<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284664</hangar_id>
 <dok_id>GJ0389</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>89</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:89</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>89</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0389/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0389</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0389</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:89&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och&lt;br&gt;ungdomar&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0389/prop_199596__89-1.png" style="width:38pt;height:42pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Y Iva Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås att utbildningsmöjligheterna i Sverige för&lt;br&gt;utlandssvenska barn och ungdomar breddas och garanteras genom ett&lt;br&gt;statsbidragssystem som omfattar alla skolformer från och med årskurs 7&lt;br&gt;i grundskolan eller motsvarande till och med gymnasieskolan eller&lt;br&gt;motsvarande. Statsbidraget skall lämnas till anordnaren av utbildningen&lt;br&gt;och följer den enskilde eleven oavsett skolform. Eleven skall vidare ges&lt;br&gt;ett bidrag för inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande utbildningsformen riksintematskola behålls under en&lt;br&gt;övergångstid. Regleringen anpassas dock i riktning mot vad som gäller för&lt;br&gt;fristående skolor. Staten träffar avtal om statsbidrag till dessa skolor under&lt;br&gt;övergångstiden och om formerna för verksamheten. Statsbidrag lämnas för&lt;br&gt;alla utlandssvenska elever dock minst för ett i avtalet garanterat antal&lt;br&gt;årselevplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksintematskola skall liksom tidigare även kunna ta emot elever&lt;br&gt;bosatta i Sverige. Hemkommunen skall vara skyldig att fördela resurser&lt;br&gt;för en sådan elev på samma sätt som om eleven gick i en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande reglering ....................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändrat system.......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Promemorian&amp;nbsp;Ändring av regle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen för riksintematskolor, utarbetad av en arbets-&lt;br&gt;grupp inom Utbildningsdepartementet ........... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning av remissinstanser&amp;nbsp;och yttranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över promemorian Ändring av regleringen för&lt;br&gt;riksintematskolor.......................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner det som regeringen förordar om statsbidrag till&lt;br&gt;utlandssvenska elevers utbildning (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 10 kap. 1 a § skall betecknas 10 kap. 1 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 33 §, 9 kap. 6 och 8 §§ samt 10 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 17 § och&lt;br&gt;10 kap. 1 a och 1 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utlandssvensk elev avses i&lt;br&gt;denna lag en elev vars vårdnadsha-&lt;br&gt;vare stadigvarande vistas i utlandet&lt;br&gt;och av vilka minst en är svensk&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om att också annan skall räk-nas&lt;br&gt;som utlandssvensk elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av&lt;br&gt;skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten&lt;br&gt;gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller&lt;br&gt;tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och&lt;br&gt;från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt&lt;br&gt;kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst&lt;br&gt;1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje&lt;br&gt;hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet får&lt;br&gt;avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte de&lt;br&gt;elever som avses i 27 § och som&lt;br&gt;genom statens försorg får särskilda&lt;br&gt;omvårdnadsinsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte de&lt;br&gt;elever som avses i 27 § och som&lt;br&gt;genom statens försorg får särskilda&lt;br&gt;omvårdnadsinsinsatser. Första styc-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 10 kap. 1 a § 1994:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:800.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket gäller inte heller i fråga om&lt;br&gt;utlandssvenska elever som erhåller&lt;br&gt;inackorderingstillägg enligt studie-s-&lt;br&gt;tödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt,&lt;br&gt;skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. För&lt;br&gt;varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga&lt;br&gt;kostnaden per elev i hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret&lt;br&gt;på den årskurs som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra&lt;br&gt;ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade genom-&lt;br&gt;snittskostnaden. När kommunen bestämmer avdragets storlek skall den&lt;br&gt;beakta bland annat om den fristående skolan har särskilda kostnader på&lt;br&gt;grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;att skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk person och inte&lt;br&gt;av kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att skolans åtagande omfattar elever med behov av särskilda stöd-&lt;br&gt;insatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;att skolan erbjuder skolhälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ett&lt;br&gt;större avdrag än 25 procent, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar&lt;br&gt;den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i den&lt;br&gt;fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidraget skall&lt;br&gt;utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-september&lt;br&gt;avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning&lt;br&gt;i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden ju-&lt;br&gt;li-september månad, betalas ut samlat i september. För att en nystartad&lt;br&gt;skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att&lt;br&gt;bli godkänd för vanlig skolplikt före den 1 april kalenderåret innan&lt;br&gt;bidragsåret börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bi-&lt;br&gt;dragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre&lt;br&gt;tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad&lt;br&gt;som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om&lt;br&gt;det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den&lt;br&gt;fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan&lt;br&gt;slutreglering skall ske senast två månader efter det att kommunens&lt;br&gt;årsredovisning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till&lt;br&gt;fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:816.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreslås också ändrad genom prop. 1994/95:212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-fjärde&lt;br&gt;styckena gäller inte de fristående&lt;br&gt;skolor för vilka regeringen har&lt;br&gt;beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter eller andra sär-&lt;br&gt;skilda beslut och inte heller skolor,&lt;br&gt;för vilka huvudmannen skriftligen&lt;br&gt;avstått från medelstilldelning eller&lt;br&gt;sådana skolor som Statens skolverk&lt;br&gt;enligt 7 § förklarat sakna rätt till&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första-fjärde&lt;br&gt;styckena gäller inte de fristående&lt;br&gt;skolor för vilka regeringen har&lt;br&gt;beslutat om statsbidrag genom sär-&lt;br&gt;skilda föreskrifter eller andra sär-&lt;br&gt;skilda beslut och inte heller skolor,&lt;br&gt;för vilka huvudmannen skriftligen&lt;br&gt;avstått från medelstilldelning eller&lt;br&gt;sådana skolor som Statens skolverk&lt;br&gt;enligt 7 § förklarat sakna rätt till&lt;br&gt;bidrag. Första-fjärde styckena gäller&lt;br&gt;inte heller om statsbidrag lämnas&lt;br&gt;för en utlandssvensk elevs utbild-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om viss utbildning förklara en fristående skola&lt;br&gt;berättigad till sådant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen&lt;br&gt;ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot&lt;br&gt;de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och skolan&lt;br&gt;även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans allmänna mål.&lt;br&gt;Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena. Förklaring skall dock inte lämnas i fråga om utbildning&lt;br&gt;som skulle innebära påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall ele-&lt;br&gt;vernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet&lt;br&gt;gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig&lt;br&gt;att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet enligt&lt;br&gt;andra stycket att lämna bidrag till&lt;br&gt;skolan gäller inte om statsbidrag&lt;br&gt;lämnas för en utlandssvensk elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas&lt;br&gt;hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställning&lt;br&gt;av riksintematskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskilda&lt;br&gt;kan vara huvudmän för riksintematskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:800.