<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242418</hangar_id>
 <dok_id>GJ0362</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>62</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:62</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>62</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:15</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0362/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0362</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0362</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:62&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i kapitaltäckningsreglema m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0362/prop_199596__62-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen) innehåller bestäm-&lt;br&gt;melser som innebär att kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha kapi-&lt;br&gt;tal som täcker bl.a. förluster som kan uppstå i handeln med finansiella&lt;br&gt;instrument på grund av kursförändringar. I lagen föreskrivs vilka metoder&lt;br&gt;som skall användas för att beräkna kapitalkravet för sådana risker&lt;br&gt;(marknadsrisker). I propositionen föreslås att instituten, efter medgivande&lt;br&gt;av Finansinspektionen, skall få använda andra metoder än de som anges&lt;br&gt;i lagen för att beräkna kapitalkravet för positionsrisker i handelslagret och&lt;br&gt;valutakursrisker i hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa ändringar i kapitaltäckningslagens bestämmelser&lt;br&gt;om beräkning av kapitalbasen, undantag från kapitaltäckningsreglema för&lt;br&gt;marknadsrisker och från begränsningsreglema om stora exponeringar,&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper samt övervaknings- och kontrollsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om offentliggöran-&lt;br&gt;de av aktieinnehav (de s.k. flaggningsbestämmelsema) i lagen (1991:980)&lt;br&gt;om handel med finansiella instrument. Företag som ingår i en före-&lt;br&gt;tagsgrupp skall inte längre behöva anmäla ett förvärv eller en överlåtelse&lt;br&gt;av aktier om moderföretaget eller dess moderföretag gör anmälan. Vidare&lt;br&gt;görs en justering i de bestämmelser som innebär att aktier som ägs av&lt;br&gt;andra skall läggas samman med förvärvarens eller överlåtarens egna vid&lt;br&gt;fullgörande av anmälningsskyldigheten. Ändringarna i flaggningsbe-&lt;br&gt;stämmelsema innebär att anpassningen till EG:s regler görs tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext.......................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag.........................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med finansiella instrument ..................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ........................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Andra metoder för beräkning av kapitalkravet för positions- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valutakursrisker ................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Justering av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 4 § kapitaltäcknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen........................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Avräkning från kapitalbasen........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Undantag från reglerna om begränsning av stora exponeringar . 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Utvidgning av kravet på system för&amp;nbsp;övervakning och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ränterisker..................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella företagsgrupper.........................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ändringar i flaggningsbestämmelsema.................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ekonomiska effekter av förslagen ....................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ikraftträdande..................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Författningskommentar ...........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag........................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med finansiella instrument .....................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Remitterade lagförslaget......... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag ....................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande...........................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995&lt;br&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4, 6 och 7 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 4 §, 6 kap. 8 § samt 7&lt;br&gt;kap. 8 och 10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 9 §, samt&lt;br&gt;närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap.&lt;br&gt;2-7 §§ och för valutakursrisker&lt;br&gt;enligt 4 kap. 8 § som hänför sig till&lt;br&gt;det handelslager som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § beräkna kapitalkravet enligt 2&lt;br&gt;§, om summan av marknadsvärdet&lt;br&gt;av positionerna i handelslagret och&lt;br&gt;oreglerade fordringar hänförliga till&lt;br&gt;dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap.&lt;br&gt;2-7 §§ beräkna kapitalkravet enligt&lt;br&gt;2 §, om summan av marknadsvär-&lt;br&gt;det av positionerna i handelslagret&lt;br&gt;och fordringar hänförliga till dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. normalt inte överstiger 5 % av summan av institutets totala balans-&lt;br&gt;omslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner ecu,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala balansom-&lt;br&gt;slutning och totala åtaganden utanför balansräkningen och inte heller&lt;br&gt;överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen utgörs av summan av&lt;br&gt;primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 §. Det pri-&lt;br&gt;mära kapitalet skall utgöra minst&lt;br&gt;hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reserv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen utgörs av summan av&lt;br&gt;primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 § och 5&lt;br&gt;kap. 4 § tredje stycket 2. Det pri-&lt;br&gt;mära kapitalet skall utgöra minst&lt;br&gt;hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonder, i föreningsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser&lt;br&gt;samt i Svenska skeppshypotekskassan kassans reservfond. Från eget kapi-&lt;br&gt;tal skall undantas uppskrivningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag kapitalandelen&lt;br&gt;av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsbolag kapitalandelen av det belopp som&lt;br&gt;svarar mot bankens eller bolagets reserver till följd av avskrivning på&lt;br&gt;egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses värdet av förlagsandelslån, förlagslån&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer, dock&lt;br&gt;sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära&lt;br&gt;kapitalet. Förlagsandelslån, förlagslån och andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem år får tas upp till ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar högst 20 % av det nominella värdet för varje helt år som återstår&lt;br&gt;till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, efter medgivande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Finansinspektionen, räknas andra&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitaltillskott och reserver än som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det primära kapitalet skall&lt;br&gt;institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse (inkråmsgood-&lt;br&gt;will), som redovisas i institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från summan av det primära och&lt;br&gt;det supplementära kapitalet enligt&lt;br&gt;6 § andra-fjärde styckena skall&lt;br&gt;institutet räkna av det bokförda&lt;br&gt;värdet av vad som har skjutits till&lt;br&gt;som aktiekapital eller i annan form&lt;br&gt;i ett företag som driver försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet eller något slag av&lt;br&gt;finansiell verksamhet som kräver&lt;br&gt;tillstånd. Någon avräkning skall&lt;br&gt;dock inte göras om tillskottet upp-&lt;br&gt;går till högst 5 % av företagets&lt;br&gt;eget kapital eller motsvarande och&lt;br&gt;det sammanlagda bokförda värdet&lt;br&gt;av sådana tillskott inte överstiger&lt;br&gt;10 % av institutets eget kapital&lt;br&gt;eller egna fonder. Avräkning skall&lt;br&gt;inte heller göras för tillskott som&lt;br&gt;belöper på företag som omfattas av&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det egna kapitalet skall in-&lt;br&gt;stitutet räkna av förluster uppkom-&lt;br&gt;na under löpande räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det primära kapitalet skall&lt;br&gt;institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse (inkråmsgood-&lt;br&gt;will), som redovisas i institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från summan av det primära och&lt;br&gt;det supplementära kapitalet enligt&lt;br&gt;6 § andra-fjärde styckena skall&lt;br&gt;institutet räkna av det bokförda&lt;br&gt;värdet av vad som har skjutits till&lt;br&gt;som aktiekapital eller i annan form&lt;br&gt;(tillskott) i ett företag som driver&lt;br&gt;försäkringsverksamhet eller något&lt;br&gt;slag av finansiell verksamhet som&lt;br&gt;kräver tillstånd, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutets ägarandel överstiger&lt;br&gt;5 % av företagets kapital, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i det fall ägarandelen är min-&lt;br&gt;dre än enligt 1, tillskottet eller&lt;br&gt;summan av tillskotten överstiger 5&lt;br&gt;% av det egna kapitalet eller de&lt;br&gt;egna fonderna i företaget eller det&lt;br&gt;sammanlagda bokförda värdet av&lt;br&gt;sådana tillskott överstiger 10 % av&lt;br&gt;summan av institutets primära och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. genom fullständig konsoli- supplementära kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dering eller genom en klyvnings- Avräkning skall inte göras för&lt;br&gt;metod. