2253637GJ03641995/9664propproppropProposition 1995/96:64PropositionPropositionFinansdepartementet6401995-10-25 00:00:002025-12-19 13:56:151996-01-01 00:00:00Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ0364/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ0364https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0364
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1995/96:64</h1>
<h2>Ett nytt utjämningssystem för kommuner<br>och landsting, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0364/prop_199596__64-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1995/96:64</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 25 oktober 1995</p>
<p>Ingela Thalén</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>Regeringen föreslår i propositionen att ett nytt statsbidrags- och ut-<br>jämningssystem för kommuner och landsting införs år 1996. Förslaget<br>till utjämningssystem innebär att en utjämning av skillnader i skatte-<br>inkomster (inkomstutjämning) och för skillnader i strukturella för-<br>hållanden (kostnadsutjämning) görs så att de kommuner och landsting<br>vars skattekraft eller mätbara strukturella förhållanden är sämre än<br>genomsnittet för riket får ett utjämningsbidrag från staten. Kommuner<br>och landsting vars skattekraft eller mätbara strukturella förhållanden är<br>bättre än genomsnittet för riket betalar en utjämningsavgift till staten.<br>Avgiften bör beräknas så att de sammanlagda avgiftsinkomsterna i<br>princip blir lika stora som utjämningsbidraget.</p>
<p>Eftersom såväl bidrag som avgift baseras på skattekraft respektive<br>strukturella förhållanden var för sig kan en kommun eller ett landsting<br>komma att samtidigt såväl få bidrag som betala avgift.</p>
<p>Regeringen föreslår också att det, vid sidan av utjämningsbidraget<br>och utjämningsavgiften, införs ett generellt statsbidrag till kommuner<br>och landsting som betalas ut med ett enhetligt belopp per invånare. Detta<br>bidrag avses bl.a. fungera som ett instrument för generella ekonomiska<br>regleringar mellan staten och kommuner respektive landsting. Därmed<br>kommer inte det nuvarande invånarbaserade avdraget från kommunernas<br>respektive landstingens skatteinkomster att behövas. Därför förlängs inte</p>
<p>1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 64<br></p>
<p>detta system. Regeringen föreslår att särskilda införanderegler tillämpas Prop. 1995/96:64<br>åren 1996-2003 avseende det nya bidrags- och utjämningssystemet.</p>
<p>Därutöver föreslår regeringen att ett nytt system för återbetalning av<br>mervärdesskatt till kommuner och landsting införs. Systemet har till<br>syfte att skapa konkurrensneutralitet mellan kommunal verksamhet be-<br>driven på entreprenad respektive kommunal verksamhet i egen regi. Ett<br>annat syfte är att undvika en automatisk ökning av statens kostnader för<br>systemet.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att det individuella avräkningsförfarande<br>som för närvarande tillämpas för utbetalning av kommunal- och lands-<br>tingsskattemedel avskaffas. I stället föreslås ett kollektivt avräknings-<br>förfarande gentemot samtliga kommuner respektive landsting.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 5</p>
<p>2 Lagtext.................................. 6</p>
<p>2.1 Förslag till lag om generellt statsbidrag till</p>
<p>kommuner och landsting................. 6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om utjämningsbidrag till</p>
<p>kommuner och landsting................. 7</p>
<p>2.3 Förslag till lag om utjämningsavgift för kommuner</p>
<p>och landsting ........................ 9</p>
<p>2.4 Förslag till lag om införande av lagen (1995:000)<br>om generellt statsbidrag till kommuner och lands-<br>ting, lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till<br>kommuner och landsting och lagen (1995:000)</p>
<p>om utjämningsavgift för kommuner och landsting 11</p>
<p>2.5 Förslag till lag om mervärdesskattekonton</p>
<p>för kommuner och landsting.............. 14</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med</p>
<p>särskilda bestämmelser om kommuns och annan<br>menighets utdebitering av skatt, m. m........ 16</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om</p>
<p>utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i<br>rikets indelning i kommuner, landsting och<br>församlingar......................... 19</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning .................... 21</p>
<p>3.1 Förslag till nytt bidrags- och utjämningssystem</p>
<p>i kompletteringspropositionen............. 21</p>
<p>3.2 Förslag till nytt system för återbetalning av<br>mervärdesskatt till kommuner och landsting</p>
<p>i kompletteringspropositionen............. 22</p>
<p>3.3 Riksdagens beslut ..................... 22</p>
<p>3.4 Uppdrag till Statistiska centralbyrån......... 23</p>
<p>3.5 Lagrådets yttrande över det föreliggande förslaget 23</p>
<p>4 Principiella aspekter på utjämningen av ekonomiska</p>
<p>förutsättningar mellan kommuner respektive landsting . . 24</p>
<p>4.1 Utgångspunkterna för regeringens förslag i</p>
<p>kompletteringspropositionen .............. 24</p>
<p>4.2 Uttalanden i samband med riksdagsbehandlingen</p>
<p>om förslagets förenlighet med regeringsformen . 25</p>
<p>4.3 Regeringens överväganden vid utformningen av</p>
<p>ett nytt förslag ....................... 26</p>
<p>5 Generellt statsbidrag till kommuner och landsting ..... 30</p>
<p>6 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting . 32</p>
<p>6.1 Utgångspunkter....................... 32</p>
<p>6.2 Utjämningsbidrag till kommuner och landsting . 32</p>
<p>6.3 Utjämningsavgift för kommuner och landsting . . 38</p>
<p>6.4 Utjämningssystemets fortlevnad, m.m........ 40</p>
<p>7 Införandet av det nya bidrags- och utjämningssystemet . . 43</p>
<p>7.1 Riksdagens uttalanden i samband med</p>
<p>kompletteringspropositionen.............. 43</p>
<p>7.2 Begränsning av bidragsförändringar......... 43</p>
<p>7.3 Finansiering av införandereglema........... 48</p>
<p>8 Anpassning av avräkningsförfarandet vid utbetalning av</p>
<p>kommunalskattemedel........................ 50</p>
<p>9 Ändrat system för återbetalning av mervärdesskatt till</p>
<p>kommuner och landsting ...................... 52</p>
<p>9.1 Utgångspunkter....................... 52</p>
<p>9.2 Utformning av systemet för konkurrenskorrigering 53</p>
<p>9.3 Ekonomisk reglering ................... 55</p>
<p>10 Vissa anslagsfrågor.......................... 56</p>
<p>11 Författningskommentarer...................... 57</p>
<p>11.1 Lagen om generellt statsbidrag till kommuner</p>
<p>och landsting ........................ 57</p>
<p>11.2 Lagen om utjämningsbidrag till kommuner</p>
<p>och landsting ........................ 58</p>
<p>11.3 Lagen om utj ämningsavgift för kommuner</p>
<p>och landsting ........................ 60</p>
<p>11.4 Lagen om införande av lagen (1995:000) om</p>
<p>generellt statsbidrag till kommuner och landsting,<br>lagen (1995:000) utjämningsbidrag till kommuner<br>och landsting, och lagen (1995:000) om<br>utjämningsavgift för kommuner och landsting . . 61</p>
<p>11.5 Lagen om mervärdesskattekonton för kommuner</p>
<p>och landsting ........................ 64</p>
<p>11.6 Lagen om ändring i lagen (1965:269) med</p>
<p>särskilda bestämmelser om kommuns och annan<br>menighets utdebitering av skatt, m. m........ 66</p>
<p>Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag .............. 67</p>
<p>Bilaga 2 Lagrådets yttrande..................... 76</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den</p>
<p>25 oktober 1995 ...................... 87</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om generellt statsbidrag till kom-<br>muner och landsting,</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om utjämningsbidrag till kom-<br>muner och landsting,</p>
<p>3. antar regeringens förslag till lag om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting,</p>
<p>4. antar regeringens förslag till lag om införande av lagen (1995:000)<br>om generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:000)<br>om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:000)<br>om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</p>
<p>5. antar regeringens förslag till lag om mervärdesskattekonton för<br>kommuner och landsting,</p>
<p>6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med<br>särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering<br>av skatt, m.m,</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om<br>utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i<br>kommuner, landsting och församlingar,</p>
<p>8. till Generellt statsbidrag till kommuner på tilläggsbudget till stats-<br>budgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett<br>förslagsanslag på 14 250 000 000 kronor,</p>
<p>9. till Generellt statsbidrag till landsting på tilläggsbudget till stats-<br>budgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett<br>förslagsanslag på 4 750 000 000 kronor,</p>
<p>10. till Utjämningsbidrag till kommuner och landsting på tilläggsbudget<br>till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln<br>anvisar ett förslagsanslag på 21 245 000 000 kronor,</p>
<p>11. under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Utjämningsavgift för<br>kommuner och landsting, för budgetåret 1995/96 beräknar<br>21 245 000 000 kronor.</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Generellt statsbidrag till kommuner fördelas med ett enhetligt belopp<br>per invånare i kommunen den 1 november året före det år bidraget<br>betalas ut.</p>
<p>2 § Generellt statsbidrag till landsting fördelas med ett enhetligt belopp<br>per invånare i landstinget den 1 november året före det år bidraget<br>betalas ut.</p>
<p>3 § De kommuner som inte ingår i ett landsting får statsbidrag enligt<br>1 och 2 §§.</p>
<p>4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer<br>beloppen enligt 1 och 2 §§.</p>
<p>5 § Skattemyndigheten fastställer statsbidragets storlek samt lämnar<br>senast den 25 januari bidragsåret uppgift till vaije kommun och lands-<br>ting om storleken av dess bidrag.</p>
<p>6 § Statsbidraget skall betalas ut i samband med och på motsvarande sätt<br>som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen<br>(1965:269) med särskilda bestämmelserom kommuns och annan menig-<br>hets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>7 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag far överklagas hos<br>regeringen.</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1995:000)<br>om införande av lagen (1995:000) om generellt statsbidrag till kommu-<br>ner och landsting, lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner<br>och landsting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om utjämningsbidrag till kommuner Prop. 1995/96:64<br>och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Kommuner och landsting kan för inkomst- och kostnadsutjämning få<br>utjämningsbidrag från staten enligt denna lag.</p>
<p>2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:</p>
<p>Bidragsår. Det år under vilket bidraget betalas ut.</p>
<p>Uppräknat skatteunderlag'. De sammanlagda beskattningsbara in-<br>komsterna för en kommun eller ett landsting enligt skattemyndighetens<br>årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om<br>taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret, uppräknade<br>med uppräkningsfaktorema enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269)<br>med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>Uppräknad medelskattekraft. Totalsumman av uppräknade skatteunder-<br>lag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet den 1 no-<br>vember året före bidragsåret.</p>
<p>Garanterat skatteunderlag'. De beskattningsbara inkomster för en kom-<br>mun eller ett landsting som motsvarar den uppräknade medelskattekraft-<br>en, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen eller<br>landstinget den 1 november året före bidragsåret.</p>
<p>Standardkostnad'. En för vaije kommun eller landsting beräknad teo-<br>retisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som<br>anges i 3 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som<br>är av särskild betydelse för att belysa de strukturella förhållandena.</p>
<p>Strukturkostnad'. Summan av standardkostnadema för kommunen eller<br>landstinget.</p>
<p>Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner<br>som inte ingår i ett landsting.</p>
<p>3 § För vaije ko<sup>r</sup> beräknas standardkostnad för barnomsorg, äldre-<br>omsorg, indi. familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten</p>
<p>och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättningsfrämjande<br>åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallortstillägg, mer-<br>kostnader till följd av befolkningsminskning och svagt befolkningsunder-<br>lag samt administration, resor och räddningstjänst.</p>
<p>För vaije landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård,<br>högskoleutbildning och kallortstillägg.</p>
<p>Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas<br>mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen<br>meddelar.</p>
<p>4 § Kommuner och landsting vars garanterade skatteunderlag överstiger<br>det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett bidrag som motsvarar<br></p>
<p>mellanskillnaden, multiplicerad med en skattesats som fastställs enligt Prop. 1995/96:64<br>7 § andra stycket.</p>
<p>5 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare över-<br>stiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har<br>rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med<br>antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före<br>bidragsåret.</p>
<p>6 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidraget<br>på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.</p>
<p>7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar<br>närmare föreskrifter om beräkningen av bidragen enligt 4 och 5 §§.</p>
<p>Regeringen skall fastställa de skattesatser som skall tillämpas enligt</p>
<p>4 §. När regeringen fastställer skattesatserna skall hänsyn tas till över-<br>enskommelser mellan landstinget och kommunerna inom landstingsom-<br>rådet om en ändrad fördelning av uppgifterna inom området och den<br>ändrade fördelning av den sammanlagda landstings- och kommunal-<br>skatten som följer av överenskommelserna.</p>
<p>8 § Statistiska centralbyrån skall senast den 10 september året före<br>bidragsåret lämna uppgift till vaije kommun och landsting om preli-<br>minära bidrag enligt 4 och 5 §§.</p>
<p>9 § Skattemyndigheten fastställer bidragens storlek samt lämnar senast<br>den 25 januari under bidragsåret uppgift till vaije kommun och landsting<br>om storleken av dess bidrag.</p>
<p>10 § Bidraget skall betalas ut i samband med och på motsvarande sätt<br>som gäller vid utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen<br>(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menig-<br>hets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>11 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag far överklagas hos<br>regeringen.</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1995:000)<br>om införande av lagen (1995:000) om generellt statsbidrag till kommu-<br>ner och landsting, lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner<br>och landsting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting.</p>
<p>2.3 Förslag till lag om utjämningsavgift för kommuner Prop. 1995/96:64<br>och landsting</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Kommuner och landsting skall under de förutsättningar som anges i<br>denna lag betala en utjämningsavgift till staten.</p>
<p>2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:</p>
<p>Avgiftsår. Det år under vilket avgift betalas.</p>
<p>Uppräknat skatteunderlag'. De sammanlagda beskattningsbara inkomst-<br>erna för en kommun eller ett landsting enligt skattemyndighetens årliga<br>taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering<br>till kommunal inkomstskatt året före avgiftsåret, uppräknade med upp-<br>räkningsfaktorema enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med sär-<br>skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av<br>skatt, m.m.</p>
<p>Uppräknad medelskattekrafr. Totalsumman av uppräknade skatteunder-<br>lag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet den 1 no-<br>vember året före avgiftsåret.</p>
<p>Garanterat skatteunderlag'. De beskattningsbara inkomster för en kom-<br>mun eller ett landsting som motsvarar den uppräknade medelskattekraft-<br>en, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen eller<br>landstinget den 1 november året före avgiftsåret.</p>
<p>Standardkostnad'. En för vaije kommun eller landsting beräknad teo-<br>retisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som<br>anges i 3 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer som<br>är av särskild betydelse för att belysa de strukturella förhållandena.</p>
<p>Strukturkostnad'. Summan av standardkostnadema för kommunen eller<br>landstinget.</p>
<p>Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner<br>som inte ingår i ett landsting.</p>
<p>3 § För vaije kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg, äldre-<br>omsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, vatten<br>och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättningsfrämjande<br>åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallortstillägg, mer-<br>kostnader till följd av befolkningsminskning och svagt befolkningsunder-<br>lag samt administration, resor och räddningstjänst.</p>
<p>För vaije landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård,<br>högskoleutbildning och kallortstillägg.</p>
<p>Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas<br>mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen<br>meddelar.</p>
<p>4 § Kommuner och landsting vars garanterade skatteunderlag understiger Prop. 1995/96:64<br>det uppräknade skatteunderlaget skall betala en avgift som motsvarar<br>mellanskillnaden, multiplicerad med en skattesats som fastställs enligt</p>
<p>7 § andra stycket.</p>
<p>5 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare under-<br>stiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare skall<br>betala en avgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med an-<br>talet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före<br>avgiftsåret.</p>
<p>6 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas avgiften<br>på grundval av den indelning som gäller vid avgiftsårets ingång.</p>
<p>7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar<br>närmare föreskrifter om beräkningen av avgiften enligt 4 och 5 §§.</p>
<p>Regeringen skall fastställa de skattesatser som skall tillämpas enligt</p>
<p>4 §. När regeringen fastställer skattesatserna skall hänsyn tas till över-<br>enskommelser mellan landstinget och kommunerna inom landstingsom-<br>rådet om en ändrad fördelning av uppgifterna inom området och den<br>ändrade fördelning av den sammanlagda landstings- och kommunal-<br>skatten som följer av överenskommelserna.</p>
<p>8 § Statistiska centralbyrån skall senast den 10 september året före av-<br>giftsåret lämna uppgift till vaije kommun och landsting om preliminära<br>avgifter enligt 4 och 5 §§.</p>
<p>9 § Skattemyndigheten fastställer avgifternas storlek samt lämnar senast<br>den 25 januari under avgiftsåret uppgift till vaije kommun och landsting<br>om storleken av dess avgift.</p>
<p>10 § Avgiften skall betalas genom avräkning i samband med och på<br>motsvarande sätt som gäller vid utbetalningen av kommunalskattemedel<br>enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelserom kommuns<br>och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>11 § Skattemyndighetens beslut enligt denna lag far överklagas hos<br>regeringen.</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1995:000)<br>om införande av lagen (1995:000) om generellt statsbidrag till kom-<br>muner och landsting, lagen (1995:000) utjämningsbidrag till kommuner<br>och landsting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting.</p>
<p>10</p>
<p>2.4 Förslag till lag om införande av lagen (1995:000) om Prop. 1995/96:64<br>generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen om<br>utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen<br>(1995:000) om utjämningsavgift för kommuner och landsting</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 § Lagen (1995:000) om generellt statsbidrag till kommuner och lands-<br>ting, lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting<br>och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner och landsting<br>och denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>2 § Genom lagen (1995:000) om generellt statsbidrag till kommuner och<br>landsting, lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner och lands-<br>ting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner och lands-<br>ting upphävs</p>
<p>1. lagen (1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner,</p>
<p>2. lagen (1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting.</p>
<p>3 § De upphävda lagarna enligt 2 § gäller dock fortfarande i fråga om stat-<br>ligt utjämningsbidrag och skatteutjämningsbidrag för år 1995 och tidigare<br>år.</p>
<p>4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer ett<br>referensbidrag för vaije kommun och landsting.</p>
<p>5 § Vad som i denna lag benämns bidragsminskning eller bidragsökning<br>utgörs av skillnaden mellan referensbidraget enligt 5 § och summan av<br>kommunens eller landstingets statsbidrag enligt lagen (1995:000) om<br>generellt statsbidrag till kommuner och landsting och bidrag eller avgift<br>enligt lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting<br>eller lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner och landsting,<br>om dessa lagar skulle ha gällt för år 1995.</p>
<p>6 § Vad som i denna lag sägs om landsting tillämpas också i fråga om<br>kommuner som inte ingår i ett landsting.</p>
<h4>Kommuner</h4>
<p>7 § Den sammanlagda bidragsminskningen per år för åren 1996-2003 får<br>uppgå till högst 2 000 kronor per invånare i kommunen den 1 november<br>1994.</p>
<p>För de kommuner vars uppräknade skattekraft för år 1993 översteg ga-<br>rantinivån i det statliga utjämningsbidraget år 1993 enligt lagen (1992:670)</p>
<p>11<br></p>
<p>om statligt utjämningsbidrag till kommuner gäller att den sammanlagda Prop. 1995/96:64<br>bidragsminskningen per år för åren 1996-2003 får uppgå till högst 4 000<br>kronor per invånare i kommunen den 1 november 1994.</p>
<p>8 § Den sammanlagda bidragsminskningen begränsas årligen genom att ett<br>fast införandetillägg betalas ut till de kommuner som får beräknade sam-<br>manlagda bidragsminskningar som överstiger beloppsgränsema enligt 7 §.</p>
<p>Ett fast införandetillägg motsvarar skillnaden mellan beloppsgränsema</p>
<p>enligt 7 § och den beräknade totala bidragsminskningen.</p>
<p>9 § En årlig begränsning av bidragsminskningen görs för de kommuner<br>vars beräknade bidragsminskning överstiger 250 kronor per invånare.<br>Dessa kommuner får ett rörligt införandetillägg, som uppgår till ett belopp<br>som</p>
<p>- för år 1996 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 250 kronor,</p>
<p>- för år 1997 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-</p>
<p>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 500 kronor,</p>
<p>- för år 1998 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 750 kronor,</p>
<p>- för år 1999 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 1 000 kronor,</p>
<p>- för år 2000 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 1 250 kronor,</p>
<p>- för år 2001 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 1 500 kronor, och</p>
<p>- för år 2002 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 1 750 kronor.</p>
<p>10 § En årlig begränsning av bidragsminskningen görs för de kommuner<br>vars uppräknade skattekraft för år 1993 översteg garantinivån i det statliga<br>utjämningsbidraget år 1993 enligt lagen (1992:670) om statligt utjäm-<br>ningsbidrag till kommuner. Dessa kommuner får ett rörligt införande-<br>tillägg, som uppgår till ett belopp som</p>
<p>- för år 1996 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 500 kronor,</p>
<p>- för år 1997 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 1 000 kronor,</p>
<p>- för år 1998 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 1 500 kronor,</p>
<p>- för år 1999 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-</p>
<p>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 2 000 kronor,</p>
<p>- för år 2000 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 2 500 kronor,</p>
<p>- för år 2001 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 3 000 kronor, och</p>
<p>- för år 2002 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 3 500 kronor.</p>
<p>12</p>
<p>11 § En begränsning av bidragsökningen görs från och med år 1996 till Prop. 1995/96:64<br>och med år 1998 för de kommuner som får en beräknad bidragsökning</p>
<p>genom att dessa kommuner får ett rörligt införandeavdrag. Det rörliga<br>införandeavdraget uppgår till ett belopp som</p>
<p>- för år 1996 är 704 kronor eller, om bidragsökningen är mindre än 704<br>kronor, den faktiskt beräknade ökningen,</p>
<p>- för år 1997 är 304 kronor eller, om bidragsökningen är mindre än 304<br>kronor, den faktiskt beräknade ökningen, och</p>
<p>- för år 1998 är 112 kronor eller, om bidragsökningen är mindre än 112<br>kronor, den faktiskt beräknade ökningen.</p>
<h4>Landsting</h4>
<p>12 § Den sammanlagda bidragsminskningen per år för åren 1996-2003 får<br>uppgå till högst 1 200 kronor per invånare i landstinget den 1 november<br>1994.</p>
<p>13 § Den sammanlagda bidragsminskningen begränsas årligen genom att<br>ett fast införandetillägg betalas ut till de landsting som får beräknade sam-<br>manlagda bidragsminskningar som överstiger beloppsgränsen enligt 13 §.</p>
<p>Ett fast införandetillägg motsvarar skillnaden mellan beloppsgränsen<br>enligt 12 § och den beräknade totala bidragsminskningen.</p>
<p>14 § En årlig begränsning av bidragsminskningen görs för de landsting<br>vars beräknade bidragsminskning överstiger 150 kronor per invånare i<br>landstinget. Dessa landsting får ett rörligt införandetillägg, som uppgår till<br>ett belopp som</p>
<p>- för år 1996 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 150 kronor,</p>
<p>- för år 1997 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-</p>
<p>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 300 kronor,</p>
<p>- för år 1998 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-</p>
<p>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 450 kronor,</p>
<p>- för år 1999 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-</p>
<p>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 600 kronor,</p>
<p>- för år 2000 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 750 kronor,</p>
<p>- för år 2001 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 900 kronor, och</p>
