<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359752</hangar_id>
 <dok_id>GJ0386</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>86</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:86</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>86</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Funktionshindrades tillgång till teletjänster</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0386/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0386</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0386</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:86&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Funktionshindrades tillgång till teletjänster&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0386/prop_199596__86-1.png" style="width:39pt;height:49pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen den inriktning som skall gälla for&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsinsatserna samt standardiseringsarbetet inom&lt;br&gt;området telekommunikationer och handikapp. Vidare redovisas de&lt;br&gt;principer som skall vara vägledande för arbetet inom området.&lt;br&gt;Regeringen lämnar också vissa förslag med avsikt att stärka insatserna&lt;br&gt;inom detta område såväl vad avser forsknings- och utvecklingsarbetet&lt;br&gt;som standardiseringsarbetet. När det gäller finansieringsprincipen for&lt;br&gt;funktionshindrades tillgång till teletjänster avser regeringen att i sam-&lt;br&gt;band med översynen av telelagen under år 1996 ta ställning till tillämp-&lt;br&gt;ningen av ansvars- och finansieringsprincipen på telekommunikations-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Funktionshindrades tillgång till teletjänster ........... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statskontorets rapport .................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utveckling.................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Standardisering ........................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995 . 14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner de föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samt&lt;br&gt;standardisering inom området telekommunikationer och handikapp&lt;br&gt;(avsnitten 4.2 och 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av propositionen om en telelag och en förändrad&lt;br&gt;verksamhetsform för Televerket m.m. (prop. 1992/93:200, bet.&lt;br&gt;1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) samt motionerna 1992/93 :T95,&lt;br&gt;1992/93 :T96 yrkande 5 och 1992/93 :T815 beslutade riksdagen att ge&lt;br&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om en fond för handikappstöd&lt;br&gt;på telekommunikationsområdet. I motion 1992/93 :T96 anförde motionä-&lt;br&gt;rerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande Ett samhälle för&lt;br&gt;alla (SOU 1992:52) föreslagit åtgärder för att säkra handikappades&lt;br&gt;tillgång till telekommunikationer. Utredningen föreslog bl.a. att en s.k.&lt;br&gt;telefond skulle inrättas. Finansieringen av fonden föreslogs ske genom&lt;br&gt;att teleföretagen betalar en årlig avgift till fonden. Avgiftens storlek&lt;br&gt;föreslogs sättas i proportion till resp, företags omsättning. Ur fonden&lt;br&gt;kunde bidrag kunna utgå till exempelvis enskilda för att täcka de mer-&lt;br&gt;kostnader som funktionshindrade personer har för att använda telekom-&lt;br&gt;munikationer. Motionärerna betonade att utredningens förslag utgjorde&lt;br&gt;en rimlig modell för att lösa de specifika problem som personer med&lt;br&gt;funktionshinder kan få på en avreglerad telemarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 9 september 1993 uppdrog regeringen åt Statskontoret att utreda&lt;br&gt;förutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikations-&lt;br&gt;området. Statskontoret inkom den 15 november 1993 med sin rapport&lt;br&gt;Finansiering av handikappstöd på telekommunikationsområdet till rege-&lt;br&gt;ringen. I rapporten förordade Statskontoret en avtalslösning mellan&lt;br&gt;operatörerna framför ett fondaltemativ. Rapporten har remissbehandlats&lt;br&gt;och redovisades i 1994 års budgetproposition (1993/94:100 bil. 7 s.&lt;br&gt;111 fl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under regeringens arbete med att granska förutsättningarna för en&lt;br&gt;telefond har det framkommit att det efter bolagiseringen av Televerket&lt;br&gt;uppkommit vissa frågor om funktionshindrades tillgång till telekommu-&lt;br&gt;nikationstjänster som har varit av särskild vikt att överväga. Det har&lt;br&gt;bl.a. framkommit att det är av största vikt att redovisa den forskning,&lt;br&gt;inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten med särskild inrikt-&lt;br&gt;ning på funktionshindrades behov av teletjänster, som bedrivs. Vidare&lt;br&gt;finns det behov av att närmare utreda frågan om standardisering av&lt;br&gt;teletjänster och utrustning för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;att närmare studera behovet av standardisering