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tillskott som belöper på företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som omfattas av gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning enligt 6 kap. genom&lt;br&gt;fullständig konsolidering eller ge-&lt;br&gt;nom en klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för kreditrisker enligt 2 kap. 2 § bestäms i förhållande till&lt;br&gt;ett instituts tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret. Till-&lt;br&gt;gångar och åtaganden delas in i följande grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfällighet svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar för vilka en utländsk stat eller centralbank&lt;br&gt;svarar, om placeringen eller fordran gäller i den utländska statens valuta&lt;br&gt;och är refinansierad i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Övriga placeringar och fordringar för vilka svarar Europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna eller någon av de utländska stater eller centralbanker som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar en sådan utländsk kom-&lt;br&gt;mun eller därmed jämförlig samfällighet, med befogenhet att kräva in&lt;br&gt;offentlig uppbörd, som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för&lt;br&gt;vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges&lt;br&gt;i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 1. Placeringar och fordringar för vilka Allmänna pensionsfonden,&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges allmänna hypoteks-&lt;br&gt;bank, ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag med tillstånd enligt 3&lt;br&gt;kap. 4 § första stycket 4 och 5 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Placeringar och fordringar för vilka svarar en kommun eller därmed&lt;br&gt;jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen före-&lt;br&gt;skriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Placeringar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år&lt;br&gt;för vilka ett utländskt kreditinstitut svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Placeringar och fordringar för vilka svarar ett utländskt kreditinstitut&lt;br&gt;i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Placeringar och fordringar för vilka svarar någon av de internatio-&lt;br&gt;nella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för&lt;br&gt;vilka säkerheten utgörs av sådana placeringar eller fordringar som anges&lt;br&gt;i 1-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden, för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till&lt;br&gt;sådan fastighet inom det uppskattade värde som institutet bestämt efter&lt;br&gt;särskild värdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D. Övriga placeringar, fordringar, garantiförbindelser och andra åtagan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första och andra meningarna&lt;br&gt;skall räknas av från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som avses i 2&lt;br&gt;kap. 7 § sista meningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana icke likvida tillgångar&lt;br&gt;som räknats av från kapitalbasen&lt;br&gt;enligt 2 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar mot företag som ingår&lt;br&gt;i samma finansiella företagsgrupp&lt;br&gt;som institutet och som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap. om full-&lt;br&gt;ständig konsolidering eller konsoli-&lt;br&gt;dering genom klyvningsmetod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar som har garanterats av&lt;br&gt;ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;finansiella företagsgrupp som insti-&lt;br&gt;tutet och som omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. om fullständig&lt;br&gt;konsolidering eller konsolidering&lt;br&gt;genom klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana övervärden och tillskott&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 7 § andra res-&lt;br&gt;pektive tredje stycket skall&lt;br&gt;räknas av från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana tillskott som avses i 2&lt;br&gt;kap. 7 § fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana icke likvida tillgångar&lt;br&gt;som räknats av från kapitalbasen&lt;br&gt;enligt 2 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sådana poster som inte skall räk-&lt;br&gt;nas in vid bestämmandet av ett&lt;br&gt;instituts exponeringar enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § tredje stycket 2 och som räk-&lt;br&gt;nats av från kapitalbasen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar mot företag som ingår&lt;br&gt;i samma finansiella företagsgrupp&lt;br&gt;som institutet och som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap. om full-&lt;br&gt;ständig konsolidering eller konsoli-&lt;br&gt;dering genom klyvningsmetod,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fordringar som har garanterats av&lt;br&gt;ett företag som ingår i samma&lt;br&gt;finansiella företagsgrupp som insti-&lt;br&gt;tutet och som omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. om fullständig&lt;br&gt;konsolidering eller konsolidering&lt;br&gt;genom klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av kapitalkravet skall tillgångarna och åtagandena&lt;br&gt;tas upp till sammanlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 0 % av summan av de poster som anges i första stycket A,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 % av summan av de poster som anges i första stycket B,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 50 % av summan av de poster som anges i första stycket C, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 100 % av summan av de poster som anges i första stycket D.