara fullständigt. Det bör därför införas en lagreglerad&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också inrättandet och förandet av ett lägenhetsregister som omfattar&lt;br&gt;nyss redovisade uppgifter bör förfettningsregleras, främst med hänsyn till&lt;br&gt;registrets karaktär av totalregister. För den förfettningstekniska lösningen&lt;br&gt;finns en allmän förebild i den förekommande regleringen av personregis-&lt;br&gt;ter. De grundläggande bestämmelserna om ändamål och innehåll bör&lt;br&gt;sålunda ges i lag, medan kompletterande föreskrifter om bl.a. innehållet&lt;br&gt;med fördel kan ges av regeringen i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan med den föreslagna uppläggningen betrakta lägenhetsregistret&lt;br&gt;som en slags utveckling och specificering av byggnadsregistret. En&lt;br&gt;byggnad delas härigenom in i lägenheter med en unik lägenhetsbeteckning&lt;br&gt;för varje lägenhet. I registret skall denna lägenhetsbeteckning inte kunna&lt;br&gt;kopplas direkt till någon enskild person. Enligt datalagens grundläggande&lt;br&gt;definitioner måste en uppgift kunna hänföras till en enskild person för att&lt;br&gt;det över huvud taget skall uppstå ett personregister. Lägenhetsregistret&lt;br&gt;blir därför, med den nu föreslagna uppbyggnaden, inte ett personregister&lt;br&gt;i datalagens (1973:289) mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lagreglering av lägenhetsregistret är av permanent&lt;br&gt;karaktär. Det bör dock inte medföra några särskilda komplikationer att&lt;br&gt;införliva författningen i ett kommande nytt regelverk kring festighets-&lt;br&gt;datasystemet. En fördel med förslaget är istället att en permanent&lt;br&gt;reglering inte skapar osäkerhet om vad som fektiskt kommer att gälla&lt;br&gt;slutligt. Hur den slutliga regleringen än blir är det givet att ett lägenhets-&lt;br&gt;register av föreslagen art bör regleras i anslutning till bestämmelserna om&lt;br&gt;festighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyligen avslutade uppbyggnaden av ett byggnadsregister innebär&lt;br&gt;att förutsättningarna att inrätta ett lägenhetsregister starkt förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Registerändamål m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgifterna i lägenhetsregistret skall få&lt;br&gt;användas för framställning av statistik och för folkbokföringen.&lt;br&gt;Lägenhetsregistret skall också få användas för resursfördelning&lt;br&gt;samt för planering, uppföljning och utvärdering av boende, byg-&lt;br&gt;gande och kommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har berört frågan.&lt;br&gt;Lantmäteriet framhåller sålunda att det vid sidan av registrets primära&lt;br&gt;ändamål finns andra användningsområden, till exempel vid fastighets-&lt;br&gt;taxeringen. Linköpings kommun pekar på att det kommunala använd-&lt;br&gt;ningsområdet är ett bland andra samhällsändamål. Vägverket menar att&lt;br&gt;lägenhetsregistret bör få användas också för planering, resursfördelning,&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering inom andra samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det huvudsakliga ändamålet för regist-&lt;br&gt;ret är att skapa förutsättningar för att SCB, som är statistikansvarig&lt;br&gt;myndighet, skall kunna ta fram hushålls- och bostadsstatistik med hjälp&lt;br&gt;av registerdata. Som ett led i detta skall uppgifter om lägenhetsbeteckning&lt;br&gt;användas för att införa folkbokföring på lägenhet, vilket blir ett delända-&lt;br&gt;mål. Uppgifterna i registret bör emellertid också få användas för andra&lt;br&gt;samhällsnyttiga ändamål, varmed avses samhällsplanering i vid bemärkel-&lt;br&gt;se. Här gör regeringen ett visst förtydligande i jämförelse med arbets-&lt;br&gt;gruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer renodlade register för framställning av statistik är i många fall per-&lt;br&gt;sonregister och omfattas, om de innehåller känsliga uppgifter, i stor&lt;br&gt;utsträckning av lagen (1995:606) om vissa personregister för officiell&lt;br&gt;statistik med anslutande förordning. Uppgifterna i dessa statistikregister&lt;br&gt;får inte användas för andra ändamål än för framställning av statistik. De&lt;br&gt;skyddas också i stor utsträckning av absolut sekretess, s.k. statistiksekre-&lt;br&gt;tess, enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) och får inte i något fäll&lt;br&gt;användas för myndighetsutövning mot enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att lägenhetsregistret blir rikstäckande och dessutom kommer&lt;br&gt;att innehålla en unik beteckning för varje bostadslägenhet blir det rent&lt;br&gt;tekniskt möjligt att sambearbeta med en rad andra register, bl.a.&lt;br&gt;personregister. Det kan därför i viss utsträckning jämföras med statistik-&lt;br&gt;registren, vilket talar för att ändamålet tydligt anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Insamling av uppgifter och registerinnehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till lägenhetsregistret hämtas uppgifter från&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet om regional belägenhet samt om fastighet&lt;br&gt;och byggnad. Vidare skall en del lägenhetsuppgifter lämnas av&lt;br&gt;ägare till flerbostadshus och nyare enbostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet framhåller att formerna&lt;br&gt;för samarbetet mellan fastighetsägarna och kommunerna närmare bör&lt;br&gt;övervägas när provverksamheten har genomförts i försökskommunema&lt;br&gt;och en utvärdering därav skett. Förbundet ser en del problem som kan&lt;br&gt;komma i dagen, inte minst när det gäller att få mindre nogräknade fastig-&lt;br&gt;hetsägare att medverka vid uppgiftslämnandet. Riksskatteverket anser att,&lt;br&gt;för att folkbokföring på lägenhet skall kunna ske, alla lägenheter där&lt;br&gt;personer kan tänkas bli folkbokförda bör finnas i ett lägenhetsregister.&lt;br&gt;Även beträffande lokaler kan motsvarande synpunkter anläggas, eftersom&lt;br&gt;lokaler i vissa fall kan byta användning. Lägenhetsregistret bör enligt&lt;br&gt;verkets mening endast innehålla uppgifter om lägenheternas fysiska egen-&lt;br&gt;skaper. Uppgifter om den aktuella användningen bör inte ingå. Också&lt;br&gt;Lantmäteriet framhåller att vissa typer av lokaler bör ingå i registret för&lt;br&gt;att de funktionsomvandlingar som sker mellan boende och kontor skall&lt;br&gt;kunna hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lägenhetsregistret måste, som redan&lt;br&gt;framgått, tillföras vissa uppgifter från festighetsdatasystemet, främst&lt;br&gt;byggnadsregistret. Vidare erfordras adress och lägenhetsbeteckning samt&lt;br&gt;ett antal olika lägenhetsspecifika uppgifter som hittills inte varit registre-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer preciserad utformning av variabelinnehåll och variabelklassifi-&lt;br&gt;ceringar kan ske först efter det användarna lämnat synpunkter på behov&lt;br&gt;m.m., vilket endast till viss del har skett under remissbehandlingen. Viss&lt;br&gt;ledning beträffende innehållet kan dock hämtas från variabelinnehållet i&lt;br&gt;tidigare folk- och bostadsräkningar, som med något tillägg ser ut enligt&lt;br&gt;följande: ägarkategori, hustyp, värmesystem, byggnadsår, antal vånings-&lt;br&gt;plan, antal rum, förekomst av kök, lägenhetsyta, dispositionsform/upplå-&lt;br&gt;telseform, kollektivt boende, hiss (endast flerbostadshus) samt vånings-&lt;br&gt;plan. Flertalet av dessa uppgifter finns inte registrerade i festighets-&lt;br&gt;datasystemet. Regeringen kommer att genom förordning föreskriva om&lt;br&gt;innehållet i registret. Definitioner av variabler m.m. bör utformas i&lt;br&gt;samråd mellan berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som hämtas från festighetsdatasystemet bör också kunna&lt;br&gt;ajourhållas löpande från samma källa. Fastighetsägarna bör samtidigt bli&lt;br&gt;fortsatt uppgiftsskyldiga beträffende vidtagna förändringar som påverkar&lt;br&gt;den lägenhetsspecifika information de tidigare lämnat. Rutinerna för&lt;br&gt;aktualisering/ajourhållning bör utformas i samarbete mellan kommunerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD, SCB och andra berörda. Ett syfte med rapportrutinema bör vara&lt;br&gt;att så långt möjligt eliminera risken för dubbelarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret kommer också att omfetta special- och fritidsbostäder. Spe-&lt;br&gt;cialbostäder kan märkas genom kodsättning på lägenhetsnivå, uppdelat på&lt;br&gt;särskilda koder för t.ex. studentbostad, bostad för äldreboende och övrig&lt;br&gt;specialbostad. Klassficeringen av fritidshus kan komma att medföra sär-&lt;br&gt;skilda problem. För närvarande kan uppgifter hämtas från fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringen om att festigheten är taxerad som fritidshus. En möjlighet är att&lt;br&gt;man vid uppläggningen tar in typkoden för taxering i lägenhetsregistret&lt;br&gt;med markering för fritidshus. I framtiden kan nybyggda hus ges en&lt;br&gt;markering för fritidshus av kommunen vid uppdateringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med lägenhetsregistret kräver, som tidigare angivits, inte att&lt;br&gt;det omfettar sådana lägenheter som används för annat ändamål än&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingen av uppgifter till lägenhetsregistret i uppbyggnadsskedet&lt;br&gt;skall, efter det att kommunerna har festställt adress och lägenhetsbe-&lt;br&gt;teckningar, ombesörjas av det blivande Lantmäteriverket. Fastighets-&lt;br&gt;ägarna tillställs blanketter med de uppgifter förtryckta som hämtas från&lt;br&gt;festighetsdatasystemet. Uppgiftsplikten enligt lägenhetsregisterlagen&lt;br&gt;omfettar en kontroll av dessa samt komplettering med angiven lägenhets-&lt;br&gt;specifik information inklusive lägenhetsbeteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Fastställande av adress och lägenhetsbeteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje bostadslägenhet skall kunna hänföras&lt;br&gt;till en adress som kommunen skall fastställa. Om det finns mer än&lt;br&gt;en bostadslägenhet med samma adress, skall kommunen fastställa&lt;br&gt;en särskild beteckning för varje lägenhet (lägenhetsbeteckning).&lt;br&gt;Fastighetsägaren skall underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Adressregistren i festighetsdatasystemet skall&lt;br&gt;bli obligatoriska för kommunerna i fråga om inrättande och ajourhållning.&lt;br&gt;Kommunerna skall festställa adress och lägenhetsbeteckning för varje&lt;br&gt;lägenhet. Dessa uppgifter bildar en lägenhetsidentitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kommunförbundet anser att frågan om&lt;br&gt;åsättande av lägenhetsidentitet bör bli föremål för särskilt noggrann&lt;br&gt;utvärdering och att särskilda resurser kan komma att behövas specifikt för&lt;br&gt;denna del av provverksamheten. Förbundet ser en risk för att kommuner-&lt;br&gt;na som ansvariga för lägenhetsidentiteterna förorsakas betydande arbets-&lt;br&gt;insatser när det gäller vissa festighetsägarkategorier. Förbundet före-&lt;br&gt;språkar en värdebärande modell för åsättande av lägenhetsidentitet och&lt;br&gt;ser inget hinder i att densamma återges på adresstavlor i portuppgångar&lt;br&gt;och liknande. Förbundet delar inte arbetsgruppens uppfettning att&lt;br&gt;inrättande och ajourhållning av ett adressregister inte skulle komma att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bli särskilt tung arbetsbörda för kommunerna utan pekar på motsatsen. Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;Uppgiften bör avtalsregleras och kommunerna erhålla full kostnadstäck-&lt;br&gt;ning för insatsen. SCB konstaterar att ett obligatoriskt adressregister och&lt;br&gt;byggnadsregister är en helt nödvändig utgångspunkt innan ett admini-&lt;br&gt;strativt system med ett lägenhetsregister och förbättrad folkbokföring kan&lt;br&gt;byggas upp. Denna uppbyggnad kan inte, som nu sker med CFD:s&lt;br&gt;byggnadsregister, bygga på frivilliga överenskommelser mellan t.ex.&lt;br&gt;kommunerna och CFD. Obligatoriet är nödvändigt för att klara en&lt;br&gt;riksomfattande statistikredovisning med hög kvalitet. Centralbyrån&lt;br&gt;förespråkar vidare en värdebärande modell för lägenhetsbeteckningen&lt;br&gt;med löpnummer per våningsplan. En sådan modell minskar behovet av&lt;br&gt;frågor om våningsplan till uppgiftslämnarna och dessutom vara till fördel&lt;br&gt;för andra användare. SCB anser däremot inte att det krävs en obligatorisk&lt;br&gt;skyltning vid respektive dörr. RSV förespråkar att en belägenhetsangivan-&lt;br&gt;de modell väljs för lägenhetsbeteckningen. Utgångspunkten bör vara att&lt;br&gt;dessa utformas på ett sådant sätt att de får största möjliga användnings-&lt;br&gt;område. Enligt verkets mening torde en lämplig modell vara en num-&lt;br&gt;rering som är unik inom en uppgång och anger våningsplan. Verket&lt;br&gt;framhåller vidare att utformningen av lägenhetsbeteckningarna är mycket&lt;br&gt;viktig för ett framgångsrikt genomförande. RSV menar att en förut-&lt;br&gt;sättning för att uppgifterna om lägenhet i rimlig omfattning skall komma&lt;br&gt;att lämnas av de flyttande är en tydlig skyltning vid lägenheterna. Verket&lt;br&gt;ser inte någon annan möjlighet att tillse att detta sker än att föreskriva en&lt;br&gt;skyldighet för festighetsägama. Slutligen framhåller man att kommuner-&lt;br&gt;nas skyldighet att fastställa adresser till alla byggnader med lägenheter&lt;br&gt;bör komma till uttryck i en tydlig lagbestämmelse, vilket inte är fallet i&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att hushålls- och bostadsstatistik&lt;br&gt;skall kunna tas fram med hjälp av registerdata måste varje bostadslägen-&lt;br&gt;het ges en identitet som medför att den går att särskilja från andra&lt;br&gt;bostadslägenheter. Identifieringen bör av naturliga skäl bygga på&lt;br&gt;kopplingen fastighet - byggnad - adress. Ett införande av folkbokföring&lt;br&gt;på lägenhet förutsätter därför först och främst att varje bostadslägenhet&lt;br&gt;har en festställd adress. Kommunerna bör ansvara för att adresser&lt;br&gt;festställs. Den gällande folkbokföringslagen (1991:481) avser liksom den&lt;br&gt;tidigare lagen endast folkbokföring på fastighet och inte på lägenhet. I de&lt;br&gt;fell det finns mer än en bostadslägenhet med samma adress måste varje&lt;br&gt;lägenhet ges en särskild beteckning (lägenhetsbeteckning). Också&lt;br&gt;festställande av en sådan lägenhetsbeteckning bör bli kommunens&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adresser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 200 kommuner förde i september 1995 adressregister i festighets-&lt;br&gt;datasystemet. Adresserna omfettar i huvudsak tätortsområden. För att&lt;br&gt;kommunerna skall kunna tillhandahålla behövliga adresser bör registrets&lt;br&gt;uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet säkerställas. Den frivilliga överen-&lt;br&gt;skommelse som nåtts har tveklöst utfellit med mycket gott resultat. Det&lt;br&gt;måste samtidigt konstateras att alla komponenter i ett system måste vara&lt;br&gt;kompletta för att inte helheten skall äventyras. Det innebär att ett&lt;br&gt;adressregister bör föras för alla kommuner, såväl tätorts- som lands-&lt;br&gt;bygdsområden. Arbetsgruppen kom till den slutsatsen att adressregistren&lt;br&gt;i festighetsdatasystemet måste bli obligatoriska för kommunerna i fråga&lt;br&gt;om inrättande och ajourhållning. Arbetsgruppen framhöll också nödvän-&lt;br&gt;digheten av att detta adressregister finns i alla kommuner i tid för starten&lt;br&gt;av lägenhetsregistret. Detta medför enligt arbetsgruppens bedömning att&lt;br&gt;adressregistret tills vidare stannar kvar som ett underregister till&lt;br&gt;festighetsregistret, men att adressuppgifterna ajourhålls med stöd av&lt;br&gt;bestämmelser i lägenhetsregisterlagen. På sikt ansågs dock adressregistret&lt;br&gt;böra brytas ur festighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har emellertid stannat för att inte införa en förfettnings-&lt;br&gt;reglerad skyldighet att föra adressregister, i festighetsdatasystemet. Det&lt;br&gt;är istället skyldigheten att tillhandahålla adressuppgifter för att festställa&lt;br&gt;adress till bostadslägenheter som i föreliggande förslag blir obligatorisk.&lt;br&gt;Regeringen utgår samtidigt från att de kommuner som idag inte har ett&lt;br&gt;fullständigt adressregister inom festighetsdatasystemet, för att kunna leva&lt;br&gt;upp till nyssnämnda krav, vidtar åtgärder för uppbyggnaden av ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att färdigställa adressregister i hela landet bör ske&lt;br&gt;parallellt med provverksamheten och före uppbyggnaden av lägen-&lt;br&gt;hetsregistret. Detta eftersom ett fullständigt adressregister i festighets-&lt;br&gt;datasystemet blir en förutsättning för färdigställandet av lägenhetsregistret&lt;br&gt;och i sin tur för folkbokföring på lägenhet. Det är också klart att det&lt;br&gt;behövs kontakter mellan kommunerna och festighetsägama innan&lt;br&gt;lägenhetsbeteckningama slutligen kan festställas. Det som framkommit&lt;br&gt;om ett basregister för adresser (jfr avsnitt 5.4) bör också väga tungt vid&lt;br&gt;beslut om den framtida utformningen av adressregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsbeteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har förespråkat en informationsbärande modell för lägen-&lt;br&gt;hetsbeteckningen. Härmed avses att beteckningen innefettar viss&lt;br&gt;information om var i byggnaden lägenheten är belägen. Det ankommer&lt;br&gt;enligt den föreslagna regleringen på kommunerna att festställa lägenhets-&lt;br&gt;beteckningen och regeringen vill särskilt framhålla att en informations-&lt;br&gt;bärande modell, om den införs konsekvent i samtliga kommuner på sikt&lt;br&gt;kan medföra stora fördelar. Det blivande Lantmäteriverket bör i samråd&lt;br&gt;med kommunerna eller Kommunförbundet och berörda myndigheter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationer ta fram riktlinjer för hur en sådan lägenhetsbeteckning bör&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast fastighetsägarna som har kunskap om lägenheternas antal&lt;br&gt;och fördelning inom fastigheten och en stor del av arbetet måste därför&lt;br&gt;utföras i nära kontakt med dem. Till sin hjälp bör de tillhandahållas en&lt;br&gt;förteckning av festighetsidentitetema som kan tas fram av Lantmäteriver-&lt;br&gt;ket med de av kommunen fastställda adresserna och instruktioner för hur&lt;br&gt;själva tilldelningen av beteckningar sker. Det krävs också att fastig-&lt;br&gt;hetsägare i många fåll tillhandahåller olika slags information om&lt;br&gt;lägenheterna och dess placering för att lägenhetsbeteckningama skall&lt;br&gt;festställas på ett korrekt underlag. I de fell klara och entydiga regler kan&lt;br&gt;uppnås för festställande av lägenhetsbeteckning finns möjligheter till ett&lt;br&gt;i vissa fell förenklat förfärande, såsom t.ex. att fastighetsägaren - efter&lt;br&gt;kommunens godkännande - lämnar uppgifter direkt till Lantmäteriverket.&lt;br&gt;Kompletterande föreskrifter bör meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren skall underrättas om den festställda adressen och&lt;br&gt;lägenhetsbeteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Ansvarsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lantmäteriverket får det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för lägenhetsregistret. Kommunerna ansvarar för de&lt;br&gt;uppgifter i registret som hänför sig till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet framhåller att fördelen&lt;br&gt;med arbetsgruppens förslag är att man får en registrering vid källan.&lt;br&gt;Dock måste rutiner och föreskrifter utarbetas och ajourhållas vad avser&lt;br&gt;uppläggningar, förändringar i lägenhetsbeståndet med hänsyn till ny- och&lt;br&gt;ombyggnader samt rivningar. Detta kommer enligt förbundets mening att&lt;br&gt;innebära ett merarbete för kommunerna vilket aktualiserar frågan om&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om registeransvar för&lt;br&gt;personregister ges i datalagen (1973:289). Även om lägenhetsregistret&lt;br&gt;inte blir ett personregister i datalagens mening, måste klarhet bringas i&lt;br&gt;vem som på olika sätt bär ansvar för registret och uppgifterna i detta.&lt;br&gt;Ansvaret för att lägga upp ett register av detta slag och fullgöra dess&lt;br&gt;ändamål aktualiserar ju också ett ansvar för registerinnehållet. Det är&lt;br&gt;givet att ansvaret för uppgifter i registret som hänför sig till en viss&lt;br&gt;kommun hamnar hos den kommunen. Det blivande Lantmäteriverket&lt;br&gt;förutsätts utföra såväl den inledande som den fortsatta registerhantering-&lt;br&gt;en. Ajourföring och senare kompletteringar skall utföras genom kommu-&lt;br&gt;nernas försorg. Av naturliga skäl hamnar därför ansvaret för registret hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket, särskilt som CFD redan har ansvar för festighetsdatasystemet. Det Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;blir därmed en registrering vid källan som allmänt sett underlättar&lt;br&gt;kommunikationen men som också ger möjlighet till kontakter mellan&lt;br&gt;berörda för att reda ut oklarheter m.m. Registerkvaliteten bör då också&lt;br&gt;kunna hållas på en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Gallring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgifterna i lägenhetsregistret gallras&lt;br&gt;enligt arkivlagens bestämmelser. Registren för provverksamheten&lt;br&gt;skall gallras när verksamheten avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksarkivet framhåller att provverksamheten är en&lt;br&gt;engångsföreteelse och har inga synpunkter på att uppgifterna gallras när&lt;br&gt;lagen upphör att gälla. Framtida forskningsintressen är enligt arkivets&lt;br&gt;mening inte åsidosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om bevarande och gall-&lt;br&gt;ring av allmänna handlingar hos myndigheter finns i arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782). Huvudprincipen enligt arkivlagen är att allmänna handlingar&lt;br&gt;skall bevaras. Gallring får ske, men därvid skall alltid beaktas att&lt;br&gt;återstående material skall kunna tillgodose rätten att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen&lt;br&gt;samt forskningens behov. Arkivlagen medger att avvikande bestämmelser&lt;br&gt;om gallring ges i annan lag eller i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffende uppgifterna i lägenhetsregistret anser regeringen att gallring&lt;br&gt;bör ske enligt arkivlagens bestämmelser, även om detta som Lagrådet&lt;br&gt;framhållit inte behöver anges uttryckligen i lagtexten. Eftersom lägenhets-&lt;br&gt;registret inte blir ett personregister i datalagens (1973:289) mening,&lt;br&gt;uppkommer inte någon tveksamhet hurvida gallring skall ske enligt&lt;br&gt;datalagens eller arkivlagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra aspekter gör sig gällande beträffende de register som skall få&lt;br&gt;inrättas med stöd av lagen om provverksamhet avseende hushålls- och&lt;br&gt;bostadsuppgifter. Regeringen anser att det i dessa fell är viktigt att inte&lt;br&gt;bevara uppgifter hos myndigheterna när ändamålet med uppgifterna,&lt;br&gt;provverksamheten, är fullföljt. Registren byggs upp under en testperiod&lt;br&gt;och kvaliteten på uppgifterna kan vara svår att överblicka. Här gör sig&lt;br&gt;samtidigt starka integritetsintressen gällande. Registren för provverksam-&lt;br&gt;heten bör därför gallras senast vid den tidpunkt när lagen upphör att gälla&lt;br&gt;och provverksamheten avvecklas. Detta måste anges uttryckligen i lagen.