<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2289314</hangar_id>
 <dok_id>GJ0378</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>78</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:78</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljödepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>78</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:26</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0378/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0378</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0378</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:78&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0378/prop_199596__78-1.png" style="width:36pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Milj ödepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag i fråga om ansvaret för fastighets-&lt;br&gt;bildningsverksamheten. Förslagen innebär att detta ansvar liksom hittills&lt;br&gt;i princip skall vila på staten. En kommun skall dock, efter särskild&lt;br&gt;ansökan och om vissa villkor är uppfyllda, kunna få tillstånd att inrätta&lt;br&gt;en kommunal lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare läggs fram förslag om vissa författningsändringar med anledning&lt;br&gt;av omorganisationen av lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också vissa ändringar i miljöskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:988).......................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ny beteckning på Statens lant-&lt;br&gt;mäteriverk och Centralnämnden for fastighetsdata . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ny beteckning på fastighetsbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsmyndighet, fastighetsregistermyndighet och&lt;br&gt;överlantmätarmyndighet.................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordabalken........ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda vägar........................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i&lt;br&gt;samband med fastighetsbildning ............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsutredning och legalisering.......... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i expropriationslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:719).......................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avveckling av vissa godmanskap för delägare i&lt;br&gt;skifteslag........................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1144) ......................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149) ......................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning av samfälligheter ............... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter..... &amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:230).......................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152) ......................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100).......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:291).......................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)........................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om ex-&lt;br&gt;ploateringssamverkan .................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbrevsregister ...................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i plan- och bygglagen (1987:10)........ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)..... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1969:387).......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksdagens beslut om omorganisation ......... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationsfrågor..................... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för fastighetsbildningen................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande verksamhet och organisation........ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Fastighetsbildningen ................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Fastighetsregistreringen .............. 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Mätning m.m..................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter for den framtida organisa-&lt;br&gt;tionen ............................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statligt ansvar med möjlighet till kommunal&amp;nbsp;med-&lt;br&gt;verkan ............................. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånd krävs för att inrätta en kommunal&amp;nbsp;lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet ...................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar för tillstånd................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Verksamhetens inriktning och omfattning ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Myndighetens kompetens............. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 Teknisk standard .................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Myndighetens verksamhet................. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övetgångstider vid förändringar i ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen ............................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillsyn samt återkallelse av tillstånd........... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förrättningsförberedelser m.m.............. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 &amp;nbsp;Skyldighet att överlämna vissa ärenden......... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser........... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsregistrering........................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering vid källan................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En områdesansvarig myndighet för registreringen . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i annan lagstiftning med anledning av den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksam-&lt;br&gt;heten .................................. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter ........ 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..................... 68 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändring i miljöskyddslagen.................... 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar....................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om kommunal lantmäterimyndig-&lt;br&gt;het ............................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (1970:988) ...................... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Förslagen till ändringar i annan lagstiftning med an-&lt;br&gt;ledning av den nya organisationen for lantmäteri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fastighetsbildningsverksamheten........... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1969:387).......................... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lantmäteri- och inskrivningsutredningens&lt;br&gt;sammanfattning av slutbetänkandet&lt;br&gt;Kart- och fastighetsverksamhet -&lt;br&gt;finansiering, samordning och författ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsreglering (SOU 1994:90).......... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lantmäteri- och inskrivningsutredningens&lt;br&gt;lagförslag....................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser till slutbe-&lt;br&gt;tänkandet från Lantmäteri- och inskriv-&lt;br&gt;ningsutredningen .................. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Huvudmannaskapsutredningens sammanfatt-&lt;br&gt;ning av betänkandet Fastighetsbildning&lt;br&gt;- en gemensam uppgift för stat och&lt;br&gt;kommun (SOU 1995:54) ............. 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Miljödepartementets förslag till författnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglering med anledning av betänkandet&lt;br&gt;Fastighetsbildning - en gemensam&lt;br&gt;uppgift för stat och kommun m.m........101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser till Huvud-&lt;br&gt;mannaskapsutredningens betänkande&lt;br&gt;och Miljödepartementets promemoria .....104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De till Lagrådet remitterade lagförslagen........106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober&lt;br&gt;1995 .................................. 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:78&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om kommunal lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ny beteckning på Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ny beteckning på fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighet, fastighetsregistermyndighet och överlant-&lt;br&gt;mätarmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1939:608)&lt;br&gt;om enskilda vägar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1970:991)&lt;br&gt;om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband&lt;br&gt;med fastighetsbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om äganderättsutredning och legalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i expropriations-&lt;br&gt;lagen (1972:719),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084)&lt;br&gt;om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förvaltning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151)&lt;br&gt;om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetstaxerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i vattenlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:11)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om exploateringssamverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:448)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om pantbrevsregister, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att medge att Statens lantmäteriverk inom&lt;br&gt;ramen för tillgängliga resurser får använda medel för samarbete&lt;br&gt;mellan europeiska kartmyndigheter i form av en s.k. ekonomisk&lt;br&gt;intressegrupp under fransk lagstiftning (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen får meddela tillstånd för en kommun att inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet och att svara for verksamheten vid&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För tillstånd krävs att kommunen visar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheten kommer att få hela kommunen som sitt verksamhets-&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer att begränsas till&lt;br&gt;förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till för-&lt;br&gt;rättningsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. myndigheten kommer att få en for ändamålet lämplig organisation&lt;br&gt;och en verksamhet som kan beräknas få tillräcklig omfattning för att&lt;br&gt;nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. minst två tjänstemän inom myndigheten kommer att ha den&lt;br&gt;kompetens och erfarenhet som krävs för att handlägga förrättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighetens informationssystem kommer att få en sådan teknisk&lt;br&gt;standard som säkerställer det informationsutbyte mellan stat och kommun&lt;br&gt;som behövs inom lantmäteriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En kommun som vill inrätta en kommunal lantmäterimyndighet skall&lt;br&gt;ge in en ansökan om tillstånd till Lantmäteriverket. Ansökan skall vara&lt;br&gt;skriftlig och innehålla den utredning som behövs för ärendets prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En kommunal lantmäterimyndighet skall böija sin verksamhet vid&lt;br&gt;det årsskifte som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan&lt;br&gt;tillståndet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten påböijas tidigare än&lt;br&gt;vad som framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger ärenden om&lt;br&gt;fastighetsbildning, fastighetsbestämning och fastighetsregistrering inom&lt;br&gt;kommunen. Till den statliga lantmäterimyndigheten i länet skall dock&lt;br&gt;överlämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förrättningar som avses i 4 kap. 7 a § andra stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förrättningar som avser flera lantmäterimyndigheters verksamhets- Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stora jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra särskilda förrättningar som av kompetens- eller resursskäl inte&lt;br&gt;bör handläggas hos myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten att överlämna en&lt;br&gt;förrättning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Lantmäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid de kom-&lt;br&gt;munala lantmäterimyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en kommun inte längre vill svara för verksamheten vid en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet, skall kommunen anmäla detta till&lt;br&gt;Lantmäteriverket. Kommunens tillstånd upphör att gälla vid det årsskifte&lt;br&gt;som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan anmälan kom in till&lt;br&gt;Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten upphöra tidigare än&lt;br&gt;vad som framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om verksamheten vid lantmäterimyndigheten inte uppfyller de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 2 § eller om myndigheten i något väsentligt&lt;br&gt;hänseende brister i sin myndighetsfunktion, får kommunens tillstånd&lt;br&gt;återkallas av regeringen efter anmälan från Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet&lt;br&gt;upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut om inrättande av kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och&lt;br&gt;festighetsregistermyndighet som meddelats enligt lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet&lt;br&gt;skall gälla till utgången av år 1997, om inte annat förordnas. För sådana&lt;br&gt;myndigheter skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En kommun som den 31 december 1995 inte har en egen iastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighet får inrätta en kommunal lantmäterimyndighet tidigast&lt;br&gt;den 1 januari 1999, om inte Lantmäteriverket medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1995/96:78&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 2 §, 3 kap. 2 och 11 §§, 4 kap. 1, 7, 9, 10 a, 11, 13,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14, 17, 20, 21, 24-25 a, 29-32, 34-37, 39 och 41 §§, 5 kap. 12 a, 12 c,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-17, 21, 22, 27, 30-31, 33, 33 a, 34 a och 36 §§, 7 kap. 11 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 1-7 §§, 10 kap. 2 och 9 §§, 12 kap. 8, 9 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §§, 13 kap. 4 och 5 §§, 14 kap. 2-4, 6 och 8 §§, 15 kap. 2-6 §§&lt;br&gt;samt 16 kap. 1,9, 11 och 12 samt i rubrikerna närmast före 4 kap. 1 §&lt;br&gt;och 5 kap. 36 § ordet ”fåstighetsbildningsmyndighet” i olika böjnings-&lt;br&gt;former skall bytas ut mot ”lantmäterimyndighet” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 15 kap. 10 § och 16 kap. 11 § ordet ”fastighetsregistermyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten” skall bytas ut mot ”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 8 §, 15 kap. 11 §, 16 kap. 15 § samt 19 kap. 3, 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 4 kap. 7 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §§ samt 16 kap. 12 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun är sakägare vid&lt;br&gt;en förrättning som handläggs av en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet får&lt;br&gt;kommunen eller en annan sakägare&lt;br&gt;begära att förrättningen i stället&lt;br&gt;skall handläggas av lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran skall göras&lt;br&gt;hos förrättningslantmätaren innan&lt;br&gt;förrättningen avslutats. Förrätt-&lt;br&gt;ningen skall då avbrytas och ären-&lt;br&gt;det överlämnas till lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna para-&lt;br&gt;graf omfattar inte förrättningar&lt;br&gt;som grundas pä avtal om köp, byte&lt;br&gt;eller gåva enligt 4 kap. jordabal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 4 kap. 9 § 1993:1340.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om fastighetsbildning&lt;br&gt;görs skriftligen hos fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighet i länet eller hos&lt;br&gt;överlantmätarmyndigheten. Munt-&lt;br&gt;lig ansökan som görs vid förrätt-&lt;br&gt;ningssammanträde skall dock&lt;br&gt;godtas, om den väckta frågan&lt;br&gt;lämpligen kan prövas vid samma&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ange den åtgärd s&amp;lt;&lt;br&gt;den eller de fastigheter for vilka hz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om fastighetsbildning&lt;br&gt;görs skriftligen hos lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten. Muntlig ansökan som&lt;br&gt;görs vid förrättningssammanträde&lt;br&gt;skall dock godtas, om den väckta&lt;br&gt;frågan lämpligen kan prövas vid&lt;br&gt;samma forrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i han önskar genomförd samt uppge&lt;br&gt;för talan. I den mån det kan anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäligt att sökanden skaffar uppgifter därom eller sådana ändå är&lt;br&gt;tillgängliga för honom, skall han också ange de andra fastigheter som&lt;br&gt;saken angår ävensom namn och postadress beträffande fastighetsägarna&lt;br&gt;samt de innehavare av servitut, nyttjanderätt eller rätt till elektrisk kraft&lt;br&gt;som kan beröras av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden&lt;br&gt;eller hans ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt&lt;br&gt;avskrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av&lt;br&gt;betydelse i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndigheten i länet&lt;br&gt;får uppdra åt en annan statlig eller&lt;br&gt;kommunal myndighet med kompe-&lt;br&gt;tens inom lantmäteriområdet att&lt;br&gt;utföra åtgärder enligt 4 kap. 25 §&lt;br&gt;första stycket, 27 och 28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samtliga sakägare och andra,&lt;br&gt;som har rätt att överklaga, genom&lt;br&gt;påskrift på förrättningsprotokollet&lt;br&gt;eller i skriftligt meddelande som&lt;br&gt;kommit fastighetsbildnings- eller&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten till&lt;br&gt;handa godkänt förrättning, för-&lt;br&gt;rättningsbeslut eller gränsutmärk-&lt;br&gt;ning, får vad som godkänts inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samtliga sakägare och&lt;br&gt;andra, som har rätt att överklaga,&lt;br&gt;genom påskrift på förrättningspro-&lt;br&gt;tokollet eller i skriftligt meddelan-&lt;br&gt;de som kommit lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten till handa godkänt förrätt-&lt;br&gt;ning, förrättningsbeslut eller gräns-&lt;br&gt;utmärkning, får vad som godkänts&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl får en kommunal lantmäteri-&lt;br&gt;myndighets förrättning undanröjas&lt;br&gt;på grund av att myndigheten hand-&lt;br&gt;lagt ärendet i stället för att lämna&lt;br&gt;över det till den statliga lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten enligt 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om kommunal lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats, skall fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen ofördröjligen och senast&lt;br&gt;inom fyra dagar tillställa fastig-&lt;br&gt;hetsregistermyndigheten en kopia&lt;br&gt;av skrivelsen med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domstolens utslag eller&lt;br&gt;slutliga beslut i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;mål vunnit laga kraft, skall för-&lt;br&gt;rättningsakten och en kopia av&lt;br&gt;utslaget eller beslutet sändas till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten. Om&lt;br&gt;förrättningen skall fortsättas, sänds&lt;br&gt;handlingarna i stället till fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten. Om&lt;br&gt;avgörandet överklagas i viss del&lt;br&gt;och om det med anledning av&lt;br&gt;domstolens avgörande i övrigt kan&lt;br&gt;uppkomma fråga om registrering,&lt;br&gt;skall handlingarna sändas till fas-&lt;br&gt;tighetsregistermyndigheten. Efter&lt;br&gt;registreringsfrågans handläggning&lt;br&gt;skall myndigheten omedelbart&lt;br&gt;återställa förrättning sakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en fastighetsdomstols&lt;br&gt;utslag eller slutliga beslut i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmål vunnit laga kraft,&lt;br&gt;skall förrättningsakten och en&lt;br&gt;kopia av utslaget eller beslutet&lt;br&gt;sändas till lantmäterimyndigheten.&lt;br&gt;Om avgörandet överklagas i viss&lt;br&gt;del och om det med anledning av&lt;br&gt;domstolens avgörande i övrigt kan&lt;br&gt;uppkomma fråga om registrering,&lt;br&gt;skall handlingarna sändas till lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten. Efter registre-&lt;br&gt;ring skall myndigheten omedelbart&lt;br&gt;sända tillbaka förrättningsakten till&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning eller fästighetsbestämning införs snarast&lt;br&gt;möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har&lt;br&gt;överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats skall uppgift om&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller&lt;br&gt;fåstighetsbestämningsbeslut, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats får uppgift om ett sådant&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller festighets-&lt;br&gt;bestämningsbeslut som skulle ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha överklagats särskilt, överklagats särskilt införas så snart Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;införas så snart beslutet vunnit laga beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraft, om fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överklagas&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift&lt;br&gt;med anledning av förrättningen eller beslutet införas i fastighetsregistret&lt;br&gt;i fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet.&lt;br&gt;Motsvarande gäller när domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister som&lt;br&gt;föres med användande av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller i an-&lt;br&gt;ordning som hos inskrivningsmyn-&lt;br&gt;dighet, fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;het eller fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;het är ansluten till registret, har&lt;br&gt;han rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Har den skadelidande medverkat&lt;br&gt;till förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt med-&lt;br&gt;verkat till förlusten genom eget&lt;br&gt;vållande, skall ersättningen efter&lt;br&gt;vad som finnes skäligt nedsättas&lt;br&gt;eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister som&lt;br&gt;föres med användande av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller i an-&lt;br&gt;ordning som hos inskrivningsmyn-&lt;br&gt;dighet, lantmäterimyndighet eller&lt;br&gt;myndighet som avses i 4 kap.&lt;br&gt;34 a § är ansluten till registret, har&lt;br&gt;han rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Har den skadelidande medverkat&lt;br&gt;till förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt med-&lt;br&gt;verkat till förlusten genom eget&lt;br&gt;vållande, skall ersättningen efter&lt;br&gt;vad som finnes skäligt nedsättas&lt;br&gt;eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppenbar oriktighet till följd av tekniskt fel i fastighets-&lt;br&gt;register som avses i första stycket får utan hinder av 4 § första stycket&lt;br&gt;första punkten ske även om det kan medföra förfång för fastighetsägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom&lt;br&gt;fastighetsägare och rättighetshavare, myndighet som avses i 18 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av beslut i ärende om rättelse enligt andra stycket&lt;br&gt;förlust att tillskyndas ägare eller rättighetshavare har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten. Ersättning utgår dock icke, om han med hänsyn till&lt;br&gt;felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort inse att fel före-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistreringen ankom- Lantmäterimyndigheten svarar&lt;br&gt;mer på fastighetsregistermyndighet, för fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådan myndighet finns särskil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ny beteckning på Statens lantmäteri- p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;br&gt;verk och Centralnämnden för fastighetsdata&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk eller Centralnämnden för fastighetsdata efter&lt;br&gt;utgången av år 1995 skall avse Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ny beteckning på fastighetsbild-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ningsmyndighet, fastighetsregistermyndighet och överlant-&lt;br&gt;mätarmyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet, fastighetsregistermyndighet eller överlant-&lt;br&gt;mätarmyndighet efter utgången av år 1995 skall avse lantmäterimyndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 men skall inte tillämpas i&lt;br&gt;fråga om fastighetsbildningsmyndigheter och fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;heter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 kap. 29 § ordet ”fastighetsbildningsmyndigheten” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 22 kap. 5 a § orden ”Centralnämnden för fastighetsdata” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”Lantmäteriverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den äldre lydelsen av 7 kap. 29 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 29 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1989:722&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 5 a § &amp;nbsp;1994:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 2 och 7 §§ samt 12 kap. 5 §&lt;br&gt;utsökningsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”Centralnämnden för fastighetsdata” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”Lantmäteriverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0378/prop_199596__78-2.png" style="width:100pt;height:60pt;"/&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;enskilda vägar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1939:608) om enskilda vägar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 16 § ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot ”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 52 § ordet ”fastighetsregistermyndigheten” skall bytas ut mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 84 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det slutligen har avgjorts att&lt;br&gt;en vägförening skall bildas samt&lt;br&gt;förrättningskartan har komplette-&lt;br&gt;rats i erforderlig mån, skall kopior&lt;br&gt;av kartan samt avskrifter av för-&lt;br&gt;rättningsutlåtandet och av de för-&lt;br&gt;teckningar som nämns i 80 § jämte&lt;br&gt;beslut, som kan ha meddelats över&lt;br&gt;utlåtandet, av länsstyrelsen över-&lt;br&gt;lämnas till vägföreningen, ävensom&lt;br&gt;till fåstighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;och fastighetsregistermyndigheten,&lt;br&gt;om inte länsstyrelsen är fastighets-&lt;br&gt;registermyndighet, samt till en&lt;br&gt;sådan nämnd som avses i 39 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det slutligen har avgjorts att&lt;br&gt;en vägförening skall bildas samt&lt;br&gt;förrättningskartan har komplette-&lt;br&gt;rats i erforderlig mån, skall kopior&lt;br&gt;av kartan samt avskrifter av för-&lt;br&gt;rättningsutlåtandet och av de för-&lt;br&gt;teckningar som nämns i 80 § jämte&lt;br&gt;beslut, som kan ha meddelats över&lt;br&gt;utlåtandet, av länsstyrelsen över-&lt;br&gt;lämnas till vägföreningen och&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten samt till en&lt;br&gt;sådan nämnd som avses i 39 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter och fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen&lt;br&gt;(1971:133) om kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighets-&lt;br&gt;registermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1971:1049&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § 1990:1485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:991) om&lt;br&gt;ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband&lt;br&gt;med fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:991) om ändring i&lt;br&gt;kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 § ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 och 7 §§ ordet ”fastighetsregistermyndighet” i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot ”lantmäterimyndighet” i motsvarande&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fåstighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter och fastighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen&lt;br&gt;(1971:133) om kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fåstighets-&lt;br&gt;registermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1981:1220.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 7 § 1988:192.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1037) om äganderättsut-&lt;br&gt;redning och legalisering&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 § orden ”Statens lantmäteriverk” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”Lantmäteriverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1-9, 11, 12, 14, 15, 20, 21, 27 och 29 §§ ordet ”fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”lantmä-&lt;br&gt;terimyndighet” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som sägs om ordet ”fåstighetsbildningsmyndighet” i olika&lt;br&gt;böjningsformer i äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989:725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989:725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977:665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977:665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979:254.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i expropriationslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1972:719)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 10 § expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut mot ”lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten” .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;br&gt;avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2-13 §§ lagen (1973:1084) om avveckling&lt;br&gt;av vissa godmanskap för delägare i skifteslag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”lantmäterimyndig-&lt;br&gt;het” i motsvarande böjningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fästighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fåstighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977:666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977:666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977:666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977:666&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990:1102.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen (1973:1144)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5, 8, 13 a, 13 c, 19, 21, 22, 24, 25, 26, 28, 30 a, och 31 §§&lt;br&gt;ordet ”fåstighetsbildningsmyndighet” i olika böjningsformer skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”lantmäterimyndighet” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 32 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Seden en förrättning enligt denna lag har avslutats och vunnit laga kraft&lt;br&gt;skall uppgift om den snarast möjligt föras in i fåstighetsregistret. Har&lt;br&gt;förrättningen överklagats, skall uppgiften föras in i registret snarast&lt;br&gt;möjligt sedan domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;skall, om fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten begär det, föras in i&lt;br&gt;registret även om förrättningen inte&lt;br&gt;har avslutats. Uppgiften får dock&lt;br&gt;inte föras in innan beslutet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kunnat överklagas särskilt får&lt;br&gt;föras in i registret även om för-&lt;br&gt;rättningen inte har avslutats. Upp-&lt;br&gt;giften får dock inte föras in innan&lt;br&gt;beslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad förrättning har överklagats&lt;br&gt;eller när ett ledningsbeslut har överklagats särskilt, får trots detta uppgift&lt;br&gt;med anledning av förrättningen eller beslutet föras in i registret i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbart inte berörs av överklagandet. Detsamma&lt;br&gt;gäller när ett domstolsavgörande i mål enligt denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när ett förrättningsbeslut har upphört att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om festighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;br&gt;8 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1987:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a § 1992:1213&lt;br&gt;13 c § 1992:1213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;1991:1700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 a § 1992:1213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992:1213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:1043.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om anläggningslagen (1973:1149)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de£satti4, 9, 13 a, 13 c, 19,21,23,24,26,27, 28,30,31,32 a, 33,&lt;br&gt;34 och 43 §§ ordet ”fåstighetsbildningsmyndighet” i olika böjnings-&lt;br&gt;former skall bytas ut mot ”lantmäterimyndighet” i motsvarande form,&lt;br&gt;dels att 34 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt denna lag har avslutats och vunnit laga kraft&lt;br&gt;skall uppgift om den snarast möjligt föras in i fastighetsregistret. Har&lt;br&gt;förrättningen överklagats, skall uppgiften föras in i registret snarast&lt;br&gt;möjligt sedan domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggningsbeslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;skall, om fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheten begär det, föras in i&lt;br&gt;registret även om förrättningen inte&lt;br&gt;har avslutats. Uppgiften får dock&lt;br&gt;inte föras in innan beslutet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggningsbeslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;får föras in i registret även om&lt;br&gt;förrättningen inte har avslutats.&lt;br&gt;Uppgiften får dock inte föras in&lt;br&gt;innan beslutet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid en avslutad förrättning har överklagats&lt;br&gt;eller när ett anläggningsbeslut har överklagats särskilt, får trots detta&lt;br&gt;uppgift med anledning av förrättningen eller beslutet föras in i registret&lt;br&gt;i fråga om sådan del som uppenbart inte berörs av överklagandet.&lt;br&gt;Detsamma gäller när ett domstolsavgörande i mål enligt denna lag har&lt;br&gt;överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när ett förrättningsbeslut har upphört att&lt;br&gt;gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:1148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;br&gt;förvaltning av samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1150) om förvaltning av&lt;br&gt;samfälligheter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7, 20, 61 och 64 §§ ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 25 , 29 och 67 §§ samt i rubriken närmast före 67 § ordet&lt;br&gt;”fastighetsregistermyndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot&lt;br&gt;”lantmäterimyndighet” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter och fästighetsregistermyndigheter som inrättats enligt lagen&lt;br&gt;(1971:133) om kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighets-&lt;br&gt;registermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1987:128.