<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284792</hangar_id>
 <dok_id>GJ0369</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>69</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:69</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>69</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:15</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0369/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0369</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0369</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:69&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0369/prop_199596__69-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens tidigare i år fattade principbeslut om en enhet-&lt;br&gt;lig ersättningsnivå på 75 % av förmånsgrundande inkomst läggs i propo-&lt;br&gt;sitionen fram förslag till lagändringar inom sjukpenning- och sjuklöne-&lt;br&gt;systemen samt inom föräldraförsäkringen och beträffande vissa andra&lt;br&gt;ersättningar på socialförsäkringsområdet. Enligt riksdagens beslut skall&lt;br&gt;karensdagen bibehållas inom sjukpenning- och sjuklönesystemen. Inom&lt;br&gt;föräldraförsäkringen skall föräldrapenning utges med 85 % av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten under totalt 60 dagar, de s.k. pappa- och&lt;br&gt;mammamånadema. De övriga ersättningar som berörs av den ändrade&lt;br&gt;ersättningsnivån är tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, reha-&lt;br&gt;biliteringspenning, särskild sjukpenning enligt lagen (1977:265) om stat-&lt;br&gt;ligt personskadeskydd och närståendepenning. Någon förhöjd ersättning&lt;br&gt;skall inte utges fr.o.m. den 15:e dagen med tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att de s.k. minskningsreglema, som redu-&lt;br&gt;cerar sjukpenningen om arbetsgivaren betalar sjukersättning som över-&lt;br&gt;stiger vissa nivåer, skall finnas kvar i avvaktan på förslag från Sjuk- och&lt;br&gt;arbetsskadekommittén. För arbetstagare med risk för särskilt omfattande&lt;br&gt;sjukfrånvaro föreslås att sjukpenningen respektive sjuklönen skall utgöra&lt;br&gt;75 % av den förmånsgrundande inkomsten redan från och med den&lt;br&gt;första dagen i en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av om rätt till sjuklön föreligger skall, när fråga är om&lt;br&gt;sammanräkning av flera anställningar hos samma arbetsgivare, samtliga&lt;br&gt;anställningar medräknas så länge inte tiden mellan respektive anställning&lt;br&gt;överstiger fjorton dagar. För försäkringarna mot sjuklöne- och semester-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönekostnader föreslås ett tillägg så att, utöver socialavgifter och särskild&lt;br&gt;löneskatt, även allmän löneavgift skall uteslutas vid beräkningen av en&lt;br&gt;arbetsgivares sammanlagda lönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de nya reglerna för folkpension för gifta som träder&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1996 föreslås vissa följdändringar i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Det föreslås även ändringar i reglerna&lt;br&gt;för bostadstillägg till pensionärer. Dels föreslås att personkretsen för bo-&lt;br&gt;stadstillägg utvidgas vad gäller personer med utländsk pension, dels&lt;br&gt;föreslås förändrad inkomstberäkning för pensionärer med utländsk pen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också en redovisning som riksdagen begärt an-&lt;br&gt;gående kvinnors sjukskrivning under senare delen av graviditeten och&lt;br&gt;sambandet med havandeskapspenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med riksdagens principbeslut om att flerbarnstilläggen på&lt;br&gt;sikt bör avskaffas föreslås att inga nya flerbarnstillägg beviljas efter&lt;br&gt;utgången av år 1995. Förslag läggs också fram om ändring i lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag med innebörden att det förlängda&lt;br&gt;barnbidraget, i likhet med vad som tidigare beslutats för det allmänna&lt;br&gt;barnbidraget, sänks till 640 kronor per månad. Vidare föreslås att för-&lt;br&gt;söksverksamheten med kommunal tillståndsprövning för att bedriva&lt;br&gt;enskild förskole- eller fritidsverksamhet enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) förlängs att gälla t.o.m. utgången av år 1997. Det föreslås&lt;br&gt;även att samordningsregeln mellan tillfällig föräldrapenning och vård-&lt;br&gt;bidrag utsträcks till att gälla samtliga berörda åldersgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att den schabloniserade ersättningen till&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmännen för sjukresor skall utges från det nya generella&lt;br&gt;statsbidraget till landstingen. Inom tandvårdsområdet föreslås att vissa&lt;br&gt;försöksverksamheter med alternativa ersättningssystem förlängs längst&lt;br&gt;till utgången av år 1996 och inom läkemedelsområdet föreslås ett klar-&lt;br&gt;läggande angående enskildas avgift för inköp av prisnedsatta läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs också fram förslag om ändringar i reglementet&lt;br&gt;för Riksförsäkringsverkets fonder. Det föreslås att placeringsreglema&lt;br&gt;moderniseras mot bakgrund av utvecklingen på penningmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens tidigare beslut om avgiftsväxling mellan&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter under åren 1995 - 1998 för att förstärka&lt;br&gt;finansieringen av arbetslöshetsersättningarna m.m., föreslås en växling&lt;br&gt;mellan dessa två avgifter med 1,10 procentenheter. En växling föreslås&lt;br&gt;också mellan sjukförsäkringsavgiften och lönegarantiavgiften omfattande&lt;br&gt;0,05 procentenheter, för att finansiera de ökade kostnaderna inom löne-&lt;br&gt;garantisystemet som följer av att arbetsgivaravgifter fortsättningsvis skall&lt;br&gt;betalas på lön utbetald enligt reglerna om statlig lönegaranti. Inom av-&lt;br&gt;giftsområdet föreslås vidare att den kostnadsbesparing som uppkommer&lt;br&gt;för arbetsgivarna med anledning av sänkta ersättningsnivåer inom sjuk-&lt;br&gt;lönesystemet neutraliseras genom att sjukförsäkringsavgiften för arbets-&lt;br&gt;givare höjs med 0,20 procentenheter. Samtidigt föreslås i enlighet med&lt;br&gt;tidigare ställningstagande från riksdagen att den allmänna egenavgiften i&lt;br&gt;form av sjukförsäkringsavgift höjs med 1 procentenhet. Slutligen före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slås också vissa klarlägganden vad avser skyldigheten att betala sociala Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;avgifter for vissa socialförsäkringsförmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ...........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext........................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring .............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:839) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring ...... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön ...................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt personskadeskydd.......................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård ...........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare .......................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) . . 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:16) om för-&lt;br&gt;säkring mot vissa semesterlönekostnader............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer....................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna barnbidrag ..........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:378) om för-&lt;br&gt;längt barnbidrag .............................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om försöksverksamhet med kommunal tillståndspröv-&lt;br&gt;ning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620)..................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring .........................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om rese-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsersättning vid sjukresor ..................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:844) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid sjukresor ...............................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:49) om be-&lt;br&gt;gränsning av läkemedelskostnader, m.m.............40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i reglementet (1961:265)&lt;br&gt;angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder . 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter ...............................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter .........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.........................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;En&amp;nbsp;enhetlig ersättningsnivå inom&amp;nbsp;sjukförsäkringen, m.m.....52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Sjuk- och rehabiliteringsersättning.................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapspenning ...............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Vissa övriga ersättningsslag.....................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Försäkringen mot kostnader för sjuklön samt försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot vissa semesterlönekostnader..................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Sjuklön vid upprepade korttidsanställningar hos samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare ................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsfrågor..................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Vissa följdändringar med anledning av sänkt folkpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för gifta...................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Ändring i&amp;nbsp;lagen om bostadstillägg till pensionärer......60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;Utökad personkrets för rätt till bostadstillägg till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer............................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Inkomst av utländsk pension vid beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg ..........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gravida kvinnors sjukskrivning ......................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag, m.m.................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Allmänna barnbidrag..........................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Förlängt barnbidrag...........................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Försöksverksamhet med viss kommunal tillståndsprövning 67&lt;br&gt;Tillfällig föräldrapenning när tillsynsbehovet även grundat rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vårdbidrag ..................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för sjukresor . . 68&lt;br&gt;Försöksverksamheter med alternativa ersättningssystem&lt;br&gt;inom vuxentandvård..............................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisnedsättningen av läkemedel ......................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i reglementet angående förvaltningen av Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets fonder ............................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Inledning..................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Ändrade placeringsregler för&amp;nbsp;fondema..............72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Årsredovisning..............................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Övriga av Riksförsäkringsverket&amp;nbsp;förvaltade fonder .....74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa avgiftsfrågor...............................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Ändring av socialavgifter och höjning av den all-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa sjukförsäkringsavgiften ...................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Klarläggande vad avser skyldighet att betala arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givaravgifter ................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande, kostnader och administration .............77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentar............................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring ..........................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:839) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring .... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön..................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt personskadeskydd.....................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning och ledighet för närståendevård .........80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till smittbärare .....................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om för-&lt;br&gt;säkring mot vissa semesterlönekostnader ..........80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer ..................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.10 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna barnbidrag.........................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.11 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om för-&lt;br&gt;längt barnbidrag ...........................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12 &amp;nbsp;Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om försöksverksamhet med kommunal tillståndspröv-&lt;br&gt;ning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) ................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.13 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring........................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.14 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:419) om rese-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsersättning vid sjukresor ................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.15 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:844) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid sjukresor..............................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.16 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om be-&lt;br&gt;gränsning av läkemedelskostnader, m.m...........84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.17 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i reglementet (1961:265)&lt;br&gt;angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.18 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter .............................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.19 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna egenavgifter .......................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995 &amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad......................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:839) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;br&gt;lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa se-&lt;br&gt;mesterlönekostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för&lt;br&gt;vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning&lt;br&gt;vid sjukresor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:844) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:419) om reskostnadsersättning vid sjukresor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av läkeme-&lt;br&gt;delskostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvalt-&lt;br&gt;ningen av Riksförsäkringsverkets fonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen föreslagit om förlängt tandvårdsförsök&lt;br&gt;(avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4 c och 4 d §§ samt 5 kap. 14 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 4, 4 a, 4 b, 7 b, 9 a, 10 a och 16 §§, 4 kap.&lt;br&gt;6, 11 och 14 §§, 16 kap. 5 §, 22 kap. 8 § samt punkt 3 av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1994:1568) om ändring i nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 11 b §, av föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kaj&lt;br&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;erbjuda hälso- och sjukvård samt&lt;br&gt;att ersätta kostnader för resor i&lt;br&gt;samband med vård finns i hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763) och&lt;br&gt;i lagen (1991:419) om resekost-&lt;br&gt;nads er sättning vid sjukresor. För&lt;br&gt;hälso- och sjukvård och för tand-&lt;br&gt;vård, liksom för kostnadsansvaret&lt;br&gt;för resor i samband med vården,&lt;br&gt;lämnas ersättning enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grunderna för ersättning enligt&lt;br&gt;3 § kan regeringen dels bestämma&lt;br&gt;den högsta patientavgift och det&lt;br&gt;högsta arvode som får tas ut av en&lt;br&gt;vårdgivare som är ansluten till&lt;br&gt;försäkringen, dels meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter för verksamhet-&lt;br&gt;ens bedrivande hos vårdgivaren&lt;br&gt;och om skyldighet för denne att&lt;br&gt;lämna uppgifter om verksamheten.&lt;br&gt;I grunderna för ersättning enligt&lt;br&gt;6 § kan regeringen bestämma den&lt;br&gt;högsta resekostnad som den för-&lt;br&gt;säkrade skall svara för samt det&lt;br&gt;lägsta belopp, som skall beräknas&lt;br&gt;för kostnad för resa med bil som&lt;br&gt;inte går i allmän trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att&lt;br&gt;erbjuda hälso- och sjukvård finns&lt;br&gt;i hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763). För hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård och för tandvård samt för&lt;br&gt;vissa resor i samband med vård&lt;br&gt;lämnas ersättning enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grunderna för ersättning enligt&lt;br&gt;3 § kan regeringen dels bestämma&lt;br&gt;den högsta patientavgift och det&lt;br&gt;högsta arvode som får tas ut av en&lt;br&gt;vårdgivare som är ansluten till&lt;br&gt;försäkringen, dels meddela när-&lt;br&gt;mare föreskrifter för verksamhet-&lt;br&gt;ens bedrivande hos vårdgivaren&lt;br&gt;och om skyldighet för denne att&lt;br&gt;lämna uppgifter om verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:746.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0369/prop_199596__69-2.png" style="width:29pt;height:17pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjukperiod gäller,&lt;br&gt;om inte annat följer av 10 -&lt;br&gt;10 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges for&lt;br&gt;den första dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de två&lt;br&gt;följande dagarna utgör for dag 65&lt;br&gt;procent av den fastställda sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten, delad&lt;br&gt;med 365,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter till och med den trehund-&lt;br&gt;rasextiofemte dagen utgör för&lt;br&gt;dag 80 procent av den fastställda&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter utgör för dag 70 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten, delad med 365. Sjukpen-&lt;br&gt;ningen avrundas till närmaste hela&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjukperiod gäller,&lt;br&gt;om inte annat följer av 10 -&lt;br&gt;10 b §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges for&lt;br&gt;den första dagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de&lt;br&gt;därpå följande dagarna utgör för&lt;br&gt;dag 75 procent av den fastställda&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365. Sjukpenningen av-&lt;br&gt;rundas till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd&lt;br&gt;lider av sjukdom som avses i 7 § eller har rätt till sjukpenning enligt&lt;br&gt;7 b § eller rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7 §. Uppkommer för&lt;br&gt;den försäkrade rätt till sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar anslutning&lt;br&gt;till en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, skall sjuk-&lt;br&gt;perioden enligt denna lag anses omfatta också sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukpe-&lt;br&gt;riod avslutats skall bestämmelserna i första stycket samt 4 a och 10 a §§&lt;br&gt;tillämpas som om den senare sjukperioden utgör en fortsättning på den&lt;br&gt;tidigare sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste&lt;br&gt;om sjukpenning till följd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket 1&lt;br&gt;eller 10 a § första stycket 1 for&lt;br&gt;sammanlagt tio dagar under de&lt;br&gt;senaste tolv månaderna utges sjuk-&lt;br&gt;penning for dag som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 med 65 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbets-&lt;br&gt;givaren erhåller skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner i form av lön, bil, bostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste&lt;br&gt;om sjukpenning till följd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket 1&lt;br&gt;eller 10 a § första stycket 1 för&lt;br&gt;sammanlagt tio dagar under de&lt;br&gt;senaste tolv månaderna utges sjuk-&lt;br&gt;penning för dag som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 med 75 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade av arbets-&lt;br&gt;givaren erhåller skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner i form av lön, bil, bostad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller helt fri kost under sjukdom&lt;br&gt;for samma tid som sjukpenningen&lt;br&gt;avser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;till och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden minskas med det&lt;br&gt;belopp som förmånerna under&lt;br&gt;sjukdom överstiger 10 procent av&lt;br&gt;vad den försäkrade skulle ha fått i&lt;br&gt;motsvarande förmåner om han&lt;br&gt;varit i arbete och sjukpenning som&lt;br&gt;utges för tid därefter minskas med&lt;br&gt;förmånerna under sjukdom. Till&lt;br&gt;den del förmånerna under sjukdom&lt;br&gt;utges i förhållande till förmåner i&lt;br&gt;arbete som för år räknat överstiger&lt;br&gt;den högsta sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som kan beräknas enligt&lt;br&gt;2 § skall minskning dock endast&lt;br&gt;ske med belopp som överstiger 75&lt;br&gt;procent av förmånerna i arbete när&lt;br&gt;sjukpenning utges med den pro-&lt;br&gt;centandel som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 90 procent av förmåner-&lt;br&gt;na i arbete när sjukpenning utges&lt;br&gt;från och med den fjärde till och&lt;br&gt;med den nittionde dagen med den&lt;br&gt;procentandel som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket 3, 80 procent av för-&lt;br&gt;månerna i arbete när sjukpenning&lt;br&gt;utges från och med den&lt;br&gt;nittioförsta till och med den tre-&lt;br&gt;hundrasextiofemte dagen med den&lt;br&gt;procentandel som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket 3 och 70 procent av&lt;br&gt;förmånerna i arbete för tid där-&lt;br&gt;efter när sjukpenning utges med&lt;br&gt;den procentandel som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller helt fri kost under sjukdom&lt;br&gt;för samma tid som sjukpenningen&lt;br&gt;avser, skall sjukpenning som utges&lt;br&gt;till och med den nittionde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden minskas med det&lt;br&gt;belopp som förmånerna under&lt;br&gt;sjukdom överstiger 10 procent av&lt;br&gt;vad den försäkrade skulle ha fått i&lt;br&gt;motsvarande förmåner om han&lt;br&gt;varit i arbete och sjukpenning som&lt;br&gt;utges för tid därefter minskas med&lt;br&gt;förmånerna under sjukdom. Till&lt;br&gt;den del förmånerna under sjukdom&lt;br&gt;utges i förhållande till förmåner i&lt;br&gt;arbete som för år räknat överstiger&lt;br&gt;den högsta sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som kan beräknas enligt&lt;br&gt;2 § skall minskning dock endast&lt;br&gt;ske med belopp som överstiger 85&lt;br&gt;procent av förmånerna i arbete när&lt;br&gt;sjukpenning utges från och med&lt;br&gt;den andra till och med den&lt;br&gt;nittionde dagen och 75 procent av&lt;br&gt;förmånerna i arbete för tid där-&lt;br&gt;efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt&lt;br&gt;grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-&lt;br&gt;organisationer anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp varmed minskning skall göras avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hela krontal. Avräkning skall i första hand göras vid utbetalning av sjuk-&lt;br&gt;penning som avser samma tid som de förmåner under sjukdom som&lt;br&gt;föranlett minskningen men får också göras vid närmast följande utbetal-&lt;br&gt;ning av sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4b§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan Den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;kan efter skriftlig ansökan av den kan efter skriftlig ansökan av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrade besluta att hel sjukpen-&lt;br&gt;ning for dag skall utges med 80&lt;br&gt;procent av den försäkrades sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst delad&lt;br&gt;med 365 eller, vid sjukpenningbe-&lt;br&gt;räkning enligt 10 a §, med mot-&lt;br&gt;svarande arbetstidsfaktor, även för&lt;br&gt;dag som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;1 och 2 och 10 a § första stycket&lt;br&gt;1 och 2. Ett sådant beslut får med-&lt;br&gt;delas endast om den försäkrade&lt;br&gt;lider av sjukdom som kan antas&lt;br&gt;medföra ett större antal sjukperio-&lt;br&gt;der med rätt till sjukpenning under&lt;br&gt;en tolvmånadersperiod.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrade besluta att hel sjukpen-&lt;br&gt;ning for dag skall utges med 75&lt;br&gt;procent av den försäkrades sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomst delad&lt;br&gt;med 365 eller, vid sjukpenningbe-&lt;br&gt;räkning enligt 10 a §, med mot-&lt;br&gt;svarande arbetstidsfaktor, även för&lt;br&gt;dag som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;1 och 10 a § första stycket 1. Ett&lt;br&gt;sådant beslut får meddelas endast&lt;br&gt;om den försäkrade lider av sjuk-&lt;br&gt;dom som kan antas medföra ett&lt;br&gt;större antal sjukperioder med rätt&lt;br&gt;till sjukpenning under en tolv-&lt;br&gt;månadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket gäller från och med den kalendermånad&lt;br&gt;då ansökan gjordes hos försäkringskassan, om inte annat sägs i beslutet.