&lt;br&gt;Förslaget om gallring stärker sammanfettningsvis enligt regeringens&lt;br&gt;mening integritetsskyddet utan att värden för framtida forskning m.fl. går&lt;br&gt;förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Folkbokföring på lägenhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personer som bor i flerbostadshus skall&lt;br&gt;folkbokföras på lägenhet och inte bara på fastigheten. Folkbok-&lt;br&gt;föringen på lägenhet medför vissa förändringar i skyldigheten att&lt;br&gt;anmäla ändrad adress. Den som flyttar till en bostadslägenhet i ett&lt;br&gt;flerbostadshus blir sålunda skyldig att komplettera sin flyttningsan-&lt;br&gt;mälan med uppgift om lägenhetsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV framhåller att folkbokföringsregistret bör få&lt;br&gt;innehålla en konstruerad lägenhetsbeteckning som gör det möjligt att i&lt;br&gt;vissa särskilda fell i statistiken redovisa personer som inte går att knyta&lt;br&gt;till viss lägenhet som ett hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den gällande folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) avser liksom den tidigare lagen endast folkbokföring på fastig-&lt;br&gt;het och inte på lägenhet. En förutsättning för att kunna ta flarn hushålls-&lt;br&gt;och bostadsstatistik med hjälp av registerdata är emellertid att personer&lt;br&gt;som bor på en festighet med flera lägenheter är fblkbokförda på lägenhet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att folkbokföring på lägenhet införs i dessa&lt;br&gt;fell. Folkbokföring kommer att kunna ske på de lägenheter som registre-&lt;br&gt;rats i det föreslagna lägenhetsregistret. Uppgift om lägenhetens be-&lt;br&gt;teckning kommer att införas i de lokala folkbokföringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av befolkningen (ca 50 %) som bor i enbostadshus&lt;br&gt;innefettar uppgiften om folkbokföringsfestighet även uppgift om exakt&lt;br&gt;bostad. Folkbokföring på lägenhet för boende i flerbostadshus kan därför&lt;br&gt;inte sägas till sin karaktär vara mer känslig från intergritetssynpunkt än&lt;br&gt;den nuvarande uppgiften om folkbokföringsfestighet för boende i&lt;br&gt;enbostadshus. I vilken bostad en person bor, dvs. hans adress, och vilka&lt;br&gt;fler som bor i bostaden är normalt allmänt känt. Uppgift om en persons&lt;br&gt;adress- och folkbokföringsfestighet är också normalt att anse som&lt;br&gt;uppgifter som inte är känsliga. I de undantagsfell en persons adress är en&lt;br&gt;känslig uppgift förses den personens uppgifter i folkbokföringen med en&lt;br&gt;markering som medför att en särskild sekretessprövning görs innan några&lt;br&gt;uppgifter om den personen lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Lantmäteriverket har lagt upp lägenhetsregistret för ett visst&lt;br&gt;område skall skattemyndigheten registrera rätt lägenhetsbeteckning för&lt;br&gt;varje folkbokförd person i området. För att folkbokföring på lägenhet&lt;br&gt;skall kunna genomföras krävs att fastighetsägare lämnar uppgifter om&lt;br&gt;dem till vilka bostadslägenheter är upplåtna. Registreringen sker sedan&lt;br&gt;med ledning av de uppgifter som festighetsägama lämnar till skattemyn-&lt;br&gt;digheten. Med hjälp av de i folkbokföringsregistret registrerade familjere-&lt;br&gt;lationerna kan också koppling till övriga boende i en lägenhet i allmänhet&lt;br&gt;ske. Maskinell sammankoppling kan ske i fråga om makar, barn (oavsett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålder) och föräldrar, sambor med gemensamma barn samt barn med Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;vårdnadshavare. I de fall skattemyndigheten inte med ledning av&lt;br&gt;fastighetsägarens uppgifter kan avgöra i vilken lägenhet en person bor&lt;br&gt;måste detta utredas genom direkt kontakt med personen själv eller i&lt;br&gt;särskilda fell med fastighetsägaren. Som RSV framhållit kan det också&lt;br&gt;uppstå situationer där den enskilde inte kan knytas till en viss bostads-&lt;br&gt;lägenhet. Dessa folkbokförs som tidigare enbart på fastighet. Huruvida&lt;br&gt;det för dessa fell finns skäl att utvidga lägenhetsbegreppet får provverk-&lt;br&gt;samheten utvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en person registreras på en lägenhet i folkbokföringsregistret&lt;br&gt;måste kommunikation ske med den registrerade (17 § förvaltningslagen&lt;br&gt;1986:223). Detta gäller oavsett om någon utredning gjorts eller inte.&lt;br&gt;Härigenom får den enskilde också information om vilken lägenhet han&lt;br&gt;folkbokförts på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de uppgifter som festighetsägama lämnar in kan finnas känsliga&lt;br&gt;adressuppgifter om personer som riskerar förföljelse och som därför&lt;br&gt;erhållit sekretessmarkering eller medgivits kvarskrivning enligt 16 §&lt;br&gt;folkbokföringslagen. Eftersom det inte omedelbart framgår att uppgifter&lt;br&gt;från en fastighetsägare kan innehålla sådan känslig information är det av&lt;br&gt;vikt att skattemyndigheten behandlar inkomna uppgifter med försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring på lägenhet medför vissa förändringar i skyldigheten att&lt;br&gt;anmäla ändrad adress enligt folkbokföringslagen. Den som flyttar till en&lt;br&gt;bostadslägenhet i ett flerbostadshus blir sålunda skyldig att komplettera&lt;br&gt;sin flyttningsanmälan med uppgift om ny lägenhetsbeteckning. Skattemyn-&lt;br&gt;digheten har idag problem med att få den flyttande att ange festighetsbe-&lt;br&gt;teckning till inflyttningsfästigheten. I de flesta fell kan skattemyndigheten&lt;br&gt;genom registerkopplingar mellan adress och festighet själv utreda vilken&lt;br&gt;fastighet inflyttningen avser. Införandet av lägenhetsbeteckning förutsätter&lt;br&gt;däremot medverkan av den enskilde vid utredningen av vilken lägenhet&lt;br&gt;som inflyttningen avser. Lämnas inte uppgiften i flyttningsanmälan&lt;br&gt;innebär det att skattemyndigheten måste begära in lägenhetsuppgiften från&lt;br&gt;den enskilde eller fastighetsägaren. Tvingas skattemyndigheten att i stor&lt;br&gt;omfettning på detta sätt hämta in kompletterande uppgifter, kommer&lt;br&gt;hanteringen av flyttningsanmälningarna att kräva större resurser än&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare i sin egenskap av folkbokföringsmyndig-&lt;br&gt;het förelägga en person att lämna uppgift om lägenhetsbeteckning, även&lt;br&gt;om denne inte är skyldig att göra anmälan om flyttning. Myndigheten&lt;br&gt;ges också möjlighet att förelägga en fastighetsägare eller innehavare av&lt;br&gt;bostadslägenhet som upplåter en bostad i flerbostadshus att uppge lägen-&lt;br&gt;hetsbeteckning beträffende den bostad som upplåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Säkerhet, integritet och sekretess&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser att det inte finns&lt;br&gt;något hinder från integritetssynpunkt mot att ta fram hushålls- och&lt;br&gt;bostadsstatistik med stöd av registerdata och att införa folkbok-&lt;br&gt;föring på lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhets- och integritetsfrägor för lägenhetsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För säkerhetsarbetet i dess helhet finns särskilda riktlinjer antagna hos det&lt;br&gt;nuvarande CFD. En särskild årsredovisning av ADB-säkerheten görs med&lt;br&gt;redovisning av den aktuella säkerhetsnivån. Här sammanfattas de&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder som har genomförts och de som skall genomföras under&lt;br&gt;kommande budgetår. Redovisningen innehåller också en kort beskrivning&lt;br&gt;av den gällande säkerhetsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetsfrågorna har hög prioritet inom CFD. Säkerhetsfrågor före-&lt;br&gt;kommer ständigt i olika steg i den systemutvecklingmodell som används&lt;br&gt;vid CFD. Utveckling, införande, drift och förvaltning av ett lägenhets-&lt;br&gt;register kan ur säkerhetssynpunkt genomföras inom ramen för de rutiner&lt;br&gt;som finns. Införandet av ett lägenhetsregister är ett arbete som spänner&lt;br&gt;över samtliga delar i CFD:s ADB-säkerhetsarbete. I arbetet ingår fem&lt;br&gt;olika grupper av skyddsåtgärder, nämligen kapitalskydd, funktionsskydd,&lt;br&gt;dataskydd, datakvalitetsskydd och avbrotts- eller katastrofckydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i ett lägenhetsregister är inte direkt personanknutna utan&lt;br&gt;kopplingen till person och hushåll sker i folkbokföringsregistren och&lt;br&gt;senare också vid statistikframställningen. Regeringen gör, som tidigare&lt;br&gt;angivits, ändock den bedömningen att registret bör regleras på motsva-&lt;br&gt;rande sätt som ett personregister. Inte minst registrets karaktär av&lt;br&gt;totalregister talar starkt härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring på lägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringsregistren, som närmare behandlas i avsnitt 7, innehåller&lt;br&gt;uppgifter som är av grundläggande betydelse för den enskilde och för&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet. Det nuvarande folkbokföringssystemet har&lt;br&gt;underkastats en riskanalys som på sin tid utarbetades på uppdrag av&lt;br&gt;Sårbarhetsutredningen. I analysen redovisades ett stort antal problem-&lt;br&gt;områden. Med anledning härav och mot bakgrund av Datainspektionens&lt;br&gt;allmänna råd om ADB-säkerhet, har en särskild handlingsplan för ADB-&lt;br&gt;säkerheten upprättats inom skatteförvaltningen. Införande av folk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföring på lägenhet kan inte förutsättas förändra kraven på ADB- Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;säkerhet för folkbokföringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring på lägenhet som en utökad adressuppgift utgör knappast&lt;br&gt;i sig en integritetskänslig uppgift. Genom att uppgifter om lägenhetsbe-&lt;br&gt;teckning förs in i folkbokföringen ökar precisionen i adressen. Detta&lt;br&gt;torde medföra en minskad risk för personförväxlingar, t.ex. vid&lt;br&gt;postdistribution. Minskad risk för personförväxling innebär en förstärk-&lt;br&gt;ning av integritetsskyddet. Införandet av särskiljande adresser i folk-&lt;br&gt;bokföringen kan kanske även bidra till en minskning av personnummeran-&lt;br&gt;vändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personliga integriteten kan kränkas, inte enbart genom att känslig&lt;br&gt;information samlas, utan även genom att i och för sig harmlösa uppgifter&lt;br&gt;är felaktiga eller inaktuella. En felaktig lägenhetsuppgift kan emellertid&lt;br&gt;förorsaka den enskilde olägenheter och riskerar därmed att kränka den&lt;br&gt;personliga integriteten. Detta borde effektivt kunna förebyggas genom en&lt;br&gt;väl planerad hantering av folkbokföringsuppgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtagande av statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhets- och integritetsfrågoma inom ramen för SCB:s statistik-&lt;br&gt;produktion har varit föremål för granskning av flera olika utredningar&lt;br&gt;under senare år. Två folk- och bostadskommissioner har haft till uppgift&lt;br&gt;att bl.a. bevaka dessa frågor i samband med de senaste folk- och bo-&lt;br&gt;stadsräkningarna. Integritetsskyddsutredningen har i delbetänkandet&lt;br&gt;Statistik och integritet, del 1, Skydd för uppgifter till den statliga&lt;br&gt;statistiken m.m. (SOU 1993:83) gett en god beskrivning av dataskyddet&lt;br&gt;av materialet till SCB:s statistikproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det SCB-gemensamma programmet Dataskydd och uppgiftslämnar-&lt;br&gt;frågor för perioden 1993/94-1995/96 lämnas också en översikt över de&lt;br&gt;olika regler och åtgärder som SCB:s dataskydd baseras på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också framhållas att de uppgifter som SCB använder för att&lt;br&gt;framställa statistik omfettas av absolut sekretess enligt 9 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Provverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En provverksamhet genomförs för att&lt;br&gt;precisera kostnader och en rad andra aspekter kring insamling av&lt;br&gt;uppgifter och framställning av registerbaserad statistik. Prov-&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas i Gävle kommun och i Högalids&lt;br&gt;församling i Stockholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En provverksamhet bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Har föreslagit en författningsreglering av&lt;br&gt;provverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har förordat en provverk-&lt;br&gt;samhet men har inte haft några synpunkter på uppläggningen av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens uppfattning är det&lt;br&gt;nödvändigt att genomföra en provverksamhet för att bl.a. kunna precisera&lt;br&gt;kostnader, klargöra ansvarsområden för berörda myndigheter och utreda&lt;br&gt;rutiner kring identitetssättningen av lägenheterna och folkbokföringen&lt;br&gt;samt för att testa metoder för framställning av registerbaserad statistik.&lt;br&gt;Provverksamheten skall omfetta dels Gävle kommun, dels Högalids för-&lt;br&gt;samling i Stockholms kommun. Dessa områden bedöms vara representati-&lt;br&gt;va beträffende sådana fektorer som måste testas och utvärderas. Här finns&lt;br&gt;också väl utbyggda adressregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförande av provverksamheten skall uppgifter få hämtas från&lt;br&gt;olika personregister enligt vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller informationen till de berörda anser regeringen att det&lt;br&gt;förutom en allmän information om provverksamheten skall ges informa-&lt;br&gt;tion till de registrerade om de uppgifter som påförs av skattemyn-&lt;br&gt;digheten, dvs. lägenhetsbeteckning för medlemmar i hushåll med utgångs-&lt;br&gt;punkt i kontraktsinnehavarens personnummer. Informationen skall ges i&lt;br&gt;samband med att folkbokföring sker på lägenhet och innebär att inga&lt;br&gt;uppgifter kommer att registreras utan de berördas vetskap. Förfarandet&lt;br&gt;innebär naturligtvis också att den som åsatts en felaktig uppgift genom&lt;br&gt;kontakt med skattemyndigheten får den rättad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som regelmässigt skett vid tidigare folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar behöver provverksamheten följas upp i fråga om&lt;br&gt;tillförlitlighet i uppgifterna och ajourföring av registren m.m. Därför kan&lt;br&gt;bl.a. behövas ett särskilt statistikregister för kvalitetsundersökning.&lt;br&gt;Regeringen föreslår också att registret skall gallras efter det provverk-&lt;br&gt;samheten avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av folkbokföring på lägenhet sker successivt i hela landet.&lt;br&gt;Detta erfordrar vissa särskilda regler om främst uppgiftsplikt. Dessa&lt;br&gt;regler skapas i enlighet med Lagrådets förslag genom ändringar av&lt;br&gt;befintliga bestämmelser i folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totala kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativ till uppläggning av lägenhetsregister och folkbokföring på&lt;br&gt;lägenhet som regeringen har valt beräknades i utredningen kosta ca 260&lt;br&gt;miljoner kronor. Kostnaderna omfettar utveckling, uppläggning,&lt;br&gt;ajourhållning och statistikredovisning. Beräkningarna är svåra att&lt;br&gt;precisera bl.a. beroende på hur omfettande kompletteringsarbetet blir för&lt;br&gt;att få en godtagbar kvalitet i lägenhets- och folkbokföringsuppgiftema.&lt;br&gt;Efter provverksamheten kommer regeringen att ha tillgång till ett&lt;br&gt;betydligt bättre beslutsunderlag vad gäller de totala kostnaderna för&lt;br&gt;reformen. Regeringen avser att årligen återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;information och förslag i kostnadsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerbaserade folk- och bostadsräkningar innebär på sikt stora be-&lt;br&gt;sparingar för stat och kommun jämfört med traditionella räkningar.&lt;br&gt;Kostnaden för en traditionell folk- och bostadsräkning kan i dag&lt;br&gt;uppskattas till ca 300 miljoner kronor. Detta skall jämföras med&lt;br&gt;kostnaden för att bygga upp ett lägenhetsregister och införa folkbokföring&lt;br&gt;på lägenhet, totalt 260 miljoner kronor. De därefter återkommande folk-&lt;br&gt;och bostadsräkningarna har beräknats till ca 10 miljoner kronor per gång.&lt;br&gt;Detta innebär att engångskostnaderna för reformen i princip är intjänade&lt;br&gt;redan efter det att den första registerbaserade folk- och bostadsräkningen&lt;br&gt;genomförts, vilket sker år 2000. Därefter realiseras besparingarna fullt&lt;br&gt;ut för statsverket. Regeringen återkommer med förslag till hur finan-&lt;br&gt;sieringen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att kostnaderna för systemets fortvarighet (ajour-&lt;br&gt;hållning och återkommande folk- och bostadsräkningar) inte är större än&lt;br&gt;att de genom omprioriteringar kan täckas inom ramen för berörda&lt;br&gt;myndigheters förvaltningsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsfördelningsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar inte ställning till kostnadsfördelningen mellan staten och&lt;br&gt;kommunerna, men pekar på att det finns två alternativ. Det ena innebär&lt;br&gt;att staten och kommunerna ansvarar för sina egna kostnader i likhet med&lt;br&gt;tidigare folk- och bostadsräkningar. Folk- och bostadsräkningen år 1990&lt;br&gt;kostade totalt ca 250 miljoner kronor, varav 100 miljoner kronor&lt;br&gt;hänförde sig till kommunerna och 150 miljoner kronor till staten. Det&lt;br&gt;andra alternativet är den finansieringsform som har använts vid upp-&lt;br&gt;byggnaden av byggnadsregistret och som innebär att kommunerna får&lt;br&gt;ersättning av staten för det arbete man utför vid uppläggningen.&lt;br&gt;Användarna betalar därefter för användningen av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har för sin del förutsatt att kommunerna skall erhålla&lt;br&gt;finansiellt stöd från staten för det arbete man avsätter för själva registre-&lt;br&gt;ringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inte behandlat dessa frågor. Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet framhåller dock att finansieringen av uppläggningen&lt;br&gt;av adress- och lägenhetsregister bör ske på liknande sätt som vid&lt;br&gt;uppläggningen av byggnadsregistret. Avtalsliknande ersättning bör ges till&lt;br&gt;kommunerna för utfört arbete. I gengäld får kommunerna vara beredda&lt;br&gt;att betala för vissa uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nödvändig förutsättning för ett rikstäckande lägenhetsregister,&lt;br&gt;folkbokföring på lägenhet och en registerbaserad folk- och bostadsräkning&lt;br&gt;år 2000 är ett heltäckande register över adresser. Drygt 200 kommuner&lt;br&gt;för nu på frivillig grund adressregister i festighetsdatasystemet hos CFD.&lt;br&gt;Dock återstår adressättning och registrering av ca 900 000 adresser på&lt;br&gt;landsbygden och registrering av ytterligare ca 875 000 tätortsadresser.&lt;br&gt;Adressregistret måste vara komplett inom två år för att en registerbaserad&lt;br&gt;folk- och bostadsräkning skall kunna genomföras år 2000. Därför föreslår&lt;br&gt;regeringen, som redovisats i avsnitt 6.4, att kommunerna åläggs att&lt;br&gt;festställa adresser. Således skall under år 1996 och 1997 ett stort antal&lt;br&gt;belägenhetsadresser föras in i registret och en omfettande adressättning&lt;br&gt;genomföras på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp med representanter för CFD, Svenska kommunförbun-&lt;br&gt;det, RSV och Posten har beräknat totalkostnaden för att upprätta ett bas-&lt;br&gt;register över adresser till ca 55 miljoner kronor, varav 22,5 miljoner&lt;br&gt;kronor för Posten, 22,5 miljoner kronor för kommunerna och 10 miljoner&lt;br&gt;kronor för CFD. Posten beräknas göra stora besparingar om förslaget&lt;br&gt;genomförs, beroende på att antalet felaktiga adresser kommer att minska.&lt;br&gt;Posten är enligt arbetsgruppen beredd att stå för sin del av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för kommunerna bör ett heltäckande adressregister kunna&lt;br&gt;medföra besparingar inom bl.a. räddningstjänsten, socialtjänsten,&lt;br&gt;sophämtningen och annan kommunal service. De stora besparingarna för&lt;br&gt;kommunerna skall dock ses mot bakgrund av att de inte behöver vara&lt;br&gt;med och finansiera folk- och bostadsräkningar i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot bakgrund av kommunernas uttalade behov av&lt;br&gt;hushållsstatistik och de stora besparingar för kommunerna som en regis-&lt;br&gt;terbaserad folk- och bostadsräkning medför jämfört med en traditionell&lt;br&gt;räkning att kommunerna bör svara för de kostnader som rör registrering-&lt;br&gt;en av adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppläggning av lägenhetsregistret förordar regeringen i&lt;br&gt;likhet med Svenska kommunförbundet att kommunerna erhåller ersättning&lt;br&gt;av staten för det arbete som de utför vid uppläggningen av registret.&lt;br&gt;Storleken på ersättningen till kommunerna bör, liksom i fellet med&lt;br&gt;byggnadsregistret, kunna festställas som ett normalavtal mellan CFD och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet. Kostnaderna för ajourhållning bör kunna er-&lt;br&gt;sättas enligt samma princip. Utom för statistikproduktion som regleras i&lt;br&gt;lagen om den officiella statistiken betalar användarna därefter för använd-&lt;br&gt;ningen av registret. Staten ansvarar också för kostnaderna för förändring-&lt;br&gt;ar i folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med den kostnadsfördelningsprincip som tidigare använts inne-&lt;br&gt;bär detta att staten tar ett ökat ansvar i förhållande till kommunerna när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det gäller folk-och bostadsräkningarna. Samtidigt kommer kostnadsför- Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;delningen mellan kommunerna att bli mer rättvis eftersom endast kost-&lt;br&gt;nader knutna till den egna kommunen (komplettering av adresser och&lt;br&gt;faktisk statistikanvändning) kommer att belasta de enskilda kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: På tilläggsbudget till statbudgeten för&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 anvisas under sjunde huvudtiteln 37 miljoner&lt;br&gt;kronor till ett nytt reservationsanslag benämnt Folk- och bostads-&lt;br&gt;räkning år 2000. Anslaget skall täcka kostnader för den provverk-&lt;br&gt;samhet som skall bedrivas i Gävle kommun och i Högalids för-&lt;br&gt;samling i Stockholms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen beräknar totalkostnaden&lt;br&gt;för att inrätta ett lägenhetsregister och införa folkbokföring på lägenhet&lt;br&gt;till ca 260 miljoner kronor fram till år 2000, varav ca 40 miljoner kronor&lt;br&gt;avser beräknad ersättning till kommunerna för uppläggningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att genomföra en prov-&lt;br&gt;verksamhet för att förbättra kostnadsberäkningarna och utreda rutiner&lt;br&gt;kring folkbokföringen och identitetssättningen av lägenheterna. En prov-&lt;br&gt;verksamhet skall därför genomföras i Gävle kommun och i Högalids för-&lt;br&gt;samling i Stockholms kommun. Provverksamheten skall genomföras&lt;br&gt;gemensamt av kommunerna, CFD, RSV och SCB. Provverksamheten är&lt;br&gt;också en del i uppbyggnaden av lägenhetsregistret och folkbokföring på&lt;br&gt;lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provverksamheten måste påbörjas redan under innevarande budgetår för&lt;br&gt;att en registerbaserad folk- och bostadsräkning skall kunna genomföras&lt;br&gt;år 2000. De berörda myndigheternas kostnader för provverksamheten be-&lt;br&gt;räknas till ca 37 miljoner kronor under innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För CFD:s del beräknas kostnaderna för innevarande budgetår till&lt;br&gt;14,5 miljoner kronor. Kostnaderna innefattar bl.a. systemutveckling,&lt;br&gt;utredningsarbete, uppgiftsinsamling från fastighetsägarna, registrering,&lt;br&gt;utveckling av adressregistersystemet samt ersättning till kommunerna. För&lt;br&gt;RSV beräknas kostnaderna till 15 miljoner kronor, vilket innefattar bl.a.&lt;br&gt;utvecklingskostnader för folkbokföringen och kostnader för att hämta in&lt;br&gt;uppgifter från festighetsägama och koppla ihop hushållen. För SCB:s del&lt;br&gt;beräknas kostnaderna till 7,2 miljoner kronor och innefettar bl.a.&lt;br&gt;utveckling av definitioner och innehåll i de variabler som skall in gå i&lt;br&gt;lägenhetsregistret samt statistisk bearbetning och förberedelser för&lt;br&gt;kvalitetsmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att det på tilläggsbudget för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisas ett nytt reservationsanslag,&lt;br&gt;benämnt Folk- och bostadsräkning år 2000 på 37 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om provverksamhet avseende&lt;br&gt;hushålls- och bostadsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde, som gäller provverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en kommun och en församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provverksamheten går ut på att precisera kostnader, klargöra ansvars-&lt;br&gt;områden för berörda myndigheter, utreda rutiner kring identitetssättning&lt;br&gt;av lägenheter och folkbokföring på lägenhet och testa framställning av&lt;br&gt;registerbaserad statistik. Samtidigt som lagen om provverksamhet träder&lt;br&gt;ikraft börjar lägenhetsregisterlagen att gälla för provområdena och något&lt;br&gt;senare även ändringen i folkbokföringslagen (1991:481). Hela kedjan från&lt;br&gt;kommunens identitetssättning av lägenheter till folkbokföringen på&lt;br&gt;lägenhet är avsedd att testas i provområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter Lagrådets påpekande har de bestämmelser om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;m.m. som behövs för att genomföra folkbokföring i hela landet på&lt;br&gt;lägenhet överförts till folkbokföringslagen genom komplettering av 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna genomföra provverksamheten kommer de berörda myndig-&lt;br&gt;heterna att behöva inrätta personregister särskilt för provverksamheten.