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § &amp;nbsp;1989:727&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29 § 1990:1498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § 1989:727 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67 § 1995:32.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § 1990:1498&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1151) om p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;br&gt;införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen&lt;br&gt;(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 9 och 13 §§ lagen (1973:1151) om införande&lt;br&gt;av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning&lt;br&gt;av samfälligheter ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”lantmäterimyndigheten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1979:230)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 12 § jordförvärvslagen (1979:230)’ ordet&lt;br&gt;”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut mot ”lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten” .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om festighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:670.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 12 § 1992:1371.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 19 kap. 3 och 5 §§ fcistighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)* orden ”Statens lantmäteriverk” skall bytas ut mot ”Lantmä-&lt;br&gt;teriverket” .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 3 § 1994:1909&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 § 1993:1193.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100)' orden&lt;br&gt;”Statens lantmäteriverk” skall bytas ut mot ”Lantmäteriverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291) p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 9 och 26 §§ vattenlagen (1983:291)&lt;br&gt;ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut mot ”lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten” .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna hg träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fåstighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt hgen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 15 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:1g)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut mot ”lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och festighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om ex- Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;ploateringssamverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2, 3, 10, 12, 13, 19, 20, 25, 32 och 33 §§&lt;br&gt;lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndighet” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”lantmäterimyndig-&lt;br&gt;het” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter som inrättats enligt lagen (1971:133) om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1991:1705&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § 1991:1705.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:448) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;pantbrevsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:448) om pantbrevs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 § orden ”Centralnämnden för fastighetsdata (nämnden)”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bytas ut mot ”Lantmäteriverket (verket)”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 19 § ordet ”fastighetsbildningsmyndigheter” skall bytas ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot ”lantmäterimyndigheter”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5-12, 14, 15, 17, 18, 20 och 21 §§ ordet ”nämnd” i olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böjningsformer skall bytas ut mot ”verk” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000)’ om ändring i plan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bygglagen (1987:10)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 20 § ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bytas ut mot ”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 31 § och 6 kap. 13 § orden ”fastighetsregistermyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten och fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas ut mot ”lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten” ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna skall föras in en ny punkt, 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs om orden “fas-&lt;br&gt;tighetsbildningsmyndigheten ” och&lt;br&gt;”fastighetsregistermyndigheten ” i&lt;br&gt;äldre bestämmelser gäller fort-&lt;br&gt;farande i fråga om fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheter och fastighets-&lt;br&gt;registermyndigheter som inrättats&lt;br&gt;enligt lagen (1971:133) om kom-&lt;br&gt;munalfastighetsbildningsmyndighet&lt;br&gt;och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1994/95:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om&lt;br&gt;ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000)' om ändring i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 12 § ordet ”fåstighetsbildningsmyndigheten” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”lantmäterimyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall föras in en ny ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelse av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996. Vad som sägs om&lt;br&gt;ordet &amp;quot;fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten ” i äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheter som inrättats&lt;br&gt;enligt lagen (1971:133) om kom-&lt;br&gt;munalfåstighetsbildningsmyndighet&lt;br&gt;och fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1995/96:47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 23 och 24 §§ miljöskyddslagen (1969:387)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden får förbjuda fortsatt miljöfarlig verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av tillstånd enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när villkor som gäller för 2. när för verksamheten gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten åsidosatts i betydan- villkor eller med stöd av 5 a §&lt;br&gt;de mån eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;första stycket meddelade föreskrif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter har åsidosatts i betydande mån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av&lt;br&gt;väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbud meddelas enligt första stycket, får tillståndet återkallas helt&lt;br&gt;eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden får, efter vad som är skäligt, ändra eller upphäva&lt;br&gt;gällande villkor för en miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor&lt;br&gt;för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när - från det att tillståndsbeslutet vann laga kraft - förflutit tio år&lt;br&gt;eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges&lt;br&gt;medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet och ett&lt;br&gt;förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Jfr rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om&lt;br&gt;skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen&lt;br&gt;(EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, Celex 38OLOO68).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1989:363.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:825.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när villkor som gäller för&lt;br&gt;verksamheten åsidosatts på ett sätt&lt;br&gt;som varit av mer än ringa betydel-&lt;br&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när för verksamheten gällande&lt;br&gt;villkor eller med stöd av 5 a §&lt;br&gt;första stycket meddelade föreskrif-&lt;br&gt;ter har åsidosatts på ett sätt som&lt;br&gt;varit av mer än ringa betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inte&lt;br&gt;förutsågs när verksamheten tilläts och ett förbud framstår som en alltför&lt;br&gt;ingripande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om en från miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med&lt;br&gt;användning av någon ny process- eller reningsteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om användandet av något ny teknik för mätning eller uppskattning&lt;br&gt;av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre&lt;br&gt;förutsättningar för att kontrollera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 4 får Koncessionsnämnden också&lt;br&gt;besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska&lt;br&gt;olägenheten för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 (prop. 1993/94:214, bet.&lt;br&gt;1993/94:BoU19, rskr. 1993/94:375) om en ny organisation för&lt;br&gt;lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. Därvid förutsattes att&lt;br&gt;frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen skulle bli föremål&lt;br&gt;för ytterligare beredning. Riksdagen beslutade vidare den 3 maj 1995&lt;br&gt;(prop. 1994/95:166, bet. 1994/95:BoU17, rskr. 1994/95:313) om&lt;br&gt;finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet. I&lt;br&gt;propositionen redovisade regeringen sin avsikt att senare återkomma till&lt;br&gt;riksdagen med förslag i fråga om författningsändringar m.m. med&lt;br&gt;anledning av omorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har lämnat slutbetänkandet&lt;br&gt;Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering, samordning och för-&lt;br&gt;fattningsreglering (SOU 1994:90). Utredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 1 och utredningens lagförslag i bilaga 2.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig&lt;br&gt;i Miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i september 1994 att en särskild utredare (dir.&lt;br&gt;1994:100) skulle tillkallas med uppgift att förbereda genomförandet av&lt;br&gt;den nya organisationen (Organisationsutredningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade i januari 1995 att en särskild utredare (dir.&lt;br&gt;1995:9) skulle tillkallas för att bereda frågan om huvudmannaskapet för&lt;br&gt;fastighetsbildningen (Huvudmannaskapsutredningen). Denna fråga har ett&lt;br&gt;nära samband med den förestående organisationsförändringen. Huvud-&lt;br&gt;mannaskapsutredningen har den 2 maj 1995 redovisat sitt ställnings-&lt;br&gt;tagande i betänkandet Fastighetsbildning - en gemensam uppgift för stat&lt;br&gt;och kommun (SOU 1995:54). Huvudmannaskapsutredningens samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Miljödepartementet har upprättats en promemoria med förslag till&lt;br&gt;författningsreglering med anledning av bl.a. Huvudmannaskapsutred-&lt;br&gt;ningens betänkande. Promemorians författningsförslag finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsutredningens betänkande och Miljödepartementets&lt;br&gt;promemoria har remissbehandlats gemensamt. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 6. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena finns tillgänglig i Miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen lämnade i sitt slutbetänkande&lt;br&gt;vissa förslag som syftade till att skapa en gemensam instansordning för&lt;br&gt;förrättningsbeslut, registreringsbeslut och prövning av lantmäteriräk-&lt;br&gt;ningar. Regeringen finner att dessa förslag bör bli föremål för ytterligare&lt;br&gt;överväganden - bl.a. vad gäller processuella aspekter - och lägger inte&lt;br&gt;nu några förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tar regeringen också upp frågor om ändringar i&lt;br&gt;miljöskyddslagen (1969:387). Dessa ändringar har inte något samband&lt;br&gt;med förslagen på lantmäteri- och fastighetsdataområdet. Föreslagna&lt;br&gt;ändringar i miljöskyddslagen har beretts under hand med Koncessions-&lt;br&gt;nämnden för miljöskydd och Sveriges Industriförbund, vilka båda&lt;br&gt;förklarat sig inte ha några erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 28 september 1995 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns&lt;br&gt;i bilaga 8. Lagrådets förslag till ändringar har godtagits vilket närmare&lt;br&gt;framgår av författningskommentarerna (avsnitt 11). Vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar har också gjorts i dessa lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som behandlas under avsnitt 7 har inte remitterats till&lt;br&gt;Lagrådet. Dessa förslag avser i de allra flesta fall ändringar av namn och&lt;br&gt;beteckningar med anledning av den nya organisationen för lantmäteri-&lt;br&gt;och fastighetsdataverksamheten. Förslagen innebär dock redaktionella&lt;br&gt;ändringar i 4 kap. 8 § och 15 kap. 11 § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) samt av bestämmelser i lagen (1939:608) om enskilda vägar,&lt;br&gt;ledningsrättslagen (1973:1144), anläggningslagen (1973:1149), lagen om&lt;br&gt;ändring i lagen (1995:000) om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;och lagen (1995:000) om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;br&gt;Ändringarnas beskaffenhet är sådan att regeringen anser att Lagrådets&lt;br&gt;hörande i den delen skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Riksdagens beslut om omorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut år 1994 om en ny organisation för lantmäteri- och&lt;br&gt;fastighetsdataverksamheten m.m. innebär i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny central myndighet skall bildas benämnd Lantmäteriverket.&lt;br&gt;Lantmäteriverket skall bestå av Centralnämnden för fastighetsdata och&lt;br&gt;delar av nuvarande Statens lantmäteriverk. En lokal organisation införs&lt;br&gt;som hålls ihop länsvis. I den lokala organisationen förs de nuvarande&lt;br&gt;överlantmätar-, fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndighetema&lt;br&gt;samman till en statlig lantmäterimyndighet för vaije län. Handläggningen&lt;br&gt;av fastighetsbildning och fastighetsregistrering kommer därmed att&lt;br&gt;samordnas inom den nya myndigheten. Den nya organisationen kommer&lt;br&gt;att omfatta både myndighetsuppgifter och uppdragsverksamhet. Upp-&lt;br&gt;gifterna skall dock hållas väl isär. Den nya organisationen skall börja sin&lt;br&gt;verksamhet den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom riksdagens beslut år 1995 om finansiering m.m. av lantmäteri-&lt;br&gt;och fastighetsdataverksamhet har finansieringsprinciper för verksamheten&lt;br&gt;lagts fast. Användarna av fastighets- och landskapsinformation skall i&lt;br&gt;ökande utsträckning bidra till finansiering av kostnaderna för drift och&lt;br&gt;utveckling av informationssystemen. En ny lantmäteritaxa skall utformas&lt;br&gt;som baseras på tidsersättning med möjlighet för sakägare att begära att&lt;br&gt;en fast avgift tillämpas i det enskilda ärendet. Avgifterna vid uttag av&lt;br&gt;digitalt lagrad landskapsinformation sänks för att fiämja en ökad&lt;br&gt;användning av sådan information medan avgifterna för uttag av in-&lt;br&gt;formation från fastighetsdatasystemet och för tryckta kartor höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten inom det statliga&lt;br&gt;lantmäteriet har i enlighet med riksdagens beslut ombildats till ett&lt;br&gt;fristående aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Organisationsfrågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:78&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1995 fullföljs arbetet med förberedelserna för den nya&lt;br&gt;statliga lantmäteriorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 11 maj 1995 beslutat om tilläggsdirektiv&lt;br&gt;(dir. 1995:76) till Organisationsutredningen. Utredningen skall, med&lt;br&gt;utgångspunkt i regeringens och riksdagens beslut om organisationen,&lt;br&gt;fortsätta arbetet med att förbereda de nya myndigheternas närmare&lt;br&gt;organisation, bemanning och arbetsformer. Utredningen skall fram till&lt;br&gt;den 31 december 1995 vidta nödvändiga åtgärder for överföring,&lt;br&gt;anställning och avveckling av personal samt övriga åtgärder som behövs&lt;br&gt;for att verksamheten i den nya myndighetsorganisationen skall kunna&lt;br&gt;starta den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under hösten 1995 besluta om instruktion för det&lt;br&gt;nya Lantmäteriverket och de statliga lantmäterimyndigheterna samt om&lt;br&gt;de övriga föreskrifter som behövs för den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil. 2 s. 119)&lt;br&gt;anförs i anslutning till behandlingen av frågan om förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heternas ledning att regeringen avser att senare redovisa ledningsformen&lt;br&gt;för det nya Lantmäteriverket. Regeringen gör nu den bedömningen att,&lt;br&gt;i vart fall inledningsvis, formen enrådighetsverk bör väljas som&lt;br&gt;ledningsform för Lantmäteriverket. Sedan myndigheten verkat någon tid&lt;br&gt;kan frågan behöva övervägas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för fastighetsbildningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;Nuvarande verksamhet och organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lantmäteriorganisationen grundar sig bl.a. på ett&lt;br&gt;riksdagsbeslut år 1970 (prop. 1970:188, bet. 1970:SU208, rskr.&lt;br&gt;1970:423).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en överlant-&lt;br&gt;mätarmyndighet i vaije län, de statliga fastighetsbildningsmyndighetema&lt;br&gt;och en statlig fastighetsregistermyndighet i vaije län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om&lt;br&gt;fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastig-&lt;br&gt;hetssamverkan, fastighetsregistrering, mätningsverksamhet och allmän&lt;br&gt;kartläggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande uppgifter&lt;br&gt;beträffande ortnamnsfrågor, geografiska databaser och inom totalför-&lt;br&gt;svaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid det statliga lantmäteriet arbetar cirka 2 900 personer, varav cirka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;900 vid Statens lantmäteriverk vars verksamhet i huvudsak är förlagd till&lt;br&gt;Gävle. Den totala verksamheten omsatte budgetåret 1993/94 cirka 1 210&lt;br&gt;miljoner kronor varav uppdragsverksamheten svarade för cirka 370&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför den statliga lantmäteriorganisationen, men underordnad denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tillsynshänseende, finns 41 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 29 kommunala fastighetsregistermyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fostighetsdata har haft huvudansvaret för genom- Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;förandet av festighetsdatareformen och svarar för driften av fastighets-&lt;br&gt;datasystemet. Fastighetsdatasystemet omfattar nu hela landet. Verksam-&lt;br&gt;heten vid Centralnämnden för fostighetsdata är i huvudsak lokaliserad till&lt;br&gt;Gävle och sysselsätter cirka 200 personer. Verksamheten omsatte&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 cirka 150 miljoner kronor, varav uppdragsverksam-&lt;br&gt;heten svarade för cirka 50 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Fastighetsbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den omorganisation av lantmäteriverksamheten som beslutades år&lt;br&gt;1970 vilar huvudansvaret för fastighetsbildningen på staten via Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk. Det är dock fostighetsbildningsmyndighetema som&lt;br&gt;handlägger ärenden enligt fastighetsbildningslagstiftningen. Lantmäteri-&lt;br&gt;distriktet är festighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde. Landet&lt;br&gt;är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För särskilda festighetsbildnings-&lt;br&gt;uppgifter finns ytterligare 12 statliga fostighetsbildningsmyndigheter, s.k.&lt;br&gt;specialenheter, vilka främst arbetar med frågor som har anknytning till&lt;br&gt;jord- och skogsbruk samt vägar och järnvägar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta samordningen med den kommunala hanteringen av&lt;br&gt;plan- och byggärenden tillskapades genom 1970 års beslut även&lt;br&gt;specialenheter för bebyggelseutveckling inom tätorter m.m., dvs.&lt;br&gt;kommunala fostighetsbildningsmyndigheter. I dag finns som nämnts 41&lt;br&gt;kommunala fostighetsbildningsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kommunala fostighetsbildningsmyndighetema har 14 hela&lt;br&gt;kommunens yta som verksamhetsområde. I övriga 27 kommuner verkar&lt;br&gt;den kommunala fåstighetsbildningsmyndigheten inom en del av respektive&lt;br&gt;kommun med den statliga fåstighetsbildningsmyndigheten som ansvarig&lt;br&gt;för fostighetsbildningsverksamheten inom resterande del. Gränslinjerna&lt;br&gt;mellan de kommunala och statliga fostighetsbildningsmyndighetema drogs&lt;br&gt;upp genom 1970 års beslut men har därefter justerats i flera kommuner.&lt;br&gt;I de flesta foll har justeringarna inneburit att verksamhetsområdet för den&lt;br&gt;kommunala fåstighetsbildningsmyndigheten utvidgats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningen finansieras huvudsakligen genom avgifter från&lt;br&gt;sakägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1993/94 avslutade statliga festighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heter cirka 16 900 förrättningsåtgärder och kommunala fostighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheter cirka 2 900.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Fastighetsregistreringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistrering, dvs. registrering av förändringar i fastighetsindel-&lt;br&gt;ningen m.m., utförs vid särskilda festighetsregistermyndigheter. Statliga&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheter ingår sedan den 1 juli 1990 i det statliga&lt;br&gt;lantmäteriet och har länet som verksamhetsområde (prop. 1988/89:154,&lt;br&gt;bet. 1988/89:BoU4 och BoU9, rskr. 1988/89:89). Det är 29 kommuner&lt;br&gt;som ansvarar för fastighetsregistreringen inom hela eller en del av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu avslutade festighetsdatareformen har ett ADB-baserat Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;festighetsdatasystem införts för handläggning av festighetsregistrering och&lt;br&gt;inskrivning. Riksdagen beslutade om reformen år 1968 och 1970 (prop.&lt;br&gt;1968:1 bil. 4, bet. 1968:SU2, bet. 1968:3LU5, rskr. 1968:80 och prop.&lt;br&gt;1970:1 bil. 4, bet. 1970:SU2, bet. 197O:3LU8, rskr. 1970:96). Det&lt;br&gt;ADB-baserade festighetsdatasystemet har ersatt tidigare manuellt förda&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i sitt beslut år 1994 tagit ställning för att festighets-&lt;br&gt;registreringen skall utföras av den myndighet som handlägger fastighets-&lt;br&gt;bildningen, dvs. de nya lantmäterimyndigheterna. Detta medför att&lt;br&gt;fastighetsregistreringen kommer att integreras i fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Mätning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omorganisation av lantmäteriverksamheten som beslutades år 1970&lt;br&gt;innebär att ansvaret för produktionen av grundläggande kartor och&lt;br&gt;mätningar delas mellan staten och kommunerna. Det ansågs att kommun-&lt;br&gt;erna på grund av sitt ansvar för plan- och bebyggelsefrågoma och för&lt;br&gt;kommunens utveckling i olika avseenden också har ett ansvar för&lt;br&gt;erforderliga mätnings- och kartarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten svarar genom det statliga lantmäteriet för bl.a. de geodetiska&lt;br&gt;riksnäten och för de allmänna kartserierna. Kommunerna ansvarar för&lt;br&gt;lokala stomnät och den storskaliga kartläggningen. Denna principiella&lt;br&gt;ansvarsfördelning utesluter inte att kommunerna producerar även&lt;br&gt;översiktliga kartor för sin ärendehantering och översiktliga planering eller&lt;br&gt;att staten svarar för vissa storskaliga kartor t.ex. vid fastighetsbildning&lt;br&gt;och festighetsregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mätning, beräkning och kartframställning (MBK) är benämningen på&lt;br&gt;den samordnade kart- och mätningstekniska produktionen inom det&lt;br&gt;kommunala ansvarsområdet. Till verksamheten räknas bl.a. stomnät,&lt;br&gt;primärkartor, baskartor, samlingskartverk och ledningskartor samt&lt;br&gt;namngivning och belägenhetsadresser. Kommunerna kan välja att&lt;br&gt;ombesörja denna uppgift genom egna organ, men har också möjlighet att&lt;br&gt;anlita det stadiga lantmäteriet eller enskilda konsultföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt hälften av landets 288 kommuner har valt att inte inrätta egna&lt;br&gt;organ för MBK-verksamheten. Några tiotal kommuner anlitar konsulter&lt;br&gt;för MBK-verksamheten. 120 kommuner utan egen mätningsorganisation&lt;br&gt;anlitar det statliga lantmäteriets lokala organisation för att utföra&lt;br&gt;verksamheten enligt s.k. A-avtal. A-avtalet är ett normalavtal för&lt;br&gt;samarbetet mellan enskilda kommuner och det statliga lantmäteriet.&lt;br&gt;Avtalet tillkom under 1970-talet för att långsiktigt reglera samarbetet&lt;br&gt;kring mätningsverksamheten och är utformat av Statens lantmäteriverk&lt;br&gt;och Svenska kommunförbundet gemensamt. Ett A-avtal innebär att det&lt;br&gt;statliga lantmäteriet mot ersättning svarar för hela eller delar av den&lt;br&gt;fristående mätningsverksamheten och även oftast utför annan festighets-&lt;br&gt;rättslig och festighetsekonomisk service i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Knappt hälften av kommunerna i landet har valt att bygga upp&lt;br&gt;kommunala organ - stadsingenjörskontor eller mätningskontor - som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombesörjer MBK-verksamheten. 164 av dessa kommuner medverkar den Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;kommunala mätningsorganisationen i förrättningsförberedelser, t.ex.&lt;br&gt;mätningstekniska moment, i den statligt bedrivna fastighetsbildningen.&lt;br&gt;Formerna för denna medverkan regleras sedan år 1972 genom s.k.&lt;br&gt;C-avtal. C-avtalet är liksom A-avtalet en form av normalavtal som&lt;br&gt;upprättats gemensamt av Statens lantmäteriverk och Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också olika kombinationer av A- och C-avtal, kallade&lt;br&gt;specialavtal. Ett tjugotal kommuner har i dag sådana specialavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Allmänna utgångspunkter för den framtida organisa-&lt;br&gt;tionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av den inledande redovisningen framgår att fastighetsbildning i dag&lt;br&gt;genomförs av såväl statliga som kommunala fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heter. De kommunala myndigheterna ansvarar för verksamheten i hela&lt;br&gt;eller delar av respektive kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen, som i oktober 1993 redovisa-&lt;br&gt;de sitt principbetänkande Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och&lt;br&gt;bolag (SOU 1993:99), behandlade bl.a. frågan om det framtida ansvaret&lt;br&gt;för fastighetsbildningen. Utredningen fann därvid att lantmäteriverksam-&lt;br&gt;heten i allt väsentligt fungerar bra i de kommuner som ansvarar för&lt;br&gt;verksamheten inom kommunens hela yta. Verksamheten fungerar också,&lt;br&gt;enligt utredningen, i huvudsak väl i de kommuner där den enbart&lt;br&gt;ombesörjs av det statliga lantmäteriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt konstaterar Lantmäteri- och inskrivningsutredningen att den&lt;br&gt;funktionella ansvarsfördelning som förutsattes mellan lantmäteridistrikten&lt;br&gt;och specialenheterna för tätortsutveckling inte fungerar fullt ut. De&lt;br&gt;territoriella gränser som införts har i praktiken kommit att innebära&lt;br&gt;absoluta gränser för ärendefördelningen, vilket lett till många fram-&lt;br&gt;ställningar om ändringar av gränslinjerna mellan statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter. Tillämpningen av de s.k. C-avtalen medför liknande&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen drog slutsatsen att situationen&lt;br&gt;både i kommuner med ett delat ansvar för fastighetsbildningen och i&lt;br&gt;C-avtalskommuner präglas av en intresseavvägning mellan å ena sidan&lt;br&gt;önskemål från den kommunala organisationen om att ombesörja så stora&lt;br&gt;delar av verksamheten som möjligt och å den andra sidan den statliga&lt;br&gt;organisationens önskemål om att handha verksamheten inom sina enheter.&lt;br&gt;Samverkan och samordning mellan stat och kommun har enligt ut-&lt;br&gt;redningen härigenom försvårats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:214 om en ny organisation för lantmäteri- och&lt;br&gt;fastighetsdataverksamheten m.m. anges att frågan om huvudmannaskapet&lt;br&gt;för fastighetsbildningen bör bli föremål för ytterligare beredning. Härvid&lt;br&gt;framhålls bl.a. att rättssäkerheten bör utgöra grunden för en reformerad&lt;br&gt;organisation och att den myndighet som handhar fastighetsbildning så&lt;br&gt;långt möjligt bör vara obunden av andra statliga eller kommunala&lt;br&gt;intressen. Alla möjligheter till förenklingar bör tas till vara. Vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalas att fastighetsbildningsorganisationen bör vara decentraliserad. Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin behandling av propositionen anslöt sig bostadsutskottet i denna&lt;br&gt;del i allt väsentligt till regeringens uppfattning om riktlinjerna for den&lt;br&gt;fortsatta beredningen. Även om rättssäkerhetsaspektema bör utgöra&lt;br&gt;grunden för de fortsatta övervägandena måste emellertid, enligt utskottet,&lt;br&gt;även andra förhållanden vägas in vid den fortsatta beredningen. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att sambandet mellan fastighetsbildning och angränsande&lt;br&gt;stadig och kommunal verksamhet bör beaktas. Dessutom måste sakägar-&lt;br&gt;nas behov av och tillgång till lokal service m.m. uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet anförde vidare att en viktig del i det fortsatta berednings-&lt;br&gt;arbetet borde vara att skapa en väl fungerande och över tiden stabil&lt;br&gt;framtida organisation for fastighetsbildningen. För att detta skall vara&lt;br&gt;möjligt krävs att nuvarande intressemotsättningar i möjligaste mån kan&lt;br&gt;överbryggas, vilket i sin tur förutsätter att den nya organisationen&lt;br&gt;upplevs som ändamålsenlig. Utskottet uttalade också att den fortsatta&lt;br&gt;beredningen bör ges en så bred förankring som möjligt genom att den&lt;br&gt;sker i former som ger utrymme för insyn och inflytande från politiska&lt;br&gt;och andra berörda intressen (bet. 1993/94 :BoU 19). Riksdagen anslöt sig&lt;br&gt;till utskottets överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i de riktlinjer och uttalanden som angivits ovan&lt;br&gt;inleddes under hösten 1994 ett beredningsarbete inom regeringskansliet&lt;br&gt;som bl.a. innefattade överläggningar med Statens lantmäteriverk och&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet. En särskild utredare tillkallades därefter med&lt;br&gt;uppgift att i samråd med bl.a. riks- och kommunalpolitiska företrädare&lt;br&gt;slutföra beredningen av frågan om huvudmannaskapet for fastighets-&lt;br&gt;bildningen. Utredningen antog namnet Huvudmannaskapsutredningen.&lt;br&gt;Som sakkunniga tillkallades bl.a. riksdagsledamöter och kommunalpoli-&lt;br&gt;tiska företrädare. Utredningen har haft att utgå från vad bostadsutskottet&lt;br&gt;uttalat vid sin behandling av frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsutredningen har redovisat sina förslag i betänkandet&lt;br&gt;Fastighetsbildning - en gemensam uppgift för stat och kommun (SOU&lt;br&gt;1995:54). Samtliga de riks- och kommunalpolitiska sakkunniga som&lt;br&gt;deltagit i utredningen står eniga bakom de förslag som redovisats.&lt;br&gt;Regeringens överväganden och förslag i det följande grundas i huvudsak&lt;br&gt;på utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Statligt ansvar med möjlighet till kommunal medverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten&lt;br&gt;skall i princip vila på staten men en kommun kan, efter särskild&lt;br&gt;ansökan, tillåtas svara för fastighetsbildningsverksamheten inom&lt;br&gt;kommunen om vissa villkor är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala lantmäteriverksamheten regleras i en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett 70-tal remissinstanser har varit positiva till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsutredningens förslag. Det framförs som viktigt att det&lt;br&gt;kan skapas ett konstruktivt samarbete inom lantmäterisektom. Denna&lt;br&gt;uppfattning framförs av bl.a. Fortifikationsverket, överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap, Statens räddningsverk, Vägverket, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Boverket samt Svenska kommunförbundet och ett 3O-tal kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett 30-tal instanser avstyrker eller ställer sig tveksamma till förslagen&lt;br&gt;i betänkandet. Exempel på sådana instanser är Svea hovrätt, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Skogsstyrelsen, Statens naturvårdsverk, Lantbrukarnas&lt;br&gt;riksförbund, Lantmäteriets civilingenjörsförening och ST-lantmäteri.&lt;br&gt;Tveksamma är även ett 15-tal små till medelstora kommuner. Dessa&lt;br&gt;instanser framhåller bl.a. att fastighetsbildning är en del av samhällets&lt;br&gt;infrastruktur och därmed i grunden en statlig angelägenhet som - med&lt;br&gt;hänsyn till bl.a. rättssäkerhetsaspektema - bör organiseras med staten&lt;br&gt;som huvudman. Vidare framförs att det finns risk för en instabil&lt;br&gt;organisation för fastighetsbildningen eftersom ansvaret kan komma att&lt;br&gt;växla mellan stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fastighetsbildning och fastighets-&lt;br&gt;registrering utgör grunden för landets indelning i fastigheter och för&lt;br&gt;förändringar i denna indelning. Fastighetsbildningsverksamheten utgör&lt;br&gt;därmed en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur för vilken&lt;br&gt;staten har ett övergripande ansvar. Regeringen har tidigare gett uttryck&lt;br&gt;för detta synsätt i prop. 1994/95:166 Finansiering m.m. av lantmäteri-&lt;br&gt;och fastighetsdataverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omorganisation av lantmäteriverksamheten som beslutades år 1970&lt;br&gt;innebar att huvudansvaret för fastighetsbildningen skulle vila på staten.&lt;br&gt;För att underlätta samordningen med den kommunala hanteringen av&lt;br&gt;plan- och byggärenden skapades möjlighet att inrätta kommunala&lt;br&gt;myndigheter. Denna fördelning av ansvar och uppgifter har i huvudsak&lt;br&gt;fungerat väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de närmare övervägandena om den framtida organisationen bör&lt;br&gt;sambandet mellan fastighetsbildning och angränsande statlig och&lt;br&gt;kommunal verksamhet beaktas. Dessutom måste sakägarnas tillgång till&lt;br&gt;lokal service uppmärksammas. Den organisation som skall skapas bör&lt;br&gt;vara stabil och långsiktig, men samtidigt vara flexibel och tillåta&lt;br&gt;förändringar i ansvarsfördelningen i takt med samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att det finns ett starkt samband och behov av ökad&lt;br&gt;samordning mellan fastighetsbildningen och den kommunala plan- och&lt;br&gt;byggprocessen. Fastighetsbildning och fastighetsregistrering integreras&lt;br&gt;också successivt i sektorsövergripande ADB-baserade informationssystem&lt;br&gt;i kommunerna. Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har framhållit&lt;br&gt;att påtagliga effektivitetsvinster kan göras vid fastighetsbildning när den&lt;br&gt;har samband med plan- och byggprocessen. Ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;stat och kommun vad gäller grundläggande mätningar och kartor innebär&lt;br&gt;att kommunerna har ansvaret för den storskaliga kartproduktionen. Staten&lt;br&gt;ansvarar för den mera småskaliga kartproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den datatekniska utvecklingen kommer den tekniska delen av&lt;br&gt;förrättningsarbetet att förändras. Den utsätts för starka krav på snabbhet&lt;br&gt;och kostnadsbesparingar. Sambandet mellan fastighetsregistreringen, den&lt;br&gt;allmänna kartläggningen samt den kommunala mätningen och storskaliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kartverksamheten kommer att förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund gör regeringen den bedömningen att behovet av&lt;br&gt;att samordna fastighetsbildningsverksamheten med plan- och byggpro-&lt;br&gt;cessen motiverar en fortsatt kommunal medverkan inom fastighets-&lt;br&gt;bildningen. En kommun bör därför ha möjlighet att också i fortsättningen&lt;br&gt;under särskilt angivna förutsättningar svara för fastighetsbildnings-&lt;br&gt;verksamheten inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett ansvar för fastighetsbildningsverksamheten läggs på kommunen&lt;br&gt;innebär såsom Lagrådet framhållit inte någon begränsning av statens&lt;br&gt;övergripande ansvar för fastighetsbildningsverksamheten. Det bör därför&lt;br&gt;inte uttryckas så att statens ansvar delegeras till en kommun. Kommunens&lt;br&gt;ansvar omfattar inte annat än att bestrida kostnaderna för verksamheten&lt;br&gt;och att göra det möjligt för myndigheten att bedriva verksamheten&lt;br&gt;effektivt och i organisatoriskt lämplig form. Myndighetens verksamhet&lt;br&gt;skall styras endast av fastighetsbildningens regelsystem och bedrivas på&lt;br&gt;det sätt som enligt 1 kap. 9 § regeringsformen krävs i en myndighets-&lt;br&gt;funktion, dvs. att beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och&lt;br&gt;opartiskhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydliggöra de närmare förutsättningar som skall gälla för att en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet skall få inrättas och för att undanröja de&lt;br&gt;oklarheter som funnits bör dessa frågor regleras i en ny lag. De närmare&lt;br&gt;förutsättningarna kommer att redovisas i de följande avsnitten. Några&lt;br&gt;ytterligare grundläggande förutsättningar bör dock beröras redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens oberoende ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning innebär myndighetsutövning där motstående intressen&lt;br&gt;skall vägas samman. Lantmäterimyndighetens oberoende ställning i&lt;br&gt;förhållande till olika enskilda och allmänna intressen är därför av central&lt;br&gt;betydelse. I dessa hänseenden har uppmärksammats vissa principiella&lt;br&gt;problem både vid stattiga och kommunala lantmäterimyndigheter. På den&lt;br&gt;statliga sidan utgör dessa problem ett viktigt skäl för den pågående&lt;br&gt;omorganisationen av det statliga lantmäteriet. På den kommunala sidan&lt;br&gt;består problemet i att kommunen ofta är part vid förrättningar som&lt;br&gt;handläggs vid den kommunala myndigheten. En kommunal lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet måste därför inordnas i den kommunala organisationen på ett&lt;br&gt;sådant sätt att myndigheten har en oberoende ställning i förhållande till&lt;br&gt;de kommunala organ som företräder kommunen som exploatör,&lt;br&gt;fastighetsägare eller fastighetsförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget påpekas att några konkreta rättssäker-&lt;br&gt;hetsproblem på grund av partiskhet i statlig eller kommunal fastighets-&lt;br&gt;bildning som den bedrivs i dag inte har kunnat påvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög kompetens hos lantmäterimyndigheten och då särskilt hos&lt;br&gt;förrättningslantmätaren är en annan viktig aspekt på rättssäkerhetsfrågan.&lt;br&gt;Samtliga lantmäterimyndigheter måste ha en sådan kompetens att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakägare garanteras en hög kvalitet på förrättningen. Det handlar här Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;bl.a. om att tillgodose krav på lika behandling och förutsägbarhet i&lt;br&gt;myndighetsutövningen. Även här förtjänar det att påpekas att hittills-&lt;br&gt;varande erfarenheter inte pekar på några kompetensproblem vid vare sig&lt;br&gt;statliga eller kommunala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i det följande vad gäller den framtida ansvarsför-&lt;br&gt;delningen mellan stat och kommun utgår från behovet av bred sam-&lt;br&gt;verkan. Syftet med regeringens förslag är att nu skapa ökad klarhet i&lt;br&gt;fråga om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun, bl.a. genom att&lt;br&gt;göra det tydligt vilka kriterier som skall gälla för kommunal medverkan&lt;br&gt;i fastighetsbildningsverksamheten. Förslagen utgår från att ansvaret för&lt;br&gt;fastighetsbildningsverksamheten i princip vilar på staten men att ett&lt;br&gt;ansvar att bedriva myndighetsverksamhet på området enligt vissa villkor&lt;br&gt;och efter särskild ansökan kan anförtros en kommun. En kommun som&lt;br&gt;erhåller ett sådant ansvar skall inrätta en lantmäterimyndighet för att&lt;br&gt;handha verksamheten. Regeringen prövar sådana ansökningar. De&lt;br&gt;kommuner som inte inrättar egen lantmäterimyndighet skall liksom hittills&lt;br&gt;efter överenskommelse med lantmäterimyndigheten i länet kunna&lt;br&gt;medverka i fastighetsbildningsverksamheten genom att svara för&lt;br&gt;förrättningsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Tillstånd krävs för att inrätta en kommunal lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall pröva frågor om tillstånd&lt;br&gt;för en kommun att inrätta och svara för verksamheten vid en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun skall beviljas tillstånd om vissa särskilt angivna&lt;br&gt;förutsättningar bedöms vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala lantmäterimyndigheten skall ha hela kommunen&lt;br&gt;som verksamhetsområde. Kommuner tillåts inte inrätta kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet i samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningen föreslog att&lt;br&gt;Lantmäteriverket skulle besluta om tillstånd för en kommun att inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet. I övrigt sammanfaller utredningens och&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några instanser, bl.a. Mariestads tingsrätt, Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk, Tjänstemännens centralorganisation och Strömsunds&lt;br&gt;kommun, har framfört att regeringen i stället för Lantmäteriverket i ett&lt;br&gt;sammanhang borde besluta om vilka kommuner som skall ansvara för&lt;br&gt;fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget att en hel kommun&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall omfattas av en kommunal lantmäterimyndighet. Flera kommuner, Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;bl.a. Katrineholm, Osby, Borlänge, Skellefteå och Sollentuna, har dock&lt;br&gt;framfört att samverkan mellan flera kommuner i fråga om förrättnings-&lt;br&gt;verksamhet borde få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nu gällande regler kan&lt;br&gt;regeringen, om kommunen begär det, föroidna om inrättande av&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet. Regeringen beslutar också om&lt;br&gt;vilka kommuner som skall ha kommunal fastighetsregistermyndighet. Vid&lt;br&gt;prövningen har de kommunala intressena vägts bl.a. mot intresset av att&lt;br&gt;behålla ett tillräckligt verksamhetsunderlag för de stadiga myndigheterna.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär att någon sådan avvägning inte längre skall&lt;br&gt;göras vid beslut om inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning bör prövningen i fortsättningen ske med&lt;br&gt;utgångspunkt i de villkor som föreslås för tillstånd att inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet. En kommun som uppfyller de i lagen&lt;br&gt;angivna villkoren för ett tillstånd skall tillåtas svara för fästighets-&lt;br&gt;bildningsverksamheten. De nackdelar som funnits med ett delat ansvar&lt;br&gt;för fästighetsbildningsverksamheten kan undvikas om tillståndet alltid&lt;br&gt;omfattar kommunens hela yta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om tillstånd skall ges in till Lantmäteriverket. Med hänsyn&lt;br&gt;till de olika intressen som den statliga lantmäteriorganisationen och&lt;br&gt;kommunen i vissa fäll kan ha bör dock frågan om tillstånd avgöras av&lt;br&gt;regeringen. Lantmäteriverket bör därför med eget yttrande överlämna&lt;br&gt;kommunens ansökan till regeringen som gör en samlad bedömning av&lt;br&gt;förutsättningarna för tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal kommuner har tagit upp frågan om att kommuner skall kunna&lt;br&gt;få samverka för att uppfylla villkoren och därmed kunna inrätta en för&lt;br&gt;flera kommuner gemensam lantmäterimyndighet. Det kan konstateras att&lt;br&gt;nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommun inte medger att två&lt;br&gt;eller flera kommuner har ett gemensamt ansvar för fastighetsbildningen.&lt;br&gt;Huvudmannaskapsutredningen föreslår i detta avseende ingen ändring.&lt;br&gt;Kommunal samverkan är ofta både naturlig och önskvärd i de fäll staten&lt;br&gt;ålägger kommunerna ansvar för ett verksamhetsområde. Fastighets-&lt;br&gt;bildningen är emellertid som tidigare framhållits ett statligt ansvarsom-&lt;br&gt;råde och är för kommunerna en frivillig verksamhet. Kommunerna skall&lt;br&gt;således inte tillåtas inrätta kommunala lantmäterimyndigheter i sam-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket förutsätts även i framtiden ha ett samordnings- och&lt;br&gt;utvecklingsansvar för fästighetsbildningsverksamheten samt utöva den&lt;br&gt;centrala tillsynen över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Förutsättningar för tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Verksamhetens inriktning och omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Myndighetens arbetsuppgifter skall väsent-&lt;br&gt;ligen begränsas till förättningsverksamhet och myndighetsservice&lt;br&gt;i anslutning till förrättningsverksamheten. Vidare skall verksam-&lt;br&gt;heten ha sådan omfattning att kravet på kompetens hos personalen&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens. Utredningen angav dock ett visst&lt;br&gt;lägsta belopp för omsättningen som mått på förrättningsverksamheten.&lt;br&gt;Utredningen föreslog också att personalantalet vid myndigheten skall&lt;br&gt;motsvara minst fem årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser tar upp frågan om belopps-&lt;br&gt;gränsen, bl.a. Boverket, Tekniska högskolan i Stockholm, Vattenfall AB,&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges lantmätareförening, Tjänste-&lt;br&gt;männens centralorganisation och Lantmäteriets civilingenjörsförening&lt;br&gt;samt kommuner som Mora, Helsingborg och Orsa. Den angivna&lt;br&gt;beloppsgränsen, i genomsnitt 600 000 kronor i årsomsättning under en&lt;br&gt;femårsperiod, anses inte vara tillräcklig för att säkerställa tillräcklig&lt;br&gt;kompetens hos förrättningsmännen. Statens lantmäteriverk har angivit att&lt;br&gt;beloppsgränsen bör höjas ungefär fyra gånger i förhållande till förslaget.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket har föreslagit att antalet timmar för förrättnings-&lt;br&gt;verksamhet bör anges som mått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen konstaterar att flera av de&lt;br&gt;instanser som redovisat synpunkter på av Huvudmannaskapsutredningen&lt;br&gt;angiven beloppsgräns uppfattar denna som den minsta omsättning som&lt;br&gt;den kommunala lantmäterimyndigheten måste omfatta. Utredningens&lt;br&gt;beloppsgräns avser emellertid enbart den del av myndighetens omsättning&lt;br&gt;som är härförlig till förrättningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner i övrigt att de krav på kompetens och oberoende som&lt;br&gt;bör ställas på en lantmäterimyndighet berör frågor om såväl myndig-&lt;br&gt;hetens arbetsuppgifter och verksamhetens omfattning som personalens&lt;br&gt;formella kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsuppgifter vid de kommunala lantmäterimyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillskapandet av den nuvarande organisationen för fastighetsbildning&lt;br&gt;betonades att kravet på opartiskhet och obundenhet medför att vissa&lt;br&gt;arbetsuppgifter inte bör utföras av personal vid en kommunal fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighet. I propositionen med förslag till lag om kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet (prop.&lt;br&gt;1971:58) uppmärksammades frågan om personalens arbetsuppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den förrättningsverksamma personalen bör vidare enligt propositionen&lt;br&gt;(prop. 1970:188) i princip inte sysselsättas i sådana kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsuppgifter utanför enhetens verksamhetsområde som kan medföra Prop.&lt;br&gt;bindningar till vad som vid fastighetsbildningen utgör kommunala&lt;br&gt;partsintressen. Enligt min mening är det svårt att i lag generellt ge mer&lt;br&gt;detaljerade föreskrifter för tillgodoseende av nu ifrågavarande intressen.&lt;br&gt;Det synes tillräckligt att föreskriva att tjänsteman hos kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet eller fastighetsregistermyndighet inte får tilldelas&lt;br&gt;uppgifter i annan verksamhet hos kommunen som kan rubba förtroendet&lt;br&gt;för hans tjänsteutövning hos myndigheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:214 om en ny organisation för lantmäteri- och&lt;br&gt;fastighetsdataverksamheten m.m. anges att viss lokalt utförd upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet av karaktären myndighetsservice bör kunna bedrivas&lt;br&gt;inom det statliga lantmäteriets lokala myndighetsorganisation. Myndig-&lt;br&gt;heterna bör lokalt kunna utföra den övervägande delen av förrättnings-&lt;br&gt;arbetet jämte fastighetsregistreringen och därutöver svara för annan&lt;br&gt;service som på ett naturligt sätt kan kopplas till detta arbete. Som&lt;br&gt;exempel på sådana uppgifter nämns upprättande av fastighetsplan och&lt;br&gt;nybyggnadskarta, utförande av lägeskontroll, ajourhållning av primärkar-&lt;br&gt;ta, utförande av fastighetsutredningar och upprättande av fastighetsägar-&lt;br&gt;förteckningar samt viss annan fastighetsrättslig service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsutredningens förslag anknyter till propositionen och&lt;br&gt;har i den delen godtagits av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsuppgifter vid sidan om förrättningsverksamheten som med&lt;br&gt;bibehållen rättssäkerhet kan utföras av personal vid en kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet är sådana som faller inom ramen för begreppet&lt;br&gt;myndighetsservice. Begreppet bör, såsom Huvudmannaskapsutredningen&lt;br&gt;föreslagit, också kunna innefatta viss service som myndigheten till-&lt;br&gt;handahåller för att tillgodose kommunala nämnders och förvaltningars&lt;br&gt;behov inom lantmäteriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun som ansöker om ett tillstånd att ansvara för fastighets-&lt;br&gt;bildningen bör visa att de arbetsuppgifter som skall tilldelas personalen&lt;br&gt;vid den kommunala myndigheten praktiskt taget uteslutande kommer att&lt;br&gt;omfatta förrättningsverksamhet och myndighetsservice. Det ankommer&lt;br&gt;sedan på kommunen att upprätthålla en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om arbetsuppgifterna för myndigheten är nära knuten till frågan&lt;br&gt;om myndighetens inplacering i den kommunala organisationen. Dom-&lt;br&gt;stolsverket har föreslagit att det bör övervägas att i lag reglera hur den&lt;br&gt;kommunala myndigheten skall inordnas i den kommunala organisationen.&lt;br&gt;Regeringen delar emellertid Huvudmannaskapsutredningens bedömning.&lt;br&gt;Således skall en kommun i sin ansökan visa att dess lantmäterimyndighet&lt;br&gt;kommer att få en sådan oberoende ställning som är förutsatt. Även&lt;br&gt;Lagrådet har påtalat att kravet på att den kommunala lantmäterimyndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet skall bedrivas opartiskt är en av de omständigheter&lt;br&gt;som måste beaktas vid myndighetens inordnande i den kommunala&lt;br&gt;organisationen. Myndigheten måste vara fristående från kommunens&lt;br&gt;politiska ledning. Inordnas den under en befintlig nämnd eller annan&lt;br&gt;kommunal enhet, är det enligt Lagrådet angeläget att den inte i sin&lt;br&gt;verksamhet utsätts för politiska påtryckningar från den nämnden eller&lt;br&gt;enheten. Enligt regeringens mening innebär detta att myndigheten inte&lt;br&gt;skall kunna vara inordnad under en nämnd med ansvar för mark- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exploateringsverksamheten eller i en förvaltningsorganisation vars Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;verksamheter har sådan karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wrksamhetens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en lantmäterimyndighet skall kunna upprätthålla den kompetens&lt;br&gt;som krävs för att bedriva förrättningsverksamhet måste verksamheten vid&lt;br&gt;myndigheten ha en viss omfattning. Huvudmannaskapsutredningen har&lt;br&gt;härvid föreslagit dels en riktpunkt för forrättningsverksamhetens&lt;br&gt;omfattning, dels att myndigheten skall ha en personalstyrka motsvarande&lt;br&gt;minst fem årsarbetskrafter och att personalen praktiskt taget uteslutande&lt;br&gt;skall arbeta med lantmäteriförrättningar och myndighetsservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som mått på forrättningsverksamhetens omfattning föreslog Huvud-&lt;br&gt;mannaskapsutredningen de kostnader som följer av en förrättnings-&lt;br&gt;verksamhet på halvtid för chefen och dennes ersättare inklusive kring-&lt;br&gt;kostnader och biträdande personal. Detta motsvaras enligt utredningen av&lt;br&gt;600 000 kronor per år i 1995 års penningvärde. Skulle de förväntade&lt;br&gt;intäkterna från förrättningsverksamhet vid en kommunal lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet vara mindre än 600 000 kr per år, utgör detta enligt utredningen&lt;br&gt;skäl för beslutsinstansen att överväga avslag på ansökan om tillstånd.&lt;br&gt;Minimikravet på intäkter avser ett genomsnitt för en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med angivna krav på att verksamheten skall ha en viss minsta&lt;br&gt;omfattning är att garantera att myndigheten kan upprätthålla tillräcklig&lt;br&gt;kompetens inom fästighetsbildningsområdet. Regeringen finner det&lt;br&gt;angeläget att myndigheten har erforderlig kompetens. Emellertid kan det&lt;br&gt;knappast anses ändamålsenligt att i lag föreskriva ett visst minsta belopp&lt;br&gt;för verksamhetens omfattning. Sådana gränser måste anses vara en&lt;br&gt;mindre väl lämpad konstruktion mot bakgrund av bl.a. den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen och de rationaliseringsmöjligheter som numera står till buds.&lt;br&gt;Denna utveckling och dessa möjligheter kommer att påverka såväl&lt;br&gt;förrättningshandläggningen som kostnaderna for fastighetsbildningen. Hur&lt;br&gt;snabbt dessa förändringar kommer att ske och hur mycket kostnaderna&lt;br&gt;kommer att förändras kan inte nu förutses. Den omfattning på för-&lt;br&gt;rättningsverksamheten och myndighetens verksamhet i övrigt som&lt;br&gt;Huvudmannaskapsutredningen angivit bör kunna tjäna som vägledning&lt;br&gt;med de tekniska och organisatoriska förutsättningar som nu gäller.&lt;br&gt;Bedömningen måste emellertid anpassas till de förändrade förutsättningar&lt;br&gt;som kan komma att gälla vid de tidpunkter då prövningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Myndighetens kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Minst två personer inom myndigheten skall&lt;br&gt;ha den kompetens och erfarenhet som krävs för att utöva ett eget&lt;br&gt;ansvar för förrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningens förslag innebär&lt;br&gt;att särskilda kompetenskrav knyts till chefen för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Enligt några remissinstanser bör även den eller de&lt;br&gt;tjänstemän som av myndighetens chef får ett delegerat ansvar ha samma&lt;br&gt;formella kompetens som chefen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning att minst två personer inom myndigheten bör ha förrättnings-&lt;br&gt;mannakompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande förordningen (1988:1232) med instruktion för&lt;br&gt;lantmäterimyndigheterna innehåller behörighetsregler som gäller för både&lt;br&gt;statliga och kommunala fastighetsbildnings- och fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;heter. Bestämmelserna innebär bl.a. att chefen för en fastighetsbildnings-&lt;br&gt;eller fåstighetsregistermyndighet skall ha civilingenjörsexamen från&lt;br&gt;teknisk högskola eller motsvarande kunskaper samt ha minst två års&lt;br&gt;erfarenhet av verksamhet som utförs vid fastighetsbildnings- eller&lt;br&gt;fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsutredningen har föreslagit att chefen för den&lt;br&gt;kommunala myndigheten bör uppfylla motsvarande kompetenskrav, men&lt;br&gt;att den person som utövar ett från chefen delegerat ansvar inte behöver&lt;br&gt;ha samma formella kompetens. Det är enligt utredningen tillräckligt med&lt;br&gt;nödvändiga kunskaper och erfarenheter för arbetsuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att en av de två personer&lt;br&gt;som skall ha förrättningsmannakompetens bör ha civilingenjörsexamen&lt;br&gt;från en teknisk högskola med inriktning mot lantmäterifrågor eller&lt;br&gt;motsvarande kunskaper samt minst två års erfarenhet av sådan verksam-&lt;br&gt;het som utförs vid lantmäterimyndighet. Regeringen anser däremot inte&lt;br&gt;att det är nödvändigt att kompetenskravet skall gälla just för myndig-&lt;br&gt;hetens chef. Det väsentliga är enligt regeringens mening att specialist-&lt;br&gt;kompetensen finns inom myndigheten och att arbetet organiseras på ett&lt;br&gt;sådant sätt att kompetensen finns hos dem som svarar för&lt;br&gt;förrättningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla och utveckla kompetensen är det också viktigt att&lt;br&gt;personalen även vid de kommunala lantmäterimyndigheterna har&lt;br&gt;möjlighet att delta i vidareutbildning. Sådan utbildning anordnas i stor&lt;br&gt;omfattning av det statliga lantmäteriet. För Lantmäteriverkets del bör&lt;br&gt;sådan utbildning ses som en del av verkets tillsynsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 Teknisk standard&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Myndighetens informationssystem skall ha&lt;br&gt;sådan teknisk standard som säkrar utbyte och information mellan&lt;br&gt;stat och kommun inom lantmäteriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip inte haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget i denna del. En del instanser framhåller att det är&lt;br&gt;informationsflödet mellan stat och kommun som bör definieras och inte&lt;br&gt;en teknisk standard för kommunens informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lantmäteriverket har som central&lt;br&gt;myndighet inom verksamhetsområdet det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;teknikutvecklingen och för att berörda intressenter kan utnyttja bl.a. de&lt;br&gt;rationaliseringsmöjligheter som kan uppstå. I Lantmäteriverkets&lt;br&gt;samordningsansvar ligger att främja ett ändamålsenligt och effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av de geografiska informationssystemen inom detta område.&lt;br&gt;Detta förutsätter väl fungerande system för produktion och tillhanda-&lt;br&gt;hållande av data. Information måste säkert och effektivt kunna bytas&lt;br&gt;mellan olika producenter samt mellan producenter och användare. En god&lt;br&gt;teknisk standard behövs också för att förrättningskostnadema och därmed&lt;br&gt;avgifterna för användarna skall kunna hållas så låga som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss samordning inom det tekniska området mellan det statliga&lt;br&gt;lantmäteriet och de kommunala lantmäterimyndigheterna är följaktligen&lt;br&gt;nödvändig. För att få inrätta en egen lantmäterimyndighet bör en&lt;br&gt;kommun kunna visa att den har tillgång till tekniska system som kan&lt;br&gt;leverera och hämta information enligt en viss standard så att utbytet av&lt;br&gt;information mellan stat och kommun garanteras. Viktigast är en&lt;br&gt;gemensam teknisk standard för registreringen mot fastighetsdatasystemet&lt;br&gt;samt vid uppbyggnad och förvaltning av digitala registerkartor. Kravet&lt;br&gt;på teknisk samordning innebär inte att Lantmäteriverket skall kunna&lt;br&gt;föreskriva att en kommun skall välja tekniska system och rutiner som är&lt;br&gt;identiska med verkets egna. Under förutsättning att utbytet av in-&lt;br&gt;formation mellan systemen säkerställs, kan kommunen själv välja system&lt;br&gt;och rutiner. Det är emellertid angeläget att den fulla besparingspotentia-&lt;br&gt;len av sådana nya ADB-system som utvecklats med offentliga medel tas&lt;br&gt;till vara av såväl statliga som kommunala lantmäterimyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Myndighetens verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kommunal lantmäterimyndighet skall&lt;br&gt;handlägga alla ärenden om fastighetsbildning utom sådana ärenden&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- på begäran av en sakägare skall flyttas över till den statliga&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten i länet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- berör flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avser stora jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar&lt;br&gt;ny bebyggelse eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avser andra särskilda förrättningar, exempelvis stora och&lt;br&gt;komplicerade anläggningsförrättningar och äganderättsutredningar,&lt;br&gt;som av kompetens- eller resursskäl bör handläggas av den statliga&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av den kommunala lantmäterimyndigheten att överlämna&lt;br&gt;en förrättning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Viss kritik har riktats mot att det remitterade&lt;br&gt;lagförslaget är alltför otydligt när det gäller stora jord- och skogsbruks-&lt;br&gt;förrättningar som inte omfattar ny bebyggelse och specialförrättningar&lt;br&gt;som omfattar större anläggningsförrättningar och äganderättsutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inom kommuner med ett eget ansvar&lt;br&gt;för fastighetsbildningsverksamheten kan det statliga lantmäteriet enligt&lt;br&gt;utredningen svara för vissa specialiserade förrättningar. Under ut-&lt;br&gt;redningen har även kommunala företrädare betonat att det är lämpligt att&lt;br&gt;statliga organ med en specialistkompetens som normalt inte finns vid den&lt;br&gt;kommunala myndigheten handlägger vissa typer av förrättningar.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför, i likhet med utredningen, att vissa för-&lt;br&gt;rättningar regelmässigt skall överlämnas till statliga lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning av i vilka fall förrättningar&lt;br&gt;bör handläggas av statlig myndighet. Det gäller dels infrastrukturförrätt-&lt;br&gt;ningar, som berör flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden och&lt;br&gt;involverar sakägare på region- eller riksnivå, dels stora och komplicerade&lt;br&gt;jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar ny bebyggelse, dels&lt;br&gt;andra särskilda förrättningar som av kompetens- eller resursskäl bör&lt;br&gt;handläggas av den statliga myndigheten. För den närmare avgränsningen&lt;br&gt;av dessa förrättningstyper bör nuvarande praxis tjäna till ledning. Till&lt;br&gt;detta kommer de förrättningar där, enligt vad som utvecklas i avsnitt&lt;br&gt;4.10, en sakägare har begärt att ärendet skall överlämnas till den statliga&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla ansökningar om fastighetsbildning inom en kommun med&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet skall inges dit. Det ankommer sedan på&lt;br&gt;denna myndighet att till den statliga lantmäterimyndigheten i länet&lt;br&gt;överlämna de ärenden som skall handläggas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet föreslagit bör ett beslut av den kommunala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantmäterimyndigheten att överlämna en förrättning inte kunna över- Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;klagas. Även om den kommunala lantmäterimyndigheten skulle ha gjort&lt;br&gt;en uppenbar felbedömning vid beslutet att överlämna ärendet försämras&lt;br&gt;inte sakägarnas rättssäkerhet av att det blir den statliga lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten i länet som handlägger ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Övergångstider vid förändringar i ansvarsfördelningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kommunal lantmäterimyndighet skall&lt;br&gt;normalt börja sin verksamhet vid det årsskifte som infaller närmast&lt;br&gt;efter det att ett år förflutit sedan tillstånd meddelats. En kommun&lt;br&gt;och Lantmäteriverket skall dock kunna komma överens om kortare&lt;br&gt;övergångstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningen föreslog att&lt;br&gt;ansökningar skulle kunna ges in till halvårsskiftet ett visst år och att&lt;br&gt;Lantmäteriverket samma år skulle pröva ansökan. Den kommunala&lt;br&gt;myndigheten skulle få bölja sin verksamhet vid det årsskifte som infaller&lt;br&gt;tolv månader efter Lantmäteriverkets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, t.ex. Mariestads tingsrätt,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Statens lantmäteriverk, Lantmäteriets&lt;br&gt;civilingenjörsförening samt Östersunds, Helsingborgs, Eskilstuna,&lt;br&gt;Strömstads och Orsa kommuner, har påtalat att systemet skulle bli alltför&lt;br&gt;instabilt om kommunerna varje år tilläts att inrätta kommunala lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheter. Remissinstanserna pekar därvid främst på de problem&lt;br&gt;som uppstår för den statliga lantmäteriorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nya statliga lantmäteriorganisatio-&lt;br&gt;nen skall börja sin verksamhet den 1 januari 1996. Vid denna tidpunkt&lt;br&gt;avvecklas bl.a. de statliga fastighetsbildnings- och festighetsregistermyn-&lt;br&gt;dighetema, vars verksamhet förs över till lantmäterimyndigheten i&lt;br&gt;respektive län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala fastighetsbildnings- och festighetsregistermyndighetema&lt;br&gt;förutsätts dock fortsätta sin verksamhet oförändrad även efter den&lt;br&gt;tidpunkten. En integrering av fastighetsbildning och festighetsregistrering&lt;br&gt;vid dessa myndigheter kan ske först sedan det klarlagts vilka kommuner&lt;br&gt;som i fortsättningen kommer att svara för fastighetsbildning och&lt;br&gt;festighetsregistrering inom kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits tidigare finns det ett behov av en stabil organisation&lt;br&gt;bl.a. mot bakgrund av verksamhetens funktion som grundläggande&lt;br&gt;infrastruktur. Alltför snabba och ständigt pågående förändringar gör det&lt;br&gt;svårt att planera för verksamheten och organisera den på ett sätt som&lt;br&gt;motsvarar de krav på effektivitet, säkerhet och kvalitet som måste ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de statliga lantmäterimyndigheterna och kommunerna skall&lt;br&gt;kunna planera och anpassa sin organisation måste därför vissa övergångs-&lt;br&gt;tider gälla. Både när en kommun erhåller ett ansvar för fastighetsbildning&lt;br&gt;och när en kommun önskar avsäga sig detta ansvar, behövs en rimlig&lt;br&gt;tidsperiod för att anpassa organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att kommunerna gör långsiktiga bedömningar Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;när det gäller frågan om att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet.&lt;br&gt;De farhågor som vissa remissinstanser haft att möjligheten att träda in i&lt;br&gt;eller ut ur systemet skulle medföra för stor instabilitet torde vara&lt;br&gt;överdrivna. Inrättandet av en kommunal lantmäterimyndighet medför&lt;br&gt;bl.a. ett omfattande kostnadsansvar för kommunen. Regeringen bedömer&lt;br&gt;därför att det efter en övergångstid inte kommer att bli fråga om större&lt;br&gt;förändringar. Utredningens förslag kan därför i huvudsak godtas.&lt;br&gt;Utvecklingen bör dock följas och en omprövning kunna ske om systemet&lt;br&gt;visar sig ge upphov till allvarliga olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avseende anser regeringen dock att en viss tidsförskjutning är&lt;br&gt;motiverad för att underlätta omställningen till det nya systemet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår således att de kommuner som den 31 december 1995&lt;br&gt;inte har egen fåstighetsbildningsmyndighet skall få inrätta kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet först den 1 januari 1999. Detta innebär att i första&lt;br&gt;omgången endast de 41 kommuner som i dag har egen fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighet ges möjlighet att söka tillstånd enligt den nya lagen.&lt;br&gt;Beslut avseende dessa kommuner skall meddelas under år 1996 och de&lt;br&gt;nya myndigheterna inrättas den 1 januari 1998. Övriga kommuner&lt;br&gt;kommer att kunna få sina ansökningar prövade först under år 1997 och&lt;br&gt;myndigheterna kunna inrättas den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan förändring i förhållande till utredningens förslag kan&lt;br&gt;flera fördelar uppnås. Antalet ansökningar som skall prövas det första&lt;br&gt;året blir överskådligt liksom antalet nya myndigheter. Vissa erfarenheter&lt;br&gt;av den nya lantmäteriorganisationen kommer att föreligga innan de&lt;br&gt;kommuner som i dag inte har egna fastighetsbildningsmyndigheter&lt;br&gt;behöver ta ställning till om de skall ansöka om tillstånd. Av betydelse i&lt;br&gt;det sammanhanget kan bl.a. vara förutsättningarna för en kommun att&lt;br&gt;komma överens med en statlig lantmäterimyndighet om att få medverka&lt;br&gt;i förrättningsförberedelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergångstider som nu föreslås syftar i första hand till att ge&lt;br&gt;tillräcklig tid för olika myndigheter att planera för de förändringar som&lt;br&gt;skall genomföras. Med hänsyn härtill bör möjligheter finnas för de&lt;br&gt;berörda myndigheterna att i det enskilda fallet komma överens om&lt;br&gt;kortare övergångstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att arbetsuppgifter överförs mellan statliga och&lt;br&gt;kommunala myndigheter kan en rad olika praktiska frågor behöva lösas&lt;br&gt;mellan berörda myndigheter. Det är angeläget att Lantmäteriverket i&lt;br&gt;samarbete med företrädare för kommunerna söker finna former för en&lt;br&gt;smidig hantering av de frågor som kan bli aktuella i sammanhanget.