<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284451</hangar_id>
 <dok_id>GJ0387</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>87</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:87</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>87</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om skatt på naturgrus</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0387/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0387</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0387</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:87&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lag om skatt på naturgrus&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0387/prop_199596__87-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0387/prop_199596__87-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en lag införs om skatt på naturgrus. Avsikten&lt;br&gt;är att skatten skall verka för en bättre hushållning med natuigrus. Vidare&lt;br&gt;föreslås att det i naturvårdslagen skall införas en möjlighet för regeringen&lt;br&gt;att föreskriva om skyldighet för den som har täkttillstånd att hålla&lt;br&gt;länsstyrelsen underrättad om vem som exploaterar en täkt och en&lt;br&gt;möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om avgifter för&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet enligt naturvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om skatt på natuigrus föreslås träda i kraft den 1 juli 1996 och&lt;br&gt;ändringarna i naturvårdslagen den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om skatt på naturgrus.......... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822) ......................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter....... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1971:69) .......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förmånsberättigade skattefordringar m.m...... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund .............................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur naturgrus bildas.................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgången på naturgrus.................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för hushållningen med naturgrus...... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Användning av sten- och grusmaterial ......... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en naturgrusskatt................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av naturgrusskatten................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det skattemässiga begreppet naturgrus......... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattenivå...........................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattskyldighet....................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattskyldighetens inträde m.m.............. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattningsförferandet .................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Husbehovstäkter ...................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter ........................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande........................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar ...................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om skatt på naturgrus ........ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822) ......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag...................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna........... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ............... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande..................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 25 oktober 1995 ........................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................ 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om skatt på natuigrus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om skatt på naturgrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt (natuigrusskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för&lt;br&gt;brutet naturgrus om utvinningen av naturgruset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kräver tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sker med stöd av tillstånd som lämnats enligt vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;och utvinningen sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sker med stöd av rätt till täkt på annans mark enligt 38 § väglagen&lt;br&gt;(1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med natuigrus avses naturligt sorterade jordarter som till över-&lt;br&gt;vägande del består av fraktionerna sand, grus, sten och block.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatten tas ut med fem kronor per ton natuigrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattskyldig är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exploaterar en täkt som kräver tillstånd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för annat ändamål än markinnehavarens husbehov exploaterar en täkt&lt;br&gt;med tillstånd enligt vattenlagen (1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt 38 § väglagen (1971:948) har fått rätt till täkt på annans mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreskrifter om skyldighet att lämna uppgift om vem som är&lt;br&gt;exploatör av täkten meddelats med stöd av 18 a § andra stycket natur-&lt;br&gt;vårdslagen, är tillståndshavaren tillsammans med exploatören skattskyldig&lt;br&gt;för tiden till dess sådan uppgift har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattskyldighet inträder när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. natuigrus levereras till en köpare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. naturgrus tas i anspråk för något annat ändamål än försäljning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige avregistreras, varvid skattskyldigheten omfattar det&lt;br&gt;naturgrus som då ingår i hans lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattskyldighet inträder inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. naturgrus som används enbart för ändamål som är nödvändiga för&lt;br&gt;täktverksamhetens bedrivande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. naturgrus som används för efterbehandling av täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I en deklaration som avser naturgrusskatt får avdrag göras för skatt Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;på sådant naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för vilket skattskyldighet tidigare inträtt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som har tagits tillbaka i samband med återgång av köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regler för förfärandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822) Prop. 1995/96:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om naturvårdslagen (1964:822)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 18 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för den som driver täkiverksamhet&lt;br&gt;eller stenkrossrörelse att lämna de&lt;br&gt;uppgifter om verksamheten som&lt;br&gt;behövs som underlag för planering&lt;br&gt;av naturvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för den som,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exploaterar en täkt som kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. exploaterar en täkt med till-&lt;br&gt;stånd enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bedriver stenkrossrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lämna de uppgifter om verk-&lt;br&gt;samheten som behövs som under-&lt;br&gt;lag för planering av naturvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att den&lt;br&gt;som innehar tillstånd till täkt som&lt;br&gt;avses i första stycket 1 eller 2 skall&lt;br&gt;lämna uppgift till länsstyrelsen om&lt;br&gt;vem som är exploatör av täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgift saknas om vem som&lt;br&gt;är exploatör av en täkt för vilken&lt;br&gt;tillstånd getts skall vid tillämpning&lt;br&gt;av denna paragraf eller föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av para-&lt;br&gt;grafen tillståndshavaren anses som&lt;br&gt;exploatör av täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för en myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;br&gt;Regeringen får överlåta åt kommu-&lt;br&gt;nen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;sådana avgifter såvitt gäller kom-&lt;br&gt;munens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ** Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:87&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt bet. 1995/96:SkUl Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryc-&lt;br&gt;kesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa kas-&lt;br&gt;settband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om&lt;br&gt;särskild skatt för elektrisk kraft&lt;br&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel, lagen (1990:662) om skatt&lt;br&gt;på vissa premiebetalningar, lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotteri vinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryc-&lt;br&gt;kesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa kas-&lt;br&gt;settband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om&lt;br&gt;särskild skatt för elektrisk kraft&lt;br&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel, lagen (1990:662) om skatt&lt;br&gt;på vissa premiebetalningar, lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt bet. 1995/96:SkUl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1087) om lagerskatt på vissa&lt;br&gt;oljeprodukter, lagen (1990:1427)&lt;br&gt;om särskild premieskatt for grupp-&lt;br&gt;livförsäkring, m.m., lagen&lt;br&gt;(1991:1482) om lotteriskatt, lagen&lt;br&gt;(1991:1483) om skatt på vinstspa-&lt;br&gt;rande m.m., lagen (1992:1479) om&lt;br&gt;lagerskatt på viss bensin, lagen&lt;br&gt;(1992:1438) om dieseloljeskatt och&lt;br&gt;användning av vissa oljeprodukter,&lt;br&gt;lagen (1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja, lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi, lagen (1995:000)&lt;br&gt;om lagerskatt på dieselolja för&lt;br&gt;förbrukning i vissa motordrivna&lt;br&gt;fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1087) om lagerskatt på vissa&lt;br&gt;oljeprodukter, lagen (1990:1427)&lt;br&gt;om särskild premieskatt för grupp-&lt;br&gt;livförsäkring, m.m., lagen&lt;br&gt;(1991:1482) om lotteriskatt, lagen&lt;br&gt;(1991:1483) om skatt på vinstspa-&lt;br&gt;rande m.m., lagen (1992:1479) om&lt;br&gt;lagerskatt på viss bensin, lagen&lt;br&gt;(1992:1438) om dieseloljeskatt och&lt;br&gt;användning av vissa oljeprodukter,&lt;br&gt;lagen (1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja, lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi, lagen (1995:000)&lt;br&gt;om lagerskatt på dieselolja för&lt;br&gt;förbrukning i vissa motordrivna&lt;br&gt;fordon, lagen (1995:000) om skatt&lt;br&gt;på naturgrus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen&lt;br&gt;(1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1990:615) om&lt;br&gt;avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m., lagen (1990:616) om införan-&lt;br&gt;de av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.,&lt;br&gt;lagen (1994:1704) om lageravgift på vissa jordbruksprodukter, lagen&lt;br&gt;(1982:349) om återvinning av dryckesförpackningar av aluminium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i författning som anges i första stycket eller i författning som&lt;br&gt;utfärdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker&lt;br&gt;från denna lag