&lt;br&gt;På motsvarande sätt som vid tidigare folk- och bostadsräkningar kommer&lt;br&gt;t. ex. provverksamheten att behöva följas upp i vad avser tillförlitligheten&lt;br&gt;i uppgifterna. Det kan således behövas ett särskilt register för kvali-&lt;br&gt;tetsundersökning. Som framgår av 5 § föreslås en begränsad bevarandetid&lt;br&gt;för uppgifterna i dessa för provverksamheten särskilt inrättade register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna ges i 3 § rätt att inhämta uppgifter från andra person-&lt;br&gt;register för sambearbetning med de personregister som används för prov-&lt;br&gt;verksamheten. Detta avser framför allt uppgifter som skall användas på&lt;br&gt;de förtryckta blanketterna. Regeringen kommer att i förordning meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter angående vilka uppgifter som får hämtas in på detta&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras skyldigheten att ge en allmän information om prov-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns en bestämmelse som tar över arkivlagens&lt;br&gt;(1990:782) regler om gallring. Regleringen avser de särskilda person-&lt;br&gt;register för bl.a. kvalitetskontroll som myndigheterna får inrätta med stöd&lt;br&gt;av 3 §. Regeringen anser att det i en provverksamhet som denna är&lt;br&gt;viktigt att inte bevara uppgifter hos en myndighet när ändamålet med&lt;br&gt;uppgifterna är fullgjort. Det stärker integritetsskyddet utan att värden för&lt;br&gt;framtida forskning o. dyl. kan bedömas gå förlorade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om lägenhetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregistret kommer att i teknisk bemärkelse föras av det blivande&lt;br&gt;Lantmäteriverket, men med kommunerna som ansvariga för de uppgifter&lt;br&gt;som hänför sig till respektive kommun. Registret utgör inte ett personre-&lt;br&gt;gister i datalagens (1973:289) mening. Regeringen anser emellertid att&lt;br&gt;registret, med hänsyn till sin rikstäckande karaktär och de möjligheter till&lt;br&gt;sambearbetning som finns, bör regleras på ett sätt som i stor utsträckning&lt;br&gt;motsvarar regleringen av ett personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tar upp ansvarsfrågor som kan aktualiseras på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 datalagen används begreppet registeransvar som i sin tur aktualiserar ett&lt;br&gt;särskilt regelverk. Lantmäteriverket bör ha ett övergripande ansvar för&lt;br&gt;lägenhetsregistret, inte minst i tekniskt hänseende. De uppgifter i registret&lt;br&gt;som hänför sig till respektive kommun bör ajourföras av respektive&lt;br&gt;kommun. Det är givet att kommunen då också ansvarar för kvalitet m.m.&lt;br&gt;beträffende de uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet för ett register utgör ramen för dess användning och måste på&lt;br&gt;ett tydligt sätt avgränsas till det som utgjort motivet för inrättandet av&lt;br&gt;registret. Detta är särskilt viktigt om registret har ett integritetskänsligt&lt;br&gt;innehåll men det är också angeläget att ge en tydlig ändamålsbeskrivning&lt;br&gt;för register som har rikstäckande karaktär. Modellen har tidigare använts&lt;br&gt;för reglering av personregister, där integritetsaspektema talar för en&lt;br&gt;tydlig reglering i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det ges utförliga föreskrifter för innehållet i registret har&lt;br&gt;ändamålsbeskrivningen betydelse för vilka uppgifter som får tillföras.&lt;br&gt;Lägenhetsregistret kommer visserligen inte att innehålla personinforma-&lt;br&gt;tion, men väl rikstäckande information om bostadslägenheternas&lt;br&gt;beskaffenhet som, tillsammans med andra uppgifter, skulle kunnas&lt;br&gt;användas för andra ändamål än som underlag för folkbokföring och för&lt;br&gt;framställning av statistik. En utvidgning av det angivna ändamålet kräver,&lt;br&gt;även om bestämmelsen har givits en något annorlunda utformning än den&lt;br&gt;av Lagrådet föreslagna, beslut av riksdagen. Det är av stor betydelse för&lt;br&gt;skyddet av den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändamålsbeskrivning omfettar det förferande som beskrivs&lt;br&gt;i avsnitt 6. Också provverksamheten (avsnitt 7) täcks av ändamålet.&lt;br&gt;Registret bör också få användas för en rad andra samhällsnyttiga ändamål&lt;br&gt;med anknytning till samhällsplaneringen i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i lägenhetsregistret beskrivs utförligt i avsnittet 6.3. Registret&lt;br&gt;skall omfetta alla lägenheter som helt eller till en inte oväsentlig del kan&lt;br&gt;användas som bostad. Häri inräknas således både enbostadshus och&lt;br&gt;lägenheter i flerbostadshus, specialbostäder av olika slag samt fritids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostäder. I lagen räknas de olika huvudkategorierna av innehållet upp. En Prop. 1995/96:90&lt;br&gt;närmare beskrivning av innehållet kommer att ges i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer lägenhetsspecifika uppgifter, som hittills inte varit registrerade,&lt;br&gt;måste inhämtas från fastighetsägare. Insamlingen sker med stöd av&lt;br&gt;närmare föreskrifter i en förordning som får utfärdas i anslutning till&lt;br&gt;lagen. Uppgiftsinsamlingen ombesörjs praktiskt av Lantmäteriverket.&lt;br&gt;Uppgifter om vilka som bor i lägenheterna hämtas in i ett senare skede&lt;br&gt;av skattemyndigheten med stöd av bestämmelser i folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adress och lägenhetsbeteckning är centrala faktorer i lägenhetsregistret&lt;br&gt;och det faller på kommunernas ansvar att fastställa dessa. Förfarandet&lt;br&gt;beskrivs närmare i avsnittet 6.4 och förutsätts ske i nära samarbete med&lt;br&gt;fastighetsägarna. Det bör ändock finnas en klar regel om en skyldighet&lt;br&gt;att informera festighetsägama om det fastställda uppgifterna. Bestäm-&lt;br&gt;melsen har korrigerats något efter synpunkter från Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uppgifter till lägenhetsregistret till betydande del hämtas in från&lt;br&gt;enskilda fastighetsägare med stöd av uppgiftsskyldighet, måste vissa&lt;br&gt;tvångsmedel kunna tillgripas om de begärda uppgifterna inte kommer in&lt;br&gt;inom angiven tid. Det är härvid föreläggande om vite som kommer&lt;br&gt;i fråga. Vitet för fastighetsägare skall bestämmas enligt lagen (1985:206)&lt;br&gt;om viten, vilket innebär att vite bestäms med hänsyn till adressatens&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt i syfte att förmå&lt;br&gt;honom att följa föreläggandet. Ett vitesföreläggande bör inte kunna&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt stycke i paragrafen har anförts en bestämmelse om att folk-&lt;br&gt;bokföring skall ske på lägenhet och inte bara på festighet, om fastigheten&lt;br&gt;innehåller flera bostadslägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;&lt;sup&gt;28 §&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det införs en skyldighet att, i de fell folkbokföring&lt;br&gt;skall ske på lägenhet, ange ny lägenhetsbeteckning i samband med an-&lt;br&gt;mälan om flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;&lt;sup&gt;31 §&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringsförslaget innebär att ett nytt andra stycke tillkommer som ger&lt;br&gt;skattemyndigheten rätt att i egenskap av folkbokföringsmyndighet före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägga en person att uppge lägenhetsbeteckning även i andra fell än i&lt;br&gt;samband med flyttning. Bestämmelsen är nödvändig vid utredning&lt;br&gt;rörande folkbokföring av personer som inte inledningsvis kan knytas till&lt;br&gt;viss lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna införa folkbokföring på lägenhet måste skattemyndigheten&lt;br&gt;ha möjlighet att hämta in vissa uppgifter från fastighetsägare, i sista hand&lt;br&gt;med tvångsmedel. Paragrafen har därför kompletterats med en skyldighet&lt;br&gt;för ägare av flerbostadshus att lämna de uppgifter som krävs för att en&lt;br&gt;person skall kunna folkbokföras på lägenhet. Förutom namn och&lt;br&gt;personnummer på den eller de till vilken lägenheten är upplåten skall&lt;br&gt;uppgifter lämnas om fastighets- och lägenhetsbeteckning. De senare&lt;br&gt;uppgifterna behövs för att den koppling till befintliga uppgifter som skall&lt;br&gt;utföras av skattemyndigheterna skall kunna bli så korrekt som möjligt.&lt;br&gt;Bestämmelserna har givits en något mer detaljerad utformning än den&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nytt andra stycke har i enlighet med Lagrådets förslag tagits in en&lt;br&gt;bestämmelse om att ägare av byggnad skall jämställas med fastig-&lt;br&gt;hetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1536)&lt;br&gt;om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att ett folkbokföringsregister också får innehålla uppgift&lt;br&gt;om lägenhetsbeteckning för den folkbokförde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av rapporten Utredning angående&lt;br&gt;förbättrad hushållsstatistik med hjälp av&lt;br&gt;lägenhetsidentitet i folkbokföringen och en&lt;br&gt;sammanställning av remissvaren över rapporten&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningsuppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 17 mars 1994 Statistiska centralbyrån (SCB) i&lt;br&gt;uppdrag att i samarbete med Centralnämnden för fastighetsdata (CFD)&lt;br&gt;och Riksskatteverket (RSV) utreda möjligheterna till förbättrad hushålls-&lt;br&gt;statistik med hjälp av registerdata. Målet var enligt direktiven att studera&lt;br&gt;möjligheterna att producera statistik för hushållen och dess boende med&lt;br&gt;hjälp av ett framtida lägenhetsregister och förbättrad adressuppgift i folk-&lt;br&gt;bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av rapporten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen visar att möjlighet finns att upprätta ett lägenhetsregister och&lt;br&gt;införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen. Enligt utredningens be-&lt;br&gt;dömning finns inga hinder utifrån säkerhets- och integritetsaspekter.&lt;br&gt;Vissa ändringar i befintlig författning behöver dock ske för folkbok-&lt;br&gt;föringen, och för lägenhetsregistret kan det bli nödvändigt att införa en&lt;br&gt;helt ny författning. Även uppläggningsfasen måste författningsregleras&lt;br&gt;bl.a. med avseende på uppgiftslämnarskyldigheten. Kommunernas uppgift&lt;br&gt;att föra adressregister kommer också att behöva regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggningsarbetet är mycket omfattande och kräver stora förbe-&lt;br&gt;redelser för att lyckas så att registeruppbyggnaden ger godtagbar kvalitet.&lt;br&gt;Utredningen presenterar två huvudlinjer med delvis olika uppläggning&lt;br&gt;som ger hushållsstatistik vid olika tidpunkter. I huvudlinje 1 sker&lt;br&gt;huvuddelen av arbetet i kommunala granskningskontor, medan i&lt;br&gt;huvudlinje 2 är det de lokala skattekontoren som får den största&lt;br&gt;arbetsbelastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för utveckling, uppläggning, ajourhållning och statistik-&lt;br&gt;produktion för huvudlinje 1 uppgår under en femårsperiod till totalt ca&lt;br&gt;360 mkr och för huvudlinje 2 till ca 260 mkr. Om vissa förändringar i&lt;br&gt;genomförandet kan förverkligas skulle dock huvudlinje 1 kunna bli upp&lt;br&gt;till 120 mkr billigare (till totalt ca 245 mkr). För huvudlinje 2 är&lt;br&gt;motsvarande kostnadssänkning beräknad till ca 25 mkr (till totalt ca 235&lt;br&gt;mkr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa dessa beräkningar föreslår därför utredningen att&lt;br&gt;uppläggningsarbetet inleds med en försöksverksamhet under budgetåret&lt;br&gt;1994/95. Försöksverksamheten skall framför allt kartlägga volymer och&lt;br&gt;tidsåtgång för de olika kompletteringsmoment som finns i uppläggnings-&lt;br&gt;arbetet. Försöksverksamheten kommer att ge ett betydligt bättre&lt;br&gt;beslutsunderlag för att sedan göra ett val mellan genomförande enligt&lt;br&gt;någon av huvudlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över rapporten avgetts av Datainspektionen,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet, Vägverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Statistiska cen-&lt;br&gt;tralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Forsknings-&lt;br&gt;rådsnämnden, Riksarkivet, NUTEK, Centralnämnden för fastighetsdata,&lt;br&gt;Länsrätten i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sigtuna,&lt;br&gt;Linköpings, Kalmar, Umeå och Luleå kommun, Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Landstingsförbundet, Sveriges fastighetsägarförbund, SAF,&lt;br&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering samt Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten och SABO har också avgett yttrande över utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, Arbetsgivarverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Universi-&lt;br&gt;tetskanslerämbetet, TCO och SACO har meddelat att de avstår från&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissvaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kap 1. Slutsatser och förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de 29 remissinstanser som hittills har inkommit med synpunkter på&lt;br&gt;utredningen har 26 tillstyrkt utredningens förslag medan 3 har avstyrkt&lt;br&gt;(DI, SAF och fastighetsägarförbundet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun skriver t.ex. att &amp;quot;här presenteras förslag som en gång&lt;br&gt;för alla borde kunna ge den slutliga lösningen vad gäller samhällets&lt;br&gt;behov av statistik om hushåll, lägenheter och boende&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser framhåller också att argumenten för en renodlad&lt;br&gt;registerlösning, i stället för traditionella FoB:ar, är dels att samhället inte&lt;br&gt;i onödan skall kräva in uppgifter av medborgarna och dels att en sådan&lt;br&gt;lösning på sikt skulle innebära lägre kostnader för stat och kommun och&lt;br&gt;samtidigt ge ett bättre faktaunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 5. Hushållsstatistikens innehåll, användning och tillgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser, t.ex. Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Vägverket, Boverket, Forskningsrådsnämnden, NUTEK, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Norrbottens län, Kommunförbundet och Landstingsförbundet, framhåller&lt;br&gt;behovet av hushållsstatistik för bl.a. uppföljnings-, planerings- och&lt;br&gt;utvärderingsuppgifter. Boverket skriver t.ex. att det är hushållet, inte den&lt;br&gt;enskilde individen, som utgör den agerande enheten på bostadsmar-&lt;br&gt;knaden, och när effekterna för de boende resp, utvecklingen på bostads-&lt;br&gt;marknaden skall analyseras är det därför boendesituationen för hushållen&lt;br&gt;som behöver studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet skriver att uppgifter om socioekonomisk tillhörighet,&lt;br&gt;bostadsförhållanden, hushållssammansättning och samboende används vid&lt;br&gt;fördelning av resurser avseende bl.a. sjukvård och socialtjänst. Betydande&lt;br&gt;samhällsekonomiska vinster och besparingar har därvid kunnat konstate-&lt;br&gt;ras. Från politiskt håll har man dessutom upplevt att resursfördelningarna&lt;br&gt;kunnat göras på ett mer rättvist sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KSP menar att nya användare av hushållsstatistik har tillkommit och&lt;br&gt;tidigare användare, t.ex. inom den statliga sektorn, har fått nya arbets-&lt;br&gt;uppgifter som gör att de måste ha tillgång till statistik om hushåll och&lt;br&gt;boende. Exempel på nya användare är bostadskreditinstitut och byggföre-&lt;br&gt;tag som p.g.a. den avreglerade bostadsmarknaden nu efterfrågar&lt;br&gt;hushållsstatistik för att själva analysera tillgång och efterfrågan på&lt;br&gt;bostäder. Ett exempel på användare som fått nya arbetsuppgifer är&lt;br&gt;Socialstyrelsen, som skriver att statistik om hushållsuppgifter är&lt;br&gt;oundgängliga för de uppföljnings- och utvärderingsuppgifter som verket&lt;br&gt;har att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF skriver å andra sidan att många av önskemålen från olika plane-&lt;br&gt;ringsmyndigheter starkt kan ifrågasättas. SAF skriver dessutom att &amp;quot;Mer&lt;br&gt;avgörande för behoven av registeruppgifter är själva samhällsutveck-&lt;br&gt;lingen. Denna är i allt mindre grad möjlig att planera. Den pågående&lt;br&gt;internationaliseringen och decentraliseringen förändrar också informa-&lt;br&gt;tionsbehoven. Utvecklingen och den politiska beslutsprocessen påverkas&lt;br&gt;och styrs i första hand av andra faktorer än av detaljrik generell statistisk&lt;br&gt;information. Den sociala ingenjörskonstens tid är förbi.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarförbundet anser att ingen av de medverkande myndig-&lt;br&gt;heterna närmare har kunnat ange vilken statistik eller annan information&lt;br&gt;som är nödvändig för samhället och som dessutom förutsätter upp-&lt;br&gt;byggnaden av ett lägenhetsregister. Förbundet anser därför att ut-&lt;br&gt;redningen inte gjort det troligt att det föreslagna lägenhetsregistret har ett&lt;br&gt;sådant värde för statistiken att det motiverar vare sig samhällets kostnader&lt;br&gt;eller det merarbete som fastighetsägare kommer att drabbas av. Upp-&lt;br&gt;byggnaden av ett lägenhetsregister med den föreslagna omfattningen bör&lt;br&gt;därför inte komma till stånd såvida det inte kan motiveras av andra skäl&lt;br&gt;än de rent statistiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 6. Förslag till lägenhetsregistrets innehåll, användning och&lt;br&gt;tillgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inte några synpunkter på vilka variabler som&lt;br&gt;bör ingå i ett framtida lägenhetsregister. Några påpekar dock vikten av&lt;br&gt;att variabelklassificeringen ägnas stor omsorg och noga analyseras innan&lt;br&gt;arbetet med registrering påbörjas, eftersom man då kommer att låsa&lt;br&gt;innehållet i registren för överskådlig framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser poängterar betydelsen av att ett framtida&lt;br&gt;lägenhetsregister innehåller motsvarande variabler som finns i tidigare&lt;br&gt;FoB:ar. Om inte jämförbarheten, vad gäller innehåll och omfattning, kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tryggas minskar både värdet av det gamla FoB-materialet och den nya&lt;br&gt;hushålls- och boendestatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att konstruktion och uppläggning av system och register bör&lt;br&gt;syfta till att åstadkomma en långsiktig och väl fungerande lösning som -&lt;br&gt;när den är färdig - även kan producera statistik av hög kvalitet. RSV&lt;br&gt;skriver också att lägenhetsregistret i princip måste innehålla samtliga&lt;br&gt;lägenheter i vilka personer kan folkbokföras. Att lägenheter som idag&lt;br&gt;utgörs av fritidsbostäder inte skulle finnas med då det för närvarande inte&lt;br&gt;finns någon folkbokförd boende skulle försena registrering av en flyttning&lt;br&gt;till en sådan bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet menar att det finns anledning att i framtiden&lt;br&gt;närmare överväga möjligheterna att samordna kommunernas inrapporte-&lt;br&gt;ring för festighetstaxeringen med nu aktuella uppgifter för lägenhets-&lt;br&gt;registret. På sikt borde en samordnad verksamhet mellan FoB och&lt;br&gt;fastighetstaxeringen eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO går inte in i detalj på de olika variablerna som föreslås, men&lt;br&gt;förutsätter att de får tillfälle att återkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarförbundet anser att variablerna bör stämmas av mot&lt;br&gt;eventuella rapportkrav från EU:s sida så att även dessa krav byggs in i&lt;br&gt;registret. Förbundet anser vidare att viss flexibilitet bör bibehållas i&lt;br&gt;registret så att framtida rapportkrav (nationella som internationella) kan&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 7. Principer för utformning av läghethetsidentitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV finner att de definitioner av lägenheter som använts i FoB inte utan&lt;br&gt;vidare kan användas som grund för att åsätta lägenhetsbeteckningar som&lt;br&gt;skall användas i folkbokföringen. De krav som folkbokföringen ställer är&lt;br&gt;framför allt att de är stabila över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet tillstyrker förslaget att inrätta utökad adressuppgift&lt;br&gt;under förutsättning att statsmakterna tillhandahåller medel för upplägg-&lt;br&gt;ning och ajourhållning av densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både Kommunförbundet och KSP förordar att utformningen av&lt;br&gt;lägenhetsidentitet skall göras genom enkel löpnumrering från vänster till&lt;br&gt;höger, och inte genom beteckningar såsom TV, TH osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten anser att lägenhetsidentitet inte bör påverka den postala&lt;br&gt;adressinformationen, och att Posten därför bör delta i utformningen av&lt;br&gt;identitet och skrivsätt i adressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 8. Lägenhetsregistrets koppling till fastighetsdatasystemets&lt;br&gt;byggnads- och adressregister samt dess tekniska utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD skriver att festighetsdatasystemet (FDS) inom något år kan erbjuda&lt;br&gt;en stabil bas (festighet-byggnad-adress) för de lägenhetsidentiteter som är&lt;br&gt;en av förutsättningarna för en utökad adressuppgift i folkbokföringen.