<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229816</hangar_id>
 <dok_id>GJ0383</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>83</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:83</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>83</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0383/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0383</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0383</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:83&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskost-&lt;br&gt;nader m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0383/prop_199596__83-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1992:1537) om&lt;br&gt;finansiering av framtida utgifter for använt kärnbränsle m.m. (finansie-&lt;br&gt;ringslagen) och lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av&lt;br&gt;visst radioaktivt avfåll m.m. (Studsvikslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att säkra finansieringen av de framtida avfallskostnadema&lt;br&gt;föreslås att reaktorinnehavarnas nuvarande skyldighet att betala avgifter&lt;br&gt;enligt finansieringslagen skall kompletteras med en skyldighet att ställa&lt;br&gt;säkerheter för dessa kostnader. Det kostnadsansvar som åligger reaktorin-&lt;br&gt;nehavama även för statens kostnader skall tillämpas fullt ut. Statens råd&lt;br&gt;för kämavfallsffågor (KASAM) föreslås därför finansieras genom&lt;br&gt;finansieringslagen. För att uppnå en högre avkastning på de avgifter som&lt;br&gt;inbetalas bör medlen förvaltas i en särskild fond, Kämavfallsfonden. I&lt;br&gt;stället för att placeras på konto i Riksbanken skall medlen placeras i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret. Avgiftsmedlen som fonderas enligt Studsvikslagen bör&lt;br&gt;förvaltas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1537) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering av framtida utgifter for använt kärn-&lt;br&gt;bränsle m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;..................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring av lagen (1988:1597) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall&lt;br&gt;m.m............................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nuvarande finansieringssystemet ............... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om behovet av lagstiftningsåtgärder........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett tillförlitligare finansieringssystem............... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerheter för att säkerställa fonduppbyggnaden vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en eventuell avstängning av en reaktor innan reak-&lt;br&gt;torns intjänandetid gått ut (säkerhetsbelopp I) .....20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Grundbelopp .....................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Säkerheter för att säkerställa finansieringen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertagandet om fondbehållningen visar sig&lt;br&gt;otillräcklig efter det att samtliga reaktorer ställts av&lt;br&gt;(säkerhetsbelopp II) .................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fullgoda säkerheter .....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av den årliga&amp;nbsp;avgiften.............. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Realräntan...........................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalning av fondmedel................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En säkrare förvaltning av&amp;nbsp;fondmedlen ..............25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens kostnader m.m........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studsvikslagen.............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1537) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering av framtida utgifter för använt kärn-&lt;br&gt;bränsle m.m.......................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1597) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering av hanteringen av visst radioaktivt&lt;br&gt;avfall m.m............................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Kämbränslefondsutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1994:107) Säkrare finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av framtida kämavfallskostnader.............. 36 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förfettningsforslag i Kämbränslefonds-&lt;br&gt;utredningens betänkande (SOU 1994:107)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkrare finansiering av framtida kämavfallskostnader . 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden - Säkrare&lt;br&gt;finansiering av framtida kämavfallskostnader&lt;br&gt;(SOU 1994:107 och SOU 1994:108)........... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;rapport RRV 1995:22 Kämavfallsprogrammet -&lt;br&gt;Producentansvar och statlig tillsyn............. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av Riksrevisionsverkets rapport&lt;br&gt;F 1993:30 - Avfall - Avveckling - Avkastning&lt;br&gt;- kassahållning i kämavfallsfonden ............ 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Protokoll fört vid sammanträde den 3 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förslag till ändringar i lagen (1992:1537)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om finansiering av vissa framtida utgifter&lt;br&gt;för använt kärnbränsle m.m................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ......................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;br&gt;19 oktober 1995 ................................ 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................. 80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av framtida&lt;br&gt;utgifter för använt kärnbränsle m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen&lt;br&gt;av visst radioaktivt avfall m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1537) om&lt;br&gt;finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1537) om finansiering av&lt;br&gt;framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7 § skall betecknas 1 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att den nya 1 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 3, 4, 6, 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 2 a, 7 - 7 b och&lt;br&gt;8a - 8 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag för att finansiera dels&lt;br&gt;omhändertagande av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt&lt;br&gt;avfall från kämkraftsreaktorer,&lt;br&gt;dels vissa kostnader som staten&lt;br&gt;har enligt denna lag och enligt&lt;br&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas av den som&lt;br&gt;har tillstånd att inneha eller driva&lt;br&gt;en kämkraftsreaktor (reaktorin-&lt;br&gt;nehavaren). Avgiften skall beta-&lt;br&gt;las årligen så länge reaktorn är i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § första meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag för att finansiera dels&lt;br&gt;omhändertagande av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt&lt;br&gt;avfall från kämkraftsreaktorer,&lt;br&gt;dels vissa andra kostnader enligt&lt;br&gt;denna lag och enligt lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana kostnader för om-&lt;br&gt;händertagande som inte täcks av&lt;br&gt;inbetalade avgiftsmedel skall&lt;br&gt;säkerheter ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas och säker-&lt;br&gt;heter ställas av den som har till-&lt;br&gt;stånd att inneha eller driva en&lt;br&gt;kämkraftsreaktor (reaktorinneha-&lt;br&gt;varen). Avgiften skall betalas&lt;br&gt;årligen så länge reaktorn är i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Dessa avgiftsmedel&lt;br&gt;skall föras över till en fond, be-&lt;br&gt;nämnd Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsskyldigheten avseende &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skyldigheten att betala avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertagande omfattar kost- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och ställa säkerheter för omhän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dertagande omfattar kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en säker hantering och slutförvaring av i reaktorn använt kärnbränsle&lt;br&gt;och radioaktivt avfall som härrör från detta efter det att kärnbränslet eller&lt;br&gt;avfallet har förts bort från anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en säker avveckling och rivning av reaktoranläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att vad&lt;br&gt;som avses i 1 och 2 skall kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2al&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall ställa&lt;br&gt;fullgoda säkerheter till den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Säkerheterna skall motsvara&lt;br&gt;de kostnaderför omhändertagan-&lt;br&gt;de som anges i 3 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3. Säkerheter behöver inte&lt;br&gt;ställas för belopp som täcks av&lt;br&gt;reaktorinnehavarens andel av&lt;br&gt;medlen i Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighet på vilken det be-&lt;br&gt;drivs kärnteknisk verksamhet får&lt;br&gt;inte utgöra säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;pröva säkerheterna. Ett beslut&lt;br&gt;som rör den ställda säkerheten&lt;br&gt;får ändras när det finns anled-&lt;br&gt;ning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall i&lt;br&gt;samråd med övriga reaktorin-&lt;br&gt;nehavare beräkna kostnaderna&lt;br&gt;för omhändertagandet. En sådan&lt;br&gt;beräkning skall innehålla en&lt;br&gt;uppskattning av dels kostnader-&lt;br&gt;na för samtliga de åtgärder som&lt;br&gt;kan behövas, dels kostnaderna&lt;br&gt;för de åtgärder som avses bli&lt;br&gt;vidtagna inom en tidrymd om&lt;br&gt;minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall i&lt;br&gt;samråd med övriga reaktorin-&lt;br&gt;nehavare beräkna kostnaderna&lt;br&gt;för omhändertagandet. En sådan&lt;br&gt;beräkning skall innehålla en&lt;br&gt;uppskattning av 1. kostnaderna&lt;br&gt;för samtliga åtgärder som kan&lt;br&gt;behövas då reaktorn drivits i 25&lt;br&gt;år samt, om drifttiden för reak-&lt;br&gt;torn överstiger 25 år, kostnaden&lt;br&gt;för tillkommande åtgärder varje&lt;br&gt;är därutöver (belopp för avgifts-&lt;br&gt;underlag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de kostnader enligt 1 som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan hänföras till det kärnbränsle Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;som har använts när beräkningen&lt;br&gt;görs (grundbelopp), om driftti-&lt;br&gt;den för reaktorn understiger 25&lt;br&gt;är,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skäliga kostnader för till-&lt;br&gt;kommande åtgärder som beror&lt;br&gt;på oplanerade händelser (till-&lt;br&gt;läggsbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beräkningen skall dessutom&lt;br&gt;framgå kostnaderna for de åt-&lt;br&gt;gärder som avses bli vidtagna&lt;br&gt;inom en tidrymd om minst tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsberäkningen skall vaije år ses över och lämnas till regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver kostnaderna for omhän-&lt;br&gt;dertagande skall avgifterna täcka&lt;br&gt;statens kostnader för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver kostnader för omhän-&lt;br&gt;dertagande skall avgifterna täcka&lt;br&gt;statens kostnader för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. komplettera forsknings- och utvecklingsverksamhet som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 samt pröva frågor härom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva frågor som avses i 5&lt;br&gt;§ första stycket och 8 § andra&lt;br&gt;stycket denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva frågor som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § tredje stycket, 5 § första&lt;br&gt;stycket, 8 b och 8 c §§ denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva frågor om övervakning och kontroll av slutförvar enligt 16 §&lt;br&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bestäms så att de&lt;br&gt;sammanlagda avgiftsbeloppen&lt;br&gt;som betalas under reaktorns&lt;br&gt;drifttid täcker kostnaderna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall vidare täcka&lt;br&gt;kostnaderna för Kämavfalls-&lt;br&gt;fondens förvaltning samt de&lt;br&gt;kostnader som reaktorinnehavar-&lt;br&gt;na, staten eller kommunerna har&lt;br&gt;för information till allmänheten i&lt;br&gt;frågor som rör hantering och&lt;br&gt;slutförvaring av använt kärn-&lt;br&gt;bränsle och kärnavfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bestäms så att de sam-&lt;br&gt;manlagda avgiftsbeloppen täcker&lt;br&gt;de kostnader för omhändertagan-&lt;br&gt;det som avses i 3 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertagandet och statens&lt;br&gt;kostnader enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och kostnaderna enligt 4 §. Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgiftsberäkningen skall hänsyn tas till tidigare åtgärder för&lt;br&gt;omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör&lt;br&gt;från detta, reaktoranläggningens beskaffenhet och övriga omständigheter&lt;br&gt;som kan påverka avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;75&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfonden leds av en&lt;br&gt;styrelse, som skall förvalta med-&lt;br&gt;len i fonden enligt 7 a och&lt;br&gt;7 b §§. Styrelsen skall årligen&lt;br&gt;till regeringen lämna en redovis-&lt;br&gt;ning som avser förvaltningen&lt;br&gt;under det gångna året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser styrelse i&lt;br&gt;Kämavfallsfonden och förordnar&lt;br&gt;om revisorer för granskning av&lt;br&gt;styrelsens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § andra meningen)&lt;br&gt;Myndigheten skall sätta in med-&lt;br&gt;len på räntebärande konto i&lt;br&gt;Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § tredje meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan skall läggas till kapitalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfondens medel skall&lt;br&gt;placeras på konto i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen i Kämavfallsfonden&lt;br&gt;skall förvaltas så att kraven på&lt;br&gt;en god avkastning och en&lt;br&gt;tillfredsställande betalningsbe-&lt;br&gt;redskap tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på fondens medel&lt;br&gt;skall läggas till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närma-&lt;br&gt;re föreskrifter om Kämavfalls-&lt;br&gt;fonden och om fondens förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 § första stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgifter som betalats av&lt;br&gt;reaktorinnehavaren skall använ-&lt;br&gt;das för att ersätta innehavaren&lt;br&gt;för kostnader for omhänderta-&lt;br&gt;gandet samt för att täcka statens&lt;br&gt;kostnader för åtgärder enligt 4 §&lt;br&gt;hänförliga till reaktorn och&lt;br&gt;bränsle som använts i reaktorn.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavarens andel av&lt;br&gt;medlen i Kämavfallsfonden skall&lt;br&gt;användas för att ersätta inne-&lt;br&gt;havaren för kostnader för om-&lt;br&gt;händertagandet samt för att täcka&lt;br&gt;kostnader for åtgärder enligt 4 §&lt;br&gt;hänförliga till reaktorn och&lt;br&gt;bränsle som använts i reaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;( 8 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om användning av av-&lt;br&gt;giftsmedlen prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall på&lt;br&gt;begäran lämna de upplysningar&lt;br&gt;och tillhandahålla de handlingar&lt;br&gt;som behövs for att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 ai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel i Kämavfallsfonden som&lt;br&gt;inte behövs för det ändamål som&lt;br&gt;anges i 8 § skall återbetalas till&lt;br&gt;reaktorinnehavaren när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allt det kärnbränsle som an-&lt;br&gt;vänts i reaktorn och allt det&lt;br&gt;radioaktiva avfall som härrör&lt;br&gt;från detta har placerats i slutför-&lt;br&gt;var och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;reaktoranläggningen har&lt;br&gt;avvecklats och rivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel i fonden som inte behövs&lt;br&gt;får återbetalas innan dess, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 bi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlen i Kämavfallsfonden&lt;br&gt;visar sig otillräckliga och åt-&lt;br&gt;gärder för omhändertagande&lt;br&gt;som avses i 2 § inte vidtas av&lt;br&gt;reaktorinnehavaren, får rege-&lt;br&gt;ringen besluta att säkerheterna&lt;br&gt;skall utnyttjas för att finansiera&lt;br&gt;åtgärderna. Om reaktorn drivs&lt;br&gt;kortare tid än 25 år, får rege-&lt;br&gt;ringen dessutom besluta att&lt;br&gt;säkerheterna får utnyttjas för att&lt;br&gt;tillföra Kämavfallsfonden medel&lt;br&gt;som motsvarar de avgifter som&lt;br&gt;beräknas falla bort på grund av&lt;br&gt;den begränsade drifttiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8ci&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om användning och&lt;br&gt;återbetalning av avgiftsmedlen&lt;br&gt;prövas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall på&lt;br&gt;begäran lämna de upplysningar&lt;br&gt;och tillhandahålla de handlingar&lt;br&gt;som behövs för att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer skall kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställa avgiftens storlek och&lt;br&gt;pröva frågor om användningen&lt;br&gt;av medlen. I den utsträckning&lt;br&gt;det behövs skall reaktorinnehava-&lt;br&gt;ren på begäran även lämna&lt;br&gt;tillträde till anläggningar eller&lt;br&gt;platser där använt kärnbränsle&lt;br&gt;eller radioaktivt avfall som&lt;br&gt;härrör från detta förvaras eller&lt;br&gt;hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställa avgiftens storlek och&lt;br&gt;behovet av säkerheter samt pröva&lt;br&gt;frågor om användningen av med-&lt;br&gt;len. I den utsträckning det be-&lt;br&gt;hövs skall reaktorinnehavaren på&lt;br&gt;begäran även lämna tillträde till&lt;br&gt;anläggningar eller platser där&lt;br&gt;använt kärnbränsle eller radio-&lt;br&gt;aktivt avfall som härrör från&lt;br&gt;detta förvaras eller hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Behållningen av de avgifter som inbetalats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;föras över till Kämavfallsfonden för förvaltning enligt denna hg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring av lagen (1988:1597) om Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:1597) om finansiering av&lt;br&gt;hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §’&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgiften är 0,15 öre för varje levererad kilowattimme elström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till Statens kämkraftinspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsmedlen skall föras över&lt;br&gt;till Kämavfallsfonden som för-&lt;br&gt;valtar medlen särskilt. För för-&lt;br&gt;valtningen i övrigt gäller regler-&lt;br&gt;na i 7 - 7 b §§ lagen (1992:-&lt;br&gt;1537) om finansiering av fram-&lt;br&gt;tida utgifter för använt kärn-&lt;br&gt;bränsle m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Behållningen av de avgifter som inbetalats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;föras över till Kämavfallsfonden för förvaltning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:1667.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I sin fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1992/93 - 1994/95&lt;br&gt;framhöll dåvarande Statens kämbränslenämnd att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen i fråga om placering av fondmedel inte ger den avkastning som&lt;br&gt;borde vara möjlig. En friare placering av fondmedlen enligt mer gängse&lt;br&gt;förvaltningsprinciper vore önskvärd enligt Statens kämbränslenämnds&lt;br&gt;uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 6 maj 1993 miljöministern att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av kapitalförvaltningen&lt;br&gt;m.m. enligt lagen (1992:1537) om finansiering av framtida utgifter för&lt;br&gt;använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen). Utredningen antog namnet&lt;br&gt;Kämbränslefondsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämbränslefondutredningen överlämnade till regeringen i juni 1994&lt;br&gt;betänkandet Säkrare finansiering av fiamtida kämavfallskostnader (SOU&lt;br&gt;1994:107). I betänkandet presenteras överväganden och förslag om ett&lt;br&gt;tillförlitligare finansieringssystem än det nuvarande samt förslag om&lt;br&gt;friare placering av fondmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De underlagsrapporter som legat till grund for utredningens över-&lt;br&gt;väganden har redovisats i en särskild publikation, SOU 1994:108.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av utredningens betänkande återfinns i bilaga 1. De&lt;br&gt;lagförslag som läggs fram i betänkandet finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na samt en sammanställning över remissyttrandena finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har inom ramen för sin effektivitetsrevision&lt;br&gt;granskat den tillsyn som Statens kämkraftinspektion (SKI) utövar med&lt;br&gt;stöd av finansieringslagen. Resultatet av granskningen redovisas i&lt;br&gt;revisionsrapporten Producentansvar och statlig tillsyn (RRV 1995:22)&lt;br&gt;som överlämnades till regeringen den 29 maj 1995. Flera av de förslag&lt;br&gt;RRV för fram berör SKI:s roll i finansieringssystemet enligt finan-&lt;br&gt;sieringslagen. RRV:s förslag redovisas i bilaga 4. SKI har den 21 juni&lt;br&gt;1995 inkommit till departementet med en skrivelse som kommenterar&lt;br&gt;RRV:s rapport. Skrivelsen finns hos Miljödepartementet (dnr.&lt;br&gt;M95/2412/5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har i en tidigare rapport, Avfall-Avveckling-Avkastning&lt;br&gt;(Fl993:30), redovisat vissa förslag som rör kassahållningen i kämbräns-&lt;br&gt;lefondema. RRV:s förslag i den delen redovisas i bilaga 5. Rapporten&lt;br&gt;har remissbehandlats varvid Svensk Kämbränslehantering AB (SKB) och&lt;br&gt;SKI inkommit med remissyttranden. Remissyttrandena finns hos&lt;br&gt;Miljödepartementet (dnr. M93/3874/6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI har i olika sammanhang, bland annat i sitt remissvar på Kämbräns-&lt;br&gt;lefondsutredningens betänkande, föreslagit att även de medel som&lt;br&gt;fonderas enligt Studsvikslagen skall ges en friare förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljödepartementet har inbjudit berörda myndigheter och företag till&lt;br&gt;ett möte den 3 oktober 1995. Vid mötet har inhämtats synpunkter på&lt;br&gt;regeringens förslag på hur medlen enligt finansieringslagen och Studs-&lt;br&gt;vikslagen skall förvaltas. Vidare har vid mötet inhämtats synpunkter på&lt;br&gt;frågan hur KASAM (Statens råd för kämavfallsfrågor) och kostnaderna&lt;br&gt;för den information som ges till allmänheten i olika sammanhang skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieras. Skriftliga synpunkter har inkommit efter mötet. En för- Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;teckning över de närvarande vid mötet och en sammanställning av&lt;br&gt;remissynpunkterna finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 oktober att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande har tagits in som bilaga 8. Vissa redaktionel-&lt;br&gt;la ändringar har gjorts i texten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Det nuvarande finansieringssystemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till finansieringslagen (prop. 1980/81:90, s. 609 f.) anges&lt;br&gt;några av de grundläggande principerna för lagstiftningen på kämener-&lt;br&gt;giområdet. Dessa innebär dels att kostnaderna för hanteringen av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och kärnavfall skall täckas av intäkterna från den produktion&lt;br&gt;av energi som gett upphov till dem, dels att den som bedriver en&lt;br&gt;verksamhet där radioaktiva restprodukter uppkommer också skall svara&lt;br&gt;för att dessa restprodukter tas om hand på ett säkert sätt. En tredje&lt;br&gt;grundläggande princip är att staten har ett övergripande och långsiktigt&lt;br&gt;ansvar för det radioaktiva avfallet. Dessa tre grundprinciper har kommit&lt;br&gt;till uttryck i lagstiftningen på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kämtekniklagen) är&lt;br&gt;en innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för&lt;br&gt;att allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt kärnbränsle&lt;br&gt;hanteras och slutförvaras på ett säkert sätt och att den anläggning i vilken&lt;br&gt;verksamheten bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan&lt;br&gt;verksamheten har upphört (10 §). Dessa åtaganden innebär enligt&lt;br&gt;förarbetena (prop. 1983/84:60) också ett ansvar för att klarlägga vilka&lt;br&gt;åtgärder som behövs och hur dessa åtgärder skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det ansvar som enligt 10 § kämtekniklagen läggs på reaktorinnehava-&lt;br&gt;re och övriga innehavare av tillstånd till kärnteknisk verksamhet ingår att&lt;br&gt;svara för de faktiska kostnader som behövs för avfallshanteringen. Som&lt;br&gt;påpekades av Lagrådet i yttrandet över den tidigare finansieringslagen&lt;br&gt;(prop. 1980/81:90 s. 637) omfattar tillståndshavarens skyldigheter även&lt;br&gt;att ansvara med återstoden av sin förmögenhet för kostnader som staten&lt;br&gt;skulle kunna ådra sig för sådana åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle&lt;br&gt;underlåta att fullgöra sina skyldigheter och staten därför nödgas vidta&lt;br&gt;åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt finansieringslagen skall den som har tillstånd att inneha och&lt;br&gt;driva en kämkraftreaktor (reaktorinnehavaren) årligen, så länge reaktorn&lt;br&gt;är i drift, betala en avgift för att finansiera omhändertagande av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Med omhändertagande avses&lt;br&gt;enligt lagen en säker hantering och slutförvaring av i reaktorn använt&lt;br&gt;kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör från reaktorn efter det att&lt;br&gt;kärnbränslet eller kärnavfallet förts bort från anläggningen, en säker&lt;br&gt;avveckling och rivning av reaktoranläggningen samt den forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet som behövs för att kunna fullgöra detta. Avgiften &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall också täcka de kostnader som staten i dessa avseenden har enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kämtekniklagen och finansieringslagen, bl.a. tillsyn och sådan forskning Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;som behövs för att komplettera reaktorinnehavarnas forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet. Medlen skall enligt lagen vara placerade på&lt;br&gt;räntebärande konto i Riksbanken. Räntan skall läggas till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftens storlek bestäms enligt följande ordning. Reaktorinnehavaren&lt;br&gt;beräknar i samråd med övriga reaktorinnehavare kostnaderna för&lt;br&gt;omhändertagandet. En sådan beräkning skall innehålla dels en uppskatt-&lt;br&gt;ning av kostnaderna för samtliga åtgärder fram till ca år 2060 då allt&lt;br&gt;använt kärnbränsle beräknas ha blivit placerat i slutförvar, dels en&lt;br&gt;beräkning av kostnaderna för verksamheten de närmaste tre åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsberäkningen lämnas in till SKI. Med utgångspunkt i sin&lt;br&gt;granskning av beräkningen lämnar SKI den vidare till regeringen med ett&lt;br&gt;eget yttrande och ett förslag till avgifter för nästföljande kalenderår. SKI&lt;br&gt;bygger för närvarande sin beräkning av avgiftens storlek på en årspro-&lt;br&gt;duktion motsvarande ca 67 TWh kärnkraft, en 25-årig intjänandetid per&lt;br&gt;reaktor samt på att de fonderade medlen skall ge en real avkastning om&lt;br&gt;2,5 % per år. Avgiftens storlek fastställs årligen för nästföljande&lt;br&gt;kalenderår av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen angav i sitt beslut den 22 december 1992 (M92/3665/6) om&lt;br&gt;avgifter för år 1993 för finansiering av framtida utgifter för använt&lt;br&gt;kärnbränsle m.m. att en intjänandetid på 25 år är en riktig utgångspunkt&lt;br&gt;för beräkningen av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije reaktorinnehavare skall betala en avgift som bestäms med hänsyn&lt;br&gt;till den uppskattade totala mängden energi som levereras under in-&lt;br&gt;tjänandetiden. Det innebär att avgiften beräknas per kilowattimme (kWh).