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksintematskola skall ha till&lt;br&gt;uppgift att anordna utbildning, som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan och gym-&lt;br&gt;nasieskolan eller endera av dessa&lt;br&gt;skolformer, för i första hand barn&lt;br&gt;och ungdomar som har utlands-&lt;br&gt;svenska föräldrar eller har behov av&lt;br&gt;miljöombyte eller som är från gles-&lt;br&gt;bygd och inte kan beredas till-&lt;br&gt;fredsställande inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del en riksintematskola&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall den i&lt;br&gt;fråga om rätten att fullgöra skol-&lt;br&gt;plikt där anses vara en enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § första och andra styckena god-&lt;br&gt;känd fristående skola I fråga om&lt;br&gt;riksintematskolomas organisation&lt;br&gt;och tillsynen över dem meddelas&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fristående skolor som har&lt;br&gt;getts ställning av riksintematskola&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksintematskola skall ha till&lt;br&gt;uppgift att anordna utbildning, som&lt;br&gt;motsvarar grundskolan och gym-&lt;br&gt;nasieskolan eller endera av dessa&lt;br&gt;skolformer, för i första hand ut-&lt;br&gt;landssvenska elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fristående skolor som har&lt;br&gt;getts ställning av riksintematskola&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i 9 kap.&lt;br&gt;om inte annat följer av 1 c § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den del som en riksintematskola&lt;br&gt;motsvarar grundskolan skall den i&lt;br&gt;fråga om rätten att fullgöra skol-&lt;br&gt;plikten där anses vara en fristående&lt;br&gt;skola som godkänts enligt 9 kap. 1&lt;br&gt;§ första och andra styckena Rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifterom riksintematskolomas&lt;br&gt;organisation och tillsynen över dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall lämna bidrag&lt;br&gt;till en riksintematskola för en elev&lt;br&gt;som inte är att anse som utlands-&lt;br&gt;svensk. Därvid skall bestämmel-&lt;br&gt;serna i 9 kap. 6 § om bidrag till&lt;br&gt;fristående skolor tillämpas i fråga&lt;br&gt;om elever som går i den del av&lt;br&gt;riksintematskolan som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan och bestämmelser i&lt;br&gt;9 kap. 8 och 9 §§ i fråga om elever&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som går i den del som motsvarar&lt;br&gt;gymnasieskolan. Om eleven går en&lt;br&gt;utbildning som leder fram till In-&lt;br&gt;ternational Baccalaureate (IB) skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 kap. 26 a § til-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;En kommuns skyldighet att lämna bidrag enligt 10 kap. 1 c § gäller&lt;br&gt;inte i fråga om elever som har påbörjat sin utbildning före ikraftträdandet,&lt;br&gt;om statsbidrag lämnas för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, punkt A 15)&lt;br&gt;anförde regeringen att en översyn av reglerna för riksintematskolor borde&lt;br&gt;göras. Översynen skulle ha som syfte att anpassa regleringen för&lt;br&gt;riksintematskoloma till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn&lt;br&gt;till dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna förändring, dels&lt;br&gt;att nuvarande förordnandeperiod för styrelserna för skolorna löper ut den&lt;br&gt;30 juni 1996 borde en förändring ske först den 1 juli 1996. Vidare anförde&lt;br&gt;regeringen att vi avsåg att senare återkomma till riksdagen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har övervägt hur barn&lt;br&gt;och ungdomar till svenskar bosatta i utlandet kan garanteras&lt;br&gt;utbildningsmöjligheter i Sverige om nuvarande reglering för&lt;br&gt;riksintematskolor upphävs. Arbetsgruppen har presenterat sina förslag i&lt;br&gt;en promemoria som i sammanfattning finns i bilaga 1. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande reglering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen om&lt;br&gt;riksintematskolor (prop. 1970:73, bet.l970:SU134 och rskr. 1970:297)&lt;br&gt;utgör basen för de nuvarande reglerna för riksintematskolor. Förslagen i&lt;br&gt;propositionen grundade sig på 1964 års utlands- och&lt;br&gt;intematskoleutrednings betänkande Skolgång borta och hemma -&lt;br&gt;Utlandssvenska barns skolgång - skolinackordering - skolgång för vissa&lt;br&gt;minoriteters bam (SOU 1966:55). Utredningen utgick från&lt;br&gt;inackorderingsbehovet för ett av utredningen kallat &amp;quot;riksklientel&amp;quot; dvs.&lt;br&gt;utlandssvenskars bam och elever i behov av radikalt miljöbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen, som i huvudsak följde utredningens förslag, angav som&lt;br&gt;förutsättning för att en skola skulle kunna få ställning som riksintemat att&lt;br&gt;den kunde ge undervisning som motsvarar den vid grundskolan och&lt;br&gt;gymnasieskolan samt kunna erbjuda ett brett urval av gymnasieskolans&lt;br&gt;studievägar antingen vid skolan eller genom samarbete med skolor i den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen eller med en närliggande internatskola. En&lt;br&gt;elev som antagits i en riksintematskola skulle vid behov kunna beredas&lt;br&gt;skolgång i en kommunal skola. Som intematelev i riksintematskola skulle&lt;br&gt;endast få antas bam och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller&lt;br&gt;har styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd. Av intematkapaciteten&lt;br&gt;skulle 60% av platserna förbehållas utlandssvenskars bam. För att främja&lt;br&gt;elevernas sociala utveckling skulle vidare en riksintematskola vara öppen&lt;br&gt;för extematelever från den kommun där skolan finns och från närliggande&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) är en riksintematskola en särskild&lt;br&gt;utbildningsform. Regeringen kan enligt 10 kap. 1 § skollagen - på&lt;br&gt;framställning från huvudmannen - ge en internatskola ställning som&lt;br&gt;riksintematskola. En riksintematskola skall ha till uppgift att anordna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera&lt;br&gt;av dessa skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har&lt;br&gt;utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från&lt;br&gt;glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. I den del&lt;br&gt;en riksintematskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att&lt;br&gt;fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 § första och andra&lt;br&gt;styckena skollagen godkänd fristående skola. I fråga om&lt;br&gt;riksintematskolomas organisation och tillsyn över dem gäller bestämmelser&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen (1991:1080) om riksintematskolor innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om verksamheten vid sådana skolor, om styrelse och skolledning. Där&lt;br&gt;finns bestämmelser om behörighet att tas in i riksintematskola, betyg,&lt;br&gt;intagning, intagningsnämnd och statsbidrag m.m. När det gäller innehållet&lt;br&gt;i undervisningen hänvisas i stor utsträckning till vad som gäller för&lt;br&gt;grundskolan och gymnasieskolan. En riksintematskola får statsbidrag som&lt;br&gt;omfattar bidrag till undervisning, elevhemsverksamhet och bidrag för&lt;br&gt;utlandssvenskars bam. Statsbidraget till undervisningen lämnas för ett visst&lt;br&gt;antal årselevplatser inom en ram som regeringen fastställer årligen samt&lt;br&gt;med ett av regeringen fastställt belopp per sådan årselevplats. I stats-&lt;br&gt;bidragsunderlaget ingår därvid också andra elever än de med utlands-&lt;br&gt;svenska föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grännaskolan och Sigtunaskoian Humanistiska Läroverket har sedan&lt;br&gt;starten varit de statligt garanterade alternativen för utlandssvenskars bam.&lt;br&gt;Regeringen gav dessutom i maj 1994 Lundsbergs skola ställning som&lt;br&gt;riksintematskola fr.o.m. den 1 juli 1994. För Lundsbergs skola gäller dock,&lt;br&gt;i avvaktan på ställningstagande till i avsnitt 3 redovisad översyn,&lt;br&gt;bestämmelserna om riksintematskolor med viss begränsning; så t.ex. gäller&lt;br&gt;ej bestämmelserna om styrelse och skolan erhåller statsbidrag endast till&lt;br&gt;undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap. skollagen. Statens&lt;br&gt;skolverk kan - på ansökan - enligt 9 kap. 1 § skollagen under vissa&lt;br&gt;förutsättningar godkänna en fristående skola för fullgörande av skolplikt.