&lt;br&gt;Runt 80 % av kommunerna väntas föra adressregister i FDS hösten 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregistrets ajourföring kommer att kunna samordnas med&lt;br&gt;byggnadsregistrets, vilket sker i samband med kommunernas hantering&lt;br&gt;av nybyggnad, ombyggnad och rivning. Enligt CFD:s mening skulle&lt;br&gt;lägenhetsidentiteter utgöra ett naturligt komplement till övrig basin-&lt;br&gt;formation i FDS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV m.fl. skriver att en översyn av flödet av adressinformation&lt;br&gt;genomförs av en arbetsgrupp bildad av Posten, RSV, CFD och Kommun-&lt;br&gt;förbundet. Målet med översynen är att skapa ett bättre fungerande system&lt;br&gt;för utbyte av adressinformation. En gemensam hypotes är att belägen-&lt;br&gt;hetsadressema i festighetsdatasystemet skall kunna utnyttjas som grund&lt;br&gt;för såväl bostadsadresser i folkbokföringen som postadresser i Postens&lt;br&gt;basregister över adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV skriver också att ett fungerande och heltäckande adressystem&lt;br&gt;framför allt förutsätter beslut av statsmakterna om vilken eller vilka&lt;br&gt;instanser som skall ha ansvaret för att festställa adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna kommun skriver att man skyndsamt i landets alla kommuner&lt;br&gt;måste fullfölja uppläggningen av ett obligatoriskt adressregister med&lt;br&gt;koppling till byggnads- och lägenhetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet menar att även om staten skulle ersätta de kommu-&lt;br&gt;nala insatserna för åsättande av belägenhetsadresser samt uppläggnings-&lt;br&gt;och ajourföringskostnadema för lägenhets- och adressregistren fullt ut,&lt;br&gt;uppstår uppenbarligen en betydande besparing i statskassan. Förbundet&lt;br&gt;förutsätter därför att staten svarar för dessa kostnader i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI menar att argument som att säkerheten i postutdelningen ökar&lt;br&gt;knappast synes motivera att ett lägenhetsregister införs. DI har också i&lt;br&gt;andra sammanhang framhållit att festighetsdatasystemet inte bör tillföras&lt;br&gt;nya register i avvaktan på en förfettningsreglering av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 9. Förslag till hur uppgifter till lägenhetsregistret samt&lt;br&gt;lägenhetsidentitet i folkbokföringen initialt skall läggas upp och&lt;br&gt;ajourhållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser (t.ex. Sigtuna, Linköping, Kalmar och Umeå&lt;br&gt;kommuner, Kommunförbundet och KSP) som har gjort ett val mellan&lt;br&gt;uppläggning enligt huvudalternativ 1 eller 2 har samtliga dragit slutsatsen&lt;br&gt;att huvudalternativ 2 är att föredra. De skäl man anför är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Huvuddelen av uppläggningsarbetet - att åsätta utökad adressuppgift -&lt;br&gt;handlar om att ändra folkbokföringen för enskilda, ett arbete som bör&lt;br&gt;utföras av den myndighet som ansvarar för folkbokföringen i stort,&lt;br&gt;nämligen RSV och de lokala skattekontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Bortfellsrisken är lägre om kompletteringen av adressuppgifter sker&lt;br&gt;inom skattemyndigheten, eftersom intresset då fokuseras kring ändring&lt;br&gt;av folkbokföringen och inte kring statistikproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. I saml. Nr 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Ur integritetssynpunkt torde det vara att föredra att skattemyndigheten&lt;br&gt;genomför denna typ av arbete, och att inte tillfälliga kommunala gransk-&lt;br&gt;ningsorgan får fungera som &amp;quot;folkbokföringsmyndighet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Precisionen i arbetet ökar och därmed också kvaliteten i registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna som förordar alternativ 2 anser dock att en förut-&lt;br&gt;sättning för att alternativet skall kunna uppfattas som en tillfredsställande&lt;br&gt;lösning är att uppläggningsarbetet påskyndas, så att det inte dröjer till&lt;br&gt;sekelskiftet innan det finns tillgänglig statistik för hela riket. KSP skriver&lt;br&gt;t.ex. att man bör gå fram på bred front med uppläggningen av ett&lt;br&gt;lägenhetsregister i kommunerna så att RSV inom rimlig tid kan börja föra&lt;br&gt;in lägenhetsidentiteter i folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, t.ex. RSV, är mot bakgrund av de stora osäker-&lt;br&gt;heterna i fråga om kostnadsberäkningarna inte beredda att nu förorda om&lt;br&gt;uppläggning bör ske enligt alternativ 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI anser att om det skulle bli aktuellt med ett lägenhetsregister bör&lt;br&gt;registreringen i första hand grunda sig på uppgifter från de enskilda som&lt;br&gt;skall registreras och inte på uppgifter som inhämtas från annat håll. Från&lt;br&gt;integritetssynpunkt kan en ordning där uppgifter tillförs folkbokföringen&lt;br&gt;eller ändras där utan att den enskilde först tillfrågas inte godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 10. Lägenhetsregistrets påverkan på folkbokföringens&lt;br&gt;adressuppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV skriver att uppläggning av ett fullständigt register över samtliga&lt;br&gt;lägenheter i flerfamiljshus med officiellt fastställda beteckningar för&lt;br&gt;lägenheterna och folkbokföring på lägenhet skulle innebära en klar&lt;br&gt;förbättring av folkbokföringens kvalitet och användbarhet. Möjligheterna&lt;br&gt;att uppdaga fell av felaktig folkbokföring skulle förbättras. En nödvändig&lt;br&gt;förutsättning för att lägenhetsbeteckningar skall kunna åsättas och föras&lt;br&gt;in i folkbokföringen som en del av adressuppgiften är dock att be-&lt;br&gt;slutanderätten avseende adresser festlagts samt att alla fastigheter&lt;br&gt;tilldelats officiella adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 14. Förslag på vad som måste författningsregleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI menar att man inte kan lämna några detaljerade synpunkter på&lt;br&gt;förslaget eftersom rapporten endast innehåller förfettningsförslag såvitt&lt;br&gt;avser folkbokföringen. Det saknas alltså förslag till lägenhetsregisterför-&lt;br&gt;fettning och förslag om hur uppgiftsinhämtande, samkömingar etc avses&lt;br&gt;regleras, samt förslag till det adressregister som synes vara en avgörande&lt;br&gt;förutsättning för lägenhetsregistret. Inte heller finns någon reglering av&lt;br&gt;SCB:s hushållsstatistikregister eller hur SCB skall förses med uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB vill påpeka vikten av att de föreslagna författningsregleringarna&lt;br&gt;genomförs redan inför försöksverksamheten. Detta är en viktig förut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning för att försöket skall kunna genomföras så realistiskt som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD skriver att om en forcerad uppläggning av lägenhetsadresser skall&lt;br&gt;kunna genomföras behövs troligtvis förfettningsstöd för modellen i form&lt;br&gt;av en adresslag med bl.a. bestämmelser om kommunernas befogenheter&lt;br&gt;vid adressättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet vänder sig mot att kommunerna medelst för-&lt;br&gt;fattningsreglering skulle åläggas dels att föra adressregister, dels att&lt;br&gt;medverka i uppläggningsarbetet. Förbundet anser att adressregistret bör&lt;br&gt;byggas upp på frivillig basis av kommunerna och med ersättning från&lt;br&gt;statsmakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län vill, vad gäller förslagen till ändringar i&lt;br&gt;folkbokföringslagen och lagen om folkbokföringsregister, framföra att&lt;br&gt;den föreslagna termen &amp;quot;lägenhetsidentitet&amp;quot; bör definieras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet utgår från att registren kommer att förfettningsregleras i&lt;br&gt;särskilda lagar varvid bevarandefrågan bör regleras. Registrens förvaring&lt;br&gt;hos RA innebär inte bara att forskningsintressant material bevaras utan&lt;br&gt;också att integritetskänsligt material får en säker förvaringsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 15. Säkerhets- och integritetsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI menar att frågan om hur framtida FoB:ar (traditionella eller register-&lt;br&gt;baserade) uppfattas av allmänheten är av största vikt från integritets-&lt;br&gt;skyddssynpunkt. Vid tidigare FoB:ar har de uppgiftsskyldiga direkt fått&lt;br&gt;kännedom om vilka uppgifter som samlats in om dem och om den&lt;br&gt;planerade användningen av uppgifterna, och trots detta har många känt&lt;br&gt;sig kränkta i sin personliga integritet och uttyckt sitt missnöje. DI är&lt;br&gt;övertygad om att &amp;quot;kritiken kommer att ta ny fart om administrativa&lt;br&gt;register inrättas och sambearbetas för att kontrollera de registrerade&lt;br&gt;medborgarna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att förekomsten och hanteringen av centrala register bl.a.&lt;br&gt;skapar integritetsintrång, sårbarhetsrisker samt oro hos många människor&lt;br&gt;och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden och KSP delar SCB:s uppfattning att införandet&lt;br&gt;av lägenhetsidentiteter i flerbostadshus och ett särskilt lägenhetsregister&lt;br&gt;till sin karaktär inte är mer integritetshotande än den nuvarande uppgiften&lt;br&gt;om folkbokföringsfestighet för boende i småhus. I vilken bostad en&lt;br&gt;person bor, dvs. hans adress, och vilka fler som bor i bostaden är&lt;br&gt;normalt allmänt känt. Dessutom bör skyddet för den personliga in-&lt;br&gt;tegriteten snarare stärkas än försämras genom folkbokföring på lägenhet,&lt;br&gt;eftersom precisionen i adressen blir bättre och risken för personför-&lt;br&gt;växlingar därmed minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län har inte heller något att erinra mot vad som&lt;br&gt;anförs i rapporten rörande säkerhets- och integritetsfrågor, men vill&lt;br&gt;understryka den vikt som bör tillmätas dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 16. Beräkning av kostnader och förslag till finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomiska besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB menar att betydande samhällsekonomiska besparingar kan förutses&lt;br&gt;med den metod som beskrivs i utredningen inom de samhällsområden&lt;br&gt;som eftersträvar årlig hushållsstatistik, t.ex. underlag för Strukturkost-&lt;br&gt;nadsutredningens förslag till effektiv omfördelning av 3,7 mkr per år&lt;br&gt;mellan kommunerna, och/eller exaktare adress, t.ex. hanteringen av&lt;br&gt;felaktigt adresserade försändelser hos Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har gjort en samhällsekonomisk bedömning och jämfört kost-&lt;br&gt;naderna under en tioårsperiod för de olika typer av uppgiftsinsamling&lt;br&gt;som är möjlig att genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kostnaden för traditionella FoB:ar (vart 5:e) år blir ca 500 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kostnaden för framskrivning av hushållsstatistiken från FoB 90 skulle,&lt;br&gt;tillsammans med en ny uppgiftsinsamling år 2000, bli ca 340 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kostnaden för uppläggning av ett lägenhetsregister samt ajourhållning&lt;br&gt;och statistikframställning skulle totalt bli ca 340 mkr (alternativ 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med lägenhetsregister och lägenhetsidentitet i folkbokföringen&lt;br&gt;är att användarna på sikt kommer att, om behov finns, kunna erbjudas&lt;br&gt;statistik årligen. Detta går inte med traditionella FoB:ar. En annan fördel&lt;br&gt;för samhället är att en mer exakt adress införs för alla som är folk-&lt;br&gt;bokförda i landet, vilket bl.a. innebär att Posten kommer att kunna göra&lt;br&gt;besparingar på mellan 100-200 mkr per år eftersom hanteringen av&lt;br&gt;felaktiga adresser från datoriserade adressregister kommer att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket skriver att om ett lägenhetsregister införs enligt utredningens&lt;br&gt;förslag och om detta kommer att ersätta framtida FoB:ar kommer det att&lt;br&gt;innebära avsevärda kostnadsbesparingar efter sekelskiftet. Enligt verket&lt;br&gt;kommer vi att nå break-even år 2005 och därefter årligen spara mellan&lt;br&gt;20 och 34 mkr vid användningen av ett lägenhetsregister jämfört med&lt;br&gt;traditionella FoB:ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV skriver att för skatteförvaltningens egen del motsvarar de positiva&lt;br&gt;effekterna inte alls de kostnader som en reform skulle medföra, men för&lt;br&gt;samhället som helhet torde dock den föreslagna ordningen på sikt vara&lt;br&gt;klart lönsam. RSV understryker också att uppläggningen av en folk-&lt;br&gt;bokföring på lägenhet är en mycket stor arbetsuppgift som inte kan&lt;br&gt;genomföras utan ett betydande resurstillskott under genomförandeperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser om förslaget inte genomförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket skriver att om ett lägenhetsregister enligt utredningens förslag&lt;br&gt;inte skulle genomföras, utan uppföljning och analysverksamhet måste&lt;br&gt;utföras med hjälp av data från en traditionell FoB vart 10:e år och en&lt;br&gt;begränsad FoB däremellan, skulle de samhällsekonomiska konsekvenser-&lt;br&gt;na bli att effekterna av politiska beslut och ekonomiska förändringar&lt;br&gt;skulle bli avsevärt mycket svårare att analysera på ett vederhäftigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings och Umeå kommuner har gjort beräkningar av vad det&lt;br&gt;skulle kosta att genomföra egna urvalsundersökningar för att skatta hus-&lt;br&gt;hållskvoter och boendetätheter. Kostnaderna beräknas till ca 200 000 kr&lt;br&gt;resp. 250 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som har uttalat sig om val av finansieringsprin-&lt;br&gt;cip föredrar den modell som tillämpas för byggnadsregistrets upplägg-&lt;br&gt;ning, nämligen att kommunerna får ersättning av staten för uppläggning&lt;br&gt;och ajourhållning av registret och att användarna därefter får betala för&lt;br&gt;registeruttagen. Genom en sådan finansiering behandlar man kommunerna&lt;br&gt;lika oavsett hur mycket de använder FoB-statistiken. Det blir då sannolikt&lt;br&gt;lättare att motivera även de mindre kommunerna att delta i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffende finansieringen av det föreslagna registret utgår RRV från&lt;br&gt;att användarna får betala för användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF menar att inrättandet av nya register drar mycket stora kostnader,&lt;br&gt;vilka knappast är försvarbara i ljuset av statens och kommunernas&lt;br&gt;ekonomiska läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 17. Förslag till tidsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD menar att ett beslut om val av huvudlinje inte bör grundas på den&lt;br&gt;tidsplan som presenteras i utredningen, eftersom båda huvudlinjerna är&lt;br&gt;beroende av byggnads- och adressregistren som grund för stabila lägen-&lt;br&gt;hetsidentiteter. Byggnadsregistret kommer att vara infört i hela landet i&lt;br&gt;september 1995, och adressregistret torde även med en författningsregle-&lt;br&gt;ring inte komma att omfetta alla kommuner förrän uppskattningsvis&lt;br&gt;tidigast 1996. Att FoB-statistik för riket skulle kunna framställas redan&lt;br&gt;1996 i linje 1 tycks därmed inte realistiskt. För alternativ 2 gäller omvänt&lt;br&gt;att tidsplanen för statistik kan kortas om adressuppläggningen för-&lt;br&gt;fettningsregleras och forceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap 18. Försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna försöksverksamheten tillstyrks av Vägverket, RRV,&lt;br&gt;Boverket, CFD, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Sigtuna kommun,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun, Kalmar kommun, Luleå kommun, Kommunförbun-&lt;br&gt;det, Landstingsförbundet och KSP. Några av remissinstanserna skriver&lt;br&gt;dock att försöksverksamheten endast bör avse huvudalternativ 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV förordar att en försöksverksamhet görs i mycket begränsad skala&lt;br&gt;och med syfte enbart att klarlägga omfettningen av de arbetsmoment som&lt;br&gt;i en verklig uppläggning föranleder de stora kostnaderna, eftersom en&lt;br&gt;försöksverksamhet annars kan bli förhållandevis dyr t.ex. om ADB-&lt;br&gt;system skall läggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB vill framhålla att man bör eftersträva att genomföra försöksverk-&lt;br&gt;samhet och uppläggningsarbete samlat. Detta skulle bli kostnadseffektivt&lt;br&gt;och minimera tidsglappet mellan försök och uppläggning, vilket skulle&lt;br&gt;komma användarna till godo i form av snabbare resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattande synpunkter från respektive remissinstans&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen anser att frågan om hur framtida FoB:ar (registerba-&lt;br&gt;serade eller traditionella) uppfattas av allmänheten är av största vikt från&lt;br&gt;integritetssynpunkt. DI skriver att kritiken kommer att ta ny iart om ad-&lt;br&gt;ministrativa register inrättas och sambearbetas för att kontrollera de&lt;br&gt;registrerade medborgarna. Enligt DI talar allt i stället för att FoB:ar även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör användas vid klart uttalade behov av statistiska&lt;br&gt;uppgifter som inte kan erhållas på annat sätt. DI skriver att det inte går&lt;br&gt;att lämna några detaljerade synpunkter på rapporten eftersom den saknar&lt;br&gt;förslag till lägenhetsregisterförfattning, samt förslag om hur uppgiftsin-&lt;br&gt;hämtande, samkömingar etc avses regleras. Inte heller finns någon&lt;br&gt;reglering av SCB:s hushållsstatistikregister eller hur SCB skall förses&lt;br&gt;med uppgifter, eller något förslag till adressregister. DI anser att om det&lt;br&gt;skulle bli aktuellt med ett lägenhetsregister bör registreringen i första&lt;br&gt;hand grunda sig på uppgifter från de enskilda som skall registreras och&lt;br&gt;inte på uppgifter som inhämtas från annat håll. Från integritetssynpunkt&lt;br&gt;kan en ordning där uppgifter tillförs folkbokföringen eller ändras där utan&lt;br&gt;att den enskilde först tillfrågas inte godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen instämmer i utredningens förslag att inrätta ett lägen-&lt;br&gt;hetsregister och understryker behovet av detta register. För de uppfölj-&lt;br&gt;nings- och utvärderingsuppgifter som SoS har att utföra är statistik om&lt;br&gt;hushålls- och yrkesförhållanden oundgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket ställer sig bakom förslaget att upprätta ett&lt;br&gt;lägenhetsregister och införa lägenhetsidentitet i syfte att förbättra&lt;br&gt;hushållsstatistiken. Understryker behovet av ett bättre underlag för&lt;br&gt;löpande uppföljning av socialförsäkringens och de socialpolitiska&lt;br&gt;åtgärdernas utfall för individ och samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet finner att förslaget om att ta in&lt;br&gt;uppgifter om hushållssammansättning via lägenhetsinformation i folkbok-&lt;br&gt;föringen sannolikt inte medför några väsentliga olägenheter för samhälls-&lt;br&gt;forskningen och att det eventuellt kan ge vissa fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket tillstyrker utredningens förslag till uppläggningsarbete av ett&lt;br&gt;lägenhetsregister med en inledande försöksverksamhet under 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen anser att införandet av&lt;br&gt;uppgifter om lägenhetsidentitet i folkbokföringen innebär en kvalitetsför-&lt;br&gt;bättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån framhåller de betydande samhällsekonomiska&lt;br&gt;besparingar som kan förutses med hushållsstatistik baserad på lägenhets-&lt;br&gt;register, t.ex. som underlag för Strukturkostnadsutredningens förslag till&lt;br&gt;effektivare omfördelning av 3,7 mkr per år mellan kommunerna. SCB&lt;br&gt;har jämfört kostnaden under en tioårsperiod för de typer av uppgiftsin-&lt;br&gt;samling som är möjlig att genomföra, och finner att traditionella FoBrar&lt;br&gt;vart 5:e år kostar ca 500 mkr, framskrivning från FoB 90 kostar ca&lt;br&gt;340 mkr och lägenhetsregister kostar ca 340 mkr (huvudalt. 2). Om ett&lt;br&gt;lägenhetsregister införs kommer dessutom Posten AB att göra besparingar&lt;br&gt;på mellan 100-200 mkr per år eftersom hanteringen av felaktiga adresser&lt;br&gt;kommer att minska. Kvaliteten i folkbokföringen kommer dessutom att&lt;br&gt;förbättras avsevärt. SCB vill framhålla att man bör eftersträva att&lt;br&gt;genomföra försöksverksamhet och uppläggningsarbete samlat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket har inget att erinra mot att den föreslagna för-&lt;br&gt;söksverksamheten genomförs. Beträffende finansieringen av det före-&lt;br&gt;slagna registret utgår RRV från att användarna får betala för använd-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket tillstyrker i princip att ett lägenhetsregister byggs upp&lt;br&gt;av CFD och kommunerna och att uppgift om lägenhet förs in i folkbok-&lt;br&gt;föringsregistren för varje person. RSV vill dock understryka att upplägg-&lt;br&gt;ningen av folkbokföring på lägenhet är en mycket stor arbetsuppgift som&lt;br&gt;inte kan genomföras utan betydande resurstillskott under genomförande-&lt;br&gt;perioden. RSV förordar att en försöksverksamhet görs i mycket&lt;br&gt;begränsad skala och med syfte enbart att klarlägga omfettningen av de&lt;br&gt;arbetsmoment som i en verklig uppläggning föranleder de stora kost-&lt;br&gt;naderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket välkomnar med stor tillfredsställelse förslaget att införa ett&lt;br&gt;lägenhetsregister. Verket stöder förslaget om en samlad försöksverksam-&lt;br&gt;het och uppläggningsarbete för att få en tidigare färdigtidpunkt av&lt;br&gt;lägenhetsregistret. Verket betonar de avsevärda besparingar som kan&lt;br&gt;göras om lägenhetsregister kommer att ersätta framtida FoB:ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden finner SCB:s förslag mycket värdefullt ur&lt;br&gt;forskningens synpunkt. Registerbaserad hushållsstatistik innebär vissa&lt;br&gt;fördelar jämfört med FoB, t.ex. att man kan få en bättre bild av&lt;br&gt;hushållens sammansättning över tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet stöder utredningens förslag om lägenhetsregister. RA utgår&lt;br&gt;ifrån att registret kommer att förfettningsregleras i särskilda lagar varvid&lt;br&gt;bevarandefrågan bör regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK tillstyrker förslaget till lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata stöder utredningens förslag&lt;br&gt;angående förbättrad hushållsstatistik med hjälp av lägenhetsidentitet i&lt;br&gt;folkbokföringen. Registerbaserad statistik torde enligt CFD ge betydande&lt;br&gt;rationaliseringsvinster jämfört med traditionella FoB:ar. CFD stöder för-&lt;br&gt;slaget att komplettera Fastighetsdatasystemet med det lägenhetsregister&lt;br&gt;som ingår i rapportens båda huvudlinjer. Enligt CFD:s mening skulle&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägenhetsidentiteter utgöra ett naturligt komplement till övrig basin-&lt;br&gt;formation i FDS och kunna tjäna fler syften utöver en utökad adressupp-&lt;br&gt;gift i folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län anser vad gäller förslagen till ändringar&lt;br&gt;i folkbokföringslagen samt lagen om folkbokföringsregister att den&lt;br&gt;föreslagna termen &amp;quot;lägenhetsidentitet&amp;quot; bör definieras närmare. Länsrätten&lt;br&gt;har inget att erinra mot vad som anförs i rapporten rörande säkerhets-&lt;br&gt;och integritetsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker ett en försöksverksamhet&lt;br&gt;påbörjas enligt förslaget. Framhåller behovet av hushållsstatistik när det&lt;br&gt;gäller att följa utvecklingen inom en rad samhällsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna kommun biträder behovet av försöksverksamhet. Kommunen&lt;br&gt;tillstyrker ett lägenhetsregister med uppläggning enligt huvudalternativ 2,&lt;br&gt;bl.a. därför att det är en folkbokföringsuppgift som bör skötas av RSV&lt;br&gt;och inte av tillfälliga kommunala granskningsorgan. En förutsättning för&lt;br&gt;att alt. 2 skall vara en tillfredsställande lösning är dock att uppläggnings-&lt;br&gt;arbetet påskyndas. Kommunen förordar den finansieringsprincip som&lt;br&gt;innebär att kommunerna får ersättning av staten för det arbete man utför&lt;br&gt;i uppläggningsfasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun tillstyrker försöksverksamhet. Kommunen&lt;br&gt;föredrar uppläggning enligt huvudalternativ 2 om försöksverksamheten&lt;br&gt;visar att detta alternativ inte inskränker på registerkvaliteten. Om&lt;br&gt;utredningens förslag inte genomförs innebär detta att kommunen kan&lt;br&gt;behöva genomföra en egen urvalsundersökning för att skatta hushållskvo-&lt;br&gt;ter och boendetätheter. Kostnaden för detta beräknas till ca 200 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun anser att utredningen presenterar ett förslag som en&lt;br&gt;gång för alla borde kunna ge den slutliga lösningen vad gäller samhällets&lt;br&gt;behov av statistik om hushåll, lägenheter och boende. Kommunen&lt;br&gt;förordar huvudalternativ 2 eftersom en ändring av folkbokföringen bör&lt;br&gt;skötas av RSV och inte av kommunala granskningskontor. Kommunen&lt;br&gt;tillstyrker den föreslagna försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun tillstyrker genomförande enligt huvudalternativ 2,&lt;br&gt;framför allt därför att man inte tycker det är lämpligt att kommunen får&lt;br&gt;fungera som ett slags folkbokföringsmyndighet. Dessutom tror man att&lt;br&gt;svarsfrekvensen blir högre vid alternativ 2. Kommunen anser det är&lt;br&gt;viktigt att en försöksverksamhet påbörjas med det snaraste. Om ut-&lt;br&gt;redningens förslag inte genomförs skulle kommunen behöva göra en egen&lt;br&gt;urvalsundersökning för att skatta hushållskvoter och boendetätheter.&lt;br&gt;Kostnaden för detta beräknas till ca 250 000 kr. När det gäller kostnads-&lt;br&gt;fördelningen mellan stat och kommun vill kommunen förorda den princip&lt;br&gt;som nu används vid uppläggningen av byggnadsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå kommun välkomnar en förbättrad hushållsstatistik med hjälp av&lt;br&gt;registerdata och tillstyrker en försöksverksamhet. Kommunen förordar&lt;br&gt;huvudalternativ 2 eftersom denna lösning syns billigare att genomföra,&lt;br&gt;utan nämnvärd kvalitetsförsämring. Kommunen anser att en finansiering&lt;br&gt;där kommunerna får ersättning av staten och därefter betalar för framtida&lt;br&gt;uttag är det mest rättvisa systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet tillstyrker att ett lägenhetsregister inrättas och&lt;br&gt;byggs upp utifrån byggnads- och adressregister. Förbundet förordar&lt;br&gt;uppläggning enligt huvudalternativ 2 och anser att ersättning bör ges till&lt;br&gt;kommunerna för de insatser som behövs, i likhet med uppbyggnaden av&lt;br&gt;byggnadsregistret. Förbundet framhåller att det finns ett angeläget och&lt;br&gt;dokumenterat behov bland kommuner och landsting att använda FoB-data&lt;br&gt;i exempelvis &amp;quot;fördelningsmodeller&amp;quot; av resurser. Förbundet anser att det&lt;br&gt;finns anledning att i framtiden överväga möjligheterna att samordna&lt;br&gt;kommunernas inrapportering för fastighetstaxeringen med nu aktuella&lt;br&gt;uppgifter för lägenhetsregistret. På sikt borde en samordnad verksamhet&lt;br&gt;mellan FoB och fastighetstaxeringen eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet ställer sig bakom förslaget att upprätta lägen-&lt;br&gt;hetsregister och införa lägenhetsidentitet i folkbokföringen samt att inleda&lt;br&gt;uppläggningsarbetet med en försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska fastighetsägarförbundet ställer sig mycket tveksam till&lt;br&gt;utredningens förslag att bygga upp ett lägenhetsregister enbart för att&lt;br&gt;eventuellt få förbättrad statistik, eftersom ingen av de medverkande&lt;br&gt;myndigheterna närmare har kunnat ange vilken statistik som är nödvändig&lt;br&gt;för samhället och som dessutom förutsätter uppbyggnaden av det&lt;br&gt;uppenbarligen synnerligen omfattande lägenhetsregistret. Skulle beslut&lt;br&gt;fettas om att bygga upp ett lägenhetsregister har förbundet vissa&lt;br&gt;synpunkter på variabelinnehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket avstår från yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen har inga synpunkter på utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF avstyrker förslaget p.g.a. principiella och generella invändningar&lt;br&gt;mot centrala register. SAF anser att återhållsamhet krävs vad gäller in-&lt;br&gt;rättandet av nya centrala register, eftersom förekomsten av dessa skapar&lt;br&gt;integritetsintrång, sårbarhetsrisker samt oro hos många människor och&lt;br&gt;företag. SAF skriver att avgörande för behoven av registeruppgifter är&lt;br&gt;själva samhällsutvecklingen, och denna är i allt mindre grad möjlig att&lt;br&gt;planera. Den pågående internationaliseringen och decentraliseringen&lt;br&gt;förändrar också informationsbehoven. Utvecklingen och den politiska&lt;br&gt;beslutsprocessen påverkas och styrs i första hand av andra faktorer än av&lt;br&gt;detaljrik generell statistisk information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetskanslerämbetet avstår från yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO avstår från yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO avstår från yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering ansluter sig till&lt;br&gt;förslaget att införa lägenhetsregister och utöka folkbokföringen med&lt;br&gt;lägenhetsidentitet. KSP tror att statistikens aktualitet och kvalitet blir&lt;br&gt;bättre än den tidigare FoB-statistiken. KSP understryker att investerings-&lt;br&gt;kostnaden bör vägas mot stora besparingar vid ev. kommande FoB:ar.