<p>- för år 2002 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminsk-<br>ningen, minskad med det fasta införandetillägget, och 1 050 kronor.</p>
<p>13</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om mervärdesskattekonton för<br>kommuner och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § För reglering av kommuners och landstings kostnader för viss mer-<br>värdesskatt skall det hos Riksgäldskontoret finnas två räntebärande kon-<br>ton, ett för kommunernas räkning (kommunkontot) och ett för lands-<br>tingens räkning (landstingskontot).</p>
<h4>Inbetalningar till kontona</h4>
<p>2 § Vaije kommun och landsting skall göra inbetalningar till kommun-<br>kontot respektive landstingskontot. Inbetalning görs efter avräkning i<br>samband med och på motsvarande sätt som gäller vid utbetalning av<br>kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestäm-<br>melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>3 § Riksskatteverket skall senast den 10 september vaije år fastställa ett<br>enhetligt belopp per invånare för kommunerna och ett enhetligt belopp<br>per invånare för landstingen (tillskott), som skall ligga till grund för<br>kommunanas och landstingens inbetalningar till kontona för det närmast<br>följande året. Inbetalningarna skall för vaije år motsvara det fastställda<br>tillskottet multiplicerat med antalet invånare i kommunen eller lands-<br>tinget den 1 november året före inbetalningsåret.</p>
<p>För kommuna som inte ingår i ett landsting utgörs tillskottet av sum-<br>man av de båda fastställda tillskotten.</p>
<p>4 § Riksskatteverket skall beräkna tillskotten så att inbetalningarna till<br>ett konto inklusive räntan på kontot så nära som möjligt motsvarar ut-<br>betalningarna från kontot.</p>
<h4>Ersättning från kontona</h4>
<p>5 § Kommuner och landsting har efter ansökan rätt till ersättning från<br>kontona för ingående mervärdesskatt som inte dragits av enligt mer-<br>värdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Kommunalförbund har efter ansökan rätt till ersättning från kommun-<br>kontot och landstingskontot för ingående mervärdesskatt som inte dragits<br>av enligt mervärdesskattelagen. Fördelningen mellan kontona görs i<br>föihållande till kommunernas och landstingens deltagande i kostnaderna<br>för förbundets verksamhet.</p>
<p>14</p>
<p>6 § Vid utbetalning av ersättning enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i Prop. 1995/96:64<br>8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>7 § Kommuner och landsting har efter ansökan rätt till ersättning från<br>kontona för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om<br>mervärdesskatt uppkommer vid upphandling avseende verksamhet inom<br>sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Rätt till ersättning<br>föreligger också när kommunen och landstinget lämnar bidrag till<br>näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden.</p>
<p>Ersättning enligt första stycket utgår även till kommunalförbund och<br>sådant beställarförbund som bedriver försöksverksamhet enligt lagen<br>(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning<br>mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.</p>
<p>Storleken av ersättningar som avses i denna paragraf beräknas enligt<br>schablon. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer med-<br>delar föreskrifter om schablonberäkningen.</p>
<p>8 § Skattemyndigheten i Kopparbergs län beslutar om utbetalning från<br>kontona.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>9 § Skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut enligt denna lag<br>får överklagas hos regeringen.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då lagen (1994:1799) om<br>kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995 skall<br>upphöra att gälla. Den äldre lagen tillämpas dock fortfarande i fråga om<br>förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1996.</p>
<p>2. För år 1996 uppgår tillskotten enligt 3 § för kommuner till 1 614<br>kronor per invånare och för landsting till 538 kronor per invånare den 1<br>november 1995.</p>
<p>15</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med<br>särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m.m.</h3>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,<br>m.m.<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel<br>tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.</p>
<p>En kommun har rätt att under<br>visst år (beskattningsåret) av staten<br>uppbära preliminära kommunal-<br>skattemedel med ett belopp som<br>motsvarar produkten av antalet<br>skattekronor i kommunen enligt<br>skattemyndighetens beslut enligt<br>4 kap. 2 § taxeringslagen</p>
<p>(1990:324) om taxering till kom-<br>munal inkomstskatt (skatteunder-<br>laget) året före beskattningsåret,<br>den skattesats som har beslutats för<br>beskattningsåret och de uppräk-<br>ningsfaktorer enligt tredje stycket<br>som har fastställts i december året<br>före beskattningsåret.</p>
<p>En kommun har rätt att under<br>visst år (beskattningsåret) av staten<br>uppbära preliminära kommunal-<br>skattemedel med ett belopp som<br>motsvarar produkten av de sam-<br>manlagda beskattningsbara för-<br>värvsinkomsterna i kommunen en-<br>ligt skattemyndighetens beslut en-<br>ligt 4 kap. 2 § taxeringslagen<br>(1990:324) om taxering till kommu-<br>nal inkomstskatt (skatteunderlaget)<br>året före beskattningsåret, den<br>skattesats som har beslutats för be-<br>skattningsåret och de uppräknings-<br>faktorer enligt tredje stycket som<br>har fastställts i december året före<br>beskattningsåret.</p>
<p>I december varje år skall regeringen, eller den myndighet regeringen<br>bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den<br>uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den ena<br>skall avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret.<br>Den andra skall avse förändringen mellan året före beskattningsåret och<br>beskattningsåret.</p>
<p>Vad som återstår, sedan avräk-<br>ning har skett enligt 52 § uppbörds-<br>lagen (1953:272), 12 § lagen</p>
<p>(1984:668) om uppbörd av social-<br>avgifter från arbetsgivare och 8 §<br>lagen (1987:560) om skatteutjäm-<br>ningsavgift, skall skattemyndighet-<br>en fördelat per månad utanordna<br>till kommunen den tredje vardagen<br>räknat från den 17 i månaden, var-<br>vid dag som enligt 2 § lagen</p>
<p>Innan skattemyndigheten betalar<br>ut kommunalskattemedel till kom-<br>munerna skall avräkning göras en-<br>ligt 52 § uppbördslagen (1953:272),<br>12 § lagen (1984:668) om uppbörd<br>av socialavgifter från arbetsgivare,<br>10 § lagen (1995:000) om utjäm-<br>ningsavgift för kommuner och<br>landsting och 2 § lagen (1995:000)<br>om mervärdesskattekonton för kom-<br>muner och landsting. Vidare skall</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1973:437</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:314</p>
<p>16</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>(1930:173) om beräkning av lag-<br>stadgad tid jämställs med allmän<br>helgdag inte skall medräknas. Är<br>kommunens fordran inte uträknad<br>vid utbetalningstillfallena i månad-<br>erna januari och februari, skall ut-<br>betalningarna dessa månader grund-<br>as på samma belopp som utbetal-<br>ningen i december månad det före-<br>gående året. När särskilda skäl för-<br>anleder det får skattemyndigheten<br>dock förordna att utbetalningen<br>skall grundas på ett annat belopp.<br>Om något av de belopp som utbe-<br>talningen i månaderna januari och<br>februari grundats på inte motsvarar<br>en tolftedel av kommunens fordran,<br>skall den jämkning som föranleds<br>av detta ske i fråga om utbetalning-<br>en i mars månad.</p>
<p>tillägg göras för bidrag enligt 10 §<br>lagen (1995:000) om utjämningsbi-<br>drag till kommuner och landsting<br>samt för bidrag enligt 1 och 2 §§<br>lagen (1995:000) om generellt<br>statsbidrag till kommuner och<br>landsting. Det belopp som fram-<br>kommer skall betalas ut med en<br>tolftedel per månad den tredje var-<br>dagen räknat från den 17 i månad-<br>en, varvid dag som enligt 2 § lagen<br>(1930:173) om beräkning av lag-<br>stadgad tid jämställs med allmän<br>helgdag inte skall medräknas. Är<br>kommunens fordran inte uträknad<br>vid utbetalningstillfallena i månad-<br>erna januari och februari, skall ut-<br>betalningarna dessa månader grund-<br>as på samma belopp som utbetal-<br>ningen i december månad det före-<br>gående året. När särskilda skäl för-<br>anleder det får skattemyndigheten<br>dock förordna att utbetalningen<br>skall grundas på ett annat belopp.<br>Om något av de belopp som utbe-<br>talningen i månaderna januari och<br>februari grundats på inte motsvarar<br>en tolftedel av kommunens fordran,<br>skall den jämkning som föranleds<br>av detta ske i fråga om utbetalning-<br>en i mars månad.</p>
<p>En delavräkning av de prelimi-<br>nära kommunalskattemedlen skall<br>ske när den årliga taxeringen under<br>beskattningsåret har avslutats. Del-<br>avräkningen sker med utgångspunkt<br>i ett belopp motsvarande produkten<br>av skatteunderlaget enligt nämnda<br>taxering, den skattesats som har be-<br>slutats för beskattningsåret och<br>uppräkningsfaktom för beskatt-<br>ningsåret (omräknade preliminära<br>kommunalskattemedel). Om detta<br>belopp överstiger det belopp som<br>kommunen har uppburit enligt<br>andra stycket, skall skattemyndig-<br>heten betala ut överskjutande be-<br>lopp till kommunen. I motsatt fall<br>skall kommunen återbetala mellan-<br>skillnaden. Utbetalning eller åter-<br>betalning skall göras i januari året<br>efter beskattningsåret.</p>
<p>17</p>
<p>2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 64</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>En slutavräkning av kommunal-<br>skattemedlen skall ske när den år-<br>liga taxeringen under året efter be-<br>skattningsåret har avslutats. Pro-<br>dukten av skatteunderlaget enligt<br>den taxeringen och den skattesats<br>som har beslutats för beskattnings-<br>året utgör de slutliga kommunal-<br>skattemedlen. Om dessa överstiger<br>de omräknade preliminära kom-<br>munalskattemedlen enligt femte<br>stycket skall skattemyndigheten be-<br>tala ut överskjutande belopp till<br>kommunen. I motsatt fall skall kom-<br>munen återbetala mellanskillnaden.<br>Utbetalning eller återbetalning skall<br>göras i januari andra året efter<br>beskattningsåret.</p>
<p>En slutavräkning av kommunal-<br>skattemedlen skall ske när den år-<br>liga taxeringen under året efter be-<br>skattningsåret har avslutats. Pro-<br>dukten av skatteunderlaget enligt<br>den taxeringen och den skattesats<br>som har beslutats för beskattnings-<br>året utgör de slutliga kommunal-<br>skattemedlen. Om summan av dessa<br>överstiger summan av de prelimi-<br>nära kommunalskattemedlen enligt<br>andra stycket skall skillnaden be-<br>talas ut till kommunerna med ett<br>enhetligt belopp per invånare den 1<br>november året efter beskattnings-<br>året. I motsatt fall skall skillnaden<br>återbetalas av kommunerna med ett<br>enhetligt belopp per invånare den 1<br>november året efter beskattnings-<br>året. Utbetalning eller återbetalning<br>skall göras i januari andra året efter<br>beskattningsåret.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om utbetalning av kommunalskattemedel för år 1995<br>och tidigare år.</p>
<p>18</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om <sub>Prop</sub> 1995/96-64<br>utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets<br>indelning i kommuner, landsting och församlingar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 - 4 §§ lagen (1979:417) om utdebitering och<br>utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner, landsting<br>och församlingar<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §<sup>2<br></sup>Om en kommuns område har änd-<br>rats eller en ny kommun bildats<br>skall från och med det beskatt-<br>ningsår då indelningsändringen<br>träder i kraft preliminära kommu-<br>nalskattemedel och omräknade<br>preliminära kommunalskattemedel<br>enligt 4 § andra och sjätte<br>styckena lagen (1965:269) med<br>särskilda bestämmelser om kom-<br>muns och annan menighets utde-<br>bitering av skatt, m.m., när det är<br>möjligt, beräknas med hänsyn<br>tagen till den förändring av skatte-<br>underlaget i kommunen som indel-<br>ningsändringen medfört. I andra<br>fall skall medlen beräknas med<br>hänsyn tagen till den förändring av<br>invånarantalet i kommunen som<br>indelningsändringen medfört.</p>
<p>Om en kommuns område har änd-<br>rats eller en ny kommun bildats<br>skall från och med det beskatt-<br>ningsår då indelningsändringen<br>träder i kraft preliminära kommu-<br>nalskattemedel enligt 4 § andra<br>stycket lagen (1965:269) med sär-<br>skilda bestämmelser om kommuns<br>och annan menighets utdebitering<br>av skatt, m.m., när det är möjligt,<br>beräknas med hänsyn tagen till<br>den förändring av skatteunderlaget<br>i kommunen som indelnings-<br>ändringen medfört. I andra fall<br>skall medlen beräknas med hänsyn<br>tagen till den förändring av in-<br>vånarantalet i kommunen som in-<br>delningsändringen medfört.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>I fråga om ett område som har<br>överförts från en kommun till en<br>annan skall vid avräkning av<br>preliminära kommunalskattemedel<br>som beräknats på grundval av<br>taxeringarna under året innan in-<br>delningsändringen träder i kraft<br>och det följande året fordran hos<br>eller skuld till staten påföras den<br>kommun till vilken området har<br>hört enligt den äldre indelningen.</p>
<p>3<br>I fråga om ett område som har<br>överförts från en kommun till en<br>annan skall vid avräkning av pre-<br>liminära kommunalskattemedel<br>och omräknade preliminära kom-<br>munalskattemedel som beräknats<br>på grundval av taxeringarna under<br>året innan indelningsändringen<br>träder i kraft och det följande året<br>fordran hos eller skuld till staten<br>påföras den kommun till vilken<br>området har hört enligt den äldre<br>indelningen.</p>
<p>Om en kommun har delats, skall en sådan fordran eller skuld påföras<br>kommunerna enligt den nya indelningen i förhållande till de olika<br>delarnas andel av skatteunderlaget i den odelade kommunen under det<br>år taxeringen avser.</p>
<p>19</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>En fordran eller skuld, som avser en kommun som har lagts samman<br>med en annan kommun, skall påföras den kommun som bildats genom<br>sammanläggningen.</p>
<p>4 §<sup>4<br></sup>Vad som har sagts i denna lag om<br>kommun och kommunalskatt skall<br>gälla också för landsting och<br>landstingsskatt. Bestämmelserna i<br>1 och 3 §§ skall gälla också för<br>församling och församlingsskatt.</p>
<p>Vad som har sagts i denna lag om<br>kommun och kommunalskatt skall<br>gälla också för landsting och<br>landstingsskatt. Bestämmelserna i<br>1 § skall gälla också för försam-<br>ling och församlingsskatt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre bestämmelser skall<br>fortfarande tillämpas i fråga om slutavräkning av kommunalskattemedel<br>för år 1995 och tidigare år samt i fråga om församlingsskatt.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1992:1588.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:1985.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1992:1588.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1992:1588.</p>
<p>20</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<h3>3.1 Förslag till nytt bidrags- och utjämningssystem i<br>kompletteringspropositionen</h3>
<p>Regeringen lade i kompletteringspropositionen våren 1995 bl.a. fram<br>förslag till ett nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och<br>landsting samt förslag till ett nytt system för återbetalning av mervärdes-<br>skatt till kommuner och landsting (prop. 1994/95:150 bil. 7, bet.<br>1994/95 :FiU 19, rskr. 1994/95:416 och 1994/95:417).</p>
<p>Förslaget byggde i huvudsak på förslagen i betänkandet Utjämning av<br>kostnader och intäkter i kommuner och landsting (SOU 1994:144). Det<br>nya systemet avsågs träda i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>Regeringens förslag innebar att en inomkommunalt finansierad in-<br>komst- respektive kostnadsutjämning och ett nytt generellt statsbidrag till<br>kommuner respektive landsting skulle införas.</p>
<p>Inkomstutjämningen skulle i princip inte kräva statliga tillskott utan<br>finansieras genom att kommuner respektive landsting med en beskatt-<br>ningsbar inkomst per invånare överstigande riksgenomsnittet skulle er-<br>hålla ett avdrag från skatteinkomsterna, medan kommuner respektive<br>landsting med en beskattningsbar inkomst understigande riksgenomsnittet<br>skulle erhålla ett tillägg till skatteinkomsterna. Även kostnadsutjäm-<br>ningen skulle i princip vara självfinansierad genom att kommuner<br>respektive landsting med ogynnsamma strukturella förhållanden skulle<br>erhålla ett tillägg till skatteinkomsterna, medan kommuner respektive<br>landsting med en gynnsam struktur skulle erhålla ett avdrag från skatte-<br>inkomsterna.</p>
<p>Vid sidan av inkomst- och kostnadsutjämningen skulle generella stats-<br>bidrag betalas ut till kommuner respektive landsting. Statsbidragen skulle<br>bl.a. fungera som ett instrument för generella ekonomiska regleringar<br>mellan staten och kommunsektorn, och fördelas med ett enhetligt be-<br>lopp per invånare. Därmed skulle inkomst- och kostnadsutjämningen inte<br>påverkas av nivån på statsbidragen till kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen föreslog vidare att fr.o.m. den 1 januari 1996 skulle följan-<br>de statsbidrag och ersättningar avskaffas: det statliga utjämningsbidraget<br>till kommuner, skatteutjämningsbidraget till landsting, bidraget till miss-<br>brukarvård och ungdomsvård samt ersättningen för sjukresor till sjuk-<br>vårdshuvudmännen. Även det invånarbaserade avdraget från kommun-<br>ernas respektive landstingens skatteinkomster, som för närvarande an-<br>vänds som ett medel för ekonomiska regleringar mellan staten och kom-<br>muner respektive landsting föreslogs avskaffat fr.o.m. den 1 januari<br>1996.</p>
<p>Särskilda införanderegler föreslogs för åren 1996-2003. Dessa regler<br>skulle begränsa de inkomstförändringar för enskilda kommuner och<br>landsting som systemomläggningen beräknades medföra, genom sär-<br>skilda införandetillägg och införandeavdrag till vissa kommuner och<br>landsting. Dessa tillägg och avdrag skulle successivt minska.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>21</p>
<h3>3.2 Förslag till nytt system för återbetalning av Prop. 1995/96:64</h3>
<h3>mervärdesskatt till kommuner och landsting i<br>kompletteringspropositionen</h3>
<p>Sedan skattereformen år 1991 har för kommuner och landsting gällt sär-<br>skilda regler för att motverka mervärdesskattens snedvridande effekter<br>på konkurrensen vid val mellan verksamhet i egen regi och i extern regi.<br>Kommuner och landsting fick då rätt att inom mervärdesskattesystemets<br>ram få återbetalning av ingående skatt i verksamhet som inte medför<br>skattskyldighet till mervärdesskatt. Denna rätt slopades år 1995 till följd<br>av att den inte var förenlig med EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv.<br>Återbetalning av den ingående skatten i skattefri verksamhet sker i<br>stället i särskild ordning enligt lagen (1994:1799) om kommuners och<br>landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995. Lösningen är pro-<br>visorisk. I kompletteringspropositionen föreslog regeringen att den pro-<br>visoriska lösningen fr.o.m. år 1996 skulle ersättas av ett permanent<br>system, som bygger på kommunal självfinansiering. Avsikten var att sy-<br>stemet skulle vara stabilt och inte ge upphov till ökade kostnader för<br>staten.</p>
<h3>3.3 Riksdagens beslut</h3>
<p>Under riksdagens behandling av kompletteringspropositionen inhämtades<br>Lagrådets yttrande över förslaget till lag om utjämning av skatteinkomst-<br>er och kostnader i kommuner och landsting. Lagrådet avstyrkte förslaget<br>med motiveringen att det inte var förenligt med bestämmelsen i 1 kap. 7<br>§ andra stycket regeringsformen. Konstitutionsutskottet yttrade sig både<br>över förslaget till nytt bidrags- och utjämningssystem och över Lagrådets<br>yttrande. Konstitutionsutskottet hänvisade till den praxis som utvecklats<br>på detta område och pekade på en alternativ lagteknisk lösning.</p>
<p>Riksdagen ställde sig bakom de grundläggande principerna för ett nytt<br>bidrags- och utjämningssystem vad gäller syfte, inriktning, omfattning<br>och införande som regeringen föreslagit i kompletteringspropositionen<br>(bet. 1994/95:FiU 19, rskr. 1994/95:416 och 1994/95:417 ). På grund av<br>de oklarheter som råder vid tolkningen av regeringsformen vad gäller<br>den kommunala beskattningsrätten ansåg emellertid riksdagen att en<br>annan lagstiftningsteknik bör väljas för att uppnå de utjämningseffekter<br>som förslaget i kompletteringspropositionen eftersträvar och uttalade att<br>regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt lagförslag i sådan<br>tid att det kan träda i kraft den 1 januari 1996. Det nya förslaget skall i<br>princip ge samma utfall för enskilda kommuner och landsting som<br>förslaget i kompletteringspropositionen.</p>
<p>När det gäller förslaget till lagteknisk reglering av systemet för<br>konkurrenskorrigering konstaterade finansutskottet att detta i likhet med<br>det av utskottet tidigare behandlade lagförslaget om inkomst- och kost-<br>nadsutjämning bygger på kommunal självfinansiering. Även om de två</p>
<p>22<br></p>
<p>lagförslagen är helt olikartade borde de enligt utskottets mening över- Prop. 1995/96:64<br>vägas i ett sammanhang. Regeringen bör återkomma till riksdagen även<br>i denna fråga i sådan tid att systemet kan träda i kraft den 1 januari<br>1996. Riksdagen avslog således lagförslaget.</p>
<h3>3.4 Uppdrag till Statistiska centralbyrån</h3>
<p>Riksdagen uttalade, med anledning av de ovan redovisade ställnings-<br>tagandena, att kommuner och landsting för sin planering ändå skall<br>kunna utgå från de förutsättningar som hittills har presenterats av<br>regeringen för år 1996.</p>
<p>Enligt nu gällande lagstiftning skall kommunerna erhålla preliminärt<br>besked om statligt utjämningsbidrag för nästkommande år senast den 10<br>september. Mot denna bakgrund gav regeringen i juni Statistiska central-<br>byrån (SCB) i uppdrag att inför år 1996 göra preliminära beräkningar<br>för både kommuner och landsting med förslaget till nytt utjämnings-<br>system som grund. SCB har därefter meddelat kommuner och landsting<br>uppgifter om preliminärt statsbidrag för år 1996.</p>
<h3>3.5 Lagrådets yttrande över det föreliggande förslaget</h3>
<p>Regeringen beslutade den 28 september 1995 att inhämta Lagrådets<br>yttrande över lagförslag som innebär en annan lagteknisk utformning av<br>ett nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting samt<br>ett förslag om system för konkurrenskorrigering. De till Lagrådet<br>remitterade lagförslagen finns i bilaga 1.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.</p>
<p>Lagrådet har framfört vissa synpunkter på lagtexten. Efter att bl.a. ha<br>påpekat att den föreslagna lagstiftningen kan sägas ge uttryck för en<br>konstitutionell praxis som har utvecklats som utfyllnad av grundlags-<br>regleringen har Lagrådet sammanfattningsvis uttalat att Lagrådet inte vill<br>motsätta sig att de föreliggande lagförslagen läggs till grund för lag-<br>stiftning.</p>
<p>Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets syn-<br>punkter. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.</p>
<p>Förslagen till lag om generellt statsbidrag till kommuner och landsting,<br>lag om införande av lagen om generellt statsbidrag till kommuner och<br>landsting, lag om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och<br>lagen om utjämningsavgift för kommuner och landsting samt lag om<br>ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid<br>ändring i rikets indelning i kommuner, landsting och församlingar har<br>inte granskats av Lagrådet. Riksdagen har ställt sig bakom principerna<br>för ett nytt bidrags- och utjämningssystem som regeringen föreslagit i<br>kompletteringspropositionen.</p>
<p>23</p>
<h2>4 Principiella aspekter på utjämningen av<br>ekonomiska förutsättningar mellan kommuner<br>respektive landsting</h2>
<h3>4.1 Utgångspunkterna för regeringens förslag i<br>kompletteringspropositionen</h3>
<p>Det förslag till nytt bidrags- och utjämningssystem som regeringen lade<br>fram i årets kompletteringsproposition hade som huvudsyfte att skapa<br>likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting<br>att bedriva sin verksamhet. På så sätt kan den kommunala självstyrelsen<br>ges ett reellt innehåll även för de kommuner och landsting som har en<br>svag skattekraft eller som på andra sätt är missgynnade i strukturellt<br>hänseende.</p>
<p>Regeringens förslag hade föregåtts av ett omfattande utredningsarbete.</p>
<p>Vid riksdagsbehandlingen konstaterade finansutskottet att förslaget var<br>väl avvägt i förhållande till de många olikartade krav som kan ställas,<br>och att det i sina grunddrag har en bred förankring såväl bland riks-<br>dagens partier som i den kommunala världen.</p>
<p>Finansutskottet uttryckte också mycket tydligt att riksdagen stod ba-<br>kom de mål och krav på vilka regeringens förslag byggde. Likvärdiga<br>ekonomiska förutsättningar bör skapas genom en långtgående utjämning<br>av skillnader i beskattningsbara inkomster och för strukturellt betingade<br>kostnadsskillnader. Såväl inkomst- som kostnadsutjämningen skall om-<br>fatta samtliga kommuner och landsting och även ha en likartad uppbygg-<br>nad för såväl kommuner som landsting. Utjämningssystemet måste vid-<br>are ges en konstruktion som är långsiktigt hållbar och inte beroende av<br>nivån på de statliga bidragen. Detta skall främst ses mot bakgrund av<br>statens behov av att kunna göra generella ekonomiska regleringar bl.a.<br>till följd av finansieringsprincipen.</p>
<p>Regeringens förslag innebar i korthet följande. Utjämningen av skatte-<br>inkomsta- och för strukturellt betingade kostnadsskillnader konstruerades<br>som två i princip fristående system. Både systemet för utjämning av in-<br>komster och systemet för utjämning av strukturella kostnadsskillnader<br>byggde på tillägg till och avdrag från skatteinkomsterna, där avdrag från<br>vissa kommuner och landsting finansierade tillägg till andra. Båda sy-<br>stemen skulle således vara inomkommunalt finansierade, och i princip<br>inte föranleda någon kostnad för staten. Det statliga bidraget skulle för-<br>delas efter antalet invånare och därvid även kunna fungera som instru-<br>ment för generella ekonomiska regleringar.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>24</p>
<h3>4.2 Uttalanden i samband med riksdagsbehandlingen Prop. 1995/96:64</h3>
<h3>om förslagets förenlighet med regeringsformen</h3>
<p>Vid riksdagsbehandlingen av förslaget till nytt bidrags- och utjämnings-<br>system inhämtades, som tidigare nämnts, Lagrådets yttrande över för-<br>slaget om utjämning av skatteinkomster och kostnader i kommuner och<br>landsting. Lagrådet avstyrkte lagförslaget och anförde därvid följande.</p>