&lt;br&gt;Eftersom de beräknade totalkostnaderna varierar mellan de olika&lt;br&gt;reaktorinnehavama så bestäms avgiften individuellt för varje verk. För&lt;br&gt;år 1995 beslutade regeringen om följande avgifter per kWh: Forsmark&lt;br&gt;Kraftgrupp AB, 1,9 öre, OKG AB (Oskarshamn) 1,7 öre, Vattenfall AB&lt;br&gt;(Ringhals) 1,9 öre och Barsebäck Kraft AB, 2,2 öre. Beloppen är&lt;br&gt;desamma som gällt sedan 1987. Den genomsnittliga avgiftsnivån för de&lt;br&gt;fyra kärnkraftverken, nämligen 1,9 öre/kWh, har dock varit oförändrad&lt;br&gt;sedan 1984, då den genomsnittliga avgiftsnivån höjdes från 1,7 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla de skyldigheter som kämtekniklagen och finan-&lt;br&gt;sieringslagen föreskriver har de fyra reaktorinnehavama i Sverige bildat&lt;br&gt;ett särskilt företag, Svensk kärnbränslehantering AB, SKB. Det är alltså&lt;br&gt;SKB som är huvudaktör och ansvarig när det gäller omhändertagandet av&lt;br&gt;använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall liksom när det gäller att&lt;br&gt;finna en plats lämplig för slutförvar av använt kärnbränsle och för att&lt;br&gt;uppföra och så småningom driva slutförvaret. Det är också SKB som&lt;br&gt;svarar för den kostnadsberäkning som vaije år lämnas till SKI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall erläggas kvartalsvis och inbetalas senast en månad efter&lt;br&gt;vaije kvartals utgång. De avgifter som betalas in av reaktorinnehavama&lt;br&gt;skall användas för att ersätta innehavaren för kostnader för omhän-&lt;br&gt;dertagandet. Det innebär att pengar går tillbaka till SKB för kostnader&lt;br&gt;som behövs för att fullgöra omhändertagandet. Utbetalning av medel sker&lt;br&gt;förskottsvis för kalenderkvartal för åtgärder som beräknas inträda under&lt;br&gt;kvartalet. SKI beslutar hur och i vilken utsträckning avgiftsmedlen får &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1982, då finansieringssystemet trädde i kraft, har t.o.m. år Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;1994 totalt 16 721 miljoner kronor betalats in via avgifter. I detta belopp&lt;br&gt;ingår den inbetalning på 2 285 miljoner kronor som kämkraftföretagen&lt;br&gt;gjorde år 1982 och som utgjordes av de interna avsättningar som&lt;br&gt;företagen tidigare gjort i sina bokslut. Under samma period har&lt;br&gt;sammanlagt 7 267 miljoner kronor i räntor tillförts de fonderade medlen.&lt;br&gt;Tillsammans med vissa andra inbetalningar innebär detta att finan-&lt;br&gt;sieringssystemet tillförts totalt 24 009 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under samma tid har de sammanlagda utbetalningarna ur fonden varit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 568 miljoner kronor. Behållningen var sålunda 15 441 miljoner kronor&lt;br&gt;vid utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala framtida kostnaderna för hantering av det använda kärnbräns-&lt;br&gt;let och kärnavfallet samt för rivning av kärnkraftverken har SKI beräknat&lt;br&gt;till 45 200 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delar av avfallsystemet som nu är i drift och som helt bekostas av&lt;br&gt;avgiftsmedel är det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle i&lt;br&gt;Oskarshamn, CLAB, samt transportsystemet, dvs. transportfartyget&lt;br&gt;Sigyn, transportbehållare, specialtruckar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsmedlen används även för att bekosta en mindre del - ca 3 % -&lt;br&gt;av kostnaderna för slutförvaret för radioaktivt driftavfall, SFR. Dessa&lt;br&gt;kostnader avser omhändertagandet av driftavfallet från CLAB. Vidare har&lt;br&gt;avgiftsmedel utgått för att betala ersättning för upparbetning i Cogéma,&lt;br&gt;Frankrike och i Sellafield, Storbritannien, enligt tidigare träffande avtal.&lt;br&gt;Dessutom används avgiftsmedel för att täcka SKB:s och statens kostnader&lt;br&gt;i samband med slutförvaringsprocessen. Avgiftsmedel används även för&lt;br&gt;SKB:s informationsinsatser avseende den avgiftsfinansierade verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Allmänt om behovet av lagstiftningsåtgärder&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning och förslag: Tillförlitligheten i det&lt;br&gt;nuvarande finansieringssystemet bör förstärkas. Avgiftsmedlen bör&lt;br&gt;förvaltas på ett sådant sätt att avkastningen blir bättre. Finan-&lt;br&gt;sieringslagen kompletteras så att de grundläggande principerna för&lt;br&gt;kostnadsansvaret för använt kärnbränsle och kärnavfall tydligt&lt;br&gt;framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig delar i stort de&lt;br&gt;överväganden som förs fram i utredningens betänkande. RRV anser dock&lt;br&gt;att utredningens överväganden innehåller vissa osäkerheter och pekar på&lt;br&gt;flera frågor som enligt RRV:s uppfattning bör belysas på ett bättre sätt.&lt;br&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Umeå universitet har i&lt;br&gt;allmänna ordalag yttrat sig negativt över utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Som tidigare Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;redovisats utgör den grundläggande principen bakom den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen att det är intäkterna från kämkraftproduktionen som skall&lt;br&gt;täcka samtliga kostnader som har samband med hanteringen av de&lt;br&gt;restprodukter som verksamheten gett upphov till. Verksamheten kan&lt;br&gt;således sägas utgöra ett exempel på ett producentansvar genomfört i&lt;br&gt;praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den långa tid som krävs för hantering och förvaring av&lt;br&gt;kärnavfallet och övriga restprodukter måste man räkna med att utgifter&lt;br&gt;kommer att uppstå långt efter det att produktionen har upphört. Därmed&lt;br&gt;finns då inte heller några löpande inkomster att disponera för att täcka&lt;br&gt;utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förhållanden innebär att medel för att täcka framtida utgifter för&lt;br&gt;verksamheten måste tas ut i förväg ur de löpande intäkterna från&lt;br&gt;kämkraftproduktionen och därefter hållas samlade på ett sådant sätt att&lt;br&gt;de med säkerhet kan disponeras för avsett ändamål, när behov mera&lt;br&gt;successivt uppkommer. Dispositionen av medel sker såväl under den&lt;br&gt;period produktionen pågår som under avsevärd tid därefter. Avfallshante-&lt;br&gt;ringen kan väntas behöva pågå i ca 50 år efter det att ett kärnkraftverk&lt;br&gt;stängts av. Det kan därefter finnas behov av olika former av övervakning&lt;br&gt;för dels fysiskt skydd, dels kontroll av det klyvbara material som&lt;br&gt;fortfarande finns i det använda kärnbränslet. Finansieringssystemet skall&lt;br&gt;därför garantera att ett tillräckligt stort kapital finns fonderat för att&lt;br&gt;möjliggöra alla de investeringar som uppförandet av ett slutförvar för det&lt;br&gt;långlivade och högaktiva kärnavfallet innebär. Det skall också garantera&lt;br&gt;att medel finns tillgängliga för att täcka övriga kostnader som hanteringen&lt;br&gt;for med sig, inklusive administrations- och planeringskostnader,&lt;br&gt;forskningsprogram m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande finansieringssystemets tillförlitlighet bygger på att&lt;br&gt;regeringen kan fastställa en avgift som skall kunna täcka de framtida&lt;br&gt;kostnaderna. Om kostnaderna ändå skulle visa sig högre än väntat finns,&lt;br&gt;under förutsättning att kämkraftsproduktionen inte upphört, möjligheter&lt;br&gt;att höja avgiften. För att kontinuerligt kontrollera de antaganden som&lt;br&gt;görs i kostnadsberäkningarna prövas avgiften för ett kalenderår i taget.&lt;br&gt;Om elproduktionen från kärnkraftverken av olika skäl skulle upphöra&lt;br&gt;eller minska betydligt, försvinner eller minskar dock möjligheterna att&lt;br&gt;justera avgiften. Skulle, som ett annat exempel, kostnaderna för&lt;br&gt;rivningen av kärnkraftverken visa sig underskattade finns inga möjlig-&lt;br&gt;heter att ta ut dessa merkostnader via avgifter på kämkraftsproduktionen,&lt;br&gt;eftersom denna då har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska riskerna för framtida underskott finns möjligheten för&lt;br&gt;regeringen att ta in ett större avgiftsbelopp än vad som beräknas som&lt;br&gt;nödvändigt för att täcka de kostnader reaktorinnehavama utgått ifrån. Att&lt;br&gt;ta in avgifter för kostnader som endast blir aktuella under vissa mindre&lt;br&gt;sannolika förhållanden är enligt regeringens uppfattning emellertid inte&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt att säkerställa att medel finns tillgängliga. En&lt;br&gt;ökad avgift leder till att kostnaderna kan komma att belasta konsumenter-&lt;br&gt;na av el vilket kan medföra negativa effekter för såväl hushållen som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industrin. Sådana effekter kan komma i konflikt med övergripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk-politiska målsättningar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta visar att det nuvarande finansieringssystemet under vissa&lt;br&gt;förutsättningar inte förmår att garantera finansieringen av de framtida&lt;br&gt;kostnaderna för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall så&lt;br&gt;som lagstiftaren utgått ifrån. Det är emellertid angeläget att stärka&lt;br&gt;finansieringssystemets förmåga att fylla sitt syfte även vid oplanerade&lt;br&gt;händelser och därigenom öka systemets tillförlitlighet. I detta samman-&lt;br&gt;hang är det också viktigt att även beakta att delar av avfallshanteringen&lt;br&gt;med tiden kan bli billigare att genomföra än vad som beräknats. Detta&lt;br&gt;leder till att finansieringssystemet även bör uppfylla krav på flexibilitet&lt;br&gt;om kostnaderna skulle visa sig lägre än väntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realränteantagandet spelar idag en central roll vid avgiftsberäk-&lt;br&gt;ningama. Fondmedlens realavkastning - liksom följaktligen en prognos&lt;br&gt;av densamma - blir beroende av hur medlen placeras. Mot bakgrund av&lt;br&gt;bedömningar som Kämbränslefondutredningen redovisar förefaller det&lt;br&gt;knappast rimligt att räkna med 2,5 % som en genomsnittlig rea! avkast-&lt;br&gt;ning för perioden fram till år 2060, om man inte övergår till någon annan&lt;br&gt;form av förvaltning av fondmedlen. Regeringens slutsats är att det är&lt;br&gt;nödvändigt att göra sådana kompletteringar av finansieringssystemet att&lt;br&gt;dess nuvarande beroende av ett &amp;quot;rätt&amp;quot; realränteantagande kan minskas&lt;br&gt;avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för tillförlitligheten i det nuvarande finansieringssystemet&lt;br&gt;är dock reaktorinnehavamas ekonomiska ställning. Reaktorinnehavamas&lt;br&gt;förmåga att uppfylla sina åtaganden vad avser kostnaderna för hantering&lt;br&gt;av kämkraftsavfall, rivning m.m. beror i realiteten bl.a. på deras&lt;br&gt;finansiella stabilitet. Den undersökning utredningen låtit göra beträffande&lt;br&gt;tillståndshavama i detta avseende visar på begränsningar hos tre av&lt;br&gt;reaktorinnehavama. Dessa saknar nämligen andra intäkter än de som&lt;br&gt;kommer från driften av kärnkrafts reaktorerna. Reaktorinnehavamas&lt;br&gt;fortlevnad och finansiella ställning är således helt beroende av kämkrafts-&lt;br&gt;reaktoremas lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av dessa förhållanden är att det inte kan uteslutas - för&lt;br&gt;det fall verksamheten vid kärnkraftverken upphört och de fonderade&lt;br&gt;medlen visar sig otillräckliga - att tillståndshavama inte kommer att ha&lt;br&gt;ekonomisk förmåga att ta sitt ansvar enligt kämtekniklagen. Om&lt;br&gt;fondbehållningen i framtiden skulle visa sig vara otillräcklig och&lt;br&gt;möjligheterna att ta ut avgifter upphört eller reducerats, kan staten och&lt;br&gt;därigenom framtida generationer under sådana förutsättningar komma att&lt;br&gt;belastas med merkostnaderna for avfallshanteringen. Syftet med avgifts-&lt;br&gt;systemet har i ett sådant fall inte uppnåtts. Det är naturligtvis angeläget&lt;br&gt;att denna risk för sårbarhet i det befintliga finansieringssystemet&lt;br&gt;undanröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheterna i avgiftsberäkningama gäller antagandena om framtida&lt;br&gt;kostnader, framtida elleveranser och, inte minst, den reala avkastningen&lt;br&gt;på fonderade medel. Dessa osäkerheter kan reduceras successivt genom&lt;br&gt;att samtliga prognosfäktorer omprövas årligen i samband med avgiftsbe-&lt;br&gt;sluten. Mot bakgrund av att merparten av kostnaderna liksom en&lt;br&gt;betydande del av ränteintäkterna uppkommer efter det att avgifts- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkterna beräknas ha upphört, kvarstår emellertid vissa osäkerheter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med ett reviderat finansieringssystem, i vilket realräntean-&lt;br&gt;tagandets roll for finansieringssystemets tillförlitlighet minskas avsevärt,&lt;br&gt;är förvaltningen av fondmedlen en central del av finansieringssystemet.&lt;br&gt;Det är en förutsättning för en god förvaltning och ekonomi att fondmed-&lt;br&gt;len kan placeras så att de ger en hög avkastning under betryggande&lt;br&gt;former. Den ränta som idag ges på fondmedlen är den s.k. statslånerän-&lt;br&gt;tan. Räntesatsen baseras därvid på den 10-åriga statsobligationsräntan,&lt;br&gt;medan räntebindningen endast är en månad. Denna form av specialinlå-&lt;br&gt;ning är allmänt sett en ofördelaktig konstruktion om man ser till&lt;br&gt;avkastningen på fondmedlen, även om avkastningen de senaste åren varit&lt;br&gt;förhållandevis god på grund av det höga ränteläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan den nuvarande placeringen av fondmedlen innebära en risk&lt;br&gt;på så sätt att inflationen kan komma att överstiga avkastningen på&lt;br&gt;medlen. Kreditrisk och likviditetsrisk är emellertid mycket små.&lt;br&gt;Kämbränslefondutredningen har jämfört hur avkastningen med finan-&lt;br&gt;sieringslagens placeringsregler förhåller sig till annan statlig medelsför-&lt;br&gt;valtning. Utredningen konstaterar med de reservationer som vidlåder en&lt;br&gt;sådan jämförelse att avkastningen på de i Riksbanken inlånade medlen&lt;br&gt;varit låg jämfört med den som givits andra statliga räntebärande&lt;br&gt;placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken framhåller i sitt remissyttrande att banken inte kan erbjuda&lt;br&gt;högre ränta än vad 10-åriga statsobligationer ger och den är möjlig att&lt;br&gt;uppnå genom att köpa obligationerna på marknaden. Riksbanken&lt;br&gt;framhåller vidare att det nuvarande omhändertagandet av fondmedlen mot&lt;br&gt;bakgrund av bankens huvuduppgifter - att föra penningpolitik och verka&lt;br&gt;för ett stabilt och effektivt betalningssystem - kommit att framstå som en&lt;br&gt;udda uppgift för banken. Det är enligt vad Riksbanken redovisar inte&lt;br&gt;angeläget för banken att ha medel av nu aktuellt slag om hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör, enligt regeringens bedömning, den nuvarande&lt;br&gt;regeln i finansieringslagen med krav på inlåning i Riksbanken ändras till&lt;br&gt;en annan placering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ett tillförlitligare finansieringssystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansieringslagen kompletteras med regler&lt;br&gt;som innebär att reaktorinnehavama skall ställa sådana säkerheter&lt;br&gt;for kostnader för omhändertagande som inte täcks av inbetalade&lt;br&gt;avgiftsmedel. Säkerheterna skall dels säkerställa fonduppbyggnaden&lt;br&gt;vid en eventuell avstängning före reaktorns intjänandetid, dels&lt;br&gt;säkerställa finansieringen vid en eventuell fondbrist efter det att alla&lt;br&gt;reaktorer stängts av. Den årliga avgiften beräknas med utgångs-&lt;br&gt;punkt från samtliga åtgärder som efter 25 års drift kan behövas för&lt;br&gt;att ta om hand det använda kärnbränsle och kärnavfall som då&lt;br&gt;genererats samt - om drifttiden överstigit 25 år - kostnaden för&lt;br&gt;tillkommande åtgärder vaije år därutöver. Medel som inte behövs&lt;br&gt;för ändamålet skall betalas tillbaka till reaktorinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrks eller godtas i stort&lt;br&gt;sett av remissinstanserna. Samhällsvetenskapliga fekultetsnämnden vid&lt;br&gt;Umeå universitet är dock tveksam till om förslaget leder till de för-&lt;br&gt;bättringar av systemet som åsyftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avgörande för tillförlitligheten i&lt;br&gt;finansieringssystemet utgör reaktorinnehavarens förmåga att uppfylla de&lt;br&gt;ekonomiska skyldigheterna enligt kämtekniklagen och finansieringslagen.&lt;br&gt;Kämbränslefondsutredningen har i sin utredning funnit att det lämpligaste&lt;br&gt;sättet att säkerställa att denna skyldighet uppfylls är att ställa krav på&lt;br&gt;reaktorinnehavama att lämna säkerheter till staten för täckande av&lt;br&gt;framtida kostnader för avfallshanteringen om fonderingen enligt&lt;br&gt;finansieringslagen skulle visa sig otillräcklig. Man har således funnit att&lt;br&gt;denna metod är att föredra framför att höja avgifterna, av skäl som&lt;br&gt;redogjorts för i avsnitt 5. En sådan skyldighet gentemot staten konkretise-&lt;br&gt;rar också det krav på reaktorinnehavamas ekonomiska förmåga som&lt;br&gt;kämtekniklagen förutsätter. Redan den utredning som låg till grund för&lt;br&gt;finansieringslagen framhöll f.ö. i sitt betänkande Kärnkraftens avfåll -&lt;br&gt;organisation och finansiering (SOU 1980:14 s. 198) att säkerhet för att&lt;br&gt;erforderliga medel finns tillgängliga bör skapas genom olika former av&lt;br&gt;bindande åtaganden och förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheterna syftar till att täcka de ekonomiska konsekvenserna av att&lt;br&gt;de fonderade medlen inte skulle räcka till. Genom detta kan finan-&lt;br&gt;sieringen med en högre grad av sannolikhet än för närvarande sägas vara&lt;br&gt;tryggad på förhand. Säkerheterna bör täcka två olika situationer, för vilka&lt;br&gt;redogörs i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;Säkerheter för att säkerställa fonduppbyggnaden vid en&lt;br&gt;eventuell avstängning av en reaktor innan reaktorns intjänan-&lt;br&gt;detid gått ut (säkerhetsbelopp I)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att kompensera för de avgiftsintäkter som fonden skulle förlora om&lt;br&gt;en reaktor vid ett kärnkraftverk skulle stängas av innan reaktorns&lt;br&gt;intjänandetid löpt ut, dvs. 25 års drifttid, bör reaktorinnehavaren ställa&lt;br&gt;godtagbara säkerheter (säkerhetsbelopp I). En sådan säkerhet innebär att&lt;br&gt;fonden kommer att tillföras pengar i samma takt som skulle varit fallet&lt;br&gt;om reaktorn varit i drift. Härigenom uppnås den reala avkastning på&lt;br&gt;medlen som krävs för att fondbehållningen skall kunna byggas upp som&lt;br&gt;planerat. I och med detta sker också fonduppbyggnaden som planerat,&lt;br&gt;oavsett om någon eller några reaktorer ställts av innan de varit i drift i&lt;br&gt;25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att fondmedlen ökar som en följd av avgiftsinbetalningar och&lt;br&gt;realavkastning kan säkerhetsbelopp I successivt skrivas ned. Detta kan&lt;br&gt;ske med belopp som innebär att fondbehållning och säkerhetsbelopp I&lt;br&gt;sammantaget hela tiden uppgår till grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 Grundbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av säkerhetsbelopp I bör bestämmas med utgångspunkt i ett för&lt;br&gt;ändamålet beräknat belopp som omfattar de beräknade kostnaderna för&lt;br&gt;alla framtida åtgärder för omhändertagandet av det använda kärnbränsle&lt;br&gt;och kärnavfall som genererats t.o.m. det år beräkningen utförs. Detta&lt;br&gt;belopp benämns grundbelopp. I grundbeloppet ingår även kostnaderna för&lt;br&gt;rivning av kärnkraftverken. Mot bakgrund av att en stor del av kost-&lt;br&gt;naderna är fasta bör de tänkta anläggningarna för omhändertagandet&lt;br&gt;dimensioneras utifrån ett rimligt antagande om produktionen. Den mängd&lt;br&gt;använt kärnbränsle och kärnavfall som genererats under den 25-åriga&lt;br&gt;intjänandetiden bör kunna ligga till grund för en dimensionering av de&lt;br&gt;tänkta anläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall i samråd med övriga reaktorinnehavare&lt;br&gt;beräkna storleken av grundbeloppet. I praktiken torde detta komma att&lt;br&gt;ske av SKB. I beräkningen bör inte ingå kostnad spåslag för oplanerade&lt;br&gt;händelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsberäkningen skall lämnas in till SKI som granskar denna. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i sin granskning lämnar SKI kostnadsberäkningen till&lt;br&gt;regeringen med ett eget yttrande samt ett förslag till grundbelopp. I&lt;br&gt;samband därmed bör de framtida kostnaderna diskonteras på samma sätt&lt;br&gt;som gäller i samband med avgiftsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen bör utföras vaije år i anslutning till beräkningen av&lt;br&gt;kostnaderna för den årliga avgiften. Grundbeloppet bör fördelas mellan&lt;br&gt;tillståndshavama på liknande sätt som nu sker i samband med att de&lt;br&gt;årliga avgifterna fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot det belopp, som efter kostnadsberäkning ligger till&lt;br&gt;grund för att fastställa den årliga avgiften, omfattar grundbeloppet således&lt;br&gt;endast kostnader för det avfall som producerats t.o.m. ett visst år. Ju&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare man kommer det år en viss reaktor gått i 25 år (intjänandeti- Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;den), desto mindre blir skillnaden mellan dessa båda belopp. Om en&lt;br&gt;reaktor går mer än 25 år är grundbeloppet och beloppet för att bestämma&lt;br&gt;den årliga avgiften lika. De omfattar alla framtida kostnader för det&lt;br&gt;avfall som producerats vid en viss aktuell tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Säkerheter för att säkerställa finansieringen av omhän-&lt;br&gt;dertagandet om fondbehållningen visar sig otillräcklig efter&lt;br&gt;det att samtliga reaktorer ställts av (säkerhetsbelopp II)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att beakta riskerna för att fondbehållningen efter det att samtliga&lt;br&gt;reaktorer ställts av skulle visa sig vara otillräcklig för finansieringen av&lt;br&gt;omhändertagandet av det använda kärnbränslet och kärnavfallet m.m. bör&lt;br&gt;reaktorinnehavaren ställa godtagbara säkerheter som täcker en sådan brist&lt;br&gt;i fonden (säkerhetsbelopp II). Även om fonduppbyggnaden skett som&lt;br&gt;planerat kan en sådan brist i fonden uppstå om vissa åtgärder visar sig&lt;br&gt;vara dyrare än planerat, om delar av åtgärdsprogrammet måste vidtas&lt;br&gt;tidigare än beräknat eller om den realränta som antagits i samband med&lt;br&gt;avgiftssättningen visar sig vara en överskattning av den ränta som i&lt;br&gt;verkligheten erhållits på de fonderade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det skulle visa sig vara lämpligt bör en successiv uppbyggnad av&lt;br&gt;säkerhetsbelopp II kunna ske. Skälet för en successiv uppbyggnad skulle&lt;br&gt;kunna vara att den fondbrist som eventuellt kan uppkomma ligger långt&lt;br&gt;fram i tiden mot bakgrund av att vissa omfattande åtgärder inte planeras&lt;br&gt;förrän efter år 2000. Storleken av säkerhetsbelopp II bör även bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till i vilken takt som kärnkraftverken ställs av mot bakgrund&lt;br&gt;av att beloppets storlek i viss mån bestäms av möjligheterna till ökat&lt;br&gt;avgiftsuttag från reaktorinnehavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavama bör ställa säkerheter motsvarande säkerhetsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II även efter det att samtliga reaktorer vid ett kärnkraftverk ställts av.