av telekommunikations-&lt;br&gt;tjänster för funktionshindrade. I uppdraget ingick att redogöra för Post-&lt;br&gt;och telestyrelsens arbete på området samt andra samhällsorgans insatser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl nationellt som internationellt. Vidare skulle Post- och telestyrelsen Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;analysera de problem och den kritik som bl.a. handikapporganisationer-&lt;br&gt;na hade riktat mot statens sätt att behandla standardiseringsfrågan. I&lt;br&gt;uppdraget ingick också att ge förslag till åtgärder för att komma tillrätta&lt;br&gt;med de problem som framkommit. Den 15 februari 1995 inkom Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen med sin rapport Nuvarande och kommande behov av&lt;br&gt;standardisering inom telekommunikationsområdet för funktionshindrade&lt;br&gt;till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i föreliggande proposition förslag till riktlinjer för&lt;br&gt;forskning och utveckling samt standardisering inom området telekom-&lt;br&gt;munikationer och handikapp. Vidare behandlas frågan om att inrätta en&lt;br&gt;telefond för finansiering av teletjänster för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag bl.a. genom&lt;br&gt;telelagen (1993:597) och finansieras i huvudsak över statsbudgeten.&lt;br&gt;Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om en telelag&lt;br&gt;och förändrad verksamhetsform för Televerket m.m. gavs Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen det samlade funktionsansvaret för telesystemet i Sverige. I&lt;br&gt;funktionsansvaret ingår bl.a. att tillgodose behovet av teletjänster för&lt;br&gt;funktionshindrade. I propositionen anförs att Post- och telestyrelsen i&lt;br&gt;första hand bör upphandla teletjänster för funktionshindrade med biträde&lt;br&gt;av Handikappinstitutet. Medel for sådan upphandling har anvisats Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen under Kommunikationsdepartementets huvudtitel. För&lt;br&gt;budgetåret 1995/96 har 6 miljoner kronor avsatts för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Post- och telestyrelsen vid tillståndsgivning till teleoperatö-&lt;br&gt;rerna möjlighet att ställa upp villkor för rätten att tillhandahålla telefoni-&lt;br&gt;tjänst. Sådana villkor kan innebära att tillståndshavaren skall se till att&lt;br&gt;nummerupplysningstjänst, texttelefonitjänst och liknande för funktions-&lt;br&gt;hindrade särskilt viktiga tjänster finns att tillgå. Bestämmelserna i tele-&lt;br&gt;lagen innebär att tillståndshavaren då skall kompenseras för sådana&lt;br&gt;åtaganden. I tillståndsvillkoren för Telia AB sägs bl.a. att bolaget på&lt;br&gt;beställning från ansvarig myndighet och mot kostnadsbaserad ersättning&lt;br&gt;skall tillhandahålla nummerupplysningstjänst för funktionshindrade som&lt;br&gt;inte kan använda telefonkatalogen samt förmedlingstjänst for samtal&lt;br&gt;mellan tal- och texttelefon. Vidare säkerställs funktionshindrades rätt till&lt;br&gt;en avgiftsreduktion för samtal förmedlade via förmedlingstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att funktionshindrades behov av standardisering inom&lt;br&gt;telekommunikationsområdet beaktas. Post- och telestyrelsen har därför&lt;br&gt;ålagts att ansvara för att säkerställa funktionshindrades behov av kom-&lt;br&gt;munikation i allmänna nät. Ansvaret gäller också det internationella&lt;br&gt;standardiseringsarbetet. Det har ansetts naturligt att Handikappinstitutet&lt;br&gt;biträder Post- och telestyrelsen i standardiseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har ansvaret för forsk-&lt;br&gt;ning och utveckling rörande funktionshindrades tillgång till telekommu-&lt;br&gt;nikationer. För den övergripande forskning inom telekommunikations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området som har industripolitisk inriktning är Närings- och teknik- Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;utvecklingsverket (NUTEK) ansvarigt (prop. 1992/93:170, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Socialdepartementets huvudtitel utgår ersättning för vissa&lt;br&gt;insatser på telekommunikationsområdet. Ersättning utgår från Social-&lt;br&gt;styrelsen till landstingen for inköp av texttelefoner till döva, svårt&lt;br&gt;hörselskadade m.fl. samt for anhörigtelefoner. Från samma anslag&lt;br&gt;utbetalas ersättning till operatör, for närvarande Telia AB, för förmed-&lt;br&gt;ling av samtal mellan tal- och texttelefoner. Övriga telefonhjälpmedel&lt;br&gt;ordineras och betalas av sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga insatser inom telekommunikationsområdet som Socialdeparte-&lt;br&gt;mentet svarar för ingår som mindre delar av ett större anslag. En av de&lt;br&gt;insatser som finansieras via Socialdepartementets huvudtitel är inläs-&lt;br&gt;ningstjänst via telefax för synskadade som startades av Synskadades&lt;br&gt;riksförbund (SRF) år 1990. Regeringen framhöll i 1994 års budget-&lt;br&gt;proposition (samma prop. s. 133) att verksamheten är viktig och att den&lt;br&gt;har stor betydelse för synskadades möjligheter till kommunikation. För&lt;br&gt;ändamålet har sedan år 1990 medel betalats ut under anslaget Bidrag till&lt;br&gt;viss verksamhet för personer med funktionshinder. Från detta anslag&lt;br&gt;utbetalas även bidrag till föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) som&lt;br&gt;bedriver nyhetsförmedling för dövblinda genom utgivning av tidningen&lt;br&gt;Nuet och nyhetsinformation via Telenuet. Denna verksamhet har be-&lt;br&gt;dömts vara av avgörande betydelse för dövblindas möjlighet till nyhets-&lt;br&gt;information och annan information (prop. 1993/94:100 bil. 6 s. 133).