&lt;br&gt;KSP anser att det är ett påskyndat alternativ 2 som bör genomföras. KSP&lt;br&gt;ställer sig bakom förslaget att uppläggningsarbetet inleds med en&lt;br&gt;försöksverksamhet, mot bakgrund av att de möjliga besparingarna är så&lt;br&gt;stora. KSP anser att SCB och övriga ansvariga myndigheter bör ges&lt;br&gt;mandat att gå vidare direkt med de kunskaper som försöksverksamheten&lt;br&gt;ger, utan nytt riksdagsbeslut. KSP anser att kommunerna bör få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning av staten för arbetet med att bygga upp lägenhetsregistret, på&lt;br&gt;samma sätt som skett med byggnadsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen menar att det är ett stort samhälleligt intresse&lt;br&gt;att det finns ett allmänt giltigt system för adresser, och att det är möjligt&lt;br&gt;att ett införande av uppgifter om lägenhetsidentitet i folkbokföringen&lt;br&gt;skulle medföra en högre adresskvalitet och därmed också samhällsekono-&lt;br&gt;miska besparingar. Enligt PTS mening är det emellertid viktigt att detta&lt;br&gt;inte sker innan det pågående standardiseringsarbetet för adresser - som&lt;br&gt;Posten, RSV, CFD, Kommunförbundet m.fl. medverkar i- har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten anser att det är av synnerlig vikt att Posten får delta i utform-&lt;br&gt;ningen av lägenhetsidentitet och skrivsätt i adressen. Posten ser lägenhets-&lt;br&gt;nummer som en folkbokföringsfråga och tar inte ställning till huruvida&lt;br&gt;dessa bör införas eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO tillstyrker försöksverksamhet, och framhåller vikten av att detta&lt;br&gt;sker i nära samarbete med SABO-företagen. SABO tillstyrker också att&lt;br&gt;ett lägenhetsregister inrättas och byggs upp utifrån byggnads- och&lt;br&gt;adressregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:74)&lt;br&gt;Lägenhetsdata och en sammanställning av&lt;br&gt;remissvaren över betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;U tredningsuppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 30 mars 1995 att det inom Finansdepartementet&lt;br&gt;skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att föreslå den forfettnings-&lt;br&gt;reglering m.m. som krävs för att ta fram hushållsstatistik med hjälp av&lt;br&gt;registerdata. Uppdraget innebar att arbetsgruppen med beaktande av&lt;br&gt;integritetsskyddsaspektema skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;föreslå hur ett nytt lägenhetsregister skall regleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;beakta kraven på att adresser fastställs för alla bostäder och föreslå&lt;br&gt;vilka åtgärder som måste vidtas för att säkerställa adressregistrets&lt;br&gt;uppbyggnad, fortlevnad och kvalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— &amp;nbsp;föreslå hur ett nytt statistikregister över hushåll skall regleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— föreslå hur uppgiftsinhämtande och samkömingar m.m. skall&lt;br&gt;regleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— föreslå hur ändringen i RTB skall regleras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lämnar förslag till två nya förfettningar och till ändringar&lt;br&gt;i två förfettningar på folkbokföringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lämnar förslag till lagreglering av ett rikstäckande&lt;br&gt;lägenhetsregister. Registret skall inte innehålla personinformation och&lt;br&gt;bildar därför inte personregister i datalagens (1973:289) mening.&lt;br&gt;Förfettningsförslaget, som delvis hämtat sin förebild från förfettningar för&lt;br&gt;personregister, omfettar bl.a. regler om ändamålet för och innehållet i&lt;br&gt;registret. Lägenhetsregistret, som konstrueras som en utbyggnad av&lt;br&gt;registren inom festighetsdatasystemet, skall enligt förslaget omfetta&lt;br&gt;samtliga bostadslägenheter för permanent boende men också samtliga&lt;br&gt;fritidshus och specialbostäder. Detta betyder att registren byggs upp med&lt;br&gt;region-, festighets- och byggnadsuppgifter från byggnadsregistret.&lt;br&gt;Regleringen omfettar också de uppgifter om lägenheterna som får&lt;br&gt;förekomma i registren. Dessa kompletteras i övriga mer lägenhetsspecifi-&lt;br&gt;ka delar med uppgiftslämnande från festighetsägama med uppgiftsplikt.&lt;br&gt;De nu angivna uppgifterna bildar registerinnehållet. För att registren skall&lt;br&gt;fylla sin funktion måste de emellertid ajourhållas. Fastighetsägarna&lt;br&gt;föreslås därför bli fortsatt uppgiftsskyldiga beträffende vidtagna föränd-&lt;br&gt;ringar som påverkar den lägenhetsspecifika informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsidentiteten - som består av dels adressuppgift, dels s.k.&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning - är en central del i lägenhetsregistret. Arbetsgruppen&lt;br&gt;förespråkar att man väljer en värdebärande modell för lägenhetsbe-&lt;br&gt;teckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lämnar vidare förslag till en lag om provverksamheten.&lt;br&gt;Denna går ut på att utröna vilket av två angivna alternativ som senare bör&lt;br&gt;användas för den riksomfattande uppgiftsinsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller den rättsliga reglering beträffande uppgiftsplikt m.m.&lt;br&gt;som erfordras för att kunna genomföra provverksamheten. I lagen ges&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) och Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;(CFD) rätt att för detta ändamål inrätta och föra personregister. Dessa&lt;br&gt;register bildas av de uppgifter som hämtas in från enskilda med stöd av&lt;br&gt;bestämmelser i lagen. Uppgifterna lämnas vidare till det särskilt reglerade&lt;br&gt;lägenhetsregistret och till folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen regleras uppgiftsskyldighet för enskilda beträffande sådana&lt;br&gt;uppgifter som tidigare inte registrerats men som erfordras för att en viss&lt;br&gt;persons boende skall kunna knytas till en viss lägenhet. Fastighetsä-&lt;br&gt;garblanketten kommer att förtryckas med uppgifter från främst byggnads-&lt;br&gt;registret medan hushållsblanketten kommer att förtryckas med uppgifter&lt;br&gt;från Registret för totalbefolkningen (RTB). Vilka skyldigheter som&lt;br&gt;åligger enskild anges därför tydligt i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också mer lägenhetsspecifika uppgifter måste inhämtas från enskilda.&lt;br&gt;Insamlingen sker med stöd av närmare föreskrifter i en förordning som&lt;br&gt;får utfärdas i anslutning till lagen. Uppgiftsinsamlingen ombesörjs&lt;br&gt;praktiskt av kommunerna och på deras ansvar. Insamlingen av uppgifter&lt;br&gt;enligt den föreslagna lagen medför att ett antal register med personank-&lt;br&gt;nutna uppgifter bildas. Förutom de tidigare angivna personregistren för&lt;br&gt;provverksamheten hos SCB och CFD, måste framför allt skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen utvidga sina register för folkbokföringsändamål för provverksam-&lt;br&gt;heten. Detta kan ske med stöd av bestämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet behandlas även olika integritetsaspekter och hur in-&lt;br&gt;formationsfrågan bör hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Datainspektionen,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Socialvetenskapliga forsknings-&lt;br&gt;rådet, Post- och telestyrelsen, Posten AB, Vägverket, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetsgivarverket,&lt;br&gt;Forskningsrådsnämnden, Tekniska högskolan, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Riksarkivet, Närings- och teknikutvecklingsverket, Boverket, Lant-&lt;br&gt;mäteriverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Länsrätten i Malmöhus&lt;br&gt;län, Länsrätten i Kalmar län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska elverksföreningen,&lt;br&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation, Sigtuna kommun, Linköpings&lt;br&gt;kommun, Kalmar kommun, Umeå kommun, Svenska arbetsgivarförening-&lt;br&gt;en, Sveriges Allmännyttiga Bostadsförening, HSB, Föreningen för&lt;br&gt;kommunal statistik och planering, Småföretagarnas arbetsgivarorganisa-&lt;br&gt;tion och Svenska fastighetsägarförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation och Neurologiskt&lt;br&gt;handikappades riksförbund har avgett yttrande över utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av remissvaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1. Behovet av hushållsstatistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB har fortlöpande behov av statistik över hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anser att det är av största vikt att genomfö-&lt;br&gt;randet av provverksamheten och uppläggningsarbetet sker skyndsamt.&lt;br&gt;Användare av hushållsstatistik efterfrågar redan nu en ersättning för den&lt;br&gt;FoB som normalt skulle ha genomförts i november 1995. En redovisning&lt;br&gt;av statistik senare än år 2001 blir mycket besvärande för SCB:s&lt;br&gt;användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län vill framhålla fördelarna med att hus-&lt;br&gt;hållsstatistiken kopplas samman med den lägenhet hushållet bebor.&lt;br&gt;Statistiken blir därmed mer tillförlitlig och användbar. De förändringar&lt;br&gt;som tidigare kunnat avläsas vart femte år i samband med folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningarna kan med föreslaget system i princip avläsas hur ofta&lt;br&gt;som helst. Därmed erhålls bl.a. ett mer relevant underlag för sam-&lt;br&gt;hällsplaneringen. Folk- och bostadsräkningen har endast visat de&lt;br&gt;nettoförändringar som skett under en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet vill betona att det finns ett markerat&lt;br&gt;behov inom den kommunala sektorn av så aktuell hushållsinformation&lt;br&gt;som möjligt. Även från statsmakternas sida har ett starkt behov av&lt;br&gt;hushållsstatistik kommit till uttryck. Ett exempel där såväl statsmakterna&lt;br&gt;som den kommunala sektorn har ett oundgängligt behov av aktuella&lt;br&gt;hushållsdata är de fördelningsmodeller som redan används eller diskuteras&lt;br&gt;för att fördela pengar inom den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation anser att det bör utredas om&lt;br&gt;statistikbehovet över lägenhetsbeståndet m.m. kan tillgodoses genom&lt;br&gt;ändring av SCB:s urvalsbaserade bostads- och hyresundersökning och om&lt;br&gt;behovet av data om befolkningens boendestandard kan tillgodoses genom&lt;br&gt;undersökningar med datafångst hos individer av typ arbetskraftsundersök-&lt;br&gt;ningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun anser att det är oacceptebelt att ny hushålls- och&lt;br&gt;boendestatistik inte kommer att kunna redovisas förrän tidigast något år&lt;br&gt;efter sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägarförbund anser att behovet av förbättrad&lt;br&gt;hushållsstatistik är långt ifrån dokumenterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ändamålet met ett lägenhetsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen anser att det är angeläget att pröva i vilken&lt;br&gt;utsträckning ett sådant register kan utnyttjas även för andra ändamål,&lt;br&gt;bl.a. för postdistribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket anser att det tydligare bör framgå att uppgifterna ur&lt;br&gt;lägenhetsregistret även får användas för planering, resursfördelning,&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering inom andra samhällsbyggnadsområden än de&lt;br&gt;som begränsas av begreppen bostäder och byggande av bostäder.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel som ligger verket nära är väg- och transportplanering samt&lt;br&gt;resvaneundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser, med hänvisning till 1 § provverksamhetslagen,&lt;br&gt;att syftet med lägenhetsregistret och lägenhetsidentitet i folkbokföringen&lt;br&gt;inte torde vara att förbättra lägenhetsstatistiken utan att ta fram hus-&lt;br&gt;hållsstatistik med hjälp av registerdata. Enligt verket skall proven avse&lt;br&gt;endast inhämtande av uppgifter för inrättande av lägenhetsregister eller&lt;br&gt;införande av lägenhetsidentitet i folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket anser att ett basregister över lägenheter som&lt;br&gt;ajourförs kontinuerligt bör kunna användas i skilda administrativa&lt;br&gt;sammanhang fär att underlätta och reducera kostnaderna för uppgiftsläm-&lt;br&gt;ning och kommunikation. Ett sådant område är fastighetstaxeringen där&lt;br&gt;det pågår en process i riktning mot registerbaserad fastighetstaxering&lt;br&gt;vilket innebär att erforderliga uppgifter i ökad utsräckning hämtas från&lt;br&gt;befintliga register i stället för att återkommande belasta festighetsägama&lt;br&gt;med uppgiftsinsamlingar. Även till de analyser av fastighetsmarknaden&lt;br&gt;som ligger till grund för värderingsmodeller och värderingsregler krävs&lt;br&gt;tillgång till aktuell information om festigheter, t.ex. i form av ytupp-&lt;br&gt;gifter. Om ett bostadsrättsregister skall imättas utgör ett lägenhetsregister&lt;br&gt;en naturlig grund för ett sådant lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata anser att förbättra lägenhetsstatis-&lt;br&gt;tiken i 1 § provverksamhetslagen bör bytas ut mot förbättra hushållsstatis-&lt;br&gt;tiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation saknar en analys vad gäller&lt;br&gt;behovet av en total och centraliserad registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägarförbund anser att framställning av statistik inte&lt;br&gt;är tillräckliga skäl för att inrätta ett lägenhetsregister. Förbundet anser att&lt;br&gt;lägenhetsregistret är ett personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lägenhetsregistrets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket anser att lägenhetsregistret bör innehålla uppgift om lägen-&lt;br&gt;hetens läge i våningsplan över marken eller lägenhetens läge i meter över&lt;br&gt;en tänkbar utsläppskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån erbjuder sig att för den statistiska använd-&lt;br&gt;ningen, inför provverksamheten, utreda exakt utformning av innehåll och&lt;br&gt;klassificeringar i ett lägenhetsregister. SCB anser att hushållsstatistik bör&lt;br&gt;bli klassad som officiell statistik vid nästa tillfälle som det görs en&lt;br&gt;översyn av den officiella statistiken. SCB anser att det även i fortsättning-&lt;br&gt;en skall ske en uppdelning av småhus i permanent- och fritidshus i&lt;br&gt;fastighetstaxeringen. Uppgiften är grundläggande när det gäller att&lt;br&gt;klassificera olika festigheter. SCB anser att en samhällsekonomisk&lt;br&gt;totalsyn bör tillämpas innan uppgifter från festighetstaxeringsregistret tas&lt;br&gt;bort eller förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att det är väsentligt att det för respektive&lt;br&gt;data som föreslås ingå i lägenhetsregistret finns en ekonomisk bedömning&lt;br&gt;av nyttan för olika användare och kostnaderna för uppgiftslämnarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan anser att det bör prövas om man inte skall samla&lt;br&gt;in uppgifter om hyresnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att uppgift om ventilationssystem bör ingå i lägenhets-&lt;br&gt;registret. Variabeln hustyp bör avse information om antal våningar eller&lt;br&gt;antal plan och byggnadstyp. Uppgiften om antal rum bör med avseende&lt;br&gt;på sovrum fördelas på antalet sovrum för en respektive två personer.&lt;br&gt;Uppgiften om förekomst av kök bör också differentieras. Uppgift om&lt;br&gt;upplåtelseform bör vara knuten direkt till aktuell lägenhet och inte till&lt;br&gt;fastighetens ägarförhållande. Uppgift om förekomst av hiss bör knytas till&lt;br&gt;lägenheten och inte enbart till att det finns hiss i huset. Fritidshus&lt;br&gt;kommer i fortsättningen att taxeras som småhus och därför kommer inte&lt;br&gt;denna kategori av byggnad att få en särskild kod i fastighetstaxeringen.&lt;br&gt;Specialbostad med uppgift om typ bör ingående penetreras av presumtiva&lt;br&gt;användare av denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket anser att förutom lägenheter också vissa typer av&lt;br&gt;lokaler bör kunna ingå i ett lägenhetsregister. Vid uppbyggnad av ett nytt&lt;br&gt;basregister är det viktigt med standardisering. De ytuppgifter som skall&lt;br&gt;finnas med i lägenhetsregistret bör således vara sådana som förekommer&lt;br&gt;i Svensk standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata anser att variablerna bör flyttas&lt;br&gt;till en lägenhetsregisterförordning. Nämnden anser att variablerna&lt;br&gt;utnyttjande som fritidsbostad och byggnadskoordinater inte bör ingå i&lt;br&gt;lägenhetsregistret. Taxeringsform ingår inte längre i taxeringsinformatio-&lt;br&gt;nen. I stället för festighetsidentitet bör stå fastighetsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län vill påpeka att när det gäller begreppet&lt;br&gt;hustyp kan olika kombinationer förekomma av vanligt boende och&lt;br&gt;specialboende liksom kombinationer av lokaler och lägenheter. Det kan&lt;br&gt;t.ex. i samband med taxering vara viktigt att s.k. värdeår kan utläsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsförening betonar vikten av att&lt;br&gt;uppgifterna om lägenhetsarea och specialbostäder är konsekventa och&lt;br&gt;relevanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering anser att lägenhets-&lt;br&gt;registret måste innehålla minst samma information som tidigare FoB:ar.&lt;br&gt;SCB bör med hjälp av företrädare för den kommunala äldre- och&lt;br&gt;handikappomsorgen skapa kunskap om vilken uppdelning av kategoribos-&lt;br&gt;täderna som kan vara intressant att redovisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att uppgiftsskyldigheten bör omfetta alla&lt;br&gt;fastighetsägare oavsett hustyp. Terminologin bör vara enhetlig och tydlig.&lt;br&gt;Tidigare erfarenheter visar att hantering av personuppgifter som saknar&lt;br&gt;uppgift om personnummer kräver stora arbetsinsatser. En förutsättning&lt;br&gt;för att arbetet skall kunna genomföras med rimlig resursinsats är att&lt;br&gt;lägenhetsinnehavarnas personnummer lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län ifrågasätter förslaget att uppgiftsplikten vid&lt;br&gt;ajourföring av systemet skall ligga hos fastighetsägaren. Möjligheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borde undersökas att lägga både uppgiftsplikten och ansvaret för registren&lt;br&gt;på kommunerna. Kommunen har tillgång till uppgifter från fastig-&lt;br&gt;hetsägarna när någon förändring sker i fastighetsbeståndet, exempelvis i&lt;br&gt;bygglovsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att frågan om hur samarbetet mellan&lt;br&gt;fastighetsägarna och kommunerna skall gå till närmare får övervägas när&lt;br&gt;provverksamheten har genomförts. Förbundet vill dock redan nu anmäla&lt;br&gt;att det kan bli svårt att få mindre nogräknade fastighetsägare att&lt;br&gt;medverka vid uppgiftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation understryker att juridiska och&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser av uppgiftsskyldigheten för fastighetsägarna är&lt;br&gt;för lite belyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun anser att fastighetsägarnas skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgifter till lägenhetsregistret måste föfattningsregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsförening påpekar, med anledning av&lt;br&gt;att fastighetsägarna skall lämna uppgifter om kontraktinnehavares namn&lt;br&gt;och personnummer, att det ibland förekommer flera kontraktsinnehavare&lt;br&gt;på samma lägenhet eller att kontraktsinnehavaren är en juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering anser att fastig-&lt;br&gt;hetsägarnas skyldighet att lämna uppgifter till lägenhetsregistret måste&lt;br&gt;författningsregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägarförbund finner att de föreslagna bestämmelser-&lt;br&gt;na om fastighetsägarens uppgiftsskyldighet i flera avseenden är olämpligt&lt;br&gt;utformade. Förbundet konstaterar att bestämmelserna om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het inte tillgodoser utredningens syfte att få information om vilka som bor&lt;br&gt;i respektive lägenhet. Förbundet anser att skyldighet att lämna sådana&lt;br&gt;uppgifter inte kan åläggas fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att i linje med vad verket har anfört om ansvaret&lt;br&gt;för insamling av uppgifter om enskildas lägenhetsidentitet till folk-&lt;br&gt;bokföringen kommer ansvaret för all information i den delen att ligga hos&lt;br&gt;skatteförvaltningen. De enskilda som berörs informeras genom den&lt;br&gt;kommunikation som enligt förvaltningslagen skall ske innan lägenhetsbe-&lt;br&gt;teckningen i det enskilda fallet registreras i folkbokföringen (19 §&lt;br&gt;provverksamhetslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet tillstyrker förslaget att kommunikation om&lt;br&gt;de registrerade uppgifterna skall ske med berörda i samband med att&lt;br&gt;folkbokföringen sker på lägenhet. Det är ett rimligt krav att allmänheten&lt;br&gt;i denna kommunikation även får en en fullständig information om hur&lt;br&gt;överföring av data sker till SCB och deras statistikregister och om de&lt;br&gt;möjligheter som finns att framställa FoB-data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering ställer sig bakom&lt;br&gt;förslaget att information till allmänheten om de nya statistiska in-&lt;br&gt;strumenten bör lämnas i samband med att folkbokföring sker på lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Avgränsning av bostadslägenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB är positiv till att samtliga lägenheter för permanent- och&lt;br&gt;fritidsbruk ingår och att olika koder används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket föreslår att det ytterligare övervägs om lägenhets-&lt;br&gt;registret även skall innehålla lokaler. Enligt verkets mening bör&lt;br&gt;lägenhetsregistret endast innehålla uppgifter om lägenheternas fysiska&lt;br&gt;egenskaper. Uppgifter om aktuell användning bör inte ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata utesluter inte att lägenhetsregistret&lt;br&gt;bör innefatta vissa typer av lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län vill betona vikten av att man i statistiken&lt;br&gt;särskiljer olika typer av bostäder. Antalet specialbostäder har ökat och&lt;br&gt;det är viktigt, bl.a. vid samhällsplaneringen, att kunna skilja dessa från&lt;br&gt;övriga bostäder samt kunna urskilja olika typer av specialbostäder,&lt;br&gt;exempelvis studerandebostäder och servicelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser det mest rationella vore om man i&lt;br&gt;samband med fastighetstaxeringen avgör och kodsätter lämplig kategoriin-&lt;br&gt;delning av hus (permanentboende, specialbostäder respektive fritidshus).