&lt;br&gt;Reaktorinnehavamas ansvar enligt kämtekniklagen för att ta om hand och&lt;br&gt;slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall kvarstår ju även om driften&lt;br&gt;av kärnkraftverket har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En löpande prövning av säkerhetsbelopp II innebär att omfattningen av&lt;br&gt;säkerhetsbeloppen kommer att variera med den riskbedömning som görs&lt;br&gt;vid olika tidpunkter. Säkerhetsbelopp II kan därför komma att minska om&lt;br&gt;programmet för omhändertagande av använt kärnbränsle och kärnavfall&lt;br&gt;fortskrider planenligt. Det kan också komma att öka till följd av obeak-&lt;br&gt;tade händelser. En löpande prövning gör det möjligt att säkerställa att&lt;br&gt;realvärdet av säkerhetsbelopp II bevaras över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av säkerhetsbelopp II bör bestämmas med utgångspunkt i ett&lt;br&gt;för ändamålet beräknat belopp som omfattar kostnader för tillkommande&lt;br&gt;åtgärder som beror på oplanerade händelser. Detta belopp benämns&lt;br&gt;tilläggsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslagits beträffande beräkningen av grundbe-&lt;br&gt;loppet skall reaktorinnehavaren i samråd med övriga reaktorinnehavare&lt;br&gt;beräkna storleken av tilläggsbeloppet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsberäkningen skall lämnas in till SKI som granskar denna. Med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkt i sin granskning lämnar SKI kostnadsberäkningen till Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;regeringen med ett eget yttrande samt ett förslag till tilläggsbelopp. I&lt;br&gt;samband därmed bör de framtida kostnaderna diskonteras på samma sätt&lt;br&gt;som gäller i samband med avgiftsberäkningen. Tilläggsbeloppet bör&lt;br&gt;fördelas mellan tillståndshavama på liknande sätt som nu sker i samband&lt;br&gt;med att de årliga avgifterna fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen bör utföras vaije år i anslutning till beräkningen for kost-&lt;br&gt;naderna för den årliga avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 &amp;nbsp;Fullgoda säkerheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Säkerheterna, säkerhetsbelopp I och II, skall prövas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer. Reaktorinnehavama skall&lt;br&gt;ställa säkerheterna till den myndighet som regeringen bestämmer som har&lt;br&gt;att förvalta dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheter som normalt bör kunna godkännas är kreditförsäkringar,&lt;br&gt;borgensåtaganden eller fastighetsinteckningar. Även andra säkerheter som&lt;br&gt;prövas lämpliga skall kunna komma ifråga. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer skall ha rätt att löpande kunna ompröva&lt;br&gt;formen för säkerheten och kräva ny typ av säkerhet, t.ex. realsäkerhet&lt;br&gt;i stället for ett borgensåtagande, om detta skulle visa sig vara motiverat.&lt;br&gt;En sådan anledning till omprövning skulle kunna vara förändringar i&lt;br&gt;ägarbilden beträffande reaktorinnehavaren eller den juridiska person som&lt;br&gt;svarar för en säkerhet. Det får antas att det är ägaren som i flera fall&lt;br&gt;kommer att behöva ställa säkerheter, eftersom reaktorinnehavarens&lt;br&gt;tillgångar i flera fall består av kärnkraftverket och vad dess produktion&lt;br&gt;kan generera. Emellertid ligger det i sakens natur att verken som sådana&lt;br&gt;inte kan utgöra säkerhet i någon form för de ändamål som anges i lagen,&lt;br&gt;varför en uttrycklig regel om detta föreslås. Det sagda innebär att&lt;br&gt;pantförskrivning av den fastighet som kärnkraftverket är tillbehör till inte&lt;br&gt;kan godtas som säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;Beräkning av den årliga avgiften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Liksom vad som nu gäller enligt finansieringslagen skall reaktorinneha-&lt;br&gt;vama vaije år i samråd med övriga reaktorinnehavare beräkna kost-&lt;br&gt;naderna för att ta hand om den mängd använt kärnbränsle och kärnavfall&lt;br&gt;m.m. som genereras vid en drift av reaktorerna i 25 år (&amp;quot;intjänandeti-&lt;br&gt;den&amp;quot;), eller om reaktorn går mer än 25 år, den avfallsmängd som då&lt;br&gt;producerats. På samma sätt som nu bör kostnaderna diskonteras vid&lt;br&gt;avgiftsberäkningen. Beräkningarna skall leda fram till ett belopp, som är&lt;br&gt;avsett att ligga till grund för att fastställa den årliga avgiften till fonden.&lt;br&gt;Beloppet för avgiftsunderlaget bör anges som odiskonterade kostnader i&lt;br&gt;årets penningvärde och bör fördelas mellan tillståndshavama på&lt;br&gt;motsvarande sätt som idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftens storlek bör som hittills bedömas med utgångspunkt i de&lt;br&gt;framtida elleveransema samt den reala förräntningen av fondbehåll-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. Summan av fondbehållningen och nuvärdet av framtida intäkter&lt;br&gt;under 25 års drift, eller om reaktorn drivits i mer än 25 år, året för&lt;br&gt;beräkningen, skall motsvara nuvärdet av framtida kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beloppet för avgiftsunderlag bör dock inte ingå påslag för mindre&lt;br&gt;troliga händelser som kan tänkas påverka utformningen av nya an-&lt;br&gt;läggningar. Det slaget av osäkerheter hanteras i stället vid beräkningen&lt;br&gt;av tilläggsbeloppet. Den ändrade förvaltning av fondmedlen som föreslås&lt;br&gt;kan komma att medföra att variationerna i fondens marknadsvärde kan&lt;br&gt;bli större över tiden än vad som är fallet är idag. Detta är en viktig&lt;br&gt;faktor att ta hänsyn till i samband med avgiftssättningen. För att inte&lt;br&gt;skapa onödiga förändringar i avgiftsnivån bör någon form av långsiktig&lt;br&gt;bedömning av fondbehållningen läggas till grund för avgiftssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen skall lämnas in till den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer, (för närvarande är det SKI), som granskar den gjorda&lt;br&gt;kostnadsberäkningen. Med utgångspunkt i sin granskning lämnar SKI den&lt;br&gt;gjorda beräkningen till regeringen med ett eget yttrande samt ett förslag&lt;br&gt;till avgift för nästkommande kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer&lt;br&gt;avgiftens storlek för nästföljande kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Realräntan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En viktig faktor vid beräkningen av den avgift som reaktorinnehavama&lt;br&gt;skall betala in till staten, är den förväntade reala förräntningen av&lt;br&gt;fondmedlen. Med realränta avses den förräntning som erhålls sedan&lt;br&gt;hänsyn tagits till inflationstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna enligt finansieringslagen har beräknats från förutsättningen&lt;br&gt;att medel kommer att avsättas fram t.o.m. 25 år efter det att en reaktor&lt;br&gt;togs i drift och behöva utnyttjas t.o.m. 2050-talet, alltså under en&lt;br&gt;tidsrymd av sammanlagt ca 60 år. Den reala förräntning som genomsnitt-&lt;br&gt;ligt kan uppnås på avsatta medel har därför mycket stor betydelse när det&lt;br&gt;gäller bidraget till finansieringen av de framtida utbetalningarna.&lt;br&gt;Avkastningen på fonderade medel kan under olika realränteantaganden&lt;br&gt;beräknas svara för mellan en fjärdedel och ca hälften av det framtida&lt;br&gt;kapitalbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realränteantagandet speglar ett genomsnittsvärde över en mycket lång&lt;br&gt;period framåt i tiden. Det gäller därför att på grundval av historiskt&lt;br&gt;material göra en så god prognos som möjligt på den reala avkastning&lt;br&gt;fonduppbyggnaden kan väntas medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämbränslefondutredningen fick i uppdrag att föreslå vilka real-&lt;br&gt;räntemått som bör användas vid beräkningen av avgiften enligt finan-&lt;br&gt;sieringslagen. Utredningen kommer därvid fram till att det inte är möjligt&lt;br&gt;att fastställa något fast realräntemått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämkraftinspektioncn tillämpar för närvarande antagandet att den reala&lt;br&gt;avkastningen för perioden fram till år 2050 uppgår till 2,5 % per år.&lt;br&gt;Kämbränslefondutredningen noterar i sitt betänkande att realräntans&lt;br&gt;utveckling under 1900-talet kännetecknats av stora variationer. Real-&lt;br&gt;räntan har under 1900-talet varit negativ under flera perioder. 1970-talet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är ett exempel på en sådan period. 1980-talet och början av 1990-talet Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;utgör å andra sidan exempel på en längre period med synnerligen hög&lt;br&gt;realränta. Det är också under denna period som de aktuella medlen varit&lt;br&gt;fonderade och uppburit avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en underlagsrapport till utredningen från kapitalförvaltningsav-&lt;br&gt;delningen vid Sparbanken Sverige anges som ett referensfall en lång real-&lt;br&gt;ränta i storleksordningen 2-2,5 % för åren fram till 2010. På ännu längre&lt;br&gt;sikt skisseras att långa realräntor skulle ligga kring 2 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pensionsarbetsgruppens betänkande (SOU 1994:20) &amp;quot;Reformerat&lt;br&gt;pensionssystem&amp;quot; anges som ett försiktigt scenario att realräntan och den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten skulle vara ca 1,5 % per år i genomsnitt under&lt;br&gt;perioden 1995-2050.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med böljan i april månad 1994 började Riksgäldskontoret ta upp lån&lt;br&gt;genom s.k. realränteobligationer på den svenska marknaden. Den&lt;br&gt;förväntade genomsnittliga realräntan under tjugoårsperioden fram till år&lt;br&gt;2014 skulle enligt detta utfall på obligationsmarknaden ligga runt 4 % per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlens realavkastning är beroende av hur medlen är placerade.&lt;br&gt;Antaganden om en långsiktig real avkastning på fondmedlen bör därför&lt;br&gt;utgå från hur medlen är placerade. I det följande kommer regeringen att&lt;br&gt;föreslå en ny organisation för förvaltningen av fondmedlen. En lämplig&lt;br&gt;ordning när det gäller att bestämma vilket realräntemått som lämpligen&lt;br&gt;bör användas är att den föreslagna nya organisationen årligen lämnar en&lt;br&gt;rekommendation till SKI om vilket realränteantagande som bör användas&lt;br&gt;vid avgiftsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Återbetalning av fondmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan det använda bränslet och kärnavfallet placerats i ett slutförvar som&lt;br&gt;tillslutits och reaktoranläggningen avvecklats och rivits är det möjligt att&lt;br&gt;det faktiskt återstår fondmedel. Skulle en sådan situation inträffa föreslår&lt;br&gt;regeringen att reaktorinnehavama får rätt till återbetalning av resterande&lt;br&gt;fondmedel. Regeringen bör även ha möjlighet att medge tidigare&lt;br&gt;återbetalning om kostnaderna för åtgärderna är lägre än vad som antagits&lt;br&gt;och fondbehållningen är av sådan omfattning att en återbetalning inte&lt;br&gt;bedöms innebära någon risk för framtida brist på fondmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavama bör få rätt till återbetalning i relation till deras andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 En säkrare förvaltning av fondmedlen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande regeln i finansieringslagen&lt;br&gt;med krav på inlåning i Riksbanken slopas. Lagen kompletteras med&lt;br&gt;en regel som innebär att avgiftsmedlen skall överföras till en&lt;br&gt;särskild fond benämnd Kämavfallsfonden. Fondens medel skall&lt;br&gt;placeras i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Fonden skall ledas av en styrelse med ansvar&lt;br&gt;för att förvalta fondmedlen. Fondstyrelsen utses av regeringen. Fondsty-&lt;br&gt;relsen ges möjlighet att genom en friare förvaltning öka fondens&lt;br&gt;avkastning genom att placera medlen i aktier, obligationer och andra&lt;br&gt;finansiella instrument. Regler med särskilda restriktioner för hur&lt;br&gt;Kämavfallsfondens medel får placeras införs i finansieringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag tillstyrktes eller godtogs i&lt;br&gt;stort sett av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning att medlen som är avsatta enligt finansieringslagen inte bör&lt;br&gt;vara placerade på konto i Riksbanken. De närmare skälen för detta&lt;br&gt;ställningstagande fiamgår av kapitel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen övervägde två olika alternativ som kan tillgodose högt&lt;br&gt;ställda krav på säker och real avkastning; dels inlåning till real av-&lt;br&gt;kastning i Riksgäldskontoret, dels en friare förvaltning av medlen.&lt;br&gt;Utredningen valde det senare förslaget eftersom det innebar möjligheter&lt;br&gt;till en långsiktigt hög avkastning. Den högre avkastningen skulle enligt&lt;br&gt;utredningen uppnås genom placering av medlen i skuldförbindelser med&lt;br&gt;låg kreditrisk, i aktier i Sverige och utomlands eller på konto i Riks-&lt;br&gt;banken och Riksgäldskontoret. Det andra alternativet utredningen&lt;br&gt;studerade, inflationsskyddad inlåning i Riksgäldskontoret, ansågs vara&lt;br&gt;särskilt ägnat för långsiktiga placeringar av medel av ifrågavarande slag.&lt;br&gt;Utredningen fann emellertid att Riksgäldskontorets realränteinlåning var&lt;br&gt;för ny, att villkoren inte gick att specificera och alternativet därför var&lt;br&gt;för oklart till sitt innehåll. Alternativet med inflationsskyddad och riskfri&lt;br&gt;inlåning i Riksgäldskontoret ansågs ändå kunna ha väsentliga fördelar och&lt;br&gt;man förordade därför att regeringen ytterligare lät undersöka möjlig-&lt;br&gt;heterna till detta alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att Riksgäldskontoret skall kunna erbjuda en&lt;br&gt;inflationsskyddad inlåning är att kontoret kan fastställa en marknads-&lt;br&gt;mässig ränta. En sådan erhålles normalt via en väl fungerande real-&lt;br&gt;ränteobligationsmarknad. Riksgäldskontoret har hittills emitterat två&lt;br&gt;obligationslån med en återstående löptid på 9 respektive 19 år. Kontoret&lt;br&gt;uppger sig numera ha goda erfarenheter av sina emissioner. Efterfrågan&lt;br&gt;på realränteobligationer är dock fortfarande förhållandevis svag, men det&lt;br&gt;kan förklaras av att det finns trögheter i systemen och att kunskapen om&lt;br&gt;reallånens fördelar ännu inte vunnit insteg. Mot bakgrund av att&lt;br&gt;marknaden expanderar och att reala investeringar fyller en viktig&lt;br&gt;ekonomisk funktion för långsiktiga placeringar är det emellertid rimligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta att Sveriges marknad utvecklas åt ett positivt håll. En marknad Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;for realränteobligationer existerar idag och den marknaden är tillräckligt&lt;br&gt;utvecklad för att det skall vara fullt möjligt att prissätta inlåning till real&lt;br&gt;avkastning för de medel som behandlas i detta sammanhang. Priser kan&lt;br&gt;alltså ställas även för löptider som inte är noterade på marknaden. Detta&lt;br&gt;innebär att fonden får tillgång till reala placeringar i större utsträckning&lt;br&gt;än vad som kunde erbjudas när utredningen lade sitt förslag. Det kan&lt;br&gt;således konstateras att alternativet med inlåning i Riksgäldskontoret&lt;br&gt;numera blivit praktiskt genomförbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både utredningens förslag och en inlåning i Riksgäldskontoret förväntas&lt;br&gt;ge en högre avkastning än den nuvarande inlåningen i Riksbanken och&lt;br&gt;möjliggör placeringar som skyddar mot inflationsrisken. Det kan hävdas&lt;br&gt;att fondaltemativet ger den högsta avkastningen på sikt genom en aktiv&lt;br&gt;förvaltning med placering i aktier och annat än statsgaranterade&lt;br&gt;obligationer. En sådan avkastning är emellertid vad placeraren får i&lt;br&gt;ersättning för att han är villig att ta en högre risk i förhållande till den&lt;br&gt;som enbart placerar i statsgaranterade värdepapper. Avkastningen i detta&lt;br&gt;alternativ kan således förväntas vara högre därför att risknivån är högre.&lt;br&gt;Vid valet av förvaltningsform måste denna risk vägas mot de åtaganden&lt;br&gt;som lagstiftningen skall garantera. I sammanhanget måste påpekas att&lt;br&gt;risken för att pengar inte finns för framtida ändamål ytterst är en risk&lt;br&gt;som staten tar. I första hand är det emellertid reaktorinnehavaren som har&lt;br&gt;att svara för de kostnader som uppstår och staten som har det omedelbara&lt;br&gt;ansvaret för att avgiftsmedlen förvaltas väl. Vidare är det allmänna&lt;br&gt;samhällsintresset mycket stort för att medlen finns tillgängliga när&lt;br&gt;tidpunkten för de stora investeringarna infäller. Dessa förhållanden talar&lt;br&gt;för att det är olämpligt att låta förvalta medlen med risk. Möjligheten till&lt;br&gt;högre avkastning är underordnad de säkerhetskrav som ställs på dessa&lt;br&gt;medel. Allmänt kan sägas att medel som skall skyddas från urholkning&lt;br&gt;av kapitalet till följd av inflation, eller som skall säkerställa en viss&lt;br&gt;framtida konsumtion som kan förväntas vara knuten till konsument-&lt;br&gt;prisernas utveckling är särskilt lämpade för reala placeringar. Investe-&lt;br&gt;ringarna för kärnavfallets slutförvar är mycket långsiktiga och passar väl&lt;br&gt;in på denna beskrivning. Det talar för att real inlåning i Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret är att föredra framför utredningens förslag med högre risk och en&lt;br&gt;oförutsägbar avkastning. Inlåning i Riksgäldskontoret är riskfri och kan&lt;br&gt;därjämte ge en förutsägbar real avkastning. Förutsägbarheten har&lt;br&gt;dessutom ett egenvärde vid avgiftsberäkningen och vid likviditetsplane-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan, ur samhällsekonomisk synvinkel, positiv bieffekt som följer&lt;br&gt;med denna lösning är att statens upplåningsbehov kommer att minska i&lt;br&gt;motsvarande mån som inlåningen i Riksgäldskontoret ökar. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den statsfinansiella situationen är denna verkan naturligtvis&lt;br&gt;positiv. En placering hos Riksgäldskontoret av medel som inbetalats&lt;br&gt;enligt finansieringslagen ändrar inte i något avseende de förutsättningar&lt;br&gt;för medlens användande som följer av denna lag och som riksdagen&lt;br&gt;beslutat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att medlen som är avsatta enligt lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placeras hos Riksgäldskontoret. Finansieringslagen kompletteras med en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regel som innebär att avgiftsmedlen förs över till en särskild fond Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;benämnd Kämavfallsfonden, vars medel skall placeras hos Riksgäldskon-&lt;br&gt;toret. Fonden skall ledas av en styrelse, utsedd av regeringen, med&lt;br&gt;ansvar för att förvaltningen tillgodoser kraven på långsiktigt god&lt;br&gt;avkastning och tillfredsställande betalningsberedskap. Den skall således&lt;br&gt;ta ett aktivt ansvar för förvaltningen och bestämma lämplig kombination&lt;br&gt;av inlåning i Riksgäldskontoret. Dess funktion blir främst att utgöra&lt;br&gt;förhandlingspart gentemot Riksgäldskontoret som skall &amp;quot;tillhandahålla&lt;br&gt;sådan utlåning som riksdagen har beslutat om och ta emot medel på&lt;br&gt;konto. Målet för denna verksamhet skall vara att ge i första hand andra&lt;br&gt;statliga myndigheter lån och placeringsmöjligheter till så goda villkor&lt;br&gt;som möjligt, utan att myndigheternas verksamheter subventioneras.&amp;quot;&lt;br&gt;(Riksgäldskontorets instruktion 1 § andra punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bör inte enbart vara hänvisad till real inlåning utan skall&lt;br&gt;kunna välja inlåning i nominella termer om det bedöms ge bättre&lt;br&gt;avkastning eller av andra skäl. För inlåning med kort löptid kan t. ex.&lt;br&gt;nominell inlåning vara att föredra eftersom det då är enklare att bedöma&lt;br&gt;inflationsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styrelsen bör ingå personer med god sakkunskap inom finansiell&lt;br&gt;ekonomi, det aktuella ämnesområdet och samhällslivet i övrigt. Styrelsen&lt;br&gt;bör begränsas till att bestå av högst sju ledamöter i syfte att nå en så&lt;br&gt;effektiv beslutskapacitet som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfonden, som denna nya myndighet lämpligen kan benämnas,&lt;br&gt;torde behöva endast en liten organisation till sitt förfogande för admini-&lt;br&gt;strativa tjänster. Dessa tjänster kan troligen med fördel skötas av ett&lt;br&gt;redan existerande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfållsfondens uppgift bör omfatta enbart förvaltning av fondmed-&lt;br&gt;len och inte omfatta några myndighetsuppgifter i övrigt. Statens käm-&lt;br&gt;kraftinspektion bör alltså även i fortsättningen pröva frågor om avgifter&lt;br&gt;och om användningen av avgiftsmedel. SKI bör därvid ha rätt att begära&lt;br&gt;utbetalning av medel för de ändamål de är avsedda för. Samtidigt bör&lt;br&gt;emellertid Kämavfallsfonden kunna kräva att SKI regelbundet inkommer&lt;br&gt;med utbetalningsplaner på olika sikt och i övrigt lämnar de upplysningar&lt;br&gt;som är ändamålsenliga för en effektiv fondförvaltning. I sammanhanget&lt;br&gt;kan nämnas att regeringen avser att avvakta med överväganden&lt;br&gt;beträffande SKI:s tillsynsroll tills efter det att den internationella&lt;br&gt;granskningen av den svenska tillsynsverksamheten på reaktorsäkerhets -&lt;br&gt;och kämavfallsområdena lagt sitt betänkande (M 1994:02, dir. 1994:21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Statens kostnader m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statens råd för kämavfallsfrågor (KASAM)&lt;br&gt;skall finansieras genom finansieringslagen. Statens, reaktorinneha-&lt;br&gt;varnas och kommunernas kostnader för information till allmän-&lt;br&gt;heten i frågor som rör hantering och slutförvaring av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och kärnavfall skall också finansieras genom finan-&lt;br&gt;sieringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närmast berörda remissinstanser har förklarat sig&lt;br&gt;inte ha några invändningar mot regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Som redan betonats&lt;br&gt;skall intäkterna från kämkraftproduktionen täcka samtliga kostnader som&lt;br&gt;har samband med de restprodukter som verksamheten har gett upphov&lt;br&gt;till. Även statens kostnader skall täckas. Det är fråga om kostnader för&lt;br&gt;att komplettera reaktorinnehavamas forsknings- och utvecklingsarbete,&lt;br&gt;för att pröva frågor om avgiftens storlek och användning och för att&lt;br&gt;pröva frågor om övervakning och kontroll av slutförvar. Det arbete som&lt;br&gt;föranleder dessa statens kostnader utförs till stor del av SKI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI är den centrala förvaltningsmyndighet som har till uppgift att&lt;br&gt;övervaka säkerheten vid kärnteknisk verksamhet på olika sätt, bland&lt;br&gt;annat genom att initiera forskning och utveckling som rör säkerhetsfrågor&lt;br&gt;inom området. Verksamheten, som till övervägande del är avgiftsfinan-&lt;br&gt;sierad, är uppdelad på olika program, varav ett rör kämavfallssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga organisationen på kämavfallsområdet har ändrats vid flera&lt;br&gt;tillfällen. Senast skedde det år 1992, då SKI övertog en del av Statens&lt;br&gt;Kämbränslenämnds (SKN) uppgifter. SKN upphörde samtidigt som&lt;br&gt;statlig myndighet. En annan del av SKN:s verksamhet övertogs samtidigt&lt;br&gt;av Statens råd for kämavfallsfrågor (KASAM), nämligen den att granska&lt;br&gt;den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs av SKB och att&lt;br&gt;var tredje år avge rapport till regeringen. I den proposition som föregick&lt;br&gt;riksdagens beslut om omorganisation (prop. 1991/92:99, bet. 1991/92:-&lt;br&gt;NU22, rskr. 1991/92:226) betonades KASAM:s fristående ställning.&lt;br&gt;Vidare framhölls behovet av ett statligt organ med uppgift att övervaka&lt;br&gt;det vetenskapliga arbetet beträffande metod och plats för ett slutförvar för&lt;br&gt;det använda kärnbränslet och kärnavfallet. KASAM, som före år 1992&lt;br&gt;var knuten till SKN som ett vetenskapligt råd, organiserades som en&lt;br&gt;kommitté att finansieras via utredningsanslagen. Enligt direktiven (dir.