&lt;br&gt;Beslutet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt&lt;br&gt;första stycket andra meningen inte längre är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som har gjort ansökan enligt första stycket är skyldig att&lt;br&gt;genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande&lt;br&gt;över undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs for&lt;br&gt;ärendets bedömning. För den försäkrades utgifter för undersökningen&lt;br&gt;och for utlåtande över undersökningen lämnas ersättning i enlighet med&lt;br&gt;vad regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt 7 § utges även när den försäkrade genomgår en&lt;br&gt;medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att&lt;br&gt;förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstid eller att helt eller del-&lt;br&gt;vis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Som villkor&lt;br&gt;gäller att behandlingen eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och&lt;br&gt;ingår i en av försäkringskassan godkänd plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmågan skall anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund&lt;br&gt;av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt denna para-&lt;br&gt;graf utges med 80 procent av den&lt;br&gt;försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst delad med 365 eller, vid&lt;br&gt;sjukpenningberäkning enligt 10 a §,&lt;br&gt;med motsvarande arbetstidsfaktor&lt;br&gt;även för dag som avses i 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 och 10 a §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning enligt denna para-&lt;br&gt;graf utges med 75 procent av den&lt;br&gt;försäkrades sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst delad med 365 eller, vid&lt;br&gt;sjukpenningberäkning enligt 10 a §,&lt;br&gt;med motsvarande arbetstidsfaktor&lt;br&gt;även för dag som avses i 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 10 a § första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan&lt;br&gt;därom. Den allmänna försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare&lt;br&gt;samt läkarutlåtande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersätt-&lt;br&gt;ning kan utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning&lt;br&gt;föreskrivs om sjukpenning gäller i&lt;br&gt;fråga om havandeskapspenning&lt;br&gt;med undantag av bestämmelserna&lt;br&gt;om ersättning för merutgifter i 7 a&lt;br&gt;§ och om karenstid i 11 §. Vidare&lt;br&gt;skall havandeskapspenningen, med&lt;br&gt;avvikelse från vad som anges i&lt;br&gt;4 § första stycket och 10 a §, ut-&lt;br&gt;ges med 65 procent även för den&lt;br&gt;första dagen. Havandeskapspen-&lt;br&gt;ning utges inte i den mån kvinnan&lt;br&gt;för samma tid uppbär sjukpenning&lt;br&gt;eller sjuklön eller annan ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning&lt;br&gt;föreskrivs om sjukpenning gäller i&lt;br&gt;fråga om havandeskapspenning&lt;br&gt;med undantag av bestämmelserna&lt;br&gt;om ersättning för merutgifter i 7 a&lt;br&gt;§ och om karenstid i 11 §. Vidare&lt;br&gt;skall havandeskapspenningen, med&lt;br&gt;avvikelse från vad som anges i&lt;br&gt;4 § första stycket och 10 a §, ut-&lt;br&gt;ges med 75 procent även för den&lt;br&gt;första dagen. Havandeskapspen-&lt;br&gt;ning utges inte i den mån kvinnan&lt;br&gt;för samma tid uppbär sjukpenning&lt;br&gt;eller sjuklön eller annan ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:1047) om sjuk-&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;enbart anställning, gäller för dagar&lt;br&gt;i sjukperioden som den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha utfört förvärvsarbete om&lt;br&gt;han inte hade varit sjuk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges för&lt;br&gt;den första dagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de två&lt;br&gt;följande dagarna utgör 65 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten och beräknas enligt andra&lt;br&gt;och tredje styckena, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att hel sjukpenning för tid&lt;br&gt;därefter utgör 80 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;och beräknas enligt andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrades sjukpenning&lt;br&gt;i fall som avses i 10 § svarar mot&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst av&lt;br&gt;enbart anställning, gäller för dagar&lt;br&gt;i sjukperioden som den försäkrade&lt;br&gt;skulle ha utfört förvärvsarbete om&lt;br&gt;han inte hade varit sjuk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjukpenning inte utges för&lt;br&gt;den första dagen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att hel sjukpenning för de&lt;br&gt;därpå följande dagarna utgör 75&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten och beräknas&lt;br&gt;enligt andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för endast en dag skall till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen läggas det tal som erhålls när angiven procentandel av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten delas med årsarbetstiden. Talet avrundas&lt;br&gt;till närmaste hela krontal. Det multipliceras därefter med antalet timmar&lt;br&gt;av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten&lt;br&gt;utgör hel sjukpenning för dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sjukpenning utges för mer än en dag med samma procentandel&lt;br&gt;skall, vid beräkning av sjukpenning för dessa dagar, det tal som erhållits&lt;br&gt;enligt andra stycket andra meningen multipliceras med det sammanlagda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal ar-&lt;br&gt;betstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med&lt;br&gt;antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpen-&lt;br&gt;ning för dag. Skall sjukpenning utges efter olika grader av nedsatt ar-&lt;br&gt;betsförmåga sammanläggs dock de timmar som avser samma grad för&lt;br&gt;sig. Sjukpenning beräknas för varje sådan period för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt andra&lt;br&gt;och tredje styckena inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning ske&lt;br&gt;till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning&lt;br&gt;avrundas till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste&lt;br&gt;om sjukpenning till följd av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket 1&lt;br&gt;eller 4 § första stycket 1 för sam-&lt;br&gt;manlagt tio dagar under de senaste&lt;br&gt;tolv månaderna, utges sjukpenning&lt;br&gt;för dag som avses i första stycket&lt;br&gt;1 med 65 procent av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten och be-&lt;br&gt;räknas enligt andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den försäkrade gått miste om&lt;br&gt;sjukpenning till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket 1 eller&lt;br&gt;4 § första stycket 1 för samman-&lt;br&gt;lagt tio dagar under de senaste&lt;br&gt;tolv månaderna, utges sjukpenning&lt;br&gt;för dag som avses i första stycket&lt;br&gt;1 med 75 procent av den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten och be-&lt;br&gt;räknas enligt andra och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie ar-&lt;br&gt;betstid och däremot svarande normal arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kom-&lt;br&gt;munala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen före-&lt;br&gt;skriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till&lt;br&gt;den del den inte överstiger den utbetalda lönen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit&lt;br&gt;lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjuk-&lt;br&gt;penning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollek-&lt;br&gt;tivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organi-&lt;br&gt;sation som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal&lt;br&gt;får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse&lt;br&gt;åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men&lt;br&gt;sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare&lt;br&gt;hos staten som omfattas av sådant avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för&lt;br&gt;arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en&lt;br&gt;annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal&lt;br&gt;som anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit&lt;br&gt;underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den&lt;br&gt;ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1995:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkrades sjukpenning, i den mån den inte överstiger vad som har utgivits&lt;br&gt;i underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut en-&lt;br&gt;ligt denna paragraf till en arbets-&lt;br&gt;givare skall minskas med skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner i form av lön,&lt;br&gt;bil, bostad och helt fri kost under&lt;br&gt;sjukdom som arbetsgivaren utger&lt;br&gt;till arbetstagaren för samma tid&lt;br&gt;som sjukpenningen avser, dock&lt;br&gt;endast med den del av förmånerna&lt;br&gt;under sjukdom som överstiger&lt;br&gt;motsvarande förmåner i arbetet&lt;br&gt;med 75 procent när sjukpenning&lt;br&gt;utges med den procentandel som&lt;br&gt;anges i 4 § första stycket 2, med&lt;br&gt;90 procent när sjukpenning utges&lt;br&gt;från och med den fjärde till och&lt;br&gt;med den nittionde dagen i sjuk-&lt;br&gt;perioden med den procentandel&lt;br&gt;som anges i 4 § första stycket 3,&lt;br&gt;med 80 procent när sjukpenning&lt;br&gt;utges från och med den nittio-&lt;br&gt;första till och med den trehundra-&lt;br&gt;sextiofemte dagen i sjukperioden&lt;br&gt;med den procentandel som anges i&lt;br&gt;4 § första stycket 3 och med 70&lt;br&gt;procent för tid därefter när sjuk-&lt;br&gt;penning utges med den procentan-&lt;br&gt;del som anges i 4 § första styck-&lt;br&gt;et 4. Härvid har bestämmelserna i&lt;br&gt;4 a § andra och tredje styckena&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning som betalas ut enligt&lt;br&gt;denna paragraf till en arbetsgivare&lt;br&gt;skall minskas med skattepliktiga&lt;br&gt;förmåner i form av lön, bil, bostad&lt;br&gt;och helt fri kost under sjukdom&lt;br&gt;som arbetsgivaren utger till arbets-&lt;br&gt;tagaren för samma tid som sjuk-&lt;br&gt;penningen avser, dock endast med&lt;br&gt;den del av förmånerna under sjuk-&lt;br&gt;dom som överstiger 85 procent av&lt;br&gt;motsvarande förmåner i arbete&lt;br&gt;när sjukpenning utges från och&lt;br&gt;med den andra till och med den&lt;br&gt;nittionde dagen och 75 procent av&lt;br&gt;förmånerna i arbete för tid där-&lt;br&gt;efter. Härvid har bestämmelserna i&lt;br&gt;4 a § andra och tredje styckena&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;br&gt;§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning for de första 180 dagarna utges med belopp mot-&lt;br&gt;svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om för-&lt;br&gt;äldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk-&lt;br&gt;nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över&lt;br&gt;garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till&lt;br&gt;samtliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för 180&lt;br&gt;dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt&lt;br&gt;femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra stycket för 90&lt;br&gt;dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt&lt;br&gt;femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När föräldrapenning enligt andra När föräldrapenning enligt andra&lt;br&gt;- fjärde styckena skall utges med - fjärde styckena skall utges med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1568.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp motsvarande förälderns&lt;br&gt;sjukpenning, skall beräkningen ske&lt;br&gt;enligt 3 kap. med undantag av 5 §&lt;br&gt;ijärde - sjunde styckena samt 10 a&lt;br&gt;och 10 b §§. Därvid skall dock&lt;br&gt;föräldrapenning för dag beräknas&lt;br&gt;efter 90 procent av den fastställda&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för föräldrar som gemensamt&lt;br&gt;har vårdnaden om ett barn eller,&lt;br&gt;vid flerbamsbörd, barnen, för de&lt;br&gt;första 30 dagarna för vardera för-&lt;br&gt;äldern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för en förälder som ensam har&lt;br&gt;vårdnaden om ett barn eller, vid&lt;br&gt;flerbamsbörd, barnen, för de första&lt;br&gt;60 dagarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om den andra föräldern på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller handikapp&lt;br&gt;varaktigt saknar förmåga att vårda&lt;br&gt;ett barn eller, vid flerbamsbörd,&lt;br&gt;barnen, för de första 60 dagarna.&lt;br&gt;Föräldrapenning för tid därutöver&lt;br&gt;skall för dag beräknas efter&lt;br&gt;80 procent av den fastställda sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp motsvarande förälderns&lt;br&gt;sjukpenning, skall beräkningen ske&lt;br&gt;enligt 3 kap. med undantag av 5 §&lt;br&gt;ijärde - sjunde styckena samt 10 a&lt;br&gt;och 10 b §§. Därvid skall dock&lt;br&gt;föräldrapenning för dag beräknas&lt;br&gt;efter 85 procent av den fastställda&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för föräldrar som gemensamt&lt;br&gt;har vårdnaden om ett barn eller,&lt;br&gt;vid flerbamsbörd, barnen, för de&lt;br&gt;första 30 dagarna för vardera för-&lt;br&gt;äldern,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för en förälder som ensam har&lt;br&gt;vårdnaden om ett bam eller, vid&lt;br&gt;flerbamsbörd, barnen, för de första&lt;br&gt;60 dagarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) om den andra föräldern på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller handikapp&lt;br&gt;varaktigt saknar förmåga att vårda&lt;br&gt;ett bam eller, vid flerbamsbörd,&lt;br&gt;barnen, för de första 60 dagarna.&lt;br&gt;Föräldrapenning för tid dämtöver&lt;br&gt;skall för dag beräknas efter&lt;br&gt;75 procent av den fastställda sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i andra - ijärde styckena skall, om&lt;br&gt;förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas&lt;br&gt;lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde&lt;br&gt;innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen&lt;br&gt;inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för-&lt;br&gt;värvsarbete för vård av bam. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet&lt;br&gt;uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fort-&lt;br&gt;sättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption&lt;br&gt;av bam som sker inom två år och sex månader efter det att det före-&lt;br&gt;gående barnet fötts eller adopterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan utges för vård av ett bam som fyllt tolv&lt;br&gt;men inte sexton år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk utveck-&lt;br&gt;lingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild tillsyn&lt;br&gt;eller vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan även utges för vård av ett bam som fyllt&lt;br&gt;sexton men inte tjugoett år om barnet omfattas av 1 § lagen (1993:387)&lt;br&gt;om stöd och service till vissa funktionshindrade. Om barnet efter att ha&lt;br&gt;fyllt tjugoett år går i sådan skola som avses i 5 kap. 28 § eller 6 kap.&lt;br&gt;7 § skollagen (1985:1100) kan tillfällig föräldrapenning utges till utgång-&lt;br&gt;en av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 23 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1993:743.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt&lt;br&gt;första stycket utges om föräldern&lt;br&gt;behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;av skäl som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket eller 10 a §. För tid under&lt;br&gt;vilken annars föräldrapenning&lt;br&gt;skulle ha uppburits utges dock inte&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning annat än&lt;br&gt;om barnet vårdas på sjukhus. För&lt;br&gt;vård- eller tillsynsbehov som&lt;br&gt;grundat rätt till vårdbidrag enligt&lt;br&gt;9 kap. 4 § utges inte heller till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning. Tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning enligt andra styck-&lt;br&gt;et utges om föräldern behöver av-&lt;br&gt;stå från förvärvsarbete av skäl&lt;br&gt;som anges i 10 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning enligt&lt;br&gt;första stycket utges om föräldern&lt;br&gt;behöver avstå från förvärvsarbete&lt;br&gt;av skäl som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket eller 10 a §. För tid under&lt;br&gt;vilken annars föräldrapenning&lt;br&gt;skulle ha uppburits utges dock inte&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning annat än&lt;br&gt;om barnet vårdas på sjukhus. Till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning enligt andra&lt;br&gt;stycket utges om föräldern be-&lt;br&gt;höver avstå från förvärvsarbete av&lt;br&gt;skäl som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningar-&lt;br&gt;na enligt första eller andra stycket föreligger. Ett sådant beslut är bin-&lt;br&gt;dande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de för-&lt;br&gt;hållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård- eller tillsynsbehov&lt;br&gt;som grundat rätt till vårdbidrag&lt;br&gt;enligt 9 kap. 4 § utges inte till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från&lt;br&gt;förvärvsarbete. Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till en&lt;br&gt;förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den&lt;br&gt;tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i&lt;br&gt;7 § andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig för-&lt;br&gt;äldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;eller fjärde stycket eller 14 a §&lt;br&gt;skall till grund för beräkningen av&lt;br&gt;beloppet för hel tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning för dag läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 80 eller, efter det att&lt;br&gt;förmånen ut getts för 14 dagar för&lt;br&gt;samma barn under ett år, 90 pro-&lt;br&gt;cent av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten av anställning delas&lt;br&gt;med årsarbetstiden. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen tillämpas 3 kap. 10 a §&lt;br&gt;andra - fjärde styckena på mot-&lt;br&gt;svarande sätt för den tid som för-&lt;br&gt;månen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av tredje&lt;br&gt;eller fjärde stycket eller 14 a §&lt;br&gt;skall till grund för beräkningen av&lt;br&gt;beloppet för hel tillfällig föräldra-&lt;br&gt;penning för dag läggas det tal som&lt;br&gt;erhålls när 75 procent av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten av&lt;br&gt;anställning delas med årsarbets-&lt;br&gt;tiden. Vid beräkningen tillämpas&lt;br&gt;3 kap. 10 a § andra - fjärde styck-&lt;br&gt;ena på motsvarande sätt för den&lt;br&gt;tid som förmånen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;utges på grundval av inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete beräknas hel&lt;br&gt;förmån för dag efter 80 eller, efter&lt;br&gt;det att förmånen ut getts för 14&lt;br&gt;dagar för samma barn under ett&lt;br&gt;år, 90 procent av den fastställda&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;br&gt;delad med 365. Beloppet avrundas&lt;br&gt;till närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;utges på grundval av inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete beräknas hel&lt;br&gt;förmån för dag efter 75 procent av&lt;br&gt;den fastställda sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten, delad med 365.&lt;br&gt;Beloppet avrundas till närmaste&lt;br&gt;hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall tillfällig föräldrapenning utges på grundval av sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräk-&lt;br&gt;nas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt&lt;br&gt;andra stycket medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete beräknas enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;,f&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålderspension utgår från och med den månad varunder den försäkrade&lt;br&gt;fyller sextiofem år eller, om han önskar att pensionen skall börja utgå&lt;br&gt;tidigare eller senare, från och med den månad som angives i pensionsan-&lt;br&gt;sökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och med&lt;br&gt;den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den&lt;br&gt;då beslutet om pension meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandepension utgår från och med den månad då den försäkrade&lt;br&gt;avlidit eller, om han vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspen-&lt;br&gt;sion, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder rätt till ålderspension eller efterlevandepension vid annan tid-&lt;br&gt;punkt än som åsyftas i första och tredje styckena, utgår pensionen från&lt;br&gt;och med den månad då rätten inträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension får inte utgå för längre tid tillbaka än tre månader eller, i fråga&lt;br&gt;om barnpension eller handikappersättning, två år före ansökningsmåna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av folkpension&lt;br&gt;för förfluten tid till försäkrad, vars&lt;br&gt;make uppbär folkpension, skall&lt;br&gt;pensionen så minskas, att det sam-&lt;br&gt;manlagda beloppet för båda&lt;br&gt;makarna motsvarar vad som skall&lt;br&gt;utgå enligt 6 kap. 2 § eller 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om barnpen-&lt;br&gt;sion enligt 14 kap. 2 § skall minskas med vad som utbetalats i omställ-&lt;br&gt;ningspenion enligt 14 kap. 4 § eller särskild efterlevandepension enligt&lt;br&gt;14 kap. 5 § för den tid som bampensionsbeloppet avser utöver vad som&lt;br&gt;skulle ha utgetts om beslutet om barnpension förelegat vid utbetalningen&lt;br&gt;av omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1537.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel rehabiliteringspenning utgör&lt;br&gt;för dag 95 procent av den fast-&lt;br&gt;ställda sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten, delad med 365. Rehabi-&lt;br&gt;literingspenningen avrundas till&lt;br&gt;närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om föräldrapenning för&lt;br&gt;vård av bam som är fött före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande gäller fort-&lt;br&gt;farande äldre föreskrifter i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § tredje och sjätte styckena samt&lt;br&gt;6 § femte stycket, såvitt gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 § femte stycket dock en-&lt;br&gt;dast intill utgången av år 1996.&lt;br&gt;4 kap. 3 § femte stycket tillämpas&lt;br&gt;inte i fråga om föräldrapenning för&lt;br&gt;vård av bam som är fött före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel rehabiliteringspenning utgör&lt;br&gt;för dag 75 procent av den fast-&lt;br&gt;ställda sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten, delad med 365. Rehabi-&lt;br&gt;literingspenningen avrundas till&lt;br&gt;närmaste hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om föräldrapenning for&lt;br&gt;vård av bam som är fött före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande gäller fort-&lt;br&gt;farande äldre föreskrifter i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;§ tredje och sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 3 § femte stycket tillämpas&lt;br&gt;inte i fråga om föräldrapenning för&lt;br&gt;vård av bam som är fött före la-&lt;br&gt;gens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 2 kap. 1 § gäller fortfarande för resor som&lt;br&gt;påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1995:839) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring' i dess lydelse enligt lagen (1995:839) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;br&gt;Ersättning lämnas för&lt;br&gt;resekostnaderi samband&lt;br&gt;med öppen hälso- och sjukvård,&lt;br&gt;utom sådan som ges av en specia-&lt;br&gt;list i allmänmedicin inom primär-&lt;br&gt;vården, om vården anordnas av&lt;br&gt;staten, ett landsting eller en kom-&lt;br&gt;mun som inte tillhör ett landsting,&lt;br&gt;eller i samband med sjukhusvård&lt;br&gt;enligt 4 §. Ersättning lämnas ock-&lt;br&gt;så för resekostnader i samband&lt;br&gt;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;tillhandahållande av hjälp-&lt;br&gt;medel åt handikappad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tandvård som avses i 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. besök med anledning av sjuk-&lt;br&gt;dom hos läkare inom studerande-&lt;br&gt;organisationernas hälsovård, för&lt;br&gt;vilken statsbidrag betalas ut av&lt;br&gt;högskolestyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. konvalescentvård som lämnas&lt;br&gt;i konvalescenthem som har tagits&lt;br&gt;upp på förteckning som fastställs&lt;br&gt;av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges i omedelbart&lt;br&gt;samband med insats enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. besök för sjukvårdande be-&lt;br&gt;handling som ges med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna om den kommu-&lt;br&gt;nala hälso- och sjukvården i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. besök för läkarvård eller an-&lt;br&gt;nan sjukvårdande behandling som&lt;br&gt;ges med stöd av lagen&lt;br&gt;(1991:1136) omförsöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjukresor och sjuk-&lt;br&gt;transporter lämnas ersätt-&lt;br&gt;ning enligt grunder som fastställs&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för resekostnader en-&lt;br&gt;ligt första stycket och för sjuk-&lt;br&gt;transporter utges enligt grunder&lt;br&gt;som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 6, 15, 17 och 23 §§ lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av&lt;br&gt;anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad&lt;br&gt;inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställ-&lt;br&gt;ningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då&lt;br&gt;arbetstagaren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare anställs på&lt;br&gt;nytt av samma arbetsgivare inom&lt;br&gt;fjorton kalenderdagar från det att&lt;br&gt;den föregående anställningen upp-&lt;br&gt;hörde, skall denna oavsett avbrot-&lt;br&gt;tet medräknas vid beräkning av&lt;br&gt;kvalifikationstiden i första stycket&lt;br&gt;andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kvalifikations-&lt;br&gt;tiden enligt första stycket skall&lt;br&gt;tidigare anställningar hos samma&lt;br&gt;arbetsgivare medräknas, om tiden&lt;br&gt;mellan anställningarna inte över-&lt;br&gt;stiger fjorton kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjuklöneperiod&lt;br&gt;enligt 7 § som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner till följd av nedsätt-&lt;br&gt;ningen i arbetsförmågan gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjuklön inte utges for den&lt;br&gt;första dagen för vilken sjuklön&lt;br&gt;kan utges enligt 8 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att sjuklönen för de två följan-&lt;br&gt;de dagarna utgör 75 procent av&lt;br&gt;anställningsförmånerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att sjuklönen för tid därefter&lt;br&gt;utgör 90 procent av anställnings-&lt;br&gt;förmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagar i en sjuklöneperiod&lt;br&gt;enligt 7 § som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner till följd av nedsätt-&lt;br&gt;ningen i arbetsförmågan gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sjuklön inte utges för den&lt;br&gt;första dagen for vilken sjuklön&lt;br&gt;kan utges enligt 8 § första stycket,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att sjuklönen for de därpå&lt;br&gt;följande dagarna utgör 75 procent&lt;br&gt;av anställningsförmånerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges till arbetstagaren på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring,&lt;br&gt;som åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbets-&lt;br&gt;marknadens huvudorganisationer, anses som sjuklön från arbetsgivaren.&lt;br&gt;Om arbetstagaren har mer än en anställning får varje arbetsgivare i skä-&lt;br&gt;lig omfattning tillgodoräkna sig sådan ersättning som sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna till följd av bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket 1 gått miste om sjuklön från arbetsgivaren for&lt;br&gt;sammanlagt tio dagar, utgör sjuklönen for dag som avses i denna punkt&lt;br&gt;75 procent av den lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren&lt;br&gt;gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1992:1701.