&lt;br&gt;Regeringen får enligt 9 kap. 8 § skollagen - på ansökan - förklara viss&lt;br&gt;utbildning över grundskolenivå vid en fristående skola berättigad till bidrag&lt;br&gt;från elevernas hemkommuner. Godkända fristående grundskolor respektive&lt;br&gt;fristående gymnasieskolor tilldelas resurser från elevens hemkommun&lt;br&gt;under förutsättning av sådana beslut. Av förordningen (1993:884) om&lt;br&gt;offentligt stöd till fristående skolor framgår att en fristående gymnasieskola&lt;br&gt;skall ha en läroplan samt kurs- och timplaner och att eleverna skall få&lt;br&gt;betyg eller intyg över utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förändrat system&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statsbidrag lämnas för utlandssvenska barns&lt;br&gt;och ungdomars utbildning i alla skolformer från och med årskurs 7&lt;br&gt;i grundskolan eller motsvarande till och med gymnasieskolan eller&lt;br&gt;motsvarande. Statsbidraget lämnas till anordnaren av utbildningen&lt;br&gt;och skall följa den enskilde eleven oavsett skolform. Bidrag till&lt;br&gt;inackordering lämnas i enlighet med bestämmelserna om studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda utbildningsformen riksintematskola behålls under en&lt;br&gt;övergångstid om längst fem år under vilken en utvärdering av det&lt;br&gt;föreslagna systemet skall ske. Staten träffar avtal om statsbidrag till&lt;br&gt;dessa skolor under övergångstiden liksom om formen för&lt;br&gt;verksamheten. Statsbidrag lämnas för alla utlandssvenska elever&lt;br&gt;dock minst för ett i avtalet garanterat antal årselevplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En riksintematskola skall liksom tidigare även kunna ta emot andra&lt;br&gt;än utlandssvenska elever. Hemkommunnen ges skyldighet att&lt;br&gt;fördela resurser för sådana elever på samma sätt som om eleverna&lt;br&gt;gick i en fristående skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att den nuvarande&lt;br&gt;regleringen för riksintematskolor avskaffas. Gruppen anser att staten även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall garantera möjligheten till utbildning i Sverige för&lt;br&gt;bam och ungdomar vars vårdnadshavare är svenska medborgare bosatta&lt;br&gt;i utlandet. Detta kan enligt gruppen ske enligt två alternativ, antingen&lt;br&gt;genom att staten träffar avtal med ett antal skolhuvudmän eller genom ett&lt;br&gt;system med statsbidrag som följer eleven oavsett vilken skola denne väljer.&lt;br&gt;Gruppen förordar att möjligheten för studier i Sverige för denna elevgrupp&lt;br&gt;utökas till att omfatta alla de skolformer inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;som står till buds för bam och ungdomar från årskurs 7 till och med&lt;br&gt;gymnasieskolan och motsvarande skolformer i fristående skolor. I valet&lt;br&gt;av vägar att tillförsäkra utlandssvenskarnas bam och ungdomar utbildning&lt;br&gt;i Sverige förordar arbetsgruppen alternativ 2, dvs. ett system med enbart&lt;br&gt;statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna avstyrker förslaget&lt;br&gt;att avskaffa nuvarande reglering för riksintematskoloma. En del befarar&lt;br&gt;risk för segregation om statsbidrag ges endast för utlandssvenska elever&lt;br&gt;och vissa anser att det behövs ytterligare utredning om konsekvenserna av&lt;br&gt;en förändring innan beslut tas i frågan. Några remissinstanser, t.ex.&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, anser att det system som slutligen väljs bör&lt;br&gt;karakteriseras av möjlighet att börja skolan utan långa administrativa&lt;br&gt;procedurer före beslut, barnets familjs ekonomiska status har försumbar&lt;br&gt;betydelse, skolorna ifråga kan fungera som ett uthålligt alternativ till&lt;br&gt;familjehemmet, utlandssvenskars bam blandas väl med andra kategorier,&lt;br&gt;erfarenhet av de särskilda kategorier av bam det är fråga om tillvaratas och&lt;br&gt;att såväl skolundervisning som altemativhemsmiljö har god kvalitet&lt;br&gt;anpassad till de aktuella kategorierna bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om såväl det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet som fristående skolor har ändrats i grunden under senare år.&lt;br&gt;Från att tidigare ha karakteriserats av en utpräglad detaljreglering gäller&lt;br&gt;numera ett mål- och resultatinriktat styrsystem för skolväsendet. Hela&lt;br&gt;skolverksamheten är numera kommunaliserad och det tidigare&lt;br&gt;specialdestinerade bidraget ersatt av ett generellt statsbidrag för all&lt;br&gt;kommunal verksamhet. Det nuvarande statsbidraget till riksintematskolor&lt;br&gt;omfattar också elever bosatta i Sverige. Dessa elever ingår samtidigt i&lt;br&gt;befolkningsunderlaget för beräkningen av det statliga utjämningsbidraget&lt;br&gt;till kommunerna, vilket innebär att dubbelt statsbidrag utgår för dem. Den&lt;br&gt;nuvarande regleringen för riksintematskoloma är fortfarande&lt;br&gt;förhållandevis detaljerad och mot denna bakgrund otidsenlig och bör&lt;br&gt;ändras. Motivet för tillkomsten av nuvarande system för riksintematskolor&lt;br&gt;var den ökande internationaliseringen och det därav följande behovet av&lt;br&gt;att anordna undervisning på högstadie- och gymnasienivån för&lt;br&gt;utlandssvenskars bam. I allt högre grad är det vanligt att svenskar för&lt;br&gt;längre eller kortare tid tjänstgör i andra länder och att familjerna därför&lt;br&gt;är bosatta utomlands. Regeringen anser att det finns anledning att staten&lt;br&gt;också i fortsättningen aktivt stöder möjligheten till utbildning av god&lt;br&gt;kvalitet och till ett brett utbildningsutbud i Sverige för bam och ungdomar&lt;br&gt;till svenskar som stadigvarande vistas i utlandet. En utlandssvensk elev,&lt;br&gt;som har rätt till utbildning i Sverige, bör definieras som en elev vars&lt;br&gt;vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är&lt;br&gt;svensk medborgare. Definitionen bör framgå av skollagen. Någon koppling&lt;br&gt;till var eleven eller hans eller hennes vårdnadshavare är folkbokförda görs&lt;br&gt;däremot inte. Detta har betydelse eftersom exempelvis en utlandssvensk&lt;br&gt;elev vars föräldrar är utsända för anställning på utländsk ort i svenska&lt;br&gt;statens tjänst under denna tid fortfarande är folkbokförda i Sverige och på&lt;br&gt;den ort där familjen senast var bosatt. Bedömningen av om eleven tillhör&lt;br&gt;gruppen utlandssvenska elever bör göras utifrån förhållandet när eleven&lt;br&gt;börjar utbildningen och bör gälla hela skolgången i årskurserna 7-9 av&lt;br&gt;grundskolan respektive hela tiden i gymnasieskolan och motsvarande&lt;br&gt;skolformer även om de faktiska förhållandena för eleven ändras.&lt;br&gt;Regeringen bör mot den bakgrunden få ett bemyndigande att föreskriva&lt;br&gt;att också andra elever än de som omfattas av lagens definition skall ingå&lt;br&gt;i kategorien utlandssvensk elev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör införas en generell möjlighet till statsbidrag&lt;br&gt;om en utlandssvensk elev väljer att få sin utbildning i Sverige.&lt;br&gt;Statsbidraget skall utbetalas till utbildningsanordnaren oavsett skolform.&lt;br&gt;Denna förändring, som ligger i linje med strävan om ökad valfrihet, utökar&lt;br&gt;i avsevärd grad möjligheterna för utlandssvenska elever att fullfölja sin&lt;br&gt;utbildning i också andra skolor än riksintematskoloma. Förslaget innebär&lt;br&gt;att statsbidrag skall utgå till alla skolhuvudmän för utbildning från och&lt;br&gt;med årskurs 7 i grundskolan (eller motsvarande) till och med gym-&lt;br&gt;nasieskolan (eller motsvarande). Vidare skall inackorderingskostnadema&lt;br&gt;kunna ersättas för andra former av boende än vid dagens riksintematskolor.&lt;br&gt;Därför föreslås att bidrag för inackorderingskostnader lämnas av statliga&lt;br&gt;medel i form av inackorderingstillägg enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;studiestöd. Om en elev får sådant inackorderingstillägg skall den inte få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiskt stöd till inackordering från hemkommunen. Detta bör framgå&lt;br&gt;av 5 kap. 33 § skollagen. Regeringen förutsätter att om behov visar sig&lt;br&gt;föreligga av undervisning motsvarande den obligatoriska särskolan eller&lt;br&gt;gymnasiesärskolan, denna kan ske inom det offentliga skolväsendet. Något&lt;br&gt;behov av särskolundervisning för denna grupp har enligt uppgift hittills&lt;br&gt;inte visats föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 6 och 8 §§ skollagen (1985:1100) skall en elevs&lt;br&gt;hemkommun tilldela en fristående skola bidrag för verksamheten.&lt;br&gt;Regeringens förslag innebär att en fristående skola får statsbidrag för en&lt;br&gt;elev som enligt definitionen av utlandssvenska elever ingår i denna grupp&lt;br&gt;även om eleven har en hemkommun i Sverige. Statsbidraget får anses&lt;br&gt;täcka kostnaderna för elevens utbildning. Den nyssnämnda skyldigheten&lt;br&gt;för hemkommunen att betala, bör därför inte gälla om det är fråga om en&lt;br&gt;utlandssvensk elev. Detta bör uttryckligen framgå av bestämmelserna i&lt;br&gt;skollagen. Eftersom kommunerna får statsbidrag för dessa elever bör inte&lt;br&gt;heller interkommunal ersättning enligt 4 kap. 8 § eller 5 kap. 22 och 23&lt;br&gt;§§ skollagen kunna komma ifråga om en utlandssvensk elev som är&lt;br&gt;folkbokförd i en kommun går i en annan kommuns eller ett landstings&lt;br&gt;skola. När det gäller möjligheten för en elev att tas in på en utbildning&lt;br&gt;gäller olika regler för grundskolan respektive för gymnasieskolan. Idag har&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194) ett bam som räknas&lt;br&gt;som bosatt i utlandet hos sina vårdnadshavare samma rätt till skolgång i&lt;br&gt;grundskolan som bam bosatta i Sverige, om vårdnadshavama eller en av&lt;br&gt;dem är svensk medborgare. En fristående grundskola skall i princip vara&lt;br&gt;öppen för alla elever och om den enligt regeringens förslag kommer att&lt;br&gt;få statsbidrag för en utlandssvensk elev bör denna elev ha samma&lt;br&gt;möjligheter som en elev bosatt i Sverige har att bli intagen. Några problem&lt;br&gt;för eleven att tas in i grundskolan eller i en fristående grundskola bör inte&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) skall ungdomar&lt;br&gt;under 18 år som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare&lt;br&gt;likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieut-&lt;br&gt;bildningen anordnas, om vårdnadshavama eller en av dem är svensk&lt;br&gt;medborgare. Eleven kan dock få problem att komma in på utbildningen&lt;br&gt;eftersom den utlandssvenske eleven i vissa fall inte har betyg som kan&lt;br&gt;jämföras med de betyg en elev som har gått i grundskolan har. I dessa fall&lt;br&gt;kan eleven bli intagen på den s.k. fria kvoten. Här kan endast ett begränsat&lt;br&gt;antal elever per utbildning tas in och eleverna kan behöva söka till ett&lt;br&gt;flertal skolor för att vara säkra på en plats på en önskad utbildning. Till&lt;br&gt;den fria kvoten förs de som på grund av särskilda omständigheter bör ges&lt;br&gt;företräde framför de övriga eller som kommer från skolor vilkas betyg inte&lt;br&gt;utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. För att underlätta&lt;br&gt;för utlandssvenska elever att tas in på en utbildning avser regeringen att&lt;br&gt;i gymnasieförordningen föra in en bestämmelse som innebär rätt att&lt;br&gt;utvidga den s.k. fria kvoten om utlandssvenska elever söker en utbildning.