&lt;br&gt;1992:72) har KASAM till uppgift - förutom den ovan nämnda - att som&lt;br&gt;särskild kommitté med vetenskaplig inriktning självständigt bedöma&lt;br&gt;kunskapsläget på kämavfallsområdet och att lämna råd i ärenden med&lt;br&gt;anknytning till kämavfallsområdet till Statens kämkraftinspektion och&lt;br&gt;Statens strålskyddsinstitut. I mån av behov och tillgång på medel skall&lt;br&gt;kommittén få företa utrikes resor och anordna seminarier kring över-&lt;br&gt;gripande frågor inom kämavfållshanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i KASAM håller hög vetenskaplig nivå, representerar ett&lt;br&gt;flertal vetenskapliga discipliner och har anlagt ett brett samhällsveten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapligt perspektiv på frågor kring kärnavfall och slutförvar. Med hänsyn Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;till innehållet i KASAM:s vetenskapliga verksamhet omfattas den i&lt;br&gt;princip av reaktorinnehavamas kostnadsansvar. Kostnaden för KASAM&lt;br&gt;utgör således en kostnad för staten enligt 4 § 1 punkten finansieringsla-&lt;br&gt;gen. Denna kostnad uppgår till ca 1,8 miljoner kronor årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns knappast några sakliga skäl att göra en åtskillnad mellan SKI&lt;br&gt;och KASAM vad gäller verksamheternas finansiering. Ovannämnda&lt;br&gt;principer vad avser kämkraftsproduktionens kostnadsansvar bör därför&lt;br&gt;tillämpas även beträffande KASAM:s verksamhet. Även statsfinansiella&lt;br&gt;skäl talar starkt för denna lösning. KASAM:s fristående ställning torde&lt;br&gt;garanteras inte minst genom dess unika sammansättning. Den föreslagna&lt;br&gt;ändringen i fråga om KASAM :s finansiering ändrar i sak inget övrigt&lt;br&gt;beträffande KASAM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts under kapitel 4 används i dag avgiftsmedel för SKB:s&lt;br&gt;informationsinsatser avseende den avgiftsfinansierade verksamheten. SKI&lt;br&gt;och SSI har under en lång följd av år på olika sätt informerat allmän-&lt;br&gt;heten i frågor som rör hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle&lt;br&gt;och kärnavfall. Även KASAM:s verksamhet består till en inte obetydlig&lt;br&gt;del av information till allmänheten. Regeringen har dessutom genom&lt;br&gt;beslut den 27 januari 1994 och 18 maj 1995 gjort det möjligt att bl.a. låta&lt;br&gt;kommuner erhålla avgiftsmedel&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör slutförvar av&lt;br&gt;flera avseenden komplicerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänheten ges insyn i och information om den verksamhet som i landet&lt;br&gt;bedrivs på kärnenergiområdet har fått förnyad aktualitet i samband med&lt;br&gt;att SKB påböijat arbetet med att finna platser lämpliga for slutförvar. Det&lt;br&gt;finns mot denna bakgrund särskilda skäl att i de kommuner där undersök-&lt;br&gt;ningsarbeteten avseende slutförvaret pågår lokalt kunna lämna in-&lt;br&gt;formation till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att informera allmänheten i dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;använt kärnbränsle och kärnavfall är i&lt;br&gt;och svårbedömbara. Vikten av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör klart komma till uttryck i lagtexten att nämnda verksamheter&lt;br&gt;omfattas av kostnadsansvaret enligt kämtekniklagen och finansieringsla-&lt;br&gt;gen. Reaktorinnehavares, statens och kommuners informationsinsatser till&lt;br&gt;allmänheten bör således finansieras genom avgiftsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Studsvikslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1988:1597) om finansiering av&lt;br&gt;hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. (Studsvikslagen)&lt;br&gt;kompletteras, i likhet med vad som föreslås om finansieringslagen,&lt;br&gt;med en regel som innebär att avgiftsmedlen skall förvaltas på&lt;br&gt;samma sätt som fonderade medel enligt finansieringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt Studsvikslagen betalar de fyra Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;reaktorinnehavama i Sverige en avgift till staten som ett bidrag till&lt;br&gt;kostnaderna för den verksamhet som bedrivits vid Studsvik AB och som&lt;br&gt;har samband med framväxten av det svenska kämkraftprogrammet.&lt;br&gt;Avgiften skall täcka kostnader för bl. a. dekontaminering och ned-&lt;br&gt;läggning av forskningsreaktorema i Studsvik, kraftvärmereaktom i&lt;br&gt;Ågesta och vissa andra kärntekniska anläggningar i Studsvik. Vidare&lt;br&gt;avser avgiften kostnader för hantering och slutförvaring av kärnavfall och&lt;br&gt;bränslerester som härrör från samarbetet med kämkraftföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften utgår enligt lagen med 0,15 öre per levererad kilowattimme&lt;br&gt;elström från kärnkraftverken. Medlen sätts enligt en regel i förordningen&lt;br&gt;till lagen in på ett räntebärande konto i Riksbanken. SKI beslutar om&lt;br&gt;utbetalningar från detta konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De betalningsskyldiga skall vaije år lämna in en beräkning till SKI över&lt;br&gt;kostnaderna för den verksamhet som lagen avser. SKI skall senast den&lt;br&gt;1 september vaije år anmäla till regeringen om avgiften behöver ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavama har gemensamt bildat bolaget AB SVAFO för att&lt;br&gt;ansvara for hanteringen av den aktuella verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fonderade avgiftsmedlen (Studsviksfonden) uppgick den 1 januari&lt;br&gt;1995 till ca 81 miljoner kronor. I syfte att öka avkastningen bör dessa&lt;br&gt;medel förvaltas på samma sätt som nu föreslås beträffande de medel som&lt;br&gt;betalas in enligt finansieringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1537) om&lt;br&gt;finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med en hänvisning till skyldigheten att ställa&lt;br&gt;säkerheter för de kostnader för omhändertagande som inte täcks av&lt;br&gt;inbetalade avgiftsmedel. Vad omhändertagande omfattar definieras i 2 §.&lt;br&gt;Eftersom det i 4 § föreslås att även andra kostnader än statens skall&lt;br&gt;ersättas har hänvisats till vissa kostnader. Skyldigheten att ställa säkerhet&lt;br&gt;ankommer - liksom skyldigheten att betala avgifter - på reaktorinnehava-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Första stycket motsvaras av nuvarande 7 § första&lt;br&gt;meningen. Andra meningen innehåller en bestämmelse om att avgiftsmed-&lt;br&gt;len skall överföras till en särskild fond, Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med hänsyn till skyldigheten att ställa&lt;br&gt;säkerheter. Ramen för kostnadsansvaret för omhändertagande som&lt;br&gt;reaktorinnehavaren svarar för har inte ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar skyldigheten att ställa säkerheter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader som inte täcks av avgiftsmedel. Enligt första stycket skall&lt;br&gt;reaktorinnehavaren till den myndighet som regeringen bestämmer ställa&lt;br&gt;fullgoda säkerheter som motsvarar de kostnader för omhändertagande&lt;br&gt;som avses i 3 § första stycket 2 och 3. Säkerheter behöver dock inte&lt;br&gt;ställas för belopp som täcks av reaktorinnehavarens andel av medlen i&lt;br&gt;Kämavfallsfonden. Således behöver säkerheter för grundbeloppet i 3 §&lt;br&gt;första stycket 2 ställas endast om kostnaderna som utgör grundbeloppet&lt;br&gt;överstiger reaktorinnehavarens andel av medlen i Kämavfallsfonden.&lt;br&gt;Tilläggsbeloppet i 3 § första stycket 3 täcks däremot inte av avgifts-&lt;br&gt;medel. De kostnader som ingår i tilläggsbeloppet måste därför alltid&lt;br&gt;motsvaras av ställda säkerheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fullgoda säkerheter avses t. ex. borgen, kreditförsäkringar och&lt;br&gt;fästighetsinteckningar. Det ligger i sakens natur att den kärntekniska&lt;br&gt;verksamheten inte bör användas som säkerhet i någon form. En uttrycklig&lt;br&gt;regel har därför tagits in i andra stycket om att en fastighet på vilken det&lt;br&gt;bedrivs kärnteknisk verksamhet inte får utgöra säkerhet. Att föreskriva&lt;br&gt;att kärnkraftverket eller någon verksamhet med sådan anknytning inte&lt;br&gt;heller får utgöra säkerhet får anses överflödigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer skall pröva säkerheterna. I denna prövning ligger att&lt;br&gt;bedöma om säkerheterna som sådana är godtagbara, tillräckliga till&lt;br&gt;belopp och om den beräkning avseende grundbelopp och tilläggsbelopp&lt;br&gt;som lämnats av reaktorinnehavaren enligt 3 § kan godtas. Åtminstone&lt;br&gt;inledningsvis bör denna prövning utföras av regeringen, som erhåller ett&lt;br&gt;underlag för prövningen från SKI eller annan myndighet. Normalt bör&lt;br&gt;en sådan prövning äga rum vaije år sedan kostnadsberäkningen enligt 3 §&lt;br&gt;getts in. Det kan vid prövningen av säkerheter även framkomma att&lt;br&gt;säkerheterna uppgår till för högt belopp. I sådana fall får de säkerheter&lt;br&gt;som inte behövs återlämnas alternativt sättas ned. Hur säkerheternas&lt;br&gt;storlek kan komma att variera över tiden finns närmare beskrivet i avsnitt&lt;br&gt;6.1 och 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar innehållet i den kostnadsberäkning som årligen skall&lt;br&gt;lämnas av reaktorinnehavama och som ligger till grund för avgiftsbe-&lt;br&gt;räkningen såvitt gäller kostnader för omhändertagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har kompletterats så att det framgår att kostnadsbe-&lt;br&gt;räkningen skall omfatta tre olika belopp. Dessa belopp ligger till grund&lt;br&gt;för beräkningen av avgiften och for att bestämma hur stora säkerheter&lt;br&gt;som krävs. Enligt punkt 1 skall kostnaderna för samtliga åtgärder som&lt;br&gt;kan behövas då reaktorn drivits i 25 år redovisas, med tillägg för de&lt;br&gt;årliga kostnader som tillkommer om reaktorn drivs en längre tid. Detta&lt;br&gt;belopp för avgiftsunderlag omfattar samtliga de kostnader för omhän-&lt;br&gt;dertagande som anges i 2 §. Beräkningssättet med en intjänandetid på 25&lt;br&gt;år motsvarar det som i dag används i praktiken när underlaget tas fram&lt;br&gt;för beslut om avgifternas storlek. I motsats till vad som gäller i dag skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock skäliga kostnader för tillkommande åtgärder som beror på oplanera-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de händelser redovisas separat som ett tilläggsbelopp enligt punkt 3. Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;Härmed avses inte mindre fördyringar som erfarenhetsmässigt ofta&lt;br&gt;förekommer vid genomförandet av ett planerat framtida projekt, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normala mindre påslag för ökningar i byggkostnaderna. Sådana påslag&lt;br&gt;bör ingå i beloppet för avgiftsunderlaget. Med oplanerade händelser&lt;br&gt;menas i stället händelser som påverkar planeringen för omhändertagandet&lt;br&gt;på ett mera grundläggande sätt, exempelvis genom att en teknisk lösning&lt;br&gt;som ligger till grund för beräkningarna inte visar sig möjlig att genom-&lt;br&gt;föra i praktiken, utan måste ersättas av en annan lösning. Vissa åtgärder&lt;br&gt;måste kanske tidigareläggas. Det kan också vara fråga om att realräntan&lt;br&gt;blir lägre än vad som antagits vid avgiftsberäkningen. Tilläggsbeloppet&lt;br&gt;omfattar endast skäliga kostnader. En riktlinje för bedömningen av vilka&lt;br&gt;kostnader som bör beaktas är att händelser som visserligen är mindre&lt;br&gt;sannolika men ändå framstår som möjliga skall beaktas vid beräkningen.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att en ökad säkerhet om vari dessa kostnader&lt;br&gt;och händelser består kommer att nås med tiden. Enligt punkt 2 skall ett&lt;br&gt;grundbelopp redovisas om reaktorn drivits kortare tid än 25 år. Grundbe-&lt;br&gt;loppet beräknas på samma sätt som beloppet för avgiftsunderlaget, men&lt;br&gt;bara det bränsle som har använts när beräkningen sker beaktas och&lt;br&gt;hänsyn tas inte till den framtida bränsleanvändningen. Kostnader för&lt;br&gt;avveckling och rivning av reaktoranläggningen enligt 2 § 2 och för&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt 2 § 3 ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet och tilläggsbeloppet används för att bestämma hur stora&lt;br&gt;säkerheter som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar det sista ledet i första stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare gäller enligt tredje stycket att kostnadsberäkningen&lt;br&gt;vaije år skall ses över och lämnas till regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de kostnader som staten har och som skall finansieras&lt;br&gt;med avgiftsmedel. Punkt 2 har kompletterats med statens kostnader för&lt;br&gt;prövning av säkerheter och användning och återbetalning av avgiftsmedel&lt;br&gt;enligt 2 a § tredje stycket och 8 b och 8c § §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har införts en ny bestämmelse. Medlen i&lt;br&gt;fonden skall också användas för att bekosta Kämavfållsfondens för-&lt;br&gt;valtning, dvs. i huvudsak kostnaden för dess styrelse. Avgiftsmedlen&lt;br&gt;skall framdeles dessutom täcka reaktorinnehavamas, statens och&lt;br&gt;kommunernas kostnader för informationsinsatser som riktar sig till&lt;br&gt;allmänheten. Skälen för detta framgår av avsnitt 8. Bestämmelserna i&lt;br&gt;paragrafen omfattar således inte längre enbart statens kostnader. Det skall&lt;br&gt;vara fråga om information som riktar sig till allmänheten, dvs. personer&lt;br&gt;bosatta i Sverige. Avsikten är emellertid inte att t.ex. organisationer skall&lt;br&gt;kunna erhålla medel för att informera om kämavfallsfrågor. För att&lt;br&gt;kommunerna skall kunna lämna information måste de följa och bedöma&lt;br&gt;frågor om slutförvar. Även dessa kostnader omfattas av stadgandet i den&lt;br&gt;mån de är nödvändiga för att ge information till allmänheten. Frågor om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användningen av medlen skall fortfarande ankomma på regeringen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger grunderna for hur den årliga avgiften bestäms. Av&lt;br&gt;första stycket framgår att avgiften skall beräknas på grundval av beloppet&lt;br&gt;för avgiftsunderlaget i 3 § första stycket 1 och kostnaderna enligt 4 §.&lt;br&gt;Det följer av det förstnämnda lagrummet att avgiften beräknas på en&lt;br&gt;drifttid som uppgår till 25 år, med tillägg för tillkommande kostnader&lt;br&gt;vaije år om drifttiden är längre. Hänvisningen i lagrummet till reaktorns&lt;br&gt;drifttid har därför tagits bort. Syftningen på statens kostnader enligt 4 §&lt;br&gt;har ändrats eftersom andra stycket nämnda paragraf omfattar även&lt;br&gt;kommuners och reaktorinnehavares informationskostnader, liksom&lt;br&gt;kostnaderna för Kärnavfall sfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafen är nytt. Förutvarande första meningen har flyttats&lt;br&gt;till 1 a § medan motsvarigheten till andra meningen återfinns i 7 a §.&lt;br&gt;Enligt första stycket skall Kämavfallsfonden ledas av en styrelse, som&lt;br&gt;skall lämna en årlig redovisning till regeringen om förvaltningen.&lt;br&gt;Styrelsen utses enligt andra stycket av regeringen, som också förordnar&lt;br&gt;om revisorer för granskning av styrelsens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisning som lämnas bör förutom sedvanlig årsredovisning och&lt;br&gt;revisionsberättelse innehålla en redovisning av förvaltningen mot&lt;br&gt;bakgrund av de placeringsregler som anges i lagen och i kompletterande&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet att fondens medel skall placeras hos Riksgäldskontoret&lt;br&gt;innebär att alla de inlåningsformer som kontoret kan erbjuda omfattas av&lt;br&gt;stadgandet. Fonden kan t.ex. välja mellan real och nominell avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna för fondförvaltningen anges i andra stycket.&lt;br&gt;Medlen i Kämavfallsfonden skall förvaltas så att kraven på en god&lt;br&gt;avkastning och en tillfredsställande betalningsberedskap tillgodoses. I&lt;br&gt;begreppet god avkastning ligger att fondens totala avkastning skall vara&lt;br&gt;real. I avsnitt 7 anges att Riksgäldskontoret är bundet av sin instruktion&lt;br&gt;och alltså har att ge andra statliga myndigheter lån och placeringsmöjlig-&lt;br&gt;heter till så goda villkor som möjligt, utan att subventionera någon&lt;br&gt;myndighet. Detta gäller naturligtvis även för kontorets förhandlingar med&lt;br&gt;Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom uttag förekommer från fonden för t.ex. investeringar måste&lt;br&gt;styrelsen se till att medel finns tillgängliga då de behövs. Likviditetspla-&lt;br&gt;neringen bör ske i samråd med SKI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista stycket motsvaras av nuvarande 7 §, sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om Kämavfallsfonden och&lt;br&gt;förvaltningen av medlen. Detalj regler om den löpande förvaltningen bör&lt;br&gt;kunna beslutas av styrelsen själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att det är reaktorinnehavarens andel av medlen i&lt;br&gt;Kämavfallsfonden som skall användas för att bekosta omhändertagandet&lt;br&gt;och vissa andra kostnader. Ändringen innebär ingen ändring i sak utan&lt;br&gt;är föranledd av att avgiften inte längre skall föras till fyra olika konton&lt;br&gt;i Riksbanken. Fondens bokföring och redovisning måste därför utformas&lt;br&gt;så att det alltid står klart hur stor andel av fondmedlen som belöper på&lt;br&gt;vaije reaktorinnehavare. Hänvisningen till kostnaderna enligt 4 § har&lt;br&gt;ändrats av samma skäl som anges i kommentaren till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna nya bestämmelse skall medel i Kämavfallsfonden som inte&lt;br&gt;behövs för de ändamål som avses i 8 § återbetalas till reaktorinnehava-&lt;br&gt;ren. Återbetalning får dock enligt huvudregeln ske först sedan det&lt;br&gt;använda kärnbränslet och radioaktivt avfall som härrör från detta har&lt;br&gt;placerats i slutförvar samt reaktoranläggningen avvecklats och rivits, dvs.&lt;br&gt;sedan åtgärderna för omhändertagande enligt 2 § i allt väsentligt har&lt;br&gt;genomförts. Om särskilda skäl föreligger får återbetalning ske tidigare.&lt;br&gt;Härmed avses t.ex. då fondmedlen i så hög grad överstiger de verkliga&lt;br&gt;kostnaderna att en återbetalning bedöms kunna ske utan risk.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de fall då de säkerheter som lämnats får utnyttjas av&lt;br&gt;staten. Säkerheterna får utnyttjas för att finansiera åtgärder för omhän-&lt;br&gt;dertagande om medlen i Kämavfallsfonden visar sig otillräckliga och&lt;br&gt;åtgärderna inte vidtas av reaktorinnehavaren. Med åtgärder för omhän-&lt;br&gt;dertagande avses de åtgärder som anges i 2 §. Om reaktorn drivs kortare&lt;br&gt;tid än 25 år, får säkerheterna dessutom användas för att tillföra Kämav-&lt;br&gt;fällsfonden medel som motsvarar de avgifter som kan beräknas falla bort&lt;br&gt;på grund av den begränsade drifttiden. Därigenom säkerställs att fonden&lt;br&gt;tillförs medel som motsvarar aktuellt grundbelopp i 3 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8c§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis förutvarande andra stycket i 8 §. Dessutom&lt;br&gt;har en komplettering skett med hänsyn till de föreslagna reglerna om&lt;br&gt;återbetalning av medel i Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med hänsyn till den nya skyldigheten att&lt;br&gt;ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1597) om&lt;br&gt;finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;3 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kompletteras på så sätt att i lagen anges att avgiftsmedlen&lt;br&gt;skall överföras till Kämavfallsfonden och förvaltas på samma sätt som&lt;br&gt;enligt finansieringslagen. I lagen anges att förvaltningen skall ske&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt, eftersom det är fråga om olika medel avsedda for olika ändamål. Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;Kämavfallsfondens konstruktion är sådan att vardera reaktorinnehavaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har en andel av fonden (8 § finansieringslagen). Studsvikslagen är inte&lt;br&gt;konstruerad på detta sätt. I princip är det alltså firåga om två olika fonder&lt;br&gt;som styrelsen har att förvalta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Kärnbränslefondsutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1994:107) Säkrare finansiering av&lt;br&gt;framtida kämavfallskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår i sammandrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att de medel som inbetalas till staten för att finansiera kostnaderna&lt;br&gt;för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle m.m. fr.o.m.&lt;br&gt;år 1995 placeras enligt riktlinjer som syftar till att uppnå en högre&lt;br&gt;avkastning än vad som i dag är möjligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;att förvaltningen enligt dessa riktlinjer uppdras åt en fristående statlig&lt;br&gt;enhet benämnd Kämavfallsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att Statens kämkraftinspektion också i fortsättningen bl.a. skall pröva&lt;br&gt;frågor om användning av avgiftsmedlen och föreslå avgiftens storlek,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att ett system med kompletterande säkerheter införs fr.o.m. år 1995&lt;br&gt;för att öka tillförlitligheten i finansieringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag innebär omfattande ändringar i finansieringslagen. Däremot&lt;br&gt;berörs inte de grundläggande ansvarsreglema enligt kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nuvarande finansieringssystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för finansiering av framtida utgifter för använt&lt;br&gt;kärnbränsle m.m. infördes år 1981 och grundas numera på bestämmelser&lt;br&gt;i dels den s.k. kämtekniklagen (1984:3, omtryckt 1992:1536), dels den&lt;br&gt;s.k. finansieringslagen (1992:1537).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10-14 §§ kämtekniklagen innehåller de grundläggande bestämmelserna&lt;br&gt;om tillståndshavamas ansvar, inklusive det ekonomiska, for hantering&lt;br&gt;och slutförvaring av kärnavfall. I syfte att säkerställa att medel finns&lt;br&gt;tillgängliga när de olika åtgärderna i programmet för kämavfallshantering&lt;br&gt;skall genomföras, har införts ett system med en särskild avgift till staten.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta avgiftssystem, som alltså skall ses som ett&lt;br&gt;komplement till de grundläggande ansvarsbestämmelserna, finns i&lt;br&gt;finansieringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen är att kostnaderna för hanteringen av&lt;br&gt;kärnkraftens restprodukter skall bäras av kämkraftsproduktionen. Detta&lt;br&gt;skall åstadkommas genom att reaktorägama skall betala en avgift till&lt;br&gt;staten i förhållande till den energi som levereras från reaktoranlägg-&lt;br&gt;ningen. Beslut om avgift fattas årligen av regeringen, efter förslag av&lt;br&gt;Statens kämkraftinspektion, och uttrycks som ett visst belopp i öre per&lt;br&gt;kilowattimme el som levereras från reaktoranläggningen. Underlagsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkningen infor Kämkraftinspektionens avgiftsförslag utförs på reaktorin-&lt;br&gt;nehavamas uppdrag av Svensk kämbränslehantering AB (SKB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall i huvudsak täcka kostnaderna för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;en säker hantering och slutförvaring av i reaktorn använt kärn-&lt;br&gt;bränsle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;en säker avveckling och rivning av reaktoranläggningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;den forsknings- och utvecklingsverksamhet som erfordras för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften varierar mellan de olika företagen. Sedan år 1984 har den&lt;br&gt;legat på samma genomsnittliga nivå, 1,9 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsmedlen betalas in kvartalsvis till Statens kämkraftinspektion och&lt;br&gt;skall enligt finanseringslagen sättas in på räntebärande konto i Riks-&lt;br&gt;banken. Från de fonderade medlen betalar staten ut ersättningar till käm-&lt;br&gt;kraftsföretagen för de kostnader dessa har för verksamheten redan i&lt;br&gt;nuläget. Dessa kostnader omfattar f.n. främst s.k. mellanförvaring av det&lt;br&gt;använda kärnbränslet samt forskning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid slutet av år 1993 var den totala behållningen av de medel som&lt;br&gt;fonderats ca 13,3 miljarder kr. Beloppet utgör skillnaden mellan vad som&lt;br&gt;under perioden 1982-1993 har betalats in inklusive ränteavkastningen (ca&lt;br&gt;21,3 miljarder kr) och de hittillsvarande kostnaderna (ca 8 miljarder kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utgångspunkt för regeringens beslut om avgift för år 1994&lt;br&gt;bedömde SKB i mitten av år 1993 att de totala återstående kostnaderna&lt;br&gt;skulle komma att uppgå till ca 45 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningens frågeställningar och uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 6 maj 1993 om direktiv för vårt arbete, där&lt;br&gt;uppdraget anges vara &amp;quot;en utredning om översyn av kapitalförvaltningen&lt;br&gt;m.m.&amp;quot; enligt finansieringslagen. Av direktiven framgår att översynen&lt;br&gt;skall omfatta tre områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första uppgift gäller formerna för kapitalförvaltningen enligt&lt;br&gt;finansieringslagen och att överväga om fondmedlen kan tillåtas bli&lt;br&gt;placerade friare än vad som gäller för närvarande. Syftet med ändrade&lt;br&gt;placeringsregler skulle vara att möjliggöra en ökad avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra uppgift gäller vilka antaganden om den reala förräntningen&lt;br&gt;på de fonderade medlen som bör användas vid beräkningen av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje område för utredningen är att &amp;quot;på lämpligt sätt redovisa de&lt;br&gt;totala kostnaderna för elproduktionen från projektering och byggande till&lt;br&gt;rivning och slutförvaring av kärnkraftverk inklusive kämbränslecykeln&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillförlitligheten i finanseringssystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I direktiven uttalas att finanseringslagens syfte är &amp;quot;att garantera att&lt;br&gt;kämkraftsproduktionen finansierar samtliga kostnader som orsakas av&lt;br&gt;hantering och förvaring av det använda kärnbränslet och andra restpro-&lt;br&gt;dukter som denna produktion medför&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har därför sett det som angeläget att bedöma avgiftssystemets&lt;br&gt;förmåga i stort att fylla sitt syfte. Vår bedömning görs dels utifrån en&lt;br&gt;analys av kraven på säkerhet i de viktigaste antagandena som ligger till&lt;br&gt;grund för avgiftsnivån, dels utifrån en diskussion av tillståndshavamas&lt;br&gt;finansiella situation och därmed deras förmåga att i olika situationer&lt;br&gt;uppfylla sitt ekonomiska ansvar enligt reglerna i kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kraven på antaganden vid avgiftsberäkningarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Merparten av kostnaderna för avfallshanteringen etc., liksom en&lt;br&gt;betydande del av ränteintäkterna, förväntas uppkomma efter det att&lt;br&gt;intäkterna från avgifterna beräknas ha upphört. Detta bidrar till en&lt;br&gt;osäkerhet om det nuvarande finansieringssystemets förmåga att fylla sitt&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dagens avgiftsberäkningar ligger osäkerheterna i antagandena om&lt;br&gt;framtida kostnader, framtida elleveranser och, inte minst, den reala&lt;br&gt;avkastningen på fonderade medel fram till ca år 2050. Vid denna&lt;br&gt;tidpunkt beräknas allt kärnavfall ha placerats i slutförvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de analyser vi låtit göra har det inte, med vissa undantag,&lt;br&gt;framkommit något som tyder på att beräkningarna av de framtida&lt;br&gt;kostnaderna kan göras mera tillförlitliga än vad som f.n. sker. Vår&lt;br&gt;övergripande slutsats om kostnadsberäkningarna är att dessa ofrånkom-&lt;br&gt;ligen måste innehålla osäkerheter. Slutförvaringen, liksom rivningen av&lt;br&gt;kärnkraftverken, kan bli både dyrare och billigare än vad som bedöms&lt;br&gt;som mest sannolikt i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningar av de framtida intäkterna till avgiftssystemet måste bl.a.