<p>"Mot denna bakgrund framstår det som helt främmande att betrakta<br>skatt, som av en kommun eller ett landsting tas ut för att tillföras<br>andra kommuner eller landsting, som uttagen för skötseln av veder-<br>börande kommuns eller landstings uppgifter. Den ordning beträffan-<br>de utjämning av skatteinkomster som har tillämpats under senare år<br>kan inte föranleda någon annan bedömning. Uttagandet av skatt i<br>kommuner och landsting, som far vidkännas avdrag, kommer där-<br>med att strida mot vad som i 1 kap. 7 § andra stycket regerings-<br>formen anges om ändamålet med den kommunala beskattningen.</p>
<p>Det kan tilläggas att syftet med den föreslagna lagen möjligen<br>kan, åtminstone delvis, tillgodoses med någon annan teknik av-<br>seende avgifter och bidrag, vilken inte skulle strida mot regerings-<br>formens bestämmelser. Detta kan dock inte anses inverka på<br>bedömningen av det nu förevarande förslaget."</p>
<p>Konstitutionsutskottet yttrade sig över både förslaget till lag om utjäm-<br>ning av skatteinkomster och kostnader i kommuner och landsting och<br>Lagrådets yttrande. I sitt yttrande gjorde utskottet en ingående redovis-<br>ning av den praxis som utvecklats under många år i fråga om kommunal<br>beskattningsrätt, kommunal skatteutjämning och avgränsningen av den<br>kommunala kompetensen. Konstitutionsutskottets sammanfattande be-<br>dömning av regeringens förslag till utjämningssystem löd på följande<br>sätt.</p>
<p>"Sammantaget finns det således flera omständigheter som ger ut-<br>rymme för en annan tolkning (av regeringsformen) än den Lagrådet<br>gjort. Som framhölls i förarbetena till regeringsformens bestäm-<br>melser om lagprövning (KU 1978/79:39 s.13) är det naturligt att<br>riksdagen som grundlagsstiftare är den instans som är bäst ägnad att<br>pröva om en viss föreskrift är grundlagsenlig. Enligt konstitutions-<br>utskottets mening är det emellertid mycket angeläget att det inte<br>finns någon tveksamhet kring tillämpningen av regeringsformen.<br>Utskottet vill därför förorda den möjlighet med en annan teknik än<br>den föreslagna som Lagrådet pekar på för att uppnå det eftersträvade<br>syftet. En tänkbar lösning kan vara att avdragen och tilläggen om-<br>vandlas till avgift respektive statligt utjämningsbidrag. En sådan ord-<br>ning är klart godtagbar och förenlig med den konstitutionella praxis<br>som utvecklats som utfyllnad till grundlagsregleringen. Samtidigt<br>innebär ordningen att det i den kommunala skattesatsen inte direkt<br>ligger ett uttag för skötseln av en annan kommuns uppgifter."</p>
<p>25</p>
<p>Finansutskottet anförde följande när det gäller frågan om grundlags- Prop. 1995/96:64<br>enligheten i den lagtekniska lösningen.</p>
<p>"Mot bakgrund av den analys av grundlagsfrågan som konstitutions-<br>utskottet presenterat anser finansutskottet att det i och för sig är<br>möjligt för riksdagen att godkänna det nu föreliggande förslaget. Ut-<br>skottet anser emellertid - bl.a. mot bakgrund av de synpunkter som<br>konstitutionsutskottet har anfört om en alternativ utformning - att<br>man i första hand bör välja en annan lagstiftningsteknik för att upp-<br>nå de utjämningseffekter som det nu föreliggande regeringsförslaget<br>eftersträvar. Regeringen bör således återkomma till riksdagen med<br>ett nytt lagförslag i sådan tid att det kan vara i kraft fr.o.m. den 1<br>januari 1996.</p>
<p>Därför är det också angeläget att det nya förslag som regeringen<br>återkommer till riksdagen med efter lagteknisk bearbetning i princip<br>skall ge samma utfall för de enskilda kommunerna och landstingen<br>som det nu föreliggande förslaget. De lagtekniska förändringarna<br>bör därvid inte innebära några sakliga förändringar av de av<br>regeringen föreslagna införandereglema."</p>
<h3>4.3 Regeringens överväganden vid utformningen<br>av ett nytt förslag</h3>
<p>Det finns i vårt land en mycket bred politisk enighet om att kommuner<br>och landsting, inom ramen för en stark kommunal självstyrelse, är bäst<br>skickade att sköta den vård, omsorg och utbildning som utgör kärnan i<br>den svenska välfärden. Riksdagsbehandlingen av regeringens förslag till<br>nytt bidrags- och utjämningssystem i kompletteringspropositionen visar<br>att det också finns en bred enighet om att alla kommuner och landsting<br>måste ges sådana ekonomiska och andra förutsättningar att de kan er-<br>bjuda sina invånare en verksamhet av så god kvalitet att målen för väl-<br>färden kan uppnås.</p>
<p>Den kommunala självstyrelsen och kommunernas beskattningrätt är<br>fastslagna i regeringsformen. Självstyrelsens faktiska innehåll påverkas<br>därutöver av lagstiftning på olika områden samt av de allmänna förut-<br>sättningarna i övrigt, inte minst de ekonomiska, som gäller för den kom-<br>munala verksamheten. Det är av stor vikt att självstyrelsen ges ett<br>materiellt innehåll för att intentionerna i regeringsformen om kommunal<br>självstyrelse skall uppnås.</p>
<p>I kraft av den kommunala självstyrelsen och med sin demokratiska<br>förankring har kommunerna och landstingen successivt anförtrotts allt<br>fler verksamheter av stor nationell betydelse, främst skola, vård och om-<br>sorg. En förutsättning för att landet skall kunna ha ett decentraliserat an-<br>svar för nationellt betydelsefulla verksamheter inom självstyrelsens ram</p>
<p>26<br></p>
<p>är emellertid att kommuner och landsting har reella förutsättningar att<br>bedriva de aktuella verksamheterna på ett önskvärt sätt. Skillnader i de<br>ekonomiska förutsättningarna kommer annars att leda till alltför stora<br>skillnader i verksamhetens standard, vilket inte är acceptabelt i ett<br>nationellt fördelningspolitiskt perspektiv.</p>
<p>Den kommunala beskattningsrätten utgör en viktig del av den kom-<br>munala självstyrelsen. Beskattningsrätten har emellertid olika innebörd<br>for olika kommuner och landsting eftersom medborgarnas beskattnings-<br>bara inkomster varierar starkt över landet; något som återspeglar sig i<br>stora skillnader i relativ skattekraft, dvs. beskattningsbara inkomster per<br>invånare i relation till genomsnittet för landet. Det finns också stora<br>skillnader i strukturella förhållanden vilka har stor betydelse för de kom-<br>munala kostnaderna. En helt avgörande förutsättning för att själv-<br>styrelsen skall fa ett substansiellt innehåll är därför att kommuner och<br>landsting ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar, vilket ställer krav<br>på en utjämning. En sådan har också skett under lång tid, med brett<br>parlamentariskt stöd.</p>
<p>Under de senaste åren har stora förändringar ägt rum när det gäller de<br>ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn samt de ekonomiska<br>relationerna mellan staten och sektorn. Ett nytt system för statsbidrag<br>och utjämning infördes år 1993, som bl.a. innebar en renodling av bi-<br>dragets syfte till att avse utjämning av ekonomiska förutsättningar, en<br>minskad detaljstyrning av kommunal verksamhet samt en övergång till<br>ett "nettoflöde" av bidrag från staten till kommuner och landsting.<br>Omläggningen sammanföll med en kraftig lågkonjunktur, som bl.a. inne-<br>bar att utvecklingen av de kommunala intäkterna totalt sett blev mycket<br>svag samtidigt som de statliga finanserna kraftigt försämrades. Det finns<br>inte utrymme för en ökning av statsbidragen. Det har därför blivit allt<br>svårare att åstadkomma en stabil och över tiden hållbar utjämning. Om<br>det skall vara möjligt att upprätthålla en långtgående utjämning krävs<br>därför att alla kommuner och landsting solidariskt medverkar i ett<br>nationellt statligt system för utjämning.</p>
<p>En långtgående utjämning ligger väl i linje med vad som tydligt ut-<br>trycks i Europarådets konvention om kommunal självstyrelse som<br>Sverige anslöt sig till år 1989. Konventionen behandlar bl.a. frågan om<br>kommunernas ekonomiska resurser. Bl.a. understryks behovet av ekono-<br>misk utjämning mellan kommuner. Det sägs att skyddet av ekonomiskt<br>svagare kommuner kräver inrättande av förfarande för ekonomisk utjäm-<br>ning eller liknande åtgärder som är avsedda att rätta till effekterna av<br>den ojämna fördelningen av möjliga inkomstkällor och ekonomiska<br>bördor.</p>
<p>Det är mot bakgrund av vad som nu sagts som regeringens förslag i<br>det följande skall ses.</p>
<p>Lagrådet avstyrkte regeringens förslag i kompletteringspropositionen<br>med motiveringen att skatt som tas ut av en kommun inte kan anses ut-<br>tagen för skötsel av kommunens uppgifter om den tillförs andra kom-<br>muner. Regeringen kan instämma i Lagrådets bedömning att ett inom-<br>kommunalt system faktiskt innebär en överföring av skatteinkomster<br></p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>27</p>
<p>mellan kommuner respektive landsting som kan öppna för en otydlighet Prop. 1995/96:64<br>i fråga om hur och för vilka ändamål kommunala skatteinkomster kan<br>disponeras. Samtidigt kan regeringen konstatera att skillnaderna i ekono-<br>miska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting är mycket<br>stora och att en utjämning av dem innebär stora kostnader som måste<br>finansieras utan att statens finanser försvagas. Lagrådet pekar emellertid<br>också på möjligheten att, åtminstone delvis, uppnå samma syfte som<br>regeringsförslaget med en annan teknik avseende avgifter och bidrag.<br>Lagrådet utesluter således inte att någon form av avgift införs i syfte att<br>finansiera utjämningen.</p>
<p>Vidare har riksdagen begärt att regeringen skall lämna ett nytt förslag<br>och har mycket tydligt angett att utfallet av det omarbetade förslaget<br>skall bli detsamma som det tidigare förslaget. Innebörden av det är att<br>en långtgående utjämning av ekonomiska förutsättningar mellan kom-<br>muner respektive landsting skall ske genom en utjämning som inte bara<br>kompenserar dem som är minst gynnade i fråga om skattekraft och<br>strukturella förhållanden utan även genom att de som är mest gynnade<br>får bidra med en del av sina intäkter. Regeringen tolkar riksdagens be-<br>slut som ett klart ställningstagande för det resultat som utjämningen<br>skall åstadkomma, men att den tekniska lösningen måste vara en annan<br>än den föreslagna.</p>
<p>Regeringen föreslår i det följande en sådan lagteknisk lösning som<br>konstitutionsutskottet pekat på i sitt yttrande. Lösningen innebär att de<br>kommuner och landsting som har sämre förutsättningar än genomsnittet<br>i fråga om skattekraft och mätbara strukturella förhållanden ges ett stat-<br>ligt bidrag i syfte att jämna ut skatteinkomster och strukturellt betingade<br>kostnadsskillnader. Samtidigt far de kommuner och landsting som har<br>bättre förutsättningar än genomsnittet i fråga om skattekraft respektive<br>strukturella förhållanden erlägga en utjämningsavgift till staten. Däri-<br>genom kommer ingen kommun och inget landsting att ta ut skatt för<br>skötseln av en annan kommuns eller ett annat landstings uppgifter.</p>
<p>Bidraget och avgiften bör totalt sett, vara beloppsmässigt ungefär lika<br>stora. Därigenom skapas en finansiell stabilitet som inte äventyrar<br>saneringen av statens finanser.</p>
<p>Med denna konstruktion kommer förslaget att ansluta till den konstitu-<br>tionella praxis som utvecklats när det gäller ekonomisk utjämning i<br>kommunsektorn. Det skulle också uppfylla riksdagens beslut att det skall<br>ge samma effekter för vaije kommun respektive landsting som det för-<br>slag regeringen presenterade i kompletteringspropositionen. Förslaget<br>uppnår därigenom också de mål för utjämningssystemet som riksdagen i<br>bred parlamentarisk enighet har ställt sig bakom. Förslaget innebär där-<br>till att den kommunala självstyrelsen ges ett reellt innehåll för alla kom-<br>muner och landsting.</p>
<p>Regeringen anser sammanfattningsvis att förslaget är förenligt med<br>regeringsformens bestämmelser och att det bidrar till att uppfylla<br>regeringsformens intentioner i fråga om den kommunala självstyrelsen.</p>
<p>Lagrådet har vid sin granskning av de nu aktuella förslagen konstaterat<br>att de anknyter till tidigare lagstiftning om kommunal skatteutjämning.</p>
<p>28</p>
<p>Lagrådet konstaterar vidare att denna lagstiftning kan sägas ge uttryck<br>för en konstitutionell praxis som utvecklats till utfyllnad av grundlags-<br>regleringen. Lagrådet vill därför inte motsätta sig att de nu föreliggande<br>lagförslagen läggs till grund för lagstiftning, men hälsar med tillfred-<br>ställelse att en särskild kommitté (dir. 1995:111) tillsatts med uppgift att<br>närmare analysera grundlagsregleringen.</p>
<p>I sitt yttrande över regeringens förslag till nytt bidrags- och utjäm-<br>ningssystem framhöll också konstitutionsutskottet att det är angeläget att<br>grundlagsbestämmelserna inte ger utrymme för så skilda bedömningar<br>som nu framkommit. Utskottet förordade därför att frågan om innebörd-<br>en av den kommunala självstyrelsen och beskattningsrätten och dess för-<br>hållande till utformningen av grundlagsbestämmelserna blir föremål för<br>en analys och ett eventuellt förtydligande. Mot bakgrund härav har<br>regeringen tillkallat ovan nämnda kommitté med uppgift att analysera<br>innebörden av den kommunala självstyrelsen och beskattningsrätten och<br>dess förhållande till grundlagsbestämmelserna. Om kommittén finner att<br>det behövs förtydliganden av eller ändringar i grundlagsbestämmelserna<br>om den kommunala självstyrelsen och beskattningsrätten, skall kom-<br>mittén lämna förslag till sådana ändringar.</p>
<p>Mot bakgrund av den diskussion som har förts om regeringens förslag<br>till inomkommunal utjämning skall kommittén enligt direktiven bl.a<br>uppmärksamma hur olika former av inomkommunal inkomstutjämning<br>förhåller sig till grundlagsbestämmelserna om den kommunala själv-<br>styrelsen och beskattningsrätten. Kommittén skall ta del av de alternativa<br>former för kommunal inkomstutjämning som redovisas i betänkandet<br>Kommunal inkomstutjämning - alternativa modeller (Ds 1993:68) samt<br>bedöma de olika modellerna i förhållande till regeringsformen. Detta<br>innebär att kommittén bl.a. skall pröva om den så kallade biytpunkts-<br>modellen eller ett system med statskommunal basskatt är förenliga med<br>regeringsformen.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>29</p>
<h2>5 Förslag till generellt statsbidrag till kommuner Prop. 1995/96:64<br>och landsting</h2>
<p>Regeringens förslag: Från och med år 1996 avskaffas det statliga ut-<br>jämningsbidraget till kommuner och skatteutjämningsbidraget till<br>landsting.</p>
<p>Två nya statsbidrag införs år 1996: generellt statsbidrag till kom-<br>muner och generellt statsbidrag till landsting. Bidragen fördelas med<br>ett för kommuner respektive ett för landsting enhetligt belopp per in-<br>vånare den 1 november året före bidragsåret.</p>
<p>De kommuner som inte ingår i ett landsting betraktas i bidragshän-<br>seende som både en kommun och ett landsting.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utjämningen av kostnader och intäkt-<br>er mellan kommuner respektive mellan landsting skall enligt regeringens<br>förslag fr.o.m. år 1996 ske genom ett statligt utjämningsbidrag till kom-<br>muner och landsting samt genom en utjämningsavgift som kommuner<br>och landsting betalar till staten. Vid sidan av det statliga utjämningsbi-<br>draget föreslår regeringen att två nya statsbidrag inrättas, ett generellt<br>statsbidrag till landsting och ett generellt statsbidrag till kommuner. De<br>landstingsfria kommunerna betraktas i detta sammanhang som både<br>kommun och landsting, dvs. de erhåller bidrag i båda delsystemen.<br>Statsbidragen bör fördelas med ett fast belopp per invånare för kom-<br>muner och ett fast belopp per invånare för landsting. Beloppen fastställs<br>årligen utifrån de bidragsmedel som anslås av riksdagen och utifrån an-<br>talet invånare den 1 november året före bidragsåret.</p>
<p>Riksdagen har tidigare, i enlighet med regeringens förslag i komplette-<br>ringspropositionen (prop. 1994/95:150, bil. 7) beslutat att medel mot-<br>svarande det nuvarande utjämningsbidraget till kommuner, skatteutjäm-<br>ningsbidraget till landsting, ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för<br>sjukresor samt statsbidraget till missbrukarvård och ungdomsvård bör<br>tillföras det föreslagna generella bidraget till kommuner respektive<br>landsting, samt att de nuvarande avdragen från skatteinkomsterna kvittas<br>bort genom en motsvarande minskning av de generella statsbidragen.</p>
<p>Regeringen föreslog också att de generella statsbidragen skulle ökas<br>med ytterligare 14 250 miljoner kronor för kommunerna och med 4 750<br>miljoner kronor för landstingen för att ekonomiskt reglera den före-<br>slagna omläggningen av systemet för återbetalning av mervärdesskatt till<br>kommuner och landsting. Enligt förslaget skulle ett för kommuner och<br>landsting självfinansierat system införas. För att uppnå kostnadsneutrali-<br>tet vid införandet skulle ett belopp motsvarande tillskotten från kom-<br>muner och landsting tillföras de generella statsbidragen. Förslaget till<br>nytt system för återbetalning av mervärdesskatt borde emellertid enligt<br>riksdagen övervägas i ett sammanhang tillsammans med förslaget till<br>nytt system för utjämning av skatteinkomster och för strukturella</p>
<p>30<br></p>
<p>skillnader. Riksdagen avslog således förslaget. Regeringen lägger i denna<br>proposition fram förslag till nytt utjämningsystem för kommuner och<br>landsting, samt förslag till nytt system för återbetalning av mervärdes-<br>skatt till kommuner och landsting. Regeringen förslår därför i det följan-<br>de att anslaget för generellt statsbidrag till kommuner tillförs 14 250<br>miljoner kronor och att anslaget för generellt statsbidrag för landsting<br>tillförs 4 750 miljoner kronor.</p>
<p>År 1993 infördes ett invånarbaserat avdrag från kommunernas och<br>landstingens skattemedel. Bakgrunden till avdragen infördes var att det<br>nya bidragssystem som infördes för kommunerna år 1993 byggde på<br>tanken om en “nettoström” av statsbidrag från staten till kommunerna<br>och att ekonomiska regleringar skulle göras via statsbidraget. Vissa kom-<br>muner med hög skattekraft omfattades emellertid inte av det nya bi-<br>dragssystemet, och skulle därmed inte heller omfattas av ekonomiska<br>regleringar om dessa gjordes via statsbidraget. Motsvarande problem<br>fanns även för landstingen. Därför infördes år 1993 ett avdrag i kronor<br>per invånare från kommunernas och landstingens skattemedel i syfte att<br>göra generella ekonomiska regleringar mellan staten och kommun-<br>sektorn. Avdragsbeloppen har ändrats vid flera tillfallen. I samband med<br>införandet av ett nya bidrags- och utjämningssystem år 1996 behöver<br>inte avdragen längre göras från skattemedlen, utan kan i stället kvittas<br>bort mot de generella statsbidragen.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>31</p>
<h2>6. Ett nytt utjämningssystem för kommuner<br>och landsting</h2>
<h3>6.1 Utgångspunkter</h3>
<p>För att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar krävs ett sy-<br>stem för långtgående utjämning mellan kommuner respektive landsting.<br>Systemet måste utformas så att det blir långsiktigt stabilt och hållbart<br>både vad gäller utjämningseffekter och finansiering.</p>
<p>Regeringen föreslår att en utjämning av skatteinkomster (inkomstut-<br>jämning) och för skillnader i strukturella förhållanden (kostnadsut-<br>jämning) görs enligt följande:</p>
<p>- De kommuner och landsting vars skattekraft eller mätbara strukturella<br>förhållanden är sämre än genomsnittet för riket får ett utjämningsbidrag<br>från staten.</p>
<p>- De kommuner och landsting vars skattekraft eller mätbara strukturella<br>förhållanden är bättre än genomsnittet för riket betalar en utjämnings-<br>avgift till staten. Avgiften bör beräknas så att de sammanlagda avgifts-<br>inkomsterna i princip blir lika stora som utjämningsbidraget.</p>
<p>En utjämning görs därmed genom två separata system. Eftersom såväl<br>bidrag som avgift baseras på både skattekraft och strukturella förhållan-<br>den kan en kommun eller ett landsting komma att både fa bidrag och<br>betala avgift samtidigt.</p>
<h3>6.2 Utjämningsbidrag till kommuner och landsting</h3>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Regeringens förslag: En kommun eller ett landsting kan för in-<br>komst- och kostnadsutjämning få utjämningsbidrag från staten.</p>
<p>En kommun eller ett landsting vars garanterade skatteunderlag<br>övastiger kommunens respektive landstingets eget uppräknade skatte-<br>underlag har rätt till ett bidrag som motsvarar skillnaden mellan det<br>garanterade skatteunderlaget och det egna uppräknade skatteunder-<br>laget, multiplicerad med en av regeringen fastställd skattesats.</p>
<p>En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare<br>överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invå-<br>nare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multipli-<br>cerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 no-<br>vember året före bidragsåret.</p>
<p>En kommuns eller ett landstings strukturkostnad utgörs av summan<br>av standardkostnadema. Standardkostnaden är en för vaije kommun<br>eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verk-<br>samheter och kostnadsslag som anges nedan, varvid kostnaden<br>beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse<br>för att belysa de strukturella förhållandena.</p>
<p>32</p>
<p>För vaije kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg,<br>äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola,<br>vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättnings-<br>fiämjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallorts-<br>tillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt be-<br>folkningsunderlag samt administration, resor och räddningstjänst.</p>
<p>För vaije landsting beräknas standardkostnaden för hälso- och<br>sjukvård, högskoleutbildning och kallortstillägg.</p>
<p>Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden för-<br>delas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som<br>regeringen meddelar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det finns stora skillnader i skatte-<br>kraft och därmed också i skatteinkomster mellan kommuner respektive<br>landsting. Framför allt gäller detta kommunerna.</p>
<p>Skillnaderna i redovisade kostnader mellan kommuner respektive<br>landsting kan också vara stora för samma verksamhet. En del av kost-<br>nadsskillnaderna kan sannolikt hänföras till skillnader i servicenivå, grad<br>av avgiftsfinansiering och effektivitet. En stor del av kostnadsskillnad-<br>erna beror dock på skillnader i fråga om behov och strukturella för-<br>hållanden, vilka i stor utsträckning är opåverkbara för enskilda kom-<br>muner och landsting. Det är de senare skillnaderna som ett system för<br>kostnadsutjämning bör ta sikte på, i syfte att skapa likvärdiga ekono-<br>miska förutsättningar.</p>
<p>Som tidigare framhållits är en långtgående utjämning av såväl skatte-<br>inkomster som strukturellt betingade kostnadsskillnader av avgörande<br>betydelse för möjligheterna att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förut-<br>sättningar för kommuner och landsting.</p>
<p>Med ett fungerande utjämningssystem kommer skillnader i skattesatser<br>mellan olika kommuner respektive landsting att främst vara ett uttryck<br>för skillnader i standard, ambitionsnivå, effektivitet och avgiftspolitik.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att kommuner och landsting för inkomst-<br>utjämning och kostnadsutjämning kan få utjämningsbidrag från staten.<br>Bidraget beräknas enligt följande.</p>
<p>Utjämningsbidrag för inkomstutjämning</p>
<p>Kommuner och landsting med en beskattningsbar inkomst per invånare<br>som understiger den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten per in-<br>vånare i riket får utjämningsbidrag för inkomstutjämning.</p>
<p>Antalet invånare i kommunen respektive landstinget mutlipliceras med<br>den uppräknade medelskattekraften för riket, varvid kommunens respek-<br>tive landstingets garanterade skatteunderlag erhålls. Om det garanterade<br>skatteunderlaget överstiger det egna uppräknade skatteunderlaget, er-<br>håller kommunen respektive landstinget ett bidrag, som uppgår till</p>
<p>3 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 64<br></p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>33</p>
<p>skillnaden mellan skatteunderlagen multiplicerad med en av regeringen Prop. 1995/96:64<br>fastställd skattesats.</p>
<p>Kommuner och landsting som har en beskattningsbar inkomst per in-<br>vånare som överstiger den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten<br>per invånare i riket får inget utjämningsbidrag.</p>
<p>Vid beräkning av bidraget tillämpas skattesatser som fastställs av<br>regeringen och som således är opåverkbara för den enskilda kommunen<br>eller det enskilda landstinget. Skattesatserna fastställs länsvis men med<br>utgångspunkt i de för riket genomsnittliga skattesatserna för kom-<br>munerna respektive landstingen.</p>
<p>Regeringen föreslår att de genomsnittliga skattesatserna som ligger till<br>grund för beräkning av de länsvisa skattesatserna, reduceras med fem<br>procent. Det ger en s.k. kompensationsgrad på 95 procent. Kompensa-<br>tionsgraden kan beskrivas som den del av den genomsnittliga skattesats-<br>en, eller av skillnaden mellan det egna skatteunderlaget och det garan-<br>terade skatteunderlaget, som skall ligga till grund för beräkningen av ut-<br>jämningsbidrag. En hög kompensationsgrad innebär en långtgående in-<br>komstutjämning. En avvägning har gjorts mellan å ena sidan de negativa<br>marginaleffekterna av en hög kompensationsgrad för vissa kommuner,<br>och å andra sidan kravet på en långtgående inkomstutjämning.</p>
<p>De för landet genomsnittliga skattesatserna för kommuner respektive<br>landsting bör differentieras mellan olika län. Orsaken är att skatte-<br>satserna för såväl kommuner som landsting skiljer sig mellan länen be-<br>roende på stora skillnader i växlade skattesatser. Sådana skatteväxlingar<br>har främst gjorts till följd av överföringar av huvudmannaskapet för<br>äldreomsorg, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och särskolan från<br>landstingen till kommunerna.</p>
<p>En samordning bör ske mellan utjämningsbidragen till kommuner<br>respektive landsting i den del som avser inkomstutjämning. Den sam-<br>manlagda genomsnittliga skattesats som skall tillämpas för kommunerna<br>och landstinget i ett län får inte avvika från den som gäller för riket.</p>
<p>Den länsvisa skattesatsen för kommuner respektive landsting erhålls<br>genom att den för riket genomsnittliga skattesatsen för respektive kollek-<br>tiv, efter reducering med fem procent, minskas eller ökas med skillnaden<br>mellan de i länet fastställda och de för landet genomsnittliga skatteväx-<br>lingssatsema avseende äldreomsorg, omsorger om psykiskt utvecklings-<br>störda och särskola. En motsvarande länsvis skattesats, beräknad enligt<br>liknande principer, tillämpas i det nu gällande utjämningssystemet för<br>kommuner.</p>