gäller dock den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) Prop. 1995/96:87&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och&lt;br&gt;rättigheter, lagen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags&lt;br&gt;tillgångar, kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1933:395) om&lt;br&gt;ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen&lt;br&gt;(1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295)&lt;br&gt;om sjömansskatt, lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt, lagen&lt;br&gt;(1983:1086) om vinstdelningsskatt, lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen&lt;br&gt;(1989:346) om särskild vinstskatt, lagen (1989:471) om investeringsskatt&lt;br&gt;för vissa byggnadsarbeten, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m. fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskost-&lt;br&gt;nader, lagen (1993:1537) om expansionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;stämpelskattelagen (1964:308),&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryc-&lt;br&gt;kesförpackningar, vägtrafikskattela-&lt;br&gt;gen (1973:601), lagen (1973:1216)&lt;br&gt;om särskild skatt för oljeprodukter&lt;br&gt;och kol, bilskrotningslagen&lt;br&gt;(1975:343), lagen (1976:338) om&lt;br&gt;vägtrafikskatt på vissa fordon, som&lt;br&gt;icke är registrerade i riket, lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa kas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;stämpelskattelagen (1964:308),&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryc-&lt;br&gt;kesförpackningar, vägtrafikskattela-&lt;br&gt;gen (1973:601), lagen (1973:1216)&lt;br&gt;om särskild skatt för oljeprodukter&lt;br&gt;och kol, bilskrotningslagen&lt;br&gt;(1975:343), lagen (1976:338) om&lt;br&gt;vägtrafikskatt på vissa fordon, som&lt;br&gt;icke är registrerade i riket, lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa kas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:621.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;settband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om&lt;br&gt;särskild skatt för elektrisk kraft&lt;br&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1984:852) om lagerskatt på&lt;br&gt;viss bensin, fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327), lagen (1988:328) om&lt;br&gt;fordonsskatt på utländska fordon,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:613) om miljöavgift på ut-&lt;br&gt;släpp av kväveoxider vid energi-&lt;br&gt;produktion, lagen (1990:662) om&lt;br&gt;skatt på vissa premiebetalningar,&lt;br&gt;lagen (1990:1087) om lagerskatt på&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), lagen (1994:1704) om&lt;br&gt;lageravgift på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter, lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;settband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om&lt;br&gt;särskild skatt för elektrisk kraft&lt;br&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1984:852) om lagerskatt på&lt;br&gt;viss bensin, fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327), lagen (1988:328) om&lt;br&gt;fordonsskatt på utländska fordon,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:613) om miljöavgift på ut-&lt;br&gt;släpp av kväveoxider vid energi-&lt;br&gt;produktion, lagen (1990:662) om&lt;br&gt;skatt på vissa premiebetalningar,&lt;br&gt;lagen (1990:1087) om lagerskatt på&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja, mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200), lagen (1994:1704) om&lt;br&gt;lageravgift på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter, lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi, lagen (1995:000)&lt;br&gt;om skatt på naturgrus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter och lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande&lt;br&gt;skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs&lt;br&gt;i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande dröjsmålsav-&lt;br&gt;gift, skattetillägg eller liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:87&lt;br&gt;förmånsberättigade skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med&lt;br&gt;fordran på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt och avgift, som anges i 1 § första stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för&lt;br&gt;särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;br&gt;kupongskattelagen (1970:624), lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt,&lt;br&gt;lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag,&lt;br&gt;understödsföreningar och pensionsstiftelser, lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel, lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta och lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt eller avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1928:376) om skatt på lotterivins-&lt;br&gt;ter, lagen (1941:251) om särskild&lt;br&gt;varuskatt, lagen (1957:262) om&lt;br&gt;allmän energiskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:394) om tobaksskatt, stäm-&lt;br&gt;pelskattelagen (1964:308), lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser&lt;br&gt;och reklam, lagen (1972:820) om&lt;br&gt;skatt på spel, lagen (1973:37) om&lt;br&gt;avgift på vissa dryckesförpack-&lt;br&gt;ningar, lagen (1973:1216) om sär-&lt;br&gt;skild skatt för oljeprodukter och&lt;br&gt;kol, bilskrotningslagen (1975:343),&lt;br&gt;lagen (1977:306) om dryckesskatt,&lt;br&gt;lagen (1978:69) om försäljnings-&lt;br&gt;skatt på motorfordon, lagen&lt;br&gt;(1978:144) om skatt på vissa resor,&lt;br&gt;lagen (1982:691) om skatt på vissa&lt;br&gt;kassettband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om&lt;br&gt;särskild skatt för elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt eller avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1928:376) om skatt på lotterivin-&lt;br&gt;ster, lagen (1941:251) om särskild&lt;br&gt;varuskatt, lagen (1957:262) om&lt;br&gt;allmän energiskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:394) om tobaksskatt, stäm-&lt;br&gt;pelskattelagen (1964:308), lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser&lt;br&gt;och reklam, lagen (1972:820) om&lt;br&gt;skatt på spel, lagen (1973:37) om&lt;br&gt;avgift på vissa dryckesförpack-&lt;br&gt;ningar, lagen (1973:1216) om&lt;br&gt;särskild skatt för oljeprodukter och&lt;br&gt;kol, bilskrotningslagen (1975:343),&lt;br&gt;lagen (1977:306) om dryckesskatt,&lt;br&gt;lagen (1978:69) om försäljnings-&lt;br&gt;skatt på motorfordon, lagen&lt;br&gt;(1978:144) om skatt på vissa resor,&lt;br&gt;lagen (1982:691) om skatt på vissa&lt;br&gt;kassettband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elekt-&lt;br&gt;risk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om&lt;br&gt;särskild skatt för elektrisk kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:622.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1984:852) om lagerskatt på&lt;br&gt;viss bensin, lagen (1988:1567) om&lt;br&gt;miljöskatt på inrikes flygtrafik,&lt;br&gt;lagen (1990:582) om koldioxid-&lt;br&gt;skatt, lagen (1990:587) om svavel-&lt;br&gt;skatt, lagen (1990:613) om mil-&lt;br&gt;jöavgift på utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;vid energiproduktion, lagen&lt;br&gt;(1990:662) om skatt på vissa pre-&lt;br&gt;miebetalningar, lagen (1990:1087)&lt;br&gt;om lagerskatt på vissa oljeproduk-&lt;br&gt;ter, lagen (1990:1427) om särskild&lt;br&gt;premieskatt för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;m.m., lagen (1991:1482) om lotte-&lt;br&gt;riskatt, lagen (1991:1483) om skatt&lt;br&gt;på vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja, lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1984:852) om lagerskatt på&lt;br&gt;viss bensin, lagen (1988:1567) om&lt;br&gt;miljöskatt på inrikes flygtrafik,&lt;br&gt;lagen (1990:582) om koldioxid-&lt;br&gt;skatt, lagen (1990:587) om svavel-&lt;br&gt;skatt, lagen (1990:613) om miljö-&lt;br&gt;avgift på utsläpp av kväveoxider&lt;br&gt;vid energiproduktion, lagen&lt;br&gt;(1990:662) om skatt på vissa pre-&lt;br&gt;miebetalningar, lagen (1990:1087)&lt;br&gt;om lagerskatt på vissa oljeproduk-&lt;br&gt;ter, lagen (1990:1427) om särskild&lt;br&gt;premieskatt för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;m.m., lagen (1991:1482) om lotte-&lt;br&gt;riskatt, lagen (1991:1483) om skatt&lt;br&gt;på vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om&lt;br&gt;dieseloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på&lt;br&gt;dieselolja, lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi, lagen (1995:000)&lt;br&gt;om skatt på naturgrus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om&lt;br&gt;saluvagnsskatt, fordonsskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om&lt;br&gt;fordonsskatt på utländska fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt&lt;br&gt;lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets&lt;br&gt;område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m., lagen&lt;br&gt;(1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m.m. och lagen (1994:1704) om lageravgift på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. avgift enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten omfattar ej dröjsmålsavgift och liknande avgift som&lt;br&gt;utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller&lt;br&gt;skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserade i prop. 1994/95:203 Finansiering av medlemskapet&lt;br&gt;i Europeiska unionen att en skatt på naturgrus skall ingå som en del i&lt;br&gt;finansieringen av vårt medlemskap. Regeringen hade dessförinnan, i&lt;br&gt;december 1994, beslutat att tillkalla en särskild utredare (Fi 1995:01)&lt;br&gt;med uppdrag att utreda möjligheterna att införa en skatt på natuigrus&lt;br&gt;(Utredningen om Naturgrusskatt, m.m.). Utredningen har i juni 1995&lt;br&gt;överlämnat betänkandet Natuigrusskatt, m.m. (SOU 1995:67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstan-&lt;br&gt;ser som har yttrat sig över betänkandet finns i bilaga 1. En samman-&lt;br&gt;ställning över remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet,&lt;br&gt;dnr Fi95/4110.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Naturgrusskatt, m.m. har utredningen lämnat förslag om&lt;br&gt;en skatt på natuigrus. Regeringen avser nu att ta upp utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i naturvårdslagen (1964:822) fordras tillstånd för&lt;br&gt;vissa arbetsföretag. Av bestämmelser i naturvårdsförordningen&lt;br&gt;(1976:484) framgår i vilka fäll avgift tas ut. Vissa sådana arbetsföretag&lt;br&gt;bör stå under tillsyn av en myndighet. Efter förebild i miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387) tillfördes inför Lagrådets granskning en bestämmelse i&lt;br&gt;naturvårdslagen för att tydliggöra grunden för avgiftsuttaget. Den nu&lt;br&gt;föreslagna regleringen om avgiftsuttag för myndigheternas verksamhet&lt;br&gt;har inte till syfte att ändra rättsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 12 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 3. Lagrådet har föreslagit en viss ändring av 4 § lagen om skatt&lt;br&gt;på naturgrus. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Hur naturgrus bildas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När den senaste inlandsisen var som störst täckte den hela Sverige och&lt;br&gt;Finland samt större delen av Norge och Danmark. Där den var som&lt;br&gt;tjockast hade den en mäktighet på flera kilometer. Samtidigt som isen&lt;br&gt;ryckte fram påverkade den omgivningen. Löst material som låg ovanpå&lt;br&gt;den dåvarande berggrunden drogs med och krossades till en del under&lt;br&gt;isen. Isen kunde också rycka loss delar av beiget. Inuti isen samlades på&lt;br&gt;detta sätt material av olika storlekar och ursprung. Genom isens rörelser&lt;br&gt;transporterades detta inhomogena material av mycket blandat ursprung,&lt;br&gt;ofta långt ifrån den plats där det först fastnade i isen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När klimatet blev varmare smälte isen och lämnade då kvar det Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;material som den fört med sig. Detta material, avsatt av isen, kallas&lt;br&gt;morän. Morän finns i stort sett över hela det område som täcktes av&lt;br&gt;inlandsisen. Karaktäristiskt för morän är att materialet är en blandning av&lt;br&gt;många olika partikelstorlekar, är osorterat och att block, stenar och&lt;br&gt;mindre partiklar inte har väl avrundade kanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under isen samlades smältvattnet till isälvar. På grund av den höga&lt;br&gt;vattenhastigheten drogs löst material med. Materialet rullades utmed&lt;br&gt;isälvens botten och blev genom nötning under transporten så småningom&lt;br&gt;avrundat och jämnt till formen. Då isälven minskade i vattenhastighet&lt;br&gt;kunde de största blocken inte längre transporteras med älven, utan&lt;br&gt;stannade vid bottnen. Isälvsmaterialet blev på så sätt sorterat efter storlek&lt;br&gt;och allt eftersom isen drog sig tillbaka täcktes de grövre blocken med allt&lt;br&gt;mindre stenar, grus och finare material. På detta sätt bildades rullstens-&lt;br&gt;åsama. De kan vara flera mil långa och avspeglar alltså en f.d. isälv i&lt;br&gt;dess längdriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De minsta partiklarna var uppslammade i älven och höll sig flytande&lt;br&gt;långt efter det att isälven mynnat ut i havet eller i en lokal isdämd sjö.&lt;br&gt;Slutligen sjönk också dessa till bottnen och sedimenterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inlandsisen smälte bort övertog &amp;quot;vanliga&amp;quot; vattendrag isälvamas roll&lt;br&gt;att transportera och avlagra sten- och grusmaterial. Materialet avlagrades&lt;br&gt;som älvterrasser och deltan. I områden som var utsatta for kraftiga vindar&lt;br&gt;plockade dessa upp sandkorn och mindre kom samt transporterade dem&lt;br&gt;vidare längre eller kortare sträckor. Detta vindtransporterade material&lt;br&gt;avsattes i form av sanddyner på platser som låg i lä för vinden. Dessa&lt;br&gt;processer - transport och avlagring via vatten eller vind - pågår alltjämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanddyner bildades på land och är följaktligen lättillgängliga för&lt;br&gt;människan. De älvterrasser och deltan som bildades utmed och i älvamas&lt;br&gt;lopp i dåvarande Östersjön har genom den pågående landhöjningen till&lt;br&gt;stor del lyfts upp ovanför vattenytan och på så sätt blivit lättillgängliga&lt;br&gt;även de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Morän och isälvsavlagringar kan även ha påverkats genom vågverkan&lt;br&gt;och strömmar. En moränrygg som avsatts under havsytan kan senare, vid&lt;br&gt;den successiva landhöjningen, ha fått de minsta partiklama ursvallade så&lt;br&gt;att bara de grövre stenarna blir kvar. När ryggen genom landhöjningen&lt;br&gt;kommit över vattenytan har det därför efter hand bildats en kappa av&lt;br&gt;ursvallat material utmed sidorna. En annan typ av former är de strandval-&lt;br&gt;lar som byggts upp av främst kustströmmar i hav och insjöar. De består,&lt;br&gt;liksom rullstensåsama, av storlekssorterat och rundat material.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tillgången på natuigrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns natuigrus över hela Sverige. Förekomsterna är emellertid&lt;br&gt;ojämnt fördelade över landet. Även områden med betydande natuigrustill-&lt;br&gt;gångar kan vara bristområden när det gäller att förse marknaden med&lt;br&gt;ballast (grus- och beigkrossmaterial) av god kvalitet. Orsaken härtill är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i inånga fäll naturvårds- eller vattenförsöijningsskäl men kan också vara Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;att naturgruset har brister i kvalitetshänseende som gör det olämpligt som&lt;br&gt;ballast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På 1950-talet uppskattade man Sveriges naturgrustillgångar till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 miljarder ton. I slutet av 1982 beslutade riksdagen att en översiktlig&lt;br&gt;landsomfattande inventering av natuigrus och alternativa material&lt;br&gt;(beigkross, morän) skulle genomföras. Inventeringen delades upp i två&lt;br&gt;etapper, där den första avsåg att tillgodose de mest akuta kunskapsbe-&lt;br&gt;hoven. Det innebar inventering av områden kring tätorter med mer än&lt;br&gt;10 000 invånare, av grusbristområden i övrigt nedanför fjällregionen och&lt;br&gt;av sådana områden därutöver där det fanns starka naturvåidsintressen&lt;br&gt;eller markanvändningskonflikter. Denna första etapp är nu i stort sett&lt;br&gt;klar. Inventeringarna (kartor jämte beskrivningar) visar vilken typ av&lt;br&gt;material som finns och ungefär vilka mängder som, med hänsyn till andra&lt;br&gt;samhällsintressen, kan utnyttjas. Nyligen skärpta krav på dricksvattenkva-&lt;br&gt;litet kan dock väntas innebära större behov av att spara grusförekomster&lt;br&gt;som grundvattenmagasin än som kunnat beaktas i flertalet av de områdes-&lt;br&gt;eller länsvisa inventeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges geologiska undersökning har, med utgångspunkt i inventering-&lt;br&gt;arna, försökt att bedöma hur länge de tillgängliga natuigrustillgångama&lt;br&gt;kommer att räcka med nuvarande förbrukningstakt och med de restriktio-&lt;br&gt;ner som beaktats i inventeringarna. En rapport från 1994 visar att&lt;br&gt;natuigruset i ett 80-tal kommuner kommer att vara förbrukat inom 30 år.&lt;br&gt;För ett 40-tal av dessa kommuner är naturgruset slut redan inom 10 år.&lt;br&gt;De hushållningsplaner som hittills har upprättats inom olika län eller&lt;br&gt;kommuner tyder emellertid på att rapporten kan vara väl optimistisk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Riktlinjer för hushållningen med naturgrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Redan 1952 infördes i dåvarande naturskyddslag en möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva tillståndsprövning för täkt inom ett visst område. Om täkt då&lt;br&gt;vägrades hade markinnehavaren rätt till ersättning. Vid tillkomsten av&lt;br&gt;nuvarande naturvårdslag 1964 föreskrevs en generell tillståndsprövning.&lt;br&gt;Skyldigheten att lämna ersättning vid vägrat täkttillstånd fanns då kvar,&lt;br&gt;men togs bort 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill öppna en täkt för brytning av bl.a. sten, grus eller sand&lt;br&gt;måste, om brytningen sker för annat ändamål än markinnehavarens&lt;br&gt;husbehov, enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) först inhämta länssty-&lt;br&gt;relsens tillstånd. Om täkten kräver tillstånd enligt vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;eller enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln skall dock prövningen&lt;br&gt;göras enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1983 infördes regler i 18 § naturvårdslagen som innebär att&lt;br&gt;länsstyrelserna skall ta hänsyn till om täkten behövs för materialfönsöij-&lt;br&gt;ningen inom det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för prövning och tillsyn av täktverksamhet skall&lt;br&gt;täckas genom avgifter enligt förordningen (1984:381) om täktavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften beräknas på den mängd material som får tas ut ur täkten och Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;uppgår för naturgrusets del till 26 öre per ton. Den skall erläggas då&lt;br&gt;tillstånd meddelas men kan delas upp på flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som innehåller så värdefulla ämnen och material att de kan&lt;br&gt;anses vara synnerligen viktiga för vårt lands materialförsöijning kan&lt;br&gt;förklaras vara av riksintresse för materialförsöijning enligt 2 kap. 7 §&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Det innebär att&lt;br&gt;man kan förbjuda sådana åtgärder som skulle påtagligt försvåra en&lt;br&gt;utvinning av ämnen och material ur dem. Bland förslagen till förekomster&lt;br&gt;som bör utpekas som riksintressen för materialförsöijning finns ett litet&lt;br&gt;antal natuigrusförekomster med material som är speciellt lämpligt för&lt;br&gt;gjuteriverksamhet, vattenrening och betongtillverkning. Ett antal grus-&lt;br&gt;och bergförekomster har ansetts vara av riksintresse med hänsyn till såväl&lt;br&gt;naturvård som materialförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i bl.a. prop. 1990/91:90 En god livsmiljö s. 38&lt;br&gt;i fråga om täktverksamhet framhållit att ändliga naturresurser skall nyttjas&lt;br&gt;så försiktigt att även framtida generationer får tillgång till råvaror. I&lt;br&gt;områden där det är ont om behövligt material eller där det föreligger&lt;br&gt;starka markanvändningskonflikter skall materialförsöijningen främst&lt;br&gt;inriktas mot beigtäkter eller andra alternativa material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk ansåg i aktionsprogrammet Ett miljöanpassat&lt;br&gt;samhälle/ Miljö -93 (SNV Rapport 4234) att antalet takter som samtidigt&lt;br&gt;är öppna inte bör vara större än vad som svarar mot samhällets behov av&lt;br&gt;täktmaterial. I första hand skall sådant material utnyttjas som är ett fullt&lt;br&gt;acceptabelt alternativ till natuigrus och som medför mindre skador vid&lt;br&gt;utvinning och nyttjande. Som ett delmål angavs att beig skulle svara för&lt;br&gt;minst 30 procent av ballastproduktionen 1994. Samtidigt bedömdes att&lt;br&gt;70 - 80 procent av natuigrusproduktionen skulle kunna ersättas med&lt;br&gt;alternativa material, dvs. man bör ungefär kunna nå fram till propor-&lt;br&gt;tionerna 70/30 mellan beigkross och natuigrus.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Användning av sten- och grusmaterial&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kvantitativt mest omfettande användningen av ballastmaterial, dvs.&lt;br&gt;naturgrus, morän och krossmaterial, har hittills varit för vägbyggnad,&lt;br&gt;betongtillverkning och för utfyllnadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturgrus har många användningsområden. Vid byggande används&lt;br&gt;naturgrus dels i markarbeten för utfyllnad, dränering, rörläggning och&lt;br&gt;plattsättning, dels i själva byggnaden som huvudbeståndsdel i betong och&lt;br&gt;för eventuell muming. Vissa gruskvaliteter används för formgjutning av&lt;br&gt;metall. Ett viktigt användningsområde är som filtersand vid rening av&lt;br&gt;såväl dricks- som avloppsvatten. Ren kvartssand är råmaterial vid&lt;br&gt;framställning av glas och glasfiber.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fell kan natuigruset ersättas av krossat beig, i viss utsträckning&lt;br&gt;även av grov morän. Krossat beig får man inte enbart från särskilda&lt;br&gt;beigtäkter. Även överskottsmassor från anläggnings- och byggnadsarbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten kan krossas och användas, s.k. entreprenadberg. Slutligen kan man Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;också ta till vara tidigare använt material, t.ex. vid rivningar. Av&lt;br&gt;kostnadsskäl har detta hittills förekommit bara i begränsad omfattning i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på bergkrossmaterial har under senare år ökat markant. En&lt;br&gt;orsak till detta är den begynnande bristen på natuigrus. För att få&lt;br&gt;kvaliteter, som mer eller mindre är skräddarsydda för olika använd-&lt;br&gt;ningar, har marknaden i ökad utsträckning ställt skärpta krav på t.ex.