&lt;br&gt;Beträffende specialbostäder bör man åtminstone kunna särskilja boende-&lt;br&gt;former för äldre och funktionshindrade från t.ex. studentbostäder. En&lt;br&gt;möjlighet till ytterligare uppdelning av specialbostäder skulle kunna&lt;br&gt;hämtas från den kategorisering som Boverket använder för sina bostads-&lt;br&gt;marknadsenkäter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering anser att ju fler&lt;br&gt;uppgifter som med automatik kan hämtas från fastighetstaxeringen desto&lt;br&gt;bättre. Det är därför viktigt att nuvarande innehåll i fastighetstaxeringen&lt;br&gt;inte reduceras så att arbetsbördan för kommunerna ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Utformning av lägenhetsbeteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket vill särskilt betona vikten av att en rikstäckande standard för&lt;br&gt;lägenhetsbeteckningar utarbetas senast till tidpunkten för fortsatt&lt;br&gt;uppgiftsinsamlande efter utförd provverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån förordar ett förslag med löpnummer med&lt;br&gt;våningsplan som lägenhetsidentitet. Förutom att detta minskar behovet av&lt;br&gt;frågor om våningsplan till uppgiftslämnarna bör detta förslag vara till&lt;br&gt;fördel för andra användare t.ex Posten och räddningstjänsten. CFD bör&lt;br&gt;som registeransvarig för lägenhetsregistret få i uppdrag att utforma hur&lt;br&gt;löpnumret skall utformas i detalj. SCB anser att identitetssättningen bör&lt;br&gt;ske i god tid före övrig uppgiftsinsamling. Detta kommer att förenkla för&lt;br&gt;festighetsägama att hinna med identitetssättningen och att informera sina&lt;br&gt;hyresgäster. Dessutom kommer detta förfärande att underlätta den senare&lt;br&gt;uppgiftsinsamlingen från hushållen. SCB anser att uppskyltningen med&lt;br&gt;lägenhetsidentitet vid dörren inte är nödvändig. Det är däremot väsentligt&lt;br&gt;att fastighetsägarna inser vikten av att informera sina hyresgäster om&lt;br&gt;lägenhetsidentiteten. Metoden för detta kan vara valfri. Informationen kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället t.ex. ske genom att identiteten införs i hyreskontrakt och&lt;br&gt;hyresavier eller att en uppskyltning sker i respektive trappuppgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att en förutsättning för att uppgifter om&lt;br&gt;lägenhet i rimlig omfattning skall komma att lämnas av de flyttande är att&lt;br&gt;en tydlig skyltning sker vid lägenheterna. Någon annan möjlighet att tillse&lt;br&gt;att detta sker än att föreskriva en sådan skyldighet för fastighetsägarna&lt;br&gt;torde inte finnas. Verket förespråkar att en belägenhetsangivande modell&lt;br&gt;för lägenhetsbeteckning väljs. Utgångspunkten vid utformningen bör vara&lt;br&gt;att dessa skall vara utformade på ett sådant sätt att de får största möjliga&lt;br&gt;användningsområde. Beteckningarna bör kunna användas för identifiering&lt;br&gt;av lägenheterna i lägenhetsregistret och i folkbokföringen samt för&lt;br&gt;postsortering, räddningstjänst m.m. Samtidigt måste beaktas att be-&lt;br&gt;teckningarna inte blir för komplicerade eftersom de då blir svåra att&lt;br&gt;arbeta in hos allmänheten. Enligt verket torde en numrering som är unik&lt;br&gt;inom en uppgång och anger våningsplan vara en lämplig modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata stöder förslaget att identitetssätt-&lt;br&gt;ning och insamling av lägenhetsupgifter sker i två steg men vill påpeka&lt;br&gt;att former och kostnader för denna uppläggning tidigare inte belysts.&lt;br&gt;Nämnden stöder också förslaget att registret skall omfatta 600 000&lt;br&gt;fritidshus men identitetssättning och övriga arbetsvolymer har inte&lt;br&gt;belysts. Nämnden utesluter inte att registret bör innehålla vissa typer av&lt;br&gt;lokaler. Från folkbokföringssynpunkt skulle detta vara en fördel. För att&lt;br&gt;identitetssättningen skall fungera är det viktigt att uppmärksamma&lt;br&gt;fastighetsägarnas och kommunernas roll. Försök med identitetssättning&lt;br&gt;måste föregå en fullskalig provverksamhet. Nämnden anser att adressupp-&lt;br&gt;giften bör innehålla en informationsbärande lägenhetsidentitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län delar bedömningen att en värdebärande&lt;br&gt;modell väljs för lägenhetsbeteckningen där man kan avläsa våningsplan.&lt;br&gt;Detta system är en fördel bl.a. för Posten vid utdelningsarbetet liksom&lt;br&gt;för räddningstjänsten i olika sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet anser att frågan om åsättande av lägen-&lt;br&gt;hetsidentitet bör bli föremål för särskilt noggrann utvärdering och att&lt;br&gt;särskilda resurser kan komma att behövas specifikt för denna del av&lt;br&gt;provverksamheten. Förbundet kan se en risk för att kommunerna som&lt;br&gt;ansvariga för lägenhetsidentitema förorsakas betydande arbetsinsatser när&lt;br&gt;det gäller vissa fastighetsägarkategorier. Förbundet förordar en värdebä-&lt;br&gt;rande modell för åsättande av lägenhetsidentitet. Huruvida man via&lt;br&gt;bestämmelser skall införa en skyldighet att vid varje lägenhet anbringa en&lt;br&gt;skylt med lägenhetsnummer, har förbundet den uppfattningen att vissa&lt;br&gt;samhällsfunktioner skulle ha nytta av en sådan ordning men att admini-&lt;br&gt;strationen omkring en sådan skyldighet inte skulle motivera en sådan&lt;br&gt;bestämmelse. Förbundet ser dock inget hinder i att lägenhetsidentiteten&lt;br&gt;anges i adresstavlor i portuppgångar och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun förordar en utformning av lägenhetsbeteckningen som&lt;br&gt;möjliggör identifikation av våningsplan, en så kallad värdebärande&lt;br&gt;modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmännyttiga bostadsförening påpekar att införande av nya&lt;br&gt;lägenhetsbeteckningar medför betydande arbetsinsatser, speciellt för de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;större företagen. Föreningen förutsätter att festighetsägama kompenseras&lt;br&gt;om nya lägenhetsbeteckningar skall införas. Föreningen förutsätter att&lt;br&gt;festighetsägamas ansvar för ajourhållningen av lägenhetsregistret inte&lt;br&gt;innebär ett stort merarbete för medlemsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering förordar en&lt;br&gt;utformning av lägenhetsbeteckningen som möjliggör identifikation av&lt;br&gt;våningsplan, en s.k. värdebärande identitet. Det är nödvändigt att&lt;br&gt;hyresgästerna får information av festighetsägama om lägenhetsidentitet&lt;br&gt;för den egna bostaden. Denna information kan t.ex, ske via hyreskontrak-&lt;br&gt;tet. Föreningen avstår från att lämna någon synpunkt på om alla lägen-&lt;br&gt;heter skall märkas upp med en skylt som visar lägenhetsidentitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägarförbund accepterar inte att festighetsägama&lt;br&gt;tvingas genomföra åtgärder av olika slag, bl.a. sätta upp skyltar med&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning vid varje lägenhetsdörr. Förbundet anser det vara en&lt;br&gt;stor brist att det saknas förslag till hur identifiering av lägenheter skall&lt;br&gt;ske och förutsätter att inget ytterligare arbete med frågan om ett&lt;br&gt;lägenhetsregister görs innan denna fråga utretts ytterligare och remissbe-&lt;br&gt;handlats. Förbundet frågar sig vilken rättslig status lägenhetsbeteckningen&lt;br&gt;kommer att få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Fastställda adresser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB understryker vikten av att adressregistret byggs upp likartat&lt;br&gt;över landet och är korrekt. Enligt Posten är det beklagligt att kommuner-&lt;br&gt;nas upprättande och förande av adressregister i festighetsdatasystemet är&lt;br&gt;frivilligt. Det är främst landsbygdsadresser som saknas. Det är viktigt att&lt;br&gt;adressättningen görs så tidigt som möjligt så att material, post till&lt;br&gt;byggentreprenörer m.m. till hus som projekteras kan levereras rätt.&lt;br&gt;Posten är övertygad om att ett korrekt adressregister enligt den modell&lt;br&gt;som utarbetats av bl.a. Posten är en förutsättning för att lägenhetsregistret&lt;br&gt;skall kunna genomföras. Därför måste garantier finnas för att samtliga&lt;br&gt;kommuner arbetar på det beskrivna sättet. Kostnaderna för felaktigt&lt;br&gt;adresserad post är betydande. För att säkerställa kvaliteten på adresser är&lt;br&gt;det viktigt att Posten som statens förvaltare av postnummersystemet är&lt;br&gt;med vid granskningen av adressuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån anser att ett obligatoriskt adressregister och&lt;br&gt;byggnadsregister är en helt nödvändig utgångspunkt innan ett admini-&lt;br&gt;strativt system med ett lägenhetsregister och förbättrad folkbokföring kan&lt;br&gt;byggas upp. Obligatoriet är nödvändigt för att klara en riksomfettande&lt;br&gt;statistikredovisning med hög kvalitet. SCB anser att det är mycket viktigt&lt;br&gt;att påbörja arbetet med adressättning tidigt, helst parallellt med den&lt;br&gt;planerade provverksamheten. CFD bör ges i uppdrag att tillsammans med&lt;br&gt;kommunerna påbörja detta arbete i enlighet med det förslag till basadress-&lt;br&gt;register som utarbetats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket vill understryka att inrättandet av ett lägenhetsregister&lt;br&gt;förutsätter att samtliga byggnader först åsatts fastställda adresser. Verket&lt;br&gt;anser att resurser för detta måste ställas till förfogande i sådan tid att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet kan slutföras innan lägenhetsnumreringen skall genomföras.&lt;br&gt;Verket ifrågasätter om den föreslagna författningsregleringen verkligen&lt;br&gt;ålägger kommunerna att fastställa adresser till alla byggnader med&lt;br&gt;lägenheter. Verket anser att en skyldighet för kommunerna att festställa&lt;br&gt;adresser bör komma till uttryck i en tydlig lagbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata vill inte utesluta att uppläggning&lt;br&gt;av adressregistret sker frivilligt. Den föreslagna skyldigheten för&lt;br&gt;kommunen att föra adressregister i festighetsdatasystemet kommer inte&lt;br&gt;till klart uttryck i förslaget till lag om lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län ansluter sig till bedömningen att det är&lt;br&gt;nödvändigt att lagstifta om kommunernas skyldighet att inrätta och&lt;br&gt;ajourhålla ett register med aktuella adresser. I detta sammanhang bör&lt;br&gt;framhållas att vissa problem kan uppkomma vid behandlingen av hemliga&lt;br&gt;adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet delar inte utredningens uppfettning att&lt;br&gt;inrättande och ajourhållning av ett adressregister inte skulle komma att&lt;br&gt;bli en särskilt tung arbetsbörda för kommunerna. Enligt förbundet bör&lt;br&gt;uppgiften avtalsregleras. Kommunerna bör erhålla full kostnadstäckning&lt;br&gt;för denna insats och inte finansiellt stöd som utredningen uttrycker det.&lt;br&gt;Förbundet har den grundläggande uppfattningen att centrala principöve-&lt;br&gt;renskommelser bör reglera samarbetet mellan statsmakterna och&lt;br&gt;kommunerna i dessa typer av frågor. Även i detta specifika fell rörande&lt;br&gt;det praktiska samarbetet med CFD med uppläggning av lägenhetsregistret&lt;br&gt;bör det regleras via centrala avtal. Tidigare gjorda erferenheter be-&lt;br&gt;träffende uppläggning av byggnadsregister i kommunerna har dessutom&lt;br&gt;resulterat i ett antal positiva spinn-off-effekter i form av utbildningsin-&lt;br&gt;satser m.m. Förbundet kan bl.a. mot bakgrund av den föreslagna&lt;br&gt;totallösningen av insamling av hushållsstatistik nu känna större förståelse&lt;br&gt;för att statsmakterna vill gå fram lagstiftningsvägen när det gäller&lt;br&gt;inrättande av lägenhetsregister. För den nu föreslagna lagregleringen talar&lt;br&gt;också att tidigare FoB:ar dels av integritetsskäl för medborgarna, dels av&lt;br&gt;vikten att få största möjliga täckningsgrad alltid varit lagreglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun ställer sig bakom förslaget att adressregistret måste&lt;br&gt;vara obligatoriskt i alla kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering ställer sig bakom&lt;br&gt;förslaget att adressregistret måste vara obligatoriskt i alla kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Provverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB förordar alternativ 1 eftersom detta ger de bästa förut-&lt;br&gt;sättningarna för att adressuppgifterna skall bli korrekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket ifrågasätter om en provverksamhet i full skala över-&lt;br&gt;huvudtaget bör ske. Verket avstyrker att prov med uppläggning enligt&lt;br&gt;linje 1 genomförs. Enligt verket är den enda naturliga ordningen att&lt;br&gt;uppgiften att utreda och föra in lägenhetsidentitet i folkbokföringen för&lt;br&gt;befolkningen sköts av skattemyndigheterna. Verket påpekar att uppgifter-&lt;br&gt;na i registret över totalbefolkningen, som föreslås användas för förtryck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av hushållsblanketter har en sämre aktualitet än de lokala folk-&lt;br&gt;bokföringsregistren vilket kan medföra merarbete och skapa onödiga&lt;br&gt;samordningsproblem. Verket påpekar med hänvisning till 1 § provverk-&lt;br&gt;samhetslagen att provverksamheten inte skall avse alternativ för&lt;br&gt;inrättande av lägenhetsregister eller införande av lägenhetsidentitet i&lt;br&gt;folkbokföringen. Proven avser endast inhämtande av uppgifter till de&lt;br&gt;nämnda. Verket anser med hänvisning till 19 § provverksamhetslagen att&lt;br&gt;ansvaret för all information vad gäller insamling av uppgifter om&lt;br&gt;enskildas lägenhetsidentitet till folkbokföringen bör ligga hos verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata anser att man i första hand bör&lt;br&gt;pröva huvudlinje 2. Denna linje innebär en etappvis uppläggning i landet&lt;br&gt;och en koppling av hushåll till lägenhet utan personblanketter. Nämnden&lt;br&gt;anser heller inte att man kan utesluta att det också kan bli fråga om en&lt;br&gt;kompromiss mellan alternativen. Nämnden anser att försöket inte&lt;br&gt;nödvändigtvis måste omfetta fullskaleförsök i två hela kommuner utan&lt;br&gt;kan genomföras på lägre nivå, exempelvis församlingsnivå. Flera frågor&lt;br&gt;kring provverksamheten måste utredas vidare, t.ex. former för ut-&lt;br&gt;värdering, klargörande av ansvarsområden och kostnader. Även rutiner&lt;br&gt;kring folkbokföring på lägenhet måste klargöras i anslutning till&lt;br&gt;provverksamheten. Nämnden anser att beslut om tidpunkt för provverk-&lt;br&gt;samhet inte bör beslutas ensidigt av en myndighet utan beslut bör tas i&lt;br&gt;samförstånd mellan de myndigheter som berörs (6 § provverksam-&lt;br&gt;hetslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län förordar alternativ 2. För att minska&lt;br&gt;eventuella farhågor avseende integriteten är det en fördel om den enskilde&lt;br&gt;får ta del av de uppgifter som skall ingå i registret. Eventuella felaktig-&lt;br&gt;heter kan rättas till efter ett samrådsförferande mellan myndighet som&lt;br&gt;samlar in uppgifterna och den som berörs. Länsrätten vill betona vikten&lt;br&gt;av att informationsskyldigheten lagstadgas liksom vilka uppgifter&lt;br&gt;skyldigheten avser. Detta underlättar kontakten med festighetsägaren/-&lt;br&gt;kontraktsinnehavaren. Det är viktigt att man så långt som möjligt är&lt;br&gt;tydlig och försöker undvika att ärendet går till domstol på grund av&lt;br&gt;bristfällig information. Det är en stor fördel om uppgifterna i folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningarna 1985 och 1990 används för att begränsa antalet&lt;br&gt;uppgiftslämnare till de som flyttat efter 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet vill betona vikten av att en grundlig ut-&lt;br&gt;värdering sker av provverksamheten. Förbundet förutsätter att det bereds&lt;br&gt;tillfälle att medverka i utvärderingen av provverksamheten. Förbundet&lt;br&gt;förordar alternativ 2. Valet av provkommuner bör ske med hänsyn till&lt;br&gt;representativitet, kommunens storlek, att vederbörande kommun redan&lt;br&gt;har byggnads- och adressregister m.m. Förbundet anser att man redan&lt;br&gt;inför provverksamheten bör beakta hur man förfer med rapporteringen&lt;br&gt;till folkbokföringen i de fäll flera personer står för kontraktet alternativt&lt;br&gt;en juridisk person står för kontraktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun förordar alternativ 2. Enligt detta alternativ får&lt;br&gt;kommunerna en något mindre roll vad gäller insamling, granskning och&lt;br&gt;komplettering av festighetsblanketter. Huvudparten av arbetet läggs i&lt;br&gt;stället hos de lokala skattekontoren som en vidareutveckling av folk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringen. Några tillfälliga lokaler eller regionala granskningskontor&lt;br&gt;behöver därmed inte inrättas. Det är en fördel att alla de instanser som&lt;br&gt;arbetar med att upprätta och ajourföra det kompletta lägenhetsregistret är&lt;br&gt;ordinarie verksamheter och inte tillfälligt upprättade granskningskontor.&lt;br&gt;Även ur integritetsskäl är detta alternativ att föredra eftersom det då är&lt;br&gt;rätt myndighet som ändrar folkbokföringen för enskilda, från fastighet till&lt;br&gt;lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun anser att det är alternativ 2 som skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering anser att alternativ&lt;br&gt;2, där huvuddelen av arbetet läggs på de lokala skattekontoren, skall&lt;br&gt;genomföras utan att genomföra en provverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen är att övergången till det nya systemet til stora delar består&lt;br&gt;i att ändra folkbokföringen för enskilda individer, vilket bör genomföras&lt;br&gt;av den myndighet som ansvarar för folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägarförbund hävdar, med hänvisning till 2 §&lt;br&gt;provverksamhetslagen, att begreppet flerbostadshus inte är vedertaget i&lt;br&gt;lagstiftningen och därför måste klarläggas. Förbundet påpekar att&lt;br&gt;begreppet lägenhet är definierat i hyreslagen och där avser både&lt;br&gt;lägenheter och lokaler. Förbundet påpekar vidare att uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;i nämnda paragraf inskränker sig till personer som bebor lägenheter som&lt;br&gt;är uthyrda vilket innebär att lägenhetsregistret inte kommer att innefatta&lt;br&gt;bostäder med andra upplåtelseformer. Enligt förbundet är inte heller&lt;br&gt;begreppet kontraktsinnehavare definierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Ett lägenhetsstatistikregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån stöder förslaget att det bör inrättas ett lägen-&lt;br&gt;hetsstatistikregister. Fördelen med detta är att det får ett begränsat&lt;br&gt;innehåll och ett mycket tydligt ändamål, nämligen statistikproduktion.&lt;br&gt;CFD kan då fritt utveckla lägenhetsregistret till ett administrativt register&lt;br&gt;som bl.a. kan användas för folkbokföring. För att klara kraven från&lt;br&gt;statistikanvändama måste lägenhetsstatistikregistret ajourföras löpande&lt;br&gt;från CFD:s lägenhetsregister. På samma sätt måste den förbättrade folk-&lt;br&gt;bokföringen leverera uppgifter om lägenhetsbeteckningen till SCB:s&lt;br&gt;register över totalbefolkningen. Detta förfärande skapar möjlighet för&lt;br&gt;SCB att uppfylla användarnas behov av statistik med hög aktualitet,&lt;br&gt;tillgänglighet och kvalitet. Lägenhetsstatistikregistret kommer att&lt;br&gt;användas i många olika statistikprodukter på SCB. Dels som urvalsram&lt;br&gt;för undersökningar som t.ex. Hushållens inkomster och Bostads- och&lt;br&gt;hyresundersökningen, dels som källa och urvalsram för statistik om&lt;br&gt;outhyrda lägenheter samt som källa för redovisning av den totalräknade&lt;br&gt;lägenhetsstocken. Vid sammankoppling med registret över totalbe-&lt;br&gt;folkningen kan hushållens boende beskrivas efter t.ex. trångboddhet och&lt;br&gt;lägenhetsstandard. Allt detta kan göras ad-hoc eller planerat, helt&lt;br&gt;beroende på användarnas önskemål. Mer förfinade analyser av boende-&lt;br&gt;karriärer och hushållskarriärer samt att mäta nettoströmmar som underlag&lt;br&gt;för t.ex. hushållsframskrivningar blir också fullt möjligt. Lägenhetsstatis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tikregistret kommer således att bli ett effektivt verktyg för SCB:s&lt;br&gt;produktion av statistik om hushåll, lägenheter och boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket ifrågasätter om det är nödvändigt att SCB löpande för&lt;br&gt;ett särskilt lägenhetsstatistiskregister som utgör en kopia av lägenhets-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket ser med tillfredsställelse att SCB får lägga upp ett särskilt&lt;br&gt;statistikregister på basis av uppgifter från lägenhetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata anser att behovet av registerbase-&lt;br&gt;rade FoBrar inte torde bli så frekvent att en kopia av lägenhetsregistret&lt;br&gt;med uppgifter om kontinuerligt ajourförda fastighets-, adress-, byggnads-&lt;br&gt;och lägenhetsförändringar m.m. bör ligga hos SCB. Lägenhetsregistrets&lt;br&gt;alla uppgifter måste däremot vara fullt tillgängliga för SCB:s sambe-&lt;br&gt;arbetning med RTB vid de tillfällen beslut tas om registerbaserade&lt;br&gt;FoBrar. I det fell det ändå inrättas ett särskilt lägenhetsstatistikregister&lt;br&gt;som är en kontinuerligt ajourförd kopia av det administrativa lägenhets-&lt;br&gt;registret måste en ny diskussion föras om syfte, innehåll, kostnader samt&lt;br&gt;säkerhet och integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet tillstyrker, bl.a. mot bakgrund av in-&lt;br&gt;tegritetsaspektema, att SCBrs lägenhetsstatistikregister och registret över&lt;br&gt;rikets totalbestånd fysiskt och rättsligt skall hållas åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun tillstyrker att de två statistikregister som inrättas hos&lt;br&gt;SCB, hålls fysiskt och rättsligt åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering tillstyrker att de&lt;br&gt;två statistikregister (ett lägenhetsstatistikregister och ett modifierat RTB),&lt;br&gt;som inrättas hos SCB, hålls fysiskt och rättsligt åtskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Säkerhet, integritet och sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen avstyrker förslaget av integritetsskäl. Inspektionens&lt;br&gt;uppfettning är att allmänhetens inställning till FoB:ama är den naturliga&lt;br&gt;utgångspunkten för överväganden kring hur samhällets statistikbehov skall&lt;br&gt;tillgodoses. Den oro och det missnöje som kanaliserats vid de tidigare&lt;br&gt;FoB:ama kommer man inte till rätta med genom en total kartläggning och&lt;br&gt;registrering av de svenska hushållens samansättning. En registrering som&lt;br&gt;till stor del sker utan att uppgifter inhämtas direkt hos de enskilda som&lt;br&gt;skall registreras skulle sannolikt också förstärka allmänhetens negativa&lt;br&gt;inställning och föda känslor av att leva i ett storebrorssamhälle. Istället&lt;br&gt;bör mindre omfettande insatser i enlighet med FoB 90-kommissionens&lt;br&gt;förslag användas. Om det ändå skulle bli aktuellt med ett lägenhets-&lt;br&gt;register anser inspektionen att registreringen i första hand bör grunda sig&lt;br&gt;på uppgifter från de enskilda som skall registreras och inte på uppgifter&lt;br&gt;som inhämtats från andra register, fastighetsägare, bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att effekterna av att införa lägenhetsidentitet i&lt;br&gt;folkbokföringsregistret inte tillräckligt har analyserats från integritetssyn-&lt;br&gt;punkt. Verket anser dock inte att folkbokföring på lägenhet utgör någon&lt;br&gt;risk för integritetskränkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata anser att användningen av ett&lt;br&gt;administrativt lägenhetsregister i syfte att producera hushållsstatistik&lt;br&gt;motsvarande traditionella FoB:ar noga måste regleras, bl.a. med hänsyn&lt;br&gt;till att FoB i sig ofta upplevs som integritetskänsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande synpunkter från respektive remissinstans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen avstyrker förslaget av integritetsskäl. Inspektionens&lt;br&gt;uppfattning är att allmänhetens inställning till FoB:arna är den naturliga&lt;br&gt;utgångspunkten för överväganden kring hur samhällets statistikbehov skall&lt;br&gt;tillgodoses. Den oro och det missnöje som kanaliserats vid de tidigare&lt;br&gt;FoB:arna kommer man inte till rätta med genom en total kartläggning och&lt;br&gt;registrering av de svenska hushållens samansättning. En registrering som&lt;br&gt;till stor del sker utan att uppgifter inhämtas direkt hos de enskilda som&lt;br&gt;skall registreras skulle sannolikt också förstärka allmänhetens negativa&lt;br&gt;inställning och föda känslor av att leva i ett storebrorssamhälle. Istället&lt;br&gt;bör mindre omlättande insatser i enlighet med FoB 90-kommissionens&lt;br&gt;förslag användas. Inspektionen har inte något att erinra mot förlättnings-&lt;br&gt;förslagens utformning som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen ställer sig bakom samtliga de förslag som presenteras&lt;br&gt;i betänkandet. Styrelsen har inga behov av ytterligare data i lägenhets-&lt;br&gt;registret utöver vad som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget att inrätta ett lägenhets-&lt;br&gt;register och att lägenhetsidentitet införs i folkbokföringen. Det medför att&lt;br&gt;bedömningen av rätten till olika förmåner och överhuvudtaget hand-&lt;br&gt;läggningen på försäkringskassorna underlättas. Även kontrollverksam-&lt;br&gt;heten när det gäller vissa förmåner kommer att förbättras med de utökade&lt;br&gt;registeruppgifterna i folkbokföringen. Uppgifter om lägenhetsdata gör det&lt;br&gt;vidare möjligt att löpande följa socialförsäkringar och de socialpolitiska&lt;br&gt;åtgärdernas utfall för olika grupper av individer. Verket tillstyrker&lt;br&gt;förslaget att bedriva en provverksamhet för att utröna vilket av två&lt;br&gt;alternativ för uppgiftsinsamling från allmänheten som är att föredra för&lt;br&gt;att få en tillfredställande kvalitet på de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;lägenhetsregistret och folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet har beslutat att avstå från att yttra&lt;br&gt;sig över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen anser att det är angeläget att pröva i vilken&lt;br&gt;utsträckning ett lägenhetsregister kan utnyttjas även för andra ändamål än&lt;br&gt;de föreslagna. Till dessa hör bl. a. möjligheterna att utnyttja registreringen&lt;br&gt;för postdistribution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB är positiva till att det införs ett lägenhetsregister. Förut-&lt;br&gt;sättningen är dock att materialet är till 100 % rikstäckande och korrekt.