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse från vad som föl-&lt;br&gt;jer av första stycket 1 och 2 före-&lt;br&gt;skrivs i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 13 § gäller&lt;br&gt;for arbetsgivaren, utgör arbets-&lt;br&gt;tagarens sjuklön, med avvikelse&lt;br&gt;från vad som föreskrivs i 6 § för-&lt;br&gt;sta stycket 1 och 2, 90 procent av&lt;br&gt;den lön och andra anställnings-&lt;br&gt;förmåner som arbetstagaren gått&lt;br&gt;miste om till följd av nedsättning-&lt;br&gt;en i arbetsförmågan under sjuk-&lt;br&gt;löneperioden enligt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avvikelse från vad som föl-&lt;br&gt;jer av första stycket 1 föreskrivs i&lt;br&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut enligt 13 § gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for arbetsgivaren utges sjuklön till&lt;br&gt;arbetstagaren även för dag som&lt;br&gt;avses i 6 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i 6 § andra stycket skall tillämpas även i fråga om sjuklön&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars sammanlag-&lt;br&gt;da lönekostnader under ett kalen-&lt;br&gt;derår inte beräknas överstiga 90&lt;br&gt;gånger det for året gällande basbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;kan försäkra sig hos den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan for kostnader&lt;br&gt;för sjuklön enligt denna lag. Vid&lt;br&gt;beräkningen av de sammanlagda&lt;br&gt;lönekostnaderna bortses från av-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och skatt enligt lag-&lt;br&gt;en (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare vars sammanlag-&lt;br&gt;da lönekostnader under ett kalen-&lt;br&gt;derår inte beräknas överstiga 90&lt;br&gt;gånger det for året gällande basbe-&lt;br&gt;loppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;kan försäkra sig hos den allmänna&lt;br&gt;försäkringskassan for kostnader for&lt;br&gt;sjuklön enligt denna lag. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av de sammanlagda löne-&lt;br&gt;kostnaderna bortses från avgifter&lt;br&gt;enligt lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och lagen (1994:1920) om&lt;br&gt;allmän löneavgift samt från skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt på vissa förvärvs-&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare villkor for försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 20 § lämnas&lt;br&gt;med skäligt belopp, dock med&lt;br&gt;högst ett belopp som for dag utgör&lt;br&gt;en trehundrasextiofemtedel av 90&lt;br&gt;procent av en sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst som uppgår till&lt;br&gt;sju och en halv gånger bas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 20 § lämnas&lt;br&gt;med skäligt belopp, dock med&lt;br&gt;högst ett belopp som for dag utgör&lt;br&gt;en trehundrasextiofemtedel av 75&lt;br&gt;procent av en sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst som uppgår till&lt;br&gt;sju och en halv gånger bas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1701.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1701.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1977:265) om statligt person-&lt;br&gt;skadeskydd skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 1 § första stycket 1 har rätt till särskild sjukpenning,&lt;br&gt;om han under grundutbildning som är längre än 60 dagar har ådragit sig&lt;br&gt;sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans förmåga att skaffa&lt;br&gt;sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detta gäller även vid&lt;br&gt;sjukdom som har ådragits under utryckningsmånaden eller månaden efter&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild sjukpenning beräknas på ersättningsunderlag som sägs i 4 kap.&lt;br&gt;10 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel särskild sjukpenning utgör&lt;br&gt;för dag 80 procent av ersättnings-&lt;br&gt;underlaget, delat med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel särskild sjukpenning utgör&lt;br&gt;för dag 75 procent av ersättnings-&lt;br&gt;underlaget, delat med 365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har rätt till särskild sjukpenning samtidigt har rätt till&lt;br&gt;annan ersättning enligt denna lag, sjukpenning enligt lagen om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring eller sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, utges den särskilda sjukpenningen endast i den mån&lt;br&gt;den är högre. För den period sjukpenning har beräknats med tillämpning&lt;br&gt;av 3 kap. 10 - 10 b §§ lagen om allmän försäkring utges den särskilda&lt;br&gt;sjukpenningen endast i den mån den är högre för sådan period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2073.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet for närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges med belopp&lt;br&gt;motsvarande vårdarens sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring med de av-&lt;br&gt;vikelser som följer av 8 och 9 §§&lt;br&gt;nedan. Vid tillämpning av 3 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket och 10 a § för-&lt;br&gt;sta stycket nämnda lag skall dock&lt;br&gt;gälla att närståendepenningen ut-&lt;br&gt;ges med 80 procent även for de&lt;br&gt;tre första dagarna i ersättnings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges med belopp&lt;br&gt;motsvarande vårdarens sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring med de avvikel-&lt;br&gt;ser som följer av 8 och 9 §§. Vid&lt;br&gt;tillämpning av 3 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket och 10 a § första stycket&lt;br&gt;nämnda lag skall dock gälla att&lt;br&gt;närståendepenning utges även för&lt;br&gt;den första dagen i ersättnings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1705.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagei&lt;br&gt;bärare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenning utges med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar smittbära-&lt;br&gt;rens sjukpenning och sjukpen-&lt;br&gt;ningtillägg enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, dock att&lt;br&gt;smittbärarpenning med avvikelse&lt;br&gt;från vad som anges i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 och 10 a §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 utges med&lt;br&gt;80 procent även för de tre första&lt;br&gt;dagarna i ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om smittbäraren inte är sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkrad enligt lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring och inte heller&lt;br&gt;skulle ha varit det om försäk-&lt;br&gt;ringskassan känt till samtliga för-&lt;br&gt;hållanden, bestäms smittbärarpen-&lt;br&gt;ningen till det belopp sjukpen-&lt;br&gt;ningen skulle ha utgjort om den&lt;br&gt;hade beräknats enligt föreskrifter-&lt;br&gt;na i den lagen, dock att smitt-&lt;br&gt;bärarpenningen, med avvikelse&lt;br&gt;från vad som anges i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2, utges med&lt;br&gt;80 procent även för de tre första&lt;br&gt;dagarna. Smittbärarpenning enligt&lt;br&gt;detta stycke beräknas alltid utan&lt;br&gt;hänsyn till föreskrifterna i 3 kap.&lt;br&gt;10 - 10 b §§ nämnda lag. Som&lt;br&gt;inkomst av anställning får i fall&lt;br&gt;som avses nu räknas även ersätt-&lt;br&gt;ning för eget arbete från en ar-&lt;br&gt;betsgivare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands eller som är en utländsk&lt;br&gt;juridisk person, när arbetet har&lt;br&gt;utförts i arbetsgivarens verksamhet&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenning utges med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar smittbära-&lt;br&gt;rens sjukpenning och sjukpen-&lt;br&gt;ningtillägg enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, dock att&lt;br&gt;smittbärarpenning med avvikelse&lt;br&gt;från vad som anges i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 och 10 a §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2 utges med&lt;br&gt;80 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om smittbäraren inte är sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkrad enligt lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring och inte heller&lt;br&gt;skulle ha varit det om försäk-&lt;br&gt;ringskassan känt till samtliga för-&lt;br&gt;hållanden, bestäms smittbärarpen-&lt;br&gt;ningen till det belopp sjukpen-&lt;br&gt;ningen skulle ha utgjort om den&lt;br&gt;hade beräknats enligt föreskrifter-&lt;br&gt;na i den lagen, dock att smitt-&lt;br&gt;bärarpenningen, med avvikelse&lt;br&gt;från vad som anges i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 2, utges med&lt;br&gt;80 procent. Smittbärarpenning en-&lt;br&gt;ligt detta stycke beräknas alltid&lt;br&gt;utan hänsyn till föreskrifterna i&lt;br&gt;3 kap. 10 - 10 b §§ nämnda lag.&lt;br&gt;Som inkomst av anställning får i&lt;br&gt;fall som avses nu räknas även er-&lt;br&gt;sättning för eget arbete från en&lt;br&gt;arbetsgivare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands eller som är en utländsk&lt;br&gt;juridisk person, när arbetet har ut-&lt;br&gt;förts i arbetsgivarens verksamhet&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1706.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; För inkomst som avses i första, andra och femte styckena i&lt;br&gt;punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), med&lt;br&gt;undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;skall avdrag för preliminär A-skatt göras med ledning av särskilda&lt;br&gt;skattetabeller. Detta gäller också i fråga om skatteavdrag från dagpen-&lt;br&gt;ning från arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tabellerna för be-&lt;br&gt;räkning av skatteavdrag på ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i första stycket&lt;br&gt;första meningen skall för olika&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomster&lt;br&gt;enligt 3 kap. lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring ange den preliminära skatt&lt;br&gt;som skall tas ut på en viss ersätt-&lt;br&gt;ning uttryckt i procent av ersätt-&lt;br&gt;ningen. 1 tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med&lt;br&gt;procentsatser dels för ersättningar&lt;br&gt;som grundas på hela den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten, dels&lt;br&gt;för ersättningar som grundas på&lt;br&gt;70, 80, 90 eller 95 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;br&gt;Ersättning som en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa lämnar enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön&lt;br&gt;skall anses grundad på 90 procent&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal efter vilka skatte-&lt;br&gt;avdrag skall göras skall grundas&lt;br&gt;på skattesatsen för en årlig in-&lt;br&gt;komst motsvarande den skattskyl-&lt;br&gt;diges sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst eller, om ersättningen&lt;br&gt;grundas på 70, 80, 90 eller 95&lt;br&gt;procent av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, den andel&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten som ersättningen beräk-&lt;br&gt;nas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tabellerna för be-&lt;br&gt;räkning av skatteavdrag på ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i första stycket&lt;br&gt;första meningen skall för olika&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomster&lt;br&gt;enligt 3 kap. lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring ange den preliminära skatt&lt;br&gt;som skall tas ut på en viss ersätt-&lt;br&gt;ning uttryckt i procent av ersätt-&lt;br&gt;ningen. I tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med&lt;br&gt;procentsatser dels för ersättningar&lt;br&gt;som grundas på hela den sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomsten, dels för&lt;br&gt;ersättningar som grundas på 75,&lt;br&gt;80, 85 eller 90 procent av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;br&gt;Ersättning som en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa lämnar enligt 20 § lag-&lt;br&gt;en (1991:1047) om sjuklön skall&lt;br&gt;anses grundad på 75 procent av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal efter vilka skatte-&lt;br&gt;avdrag skall göras skall grundas&lt;br&gt;på skattesatsen för en årlig in-&lt;br&gt;komst motsvarande den skattskyl-&lt;br&gt;diges sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst eller, om ersättningen&lt;br&gt;grundas på 75, 80, 85 eller 90&lt;br&gt;procent av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, den andel&lt;br&gt;av den sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komsten som ersättningen beräk-&lt;br&gt;nas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den&lt;br&gt;skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses&lt;br&gt;som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa&lt;br&gt;skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning&lt;br&gt;av avrundning enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:16) om försäkring mot vissa&lt;br&gt;semesterlöneko stnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:16) om försäkring mot vissa&lt;br&gt;semesterlönekostnader skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare kan försäkra sig&lt;br&gt;hos den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan för kostnader för den del&lt;br&gt;av en arbetstagares semesterlön&lt;br&gt;som grundar sig på frånvaro enligt&lt;br&gt;17 § semesterlagen (1977:480) om&lt;br&gt;de sammanlagda lönekostnaderna&lt;br&gt;under ett kalenderår inte beräknas&lt;br&gt;överstiga 90 gånger det för året&lt;br&gt;gällande basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Vid beräkningen bort-&lt;br&gt;ses från avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter samt&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1990:659) om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare kan försäkra sig&lt;br&gt;hos den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan för kostnader för den del&lt;br&gt;av en arbetstagares semesterlön&lt;br&gt;som grundar sig på frånvaro enligt&lt;br&gt;17 § semesterlagen (1977:480) om&lt;br&gt;de sammanlagda lönekostnaderna&lt;br&gt;under ett kalenderår inte beräknas&lt;br&gt;överstiga 90 gånger det för året&lt;br&gt;gällande basbeloppet enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Vid beräkningen bort-&lt;br&gt;ses från avgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän&lt;br&gt;löneavgift samt från skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter rörande villkoren för&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg&lt;br&gt;till pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 5, 9 och 15 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;samt uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;hustrutillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vis-&lt;br&gt;sa fall då make uppbär folkpen-&lt;br&gt;sion, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;änkepension med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hustrutillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vis-&lt;br&gt;sa fall då make uppbär folkpen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;änkepension med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension enligt lagstiftningen i&lt;br&gt;en stat som ingår i Europeiska&lt;br&gt;unionen eller Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspen-&lt;br&gt;sion för tid före den månad han fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär&lt;br&gt;bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 g&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensio-&lt;br&gt;närens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år&lt;br&gt;räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller pension enligt utländsk lag-&lt;br&gt;stiftning till den del pensionen&lt;br&gt;föranlett minskning av pensions-&lt;br&gt;tillskott enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;eller av bamtillägg enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;till den del pensionen föranlett&lt;br&gt;minskning av pensionstillskott&lt;br&gt;enligt 3 § lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott eller av bam-&lt;br&gt;tillägg enligt 9 kap. 1 § sista styck-&lt;br&gt;et lagen om allmän försäkring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:512.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § sista stycket lagen om allmän detta lagrums lydelse vid utgången&lt;br&gt;försäkring i detta lagrums lydelse av år 1989,&lt;br&gt;vid utgången av år 1989,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad&lt;br&gt;den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som&lt;br&gt;någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd for arbetslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. socialbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som&lt;br&gt;avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet for ersätt-&lt;br&gt;ning till neurosedynskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara&lt;br&gt;en kostnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §&lt;br&gt;1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av&lt;br&gt;tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhålls-&lt;br&gt;bidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkning-&lt;br&gt;en bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte&lt;br&gt;däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-&lt;br&gt;nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för-&lt;br&gt;mögenhetsvärdet for år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkast-&lt;br&gt;ning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed&lt;br&gt;förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och for&lt;br&gt;annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet&lt;br&gt;av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall årsinkomsten for envar av dem beräknas utgöra&lt;br&gt;hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde&lt;br&gt;stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften&lt;br&gt;av deras sammanlagda förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsinkomsten avrundas for envar pensionsberättigad till närmast hela&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension enligt utländsk lagstift-&lt;br&gt;ning skall räknas som årsinkomst&lt;br&gt;enligt 5 § första stycket endast till&lt;br&gt;de delar som anges i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär folk- eller&lt;br&gt;tilläggspension skall den utländska&lt;br&gt;pensionen räknas som årsinkomst&lt;br&gt;till den del pensionen tillsammans&lt;br&gt;med de belopp som avses i 5 §&lt;br&gt;andra stycket 2 och 3, överstiger&lt;br&gt;vad summan av sistnämnda belopp&lt;br&gt;skulle ha varit om de beräknats&lt;br&gt;efter oavkortade pensionsför-&lt;br&gt;måner. För annan pensionär skall&lt;br&gt;den utländska pensionen räknas&lt;br&gt;som årsinkomst till den del pen-&lt;br&gt;sionen överstiger ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar oavkortad folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;br&gt;Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer&lt;br&gt;tilläggets storlek har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får räknas om&lt;br&gt;utan föregående underrättelse i de&lt;br&gt;fall den del av årsinkomsten änd-&lt;br&gt;ras som utgörs av folkpension,&lt;br&gt;pensionstillskott, tilläggspension&lt;br&gt;eller en därmed jämförlig utländsk&lt;br&gt;ersättning, avtalspension eller&lt;br&gt;motsvarande ersättning som följer&lt;br&gt;av kollektivavtal, delpension eller&lt;br&gt;arbetsskadeersättning eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får räknas om&lt;br&gt;utan föregående underrättelse i de&lt;br&gt;fall den del av årsinkomsten änd-&lt;br&gt;ras som utgörs av folkpension,&lt;br&gt;pensionstillskott, tilläggspension,&lt;br&gt;pension enligt utländsk lagstift-&lt;br&gt;ning, avtalspension eller motsva-&lt;br&gt;rande ersättning som följer av&lt;br&gt;kollektivavtal, delpension eller&lt;br&gt;arbetsskadeersättning eller mot-&lt;br&gt;svarande ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får även räknas om utan föregående underrättelse när&lt;br&gt;hyra för hyreslägenhet eller avgift för bostadsrätts lägenhet ändras, om&lt;br&gt;den bidragsberättigade har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter&lt;br&gt;den månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av&lt;br&gt;bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken&lt;br&gt;de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållan-&lt;br&gt;dena avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utbetalning av bostadstillägg&lt;br&gt;för förfluten tid till pensionär,&lt;br&gt;vars make uppburit bostadstillägg&lt;br&gt;för samma tid, skall bostads-&lt;br&gt;tillägget minskas på sådant sätt&lt;br&gt;att det sammanlagda beloppet un-&lt;br&gt;der denna tid motsvarar de bo-&lt;br&gt;stadstillägg som skulle ha lämnats&lt;br&gt;om beslut om båda ersättningarna&lt;br&gt;förelegat samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillämpas på bostadstillägg&lt;br&gt;enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 5 sjätte stycket om&lt;br&gt;minskning av förmån vid retro-&lt;br&gt;aktiv utbetalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § om utbetalning till&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande&lt;br&gt;av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt&lt;br&gt;beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse av&lt;br&gt;ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het för statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tillämpas på bostadstillägg&lt;br&gt;enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § om utbetalning till&lt;br&gt;annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande&lt;br&gt;av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt&lt;br&gt;beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot ut-&lt;br&gt;mätning och om överlåtelse av&lt;br&gt;ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het för statliga och kommunala&lt;br&gt;myndigheter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. De nya bestämmelserna i&lt;br&gt;1, 5 och 5 a §§ samt 9 § andra stycket skall tillämpas såvitt gäller bo-&lt;br&gt;stadstillägg som avser tid från och med ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 a, 2 b och 4 a §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider bam, för vilket allmänt barnbidrag utgår, eller inträffar annars&lt;br&gt;före utgången av det kvartal då barnet fyller 16 år omständighet, på&lt;br&gt;grund varav sådant bidrag inte längre skall utgå för barnet, skall bidraget&lt;br&gt;dras in från och med månaden efter den då dödsfallet inträffade eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringen ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgår allmänt barnbidrag och&lt;br&gt;sker ändring i förhållande som är&lt;br&gt;avgörande för rätten att uppbära&lt;br&gt;bidraget skall, med undantag för&lt;br&gt;fall som avses i 7 £ ändringen ha&lt;br&gt;verkan från och med månaden&lt;br&gt;efter den då ändringen ägde rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utges allmänt barnbidrag och&lt;br&gt;sker ändring i förhållande som är&lt;br&gt;avgörande för rätten att uppbära&lt;br&gt;bidraget skall ändringen ha verkan&lt;br&gt;från och med månaden efter den&lt;br&gt;då ändringen ägde mm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 2 a, 2 b och 4 a §§ skall fortfarande tillämpas om&lt;br&gt;rätt att uppbära flerbarnstillägg för ett bam föreligger vid upphörandet av&lt;br&gt;bestämmelserna och rätten, i enlighet med dessa bestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utan avbrott fortsätter att föreligga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) övergår från den ena föräldern till den andra på grund av att den&lt;br&gt;förstnämnda avlidit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:449.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § 1994:1958&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b § 1986:379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a § 1983:336.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:382.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev i grundskolan har rätt&lt;br&gt;till förlängt barnbidrag av allmän-&lt;br&gt;na medel med 750 kronor i må-&lt;br&gt;naden från och med kvartalet efter&lt;br&gt;det under vilket eleven fyllt 16 år.&lt;br&gt;Detsamma gäller elever som deltar&lt;br&gt;i motsvarande utbildning i same-&lt;br&gt;skolan, en riksintematskola eller&lt;br&gt;en sådan fristående skola som av-&lt;br&gt;ses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elev i grundskolan har rätt&lt;br&gt;till förlängt barnbidrag av allmän-&lt;br&gt;na medel med 640 kronor i må-&lt;br&gt;naden från och med kvartalet efter&lt;br&gt;det under vilket eleven fyllt 16 år.&lt;br&gt;Detsamma gäller elever som deltar&lt;br&gt;i motsvarande utbildning i same-&lt;br&gt;skolan, en riksintematskola eller&lt;br&gt;en sådan fristående skola som av-&lt;br&gt;ses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om fortsatt giltighet av lagen (1987:442) om&lt;br&gt;försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för&lt;br&gt;vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1987:442) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620), som gäller till utgången av år 1995&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;, skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla till utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagens giltighetstid senast förlängd 1993:1645.