&lt;br&gt;ballastmaterialets hållfasthet, vidhäftningsförmåga, densitet, motstånd mot&lt;br&gt;nötning samt sprödhetsvärden. Då är det ofta fördelaktigt att använda&lt;br&gt;berg som basmaterial, vilket ger en jämnare kvalitet än naturgrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid några användningsområden där bergkross inte kan&lt;br&gt;ersätta naturgrus. Det gäller bl.a. gjuterisand, filtersand och i viss mån&lt;br&gt;s.k. kabel- och rörgravsgrus. För betongtillverkning har naturgruset&lt;br&gt;ansetts som - om än inte oumbärligt - överlägset bergkross. Det gäller&lt;br&gt;framför allt de finare fraktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt beräkningar av Sveriges geologiska undersökning uppgick&lt;br&gt;produktionen av ballast 1994 till cirka 83 miljoner ton fördelat på 53&lt;br&gt;procent naturgrus, 35 procent bergkross och 12 procent annat material.&lt;br&gt;Tendensen har allt sedan 1987, då naturgrusproduktionen uppgick till&lt;br&gt;74,5 procent och bergkiossproduktionen till 21,5 procent av den totala&lt;br&gt;ballastproduktionen, varit en sakta minskande andel naturgrusproduktion&lt;br&gt;och ökad andel bergkrossproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behovet av en naturgrusskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att åstadkomma en bättre hushållning skall&lt;br&gt;en skatt på naturgrus införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;eller lämnar förslaget utan erinran. Sveriges geologiska undersökning,&lt;br&gt;Grus och Makadamföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska&lt;br&gt;Fabriksbetongföreningen, Svenska åkeriförbundet, Maskinentreprenörena&lt;br&gt;och AB Underås avstyrker förslaget. Som skäl anges bl.a. att en&lt;br&gt;tillräcklig hushållning med natuigrus kan uppnås inom ramen för&lt;br&gt;nuvarande tillståndsprövning, att skatten kommer att innebära utslagning&lt;br&gt;av små och medelstora företag och att en övergång till bergkross innebär&lt;br&gt;betydande miljöproblem. Riksrevisionsverket är tveksamt till om en skatt&lt;br&gt;är det lämpligaste sättet att uppnå det önskade målet. Även Riksskattever-&lt;br&gt;ket är tveksamt till skatten. Verkets principiella inställning är, när det här&lt;br&gt;slaget av skatter konstrueras, att det är viktigt att se till att antalet&lt;br&gt;skattskyldiga starkt begränsas till få skattskyldiga som vardera har stora&lt;br&gt;skattebelopp att erlägga och att det finns möjligheter att kontrollera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterlevnaden av lagstiftningen. De föreslagna reglerna torde enligt Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;Riksskatteverket vara problematiska i alla dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Naturgrus är en icke förnyelsebar&lt;br&gt;naturresurs. Som framgått av det tidigare avsnittet används naturgrus i&lt;br&gt;stor utsträckning för sådana ändamål där, från naturvårds- och naturre-&lt;br&gt;surssynpunkt men även tekniska synpunkter, lämpligare material står till&lt;br&gt;buds. Visserligen har en tydlig förändring skett i produktionsinriktningen.&lt;br&gt;Mot bakgrund av den brist på naturgrus som inom en nära framtid&lt;br&gt;kommer att uppstå i vissa områden är det dock regeringens uppfattning&lt;br&gt;att åtgärder måste vidtas för att ytterligare påskynda övergången från&lt;br&gt;natuigrus till alternativa material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som sedan 1983 funnits för länsstyrelserna att i samband&lt;br&gt;med tillståndsprövningen ta hänsyn till behovet av en täkt har inte gett&lt;br&gt;tillräcklig effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande faktor för att naturgruset står för så stor del av ballast-&lt;br&gt;produktionen är kostnadsskäl. Som kommer att redogöras för i avsnitt 6.2&lt;br&gt;är kostnaderna för att producera naturgrus i genomsnitt 7 - 8 kr lägre per&lt;br&gt;ton än för jämförbart krossmaterial. En skatt på natuigrus som jämnar ut&lt;br&gt;dessa skillnader bör därför styra konsumenterna till att använda annat&lt;br&gt;material än natuigrus för sådana ändamål där det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Utformningen av naturgrusskatten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Det skattemässiga begreppet naturgrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med naturgrus skall avses naturligt sorterade&lt;br&gt;jordarter som till övervägande del består av fraktionerna sand, grus,&lt;br&gt;sten och block.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I utredningens förslag ingick också att jordarterna i fråga om&lt;br&gt;bildningssätt och utseende skall kunna hänföras till någon av kategorierna&lt;br&gt;isälvsavlagringar, älvsediment eller vindavlagrade sediment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges geologiska undersökning, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västernorrlands län och Statens naturvårdsverk tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag. Statens väg- och transportforskningsinstitut och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län påpekar att även svallsediment bör omfattas av skatten&lt;br&gt;och Länsstyrelsen i Malmöhus län att såväl svall- som strandsediment bör&lt;br&gt;beskattas. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att hänsyn måste tas till&lt;br&gt;grustillgångamas användbarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I flera remissyttranden har framhållits&lt;br&gt;att det inte tillräckligt tydligt framgår att strandgrus- och svallgrus-&lt;br&gt;bildningar ingår i utredningens definition av natuigrus. Med svallgrus-&lt;br&gt;och strandgrusbildningar avses då dels de bildningar av ursvallat&lt;br&gt;isälvsmaterial som bildades genom vågverkan och kustströmmar under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landhöjningen efter isavsmältningen, dels den alltjämt pågående bild- Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;ningen av strandvallar etc. genom vågor och kustströmmar i hav och&lt;br&gt;insjöar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser dessutom att även svallgrusavlagringar från&lt;br&gt;morän bör beskattas eftersom en skatt på övrigt grus kan väntas öka&lt;br&gt;trycket mot sådana bildningar. Länsstyrelsen i Västernorrlands län&lt;br&gt;påpekar att cirka en tredjedel av grusproduktionen i länet utgörs av just&lt;br&gt;sådant material. På grund av svårigheterna att klart avgränsa dessa&lt;br&gt;svallbildningar från den anslutande moränen anser dock länsstyrelsen att&lt;br&gt;svallgrusavlagringar från morän inte bör beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av vilket material som skall omfattas av natuigrus-&lt;br&gt;skatt måste hänsyn tas till hushållningsaspektema men även till att lagen&lt;br&gt;i möjligaste mån blir enkel att tillämpa. Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;uppnås detta bäst genom att i begreppet natuigrus innefatta alla naturligt&lt;br&gt;sorterade jordarter - som består av vissa fraktioner - oavsett bildningssätt.&lt;br&gt;Man bör inte genom inskränkningar i definitionen - t.ex. enbart&lt;br&gt;isälvsavlagringar - uppmuntra utvinning av annat från hushållnings-&lt;br&gt;synpunkt likvärdigt naturligt sorterat material. Således bör även&lt;br&gt;svallgrusavlagringar från morän omfattas av skatten. Visserligen kan just&lt;br&gt;dessa avlagringar eventuellt leda till tillämpningssvårigheter. Men även&lt;br&gt;beträffande svallgrusavlagringar från morän är det sorterade materialet&lt;br&gt;i många fäll klart avgränsat från anslutande och underliggande material.&lt;br&gt;Den skattemässiga bedömningen kan i dessa fäll underlättas av att&lt;br&gt;länsstyrelsen delar upp täkttillståndet i en del som avser natuigrus och en&lt;br&gt;del som avser annat material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den valda definitionen undantas jordarterna silt och ler vars&lt;br&gt;förekomster ofta inte är lönsamma att bryta och som i allmänhet inte&lt;br&gt;heller har samma skyddsintresse som övriga naturligt sorterade jordarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis bör påpekas att de naturligt sorterade jordarter som skall&lt;br&gt;beskattas i flertalet fäll redan finns markerade på allmänna jordarts- och&lt;br&gt;kvartäigeologiska kartor samt i den redovisning som de regionala&lt;br&gt;grusinventeringama mynnat ut i.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Skattenivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skatten skall inledningsvis bestämmas till 5 lö-&lt;br&gt;per ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten skall beräknas på produktionen av naturgrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Riksrevisionsverket anser att 7 kr per ton utgör&lt;br&gt;absolut lägsta skattenivå men anser 10 kr per ton som en rimlig nivå.&lt;br&gt;Även andra remissinstanser har påtalat att nivån kan vara något låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att skatten skall baseras på Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;mängden tillståndsgivet material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser förespråkar en differentiering av skatten beroende&lt;br&gt;på materialets kvalitet eller användningssätt. Svenska kommunförbundet&lt;br&gt;menar att det skulle vara intressant att se närmare på möjligheterna att ta&lt;br&gt;ut en lokal avgift för att uppnå den önskade målsättningen i förhållande&lt;br&gt;till lokala och regionala förutsättningar och hushållningsplaner. Konkur-&lt;br&gt;rensverket anför att det, för att så långt det går undvika att snedvrida&lt;br&gt;konkurrensen mellan landets natuigrusproducenter, är viktigt att alla&lt;br&gt;tillverkare av naturgrus drabbas lika av skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Saluvärdet av den svenska&lt;br&gt;produktionen av natuigrus och beigkross uppgår till ca 5 miljarder kr&lt;br&gt;årligen, vilket är större än saluvärdet av hela den svenska jämmalmspro-&lt;br&gt;duktionen. Kostnaderna för produktionen varierar beroende på råvarupris&lt;br&gt;- som i de flesta fåll bestäms genom arrendeavtal med markägaren -,&lt;br&gt;råvarans kvalitet, tillgången på grus och/eller berg i området och den&lt;br&gt;tidpunkt då arrendeavtalet slöts. I områden med relativt god tillgång på&lt;br&gt;lämpligt material kan råvarukostnaden enligt äldre avtal vara så låg som&lt;br&gt;1 kr per ton, medan den i nya avtal i storstadsområdena kan uppgå till&lt;br&gt;det tiofaldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på dels råmaterialets beskaffenhet, dels köparens krav fordras&lt;br&gt;olika hög grad av förädling då grus- och bergmaterial utvinns. Vid&lt;br&gt;utvinning av natuigrus behövs vanligen färre behandlingssteg än vid&lt;br&gt;framställning av bl.a. bergkrossprodukter. Kostnaderna för framställning&lt;br&gt;av bergkrossprodukter blir ungefär dubbelt så hög som motsvarande&lt;br&gt;kostnader för naturgrusprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden i kostnad per producerat ton natuigrus och bergkrossballast&lt;br&gt;påverkas således av en mängd olika faktorer och varierar över landet. De&lt;br&gt;uppskattningar av skillnaden som företrädare för branschen, konsulter och&lt;br&gt;länsstyrelser har gjort ligger genomsnittligt på 7 - 8 kr per ton, men&lt;br&gt;bedömningar från 5 till 10 kr och högre har förts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om beigkross är dyrare att framställa kan det vid kortare trans-&lt;br&gt;portsträckor ändå utgöra ett ekonomiskt likvärdigt alternativ till natur-&lt;br&gt;grus. Det vanligaste transportmedlet är lastbil. Transportkostnaderna&lt;br&gt;varierar inom landet med hänsyn till bl.a. vägstandard och konkurrens på&lt;br&gt;vägtransportområdet. Vanligtvis kostar det mellan 50 öre och 1 kr att&lt;br&gt;transportera ett ton en kilometer, vartill ofta kommer en lastningskostnad&lt;br&gt;på ca 3 kr per ton. En transport på 25 km kostar således mellan ca&lt;br&gt;15 och 28 kr per ton. För enklare gruskvaliteter betingar transporten&lt;br&gt;redan efter 2-3 mil en lika hög kostnad som själva materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: På grund av lägre produktionskost-&lt;br&gt;nader har produktionen av natuigrus för närvarande en fördel jämfört&lt;br&gt;med produktionen av bergkross.