&lt;br&gt;En ytterligare stödform som är relevant i sammanhanget är handikapp-&lt;br&gt;ersättningen. Den ger funktionshindrade personer rätt att erhålla ersätt-&lt;br&gt;ning för bl.a. merkostnader som uppkommer till följd av funktionshin-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Funktionshindrades tillgång till teletjänster&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Statskontorets rapport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En fond för finansiering av teletjänster&lt;br&gt;for funktionshindrade personer bör inte inrättas. Ansvars- och&lt;br&gt;finansieringsprincipens tillämpning på telekommunikationsområdet&lt;br&gt;bör omprövas i samband med den kommande samlade översynen&lt;br&gt;av telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvars- och finansieringsprincipen innebär att varje sektor i sam-&lt;br&gt;hället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgäng-&lt;br&gt;lig för alla medborgare, även personer med funktionshinder. Om en&lt;br&gt;verksamhet behöver anpassas i något avseende för att bli tillgänglig,&lt;br&gt;skall den aktuella anpassningsåtgärden vidtas och finansieras inom&lt;br&gt;ramen för den ordinarie verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor kring statliga fonder och stiftelser har under senare år behand- Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;lats i ett flertal utredningar. Statskontoret hänvisar bl.a. till Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverkets (RRV) rapport angående Fondförvaltning i staten (RRV,&lt;br&gt;F1992:19). I nämnda rapport framhåller RRV bl.a. att statliga utred-&lt;br&gt;ningar har manat till restriktivitet vad gäller att bilda nya statliga fonder&lt;br&gt;av obligatoriska avgifter eller anslagsmedel och att konkreta förslag har&lt;br&gt;lagts om avveckling av ett antal fonder. Utredningarnas restriktiva&lt;br&gt;hållning till statliga fonder har främst motiverats med att de utgifter&lt;br&gt;fondema finansierar bör behandlas som andra statliga utgifter och&lt;br&gt;därför ingå i statsbudgeten. Det har också framförts att om statliga&lt;br&gt;fonder finns bör de förvaltas aktivt - dvs. placeras på kapitalmarkna-&lt;br&gt;den. Fondema har ansetts medföra ett visst administrativt merarbete,&lt;br&gt;bidragit till ökade kostnader för statsskulden och försvårat överblicken&lt;br&gt;av den statliga verksamheten. Statskontoret anser därför att en avtalslös-&lt;br&gt;ning mellan teleoperatörerna är att föredra framför ett fondaltemativ om&lt;br&gt;ansvars- och finansieringsprincipen skall tillämpas på telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en fond för att finansiera teletjänster för funktionshindrade&lt;br&gt;personer skulle enligt Handikapputredningen vara dels att garantera&lt;br&gt;pengar för ändamålet, dels att uppnå en solidarisk finansiering enligt&lt;br&gt;ansvars- och finansieringsprincipen. Statskontoret skriver i sin rapport&lt;br&gt;att de utgår från att Handikapputredningens avsikt med en fond aldrig&lt;br&gt;varit att bygga upp och förvalta en förmögenhet utan att fonden skall&lt;br&gt;reglera penningflödet mellan aktörer och handikappade utan att över-&lt;br&gt;skott uppstår. Mot denna bakgrund gör Statskontoret bedömningen att&lt;br&gt;Handikapputredningens förslag att tillämpa ansvars- och finansierings-&lt;br&gt;principen inom telekommunikationsområdet kan genomföras på annat&lt;br&gt;sätt än genom att en fond byggs upp särskilt för att finansiera teletjäns-&lt;br&gt;ter för funktionshindrade. Statskontoret förordar i stället en avtalslös-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avtalslösning enligt Statskontorets modell förutsätter att Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen i samband med sin tillståndsgivning till teleoperatörerna får&lt;br&gt;dessa att förbinda sig att inbördes träffa avtal om hur de skall fördela&lt;br&gt;kostnaderna för att tillgodose funktionshindrades rätt till grundläggande&lt;br&gt;telekommunikationer. Statskontoret föreslår att kostnaderna för tele-&lt;br&gt;tjänster såsom nummerupplysningstjänst och förmedlingstjänst för text-&lt;br&gt;telefonsamtal överförs till teleoperatörerna. Vidare bör tillämpnings-&lt;br&gt;forskningen kunna föras över till operatörerna om det visar sig att&lt;br&gt;någon betydelsefull del av tillämpningsforskningen inte skulle bli till-&lt;br&gt;godosedd