&lt;br&gt;När det gäller fristående gymnasieskolor finns det ingen bestämmelse om&lt;br&gt;hur intagningen skall ske men i princip skall skolan följa de intagnings-&lt;br&gt;principer som gäller för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör det i förordningarna för den obligatoriska särskolan&lt;br&gt;respektive för gymnasiesärskolan föras in bestämmelser som ger&lt;br&gt;utlandssvenska elever möjlighet att tas in där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de utlandssvenska eleverna kommer fortfarande att välja&lt;br&gt;intematboende. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att skolformen&lt;br&gt;riksintematskolor övergångsvis behålls som en säkerhet för att utlands-&lt;br&gt;svenska elever skall få ett intematboende kopplat till sin utbildning. Staten&lt;br&gt;bör kunna träffa avtal med de nuvarande riksintematskoloma om att&lt;br&gt;anordna utbildning och erbjuda intematboende. Avtalet skall omfatta ett&lt;br&gt;garanterat antal årselevplatser för utbildning från motsvarande grundsko-&lt;br&gt;lans årskurs 7 till och med gymnasieutbildning motsvarande antingen ett&lt;br&gt;nationellt eller ett specialutformat program eller utbildning som leder fram&lt;br&gt;till IB-examen. Det avtalade antalet årselevplatser bör dock successivt&lt;br&gt;avtrappas under övergångstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka social segregering bör riksintematskoloma även&lt;br&gt;fortsättningsvis kunna ta emot elever bosatta i Sverige. En riksintematskola&lt;br&gt;kan alltså även i fortsättningen vara ett alternativ för elever från glesbygd&lt;br&gt;som behöver bo inackorderade eller för en elev som kan ha behov av&lt;br&gt;miljöbyte. Kommunernas ansvar för att bam och ungdomar bosatta i&lt;br&gt;kommunen får en adekvat utbildning gäller också elever som väljer att gå&lt;br&gt;i riksintematskolor. Detta bör återspeglas i skyldigheten att fördela resurser&lt;br&gt;till den av eleven valda skolan. Regeringen föreslår därför att det i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) införs en bestämmelse som innebär att en&lt;br&gt;hemkommun blir skyldig att fördela resurser för elev i riksintematskola&lt;br&gt;på samma sätt som om eleven valt att gå i en fristående skola. Till dessa&lt;br&gt;elever bör det även kunna lämnas inackorderingstillägg enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna för studiestöd. En elev som börjat på riksintematskolan som icke&lt;br&gt;utlandssvensk elev bör - om vårdnadshavaren flyttar utomlands - kunna&lt;br&gt;övergå till gruppen utlandssvenska elever och således berättiga skolan till&lt;br&gt;statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreslagna systemet bör träda i kraft den 1 juli 1996. Det är dock&lt;br&gt;rimligt att hemkommunens skyldighet att betala för en elev i riks-&lt;br&gt;intematskola införs successivt så att bestämmelserna böijar tillämpas för&lt;br&gt;en elev som börjar undervisningen vid skolan läsåret 1996/97. Det betyder&lt;br&gt;att statsbidraget i oförändrad omfattning lämnas för elever i grundskolans&lt;br&gt;årskurser 8 och 9 samt gymnasieskolans årskurser 2 och 3. En övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse av denna innebörd bör därför införas i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk bör vidare ges i uppdrag att följa utvecklingen av det&lt;br&gt;nu föreslagna systemet. Uppdraget bör omfatta en femårsperiod varunder&lt;br&gt;erfarenheter kan nås av valet av skolform och utvecklingen av antalet&lt;br&gt;utlandssvenska elever i svensk skola med hänsyn bl.a. till Sveriges&lt;br&gt;medlemskap i EU och att många svenskar får sin tjänstgöring förlagd till&lt;br&gt;EU-institutioner. Uppdraget bör främst innefatta utvärdering av elevutveck-&lt;br&gt;lingen, hur elever väljer, möjligheterna att bli intagen, den sociala och&lt;br&gt;pedagogiska miljön på skolan, boendeformer samt om kvaliteten i&lt;br&gt;skolgången och intematverksamheten svarar mot de behov som dessa&lt;br&gt;elever har. Utvärderingen bör syfta till att i god tid ge underlag för&lt;br&gt;ställningstagande om den nu föreslagna förändringen eventuellt behöver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändras och om ytterligare behov finns att införa bestämmelser som gör det&lt;br&gt;möjligt att prioritera utlandssvenska elever vid intagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmelserna&lt;br&gt;enligt den nu föreslagna ordningen. Regeringen vill dock för riksdagens&lt;br&gt;information redovisa huvuddragen i dessa bestämmelser. Statsbidrag för&lt;br&gt;en utlandssvensk elev som väljer att få sin utbildning i Sverige utanför&lt;br&gt;riksintematskoloma utbetalas av Skolverket på rekvisition av utbildnings-&lt;br&gt;anordnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till kostnader för boende för utlandssvenska elever lämnas i form&lt;br&gt;av inackorderingstillägg oavsett om utbildningen sker i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet eller i en fristående skola eller en riksintematskola.&lt;br&gt;Bestämmelse härom införs i studiestödsförordningen (1973:418).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att se över bestämmelserna i nuvarande förordning&lt;br&gt;(1991:1080) om riksintematskolor och anpassa dessa till i huvudsak vad&lt;br&gt;som gäller för fristående skolor. Regeringen ser dock behov av vissa&lt;br&gt;avvikelser härifrån så bör t.ex. undervisningen följa bestämmelserna i&lt;br&gt;grundskole- respektive gymnasieförordning och läroplanen för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet respektive för det frivilliga skolväsendet. Därav&lt;br&gt;följer att betyg som ges bör ha lika värde som betyg från utbildning i&lt;br&gt;kommunal grundskola eller gymnasieskola. Skolverket bör ha tillsyn över&lt;br&gt;såväl undervisning som intemat vid riksintematskolan. Vidare skall&lt;br&gt;statsbidraget lämnas för dels det i avtalet garanterade antalet årselevplatser&lt;br&gt;dels också för utlandssvenska elever dämtöver. Bidraget bör vidare&lt;br&gt;beräknas som ett belopp per årselevplats som regeringen fastställer för&lt;br&gt;vaije år. Statsbidraget skall naturligtvis omfatta såväl undervisning som&lt;br&gt;intemat vid alla tre skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalen med skolorna kan vidare innehålla bestämmelser om att staten&lt;br&gt;skall ha en representant i styrelsen. Några bestämmelser i förordning om&lt;br&gt;detta behövs däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandssvenska elever får i dag huvudsakligen sin utbildning vid dagens&lt;br&gt;riksintematskolor. Det antal elever som kommer att omfattas enligt detta&lt;br&gt;förslag torde vara i stort sett detsamma som i dagens system. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden bör de kostnadskonsekvenser som utvidgningen till hela det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet och fristående skolor bli marginell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande statsbidraget till riksintematskoloma omfattar som tidigare&lt;br&gt;nämnts extematelever och andra elever med hemkommun och med rätt att&lt;br&gt;tas emot i riksintematskola. Staten har alltså på detta sätt subventionerat&lt;br&gt;utbildningskostnaderna för vissa kommuner. Denna subvention skall&lt;br&gt;således upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet innebär en renodling av kommunernas ansvar&lt;br&gt;för ungdomarnas utbildning. Staten tar dock samtidigt fortsatt ansvar för&lt;br&gt;att utlandssvenska elever kan få utbildning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges en definition av vad som avses med utlandssvenska&lt;br&gt;elever i denna lag. Det krävs således att elevens båda vårdnadshavare, eller&lt;br&gt;om eleven endast har en vårdnadshavare denne, stadigvarande vistas&lt;br&gt;utomlands. Om en vårdnadshavare vistas utomlands men den andre är&lt;br&gt;bosatt i Sverige ingår eleven inte i kategorien utlandssvensk elev. Någon&lt;br&gt;koppling till var eleven eller hans eller hennes vårdnadshavare är&lt;br&gt;folkbokförda görs inte. Det som är betydelsefullt är var vårdnadshavama&lt;br&gt;stadigvarande vistas. Vidare krävs att minst en av vårdnadshavama är&lt;br&gt;svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges ett bemyndigande till regeringen att föreskriva att&lt;br&gt;även annan än den som enligt definitionen är utlandssvensk elev skall&lt;br&gt;räknas som sådan. Det kan exempelvis vara föreskrifter om att en elev som&lt;br&gt;är utlandssvensk enligt definitionen vid utbildningens böljan skall få&lt;br&gt;fortsätta att räknas in i den kategorien så länge som han eller hon&lt;br&gt;exempelvis går kvar i riksintematskolans gymnasiedel även om de faktiska&lt;br&gt;förhållandena ändras. De faktiska förhållandena kan ändras på olika sätt,&lt;br&gt;exempelvis kan vårdnadshavama flytta tillbaka till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har ett undantag gjorts från bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;om hemkommunens skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till in-&lt;br&gt;ackordering. Detta innebär att en utlandssvensk elev som går i en&lt;br&gt;kommunal gymnasieskola och som får inackorderingstillägg enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i studiestödslagen inte dessutom skall få ekonomiskt stöd&lt;br&gt;till inackorderingen från kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer införs en bestämmelse om att i det fall den fristående&lt;br&gt;skolan får statsbidrag för en elevs utbildning får skolan inte kräva elevens&lt;br&gt;eventuella hemkommun på bidrag till utbildningen. I vissa fall kan en elev&lt;br&gt;ingå i kategorien utlandssvenska elever enligt 10 kap. 1 § och dessutom&lt;br&gt;ha en hemkommun i Sverige. Detta gäller t.ex. en utlandssvensk elev vars&lt;br&gt;föräldrar är utsända för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst&lt;br&gt;och som även fortsättningsvis folkbokförs där familjen senast varit bosatt.