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan beräkningsmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen, vid beräkning&lt;br&gt;av kapitalkravet för sådana mark-&lt;br&gt;nadsrisker som avses i 2-4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§, använda annan metod än som&lt;br&gt;anges där, om denna metod upp-&lt;br&gt;fyller de särskilda krav som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av ett instituts exponering enligt 1 och 3 §§ skall inte&lt;br&gt;räknas in de poster som avses i 3 kap. 1 § första stycket A 2-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valutatransaktioner omfattas inte exponeringar som uppkommer i&lt;br&gt;samband med normal avveckling av en transaktion under två dygn efter&lt;br&gt;betalning. Vid köp eller försäljning av finansiella instrument omfattas inte&lt;br&gt;exponeringar som uppkommer i samband med normal avveckling av en&lt;br&gt;transaktion under fem vardagar efter den tidpunkt då antingen betalning&lt;br&gt;har skett eller de finansiella instrumenten har levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;även andra poster än dem som&lt;br&gt;anges i första stycket inte skall&lt;br&gt;räknas in vid bestämmandet av ett&lt;br&gt;instituts exponeringar enligt detta&lt;br&gt;kapitel, om kreditrisken är låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;även andra poster än dem som&lt;br&gt;anges i första stycket inte skall&lt;br&gt;räknas in vid bestämmandet av ett&lt;br&gt;instituts exponeringar enligt detta&lt;br&gt;kapitel, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/. kreditrisken är låg, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. posterna räknats av från insti-&lt;br&gt;tutets kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;br&gt;I de fall som avses i 2 § får Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen medge antingen&lt;br&gt;att konsolidering sker på det sätt&lt;br&gt;som anges i 7 § eller med tillämp-&lt;br&gt;ning av kapitalandelsmetoden enligt&lt;br&gt;7 kap. 24-28 §§ årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen (1995:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns ägarintresse i ett&lt;br&gt;anknutet företag enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket och i de fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § får Finansinspektionen medge&lt;br&gt;antingen att konsolidering sker på&lt;br&gt;det sätt som anges i 7 § eller med&lt;br&gt;tillämpning av kapitalandelsmeto-&lt;br&gt;den enligt 7 kap. 24-28 §§ årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge att&lt;br&gt;ett dotterföretag eller ett företag&lt;br&gt;som det finns ägarintresse i enligt&lt;br&gt;6 kap. 1 § första stycket 2 undantas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge att&lt;br&gt;ett dotterföretag eller ett företag&lt;br&gt;som det finns ägarintresse i enligt&lt;br&gt;6 kap. 1 § och 2 § första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undantas vid beräkning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3-5 §§ och utelämnas från&lt;br&gt;sådan tillsynsredovisning som skall&lt;br&gt;upprättas enligt 5 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid beräkning enligt 6 kap. 3-5 §§&lt;br&gt;och utelämnas från sådan tillsyns-&lt;br&gt;redovisning som skall upprättas en-&lt;br&gt;ligt 5 § om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget är beläget i ett land utanför EES där det finns rättsliga hin-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der för överföring av nödvändig information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget är av mindre betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en sammanställning av företagets finansiella ställning skulle vara&lt;br&gt;olämplig eller vilseledande med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett dotterföretag som är institut är undantaget från beräkning eller&lt;br&gt;utelämnat från tillsynsredovisningen enligt första stycket 2 eller 3, skall&lt;br&gt;moderföretaget till Finansinspektionen lämnade upplysningar som inspek-&lt;br&gt;tionen behöver för sin tillsyn över institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och det företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som enligt&lt;br&gt;6 § skall upprätta den gruppbasera-&lt;br&gt;de redovisningen skall ha betrygg-&lt;br&gt;ande system för registrering och&lt;br&gt;klassificering av kreditrisker, för&lt;br&gt;övervakning och kontroll av mark-&lt;br&gt;nadsrisker och stora exponeringar i&lt;br&gt;verksamheten samt för beräkning&lt;br&gt;av institutets eller den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppens finansiella posi-&lt;br&gt;tioner vid varje tidpunkt. Ett in-&lt;br&gt;stitut och alla företag i en finan-&lt;br&gt;siell företagsgrupp skall vidare ha&lt;br&gt;sådana förvaltnings- och