<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228800</hangar_id>
 <dok_id>GJ0374</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>74</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:74</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>74</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:15</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ökad bankkonkurrens</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0374/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0374</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0374</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:74&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ökad bankkonkurrens&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1995/96:74&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller en rad olika förslag som syftar till ökad&lt;br&gt;konkurrens på bankmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en tydligare definition av vad som avses med&lt;br&gt;bankrörelse enligt bankrörelselagen (1987:617). Mottagande av kundmedel&lt;br&gt;på konto för kundens framtida betalningar av ett företags varor eller&lt;br&gt;tjänster skall inte betraktas som inlåningsverksamhet om behållningen på&lt;br&gt;kontot begränsas till 15 000 kronor. Vidare föreslås att inlånings- och&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som sker i vissa mindre ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall falla utanför det tillståndspliktiga området. Förslaget innebär även&lt;br&gt;att de ekonomiska föreningar som bedriver sparkasseverksamhet skall få&lt;br&gt;fortsätta med det under en övergångsperiod i avvaktan på en särskild&lt;br&gt;lagstiftning for denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller också ett förslag till en ny lag om medlems-&lt;br&gt;banker. Lagen medför att det blir möjligt att bedriva bankverksamhet i&lt;br&gt;ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innehåller propositionen förslag om vidgning av möjligheten för&lt;br&gt;icke-finansiella företag att äga banker. Dessutom föreslås utökade möj-&lt;br&gt;ligheter för bankerna att distribuera banktjänster genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 med undantag för&lt;br&gt;den del som avser icke-finansiella ägare till banker. Den ändringen&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. I sand. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext ..................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om medlemsbanker...............6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617) ............................ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617) ............................ 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsbolag.......................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:618) ............................ 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619) ............................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank ........................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig inkomstskatt .......................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländska försäkringsföretag att bedriva försäkrings-&lt;br&gt;rörelse i Sverige .........................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skogskontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1954:142) ............................ 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av pensionsutfästelse m.m....................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i ackordslagen (1970:847) .. 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om under-&lt;br&gt;stödsföreningar .................  68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mannakonto............................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713) ............................ 70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) . . 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelserepresentation för de privatanställda.........73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter...............75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd till banker och andra kreditinstitut ...........77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiseringsfonder.......................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underskott av näringsverksamhet ...............79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återföring av skatteutjämningsreserv .............81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapital- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag .....................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse..........83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag ................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Konkurrensen på bankmarknaden....................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Bankrörelsedefinitionen .........................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt ..............................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-rätten .............................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagstiftning .....................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny bankrörelsedefinition....................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inlåningsverksamhet.....................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Insättning av kundmedel ..................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänhetsbegreppet, sparkassorna och mindre sparlåne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar ......................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Finansiell verksamhet i föreningsform................ 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt ............................. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bankverksamhet i ekonomisk&amp;nbsp;förening........... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny lag om medlemsbanker.................. 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening...... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Banktjänster genom ombud ...................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................ 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning ...................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden och förslag .................. 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Banks verksamhet från bankkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(huvudregel) ........................ 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvidgning av möjligheten att tillhandahålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banktjänster genom ombud ............... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontotjänster och betalningsförmedling genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombud ........................... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra banktjänster genom ombud ........... 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Icke-finansiella bankägare....................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Justering av lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ...... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Övergångsbestämmelser m.m..................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Ekonomiska konsekvenser...................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Författningskommentar ....................... 149 &amp;nbsp;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om medlemsbanker.......... 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag ..................... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen till lag om ändring i bankrörelse-&lt;br&gt;lagen (1987:617) ................. 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kreditmarknadsbolag............. 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618) ................. 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank ...... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713)..................... 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser&amp;nbsp;(SOU 1994:66) . . 163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser&amp;nbsp;(Icke-finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare) ............................ 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De till Lagrådet remitterade lagförslagen ....... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.....................251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 10 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;två lagar om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1947:526) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska för-&lt;br&gt;säkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation&lt;br&gt;för de privatanställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till banker&lt;br&gt;och andra kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för underskott&lt;br&gt;av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och&lt;br&gt;stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lag (1994:2015) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditin-&lt;br&gt;stitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas&lt;br&gt;och om dess organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse som en&lt;br&gt;medlemsbank får driva samt andra bestämmelser som är gemensamma för&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker finns i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att&lt;br&gt;främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverk-&lt;br&gt;samhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster&lt;br&gt;som insättare eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i andra författningar om ekonomiska föreningar gäller&lt;br&gt;även medlemsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För en medlemsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med&lt;br&gt;vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget&lt;br&gt;kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5 lagen (1995:000) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som&lt;br&gt;utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den planerade verksamheten kan beräknas&lt;br&gt;uppgå till högst etthundra miljoner kronor, får regeringen medge att&lt;br&gt;bolaget har lägre bundet eget kapital än det som anges i första stycket,&lt;br&gt;dock lägst motsvarande en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En medlemsbank är moderföretag och en annan juridisk person är&lt;br&gt;dotterföretag, om medlemsbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar&lt;br&gt;i den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av röst-&lt;br&gt;erna för samtliga aktier eller andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att&lt;br&gt;ensam utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal&lt;br&gt;med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsord-&lt;br&gt;ning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett&lt;br&gt;annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans&lt;br&gt;med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag&lt;br&gt;tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av&lt;br&gt;avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsva-&lt;br&gt;rande ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och&lt;br&gt;på grund av avtal med denna eller på grund av föreskrift i dess bolags-&lt;br&gt;ordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även&lt;br&gt;denna dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § I de fall som avses i 5 § första stycket 1-3 och andra stycket skall&lt;br&gt;sådana rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men&lt;br&gt;för en annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de&lt;br&gt;aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller&lt;br&gt;av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas&lt;br&gt;av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess&lt;br&gt;dotterföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Bildande av medlemsbank&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En medlemsbank skall ha minst tre medlemmar. Medlemmarna skall&lt;br&gt;anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Medlemsbankens stadgar skall stadfastas. Till ansökan om stadfastel-&lt;br&gt;se skall en plan för verksamheten fogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadfastelse av stadgar meddelas av regeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617) och andra författningar samt dels om och i vad mån det&lt;br&gt;behövs särskilda bestämmelser med hänsyn till omfattningen och arten av&lt;br&gt;medlemsbankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa stadgarna och bevilja oktroj, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sund bankverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det inte kan antas att de som kommer att äga ett sådant kvalificerat&lt;br&gt;innehav i banken som avses i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen, kommer att&lt;br&gt;motverka en sund utveckling av verksamheten i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytter-&lt;br&gt;ligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan uppdra åt Finansinspektionen att pröva frågor om stad-&lt;br&gt;fästelse av ändring av stadgarna i sådana fall som inte är av principiell&lt;br&gt;betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken&lt;br&gt;utsträckning medlemmar får delta i banken med insats utöver vad de är&lt;br&gt;skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges&lt;br&gt;kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upp-&lt;br&gt;löses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,&lt;br&gt;vad som skall gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En nybildad medlemsbank skall anmälas för registrering senast fyra&lt;br&gt;månader efter det att dess stadgar har stadfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering krävs att medlemsbanken har minst tre medlemmar och Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av en medlemsbank krävs att banken har ett så stort&lt;br&gt;bundet eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om medlemsbankens bildande har fallit, om anmälan för regi-&lt;br&gt;strering inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om&lt;br&gt;Finansinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit&lt;br&gt;en sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna solidariskt för återbetalningen av insatser och uppkommen&lt;br&gt;avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Innan en medlemsbank har registrerats, kan den inte förvärva&lt;br&gt;rättigheter eller ta på sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför&lt;br&gt;domstolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål&lt;br&gt;rörande bankens bildande och i övrigt vidta åtgärder för att få in utfästa&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på medlemsbankens&lt;br&gt;vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat om eller deltagit&lt;br&gt;i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår&lt;br&gt;ansvaret på banken, om förpliktelsen har tillkommit efter det att banken&lt;br&gt;har bildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före registreringen ett avtal för medlemsbanken slutits med en med-&lt;br&gt;kontrahent som visste att banken var oregistrerad kan denne, om inte&lt;br&gt;annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bankens bild-&lt;br&gt;ande har fallit enligt 5 § fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste&lt;br&gt;att banken var oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan banken har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den nybildade medlemsbanken skall genom kungörelse i Post- och&lt;br&gt;Inrikes Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Banken skall till&lt;br&gt;Finansinspektionen anmäla vilken dag som kungörande har skett.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Bankens medlemmar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I § En medlemsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen&lt;br&gt;av bankens verksamhet eller bankens syfte eller annan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande&lt;br&gt;i får inte vara medlem i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av&lt;br&gt;stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökan-&lt;br&gt;dens bevittnade namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i medlems-&lt;br&gt;banken, om inte annat följer av 1 § andra stycket eller föreskrivs i&lt;br&gt;stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel,&lt;br&gt;göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då&lt;br&gt;dödsboet avgår ur medlemsbanken enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än det som avses i andra stycket skall anmälan göras senast&lt;br&gt;sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra&lt;br&gt;makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall&lt;br&gt;medlemmen därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har&lt;br&gt;i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall&lt;br&gt;ansöka om inträde i medlemsbanken inom sex månader efter överlåtelsen.&lt;br&gt;Om han antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker&lt;br&gt;han inte om inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall&lt;br&gt;överlåtaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i&lt;br&gt;sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap.&lt;br&gt;1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur medlemsbanken.&lt;br&gt;I stadgarna får det föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen&lt;br&gt;och att uppsägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens&lt;br&gt;bevittnade namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadgarna får det även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän&lt;br&gt;efter viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst&lt;br&gt;fem år, om Finansinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om&lt;br&gt;att uppsägning får göras först efter viss tid gäller inte i fall som avses i&lt;br&gt;7 kap. 15 § tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem får uteslutas ur medlemsbanken på sådan grund som anges&lt;br&gt;i stadgarna. Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte&lt;br&gt;något annat föreskrivs i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Avgång ur en medlemsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap.&lt;br&gt;15 § tredje stycket samt 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det&lt;br&gt;räkenskapsår som slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock&lt;br&gt;högst sex månader, som har bestämts i stadgarna, efter det att med-&lt;br&gt;lemmen har sagt upp sig till utträde eller uteslutits eller någon annan&lt;br&gt;omständighet som föranlett avgången har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har uteslutits ur medlemsbanken förlorar genast sin rätt&lt;br&gt;att delta i överläggningar och beslut om bankens angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den&lt;br&gt;senast fastställda balansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räken-&lt;br&gt;skapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken om&lt;br&gt;sitt medlemskap och om sina inbetalda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex måna-&lt;br&gt;der efter avgången få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får&lt;br&gt;dock inte överstiga hans andel i förhållande till övriga medlemmar av&lt;br&gt;bankens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden&lt;br&gt;för avgången. Vid beräkning av bankens egna kapital skall man bortse&lt;br&gt;från reservfonden, fonden för orealiserade vinster, uppskrivningsfonden&lt;br&gt;och förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången&lt;br&gt;eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt&lt;br&gt;grunderna för reglerna om skifte av bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om medlemsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts&lt;br&gt;inom ett år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka&lt;br&gt;vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den utsträckning det behövs&lt;br&gt;för att bankens skulder skall kunna betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp än&lt;br&gt;han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskju-&lt;br&gt;tande belopp utan att avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt&lt;br&gt;medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att&lt;br&gt;betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;utgången av det räkenskapsår som efter det att uppsägningen har gjorts&lt;br&gt;slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader,&lt;br&gt;som har bestämts i stadgarna. Dessutom gäller att sådant insatsbelopp får&lt;br&gt;betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förlagsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,&lt;br&gt;utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda&lt;br&gt;insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av&lt;br&gt;andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan&lt;br&gt;av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som&lt;br&gt;svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i&lt;br&gt;medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Stadgarna får innehålla föreskrifter om begränsningar i fråga om&lt;br&gt;vem som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse&lt;br&gt;förvärva de rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsan-&lt;br&gt;delar). För redan gjorda insatser får inte strängare begränsningar införas&lt;br&gt;än vad som gällde när insatsen gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första&lt;br&gt;stycket är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om medlemsbanken upplöses och det vid upplösningen finns över-&lt;br&gt;skott, har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet&lt;br&gt;räcker få förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas&lt;br&gt;storlek, innan utbetalning sker för andra ändamål. Finns det flera för-&lt;br&gt;lagsinsatser och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga,&lt;br&gt;skall överskottet fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För varje förlagsinsats skall medlemsbanken utfärda ett förlagsan-&lt;br&gt;delsbevis. Beviset skall ställas till viss person, till innehavaren eller till&lt;br&gt;viss person eller order och innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nummer eller annan beteckning för beviset,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insatsens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den rätt till utdelning som insatsen medför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det sätt på vilket utdelning skall betalas ut och inlösen ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplysning om vad 2 § andra stycket innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på&lt;br&gt;liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om förlagsandelsbevis tillämpas, om inte annat följer av&lt;br&gt;denna lag, vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. Bevis&lt;br&gt;som har ställts till viss person jämställs med enkelt skuldebrev, och bevis&lt;br&gt;till innehavaren eller till viss person eller order jämställs med löpande&lt;br&gt;skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss person&lt;br&gt;eller order och som enligt medlemsbankens anteckning på beviset är&lt;br&gt;ägare till förlagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande. An-&lt;br&gt;teckning på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv&lt;br&gt;av den förlagsandel som beviset avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser.&lt;br&gt;Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras&lt;br&gt;med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteck-&lt;br&gt;ningen skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om&lt;br&gt;tidpunkten för vatje insats och om den rätt till utdelning som insatsen&lt;br&gt;medför. Förteckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta&lt;br&gt;del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst&lt;br&gt;tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger&lt;br&gt;upp beloppet minst två år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbanken får lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter till-&lt;br&gt;skottet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst&lt;br&gt;sex månader i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens&lt;br&gt;storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga&lt;br&gt;innehavarens andel i förhållande till övriga förlagsinsatser av medlems-&lt;br&gt;bankens egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, utan&lt;br&gt;anlitande av reservfond eller uppskrivningsfond. Om banken försätts i&lt;br&gt;konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsinsat-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Medlemsbankens ledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En medlemsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.&lt;br&gt;Styrelsen skall förvalta bankens angelägenheter i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns&lt;br&gt;i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna.&lt;br&gt;Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall be-&lt;br&gt;stämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie förenings-&lt;br&gt;stämma på vilken styrelseval förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245)&lt;br&gt;om styrelserepresentation för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller&lt;br&gt;den som har utsett ledamoten begär det. Anmälan om avgång skall göras&lt;br&gt;hos styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma&lt;br&gt;vill avgå, även hos den som har tillsatt ledamoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 §&lt;br&gt;uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon&lt;br&gt;suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter&lt;br&gt;vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående&lt;br&gt;mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvar-&lt;br&gt;ande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen&lt;br&gt;(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Skall leda-&lt;br&gt;moten väljas på föreningsstämma, kan valet vänta till nästa ordinarie&lt;br&gt;stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med&lt;br&gt;kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger&lt;br&gt;fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan&lt;br&gt;ordning än genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelseleda-&lt;br&gt;mot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av&lt;br&gt;att det finns någon som kan företräda banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall tillåter&lt;br&gt;något annat. Den som är underårig eller i konkurs eller som har&lt;br&gt;förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot.&lt;br&gt;Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 §&lt;br&gt;lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte&lt;br&gt;stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är&lt;br&gt;ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem,&lt;br&gt;den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i banken, Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;även om stadgarna saknar föreskrift om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara&lt;br&gt;anställd i medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till&lt;br&gt;arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserep-&lt;br&gt;resentation för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande&lt;br&gt;direktörer att under styrelsens inseende leda verksamheten i banken.&lt;br&gt;Styrelsen får även utse ställföreträdare för verkställande direktör. Om&lt;br&gt;någon annan än en styrelseledamot utses till verkställande direktör, skall&lt;br&gt;han ingå som ledamot i styrelsen. Om någon annan än en styrelseledamot&lt;br&gt;eller en styrelsesuppleant utses till ställföreträdare för verkställande direk-&lt;br&gt;tör, skall han ingå som suppleant i styrelsen. Verkställande direktör skall&lt;br&gt;vara bosatt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen i&lt;br&gt;särskilda fall tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing&lt;br&gt;i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern&lt;br&gt;som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i&lt;br&gt;aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;insiderlagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt&lt;br&gt;verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med&lt;br&gt;annan vidta sådana åtgärder som det annars är styrelsens uppgift att vidta.&lt;br&gt;En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan&lt;br&gt;för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor&lt;br&gt;(kontorsstyrelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter&lt;br&gt;som verkställande direktör och andra delegater skall ha. Instruktionen&lt;br&gt;skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit,&lt;br&gt;skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Om det har utsetts flera&lt;br&gt;verkställande direktörer, skall instruktionen ange hur ledningen av med-&lt;br&gt;lemsbankens verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så&lt;br&gt;snart det kan ske sända en kopia av instruktionen till Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt, när ändringar vidtagits i instruktionen, underrätta inspektionen om Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller&lt;br&gt;inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen&lt;br&gt;själv avgöra ärenden av varje slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon&lt;br&gt;annan att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av&lt;br&gt;större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller&lt;br&gt;någon annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i andra stycket får styrelsen uppdra åt någon&lt;br&gt;annan att inom fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som&lt;br&gt;drivs av låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar uppdra åt&lt;br&gt;en enskild styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening&lt;br&gt;med annan bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som&lt;br&gt;avses i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer som står i&lt;br&gt;ett sådant förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6&lt;br&gt;och 7 bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiför-&lt;br&gt;bindelse som medlemsbanken åtar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en&lt;br&gt;medlemsbank får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvud-&lt;br&gt;sakliga verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller&lt;br&gt;som driver emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamö-&lt;br&gt;ter, om bankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som&lt;br&gt;tillståndet avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om företaget ingår i samma koncern som ban-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en medlemsbank har blivit moderföretag, skall styrelsen&lt;br&gt;meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall&lt;br&gt;lämna styrelsen för banken de upplysningar som behövs för att bedöma&lt;br&gt;koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen&lt;br&gt;skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas&lt;br&gt;av föreningsstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika&lt;br&gt;röstetal avgörs valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör eller annan anställd i medlemsbanken får inte Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;vara ordförande eller vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På&lt;br&gt;begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som under-&lt;br&gt;tecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser&lt;br&gt;till det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till&lt;br&gt;protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelsele-&lt;br&gt;damöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.&lt;br&gt;Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga&lt;br&gt;styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått&lt;br&gt;tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot&lt;br&gt;inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans&lt;br&gt;ställe, skall suppleanten ges tillfälle till det. Suppleant för arbetstagarleda-&lt;br&gt;mot som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation&lt;br&gt;för de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att&lt;br&gt;delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som&lt;br&gt;styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande&lt;br&gt;röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är&lt;br&gt;styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer&lt;br&gt;än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617)&lt;br&gt;skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av&lt;br&gt;hela antalet styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om&lt;br&gt;avtal mellan honom och medlemsbanken. Han får inte heller handlägga&lt;br&gt;frågor om avtal mellan banken och tredje man, om han i frågan har ett&lt;br&gt;väsentligt intresse som kan strida mot bankens. Han får inte heller delta&lt;br&gt;i beslut om avtal mellan banken och tredje man, som han ensam eller till-&lt;br&gt;sammans med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång eller&lt;br&gt;annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Styrelsen företräder medlemsbanken och tecknar dess firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller någon annan att före-&lt;br&gt;träda medlemsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot&lt;br&gt;sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som&lt;br&gt;bemyndigas att företräda banken och teckna dess firma skall vara bosatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall&lt;br&gt;tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om den som inte är styrelsele-&lt;br&gt;damot vad som sägs i 3 § första och andra styckena och 13 § om&lt;br&gt;styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att teckna medlemsbankens firma får utövas endast av två eller&lt;br&gt;flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsbanken inte har någon behörig ställföreträdare som är bo-&lt;br&gt;satt i Sverige, skall styrelsen bemyndiga en person som är bosatt här att&lt;br&gt;på bankens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte&lt;br&gt;lämnas till någon som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för medlemsbanken får inte&lt;br&gt;företa rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig&lt;br&gt;fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för banken eller annan&lt;br&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av förenings-&lt;br&gt;stämman eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står&lt;br&gt;i strid med denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog&lt;br&gt;en rättshandling för medlemsbanken, gäller inte rättshandlingen mot&lt;br&gt;banken, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha&lt;br&gt;insett att befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Medlemsbanken skall anmäla för registrering vem som har utsetts&lt;br&gt;till styrelseledamot, suppleant och firmatecknare och vem som enligt 14&lt;br&gt;§ bemyndigats att på bankens vägnar ta emot delgivning samt deras post-&lt;br&gt;adress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om&lt;br&gt;någon ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om&lt;br&gt;styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges. Banken&lt;br&gt;skall även anmäla för registrering vilka som tecknar bankens firma och&lt;br&gt;på vilket sätt detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan görs första gången när medlemsbanken enligt 2 kap. 5 § an-&lt;br&gt;mäls för registrering och därefter genast efter det att en ändring har in-&lt;br&gt;träffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registre-&lt;br&gt;ring enligt första stycket. Även den som anmälningen gäller har rätt att&lt;br&gt;göra anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsbankens postadress ändras, skall banken genast anmäla det&lt;br&gt;för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Föreningsstämma&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i medlemsbankens angelä-&lt;br&gt;genheter utövas vid föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis&lt;br&gt;kan överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen&lt;br&gt;personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller&lt;br&gt;genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller&lt;br&gt;högst ett år från utfärdandet. Ingen får som ombud företräda mer än en&lt;br&gt;medlem, om inte annat anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem får vid föreningsstämman ha högst ett biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan mot honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse&lt;br&gt;gentemot medlemsbanken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande någon annan,&lt;br&gt;om medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot&lt;br&gt;bankens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för&lt;br&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Föreningsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte.&lt;br&gt;I stadgarna kan det dock föreskrivas att föreningsstämman skall eller kan&lt;br&gt;hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter&lt;br&gt;föranleder det, får stämman hållas på annan plats inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom fyra månader efter&lt;br&gt;utgången av varje räkenskapsår. Vid en sådan stämma skall styrelsen&lt;br&gt;lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en medlems-&lt;br&gt;bank som är moderföretag, koncernredovisningen och koncernrevisions-&lt;br&gt;berättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stämman skall beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i&lt;br&gt;medlemsbank som är moderföretag, koncemresultaträkningen och&lt;br&gt;koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda&lt;br&gt;balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av&lt;br&gt;minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Den fortsatta&lt;br&gt;stämman skall hållas minst en och högst två månader efter den ordinarie&lt;br&gt;stämman. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det.&lt;br&gt;En sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål&lt;br&gt;skriftligen begärs av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i&lt;br&gt;stadgarna. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då&lt;br&gt;begäran kom in till medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en förenings-&lt;br&gt;stämma, om han begär det på det sätt och inom den tid som kan vara&lt;br&gt;bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall med-&lt;br&gt;lemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att&lt;br&gt;ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur&lt;br&gt;medlemsbanken har inte rätt att få ärende behandlat vid stämman, även&lt;br&gt;om han ännu inte har avgått ur banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Styrelsen kallar till föreningsstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast&lt;br&gt;fyra veckor före stämman. Om inte stadgarna föreskriver längre tid skall&lt;br&gt;kallelsen utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en vecka&lt;br&gt;före extra stämma. Om stämman skjuts upp till en dag som infaller&lt;br&gt;senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse&lt;br&gt;utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller&lt;br&gt;stadgarna krävs att ett stämmobeslut skall fattas på två stämmor för att&lt;br&gt;det skall bli giltigt, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas&lt;br&gt;innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall det anges&lt;br&gt;vilket beslut den första stämman har fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid&lt;br&gt;sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som före-&lt;br&gt;skrivs i stadgarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningsstämma skall behandla fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bankens försättande i likvidation, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bankens uppgående i en annan bank genom fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kallelsen skall de ärenden som skall förekomma på stämman anges&lt;br&gt;tydligt. Om stämman skall behandla ett ärende om medlemsbankens upp-&lt;br&gt;gående i en annan bank genom fusion eller ett ärende om bankens försätt-&lt;br&gt;ande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen.&lt;br&gt;Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga innehål-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;let av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt förslag till Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats hållas tillgängligt&lt;br&gt;för medlemmarna hos banken och genast sändas till medlemmar som&lt;br&gt;begär det och uppger sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovis-&lt;br&gt;ningshandlingarna och revisionsberättelsen samt, i medlemsbank som är&lt;br&gt;moderföretag, koncemredovisningshandlingama och koncemrevisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen eller kopior av dessa hållas tillgängliga för medlemmarna och&lt;br&gt;innehavarna av förlagsandelar hos banken och genast sändas till med-&lt;br&gt;lemmar och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin&lt;br&gt;postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller&lt;br&gt;stadgarna rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av&lt;br&gt;handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet&lt;br&gt;utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet. Stämman får dock&lt;br&gt;även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i&lt;br&gt;kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller&lt;br&gt;omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får&lt;br&gt;också besluta att extra föreningsstämma skall sammankallas för be-&lt;br&gt;handling av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den&lt;br&gt;som styrelsen har utsett. Stämman utser ordförande vid stämman. I&lt;br&gt;stadgarna kan det dock bestämmas vem som skall öppna stämman och&lt;br&gt;vara ordförande vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning&lt;br&gt;över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift&lt;br&gt;om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det före-&lt;br&gt;kommer olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har&lt;br&gt;godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar&lt;br&gt;om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande&lt;br&gt;vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall se till att det förs protokoll vid stämman. I fråga om&lt;br&gt;protokollets innehåll gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en juster-&lt;br&gt;ingsman som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det&lt;br&gt;justerade protokollet hållas tillgängligt hos medlemsbanken för med-&lt;br&gt;lemmarna och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras&lt;br&gt;på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;det kan ske utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olägenhet för enskild, på föreningsstämman lämna upplysningar om&lt;br&gt;förhållanden som kan inverka på bedömandet av bankens årsredovisning&lt;br&gt;och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår banken&lt;br&gt;i en koncern avser upplysningsplikten även bankens förhållande till andra&lt;br&gt;koncernföretag samt, om banken är moderföretag, koncernredovisningen&lt;br&gt;liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av&lt;br&gt;dotterföretagens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som&lt;br&gt;inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor&lt;br&gt;därefter hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos medlems-&lt;br&gt;banken samt sändas till de medlemmar som har begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till med-&lt;br&gt;lemmarna utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd&lt;br&gt;olägenhet för enskild, skall upplysningen på medlemmens begäran i&lt;br&gt;stället lämnas till bankens revisorer inom två veckor efter stämman.&lt;br&gt;Revisorerna skall inom en månad efter stämman skriftligen yttra sig till&lt;br&gt;styrelsen om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem&lt;br&gt;samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett&lt;br&gt;ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande bank som är moderför-&lt;br&gt;etag, i koncemrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigt&lt;br&gt;ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinran&lt;br&gt;anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt&lt;br&gt;hos banken för medlemmarna samt sända en kopia av det till de med-&lt;br&gt;lemmar som har begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § I stadgarna får det bestämmas att föreningsstämmans befogenheter&lt;br&gt;helt eller delvis skall utövas av särskilt valda fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullmäktige får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till&lt;br&gt;fullmäktig får utses endast medlem i medlemsbanken eller någon som&lt;br&gt;utan att vara medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till&lt;br&gt;styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om&lt;br&gt;fullmäktig gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om medlem i medlemsbanken.&lt;br&gt;Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller&lt;br&gt;10 kap. 3 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om fullmäktige har utsetts, har medlemmarna i medlemsbanken&lt;br&gt;sådan rätt som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket&lt;br&gt;andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer&lt;br&gt;än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som&lt;br&gt;ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;stämman innan valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelsela-&lt;br&gt;gen (1987:617) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och&lt;br&gt;15 §§ kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än&lt;br&gt;som anges i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är&lt;br&gt;även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande före-&lt;br&gt;ningsstämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar&lt;br&gt;av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en&lt;br&gt;medlems förpliktelse att erlägga insatser till medlemsbanken ökas eller att&lt;br&gt;hans rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare&lt;br&gt;stämman enligt 14 § biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems&lt;br&gt;rätt till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks&lt;br&gt;är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samt-&lt;br&gt;liga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär en inskränkning&lt;br&gt;i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär&lt;br&gt;att en medlems utträde ur banken försvåras och ändringen skall gälla&lt;br&gt;även dem som var medlemmar i banken när frågan avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har sam-&lt;br&gt;tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken&lt;br&gt;inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet&lt;br&gt;fattades av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om beslutet.&lt;br&gt;I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, ut-&lt;br&gt;träda ur banken vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en&lt;br&gt;månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som en&lt;br&gt;avgående medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för&lt;br&gt;registrering sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller&lt;br&gt;annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte&lt;br&gt;verkställas förrän ett år efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge otill-&lt;br&gt;börlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för medlems-&lt;br&gt;banken eller annan medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig&lt;br&gt;ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:617),&lt;br&gt;lagen (1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag eller stadgarna, kan talan mot medlemsbanken om att beslutet skall&lt;br&gt;upphävas eller ändras föras av medlem, innehavare av förlagsandelar,&lt;br&gt;styrelsen eller styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks&lt;br&gt;mte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla med-&lt;br&gt;lemmars samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant&lt;br&gt;samtycke inte har getts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse&lt;br&gt;som gäller för medlemsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras&lt;br&gt;gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte&lt;br&gt;har fört talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det&lt;br&gt;kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är&lt;br&gt;föreningsstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelse-&lt;br&gt;lagen skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta Finansin-&lt;br&gt;spektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom&lt;br&gt;en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under&lt;br&gt;rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verk-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om styrelsen vill väcka talan mot medlemsbanken, skall styrelsen&lt;br&gt;sammankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra&lt;br&gt;bankens talan i tvisten. Stämning delges med den ställföreträdare som har&lt;br&gt;valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan medlemsbanken och styrel-&lt;br&gt;sen, styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller&lt;br&gt;röstberättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har&lt;br&gt;samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfa-&lt;br&gt;rande mot banken, tillämpas första stycket. Är det fråga om en klanderta-&lt;br&gt;lan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut, är rätten till talan inte&lt;br&gt;förlorad enligt 18 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som&lt;br&gt;anges där har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av&lt;br&gt;medlemsbankens egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i&lt;br&gt;form av överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap., utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp och Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;utskiftning vid bankens likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överskottsutdelning avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gottgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på&lt;br&gt;rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring&lt;br&gt;eller på annat sätt (vinstutdelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av be-&lt;br&gt;hållna tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen och, i fråga om medlemsbank som är moderföretag, i den fast-&lt;br&gt;ställda koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas&lt;br&gt;som bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om bank som är moderföretag, det belopp som&lt;br&gt;av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för&lt;br&gt;företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den om-&lt;br&gt;fattning i vilken medlemmarna har deltagit i medlemsbankens verksamhet&lt;br&gt;eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för&lt;br&gt;år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken&lt;br&gt;fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av&lt;br&gt;tre procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare&lt;br&gt;mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen&lt;br&gt;med hänsyn till medlemsbankens eller koncernens konsolideringsbehov,&lt;br&gt;likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till&lt;br&gt;den omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet&lt;br&gt;eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än med-&lt;br&gt;lemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den be-&lt;br&gt;gränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får&lt;br&gt;uppdra åt styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besluta om utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;godkänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del&lt;br&gt;av medlemsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en&lt;br&gt;balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten&lt;br&gt;räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av&lt;br&gt;bankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret,&lt;br&gt;behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlem vid avgång ur medlemsbanken inte får tillbaka av sina in-&lt;br&gt;satser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det&lt;br&gt;i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast&lt;br&gt;för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte&lt;br&gt;kan täckas av fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna&lt;br&gt;lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad&lt;br&gt;enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill&lt;br&gt;dess att högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller&lt;br&gt;4 § samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig an-&lt;br&gt;ledning att anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5&lt;br&gt;kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att besluta&lt;br&gt;om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en&lt;br&gt;oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller&lt;br&gt;därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, medlems-&lt;br&gt;bankens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.&lt;br&gt;Styrelsen får för sådana ändamål endast använda tillgångar som med&lt;br&gt;hänsyn till bankens ställning är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Likvidation och upplösning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frivillig likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Föreningsstämman kan besluta att medlemsbanken skall träda i&lt;br&gt;likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får&lt;br&gt;föreskrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den&lt;br&gt;senare dag som stämman beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om&lt;br&gt;det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det finns grund för&lt;br&gt;tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans&lt;br&gt;beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation&lt;br&gt;enligt detta stycke har omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångslikvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs&lt;br&gt;i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman&lt;br&gt;hänskjuta frågan huruvida medlemsbanken skall träda i likvidation.&lt;br&gt;Inträder inte ett tillräckligt antal medlemmar inom tre månader efter det&lt;br&gt;att antalet gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen,&lt;br&gt;om inte stämman beslutar att medlemsbanken skall träda i likvidation, hos&lt;br&gt;rätten ansöka att medlemsbanken försätts i likvidation. En sådan ansökan&lt;br&gt;kan även göras av en styrelseledamot, en revisor, en medlem eller en&lt;br&gt;innehavare av förlagsandel. En anmälan till rätten om samma för-&lt;br&gt;hållanden kan även göras av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att&lt;br&gt;medlemsbanken skall träda i likvidation, om det inte under ärendets hand-&lt;br&gt;läggning i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet&lt;br&gt;har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt 2 § första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna&lt;br&gt;underlåtenhet handlar på medlemsbankens vägnar solidariskt för de för-&lt;br&gt;pliktelser som uppkommer för banken. En styrelseledamot undgår dock&lt;br&gt;ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av&lt;br&gt;honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för&lt;br&gt;banken inträder även för sådana medlemmar som med vetskap om att&lt;br&gt;banken är skyldig att träda i likvidation enligt 2 § första stycket ändå&lt;br&gt;deltar i beslut att fortsätta bankens verksamhet. Ansvarighet enligt denna&lt;br&gt;paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvida-&lt;br&gt;tionsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett tillräckligt&lt;br&gt;antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätten skall besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation, om Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens rörelse inte öppnats inom ett år från dess bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. oktrojen för medlemsbanken har återkallats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medlemsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte&lt;br&gt;inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att&lt;br&gt;likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av Finans-&lt;br&gt;inspektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller&lt;br&gt;innehavare av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 3 prövas&lt;br&gt;frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara be-&lt;br&gt;roende av att det finns någon som kan företräda medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten&lt;br&gt;genast kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och&lt;br&gt;borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en&lt;br&gt;bestämd dag, då frågan om skyldighet för banken att träda i likvidation&lt;br&gt;skall prövas. Kallelsen skall delges banken, om det kan ske på annat sätt&lt;br&gt;än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Rätten skall se till att&lt;br&gt;kallelsen kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra&lt;br&gt;månader före inställelsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för&lt;br&gt;expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av&lt;br&gt;medlemsbankens medel, om banken förpliktas träda i likvidation eller om&lt;br&gt;rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av Finansin-&lt;br&gt;spektionen skall dessa kostnader betalas av banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av likvidationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Föreningsstämman eller den domstol som beslutar att medlems-&lt;br&gt;banken skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till Finansin-&lt;br&gt;spektionen för registrering. Finansinspektionen skall därvid utan dröjsmål&lt;br&gt;utse två eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe&lt;br&gt;och har till uppgift att genomföra likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om&lt;br&gt;styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den&lt;br&gt;utsträckning inte annat följer av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanken Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;träder i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörel-&lt;br&gt;selagen skall tillämpas under likvidationen. I revisionsberättelsen skall&lt;br&gt;anges om likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När föreningsstämma hålls under likvidation skall bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om föreningsstämma tilläm-&lt;br&gt;pas, om inte något annat följer av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När medlemsbanken har trätt i likvidation, skall styrelsen genast&lt;br&gt;lämna en redovisning för sin förvaltning av bankens angelägenheter under&lt;br&gt;den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på&lt;br&gt;föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart&lt;br&gt;det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild&lt;br&gt;redovisning lämnas för detta år. I en medlemsbank som är moderföretag&lt;br&gt;skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på medlemsbankens okända&lt;br&gt;borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på&lt;br&gt;offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla medlemsbankens&lt;br&gt;egendom till pengar, i den utsträckning det behövs för likvidationen, samt&lt;br&gt;betala bankens skulder. Bankens rörelse får fortsättas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid&lt;br&gt;på sig för att skaffa nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår lämna en årsredovis-&lt;br&gt;ning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för god-&lt;br&gt;kännande. I fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på&lt;br&gt;stämman tillämpas inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 5 kap. 17-23 §§ och 6 kap. 2 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:000) samt 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:000) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag behöver inte heller&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatska-&lt;br&gt;pitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på med-&lt;br&gt;lemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa&lt;br&gt;efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas in-&lt;br&gt;bringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade av-&lt;br&gt;sättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuld-&lt;br&gt;posten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden&lt;br&gt;har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta&lt;br&gt;medlemsbankens behållna tillgångar. Om det råder tvist om något skuld-&lt;br&gt;belopp eller om skuldbeloppet inte är förfallet till betalning eller av annan&lt;br&gt;orsak inte kan betalas, skall så mycket av bankens medel som kan&lt;br&gt;behövas för denna betalning behållas och återstoden skiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skif-&lt;br&gt;tet skall väcka talan mot medlemsbanken senast tre månader efter det att&lt;br&gt;slutredovisningen lades fram på föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år&lt;br&gt;efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman har anmält&lt;br&gt;sig för att lyfta vad han har fått vid skiftet, har han förlorat sin rätt till&lt;br&gt;detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan&lt;br&gt;rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det&lt;br&gt;kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en för-&lt;br&gt;valtningsberättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall&lt;br&gt;även innehålla en redogörelse för skiftet. Redovisningshandlingar för hela&lt;br&gt;likvidationstiden skall fogas till berättelsen. Berättelsen och redovisnings-&lt;br&gt;handlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad&lt;br&gt;därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och för-&lt;br&gt;valtningen under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall&lt;br&gt;dessa genast kalla medlemmarna till en föreningsstämma för granskning&lt;br&gt;av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshand-&lt;br&gt;lingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till&lt;br&gt;medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i&lt;br&gt;7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på förenings-&lt;br&gt;stämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas på&lt;br&gt;likvidatorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är medlems-&lt;br&gt;banken upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidato-&lt;br&gt;rema att en föreningsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan&lt;br&gt;skall väckas enligt 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om det efter medlemsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;den har tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvida-&lt;br&gt;tionen fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registre-&lt;br&gt;ring. Kallelse till första föreningsstämman efter återupptagandet skall&lt;br&gt;utfärdas enligt stadgarna. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till&lt;br&gt;varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en medlemsbank har trätt i likvidation på grund av förenings-&lt;br&gt;stämmans beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta&lt;br&gt;att likvidationen skall upphöra och bankens verksamhet återupptas. Ett så-&lt;br&gt;dant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på&lt;br&gt;grund av denna lag eller stadgarna, eller om utskiftning har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en&lt;br&gt;styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får&lt;br&gt;inte verkställas förrän Finansinspektionen lämnat tillstånd till detta och&lt;br&gt;registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt&lt;br&gt;genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidato-&lt;br&gt;rema genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma&lt;br&gt;för val av styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en medlemsbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan&lt;br&gt;överskott, är banken upplöst när konkursen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från&lt;br&gt;det att konkursen avslutades besluta att banken skall träda i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var medlemsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall&lt;br&gt;likvidationen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om en medlemsbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en&lt;br&gt;underrättelse om beslutet till Finansinspektionen för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse&lt;br&gt;eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under kon-&lt;br&gt;kursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om ent-&lt;br&gt;ledigande och om nytillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen om detta för registrering samt ange om överskott&lt;br&gt;finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft&lt;br&gt;har upphävt ett beslut att försätta medlemsbanken i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion genom absorption&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande&lt;br&gt;banken) gå upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). En&lt;br&gt;sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande banken blir med-&lt;br&gt;lemmar i den övertagande banken och att den överlåtande banken&lt;br&gt;upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av&lt;br&gt;den övertagande banken. För att avtalet skall bli giltigt skall det&lt;br&gt;godkännas av föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan&lt;br&gt;ske trots att den överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall&lt;br&gt;skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har regi-&lt;br&gt;strerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, med-&lt;br&gt;lemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande medlems-&lt;br&gt;banken under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan&lt;br&gt;om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på&lt;br&gt;stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till föreningsstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av&lt;br&gt;vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken och&lt;br&gt;insättama,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för det&lt;br&gt;senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans&lt;br&gt;beslut rörande bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen för samma räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den överlåtande medlemsbankens årsredovisning inte behandlas&lt;br&gt;på den stämma som anges i andra stycket eller har den övertagande ban-&lt;br&gt;kens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en&lt;br&gt;stämma i den banken, skall i stället för de handlingar som anges i andra&lt;br&gt;stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram på den&lt;br&gt;förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i andra stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med&lt;br&gt;anteckning om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust,&lt;br&gt;samt en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredovis-&lt;br&gt;ningen har lämnats, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall genast sändas till varje röstberättigad, medlem eller&lt;br&gt;innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion genom kombination&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de över-&lt;br&gt;låtande bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den över-&lt;br&gt;tagande banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlå-&lt;br&gt;tande bankerna blir medlemmar i den nya banken och att de överlåtande&lt;br&gt;bankerna upplöses utan likvidation samt att den nya banken övertar deras&lt;br&gt;tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av&lt;br&gt;föreningsstämman i varje överlåtande medlemsbank. Bestämmelsen i 1 §&lt;br&gt;första stycket fjärde meningen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1-4 och tredje stycket&lt;br&gt;skall upprättas för varje överlåtande medlemsbank. De skall hållas till-&lt;br&gt;gängliga för de röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av för-&lt;br&gt;lagsandelar i de överlåtande bankerna under minst en vecka före den&lt;br&gt;föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet&lt;br&gt;skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till röstberättigad, med-&lt;br&gt;lem och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postad-&lt;br&gt;ress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya med-&lt;br&gt;lemsbanken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de över-&lt;br&gt;låtande bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet&lt;br&gt;med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det&lt;br&gt;på stämman har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två&lt;br&gt;på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av&lt;br&gt;minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor&lt;br&gt;som går längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till&lt;br&gt;fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som&lt;br&gt;anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det&lt;br&gt;anmälas av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta&lt;br&gt;inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om Finansin-&lt;br&gt;spektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en&lt;br&gt;sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion&lt;br&gt;fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1993:20) eller lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekono-&lt;br&gt;miskt samarbetsområde eller om prövning av fusionen pågår enligt någon&lt;br&gt;av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsan- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;mälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 12 § fjärde stycket skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats&lt;br&gt;skall såväl överlåtande som övertagande medlemsbanker ansöka om&lt;br&gt;regeringens tillstånd att verkställa avtalet. Tillstånd att verkställa&lt;br&gt;fusionsavtalet skall meddelas, om fusionen kan anses förenlig med deras&lt;br&gt;intressen, som är insättare i de berörda bankerna eller i övrigt har&lt;br&gt;fordringar på dessa banker, samt om fusionen framstår som ändamålsen-&lt;br&gt;lig från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall&lt;br&gt;stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade medlemsban-&lt;br&gt;kens stadgar stadfästas och oktroj beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom&lt;br&gt;den i första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen förklara att frågan om fusion har fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den över-&lt;br&gt;låtande medlemsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den över-&lt;br&gt;tagande banken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusions-&lt;br&gt;avtalet har registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion&lt;br&gt;enligt 2 §, stadgar för den nybildade medlemsbanken har stadfästs och&lt;br&gt;oktroj har beviljats, anses fusionen genomförd och överlåtande medlems-&lt;br&gt;bank upplöst' Den överlåtande bankens medlemmar blir då medlemmar&lt;br&gt;i den övertagande banken, om inte uppsägning har skett enligt 3 § andra&lt;br&gt;stycket. Samtidigt övergår den överlåtande bankens tillgångar och skulder&lt;br&gt;till den övertagande banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion mellan en medlemsbank och ett helägt dotteraktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan me-&lt;br&gt;dlemsbankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär&lt;br&gt;att dotterbolaget skall gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall anmäla&lt;br&gt;avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens&lt;br&gt;beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall&lt;br&gt;lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som&lt;br&gt;skall registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;egendom som medlemsbanken inte får förvärva. Sådan egendom måste&lt;br&gt;avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen av aktier i ett dotterbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en medlemsbank själv eller tillsammans med ett eller flera&lt;br&gt;dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio&lt;br&gt;tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har medlems-&lt;br&gt;banken rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående&lt;br&gt;aktierna. Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa&lt;br&gt;inlösta av medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om&lt;br&gt;lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför&lt;br&gt;dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skil-&lt;br&gt;jemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom&lt;br&gt;vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skilje-&lt;br&gt;mannaförfarandet skall bäras av medlemsbanken, om inte skiljemännen&lt;br&gt;av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för&lt;br&gt;dessa kostnader. En part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att&lt;br&gt;väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av&lt;br&gt;skiljedomen i original eller bestyrkt kopia. Rätt domstol är tingsrätten i&lt;br&gt;den ort där bolagets styrelse har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har medlemsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på&lt;br&gt;grund av att en vidare krets inbjudits att till banken överlåta sådana aktier&lt;br&gt;mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl för annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en medlemsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 §&lt;br&gt;men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall banken hos&lt;br&gt;bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän.&lt;br&gt;Banken skall samtidigt uppge sin skiljeman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast&lt;br&gt;genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid-&lt;br&gt;ningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lös-&lt;br&gt;ningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget&lt;br&gt;senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även sändas med brev&lt;br&gt;till vaije sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och&lt;br&gt;mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har upp-&lt;br&gt;gett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i&lt;br&gt;den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos&lt;br&gt;samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten&lt;br&gt;bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av skiljemän eller domstol&lt;br&gt;och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller om&lt;br&gt;det i en dom som har vunnit laga kraft har förklarats att sådan rätt&lt;br&gt;föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fastställts är aktieägarna&lt;br&gt;skyldiga att till medlemsbanken överlämna sina aktiebrev med påskrift&lt;br&gt;om överlåtelse eller, när frågan är om aktier i ett avstämningsbolag, att&lt;br&gt;låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt bestämmelser-&lt;br&gt;na i aktiekontolagen (1989:827). Denna skyldighet föreligger dock endast&lt;br&gt;om medlemsbanken ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp&lt;br&gt;jämte ränta som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig&lt;br&gt;vid domstol, av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det&lt;br&gt;att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att&lt;br&gt;denne har överlämnat sina aktiebrev eller, i fråga om avstämningsbolag,&lt;br&gt;låtit medlemsbanken registreras som ägare, skall medlemsbanken utan&lt;br&gt;dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning&lt;br&gt;av pengar hos myndighet. Medlemsbanken får inte göra förbehåll om rätt&lt;br&gt;att återta det nedsatta beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Medlemsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt&lt;br&gt;11 § eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven i ett&lt;br&gt;dotterbolag som inte är avstämningsbolag har överlämnats till medlems-&lt;br&gt;banken medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren att mot&lt;br&gt;överlämnande av breven till banken eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet&lt;br&gt;med ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att med-&lt;br&gt;lemsbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som&lt;br&gt;är ställt till banken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det&lt;br&gt;ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till&lt;br&gt;banken, skall det i sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier i ett avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket&lt;br&gt;första meningen på begäran av medlemsbanken registreras med denna&lt;br&gt;som ägare enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 6 a och 8 §§, 3 kap. 2 och 15 §§, 5 kap. 8 § samt&lt;br&gt;6 kap. 3 § orden &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; och ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; i&lt;br&gt;olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet &amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsva-&lt;br&gt;rande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 3 a, 5, 6, 9, 10, 13, 17 - 19 §§,&lt;br&gt;3 kap. 1, 4, 5, 7 och 11 §§, 5 kap.l, 3 och 7 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 4,&lt;br&gt;5, 10, 11, 13, 14, 21, 22 och 24 §§ samt 8 kap.l, 2, 4, 5 och 8 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 1 kap. skall införas nya bestämmelser, 2 a-c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om den rörelse som en bank&lt;br&gt;får driva samt vissa andra för&lt;br&gt;banker gemensamma bestämmel-&lt;br&gt;ser. Bestämmelser om hur en bank&lt;br&gt;bildas och om dess organisation&lt;br&gt;m.m. finns i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bank förstås i denna lag&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbank och&lt;br&gt;föreningsbank (central förenings-&lt;br&gt;bank och lokal föreningsbank).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en banks stadgar förstås i&lt;br&gt;denna lag bolagsordning för bank-&lt;br&gt;aktiebolag, reglemente för spar-&lt;br&gt;bank och stadgar för förenings-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om den rörelse som en bank&lt;br&gt;får driva samt vissa andra för&lt;br&gt;banker gemensamma bestämmel-&lt;br&gt;ser. Bestämmelser om hur en bank&lt;br&gt;bildas och om dess organisation&lt;br&gt;m.m. finns i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och lagen (1995:000)&lt;br&gt;om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bank förstås i denna lag&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbank och med-&lt;br&gt;lemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en banks stadgar förstås i&lt;br&gt;denna lag bolagsordning för bank-&lt;br&gt;aktiebolag, reglemente för spar-&lt;br&gt;bank och stadgar för medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160)&lt;br&gt;om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankrörelse avses i denna&lt;br&gt;lag verksamhet i vilken ingår in-&lt;br&gt;låning från allmänheten på sådan&lt;br&gt;räkning som bank allmänt använ-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får, efter tillstånd&lt;br&gt;(oktroj) av regeringen, drivas av&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;centrala föreningsbanker. Vidare&lt;br&gt;får bankrörelse drivas av utländska&lt;br&gt;bankföretag under de förutsättning-&lt;br&gt;ar som anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankrörelse avses i denna&lt;br&gt;lag verksamhet i vilken ingår inlå-&lt;br&gt;ning på konto om behållningen är&lt;br&gt;nominellt bestämd och tillgänglig&lt;br&gt;för insättaren med kort varsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får drivas endast&lt;br&gt;efter tillstånd (oktroj) av regering-&lt;br&gt;en. Tillstånd får ges endast till&lt;br&gt;banker. Bestämmelser om utländ-&lt;br&gt;ska bankföretags rätt att driva&lt;br&gt;bankrörelse finns i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag tar emot kund-&lt;br&gt;medel på konto, utgör det inte så-&lt;br&gt;dan inlåning som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket, om behållningen för varje&lt;br&gt;kund uppgår till högst 15 000&lt;br&gt;kronor och behållningen är till-&lt;br&gt;gänglig för kunden endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för betalning av varor och&lt;br&gt;tjänster som framställs eller säljs&lt;br&gt;av företaget eller av ett annat&lt;br&gt;företag som ingår i samma koncem&lt;br&gt;eller i samma företagsgrupp med&lt;br&gt;nära ekonomisk samhörighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i samband med att kontoför-&lt;br&gt;hållandet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket skall inte anses föreligga,&lt;br&gt;när en ekonomisk förening bedri-&lt;br&gt;ver inlåningsverksamhet, om före-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;tar emot insättningar endast&lt;br&gt;från de egna medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har till ändamål endast att med&lt;br&gt;användande av medlemsinsättning-&lt;br&gt;ar tillgodose finansieringsbehov&lt;br&gt;hos medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antar endast fysiska personer till&lt;br&gt;medlemmar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har högst 1 000 medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som erbjuder kon-&lt;br&gt;toinsättningar enligt 2 a eller 2 b §&lt;br&gt;skall vid annonsering, skyltning&lt;br&gt;och annan marknadsföring om&lt;br&gt;kontotjänsten informera om att&lt;br&gt;kontobehållningen inte omfattas av&lt;br&gt;insättningsgarantin enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om insättningsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett kontoavtal sluts enligt&lt;br&gt;2 a eller 2 b § skall det kontoför-&lt;br&gt;ande företaget informera insättaren&lt;br&gt;om att kontobehållningen inte om-&lt;br&gt;fattas av insättningsgarantin. Infor-&lt;br&gt;mationen skall lämnas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inte lämnar infor-&lt;br&gt;mation som anges i första eller&lt;br&gt;andra stycket eller som annars är&lt;br&gt;av särskild betydelse från konsu-&lt;br&gt;mentsynpunkt, gäller marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1995:450).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;tillåta att en bank låter verksam-&lt;br&gt;heten bedrivas av annan än ban-&lt;br&gt;kens egen personal och i andra&lt;br&gt;lokaler än bankens egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks verksamhet skall drivas&lt;br&gt;av bankens egen personal och i&lt;br&gt;bankens egna lokaler. Uttag från&lt;br&gt;konto utan bankbok får dock till-&lt;br&gt;handahållas även på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får ge en&lt;br&gt;bank tillstånd att tillhandahålla&lt;br&gt;följande tjänster för bankens räk-&lt;br&gt;ning genom ombud utanför bankens&lt;br&gt;lokaler, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insättning på bankkonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uttag från konto med bankbok,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. betalningsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också ge&lt;br&gt;en bank tillstånd att tillhandahålla&lt;br&gt;andra särskilt angivna tjänster än&lt;br&gt;de som anges i andra stycket ge-&lt;br&gt;nom visst eller vissa angivna om-&lt;br&gt;bud utanför bankens lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt andra och tredje&lt;br&gt;styckena får ges endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. banken svarar för verksam-&lt;br&gt;heten mot kunden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att verksamheten&lt;br&gt;kommer att bedrivas under kontrol-&lt;br&gt;lerade och säkerhetsmässigt be-&lt;br&gt;tryggande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får förvärva ett bank-&lt;br&gt;aktiebolags eller en sparbanks&lt;br&gt;rörelse, om övertagandet inte kan&lt;br&gt;anses vara till skada för det all-&lt;br&gt;männa. Om förvärvet avser hela&lt;br&gt;eller en inte obetydlig del av rörel-&lt;br&gt;sen krävs det att regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen lämnar tillstånd&lt;br&gt;till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får förvärva&lt;br&gt;en central föreningsbanks rörelse i&lt;br&gt;samband med ombildning enligt&lt;br&gt;11 kap. förenings banks lagen&lt;br&gt;(1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen får en&lt;br&gt;bank förvärva aktie i bankaktie-&lt;br&gt;bolag samt aktie eller andel i ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag och i svenskt&lt;br&gt;eller utländskt företag, vars ända-&lt;br&gt;mål kan anses vara till nytta för&lt;br&gt;bankväsendet eller det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får förvärva en annan&lt;br&gt;banks rörelse, om övertagandet&lt;br&gt;inte kan anses vara till skada för&lt;br&gt;det allmänna. Om förvärvet avser&lt;br&gt;hela eller en inte obetydlig del av&lt;br&gt;rörelsen krävs det att regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndig-&lt;br&gt;ande, Finansinspektionen lämnar&lt;br&gt;tillstånd till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen får en&lt;br&gt;bank förvärva aktie eller andel i&lt;br&gt;svenskt eller utländskt bankföretag&lt;br&gt;och i svenskt eller utländskt före-&lt;br&gt;tag, vars ändamål kan anses vara&lt;br&gt;till nytta för bankväsendet eller det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis,&lt;br&gt;förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som av-&lt;br&gt;ses i första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs ut-&lt;br&gt;färdande av garantifondsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förvärv av aktier eller andelar i försäkringsföretag gäller&lt;br&gt;6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1059&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;1 kap. 2 § tredje stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 1 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) krävdes när rörelsen&lt;br&gt;påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag, en sparbank&lt;br&gt;och en central föreningsbank skall&lt;br&gt;ha en med hänsyn till rörelsens art&lt;br&gt;och omfattning tillräcklig betal-&lt;br&gt;ningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om betalningsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;1 kap. 2 § tredje stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 1 kap. 4 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1995:000) om medlemsbanker&lt;br&gt;krävdes när rörelsen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall ha en med hänsyn&lt;br&gt;till rörelsens art och omfattning&lt;br&gt;tillräcklig betalningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas&lt;br&gt;fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast&lt;br&gt;eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från&lt;br&gt;sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl att avstå från säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) om förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen&lt;br&gt;aktie tillämpas också på förlagsbevis som bolaget utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken&lt;br&gt;utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbank får inte som&lt;br&gt;pant ta emot förlagsbevis eller för-&lt;br&gt;lagsandelsbevis som har utfärdats&lt;br&gt;av en central föreningsbank eller&lt;br&gt;bevis om andel i eller tillskott till&lt;br&gt;föreningsbanken själv eller annan&lt;br&gt;föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank får inte som&lt;br&gt;pant ta emot förlagsbevis eller för-&lt;br&gt;lagsandelsbevis som banken ut-&lt;br&gt;färdat eller bevis om andel i eller&lt;br&gt;tillskott till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan aktie- eller andelsägare&lt;br&gt;än staten med ett innehav som&lt;br&gt;motsvarar minst tre procent av hela&lt;br&gt;kapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer&lt;br&gt;upp lämna kredit till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får&lt;br&gt;avgöra på styrelsens ankommande kreditärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan aktieägare än staten&lt;br&gt;med ett aÅtfzeinnehav som motsva-&lt;br&gt;rar minst tre procent av hela afaze-&lt;br&gt;kapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. make eller sambo till person som avses under 1-5 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-6 har ett&lt;br&gt;väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal föreningsbank får inte&lt;br&gt;utan tillstånd av den centrala före-&lt;br&gt;ningsbanken lämna kredit till per-&lt;br&gt;son eller företag som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande&lt;br&gt;ställning som avses i första stycket 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter&lt;br&gt;som har beviljats personer eller företag som avses i första stycket.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen får&lt;br&gt;utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteck-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-jJrän/e styckena tillämpas&lt;br&gt;på motsvarande sätt beträffande&lt;br&gt;krediter mot säkerhet av borgen&lt;br&gt;eller fordringsbevis som utfärdats&lt;br&gt;av någon som avses i första styck-&lt;br&gt;et. Detsamma gäller för en fordran&lt;br&gt;som banken förvärvar och för vil-&lt;br&gt;ken någon som avses i första&lt;br&gt;stycket är betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-rreä/e styckena tillämpas&lt;br&gt;på motsvarande sätt beträffande&lt;br&gt;krediter mot säkerhet av borgen&lt;br&gt;eller fordringsbevis som utfärdats&lt;br&gt;av någon som avses i första styck-&lt;br&gt;et. Detsamma gäller för en fordran&lt;br&gt;som banken förvärvar och för&lt;br&gt;vilken någon som avses i första&lt;br&gt;stycket är betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kredit i 13 -&lt;br&gt;17 §§ skall tillämpas också på&lt;br&gt;garantiförbindelser som banken&lt;br&gt;ikläder sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kredit i 13 -&lt;br&gt;15 a och 17 §§ skall tillämpas&lt;br&gt;också på garantiförbindelser som&lt;br&gt;banken ikläder sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfallotiden för lån skall bestämmas så att den är förenlig med vill-&lt;br&gt;koren för bankens förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt&lt;br&gt;att säga upp lånet till återbetalning senast inom den sagda tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan förbe-&lt;br&gt;håll enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje tidpunkt&lt;br&gt;svarar mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bankaktiebolag, dess eget 1. bankaktiebolag och medlems-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital och dess inlåning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bank, dess eget kapital och dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inlåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbank, dess egna fonder och dess inlåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreningsbank, den centrala&lt;br&gt;föreningsbankens och anslutna&lt;br&gt;lokala föreningsbankers eget kapi-&lt;br&gt;tal och den centrala föreningsban-&lt;br&gt;kens inlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal föreningsbank får bevil-&lt;br&gt;ja kredit som avses i tredje stycket&lt;br&gt;endast efter medgivande av den&lt;br&gt;centrala föreningsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfallighet helt eller del-&lt;br&gt;vis svarar för betalningen av ett lån, gäller inte bestämmelserna i andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman om&lt;br&gt;det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla,&lt;br&gt;skall utses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om upp-&lt;br&gt;draget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphör vid slutet av den ordinarie&lt;br&gt;förättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman kan utse en eller flera&lt;br&gt;revisorssuppleanter. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i denna lag, bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620) om revisorer gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar om revisors-&lt;br&gt;suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämman på vilken revisorsval skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman kan utse en eller flera&lt;br&gt;revisorssuppleanter. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i denna lag, bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och lagen (1995:000)&lt;br&gt;om medlemsbanker beträffande&lt;br&gt;revisorer gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;om revisorssuppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som&lt;br&gt;stämman utser skall i ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag, en sparbank och en central&lt;br&gt;föreningsbank vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor och i en lokal förenings-&lt;br&gt;bank auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som&lt;br&gt;stämman utser i en bank skall vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i&lt;br&gt;banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller&lt;br&gt;bankens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad&lt;br&gt;eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1&lt;br&gt;eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;banken vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avse under 1 eller är besvågrad med&lt;br&gt;en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är&lt;br&gt;gift med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller&lt;br&gt;har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller för-&lt;br&gt;pliktelsen avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken&lt;br&gt;sådan person eller revisorn själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild om-&lt;br&gt;ständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses&lt;br&gt;i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan revisor i en&lt;br&gt;föreningsbank än sådan som avses&lt;br&gt;i 4 § gäller vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 4 och andra stycket endast&lt;br&gt;om låneskulden eller säkerheten&lt;br&gt;går utöver vad som normalt sam-&lt;br&gt;manhänger med medlemskap i&lt;br&gt;föreningsbanken. Den som inte är&lt;br&gt;behörig att vara revisor i en före-&lt;br&gt;ningsbank kan inte heller vara&lt;br&gt;revisor i en annan föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en&lt;br&gt;bank kan inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan revisor i en&lt;br&gt;medlemsbank än sådan som avses i&lt;br&gt;4 § gäller vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 4 och andra stycket endast&lt;br&gt;om låneskulden eller säkerheten&lt;br&gt;går utöver vad som normalt sam-&lt;br&gt;manhänger med medlemskap i&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt denna para-&lt;br&gt;graf inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater&lt;br&gt;med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna&lt;br&gt;revision, får revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är för-&lt;br&gt;enligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser&lt;br&gt;revisor, göra anmälan hos Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. auktoriserad eller godkänd revi- 1. auktoriserad revisor inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sor inte är utsedd enligt 4 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utsedd enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 5 § eller enligt&lt;br&gt;stadgarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har&lt;br&gt;åsidosatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Finansinspektionens möjligheter att åstadkomma&lt;br&gt;rättelse finns i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop. 1995/96:10 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två&lt;br&gt;veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till&lt;br&gt;styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida årsredovis-&lt;br&gt;ningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:000) om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Innehåller inte års-&lt;br&gt;redovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag&lt;br&gt;skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin gransk-&lt;br&gt;ning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse, som kan föranleda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet, ligger en&lt;br&gt;styrelseledamot till last eller att en&lt;br&gt;styrelseledamot på annat sätt hand-&lt;br&gt;lat i strid mot denna lag, lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag, bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618), sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619) eller förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) eller mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin gransk-&lt;br&gt;ning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse, som kan föranleda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet, ligger en&lt;br&gt;styrelseledamot till last eller att en&lt;br&gt;styrelseledamot på annat sätt hand-&lt;br&gt;lat i strid mot denna lag, lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag, bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987: 618), sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619) eller lagen&lt;br&gt;(1995:000) om medlemsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgarna, skall det anmärkas i&lt;br&gt;berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet för styrel-&lt;br&gt;seledamöterna. Revisorerna kan&lt;br&gt;även i övrigt i berättelsen anteckna&lt;br&gt;de upplysningar som de önskar&lt;br&gt;meddela aktieägarna, huvudmännen&lt;br&gt;eller medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller mot stadgarna, skall det an-&lt;br&gt;märkas i berättelsen. Revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall även innehålla ett&lt;br&gt;uttalande i frågan om ansvarsfrihet&lt;br&gt;för styrelseledamöterna. Revisorer-&lt;br&gt;na kan även i övrigt i berättelsen&lt;br&gt;anteckna de upplysningar som de&lt;br&gt;önskar meddela aktieägarna, hu-&lt;br&gt;vudmännen eller medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller&lt;br&gt;11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har&lt;br&gt;fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis-&lt;br&gt;positioner beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en central föreningsbank, till&lt;br&gt;vilken det finns anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker, skall revisions-&lt;br&gt;berättelsen innehålla särskilda&lt;br&gt;uttalanden om gruppen i dess hel-&lt;br&gt;het på grundval av den samman-&lt;br&gt;ställning som föreskrivs i 2 kap.&lt;br&gt;1 § fjärde stycket lagen om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftare, huvudman, sty-&lt;br&gt;relseledamot eller delegat uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;banken då han fullgör sitt uppdrag,&lt;br&gt;skall han ersätta skadan. Detsamma&lt;br&gt;gäller när skadan vållas en aktie-&lt;br&gt;ägare, en medlem eller någon&lt;br&gt;annan genom överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, bankaktiebolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftare, huvudman, sty-&lt;br&gt;relseledamot eller delegat uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;banken då han fullgör sitt uppdrag,&lt;br&gt;skall han ersätta skadan. Detsamma&lt;br&gt;gäller när skadan vållas en aktie-&lt;br&gt;ägare, en medlem eller någon&lt;br&gt;annan genom överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, bankaktiebolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620) eller bankens stad-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:618), sparbankslagen Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;(1987:619) eller lagen (1995:000)&lt;br&gt;om medlemsbanker eller bankens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att med-&lt;br&gt;verka till överträdelse av denna lag, lagen (1995:000) om årsredovisning&lt;br&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bank-&lt;br&gt;aktiebolaget, en aktieägare eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en föreningsbank&lt;br&gt;eller en röstberättigad som inte är&lt;br&gt;medlem är skyldig att ersätta den&lt;br&gt;skada som han genom att med-&lt;br&gt;verka till överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) eller stadgarna uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av grov oaktsamhet&lt;br&gt;tillfogar föreningsbanken, en med-&lt;br&gt;lem eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till en före-&lt;br&gt;ningsbank enligt 1-3 §§ kan väckas&lt;br&gt;om vid en föreningsbanksstämma&lt;br&gt;majoriteten eller en minoritet be-&lt;br&gt;stående av minst en tiondel av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade har biträtt&lt;br&gt;ett förslag om att väcka skades-&lt;br&gt;tåndstalan eller har röstat mot ett&lt;br&gt;förslag om att bevilja någon styrel-&lt;br&gt;seledamot ansvarsfrihet. En upp-&lt;br&gt;görelse om skadeståndsskyldigheten&lt;br&gt;kan träffas endast av förenings-&lt;br&gt;banksstämman och bara under för-&lt;br&gt;utsättning att inte en tiondel av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade röstar mot&lt;br&gt;förslaget till uppgörelse. Om en&lt;br&gt;medlem för skadeståndstalan för&lt;br&gt;föreningsbankens räkning, kan&lt;br&gt;någon uppgörelse inte träffas utan&lt;br&gt;hans samtycke. Talan mot en dele-&lt;br&gt;gat om skadestånd till förenings-&lt;br&gt;banken får utan hinder av vad nu&lt;br&gt;sagts väckas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till före-&lt;br&gt;ningsbanken får föras av röstbe-&lt;br&gt;rättigade som utgör minst en tion-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en medlemsbank&lt;br&gt;eller en röstberättigad som inte är&lt;br&gt;medlem är skyldig att ersätta den&lt;br&gt;skada som han genom att med-&lt;br&gt;verka till överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, lagen (1995:000) om&lt;br&gt;medlemsbanker eller stadgarna&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsam&lt;br&gt;het tillfogar medlemsbanken, en&lt;br&gt;medlem eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till en med-&lt;br&gt;lemsbank enligt 1-3 §§ kan väckas&lt;br&gt;om vid en föreningsstämma majori-&lt;br&gt;teten eller en minoritet bestående&lt;br&gt;av minst en tiondel av samtliga&lt;br&gt;röstberättigade har biträtt ett för-&lt;br&gt;slag om att väcka skadeståndstalan&lt;br&gt;eller har röstat mot ett förslag om&lt;br&gt;att bevilja någon styrelseledamot&lt;br&gt;ansvarsfrihet. En uppgörelse om&lt;br&gt;skadeståndsskyldigheten kan träffas&lt;br&gt;endast av föreningsstämman och&lt;br&gt;bara under förutsättning att inte en&lt;br&gt;tiondel av samtliga röstberättigade&lt;br&gt;röstar mot förslaget till uppgörelse.&lt;br&gt;Om en medlem för skadeståndsta-&lt;br&gt;lan för bankens räkning, kan någon&lt;br&gt;uppgörelse inte träffas utan hans&lt;br&gt;samtycke. Talan mot en delegat om&lt;br&gt;skadestånd till banken får utan&lt;br&gt;hinder av vad nu sagts väckas av&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till med-&lt;br&gt;lemsbanken får föras av röstberätti-&lt;br&gt;gade som utgör minst en tiondel av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade. Om en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av samtliga röstberättigade. Om&lt;br&gt;en röstberättigad sedan talan väckts&lt;br&gt;avstår från talan, kan likväl de&lt;br&gt;övriga fullfölja denna. Den som&lt;br&gt;har väckt talan svarar för rätte-&lt;br&gt;gångskostnaderna men har rätt till&lt;br&gt;ersättning av föreningsbanken för&lt;br&gt;den kostnad som täcks av vad som&lt;br&gt;kommit föreningsbanken till godo&lt;br&gt;genom rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för föreningsbankens räk-&lt;br&gt;ning mot en styrelseledamot om&lt;br&gt;skadestånd på grund av ett beslut&lt;br&gt;eller en åtgärd under ett räken-&lt;br&gt;skapsår skall väckas senast ett år&lt;br&gt;från det att årsredovisningen och&lt;br&gt;revisionsberättelsen för räkenskaps-&lt;br&gt;året lades fram på föreningsbanks-&lt;br&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut fattats om att be-&lt;br&gt;vilja ansvarsfrihet eller att inte föra&lt;br&gt;skadeståndstalan utan att det minsta&lt;br&gt;antalet röstberättigade som anges i&lt;br&gt;första stycket röstat mot beslutet&lt;br&gt;eller har tiden för talan försuttits&lt;br&gt;enligt tredje stycket, kan trots detta&lt;br&gt;talan enligt första eller andra styck-&lt;br&gt;et väckas, om det i årsredovisning-&lt;br&gt;en eller i revisionsberättelsen eller&lt;br&gt;på något annat sätt till förenings-&lt;br&gt;banksstämman inte har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter om det beslut&lt;br&gt;eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstberättigad sedan talan väckts&lt;br&gt;avstår från talan, kan likväl de&lt;br&gt;övriga fullfölja denna. Den som&lt;br&gt;har väckt talan svarar för rätte-&lt;br&gt;gångskostnaderna men har rätt till&lt;br&gt;ersättning av banken för den kost-&lt;br&gt;nad som täcks av vad som kommit&lt;br&gt;banken till godo genom rättegång-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för medlemsbankens räk-&lt;br&gt;ning mot en styrelseledamot om&lt;br&gt;skadestånd på grund av ett beslut&lt;br&gt;eller en åtgärd under ett räken-&lt;br&gt;skapsår skall väckas senast ett år&lt;br&gt;från det att årsredovisningen och&lt;br&gt;revisionsberättelsen för räkenskaps-&lt;br&gt;året lades fram på föreningsstäm-&lt;br&gt;ma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut fattats om att be-&lt;br&gt;vilja ansvarsfrihet eller att inte föra&lt;br&gt;skadeståndstalan utan att det minsta&lt;br&gt;antalet röstberättigade som anges i&lt;br&gt;första stycket röstat mot beslutet&lt;br&gt;eller har tiden för talan försuttits&lt;br&gt;enligt tredje stycket, kan trots detta&lt;br&gt;talan enligt första eller andra styck-&lt;br&gt;et väckas, om det i årsredovisning-&lt;br&gt;en eller i revisionsberättelsen eller&lt;br&gt;på något annat sätt till förenings-&lt;br&gt;stämman inte har lämnats i väsent-&lt;br&gt;liga hänseenden riktiga och full-&lt;br&gt;ständiga uppgifter om det beslut&lt;br&gt;eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0374/prop_199596__74-1.png" style="width:20pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolags firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet bank och ordet&lt;br&gt;aktiebolag eller förkortningen AB.&lt;br&gt;Ett publikt bankaktiebolags firma&lt;br&gt;skall åtföljas av beteckningen&lt;br&gt;(publ) såvida det inte av bolagets&lt;br&gt;firma framgår att bolaget är pub-&lt;br&gt;likt. En sparbanks firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet sparbank, en cent-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolags firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet bank och ordet&lt;br&gt;aktiebolag eller förkortningen AB.&lt;br&gt;Ett publikt bankaktiebolags firma&lt;br&gt;skall åtföljas av beteckningen&lt;br&gt;(publ) såvida det inte av bolagets&lt;br&gt;firma framgår att bolaget är pub-&lt;br&gt;likt. En sparbanks firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet sparbank. En med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*°Senaste lydelse 1994:1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ral föreningsbanks firma orden lemsbanks firma skall innehålla Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;central föreningsbank samt en lokal &amp;nbsp;ordet medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningsbanks firma ordet före-&lt;br&gt;ningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firman skall registreras i bankregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall vaije lydelse&lt;br&gt;anges i bankens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans-&lt;br&gt;räkning, om det finns anledning att anta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerade aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om ban-&lt;br&gt;kens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en medlems-&lt;br&gt;bank inte kan uppfylla kravet på&lt;br&gt;kapitaltäckning enligt lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar i kreditin-&lt;br&gt;stitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionenskall förordna&lt;br&gt;en eller flera revisorer att med&lt;br&gt;övriga revisorer delta i revisionen&lt;br&gt;av en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall förordna&lt;br&gt;en eller flera revisorer att med&lt;br&gt;övriga revisorer delta i revisionen&lt;br&gt;av en bank. Inspektionen får dock&lt;br&gt;avstå från att förordna revisor i en&lt;br&gt;lokal föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får när som helst återkalla ett revisorförordnande och utse&lt;br&gt;en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av banken. Arvodets&lt;br&gt;storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall&lt;br&gt;förordnats av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärda en instruktion för revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv Ett direkt eller indirekt förvärv&lt;br&gt;av aktier i en bankaktiebolag, som av aktier eller andelar i en bank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;**Senaste lydelse 1994:2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför att förvärvarens samman-&lt;br&gt;lagda innehav utgör ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav, får ske bara efter tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Detsamma&lt;br&gt;gäller förvärv som innebär att ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav ökar så att det&lt;br&gt;uppgår till eller överstiger 20, 33,&lt;br&gt;eller 50 procent av aktiekapitalet&lt;br&gt;eller röstetalet för samtliga aktier&lt;br&gt;eller så att banken blir dotterföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som medför att förvärvarens sam-&lt;br&gt;manlagda innehav utgör ett kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav, får ske bara efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Detsamma gäller förvärv som&lt;br&gt;innebär att ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;ökar så att det uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 20, 33, eller 50 procent&lt;br&gt;av kapitalet eller röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar eller&lt;br&gt;så att banken blir dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte&lt;br&gt;kan antas att förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling av&lt;br&gt;bankens verksamhet. Ett förvärv, som innebär att ett icke-finansiellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag blir moderföretag till en bank, skall dock tillåtas bara om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd en-&lt;br&gt;ligt första stycket andra meningen&lt;br&gt;får förenas med villkor om skyl-&lt;br&gt;dighet att inom viss tid avyttra så&lt;br&gt;stor del av aktieinnehavet att ban-&lt;br&gt;ken upphör att vara dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bankaktiebolag får kän-&lt;br&gt;nedom om att aktier i banken blivit&lt;br&gt;föremål för ett sådant förvärv som&lt;br&gt;avses i 10 § eller för en sådan av-&lt;br&gt;yttring som avses i 12 §, skall ban-&lt;br&gt;ken snarast anmäla förvärvet eller&lt;br&gt;avyttringen till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall årligen&lt;br&gt;till Finansinspektionen anmäla&lt;br&gt;namnen på de aktieägare som har&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav av aktier i&lt;br&gt;banken samt storleken på inneha-&lt;br&gt;ven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd en-&lt;br&gt;ligt första stycket andra meningen&lt;br&gt;får förenas med villkor om skyl-&lt;br&gt;dighet att inom viss tid avyttra så&lt;br&gt;stor del av innehavet att banken&lt;br&gt;upphör att vara dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bankaktiebolag eller en&lt;br&gt;medlemsbank får kännedom om att&lt;br&gt;aktier eller andelar i banken blivit&lt;br&gt;föremål för ett sådant förvärv som&lt;br&gt;avses i 10 § eller för en sådan av-&lt;br&gt;yttring som avses i 12 §, skall ban-&lt;br&gt;ken snarast anmäla förvärvet eller&lt;br&gt;avyttringen till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag eller en med-&lt;br&gt;lemsbank skall årligen till Finans-&lt;br&gt;inspektionen anmäla namnen på de&lt;br&gt;ägare som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar i&lt;br&gt;banken samt storleken på inneha-&lt;br&gt;ven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier utövar eller kan&lt;br&gt;antas komma att utöva sitt inflytan-&lt;br&gt;de på ett sätt som motverkar en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten i&lt;br&gt;banken, får Finansinspektionen be-&lt;br&gt;sluta att aktierna inte får företrädas&lt;br&gt;vid bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier har underlåtit att&lt;br&gt;ansöka om tillstånd till ett förvärv&lt;br&gt;som avses i 10 § eller har förvär-&lt;br&gt;vat aktier i strid med inspektionens&lt;br&gt;beslut, får inspektionen besluta att&lt;br&gt;aktierna inte får företrädas vid bo-&lt;br&gt;lagsstämman eller att röster av-&lt;br&gt;givna för sådana aktier skall vara&lt;br&gt;ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också&lt;br&gt;förelägga en aktieägare som sägs i&lt;br&gt;första och andra styckena att avytt-&lt;br&gt;ra så stor del av aktierna att in-&lt;br&gt;nehavet därefter inte är kvalifi-&lt;br&gt;cerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar utö-&lt;br&gt;var eller kan antas komma att ut-&lt;br&gt;öva sitt inflytande på ett sätt som&lt;br&gt;motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i banken, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen besluta att aktierna&lt;br&gt;eller andelarna inte får företrädas&lt;br&gt;vid stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar har&lt;br&gt;underlåtit att ansöka om tillstånd&lt;br&gt;till ett förvärv som avses i 10 §&lt;br&gt;eller om förvärvet har skett i strid&lt;br&gt;med inspektionens beslut, får in-&lt;br&gt;spektionen besluta att aktierna eller&lt;br&gt;andelar inte får företrädas vid&lt;br&gt;stämman eller att röster avgivna&lt;br&gt;för sådana aktier eller andelar skall&lt;br&gt;vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också&lt;br&gt;förelägga en ägare som sägs i för-&lt;br&gt;sta och andra styckena att avyttra&lt;br&gt;så stor del av aktierna eller ande-&lt;br&gt;larna att innehavet därefter inte är&lt;br&gt;kvalificerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tar emot inlåning på&lt;br&gt;räkning från allmänheten utan att&lt;br&gt;vara berättigad till det, skall Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen förelägga honom&lt;br&gt;att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar inlåning, får inspektionen&lt;br&gt;förelägga den som driver verksamheten att lämna det upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver bankrörelse&lt;br&gt;utan att vara berättigad till det,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf&lt;br&gt;riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för&lt;br&gt;företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag, sparbanker, cen-&lt;br&gt;trala föreningsbanker samt utländ-&lt;br&gt;ska bankföretag med filial här i&lt;br&gt;landet skall med årliga avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska banker samt utländska&lt;br&gt;bankföretag med filial här i landet&lt;br&gt;skall med årliga avgifter bekosta&lt;br&gt;Finansinspektionens verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bekosta Finansinspektionens verk- enligt de närmare föreskrifter som Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;samhet enligt de närmare föreskrif- regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 21 § första&lt;br&gt;stycket får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Inspektionens&lt;br&gt;beslut i övrigt enligt denna lag,&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620) får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen, om&lt;br&gt;annat inte är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 21 § första&lt;br&gt;stycket får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Inspektionens&lt;br&gt;beslut i övrigt enligt denna lag,&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker får överklagas hos regeringen,&lt;br&gt;om annat inte är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller&lt;br&gt;återkallelse skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall föra ett&lt;br&gt;bankregister för registrering enligt&lt;br&gt;denna lag, bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619), föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) eller andra författning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,2°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall föra ett&lt;br&gt;bankregister för registrering enligt&lt;br&gt;denna lag, bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619), lagen (1995:000) om&lt;br&gt;medlemsbanker eller andra för-&lt;br&gt;fattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar vad som införs i bankregistret med undantag för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av underrättelse enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 2 kap. 17 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), 2 kap. 14 § spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och 2 kap.&lt;br&gt;7 § föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) om dagen för kungörel-&lt;br&gt;se om rörelsens öppnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 kap. 20 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen, 6 kap. 19 § sparbankslagen&lt;br&gt;och 9 kap. 20 § föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen från tingsrätten om att banken&lt;br&gt;blivit försatt i konkurs, att beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 2 kap. 17 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), 2 kap. 14 § spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och 2 kap.&lt;br&gt;7 § lagen (1995:000) om medlems-&lt;br&gt;banker om dagen för kungörelse&lt;br&gt;om rörelsens öppnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 10 kap. 20 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen, 6 kap. 19 § sparbankslagen&lt;br&gt;och 9 kap. 20 § lagen om med-&lt;br&gt;lemsbanker från tingsrätten om att&lt;br&gt;banken blivit försatt i konkurs, att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om konkurs upphävts eller att&lt;br&gt;konkurs avslutats samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 13 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen och 7 kap. 5 § sparbanksla-&lt;br&gt;gen om fusionstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om konkurs upphävts eller Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;att konkurs avslutats samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 13 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen, 7 kap. 5 § sparbankslagen&lt;br&gt;och 10 kap. 5 § lagen om med-&lt;br&gt;lemsbanker om fusionstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har&lt;br&gt;införts i registret skall endast ange ändringens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 g&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som&lt;br&gt;är föreskrivet om anmälan skall han föreläggas att inom viss tid avge&lt;br&gt;yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller om Finansinspektionen&lt;br&gt;finner att ett beslut, som anmäls för registering och för vars giltighet&lt;br&gt;regeringens stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmäl-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har tillkommit i behörig ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande&lt;br&gt;avfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte rättas sig efter förläggandet, skall anmälningen&lt;br&gt;avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet.&lt;br&gt;Finns det även efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot&lt;br&gt;registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall&lt;br&gt;registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;utgör inte hinder mot registrering&lt;br&gt;av ett beslut av stämman, om&lt;br&gt;rätten till talan mot beslutet har&lt;br&gt;gått förlorad enligt 8 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 4 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 7 kap. 18 § andra stycket&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;utgör inte hinder mot registrering&lt;br&gt;av ett beslut av stämman, om&lt;br&gt;rätten till talan mot beslutet har&lt;br&gt;gått förlorad enligt 8 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 4 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 7 kap. 18 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när&lt;br&gt;inspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1994:1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förklarat ett beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förklarat fråga om fusion&lt;br&gt;förfallen enligt 11 kap. 17 § ban-&lt;br&gt;kaktiebolagslagen 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 10 kap. 5 § tredje stycket&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förklarat fråga om fusion&lt;br&gt;förfallen enligt 11 kap. 17 § ban-&lt;br&gt;kaktiebolagslagen 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 10 kap. 5 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förelagt vite enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förklarat fråga om en spar- 5. förklarat fråga om en spar-&lt;br&gt;banks eller en föreningsbanks banks ombildning till bankaktiebo-&lt;br&gt;ombildning till bankaktiebolag lag förfallen enligt 8 kap. 8 § spar-&lt;br&gt;förfallen enligt 8 kap. 8 § spar- bankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankslagen respektive 11 kap. 9 §&lt;br&gt;föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som innebär att en anmälan av-&lt;br&gt;skrivits eller en registrering har&lt;br&gt;vägrats enligt 4 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas hos allmänförvaltnings-&lt;br&gt;domstol inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag detsamma gäller ett&lt;br&gt;sådant beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 4 a § denna&lt;br&gt;lag, 4 kap. 14 § andra stycket,&lt;br&gt;6 kap. 7 § tredje stycket och&lt;br&gt;11 kap. 17 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket och 8 kap. 8 § sparbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:619) samt 10 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket och 11 kap. 9 §&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som innebär att en anmälan av-&lt;br&gt;skrivits eller en registrering har&lt;br&gt;vägrats enligt 4 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas hos allmänförvaltnings-&lt;br&gt;domstol inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag detsamma gäller ett&lt;br&gt;sådant beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 4 a § denna&lt;br&gt;lag, 4 kap. 14 § andra stycket,&lt;br&gt;6 kap. 7 § tredje stycket och&lt;br&gt;11 kap. 17 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket och 8 kap. 8 § sparbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:619) samt 10 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1995:000) om&lt;br&gt;medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sparkasseverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag får -&lt;br&gt;om den bedrivs i en ekonomisk förening med en icke-ftnansiell huvud-&lt;br&gt;verksamhet - fortsättas längst till den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. lagförslag 2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd till förvärv enligt 10 §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av bankens verksamhet.&lt;br&gt;Ett förvärv, som innebär att ett&lt;br&gt;icke-finansiellt företag blir moder-&lt;br&gt;företag till en bank, skall dock&lt;br&gt;tillåtas bara om det finns synnerli-&lt;br&gt;ga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd en-&lt;br&gt;ligt första stycket andra meningen&lt;br&gt;får förenas med villkor om skyldig-&lt;br&gt;het att inom viss tid avyttra så stor&lt;br&gt;del av innehavet att banken upphör&lt;br&gt;att vara dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd till förvärv enligt 10 §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av bankens verksamhet.&lt;br&gt;Inspektionen får förskriva en viss&lt;br&gt;tid inom vilken ett förvärv skall&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt denna proposition (avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1995/96:74&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 1 § lagen (1992:1610)&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma&lt;br&gt;koncern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare&lt;br&gt;med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett själv-&lt;br&gt;ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utgör pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står&lt;br&gt;under tillsyn av Finansinspektionen&lt;br&gt;i annan lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. drivs av ett aktiebolag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står&lt;br&gt;under tillsyn av Finansinspektionen&lt;br&gt;enligt annan lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för&lt;br&gt;regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till&lt;br&gt;näringsidkare eller bolaget är moderbolag till ett sådant bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari&lt;br&gt;staten äger aktier i den omfattningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. drivs av en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tar emot insättningar endast&lt;br&gt;från de egna medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) har till ändamål endast att med&lt;br&gt;användande av medlemsinsättning-&lt;br&gt;ar tillgodose finansieringsbehov&lt;br&gt;hos medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) antar endast fysiska personer till&lt;br&gt;medlemmar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) har högst 1 000 medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företag-&lt;br&gt;ens verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt,&lt;br&gt;tillfalla samma eller i huvudsak samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag får endast driva finansieringsverksamhet och&lt;br&gt;verksamhet som har ett naturligt samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta kapitel, i sin verksamhet bland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låna upp medel, bland annat&lt;br&gt;genom att ge ut obligationer och&lt;br&gt;andra jämförbara fordringsrätter,&lt;br&gt;dock ej ta emot inlåning på räk-&lt;br&gt;ning från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låna upp medel, bland annat&lt;br&gt;genom att ge ut obligationer och&lt;br&gt;andra jämförbara fordringsrätter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kredit mot panträtt i fast egendom och i fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva fordring-&lt;br&gt;ar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmedla betalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahålla betalningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämna ekonomisk rådgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förvara värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. tillhandahålla inkassotjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillhandahålla värdefackstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i&lt;br&gt;kreditupplysningslagen (1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om hur ett bankaktiebolag bil-&lt;br&gt;das och om dess organisation m.m.&lt;br&gt;Bestämmelser om den rörelse som&lt;br&gt;ett bankaktiebolag får driva samt&lt;br&gt;andra för bankaktiebolag, sparban-&lt;br&gt;ker och föreningsbanker gemen-&lt;br&gt;samma bestämmelser finns i bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om hur ett bankaktiebolag bil-&lt;br&gt;das och om dess organisation m.m.&lt;br&gt;Bestämmelser om den rörelse som&lt;br&gt;ett bankaktiebolag får driva samt&lt;br&gt;andra för bankaktiebolag, sparban-&lt;br&gt;ker och medlemsbanker gemen-&lt;br&gt;samma bestämmelser finns i bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna skall vara fysiska personer och bosatta inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet. Den som är underårig eller i konkurs&lt;br&gt;eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara&lt;br&gt;stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer&lt;br&gt;6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett eller flera utländska bankföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en eller flera svenska sparban-&lt;br&gt;ker eller centrala föreningsbanker,&lt;br&gt;om bildandet av bankaktiebolaget&lt;br&gt;utgör ett led i en ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;respektive 11 kap. föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;stämmelsema om fusion i 11 kap. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en eller flera svenska sparban-&lt;br&gt;ker om bildandet av bankaktiebola-&lt;br&gt;get utgör ett led i en ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äller inte om annat följer av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;f&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619) &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 4 kap. 2 § sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619)* ordet &amp;quot;föreningsbank” i olika böjningsformer skall bytas ut&lt;br&gt;mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsvarande böjningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av 4 kap. 2 § 1994:1948&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 13 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna&lt;br&gt;lag bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;centrala föreningsbanker och ut-&lt;br&gt;ländska bankföretag som med stöd&lt;br&gt;av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelsela-&lt;br&gt;gen (1987:617) driver bankrörelse&lt;br&gt;från filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut förstås bankin-&lt;br&gt;stitut, lokala föreningsbanker, kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag,värdepappersins-&lt;br&gt;titut, allmänna pensionsfonden, för-&lt;br&gt;säkringsföretag med svensk kon-&lt;br&gt;cession, landshypoteks- och stads-&lt;br&gt;hypoteksinstitutionema, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan samt utländ-&lt;br&gt;ska företag som med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 8, 9 eller 10 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag driver verksamhet från filial&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna&lt;br&gt;lag bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;medlemsbanker och utländska&lt;br&gt;bankföretag som med stöd av 1&lt;br&gt;kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) driver bankrörelse från&lt;br&gt;filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut förstås bankin-&lt;br&gt;stitut, kreditmarknadsbolag, värde-&lt;br&gt;pappersinstitut, allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden, försäkringsföretag med&lt;br&gt;svensk koncession, landshypoteks-&lt;br&gt;och stadshypoteksinstitutionema,&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan&lt;br&gt;samt utländska företag som med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag driver verksamhet från filial&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valutapolitiskt syfte får Riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit&lt;br&gt;i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internatio-&lt;br&gt;nella valutafonden, bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Banken&lt;br&gt;för internationell betalningsutjämning samt bevilja kredit för Europeiska&lt;br&gt;unionens system för medelfristigt finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av riksdagen&lt;br&gt;får Riksbanken i valutapolitiskt&lt;br&gt;syfte bevilja kredit till andra in-&lt;br&gt;ternationella finansorgan som Sve-&lt;br&gt;rige är medlem i och sluta avtal&lt;br&gt;om långsiktiga internationella&lt;br&gt;låneåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av riksdagen&lt;br&gt;får Riksbanken i valutapolitiskt&lt;br&gt;syfte bevilja kredit till andra in-&lt;br&gt;ternationella finansorgan som Sve-&lt;br&gt;rige är medlem i och sluta avtal&lt;br&gt;med annan än centralbank om&lt;br&gt;långsiktiga internationella låneåta-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1992:1619.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:969&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;tillskjuta insatskapital i Internationella valutafonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om&lt;br&gt;fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ före- 5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsbankslagen (1987:620), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1995:000) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande före-&lt;br&gt;taget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende&lt;br&gt;gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp&lt;br&gt;mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-&lt;br&gt;rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräk-&lt;br&gt;ning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av&lt;br&gt;tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna&lt;br&gt;för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje&lt;br&gt;stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden&lt;br&gt;tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller&lt;br&gt;med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två&lt;br&gt;närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det över-&lt;br&gt;låtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Av-&lt;br&gt;dragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de&lt;br&gt;förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Av-&lt;br&gt;yttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av&lt;br&gt;frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Senaste lydelse 1994:1859&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag ut- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;gjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags&lt;br&gt;hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som&lt;br&gt;avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen&lt;br&gt;inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av&lt;br&gt;det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde&lt;br&gt;mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tid-&lt;br&gt;punkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda före-&lt;br&gt;ningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida över-&lt;br&gt;låtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag&lt;br&gt;eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda&lt;br&gt;fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;vidare — utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag&lt;br&gt;eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna&lt;br&gt;aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker&lt;br&gt;överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe-&lt;br&gt;skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1&lt;br&gt;fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;för utländska försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 5 a § lagen (1950:272) om rätt för utländska&lt;br&gt;försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet &amp;quot;före-&lt;br&gt;ningsbank&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1987:632&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i skogskontolagen Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;(1954:142)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 och 10 §§ skogskontolagen (1954:142)’&lt;br&gt;ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av 1 § 1993:1550 och av 10 §, 1982:325.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§' ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamhet från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan och&lt;br&gt;avtalas därvid att ansvaret för pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse skall överflyttas på&lt;br&gt;efterträdaren, skall samtycke till&lt;br&gt;överflyttningen inhämtas från inne-&lt;br&gt;havaren av pensionsfordringen.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten äger medge&lt;br&gt;att samtycke icke behöver inhäm-&lt;br&gt;tas, om efterträdaren kan anses god&lt;br&gt;för pensionsutfästelsen. Något sam-&lt;br&gt;tycke behövs inte vid ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om tillvar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamhet från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan och&lt;br&gt;avtalas därvid att ansvaret för pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse skall överflyttas på&lt;br&gt;efterträdaren, skall samtycke till&lt;br&gt;överflyttningen inhämtas från inne-&lt;br&gt;havaren av pensionsfordringen.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten äger medge&lt;br&gt;att samtycke icke behöver inhäm-&lt;br&gt;tas, om efterträdaren kan anses god&lt;br&gt;för pensionsutfästelsen. Något sam-&lt;br&gt;tycke behövs inte vid ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 11 kap. förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1986:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det i författning meddelats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;atagande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reg-&lt;br&gt;lerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock inte&lt;br&gt;underrättas eller kallas enligt 14 kap. 13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 12 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap.&lt;br&gt;5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och&lt;br&gt;nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 aktie-&lt;br&gt;bolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses ut-&lt;br&gt;fästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd&lt;br&gt;hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter&lt;br&gt;överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:805.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i ackordslagen (1970:847) Prop. 1995/96:74&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 48 § ackordslagen (1970:847)' orden&lt;br&gt;&amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse av 48 § 1992:1617&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 24 § lagen (1972:262) om understödsföre-&lt;br&gt;ningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; och &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas&lt;br&gt;ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 24 § 1992:1624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;upphovsmannakonto&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 och 13 §§ lagen (1979:611) om upp-&lt;br&gt;hovsmannakonto&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlems-&lt;br&gt;bank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 2 § 1994:494&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag får enligt de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i denna&lt;br&gt;paragraf förvärva aktier eller ande-&lt;br&gt;lar i företag som driver någon&lt;br&gt;form av finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag får enligt de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i denna&lt;br&gt;paragraf förvärva aktier eller ande-&lt;br&gt;lar i företag som driver någon&lt;br&gt;form av finansiell verksamhet. Ett&lt;br&gt;försäkringsbolag som är moderbo-&lt;br&gt;lag till ett bankbolag får inte vara&lt;br&gt;dotterföretag till något annat före-&lt;br&gt;tag än ett bankbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkrings-&lt;br&gt;bolagets övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röste-&lt;br&gt;tal som överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller&lt;br&gt;andelar i företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en&lt;br&gt;koncern, skall första meningen tillämpas på koncernens samlade innehav.&lt;br&gt;Vid beräkningen av koncernens innehav skall dock, intill ett innehav mot-&lt;br&gt;svarande fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar, bort-&lt;br&gt;ses från aktier eller andelar som innehas av företag i koncernen som dri-&lt;br&gt;ver någon form av finansiell verksamhet eller av dotterföretag till sådana&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade&lt;br&gt;aktierna eller andelarna - tillsammans med det bokförda värdet av försäk-&lt;br&gt;ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver till-&lt;br&gt;stånd enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital&lt;br&gt;eller i annan form i ett annnat försäkringsbolag - inte överstiger summan&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. för livförsäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;eget kapital och garantikapital samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fyra procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försäkringstekniska skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återbäringsmedel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- femtio procent av övervärden i tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1767.