<p>Utjämningsbidrag för kostnadsutjämning</p>
<p>Utgångspunkterna för en utjämning av strukturellt betingade kostnads-<br>skillnader mellan kommuner respektive landsting bör enligt regeringen<br>vara följande:</p>
<p>- Alla kommuner respektive landsting skall efter kostnads- och inkomst- Prop. 1995/96:64<br>utjämning ha likvärdiga förutsättningar att bedriva verksamheten.</p>
<p>- Kostnadsutjämningen skall inte kompensera för skillnader i service-<br>nivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet.</p>
<p>- Kostnadsutjämningen skall baseras på mätbara, och för kommuner och<br>landsting opåverkbara, faktorer som mäter strukturella kostnads-<br>skillnader.</p>
<p>Som metod för kostnadsutjämning föreslår regeringen att den s.k.<br>standardkostnadsmetoden tillämpas, enligt vilken kostnadsskillnader<br>mellan kommunerna analyseras för en verksamhet i taget. I nu gällande<br>utjämningssystem för kommuner tillämpas den s.k. totalkostnadsmetod-<br>en. Denna metod syftar till att förklara skillnader i kommunernas totala<br>kostnader med ett fåtal faktorer. Det har emellertid visat sig vara förenat<br>med stora svårigheter att förklara kostnadsskillnader mellan kommunerna<br>med totalkostnadsmetoden, eftersom den kommunala verksamheten är<br>mycket komplex. Det är ofta helt olika faktorer som styr kostnaderna i<br>de olika verksamheterna. Standardkostnadsmetoden är därför bättre<br>lämpad att användas i ett system för utjämning av kommunala kostnads-<br>skillnader.</p>
<p>Ett annat skäl att välja standardkostnadsmetoden är att den möjliggör<br>en mer korrekt justering vid huvudmannaskapsförändringar mellan kom-<br>muner och landsting eller vid ändrad ansvarsfördelning mellan staten<br>och kommunsektorn.</p>
<p>Kostnadsutjämningen bör innefatta både obligatoriska och vissa fri-<br>villiga verksamheter, samt vissa icke verksamhetsspecifikakostnadsslag.</p>
<p>Kostnadsutjämningen bör baseras på opåverkbara faktorer. I några fall<br>är faktorerna mer av “bedömningskaraktär” men har valts för att de har<br>stor betydelse för att fånga vissa typer av strukturella skillnader.</p>
<p>Regeringen uttalade i kompletteringspropositionen att systemet för<br>kostnadsutjämning måste bli föremål för en löpande uppföljning och ut-<br>värdering. Mot bakgrund av detta samt av den debatt som förts kring<br>kostnadsutjämningens utformning, framför allt valet av faktorer, har<br>regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté (dir. 1995:118) med upp-<br>gift att följa upp och utveckla det nya utjämningssystemet för kommuner<br>och landsting. Uppdraget är främst inriktat på kostnadsutjämningen.<br>Kommittén är oförhindrad att föreslå sådana förändringar i införande-<br>reglerna som anses påkallade med anledning av förslag till förändringar<br>i kostnadsutjämningen. Enligt direktiven bör kommittén bedriva sitt<br>arbete så att förslag till förändringar kan läggas fram för riksdagen i<br>sådan tid att de kan träda i kraft år 2000. Förslag om förändringar som<br>kommittén finner bör träda i kraft redan år 1998 bör presenteras senast<br>den 15 oktober 1996.</p>
<p>Regeringen föreslår att de kommuner och landsting som har relativt<br>sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett utjämningsbidrag av<br>staten.</p>
<p>Bidraget beräknas enligt följande.</p>
<p>35</p>
<p>För vaije kommun och landsting beräknas en strukturkostnad per invå- Prop. 1995/96:64<br>nare. Strukturkostnaden är summan av standardkostnadema för kom-<br>munen eller landstinget. Standardkostnaden är en för vaije i kostnadsut-<br>jämningen ingående verksamhet eller motsvarande teoretiskt beräknad<br>kostnad, avsedd att fånga upp en kommuns eller landstings strukturella<br>förhållanden. En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per in-<br>vånare överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per in-<br>vånare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden multipli-<br>cerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 novem-<br>ber året före bidragsåret.</p>
<p>Kommuner och landsting vars strukturkostnad understiger den för riket<br>genomsnittliga strukturkostnaden får inget bidrag.</p>
<p>Regeringens bedömning: Följande verksamheter och faktorer ligger till<br>grund för kostnadsutjämningen för kommuner respektive landsting.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Verksamhet (motsv.)</p></td><td>
<p>Faktorer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnomsorg</p></td><td>
<p>Åldersstruktur, föräldrarnas för-<br>värvsfrekvens, skattekraft och<br>befolkningstäthet.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreomsorg</p></td><td>
<p>Åldersstruktur, könsfördelning,<br>yrkesbakgrund, samboendeför-<br>hållanden och glesbygd.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Individ- och familjeomsorg</p></td><td>
<p>Ensamstående kvinnor med<br>barn upp till 15 år, flyttande<br>över församlingsgräns, finska<br>och utomnordiska medborgare,<br>bebyggelsetäthet.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundskola</p></td><td>
<p>Åldersstruktur, glesbygd samt<br>hemspråk och svenska som<br>andraspråk.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieskola</p></td><td>
<p>Åldersstruktur, inackorderings-<br>tillägg och programval.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vatten och avlopp</p></td><td>
<p>Gleshet i bebyggelsen, geo-<br>logiska förhållanden.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gator och vägar</p></td><td>
<p>Trafik och klimatberoende<br>slitage.</p></td></tr>
</table>
<p>36</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Näringslivs- och syssel-</p>
<p>sättningsfrämjande åtgärder</p></td><td>
<p>Arbetslöshet. Prop. 1995/96:64</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggkostnader</p></td><td>
<p>Index baserat på faktiska<br>kostnader.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uppvärmningskostnader</p></td><td>
<p>Index baserat på faktiska<br>kostnader.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kallortstillägg</p></td><td>
<p>Beräknade merkostnader</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Merkostnader till följd av<br>b efolkningsminskning</p></td><td>
<p>Befolkningsminskningen under<br>de senaste 10 åren.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Merkostnader till följd av svagt<br>befolkningsunderlag</p></td><td>
<p>Befolkning inom 3 resp. 9 mils<br>radie.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Administration, resor och rädd-<br>ningstjänst</p></td><td>
<p>Folkmängd, antal inv. per km<sup>2</sup>,<br>tätortsgrad.</p></td></tr>
</table>
<p>Landsting</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Hälso- och sjukvård</p></td><td>
<p>Åldersstruktur, medellivslängd,<br>ensamboende, glesbygd och till-<br>lägg till landsting med färre än<br>200 000 inv.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högskoleutbildning</p></td><td>
<p>Inskrivna studenter.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kallortstillägg</p></td><td>
<p>Beräknade merkostnader.</p></td></tr>
</table>
<p>Verksamheter med delat huvudmannaskap</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Kollektivtrafik</p></td><td>
<p>Bebyggelsetäthet, arbetsplats-<br>lokalisering, gleshet och skär-<br>gård.</p></td></tr>
</table>
<p>Skälen för regeringens bedömning: I kompletteringspropositionen<br>(prop. 1994/95:150, bil. 7, s. 42-52) gavs en utförligare redovisning av<br>de i den föreslagna kostnadsutjämningen ingående verksamheterna och<br>faktorerna.</p>
<p>Förutom ovan nämnda verksamheter kan även ytterligare verksamheter<br>komma att föreslås inordnas i den nationella kostnadsutjämningen, t. ex.<br>viss verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa<br>funktionshindrade samt psykiatri. Ett eventuellt inordnade av dessa verk-<br>samheter bör dock föregås av ytterligare utredningsarbete.</p>
<p>37</p>
<h3>6.3 Utjämningsavgift för kommuner och landsting</h3>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Regeringens förslag: En kommun eller ett landsting skall under de<br>förutsättningar som anges nedan betala en utjämningsavgift till staten.</p>
<p>En kommun eller ett landsting vars garanterade skatteunderlag<br>understiger kommunens respektive landstingets eget uppräknade<br>skatteunderlag skall betala en avgift till staten som motsvarar<br>skillnaden mellan skatteunderlagen, multiplicerad med en av<br>regeringen fastställd skattesats.</p>
<p>En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare<br>understiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per in-<br>vånare skall betala en avgift till staten som motsvarar mellan-<br>skillnaden multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller<br>landstinget den 1 november året före avgiftsåret.</p>
<p>En kommuns eller ett landstings strukturkostnad utgörs av summan<br>av standardkostnadema. Standardkostnaden är en för vaije kommun<br>eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verk-<br>samheter och kostnadsslag som anges nedan, varvid kostnaden<br>beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse<br>för att belysa de strukturella förhållandena.</p>
<p>För vaije kommun beräknas standardkostnad för barnomsorg,<br>äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola,<br>vatten och avlopp, gator och vägar, näringslivs- och sysselsättnings-<br>fiämjande åtgärder, byggkostnader, uppvärmningskostnader, kallorts-<br>tillägg, merkostnader till följd av befolkningsminskning och svagt be-<br>folkningsunderlag samt administration, resor och räddningstjänst.</p>
<p>För vaije landsting beräknas standardkostnaden för hälso- och<br>sjukvård, högskoleutbildning och kallortstillägg.</p>
<p>Standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden för-<br>delas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som<br>regeringen meddelar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i det föregående<br>redovisat sin syn på vikten av en långtgående utjämning av ekonomiska<br>förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. En sådan utjäm-<br>ning är, som framhållits, en förutsättning för att ge den kommunala<br>självstyrelsen ett reellt innehåll för alla kommuner och landsting.</p>
<p>En långtgående utjämning uppnås enligt regeringens förslag genom att<br>kommuner och landsting som har en skattekraft eller strukturella för-<br>hållanden sämre än genomsnittet far ett särskilt utjämningsbidrag. Där-<br>utöver föreslår regeringen att alla kommuner och landsting skall få ett<br>generellt statsbidrag efter antalet invånare i kommunen eller landstinget.<br>Alla kommuner och landsting garanteras på så sätt en viss miniminivå i<br></p>
<p>38</p>
<p>fråga om ekonomiska förutsättningar för att kunna erbjuda sina med- Prop. 1995/96:64<br>borgare en kommunal service.</p>
<p>För att minska påfrestningen på statens finanser och för att ge<br>systemet en över tiden stabil och hållbar finansiering föreslår regeringen<br>dessutom att de kommuner och landsting som har en skattekraft respek-<br>tive strukturella förhållanden som är bättre än genomsnittet, solidariskt<br>skall medverka i ett statligt system för nationell utjämning. Detta bör<br>ske genom att de far betala en särskild utjämningsavgift till staten.</p>
<p>I det följande beskrivs hur och enligt vilka kriterier den föreslagna<br>avgiften bör beräknas.</p>
<p>Utjämningsavgift för inkomstutjämning</p>
<p>Kommuner och landsting med en beskattningsbar inkomst per invånare<br>som överstiger den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten per invå-<br>nare i riket skall betala en utjämningsavgift till staten. Avgiften beräknas<br>enligt följande.</p>
<p>Antalet invånare i kommunen respektive landstinget mutlipliceras med<br>den uppräknade medelskattekraften för riket, varvid kommunens respek-<br>tive landstingets garanterade skatteunderlag erhålls. Om det garanterade<br>skatteunderlaget understiger det egna uppräknade skatteunderlaget, be-<br>talar kommunen respektive landstinget en utjämningsavgift till staten.<br>Utjämningsavgiften beräknas som skillnaden mellan skatteunderlagen<br>multiplicerad med en skattesats.</p>
<p>Kommuner och landsting som har en beskattningsbar inkomst per in-<br>vånare som understiger den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten<br>per invånare i riket betalar inte någon utjämningsavgift till staten.</p>
<p>Vid beräkning av avgiften tillämpas skattesatser som fastställts av<br>regeringen och således är opåverkbara för kommunerna och landstingen.<br>Dessa tillämpas på samma sätt som vid beräkning av utjämningsbidrag<br>till kommuner och landsting.</p>
<p>Utjämningsavgift för kostnadsutjämning</p>
<p>Regeringen föreslår att de kommuner och landsting som har relativt sett<br>gynnsamma strukturella förhållanden erlägger en utjämningsavgift till<br>staten. Utjämningsavgiften beräknas enligt följande.</p>
<p>För vaije kommun och landsting beräknas en strukturkostnad per invå-<br>nare. En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare<br>understiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare<br>bör erlägga en utjämningsavgift till staten som motsvarar mellan-<br>skillnaden multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller lands-<br>tinget den 1 november året före avgiftsåret.</p>
<p>39</p>
<p>Regeringen föreslår att samma verksamheter eller motsvarande samt Prop. 1995/96:64<br>tillhörande faktorer som för utjämningsbidrag avseende kostnadsutjäm-<br>ning (avsnitt 6.2) skall ligga till grund för beräkning av utjämningsavgift<br>för kommuner respektive landsting.</p>
<h3>6.4 Utjämningssystemets fortlevnad, m.m.</h3>
<p>Kostnadsutjämningens anpassning till verksamhetsförändringar m.m.</p>
<p>Regeringens bedömning: Betydande förändringar i kommunernas<br>eller landstingens åtaganden bör föranleda motsvarande förändringar<br>i kostnadsutjämningen.</p>
<p>Förändring i huvudmannaskap för en verksamhet mellan kom-<br>muner och landsting skall föranleda motsvarande förändring i kost-<br>nadsutjämningen om verksamheten omfattas av denna. Förändringen<br>i kostnadsutjämningen görs det år då huvudmannaskapsförändringen<br>är genomförd i hela riket.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Den föreslagna kostnadsutjäm-<br>ningen syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för kommuner<br>respektive landsting att bedriva de verksamheter man är ålagda samt<br>vissa s.k. frivilliga verksamheter.</p>
<p>Förändringar i kommunernas eller landstingens åtaganden bör också<br>föranleda motsvarande ändring i kostnadsutjämningen om förändringen<br>gäller en verksamhet som omfattas av denna. Om förändringen t. ex.<br>innebär ett ökat kommunalt ansvar för en verksamhet bör verksamhetens<br>tyngd i kostnadsutjämningen öka på motsvarande sätt. En förutsättning<br>för att göra sådana förändringar i kostnadsutjämningen som här avses<br>bör emellertid vara att förändringen är betydande. De främsta skälen till<br>detta är dels administrativa dels att systemet måste ha en rimlig<br>stabilitet.</p>
<p>Kostnadsutjämningen baseras bl.a. på den genomsnittliga kostnaden för<br>olika verksamheter som bedrivs av kommuner respektive av landsting.<br>När huvudmannaskapet för en verksamhet som ingår i kostnadsutjäm-<br>ningen flyttas mellan kommuner och landsting bör kostnadsutjämningen<br>också ändras på motsvarande sätt. Detta bör ske samtidigt som själva<br>huvudmannaskapsförändringen. Om förändringen av huvudmannaskapet<br>för en verksamhet sker successivt, så som skett t. ex. när det gäller om-<br>sorgsverksamheten, bör kostnadsutjämningen ändras vid det tillfälle då<br>alla län har genomfört förändringen. Fram till denna tidpunkt bör en till-<br>fällig kostnadsutjämning kunna ske inom ett län som gjort förändringen.</p>
<p>40</p>
<p>Kostnadsutjämningens aktualitet</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Regeringens bedömning: Kostnadstutjämningen baseras på kommu-<br>nernas respektive landstingens genomsnittskostnader för de i kost-<br>nadsutjämningen ingående verksamheterna två år före bidrags-<br>respektive avgiftsåren. En framskrivning till bidrags- respektive<br>avgiftsårets nivå görs av beräknade bidrag och avgifter avseende<br>kostnadsutjämning utifrån den beräknade utvecklingen av netto-<br>priserna enligt nettoprisindex, NPI.</p>
<p>De kommun- och landstingsvisa faktorerna i kostnadsutjämningen<br>bör dateras upp årligen när det gäller åldersstruktur. Övriga faktorer<br>bör uppdateras med rimliga tidsintervall och efter vad omständig-<br>heterna medger.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Prisnivån i kostnadsutjämningen<br>bör anpassas till utjämningsårets nivå enligt samma modell som i det nu-<br>varande statliga utjämningsbidraget till kommuner. Det innebär att kost-<br>nadsutjämningen baseras på genomsnittliga kostnader för de i kostnads-<br>utjämningen ingående verksamheterna två år tidigare, vilka sedan skrivs<br>fram två år utifrån den prognostiserade utvecklingen av nettopriserna.</p>
<p>Beräkningen av de genomsnittskostnader som skall ligga till grund för<br>kostnadsutjämningen för såväl kommuner som landsting bör dateras upp<br>årligen utifrån de senast tillgängliga kostnadsunderlagen. Därmed kom-<br>mer såväl kostnadsutvecklingen totalt som utvecklingen när det gäller<br>fördelningen av kostnader mellan olika verksamheter att successivt på-<br>verka systemet. Därigenom slår såväl demografiska som andra föränd-<br>ringar igenom i kostnadsutjämningen även om det sker med två års<br>eftersläpning. Även de skillnader som finns mellan olika verksamheter<br>när det gäller volym- och produktivitetsutveckling m.m. fångas upp, om<br>än med viss eftersläpning, genom den årliga uppdateringen av genom-<br>snittskostnaderna.</p>
<p>De kommun- och landstingsvisa faktorer som ligger till grund för be-<br>räkningen av tillägg och avdrag i kostnadsutjämningen bör vara så akt-<br>uella som möjligt. En balans bör dock eftersträvas mellan aktualitet och<br>stabilitet. För vissa faktorer, främst åldersstrukturen, bör en årlig upp-<br>datering ske. För andra faktorer bör en bedömning göras av hur ofta en<br>uppdatering bör ske, vilken bör grundas dels på tillgången till aktuell<br>statistik, dels på hur snabbt förändringar sker av respektive faktors<br>värde.</p>
<p>Skatteväxlingar</p>
<p>Skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i ett län skall föranleda<br>en motsvarande förändring i de skattesatser som tillämpas i utjämnings-<br>systemet.</p>
<p>41</p>
<p>Under åren 1992-1995 har skatteväxlingar ägt rum mellan kommuner<br>och landsting till följd av huvudmannaskapsförändringar inom äldreom-<br>sorg, psykiatri samt omsorger inklusive särskola.</p>
<p>De hittills gjorda skatteväxlingarna har beräknats utifrån de samman-<br>lagda skatteunderlag, dvs. eget och tillskjutet, som gäller med nuvarande<br>utjämningssystem för kommuner och landsting. Skatteväxlingen i<br>respektive län har vanligen baserats på det sammanlagda skatteunderlaget<br>för landstinget i länet. Kommunernas garanterade skatteunderlag kan<br>p.g.a att de olika systemen ha varit ett annat. Vissa landsting har haft en<br>hög egen skattekraft eller ett högt garanterat skatteunderlag. Den växlade<br>skattesatsen har blivit lägre ju högre skatteunderlaget är. När det nya ut-<br>jämningssystemet träder i kraft år 1996 blir skatteunderlaget för dessa<br>landsting lägre än nu, eftersom det nya systemet bygger på att alla kom-<br>muner och landsting i praktiken far ett skatteunderlag som motsvarar ge-<br>nomsnittet för riket. Det innebär att skatteväxlingssatsen, om den räknas<br>om med det nya skatteunderlaget, skulle bli högre än tidigare. Om<br>skatteväxlingen inte ändras, kommer landstinget därmed att fa högre<br>skatteinkomster i det nya systemet, medan kommunerna på motsvarande<br>sätt far lägre skatteinkomster. Den omvända situationen kan också upp-<br>stå.</p>
<p>Om det i några län visar sig uppstå betydande effekter liknande den<br>som här beskrivits är det, mot denna bakgrund, rimligt att göra en över-<br>syn av de skatteväxlingar som gjorts år 1993 eller senare.</p>
<p>Administration av systemet</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Regeringens förslag: Bidrags- och utjämningssystemet för kom-<br>muner och landsting administreras av Statistiska centralbyrån och<br>skattemyndigheterna.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: På samma sätt som för det nuvarande<br>systemet bör det nu föreslagna systemet för statsbidrag och utjämning<br>administreras av Statistiska centralbyrån och skattemyndigheterna.</p>
<p>42</p>
<h2>7 Införandet av det nya bidrags- och<br>utjämningssystemet</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<h3>7.1 Riksdagens uttalanden i samband med<br>kompletteringspropositionen</h3>
<p>Regeringen föreslog i kompletteringspropositionen att det nya bidrag- och<br>utjämningssystemet skulle träda i kraft den 1 januari 1996 och införas<br>successivt. Införandetiden föreslogs omfatta en period om åtta år. Den<br>långa övergångstiden syftar till att undvika drastiska förändringar i bi-<br>dragstilldelningen för enskilda kommuner och landsting och underlätta en<br>omställning till en annan bidragsnivå.</p>
<p>Riksdagen tillstyrkte de grundläggande principerna för regeringens för-<br>slag till nytt utjämningssystem, och uttalade att den begärda lagtekniska<br>omarbetningen av utjämningen inte borde innebära några sakliga för-<br>ändringar i de föreslagna införandereglema (bet. 1994/95 :FiUl 9, s. 29).<br>Enligt riksdagens mening var förslaget till införanderegler väl avvägt såväl<br>när det gäller genomförandetiden som begränsningarna av bidragsföränd-<br>ringar. Riksdagen ställde sig också bakom principerna för finansieringen.</p>
<p>I det följande föreslår regeringen därför samma införanderegler som<br>redovisades i kompletteringspropositionen.</p>
<h3>7.2 Begränsning av bidragsförändringar</h3>
<p>Regeringens förslag: Bidrags- och utjämningssystemet införs<br>successivt fr.o.m. år 1996, under en period om åtta år. Under införande-<br>tiden begränsas bidragsökningama och bidragsminskningama enligt<br>följande.</p>
<p>Med bidragsökning eller -minskning avses skillnaden mellan ett<br>referensbidrag i 1995 års nivå och det nettobidrag/nettoavgift som kom-<br>munen eller landstinget skulle ha fått år 1995 om det föreslagna<br>systemet hade gällt detta år.</p>
<p>Kommuner</p>
<p>För kommuner begränsas den sammanlagda bidragsminskningen för<br>hela perioden till 2 000 kronor per invånare. För de kommuner vars<br>uppräknade skattekraft för år 1993 översteg garantinivån i det statliga<br>utjämningsbidraget samma år, begränsas den totala bidragsminskningen<br>till högst 4 000 kronor per invånare.</p>
<p>Den sammanlagda bidragsminskningen begränsas årligen genom ett<br>fast införandetillägg som betalas ut till de kommuner som får beräknade<br>sammanlagda bidragsminskningar överstigande ovan nämnda belopps-<br>gränser. Det fasta införandetillägget motsvarar skillnaden mellan<br>respektive beloppsgränser och den beräknade sammanlagda bidrags-<br>minskningen.</p>
<p>43</p>
<p>En årlig begränsning görs dessutom för de kommuner vars beräknade<br>bidragsminskning överstiger 250 kronor per invånare. Dessa kommuner<br>får ett rörligt införandetillägg som uppgår till ett belopp som för år<br>1996 motsvarar skillnaden mellan den beräknade bidragsminskningen,<br>minskad med det fasta införandetillägget, och 250 kronor. År 1997<br>uppgår motsvarande beloppsgräns till 500 kronor per invånare, år 1998<br>till 750 kronor per invånare, år 1999 till 1 000 kronor per invånare, år<br>2000 till 1 250 per invånare, år 2001 till 1 500 kronor per invånare och<br>år 2002 till 1 750 kronor per invånare.</p>
<p>För de kommuner vars uppräknade skattekraft år 1993 översteg<br>garantinivån i statliga inkomstutjämningen samma år görs en årlig be-<br>gränsning av bidragsminskningen för de kommuner vars beräknade<br>bidragsminskning överstiger 500 kronor per invånare. Dessa kommuner<br>får ett rörligt införandetillägg som för år 1996 motsvarar skillnaden<br>mellan den beräknade bidragsminskningen, minskad med det fasta in-<br>förandetillägget, och 500 kronor per invånare. Motsvarande belopps-<br>gränsen uppgår för år 1997 till 1 000 kronor per invånare, för år 1998<br>till 1 500 kronor per invånare, för år 1999 till 2 000 kronor per<br>invånare, för år 2000 till 2 500 kronor per invånare, för år 2001 till<br>3 000 kronor per invånare och år 2002 till 3 500 kronor per invånare.</p>
<p>En årlig begränsning av bidragsökningen görs åren 1996-1998 för de<br>kommuner som får en beräknad bidragsökning. Dessa kommuner får ett<br>rörligt införandeavdrag, som för år 1996 uppgår till 704 kronor per<br>invånare eller, om bidragsökningen är mindre, den faktiskt beräknade<br>ökningen. Motsvarande belopp är 304 kronor per invånare för 1997 och<br>112 kronor per invånare för år 1998.</p>
<p>Landsting</p>
<p>För landstingen begränsas den sammanlagda bidragsminskningen för<br>hela perioden till 1 200 kronor per invånare. Landsting vars samman-<br>lagda bidragsminskning överstiger detta belopp får ett fast införande-<br>tillägg som motsvarar skillnaden mellan beloppet och den faktiska<br>bidragsminskningen.</p>
<p>En årlig begränsning görs dessutom för de landsting vars beräknade<br>bidragsminskningar överstiger 150 kronor per invånare. Dessa lands-<br>ting får ett rörligt införandetillägg som för år 1996 motsvarar skillnaden<br>mellan den beräknade bidragsminskningen, minskad med det fasta in-<br>förandetillägget, och 150 per invånare. Motsvarande beloppsgränser<br>uppgår för år 1997 till 300 kronor per invånare, för år 1998 till 450<br>kronor per invånare, för år 1999 till 600 kronor per invånare, för år<br>2000 till 750 kronor per invånare, för år 2001 till 900 kronor per<br>invånare och för år 2002 till 1 050 kronor per invånare.</p>
<p>För de kommuner som inte ingår i landsting tillämpas införande-<br>reglerna för landsting på motsvarande sätt.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>44</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det föreslagna bidrags- och utjäm- Prop. 1995/96:64<br>ningssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 1996. Systemet bör in-<br>föras successivt för att undvika drastiska effekter för enskilda kommuner<br>och landsting.</p>
<p>Regeringen föreslår en införandeperiod om åtta år för att skapa utrymme<br>för de i vissa fall ganska stora omställningar som kommer att krävas av<br>kommuner och landsting till följd av det nya systemet.</p>
<p>Regeringen föreslår en teknisk konstruktion av införandereglema som<br>innebär att bidragsförändringar som uppstår till följd av det nya systemet<br>jämfört med det nuvarande systemet, minskas genom särskilda införande-<br>tillägg och -avdrag som successivt trappas ned under införandetiden.<br>Bidragsförändringarna skall överstiga en viss nivå för att omfattas av in-<br>förandereglema. Bidragsförändringar som beror på förändringar i skatte-<br>kraft och struktur bör dock slå igenom redan år 1996.</p>