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § lagen (1976:380) om arbetsskade-&lt;br&gt;försäkring' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kostnad för vård m.m. enligt 3&lt;br&gt;resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skadade inte sjukförsäk-&lt;br&gt;rad enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring har han rätt till&lt;br&gt;ersättning från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen för resekostnader i sam-&lt;br&gt;band med konvalescentvård i en-&lt;br&gt;lighet med vad som skulle ha ut-&lt;br&gt;getts om 2 kap. 6 § lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring hade varit&lt;br&gt;tillämplig på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ räknas in nödvändiga utgifter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den skadade inte sjukförsäk-&lt;br&gt;rad enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring har han rätt till&lt;br&gt;ersättning från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen för resekostnader i sam-&lt;br&gt;band med konvalescentvård i en-&lt;br&gt;lighet med vad som skulle ha ut-&lt;br&gt;getts om den lagen hade varit till-&lt;br&gt;lämplig på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1991:419) om&lt;br&gt;resekostnadsersättning vid sjukresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:419) om resekostnadsersätt-&lt;br&gt;ning vid sjukresor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resekostnadsersättning enligt&lt;br&gt;1 § beräknas enligt de grunder&lt;br&gt;som sjukvårdshuvudmannen be-&lt;br&gt;stämmer, dock med den begräns-&lt;br&gt;ning som kan ha föreskrivits med&lt;br&gt;stöd av 2 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resekostnadsersättning enligt&lt;br&gt;1 § beräknas enligt de grunder&lt;br&gt;som sjukvårdshuvudmannen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande för resor som har påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1995:844) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:419) om resekostnadsersätt-&lt;br&gt;ning vid sjukresor i dess lydelse enligt lagen (1995:844) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmän) skall, i fråga om personer som omfattas av sjukförsäkringen&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lämna ersättning för rese-&lt;br&gt;kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt 2 kap. 6 § nämnda lag, 1. z samband med öppen hälso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvård som anordnas av&lt;br&gt;staten, ett landsting eller en kom-&lt;br&gt;mun som inte ingår i ett landsting&lt;br&gt;eller i samband med sjukhusvård&lt;br&gt;enligt 2 kap. 4 § lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i samband med rådgivning enligt lagen (1974:525) om ersättning for&lt;br&gt;viss fodelsekontrollerande verksamhet m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid resor till och från sjukhus&lt;br&gt;eller läkare som föranleds av en&lt;br&gt;undersökning enligt förordningen&lt;br&gt;(1975:1157) om ersättning for&lt;br&gt;vissa läkarutlåtanden m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid resor till och från sjukhus&lt;br&gt;eller läkare som föranleds av en&lt;br&gt;undersökning enligt förordningen&lt;br&gt;(1975:1157) om ersättning for&lt;br&gt;vissa läkarutlåtanden m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;i samband med tillhanda-&lt;br&gt;hållande av hjälpmedel åt handi-&lt;br&gt;kappad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i samband med tandvård som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 3 § lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vid besök som med anledning&lt;br&gt;av sjukdom görs hos läkare inom&lt;br&gt;studerandeorganisationernas häl-&lt;br&gt;sovård, för vilken statsbidrag be-&lt;br&gt;talas ut av högskolestyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i samband med konvalescent-&lt;br&gt;vård som ges i konvalescenthem&lt;br&gt;som har tagits upp på förteckning&lt;br&gt;som fastställs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vid besök för sjukvårdande&lt;br&gt;behandling som ges i omedelbart&lt;br&gt;samband med insats enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktions hindrade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vid besök för sjukvårdande&lt;br&gt;behandling som ges med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om den kommu-&lt;br&gt;nala hälso- och sjukvården i&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vid besök för läkarvård eller&lt;br&gt;annan sjukvårdande behandling&lt;br&gt;som ges med stöd av lagen&lt;br&gt;(1991:1136) omförsöksverksamhet&lt;br&gt;med kommunal primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 skall ersättning lämnas&lt;br&gt;även när rådgivningen bedrivs av organisationer med Socialstyrelsens&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resekostnader som avses i&lt;br&gt;2 kap. 6 § första stycket första&lt;br&gt;meningen lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring behöver ersättning lämnas&lt;br&gt;endast om vården eller behand-&lt;br&gt;lingen getts med anledning av&lt;br&gt;sjukdom eller förlossning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För resekostnader som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 behöver ersättning&lt;br&gt;lämnas endast om vården eller&lt;br&gt;behandlingen getts med anledning&lt;br&gt;av sjukdom eller förlossning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmännen skall också lämna ersättning för resekostnader&lt;br&gt;vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid sjuk-&lt;br&gt;gymnastik enligt lagen (1993:1652) om sjukgymnastikersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i 2 §&lt;br&gt;skall det fastställda priset för sam-&lt;br&gt;tidigt på grund av sjukdom för-&lt;br&gt;skrivna och inköpta läkemedel&lt;br&gt;sättas ned med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 160 kronor för ett&lt;br&gt;läkemedel och med hela det be-&lt;br&gt;lopp som överstiger 60 kronor för&lt;br&gt;varje ytterligare läkemedel. Ned-&lt;br&gt;sättningen med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 160 kronor skall&lt;br&gt;göras på det läkemedel som har&lt;br&gt;högst pris. Nedsättning skall göras&lt;br&gt;endast till den del det samman-&lt;br&gt;lagda priset för läkemedlen över-&lt;br&gt;stiger 160 kronor med tillägg av&lt;br&gt;60 kronor för varje läkemedel ut-&lt;br&gt;över det första. Om en förskriv-&lt;br&gt;ning är avsedd att expedieras mer&lt;br&gt;än en gång, gäller nedsättningen&lt;br&gt;köpesumman vid varje avsett ex-&lt;br&gt;peditionstillfälle. Vid beräkning av&lt;br&gt;prisnedsättningen beaktas inte den&lt;br&gt;avgift som kan ha uttagits för ex-&lt;br&gt;pedition av telefonförskrivna läke-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i 2 §&lt;br&gt;skall det fastställda priset för sam-&lt;br&gt;tidigt på grund av sjukdom för-&lt;br&gt;skrivna och inköpta läkemedel&lt;br&gt;sättas ned med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 160 kronor för ett&lt;br&gt;läkemedel och med hela det be-&lt;br&gt;lopp som överstiger 60 kronor för&lt;br&gt;varje ytterligare läkemedel. Ned-&lt;br&gt;sättningen med hela det belopp&lt;br&gt;som överstiger 160 kronor skall&lt;br&gt;göras på det läkemedel som har&lt;br&gt;högst pris. Nedsättning skall göras&lt;br&gt;endast till den del det sammanlag-&lt;br&gt;da priset för läkemedlen överstiger&lt;br&gt;160 kronor med tillägg av det&lt;br&gt;fastställda priset, dock högst 60&lt;br&gt;kronor, för varje läkemedel utöver&lt;br&gt;det första. Om en förskrivning är&lt;br&gt;avsedd att expedieras mer än en&lt;br&gt;gång, gäller nedsättningen köpe-&lt;br&gt;summan vid varje avsett expedi-&lt;br&gt;tionstillfälle. Vid beräkning av&lt;br&gt;prisnedsättningen beaktas inte den&lt;br&gt;avgift som kan ha uttagits för ex-&lt;br&gt;pedition av telefonförskrivna läke-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även när skyddsläkemedel i&lt;br&gt;annat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrivs till havande eller&lt;br&gt;ammande kvinna eller till bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det fastställda priset enligt första stycket avses ett pris som har&lt;br&gt;fastställts av Riksförsäkringsverket. Om ett pris inte har fastställts på ett&lt;br&gt;läkemedel i denna ordning omfattas läkemedlet inte av prisnedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före-&lt;br&gt;skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av prisnedsättningen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om undantag från prisnedsättningen för ett visst receptbelagt läke-&lt;br&gt;medel eller en viss grupp av sådana läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:847.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i reglementet (1961:265) angående&lt;br&gt;förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om reglementet (1961:265) angående&lt;br&gt;förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 8 — 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i reglementet skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadefonden, särskilda&lt;br&gt;yrkesskadefonden, fonden för fri-&lt;br&gt;villig yrkesskadeförsäkring, del-&lt;br&gt;pensionsfonden samt fonden för&lt;br&gt;den frivilliga pensionsförsäkringen&lt;br&gt;skall på sätt nedan föreskrivs för-&lt;br&gt;valtas av fondfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under fondfullmäktiges förvalt-&lt;br&gt;ning stående fond skall förvaltas&lt;br&gt;på sådant sätt att den blir till&lt;br&gt;största möjliga gagn för den för-&lt;br&gt;säkring, för vars räkning fonden&lt;br&gt;tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondfullmäktige får placera&lt;br&gt;fondmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i obligationer utfärdade av&lt;br&gt;staten, kommun eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig samfällighet, Sveriges all-&lt;br&gt;männa hypoteksbank, Konunga-&lt;br&gt;riket Sveriges statshypotekskassa,&lt;br&gt;Svenska bostadskreditkassan,&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan eller&lt;br&gt;Skeppsfartens sekundärlånekassa&lt;br&gt;eller av kreditmarknadsbolag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonder som står under Riksför-&lt;br&gt;säkringsverkets förvaltning skall&lt;br&gt;för verkets räkning förvaltas av&lt;br&gt;fullmäktige för förvaltningen av&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets fonder&lt;br&gt;(fondfullmäktige), i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i detta reglemen-&lt;br&gt;te. Om det för någon sådan fond&lt;br&gt;finns särskilda föreskrifter om för-&lt;br&gt;valtningen som avviker från regle-&lt;br&gt;mentets bestämmelser gäller dock&lt;br&gt;de föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondfullmäktige skall förvalta&lt;br&gt;fondernas medel på sådant sätt att&lt;br&gt;medlen blir till största möjliga&lt;br&gt;nytta för de försäkringar för vil-&lt;br&gt;kas räkning fonderna tillkommit.&lt;br&gt;Fondmedlen skall placeras så att&lt;br&gt;kraven på långsiktigt hög avkast-&lt;br&gt;ning, tillfredsställande betalnings-&lt;br&gt;beredskap och riskspridning samt&lt;br&gt;betryggande säkerhet tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondfullmäktige får placera&lt;br&gt;fondmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i skuldförbindelser med låg&lt;br&gt;kreditrisk, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:1093.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1622.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i obligationer garanterade av&lt;br&gt;staten, kommun eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig samfällighet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i obligationer och andra för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;förskrivningar som offentligen ut-&lt;br&gt;bjudits av svenskt bankaktiebolag&lt;br&gt;eller Nordiska investeringsbanken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andra skuldförbindelser ut-&lt;br&gt;färdade av staten, kommun eller&lt;br&gt;därmed jämförlig samfällighet,&lt;br&gt;Riksbanken, bankaktiebolag, spar-&lt;br&gt;bank, central föreningsbank eller&lt;br&gt;annan kreditinrättning, som rege-&lt;br&gt;ringen godkänner, eller av bolag,&lt;br&gt;förening eller stiftelse, i vilken&lt;br&gt;staten, kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet äger ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande, såvida&lt;br&gt;staten, kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet iklätt sig&lt;br&gt;borgen för förbindelserna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i skuldförbindelser, för vilka&lt;br&gt;fond äger säkerhet genom inteck-&lt;br&gt;ning i fast egendom eller tomträtt&lt;br&gt;inom två tredjedelar av senast&lt;br&gt;fastställda taxeringsvärde; dock&lt;br&gt;skall åbyggnad, för att inteckning&lt;br&gt;i fastigheten eller tomträtten må&lt;br&gt;godkännas, vara brandförsäkrad i&lt;br&gt;försäkringsbolag, som avses i lag-&lt;br&gt;en om försäkringsrörelse, eller i&lt;br&gt;utländsk försäkringsanstalt med&lt;br&gt;rätt att driva försäkringsrörelse&lt;br&gt;här i riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i sådana andra värdehand-&lt;br&gt;lingar, vilka regeringen i särskilt&lt;br&gt;fall efter framställning av fondfull-&lt;br&gt;mäktige prövar erbjuda fullgod&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedel tillhörande arbets-&lt;br&gt;skadefonden må därjämte placeras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i skuldförbindelser utfärdade&lt;br&gt;av företag, som har till syfte att&lt;br&gt;befordra folkhälsan eller att med-&lt;br&gt;verka till att förhindra nedsättning&lt;br&gt;av arbetsförmågan eller till att&lt;br&gt;förbättra sådan förmåga och som&lt;br&gt;enligt fondfullmäktiges prövning&lt;br&gt;anses erbjuda godtagbar säkerhet;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. med regeringens medgivande i&lt;br&gt;fastigheter, som förvärvas för så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i andra skuldförbindelser ut-&lt;br&gt;färdade av svenska aktiebolag&lt;br&gt;eller ekonomiska föreningar, till&lt;br&gt;belopp som för varje fond mot-&lt;br&gt;svarar högst fem procent av det&lt;br&gt;totala marknadsvärdet av fondens&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dant ändamål, som under 7 om-&lt;br&gt;förmäles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeras medel ur arbetsskade-&lt;br&gt;fonden i skuldförbindelse utfärdad&lt;br&gt;av företag som avses i andra&lt;br&gt;stycket 7 må utlåningen ske mot&lt;br&gt;lägre ränta än som eljest skulle&lt;br&gt;ha kunnat betingas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skyddande av fordran må&lt;br&gt;fondfullmäktige å ojfenlig auktion&lt;br&gt;eller fondbörs inköpa egendom,&lt;br&gt;som är för fordringen utmätt eller&lt;br&gt;pantsatt, så ock såsom betalning&lt;br&gt;för fordran övertaga för fordring-&lt;br&gt;en pantsatt eller annan egendom,&lt;br&gt;såvida det är uppenbart att fond&lt;br&gt;eljest skulle lida avsevärd förlust.&lt;br&gt;Egendom som sålunda förvärvats&lt;br&gt;skall åter avyttras, så snart lämp-&lt;br&gt;ligen kan ske och senast då avytt-&lt;br&gt;ring kan äga rum utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedel får inte placeras i&lt;br&gt;skuldförbindelser utställda i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta, i konvertibla skul-&lt;br&gt;debrev eller i skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondfullmäktige får handla med&lt;br&gt;optioner och terminer eller andra&lt;br&gt;likartade finansiella instrument för&lt;br&gt;att effektivisera förvaltningen av&lt;br&gt;fondernas tillgångar eller för att&lt;br&gt;skydda fondernas tillgångar mot&lt;br&gt;kursförluster eller andra risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för en tillfreds-&lt;br&gt;ställande betalningsberedskap&lt;br&gt;eller för att tillgodose kravet på&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning får&lt;br&gt;fondmedlen placeras hos Riks-&lt;br&gt;banken, annan bank eller post-&lt;br&gt;girot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att en fond&lt;br&gt;annars skulle lida en avsevärd&lt;br&gt;förlust får fondfullmäktige skydda&lt;br&gt;en fordran genom att på offenlig&lt;br&gt;auktion eller på en börs, en auk-&lt;br&gt;toriserad marknadsplats eller&lt;br&gt;någon annan reglerad marknad&lt;br&gt;köpa in egendom som är utmätt&lt;br&gt;eller pantsatt för fordringen eller&lt;br&gt;överta egendom som betalning för&lt;br&gt;fordringen. Egendom som förvär-&lt;br&gt;vats på detta sätt skall avyttras så&lt;br&gt;snart det är lämpligt och senast&lt;br&gt;då det kan ske utan förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondfullmäktige får anta ackord&lt;br&gt;vid betalnings inställelse eller kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje räkenskapsår skall&lt;br&gt;fondfullmäktige upprätta en års-&lt;br&gt;redovisning. Den skall innefatta&lt;br&gt;förvaltningsberättelse, resultat-&lt;br&gt;räkning och balansräkning. De&lt;br&gt;externa revisorer som granskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets årsredovis-&lt;br&gt;ning skall även granska fondfull-&lt;br&gt;mäktiges särskilda årsredovisning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. I fråga om placeringar av&lt;br&gt;fondmedel som har gjorts före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 4 §§ och 3 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha föjande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det av-&lt;br&gt;giftsunderlag som anges i&lt;br&gt;3 — 5 §§ för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;6,23 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 5,86&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift med&lt;br&gt;13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;4,32 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetarskyddsavgift med 0,17&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lönegarantiavgift med 0,20&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0369/prop_199596__69-3.png" style="width:26pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det av-&lt;br&gt;giftsunderlag som anges i&lt;br&gt;3 — 5 §§ för varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;5,28 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 5,86&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift med&lt;br&gt;13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,38&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;5,42 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetarskyddsavgift med 0,17&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lönegarantiavgift med 0,25&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock be-&lt;br&gt;träffande ersättning som avses i 11 kap. 2 § första stycket m och femte&lt;br&gt;stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring betala endast tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte&lt;br&gt;uppgått till 1 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av&lt;br&gt;bam eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen&lt;br&gt;motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som&lt;br&gt;arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap.&lt;br&gt;12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till bam för arbete som utförts&lt;br&gt;i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:899.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-&lt;br&gt;betstagare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna&lt;br&gt;inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfaran-&lt;br&gt;det är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947)&lt;br&gt;om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör under-&lt;br&gt;lag för nämnda skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell&lt;br&gt;förening som avses i 7 § 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet,&lt;br&gt;om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till ett halvt&lt;br&gt;basbelopp enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. före utgången av år 1992 utbetalade ersättningar från en vinstan-&lt;br&gt;delsstiftelse, som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, till den del de inte utgör ersättning för arbete för stiftelsens&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse från vilken enligt de&lt;br&gt;fyra sista meningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring skall bortses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993&lt;br&gt;om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighets-&lt;br&gt;försäkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. ersättning för arbetsskada&lt;br&gt;som inträffat före utgången av år&lt;br&gt;1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;män försäkringskassa efter utgång-&lt;br&gt;en av juni 1993 och ersättningen&lt;br&gt;utgår på grund av sådan ansvarig-&lt;br&gt;hetsförsäkring som anges i 17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. &amp;nbsp;ersättning för arbetsskada&lt;br&gt;som inträffat före utgången av år&lt;br&gt;1992 om skadan anmälts till all-&lt;br&gt;män försäkringskassa efter utgång-&lt;br&gt;en av juni 1993 och ersättningen&lt;br&gt;utgår på grund av sådan ansvarig-&lt;br&gt;hetsförsäkring som anges i 17,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. ersättning enligt 11 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket a -1, n, p och r&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna&lt;br&gt;kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning&lt;br&gt;från arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbets-&lt;br&gt;tagares kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda&lt;br&gt;yrkesgrupper och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom res-&lt;br&gt;pektive grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som&lt;br&gt;inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfallet och som för en och&lt;br&gt;samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en&lt;br&gt;halv gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En försäkrad som avses i&lt;br&gt;1 kap. 2 § skall på det avgiftsun-&lt;br&gt;derlag som anges i 3 - 5 §§ för&lt;br&gt;varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;6,92 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,03&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift med&lt;br&gt;13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,40&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;2,20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En försäkrad som avses i&lt;br&gt;1 kap. 2 § skall på det avgiftsun-&lt;br&gt;derlag som anges i 3 - 5 §§ för&lt;br&gt;varje år betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;5,82 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 6,03&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;tilläggspensionsavgift med&lt;br&gt;13,00 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,20&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsskadeavgift med 1,40&lt;br&gt;procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;arbetsmarknadsavgift med&lt;br&gt;3,30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på avgiftspliktig ersättning som betalas ut från och&lt;br&gt;med samma dag och i fråga om egenavgifter på avgifter som beräknas&lt;br&gt;på grundval av 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:514.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna&lt;br&gt;egenavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:1744) om allmänna egenav-&lt;br&gt;giflter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär sådan inkomst&lt;br&gt;som avses i 3 § skall på avgifts-&lt;br&gt;underlaget för varje år betala all-&lt;br&gt;männa egenavgifter i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsavgift med 1 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;2,95 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna avrundas var för sig&lt;br&gt;Avgift som slutar på 50 kronor a&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär sådan inkomst&lt;br&gt;som avses i 3 § skall på avgifts-&lt;br&gt;underlaget för varje år betala all-&lt;br&gt;männa egenavgifter i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsavgift med 1 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med&lt;br&gt;3,95 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till närmast hela hundratal kronor,&lt;br&gt;rundas till närmast lägre hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. De nya bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas på skattepliktig ersättning som uppbärs från och med den&lt;br&gt;dagen. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år&lt;br&gt;1995 skall därvid, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av&lt;br&gt;beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år&lt;br&gt;1995 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret&lt;br&gt;som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1956.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 detta lagstiftningsärende tar regeringen upp skilda frågor på socialför-&lt;br&gt;säkringens område, samt enstaka andra frågor på det sociala området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) föreslog regeringen att en&lt;br&gt;enhetlig ersättningsnivå om 75 % av förmånsgrundande inkomst skulle&lt;br&gt;införas i sjukersättningssystemen och i föräldraförsäkringen fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1997. Samtidigt som förslaget ingick i besparingsprogrammet,&lt;br&gt;var det ett ställningstagande för att en allmän ohälsoforsäkring också i&lt;br&gt;fortsättningen skall stå för merparten av försäkringsskyddet vid inkomst-&lt;br&gt;bortfall orsakat av sjukdom och skada. Som ett led i strävandena att&lt;br&gt;skapa en både rättvis och effektiv försäkring föreslog regeringen i&lt;br&gt;budgetpropositionen att den enhetliga ersättningen skulle utges från den&lt;br&gt;första dagen, dvs. att karensdagen skulle avskaffas. Det ingick också i&lt;br&gt;regeringens förslag att den mer precisa utformningen av försäkrings-&lt;br&gt;skyddet vid ohälsa skulle utredas vidare av Sjuk- och arbetsskadebered-&lt;br&gt;ningen (S 1993:07).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till fortsatt osäkerhet i det ekonomiska och statsfinansiella&lt;br&gt;läget ansåg emellertid regeringen i 1995 års kompletteringsproposition&lt;br&gt;(1994/95:150) det motiverat att precisera ett mer långtgående förslag. I&lt;br&gt;syfte att minska kostnaderna för försäkringarna och samtidigt ge ett&lt;br&gt;försvarligt skydd mot inkomstbortfall föreslog regeringen därför att det&lt;br&gt;redan fr.o.m. den 1 januari 1996 borde införas en enhetlig ersättnings-&lt;br&gt;nivå om 75 % av den förmånsgrundande inkomsten i sjuk- och för-&lt;br&gt;äldraförsäkringarna. Vidare föreslogs att denna nivå också borde införas&lt;br&gt;i sjuklönesystemet. Med anledning av det ansträngda budgetläget gjorde&lt;br&gt;regeringen även den bedömningen att karensdagen skulle bibehållas i&lt;br&gt;sjukförsäkringen och sjuklönesystemet. Riksdagen beslutade i enlighet&lt;br&gt;med kompletteringspropositionen (bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448).&lt;br&gt;I nya direktiv (S 1995:54) fick Sjuk- och arbetsskadeberedningen den&lt;br&gt;20 april 1995 i uppdrag att bl.a. lämna förslag till ersättningsregler i den&lt;br&gt;allmänna ohälsoforsäkringen respektive sjuklönelagen med utgångspunkt&lt;br&gt;från att ersättningsnivån vid kort eller medellång frånvaro skall uppgå&lt;br&gt;till 75 % av förmånsgrundande inkomst och att det skall finnas en&lt;br&gt;karensdag i försäkringen. Beredningen har därefter ändrat sin beteckning&lt;br&gt;till Sjuk- och arbetsskadekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) aviserade regeringen förslag&lt;br&gt;till ändring av reglerna för folkpension for gifta. Förslagen härom över-&lt;br&gt;lämnades till riksdagen i februari 1995 (prop. 1994/95:147). Social-&lt;br&gt;forsäkringsutskottet har i samband med behandlingen av förslagen upp-&lt;br&gt;märksammat att vissa ändringar erfordras till följd av detta (bet.&lt;br&gt;1994/95:SfU10). Regeringen lägger här fram förslag till nödvändiga&lt;br&gt;följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i en skrivelse till regeringen uppmärksammat&lt;br&gt;vissa konsekvenser for rätten till bostadstillägg med anledning bl.a. av&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya nordiska konventionen om social trygghet&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1994. Detta motiverar ändringar i reglerna för&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer. Det föreslås att personkretsen for bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillägg utvidgas och att inkomstberäkningen förändras för pensionärer&lt;br&gt;med utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsutskottet uttalade i ett av riksdagen godkänt betänkan-&lt;br&gt;de att det var angeläget att utreda frågan om i vilken omfattning de olika&lt;br&gt;förmånerna vid graviditet utnyttjades, samt att det förelåg ett behov av&lt;br&gt;ett fördjupat underlag för att få sjukskrivningsorsakema under senare&lt;br&gt;delen av graviditeten m.m. belysta (bet. 1992/93:SfU2, rskr. 1992/93:10).