&lt;br&gt;I detta fall har således eleven en hemkommun men denna blir inte skyldig&lt;br&gt;att betala ersättning till den fristående skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att den kategori elever som skall tas&lt;br&gt;emot i första hand har begränsats och nu endast består av utlandssvenska&lt;br&gt;elever. Tidigare tillhörde även sk. glesbygdselever och elever som hade&lt;br&gt;behov av miljöombyte denna kategori. Dessa elever kan dock fortfarande&lt;br&gt;tas in på skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny men motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 10 kap.&lt;br&gt;1 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att för de elever som inte tillhör&lt;br&gt;kategorien utlandssvenska elever skall elevens hemkommun lämna bidrag&lt;br&gt;till utbildningen. Härvid skall de bestämmelser som gäller för motsvarande&lt;br&gt;utbildning vid en fristående skola tillämpas. Om eleven går på den del av&lt;br&gt;riksintematskolan som motsvarar grundskolan skall bestämmelserna som&lt;br&gt;gäller fristående grundskolor i 9 kap. 6 § tillämpas när det gäller&lt;br&gt;ersättningens storlek och tilldelningen. På motsvarande sätt skall&lt;br&gt;bestämmelserna för fristående gymnasieskolor i 9 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;tillämpas för de elever som går på den del av riksintematskolan som&lt;br&gt;motsvarar gymnasieskolan. Om riksintematskolan anordnar utbildning som&lt;br&gt;leder fram till IB-examen skall bestämmelserna om ersättning till&lt;br&gt;anordnaren av denna utbildning i 5 kap. 26 a § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att hemkommunens skyldighet enligt 10 kap. 1 c&lt;br&gt;§ gäller de elever som läsåret 1996/97 eller senare börjar utbildning på den&lt;br&gt;del av en riksintematskola som motsvarar grundskolan respektive&lt;br&gt;gymnasieskolan. Om en elev har gått i grundskolan på riksintematskolan&lt;br&gt;inträder hemkommunens skyldighet att lämna bidrag när eleven senare&lt;br&gt;börjar på gymnasieskolan. För de elever som redan har påbörjat sin&lt;br&gt;utbildning vid en riksintematskola kommer statsbidrag att utgå på samma&lt;br&gt;sätt som tidigare så länge eleven går kvar på den del av riksintematskolan&lt;br&gt;som motsvarar grundskolan respektive gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Promemorian Ändring av regle- Prop. 1995/96 89&lt;br&gt;ringen för riksintematskolor, utarbetad av en arbets- Bilaga 1&lt;br&gt;grupp inom Utbildningsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft till uppgift att&lt;br&gt;lämna förslag till hur undervisningen i Sverige för utlandssvenskars bam&lt;br&gt;skall kunna behållas samtidigt som den särskilda regleringen för&lt;br&gt;riksintematskolor slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag innebär att detta kan ske antingen genom att&lt;br&gt;staten träffar avtal med ett antal skolhuvudmän (alternativ 1) eller också&lt;br&gt;genom ett system med enbart statsbidrag (alternativ 2). Arbetsgruppen har&lt;br&gt;förordat en lösning enligt alternativ 2. Några grundläggande frågor är&lt;br&gt;gemensamma för båda alternativen nämligen vilka bam och ungdomar som&lt;br&gt;skall ges rätt till utbildning i Sverige och vilka utbildningar som skall&lt;br&gt;omfattas av den nya regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen valde som övergripande princip för arbetet att söka&lt;br&gt;lösningar som medför att de som ingår i den aktuella elevgruppen så långt&lt;br&gt;det är rimligt ges samma möjligheter att få en utbildning som stämmer&lt;br&gt;överens med de behov och önskemål som andra svenska bam och&lt;br&gt;ungdomar har. Arbetsgruppen föreslår därför en viss utvidgning när det&lt;br&gt;gäller de skolformer som omfattas av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet bör - oavsett alternativ - omfatta utbildning i&lt;br&gt;grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, gymnasieskolan&lt;br&gt;(alla tre typer av program), gymnasiesärskolan, godkända fristående skolor&lt;br&gt;som motsvarar grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan samt&lt;br&gt;sådana fristående skolor som har utbildningar motsvarande gymnasieskolan&lt;br&gt;eller gymnasiesärskolan under förutsättning att regeringen har förklarat&lt;br&gt;utbildningarna berättigade till offentligt stöd. Arbetsgruppen föreslår att&lt;br&gt;undantag görs för sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever som omfattas av de nya bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemkommunen har ansvar för att bam och ungdomar som är bosatta i&lt;br&gt;Sverige får utbildning. Bestämmelser om vilken kommun som är&lt;br&gt;hemkommun för den som anses bosatt i landet finns i 1 kap. 15 §&lt;br&gt;skollagen. Huvudregeln är att hemkommun är den kommun där vederbö-&lt;br&gt;rande är folkbokförd. Bam och ungdomar som har en hemkommun i&lt;br&gt;Sverige har alltid rätt att bli mottagna på den utbildning som denna&lt;br&gt;erbjuder. De har också, under vissa förutsättningar, rätt att bli mottagna&lt;br&gt;i en skola i en annan kommun inom det offentliga skolväsendet för bam&lt;br&gt;och ungdom. Rätten att bli mottagen i en fristående skola är inte knuten&lt;br&gt;till vilken hemkommun eleven har. Det nya systemet bör därför - till&lt;br&gt;skillnad mot vad som gäller i dag - inte till någon del omfatta sådana bam&lt;br&gt;och ungdomar som har en hemkommun i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället bör de nya reglerna bara avse bam och ungdomar som saknar&lt;br&gt;hemkommun därför att de inte är bosatta i Sverige men som - när de&lt;br&gt;påböljar utbildningen - har minst en vårdnadshavare som är svensk&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu redovisade ordningen stämmer överens med de särskilda&lt;br&gt;behörighetsregler som finns för bam och ungdomar som inte är bosatta i&lt;br&gt;landet när det gäller grundskolan och gymnasieskolan. Den angivna&lt;br&gt;gruppen är således enligt 6 kap. 2 § andra stycket grundskoleförordningen&lt;br&gt;(1994:1194) och 11 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) behöriga&lt;br&gt;att tas emot i grundskolan respektive gymnasieskolan trots att de räknas&lt;br&gt;som bosatta hos sina vårdnadshavare i utlandet. Förslaget medför att&lt;br&gt;motsvarande regler om behörighet och rätt att bli mottagen måste införas&lt;br&gt;även för de övriga aktuella skolformerna inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för att även dessa skolformer skall bli öppna för denna elevgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om prövningen av om eleven har någon svensk vårdnadshavare&lt;br&gt;bara skall göras när utbildningen påbörjas, skall bedömningen av om&lt;br&gt;eleven saknar svensk hemkommun göras årligen. Detta innebär att elever&lt;br&gt;som av någon anledning blir folkbokförda i Sverige under utbildningens&lt;br&gt;gång därigenom inte längre tillhör här aktuell grupp elever. Genom&lt;br&gt;folkbokföringen blir normalt den nya hemkommunen skyldig att sörja för&lt;br&gt;elevens fortsatta utbildning. Det finns då inte längre någon anledning för&lt;br&gt;staten att stå för denna garanti. Regler om vilken kommun som skall anses&lt;br&gt;som en elevs hemkommun finns, som redan nämnts, i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nedre åldersgräns för elever i riksintematskoloma&lt;br&gt;innehåller dagens författningssystem inte någon uttrycklig sådan. Däremot&lt;br&gt;finns i förordningen om riksintematskolor en bestämmelse som begränsar&lt;br&gt;möjligheten till statsbidrag till årskurserna 7 - 9. Med anledning av den&lt;br&gt;omläggning av grundskolan som den nya timplanen medför bör det&lt;br&gt;föreslagna nya systemet omfatta utbildning från och med årskurs 6.&lt;br&gt;Däremot finns det för närvarande inte någon anledning att sänka denna&lt;br&gt;gräns ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget enligt alternativ 1 innebär att regeringen sluter avtal med en&lt;br&gt;eller flera skolhuvudmän om att deras skolor - mot särskild ersättning -&lt;br&gt;tillhandahåller utbildning (och boende) för bam och ungdomar ur den&lt;br&gt;aktuella elevgruppen. Avtal, som kan slutas med både huvudmän för skolor&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet och med huvudmän för fristående skolor,&lt;br&gt;föreslås innebära att skolan åtar sig att tillhandahålla ett visst antal&lt;br&gt;utbildningsplatser för vissa utbildningar samt intematplatser för bam och&lt;br&gt;ungdomar med utlandssvenska vårdnadshavare. Statsbidrag (för utbildning&lt;br&gt;och för intemat) lämnas till skolhuvudmannen för det garanterade antalet&lt;br&gt;elevplatser oavsett om de är helt utnyttjade eller inte. Om skolan tar emot&lt;br&gt;fler bam än de garanterade elevplatsema bör huvudmannen få extra&lt;br&gt;ersättning för detta. Statsbidraget bör lämnas med ett visst av regeringen&lt;br&gt;årligen fastställt belopp för sådan garanterad elevplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för avtal är att skolorna uppfyller vissa grundkrav.