&lt;br&gt;bygga på antaganden om förväntad elproduktion från kärnkraftverken. En&lt;br&gt;utgångspunkt för beräkningen idag är en 25-årig intjänandetid per reaktor&lt;br&gt;samt riksdagsbeslutet om avveckling av kärnkraften år 2010. Det kan&lt;br&gt;dock inte uteslutas att en reaktor kan behöva stängas av före 25 års drift.&lt;br&gt;Vad gäller elproduktionens roll för avgiftsintäkterna konstaterar vi att de&lt;br&gt;framtida avgiftsintäkterna innehåller osäkerheter, eftersom omfattningen&lt;br&gt;av den framtida produktionen vid kärnkraftverken inte kan fastställas på&lt;br&gt;förhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske mest kritiska antagandet för avgiftssystemets förmåga att&lt;br&gt;generera tillräckligt stora belopp för att täcka kostnaderna är real-&lt;br&gt;rän tean tagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ingående studerat den roll ett &amp;quot;rätt&amp;quot; realränteantagande har i&lt;br&gt;finansieringssystemet. Vår slutsats är att bedömningar av realräntans&lt;br&gt;framtida utveckling är behäftade med så stora svårigheter, att det är&lt;br&gt;olämpligt att använda sig av ett finansieringssystem som är väsentligt&lt;br&gt;beroende av dessa inbyggda svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta perspektiv blir syftet att &amp;quot;garantera att kämkraftsproduktionen&lt;br&gt;finansierar samtliga kostnader&amp;quot; mer en strategisk fråga än en fråga om&lt;br&gt;att välja en &amp;quot;bästa&amp;quot; metod för att prognosticera t.ex. realräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har därför inriktat utredningsarbetet på att söka oss fram mot förslag&lt;br&gt;till sådana förändringar i finansieringssystemet som kan göra detta&lt;br&gt;mindre beroende av ett &amp;quot;rätt&amp;quot; realränteantagande. Genom sådana&lt;br&gt;förändringar bör systemets tillförlitlighet öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi konstaterar samtidigt att fondmedlens realavkastning, liksom&lt;br&gt;följaktligen en realränteprognos, blir beroende av hur medlen placeras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överväganden om kompletterande säkerheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även om man söker öka tillförlitligheten i finansieringssystemet blir det&lt;br&gt;nödvändigt att göra vissa avvägningar. Det går inte att konstruera&lt;br&gt;systemet som en garanti i absolut mening mot alla teoretiskt tänkbara&lt;br&gt;utfall vad gäller kostnader och intäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lämplig lösning är enligt vår mening att låta det nuvarande&lt;br&gt;avgiftssystemet täcka ett s.k. basscenario. Detta basscenario blir då det&lt;br&gt;som de avgiftsskyldiga - och efter bedömning av Statens kämkraftinspek-&lt;br&gt;tion och i sista hand regeringen - anser sannolikt i samband med att&lt;br&gt;avgiften bestäms. Det bör understrykas att Kämkraftinspektionen genom&lt;br&gt;en sådan bedömning inte tagit ställning till vilka tekniska och säkerhets-&lt;br&gt;mässiga krav som kommer att ställas på de aktuella anläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att täcka de eventuella merkostnaderna vid andra - mindre&lt;br&gt;sannolika men inte orimliga - scenarier är det enligt vår mening lämpligt&lt;br&gt;att finna andra finansieringskällor än avgifter. Grunden for detta synsätt&lt;br&gt;är redan lagd genom bestämmelserna i kämtekniklagen. Där föreskrivs&lt;br&gt;att det är tillståndshavama som skall svara for att åtgärderna genomförs.&lt;br&gt;I och med detta har de det ekonomiska ansvaret om fonderingen enligt&lt;br&gt;finansieringslagen skulle visa sig otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndshavamas förmåga att uppfylla sina åtaganden vad avser&lt;br&gt;kostnaderna for hantering av kämkraftsavfall, rivning etc. beror i&lt;br&gt;realiteten bl.a. på deras finansiella stabilitet. En undersökning som vi låtit&lt;br&gt;göra i denna fråga visar på begränsningar hos de tre tillståndshavare som&lt;br&gt;inte har några egentliga andra intäkter än de, som kommer från driften&lt;br&gt;av kärnkrafts reaktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av dessa förhållanden är att det inte kan uteslutas - för&lt;br&gt;det fall verksamheten vid kärnkraftverken upphört och/eller de fonderade&lt;br&gt;medlen visar sig otillräckliga - att tillståndshavama inte kommer att ha&lt;br&gt;tillräcklig ekonomisk förmåga att fullgöra sitt ansvar enligt kämteknikla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats är därför att tillståndshavamas lagenliga ansvar för&lt;br&gt;kostnaderna för avfallshanteringen bör ges det reella innehåll som&lt;br&gt;sannolikt har åsyftats när nu gällande lagstiftning beslutades. Detta torde&lt;br&gt;kunna uppnås om finansieringslagen kompletteras med bestämmelser som&lt;br&gt;gör det möjligt för dem som äger kärnkraftverken, dvs. tillståndshavama,&lt;br&gt;att gentemot staten garantera dessa ekonomiska förpliktelser enligt&lt;br&gt;kämtekniklagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överväganden om långsiktig realränteutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om våra förslag i det följande genomförs, minskas realränteantagandets&lt;br&gt;roll för finansieringssystemets tillförlitlighet avsevärt. Frågan kvarstår&lt;br&gt;ändå, i enlighet med direktiven, om vilket realräntemått som bör&lt;br&gt;användas vid beräkning av avgiften. F.n. tillämpar Kämkraftinspektionen&lt;br&gt;antagandet att den reala avkastningen för perioden fram till år 2050&lt;br&gt;uppgår till 2,5 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har noterat att realräntans utveckling under 1900-talet kännetecknats&lt;br&gt;av stora variationer. Realräntan har under 1900-talet varit negativ under&lt;br&gt;flera perioder. 1970-talet är ett exempel på en sådan period. 1980-talet&lt;br&gt;och böijan av 1990-talet utgör å andra sidan exempel på en längre period&lt;br&gt;med synnerligen hög realränta (det är också under denna period som de&lt;br&gt;aktuella medlen varit fonderade och uppburit avkastning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en underlagsrapport till utredningen från kapitalforvaltningsavdel-&lt;br&gt;ningen vid Sparbanken Sverige anges som ett referensfall en lång real-&lt;br&gt;ränta i storleksordningen 2-2,5 % för åren fram till 2010. På ännu längre&lt;br&gt;sikt skisseras att långa realräntor skulle ligga kring 2 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pensionsarbetsgruppens betänkande (SOU 1994:20) &amp;quot;Reformerat&lt;br&gt;pensionssystem&amp;quot; anges som ett försiktigt scenario att realräntan (och den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten) skulle vara ca 1,5 % per år i genomsnitt under&lt;br&gt;perioden 1995-2050.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med böijan i april månad 1994 började Riksgäldskontoret ta upp lån&lt;br&gt;genom s.k. realränteobligationer på den svenska marknaden. Den&lt;br&gt;förväntade genomsnittliga realräntan under tjugoårsperioden fram till år&lt;br&gt;2014 skulle enligt detta utfall på obligationsmarknaden ligga runt 4 % per&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har avstått från att ange någon siffra som mer trolig än någon annan&lt;br&gt;i det ganska breda osäkerhetsintervall som sålunda finns. Då vi finner att&lt;br&gt;fondmedlens realavkastning är beroende av hur medlen är placerade,&lt;br&gt;menar vi i stället att antaganden om långsiktig real avkastning på&lt;br&gt;fondmedlen måste utgå just från hur medlen är placerade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överväganden om fondförvaltning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ränta som idag ges på fondmedlen är den s.k. statslåneräntan.&lt;br&gt;Räntesatsen baseras därvid på den 10-åriga statsobligationsräntan, medan&lt;br&gt;räntebindningen endast är en månad. Denna form av specialinlåning är&lt;br&gt;enligt vår bedömning en från avkastningssynpunkt ofördelaktig konstruk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär dagens placering av de fonderade medlen en inflations-&lt;br&gt;risk, medan fondmedlen är avsedda för reala åtaganden, dvs. hanteringen&lt;br&gt;av kärnavfall m.m. Kreditrisk och likviditetsrisk är emellertid minimala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har jämfört hur avkastningen med dagens placeringsregler förhåller&lt;br&gt;sig till annan statlig medelsförvaltning. Med de reservationer som&lt;br&gt;vidlåder en sådan jämförelse konstaterar vi att avkastningen på de i&lt;br&gt;Riksbanken inlånade medlen varit låg jämfört med den som givits andra&lt;br&gt;statiiga räntebärande placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi konstaterar också att argumenten för aktier i tillgångsportföljen blir&lt;br&gt;allt starkare, ju längre placeringshorisonten är. Samtidigt finner vi det&lt;br&gt;angeläget att betona att placeringshorisonten för de här aktuella fondmed-&lt;br&gt;len, om än i utgångsläget förhållandevis lång, är ändlig och successivt&lt;br&gt;avtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för finansieringssystemets tillförlitlighet -&lt;br&gt;liksom för dess trovärdighet - är vidare att fondmedel placeras med hög&lt;br&gt;säkerhet. Vi menar därför att en möjlighet till friare placeringar måste&lt;br&gt;kombineras med strikta restriktioner avseende kreditrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter och nuvarande placering i Riksbanken finner&lt;br&gt;vi, att starka skäl talar för att finna andra former för förvaltning i syfte&lt;br&gt;att öka avkastningen på de fonderade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de alternativ vi undersökt är en inlåning utan inflationsrisk. En&lt;br&gt;form för inlåning utan inflationsrisk skulle vara en inlåning hos Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret på villkor som följer av förhållandena på den eventuella&lt;br&gt;nya marknaden för realränteobligationer. Vi bedömer att ett sådant alter-&lt;br&gt;nativ har väsentliga fördelar i den mån det garanterar en god realavkast-&lt;br&gt;ning på lång sikt. Vi ser det emellertid inte som möjligt att nu förorda&lt;br&gt;detta, eftersom alternativet ännu är oklart till sitt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvägningen mellan friare förvaltning och fortsatt kontoinlåning har&lt;br&gt;vi beaktat att en friare förvaltning kan ske i olika former. Det kan vara&lt;br&gt;en förvaltning helt i egen regi, i form av externa förvaltningsuppdrag&lt;br&gt;eller som någon mellanform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi konstaterar bl.a. att även om endast externa förvaltare anlitas, så&lt;br&gt;behöver en intern kompetens byggas upp för åtminstone upphandling och&lt;br&gt;utvärdering av externa förvaltare, men också för analys av portföljstrategi&lt;br&gt;och makroekonomisk utveckling. Kombinationen av egen och extern&lt;br&gt;förvaltning har den fördelen att intern kompetens kan byggas upp på de&lt;br&gt;minst resurskrävande områdena, medan extern kompetens utnyttjas för&lt;br&gt;övriga placeringar genom förvaltningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Policy och placeringsregler samt krav avseende rapportering för&lt;br&gt;fondens förvaltning kan anges i ett placeringsreglemente. Om externa&lt;br&gt;förvaltare anlitas, helt eller delvis, kan kontroll av hur medlen placeras&lt;br&gt;erhållas genom att placeringsreglemente fastställs i de externa för-&lt;br&gt;valtningsavtalen och genom fördelning av medlen mellan olika förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att såväl alternativet med en friare förvaltning som alternativet&lt;br&gt;med en inflationskyddad inlåning i Riksgäldskontoret är att föredra&lt;br&gt;framför nuvarande inlåningsform i Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att öka avkastningen på de fonderade medlen föreslår vi att en&lt;br&gt;fristående enhet benämnd Kämavfallsfonden inrättas. Förslaget innebär&lt;br&gt;att nuvarande system med kontoinlåning i Riksbanken avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfonden bör ha en styrelse som utses av regeringen. I&lt;br&gt;styrelsen bör ingå högst sju personer med ingående erfarenhet av&lt;br&gt;strategiska frågeställningar vid kapitalplaceringar och med sakkunskap&lt;br&gt;inom finansiell ekonomi. Mot bakgrund av det formella ansvar för&lt;br&gt;kämavfallsprogrammet som kämtekniklagen ålägger de avgiftsskyldiga&lt;br&gt;menar vi, att regeringen till en å två av styrelseplatsema bör utse&lt;br&gt;personer med anknytning till kämkraftsproducerande företag. I uppgifter-&lt;br&gt;na skall vidare ligga att ställa medel till förfogande för Statens kämkraft-&lt;br&gt;inspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sin hjälp bör en styrelse, förutom chefen för fondförvaltningen, ha&lt;br&gt;ett expertråd som förbereder och analyserar ärenden för styrelsen. I&lt;br&gt;denna utformning blir förvaltningen en liten organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för Kämavfallsfonden bör vara att placera medlen så att kraven&lt;br&gt;på långsiktigt hög avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och&lt;br&gt;riskspridning samt betryggande säkerhet tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose dessa krav föreslår vi dels regler rörande vilka&lt;br&gt;tillgångsslag som skall vara tillåtna att placera i, dels särskilda begräns-&lt;br&gt;ningsregler för vissa av dessa tillgångsslag. Vi föreslår därvid att&lt;br&gt;Kämavfallsfonden bör kunna placera i såväl aktier som räntebärande&lt;br&gt;instrument samtidigt som inlåning hos Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;bör vara möjlig. Vi föreslår även att likvida medel bör kunna hållas hos&lt;br&gt;annan bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt föreslår vi emellertid särskilda begränsningsregler som i&lt;br&gt;huvudsak innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;högst 40 procent av tillgångarna får vara placerade i aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;högst 15 procent av tillgångarna får vara placerade i utländska&lt;br&gt;aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;högst 15 procent av tillgångarna får vara placerade i utländska&lt;br&gt;skuldförbindelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;högst 5 procent av det sammanlagda värdet av fondens aktietill-&lt;br&gt;gångar får vara hänförligt till ett enskilt aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;högst 5 procent av samtliga aktier i ett bolag får innehas av&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förord for denna utformning av en fri förvaltning innebär givetvis&lt;br&gt;samtidigt att andra former väljs bort. Särskilt skall noteras att vi avfärdar&lt;br&gt;vaije form av exklusivt förvaltningsuppdrag. Detta motiveras av att vi be-&lt;br&gt;dömer att förvaltningen får förutsättningar att bedrivas effektivare om&lt;br&gt;styrelsen har handlingsutrymme och kan utnyttja konkurrensen mellan&lt;br&gt;olika penningplacerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill emellertid också förorda att regeringen under den fortsatta&lt;br&gt;behandlingen av vårt förslag låter ytterligare undersöka förutsättningarna&lt;br&gt;för alternativet med en inflationsskyddad inlåning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt vill vi betona att styrelsen för den av oss föreslagna&lt;br&gt;Kämavfallsfonden kan, om en marknad uppstår för realränteobligationer,&lt;br&gt;komma att se placeringar i sådana som ett fördelaktigt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletterande säkerheter, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande avgiftssystemet fungerar väl i många avseenden. Vi&lt;br&gt;föreslår emellertid att det kompletteras. Syftet härmed är att säkerställa&lt;br&gt;att systemet kan fungera smidigt i olika situationer. Exempel på sådana&lt;br&gt;situationer kan vara både att medel för att täcka kostnaderna inte har&lt;br&gt;kunnat fonderas i avsedd omfattning, och att kostnaderna blir lägre än&lt;br&gt;enligt dagens bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna innebär i huvudsak:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avgifter tas ut för ett s.k. basscenario och i sådan takt att fondupp-&lt;br&gt;byggnaden, inklusive den förväntade framtida avkastningen, efter 25&lt;br&gt;års drift (intjänandetiden) motsvarar de kostnader som är förknippade&lt;br&gt;med rivning av kärnkraftverken och med omhändertagandet av det&lt;br&gt;avfall som då producerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Krav på säkerheter införs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;säkerställa fonduppbyggnaden om kärnkraftverken stängs av&lt;br&gt;innan reaktorerna har drivits i 25 år (säkerhetsbelopp I),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ii) säkerställa finansieringen av åtgärderna om fondbehållningen&lt;br&gt;visar sig otillräcklig till följd av att kostnaderna for åtgärderna&lt;br&gt;blir högre än beräknat, kommer tidigare än beräknat och/eller&lt;br&gt;om realräntan underskattats i samband med avgiftssättningen&lt;br&gt;(säkerhetsbelopp II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheter skall ställas av tillståndshavama, dvs. kämkraftsföretagen, for&lt;br&gt;deras ekonomiska ansvar enligt kämtekniklagen för omhändertagande av&lt;br&gt;kärnavfall. Förslaget innebär samtidigt att ägarna till kämkraftsföretagen,&lt;br&gt;då så erfordras, garanterar tillståndshavamas finansiella förmåga att&lt;br&gt;fullgöra detta ansvar. Genom detta system med säkerheter kan finan-&lt;br&gt;sieringen av kämavfallsprogrammet med en hög grad av sannolikhet&lt;br&gt;sägas vara tryggad på förhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna innebär vidare att regler införs om återbetalning av&lt;br&gt;fondmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för ändringar i finansieringslagen kan våra förslag&lt;br&gt;sammanfattas i nedanstående punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av begreppet avgift sunderlagsbelopp som grund för&lt;br&gt;avgifts sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet for avgiftsunderlaget, som baseras på en 25-årig intjänan-&lt;br&gt;detid per reaktor, fördelas mellan företagen och fastställs vaije år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Definition av belopp för att säkerställa fonduppbyggnaden vid en&lt;br&gt;eventuell avstängning av en reaktor. Detta belopp, baserat på&lt;br&gt;hittills uppkomna avfallskostnader, kallas grundbelopp. Detta&lt;br&gt;fördelas mellan företagen och fastställs av regeringen vaije år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Definition av belopp utöver grundbelopp för att säkerställa&lt;br&gt;finansieringen vid fondbrist till följd av att mindre sannolika men&lt;br&gt;inte orimliga händelser inträffar (kostnadsrisk, tidigareläggningsrisk&lt;br&gt;och realränterisk). Detta belopp kallas tilläggsbelopp. Detta&lt;br&gt;fördelas mellan företagen och fastställs av regeringen vaije år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall baseras på beloppet för avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tillståndshavama skall lämna fullgoda säkerheter för skillnaden&lt;br&gt;mellan grundbelopp och fonderat belopp (säkerhetsbelopp 7).&lt;br&gt;Tillgodogjord avkastning, liksom inbetalda avgifter leder till&lt;br&gt;nedskrivningar av säkerheterna. Vid avstängning av ett verk där en&lt;br&gt;eller flera reaktorer inte gått sin &amp;quot;intjänandetid&amp;quot;, skall säkerheter&lt;br&gt;kompensera för de förlorade avgiftsintäkterna i en takt som innebär&lt;br&gt;att pengar tillförs fonden så att den planerade fonduppbyggnaden&lt;br&gt;kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tillståndshavama skall dessutom lämna fullgoda säkerheter för&lt;br&gt;tilläggsbelopp som regeringen fastställt (säkerhetsbelopp II).&lt;br&gt;Eventuellt kan som en övergångslösning säkerheter för tilläggs-&lt;br&gt;beloppet byggas upp under en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndshavare får rätt till återbetalning av eventuellt fondöver-&lt;br&gt;skott efter det att åtgärdsprogrammet har avslutats. Om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger kan regeringen medge återbetalning tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet med säkerheter illustreras i figur 4.1 (s. 150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kämkraftinspektion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som hittills förutsätts Statens kämkraftinspektion pröva frågor om&lt;br&gt;användning av avgiftsmedlen samt årligen lämna förslag om avgiftens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya uppgifter blir att inför regeringens beslut granska och pröva SKB:s&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag om vad det s.k. basscenariot skall innehålla och SKB:s förslag om&lt;br&gt;storleken av grundbelopp och tilläggsbelopp. Vidare kommer Statens&lt;br&gt;kämkraftinspektion att förvalta de säkerheter som tillståndshavama, efter&lt;br&gt;beslut av regeringen, kommer att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realränteaniagande i avgiftsberäkningama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill understryka att vårt förslag enligt ovan med kompletterande&lt;br&gt;säkerheter innebär att finansieringssystemets nuvarande beroende av ett&lt;br&gt;&amp;quot;rätt&amp;quot; realränteantagande minskas avsevärt. Samtidigt kvarstår emellertid&lt;br&gt;frågan, i enlighet med direktiven, om vilket realräntemått som bör&lt;br&gt;användas vid beräkning av avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att valet av antagande rörande real avkastning på fonderade&lt;br&gt;medel betingas av hur medlen förvaltas och är placerade. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att Kämavfallsfonden årligen lämnar en rekommendation till&lt;br&gt;Statens kämkraftinspektion om vilket realränteantagande som bör&lt;br&gt;användas vid avgiftsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om kärnkraftens totala kostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågan om elproduktion från kärnkraftverk täcker fullt ut de kostnader&lt;br&gt;den förorsakar rymmer åtskilliga frågeställningar, delvis av komplicerad&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som stått till förfogande för vårt utredningsuppdrag i dess&lt;br&gt;helhet har nödvändiggjort hårda prioriteringar mellan de tre utrednings-&lt;br&gt;uppgifter som har nämnts tidigare. Som utgångspunkt för dessa priorite-&lt;br&gt;ringar har tjänat formuleringen i direktiven (s. 5) att utredningsuppdraget&lt;br&gt;är &amp;quot;att göra en översyn av kapitalförvaltningen enligt lagen (1981:669)&lt;br&gt;om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgranden har vi funnit det mest angeläget att i första hand&lt;br&gt;penetrera frågorna med direkt anknytning till finansieringssystemet. Vi&lt;br&gt;har därvid redovisat ingående bedömningar av kostnaderna för kämav-&lt;br&gt;fallshantering och rivning av kärnkraftverk (kapitel 7 och bilagorna&lt;br&gt;7-10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida kämavfallskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisning och genomgång av teknik och kostnader för kämav-&lt;br&gt;fallsprogrammet som vi gjort utgår från de redovisningar som SKB&lt;br&gt;överlämnar till Statens kämkraftinspektion vaije år (enligt den s.k. Plan&lt;br&gt;93 uppgår de totala återstående kostnaderna till ca 45 miljarder kr).&lt;br&gt;Dessutom redovisas bedömningar som gjorts i andra länder av kostnader&lt;br&gt;för avfallshantering och rivning av kärnkraftverk. Vidare har vi låtit&lt;br&gt;några olika konsulter granska SKB:s beräkningsmetodik och kostnadsupp-&lt;br&gt;skattningar för olika delar i kämavfcillsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat av dessa översiktliga granskningar är att kostnadsberäk-&lt;br&gt;ningarna för det planerade systemet kan genomföras med tämligen god&lt;br&gt;tillförlitlighet. SKB:s kostnadsuppskattningar bedöms i stort vara rimliga&lt;br&gt;och väl underbyggda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för planeringen är tillämpning av känd teknik.&lt;br&gt;Samtidigt gäller dock att varken inkapslingsanläggning för använt&lt;br&gt;kärnbränsle eller slutförvar för detsamma, ännu så länge, har byggts&lt;br&gt;någonstans i världen. Det är möjligt att Sverige blir ett av de första&lt;br&gt;länder där sådana anläggningar byggs. Vi vill därför framhålla att&lt;br&gt;merkostnader kan uppkomma framöver till följd av nya erfarenheter från&lt;br&gt;t.ex. den inledande deponering som planeras för en mindre del av det&lt;br&gt;använda kärnbränslet. Men kostnaderna kan också bli lägre än vad som&lt;br&gt;nu beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppskattade svenska rivningskostnadema är vid en internationell&lt;br&gt;jämförelse låga. Olika förklaringar till detta har redovisats av SKB.