genom Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) eller&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Funktionshindrade&lt;br&gt;personer har i vissa fall högre kostnader för sitt användande av telekom-&lt;br&gt;munikationer än vad personer utan funktionshinder har. Detta beror ofta&lt;br&gt;på att kommunikationen tar lång tid för denna grupp och således medför&lt;br&gt;högre samtalskostnader. Som nämnts föreslog Handikapputredningen att&lt;br&gt;en särskild fond skall inrättas för att finansiera särskilda insatser för&lt;br&gt;funktionshindrade på telekommunikationsområdet. Handikapputredning-&lt;br&gt;en föreslog bl.a. att merkostnader för funktionshindrades användning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;telekommunikationer skall kunna täckas av medel ur fonden. Statskonto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ret har i sin rapport gjort bedömningen att det är mindre lämpligt att Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;överfora merkostnader för funktionshindrades användning av telekom-&lt;br&gt;munikationer på operatörerna i dagsläget. Inte heller telehjälpmedel bör&lt;br&gt;enligt Statskontoret ingå i operatörernas ansvar, då tillhandahållandet av&lt;br&gt;teleutrustning inte är att förknippa med operatörsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret förespråkar en avtalslösning där operatörerna tillhanda-&lt;br&gt;håller nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal i&lt;br&gt;egen regi eller genom avtal med andra operatörer. Statskontoret menar&lt;br&gt;dock att en avtalslösning i dagsläget med en stark part och några små&lt;br&gt;kan medföra svårigheter. I ett övergångsskede förordas därför en lös-&lt;br&gt;ning som innebär att Post- och telestyrelsen tar in en särskild avgift från&lt;br&gt;operatörerna och upphandlar handikappstödet på telekommunikations-&lt;br&gt;området. Avgiften skall täcka kostnaderna för nummerupplysning och&lt;br&gt;förmedlingstjänst för texttelefonsamtal samt Post- och telestyrelsens&lt;br&gt;arbete inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att enskildas merkostnader för texttelefoni på sikt&lt;br&gt;kan omfattas av operatörernas ansvar. I merkostnader for texttelefoni&lt;br&gt;inberäknas bl.a. merkostnad för ökade samtalsmarkeringar i samband&lt;br&gt;med texttelefonsamtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en genomgång av remissvaren på rapporten framgår att den över-&lt;br&gt;vägande delen av de intresseorganisationer som svarat samt Socialsty-&lt;br&gt;relsen och Konsumentverket förordar en lösning där ansvars- och finan-&lt;br&gt;sieringsprincipen tillämpas. Flertalet av organisationerna är dock tvek-&lt;br&gt;samma till en avtalslösning där operatörerna skall komma överens&lt;br&gt;sinsemellan. De handikappades riksförbund m.fl. anser att merkostnader&lt;br&gt;som beror på extra stort antal samtal och/eller extra långa samtal kan&lt;br&gt;ersättas via handikappersättningen. Handikappförbundens samarbets-&lt;br&gt;organ (HSO) menar att fondfrågan inte är det väsentliga utan det är att&lt;br&gt;ansvars- och finansieringsprincipen tillämpas. Vidare menar HSO att&lt;br&gt;Statskontorets resonemang och antagna beräkningar om merkostnad för&lt;br&gt;telekommunikationer är felaktiga och grundar sig endast på merkostnad&lt;br&gt;för texttelefoner. I en snar framtid kommer fler tjänster än texttelefoni&lt;br&gt;att öka samtalskostnaderna för funktionshindrade. Ett exempel på en&lt;br&gt;sådan tjänst är ökade möjligheter för döva att använda bildtelefon.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Post- och telestyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;samt Telia AB och BT Vforldwide AB avstyrker en avtalslösning och&lt;br&gt;föreslår i stället att ansvaret för handikappåtgärdema finansieras via den&lt;br&gt;statliga budgeten. Telia AB framhåller i sitt remissvar att om en lösning&lt;br&gt;där operatörerna finansierar kostnaderna för handikappstöd blir aktuell&lt;br&gt;bör förmedlingstjänst, texttelefonsamtal och nummerupplysning omfattas&lt;br&gt;av finansieringsansvaret. Finansieringen bör då ske genom att alla&lt;br&gt;aktörer på den svenska telekommunikationsmarknaden, såväl nationella&lt;br&gt;som internationella, bidrar på ett konkurrensneutralt sätt genom avgifter&lt;br&gt;till Post- och telestyrelsen. Upphandlingen av tjänsterna bör ske genom&lt;br&gt;Post- och telestyrelsens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden: Fri nummerupplysning och förmedlings-&lt;br&gt;tjänst för texttelefonsamtal samt subventionerade merkostnader för&lt;br&gt;texttelefonsamtal är service som är nödvändig för att funktionshindrade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha tillgång till en tillfredsställande telekommunikation. I dag finan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sieras servicen via medel över statsbudgeten. Systemet fungerar väl och Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;har inte ifrågasatts av de berörda. Nummerupplysningstjänsten bekostas&lt;br&gt;via anslaget Upphandling av särskilda samhällsåtaganden