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. för skadeförsäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och&lt;br&gt;utjämningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sjuttio procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skatteutjämningsreserv och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;fyra procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försäkringstekniska skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säkerhetsreserv och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- femtio procent av övervärden i tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i organisationen av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Pr°P- 1995/96:74&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672)' orden &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsvarande böjningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § 1989:1084&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°p. 1995/96:74&lt;br&gt;styrelserepresentation för de privatanställda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen (1987:1245) om styrelse-&lt;br&gt;representation för de privatanställda skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksmstitut,&lt;br&gt;försäkringsbolag och ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncem avses i denna lag&lt;br&gt;svenska juridiska personer som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 1 kap. 2 § sparbank-&lt;br&gt;slagen (1987:619), 1 kap. 8 § före-&lt;br&gt;ningsbankslagen (1987:620),&lt;br&gt;1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar är moderföretag och dotter-&lt;br&gt;företag i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncem avses i denna lag&lt;br&gt;svenska juridiska personer som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 1 kap. 2 § sparbank-&lt;br&gt;slagen (1987:619), 1 kap. 5 §&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker, 1 kap. 9 § försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) eller 1 kap. 4 §&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar är moderföretag och&lt;br&gt;dotterföretag i förhållande till var-&lt;br&gt;andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av arbetstagarrepresentantema får närvara och delta i överläggning-&lt;br&gt;arna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av&lt;br&gt;därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 7 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 6 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;innebär att ett uppdrag ges åt en&lt;br&gt;regionstyrelse eller ett motsvarande&lt;br&gt;organ i en region, har de anställda&lt;br&gt;inom regionen rätt att bestämma att&lt;br&gt;en representant för dem och en&lt;br&gt;suppleant skall omfattas av upp-&lt;br&gt;draget. En sådan representant har&lt;br&gt;motsvarande rätt som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 7 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 6 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker innebär att ett uppdrag ges åt&lt;br&gt;en regionstyrelse eller ett motsva-&lt;br&gt;rande organ i en region, har de&lt;br&gt;anställda inom regionen rätt att&lt;br&gt;bestämma att en representant för&lt;br&gt;dem och en suppleant skall om-&lt;br&gt;fattas av uppdraget. En sådan&lt;br&gt;representant har motsvarande rätt&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1944&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den represen- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;tant som avses i första och andra styckena av den organisation som före-&lt;br&gt;träder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget&lt;br&gt;eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §’&lt;br&gt;Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom när-&lt;br&gt;stående persons namn, personnummer och adress och i förekommande&lt;br&gt;fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvär-&lt;br&gt;den för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas&lt;br&gt;för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med&lt;br&gt;eller haft liknande förhållande med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620), 1 kap. 9 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103)&lt;br&gt;om årsredovisning m. m. i vissa&lt;br&gt;företag, skall i självdeklarationen&lt;br&gt;lämna uppgift om namn och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer för moderföretag&lt;br&gt;jämte aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;med angivande av röstvärde samt,&lt;br&gt;i förekommande fall, uppgifter om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer för&lt;br&gt;dettas moderföretag. Ägaruppgift-&lt;br&gt;ema skall avse förhållandena vid&lt;br&gt;senast avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om medlemsbanker,&lt;br&gt;1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag, skall i själv-&lt;br&gt;deklarationen lämna uppgift om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer för&lt;br&gt;moderföretag jämte aktie- eller&lt;br&gt;andelsinnehav med angivande av&lt;br&gt;röstvärde samt, i förekommande&lt;br&gt;fall, uppgifter om namn och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer för dettas moder-&lt;br&gt;företag. Ägaruppgiftema skall avse&lt;br&gt;förhållandena vid senast avslutade&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’Senaste lydelse 1994:1876.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om Prop- 1995/96:74&lt;br&gt;statligt stöd till banker och andra kreditinstitut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 13 och 14 §§ lagen (1993:765) om statligt&lt;br&gt;stöd till banker och andra kreditinstitut ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;periodiseringsfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen om periodiseringsfonder&lt;br&gt;(1993:1538) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) eller&lt;br&gt;11 kap. föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) och vid övertagande&lt;br&gt;enligt 10 kap. 8 a § föreningsbank-&lt;br&gt;slagen och vid övertagande som&lt;br&gt;avses i 5 eller 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:702) om inkomstskatteregler&lt;br&gt;med anledning av vissa omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom den finansiella sek-&lt;br&gt;torn, m. m. samt vid ombildning&lt;br&gt;och tillskott enligt 2 § respektive&lt;br&gt;3 § första meningen lagen&lt;br&gt;(1994:758) om ombildning av&lt;br&gt;landshypoteksinstitutionen anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt, skall&lt;br&gt;föreningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som ett&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och vid&lt;br&gt;övertagande som avses i 5 eller 6 §&lt;br&gt;lagen (1992:702) om inkomstskat-&lt;br&gt;teregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finans-&lt;br&gt;iella sektorn, m. m. samt vid om-&lt;br&gt;bildning och tillskott enligt 2 §&lt;br&gt;respektive 3 § första meningen&lt;br&gt;lagen (1994:758) om ombildning&lt;br&gt;av landshypoteksinstitutionen anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt, skall&lt;br&gt;föreningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som ett&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1887.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett&lt;br&gt;företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller&lt;br&gt;ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över&lt;br&gt;ett annat företag (det nya dotterföretaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag an-&lt;br&gt;ses ha ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett annat företag om det sena-&lt;br&gt;re företaget är dotterföretag till det&lt;br&gt;förra företaget enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) eller 1 kap.&lt;br&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713). Ett utländskt bolag&lt;br&gt;skall anses ha ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande över ett företag om före-&lt;br&gt;taget skulle ha varit ett dotterföre-&lt;br&gt;tag till det utländska bolaget om&lt;br&gt;detta varit ett svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag an-&lt;br&gt;ses ha ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett annat företag om det sena-&lt;br&gt;re företaget är dotterföretag till det&lt;br&gt;förra företaget enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om medlemsbanker&lt;br&gt;eller 1 kap. 9 § försäkringsrörel-&lt;br&gt;selagen (1982:713). Ett utländskt&lt;br&gt;bolag skall anses ha ett bestäm-&lt;br&gt;mande inflytande över ett företag&lt;br&gt;om företaget skulle ha varit ett&lt;br&gt;dotterföretag till det utländska&lt;br&gt;bolaget om detta varit ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan fusion som&lt;br&gt;anges i 2 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller enligt 11 kap. föreningsbank-&lt;br&gt;slagen (1987:620) och vid över-&lt;br&gt;tagande enligt 10 kap. 8 a § före-&lt;br&gt;ningsbankslagen och vid övertagan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan fusion som&lt;br&gt;anges i 2 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;och vid övertagande som avses i&lt;br&gt;5 § lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1890.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1889.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som avses i 5 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:702) om inkomstskatteregler&lt;br&gt;med anledning av vissa omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom den finansiella sek-&lt;br&gt;torn, m.m. skall vid tillämpning av&lt;br&gt;denna lag det överlåtande och det&lt;br&gt;övertagande företaget anses som ett&lt;br&gt;och samma företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt, skall&lt;br&gt;föreningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som ett och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;siella sektorn, m.m. skall vid till-&lt;br&gt;ämpning av denna lag det över-&lt;br&gt;låtande och det övertagande före-&lt;br&gt;taget anses som ett och samma&lt;br&gt;företag. Har en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning skiftat ut aktier enligt 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, skall förening-&lt;br&gt;en och det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftats ut anses som ett och sam-&lt;br&gt;ma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt&lt;br&gt;underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det&lt;br&gt;beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncem&lt;br&gt;före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket.&lt;br&gt;Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag&lt;br&gt;mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för&lt;br&gt;gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha&lt;br&gt;upphört om fusionen inte ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket&lt;br&gt;endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8&lt;br&gt;mom. lagen om statlig inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som&lt;br&gt;anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lag (1993:1540) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;återföring av skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:1540) om återföring av&lt;br&gt;skatteutjämningsreserven skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;br&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;vid ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller&lt;br&gt;11 kap. föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) och vid övertagande&lt;br&gt;enligt 10 kap. 8 a § föreningsbank-&lt;br&gt;slagen och vid övertagande som&lt;br&gt;avses i 5 § lagen (1992:702) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler med anledning&lt;br&gt;av vissa omstruktureringar inom&lt;br&gt;den finansiella sektom, m.m. anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier på&lt;br&gt;sätt anges i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier skiftats ut&lt;br&gt;anses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;vid ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och vid&lt;br&gt;övertagande som avses i 5 § lagen&lt;br&gt;(1992:702) om inkomstskatteregler&lt;br&gt;med anledning av vissa omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom den finansiella sek-&lt;br&gt;tom, m.m. anses överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag som ett före-&lt;br&gt;tag. Har en ekonomisk förening&lt;br&gt;skiftat ut aktier på sätt anges i 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, skall förening-&lt;br&gt;en och det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftats ut anses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1891.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; i olika böjningsformer skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsvarande böjningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1995/96:74&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § lagen (1981:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse i dess lydelse enligt lagen (1994:2015) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000) om årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 1 och 3 §§, 5 kap. 4 § samt 9 kap. 1 § orden &amp;quot;före-&lt;br&gt;ningsbank&amp;quot; eller &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsvarande böjningsform,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1 §, 6 kap. 2 §, 8 kap. 5 § samt 9 kap. 1 och 3 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop. 1995/96:10 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag för vaije räkenskapsår upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha&lt;br&gt;auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i års-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för en central&lt;br&gt;föreningsbank skall innehålla en&lt;br&gt;sammanställning av de egna och de&lt;br&gt;anslutna lokala föreningsbankemas&lt;br&gt;balansräkningar och resultaträk-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbank skall i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen även ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. väsentliga förändringar i med-&lt;br&gt;lemsantalet och summorna av in-&lt;br&gt;satsbelopp som skall återbetalas&lt;br&gt;under nästa räkenskapsår enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in&lt;br&gt;under de två närmast följande räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen även ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. väsentliga förändringar i med-&lt;br&gt;lemsantalet och summorna av in-&lt;br&gt;satsbelopp som skall återbetalas&lt;br&gt;under nästa räkenskapsår enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 och 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:000) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop. 1995/96:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank och ett hypoteksinstitut&lt;br&gt;skall ge in bestyrkta kopior av års-&lt;br&gt;redovisningen och revisionsberät-&lt;br&gt;telsen för det förflutna räkenskap-&lt;br&gt;såret till registreringsmyndigheten&lt;br&gt;så snart det kan ske efter det att&lt;br&gt;balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen blivit fastställda. En lokal&lt;br&gt;föreningsbank är dock skyldig att&lt;br&gt;ge in handlingarna endast om&lt;br&gt;registreringsmyndigheten begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos en lokal föreningsbank skall&lt;br&gt;bestyrkta kopior av årsredovisning-&lt;br&gt;en och revisionsberättelsen hållas&lt;br&gt;tillgängliga för envar senast en&lt;br&gt;månad efter det att balansräkning-&lt;br&gt;en och resultaträkningen blivit fast-&lt;br&gt;ställda. Envar skall ha rätt att på&lt;br&gt;begäran få kopior av handlingar-&lt;br&gt;na. Priset på sådana kopior får&lt;br&gt;inte överstiga administrationskost-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;som ges in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten eller hålls tillgänglig enligt&lt;br&gt;andra stycket skall en styrelseleda-&lt;br&gt;mot teckna bevis om att balans-&lt;br&gt;räkningen och resultaträkningen&lt;br&gt;har fastställts med uppgift om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla uppgift om stäm-&lt;br&gt;mans beslut beträffande bankens&lt;br&gt;eller institutets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En bank och ett hypoteksinstitut&lt;br&gt;skall ge in bestyrkta kopior av års-&lt;br&gt;redovisningen och revisionsberät-&lt;br&gt;telsen för det förflutna räkenskap-&lt;br&gt;såret till registreringsmyndigheten&lt;br&gt;så snart det kan ske efter det att&lt;br&gt;balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen blivit fastställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;som ges in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten skall en styrelseledamot&lt;br&gt;teckna bevis om att balansräkning-&lt;br&gt;en och resultaträkningen har fast-&lt;br&gt;ställts med uppgift om fastställelse-&lt;br&gt;dagen. Beviset skall även innehålla&lt;br&gt;uppgift om stämmans beslut be-&lt;br&gt;träffande bankens eller institutets&lt;br&gt;vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av&lt;br&gt;delårsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast&lt;br&gt;lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas&lt;br&gt;in till Finansinspektionen så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter för koncem enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket skall alltid läm-&lt;br&gt;nas av ett moderföretag som är&lt;br&gt;bank eller hypoteksinstitut. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt skall en central före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter för koncem enligt&lt;br&gt;3 § andra stycket skall alltid läm-&lt;br&gt;nas av ett moderföretag som är&lt;br&gt;bank eller hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsbank som har anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker lämna uppgifter&lt;br&gt;för gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 3 §, lämnas uppgifter&lt;br&gt;om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räken-&lt;br&gt;skapsårs utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1992 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en sär-&lt;br&gt;skild utredare (lagmannen Anders Nordström) med uppdrag att utreda be-&lt;br&gt;hovet av normgivning och tillsyn inom vissa delar av betalningsväsendet.&lt;br&gt;I tilläggsdirektiv hösten 1992 (dir. 1992:95) och våren 1993 (dir.&lt;br&gt;1993:56) utvidgades utredningens uppdrag till att omfatta en analys av&lt;br&gt;bankverksamhet som bedrivs i butik samt en översyn av den inlånings-&lt;br&gt;och finansieringsverksamhet som drivs av sparkassor och andra före-&lt;br&gt;ningar. Utredningen var närmast påkallad av den snabba datatekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen inom betalningsväsendet, såväl nationellt som internationellt,&lt;br&gt;och av att en växande del av betalningsförmedlingen sköts av företag som&lt;br&gt;inte omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Vad angår finansiell verk-&lt;br&gt;samhet i föreningsform härrörde utredningsbehovet från det faktum att ett&lt;br&gt;stort antal föreningar bedriver såväl in- som utlåningsverksamhet utanför&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. De möjligheter som den numera upphävda&lt;br&gt;finansbolagslagen erbjöd att bedriva finansieringsverksamhet i förenings-&lt;br&gt;form har inte tagits med i den år 1992 beslutade kreditmarknadsbolagsla-&lt;br&gt;gen. Med hänsyn också till de förpliktelser som Sverige i och med EES-&lt;br&gt;avtalet åtagit sig att respektera såvitt avser en harmonisering av de&lt;br&gt;europeiska regelsystemen på det finansiella området, ansåg regeringen att&lt;br&gt;det var nödvändigt att snarast utreda hur sparkassorna och de övriga före-&lt;br&gt;ningar som driver inlånings- eller finansieringsverksamhet skulle regleras&lt;br&gt;i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 30 maj 1994 överlämnade utredningen ett delbetänkande, Finan-&lt;br&gt;siella tjänster i förändring SOU 1994:66, som behandlar bl.a. inlånings-&lt;br&gt;begreppet i bankrörelselagen samt sådan finansieringsverksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i föreningsform. Vidare lämnas förslag om banktjänster genom&lt;br&gt;ombud. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning av remissin-&lt;br&gt;stanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi 94/1942).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har utarbetats en promemoria, Ändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen för kreditinstitut och värdepappersbolag med anledning av&lt;br&gt;nya EG-direktiv, m.m. (Ds 1994:78). Huvuddelen av promemorians för-&lt;br&gt;slag har lett till lagstiftning (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12 och&lt;br&gt;rskr. 1994/95:164). Promemorian innehåller dock även förslag angående&lt;br&gt;icke-finansiella företag som ägare till banker. Promemorian har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En förteckning över remissinstanser finns i bilaga 2. En sam-&lt;br&gt;manställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet&lt;br&gt;(Fi 95/1565).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Regeringen har Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;följt Lagrådets förslag och synpunkter. Dessutom har vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas i för-&lt;br&gt;fattningskommentaren, avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Konkurrensen på bankmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Generellt gäller att ju fler företag som uppträder på en marknad desto&lt;br&gt;mindre är risken för ett konkurrensbegränsande beteende, och desto&lt;br&gt;större är chansen till ett brett utbud av varor och tjänster av hög kvalitet,&lt;br&gt;till konkurrenspressade priser. På bankmarknaden betyder konkurrens-&lt;br&gt;pressade priser framför allt att konsumenterna får lägre utlåningsräntor&lt;br&gt;och högre inlåningsräntor - dvs. räntemarginalen minskar. En skarp kon-&lt;br&gt;kurrens på en marknad medför också, visar erfarenheten, att konsumen-&lt;br&gt;terna får större valfrihet och bättre service. Bankmarknaden utgör inget&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad konkurrens på bankmarknaden kan således förväntas bidra till&lt;br&gt;bl.a. minskade räntemarginaler. Dessa har varit relativt höga under de&lt;br&gt;senaste åren. Den höga räntemarginalen kan främst förklaras av bank-&lt;br&gt;krisen, men även av att konkurrensen är ofullständig. Den svenska bank-&lt;br&gt;marknaden har av tradition dominerats av ett fåtal stora aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det höga ränteläget har inneburit påfrestningar både på hushåll och&lt;br&gt;foretag. En ökad konkurrens och lägre marginaler är därför önskvärda&lt;br&gt;även ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv. Härigenom kan den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten stimuleras genom ökad privat efterfrågan och&lt;br&gt;ökade investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankmarknaden kan dock inte lämnas helt oreglerad av flera skäl. Reg-&lt;br&gt;ler behövs för att främja det finansiella systemets stabilitet och ett gott&lt;br&gt;konsumentskydd. Stabilitetsmålet avser skyddet av betalningssystemet, så&lt;br&gt;att inte enskilda instituts problem via effekter på betalningssystemet&lt;br&gt;orsakar allvarlig skada för den ekonomiska aktiviteten i samhället. Det&lt;br&gt;är således olämpligt att formulera regler som skall ge ökad konkurrens&lt;br&gt;på bankmarknaden utan att samtidigt bevaka att de två andra målen till-&lt;br&gt;godoses. Konsumentskyddet och systemskyddet måste vara de vägledande&lt;br&gt;principerna vid utformningen av åtgärder som skall leda till ökad&lt;br&gt;bankkonkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att de negativa effekterna av den oligopolliknande&lt;br&gt;struktur som har kännetecknat den svenska bankmarknaden och som i&lt;br&gt;viss mån förstärkts av bankkrisen har minskat till följd av ökad konkur-&lt;br&gt;rens om framförallt inlåningstjänstema. Denna utveckling har bl.a.&lt;br&gt;orsakats av framväxten av en ny kategori banker som är mera specialise-&lt;br&gt;rade, s.k. nischbanker. Dessa banker använder nya och mindre kost-&lt;br&gt;nadskrävande distributionsvägar. Så har t.ex. ett antal nya s.k. telefon-&lt;br&gt;banker lyckats attrahera inlåningskunder från de etablerade bankerna&lt;br&gt;genom förmånligare villkor. Regeringen ser positivt på denna utveckling&lt;br&gt;eftersom den innebär en effektivisering av hanteringen av banktjänster,&lt;br&gt;vilket i slutändan kommer kunderna till godo. Denna utveckling har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsammans med andra faktorer lett till att räntemarginalen minskat något&lt;br&gt;den senaste tiden. Samtidigt är det viktigt att inte slå sig till ro med&lt;br&gt;uppfattningen att konkurrenssituationen inte kan förbättras ytterligare. Det&lt;br&gt;gäller att systematiskt söka efter företeelser i det finansiella systemet och&lt;br&gt;inslag i regelverket som begränsar konsumenternas möjligheter till&lt;br&gt;säkerhet, valfrihet och service till konkurrenspressade priser. Regeringen&lt;br&gt;anser att åtgärder behövs för att öka konkurrensen på bankmarknaden.&lt;br&gt;Denna proposition innehåller en rad olika förslag som skall bidra till att&lt;br&gt;regleringen av bankmarknaden blir ännu mer konsumentvänlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den positiva utvecklingen med nya nischbanker kan förklaras med den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen och med senare års liberaliseringar av ägar- och&lt;br&gt;verksamhetsregler. För att denna utveckling ytterligare skall befästas är&lt;br&gt;det lämpligt att de kvarvarande ägarrestriktionema ses över. Idag krävs&lt;br&gt;mycket starka skäl för att ett icke-finansiellt företag skall få äga en bank.&lt;br&gt;Motivet för detta har varit risken för intressekonflikter, för maktkon-&lt;br&gt;centration och för att blandade koncernbildningar kan medföra att bank-&lt;br&gt;lagstiftningens rörelse- och tillsynsregler får en begränsad verkan och&lt;br&gt;kringgås. Emellertid kan det hävdas att risken för intressekonflikter och&lt;br&gt;maktkoncentration inte nödvändigtvis är större i blandade koncerner än&lt;br&gt;i rena finansiella koncerner. Dessutom, med ökad internationalisering av&lt;br&gt;bankmarknaden, som bl.a. innebär att utländska banker med icke-&lt;br&gt;finansiella moderbolag kan vara verksamma med egna filialer i Sverige,&lt;br&gt;har dessa regler urholkats. Det finns därtill flera andra skäl till att&lt;br&gt;liberalisera reglerna om ägande av banker. Detta skulle förutom att&lt;br&gt;medverka till ökad mångfald och konkurrens även öppna nya möjligheter&lt;br&gt;till riskkapitalförsörjning för bankerna. Regeringen föreslår därför att det&lt;br&gt;nuvarande kravet om att det skall föreligga synnerliga skäl för att ett&lt;br&gt;icke-finansiellt företag skall få vara moderföretag till en bank skall tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen och ökad konkurrens medför vissa negativa&lt;br&gt;bieffekter såtillvida att kostnader för att ställa om verksamheter upp-&lt;br&gt;kommer, vilket kan påverka många enskilda individer på ett påtagligt&lt;br&gt;sätt. Detta kommer t.ex. till uttryck när bankerna till följd av ökade krav&lt;br&gt;på kostnadseffektivitet skär ned kontorsnäten. Även om det i växande ut-&lt;br&gt;sträckning är möjligt att nå bankernas tjänster utan att utnyttja bankkon-&lt;br&gt;tor, t.ex. via telefon, finns det en mängd tjänster som kan erhållas bara&lt;br&gt;på bankkontor. Utvecklingen mot färre bankkontor i landet riskerar att&lt;br&gt;leda till en sämre service till konsumenter och företag, framförallt i&lt;br&gt;glesbygdsområden. På orter där det inte bedöms som lönsamt att hålla ett&lt;br&gt;bankkontor finns det en allvarlig risk för utarmning av näringslivet sam-&lt;br&gt;tidigt som enskilda konsumenters dagliga liv försvåras. Det finns således&lt;br&gt;ett behov av åtgärder som motverkar denna försämrade situation för kon-&lt;br&gt;sumenterna. Därför lägger regeringen fram ett förslag om vidgade&lt;br&gt;möjligheter för bankerna att distribuera banktjänster genom ombud. Det&lt;br&gt;är lämpligt att bankerna i större utsträckning kan välja det sätt på vilket&lt;br&gt;man skall nå ut till sina kunder under förutsättning att verksamheten&lt;br&gt;uppfyller de erforderliga säkerhetskraven. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;banktjänster skall kunna tillhandahållas i andra lokaler än bankens egna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och med annan personal än bankens över hela landet. Återigen skall Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;dessa flexiblare rörelseregler samordnas med bestämmelser som&lt;br&gt;säkerställer kundens säkerhet - i detta fall genom krav på särskilt&lt;br&gt;tillstånd. Genom de nya reglerna ökar också sannolikheten för att&lt;br&gt;konsumenterna på många orter får en reell möjlighet att välja mellan&lt;br&gt;olika banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat inslag i en konkurrensfrämjande bankpolitik är att se över i&lt;br&gt;vilken utsträckning vissa företeelser verkligen måste omfattas av de&lt;br&gt;stränga bankrörelsereglema. Det saknas anledning att förbjuda de aktörer&lt;br&gt;som inte är banker att tillhandahålla vissa tjänster om det inte behövs av&lt;br&gt;systemskydds- eller konsumentskyddsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionella strukturen på den svenska bankmarknaden har föränd-&lt;br&gt;rats de senaste åren till följd av utvecklingen på elektronikens och data-&lt;br&gt;teknikens område. Företag som hittills inte omfattats av den finansiella&lt;br&gt;lagstiftningen tillhandahåller tjänster som liknar de som bankerna erbju-&lt;br&gt;der. Exempel på detta är att icke-finansiella företag inom t.ex. dagligva-&lt;br&gt;ruhandeln erbjuder sina kunder att göra insättningar på s.k. kundmed-&lt;br&gt;elskonton för användning till framtida köp av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att denna utveckling i grunden är positiv&lt;br&gt;eftersom den ger konsumenten en bättre service och valfrihet. Kontokort&lt;br&gt;knutna till ett kundmedelskonto är ett praktiskt och bekvämt sätt för kon-&lt;br&gt;sumenterna att sköta betalningen av främst dagligvaror. Att kontona dess-&lt;br&gt;utom är räntebärande är en fördel för konsumenterna. Det är därför vik-&lt;br&gt;tigt att bara förbehålla banksektorn de kontoformer som är särskilt be-&lt;br&gt;tydelsefulla från ett systemskydds- och konsumentskyddsperspektiv.&lt;br&gt;Eftersom transaktionskonton är viktiga såväl för betalningssystemet som&lt;br&gt;för konsumenternas förmåga att effektivt utföra löpande betalningar bör&lt;br&gt;dessa inrymmas i inlåningsdefinitionen och därmed vara inordnade i&lt;br&gt;bankrörelselagstiftningen. Däremot kan inte insättningar på kundmedels-&lt;br&gt;konton betraktas som vitala för betalningssystemet. Dessa verksamheter&lt;br&gt;kan således undantas från bankrörelsedefinitionen under förutsättning att&lt;br&gt;säkerhetsintressen är tillvaratagna. För att mottagande av medel på kund-&lt;br&gt;medelskonto inte skall omfattas av begreppet inlåningsverksamhet och&lt;br&gt;därmed stå utanför kravet på oktroj bör begränsningar införas för högsta&lt;br&gt;tillåtna kontobehållning samt för vilket ändamål dessa insatta medel får&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även mindre spar- och låneföreningar kan undantas från bankrörelse-&lt;br&gt;definitionen. Dessa förutsätter normalt ett nära förhållande mellan med-&lt;br&gt;lemmarna och föreningen som innebär att medlemmarna förväntas delta&lt;br&gt;i verksamheten och därtill ha relativt stor insyn i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Bankrörelsedefinitionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge har enbart banker haft rätt att bedriva inlåningsverksamhet&lt;br&gt;från allmänheten. Skälet för denna ensamrätt är främst att bankernas inlå-&lt;br&gt;ningskonton utgör basen för det allmänna betalningssystemet. Genom att&lt;br&gt;ålägga bankerna en strängare reglering än andra finansiella företag har&lt;br&gt;lagstiftaren verkat för ett stabilt betalningssystem. Utöver detta s.k. sys-&lt;br&gt;temskyddsintresse motiveras bankernas inlåningsmonopol av ett konsu-&lt;br&gt;mentskyddsintresse i vanlig bemärkelse. Insättama är nämligen beroende&lt;br&gt;av att de företag som förvaltar deras transaktions- och sparmedel driver&lt;br&gt;en stabil verksamhet. Ett fallissemang i ett företag som förvaltar hus-&lt;br&gt;hållens transaktions- och sparmedel kan få allvarliga privatekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser för berörda hushåll, som är beroende av medlen för sina&lt;br&gt;dagliga betalningstransaktioner och sitt långsiktiga kontosparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att värna dessa intressen har lagstiftaren valt att förbehålla ban-&lt;br&gt;kerna - som ju kringgärdas av särskilt stränga regler - rätten att ta emot&lt;br&gt;insättningar från allmänheten. I själva verket är det just inlånings-&lt;br&gt;momentet som definierar vad som är bankrörelse. Med bankrörelse avses&lt;br&gt;nämligen enligt 1 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617) verksamhet i vil-&lt;br&gt;ken ingår inlåning från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt&lt;br&gt;använder. Denna definition kan tyckas något oegentlig eftersom bankerna&lt;br&gt;vanligtvis erbjuder allmänheten ett bredare produktsortiment. Detta&lt;br&gt;kommer till uttryck i 2 kap. bankrörelselagen, där de verksamhetsgrenar&lt;br&gt;som är tillåtna för banker räknas upp. Hänvisningen till inlåningsverk-&lt;br&gt;samhet kan således inte sägas till fullo klargöra innebörden av begreppet&lt;br&gt;bankrörelse i en vidare bemärkelse. Om å andra sidan en definition skulle&lt;br&gt;utformas så att den omfattade alla de verksamheter som typiskt sett in-&lt;br&gt;ryms under bankrörelsebegreppet enligt gängse språkbruk skulle den&lt;br&gt;täcka ett större område än lagstiftaren funnit särskilt skyddsvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som antytts ovan träffas även andra finansiella företag av närings-&lt;br&gt;rättslig reglering. Särskilt kreditmarknadsbolagen, som ägnar sig åt till-&lt;br&gt;ståndspliktig finansieringsverksamhet utan att driva inlåningsrörelse, om-&lt;br&gt;fattas av ett regelverk som i stora stycken påminner om bankernas. Be-&lt;br&gt;träffande t.ex. förutsättningarna för kreditgivning och rätten att göra pla-&lt;br&gt;ceringar i andra företag har bankerna emellertid, av skäl som utvecklats&lt;br&gt;kortfattat ovan, ålagts mera ingripande restriktioner än kreditmarknads-&lt;br&gt;bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insättningsgamnti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1995/96:60 har föreslagits en ny lag om&lt;br&gt;insättningsgaranti avsedd att träda i kraft den 1 januari 1996. Det primära&lt;br&gt;syftet med att införa en garanti för insättningar är att stärka konsument-&lt;br&gt;skyddet för allmänhetens insättningar i bank och komplettera den övriga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddsreglering som omger bankerna. Därutöver är Sverige som med- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;lemsstat i EU skyldigt att införa ett system för insättningsgaranti i enlig-&lt;br&gt;het med EG:s direktiv (94/19/EEG) om system för garanti för insätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag om insättningsgaranti kommer insättningar&lt;br&gt;i bank på sådana inlåningskonton som avses i 1 kap. 2 § bankrörelselagen&lt;br&gt;att ersättas i händelse av bankinstitutets konkurs upp till 250.000 kr.&lt;br&gt;Genom detta system kommer alltså skyddet för en av betalningssystemets&lt;br&gt;vitalaste delar, nämligen avistainlåningen, ytterligare att stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bankrörelsedefinition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelsedefinitionen i 1 kap. 2 § bankrörelselagen har fått sitt huvud-&lt;br&gt;sakliga innehåll genom 1911 års banklagstiftning. I prop. 1990/91:154 an-&lt;br&gt;gående rörelseregler för bank anförde föredragande statsrådet bl.a. följ-&lt;br&gt;ande om inlåningsbegreppets innebörd (s. 52):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Inlåningsverksamhet i bankrörelse kännetecknas av ett antal faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avser kontoinlåning från allmänheten med i princip likalydande&lt;br&gt;villkor för alla insättare. Behållningen är nominellt säker och helt lik-&lt;br&gt;vid. Inlåningen är inte förknippad med några skyldigheter för insättar-&lt;br&gt;na, och den är inte kopplad till någon annan typ av näringsverksamhet&lt;br&gt;eller rörelse. Det är viktigt att inlåningsverksamhet med dessa känne-&lt;br&gt;tecken förbehålls bankerna. Som auktorisationspliktig inlåningsverk-&lt;br&gt;samhet bör inte anses sådan inlåning till sparkassa som utan vinstsyfte&lt;br&gt;drivs av en förening, vars uppgift är att tillgodose finansieringsbehov&lt;br&gt;hos föreningens medlemmar. Den sparkasserörelse som KF och HSB&lt;br&gt;bedriver har således sedan länge ansetts falla utanför bankverksamhets-&lt;br&gt;begreppet eftersom insättama måste vara medlemmar i respektive&lt;br&gt;organisation. Andra former av kontoinsättningar med anknytning till&lt;br&gt;viss affärsverksamhet har blivit allt vanligare. Skiljelinjen mellan&lt;br&gt;sådana kontoinsättningar och inlåning i bank är inte alltid helt tydlig&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företeelse som inte är ny men som under senare tid har ökat i omfatt-&lt;br&gt;ning är detaljhandelsföretags erbjudande till kontokortskunder att sätta in&lt;br&gt;medel på räntebärande konto. Sådana företag bedriver inte någon finan-&lt;br&gt;siell verksamhet mot allmänheten. Insatta medel är i samtliga fall avsedda&lt;br&gt;att användas vid köp av företagets varor eller tjänster. I flertalet fall är&lt;br&gt;rätten att sätta in pengar begränsad genom att tillgodohavandet får uppgå&lt;br&gt;till ett visst högsta belopp. Att beloppsbegränsning finns kan bero på att&lt;br&gt;företagen själva vill ha en beloppsbegränsning, men även på att Finansin-&lt;br&gt;spektionen i en skrivelse år 1991 på fråga från ICA Kort AB förklarade&lt;br&gt;att bolaget genom att ta emot insättning av medel på konto inte bedrev till-&lt;br&gt;ståndspliktig verksamhet enligt bankrörelselagen om bl.a. den högsta&lt;br&gt;tillåtna behållningen på kontot begränsades till 8 000 kr. I prop.&lt;br&gt;1990/91:154 uttalades (s. 52) att en förutsättning för att sådana kontoin-&lt;br&gt;sättningar skall falla utanför bankinlåningsbegreppet är att de har nära&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknytning till någon annan affärsverksamhet än bankrörelse eller annan&lt;br&gt;finansiell rörelse. En till inlåningsverksamhet gränsande företeelse utgör&lt;br&gt;mottagande av kundmedel på konto enligt lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse. Enligt 3 kap. 4 § i lagens lydelse från och med den 1 januari&lt;br&gt;1996 får värdepappersbolag och vissa utländska företag efter tillstånd från&lt;br&gt;Finansinspektionen ta emot kunders medel på konto för att underlätta&lt;br&gt;värdepappersrörelsen. Sådant tillstånd får endast meddelas tillsammans&lt;br&gt;med tillstånd att lämna kunder kredit mot säkerhet för placeringar i&lt;br&gt;finansiella instrument enligt 3 kap. 4 § p. 4 och 5 samma lag. För de&lt;br&gt;värdepappersföretag som avser att ta emot kundmedel gäller vissa sär-&lt;br&gt;skilda inskränkningar som i allt väsentligt har sin upprinnelse i EG-&lt;br&gt;rättens krav på reglering, varom mer nedan (avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en verksamhet som tangerar bankrörelselagens inlåningsbe-&lt;br&gt;grepp är utgivning av s.k. kontobaserade obligationer. Obligationsmark-&lt;br&gt;naden har utvecklats så att gränsdragningen mellan inlåning och s.k. upp-&lt;br&gt;låning har blivit allt mindre tydlig. Vid obligationsutgivning har det blivit&lt;br&gt;vanligt att förvärvaren av obligationen endast registreras i ett ADB-&lt;br&gt;baserat kontoregister utan att erhålla något värdepapper av utgivaren.&lt;br&gt;Som bevis på registreringen erhåller förvärvaren i stället ett kontoutdrag.&lt;br&gt;För att uppfylla kraven på fondpapper enligt lagen (1991:980) om finan-&lt;br&gt;siella instrument fordras dock att det vid obligationsutgivningen sker en&lt;br&gt;utgivning av ett fysiskt värdepapper eller en offentlig registrering enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). Vid sådan registrering sker ägarbyten genom&lt;br&gt;att registreringen ändras i stället för en tradering av ett fysiskt värdepap-&lt;br&gt;per. Registreringen fullgör de civilrättsliga funktioner som annars är&lt;br&gt;knutna till själva innehavet av värdepapper. Genom registreringsmöjlig-&lt;br&gt;heten är dessa obligationer omsättningsbara på värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Vissa av de på marknaden förekommande kontobaserade obligationerna&lt;br&gt;har dock ingen andrahandsmarknad. Benämningen obligation kan därmed&lt;br&gt;tyckas något oegentlig. Däremot kan de lösas in vid varje tillfälle hos ut-&lt;br&gt;givaren som, om räntan är bunden, tillgodogör sig eller betalar räntekom-&lt;br&gt;pensation vid förtida inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 EG-rätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I EG-rätten finns bestämmelser som rör inlånings- och kreditgivnings-&lt;br&gt;verksamhet bl.a. i direktivet den 12 december 1977 om samordning av&lt;br&gt;lagar och andra författningar om rätten att starta och bedriva verksamhet&lt;br&gt;i kreditinstitut (77/780/EEG), det s.k. första banksamordningsdirektivet,&lt;br&gt;och direktivet av den 15 december 1989 om samordning av lagar och&lt;br&gt;andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinsti-&lt;br&gt;tut (89/646/EEG), det s.k. andra banksamordningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-rättens grundläggande principer kan i korthet sägas innehålla följ-&lt;br&gt;ande. En auktorisation som ett finansiellt företag erhållit i det med-&lt;br&gt;lemsland där företaget hör hemma skall ha giltighet i EU-området.&lt;br&gt;Genom EES-avtalet utsträcks giltighetsområdet till att avse hela EES-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området (EU:s medlemsländer samt Island, Liechtenstein och Norge). Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;Företaget skall med stöd av denna enda auktorisation obehindrat kunna&lt;br&gt;erbjuda tjänster till mottagare i andra medlemsländer utan att det där&lt;br&gt;ställs krav på etablering eller särskilt tillstånd. Verksamheten skall - var&lt;br&gt;den än bedrivs inom EES - i princip stå under hemlandstillsyn, d.v.s.&lt;br&gt;hemlandets myndigheter skall ha huvudansvaret även för filialer&lt;br&gt;etablerade i andra EES-stater. En ordning med en enda auktorisation och&lt;br&gt;hemlandstillsyn förutsätter i princip att varje EES-land godtar övriga&lt;br&gt;EES-länders regler för finansiell rörelse och offentlig tillsyn som&lt;br&gt;tillräckliga för att tillgodose det egna landets anspråk på sundhet i&lt;br&gt;rörelsen. Denna ordning kallas för principen om ömsesidigt erkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför har i direktivform - bl.a. de två banksamordningsdirektiven -&lt;br&gt;lagts fest vissa minimiregler som syftar till harmonisering av grund-&lt;br&gt;läggande regler för verksamheten i olika typer av finansiella företag.&lt;br&gt;EG:s banksamordningsdirektiv avser - såvitt nu är i fråga - främst&lt;br&gt;kreditinstitut enligt den definition som återfinns i första banksamordnings-&lt;br&gt;direktivet. Med kreditinstitut avses där ett företag vars verksamhet består&lt;br&gt;i att från allmänheten ta emot insättningar och andra återbetalningspliktiga&lt;br&gt;medel och att bevilja kredit för egen räkning. I ingressen till direktivet&lt;br&gt;förtydligas att definitionen omfattar företag som tar emot medel från all-&lt;br&gt;mänheten, antingen genom insättningar eller i annan form, såsom fort-&lt;br&gt;löpande utgivning av obligationer eller andra jämförbara värdepapper.&lt;br&gt;Definitionen träffer alltså såväl svenska banker som kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;som bedriver upplåning från allmänheten. Från direktivens tillämpnings-&lt;br&gt;område har undantagits centralbanker, postgiroinstitut samt vissa namn-&lt;br&gt;givna kreditinstitut i olika medlemsstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-direktiven är det således kombinationen av inlåning eller&lt;br&gt;upplåning från allmänheten å ena sidan och kreditgivning å den andra&lt;br&gt;som skall vara föremål för särskild reglering. Därutöver skall medlems-&lt;br&gt;staterna enligt artikel 3 i andra banksamordningsdirektivet förbjuda per-&lt;br&gt;soner eller företag som inte är kreditinstitut att driva rörelse som omfattar&lt;br&gt;mottagandet av insättningar och andra återbetalningspliktiga medel från&lt;br&gt;allmänheten. Från förbudet undantas emellertid bl.a. verksamhet som&lt;br&gt;omfattas av nationell lagstiftning, under förutsättning att verksamheten är&lt;br&gt;underkastad regler och övervakning till skydd för insättare och investera-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Behovet av lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av föregående avsnitt förekommer i institut utanför bank-&lt;br&gt;sektorn idag vissa verksamhetsformer som i mångt och mycket liknar in-&lt;br&gt;låningsverksamhet enligt bankrörelselagen i dess nuvarande lydelse. Allt&lt;br&gt;fler marknadsaktörer utanför banksfären tenderar att erbjuda allmänheten&lt;br&gt;kontoformer som ligger nära den traditionella bankinlåningstjänsten. Det&lt;br&gt;är därför angeläget att bankrörelsedefinitionen på ett klart och tydligt sätt&lt;br&gt;markerar gränserna mellan å ena sidan den särskilt skyddsvärda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankinlåningen och å andra sidan övriga näraliggande finansiella tjänster. Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;Såväl de som tillhandahåller tjänsterna, deras kunder och de berörda&lt;br&gt;myndigheterna är betjänta av att denna gränsdragning görs klar på ett sätt&lt;br&gt;som är lätt att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att inlåningsliknande verksamheter vuxit fram utanför bank-&lt;br&gt;sektorn har svagheterna hos den nuvarande inlåningsdefmitionen gjort sig&lt;br&gt;påminda. Enligt 1 kap. 2 § bankrörelselagen är bankrörelse - som alltså&lt;br&gt;förbehållits banker - verksamhet i vilken ingår inlåning från allmänheten&lt;br&gt;på sådan räkning som bank allmänt använder. Idén att koppla inlånings-&lt;br&gt;defmitionen till bankernas existerande kontoformer må ha fungerat väl i&lt;br&gt;en tid då det finansiella produktutbudet var mindre diversifierat än idag.&lt;br&gt;I takt med att bankerna nu får vidkännas ett högre mått av konkurrens&lt;br&gt;måste emellertid inlåningsdefmitionen förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av svårigheterna att bestämma vad som menas med inlåning&lt;br&gt;i 1 kap. 2 § bankrörelselagens mening kan tillämpningsproblem upp-&lt;br&gt;komma också beträffande begreppet &amp;quot;allmänheten&amp;quot; i samma lagrum. Som&lt;br&gt;anförts i avsnitt 5.1 anses sedan länge att exempelvis KF:s och HSB:s&lt;br&gt;sparkasseverksamheter inte fordrar bankoktroj eftersom de endast bedrivs&lt;br&gt;gentemot medlemmarna, låt vara att medlemskap i föreningarna i princip&lt;br&gt;står öppet för envar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetsbegreppet, och dess tolkning, måste sedan Sverige anslutit&lt;br&gt;sig till det EG-rättsliga regelverket också ses i nytt ljus. Enligt andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet får nämligen inga andra företag än kreditinsti-&lt;br&gt;tut ta emot inlåning från allmänheten. Vad som avses med allmänheten&lt;br&gt;i detta direktivs mening har inte närmare angetts i direktivet. Frågan har&lt;br&gt;inte heller prövats av EG-domstolen. Eftersom det inte är otänkbart att&lt;br&gt;en utomstående betraktare skulle kunna komma fram till att i vart fall de&lt;br&gt;stora kooperativen riktar sin sparkasseverksamhet mot allmänheten -&lt;br&gt;medlemskap står ju öppet för envar - finns det skäl att diskutera i vilken&lt;br&gt;mån den svenska uttolkningen av allmänhetsbegreppet i bankrörelselagen&lt;br&gt;är förenlig med de EG-rättsliga principerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Ny bankrörelsedefinition&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har beskrivits syftet med principen om bankernas&lt;br&gt;ensamrätt till inlåning från allmänheten. Såsom tidigare nämnts överens-&lt;br&gt;stämmer det regelverk som styr bankerna i stora stycken med de regler&lt;br&gt;som gäller för kreditmarknadsbolagen. Vissa skillnader kvarstår dock.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas bankrörelselagens regler om matchning av till-&lt;br&gt;gångar och skulder (2 kap. 19 § första stycket), inskränkningar i bankens&lt;br&gt;rätt att bevilja långfristiga lån (2 kap. 19 § andra stycket), begränsningar&lt;br&gt;av en banks rätt att förvärva aktier och fast egendom (2 kap. 4 och&lt;br&gt;15 a §§), kravet på säkerhet vid kreditgivning (2 kap. 13 §) samt bank-&lt;br&gt;smittobestämmelsen (1 kap. 11 §). Såsom Riksbanken har påpekat i sitt&lt;br&gt;remissvar kan det finnas skäl att ifrågasätta om skillnaderna är tillräckligt&lt;br&gt;betydande för att behålla en vattendelare mellan å ena sidan de inlånande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankerna och å andra sidan övriga kreditinstitut. Regeringen vill emeller- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;tid inte i detta sammanhang överge principen att inlåning skall vara för-&lt;br&gt;behållen bankerna. En sådan fråga fordrar ingående överväganden. Ut-&lt;br&gt;vecklingen får visa om det även i framtiden krävs en särreglering för&lt;br&gt;bankerna i förhållande till andra företag som bedriver finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet men som inte ägnar sig åt just inlåning från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Inlåningsverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:Inlåningsdefinitionen förtydligas. Med inlå-&lt;br&gt;ningsverksamhet enligt bankrörelselagen skall avses inlåning på&lt;br&gt;konto där behållningen är nominellt bestämd och tillgänglig för in-&lt;br&gt;sättama med kort varsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Med inlåning skall avses insättning av medel på&lt;br&gt;konto om insättning kan ske fortlöpande och om kontobehållningen utgörs&lt;br&gt;av värdet av pengar och är disponibel för insättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser som yttrat sig på denna&lt;br&gt;punkt har välkomnat ett tydliggörande av bankrörelsebegreppet. Finans-&lt;br&gt;inspektionen har föreslagit att till inlåningsdefmitionen fogas rekvisitet&lt;br&gt;&amp;quot;nominellt bestämt&amp;quot;. Svenska Bankföreningen anser att den nuvarande de-&lt;br&gt;finitionen av bankrörelse skall behållas just därför att den förutsätter att&lt;br&gt;inlåning skall ske i bank. Advokatsamfundet anser att bankrörelse skall&lt;br&gt;definieras som verksamhet &amp;quot;vari ingår inlåning från allmänheten&amp;quot;, och att&lt;br&gt;övriga tolkningsdata får inhämtas motivledes; annars blir definitionen&lt;br&gt;snart överspelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redan berörts i det föregående&lt;br&gt;avsnittet måste bankrörelsedefinitionen tydliggöras, främst på grund av&lt;br&gt;att andra företag än banker i allt högre utsträckning driver inlåningslik-&lt;br&gt;nande verksamhet. I avsnittet om inlåningsbegreppets innebörd har&lt;br&gt;beskrivits skälen till att bankerna förbehållits rätten att ta emot inlåning&lt;br&gt;från allmänheten. Särskilt viktigt i detta sammanhang är samhällets&lt;br&gt;intresse av att upprätthålla ett stabilt och effektivt allmänt betalnings-&lt;br&gt;system. Det är sålunda särskilt de kontoformer som är ägnade att&lt;br&gt;integreras i detta betalningsystem som bör förbehållas banksektorn. Så är&lt;br&gt;fallet med de konton som är sammanlänkade med någon form av gene-&lt;br&gt;rellt betalningsinstrument, t. ex debetkort, check eller gireringsfunktion,&lt;br&gt;s.k. transaktionskonton. Inlåningsmonopolet är också motiverat av att de&lt;br&gt;flesta konsumenter är beroende av ett väl fungerande transaktionskonto&lt;br&gt;med låg risk för sina löpande betalningar. Även konsumentskyddsintresset&lt;br&gt;gör sig därför starkt påmint vad gäller transaktionskonton men är&lt;br&gt;naturligtvis också av stor betydelse för mer långsiktigt sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktäristiskt för transaktionskonton är att kunden deponerar, oftast&lt;br&gt;fortlöpande, pengars värde enligt på förhand standardiserade allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor. Det inlånade beloppet är nominellt bestämt. Vanligtvis utgår ränta&lt;br&gt;på beloppet. Behållningen är oftast helt likvid i den bemärkelsen att&lt;br&gt;bankkunden har rätt att få ut pengarna på anfordran, låt vara att bankerna&lt;br&gt;för vissa kontotyper har förbehållit sig rätten till uttagsavgifter. Dessa&lt;br&gt;kännetecken bör tjäna som utgångspunkt för den närmare avgränsningen&lt;br&gt;av inlåningsbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inlåning avses redan enligt gängse språkbruk någon form av&lt;br&gt;insättning av medel som insättaren ensam, eller tillsammans med annan&lt;br&gt;kontohavare, förfogar över. Det är således fråga om en deposition av&lt;br&gt;pengar på vilka insättaren har krav på återbetalning. Vidare förutsätts&lt;br&gt;någon form av kontoförhållande, dvs. ett ramavtal enligt vilket kontoha-&lt;br&gt;varen får göra fortlöpande insättningar. Storleken på de insatta beloppen&lt;br&gt;har inte bestämts på förhand. Härigenom skiljer sig inlåning från bl.a.&lt;br&gt;obligationsutgivning. Att en medlem i en ekonomisk förening låter åter-&lt;br&gt;bäring eller s.k. efterlikvid stå kvar på konto i föreningen bör inte betrak-&lt;br&gt;tas som insättning av medel på konto. I dessa fall avser insatta medel en-&lt;br&gt;dast medel som genererats från föreningens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat särdrag för de kontoslag som bör omfattas av inlåningsbe-&lt;br&gt;greppet är att behållningen är nominellt bestämd, vilket innebär att konto-&lt;br&gt;behållningen kan beräknas med utgångspunkt från insättningarnas nomi-&lt;br&gt;nella belopp; en insättning av 100 kronor motsvarar ett värde om&lt;br&gt;100 kronor, jämte eventuell ränta. Att behållningen är nominellt bestämd&lt;br&gt;innebär således att insättarens disponibla behållning aldrig kommer att&lt;br&gt;understiga det belopp eller summan av de belopp som han har satt in på&lt;br&gt;kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kanske mest framträdande kännetecknet för insättningar som är rela-&lt;br&gt;terade till betalningssystemet är att insättaren har rätt att vid anfordran ta&lt;br&gt;ut insatta medel. Detta kan även uttryckas så att behållningen är&lt;br&gt;tillgänglig (disponibel) för insättaren eller, med ett annat ord, likvid.&lt;br&gt;Insatta medel är disponibla genom att de i normalfallet är omedelbart&lt;br&gt;tillgängliga för uttag vid anfordran. Detta moment i inlåningsavtalet gör&lt;br&gt;kontot särskilt ägnat att anslutas till ett eller flera generella betalningsin-&lt;br&gt;strument. Även en inlåningstjänst som tillåter uttag först efter en viss&lt;br&gt;kortare uppsägningstid kan fungera väl för deposition av transaktionsme-&lt;br&gt;del. Ju sämre tillgänglighet till följd av uppsägningstid, desto mindre är&lt;br&gt;sannolikheten att kontoformen integreras i betalningssystemet. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att ett inlåningskonto med längre uppsägningstid än en månad&lt;br&gt;inte kommer att attrahera transaktionsmedel. Behållningen på sådana&lt;br&gt;konton bör därför inte bedömas som tillgängliga i bankrörelselagens&lt;br&gt;mening. Medlen anses dock vara disponibla för insättaren även om de är&lt;br&gt;tillgängliga endast under vissa förutsättningar. Exempel på sådana&lt;br&gt;förutsättningar kan vara att uttag endast får ske mot viss avgift eller efter&lt;br&gt;viss kortare uppsägningstid. Det bör inte vara någon skillnad om&lt;br&gt;insättaren själv gör uttag från kontot eller om kontohållaren verkställer&lt;br&gt;betalningen först efter anvisning - t.ex. en check - från insättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typiskt för idag förekommande bankinlåning är också att insättaren får&lt;br&gt;viss avkastning på insatta medel (vanligtvis i form av ränta), att inlå-&lt;br&gt;ningen erbjuder insättama likalydande villkor och att inlåningen inte inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bär några skyldigheter för insättama. Även dessa kriterier skulle kunna Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;användas vid bestämningen av bankförbehållen inlåning. Eftersom samt-&lt;br&gt;liga i definitionen uppställda kriterier skall vara uppfyllda för att verk-&lt;br&gt;samheten skall anses utgöra bankrörelse kan enbart det förhållandet att&lt;br&gt;en kontoform är räntelös inte få till följd att insättningen faller utanför&lt;br&gt;definitionen. Det förhållandet att man väljer att erbjuda insättama villkor&lt;br&gt;som inte i alla avsenden är likalydande bör inte heller medföra att in-&lt;br&gt;sättningen faller utanför bankrörelsebegreppet. Även rekvisitet att inlå-&lt;br&gt;ningen inte får innebära några skyldigheter för insättama är mindre lämp-&lt;br&gt;ligt eftersom även detta kan skapa utrymme för ett kringgående av defini-&lt;br&gt;tionen. Inget av dessa tre kriterier bör alltså tas med vid bestämningen&lt;br&gt;av inlåningsdefmitionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Insättning av kundmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Mottagande av medel på konto omfattas inte&lt;br&gt;av begreppet inlåningsverksamhet om medlen får användas enbart för&lt;br&gt;betalning av varor och tjänster i det kontohållande företaget eller&lt;br&gt;annat företag med nära anknytning om behållningen på kontot är&lt;br&gt;högst 15 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att kundmedelskonton&lt;br&gt;mte skall få vara räntebärande men inte heller vara förenade med något&lt;br&gt;tak beträffande högsta tillåtna behållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har tillstyrkt utred-&lt;br&gt;ningens förslag att tillåta näringsföretag att ta emot insättning av kund-&lt;br&gt;medel, dock med rätt för företaget att ge ränta på insatt belopp. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Riksbanken, Bankstödsnämnden, Konsument-&lt;br&gt;verket och Konkurrensverket, Posten, LO och Företagarnas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion har i stället för ränteförbud förordat att insättningar av kundmedel&lt;br&gt;tillåts ske till ett visst högsta belopp för varje insättare. Finansinspek-&lt;br&gt;tionen har avstyrkt förslaget om kundmedelskonton, främst på grund av&lt;br&gt;att man med den föreslagna konstruktionen riskerar att tillskapa en med&lt;br&gt;bankinlåning snarlik verksamhet, som inte kommer att omfattas av tillsyn&lt;br&gt;och på grund av sin förväxlingsrisk med bankinlåning kan medföra att&lt;br&gt;insättare tror att den omfattas av samma insättarskydd som bankernas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såsom nämnts i avsnitt 5.1 under rub-&lt;br&gt;riken &amp;quot;nuvarande bankrörelsedefinition&amp;quot; förekommer idag att vissa detalj-&lt;br&gt;handelsföretag tar emot insättningar från sina kunder. I prop.&lt;br&gt;1990/91:154 anförde föredragande statsrådet (s. 52) att kontoinsättningar&lt;br&gt;med anknytning till viss affärsverksamhet faller utanför bankinlånings-&lt;br&gt;definitionen om insättningarna har nära anknytning till någon annan&lt;br&gt;affärsverksamhet än bankrörelse eller annan finansiell rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser alltjämt att sådana kundmedelskonton i normalfallet&lt;br&gt;skall hållas utanför inlåningsbegreppet i bankrörelselagen. Vid till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpningen av den inlåningsdefinition som regeringen nu föreslår kan det Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;uppstå viss tvekan om kundmedelsinsättningar skall anses utgöra till-&lt;br&gt;ståndspliktig inlåning eller inte. Det finns därför skäl att särskilt tydlig-&lt;br&gt;göra kundmedelskontonas ställning härvidlag och under vilka förutsätt-&lt;br&gt;ningar kundmedelskontona kan undantas från det tillståndspliktiga om-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som framgått i föregående avsnitt företer kundmedelsinsätt-&lt;br&gt;ningar vissa likheter med bankinlåning. På behållningen utgår vanligtvis&lt;br&gt;ränta. Någon skyldighet att betala med insatta medel förekommer inte,&lt;br&gt;utan kunderna kan när som helst avsluta kontot och få ut kontobehåll-&lt;br&gt;ningen kontant. I detta avseende fungerar kontot som ett sparkonto i&lt;br&gt;bank. Enligt gällande praxis godtas s.k. kontantavrundning upp till 300&lt;br&gt;kr, vilket innebär att kunderna kan få 300 kr direkt i handen i samband&lt;br&gt;med att kontot belastas vid betalning av företagets produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A andra sidan företer kundmedelskontona även betydande likheter med&lt;br&gt;en vanlig förskottsbetalning. Insättningarna är ju ägnade att användas just&lt;br&gt;för betalning av företagets produkter. Vidare sker insättningarna vanligt-&lt;br&gt;vis regelbundet, till täckande av konsumentens löpande behov. Insätt-&lt;br&gt;ningarna kan därmed i likhet med förskottsbetalningar sägas ske i anslut-&lt;br&gt;ning till själva köpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan det förhållandet att de kundmedelskonton, som idag förekommer&lt;br&gt;på marknaden, till sin karaktär ligger nära förskottsbetalningen talar för&lt;br&gt;att hålla denna verksamhet utanför inlåningsdefmitionen. Fördelarna med&lt;br&gt;dessa s.k. kundmedelskonton är i huvudsak följande. I likhet med&lt;br&gt;inlåning på bankkonto underlättar kundmedelskontona det löpande&lt;br&gt;betalningsförhållandet mellan sälj företaget och kunden. Kontosystemet&lt;br&gt;erbjuder även en rationell kassahanteringsrutin. Med kontotjänsten följer&lt;br&gt;också att insättaren får kontoutdrag med förteckning över gjorda inköp.&lt;br&gt;Därmed ges insättaren ökade möjligheter att planera sin ekonomi. För&lt;br&gt;näringsföretagen har kundkontona den fördelen att de bidrar till kart-&lt;br&gt;läggningen av kundernas köpbeteenden vilket underlättar företagens&lt;br&gt;planering av inköp och lagerhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundmedelskonton erbjuder alltså såväl konsumenter som näringsföre-&lt;br&gt;tag utanför den finansiella sektorn betydande fördelar. Det finns mot den&lt;br&gt;bakgrunden ingen anledning för statsmaktema att förhindra förekomsten&lt;br&gt;av företeelsen. De närmare förutsättningarna för tillhandahållandet av&lt;br&gt;dessa kontotjänster bör bedömas med utgångspunkt från de system- och&lt;br&gt;konsumentrisker som motiverar bankernas inlåningsmonopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilka företag bör kundmedlen få användas för betalning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgått ovan syftar inlåningsmonopolet bl. a. till att värna betal-&lt;br&gt;ningssystemets stabilitet. Det är därför viktigt att kundmedelskontona inte&lt;br&gt;kopplas till några generella betalningsinstrument. De insatta medlen får&lt;br&gt;därför i princip användas enbart för betalning av de produkter det konto-&lt;br&gt;hållande företaget erbjuder. En kommersiell förutsättning för kundmedels-&lt;br&gt;kontotjänster torde emellertid i många fall vara att kunderna har möjlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att använda sina insatta medel för betalning i flera olika butiker. Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;Kundmedelsinsättningar torde dessutom ha sin största praktiska betydelse&lt;br&gt;i dagligvaruhandeln som vanligtvis organiserar sig i större företags-&lt;br&gt;grupper där varje säljföretag är en egen juridisk person. Därutöver torde&lt;br&gt;investeringskostnaderna för ett kundmedelskontosystem kräva en för-&lt;br&gt;hållandevis stor företagsorganisation för att företeelsen skall bli lönsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag sker således kontoinsättningarna oftast i ett annat företag än det eller&lt;br&gt;de säljföretag som kunden betalar till. I vissa fall låter företagsgruppen&lt;br&gt;ett kreditmarknadsbolag, som inte ingår i samma företagsgrupp som&lt;br&gt;sälj företaget, administrera kontokortsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall insättningarna sker i ett annat företag än sälj företaget blir för-&lt;br&gt;skottstanken inte lika tydlig. Det är därför viktigt att noga definiera den&lt;br&gt;koppling som krävs mellan det kontohållande företaget och sälj företaget&lt;br&gt;för att kundmedelskontona skall kunna anses ligga utanför det allmänna&lt;br&gt;betalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska föreningar anges förutsättningarna för att ett&lt;br&gt;koncemförhållande skall anses föreligga, som huvudregel. Företag som&lt;br&gt;ingår i samma koncem har således ett nära ekonomiskt samband. Insätt-&lt;br&gt;ningar i ett koncernföretag bör därför kunna användas för betalning av&lt;br&gt;produkter som tillhandahålls av andra koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa företagsgrupper är uppbyggda så att en egentlig koncemgemen-&lt;br&gt;skap enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen eller 1 kap. 4 § lagen om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar inte föreligger mellan säljföretaget och det kontohål-&lt;br&gt;lande företaget, trots att företagen ändå har en mycket nära ekonomisk&lt;br&gt;samhörighet. Denna samhörighet består i att flera olika säljföretag i&lt;br&gt;samma handelsled tillsammans - direkt eller via andra mellanliggande&lt;br&gt;företag - äger och har inflytande över det kontoförande företaget. Även&lt;br&gt;i en sådan företagsgrupp finns det alltså en stark ekonomisk koppling&lt;br&gt;mellan företagen. Ett kontoförande företag som ingår i en sådan&lt;br&gt;företagsstruktur och som i sin helhet ägs direkt eller indirekt av sälj-&lt;br&gt;företagen gemensamt har ofta en så stark ekonomisk samhörighet att det&lt;br&gt;bör tillåtas att ta emot medel från ägarföretagens kunder. En förutsättning&lt;br&gt;härför måste emellertid vara att företagsgruppens huvudsakliga syfte är&lt;br&gt;att tillgodose andra intressen än kundmedelshanteringen. En sammanslut-&lt;br&gt;ning med huvudsakligt syfte att tillvarata medlemmarnas intressen utan&lt;br&gt;att samarbetet manifesteras i en väsentlig ekonomisk samverkan kan inte&lt;br&gt;skapa den nära anknytning som avses här. Samarbetet inom gruppen&lt;br&gt;måste utgöras av ekonomisk verksamhet och vara så pass ingående att&lt;br&gt;man kan tala om en nära ekonomisk samhörighet. Att företagsgruppens&lt;br&gt;huvudsakliga intresse inskränker sig till gemensamma marknadsförings-&lt;br&gt;insatser eller varumärkessamarbete kan därvid inte anses tillräckligt för&lt;br&gt;att företagen skall anses ha en tillräckligt nära anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erforderlig samhörighet skall anses föreligga måste också krävas&lt;br&gt;att det kontohållande företagets huvudsakliga verksamhet omfattar just&lt;br&gt;kundmedelshanteringen inom företagsgruppen eller någon annan&lt;br&gt;verksamhet som utgör grunden för samarbetet. Ett företag som vid sidan&lt;br&gt;av kundmedelsadministrationen huvudsakligen sysslar med annan verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet än sådan som är relaterad till företagsgruppens kärnverksamhet Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;kan därför inte anses ha tillräcklig ekonomisk samhörighet i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det ovan sagda följer att kundmedlen inte får användas för annat än&lt;br&gt;betalningar av varor och tjänster som tillhandahålls av företag i det&lt;br&gt;kontohållande företagets koncem eller av företag som har tillräcklig&lt;br&gt;ekonomisk samhörighet enligt vad som utvecklats ovan. En motsatt&lt;br&gt;ordning skulle föra alltför långt från den grundläggande förutsättningen&lt;br&gt;att kundmedlen skall utgöra förskottsbetalning och att kundmedelskontona&lt;br&gt;inte skall ingå i det allmänna betalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentskyddsaspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundmedelsmottagande företag blir enligt regeringens förslag inte till-&lt;br&gt;ståndspliktiga för den verksamheten och omfattas alltså inte av Finansin-&lt;br&gt;spektionens tillsyn. Eftersom kundmedelskontona i vissa avseenden&lt;br&gt;företer likheter med bankinlåning, men till skillnad från bankinlåning inte&lt;br&gt;skall omfattas av insättningsgaranti, bör ytterligare restriktioner införas&lt;br&gt;i syfte att begränsa de förluster en kund kan göra för det fall det&lt;br&gt;kontohållande företaget råkar i betalningssvårigheter. Betaltjänstutred-&lt;br&gt;ningen har föreslagit att kundmedelskontona inte skall medföra rätt till&lt;br&gt;ränta för att kunderna inte skall lockas till att ha alltför stora medel&lt;br&gt;innestående på kontona. Enligt utredningen skulle kontohavama i stället&lt;br&gt;kunna erbjudas rabatter och bonus i förhållande till kontoställningen.&lt;br&gt;Såsom Konsumentverket har anfört kan det finnas anledning att befara att&lt;br&gt;ett sådant system försvårar för konsumenterna att jämföra butikernas&lt;br&gt;prisnivåer samt i övrigt att bedöma de olika kontonas för- och nackdelar.&lt;br&gt;Räntan är däremot en mer konsumentvänlig form av ersättning som inte&lt;br&gt;påverkas negativt av att kunden gör sina inköp hos ett konkurrerande sälj-&lt;br&gt;företag. Rätten att ge ränta kommer därmed, vilket också Riksbanken och&lt;br&gt;Konkurrensverket har framhållit, sannolikt att stimulera konkurrensen.&lt;br&gt;Samtliga nu nämnda remissinstanser har i stället för ränteförbud förordat&lt;br&gt;ett beloppstak för kundmedelsinsättningar. En sådan begränsning framstår&lt;br&gt;enligt regeringens mening onekligen som mer ändamålsenlig än ett ränte-&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för bedömningen av hur stort belopp varje insättare&lt;br&gt;maximalt skall tillåtas ha innestående på ett kundmedelskonto bör vara&lt;br&gt;kontots karaktär av betalningsinstrument för varor och tjänster som till-&lt;br&gt;handahålls av sälj företaget. Det skall här understrykas att syftet med&lt;br&gt;själva kundmedelskontoföreteelsen är att underlätta kundernas betalnings-&lt;br&gt;rutiner vid köp av framför allt dagligvaror. Kontovillkoren bör däremot&lt;br&gt;inte vara utformade så att de attraherar sparmedel i egentlig mening.&lt;br&gt;Regeringen anser att 15 000 kr per person är en väl avvägd beloppsbe-&lt;br&gt;gränsning. Beloppet är relaterat till kontohavaren och inte till hushållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, däribland Konsumentverket och Konkurrensver-&lt;br&gt;ket, har föreslagit att ett försäkringsarrangemang bör övervägas till skydd&lt;br&gt;för insättama. Grundvalen för regeringens förslag är emellertid att insätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama på kundmedelskonton är att anse som förskottsbetalningar, låt&lt;br&gt;vara kontobaserade. Några regler om obligatorisk försäkring eller lik-&lt;br&gt;nande arrangemang finns inte beträffande andra typer av förskottsbetal-&lt;br&gt;ningar. Dessutom föreslår regeringen, som framgått, strikta begräns-&lt;br&gt;ningar för kundmedelskonton. Med hänvisning till det sagda anser rege-&lt;br&gt;ringen att det inte finns något behov av ytterligare skyddsregler. Det är&lt;br&gt;dock naturligtvis av största betydelse att kunderna på ett klart och tydligt&lt;br&gt;sätt informeras om att det kontohållande företaget inte omgärdas av de&lt;br&gt;skyddsregler som gäller för bankerna. Särskilt viktigt är detta med hän-&lt;br&gt;syn till att inlåningskonton på bank, till skillnad mot vad som gäller för&lt;br&gt;kundmedelskonton utanför banksektorn, är tänkta att omfattas av den av&lt;br&gt;regeringen föreslagna insättningsgarantin (prop. 1995/96:60). De företag&lt;br&gt;som vill erbjuda sina kunder kontoinsättningar skall således vid annonse-&lt;br&gt;ring, skyltning och annan marknadsföring beträffande kontotjänsten infor-&lt;br&gt;mera om att kontobehållningen inte omfattas av den insättningsgarantin.&lt;br&gt;Därutöver åligger det dessa företag att innan ett kontoavtal sluts skrift-&lt;br&gt;ligen lämna sådan information och övriga uppgifter som kan vara av be-&lt;br&gt;tydelse från konsumentsynpunkt. Efter förebild i 8 § konsumentkredit-&lt;br&gt;lagen (1992:830) bör en hänvisning göras till reglerna i marknadsförings-&lt;br&gt;lagen (1995:540) som ger Konsumentombudsmannen möjlighet att fram-&lt;br&gt;tvinga den föreskrivna informationen. Konsumentombudsmannen skall så-&lt;br&gt;ledes kunna väcka talan om vitesföreläggande i Marknadsdomstolen om&lt;br&gt;de kundmedelsmottagande företagen inte efterlever informationskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Allmänhetsbegreppet, sparkassorna och mindre sparlåneföre- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;ningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Även inlåningsverksamhet som inte riktar sig&lt;br&gt;mot allmänheten skall fordra bankoktroj. Ekonomiska föreningar&lt;br&gt;skall, i avvaktan på särskild reglering, få fortsätta nuvarande spar-&lt;br&gt;kasseverksamhet till den 31 december 1997. Vissa mindre spar- och&lt;br&gt;låneföreningars verksamhet undantas från bankrörelsedefinitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att allmänhets-&lt;br&gt;rekvisitet skall tolkas så att inlåningsverksamhet i föreningar där&lt;br&gt;medlemskapet står öppet för envar skall kräva bankoktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen, Bankstödsnämnden, Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge, Konkurrensverket och Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;har tillstyrkt utredningens förslag. Hovrätten, Kammarrätten i Sundsvall&lt;br&gt;och HSB har anfört att allmänhetsrekvisitet måste förtydligas i lagtexten.