<p>Den bidragsförändring som ligger till grund för beräkningen av infö-<br>randetilläggen och -avdragen för hela införandetiden uttrycks i 1995 års<br>nivå. Skälet till detta är att det krävs ett referensbidrag, med vilket utfallet<br>av det nya systemet skall jämföras för att den bidragsförändring, som är en<br>effekt av själva systemomläggningen, skall kunna beräknas. Referensbi-<br>draget måste rimligen utgöras av det faktiska bidrag som kommunen eller<br>landstinget erhåller i nuvarande system, vilket är bidraget för år 1995. Ett<br>annat skäl för att beräkna införandetilläggen och -avdragen i 1995 års nivå<br>är att skapa bättre planeringsförutsättningar för kommuner och landsting<br>genom att ge ett stabilt underlag för inkomstprognoser under införande-<br>perioden. Ytterligare ett skäl, som också nämnts ovan, är att de för-<br>ändringar som sker av skattekraft och struktur efter år 1995 bör slå igenom<br>vid beräkningen av bidraget för att systemet skall få avsedd utjämnings-<br>effekt redan från år 1996. Detta kan endast ske om referensen är uttryckt i<br>1995 års nivå. För att kunna beräkna införandetilläggen och - avdragen<br>krävs, mot denna bakgrund, att en teoretisk bidragsberäkning görs för år<br>1995, som om det nya systemet hade gällt detta år. Skillnaden mellan det<br>bidrag som kommunen eller landstinget faktiskt har år 1995 och det man<br>skulle få med det nya systemet samma år uttrycker effekten av själva<br>systemomläggningen och ligger därför till grund för beräkning av inför-<br>andetillägg och -avdrag för hela införandeperioden, utifrån de belopps-<br>gränser m.m. som redovisas i det följande.</p>
<p>Bidragsförändringarna mäts således som skillnaden mellan ett referens-<br>bidrag som regeringen fastställer för varje kommun och landsting och det<br>bidrag i 1995 års nivå som det föreslagna bidrags- och utjämningssystemet<br>skulle ge för vaije kommun och landsting. Därigenom kan såväl införande-<br>tilläggen som -avdragen fastställas redan under år 1995 för hela införande-<br>perioden.</p>
<p>Vid en jämförelse mellan SCB:s preliminära beräkningar för år 1996 och<br>tidigare gjorda beräkningar av utfallet av det föreslagna systemet framgår<br>att relativt stora förändringar kan ske i såväl inkomst- som kostnadsutjäm-<br>ningen från ett år till ett annat. Som exempel kan nämnas de ganska stora<br>förskjutningar i relativa skattekrafter som skett mellan 1994 och 1995 års<br>taxeringar, och som kan få stora effekter på den enskilda kommunens bi-<br></p>
<p>45<br></p>
<p>drag eller avgift år 1996. I detta fall sker dock en motsvarande förändring Prop. 1995/96:64<br>i skatteinkomsterna varvid den sammanlagda effekten för enskilda kom-<br>muner och landsting i princip blir neutral om man ser till summan av<br>bidrags- och skatteintäkter.</p>
<p>När det gäller kostnadsutjämningen är det framför allt förskjutningar i<br>åldersstrukturen som kan få relativt stor betydelse för bidragets storlek.<br>Sådana förskjutningar motsvaras emellertid av en motsvarande förändring<br>i behovsbilden, och bör därför slå igenom. Den nämnda utredningen (dir.<br>1995:118) bör bl.a. överväga om effekten av förändringar i de i kostnads-<br>utjämningen ingående faktorerna bör begränsas för att ge systemet en<br>större stabilitet.</p>
<p>Referensbidraget för kommuner utgörs av summan av det statliga utjäm-<br>ningsbidraget till kommuner för år 1995, bidraget år 1995 för att mildra<br>skattereformens effekter samt bidraget för missbrukarvård och ungdoms-<br>vård, minskad med det avdrag som görs från kommunernas skattein-<br>komster.</p>
<p>Referensbidraget för landsting utgörs av summan av skatteutjämnings-<br>bidraget för år 1995 och bidrag för sjukresor m.m., minskad med det<br>avdrag som görs från landstingens skatteinkomster.</p>
<p>Vad som här sägs om landsting tillämpas på motsvarande sätt för kom-<br>muner som inte ingår i landsting. Dessa kommuner betraktas således i<br>detta sammanhang som både kommun och landsting.</p>
<p>Bidragsminskningar</p>
<p>Regeringen föreslår att bidragsminskningama, både totalt för hela<br>perioden och de årliga bidragsminskningama, begränsas genom införande-<br>tillägg till berörda kommuner och landsting. Dessa tillägg både beräknas<br>och fastställs i 1995 års nivå för hela införandeperioden. Innebörden av<br>detta är att den verkliga bidragsförändringen för en kommun eller ett<br>landsting respektive år blir en annan än de beloppsgränser som anges<br>nedan, till följd av systemets anpassning till verkliga förändringar i skatte-<br>kraft och strukturella förhållanden.</p>
<p>Begränsningen av den totala bidragsminskningen för hela perioden för<br>kommuner och landsting sker genom att ett fast införandetillägg årligen ut-<br>betalas till de kommuner och landsting som får beräknade totala bidrags-<br>minskningar överstigande de i det följande angivna beloppsgränsema. Det<br>fasta införandetillägget motsvarar skillnaden mellan nämnda belopps-<br>gränser och den i 1995 års nivå beräknade totala bidragsminskningen.</p>
<p>På motsvarande sätt begränsas de årliga bidragsminskningama för kom-<br>muner och landsting genom att berättigade kommuner och landsting er-<br>håller ett rörligt införandetillägg för respektive år som motsvarar skillna-<br>den mellan den beräknade bidragsminskningen, minskad med det fasta<br>införandetillägget, och den angivna högsta tillåtna bidragsminskningen<br>respektive år.</p>
<p>Den totala bidragsminskningen för hela införandeperioden föreslås<br>begränsas till 2 000 kronor per invånare för kommuner. Det innebär att</p>
<p>46<br></p>
<p>ingen kommun skall kunna få en sammanlagd bidragsminskning för hela Prop. 1995/96:64<br>perioden som överstiger 2 000 kronor per invånare, uttryckt i 1995 års<br>bidragsnivå.</p>
<p>För de tre kommuner vars uppräknade skattekraft år 1993 översteg<br>garantinivån i det statliga utjämningsbidraget sätts motsvarande gräns till<br>4 000 kronor per invånare.</p>
<p>För landsting föreslås den totala bidragsminskningen för hela införande-<br>perioden begränsas till 1 200 kronor per invånare.</p>
<p>För kommuner begränsas därutöver också den årliga bidragsminsk-<br>ningen enligt följande. För år 1996 begränsas bidragsminskningen till 250<br>kronor per invånare, för år 1997 till 500 kronor per invånare, för år 1998<br>till 750 kronor per invånare, för år 1999 till 1 000 kronor per invånare, för<br>år 2000 till 1 250 kronor per invånare, för år 2001 till 1 500 kronor per<br>invånare och för år 2002 till 1 750 kronor per invånare.</p>
<p>För de tre kommuner vars uppräknade skattekraft år 1993 översteg<br>garantinivån i det statliga utjämningsbidraget samma år begränsas bidrags-<br>minskningen år 1996 till 500 kronor per invånare, för år 1997 till 1 000<br>kronor per invånare, för år 1998 till 1 500 kronor per invånare, för år 1999<br>till 2 000 kronor per invånare, för år 2000 till 2 500 kronor per invånare,<br>för år 2001 till 3 000 kronor per invånare och för år 2002 till 3 500 kronor<br>per invånare.</p>
<p>För landsting begränsas bidragsminskningen till 150 kronor per invånare<br>år 1996, till 300 kronor per invånare år 1997, till 450 kronor per invånare<br>är 1998, till 600 kronor per invånare år 1999, till 750 kronor per invånare<br>år 2000, till 900 kronor per invånare år 2001 och till 1 050 kronor per<br>invånare år 2002.</p>
<p>Bidragsökningar</p>
<p>Även de kommuner som får bidragsökningar i det nya systemet bör om-<br>fattas av införandereglema. För dessa föreslås dock begränsningen av<br>bidragsökningen bli mindre än den föreslagna begränsningen av bidrags-<br>minskningama, eftersom många av de kommuner som får bidragsökningar<br>har ekonomiska problem och stora behov som inte har beaktats i det<br>tidigare systemet.</p>
<p>För kommunerna föreslår regeringen att bidragsökningama begränsas de<br>tre första åren. Begränsningarna av bidragsökningama görs genom att ett<br>införandeavdrag införs. År 1996 uppgår detta till 704 kronor per invånare,<br>eller om bidragsökningen understiger 704 kronor per invånare den faktiska<br>bidragsökningen. De kommuner som år 1996 får en bidragsökning över-<br>stigande 704 kronor per invånare får således endast ut den del av ökningen<br>som överstiger 704 kronor per invånare. För åren 1997 och 1998 uppgår<br>motsvarande belopp till 304 kronor per invånare respektive 112 kronor per<br>invånare. Därefter sker inte längre några begränsningar av bidragsökning-<br>ama genom införandeavdrag.</p>
<p>För landstingen sker ingen begränsning av bidragsökningama genom in-<br>förandeavdrag, eftersom de som får stora ökningar har stora behov och en</p>
<p>47<br></p>
<p>mycket svår ekonomisk situation. Det gäller främst Göteborgs och Malmö Prop. 1995/96:64<br>kommuner, som omfattas även av landstingens bidrags- och utjämnings-<br>system.</p>
<p>Regeringen har tidigare pekat på behovet av att följa upp och uteckla det<br>föreslagna bidrags- och utjämningssystemet och har, som tidigare nämnts,<br>tillsatt en parlamentarisk kommitté med denna uppgift. Om kommittén<br>föreslår förändringar i kostnadsutjämningen har man också möjlighet att<br>föreslå förändringar i införandereglema.</p>
<h3>7.3 Finansiering av införandereglerna</h3>
<p>Regeringens förslag: Om summan av de föreslagna införandetilläggen<br>till kommuner för ett visst år överstiger summan av de föreslagna<br>införandeavdragen för kommuner, skall mellanskillnaden finansieras ur<br>det föreslagna generella bidraget till kommuner för det aktuella året.</p>
<p>De föreslagna införandetilläggen till landsting skall för respektive år<br>finansieras ur det föreslagna generella bidraget till landsting för det<br>aktuella året.</p>
<p>Skälen för regeringen förslag: Regeringens förslag till införanderegler<br>innebär en ytterligare begränsning av de årliga bidragsminskningama för<br>kommuner och landsting samt en förlängd införandeperiod i förhållande<br>till det utredningsförslag som låg till grund för förslagen i kompletterings-<br>propositionen. I det ursprungliga förslaget var grundtanken att summan av<br>införandetilläggen respektive -avdragen i princip skulle gå jämnt ut de<br>första tre åren, varvid ingen särskild finansiering skulle ha krävts. De av<br>regeringen föreslagna modifieringarna av införandereglema; främst en mil-<br>dare infasning för de kommuner och landsting som får bidragsminskningar<br>i det nya systemet, kan innebära att kostnaden för införandetilläggen<br>kommer att överstiga intäkterna från införandeavdragen. För mellan-<br>skillnaden krävs således en finansiering. Sammantaget beräknades i kom-<br>pletteringspropositionen att de ökade kostnaderna till följd av regeringens<br>förslag till modifierade införanderegler skulle uppgå till ca 1 500 miljoner<br>kronor för år 1996. Kostnaden skulle sedan öka under ett par år, för att<br>därefter minska successivt. Regeringen föreslog också vissa förändringar i<br>kostnadsutjämningen, vilka beräknades innebära ökade kostnader om drygt<br>500 miljoner kronor per år.</p>
<p>Regeringen föreslog i kompletteringspropositionen att kostnadsökningen<br>till följd av de ändrade övergångsreglerna samt ändringarna i kostnads-<br>utjämningen skulle finansieras ur de medel som fr.o.m. år 1996 skulle åter-<br>föras till kommunsektorn till följd av införandet av en allmän löneavgift<br>samt höjningen av de särskilda löneskatterna för att finansiera EU-av-<br>giften. Dessa medel beräknades uppgå till 2 435 miljoner kronor år 1996.<br>Regeringen föreslog att 2 035 miljoner kronor av dessa skulle tillföras det<br>generella bidraget för kommuner respektive landsting med en fördelning</p>
<p>48<br></p>
<p>mellan kollektiven som baseras på de beräknade kostnaderna för respek-<br>tive kollektiv för justeringarna i införanderegler och kostnadsutjämning.<br>Riksdagen antog detta förslag, och beloppen tillfördes de föreslagna an-<br>slagen för generella statsbidrag för kommuner respektive landsting.<br>Resterande 400 miljoner kronor tillfördes ett anslag för särskilda insatser<br>för vissa kommuner och landsting.</p>
<p>Rent tekniskt fungerar införandereglema på följande sätt. Det underskott<br>som uppstår till följd av att summan av införandetilläggen överstiger sum-<br>man av införandeavdragen, täcks genom att det generella bidraget till<br>kommuner respektive landsting minskas ända tills det når den nivå då<br>systemet "går ihop" med beslutad bidragsram och med tillämpning av de<br>beloppsgränser som de beslutade införandereglema innebär.</p>
<p>De kostnader som i kompletteringspropositionen kunde beräknas för de<br>ändrade införandereglema var endast preliminära. Regeringen lämnade<br>därför en reservation med innebörden att om de verkliga kostnaderna<br>skulle visa sig bli högre än beräknat, borde merkostnaden finansieras ur de<br>400 miljoner kronor som avsattes för särskilda insatser. Regeringens<br>bedömning är dock att de medel som avsatts för särskilda insatser inte bör<br>reduceras. Eventuella kostnadsökningar för införandereglema i förhållande<br>till tidigare beräkningar får i stället finansieras ur de generella stats-<br>bidragen.</p>
<p>4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 64</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>49</p>
<h2>8 Anpassning av avräkningsförfarandet vid<br>utbetalning av kommunal skattemedel</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Regeringens förslag: Den för vaije kommun och landsting indivi-<br>duella del- och slutavräkning som görs i nuvarande system för ut-<br>betalning av kommunal- och landstingsskattemedel, avskaffas fr.o.m.<br>taxeringsåret 1997. Såväl del- som slutavräkning skall ske enligt<br>tidigare regler för åren till och med taxeringsåret 1996.</p>
<p>En kollektiv avräkning av kommunal- och landstingsskattemedel<br>mellan staten och kommuner respektive landsting görs fr.o.m. tax-<br>eringsåret 1997. Skillnaden mellan preliminära och slutliga kom-<br>munal- och landstingsskattemedel regleras med ett enhetligt belopp<br>per invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före<br>beskattningsåret. Regleringen skall göras i januari andra året efter<br>beskattningsåret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det föreslagna utjämningsbidraget till<br>kommuner och landsting och den föreslagna utjämningsavgiften beräknas<br>utifrån motsvarande uppräknade skatteunderlag, som används vid beräk-<br>ning av preliminära kommunalskattemedel. Utjämningsbidraget och ut-<br>jämningsavgiften bör således beräknas utifrån de beskattningsbara in-<br>komsterna i kommunen eller landstinget enligt taxeringen året före ut-<br>jämnings- respektive avgiftsåret. Dessa beskattningsbara inkomster<br>räknas upp till bidrags- respektive avgiftsårets nivå med de uppräknings-<br>faktorer som fastställs av Riksrevisionsverket.</p>
<p>I nuvarande system är alla beräkningar för bidrags- respektive be-<br>skattningsåret, både i fråga om kommunalskattemedel (med kommunal-<br>skattemedel avses i det följande även landstingskattemedel) och utjäm-<br>ningsbidraget till kommuner, preliminära fram till dess de slutliga be-<br>skattningsbara inkomsterna är kända. Undantag gäller för utjämnings-<br>bidraget för år 1995. Två för vaije kommun individuella avräkningar,<br>delavräkning och slutavräkning, görs därför med hänsyn till nya<br>prognoser samt den faktiska utvecklingen av de beskattningsbara in-<br>komsterna.</p>
<p>För det nuvarande skatteutjämningsbidraget till landsting görs ingen<br>del- eller slutavräkning.</p>
<p>Om ett individuellt avräkningsförfarande skulle tillämpas i såväl det av<br>regeringen nu föreslagna utjämningssystemet som i systemet för utbetal-<br>ning av kommunalskattemedel, skulle den sammanlagda effekten av av-<br>räkningama för en kommun eller ett landsting, i förhållande till den<br>genomsnittliga effekten, bli marginell. Orsaken är det samband som<br>finns mellan de båda systemen, där t. ex. en ökning av de slutliga skatte-<br>inkomsterna i förhållande till de preliminära skulle kompenseras av en<br>motsvarande minskning av utjämningsbidraget eller en ökning av utjäm-<br>ningsavgiften. Vissa mindre effekter skulle dock kunna uppstå på grund</p>
<p>50</p>
<p>av skillnader mellan den egna skattesatsen och den länsvisa skattesats<br>som tillämpas vid beräkning av utjämningsbidrag och utjämningsavgift.</p>
<p>Regeringen föreslår att utjämningsbidragen och utjämningsavgifterna<br>skall vara slutgiltiga. Några del- och slutavräkningar skall således inte<br>göras.</p>
<p>Regeringen föreslår också att det nuvarande avräkningsförfarandet för<br>kommunalskattemedel mot vaije enskild kommun och vaije enskilt<br>landsting avskaffas fr.o.m. taxeringsåret 1997, och att det ersätts med ett<br>kollektivt avräkningsförfarande för kommuner respektive landsting.<br>Detta syftar till att totalt sett tillförsäkra att sektorn far de skattein-<br>komster som följer av bestämmelserna i bl.a. kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>Ett kollektivt slutavräkningsförfarande för kommunalskattemedel före-<br>slås därför ske mellan staten och kommunerna respektive landstingen,<br>varvid en återbetalning av skattemedel sker från staten om de utbetalda<br>preliminära kommunalskattemedlen understiger de slutligt beräknade. En<br>återbetalning sker på samma sätt från kommuner respektive landsting till<br>staten om de utbetalda preliminära kommunalskattemedlen överstiger de<br>slutligt beräknade. Slutavräkningen görs efter två år, när de slutliga<br>skatteinkomsterna för beskattningsåret är kända. Någon delavräkning<br>görs inte.</p>
<p>Regleringen av slutavräkningsbeloppen bör ske med ett enhetligt<br>belopp per invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året<br>före beskattningsåret. Slutavräkningsbeloppen betalas ut eller återbetalas<br>i januari andra året efter beskattningsåret</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>51</p>
<h2>9 Ändrat system för återbetalning av<br>mervärdesskatt till kommuner och landsting</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<h3>9.1 Utgångspunkter</h3>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt system för konkurrenskorrigering av-<br>seende kommunernas och landstingens kostnader för ingående mer-<br>värdesskatt infors fr.o.m. år 1996. Systemet skall bygga på kommunal<br>självfinansiering.</p>
<p>En ekonomisk reglering görs genom att kommunerna och lands-<br>tingen tillförs medel via de generella statsbidragen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan skattereformen år 1991 härför<br>kommuner och landsting gällt särskilda regler för att motverka mervärdes-<br>skattens konkurrenssnedvridande effekter vid val mellan verksamhet i<br>egen regi och i extern regi. Kommuner och landsting fick då rätt att inom<br>mervärdesskattesystemet få återbetalning av ingående skatt i verksamhet<br>som inte medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Denna rätt slopades år<br>1995 till följd av att den inte var förenlig med EG:s sjätte mervärdes-<br>skattedirektiv. Återbetalning av den ingående skatten i skattefri verksam-<br>het sker i stället i särskild ordning enligt lagen (1994:1799) om kom-<br>muners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995. Lösningen<br>har införts som ett provisorium. I vårens kompletteringsproposition före-<br>slog regeringen att den provisoriska lösningen skulle ersättas av ett perma-<br>nent system som skulle genomföras fr.o.m. år 1996 och bygga på kom-<br>munal självfinansiering. Avsikten var att systemet skall vara stabilt och<br>inte ge upphov till ökade kostnader för staten.</p>
<p>Vid riksdagsbehandlingen konstaterade finansutskottet (bet.<br>1994/95:FiU 19 s.37) att förslaget till lagteknisk reglering av systemet för<br>konkurrenskorrigering i likhet med det av utskottet tidigare behandlade<br>lagförslaget om inkomst- och kostnadsutjämning byggde på inomkom-<br>munal finansiering. Även om de två lagförslagen hade helt olikartade<br>syften borde de enligt utskottets mening övervägas i ett sammanhang.<br>Regeringen borde således återkomma till riksdagen i denna fråga i sådan<br>tid att systemet kunde träda i kraft den 1 januari 1996. Riksdagen avslog<br>således lagförslaget, och även den föreslagna regleringen av förändringen<br>via en ökning av de generella statsbidragen till kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen har nu övervägt den lagtekniska konstruktionen av systemet<br>för återbetalning av mervärdesskatt till kommuner och landsting i perspek-<br>tivet av vad som framkommit vid riksdagens behandling av komplet-<br>teringspropositionen, och har därvid kommit fram till följande.</p>
<p>Det föreslagna systemet för konkurrenskorrigering bygger på kommunal<br>självfinansiering, dvs. att systemet finansiellt skall fungera självständigt<br>genom att kommuner respektive landsting skall göra inbetalningar till det<br>för ändamålet inrättade mervärdesskattekontot vilka skall täcka de ut-<br>betalningar från samma konto som görs för kompensation av mervärdes-</p>
<p>52</p>
<p>skattekostnader. Kriteriet för inbetalningen (visst belopp per invånare) är Prop. 1995/96:64<br>inte detsamma som kriteriet för utbetalningen (faktiska mervärdesskatte-<br>kostnader) och däri ligger själva konkurrenskorrigeringen. Att systemet är<br>självfinansierat innebär inte att det finns skäl att föra fram samma prin-<br>cipiella invändningar som riktats mot det i kompletteringspropositionen<br>föreslagna utjämningssystemet. En avgörande skillnad är att konkurrens-<br>korrigeringssystemet inte är en metod för omfördelning. Detta systems<br>enda syfte är att så långt som möjligt och utan statligt stöd begränsa den<br>konkurrenssnedvridning inom de mervärdesskattefria områdena som<br>annars kan uppstå beroende på om verksamheten bedrivs i kommunal regi<br>eller i privat regi. En inte oväsentlig skillnad mot det tidigare föreslagna<br>utjämningssystemet är vidare att statens ekonomiska reglering av för-<br>ändringen av systemet för konkurrenskorrigering innebär att effekten för<br>den enskilda kommunen och det enskilda landstinget i princip blir helt<br>neutral i det ögonblick systemet införs. Varje kommun och landsting be-<br>talar alltså in lika mycket till mervärdesskattekontona som man kompen-<br>seras för via de generella statsbidragen. Det är först över tiden som pro-<br>portionerna mellan inbetalningar och utbetalningar kan ändras för enskilda<br>kommuner och landsting. Totalt sett kommer dock inbetalningarna över<br>tiden inte att överstiga utbetalningarna.</p>
<p>Regeringen kan inte förorda någon alternativ lösning på systemet för<br>konkurrenskorrigering, om ambitionen är att systemet skall uppfylla de<br>eftersträvade målen att dels vara konkurrenskorrigerande, dels leda till att<br>den kostnadsökning som systemet för närvarande innebär för staten skall<br>brytas. Om det nuvarande systemet skulle behållas kommer staten att få<br>svara för hela den ökning av kostnaderna för systemet som uppstår över<br>tiden. Detta rimmar enligt regeringens mening inte med ambitionen att få<br>bättre kontroll över statens utgifter.</p>
<p>Mot denna bakgrund återkommer regeringen med i princip samma för-<br>slag till lagteknisk lösning för systemet som lades fram i kompletterings-<br>propositionen.</p>
<p>Förslaget har varit föremål för yttrande från Lagrådet som därvid bl.a har<br>anfört följande." Systemet som det är utformat i lagförslaget innebär där-<br>för, om det ses isolerat, att en viss överföring av medel kan komma att ske<br>mellan kommuner och mellan landsting.” Lagrådet framförde dock inga<br>erinringar mot förslaget.</p>
<p>Förslaget beskrivs i det följande.</p>
<p>53</p>
<h3>9.2 Utformning av systemet för konkurrenskorrigering</h3>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Förslaget till ny kompensationsordning innebär att återbetalningarna för<br>ingående mervärdesskatt i verksamheter som inte medför skattskyldighet<br>bör ske inom ett av kommunerna respektive landstingen självfinansierat<br>system. Systemets tänkta utformning redovisas nedan.</p>
<p>Det skall hos Riksgäldskontoret finnas två räntebärande konton, ett för<br>kommunernas räkning (kommunkontot) och ett för landstingens räkning<br>(landstingskontot). Vaije kommun och landsting skall betala in ett visst<br>belopp till respektive konto. Inbetalningarna till kontona skall motsvara<br>ett enhetligt belopp per invånare i kommunen eller landstinget, multi-<br>plicerat med antalet invånare i kommunen respektive landstinget. Kom-<br>muner, landsting, kommunalförbund och beställarförbund har rätt att<br>efter ansökan få ersättning från kontona till ett belopp motsvarande den<br>ingående mervärdesskatt som inte omfattas av mervärdesskattelagens be-<br>stämmelser och det s.k. särskilda bidraget vid upphandling av eller<br>bidragsgivning till tjänster producerade inom de mervärdesskattefria<br>områdena sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Utbetalning-<br>arna av ersättningen avses ske i huvudsak enligt de rutiner som gäller år<br>1995. Utbetalningarna till de landstingsfria kommunerna skall i sin hel-<br>het regleras mot kommunkollektivets konto. Utbetalningarna till kom-<br>munalförbund eller beställarförbund, som bedriver försöksverksamhet<br>enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell sam-<br>ordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst, bör<br>regleras mot landstingskollektivets konto. Beträffande kommunalför-<br>bunden i övrigt föreslås, till skillnad mot vad som nu gäller, att för-<br>bunden själva far ansöka om utbetalning av ingående skatt i skattefri<br>verksamhet från både kommun- och landstingskontot i proportion till<br>medlemmarnas - kommunernas respektive landstingens - deltagande i<br>kostnaderna för förbundets verksamhet.</p>
<p>De belopp som sammanlagt skall betalas in på vart och ett av kontona<br>skall i princip motsvara de sammanlagda belopp som kommunerna och<br>landstingen beräknas ha rätt att få utbetalt från kontona. På så sätt<br>skapas ett stabilt system som inte ger upphov till kostnadsökningar för<br>staten. Tillskotten utformas så att de inte är kopplade till den enskilda<br>kommunens eller det enskilda landstingets faktiska kostnader för ingå-<br>ende mervärdesskatt. Annars uppnås inte den avsedda konkurrens-<br>neutraliteten.</p>
<p>Tillskotten till kommunkontot föreslås, som tidigare nämnts, ske med<br>ett årligen fastställt belopp per invånare som är lika för alla kommuner.<br>För landstingen fastställs årligen ett motsvarande belopp per invånare,<br>som skall tillföras landstingskontot. De landstingsfria kommunerna skall<br>betala båda beloppen till kommunkontot. Beloppen fastställs av Riks-<br>skatteverket senast den 10 september före inbetalningsåret. Vidare<br>föreslås att betalning av beloppen sker efter avräkning i samband med<br>skattemedelsutbetalningamamed en tolftedel varje månad för kommun-<br>respektive landstingskontot.</p>
<p>54</p>
<p>Kontona skall göras räntebärande i form av särskilda hos Riksgälds- Prop. 1995/96:64<br>kontoret inrättade räntekonton med kredit. Såväl fordrings- som skuld-<br>ränta bör regleras mot kontona.</p>