&lt;br&gt;Därvid bör bl.a. beaktas de regler om arbetstagares ställning vid&lt;br&gt;övergång av verksamhet som den 1 januari 1995 infördes genom&lt;br&gt;ändringar i hgen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka samband mellan det mätningsarbete som utförs i&lt;br&gt;samband med fastighetsbildning och de mätningar som behövs i den&lt;br&gt;kommunala plan- och byggprocessen. Inom vissa områden kommer den&lt;br&gt;statliga lantmäterimyndigheten att, inom ramen för de uppgifter som&lt;br&gt;ryms inom begreppet myndighetsservice, utföra viss av kommunen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterfrågad mätningsverksamhet m.m. Om kommunen fortsättningsvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskar svara för fastighetsbildningen eller utföra förrättningsförbe-&lt;br&gt;redelsema kan det vara naturligt att de förrättningsanknutna mätnings-&lt;br&gt;uppgiftema och övrig mätningsverksamhet ses som en helhet. Detta&lt;br&gt;förhållande kan medföra att kommunen bör överta det samlade ansvaret&lt;br&gt;för mätningsverksamheten i kommunen från den statliga lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten. Motsvarande förhållande kan uppstå om verksamheten skall&lt;br&gt;överföras från en kommun till den statliga lantmäterimyndigheten. Även&lt;br&gt;formerna för sådan förändrad ansvarsfördelning bör i första hand lösas&lt;br&gt;i samförstånd mellan berörda myndigheter och med beaktande av ovan&lt;br&gt;angivna utgångspunkter och de regler som gäller enligt lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av Huvudmannaskapsutredningens förslag har&lt;br&gt;också arkivfrågor tagits upp från flera håll. Regeringen avser att uppdra&lt;br&gt;åt Riksarkivet och Lantmäteriverket att i samarbete med kommunerna&lt;br&gt;närmare studera dessa frågor och överväga behovet av särskild reglering&lt;br&gt;för en tillfredsställande arkivhantering när ansvaret för lantmäterifrågor&lt;br&gt;övergår mellan statliga och kommunala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Tillsyn samt återkallelse av tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lantmäteriverket skall utöva tillsyn över den&lt;br&gt;kommunala lantmäteriverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd avseende en kommunal lantmäterimyndighet skall&lt;br&gt;kunna återkallas av regeringen efter anmälan från Lantmäteriverket&lt;br&gt;om verksamheten inte längre kan antas uppfylla de förutsättningar&lt;br&gt;som krävs för tillstånd eller om myndigheten i något väsentligt&lt;br&gt;hänseende brister i myndighetsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare upphör ett sådant tillstånd att gälla om kommunen anmäler&lt;br&gt;att den inte längre vill fortsätta med verksamheten. Den kom-&lt;br&gt;munala myndigheten upphör då normalt vid det årsskifte som&lt;br&gt;infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan anmälan gjordes.&lt;br&gt;Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten dock upphöra&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens, dock har befogenheten att återkalla ett&lt;br&gt;tillstånd flyttats från Lantmäteriverket till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte närmare kommenterat&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lantmäteriverket bör även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis utöva tillsyn över såväl statliga som kommunala lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheter. I Lantmäteriverkets tillsynsfunktion mot kommunala lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheter ligger bl.a. att se till att de villkor som satts upp för&lt;br&gt;tillstånd att inrätta sådana myndigheter fortlöpande uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun inte uppfyller villkoren, bör verket genom i första&lt;br&gt;hand rådgivning och samråd verka för att kommunen vidtar sådana&lt;br&gt;åtgärder som säkerställer att villkoren uppfylls. Kommunen bör således&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normalt ges möjlighet att inom viss tid anpassa verksamheten så att den Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;uppfyller villkoren för inrättande av en kommunal lantmäteriverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nödvändiga förändringar inte sker skall tillståndet kunna återkallas&lt;br&gt;av regeringen efter anmälan av Lantmäteriverket. Äterkallelse skall också&lt;br&gt;kunna ske om myndigheten i något väsentligt hänseende brister i&lt;br&gt;myndighetsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun kan för egen del finna att den inte vill fortsätta med&lt;br&gt;lantmäteriverksamheten. Kommunen kan då anmäla detta till Lant-&lt;br&gt;mäteriverket varvid kommunens tillstånd upphör att gälla vid det årsskifte&lt;br&gt;som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan anmälan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som då en kommunal lantmäterimyndighet inrättas&lt;br&gt;bör överenskommelser kunna träffas om kortare övergångstider.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Förrättningsförberedelser m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lantmäterimyndigheten i länet kan uppdra åt&lt;br&gt;en annan statlig eller kommunal myndighet med kompetens inom&lt;br&gt;lantmäteriområdet att utföra vissa tekniska åtgärder m.m. som har&lt;br&gt;samband med förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningen har ansett att&lt;br&gt;avtal motsvarande nuvarande s.k. C-avtal, dvs. avtal om förrättningsför-&lt;br&gt;beredelser, skall kunna träffas mellan lantmäterimyndigheten i länet och&lt;br&gt;en kommun. Något förslag till lagreglering i denna del har inte ingått i&lt;br&gt;promemorian med författningsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser, särskilt kommuner,&lt;br&gt;understryker behovet av att s.k. C-avtal kommer till stånd. Några&lt;br&gt;remissinstanser ifrågasätter om inte förrättningsförberedelser bör&lt;br&gt;upphandlas i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Lantmäteri- och inskrivningsut-&lt;br&gt;redningens betänkande Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och&lt;br&gt;bolag (SOU 1993:99) redovisas en syn på förrättningsförberedelser som&lt;br&gt;innebär att dessa skall konkurrensutsättas. Utredningens slutsats är att&lt;br&gt;förrättningsprocessen kan delas in i en rättslig och en teknisk del, varav&lt;br&gt;den senare innehåller moment som inte kan anses innefatta myndig-&lt;br&gt;hetsutövning enligt förvaltningslagen (1986:223). Den tekniska sidan&lt;br&gt;anses omfatta fastighetsutredning, fastighetsrättslig beskrivning,&lt;br&gt;andelstalsberäkning samt teknisk utredning och fältarbete. Även&lt;br&gt;plantolkning, teknisk beskrivning och upprättande av karta räknar&lt;br&gt;utredaren in i denna kategori. De uppräknade verksamheterna skall enligt&lt;br&gt;utredningen kunna handlas upp från kommun, uppdragsorganisationen&lt;br&gt;inom det statliga lantmäteriet eller privata konsulter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen En ny organisation för lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten m.m. (prop. 1993/94:214) framhålls emellertid att en&lt;br&gt;förrättning till alla delar bör anses utgöra myndighetsutövning. För-&lt;br&gt;rättningsmannen måste ha ett formellt och reellt ansvar för fastighets-&lt;br&gt;bildningsärendet i dess helhet och därmed kunna avgöra om och i så fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka förrättningsmoment som kan utföras av någon annan. Myndigheten Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;skall även fortsättningsvis kunna genomföra hela förrättningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt framhålls i propositionen att vissa förrättningsmoment främst&lt;br&gt;av kart- och mätningsteknisk art liksom hittills bör kunna utföras av&lt;br&gt;kommunala mätningsorgan eller upphandlas i konkurrens. De kart- och&lt;br&gt;mätningstekniska momenten anses lättast att skilja ut och nyttan av att&lt;br&gt;samordna mätning för fastighetsbildning med kommunalteknisk mätning&lt;br&gt;i övrigt framhålls som ett argument för att arbetet läggs ut för upphand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Kommunala entreprenader - Vad är möjligt? (SOU&lt;br&gt;1991:26) framhålls också att förrättningen bör ses som en helhet där inte&lt;br&gt;bara själva beslutsfattandet innebär myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av möjligheterna att låta en kommun svara för vissa&lt;br&gt;förrättningsförberedelser är främst två lagar av intresse, dels konkur-&lt;br&gt;renslagen (1993:90), dels lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli 1993. Lagen bygger på&lt;br&gt;principen att förbud meddelas för vissa typer av ageranden. Verksamhet&lt;br&gt;som består av myndighetsutövning omfattas emellertid inte av lagen.&lt;br&gt;Gränsen för myndighetsutövning är emellertid mycket svår att dra. Ett&lt;br&gt;exempel på en sådan svårighet är utsättning av byggnader enligt plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10) som utgör en serviceåtgärd från kommunen&lt;br&gt;påbjuden i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om offentlig upphandling tillkom i samband med EES-avtalet.&lt;br&gt;Den trädde i kraft den 1 januari 1994. Lagen innebär en anpassning till&lt;br&gt;EG:s regler för offentlig upphandling. Lagen om offentlig upphandling&lt;br&gt;bygger på tanken att all offentlig upphandling skall ske affärsmässigt och&lt;br&gt;i konkurrens. Det anbud som är det lägsta skall i princip antas. Det finns&lt;br&gt;dock möjlighet att välja ett högre anbud under förutsättning att det kan&lt;br&gt;anses mest fördelaktigt med hänsyn till samtliga omständigheter såsom&lt;br&gt;pris, driftskostnader, funktion, miljöpåverkan etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från lagens bestämmelser får göras för sådant som är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen.&lt;br&gt;Vidare finns en bestämmelse som undantar upphandling av tjänster från&lt;br&gt;en annan enhet som på grund av lag eller annan författning har ensamrätt&lt;br&gt;att utföra tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfaranden som innebär att en statlig myndighet vänder sig till en&lt;br&gt;annan statlig myndighet inom den senares typiska verksamhetsområde&lt;br&gt;faller inte under upphandlingsbestämmelsema. Ligger tjänsten utanför&lt;br&gt;den senares typiska verksamhetsområde skall tjänsten upphandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya lagreglerna innebär en förändring i förhållande till de regler&lt;br&gt;som gällde vid de s.k. C-avtalens tillkomst vilket gör att avtalens framtid&lt;br&gt;behöver övervägas. En avgörande fråga är då om förrättningsförbe-&lt;br&gt;redelser skall anses innebära myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet myndighetsutövning är inte entydigt som nyss nämnts. Den&lt;br&gt;tidigare förvaltningslagen (1971:290) med förarbeten anses fortfarande&lt;br&gt;ge den mest etablerade definitionen. Enligt definitionen omfattar&lt;br&gt;begreppet sådan verksamhet som innebär ”utövning av befogenhet att för&lt;br&gt;enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avskedande eller annat jämförbart förhållande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att myndighetsutövning i denna mening skall föreligga krävs att Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;myndigheten grundar sin befogenhet att bestämma om ett förhållande på&lt;br&gt;en författning eller något annat beslut av regering eller riksdag. Beslutet&lt;br&gt;skall vara bindande. Det räcker att beslutet har indirekta rättsverkningar&lt;br&gt;mot den enskilde. Ett exempel är registreringsbeslut som i sig kanske&lt;br&gt;endast innebär en anteckning om ett visst förhållande som utgör&lt;br&gt;rättsfaktum och därför får rättsverkningar för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen om förrättningsförberedelsemas karaktär framgår att&lt;br&gt;oklarheter finns när det gäller gränsdragningen mellan myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning och vad som kan kallas tekniska förberedelser för förrättningen.&lt;br&gt;Samtidigt gäller att förrättningslantmätaren ansvarar för hela förrätt-&lt;br&gt;ningen inklusive alla förberedande åtgärder. Ett samspel mellan de&lt;br&gt;judiciella och tekniska delarna måste äga rum. Förrättningslantmätaren&lt;br&gt;måste ha möjlighet att ingripa även i de tekniska momenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegation av främst kart- och mätningstekniska moment vid en&lt;br&gt;förrättning förutsätter också kompetens hos den som skall utföra&lt;br&gt;uppgifterna. De moment som delegerats måste utföras med bibehållen&lt;br&gt;effektivitet och noggrannhet av bl.a. rättssäkerhetsskäl. Förrättningen i&lt;br&gt;sig är lagbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba utvecklingen på det tekniska området kan komma att&lt;br&gt;medföra att mycket av det arbete som i dag utförs vid skrivbordet&lt;br&gt;kommer att klaras av ute i falt i direkt anslutning till förrättningen.&lt;br&gt;Mätuppgifter på fältet kan direkt matas in i registren via datorprogram.&lt;br&gt;Det område som skulle kunna kallas tekniska åtgärder i samband med&lt;br&gt;förrättning krymper därmed som självständigt moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vad&lt;br&gt;gäller mätningar och kartor. Kommunerna har det grundläggande&lt;br&gt;ansvaret for den storskaliga kartproduktionen som berör planerings- och&lt;br&gt;byggverksamheten. Principen om registrering vid källan kommer att&lt;br&gt;genomföras. Detta innebär att uppgifterna i samband med en förrättning&lt;br&gt;skall registreras direkt i databaser vilket i sig innebär en anteckning om&lt;br&gt;ett visst förhållande i register och detta utgör rättsfaktum som får&lt;br&gt;rättsverkningar för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot bakgrund av vad som nu redovisats att&lt;br&gt;förrättningen i sin helhet bör ses som myndighetsutövning. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att det i fastighetsbildningslagen införs bestämmelser som&lt;br&gt;innebär att lantmäterimyndigheten i länet skall kunna uppdra åt annan&lt;br&gt;statlig eller kommunal myndighet med kompetens inom lantmäteriom-&lt;br&gt;rådet att utföra åtgärder enligt 4 kap. 25 § första stycket, 27 och 28 §§&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom ges en fastare grund för framtida avtal mellan den&lt;br&gt;myndighet som ansvarar för förrättningen och andra statliga eller&lt;br&gt;kommunala organ. Dessa förhållanden utesluter dock inte att vissa väl&lt;br&gt;avgränsade delar av förberedelserna kan läggas ut för upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Skyldighet att överlämna vissa ärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En förrättning där kommunen är sakägare&lt;br&gt;skall överlämnas till lantmäterimyndigheten i länet om kommunen&lt;br&gt;eller en annan sakägare begär det. Detta gäller inte förrättningar&lt;br&gt;som grundas på avtal enligt jordabalken om köp, byte eller gåva av&lt;br&gt;fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Huvudmannaskapsutredningens förslag&lt;br&gt;överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser anser att skyldigheten att&lt;br&gt;informera om rätten att få ärendet överlämnat till den statliga lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten bör regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har påtalat att den statliga lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;bör ompröva ett överlämnat ärende i dess helhet. Ett par andra remissin-&lt;br&gt;stanser har framfört att överlämnandemöjligheten inte bör bestå under&lt;br&gt;hela förrättningen, utan att en sådan begäran skall framställas när&lt;br&gt;förrättningen inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Organisationen för fastighetsbildning&lt;br&gt;och festighetsregistrering måste som tidigare framhållits tillgodose kravet&lt;br&gt;på rättssäkerhet. Med den organisatoriska lösning som föreslås,&lt;br&gt;inrymmande såväl statliga som kommunala lantmäterimyndigheter, bör&lt;br&gt;förrättningar där en kommun är sakägare särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är sakägare i cirka hälften av totala antalet ärenden enligt&lt;br&gt;festighetsbildningslagen. Även om kommunen i ett mindre antal ärenden&lt;br&gt;är ensam sakägare, föreligger i ett stort antal festighetsbildningsärenden&lt;br&gt;en situation där kommunen och enskilda sakägare kan ha motstående&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Huvudmannaskapsutredningens förslag skall vaije sakägare vid&lt;br&gt;en förrättning där kommunen är en av sakägarna ha rätt att begära&lt;br&gt;överlämnande till statlig myndighet. En sådan begäran medför att ärendet&lt;br&gt;skall överlämnas till den statliga lantmäterimyndigheten. Om ingen&lt;br&gt;sakägare begär att ärendet skall överlämnas, handläggs hela ärendet i&lt;br&gt;vanlig ordning av den kommunala lantmäterimyndigheten. Från&lt;br&gt;huvudregeln föreslås vissa undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan lösning kan den kommunala myndigheten handlägga&lt;br&gt;även ärenden där kommunen är sakägare under förutsättning att&lt;br&gt;myndigheten har alla sakägares förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal lantmäterimyndighet bör vara skyldig att så snart som&lt;br&gt;möjligt efter det att ansökan om förrättning lämnats in ge sakägarna&lt;br&gt;information om möjligheten till överlämnande och vad denna innebär.&lt;br&gt;Detta minskar också sannolikheten för att ett överlämnande sker sent&lt;br&gt;under förrättningen och därigenom orsakar dubbelarbete och förseningar.&lt;br&gt;Denna upplysningsskyldighet bör kunna meddelas i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kommunen bör, om kommunen bedömer det som förtroendeskad-&lt;br&gt;ligt eller av annan anledning olämpligt att den kommunala myndigheten&lt;br&gt;handlägger ett ärende, kunna ta initiativ till ett överlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om sakägarens rätt skall gälla även de förrättningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där kommunen slutit överenskommelse med övriga sakägare innan en Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;ansökan om fastighetsbildning lämnas in. Enligt bl.a. statistik från&lt;br&gt;kommunala fastighetsbildningsmyndigheter föreligger i det stora flertalet&lt;br&gt;ärenden där kommunen är sakägare en överenskommelse innan för-&lt;br&gt;rättningen inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska statusen hos sådana överenskommelser blir av intresse&lt;br&gt;for överlämnandefrågan. Om de utgör civilrättsliga avtal är de att&lt;br&gt;betrakta som bindande for avtalsparterna och normerande för fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten. Ett överlämnande skulle i dessa fäll inte fylla&lt;br&gt;någon funktion. Om däremot överenskommelserna inte har denna&lt;br&gt;rättsverkan utan kan prövas och ändras av förrättningslantmätaren bör&lt;br&gt;sakägare ha rätt att få ärendet överlämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver avtal enligt jordabalkens bestämmelser förekommer andra&lt;br&gt;former av överenskommelser, t.ex. i fråga om ersättning för skada och&lt;br&gt;intrång. Frågan om dessa överenskommelsers rättsliga ställning kan inte&lt;br&gt;entydigt besvaras. Av fastighetsbildningslagen (1970:988) framgår att&lt;br&gt;vissa särskilda villkor som uppställts för att skydda enskilda vid&lt;br&gt;förrättning skall kunna avtalas bort. Genom överenskommelse kan bl.a.&lt;br&gt;avsteg göras från lagens bestämmelser om den ekonomiska uppgörelsen&lt;br&gt;mellan sakägarna. Rättspraxis har sedan bekräftat att överenskommelser&lt;br&gt;kan träffas med bindande verkan redan innan en förrättning inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetsbildningsmyndighetens officialprövning i förrättningens&lt;br&gt;slutskede har dock överenskommelser som inte utgör avtal enligt&lt;br&gt;jordabalkens regler en svagare ställning. Myndigheten tar då ställning till&lt;br&gt;ett antal frågor som inte kan regleras definitivt genom andra överenskom-&lt;br&gt;melser. Myndighetens prövning kan alltså leda till sådana förändringar&lt;br&gt;att en tidigare överenskommelse inte kan fullföljas. En viss oklarhet&lt;br&gt;råder således om vilken rättsverkan andra överenskommelser än avtal&lt;br&gt;enligt jordabalken får vid förrättningen. Denna oklarhet motiverar att&lt;br&gt;endast avtal enligt jordabalken skall undantas från kravet på överläm-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten att begära överlämnande endast kan utnyttjas under&lt;br&gt;förrättningens inledningsskede minskar visserligen risken for kostsamt&lt;br&gt;dubbelarbete, men samtidigt försämras sakägarnas möjligheter att utnyttja&lt;br&gt;överlämnandemöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt för en privatperson är ett fastighetsbildningsärende en&lt;br&gt;relativt sällsynt händelse som dessutom regleras av ett för lekmannen&lt;br&gt;obekant regelverk. En sakägare kan antas behöva sätta sig in i ärendet,&lt;br&gt;processens karaktär och regelsystemet under en längre tid än för-&lt;br&gt;rättningens inledningsskede. Omständigheter som påverkar sakägarnas&lt;br&gt;vilja att begära överlämnande kan också komma fram under själva&lt;br&gt;förrättningen. Vid bedömningen av dessa faktorer bör hänsynen till&lt;br&gt;sakägarna väga tyngst. En sakägare vid en förrättning där även kom-&lt;br&gt;munen är sakägare bör således ha möjlighet att under hela förrättningen&lt;br&gt;begära överlämnande till statlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som tar över ett förrättningsärende skall inte pröva&lt;br&gt;beslut som tidigare fattats under förrättningen i annan utsträckning än vad&lt;br&gt;som allmänt gäller för omprövning av beslut under förrättning. Tidigare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut är alltså normalt bindande även for den statliga myndigheten. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet som tar emot ett överlämnat ärende behöver inte heller göra Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;om de kart- och mätningstekniska moment som tidigare utförts. Den&lt;br&gt;mottagande myndigheten avgör vad som skall göras om efter en&lt;br&gt;genomgång av det enskilda ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inrättande av kommunal fåstighetsbildningsmyndighet&lt;br&gt;och fastighetsregistermyndighet som fettats enligt äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser skall gälla till utgången av år 1997, om inte annat förordnas.&lt;br&gt;För sådana myndigheter skall äldre bestämmelser tillämpas även i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som vid utgången av år 1995 inte har en egen&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet får inrätta en kommunal lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet tidigast den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den nya lagen om kommunala&lt;br&gt;lantmäterimyndigheter bör träda i kraft i samband med att det nya&lt;br&gt;Lantmäteriverket inrättas och den nya lokala statliga organisationen bildas&lt;br&gt;den 1 januari 1996. Som framgår av avsnitt 4.7 behövs det en övergångs-&lt;br&gt;tid i samband med inrättande och avveckling av en kommunal lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet. Tid erfordras också för att pröva ansökningar om att&lt;br&gt;få inrätta en myndighet enligt de nya bestämmelserna. Det finns därför&lt;br&gt;skäl att dela upp ansökningsförfarandet i två omgångar för att arbetsbe-&lt;br&gt;lastningen inte skall bli alltför stor under övergångsskedet. Regeringen&lt;br&gt;anser att det i en första omgång är lämpligt att endast de kommuner skall&lt;br&gt;komma i fråga som nu har en egen festighetsbildningsmyndighet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att endast dessa kommuner skall få inrätta en&lt;br&gt;sådan kommunal lantmäterimyndighet från den 1 januari 1998 och att&lt;br&gt;andra intresserade kommuner kan inrätta en myndighet först från den 1&lt;br&gt;januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu föreslagna regleringen bör de nuvarande kommunala&lt;br&gt;fastighetsbildnings- och festighetsregistermyndighetema fortsätta sin&lt;br&gt;verksamhet t.o.m. den 31 december 1997. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;dessa myndigheter skall fortsätta sin verksamhet enligt äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser fram till den 1 januari 1998 då antingen en ny kommunal lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet eller den statliga myndigheten tar över verksamheten.&lt;br&gt;En viss flexibilitet är önskvärd. Det bör därför vara möjligt att besluta&lt;br&gt;om en tidigare övergång. Enligt de äldre bestämmelserna kan regeringen&lt;br&gt;förordna att kommunen inte längre skall svara för verksamheten. Detta&lt;br&gt;bemyndigande bör upprepas i övergångsbestämmelserna till den nya&lt;br&gt;lagen. Regeringen föreslår därför att det skall vara möjligt att förordna&lt;br&gt;om en tidigare tidpunkt när beslutet enligt den äldre lagstiftningen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphöra att gälla. Det skall också vara möjligt att träffa överenskom- Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;melse om tidigare inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Fastighetsregistrering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt lämnas en kort redovisning av vissa frågor som rör&lt;br&gt;fastighetsregistreringen. Avsnittet är av informationskaraktär och syftet&lt;br&gt;är att ge en överblick över hela verksamheten. Regeringen kommer&lt;br&gt;senare att besluta om de förordningsändringar som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistret har till funktion att redovisa den gällande fastig-&lt;br&gt;hetsindelningen genom en individualisering av fastigheterna och deras&lt;br&gt;omfattning. Registret utgör grunden för inskrivningsregistret och&lt;br&gt;inskrivningsverksamheten samt för basregistret över byggnader m.m.&lt;br&gt;Vidare skall registret redovisa rättigheter, belastningar, planförhållanden&lt;br&gt;m.m så att såväl offentlig som privat verksamhet underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistret förs enligt fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059)&lt;br&gt;av fastighetsregistermyndighet och består av sju olika delregister,&lt;br&gt;nämligen huvudregister, registerkarta (automatisk databehandlad&lt;br&gt;registerkarta), koordinatregister, planregister, kvartersregister, adressre-&lt;br&gt;gister och gemensamhetsanläggningsregister (GA-register). I huvud-&lt;br&gt;registret redovisas den gällande indelningen av fastigheter och samfällig-&lt;br&gt;heter. Redovisningen sker i sexton avdelningar. Samtliga register utom&lt;br&gt;kvarters- och adressregistren är obligatoriska. Dessa två register förs&lt;br&gt;endast om en kommun begär att det skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en kommun kan Lantmäteriverket besluta att en&lt;br&gt;kommunal myndighet får föra adress- och vissa delar av planregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdelningen av fastighetsregistret i särskilda delregister leder till&lt;br&gt;praktiska fördelar både vid informationssökning och ajourhållning. Vid&lt;br&gt;ajourhållning av fastighetsregistret medför delregistersystemet att det&lt;br&gt;räcker med att föra in uppgifterna om t.ex. en plan enbart i planregistret.&lt;br&gt;Erforderliga uppgifter förs därefter automatiskt in i huvudregistret på&lt;br&gt;berörda fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i sitt beslut om den framtida lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataorganisationen år 1994 tagit ställning för att fastighetsregistreringen&lt;br&gt;skall utföras av den myndighet som handlägger fastighetsbildningen, dvs.&lt;br&gt;de nya lantmäterimyndigheterna. Riksdagen har också slagit fast&lt;br&gt;principen om registrering vid källan. Principen innebär att för andra delar&lt;br&gt;av registreringen än de som är ett resultat av fastighetsbildningen, såsom&lt;br&gt;registrering av planer, markanvändningsreglerande bestämmelser och&lt;br&gt;adresser för fastigheterna, skall även andra organ kunna svara. Detta&lt;br&gt;innebär att kommuner, länsstyrelser och andra statliga organ i framtiden&lt;br&gt;i ökad omfattning kan komma att utföra registreringar i fastighets-&lt;br&gt;registrets olika delregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;Registrering vid källan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Principen om registrering vid källan är ett medel för att uppnå vissa mål,&lt;br&gt;såsom kortare handläggningstider, högre registeraktualitet och lägre&lt;br&gt;kostnader med bibehållen teknisk och rättslig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dess att nya handläggningssystem för fastighetsbildning och&lt;br&gt;festighetsregistrering föreligger bör det vara en intern organisationsfråga&lt;br&gt;för lantmäterimyndigheterna att avgöra om de vill genomföra principen&lt;br&gt;om registrering vid källan omedelbart, t.ex. genom att låta förrättnings-&lt;br&gt;lantmätaren sköta registreringen, eller om myndigheten vill genomföra&lt;br&gt;integreringen stegvis och i första etappen låta en speciell enhet vid&lt;br&gt;myndigheten sköta registreringen. Även kontrollfunktionens utformning&lt;br&gt;blir en intern fråga för lantmäterimyndigheterna inom ramen för de&lt;br&gt;riktlinjer som det nya Lantmäteriverket fastställer. Det är dock viktigt att&lt;br&gt;redan från början se registreringen som en del av och ett avslutande led&lt;br&gt;i fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om registrering vid källan skall avse den myndighet som&lt;br&gt;fattat det grundläggande beslutet. Domstol som prövar lantmäterimyndig-&lt;br&gt;hets beslut får rapportera sitt beslut till den lantmäterimyndighet som&lt;br&gt;fettat det överklagade beslutet. Denna får därefter vidta nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder i fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;En områdesansvarig myndighet för registreringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistret utgör ett personregister enligt datalagen (1973:289).&lt;br&gt;För personregister skall det enligt datalagen finnas en registeransvarig&lt;br&gt;myndighet. Registeransvaret for festighetsdatasystemet, som festighets-&lt;br&gt;registret ingår i, är inte uttryckligen reglerat och rättsläget är något&lt;br&gt;oklart. Registeransvaret får anses vara delat mellan Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata och de registerförande myndigheterna. Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata ansvarar härvid för den tekniska driften och tillhandahållan-&lt;br&gt;det av informationen i systemet, medan ansvaret for innehållet i&lt;br&gt;informationen är fördelat på de myndigheter som har behörighet att föra&lt;br&gt;in uppgifter i systemet. Regeringen har den 14 september 1995 beslutat&lt;br&gt;att tillsätta en utredare som skall se över festighetsdatasystemets&lt;br&gt;författningsreglering (dir. 1995:120). Utredaren skall bl.a. beakta&lt;br&gt;konsekvenserna av principen om registrering vid källan vad avser&lt;br&gt;registeransvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har enligt 19 kap. 5 § festighetsbildningslagen ett strikt ansvar&lt;br&gt;for förlust till följd av tekniska fel i festighetsregistret. Ersättning betalas&lt;br&gt;av statsmedel oavsett om fastighetsbildnings- eller festighetsregistermyn-&lt;br&gt;digheten är statlig eller kommunal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt principen om registrering vid källan kommer flera myndigheter&lt;br&gt;att få behörighet att föra in uppgifter i festighetsregistret och registeran-&lt;br&gt;svaret kommer därmed, som nu, att vara delat. Liksom nu kommer&lt;br&gt;berörda myndigheter att ha ansvar för att uppgifterna är korrekta och förs&lt;br&gt;in i rätt tid. Den myndighet som fört in en oriktig uppgift bör ha ansvaret&lt;br&gt;för att uppgiften rättas. Ett sådant synsätt överensstämmer även med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datalagens bestämmelser. En särskilt utpekad myndighet bör dock få det Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;yttersta ansvaret for varje geografiskt område. Områdesansvaret skall&lt;br&gt;innefatta ett samordningsansvar för registrering av förrättningsåtgärder&lt;br&gt;i området och ett övergripande ansvar för att rättelse vidtas när brister&lt;br&gt;eller felaktigheter uppmärksammas i festighetsregistret. Av detta följer&lt;br&gt;även att den områdesansvariga myndigheten skall utföra registrering som&lt;br&gt;inte överlåtits till någon annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en kommunal lantmäterimyndighet skall denna vara&lt;br&gt;områdesansvarig för hela kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att flera myndigheter får föra in uppgifter i registret&lt;br&gt;får inte leda till att ansvaret utåt blir otydligt. Den enskilde bör alltid&lt;br&gt;kunna vända sig till den områdesansvariga myndigheten med frågor som&lt;br&gt;avser hela registret. Denna myndighet skall alltid kunna lämna allmänna&lt;br&gt;upplysningar om uppgifterna i registret, men även kunna ange vilken&lt;br&gt;myndighet som har det direkta ansvaret för de i registret införda&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta samordningen av förrättningar och ge aktörerna&lt;br&gt;kunskap om pågående förrättningar bör det föras in en anteckning i&lt;br&gt;festighetsregistret på en fastighet så snart förrättningslantmätaren&lt;br&gt;bedömer att den berörs av en förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den områdesansvariga myndigheten kommer tills vidare att få ha det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för att registrera uppgifter i plan-, kvarters- och&lt;br&gt;adressregistren. Förutsättningarna för kommunerna att ta över ansvaret&lt;br&gt;för registreringen i dessa register varierar men förbättras allt eftersom&lt;br&gt;kommunerna engageras i bl.a. uppbyggnaden och ajourhållningen av&lt;br&gt;basregistret över byggnader. Information om planer, byggnader och&lt;br&gt;adresser hör samman och är i grunden kommunala angelägenheter. En&lt;br&gt;kommun skall därför ha möjlighet att själv föra adress- och kvarters-&lt;br&gt;registren samt planregistret i den del som det ankommer på kommunen&lt;br&gt;att fetta beslut om. Denna möjlighet bör ses som ett steg i utvecklingen&lt;br&gt;mot registrering vid källan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering till följd av expropriations- och inlösenärenden skall&lt;br&gt;skötas av den områdesansvariga myndigheten. Däremot bör inte förandet&lt;br&gt;av samfallighetsföreningsregistret splittras på flera aktörer utan skötas&lt;br&gt;enbart av de statliga lantmäterimyndigheterna i länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den områdesansvariga myndigheten har ett särskilt ansvar att föra&lt;br&gt;analoga registerkartor eftersom dessa i princip bara kan finnas och foras&lt;br&gt;i original på ett ställe. Den områdesansvariga myndigheten kan dock&lt;br&gt;träffa överenskommelser med en kommun eller, om det är en kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet, med lantmäterimyndigheten i länet om att denna&lt;br&gt;skall ajourhålla registerkartan. Principen om registrering vid källan kan&lt;br&gt;således genomföras fullt ut först när registerkartan finns tillgänglig i&lt;br&gt;digital form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den områdesansvariga myndigheten bör också ha det samlade ansvaret&lt;br&gt;för förrättningsarkivet. Som framgått av avsnitt 4.7 avser regeringen att&lt;br&gt;uppdra åt Riksarkivet och Lantmäteriverket att studera arkivfrågor som&lt;br&gt;sammanhänger med ändringar i ansvaret för lantmäterifrågor mellan&lt;br&gt;statliga och kommunala myndigheter. Också de arkivfrågor som rör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandet mellan den områdesansvariga myndigheten och övriga Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;myndigheter med registreringsuppgifter bör tas upp i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ändringar i annan lagstiftning med anledning&lt;br&gt;av den nya organisationen för lantmäteri- och fas-&lt;br&gt;tighetsdataverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Följdändringar i lagstiftningen genomförs&lt;br&gt;med anledning av den nya organisationen för lantmäteri- och festig-&lt;br&gt;hetsdataverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 3.1 har&lt;br&gt;riksdagen tidigare fettat beslut som innebär att ett nytt centralt verk,&lt;br&gt;Lantmäteriverket, skall inrättas och att de lokala myndigheterna skall&lt;br&gt;benämnas lantmäterimyndigheter. Detta innebär ett stort antal ändringar&lt;br&gt;i festighetsbildningslagen och ändringar i ett antal andra lagar. Regering-&lt;br&gt;en föreslår att riksdagen antar de lagförslag som innebär att ”Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk” och ”Centralnämnden för fastighetsdata” byts ut mot&lt;br&gt;”Lantmäteriverket” och att ”fåstighetsbildningsmyndighet”, ”festighetsre-&lt;br&gt;gistermyndighet” och ”överlantmätarmyndighet” byts ut mot ”lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet” .