&lt;br&gt;Eftersom rivningskostnader svarar för hela 30 % av de beräknade&lt;br&gt;totalkostnaderna är vår slutsats, att frågan om rivningskostnader behöver&lt;br&gt;ägnas särskild uppmärksamhet framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bättre kunna värdera kostnadsuppskattningarna i allmänhet är&lt;br&gt;vår bedömning att delvis nya metoder behöver tillämpas vid beräkning&lt;br&gt;av kostnaderna. Exempel på sådana metoder är kostnadsberäkningar för&lt;br&gt;alternativ till de scenarier som nuvarande planering utgår ifrån. Vi menar&lt;br&gt;att det är särskilt angeläget att detta arbete kommer till stånd, då vi&lt;br&gt;grundar våra förslag om kompletterande säkerheter på att regeringen&lt;br&gt;skall kunna fastställa lämpliga omfattningar av avgiftsunderlags-, grund-&lt;br&gt;och tilläggsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga kostnader vid kärnkraft sproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prioriteringar inom utredningsarbetet som gjorts, innebär att vi inte&lt;br&gt;kunnat behandla alla aspekter på den tredje huvuduppgiften på ett sådant&lt;br&gt;sätt som uppgiftens natur egentligen kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En seriöst syftande studie av samtliga de frågor som tas upp i här&lt;br&gt;aktuell del av direktiven fordrar större utredningsresurser än som stått till&lt;br&gt;vårt förfogande. Studien bör inledningsvis enligt vår uppfattning innefatta&lt;br&gt;en genomgripande och grundläggande problemanalys med diskussion av&lt;br&gt;metodfrågor. Några exempel på frågeställningar som kan behöva belysas&lt;br&gt;är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka typer av kostnader bör urskiljas? Vad är historiska kostnader och&lt;br&gt;vilka kostnader är möjliga att påverka i dag? Ar det lämpligt att redovisa&lt;br&gt;kostnader för kämkraftsproduktion utan att samtidigt ställa dessa&lt;br&gt;kostnader i relation till kostnader för annan elproduktion? Bör icke-&lt;br&gt;monetära kostnader mätas och redovisas och i så fall hur?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en utgångspunkt för våra överväganden har vi fört dis-&lt;br&gt;kussioner på grundval av de expertpromemorior som i sina huvuddrag&lt;br&gt;återges i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte visat sig möjligt att inom ramen för vårt arbete på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt behandla alla de frågeställningar som aktualiseras&lt;br&gt;av de nämnda promemoriorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har emellertid gjort vissa ansträngningar för att närmare belysa&lt;br&gt;frågan om det finns några mer betydande s.k. externa kostnader till följd&lt;br&gt;av negativa externa effekter vid den nu pågående kämkraftsproduktionen.&lt;br&gt;Med externa kostnader avser vi då kostnader som kärnkraften förorsakar&lt;br&gt;allmänheten men som inte belastar den produktionskostnad som&lt;br&gt;reaktorägaren tar med i sin verksamhetskalkyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har valt att tillhandahålla detta arbetsmaterial som en bilaga till&lt;br&gt;betänkandet (bilaga 3). Materialet är inte så genomarbetat att det är ägnat&lt;br&gt;att i nuvarande skick läggas till grund för förslag om åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutsats som vi anser möjlig att dra av detta arbetsmaterial är, att&lt;br&gt;det bör kunna utgöra en utgångspunkt för fortsatta studier av hithörande&lt;br&gt;frågor och på så sätt utgöra ett underlag för den allmänna debatten kring&lt;br&gt;energipolitiska frågeställningar. Vi vill i detta sammanhang peka på att&lt;br&gt;det kan vara en uppgift för den parlamentariskt sammansatta energikom-&lt;br&gt;mission som riksdagen uttalat sig för i maj 1994 (jfr 1993/94:NU17 s.&lt;br&gt;19), att inom ramen för sitt uppdrag överväga frågor om externa&lt;br&gt;kostnader för olika energislag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslag i Kämbränslefondsutredningens Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;betänkande (SOU 1994:107) Säkrare finansiering av Bilaga 2&lt;br&gt;framtida kämavfallskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1537) om finan-&lt;br&gt;siering av framtida utgifter for använt kärnbränsle m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1537) om finansiering av&lt;br&gt;framtida utgifter for använt kärnbränsle m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 - 4 och 6 - 9 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7 a - 7 e, 8 a och&lt;br&gt;8 b §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag för att finansiera dels&lt;br&gt;omhändertagande av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt&lt;br&gt;avfall från kämkraftsreaktorer,&lt;br&gt;dels vissa kostnader som staten&lt;br&gt;har enligt denna lag och enligt&lt;br&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas av den som&lt;br&gt;har tillstånd att inneha eller driva&lt;br&gt;en kämkraftsreaktor (reaktorin-&lt;br&gt;nehavaren). Avgiften skall beta-&lt;br&gt;las årligen så länge reaktorn är i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag for att finansiera dels&lt;br&gt;omhändertagande av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt&lt;br&gt;avfall från kämkraftsreaktorer,&lt;br&gt;dels vissa kostnader som staten&lt;br&gt;har enligt denna lag och enligt&lt;br&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet. För kostnader för&lt;br&gt;omhändertagande som inte täcks&lt;br&gt;av hittills inbetalade avgiftsmedel&lt;br&gt;skall säkerheter ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas och säker-&lt;br&gt;heter ställas av den som har till-&lt;br&gt;stånd att inneha eller driva en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kämkraftsreaktor (reaktorinneha-&lt;br&gt;varen). Avgiften skall betalas&lt;br&gt;årligen så länge reaktorn är i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsskyldigheten avseende&lt;br&gt;omhändertagande omfattar kost-&lt;br&gt;nader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en säker hantering och&lt;br&gt;slutförvaring av i reaktorn an-&lt;br&gt;vänt kärnbränsle och radioaktivt&lt;br&gt;avfall som härrör från detta efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala avgift&lt;br&gt;och ställa säkerheter avseende&lt;br&gt;omhändertagande omfattar kost-&lt;br&gt;nader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en säker hantering och&lt;br&gt;slutförvaring av i reaktorn an-&lt;br&gt;vänt kärnbränsle och radioaktivt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det att kärnbränslet eller avfallet&lt;br&gt;har förts bort från anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en säker avveckling och riv-&lt;br&gt;ning av reaktoranläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet som behövs för&lt;br&gt;att vad som avses i 1 och 2 skall&lt;br&gt;kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avfall som härrör från detta efter Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;det att kärnbränslet eller avfallet Bilaga 2&lt;br&gt;har förts bort från anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en säker avveckling och riv-&lt;br&gt;ning av reaktoranläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den forsknings- och utveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet som behövs för&lt;br&gt;att vad som avses i 1 och 2 skall&lt;br&gt;kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall i&lt;br&gt;samråd med övriga reaktorin-&lt;br&gt;nehavare beräkna kostnaderna&lt;br&gt;för omhändertagandet. En sådan&lt;br&gt;beräkning skall innehålla en&lt;br&gt;uppskattning av dels kostnaderna&lt;br&gt;för samtliga de åtgärder som kan&lt;br&gt;behövas, dels kostnaderna för de&lt;br&gt;åtgärder som avses bli vidtagna&lt;br&gt;inom en tidrymd om minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsberäkningen skall&lt;br&gt;varje år ses över och lämnas till&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall i&lt;br&gt;samråd med övriga reaktorin-&lt;br&gt;nehavare beräkna kostnaderna&lt;br&gt;för omhändertagandet. En sådan&lt;br&gt;beräkning skall innehålla en&lt;br&gt;uppskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kostnaderna för samtliga&lt;br&gt;åtgärder som kan behövas då&lt;br&gt;reaktorn drivits i 25 år samt, om&lt;br&gt;drifttiden för reaktorn överstiger&lt;br&gt;25 år, kostnaden för tillkom-&lt;br&gt;mande åtgärder varje år därut-&lt;br&gt;över (avgift sunderlagsbelopp),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om drifttiden för reaktorn&lt;br&gt;understiger 25 år, de kostnader&lt;br&gt;enligt 1 som kan hänföras till det&lt;br&gt;kärnbränsle som har använts när&lt;br&gt;beräkningen sker (grundbelopp),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skäliga kostnader ftjr till-&lt;br&gt;kommande åtgärder som beror&lt;br&gt;på oplanerade händelser (till-&lt;br&gt;läggsbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beräkningen skall dessutom&lt;br&gt;framgå kostnaderna for de åt-&lt;br&gt;gärder som avses bli vidtagna&lt;br&gt;inom en tidrymd om minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsberäkningen skall&lt;br&gt;varje år ses över och lämnas till&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver kostnaderna for omhän-&lt;br&gt;dertagande skall avgifterna täcka&lt;br&gt;statens kostnader för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. komplettera forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet som avses&lt;br&gt;i 2 § 3 samt pröva frågor härom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva frågor som avses i 5&lt;br&gt;§ första stycket och 8 § andra&lt;br&gt;stycket denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva frågor om övervak-&lt;br&gt;ning och kontroll av slutförvar&lt;br&gt;enligt 16 § lagen (1984:3) om&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver kostnader för omhän-&lt;br&gt;dertagande skall avgifterna täcka&lt;br&gt;statens kostnader för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. komplettera forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsverksamhet som avses&lt;br&gt;i 2 § 3 samt pröva frågor härom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva frågor som avses i 5 §&lt;br&gt;första stycket, 8 § andra stycket&lt;br&gt;och 8 a § andra stycket denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva frågor om övervak-&lt;br&gt;ning och kontroll av slutförvar&lt;br&gt;enligt 16 § hgen (1984:3) om&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgiftens storlek fastställs årligen för nästföljande kalenderår av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije reaktorinnehavare skall betala avgift i förhållande till den energi&lt;br&gt;som levereras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bestäms så att de&lt;br&gt;sammanlagda avgiftsbeloppen&lt;br&gt;som betalas under reaktorns&lt;br&gt;drifttid täcker kostnaderna för&lt;br&gt;omhändertagandet och statens&lt;br&gt;kostnader enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bestäms så att de sam-&lt;br&gt;manlagda avgiftsbeloppen täcker&lt;br&gt;de kostnader för omhändertagan-&lt;br&gt;det som avses i 3 § första stycket&lt;br&gt;1 och statens kostnader enligt 4&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgiftsberäkningen skall hänsyn tas till tidigare åtgärder för&lt;br&gt;omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör&lt;br&gt;från detta, reaktoranläggningens beskaffenhet och övriga omständigheter&lt;br&gt;som kan påverka avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall sätta in&lt;br&gt;medlen på räntebärande konto i&lt;br&gt;Riksbanken. Räntan skall läggas&lt;br&gt;till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Avgiftsmedlen skall&lt;br&gt;överföras till en fond, benämnd&lt;br&gt;Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfonden leds av en&lt;br&gt;styrelse, som skall förvalta med-&lt;br&gt;len i fonden i enlighet med 7b-&lt;br&gt;7 d §§. Styrelsen skall årligen&lt;br&gt;till regeringen lämna en redovis-&lt;br&gt;ning som avser förvaltningen&lt;br&gt;under det gångna året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser styrelse i&lt;br&gt;Kämavfallsfonden, förordnar om&lt;br&gt;revisorer för granskning av&lt;br&gt;styrelsens förvaltning och beslu-&lt;br&gt;tar om närmare föreskrifter för&lt;br&gt;fondens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter i styrelsen, revi-&lt;br&gt;sorerna och de arbetstagare och&lt;br&gt;uppdragstagare hos fonden som&lt;br&gt;styrelsen bestämmer skall skrift-&lt;br&gt;ligen anmäla sitt innehav och&lt;br&gt;ändringar i innehavet av fond-&lt;br&gt;papper som anges i 2 § insider-&lt;br&gt;lagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen i Kämavfallsfonden&lt;br&gt;skall placeras så att kraven på&lt;br&gt;långsiktigt hög avkastning, till-&lt;br&gt;fredsställande betalningsbered-&lt;br&gt;skap och riskspridning samt&lt;br&gt;betryggande säkerhet tillgodoses.&lt;br&gt;Förvaltningen av vissa fondmedel&lt;br&gt;får överlåtas till värdepappersin-&lt;br&gt;stitut eller annan kapitalförvalta-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på fondens medel&lt;br&gt;skall läggas till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7ci&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfondens medel får&lt;br&gt;placeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i skuldförbindelser med låg&lt;br&gt;kreditrisk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i aktier eller aktiefonder som&lt;br&gt;är noterade på svensk eller ut-&lt;br&gt;ländsk börs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos Riksbanken eller Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hos annan bank, om det be-&lt;br&gt;hövs för att säkerställa tillräcklig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden får förvärva optioner&lt;br&gt;eller terminskontrakt eller liknan-&lt;br&gt;de finansiella instrument, om det&lt;br&gt;behövs för att säkerställa en&lt;br&gt;effektivare fondförvaltning eller&lt;br&gt;som skydd mot valutakursför-&lt;br&gt;luster eller andra risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgifter som betalats av&lt;br&gt;reaktorinnehavaren skall använ-&lt;br&gt;das för att ersätta innehavaren&lt;br&gt;för kostnader för omhänderta-&lt;br&gt;gandet samt för att täcka statens&lt;br&gt;kostnader för åtgärder enligt 4 §&lt;br&gt;hänförliga till reaktorn och&lt;br&gt;bränsle som använts i reaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;'5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Högst 40 procent av marknads-&lt;br&gt;värdet för Kämavfallsfondens&lt;br&gt;tillgångar får vara placerade i&lt;br&gt;aktier. Placeringar i utländska&lt;br&gt;aktier och utländska skuldförbin-&lt;br&gt;delser får för vardera tillgängs-&lt;br&gt;slaget uppgå till högst 15 pro-&lt;br&gt;cent av samma marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringar i ett aktiebolag får&lt;br&gt;högst uppgå till fem procent av&lt;br&gt;samtliga aktier i bolaget eller,&lt;br&gt;om aktierna har olika röstvärde,&lt;br&gt;högst fem procent av röstetalet&lt;br&gt;för samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högst fem procent av mark-&lt;br&gt;nadsvärdet för fondens samtliga&lt;br&gt;aktier får vara hänförliga till ett&lt;br&gt;visst aktiebolag eller till aktiebo-&lt;br&gt;lag som ingår i samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■ §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser om förvaltningen&lt;br&gt;av medlen i Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavarens andel av&lt;br&gt;medlen i Kämavfallsfonden skall&lt;br&gt;användas för att ersätta inne-&lt;br&gt;havaren för kostnader för om-&lt;br&gt;händertagandet samt för att täcka&lt;br&gt;statens kostnader för åtgärder&lt;br&gt;enligt 4 § hänförliga till reaktorn&lt;br&gt;eller bränsle som använts i reak-&lt;br&gt;torn. Medlen får också användas&lt;br&gt;för att bekosta Kämavfallsfon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om användning av av-&lt;br&gt;giftsmedlen prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När allt det i reaktorn använda&lt;br&gt;kärnbränslet och radioaktivt&lt;br&gt;avfall som härrör från detta har&lt;br&gt;placerats i slutförvar samt reak-&lt;br&gt;toranläggningen avvecklats och&lt;br&gt;rivits, skall medel i Kämavfalls-&lt;br&gt;fonden som inte behövs för ända-&lt;br&gt;mål som avses i första stycket&lt;br&gt;återbetalas till reaktorinnehava-&lt;br&gt;ren. Medel i fonden som inte&lt;br&gt;behövs får återbetalas dessförin-&lt;br&gt;nan, om särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om användning och&lt;br&gt;återbetalning av avgiftsmedlen&lt;br&gt;prövas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall till&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer ställa fullgoda säker-&lt;br&gt;heter som motsvarar de kost-&lt;br&gt;naderför omhändertagandet som&lt;br&gt;avses i 3 § första stycket 2 och&lt;br&gt;3. Säkerheter behöver inte ställas&lt;br&gt;för belopp som täcks av reaktor-&lt;br&gt;innehavarens andel av medlen i&lt;br&gt;Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;årligen och vid behov oftare&lt;br&gt;pröva om säkerheterna är till-&lt;br&gt;räckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som säkerhet får inte godkän-&lt;br&gt;nas inteckning i kärnkraftverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 b $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheter enligt 8 a § får&lt;br&gt;utnyttjas för att finansiera åt-&lt;br&gt;gärderför omhändertagande som&lt;br&gt;avses i 2 §, om medlen i Kämav-&lt;br&gt;fallsfonden visar sig otillräckliga&lt;br&gt;och åtgärderna inte vidtas av&lt;br&gt;reaktorinnehavaren. Om reaktorn&lt;br&gt;drivs kortare tid än 25 år, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerheterna dessutom utnyttjas&lt;br&gt;för att tillföra Kämavfallsfonden&lt;br&gt;medel som motsvarar de avgifter&lt;br&gt;enligt 5 § som bortfaller på&lt;br&gt;grund av den begränsade drift-&lt;br&gt;tiden. Frågor om utnyttjande av&lt;br&gt;säkerheter prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheter som inte längre be-&lt;br&gt;hövs skall återlämnas till reak-&lt;br&gt;torinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall på&lt;br&gt;begäran lämna de upplysningar&lt;br&gt;och tillhandahålla de handlingar&lt;br&gt;som behövs for att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer skall kunna&lt;br&gt;fastställa avgiftens storlek och&lt;br&gt;pröva frågor om användningen&lt;br&gt;av medlen. I den utsträckning&lt;br&gt;det behövs skall reaktorinnehava-&lt;br&gt;ren på begäran även lämna&lt;br&gt;tillträde till anläggningar eller&lt;br&gt;platser där använt kärnbränsle&lt;br&gt;eller radioaktivt avfall som&lt;br&gt;härrör från detta förvaras eller&lt;br&gt;hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall på&lt;br&gt;begäran lämna de upplysningar&lt;br&gt;och tillhandahålla de handlingar&lt;br&gt;som behövs för att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer skall kunna&lt;br&gt;fastställa avgiftens storlek och&lt;br&gt;behovet av säkerheter samt pröva&lt;br&gt;frågor om användningen av med-&lt;br&gt;len. I den utsträckning det be-&lt;br&gt;hövs skall reaktorinnehavaren på&lt;br&gt;begäran även lämna tillträde till&lt;br&gt;anläggningar eller platser där&lt;br&gt;använt kärnbränsle eller radio-&lt;br&gt;aktivt avfall som härrör från&lt;br&gt;detta förvaras eller hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet åsidosätter sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt 9 § genom att lämna oriktig uppgift döms till böter,&lt;br&gt;om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 § att infordra uppgifter eller begära tillträde till&lt;br&gt;anläggningar eller platser får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden - Säkrare fi- Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;nansiering av framtida kämavfallskostnader (SOU Bilaga 3&lt;br&gt;1994:107 och SOU 1994:108)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Riksbanken, Svea&lt;br&gt;Hovrätt, Kammarätten i Stockholm, Riksgäldskontoret, Statskontoret,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksrevisionsverket (RRV), Boverket, Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid universitetet i Uppsala, Lunds universitet,&lt;br&gt;Umeå universitet, Högskolan i Luleå, Handelshögskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Kalmar&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Hallands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län, Statens naturvårdsverk (SNV), Statens&lt;br&gt;strålskyddsinstitut (SSI), Statens kämkraftinspektion (SKI), Lokala&lt;br&gt;säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk, Lokala säkerhetsnämnden&lt;br&gt;vid Forsmarks kärnkraftverk, Lokala säkerhetsnämnden vid Barsebäcks&lt;br&gt;kärnkraftverk, Statens råd för kämavfallsfrågor (KASAM), Östhammars&lt;br&gt;kommun, Varbergs kommun, Landstinget i Uppsala län, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Naturskyddsföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Barsebäck Kraft AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, Svensk Kämbränslehan-&lt;br&gt;tering AB (SKB), OKG AB, Sydkraft AB, Vattenfall AB,&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Allmänna och sammanfattande synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet med underlagsrapporter har sänts för yttrande till 46&lt;br&gt;remissinstanser. Av dem har 29 haft synpunkter. 21 remissinstanser&lt;br&gt;tillstyrker i princip utredningens förslag om ändrade riktlinjer för&lt;br&gt;placering av de avgifter som tas ut för att bekosta hantering och&lt;br&gt;slutförvaring av använt kärnbränsle i syfte att uppnå en högre avkastning&lt;br&gt;än vad som är möjligt i dag. Likaså tillstyrker remissinstanserna att&lt;br&gt;förvaltningen av medlen uppdras åt ett fristående organ benämnt&lt;br&gt;Kämavfallsfonden samt att ett system med kompletterande säkerheter&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dem som stöder utredningens förslag i dessa delar märks&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, Statskontoret, Finansinspektionen och NUTEK.&lt;br&gt;Vidare tillstyrks förslaget av länstyrelsema i Uppsala län, Kalmar län,&lt;br&gt;Malmöhus län, Hallands län och Västerbottens län, SKI, lokala säkerhets-&lt;br&gt;nämndema vid Ringhals och Forsmarks kärnkraftverk, KASAM, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Svenska Bankföreningen samt kraftproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de återstående remissinstanserna har flertalet begränsat sitt yttrande&lt;br&gt;till de övriga förslagen i betänkandet. Till denna kategori hör Riks-&lt;br&gt;banken, Boverket, Uppsala universitet och Statens Strålskyddsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principiella invändningar mot och kritik av nämnda delar av ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningens förslag framförs främst av Rikrevisionsverket och sam- Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;hällsvetenskapliga fåkultetsnämnden vid Universitetet i Umeå. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Nya riktlinjer för placering av fondmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken framhåller att den strävar efter att koncentrera verksam-&lt;br&gt;heten till sina huvuduppgifter, dvs. sådana som har samband med dess&lt;br&gt;ansvar för penningpolitiken och betalningssystemet. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;är handhavandet av fondmedlen en udda uppgift för banken. Förslaget att&lt;br&gt;lyfta bort detta uppdrag från banken biträds därför. Utöver placeringar&lt;br&gt;i värdepapper bör enligt utredningsförslaget placeringar hos Riksbanken&lt;br&gt;och Riksgäldskontoret tillåtas om villkoren är tillfredsställande. Riks-&lt;br&gt;banken är emellertid mot bakgrunden av den nämnda policyn för&lt;br&gt;verksamheten inte angelägen att ha hand om sådana medel. Banken kan&lt;br&gt;inte erbjuda högre ränta än vad som gäller för 10-åriga statsobligationer&lt;br&gt;och den kan Kämavfallsfonden uppnå genom att låta köpa obligationerna&lt;br&gt;på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret avråder från att ersätta dagens inlåning i Riksbanken&lt;br&gt;med ett alternativ som innebär att avgiftsmedlen automatiskt placeras hos&lt;br&gt;Riksgäldskontoret eftersom det inte det inte finns någon väl fungerande&lt;br&gt;realräntemarknad i Sverige. Riksgäldskontoret anser att Kämavfalls-&lt;br&gt;fonden bör bildas i enlighet med utredningens förslag. Fondförvaltningen&lt;br&gt;bör inriktas på att uppnå en säker real avkastning för att på så sätt&lt;br&gt;minimera riskerna. Det är enligt Riksgäldskontoret inte lämpligt att&lt;br&gt;tvinga fondförvaltama att endast hålla reala placeringar, men eftersom&lt;br&gt;målet är en real avkastning förefaller realränteobligationer och real&lt;br&gt;inlåning att vara lämpliga placeringsformer. Via placeringsreglementen&lt;br&gt;kan kapitalförvaltama åläggas att hålla en viss andel av tillgångarna i&lt;br&gt;reala placeringar.Kontoret anser det bör övervägas om inte en viss del&lt;br&gt;andel av placeringarna , t.ex. 10 procent, alltid bör vara placerade i&lt;br&gt;tillgångar utan kreditrisk för att få till stånd en viss miniminivå på&lt;br&gt;säkerheten i placeringarna. Utifrån ovanstående ramar och riktlinjer&lt;br&gt;kommer enligt Riksgäldskontoret mening Kämavfållsfondens tillgångs-&lt;br&gt;portfölj att bestå av en viss andel obligatoriska reala placeringar. Övriga&lt;br&gt;tillgångar i portföljen kommer att placeras utifrån målet att på ett säkert&lt;br&gt;sätt uppnå minst samma avkastning som den reala delen av portföljen. På&lt;br&gt;så vis blir hela portföljen inriktad på real avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framhåller att förslaget om kompletterande säkerheter är&lt;br&gt;bärande för de förändringar i fråga om finansiering och förvaltning som&lt;br&gt;föreslås av utredningen. Det innebär att ett mer fullständigt ansvar för de&lt;br&gt;kostnader som följer av omhändertagandet av de synnerligen giftiga&lt;br&gt;resterna av utvinningen av kärnkraft läggs på ägarna av kämkraftföre-&lt;br&gt;tagen. Det föreslagna systemet med säkerheter höjer på ett betydande sätt&lt;br&gt;säkerheten för att ägarna av kraftverken i ett läge med otillräckliga&lt;br&gt;fondmedel kommer att kunna tillföra ytterligare medel. Statskontoret&lt;br&gt;tillstyrker därför förslaget. Statskontoret finner det rimligt att fondmedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med införandet av de kompletterande säkerheterna får placeras&lt;br&gt;friare än i dag för att ge högre real förräntning. Konkurrens mellan olika&lt;br&gt;penningplacerare bör utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har intet att erinra mot att avgift som tas ut för att&lt;br&gt;finansiera utgifter för använt kärnbränsle m.m. får placeras på ett friare&lt;br&gt;sätt än som f.n. är fallet för att därmed uppnå en högre avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen framhåller att de föreslagna placeringsmöjlighetema för&lt;br&gt;fonden liknar i stort de placeringsregler som fondbolag, vilka driver&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen om värdepapper har att iaktta. Kämavfalls-&lt;br&gt;fondens ändamål skiljer sig emellertid på ett avgörande sätt från det som&lt;br&gt;gäller för värdepappersfonder, bl.a. genom utdebitering av avgifter och&lt;br&gt;genom att fonderade medel skall användes för på förhand bestämda&lt;br&gt;ändamål. Mot bakgrund härav anser Finansinspektionen att det regelsys-&lt;br&gt;tem som gäller för värdepappersfonder inte bör användas för den nu&lt;br&gt;aktuella fonden. Den bör således inte ställas under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) framhåller att vid bedömning av förslaget om&lt;br&gt;en särskild organisation -Kämavfallsfonden- med friare regler för&lt;br&gt;förvaltning av fonderade medel är frågan om risk central. Vad som sägs&lt;br&gt;i betänkandet om att få en &amp;quot; ... långsiktigt hög real avkastning, till-&lt;br&gt;fredsställande betalningberedskap och riskspridning samt betryggande&lt;br&gt;säkerhet...