&lt;br&gt;Konsumentverket, som har sagt sig inte ha någon invändning mot&lt;br&gt;utredningens bankrörelsedefinition, har uttalat att inlåning bör kunna ske&lt;br&gt;i föreningar förutsatt att de är föremål för särskild reglering. Riksbanken&lt;br&gt;är av samma mening som Konsumentverket med tillägget att sådana&lt;br&gt;föreningar inte bör få bedriva någon finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att inlåningsverksamhet skall an-&lt;br&gt;ses utgöra bankrörelse krävs enligt 1 kap 2 § bankrörelselagen att inlå-&lt;br&gt;ningen sker från allmänheten. Allmänhetsrekvisitet infördes på tillskyndan&lt;br&gt;av bankoutskottet i samband med tillkomsten av 1911 års banklag. Lag-&lt;br&gt;stiftaren ville nämligen inte motverka den inlåning på sparkasseräkning&lt;br&gt;som i ganska stor utsträckning bedrevs av bruk och inrättningar för&lt;br&gt;mottagande av personalens besparingar, samt den kooperativa sparkasse-&lt;br&gt;rörelse som öppnats i skilda delar av landet. Det saknades nämligen an-&lt;br&gt;ledning att hämma dessa rörelser, vars - som det uttrycktes - nytta och&lt;br&gt;betydelse inte kunde förnekas. Sparkassorna inom den kooperativa rörel-&lt;br&gt;sen är nämligen tänkta att vara till nytta för såväl föreningarna som för&lt;br&gt;de enskilda medlemmarna. Genom att finansiera sin rörelse med spar-&lt;br&gt;kassemedel från medlemmarna stärks kooperationens finansiella självstän-&lt;br&gt;dighet i förhållande till externa finansiärer. Därutöver erbjuder sparkas-&lt;br&gt;sorna åt medlemmarna en alternativ inlåningstjänst utanför banksektorn,&lt;br&gt;ofta med konkurrenskraftig nominell ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vad som skall falla under begreppet allmänheten har varit&lt;br&gt;föremål för flera utredningar mot bakgrund särskilt av KF:s och HSB:s&lt;br&gt;expanderande sparkasseverksamheter. Hittills har dock dessa verksam-&lt;br&gt;heter inte ansetts utgöra bankrörelse eftersom de vänder sig enbart till&lt;br&gt;organisationernas medlemmar. Frågan om allmänhetsrekvisitet skall&lt;br&gt;finnas kvar i bankrörelsebegreppet, och i så fall, fastställandet av dess&lt;br&gt;innebörd, bör lämpligen behandlas med utgångspunkt från de skäl som&lt;br&gt;kan framläggas till stöd för att undanta viss begränsad inlåningsverksam-&lt;br&gt;het från den kontrollagstiftning som bankrörelselagen utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Virför har inlåningsverksamhet som inte bedrivs gentemot allmänheten&lt;br&gt;hållits utanför bankrörelsedefinitionen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktäristiskt för den typ av inlåningsverksamhet som lagstiftaren velat&lt;br&gt;hålla utanför bankrörelsebegreppet är att den bedrivits inom den koopera-&lt;br&gt;tiva formens ram eller i starkt begränsad omfattning. Kännetecknande för&lt;br&gt;de stora kooperativen som bedriver sparkasseverksamhet är att dessa&lt;br&gt;föreningar har ett annat huvudsyfte än att erbjuda sina medlemmar inlå-&lt;br&gt;ningstjänster. På senare år har dock även bildats föreningar vars huvud-&lt;br&gt;syfte är att bedriva finansiell verksamhet, låt vara utan vinstsyfte. Dessa&lt;br&gt;föreningar behandlas utförligare nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de sammanhang som allmänhetsbegreppet tidigare varit uppe till be-&lt;br&gt;dömning har förutsatts att insättama - i den mån inte ansetts ingå i all-&lt;br&gt;mänhetskollektivet - haft insyn i verksamheten, antingen i egenskap av&lt;br&gt;medlemmar i den förening som bedrivit inlåningsrörelsen eller på annat&lt;br&gt;sätt, samt varit fullt införstådda med det faktum att sparkassorna i väsent-&lt;br&gt;liga avseenden skiljer sig från bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de sparkasseverksamheter som bedrivs i kooperativ form har hållits&lt;br&gt;utanför allmänhetsbegreppet har till stor del att göra med de ekonomiska&lt;br&gt;föreningarnas associationsrättsliga särart. Kännetecknande för den ekono-&lt;br&gt;miska föreningen är kravet på kooperativitet. Medlemmarna i föreningen&lt;br&gt;förväntas delta i verksamheten antingen som förbrukare, tjänstetillhanda-&lt;br&gt;hållare eller på annat sätt. Medlemskapet ger också rätt till viss insyn i&lt;br&gt;rörelsen. Till skillnad från vad som är fallet i aktiebolaget är medlemsin-&lt;br&gt;flytandet i normalfallet inte relaterat till det kapital som medlemmen del-&lt;br&gt;tar med. Om inte stadgarna föreskriver annat gäller principen en medlem,&lt;br&gt;en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså det nära samspel som förutsätts äga rum mellan medlem-&lt;br&gt;marna och föreningen som motiverat att vissa sparkassor hållits utanför&lt;br&gt;det tillståndspliktiga området. Det får dock antas att detta samspel och&lt;br&gt;dessa kontrollmöjligheter står i omvänd proportion till föreningens stor-&lt;br&gt;lek. Det finns därför skäl att tro att många sparare i de stora sparkassor-&lt;br&gt;na, t.ex. HSB:s och KF:s, jämställer sina insättningar med vanligt bank-&lt;br&gt;sparande. Sparkassemedel är oftast nominellt bestämda, likvida, ränte-&lt;br&gt;bärande etc. Insättaren kan därmed komma att bortse från de betydande&lt;br&gt;skillnader som faktiskt finns i det att bankernas verksamhet, till skillnad&lt;br&gt;från sparkassornas, kringgärdas av en omfattande skyddslagstiftning. Där-&lt;br&gt;utöver används de insatta medlen på helt olika sätt i bank respektive spar-&lt;br&gt;kassa. En bank placerar till övervägande delen insättningarna i krediter&lt;br&gt;med iakttagande av de regler som gäller för banker beträffande risk-&lt;br&gt;spridning, krav på säkerhet och kapitaltäckning m.m., allt under Finans-&lt;br&gt;inspektionens tillsyn. En sparkassa däremot saknar för närvarande mot-&lt;br&gt;svarande skyddslagstiftning. De inlånade medlen används ofta i företagets&lt;br&gt;rörelse, som normalt inte avser kreditgivning som i en bank. Dessa skill-&lt;br&gt;nader mellan bank och sparkassa kommer att ytterligare tydliggöras i och&lt;br&gt;med införandet av en lag om insättningsgaranti. Enligt propositionen om&lt;br&gt;insättningsgaranti har regeringen beslutat föreslå att sparkassorna inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall omfattas av den för bankerna obligatoriska insättningsgarantin. An- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;ledningen härtill är att det föreslagna garantisystemet är solidariskt. En&lt;br&gt;förutsättning för systemet är därmed att samtliga deltagare verkar under&lt;br&gt;samma regelsystem. En grundläggande princip i detta regelsystem är&lt;br&gt;bestämmelserna om riskspridning. Denna princip kan sägas strida mot&lt;br&gt;grundidén med sparkassorna, nämligen att de insatta medlen skall vara&lt;br&gt;till gagn för föreningens verksamhet. Regeringen har därför ansett det&lt;br&gt;mindre lämpligt att låta sparkassorna ingå i insättningsgarantisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör sparkassorna även fortsättningsvis hållas oreglerade?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som framgått ovan i avsnitt 5.2 har allmänhetsbegreppet en&lt;br&gt;EG-rättslig dimension. Enligt artikel 3 i andra banksamordningsdirektivet&lt;br&gt;(89/646/EEG) får sålunda inga andra företag än kreditinstitut ta emot&lt;br&gt;inlåning eller upplåning från allmänheten om inte verksamheten är före-&lt;br&gt;mål för särskild reglering och kontroll enligt den nationella lagstiftningen.&lt;br&gt;Även begreppet kreditinstitut definieras med hjälp av allmänhetsbe-&lt;br&gt;greppet. Ett kreditinstitut är sålunda ett företag vars verksamhet omfattar&lt;br&gt;både inlåning eller upplåning från allmänheten och kreditgivning för egen&lt;br&gt;räkning. De föreningar som ägnar sig både åt inlåning eller upplåning&lt;br&gt;samt kreditgivning kommer således att omfattas av EG:s bankdirektiv i&lt;br&gt;den mån deras inlåningsverksamhet anses riktad mot allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som tidigare har funnits för att hålla sparkasseinlåning utanför&lt;br&gt;bankrörelsebegreppet har i takt med att medlemskadrama vuxit förlorat&lt;br&gt;sin bärkraft. Flera nordiska sparkassor har drabbats av uttagsanstorm-&lt;br&gt;ningar i samband med att föreningarna visat svaga resultat, vilket visar&lt;br&gt;att spararna inte uppfattar de sparade medlen som medlemmarnas bidrag&lt;br&gt;till föreningens - företagets - rörelsekapital. Detta har i sin tur ytter-&lt;br&gt;ligare försvagat föreningarnas ekonomiska ställning. Som ovan anförts&lt;br&gt;företer sparkasseverksamhet betydande likheter med bankinlåningsverk-&lt;br&gt;samhet, utan att omfattas av någon reglering till skydd för insättama.&lt;br&gt;Även om sparkassorna inte är integrerade i det allmänna betalningssyste-&lt;br&gt;met torde insättama i konsumentskyddshänseende vara lika skyddsvärda&lt;br&gt;som bankkundema. Vissa större sparkassor har nämligen åtskilliga in-&lt;br&gt;sättare och förvaltar betydande belopp. Det rör sig också om, i många&lt;br&gt;fall, ett långsiktigt sparande, ofta motiverat av ett socialt viktigt sparmål,&lt;br&gt;t.ex. bostadssparande. Dämtöver utgör de medlemsfinansierade koopera-&lt;br&gt;tiven en viktig del av samhällsekonomin. Det finns därför anledning att&lt;br&gt;se till att sparkassorna inordnas under ett regelsystem som är ägnat att&lt;br&gt;skapa förtroende bland medlemskollektivet, något som är till gagn för&lt;br&gt;hela den kooperativa rörelsen. Att låta sparkassorna inordna sig under&lt;br&gt;bankrörelselagens regler förefaller dock mindre välavvägt eftersom den&lt;br&gt;lagen är avpassad för just bankverksamhet som ju enligt vad som tidigare&lt;br&gt;sagts i grunden skiljer sig från icke-fmansiell verksamhet. Behovet av&lt;br&gt;regelsystem för sparkassorna har föranlett regeringen att tillkalla en sär-&lt;br&gt;skild utredare som enligt utredningsdirektiven (dir. 1995:100) skall utreda&lt;br&gt;vilka regler som bör gälla för ekonomiska föreningar som tar emot insätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar. Utredaren skall överväga vilka kvalitativa och kvantitativa krav Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;som bör ställas på ekonomiska föreningar som tar emot insättningar och&lt;br&gt;som har en icke-finansiell huvudverksamhet. Vidare skall han bedöma i&lt;br&gt;vilken utsträckning offentlig kontroll över dessa föreningar skall utövas&lt;br&gt;och föreslå en rättslig reglering som tillfredsställer de krav och behov&lt;br&gt;som bedöms föreligga till skydd för insättama. Slutligen skall han över-&lt;br&gt;väga hur ett särskilt skydd för sparare i sparkassor kan utformas. Utreda-&lt;br&gt;ren skall presentera sitt förslag i december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser alltså att så snart som möjligt föreslå regler för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar som bedriver sparkasseverksamhet. Allmänhets-&lt;br&gt;rekvisitet - som ju tillkommit för just sparkassornas skull - torde där-&lt;br&gt;med ha tjänat ut sin roll. Frågan är därför om man inte redan nu skall ut-&lt;br&gt;mönstra allmänhetsrekvisitet ur bankrörelsedefinitionen. Det är osäkert&lt;br&gt;om den nuvarande tolkningen av allmänhetsrekvisitet - nämligen att all&lt;br&gt;medlemsinlåning faller utanför det finansiella regelsystemet om inlåningen&lt;br&gt;enbart sker från medlemmarna - är förenlig med motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser i första och andra banksamordningsdirektiven om verksam-&lt;br&gt;heten har en betydande omfattning och medlemskap i föreningen står&lt;br&gt;öppet för envar. Att under en övergångsperiod införa en ny tolkning av&lt;br&gt;bankrörelselagens allmänhetsbegrepp framstår som mindre lämpligt.&lt;br&gt;Regeringen föreslår i stället att allmänhetsrekvisitet tas bort, men att de&lt;br&gt;föreningar som vid lagens ikraftträdande bedriver tillståndsfri sparkasse-&lt;br&gt;verksamhet - det vill säga när föreningen har en annan huvudverksamhet&lt;br&gt;än finansiell verksamhet - skall få fortsätta med det till och med den 31&lt;br&gt;december 1997. Före nämnda datum avser regeringen på grundval av den&lt;br&gt;nyss nämnda utredningen ha klargjort förutsättningarna för ekonomiska&lt;br&gt;föreningar att bedriva sparkasseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncemintema transaktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att företag inom samma koncem - eller liknande&lt;br&gt;företagsgrupper - samordnar sin likviditetsförvaltning på så sätt att ett&lt;br&gt;företag förvaltar ett annat företags överskott av likvida medel under&lt;br&gt;former som påminner om kontoinlåning. Det skulle vara främmande att&lt;br&gt;inordna denna koncemintema likviditetshantering under inlåningsbe-&lt;br&gt;greppet och därmed göra ett regelsystem som skapats av system- och&lt;br&gt;konsumentskyddskäl tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre spar- och låneföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som nämnts ovan har allmänhetsrekvisitet i bankrörelsedefini-&lt;br&gt;tionen sin största praktiska betydelse genom att det undantar de spar-&lt;br&gt;kassor som bedrivs i till exempel konsument- och bostadskooperationen&lt;br&gt;från kravet att omfattas av de näringsrättsliga regler som gäller för ban-&lt;br&gt;ker. Dessa sparkassor driver sin verksamhet integrerade i en ekonomisk&lt;br&gt;förening som har en icke finansiell huvudverksamhet. Att inlåningsverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet måste bedrivas gentemot allmänheten för att träffas av bankrörel-&lt;br&gt;sedefinitionen har emellertid också haft relevans för vissa ekonomiska&lt;br&gt;föreningar som bedriver en renodlad finansiell verksamhet. Enligt en&lt;br&gt;undantagsbestämmelse i den numera upphävda finansbolagslagen&lt;br&gt;(1988:606) kunde dessa föreningar bedriva tillståndsfri finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet om Finansinspektionen efter särskild prövning fann att verksam-&lt;br&gt;heten drevs utan vinstsyfte och föreningens enda syfte var att tillgodose&lt;br&gt;medlemmarnas finansieringsbehov. Genom att föreningarna refinansierade&lt;br&gt;sig genom inlåningsverksamhet enbart från de egna medlemmarna - och&lt;br&gt;således inte från allmänheten - krävdes alltså ingen bankoktroj. I&lt;br&gt;samband med lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag tillkomst togs&lt;br&gt;undantagsbestämmelsen i finansbolagslagen bort med hänvisning till att&lt;br&gt;man inom regeringskansliet övervägde hur dessa föreningar - vars verk-&lt;br&gt;samhet närmast ansågs kunna jämställas med bankrörelse - skulle regle-&lt;br&gt;ras i framtiden (prop. 1992/93:89 s. 211).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med regeringens förslag om medlemsbanker kommer flera av de&lt;br&gt;större spar- och låneföreningama att kunna fortsätta med sin finansiella&lt;br&gt;verksamhet i bankform om de uppfyller de kvalitativa och kvantitativa&lt;br&gt;krav som uppställs i banklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Konkurrensverket, Konsumentverket,&lt;br&gt;Kooperativa Institutet och Nordiska Sparlån ek. för. har uttalat att det är&lt;br&gt;olämpligt att inlåning i vissa mindre spar- och låneföreningar där med-&lt;br&gt;lemskapet står öppet för envar skall fordra tillstånd enligt utredningens&lt;br&gt;förslag. Regeringen vill i den frågan anföra följande. Såväl lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag som den här föreslagna lagen om&lt;br&gt;medlemsbanker (se avsnitt 6.3) fordrar ett startkapital på minst en miljon&lt;br&gt;ecu för bank- respektive finansieringsverksamhet. Detta krav står i&lt;br&gt;överensstämmelse med EG:s första banksamordningsdirektiv och gäller&lt;br&gt;för kreditinstitut, det vill säga företag vars verksamhet består i att från&lt;br&gt;allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att&lt;br&gt;bevilja krediter för egen räkning (art. 1 dir. 77/780/EEG). Detta kapital-&lt;br&gt;krav omöjliggör verksamhet i de spar- och låneföreningar som är för små&lt;br&gt;för att uppbringa det erforderliga minimikapitalet. Även andra regler i&lt;br&gt;bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag, t.ex tillstånds- och&lt;br&gt;tillsynsreglema, förefaller onödigt försvårande för dessa mindre före-&lt;br&gt;ningar. Såsom Konkurrensverket påpekat kan det ifrågasättas om det är&lt;br&gt;nödvändigt att samtliga föreningar, oavsett verksamhetens omfattning,&lt;br&gt;verkligen skall tvingas söka tillstånd. Vissa mindre spar- och låneföre-&lt;br&gt;ningar saknar nämnvärd betydelse från systemrisksynpunkt. Om medlem-&lt;br&gt;marna klart och tydligt informeras om föreningarnas särart i förhållande&lt;br&gt;till bankerna är även de konsumentpolitiska kraven uppfyllda. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att mindre spar- och låneföreningar inte omfattas av&lt;br&gt;så starka skyddsintressen att de måste inordnas under den finansiella&lt;br&gt;lagstiftningen. Sådana föreningar bör alltså kunna bli föremål för en&lt;br&gt;undantagsregel i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag. En&lt;br&gt;förutsättning härför är emellertid att föreningarna inte får anses vända sig&lt;br&gt;till allmänheten i den mening som avses i första banksamordningsdirek-&lt;br&gt;tivet. Verksamheten bör därför bedrivas i just en ekonomisk förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte är större än att de fördelar med föreningsformen beträffande&lt;br&gt;t.ex. insyn och medlemsinflytande som beskrivits i föregående avsnitt,&lt;br&gt;finns kvar. En förening med ett medlemsantal på högst 1 000 bör enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning kunna hållas utanför det reglerade området. För&lt;br&gt;att undvika att flera små spar- och låneföreningar slår sig samman i större&lt;br&gt;federationer utanför det reglerade området bör dessutom krävas att med-&lt;br&gt;lemskap i föreningen får beviljas endast fysiska personer. Motsvarande&lt;br&gt;undantagsregel bör också föras in i lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa mindre spar- och låneföreningar skall alltså lämnas utanför det&lt;br&gt;finansiella regelverket. Enligt vad som ovan anmärkts finns det dock ett&lt;br&gt;starkt konsumentpolitiskt intresse av att de medlemmar som väljer att&lt;br&gt;förlägga delar eller kanske till och med hela sitt sparande till en sådan&lt;br&gt;förening klart och tydligt informeras om att föreningen står utanför den&lt;br&gt;samhälleliga kontroll och det garantisystem som gäller för bankerna. In-&lt;br&gt;formationsplikten bör utformas på samma sätt som regeringen föreslår&lt;br&gt;beträffande kundmedelskontona, se avsnitt 5.4.2. En förening som erbju-&lt;br&gt;der sina medlemmar inlåningstjänster med stöd av undantagsbestämmel-&lt;br&gt;serna skall således vid annonsering, skyltning och annan marknadsföring&lt;br&gt;beträffande inlåningstjänsten informera om att kontobehållningen inte&lt;br&gt;omfattas av insättningsgarantin enligt den föreslagna lagen om insätt-&lt;br&gt;ningsgaranti. Samma information skall därutöver skriftligen överlämnas&lt;br&gt;till medlemmarna innan ett kontoavtal sluts. I fråga om underlåtelse att&lt;br&gt;lämna denna information och andra uppgifter som kan vara av betydelse&lt;br&gt;från konsumentskyddssynpunkt bör - efter förebild i 8 § konsument-&lt;br&gt;kreditlagen (1992:830) - en hänvisning göras till marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:540). Denna hänvisning ger Konsumentombudsmannen möjligheter&lt;br&gt;att genom vitesföreläggande framtvinga den information som i olika fall&lt;br&gt;kan anses ha särskild betydelse från konsumentskyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Finansiell verksamhet i föreningsform&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansiell verksamhet i föreningsform har en lång tradition i landet.&lt;br&gt;Föreningarna har varierat såväl i fråga om verksamhetsinriktning som&lt;br&gt;medlemskategorier. De senaste årtiondena har bank- eller annan finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet bedrivits i huvudsak av föreningsbanksrörelsen och - till&lt;br&gt;en viss grad - av de tre hypoteksorganisationema Stadshypotek, Lands-&lt;br&gt;hypotek och Skeppshypotek. Utöver dessa institut har det länge funnits&lt;br&gt;föreningar av varierande storlek och verksamhetsinriktning som genom&lt;br&gt;att de har riktat sig endast till sina medlemmar inte har underkastats&lt;br&gt;auktorisationskrav och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre hypoteksinstituten har var för sig varit föremål för särskild&lt;br&gt;lagstiftning beträffande såväl verksamhet som organisationsform. Genom&lt;br&gt;lagändringar 1992 och 1994 har riksdagen emellertid beslutat att Stads-&lt;br&gt;hypotek och Landshypotek skall ombildas. Stadshypotek och Lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hypotek bedriver numera sin verksamhet huvudsakligen i aktiebolags-&lt;br&gt;form. Landshypotek skall emellertid, enligt riksdagens beslut, erbjudas&lt;br&gt;lagliga förutsättningar att verka i den ekonomiska föreningens form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även föreningsbankema har varit föremål för ombildning, något som&lt;br&gt;möjliggjordes efter en lagändring 1992. Deras verksamhet bedrivs nu-&lt;br&gt;mera i ett bankaktiebolag. Föreningsbanksrörelsen har sina rötter i jord-&lt;br&gt;brukskassorna som startades av jordbrukare 1915. Syftet var att genom&lt;br&gt;samverkan skapa en egen kreditinstitution som utjämnade sparande-&lt;br&gt;överskott och kreditbehov inom jordbruksrörelsen. Verksamheten bedrevs&lt;br&gt;från starten i ekonomiska föreningar och vände sig under en långsam men&lt;br&gt;stadig tillväxtperiod enbart till lantbrukare. Genom den nya banklagstift-&lt;br&gt;ningen 1969 öppnades möjligheter för jordbrukskassorna att vända sig till&lt;br&gt;andra kundgrupper. Föreningsbankema var fram till 1991 organiserade&lt;br&gt;i tre led: Lokala och centrala föreningsbanker; Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund ek.för. samt bankaktiebolaget Föreningsbankemas Bank.&lt;br&gt;Lokalbankema var anslutna medlemmar i en central föreningsbank och&lt;br&gt;svarade för den huvudsakliga utlåningen och andra banktjänster.&lt;br&gt;Lokalbankema hade dock ingen inlåning, utan denna förmedlades till den&lt;br&gt;centrala föreningsbanken som hade bankoktroj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Bankverksamhet i ekonomisk förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten att bedriva bankverksamhet i eko-&lt;br&gt;nomisk förening skall finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I och med att föreningsbanksrörelsen&lt;br&gt;överförde sin verksamhet till ett bankaktiebolag finns det för närvarande&lt;br&gt;ingen bank som driver verksamhet enligt föreningsbankslagen. Förenings-&lt;br&gt;banksrörelsens historiska koppling till lantbruksnäringen har markerats i&lt;br&gt;ändamålsbestämmelsen i 1 kap. 2 § föreningsbankslagen. Enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse har en föreningsbank till ändamål att bedriva bankverksam-&lt;br&gt;het och därvid, bl.a., särskilt främja utvecklingen inom lantbruket. I&lt;br&gt;propositionen med förslag till föreningsbankslagen (prop. 1986/1987:12&lt;br&gt;band 4 s. 1) anmärkte departementschefen att ändamålsbestämmelsen&lt;br&gt;samt föreskriften att föreningsbankemas verksamhetsområden skulle vara&lt;br&gt;åtskilda innebar att bankrörelse i den ekonomiska föreningens form även&lt;br&gt;framöver endast kunde bedrivas av den dåvarande föreningsbanks-&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om ombildning av föreningsbanker aviserade&lt;br&gt;föredragande statsrådet ett förslag om föreningsbankslagens avskaffande&lt;br&gt;efter det att ombildningen verkställts (prop. 1992/93:69). Uttalandet skall&lt;br&gt;delvis ses i ljuset av att föreningsbankslagen är en lagteknisk konstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avpassats efter den föreningsbanksrörelse som i och med om- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bildningen övergivit den kooperativa organisationsstrukturen. Men även&lt;br&gt;om avsikten var att avskaffa förutsättningarna att driva bankverksamhet&lt;br&gt;i föreningsform finns det skäl att nu anlägga ett mer nyanserat synsätt&lt;br&gt;såvitt gäller den kooperativa organisationsformens lämplighet för&lt;br&gt;bankverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1994 behandlade riksdagen de kooperativa företagens&lt;br&gt;ställning i förhållande till andra företagsformer. Näringsutskottet hade&lt;br&gt;uttryckt sin positiva syn på den kooperativa företagsformen (bet.&lt;br&gt;1993/94:NU15). Enligt utskottets mening är det helt oacceptabelt om&lt;br&gt;statsmaktema genom utformning av regelsystem som missgynnar den&lt;br&gt;kooperativa företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna&lt;br&gt;företagsform. Utskottet hemställde att riksdagen genom ett uttalande till&lt;br&gt;regeringen skulle klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas&lt;br&gt;likvärdigt med andra företag. Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr.&lt;br&gt;1993/94:222).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen om en viss associationsform skall accepteras som&lt;br&gt;grund för bankverksamhet är utgångspunkten att kravet på finansiell stabi-&lt;br&gt;litet inte får efterges. De krav som ansetts rimliga att ställa på finansiell&lt;br&gt;verksamhet har manifesterats genom bl. a. regler om startkapital,&lt;br&gt;rörelsens bedrivande och särskilda regler om avsättning till reservfond&lt;br&gt;eller motsvarande. Dessa krav kan ställas på föreningar i lika hög grad&lt;br&gt;som på aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som i olika sammanhang har anförts mot tanken att bedriva&lt;br&gt;bankverksamhet i föreningsform går huvudsakligen ut på att aktiebolaget&lt;br&gt;är överlägset föreningen beträffande förmågan att attrahera riskkapital.&lt;br&gt;Vidare sägs att aktiebolaget utgör en etablerad och välkänd företagsform,&lt;br&gt;vilket är en viktig förutsättning för all finansiell verksamhet. Det är i och&lt;br&gt;för sig riktigt att aktiebolagsformen har fördelar framför föreningsformen&lt;br&gt;när det gäller att från en bredare allmänhet uppbringa nytt riskkapital.&lt;br&gt;Detta förhållande kan emellertid inte utgöra ett tillräckligt skäl att katego-&lt;br&gt;riskt diskriminera föreningsformen i nu angivet avseende. Frågan om ett&lt;br&gt;visst företag är lämpat för en viss verksamhet får bedömas utifrån före-&lt;br&gt;tagets egna förutsättningar från fall till fall. Redan enligt gällande regler&lt;br&gt;och praxis beviljas oktroj bara om bankföretagets kapital bedöms vara&lt;br&gt;tillräckligt med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och&lt;br&gt;inriktning, innefattande rörelsens risknivå. Därvidlag kommer inte för-&lt;br&gt;hållandet att vara annorlunda för ekonomiska föreningar än för t.ex bank-&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Ny lag om medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreningsbankslagen upphävs och ersätts av&lt;br&gt;en ny lag om medlemsbanker som i huvudsak överensstämmer med&lt;br&gt;den upphävda lagen. Distinktionen mellan lokala och centrala banker&lt;br&gt;tas bort. Startkapitalet i medlemsbanker vars balansomslutning i den&lt;br&gt;tilltänkta verksamheten uppgår till högst 100 miljoner kr får begrän-&lt;br&gt;sas till minst en miljon ecu. Regler om ägarprövning motsvarande&lt;br&gt;de som finns i bankrörelselagen och lagen om kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;införs även för medlemsbanker. Ombildningsreglema i förenings-&lt;br&gt;bankslagen förs inte över till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag, dock att utredningen föreslagit att minsta startkapital om minst&lt;br&gt;en miljon ecu får tillåtas endast om banken skall bedriva verksamhet bara&lt;br&gt;inom Sverige och rörelsen i allt väsentligt skall avse inlåning, kredit-&lt;br&gt;givning och därmed sammanhängande verksamhet. Utredningen har före-&lt;br&gt;slagit att bankformen skall betecknas andelsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har antingen tillstyrkts eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran. Kooperativa Institutet har efterlyst att förutsättningarna för när&lt;br&gt;startkapitalet i en medlemsbank kan begränsas till en miljon ecu tydlig-&lt;br&gt;görs, att reglerna om obligatorisk reservfondsavsättning mjukas upp samt&lt;br&gt;att vissa möjligheter som EG:s bankdirektiv erbjuder kooperativa banker&lt;br&gt;införlivas i den svenska banklagstiftningen. Institutet har också liksom&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen hemställt att de regler som rör distinktionen&lt;br&gt;mellan lokala och centrala föreningsbanker bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I och med propositionen 1986/87:12&lt;br&gt;om ny banklagstiftning disponerades banklagstiftningen så att bankrörel-&lt;br&gt;selagen kom att innehålla sådana bestämmelser om bankverksamhet som&lt;br&gt;är gemensamma för de tre bankkategorier som då förekom på markna-&lt;br&gt;den, nämligen bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker. Dessa tre&lt;br&gt;associationsformer tillägnades var sin egen lag som var för sig behandlar&lt;br&gt;i huvudsak associationsrättsliga regler. Som nämnts i det föregående ut-&lt;br&gt;gjorde föreningsbankslagen en anpassning till det förslag till ny lag om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar (1987:667) som sedermera antogs av riksdagen.&lt;br&gt;Med hänsyn till den nära kopplingen till den alltjämt gällande lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar - som ju är tillämplig på såväl stora som små&lt;br&gt;föreningar - kan föreningsbankslagen tjäna som förebild för den nya&lt;br&gt;lagen, med de modifikationer som anges nedan. Såsom tidigare berörts&lt;br&gt;återspeglar föreningsbankslagen den dåvarande föreningsbanksrörelsens&lt;br&gt;federativa struktur. Föreningsbankslagen gör således en åtskillnad mellan&lt;br&gt;lokala och centrala föreningsbanker. De lokala föreningsbankema&lt;br&gt;ansvarade för utlåningsverksamheten, medan de centrala förenings-&lt;br&gt;bankema tog emot inlåning och var därigenom innehavare av bankoktro-&lt;br&gt;jen. Svenska Bankföreningen och Kooperativa institutet har uttalat att&lt;br&gt;distinktionen mellan lokala och centrala föreningsbanker bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att bygga upp en bankfederation bestående av flera Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;medlemsbanker står emellertid öppen även utan denna indelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om lindringar i kapitalkrav för vissa banker som ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en sådan federation hänvisas till avsnittet nedan om kapitalbasen i&lt;br&gt;medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ombildningen av föreningsbanksrörelsen till aktiebolag&lt;br&gt;beslutades att det nybildade bolaget, efter medgivande från Finansin-&lt;br&gt;spektionen, skulle få behålla rätten att använda ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; i&lt;br&gt;sin firma, dock med rätt för inspektionen att återkalla medgivandet, t. ex.&lt;br&gt;vid ändrade ägarförhållanden. Det skulle i och för sig vara möjligt att nu&lt;br&gt;hänvisa Föreningsbanken till samma firmaregler som gäller för andra&lt;br&gt;bankaktiebolag och att använda ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; i den nu föreslagna&lt;br&gt;lagen. En sådan ändring skulle emellertid innebära betydande arbete och&lt;br&gt;kostnader för Föreningsbanken. Dessutom tillkommer att ordet &amp;quot;före-&lt;br&gt;ningsbank&amp;quot; som firma vid det här laget är väl inarbetat för den särskilda&lt;br&gt;verksamhetsinriktning som Föreningsbanken står för. Utredningen har&lt;br&gt;därför föreslagit beteckningen &amp;quot;andelsbank&amp;quot; på den nya bankformen. Så-&lt;br&gt;som Svenska Bankföreningen påpekat ger emellertid beteckningen &amp;quot;med-&lt;br&gt;lemsbank&amp;quot;, som ju syftar till själva medlemskapet i den ekonomiska&lt;br&gt;föreningen, en naturligare association till den verksamhetsform som lagen&lt;br&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att den kooperativa bankformen skall beteck-&lt;br&gt;nas medlemsbank. På samma sätt som gäller för bankaktiebolag och spar-&lt;br&gt;banker skall en medlemsbanks firma innehålla ordet medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövningsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s andra banksamordningsdirektiv (89/646/EEG) stadgar i artikel 11&lt;br&gt;skyldighet för länderna att föreskriva krav på förvärvare av kvalificerat&lt;br&gt;innehav i kreditinstitut att underrätta landets behöriga myndigheter om&lt;br&gt;förvärvet. Sådan underrättelse skall också lämnas om avsikten är att öka&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav så att andelen av rösterna eller kapitalet kommer&lt;br&gt;att uppgå till 20, 33 eller 50 procent eller så att kreditinstitutet blir&lt;br&gt;dotterföretag. Myndigheten skall vidare enligt direktivet ha rätt att&lt;br&gt;motsätta sig förvärvet med hänvisning till att förvärvaren inte motsvarar&lt;br&gt;kravet på en sund och ansvarsfull ledning av kreditinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarprövningsregler har införts i bankrörelselagen och lagen om kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag. Dessa regler är endast tillämpliga på aktiebolag och&lt;br&gt;bankaktiebolag. Frågan är om ägarprövningen kan och bör avse även&lt;br&gt;innehav i medlemsbanker. EG:s direktiv är associationsneutralt i detta&lt;br&gt;avseende. Vare sig den svenska lagen om ekonomiska föreningar eller&lt;br&gt;den nuvarande föreningsbankslagen stadgar något förbud mot att en&lt;br&gt;person, eller flera personer med internt samband, äger flera andelar i&lt;br&gt;föreningen. Inget hindrar heller att rösträttsreglema utformas på annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt än enligt principen en medlem - en röst, även om detta är lagens Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;huvudregel. Det finns inte heller något som hindrar att en förenings&lt;br&gt;medlemmar helt eller delvis består av juridiska personer, vare sig dessa&lt;br&gt;i sin tur bedrivs i form av ekonomisk förening, aktiebolag eller i annan&lt;br&gt;associationsform. Hur förhållandena kommer att vara i nya medlems-&lt;br&gt;banker går inte att förutsäga med någon bestämdhet. Några absoluta&lt;br&gt;restriktioner föreslås inte beträffande andels- eller röstinnehav i den nya&lt;br&gt;lagen. Man bör därför utgå från att det kan komma att finnas medlems-&lt;br&gt;banker som kontrolleras genom sådana innehav som avses i EG-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet har i juni 1995 gett justitierådet Torkel Gregow&lt;br&gt;i uppdrag att göra en mer allmän översyn av ägarprövningsreglema i den&lt;br&gt;finansiella lagstiftningen, bl. a med anledning av ett nyligen antaget EG-&lt;br&gt;direktiv som bl. a. tar sikte på att förhindra uppkomsten av koncernstruk-&lt;br&gt;turer som kan försvåra tillsynen över finansiella företag, det s.k. BCCI-&lt;br&gt;direktivet (95/26/EEG). 1 uppdraget ingår också att närmare överväga&lt;br&gt;och lämna förslag till ägarprövningsregler för de nu föreslagna medlems-&lt;br&gt;bankerna liksom att se över motsvarande regler beträffande bankaktiebo-&lt;br&gt;lag. Med hänsyn till avfattningen av ägarprövningsreglema i det andra&lt;br&gt;banksamordningsdirektivet anser regeringen att ett införlivande av dessa&lt;br&gt;bör ske redan i förevarande lagförslag. De regler som berör ägarpröv-&lt;br&gt;ningen bör därför ändras så att de blir tillämpliga även på innehav i de&lt;br&gt;nu föreslagna medlemsbankerna. Eventuella justeringar föranledda av den&lt;br&gt;pågående översynen får göras senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startkapitalfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som gäller enligt EG:s andra banksamord-&lt;br&gt;ningsdirektiv, innehåller såväl banklagstiftningen som lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag bestämmelser om krav på minsta startkapital. För bank-&lt;br&gt;aktiebolagen gäller ett krav på eget bundet kapital om minst 5 miljoner&lt;br&gt;ecu. Samma krav ställdes på de förutvarande centrala föreningsbankema.&lt;br&gt;Minimikravet för sparbankerna är 1 miljon ecu, vilket grundar sig på en&lt;br&gt;särskild möjlighet i direktivet till undantag för &amp;quot;särskilda kategorier av&lt;br&gt;kreditinstitut&amp;quot;. Detta minimikrav är således tillämpligt generellt för&lt;br&gt;sparbankerna, oavsett bankens storlek. När de nya reglerna om minsta&lt;br&gt;startkapital infördes för sparbankerna anfördes som skäl för deras sär-&lt;br&gt;behandling att det efter sparbanksrörelsens omstrukturering, som innebar&lt;br&gt;att de största sparbankerna sällat sig till bankaktiebolagskoncemen Spar-&lt;br&gt;banken Sverige, inte fanns några tungt vägande skäl mot att hindra till-&lt;br&gt;komsten av nya regionala banker inom en väl fungerande sparbanksstruk-&lt;br&gt;tur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya medlemsbankerna skall kunna verka utan någon inbördes geo-&lt;br&gt;grafisk uppdelning. Med hänsyn till de senaste årens erfarenheter kan&lt;br&gt;förväntas att bankrörelse av större omfattning kommer att bedrivas av&lt;br&gt;bankaktiebolag. Det kan dock inte uteslutas att bankrörelse av större&lt;br&gt;omfattning i en del fall kan komma att bedrivas även av en medlems-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bank. Det största värdet av den nya lagen kommer emellertid sannolikt&lt;br&gt;bestå i en ny möjlighet att bedriva bankrörelse inom ett visst område eller&lt;br&gt;med ett visst syfte. Det finns därför goda skäl att utnyttja den möjlighet&lt;br&gt;till ett lägre minsta startkapital som andra banksamordningsdirektivet&lt;br&gt;erbjuder. Bankrörelse i medlemsbank bör därför i vissa fall tillåtas med&lt;br&gt;ett lägsta startkapital om 1 miljon ecu. EG-direktivets undantagsbestäm-&lt;br&gt;melse avser särskilda kategorier av kreditinstitut. Med hänsyn härtill och&lt;br&gt;till undvikande av gränsdragningsproblem bör det lägre startkapitalet&lt;br&gt;kunna komma i fråga för medlemsbanker av viss begränsad storlek. Lik-&lt;br&gt;som är fallet i lagen om kreditmarknadsbolag bör värdet av tillgångarna&lt;br&gt;i bankverksamheten användas som måttstock för verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning. Den gräns som gäller för kreditmarknadsbolag, nämligen en balans-&lt;br&gt;omslutning på högst 100 miljoner kronor, finner regeringen väl avvägd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om kapitalbas m.m. i medlemsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som var fallet för föreningsbankema kommer de allmänna&lt;br&gt;rörelseregler som finns i banklagstiftningen att gälla även för de nya&lt;br&gt;medlemsbankerna i tillämpliga delar. Detta innebär att reglerna om&lt;br&gt;kapitalbas och kapitaltäckning som numera återfinns i lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar i kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag får samma tillämpning på medlemsbankerna som för övriga&lt;br&gt;banker och kreditinstitut. De krav som uppställts i denna lag motsvarar&lt;br&gt;de EG-rättsliga föreskrifter som intagits bl.a. i direktivet om kapitalbasen&lt;br&gt;i kreditinstitut (89/299/EEG) och direktivet om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut (89/647/EEG). Syftet med dessa regler är att tillse att ett&lt;br&gt;kreditinstitut har en minsta kapitalbas i förhållande till dess kreditrisker&lt;br&gt;till skydd för insättama och för banksystemet i stort. Kapitalbasen utgörs&lt;br&gt;av summan av primärt och supplementärt kapital. Med primärt kapital&lt;br&gt;menas i medlemsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser -&lt;br&gt;det vill säga ett slags förlagslån som kan tillskjutas av andra än bankens&lt;br&gt;medlemmar - samt kapitalandelen i skatteutjämningsreserv och periodise-&lt;br&gt;ringsfond. I det supplementära kapitalet får inräknas vissa förlagslån och&lt;br&gt;andra skuldförbindelser som uppfyller de i lagen angivna kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ingått i utredningens uppdrag att överväga eller föreslå&lt;br&gt;förändringar i reglerna om kapitalbas och kapitaltäckning i bankrörelsela-&lt;br&gt;gen och lagen . om kreditmarknadsbolag. Kooperativa institutet har&lt;br&gt;emellertid anfört att EG-direktiven om kapitalbasen i kreditinstitut medger&lt;br&gt;kooperativa banker att beräkna sin kapitalbas på ett sätt som tar hänsyn&lt;br&gt;till dessa instituts särart. Enligt kapitalbasdirektivet får i ett kooperativt&lt;br&gt;kreditinstituts kapitalbas i vissa fall inräknas sådana förpliktelser som&lt;br&gt;medlemmarna iklätt sig i förhållande till institutet, men som ej är&lt;br&gt;inbetalda. I första banksamordningsdirektivet finns vidare regler om&lt;br&gt;lättnader av kapitalkraven för vissa kreditinstitut som ingår i en central&lt;br&gt;företagsenhet vars verkställande ledning är bemyndigad att utfärda&lt;br&gt;instruktioner till den verkställande ledningen för det underställda institutet&lt;br&gt;(art. 2, punkt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller möjligheterna för en medlemsbank att i sin kapitalbas Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;räkna in ej inbetalda medlemsförpliktelser gör regeringen följande över-&lt;br&gt;väganden. En av grundprinciperna för de svenska reglerna om kapitalbas&lt;br&gt;är att de poster som får ingå i basen motsvaras av tillgångar som är&lt;br&gt;omedelbart tillgängliga för förlusttäckning. Karaktäristiskt för finansie-&lt;br&gt;ringsföretag är att deras kreditvärdighet är svårbedömd. Om en bank&lt;br&gt;skulle tillåtas att i sin kapitalbas inräkna garanterade men ännu inte in-&lt;br&gt;betalda insatser skulle bedömningen av bankens ekonomiska stabilitet&lt;br&gt;ytterligare försvåras. Kapitalbasen är tänkt att utgöra den hårda kärna&lt;br&gt;kring vilken bankens mer svårgenomlysta in- och utlåningsverksamhet&lt;br&gt;skall byggas. Bankens kapitalbas bör därför inte ens delvis ersättas av&lt;br&gt;poster som motsvaras av fordringar som varierar i säkerhet och dessutom&lt;br&gt;kan vara omständliga att driva in. Regeringen avvisar således Kooperati-&lt;br&gt;va Institutets förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om lättnader i kapitalkraven för lokala medlems-&lt;br&gt;banker konstaterar regeringen att den bestämmelse som Kooperativa Insti-&lt;br&gt;tutet åsyftar tar sikte endast på sådana federationer som vid direktivets&lt;br&gt;ikraftträdande redan existerade. Som framgått av föregående avsnitt har&lt;br&gt;föreningsbanksrörelsen ombildats till aktiebolag. Någon annan kooperativ&lt;br&gt;bankfederation finns alltså inte för närvarande i Sverige. EG-direktiven&lt;br&gt;tillåter inte de lättnader i kapitalkraven som institutet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Institutet har även föreslagit att medlemmens rätt att låna&lt;br&gt;pengar i banken skall relateras till insatsbeloppets storlek. Låntagaren&lt;br&gt;skulle därmed vara tvungen att ha en viss summa av lånebeloppet&lt;br&gt;placerad som insatskapital i banken under hela lånetiden vilket skulle&lt;br&gt;främja bankens kapitaltäckning. Utredningen har avvisat en sådan ordning&lt;br&gt;med hänvisning till att det måste stå varje bank fritt att avgöra på vilket&lt;br&gt;sätt kapitaltäckningen skall upprätthållas. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning i denna fråga. Ingenting hindrar sålunda att en medlemsbank&lt;br&gt;inför en sådan ordning i sina stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 6 § föreningsbankslagen finns bestämmelser om bankens&lt;br&gt;reservfond. Reservfonden utgör vid sidan av insatskapital och upp-&lt;br&gt;skrivningsfond bankens bundna eget kapital som alltså inte är tillgängligt&lt;br&gt;för vinstutdelning. Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent&lt;br&gt;av den del av föreningsbankens nettovinst för året som inte går åt för att&lt;br&gt;täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till&lt;br&gt;nettovinsten räknas även gottgörelser, det vill säga ett slags överskottsut-&lt;br&gt;delning i form av återbäring eller liknande som grundas på rörelsens&lt;br&gt;resultat. Uppgår reservfonden till minst tio procent av föreningsbankens&lt;br&gt;utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver&lt;br&gt;någon avsättning till reservfond inte göras. I ett bankaktiebolag skall&lt;br&gt;avsättning till reservfond ske med endast tio procent av den del av&lt;br&gt;nettovinsten som inte går åt att täcka balanserad förlust, till dess att&lt;br&gt;fonden motsvarar tjugo procent av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Institutet har hävdat att kraven på reservfondsavsätt-&lt;br&gt;ningama i betaltjänstutredningens förslag - vilket i denna del helt&lt;br&gt;överensstämmer med föreningsbankslagen - är alltför stränga. Instititutet&lt;br&gt;har pekat på de inlåsningseffekter som reservfondsavsättningarna medför.&lt;br&gt;Reservfonden måste nämligen byggas upp med medel som annars vore&lt;br&gt;tillgängliga för överskottsutdelning till medlemmarna. Inte förrän fondens&lt;br&gt;storlek uppnått erforderliga tio procent av bankens utlåning upphör&lt;br&gt;avsättningsskyldigheten. Detta skapar enligt Kooperativa institutet&lt;br&gt;orättvisor mellan olika medlemsgenerationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringen till att reservfondsreglema i föreningsbankslagen har fått&lt;br&gt;en annan utformning än motsvarande bestämmelse i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;är att insatskapitalet i en föreningsbank inte är bundet på samma sätt som&lt;br&gt;aktiekapitalet i ett aktiebolag. Aktiekapitalet får inte betalas tillbaka till&lt;br&gt;aktieägarna utan rättens tillstånd; rätten skall i sin bedömning ta hänsyn&lt;br&gt;till fordringsägarnas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbank ansamlar alltså, till följd av de nyss nämnda reglema,&lt;br&gt;medel i reservfonden i betydligt större utsträckning än ett bankaktiebolag.&lt;br&gt;En bank med den senare associationsformen bygger snarare upp fritt eget&lt;br&gt;kapital, dvs. kapital som kan delas ut till ägarna. Reglema får alltså olika&lt;br&gt;effekter beroende på associationsform. Som redan nämnts anser rege-&lt;br&gt;ringen - liksom riksdagen, se bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:222 -&lt;br&gt;att kooperativa företag skall ges en likvärdig behandling jämfört med&lt;br&gt;andra företag. Mot den bakgrunden bör regeln om reservfondsavsätt-&lt;br&gt;ningar ses över. Det bör emellertid göras i samband med en analys av&lt;br&gt;om det finns anledning att ställa upp regler som syftar till att säkerställa&lt;br&gt;det primära kapitalets funktion som riskkapital om kapitaltäckningssitua-&lt;br&gt;tionen är ansträngd. Analysen bör inbegripa alla slags banker oavsett&lt;br&gt;associationsform. I väntan på denna översyn - regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma till frågan i ett annat sammanhang - bör regeln i förenings-&lt;br&gt;bankslagen föras över till lagen om medlemsbanker utan saklig ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall för varje räkenskapsår den&lt;br&gt;löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut. Enligt 4 kap. 1 § bank-&lt;br&gt;rörelselagen skall banker för varje räkenskapsår avge årsredovisning. I&lt;br&gt;fråga om årsbokslut enligt bokföringslagen och årsredovisningen enligt&lt;br&gt;bankrörelselagen gäller förutom bestämmelserna i bokföringslagen övriga&lt;br&gt;bestämmelser i 4 kap. bankrörelselagen. Enligt 4 kap. 10 § bankrörelsela-&lt;br&gt;gen skall en moderbank för varje räkenskapsår avge en koncernredovis-&lt;br&gt;ning. Närmare bestämmelser om koncernredovisningen finns i 10 och&lt;br&gt;11 §§ samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en nyligen avgiven proposition (prop. 1995/96:10)&lt;br&gt;föreslagit nya års- och koncemredovisningsregler för bl.a. banker och&lt;br&gt;andra kreditinstitut samt värdepappersbolag. Genom förslagen harmonise-&lt;br&gt;ras de svenska redovisningsreglerna med de regler som finns i EG:s direk-&lt;br&gt;tiv (86/635/EEG) om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra finansiella institut (bankredovisningsdirektivet). I nyss nämnda Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;proposition föreslås bl.a. att en ny allmän redovisningslag som skall gälla&lt;br&gt;för aktiebolag och vissa handelsbolag tillkommer. Vidare innehåller den&lt;br&gt;förslag till två därtill anknutna redovisningslagar, dels en lag om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), dels en lag om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Förslagen innebär i ett flertal&lt;br&gt;avseenden förändringar i förhållande till de bestämmelser som i dag&lt;br&gt;gäller för års- och koncernredovisning. ÅRKL är avsedd att träda i kraft&lt;br&gt;för räkenskapsår som inleds den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den lag om medlemsbanker som regeringen nu före-&lt;br&gt;slår överensstämmer i allt väsentligt med den nuvarande i föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen. Bortsett från vissa redaktionella ändringar innebär förslaget i&lt;br&gt;huvudsak endast vissa sakliga ändringar, nämligen att de särskilda reg-&lt;br&gt;lema om centrala och lokala föreningsbanker inte överförs till den nya&lt;br&gt;lagen om medlemsbanker och att termen &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; ersätts med&lt;br&gt;&amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av ÅRKL har inte här behandlade frågor om med-&lt;br&gt;lemsbanker kunnat beaktas. Däremot har justeringar föreslagits i före-&lt;br&gt;ningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden kan bestämmelserna i ÅRKL relativt en-&lt;br&gt;kelt anpassas till den nya lagen om medlemsbanker. I huvudsak blir det&lt;br&gt;fråga om att dels i lagens tillämpningsområde ersätta hänvisningen till&lt;br&gt;lagen om föreningsbanker med en hänvisning till lagen om medlemsban-&lt;br&gt;ker, dels låta de bestämmelser i ÅRKL som avser föreningsbanker i&lt;br&gt;stället avse medlemsbanker och dels ta bort de bestämmelser i ARKL&lt;br&gt;som avser centrala och lokala föreningsbanker. I övrigt kommer med-&lt;br&gt;lemsbanker att i allt väsentligt jämställas med andra banker vid till-&lt;br&gt;lämpningen av den nya redovisningslagstiftningen. De regler för redovis-&lt;br&gt;ningen som kommer att gälla för medlemsbanker framgår närmare av för-&lt;br&gt;fattningskommentaren till förslag till ändringar i ÅRKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ÅRKL förutsätter i sin tur ett flertal följdändringar i&lt;br&gt;banklagstiftningen. I prop. 1995/96:10 har till följd av ÅRKL bl.a. före-&lt;br&gt;slagits ändringar i föreningsbankslagen. Dessa ändringar har beaktas vid&lt;br&gt;utformningen av förslaget till lag om medlemsbanker. Nu angivna änd-&lt;br&gt;ringar framgår närmare av författningskommentaren till ÅRKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningsregler m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagändringar 1992 i bl.a. föreningsbankslagen infördes en möjlig-&lt;br&gt;het för föreningsbanksrörelsen att ombildas till bankaktiebolag. Syftet&lt;br&gt;med förändringen var att banken genom den nya associationsformen&lt;br&gt;skulle få bättre förutsättningar att klara kapitalförsörjningen och att säkra&lt;br&gt;en stabil utveckling av bankrörelsen. Utredningen har föreslagit att dessa&lt;br&gt;regler skall föras över till den nya lagen med hänsyn till samhällets in-&lt;br&gt;tresse av av ett stabilt finansiellt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa institutet har invänt att dessa regler utgör en misstroende-&lt;br&gt;förklaring mot föreningsformen och att regleringen inte kan anses stå i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samklang med det riksdagsuttalande 1994 om att alla företagsformer skall Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nyss nämnts tillskapades ombildningsreglema i föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen med anledning av de finansiella problem som den dåvarande&lt;br&gt;föreningsbanksrörelsen befann sig i. Reglema var delvis betingade av den&lt;br&gt;tvådelsorganisation som karaktäriserade den dåvarande föreningsbanks-&lt;br&gt;gruppen. Organisationen bestod således av en central föreningsbank -&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbank - och 332 lokala föreningsbanker. Reglema&lt;br&gt;innebar bl a. att den centrala föreningsbanksstämman fick besluta att&lt;br&gt;banken tillsammans med de lokala föreningsbankema skulle upplösas utan&lt;br&gt;likvidation för att ombildas till aktiebolag. Ombildningen tillgick sedan&lt;br&gt;så att den centrala och de lokala föreningsbankemas samtliga tillgångar&lt;br&gt;och skulder överläts på ett nybildat bankaktiebolag. Som vederlag erhöll&lt;br&gt;föreningsbanken aktier i bolaget som sedan utskiftades till bankens med-&lt;br&gt;lemmar. Ombildningsreglema i föreningsbankslagen består delvis av rent&lt;br&gt;associationsrättsliga ändringar i föreningsbankslagen bl.a. av innebörd att&lt;br&gt;ett ombildningsbeslut fordrar en viss kvalificerad majoritet och att&lt;br&gt;medlem som motsätter sig ombildning under vissa förhållanden medges&lt;br&gt;rätt att säga upp sig till utträde eller, utan att utträde begärs, rätt att säga&lt;br&gt;upp ett eventuellt överskjutande insatsbelopp. Vidare innebär ombild-&lt;br&gt;ningsbestämmelsema att ombildningsbeslutet skall anmälas för registre-&lt;br&gt;ring hos Finansinspektionen och att tillstånd skall sökas hos regeringen&lt;br&gt;för att få verkställa ombildningen. Förutom dessa bestämmelser möjlig-&lt;br&gt;gjordes genom ändringar i bankrörelselagen och bankaktiebolagslagen att&lt;br&gt;en föreningsbank kan uppträda som stiftare av ett bankaktiebolag, att en&lt;br&gt;föreningsbanksrörelse kan överlåtas till ett bankaktiebolag samt att aktier&lt;br&gt;i ett bankaktiebolag redan i samband med nybildning kan tecknas mot&lt;br&gt;apport av den överlåtna rörelsen. Slutligen gjordes vissa förändringar på&lt;br&gt;skatteområdet i syfte att eliminera olämpliga skatteeffekter i samband&lt;br&gt;med ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en ombildning från en associationsform till en&lt;br&gt;annan inte onödigtvis bör försvåras. En ombildning behöver inte nödvän-&lt;br&gt;digtvis vara föranledd av en medlemsbanks kapitalförsörjningsproblem -&lt;br&gt;något som ensamt kan motivera särskilda ombildningsregler - utan kan&lt;br&gt;vara ett naturligt led i en strukturförändring inom banksektorn. Flera av&lt;br&gt;de lagändringar som kom till stånd i samband med ombildningsreglemas&lt;br&gt;tillkomst bör kunna tillämpas även på medlemsbanker. Sålunda bör en&lt;br&gt;medlemsbanks rörelse kunna överlåtas till en annan bank efter rege-&lt;br&gt;ringens medgivande. Vidare bör en medlemsbank kunna teckna aktier&lt;br&gt;mot apport av den egna rörelsen. Vad gäller ombildningsförfarandet i&lt;br&gt;övrigt anser regeringen att medlemsbankerna bör inordnas under samma&lt;br&gt;principer som gäller för ekonomiska föreningar i allmänhet. Några&lt;br&gt;särskilda ombildningsregler har inte ansetts behövliga i föreningslagen.&lt;br&gt;Däremot återfinns särskilda skatteregler i 3 § 8 mom lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt samt 4 stycket första punkten anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunal skattelagen (1928:370). Om föreningens tillgångar och&lt;br&gt;skulder överförs på ett aktiebolag mot betalning av aktier som sedan&lt;br&gt;utskiftas till föreningens medlemmar utgår varken någon uttagsskatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen eller utskiftningsskatt hos medlemmarna. Dessa regler Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;kommer att bli tillämpliga även på medlemsbankerna. Det innebär att om&lt;br&gt;behov av ombildning föreligger innehåller lagstiftningen inte några hinder&lt;br&gt;mot det. Sammanfattningsvis anser regeringen att det - utöver vad som&lt;br&gt;angetts ovan - inte finns något behov av några särregler för medlems-&lt;br&gt;bankernas ombildning till bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagens innehåll i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de frågor som behandlats i detta avsnitt innebär den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen för medlemsbanker i huvudsak endast redaktionella ändringar i&lt;br&gt;förhållande till föreningsbankslagen. Reglema om bankens bildande och&lt;br&gt;dess medlemmars förlagsinsatser, bankens ledning, föreningsstämma,&lt;br&gt;överskottsutdelning, likvidation och fusion m.m. har alltså överförts helt&lt;br&gt;utan materiella förändringar. En rad följdändringar - huvudsakligen för-&lt;br&gt;anledda av den nya bankbeteckningen - har införts i berörda lagar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Finansieringsverksamhet i ekonomisk förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som utförligt beskrivits i avsnitt 5 är det just inlånings-&lt;br&gt;verksamheten som befunnits så skyddsvärd att den måste vara föremål för&lt;br&gt;den reglering - innefattande bl.a. krav på oktroj - som återfinns i&lt;br&gt;banklagstiftningen. Med bankoktrojen följer emellertid också rätt att&lt;br&gt;bedriva en rad andra finansiella verksamheter. En bank får således jämte&lt;br&gt;inlåningsverksamheten bl.a. lämna och förmedla krediter, medverka vid&lt;br&gt;finansieringsverksamhet och ikläda sig garantiförpliktelser. Ett företag&lt;br&gt;som vill bedriva tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan att sam-&lt;br&gt;tidigt bedriva inlåningsverksamhet behöver dock inte ansöka om bank-&lt;br&gt;oktroj. Ett sådant företag måste i stället ha tillstånd enligt lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag vars bestämmelser, enligt vad som beskrivits i av-&lt;br&gt;snitt 5.4, inte är lika begränsande som bankrörelselagens. Till skillnad&lt;br&gt;mot vad som gäller för bankverksamhet föreskriver lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag att endast aktiebolag kan komma i fråga för tillståndspliktig&lt;br&gt;finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.2 har beskrivits skälen för en associationsneutral banklag-&lt;br&gt;stiftning. Enligt vad som uttalats där är det förutsättningarna för det en-&lt;br&gt;skilda företaget och inte den associationsrättsliga verksamhetsformen som&lt;br&gt;skall avgöra om oktroj kan beviljas för den tilltänkta verksamheten.&lt;br&gt;Vidare har riksdagen uttalat att de kooperativa företagen skall behandlas&lt;br&gt;likvärdigt med andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betaltjänstutredningen har i sitt betänkande föreslagit att verksamhet&lt;br&gt;som är tillståndspliktig enligt lagen om kreditmarknadsbolag skall få be-&lt;br&gt;drivas i associationsformen ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de skäl som talar för att bankverksamhet skall få&lt;br&gt;drivas i den ekonomiska föreningens form i lika hög grad gör sig gällan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de beträffande finansieringsverksamhet som kräver tillstånd enligt den nu-&lt;br&gt;varande lagen om kreditmarknadsbolag. Frågan om möjligheten att be-&lt;br&gt;driva just finansieringsverksamhet i ekonomisk förening har dessutom be-&lt;br&gt;handlats av riksdagen i samband med dess beslut om ombildning av&lt;br&gt;Landshypoteksinstitutionen (prop. 1993/94:216). Riksdagen beslutade då&lt;br&gt;att Landshypoteks rörelse skall bedrivas i aktiebolag, men att om Lands-&lt;br&gt;hypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är uppfyllda, får insti-&lt;br&gt;tutet efter den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening&lt;br&gt;(rskr. 93/94:446).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda anser regeringen att möjligheten att bedriva&lt;br&gt;tillståndspliktig finansieringsverksamhet utan inslag av inlåningsrörelse&lt;br&gt;bör göras associationsneutral. Detta görs lämpligen, såsom Betaltjänstut-&lt;br&gt;redningen föreslagit, genom att lagen om kreditmarknadsbolag görs till-&lt;br&gt;lämplig även på ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger trots detta inte nu fram något förslag till lagändring.&lt;br&gt;Skälen till detta är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har, som nämnts tidigare i avsnitt 6.3, nyligen lämnat en&lt;br&gt;proposition till riksdagen om bl.a. nya års- och koncemredovisningsregler&lt;br&gt;för bl.a. banker och andra kreditinstitut samt värdepappersbolag (prop.&lt;br&gt;1995/96:10). Genom förslagen harmoniseras de svenska redovisningsreg-&lt;br&gt;lerna med de regler som finns i EG:s direktiv (86/635/EEG) om årsbok-&lt;br&gt;slut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella insti-&lt;br&gt;tut, det s.k. bankredovisningsdirektivet. Kreditmarknadsbolag är sådana&lt;br&gt;kreditinstitut som omfattas av bankredovisningsdirektivet och följaktligen&lt;br&gt;av den nya redovisningslagstiftning som regeringen föreslagit. Det samma&lt;br&gt;skulle gälla även ekonomiska föreningar som drev verksamhet enligt en&lt;br&gt;ändrad lag om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betaltjänstutredningen har inte under sitt arbete haft möjlighet att&lt;br&gt;beakta de kommande nya reglema om redovisning. Inte heller har under&lt;br&gt;beredningen av redovisningsreglerna en associationsneutral lagstiftning&lt;br&gt;om kreditmarknadsverksamhet kunnat läggas till grund för det i proposi-&lt;br&gt;tionen föreslagna regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformingen av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag har det beaktats att bankverksamhet kan drivas i en ekono-&lt;br&gt;misk förening enligt föreningsbankslagen, där också vissa följdändringar&lt;br&gt;föreslås. Det innebär att redovisningsreglerna relativt enkelt kunnat in-&lt;br&gt;fogas i den här föreslagna lagen om medlemsbanker. Förhållandet är ett&lt;br&gt;annat när det gäller kreditmarknadsverksamhet i ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan verksamhet som avses i kreditmarknadsbolagslagen kan nu inte&lt;br&gt;drivas av en ekonomisk förening. Särskilda redovisnings- och redovis-&lt;br&gt;ningsrelaterade regler finns inte i kreditmarknadsbolagslagen. Inte heller&lt;br&gt;finns det några särskilda regler i lagen (1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar som tillgodoser de behov som föranleds av att ett företag driver&lt;br&gt;finansiell verksamhet. Det innebär att det för närvarande inte finns någon&lt;br&gt;lagstiftning som är anpassad till ekonomiska föreningar som driver finan-&lt;br&gt;siell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ekonomiska föreningar låter sig inte utan vidare användas&lt;br&gt;som grund för redovisningsregler för sådana föreningar som skulle driva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditverksamhet. Lagen är nämligen ännu inte anpassad till vederbörliga Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;EG-direktiv, i synnerhet inte till bankredovisningsdirektivet. Det innebär&lt;br&gt;att ytterligare överväganden fordras för att det skall vara möjligt att skapa&lt;br&gt;ändamålsenliga redovisningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på det behov som finns av en reform som gör det möjligt&lt;br&gt;att driva finansieringsverksamhet i den ekonomiska föreningens form&lt;br&gt;ämnar regeringen emellertid återkomma snarast till riksdagen med förslag&lt;br&gt;i ämnet. Regeringen föreslår emellertid redan nu ett undantag i kredit-&lt;br&gt;marknadsbolagslagen som möjliggör för vissa mindre ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar att bedriva sparlåneverksamhet, se avsnitt 5.4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Banktjänster genom ombud&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankverksamheten genomgår för närvarande en stark förändring. Med&lt;br&gt;t.ex. nya tekniska lösningar som nu erbjuds kan mycket av det arbete&lt;br&gt;som i dag utförs på bankkontoren utföras till lägre kostnader. Kunder i&lt;br&gt;flera banker är genom telefonkontakter i kombination med elektroniska&lt;br&gt;hjälpmedel inte längre hänvisade till bankkontorens öppettider, utan kan&lt;br&gt;göra sina affärer vid vilken tid på dygnet som helst. Detta innebär att&lt;br&gt;banken inte nödvändigtvis behöver bära stora kostnader för ett omfattande&lt;br&gt;kontorsnät. Kontorsnätet, låt vara att det alltjämt i många fall utgör en&lt;br&gt;viktig konkurrensfaktor, spelar inte längre samma självklara roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också detaljhandelsföretagen och bensinbolagen har tagit upp konkur-&lt;br&gt;rensen inom delar av bankmarknaden, främst inom områdena kontokorts-&lt;br&gt;verksamhet och kontobaserade förskottsbetalningar. Utvecklingen av-&lt;br&gt;seende kunders insättning av medel på konto inom detaljhandeln, som&lt;br&gt;kan förklaras med ny teknik och en förändrad syn på service för kun-&lt;br&gt;derna, har gått allt fortare under de senaste åren. Genom det spridda&lt;br&gt;butiksnät som finns inom detaljhandeln och butikernas ofta generösa&lt;br&gt;öppettider kan kunderna erbjudas kontokortstjänster på ett praktiskt och&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hårdnad konkurrens kan förväntas leda till att bankerna i framtiden&lt;br&gt;tvingas bli än mer kostnadseffektiva. Detta kan i sin tur på sikt leda till&lt;br&gt;att fler bankers kontorsnät minskar i omfång. Men även om undersök-&lt;br&gt;ningar visar att dagens bankkunder besöker bankkontoren allt mer sällan,&lt;br&gt;kommer kunderna sannolikt även i framtiden att efterfråga möjligheten&lt;br&gt;till personlig kontakt med bankpersonal eller annan företrädare för ban-&lt;br&gt;ken. Detta gäller först och främst bankärenden av mer komplicerad natur.&lt;br&gt;Även för banktjänster av enklare slag kommer sannolikt viss personlig&lt;br&gt;service att efterfrågas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en oskriven huvudregel framgår att en banks verksamhet skall bedri-&lt;br&gt;vas i bankens lokaler och av bankens anställda. Bankverksamheten skall&lt;br&gt;således bedrivas i bankkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig bestämmelse som anger vad som skall förstås med&lt;br&gt;bankkontor finns inte i banklagstiftningen. Enligt 2 kap. 22 § bankrörel-&lt;br&gt;selagen är emellertid en bank som beslutat att inrätta ett bankkontor skyl-&lt;br&gt;dig att anmäla detta till Finansinspektionen. Enligt inspektionens allmänna&lt;br&gt;råd till banker angående bankkontors verksamhet och bankservice i butik&lt;br&gt;m.m. (BFFS 1987:22) är ett bankkontor ett bemannat expeditionsställe&lt;br&gt;där banken bedriver verksamhet som omfattar in- eller utlåning. Den&lt;br&gt;beskrivna verksamheten skall bedrivas från ett fast expeditionsställe med&lt;br&gt;särskilda tider för öppethållande. Dessa allmänna råd syftar till att ge&lt;br&gt;stadga åt verksamheten och underlätta kontrollen. Bankkontor kan enligt&lt;br&gt;de allmänna råden även finnas i andra lokaler än bankens egna under&lt;br&gt;förutsättning att bankverksamheten inte sammanblandas med annan verk-&lt;br&gt;samhet och att verksamheten bedrivs endast av bankens egen personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose invånarnas behov av service i glesbygd har sedan ett&lt;br&gt;antal år enklare banktjänster, främst olika former för kontantuttag, till-&lt;br&gt;handahållits i andra lokaler än i bankens egna. Genom samverkan mellan&lt;br&gt;bank, post och butik har stordriftsfördelar och samhällsekonomiska vins-&lt;br&gt;ter kunnat uppnås. En kombination av tjänster har kunnat erbjudas till en&lt;br&gt;lägre kostnad än om tjänsterna skulle erbjudas separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 infördes genom bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bank-&lt;br&gt;rörelselagen möjligheter för banker att tillhandahålla vissa enklare bank-&lt;br&gt;tjänster av annan än bankens egen personal och i andra lokaler än ban-&lt;br&gt;kens egna. Bestämmelsen, som utgör ett undantag från huvudregeln, gör&lt;br&gt;det möjligt för en bank att lägga ut vissa banktjänster på entreprenad. För-&lt;br&gt;utsättningen är att banken erhållit tillstånd av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Finansinspektionen. För att tillstånd skall beviljas&lt;br&gt;för att bedriva bankverksamhet av andra än bankanställda och i andra&lt;br&gt;lokaler än bankens egna krävs att det föreligger särskilda skäl. Enligt&lt;br&gt;motiven (prop. 1992/93:89 s. 173) kan sådant tillstånd ges endast för&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs i glesbygd eller på mindre orter, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att banken är rättsligt ansvarig gentemot kunden och att verksam-&lt;br&gt;heten organiseras på sådant sätt att den uppfyller tillfredsställande krav&lt;br&gt;på säkerhet. I förarbetena anges att aktuella banktjänster får tillhanda-&lt;br&gt;hållas i butik. Vad som närmare avses med butik anges dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet glesbygd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall anses vara glesbygd respektive mindre ort anges inte i för-&lt;br&gt;arbetena. Begreppet glesbygd kan tolkas på olika sätt. Enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1990:643) om glesbygdsstöd och enligt Glesbygdsdelegationen,&lt;br&gt;som har till uppgift att främja utvecklingen av servicen i glesbygd, avses&lt;br&gt;med glesbygd stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och&lt;br&gt;långa avstånd till sysselsättning eller service samt skärgårdar och liknande&lt;br&gt;områden. Begreppet glesbygd har behandlats av Glesbygdsdelegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dess betänkanden (Ds I 1984:20 och Ds 1990:10). Statistiska central-&lt;br&gt;byrån (SCB) definierar tätort som en ort där det bor 200 invånare eller&lt;br&gt;fler. Övriga orter är enligt SCB:s definition glesbebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enklare banktjänster och säkerhetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 3 a § bankrörelselagen avser att göra det möjligt för en bank att&lt;br&gt;träffa avtal med en butik på en mindre ort om att det i butikslokalen skall&lt;br&gt;tillhandahållas vissa enklare banktjänster. Som exempel på enklare&lt;br&gt;banktjänster nämns insättning på bankkonto, uttag från bankkonto och&lt;br&gt;betalningsförmedling. Kreditupplysningsverksamhet anges däremot som&lt;br&gt;en sådan verksamhet som inte bör få utföras i en butik. Beslut om&lt;br&gt;kreditgivning skall fattas av banken själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till bestämmelsen (prop. 1992/93:89 s. 172) uttalas följ-&lt;br&gt;ande beträffande bl.a. säkerhetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Banken och inte bankens ombud, butiksföretaget, måste i alla tran-&lt;br&gt;saktioner vara den som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Höga&lt;br&gt;krav måste också ställas på de butiker som erbjuder banktjänster.&lt;br&gt;Butikens personal bör genomgå den utbildning som krävs för en&lt;br&gt;professionell handläggning av bankärenden innefattande bl.a. att er-&lt;br&gt;forderlig sekretess iakttas. Kontroll av redovisning måste ske. Butiken&lt;br&gt;skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för skydd mot brott som&lt;br&gt;t.ex. rån och inbrott. Den bank som anlitar en butik måste följa upp&lt;br&gt;butikens arbetsmetoder och verksamhet. Föreskrifter i dessa avseenden&lt;br&gt;kan ges som villkor när tillstånd till bankverksamhet i en butik ges eller&lt;br&gt;inom ramen för Finansinspektionens allmänna föreskriftsrätt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att bedriva verksamhet på det sätt som anges i 2 kap. 3 a §&lt;br&gt;bankrörelselagen skall enligt förarbetena (prop. 1992/93:89 s. 188) av-&lt;br&gt;göras av banken. Inspektionens prövning skall vara inriktad på de säker-&lt;br&gt;hetsmässiga förutsättningarna. Av Finansinspektionens beslut skall klart&lt;br&gt;framgå vilka tjänster som omfattas av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banktjänster på postkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen anförde föredragande stats-&lt;br&gt;rådet att det redan fanns ett visst utrymme att bedriva bankverksamhet&lt;br&gt;utanför bankens egna lokaler eller av andra än bankens anställda (prop.&lt;br&gt;1992/93:89 s. 171). Därvid hänvisades till att statsmakterna verkat för&lt;br&gt;avtal om samarbete mellan Posten och Nordbanken. Samarbetsavtalet,&lt;br&gt;som ingicks 1991, innebär att vissa av Nordbankens tjänster kunnat nås&lt;br&gt;på de ordinarie postkontoren. Verksamheten har ansetts tillåten utan&lt;br&gt;särskild lagstiftningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om Postlag och en förändrad verksamhetsform för Post-&lt;br&gt;verket m.m. (prop. 1993/94:38) diskuterades förhållandet mellan den nya&lt;br&gt;bestämmelsen och bolagiseringen av Postverket. I propositionen anfördes&lt;br&gt;(s. 140) att det av förarbetena till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen framgår&lt;br&gt;att avsikten inte varit att inskränka eller reglera den verksamhet som&lt;br&gt;bankerna enligt redan träffade avtal tillhandahåller på postkontoren. En&lt;br&gt;bolagisering av Postverket ansågs därför inte medföra någon ändring i&lt;br&gt;detta avseende. Det ansågs inte heller finnas skäl för att ändra be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banktjänster i post-i-butik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten bedriver för egen del verksamhet hos ombud bestående av t.ex.