&lt;br&gt;Regeringen har med anledning av detta gett Riksförsäkringsverket ett&lt;br&gt;uppdrag med denna innebörd. Riksförsäkringsverket redovisade till&lt;br&gt;regeringen i februari 1995 med anledning av uppdraget en rapport&lt;br&gt;&amp;quot;Gravida kvinnors sjukskrivning samt uttag av havandeskapspenning,&lt;br&gt;sjukpenning och föräldrapenning under de sista sextio dagarna av gravi-&lt;br&gt;diteten&amp;quot; (RFV ANSER 1995:5). I denna proposition redovisas samman-&lt;br&gt;fattningsvis innehållet i rapporten från Riksförsäkringsverket samt rege-&lt;br&gt;ringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom bambidragsområdet föreslås, i enlighet med riksdagens uttalande,&lt;br&gt;att flerbarnstilläggen på sikt avskaffas genom att inga nya flerbarns-&lt;br&gt;tillägg beviljas efter utgången av år 1995. Samtidigt föreslås att nivån på&lt;br&gt;det förlängda barnbidraget anpassas till den redan beslutade sänkningen&lt;br&gt;av det allmänna barnbidraget (bet. 1994/95:SoU 15, rskr. 1994/95:294).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att betänkandet från Socialtjänstkommittén (SOU&lt;br&gt;1994:139) Ny socialtjänstlag efter remissbehandling för närvarande&lt;br&gt;bereds inom regeringskansliet, föreslås att lagen (1987:442) om för-&lt;br&gt;söksverksamhet med kommunal tillståndsgivning for vissa hem för vård&lt;br&gt;eller boende enligt socialtjänstlagen förlängs att gälla t.o.m. utgången av&lt;br&gt;år 1997. Förslaget innebär att försöksverksamheten med kommunal&lt;br&gt;tillståndsprövning för att bedriva enskild forskole- eller fritidsverksamhet&lt;br&gt;förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsregler mellan tillfällig föräldrapenning och vårdbidrag&lt;br&gt;gäller i dag bara bam som har fyllt tolv år. Riksförsäkringsverket har i&lt;br&gt;en rapport till regeringen, &amp;quot;Översyn av reglerna for vårdbidrag samt&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning. Redovisning av stödformer från 16 år.&amp;quot; (RFV&lt;br&gt;ANSER 1995:11), föreslagit att ändringar bör göras för att klarlägga att&lt;br&gt;dubbla ersättningar inte kan utges för samma vårdbehov for bam som är&lt;br&gt;yngre än tolv år. 1 denna proposition föreslås ändringar i reglerna med&lt;br&gt;denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150) föreslogs att ett&lt;br&gt;generellt statsbidrag till landsting och kommuner skulle införas fr.o.m. år&lt;br&gt;1996. Samtidigt skulle det statliga utjämningsbidraget till kommuner och&lt;br&gt;skatteutjämningsbidraget till landsting avskaffas. Därvid föreslogs även&lt;br&gt;att den schabloniserade ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmännen for sjukresor skulle avskaffas och att medlen i stället&lt;br&gt;skulle tillföras genom nämnda nya statsbidrag. Riksdagen godkände för-&lt;br&gt;slaget och beslutade att anslaget B 2 skulle reduceras i motsvarande mån&lt;br&gt;(bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448). Mot denna bakgrund läggs i&lt;br&gt;denna proposition fram förslag om erforderliga lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1995/96:100) redovisade regeringen sin&lt;br&gt;avsikt att fullfölja arbetet med att reformera ersättningssystemet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxentandvården. En proposition härom kommer senare i höst att före-&lt;br&gt;läggas riksdagen med inriktning att en reformerad tandvårdsförsäkring&lt;br&gt;skall kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 1996. Som ett led i arbetet&lt;br&gt;med denna reformering har det - efter riksdagens medgivande - sedan&lt;br&gt;hösten 1991 bedrivits försöksverksamheter i syfte att pröva alternativa&lt;br&gt;ersättningssystem vid tre folktandvårdskliniker med fast försäkringser-&lt;br&gt;sättning. Försöksperioden löper ut vid utgången av detta år. Med hänsyn&lt;br&gt;till tidpunkten för reformens ikraftträdande och det angelägna i att för-&lt;br&gt;söksperioden från utvärderingssynpunkt blir så lång som möjligt föreslås&lt;br&gt;att försöksverksamheterna får bedrivas längst till utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150) innehöll också för-&lt;br&gt;slag om en höjning av den enskildes avgift för inköp av prisnedsatta&lt;br&gt;läkemedel till högst 160 kronor och till 60 kronor för varje ytterligare&lt;br&gt;samtidigt inköpt sådant läkemedel. Tolkningen av utfärdade lagbestäm-&lt;br&gt;melser har i vissa fall medfört att enskilda vid samtidigt inköp av två&lt;br&gt;eller flera läkemedel fått en kostnad för det tillkommande läkemed-&lt;br&gt;let/läkemedlen som överstigit apotekets faktiska försäljningspris på&lt;br&gt;läkemedlet. Regeringen föreslår därför for att undanröja den effekt som&lt;br&gt;uppstått vid tillämpningen en ändring i lagen (1981:49) om begränsning&lt;br&gt;av läkemedelskostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, som är central förvaltningsmyndighet inom&lt;br&gt;socialförsäkringen, förvaltar vissa fonder. Det föreslås att placerings-&lt;br&gt;reglema for fondmedlen moderniseras med anledning av utvecklingen på&lt;br&gt;penningmarknaden. Vidare föreslås regler om krav på särskild årsredo-&lt;br&gt;visning for fondförvaltningen. Till grund for de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;ligger en skrivelse den 27 augusti 1992 från Riksförsäkringsverket.&lt;br&gt;Synpunkter på skrivelsen har inhämtats från Riksrevisionsverket och&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av regeringens&lt;br&gt;proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. att en&lt;br&gt;avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgif-&lt;br&gt;ten avseende uttaget av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter, SAL, skulle genomföras med början av år 1995 fram till&lt;br&gt;och med år 1998 (bet. 1994/95:FiU 1, rskr. 1994/95:145). Som skäl for&lt;br&gt;växlingen anfördes att ökade inbetalningar till arbetsmarknadsfonden var&lt;br&gt;nödvändiga för att täcka det stora underskott som uppstått i samband&lt;br&gt;med den höga arbetslösheten. Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare&lt;br&gt;sänktes därvid från 8,43 % till 6,23 % och arbetsmarknadsavgiften for&lt;br&gt;arbetsgivare höjdes i motsvarande grad från 2,12 % till 4,32 %. Det&lt;br&gt;samlade uttaget av arbetsgivaravgifterna påverkades därför inte av denna&lt;br&gt;avgiftsväxling. Samtidigt beslutade riksdagen att den allmänna egenav-&lt;br&gt;giften till sjukförsäkringen successivt skulle höjas med 1 procentenhet&lt;br&gt;per år fram till 1998 med början år 1996. Regeringen anförde i detta&lt;br&gt;sammanhang att motsvarande avgiftsväxling av socialavgifterna skulle&lt;br&gt;genomföras for dem som betalar egenavgift för inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete. Egenavgift i form av arbetsmarknadsavgift enligt SAL&lt;br&gt;infördes först fr.o.m. den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:197, bet.&lt;br&gt;1994/95:SfU:17, rskr. 1994/95:145). Från denna tidpunkt genomfördes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en motsvarande avgiftsväxling mellan sjukförsäkringsavgiften och arbets- Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;marknadsavgiften för dem som betalar egenavgift enligt SAL for in-&lt;br&gt;komster av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i samband med behandlingen av regeringens kom-&lt;br&gt;pletteringsproposition att den kostnadsbesparing som uppkommer för&lt;br&gt;arbetsgivarna med anledning av sänkningen av ersättningen till 75 % av&lt;br&gt;den förmånsgrundande inkomsten under fjärde till fjortonde dagen i en&lt;br&gt;sjuklöneperiod skall neutraliseras (prop. 1994/95:150, bet.&lt;br&gt;1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448). Regeringen lägger i denna proposi-&lt;br&gt;tion fram förslag med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1995 infördes nya regler när det gäller statliga arbetsgivares&lt;br&gt;skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Fr.o.m. denna tidpunkt är skatte-&lt;br&gt;myndigheterna handläggare av de arbetsgivaravgifter staten skall betala.&lt;br&gt;På grund härav har vissa oklarheter uppstått vad gäller omfattningen av&lt;br&gt;statens skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Regeringen föreslår ett&lt;br&gt;klarläggande vad gäller denna skyldighet. Det nu föreslagna klarläggan-&lt;br&gt;det har beretts i samråd med Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen avseende lagen (1981:691) om socialavgifter och lagen&lt;br&gt;(1994:1744) om allmänna egenavgifter får anses vara av sådan enkel be-&lt;br&gt;skaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från&lt;br&gt;Lagrådet har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En enhetlig ersättningsnivå inom sjukförsäkringen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Sjuk- och rehabiliteringsersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1962:381) om allmän försäkring och&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön ändras med anledning av riksdagens&lt;br&gt;tidigare i år fattade principbeslut om att ersättningsnivån för sjuk-&lt;br&gt;och rehabiliteringspenning och sjuklön skall vara 75 % av den för-&lt;br&gt;månsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagare med risk for särskilt omfattande sjukfrånvaro&lt;br&gt;föreslås att sjukpenningen respektive sjuklönen skall utgöra 75 % av&lt;br&gt;förmånsgrundande inkomst redan från den första dagen i en&lt;br&gt;sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda minskningsregler som finns inom sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För sjukpenningförsäkringen gäller&lt;br&gt;sedan den 1 april 1993 att den första dagen i en sjukperiod är karensdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att kompensationsgraden är 65 % för de därpå följande två dagarna&lt;br&gt;med sjukpenning i varje period och 80 % för tid därefter t.o.m. den&lt;br&gt;365:e dagen. Sedan den 1 juli 1993 utgör ersättningen efter den tre-&lt;br&gt;hundrasextiofemte dagen 70 %. Den som genomgår medicinsk behand-&lt;br&gt;ling eller medicinsk rehabilitering kan efter ansökan beviljas sjukpenning&lt;br&gt;motsvarande 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten i stället för&lt;br&gt;70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenning kan betalas ut under tid som en försäkrad deltar&lt;br&gt;i arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. Sedan den 1 april 1993 är kom-&lt;br&gt;pensationsnivån för rehabiliteringspenningen 95 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagare som har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare under de&lt;br&gt;första 14 dagarna av ett sjukdomsfall gäller sedan den 1 april 1993 att&lt;br&gt;den första dagen är karensdag. För de därpå följande två dagarna skall&lt;br&gt;sjuklönen vara 75 % och därefter 90 % av den förmånsgrundande in-&lt;br&gt;komsten de återstående dagarna av sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om sjuklön (SjLL) och lagen om allmän försäkring (AFL)&lt;br&gt;är antalet karensdagar begränsat till högst tio under en tolv-&lt;br&gt;månadersperiod, s.k. allmänt högriskskydd. Det allmänna högriskskyddet&lt;br&gt;gäller för sjuklön från varje arbetsgivare för sig eller för sjukpenning&lt;br&gt;från försäkringskassan. Någon sammanläggning av karensdagar enligt&lt;br&gt;SjLL och AFL sker inte. Syftet med det allmänna högriskskyddet i sam-&lt;br&gt;band med sjukersättning är att skydda individen från ett alltför om-&lt;br&gt;fattande inkomstbortfall till följd av karensdagsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En återinsjuknanderegel finns i SjLL och AFL för den som insjuknar&lt;br&gt;på nytt inom fem kalenderdagar. I sådana fall räknas den nya sjukperio-&lt;br&gt;den som en fortsättning på den tidigare sjukperioden vad avser karens-&lt;br&gt;dag, ersättningsnivåer och sjukperiodens eller sjuklöneperiodens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som under de närmast föregående 450 dagarna haft sjukpe-&lt;br&gt;rioder som omfattat sammanlagt minst 365 dagar skall kompensations-&lt;br&gt;nivån vara 70 % av den sjukpenninggrundande inkomsten. Vid denna&lt;br&gt;beräkning beaktas inte dagar före ett uppehåll mellan sjukperioder på&lt;br&gt;mer än 30 dagar. Sammanläggning av sjukperioder skall göras till dess&lt;br&gt;30 dagar förflutit sedan en sjukperiod avslutats utan att en ny sjukperiod&lt;br&gt;påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SjLL kan en arbetstagare som är inskriven hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan ansöka hos kassan om att få sjuklön med 90 % av lönen redan&lt;br&gt;från den första dagen i varje sjuklöneperiod och att arbetsgivaren skall få&lt;br&gt;sina kostnader för sjuklön inklusive sociala avgifter ersatta av för-&lt;br&gt;säkringskassan, s.k. särskilt högriskskydd. Ett sådant beslut kan fattas&lt;br&gt;endast om arbetstagaren lider av sjukdom som kan antas medföra ett&lt;br&gt;större antal sjukperioder med rätt till sjuklön under en tolv-&lt;br&gt;månadersperiod. En försäkrad kan enligt AFL även ansöka hos försäk-&lt;br&gt;ringskassan om att få sjukpenning med 80 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten redan från den första ersättningsdagen i varje sjuk-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att motverka att vissa arbetstagare via avtal tillförsäkras en högre&lt;br&gt;kompensationsnivå vid sjukdom än andra grupper i samhället finns det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda regler i AFL om minskning av sjukpenning i vissa fall. Det&lt;br&gt;gäller i de fall den försäkrade under sjukdom får lön från arbetsgivaren,&lt;br&gt;eller ersättning från avtalsförsäkring, som överstiger en viss nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med minskningsreglema är att kompensationen for försäkrade&lt;br&gt;vid sjukfrånvaro inte skall bli högre än 75 % av förvärvsinkomsten för&lt;br&gt;de första två ersättningsdagama som följer efter karensdagen i en sjuk-&lt;br&gt;period. För tid därefter och t.o.m. den nittionde dagen är den högsta&lt;br&gt;kompensationsnivån 90 %. Fr.o.m. den nittioförsta dagen och t.o.m. den&lt;br&gt;trehundrasextiofemte dagen är den högsta kompensationen 80 % och&lt;br&gt;därefter 70 %. Efter ansökan kan i vissa fall 80 % utges i stället för&lt;br&gt;70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens tidigare i år fattade principbeslut, om en&lt;br&gt;enhetlig ersättningsnivå, läggs i denna proposition fram förslag angående&lt;br&gt;de lagändringar som krävs. Utöver lagförslag om den sänkta ersättnings-&lt;br&gt;nivån till 75 % av förmånsgrundande inkomst föreslår regeringen att de&lt;br&gt;särskilda minskningsreglema bibehålls. Detta innebär att den helt över-&lt;br&gt;vägande delen av landets arbetstagare kommer att erhålla 85 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten fr.o.m. den femtonde dagen och t.o.m.&lt;br&gt;den nittionde dagen i varje sjukdomsfall. I avvaktan på Sjuk- och arbets-&lt;br&gt;skadekommitténs förslag förutsätter regeringen att det avtalsvägen inte&lt;br&gt;uppkommer några principiella avvikelser från den nya ersättningsnivån i&lt;br&gt;sjuklöneperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare innebär riksdagens beslut att de särskilda regler som gäller i&lt;br&gt;samband med att ersättning skall utges med 70 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten upphör att gälla samt att det högsta belopp som&lt;br&gt;kan utges i s.k. sjuklönegaranti ändras från 90 % till 75 % av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagare med risk for särskilt omfattande sjukfrånvaro föreslår&lt;br&gt;regeringen att sjukpenning respektive sjuklön skall utges med 75 % av&lt;br&gt;den förmånsgrundande inkomsten redan från den första dagen i en sjuk-&lt;br&gt;period respektive sjuklöneperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de ändrade ersättningsnivåerna föreslås ändring av&lt;br&gt;de särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på vissa ersättning-&lt;br&gt;ar i uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av riksdagens beslut framgår vidare att den kostnadsbesparing som&lt;br&gt;uppkommer för arbetsgivarna med anledning av sänkningen av sjuklönen&lt;br&gt;från 90 % till 75 % av den förmånsgrundande inkomsten under fjärde&lt;br&gt;till 14:e dagen i en sjuklöneperiod skall neutraliseras. För att denna kost-&lt;br&gt;nadsneutralitet skall uppnås behöver en höjning av sjukförsäkringsav-&lt;br&gt;giften enligt lagen (1981:691) om socialavgifter göras. Regeringens för-&lt;br&gt;slag i denna del redovisas under avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och&lt;br&gt;havandeskapspenning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om allmän försäkring ändras med anled-&lt;br&gt;ning av riksdagens tidigare i år fattade principbeslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ersättningsnivån för föräldrapenning skall vara 75 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten, avseende de dagar som ersätts med&lt;br&gt;sjukpenningbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att för den s.k. pappa- och mammamånaden utges förhöjd ersätt-&lt;br&gt;ning motsvarande 85 % av den sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ersättningsnivån inom den tillfälliga föräldrapenningen sänks till&lt;br&gt;75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den förhöjda ersättningen från 15:e dagen i den tillfälliga för-&lt;br&gt;äldrapenningen slopas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att havandeskapspenningen utgår med 75 % av den sjukpennig-&lt;br&gt;grundande inkomsten under hela den tid förmånen utges samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att de ändrade ersättningsnivåerna skall avse samtliga som får del&lt;br&gt;av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspen-&lt;br&gt;ning avseende tid fr.o.m. den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Föräldraförsäkringen, som regleras i&lt;br&gt;4 kap. AFL, består av två huvudförmåner, föräldrapenning och tillfällig&lt;br&gt;föräldrapenning. Havandeskapspenningen regleras i 3 kap. 9 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenning med anledning av barns födelse eller ett adoptivbarns&lt;br&gt;ankomst utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Om&lt;br&gt;föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har vardera föräldern&lt;br&gt;rätt till föräldrapenning under minst 225 dagar, för bam födda före den&lt;br&gt;1 januari 1995 minst 90 av de 450 dagarna. En förälder har dock rätt att&lt;br&gt;avstå från att uppbära föräldrapenning till förmån för den andre för-&lt;br&gt;äldern. För bam födda efter den 1 januari 1995 gäller att överlåtelse kan&lt;br&gt;ske med undantag för föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpen-&lt;br&gt;ning såvitt avser en tid om 30 dagar för varje bam, s.k. pappa- och&lt;br&gt;mammamånad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För 360 av de 450 dagarna betalas föräldrapenning med belopp&lt;br&gt;motsvarande förälderns sjukpenning, dock lägst 60 kr per dag, (garanti-&lt;br&gt;nivån). Ersättningen avseende bam födda efter den 1 januari 1995 är för&lt;br&gt;närvarande 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för 300 av&lt;br&gt;dagarna och de resterande dagarna ersätts med 90 % av den sjukpenning&lt;br&gt;grundande inkomsten. För bam födda före 1 januari 1995 är ersättningen&lt;br&gt;för närvarande 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för 360 av&lt;br&gt;dagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återstående 90 dagar utges föräldrapenning med belopp enligt&lt;br&gt;garantinivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma nödvändiga besparingar, för att sanera statens&lt;br&gt;finanser, och för att åstadkomma en enhetlig ersättningsnivå har riks-&lt;br&gt;dagen tidigare beslutat att ersättningsnivån inom föräldrapenningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sänkas till 75 % av den sjukpenning grundande inkomsten avseende de&lt;br&gt;dagar med föräldrapenning som ersätts med sjukpenningbelopp och som&lt;br&gt;inte ingår i den s.k. pappa- eller mammamånaden. För pappa- och mam-&lt;br&gt;mamånaden skall förhöjd ersättning utges motsvarande 85 % av den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten. De nya ersättningsnivåerna avses om-&lt;br&gt;fatta all föräldrapenning som avser tid fr.o.m. den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som behöver avstå från&lt;br&gt;förvärvsarbete för att vårda bam under tolv år till följd av sjukdom eller&lt;br&gt;smitta hos barnet eller hos barnets ordinarie vårdare eller vid besök i&lt;br&gt;samhällets förebyggande barnhälsovård. Tillfällig föräldrapenning utges&lt;br&gt;vidare i samband med vårdbehov som uppkommer till följd av att bar-&lt;br&gt;nets andra förälder besöker läkare med ett annat bam till någon av för-&lt;br&gt;äldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning kan också utges för vård av bam som har&lt;br&gt;fyllt 12 men inte 16 år i de fall barnet på grund av sjukdom, psykisk ut-&lt;br&gt;vecklingsstörning eller annat funktionshinder är i behov av särskild till-&lt;br&gt;syn eller vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges under högst 60 dagar per bam och år.&lt;br&gt;När de 60 dagarna är uttagna kan ersättning betalas ut under ytterligare&lt;br&gt;högst 60 dagar per bam och år. De ytterligare 60 dagarna kan inte utges&lt;br&gt;vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. Under år 1993 utgavs till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning för vård av bam för drygt 50 % av de förmånsbe-&lt;br&gt;rättigade barnen. Antalet ersatta dagar med tillfällig föräldrapenning för&lt;br&gt;vård av bam under år 1993 var 5,5 miljoner dagar och det genomsnitt-&lt;br&gt;liga antalet uttagna dagar för dessa bam var 8,0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfällig föräldrapenning utges även till fader som avstår från förvärvs-&lt;br&gt;arbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen,&lt;br&gt;hjälpa till i hemmet eller vårda annat bam. Sådana s.k. pappadagar utges&lt;br&gt;med högst tio dagar per bam och utges inte för tid efter 60:e dagen efter&lt;br&gt;barnets hemkomst. Under år 1993 tog 79 % av de nyblivna papporna ut&lt;br&gt;sådan tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar med bam som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade kan få ersättning för 10 kontaktdagar&lt;br&gt;per bam och år. Dagarna kan tas ut från barnets födelse till dess barnet&lt;br&gt;fyller 16 år. Dessa kontaktdagar kan bl.a. användas vid föräldrautbild-&lt;br&gt;ning, invänjning i skola, daghem eller vid besök i skola eller daghem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma ytterligare besparingar, för att sanera statens finan-&lt;br&gt;ser, har riksdagen beslutat införa en enhetlig ersättningsnivå inom den&lt;br&gt;tillfälliga föräldrapenningen med 75 % av den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten. Ersättningen skall också i fortsättningen utges från första&lt;br&gt;dagen dock skall den förhöjda ersättningen från 15:e dagen i den till-&lt;br&gt;fälliga föräldrapenningen för vård av bam slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning kan utges till blivande mödrar, som under gravi-&lt;br&gt;ditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta sitt vanliga&lt;br&gt;arbete och inte kan omplaceras. Denna utges tidigast fr.o.m. den sex-&lt;br&gt;tionde dagen före den beräknade förlossningen och längst t.o.m den elfte&lt;br&gt;dagen före denna tidpunkt. Har kvinnan blivit avstängd från sitt arbete&lt;br&gt;därför att arbetsmiljön kan medföra risk för fosterskador utges ersättning&lt;br&gt;fr.o.m. dagen för avstängningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen vid havandeskapspenning är för närvarande 65 % av den Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten för de tre första dagarna och 80 % av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten för tiden därefter. Även för havan-&lt;br&gt;deskapspenning avses ersättningsnivån vara enhetlig genom att ersätt-&lt;br&gt;ningen för samtliga dagar skall utges med 75 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Vissa övriga ersättningsslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet&lt;br&gt;för närståendevård och lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd ändras i enlighet med riksdagens tidigare i år fattade princip-&lt;br&gt;beslut om att ersättningsnivån för bl.a. närståendepenning skall vara&lt;br&gt;75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smitt-&lt;br&gt;bärare skall vara 80 % av den förmånsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ersättning i form av närståendepen-&lt;br&gt;ning utges till närstående som avstår från förvärvsarbete för att vårda en&lt;br&gt;svårt sjuk person. Ersättningen kan fr.o.m. år 1992 utges även vid vård&lt;br&gt;på sjukvårdsinrättning. Närståendepenning utges för närvarande med&lt;br&gt;80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för samtliga dagar i er-&lt;br&gt;sättningsperioden. Rätten till ledighet är knuten till ersättningsrätten.