&amp;quot; är inte användbart som vägledning för de konkreta besluten.&lt;br&gt;För att fungera som rättesnöre för Kämavfallsfonden måste orden &amp;quot;hög&amp;quot;,&lt;br&gt;&amp;quot;tillfredsställande&amp;quot; och &amp;quot;betryggande säkerhet&amp;quot; definieras. I betänkandet&lt;br&gt;finns också en rad restriktioner för fondens placeringar och rutiner för&lt;br&gt;kontroll och styrning av förvaltningen. En del av bestämmelserna är&lt;br&gt;svåra att tolka. Verket anser att reglerna för Kämavfallsfondens&lt;br&gt;verksamhet kan behöva förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Kämavfallsfonden bildas utgår RRV från att kostnaderna för&lt;br&gt;personal och administration finansieras med fondens avkastning, d.v.s&lt;br&gt;utan statliga anslag. Verket saknar ett resonemang om fördelen med att&lt;br&gt;organisera Kämavfallsfonden som en fristående enhet framför att låta den&lt;br&gt;bli en del av någon befintlig statlig förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV tar vidare upp frågan vem som har ansvaret om fondens&lt;br&gt;förvaltning inte blir så framgångsrik som utredningen utgår från. Fonden&lt;br&gt;kan komma att bedriva sin verksamhet i mer än 50 år. Under den tiden&lt;br&gt;kan det inträffa att vissa av fondens tillgångar förlorar sitt värde och att&lt;br&gt;det leder till att pengarna inte räcker för att täcka kostnaderna för&lt;br&gt;kärnavfallet. Är det i så fall staten eller kämkraftbolagen som skall träda&lt;br&gt;in?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) tillstyrker friare placerings-&lt;br&gt;regler förutsatt att inramningarna är effektiva. Fria placeringsregler&lt;br&gt;kräver god information om utfallet av gjorda placeringar. De kräver&lt;br&gt;också en ordentlig granskning (revision) av förvaltningen. Det måste&lt;br&gt;också på ett eller annat sätt bestämmas vilken avkastning som skall&lt;br&gt;uppnås för bestämda perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet (Samhällsvetenskapliga fåkulteten) anser att ut-&lt;br&gt;redningens argument för placeringspolitiken bygger på truismer samt&lt;br&gt;innehåller motstridiga element utan någon diskussion om innebörden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet tillstyrker utredningens förslag i dess huvuddrag vad&lt;br&gt;gäller fondförvaltning och Kämavfållsfonden. När det gäller formerna för&lt;br&gt;organisation av den föreslagna Kämavfållsfonden förordar kollegiet en&lt;br&gt;annan organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollegiet anser att fonden inte bör ha någon anställd personal. Dessa&lt;br&gt;uppgifter bör i stället skötas av Kammarkollegiet. Härigenom skulle&lt;br&gt;verksamheten kunna drivas till lägre kostnader. En av kollegiets&lt;br&gt;verksamhetsgrenar är att svara för kanslifunktioner åt nämnder och&lt;br&gt;styrelser som är utsedda av regeringen, men som inte har någon egen&lt;br&gt;personal. En annan av kollegiets verksamheter är fond- och förmögen-&lt;br&gt;hetsförvaltning. Vid behov av statlig kapitalförvaltning bör upphandling&lt;br&gt;på marknaden ställas mot egenregi-altemativet hos Kammarkollegiet.&lt;br&gt;Kollegiet hänvisar till att det kostnadseffektivt och med gott förvaltnings-&lt;br&gt;resultat har svarat för medelsförvaltningen åt Arbetslivsfonden som i&lt;br&gt;vissa delar har likheter med Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län finner att utredningens förslag har stora&lt;br&gt;fördelar ur konkurrenssynpunkt och anser det särskilt positivt att&lt;br&gt;Riksbankens ensamrätt för kontoinlåning slopas. Länsstyrelsen bedömer&lt;br&gt;att de nya placeringsaltemativen på sikt kommer att innebära möjlighet&lt;br&gt;till större realränteavkastning än f.n. Det är enligt länsstyrelsen också&lt;br&gt;positivt att externa fondförvaltare kan användas för placering av fondens&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kärnkraftinspektion (SKI) biträder utredningens förslag till&lt;br&gt;organisation för fondförvaltning. Genom att tillåta en friare placering av&lt;br&gt;fondmedel inom ramen för ett väl preciserat placeringsreglemente bör&lt;br&gt;enligt SKLs mening utan nämnvärt ökat risktagande en förbättrad&lt;br&gt;avkastning kunna nås. Risktagandet med en friare placering kan täckas&lt;br&gt;in i de föreslagna garantiåtagandena från kraftföretagen. Kostnaderna för&lt;br&gt;den friare förvaltningen torde enligt SKI bli låga i förhållande till den&lt;br&gt;ökade avkastningen om utredningens förslag till organisation genomförs.&lt;br&gt;SKI föreslår att det övervägs om inte Studsviksfonden också skall&lt;br&gt;omfattas av de friare placeringsreglema som nu föreslås för kämavfalls-&lt;br&gt;fonden och att Studsviksfonden skall förvaltas på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Statens råd för kämavfallsfrågor (KASAM) innebär den låga&lt;br&gt;reala avkastningen på fondmedlen vid nuvarande bundna förvaltning av&lt;br&gt;medlen liksom exponeringen för inflations- och ränterisker skäl för&lt;br&gt;övergång till en aktiv, friare fondförvaltning. KASAM tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag till förändrade regler för förvaltning av kämavfålls-&lt;br&gt;fonden. KASAM påpekar vidare att avkastningen på Riksgäldens&lt;br&gt;realränteobligationer bör kunna fungera som riktmärke för realräntan i&lt;br&gt;basscenariot och utgöra intressanta placeringsobjekt för fonden. Fonden&lt;br&gt;bör kunna utnyttja andra placeringsobjekt varvid emellertid gränsen 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent för placering av medel i aktier kan vara väl högt satt. Vidare&lt;br&gt;framhålls att fonden ur effektivitetssynpunkt bör ha möjlighet att&lt;br&gt;investera mer än 15 procent av tillgångarna på utländska aktiemarknader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkra informationsflödet mellan fondens styrelse och dess&lt;br&gt;expertråd bör en ledamot vara gemensam. För förvaltning av medel som&lt;br&gt;investeras i utländska värdepapper behövs enligt KASAM flera konkurre-&lt;br&gt;rande externa förvaltare for att en jämförelse mellan dem skall kunna&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet som i princip tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag till ändringar i finansieringslagen pekar på att investeringar i&lt;br&gt;infrastruktur bör utgöra en säker och inflationsskyddad placering. Inom&lt;br&gt;den kommunala sfären finns t.ex. energianläggningar och vattenverk som&lt;br&gt;kräver en långfristig finansiering. Det fiamtida placeringsreglementet bör&lt;br&gt;därför innefatta möjligheter att placera i den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen som tillstyrker förslaget om inrättadet av Kämavfalls-&lt;br&gt;fonden understryker angelägenheten av att den externa förvaltningen av&lt;br&gt;medlen fördelas på flera förvaltare. Härigenom ges fondens styrelse&lt;br&gt;större handlingsutrymme och kan utnyttja konkurrensen mellan olika&lt;br&gt;penningplacerare. Enligt föreningen bör det också vara självklart att&lt;br&gt;fondens likvida medel inte bara kan placeras hos Riksbanken och&lt;br&gt;Riksgäldskontoret utan även i bank om detta ger högre avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barsebäck Kraft AB (BKAB) instämmer i huvudsak i utredningens&lt;br&gt;bedömningar och tillstyrker uppläggningen av det nya finansieringssyste-&lt;br&gt;met. BKAB tillstyrker en friare förvaltning som ökar avkastningen på de&lt;br&gt;fonderade medlen. BKAB tillstyrker principerna för hur fondmedlen bör&lt;br&gt;placeras och de särskilda begränsningsregler som bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BKAB anser att ytterligare förbättringar kan nås om förvaltningen av&lt;br&gt;medlen läggs på en fristående stiftelse under tillståndhavamas ansvar.&lt;br&gt;Detta skulle tydliggöra kämkraftföretagens fulla ansvar för avfall och&lt;br&gt;rivning samtidigt som samhällets krav på tillförlitlighet ändå kan&lt;br&gt;uppfyllas. Samhällets insyn i förvaltningen av medlen kan uppnås genom&lt;br&gt;representation i stiftelsens styrelse. Även OKG AB förordar en helt&lt;br&gt;fristående stiftelse for förvaltning av fondmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alternativet med en statlig fond väljs bör representationen från&lt;br&gt;kämkraftsföretagen i fondens styrelse utökas- utöver de 1 till 2 platser&lt;br&gt;som föreslagits- med hänsyn till det ansvar för bränslecykeln som åligger&lt;br&gt;tillståndshavama. En större representation från kämkraftforetagen i&lt;br&gt;Kämavfallsfondens styrelse önskas också av Sydkraft, OKG AB,&lt;br&gt;Vattenfall och Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forsmarks Kraftgrupp tillstyrker i huvudsak utredningens förslag om&lt;br&gt;en statlig fond men konstaterar att den realränta som skall användas vid&lt;br&gt;beräkningen av kraftbolagens avgifter därmed görs beroende av statens&lt;br&gt;skicklighet att förvalta fondmedlen. Samtidigt kräver staten garantier av&lt;br&gt;kämkraftforetagen och/eller dess ägare för den händelse medelsför-&lt;br&gt;valtningen skulle visa sig mindre lyckad. Ett förvaltningssystem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygger på sådana premisser är enligt Forsmarks Kraftgrupp inte Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;invändningsfritt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft framhåller att utredningens förslag negativt påverkar kraftindu-&lt;br&gt;strins möjligheter att agera på de finansiella marknaderna. De föreslagna&lt;br&gt;genomgripande förändringarna bör ske stegvis och med rimliga över-&lt;br&gt;gångsregler. Sker detta och tas hänsyn till Sydkrafts synpunkter i övrigt&lt;br&gt;tillstyrker Sydkraft utredningens förslag som det starkt sammanfattats på&lt;br&gt;sidan 11 i betänkandet. Sydkraft framhåller vidare att utredningen agerat&lt;br&gt;utifrån försiktighetsprincipen och baserat sina ekonomiska analyser på&lt;br&gt;mycket konservativa antaganden. En årlig förändring av realräntan med&lt;br&gt;4 procent under de närmaste 20 åren förefaller enligt Sydkraft sannolika-&lt;br&gt;re än utredningens lägre värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall och SKB tillstyrker förslaget att placera avgiftsmedlen så att&lt;br&gt;en högre förräntning uppnås än f.n.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Kompletterande säkerheter, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om att tillståndshavama, dvs. kämkraftforetagen&lt;br&gt;skall ställa säkerheter för sitt ekonomiska ansvar enligt kämtekniklagen&lt;br&gt;för omhändertagandet av kärnavfall tillstyrks eller godtas av en mycket&lt;br&gt;stor andel av remissinstanserna. Statskontoret konstaterar att det&lt;br&gt;föreslagna systemet med säkerheter- säkerhetsbelopp I för grundbelopp&lt;br&gt;och säkerhetsbelopp för tilläggsbelopp II för tilläggsbelopp- på ett&lt;br&gt;betydande sätt höjer säkerheten för att ägarna av kärnkraftverken i ett&lt;br&gt;läge med otillräckliga fondmedel kommer att kunna tillföra ytterligare&lt;br&gt;medel. Statskontoret tillstyrker därför förslaget och även att säkerheterna&lt;br&gt;skall förvaltas av SKI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV betonar vikten av att säkerheterna är fullgoda. Verket menar att&lt;br&gt;frågan om ägamas ansvar behöver redas ut och förtydligas i den blivande&lt;br&gt;lagtexten.Frågan kan också få betydelse om det så småningom blir&lt;br&gt;aktuellt att betala tillbaka pengar som inte går åt. RRV pekar även på att&lt;br&gt;värdet av säkerheterna måste bevakas. En inteckning i en fastighet kan&lt;br&gt;vara fullgod när den lämnas men ha ett betydligt sämre värde när den&lt;br&gt;skall realiseras vid senare tidpunkt. Också Uppsala universitet (Juridiska&lt;br&gt;fakultetenjtar upp frågan om betydelsen för ställda säkerheter av&lt;br&gt;förändringar i ägarskapet av kärnkraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet (Samhällsvetenskapliga fåkultetsnämnden) konstaterar&lt;br&gt;att kraftbolagen måste ställa säkerheter i form av borgensåtaganden eller&lt;br&gt;realsäkerhet i andra tillgångar, vilket är likvärdigt med att medel avsätts&lt;br&gt;till en fond som placeras i fastigheter, vattenkraftsaktier etc. eller&lt;br&gt;(borgensåtaganden) köper en försäkring. Krav på säkerhet innebär således&lt;br&gt;inte att fonderingskravet trollas bort utan är enbart ett uttryck för en viss&lt;br&gt;placeringspolitik. Litet talar enligt Umeå universitet för att för att denna&lt;br&gt;speciella placeringspolitik skulle vara fördelaktig. Utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med säkerheter innebär en minst lika stor kostnad för elkonsumenten som&lt;br&gt;ett alternativ med höjd avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKI framhåller att mer kapitalstarka ägare kan krävas om säkerheter&lt;br&gt;skall ställas med betydande belopp. Detta kan innebära ökad benägenhet&lt;br&gt;till samgående inom branschen vilket i sin tur kan minska konkurrensen&lt;br&gt;på elmarknaden. Inspektionen anser inte att myndigheten bör ha&lt;br&gt;uppgiften att förvalta säkerheterna. Det bör i stället övervägas om inte&lt;br&gt;den myndighet som utses att värdera säkerheterna också bör få till&lt;br&gt;uppgift att förvalta dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utredningens förslag om återbetalning av fonderade medel&lt;br&gt;framhåller SKI att frågan om exakt när reaktorägama fullgjort sina&lt;br&gt;skyldigheter och vem som då övertar ansvaret för slutförvaret behöver&lt;br&gt;klarläggas ytterligare. Det är angeläget att detta görs i så god tid att man&lt;br&gt;kan ta hänsyn härtill vid prövningen av nödvändig storlek på avgifterna.&lt;br&gt;Frågan om återbetalning av fondmedel är således kopplad till frågan&lt;br&gt;om långsiktigt innehav, övervakning och kontroll av slutförvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KASAM framhåller att basscenariot och överraskningsscenema behöver&lt;br&gt;definieras och kostnadsberäknas som underlag för festställande av&lt;br&gt;avgiftsunderlagsbelopp respektive säkerhetsbelopp II. KASAM konstate-&lt;br&gt;rar att det torde vara mycket svårt att konstruera ett system där inte&lt;br&gt;staten vid mycket stora brister i fonden kommer att tvingas gå in som den&lt;br&gt;yttersta garanten för avfallshanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKB tillstyrker att formerna för avgiftsuttag ändras i enlighet med&lt;br&gt;utredningens förslag, vilket innebär att avgiften baseras på kostnaderna&lt;br&gt;för ett troligt &amp;quot;basscenario&amp;quot; och att osäkerheter i kostnader, drifttid och&lt;br&gt;förräntning täcks upp genom ställda säkerheter. Beträffande ställandet av&lt;br&gt;säkerheter hänvisar SKB till de synpunkter som lämnas av kraftföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även BKAB tillstyrker förslaget med ett avgiftsgrundande basscenario&lt;br&gt;kompletterat med säkerheter för att säkerställa fonduppbyggnaden i&lt;br&gt;händelse av kortare drifttid än beräknat eller lägre realavkastning på&lt;br&gt;fondmedlen än som antagits. Systemet medger att inbetalningen av&lt;br&gt;avgifter kan baseras på realistiska beräkningar av framtida hanterings-&lt;br&gt;kostnader utan påslag för särskilda händelser och osäkerheter, eftersom&lt;br&gt;dessa tas om hand av garantisystemet. Enligt BKAB bör detta leda till ett&lt;br&gt;lägre avgiftsuttag än vad som hittills gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både BKAB och Sydkraft AB anser att SKB:s kostnadsberäkningar&lt;br&gt;som skall ligga till grund för basscenariet bör rensas från ett antal&lt;br&gt;konservativa antaganden och pålägg. Hänsyn bör vid festställande av&lt;br&gt;säkerhetsbeloppen tas till de tekniska landvinningar som görs successivt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Om kärnkraftens totala kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt sina direktiv har utredningen haft att på lämpligt sätt redovisa de&lt;br&gt;totala kostnaderna för elproduktionen från projektering och byggande till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rivning och slutförvaring av kärnkraftverk inklusive kämbränslecykeln.&lt;br&gt;Utredningen har av tidskäl valt att i första hand behandla frågor med&lt;br&gt;direkt anknytning till finansieringssystemet och har därvid redovisat&lt;br&gt;ingående bedömningar av kostnaderna för kämavfallshantering och&lt;br&gt;rivning av kärnkraftverk. Utredningen framhåller att en seriöst syftande&lt;br&gt;studie av samtliga de frågor som aktualiseras i direktiven kräver större&lt;br&gt;utredningsresurser än som stått till utredningens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser det lämpligt att de spörsmål som utredningen själv&lt;br&gt;redovisar men även vad som anförs i de särskilda yttrandena får utgöra&lt;br&gt;utgångspunkter för det fortsatta utredande av kärnkraftens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anser att en utredning av såväl kostnads- som intäktssidan inom&lt;br&gt;energi- och miljöområdet bör vara en viktig uppgift för Energikommis-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet anser att utredning skulle ägnat betydligt större och&lt;br&gt;mer kritisk uppmärksamhet åt det förhållandet att SKB har förutsatt&lt;br&gt;rivningskostnader som ligger lågt jämfört med andra länder. Motsvarande&lt;br&gt;synpunkt förs fram av Lunds universitet som tillstyrker förslaget att en&lt;br&gt;fortsatt utredning genomförs, t.ex. som en uppgift för Energikommissio-&lt;br&gt;nen. Umeå universitet pekar på behovet av en bättre kartläggning av&lt;br&gt;driftens riskkostnad och finner en uppgift härom i utredningens bilaga&lt;br&gt;vara ansvarslös .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KASAM finner den prioritering utredningen gjort mycket rimlig. De&lt;br&gt;studier som gjorts om olika energislags sociala kostnader har hittills lett&lt;br&gt;till motsägande resultat. Studier av externa kostnader genomförs bl.a.&lt;br&gt;inom EU:s forskningsprogram. Fortsatt kunskapsuppbyggnad på detta&lt;br&gt;område sker lämpligast genom deltagande i denna typ av forsknings-&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Särskilda synpunkter på lagförslaget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;(Finansieringslagen; 1992:1537)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att om möjlighet skall finnas för Kämavfells-&lt;br&gt;fonden att överlåta förvaltningen av vissa fondmedel till värdepappers-&lt;br&gt;institut eller annan kapitalförvaltare bör en närmare precisering ske i&lt;br&gt;förslaget till ändring av finansieringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV m.fl. konstaterar att i förslaget till lagtext står att det är reaktorin-&lt;br&gt;nehavaren som skall ställa säkerhet (1§). RRV anser att att frågan om&lt;br&gt;ägarnas ansvar bör redas ut och förtydligas i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Övriga synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;RRV påminner om att verket granskat kassahållningen i den nuvarande&lt;br&gt;&amp;quot;kämavfallsfonden&amp;quot; år 1993 och därvid framhållit att behållningen i&lt;br&gt;fonden kunde öka med flera 100 milj kr om betalningarna till och från&lt;br&gt;fonden gjordes enligt modema principer för kassahållning i staten. RRV&lt;br&gt;har presenterat sina slutsatser vid ett möte med utredningen för att en&lt;br&gt;samordning skulle kunna ske av utredningens förslag med RRV:s. Enligt&lt;br&gt;verket är det anmärkningsvärt att i utredningens betänkande inte på något&lt;br&gt;ställe tas upp de förslag som verket lämnade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Riksrevisionsverkets rapport &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:83&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;RRV 1995:22 Kämavfallsprogrammet - Producent- Bilaga 4&lt;br&gt;ansvar och statlig tillsyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har granskat den statliga tillsynen över det s k&lt;br&gt;kämavfallsprogrammet. Sedan år 1992 är det Statens kämkraftinspektion&lt;br&gt;(SKI) som utövar tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV:s slutsats av granskningen är att SKI bör sluta med sin allmänna&lt;br&gt;tillsyn över kämavfallsprogrammet. Det finns flera skäl. Ett är att den&lt;br&gt;tillsyn som bedrivits hittills knappast haft någon effekt på kämav-&lt;br&gt;fallsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan programmet startade år 1982 har flera olika myndigheter haft&lt;br&gt;ansvar för statens tillsyn över det. Tillsynen har dock inte varit särskilt&lt;br&gt;aktiv. Med något enstaka undantag har de olika myndigheternas tillsyn&lt;br&gt;inte påverkat de åtgärder som vidtagits inom ramen för programmet. En&lt;br&gt;bidragande orsak kan vara att tillsynsmyndigheten försvagats genom de&lt;br&gt;olika förändringar som gjorts av dess organisation och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den främsta orsaken till att tillsynen inte satt några tydliga spår är&lt;br&gt;att det inte varit meningen. Den svenska lagstiftningen är mycket klar när&lt;br&gt;det gäller fördelningen av ansvaret för kärnavfallet. Enligt lagen är det&lt;br&gt;ägarna till kämkraftreaktorema som har det fulla och odelade ansvaret&lt;br&gt;för att avfallet tas om hand på ett säkert sätt. För det ändamålet har reak-&lt;br&gt;torinnehavama tillsammans bildat Svensk kämbränslehantering AB&lt;br&gt;(SKB). På uppdrag av sina ägare planerar och driver SKB kämavfallspro-&lt;br&gt;grammet. Den här ansvarsfördelningen innebär att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;inte har några formella möjligheter att styra kämavfallsprogrammet. SKB&lt;br&gt;kan själv avgöra vilken hänsyn bolaget ska till myndighetens synpunkter.&lt;br&gt;För att kunna ta ansvar för kämavfallsprogrammet måste SKB själv få&lt;br&gt;bestämma hur det ska utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RRV:s bedömning hade det alltså inte spelat någon roll om&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten varit mer aktiv. Lagstiftningen hade ändå hindrat&lt;br&gt;myndigheten från att påverka kämavfallsprogrammet. Däremot har det&lt;br&gt;inte funnits några formella hinder för tillsynsmyndigheten att satsa mer&lt;br&gt;på att analysera och sprida den information om programmet som SKB&lt;br&gt;redovisat i olika sammanhang. Inte minst när det gäller kostnaderna för&lt;br&gt;de olika delarna av programmet har det enligt RRV funnits goda&lt;br&gt;möjligheter att bearbeta SKB:s uppgifter. På så sätt hade myndigheten&lt;br&gt;kunnat förse statsmakterna med ett bättre underlag för olika beslut. En&lt;br&gt;tänkbar förklaring till att SKI inte arbetat mer med den här typen av&lt;br&gt;analyser är att myndighetens organisationskultur är naturvetenskaplig och&lt;br&gt;teknisk snarare än ekonomisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modell som vi i Sverige valt för att organisera ansvaret för&lt;br&gt;kärnavfallet sätter således en skarp gräns för tillsynsmyndighetens möjlig-&lt;br&gt;heter att påverka. En annan viktig förklaring till att myndigheten haft litet&lt;br&gt;inflytande är karaktären på den verksamhet som tillsynen avser. Kämav-&lt;br&gt;fallsprogrammet har hittills i hög grad varit en process för att skaffa&lt;br&gt;kunskap om hur kärnavfallet ska tas om hand. Syftet är att ta fram en&lt;br&gt;metod för att slutförvara avfallet. Så länge det inte finns några formella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om hur kärnavfallet ska tas om hand — eller ens något färdigt&lt;br&gt;förslag till lösning — kan inte tillsynsmyndigheten säga om SKB:s olika&lt;br&gt;åtgärder är riktiga eller felaktiga. För att kunna korrigera krävs en tydlig&lt;br&gt;norm. Statens krav på reaktorinnehavama är att kärnavfallet ska tas om&lt;br&gt;hand på ett ”säkert” sätt. Ett så allmänt krav duger inte som norm för att&lt;br&gt;styra processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det här förhållandet kommer att ändras. När SKB så småningom&lt;br&gt;söker tillstånd för att få bölja bygga anläggningar for att ta hand om&lt;br&gt;avfallet blir det SKI:s uppgift att granska ansökan. Då finns inte längre&lt;br&gt;några formella hinder för vilka krav som myndigheten kan ställa på&lt;br&gt;SKB:s arbete eller på den metod som bolaget valt för att hantera avfallet.