&lt;br&gt;butiker och bensinstationer. Inom ramen för det ovan angivna samarbets-&lt;br&gt;avtalet har Posten på Nordbankens vägnar även avtalat med butiksföretag&lt;br&gt;om uttagsservice vid dessa entreprenörsställen. Verksamheten har också&lt;br&gt;innefattat in- och utbetalningar över postgirot. Verksamheten bedrivs i en&lt;br&gt;avskild del av butiken över en separat postdisk av samma typ som finns&lt;br&gt;på Postens kontor. Posten står för investeringskostnaderna medan banken&lt;br&gt;är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Post- och bankärendena utförs av&lt;br&gt;butikens personal, som utbildats av Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som har meddelats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den praktiska tillämpningen har uppkommit fråga på vilket sätt 2 kap.&lt;br&gt;3 a § bankrörelselagen skall tillämpas och tolkas. Finansinspektionen har&lt;br&gt;vid flera tillfällen prövat frågor om tillstånd till banktjänster genom&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 20 juni 1994 meddelade Finansinspektionen två tillstånd till Före-&lt;br&gt;ningsbanken att tillhandahålla banktjänster genom ombud. Inspektionen&lt;br&gt;har vidare genom beslut den 24 april 1995 meddelat Nordbanken resp.&lt;br&gt;Postgirot Bank tillstånd att tillhandahålla banktjänster i post-i-butik på&lt;br&gt;åtskilliga ställen. Inspektionen har emellertid i besluten rörande Nord-&lt;br&gt;banken och Postgirot Bank avslagit ansökningarna beträffande flertalet&lt;br&gt;orter. Genom beslut den 31 augusti 1995 har Postgirot Bank getts till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd avseende ytterligare orter. Sparbanken Sverige har den 12 septem- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;ber 1995 fått tillstånd att driva bankverksamhet i butik i ett fall.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Överväganden och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.3.1 Banks verksamhet från bankkontor (huvudregel)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvudprincipen att en banks verksamhet skall&lt;br&gt;tillhandahållas i bankens egna lokaler och av bankens egen personal&lt;br&gt;lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banktjänster som avser uttag från konto utan bankbok får dock till-&lt;br&gt;handahållas även på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker att huvudprincipen lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken anser att det är olämpligt att i lagstiftningen slå fast vilken&lt;br&gt;produktionsteknik som skall användas vid utbjudande av olika banktjäns-&lt;br&gt;ter och avstyrker därför utredningens förslag att lagfästa var bankverk-&lt;br&gt;samhet skall ske och av vem den skall bedrivas. Även Konkurrensverket,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen och Bankkundemas Riksförbund ifrågasätter om&lt;br&gt;det behöver lagregleras i vilka lokaler m.m. som bank får bedriva&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det saknas uttryckliga bestämmelser&lt;br&gt;om i vilka lokaler en banks verksamhet skall bedrivas. Det är dock all-&lt;br&gt;mänt vedertaget att en banks verksamhet skall bedrivas i bankens egna&lt;br&gt;lokaler och av bankens egen personal. Finansinspektionen har i sina all-&lt;br&gt;männa råd dragit upp riktlinjerna för vad ett bankkontor är. Enligt rikt-&lt;br&gt;linjerna är ett bankkontor ett bemannat expeditionsställe där banken be-&lt;br&gt;driver verksamhet som omfattar in- eller utlåning. Bankkontor kan in-&lt;br&gt;rättas i andras lokaler under förutsättning att banktjänsterna inte samman-&lt;br&gt;blandas med annan verksamhet, att verksamheten bedrivs endast av bank-&lt;br&gt;personal och att särskilda öppethållandetider gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att bedriva bankverksamhet genom ombud i andra&lt;br&gt;lokaler än bankens utgår således från en i dag oskriven huvudregel. Det&lt;br&gt;finns anledning, särskilt som det råder en viss osäkerhet om under vilka&lt;br&gt;former banktjänster får tillhandahållas, att utgå från en huvudregel som&lt;br&gt;inte enbart bör komma till uttryck i Finansinspektionens rekommenda-&lt;br&gt;tioner utan uttryckas direkt i lag. En banks verksamhet skall således som&lt;br&gt;huvudregel drivas i bankens egna lokaler och av bankens egen personal.&lt;br&gt;Med egen lokal menas här inte bara bankkontor, d.v.s. lokal där in- och&lt;br&gt;utlåningsverksamhet, bl.a. kassatjänster förekommer, utan också repre-&lt;br&gt;sentationskontor eller s.k. bankbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som bör ställas på en banklokal skall bestämmas med utgångs-&lt;br&gt;punkt från 7 kap. 3 § bankrörelselagen och 2 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618). Av dessa bestämmelser och av motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser i 2 kap. 3 § sparbankslagen (1987:619) och 2 kap.&lt;br&gt;2 § i den föreslagna lagen om medlemsbanker (se avsnitt 6.3) följer att&lt;br&gt;bankverksamheten skall vara sund. Med stöd av sundhetskreteriet skall&lt;br&gt;bankens organisation, bolagsordning samt inre kontroll och säkerhetsupp-&lt;br&gt;byggnad prövas. Sundhetskravet innefattar även vissa standardkrav vad&lt;br&gt;gäller organisationsformerna för en banklokal och det sätt på vilket verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs. Någon ändring bör inte ske i dessa grundläggande av-&lt;br&gt;seenden. Det är naturligtvis att märka att kraven i allt väsentligt gör sig&lt;br&gt;gällande beträffande bankkontor. Det måste vara fråga om en särskild&lt;br&gt;lokal eller del av lokal med ett fast expeditionsställe. Om bankens lokal&lt;br&gt;utgör en del av en större lokal skall bankens lokal vara avskild och tyd-&lt;br&gt;ligt avgränsad från annan verksamhet som bedrivs i samma lokal. Vidare&lt;br&gt;skall bankens verksamhet tillhandahållas av bankens egen personal. I ett&lt;br&gt;bankkontor kan all bankverksamhet bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nu sagda bör också följa att en bank måste ha ett kontor dit all-&lt;br&gt;mänheten och bankens kunder kan vända sig för att personligen uträtta&lt;br&gt;sina bankärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har kontantuttag kunnat ske i olika former genom ombud utan&lt;br&gt;krav på särskilt tillstånd. Denna möjlighet finns oavsett om kontantuttag&lt;br&gt;sker i samband med betalning för en vara eller en tjänst eller utan sådant&lt;br&gt;samband. Endast för det fall att uttag sker från ett bankkonto med bank-&lt;br&gt;bok ställs krav på särskild hantering. Kontantservice som hittills inte ford-&lt;br&gt;rat tillstånd bör även i framtiden kunna erbjudas utanför bankkontor utan&lt;br&gt;krav på särskilt tillstånd. All kontantservice, med undantag för uttag som&lt;br&gt;sker från konto med bankbok, bör således kunna tillhandahållas av andra&lt;br&gt;än bankens egen personal och i andra lokaler än bankens egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.2 Utvidgning av möjligheten att tillhandahålla&lt;br&gt;banktjänster genom ombud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten att låta ombud tillhandahålla vissa&lt;br&gt;banktjänster i andra lokaler än bankens egna skall kunna medges&lt;br&gt;även på andra orter än i glesbygd och mindre orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bank tillhandahåller banktjänster genom ombud skall ban-&lt;br&gt;ken vara huvudansvarig för verksamheten mot kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken tillstyrker att det inte bör föreligga några geografiska&lt;br&gt;begränsningar till glesbygd och mindre orter utan det bör vara bankerna&lt;br&gt;själva som avgör var och i vilken utsträckning banktjänster bör till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handahållas. Sveriges Advokatsamfund, HSB Riksförbund och Lant- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund tillstyrker att viss bankverksamhet får bedrivas&lt;br&gt;genom ombud. Även Svenska Bankföreningen tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eftersom det medger en större flexibilitet när det gäller att tillhandahålla&lt;br&gt;vissa banktjänster och anför att den givna utgångspunkten att banken&lt;br&gt;ansvarar gentemot kunden är viktig att upprätthålla. Posten anger att det&lt;br&gt;är angeläget att osäkerheten kring bestämmelsens geografiska tillämpning&lt;br&gt;undanröjs. Valfrihet när det gäller olika former av bankservice har stor&lt;br&gt;betydelse i såväl glesbygd som i vissa storstäders ytterområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen avstyrker förslaget eftersom, vid en avvägning&lt;br&gt;mellan å ena sidan intresset av att skydda insättama och att upprätthålla&lt;br&gt;ett stabilt betalningsväsende och å andra sidan intresset av att underlätta&lt;br&gt;tillgängligheten av enklare banktjänster i glesbygd och på mindre orter,&lt;br&gt;insättarskyddet annars får stå tillbaka för andra och inte lika tungt&lt;br&gt;vägande intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det har skapats ökade möjligheter att&lt;br&gt;tillhandahålla banktjänster genom ombud utan att detta har fordrat särskilt&lt;br&gt;tillstånd. Som exempel kan nämnas dels kontantuttag från konto utan&lt;br&gt;bankbok (se avsnitt 7.3.1), dels att det inom ramen för vad som kan&lt;br&gt;kallas normal kontokortshantering skapats möjligheter att registrera insätt-&lt;br&gt;ningar på bankkonto. Även i övrigt finns behov av att närmare överväga&lt;br&gt;under vilka förutsättningar som banktjänster bör få tillhandahållas genom&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya tekniska lösningar kan förväntas leda till att allt fler banktjänster&lt;br&gt;kommer att kunna erbjudas bankkundema på elektronisk väg. Det är&lt;br&gt;emellertid inte sannolikt att utvecklingen kommer att gå så långt att det&lt;br&gt;över huvudtaget inte kommer att finnas behov av kundkontakt och ett&lt;br&gt;relativt utbrett kontorsnät. Bankkundema kommer även i framtiden att&lt;br&gt;efterfråga den traditionella direktkontakten med banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande möjlighet att via bankomattekniken göra in-&lt;br&gt;sättningar och betalningsöverföringar på ett sätt som liknar kontantuttag&lt;br&gt;vid kassadisk. På platser där det finns tillräckligt kundunderlag för att&lt;br&gt;bära kostnaderna för dylika investeringar kommer dessa tjänster troligtvis&lt;br&gt;att ersätta och i vissa avseenden att konkurrera ut tjänster som till-&lt;br&gt;handahålls genom personal, i vart fall vad gäller enklare banktjänster. På&lt;br&gt;orter där det inte är tillräckligt lönsamt varken att driva bankkontor eller&lt;br&gt;att installera automater kommer det sannolikt att bli svårt att upprätthålla&lt;br&gt;service till kunderna. Om banktjänster inte kan erbjudas i någon annan&lt;br&gt;form finns risk att även andra verksamheter, t.ex. dagligvaruhandeln och&lt;br&gt;annan service, blir lidande och i värsta fall försvinner från orten. Detta&lt;br&gt;kan på sikt medföra att vissa orter utarmas. Det var i syfte att förhindra&lt;br&gt;en sådan utveckling som bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen&lt;br&gt;infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen tar för närvarande sikte&lt;br&gt;enbart på banktjänster i glesbygd eller på mindre orter. Trots att det är&lt;br&gt;mest angeläget att tillgodose behovet av alternativa former för bankser-&lt;br&gt;vice på sådana orter kan behovet vara stort även på andra orter. De före-&lt;br&gt;tagsmässiga överväganden som styr etablering och bibehållande av kontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har medfört att kundunderlaget ansetts vara för lågt även på vissa större Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;orter, till och med i storstädernas ytterområden. På grund av ett glesare&lt;br&gt;kontorsnät kan det även på dessa orter vara svårt att nå ett bankkontor&lt;br&gt;under kontorets öppethållandetider. Dessa förhållanden talar för att möj-&lt;br&gt;ligheterna att bedriva bankverksamhet även på andra orter än glesbygd&lt;br&gt;och mindre orter borde utvidgas. Mot detta kan invändas att intresset av&lt;br&gt;att kunna tillhandahålla banktjänster genom ombud hittills inte varit så&lt;br&gt;stort. Det har emellertid rått en viss osäkerhet om på vilket sätt bestäm-&lt;br&gt;melsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen skall tillämpas och vad som i&lt;br&gt;övrigt gäller för bankverksamhet som bedrivs utanför bankens lokaler. En&lt;br&gt;strävan att finna praktiska lösningar bör inte förhindras. Härtill kommer&lt;br&gt;att aktörerna på marknaden bör ha valfrihet när det gäller att finna olika&lt;br&gt;former av bankservice, allt under förutsättning att verksamheten håller en&lt;br&gt;hög säkerhetsnivå. En ökad valfrihet för bankerna i förening med en ökad&lt;br&gt;konkurrens på bankmarknaden kan bereda vägen för en utvidgad service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till gagn för såväl kunderna som bankerna bör därför bankerna i större&lt;br&gt;utsträckning än hittills få möjlighet att välja det sätt på vilket man vill nå&lt;br&gt;ut till sina kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta skall läggas att den nuvarande ordningen skapar en rad&lt;br&gt;gränsdragningsproblem. Det är förenat med vissa svårigheter att avgöra&lt;br&gt;vilka orter som skall hänföras till glesbygd och mindre orter. Även detta&lt;br&gt;talar för att det inte bör finnas någon formell begränsning såvitt avser den&lt;br&gt;ort på vilken banktjänster skall kunna tillhandahållas genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda kan sägas utgöra så tungt vägande skäl för att utvidga möj-&lt;br&gt;ligheterna att tillhandahålla banktjänster genom ombud att de överväger&lt;br&gt;de risker som Finansinspektionen anför i sitt remissyttrande. Naturligtvis&lt;br&gt;skall insättama skyddas och ett stabilt betalningsväsende garanteras.&lt;br&gt;Dessa intressen får emellertid anses beaktade genom de krav på säkerhet&lt;br&gt;m.m. som är en förutsättning för att tillstånd skall kunna medges (se&lt;br&gt;avsnitt 7.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller naturligt att bankerna som ombud i första hand väljer dag-&lt;br&gt;ligvarubutiker. I sådana butiker är sannolikt förutsättningarna störst för&lt;br&gt;en bred och daglig kundkontakt. Även andra lokaler kan vara intressanta&lt;br&gt;för ombudsverksamhet, t.ex. servicecentra, bensinstationer och kiosker.&lt;br&gt;Beträffande valet av ombud bör, på motsvarande sätt som gäller för val&lt;br&gt;av ort, inte uppställas några formella begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att de förslag som lämnas i det följande inte tar&lt;br&gt;sikte på något annat än tillhandahållande av olika banktjänster genom&lt;br&gt;ombud. Avsikten är inte att vad som nu gäller om bankens inre ange-&lt;br&gt;lägenheter skall påverkas. Det är alltså inte så att ett bankföretag endast&lt;br&gt;skall vara en kuliss med oktroj som i själva verket drivs av ett annat före-&lt;br&gt;tag. Bankens styrelse skall vara fullt ansvarig för bankens verksamhet.&lt;br&gt;Banken måste givetvis ha en egen företagsledning och den egna personal&lt;br&gt;som behövs för skötseln av bankens egna angelägenheter. Ett ökat ut-&lt;br&gt;nyttjande av ombud för distribution av bankens tjänster får således - och&lt;br&gt;behöver - inte medföra att den interna kontrollen urholkas eller den&lt;br&gt;finansiella styrningen försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudets rättsliga ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenören kommer att inta ställning som ombud för banken. Detta&lt;br&gt;förutsattes även i förarbetena till 2 kap. 3 a § bankrörelselagen. Be-&lt;br&gt;nämningen ombud används här i dess strikt avtalsrättsliga betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombud företar rättshandlingar i huvudmannens namn och för dennes&lt;br&gt;räkning. Konsekvensen av detta är att huvudmannen omedelbart kommer&lt;br&gt;att stå i direkt partsförhållande till den gentemot vilken ombudet företar&lt;br&gt;rättshandlingen, dvs. kunden. Egenskapen av ombud kan framgå av en&lt;br&gt;separat handling i vilken huvudmannen deklarerar ombudets behörighet&lt;br&gt;(fullmakt). Den kan också framgå av innehållet i skriftliga handlingar&lt;br&gt;från avtalstillfället (anbud, kontrakt, kvitton e.d.), genom utformningen&lt;br&gt;av skyltning eller uniform eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för att inte ombudet själv skall bli bunden av avtalet är&lt;br&gt;att tredje man har anledning att uppfatta vederbörande som ombud och&lt;br&gt;inte som motpart. När en bank tillhandahåller sina tjänster genom ombud&lt;br&gt;bör det således alltid klart framgå för kunden att bankärendet handläggs&lt;br&gt;med direkt rättsverkan mellan banken och kunden och att den som hante-&lt;br&gt;rar ärendet endast är ombud för banken. Det torde räcka att detta framgår&lt;br&gt;av ett tilläggsavtal till kontoavtalet mellan kunden och banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om huvudmannens bundenhet gäller avtalslagens regler om full-&lt;br&gt;makt. Av fullmakten följer en behörighet för ombudet att företa rätts-&lt;br&gt;handlingar som faller inom behörighetens gränser. Ibland är befogenheten&lt;br&gt;inskränkt på ett sätt som inte framgår av fullmakten. När det gäller för-&lt;br&gt;hållandet till kunden är det då vad denne insett eller borde ha insett som&lt;br&gt;sätter den yttersta gränsen för ombudets befogenhet. Beträffande rättsför-&lt;br&gt;hållanden mellan en näringsidkare och en konsument har i rättspraxis&lt;br&gt;ställts stora krav på att avtalet utformas så att innebörden är klar för&lt;br&gt;konsumenten (jfr bl.a. NJA 1986 s. 596). Det innebär i huvudsak att det&lt;br&gt;anses att kunden borde ha insett att ombudet överskred sin befogenhet -&lt;br&gt;och banken därför inte blir bunden av ombudets rättshandling - bara om&lt;br&gt;mycket speciella omständigheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om några oegentligheter skulle förekomma vid hanteringen av ett&lt;br&gt;bankärende, t.ex. om en terminal utsätts för manipulation eller om någon&lt;br&gt;obehörigen tar befattning med utrustningen och skada därvid uppkommer,&lt;br&gt;kan banken i vissa fall undgå ansvar gentemot kunden. För sådana fall&lt;br&gt;bör avtalsförhållandet mellan banken och kunden innehålla ett mer vid-&lt;br&gt;sträckt ansvar för banken. En begränsning av detta ansvar bör endast&lt;br&gt;komma i fråga när kunden medverkat till skadan eller underlåtit att före-&lt;br&gt;bygga eller minimera densamma. Tillstånd skall inte beviljas om inte&lt;br&gt;kunden tillförsäkras betryggande villkor i detta hänseende. Något behov&lt;br&gt;av särskild avtalsrättslig regel om detta anser regeringen inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudet är som regel skyldigt att med tillgängliga medel skydda huvud-&lt;br&gt;mannens redovisningsfordran mot ombudets övriga borgenärer. Enligt&lt;br&gt;lagen (1944:181) om redovisningsmedel är huvudmannens fordran&lt;br&gt;skyddad om medel som tillkommer huvudmannen har satts in på särskilt&lt;br&gt;bankkonto eller på annat sätt avskilts och detta har skett &amp;quot;utan dröjsmål&amp;quot;.&lt;br&gt;Så länge dröjsmål inte föreligger är huvudmannens fordran också skyddad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om medlen varit omedelbart tillgängliga för avskiljande. Detta kan ha Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;betydelse om ombudet före avskiljandet försätts i konkurs eller drabbas&lt;br&gt;av utmätning. Av rättspraxis framgår att det inte krävs att medlen har&lt;br&gt;avskilts redan vid den tidpunkt då de mottogs av ombudet (NJA 1985&lt;br&gt;s. 836 och 1989 s. 781). Vad som nu sagts om skyldigheten att hålla&lt;br&gt;medlen avskilda eller om redovisningsskyldigheten utgör inte hinder mot&lt;br&gt;att ombudet kvittar sina fordringar mot huvudmannens. Det gäller oavsett&lt;br&gt;om ombudets fordringar härrör från fullmaktsförhållandet eller från ett&lt;br&gt;annat rättsligt mellanhavande (jfr NJA 1971 s. 122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudets skyldigheter i angivet avseende torde inte utgöra något hin-&lt;br&gt;der mot att i vissa fall hantera bankärenden sammanblandat med butikens&lt;br&gt;egen kassa. Avskiljande bör då ske när dagens arbete är slut (jfr NJA&lt;br&gt;1987 s. 517).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.3 Kontotjänster och betalningsförmedling genom ombud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enklare banktjänster - insättning på bank-&lt;br&gt;konto, uttag från konto med bankbok samt betalningsförmedling-&lt;br&gt;skall banken kunna tillhandahålla i andra lokaler än bankens egna&lt;br&gt;och med annan personal än bankens efter särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva enklare banktjänster i andra lokaler än bank-&lt;br&gt;ens egna och med annan än bankens egen personal ges av Finansin-&lt;br&gt;spektionen och får endast beviljas, om verksamheten bedöms kunna&lt;br&gt;bedrivas under kontrollerade former och med betryggande säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att tillhandahålla banktjänster genom ombud får beviljas&lt;br&gt;den bank som ansöker om sådant tillstånd. Ett sådant tillstånd skall&lt;br&gt;ges generellt till banken för tillhandahållande av enklare banktjänster&lt;br&gt;hos ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;vad avser att utredningen föreslår att också kreditförmedling skall ingå&lt;br&gt;i de enklare banktjänsterna samt att utredningens förslag avser en indivi-&lt;br&gt;duell prövning av varje enskilt ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pösten anser att det är lämpligt att begränsa de tjänster som får&lt;br&gt;förekomma genom ombud. Sveriges Köpmannaförbund har inget att&lt;br&gt;erinra mot att det i lagtexten tydliggörs vilken typ av tjänster som kan&lt;br&gt;tillhandahållas genom ombud och anser därvid att insättning på konto,&lt;br&gt;uttag från konto med bankbok, betalningsförmedling samt kreditförmed-&lt;br&gt;ling är naturliga och lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten ansluter sig till utredningens förslag men menar att det&lt;br&gt;av lagtexten bör framgå att Finansinspektionen har bemyndigats att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter. Sveriges Köpmannaförbund anför att det&lt;br&gt;bör klart anges för Finansinspektionen inom vilka ramar säkerhetskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ligga, med tanke på att de belopp som kommer att hanteras är Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;relativt blygsamma och det alltid är banken som är rättsligt ansvarig&lt;br&gt;gentemot kunden. Glesbygdsmyndigheten förutsätter att villkoren för&lt;br&gt;tillståndsgivningen är flexibel och tar hänsyn till orten, verksamhetens&lt;br&gt;omfattning, ombudet, lokalen samt övriga förutsättningar för verksam-&lt;br&gt;heten. Posten menar att verksamheten skall bedrivas under kontrollerade&lt;br&gt;former och med betryggande säkerhet, men att kassaverksamheten för&lt;br&gt;post- och banktjänster anslutna till Postens redovisningsverksamhet måste&lt;br&gt;kunna utföras i samma expedition. Kravet på att in- och utbetalningar&lt;br&gt;omedelbart skall registreras maskinellt post för post är inte nödvändigt&lt;br&gt;för de ombud vars banktransaktioner inordnats i Postens redovisnings-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken anför att tillstånd även fortsättningsvis bör krävas för att via&lt;br&gt;ombud bjuda ut banktjänster. Enligt Posten bör en bank ges möjlighet att&lt;br&gt;efter ett generellt tillstånd tillhandahålla enklare banktjänster i butik.&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund och Kooperativa förbundet anser att&lt;br&gt;Finansinspektionens tillstånd inte behövs i varje enskilt fall eftersom en&lt;br&gt;sådan ordning är onödigt komplicerad. Det vore, enligt förbunden, att&lt;br&gt;föredra att inspektionen utfärdade generella regler för hur bankverksam-&lt;br&gt;heten utanför en banklokal skall bedrivas medan det åligger banken att&lt;br&gt;kontrollera att ombuden tillgodoser kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen uppger att det prövningsförfarande som i och med&lt;br&gt;förslaget åläggs inspektionen inte är förenligt med inspektionens nuva-&lt;br&gt;rande arbetssätt eftersom det blir en mycket detalj inriktad prövning&lt;br&gt;medan inspektionens tillsyn är anpassad utifrån behovet att inom tillsyns-&lt;br&gt;området formulera övergripande principer, identifiera stora systemrisker&lt;br&gt;m.m. TCO avstyrker förslaget eftersom den snabba tekniska utvecklingen&lt;br&gt;på bankområdet inte tillräckligt beaktats och det dessutom saknas per-&lt;br&gt;sonalutbildning, kompetens samt säkerhet förknippad med banktjänster&lt;br&gt;genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nedan följer en redogörelse för vad&lt;br&gt;som avses med enklare banktjänster, vilka förutsättningarna är för till-&lt;br&gt;stånd för sådana banktjänster och tillståndets räckvidd. Även vilka krav&lt;br&gt;som bör ställas på den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll,&lt;br&gt;den fysiska säkerheten, sekretessfrågor samt utbildning av personal&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enklare banktjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får bedrivas endast efter särskilt tillstånd (oktroj). Beviljande&lt;br&gt;av sådant tillstånd föregås av en ingående prövning av verksamhet, säker-&lt;br&gt;het, organisation, kompetens m.m. Denna omfattande prövning syftar till&lt;br&gt;en sund och seriös bankverksamhet. Flera av de tjänster som bankerna&lt;br&gt;får tillhandahålla är av komplicerad natur och ställer stora krav på utbild-&lt;br&gt;ning och kompetens hos dem som skall utföra uppgifterna. Felaktigt han-&lt;br&gt;terade kan vissa av tjänsterna orsaka bankkundema ekonomiska förluster,&lt;br&gt;orsaka störningar på betalningssystemet samt ge bankerna ett dåligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;renommé hos allmänheten. Vissa av tjänsterna kräver också speciella Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;säkerhetsarrangemang rent lokalmässigt. Mot denna bakgrund är det&lt;br&gt;naturligtvis väsentligt att de verksamhetsgrenar som generellt får komma&lt;br&gt;i fråga för entreprenad består av enklare banktjänster. Av banktjänsterna&lt;br&gt;som bör kunna tillhandahållas genom alla typer av ombud kan därför en-&lt;br&gt;dast de vara aktuella som bl.a. med hjälp av tekniska landvinningar kan&lt;br&gt;bedrivas med en tillräcklig grad av säkerhet. För att kvalitet och säkerhet&lt;br&gt;inte skall försämras är det också - inte minst för bankernas egen kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämpligt att begränsa det antal tjänster till ett fåtal som generellt får&lt;br&gt;bedrivas på entreprenad. Vilka banktjänster som kan ifrågakomma bör&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt från kundernas behov. Endast tjänster som&lt;br&gt;kunderna önskar ha tillgång till med viss regelbundenhet bör komma i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som ovan anförts bör begränsning ske av de&lt;br&gt;banktjänster genom ombud som kan komma i fråga för alla typer av om-&lt;br&gt;bud. De tjänster som bör omfattas är insättning på bankkonto, uttag från&lt;br&gt;konto med bankbok och betalningsförmedling. Här har den tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen nått så långt att säkerhetsfrågorna kan lösas tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en bank skall kunna tillhandahålla andra banktjänster än konto-&lt;br&gt;tjänster och betalningsförmedling genom ombud bör ställas andra och&lt;br&gt;högre krav (se avsnitt 7.3.4). Till sådana banktjänster bör räknas&lt;br&gt;kreditförmedling. Det bör ställas särskilda krav på kompetens hos&lt;br&gt;ombudet för kreditförmedling. Även om inte ombudet utan banken själv&lt;br&gt;fattar beslut om att bevilja krediten innefattar nämligen en förmedling&lt;br&gt;ofta frågor som är av stor betydelse för kunden, såsom totala lånekost-&lt;br&gt;nader och eventuella borgensmäns ansvar. Rådgivning om krediter bör&lt;br&gt;alltså inte förekomma bland de tjänster för vilka en bank kan erhålla ett&lt;br&gt;generellt tillstånd att anlita ombud. Att däremot bara tillhandahålla en&lt;br&gt;ansökningsblankett resp, att ta emot och vidarebefordra en färdig låne-&lt;br&gt;ansökan kan inte anses rymmas under begreppet kreditfömedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för tillstånd till enklare banktjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsbestämmelsen i 2 kap. 3 a § bankrörelselagen bör kunna&lt;br&gt;tillämpas flexibelt. Kraven bör kunna anpassas med hänsyn till den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen, ortens beskaffenhet, verksamhetens omfattning och&lt;br&gt;övriga förutsättningar. Det är därför inte möjligt eller ens lämpligt att i&lt;br&gt;detalj slå fast vilka krav som skall gälla. Det är därför lämpligt att det&lt;br&gt;överlämnas till Finansinspektionen att genom föreskrifter eller genom&lt;br&gt;villkor vid tillståndsgivningen ange vilka krav som skall vara uppfyllda&lt;br&gt;för att distribution av banktjänster genom ombud skall få förekomma. Vid&lt;br&gt;utformningen av föreskrifterna kommer säkerligen olika intressen att&lt;br&gt;behöva balanseras mot varandra. Så kommer exempelvis kraven på säker-&lt;br&gt;het att ställas mot kravet på att reglema inte i alltför stor utsträckning&lt;br&gt;inskränker de positiva effekter i olika avseenden som distribution av bank-&lt;br&gt;tjänster genom ombud syftar till. Genom sin föreskriftsrätt kan Finansin-&lt;br&gt;spektionen anpassa kraven till bl.a. verksamhetens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att få tillhandahålla banktjänster i andra lokaler än&lt;br&gt;bankkontor är att verksamheten kan förväntas bli bedriven på ett tillräck-&lt;br&gt;ligt säkert sätt. Banken, och inte bankens ombud, måste i alla transak-&lt;br&gt;tioner vara den som är rättsligt ansvarig gentemot kunden. Höga krav&lt;br&gt;måste därför ställas på ombuden. Kunden skall inte behöva utsättas för&lt;br&gt;större risker när banktjänster tillhandahålls genom ombud än när de till-&lt;br&gt;handahålls av bankens egen personal. Av betydelse vid bedömningen av&lt;br&gt;om verksamheten kan förväntas bli bedriven med tillräcklig säkerhet är&lt;br&gt;den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll, den fysiska&lt;br&gt;säkerheten, utbildning av personal samt sekretessfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall inte ha tillsyn över ombuden. Tillsynen skall&lt;br&gt;i stället omfatta banken eftersom det är banken som skall ta ansvar för&lt;br&gt;den verksamhet ombudet bedriver för banken och banken därvidlag står&lt;br&gt;ansvarig för de handlingar som ombudet företar. Innebörden av detta är&lt;br&gt;att banken på lämpligt sätt måste se till att ombuden uppfyller de krav&lt;br&gt;som ställs. Finansinspektionen skall därvid kunna kontrollera att banken&lt;br&gt;i sin tur utövar tillräcklig kontroll av ombudet. Vidare skall inspektionen&lt;br&gt;kunna göra stickprovskontroller hos både banken och ombudet för att&lt;br&gt;kontrollera att de uppfyller kraven. Detta handläggningsförfarande kan&lt;br&gt;inte anses vara oförenligt med Finansinspektionens arbetssätt eftersom&lt;br&gt;inspektionen även enligt nuvarande bestämmelse måste utföra granskning&lt;br&gt;av den tillståndspliktiga verksamhetens form och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen bör kunna meddela föreskrifter om bankens kontroll&lt;br&gt;över ombudet, säkerhetskrav hos ombuden, utbildning av ombudets&lt;br&gt;personal samt krav på den redovisning som ombudet skall lämna. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening har regeringen möjlighet att meddela sådana före-&lt;br&gt;skrifter, och även att överlåta åt Finansinspektionen att meddela dessa&lt;br&gt;föreskrifter, utan att det behöver anges i lag (se 8 kap. 13 § regerings-&lt;br&gt;formen). Regeringen delar den bedömningen. Något särskilt bemyndigan-&lt;br&gt;de att meddela föreskrifter behövs således inte. Nedan anges exempel på&lt;br&gt;frågor som kan komma att behandlas i föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska säkerheten för redovisning och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna kraven på säkerhet och en sund utveckling av bankverksam-&lt;br&gt;het innebär att vissa standardkrav måste upprätthållas vad gäller bl.a. det&lt;br&gt;sätt på vilket bankverksamheten skall hållas avskild från annan verksam-&lt;br&gt;het. Ett rimligt krav är att expeditionen hålls avskild från övrig ekono-&lt;br&gt;misk verksamhet i butiken. Denna avskildhet kan ordnas vid en särskild&lt;br&gt;disk i butiken där det inte sker andra ekonomiska transaktioner av någon&lt;br&gt;omfattning. Sådan expedition bör vara markerad med bankens beteckning&lt;br&gt;och bemannad endast med sådan butikspersonal som erhållit särskild&lt;br&gt;utbildning för att hantera bankärenden. Hos ombud där ett litet antal&lt;br&gt;ärenden med liten omsättning förekommer är en separering av bankären-&lt;br&gt;den från övriga verksamheter dock ofta ett alltför strängt krav. I sådana&lt;br&gt;fall kan man i stället tänka sig att transaktionerna sker i de vanliga&lt;br&gt;butikskassorna med samma utrustning som används för normal konto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortshantering. Frågan om att låta banktjänster utföras i butikskassan är Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;också avhängig av vilka tjänster det är fråga om. Det bör i sådana fall&lt;br&gt;endast röra sig om insättningar och uttag som kan ske via kontokortster-&lt;br&gt;minalen. Detta innebär att, när det gäller betalningsförmedling, även&lt;br&gt;ombud med en mycket begränsad verksamhet såvitt avser banktjänster&lt;br&gt;bör ha en separat disk. Det krävs även tillgång till terminal för täcknings-&lt;br&gt;kontroll vid uttag från bankkonto/postgirokonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på redovisning har främst aktualitet när insättningar sker på&lt;br&gt;konto, men även vid olika former av betalningsförmedling. För att&lt;br&gt;banken skall kunna kontrollera redovisningen av transaktionerna måste&lt;br&gt;vissa krav ställas på redovisningen. In- och utbetalningar bör omedelbart&lt;br&gt;registreras maskinellt post för post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till teknikutvecklingen bör all maskinell registrering kunna&lt;br&gt;ske med direktuppkoppling till aktuell central enhet. Undantagsvis, och&lt;br&gt;då under en kortare övergångstid, bör övervägas om man som alternativ&lt;br&gt;skall kunna acceptera att inträffade affärshändelser fastställs i en manuell&lt;br&gt;rutin varvid kvitto på mottagna inbetalningar och noteringar i bankbok&lt;br&gt;undertecknas av två personer från butiken. Även i dessa fall bör dock en&lt;br&gt;öveigång till maskinell hantering vara en prioriterad fråga. I samband&lt;br&gt;med ansökan om tillstånd bör banken kunna ange när en övergång till&lt;br&gt;direktuppkopplad maskinell registering kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB har i sitt remissyttrande angett att lantbrevbärarlinjema inte&lt;br&gt;kan leva upp till ett krav på att in- och utbetalningar skall registreras&lt;br&gt;maskinellt omedelbart. Eftersom lantbrevbärare arbetar ensamma är det,&lt;br&gt;enligt Posten, inte heller möjligt att lämna ett kvitto som är undertecknat&lt;br&gt;av två personer. Posten uppger att de sedan lång tid tillbaka har mycket&lt;br&gt;väl fungerande kvitto- och kontrollrutiner för de manuella kassorna.&lt;br&gt;Lantbrevbäramas bank- och betalningstransaktioner registreras dessutom&lt;br&gt;normalt i kassaterminal av en postkassör när lantbrevbäraren har återvänt&lt;br&gt;till postkontoret. Med hänsyn till vad Posten har anfört bör det inte&lt;br&gt;föreligga någon skyldighet för Posten att ändra på sitt nuvarande&lt;br&gt;redovisningssystem för lantbrevbärama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse bankkunder i något hänseende skulle drabbas på ett&lt;br&gt;negativt sätt krävs inte någon särskild sanktionsmöjlighet gentemot&lt;br&gt;butiken eftersom det är bankens ansvar när verksamheten bedrivs genom&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska säkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har framförts farhågor för att bankverksamhet i&lt;br&gt;butiker skulle kunna äventyra butikpersonalens fysiska säkerhet. Inte&lt;br&gt;minst har en ökad risk för rån nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bankens skyldigheter ingår att vidta åtgärder för att förebygga och&lt;br&gt;förhindra brott. Härmed avses främst rånrisken. Säkerhetsrutinerna bör&lt;br&gt;kunna utformas olika beroende på lokala variationer. Försäkringsbolagens&lt;br&gt;krav bör dock alltid vara tillgodosedda. Säkerhetsåtgärder bör ta sikte på&lt;br&gt;larmanordningar, placering och utformning av kassaskrin och värdeskåp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt säkerhetsglas och kamerabevakning. Behovet av säkerhetsåtgärder Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;får anpassas efter lokalens förutsättningar och verksamhetens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar också att anmärkas att vad som troligen blir en av de&lt;br&gt;vanligaste banktjänsterna, nämligen uttag av kontanter, bidrar till att&lt;br&gt;balansera den ökning av mängden pengar som andra tjänster leder till.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att kloka säkerhetskrav i tillräcklig&lt;br&gt;grad motverkar dessa risker som i och för sig inte skall undervärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 10 § första stycket bankrörelselagen får enskildas för-&lt;br&gt;hållanden till bank inte obehörigen röjas. Enligt andra stycket i samma&lt;br&gt;paragraf tillämpas i det allmännas verksamhet i stället bestämmelserna i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). I 8 kap. 5 § sekretesslagen skyddas i första&lt;br&gt;hand affärs- eller driftsförhållanden i statlig myndighets verksamhet som&lt;br&gt;består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bl.a. bankväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inskärpa vikten av att sekretess iakttas i ombudets hantering av&lt;br&gt;bankärenden bör personalens utbildning alltid innehålla frågor om sekre-&lt;br&gt;tess. För att få hantera bankärenden bör personalen som genomgått er-&lt;br&gt;forderlig utbildning också underteckna en särskild sekretessförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utrustningen bör vara så anordnad att personalen hos&lt;br&gt;ombudet inte kan ta del av andra uppgifter om kundens förhållanden med&lt;br&gt;banken än vad som krävs för genomförandet av transaktionen. När det&lt;br&gt;gäller tjänster utförda över kortterminaler behöver kontobehållningen&lt;br&gt;således inte göras åtkomlig för ombudet på annat sätt än vad som framgår&lt;br&gt;av att transaktionen accepteras eller inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare ställs inte några begränsningar upp för vilka före-&lt;br&gt;tag som kan anlitas som ombud av en bank (annat än sådana som må&lt;br&gt;följa av en eventuell reglering av det företagets verksamhet). Det innebär&lt;br&gt;att andra finansiella företag, som i sig står under tillsyn, kan komma att&lt;br&gt;uppträda som ombud för en bank. En oundviklig följd av detta blir att&lt;br&gt;personal hos ombudet, som således driver finansiell verksamhet av ett&lt;br&gt;eller annat slag, i sin kontakt med bankens kund och vid hanteringen av&lt;br&gt;dennes ärende, får insyn i sådant som normalt är skyddat av banksekre-&lt;br&gt;tessen. Det är naturligtvis av största betydelse att ombudet inte genom&lt;br&gt;banken får tillgång till andra uppgifter än de som är absolut oundgängliga&lt;br&gt;för att kunna utföra den tjänst det är fråga om, låt vara att den kund som&lt;br&gt;väljer att anlita ett sådant ombud givetvis är medveten om att uppgifter&lt;br&gt;som rör hans relation till banken kommer ombudets personal till del. Lika&lt;br&gt;viktigt är att den som utfört tjänsten inte delar med sig av informationen&lt;br&gt;inom det egna företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för möjligheten att tillhandahålla vissa banktjänster&lt;br&gt;genom ombud är att verksamheten skall kunna bedrivas av ombudets per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sonal. Förutsättningen för att detta skall kunna accepteras är att ombudets&lt;br&gt;personal genomgår den utbildning som krävs för att banktjänsterna skall&lt;br&gt;kunna handläggas professionellt. Nyss har nämnts den kunskap om sekre-&lt;br&gt;tess som krävs. Personalen måste också bl.a. få tillräckliga kunskaper om&lt;br&gt;insikter i regelverket om penningtvätt. Kraven på utbildning, inte minst&lt;br&gt;i banktekniska ämnen, får naturligtvis anpassas till de banktjänster som&lt;br&gt;ombudet skall tillhandahålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndets räckvidd för enklare banktjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att enklare banktjänster skall kunna tillhandahållas&lt;br&gt;genom ombud skall vara att tillstånd beviljas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vara banken som ansöker om och beviljas tillstånd att&lt;br&gt;tillhandahålla banktjänster genom ombud. I tillståndsprövningen bör ingå&lt;br&gt;att pröva om förutsättningarna - kontrollerade former och betryggande&lt;br&gt;säkerhet - kommer att uppfyllas. Det är därvid banken som prövas och&lt;br&gt;inte de ombud som banken avser att anlita. Det är således en generell&lt;br&gt;prövning av banken och de system som banken har byggt upp resp, avser&lt;br&gt;att bygga upp för att trygga att ombudet uppfyller kraven på säkerhet,&lt;br&gt;kompetens och rapportering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.4 Andra banktjänster genom ombud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Andra mer kvalificerade banktjänster än&lt;br&gt;kontotjänster och betalningsförmedling skall en bank kunna få sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd att tillhandahålla hos ett eller flera särskilt angivna&lt;br&gt;ombud. Ansökan om tillstånd att tillhandahålla andra banktjänster&lt;br&gt;skall således beviljas för den bank ansökan avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva andra banktjänster i andra lokaler än bank-&lt;br&gt;ens egna och med annan än bankens egen personal ges av Finans-&lt;br&gt;inspektionen och får endast beviljas om verksamheten bedöms&lt;br&gt;kunna bedrivas under kontrollerade former och med betryggande&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven ställs högre för andra banktjänster än kontotjänster och&lt;br&gt;betalningsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att kreditförmedling jämställ med konto-&lt;br&gt;tjänster och betalningsförmedling och att tillståndet för dessa skall lämnas&lt;br&gt;efter individuell prövning. Dessa tjänster är de enda tjänster som en&lt;br&gt;bank, enligt utredningen, skall kunna få tillstånd att låta ett ombud till-&lt;br&gt;handahålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna har inte anfört något&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken och Svenska Bankföreningen anser att det i lagstiftningen&lt;br&gt;inte bör regleras vilka tjänster som skall kunna erbjudas genom ombud&lt;br&gt;men tillstånd bör, enligt Riksbanken, även fortsättningsvis krävas för att&lt;br&gt;via ombud bjuda ut banktjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten förutsätter att Betaltjänstutredningens förslag inte innebär en&lt;br&gt;reglering av den bankverksamhet som tillhandahålls på postkontoren.&lt;br&gt;Vidare anser Posten att det bör vara möjligt att lämna en bank ett&lt;br&gt;generellt tillstånd att använda postkontoren som ombud. Möjligheten bör,&lt;br&gt;enligt Posten, stå till buds också när det gäller andra ombud under&lt;br&gt;förutsättning att banken följer ett genomgående upplägg och med en&lt;br&gt;genomgående säkerhetsstandard. Posten motsätter sig utredningens förslag&lt;br&gt;om det innebär inskränkningar i den bankverksamhet som i dag till-&lt;br&gt;handahålls på postkontor. Om förslaget innebär inskränkningar bör i&lt;br&gt;stället möjligheten att medge generella tillstånd för banker att till-&lt;br&gt;handahålla sina tjänster på postkontor övervägas. Postgirot Bank och&lt;br&gt;Nordbanken tillhandahåller i dag på postkontor andra banktjänster än de&lt;br&gt;som föreslås kunna tillhandahållas genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nedan följer en redogörelse för vad&lt;br&gt;som avses med andra banktjänster, vilka förutsättningarna för tillstånd&lt;br&gt;bör vara för sådana banktjänster och tillståndets räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra banktjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med andra banktjänster avses här andra tjänster än de som behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 7.3.3, dvs andra banktjänster än kontotjänster och betalningsför-&lt;br&gt;medling. I andra banktjänster ingår således kreditförmedling och de&lt;br&gt;övriga banktjänster som räknas upp i 2 kap. 2 § bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande har Posten uppgett att Postgirot Bank och&lt;br&gt;Nordbanken i dag på postkontoren tillhandahåller även andra banktjänster&lt;br&gt;än de som föreslås kunna tillhandahållas genom ombud. Posten har&lt;br&gt;därvid uppgett att det på postkontoren i dag tillhandahålls i stort sett&lt;br&gt;samma banktjänster som Nordbankens kontor tillhandahåller åt privat-&lt;br&gt;personer, med undantag för kreditbeslut. Som exempel nämns att Posten&lt;br&gt;som ombud åt Postgirot Bank och Nordbanken för in räntor i bank-&lt;br&gt;böcker, öppnar och avslutar konton, utfärdar bankböcker, gör överfö-&lt;br&gt;ringar mellan konton, lämnar ut bankkort, förmedlar krediter, lämnar&lt;br&gt;rådgivning samt utför sälj aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att tillhandahålla vissa andra banktjänster än kontotjänster&lt;br&gt;och betalningsförmedling på postkontor har varit väsentliga inslag i förut-&lt;br&gt;sättningarna för Postens bolagisering och bildandet av Postgirot Bank&lt;br&gt;samt för Postens möjligheter att fullgöra åtagandet att tillhandahålla dag-&lt;br&gt;lig rikstäckande kassaservice. Det är banken som ansvarar gentemot kun-&lt;br&gt;derna. Verksamheten står under Finansinspektionens tillsyn. De bank-&lt;br&gt;tjänster som en lantbrevbärare utför jämställs med de banktjänster som&lt;br&gt;kan utföras på postkontoren. Det föreligger således i dag ett behov av att&lt;br&gt;tillhandahålla mer avancerade banktjänster på postkontoren. Det bör där-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för enligt regeringens mening tillåtas att banker tillhandahåller även andra&lt;br&gt;banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling på postkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida utvecklingen kan också medföra behov av att tillhanda-&lt;br&gt;hålla andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling genom&lt;br&gt;ombud även utanför postkontoren. I den mån bankerna vill utföra mer&lt;br&gt;avancerade banktjänster genom ombud bör detta därför vara möjligt. Det&lt;br&gt;bör således finnas en möjlighet för bankerna att erhålla tillstånd för att&lt;br&gt;tillhandahålla sådana banktjänster genom ombud. Någon begränsning av&lt;br&gt;de banktjänster som kan erbjudas bör inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna modellen för reglering av andra banktjänster genom&lt;br&gt;ombud är mer resurskrävande för Finansinspektionen än för enklare&lt;br&gt;banktjänster. Det är dock svårt att bedöma vilket intresse det finns för&lt;br&gt;sådan verksamhet, förutom vad gäller verksamheten på postkontor. Ut-&lt;br&gt;vecklingen får visa om det i framtiden kan behövas en annan uppläggning&lt;br&gt;av lagstiftningen om andra banktjänster genom ombud. En ändring kan&lt;br&gt;aktualiseras om denna föreslagna reglering skulle ställa alltför stora krav&lt;br&gt;på resurser för tillståndsprövning vid Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för tillstånd till andra banktjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för tillstånd att tillhandahålla andra banktjänster än&lt;br&gt;kontotjänster och betalningsförmedling utanför bankens lokaler och med&lt;br&gt;annan än bankpersonal bör bestämmas med utgångspunkt från de&lt;br&gt;förutsättningar som angetts i avsnitt 7.3.3. Kraven på banken och ombu-&lt;br&gt;den bör emellertid generellt ställas högre för de fall att ombudet skall&lt;br&gt;tillhandahålla andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmed-&lt;br&gt;ling. Det kan även finnas anledning att ställa olika höga krav på säker-&lt;br&gt;hetsnivån beroende på orten, kundunderlaget, verksamhetens omfattning,&lt;br&gt;organisatoriska förutsättningar och övriga säkerhetsarrangemang. Kraven&lt;br&gt;bör således utgå från ett mer flexibelt synsätt och differentieras mellan&lt;br&gt;olika ombud framför allt beroende på vilka tjänster banken planerar att&lt;br&gt;tillhandahålla genom ombudet. Ju mer avancerade banktjänster som avses&lt;br&gt;utföras genom ombudet, desto högre ställs kraven på den tekniska säker-&lt;br&gt;heten samt på vilken kompetens ombudets personal skall besitta. I vissa&lt;br&gt;fall kan det tänkas att höga krav på den fysiska säkerheten måste upp-&lt;br&gt;fyllas, medan i andra fall den aspekten inte är så framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen om Postlag och en förändrad verksamhetsform för&lt;br&gt;Postverket m.m. (prop. 1993/94:38) var det inte avsikten att inskränka&lt;br&gt;eller reglera den verksamhet som bankerna enligt redan träffade avtal&lt;br&gt;tillhandahåller på postkontoren. Med den nu föreslagna lagändringen kan&lt;br&gt;tillstånd i stället meddelas för den verksamhet som tillhandahålls på&lt;br&gt;postkontoren. Den bankverksamhet som utövas på postkontoren jämställs&lt;br&gt;därigenom med alla andra banktjänster som sker genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndets räckvidd för andra banktjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att andra banktjänster än kontotjänster och betal-&lt;br&gt;ningsförmedling skall kunna tillhandahållas genom ombud bör vara att&lt;br&gt;tillstånd beviljas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara banken som ansöker om och beviljas tillstånd att till-&lt;br&gt;handahålla banktjänster genom ombud. I tillståndsprövningen ingår att&lt;br&gt;pröva om förutsättningarna - kontrollerade former och betryggande säker-&lt;br&gt;het - kommer att uppfyllas (se avsnitt 7.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör normalt ske en individuell prövning av varje enskilt ombud och&lt;br&gt;dennes förutsättningar att vara ombud. Vilka krav som skall uppfyllas bör&lt;br&gt;vara beroende av vilka tjänster som ombudet skall tillhandahålla. Om&lt;br&gt;förhållandena är likartade hos flera ombud bör ett tillstånd kunna gälla&lt;br&gt;för alla dessa individuellt angivna ombud. Som exempel på ombud som&lt;br&gt;kan tänkas ha likartade förhållanden kan nämnas postkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Icke-finansiella bankägare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i 7 kap. 11 § bankrörelse-&lt;br&gt;lagen om att det krävs synnerliga skäl för förvärv som innebär att ett&lt;br&gt;icke-finansiellt företag blir moderföretag till en bank upphävs. Som&lt;br&gt;en följd av detta ändras bestämmelsen i 7 kap. 17 a § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen så att även ett försäkringsbolag som är moderbolag till&lt;br&gt;en bank får vara dotterföretag till andra företag än banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. banksmittobestämmelsen i 1 kap. 11 § bankrörelselagen&lt;br&gt;kvarstår oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i princip med regeringens&lt;br&gt;förslag. Promemorian innehåller dock inte något förslag om följdändring&lt;br&gt;av försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanken, Konkurrensverket, Svenska Bankföre-&lt;br&gt;ningen och Sveriges Bankkunders Riksförbund har tillstyrkt förslaget.&lt;br&gt;Finansinspektionen har tillstyrkt förslaget under förutsättning att in-&lt;br&gt;spektionen får möjlighet att förhindra att en bank kommer att ingå i en&lt;br&gt;företagsgrupp som är så svåröverskådlig att en meningsfull tillsyn inte&lt;br&gt;kan bedrivas. Inspektionen har även anfört att den s.k. banksmittobestäm-&lt;br&gt;melsen bör kompletteras med en regel som ger inspektionen rätt att före-&lt;br&gt;skriva en lämplig koncernstruktur som villkor för att medge undantag&lt;br&gt;från bestämmelsen. LO, som har avstyrkt förslaget, anser i huvudsak att&lt;br&gt;de principiella betänkligheterna mot dominerande ägarandelar för icke-&lt;br&gt;finansiella företag - risken för intressekonflikter och maktmissbruk - är&lt;br&gt;så stora att någon ändring av nuvarande regler inte bör ske. Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Jönköping har anfört att den föreslagna ändringen inte bör vidtas&lt;br&gt;utan att bankrörelselagen ses över i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 juli 1987 fanns det inte några regler som förbjöd koncern-&lt;br&gt;bildningar med bankbolag som dotterföretag. Sedan riksdagen antagit&lt;br&gt;prop. 1986/87:148 om finansiella koncerner m.m., som behandlades&lt;br&gt;parallellt med prop. 1986/87:12 om ny banklagstiftning, kom den nya&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618) att innehålla följande bestämmelse&lt;br&gt;(1 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncem endast om&lt;br&gt;ett annat bankbolag är moderbolag. Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;regeringen medge undantag från första stycket.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen åberopades principen om att ägande och kreditgivning&lt;br&gt;skall hållas isär. Om en bank skulle ingå som dotterföretag i en koncem&lt;br&gt;skulle banken kunna utnyttja andra koncernbolag för verksamheter som&lt;br&gt;är förbjudna för banker. Andra koncernbolag skulle för egen del eller i&lt;br&gt;sin affärsverksamhet kunna dra fördel av att banken ingår i koncernen.&lt;br&gt;Allmänhetens förtroende för banken skulle kunna rubbas med hänsyn till&lt;br&gt;det nära organisatoriska sambandet. Enligt propositionen måste det all-&lt;br&gt;männa ha möjlighet att påverka en sådan koncerns sammansättning och&lt;br&gt;verksamhet. En koncem som inrymmer en bank måste präglas av stabi-&lt;br&gt;litet, säkerhet och sundhet och det allmänna måste kunna ställa krav på&lt;br&gt;koncernen i dess helhet och få rätt till insyn i koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta var bakgrunden till att det infördes ett förbud för bankaktiebolag&lt;br&gt;att ingå som dotterbolag i en koncem i vilken moderföretaget inte är&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln kunde undantag medges så att en bank kunde ingå i&lt;br&gt;en s.k. finansiell koncem. Enligt propositionen fick undantag medges av&lt;br&gt;regeringen endast om samtliga koncernföretag drev sådan finansiell verk-&lt;br&gt;samhet som en bank tillåts driva eller i övrigt utgjorde sådana företag&lt;br&gt;som en bank skulle kunna äga. Därmed kunde industri- och handelsföre-&lt;br&gt;tag inte ingå i en koncem som moder- eller systerföretag till bank. En&lt;br&gt;förutsättning för undantag var vidare att moderföretaget till banken inte&lt;br&gt;i sin tur var dotterföretag. Efter lagändring år 1991 tilläts även försäk-&lt;br&gt;ringsföretag vara moderföretag till en bank (prop. 1990/91:154, bet.&lt;br&gt;1990/91 :NU41, rskr. 1990/91:367).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande bestämmelserna rörande finansiella koncerner trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr.&lt;br&gt;1992/93:109). Förbudet för ett bankaktiebolag att ingå som ett dotterbo-&lt;br&gt;lag i en koncem i vilken moderföretaget inte är ett finansiellt företag togs&lt;br&gt;bort men det krävs synnerliga skäl för att en sådan koncem skall tillåtas.&lt;br&gt;Med begreppet icke-finansiellt företag förstås ett företag som inte står&lt;br&gt;under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk tillsyns-&lt;br&gt;myndighet. Enligt propositionen är det befogat med stor återhållsamhet&lt;br&gt;vid tillståndsgivningen med hänsyn till risken för ett obehörigt utnyttjande&lt;br&gt;av en bank som ingår i en koncem med icke-finansiella företag. Det&lt;br&gt;pekas i propositionen bl.a. på att blandade koncernbildningar kan med-&lt;br&gt;föra risk för att banklagstiftningens rörelse- och tillsynsregler får en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsad verkan och blir föremål för kringgående. Exempelvis kan över- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;föringar och transaktioner mellan koncernbolagen vara svåra att kontrol-&lt;br&gt;lera. Det anges vidare att det är framför allt i situationer när en bank&lt;br&gt;behöver tillföras externt kapital som tillstånd kan ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om att det krävs synnerliga skäl för att ett icke-&lt;br&gt;finansiellt företag skall få vara moderföretag till en bank fördes in i&lt;br&gt;7 kap. 11 § bankrörelselagen, dvs. i anslutning till reglema om ägarpröv-&lt;br&gt;ning. Det angavs i propositionen att de möjligheter som bestämmelserna&lt;br&gt;om ägarprövning ger att förhindra ett obehörigt utnyttjande av en ställ-&lt;br&gt;ning som stark ägare samt den s.k. banksmittobestämmelsen minskar&lt;br&gt;betänkligheterna att tillåta att en bank ingår som dotterföretag i en icke-&lt;br&gt;finansiell koncem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banksmittobestämmelsen, som finns i 1 kap. 11 § bankrörelselagen,&lt;br&gt;innebär att om en bank ingår i en koncem skall bankrörelselagens&lt;br&gt;bestämmelser om banks rörelse och om tillsyn över bank gälla i tillämp-&lt;br&gt;liga delar för övriga företag i koncernen. Försäkringsföretag som ingår&lt;br&gt;i en sådan koncem omfattas emellertid inte av denna bestämmelse. För&lt;br&gt;dessa företag gäller i likhet med andra försäkringsföretag försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagens rörelse- och tillsynsregler. Finansinspektionen kan även&lt;br&gt;medge undantag från banksmittobestämmelsen i andra fall om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. I samband med att möjligheten öppnades för icke-finan-&lt;br&gt;siella företag att vara moderföretag för en bank infördes också en upplys-&lt;br&gt;ningsskyldighet i förhållande till inspektionen för såväl moderföretaget&lt;br&gt;som övriga företag i koncernen. Även de företag inom koncernen som&lt;br&gt;själva står under tillsyn omfattas av denna upplysningsskyldighet som&lt;br&gt;avser uppgifter om företagets verksamhet och sådana därmed samman-&lt;br&gt;hängande omständigheter som inspektionen behöver för att kunna fullgöra&lt;br&gt;tillsynen över banken. Det bör dock understrykas att den upplysnings-&lt;br&gt;skyldighet som följer av banksmittobestämmelsen endast gäller om&lt;br&gt;banken ingår i ett koncemförhållande och inte om den ingår i en före-&lt;br&gt;tagsgrupp där ägandet till banken är mer spritt (koncernbegreppet är&lt;br&gt;enhetligt; se exempelvis koncemdefinitionen i 1 kap. 3 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan de nu gällande bestämmelserna om finansiella koncerner trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1993 har villkoren för bankernas verksamhet på-&lt;br&gt;verkats i olika avseenden. En serie lagändringar, senast genom införlivan-&lt;br&gt;det av EG:s båda banksamordningsdirektiv, har gjort det möjligt för&lt;br&gt;utländska banker att etablera inte endast dotterbanker utan även filialer&lt;br&gt;samt att driva gränsöverskridande verksamhet här. Detta har lett till en&lt;br&gt;ökad internationalisering av den svenska bankmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarreglema varierar ganska mycket mellan olika länder. Åtskilliga&lt;br&gt;länder i främst Europa har inga principiella förbud mot icke-finansiella&lt;br&gt;ägare till banker. I vissa länder krävs dock tillstånd för att inneha&lt;br&gt;kontrollposter. I andra länder finns absoluta gränser för icke-finansiella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företags ägarandelar i banker. Utan att bilden är entydig överväger Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;antalet länder med mer liberala regler. Såvitt känt har det inte före-&lt;br&gt;kommit några allvarliga problem. Utländska banker med hemvist inom&lt;br&gt;EES-området kan numera vara verksamma med egna filialer här. De kan&lt;br&gt;även driva gränsöverskridande verksamhet från sitt hemland. Vem som&lt;br&gt;får äga en sådan bank regleras av hemlandets bestämmelser. Oavsett om&lt;br&gt;de svenska reglema tillåter icke-finansiella ägare eller inte kan det således&lt;br&gt;på den svenska marknaden komma att finnas bl.a. filialer till utländska&lt;br&gt;banker som ägs av andra än finansiella ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella krisen har inneburit stora påfrestningar för flertalet&lt;br&gt;banker i Sverige och medfört omstruktureringar på marknaden. Ägarna&lt;br&gt;till ett antal banker har skjutit till nytt kapital - i vissa fall med hjälp av&lt;br&gt;staten - för att rädda verksamheten. Flera banker har i samband härmed&lt;br&gt;haft anledning att se över sina system för riskhantering och intemkontroll&lt;br&gt;eftersom de visat sig vara bristfälliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har intresset för att starta bankrörelse ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beviljat oktroj för flera nya banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera skäl för att liberalisera reglema om ägande av banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en sådan liberalisering torde medverka till ökad mångfald och kon-&lt;br&gt;kurrens på marknaden talar starkt till förmån för nya regler. Dessutom&lt;br&gt;kan hävdas att starka ägare kan utöva en ansvarsfull och styrande ägarroll&lt;br&gt;på ett effektivare sätt. Erfarenheterna från bankkrisen visar att de tradi-&lt;br&gt;tionella ägarkategoriema i olika avseenden haft svårt att fullgott utöva en&lt;br&gt;styrande och kontrollerande ägarfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl för en liberalisering är ökad tillgång till kapital. Även&lt;br&gt;om den till följd av finanskrisen uppkomna kapitalbristen i svenska&lt;br&gt;banker har funnit tillfredsställande lösningar har nyttan av en stark icke-&lt;br&gt;finansiell ägare i något fall tydligt demonstrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts är den oligopolstruktur som traditionellt varit gällande på&lt;br&gt;den svenska bankmarknaden och som i viss mån har förstärkts av bank-&lt;br&gt;krisen på väg att förändras genom att en ny kategori banker med smalare&lt;br&gt;affärskoncept etableras. Senare års liberaliseringar av ägar- och verksam-&lt;br&gt;hetsregler är en viktig förklaring till den utvecklingen, vilken inneburit&lt;br&gt;ökad konkurrens samt bättre service och valfrihet för kunderna. För att&lt;br&gt;denna i granden positiva utveckling ytterligare skall befästas finns skäl&lt;br&gt;att, såsom Konkurrensverket och Bankkunderna anfört, utvidga ägarkret-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det motiverat att pröva om de motiv för nuva-&lt;br&gt;rande ägarrestriktioner som anförts i ovan redovisade propositioner allt-&lt;br&gt;jämt är relevanta och tillräckligt tungt vägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principiella betänkligheterna mot dominerande ägarandelar för icke-&lt;br&gt;finansiella företag rör, som LO påpekat, i huvudsak risken för in-&lt;br&gt;tressekonflikter och maktmissbruk. Därtill kommer risken för att banken&lt;br&gt;smittas av problem i andra delar av företagsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det finns latenta risker för intressekonflikter kan inte avfärdas. Det&lt;br&gt;torde dock kunna hävdas att dessa konfliktrisker inte är större eller av en&lt;br&gt;allvarligare art inom s.k blandade koncerner än inom olika former av nu&lt;br&gt;tillåtna finansiella koncerner. Sedan länge är de största svenska bankerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;universella i den meningen att de förenar utlåning med olika former av Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;företagsfinansieringsverksamhet i vid bemärkelse, exempelvis emissions-&lt;br&gt;verksamhet och värdepappersrörelse. Här finns inbyggda intressekonflik-&lt;br&gt;ter som bankerna sedan länge måst anpassa sina interna regler och kont-&lt;br&gt;roll till. Inom nu existerande finansiella grupper där banker kan ägas av&lt;br&gt;exempelvis försäkringsbolag kan på liknande sätt föreligga intressekon-&lt;br&gt;flikter som måste kunna bemästras. Likaså måste även i dag intemtran-&lt;br&gt;saktioner som dränerar banken på kapital och motverkar en sund bank-&lt;br&gt;verksamhet kunna kontrolleras och förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig fråga är om förekomsten av dominerande icke-finansiella&lt;br&gt;ägare i sig skulle innebära en förhöjd risknivå, dvs. i någon mening ut-&lt;br&gt;göra ett starkare incitament att utnyttja banken för osunda transaktioner&lt;br&gt;eller leda till ett osunt beroendeförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I banklagstiftningen finns regler som direkt begränsar riskerna för att&lt;br&gt;banken utnyttjas på ett sätt som i vid bemärkelse skulle skada dess ställ-&lt;br&gt;ning eller anseende. Hit hör reglema om ägarprövning och förbud för&lt;br&gt;banken att ge koncernbidrag utan Finansinspektionens medgivande; men&lt;br&gt;även nya regler om stora exponeringar (prop. 1994/95:50, bet.&lt;br&gt;1994/95: NU 12 och rskr. 1994/95:164). Enligt reglema om stora expone-&lt;br&gt;ringar begränsas bankens kreditgivning till en icke-finansiell ägare hår-&lt;br&gt;dare än till andra ägare. I stället för den normala gränsen 20 procent av&lt;br&gt;kapitalbasen gäller i dessa fall högst 10 procent. Det innebär således att&lt;br&gt;en banks exponeringar mot ett icke-finansiellt företag tillåts bli väsentligt&lt;br&gt;mindre om företaget är moderbolag till banken jämfört med ett utom-&lt;br&gt;stående företag. Av reglema följer vidare att en annan bank kan ha&lt;br&gt;väsentligt större exponeringar mot ett icke-finansiellt företag än vad en&lt;br&gt;dotterbank kan ha mot samma företag. Samma begränsning till 10 procent&lt;br&gt;gäller bankens exponeringar mot övriga företag i den icke- finansiella&lt;br&gt;koncernen såvida inte möjligheten finns att göra undantag till följd av&lt;br&gt;reglema om gruppbaserad tillsyn (mer om dessa tillsynsregler nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av mer principiell karaktär är frågan om en banks oberoende blir&lt;br&gt;svårare eller mer krävande att upprätthålla gentemot en dominerande&lt;br&gt;icke-finansiell ägare, inte minst om denne råkar i problem. Det kan inte&lt;br&gt;bortses från att banken, inom ramen för tillåtna exponeringar, potentiellt&lt;br&gt;utsätter sig för vissa risker att hamna i ett beroendeförhållande. I första&lt;br&gt;hand gäller detta den direkta kreditgivningen till ägaren. Här måste till-&lt;br&gt;synsmyndigheten i princip förlita sig på de allmänna regler som gäller för&lt;br&gt;en banks organisation, rutiner och kontrollsystem. I dessa fall kan en&lt;br&gt;tillsyn särskilt inriktad på tillämpningen av interna regler vara befogad.&lt;br&gt;Det är också angeläget att här fästa uppmärksamheten på betydelsen av&lt;br&gt;att personer med uttalad integritet från annat håll än ägarkretsen enga-&lt;br&gt;geras i styrelsearbetet. Detta kan nämligen vara ett viktigt inslag för att&lt;br&gt;upprätthålla balansen mellan de intressen banken i sig har och de som&lt;br&gt;ägaren har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller risken att banken som dotterbolag smittas av allvarliga prob-&lt;br&gt;lem i moderbolaget torde det i praktiken i hög grad vara bankens egen&lt;br&gt;ekonomiska och finansiella ställning som avgör i vad mån den skulle&lt;br&gt;påverkas av problem i moderföretaget. Detta oavsett om moderbolaget är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett finansiellt eller ett icke-finansiellt företag. Det är dessutom tänkbart Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;att problem inom en renodlat finansiell koncem får större smittoeffekter&lt;br&gt;än inom en koncern med blandad finansiell och kommersiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till en tillfredsställande insyn i icke-finansiella företag i&lt;br&gt;egenskap av dominerande ägare till en bank är en annan omständighet av&lt;br&gt;stor betydelse. Ett villkor bör vara att koncernens struktur och ägarför-&lt;br&gt;hållanden är så överskådliga att Finansinspektionens tillsyn av banken&lt;br&gt;inte förhindras. Som Finansinspektionen anför är det också av största vikt&lt;br&gt;att inspektionen har möjlighet att ingripa och förhindra att ett sådant svår-&lt;br&gt;överskådligt koncemförhållande uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 infördes regler om gruppbaserad tillsyn (prop.&lt;br&gt;1994/95:50, bet. 1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164). Syftet är att utvidga&lt;br&gt;och förbättra tillsynen över koncerner och finansiella företagsgrupper. Ett&lt;br&gt;icke-finansiellt moderföretag och dess övriga dotterföretag skall lämna&lt;br&gt;sådan information till tillsynsmyndigheten som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;tillsynen av banken, s.k. samlad information enligt 7 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapital täckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag. Detta gäller, som angetts tidigare, redan enligt&lt;br&gt;den s.k. banksmittobestämmelsen i 1 kap. 11 § bankrörelselagen. Denna&lt;br&gt;bestämmelse kompletteras nu med en möjlighet för inspektionen att&lt;br&gt;genomföra undersökning för att kontrollera lämnade uppgifter. Om&lt;br&gt;moderföretaget eller något av dotterföretagen är beläget i ett annat EES-&lt;br&gt;land kan inspektionen begära hos behöriga myndigheter i det landet att&lt;br&gt;kontroll företas. Sammantaget innebär dessa regler att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens möjligheter till insyn i olika koncem- och gruppstrukturer avsevärt&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag ger, som nämnts ovan, ägarprövningsbestämmelsema i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. bankrörelselagen Finansinspektionen möjlighet att ingripa mot&lt;br&gt;ägaren till en bank om denne utövar eller kan antas komma att utöva sitt&lt;br&gt;inflytande så att en sund utveckling av bankens verksamhet äventyras.&lt;br&gt;Denna bestämmelse ger dock sannolikt inte inspektionen någon möjlighet&lt;br&gt;att ingripa och förhindra att en bank, efter det att oktroj beviljats,&lt;br&gt;kommer att ingå i en företagsgrupp som är så svåröverskådlig att en&lt;br&gt;meningsfull tillsyn inte kan bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europaparlamentet och Rådet har den 29 juni i år antagit ett direktiv,&lt;br&gt;som bl.a. tar sikte på att förhindra uppkomsten av svåröverskådliga kon-&lt;br&gt;cernstrukturer som kan försvåra tillsynen över en bank - direktiv&lt;br&gt;(95/26/EEG) om ändring av direktiv 77/780/EEG och och 89/646/EEG&lt;br&gt;om kreditinstitut, direktiv 73/239/EEG och 92/49/EEG om andra direkta&lt;br&gt;försäkringar än livförsäkringar, direktiv 79/267/EEG och 92/96/EEG om&lt;br&gt;direkta livförsäkringar, direktiv 93/22/EEG om tjänster inom värdepap-&lt;br&gt;persområdet och direktiv 85/611/EEG om företag för kollektiva&lt;br&gt;investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i syfte att stärka&lt;br&gt;tillsynen på dessa områden - det s.k. BCCI-direktivet. Direktivet innebär&lt;br&gt;förstärkt tillsyn över koncerner och finansiella företagsgrupper. Direkti-&lt;br&gt;vets art. 2 behandlar &amp;quot;genomlysning&amp;quot; (transparency) för en grupp av&lt;br&gt;företag (definierat i direktivet) i vilken finansiella företag ingår.