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 juli 1994 utökades antalet ersättningsdagar från 30 till&lt;br&gt;högst 60 dagar för varje person som vårdas. Fr.o.m. den 1 juni 1993 kan&lt;br&gt;närståendepenning även utges med högst 240 dagar för vård av en per-&lt;br&gt;son som blivit HIV-smittad vid användning av blodprodukter inom den&lt;br&gt;svenska hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga personskadeskyddet omfattar den som tjänstgör inom total-&lt;br&gt;försvaret eller medverkar i räddningstjänst samt den som är häktad eller&lt;br&gt;intagen på kriminalvårdsanstalt, annan anstalt eller på speciella hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med riksdagens tidigare i år fattade principbeslut om att er-&lt;br&gt;sättningsnivån för bl.a. närståendepenning skall vara 75 % av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten bör regler härom införas i lagen om ersätt-&lt;br&gt;ning och ledighet för närståendevård samt i lagen om statligt person-&lt;br&gt;skadeskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en smittbärare avses enligt lagen om ersättning till smittbärare&lt;br&gt;den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat&lt;br&gt;sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen. Smittsamma sjukdomar in-&lt;br&gt;delas enligt smittskyddslagen (1988:1472) i samhällsfarliga sjukdomar&lt;br&gt;och övriga smittsamma sjukdomar. Rätt till smittbärarpenning föreligger&lt;br&gt;för den som måste avstå från förvärvsarbete på grund av beslut enligt&lt;br&gt;smittskyddslagen eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av sistnämnda lag. Rätt till smittbärarpenning&lt;br&gt;föreligger även när någon självmant genomgår en läkarundersökning&lt;br&gt;eller en hälsokontroll som syftar till att utröna om han är smittad av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhällsfarlig sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada som kan Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;göra livsmedel som han hanterar otjänligt till människoföda. Under bud-&lt;br&gt;getåret 1994/95 uppgick kostnaden för smittbärarpenning till ca 5 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till smittbärarpenningens särskilda syfte föreslås att denna&lt;br&gt;ersättning även fortsättningsvis skall motsvara 80 % av den förmåns-&lt;br&gt;grundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Försäkringen mot kostnader för sjuklön samt&lt;br&gt;försäkringen mot vissa semesterlönekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkningen av de sammanlagda lönekost-&lt;br&gt;naderna enligt lagen om sjuklön och lagen (1993:16) om försäkring&lt;br&gt;mot vissa semesterlönekostnader skall bortses från avgiften enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen om sjuklön infördes den&lt;br&gt;1 januari 1992 och enligt 17 § denna lag kan arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda beräknade lönekostnader för ett kalenderår inte överstiger 90 bas-&lt;br&gt;belopp försäkra sig hos försäkringskassan mot kostnaden för sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om försäkring mot vissa semesterlönekostnader infördes den&lt;br&gt;1 juli 1993 och enligt 1 § denna lag kan en arbetsgivare vars samman-&lt;br&gt;lagda beräknade lönekostnader för ett kalenderår inte överstiger 90 bas-&lt;br&gt;belopp försäkra sig hos försäkringskassan mot vissa semesterlönekost-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna enligt 17 § lagen&lt;br&gt;om sjuklön och 1 § lagen om försäkring mot vissa semesterlönekost-&lt;br&gt;nader skall bortses från avgifter enligt lagen om socialavgifter och skatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i rapporten &amp;quot;Försäkring mot kostnader för&lt;br&gt;sjuklön &amp;amp; Försäkring mot vissa semesterlönekostnader&amp;quot; (RFV ANSER&lt;br&gt;1995:9) redovisat en uppföljning av försäkringskassornas handläggning&lt;br&gt;av ärenden om försäkring mot kostnader för sjuklön och försäkring mot&lt;br&gt;vissa semesterlönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket föreslår i rapporten att den fr.o.m den 1 januari&lt;br&gt;1995 införda avgiften enligt lagen om allmän löneavgift i likhet med av-&lt;br&gt;gifter enligt lagen om socialavgifter och skatt enligt lagen om särskild&lt;br&gt;löneskatt på vissa förvärvsinkomster inte skall inräknas i det löneunder-&lt;br&gt;lag som ligger till grund för den försäkringsavgift som arbetsgivarna&lt;br&gt;skall erlägga för försäkringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad Riksförsäkringsverket anfört föreslår regeringen att&lt;br&gt;den allmänna löneavgiften inte skall ingå i beräkningen av de samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnaderna enligt 17 § lagen om sjuklön och 1 § lagen om&lt;br&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Sjuklön vid upprepade korttidsanställningar hos samma Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av om rätt till sjuklön föreligger&lt;br&gt;enligt lagen om sjuklön skall, när fråga är om sammanräkning av&lt;br&gt;flera anställningar hos samma arbetsgivare, en arbetstagares samtliga&lt;br&gt;anställningar medräknas så länge inte tiden mellan respektive anställ-&lt;br&gt;ning överstiger fjorton dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln för rätt till sjuklön en-&lt;br&gt;ligt lagen om sjuklön är att arbetstagaren har anställts tills vidare eller&lt;br&gt;har ett tidsbegränsat anställningsavtal som avser en månad eller längre.&lt;br&gt;Enligt 3 § första stycket lagen om sjuklön inträder rätten till sjuklön, om&lt;br&gt;den avtalade anställningstiden är kortare än en månad, endast om arbets-&lt;br&gt;tagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalender-&lt;br&gt;dagar i följd. Enligt andra stycket i nämnda lagrum gäller att om en&lt;br&gt;arbetstagare anställs på nytt av samma arbetsgivare inom fjorton kalen-&lt;br&gt;derdagar från det att den föregående anställningen upphörde, skall denna&lt;br&gt;oavsett avbrottet medräknas vid beräkning av kvalifikationstiden i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i rapporten &amp;quot;Effekter och resultat av sjuk-&lt;br&gt;lönereformen, karensdagen och sänkta kompensationsnivåer inom sjuk-&lt;br&gt;penningförsäkringen&amp;quot; (RFV ANSER 1995:14) föreslagit ändring i sjuk-&lt;br&gt;lönelagen när det gäller sammanräkning av korta anställningsperioder.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket föreslår i sin rapport att samtliga anställningsperio-&lt;br&gt;der medräknas om tiden mellan anställningarna inte överstiger fjorton&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 likhet med vad Riksförsäkringsverket anfört föreslår regeringen att&lt;br&gt;vid beräkning av om rätt till sjuklön föreligger skall, när fråga är om&lt;br&gt;sammanräkning av flera anställningar hos samma arbetsgivare, samtliga&lt;br&gt;anställningar medräknas så länge inte tiden mellan respektive anställning&lt;br&gt;överstiger fjorton dagar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Pensionsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Vissa följdändringar med anledning av sänkt folkpension&lt;br&gt;för gifta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I samband med att reglerna för folkpension för&lt;br&gt;gifta ändras den 1 januari 1996 skall vissa följdändringar ske avseen-&lt;br&gt;de retroaktiv utbetalning av folkpension resp, bostadstillägg till pen-&lt;br&gt;sionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I budgetpropositionen (prop.&lt;br&gt;1994/95:100, bil. 6) aviserade regeringen forslag till ändring i 6 kap. 2 §&lt;br&gt;och 7 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avseende folkpen-&lt;br&gt;sion for gifta. Regeringen återkom med lagförslag härom i prop.&lt;br&gt;1994/95:147 Rätten till förtidspension och sjukpenning samt folkpension&lt;br&gt;för gifta. Förslaget innebär att folkpensionens storlek skall vara oberoen-&lt;br&gt;de av om maken uppbär pension eller inte. Detta medför att folkpensio-&lt;br&gt;nen sänks för de pensionärer vars make inte uppbär pension. Riksdagen&lt;br&gt;har ställt sig bakom förslaget (bet. 1994/95:SfU 10, rskr. 1994/95:343).&lt;br&gt;Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i bestämmelserna om folkpension för gifta föranleder&lt;br&gt;vissa följdändringar. Bestämmelserna i lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;gällande garantiregel för makar samt gällande retroaktiv utbetalning av&lt;br&gt;folkpension blir i och med ändringarna av bestämmelserna om folkpen-&lt;br&gt;sion för gifta inte längre adekvata efter den 1 januari 1996. Dessa regler&lt;br&gt;bör därför upphävas. På grund härav bör en bestämmelse om minskning&lt;br&gt;av förmån vid retroaktiv utbetalning av bostadstillägg införas i lagen&lt;br&gt;(1994:308) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Ändring i lagen om bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I samband med ikraftträdandet av den nya nordiska konventionen om&lt;br&gt;social trygghet fr.o.m. den 1 januari 1994, har Riksförsäkringsverket i&lt;br&gt;skrivelse till regeringen uppmärksammat vissa konsekvenser för rätten&lt;br&gt;till bostadstillägg. Med anledning av detta föreslår regeringen två änd-&lt;br&gt;ringar som rör personer med utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Utökad personkrets för rätt till bostadstillägg till pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personkretsen för rätt till bostadstillägg enligt&lt;br&gt;lagen om bostadstillägg till pensionärer utökas till att omfatta alla&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige och som uppbär pension enligt lagstiftning-&lt;br&gt;en i en stat som ingår i Europeiska unionen eller Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 27 i den nya nordiska&lt;br&gt;konventionen skall grundpension till en nordisk medborgare som intill&lt;br&gt;konventionens ikraftträdande har utgetts enligt bestämmelserna i den&lt;br&gt;gamla konventionen eller enligt nationell lagstiftning räknas om. Avsik-&lt;br&gt;ten med omräkningen är att rätten till och storleken av de löpande pen-&lt;br&gt;sionerna skall bedömas med tillämpning av reglerna i rådets förordning&lt;br&gt;(EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när&lt;br&gt;anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom ge-&lt;br&gt;menskapen (EGT, specialutgåva 1994, område 5, volym 3, sid 13). Reg-&lt;br&gt;lerna innebär att pensionären skall ha rätt till pension från vart och ett av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de länder där han eller hon har förvärvsarbetat eller varit bosatt i för-&lt;br&gt;hållande till intjänad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett antal svenska omräkningsfall enligt den nya nordiska konven-&lt;br&gt;tionen har det visat sig att pensionstagare som tidigare uppburit pension&lt;br&gt;från Sverige och annat nordiskt land inte längre har rätt till pension från&lt;br&gt;Sverige. Pensionstagaren kan t.ex. ha flyttat till Sverige efter det att&lt;br&gt;pensionsfallet har inträffat. Enligt de nuvarande reglerna om bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer innebär detta att de inte längre är berättigade till&lt;br&gt;bostadstillägg. Detsamma gäller vid nybeviljande om vederbörande inte&lt;br&gt;får pension enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen om bostadstillägg till pensionärer kan bostadstillägg&lt;br&gt;lämnas till den som uppbär ålderspension, förtidspension, omställnings-&lt;br&gt;pension eller särskild efterlevandepension enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring. En pensionär som har en utländsk pension och som omfattas av&lt;br&gt;förordning nr 1408/71 är också berättigad till bostadstillägg. Enligt&lt;br&gt;denna förordnings artikel 10 a föreligger nämligen rätt till bostadstillägg&lt;br&gt;för den som i stället för svensk pension har pension från ett annat med-&lt;br&gt;lemsland i den Europeiska unionen. Genom EES-avtalet gäller mot-&lt;br&gt;svarande för den som uppbär pension från de EFTA-länder som ingår i&lt;br&gt;det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer som inte omfattas av förordningen men som ändå har&lt;br&gt;pension från något av dessa länder finns däremot ingen rätt till bostads-&lt;br&gt;tillägg vare sig enligt lagen om bostadstillägg eller förordning nr&lt;br&gt;1408/71. Det handlar om en mycket liten grupp personer från främst de&lt;br&gt;nordiska länderna som har pension trots att de aldrig förvärvsarbetat. Det&lt;br&gt;kan också röra personer som inte är medborgare i en medlemstat i unio-&lt;br&gt;nen men som har pension från ett sådant land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är rimligt att även dessa personer skall vara&lt;br&gt;berättigade till bostadstillägg och föreslår därför en ändring i lagen om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer. Regeringen föreslår att personkretsen ut-&lt;br&gt;ökas till att omfatta alla pensionärer som är bosatta i Sverige och som&lt;br&gt;uppbär pension enligt lagstiftning i en stat som ingår i Europeiska unio-&lt;br&gt;nen eller i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det kan fram-&lt;br&gt;hållas att för pensionärer från andra medlemsländer i unionen gäller inte&lt;br&gt;någon ovillkorlig rätt till bosättning i en annan medlemsstat. För rätt till&lt;br&gt;bosättning i en annan medlemsstat krävs att de skall ha sin försörjning&lt;br&gt;tryggad i sådan omfattning att de inte ligger värdlandets välfärdssystem&lt;br&gt;till last. För svenskt vidkommande innebär detta att de skall ha egna&lt;br&gt;medel som motsvarar hel oavkortad folkpension inklusive motsvarande&lt;br&gt;pensionstillskott för en svensk pensionär i motsvarande ålder samt täckta&lt;br&gt;bostadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär att de pensionärer som före omräk-&lt;br&gt;ning enligt den nya nordiska konventionen uppbar bostadstillägg återfår&lt;br&gt;detsamma. Därutöver kan ytterligare personer tillkomma. Det torde&lt;br&gt;emellertid inte bli fråga om någon stor kostnadsökning. Tillsammans&lt;br&gt;med förslaget i avsnitt 5.2.2 nedan, bedöms förändringarna vara kost-&lt;br&gt;nadsneutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Inkomst av utländsk pension vid beräkning av bostadstillägg Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadstillägg skall viss del&lt;br&gt;av utländsk pension räknas in i årsinkomsten. I de fall den svenska&lt;br&gt;folkpensionen är avkortad skall som årsinkomst dock inte räknas den&lt;br&gt;del av utländsk pension som tillsammans med utbetald folkpension&lt;br&gt;uppgår till vad pensionstagaren skulle ha haft om folkpensionen vore&lt;br&gt;oavkortad. För en pensionär som inte uppbär folk- eller tilläggspen-&lt;br&gt;sion undantas från inkomstberäkningen ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;oavkortad folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt reglerna för bostadstillägg&lt;br&gt;skall inte folkpension räknas som inkomst. Som folkpension räknas även&lt;br&gt;folkpensionsförmåner såsom pensionstillskott. Även grundpension från&lt;br&gt;de nordiska länderna räknas som folkpension, dvs. en pension som inte&lt;br&gt;är intjänad genom förvärvsarbete, och påverkar därmed inte bostads-&lt;br&gt;tilläggets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nya nordiska konventionen om social trygghet finns inte längre&lt;br&gt;någon samordningsbestämmelse mellan nordiska grundpensioner. Detta&lt;br&gt;innebär att en pensionär kan uppbära folkpension eller grundpension från&lt;br&gt;två nordiska länder och därmed få en sammanlagd folkpension (grund-&lt;br&gt;pension) som totalt överstiger vad en pensionär maximalt kan få från ett&lt;br&gt;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En princip vid inkomstberäkningen för bostadstillägg är att ett belopp&lt;br&gt;motsvarande ett folkpensionsbelopp inklusive ett pensionstillskott är&lt;br&gt;fribelopp som inte skall räknas som inkomst. Till följd av den nya nor-&lt;br&gt;diska konventionen kan en pensionär uppbära folkpension (grundpen-&lt;br&gt;sion) från mer än ett land. En sådan pensionär kan därför ha en högre&lt;br&gt;pension och ett högre ffibelopp än vad en pensionär med endast svensk&lt;br&gt;folkpension kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får anses rimligt att grundpension - folkpension och pensionstill-&lt;br&gt;skott - på samma sätt som nu gäller inte skall reducera bostadstillägget.&lt;br&gt;Allmän pension därutöver bör emellertid enligt regeringens mening redu-&lt;br&gt;cera bostadstillägget. Reglerna for bostadstillägg bör därför ändras så att&lt;br&gt;all pension utöver ett for den försäkrade beräknat belopp av folkpension&lt;br&gt;och pensionstillskott skall räknas som inkomst och därmed reducera&lt;br&gt;bostadstillägget. Med pensionstillskott menas här beloppet före samord-&lt;br&gt;ning med ATP och utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att svensk folkpension inklusive pensionstillskott&lt;br&gt;alltid räknas som fribelopp som inte skall räknas in i årsinkomsten. Om&lt;br&gt;den svenska folkpensionen är oavkortad, dvs. inte är avkortad med tret-&lt;br&gt;tionde- eller fyrtiondedelar enligt 5 kap. lagen om allmän försäkring, kan&lt;br&gt;ytterligare pension inte räknas in i fribeloppet. All utländsk pension skall&lt;br&gt;således i sådana fall räknas som inkomst vid beräkning av bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pensionär som får sin svenska folkpension beräknad efter trettion-&lt;br&gt;de- eller fyrtiondedelar får förbehålla sig ett belopp som motsvarar vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denne pensionär skulle ha fått i fribelopp om pensionen vore oavkortad.&lt;br&gt;För en pensionär som t.ex. har folkpension med 20 trettiondedelar blir&lt;br&gt;fribeloppet således lika med den svenska folkpensionen, inklusive ev.&lt;br&gt;tilläggspension som reducerat pensionstillskottet, plus utländsk pension&lt;br&gt;motsvarande maximalt 10 trettiondelar svensk pension. För en pensionär&lt;br&gt;som saknar rätt till folk- eller tilläggspension motsvaras ffibeloppet av&lt;br&gt;oavkortad folkpension inklusive pensiontillskott till en ålderspensionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All pension enligt utländsk lagstiftning påverkar således den årsin-&lt;br&gt;komst som ligger till grund för bostadstillägget. För att rätt bostads-&lt;br&gt;tillägg skall kunna utges fordras uppgift om såväl inkomstbaserad som&lt;br&gt;bosättningsbaserad utländsk pension. Enligt nuvarande regler får bostads-&lt;br&gt;tillägget räknas om när en med tilläggspension jämförlig utländsk ersätt-&lt;br&gt;ning betalas ut. Av administrativa skäl bör detta ändras så att omräkning&lt;br&gt;får ske vid ändring av all form av utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att flertalet pensionärer med folkpension (grundpen-&lt;br&gt;sion) från mer än ett nordiskt land får lägre bostadstillägg medan pensio-&lt;br&gt;närer som i dag har en avkortad svensk pension och en utländsk arbets-&lt;br&gt;relaterad pension får ett högre ffibelopp och därmed högre bostads-&lt;br&gt;tillägg. Flertalet av de berörda får dock minskat bostadstillägg varför&lt;br&gt;förändringen totalt ger minskade kostnader. Effekten på statsbudgeten är&lt;br&gt;på grund av antalet berörda begränsad. Tillsammans med förslaget under&lt;br&gt;avsnitt 5.2.1 ovan bedöms förändringarna vara kostnadsneutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Gravida kvinnors sjukskrivning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna om olika socialförsäkringsersätt-&lt;br&gt;ningar som kan utges till kvinnor under senare delen av graviditeten&lt;br&gt;bör för närvarande inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen har uttalat att det är&lt;br&gt;angeläget att utreda frågan om i vilken omfattning de olika förmånerna&lt;br&gt;vid graviditet utnyttjas. Enligt socialförsäkringsutskottet föreligger också&lt;br&gt;behov av ett fördjupat underlag för att få sjukskrivningsorsakema under&lt;br&gt;senare delen av graviditeten och sambandet med havandeskapspenningen&lt;br&gt;belysta. Utskottet har anfört bl.a. att det får ankomma på regeringen att&lt;br&gt;ta ställning till om underlaget bör föranleda några åtgärder. Riksdagen&lt;br&gt;har som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet anfört (bet.&lt;br&gt;1992/93:SfU2, rskr. 1992/93:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 8 september 1994 uppdrog regeringen åt&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket att utreda frågan om i vilken omfattning de olika&lt;br&gt;socialförsäkringsförmånerna används under senare delen av graviditeten.&lt;br&gt;I uppdraget ingick att verket, inom givna utgiftsramar, fritt kunde lämna&lt;br&gt;förslag till eventuella förändringar av förmånssystemet inom socialför-&lt;br&gt;säkringen som berör gravida kvinnor. Uppdraget redovisas i rapporten&lt;br&gt;&amp;quot;Gravida kvinnors sjukskrivning samt uttag av havandeskapspenning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukpenning och föräldrapenning under de sista sextio dagarna av gravi-&lt;br&gt;diteten&amp;quot; (RFV ANSER 1995:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen från Riksförsäkringsverket omfattar alla mödrar till bam&lt;br&gt;födda år 1992. När det gäller ersättning under de sista sextio dagarna av&lt;br&gt;graviditeten har jämförelse gjorts med en tidigare undersökning som har&lt;br&gt;redovisats i rapporten &amp;quot;Undersökning av havandeskapsärendena&amp;quot; (RFV&lt;br&gt;ANSER 1988:4). Denna undersökning avsåg mödrar till bam födda år&lt;br&gt;1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Havandeskapspenning får enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring utges till gravid kvinna om havandeskapet satt ned hen-&lt;br&gt;nes förmåga att utföra uppgifterna i hennes förvärvsarbete med minst en&lt;br&gt;fjärdedel. Havandeskapspenning kan även beviljas en gravid kvinna med&lt;br&gt;ett arbete som hon enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) inte får utföra&lt;br&gt;under graviditeten på grund av risk för fosterskador. I båda dessa fall får&lt;br&gt;kvinnan havandeskapspenning endast om hon inte kan omplaceras till&lt;br&gt;annat mindre ansträngande eller mindre riskfyllt arbete. När det gäller&lt;br&gt;havandeskapspenning på grund av arbetsmiljörisker kan ersättning be-&lt;br&gt;talas ut under hela graviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gravid kvinna har vidare rätt att vara ledig från sitt arbete och upp-&lt;br&gt;bära föräldrapenning fr.o.m. den sextionde dagen före beräknad ned-&lt;br&gt;komst. Sjukpenning eller sjuklön utges vid sjukdom som sätter ned den&lt;br&gt;försäkrades arbetsförmåga med minst en fjärdedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen från Riksförsäkringsverket visar att färre kvinnor varit&lt;br&gt;sjukskrivna under graviditetens sista sextio dagar år 1992 jämfört med&lt;br&gt;tidigare undersökning och att fler kvinnor tagit ut föräldrapenning före&lt;br&gt;barnets födelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kvinnor som födde bam år 1992 hade 72 % ersättning med&lt;br&gt;sjukpenning och/eller sjuklön under någon del av graviditetstiden. Kvin-&lt;br&gt;norna hade i genomsnitt 2,3 sjukfall under graviditeten. Den yngsta&lt;br&gt;kvinnogruppen hade högst antal sjukfall medan sjukfallens längd ökade&lt;br&gt;med stigande ålder. Medeltalet av ersatta dagar med sjukpenning/sjuklön&lt;br&gt;var 29 dagar. De flesta har fått hel ersättning utbetald. Mer än en tredje-&lt;br&gt;del av sjukfallen hade sjukskrivningsorsaker som bedömdes ha någon&lt;br&gt;koppling till graviditeten. Den vanligast förekommande graviditetsrela-&lt;br&gt;terade diagnosen var ryggsjukdomar/ryggbesvär. Andra graviditetsrelate-&lt;br&gt;rade diagnoser var bl.a. onormal trötthet, upprepade missfall, illamående,&lt;br&gt;skelett- och ledsjukdomar i rygg/bäcken eller nedre extremiteter, blöd-&lt;br&gt;ning i tidig graviditet och högt blodtryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uttag av ersättning under de sista sextio dagarna av&lt;br&gt;graviditeten har andelen kvinnor som ansökt om havandeskapspenning år&lt;br&gt;1992 ökat något jämfört med undersökningen av mödrar till bam födda&lt;br&gt;år 1987. År 1992 var det 27 % av de blivande mödrama som ansökte&lt;br&gt;om havandeskapspenning, år 1987 var motsvarande 25 %. Fler har fått&lt;br&gt;avslag på sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vanligt att kvinnor som fått avslag på ansökan om havandeskaps-&lt;br&gt;penning i stället uppbär sjukpenning. Längden på perioderna med havan-&lt;br&gt;deskapspenning har minskat med fem dagar. Uppföjningen visade att&lt;br&gt;kvinnor som arbetar inom hälsovården och äldreomsorgen utgjorde mer&lt;br&gt;än hälften av de kvinnor som beviljats havandeskapspenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt hade år 1992 ca 76 % av kvinnorna haft ersättning i form av&lt;br&gt;sjukpenning och/eller sjuklön, föräldrapenning eller havandeskapspen-&lt;br&gt;ning under någon del av de sista sextio dagarna av graviditeten. Det är&lt;br&gt;en mindre andel än enligt undersökningen år 1987 då 81 % av kvinnorna&lt;br&gt;hade uppburit någon av de nämnda ersättningarna. En större andel kvin-&lt;br&gt;nor hade tagit ut enbart föräldrapenning och föräldrapenning i kombina-&lt;br&gt;tion med sjukpenning/sjuklön i jämförelse med tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av uppföljningen från Riksförsäkringsverket framgår det tydligt att&lt;br&gt;många gravida kvinnor anser sig ha svårigheter att fortsätta arbetet under&lt;br&gt;den senare delen av graviditeten. Verket anför att kvinnornas behov av&lt;br&gt;ledighet inte kan ifrågasättas men däremot tendensen att betrakta mer&lt;br&gt;eller mindre normala besvär under graviditeten som sjukdom. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket erinrar att vid den förra undersökningen avseende mödrar&lt;br&gt;till bam födda år 1987 framfördes önskemål från många försäkrings-&lt;br&gt;kassor att låta havandeskapspenningen upphöra som självständig förmån&lt;br&gt;och i stället utöka föräldrapenningen med 30 dagar som endast skulle få&lt;br&gt;tas ut före förlossningen. Detta beräknades innebära en kostnadsökning&lt;br&gt;för försäkringen med drygt 340 mkr. Om en sådan förändring skulle&lt;br&gt;göras i dag beräknas kostnadsökningen för försäkringen enligt Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket till drygt 700 mkr. under förutsättning att rätten till&lt;br&gt;havandeskapspenning och sjukpenning helt upphör under de 30 sista&lt;br&gt;dagarna av graviditeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns en tendens till en mer restriktiv sjukskrivnings-&lt;br&gt;policy och ett minskat uttag av sjukpenning kan ett annat alternativ en-&lt;br&gt;ligt Riksförsäkringsverket vara att tillskapa en generell möjlighet till&lt;br&gt;ledighet med ersättning. Om rätten till sjukpenning och havandeskaps-&lt;br&gt;penning t.ex. skulle upphöra under de sista 60 dagarna före beräknad&lt;br&gt;förlossning skulle föräldrapenningen kunna utökas med högst 20 dagar&lt;br&gt;utan kostnadsökning för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet är enligt Riksförsäkringsverket att tillskapa en ge-&lt;br&gt;nerell möjlighet till ledighet med ersättning genom att förlägga 60 dagar&lt;br&gt;av det nuvarande totala antalet föräldrapenningdagar till tiden före för-&lt;br&gt;lossningen. Dagarna skulle inte kunna sparas för att tas ut efter det att&lt;br&gt;bamet är fött. Riksförsäkringsverket vill i sin uppföljning inte förorda&lt;br&gt;något av de här nämnda alternativen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har många försäkringskassor tagit upp frågan om gra-&lt;br&gt;vida kvinnors sjukskrivning med mödrahälsovårdsöverläkare och gemen-&lt;br&gt;samt kommit fram till ändrad sjukskrivningspolicy for att minska de&lt;br&gt;gravida kvinnornas sjukskrivning. Dessa försäkringskassor anser, enligt&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket, att det är samarbetet med en mer restriktiv sjuk-&lt;br&gt;skrivningspolicy som alla försäkringskassor bör arbeta vidare med. Det&lt;br&gt;tidigare önskemålet om att havandeskapspenningen skulle upphöra och&lt;br&gt;att speciella föräldrapenningdagar skulle införas anses inte längre lika&lt;br&gt;aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av uppföljningen som genomförts av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket föreslår regeringen för närvarande inga förändringar av&lt;br&gt;socialförsäkringsersättningama som utgår till kvinnor under graviditetens&lt;br&gt;senare del. Regeringen anser det dock vara angeläget att det samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som pågår mellan försäkringskassor och mödrahälsovård fortsätter och&lt;br&gt;utvidgas till alla försäkringskassor så att de olika försäkringsersättningar-&lt;br&gt;na används i enlighet med deras syfte. Vidare anser regeringen att be-&lt;br&gt;dömningen av kvinnans möjligheter till att fortsätta sitt förvärvsarbete&lt;br&gt;under hela graviditeten bör vara vägledande. När sjukskrivning är be-&lt;br&gt;fogad bör även möjligheterna till partiell sjukskrivning prövas. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör vara att i möjligaste mån begränsa sjukskrivningarna vad&lt;br&gt;gäller såväl omfattning som tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Barnbidrag, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Flerbarnstilläggen avskaffas på sikt genom att&lt;br&gt;inga nya flerbarnstillägg beviljas efter utgången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid behandlingen av anslaget till all-&lt;br&gt;männa barnbidrag för budgetåret 1995/1996 uttalade socialutskottet (bet.&lt;br&gt;1994/95 :SoU 15) att riksdagen tidigare beslutat om en begränsad sänk-&lt;br&gt;ning av flerbarnstilläggen. Utskottet var inte berett att föreslå någon&lt;br&gt;ytterligare sänkning då det skulle slå hårt mot de större familjer som&lt;br&gt;idag erhåller flerbarnstillägg. Dessa familjer bör få behålla stödet på&lt;br&gt;nuvarande nivå. Utskottet ansåg dock att systemet med flerbamstilläg på&lt;br&gt;sikt bör upphöra genom en successiv utfasning så att flerbarnstillägg inte&lt;br&gt;lämnas för nytillkommande bam fr.o.m. den 1 januari 1996. Riksdagen&lt;br&gt;beslutade ge regeringen till känna vad utskottet uttalat (rskr.