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integreringen av fastighetsregistreringen i fastighetsbildningen medför&lt;br&gt;att det blir en och samma myndighet, lantmäterimyndigheten, som&lt;br&gt;handlägger ärendet i dess helhet. Detta medför att bestämmelserna i vissa&lt;br&gt;fell måste anpassas till den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fell behövs särskilda övergångsbestämmelser. Sådana finns&lt;br&gt;upptagna under berörda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Samarbete mellan europeiska kartmyndigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas medge att Statens&lt;br&gt;lantmäteriverk inom ramen för tillgängliga resurser får använda&lt;br&gt;medel för samarbete mellan europeiska kartmyndigheter i form av&lt;br&gt;en s.k. ekonomisk intressegrupp under fransk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Statens lantmäteriverk medverkar&lt;br&gt;tillsammans med ett stort antal andra europeiska kartverk i ett projekt&lt;br&gt;benämnt MEGRIN (Multipurpose European Ground-Related Information&lt;br&gt;NetWork). Syftet med projektet har varit att utveckla metoder och teknik&lt;br&gt;för att göra de nationella kartverkens geografiska data mer tillgängliga&lt;br&gt;för användare i Europa. MEGRIN skulle också kunna sälja data, göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsanalyser och delta i olika utvecklingsprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till Miljödepartementet har verket anfört att MEGRIN&lt;br&gt;tagit fram en databaskatalog där medlemmarna kan ge information om&lt;br&gt;sina databaser och under den närmaste tiden avslutar ett arbete som&lt;br&gt;innebär att det inrättas en databas för den administrativa indelningen i&lt;br&gt;Europa. Vidare har MEGRIN dels tillsammans med potentiella användare&lt;br&gt;inom bl.a. EU analyserat behovet av olika typer av geografiska data, dels&lt;br&gt;kommit att delta i ett antal utvecklingsprojekt som finansieras med&lt;br&gt;EU-bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verket har utvecklingen nu nått så långt att det bedömts&lt;br&gt;nödvändigt att skapa en fastare och mer formell grund för MEGRIN :s&lt;br&gt;fortsatta verksamhet. Avsikten är att låta verksamheten övergå i en s.k.&lt;br&gt;ekonomisk intressegrupp (Groupment d’Intérét Economique, GIE) under&lt;br&gt;fransk lagstiftning. GIE är en självständig juridisk person utan eget&lt;br&gt;kapital vars medlemmar svarar för intressegruppens skulder i viss&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket har hos Miljödepartementet ansökt om regeringens tillstånd att&lt;br&gt;ingå avtal om samarbete mellan europeiska kartverk i form av GIE under&lt;br&gt;fransk lagstiftning. Verket har framhållit att deltagandet i samarbetet inte&lt;br&gt;utgör något större åtagande för verkets del. I denna del har verket pekat&lt;br&gt;på att dess del i MEGRIN:s kostnadsbudget hittills utgjort tre procent och&lt;br&gt;att den totala budgeten för MEGRIN varit i storleksordningen 500 000&lt;br&gt;ecu. Verket räknar med att ett visst överskott kommer att uppstå i&lt;br&gt;MEGRINS:s verksamhet efter någon tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet kan innebära att verket måste använda anslag eller intäkter&lt;br&gt;för att täcka underskott i MEGRINS:s verksamhet. Riksdagens med-&lt;br&gt;givande till detta torde erfordras. Regeringen anser det angeläget att&lt;br&gt;verket medverkar i det aktuella samarbetet och föreslår därför att&lt;br&gt;riksdagen bemyndigar regeringen att medge att Statens lantmäteriverk&lt;br&gt;inom ramen för tillgängliga resurser får använda medel för att bidra till&lt;br&gt;kostnaderna för ett samarbete mellan europeiska kartmyndigheter i form&lt;br&gt;av en s.k. ekonomisk intressegrupp under fransk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten kommer att gå med underskott, som inte kan antas&lt;br&gt;vara endast tillfälligt, kommer regeringen att återkomma till riksdagen&lt;br&gt;för att ompröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut våren 1995 (prop. 1994/95:166, bet. 1994/95:BoU17,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:313) om finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamhet innebär bl.a. att fastighetsbildningen även i fortsättningen&lt;br&gt;skall finansieras genom avgifter från berörda sakägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för fastighetsregistreringen finansieras för närvarande med&lt;br&gt;statliga och kommunala anslagsmedel. De kommuner som svarar för&lt;br&gt;fastighetsregistrering finansierar själva verksamhetens kostnader medan&lt;br&gt;motsvarande verksamhet som ombesöijs av statliga myndigheter&lt;br&gt;finansieras med statliga anslagsmedel. Genom den nu aktuella om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen av lantmäteriverksamheten kommer huvuddelen av Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;fastighetsregistreringen att samordnas med fastighetsbildningen. De&lt;br&gt;särskilda fastighetsregistermyndighetema avvecklas och registrering av&lt;br&gt;fastighetsbildningsbeslut utförs av de nya lantmäterimyndigheterna.&lt;br&gt;Fastighetsregistreringen blir härigenom ett avslutande moment i&lt;br&gt;fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund hade det varit naturligt att låta sakägarna svara&lt;br&gt;också för kostnaderna för fastighetsregistreringen. På grund av det&lt;br&gt;köpmotstånd som föreligger mot vissa förrättningar gjorde regeringen i&lt;br&gt;ovannämnda proposition dock den bedömningen att kostnaderna för&lt;br&gt;fastighetsregistreringen inte nu bör ingå i kostnadsunderlaget för&lt;br&gt;lantmäteri taxan. Riksdagen anslöt sig till regeringens bedömning. Det&lt;br&gt;innebär att principerna för finansieringen av fastighetsregisteringen inte&lt;br&gt;skall ändras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 4.7 gör regeringen den bedömningen att det&lt;br&gt;efter en övergångsperiod inte kommer att bli fråga om några omfattande&lt;br&gt;förändringar vad avser ansvarsfördelningen mellan statliga och kom-&lt;br&gt;munala lantmäterimyndigheter. Initialt innebär regeringens förslag att&lt;br&gt;samtliga de kommuner som ansöker om och får tillstånd att inrätta egen&lt;br&gt;lantmäterimyndighet därmed också får kostnadsansvaret för fastighets-&lt;br&gt;registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillskapandet av den nya lantmäteriorganisationen ökar&lt;br&gt;förutsättningarna för en rationell och kostnadseffektiv förrättningsprocess.&lt;br&gt;Kostnaderna för fastighetsbildningen bör härigenom minska. Detta&lt;br&gt;kommer framför allt sakägarna till del i form av lägre avgifter för&lt;br&gt;fastighetsbildningen. Genom att fastighetsbildnings- och fastighets-&lt;br&gt;registerverksamheten samordnas bör emellertid möjligheter finnas också&lt;br&gt;för kommuner med uppgifter inom fastighetsbildningen att successivt&lt;br&gt;minska kostnaderna för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i sammanhanget åter framhålla det angelägna i ett&lt;br&gt;fortsatt och utvecklat samarbete mellan statliga och kommunala lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheter bl.a. för att säkra en hög kostnadseffektivitet i hela&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ändring i miljöskyddslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Miljöskyddslagens föreskrifter om förbud&lt;br&gt;mot miljöfarlig verksamhet kompletteras. Ett tillstånd skall kunna&lt;br&gt;återkallas, om verksamhetsutövaren i betydande mån åsidosätter&lt;br&gt;sådana föreskrifter för verksamheten som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 5 a § första stycket miljöskyddslagen. I mindre allvarliga fall får&lt;br&gt;dock villkoren i stället skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 23 § miljöskyddslagen kan ett&lt;br&gt;tillstånd återkallas i samband med förbud mot fortsatt miljöfarlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. En verksamhet kan förbjudas och tillståndet återkallas om Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;den som sökt tillståndet vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna&lt;br&gt;oriktiga uppgifter som varit av betydelse för tillståndet. Återkallelse kan&lt;br&gt;också komma ifråga då villkor som gäller för den verksamhet som avses&lt;br&gt;med tillståndet åsidosatts i betydande mån eller om det genom verksam-&lt;br&gt;heten uppkommit olägenhet av väsentlig betydelse som inte förutsågs när&lt;br&gt;verksamheten tilläts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 § första stycket tredje punkten får Koncessionsnämnden för&lt;br&gt;miljöskydd ändra eller upphäva gällande villkor för en miljöfarlig&lt;br&gt;verksamhet eller meddela nya villkor, när villkor som gäller för&lt;br&gt;verksamheten har åsidosatts på ett sätt som varit av mer än ringa&lt;br&gt;betydelse. Koncessionsnämnden får alltså meddela nya villkor eller ändra&lt;br&gt;villkor i skärpande riktning istället för förbud och förverkande vid&lt;br&gt;åsidosättande av villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen är uppbyggd kring principen om individuell&lt;br&gt;tillståndsprövning. Generella föreskrifter intog till en böijan en under-&lt;br&gt;ordnad roll i regelsystemet även om bemyndiganden att utfärda före-&lt;br&gt;skrifter har funnits sedan lagens tillkomst. Dessa bemyndiganden hade sin&lt;br&gt;motsvarighet i äldre vattenlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller föreskriftsrätten bör den utveckling som skett beaktas.&lt;br&gt;Genom prop. 1992/93:60 (bet. 1992/93 :JoU10, rskr. 1992/93:139)&lt;br&gt;infördes i 5 § fjärde stycket ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att i fråga om skyddsåtgärder,&lt;br&gt;begränsning av verksamheten och försiktighetsmått i övrigt meddela de&lt;br&gt;föreskrifter som inte fick åsidosättas till följd av åtaganden enligt avtalet&lt;br&gt;om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet). Den valda&lt;br&gt;lösningen innebar att ansvaret för den korrekta tillämpningen av flertalet&lt;br&gt;EG-direktiv på miljöskyddsområdet lades på myndigheterna genom&lt;br&gt;transformering till svenska föreskrifter. Föreskrifterna gäller framför&lt;br&gt;tidigare meddelade tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet i 5 § fjärde stycket miljöskyddslagen byttes ut i&lt;br&gt;samband med Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. Istället&lt;br&gt;infördes genom 5 a § en ny bestämmelse om bemyndigande (prop.&lt;br&gt;1994/95:181, bet. 1994/95:JoU21, rskr. 1994/95:420). Enligt första&lt;br&gt;stycket får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddela föreskrifter om sådana försiktighetsmått som inte får åsidosättas&lt;br&gt;på grund av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. I paragrafens&lt;br&gt;andra stycke bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter enligt&lt;br&gt;miljöskyddslagen i fråga om försiktighetsmått som går utöver EG:s&lt;br&gt;minimidirektiv. Föreskrifter som meddelats med stöd av första stycket&lt;br&gt;gäller framför vad som sägs i givna tillstånd enligt miljöskyddslagen&lt;br&gt;medan förskrifter som går utöver vad som följer av EG:s minimidirektiv&lt;br&gt;inte inverkar på villkoren i redan givna tillstånd. Reglerna om verkan av&lt;br&gt;tillstånd i 22 § miljöskyddslagen ändrades samtidigt genom en hänvisning&lt;br&gt;till 5 a § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Naturvårdsverkets föreskrifter genomförs i svensk rätt de&lt;br&gt;begränsningsvärden, kravnivåer, miljökvalitetsregler m.m. som faller&lt;br&gt;inom ramen för miljöskyddslagstiftningen och som följer av EU-medlem- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skåpet. Som exempel kan nämnas rådets direktiv 88/609/EEG av den 24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;november 1988 om begränsning av utsläpp till luften av vissa förore- Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;ningar från stora förbränningsanläggningar (SNFS 1994:8), rådets direktiv&lt;br&gt;91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från&lt;br&gt;tätbebyggelse (SNFS 1994:7), rådets direktiv 80/68/EEG av den 17&lt;br&gt;december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa&lt;br&gt;farliga ämnen (SNFS 1993:15), rådets direktiv 89/369/EEG av den 8 juni&lt;br&gt;1989 om förhindrande av luftförorening från nya kommunala avfallsför-&lt;br&gt;bränningsanläggningar (SNFS 1993:14) och rådets direktiv 89/429/EEG&lt;br&gt;av den 21 juni 1989 om minskning av luftförorening från befintliga&lt;br&gt;kommunala avfällsförbränningsanläggningar (SNFS 1993:13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att generella föreskrifter kan ha företräde framför villkor har godtagits&lt;br&gt;vid införandet av tidigare 5 § fjärde stycket vilket stadgande den 1 juli&lt;br&gt;1995 ersatts av 5 a § första stycket. Syftet med bestämmelsen är att de&lt;br&gt;allmänna kraven i 5 § miljöskyddslagen ska gälla som hittills i den mån&lt;br&gt;de är strängare än eller likvärdiga med föreskrifterna (dvs. EG:s&lt;br&gt;minimikrav). Samtidigt ska föreskrifterna ta över om en avvägning enligt&lt;br&gt;5 § skulle leda till lägre krav. Dessa föreskrifters särställning gör att ett&lt;br&gt;åsidosättande naturligt bör kunna leda till liknande konsekvenser som&lt;br&gt;gäller vid åsidosättande av villkor. Enligt 45 § miljöskyddslagen gäller&lt;br&gt;för övrigt straffansvar för överträdelser av dylika föreskrifter. De&lt;br&gt;kompletteringar som föreslås bör lagtekniskt ansluta till 23 och 24 §§ så&lt;br&gt;att de överensstämmer med nuvarande ordning avseende åsidosättande av&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En som utövar tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet har sålunda att&lt;br&gt;iaktta inte bara villkoren för tillståndet utan också föreskrifter på området&lt;br&gt;som följer av Sveriges EU-medlemskap. Möjligheten att meddela förbud&lt;br&gt;och förverkande vid åsidosättande av villkor har dock funnits sedan&lt;br&gt;miljöskyddslagens tillkomst. I prop. 1969:28 s. 277 (bet. 1969:LU37,&lt;br&gt;rskr. 1969:281) anförde departementschefen att ”den trygghetsverkan&lt;br&gt;som är förenad med ett tillståndsbeslut är berättigad bara om tillstånds-&lt;br&gt;havaren lojalt följer de villkor som fastställts i beslutet”. På samma sätt&lt;br&gt;måste kunna krävas att tillståndshavaren lojalt följer sådana föreskrifter&lt;br&gt;som gäller för verksamheten och som meddelats med stöd av 5 a § första&lt;br&gt;stycket. I annat fall måste tillståndet kunna återkallas. Förutsättningarna&lt;br&gt;för ett återkallande måste såsom i dag vara att överträdelsen är av&lt;br&gt;kvalificerad art, ”i betydande mån” som det uttrycks i miljöskyddslagen.&lt;br&gt;I praktiken blir det närmast fråga om att överträdelsen föranleder att&lt;br&gt;människors hälsa och miljön riskeras innan ett tillstånd återkallas. Den&lt;br&gt;föreslagna ordningen kan också sägas vara mest förenlig med vissa&lt;br&gt;rättsakter på miljöskyddets område som Sverige har att iaktta, såsom&lt;br&gt;rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för&lt;br&gt;grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid finnas skäl för ett mera begränsat ingripande.&lt;br&gt;Föredragande departementschefen framhöll bland annat att även vid&lt;br&gt;allvarliga överträdelser kan det visa sig att förverkande och förbud inte&lt;br&gt;är den mest realistiska åtgärden. Ibland gav nämligen utredningen äv en&lt;br&gt;villkorsöverträdelse vid handen att villkoren för den aktuella verksam-&lt;br&gt;heten istället borde ses över. Ibland kopplas också flera villkor till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varandra. För att bäst tillgodose miljöskyddsintresset borde det därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppnas en möjlighet att ändra villkoren också i skärpande riktning. Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;Därigenom skulle Koncessionsnämnden få rätt att genomföra en&lt;br&gt;omprövning som alternativ till förverkande och förbud. De överväganden&lt;br&gt;som gjordes i aktuellt hänseende vid miljöskyddslagens tillkomst kan&lt;br&gt;sägas ha bärighet alltjämt. Även vid åsidosättande av föreskrifter kan det&lt;br&gt;alltså vara en fördel att kunna ändra eller meddela nya villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att 23 § första stycket punkten 2 ändras på&lt;br&gt;så sätt att ett betydande åsidosättande av föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 5 a § första stycket kan föranleda förbud och förverkande av&lt;br&gt;tillståndet på samma sätt som gäller vid betydande åsidosättande av&lt;br&gt;villkor. Som ett mindre strängt alternativ till förbud och förverkande&lt;br&gt;föreslår regeringen i enlighet med miljöskyddslagens grunder att 24 §&lt;br&gt;första stycket punkten 3 ändras på så sätt att villkoren för verksamheten&lt;br&gt;i stället får omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om kommunal lantmäterimyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att en kommun får inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet efter tillstånd av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har det övergripande ansvaret för fastighetsbildningsverksam-&lt;br&gt;heten. Det statliga lantmäteriet kommer att bedriva verksamhet på såväl&lt;br&gt;central- som länsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för en kommun att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet&lt;br&gt;meddelas av regeringen efter en ansökan från kommunen. Om tillstånd&lt;br&gt;meddelas skall kommunen svara för verksamheten vid myndigheten.&lt;br&gt;Verksamheten omfattar även ajourföring av uppgifter och hållande av&lt;br&gt;arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras de närmare villkor som skall vara uppfyllda för&lt;br&gt;att en kommun skall få tillstånd att inrätta en kommunal lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet. Kommunen skall till ansökan ge in en utredning som visar att&lt;br&gt;förutsättningarna kommer att uppfyllas om tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1 innehåller bestämmelser om verksamhetsområdets omfatt-&lt;br&gt;ning. En kommun som ansöker om tillstånd får inte begränsa sin&lt;br&gt;verksamhet till att avse endast en del av kommunen, t.ex. tätorten i&lt;br&gt;kommunen, utan hela kommunens yta skall omfattas. Samverkan mellan&lt;br&gt;olika kommuner för att bedriva lantmäteriverksamhet tillåts inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 innehåller bestämmelser som rör myndighetens arbets-&lt;br&gt;uppgifter. Arbetsuppgifterna för personalen vid myndigheten skall vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana att kompetensen vidmakthålls for att säkerställa rättssäkerheten i Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;verksamheten. De grundläggande arbetsuppgifterna skall ligga inom&lt;br&gt;förrättningsverksamheten. Det är väsentligt att lantmäterimyndighetens&lt;br&gt;oberoende ställning i förhållande till enskilda och allmänna intressen inte&lt;br&gt;kan ifrågasättas. Uppgifter som har karaktären av myndighetsservice i&lt;br&gt;anslutning till förrättningsverksamheten bör dock kunna utföras utan att&lt;br&gt;myndighetens oberoende ställning skall kunna ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på sådana uppgifter kan vara upprättande av fastighetsplan&lt;br&gt;och nybyggnadskarta, utförande av lägeskontroll, ajourhållning av&lt;br&gt;primärkarta, festighetsutredningar, upprättande av fastighetsägarförteck-&lt;br&gt;ningar och viss annan fastighetsrättslig service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 innehåller ett krav på att myndigheten får en för ändamålet&lt;br&gt;lämplig organisation och att verksamheten vid myndigheten har en&lt;br&gt;tillräcklig omfattning för att upprätthålla nödvändig kompetens hos&lt;br&gt;personalen. Som framhållits i avsnitt 4.5.1 skall kommunen visa att&lt;br&gt;myndigheten inordnas i den kommunala organisationen så att myndig-&lt;br&gt;hetens oberoende ställning inte kan ifrågasättas, vilket också betonats av&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelsen är vidare att myndighetens bemanning inte&lt;br&gt;skall bli alltför liten. I myndighetens verksamhet ryms förutom ren&lt;br&gt;förrättningsverksamhet även myndighetsservice. Utredningen för&lt;br&gt;genomförande av en ny organisation för lantmäteri- och fåstighets-&lt;br&gt;dataverksamhet har funnit att hänsynen till ekonomiska och kompetens-&lt;br&gt;mässiga faktorer gör att ett lokalt lantmäterikontor bör omfatta minst fem&lt;br&gt;årsarbetskrafter. Som framgår av avsnitt 4.5.1 bör bedömningen i detta&lt;br&gt;hänseende göras mot bakgrund av vad utredningen redovisat, dock utan&lt;br&gt;att det sker någon absolut bindning till antalet personer. En viss öppenhet&lt;br&gt;måste finnas i detta avseende bl.a. mot bakgrund av den teknikutveckling&lt;br&gt;som pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 tar upp särskilda krav för minst två personer vid myndig-&lt;br&gt;heten vad gäller den kompetens och erfarenhet som krävs för att ansvara&lt;br&gt;för förrättningar. Förrättningsverksamheten är en judiciell teknisk process&lt;br&gt;som ställer särskilda krav på personalen. När minst två tjänstemän&lt;br&gt;handlägger förrättningar skapas möjlighet till samråd och kompetens-&lt;br&gt;utvecklingen underlättas. Vidare förstärks förrättningsverksamhetens&lt;br&gt;ställning vid myndigheten. De krav på teoretiska kunskaper som kan&lt;br&gt;ställas i detta avseende bör vara motsvarande den som gäller för en&lt;br&gt;karttekniker eller mätningsingenjör. För en av förrättningslantmätama&lt;br&gt;bör dessutom, som framgår av avsnitt 4.5.2, ytterligare kompetenskrav&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 innehåller bestämmelser om standarden på kommunens&lt;br&gt;informationssystem för fåstighetsuppgifter. I Lantmäteriverkets centrala&lt;br&gt;samordningsansvar ligger att verket skall främja ett brett utnyttjande av&lt;br&gt;geografiska informationssystem. Informationen måste på ett effektivt och&lt;br&gt;säkert sätt kunna överföras mellan olika producenter av data. För att&lt;br&gt;detta skall kunna genomföras krävs en samordning inom det tekniska&lt;br&gt;området mellan det statliga lantmäteriet och de kommunala lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheterna. Kommunen måste visa att dess informationssystem har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tekniska standard som krävs för att säkra det informationsutbyte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan stat och kommun som behövs inom lantmäteriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om att ansökan skall inges till&lt;br&gt;Lantmäteriverket även om beslutet i ärendet fettas av regeringen.&lt;br&gt;Ansökan skall vara skriftlig och innehålla den utredning som behövs för&lt;br&gt;ärendets prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket skall med eget yttrande överlämna ärendet till&lt;br&gt;regeringen för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om tidpunkten när den kommunala&lt;br&gt;myndighetens verksamhet skall börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få en nödvändig stabilitet i organisationen fordras vissa&lt;br&gt;övergångstider. Dessa övergångstider innebär att den statliga lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten i länet ges tid att organisatoriskt anpassa sig till den&lt;br&gt;förändrade ansvarsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bifall till ansökan ges kommunen rätt att inrätta en kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet vid det årsskifte som infeller närmast efter det att&lt;br&gt;ett år förflutit sedan tillståndet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket kan den kommunala myndigheten&lt;br&gt;påbörja sin verksamhet tidigare om Lantmäteriverket medger det. En&lt;br&gt;sådan möjlighet bör medges för de fell såväl kommunen som lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten i länet finner att övergången av organisatoriska skäl&lt;br&gt;kan ske vid en tidigare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en kommunal fastighetsbildnings- eller festighets-&lt;br&gt;registermyndighet enligt äldre bestämmelser skall de ärenden som är&lt;br&gt;under handläggning överlämnas till den nya myndigheten då denna böijar&lt;br&gt;sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommunal lantmäterimyndighet enligt den nya lagen inrättas&lt;br&gt;skall den statliga myndigheten fortsätta att handlägga de ärenden som&lt;br&gt;kommit in till denna före det att den kommunala lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;börjat sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler beträffande den kommunala lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighetens behörighet och bestämmelser om i vilka fell ett överlämnande&lt;br&gt;av ett ärende till den statliga lantmäterimyndigheten i länet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommunal lantmäterimyndighet finns skall förrättningsärendena&lt;br&gt;inom kommunen handläggas av den myndigheten. Vissa undantag från&lt;br&gt;denna regel bör emellertid göras. I dessa fell skall ärendena överlämnas&lt;br&gt;till den statliga lantmäterimyndigheten i länet för handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant undantag utgörs av ärenden som enligt den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen i 4 kap. 7 a § festighetsbildningslagen (1970:988) överlämnas från&lt;br&gt;en kommunal till en statlig lantmäterimyndighet. Den regeln har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommit för att förstärka rättssäkerheten för den enskilde. Den Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;kommunala fastighetsbildningsverksamheten har främst haft en inriktning&lt;br&gt;mot ärenden som har samband med den kommunala plan- och byggpro-&lt;br&gt;cessen, dvs. ärenden som är knutna till områden som omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och övriga ärenden som har bebyggelseutveckling som&lt;br&gt;huvudsakligt ändamål. Det innebär att vissa andra ärenden av främst&lt;br&gt;kompetens- och resursskäl bör ligga på den statliga myndigheten. Det&lt;br&gt;gäller förrättningar som berör flera lantmäterimyndigheters&lt;br&gt;verksamhetsområden och involverar sakägare på region- eller riksnivå,&lt;br&gt;t.ex. infrastrukturförrättningar. Vidare gäller det stora jord- och&lt;br&gt;skogsbruksförrättningar som inte berör ny bebyggelse. Också andra&lt;br&gt;särskilda förrättningar skall av kompetens- eller resursskäl kunna&lt;br&gt;överlämnas till den statliga lantmäterimyndigheten. Exempel på sådana&lt;br&gt;förrättningar är vissa större anläggningsförrättningar och&lt;br&gt;äganderättsutredningar. Ledning för bestämmande av den närmare&lt;br&gt;avgränsningen bör kunna hämtas i nuvarande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges på förslag av Lagrådet att ett beslut&lt;br&gt;av den kommunala lantmäterimyndigheten att överlämna ett ärende till&lt;br&gt;den stadiga lantmäterimyndigheten i länet inte skall gå att överklaga.&lt;br&gt;Som Lagrådet påtalat kan inte sakägarnas rättssäkerhet försämras till&lt;br&gt;följd av överlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om tillsyn över den kommunala&lt;br&gt;lantmäteriverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över verksamheten skall utövas av Lantmäteriverket. Verket&lt;br&gt;skall kontrollera att verksamheten vid den kommunala lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten bedrivs på ett kompetent och rättssäkert sätt. Om så inte är fallet&lt;br&gt;skall verket ingripa. Vid allvarliga missförhållanden kan rätten att&lt;br&gt;bedriva verksamheten vid den kommunala lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;återkallas enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall genom råd och anvisningar föreslå åtgärder&lt;br&gt;som leder till att verksamheten vid myndigheten bedrivs på ett kompetent&lt;br&gt;och rättssäkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser som gäller det förhållandet att en&lt;br&gt;kommun inte längre vill svara för verksamheten vid en kommunal&lt;br&gt;lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall i sådant fall anmäla förhållandet till Lantmäterivérket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidpunkten för den kommunala myndighetens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller regler som motsvarar dem vid inrättande av en sådan myndighet Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den kommunala lantmäterimyndighetens verksamhet upphör, skall&lt;br&gt;de ärenden som kommit in till myndigheten eller är under handläggning&lt;br&gt;överlämnas till den statliga lantmäterimyndigheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen meddelas bestämmelser for återkallelse av tillstånd för en&lt;br&gt;kommun att bedriva lantmäteriverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten vid en lantmäterimyndighet regleras i flera olika&lt;br&gt;författningar, bl.a. fastighetsbildningslagen, lagen (1971:1037) om&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1165) och&lt;br&gt;ledningsrättslagen (1973:1144). Bestämmelserna innehåller den närmare&lt;br&gt;regleringen för olika verksamheter inom myndigheterna. Åtgärderna vid&lt;br&gt;förrättningarna har i många fell rättsverkan för den enskilde. Om en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet inte följer ifrågavarande bestämmelser&lt;br&gt;för verksamheten skall tillståndet kunna återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket är tillsynsmyndighet. En återkallelse bör i normalfal-&lt;br&gt;let inte vara den åtgärd som i första hand skall tillgripas. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten bör genom att lämna råd föreslå åtgärder för att förbättra verksam-&lt;br&gt;heten. Föreligger allvarliga brister kan dock frågan om återkallelse&lt;br&gt;aktualiseras omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § har tagits upp de förutsättningar som skall gälla för att en&lt;br&gt;kommun skall få inrätta en kommunal lantmäterimyndighet. I kommenta-&lt;br&gt;ren till den paragrafen har närmare utvecklats varför ifrågavarande krav&lt;br&gt;uppställts. Om det kan antas att verksamheten vid den kommunala&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten inte längre uppfyller de uppställda kraven skall&lt;br&gt;frågorna om återkallelse av tillståndet också tas upp. I första hand skall&lt;br&gt;eventuella problem uppmärksammas vid den tillsyn som skall utövas&lt;br&gt;enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillståndet får göras av regeringen efter anmälan från&lt;br&gt;Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den kommunala lantmäterimyndighetens verksamhet upphör, skall&lt;br&gt;de ärenden som inkommit till myndigheten eller är under handläggning&lt;br&gt;överlämnas till den statliga lantmäterimyndigheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen bör träda i kraft den 1 januari 1996 då lagen (1971:133)&lt;br&gt;om kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och festighetsregistermyndig-&lt;br&gt;het skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som f.n. gäller om inrättande av kommunala&lt;br&gt;fastighetsbildnings- och festighetsregistermyndigheter skall, enligt&lt;br&gt;huvudregeln, gälla till utgången av år 1997. En möjlighet att göra avsteg&lt;br&gt;från huvudregeln finns dock i punkten 2 i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För myndigheter som tillkommit enligt äldre bestämmelser skall äldre&lt;br&gt;bestämmelser tillämpas även i övrigt så länge dessa myndigheter finns&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast de kommuner som f.n. har egen fastighetsbildningsverksamhet Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;bör av skäl som utvecklats i avsnitt 5 ges möjlighet att inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet den 1 januari 1998. För övriga gäller&lt;br&gt;tidpunkten den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse om en tidigare tidpunkt kan dock träffas mellan&lt;br&gt;Lantmäteriverket och en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 7 § skall en förrättning handläggas av fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheten i den ort där marken är belägen. Om marken&lt;br&gt;ligger under flera fastighetsbildningsmyndigheter skall förrättningen&lt;br&gt;handläggas av någon av myndigheterna. I lagen införs en ny paragraf om&lt;br&gt;möjlighet att flytta över en förrättning från en kommunal lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet till den statliga lantmäterimyndigheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin grund i att förrättningar där kommunen är&lt;br&gt;sakägare kan komma att handläggas av en kommunal lantmäterimyndig-&lt;br&gt;het. Den nya paragrafen har tillkommit för att ytterligare förstärka&lt;br&gt;rättssäkerheten vid sådana förrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regel som nu tillskapas ger såväl kommunen som en annan&lt;br&gt;sakägare rätt att begära att förrättningen överlämnas till lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten i länet, om den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger&lt;br&gt;förrättningen enligt 7 §. Överlämnandemöjligheten kvarstår under hela&lt;br&gt;förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag för möjligheten att begära överlämnande gäller för sådana&lt;br&gt;förrättningar som sker till följd av avtal om köp, byte eller gåva som&lt;br&gt;slutits enligt 4 kap. jordabalken. Undantaget är motiverat av att en sådan&lt;br&gt;överenskommelse utgör ett civilrättsligt avtal som inte kan frånträdas&lt;br&gt;annat än av avtalsparterna gemensamt och inte heller ändras i samband&lt;br&gt;med myndighetens officialprövning i samband med förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.10 har utförligt redogjorts för överlämnandemöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats till följd av organisationsförändringen. Ansökan&lt;br&gt;skall ges in till den kommunala lantmäterimyndigheten där en sådan finns&lt;br&gt;och i övriga fall till den statliga lantmäterimyndigheten i länet. I 5 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om kommunal lantmäterimyndighet finns bestämmelser&lt;br&gt;om överlämnande i vissa &amp;amp;11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser som medger rätt för lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten i länet att sluta avtal om förrättningsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 4.9 rymmer förrättningsförberedelsema&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moment som direkt kommer att ligga till grund för uppgifter som förs in Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;i ett register. Uppgifterna skall kunna föras in i databaser. Detta ställer&lt;br&gt;krav på att utbytbarhet av information mellan systemen säkerställs. Det&lt;br&gt;är bl.a. därför nödvändigt att endast myndighet med kompetens inom&lt;br&gt;lantmäteriområdet kommer i fråga för förrättningsförberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en ändring till följd av organisationsförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistermyndigheten integreras i fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten till en ny myndighet, lantmäterimyndigheten. Bestämmelserna i&lt;br&gt;paragrafen har anpassats till den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild reglering för fel i en förrättning som&lt;br&gt;består i att en kommunal lantmäterimyndighet handlagt ett ärende trots&lt;br&gt;att det borde ha överlämnats till den statliga lantmäterimyndigheten enligt&lt;br&gt;5 § första stycket lagen (1995:000) om kommunal lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 kap. 12 § fastighetsbildningslagen skall fastighetsdomstolen&lt;br&gt;undanröja ett beslut om fastighetsdomstolen inte utan olägenhet kan rätta&lt;br&gt;ett fel i förrättningen. Den bestämmelsen innebär att ett förrättningsbeslut&lt;br&gt;alltid skulle undanröjas om domstolen konstaterar att ett ärende som&lt;br&gt;handlagts av en kommunal myndighet i stället borde ha handlagts av den&lt;br&gt;statliga lantmäterimyndigheten. Enligt den nu föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;skall den kommunala myndighetens beslut i den aktuella situationen&lt;br&gt;undanröjas endast om det finns synnerliga skäl. Kravet på synnerliga skäl&lt;br&gt;innebär att det för undanröjande krävs en klar felbedömning från den&lt;br&gt;kommunala myndighetens sida som kan antas ha påverkat de beslut som&lt;br&gt;fattats under förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang finns det skäl att särskilt framhålla att det alltid&lt;br&gt;torde finnas synnerliga skäl för undanröjande om den kommunala&lt;br&gt;myndigheten handlagt ett ärende i strid mot bestämmelsen i 5 § första&lt;br&gt;stycket 1 lagen om kommunal lantmäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en ändring till följd av organisationsförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistermyndigheten integreras i fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heten till en ny myndighet, lantmäterimyndigheten. Bestämmelserna i&lt;br&gt;paragrafen är av expeditionell karaktär och har anpassats till den nya&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke ändras med anledning av organisationsföränd-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integreringen av fastighetsregistreringen i fastighetsbildningen gör att&lt;br&gt;det blir en och samma myndighet, lantmäterimyndigheten, som avgör om&lt;br&gt;avsteg från huvudregeln skall göras i fråga om när registrering skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändras till följd av organisationsförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om registrering vid källan innebär att flera myndigheter&lt;br&gt;kommer att föra in uppgifter i festighetsregistret. Enligt paragrafen har&lt;br&gt;staten ett strikt ansvar för förlust till följd av tekniska fel i ifrågavarande&lt;br&gt;register. Det strikta ansvaret i detta hänseende för staten bör kvarstå även&lt;br&gt;efter organisationsförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändras till följd av organisationsförändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistreringen integreras med fastighetsbildningen i den nya&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör träda i kraft samtidigt med att den nya&lt;br&gt;statliga organisationen för lantmäteriverksamheten påböljar sin verksam-&lt;br&gt;het, vilket sker den 1 januari 1996. Samtidigt träder en ny lag i kraft för&lt;br&gt;den kommunala lantmäteriverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en övergångstid kommer det att finnas kommunala festighets-&lt;br&gt;bildningmyndigheter och festighetsregistermyndigheter enligt lagen&lt;br&gt;(1971:133) om kommunal festighetsbildningsmyndighet och festighets-&lt;br&gt;registermyndighet. Så länge myndigheterna enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;finns kvar bör äldre bestämmelser gälla för dessa även i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslagen till ändringar i annan lagstiftning med an-&lt;br&gt;ledning av den nya organisationen för lantmäteri- och fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 7 innebär den nya organisationen för lantmäteri-&lt;br&gt;och festighetsbildningsverksamheten att verk och myndigheter ändrar&lt;br&gt;namn. Namnändringar görs nu i ett antal lagar (se avsnitt 2.5 till 2.24).&lt;br&gt;De äldre namnen förekommer i ytterligare ett antal författningar. För att&lt;br&gt;på ett hanterligt sätt göra de ändringar som behövs har i förslag till&lt;br&gt;särskilda lagar tagits in generella föreskrifter som i detta avseende&lt;br&gt;hänvisar till de nya namn som skall gälla (se avsnitt 2.3 och 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integreringen av festighetsregistreringen i fastighetsbildningen medför&lt;br&gt;att det blir en och samma myndighet, lantmäterimyndigheten, som&lt;br&gt;handlägger ärendet från förrättning till registrering. Vissa bestämmelser&lt;br&gt;behöver anpassas till den nya organisationen (se avsnitt 2.7, 2.12 och&lt;br&gt;2.13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att de kommunala fastighetsbildnings- och&lt;br&gt;festighetsregistermyndighetema enligt äldre bestämmelser kommer att&lt;br&gt;finnas kvar ännu en tid, fordras övergångsbestämmelser i vissa fell (se&lt;br&gt;avsnitt 2.4, 2.5, 2.7-2.16, 2.19-2.21, 2.23 och 2.24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen&lt;br&gt;(1969:387)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycket anges de fell då verksamhet som har&lt;br&gt;tillståndsprövats kan förbjudas. Punkten 2 motsvarar tidigare stadgande&lt;br&gt;med tillägget att också ett betydande åsidosättande av föreskrifter om&lt;br&gt;miljöfarlig verksamhet som meddelats med stöd av 5 a § första stycket&lt;br&gt;kan föranleda ett förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är två olika fell som avses. Det vanligaste torde vara att före-&lt;br&gt;skriften avser en fråga som inte reglerats i villkoren för verksamheten.&lt;br&gt;I andra fell kan det vara så att föreskrifter meddelade med stöd av 5 a §&lt;br&gt;första stycket är mer långtgående än villkoren i tillståndsbeslutet, vilka&lt;br&gt;villkor normalt torde ha festställts vid tiden före det svenska med-&lt;br&gt;lemsskapet i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I pragrafen anges de fell då villkor för gällande tillstånd genom&lt;br&gt;omprövning får ändras, upphävas och nya villkor bestämmas. Enligt&lt;br&gt;tredje punkten får villkor ändras om det åsidosatts i verksamheten och&lt;br&gt;åsidosättandet inte är av ringa betydelse. Den tredje punkten har nu fått&lt;br&gt;ett motsvarande tillägg som 23 § och innebär att ett inte ringa åsidosät-&lt;br&gt;tande av föreskrifter om miljöfarlig verksamhet som meddelats med stöd&lt;br&gt;av 5 a § första stycket kan föranleda en omprövning av villkoren för&lt;br&gt;verksamheten. När myndigheterna överväger om 23 § eller 24 § skall&lt;br&gt;tillämpas vid överträdelse av föreskrifter skall gälla detsamma som vid&lt;br&gt;en villkorsöverträdelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningens samman-&lt;br&gt;fattning av slutbetänkandet Kart- och fastighetsverk-&lt;br&gt;samhet - finansiering, samordning och författnings-&lt;br&gt;reglering (SOU 1994:90)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens direktiv har jag att lämna förslag om en ny organisa-&lt;br&gt;tion för festighetsbildning, festighetsregistrering, festighetsdataverksamhet&lt;br&gt;samt produktion av kartor och annan landskapsinformation samt att&lt;br&gt;överväga om inskrivningsverksamheten bör integreras med denna&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt arbete skall enligt direktiven vara uppdelat i två steg varvid det&lt;br&gt;första skall behandla principöverväganden och en huvudstruktur samt en&lt;br&gt;genomförandeplan m.m. Jag har redovisat förslag i dessa avseenden i&lt;br&gt;principbetänkandet Kart- och festighetsverksamhet i myndighet och bolag&lt;br&gt;(SOU 1993:99). I ett andra steg har jag att behandla frågor om bl.a.&lt;br&gt;finansieringslösningar, förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan&lt;br&gt;land- och sjökarteverksamhetema samt författningsändringar. Detta andra&lt;br&gt;steg redovisas i föreliggande slutbetänkande Kart- och&lt;br&gt;festighetsverksamhet - finansiering, samordning och författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i principbetänkandet angavs att de berörda verksamheterna utgör&lt;br&gt;en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur för vilken staten&lt;br&gt;har ett övergripande ansvar. Verksamheterna bidrar till att effektiviteten&lt;br&gt;höjs i grundläggande register- och informationssystem samt till snabbare&lt;br&gt;och bättre funktioner i många verksamheter. En väl fungerande och&lt;br&gt;samlad organisation för denna infrastruktur utgör en förutsättning för ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt utnyttjande av denna resurs. De förslag som jag&lt;br&gt;lämnade i principbetänkandet utgick från en helhetssyn över hela&lt;br&gt;verksamhetsområdet. Även om regeringens och riksdagens ställnings-&lt;br&gt;tagande till frågan om en ny organisation för lantmäteri- och festighets-&lt;br&gt;dataverksamheten m.m. inte på alla punkter överensstämmer med mina&lt;br&gt;förslag kan jag konstatera att arbetet med att förändra organisationen nu&lt;br&gt;inleds och att de inledande stegen ligger i linje med min ovan angivna&lt;br&gt;utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till finansieringslösningar bygger på ett infrastrukturelit&lt;br&gt;synsätt samt på en strävan att ta ett helhetsgrepp också när det gäller de&lt;br&gt;finansiella frågorna. Detta synsätt tillämpar jag även när jag behandlar&lt;br&gt;frågan om ökat samarbete mellan land- och sjökarteverksamhetema.&lt;br&gt;Denna senare fråga har utvecklats till att avse dels möjligheterna till ett&lt;br&gt;ökat samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för nämnda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheter samt med vissa andra verksamhetsmässigt näraliggande&lt;br&gt;myndigheter och bolag, dels en vidare samordning för att åstadkomma&lt;br&gt;ett ökat utbyte av geografiska data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att ett nytt finansieringssystem för den infrastrukturella&lt;br&gt;verksamhet som skall bedrivas inom det nya lantmäteriverket skall bygga&lt;br&gt;på marginalkostnadsprincipen. Den avgränsning som jag föreslår skall&lt;br&gt;gälla för denna verksamhet medför att hela statsuppdragets produktion&lt;br&gt;inom landskapsinformationsområdet - bildinformation, uppbyggnad av&lt;br&gt;databaser och det allmänna kartmaterialet i övrigt - samt tillhandahållan-&lt;br&gt;det av information från fastighetsdatasystemet i form av terminalanslut-&lt;br&gt;ningar, urval- och bearbetningar m.m. fäller inom det område där&lt;br&gt;marginalkostnaden skall vara grunden för avgiftsuttaget. Fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten föreslås härvid omfatta i huvudsak all den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs inom Centralnämnden för fastighetsdata, fastighetsregister-&lt;br&gt;myndigheternas ajourhållning av information i systemet samt ned-&lt;br&gt;sättningen enligt lantmäteritaxan. Till verksamhetsområdet bör också&lt;br&gt;expeditionsavgifter för fastighets- och gravationsbevis föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*♦*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid flera skäl som talar för att den egentliga marginal-&lt;br&gt;kostnaden skall korrigeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant skäl är att den är svår att beräkna. Jag föreslår av denna&lt;br&gt;anledning att marginalkostnaden skall definieras som en uttagskostnad.&lt;br&gt;Den kommer härvid i huvudsak att inrymma kostnader för försäljning,&lt;br&gt;överföring, distribution och överföringsmedia samt - för de tryckta&lt;br&gt;allmänna kartorna - alla kostnader från och med tryckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl är det finansiella underskott som uppstår. Med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i bl.a. det statsfinansiella läget finns det skäl som talar for att&lt;br&gt;användarna av den information som samhället tillhandahåller betalar ett&lt;br&gt;bidrag till de grundläggande produktionskostnaderna (uppbyggnad,&lt;br&gt;ajourhållning och annan förvaltning). Detta bidrags totala storlek bör&lt;br&gt;årligen fastställas av statsmakterna. Bidraget bör fördelas på olika tjänster&lt;br&gt;med utgångspunkt i bl.a. erfarenheter om olika tjänsters priselasticitet&lt;br&gt;(priskänslighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den kunskap som jag inhämtat under utredningens gång och som&lt;br&gt;delvis är dokumenterad i detta betänkande föreslår jag att kartavgijien&lt;br&gt;och nyttjanderättsavgiften för följdproduktion från det tryckta allmänna&lt;br&gt;kartmaterialet höjs så att intäkterna från avgifterna ökar med 50 procent.&lt;br&gt;Detta bör exempelvis kunna ske genom att kartavgiften höjs för delar av&lt;br&gt;sortimentet för tryckta kartor. Jag föreslår också att det av Försvars-&lt;br&gt;makten inköpta kartmaterialet i finansiellt hänseende jämställs med det&lt;br&gt;material som försäljs till den civila marknaden och att samtliga avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inflyter direkt tillfaller det nya lantmäteriverket som ett bidrag till&lt;br&gt;den grundläggande produktionen. Nuvarande konstruktion med ett s.k.&lt;br&gt;ribbanbelopp bör avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priskänsligheten för digitalt lagrad landskapsinformation är stor och det&lt;br&gt;nuvarande bidraget till den grundläggande produktionen högt. Många&lt;br&gt;intressenter avstår av prisskäl från att använda av samhället insamlad&lt;br&gt;information i form av GSD-baser och bygger i stället upp egna baser&lt;br&gt;eller använder äldre bakgrundsmaterial med lägre kvalitet. Dessa&lt;br&gt;förhållanden har med stor tydlighet påvisats i en av utredningen&lt;br&gt;genomförd enkätundersökning. Framför allt inom natur- och miljö-&lt;br&gt;vårdsområdena är det angeläget att ha tillgång till detaljerad och aktuell&lt;br&gt;information och det är bl.a. dessa sektorer som blir lidande om in-&lt;br&gt;formationen inte är tillgänglig till rimliga priser. Jag föreslår en kraftig&lt;br&gt;sänkning av den nuvarande prisnivån for denna information. Sänkningen&lt;br&gt;vid tillhandahållande av GSD-baser bör uppgå till i storleksordningen 65&lt;br&gt;procent. Genom en sådan sänkning ökar förutsättningarna för införandet&lt;br&gt;av ny teknik och nya moderna analysmetoder - bl.a. i s.k. geografiska&lt;br&gt;informationssystem. Jag bedömer att GIS-utvecklingen härigenom&lt;br&gt;påskyndas med två till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av information från fastighetsdatasystemet har ökat&lt;br&gt;kraftigt. En bidragande orsak till detta har varit att tillhandahållandet har&lt;br&gt;skett till låga avgifter. Användarna har inte påförts någon kostnad som&lt;br&gt;bidrag till de grundläggande produktionskostnaderna. Användningen&lt;br&gt;bedöms öka också i framtiden till följd av att systemet blir rikstäckande,&lt;br&gt;att systemet tillförs ny information samt att nya användare ansluter sig till&lt;br&gt;systemet. Uttagsavgiften sänktes vid halvårsskiftet 1993. Jag anser att&lt;br&gt;också användarna av sådan fastighetsinformation som samhället samlat&lt;br&gt;in skall bidra till de grundläggande produktionskostnaderna. Jag föreslår&lt;br&gt;att avgiften för en s.k. VISA-fråga höjs till i genomsnitt 10 kr per fråga,&lt;br&gt;dvs. fördubblas, och att motsvarande höjning sker vad avser de festa&lt;br&gt;avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgiftssystem som bygger på ovan redovisade principer och til-&lt;br&gt;lämpningsområde måste förankras i av statsmakterna fettade beslut och&lt;br&gt;regleras författningsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det förslagna systemet skapas förutsättningar för att samhället&lt;br&gt;skall kunna tillhandahålla en god infrastruktur till låga kostnader. Detta&lt;br&gt;skall givetvis ske på konkurrensneutrala villkor och gälla samtliga&lt;br&gt;intressenter - inklusive det nya lantmäteriverkets afiärsdivision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intressentfinansiering bör kunna spela en viktig roll också i framtiden.&lt;br&gt;Detta gäller inte minst vid ajourhållningen. Principen om registrering vid&lt;br&gt;källan bör tillämpas. Jag lämnar i detta betänkande vissa förslag vad&lt;br&gt;avser formerna för intressentfinansiering. Jag föreslår vidare dels att&lt;br&gt;statsuppdragets omfattning, innehåll och utformning m.m. skall förtyd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligas, dels att Statskontoret får i uppdrag att utföra en framåt syftande&lt;br&gt;samhällsekonomisk studie av statsmakternas satsningar inom det aktuella&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det nya lantmäteriverket bör vara att tillhandahålla grund-&lt;br&gt;läggande fastighets- och landskapsinformation i den form, standard och&lt;br&gt;aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbehov samt att medverka till&lt;br&gt;att rationalisera och minska kostnaderna för hanteringen och använd-&lt;br&gt;ningen av fastighetsdata och landskapsinformation inom olika verksam-&lt;br&gt;hetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsverksamheten omspänner ett stort område. De övergripande&lt;br&gt;finansieringssystemen utgörs, förutom av de ovan nämnda verksam-&lt;br&gt;heterna, av expeditionsavgifter vid inskrivningsåtgärd, fastighets-&lt;br&gt;bildningsavgifter enligt lantmäteritaxan och skattefinansiering av bl.a.&lt;br&gt;viss utvecklingsverksamhet, tillsyn och stöd m.m. Jag redovisar nedan&lt;br&gt;mina förslag i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjandet av de tjänster som inskrivningsmyndigheterna tillhandahåller&lt;br&gt;varierar med konjunkturen. Redan före krisen på fastighetsmarknaden&lt;br&gt;uppvisade systemet betydande årliga underskott med en genomsnittlig&lt;br&gt;kostnadstäckningsgrad på 75 procent. Under budgetåret 1992/93 ökade&lt;br&gt;underskottet och uppgick till 185 mkr motsvarande en kostnadstäcknings-&lt;br&gt;grad på 55 procent. Genom statsmakternas ställningstagande till en ny&lt;br&gt;organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet har inskriv-&lt;br&gt;ningsväsendet lämnats utanför den nya organisationen. Jag föreslår av&lt;br&gt;dessa skäl att inskrivningsväsendet också i finansiellt avseende skall&lt;br&gt;frikopplas från övrig fastighetsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mellan verksamhetsområdena bör dras på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;nya lantmäteriverket har att tillhandahålla fastighets- och gravationsbevis&lt;br&gt;och uppbära avgifter för dessa bevis. Övriga expeditionsavgifter avseende&lt;br&gt;lagfart och andra inskrivningsåtgärder är direkt hänförliga till inskriv-&lt;br&gt;ningsväsendet och bör i framtiden beräknas med utgångspunkt i&lt;br&gt;kostnaderna för verksamheten vid inskrivningsmyndigheter och Domstols-&lt;br&gt;verket. Härigenom uppkommer en i det närmaste direkt koppling mellan&lt;br&gt;utförd prestation och avgift. Jag föreslår emellertid inte någon sänkning&lt;br&gt;av den nuvarande avgiftsnivån utan en tillfällig &amp;quot;frysning” av nuvarande&lt;br&gt;avgifter. Den merintäkt som härigenom uppkommer kan ses som en&lt;br&gt;utjämning av det underskott som systemet dragits med under en lång&lt;br&gt;följd av år. Merintäkten bör indirekt slussas över till att finansiera sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrig verksamhet inom fåstighetsområdet som det först på sikt finns Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;förutsättningar för att finansiera på annat sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det köpmotstånd som föreligger mot vissa lantmäteriförrättningar och&lt;br&gt;som Fastighetsbildningskostnadsutredningen fast uppmärksamhet på&lt;br&gt;kvarstår. De risker och den hotbild som utredningen redovisade har&lt;br&gt;emellertid inte bekräftats. Utredningens förslag att subventionera&lt;br&gt;förrättningsverksamheten med 90 mkr per år utöver den ordinarie&lt;br&gt;nedsättningen enligt lantmäteritaxan har inte genomförts bl.a. beroende&lt;br&gt;på att den föreslagna finansieringen - en årlig fastighetsregisteravgift -&lt;br&gt;har betraktats utgöra en skatt och inte en avgift. Med denna utgångspunkt&lt;br&gt;har jag sökt alternativa vägar för att komma till rätta med köpmotståndet.&lt;br&gt;Jag förelår att detta sker genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att fastighetsbildningen inte påförs ett större kostnadsunderlag än&lt;br&gt;vad som for närvarande är fallet. Trots att integreringen av fastighets-&lt;br&gt;registeringen i fastighetsbildningen samt introduktion av ett nytt&lt;br&gt;ADB-baserat handläggningsstöd medför att gränserna mellan de båda&lt;br&gt;funktionerna alltmer kommer att tonas ner bör kostnadsunderlaget förbli&lt;br&gt;oförändrat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att nedsättningen enligt lantmäteritaxan förändras framför allt&lt;br&gt;genom att nedsättningsbeloppet höjs till 1 500 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ianspråktagande av ny kostnadsbesparande teknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förenklingar av förrättningsforfarandet, förändring av ambitions-&lt;br&gt;nivåerna, anpassning av standarden efter förhållandena i det enskilda&lt;br&gt;fallet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ökad delegering av uppgifter inom den egna organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ökade möjligheter till sakägarmedverkan i förrättningens olika faser&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en ny konstruktion på lantmäteritaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den sistnämnda punkten föreslår jag att, med det nuvarande&lt;br&gt;kostnadsunderlaget som grund och med ett bibehållande av kravet på full&lt;br&gt;kostnadstäckning, en ny taxa byggs upp och att i denna taxa restiden&lt;br&gt;jämnas ut på motsvarande sätt som i den nuvarande taxan. Taxan bör&lt;br&gt;vara enhetligt utformad och tillämpas likartat i hela landet. Trans-&lt;br&gt;fereringarna mellan olika förrättningstyper skall upphöra. Avgiftsuttaget&lt;br&gt;bör så långt möjligt syfta till att åstadkomma en direkt koppling mellan&lt;br&gt;utförd prestation och avgift. Detta bör ske genom att avgifterna knyts till&lt;br&gt;tidsåtgången för varje individuell förrättning. De nya lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heterna skall emellertid så långt detta är möjligt alltid upplysa sakägare&lt;br&gt;om den slutliga förrättningsavgiftens storlek genom angivande av ett&lt;br&gt;takpris. Detta takpris får, om de faktiska kostnaderna för förrättningen&lt;br&gt;visar sig bli högre, överskridas med maximalt 15 procent. Om de&lt;br&gt;faktiska kostnaderna däremot blir lägre skall fakturering ske av detta&lt;br&gt;lägre belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har studerat olika former av taxekonstruktioner som skapar&lt;br&gt;incitament för att förenkla och rationalisera förrättningsforfarandet&lt;br&gt;ytterligare. Jag finner det angeläget att taxekonstruktionen utvecklas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare i denna riktning. Jag anser att det är möjligt att komma till rätta&lt;br&gt;med det köpmotstånd som for närvarande föreligger mot vissa lant-&lt;br&gt;mäteriförrättningar med det angreppssätt som jag nu redovisat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*♦*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader och det kostnadsunderlag som skall påföras fastighets-&lt;br&gt;bildningen bör således inte öka. Det innebär bl.a. att kommunerna inte&lt;br&gt;heller framgent erhåller ersättning från fastighetsbildningen for verk-&lt;br&gt;samhetens utnyttjande av kommunala stomnät och primärkarteverk. De&lt;br&gt;motiv som tidigare talat för den nuvarande lösningen gäller också i dag.&lt;br&gt;Ett ytterligare skäl är införandet av nya principer för prissättning på den&lt;br&gt;av det nya lantmäteriverket tillhandahållna informationen inom fastighets-&lt;br&gt;och landskapsinformationsområdena. De positiva effekterna av till-&lt;br&gt;lämpningen av dessa principer kommer bl.a. kommunerna till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. återbäringstaxan bör avvecklas. Detta bör ske oavsett om&lt;br&gt;fastighetsbildning också framgent kommer att bedrivas i kommunal regi&lt;br&gt;eller inte. Om det i framtiden kommer att finnas kommuner som&lt;br&gt;handlägger fastighetsbildning bör den kommunala lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;kompenseras för de kostnader som fastighetsregisteringen medför.&lt;br&gt;Kostnaderna för denna verksamhet kommer att minska till följd av&lt;br&gt;integreringen av fastighetsregistreringen i fastighetsbildningen och till&lt;br&gt;föjd av införandet av ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss verksamhet inom fåstighetsområdet bör också fortsättningsvis&lt;br&gt;finansieras med skattemedel. Det gäller bl.a. viss utvecklingsverksamhet&lt;br&gt;samt tillsyns- och stödverksamhet. Jag föreslår att en utvärdering kommer&lt;br&gt;till stånd av den nu bedrivna tillsyns- och stödverksamheten och att det&lt;br&gt;framtida behovet av sådan verksamhet analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering pä kartmaterial - av förrättningar eller av andra uppgifter&lt;br&gt;- sker fortfarande i huvudsak med traditionella manuella rutiner. Dessa&lt;br&gt;rutiner förhindrar i stor utsträckning införandet av den numera fastlagda&lt;br&gt;principen om registrering vid källan. De möjligheter som den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen ger kan tas i anspråk genom en utökad satsning på digitalt&lt;br&gt;lagrad grafisk fastighetsinformation. Viss verksamhet i denna riktning&lt;br&gt;pågår genom den forcerade databasuppbyggnaden för den ekonomiska&lt;br&gt;kartan och genom ett anslag till registerkarteupprustning. Regeringen har&lt;br&gt;ännu inte tagit ställning till det förslag om en nationell samverkan mellan&lt;br&gt;system med geografisk fastighetsinformation som redovisats i den s.k.&lt;br&gt;GFI-rapporten. I denna rapport anges bl.a. att GFI har en infrastrukturell&lt;br&gt;karaktär och att de initiala kostnaderna bör finansieras med anslagsmedel.&lt;br&gt;I rapporten anges också att en satsning på GFI är en samhällsekonomiskt&lt;br&gt;lönsam investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner att fastighetsbildningen och den med denna integrerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsregistreringen skulle gagnas av en ökad satsning inom detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förslår vidare bl.a. att det inte heller i framtiden bör utgå ersättning&lt;br&gt;för ombudskostnader vid lantmäteriförrättningar. Jag redovisar även min&lt;br&gt;syn på eventuell stämpelskatteläggning av vissa fastighetsregleringsåt-&lt;br&gt;gärder samt på en eventuell avdrags rätt för lantmäterikostnader vid vissa&lt;br&gt;lantmäteriförrättnin gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;**♦&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete&lt;br&gt;mellan land- och sjökarteverksamhetema har resulterat i att jag kan&lt;br&gt;konstatera att sådana förutsättningar föreligger samt att ett avtal som&lt;br&gt;reglerar formerna för detta samarbete numera träffats mellan Lant-&lt;br&gt;mäteriverket och Sjöfartsverket. Jag föreslår att de båda verken före den&lt;br&gt;1 januari 1995 till regeringen avlämnar en rapport om erfarenheterna av&lt;br&gt;samarbetet, det fortsatta arbetets bedrivande och de effekter det nu&lt;br&gt;initierade samarbetet kommer att få i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar i detta sammanhang också formerna för det nuvarande&lt;br&gt;samarbetet mellan Lantmäteriverket och Sveriges geologiska undersök-&lt;br&gt;ning respektive Rymdbolaget/Satellitbild AB samt redovisar min syn på&lt;br&gt;hur samarbetet inom tjänsteexportverksamheten kan fördjupas och&lt;br&gt;breddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ökat samarbete har emellertid vidgats till att avse en ökad&lt;br&gt;samordning pä det nationella planet mellan olika intressenter inom&lt;br&gt;landskapsinformationsområdet. Jag konstaterar härvid att det nu finns&lt;br&gt;behov av en målmedveten satsning för att åstadkomma en nationellt&lt;br&gt;fungerande dataväxel som ger möjlighet till ett ökat utbyte av data mellan&lt;br&gt;olika producenter och användare av geografisk information. Det innebär&lt;br&gt;också ett ökat utnyttjande av ny teknik inom det informationsteknologiska&lt;br&gt;området. Detta utvecklingsarbete innefattar att lägga fest ansvarsför-&lt;br&gt;delningen vid produktion och förvaltning av geografiska databaser och att&lt;br&gt;finna de tekniska lösningarna för att kunna söka, beställa och få data&lt;br&gt;levererade. Arbetet innefattar också att fullfölja dels nödvändig teknisk&lt;br&gt;och innehållsmässig standardisering, dels arbetet med en databaskatalog.&lt;br&gt;Viktiga frågor är vidare att utarbeta enhetliga riktlinjer för prissättning&lt;br&gt;och avtal samt att lösa integritets- och säkerhetsfrågorna. Ansvaret för&lt;br&gt;samordningen av detta utvecklingsarbete kan antingen förläggas till det&lt;br&gt;nya lantmäteriverkets myndighetsdivision eller till en ny, fristående&lt;br&gt;myndighet eller delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* *♦&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I principbetänkandet har jag tagit ställning för att festighetsregistreringen&lt;br&gt;skall integreras i fastighetsbildningen och att fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;hetema avvecklas. Detta utgör en grundförutsättning för att det skall gå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tillämpa principen om registrering vid källan. Med nuvarande&lt;br&gt;handläggningssystem anser jag att det bör vara en intern organisations-&lt;br&gt;fråga för lantmäterimyndigheterna att avgöra om de vill genomföra&lt;br&gt;principen omedelbart och använda ett integrerat arbetssätt eller genom-&lt;br&gt;föra den stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår från att flera aktörer kan komma att handlägga förrättningar&lt;br&gt;i ett och samma geografiska område. Jag anser inte att det hindrar att var&lt;br&gt;och en för in uppgifter i festighetsregistret enligt principen om registre-&lt;br&gt;ring vid källan. Det kräver dock ökad samordning. När det gäller&lt;br&gt;förandet av registerkartan kan principen om registrering vid källan&lt;br&gt;tillämpas först när registerkartan finns tillgänglig i digital form eller GFI&lt;br&gt;införs. Jag föreslår att en lantmäterimyndighet skall vara huvudansvarig&lt;br&gt;för vaije geografiskt område (områdesansvarig). Den områdesansvariga&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten svarar bl.a. för samordningen av förrättningar och&lt;br&gt;har ett särskilt ansvar for att föra analoga registerkartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att kommuner skall ha rätt att själv föra adress- och&lt;br&gt;kvartersregister samt planregistret i den del som det ankommer på&lt;br&gt;kommunen att fetta beslut om. Även statliga myndigheter som fettar&lt;br&gt;beslut eller vidtar åtgärd som medför att uppgifter skall föras in i&lt;br&gt;planregistret skall ha rätt att själv föra planregistret. I övrigt konstaterar&lt;br&gt;jag att de flesta uppgifter som festighetsregistermyndighetema nu har kan&lt;br&gt;föras över till de områdesansvariga lantmäterimyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag bedömer att festighetsregistrets kvalitet inte behöver äventyras av&lt;br&gt;att det blir flera aktörer som kan registrera förrättningar i ett och samma&lt;br&gt;geografiska område. I det nya lantmäteriverkets tillsynsroll ingår att ha&lt;br&gt;ett övergripande ansvar för festighetsregistret. Jag föreslår att ett system&lt;br&gt;för löpande utvärdering och uppföljning av festighetsregistrets kvalitet&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetet har visat att det av olika skäl finns ett behov av&lt;br&gt;information om pågående förrättningar. Jag föreslår att en anteckning&lt;br&gt;införs i festighetsregistret så snart lantmäterimyndigheten bedömer att en&lt;br&gt;fastighet berörs av en förrättning. Av anteckningen skall särskilt framgå&lt;br&gt;om förrättningen avser fastighetsreglering eller klyvning och åtgärden&lt;br&gt;kan komma att innebära risk för väsentlig värdeförändring för fastig-&lt;br&gt;heten. Anteckningen förses i dessa fell med en särskild rättsverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag kräver författningsändringar av olika karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har haft i uppdrag att undersöka om en viss samordning av in-&lt;br&gt;stansordningen skulle kunna innebära några fördelar vid prövning av&lt;br&gt;överklagande av de beslut som de nya lantmäterimyndigheterna kommer&lt;br&gt;att fetta. Redan i principbetänkandet uttalade jag att det är önskvärt med&lt;br&gt;en sådan samordning och att jag även hade för avsikt att överväga om det&lt;br&gt;bör finnas möjlighet att överklaga i fler än två instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att organisationsförändringen inte gör det lämpligt eller ens&lt;br&gt;möjligt på sikt att behålla skilda instansordningar för förrättningsbeslut&lt;br&gt;och registreringbeslut. Dels skall festighetsregistreringen ses som en del&lt;br&gt;av och ett led i fastighetsbildningen, dels är det en och samma myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fattar besluten. Jag föreslår att även registreringsbesluten överklagas&lt;br&gt;till fastighetsdomstolen och att en gemensam instansordning infors.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan hur prövningen av&lt;br&gt;lantmäteriräkningar skall ske. Det finns skäl som talar för att ta bort den&lt;br&gt;bestämmelse som gör räkningen direkt verkställbar. Därigenom kan&lt;br&gt;räkningen komma under domstolsprövning som ett vanligt tvistemål. Jag&lt;br&gt;anser dock att det finns starkare skäl som talar för att fastighetsdomstolen&lt;br&gt;skall pröva frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär att i princip samtliga beslut överklagas till&lt;br&gt;fastighetsdomstolen som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig att nackdelarna med att begränsa överklagandemöj-&lt;br&gt;lighetema till två instanser överväger fördelarna och jag föreslår därför&lt;br&gt;att antalet överprövande instanser kvarstår oförändrat till tre, dvs.