och skall&lt;br&gt;tillförsäkras genom upphandling av Post- och telestyrelsen. En ändring&lt;br&gt;av Post- och telestyrelsens befogenheter att även använda anslagsmedlen&lt;br&gt;till upphandling av andra tjänster som är av speciell vikt for funktions-&lt;br&gt;hindrades tillgång till effektiva telekommunikationer har möjliggjort en&lt;br&gt;mer flexibel användning av anslaget. Post- och telestyrelsen skall själv&lt;br&gt;eller med bistånd av Handikappinstitutet göra en bedömning av hur&lt;br&gt;anslagsmedlen skall användas för att uppnå största möjliga positiva&lt;br&gt;effekt for målgruppen. Socialstyrelsen ansvarar fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1995/96 for att förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och&lt;br&gt;vanliga telefoner upphandlas. Kostnaderna för förmedlingstjänsten&lt;br&gt;belastar anslaget Ersättning för texttelefoner under Socialdepartementets&lt;br&gt;huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i Statskontorets slutsats att en fond inte är nöd-&lt;br&gt;vändig for att uppnå de mål Handikapputredningen eftersträvar med sitt&lt;br&gt;förslag. Fonder bör inrättas endast i undantagsfall och då med den&lt;br&gt;direkta avsikten att förvalta statlig förmögenhet. Eftersom syftet med att&lt;br&gt;inrätta en telefond knappast kan vara fråga om förmögenhetsförvaltning&lt;br&gt;utan snarare ett önskemål att specialdestinera medel till området tele-&lt;br&gt;kommunikation och handikapp anser regeringen att en fond inte bör&lt;br&gt;inrättas. Regeringen anser emellertid, i likhet med flertalet remissinstan-&lt;br&gt;ser, att en avtalslösning inte bör genomföras i dagsläget. En avtalslös-&lt;br&gt;ning är inte ett realistiskt alternativ under överskådlig tid på grund av&lt;br&gt;nuvarande marknadssituation med en dominerande operatör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således regeringens mening att en fond för finansiering av&lt;br&gt;teletjänster för funktionshindrade inte bör inrättas. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att under år 1996 påböija ett arbete med att revidera telelagen,&lt;br&gt;bl.a. skall hänsyn tas till den nya lagstiftning som för närvarande ut-&lt;br&gt;arbetas inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att i detta samman-&lt;br&gt;hang även pröva frågan om ansvars- och finansieringsprincipen skall&lt;br&gt;tillämpas på telekommunikationsområdet. Mot bakgrund av den planera-&lt;br&gt;de översynen av telelagen är regeringen för närvarande inte beredd att&lt;br&gt;ta ställning till ansvars- och finansieringsprincipens tillämpning på detta&lt;br&gt;område. Regeringen avser därför att senast under år 1997 återkomma&lt;br&gt;med sin syn på denna fråga i anslutning till den nämnda översynen av&lt;br&gt;telelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Forskning och utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den av KFB och NUTEK nyligen inrättade&lt;br&gt;samordningsgruppen skall arbeta for att stärka forskning och&lt;br&gt;utveckling inom området telekommunikationer och handikapp.&lt;br&gt;Samordningsgruppen skall fortlöpande till regeringen rapportera&lt;br&gt;hur utvecklingen av nya teletjänster och terminaler för funktions-&lt;br&gt;hindrade fortskrider för att ge regeringen underlag för beslut om&lt;br&gt;införande av nya tjänster inom telekommunikationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB har ansvaret för forskning och utveckling med särskild inriktning&lt;br&gt;på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer medan ansvaret&lt;br&gt;for den industripolitiskt inriktade forskningen inom telekommunikations-&lt;br&gt;området åvilar NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1994 inkom de första ansökningarna om projektmedel&lt;br&gt;för forskning inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten med&lt;br&gt;avseende på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer till&lt;br&gt;KFB och NUTEK. De ansökningar som inkom visade att intresse för&lt;br&gt;denna typ av forskning var relativt stort. Ansökningarna skickades till&lt;br&gt;båda myndigheterna då ansvarsfördelningen mellan myndigheterna&lt;br&gt;beträffande forskningen inom området telekommunikationer och handi-&lt;br&gt;kapp var diffus. För att bättre kunna samordna forskningsprojekten&lt;br&gt;inom de båda myndigheterna bildade KFB och NUTEK den 1 juli 1995&lt;br&gt;en samordningsgrupp, Telekommunikation och funktionshinder. Det&lt;br&gt;forskningsområde som samordningsgruppen ansvarar för spänner över&lt;br&gt;ett brett falt från grundläggande, tillämpad forskning till studier och&lt;br&gt;utvärderingar i samband med demonstrationsprojekt. Gruppen har ett&lt;br&gt;gemensamt forskningsprogram som kommer att färdigställas under&lt;br&gt;hösten 1995 och en gemensam budget. För budgetåret 1995, som omfat-&lt;br&gt;tar ett och ett halvt år, disponeras en för ändamålet särskilt anvisad ram&lt;br&gt;på ca 10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i form av s.k. sär-&lt;br&gt;skilda åtaganden på bl.a. handikappområdet åvilar efter bolagiseringen&lt;br&gt;av Televerket inte Telia AB. Regeringen har dock erfarit att Telia AB&lt;br&gt;har för avsikt att inom ramen för sin affärsverksamhet arbeta för att&lt;br&gt;äldre och funktionshindrade personer skall erbjudas bra telekommunika-&lt;br&gt;tioner även i fortsättningen. Enligt bolaget ingår som en del i dess&lt;br&gt;affärsidé att utveckla livskvalitet för människor och organisationer&lt;br&gt;genom att förena dem via lättanvända teleanknutna informationstjänster.