&lt;br&gt;1994/95:294).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i enlighet med utskottets uttalande att flerbarns-&lt;br&gt;tilläggen på sikt avskaffas genom att inga nya flerbarnstillägg beviljas&lt;br&gt;efter utgången av år 1995. Detta skall gälla inte enbart när ytterligare&lt;br&gt;bam föds i en familj utan också i andra situationer, t.ex. när två personer&lt;br&gt;som vardera har bam gifter sig eller får ett gemensamt bam. De familjer&lt;br&gt;som före den 1 januari 1996 beviljats flerbarnstillägg får behålla detta&lt;br&gt;tills rätten till stödet upphör enligt gällande regler. Då upphör det för&lt;br&gt;gott, dvs. även om det enligt nu gällande bestämmelser bara skulle ha&lt;br&gt;blivit fråga om ett kortare avbrott i rätten till flerbarnstillägg. En särskild&lt;br&gt;fråga som då uppkommer är om en familj som redan har flerbarnstillägg&lt;br&gt;skall fä ett högre stöd när ytterligare bam föds i familjen. Regeringen&lt;br&gt;föreslår - i konsekvens med att en tvåbamsfamilj inte kommer att få&lt;br&gt;flerbamstilllägg för ett tredje bam - att nytillkommande bam i större&lt;br&gt;familjer inte berättigar till ytterligare flerbarnstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en redaktionell ändring av 3 § genom att formuleringen&lt;br&gt;&amp;quot;med undantag för fall som avses i 7 §&amp;quot; stryks, eftersom formuleringen,&lt;br&gt;efter en tidigare ändring av 7 §, inte längre fyller någon funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förlängt barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förlängt barnbidrag lämnas med 640 kronor&lt;br&gt;per bam och månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har beslutat (bet.&lt;br&gt;1994/95:SoU 15, rskr. 1994/95:294) att det allmänna barnbidraget skall&lt;br&gt;sänkas från 750 kronor till 640 kronor per bam och månad fr.o.m. år&lt;br&gt;1996. Beslutet innebar dock inte att motsvarande sänkning genomfördes&lt;br&gt;beträffande det förlängda barnbidrag som lämnas till elever i bl.a. grund-&lt;br&gt;skolan efter det att eleven fyllt 16 år. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;samma regler gälla för det förlängda barnbidraget som för de allmänna&lt;br&gt;barnbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Försöksverksamhet med viss kommunal&lt;br&gt;tillståndsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1987:442) om försöksverksamhet med&lt;br&gt;kommunal tillståndsprövning för vissa hem for vård eller boende en-&lt;br&gt;ligt socialtjänstlagen (1980:620) förlängs att gälla t.o.m. utgången av&lt;br&gt;år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt socialtjänstlagen skall en en-&lt;br&gt;skild person eller sammanslutning som vill inrätta ett hem for vård eller&lt;br&gt;boende för att bedriva enskild förskole- eller fritidsverksamhet söka&lt;br&gt;tillstånd hos länsstyrelsen. Kommunen kan enligt lagen om försöksverk-&lt;br&gt;samhet med kommunal tillståndsprövning for vissa hem for vård eller&lt;br&gt;boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) genom en anmälan till läns-&lt;br&gt;styrelsen överta denna tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstkommittén har i betänkandet Ny socialtjänstlag (SOU&lt;br&gt;1994:139) föreslagit att länsstyrelsens beslut om tillstånd skall krävas for&lt;br&gt;yrkesmässigt bedriven privat verksamhet i form av bl.a. hem för vård&lt;br&gt;eller boende. Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande&lt;br&gt;föremål för beredning inom regeringskansliet. I avvaktan på ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande till kommitténs förslag föreslås att försöksverksam-&lt;br&gt;heten förlängs till utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Tillfällig föräldrapenning när tillsynsbehovet även&lt;br&gt;grundat rätt till vårdbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillfällig föräldrapenning för bam under tolv&lt;br&gt;år skall inte utges for sådant vård- och tillsynsbehov som grundat rätt&lt;br&gt;till vårdbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 4 kap. 11 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL), som reglerar rätten till tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;för vård av bam som fyllt 12 men inte 16 år, anges att för vård- eller&lt;br&gt;tillsynsbehov som grundat rätten till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § AFL&lt;br&gt;utges inte tillfällig föräldrapenning. Motsvarande begränsning av rätten&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning finns inte uttryckligen föreskriven när det&lt;br&gt;gäller bam som är yngre än tolv år och för vilka vårdbidrag utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i en rapport till regeringen, &amp;quot;Översyn av reg-&lt;br&gt;lering för vårdbidrag samt tillfällig föräldrapenning&amp;quot; (RFV ANSER&lt;br&gt;1995:11), redovisat ett rättsfall angående tillämpningen av rätten till&lt;br&gt;tillfällig föräldrapenning för ett bam som inte fyllt tolv år där tillsynsbe-&lt;br&gt;hovet även grundat rätt till vårdbidrag. Kammarrätten har i målet tolkat&lt;br&gt;rätten till tillfällig föräldrapenning lika som för dem som är äldre än tolv&lt;br&gt;år. Vidare har Riksförsäkringsverket anfört att tillämpningen av rätten&lt;br&gt;till tillfällig föräldrapenning i dessa situationer inte sker likformigt över&lt;br&gt;hela landet då uttalat lagstöd saknas. Riksförsäkringsverket har framfört&lt;br&gt;att ändringar bör göras i 4 kap. 11 och 17 §§ AFL för att klarlägga att&lt;br&gt;inte dubbla ersättningar kan utges för samma vårdbehov och att samma&lt;br&gt;regler skall gälla oavsett barnets ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Riksförsäkringsverkets bedömning om att det bör&lt;br&gt;klarläggas att tillfällig föräldrapenning för bam under tolv år inte skall&lt;br&gt;utges om vård- och tillsynsbehovet grundat rätt till vårdbidrag. Regering-&lt;br&gt;en anser dock att det är lämpligare att i 4 kap. införa en ny paragraf,&lt;br&gt;11 b §, i direkt anslutning till 10, 10 a och 11 § §, eftersom det är fråga&lt;br&gt;om att i sak pröva om det är samma vård- och tillsynsbehov som ligger&lt;br&gt;till grund för ersättningsanspråken eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ersättning från den allmänna sjukförsäkringen&lt;br&gt;för sjukresor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ersättningen från sjukförsäkringen till sjuk-&lt;br&gt;vårdshuvudmännen för sjukresor enligt 2 kap. lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring avskaffas fr.o.m den 1 januari 1996. Ersättningen&lt;br&gt;skall i stället lämnas genom det fr.o.m. nämnda tidpunkt införda nya&lt;br&gt;generella statsbidraget till landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmännens kostnader för sjukresor som omfattas av&lt;br&gt;rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen&lt;br&gt;för social trygghet när anställda egenföretagare eller deras familje-&lt;br&gt;medlemmar flyttar inom gemenskapen eller en överenskommelse om&lt;br&gt;social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan Sverige och annan stat&lt;br&gt;skall dock fortfarande ersättas genom sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I kompletteringspropositionen (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95:150) föreslog regeringen bl.a. att det fr.o.m. år 1996 skulle in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras ett generellt statsbidrag till landsting och kommuner samtidigt som&lt;br&gt;det statliga utjämningsbidraget till kommuner och skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidraget till landsting skulle avskaffas. Därvid föreslogs även att den del&lt;br&gt;av ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen m.m. som avser ersättning&lt;br&gt;för sjukresor skulle avskaffas fr.o.m. år 1996 samt att motsvarande me-&lt;br&gt;del skulle tillföras det föreslagna generella bidraget till landsting. Riks-&lt;br&gt;dagen godkände regeringens förslag och beslutade att reducera förslags-&lt;br&gt;anslaget B 2 Sjukvårdsförmåner m.m. med ett belopp som motsvarade&lt;br&gt;storleken på 1994 års sjukreseersättning (bet. 1994/95:FiU20, rskr.&lt;br&gt;1994/95:448).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjukresor som omfattas dels av rådets förordning nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföreta-&lt;br&gt;gare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, dels av en&lt;br&gt;överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan&lt;br&gt;Sverige och en annan stat, skall dock sjukförsäkringen även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis svara för ersättningen till sjukvårdshuvudmännen. Skälen härför&lt;br&gt;är dels att dessa kostnader bedöms kunna variera kraftigt mellan åren&lt;br&gt;och sjukvårdshuvudmännen, dels att vissa av dessa kostnader kan åter-&lt;br&gt;krävas från behöriga EU/EES-länder enligt gällande regler. Det bör ock-&lt;br&gt;så nämnas att riksdagen tidigare ställt sig bakom regeringens förslag om&lt;br&gt;att försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket som administrerar&lt;br&gt;övriga socialförsäkringsförmåner vilka skall utges på grundval av regler-&lt;br&gt;na i förordning nr 1408/71 genom sjukförsäkringen även skall svara för&lt;br&gt;kostnaderna för samtliga utbetalningar av vårdförmånema på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsområdet som skall utges enligt nämnda förordning (prop.&lt;br&gt;1994/95:88, bet. 1994/95:SfU8, rskr. 1994/95:119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Försöksverksamheter med alternativa&lt;br&gt;ersättningssystem inom vuxentandvård&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tidsperioden for försöksverksamheterna med&lt;br&gt;alternativa ersättningssystem inom vuxentandvård i Kristianstads och&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus läns landsting samt i Göteborgs kommun för-&lt;br&gt;längs längst till utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som ett led i arbetet med att reforme-&lt;br&gt;ra ersättningssystemet för vuxentandvård påbörjades - efter riksdagens&lt;br&gt;medgivande - hösten 1991 försöksverksamheter i syfte att pröva alterna-&lt;br&gt;tiva system för fast försäkringsersättning för tandvård. I förordningen&lt;br&gt;(1991:1234) om försöksverksamhet inom tandvården har föreskrifter ut-&lt;br&gt;färdats för sådana verksamheter inom Kristianstads och Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus läns landsting samt Göteborgs kommun. I förordningen angavs&lt;br&gt;ursprungligen i enlighet med riksdagens godkännande av riktlinjer för&lt;br&gt;dessa verksamheter att försöksverksamheterna får pågå under längst tre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år räknat från den 1 oktober 1991, dvs. till utgången av september 1994.&lt;br&gt;Regeringen föreslog under hösten 1993 riksdagen en förlängning av för-&lt;br&gt;söksperioden till utgången av år 1995 och motiverade detta med att det&lt;br&gt;var angeläget att försöksverksamheterna kunde bedrivas fullt ut och utan&lt;br&gt;avbrott fram tills dess ett förändrat ersättningssystem träder i kraft samt&lt;br&gt;betonade det väsentliga i att projekten får bästa möjliga förutsättningar&lt;br&gt;för en tillförlitlig utvärdering. Riksdagen hade inget att erinra mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av år 1994 föreläde regeringen riksdagen förslag om förändrat&lt;br&gt;ersättningssystem för vuxentandvård. Avsikten var att ett sådant skulle&lt;br&gt;träda i kraft den 1 oktober 1994. Riksdagen godtog dock inte förslaget,&lt;br&gt;utan ansåg att regeringen borde återkomma till riksdagen med ett helt&lt;br&gt;nytt förslag avseende ersättning för vuxentandvård där de synpunkter&lt;br&gt;som socialförsäkringsutskottet anfört beaktades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100) har regeringen redovisat sin&lt;br&gt;avsikt att fullfölja arbetet med att reformera ersättningssystemet för vux-&lt;br&gt;entandvård med beaktande av vad riksdagen anfört. Det inom Social-&lt;br&gt;departementet pågående utrednings- och beredningsarbetet syftar till att&lt;br&gt;ett nytt förslag, efter lagrådsgranskning, skall kunna föreläggas riksdagen&lt;br&gt;senare i höst. Inriktningen är att det reformerade ersättningssystemet&lt;br&gt;skall kunna träda i kraft tidigast den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att de inledda försöks-&lt;br&gt;verksamheterna kan bedrivas fullt ut fram till dess det förändrade ersätt-&lt;br&gt;ningssystemet för vuxentandvård träder i kraft, dock längst till utgången&lt;br&gt;av år 1996. Patienterna kan då successivt fasas in i det reformerade&lt;br&gt;systemet. Genom att sträcka ut tiden för försöksverksamheterna med ett&lt;br&gt;år, dvs. längst till utgången av år 1996, uppnås den fördelen att antalet&lt;br&gt;patienter som omfattats av en försöksverksamhet under en längre tid blir&lt;br&gt;fler. Det innebär dock inte att det är fråga om att nyrekrytera några pa-&lt;br&gt;tienter till försöksverksamheterna i Göteborgs- och Bohus län och i&lt;br&gt;Göteborgs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten i Kristianstads läns landsting fortsätter som tidi-&lt;br&gt;gare med den ändringen att ersättningen från försäkringen per färdigbe-&lt;br&gt;handlad patient reduceras från 800 till 320 kronor. Orsaken härtill är att&lt;br&gt;de beräknade verkliga kostnaderna för försäkringen har minskat påtagligt&lt;br&gt;vid försökskliniken i Bromölla som ett viktigt resultat av det alternativa&lt;br&gt;ersättningssystemet. Även patienterna har fått i genomsnitt lägre kost-&lt;br&gt;nader trots successivt försämrade ersättningsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna något utsträckta försöksperiod skapas förutsättningar inte&lt;br&gt;bara för en ännu bättre underbyggd utvärdering, utan det blir - som&lt;br&gt;tidigare framhållits - även möjligt att i förekommande fall avsluta del-&lt;br&gt;tagandet för patienterna i försöksverksamheten under år 1996 och suc-&lt;br&gt;cessivt föra in dessa patienter i det reformerade ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att redovisa de hittillsvarande erfarenheterna av&lt;br&gt;dessa försöksverksamheter i samband med att en proposition om refor-&lt;br&gt;merad tandvårdsförsäkring föreläggs riksdagen senare i höst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Prisnedsättningen av läkemedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid samtidigt inköp av flera prisnedsatta lä-&lt;br&gt;kemedel skall den enskildes avgift för varje läkemedel motsvara det&lt;br&gt;faktiska försäljningspriset på läkemedlet med den begränsningen att&lt;br&gt;avgiften för det första läkemedlet skall vara högst 160 kronor och för&lt;br&gt;varje ytterligare läkemedel högst 60 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslog i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen (prop. 1994/95:150) för budgetåret 1995/96 en höj-&lt;br&gt;ning av den enskildes avgift vid inköp av prisnedsatta läkemedel till&lt;br&gt;högst 160 kronor och till 60 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt&lt;br&gt;sådant läkemedel. Därvid förordade regeringen att läkemedelsavgiften&lt;br&gt;höjs från den i budgetpropositionen föreslagna nivån, dvs. högst 135&lt;br&gt;kronor och högst 35 kronor för varje ytterligare samtidigt inköpt läkeme-&lt;br&gt;del, med ytterligare 25 kronor till högst 160 resp. 60 kronor fr.o.m. den&lt;br&gt;1 juli 1995. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag&lt;br&gt;(bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av de gällande reglerna har medfört att den enskilde vid&lt;br&gt;inköp av två läkemedel betalar 220 kronor (160+60) vid tre läkemedel&lt;br&gt;280 kronor (160+60+60) etc. Detta skapade inga problem så länge be-&lt;br&gt;loppet avseende tillkommande läkemedel var lägre än priset på praktiskt&lt;br&gt;taget samtliga förekommande läkemedel. Höjningen av tilläggsbeloppet&lt;br&gt;till 60 kronor har dock fått till följd att åtskilliga läkemedel har priser&lt;br&gt;som understiger tilläggsbeloppet, varför den enskilde får betala mer för&lt;br&gt;ett tillkommande läkemedel än priset. Den enskilde kan dock genom att&lt;br&gt;dela upp sina läkemedelsinköp på flera inköpstillfällen kringgå avgifts-&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förståelse för de kritiska synpunkter som framförts mot&lt;br&gt;avgiftsreglernas tillämpning. För att undanröja den effekt som uppstått&lt;br&gt;vid tillämpningen av lagbestämmelserna föreslås att en ändring görs i la-&lt;br&gt;gen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m. som inne-&lt;br&gt;bär att avgiften för ett läkemedel aldrig får vara högre än det faktiska&lt;br&gt;försäljningspriset oavsett om ett eller flera läkemedel samtidigt inköps av&lt;br&gt;en enskild. Det innebär att avgiften vid köp av ett läkemedel skall vara&lt;br&gt;högst 160 kronor och högst 60 kronor för varje ytterligare samtidigt&lt;br&gt;inköpt läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ändringar i reglementet angående förvaltningen&lt;br&gt;av Riksförsäkringsverkets fonder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, som är central förvaltningsmyndighet inom social-&lt;br&gt;försäkringen, förvaltar vissa fonder. Enligt reglementet (1961:265) an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder förvaltar verket&lt;br&gt;arbetsskadefonden, den särskilda yrkesskadefonden, fonden för frivillig&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring, delpensionsfonden samt fonden för den frivilliga&lt;br&gt;pensionsförsäkringen. Fondema är uppbyggda av intäkter från avgifter.&lt;br&gt;Det sammanlagda marknadsvärdet uppgår för närvarande till ca 6 miljar-&lt;br&gt;der kronor. Den genomsnittliga avkastningen inklusive marknadsvär-&lt;br&gt;desförändringen beräknad i genomsnitt för budgetåren 1991/92 -&lt;br&gt;1993/94 utgjorde 11,24 %. Riksförsäkringsverket förvaltar även ett antal&lt;br&gt;mindre fonder, bl.a. donationsfonder, vilka inte omfattas av nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna i reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § reglementet förvaltas de fonder som omfattas av reglementet&lt;br&gt;av ett särskilt organ, fondfullmäktige. Riksförsäkringsverkets general-&lt;br&gt;direktör är ordförande i fullmäktige och överdirektören är vice ordföran-&lt;br&gt;de. Därutöver förordnar regeringen fem ledamöter, varav minst tre skall&lt;br&gt;ha erfarenheter från det finansiella området. Det praktiska arbetet hand-&lt;br&gt;has av Riksförsäkringsverkets ekonomienhet. I 9 § reglementet finns&lt;br&gt;regler för hur fondmedel får placeras. 1 huvudsak får placering endast&lt;br&gt;ske i stats- och bostadsobligationer samt statsskuldväxlar och certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har i en framställning den 27 augusti 1992 före-&lt;br&gt;slagit modernisering av placeringsreglema jämte vissa andra förändring-&lt;br&gt;ar. Riksrevisionsverket och Finansinspektionen har lämnat remissyn-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Ändrade placeringsregler för fondema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fondmedlen skall placeras så att krav på lång-&lt;br&gt;siktigt hög avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och risk-&lt;br&gt;spridning samt betryggande säkerhet tillgodoses. Placeringsreglema&lt;br&gt;skall i stort sett omfatta räntebärande värdepapper på marknaden i&lt;br&gt;svensk valuta. Undantag skall bl.a. avse konvertibla skuldebrev och&lt;br&gt;skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Fondfullmäktige&lt;br&gt;skall ha möjlighet att handla med optioner och terminer eller andra&lt;br&gt;likartade finansiella instrument under förutsättning att det är fråga om&lt;br&gt;att effektivisera förvaltningen av fondernas tillgångar eller skydda&lt;br&gt;tillgångarna mot risker. Det skall vidare i reglementet anges att fond-&lt;br&gt;medel får placeras hos Riksbanken, annan bank eller postgirot. Full-&lt;br&gt;mäktige skall ha rätt att anta ackord vid betalningsinställelse eller&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens. Riksförsäkringsverket anser dock att placeringsreglema även&lt;br&gt;skall omfatta värdepapper i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i stort sett. Enligt Riksre-&lt;br&gt;visionsverket är det angeläget att reglementet för Riksförsäkringsverkets&lt;br&gt;fondförvaltning omarbetas. Riksrevisionsverket är dock tveksamt såvitt&lt;br&gt;avser möjlighet till placering i värdepapper utställda i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår Riksrevisionsverket att särskilda avkastningsmål skall&lt;br&gt;anges. Finansinspektionen har endast anfört vissa synpunkter av redak-&lt;br&gt;tionell art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är av vikt att fondmedlen kan&lt;br&gt;förvaltas effektivt. Enligt 8 § reglementet skall fond förvaltas på sådant&lt;br&gt;sätt att den blir till största möjliga nytta för den försäkring för vars räk-&lt;br&gt;ning fonden tillkommit. Riksförsäkringsverket har föreslagit att det i&lt;br&gt;anslutning härtill skall anges att fondmedel skall placeras så att krav på&lt;br&gt;god avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och betryggande&lt;br&gt;säkerhet tillgodoses. Motsvarande bestämmelser gäller för Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden. Regeringen delar Riksförsäkringsverkets uppfattning och&lt;br&gt;föreslår att rambestämmelsen i 8 § utformas i enlighet härmed. I övrigt&lt;br&gt;bör det ankomma på fondfullmäktige att lägga fast övergripande rikt-&lt;br&gt;linjer, fastställa avkastningsmål m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande reglerna för fondernas placeringar är som såväl Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket som Riksrevisionsverket påpekat i behov av moderni-&lt;br&gt;sering. Placeringsreglema bör anpassas till den utveckling som skett&lt;br&gt;under senare tid på penningmarknaden. Det har tillkommit nya place-&lt;br&gt;ringsformer samtidigt som andra former upphört. Detta har medfört pro-&lt;br&gt;blem beträffande vilka placeringsmöjligheter bestämmelserna kan anses&lt;br&gt;omfatta. Reglerna medger i huvudsak endast placering av fondernas&lt;br&gt;kapital i stats- och bostadsobligationer samt statsskuldväxlar och certi-&lt;br&gt;fikat. Regeringens förslag har utformats med hänsyn till förändringarna&lt;br&gt;på marknaden och innebär i princip motsvarande regler som gäller för&lt;br&gt;Allmänna pensionsfonden, första - tredje fondstyrelserna. Placerings-&lt;br&gt;reglema föreslås vara mer generella och i stort sett omfatta räntebärande&lt;br&gt;värdepapper i svensk valuta. Fondmedel bör få placeras i skuldförbindel-&lt;br&gt;ser med låg kreditrisk samt dämtöver i andra skuldförbindelser utfärdade&lt;br&gt;av svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar till belopp som för&lt;br&gt;varje fond motsvarar högst fem procent av det totala marknadsvärdet av&lt;br&gt;fondens tillgångar. Med uttrycket låg kreditrisk avses att risken för för-&lt;br&gt;lust till följd av låntagarens oförmåga att betala ränta eller amortering på&lt;br&gt;sina lån är liten. Regeringen finner inte skäl föreslå placering i värde-&lt;br&gt;papper utställda i utländsk valuta. Fondmedel bör inte heller få placeras&lt;br&gt;i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till&lt;br&gt;nyteckning. Fondfullmäktige bör ha möjlighet att handla med optioner&lt;br&gt;och terminer eller andra likartade finansiella instrument under förutsätt-&lt;br&gt;ning att det är fråga om att effektivisera förvaltningen av fondernas&lt;br&gt;tillgångar eller skydda tillgångarna mot kursförluster eller andra risker.&lt;br&gt;Det bör vidare i reglementet anges att fondmedel kan placeras hos Riks-&lt;br&gt;banken, annan bank eller postgirot om det behövs för en tillfredsställan-&lt;br&gt;de betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på en ändamåls-&lt;br&gt;enlig förvaltning. Det bör också anges att fondfullmäktige skall ha rätt&lt;br&gt;att anta ackord vid betalningsinställelse eller konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som för närvarande finns att placera arbetsskadefondens&lt;br&gt;medel i skuldförbindelser utfärdade av företag som har till syfte att be-&lt;br&gt;fordra folkhälsan eller att medverka till att förhindra nedsättning av ar-&lt;br&gt;betsförmågan är inte längre aktuell då efterfrågan härav saknas. Bestäm-&lt;br&gt;melsen bör därför enligt regeringens mening utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Årsredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fondfullmäktige skall upprätta särskild årsre-&lt;br&gt;dovisning över fondförvaltningen. Årsredovisningen skall granskas av&lt;br&gt;Riksrevisionsverket. Fondernas tillgångar skall även redovisas i års-&lt;br&gt;redovisningen för socialförsäkringsadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag överensstämmer i princip med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket anför att de tillgångar som&lt;br&gt;redovisas i fondförvaltningens årsredovisning även bör ingå i den för&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna gemensamma årsredovis-&lt;br&gt;ningen för socialförsäkringsadministrationen. Vidare bör av reglementet&lt;br&gt;framgå att den för fondförvaltningen särskilda årsredovisningen skall&lt;br&gt;granskas av Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Reglementet bör enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning omfatta krav på särskild årsredovisning för fondförvaltningen&lt;br&gt;som skall omfatta förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräk-&lt;br&gt;ning. Detta överenstämmer med den praxis som för närvarande tillläm-&lt;br&gt;pas. Såsom Riksrevisionsverket anfört bör fondernas tillgångar även&lt;br&gt;redovisas i den för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna ge-&lt;br&gt;mensamma årsredovisningen. Även detta tillämpas för närvarande. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket är ansvarig revisionsmyndighet för den samlade årsredo-&lt;br&gt;visningen och bör även ansvara för den särskilda årsredovisning som&lt;br&gt;upprättas för fondförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Övriga av Riksförsäkringsverket förvaltade fonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga fonder som förvaltas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket bör omfattas av bestämmelserna i reglementet. I den mån&lt;br&gt;särskilda regler gäller för någon fond skall dock dessa tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt uttalat sig i&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksförsäkringsverket förvaltar ett&lt;br&gt;antal mindre fonder, bl.a. donationsfonder, som inte omfattas av några&lt;br&gt;särskilda förvaltningsbestämmelser. I enlighet med Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verkets förslag bör bl.a. av praktiska skäl reglementet göras tillämpligt&lt;br&gt;även på dessa fonder. 1 den mån det för någon fond finns särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser bör dock dessa gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Vissa avgiftsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Ändring av socialavgifter och höjning av den allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgiften&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ändring i uttaget av socialavgifter enligt&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter görs den 1 januari 1996 på så sätt&lt;br&gt;att arbetsmarknadsavgiften för arbetsgivare och för dem som har&lt;br&gt;inkomster av annat förvärvsarbete höjs med 1,10 procentenheter.