&lt;br&gt;fastighetsdomstolen, hovrätten och högsta domstolen. Det finns skäl som&lt;br&gt;talar för att införa prövningstillstånd i hovrätten. Frågan bör emellertid&lt;br&gt;prövas i ett vidare sammanhang av Hovrättsprocessutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;***&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i detta betänkande syftar bl.a. till att komma till rätta med&lt;br&gt;de problem som de nuvarande finansieringssystemen lider av. Flera&lt;br&gt;utredningar har tidigare företagits inom det nu studerade området. I ljuset&lt;br&gt;av dessa utredningar kan jag konstatera att såväl den beskrivna problem-&lt;br&gt;bilden som de flesta av mina förslag stämmer väl överens med andra&lt;br&gt;förslagsställares. Dessa förslag har emellertid inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag medför behov av mindre anslagsmedel till lantmäteri- och&lt;br&gt;fastighetsdataverksamheten. Detta förklaras av rationaliseringseffekter,&lt;br&gt;kostnadsminskningar genom besparingar och fastighetsdatareformens&lt;br&gt;genomförande samt genom ökade intäkter från fastighetsdataverksam-&lt;br&gt;heten. Min bedömning är att anslagsbehovet år fem efter den nya&lt;br&gt;organisationens ikraftträdande kommer att vara i storleksordningen 180&lt;br&gt;mkr lägre än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om registrering vid källan skall ses som ett medel att uppnå&lt;br&gt;olika verksamhetsmål för registreringsarbetet, såsom korta handlägg-&lt;br&gt;ningstider, hög registeraktualitet och registertillförlitlighet, men inte&lt;br&gt;minst kostnadseffektivitet. Mina förslag avseende registrering i festighets-&lt;br&gt;registret gör det möjligt att ta hänsyn till att förutsättningarna för att&lt;br&gt;tillämpa principen om registrering vid källan är olika och att de&lt;br&gt;förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen leder också mot målet för den nya lantmäteriorganisationen&lt;br&gt;att tillhandahålla grundläggande festighets- och landskapsinformation i&lt;br&gt;den form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbe-&lt;br&gt;hov samt att medverka till rationaliseringar och minskade kostnader för&lt;br&gt;hanteringen och användningen av fastighetsdata och landskapsinformation&lt;br&gt;inom olika verksamhetsområden. En annan angelägen effekt är att&lt;br&gt;kostnaderna för sakägarna vid lantmäteriforrättningar kan minska till&lt;br&gt;följd av bl.a. förenklingar i förrättningsförferandet, ökad sakägarmedver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan, högre nedsättningsbelopp och en ny kostnadsdämpande lant-&lt;br&gt;mäteritaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att skapa en gemensam instansordning for forrättningsbeslut,&lt;br&gt;registreringsbeslut och prövning av lantmäteriräkningar innebär förenk-&lt;br&gt;lingar både för sakägarna och lantmäterimyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till finansieringslösningar m.m. bör om möjligt böija&lt;br&gt;tillämpas när den nya organisationen för lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamhet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningens lagförslag&lt;br&gt;avseende fastighetsbildningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)’&lt;br&gt;dels att 15 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 kap. 9 §, 16 kap. 11 och 15 §§, 19 kap. 3, 5 och 6 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 kap. 18 a § av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Allmänna bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin prövning enligt 16 § och&lt;br&gt;18 § behöver lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten inte beakta inteckningar som&lt;br&gt;sökts pä inskrivningsdag som in-&lt;br&gt;faller efter det att ansökan om&lt;br&gt;fastighetsreglering antecknats i&lt;br&gt;fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. Klyvning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med samtycke av berörda delägare får avsteg göras från bestämmelser-&lt;br&gt;na i 4 § om tilldelning vid klyvning och i 8 § om ersättning mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delägare samt från 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomföres klyvningen med stöd&lt;br&gt;av samtycke enligt första stycket,&lt;br&gt;gäller 5 kap 18 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena samt 19 och 20 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomföres klyvningen med stöd&lt;br&gt;av samtycke enligt första stycket,&lt;br&gt;gäller 5 kap 18 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena, 18 a § samt 19 och&lt;br&gt;20 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Förfarandet vid fastighetsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon sakägare har över-&lt;br&gt;klagat, får fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;dighetens beslut eller åtgärd ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När någon sakägare har över-&lt;br&gt;klagat, får lantmäterimyndighetens&lt;br&gt;beslut eller åtgärd ändras endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:1212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om övriga sakägare och, när&lt;br&gt;överklagandet rör allmänt intresse,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller en sådan nämnd&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket fått tillfälle att yttra sig.&lt;br&gt;Ändring till fördel för en sakägare&lt;br&gt;får dock ske, även om han inte&lt;br&gt;haft tillfälle att yttra sig. Vad som&lt;br&gt;nu föreskrivits skall tillämpas&lt;br&gt;också när överklagandet har gjorts&lt;br&gt;av en företrädare for allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om övriga sakägare och, när över-&lt;br&gt;klagandet rör allmänt intresse,&lt;br&gt;länsstyrelsen eller en sådan nämnd&lt;br&gt;som avses i 4 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket fått tillfälle att yttra sig.&lt;br&gt;Ändring till fordel för en sakägare&lt;br&gt;får dock ske, även om han inte&lt;br&gt;haft tillfälle att yttra sig. Vad som&lt;br&gt;nu föreskrivits skall tillämpas&lt;br&gt;också när överklagandet har gjorts&lt;br&gt;av en företrädare för allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse eller av fastighetsregister-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolen finner att överklagandet bör föranleda ändring i avslutad&lt;br&gt;förrättning eller i fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut&lt;br&gt;som har överklagats särskilt, får domstolen göra ändring även i del som&lt;br&gt;inte har överklagats, om det behövs för att uppenbar motstridighet eller&lt;br&gt;oenhetlighet inte skall uppkomma i förrättningen eller beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner domstolen att beträffande&lt;br&gt;förrättning föreligger sådan&lt;br&gt;omständighet som avses i 15 kap&lt;br&gt;10 §, får domstolen besluta om&lt;br&gt;behövlig åtgärd, även om över-&lt;br&gt;klagandet inte har avsett ifråga-&lt;br&gt;varande del av förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolen finner att den&lt;br&gt;överklagade förrättningen inne-&lt;br&gt;håller fel eller oklarhet som gör att&lt;br&gt;den inte kan registreras eller inte&lt;br&gt;kan registreras utan att åtgärden&lt;br&gt;minskar fastighetsredovisningens&lt;br&gt;tillförlitlighet, får domstolen be-&lt;br&gt;sluta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelse även om över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagandet inte avser detta för-&lt;br&gt;hållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats, skall fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen ofördröjligen och senast&lt;br&gt;inom fyra dagar tillställa fastig-&lt;br&gt;hetsregistermyndigheten en kopia&lt;br&gt;av skrivelsen med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domstolens utslag eller&lt;br&gt;slutliga beslut i fastighetsbildnings-&lt;br&gt;mål vunnit laga kraft, skall för-&lt;br&gt;rättningsakten och en kopia av&lt;br&gt;utslaget eller beslutet sändas till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten. Om&lt;br&gt;förrättningen skall fortsättas, sänds&lt;br&gt;handlingarna i stället till fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en fastighetsdomstols&lt;br&gt;utslag eller slutliga beslut i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmål vunnit laga kraft,&lt;br&gt;skall förrättningsakten och en&lt;br&gt;kopia av utslaget eller beslutet&lt;br&gt;sändas till lantmäterimyndigheten.&lt;br&gt;Om avgörandet överklagas i viss&lt;br&gt;del och om det med anledning av&lt;br&gt;domstolens avgörande i övrigt kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgörandet överklagas i viss del&lt;br&gt;och om det med anledning av&lt;br&gt;domstolens avgörande i övrigt kan&lt;br&gt;uppkomma fråga om registrering,&lt;br&gt;skall handlingarna sändas till fas-&lt;br&gt;tighetsregistermyndigheten. Efter&lt;br&gt;registreringsfrågans handläggning&lt;br&gt;skall myndigheten omedelbart&lt;br&gt;återställa förrättningsakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkomma fråga om registrering,&lt;br&gt;skall handlingarna sändas till lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten. Efter registre-&lt;br&gt;ring skall myndigheten omedelbart&lt;br&gt;sända tillbaka förrättningsakten till&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Fastighetsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning infors snarast&lt;br&gt;möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har&lt;br&gt;överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats skall uppgift om fastig-&lt;br&gt;hetsbildnings- eller fastighetsbe-&lt;br&gt;stämningsbeslut, som skulle ha&lt;br&gt;överklagats särskilt, införas så&lt;br&gt;snart beslutet vunnit laga kraft, om&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats kan uppgift om sådant&lt;br&gt;fastighetsbildnings eller fastighets-&lt;br&gt;bestämningsbeslut, som skulle ha&lt;br&gt;överklagats särskilt, införas så&lt;br&gt;snart beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överklagas&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift&lt;br&gt;med anledning av förrättningen eller beslutet införas i fastighetsregistret&lt;br&gt;i fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet.&lt;br&gt;Motsvarande gäller när domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister som&lt;br&gt;föres med användande av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller i an-&lt;br&gt;ordning som hos inskrivningsmyn-&lt;br&gt;dighet, fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;dighet eller fastighetsregistermyn-&lt;br&gt;dighet är ansluten till registret, har&lt;br&gt;han rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Har den skadelidande medverkat&lt;br&gt;till förlusten genom att utan skälig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister som&lt;br&gt;föres med användande av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller i an-&lt;br&gt;ordning som hos myndighet är&lt;br&gt;ansluten till registret, har han rätt&lt;br&gt;till ersättning av staten. Har den&lt;br&gt;skadelidande medverkat till för-&lt;br&gt;lusten genom att utan skälig an-&lt;br&gt;ledning underlåta att vidtaga åtgärd&lt;br&gt;för bevarande av sin rätt eller har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:724.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Införd g. 1973:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt med-&lt;br&gt;verkat till förlusten genom eget&lt;br&gt;vållande, skall ersättningen efter&lt;br&gt;vad som finnes skäligt nedsättas&lt;br&gt;eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han på annat sätt medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom eget vållande,&lt;br&gt;skall ersättningen efter vad som&lt;br&gt;finnes skäligt nedsättas eller helt&lt;br&gt;bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppenbar oriktighet till följd av tekniskt fel i fastighets-&lt;br&gt;register som avses i första stycket får utan hinder av 4 § första stycket&lt;br&gt;första punkten ske även om det kan medföra förfång för fastighetsägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom&lt;br&gt;fastighetsägare och rättighetshavare, myndighet som avses i 18 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket jordabalken. Kommer till följd av beslut i ärende om&lt;br&gt;rättelse enligt andra stycket förlust att tillskyndas ägare eller rättig-&lt;br&gt;hetshavare har han rätt till ersättning av staten. Ersättning utgår dock&lt;br&gt;icke, om han med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständig-&lt;br&gt;heter bort inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistreringen ankom-&lt;br&gt;mer på fastighetsregistermyndighet.&lt;br&gt;Om sådan myndighet finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndigheten svararför&lt;br&gt;fastighetsregistret och gör sådana&lt;br&gt;registerändringar som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Beteckning enl. 1973:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser till slutbe- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:78&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;tänkandet från Lantmäteri- och inskrivningsutred- &lt;sup&gt;Blla&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a 3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden kommit in från Domstolsverket, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Mariestads tingsrätt, Härnösands tingsrätt, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Sundsvall, Datainspektionen, Styrelsen for internationell&lt;br&gt;utveckling, Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt sam-&lt;br&gt;arbete, Försvarsmaktens organisationsmyndighet, Fortifikationsverket,&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Postverket,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och&lt;br&gt;hydrologiska institut, Luftfartsverket, Statskontoret, Statens fastig-&lt;br&gt;hetsverk, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Tekniska högskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Universitetet i Lund, Högskolan i Luleå, Statens jordbruksverk,&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Glesbygdsmyndigheten, Riksarkivet,&lt;br&gt;Språk- och folkminnesinstitutet, Riksantikvarieämbetet och Statens&lt;br&gt;historiska muséer, Konkurrensverket, Statens råd för byggnadsforskning,&lt;br&gt;Sveriges geologiska undersökning, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Östergötlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Väst-&lt;br&gt;manlands län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gäv-&lt;br&gt;leborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Regionberedningen (C&lt;br&gt;1992:06), Statens naturvårdsverk, Statens lantmäteriverk, Centralnämn-&lt;br&gt;den för fastighetsdata, Utredningen om översyn av plan- och bygglagen&lt;br&gt;m.m. (M 1992:03), Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Linköpings&lt;br&gt;kommun, Nybro kommun, Osby kommun, Malmö kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Strömstads kommun, Västerås kommun, Gävle kommun,&lt;br&gt;Ljusdals kommun, Kiruna kommun, Domän AB, Rymdbolaget,&lt;br&gt;Swedesurvey AB, Telia AB, Byggentreprenörerna, Fastighetsmäklarför-&lt;br&gt;bundet, Finansbolagens förening, Kartteknikernas intresseförening,&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Skogsin-&lt;br&gt;dustrierna, Svenska bankföreningen, Svenska kommunaltekniska&lt;br&gt;föreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges domareförbund,&lt;br&gt;Sveriges försäkringsförbund, Sveriges kart- och mätningstekniska&lt;br&gt;förening, Sveriges lantmätareförening, Tjänstemännens centralorganisa-&lt;br&gt;tion, Utvecklingsrådet för landskapsinformation och Villaägarnas&lt;br&gt;riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har dessutom kommit in från Kristianstads kommun,&lt;br&gt;Kristinehamns kommun, Sandvikens kommun, GIS - Samverkan&lt;br&gt;Dalarna, Kommunförbundet Värmland, ST-lantmäteri, ST-Fastighetsdata&lt;br&gt;och SACO-föreningen vid Centralnämnden för fastighetsdata, Lant-&lt;br&gt;mäteriets civilingenjörsförening, Mjölby kommun, Karlstads kommun,&lt;br&gt;Swedmap AB, Länsarkitektföreningen och Helsingborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Huvudmannaskapsutredningens sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet Fastighetsbildning - en gemensam&lt;br&gt;uppgift för stat och kommun (SOU 1995:54)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har enligt mina direktiv att lämna förslag till en på rättssäkerhet&lt;br&gt;grundad, ändamålsenlig och väl fungerande organisation för fastighets-&lt;br&gt;bildning och festighetsregistrering (festighetsbildningsverksamhet). Jag&lt;br&gt;skall härvid beakta bl.a. sambandet mellan fastighetsbildning och&lt;br&gt;angränsande statliga och kommunala verksamheter, samt sakägarnas&lt;br&gt;behov av tillgång till lokal service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig målsättning för mitt uppdrag är att skapa ett gynnsamt&lt;br&gt;samarbetsklimat mellan staten och kommunerna inom hela lantmäterisek-&lt;br&gt;tom. Tidigare intressemotsättningar rörande ansvaret för fastighets-&lt;br&gt;bildningen bör i möjligaste mån överbryggas. Mitt uppdrag har därför&lt;br&gt;haft karaktären av en förhandling där jag koncentrerat mig på att i&lt;br&gt;sakfrågor finna gemensamma och i verksamheten väl förankrade&lt;br&gt;lösningar. Mitt förslag är att betrakta som en helhetslösning som inte&lt;br&gt;lämnar utrymme för långtgående ändringar i delfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för festighetsbildningsverksamheten är i dag delat mellan det&lt;br&gt;statliga lantmäteriet och kommunerna. Huvuddelen av verksamheten&lt;br&gt;bedrivs vid 81 statliga festighetsbildningsmyndigheter och 24 festighets-&lt;br&gt;registermyndigheter. Verksamheten utförs också vid 41 kommunala&lt;br&gt;festighetsbildningsmyndigheter och 29 kommunala festighetsregistermyn-&lt;br&gt;digheter. De kommunala myndigheterna ansvarar för hela eller del av en&lt;br&gt;kommun. Det delade ansvaret har under drygt en 20-årsperiod orsakat&lt;br&gt;intressemotsättningar och konflikter kring bl.a. inrättandet av kommunala&lt;br&gt;festighetsbildningsmyndigheter och avgränsningen av dessas verksamhets-&lt;br&gt;områden. Samverkan och samordning mellan stat och kommun inom&lt;br&gt;lantmäteriområdet har härigenom försvårats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 kommer det statliga lantmäteriets organisation att&lt;br&gt;reformeras. Befintliga statliga fastighetsbildnings- och festighetsregister-&lt;br&gt;myndigheter ersätts av 24 regionala lantmäterimyndigheter med länen&lt;br&gt;som verksamhetsområde. I samband härmed integreras festighets-&lt;br&gt;registreringen med fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter och grundläggande ställningstaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningen bör ses som en av många gemensamma uppgifter&lt;br&gt;inom ramen för ett brett, förtroendefullt och fördjupat samarbete mellan&lt;br&gt;stat och kommun. Det stora behovet av gemensamma insatser inom&lt;br&gt;lantmäteriområdet överskuggar enligt min mening den organisatoriska&lt;br&gt;frågan om ansvaret för festighetsbildningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för festighetsbildningsverksamheten är i grunden statligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är naturligt mot bakgrund av verksamheternas karaktär av&lt;br&gt;infrastruktur. Ett väl fungerande system för fastighetsindelning är av&lt;br&gt;central betydelse för fysisk planering, markanvändning, fastighetsomsätt-&lt;br&gt;ning, kreditmarknaden med fastigheter som pant, fastighetstaxering och&lt;br&gt;fastighetsbeskattning, folkbokföring och statistikproduktion. Staten har ett&lt;br&gt;övergripande ansvar for att det i hela landet finns en väl fungerande&lt;br&gt;organisation för fastighetsbildningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningsverksamheten har ett nära samband med den&lt;br&gt;kommunala plan- och byggprocessen. Kommunerna har behov av att&lt;br&gt;samordna fastighetsbildningen med övriga aktiviteter och aktörer inom&lt;br&gt;plan- och byggprocessen, vilket motiverar en fortsatt kommunal&lt;br&gt;medverkan inom fastighetsbildningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning innebär myndighetsutövning och handläggande&lt;br&gt;myndigheter skall därför kännetecknas av obundenhet och opartiskhet&lt;br&gt;samt äga en hög kompetens. Detta för att säkerställa lika behandling och&lt;br&gt;förutsägbarhet i myndighetsutövningen. Rättssäkerheten utgör en given&lt;br&gt;utgångspunkt för överväganden om organisationen för fastighetsbildnings-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisation som nu skapas bör vara stabil och långsiktig.&lt;br&gt;Samtidigt bör den vara flexibel och tillåta förändringar i ansvarsför-&lt;br&gt;delningen i takt med samhällsutvecklingen. Stabilitet och flexibilitet kan&lt;br&gt;kombineras genom att fasta och tydliga kriterier formuleras för föränd-&lt;br&gt;ringar i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten&lt;br&gt;främst åvilar staten via Lantmäteriverket, men av verket kan delegeras&lt;br&gt;till kommun efter särskild ansökan och om vissa villkor är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor för kommunal medverkan som här föreslås skall vara den&lt;br&gt;enda bedömningsgrunden för Lantmäteriverkets beslut om delegation till&lt;br&gt;en kommun. Kommun som uppfyller villkoren för delegation skall utan&lt;br&gt;vidare prövning beviljas ett eget ansvar för fastighetsbildningsverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har intressena for att inrätta kommunala fastighetsbildnings-&lt;br&gt;myndigheter vägts mot möjligheterna att behålla ett tillräckligt verksam-&lt;br&gt;hetsunderlag för de statliga myndigheterna. De problem detta orsakat har&lt;br&gt;beskrivits i tidigare utredningar och motiverar att någon sådan avvägning&lt;br&gt;inte bör ske vid beslut om delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommande omorganisationen av det statliga lantmäteriet skapar&lt;br&gt;förutsättningar för att nå en rationell verksamhet vid de statliga myndig-&lt;br&gt;heterna utan att särskilda hänsyn till det egna verksamhetsunderlaget&lt;br&gt;behöver tas vid beslut om kommunala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag till villkor för delegation kan sammanfattas i följande sju&lt;br&gt;punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommun som ansöker om ett delegerat ansvar skall visa att den&lt;br&gt;kommunala lantmäterimyndigheten kommer att ha verksamhet inom&lt;br&gt;lantmäteriområdet motsvarande fem årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Minst två av de anställda vid den kommunala lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;skall vara behöriga att handlägga förrättningar. Förutom myndig-&lt;br&gt;hetens chef skall finnas ytterligare en tjänsteman med de kunskaper&lt;br&gt;och erfarenheter som krävs för att utöva ett från chefen delegerat&lt;br&gt;ansvar for förrättningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Chefen för kommunal lantmäterimyndighet skall uppfylla de&lt;br&gt;behörighetsregler som uppställs i nuvarande lantmäteriinstruktion&lt;br&gt;(SFS 1974:336). Detta innebär att chefen skall ha civilingenjörs-&lt;br&gt;examen från teknisk högskola eller motsvarande kunskaper samt&lt;br&gt;minst två års erfarenhet av verksamheter som utförs vid fastighets-&lt;br&gt;bildnings- eller fåstighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Kommunal lantmäterimyndighet skall ha en förväntad volym av&lt;br&gt;förrättningsverksamhet som inte understiger intäkter på 600 000&lt;br&gt;kronor per år. Intäkterna skall härvid uppskattas utifrån ett genom-&lt;br&gt;snitt för en period på fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;I ansökan om delegation skall framgå att den kommunala lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten kommer att inordnas i den kommunala organisa-&lt;br&gt;tionen på ett sådant sätt att den inte blir inordnad under en nämnd&lt;br&gt;med ansvar för mark- och exploateringsfrågor och/eller inordnas i en&lt;br&gt;förvaltning vars verksamheter har sådan karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Kommun som ansöker om ett delegerat ansvar för fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsverksamheten skall visa att de arbetsuppgifter som kommer att&lt;br&gt;tilldelas personalen vid den kommunala lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;praktiskt taget uteslutande omfattar förrättningsverksamhet och&lt;br&gt;verksamheter som ligger inom ramen för myndighetsservice enligt&lt;br&gt;avsnitt 5.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Ansökan om ett delegerat ansvar för fastighetsbildningsverksamheten&lt;br&gt;skall avse ett ansvar utövat av enskild kommun. Kommun kan inte&lt;br&gt;beviljas ett delegerat ansvar i samverkan med annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun som så önskar kan ansöka om ett delegerat ansvar före den&lt;br&gt;1 juli vaije år. Kommun som medges ett delegerat ansvar inrättar en&lt;br&gt;egen lantmäterimyndighet för att utföra fastighetsbildningsverksamheten.&lt;br&gt;Ett delegerat ansvar utövas tills vidare. Ansökningar som avslås kan&lt;br&gt;överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modifierad odelbarhetsprincip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala lantmäterimyndigheter skall verka över hela kommunens yta.&lt;br&gt;För att skapa en tydlig myndighetsstruktur skall den kommunala&lt;br&gt;myndigheten i princip ta emot alla fastighetsbildningsärenden samt&lt;br&gt;ansvara för förrättningsarkivet inom sitt verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig fastighetsbildning kommer dock fortfarande att utövas även i&lt;br&gt;kommuner med ett delegerat ansvar för fastighetsbildningsverksamheten.&lt;br&gt;Det råder enighet om att vissa förrättningar knutna till infrastruktursats-&lt;br&gt;ningar, till jord- och skogsbruket samt vissa specialförrättningar&lt;br&gt;regelmässigt bör handläggas av statliga lantmäterimyndigheter. Aren-&lt;br&gt;deuppdelningen i övrigt mellan statliga och kommunala myndigheter bör&lt;br&gt;grundas på samråd och informella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt för sakägare att begära överlämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt mina direktiv skall jag särskilt uppmärksamma de fastighets-&lt;br&gt;bildningsärenden där en kommun är sakägare. Det är vid dessa ärenden&lt;br&gt;av särskild vikt att den handläggande förrättningslantmätaren är obunden&lt;br&gt;av kommunala intressen. Jag kan konstatera att inga konkreta rättssäker-&lt;br&gt;hetsproblem har kunnat påvisas vid sådana ärenden, men att frågan är&lt;br&gt;viktig för att främja medborgarnas förtroende for myndigheten. Jag&lt;br&gt;föreslår att sakägare vid förrättning där även kommunen är sakägare skall&lt;br&gt;ha rätt att efter begäran få ärendet överlämnat till en statlig lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet. Denna rättighet skall gälla under hela förrättningsprocessen.&lt;br&gt;Rätten till överlämnande gäller dock inte de förrättningar där parterna&lt;br&gt;slutit överenskommelse enligt jordabalkens regler. Avtal enligt&lt;br&gt;jordabalken är bindande for parterna och normerande för förrättningen.&lt;br&gt;Förrättningar där sådana avtal ingåtts är därför inte meningsfulla att förse&lt;br&gt;med överlämnandemöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverkets tillsynsroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har ett tillsyns- och samordningsansvar för såväl statliga&lt;br&gt;som kommunala lantmäterimyndigheter. Detta ansvar innebär att&lt;br&gt;Lantmäteriverket skall tillse att villkoren för ett delegerat ansvar&lt;br&gt;fortlöpande uppfylls i kommuner med egen lantmäterimyndighet. Om en&lt;br&gt;kommunal myndighet inte uppfyller villkoren för delegation bör&lt;br&gt;Lantmäteriverket - efter samråd med berörd kommun och efter att&lt;br&gt;kommunen haft tillfälle att vidtaga åtgärder för att åter uppfylla villkoren&lt;br&gt;- överväga att dra tillbaka ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten&lt;br&gt;till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ett stort behov av samordning inom det tekniska området&lt;br&gt;mellan det statliga lantmäteriet och kommunala lantmäterimyndigheter.&lt;br&gt;Kommun som ansöker om delegation måste redovisa tekniska system som&lt;br&gt;kan leverera och hämta data enligt en viss standard och därmed säkrar&lt;br&gt;utbytbarhet av data mellan stat och kommun. Kommun som önskar egen&lt;br&gt;lantmäterimyndighet måste också vara beredd svara för ajourhållning av&lt;br&gt;ett framtida GFI (geografisk fastighetsindelning) inom den kommunala&lt;br&gt;myndighetens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningsförberedelser och samarbetsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 kommuner medverkar via en egen mätningsorganisation i förrättnings-&lt;br&gt;förberedelser, t.ex. mätningstekniska moment, i den statligt bedrivna&lt;br&gt;fastighetsbildningen. Denna medverkan baseras sedan 1972 på en form&lt;br&gt;av samarbetsavtal som benämns C-avtal. Erfarenheterna av detta&lt;br&gt;samarbete mellan det statliga lantmäteriet och kommunerna är i huvudsak&lt;br&gt;goda och den kommunala medverkan erbjuder klara samordningsfördelar&lt;br&gt;och rationaliseringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min rekommendation är att Lantmäteriverket och Svenska kommunför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet når en överenskommelse om de principer som skall gälla for&lt;br&gt;kommunal medverkan i förrättningsförberedelser och om ett nytt&lt;br&gt;ramavtal för sådan kommunal medverkan. Jag anser det mycket angeläget&lt;br&gt;att en sådan överenskommelse träffas och kan bilda grunden för ett&lt;br&gt;långsiktigt och hållbart samarbete mellan det nya Lantmäteriverket och&lt;br&gt;landets kommuner. Har inte partema nått en överenskommelse när&lt;br&gt;regeringen under hösten 1995 lägger proposition rörande ansvarsför-&lt;br&gt;delningen för fastighetsbildningen, bör regering och riksdag ta ställning&lt;br&gt;till om en fastare reglering av frågan är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande och konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner som önskar inrätta egen lantmäterimyndighet ansöker om ett&lt;br&gt;delegerat ansvar för verksamheten före den 1 juli 1996. De kommuner&lt;br&gt;som beviljas ett delegerat ansvar kan inleda sin verksamhet den 1 januari&lt;br&gt;1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget torde resultatet av mina förslag bli att antalet kommuner&lt;br&gt;som utövar ett eget ansvar för fastighetsbildningen blir samma eller något&lt;br&gt;mindre än i dagens organisation. Detta under förutsättning att möjligheten&lt;br&gt;till avtal av typen C-avtal kvarstår. I annat fall torde antalet kommuner&lt;br&gt;med egen myndighet bli större. En påtaglig förändring i relation till&lt;br&gt;tidigare ansvarsfördelning blir emellertid den generella utvidgningen av&lt;br&gt;det kommunala ansvaret till att i samtliga fall omfatta hela kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakägarnas behov av tillgång till lokal service gynnas allmänt av&lt;br&gt;möjligheten till kommunal medverkan i fastighetsbildningen. De statliga&lt;br&gt;lantmäterimyndigheternas verksamhetsområden utvidgas under 1996 som&lt;br&gt;en följd av den nya organisationen för det statliga lantmäteriet. Ett något&lt;br&gt;minskat ärendeunderlag på grund av kommunal medverkan i fastighets-&lt;br&gt;bildningsverksamheten försämrar därför knappast de statliga myndig-&lt;br&gt;heternas möjligheter att ge god service i kommuner utan egen myndighet.&lt;br&gt;För detta talar också de möjligheter till samverkan mellan regionala&lt;br&gt;statliga lantmäterimyndigheter som skapas i den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementets förslag till författningsreglering&lt;br&gt;med anledning av betänkandet Fastighetsbildning -&lt;br&gt;en gemensam uppgift för stat och kommun m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Lantmäteriverket får meddela tillstånd för en kommun att inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet. Inrättas en sådan kommunal myndighet&lt;br&gt;svarar kommunen för verksamheten vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen uppfyller de krav som ställs i 3 §, skall tillstånd&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I en kommun som fått tillstånd att inrätta en kommunal lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet handläggs ärenden om fastighetsbildning av denna&lt;br&gt;myndighet om ärendet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avser en förrättning som enligt 4 kap. 7 a § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) överflyttas till den statliga lantmäterimyndigheten i länet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. berör flera lantmäterimyndigheters verksamhetsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser stora jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar&lt;br&gt;nybebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. specialförrättningar som omfattar större anläggningsförrättningar och&lt;br&gt;äganderättsutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fåll skall ärendena handläggas av den statliga lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En ansökan om tillstånd skall vara skriftlig och innehålla den&lt;br&gt;utredning som behövs för Lantmäteriverkets prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd krävs att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansökan avser verksamhet inom en kommun,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förrättningsverksamheten skall ha en förväntad volym som uppgår&lt;br&gt;till sexton basbelopp enligt 1 kap. 6 § andra stycket lagen (1962:394) om&lt;br&gt;allmän försäkring beräknad som ett genomsnitt för en period på fem år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kommunen visar att myndigheten kommer att ha en verksamhet som&lt;br&gt;motsvarar fem årsarbetskrafter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. chefen för myndigheten skall ha civilingenjörsexamen från teknisk&lt;br&gt;högskola eller motsvarande kunskaper samt minst två års erfarenhet av&lt;br&gt;verksamheter som vid lantmäterimyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ytterligare en av de anställda vid myndigheten är behörig och har&lt;br&gt;de kunskaper och den erfarenhet som krävs för att utöva ett från chefen&lt;br&gt;delegerat ansvar för förrättnigar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kommunen visar att de arbetsuppgifter som tilldelas personalen vid&lt;br&gt;myndigheten i allt väsentligt omfattar förrättningsverksamhet eller ligger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom ramen för myndighetsservice i anslutning till den verksamheten,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kommunen visar att dess datasystem har den tekniska standard som&lt;br&gt;behövs för att säkra att data mellan stat och kommun kan utväxlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En ansökan skall ha kommit in till Lantmäteriverket senast den 30&lt;br&gt;juni. Verket skall fetta beslut i ärendet inom sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd lämnas att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet, får&lt;br&gt;myndigheten bötja sin verksamhet vid det årsskifte som infeller närmast&lt;br&gt;efter det att ett år förflutit sedan beslutet meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en ansökan är bristfällig skall Lantmäteriverket förelägga&lt;br&gt;kommunen att avhjälpa bristen inom viss tid. Följer kommunen inte&lt;br&gt;föreläggandet får Lantmäteriverket avvisa ansökan, om bristen är så&lt;br&gt;väsentlig att ansökan inte kan ligga till grund för prövning av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett tillstånd får återkallas, om kommunen åsidosätter sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt den lagstiftning som reglerar förrättningsverksamheten eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som gäller för sådan verksamheten eller om verksam-&lt;br&gt;heten inte längre kan antas uppfylla de förutsättningar som anges i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en kommun inte längre vill ansvara för verksamheten vid en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet, skall kommunen anmäla detta till&lt;br&gt;Lantmäteriverket. En sådan anmälan skall ha kommit in till Lant-&lt;br&gt;mäteriverket senast den 30 juni. När en sådan anmälan inkommit&lt;br&gt;förfeller kommunens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får avsluta sin verksamhet vid det årsskifte som infeller&lt;br&gt;närmast efter det att ett år förflutit sedan återkallelsen gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter och tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Lantmäteriverket utövar tillsyn över den kommunala lantmäteriverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Lantmäteriverkets beslut enligt 3-6 §§ får överklagas till regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga ,5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 då lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet&lt;br&gt;upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut om inrättande av kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och&lt;br&gt;fastighetsregistermyndighet som fattats enligt lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fastighetsregistermyndighet&lt;br&gt;skall dock gälla till den 31 december 1997, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i fastighetsbildningslagen (1970:988) skall&lt;br&gt;införas en ny paragraf, 4 kap. 7 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a § Om en kommun är sakägare vi en förrättning som handläggs av&lt;br&gt;en kommunal lantmäterimyndighet, får kommunen eller en annan&lt;br&gt;sakägare begära att förrättningen i stället handläggs av lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran skall lämnas till förrättningsmannen innan för-&lt;br&gt;rättningen avslutats. Sedan begäran lämnats skall förrättningen avbrytas&lt;br&gt;och förrättningsmannen underrätta lantmäterimyndigheten i länet.