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte enbart produktionskostnaden som avgör vilket&lt;br&gt;material som en konsument väljer. Eftersom transportkostnaderna är så&lt;br&gt;pass höga i förhållande till materialkostnaden har avståndet till täkten en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor betydelse. En skatt på naturgrus ökar det område inom vilket Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;krossproduktema kan konkurrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisskillnaden mellan naturgrus och bergkross kan uppskattas till&lt;br&gt;åtminstone 7 kr per ton. Till detta bör kunna läggas 3 kr per ton for att&lt;br&gt;ytterligare öka konkurrensområdet för bergkross. Det motsvarar 3-6 km&lt;br&gt;transport av ett ton. För att uppnå den åsyftade styreffekten verkar&lt;br&gt;därför, från styrmedelssynpunkt, en skattenivå på 10 kr per ton vara&lt;br&gt;rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de större företagen torde det inte innebära några problem att&lt;br&gt;övervältra skattekostnaden på konsumenterna eller bära den på annat sätt,&lt;br&gt;medan framför allt de mindre företagen kan få problem. Det är inte&lt;br&gt;förenat med en god hushållning om de små företagen slås ut och tvingas&lt;br&gt;till nedläggning innan deras täkter utnyttjats fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från hushållningssynpunkt bör skattenivån bestämmas så att den ger en&lt;br&gt;tillräckligt styrande effekt samtidigt som den inte får leda till att ett stort&lt;br&gt;antal redan påböljade täkter måste läggas ned. Regeringen delar mot&lt;br&gt;denna bakgrund utredningens bedömning att en lämplig avvägning mellan&lt;br&gt;dessa båda intressen uppnås om skatten inledningsvis bestäms till 5 kr per&lt;br&gt;ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tendens med minskad natuigrusproduktion och övergång till&lt;br&gt;beigkrossmaterial kan till viss del förklaras med den allmänna kon-&lt;br&gt;junkturnedgången. Men branschens ökade krav på ballastmaterialets&lt;br&gt;kvalitet och ökade kännedom om den begränsade tillgången på naturgrus&lt;br&gt;har förmodligen haft stor del i utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer nu naturgrusskatten, som - förutom att ändra konkur-&lt;br&gt;rensförhållandena mellan de olika materialen - ytterligare riktar upp-&lt;br&gt;märksamheten på nödvändigheten av att hushålla med naturgrus. Det&lt;br&gt;förefaller lämpligt att avvakta reaktionerna på den föreslagna skattenivån&lt;br&gt;och inte redan i detta sammanhang reglera en upptrappning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att noga följa utvecklingen på området. Visar det sig&lt;br&gt;att den låga skattenivån inte är tillräcklig för att uppnå den önskade&lt;br&gt;effekten skall förslag till nödvändiga förändringar snabbt kunna läggas&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några skattekonsekvenser bör inte inträda innan utvinning av naturgrus&lt;br&gt;skett. Regeringen delar således utredningens bedömning att skatten inte&lt;br&gt;bör beräknas på ett fiktivt underlag, exempelvis den mängd material som&lt;br&gt;får tas ut ur en viss täkt. Problem skulle uppstå om täkten inte visar sig&lt;br&gt;innehålla den förväntade mängden fyndigt material eller om det inte går&lt;br&gt;att få avsättning för materialet. Ett sådant system skulle också helt avvika&lt;br&gt;från vad som gäller för övriga punktskatter och det är svårt att överblicka&lt;br&gt;vilka tillämpningssvårigheter som skulle uppstå. Likaså utgör tillämp-&lt;br&gt;ningsproblem, men även konkurrensaspekter, skäl for att inte differentie-&lt;br&gt;ra skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Skattskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattskyldighet skall åvila den som exploaterar&lt;br&gt;en naturgrustäkt for vilken det krävs tillstånd enligt 18 § naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822). Skattskyldighet skall även åvila den som med stöd&lt;br&gt;av vattenlagen (1983:291) exploaterar en naturgrustäkt under&lt;br&gt;förutsättning att utvinningen sker för annat ändamål än husbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den tid som det saknas uppgift om vem som är exploatör av&lt;br&gt;en täkt skall skattskyldigheten åvila tillståndhavaren och exploatören&lt;br&gt;solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med stöd av 38 § väglagen (1971:948) har fått rätt att ta&lt;br&gt;naturgrus från annans fastighet skall vara skattskyldig för det uttagna&lt;br&gt;naturgruset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet skall införas för regeringen att föreskriva att den som&lt;br&gt;innehar täkttillstånd skall anmäla vem som faktiskt bedriver&lt;br&gt;täktverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen föreslog även att skattskyldighet skulle åvila den&lt;br&gt;som med stöd av 13 § lagen (1939:608) om enskilda vägar fått rätt att ta&lt;br&gt;natuigrus från annans fastighet. Utredningen ansåg att skyldigheten att&lt;br&gt;ange vem som bedriver täktverksamhet kunde föreskrivas i administrativ&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen eller&lt;br&gt;lämnar dem utan erinran. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att&lt;br&gt;innehavaren av täkttillstånd skall vara skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom förslaget undantas husbe-&lt;br&gt;hovstäkter från skattskyldighet. Orsakerna till denna begränsning av&lt;br&gt;skattskyldigheten kommer närmare att redovisas i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt dominerande utvinningen av naturgrus sker efter tillstånd&lt;br&gt;enligt naturvårdslagen. Med hänsyn till hushållnings- och konkurrens-&lt;br&gt;aspekter bör dock även sådan utvinning som sker med stöd av vattenlagen&lt;br&gt;vara föremål för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täkttillstånd får förenas med villkor för att motverka företagets menliga&lt;br&gt;inverkan på naturmiljön. Täkttillstånd enligt naturvårdslagen får beviljas&lt;br&gt;endast om sökanden ställt säkerhet för de villkor som skall gälla för&lt;br&gt;tillståndet. Det är tillståndshavaren som ansvarar för täkten. Emellertid&lt;br&gt;exploateras täkten ofta av någon annan än tillståndshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som exploaterar natuigrusfyndigheten har skattekraften och den&lt;br&gt;faktiska kontrollen över såväl verksamheten som beskattningsunderlaget.&lt;br&gt;Exploatören bör därför vara den som är primärt skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att det i ett visst fäll saknas uppgift om exploatör. I&lt;br&gt;skattehänseende är det av intresse att det alltid finns någon som svarar för&lt;br&gt;skatten. Som redan tidigare framhållits är det tillståndshavaren som har&lt;br&gt;rätten att utvinna materialet och som har det fulla ansvaret för täkten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren måste således ha kontroll över vem som egentligen&lt;br&gt;bedriver täktverksamheten. I flertalet fell är också tillståndshavaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exploatören samma person. För det fäll det inte finns uppgift om någon Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;exploatör bör skattskyldigheten i sådana fäll därför, såsom Lagrådet&lt;br&gt;föreslagit, åvila tillståndshavaren och exploatören solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa lagar föreskrivs skyldighet för fästighetsägare att upplåta täkt åt&lt;br&gt;annan. Så anges i 38 § väglagen (1971:948) att länsstyrelsen i vissa fäll&lt;br&gt;kan föreskriva att rätt till täkt skall upplåtas om väghållare behöver ta&lt;br&gt;sten, grus, sand eller jord för drift av väg. Motsvarande rättigheter finns&lt;br&gt;i 13 § lagen (1939:608) om enskilda vägar och 51 § anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattens skyddssyfte och även rättviseskäl talar för att även dessa täkter&lt;br&gt;bör vara föremål för beskattning i de fäll materialet är natuigrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har dock framhållit att det från skatteadministrativ&lt;br&gt;synpunkt är praktiskt ogenomförbart att ta ut skatt i de fäll täkt sker med&lt;br&gt;stöd av lagen om enskilda vägar eller anläggningslagen. Verket pekar&lt;br&gt;bl.a. på att rätten till täkt enligt dessa lagar är knuten till fästigheten och&lt;br&gt;att det är svårt att uppskatta hur många som skulle bli skattskyldiga.&lt;br&gt;Skattebeläggning av sådan täkt skulle teoretiskt kunna innbära att&lt;br&gt;tusentals personer skulle bli skattskyldiga. Det skulle också komma att bli&lt;br&gt;mer eller mindre omöjligt att utreda vilka som är skattskyldiga och&lt;br&gt;därmed skall registreras. Det är även troligt att skatten för flertalet skulle&lt;br&gt;komma att vara så låg att den inte skulle behöva betalas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de administrativa problem som Riksskatteverket pekat&lt;br&gt;på och eftersom tvångstäkter inte är vanligt förekommande, bör endast&lt;br&gt;tvångstäkter enligt 38 § väglagen omlättas av naturgrusskatten. Skattskyl-&lt;br&gt;dig i dessa fäll blir den som har fått rätt till täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skattskyldigheten i möjligaste mån skall riktas endast mot&lt;br&gt;exploatören av en täkt bör en möjlighet införas för regeringen att&lt;br&gt;föreskriva att den som innehar täkttillstånd skall lämna in uppgift om vem&lt;br&gt;som är exploatör. Den föreslagna konstruktionen, där skattskyldigheten&lt;br&gt;läggs även på tillståndshavaren när uppgift om exploatör saknas, bör leda&lt;br&gt;till att uppgiftsskyldigheten fullgörs. En sådan föreskrift kan också vara&lt;br&gt;till nytta för länsstyrelsernas och kommunernas verksamhet enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen. Ett bemyndigande för regeringen att föreskriva sådan&lt;br&gt;upplysningsplikt bör därför föras in i naturvårdslagen och gälla all&lt;br&gt;täktverksamhet som sker efter tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen eller&lt;br&gt;motsvarande tillstånd enligt vattenlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens avsikt att i naturvårdsförordningen (1976:484) införa&lt;br&gt;en bestämmelse om skyldighet för den som innehar tillstånd till täkt att&lt;br&gt;till länsstyrelsen lämna uppgift om vem som vid vaije tidpunkt är&lt;br&gt;exploatör av täkten. De uppgifter som länsstyrelsen erhåller beträffände&lt;br&gt;täkt av sand, grus, sten och block skall av länsstyrelsen vidarebefordras&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Skattskyldighetens inträde m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattskyldigheten skall inträda då naturgrus&lt;br&gt;levereras till en köpare eller tas i anspråk på annat sätt. Om den&lt;br&gt;skattskyldige avregistreras inträder skattskyldighet för det naturgrus&lt;br&gt;han då har i lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet skall inte inträda för naturgrus som används enbart&lt;br&gt;för ändamål som är nödvändiga för täktens bedrivande eller som&lt;br&gt;används för efterbehandling av täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får göras för skatt på naturgrus som har tagits tillbaka i&lt;br&gt;samband med återgång av köp eller vid förvärv av naturgrus för&lt;br&gt;vilket skattskyldighet tidigare har inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar förslagen utan erinran. Riksrevisionsverket anser att brytningstill-&lt;br&gt;fället bör vara den lämpligaste tidpunkten för skattskyldighetens inträde.