&lt;br&gt;Verksamhetstillstånd för ett finansiellt företag ingående i en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsgrupp skall vägras om gruppens organisation hindrar en effektiv Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;tillsyn. Direktivet förutsätter att tillsynsmyndigheten kan återkalla&lt;br&gt;tillståndet om koncernstrukturen blir svåröverskådlig ur tillsynssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av nyss nämnd bestämmelse följer vidare att finansiella företag fort-&lt;br&gt;löpande skall underrätta tillsynsmyndigheten om ändrade organisatoriska&lt;br&gt;förhållanden så att tillsynsmyndigheten kan bevaka att en svåröverskådlig&lt;br&gt;koncernstruktur inte uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis väsentligt att Finansinspektionen har möjlighet att&lt;br&gt;ingripa och förhindra att en bank kommer att ingå i en företagsgrupp som&lt;br&gt;är så svåröverskådlig att en effektiv tillsyn inte kan bedrivas. Den&lt;br&gt;principen bör komma till klart uttryck i lagstiftningen. Mot bakgrund av&lt;br&gt;den osäkerhet som råder beträffande tillämpligheten av ägarprövningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema på denna punkt, och med hänsyn till att frågan om vilka&lt;br&gt;åtgärder som bör vidtas av tillsynsmyndigheten om en svåröverskådlig&lt;br&gt;koncernstruktur uppkommer bör belysas, har finansministern uppdragit&lt;br&gt;åt en utredningsman (justitierådet Torkel Gregow) att bl.a. se över dessa&lt;br&gt;regler. Arbetet skall bedrivas med beaktande av BCCI-direktivets art. 2&lt;br&gt;och slutföras under hösten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon allmän översyn av rörelsereglema för banker som Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Jönköping har efterlyst anser regeringen i detta sammanhang inte&lt;br&gt;vara nödvändig. Regeringen har emellertid nyligen tillsatt en kommitté&lt;br&gt;- banklagskommittén - (Fi 1995:09, dir. 1995:86) som bl.a. skall utreda&lt;br&gt;behovet av ändringar i det regelverk som styr bankers och andra&lt;br&gt;kreditinstituts verksamhet. Kommittén skall även utreda behovet av&lt;br&gt;ändringar i tillsynens innehåll och inriktning på detta område. Om det är&lt;br&gt;lämpligt skall den föreslå ändringar av regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att affärs- och konkurrensmiljön för&lt;br&gt;modem bankverksamhet i många avseenden har förändrats. Förändringar-&lt;br&gt;na inverkar även på bankägamas funktion. Det finns i dag starka skäl -&lt;br&gt;speciellt att ägarbreddningen torde leda till ökad mångfald och konkur-&lt;br&gt;rens - för att de restriktiva regler som ännu gäller för icke-finansiella&lt;br&gt;företags bankägande skall liberaliseras och likställas med reglema för&lt;br&gt;övriga ägarkategorier. Även om de principiella skälen mot ett icke-finan-&lt;br&gt;siellt ägande fortfarande i viss mån kan sägas vara gällande har de avse-&lt;br&gt;värt minskat i tyngd samtidigt som det är svårt att peka på negativa inter-&lt;br&gt;nationella erfarenheter av ett sådant ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den beskrivna bakgranden bör en ändring nu göras av bestämmel-&lt;br&gt;serna om finansiella koncerner. Kravet i 7 kap. 11 § bankrörelselagen om&lt;br&gt;att det skall föreligga synnerliga skäl för att ett icke-finansiellt företag&lt;br&gt;skall få vara moderföretag till en bank bör tas bort. Som en följd av detta&lt;br&gt;bör bestämmelsen i 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen ändras så att&lt;br&gt;även ett försäkringsbolag som är moderbolag till en bank får vara&lt;br&gt;dotterföretag till andra företag än banker. På grand av vikten av att en&lt;br&gt;bank inte kommer att ingå i en koncernstruktur som är sådan att tillsynen&lt;br&gt;försvåras bör lagändringarna inte träda i kraft förrän den nyss nämnda&lt;br&gt;utredningen slutförts och regeringen kunnat lägga fram förslag om&lt;br&gt;erforderliga lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banksmittobestämmelsen (1 kap. 11 § tredje stycket bankrörelselagen) Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bör som i dag omfatta alla företag utom försäkringsföretag som ingår i&lt;br&gt;en koncern där också en bank ingår. När det gäller finansiella företag&lt;br&gt;inom koncernen torde bestämmelsen inte medföra några tillämpningspro-&lt;br&gt;blem. De icke-finansiella företagen som inte står under Finansinspektio-&lt;br&gt;nens tillsyn har däremot normalt svårigheter att uppfylla regeln. Inspek-&lt;br&gt;tionen har också möjlighet att medge undantag från bestämmelsen om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger. Det faktum att det nu föreslås att icke-finans-&lt;br&gt;iella företag skall kunna äga en bank bör dock inte medföra att kravet på&lt;br&gt;särskilda skäl för undantag från banksmittobestämmelsen tas bort. Även&lt;br&gt;om undantag från banksmittobestämmelsen vanligen medges för ett icke-&lt;br&gt;finansiellt företag bör det även i fortsättningen i varje enskilt fall noga&lt;br&gt;övervägas om och i vilken utsträckning, helt eller delvis, undantag från&lt;br&gt;bestämmelsen skall tillåtas. Något behov av att ändra regeln på sätt&lt;br&gt;Finansinspektionen föreslagit föreligger därför inte. Även om undantag&lt;br&gt;medges från alla eller vissa rörelse- och tillsynsregler så har samtliga&lt;br&gt;företag som ingår i koncernen en upplysningsskyldighet gentemot&lt;br&gt;Finansinspektionen när det gäller förhållanden som har relevans för&lt;br&gt;tillsynen av banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet för banken att ge koncernbidrag utan Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande (1 kap. 11 § fjärde stycket bankrörelselagen) bör finnas kvar&lt;br&gt;även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Justering av lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: 13 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sve-&lt;br&gt;riges riksbank justeras så att bestämmelsen åter får den lydelse som&lt;br&gt;framgår av SFS 1994:2085.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I en skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;(1994/95 :RB2) föreslog fullmäktige i Sveriges riksbank att 13 § andra&lt;br&gt;stycket i riksbankslagen skulle ändras så att Riksbanken skulle kunna&lt;br&gt;medverka i ett valutasamarbete med andra centralbanker som innebär&lt;br&gt;långsiktiga internationella låneåtaganden. Finansutskottet tillstyrkte den&lt;br&gt;föreslagna lagändringen (bet. 1994/95:FiU6). Därmed gjordes, anförde&lt;br&gt;utskottet, klart att Riksbanken i valutapolitiskt syfte utan föregående&lt;br&gt;medgivande från riksdagen dels får ingå långsiktiga internationella&lt;br&gt;låneåtaganden med andra centralbanker, dels att Riksbanken får avtala om&lt;br&gt;eventuella förändringar i sådana låneåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen biföll den 20 december 1994 utskottets hemställan (rskr.&lt;br&gt;1994/95:147). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 1995 (SFS&lt;br&gt;1994:2058).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en ändring av 13 § första och tredje styckena riksbankslagen (prop. Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;1994/95:150, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447) beaktades genom&lt;br&gt;ett förbiseende inte den ändring som skett i 13 § andra stycket riks-&lt;br&gt;bankslagen genom SFS 1994:2058. Ändringen av 13 § riksbankslagen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1995 (SFS 1995:969). 13 § andra stycket&lt;br&gt;riksbankslagen bör emellertid ändras så att bestämmelsen får den lydelse&lt;br&gt;som stämmer överens med SFS 1994:2085.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Övergångsbestämmelser m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1996. På grund av de skäl som angetts i avsnitt 8 bör ändringarna&lt;br&gt;i 7 kap. 11 § bankrörelselagen och 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;rörande icke-finansiella bankägare träda i kraft först den 1 juli 1996. Den&lt;br&gt;förstnämnda paragrafen måste emellertid ändras redan den 1 januari 1996&lt;br&gt;till följd av införandet av ägarprövningsregler i den föreslagna lagen om&lt;br&gt;medlemsbanker. Bestämmelserna i det avseendet kommer dock att förlora&lt;br&gt;sin aktualitet i och med den senare lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som närmare har behandlats i avsnitt 4.4.3 erfordras&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser för de sparkassor som vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande bedriver verksamhet med stöd av nuvarande lag. Sådana&lt;br&gt;sparkassor skall få fortsätta med sin verksamhet till och med den 31&lt;br&gt;december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för samtliga de förslag som har redovisats är att de skall&lt;br&gt;bidra till en ökad konkurrens på bank- och finansieringsmarknadema.&lt;br&gt;Erfarenheten visar att en bättre konkurrens gynnar konsumenterna. De&lt;br&gt;positiva effekterna för konsumenterna kan bestå såväl i lägre priser som&lt;br&gt;ett utökat produktutbud. Det torde emellertid inte vara möjligt att här&lt;br&gt;försöka kvantifiera de vinster som konsumenterna bör kunna tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig genom förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För befintliga och mindre konkurrenskraftiga institut kan en ökad kon-&lt;br&gt;kurrens givetvis innebära lägre vinstmarginaler och därmed försämrad lön-&lt;br&gt;samhet. Någon utslagning av institut till följd av förslagen är dock inte&lt;br&gt;att vänta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Finansinspektionens del torde förslagen innebära bl.a. följande. In-&lt;br&gt;ledningsvis kommer visst föreskriftsarbete att bli nödvändigt. Förslagen&lt;br&gt;kommer även att innebära att inspektionen åläggs att pröva och behandla&lt;br&gt;tillståndsansökningar. Kostnaden för detta arbetet bör finansieras genom&lt;br&gt;att en särskild avgift tas ut av de sökande. Avgiftens storlek bör bestämas&lt;br&gt;i enlighet med lämplig avgiftsklass enligt avgiftsförordningen (1992:191).&lt;br&gt;Avgiftsinkomsterna redovisas under en inkomsttitel på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den löpande tillsynen innebär förslagen att omfattningen av Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;Finansinspektionens uppgifter ökar, bl.a. kan nya tillsynsobjekt tillkomma&lt;br&gt;genom etablering av medlemsbanker. Vidare kan till följd av de liberali-&lt;br&gt;serade ägarreglema tillsynen komma att bedrivas i koncernstrukturer som&lt;br&gt;kan vara mer svåröverskådliga än vad som tidigare varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att inspektionen skall genomgå&lt;br&gt;fördjupad prövning inför perioden 1997-1999. Regeringen har för avsikt&lt;br&gt;att i en sådan prövning långsiktigt analysera ambitionsnivån och resursbe-&lt;br&gt;hov för den finansiella tillsynen. Regeringen avser att i det samman-&lt;br&gt;hanget återkomma till riksdagen i frågan om utökade anslag behövs för&lt;br&gt;inspektionen med anledning av de förslag som redovisats här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till lag om medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges lagens huvudsakliga innehåll samt görs en hänvisning&lt;br&gt;till bankrörelselagen såvitt avser de för bankerna gemensamma bestäm-&lt;br&gt;melserna om hur rörelsen får bedrivas. Paragrafen överensstämmer i sak&lt;br&gt;med vad som stadgas i föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att en medlemsbank är att betrakta som en ekono-&lt;br&gt;misk förening med den speciella verksamhetsinriktningen bankrörelse. I&lt;br&gt;förhållande till föreningsbankslagen innehåller paragrafen ett förtydlig-&lt;br&gt;ande av det kooperativa inslaget i verksamheten. Detta har skett i anslut-&lt;br&gt;ning till relevanta delar av motsvarande bestämmelse i lagen om ekono-&lt;br&gt;miska föreningar. Den särskilda kopplingen till lantbruksnäringen som&lt;br&gt;stadgades i föreningsbankslagen har inte överförts till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 1 kap. 4 § första stycket föreningsbankslagen.&lt;br&gt;Av paragrafen framgår således att ansvaret för bankens förpliktelser är&lt;br&gt;begränsat till bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i stort sett 1 kap. 4 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;föreningsbankslagen. Här framgår det minsta startkapital som krävs för&lt;br&gt;en medlemsbank. Frågan om startkapital behandlas närmare i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna är föranledda av införandet av lagen om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag (se prop. 1995/96:10). De överens-&lt;br&gt;stämmer i sak med vad som i den propositionen har föreslagits beträff-&lt;br&gt;ande föreningbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att en medlemsbank måste ha minst tre med-&lt;br&gt;lemmar. Genom att minsta antalet medlemmar bestäms till tre sker en&lt;br&gt;anpassning till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. En&lt;br&gt;medlemsbank med få medlemmar är givetvis i viss mån sårbar om en&lt;br&gt;medlem med stor kapitalinsats lämnar banken. För att en medlemsbank&lt;br&gt;med få medlemmar skall kunna godtas måste därför normalt krävas att&lt;br&gt;stadgarna är så utformade att bankens fortlevnad inte hotas i händelse av&lt;br&gt;en eller flera medlemmars avgång. Att en medlemsbank måste likvideras&lt;br&gt;om medlemsantalet går under det här angivna följer av 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2-7 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller i sak samma som motsvarande bestämmelser i&lt;br&gt;föreningsbankslagen. Till skillnad från andra ekonomiska föreningar be-&lt;br&gt;höver alltså en medlemsbanks stadgar inte innehålla något om hur vinsten&lt;br&gt;skall fördelas. Detta motiverades för föreningsbankemas del av att ban-&lt;br&gt;ken inte borde bindas upp vid bestämmelser om vinstutdelning. Samma&lt;br&gt;gäller för medlemsbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ställs ett strängare tidskrav för registrering än för andra ekono-&lt;br&gt;miska föreningar, lyra månader i stället för sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen stadgas också krav på kungörande av att verksamheten påbör-&lt;br&gt;jats, vilket avses underlätta kontrollen härav. Detta gäller inte för andra&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i stort sett med vad som stadgas i förenings-&lt;br&gt;bankslagen. Möjigheten för medlemsbanker att vägra någon inträde kan&lt;br&gt;tänkas få särskilt intresse för banker som bedriver sin verksamhet utifrån&lt;br&gt;olika ideologiska utgångspunkter, t.ex. miljömässiga eller religiösa. Det&lt;br&gt;bör finnas utrymme för sådana banker att vägra inträde för en person&lt;br&gt;som kan antas motverka den ideologi som banken står för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För föreningsbankema ansågs det inte tillräckligt med ett förbud mot&lt;br&gt;medlemskap för juridiska personer i vilka den enskilda banken hade in-&lt;br&gt;flytande. På grund av det speciella sambandet mellan bankerna inom&lt;br&gt;föreningsbanksrörelsen beaktades även om banken tillsammans med&lt;br&gt;annan bank hade sådant inflytande. Genom att den nya lagen inte&lt;br&gt;kommer att avse en sammanhållen rörelse utan som regel sinsemellan&lt;br&gt;fristående banker, saknas anledning att tillämpa ett motsvarande synsätt.&lt;br&gt;Den föreslagna lagtexten innebär dock alltjämt att även andra samband&lt;br&gt;än direkta koncemförhållanden kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;2 och 3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna anger närmare vad som skall gälla i vissa situationer av&lt;br&gt;övertagande av annans andelar i banken. Innehållet överensstämmer i sak&lt;br&gt;med motsvarande bestämmelser i föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema om utträde, uteslutning och avgång ur banken övertas från före-&lt;br&gt;ningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vad som skall framgå av bankens medlemsförteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för föreningsbankema, och till skillnad från andra ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, behöver enligt förslaget inte framgå varje medlems insats. I&lt;br&gt;stället skall summan av de samlade insatserna framgå. Detta utgör en del&lt;br&gt;av integritetsskyddet för den enskilde. Bestämmelsen överensstämmer så-&lt;br&gt;ledes i sak med motsvarande bestämmelse i föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna stadgar dels vad som skall gälla i fråga om medlemmens&lt;br&gt;rätt att återfå insatserna från föreningen, dels en återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;till banken av insatser som utbetalats till medlem viss tid före en konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom språkliga ändringar i 1 § och i 4 § första stycket 7, överens-&lt;br&gt;stämmer de nya paragraferna med motsvarande i föreningbankslagen och&lt;br&gt;i lagen om ekonomiska föreningar. Paragraferna stadgar således vad som&lt;br&gt;gäller för utgivning av förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller vissa språkliga anpassningar till begreppet med-&lt;br&gt;lemsbank. Till skillnad från andra ekonomiska föreningar, men i likhet&lt;br&gt;med föreningsbankema, gäller att styrelsen skall bestå av fem ledamöter.&lt;br&gt;Detta föranleds av de särskilda krav som ställs på insyn och kontroll över&lt;br&gt;hur bankverksamheten bedrivs. På föreningslagstiftningens område gäller&lt;br&gt;sedan länge det principiella kravet att styrelseledamöterna måste vara&lt;br&gt;medlemmar i föreningen. Detta bör gälla även för en medlemsbank. Ett&lt;br&gt;vedertaget undantag gäller den som enligt lag är ställföreträdare för en&lt;br&gt;medlem och den som är styrelseledamot eller delägare i en juridisk&lt;br&gt;person som är medlem. Dessa företrädare får vara styrelseledamot utan&lt;br&gt;att vara medlem i föreningen. Samma bör givetvis gälla för en medlems-&lt;br&gt;bank. Även i de fall då medlemsantalet understiger fem kan det finnas&lt;br&gt;behov att till styrelseledamot utse någon annan än en medlem. Medlems-&lt;br&gt;banken har möjlighet att i sina stadgar föreskriva undantag från kravet på&lt;br&gt;medlemskap i banken. En förutsättning för att en sådan stadgebestämmel-&lt;br&gt;se skall få införas är dock att stadgarna noga anger i vilka fall sådana&lt;br&gt;undantag medges. Det är alltså inte tillåtet att i stadgarna generellt medge&lt;br&gt;att styrelseledamöterna inte behöver vara medlemmar i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har den s.k. femtalsregeln behållits, som innebär en begräns-&lt;br&gt;ning för anställda att vara styrelseledamöter. Syftet med denna är att&lt;br&gt;styrelseledamöternas kontroll över den löpande verksamheten skall kunna&lt;br&gt;ske fristående från påverkan av eget deltagande i denna. Någon anledning&lt;br&gt;att särbehandla bankrörelse av mindre omfattning finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen har möjligheten att utse mer än en verkställande direktör&lt;br&gt;behållits. Lagen kan ge utrymme för banker inom olika delar av landet&lt;br&gt;att samordna sin verksamhet genom fusion eller på annat sätt. Det kan då&lt;br&gt;finnas ett behov av att inom de olika enheterna ha en fristående ledning&lt;br&gt;för den löpande verksamheten. Bibehållandet av denna möjlighet innebär&lt;br&gt;samtidigt att banken måste ha en särskild instruktion med fördelning av&lt;br&gt;ansvaret mellan direktörerna. Se närmare därom under 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet överensstämmer med vad som gäller enligt föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen och lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av paragrafen har samband med 4 §. Med hänsyn till möj-&lt;br&gt;ligheten att utse mer än en verkställande direktör i banken, bör det krävas&lt;br&gt;att en särskild instruktion anger vilken ansvarsfördelning som gäller&lt;br&gt;mellan direktörerna. Ansvarsfördelningen skall även avse förhållandena&lt;br&gt;mellan verkställande direktör och andra delegater i banken. En sådan an-&lt;br&gt;svarsfördelning måste således upprättas även om endast en verkställande&lt;br&gt;direktör utses i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i före-&lt;br&gt;ningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om medlemsbanker föreslås, till skillnad mot vad som gäller enligt&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar och aktiebolagslagen, innehålla en be-&lt;br&gt;stämmelse om ställföreträdarjäv. En sådan bestämmelse har ansetts kunna&lt;br&gt;ställa till problem i koncemförhållanden vid allmän företagsamhet. För&lt;br&gt;bankområdet har emellertid denna synpunkt ansetts väga lättare än in-&lt;br&gt;tresset av att motverka ovidkommande hänsyn i affärsverksamheten. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har funnits i föreningsbankslagen och finns även i bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen och i sparbankslagen. Den bör gälla även för de nya med-&lt;br&gt;lemsbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14-17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i sak med motsvarigheterna i förenings-&lt;br&gt;bankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-3 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i sak med motsvarigheterna i förenings-&lt;br&gt;bankslagen. Fullmäktigereglema kan tillämpas för att förhindra en geo-&lt;br&gt;grafisk koncentration av makten till den ort där banken har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsbankslagen stadgar att stämma skall hållas inom bankens verksam-&lt;br&gt;hetsområde. Detta var motiverat för att ge möjlighet att hålla stämman på&lt;br&gt;olika platser inom ett större geografiskt område. Här föreslås i stället att&lt;br&gt;stämman normalt skall hållas där styrelsen har sitt säte eller på annan ort&lt;br&gt;som framgår av stadgarna. Därigenom blir lösningen densamma som för&lt;br&gt;andra banker. Samma möjlighet till avvikelse från huvudregeln skall gälla&lt;br&gt;för medlemsbanker som för andra banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att senaste tidpunkten för ordinarie stämma - fyra&lt;br&gt;månader efter räkenskapsårets utgång - blir densamma som för bank-&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i sak med motsvarande bestämmelser i före-&lt;br&gt;ningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen stadgas bl.a. att olägenheten för en enskild skall beaktas vid&lt;br&gt;ställningstagande om en fråga vid stämman kan besvaras öppet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär ingen förändring i förhållande till vad som gäller enligt&lt;br&gt;föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger utrymme för att som högsta beslutande organ inrätta&lt;br&gt;en representationsförsamling, fullmäktigesammanträde. Denna möjlighet&lt;br&gt;kan fylla en demokratisk funktion främst för föreningar i vilka medlem-&lt;br&gt;marna kommer från olika delar av landet. Bestämmelsen har funnits i&lt;br&gt;föreningsbankslagen och finns även i lagen om ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Möjligheten bör stå till buds även för medlemsbankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstningsreglema förslås bli desamma som enligt föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för andra ekonomiska föreningar får här&lt;br&gt;inga andra krav för stadgeändringar införas i stadgarna än de som anges&lt;br&gt;i lagen. Bestämmelsen innebär dock ingen ändring mot föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15-17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna överensstämmer med motsvarigheterna i föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som föreskrivs i lagen om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;har verkställande direktören ingen särskild talerätt mot stämmobeslut.&lt;br&gt;Detta innebär dock ingen ändring i förhållande till föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär ingen ändring mot föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med motsvarigheterna i föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller, till skillnad från vad som gäller för andra ekono-&lt;br&gt;miska föreningar, men i likhet med föreningsbankslagen, bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen och aktiebolagslagen, att stämman inte får besluta större utdelning&lt;br&gt;än vad styrelsen föreslagit. Styrelsens insikt i verksamheten och&lt;br&gt;långsiktiga kontrollfunktion avses förhindra att medlemmarna äventyrar&lt;br&gt;stabiliteten i företaget för att kortsiktigt tillgodogöra sig en hög avkast-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att göra avsättning till reservfonden föreslås bli densamma&lt;br&gt;som för föreningsbankema. Frågan behandlas i avsnitt 6.2.1 om reserv-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i sak med motsvarigheterna i förenings-&lt;br&gt;bankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet överensstämmer i sak med motsvarande regler i föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förfarandet vid fusion m.m. överensstämmer i sak&lt;br&gt;med motsvarigheterna i föreningsbankslagen. Beträffande 10 kap. 8 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §§ föreningsbankslagen, vilka behandlar överlåtelser inom förenings-&lt;br&gt;banksrörelsen av del av en banks rörelse, kan noteras att något behov av&lt;br&gt;motsvarande reglering inte lär finnas för medlemsbankerna. Syftet med&lt;br&gt;bestämmelserna i föreningsbankslagen var väsentligen att möjliggöra änd-&lt;br&gt;ringar av den geografiska indelningen mellan de olika bankerna inom&lt;br&gt;rörelsen. De nya medlemsbankerna förutsätts vara sinsemellan oberoende&lt;br&gt;och kommer att kunna verka fritt inom varandras geografiska områden.&lt;br&gt;För behovet av att kunna överta en medlemsbanks rörelse hänvisas därför&lt;br&gt;dels till fusionsbestämmelsema i denna lag, dels till den generella över-&lt;br&gt;låtelsebestämmelsen i 2 kap. 5 § bankrörelselagen, vilken föreslås bli helt&lt;br&gt;associationsneutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11-13 §§ har intagits vissa följdändringar föranledda av aktiekontola-&lt;br&gt;gens (1989:827) bestämmelser om avstämningsbolag. Motsvarande regler&lt;br&gt;finns i bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom det som kommenteras nedan innebär förslagen att orden före-&lt;br&gt;ningsbank och central föreningsbank byts ut mot medlemsbank och att&lt;br&gt;hänvisningar gjorda till föreningsbankslagen i stället görs till lagen om&lt;br&gt;medlemsbanker. Förslagen innebär vidare att en del bestämmelser görs&lt;br&gt;associationsneutrala och att de bestämmelser som föranletts av att före-&lt;br&gt;ningsbanksrörelsen varit indelad i lokala och centrala föreningsbanker tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bort samt att reglema om ombildning av föreningsbank till bankaktiebolag Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;inte förs över till den nya lagen om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2.1 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som definierar bankrörelsebegreppet har fått sin lydelse enligt&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Beträffande vad som är att anse som sådan inlåning&lt;br&gt;som skall förbehållas bankerna är någon ändring i sak inte avsedd. S.k.&lt;br&gt;kundmedelskonton behandlas dock särskilt i 2 a § nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bankförbehållna inlåningsbegreppet definieras med tre rekvisit. Det&lt;br&gt;måste för det första vara frågan om kontoinlåning, det vill säga en form&lt;br&gt;av varaktigt avtal mellan insättaren och mottagaren av medlen av inne-&lt;br&gt;börd att insättaren har rätt att göra fortlöpande insättningar. För det andra&lt;br&gt;måste behållningen vara nominellt bestämd. Insättaren skall, när han än&lt;br&gt;väljer att ta ut sina pengar, alltid ha rätt att få ut det nominella belopp&lt;br&gt;som han har satt in jämte överenskommen ränta. Någon inskränkning till&lt;br&gt;rätten att få ut det nominella beloppet, och som inte är att hänföra till en&lt;br&gt;sedvanlig uttagsavgift, får alltså inte förekomma om behållningen skall&lt;br&gt;anses nominell. För det tredje måste behållningen vara disponibel för&lt;br&gt;insättaren, det vill säga likvid, för att det skall vara fråga om bankförbe-&lt;br&gt;hållen inlåning. Behållningen måste alltså vara tillgänglig för insättaren&lt;br&gt;med förhållandevis kort varsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det enligt gällande lag skulle vara fråga om bankrörelse krävs&lt;br&gt;att inlåningsverksamheten bedrivs gentemot allmänheten. Allmänhetsbe-&lt;br&gt;greppet har emellertid tagits bort i förevarande förslag. Tillståndsfri&lt;br&gt;sparkasseverksamhet som vid lagens ikraftträdande bedrivs i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar utan krav på oktroj enligt bankrörelselagen får emellertid&lt;br&gt;fortsätta till och med den 31 december 1997 om föreningen har en icke&lt;br&gt;finansiell huvudverksamhet (se också kommentaren till övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna nedan). Bankrörelsebegreppet har behandlats utförligare i&lt;br&gt;avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlar s.k. kundmedelskonton, har erhållit sin&lt;br&gt;lydelse enligt Lagrådets förslag. Genom bestämmelsen klargörs att&lt;br&gt;kundmedelskontona, som i vissa avseenden liknar bankernas inlånings-&lt;br&gt;konton, under i paragrafen angivna förutsättningar inte skall betraktas&lt;br&gt;som sådana inlåningskonton som är förbehållna bankerna. Kundme-&lt;br&gt;delskontoverksamhet fordrar inte i och för sig något tillstånd och är inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål för Finansinspektionens tillsyn. Kundmedelskontona har be- Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;handlats utförligt i avsnitt 5.4.2. Att kontantavrundning enligt hitills-&lt;br&gt;varande praxis förekommer förtar inte kundmedlen dess karaktär av för-&lt;br&gt;skottsbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kundmedel enligt denna paragraf är att betrakta som förskotts-&lt;br&gt;medel skall de inte anses anskaffade från allmänheten enligt 1 kap. 3 § 3&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som tar emot kundmedel utan att iaktta de begränsningar&lt;br&gt;som gäller enligt paragrafen skall anses bedriva bankrörelse om det är&lt;br&gt;fråga om sådan inlåning som avses i 1 kap. 2 § bankrörelselagen. Finans-&lt;br&gt;inspektionen skall i så fall vidta åtgärder enligt 7 kap. 21 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 4 § 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse i dess lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från och med den 1 januari 1996 finns särskilda bestämmelser om kund-&lt;br&gt;medelskonton i värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av denna paragraf, som utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag, är att vissa mindre ekonomiska föreningar vars verksamhet har&lt;br&gt;till ändamål att tillgodose finansieringsbehov hos föreningens medlemmar&lt;br&gt;tillåts ta emot nominellt bestämda och likvida insättningar från sina&lt;br&gt;medlemmar utan att omfattas av bankrörelselagen. Detta förutsätter dock&lt;br&gt;att föreningen antar endast fysiska personer till medlemmar samt att&lt;br&gt;medlemsantalet inte överstiger 1 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som utvecklats i avsnitt 5.4.2 under konsumentskyddsaspekter&lt;br&gt;och 5.4.3 om små sparlåneföreningar är det väsentligt att kundmedels-&lt;br&gt;insättare och medlemmar i sparlåneföreningar tydligt informeras om att&lt;br&gt;deras insättningar inte omfattas av den insättningsgaranti som gäller i&lt;br&gt;banksektorn enligt lagen om insättningsgaranti, som enligt regeringens&lt;br&gt;förslag i lagrådsremiss den 21 juni 1995 skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996. En kontohållare som underlåter att lämna denna eller annan in-&lt;br&gt;formation som är av betydelse ur konsumentskyddssynpunkt kan bli&lt;br&gt;föremål för marknadsföringslagens sanktionsapparat efter förebild av 8 §&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1992:830). Konsumentombudsmannen kan sålunda&lt;br&gt;väcka talan i marknadsdomstolen mot en kontohållare som brister i sin&lt;br&gt;informationsplikt vid marknadsföring eller innan ett kontoavtal sluts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger uttryckligen den huvudregel för banks&lt;br&gt;verksamhet som redan i dag anses gälla. När det gäller den verksamhet&lt;br&gt;som skall drivas i bankens egna lokaler avses främst kassatjänster. Andra&lt;br&gt;tjänster kan utföras på andra platser än bankens egna lokaler, utan att&lt;br&gt;detta strider mot huvudregeln, så länge det rör sig om tillfälliga före-&lt;br&gt;teelser (ex.vis i samband med en banktjänstemans besök hos en kund)&lt;br&gt;och verksamhetens bas finns i bankens egna lokaler. Vilka närmare krav&lt;br&gt;som bör ställas för att det skall anses vara ett bankkontor behandlas i&lt;br&gt;allmänmotiveringen (avsnitt 7.3.1). Uttag från bankkonto kan dock till-&lt;br&gt;handahållas på annat sätt under förutsättning att det inte är fråga om uttag&lt;br&gt;från konto med bankbok. S.k. kontantutbetalningsservice som sker bl.a.&lt;br&gt;med check och kontokort kan således tillhandahållas på annat sätt än på&lt;br&gt;bankkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombud får för bankens räkning, enligt andra stycket, tillhandahålla&lt;br&gt;enklare banktjänster (se avsnitt 7.3.3). Banken erhåller ett generellt till-&lt;br&gt;stånd att låta ombud utföra kontotjänster och betalningsförmedling. Om-&lt;br&gt;budet handlar för bankens räkning och i bankens namn. Paragrafens nya&lt;br&gt;lydelse innebär därvidlag inte någon skillnad i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller för närvarande. Uttag från bankkonto med bankbok fordrar till&lt;br&gt;skillnad från uttag från konto utan bankbok särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket kan en bank få tillstånd att låta ett ombud utföra&lt;br&gt;mer avancerade banktjänster än de som anges i andra stycket (se avsnitt&lt;br&gt;7.3.4). Det blir en individuell prövning av varje ombud. Om för-&lt;br&gt;hållandena kan bedömas vara desamma för flera ombud kan ett tillstånd&lt;br&gt;gälla för flera särskilt angivna ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att tillstånd skall beviljas är, som framgår av fjärde&lt;br&gt;stycket, att verksamheten kan antas bli bedriven på ett tillräckligt säkert&lt;br&gt;sätt. Tillståndsprövningen bör vara differentierad beroende på om det rör&lt;br&gt;sig om tillstånd enligt andra eller tredje stycket. En prövning enligt andra&lt;br&gt;stycket bör vara mer standardiserad medan prövningen enligt tredje&lt;br&gt;stycket bör vara mer flexibel och kunna anpassas beroende på ombudets&lt;br&gt;och lokalens förutsättningar. Ju mer avancerade tjänster som ombudet&lt;br&gt;skall tillhandahålla ju högre krav bör ställas på ombudet. Andra om-&lt;br&gt;ständigheter som har betydelse vid bedömningen är bl.a. verksamhetens&lt;br&gt;omfattning, orten och den tekniska hanteringen av aktuella tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det redan av en ansökan om oktroj framgår att enklare banktjänster&lt;br&gt;avses att tillhandahållas med utnyttjande av andra lokaler än bankens egna&lt;br&gt;och av annan personal än bankpersonalen och oktroj beviljas under dessa&lt;br&gt;förutsättningar, behövs inget ytterligare tillstånd för att enklare banktjäns-&lt;br&gt;ter skall få tillhandahållas på detta sätt. Om det däremot är fråga om&lt;br&gt;andra banktjänster än kontotjänster och betalningsförmedling krävs det ett&lt;br&gt;särskilt tillstånd för varje ombud som avser att tillhandahålla sådana tjäns-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller på motsvarande sätt som enligt nuvarande Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;reglering för svenska banker såväl som för filialer till utländska banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande lydelsen får en bank förvärva ett bankaktiebolags&lt;br&gt;eller sparbanks rörelse under vissa förutsättningar. Beträffande förenings-&lt;br&gt;bankema gäller att endast ett bankaktiebolag kan förvärva en central&lt;br&gt;föreningsbanks rörelse, och då endast i samband med ombildning enligt&lt;br&gt;11 kap. föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna lydelsen tillåts alla banktyper förvärva en med-&lt;br&gt;lemsbanks rörelse, även om det inte sker i samband med en ombildning&lt;br&gt;till bankaktiebolag. Enligt vad som närmare behandlats i avsnitt 6.3&lt;br&gt;kommer ombildningsreglema i föreningsbankslagen inte att föras över till&lt;br&gt;den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att bank skall kunna förvärva - förutom aktier och&lt;br&gt;andelar i bankaktiebolag och utländska bankföretag - även andelar i en&lt;br&gt;svensk medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som föreskriver att en banks kapitalbas inte får underskrida&lt;br&gt;det minimibelopp som krävs för respektive bank har anpassats till&lt;br&gt;förslaget att en medlemsbank kan beviljas dispens från det ordinarie&lt;br&gt;kravet på minsta startkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ändrad enligt en anmärkning från Lagrådet. I och med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap 16 § har upphävts i ett tidigare lagstiftningsärende (se SFS&lt;br&gt;1994:2007) har paragrafen ändrats, så att det där talas om bestämmelsma&lt;br&gt;om kredit i 13 - 15a och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att en medlemsbanks firma skall innehålla ordet&lt;br&gt;medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom närmare har berörts i avsnitt 6.3 om ägarprövningsregler kan även&lt;br&gt;andelarna i en medlemsbank kunna bli föremål för ett s.k. kvalificerat&lt;br&gt;förvärv. Ändringen innebär att sådana förvärv jämställs med förvärv av&lt;br&gt;aktier i bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen - i den del som träder i kraft den 1 juli 1996 - innebär att&lt;br&gt;kravet på att det skall föreligga synnerliga skäl för att ett icke-finansiellt&lt;br&gt;företag skall få vara moderföretag till en bank tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att bankrörelsedefinitionen i 1 kap. 2 § fått en&lt;br&gt;ny lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som utvecklats närmare i allmänmotiveringen, se avsnitt 5.4.3,&lt;br&gt;föreslås att tillståndsfri sparkasseverksamhet, som vid lagens ikrafträdan-&lt;br&gt;de bedrivs i ekonomiska föreningar utan krav på oktroj enligt bankrörel-&lt;br&gt;selagen, skall få fortsätta till och med den 31 december 1997 om&lt;br&gt;föreningen har en icke-finansiell huvudverksamhet. Vissa sparkassor&lt;br&gt;bedrivs i en ekonomisk förening som har som enda syfte att ta emot&lt;br&gt;medlemsdepositioner och placera dem i värdepapper. Också en sådan&lt;br&gt;förening bör omfattas av övergångsbestämmelsen om föreningen ingår i&lt;br&gt;en större organisation med icke-finansiell huvudverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att undantagslistan för tillståndspliktig finansierings-&lt;br&gt;verksamhet har utökats med en ny punkt nio om vissa mindre sparlåne-&lt;br&gt;föreningars rätt att bedriva tillståndsfri finansieringsverksamhet. Bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melsen motsvarar 1 kap. 2 b § bankrörelselagen, se kommentaren till den Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bestämmelsen i avsnitt 12.2.1 ovan samt avsnitt 5.4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är påkallad av den nya definitionen av bankrörelse i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § bankrörelselagen (1987:617). Av detta lagrum följer att inte heller&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag får ta emot sådan inlåning som är förbehållen&lt;br&gt;bankerna. Något särskilt påpekande om detta i lagen om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag är inte erforderligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2.3 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i denna paragraf får en bank stiftas endast av fysiska&lt;br&gt;personer. Undantag medges dock enligt den nuvarande lydelsen bl.a. för&lt;br&gt;centrala föreningsbanker i samband med ombildning enligt 11 kap. före-&lt;br&gt;ningsbankslagen. Eftersom ombildningsbestämmelsema inte skall föras&lt;br&gt;över till den nya lagen om medlemsbanker, se avsnitt 6.2.1, har undan-&lt;br&gt;taget beträffande centrala föreningsbankers rätt att uppträda som stiftare&lt;br&gt;tagits bort i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 13 § har kommenterats i avsnitt 9 i den allmänna motivering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2.5 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ett försäkringsbolag som är moderbolag till en&lt;br&gt;bank får vara dotterföretag till andra företag en banker (jfr ändringen av&lt;br&gt;7 kap. 11 § bankrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser avseende Betal-&lt;br&gt;tjänstutredningens delbetänkande (SOU 1994:66)&lt;br&gt;Finansiella tjänster i förändring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, Kommerskollegium, Bankstödsnämnden, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, Konkurrensverket, Posten AB, Konsumentverket,&lt;br&gt;Kooperativa Rådet, Svenska Bankföreningen, Sveriges Allmänna Hypo-&lt;br&gt;teksbank och Landshypotek, Stadshypotek AB, Finansbolagens Förening,&lt;br&gt;Glesbygdsmyndigheten, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemän-&lt;br&gt;nens centralorganisation (TCO), SACO Sveriges akademikers centralor-&lt;br&gt;ganisation, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation, Sveriges Industriförbund, Svenska kommunförbundet, Sveri-&lt;br&gt;ges köpmannaförbund, Svenska handelskammarförbundet, Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk handel, Kooperativa förbundet, Sveriges Aktiesparares&lt;br&gt;Riksförbund, Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, Samhällsvetenskapliga fakul-&lt;br&gt;teten vid Göteborgs universitet, Juridiska fakulteten vid Uppsala universi-&lt;br&gt;tet, Sveriges Advokatsamfund, Obligationsfrämjandet, Föreningen Aukto-&lt;br&gt;riserade Revisorer (FAR), Handelns utredningsinstitut (HUI), American&lt;br&gt;Express Company AB, HSB Riksförbund, JAK - Jord Arbete Kapital -&lt;br&gt;ekonomisk förening, Sveriges Bankkunders Riksförbund, Konsumenternas&lt;br&gt;Bankbyrå, Forex AB, ICA Handlarnas AB, Kooperativa institutet, Nor-&lt;br&gt;diska Sparlån ekonomisk förening, Petroleumhandelns riksförbund, Riks-&lt;br&gt;byggen sparkassa ekonomisk förening, Samspar ekonomisk förening,&lt;br&gt;Sparkassan SOLA - Fria Kulturfonden ekonomisk förening, Stockholms&lt;br&gt;Kooperativa bostadsförening ekonomisk förening, Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund (LRF), Sweden Tax-Free Shopping STS AB (Eurochange), Valuta-&lt;br&gt;specialisten AB och Fristående Sparbankers Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts över Betaltjänstutredningens delbe-&lt;br&gt;tänkande (SOU 1994:66) Finansiella tjänster i förändring av Sveriges&lt;br&gt;riksbank, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Bankstödsnämnden, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Konkurren-&lt;br&gt;sverket, Posten AB, Konsumentverket, Kooperativa Rådet, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Sveriges Allmänna Hypoteksbank och Landshypotek,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, Glesbygdsmyndigheten, Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagamas Riksorganisation, Sveriges&lt;br&gt;köpmannaförbund. Grossistförbundet Svensk handel, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet, Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), HSB Riksförbund, JAK -&lt;br&gt;Jord Arbete Kapital - ekonomisk förening, Sveriges Bankkunders&lt;br&gt;Riksförbund, ICA Handlarna AB, Kooperativa institutet. Nordiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparlån ekonomisk förening, Petroleumhandelns riksförbund, Riksbyggen&lt;br&gt;sparkassa ekonomisk förening, Sparkassan SOLA - Fria Kulturfonden&lt;br&gt;ekonomisk förening, Stockholms Kooperativa bostadsförening ekonomisk&lt;br&gt;förening och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Yttranden har dessutom&lt;br&gt;inkommit från Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation, För-&lt;br&gt;säkringsförbundet, Skandia och Margareta Lidberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser (icke-finansiella ägare)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts över promemorian Ändringar i lagstift-&lt;br&gt;ningen för kreditinstitut och värdepappersbolag med anledning av nya&lt;br&gt;EG-direktiv, m.m. (Ds 1994:78) - i den del som avser icke-finansiella&lt;br&gt;företag som ägare till banker - av Sveriges riksbank, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Konkurrensverket, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Svenska Bankföreningen och Sveriges bankkunders riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och&lt;br&gt;om dess organisation m.m. Bestämmelser om den rörelse som en med-&lt;br&gt;lemsbank får driva samt andra bestämmelser som är gemensamma för&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker finns i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att&lt;br&gt;främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva bankverk-&lt;br&gt;samhet i vilken medlemmarna deltar genom att använda bankens tjänster&lt;br&gt;som insättare eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i andra författningar om ekonomiska föreningar gäller&lt;br&gt;även medlemsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en medlemsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget&lt;br&gt;kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5 lagen (1995:000) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som&lt;br&gt;utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den planerade verksamheten uppgår till högst&lt;br&gt;etthundra miljoner kronor, får regeringen medge att bolaget har lägre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet eget kapital än det som anges i första stycket, dock lägst mot-&lt;br&gt;svarande en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank är moderföretag och en annan juridisk person är&lt;br&gt;dotterföretag, om medlemsbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar&lt;br&gt;i den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av&lt;br&gt;avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av röst-&lt;br&gt;erna för samtliga aktier eller andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att&lt;br&gt;ensam utöva ett bestämmande inflytande över denna på grund av avtal&lt;br&gt;med den juridiska personen eller på grund av föreskrift i dess bolagsord-&lt;br&gt;ning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är en juridisk person dotterföretag till moderföretaget, om ett&lt;br&gt;annat dotterföretag till moderföretaget eller moderföretaget tillsammans&lt;br&gt;med ett eller flera andra dotterföretag eller flera andra dotterföretag&lt;br&gt;tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehar mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar&lt;br&gt;i den juridiska personen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och på grund av&lt;br&gt;avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller andelar, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. äger aktier eller andelar i den juridiska personen och har rätt att utse&lt;br&gt;eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse eller motsva-&lt;br&gt;rande ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag äger aktier eller andelar i en juridisk person och&lt;br&gt;på grund av avtal med denna eller på grund av föreskrift i dess bolags-&lt;br&gt;ordning, bolagsavtal eller därmed jämförliga stadgar har rätt att ensamt&lt;br&gt;utöva ett bestämmande inflytande över den juridiska personen, är även&lt;br&gt;denna dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall som avses i 5 § första stycket 1-3 och andra stycket skall sådana&lt;br&gt;rättigheter som tillkommer någon som handlar i eget namn men för en&lt;br&gt;annan fysisk eller juridisk persons räkning anses tillkomma den personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av antalet röster i ett dotterföretag beaktas inte de&lt;br&gt;aktier eller andelar i dotterföretaget som innehas av företaget självt eller&lt;br&gt;av dess dotterföretag. Detsamma gäller aktier eller andelar som innehas&lt;br&gt;av den som handlar i eget namn men för dotterföretagets eller dess&lt;br&gt;dotterföretags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Bildande av medlemsbank&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall ha minst tre medlemmar. Medlemmarna skall anta&lt;br&gt;stadgar samt välja styrelse och revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbankens stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfästelse&lt;br&gt;skall en plan för verksamheten fogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadfästelse av stadgar meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas att&lt;br&gt;stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:617)&lt;br&gt;och andra författningar samt om det behövs särskilda bestämmelser med&lt;br&gt;hänsyn till omfattningen och arten av medlemsbankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall stadfästa stadgarna och bevilja oktroj om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på en&lt;br&gt;sund bankverksamhet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det inte kan antas att de som kommer att äga ett sådant kvalificerat&lt;br&gt;innehav i banken som avses i 1 kap. 3 § 2 bankrörelselagen, kommer att&lt;br&gt;motverka en sund utveckling av verksamheten i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oktroj får inte vägras på den grunden att det inte behövs någon ytter-&lt;br&gt;ligare bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan uppdra åt Finansinspektionen att pröva frågor om stad-&lt;br&gt;fästelse av ändring av stadgarna i sådana fall som inte är av principiell&lt;br&gt;betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken varje medlem skall delta i banken och i vilken&lt;br&gt;utsträckning medlemmar får delta i banken med insats utöver vad de är&lt;br&gt;skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller fullmäktiges&lt;br&gt;kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upp-&lt;br&gt;löses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,&lt;br&gt;vad som skall gälla för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nybildad medlemsbank skall anmälas för registrering senast fyra&lt;br&gt;månader efter det att dess stadgar har stadfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering krävs att medlemsbanken har minst så många medlem-&lt;br&gt;mar som anges i 1 § och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stad-&lt;br&gt;garna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För registrering av en medlemsbank krävs att banken har ett så stort&lt;br&gt;bundet eget kapital som föreskrivs i 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om medlemsbankens bildande har fallit, om anmälan för regi-&lt;br&gt;strering inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om&lt;br&gt;Finansinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit&lt;br&gt;en sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelse-&lt;br&gt;ledamöterna solidariskt för återbetalningen av insatser och uppkommen&lt;br&gt;avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket tredje meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en medlemsbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter&lt;br&gt;eller ta på sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför domstolar&lt;br&gt;eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande&lt;br&gt;bankens bildande och i övrigt vidta åtgärder för att få in utfästa insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på medlemsbankens&lt;br&gt;vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat om eller deltagit&lt;br&gt;i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår&lt;br&gt;ansvaret på banken, om förpliktelsen har tillkommit efter det att banken&lt;br&gt;har bildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före registreringen ett avtal för medlemsbanken slutits med en med-&lt;br&gt;kontrahent som visste att banken var oregistrerad kan denne, om inte&lt;br&gt;annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bankens bild-&lt;br&gt;ande har fallit enligt 5 § fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste&lt;br&gt;att banken var oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan banken har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nybildade medlemsbanken skall genom kungörelse i Post- och Inrik-&lt;br&gt;es Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Banken skall till&lt;br&gt;Finansinspektionen anmäla vilken dag som kungörande har skett.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Bankens medlemmar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av&lt;br&gt;bankens verksamhet eller bankens syfte eller annan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En juridisk person som en medlemsbank har ett dominerande inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 får inte vara medlem i banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av&lt;br&gt;stadgarna. I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökan-&lt;br&gt;dens bevittnade namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en med-&lt;br&gt;lems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i medlems-&lt;br&gt;banken, om inte annat följer av 1 § andra stycket eller föreskrivs i&lt;br&gt;stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel,&lt;br&gt;göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då&lt;br&gt;dödsboet avgår ur medlemsbanken enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än det som avses i andra stycket skall anmälan göras senast&lt;br&gt;sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra&lt;br&gt;makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall&lt;br&gt;medlemmen därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har&lt;br&gt;i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap.&lt;br&gt;1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka&lt;br&gt;om inträde i medlemsbanken inom sex månader efter överlåtelsen. Om&lt;br&gt;han antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han&lt;br&gt;inte om inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall&lt;br&gt;överlåtaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i&lt;br&gt;sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap.&lt;br&gt;1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur medlemsbanken. I stad-&lt;br&gt;garna får det föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att&lt;br&gt;uppsägningshandl ingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade&lt;br&gt;namnunderskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stadgarna får det även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän&lt;br&gt;efter viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst&lt;br&gt;fem år, om Finansinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om&lt;br&gt;att uppsägning får göras först efter viss tid gäller inte i fall som avses i&lt;br&gt;7 kap. 15 § tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem får uteslutas ur medlemsbanken på sådan grund som anges&lt;br&gt;i stadgarna. Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte&lt;br&gt;något annat föreskrivs i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgång ur en medlemsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 §&lt;br&gt;tredje stycket samt 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det rä-&lt;br&gt;kenskapsår som slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst&lt;br&gt;sex månader, som har bestämts i stadgarna, efter det att medlemmen har&lt;br&gt;sagt upp sig till utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet&lt;br&gt;som föranlett avgången har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har uteslutits ur medlemsbanken förlorar genast sin rätt&lt;br&gt;att delta i överläggningar och beslut om bankens angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varje medlems namn och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den&lt;br&gt;senast fastställda balansräkningen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räken-&lt;br&gt;skapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller&lt;br&gt;kortsystem. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos medlemsbanken för&lt;br&gt;var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken om&lt;br&gt;sitt medlemskap och om sina inbetalade insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som har avgått ur en medlemsbank har rätt att sex månader&lt;br&gt;efter avgången få ut sina inbetalade medlemsinsatser. Beloppet får dock&lt;br&gt;inte överstiga hans andel i förhållande till övriga medlemmar av bankens&lt;br&gt;egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;avgången. Vid beräkning av bankens egna kapital skall man bortse från&lt;br&gt;reservfonden, fonden för orealiserade vinster, uppskrivningsfonden och&lt;br&gt;förlagsinsatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgångne har vidare rätt att på samma sätt som övriga medlemmar&lt;br&gt;få ut sin andel av beslutad vinstutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träder medlemsbanken i likvidation inom sex månader från avgången&lt;br&gt;eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta banken i konkurs,&lt;br&gt;skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt&lt;br&gt;grunderna för reglema om skifte av bankens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket&lt;br&gt;eller 10 kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts&lt;br&gt;inom ett år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka&lt;br&gt;vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den utsträckning det behövs&lt;br&gt;för att bankens skulder skall kunna betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem som deltar i medlemsbanken med högre insatsbelopp än han&lt;br&gt;är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande&lt;br&gt;belopp utan att avgå ur banken. Beträffande uppsägningen samt med-&lt;br&gt;lemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att&lt;br&gt;betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från&lt;br&gt;utgången av det räkenskapsår som efter det att uppsägningen har gjorts&lt;br&gt;slutar tidigast en månad eller den längre tid, dock högst sex månader,&lt;br&gt;som har bestämts i stadgarna. Dessutom gäller att sådant insatsbelopp får&lt;br&gt;betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitaltäckning i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Förlagsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank kan i stadgarna föreskriva att kapital får tillskjutas,&lt;br&gt;utöver vad som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, genom särskilda&lt;br&gt;insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av&lt;br&gt;andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan&lt;br&gt;av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som&lt;br&gt;svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i&lt;br&gt;medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna får innehålla föreskrifter om begränsningar i fråga om vem&lt;br&gt;som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva&lt;br&gt;de rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För&lt;br&gt;redan gjorda insatser får inte strängare begränsningar införas än vad som&lt;br&gt;gällde när insatsen gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första&lt;br&gt;stycket är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsbanken upplöses och det vid upplösningen finns överskott,&lt;br&gt;har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få&lt;br&gt;förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek,&lt;br&gt;innan utbetalning sker för andra ändamål. Finns det flera förlagsinsatser&lt;br&gt;och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet&lt;br&gt;fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje förlagsinsats skall medlemsbanken utfärda ett förlagsandels-&lt;br&gt;bevis. Beviset skall ställas till viss person, till innehavaren eller till viss&lt;br&gt;person eller order och innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nummer eller annan beteckning för beviset,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insatsens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den rätt till utdelning som insatsen medför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det sätt på vilket utdelning skall betalas ut och inlösen ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. upplysning om vad 2 § andra stycket innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters&lt;br&gt;eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på&lt;br&gt;liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om inte annat följer av denna lag,&lt;br&gt;i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev.&lt;br&gt;Bevis som har ställts till viss person jämställs med enkelt skuldebrev, och&lt;br&gt;bevis till innehavaren eller till viss person eller order, med löpande&lt;br&gt;skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss person&lt;br&gt;eller order och som enligt medlemsbankens anteckning på beviset är&lt;br&gt;ägare till förlagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande. An-&lt;br&gt;teckning på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv&lt;br&gt;av den förlagsandel som beviset avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna&lt;br&gt;kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med&lt;br&gt;automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten&lt;br&gt;för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. För-&lt;br&gt;teckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst&lt;br&gt;tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger&lt;br&gt;upp beloppet minst två år i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbanken får lösa in en förlagsinsats tidigast fem år efter till-&lt;br&gt;skottet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst&lt;br&gt;sex månader i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens&lt;br&gt;storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga&lt;br&gt;innehavarens andel i förhållande till övriga förlagsinsatser av medlems-&lt;br&gt;bankens egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen, utan&lt;br&gt;anlitande av reservfond eller uppskrivningsfond. Om banken försätts i&lt;br&gt;konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 4 kap. 2 § om återbetalning tillämpas i fråga om förlagsinsat-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Medlemsbankens ledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen&lt;br&gt;skall förvalta bankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs&lt;br&gt;i denna lag och bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna&lt;br&gt;att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna.&lt;br&gt;Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall be-&lt;br&gt;stämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie förenings-&lt;br&gt;stämma på vilken styrelseval förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245)&lt;br&gt;om styrelserepresentation för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller den&lt;br&gt;som har utsett ledamoten begär det. Anmälan om avgång skall göras hos&lt;br&gt;styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill&lt;br&gt;avgå, även hos den som har tillsatt ledamoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 §&lt;br&gt;uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon&lt;br&gt;suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter&lt;br&gt;vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående&lt;br&gt;mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvar-&lt;br&gt;ande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen&lt;br&gt;(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Skall leda-&lt;br&gt;moten väljas på föreningsstämma, kan valet vänta till nästa ordinarie&lt;br&gt;stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med&lt;br&gt;kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger&lt;br&gt;fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan&lt;br&gt;ordning än genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelseleda-&lt;br&gt;mot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av&lt;br&gt;att det finns någon som kan företräda banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall tillåter något annat.&lt;br&gt;Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma&lt;br&gt;gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen&lt;br&gt;(1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte&lt;br&gt;stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är&lt;br&gt;ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem,&lt;br&gt;den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare&lt;br&gt;i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i banken,&lt;br&gt;även om stadgarna saknar föreskrift om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara&lt;br&gt;anställd i medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till&lt;br&gt;arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserep-&lt;br&gt;resentation för de privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande direktörer&lt;br&gt;att under styrelsens inseende leda verksamheten i banken. Styrelsen får&lt;br&gt;även utse ställföreträdare för verkställande direktör. Om någon annan än&lt;br&gt;en styrelseledamot utses till verkställande direktör, skall han ingå som&lt;br&gt;ledamot i styrelsen. Om någon annan än en styrelseledamot eller en&lt;br&gt;styrelsesuppleant utses till ställföreträdare för verkställande direktör, skall&lt;br&gt;han ingå som suppleant i styrelsen. Verkställande direktör skall vara bo-&lt;br&gt;satt inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall&lt;br&gt;tillåter något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en styrelseledamot tillträder sitt uppdrag, skall han för införing i&lt;br&gt;aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncem&lt;br&gt;som medlemsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i&lt;br&gt;aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;insiderlagen (1990:1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt&lt;br&gt;verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med&lt;br&gt;annan vidta sådana åtgärder som det annars är styrelsens uppgift att vidta.&lt;br&gt;En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan&lt;br&gt;för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor&lt;br&gt;(kontorsstyrelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter&lt;br&gt;som verkställande direktör och andra delegater skall ha. Instruktionen&lt;br&gt;skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit,&lt;br&gt;skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Om det har utsetts flera&lt;br&gt;verkställande direktörer, skall instruktionen ange hur ledningen av med-&lt;br&gt;lemsbankens verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så&lt;br&gt;snart det kan ske sända en kopia av instruktionen till Finansinspektionen&lt;br&gt;samt, när ändringar vidtagits i instruktionen, underrätta inspektionen om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller&lt;br&gt;inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen&lt;br&gt;själv avgöra ärenden av varje slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller någon annan&lt;br&gt;att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller i övrigt av större&lt;br&gt;vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller&lt;br&gt;någon annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna får styrelsen uppdra åt någon annan att inom&lt;br&gt;fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntaga-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen meddelar uppdra åt&lt;br&gt;en enskild styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening&lt;br&gt;med annan bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som&lt;br&gt;avses i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer som står i&lt;br&gt;ett sådant förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6&lt;br&gt;och 7 bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiför-&lt;br&gt;bindelse som medlemsbanken åtar sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en medlems-&lt;br&gt;bank får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som&lt;br&gt;driver emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om&lt;br&gt;bankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet&lt;br&gt;avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om företaget ingår i samma koncem som ban-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela&lt;br&gt;detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna&lt;br&gt;styrelsen för banken de upplysningar som behövs för att bedöma kon-&lt;br&gt;cernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall&lt;br&gt;välja ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av&lt;br&gt;föreningsstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika&lt;br&gt;röstetal avgörs valet genom lottning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställande direktör eller annan anställd i medlemsbanken får inte&lt;br&gt;vara ordförande eller vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På&lt;br&gt;begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som under-&lt;br&gt;tecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser&lt;br&gt;till det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till&lt;br&gt;protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda-&lt;br&gt;möter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.&lt;br&gt;Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga&lt;br&gt;styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och fått&lt;br&gt;tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans&lt;br&gt;ställe, skall suppleanten ges tillfälle till det. Suppleant för arbetstagarleda-&lt;br&gt;mot som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation&lt;br&gt;för de privatanställda, skall dock alltid få underlag och ges tillfälle att&lt;br&gt;delta i ärendets behandling på samma sätt som en styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som&lt;br&gt;styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande&lt;br&gt;röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är&lt;br&gt;styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer&lt;br&gt;än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs&lt;br&gt;i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617)&lt;br&gt;skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av&lt;br&gt;hela antalet styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om avtal&lt;br&gt;mellan honom och medlemsbanken. Han får inte heller handlägga frågor&lt;br&gt;om avtal mellan banken och tredje man, om han i frågan har ett väsent-&lt;br&gt;ligt intresse som kan strida mot bankens. Han får inte heller delta i beslut&lt;br&gt;om avtal mellan banken och tredje man, som han ensam eller tillsammans&lt;br&gt;med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen företräder medlemsbanken och tecknar dess firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller någon annan att före-&lt;br&gt;träda medlemsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot&lt;br&gt;sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Minst en av dem som&lt;br&gt;bemyndigas att företräda banken och teckna dess firma skall vara bosatt&lt;br&gt;inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen i särskilda fall&lt;br&gt;tillåter något annat. I övrigt gäller i fråga om den som inte är styrelsele-&lt;br&gt;damot vad som sägs i 3 § första och andra styckena och 13 § om&lt;br&gt;styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att teckna medlemsbankens firma får utövas endast av två eller&lt;br&gt;flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsbanken inte har någon behörig ställföreträdare som är bo-&lt;br&gt;satt i Sverige, skall styrelsen bemyndiga en person som är bosatt här att&lt;br&gt;på bankens vägnar ta emot delgivning. Ett sådant bemyndigande får inte&lt;br&gt;lämnas till någon som är underårig eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen eller annan ställföreträdare för medlemsbanken får inte företa&lt;br&gt;rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel&lt;br&gt;åt en medlem eller någon annan till nackdel för banken eller annan med-&lt;br&gt;lem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av förenings-&lt;br&gt;stämman eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står&lt;br&gt;i strid med denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen (1995:000) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en&lt;br&gt;rättshandling för medlemsbanken, gäller inte rättshandlingen mot banken,&lt;br&gt;om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;befogenheten överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbanken skall anmäla för registrering vem som har utsetts till&lt;br&gt;styrelseledamot, suppleant och firmatecknare och vem som enligt 14 §&lt;br&gt;bemyndigats att på bankens vägnar ta emot delgivning samt deras post-&lt;br&gt;adress och personnummer eller, om sådant saknas, födelsedatum. Om&lt;br&gt;någon ledamot eller suppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om&lt;br&gt;styrelserepresentation för de privatanställda, skall detta anges. Banken&lt;br&gt;skall även anmäla för registrering vilka som tecknar bankens firma och&lt;br&gt;på vilket sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan görs första gången när medlemsbanken enligt 2 kap. 5 § an-&lt;br&gt;mäls för registrering och därefter genast efter det att en ändring har in-&lt;br&gt;träffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registre-&lt;br&gt;ring enligt första stycket. Rätt att göra anmälan har även den som anmäl-&lt;br&gt;ningen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsbankens postadress ändras, skall banken genast anmäla det&lt;br&gt;för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. Föreningsstämma&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i medlemsbankens angelägenheter&lt;br&gt;utövas vid föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter helt eller delvis&lt;br&gt;kan överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen&lt;br&gt;eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller genom&lt;br&gt;ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst ett år&lt;br&gt;från utfärdandet. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om&lt;br&gt;inte annat anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem får vid föreningsstämman ha högst ett biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan mot honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse&lt;br&gt;gentemot medlemsbanken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om&lt;br&gt;medlemmen har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot ban-&lt;br&gt;kens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för&lt;br&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I&lt;br&gt;stadgarna kan det dock föreskrivas att föreningsstämman skall eller kan&lt;br&gt;hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter&lt;br&gt;föranleder det, får stämman hållas på annan plats inom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången&lt;br&gt;av varje räkenskapsår. Vid en sådan stämma skall styrelsen lägga fram&lt;br&gt;årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en medlemsbank som&lt;br&gt;är moderförening, koncernredovisningen och koncemrevisionsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stämman skall beslut fattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i&lt;br&gt;medlemsbank som är moderförening, koncemresultaträkningen och&lt;br&gt;koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda&lt;br&gt;balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag,&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617) eller stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp&lt;br&gt;till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av&lt;br&gt;minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Den fortsatta&lt;br&gt;stämman skall hållas minst en och högst två månader efter den ordinarie&lt;br&gt;stämman. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det. En&lt;br&gt;sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen&lt;br&gt;begärs av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga&lt;br&gt;röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna.&lt;br&gt;Kallelse skall utfärdas inom ljorton dagar från den dag då begäran kom&lt;br&gt;in till medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma,&lt;br&gt;om han begär det på det sätt och inom den tid som kan vara bestämd i&lt;br&gt;stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen&lt;br&gt;skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan&lt;br&gt;tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur medlems-&lt;br&gt;banken har inte rätt att få ärende behandlat vid stämman, även om han&lt;br&gt;ännu inte har avgått ur banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen kallar till föreningsstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast fyra&lt;br&gt;veckor före stämman. Om inte stadgarna föreskriver längre tid skall&lt;br&gt;kallelsen utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en vecka&lt;br&gt;före extra stämma. Om stämman skjuts upp till en dag som infaller&lt;br&gt;senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse&lt;br&gt;utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller&lt;br&gt;stadgarna krävs att ett stämmobeslut skall fattas på två stämmor för att&lt;br&gt;det skall bli giltigt, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas&lt;br&gt;innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall det anges&lt;br&gt;vilket beslut den första stämman har fattat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid&lt;br&gt;sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som före-&lt;br&gt;skrivs i stadgarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föreningsstämma skall behandla fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) bankens försättande i likvidation, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) bankens uppgående i en annan bank genom fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kallelsen skall de ärenden som skall förekomma på stämman anges&lt;br&gt;tydligt. Om stämman skall behandla ett ärende om medlemsbankens upp-&lt;br&gt;gående i en annan bank genom fusion eller ett ärende om bankens försätt-&lt;br&gt;ande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen.&lt;br&gt;Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga innehål-&lt;br&gt;let av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt förslag till&lt;br&gt;stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats hållas tillgängligt&lt;br&gt;för medlemmarna hos banken och genast sändas till medlemmar som&lt;br&gt;begär det och uppger sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovis-&lt;br&gt;ningshandlingarna och revisionsberättelsen samt, i medlemsbank som är&lt;br&gt;moderförening, koncemredovisningshandlingamaochkoncemrevisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen eller kopior av dessa hållas tillgängliga för medlemmarna och&lt;br&gt;innehavarna av förlagsandelar hos banken och genast sändas till med-&lt;br&gt;lemmar och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin&lt;br&gt;postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:617) eller&lt;br&gt;stadgarna rörande kallelse till föreningsstämma eller tillhandahållande av&lt;br&gt;handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet&lt;br&gt;utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet. Stämman får dock&lt;br&gt;även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i&lt;br&gt;kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman eller&lt;br&gt;omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får&lt;br&gt;också besluta att extra föreningsstämma skall sammankallas för be-&lt;br&gt;handling av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den som&lt;br&gt;styrelsen har utsett. Stämman utser ordförande vid stämman. I stadgarna&lt;br&gt;kan det dock bestämmas vem som skall öppna stämman och vara&lt;br&gt;ordförande vid denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning&lt;br&gt;över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift&lt;br&gt;om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det före-&lt;br&gt;kommer olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har&lt;br&gt;godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar&lt;br&gt;om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande&lt;br&gt;vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden skall se till att det förs protokoll vid stämman. I fråga om&lt;br&gt;protokollets innehåll gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en juster-&lt;br&gt;ingsman som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det&lt;br&gt;justerade protokollet hållas tillgängligt hos medlemsbanken för med-&lt;br&gt;lemmarna och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras&lt;br&gt;på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att det kan&lt;br&gt;ske utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd olägenhet&lt;br&gt;för enskild, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden&lt;br&gt;som kan inverka på bedömandet av bankens årsredovisning och dess&lt;br&gt;ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår banken i en&lt;br&gt;koncem avser upplysningsplikten även bankens förhållande till andra&lt;br&gt;koncernföretag samt, om banken är moderförening, koncernredovisningen&lt;br&gt;liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av&lt;br&gt;dotterföretagens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som&lt;br&gt;inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor&lt;br&gt;därefter hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos medlems-&lt;br&gt;banken samt sändas till de medlemmar som har begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till med-&lt;br&gt;lemmarna utan väsentlig nackdel för medlemsbanken eller nämnvärd&lt;br&gt;olägenhet för enskild, skall upplysningen på medlemmens begäran i&lt;br&gt;stället lämnas till bankens revisorer inom två veckor efter stämman.&lt;br&gt;Revisorerna skall inom en månad efter stämman skriftligen yttra sig till&lt;br&gt;styrelsen om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem&lt;br&gt;samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett&lt;br&gt;ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande bank som är moderför-&lt;br&gt;ening, i koncernrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i&lt;br&gt;övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller&lt;br&gt;erinrinan anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande till-&lt;br&gt;gängligt hos banken för medlemmarna samt sända en kopia av det till de&lt;br&gt;medlemmar som har begärt upplysningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stadgarna får det bestämmas att föreningsstämmans befogenheter helt&lt;br&gt;eller delvis skall utövas av särskilt valda fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fullmäktige får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till&lt;br&gt;fullmäktig får utses endast medlem i medlemsbanken eller någon som&lt;br&gt;utan att vara medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till&lt;br&gt;styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma. I fråga om&lt;br&gt;fullmäktig gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om medlem i medlemsbanken.&lt;br&gt;Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller&lt;br&gt;10 kap. 3 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om fullmäktige har utsetts, har medlemmarna i medlemsbanken&lt;br&gt;sådan rätt som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § ijärde stycket&lt;br&gt;andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än&lt;br&gt;hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som&lt;br&gt;ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.&lt;br&gt;Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av&lt;br&gt;stämman innan valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelsela-&lt;br&gt;gen (1987:617) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och&lt;br&gt;15 §§ kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än&lt;br&gt;som anges i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt&lt;br&gt;om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är även&lt;br&gt;giltigt, om det har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor&lt;br&gt;och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de&lt;br&gt;röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems för-&lt;br&gt;pliktelse att erlägga insatser till medlemsbanken ökas eller att hans rätt&lt;br&gt;till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt&lt;br&gt;14 § biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems&lt;br&gt;rätt till medlemsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks&lt;br&gt;är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samt-&lt;br&gt;liga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär en inskränkning&lt;br&gt;i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär&lt;br&gt;att en medlems utträde ur banken försvåras och ändringen skall gälla&lt;br&gt;även dem som var medlemmar i banken när frågan avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur medlemsbanken&lt;br&gt;inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet&lt;br&gt;fattades av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om beslutet.&lt;br&gt;I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, ut-&lt;br&gt;träda ur banken vid utgången av det räkenskapsår som slutar tidigast en&lt;br&gt;månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som en&lt;br&gt;avgående medlem har enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering&lt;br&gt;sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän registre-&lt;br&gt;ring har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller&lt;br&gt;annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte&lt;br&gt;verkställas förrän ett år efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge otillbörlig&lt;br&gt;fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för medlemsbanken&lt;br&gt;eller annan medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning&lt;br&gt;eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:617), lagen&lt;br&gt;(1995:000) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller&lt;br&gt;stadgarna, kan talan mot medlemsbanken om att beslutet skall upphävas&lt;br&gt;eller ändras föras av medlem, innehavare av förlagsandelar, styrelsen&lt;br&gt;eller styrelseledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks&lt;br&gt;inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla med-&lt;br&gt;lemmars samtycke,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant&lt;br&gt;samtycke inte har getts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse&lt;br&gt;som gäller för medlemsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras&lt;br&gt;gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte&lt;br&gt;har fört talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det&lt;br&gt;kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är&lt;br&gt;föreningsstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta Finansin-&lt;br&gt;spektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom&lt;br&gt;en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under&lt;br&gt;rättegången har förordnat att föreningsstämmans beslut inte får verk-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styrelsen vill väcka talan mot medlemsbanken, skall styrelsen sam-&lt;br&gt;mankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra bankens&lt;br&gt;talan i tvisten. Stämning delges med den valda ställföreträdaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan medlemsbanken och styrel-&lt;br&gt;sen, styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller&lt;br&gt;röstberättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har&lt;br&gt;samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfa-&lt;br&gt;rande mot banken, tillämpas första stycket. Är det fråga om en klanderta-&lt;br&gt;lan av styrelsen mot föreningsstämmans beslut, är rätten till talan inte&lt;br&gt;förlorad enligt 18 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som&lt;br&gt;anges där har kallat till föreningsstämma enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av&lt;br&gt;medlemsbankens egendom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av&lt;br&gt;överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap.,&lt;br&gt;utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp och utskiftning&lt;br&gt;vid bankens likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överskottsutdelning avses i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gottgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på&lt;br&gt;rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring&lt;br&gt;eller på annat sätt (vinstutdelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av be-&lt;br&gt;hållna tillgångar vid medlemsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk-&lt;br&gt;ningen och, i fråga om medlemsbank som är moderförening, i den fast-&lt;br&gt;ställda koncembalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas&lt;br&gt;som bankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet&lt;br&gt;eget kapital eller, i fråga om bank som är moderförening, det belopp som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för&lt;br&gt;företag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat&lt;br&gt;ändamål än utdelning till medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den om-&lt;br&gt;fattning i vilken medlemmarna har deltagit i medlemsbankens verksamhet&lt;br&gt;eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för&lt;br&gt;år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken&lt;br&gt;fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av&lt;br&gt;tre procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare mån&lt;br&gt;än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen&lt;br&gt;med hänsyn till medlemsbankens eller koncernens konsolideringsbehov,&lt;br&gt;likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till den&lt;br&gt;omfattning i vilken någon har deltagit i medlemsbankens verksamhet eller&lt;br&gt;i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den be-&lt;br&gt;gränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får uppdra&lt;br&gt;åt styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte besluta om&lt;br&gt;utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av&lt;br&gt;medlemsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balan-&lt;br&gt;serad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas&lt;br&gt;även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av bankens&lt;br&gt;utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret, behöver&lt;br&gt;sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till reservfonden skall vidare det belopp avsättas som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlem vid avgång ur medlemsbanken inte får tillbaka av sina in-&lt;br&gt;satser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det&lt;br&gt;i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast&lt;br&gt;för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte&lt;br&gt;kan täckas av fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna lag,&lt;br&gt;skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt&lt;br&gt;5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess att&lt;br&gt;högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 §&lt;br&gt;samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning&lt;br&gt;att anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5&lt;br&gt;kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:617) de som medverkat till att besluta&lt;br&gt;om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en&lt;br&gt;oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed&lt;br&gt;jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, medlemsbankens&lt;br&gt;ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får&lt;br&gt;för sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till ban-&lt;br&gt;kens ställning är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. Likvidation och upplösning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frivillig likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämman kan besluta att medlemsbanken skall träda i likvida-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade&lt;br&gt;förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får&lt;br&gt;föreskrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den&lt;br&gt;senare dag som stämman beslutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om&lt;br&gt;det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det finns grund för&lt;br&gt;tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans&lt;br&gt;beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation&lt;br&gt;enligt detta stycke har omedelbar verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångslikvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman hänskjuta&lt;br&gt;frågan huruvida medlemsbanken skall träda i likvidation. Inträder inte ett&lt;br&gt;tillräckligt antal medlemmar inom tre månader efter det att antalet gått&lt;br&gt;ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om inte stämman&lt;br&gt;beslutar att medlemsbanken skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att&lt;br&gt;medlemsbanken försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även göras&lt;br&gt;av en styrelseledamot, en revisor, en medlem eller en innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandel. En anmälan till rätten om samma förhållanden kan även göras&lt;br&gt;av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att&lt;br&gt;medlemsbanken skall träda i likvidation, om det inte under ärendets hand-&lt;br&gt;läggning i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet&lt;br&gt;har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;2 § första stycket, svarar den och andra som med vetskap om denna&lt;br&gt;underlåtenhet handlar på medlemsbankens vägnar solidariskt för de för-&lt;br&gt;pliktelser som uppkommer för banken. En styrelseledamot undgår dock&lt;br&gt;ansvar, om han visar att underlåtenheten inte beror på försummelse av&lt;br&gt;honom. Solidariskt ansvar för de förpliktelser som uppkommer för&lt;br&gt;banken inträder även för sådana medlemmar som med vetskap om att&lt;br&gt;banken är skyldig att träda i likvidation enligt 2 § första stycket ändå&lt;br&gt;deltar i beslut att fortsätta bankens verksamhet. Ansvarighet enligt denna&lt;br&gt;paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvida-&lt;br&gt;tionsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett tillräckligt&lt;br&gt;antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall besluta att medlemsbanken skall träda i likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens rörelse inte öppnats inom ett år från dess bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. oktrojen för medlemsbanken har återkallats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medlemsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte&lt;br&gt;inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att&lt;br&gt;likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av Finans-&lt;br&gt;inspektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller&lt;br&gt;innehavare av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 3 prövas&lt;br&gt;frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara be-&lt;br&gt;roende av att det finns någon som kan företräda medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast&lt;br&gt;kalla medlemsbanken, Finansinspektionen samt de medlemmar och borge-&lt;br&gt;närer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd&lt;br&gt;dag, då frågan om skyldighet för banken att träda i likvidation skall prö-&lt;br&gt;vas. Kallelsen skall delges banken, om det kan ske på annat sätt än enligt&lt;br&gt;15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Rätten skall se till att kallelsen&lt;br&gt;kungörs i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader&lt;br&gt;före inställelsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för&lt;br&gt;expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av&lt;br&gt;medlemsbankens medel, om banken förpliktas träda i likvidation eller om&lt;br&gt;rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av Finansin-&lt;br&gt;spektionen skall dessa kostnader betalas av banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av likvidationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämman eller den domstol som beslutar att medlemsbanken&lt;br&gt;skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen för registrering. Finansinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och&lt;br&gt;har till uppgift att genomföra likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om styrelse&lt;br&gt;och styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den utsträckning&lt;br&gt;inte annat följer av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att medlemsbanken&lt;br&gt;träder i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörel-&lt;br&gt;selagen skall tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall&lt;br&gt;innehålla ett uttalande om huruvida likvidationen, enligt revisorernas&lt;br&gt;mening, onödigt fördröjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om föreningsstämma under likvidation skall bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag och bankrörelselagen (1987:617) om föreningsstämma tilläm-&lt;br&gt;pas, i den utsträckning inte annat följer av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medlemsbanken har trätt i likvidation, skall styrelsen genast lämna&lt;br&gt;en redovisning för sin förvaltning av bankens angelägenheter under den&lt;br&gt;tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på före-&lt;br&gt;ningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det&lt;br&gt;kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild&lt;br&gt;redovisning lämnas för detta år. I en medlemsbank som är moderföretag&lt;br&gt;skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på medlemsbankens okända&lt;br&gt;borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig&lt;br&gt;auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla medlemsbankens egendom&lt;br&gt;till pengar, i den utsträckning det behövs för likvidationen, samt betala&lt;br&gt;bankens skulder. Bankens rörelse får fortsättas, om det behövs för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skälig tid på&lt;br&gt;sig för att skaffa nya anställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår lämna en årsredovisning, som&lt;br&gt;skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande.&lt;br&gt;I fråga om likvidatoremas redovisning och dess behandling på stämman&lt;br&gt;tillämpas inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i 5 kap. 17-23 §§ och 6 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:000)&lt;br&gt;samt 5 kap. 2 § 3 och 6 kap. 2 och 3 §§ lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värdepappersbolag behöver inte heller&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatska-&lt;br&gt;pitalet anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på med-&lt;br&gt;lemsinsatskapital och förlagsinsatskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa&lt;br&gt;efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas in-&lt;br&gt;bringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i&lt;br&gt;balansräkningen eller om det för en skuld eller en likvidationskostnad kan&lt;br&gt;beräknas gå åt ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade av-&lt;br&gt;sättningen eller skulden, skall vid tillgångs-, avsättnings- eller skuld-&lt;br&gt;posten det beräknade beloppet anges inom linjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har&lt;br&gt;gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna skifta&lt;br&gt;medlemsbankens behållna tillgångar. Om det råder tvist om något skuld-&lt;br&gt;belopp eller om skuldbeloppet inte är förfallet till betalning eller av annan&lt;br&gt;orsak inte kan betalas, skall så mycket av bankens medel som kan&lt;br&gt;behövas för denna betalning behållas och återstoden skiftas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skif-&lt;br&gt;tet skall väcka talan mot medlemsbanken senast tre månader efter det att&lt;br&gt;slutredovisningen lades fram på föreningsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år&lt;br&gt;efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman har anmält&lt;br&gt;sig för att lyfta vad han har fått vid skiftet, har han förlorat sin rätt till&lt;br&gt;detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan&lt;br&gt;rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla&lt;br&gt;Allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske&lt;br&gt;avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsbe-&lt;br&gt;rättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även inne-&lt;br&gt;hålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall redovisningshand-&lt;br&gt;lingar för hela likvidationstiden fogas. Berättelsen och redovisningshand-&lt;br&gt;lingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter&lt;br&gt;avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen&lt;br&gt;under likvidationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall&lt;br&gt;dessa genast kalla medlemmarna till en föreningsstämma för granskning&lt;br&gt;av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshand-&lt;br&gt;lingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till&lt;br&gt;medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i&lt;br&gt;7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på förenings-&lt;br&gt;stämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas på&lt;br&gt;likvidatorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är medlemsbanken&lt;br&gt;upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidato-&lt;br&gt;rema att en föreningsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan&lt;br&gt;skall väckas enligt 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter medlemsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att den har&lt;br&gt;tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon annan&lt;br&gt;orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fort-&lt;br&gt;sättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering.&lt;br&gt;Kallelse till första föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas&lt;br&gt;enligt stadgarna. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje&lt;br&gt;medlem vars postadress är känd för medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank har trätt i likvidation på grund av föreningsstäm-&lt;br&gt;mans beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att&lt;br&gt;likvidationen skall upphöra och bankens verksamhet återupptas. Ett så-&lt;br&gt;dant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på&lt;br&gt;grund av denna lag eller stadgarna, eller om utskiftning har ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en&lt;br&gt;styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får&lt;br&gt;inte verkställas förrän Finansinspektionen lämnat tillstånd till detta och&lt;br&gt;registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt&lt;br&gt;genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidato-&lt;br&gt;rema genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma&lt;br&gt;för val av styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan&lt;br&gt;överskott, är banken upplöst när konkursen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från&lt;br&gt;det att konkursen avslutades besluta att banken skall träda i likvidation.&lt;br&gt;Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var medlemsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall&lt;br&gt;likvidationen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en&lt;br&gt;underrättelse om beslutet till Finansinspektionen för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under konkursen företräds banken som konkursgäldenär av den styrelse&lt;br&gt;eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under kon-&lt;br&gt;kursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om ent-&lt;br&gt;ledigande och om nytillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen om detta för registrering samt ange om överskott&lt;br&gt;finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering underrätta&lt;br&gt;Finansinspektionen när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft&lt;br&gt;har upphävt ett beslut att försätta medlemsbanken i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fusion genom absorption&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande banken)&lt;br&gt;gå upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). En sådan&lt;br&gt;fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande banken blir medlem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mar i den övertagande banken och att den överlåtande banken upplöses&lt;br&gt;utan likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av den över-&lt;br&gt;tagande banken. För att avtalet skall bli giltigt skall det godkännas av&lt;br&gt;föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan ske trots att den&lt;br&gt;överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvida-&lt;br&gt;tionen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, med-&lt;br&gt;lemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande medlems-&lt;br&gt;banken under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan&lt;br&gt;om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på&lt;br&gt;stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till föreningsstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av&lt;br&gt;vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken och&lt;br&gt;insättama,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för det&lt;br&gt;senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans&lt;br&gt;beslut rörande bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsbe-&lt;br&gt;rättelsen för samma räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den överlåtande medlemsbankens årsredovisning inte behandlas&lt;br&gt;på den stämma som anges i andra stycket eller har den övertagande ban-&lt;br&gt;kens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en&lt;br&gt;stämma i den banken, skall i stället för de handlingar som anges i andra&lt;br&gt;stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram på den&lt;br&gt;förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i andra stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med&lt;br&gt;anteckning om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust,&lt;br&gt;samt en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredovis-&lt;br&gt;ningen har lämnats, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall genast sändas till de röstberättigade, medlemmar&lt;br&gt;eller innehavare av förlagsandel, som begär det och uppger sin post-&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion genom kombination&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de över-&lt;br&gt;låtande bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den över-&lt;br&gt;tagande banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlå-&lt;br&gt;tande bankerna blir medlemmar i den nya banken och att de överlåtande&lt;br&gt;bankerna upplöses utan likvidation samt att den nya banken övertar deras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av&lt;br&gt;föreningsstämman i varje överlåtande medlemsbank. Bestämmelsen i 1 §&lt;br&gt;första stycket fjärde meningen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1-4 och tredje stycket&lt;br&gt;skall upprättas för varje överlåtande medlemsbank. De skall hållas till-&lt;br&gt;gängliga för de röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av för-&lt;br&gt;lagsandelar i de överlåtande bankerna under minst en vecka före den&lt;br&gt;föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet&lt;br&gt;skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till röstberättigad, med-&lt;br&gt;lem och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postad-&lt;br&gt;ress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya med-&lt;br&gt;lemsbanken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de över-&lt;br&gt;låtande bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet&lt;br&gt;med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på&lt;br&gt;stämman har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på&lt;br&gt;varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst&lt;br&gt;två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en överlåtande medlemsbank, som inte har samtyckt till&lt;br&gt;fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som&lt;br&gt;anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fusionsavtalet har godkänts av föreningsstämman, skall det anmälas&lt;br&gt;av den överlåtande medlemsbanken för registrering. Om detta inte har&lt;br&gt;skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om Finansinspektion-&lt;br&gt;en genom ett beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registre-&lt;br&gt;ring av avtalet, har frågan om fusion fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt kon-&lt;br&gt;kurrenslagen (1993:20) eller lagen (1992:1317) om ett europeiskt ekono-&lt;br&gt;miskt samarbetsområde eller om prövning av fusionen pågår enligt någon&lt;br&gt;av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsan-&lt;br&gt;mälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i&lt;br&gt;7 kap. 12 § fjärde stycket skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats skall&lt;br&gt;såväl överlåtande som övertagande medlemsbanker ansöka om regering-&lt;br&gt;ens tillstånd att verkställa avtalet. Tillstånd att verkställa fusionsavtalet&lt;br&gt;skall meddelas om fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som&lt;br&gt;är insättare i de berörda bankerna eller i övrigt har fordringar på dessa&lt;br&gt;banker, samt om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall&lt;br&gt;stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade medlemsban-&lt;br&gt;kens stadgar stadfästas och oktroj beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom&lt;br&gt;den i första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall&lt;br&gt;Finansinspektionen förklara att frågan om fusion har fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlåtande&lt;br&gt;medlemsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande&lt;br&gt;banken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-&lt;br&gt;fästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet har&lt;br&gt;registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion enligt 2 §,&lt;br&gt;stadgar för den nybildade medlemsbanken har stadfästs och oktroj har be-&lt;br&gt;viljats, anses fusionen genomförd och överlåtande medlemsbank upplöst.&lt;br&gt;Den överlåtande bankens medlemmar blir då medlemmar i den övertagan-&lt;br&gt;de banken, om inte uppsägning har skett enligt 3 § andra stycket. Samti-&lt;br&gt;digt övergår den överlåtande bankens tillgångar och skulder till den över-&lt;br&gt;tagande banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion mellan en medlemsbank och ett helägt dotteraktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan medlems-&lt;br&gt;bankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att&lt;br&gt;dotterbolaget skall gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall anmäla&lt;br&gt;avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens&lt;br&gt;beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som&lt;br&gt;skall registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns&lt;br&gt;egendom som medlemsbanken inte får förvärva. Sådan egendom måste&lt;br&gt;avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösen av aktier i ett dotterbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank själv eller tillsammans med ett eller flera dotterföre-&lt;br&gt;tag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av&lt;br&gt;röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har medlemsbanken rätt att&lt;br&gt;av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna. Den&lt;br&gt;som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av&lt;br&gt;medlemsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om&lt;br&gt;lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmel-&lt;br&gt;serna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför&lt;br&gt;dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skil-&lt;br&gt;jemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom&lt;br&gt;vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skilje-&lt;br&gt;mannaförfarandet skall bäras av medlemsbanken, om inte skiljemännen&lt;br&gt;av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för&lt;br&gt;dessa kostnader. En part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att&lt;br&gt;väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av&lt;br&gt;skiljedomen i original eller bestyrkt kopia. Rätt domstol är tingsrätten i&lt;br&gt;den ort där bolagets styrelse har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har medlemsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på&lt;br&gt;grund av att en vidare krets inbjudits att till banken överlåta sådana aktier&lt;br&gt;mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl för annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men&lt;br&gt;en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall banken hos bolagets&lt;br&gt;styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Banken skall&lt;br&gt;samtidigt uppge sin skiljeman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast&lt;br&gt;genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid-&lt;br&gt;ningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lös-&lt;br&gt;ningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget&lt;br&gt;senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även sändas med brev&lt;br&gt;till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och&lt;br&gt;mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har upp-&lt;br&gt;gett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i&lt;br&gt;den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos&lt;br&gt;samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten&lt;br&gt;bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarna är skyldiga att till medlemsbanken överlämna sina aktiebrev&lt;br&gt;med påskrift om överlåtelse eller, när frågan är om aktier i ett av-&lt;br&gt;stämningsbolag, att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827), om en tvist om in-&lt;br&gt;lösen enligt 9 § prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt&lt;br&gt;mellan parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft har förklarats att sådan rätt föreligger utan att&lt;br&gt;lösenbeloppet samtidigt har fastställts. Skyldighet enligt vad nu sagts&lt;br&gt;föreligger dock endast om medlemsbanken ställer sådan säkerhet för kom-&lt;br&gt;mande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skiljemännen eller, om&lt;br&gt;tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det&lt;br&gt;att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne&lt;br&gt;har överlämnat sina aktiebrev eller, i fråga om anstämningsbolag, låtit&lt;br&gt;medlemsbanken registreras som ägare, skall medlemsbanken utan&lt;br&gt;dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning&lt;br&gt;av pengar hos myndighet. Medlemsbanken får inte göra förbehåll om rätt&lt;br&gt;att återta det nedsatta beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 §&lt;br&gt;eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven i ett dotter-&lt;br&gt;bolag som inte är avstämningsbolag har överlämnats till medlemsbanken&lt;br&gt;medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren att mot över-&lt;br&gt;lämnande av breven till banken eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet&lt;br&gt;med ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att med-&lt;br&gt;lemsbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som&lt;br&gt;är ställt till banken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det&lt;br&gt;ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till&lt;br&gt;banken, skall det i sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier i ett avstämningsbolag skall i fall som avses i första stycket&lt;br&gt;första meningen på begäran av medlemsbanken registreras med denna&lt;br&gt;som ägare enligt bestämmelserna i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 då föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 6 a och 8 §§, 3 kap. 2 och 15 §§, 5 kap. 8 § samt&lt;br&gt;6 kap. 3 § orden &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; och ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; i&lt;br&gt;olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet &amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsva-&lt;br&gt;rande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 3 a, 5, 6, 9, 10, 13, 17 och 19 §§,&lt;br&gt;3 kap. 1, 4, 5 och 11 §§, 5 kap.l, 3 och 7 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 4, 5,&lt;br&gt;10, 11, 13, 14, 21, 22 och 24 §§ samt 8 kap.l, 2, 4, 5 och 8 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 1 kap. skall införas nya bestämmelser, 2 a-c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om den rörelse som en bank&lt;br&gt;får driva samt vissa andra för&lt;br&gt;banker gemensamma bestämmel-&lt;br&gt;ser. Bestämmelser om hur en bank&lt;br&gt;bildas och om dess organisation&lt;br&gt;m.m. finns i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bank förstås i denna lag&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbank och&lt;br&gt;föreningsbank (central förenings-&lt;br&gt;bank och lokal föreningsbank).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en banks stadgar förstås i&lt;br&gt;denna lag bolagsordning för bank-&lt;br&gt;aktiebolag, reglemente för spar-&lt;br&gt;bank och stadgar för förenings-&lt;br&gt;bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om den rörelse som en bank&lt;br&gt;får driva samt vissa andra för&lt;br&gt;banker gemensamma bestämmel-&lt;br&gt;ser. Bestämmelser om hur en bank&lt;br&gt;bildas och om dess organisation&lt;br&gt;m.m. finns i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och lagen (1995:000)&lt;br&gt;om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bank förstås i denna lag&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbank och med-&lt;br&gt;lemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en banks stadgar förstås i&lt;br&gt;denna lag bolagsordning för bank-&lt;br&gt;aktiebolag, reglemente för spar-&lt;br&gt;bank och stadgar för medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska bankföretags verksamhet genom filial i Sverige gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag i tillämpliga delar och i övrigt lagen (1992:160)&lt;br&gt;om utländska filialer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte för verksamhet som bedrivs av Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankrörelse avses i denna&lt;br&gt;lag verksamhet i vilken ingår in-&lt;br&gt;låning från allmänheten på sådan&lt;br&gt;räkning som bank allmänt använ-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får, efter tillstånd&lt;br&gt;(oktroj) av regeringen, drivas av&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;centrala föreningsbanker. Vidare&lt;br&gt;får bankrörelse drivas av utländska&lt;br&gt;bankföretag under de förutsättning-&lt;br&gt;ar som anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankrörelse avses i denna&lt;br&gt;lag verksamhet i vilken ingår inlå-&lt;br&gt;ning på konto om behållningen är&lt;br&gt;nominellt bestämd och disponibel&lt;br&gt;för insättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankrörelse får, efter tillstånd&lt;br&gt;(oktroj) av regeringen, drivas av&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbanker och&lt;br&gt;medlemsbanker. Vidare får bank-&lt;br&gt;rörelse drivas av utländska bank-&lt;br&gt;företag under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag tar emot kund-&lt;br&gt;medel på konto utgör det inte så-&lt;br&gt;dan inlåning som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket om behållningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är disponibel för kunden en-&lt;br&gt;dast för betalning av varor och&lt;br&gt;tjänster som framställs eller säljs&lt;br&gt;av företaget eller ett annat företag&lt;br&gt;i samma koncern eller med annan&lt;br&gt;nära ekonomisk anknytning till&lt;br&gt;företaget, eller i samband med att&lt;br&gt;kontoförhållandet upphör samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgår till högst 15 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 2 § andra stycket&lt;br&gt;krävs inte för en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning som bedriver inlåningsverk-&lt;br&gt;samhet om föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tar emot insättningar endast från&lt;br&gt;de egna medlemmarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- endast har till ändamål att med&lt;br&gt;användande av medlemsinsättning-&lt;br&gt;ar tillgodose finansieringsbehov&lt;br&gt;hos medlemmarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antar endast fysiska personer till&lt;br&gt;medlemmar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har högst 1 000 medlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2c$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som erbjuder kon-&lt;br&gt;toinsättningar enligt 2 a § eller&lt;br&gt;2 b § skall vid annonsering, skylt-&lt;br&gt;ning och annan marknadsföring om&lt;br&gt;kontotjänsten informera om att&lt;br&gt;kontobehållningen inte omfattas av&lt;br&gt;insättningsgarantin enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om insättningsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett kontoavtal sluts enligt&lt;br&gt;2 a § eller 2 b § skall det kontoför-&lt;br&gt;ande företaget informera insättaren&lt;br&gt;om att kontobehållningen inte om-&lt;br&gt;fattas av insättningsgarantin. Infor-&lt;br&gt;mationen skall lämnas skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inte lämnar infor-&lt;br&gt;mation som anges i första eller&lt;br&gt;andra stycket eller som annars är&lt;br&gt;av betydelse från konsumentsyn-&lt;br&gt;punkt, gäller marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;regeringen, eller efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;tillåta att en bank låter verksam-&lt;br&gt;heten bedrivas av annan än ban-&lt;br&gt;kens personal och i andra lokaler&lt;br&gt;än bankens egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks verksamhet skall drivas&lt;br&gt;av bankens egen personal och i&lt;br&gt;bankens egna lokaler. Uttag från&lt;br&gt;konto utan bankbok får dock till-&lt;br&gt;handahållas även på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får ge en&lt;br&gt;bank tillstånd att tillhandahålla&lt;br&gt;följande tjänster för bankens räk-&lt;br&gt;ning genom ombud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insättning på bankkonto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uttag från konto med bankbok,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. betalningsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också ge&lt;br&gt;en bank tillstånd att tillhandahålla&lt;br&gt;andra särskilt angivna tjänster än&lt;br&gt;de som anges i andra stycket ge-&lt;br&gt;nom visst eller vissa ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt andra och tredje&lt;br&gt;styckena får ges endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. banken svarar för verksam-&lt;br&gt;heten mot kunden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det kan antas att verksamheten&lt;br&gt;kommer att bedrivas under kontrol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får förvärva ett bank-&lt;br&gt;aktiebolags eller en sparbanks&lt;br&gt;rörelse, om övertagandet inte kan&lt;br&gt;anses vara till skada för det all-&lt;br&gt;männa. Om förvärvet avser hela&lt;br&gt;eller en inte obetydlig del av rörel-&lt;br&gt;sen krävs det att regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Finansinspektionen lämnar tillstånd&lt;br&gt;till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag får förvärva&lt;br&gt;en central föreningsbanks rörelse i&lt;br&gt;samband med ombildning enligt&lt;br&gt;11 kap. föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lerade och säkerhetsmässigt be-&lt;br&gt;tryggande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om kontroll-, säkerhets-,&lt;br&gt;sekretess- och utbildningskrav samt&lt;br&gt;om ombudets redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får förvärva en annan&lt;br&gt;banks rörelse, om övertagandet&lt;br&gt;inte kan anses vara till skada för&lt;br&gt;det allmänna. Om förvärvet avser&lt;br&gt;hela eller en inte obetydlig del av&lt;br&gt;rörelsen krävs det att regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndig-&lt;br&gt;ande, Finansinspektionen lämnar&lt;br&gt;tillstånd till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen får en&lt;br&gt;bank förvärva aktie i bankaktie-&lt;br&gt;bolag samt aktie eller andel i ut-&lt;br&gt;ländskt bankföretag och i svenskt&lt;br&gt;eller utländskt företag, vars ända-&lt;br&gt;mål kan anses vara till nytta för&lt;br&gt;bankväsendet eller det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Finansinspektionen får en&lt;br&gt;bank förvärva aktie eller andel i&lt;br&gt;svenskt eller utländskt bankföretag&lt;br&gt;och i svenskt eller utländskt före-&lt;br&gt;tag, vars ändamål kan anses vara&lt;br&gt;till nytta för bankväsendet eller det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis,&lt;br&gt;förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som av-&lt;br&gt;ses i första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs ut-&lt;br&gt;färdande av garantifondsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förvärv av aktier eller andelar i försäkringsföretag gäller&lt;br&gt;6 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1059.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;1 kap. 2 § tredje stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 1 kap. 4 § tredje&lt;br&gt;stycket föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) krävdes när rörelsen&lt;br&gt;påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag, en sparbank&lt;br&gt;och en central föreningsbank skall&lt;br&gt;ha en med hänsyn till rörelsens art&lt;br&gt;och omfattning tillräcklig betal-&lt;br&gt;ningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;1 kap. 2 § tredje stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618), 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 1 kap. 4 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1995:000) om medlemsbanker&lt;br&gt;krävdes när rörelsen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall ha en med hänsyn&lt;br&gt;till rörelsens art och omfattning&lt;br&gt;tillräcklig betalningsberedskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om betalningsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas&lt;br&gt;fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i fast&lt;br&gt;eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från&lt;br&gt;sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl att avstå från säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) om förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen&lt;br&gt;aktie tillämpas också på förlagsbevis som bolaget utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken&lt;br&gt;utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbank får inte som&lt;br&gt;pant ta emot förlagsbevis eller för-&lt;br&gt;lagsandelsbevis som har utfärdats&lt;br&gt;av en central föreningsbank eller&lt;br&gt;bevis om andel i eller tillskott till&lt;br&gt;föreningsbanken själv eller annan&lt;br&gt;föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank får inte som&lt;br&gt;pant ta emot förlagsbevis eller för-&lt;br&gt;lagsandelsbevis som banken ut-&lt;br&gt;färdat eller bevis om andel i eller&lt;br&gt;tillskott till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt ställer&lt;br&gt;upp lämna kredit till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får&lt;br&gt;avgöra på styrelsens ankommande kreditärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan aktieägare än staten&lt;br&gt;med ett aktieinnehav som motsva-&lt;br&gt;rar minst tre procent av hela aktie-&lt;br&gt;kapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan aktie- eller andelsägare&lt;br&gt;än staten med ett innehav som&lt;br&gt;motsvarar minst tre procent av hela&lt;br&gt;kapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. make eller sambo till person som avses under 1-5 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-6 har ett&lt;br&gt;väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal föreningsbank får inte&lt;br&gt;utan tillstånd av den centrala före-&lt;br&gt;ningsbanken lämna kredit till per-&lt;br&gt;son eller företag som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande&lt;br&gt;ställning som avses i första stycket 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter&lt;br&gt;som har beviljats personer eller företag som avses i första stycket.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, finansinspektionen får&lt;br&gt;utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteck-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-j^ärrfe styckena tillämpas&lt;br&gt;på motsvarande sätt beträffande&lt;br&gt;krediter mot säkerhet av borgen&lt;br&gt;eller fordringsbevis som utfärdats&lt;br&gt;av någon som avses i första styck-&lt;br&gt;et. Detsamma gäller för en fordran&lt;br&gt;som banken förvärvar och för vil-&lt;br&gt;ken någon som avses i första&lt;br&gt;stycket är betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje styckena tillämpas&lt;br&gt;på motsvarande sätt beträffande&lt;br&gt;krediter mot säkerhet av borgen&lt;br&gt;eller fordringsbevis som utfärdats&lt;br&gt;av någon som avses i första styck-&lt;br&gt;et. Detsamma gäller för en fordran&lt;br&gt;som banken förvärvar och för&lt;br&gt;vilken någon som avses i första&lt;br&gt;stycket är betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfallotiden för lån skall bestämmas så att den är förenlig med vill-&lt;br&gt;koren för bankens förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt&lt;br&gt;att säga upp lånet till återbetalning senast inom den sagda tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan förbe-&lt;br&gt;håll enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje tidpunkt&lt;br&gt;svarar mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;bankaktiebolag, dess eget 1. bankaktiebolag och medlems-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital och dess inlåning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bank eget kapital och dess inlåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbank, dess egna fonder och dess inlåning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föreningsbank, den centrala&lt;br&gt;föreningsbankens och anslutna&lt;br&gt;lokala föreningsbankers eget kapi-&lt;br&gt;tal och den centrala föreningsban-&lt;br&gt;kens inlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal föreningsbank får bevil-&lt;br&gt;ja kredit som avses i tredje stycket&lt;br&gt;endast efter medgivande av den&lt;br&gt;centrala föreningsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet helt eller del-&lt;br&gt;vis svarar för betalningen av ett lån, gäller inte bestämmelserna i andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman om&lt;br&gt;det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla,&lt;br&gt;skall utses på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om upp-&lt;br&gt;draget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphör vid slutet av den ordinarie&lt;br&gt;förättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman kan utse en eller flera&lt;br&gt;revisorssuppleanter. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i denna lag, bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620) om revisorer gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar om revisors-&lt;br&gt;suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämman på vilken revisorsval skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämman kan utse en eller flera&lt;br&gt;revisorssuppleanter. Bestämmelser-&lt;br&gt;na i denna lag, bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) och lagen (1995:000)&lt;br&gt;om medlemsbanker beträffande&lt;br&gt;revisorer gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;om revisorssuppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som&lt;br&gt;stämman utser skall i ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag, en sparbank och en central&lt;br&gt;föreningsbank vara auktoriserad&lt;br&gt;revisor och i en lokal förenings-&lt;br&gt;bank auktoriserad eller godkänd&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst en av de revisorer som&lt;br&gt;stämman utser i en bank skall vara&lt;br&gt;auktoriserad revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kan inte vara revisor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i&lt;br&gt;banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller&lt;br&gt;bankens kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad&lt;br&gt;eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1&lt;br&gt;eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder&lt;br&gt;banken vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens&lt;br&gt;kontroll däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande led till en person som avse under 1 eller är besvågrad med&lt;br&gt;en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är&lt;br&gt;gift med den andres syskon, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncem eller&lt;br&gt;har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan revisor i en&lt;br&gt;medlemsbank än sådan som avses i&lt;br&gt;4 § gäller vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 4 och andra stycket endast&lt;br&gt;om låneskulden eller säkerheten&lt;br&gt;går utöver vad som normalt sam-&lt;br&gt;manhänger med medlemskap i&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller för-&lt;br&gt;pliktelsen avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken&lt;br&gt;sådan person eller revisorn själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild om-&lt;br&gt;ständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses&lt;br&gt;i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan revisor i en&lt;br&gt;föreningsbank än sådan som avses&lt;br&gt;i 4 § gäller vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 4 och andra stycket endast&lt;br&gt;om låneskulden eller säkerheten&lt;br&gt;går utöver vad som normalt sam-&lt;br&gt;manhänger med medlemskap i&lt;br&gt;föreningsbanken. Den som inte är&lt;br&gt;behörig att vara revisor i en före-&lt;br&gt;ningsbank kan inte heller vara&lt;br&gt;revisor i en annan föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en&lt;br&gt;bank kan inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt denna para-&lt;br&gt;graf inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater&lt;br&gt;med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna&lt;br&gt;revision, får revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är för-&lt;br&gt;enligt med god revisionssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop. 1995/96:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till&lt;br&gt;stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast två&lt;br&gt;veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till&lt;br&gt;styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida årsredovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen har upprättats i överensstämmelse med lagen (1995:000) om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Innehåller inte års-&lt;br&gt;redovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt nämnda lag&lt;br&gt;skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättelse, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin gransk-&lt;br&gt;ning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse, som kan föranleda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet, ligger en&lt;br&gt;styrelseledamot till last eller att en&lt;br&gt;styrelseledamot på annat sätt hand-&lt;br&gt;lat i strid mot denna lag, lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag, bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618), sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619) eller förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) eller mot&lt;br&gt;stadgarna, skall det anmärkas i&lt;br&gt;berättelsen. Revisionsberättelsen&lt;br&gt;skall även innehålla ett uttalande i&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet för styrel-&lt;br&gt;seledamöterna. Revisorerna kan&lt;br&gt;även i övrigt i berättelsen anteckna&lt;br&gt;de upplysningar som de önskar&lt;br&gt;meddela aktieägarna, huvudmännen&lt;br&gt;eller medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har revisorerna vid sin gransk-&lt;br&gt;ning funnit att någon åtgärd eller&lt;br&gt;försummelse, som kan föranleda&lt;br&gt;ersättningsskyldighet, ligger en&lt;br&gt;styrelseledamot till last eller att en&lt;br&gt;styrelseledamot på annat sätt hand-&lt;br&gt;lat i strid mot denna lag, lagen om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag, bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987: 618), sparbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:619) eller lagen&lt;br&gt;(1995:000) om medlemsbanker&lt;br&gt;eller mot stadgarna, skall det an-&lt;br&gt;märkas i berättelsen. Revisions-&lt;br&gt;berättelsen skall även innehålla ett&lt;br&gt;uttalande i frågan om ansvarsfrihet&lt;br&gt;för styrelseledamöterna. Revisorer-&lt;br&gt;na kan även i övrigt i berättelsen&lt;br&gt;anteckna de upplysningar som de&lt;br&gt;önskar meddela aktieägarna, hu-&lt;br&gt;vudmännen eller medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att&lt;br&gt;banken inte har fullgjort sin skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller&lt;br&gt;11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1-2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har&lt;br&gt;fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-3, skall&lt;br&gt;revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan-&lt;br&gt;de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positioner beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse&lt;br&gt;beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ en central föreningsbank, till&lt;br&gt;vilken det finns anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker, skall revisions-&lt;br&gt;berättelsen innehålla särskilda&lt;br&gt;uttalanden om gruppen i dess hel-&lt;br&gt;het på grundval av den samman-&lt;br&gt;ställning som föreskrivs i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § fjärde stycket lagen om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop 1995/96:10 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftare, huvudman, sty-&lt;br&gt;relseledamot eller delegat uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;banken då han fullgör sitt uppdrag,&lt;br&gt;skall han ersätta skadan. Detsamma&lt;br&gt;gäller när skadan vållas en aktie-&lt;br&gt;ägare, en medlem, eller någon&lt;br&gt;annan genom överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:620) eller bankens stad-&lt;br&gt;gar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en stiftare, huvudman, sty-&lt;br&gt;relseledamot eller delegat uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet skadar&lt;br&gt;banken då han fullgör sitt uppdrag,&lt;br&gt;skall han ersätta skadan. Detsamma&lt;br&gt;gäller när skadan vållas en aktie-&lt;br&gt;ägare, en medlem, eller någon&lt;br&gt;annan genom överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller lagen (1995:000)&lt;br&gt;om medlemsbanker eller bankens&lt;br&gt;stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att med-&lt;br&gt;verka till överträdelse av denna lag, lagen (1995:000) om årsredovisning&lt;br&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag, bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bank-&lt;br&gt;aktiebolaget, en aktieägare eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlem i en föreningsbank En medlem i en medlemsbank&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en röstberättigad som inte är&lt;br&gt;medlem är skyldig att ersätta den&lt;br&gt;skada som han genom att med-&lt;br&gt;verka till överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) eller stadgarna uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av grov oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en röstberättigad som inte är&lt;br&gt;medlem är skyldig att ersätta den&lt;br&gt;skada som han genom att med-&lt;br&gt;verka till överträdelse av denna&lt;br&gt;lag, lagen (1995:000) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag, lagen (1995:000) om&lt;br&gt;medlemsbanker eller stadgarna&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop. 1995/96:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfogar föreningsbanken, en med- het tillfogar medlemsbanken, en&lt;br&gt;lem eller någon annan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medlem eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till en före-&lt;br&gt;ningsbank enligt 1-3 §§ kan väckas&lt;br&gt;om vid en föreningsbanksstämma&lt;br&gt;majoriteten eller en minoritet be-&lt;br&gt;stående av minst en tiondel av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade har biträtt&lt;br&gt;ett förslag om att väcka skades-&lt;br&gt;tåndstalan eller har röstat mot ett&lt;br&gt;förslag om att bevilja någon styrel-&lt;br&gt;seledamot ansvarsfrihet. En upp-&lt;br&gt;görelse om skadeståndsskyldigheten&lt;br&gt;kan träffas endast av förenings-&lt;br&gt;banksstämman och bara under för-&lt;br&gt;utsättning att inte en tiondel av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade röstar mot&lt;br&gt;förslaget till uppgörelse. Om en&lt;br&gt;medlem för skadeståndstalan för&lt;br&gt;föreningsbankens räkning, kan&lt;br&gt;någon uppgörelse inte träffas utan&lt;br&gt;hans samtycke. Talan mot en dele-&lt;br&gt;gat om skadestånd till förenings-&lt;br&gt;banken får utan hinder av vad nu&lt;br&gt;sagts väckas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till före-&lt;br&gt;ningsbanken får föras av röstbe-&lt;br&gt;rättigade som utgör minst en tion-&lt;br&gt;del av samtliga röstberättigade. Om&lt;br&gt;en röstberättigad sedan talan väckts&lt;br&gt;avstår från talan, kan likväl de&lt;br&gt;övriga fullfölja denna. Den som&lt;br&gt;har väckt talan svarar för rätte-&lt;br&gt;gångskostnaderna men har rätt till&lt;br&gt;ersättning av föreningsbanken för&lt;br&gt;den kostnad som täcks av vad som&lt;br&gt;kommit föreningsbanken till godo&lt;br&gt;genom rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för föreningsbankens räk-&lt;br&gt;ning mot en styrelseledamot om&lt;br&gt;skadestånd på grund av ett beslut&lt;br&gt;eller en åtgärd under ett räken-&lt;br&gt;skapsår skall väckas senast ett år&lt;br&gt;från det att årsredovisningen och&lt;br&gt;revisionsberättelsen för räkenskaps-&lt;br&gt;året lades fram på föreningsbanks-&lt;br&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till en med-&lt;br&gt;lemsbank enligt 1-3 §§ kan väckas&lt;br&gt;om vid en föreningsstämma majori-&lt;br&gt;teten eller en minoritet bestående&lt;br&gt;av minst en tiondel av samtliga&lt;br&gt;röstberättigade har biträtt ett för-&lt;br&gt;slag om att väcka skadeståndstalan&lt;br&gt;eller har röstat mot ett förslag om&lt;br&gt;att bevilja någon styrelseledamot&lt;br&gt;ansvarsfrihet. En uppgörelse om&lt;br&gt;skadeståndsskyldigheten kan träffas&lt;br&gt;endast av föreningsstämman och&lt;br&gt;bara under förutsättning att inte en&lt;br&gt;tiondel av samtliga röstberättigade&lt;br&gt;röstar mot förslaget till uppgörelse.