&lt;br&gt;Tvärtom måste myndighetens granskning vara helt förutsättningslös och&lt;br&gt;utan några låsningar. Det är den andra centrala utgångspunkten for&lt;br&gt;RRV:s bedömning att SKI:s löpande tillsyn över kämavfallsprogrammet&lt;br&gt;bör tonas ned. Ju mindre myndigheten varit inblandad i det arbete som&lt;br&gt;ligger till grund för SKB:s ansökan, desto större möjligheter att göra en&lt;br&gt;förutsättningslös granskning. Och det är SKI:s viktigaste roll i kämav-&lt;br&gt;fallsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett generellt problem med tillsynsorganisationer är att de riskerar att&lt;br&gt;påverkas av tillsynsobjektets bedömningar, synsätt och värderingar. Det&lt;br&gt;försämrar förutsättningarna för en effektiv tillsyn. På kämavfallsområdet&lt;br&gt;är den risken påtaglig, anser RRV. Det finns bara en tillsynsorganisation&lt;br&gt;och ett tillsynsobjekt, som båda arbetar i en liten ”bransch”. Därför är&lt;br&gt;det naturligt att de två organisationerna får olika typer av relationer till&lt;br&gt;varandra. Det kan leda till att gränserna mellan organisationerna suddas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför anser RRV att rollerna bör renodlas och gränserna skärpas. Det&lt;br&gt;är en viktig förberedelse för SKI inför granskningen av SKB:s ansökan,&lt;br&gt;och ett sätt att skapa förtroende för myndigheten. För vid det tillfället är&lt;br&gt;SKI:s enda roll den granskande myndighetens. Vaije spår av rollen som&lt;br&gt;informell samtals- och samarbetspartner måste vara borta om gransk-&lt;br&gt;ningen ska ske förutsättningslöst. I rapporten pekar RRV på en rad&lt;br&gt;exempel på strategiska frågor som SKI måste ta ställning till för att&lt;br&gt;förbereda organisationen för uppgiften att granska SKB:s ansökan. Det&lt;br&gt;handlar bl a om hur den forskning som SKI själv bedriver på bästa sätt&lt;br&gt;ska stödja granskningen, om organisationens behov av kompetens, om&lt;br&gt;samarbetet med andra myndigheter. Det handlar också om mindre&lt;br&gt;konkreta — men inte mindre viktiga — frågor som att ompröva&lt;br&gt;etablerade föreställningar och skaffa en beredskap för konflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hög grad är det SKI själv som ska hantera de här frågorna. Det bör&lt;br&gt;ske inom ramen för den strategi som organisationen måste formulera&lt;br&gt;inför prövningen av ansökan. Men för att stödja SKI i det sammanhanget&lt;br&gt;lämnar RRV också en del förslag till åtgärder från statsmakternas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att SKI:s roll som prövnings- och säkerhetsmyndighet ifråga om&lt;br&gt;kärnavfall görs tydligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att SKI:s ansvar för kämavfallsfonden tas bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att ansvaret för att beräkna kärnavfållsavgiften ges till den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. J saml. Nr 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att de treåriga FoU-programmen ses över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att initiativ tas till en strategi för att minska riskerna för ”capture of&lt;br&gt;the regulator”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;att SKI tar fram ett program med förberedelser inför sin prövning av&lt;br&gt;SKB:s ansökan om att bygga djupförvar och inkapslingsstation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Riksrevisionsverkets rapport&lt;br&gt;F 1993:30 - Avfall - Avveckling - Avkastning&lt;br&gt;- kassahållning i kämavfallsfonden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har inom ramen för förvaltningsrevisionen&lt;br&gt;granskat den s k kämavfållsfonden, som bildades 1982 enligt lagen om&lt;br&gt;finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m m. Fonden ska&lt;br&gt;finansiera omhändertagandet av utbränt kärnbränsle och annat radioaktivt&lt;br&gt;avfall från kämreaktorer, rivning av kärnkraftverken, transporter,&lt;br&gt;slutförvar samt därmed sammanhängande forskning och utvecklings-&lt;br&gt;arbete. Den finansieras genom en avgift på elproduktionen i kärnkraftver-&lt;br&gt;ken. Avgiften är cirka 2 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden förvaltas av Statens kämkraftinspektion (SKI) medan ersättning&lt;br&gt;betalas ut till Svensk Kämbränslehantering AB (SKB), ett av kraftföre-&lt;br&gt;tagen gemensamt ägt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1982 har avgifter på cirka 15 miljarder kronor betalats in till&lt;br&gt;fonden och cirka 9 miljarder kronor har betalats ut för bl a mellanlagring&lt;br&gt;av uttjänt bränsle samt FoU. Fondbehållningen beräknas vara cirka 13&lt;br&gt;miljarder kronor i slutet av år 1993. De totala kostnaderna som fonden&lt;br&gt;ska täcka beräknas uppgå till 58 miljarder kronor i 1993 års penning-&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har granskat fonden ur ett kassahållningsperspektiv. Frågan är om&lt;br&gt;rutinerna för inbetalning av avgifter till och utbetalning av ersättning ur&lt;br&gt;fonden ligger i linje med de modema kassahållningsprinciper som&lt;br&gt;tillämpas av staten. Enligt en förordning från 1982 ska avgifter betalas&lt;br&gt;in till fonden kvartalsvis i efterskott, medan utbetalning av ersättning&lt;br&gt;görs kvartalsvis i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har simulerat effekterna av ändrade betalningstidpunkter, dels för&lt;br&gt;åren 1982 till 1993, dels för åren 1994 till 2010. Simuleringen visar att&lt;br&gt;betalningstidpunkterna har stor betydelse för behållningen och därmed&lt;br&gt;tillväxten i kämavfallsfonden. En ändring av betalningstidpunkterna&lt;br&gt;skulle kunna påverka fondbehållningen med miljardbelopp. RRV:s slut-&lt;br&gt;sats är att betalningstidpunkterna således inte ligger i linje med de moder-&lt;br&gt;na kassahållningsprincipema. Dessutom har betalningsrutinernas&lt;br&gt;utformning lett till ett, ur fondens synvinkel, onödigt transaktionsflöde&lt;br&gt;mellan SKB och kraftföretagen. Dessa transaktioner sker utan statlig&lt;br&gt;insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV föreslår bl a att SKI ska ta initiativ till en översyn av betalnings-&lt;br&gt;rutinerna. Översynen bör ha som syfte att närmare ansluta betalnings-&lt;br&gt;tiderna till gällande kassahållningsprinciper. Exempelvis bör ersättning&lt;br&gt;ur fonden inte betalas ut med förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MILJÖDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995-10-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll fört vid sammanträde den 3 oktober 1995 om förslag till&lt;br&gt;ändringar i lagen (1992:1537) om finansiering av vissa framtida&lt;br&gt;utgifter för använt kärnbränsle m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Se deltagarlista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mötesan teckningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden hälsade de närvarande välkomna och förklarade mötet&lt;br&gt;öppnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden informerade om att syftet med mötet var att informera om&lt;br&gt;sådana ändringar i lagen (1992:1537) om finansiering av vissa framtida&lt;br&gt;utgifter för använt kärnbränsle m.m. (finansieringslagen) och lagen&lt;br&gt;(1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall&lt;br&gt;(Studsvikslagen) som regeringen övervägde att föreslå riksdagen och som&lt;br&gt;inte hade redovisats i det tidigare remitterade betänkandet SOU 1994:-&lt;br&gt;107.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till ändringar som därvid avsågs var följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltningen av fondmedlen enligt finansieringslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förvaltningen av fondmedlen enligt studsvikslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- frågan om information till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- frågan om finansiering av Statens råd för kämavfallsfrågor, KASAM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EN PM om förslaget till förvaltningen av fondmedlen enligt finan-&lt;br&gt;sieringslagen delades ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närvarande uppmanades att muntligen eller skriftligen överlämna sina&lt;br&gt;synpunkter på förslaget till Miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden redovisade kortfattat för innehållet i de olika förslagen till&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Utterström, Finansdepartementet, redogjorde mer detaljerat för&lt;br&gt;förslaget till förvaltning av fondmedlen enligt finansieringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för KASAM framförde kritik beträffande förslaget till&lt;br&gt;förvaltning av fondmedlen enligt finansieringslagen. De konstaterade att&lt;br&gt;den överlämnade promemorian inte är tillräckligt uttömmande för att&lt;br&gt;kunna utgöra en grund för ett övervägt ställningstagande till förslaget.&lt;br&gt;KASAM avvisade dock inte principiellt lösningar som innebär att&lt;br&gt;fonderade medel placeras på konto hos Riksgäldskontoret. Kämbränsle-&lt;br&gt;fondutredningens förslag till en friare förvaltning av fondmedlen ansågs&lt;br&gt;dock vara ett bättre alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KASAM ansåg att det var ytterst olyckligt för trovärdigheten i den&lt;br&gt;svenska modellen för kämavfallshantering, att motiv som rör beräkningen&lt;br&gt;av den svenska statsskulden, skall styra val av modell för förvaltningen&lt;br&gt;fondmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för Vattenfall AB, Sydkraftkoncemen och Svensk Kämbräns-&lt;br&gt;lehantering AB, SKB, konstaterade, med reservation för den kortfattade&lt;br&gt;information som lämnats, att förslaget med inlåning av fondmedlen i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret ger fördelar beträffande ränteavkastningen jämfört med&lt;br&gt;dagens placering i Riksbanken. Hänvisningen till Riksgäldens realräntelån&lt;br&gt;inger dock inte förtroende. Det är tveksamt om det går att få tillstånd en&lt;br&gt;fungerande realräntemarknad i Sverige. Kärnbränslefondsutredningens&lt;br&gt;förslag förslag med en friare förvaltning är dock ojämförligt mycket&lt;br&gt;bättre. En diversifierad portfölj av den typ utredningen föreslog erbjuder&lt;br&gt;bästa avkastning till lägsta motsvarande risk. Genom att hänvisa&lt;br&gt;fondmedlen till Riksgäldskontoret som enda alternativ försätter dessutom&lt;br&gt;den föreslagna placeringsdelegationen i en omöjlig förhandlingssituation.&lt;br&gt;Regeringens förslag innebär en icke diversifierad portfölj med högre både&lt;br&gt;nominell och real risk än om utredningens förslag hade genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädarna för SKB påminde om att medlen var &amp;quot;öronmärkta&amp;quot; enligt&lt;br&gt;lag och att eventuella brister i de uppbyggda fondema är reaktorinneha-&lt;br&gt;vama tvungna att täcka. De rigorösa arrangemangen för att säkerställa&lt;br&gt;att medel finns tillgängliga i framtiden, för att på bästa sätt ta om hand&lt;br&gt;kärnavfallet, har en mycket stor betydelse för förtroendet bland allmän-&lt;br&gt;heten. Att utnyttja fondmedlen som tillgång i annat sammanhang kan&lt;br&gt;därför leda till att förtroendet hos allmänheten urgröps. Detta kan få&lt;br&gt;mycket allvarliga konsekvenser för möjligheten att genomföra det&lt;br&gt;svenska kämavfallsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det antecknas att företrädare för Forsmarks kraftgrupp, Vattenfall, SKB,&lt;br&gt;Sydkraft, KASAM och SKI inkommit med skriftliga yttranden med i&lt;br&gt;huvudsak samma inställning som antecknats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagarlista:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mårten Eriksson, SKI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Gustafson, SKI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sören Norrby, SKI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hans Forsström, SKB&lt;br&gt;Sten Bjurström, SKB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Sandklef, Vattenfåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Hugosson, Sydkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-M Thunberg, KASAM&lt;br&gt;Nils Rydell, KASAM&lt;br&gt;Lotta Wes ter häll, KASAM&lt;br&gt;Olof Söderberg, KASAM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maria Gerholm, N-dep&lt;br&gt;Eric Utterström, Fi-dep&lt;br&gt;Vibeke Sylten, M-dep&lt;br&gt;Stefan Rubenson, M-dep&lt;br&gt;Ingvar Persson, M-dep&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1537) om finan-&lt;br&gt;siering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1537) om finansiering av&lt;br&gt;framtida utgifter for använt kärnbränsle m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 § skall betecknas 1 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att den nya 1 a § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 2, 3, 4, 6, 8 och 9 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 2 a, 7 - 7 b och 8&lt;br&gt;a - 8 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag för att finansiera dels&lt;br&gt;omhändertagande av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt&lt;br&gt;avfåll från kämkraftsreaktorer,&lt;br&gt;dels vissa kostnader som staten&lt;br&gt;har enligt denna lag och enligt&lt;br&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas av den som&lt;br&gt;har tillstånd att inneha eller driva&lt;br&gt;en kämkraftsreaktor (reaktorin-&lt;br&gt;nehavaren). Avgiften skall beta-&lt;br&gt;las årligen så länge reaktorn är i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § första meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifisskyldigheten avseende&lt;br&gt;omhändertagande omfattar kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter skall betalas enligt&lt;br&gt;denna lag för att finansiera dels&lt;br&gt;omhändertagande av använt&lt;br&gt;kärnbränsle och annat radioaktivt&lt;br&gt;avfall från kämkraftsreaktorer,&lt;br&gt;dels vissa andra kostnader enligt&lt;br&gt;denna lag och enligt lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana kostnader för om-&lt;br&gt;händertagande som inte täcks av&lt;br&gt;inbetalade avgiftsmedel skall&lt;br&gt;säkerheter ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall betalas och säker-&lt;br&gt;heter ställas av den som har till-&lt;br&gt;stånd att inneha eller driva en&lt;br&gt;kämkraftsreaktor (reaktorinneha-&lt;br&gt;varen). Avgiften skall betalas&lt;br&gt;årligen så länge reaktorn är i&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas till den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Dessa avgiftsmedel&lt;br&gt;skall föras över till en fond, be-&lt;br&gt;nämnd Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att betala avgift&lt;br&gt;och ställa säkerheter för omhän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dertagande omfattar kostnader Prop. 1995/96:83&lt;br&gt;för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en säker hantering och slutförvaring av i reaktorn använt kärnbränsle&lt;br&gt;och radioaktivt avfåll som härrör från detta efter det att kärnbränslet eller&lt;br&gt;avfallet har förts bort från anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en säker avveckling och rivning av reaktoranläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att vad&lt;br&gt;som avses i 1 och 2 skall kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall i&lt;br&gt;samråd med övriga reaktorin-&lt;br&gt;nehavare beräkna kostnaderna&lt;br&gt;för omhändertagandet. En sådan&lt;br&gt;beräkning skall innehålla en&lt;br&gt;uppskattning av dels kostnader-&lt;br&gt;na för samtliga de åtgärder som&lt;br&gt;kan behövas, dels kostnaderna&lt;br&gt;för de åtgärder som avses bli&lt;br&gt;vidtagna inom en tidrymd om&lt;br&gt;minst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall ställa&lt;br&gt;Juligoda säkerheter till den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer. Säkerheterna skall motsvara&lt;br&gt;de kostnaderför omhändertagan-&lt;br&gt;de som anges i 3 § första stycket&lt;br&gt;2 och 3. Säkerheter behöver inte&lt;br&gt;ställas för belopp som täcks av&lt;br&gt;reaktorinnehavarens andel i&lt;br&gt;Kämavfallsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighet på vilken det be-&lt;br&gt;drivs kärnteknisk verksamhet får&lt;br&gt;inte utgöra säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;pröva säkerheterna. Ett beslut&lt;br&gt;som rör den ställda säkerheten&lt;br&gt;får ändras när det finns anled-&lt;br&gt;ning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall i&lt;br&gt;samråd med övriga reaktorin-&lt;br&gt;nehavare beräkna kostnaderna&lt;br&gt;för omhändertagandet. En sådan&lt;br&gt;beräkning skall innehålla en&lt;br&gt;uppskattning av 1. kostnaderna&lt;br&gt;för samtliga åtgärder som kan&lt;br&gt;behövas då reaktorn drivits i 25&lt;br&gt;år samt, om drifttiden för reak-&lt;br&gt;torn överstiger 25 år, kostnaden&lt;br&gt;för tillkommande åtgärder varje&lt;br&gt;är därutöver (belopp för avgifts-&lt;br&gt;underlag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de kostnader enligt 1 som&lt;br&gt;kan härföras till det kärnbränsle&lt;br&gt;som har använts när beräkningen&lt;br&gt;görs (grundbelopp), om driftti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den för reaktorn understiger 25&lt;br&gt;år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skäliga kostnader för till-&lt;br&gt;kommande åtgärder som beror&lt;br&gt;på oplanerade händelser (till-&lt;br&gt;läggsbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beräkningen skall dessutom&lt;br&gt;framgå kostnaderna för de åt-&lt;br&gt;gärder som avses bli vidtagna&lt;br&gt;inom en tidrymd om minst tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsberäkningen skall vaije år ses över och lämnas till regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver kostnaderna för omhän- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utöver kostnader för omhän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dertagande skall avgifterna täcka dertagande skall avgifterna täcka&lt;br&gt;statens kostnader för att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;statens kostnader för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. komplettera forsknings- och utvecklingsverksamhet som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 samt pröva frågor härom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva frågor som avses i 5&lt;br&gt;§ första stycket och 8 § andra&lt;br&gt;stycket denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva frågor som avses i 5 §&lt;br&gt;första stycket, 2 a § tredje styck-&lt;br&gt;et och 8 b - 8c § § denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva frågor om övervakning och kontroll av slutförvar enligt 16 §&lt;br&gt;lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall vidare täcka de&lt;br&gt;kostnader som reaktorinnehavar-&lt;br&gt;na, staten eller kommunerna har&lt;br&gt;för information till allmänheten i&lt;br&gt;frågor som rör hantering och&lt;br&gt;slutförvaring av använt kärn-&lt;br&gt;bränsle och kärnavfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bestäms så att de&lt;br&gt;sammanlagda avgiftsbeloppen&lt;br&gt;som betalas under reaktorns&lt;br&gt;drifttid täcker kostnaderna för&lt;br&gt;omhändertagandet och statens&lt;br&gt;kostnader enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bestäms så att de sam-&lt;br&gt;manlagda avgiftsbeloppen täcker&lt;br&gt;de kostnader för omhändertagan-&lt;br&gt;det som avses i 3 § första stycket&lt;br&gt;1 och kostnaderna enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgiftsberäkningen skall hänsyn tas till tidigare åtgärder för&lt;br&gt;omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som härrör&lt;br&gt;från detta, reaktoranläggningens beskaffenhet och övriga omständigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan påverka avgiftens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § andra meningen)&lt;br&gt;Myndigheten skall sätta in med-&lt;br&gt;len pä räntebärande konto i&lt;br&gt;Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7 § tredje meningen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan skall läggas till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 § första stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avgifter som betalats av&lt;br&gt;reaktorinnehavaren skall använ-&lt;br&gt;das for att ersätta innehavaren&lt;br&gt;för kostnader för omhänderta-&lt;br&gt;gandet samt för att täcka statens&lt;br&gt;kostnader för åtgärder enligt 4 §&lt;br&gt;hänförliga till reaktorn och&lt;br&gt;bränsle som använts i reaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfonden leds av en&lt;br&gt;styrelse, som skall förvalta med-&lt;br&gt;len i fonden enligt 7 a - 7 b §§.&lt;br&gt;Styrelsen skall årligen till rege-&lt;br&gt;ringen lämna en redovisning som&lt;br&gt;avser förvaltningen under det&lt;br&gt;gångna året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser styrelse i&lt;br&gt;Kämavfallsfonden och förordnar&lt;br&gt;om revisorer för granskning av&lt;br&gt;styrelsens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 ai&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kämavfallsfondens medel skall&lt;br&gt;placeras på konto i Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen i Kämavfallsfonden&lt;br&gt;skall förvaltas så att kraven på&lt;br&gt;en god och real avkastning och&lt;br&gt;tillfredsställande betalningsbe-&lt;br&gt;redskap tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på fondens medel&lt;br&gt;skall läggas till kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närma-&lt;br&gt;re föreskrifter om Kämavfalls-&lt;br&gt;fonden och om fondens förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavarens andel av&lt;br&gt;medlen i Kämavfallsfonden skall&lt;br&gt;användas för att ersätta inne-&lt;br&gt;havaren för kostnader för om-&lt;br&gt;händertagandet samt för att täcka&lt;br&gt;kostnader för åtgärder enligt 4 §&lt;br&gt;hänförliga till reaktorn och&lt;br&gt;bränsle som använts i reaktorn.&lt;br&gt;Medlen skall också användas för&lt;br&gt;att bekosta Kämavfallsfondens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;( 8 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om användning av av-&lt;br&gt;giftsmedlen prövas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall på&lt;br&gt;begäran lämna de upplysningar&lt;br&gt;och tillhandahålla de handlingar&lt;br&gt;som behövs för att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer skall kunna&lt;br&gt;fastställa avgiftens storlek och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel i Kämavfallsfonden som&lt;br&gt;inte behövs för det ändamål som&lt;br&gt;anges i 8 § skall återbetalas till&lt;br&gt;reaktorinnehavaren när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allt det kärnbränsle som an-&lt;br&gt;vänts i reaktorn och allt det&lt;br&gt;radioaktiva avfall som härrör&lt;br&gt;från detta har placerats i slutför-&lt;br&gt;var och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;reaktoranläggningen har&lt;br&gt;avvecklats och rivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel i fonden som inte behövs&lt;br&gt;får återbetalas innan dess, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlen i Kämavfallsfonden&lt;br&gt;visar sig otillräckliga och åt-&lt;br&gt;gärderna inte vidtas av reaktor-&lt;br&gt;innehavaren, får regeringen&lt;br&gt;besluta att säkerheterna skall&lt;br&gt;utnyttjas för att finansiera åt-&lt;br&gt;gärderför omhändertagande som&lt;br&gt;avses i 2 §. Om reaktorn drivs&lt;br&gt;kortare tid än 25 år, får rege-&lt;br&gt;ringen dessutom besluta att&lt;br&gt;säkerheterna får utnyttjas för att&lt;br&gt;tillföra Kämavfallsfonden medel&lt;br&gt;som motsvarar de avgifter som&lt;br&gt;beräknas falla bort på grund av&lt;br&gt;den begränsade drifttiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 cl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om användning och&lt;br&gt;återbetalning av avgiftsmedlen&lt;br&gt;prövas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaktorinnehavaren skall på&lt;br&gt;begäran lämna de upplysningar&lt;br&gt;och tillhandahålla de handlingar&lt;br&gt;som behövs för att regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer skall kunna&lt;br&gt;fastställa avgiftens storlek och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pröva frågor om användningen&lt;br&gt;av medlen. I den utsträckning&lt;br&gt;det behövs skall reaktorinnehava-&lt;br&gt;ren på begäran även lämna&lt;br&gt;tillträde till anläggningar eller&lt;br&gt;platser där använt kärnbränsle&lt;br&gt;eller radioaktivt avfåll som&lt;br&gt;härrör från detta förvaras eller&lt;br&gt;hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behovet av säkerheter samt pröva&lt;br&gt;frågor om användningen av med-&lt;br&gt;len. I den utsträckning det be-&lt;br&gt;hövs skall reaktorinnehavaren på&lt;br&gt;begäran även lämna tillträde till&lt;br&gt;anläggningar eller platser där&lt;br&gt;använt kärnbränsle eller radio-&lt;br&gt;aktivt avfall som härrör från&lt;br&gt;detta förvaras eller hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Behållningen av de avgifter som inbetalats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;föras över till Kämavfallsfonden för förvaltning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring av lagen (1988:1597) om&lt;br&gt;finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:1597) om finansiering av&lt;br&gt;hanteringen av visst radioaktivt avfell m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften är 0,15 öre för vaije levererad kilowattimme elström.&lt;br&gt;Avgiften skall betalas till Statens kämkraftinspektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsmedlen skall föras över&lt;br&gt;till Kämavfallsfonden som för-&lt;br&gt;valtar medlen särskilt. För för-&lt;br&gt;valtningen i övrigt gäller regler-&lt;br&gt;na i 7 - 7 b §§ lagen (1992:-&lt;br&gt;1537) om finansiering av fram-&lt;br&gt;tida utgifter för använt kärn-&lt;br&gt;bränsle m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Behållningen av de avgifter som inbetalats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;föras över till Kämavlållsfonden för förvaltning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1993:1677.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck&lt;br&gt;och regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 oktober 1995 (Miljödepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1992:1537) om finansiering av framtida&lt;br&gt;utgifter för använt kärnbränsle m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av&lt;br&gt;visst radioaktivt avfall m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Vibeke&lt;br&gt;Sylten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:83&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Hellström, Frei valds, Persson, Tham,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:83 Säkrare finansiering av&lt;br&gt;framtida kämavfallskostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1537)&lt;br&gt;om finansiering av&lt;br&gt;framtida utgifter för&lt;br&gt;använt kärnbränsle m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 a §, 7 b §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 49099. Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall (med viss redak- tionell ändring)</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:41:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0383</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:41:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:NU10</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01NU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Falkmer  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Falkmer  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:83&lt;br/&gt;
Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:83 Säkrare finansiering av framtida kärnavfallskostnader m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>