<p>Vid fastställandet av beloppen för kommande år skall hänsyn tas till<br>såväl upplupna som prognostiserade över- och underskott. Därvid skall<br>framgå kontonas ställning avseende det avslutade verksamhetsåret och<br>vilka prognosantaganden som har gjorts. Systemet bör, som nuvarande<br>system, administreras av staten genom skattemyndigheten i Kopparbergs<br>län.</p>
<p>Revision av kontona bör utföras av Riksrevisionsverket.</p>
<h3>9.3 Ekonomisk reglering</h3>
<p>En övergång till ett av kommunerna och landstingen självfinansierat<br>system för konkurrenskorrigering bör på motsvarande sätt som när den<br>generella avdragsrätten infördes medföra en ekonomisk reglering, men<br>denna gång från staten till kommunerna respektive landstingen. Re-<br>geringen anser att regleringen bör göras så att kommunernas och lands-<br>tingens kostnader för att finansiera systemet täcks vid övergången.<br>Regleringsbeloppen bör därför avse motsvarande kostnader som i dag<br>åvilar staten enligt 1-2 §§ lagen (1994:1799) om kommuners och lands-<br>tings hantering av mervärdesskatt för år 1995, dvs. återbetalning av<br>ingående mervärdesskatt som inte är avdragsgill enligt mervärdesskatte-<br>lagen och det s.k. särskilda bidraget. Avsikten är att regleringen i ut-<br>gångsläget, dvs. vid ingången av år 1996, skall vara statsfmansiellt<br>neutral. Mot bakgrund av vissa osäkerheter i underlaget är det för när-<br>varande svårt att fastställa nivån på den reglering som bör göras för att<br>uppnå den avsedda neutraliteten. Därför bör en uppföljning göras av den<br>reglering som nu föreslås när säkrare uppgifter finns att tillgå.</p>
<p>Mot bakgrund av det redovisade gör regeringen bedömningen att kom-<br>munerna år 1996 bör tillföras 14 250 miljoner kronor och landstingen<br>4 750 miljoner kronor. Vid fördelningen mellan kommuner och lands-<br>ting har antagits att det särskilda bidraget fördelar sig på respektive<br>kollektiv på samma sätt som fördelningen beträffande den ingående mer-<br>värdesskatten, efter avdrag för den ingående mervärdesskatt som be-<br>dömts vara hänförlig till skattepliktig verksamhet. Vid fördelningen har<br>vidare hänsyn tagits till de huvudmannaskapsförändringar som är<br>genomförda eller avses att genomföras år 1996. Regleringen föreslås ske<br>genom att de generella statsbidragen som regeringen föreslår fr.o.m. år<br>1996 till kommuner respektive landsting, tillförs motsvarande belopp.</p>
<p>55</p>
<h2>10 Vissa anslagsfrågor</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>De hittillsvarande generella statsbidragen till kommuner och landsting<br>har finansierats över de båda förslagsanslagen Statligt utjämningsbidrag<br>till kommuner och Skatteutjämningsbidrag till landsting. I statsbudgeten<br>för budgetåret 1995/96 är anslagen uppförda med 19 036 miljoner<br>kronor respektive 3 768 miljoner kronor. I de båda fallen är anslagen<br>beräknade för att täcka utgifterna under andra halvåret 1995.</p>
<p>De nya formerna för utjämningen av kommunernas och landstingens<br>ekonomiska förutsättningar är avsedda att tillämpas från och med bi-<br>dragsåret 1996. Till det nya bidrags- och utjämningssystemet måste del-<br>vis nya anslag anvisas för budgetåret 1995/96. För de generella bidragen<br>till kommuner och landsting finns redan i statsbudgeten två förslags-<br>anslag anvisade. Anslaget Generellt statsbidrag till kommuner är uppfört<br>med 30 490 miljoner kronor och anslaget Generellt statsbidrag till lands-<br>ting är uppfört med 7 298 miljoner kronor. I det föregående har<br>regeringen förslagit ett nytt system för återbetalning av mervärdesskatt<br>till kommuner och landsting. Denna förändring föreslås regleras genom<br>en ökning av de generella statsbidragen till kommuner och landsting<br>ökas med 14 250 miljoner kronor respektive 4 750 miljoner kronor.<br>Även om de båda befintliga anslagen på statsbudgeten är förslagsvis<br>betecknade - och alltså kan merbelastas så länge de används för sitt av<br>riksdagen avsedda ändamål - anser regeringen, mot bakgrund av de stora<br>anslagsbelopp som det rör sig om och de även procentuellt sett be-<br>tydande merbelastningama utöver den beräknade statsbudgeten, att riks-<br>dagen bör anvisa erforderliga medel på tilläggsbudget. För enkelhetens<br>skull bör detta ske över två tilläggsbudgetanslag, ett för kommun-<br>bidragen och ett för landstingsbidragen.</p>
<p>I propositionen har regeringen vidare föreslagit ett nytt statligt utjäm-<br>ningsbidrag till kommuner och landsting. Detta bidrag motsvaras volym-<br>mässigt av en utjämningsavgift, som kommuner och landsting skall be-<br>tala till staten. Utjämningsavgiften bör redovisas på en särskild inkomst-<br>titel på statsbudgetens inkomstsida. På statsbudgetens utgiftssida bör<br>samtidigt ett förslagsanslag finnas för utjämningsbidraget till kommuner<br>och landsting. Detta anslag bör anvisas på tilläggsbudget under inne-<br>varande budgetår och beräknas till totalt 21 245 miljoner kronor, varav<br>12 565 miljoner kronor avser kommuner och 8 680 miljoner kronor av-<br>ser landsting. Inkomsttiteln bör beräknas till det sammanlagda beloppet,<br>dvs. 21 245 miljoner kronor. Beloppen har beräknats utifrån Statistiska<br>centralbyråns preliminära beräkningar (se avsnitt 3.4). Statistiska central-<br>byrån kommer att göra definitiva beräkningar avseende utjämningsbidrag<br>och utjämningsavgifter i böljan av år 1996. De slutliga beloppen kan<br>därför komma att avvika från ovan redovisade belopp. En förändring av<br>utjämningsbidraget kommer emellertid att motsvaras av en lika stor för-<br>ändring av utjämningsavgiften. Den sammanlagda effekten blir därmed<br>statsfinansiellt neutral.</p>
<p>56</p>
<h2>11 Författningskommentar</h2>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<h3>11.1 Lagen om generellt statsbidrag till kommuner<br>och landsting</h3>
<h4>1 och 2 §§</h4>
<p>Paragraferna innehåller bestämmelser om att generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting fördelas mellan kommuner respektive landsting<br>med ett fast belopp per invånare i kommunen eller landstinget den 1<br>november året före bidragsåret.</p>
<p>Beloppet bestäms årligen av regeringen eller den myndighet<br>regeringen bestämmer utifrån de medel som riksdagen har anslagit för<br>generellt statsbidrag till kommuner respektive landsting och antalet<br>invånare den 1 november året före bidragsåret.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Enligt paragrafen skall de landstingsfria kommunerna betraktas som<br>både kommuner och landsting och de far därför bidrag enligt denna lag<br>både som kommun och landsting.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer<br>beloppen enligt 1 och 2 §§.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Skattemyndigheten fastställer bidragets storlek samt meddelar senast den<br>25 januari bidragsåret vaije kommuner och landsting om storleken av<br>dess bidrag.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Paragrafen anger hur bidraget skall betalas ut och motsvarar 14 § i den<br>nuvarande lagen om statligt utjämningsbidrag till kommuner och 10 § i<br>lagen om skatteutjämningsbidrag till landsting.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Enligt denna paragraf får skattemyndighetens beslut överklagas hos<br>regeringen.</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelse</h4>
<p>Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1996 och bestämmelser om<br>detta finns i lagen (1995:000) om införande av lagen (1995:000) om</p>
<p>57</p>
<p>generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:000) om Prop. 1995/96:64<br>utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:000) om<br>utjämningsavgift för kommuner och landsting.</p>
<h3>11.2 Lagen om utjämningsbidrag till kommuner<br>och landsting</h3>
<h4>1 §</h4>
<p>Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om att kom-<br>muner och landsting kan fa utjämningsbidrag av staten för inkomst- och<br>kostnadsutj ämning.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Paragrafen innehåller definitioner av vissa termer som används i lagen.<br>En del av dessa har förts över i princip oförändrade från 2 § lagen<br>(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner och 3 § i lagen<br>(1992:671) om skatteutjämningsbidrag till landsting.</p>
<p>Begreppen standardkostnad och strukturkostnad är nya. De förklaras<br>närmare i avsnitt 6.2.</p>
<p>De kommuner som inte ingår i ett landsting skall enligt denna parpgraf<br>betraktas som såväl en kommun som ett landsting. Detta innebär att en<br>kommun som inte ingår i ett landsting kan få bidrag både som en<br>kommun och ett landsting.</p>
<h4>3 §</h4>
<p>Enligt denna paragraf beräknas en kommuns eller ett landstings struktur-<br>kostnad som summan av standardkostnadema för vissa särskilt angivna<br>verksamheter och icke verksamhetsanknutna kostnader.</p>
<p>För kollektivtrafik beräknas också standardkostnaden. Regeringen<br>meddelar bestämmelser om hur kostnaden skall fördelas mellan kom-<br>muner och landsting.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Enligt denna paragraf far en kommun eller ett landsting som har ett<br>garanterat skatteunderlag som överstiger det uppräknade skatteunderlaget<br>ett bidrag av staten. För att kunna beräkna en kommuns bidrag måste<br>först det garanterade skatteunderlaget för kommunen fastställas och detta<br>görs på följande sätt. Antalet invånare i kommunen multipliceras med<br>den uppräknade medelskattekraften. Detta belopp minskas sedan med<br>kommunens uppräknade skatteunderlag. Skillnaden mellan dessa belopp<br>multipliceras med den skattesats som fastställts enligt 8 § andra stycket,<br>varvid bidraget erhålles. Bidraget till ett landsting beräknas på samma<br>sätt.</p>
<p>58</p>
<p>Om skillnaden blir negativ far kommunen eller landstinget inget Prop. 1995/96:64<br>bidrag.</p>
<p>Paragrafen motsvaras av 3 § lagen (1992:670) om statligt utjämnings-<br>bidrag till kommuner, men den garanterade nivån är annorlunda<br>definierad.</p>
<h4>5§</h4>
<p>En kommun eller ett landsting kan enligt denna paragraf fa ett bidrag av<br>staten om den beräknade strukturkostnaden per invånare överstiger den<br>för hela landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare. Skillnaden<br>mellan dessa belopp multipliceras med antalet invånare i kommunen<br>eller landstinget den 1 november året före bidragsåret, varvid bidraget<br>fas.</p>
<p>Om skillnaden blir negativ far kommunen eller landstinget inget<br>bidrag.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Paragrafen motsvarar 10 § i den nuvarande lagen om statligt utjämnings-<br>bidrag till kommuner och 7 § i lagen om skatteutjämningsbidrag till<br>landsting.</p>
<h4>7§</h4>
<p>Paragrafen motsvarar 11 § i den nuvarande lagen om statligt utjämnings-<br>bidrag till kommuner och 6 § andra stycket i lagen om skatteutjämnings-<br>bidrag till landsting.</p>
<h4>8 §</h4>
<p>Paragrafen motsvarar 12 § i den nuvarande lagen om statligt utjämnings-<br>bidrag till kommuner och 8 § i lagen om skatteutjämningsbidrag till<br>landsting med den skillnaden att den uppgift som avses här är uppgiften<br>om de preliminära bidragen.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Paragrafen motsvarar 13 § andra stycket i den nuvarande lagen om<br>statligt utjämningsbidrag till kommuner och 9 § andra stycket i lagen om<br>skatteutjämningsbidrag till landsting med den skillnaden att uppgiften<br>som här avses är uppgiften om bidragens storlek.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Paragrafen motsvarar 14 § i den nuvarande lagen om statligt utjämnings-<br>bidrag till kommuner och 10 § i lagen om skatteutjämningsbidrag till<br>landsting.</p>
<p>59</p>
<p>11 § Prop. 1995/96:64</p>
<p>Paragrafen motsvarar 15 § i den nuvarande lagen om statligt utjämnings-<br>bidrag till kommuner och 11 § i lagen om skatteutjämningsbidrag till<br>landsting.</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelse</h4>
<p>Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1996 och bestämmelser om<br>detta finns i lagen (1995:000) om införande av lagen (1995:000) om<br>generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:000) om<br>utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:000) om<br>utjämningsavgift för kommuner och landsting.</p>
<h3>11.3 Lagen om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting</h3>
<h4>1 §</h4>
<p>Enligt denna paragraf skall en kommun eller ett landsting under vissa<br>förutsättningar som framgår av lagens bestämmelser betala en utjäm-<br>ningsavgift till staten.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Denna paragraf innehåller samma definitioner som 2 § lagen om utjäm-<br>ningsbidrag till kommuner och landsting dock med den skillnaden att<br>bidragsåret i stället benämns avgiftsår.</p>
<h4>3§</h4>
<p>Denna paragraf överensstämmer med 3 § i lagen om utjämningsbidrag<br>till kommuner och landsting.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Enligt denna paragaf skall en kommun eller ett landsting som har ett<br>garanterat skatteunderlag som understiger det uppräknade skatteunder-<br>laget betala en avgift till staten. Avgiften beräknas på följande sätt. An-<br>talet invånare i en kommun multipliceras med den uppräknade medel-<br>skattekraften för riket, varvid kommunens garanterade skatteunderlag<br>fås. Om detta understiger kommunens uppräknade skatteunderlag skall<br>kommunen betala en utjämningsavgift till staten. Avgiften motsvarar<br>skillnaden mellan skatteunderlagen multiplicerad med skattesatsen enligt<br>7 § andra stycket. Avgiften för ett landsting beräknas på samma sätt.</p>
<p>60</p>
<p>5 § Prop. 1995/96:64</p>
<p>Om en kommuns ello<sup>-</sup> ett landstings beräknade strukturkostnad per invå-<br>nare understiger den för hela landet genomsnittliga strukturkostnaden per<br>invånare skall kommunen eller landstinget enligt denna paragraf betala<br>en avgift till staten. Avgiften beräknas på följande sätt. Skillnaden mel-<br>lan kommunens strukturkostnad per invånare och den för landet genom-<br>snittliga strukturkostnaden per invånare multipliceras med antalet invå-<br>nare i kommunen eller landstinget den 1 november året före avgiftsåret.</p>
<h4>6-11 §§</h4>
<p>Dessa paragrafer överensstämmer med paragraferna 6 - 11 §§ i lagen om<br>utjämningsbidrag till kommuner och landsting dock med den skillnaden<br>att bidragsåret i stället benämns avgiftsår och att bidrag ersatts med av-<br>gift.</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelse</h4>
<p>Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1996 och bestämmelserom<br>ikraftträdande av lagen finns i lagen (1995:000) om införande av lagen<br>(1995:000) om generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen<br>(1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen<br>(1995:000) om utjämningsavgift för kommuner och landsting.</p>
<p>11.4 Förslag till lag om införande av lagen (1995:000) om<br>generellt statsbidrag till kommuner och landsting, lagen<br>(1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner och<br>landsting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för<br>kommuner och landsting</p>
<h4>Allmänna bestämmelser</h4>
<p>1 §</p>
<p>Paragrafen innehåller bestämmelse om att lagen (1995:000) om generellt<br>statsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:000) om utjäm-<br>ningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:000) om ut-<br>jämningsavgift för kommuner och landsting samt lagen om införande av<br>denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första<br>gången i fråga om bidrags- och avgiftsåret 1996.</p>
<h4>2§</h4>
<p>Enligt denna paragaraf upphävs dels nuvarande lagen (1992:670) om<br>statligt utjämningsbidrag till kommuner dels nuvarande lagen (1992:671)<br>om skatteututjämningsbidrag till landsting.</p>
<p>61</p>
<p>3 § Prop. 1995/96:64</p>
<p>Enligt denna paragraf gäller att i fråga om statligt utjämningsbidrag och<br>skatteutjämningsbidrag för år 1995 och tidigare år skall de upphävda<br>lagarna fortfarande tillämpas.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Enligt denna paragraf skall regeringen, eller den myndighet regeringen<br>bestämma', fastställa ett referensbidrag för vaije kommun respektive för<br>vaije landsting. Referensbidraget för en kommun utgörs av summan av<br>det statliga utjämningsbidraget till kommunen för år 1995, bidraget för<br>år 1995 med anledning av skattereformens effekter (prop. 1993/94:150,<br>bil. 7) samt bidraget till missbrukarvård och ungdomsvård minskad med<br>det avdrag som görs från kommunens skatteinkomster. Ett landstings<br>referensbidrag utgörs av summan av skatteutjämningsbidraget för år<br>1995 samt ersättningar för sjukresor minskad med det avdrag som görs<br>från landstingets skatteinkomster.</p>
<h4>5§</h4>
<p>Paragrafen anger att vad som senare i lagen benämns bidragsminskning<br>eller bidragsökning är skillnaden mellan en kommuns eller ett landstings<br>referensbidrag och det bidrag eller avdrag som kommunen eller lands-<br>tinget skulle fatt om lagen (1995:000) om generellt statsbidrag till kom-<br>muna och landsting, lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommu-<br>ner och landsting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kom-<br>muner och landsting hade gällt redan för år 1995.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Enligt denna paragraf skall vad som sägs i denna lag om landsting också<br>tillämpas i fråga om kommuner som inte ingår i något landsting.</p>
<h4>Kommuner</h4>
<p>7§</p>
<p>Enligt första stycket begränsas den sammanlagda bidragsminskningen per<br>år för åren 1996-2003 till 2 000 kr per invånare i en kommun den<br>1 november 1994.</p>
<p>För de kommuner vars uppräknade skattekraft för år 1993 översteg<br>garantinivån i det statliga utjämningsbidraget år 1993 enligt lagen<br>(1992:670) om statligt utjämningsbidrag till kommuner gäller enligt<br>andra stycket att den sammanlagda bidragsminskningen per år för hela<br>införandeperioden far uppgå till högst 4 000 kr per invånare i en kom-<br>mun den 1 november 1994.</p>
<p>62</p>
<p>8 § Prop. 1995/96:64</p>
<p>Paragrafen innehåller en bestämmelse om att den sammanlagda bidrags-<br>minskningen också begränsas årligen genom att de kommuner som far<br>beräknade sammanlagda bidragsminskningar som överstiger 2 000 kr<br>eller 4 000 kr får ett fast införandetillägg.</p>
<p>Enligt andra stycket motsvarar det fasta införandetillägget skillnaden<br>mellan beloppsgränsema enligt 7 § och en kommuns sammanlagda be-<br>räknade bidragsminskning.</p>
<h4>9§</h4>
<p>Enligt denna paragraf begränsas bidragsminskningen ytterligare på så<br>sätt att de kommuner vars beräknade bidragsminskningar årligen över-<br>stiger 250 kronor per invånare i kommunen får ett rörligt införande-<br>tillägg som succesivt trappas ned under införandeperioden.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Enligt denna paragraf begränsas bidragsminskningen för de kommuner<br>vars uppräknade skattekraft för år 1993 översteg garantinivån i det stat-<br>liga utjämningsbidraget år 1993 enligt lagen (1992:670) om statligt ut-<br>jämningsbidrag till kommuner. Även dessa kommuner far ett rörligt<br>införandetillägg.</p>
<h4>11 §</h4>
<p>Enligt denna paragraf begränsas den årliga bidragsökningen per invånare<br>för åren 1996-1998 på så sätt att för de kommuner som får beräknade<br>bidragsökningar införs ett rörligt införandeavdrag. Införandeavdraget för<br>år 1996 är 704 kronor eller, om bidragsökningen är mindre än detta be-<br>lopp, den faktiskt beräknade ökningen. För år 1997 är avdraget 304<br>kronor eller, om bidragsökningen är mindre än detta belopp den faktiskt<br>beräknade ökningen. För år 1998 är avdraget 112 kronor eller, om<br>bidragsökningen är mindre än detta belopp den faktiskt beräknade<br>ökningen.</p>
<p>Landsting</p>
<h4>12 §</h4>
<p>Denna paragraf innebär att den sammanlagda bidragsminskningen per år<br>för åren 1996-2003 begränsas för ett landsting till 1 200 kronor per<br>invånare i landstinget den 1 november 1994.</p>
<p>63</p>
<p>13 § Prop. 1995/96:64</p>
<p>Enligt första stycket begränsas bidragsminskningen på så sätt att de</p>
<p>landsting som får sammanlagda bidragsminskningar som överstiger 1</p>
<p>200 kronor far ett fast införandetillägg.</p>
<p>Enligt andra stycket motsvarar det fasta införandetillägget skillnaden<br>mellan beloppsgränsen enligt första stycket och landstingets sammanlag-<br>da beräknade bidragsminskning per år.</p>
<h4>14 §</h4>
<p>Enligt denna paragraf införs en årlig begränsning av bidragsminskningen<br>för ett landsting som innebär att minskningen inte får överstiga 150<br>kronor per invånare. Om bidragsminskningen överstiger detta belopp så<br>får landstinget ett rörligt införandetillägg.</p>
<h3>11.5 Lagen om mervärdesskattekonton för kommuner<br>och landsting</h3>
<p>Inledande bestämmelser</p>
<h4>1 §</h4>
<p>Enligt denna paragraf skall det för reglering av kommuners och lands-<br>tings kostnader för ingående mervärdesskatt som inte har dragits av en-<br>ligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200) hos Riksgälds-<br>kontoret finnas två stycken räntebärande konton. Det skall finnas ett<br>konto för kommunerna och ett för landstingen. Kontona kallas för kom-<br>munkonto respektive landstingskonto.</p>
<p>Inbetalningar till kontona</p>
<h4>2§</h4>
<p>Första meningen har getts samma lydelse som i lagrådsremissen. Den<br>formuleringen uttrycker bättre den grundläggande skyldigheten för kom-<br>munerna och landstingen att betala in till kontona. Att inbetalningen i<br>praktiken görs av skattemyndigheten framgår av andra meningen i<br>paragrafen.</p>
<p>Paragrafen innebär att alla kommuner och landsting skall betala in<br>medel till kommunkontot respektive landstingskontot. Inbetalningarna till<br>respektive konto görs efter att beloppet har dragits av i samband med<br>och på motsvarande sätt som gäller för utbetalning av kommunal-<br>skattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om<br>kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>64</p>
<p>3 § Prop. 1995/96:64</p>
<p>Riksskatteveiket skall enligt första stycket senast den 10 september vaije<br>år fastställa ett belopp per invånare för kommuner respektive ett belopp<br>per invånare för landstingen (tillskott) avseende nästkommande år. Be-<br>loppen per invånare är således lika för alla kommuner respektive för alla<br>landsting. Inbetalningarna till respektive konto skall för ett år motsvara<br>det av Riksskatteveiket fastställda tillskottet multiplicerat med antalet in-<br>vånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före in-<br>betalningsåret.</p>
<p>För de kommuner som inte ingår i ett landsting gäller enligt andra<br>stycket att tillskottet utgörs av summan av de båda fastställda tillskotten.</p>
<h4>4§</h4>
<p>Riksskatteveiket skall beräkna tillskotten så att kommunernas och lands-<br>tingens inbetalningar till respektive konto med hänsyn tagen till räntan<br>på kontot så nära som möjligt motsvarar utbetalningarna från kontot.<br>Avräkning för tidigare år skall göras i samband med att tillskotten för<br>kommande år fastställs. Sett över tiden skall summan av inbetalningarna<br>motsvara summan av utbetalningarna.</p>
<p>Ersättning från kontona</p>
<h4>5§</h4>
<p>Av första stycket framgår att kommuner och landsting kan ansöka om<br>ersättning från kontona för den ingående mervärdesskatt som inte är<br>avdragsgill enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Enligt andra stycket får kommunalförbund ansöka om ersättning från<br>både kommun- och landstingskontot för ingående mervärdesskatt som<br>inte är avdragsgill enligt mervärdesskattelagen. Fördelningen mellan<br>kommun- respektive landstingskontot görs i förhållande till kommun-<br>ernas och landstingens deltagande i kostnaderna för förbundets verksam-<br>het. Detta är en ändring jämfört med den nuvarande lagen (1994:1799)<br>om kommuners och landstings hantering av mervärdeskatt för år 1995.</p>
<p>6 §</p>
<p>Enligt denna paragraf skall bestämmelserna i 8 kap. 9, 10, 15 och 16 §§<br>mervärdesskattelagen (1994:200) tillämpas vid utbetalning.</p>
<p>7§</p>
<p>Enligt första stycket far kommuner och landsting ansöka om ersättning<br>från kontona för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna<br>om mervärdesskatt uppkommer vid upphandling avseende egen verksam-<br>het inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Ersättning<br>till kommun och landsting kan även utgå då kommunen och landstinget</p>
<p>5 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 64<br></p>
<p>65</p>
<p>lämnar bidrag till näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda Prop. 1995/96:64<br>områden. Första stycket överensstämmer i princip med 2 § i den nu-<br>varande lagen om kommuners och landstings hantering av mervärdeskatt<br>för år 1995.</p>
<p>Av andra stycket framgår att utbetalning görs på motsvarande sätt till<br>kommunalförbund och sådant beställarförbund som bedriver försöksverk-<br>samhet enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finan-<br>siell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och social-<br>tjänst. Detta stycke överensstämmer i princip med 2 § i den nuvarande<br>lagen.</p>
<p>Tredje stycket motsvarar 3 § i den nuvarande lagen om kommuners och<br>landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995.</p>
<h4>8§</h4>
<p>Skattemyndigheten i Kopparbergs län skall enligt denna paragraf även<br>fortsättningsvis, liksom nu, administrera systemet och besluta om ut-<br>betalning från kontona.</p>
<p>Överklagande</p>
<h4>9§</h4>
<p>Skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut enligt denna lag far<br>överklagas hos regeringen.</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelse</h4>
<p>Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1996. Lagen (1994:1799) om<br>kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995 skall<br>dock gälla i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före den 1<br>januari 1996.</p>
<p>De för kommunerna och landstingen angivna tillskotten som skall be-<br>talas in till respektive konto har beräknats med utgångspunkt i de totala<br>belopp som kommunerna respektive landstingen beräknas komma att<br>tillföras år 1996 vid införandet av det nya systemet (avsnitt 9.3).</p>
<h3>11.6 Lagen om ändring i lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmeler om kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m.m.</h3>
<h4>4 §</h4>
<p>Andra stycket har ändrats redaktionellt.</p>
<p>Ändringen i fiärde stycket innebär dels att hänvisningen till lagen<br>(1987:560) om skatteutjämningsavgift inte finns kvar på grund av att<br>lagen upphörde att gälla vid utgången av år 1993, dels att nya hänvis-<br></p>
<p>66<br></p>
<p>ningar har lagts in i lagen om mervärdesskattekonton för kommuner och Prop. 1995/96:64<br>landsting, lagen om utjämningsavgift för kommuner och landsting, lagen<br>om utjämningsbidrag till kommuner och landsting samt lagen om<br>generellt statsbidrag till kommuner och landsting.</p>