&lt;br&gt;Vaije affärsenhet skall integrera handikappfrågorna i sin verksamhet&lt;br&gt;och därvid se till att kunder med särskilda behov beaktas i verksam-&lt;br&gt;heten. Telia AB håller vidare regelbundna kontakter med berörda&lt;br&gt;konsumentgrupper och har en central handikappfunktion av samordnan-&lt;br&gt;de karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Telia AB är bolagets ambition att vid utvecklingen av nya pro-&lt;br&gt;dukter och tjänster redan i ett tidigt skede se till att dessa blir&lt;br&gt;tillgängliga även för funktionshindrade. Av största vikt är att kunskapen&lt;br&gt;hos personer med funktionshinder och hos äldre förbättras om vilka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produkter och tjänster som finns, hur de kan användas, vart man kan Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;vända sig för råd eller köp m.m. Det är således viktigt att mer informa-&lt;br&gt;tion, anpassad för olika grupper av funktionshindrade, finns lättillgäng-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden: En starkare betoning på forskningsom-&lt;br&gt;rådet är angelägen för att säkra funktionshindrades tillgång till anpas-&lt;br&gt;sade telekommunikationer och därigenom öka funktionshindrades&lt;br&gt;möjligheter till delaktighet, jämlikhet och självständighet. Telekommu-&lt;br&gt;nikation och informationsbehandling - telematik - är kraftfulla verktyg&lt;br&gt;som rätt utnyttjade kan ge personer med funktionshinder en bättre&lt;br&gt;tillvaro. Det är viktigt att betona nödvändigheten av att resurser ges till&lt;br&gt;konsekvensforskning, dvs. att forskning bedrivs kring konsekvenserna&lt;br&gt;av introduktion av nya tekniska system som särskilt påverkar tillvaron&lt;br&gt;för personer med funktionshinder. Detta gäller också för demonstra-&lt;br&gt;tionsprojekt och utvecklingsplattformar. Dessa projekttyper kräver ofta&lt;br&gt;betydande resurser. Bevakning av teknikutveckling för att initiera&lt;br&gt;projekt är ytterligare en viktig uppgift. Resurser måste också avsättas&lt;br&gt;till att göra resultaten kända för samhällsplanerare, teleoperatörer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB och NUTEK skall arbeta för att skapa förutsättningar och ut-&lt;br&gt;vecklingsmiljöer med positiv inverkan på teleteknisk forskning,&lt;br&gt;utveckling och framtagning av produkter och tjänster till stöd för&lt;br&gt;personer med funktionshinder. Tidigare har Televerket i sin roll som&lt;br&gt;funktionsansvarig till viss del bedrivit denna typ av forsknings-, utveck-&lt;br&gt;lings- och demonstrationsverksamhet på handikappområdet. Den av&lt;br&gt;KFB och NUTEK nyligen inrättade samordningsgruppen skall följa&lt;br&gt;utvecklingen på forskningsområdet telekommunikation och handikapp.&lt;br&gt;Det är av största vikt att regeringen får ta del av resultaten av gruppens&lt;br&gt;arbete. Gruppen skall därför i en årlig rapport till regeringen redovisa&lt;br&gt;hur utvecklingen av nya tjänster och terminaler fortskrider samt göra en&lt;br&gt;bedömning av vilka teletjänster som i framtiden kan få betydelse för&lt;br&gt;funktionshindrade personers kommunikation via telenätet. I rapporten&lt;br&gt;skall gruppen ge regeringen underlag för beslut om införandet av nya&lt;br&gt;tjänster inom telekommunikationsområdet. Samordningsgruppen bedöms&lt;br&gt;av regeringen kunna spela en viktig roll i ansträngningarna att förstärka&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsarbetet inom området telekommunikationer&lt;br&gt;och handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare beslutat att forsknings- och utvecklingsverk-&lt;br&gt;samheten rörande funktionshindrades behov inom teleområdet i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall upphandlas av KFB. Likaså har riksdagen beslutat att den&lt;br&gt;forskning och utveckling som staten bedriver på telekommunikations-&lt;br&gt;området via KFB och NUTEK skall finansieras över statsbudgeten.&lt;br&gt;Forsknings- och utvecklingsverksamhet som är av generellt intresse&lt;br&gt;anses i allmänhet vara ett statligt ansvar som finansieras genom anslag&lt;br&gt;via olika forskningsråd och forskningssektorsorgan. Det är regeringens&lt;br&gt;bedömning att den verksamhet som KFB, NUTEK och Telia AB för&lt;br&gt;närvarande bedriver inom området telekommunikationer och handikapp&lt;br&gt;är av god standard och upprätthåller en hög nivå. Regeringen gör&lt;br&gt;bedömningen att de förslag på forsknings- och utvecklingsområdet som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;presenterats i föreliggande proposition kommer att stärka demonstra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tions- och utvecklingsforskningen inom området telekommunikation och Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Standardisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En standardiseringsgrupp med uppgift att&lt;br&gt;öka medvetenheten och kunskapen om funktionshindrades behov&lt;br&gt;vid standardisering av teletjänster och terminaler inrättas.