redovis-&lt;br&gt;ningsrutiner som säkerställer en&lt;br&gt;effektiv kontroll av att bestämmel-&lt;br&gt;serna om kapitalkrav för kreditris-&lt;br&gt;ker och marknadsrisker samt stora&lt;br&gt;exponeringar och gruppbaserad re-&lt;br&gt;dovisning i denna lag efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och det företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som enligt&lt;br&gt;6 § skall upprätta den gruppbasera-&lt;br&gt;de redovisningen skall ha betrygg-&lt;br&gt;ande system för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering och klassificering&lt;br&gt;av kreditrisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övervakning och kontroll av&lt;br&gt;marknadsrisker och stora expone-&lt;br&gt;ringar samt av ränterisker i hela&lt;br&gt;verksamheten, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beräkning av institutets eller&lt;br&gt;den finansiella företagsgruppens&lt;br&gt;finansiella positioner vid varje&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och övriga företag i&lt;br&gt;en finansiell företagsgrupp skall ha&lt;br&gt;sådana förvaltnings- och redovis-&lt;br&gt;ningsrutiner som säkerställer en&lt;br&gt;effektiv kontroll av att bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag om kapitalkrav&lt;br&gt;för kreditrisker och marknads-&lt;br&gt;risker, stora exponeringar och&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. xxxx/xx:xx&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga x.x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 2 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall följan-&lt;br&gt;de aktier räknas som förvärvarens&lt;br&gt;eller överlåtarens egna, nämligen&lt;br&gt;sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall följ-&lt;br&gt;ande aktier likställas med förvärva-&lt;br&gt;rens eller överlåtarens egna, näm-&lt;br&gt;ligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag inom samma koncern som förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som innehar aktier i bolaget för förvärvarens eller överlåtarens&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som med förvärvaren eller överlåtaren har träffat skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en&lt;br&gt;långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den för vilkens aktier förvär-&lt;br&gt;varen eller överlåtaren har fått&lt;br&gt;eller kommer att få utöva rösträt-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den för vars aktier förvärvaren&lt;br&gt;eller överlåtaren eller något företag&lt;br&gt;inom samma koncern som förvärva-&lt;br&gt;ren eller överlåtaren har fått eller&lt;br&gt;kommer att få utöva rösträtten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. make eller sambo till förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omyndiga barn som står under förvärvarens eller överlåtarens vård-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i denna para-&lt;br&gt;graf vad som anges i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i denna para-&lt;br&gt;graf detsamma som i 1 kap. 5 och&lt;br&gt;6 §§ aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;br&gt;Vad som där sägs om moderbolag&lt;br&gt;skall även tillämpas på fysiska&lt;br&gt;personer och andra juridiska per-&lt;br&gt;soner än aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som ingår i en sådan kon-&lt;br&gt;cern som avses i 2 § andra stycket&lt;br&gt;är befriat från anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt 1 §, om anmälan görs av&lt;br&gt;moderföretaget eller, om detta i sin&lt;br&gt;tur är ett dotterföretag, av dess&lt;br&gt;eget moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1994:803.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En promemoria med förslag om ändringar i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag samt i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument har&lt;br&gt;utarbetats inom Finansdepartementet (dnr Fi 95/4015).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Sveriges&lt;br&gt;Riksbank, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Finansbolagens Före-&lt;br&gt;ning, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Näringslivets Börskom-&lt;br&gt;mitté, OM Stockholm Aktiebolag, Stockholms Fondbörs Aktiebolag,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Finansanalytikers Förening och&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund. Näringslivets Börskommitté och Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund har avgett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi&lt;br&gt;95/4015).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 2 oktober 1995 lämnat lagförslagen utan erinran.