&lt;br&gt;Banverket och Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser inte att en&lt;br&gt;avregistrering skall medföra att skattskyldighet inträder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Olika tidpunkter för skattskyldighetens&lt;br&gt;inträde kan tänkas; dels då själva brytningen sker, dels då materialet är&lt;br&gt;färdigbearbetat och lagt i upplag och dels då det säljs alternativt&lt;br&gt;förbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdssyftet, dvs. hänsyn till naturmiljö och landskapsbild, talar&lt;br&gt;för att själva brytningen skall utlösa skattskyldighet. När brytning väl&lt;br&gt;skett kan materialet inte återläggas och fyndigheten återfå sin ursprungli-&lt;br&gt;ga form och funktion. Det är alltså viktigt att inte mer material bryts än&lt;br&gt;vad som verkligen behövs. Det måste dock också ligga i exploatörens&lt;br&gt;intresse att inte bryta mer material än han kan förvänta sig få avsättning&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beskattning vid själva brytningen skulle innebära betydande problem&lt;br&gt;att bestämma beskattningsunderlaget eftersom materialet som regel inte&lt;br&gt;vägs förrän det levereras. Dessutom skulle likviditetsproblem kunna&lt;br&gt;uppstå för exploatören om han tvingas betala in skatten innan han har sålt&lt;br&gt;materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande problem uppstår om skattskyldigheten knyts till den tidpunkt&lt;br&gt;då materialet är färdigbearbetat och lagt i upplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa praktiska överväganden gör att skattskyldigheten i likhet med&lt;br&gt;flertalet andra punktskatter bör inträda först då materialet säljs eller på&lt;br&gt;annat sätt tas i anspråk. Vidare bör - bl.a. för att skatten inte skall kunna&lt;br&gt;kringgås - beskattning utlösas om den skattskyldige låter avregistrera sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del material kan komma att användas inom täkten, antingen för&lt;br&gt;efterbehandling eller för tillfälliga vägar m.m. Material som på detta sätt&lt;br&gt;tas i anspråk enbart för ändamål som är nödvändiga för att bedriva&lt;br&gt;täktverksamheten bör undantas från skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som är gängse för punktskatter bör den skattskyldige i sin&lt;br&gt;deklaration få göra avdrag för skatt på sådant naturgrus som har tagits&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillbaka i samband med återgång av köp och vid förvärv av natuigrus för Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;vilket skattskyldighet tidigare har inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges i punktskattesammanhang också regelmässigt när varor&lt;br&gt;exporteras. Med tanke på hushållningssyftet bör dock ett avsteg från den&lt;br&gt;ordningen göras for naturgrusskatten. Någon avdragsrätt för natuigrus&lt;br&gt;som exporteras skall således inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Beskattningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna för beskattningsförfarandet i lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) skall&lt;br&gt;gälla för naturgrusskatten. Skattemyndigheten i Kopparbergs län&lt;br&gt;skall vara beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslagen&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Natuigrusskatten är en punktskatt. Det&lt;br&gt;är därför naturligt att beskattningsförfarandet är det samma som för&lt;br&gt;flertalet andra punktskatter. Något skäl att låta annan myndighet än&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbeigs län vara beskattningsmyndighet har inte&lt;br&gt;framkommit. Natuigrusskatten bör således föras in under 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första punkten LPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten bör som hjälpmedel vid granskningen av de&lt;br&gt;skattskyldigas deklarationer kunna använda sig av de uppgifter som enligt&lt;br&gt;27 a § naturvårdsförordningen årligen lämnas till länsstyrelserna.&lt;br&gt;Uppgifterna kontrolleras emellertid inte regelmässigt av länsstyrelserna,&lt;br&gt;varför det i vissa fåll kan finnas anledning att göra en fysisk kontroll. Vid&lt;br&gt;dessa förrättningar bör täkthandläggaren på länsstyrelsen kunna biträda&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten. Täkthandläggaren bör ha tillgång till uppgifter&lt;br&gt;om hur täkten sett ut vid länsstyrelsens senaste besök och kan i så fäll&lt;br&gt;också ungefärligen beräkna de uttag som skett sedan dess. På grundval&lt;br&gt;av dessa beräkningar kan jämförelse göras med deklarationen, varvid en&lt;br&gt;uppenbart felaktig redovisning bör kunna medföra skönsbeskattning.&lt;br&gt;Även täkttillståndet kan vid revision eller skönsbeskattning tjäna som viss&lt;br&gt;ledning för en uppskattning av vilken mängd material som har tagits ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för flertalet övriga punktskatter bör skattebrottslagen (1971:69)&lt;br&gt;och lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.&lt;br&gt;göras tillämplig på natuigrusskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Husbehovstäkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Husbehovstäktema skall för närvarande inte&lt;br&gt;omfattas av naturgrusskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens forslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Statens väg- och transportforskningsinstitut&lt;br&gt;ifrågasätter undantaget för husbehovstäkter. Riksrevisionsverket anser inte&lt;br&gt;att undantag bör göras för väsentliga uttag. Genom att fastställa ett visst&lt;br&gt;minsta årligt belopp som skatten måste uppgå till för att debiteras, torde&lt;br&gt;man enligt Riksrevisionsverket utan svårighet kunna undvika beskattning&lt;br&gt;av sådant husbehov för trädgårdsskötsel och liknande, som mindre&lt;br&gt;markägare kan tänkas ha. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att större&lt;br&gt;husbehovstäkter bör beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: När regleringen av täktverksam-&lt;br&gt;heten infördes i naturvårdslagen uttalades i förarbetena att den borde&lt;br&gt;inriktas på sådana täkter som, med hänsyn till sin allmänna förekomst&lt;br&gt;och det sätt som de vanligen utförs på, medför särskilda vådor för&lt;br&gt;landskapsbilden. Täkt som tillgodoser markinnehavarens husbehov borde&lt;br&gt;dock inte omfattas av tillståndstvång. Med husbehov avsågs den&lt;br&gt;förbrukning som krävs för skötseln av en jordbruks- eller skogsfästighet,&lt;br&gt;men däremot inte exempelvis ett cementgj uteris grusuttag från egen&lt;br&gt;fastighet (prop. 1964:148 s. 74f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § naturvårdslagen stadgas att tillståndsplikt endast gäller täkt för&lt;br&gt;annat ändamål än markinnehavarens husbehov. Paragrafens ordalydelse&lt;br&gt;innebär således en något vidare definition än vad som angavs i för-&lt;br&gt;arbetena. I rättspraxis har också ansetts att reglerna om husbehovstäkt&lt;br&gt;inte endast kan tillämpas på fastigheter med jord- och skogsbruk. I stället&lt;br&gt;får husbehovstäkt anses kunna ske på vaije slag av fastighet och det&lt;br&gt;avgörande är om det utbrutna materialet används inom fastigheten för&lt;br&gt;dess eget behov och inte avyttras (jämför RA 1993 ref. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda reglering i lag som direkt gäller husbehovstäkter återfinns i&lt;br&gt;20 § naturvårdslagen. Om arbetsföretag, som inte omfattas av tillstånds-&lt;br&gt;tvång, kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall - innan företaget&lt;br&gt;utförs - samråd ske med länsstyrelsen. Möjlighet finns att föreskriva att&lt;br&gt;inom landet eller del därav anmälan för samråd alltid skall göras i fråga&lt;br&gt;om särskilda slag av arbetsföretag, t.ex. husbehovstäkt. Beträffande&lt;br&gt;sådana arbetsforetag som kräver samråd får länsstyrelsen förelägga&lt;br&gt;företagaren att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller&lt;br&gt;motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga&lt;br&gt;och det är nödvändigt från naturvårdssynpunkt, får länsstyrelsen förbjuda&lt;br&gt;företaget. Innebär förbud att pågående markanvändning avsevärt försvåras&lt;br&gt;inom berörd del av en fastighet är fastighetsägaren och innehavare av&lt;br&gt;särskild rätt till fastigheten, enligt 26 § naturvårdslagen, berättigade till&lt;br&gt;ersättning av staten för den skada de lider genom förbudet. I praktiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför det en betydande begränsning av möjligheterna att vägra Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;husbehovstäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle material från en tidigare husbehovstäkt användas till annat än&lt;br&gt;fastighetens eget behov krävs tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen innan&lt;br&gt;utvinningen sker. Att med uppsåt eller av oaktsamhet utföra täkt utan&lt;br&gt;behövligt tillstånd medför straffansvar enligt 37 § naturvårdslagen.&lt;br&gt;Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Vidare skall utbytet&lt;br&gt;av brottet förklaras förverkat om det inte är uppenbart oskäligt. Om&lt;br&gt;brottet har utförts med uppsåt och i övrigt är att anse som grovt skall&lt;br&gt;fängelse, högst två år, dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Från såväl hushållnings- som natur-&lt;br&gt;vårdssynpunkt men även till viss del av konkurrensskäl kan det finnas&lt;br&gt;anledning att beskatta husbehovstäktema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att husbehovstäktema i stort sett är oreglerade saknas dock&lt;br&gt;för närvarande kännedom om i vilken omfattning husbehovstäkter&lt;br&gt;förekommer och hur mycket material som tas ut. Man bör dock kunna&lt;br&gt;utgå från att flertalet husbehovstäkter är av så ringa omfattning att en&lt;br&gt;generell beskattning inte är motiverad. Allt talar också för att be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens hanteringen av husbehovstäktema skulle bli&lt;br&gt;mycket kostsam i förhållande till skatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att kunna införa tillståndsplikt även för husbehovstäkter&lt;br&gt;utreds för närvarande av Miljöbalksutredningen. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning finns anledning att avvakta den lagstiftning som Miljöbalksut-&lt;br&gt;redningens arbete kan leda fram till innan slutlig ställning tas beträffande&lt;br&gt;beskattning av husbehovstäktema. För närvarande bör de dock inte bli&lt;br&gt;föremål för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den önskvärda övergången till ökad användning av krossat beig leder till&lt;br&gt;en ökning av energiförbrukningen och i vissa fäll också till något längre&lt;br&gt;transporter. Utredningen har beräknat att branschens energiförbrukning,&lt;br&gt;i det extrema fall att all nuvarande naturgrusproduktion ersätts med&lt;br&gt;krossat berg, skulle öka från cirka 4 procent till cirka 6 procent av hela&lt;br&gt;industrins eneigiförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade föroreningsutsläpp som blir följden får dock bedömas vara&lt;br&gt;förhållandevis små och skall ställas mot förbrukningen av en ändlig&lt;br&gt;naturresurs med stor betydelse för bl.a. dricksvattenförsöijningen.