&lt;br&gt;Posten anser att lägenhetsregistret skall byggas upp efter det att förslaget&lt;br&gt;till basadressregister, som har tagits fram av Posten, RSV, Svenska&lt;br&gt;Komunförbundet och CFD, har införts. Det är positivt att samtliga&lt;br&gt;byggnader som används som bostäder ingår, således även fritidsbostäder.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret bör ingå som en del i festighetsdatasystemet. Posten förordar&lt;br&gt;en försöksverksamhet enligt alternativ 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket tillstyrker ett genomförande av förslaget. Verket tolkar&lt;br&gt;förslaget så att uppgifter om lägenhetsdafe kan bli tillgängliga för verket&lt;br&gt;i samband med t.ex. fysisk planering av vägar och miljöåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån tillstyrker i allt väsentligt betänkandets&lt;br&gt;förslag. SCB anser att regeringen bör lägga sitt förslag till riksdagen på&lt;br&gt;ett sådant sätt att erforderliga beslut ger förutsättningar att klara en&lt;br&gt;statistikredovisning till år 2001. SCB anser att storleken på den kost-&lt;br&gt;nadsökning, som förslaget om en tidig lägenhetsidentitetssättning samt&lt;br&gt;medtagande av fritidshus innebär, får festställas i samband med provverk-&lt;br&gt;samheten. SCB anser att några justeringar i föreslagna förfettningar bör&lt;br&gt;göras för att bl.a. tydliggöra uppgiftslämnarskyldigheten. SCB anser att&lt;br&gt;den exakta klassficeringen av lägenhetsstatistikregistrets uppgifter bör&lt;br&gt;utredas av SCB i samarbete med regionala och centrala användare. SCB&lt;br&gt;anser att en samhällsekonomisk totalsyn bör tillämpas innan uppgifter tas&lt;br&gt;bort från eller förändras i festighetshetstaxeringsregistret. SCB anser att&lt;br&gt;ett obligatoriskt lägenhetsregister med obligatoriska adress- och bygg-&lt;br&gt;nadsregister för samtliga kommuner är en förutsättning för rikstäckande&lt;br&gt;statistik med hög kvalitet. SCB anser att lägenhetsidentiteten bör vara&lt;br&gt;värdebärande, dvs bestå av löpnummer med våningsplan, och genomföras&lt;br&gt;i god tid före övrig uppgiftsinsamling. SCB anser att fastighetsägaren&lt;br&gt;själv bör få välja hur informationen om lägenhetsidentiteten till hyres-&lt;br&gt;gästerna skall utformas. SCB anser att CFD snarast bör ges i uppdrag att&lt;br&gt;genomföra förslaget om basadressregister. SCB anser att ett lägen-&lt;br&gt;hetsstatistikregister hos SCB, som en del av lägenhetsregistret hos CFD,&lt;br&gt;är ett effektivt sätt att uppfylla användarnas behov av statistik med hög&lt;br&gt;aktualitet, tillgänglighet och kvalitet. SCB anser slutligen att ett kvali-&lt;br&gt;tetsprogram bör genomföras för att garantera kvaliteten vid uppläggnings-&lt;br&gt;och ajourföringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att vissa frågor kring lägenhetsregistret och&lt;br&gt;provverksamheten inte är tillräckligt belysta. Verket saknar en samlad&lt;br&gt;samhällsekonomisk bedömning av lägenhetsregistrets förväntade effekter&lt;br&gt;i ekonomiska termer. Verket anser att det i de övergripande registerfrå-&lt;br&gt;gorna finns oklarheter om vilket ansvar staten kommer att ha för&lt;br&gt;registrets datakvalitet. Enligt verket är det väsentligt att det för respektive&lt;br&gt;data som föreslås ingå i registret finns en ekonomisk bedömning av&lt;br&gt;nyttan för olika användare och kostnaderna för uppgiftslämnarna. Enligt&lt;br&gt;verket behöver en strategi och handlingsplan för informationsförsörjning&lt;br&gt;kring lägenhetsregistret tas fram av berörda aktörer. Verket anser att det&lt;br&gt;är angeläget att uppföljning och utvärdering planeras redan vid upplägg-&lt;br&gt;ningen av provverksamheten. Verket föreslår också att ansvaret för&lt;br&gt;provverksamheten preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket är positivt till att ett lägenhetsregister upprättas&lt;br&gt;genom att byggnadsregistret inom festighetsdatasystemet byggs ut med&lt;br&gt;lägenhetsspecifika uppgifter och att folkbokföringen sker på lägenhet.&lt;br&gt;Verket föreslår att det ytterligare övervägs om lägenhetsregistret även&lt;br&gt;skall innehålla lokaler. Verket ifrågasätter om det är nödvändigt att SCB&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande för ett särskilt lägenhetsstatistikregister som utgör en kopia av&lt;br&gt;lägenhetsregistret. Verket anser att insamling av uppgifter från enskilda&lt;br&gt;om lägenhetsidentitet bör ske helt inom skatteförvaltningen och avstyrker&lt;br&gt;därför provuppläggning enligt linje 1. Verket pekar på vissa komplikatio-&lt;br&gt;ner, med hänvisning till lagen om ändring i folkbokföringslagen, om&lt;br&gt;ändringarna i lagen skall gälla för den tid och för de områden som avses&lt;br&gt;i provverksamhetslagen. Verket anser att avsikten att folkbokföringen&lt;br&gt;skall ske på lägenhet tydligare bör komma till uttryck i folkbok-&lt;br&gt;föringslagen på så sätt att ordet bostad eller lägenhet förs in som begrepp&lt;br&gt;i stället för fastighet i bestämmelserna om rätt folkbokföringsort. Skillnad&lt;br&gt;mellan festigheter med en eller flera bostäder bör inte göras. Verket&lt;br&gt;anser, med hänvisning till lagen om ändring i lagen om folkbok-&lt;br&gt;föringsregister, att uppgiften om lägenhetsidentitet skall vara lägenhetsbe-&lt;br&gt;teckning, adress, postnummer och postort. Innehållet i 6 § bör justeras&lt;br&gt;så att begreppen överensstämmer. Vid ett allmänt införande av folk-&lt;br&gt;bokföring på lägenhet måste även bestämmelsen om registerinnehåll i&lt;br&gt;lagen (1995:743) om aviseringsregister ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket har beslutat att inte yttra sig i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningsrådsnämnden bedömer att förslagen är baserade på väl&lt;br&gt;underbyggda överväganden utifrån gällande villkor. Nämnden har därför&lt;br&gt;inga synpunkter på förslagen i betänkandet till rättslig reglering för&lt;br&gt;förbättrad hushållsstatistik. Nämnden beklagar att en aktualisering av&lt;br&gt;hushållsstatistiken inte löser de problem för forskningen som avsaknaden&lt;br&gt;av yrkesuppgifter orsakar, till följd av förändringarna i reglerna för folk-&lt;br&gt;och bostadsräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan anser att provverksamheten bör innefetta även&lt;br&gt;metoder för insamling av hyresdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen har inga synpunkter att avge med anledning&lt;br&gt;av betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet pekar på nyttan av förbättrad hushållsstatistik genom att&lt;br&gt;införa ett lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket avstår att yttra sig över&lt;br&gt;betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket tillstyrker förslaget till nya förfettningar för att kunna införa&lt;br&gt;ett lägenhetsregister samt påföra lägenhetsidentitet i folkbokföringen.&lt;br&gt;Verket vill starkt betona vikten av att ett lägenhetsregister införs som&lt;br&gt;knyts till det nuvarande festighetsdatasystemets övriga register över&lt;br&gt;festigheter och byggnader samt att samma lägenhetsidentitet inklusive&lt;br&gt;uppgift om adress finns i såväl lägenhetsregistret som i folkbok-&lt;br&gt;föringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket tillstyrker att det upprätas ett basregister över&lt;br&gt;lägenheter. Registret bör knytas till festighetsdatasystemet. Ett lägenhets-&lt;br&gt;register bör få användas inte bara till statistikproduktion och sam-&lt;br&gt;hällsplanering utan även för att effektivisera administration och uppgifts-&lt;br&gt;insamling i andra sammanhang, t.ex. vid festighetstaxering. Lägenhets-&lt;br&gt;registret bör omfettas av basregistertanken. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;samhällets basinformation inte skall dubbellagras. Erforderlig information&lt;br&gt;hämtas istället från ett basregister när det finns behov av den. Upplägg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av ett lägenhetsregister är ett mycket omfettande arbete. Frågor&lt;br&gt;kring ansvarsfördelning mellan olika myndigheter och intressenter,&lt;br&gt;kostnadsfördelning, finansiering m.m. måste redan inför en provverksam-&lt;br&gt;het klaras ut mycket tydligare än vad som har gjorts i betänkandet. Det&lt;br&gt;kommer då säkert också att tydliggöras att det finns flera alternativ än de&lt;br&gt;två som skisserats för provverksamheten för hur en registeruppläggning&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata är positiv till upprättandet av ett&lt;br&gt;basregister över lägenheter i anslutning till festighetsdatasystemet. Tanken&lt;br&gt;med ett lägenhetsregister stämmer väl överens med CFD:s övriga&lt;br&gt;verksamhet vad gäller basregister för samhällets grundläggande försörj-&lt;br&gt;ning av festighetsrelaterad information. CFD är positiv till införandet av&lt;br&gt;en lägenhetsidentitet i folkbokföringen och att folkbokföring sker på&lt;br&gt;lägenhet. CFD är positiv till användningen av ett lägenhetsregister&lt;br&gt;tillsammans med en lägenhetsidentitet i folkbokföringen för att ersätta&lt;br&gt;SCB:s traditionella folk- och bostadsräkningar med registerbaserade. En&lt;br&gt;lägenhetsidentitet i folkbokföringen ger också SCB möjlighet att utnyttja&lt;br&gt;registret över totalbefolkningen för hushållsstatistik, också utan sambe-&lt;br&gt;arbetning med lägenhetsregistret. Därmed kan också huvudsyftet, att&lt;br&gt;förbättra hushållsstatistiken, uppnås. CFD anser att lägenhetsregistret,&lt;br&gt;utöver statistikframställning, får användas för planering, resursfördelning,&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av bostäder och byggande såsom ända-&lt;br&gt;målsparagrafen i lagförslaget är utformad. Eventuellt borde också hänsyn&lt;br&gt;tas till de behov av uppgifter som en förenklad fastighetstaxering kan&lt;br&gt;medföra. CFD anser inte att en kontinuerligt ajourförd kopia av det&lt;br&gt;administrativa lägenhetsregistret skall ligga hos SCB. Lägenhetsregistret&lt;br&gt;skall dock göras fullt tillgängligt för SCB i enlighet med gällande syfte&lt;br&gt;och ändamål. Enligt CFD bör statistikredovisning på de nivåer som anges&lt;br&gt;i lägenhetsregisterutredningen vara fullt tillräcklig och eventuella&lt;br&gt;kopplingar till byggnadskoordinater bör prövas i särskild ordning. CFD&lt;br&gt;anser att det är väsentligt att klarlägga formerna för det fortsatta arbetet,&lt;br&gt;framför allt vad gäller ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter.&lt;br&gt;Även om ett av målen är statistikproduktion måste såväl CFD som RSV&lt;br&gt;ges ett tydligt ansvar för den egna registeruppbyggnaden för att långsik-&lt;br&gt;tigt säkerställa kvalitet m.m. Detta gäller både uppläggning och för-&lt;br&gt;valtning/användning av registren men också planering av provverksam-&lt;br&gt;heten och det utredningsarbete som bör föregå denna. Ett antal centrala&lt;br&gt;frågor kvarstår att utreda, bl.a. former för identitetssättning, vilket utgör&lt;br&gt;grunden för registren. Ytterligare utrednings- och utvecklingsarbete,&lt;br&gt;innan en eventuell provverksamhet och det egentliga uppläggningsarbetet&lt;br&gt;påbörjas, torde kunna nedbringa de totala kostnaderna och höja register-&lt;br&gt;kvaliteten. CFD menar att målsättningen, en registerbaserad FoB år&lt;br&gt;2000, inte behöver föranleda en forcerad start av en eventuell provverk-&lt;br&gt;samhet. CFD föreslår att en särskild arbetsgrupp tillsätts med represen-&lt;br&gt;tanter från SCB, RSV, CFD och Svenska komunförbundet. Kommunerna&lt;br&gt;har en central roll i såväl uppläggning som ajourföring och användning&lt;br&gt;av registren. I det fortsatta arbetet bör även uppmärksammas samord-&lt;br&gt;ningen med ett eventuellt bostadsrättsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Malmöhus län har inget att erinra mot utformningen av&lt;br&gt;de i betänkandet föreslagna författningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Kalmar län ansluter sig till bedömningen att det är en&lt;br&gt;fördel om man kan åstadkomma ett system där uppgiftslämnarbördan för&lt;br&gt;berörda aktörer i möjligaste mån begränsas. Detta är viktigt för att hålla&lt;br&gt;bortfällsrisken så låg som möjligt och därmed också kostnaderna. Om&lt;br&gt;man dessutom använder sig av befintliga register och uppgifterna i&lt;br&gt;tidigare folk- och bostadsräkningar kan antalet uppgiftslämnare ytterligare&lt;br&gt;begränsas. Det är emellertid viktigt att berörda parter får tillfälle att&lt;br&gt;kontrollera riktigheten i de uppgifter som kommer att registreras.&lt;br&gt;Länsrätten förordar därför ett system där en förtryckt blankett skickas ut&lt;br&gt;till fastighetsägaren/kontraktsinnehavaren. Om uppgifterna är korrekta&lt;br&gt;och kompletta behöver blanketten inte återsändas, i annat fell erhålls&lt;br&gt;tillfälle att korrigera felaktigheter. Länsrätten delar bedömningen att ett&lt;br&gt;lägenhetsregister enklast införs genom en utbyggnad av registren inom&lt;br&gt;festighetsdatasytemet och då genom att byggnadsregistret byggs på.&lt;br&gt;Länsrätten vill framhålla vikten av att lägenhetsregistrets innehåll&lt;br&gt;begränsas till basfekta som är viktiga för flertalet av framtida användare.&lt;br&gt;Detta för att åtkomsten inte skall behöva begränsas på grund av att&lt;br&gt;registret innehåller information som kan kränka integriteten. Med dagens&lt;br&gt;snabba utveckling av olika informationssystem kommer tillgängligheten&lt;br&gt;till systemet att bli väsentligt. Användarna kan i egna register komplettera&lt;br&gt;lägenhetsregistrets basinformation med den typ av information man vill&lt;br&gt;knyta till lägenheten eller hushållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län har inga andra synpunkter i ärendet&lt;br&gt;än att det är angeläget att aktuell statistik för bl.a. hushåll och lägenheter&lt;br&gt;kan produceras så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet instämmer i merparten av de allmänna&lt;br&gt;utgångspunkter som kommittén redovisat. Bland annat har förbundets&lt;br&gt;uppfattning i de flesta sammanhang av uppgiftslämnande varit att så långt&lt;br&gt;det är möjligt minimera kommunernas uppgiftslämnande så att identiska&lt;br&gt;uppgifter inte skall behöva lämnas flera gånger. Förbundet anser att&lt;br&gt;statsmakterna bör tillhandahålla medel för uppbyggnad och ajourhållning&lt;br&gt;av ett lägenhetsregister. Förbundet kan nu, bl.a. mot bakgrund av den&lt;br&gt;föreslagna totallösningen, känna större förståelse för att statsmakterna vill&lt;br&gt;gå fram lagstiftningsvägen när det gäller inrättande av lägenhetsregister.&lt;br&gt;Förbundet anser att det mest rationella vore om man i samband med&lt;br&gt;fastighetstaxeringar avgör och kodsätter lämplig kategoriindelning av hus.&lt;br&gt;När det gäller åsättande av lägenhetsidentitet förordar förbundet en s.k.&lt;br&gt;värdebärande modell. Förbundet tillstyrker, bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;integritetsaspekterna, att SCB:s lägenhetsstatistikregister och registret&lt;br&gt;över rikets totalbestånd (RTB) fysiskt och rättsligt skall hållas åtskilda.&lt;br&gt;Förbundet betonar vikten av grundlig utvärdering av provverksamheten&lt;br&gt;och anser att frågan om åsättande av lägenhetsidentitet bör bli föremål för&lt;br&gt;särskilt noggrann utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet har beslutat att avstå från möjligheten att avge&lt;br&gt;yttrande över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska elverksföreningen har inte någon erinran mot att förslaget till&lt;br&gt;lagreglering av ett rikstäckande lägenhetsregister antages. För föreningens&lt;br&gt;medlemmmar kan ett lägenhetsregister vara av värde vid planering av&lt;br&gt;energibehov och upprättande av statistik samt i kundtjänst, taxeffågor och&lt;br&gt;kravverksamhet. Föreningen förutsätter att uppgifterna i registret kommer&lt;br&gt;att vara tillgängliga för föreningens medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation avstyrker förslaget om ett&lt;br&gt;centralt register och anser inte att den planerade provverksamheten bör&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna kommun har inget att erinra mot utredningens förslag till&lt;br&gt;lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Linköpings kommun anser att provverksamheten bör påbörjas snarast.&lt;br&gt;Kommunen förordar huvudlinje 2 från ekonomiska, hanteringsmässiga&lt;br&gt;och integritetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalmar kommun anser att förslaget är ett välkommet steg på vägen&lt;br&gt;mot en slutlig lösning vad gäller samhällets behov av statistik om hushåll,&lt;br&gt;lägenheter och boende. Denna lösning innebär på sikt stora kostnadsbe-&lt;br&gt;sparingar jämfört med traditionella folk- och bostadsräkningar samtidigt&lt;br&gt;som kvaliteten och tillförlitligheten i statistiken blir högre. Allmänhetens&lt;br&gt;uppgiftslämnande begränsas också genom denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun instämmer i de allmänna utgångspunkter som ut-&lt;br&gt;redningen redovisar beträffende det riktiga i att minimera uppgiftsläm-&lt;br&gt;narbördan, registrering vid källan och integritetsskydd. Kommunen menar&lt;br&gt;att reglerna för var man skall folkbokföras måste skärpas. Kommunen&lt;br&gt;menar att förundersökningen bör slopas och att man startar direkt med&lt;br&gt;alternativ 2. Fastighetsägarnas skyldighet att lämna uppgifter till&lt;br&gt;lägenhetsregistret måste förfettningsregleras. Kommunerna bör vara&lt;br&gt;ansvariga för uppläggningen av lägenhetsregistret och för att dess innehåll&lt;br&gt;fortlöpande håller hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivarföreningen avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsförening tillstyrker att ett lägenhets-&lt;br&gt;register imättas och byggs upp utifrån byggnads- och adressuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB har i och för sig inget att erinra mot förslaget om ett lägenhets-&lt;br&gt;register endast kommer att användas för det föreslagna ändamålet. Med&lt;br&gt;tanke på att Justitiedepartementet i olika sammanhang påtalat att man&lt;br&gt;önskar införa ett officiellt bostadsrättsregister ligger det nära till hands att&lt;br&gt;hysa viss tveksamhet till förslaget. I detta avseende har HSB ansett att det&lt;br&gt;inte föreligger behov av ett officiellt register utan att detta kan skötas av&lt;br&gt;parterna på marknaden. HSB vill också påpeka att all den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet som åvilar fastighetsägare i olika sammanhang leder till ökad&lt;br&gt;administration och ökade kostnader. Detta medför högre hyror och&lt;br&gt;avgifter för de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen för kommunal statistik och planering anser att behovet&lt;br&gt;av ny hushålls- och boendestatistik nu är så stor att förundersökningen&lt;br&gt;bör slopas. I stället bör man starta direkt med alternativ 2. De lokala&lt;br&gt;skattekontoren måste tillföras resurser så att de kan klara arbetet med att&lt;br&gt;festställa saknade lägenhetsidentiteter så snabbt som möjligt. Vidare&lt;br&gt;måste arbetet med att färdigställa adressregistret inom ramen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fästighetsdatasystemet forceras i kommunerna så att lägenhetsregistret&lt;br&gt;snarast kan börja byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fastighetsägareförbund anser att motiven för att inrätta ett&lt;br&gt;lägenhetsregister är mycket svaga. Ett lägenhetsregister bör inrättas&lt;br&gt;enbart om det föreligger skäl som är mer objektiva än de statistiska skäl&lt;br&gt;som utredningen åberopat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation avstyrker&lt;br&gt;förslaget till ett databaserat nationellt lägenhetsregister. Skall ett sådant&lt;br&gt;register införas bör det enligt organisationens mening först baseras på ett&lt;br&gt;klart dokumenterat användarbehov och därutöver tillförsäkras ett starkt&lt;br&gt;och fullgott integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neurologiskt handikappades riksförbund menar att här finns en&lt;br&gt;möjlighet att samla in basala uppgfiter om bostädernas tillgänglighet och&lt;br&gt;användbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om provverksamhet avseende hushålls-&lt;br&gt;och bostadsstatistik m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller en provverksamhet i Gävle kommun och i den&lt;br&gt;församling som regeringen senare bestämmer för att kunna ta fram&lt;br&gt;hushålls- och bostadsstatistik med hjälp av registerdata. Verksamheten&lt;br&gt;avser insamling av uppgifter till ett lägenhetsregister enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om lägenhetsregister, införande av folkbokföring på lägenhet&lt;br&gt;och statistisk bearbetning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även för införandet i hela landet av folkbokföring på&lt;br&gt;lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En fastighetsägare är på begäran skyldig att för varje sådan bostads-&lt;br&gt;lägenhet som anges i lagen (1995:000) om lägenhetsregister lämna&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namnet på den till vilken lägenheten är upplåten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dennes personnummer om det är möjligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress, lägenhetsbeteckning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fästighetsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsägare avses i denna lag också ägare av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Uppgifter som avses i 2 § skall lämnas till skattemyndigheten enligt&lt;br&gt;föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får skatte-&lt;br&gt;myndigheten förelägga den uppgiftsskyldige att lämna uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Myndighet som deltar i provverksamheten får inrätta och föra&lt;br&gt;personregister för provverksamheten med det ändamål som framgår av&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En myndighet som deltar i provverksamheten får för genomförande&lt;br&gt;av denna hämta uppgifter från personregister enligt de föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Myndighet som deltar i den verksamhet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § skall i lämplig utsträckning informera dem som berörs av verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Uppgifter i personregister som avses i 6 § skall gallras senast när&lt;br&gt;denna lag upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och upphör att gälla senast&lt;br&gt;den 31 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om lägenhetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Kommunerna och Lantmäteriverket skall för de ändamål som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 § föra ett lägenhetsregister med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket ansvarar för lägenhetsregistret. Kommunen ansvarar&lt;br&gt;för registret såvitt gäller uppgifter som hänför sig till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Uppgifter i lägenhetsregistret får användas för framställning av&lt;br&gt;statistik och för folkbokföringen. Registret får också användas för&lt;br&gt;resursfördelning, planering, uppföljning och utvärdering av bostäder,&lt;br&gt;byggande och kommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Lägenhetsregistret skall omfetta samtliga lägenheter som helt eller till&lt;br&gt;en inte oväsentlig del används eller är avsedda att användas som bostad&lt;br&gt;(bostadslägenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregistret får innehålla uppgifter om festighet, byggnad,&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning och övriga uppgifter om lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare om vilka uppgifter registret skall&lt;br&gt;innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En festighetsägare är skyldig att lämna uppgifter om varje bostads-&lt;br&gt;lägenhet enligt vad regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägaren är också skyldig att anmäla uppgift om något&lt;br&gt;förhållande som avses i första stycket har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med festighetsägare avses i denna lag också ägare av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Uppgifter som avses i 3 § får hämtas från de informationssystem som&lt;br&gt;regleras i festighetsdatakungörelsen (1974:1058).