&lt;br&gt;Gruppen skall säkra att handikappaspektema beaktas i det natio-&lt;br&gt;nella och internationella standardiseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad utvärdering av telekommunikationsområdet med&lt;br&gt;inriktning mot funktionshindrades behov görs inom tre år. En&lt;br&gt;sådan utvärdering skall omfatta såväl forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbetet som standardiseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;att genomfora en studie i syfte att utreda behovet av standardisering av&lt;br&gt;telekommunikationstjänster inom handikappområdet. Uppdraget redo-&lt;br&gt;visades till regeringen den 15 februari 1995 i rapporten Nuvarande och&lt;br&gt;kommande standardiseringsbehov inom telekommunikationsområdet för&lt;br&gt;funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten redogör Post- och telestyrelsen för sitt arbete på området&lt;br&gt;och andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som internationellt.&lt;br&gt;Vidare har Post- och telestyrelsen analyserat den kritik som bl.a. handi-&lt;br&gt;kapporganisationerna riktat mot statens sätt att behandla standardise-&lt;br&gt;ringsfrågoma inom området telekommunikation och handikapp. I&lt;br&gt;rapporten har Post- och telestyrelsen även gett forslag till åtgärder for&lt;br&gt;att komma tillrätta med de problem som de redogör för i sin rapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen föreslår åtgärder för att redan i ett tidigt skede&lt;br&gt;förbättra möjligheterna att påverka det tekniska standardiseringsarbetet&lt;br&gt;att även omfatta handikapphänsyn. Styrelsen menar att enskilda deltaga-&lt;br&gt;re med handikappkunskap bör delta i de arbetsgrupper inom standardi-&lt;br&gt;seringsverksamheten som anses prioriterade. Styrelsen anser att ett&lt;br&gt;sådant deltagande bör koncentreras till de områden som är av största&lt;br&gt;vikt för att säkra funktionshindrades tillgång till anpassade telekommu-&lt;br&gt;nikationer. På övriga standardiseringsområden bör god effekt kunna nås&lt;br&gt;genom att svenska delegater, som deltar i arbetsgrupper där standardise-&lt;br&gt;ring generellt diskuteras, informeras om de handikappaspekter som skall&lt;br&gt;bevakas. Vidare pekar Post- och telestyrelsen på att behovet av insatser&lt;br&gt;kommer att gestalta sig olika för nät- och terminalstandarder, eftersom&lt;br&gt;produktionsförhållandena skiljer sig väsentligt mellan områdena vad&lt;br&gt;gäller såväl tekniska lösningar som myndighetsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen ansvarar enligt telelagstiftningen för att&lt;br&gt;nödvändig reglering och standardisering kommer till stånd för att säker-&lt;br&gt;ställa funktionshindrades behov av teletjänster. I styrelsens ansvar ingår&lt;br&gt;dessutom eventuell nödvändig myndighetsreglering grundad på EU:s&lt;br&gt;regler om utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevakningen av att nödvändiga frivilliga standarder for terminaler Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;införs anser Post- och telestyrelsen bör, liksom för hjälpmedel i övrigt,&lt;br&gt;åligga de för upphandling av handikapphjälpmedel ansvariga organen, i&lt;br&gt;första hand landstingen. Post- och telestyrelsen föreslår att en årsarbets-&lt;br&gt;kraft bör avsättas vid Handikappinstitutet för att aktivt kunna arbeta&lt;br&gt;med standardisering inom teleområdet. Vidare anser styrelsen att den&lt;br&gt;till Landstingsförbundet knutna teknikupphandlingsfonden är en lämplig&lt;br&gt;väg att utforma specifikationer och prototypupphandling av ny handi-&lt;br&gt;kappanpassad teleteknik. Andra övergripande tillgänglighetsfrågor som&lt;br&gt;varken är att hänföra till nät- eller terminalfrågor, t.ex. om det bör&lt;br&gt;finnas texttelefoner tillgängliga på vissa offentliga platser, menar Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen kräver politiska ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sist föreslår Post- och telestyrelsen att en projektgrupp inom&lt;br&gt;Informationstekniska Standardiseringen (ITS AG3 HF) bör inrättas för&lt;br&gt;arbetet med frivilliga standarder inom området telekommunikation och&lt;br&gt;handikapp. Gruppen bör förses med en ordförande genom Post- och&lt;br&gt;telestyrelsens försorg och bestå av ledamöter från industrin, operatörer-&lt;br&gt;na, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationerna, Handikapp-&lt;br&gt;institutet m.fl. Styrelsen föreslår vidare att ledamöterna i projektgrupp-&lt;br&gt;en betalar normal ITS-avgift (för närvarande 15 000 kronor per år) för&lt;br&gt;deltagandet, vilket