&lt;br&gt;Samtidigt sänks sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare med 0,85&lt;br&gt;procentenheter och för dem som har inkomster av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete med 1,10 procentenheter. Den allmänna sjukförsäkringsavgif-&lt;br&gt;ten, enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, höjs med&lt;br&gt;1,00 procentenhet och skall fr.o.m. den 1 januari 1996 uppgå till&lt;br&gt;3,95 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetsmarknadsavgiften fördes t.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 till den s.k. arbetsmarknadsfonden för finansiering av&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning, kontant arbetsmarknadsstöd och vissa utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag. Då utbetalningarna ur fonden varit större än intäkterna har&lt;br&gt;ett ackumulerat underskott uppstått. Vid utgången av budgetåret 1994/95&lt;br&gt;uppgick underskottet till 86 691 mkr. För att täcka det stora underskottet&lt;br&gt;beslutade riksdagen i samband med behandlingen av proposition&lt;br&gt;1994/95:25 om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. att arbetsmark-&lt;br&gt;nadsavgiften enligt lagen om socialavgifter (SAL) fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1995 skulle höjas från 2,12 % till 4,32 % (bet. 1994/95:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1994/95:141). Utrymme för detta skapades genom att en avgiftsväxling&lt;br&gt;genomfördes mellan sjukförsäkringsavgiften och arbetsmarknadsavgiften&lt;br&gt;enligt SAL. Uttaget av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgift höjdes samtidigt med 1 procentenhet. Riksdagens beslut inne-&lt;br&gt;bar att motsvarande växling mellan dessa avgifter enligt SAL och höj-&lt;br&gt;ning av de allmänna egenavgiftema i form av sjukförsäkringsavgift&lt;br&gt;skulle ske även åren 1996 t.o.m. 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. innevarande budgetår har i enlighet med principerna om brutto-&lt;br&gt;budgetering arbetsmarknadsfonden avskaffats och de kostnader som&lt;br&gt;arbetsmarknadsavgiften skall täcka finansieras istället under tionde hu-&lt;br&gt;vudtiteln förslagsanslag A 5. Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.&lt;br&gt;Dessa kostnader överstiger vad som inflyter i arbetsmarknadsavgifter och&lt;br&gt;behovet av en höjd arbetsmarknadsavgift kvarstår således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av att arbetsmarknadsavgiften höjs har riksdagen&lt;br&gt;tidigare beslutat att avgiften till sjukförsäkringen enligt SAL samtidigt&lt;br&gt;skall sänkas i motsvarande grad. Riksdagen har dock efter detta beslutat&lt;br&gt;att genomföra en generell sänkning av förmånsnivåerna till 75 % av den&lt;br&gt;förmånsgrundande inkomsten för bl.a. sjukpenning, sjuklön och föräldra-&lt;br&gt;penning. Detta innebär att arbetsgivarnas kostnader för sjuklön for de&lt;br&gt;anställda under de första 14 dagarna av en sjukperiod minskar. För att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsneutralitet inom sjuklönesystemet skall uppnås bör därför en&lt;br&gt;höjning av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen göras med 0,20 pro-&lt;br&gt;centenheter. Inom avgiftsområdet bör också med hänsyn till att den stat-&lt;br&gt;liga lönegarantiersättningen inte är undantagen från sociala avgifter (se&lt;br&gt;avsnitt 13.2) en växling mellan sjukförsäkringsavgiften och lönegaranti-&lt;br&gt;avgiften genomföras for att finansiera de ökade kostnaderna inom löne-&lt;br&gt;garantisystemet som följer av att arbetsgivaravgifter fortsättningsvis skall&lt;br&gt;betalas på lön utbetald enligt reglerna om lönegaranti. Sjukförsäkringsav-&lt;br&gt;giften for arbetsgivare enligt SAL bör sänkas med 0,05 procentenheter&lt;br&gt;och lönegarantiavgiften för arbetsgivare bör höjas med 0,05 procenten-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed föreslås att avgiften till sjukförsäkringen enligt SAL sänks for&lt;br&gt;arbetsgivare med 0,85 procentenheter och for dem som har inkomster av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete med 1,10 procentenheter. Arbetsmarknadsavgiften&lt;br&gt;höjs for båda dessa kategorier med 1,10 procentenheter. I enlighet med&lt;br&gt;tidigare ställningstagande från riksdagen, höjs också den allmänna sjuk-&lt;br&gt;försäkringsavgiften med 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar egenavgifter har en möjlighet att sänka sjukförsäk-&lt;br&gt;ringsavgiften med 1,12 respektive 2,12 procentenheter om denne väljer&lt;br&gt;att ha tre dagars respektive 30 dagars karenstid. Denna möjlighet bör&lt;br&gt;alltjämt kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Klarläggande vad avser skyldighet att betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett uttryckligt undantag införs i lagen om&lt;br&gt;socialavgifter vad avser skyldigheten att betala arbetsgivaravgift for&lt;br&gt;vissa sociala förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1995 infördes enhetliga&lt;br&gt;regler for uppbörd av arbetsgivaravgifter (prop. 1994/95:150, bet.&lt;br&gt;1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:448). Reglerna innebär att statliga arbets-&lt;br&gt;givare inte längre ska betala lönekostnadspålägg utan de skall i stället&lt;br&gt;betala och redovisa lagstadgade arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift&lt;br&gt;och särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster enligt samma regler&lt;br&gt;som gäller för arbetsmarknaden i övrigt. Detta medförde bl.a. en skyl-&lt;br&gt;dighet för staten att betala arbetsskadeavgift. I samband med det nya&lt;br&gt;uppbördsforfarandet av de statliga arbetsgivaravgifterna har oklarhet&lt;br&gt;uppkommit när det gäller frågan om vilka sociala förmåner och ersätt-&lt;br&gt;ningar som skall beläggas med arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra att vissa sociala förmåner och ersättningar som är att&lt;br&gt;hänföra till inkomst av anställning alltjämt inte skall ligga till grund for&lt;br&gt;beräkning av arbetsgivaravgifter föreslås nu att ett uttryckligt undantag&lt;br&gt;härom införs i lagen om socialavgifter. De ersättningar som avses är&lt;br&gt;- sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenning och närstående-&lt;br&gt;penning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vårdbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dagpenning från arbetslöshetskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa former av studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- delpension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- dagpenning till totalförsvarspliktiga m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningsbidrag till doktorander&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vissa livräntor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de&lt;br&gt;väljer att starta egen rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utbetalas enligt lönegarantilagen (1992:497) skall i&lt;br&gt;enlighet med det nu föreslagna klarläggandet därför fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1996 ligga till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Ikraftträdande, kostnader och administration&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar i likhet med socialutskottet att avskaffandet av&lt;br&gt;flerbarnstilläggen medför en besparing på 76 mkr för budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Är 1998 beräknas besparingen uppgå till 228 mkr. När utfas-&lt;br&gt;ningen av flerbarnstilläggen är fullt genomförd beräknas besparingen till&lt;br&gt;närmare 1 miljard kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen inom pensionsområdet bedöms totalt vara kostnadsneutrala.&lt;br&gt;Förslaget avseende tillfällig föräldrapenning bör däremot innebära en&lt;br&gt;viss besparing för försäkringen och även för administrationen. Bespa-&lt;br&gt;ringens storlek är dock för närvarande svår att uppskatta. Regeringen&lt;br&gt;avser att följa utvecklingen på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter av införandet av en enhetlig ersättningsnivå för sjukpenning,&lt;br&gt;föräldrapenning m.m. bör medföra ytterligare besparingar för admini-&lt;br&gt;strationen. I fråga om besparingarna på administrationen sammantaget&lt;br&gt;avser regeringen att återkomma i samband med budgetbehandlingen&lt;br&gt;inför budgetåret 1997 av socialförsäkringsadministrationens totala resurs-&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av förslaget i avsnitt 9 om att ersättningen från&lt;br&gt;sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för sjukresor avskaffas utom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så vitt gäller vissa sjukresor m.m. i internationella förhållanden. De be- Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;gränsningsregler avseende bl.a. högsta resekostnad som kan komma att&lt;br&gt;anses behövliga kan i stället meddelas inom ramen för statsbidragsföre-&lt;br&gt;skrifitema. (Jfr. kommentaren till förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;[1995:839] om ändring i lagen om allmän försäkring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 - 4 b, 7 b, 9 a, 10 a och 16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har gjorts de ändringar som föranleds av införandet av en&lt;br&gt;enhetlig ersättningsnivå om 75 %. Minskningsreglema i 4 a och 16 §§&lt;br&gt;har anpassats så, att minskning sker vid samma kriterier som hittills men&lt;br&gt;räknat från den nya ersättningsnivån 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket sänks ersättningsnivån för föräldrapenning under sådan&lt;br&gt;tid som avses i punkterna a - c från 90 till 85 % av den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten. Föräldrapenning for tid därutöver sänks från 80&lt;br&gt;till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningen som föreskriver att tillfällig föräldrapenning inte utges för&lt;br&gt;vård- eller tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag stryks. I stället&lt;br&gt;införs en mer generell regel i en ny paragraf, 11 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna nya paragraf föreskrivs att tillfällig föräldrapenning inte utges&lt;br&gt;för vård- och tillsynsbehov som grundat rätt till vårdbidrag. Det innebär&lt;br&gt;att tillfällig föräldrapenning kan utges samtidigt med vårdbidrag endast&lt;br&gt;om det är fråga om ett tillkommande sjukdomstillstånd eller en situation&lt;br&gt;som inte ryms i underlaget for vårdbidraget. I dag finns en sådan be-&lt;br&gt;stämmelse i 11 § som bara gäller bam som fyllt 12 år. Den föreslagna&lt;br&gt;nya paragrafen gäller för samtliga situationer då tillfällig föräldrapenning&lt;br&gt;kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena har ersättningsnivån för tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning sänkts från 80 till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;br&gt;Samtidigt har den förhöjda ersättningsnivån efter det att förmånen utgetts&lt;br&gt;för 14 dagar for samma bam slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts den ändring som föranleds av införandet av en&lt;br&gt;enhetlig ersättningsnivå om 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1994:1568) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen i punkt 3 (SFS 1994:1568) avseende den sänkta&lt;br&gt;ersättningsnivå för föräldrapenning som trädde i kraft den 1 januari 1995&lt;br&gt;slopas. Den sänkning som nu föreslås skall avse samtliga bam, dvs.&lt;br&gt;även de som är födda före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:839) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för sjukresor skall lämnas&lt;br&gt;endast för sjukvårdshuvudmännens kostnader för sjukresor och andra&lt;br&gt;sjuktransporter som omfattas av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om&lt;br&gt;tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen eller av&lt;br&gt;en överenskommelse om social trygghet eller sjukvårdsförmåner mellan&lt;br&gt;Sverige och annan stat (jfr. avsnitt 9). Bestämmelser om bl.a. sådan&lt;br&gt;ersättning finns i förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i&lt;br&gt;internationella förhållanden till landsting och kommuner från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen av kompletteringsregeln i andra stycket har jämkats så att den&lt;br&gt;täcker fler än en tidigare anställning hos samma arbetsgivare, så länge&lt;br&gt;som tiden mellan anställningsperiodema inte överstiger 14 kalender-&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser ersättningsnivån och att avvikelse till följd av beslut&lt;br&gt;enligt 13 § numera kan gälla endast första stycket 1 (karensdagsregeln).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser att avvikelsen från bestämmelserna i 6 § till följd av ett&lt;br&gt;beslut enligt 13 § numera kan gälla endast det förhållandet att sjuk-&lt;br&gt;penning skall utges även för den första dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övre gränsen för den ersättning som kan lämnas enligt 20 § ändras&lt;br&gt;vad avser procentsatsen, som skall överensstämma med den enhetliga&lt;br&gt;ersättningsnivån 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentsatsen för särskild sjukpenning anpassas till den enhetliga ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser den nya enhetliga ersättningsnivån 75 %. Liksom&lt;br&gt;tidigare utges närståendepenning även för den första dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen har jämkats för att passa den nya situationen att avvikelsen&lt;br&gt;från sjukpenningbestämmelsema i lagen om allmän försäkring i fråga&lt;br&gt;om ersättningsnivån inte längre gäller bara de tre första dagarna, utan&lt;br&gt;hela ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om särskilda skattetabeller för ersättningar enligt bl.a.&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring, och om skatteavdrag för dessa ersättningar,&lt;br&gt;anpassas till de numera aktuella ersättningsnivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:16) om&lt;br&gt;försäkring mot vissa semesterlönekostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ny jjärde punkt i första stycket får även en i Sverige bosatt&lt;br&gt;pensionär som saknar rätt till någon av de förmåner som anges i punk-&lt;br&gt;terna 1 - 3 rätt till bostadstillägg om han eller hon uppbär pension enligt&lt;br&gt;lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska unionen eller Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelsen tar sikte på personer som&lt;br&gt;aldrig har förvärvsarbetat. De omfattas inte av rådets förordning (EEG)&lt;br&gt;nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när an-&lt;br&gt;ställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom ge-&lt;br&gt;menskapen. De kan därför med stöd av förordningens bestämmelser inte&lt;br&gt;få rätt till svenska förmåner vid en bosättning här i landet. Med den nya&lt;br&gt;ändringen får även dessa personer rätt till bostadstillägg. Sådant tillägg&lt;br&gt;lämnas dock inte till en sådan pensionär som enbart uppbär utländsk&lt;br&gt;ålderspension såvitt avser tid före den månad han eller hon fyller 65 år.&lt;br&gt;Detta följer av bestämmelsen i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkt 3 är föranledd av bestämmelserna i den nya 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, har tagits in bestämmelser som rör beräkningen&lt;br&gt;av årsinkomst för den som uppbär pension enligt utländsk lagstiftning. I&lt;br&gt;första stycket anges att sådan pension skall räknas som årsinkomst&lt;br&gt;endast till den del pensionen överstiger ett visst belopp. Detta belopp är&lt;br&gt;olika beroende på om pensionären uppbär svensk folk- eller tilläggspen-&lt;br&gt;sion eller inte. Detta följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionären uppbär svensk folk- eller tilläggspension skall vid&lt;br&gt;beräkning av årsinkomsten så mycket av den utländska pensionen räknas&lt;br&gt;som årsinkomst som den överstiger ett belopp motsvarande summan av&lt;br&gt;den folkpension pensionären skulle ha uppburit om folkpensionen inte&lt;br&gt;beräknats efter trettionde- eller fyrtiondedelar och det belopp som skulle&lt;br&gt;ha följt av 5 § andra stycket 3 om tilläggspensionen beräknats till fulla&lt;br&gt;antalet trettiondedelar. Gränsen under vilken båda de belopp som direkt&lt;br&gt;följer av 5 § andra stycket 2 och 3 och den del av den utländska pensio-&lt;br&gt;nen som skall få undantas vid inkomstberäkningen skall rymmas, skall&lt;br&gt;alltså beräknas som summan av de belopp som skulle ha följt av 5 §&lt;br&gt;andra stycket 2 och 3 om de svenska pensionsförmånerna utgått med&lt;br&gt;oavkortade belopp. Beräkningen av gränsen påverkas dock av om de&lt;br&gt;svenska pensionsförmånerna utgår med del av hela förmåner, om de&lt;br&gt;börjat betalas ut före eller efter 65 års ålder samt om pensionären är gift&lt;br&gt;eller ogift. Till viss del påverkas gränsen även av om pensionären inte&lt;br&gt;på föreskrivet sätt fullgjort sin avgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte uppbär svensk folk- eller tilläggspension är beräk-&lt;br&gt;ningen av det belopp den utländska pensionen skall överstiga för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas som årsinkomst enklare. För en sådan pensionär skall den ut-&lt;br&gt;ländska pensionen räknas som årsinkomst enligt denna lag, till den del&lt;br&gt;den utländska pensionen överstiger ett belopp som motsvarar oavkortad&lt;br&gt;folkpension inklusive pensionstillskott. Den del av den utländska pen-&lt;br&gt;sionen som uppgår till ett belopp motsvarande oavkortad folkpension&lt;br&gt;och pensionstillskott skall alltså undantas vid beräkningen. Någon hän-&lt;br&gt;syn skall inte tas till om den utländska pensionen utges med viss andel&lt;br&gt;av hel förmån eller om den börjat betalas ut före eller efter en viss ålder.&lt;br&gt;Däremot skall hänsyn tas till om pensionären är gift eller ogift. Gränsen&lt;br&gt;skall alltså motsvara vad som skulle ha utgetts som hel oavkortad folk-&lt;br&gt;pension inklusive motsvarande pensionstillskott till en gift respektive&lt;br&gt;ogift pensionär som tagit ut pensionen från och med den månad han&lt;br&gt;eller hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär huvudsakligen en anpassning av be-&lt;br&gt;stämmelserna om omräkning till följd av de nya bestämmelserna i 5 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya femte stycket är föranlett av att hänvisningen i 15 § till&lt;br&gt;16 kap. 5 § sjätte stycket lagen om allmän försäkring upphävs. På grund&lt;br&gt;härav behövs en bestämmelse om minskning av bostadstillägg vid retro-&lt;br&gt;aktiv utbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att 16 kap. 5 § sjätte stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om flerbarnstillägg i 2 a, 2 b och 4 a §§ föreslås upp-&lt;br&gt;hävda från och med den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är enbart redaktionell. Undantaget för &amp;quot;fall som avses i 7 §&amp;quot;&lt;br&gt;fyller inte längre någon funktion efter en ändring i 7 § som gjordes år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 i övergångsbestämmema innebär att den som uppbär flerbarns-&lt;br&gt;tillägg för ett bam vid ikraftträdandet får behålla det, men bara till dess&lt;br&gt;rätten av någon anledning upphör. Det betyder att rätt till flerbarnstillägg&lt;br&gt;inte kan uppstå igen t.ex. efter en längre utlandsvistelse. Det betyder&lt;br&gt;också att när antalet bam i ett hushåll blir större exempelvis på grund av&lt;br&gt;att två ensamstående föräldrar flyttar samman med sina respektive bam,&lt;br&gt;eller att ett nytt bam föds, kan flerbarnstillägg inte börja utges för dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bam. Det betyder också att man inte kan byta betalningsmottagare för Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;flerbarnstillägget. Ett undantag från det sistnämnda föreskrivs dock. Det&lt;br&gt;är den ömmande situationen att den förälder som utbetalning av barn-&lt;br&gt;bidrag och flerbarnstillägg sker till avlider och att utbetalningen därför&lt;br&gt;måste övergå till den andra föräldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkningen av det belopp som bidraget utges med är i överensstämmel-&lt;br&gt;se med vad som kommer att gälla från och med den 1 januari 1996 i&lt;br&gt;fråga om barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.12 Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen&lt;br&gt;(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal&lt;br&gt;tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär endast att försöksperioden förlängs till utgången av år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av ändringarna i 2 kap. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:419) om&lt;br&gt;resekostnadsersättning vid sjukresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har hänvisningen till 2 kap. 1 § lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;tagits bort. Som angivits i kommentaren till den bestämmelsen kan even-&lt;br&gt;tuella begränsningar i stället föreskrivas som villkor för att få del av det&lt;br&gt;statsbidrag som skall ersätta sjukreseersättningen från den allmänna&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:844) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid&lt;br&gt;sjukresor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har hänvisningen till 2 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring ersatts av en uppräkning av det som nämnda bestäm-&lt;br&gt;melse omfattade före de nu föreslagna ändringarna. Detta innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdshuvudmännens ansvar för att lämna ersättning för resekostnader Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är endast en redaktionell konsekvens av vad&lt;br&gt;som nyss angivits.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läkemedelskostnader, m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 3 § lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader,&lt;br&gt;m. m. den 1 juli 1995 ändrats så att den enskildes avgifter vid inköp av&lt;br&gt;prisnedsatta läkemedel höjts har lagrummet kommit att tillämpas på det&lt;br&gt;sätt att den enskilde i vissa fall fått betala mer än vad som utgör det för&lt;br&gt;läkemedlet fastställda priset. Den föreslagna ändringen innebär att det i&lt;br&gt;lagen anges att den enskilde för alla prisnedsatta läkemedel utöver det&lt;br&gt;första skall betala läkemedlets fastställda pris om detta understiger 60&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.17 Förslaget till lag om ändring i reglementet (1961:265)&lt;br&gt;angående förvaltningen av Riksförsäkringsverkets fonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen blir reglementets bestämmelser tillämpliga på alla&lt;br&gt;fonder hos Riksförsäkringsverket, i den mån inte särskilda föreskrifter&lt;br&gt;beträffande någon fond säger annat. Sådana särskilda föreskrifter skall,&lt;br&gt;oavsett vilken form de har, gälla före reglementets bestämmelser. De&lt;br&gt;kan finnas i lag eller förordning eller annat beslut av riksdagen eller&lt;br&gt;regeringen (Kungl. Maj:t), men också, för vissa fonder, i donationsbrev&lt;br&gt;eller liknande handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I målparagrafen preciseras vilka huvudkrav som skall iakttas i fondför-&lt;br&gt;valtningen. Dessa överensstämmer med vad som numera är föreskrivet&lt;br&gt;för första till tredje fondstyrelserna i 11 § lagen (1983:1092) med regle-&lt;br&gt;mente för Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hittillsvarande detaljerade placeringsbestämmelsema ersätts med&lt;br&gt;enklare och mer generella bestämmelser, även här efter förebild i regle-&lt;br&gt;mentet för Allmänna pensionsfonden. En skillnad mot pensionsfondens&lt;br&gt;placeringsregler är dock att placeringar inte får göras i utländsk valuta.&lt;br&gt;Med uttrycket låg kreditrisk i punkten 1 i första stycket avses, liksom i&lt;br&gt;placeringsbestämmelsema för pensionsfonden, att risken för förlust till&lt;br&gt;följd av låntagarens oförmåga att betala ränta eller amortering på sina&lt;br&gt;lån är liten (jämför prop. 1992/93:206 s. 60). Exempel på placeringar&lt;br&gt;med låg kreditrisk är obligationer eller andra skuldförbindelser som har&lt;br&gt;givits ut eller garanterats av staten, kommuner eller därmed jämförbara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samfälligheter. Även andra placeringar i skuldförbindelser utgivna av Prop. 1995/96:69&lt;br&gt;emittenter som finns upptagna i första stycket i dess hittillsvarande&lt;br&gt;lydelse kan vid en prövning i det enskilda fallet befinnas innebära en låg&lt;br&gt;kreditrisk. För en sådan prövning går det att få vägledning från den&lt;br&gt;kreditvärdering (&amp;quot;rating&amp;quot;) som regelbundet utförs av exempelvis&lt;br&gt;internationella kreditvärderingsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;&lt;sup&gt;10 §&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen avser en anpassning till det förhållandet att Stockholms fond-&lt;br&gt;börs inte längre har ensamrätt att bedriva börsverksamhet. Även denna&lt;br&gt;ändring har sin förebild i reglementet för Allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i den allmänna motiveringen, avsnitt 12.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 13.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och avsnitt 13.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om&lt;br&gt;allmänna egenavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i den allmänna motiveringen avsnitt 13.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,&lt;br&gt;Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,&lt;br&gt;Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hedborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:69 Vissa socialförsäkrings-&lt;br&gt;frågor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:69&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar, upp-&lt;br&gt;häver eller upp-&lt;br&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-&lt;br&gt;regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 b §, 10 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1995:839) om&lt;br&gt;ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1993:16) om&lt;br&gt;försäkring mot vissa&lt;br&gt;semsterlöneskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1981:49) om&lt;br&gt;begränsning av läke-&lt;br&gt;medelskostnader, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49069, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit om förlängt tandvårdsförsök (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SfU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslagit om förlängt tandvårdsförsök (avsnitt 10).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:57:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0369</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:57:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SfU2</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SfU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Schlaug  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rose-Marie Frebran  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:69&lt;br/&gt;
Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Sf5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:69 Vissa socialförsäkringsfrågor, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>