&lt;br&gt;Lantmäterimyndigheten i länet skall utse en ny fÖrrättningsman som skall&lt;br&gt;fortsätta förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf omfattar inte förrättningar till följd&lt;br&gt;av avtal som slutits om köp och byte enligt 4 kap. jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser till Huvudmanna- Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;skapsutredningens betänkande och Milj ödeparte- Bilaga 6&lt;br&gt;mentets promemoria&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden kommit in från Domstolsverket, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Mariestads tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Datainspektionen, Försvarsmakten högkvarteret, Fortifikationsverket,&lt;br&gt;Överstyrelsen for civil beredskap, Statens räddningsverk, Postverket,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och&lt;br&gt;hydrologiska institut, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Statens bostadskreditnämnd,&lt;br&gt;Tekniska högskolan i Stockholm, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen,&lt;br&gt;Riksarkivet, Språk- och folkminnesinstitutet, Riksantikvarieämbetet och&lt;br&gt;statens historiska muséer, Konkurrensverket, Statens fastighetsverk,&lt;br&gt;Sveriges geologiska undersökning, Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Statens lantmäteriverk, Centralnämnden for fastighets-&lt;br&gt;data, Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Katrineholms kommun,&lt;br&gt;Linköpings kommun, Nässjö kommun, Nybro kommun, Osby kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Kungsbacka kommun, Göteborgs kommun, Strömstads&lt;br&gt;kommun, Lysekils kommun, Torsby kommun, Hällefors kommun,&lt;br&gt;Västerås kommun, Gävle kommun, Hofors kommun, Ljusdals kommun,&lt;br&gt;Nordmalings kommun, Vilhelmina kommun, Kiruna kommun, Piteå&lt;br&gt;kommun, Rymdbolaget, Telia AB, Vattenfåll AB, Arkitekt- och&lt;br&gt;ingenjörsföretagen, Kartteknikernas intresseförening, Lanbrukamas&lt;br&gt;riksförbund, Landsorganisationen i Sverige, Skogsindustrierna, Svenska&lt;br&gt;bankföreningen, Svenska kommunaltekniska föreningen, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;fastighetsägareförbund, Sveriges kart- och mätningstekniska förening,&lt;br&gt;Sveriges lantmätareförening, Tjänstemännens centralorganisation, och&lt;br&gt;Villaägarnas riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har dessutom kommit in från Skövde kommun, Tyresö&lt;br&gt;kommun, Eslövs kommun, Karlskoga kommun, Karlstads kommun,&lt;br&gt;Ömsköldsviks kommun, Borlänge kommun, Jönköpings kommun,&lt;br&gt;Östersunds kommun, Karlshamns kommun, Vänersborgs kommun,&lt;br&gt;Kristianstads kommun, Ånge kommun, MBK-gruppen i Gävleborgs län,&lt;br&gt;Perstorps kommun, Vetlanda kommun, Mora kommun, Bjuvs kommun,&lt;br&gt;Götene kommun, Varbergs kommun, Vellinge kommun, Norrskens-&lt;br&gt;flammorna, Nacka kommun, Älvdalens kommun, Hudiksvalls kommun,&lt;br&gt;Kinda kommun, Klippans kommun, Härnösands kommun, Grästorps&lt;br&gt;kommun, Hässleholms kommun, Mjölby kommun, Åstorps kommun,&lt;br&gt;Mönsterås kommun, Skellefteå kommun, Sjöbo kommun, Ljusnarsbergs&lt;br&gt;kommun, Kristinehamns kommun, Helsingborgs kommun, Borlänge,&lt;br&gt;Hedemora och Ludvika lantmäteridistrikt, LänsMBK-gruppen i Skara-&lt;br&gt;borg, Avesta kommun, Eskilstuna kommun, Kalmar kommun, Kramfors&lt;br&gt;kommun, Sundsvalls kommun, Stenungsunds kommun, Sandvikens&lt;br&gt;kommun, Solna kommun, Åijängs kommun, Västerviks kommun,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uddevalla kommun, Gotlands kommun, Hylte kommun, Kumla kommun, Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;Mölndals kommun, Sollentuna kommun, Strömsunds kommun, Åmåls Bilaga 6&lt;br&gt;kommun, Örebro kommun, Kommunförbundet i Kristianstads län,&lt;br&gt;Lantmäteriets civilingenjörsförening, ST-Lantmäteri, Bollnäs kommun,&lt;br&gt;Bromölla kommun, Orsa kommun, Örkelljunga kommun, Huddinge&lt;br&gt;kommun, Trollhättans kommun, Sunne kommun, Tjöms kommun,&lt;br&gt;Ängelholms kommun, Värmdö kommun och Sollefteå kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De till Lagrådet remitterade lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om kommunal lantmäterimyndighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättande av en kommunal lantmäterimyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Regeringen får meddela tillstånd för en kommun att inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet och att ansvara för verksamheten vid&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För tillstånd krävs att kommunen visar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheten har hela kommunen som sitt verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndighetens arbetsuppgifter omfattar förrättningsverksamhet och&lt;br&gt;myndighetsservice i anslutning till förrättningsverksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. myndighetens verksamhet har tillräcklig omfattning för att upp-&lt;br&gt;rätthålla nödvändig kompetens,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. två personer inom myndigheten har den kompetens och erfarenhet&lt;br&gt;som krävs för att ansvara för förrättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighetens informationssystem har sådan teknisk standard som&lt;br&gt;säkrar det informationsutbyte mellan stat och kommun som behövs inom&lt;br&gt;lantmäteriområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En kommun som vill inrätta en kommunal lantmäterimyndighet skall&lt;br&gt;ge in en ansökan om tillstånd till Lantmäteriverket. Ansökan skall vara&lt;br&gt;skrifttig och innehålla den utredning som behövs för ärendets prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En kommunal lantmäterimyndighet skall börja sin verksamhet vid&lt;br&gt;det årsskifte som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan&lt;br&gt;tillståndet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten påbörjas tidigare än&lt;br&gt;vad som framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den kommunala lantmäterimyndigheten handlägger ärenden om&lt;br&gt;fastighetsbildning, festighetsbestämning och festighetsregistrering inom&lt;br&gt;kommunen. Till den statliga lantmäterimyndigheten i länet skall dock&lt;br&gt;överlämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förrättningar som avses i 4 kap. 7 a andra stycket § festighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förrättningar som avser flera lantmäterimyndigheters verksamhets-&lt;br&gt;områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stora jord- och skogsbruksförrättningar som inte omfattar ny&lt;br&gt;bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra särskilda förrättningar som av kompetens- eller resursskäl inte&lt;br&gt;bör handläggas hos myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Lantmäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid de kom-&lt;br&gt;munala lantmäterimyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om en kommun inte längre vill ansvara för verksamheten vid en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet, skall kommunen anmäla detta till&lt;br&gt;Lantmäteriverket. Kommunens tillstånd upphör att gälla vid det årsskifte&lt;br&gt;som infaller närmast efter det att ett år förflutit sedan anmälan kom in till&lt;br&gt;Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lantmäteriverket medger det får verksamheten upphöra tidigare än&lt;br&gt;vad som framgår av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om verksamheten vid lantmäterimyndigheten inte uppfyller de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i 2 § eller om myndigheten i något väsentligt&lt;br&gt;hänseende brister i sin myndighetsfunktion, får kommunens tillstånd&lt;br&gt;återkallas av regeringen efter anmälan från Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 då lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fåstighetsregistermyndighet&lt;br&gt;upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut om inrättande av kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och&lt;br&gt;fåstighetsregistermyndighet som meddelats enligt lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fåstighetsregistermyndighet&lt;br&gt;skall gälla till den 31 december 1997, om inte annat förordnas. För&lt;br&gt;sådana myndigheter skall äldre bestämmelser tillämpas även i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En kommun som den 31 december 1995 inte har en egen fåstighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighet får inrätta en kommunal lantmäterimyndighet tidigast&lt;br&gt;den 1 januari 1999, om inte Lantmäteriverket medger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;sup&gt;7&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 16 kap. 15 § samt 19 kap. 3, 5 och 6 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 4 kap. 7 a och&lt;br&gt;34 a §§ samt 16 kap. 12 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kommun är sakägare vid&lt;br&gt;en förrättning, som handläggs av&lt;br&gt;en kommunal lantmäterimyndighet,&lt;br&gt;för kommunen eller en annan&lt;br&gt;sakägare begära att förrättningen&lt;br&gt;i stället skall handläggas av lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan begäran skall göras hos&lt;br&gt;förrättningslantmätaren innan&lt;br&gt;förrättningen avslutats. Förrätt-&lt;br&gt;ningen skall då avbrytas och ären-&lt;br&gt;det överlämnas till lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;omfattar inte förrättningar som&lt;br&gt;grundas på avtal om köp, byte&lt;br&gt;eller gåva enligt 4 kap. jorda-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndigheten i länet får&lt;br&gt;uppdra åt en annan statlig eller&lt;br&gt;kommunal myndighet med kompe-&lt;br&gt;tens inom lantmäteriområdet att&lt;br&gt;utföra åtgärder enligt 4 kap. 25 §&lt;br&gt;första stycket, 27 och 28 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl får en kommunal lantmäteri-&lt;br&gt;myndighets förrättning undanröjas&lt;br&gt;pä grund av att myndigheten hand-&lt;br&gt;lagt ärendet i stället för att lämna&lt;br&gt;över det till den statliga lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten enligt 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om kommunal lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats, skall fastighetsdom-&lt;br&gt;stolen ofördröjligen och senast&lt;br&gt;inom fyra dagar tillställa fastig-&lt;br&gt;hetsregistermyndigheten en kopia&lt;br&gt;av skrivelsen med överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domstolens utslag eller&lt;br&gt;slutliga beslut i festighetsbildnings-&lt;br&gt;mål vunnit laga kraft, skall för-&lt;br&gt;rättningsakten och en kopia av&lt;br&gt;utslaget eller beslutet sändas till&lt;br&gt;fastighetsregistermyndigheten. Om&lt;br&gt;förrättningen skall fortsättas, sänds&lt;br&gt;handlingarna i stället till fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndigheten. Om&lt;br&gt;avgörandet överklagas i viss del&lt;br&gt;och om det med anledning av&lt;br&gt;domstolens avgörande i övrigt kan&lt;br&gt;uppkomma fråga om registrering,&lt;br&gt;skall handlingarna sändas till fas-&lt;br&gt;tighetsregistermyndigheten. Efter&lt;br&gt;registreringsfrågans handläggning&lt;br&gt;skall myndigheten omedelbart&lt;br&gt;återställa förrättningsakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en fastighetsdomstols&lt;br&gt;utslag eller slutliga beslut i fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmål vunnit laga kraft,&lt;br&gt;skall förrättningsakten och en&lt;br&gt;kopia av utslaget eller beslutet&lt;br&gt;sändas till lantmäterimyndigheten.&lt;br&gt;Om avgörandet överklagas i viss&lt;br&gt;del och om det med anledning av&lt;br&gt;domstolens avgörande i övrigt kan&lt;br&gt;uppkomma fråga om registrering,&lt;br&gt;skall handlingarna sändas till lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten. Efter registre-&lt;br&gt;ring skall myndigheten omedelbart&lt;br&gt;sända tillbaka förrättningsakten till&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast&lt;br&gt;möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har&lt;br&gt;överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats skall uppgift om fastig-&lt;br&gt;hetsbildnings- eller fastighetsbe-&lt;br&gt;stämningsbeslut, som skulle ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats får uppgift om ett sådant&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighets-&lt;br&gt;bestämningsbeslut, som skulle ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagats särskilt, införas så överklagats särskilt, införas så Prop. 1995/96:78&lt;br&gt;snart beslutet vunnit laga kraft, om snart beslutet vunnit laga kraft. Bilaga 7&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut eller åtgärd vid avslutad förrättning eller överklagas&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut särskilt, får uppgift&lt;br&gt;med anledning av förrättningen eller beslutet införas i fastighetsregistret&lt;br&gt;i fråga om sådan del som uppenbarligen inte berörs av överklagandet.&lt;br&gt;Motsvarande gäller när domstols avgörande i ett fastighetsbildningsmål&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister som&lt;br&gt;föres med användande av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller i an-&lt;br&gt;ordning som hos inskrivningsmyn-&lt;br&gt;dighet, fastighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;het eller fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;het är ansluten till registret, har&lt;br&gt;han rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Har den skadelidande medverkat&lt;br&gt;till förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt med-&lt;br&gt;verkat till förlusten genom eget&lt;br&gt;vållande, skall ersättningen efter&lt;br&gt;vad som finnes skäligt nedsättas&lt;br&gt;eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister som&lt;br&gt;föres med användande av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller i an-&lt;br&gt;ordning som hos inskrivnings- eller&lt;br&gt;lantmäterimyndighet är ansluten till&lt;br&gt;registret, har han rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten. Har den skadelidande&lt;br&gt;medverkat till förlusten genom att&lt;br&gt;utan skälig anledning underlåta att&lt;br&gt;vidtaga åtgärd för bevarande av sin&lt;br&gt;rätt eller har han på annat sätt&lt;br&gt;medverkat till förlusten genom eget&lt;br&gt;vållande, skall ersättningen efter&lt;br&gt;vad som finnes skäligt nedsättas&lt;br&gt;eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppenbar oriktighet till följd av tekniskt fel i fastighets-&lt;br&gt;register som avses i första stycket får utan hinder av 4 § första stycket&lt;br&gt;första punkten ske även om det kan medföra förfång för fastighetsägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare. Tillfälle att yttra sig skall lämnas, förutom&lt;br&gt;fastighetsägare och rättighetshavare, myndighet som avses i 18 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket jordabalken. Kommer till följd av beslut i ärende om&lt;br&gt;rättelse enligt andra stycket förlust att tillskyndas ägare eller rättig-&lt;br&gt;hetshavare har han rätt till ersättning av staten. Ersättning utgår dock&lt;br&gt;icke, om han med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständig-&lt;br&gt;heter bort inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistreringen ankom- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lantmäterimyndigheten svarar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer på fåstighetsregistermyndighet. fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådan myndighet finns sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om fastighetsbildning&lt;br&gt;och festighetsregistrering som sker vid myndighet som inrättats enligt&lt;br&gt;lagen (1971:133) om kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och&lt;br&gt;fastighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 23 och 24 §§ miljöskyddslagen (19691387)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden får förbjuda fortsatt miljöfarlig verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av tillstånd enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när villkor som gäller för 2. när för verksamheten gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten åsidosatts i betydan- villkor eller med stöd av 5 a §&lt;br&gt;de mån eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;första stycket meddelade föreskrif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter har åsidosatts i betydande mån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet av&lt;br&gt;väsentlig betydelse som inte förutsågs när verksamheten tilläts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbud meddelas enligt första stycket, får tillståndet återkallas helt&lt;br&gt;eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden får, efter vad som är skäligt, ändra eller upphäva&lt;br&gt;gällande villkor för en miljöfarlig verksamhet eller meddela nya villkor&lt;br&gt;för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när - från det att tillståndsbeslutet vann laga kraft - förflutit tio år&lt;br&gt;eller den kortare tid som, på grund av vad som följer av Sveriges&lt;br&gt;medlemskap i Europeiska unionen, föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den som har sökt tillståndet har vilselett tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;genom att lämna oriktiga uppgifter av betydelse för tillståndet och ett&lt;br&gt;förbud framstår som en alltför ingripande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när villkor som gäller för&lt;br&gt;verksamheten åsidosatts på ett sätt&lt;br&gt;som varit av mer än ringa betydel-&lt;br&gt;se,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när för verksamheten gällande&lt;br&gt;villkor eller med stöd av 5 a §&lt;br&gt;första stycket meddelade föreskrif-&lt;br&gt;ter har åsidosatts på ett sätt som&lt;br&gt;varit av mer än ringa betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det genom verksamheten uppkommit någon olägenhet som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Jfr rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om&lt;br&gt;skydd för grundvatten mot förorening genom vissa fårliga ämnen&lt;br&gt;(EGT nr L 20, 26.1.1980, s. 43, Celex 38OLOO68).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1989:363.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:825.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsågs när verksamheten tilläts och ett förbud framstår som en alltför&lt;br&gt;ingripande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. om en från miljösynpunkt väsentlig förbättring kan uppnås med&lt;br&gt;användning av någon ny process- eller reningsteknik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. om användandet av något ny teknik för mätning eller uppskattning&lt;br&gt;av förorening eller annan störning skulle medföra väsentligt bättre&lt;br&gt;förutsättningar för att kontrollera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 4 får Koncessionsnämnden också&lt;br&gt;besluta om andra åtgärder som behövs för att förebygga eller minska&lt;br&gt;olägenheten för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-05.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 28 september 1995 (Miljödepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om kommunal lantmäterimyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Kjell-&lt;br&gt;Olof Wennström och Anna Dixelius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagråder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om kommunal lantmäterimyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf skall en kommun, som fått tillstånd att inrätta en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighet, ansvara för verksamheten vid myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissförslagets allmänna motivering och författningskommentar&lt;br&gt;understryks att staten har det övergripande ansvaret för fastighets-&lt;br&gt;bildningsverksamheten. Detta framgår inte direkt av lagtexten men kan&lt;br&gt;sägas ha kommit till uttryck genom bestämmelserna i 6 § att Lant-&lt;br&gt;mäteriverket utövar tillsyn över verksamheten vid de kommunala&lt;br&gt;lantmäterimyndigheterna och i 8 § om återkallelse av kommunens&lt;br&gt;tillstånd att driva verksamheten vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar för verksamheten, som enligt förevarande paragraf läggs på&lt;br&gt;kommunen, innebär således inte någon begränsning av statens över-&lt;br&gt;gripande ansvar för fastighetsbildningsverksamheten. Det är därför&lt;br&gt;missvisande, när det i regeringens förslag under avsnitt 4.3 i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen sägs att statens ansvar kan delegeras till en kom-&lt;br&gt;mun. Kommunens ansvar kan inte omfatta annat än att bestrida kost-&lt;br&gt;naderna för verksamheten och att göra det möjligt för myndigheten att&lt;br&gt;bedriva verksamheten effektivt och i organisatoriskt lämplig form.&lt;br&gt;Myndighetens verksamhet skall styras endast av fastighetsbildningens&lt;br&gt;regelsystem och bedrivas på det sätt som enligt 1 kap. 9 § regerings-&lt;br&gt;formen krävs i en myndighetsfunktion, dvs. att beakta allas likhet inför&lt;br&gt;lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Detta måste beaktas vid&lt;br&gt;inordnandet av en kommunal lantmäterimyndighet i den kommunala orga-&lt;br&gt;nisationen. Myndigheten måste vara fristående från kommunens politiska&lt;br&gt;ledning. Inordnas den under en befintlig nämnd eller annan kommunal&lt;br&gt;enhet, är det angeläget att den inte i sin verksamhet utsätts för politiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påtryckningar från den nämnden eller enheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika missförstånd om vad som åligger kommunerna förordar&lt;br&gt;Lagrådet att i förevarande paragraf ordet ”ansvara” ersätts med ordet&lt;br&gt;”svara”, dvs. det ordval som används i 1 § lagen (1971:133) om&lt;br&gt;kommunal fåstighetsbildningsmyndighet och fåstighetsregistermyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger i fem punkter de förutsättningar som avses gälla för att&lt;br&gt;tillstånd skall få meddelas en kommun att inrätta en kommunal lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet. Brister det i fråga om någon av dessa förutsättningar&lt;br&gt;får tillstånd inte meddelas, men avsikten är å andra sidan enligt motiven&lt;br&gt;att tillstånd skall meddelas, om förutsättningarna är uppfyllda. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund bör vissa jämkningar i den föreslagna avfattningen aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både lagtextens lydelse och motiven ger till en böijan anledning att&lt;br&gt;ställa frågan om de krav som avser exempelvis personalens kompetens&lt;br&gt;och myndighetens informationssystem skall förstås så att kommunen&lt;br&gt;redan vid ansökningstillfället skall visa att den förfogar över personal och&lt;br&gt;informationssystem som tillgodoser de uppställda kraven eller om det är&lt;br&gt;tillräckligt att den utredning som kommunen åberopar ger vid handen att&lt;br&gt;kraven kommer att kunna uppfyllas i den händelse att tillstånd meddelas.&lt;br&gt;Eftersom myndigheten när ansökningen görs ännu inte har inrättats, får&lt;br&gt;det senare alternativet antas vara avsett. Formuleringarna bör jämkas&lt;br&gt;med beaktande härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna punkten 2 skall kommunen visa att ”myndighetens&lt;br&gt;arbetsuppgifter omfattar förrättningsverksamhet och myndighetsservice&lt;br&gt;i anslutning till förrättningsverksamheten”. Av motiven framgår att&lt;br&gt;avsikten är att arbetsuppgifterna praktiskt taget uteslutande skall omfatta&lt;br&gt;sådan verksamhet som nu har sagts. Detta bör komma till uttryck i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiven skall kommunen vidare visa att myndigheten kommer&lt;br&gt;att organiseras så att den får en sådan oberoende ställning som är för-&lt;br&gt;utsatt. Detta har emellertid inte kommit till uttryck i lagtexten. Det kan&lt;br&gt;ske genom att ett krav ställs på kommunen att visa att myndigheten&lt;br&gt;kommer att få en för ändamålet lämplig organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda och med vissa redaktionella ändringar i&lt;br&gt;övrigt bör paragrafen kunna få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För tillstånd krävs att kommunen visar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheten kommer att få hela kommunen som sitt verksamhetsom-&lt;br&gt;råde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndighetens arbetsuppgifter väsentligen kommer att begränsas till&lt;br&gt;förrättningsverksamhet och myndighetsservice i anslutning till för-&lt;br&gt;rättningsverksamheten ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. myndigheten kommer att få en för ändamålet lämplig organisation&lt;br&gt;och en verksamhet som kan beräknas få tillräcklig omfattning för att&lt;br&gt;nödvändig kompetens skall kunna upprätthållas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. minst två tjänstemän inom myndigheten kommer att ha den&lt;br&gt;kompetens och erfarenhet som krävs för att handlägga förrättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighetens informationssystem kommer att få en sådan teknisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;standard som säkerställer det informationsutbyte mellan stat och kommun&lt;br&gt;som behövs inom lantmäteriområdet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen gäller som huvudregel att den kommunala lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten är behörig att handlägga samtliga ärenden om&lt;br&gt;fastighetsbildning, festighetsbestämning och festighetsregistrering inom&lt;br&gt;kommunen. I fyra särskilt uppräknade fell avses dock gälla att den&lt;br&gt;kommunala lantmäterimyndigheten blir skyldig att överlämna för-&lt;br&gt;rättningar till den statliga lantmäterimyndigheten i länet. Föreligger inte&lt;br&gt;något av dessa fell får den kommunala myndigheten inte överlämna en&lt;br&gt;förrättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen får anses innebära att, om en förrättning överlämnas, den&lt;br&gt;statliga lantmäterimyndigheten är förhindrad att ingå i prövning av frågan&lt;br&gt;om det funnits förutsättningar enligt paragrafen att överlämna för-&lt;br&gt;rättningen. Den statiiga myndigheten måste emellertid vara bibehållen vid&lt;br&gt;sin skyldighet att pröva andra frågor angående sin behörighet, t ex frågor&lt;br&gt;med anknytning till 4 kap. 7 § festighetsbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga kan uppkomma om möjligheten för en sakägare att överklaga en&lt;br&gt;kommunal lantmäterimyndighets beslut i en fråga om överlämnande av&lt;br&gt;en förrättning. Något fullföljdsförbud har inte föreslagits i remissen, och&lt;br&gt;festighetsbildningslagens överklaganderegler torde därmed bli tillämpliga.&lt;br&gt;Enligt denna lag gäller i princip att alla beslut av en festighetsbildnings-&lt;br&gt;myndighet som avser förfarandet kan överklagas (se t ex Landahl -&lt;br&gt;Nordström, Fastighetsbildningslagen, 2 uppl s 137), låt vara att&lt;br&gt;överklagande endast i de fell som anges i 15 kap. 2-4 §§ skall göras&lt;br&gt;särskilt; i andra fell skall enligt 15 kap. 6 § överklagande ske sedan&lt;br&gt;förrättningen slutförts eller förklarats inställd. En konsekvens av detta&lt;br&gt;torde bli att ett beslut av en kommunal lantmäterimyndighet om att&lt;br&gt;överlämna ett mål kan överklagas särskilt endast på den grunden att&lt;br&gt;förrättningen därmed onödigt uppehälles (se 15 kap. 4 §). I andra fell&lt;br&gt;skulle talan mot beslutet få föras först sedan den statliga lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheten skilt ärendet från sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utgångspunkten att den statliga lantmäterimyndigheten är&lt;br&gt;förhindrad att pröva förutsättningarna för ett överlämnande synes det&lt;br&gt;emellertid knappast meningsfullt att tillåta överklagande av ett sådant&lt;br&gt;beslut. Även om den kommunala myndigheten skulle ha gjort en&lt;br&gt;uppenbar felbedömning vid ett beslut om överlämnande kan ju sakägarnas&lt;br&gt;rättssäkerhet inte försämras av att det blir den statliga myndigheten som&lt;br&gt;skall handlägga ärendet. Lagrådet vill därför föreslå att det som ett andra&lt;br&gt;stycke i 5 § infes en regel av följande lydelse: ”Beslut av den kommunala&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten att överlämna en förrättning får inte överklagas”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sålunda förslagna feleförbudet blir inte tillämpligt på ett beslut av&lt;br&gt;den kommunala lantmäterimyndigheten att underlåta att överlämna ett&lt;br&gt;mål. Ett sådant ställningstagande bör i och för sig kunna bringas under&lt;br&gt;prövning av högre instans, låt vara att det i enlighet med vad som i&lt;br&gt;remissen föreslås vid 16 kap. 12 a § festighetsbildningslagen kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävas synnerliga skäl för att den kommunala myndighetens förrättning&lt;br&gt;skall kunna undanröjas på sådan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet fåstighetsbildningsmyndighet används på åtskilliga ställen i&lt;br&gt;festighetsbildningslagen, t.ex. i 4 kap. där det finns ett avsnitt med&lt;br&gt;närmare bestämmelser om festighetsbildningsmyndighet. Som en&lt;br&gt;konsekvens av de organisatoriska förändringar som lagrådsremissen&lt;br&gt;behandlar föreslås i två paragrafer, nämligen 16 kap. 15 § och 19 kap.&lt;br&gt;5 §, ändringar som innebär att ordet festighetsbildningsmyndighet eller&lt;br&gt;böjningsform därav ersätts av lantmäterimyndighet i motsvarade form.&lt;br&gt;Vidare ändras 19 kap. 3 § så att begreppet festighetsbildningsmyndighet&lt;br&gt;slopas där. I övriga lagrum där begreppet nämns föreslås däremot inte&lt;br&gt;några ändringar och remissen lämnar inte besked i frågan om eller när&lt;br&gt;sådana konsekvensändringar avses bli genomförda. Vid lagrådsföre-&lt;br&gt;dragningen har emellertid upplysts att avsikten är att lägga fram förslag&lt;br&gt;om en s.k. trolleribestämmelse för att åstadkomma den behövliga&lt;br&gt;begreppsförändringen. Med hänsyn till det sagda förutsätter Lagrådet att&lt;br&gt;den ytterligare terminologiska anpassning som behövs kommer till stånd&lt;br&gt;tidsmässigt samordnat med ikraftträdandet av nu förevarande lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning härtill bör uppmärksammas att anpassningen även bör&lt;br&gt;innefetta en ny reglering av frågan var ansökan om fastighetsbildning&lt;br&gt;skall göras (jfr 4 kap. 8 § första stycket festighetsbildningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en kommunal lantmäterimyndighets beslut endast&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl får undanröjas på grund av att myndigheten&lt;br&gt;handlagt ärendet i stället för att lämna över det till den statliga lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten enligt 5 § lagen om kommunal lantmäterimyndighet.&lt;br&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot detta förslag. Någon reglering&lt;br&gt;föreslås inte för den omvända situationen, dvs. om den kommunala&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten har överlämnat en förrättning till den statliga&lt;br&gt;myndigheten trots att lagliga förutsättningar saknats för detta. Godtas vad&lt;br&gt;Lagrådet anfört i anslutning till 5 § förslaget till lag om kommunal lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet, behövs inte heller någon reglering i detta hänseende,&lt;br&gt;eftersom förrättningen inte kommer att kunna undanröjas på sådan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:78&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:78 Ansvaret för festighets-&lt;br&gt;bildningsverksamheten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:78&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;miljöskyddslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23, 24 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;380L0068&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1969:387)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49092, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:01:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0378</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:01:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:BoU4</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01BoU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:78&lt;br/&gt;
Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:78&lt;br/&gt;
Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:78&lt;br/&gt;
Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andre vice talman Görel Thurdin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:78&lt;br/&gt;
Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andre vice talman Görel Thurdin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:78&lt;br/&gt;
Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Björklund  och Rolf Åbjörnsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:78&lt;br/&gt;
Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:78 Ansvaret för fastighetsbildningsverksamheten, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Björklund  och Rolf Åbjörnsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>