kan medföra att deltagande handikapporganisationer&lt;br&gt;kan behöva ges samhällsstöd för årsavgift och arbete i arbetsgrupper&lt;br&gt;samt för eventuellt deltagande i internationella standardiseringsgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden: Standardiseringsarbetet har tidigare&lt;br&gt;utförts och utförs även i dag till viss del av operatörer och leverantörer&lt;br&gt;på marknaden. Telia AB:s standardiseringsarbete har sedan ombildning-&lt;br&gt;en till bolag koncentrerats mer på den kommersiella delen av verksam-&lt;br&gt;heten. Post- och telestyrelsen har med medel från anslaget Upphandling&lt;br&gt;av särskilda samhällsåtaganden under Kommunikationsdepartementets&lt;br&gt;huvudtitel stöttat mindre kommersiella standardiseringsprojekt, bl.a. det&lt;br&gt;svenska arbetet med ITU standarden V.18 för texttelefonmodem.&lt;br&gt;Tanken är att V.18 standarden kan utgöra grunden för en internationellt&lt;br&gt;standardiserad texttelefoni. På andra områden där standardisering och&lt;br&gt;testning av handikapphjälpmedel är nödvändig spelar Handikappinsti-&lt;br&gt;tutet en viktig roll. Det finns i dag inom institutet en uppbyggd organi-&lt;br&gt;sation för arbetet med testning av nya hjälpmedel samt standardisering&lt;br&gt;av dessa. Någon sådan tradition finns inte inom teleområdet i dag efter-&lt;br&gt;som endast Televerket tidigare bedrev denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att öka medvetenheten&lt;br&gt;om vikten av att i ett tidigt skede beakta handikappaspekten i standardi-&lt;br&gt;seringsarbetet. De traditionella aktörerna på standardiseringsområdet&lt;br&gt;måste vara väl insatta i funktionshindrades behov för att nå praktiska&lt;br&gt;resultat i form av produkter och tjänster som uppfyller rimliga krav på&lt;br&gt;tillgänglighet, dvs. användbarhet, för personer med funktionsnedsätt-&lt;br&gt;ningar och för äldregrupper. För att bygga upp denna medvetenhet och&lt;br&gt;kunskap om funktionshindrades behov bland dem som deltar i olika&lt;br&gt;standardiseringsorgan skall en standardiseringsgrupp med denna inrikt-&lt;br&gt;ning bildas. Regeringen anser inte att det är nödvändigt att gruppen är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knuten till ITS. Av största vikt är dock att representanter från industrin,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;operatörer, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationer, Handi- Prop. 1995/96:86&lt;br&gt;kappinstitutet m.fl. deltar i arbetet. Standardiseringsgruppen skall i sitt&lt;br&gt;arbete bl.a. ta till vara olika intressegruppers aspekter på utformningen&lt;br&gt;av vissa standarder, ge olika aktörer möjlighet att informera varandra&lt;br&gt;och diskutera olika standardförslag, överväga hur olika standardiserings-&lt;br&gt;projekt skall prioriteras m.m. Vidare anser regeringen att svenska&lt;br&gt;delegater med specialkunskap på handikappområdet skall delta i de&lt;br&gt;nationella och internationella standardiseringsprojekt inom området&lt;br&gt;telekommunikation och handikapp som den tidigare nämnda standardi-&lt;br&gt;seringsgruppen anser vara av högsta prioritet. Post- och telestyrelsen,&lt;br&gt;som har standardiseringsansvar för funktionshindrades behov av kom-&lt;br&gt;munikation i allmänna nät, skall vidare verka för att svenska delegater&lt;br&gt;som deltar i olika standardiseringsorgan informeras om eventuella&lt;br&gt;handikappaspekter och arbetar för att på bästa möjliga sätt säkerställa&lt;br&gt;funktionshindrades tillgång till telekommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill påpeka vikten av att Handikappinstitutets kompetens&lt;br&gt;inom telekommunikationsområdet tas till vara i standardiseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens mening att en samlad utvärdering av telekommu-&lt;br&gt;nikationsområdet med inriktning mot funktionshindrades behov skall&lt;br&gt;göras inom tre år. En sådan utvärdering skall omfatta såväl standardi-&lt;br&gt;serings- som forsknings- och utvecklingsarbetet inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Blomberg, Heckscher,&lt;br&gt;Andersson, Uusmann, Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:86 Funktionshindrades till-&lt;br&gt;gång till teletjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49051, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samt standardisering inom området telekommunikationer och handikapp.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:TU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samt standardisering inom området telekommunikationer och handikapp.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 21:58:22</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0386</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 21:58:22</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:TU9</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01TU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Funktionshindrades tillgång till teletjänster</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>