<p>Femte stycket har upphävts eftersom delavräkning av preliminära kom-<br>munalskattemedel som görs i dagens system avskaffas fr.o.m. taxerings-<br>året 1997.</p>
<p>Ändringen i sjätte stycket innebär att en kollektiv avräkning av kom-<br>munalskattemedel mellan staten och kommunerna respektive landstingen<br>skall göras fr.o.m taxeringsåret 1997.</p>
<p>67</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<h2>2 Lagtext</h2>
<h3>2.1 Förslag till lag om utjämningsbidrag till kommuner<br>och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Kommuner och landsting kan för inkomst- och kostnadsutjämning fa<br>utjämningsbidrag från staten enligt denna lag.</p>
<p>2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:</p>
<p>Bidragsår. Det år under vilket bidraget betalas ut.</p>
<p>Garanterat skatteunderlag'. De beskattningsbara inkomster för en kom-<br>mun eller ett landsting som motsvarar den uppräknade medelskattekraf-<br>ten, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen eller<br>landstinget den 1 november året före bidragsåret.</p>
<p>Uppräknat skatteunderlag'. De sammanlagda beskattningsbara in-<br>komsterna enligt skattemyndighetens årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap.</p>
<p>2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt<br>året före bidragsåret för en kommun eller ett landsting, uppräknade med<br>uppräkningsfaktorema enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestäm-<br>melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>Uppräknad medelskattekraft'. Totalsumman av uppräknade skatteunder-<br>lag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet den<br>1 november året före bidragsåret.</p>
<p>Standardkostnad'. Teoretiskt beräknad kostnad för vissa verksamheter<br>eller icke verksamhetsanknutna kostnader.</p>
<p>Strukturkostnad'. Summan av standardkostnadema för kommunen eller<br>landstinget.</p>
<p>Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner<br>som inte ingår i ett landsting.</p>
<p>3 § Kommuner och landsting vars garanterade skatteunderlag överstiger<br>det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett bidrag som motsvarar<br>mellanskillnaden, multiplicerad med en skattesats som fastställs enligt<br>8 § andra stycket.</p>
<p>4 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare<br>överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare<br>har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad<br>ned antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året<br>ire bidragsåret.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>68</p>
<p>5 § En kommuns eller ett landstings strukturkostnad utgörs av summan<br>av standardkostnadema för var och en av följande verksamheter och icke<br>verksamhetsanknutna kostnader:</p>
<p>För kommuner. Barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg,<br>grundskola, gymnasieskola, vatten och avlopp, gator och vägar, närings-<br>livs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader, uppvärm-<br>ningskostnader, befolkningsminskning, svagt befolkningsunderlag, kall-<br>ortstillägg samt administration, resor och räddningstjänst.</p>
<p>För landsting: Hälso- och sjukvård, högskoleutbildning och kallorts-<br>tillägg.</p>
<p>Delat huvudmannaskap: Kollektivtrafik.</p>
<p>6 § Vid fördelning inom ett län av bidrag för kollektivtrafik mellan<br>kommuner och landsting skall dessa få hälften var.</p>
<p>7 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidraget<br>på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.</p>
<p>8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar<br>närmare föreskrifter om beräkningen av bidragen enligt 3 och 4 §§.</p>
<p>Regeringen skall fastställa de skattesatser som skall tillämpas enligt<br>3 §. När regeringen fastställer skattesatserna skall hänsyn tas till<br>överenskommelser mellan landstinget och kommunerna inom landstings-<br>området om en ändrad fördelning av uppgifterna inom området och den<br>förändrade fördelning av den sammanlagda landstings- och kommunal-<br>skatten som följer av överenskommelserna.</p>
<p>9 § Statistiska centralbyrån skall senast den 10 september året före<br>bidragsåret lämna uppgift till vaije kommun och landsting om<br>preliminära bidrag enligt 3 och 4 §§.</p>
<p>10 § Statistiska centralbyrån fastställer den uppräknade medelskatte-<br>kraften senast den 31 december året före bidragsåret.</p>
<p>Skattemyndigheten fastställer bidragens storlek samt lämnar senast den<br>25 januari bidragsåret uppgift till vaije kommun och landsting om<br>bidragets storlek.</p>
<p>11 § Bidraget skall under bidragsåret betalas ut i samband med och på<br>motsvarande sätt som gäller för utbetalningen av kommunalskattemedel<br>enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelserom kommuns<br>och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>12 § Statistiska centralbyråns eller skattemyndighetens beslut enligt<br>denna lag får överklagas hos regeringen.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1995:000)<br>om införande av lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner<br></p>
<p>69</p>
<p>och landsting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting.</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 § Kommuner och landsting skall under de förutsättningar som anges i<br>denna lag betala en utjämningsavgift till staten.</p>
<p>2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:<br>Avgiftsär: Det år under vilket avgift betalas.</p>
<p>Garanterat skatteunderlag'. De beskattningsbara inkomster för en kom-<br>mun eller ett landsting som motsvarar den uppräknade medelskatte-<br>kraften, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen<br>eller landstinget den 1 november året före avgiftsåret.</p>
<p>Uppräknat skatteunderlag'. De sammanlagda beskattningsbara inkomst-<br>erna enligt skattemyndighetens årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 §<br>taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt året<br>före avgiftsåret för en kommun eller ett landsting, uppräknade med upp-<br>räkningsfaktorema enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestäm-<br>melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>Uppräknad medelskattekraff. Totalsumman av uppräknade skatteunder-<br>lag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet den 1<br>november året före avgiftsåret.</p>
<p>Standardkostnad: Teoretiskt beräknad kostnad för vissa verksamheter<br>eller icke verksamhetsanknutna kostnader.</p>
<p>Strukturkostnad'. Summan av standardkostnadema för kommunen eller<br>landstinget.</p>
<p>Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner<br>som inte ingår i ett landsting.</p>
<p>3 § Kommuner och landsting vars garanterade skatteunderlag understiger<br>det uppräknade skatteunderlaget skall betala en avgift som motsvarar<br>mellanskillnaden, multiplicerad med en skattesats som fastställs enligt<br>8 § andra stycket.</p>
<p>4 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare<br>understiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare<br>skall betala en avgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med<br>antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före<br>avgiftsåret.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>70</p>
<p>5 § En kommuns eller ett landstings strukturkostnad utgörs av summan<br>av standardkostnadema för var och en av följande verksamheter och icke<br>verksamhetsanknutna kostnader:</p>
<p>För kommuner. Barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg,<br>grundskola, gymnasieskola, vatten och avlopp, gator och vägar, närings-<br>livs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder, byggkostnader, uppvärm-<br>ningskostnader, befolkningsminskning, svagt befolkningsunderlag, kall-<br>ortstillägg samt administration, resor och räddningstjänst.</p>
<p>För landsting'. Hälso- och sjukvård, högskoleutbildning och kallorts-<br>tillägg.</p>
<p>Delat huvudmannaskap: Kollektivtrafik.</p>
<p>6 § Vid fördelning inom ett län av avgift för kollektivtrafik mellan kom-<br>muner och landsting skall dessa betala hälften var.</p>
<p>7 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas avgiften<br>på grundval av den indelning som gäller vid avgiftsårets ingång.</p>
<p>8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar<br>närmare föreskrifter om beräkningen av avgiften enligt 3 och 4 §§.</p>
<p>Regeringen skall fastställa de skattesatser som skall tillämpas enligt<br>3 §. När regeringen fastställer skattesatserna skall hänsyn tas till över-<br>enskommelser mellan landstinget och kommunerna inom landstings-<br>området om en ändrad fördelning av uppgifterna inom området och den<br>förändrade fördelning av den sammanlagda landstings- och kommunal-<br>skatten som följer av överenskommelserna.</p>
<p>9 § Statistiska centralbyrån skall senast den 10 september året före<br>avgiftsåret lämna uppgift till vaije kommun och landsting om<br>preliminära avgifter enligt 3 och 4 §§.</p>
<p>10 § Statistiska centralbyrån fastställer den uppräknade medelskatte-<br>kraften senast den 31 december året före avgiftsåret.</p>
<p>Skattemyndigheten fastställer avgiftens storlek samt lämnar senast den<br>25 januari avgiftsåret uppgift till vaije kommun och landsting om<br>avgiftens storlek.</p>
<p>11 § Avgiften skall under avgiftsåret dras av i samband med och på<br>motsvarande sätt som gäller för utbetalningen av kommunalskattemedel<br>enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelserom kommuns<br>och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>12 § Statistiska centralbyråns eller skattemyndighetens beslut enligt<br>denna lag far överklagas hos regeringen.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1995:000)<br>om införande av lagen (1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner<br></p>
<p>71</p>
<p>och landsting och lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner<br>och landsting.</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om mervärdesskattekonton för<br>kommuner och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 § För reglering av kommuners och landstings kostnader för viss<br>mervärdesskatt skall det hos Riksgäldskontoret finnas två räntebärande<br>konton, ett för kommunernas räkning (kommunkontot) och ett för lands-<br>tingens räkning (landstingskontot).</p>
<h4>Inbetalningar till kontona</h4>
<p>2 § Vaije kommun och landsting skall göra inbetalningar till kommun-<br>kontot respektive landstingskontot.</p>
<p>3 § En kommuns eller ett landstings inbetalningar för ett år skall mot-<br>svara ett av Riksskatteverket fastställt tillskott enligt 5 § multiplicerat<br>med antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året<br>före inbetalningsåret.</p>
<p>4 § Inbetalning till ett konto skall göras genom att ett belopp enligt 3 §<br>dras av i samband med och på motsvarande sätt som gäller för utbetal-<br>ning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,<br>m.m.</p>
<p>5 § Riksskatteverket skall senast den 10 september vaije år fastställa ett<br>belopp för kommunerna och ett belopp för landstingen (tillskott), som<br>skall ligga till grund for kommunernas och landstingens inbetalningar till<br>kontona för det närmast följande året.</p>
<p>För kommuner som inte ingår i ett landsting utgörs tillskottet av<br>summan av de båda fastställda tillskotten.</p>
<p>6 § Riksskatteverket skall beräkna tillskotten så att inbetalningarna till<br>ett konto inklusive räntan på kontot så nära som möjligt motsvarar<br>utbetalningarna från kontot. Inbetalningarna skall över tiden motsvara<br>utbetalningarna.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>72</p>
<h4>Utbetalningar från kontona</h4>
<p>7 § Kommuner och landsting får ansöka om utbetalning från kontona för<br>ingående mervärdesskatt som inte dragits av enligt mervärdesskattelagen<br>(1994:200).</p>
<p>Kommunalförbund får ansöka om utbetalning från kommunkontot och<br>landstingskontot för ingående mervärdesskatt som inte dragits av enligt<br>mervärdesskattelagen. Fördelningen mellan kontona görs i förhållande<br>till kommunernas och landstingens deltagande i kostnaderna för<br>förbundets verksamhet.</p>
<p>8 § Vid utbetalning enligt 7 § tillämpas bestämmelserna i 8 kap. 9, 10,<br>15 och 16 §§ mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>9 § Kommuner och landsting får ansöka om utbetalning från kontona för<br>de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om mervärdesskatt<br>uppkommer vid upphandling avseende verksamhet inom sjukvård, tand-<br>vård, social omsorg och utbildning. Utbetalning till kommun och lands-<br>ting skall göras även när kommunen och landstinget lämnar bidrag till<br>näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden.</p>
<p>Utbetalning enligt första stycket får på motsvarande sätt göras till kom-<br>munalförbund och sådant beställarförbund som bedriver försöksverksam-<br>het enligt lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell<br>samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.</p>
<p>10 § Utbetalningsbeloppet enligt 9 § beräknas enligt schablon.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar före-<br>skrifta- om schablonberäkningen och om förfarandet vid ansökan om ut-<br>betalning.</p>
<p>11 § Skattemyndigheten i Kopparbergs län beslutar om utbetalning från<br>kontona.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>12 § Skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut enligt denna lag<br>får överklagas hos regeringen.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>2. Lagen (1994:1799) om kommuners och landstings hantering av mer-<br>värdesskatt för år 1995 gäller fortfarande i fråga om särskilt bidrag för<br>tiden fram till den nya lagens ikraftträdande.</p>
<p>3. För år 1996 uppgår beloppen enligt 5 § för kommuner till 1 614<br>kronor per invånare och för landsting till 538 kronor per invånare den 1<br>november 1995.</p>
<p>6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 64</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med<br>särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,<br>m.m.<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4 §<sup>2</sup></p>
<p>Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel<br>tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.</p>
<p>En kommun har rätt att under<br>visst år (beskattningsåret) av staten<br>uppbära preliminära kommunal-<br>skattemedel med ett belopp som<br>motsvarar produkten av antalet<br>skattekronor i kommunen enligt<br>skattemyndighetens beslut enligt<br>4 kap. 2 § taxeringslagen</p>
<p>(1990:324) om taxering till kom-<br>munal inkomstskatt (skatteunder-<br>laget) året före beskattningsåret,<br>den skattesats som har beslutats<br>för beskattningsåret och de<br>uppräkningsfaktorer enligt tredje<br>stycket som har fastställts i<br>december året före beskattnings-<br>året.</p>
<p>En kommun har rätt att under<br>visst år (beskattningsåret) av staten<br>uppbära preliminära kommunal-<br>skattemedel med ett belopp som<br>motsvarar produkten av de sam-<br>manlagda beskattningsbara för-<br>värvsinkomsterna i kommunen en-<br>ligt skattemyndighetens beslut en-<br>ligt 4 kap. 2 § taxeringslagen<br>(1990:324) om taxering till kom-<br>munal inkomstskatt (skatteunder-<br>laget) året före beskattningsåret,<br>den skattesats som har beslutats<br>för beskattningsåret och de upp-<br>räkningsfaktorer enligt tredje<br>stycket som har fastställts i<br>december året före beskattnings-<br>året.</p>
<p>I december vaije ar skall regeringen, eller den myndighet regeringen<br>bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den<br>uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den<br>ena skall avse förändringen mellan andra och första året före<br>beskattningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före<br>beskattningsåret och beskattningsåret.</p>
<p>Vad som återstår, sedan avräk-<br>ning har skett enligt 52 § upp-<br>bördslagen (1953:272), 12 § lagen<br>(1984:668) om uppbörd av social-<br>avgifter från arbetsgivare och 8 §<br>lagen (1987:560) om skatteutjäm-<br>ningsavgift, skall skattemyndig-<br>heten fördelat per månad<br>utanordna till kommunen den<br>tredje vardagen räknat från den 17</p>
<p>Vad som återstår, sedan avräk-<br>ning har skett enligt 52 § upp-<br>bördslagen (1953:272), 12 § lagen<br>(1984:668) om uppbörd av social-<br>avgifter från arbetsgivare och 4 §<br>lagen (1995:000) om mervärdes-<br>skattekonton för kommuner och<br>landsting, skall skattemyndigheten<br>fördelat per månad utanordna till<br>kommunen den tredje vardagen</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1973:437.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:314.</p>
<p>74</p>
<p>1 månaden, varvid dag som enligt</p>
<p>2 § lagen (1930:173) om beräk-<br>ning av lagstadgad tid jämställs<br>med allmän helgdag inte skall<br>medräknas. Är kommunens<br>fordran inte uträknad vid utbetal-<br>ningstillfällena i månaderna januari<br>och februari, skall utbetalningarna<br>dessa månader grundas på samma<br>belopp som utbetalningen i<br>december månad det föregående<br>året. När särskilda skäl föranleder<br>det får skattemyndigheten dock<br>förordna att utbetalningen skall<br>grundas på ett annat belopp. Om<br>något av de belopp som utbetal-<br>ningen i månaderna januari och<br>februari grundats på inte motsvarar<br>en tolftedel av kommunens<br>fordran, skall den jämkning som<br>föranleds av detta ske i fråga om<br>utbetalningen i mars månad.</p>
<p>En delavräkning av de prelimi-<br>nära kommunalskattemedlen skall<br>ske när den årliga taxeringen<br>under beskattningsåret har av-<br>slutats. Delavräkningen sker med<br>utgångspunkt i ett belopp mot-<br>svarande produkten av skatte-<br>underlaget enligt nämnda taxering,<br>den skattesats som har beslutats<br>för beskattningsåret och upp-<br>räkningsfaktorn för beskattnings-<br>året (omräknade preliminära kom-<br>munalskattemedel). Om detta<br>belopp överstiger det belopp som<br>kommunen har uppburit enligt<br>andra stycket, skall skattemyndig-<br>heten betala ut överskjutande be-<br>lopp till kommunen. I motsatt fall<br>skall kommunen återbetala mellan-<br>skillnaden. Utbetalning eller åter-<br>betalning skall göras i januari året<br>efter beskattningsåret.</p>
<p>En slutavräkning av kommunal-<br>skattemedlen skall ske när den år-<br>liga taxeringen under året efter be-<br>skattningsåret har avslutats. Pro-<br>dukten av skatteunderlaget enligt<br>den taxeringen och den skattesats<br>som har beslutats för beskattnings-<br>året utgör de slutliga kommunal-<br>skattemedlen. Om dessa överstiger<br>de omräknade preliminära kommu-<br></p>
<p>räknat från den 17 i månaden,<br>varvid dag som enligt 2 § lagen<br>(1930:173) om beräkning av<br>lagstadgad tid jämställs med<br>allmän helgdag inte skall med-<br>räknas. Är kommunens fordran<br>inte uträknad vid utbetalnings-<br>tillfällena i månaderna januari och<br>februari, skall utbetalningarna<br>dessa månader grundas på samma<br>belopp som utbetalningen i<br>december månad det föregående<br>året. När särskilda skäl föranleder<br>det får skattemyndigheten dock<br>förordna att utbetalningen skall<br>grundas på ett annat belopp. Om<br>något av de belopp som utbetal-<br>ningen i månaderna januari och<br>februari grundats på inte motsvarar<br>en tolftedel av kommunens ford-<br>ran, skall den jämkning som föran-<br>leds av detta ske i fråga om ut-<br>betalningen i mars månad.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>En slutavräkning av kommunal-<br>skattemedlen skall ske när den år-<br>liga taxeringen under året efter be-<br>skattningsåret har avslutats. Pro-<br>dukten av skatteunderlaget enligt<br>den taxeringen och den skattesats<br>som har beslutats för beskattnings-<br>året utgör de slutliga kom-<br>munalskattemedlen. Om summan<br>av dessa överstiger summan av de</p>
<p>75</p>
<p>nalskattemedlen enligt femte<br>stycket skall skattemyndigheten<br>betala ut överskjutande belopp till<br>kommunen. I motsatt fall skall<br>kommunen återbetala mellan-<br>skillnaden. Utbetalning eller<br>återbetalning skall göras i januari<br>andra året efter beskattningsåret.</p>
<p>preliminära kommunalskattemed-<br>len enligt andra stycket skall över-<br>skjutande belopp betalas ut till<br>kommuner. I motsatt fall skall<br>kommuner återbetala mellan-<br>skillnaden. Utbetalning eller åter-<br>betalning skall ske genom ökning<br>eller minskning av det generella<br>statsbidraget till kommuner enligt<br>lagen (1995:000) om generellt<br>statsbidrag till kommuner och<br>landsting andra året efter<br>beskattningsåret.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter<br>gäller fortfarande i fråga om utbetalning av kommunalskattemedel<br>för år 1995 och tidigare år.</p>
<p>76</p>
<p>LAGRÅDET</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-13</p>
<p>Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-<br>ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 28 september 1995 (Finansdepartementet)<br>har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p>
<p>1. lag om utjämningsbidrag till kommuner och landsting,</p>
<p>2. lag om utjämningsavgift för kommuner och landsting,</p>
<p>3. lag om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelserom<br>kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av expeditions och rättschefen<br>Nils Dexe och departementsrådet Agneta Rönn-Diczfalusy.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Förslagen till lag om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och<br>lag<sub>=</sub>om<sub>=</sub>utiämningsavgifi_för^ommuner_ocMandsting</p>
<p>I kompletteringspropositionen våren 1995 (prop. 1994/95:150) lade<br>regeringen bl.a. fram förslag till en lag om utjämning av skatteinkomster<br>och kostnader i kommuner och landsting. Lagen innebar att kommuner<br>och landsting med en beskattningsbar inkomst per invånare som var<br>mindre än riksgenomsnittet skulle erhålla ett tillägg till skatteinkomster-<br>na, medan kommuner och landsting med en beskattningsbar inkomst per<br>invånare överstigande riksgenomsnittet skulle få vidkännas ett avdrag.<br>Vidare skulle kommuner respektive landsting med ogynnsamma struktu-<br>rella förhållanden erhålla ett tillägg till sina skatteinkomster, medan<br>kommuner och landsting med en gynnsam struktur skulle få vidkännas<br>ett avdrag. Såväl inkomst- som kostnadsutjämningen skulle i princip<br>vara självfinansierad och alltså inte kräva några statliga tillskott. Tillägg<br>och avdrag skulle betalas ut eller dras av i samband med utbetalningen<br>av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda be-<br>stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,<br>m.m.</p>
<p>I samband med riksdagens behandling av kompletteringspropositionen<br>inhämtades Lagrådets yttrande över det angivna lagförslaget. Lagrådet<br>fann skäl att i första hand undersöka om förslaget var förenligt med<br>regeringsformens bestämmelser om den kommunala beskattningsrätten.<br>Lagrådet beaktade därvid främst bestämmelsen i 1 kap. 7 § andra stycket<br>regeringsformen, enligt vilken kommunerna får ta ut skatt "för skötseln<br>av sina uppgifter".</p>
<p>Lagrådets resonemang utmynnade i att det föreslagna systemet inte<br>kunde anses stå i överensstämmelse med det angivna lagrummet. Enligt<br></p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>77</p>
<p>Lagrådets mening var det helt främmande att betrakta skatt, som togs ut<br>av en kommun eller ett landsting för att tillföras andra kommuner eller<br>landsting, som uttagen för skötseln av vederbörande kommuns eller<br>landstings uppgifter. Lagrådet avstyrkte därför lagförslaget. Lagrådet<br>tilläde emellertid att syftet med den föreslagna lagen möjligen kunde,<br>åtminstone delvis, tillgodoses med någon annan teknik avseende avgifter<br>och bidrag, vilken inte skulle strida mot regeringsformens bestämmelser.</p>
<p>Riksdagens konstitutionsutskott yttrade sig över såväl det berörda lag-<br>förslaget som Lagrådets yttrande (se finansutskottets betänkande<br>1994/95:FiU 19 s. 103 ff.) I sitt yttrande gjorde konstitutionsutskottet en<br>genomgång av den praxis som utvecklats sedan 1960-talet i fråga om<br>kommunal beskattningsrätt, kommunal skatteutjämning och avgränsning-<br>en av den kommunala kompetensen. Utskottet kom fram till att det<br>fanns flera omständigheter som gav utrymme för en annan tolkning av<br>regeringsformen och dess förhållande till lagförslaget än den som<br>Lagrådet hade gjort. Enligt utskottets mening var det emellertid mycket<br>angeläget att det inte fanns någon tveksamhet kring tillämpningen av<br>regeringsformen. Utskottet förordade därför den möjlighet med en annan<br>teknik som Lagrådet hade pekat på för att uppnå det eftersträvade syftet.<br>En tänkbar lösning kunde vara att avdragen och tilläggen omvandlades<br>till avgift respektive statligt utjämningsbidrag.</p>
<p>Finansutskottet (bet. 1994/95:FiU 19 s. 27 ff.) konstaterade för sin del<br>att, mot bakgrund av konstitutionsutskottets analys av grundlagsfrågan,<br>riksdagen i och för sig skulle kunna godkänna det föreliggande lagför-<br>slaget. Finansutskottet anslöt sig emellertid till åsikten att man borde<br>välja en annan lagstiftningsteknik för att uppnå de eftersträvade utjäm-<br>ningseffekterna. Utskottet anförde att regeringen borde återkomma till<br>riksdagen med ett nytt lagförslag som, efter en lagteknisk bearbetning, i<br>princip skulle ge samma utfall för de enskilda kommunerna och lands-<br>tingen som det föreliggande förslaget.</p>
<p>Riksdagen följde finansutskottets förslag.</p>
<p>De båda lagförslag som nu har förelagts Lagrådet har utformats för att<br>tillgodose riksdagens önskemål. Enligt det ena lagförslaget erhåller de<br>kommuner och landsting som har sämre förutsättningar än genomsnittet<br>i fråga om skattekraft och mätbara strukturella förhållanden ett statligt<br>bidrag som syftar till att utjämna skillnaderna. Den andra lagen innebär<br>att de kommuner och landsting som har bättre förutsättningar än<br>genomsnittet i fråga om skattekraft och strukturella förhållanden far er-<br>lägga en utjämningsavgift till staten. Avsikten är att bidragen och<br>avgifterna, totalt sett, skall vara beloppsmässigt ungefär lika stora.</p>
<p>Den huvudsakliga förändringen i förhållande till det lagförslag som<br>presenterades i kompletteringspropositionen är alltså att det inte längre<br>föreskrivs att en kommun eller ett landsting skall få ett tillägg till eller<br>vidkännas ett avdrag från sina skatteinkomster utan att kommunerna och<br>landstingen skall ha rätt till ett statligt bidrag eller vara skyldiga att<br>erlägga en avgift till staten.</p>
<p>Sett från de enskilda kommunernas och landstingens synpunkt har<br>ändringen knappast någon praktisk betydelse. Det ekonomiska utfallet<br></p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>78</p>