&lt;br&gt;Energiförbrukning och utsläpp av föroreningar kan också efter hand&lt;br&gt;komma att minska i omfattning genom bl.a. teknisk utveckling. En&lt;br&gt;naturgrusförekomst däremot kan inte ersättas annat än möjligen som&lt;br&gt;formelement i landskapet. Om naturgruset tar slut framtvingas för övrigt&lt;br&gt;ändå en övergång till krossat berg med åtföljande miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om skatten kommer att utgöra en relativt liten del av den totala&lt;br&gt;kostnaden för produktionen av naturgrus kan det inte uteslutas att vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;täkter blir olönsamma och får läggas ned. Det rör sig då om små täkter Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;i områden där tillgången på alternativa material är god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten kommer att innebära en viss ökning av produktionskostnaderna&lt;br&gt;för byggande. Antingen genom att naturgruset blir dyrare eller genom att&lt;br&gt;det ställer sig något dyrare att använda alternativa material. Fördymingen&lt;br&gt;är emellertid endast marginell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1994 svarade natuigrus för 53 procent av ballastproduktionen.&lt;br&gt;Utifrån denna förbrukning ger skatten årligen 220 miljoner kr i intäkter.&lt;br&gt;De ökade skatteintäkterna motsvaras av höjda kostnader inom bygg- och&lt;br&gt;anläggningsbranschen vilket i sin tur leder till reducering av andra&lt;br&gt;skattebaser. Vid oförändrad förbrukningsnivå kan nettobudgeteffekten&lt;br&gt;beräknas till ca 110 miljoner kr. Med utgångspunkt i att andelen&lt;br&gt;naturgrus sjunker till ca 30 procent kan den varaktiga budgetförstärk-&lt;br&gt;ningen på lång sikt uppskattas till 65 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ändringen i naturvårdslagen skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om skatt på naturgrus skall träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att ge beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;och de blivande skattskyldiga en rimlig tid att utarbeta administrativa&lt;br&gt;rutiner bör lagen om skatt på naturgrus träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;br&gt;Genom att ändringen i naturvårdslagen träder i kraft redan den 1 april&lt;br&gt;bör beskattningsmyndigheten hinna skaffa sig en överblick över dem som&lt;br&gt;skall anses som skattskyldiga när lagen om skatt på natuigrus träder i&lt;br&gt;kraft. Följdändringarna i skattebrottslagen (1971:69), lagen (1971:1072)&lt;br&gt;om förmånsberättigade skattefordringar och lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter skall träda i kraft samtidigt med&lt;br&gt;lagen om skatt på naturgrus.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lagen om skatt på naturgrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitten 6.3 och 6.6 skall natuigrusskatten endast&lt;br&gt;omfatta tillståndspliktiga täkter. Genom hänvisningen i första punkten till&lt;br&gt;18 § naturvårdslagen undantas de s.k. husbehovstäktema. Någon&lt;br&gt;motsvarande inskränkning av tillståndsplikten finns inte i vattenlagen.&lt;br&gt;Därför har i andra punkten särskilt angetts att sådan utvinning av&lt;br&gt;naturgrus som sker efter tillstånd enligt vattenlagen är skattepliktig om&lt;br&gt;den sker för annat ändamål än markinnehavarens husbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten är således avsedd att träffa kommersiell täktverksamhet. Någon Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;uppdelning av materialet från en tillståndspliktig natuigrustäkt på&lt;br&gt;kommersiell användning och användning för husbehov kan dock inte ske.&lt;br&gt;Bedrivs verksamheten till någon del kommersiellt uppkommer skatteplikt&lt;br&gt;även för det material som endast används för fastighetens behov, jämför&lt;br&gt;6 § andra punkten. Frågan om skatteplikt är naturligtvis inte beroende av&lt;br&gt;om tillstånd sökts eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledning för att närmare avgöra om en verksamhet är tillståndspliktig -&lt;br&gt;och därmed också skattepliktig - får hämtas ur förarbetena och praxis till&lt;br&gt;18 § naturvårdslagen (se avsnitt 6.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår vidare att naturgruset blir skattepliktigt i och&lt;br&gt;med att det bryts. Det är således oväsentligt hur den skattskyldige sedan&lt;br&gt;förfar med gruset; i och med att det har brutits uppkommer en latent&lt;br&gt;skattskuld för materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras vad som från beskattningssynpunkt skall anses&lt;br&gt;som natuigrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första skall det röra sig om naturligt sorterade jordarter.&lt;br&gt;Sorteringen skall alltså ha skett genom naturliga processer t.ex. i&lt;br&gt;rinnande vatten, genom vågverkan eller vindverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall jordarten till övervägande del (dvs. mer än 50 procent)&lt;br&gt;bestå av fraktionerna sand, grus, sten och block. Den gängse geotekniska&lt;br&gt;indelningen i blockfraktion (större än 600 mm), stenfraktion (60 -&lt;br&gt;600 mm), grusfraktion (2 - 60 mm), sandfraktion (0,06 -2 mm), siltfrak-&lt;br&gt;tion (0,002 - 0,06 mm) och lerfraktion (mindre än 0,002 mm) får&lt;br&gt;användas här. För att fålla in under det skattemässiga begreppet skall&lt;br&gt;således jordarten till övervägande del består av komstorlekar från&lt;br&gt;0,06 mm och uppåt. Är så fallet blir även övrigt ingående material som&lt;br&gt;bryts (dvs. material med andra komstorlekar) skattepliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan till länsstyrelsen om tillstånd till täkt anges alltid vilken/vilka&lt;br&gt;materialkategorier som ansökan avser. Länsstyrelsen har i allmänhet&lt;br&gt;tillgång till faktaunderlag (såsom grusinventering, grushushållningsplan)&lt;br&gt;för att bedöma ansökningens definitioner. I flertalet fåll bör det därför&lt;br&gt;inte vålla några problem att bedöma om ett material i skattehänseende&lt;br&gt;skall definieras som natuigrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten skall vara 5 kr per ton. De flesta som är verksamma i branschen&lt;br&gt;använder vågar för att mäta materialet. För dem uppstår inga problem att&lt;br&gt;fåstställa beskattningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som saknar vågar måste av praktiska orsaker en viss schablon-&lt;br&gt;mässighet accepteras vid bestämmande av beskattningsunderlaget. I de&lt;br&gt;fåll gruset inte kan vägas bör en omräkning från volym till vikt kunna&lt;br&gt;göras utifrån materialets sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här regleras vem som är skattskyldig. När det gäller tillståndspliktiga&lt;br&gt;täkter svarar exploatören för att skatten betalas. För tvångstäkter gäller&lt;br&gt;motsvarande skyldighet den som fått rätt till täkt enligt väglagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att den som har tillstånd till täktverksamhet enligt&lt;br&gt;naturvårdslagen eller vattenlagen i vissa fåll, jämte exploatören, blir&lt;br&gt;skattskyldig även om han själv inte exploaterar täkten. För detta krävs att&lt;br&gt;tillståndshavaren försummat att korrekt ange vem den verklige ex-&lt;br&gt;ploatören är. Som framgått av avsnitt 6.3 kommer regeringen att&lt;br&gt;föreskriva att tillståndshavare skall anmäla vem som är verksam i täkten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren kan alltså genom att på ett korrekt sätt följa den&lt;br&gt;bestämmelsen undvika att drabbas av skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att skattskyldiga skall vara registrerade hos beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten, dvs. Skattemyndigheten i Kopparbeigs län. Att den&lt;br&gt;skattskyldige själv skall anmäla sig till beskattningsmyndigheten framgår&lt;br&gt;av 2 § förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för när skattskyldigheten inträder överensstämmer med vad&lt;br&gt;som är gängse för punktskatter. Således inträder skattskyldighet, enligt&lt;br&gt;första punkten, vid leverans till en köpare. Leveransbegreppet överens-&lt;br&gt;stämmer med köplagens regler om äganderättens övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;tas i anspråk för något annat ändamål än försäljning&amp;quot; i&lt;br&gt;andra punkten avser i princip vaije sätt, utöver försäljning, som den&lt;br&gt;skattskyldige förfogar över materialet, såsom nyttjande i egen rörelse,&lt;br&gt;byte, gåvor osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten innebär att skattskyldighet inträder för det natuigrus&lt;br&gt;som den skattskyldige har i lager vid den tidpunkt då han avregistreras&lt;br&gt;som skattskyldig. Motsvarande regel finns i ett flertal andra punktskatte-&lt;br&gt;förfåttningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ett undantag från regeln i 6 § andra punkten. Ett typiskt&lt;br&gt;exempel på &amp;quot;ändamål som är nödvändiga för täktverksamhetens&lt;br&gt;bedrivande&amp;quot; är tillfälliga vägar i täkten som byggs med naturgrus.&lt;br&gt;Undantaget från skattskyldighet gäller dock bara så länge naturgruset&lt;br&gt;används på detta sätt. Om materialet från vägen sedermera säljs eller tas&lt;br&gt;i anspråk på annat sätt inträder skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att tillstånd ges till täktverksamhet fästställs också hur&lt;br&gt;täkten skall efterbehandlas. För naturgrus som används i denna efterbe-&lt;br&gt;handling inträder inte heller skattskyldighet. Skulle det även sedan&lt;br&gt;efterbehandling skett finnas kvar brutet natuigrus kvarstår skatteplikten&lt;br&gt;för detta. Väljer den skattskyldige i det läget att avregistrera sig som&lt;br&gt;skattskyldig inträder skattskyldighet enligt 6 § tredje punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras avdragsrätten i enlighet med vad som normalt gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om punktskatter, dock med undantag för avdragsrätt vid export&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jämför avsnitt 6.4). Avsikten med bestämmelsen är att undvika&lt;br&gt;dubbelbeskattning. Således kan en skattskyldig komplettera sitt sortiment&lt;br&gt;utan att materialet beläggs med skatt två gånger. Likaså kan natuigrus,&lt;br&gt;som återtas och för vilket köpeskillingen i sin helhet - inklusive skatt -&lt;br&gt;återbetalas eller krediteras till det fulla beloppet, säljas på nytt utan att&lt;br&gt;dubbelbeskattning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förferandebestämmelsema i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall tillämpas. Detta gäller reglerna om skattekon-&lt;br&gt;troll, beskattningsbeslut, betalning av skatt, överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av första stycket är motiverad av det behov som föreligger av&lt;br&gt;att 18 a § begreppsmässigt skall överensstämma med lagen om skatt på&lt;br&gt;naturgrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket innebär en möjlighet för regeringen att föreskriva&lt;br&gt;att den som innehar ett täkttillstånd skall hålla länsstyrelsen underrättad&lt;br&gt;om vem som är exploatör, dvs. vem som faktiskt bedriver verksamheten&lt;br&gt;i täkten. Detta gäller oavsett om täkt sker med stöd av naturvårdslagen&lt;br&gt;eller vattenlagen. Bestämmelsen är straffeanktionerad genom 37 §&lt;br&gt;naturvårdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket, som också är nytt, framgår att om exploatören av en&lt;br&gt;täkt är okänd så skall tillståndshavaren anses som exploatör vid tillämp-&lt;br&gt;ning av paragrafen eller av föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;paragrafen. Detta medför att det alltid finns någon person som är att anse&lt;br&gt;som exploatör av en tillståndsgiven täkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I naturvårdslagen tas in en ny bestämmelse om avgifter för tillstånd och&lt;br&gt;tillsyn. En generell sådan bestämmelse saknas i naturvårdslagen. En&lt;br&gt;liknande bestämmelse finns i bl.a. 69 § miljöskyddslagen (1969:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i naturvårdslagen förekommer ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd bl.a. när det gäller