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga uppgifter som avses i 3 § skall lämnas enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av adress och lägenhetsbeteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kommunerna skall fastställa adress för varje bostadslägenhet. I de&lt;br&gt;fall en fastighet omfattar mer än en bostadslägenhet skall kommunerna&lt;br&gt;festställa en särskild beteckning för varje lägenhet (lägenhetsbeteckning).&lt;br&gt;Fastighetsägaren skall underrättas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får kommu-&lt;br&gt;nen eller den myndighet som regeringen bestämmer förelägga den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige att lämna uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Gallring av uppgifter i lägenhetsregistret sker i enlighet med&lt;br&gt;arkivlagens (1990:782) bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om Gävle kommun och den församling&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet avseende hushålls-&lt;br&gt;och bostadsstatistik m.m., den 1 januari 1996, och i övrigt den dag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 28, 31 och 32 §§ folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1991:481) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella&lt;br&gt;församling där han enligt 7 - 13 §§ är att anse som bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten innehåller flera&lt;br&gt;bostadslägenheter skall folkbok-&lt;br&gt;föring också ske pä lägenhet. Med&lt;br&gt;bostadslägenhet avses lägenhet som&lt;br&gt;är registrerad i lägenhetsregistret&lt;br&gt;enligt lagen (1995:000) om lägen-&lt;br&gt;hetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modem är folkbok-&lt;br&gt;förd eller, om modem inte är folkbokförd, i den församling där det har&lt;br&gt;fötts. Hittebarn folkbokförs i den församling där det har påträffats.&lt;br&gt;Undantag från första stycket anges i 14 - 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. datum för ändring av bostads- eller postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ny bostads- och postadress samt dess beräknade giltighetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vem som upplåtit den fastighet&lt;br&gt;bostadsadressen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om bostads- eller post-&lt;br&gt;adress enligt första stycket 3 som&lt;br&gt;avser en lägenhet i flerfamiljshus&lt;br&gt;bör innehålla den beteckning för&lt;br&gt;lägenheten som fastighetsägaren&lt;br&gt;använder. Anmälan enligt 26 §&lt;br&gt;skall dessutom innehålla uppgift&lt;br&gt;om inflyttningsdag till landet, av-&lt;br&gt;sikten med vistelsen här och dess&lt;br&gt;beräknade varaktighet samt de&lt;br&gt;uppgifter som får föras in i folk-&lt;br&gt;bokföringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bostadslägenhet som den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om bostads- eller postad-&lt;br&gt;ress enligt första stycket 3 som&lt;br&gt;avser en lägenhet i flerbostadshus&lt;br&gt;skall innehålla sådan lägenhetsbe-&lt;br&gt;teckning som avses i lagen (1995:-&lt;br&gt;000) om lägenhetsregister. An-&lt;br&gt;mälan enligt 26 § skall dessutom&lt;br&gt;innehålla uppgift om inflyttnings-&lt;br&gt;dag till landet, avsikten med vistel-&lt;br&gt;sen här och dess beräknade var-&lt;br&gt;aktighet samt de uppgifter som får&lt;br&gt;föras in i folkbokföringsregistret&lt;br&gt;enligt lagen (1990:1536) om folk-&lt;br&gt;bokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna&lt;br&gt;lag, får skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan&lt;br&gt;anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för bedömningen av hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges vilka&lt;br&gt;uppgifter som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;en person att lämna uppgift om&lt;br&gt;lägenhetsbeteckning, även om&lt;br&gt;skyldighet att göra anmälan enligt&lt;br&gt;första stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom före-&lt;br&gt;skriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten&lt;br&gt;förelägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;en festighetsägare eller innehavare&lt;br&gt;av bostadslägenhet, som upplåter&lt;br&gt;en bostad åt någon annan, att&lt;br&gt;uppge till vem han upplåter bostad&lt;br&gt;och om denne med hans medgi-&lt;br&gt;vande upplåter bostaden åt annan&lt;br&gt;samt vilka personer som enligt&lt;br&gt;hans kännedom bor i festigheten&lt;br&gt;respektive lägenheten. I fråga om&lt;br&gt;en person som bor i flerfamiljshus&lt;br&gt;får föreläggandet också avse upp-&lt;br&gt;gift om den beteckning (lägenhets-&lt;br&gt;nummer) som fastighetsägaren&lt;br&gt;använder för bostadslägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;en festighetsägare eller innehavare&lt;br&gt;av bostadslägenhet, som upplåter&lt;br&gt;en bostad åt någon annan, att&lt;br&gt;uppge till vem han upplåter bostad&lt;br&gt;och om denne med hans medgi-&lt;br&gt;vande upplåter bostaden åt annan&lt;br&gt;samt vilka personer som enligt&lt;br&gt;hans kännedom bor i festigheten&lt;br&gt;respektive lägenheten. I fråga om&lt;br&gt;en person som bor i flerbostadshus&lt;br&gt;får föreläggandet också avse upp-&lt;br&gt;gift om lägenhetsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. För Gävle kommun och&lt;br&gt;den församling som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet&lt;br&gt;avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m. träder lagen i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:1536) om folkbokförings-&lt;br&gt;register skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfestighet, lägen-&lt;br&gt;hetsbeteckning, folkbokföringsort&lt;br&gt;och folkbokföring under särskild&lt;br&gt;rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för&lt;br&gt;vilket registret förs. För en sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. födelsetid och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfestighet, folk-&lt;br&gt;bokföringsort och folkbokföring&lt;br&gt;under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, barn, föräldrar och&lt;br&gt;vårdnadshavare eller annan per-&lt;br&gt;son som den registrerade har&lt;br&gt;samband med inom folkbok-&lt;br&gt;föringen och om sambandet är&lt;br&gt;grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) beslut om fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som&lt;br&gt;avses i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) samt uppgifter om&lt;br&gt;medlemskap i en icke-territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. För Gävle kommun och&lt;br&gt;den församling som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet&lt;br&gt;avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m. träder lagen i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:369.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde den 19 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 oktober 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om provverksamhet avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om lägenhetsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Rickard&lt;br&gt;Sahlsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till Lag om provverksamhet avseende hushålls- och&lt;br&gt;bostadsstatistik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den föreslagna lagen är att dels ge stöd för en geografiskt&lt;br&gt;begränsad provverksamhet för framtagande av vissa hushålls- och bo-&lt;br&gt;stadsuppgifter, dels ålägga festighetsägare den uppgiftsskyldighet som be-&lt;br&gt;hövs för att folkbokföring skall kunna ske på lägenheter. Endast i&lt;br&gt;sistnämnda hänseende innehåller lagförslaget bestämmelser som är av den&lt;br&gt;karaktären att de enligt regeringsformens normgivningsprinciper måste&lt;br&gt;meddelas i lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser om fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet som föreslås&lt;br&gt;i 2 och 3 §§ i förevarande lagförslag är emellertid likartade dem som&lt;br&gt;redan nu gäller enligt 32 § folkbokföringslagen (1991:481). Den&lt;br&gt;huvudsakliga skillnaden är att det i 32 § folkbokföringslagen i fråga om&lt;br&gt;flerfamiljshus föreskrivs en uppgiftsskyldighet avseende den beteckning&lt;br&gt;(lägenhetsnummer) som festighetsägaren använder för bostadslägenheten,&lt;br&gt;medan det enligt förslaget är avsett att uppgift skall lämnas om den&lt;br&gt;officiella beteckning som enligt 6 § förslaget till lag om lägenhetsregister&lt;br&gt;avses komma att festställas av kommunen. Den justering av folkbok-&lt;br&gt;föringslagens paragraf som i enlighet härmed skulle erfordras görs i det&lt;br&gt;i remissen upptagna föreslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen.&lt;br&gt;Övriga skillnader mellan 2 § förevarande lagförslag och 32 § folk-&lt;br&gt;bokföringslagen är inte större än att syftet med remissens förslag bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna uppnås genom sistnämnda föreskrift efter viss komplettering. Detta&lt;br&gt;medför också den fördelen att man undgår att två bestämmelser med&lt;br&gt;likartat innehåll kommer att gälla vid sidan av varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar därför att 2 och 3 §§ i förevarande lagförslag utgår&lt;br&gt;och att i stället 32 § fblkbokföringslagen kompletteras. Med denna&lt;br&gt;utgångspunkt behövs inga nya bestämmelser om vitesföreläggande,&lt;br&gt;eftersom det redan finns sådana bestämmelser i 37 och 39 §§ fblk-&lt;br&gt;bokföringslagen. Även 4 och 5 §§ i förevarande lagförslag bör således&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som i övrigt behövs för det ändamål som avses med&lt;br&gt;lagförslaget är som redan berörts i och för sig av den karaktären att de&lt;br&gt;kan meddelas genom förordning, särskilt som det här endast är fråga om&lt;br&gt;en tidsbegränsad provverksamhet. Anses bestämmelser om provverksam-&lt;br&gt;heten likväl böra meddelas i lagform bör, förutom 2-5 §§ och de till&lt;br&gt;dessa paragrafer anknutna rubrikerna, även 1 § andra stycket utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första meningen beskrivs enligt remissen provverksamheten på det&lt;br&gt;sättet att den syftar till att &amp;quot;ta fram hushålls- och bostadsstatistik med&lt;br&gt;hjälp av registerdata&amp;quot;. Av den allmänna motiveringen och av andra&lt;br&gt;meningen i paragrafen framgår emellertid att provverksamheten inte bara&lt;br&gt;avser statistik utan framför allt rutinerna för insamling av uppgifter till&lt;br&gt;lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenheter. Dessutom skall&lt;br&gt;uppgifterna till stor del tas fram genom uppgifter från festighetsägama&lt;br&gt;och således inte bara med hjälp av registerdata. Lagrådet förordar därför&lt;br&gt;att det citerade uttryckssättet ersätts med &amp;quot;ta fram och registrera hushålls-&lt;br&gt;och bostadsuppgifter&amp;quot;. Även lagens rubrik skulle bli mera rättvisande, om&lt;br&gt;provverksamheten anges avse &amp;quot;hushålls- och bostadsuppgifter&amp;quot; i stället&lt;br&gt;för &amp;quot;hushålls- och bostadsstatistik m.m.&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen är enligt remissen så formulerad att lagen&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1996 och upphör att gälla senast den&lt;br&gt;31 december 1999. Denna avfettning synes innebära att, sedan lagen&lt;br&gt;antagits, ett nytt riksdagsbeslut erfordras för det fell att lagen skall&lt;br&gt;upphöra att gälla tidigare än den 31 december 1999. Lämpligen bör&lt;br&gt;ikraftträdandebestämmelsen justeras på det sättet att lagen skall upphöra&lt;br&gt;att gälla den dag regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år&lt;br&gt;1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till Lag om lägenhetsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rubriken Tillämpningsområde avspeglar inte innehållet i paragrafen, dvs.&lt;br&gt;föreskrifter om vem som skall föra och ansvara för lägenhetsregistret.&lt;br&gt;Lagrådet förordar, om en rubrik anses befogad, att denna benämns t.ex.&lt;br&gt;Registeransvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelningen mellan Lantmäteriverket och kommunerna anges&lt;br&gt;i författningskommentaren så att lägenhetsregistret i teknisk bemärkelse&lt;br&gt;kommer att föras av Lantmäteriverket men med kommunerna som&lt;br&gt;ansvariga för den del av innehållet som hänför sig till resp, kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare sägs att Lantmäteriverket bör ha ett övergripande ansvar för&lt;br&gt;registret. Denna ansvarsfördelning framgår inte klart av den föreslagna&lt;br&gt;lagtexten. Lagrådet förslår att paragrafen ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lantmäteriverket och kommunerna skall för de ändamål som anges i&lt;br&gt;2 § föra ett lägenhetsregister med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har det övergripande ansvaret för lägenhetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen ansvarar för de uppgifter i registret som hänför sig till&lt;br&gt;kommunen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill härutöver påpeka följande. Av författningskommentaren&lt;br&gt;synes framgå att avsikten har varit att skapa en parallell till det registe-&lt;br&gt;ransvar som gäller enligt datalagen (1973:289). De föreslagna före-&lt;br&gt;skrifterna får emellertid inte rättsverkningar av det slag som är förenade&lt;br&gt;med datalagens regler om registeransvar (se t.ex. 23 § datalagen) med&lt;br&gt;mindre uttryckliga bestämmelser om detta meddelas. Några sådana&lt;br&gt;bestämmelser synes dock inte nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsbestämmelserna i paragrafen har enligt vad som framhålls i&lt;br&gt;lagrådsremissen till uppgift att på ett tydligt sätt - och enligt en modell&lt;br&gt;som tidigare använts för reglering av personregister - avgränsa an-&lt;br&gt;vändningen av det rikstäckande lägenhetsregistrets uppgifter till vad som&lt;br&gt;svarar mot motivet för att inrätta registret. Ändamålsbeskrivningen&lt;br&gt;bedöms även vara av vikt för vilka uppgifter som skall få tillföras&lt;br&gt;registret. Av stor betydelse för skyddet av den personliga integriteten&lt;br&gt;anges vara att ändamålet bestäms i lag och att därmed utvidgning av detta&lt;br&gt;kräver beslut av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen av paragrafen klargör emellertid inte till&lt;br&gt;vilka bestämmelserna riktar sig, dvs. om användningen av registerupp-&lt;br&gt;gifter regleras enbart för myndigheter eller därjämte för enskilda. Det&lt;br&gt;framstår också som oklart vad bestämmelserna innebär t.ex. i situationer&lt;br&gt;då någon myndighet eller enskild begär att uppgifter från registret lämnas&lt;br&gt;ut för annat syfte än som beskrivs i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmast till hands ligger att utgå ifrån att bestämmelserna är avsedda&lt;br&gt;enbart för det allmänna. Av författningskommentaren kan utläsas att det&lt;br&gt;inte minst är användning av registret för olika former av myndig-&lt;br&gt;hetsutövning mot enskilda som bör förebyggas. Vad gäller frågan om&lt;br&gt;bestämmelsernas innehållsmässiga räckvidd ges inte någon närmare&lt;br&gt;belysning i lagrådsremissen. Det vill synas som om ändamålsregleringen&lt;br&gt;har tillkommit efter mer allmänna överväganden om registeruppgifternas&lt;br&gt;art, varvid det har gjorts jämförelser med vad som gäller beträffende&lt;br&gt;integritetskänsliga uppgifter i personregister. Med hänsyn till den skillnad&lt;br&gt;som dock föreligger i förhållande till den sistnämnda typen av register-&lt;br&gt;uppgifter kan hävdas att den nu föreslagna ändamålsregleringens innebörd&lt;br&gt;inte utan vidare kan bestämmas genom att paralleller dras med personre-&lt;br&gt;gisterlagstiftningens bestämmelser. Det synes inte heller finnas någon&lt;br&gt;annan lagstiftning som kan ge vägledning för uttolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda, liksom det förhållandet att de avsedda användnings-&lt;br&gt;sätten inte är precist angivna utan mer allmänt formulerade, ger vid&lt;br&gt;handen att den föreslagna ändamålsregleringen kan ge upphov till vissa&lt;br&gt;tillämpningsproblem. Det betyder i sin tur att den åsyftade tydligheten i&lt;br&gt;avgränsningen av registeranvändningen knappast uppnås. Lagrådet har&lt;br&gt;emellertid förståelse för intresset av att markera vissa gränser för&lt;br&gt;registeruppgifternas användning och vill med hänsyn därtill inte föreslå&lt;br&gt;att bestämmelserna skall utgå. Lagrådet anser att det i lagtexten bör&lt;br&gt;komma till uttryck att bestämmelserna har enbart det allmänna som&lt;br&gt;adressat. Med hänsyn härtill och efter vissa redaktionella ändringar bör&lt;br&gt;paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Uppgifter i lägenhetsregistret får av det allmänna användas endast för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;framställning av statistik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;folkbokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;resursfördelning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;planering, uppföljning och utvärdering i fråga om bostäder,&lt;br&gt;byggande och kommunikationer. &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket av 4 § har utformats som ett bemyndigande till regeringen&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet. Ett&lt;br&gt;sådant bemyndigande har emellertid inte stöd i bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;regeringsformen. Lagen bör i stället innehålla en grundläggande regel om&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten, och regeringens föreskrifter bör meddelas som&lt;br&gt;verkställighetsbestämmelser. Vidare bör i redaktionellt hänseende&lt;br&gt;lämpligen 4 och 5 §§ föras samman med hänsyn bl.a. till att även 5 §&lt;br&gt;andra stycket tar sikte på fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter kan 5 § och rubriken före denna utgå samt&lt;br&gt;4 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En festighetsägare är skyldig att lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;lägenhetsregistret och som inte kan inhämtas från Lantmäteriverkets&lt;br&gt;informationssystem. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten. Med festighetsägare avses i denna lag även ägare&lt;br&gt;av byggnad.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med adress- och lägenhetsbeteckning är enligt författningskommen-&lt;br&gt;taren att skapa ett slags identitet som ger varje lägenhet en unik plats i&lt;br&gt;systemet och medför att den går att särskilja från andra lägenheter. För&lt;br&gt;att detta syfte skall uppnås bör en viss lägenhet kopplas till bl.a. en&lt;br&gt;adress. Detta kommer i paragrafen till uttryck på så sätt att en kommun&lt;br&gt;skall festställa adress för varje bostadslägenhet. I normalt språkbruk&lt;br&gt;innebär begreppet adress ett sätt att ange var en festighet eller en&lt;br&gt;byggnad är belägen, t.ex. i tätbebyggelse med gatunamn och nummer och&lt;br&gt;i byar som av tradition saknar vägnamn eller för isolerat belägna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;festigheter med bynamn och/eller gårdsnamn. Det ter sig däremot enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening inte naturligt att använda adressbegreppet så att varje&lt;br&gt;bostadslägenhet i en byggnad får en egen adress. För identifieringen av&lt;br&gt;resp, lägenhet bör det i sådant fell räcka med att ange, förutom festig-&lt;br&gt;hetens/byggnadens adress, en individualiserande lägenhetsbeteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Varje bostadslägenhet skall kunna hänföras till en adress som festställs&lt;br&gt;av kommunen. Om det finns mer än en bostadslägenhet med samma&lt;br&gt;adress, skall kommunen festställa en särskild beteckning för varje&lt;br&gt;lägenhet (lägenhetsbeteckning). Fastighetsägaren skall underrättas om&lt;br&gt;detta.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen förskriver att gallring sker enligt arkivlagens (1990:782)&lt;br&gt;bestämmelser. Med hänsyn till hur arkivlagens gallringsbestämmelser är&lt;br&gt;utformade gäller emellertid dessa, om inte annat föreskrivs i lagen om&lt;br&gt;lägenhetsregister. Paragrafen kan således avvaras. Ett alternativ skulle&lt;br&gt;kunna vara att paragrafen får innefetta en ren hänvisning som anger att&lt;br&gt;bestämmelser om gallring finns i arkivlagen. Lagrådet förordar dock att&lt;br&gt;paragrafen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till Lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas vad Lagrådet har förordat i anslutning till förslaget till lag om&lt;br&gt;provverksamhet avseende hushålls- och bostadsstatistik m.m. bör&lt;br&gt;förevarande paragraf kompletteras med ett nytt andra stycke, i vilket det&lt;br&gt;anges att med festighetsägare avses även ägare av byggnad. Paragrafen&lt;br&gt;kommer då att täcka samma uppgiftsskyldigheter som avsetts i 2 §&lt;br&gt;förslaget till lag om provverksamhet avseende hushålls- och bostads-&lt;br&gt;statistik m.m. utom så till vida att det i sistnämnda paragraf men inte i&lt;br&gt;fblkbokföringslagens bestämmelse anges att även personnummer, om det&lt;br&gt;är möjligt, samt adress och festighetsbeteckning skall angs. Med hänsyn&lt;br&gt;till att skyldigheten att ange personnummer inte avses vara obligatorisk&lt;br&gt;samt till att det ligger i sakens natur att adress och festighetsbeckning&lt;br&gt;måste framgå av de uppgifter som här är i fråga synes det inte nödvän-&lt;br&gt;digt att meddela uttryckliga bestämmelser i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu förordade lösningen är förenad med den nackdelen att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;lägenhetsbeteckning&amp;quot; i första styckets mening under en övergångstid&lt;br&gt;kommer att syfta på den officiella lägenhetsbeteckningen på de platser där&lt;br&gt;sådan har festställts och i övrigt på den beteckning som festighetsägaren&lt;br&gt;själv använder. Detta kan enligt Lagrådets mening dock godtas. Ordet&lt;br&gt;skulle för övrigt få den angivna dubbelbetydelsen även enligt remissens&lt;br&gt;förslag till 2 § lagen om provverksamhet avseende hushålls- och&lt;br&gt;bostadsstatistik m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen av 32 § är enligt Lagrådets förslag avsedd att ersätta 2 §&lt;br&gt;förslaget till lag om provverksamhet avseende hushålls- och bostads-&lt;br&gt;statistik m.m. och bör därför träda i kraft samtidigt som den lagen eller&lt;br&gt;den 1 januari 1996. Ikraftträdandebestämmelsema bör då få följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Denna lag träder i kraft, i fråga om 32 § den 1 januari 1996 och i&lt;br&gt;övrigt den 1 januari 1998. I fråga om 6, 28 och 31 §§ träder dock&lt;br&gt;lagen i kraft den 1 juli 1996 för Gävle kommun och den församling&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen (1995:000) om provverksamhet avseende&lt;br&gt;hushålls- och bostadsstatistik m.m.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till Lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokföringsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Persson,&lt;br&gt;Heckscher, Hedborg, Nygren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:90 Registerbaserad folk- och&lt;br&gt;bostadsräkning år 2000 m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49112, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om en registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Folk- och bostadsräkning år 2000 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 37 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Folk- och bostadsräkning år 2000 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 37 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:05:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0390</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:05:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:FiU6</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01FiU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anne Wibble  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anne Wibble  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Hagård  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Hagård  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Eriksson  och Birger Schlaug  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Eriksson  och Birger Schlaug  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Siw Persson  och Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:90&lt;br/&gt;
Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:90 Registerbaserad folk- och bostadsräkning år 2000 m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Siw Persson  och Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>