<p>för kommunerna och landstingen avses bli detsamma som enligt det tidi-<br>gare förslaget. Sättet för utbetalning av bidrag och uppbörd av avgifter<br>överensstämmer också med vad som i kompletteringspropositionen före-<br>slogs beträffande tillägg till och avdrag från skatteinkomsterna. Det före-<br>slås sålunda att bidragen skall betalas ut i samband med utbetalningen av<br>kommunalskattemedel och att avgifterna på motsvarande sätt skall be-<br>talas genom avräkning från kommunalskattemedlen. Det innebär, såvitt<br>gäller avgifterna, att kommunerna och landstingen aldrig kommer att<br>disponera över de medel som tas i anspråk för betalning av avgifterna.</p>
<p>Även om alltså skillnaden mellan det tidigare förslaget och de nu före-<br>liggande inte har så stor praktisk betydelse utan huvudsakligen är av<br>teknisk natur, kan den tekniska lösningen inte frånkännas betydelse när<br>det gäller att bedöma förslagens förenlighet mned regeringsformen.</p>
<p>Bestämmelsen i 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen kan sägas<br>innebära ett grundlagsskydd för kommunernas rätt att utkräva skatt för<br>att täcka sitt medelsbehov (se prop. 1973:90 s. 190 f.). Som framhölls<br>av Lagrådet i dess yttrande över kompletteringspropositionens förslag<br>kan det emellertid vara tveksamt hur långt detta grundlagsskydd sträcker<br>sig (jfr. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten i<br>Förvaltningsrättslig Tidskrift 1993 s. 59 ff, särskilt s. 109 f.).</p>
<p>Lagrådet har i ett yttrande år 1990 diskuterat räckvidden av grundlags-<br>skyddet för den kommunala beskattningrätten. Yttrandet föranleddes av<br>ett förslag om införande av en begränsning av kommuners och försam-<br>lingars rätt att ta ut skatt. Såväl kompletteringspropositionens lagförslag<br>som den lagstiftning som det nu är fråga om är av ett annat slag. Man<br>kommer här främst in på innebörden av det andra ledet i 1 kap. 7 §<br>regeringsformen, dvs. att en kommun far ta ut skatt "för skötseln av sina<br>uppgifter".</p>
<p>Vad som utgör en kommuns eller ett landstings befogenheter och<br>åligganden kan enligt 8 kap. 5 § regeringsformen regleras i lag. Bestäm-<br>melser om kommunernas och landstingens allmänna befogenheter finns<br>i 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900). Vid sidan om kommunallagen<br>finns ett stort antal speciella lagar med föreskrifter om kommunernas<br>och landstingens befogenheter och skyldigheter på olika områden.</p>
<p>Den nu nämnda lagstiftningen kan sägas utgå från lokaliserings-<br>principen, dvs. att en kommun eller ett landsting inte skall handha andra<br>angelägenheter än som har anknytning till kommunens eller landstingets<br>område eller dess medlemmar. Lokaliseringsprincipen har emellertid,<br>som framgår av konstitutionsutskottets yttrande, genombrutits vid flera<br>tillfällen efter regeringsformens införande.</p>
<p>Lagrådets ställningstagande till kompletteringspropositionens lagförslag<br>grundades, som tidigare nämnts, på att en skatt som togs ut av en kom-<br>mun eller ett landsting för att tillföras andra kommuner eller landsting<br>inte kunde betraktas som uttagen för skötseln av vederbörande kommuns<br>eller landstings uppgifter. Detta medförde att lagförslaget stred mot 1<br>kap. 7 § andra stycket regeringsformen. Ett system med avgifter och<br>bidrag skulle emellertid enligt Lagrådets mening eventuellt kunna anses<br>tillåtligt. Konstitutionsutskottet har för sin del uttalat att en sådan<br></p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>79</p>
<p>ordning är "klart godtagbar" från grundlagssynpunkt.</p>
<p>Det förhållandet att en kommun eller ett landsting betalar en avgift till<br>staten täcks formellt inte av ordalagen i 1 kap. 7 § andra stycket<br>regeringsformen. Även om de avgifter som en kommun eller ett lands-<br>ting åläggs att betala ytterst syftar till att åstadkomma en förstärkning av<br>andra kommuners och landstings ekonomi, innebär ett avgiftssystem inte<br>att det sker någon direktfinansiering genom skattemedel av andra kom-<br>muners och landstings verksamhet.</p>
<p>Till detta kommer att ett system med avgiftsuttag anknyter till tidigare<br>lagstiftning om kommunal skatteutjämning. Konstitutionsutskottet har i<br>sitt yttrande gjort en genomgång av denna lagstiftning. Lagrådet vill sär-<br>skilt fasta uppmärksamheten på den lag om skatteutjämningsavgift som<br>infördes år 1985 (SFS 1985:533) och som innebar att kommuner och<br>landsting med en särskilt hög skattekraft blev skyldiga att erlägga en<br>progressiv avgift. Skatteutjämningsavgiften skärptes senare (se bl.a. SFS<br>1987:561).</p>
<p>Avsikten med skatteutjämningsavgiften var, liksom när det gäller den<br>nu aktuella avgiften, att finansiera statliga bidrag till kommuner och<br>landsting med låg skattekraft. Det är också att märka att sättet för uttag-<br>ande av skatteutjämningsavgiften var detsamma som föreslås beträffande<br>den avgift som det nu är fråga om. Skatteutjämningsavgiften betalades<br>således genom avräkning från kommunalskattemedlen.</p>
<p>Av intresse är också bestämmelserna i 42 kap. kyrkolagen (1992:300)<br>om ekonomisk utjämning mellan pastoraten. Utjämningen sker genom en<br>ordning med avgifter och bidrag, delvis liknande den som nu är aktuell.<br>Det är att märka att 1 kap. 7 § andra stycket regeringsformen är till-<br>lämpligt även på kyrkliga kommuner (se punkt 13 i övergångsbestäm-<br>melserna till regeringsformen).</p>
<p>Den nu berörda lagstiftningen om ekonomisk utjämning har i och för<br>sig tillkommit utan föregående lagrådsgranskning. Även med beaktande<br>härav kan lagstiftningen, som konstitutionsutskottet har hävdat, sägas ge<br>uttryck för en konstitutionell praxis som har utvecklats som utfyllnad av<br>grundlagsregleringen.</p>
<p>Med hänsyn till det anförda vill Lagrådet inte motsätta sig att de före-<br>liggande lagförslagen läggs till grund för lagstiftning. Det far emellertid<br>anses tillfredsställande att en särskild kommitté har tillsatts med uppgift<br>att närmare analysera innebörden av den kommunala självstyrelsen och<br>beskattningsrätten och dess förhållande till grundlagsbestämmelserna.<br>Enligt direktiven (dir. 1995:111) har kommittén bl.a. möjlighet att föreslå<br>sådana grundlagsändringar som kan visa sig behövliga.</p>
<p>Lagrådet går därmed över till att närmare granska de särskilda<br>bestämmelserna i de aktuella lagförslagen.</p>
<p>2_§</p>
<p>2 § i de båda lagförslagen innehåller vissa definitioner. Bl.a. definieras<br>begreppet "garanterat skatteunderlag". Eftersom definitionen bygger på<br>definitionerna av "uppräknat skatteunderlag" och "uppräknad medel-<br>skattekraft" är det lämpligt att den placeras efter dessa båda andra<br></p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>80</p>
<p>definitioner.</p>
<p>I 2 § definieras också begreppet standardkostnad. Enligt den<br>remitterade lagtexten avses härmed en teoretiskt beräknad kostnad för<br>vissa "verksamheter eller icke verksamhetsanknutna kostnader". Vilka<br>verksamheter och kostnader som det är fråga om anges i 5 §.</p>
<p>Det framgår av motiven att det skall göras särskilda standardkostnads-<br>beräkningar för vaije kommun eller landsting och att kostnadsberäk-<br>ningarna skall utgå från vissa speciella faktorer som är av särskild be-<br>tydelse för att belysa de strukturella förhållandena. Vad som sålunda har<br>sagts i motiven bör komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet förordar<br>därför att definitionen av begreppet standardkostnad byggs ut.</p>
<p>5_å</p>
<p>I 5 § görs en uppräkning av de verksamheter och icke verksamhetsan-<br>knutna kostnader för vilka det skall göras kostnadsberäkningar. Till de<br>verksamheter som räknas upp hör kollektivtrafik. Enligt den remitterade<br>lagtexten skall kostnader för kollektivtrafik beaktas vid "delat huvud-<br>mannaskap".</p>
<p>Av bestämmelserna i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss<br>kollektiv persontrafik följer att huvudmannaskapet för kollektivtrafik kan<br>åvila inte bara ett landsting och kommunerna i länet gemensamt utan<br>också enbart kommunerna eller ett enskilt landsting eller en enskild<br>kommun. Det torde inte vara avsett att, om kollektivtrafiken i ett område<br>bara har en huvudman, det inte skall göras någon standardkostnads-<br>beräkning. Med hänsyn härtill bör den aktuella bestämmelsen ändras.</p>
<p>För sådana fall då huvudmannaskapet för kollektivtrafiken är delat<br>behövs en regel om fördelningen av den framräknade standardkostnaden<br>mellan berörda kommuner och landsting. Med hänsyn bl.a. till de skift-<br>ande huvudmannaförhållanden som kan förekomma (jfr prop.<br>1994/95:150 bil. 7 s. 52) bör det få ankomma på regeringen att meddela<br>bestämmelser om hur fördelningen skall ske.</p>
<p>De bestämmelser som har tagits in i 5 § i de remitterade förslagen har<br>ett nära samband med definitionen av begreppet standardkostnad i 2 §.<br>Bestämmelserna bör alltså placeras närmast efter den paragrafen.</p>
<p>6_§</p>
<p>En bestämmelse om kollektivtrafik finns också i 6 §, där det sägs att vid<br>fördelningen inom ett län av bidrag för kollektivtrafik mellan kommuner<br>och landsting dessa skall få hälften var.</p>
<p>Enligt Lagrådets mening finns det inte skäl att, vid sidan av en be-<br>stämmelse om fördelning av standardkostnaden för kollektivtrafik, också<br>ha en regel om hur bidraget för kollektivtrafik skall fördelas. Här blir de<br>allmänna reglerna om kommuners och landstings rätt till bidrag med<br>hänsyn till strukturkostnader tillämpliga. 6 § i de remitterade lag-<br>förslagen kan därför utgå.</p>
<p>Om 6 § utgår, far en omnumrering göras av de följande paragraferna.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>81</p>
<p>IknfiUrädande</p>
<p>Beträffande ikraftträdandet av de föreslagna lagarna anges i lagförslagen<br>endast att föreskrifter om ikraftträdandet meddelas i en annan lag. Ett<br>förslag till en sådan lag finns i prop. 1994/95:150 bil. 7. Något mot-<br>svarande lagförslag har emellertid inte remitterats till Lagrådet.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Vid sidan om de ändringar i de aktuella lagförslagen som nu har för-<br>ordats bör vissa andra justeringar göras. Lagrådet föreslår att de båda<br>lagförslagen får den lydelse som framgår av en bilaga till Lagrådets<br>yttrande.</p>
<p>Förelagrtfill_lag<sub>=</sub>om_meggdesskattekontonfö£^ommuncr^ch_l^dsting</p>
<p>Enligt den föreslagna lagen om mervärdesskattekonton skall vaije kom-<br>mun och landsting betala in ett visst belopp på konton hos Riksgälds-<br>kontoret, ett kommunkonto för kommunerna och ett landstingskonto för<br>landstingen. Inbetalningarna skall motsvara ett på visst sätt bestämt be-<br>lopp per invånare i kommunen eller landstinget, multiplicerat med an-<br>talet invånare i kommunen respektive landstinget. Beloppet skall vara<br>enhetligt för alla invånare i kommunerna respektive landstingen. Från<br>kontona har vaije kommun och landsting rätt att få utbetalat ett belopp<br>som motsvarar kommunens eller landstingets icke avdragsgilla mer-<br>värdesskatt jämte ersättning för vissa andra kostnader som uppkommer<br>till följd av bestämmelserna om mervärdesskatt.</p>
<p>De belopp som sammanlagt skall betalas in på ett vart av kontona<br>skall i princip motsvara de sammanlagda belopp som kommunerna och<br>landstingen beräknas ha rätt att få utbetalt från kontona.</p>
<p>Det i lagrådsremissen angivna syftet med det föreslagna systemet är<br>att så långt som möjligt och utan statligt stöd begränsa den konkurrens-<br>snedvridning inom de mervärdesskattefria områdena som annars kan<br>uppstå beroende på om verksamheten bedrivs i kommunal regi eller i<br>privat regi. Något inslag av överföring av skattemedel från vissa kom-<br>muner och landsting till några andra anges inte skola finnas.</p>
<p>Lagrådet konstaterar att det enligt de föreslagna bestämmelserna inte<br>kommer att finnas något direkt samband mellan det belopp som en kom-<br>mun eller ett landsting skall betala in på mervärdesskattekontona och<br>den ersättning som kommunen eller landstinget har rätt att fa från<br>respektive konto. En kommun eller ett landsting som har lägre kostnader<br>för mervärdesskatt än de genomsnittliga kommer att få en lägre er-<br>sättning från kontot än vad kommunen eller landstinget har betalat in till<br>kontot. I det motsatta fallet kommer kommunen eller landstinget att få<br>en högre ersättning än vad kommunen eller landstinget har betalat in.<br>Systemet som det är utformat i lagförslaget innebär därför, om det ses<br>isolerat, att en viss överföring av medel kan komma att ske mellan<br>kommuner och mellan landsting.</p>
<p>Av den allmänna motiveringen (avsnitt 7.1 och 7.3) och av vad som<br></p>
<p>82</p>
<p>upplysts vid föredragningen framgår dock att regeringen senare kommer<br>att föreslå riksdagen att besluta att det generella statsbidrag som skall<br>länmas till vaije kommun och landsting skall ökas med belopp som för<br>det första år då systemet tillämpas motsvarar vad kommunen respektive<br>landstinget skall betala in på mervärdesskattekontona. Härigenom blir<br>det ingen slutlig överföring av medel mellan kommuner och mellan<br>landsting under det första året. Det är emellertid ett uttalat önskemål att<br>bryta den kostnadsökning som det nuvarande systemet innebär för staten.<br>Avsikten synes därför vara att det generella statsbidraget inte skall höjas,<br>även om kommunernas och landstingens kostnader för mervärdesskatt<br>ökar. Detta innebär att det kan bli en viss överföring av medel mellan<br>kommuner och mellan landsting.</p>
<p>Lagrådet anser att bestämmelserna i den föreslagna lagen i vissa delar<br>kan utformas tydligare och enklare. Lagrådets förslag i dessa avseenden<br>behandlas i det följande. Därutöver förordar Lagrådet att vissa redaktio-<br>nella ändringar görs i den föreslagna lagtexten. Lagrådets förslag till<br>utformning av lagtexten framgår av bilagan.</p>
<h4>2 och 4 §§</h4>
<p>I 2 § anges att vaije kommun och landsting skall göra inbetalningar till<br>kommunkontot respektive landstingskontot. Inbetalningen skall enligt<br>den föreslagna 4 § ske genom avdrag från utbetalningen av kommunal-<br>skattemedel. Eftersom inbetalningarna i praktiken kommer att göras av<br>den skattemyndighet som disponerar över kommunalskattemedlen bör 2<br>§ utformas så att inbetalningar skall göras "för" vaije kommun och<br>landsting.</p>
<p>Vad som föreskrivs i den föreslagna 4 § har ett omedelbart samband<br>med bestämmelsen i 2 §. Enligt Lagrådets mening bör därför bestäm-<br>melsen i 4 § flyttas och bilda en andra mening i 2 §.</p>
<h4>3 och 5 §§</h4>
<p>Bestämmelserna i de båda paragraferna hör samman och kan enligt Lag-<br>rådets uppfattning bilda en paragraf, 3 §. För tydlighetens skull bör<br>anges att de tillskott som skall fastställas av Riksskatteverket utgörs av<br>ett enhetligt belopp per invånare för kommunerna och ett enhetligt<br>belopp per invånare för landstingen.</p>
<h4>6§</h4>
<p>Föreskriften i paragrafens andra mening om att inbetalningarna skall<br>över tiden motsvara utbetalningarna säger enligt Lagrådets uppfattning<br>inte mer än vad som följer av paragrafens första mening. Den andra<br>meningen bör därför utgå. Till följd av vad Lagrådet förordat<br>beträffande 2 - 5 §§ blir denna paragraf 4 §.</p>
<h4>7 och 9 §§</h4>
<p>I dessa paragrafer anges att kommuner, landsting och kommunalförbund<br>"får ansöka om utbetalning" från mervärdesskattekontona. Lagrådet anser<br>att bestämmelserna i stället bör utformas så att kommuner, landsting och<br></p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>83</p>
<p>kommunalförbund efter ansökan har rätt till ersättning från kontona.<br>Paragraferna bör betecknas 5 och 7 §§.</p>
<h4>10 §</h4>
<p>Bestämmelserna om att utbetalningsbelopp enligt 9 § beräknas enligt<br>schablon och att regeringen eller den myndighet som regeringen be-<br>stämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkningen kan lämpligen<br>bilda ett tredje stycke i 7 § i Lagrådets förslag. Den föreslagna befogen-<br>heten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att<br>meddela föreskrifter om förfarandet vid ansökan om utbetalning behöver<br>inte regleras i lag. Bestämmelsen härom kan därför utgå ur lagen.</p>
<h4>Ikraftträdandebestämmelserna</h4>
<p>Lagrådet föreslår, utöver vissa redaktionella ändringar, att det särskilt<br>anges att lagen (1994:1799) om kommuners och landstings hantering av<br>mervärdesskatt för år 1995 skall upphöra att gälla vid den nya lagens<br>ikraftträdande men att den äldre lagen fortfarande skall tillämpas i fråga<br>om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om<br>kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m,</p>
<p>1 4 § fjärde stycket regleras utanordningen till kommuner och landsting<br>av de skattemedel som tillkommer dem sedan olika avräkningar gjorts. I<br>konsekvens med att avräkning enligt lagen om mervärdesskattekonton<br>för kommuner och landsting särskilt anges i bestämmelsen bör även av-<br>räkning respektive tillägg enligt de föreslagna lagarna om utjämnings-<br>bidrag och utjämningsavgift anges. Vidare bör paragrafen ändras redak-<br>tionellt.</p>
<p>Paragrafens fjärde stycke bör enligt Lagrådets mening ges följande<br>lydelse:</p>
<p>"Innan skattemyndigheten betalar ut kommunalskattemedel till kommu-<br>nerna skall avräkning göras enligt 52 § uppbördslagen (1953:272), 12 §<br>lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 10 §<br>lagen (1995:000) om utjämningsavgift för kommuner och landsting och</p>
<p>2 § lagen (1995:000) om mervärdeskattekonton för kommuner och<br>landsting. Vidare skall tillägg göras för bidrag enligt 10 § lagen<br>(1995:000) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting. Det be-<br>lopp som framkommer skall betalas ut med en tolftedel per månad den<br>tredje vardagen efter den 17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen<br>(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän<br>helgdag inte skall medräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid<br>utbetalningstillfällena i januari och februari, skall utbetalningarna dessa<br>månader grundas på samma belopp som utbetalningen i december det<br>föregående året. När särskilda skäl föranleder det, far skattemyndigheten</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>84</p>
<p>dock förordna att utbetalningen skall grundas på ett annat belopp. Om<br>något av de belopp som utbetalningarna i januari och februari grundats<br>på inte motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, skall den jämk-<br>ning som föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i mars."</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>85</p>
<p>Utdrag ur bilaga till Lagrådets protokoll 1995-10-13</p>
<p>2.3 Förslag till lag om mervärdesskattekonton för kommuner och<br>landsting</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande:</p>
<h4>Inledande bestämmelser</h4>
<p>1 §</p>
<p>För reglering av kommuners och landstings kostnader för viss mer-<br>värdesskatt skall det hos Riksgäldskontoret finnas två räntebärande<br>konton, ett för kommunernas räkning (kommunkontot) och ett för lands-<br>tingens räkning (landstingskontot).</p>
<h4>Inbetalningar till kontona</h4>
<p>2 §</p>
<p>För vaije kommun och landsting görs inbetalning till kommunkontot<br>respektive landstingskontot. Inbetalning görs efter avräkning i samband<br>med och på motsvarande sätt som gäller vid utbetalning av kommunal-<br>skattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelserom<br>kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.</p>
<p>3 §</p>
<p>Riksskatteverket skall senast den 10 september vaije år fastställa ett<br>enhetligt belopp per invånare för kommunerna och ett enhetligt belopp<br>per invånare för landstingen (tillskott), som skall ligga till grund för<br>kommunernas och landstingens inbetalningar till kontona för det närmast<br>följande året. Inbetalningarna skall för vaije år motsvara det fastställda<br>tillskottet multiplicerat med antalet invånare i kommunen eller lands-<br>tinget den 1 november året före inbetalningsåret.</p>
<p>För kommuner som inte ingår i ett landsting utgörs tillskottet av<br>summan av de båda fastställda tillskotten.</p>
<p>4 §</p>
<p>Riksskatteverket skall beräkna tillskotten så att inbetalningarna till ett<br>konto inklusive räntan på kontot så nära som möjligt motsvarar<br>utbetalningarna från kontot.</p>
<h4>Ersättning från kontona</h4>
<p>5 §</p>
<p>Kommuner och landsting har efter ansökan rätt till ersättning från<br>kontona för ingående mervärdesskatt som inte dragits av enligt mer-<br>värdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>Kommunalförbund har efter ansökan rätt till ersättning från kommun-<br>kontot och landstingskontot för ingående mervärdesskatt som inte dragits<br>av enligt mervärdesskattelagen. Fördelningen mellan kontona görs i för-<br>hållande till kommunernas och landstingens deltagande i kostnaderna för</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>86</p>
<p>förbundets verksamhet.</p>
<p>6§</p>
<p>Vid utbetalning av ersättning enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i 8<br>kap. 9, 10, 15 och 16 §§ mervärdesskattelagen (1994:200).</p>
<p>7§</p>
<p>Kommuner och landsting har efter ansökan rätt till ersättning från<br>kontona för de ökade kostnader som till följd av bestämmelserna om<br>mervärdesskatt uppkommer vid upphandling avseende verksamhet inom<br>sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning. Rätt till ersättning<br>föreligger också när kommunen och landstinget lämnar bidrag till<br>näringsidkare för dennes verksamhet inom nämnda områden.</p>
<p>Ersättning enligt första stycket utgår även till kommunalförbund och<br>sådant beställarförbund som bedriver försöksverksamhet enligt lagen<br>(1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning<br>mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.</p>
<p>Storleken av ersättningar som avses i denna paragraf beräknas enligt<br>schablon. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer<br>meddelar föreskrifter om schablonberäkningen.</p>
<p>8§</p>
<p>Skattemyndigheten i Kopparbergs län beslutar om utbetalning från<br>kontona.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>9 §</p>
<p>Skattemyndighetens eller Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får<br>överklagas hos regeringen.</p>
<p>Prop. 1995/96:64</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996, då lagen (1994:1799) om<br>kommuners och landstings hantering av mervärdesskatt för år 1995 skall<br>upphöra att gälla. Den äldre lagen tillämpas dock fortfarande i fråga om<br>förhållanden som hänför sig till tiden före den 1 januari 1996.</p>
<p>2. För år 1996 uppgår tillskotten enligt 3 § för kommuner till 1 614<br>kronor per invånare och för landsting till</p>
<p>538 kronor per invånare den 1 november 1995.</p>
<p>87</p>
<h2>Finansdepartementet <sup>Pr</sup>°p 1995/96:64</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1995</p>
<p>Närvarande: Statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden, Persson,<br>Heckscher, Hedborg, Nygren</p>
<p>Föredragande: Statsrådet Persson</p>
<p>Regeringen beslutar propositionen 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem<br>för kommuner och landsting, m.m.</p>
<p>gotab 49111, Stockholm 1995</p>
<p>88</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1995/96:FiU5?11att riksdagen antar regeringens förslag till?22att riksdagen antar regeringens förslag till?22att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1995/96:FiU5?33att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1995/96:FiU5?33att riksdagen antar regeringens förslag till?44att riksdagen antar regeringens förslag till?44att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1995/96:FiU5?55att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1995/96:FiU5?55att riksdagen antar regeringens förslag till?66att riksdagen antar regeringens förslag till?66att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1995/96:FiU5?77att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1995/96:FiU5?77att riksdagen antar regeringens förslag till?88att riksdagen till Generellt statsbidrag till kommuner på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 14 250 000 000 kr?88att riksdagen till Generellt statsbidrag till kommuner på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 14 250 000 000 krbifall= utskottet1995/96:FiU5?99att riksdagen till Generellt statsbidrag till landsting på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 750 000 000 krbifall= utskottet1995/96:FiU5?99att riksdagen till Generellt statsbidrag till landsting på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 750 000 000 kr?1010att riksdagen till Utjämningsbidrag till kommuner och landsting på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21 245 000 000 kr?1010att riksdagen till Utjämningsbidrag till kommuner och landsting på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 21 245 000 000 krbifall= utskottet1995/96:FiU5?1111att riksdagen under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Utjämningsavgift för kommuner och landsting, för budgetåret 1995/96 beräknar 21 245 000 000.bifall= utskottet1995/96:FiU5?1111att riksdagen under en ny inkomsttitel på statsbudgeten, Utjämningsavgift för kommuner och landsting, för budgetåret 1995/96 beräknar 21 245 000 000.?INLInlämning1995-10-26 00:00:00inträffat60BBordläggning1995-10-27 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1995-11-06 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1995-11-16 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 12:13:28statustextstatustextÄrendet är avslutatGJ03642019-05-22 17:24:33tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 12:13:28behandlas_i1995/96:FiU5GJ01FiU5bet1995/96FiU5Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi10mot1995/96Fi10med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi11mot1995/96Fi11med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi12mot1995/96Fi12med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi13mot1995/96Fi13med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi14mot1995/96Fi14med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.Motionföljdmotionav Anne Wibble m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi12mot1995/96Fi12med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.av Anne Wibble m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi10mot1995/96Fi10med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.av Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi11mot1995/96Fi11med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.av Fredrik Reinfeldt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Mats Odell m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi14mot1995/96Fi14med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.av Mats Odell m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Roy Ottosson m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:64<br/>
Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.GJ02Fi13mot1995/96Fi13med anledning av prop. 1995/96:64 Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m.av Roy Ottosson m.fl. (MP)Motion