&lt;br&gt;Skolan skall erbjuda möjlighet till intematboende och eleverna måste ha&lt;br&gt;möjlighet att kunna bo kvar på intematet under kortare lov och helger.&lt;br&gt;Vidare bör skolan erbjuda ett brett utbud av utbildningar. När det gäller&lt;br&gt;utbildning på gymnasienivå är det inte nödvändigt för huvudmännen att&lt;br&gt;de själva anordnar alla utbildningar. En offentlig huvudman kan mycket&lt;br&gt;väl ha samverkansavtal med andra offentliga skolhuvudmän om vissa&lt;br&gt;utbildningar. En huvudman för en fristående skola kan ha motsvarande&lt;br&gt;avtal med en annan huvudman för en fristående skola. Möjligen kan en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fristående skola även ha avtal med en offentlig skolhuvudman om att Prop. 1995/96:89&lt;br&gt;denne skall svara för viss undervisning av elever vid den fristående skolan Bilaga 1&lt;br&gt;utan att dessa för den skull skall anses som elever i någon skolform som&lt;br&gt;ingår i det offentliga skolväsendet. För att motverka isolering och främja&lt;br&gt;elevernas sociala utveckling bör skolan inte vara inrättad för endast&lt;br&gt;utlandssvenskars bam utan den bör även ta emot andra elever i såväl&lt;br&gt;intemat som externat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom specialskolan har staten som huvudman krävs inget avtal&lt;br&gt;avseende sådan undervisning utan samma effekt kan uppnås genom&lt;br&gt;ändring av specialskolförordningen så att elevgruppen har rätt att gå i&lt;br&gt;denna skolform. Resursutrymme skapas här genom sedvanligt budgetför-&lt;br&gt;farande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste antas att antalet bam och ungdomar som i det nu föreslagna&lt;br&gt;systemet önskar särskoleutbildning blir synnerligen begränsat varför avtal&lt;br&gt;om sådan utbildning bör kunna anstå till dess behov uppstår och träffas&lt;br&gt;avtal då för varje enskild elev för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alternativ 2 inrättas ett särskilt statsbidrag avseende utbildnings-&lt;br&gt;och inackorderingskostnader för den aktuella elevgruppen. Vaije&lt;br&gt;skolhuvudman som anordnar någon av de utbildningar som omfattas av&lt;br&gt;systemet och som har elevhem vid vilka eleverna har möjlighet att bo kvar&lt;br&gt;även under kortare lov och helger får särskilt statsbidrag för dels&lt;br&gt;utbildning dels inackordering för de elever ur elevgruppen som de tar emot&lt;br&gt;i sin skola och på sitt elevhem. Skolhuvudmän som inte har elevhem och&lt;br&gt;som tar emot elever ur denna elevgrupp ges således statsbidrag enbart för&lt;br&gt;utbildningskostnaderna. Eftersom eleven i sådant fall valt att anordna sin&lt;br&gt;inackordering på annat sätt ges bidrag för inackorderingskostnadema enligt&lt;br&gt;detta alternativ till elevens vårdnadshavare. Det bör ankomma på&lt;br&gt;regeringen att besluta om nivån för bidraget för såväl utbildningen som&lt;br&gt;för boendet liksom de närmare bestämmelserna för bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det särskilda statsbidraget ersätter dagens direkt&lt;br&gt;riktade statsbidrag till riksintematskoloma för denna elevgrupp. Det kan&lt;br&gt;alltså inte anses strida mot grunderna för det samlade bidraget till&lt;br&gt;kommunerna dvs. det allmänna kommunala bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Införande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet bör införas från och med läsåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elever som dessförinnan har startat sina studier vid någon av de&lt;br&gt;nuvarande riksintematskoloma har påbörjat dessa under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar, såsom att de - i enlighet med bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;om riksintematskolor - skall betygssättas som om de gick i grundskolan&lt;br&gt;respektive gymnasieskolan. Detta innebär att eleverna har haft rätt till&lt;br&gt;betyg med samma rättsliga verkan som om dessa varit satta inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet. Betyg med denna verkan kan inte sättas vid&lt;br&gt;fristående skolor enligt 9 kap. skollagen. Av hänsyn till dessa elever bör&lt;br&gt;därför övergångsvis föreskrivas att de före detta riksintematskoloma skall&lt;br&gt;vara skyldiga att tillämpa grundskole- respektive gymnasieförordningens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betygsregler för de elever som vid skolan påbörjat grundskolestudier i de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre högsta årskurserna eller gymnasiestudier före de nya reglernas Prop. 1995/96:89&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande riksintematskoloma, Grännaskolan under förutsättning att&lt;br&gt;ändring av huvudman sker så att skolan drivs av enskild huvudman, bör&lt;br&gt;genom en övergångsbestämmelse kunna godkännas som fristående skolor&lt;br&gt;som motsvarar grundskolan eller förklaras vara berättigade till kommunalt&lt;br&gt;bidrag för viss utbildning som motsvarar gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket bör få i uppdrag att följa hur utbudet av utbildningar och&lt;br&gt;inackorderingsmöjligheter för denna elevgrupp utvecklas. Skulle det visa&lt;br&gt;sig att tillgången på intematplatser blir för liten i förhållande till behoven&lt;br&gt;sedan det nya systemet införts, måste ytterligare åtgärder övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissinstanser och yttranden Prop. 1995/96:89&lt;br&gt;över promemorian Ändring av regleringen för riks- &lt;sup&gt;Bi,a&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a 2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;internatskolor&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;I Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Riksrevisionsverket (RRV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Centrala studiestödsnämnden (CSN)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Riksskatteverket (RSV)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Grännaskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lundsbergs skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Sigtunaskolan humanistiska läroverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Jönköpings kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Storfors kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Sigtuna kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Föreningen Svenskar i världen (FSU)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Friskolekommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Exportrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Industriförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Svenska Utlandsskolors förening,&lt;br&gt;Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund sektionen&lt;br&gt;vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Riksförbundet Hem och&lt;br&gt;Skola, Hem &amp;amp; Skola föreningen vid Grännaskolan, samt Telefonaktiebola-&lt;br&gt;get LM Ericsson (publ).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;II Yttranden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk instämmer med promemorian att staten med tanke på den&lt;br&gt;ökande internationaliseringen också i fortsättningen bör garantera&lt;br&gt;möjligheten till utbildning i Sverige för bam och ungdomar med svenska&lt;br&gt;föräldrar som är bosatta i utlandet. Skolverket instämmer också i att den&lt;br&gt;nuvarande regleringen av riksintematskoloma avskaffas men tar inte&lt;br&gt;ställning till vilket av alternativen som bör väljas. Skolverket instämmer&lt;br&gt;i att förslaget bör omfatta alla skolformer som anordnar undervisning&lt;br&gt;fr.o.m. årskurs 7 då det ökar valfriheten för eleverna och föräldrarna att&lt;br&gt;finna lämplig skolgång för sina bam, med eller utan intematboende.