&lt;br&gt;Om en medlem för skadeståndsta-&lt;br&gt;lan för bankens räkning, kan någon&lt;br&gt;uppgörelse inte träffas utan hans&lt;br&gt;samtycke. Talan mot en delegat om&lt;br&gt;skadestånd till banken får utan&lt;br&gt;hinder av vad nu sagts väckas av&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd till med-&lt;br&gt;lemsbanken får föras av röstberätti-&lt;br&gt;gade som utgör minst en tiondel av&lt;br&gt;samtliga röstberättigade. Om en&lt;br&gt;röstberättigad sedan talan väckts&lt;br&gt;avstår från talan, kan likväl de&lt;br&gt;övriga fullfölja denna. Den som&lt;br&gt;har väckt talan svarar för rätte-&lt;br&gt;gångskostnaderna men har rätt till&lt;br&gt;ersättning av banken för den kost-&lt;br&gt;nad som täcks av vad som kommit&lt;br&gt;banken till godo genom rättegång-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan för medlemsbankens räk-&lt;br&gt;ning mot en styrelseledamot om&lt;br&gt;skadestånd på grund av ett beslut&lt;br&gt;eller en åtgärd under ett räken-&lt;br&gt;skapsår skall väckas senast ett år&lt;br&gt;från det att årsredovisningen och&lt;br&gt;revisionsberättelsen för räkenskaps-&lt;br&gt;året lades fram på föreningsstäm-&lt;br&gt;ma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut fattats om att be-&lt;br&gt;vilja ansvarsfrihet eller att inte föra&lt;br&gt;skadeståndstalan utan att det minsta&lt;br&gt;antalet röstberättigade som anges i&lt;br&gt;första stycket röstat mot beslutet&lt;br&gt;eller har tiden för talan försuttits&lt;br&gt;enligt tredje stycket, kan trots detta&lt;br&gt;talan enligt första eller andra styck-&lt;br&gt;et väckas, om det i årsredovisning-&lt;br&gt;en eller i revisionsberättelsen eller&lt;br&gt;på något annat sätt till förenings-&lt;br&gt;banksstämman inte har lämnats i&lt;br&gt;väsentliga hänseenden riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter om det beslut&lt;br&gt;eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndstalan som grundas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut fattats om att be-&lt;br&gt;vilja ansvarsfrihet eller att inte föra&lt;br&gt;skadeståndstalan utan att det minsta&lt;br&gt;antalet röstberättigade som anges i&lt;br&gt;första stycket röstat mot beslutet&lt;br&gt;eller har tiden för talan försuttits&lt;br&gt;enligt tredje stycket, kan trots detta&lt;br&gt;talan enligt första eller andra styck-&lt;br&gt;et väckas, om det i årsredovisning-&lt;br&gt;en eller i revisionsberättelsen eller&lt;br&gt;på något annat sätt till förenings-&lt;br&gt;stämman inte har lämnats i väsent-&lt;br&gt;liga hänseenden riktiga och full-&lt;br&gt;ständiga uppgifter om det beslut&lt;br&gt;eller den åtgärd som ligger till&lt;br&gt;grund för talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott kan alltid föras av styrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0374/prop_199596__74-2.png" style="width:20pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolags firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet bank och ordet&lt;br&gt;aktiebolag eller förkortningen AB.&lt;br&gt;Ett publikt bankaktiebolags firma&lt;br&gt;skall åtföljas av beteckningen&lt;br&gt;(publ) såvida det inte av bolagets&lt;br&gt;firma framgår att bolaget är pub-&lt;br&gt;likt. En sparbanks firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet sparbank, en cent-&lt;br&gt;ral föreningsbanks firma orden&lt;br&gt;central föreningsbank samt en lokal&lt;br&gt;föreningsbanks firma ordet före-&lt;br&gt;ningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolags firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet bank och ordet&lt;br&gt;aktiebolag eller förkortningen AB.&lt;br&gt;Ett publikt bankaktiebolags firma&lt;br&gt;skall åtföljas av beteckningen&lt;br&gt;(publ) såvida det inte av bolagets&lt;br&gt;firma framgår att bolaget är pub-&lt;br&gt;likt. En sparbanks firma skall&lt;br&gt;innehålla ordet sparbank. En med-&lt;br&gt;lemsbanks firma skall innehålla&lt;br&gt;ordet medlemsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Firman skall registreras i bankregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse&lt;br&gt;anges i bankens stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;H&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balans-&lt;br&gt;räkning, om det finns anledning att anta att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det&lt;br&gt;registrerade aktiekapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2007.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en central&lt;br&gt;föreningsbank med anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker inte kan uppfylla&lt;br&gt;kravet på kapitaltäckning enligt&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapital täck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om ban-&lt;br&gt;kens ställning bekräftas skall styrelsen genast underrätta Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sparbank eller en medlems-&lt;br&gt;bank inte kan uppfylla kravet på&lt;br&gt;kapitaltäckning enligt lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapital täckning&lt;br&gt;och stora exponeringar i kreditin-&lt;br&gt;stitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionenskall förordna&lt;br&gt;en eller flera revisorer att med&lt;br&gt;övriga revisorer delta i revisionen&lt;br&gt;av en bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionenskall förordna&lt;br&gt;en eller flera revisorer att med&lt;br&gt;övriga revisorer delta i revisionen&lt;br&gt;av en bank. Inspektionen får dock&lt;br&gt;avstå från att förordna revisor i en&lt;br&gt;lokal föreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får när som helst återkalla ett revisorförordnande och utse&lt;br&gt;en ny revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt till skäligt arvode för sitt arbete av banken. Arvodets&lt;br&gt;storlek bestäms av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall utfärda en instruktion för revisor som&lt;br&gt;förordnats av inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv&lt;br&gt;av aktier i en bankaktiebolag, som&lt;br&gt;medför att förvärvarens samman-&lt;br&gt;lagda innehav utgör ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav, får ske bara efter tillstånd&lt;br&gt;av Finansinspektionen. Detsamma&lt;br&gt;gäller förvärv som innebär att ett&lt;br&gt;kvalificerat innehav ökar så att det&lt;br&gt;uppgår till eller överstiger 20, 33,&lt;br&gt;eller 50 procent av aktiekapitalet&lt;br&gt;eller röstetalet för samtliga aktier&lt;br&gt;eller så att banken blir dotterföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett direkt eller indirekt förvärv&lt;br&gt;av aktier eller andelar i en bank,&lt;br&gt;som medför att förvärvarens sam-&lt;br&gt;manlagda innehav utgör ett kvalifi-&lt;br&gt;cerat innehav, får ske bara efter&lt;br&gt;tillstånd av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Detsamma gäller förvärv som&lt;br&gt;innebär att ett kvalificerat innehav&lt;br&gt;ökar så att det uppgår till eller&lt;br&gt;överstiger 20, 33, eller 50 procent&lt;br&gt;av kapitalet eller röstetalet för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar eller&lt;br&gt;så att banken blir dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge tillstånd till förvärv enligt 10 §, om det inte&lt;br&gt;kan antas att förvärvaren kommer att motverka en sund utveckling av&lt;br&gt;bankens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förvärv, som innebär att ett icke-finansiellt företag blir moder-&lt;br&gt;företag till en bank, skall dock tillåtas bara om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen far föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd en-&lt;br&gt;ligt första stycket andra meningen&lt;br&gt;får förenas med villkor om skyl-&lt;br&gt;dighet att inom viss tid avyttra så&lt;br&gt;stor del av atoeinnehavet att ban-&lt;br&gt;ken upphör att vara dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall medde&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bankaktiebolag får kän-&lt;br&gt;nedom om att aktier i banken blivit&lt;br&gt;föremål för ett sådant förvärv som&lt;br&gt;avses i 10 § eller för en sådan av-&lt;br&gt;yttring som avses i 12 §, skall ban-&lt;br&gt;ken snarast anmäla förvärvet eller&lt;br&gt;avyttringen till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall årligen&lt;br&gt;till Finansinspektionen anmäla&lt;br&gt;namnen på de aktieägare som har&lt;br&gt;ett kvalificerat innehav av aktier i&lt;br&gt;banken samt storleken på inneha-&lt;br&gt;ven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier utövar eller kan&lt;br&gt;antas komma att utöva sitt inflytan-&lt;br&gt;de på ett sätt som motverkar en&lt;br&gt;sund utveckling av verksamheten i&lt;br&gt;banken, får Finansinspektionen be-&lt;br&gt;sluta att aktierna inte får företrädas&lt;br&gt;vid bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd en-&lt;br&gt;ligt första stycket andra meningen&lt;br&gt;får förenas med villkor om skyl-&lt;br&gt;dighet att inom viss tid avyttra så&lt;br&gt;stor del av innehavet att banken&lt;br&gt;upphör att vara dotterföretag,&lt;br&gt;beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett bankaktiebolag eller en&lt;br&gt;medlemsbank får kännedom om att&lt;br&gt;aktier eller andelar i banken blivit&lt;br&gt;föremål för ett sådant förvärv som&lt;br&gt;avses i 10 § eller för en sådan av-&lt;br&gt;yttring som avses i 12 §, skall ban-&lt;br&gt;ken snarast anmäla förvärvet eller&lt;br&gt;avyttringen till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag eller en med-&lt;br&gt;lemsbank skall årligen till Finans-&lt;br&gt;inspektionen anmäla namnen på de&lt;br&gt;ägare som har ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar i&lt;br&gt;banken samt storleken på inneha-&lt;br&gt;ven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar utö-&lt;br&gt;var eller kan antas komma att ut-&lt;br&gt;öva sitt inflytande på ett sätt som&lt;br&gt;motverkar en sund utveckling av&lt;br&gt;verksamheten i banken, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen besluta att aktierna&lt;br&gt;eller andelarna inte får företrädas&lt;br&gt;vid stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier har underlåtit att&lt;br&gt;ansöka om tillstånd till ett förvärv&lt;br&gt;som avses i 10 § eller har förvär-&lt;br&gt;vat aktier i strid med inspektionens&lt;br&gt;beslut, får inspektionen besluta att&lt;br&gt;aktierna inte får företrädas vid bo-&lt;br&gt;lagsstämman eller att röster av-&lt;br&gt;givna för sådana aktier skall vara&lt;br&gt;ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också&lt;br&gt;förelägga en aktieägare som sägs i&lt;br&gt;första och andra styckena att avytt-&lt;br&gt;ra så stor del av aktierna att in-&lt;br&gt;nehavet därefter inte är kvalifi-&lt;br&gt;cerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett kvalificerat&lt;br&gt;innehav av aktier eller andelar har&lt;br&gt;underlåtit att ansöka om tillstånd&lt;br&gt;till ett förvärv som avses i 10 §&lt;br&gt;eller om förvärvet har skett i strid&lt;br&gt;med inspektionens beslut, får in-&lt;br&gt;spektionen besluta att aktierna eller&lt;br&gt;innehavet inte får företrädas vid&lt;br&gt;stämman eller att röster avgivna&lt;br&gt;för sådana aktier eller innehav&lt;br&gt;skall vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får också&lt;br&gt;förelägga en ägare som sägs i för-&lt;br&gt;sta och andra styckena att avyttra&lt;br&gt;så stor del av aktierna eller ande-&lt;br&gt;larna att innehavet därefter inte är&lt;br&gt;kvalificerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tar emot inlåning på&lt;br&gt;räkning från allmänheten utan att&lt;br&gt;vara berättigad till det, skall Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen förelägga honom&lt;br&gt;att upphöra med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver bankrörelse&lt;br&gt;utan att vara berättigad till det,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om verksamheten omfattar inlåning, får inspektionen&lt;br&gt;förelägga den som driver verksamheten att lämna det upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utländska företag får ett föreläggande enligt denna paragraf&lt;br&gt;riktas mot såväl företaget som den som här i landet är verksam för&lt;br&gt;företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolag, sparbanker, cen-&lt;br&gt;trala föreningsbanker samt utländ-&lt;br&gt;ska bankföretag med filial här i&lt;br&gt;landet skall med årliga avgifter&lt;br&gt;bekosta Finansinspektionens verk-&lt;br&gt;samhet enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska banker samt utländska&lt;br&gt;bankföretag med filial här i landet&lt;br&gt;skall med årliga avgifter bekosta&lt;br&gt;Finansinspektionens verksamhet&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:66.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens beslut enligt 6 § och 21 § andra stycket får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 21 § första&lt;br&gt;stycket får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Inspektionens&lt;br&gt;beslut i övrigt enligt denna lag,&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620) får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen, om&lt;br&gt;annat inte är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 21 § första&lt;br&gt;stycket får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Inspektionens&lt;br&gt;beslut i övrigt enligt denna lag,&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker får överklagas hos regeringen,&lt;br&gt;om annat inte är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller&lt;br&gt;återkallelse skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall föra ett&lt;br&gt;bankregister för registrering enligt&lt;br&gt;denna lag, bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619), föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) eller andra författning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§2°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall föra ett&lt;br&gt;bankregister för registrering enligt&lt;br&gt;denna lag, bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619), lagen (1995:000) om&lt;br&gt;medlemsbanker eller andra för-&lt;br&gt;fattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar vad som införs i bankregistret med undantag för registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av underrättelse enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 2 kap. 17 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), 2 kap. 14 § spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och 2 kap.&lt;br&gt;7 § föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) om dagen för kungörel-&lt;br&gt;se om rörelsens öppnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 10 kap. 20 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen, 6 kap. 19 § sparbankslagen&lt;br&gt;och 9 kap. 20 § föreningsbanksla-&lt;br&gt;gen från tingsrätten om att banken&lt;br&gt;blivit försatt i konkurs, att beslut&lt;br&gt;om konkurs upphävts eller att&lt;br&gt;konkurs avslutats samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 13 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen och 7 kap. 5 § sparbanksla-&lt;br&gt;gen om fusionstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 2 kap. 17 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618), 2 kap. 14 § spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och 2 kap.&lt;br&gt;7 § lagen (1995:000) om medlems-&lt;br&gt;banker om dagen för kungörelse&lt;br&gt;om rörelsens öppnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 10 kap. 20 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen, 6 kap. 19 § sparbankslagen&lt;br&gt;och 9 kap. 20 § lagen om med-&lt;br&gt;lemsbanker från tingsrätten om att&lt;br&gt;banken blivit försatt i konkurs, att&lt;br&gt;beslut om konkurs upphävts eller&lt;br&gt;att konkurs avslutats samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 13 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen, 7 kap. 5 § sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 10 kap. 5 § lagen om med-&lt;br&gt;lemsbanker om fusionstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har&lt;br&gt;införts i registret skall endast ange ändringens art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som&lt;br&gt;är föreskrivet om anmälan skall han föreläggas att inom viss tid avge&lt;br&gt;yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller om Finansinspektionen&lt;br&gt;finner att ett beslut, som anmäls för registering och för vars giltighet&lt;br&gt;regeringens stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmäl-&lt;br&gt;ningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har tillkommit i behörig ordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller&lt;br&gt;stadgarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande&lt;br&gt;avfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte rättas sig efter förläggandet, skall anmälningen&lt;br&gt;avskrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet.&lt;br&gt;Finns det även efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot&lt;br&gt;registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall&lt;br&gt;registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;utgör inte hinder mot registrering&lt;br&gt;av ett beslut av stämman, om&lt;br&gt;rätten till talan mot beslutet har&lt;br&gt;gått förlorad enligt 8 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 4 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 7 kap. 18 § andra stycket&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;utgör inte hinder mot registrering&lt;br&gt;av ett beslut av stämman, om&lt;br&gt;rätten till talan mot beslutet har&lt;br&gt;gått förlorad enligt 8 kap. 16 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 4 kap. 17 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 7 kap. 18 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när&lt;br&gt;inspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förklarat ett beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1939.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förklarat fråga om fusion&lt;br&gt;förfallen enligt 11 kap. 17 § ban-&lt;br&gt;kaktiebolagslagen 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 10 kap. 5 § tredje stycket&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förelagt vite enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förklarat fråga om en spar-&lt;br&gt;banks eller en föreningsbanks&lt;br&gt;ombildning till bankaktiebolag&lt;br&gt;förfallen enligt 8 kap. 8 § spar-&lt;br&gt;bankslagen respektive 11 kap. 9 §&lt;br&gt;föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förklarat fråga om fusion&lt;br&gt;förfallen enligt 11 kap. 17 § ban-&lt;br&gt;kaktiebolagslagen 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 10 kap. 5 § tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förklarat fråga om en spar-&lt;br&gt;banks ombildning till bankaktiebo-&lt;br&gt;lag förfallen enligt 8 kap. 8 § spar-&lt;br&gt;bankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som innebär att en anmälan av-&lt;br&gt;skrivits eller en registrering har&lt;br&gt;vägrats enligt 4 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas hos allmänförvaltnings-&lt;br&gt;domstol inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag detsamma gäller ett&lt;br&gt;sådant beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 4 a § denna&lt;br&gt;lag, 4 kap. 14 § andra stycket,&lt;br&gt;6 kap. 7 § tredje stycket och&lt;br&gt;11 kap. 17 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket och 8 kap. 8 § sparbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:619) samt 10 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket och 11 kap. 9 §&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som innebär att en anmälan av-&lt;br&gt;skrivits eller en registrering har&lt;br&gt;vägrats enligt 4 § andra stycket får&lt;br&gt;överklagas hos allmänförvaltnings-&lt;br&gt;domstol inom två månader från&lt;br&gt;beslutets dag detsamma gäller ett&lt;br&gt;sådant beslut av Finansinspektionen&lt;br&gt;som avses i 8 kap. 4 a § denna&lt;br&gt;lag, 4 kap. 14 § andra stycket,&lt;br&gt;6 kap. 7 § tredje stycket och&lt;br&gt;11 kap. 17 § bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:618), 7 kap. 7 § tredje&lt;br&gt;stycket och 8 kap. 8 § sparbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:619) samt 10 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1995:000) om&lt;br&gt;medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sparkasseverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag får -&lt;br&gt;om den bedrivs i en ekonomisk förening med en icke-finansiell huvud-&lt;br&gt;verksamhet - fortsättas längst till den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 § bankrörelselagen (1987:617) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Lydelse enl. lagförslag 2.2&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd till förvärv enligt 10 §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av bankens verksamhet.&lt;br&gt;Ett förvärv, som innebär att ett&lt;br&gt;icke-finansiellt företag blir moder-&lt;br&gt;företag till en bank, skall dock&lt;br&gt;tillåtas bara om det finns synnerli-&lt;br&gt;ga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen får föreskriva en&lt;br&gt;viss tid inom vilken ett förvärv&lt;br&gt;skall genomföras. Ett tillstånd en-&lt;br&gt;ligt första stycket andra meningen&lt;br&gt;får förenas med villkor om skyldig-&lt;br&gt;het att inom viss tid avyttra så stor&lt;br&gt;del av innehavet att banken upphör&lt;br&gt;att vara dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall ge till-&lt;br&gt;stånd till förvärv enligt 10 §, om&lt;br&gt;det inte kan antas att förvärvaren&lt;br&gt;kommer att motverka en sund ut-&lt;br&gt;veckling av bankens verksamhet.&lt;br&gt;Inspektionen får förskriva en viss&lt;br&gt;tid inom vilken ett förvärv skall&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall meddela beslut i ett ärende enligt denna&lt;br&gt;paragraf inom tre månader från det att ansökan om tillstånd gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt denna lagrådsremiss (avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 1 § lagen (1992:1610)&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma&lt;br&gt;koncem eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare&lt;br&gt;med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte&lt;br&gt;anskaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett själv-&lt;br&gt;ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utgör pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står&lt;br&gt;under tillsyn av Finansinspektionen&lt;br&gt;i annan lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. drivs av ett aktiebolag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står&lt;br&gt;under tillsyn av Finansinspektionen&lt;br&gt;enligt annan lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för&lt;br&gt;regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till&lt;br&gt;näringsidkare eller bolaget är moderbolag till ett sådant bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- staten äger så många aktier i bolaget att staten har mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller bolaget är dotterbolag till ett bolag vari&lt;br&gt;staten äger aktier i den omfattningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte - medel för verksamheten inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anskaffas från allmänheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anskaffas från allmänheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. drivs av en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tar emot insättningar från de&lt;br&gt;egna medlemmarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- endast har till ändamål att med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användande av medlemsinsättning-&lt;br&gt;arna tillgodose finansieringsbehov&lt;br&gt;hos medlemmarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- antar endast fysiska personer till&lt;br&gt;medlemmar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har högst 1 000 medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1995:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds&lt;br&gt;av samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företag-&lt;br&gt;ens verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt,&lt;br&gt;tillfalla samma eller i huvudsak samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsbolag far endast driva finansieringsverksamhet och&lt;br&gt;verksamhet som har ett naturligt samband därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditmarknadsbolaget får, med iakttagande av vad som föreskrivs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta kapitel, i sin verksamhet bland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låna upp medel, bland annat&lt;br&gt;genom att ge ut obligationer och&lt;br&gt;andra jämförbara fordringsrätter,&lt;br&gt;dock ej ta emot inlåning på räk-&lt;br&gt;ning från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämna och förmedla kredit, bland annat i form av konsumentkredit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låna upp medel, bland annat&lt;br&gt;genom att ge ut obligationer och&lt;br&gt;andra jämförbara fordringsrätter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kredit mot panträtt i fast egendom och i fordringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medverka vid finansiering, bland annat genom att förvärva fordring-&lt;br&gt;ar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förmedla betalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahålla betalningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämna ekonomisk rådgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förvara värdepapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vara förvaringsinstitut för värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. medverka vid försäljning av försäkringstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. tillhandahålla inkassotjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. tillhandahålla värdefackstjänster,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. driva valutahandel under de förutsättningar som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lämna kreditupplysning under de förutsättningar som föreskrivs i&lt;br&gt;kreditupplysningslagen (1973:1173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § och 2 kap. 1 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om hur ett bankaktiebolag bil-&lt;br&gt;das och om dess organisation m.m.&lt;br&gt;Bestämmelser om den rörelse som&lt;br&gt;ett bankaktiebolag får driva samt&lt;br&gt;andra för bankaktiebolag, sparban-&lt;br&gt;ker och föreningsbanker gemen-&lt;br&gt;samma bestämmelser finns i bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmel-&lt;br&gt;ser om hur ett bankaktiebolag bil-&lt;br&gt;das och om dess organisation m.m.&lt;br&gt;Bestämmelser om den rörelse som&lt;br&gt;ett bankaktiebolag får driva samt&lt;br&gt;andra för bankaktiebolag, sparban-&lt;br&gt;ker och medlemsbanker gemen-&lt;br&gt;samma bestämmelser finns i bank-&lt;br&gt;rörelselagen (1987:617).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftarna skall vara fysiska personer och bosatta inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet. Den som är underårig eller i konkurs&lt;br&gt;eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara&lt;br&gt;stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer&lt;br&gt;6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett eller flera utländska bankföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en eller flera svenska sparban-&lt;br&gt;ker eller centrala föreningsbanker,&lt;br&gt;om bildandet av bankaktiebolaget&lt;br&gt;utgör ett led i en ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;respektive 11 kap. föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;stämmelsema om fusion i 11 kap. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en eller flera svenska sparban-&lt;br&gt;ker om bildandet av bankaktiebola-&lt;br&gt;get utgör ett led i en ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äller inte om annat följer av be-&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619) ordet&lt;br&gt;&amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;Sveriges riksbank &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 och 13 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna&lt;br&gt;lag bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;centrala föreningsbanker och ut-&lt;br&gt;ländska bankföretag som med stöd&lt;br&gt;av 1 kap. 4 eller 5 § bankrörelsela-&lt;br&gt;gen (1987:617) driver bankrörelse&lt;br&gt;från filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinsitut förstås bankin-&lt;br&gt;stitut, lokala föreningsbanker, kre-&lt;br&gt;ditmarknadsbolag,värdepappersins-&lt;br&gt;titut, allmänna pensionsfonden, för-&lt;br&gt;säkringsföretag med svensk kon-&lt;br&gt;cession, landshypoteks- och stads-&lt;br&gt;hypoteksinstitutionema, Svenska&lt;br&gt;skeppshypotekskassan samt utländ-&lt;br&gt;ska företag som med stöd av&lt;br&gt;2 kap. 8, 9 eller 10 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag driver verksamhet från filial&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bankinstitut förstås i denna&lt;br&gt;lag bankaktiebolag, sparbanker,&lt;br&gt;medlemsbanker och utländska&lt;br&gt;bankföretag som med stöd av 1&lt;br&gt;kap. 4 eller 5 § bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) driver bankrörelse från&lt;br&gt;filial här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinsitut förstås bankin-&lt;br&gt;stitut, värdepappersinstitut, allmän-&lt;br&gt;na pensionsfonden, försäkringsföre-&lt;br&gt;tag med svensk koncession, lands-&lt;br&gt;hypoteks- och stadshypoteksinstitu-&lt;br&gt;tionema, Svenska skeppshypotek-&lt;br&gt;skassan samt utländska företag som&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 8, 9 eller 10 §&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag driver verksamhet från&lt;br&gt;filial i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valutapolitiskt syfte får Riksbanken ta upp utländsk kredit och kredit&lt;br&gt;i utländsk valuta, bevilja kredit till annan centralbank och till Internatio-&lt;br&gt;nella valutafonden, bevilja kredit inom ramen för verksamheten i Banken&lt;br&gt;för internationell betalningsutjämning samt bevilja kredit för Europeiska&lt;br&gt;unionens system för medelfristigt finansiellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av riksdagen&lt;br&gt;får Riksbanken i valutapolitiskt&lt;br&gt;syfte bevilja kredit till andra in-&lt;br&gt;ternationella finansorgan som Sve-&lt;br&gt;rige är medlem i och sluta avtal&lt;br&gt;om långsiktiga internationella&lt;br&gt;låneåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av riksdagen&lt;br&gt;får Riksbanken i valutapolitiskt&lt;br&gt;syfte bevilja kredit till andra in-&lt;br&gt;ternationella finansorgan som Sve-&lt;br&gt;rige är medlem i och sluta avtal&lt;br&gt;med annan än centralbank om&lt;br&gt;långsiktiga internationella låneåta-&lt;br&gt;ganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1619.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken får också efter medgivande av riksdagen av egna medel&lt;br&gt;tillskjuta insatskapital i Internationella valutafonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;inkomstskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om&lt;br&gt;fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 18 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ före- 5. 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsbankslagen (1987:620), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1995:000) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 15 a kap. 1 och 18 §§ försäkringsrörelselagen (1982:713).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande före-&lt;br&gt;taget tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende&lt;br&gt;gäller för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp&lt;br&gt;mellanskillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-&lt;br&gt;rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräk-&lt;br&gt;ning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av&lt;br&gt;tillgångens anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglema&lt;br&gt;för räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i&lt;br&gt;räkenskaperna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje&lt;br&gt;stycket, har det övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden&lt;br&gt;tas upp som intäkt under det beskattningsår då fusionen genomförs eller&lt;br&gt;med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två&lt;br&gt;närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och&lt;br&gt;gällande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag&lt;br&gt;utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det över-&lt;br&gt;låtande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Av-&lt;br&gt;dragsrätten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de&lt;br&gt;förhållanden som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Av-&lt;br&gt;yttras tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av&lt;br&gt;frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsför-&lt;br&gt;lust uppkommit anses som om överlåtande och övertagande företag ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också då ett försäkringsföretags&lt;br&gt;hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som&lt;br&gt;avses i 14 mom. som det överlåtande företaget skulle ha haft om fusionen&lt;br&gt;inte ägt rum. Om moderbolaget var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) vid utgången av&lt;br&gt;beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag vid ingången av&lt;br&gt;det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att moderbolaget ägde&lt;br&gt;mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sistnämnda tid-&lt;br&gt;punkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att båda före-&lt;br&gt;ningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25-31 §§ till en annan juridisk person såvida över-&lt;br&gt;låtelsen sker med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag&lt;br&gt;eller står under i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda&lt;br&gt;fall bestämmelserna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;vidare — utöver vad som anges i nionde stycket — om aktie i aktiebolag&lt;br&gt;eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person överlåts till ett svenskt företag inom samma koncem såvida&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en&lt;br&gt;sparbank eller ett ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna&lt;br&gt;aktien eller andelen innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker&lt;br&gt;överlåtelsen till ett utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer medge befrielse från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbe-&lt;br&gt;skattning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyl-&lt;br&gt;dighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;andra, tredje och femte styckena samt sjunde stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna om det utdelande företaget inte uttagsbeskattats enligt punkt 1&lt;br&gt;fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till ändring i lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländska försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i&lt;br&gt;Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 5 a § lagen (1950:272) om rätt för utländska&lt;br&gt;försäkringsföretag att bedriva försäkringsrörelse i Sverige ordet ”före-&lt;br&gt;ningsbank&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till ändring i skogskontolagen (1954:142)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 och 10 §§ skogskontolagen (1954:142)&lt;br&gt;ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till ändring i lagen (1967:531) om tryggande&lt;br&gt;av pensionsutfästelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§' ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamhet från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan och&lt;br&gt;avtalas därvid att ansvaret för pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse skall överflyttas på&lt;br&gt;efterträdaren, skall samtycke till&lt;br&gt;överflyttningen inhämtas från inne-&lt;br&gt;havaren av pensionsfordringen.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten äger medge&lt;br&gt;att samtycke icke behöver inhäm-&lt;br&gt;tas, om efterträdaren kan anses god&lt;br&gt;för pensionsutfästelsen. Något sam-&lt;br&gt;tycke behövs inte vid ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser om tillvar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår näringsverksamhet från&lt;br&gt;en arbetsgivare till en annan och&lt;br&gt;avtalas därvid att ansvaret för pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse skall överflyttas på&lt;br&gt;efterträdaren, skall samtycke till&lt;br&gt;överflyttningen inhämtas från inne-&lt;br&gt;havaren av pensionsfordringen.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten äger medge&lt;br&gt;att samtycke icke behöver inhäm-&lt;br&gt;tas, om efterträdaren kan anses god&lt;br&gt;för pensionsutfästelsen. Något sam-&lt;br&gt;tycke behövs inte vid ombildning&lt;br&gt;enligt 8 kap. sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) eller 11 kap. förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1986:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det i författning meddelats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;atagande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reg-&lt;br&gt;lema i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock inte&lt;br&gt;underrättas eller kallas enligt 14 kap. 13, 16 och 26 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 12 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap.&lt;br&gt;5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och&lt;br&gt;nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 aktie-&lt;br&gt;bolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses ut-&lt;br&gt;fästelsen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd&lt;br&gt;hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter&lt;br&gt;överflyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:805.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till ändring i ackordslagen (1970:847)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 48 § ackordslagen (1970:847) orden &amp;quot;central&lt;br&gt;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 24 § lagen (1972:262) om understödsföre-&lt;br&gt;ningar orden &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; och &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut&lt;br&gt;mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.14 Förslag till ändring i lagen (1979:611) om&lt;br&gt;upphovsmannakonto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 och 13 §§ lagen (1979:611) om upp-&lt;br&gt;hovsmannakonto ordet &amp;quot;föreningsbank” skall bytas ut mot &amp;quot;medlems-&lt;br&gt;bank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;(1982:713) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bilaga &lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 17 a § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag får enligt de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i denna&lt;br&gt;paragraf förvärva aktier eller ande-&lt;br&gt;lar i företag som driver någon&lt;br&gt;form av finansiell verksamhet. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag får enligt de&lt;br&gt;förutsättningar som anges i denna&lt;br&gt;paragraf förvärva aktier eller ande-&lt;br&gt;lar i företag som driver någon&lt;br&gt;form av finansiell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsbolag som är moderbo-&lt;br&gt;lag till ett bankbolag får inte vara&lt;br&gt;dotterföretag till något annat före-&lt;br&gt;tag än ett bankbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av aktier eller andelar som, tillsammans med försäkrings-&lt;br&gt;bolagets övriga aktier eller andelar i samma företag, motsvarar ett röste-&lt;br&gt;tal som överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller&lt;br&gt;andelar i företaget krävs tillstånd av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen. Om försäkringsbolaget ingår i en&lt;br&gt;koncem, skall första meningen tillämpas på koncernens samlade innehav.&lt;br&gt;Vid beräkningen av koncernens innehav skall dock, intill ett innehav mot-&lt;br&gt;svarande fem procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar, bort-&lt;br&gt;ses från aktier eller andelar som innehas av företag i koncernen som dri-&lt;br&gt;ver någon form av finansiell verksamhet eller av dotterföretag till sådana&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt andra stycket får ges endast om värdet av de förvärvade&lt;br&gt;aktierna eller andelama - tillsammans med det bokförda värdet av försäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsbolagets sammanlagda innehav av aktier och andelar som kräver till-&lt;br&gt;stånd enligt andra stycket samt av vad som skjutits till som aktiekapital&lt;br&gt;eller i annan form i ett annnat försäkringsbolag - inte överstiger summan&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;av&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;A. för livförsäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;eget kapital och garantikapital samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fyra procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försäkringstekniska skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återbäringsmedel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- femtio procent av övervärden i tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1767.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. för skadeförsäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;eget kapital, garantikapital, regleringsfond för trafikförsäkring och&lt;br&gt;utjämningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sjuttio procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skatteutjämningsreserv och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återstående del av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;fyra procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- försäkringstekniska skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- säkerhetsreserv och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- femtio procent av övervärden i tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillstånd krävs att förvärvet ingår som ett led i organisationen av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 kap. 13 § och 9 kap. 5 § konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) orden &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsvarande böjningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2Al Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om&lt;br&gt;styrelserepresentation för de privatanställda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 13 §§ lagen lagen (1987:1245) om&lt;br&gt;styrelserepresentation för de privatanställda skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut,&lt;br&gt;försäkringsbolag och ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncem avses i denna lag&lt;br&gt;svenska juridiska personer som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 1 kap. 2 § sparbank-&lt;br&gt;slagen (1987:619), 1 kap. 8 § före-&lt;br&gt;ningsbankslagen (1987:620),&lt;br&gt;1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar är moderföretag och dotter-&lt;br&gt;företag i förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncem avses i denna lag&lt;br&gt;svenska juridiska personer som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 1 kap. 2 § sparbank-&lt;br&gt;slagen (1987:619), 1 kap. 5 och&lt;br&gt;6 §§ lagen (1995:000) om med-&lt;br&gt;lemsbanker, 1 kap. 9 § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713) eller&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar är&lt;br&gt;moderföretag och dotterföretag i&lt;br&gt;förhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av arbetstagarrepresentantema får närvara och delta i överläggning-&lt;br&gt;arna när ett ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av&lt;br&gt;därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 7 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 6 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;innebär att ett uppdrag ges åt en&lt;br&gt;regionstyrelse eller ett motsvarande&lt;br&gt;organ i en region, har de anställda&lt;br&gt;inom regionen rätt att bestämma att&lt;br&gt;en representant för dem och en&lt;br&gt;suppleant skall omfattas av upp-&lt;br&gt;draget. En sådan representant har&lt;br&gt;motsvarande rätt som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarorganisationerna inte enas om annat, utses den represen-&lt;br&gt;tant som avses i första och andra styckena av den organisation som före-&lt;br&gt;träder det största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget&lt;br&gt;eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 7 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 3 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller 6 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker innebär att ett uppdrag ges åt&lt;br&gt;en regionstyrelse eller ett motsva-&lt;br&gt;rande organ i en region, har de&lt;br&gt;anställda inom regionen rätt att&lt;br&gt;bestämma att en representant för&lt;br&gt;dem och en suppleant skall om-&lt;br&gt;fattas av uppdraget. En sådan&lt;br&gt;representant har motsvarande rätt&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;br&gt;Fåmansföretag och företag, som enligt 3 § 12 mom. nionde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag&lt;br&gt;skall i självdeklarationen lämna uppgifter om delägares eller honom när-&lt;br&gt;stående persons namn, personnummer och adress och i förekommande&lt;br&gt;fall aktie- eller andelsinnehav varvid, om det förekommer olika röstvär-&lt;br&gt;den för innehavet, dessa skall anges; dock behöver uppgifter inte lämnas&lt;br&gt;för närstående person, som inte uppburit ersättning från, träffat avtal med&lt;br&gt;eller haft liknande förhållande med företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i ett handelsbolag skall lämna de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;beräkna det justerade ingångsvärdet för andelen i bolaget såsom andelens&lt;br&gt;ursprungliga ingångsvärde, tillskott och uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den skattskyldige enligt 14 kap. 3 § mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) redovisa mervärdesskatt i sin självdeklaration, skall han lämna&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för att besluta om mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620), 1 kap. 9 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;eller 1 kap. 1 § lagen (1980:1103)&lt;br&gt;om årsredovisning m. m. i vissa&lt;br&gt;företag, skall i självdeklarationen&lt;br&gt;lämna uppgift om namn och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer för moderföretag&lt;br&gt;jämte aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;med angivande av röstvärde samt,&lt;br&gt;i förekommande fall, uppgifter om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer för&lt;br&gt;dettas moderföretag. Ägaruppgift-&lt;br&gt;ema skall avse förhållandena vid&lt;br&gt;senast avslutade beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterföretag enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1995:000) om medlemsbanker,&lt;br&gt;1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning&lt;br&gt;m.m. i vissa företag, skall i själv-&lt;br&gt;deklarationen lämna uppgift om&lt;br&gt;namn och organisationsnummer för&lt;br&gt;moderföretag jämte aktie- eller&lt;br&gt;andelsinnehav med angivande av&lt;br&gt;röstvärde samt, i förekommande&lt;br&gt;fall, uppgifter om namn och orga-&lt;br&gt;nisationsnummer för dettas moder-&lt;br&gt;företag. Ägaruppgiftema skall avse&lt;br&gt;förhållandena vid senast avslutade&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om&lt;br&gt;statligt stöd till banker och andra kreditinstitut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 13 och 14 §§ lagen (1993:765) om statligt&lt;br&gt;stöd till banker och andra kreditinstitut ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:74&lt;br&gt;periodiseringsfonder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen om periodiseringsfonder&lt;br&gt;(1993:1538) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) eller&lt;br&gt;11 kap. föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) och vid övertagande&lt;br&gt;enligt 10 kap. 8 a § föreningsbank-&lt;br&gt;slagen och vid övertagande som&lt;br&gt;avses i 5 eller 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:702) om inkomstskatteregler&lt;br&gt;med anledning av vissa omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom den finansiella sek-&lt;br&gt;torn, m. m. samt vid ombildning&lt;br&gt;och tillskott enligt 2 § respektive&lt;br&gt;3 § första meningen lagen&lt;br&gt;(1994:758) om ombildning av&lt;br&gt;landshypoteksinstitutionen anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt, skall&lt;br&gt;föreningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som ett&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;och vid ombildning enligt 8 kap.&lt;br&gt;sparbankslagen (1987:619) och vid&lt;br&gt;övertagande som avses i 5 eller 6 §&lt;br&gt;lagen (1992:702) om inkomstskat-&lt;br&gt;teregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finans-&lt;br&gt;iella sektorn, m. m. samt vid om-&lt;br&gt;bildning och tillskott enligt 2 §&lt;br&gt;respektive 3 § första meningen&lt;br&gt;lagen (1994:758) om ombildning&lt;br&gt;av landshypoteksinstitutionen anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt, skall&lt;br&gt;föreningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som ett&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1887.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1539) om&lt;br&gt;avdrag för underskott av näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förlustföretag skall anses ha omfattats av en ägarförändring om ett&lt;br&gt;företag (den nya ägaren) fått bestämmande inflytande över förlustföre-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägarförändring skall även anses ha skett om ett förlustföretag eller&lt;br&gt;ett moderföretag till ett sådant företag fått bestämmande inflytande över&lt;br&gt;ett annat företag (det nya dotterföretaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag an-&lt;br&gt;ses ha ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett annat företag om det sena-&lt;br&gt;re företaget är dotterföretag till det&lt;br&gt;förra företaget enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 8 § förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620) eller 1 kap.&lt;br&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713). Ett utländskt bolag&lt;br&gt;skall anses ha ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande över ett företag om före-&lt;br&gt;taget skulle ha varit ett dotterföre-&lt;br&gt;tag till det utländska bolaget om&lt;br&gt;detta varit ett svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan fusion som&lt;br&gt;anges i 2 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;eller enligt 11 kap. föreningsbank-&lt;br&gt;slagen (1987:620) och vid över-&lt;br&gt;tagande enligt 10 kap. 8 a § före-&lt;br&gt;ningsbankslagen och vid övertagan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena skall ett företag an-&lt;br&gt;ses ha ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över ett annat företag om det sena-&lt;br&gt;re företaget är dotterföretag till det&lt;br&gt;förra företaget enligt 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;1 kap. 4 § lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;br&gt;1 kap. 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619), 1 kap. 5 och 6 §§&lt;br&gt;lagen (1995:000) om medlemsban-&lt;br&gt;ker eller 1 kap. 9 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713). Ett ut-&lt;br&gt;ländskt bolag skall anses ha ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande över ett&lt;br&gt;företag om företaget skulle ha varit&lt;br&gt;ett dotterföretag till det utländska&lt;br&gt;bolaget om detta varit ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådan fusion som&lt;br&gt;anges i 2 § 4 mom. första stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, ombildning enligt&lt;br&gt;8 kap. sparbankslagen (1987:619)&lt;br&gt;och vid övertagande som avses i&lt;br&gt;5 § lagen (1992:702) om inkomst-&lt;br&gt;skatteregler med anledning av vissa&lt;br&gt;omstruktureringar inom den finans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1890.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1889.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de som avses i 5 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1992:702) om inkomstskatteregler&lt;br&gt;med anledning av vissa omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom den finansiella sek-&lt;br&gt;torn, m.m. skall vid tillämpning av&lt;br&gt;denna lag det överlåtande och det&lt;br&gt;övertagande företaget anses som ett&lt;br&gt;och samma företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier&lt;br&gt;enligt 3 § 8 mom. tredje stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt, skall&lt;br&gt;föreningen och det aktiebolag vars&lt;br&gt;aktier skiftats ut anses som ett och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iella sektorn, m.m. skall vid till-&lt;br&gt;ämpning av denna lag det över-&lt;br&gt;låtande och det övertagande före-&lt;br&gt;taget anses som ett och samma&lt;br&gt;företag. Har en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning skiftat ut aktier enligt 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, skall förening-&lt;br&gt;en och det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftats ut anses som ett och sam-&lt;br&gt;ma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har dock rätt till avdrag för gammalt&lt;br&gt;underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret efter det&lt;br&gt;beskattningsår då fusionen, ombildningen eller övertagandet skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det överlåtande och övertagande företaget ingick i samma koncem&lt;br&gt;före fusionen, ombildningen eller övertagandet gäller inte andra stycket.&lt;br&gt;Förelåg i sådant fall begränsning enligt 8 § avseende koncernbidrag&lt;br&gt;mellan företagen har dock det övertagande företaget rätt till avdrag för&lt;br&gt;gammalt underskott först vid den taxering då begränsningen skulle ha&lt;br&gt;upphört om fusionen inte ägt mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fusion mellan ekonomiska föreningar gäller första stycket&lt;br&gt;endast om båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 2 § 8&lt;br&gt;mom. lagen om statlig inkomstskatt. I fråga om sådana fusioner som&lt;br&gt;anges i 12 kap. 1 eller 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;gäller inte bestämmelserna i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1540) om&lt;br&gt;återföring av skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1993:1540) om återföring av&lt;br&gt;skattejämningsreserven skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;vid ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller&lt;br&gt;11 kap. föreningsbankslagen&lt;br&gt;(1987:620) och vid övertagande&lt;br&gt;enligt 10 kap. 8 a § föreningsbank-&lt;br&gt;slagen och vid övertagande som&lt;br&gt;avses i 5 § lagen (1992:702) om&lt;br&gt;inkomstskatteregler med anledning&lt;br&gt;av vissa omstruktureringar inom&lt;br&gt;den finansiella sektorn, m.m. anses&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag som ett företag. Har en ekono-&lt;br&gt;misk förening skiftat ut aktier på&lt;br&gt;sätt anges i 3 § 8 mom. tredje&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, skall föreningen och det&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier skiftats ut&lt;br&gt;anses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 §&lt;br&gt;4 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;vid ombildning enligt 8 kap. spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) och vid&lt;br&gt;övertagande som avses i 5 § lagen&lt;br&gt;(1992:702) om inkomstskatteregler&lt;br&gt;med anledning av vissa omstruktu-&lt;br&gt;reringar inom den finansiella sek-&lt;br&gt;torn, m.m. anses överlåtande och&lt;br&gt;övertagande företag som ett före-&lt;br&gt;tag. Har en ekonomisk förening&lt;br&gt;skiftat ut aktier på sätt anges i 3 §&lt;br&gt;8 mom. tredje stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, skall förening-&lt;br&gt;en och det aktiebolag vars aktier&lt;br&gt;skiftats ut anses som ett företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1994:1891.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 1 § och 2 kap. 6 § lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepap-&lt;br&gt;persbolag ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.24 Förslag till ändring i lag (1994:2015) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 2 § lagen (1981:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse i den lydelse enligt lagen (1994:2015) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag ordet &amp;quot;föreningsbank&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:000) om årsredovisning&lt;br&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap. 1 § och 3 §, 5 kap. 4 § samt 9 kap. 1 § orden &amp;quot;före-&lt;br&gt;ningsbank&amp;quot; eller &amp;quot;central föreningsbank&amp;quot; i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas ut mot &amp;quot;medlemsbank&amp;quot; i motsvarande böjningsform,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1 §, 6 kap. 2 §, 8 kap. 5 § samt 9 kap. 1 och 3 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop. 1995/96:10 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver årsbokslut enligt 11 § bokföringslagen (1976:125) skall kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag för varje räkenskapsår upprätta årsredovis-&lt;br&gt;ning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kreditinstitut eller värdepappersbolag som enligt 10 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 4 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1980:1103) om årsredovisning i vissa företag m.m. är skyldiga att ha&lt;br&gt;auktoriserad revisor, skall även en finansieringsanalys ingå i årsredovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag, skall även en kapitaltäckningsanalys ingå i års-&lt;br&gt;redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen för en central&lt;br&gt;föreningsbank skall innehålla en&lt;br&gt;sammanställning av de egna och de&lt;br&gt;anslutna lokala föreningsbankemas&lt;br&gt;balansräkningar och resultaträk-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En föreningsbank skall i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen även ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. väsentliga förändringar i med-&lt;br&gt;lemsantalet och summorna av in-&lt;br&gt;satsbelopp som skall återbetalas&lt;br&gt;under nästa räkenskapsår enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbanks-&lt;br&gt;lagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall i förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen även ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. väsentliga förändringar i med-&lt;br&gt;lemsantalet och summorna av in-&lt;br&gt;satsbelopp som skall återbetalas&lt;br&gt;under nästa räkenskapsår enligt&lt;br&gt;4 kap. 1 och 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:000) om medlemsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall lösas in&lt;br&gt;under de två närmast följande räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enl. prop. 1995/96:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank och ett hypoteksinstitut&lt;br&gt;skall ge in bestyrkta kopior av års-&lt;br&gt;redovisningen och revisionsberät-&lt;br&gt;telsen för det förflutna räkenskap-&lt;br&gt;såret till registreringsmyndigheten&lt;br&gt;så snart det kan ske efter det att&lt;br&gt;balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen blivit fastställda. En lokal&lt;br&gt;föreningsbank är dock skyldig att&lt;br&gt;ge in handlingarna endast om&lt;br&gt;registreringsmyndigheten begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos en lokal föreningsbank skall&lt;br&gt;bestyrkta kopior av årsredovisning-&lt;br&gt;en och revisionsberättelsen hållas&lt;br&gt;tillgängliga för envar senast en&lt;br&gt;månad efter det att balansräkning-&lt;br&gt;en och resultaträkningen blivit fast-&lt;br&gt;ställda. Envar skall ha rätt att på&lt;br&gt;begäran få kopior av handlingar-&lt;br&gt;na. Priset på sådana kopior får&lt;br&gt;inte överstiga administrationskost-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;som ges in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten eller hålls tillgänglig enligt&lt;br&gt;andra stycket skall en styrelseleda-&lt;br&gt;mot teckna bevis om att balans-&lt;br&gt;räkningen och resultaträkningen&lt;br&gt;har fastställts med uppgift om&lt;br&gt;fastställelsedagen. Beviset skall&lt;br&gt;även innehålla uppgift om stäm-&lt;br&gt;mans beslut beträffande bankens&lt;br&gt;eller institutets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank och ett hypoteksinstitut&lt;br&gt;skall ge in bestyrkta kopior av års-&lt;br&gt;redovisningen och revisionsberät-&lt;br&gt;telsen för det förflutna räkenskap-&lt;br&gt;såret till registreringsmyndigheten&lt;br&gt;så snart det kan ske efter det att&lt;br&gt;balansräkningen och resultaträk-&lt;br&gt;ningen blivit fastställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kopian av årsredovisningen&lt;br&gt;som ges in till registreringsmyndig-&lt;br&gt;heten skall en styrelseledamot&lt;br&gt;teckna bevis om att balansräkning-&lt;br&gt;en och resultaträkningen har fast-&lt;br&gt;ställts med uppgift om fastställelse-&lt;br&gt;dagen. Beviset skall även innehålla&lt;br&gt;uppgift om stämmans beslut be-&lt;br&gt;träffande bankens eller institutets&lt;br&gt;vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i 2 § angivna bestämmelserna i 9 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:000) skall tillämpas med följande avvikelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utöver vad som följer av 2 § första stycket om tillhandahållande av&lt;br&gt;delårsrapport skall delårsrapporten i banker och hypoteksinstitut genast&lt;br&gt;lämnas även till de huvudmän och medlemmar som begär det samt sändas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in till Finansinspektionen så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppgifter för koncem enligt&lt;br&gt;3 § andra stycket, skall alltid läm-&lt;br&gt;nas av ett moderföretag som är&lt;br&gt;bank eller hypoteksinstitut. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt skall en central före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Uppgifter för koncem enligt&lt;br&gt;3 § andra stycket, skall alltid läm-&lt;br&gt;nas av ett moderföretag som är&lt;br&gt;bank eller hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsbank som har anslutna lokala&lt;br&gt;föreningsbanker lämna uppgifter&lt;br&gt;för gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I delårsrapport skall, utöver vad som anges i 3 §, lämnas uppgifter&lt;br&gt;om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räken-&lt;br&gt;skapsårs utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presi-&lt;br&gt;denten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regerings-&lt;br&gt;rådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 september 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. två lagar om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1947:526) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för&lt;br&gt;utländska försäkringsföretag att bedriva försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1972:262) om understöds-&lt;br&gt;föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmanna-&lt;br&gt;konto,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelse-&lt;br&gt;representation för de privatanställda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till banker och andra kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiserings-&lt;br&gt;fonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för&lt;br&gt;underskott av näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av&lt;br&gt;skatteutj ämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1995:000) om årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kreditinstitut och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assessorn Anders Cedhagen samt hovrättsassessorerna Eric Frieberg och&lt;br&gt;Tord Gransbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om medlemsbanker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget överensstämmer i sak i stora delar med den hittillsvarande&lt;br&gt;föreningsbankslagen (1987:620). Även redaktionellt ansluter den nya&lt;br&gt;lagen nära till föreningsbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget föranleder inte någon erinran från Lagrådets sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget (2.2) till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I kap. 2 § första stycket innehåller en definition av begreppet bank-&lt;br&gt;rörelse. Enligt det remitterade förslaget skall med bankrörelse avses&lt;br&gt;verksamhet i vilken ingår inlåning på konto, om beställningen är&lt;br&gt;nominellt bestämd och disponibel för insättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller begreppet disponibel sägs i remissprotokollet att insatta&lt;br&gt;medel i normalfallet är disponibla genom att de är omedelbart tillgängliga&lt;br&gt;för uttag vid anfordran. Medel skall emellertid kunna anses disponibla&lt;br&gt;även om uttag kan ske först efter en viss kortare uppsägningstid.&lt;br&gt;Behållningar på konton med längre uppsägningstid än en månad bör&lt;br&gt;emellertid inte bedömas som disponibla i bankrörelselagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sålunda sägs i remissprotokollet kommer enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening bättre till uttryck i lagtexten, om man, när man talar om&lt;br&gt;kontobehållning, använder orden &amp;quot;tillgänglig med kort varsel&amp;quot; i stället för&lt;br&gt;&amp;quot;disponibel&amp;quot;. Lagrådet föreslår alltså att 1 kap. 2 § första stycket for-&lt;br&gt;muleras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning&lt;br&gt;på konto, om behållningen är nominellt bestämd och tillgänglig för&lt;br&gt;insättaren med kort varsel.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § andra stycket finns regler om förutsättningarna för att någon&lt;br&gt;skall få driva bankrörelse. För att det klarare än hittills skall framgå dels&lt;br&gt;an, när det gäller svenska institut, det krävs tillstånd (oktroj) av rege-&lt;br&gt;ringen, dels att tillstånd bara kan ges till banker, bör enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening lagrummet omformuleras något (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 § lagen, 1992:1610, om kreditmarknadsbolag). Vad som faller&lt;br&gt;under begreppet bank anges i 1 kap. 1 § andra stycket och behöver inte&lt;br&gt;upprepas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår följande lydelse av 1 kap. 2 § andra stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bankrörelse får drivas endast efter tillstånd (oktroj) av regeringen.&lt;br&gt;Tillstånd får ges endast till banker. I fråga om utländska bankföretags rätt&lt;br&gt;att driva bankrörelse finns bestämmelser i 4 och 5 §§.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny 2 a § i samma kapitel har tagits in bestämmelser om insättning&lt;br&gt;på konto av kundmedel. Sådana medel skall inte anses omfattade av&lt;br&gt;begreppet inlåningsverksamhet, om behållningen för varje kund uppgår&lt;br&gt;till högst 15 000 kronor. Dessutom skall medlen i princip få användas&lt;br&gt;endast för betalning av varor och tjänster i det kontohållande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser att den föreslagna paragrafen bör omformuleras så att&lt;br&gt;innebörden framgår klarare. Paragrafen kan lämpligen ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om ett företag tar emot kundmedel på konto, utgör det inte sådan&lt;br&gt;inlåning som avses i 2 § första stycket, om behållningen för varje kund&lt;br&gt;uppgår till högst 15 000 kronor och behållningen är tillgänglig för kunden&lt;br&gt;endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för betalning av varor och tjänster som framställs eller säljs av&lt;br&gt;företaget eller av ett annat företag som ingår i samma koncem eller i&lt;br&gt;samma företagsgrupp med nära ekonomisk samhörighet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i samband med att kontoförhållandet upphör.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar bör också göras i den nya 1 kap. 2 b §. som handlar om&lt;br&gt;inlåningsverksamhet som bedrivs av en del mindre spar- och&lt;br&gt;låneföreningar. Tanken är att verksamheten skall kunna bedrivas utan&lt;br&gt;krav på tillstånd (oktroj) av regeringen och att de föreningar som det är&lt;br&gt;fråga om inte skall anses som banker. Bägge sakerna uppnås enligt Lag-&lt;br&gt;rådets mening enklast, om man i paragrafen slår fast att&lt;br&gt;inlåningsverksamheten inte utgör bankrörelse i lagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 1 kap. 2 b § utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bankrörelse enligt 2 § första stycket skall inte anses föreligga, när en&lt;br&gt;ekonomisk förening bedriver inlåningsverksamhet, om föreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tar emot insättningar endast från de egna medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har till ändamål endast att med användande av medlemsinsättningar&lt;br&gt;tillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antar endast fysiska personer till medlemmar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har högst 1 000 medlemmar.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 3 a § har tagits in bestämmelser som ger möjlighet för en bank&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bedriva verksamhet genom ombud utanför bankens egna lokaler. I ett&lt;br&gt;sista stycke i det remitterade förslaget sägs att regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, Finansinspektionen får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om kontroll-, säkerhets-, sekretess- och utbildningskrav samt om&lt;br&gt;ombudets redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening har regeringen möjlighet att meddela sådana&lt;br&gt;föreskrifter som avses i sista stycket - och att överlåta åt&lt;br&gt;Finansinspektionen att meddela föreskrifterna - utan att det anges i lag (se&lt;br&gt;8 kap. 13 § regeringsformen). Sista stycket bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att 2 kap. 16 § har upphävts i ett tidigare&lt;br&gt;lagstiftningsärende (se SFS 1994:2007) bör 2 kap. 18 § ändras, så att det&lt;br&gt;där talas om bestämmelserna om kredit i 13-15 a och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av den nya bestämmelsen i 3 kap. 4 § om att minst en av&lt;br&gt;revisorerna i vatje bank skall vara auktoriserad bör en ändring göras i 3&lt;br&gt;kap. 7 §. Punkt 1 i paragrafens första stycke bör lyda: &amp;quot;1. auktoriserad&lt;br&gt;revisor inte är utsedd enligt 4 §&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om kreditmarknadsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 den föreslagna punkt 9 i 1 kap. 3 § första stycket bör göras justeringar&lt;br&gt;motsvarande dem som Lagrådet har förordat beträffande 1 kap. 2 b §&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 1 § bör ordet &amp;quot;föreningsbanker&amp;quot; bytas ut mot &amp;quot;medlemsbanker&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:74&lt;br&gt;bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsråden Sahlin, ordförande, Peterson, Freivalds, Wall-&lt;br&gt;ström, Tham, Schori, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog,&lt;br&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:38:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0374</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:38:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:NU9</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01NU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ökad bankkonkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:74&lt;br/&gt;
Ökad bankkonkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:74&lt;br/&gt;
Ökad bankkonkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Goës  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:74&lt;br/&gt;
Ökad bankkonkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Goës  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  och Marianne Carlström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:74&lt;br/&gt;
Ökad bankkonkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:74 Ökad bankkonkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  och Marianne Carlström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>