grustäkter, torvtäkter, markavvattning och&lt;br&gt;vilthägn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föreskrifter om avgifter beslutas måste gränsdragningen mellan&lt;br&gt;avgifter och skatter alltid beaktas. Avgiftskriteriema är uppfyllda i den&lt;br&gt;mån pålagan utgör ersättning för en myndighetsutövning som är riktad&lt;br&gt;direkt mot den avgiftsskyldige. Detta gäller t.ex. avgifter som tas ut för&lt;br&gt;kostnader för handläggningen av en ansökan eller en anmälan eller för&lt;br&gt;provtagning eller inspektion. Delegationsbestämmelsen i paragrafen får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte användas för att besluta om avgifter som skall utgå om en verksam- Prop. 1995/96:87&lt;br&gt;het inte varit föremål för någon direkt åtgärd från myndigheternas sida,&lt;br&gt;eftersom en sådan avgift får anses ha karaktären av skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet i paragrafen kan föreskrivas om de&lt;br&gt;avgifter som kan tas ut för en myndighets verksamhet med prövning och&lt;br&gt;tillsyn enligt lagen. Också anmälningsärenden kan avgiftsbeläggas enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kostnaden för en kommunal myndighets tillsyn kan tas ut med&lt;br&gt;stöd av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillståndsärendena betalas avgifterna av dem' som ansöker om&lt;br&gt;tillstånd. I tillsynsärendena bör den som ansvarar för den verksamhet som&lt;br&gt;föranleder tillsynen betala kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen om skatt på natuigrus föranleder följdändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1 § skattebrottslagen (1971:69) och i 1 § lagen (1971:1072) om&lt;br&gt;förmånsberättigade skattefordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea Hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Kopparbergs län,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Banverket, Vägverket, Statens väg- och transport-&lt;br&gt;forskningsinstitut, Statens geotekniska institut, Statskontoret, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Sveriges&lt;br&gt;geologiska undersökning, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Östergötlands län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Malmöhus län, Länsstyrelsen i Hallands län, Länsstyrelsen i Västemorr-&lt;br&gt;lands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens naturvårdsverk,&lt;br&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd, Miljöbalksutredningen&lt;br&gt;(M 1993:04), Grus och Makadamföreningen, Lantbrukarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Fabriksbetongföreningen, Svenska geotekniska föreningen,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Svenska åkeriförbundet och Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från Maskinentreprenörema, AB&lt;br&gt;Underås, Byggentreprenörerna och Länsstyrelsen i Jämtlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund åberopar yttrande från Byggentreprenörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Hallands län har bifogat yttrande från Halmstads&lt;br&gt;kommun och Falkenbergs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige och Sveriges Akademikers Centralorga-&lt;br&gt;nisation har förklarat sig avstå från att svara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om skatt på natuigrus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt (naturgrusskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för&lt;br&gt;brutet natuigrus om utvinningen av naturgruset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kräver tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sker med stöd av tillstånd som lämnats enligt vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;och utvinningen sker for annat ändamål än markinnehavarens husbehov,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sker med stöd av rätt till täkt på annans mark enligt 38 § väglagen&lt;br&gt;(1971:948).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med natuigrus avses naturligt sorterade jordarter som till över-&lt;br&gt;vägande del består av fraktionerna sand, grus och sten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skatten tas ut med fem kronor per ton natuigrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattskyldig är den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exploaterar en täkt som kräver tillstånd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för annat ändamål än markinnehavarens husbehov exploaterar en täkt&lt;br&gt;med tillstånd enligt vattenlagen (1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt 38 § väglagen (1971:948) har fått rätt till täkt på annans mark.&lt;br&gt;För den tid uppgift saknas om vem som är exploatör av en täkt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken tillstånd getts skall dock tillståndshavaren anses som exploatör av&lt;br&gt;täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Skattskyldighet inträder när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. natuigrus levereras till en köpare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. naturgrus tas i anspråk för något annat ändamål än försäljning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldige avregistreras, och omfattar det naturgrus som då&lt;br&gt;ingår i hans lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattskyldighet inträder inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. naturgrus som används enbart för ändamål som är nödvändiga för&lt;br&gt;täktverksamhetens bedrivande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. naturgrus som används för efterbehandling av täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § I en deklaration som avser naturgrusskatt får avdrag göras för skatt&lt;br&gt;på sådant naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för vilket skattskyldighet tidigare inträtt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som har tagits tillbaka i samband med åteigång av köp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regler för förfärandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om naturvårdslagen (1964:822)'&lt;br&gt;dels att 18 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en&lt;br&gt;43 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för den som driver täktverksamhet&lt;br&gt;eller stenkrossrörelse att lämna de&lt;br&gt;uppgifter om verksamheten som&lt;br&gt;behövs som underlag för planering&lt;br&gt;av naturvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny paragraf,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för den som,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exploaterar en täkt som kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt 18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. exploaterar en täkt med till-&lt;br&gt;stånd enligt vattenlagen&lt;br&gt;(1983:291), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bedriver stenkrossrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lämna de uppgifter om verk-&lt;br&gt;samheten som behövs som under-&lt;br&gt;lag för planering av naturvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att den&lt;br&gt;som innehar tillstånd till täkt som&lt;br&gt;avses i första stycket 1 eller 2 skall&lt;br&gt;lämna uppgift till länsstyrelsen om&lt;br&gt;vem som är exploatör av täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgift saknas om vem som&lt;br&gt;är exploatör av en täkt för vilken&lt;br&gt;tillstånd getts skall vid tillämpning&lt;br&gt;av denna paragraf eller föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av para-&lt;br&gt;grafen tillståndshavaren anses som&lt;br&gt;exploatör av täkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om avgifter för en myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;br&gt;Regeringen får överlåta åt kommu-&lt;br&gt;nen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;sådana avgifter såvitt gäller kom-&lt;br&gt;munens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 12 oktober 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om skatt på natuigrus och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Rolf&lt;br&gt;Bohlin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om skatt på naturgrus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreskrivs att tillståndshavaren skall anses som&lt;br&gt;exploatör av täkten för den tid uppgift saknas om vem som är exploatör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uppgiftsskyldighet beträffande vem som är exploatör för täkten&lt;br&gt;föreskrivs inte i det remitterade förslaget. Enligt 18 a § andra stycket i&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822) bemyndigas&lt;br&gt;emellertid regeringen att föreskriva om sådan uppgiftsskyldighet. Det&lt;br&gt;synes därför lämpligt att en hänvisning till uppgiftsskyldighet enligt det&lt;br&gt;bemyndigandet görs i förevarande paragrafs andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det sätt som andra stycket är utformat kommer endast tillståndshava-&lt;br&gt;ren att bli skattskyldig i den angivna situationen. Visserligen kan&lt;br&gt;tillståndshavaren undgå skattskyldighet genom att fullgöra den uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som regeringen kan komma att föreskriva. Så som påpekas i&lt;br&gt;lagrådsremissens allmänna motivering har emellertid den som exploaterar&lt;br&gt;en naturfyndighet skattekraften och den faktiska kontrollen över såväl&lt;br&gt;verksamheten som beskattningsunderlaget och bör därför vara den som&lt;br&gt;är primärt skattskyldig. Det kan därför enligt Lagrådets mening inte anses&lt;br&gt;rimligt att tillståndshavaren vid försummad uppgiftsskyldighet skall ensam&lt;br&gt;drabbas av skattskyldighet. Är tillståndshavaren och exploatören inte&lt;br&gt;samma person, bör skattskyldigheten åvila dem solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår på dessa skäl att 4 § andra stycket ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har föreskrifter om skyldighet att lämna uppgift om vem som är&lt;br&gt;exploatör av täkten meddelats med stöd av 18 a § andra stycket natur-&lt;br&gt;vårdslagen, är tillståndshavaren tillsammans med exploatören skattskyl-&lt;br&gt;dig för tiden till dess sådan uppgift har lämnats&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Persson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Heckscher, Hedborg, Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:87 Lag om skatt på natuigrus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:87&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i natur-&lt;br&gt;vårdslagen (1964:822)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 a, 43 b §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49110, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SkU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:28:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0387</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:28:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SkU18</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SkU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berit Andnor  m.fl. (S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berit Andnor  m.fl. (S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hanna Zetterberg  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hanna Zetterberg  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Eriksson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Eriksson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:87&lt;br/&gt;
Lag om skatt på naturgrus</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sk15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:87 Lag om skatt på naturgrus</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ronny Korsberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>