&lt;br&gt;Skolverket anser att det nya förslaget bör införas tidigast fr.o.m. läsåret&lt;br&gt;1996/97 med beaktande av förslag och ev. ändringar i skollag och&lt;br&gt;förordningar från Friskolekommittén och Utredning om fristående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasieskolor. Direkta överläggningar föreslås ske med nuvarande tre Prop. 1995/96:89&lt;br&gt;riksintematskolor för en successiv övergång till ny skolform och nya Bilaga 2&lt;br&gt;bidragsregler. Verket bedömer det viktigt att ta hänsyn till föräldrarnas och&lt;br&gt;barnens behov av trygghet när det gäller de utlandssvenska elevernas&lt;br&gt;undervisning och boende. Intematverksamheten bör få ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar att bedrivas på ett acceptabelt sätt. Verket tillstyrker vidare&lt;br&gt;förslaget att verket får i uppdrag att följa hur utbudet av utbildningar och&lt;br&gt;inackorderingsmöjligheter för denna elevgrupp utvecklas om förslagen&lt;br&gt;enligt promemorian införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) Promemorians förslag att barnets folkbokföring&lt;br&gt;får betydelse för om barnets plats vid en svensk skola är berättigad till&lt;br&gt;statsbidrag eller ej är olyckligt. Det kan leda till att föräldrarna söker&lt;br&gt;undvika att barnet folkbokförs i Sverige för att barnets plats vid skolan&lt;br&gt;skall vara berättigad till statsbidrag. Folkbokföringsreglema är inte ägnade&lt;br&gt;att avgränsa elevgruppen utlandssvenska bam på det sätt som förutsätts&lt;br&gt;i promemorian. RSV anser därför att barnets folkbokföring inte bör vara&lt;br&gt;helt avgörande för regleringen av statsbidrag för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) delar uppfattningen att det är viktigt&lt;br&gt;att garantera möjligheten till utbildning i Sverige för bam och ungdomar&lt;br&gt;vars föräldrar är svenska medborgare bosatta i utlandet. CSN förordar&lt;br&gt;förslaget enligt alternativ 2 eftersom detta ger största utbudet av skolor och&lt;br&gt;utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inackorderingsbidrag anser CSN att bidraget bör utbetalas&lt;br&gt;av CSN oavsett om elev som går i fristående skola valt att bo på elevhem&lt;br&gt;eller i annat boende. Detta för att få en enhetlig och rättvis behandling av&lt;br&gt;studerande vid fristående skolor. CSN föreslår vidare - när det gäller elever&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 gymnasieutbildning inom det offentliga skolväsendet - att statsbidraget&lt;br&gt;som avses lämnas till huvudmannen skall avse både utbildnings- och&lt;br&gt;inackorderingskostnader även om huvudmannen inte har elevhem utan&lt;br&gt;eleven ordnar sin inackordering på annat sätt. Den kommun som erbjuder&lt;br&gt;utbildningsplatsen bör även ge stöd till inackordering enligt reglerna om&lt;br&gt;det kommunala stödet för inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grännaskolans styrelse avstyrker förslaget till förändring av regleringen&lt;br&gt;för riksintematskolor. Om förändringar ändå måste göras förordas en&lt;br&gt;allsidig utredning och analys av riksintematskolomas nuvarande funktion&lt;br&gt;och effektivitet under minst ett läsår. Om förändringar till varje pris skall&lt;br&gt;göras enligt promemorians förslag uppfattas alternativ 1 som minst skadligt&lt;br&gt;för verksamheten och som en rimligare form av förändring än alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 eftersom alternativ 1 ändå ger någon form av planeringsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköpings kommun avstyrker de i promemorian föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringarna. De vägande skälen för föreslagen kan till stor del tillgodoses&lt;br&gt;inom nuvarande reglering. Kommunen uttalar viljeyttringen att diskutera&lt;br&gt;förändringar av Grännaskolans juridiska status i framtiden. Lundsbergs&lt;br&gt;skola avstyrker promemorians förslag till förändring av nuvarande&lt;br&gt;reglering av riksintematskoloma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storfors kommun anför att riksintematskoloma erbjuder en helhet mellan&lt;br&gt;skola och fritid samt en social forstran som inte andra skolformer ger.&lt;br&gt;Skolan är ett tryggt alternativ för föräldrar med utlandsuppdrag samt yrken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som medför bortavaro från hemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens nuvarande kostnader för riksintemat kan inte vara skäl till att&lt;br&gt;nuvarande regler slopas och endast ersätts med regler för utlandssvenskars&lt;br&gt;bam. De negativa ekonomiska konsekvenserna bl.a. för Storfors kommun&lt;br&gt;överstiger vida vad statsbidragen minskar om riksintematen i nuvarande&lt;br&gt;form upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förslagen medför ökad segregering då de två&lt;br&gt;kategorier som återstår för riksintematskoloma blir utlandssvenskars bam&lt;br&gt;samt bam till föräldrar med mycket god ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storfors är en av Sveriges minsta kommuner med drygt 5000 invånare.&lt;br&gt;Lundsbergs skola är en mycket viktig arbetsplats med ca 100 anställda.&lt;br&gt;Dessutom inverkar skolan också på samhället i övrigt som t.ex. behov av&lt;br&gt;service av olika sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtunaskolan Humanistiska Läroveiket (SSHL). Styrelsen för SSHL&lt;br&gt;avstyrker de förslag till förändringar som redovisats i departements-&lt;br&gt;promemorian. För att garantera utlandssvenska elever möjlighet till&lt;br&gt;mångkulturell svensk miljö förordar styrelsen för SSHL ett alternativ&lt;br&gt;innebärande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;en specifik förordning för riksintematskolor i princip motsvarande den&lt;br&gt;som gäller nu,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;att staten även i fortsättningen låter sig representeras i styrelserna för&lt;br&gt;riksintematskoloma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att nuvarande bidragsmodell med bidrag per årselevplats behålls i sin&lt;br&gt;helhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att skyldighet införs för hemkommun att betala interkommunal&lt;br&gt;ersättning (faktisk kostnad för riksintematskolan/elev med avdrag för&lt;br&gt;statsbidrag/elev), dock högst den nivå som av statsmakterna fastställs&lt;br&gt;för utbildning i fristående skolor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;att inackorderingstillägg utbetalas direkt från CSN till berörda&lt;br&gt;målsmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att de utlandssvenska elever som väljer andra svenska alternativ än&lt;br&gt;riksintematskola även fortsättningsvis erhåller stöd enligt nuvarande&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigtuna kommun accepterar att nuvarande reglering av riksintematskolor&lt;br&gt;avskaffas men motsätter sig de föreslagna alternativen till ny reglering. När&lt;br&gt;Sigtuna kommun under senare delen av 1970-talet erhöll statsbidrag till&lt;br&gt;uppförande av ny gymnasieskola i Märsta klargjorde statsmakterna att det&lt;br&gt;var av riksintresse att kommunen sökte finna former för samarbete mellan&lt;br&gt;Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) och gymnasieskolan i&lt;br&gt;Märsta. Statsbidraget till den nya gymnasieskolan förutsatte en gemensam&lt;br&gt;gymnasieplanering med den nyupprättade riksintematskolan. Den nya&lt;br&gt;gymnasieskolan dimensionerades därför för ca 900 elever vilket väsentligt&lt;br&gt;understeg och understiger kommunens behov av gymnasieplatser.&lt;br&gt;Kommunen föreslår att överläggningar upptas mellan staten, huvudmannen&lt;br&gt;för SSHL och kommunen i syfte att finna ändamålsenliga former för&lt;br&gt;fortsatt samverkan mellan gymnasieskolan i Sigtuna kommun och SSHL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet har ingen principiell invändning mot den&lt;br&gt;föreslagna förändringen. Kommunsektorn måste i enlighet med finansie-&lt;br&gt;ringsprincipen kompenseras för den kostnadsförskjutning från stat till&lt;br&gt;kommun som förslaget innebär avseende de elever vars vårdnadshavare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är skrivna inom landet. Särskilt yttrande har bifogats kommunförbundets&lt;br&gt;yttrande varav framgår att de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna bör&lt;br&gt;beaktas särskilt med den korta införandetiden som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO som har uppdragit åt Lärarnas Riksförbund (LR) att yttra sig över&lt;br&gt;promemorian instämmer i LR:s bedömning. LR avstyrker förslaget i sin&lt;br&gt;helhet eftersom förbundet anser att promemorians förslag leder till att&lt;br&gt;kvaliteten på landets internatskolor kommer att äventyras, segregeringen&lt;br&gt;på internatskolor ökar, den enkla administration som finns idag ersätts av&lt;br&gt;en ökad byråkrati, statens insyn minskar och att underlaget måste breddas&lt;br&gt;innan eventuella beslut om förändringar tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO förordar alternativ 2 och tillstyrker även övriga förslag som&lt;br&gt;presenteras i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund sektionen vid SSHL (SKTF)&lt;br&gt;anser att nuvarande regleringar för riksintematskolor skall behållas och&lt;br&gt;avstyrker i huvudsak bestämt förslagen i departementspromemorian med&lt;br&gt;två undantag. SKTF anser nämligen att det är bra med intentionen av ökad&lt;br&gt;valfrihet men att det inte får ske genom ekonomiska bestraffningar av&lt;br&gt;nuvarande riksintematskolor samt att det är bra med någon form av tillsyn&lt;br&gt;av riksintematskolomas verksamhet. SKTF är vidare mån om arbetstill-&lt;br&gt;fällena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Svenskar i världen anför att för utlandssvenska bam och&lt;br&gt;ungdomar föreligger alldeles speciella behov av utbildning i Sverige med&lt;br&gt;möjlighet till intematboende. Det är en trygghet för ungdomar och&lt;br&gt;föräldrar att både utbildning och boende sköts av personer med erfarenhet&lt;br&gt;av dessa barns och ungdomars specifika behov och problem. Dessa bam&lt;br&gt;stöttar också varandra i sina gemensamma erfarenheter av utlandsboende&lt;br&gt;och andra utbildningsformer. Avreglering och möjligheter till större urval&lt;br&gt;av utbildningslinjer ser föreningen som positivt, men det är viktigt att den&lt;br&gt;kompetens som byggts upp på riksintematen inte försvinner eller urvattnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Utlandsskolois förening (SUF) menar att utgångspunkten för&lt;br&gt;vilka former av utbildning som skall erbjudas måste vara de behov som&lt;br&gt;utlandssvenskars bam och ungdomar har. SUF förordar en särskild&lt;br&gt;förordning för riksintematskolor med garantier för att elev som påbörjat&lt;br&gt;utbildningen också skall kunna fullfölja studierna vid den aktuella skolan&lt;br&gt;och en förordning som ger andra skolor rätt till bidrag för utbildning av&lt;br&gt;utlandssvenska ungdomar och vårdnadshavare rätt till bidrag för&lt;br&gt;inackordering för elever som väljer annan skolform än ett riksintemat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friskolekommittén anser att en viss risk för kostnadsökningar finns vid&lt;br&gt;val av alternativ 2. Kommittén vill inte förorda någotdera av alternativen&lt;br&gt;utan anser att istället är en kombination av de båda alternativen att föredra.&lt;br&gt;Staten skulle alltså sluta avtal enligt alternativ 1 med en skola eller&lt;br&gt;möjligen två, detta för att garantera erfarenhet och kontinuitet när det&lt;br&gt;gäller undervisning och boende för utlandssvenska elever. Kommittén&lt;br&gt;instämmer i förslaget att det nya systemet bör införas fr.o.m. läsåret&lt;br&gt;1996/97 men anser att systemet bör prövas i form av försöksverksamhet&lt;br&gt;under fyra år, innan slutlig ställning tas till en permanent förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Hem och Skola (RHS) uppfattar föreslagna förändringar&lt;br&gt;principiellt viktiga och att de i hög grad påverkar föräldrarna. För RHS&lt;br&gt;är det viktigt att vårdnadshavama ges de bästa förutsättningarna att finna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösningar som passar just deras bam. Detta skulle tala för alternativ 2 med Prop. 1995/96:89&lt;br&gt;utökade möjligheter att finna andra inackorderingsaltemativ än skolornas Bilaga 2&lt;br&gt;elevhem t.ex. möjlighet att bo kvar i hemmiljön genom att bo hos nära&lt;br&gt;vänner eller släktingar. RHS är dock tveksamma till om detta blir ett bra&lt;br&gt;alternativ. Erfarenheterna från riksidrottsgymnasier har visat att&lt;br&gt;inackorderingsverksamheten inte alltid ger önskad trygghet och tillsyn och&lt;br&gt;att ungdomar tvingas ta ett vuxenansvar som de många gånger inte är&lt;br&gt;mogna för. RHS är också tveksamma till om anhöriga eller andra in-&lt;br&gt;ackorderingsfamiljer orkar ta på sig det stora ansvar som krävs för att&lt;br&gt;skapa en socialt trygg och stabil miljö. Vad händer om de inte klarar av&lt;br&gt;sitt ansvar på ett tillfredsställande sätt? På riksintematen finns ofta en stab&lt;br&gt;av personal med speciell kompetens inriktade på att ta hand om bam och&lt;br&gt;ungdomar hela dygnet. Detta skapar en stor känsla av trygghet hos de&lt;br&gt;föräldrar som arbetar utanför Sveriges gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förslaget innebär att skolorna endast ges statsbidrag för ut-&lt;br&gt;landssvenska elever leder detta troligen till att många av de övriga elever-&lt;br&gt;na kommer att välja andra skolor. Detta kan resultera i en avgränsad&lt;br&gt;social krets av elever med risk för social segregering. RHS tar inte ställ-&lt;br&gt;ning till riksintematskolomas existens eller ej men anser att promemorian&lt;br&gt;inte innehåller tillräckligt underlag för att fatta beslut. En grundlig ut-&lt;br&gt;redning och analys av riksintematskolomas nuvarande verksamhet och en&lt;br&gt;breddning av beslutsunderlaget förordas innan beslut tas i frågan. Hem &amp;amp;&lt;br&gt;Skola föreningen på Grännaskolan (HSG) har i särskilt yttrande ställt sig&lt;br&gt;bakom vad RHS anfört. HSG har vidare betonat att de valmöjligheter som&lt;br&gt;promemorian anför som målsättning för förändringarna finns redan genom&lt;br&gt;dagens riksintematskolor. Den ökade valfriheten som åsyftas blir därför&lt;br&gt;förment valfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund framhåller att Sveriges framtida konkurrens-&lt;br&gt;kraft är i hög grad beroende av den utbildning våra bam och ungdomar&lt;br&gt;får. Förbundet avstår från att kommentera detaljer i departementspro-&lt;br&gt;memorian men anser att det system som slutligen väljs bör så långt möj-&lt;br&gt;ligt karakteriseras av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;bam kan börja skolan utan långa administrativa procedurer före&lt;br&gt;beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;barnets familjs ekonomiska status har försumbar betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;skolorna ifråga kan fungera som ett uthålligt alternativ till familje-&lt;br&gt;hemmet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;utlandssvenskars bam blandas väl med andra kategorier, inklusive&lt;br&gt;dagelever,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;erfarenhet av de särskilda kategorier av bam det är fråga om tillvara-&lt;br&gt;tas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;såväl skolundervisning som altemativhemsmiljö har god kvalitet&lt;br&gt;anpassad till de aktuella kategorierna bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anför att de frågor promemorian&lt;br&gt;behandlar är av stor vikt för svensk exportindustri och dess anställda&lt;br&gt;utomlands. Vid rekrytering för utlandstjänst är de former för utbildning&lt;br&gt;som erbjuds bam till utlandsställda en av nyckelfrågorna. SAF avstyrker&lt;br&gt;de två förslag som redovisats i promemorian eftersom båda innebär för- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sämrade förutsättningar för och i realiteten ett hot mot den skolform som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trygg miljö för eleverna. De ungdomar som är bam till utlandsanställda Prop. 1995/96:89&lt;br&gt;och som återvänder till Sverige för i första hand gymnasieutbilning, väljer&lt;br&gt;sålunda i huvudsak internatskola. Det är viktigt att man väljer en lösning&lt;br&gt;som gör att riksintematkoloma kan bibehållas i sin nuvarande form. I&lt;br&gt;övrigt delar SAF de remisssvar som angetts av styrelsen för Svenska&lt;br&gt;Utlandsskolors förening och Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) anför att vid rekrytering för&lt;br&gt;utlandstjänst är skolfrågan en av de viktigaste att lösa på ett för alla parter&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Att inackordera sitt bam i en internatskola med lång&lt;br&gt;erfarenhet att ta emot tonårsbarn känns tryggt för föräldrarna. Att som elev&lt;br&gt;komma till en miljö där man möter kamrater i samma situation ger en&lt;br&gt;snabb anpassning till intematlivet. Det viktigaste för föräldrar och elever&lt;br&gt;är att intematen ger eleven en hemliknande situation, det egna rummet,&lt;br&gt;husfar och husmor, läxhjälp, fritidssysselsättningar etc. dvs. trygghet i&lt;br&gt;händerna på erfaren personal. I flera länder saknas en tillfredsställande&lt;br&gt;undervisning på gymnasienivå. De elever som återvänder till Sverige för&lt;br&gt;i första hand gymnasieutbildning väljer nästan undantagslöst internatskola.&lt;br&gt;Dels för att dessa skolor har insikt i och kunskap om olika länders&lt;br&gt;skolsystem och speciellt de s.k. internationella skolomas uppläggning av&lt;br&gt;studierna, dels att de eventuella kunskapsluckor en elev har snabbt kan&lt;br&gt;upptäckas och åtgärdas. Av de nuvarande tre riksintematskoloma har&lt;br&gt;Grännaskolan och SSHL de vanligaste programmen dessutom är de inte&lt;br&gt;rena internatskolor utan hälften av eleverna är extematelever vilket ger en&lt;br&gt;bra social elevsammansättning. Ericsson avstyrker förslaget att internatsko-&lt;br&gt;lorna omvandlas till friskolor. Den trygghet och kontinuitet som dagens&lt;br&gt;riksintemat ger torde inte kunna vidmakthållas om nuvarande regler&lt;br&gt;avskaffas och skolorna jämställs med fristående skolor. En särskild&lt;br&gt;förordning bör fortsättningsvis gälla för riksintematen samt att dagens&lt;br&gt;möjlighet till inackorderingsbidrag för utlandssvenska elever kvarstår.&lt;br&gt;ABB-Support, Electrolux, Pair Ltd, Pharmacia, Scania, SKF och Volvo&lt;br&gt;Trucks har i gemensamma diskussioner ställt sig bakom av Ericsson&lt;br&gt;framförda synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:89&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Tham, Hedborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;br&gt;Johansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:89 Utbildning i Sverige för&lt;br&gt;utlandssvenska bam och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför, &amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrar, upphäver eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprepar ett normgiv-&lt;br&gt;ni ngsbemy ndi gande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49103, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om statsbidrag till utlandssvenska elevers utbildning (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om statsbidrag till utlandssvenska elevers utbildning (avsnitt 5).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:UbU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:58:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0389</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:58:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:UbU6</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01UbU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alf Svensson  och Inger Davidson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alf Svensson  och Inger Davidson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andreas Carlgren  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göte Jonsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:89&lt;br/&gt;
Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göte Jonsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>