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Andra metoder för beräkning av kapitalkravet för &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:62&lt;br&gt;positions- och valutakursrisker&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kreditinstitut (dvs. banker, kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag och Svenska skeppshypotekskassan) och värdepappersbolag får,&lt;br&gt;efter medgivande från Finansinspektionen, använda andra metoder än&lt;br&gt;de som anges i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, för att dagligen&lt;br&gt;beräkna kapitalkravet för positionsrisker och valutakursrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del till-&lt;br&gt;styrker förslaget. Finansinspektionen anser att den föreslagna lagbe-&lt;br&gt;stämmelsen inte bör förenas med någon föreskriftsrätt för regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen. Inspektionen menar att det i prövningen av om med-&lt;br&gt;givande för ett institut att använda egna modeller skall lämnas slutligen&lt;br&gt;ingår att ta ställning till vilka krav som skall vara uppfyllda. Inspektionen&lt;br&gt;framför att andra krav och regler än dem som anges i Baselförslaget kan&lt;br&gt;komma att gälla för värdepappersbolag. Det är därför enligt inspektionen&lt;br&gt;angeläget att värdepappersbolagens möjligheter i detta avseende blir&lt;br&gt;konkurrensneutrala i förhållande till andra värdepappersbolag främst inom&lt;br&gt;EES. Svenska Bankföreningen tillstyrker förslaget men framhåller att&lt;br&gt;tillämpning av egna modeller inte bör leda till högre kapitalkrav än vad&lt;br&gt;som anges i EG-direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och&lt;br&gt;kreditinstitut (93/6/EEG; det s.k. kapitalkravsdirektivet). Detta kan enligt&lt;br&gt;Bankföreningen medföra att utvecklingen och användandet av egna&lt;br&gt;modeller motverkas. Svenska Fondhandlareföreningen anser att det inte&lt;br&gt;finns anledning att införa Baselkommitténs förslag på krav för tillämpning&lt;br&gt;av egna modeller tidigare än den tidpunkt kommittén själv föreslår, dvs.&lt;br&gt;vid utgången av år 1997, eller innan dessa krav kommit till uttryck i&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet. Fondhandlareföreningen hävdar vidare att de&lt;br&gt;kvantitativa kriterierna för tillämpning av egna modeller är alltför&lt;br&gt;långtgående och efterlyser större flexibilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s direktiv om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut utvidgas EG:s kapitaltäckningsregler till att omfatta även s.k.&lt;br&gt;marknadsrisker. De sedan tidigare gällande reglerna, nämligen direktivet&lt;br&gt;om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG), omfattar bara&lt;br&gt;kreditrisker. Genom kapitalkravsdirektivet görs de regler om kapitaltäck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning för kreditrisker som finns i direktivet om kapitaltäckningsgrad Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;tillämpliga på de flesta värdepappersföretag. Detta innebär att reglerna om&lt;br&gt;kapitaltäckning för såväl kreditrisker som marknadsrisker blir enhetliga&lt;br&gt;för värdepappersföretag och kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iprop. 1994/95:50 Nyakapitaltäckningsreglerm.m. (s. 159-203) lämnas&lt;br&gt;en detaljerad redogörelse för kapitalkravsdirektivets regler om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning för marknadsrisker. Den redogörelse för direktivet som följer nedan&lt;br&gt;är kortfattad och inriktad på de typer av marknadsrisker som här är av&lt;br&gt;särskilt intresse, nämligen positionsrisker och valutakursrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kapitalkravsdirektivet skall värdepappersföretag och kreditinstitut&lt;br&gt;ha en kapitalbas som vid vaije tidpunkt täcker bl.a. marknadsrisker i han-&lt;br&gt;delslagret och valutakursrisker i hela verksamheten. Syftet med kapital-&lt;br&gt;kravet är att säkerställa att de angivna instituten - dvs. värdepappers-&lt;br&gt;företag och kreditinstitut - har tillräckligt med kapital för att täcka&lt;br&gt;förluster som kan uppstå till följd av kursförändringar på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna. Med marknadsrisker avses väsentligen positions- och valuta-&lt;br&gt;kursrisker. Handelslagret utgörs huvudsakligen av finansiella instrument&lt;br&gt;som instituten innehar på kort sikt för att göra en vinst eller för att&lt;br&gt;skydda andra positioner i handelslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet kräver att instituten har system som vid varje tidpunkt kan&lt;br&gt;beräkna de finansiella positionerna med rimlig noggrannhet. Instituten&lt;br&gt;skall vidare ha styrmedel samt förvaltnings- och redovisningsförfaranden&lt;br&gt;som möjliggör kontroll av att de vid varje tidpunkt uppfyller kapitaltäck-&lt;br&gt;ningskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instituten skall ha en kapitalbas som täcker de positionsrisker i räntean-&lt;br&gt;knutna finansiella instrument (ränterisker) som ingår i deras handelslager.&lt;br&gt;Ränteriskerna delas upp i två beståndsdelar, dels en specifik risk som ut-&lt;br&gt;görs av risker hänförliga till den emittent som gett ut de finansiella instru-&lt;br&gt;menten, dels en generell risk som utgörs av risken för att det sker&lt;br&gt;prisförändringar på räntemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivet baserar sig beräkningen av kapitalkravet för den&lt;br&gt;specifika risken på två faktorer, emittentens kreditvärdighet och den&lt;br&gt;återstående löptiden för instrumenten. Vid beräkningen av kapitalkravet&lt;br&gt;för den generella risken medger direktivet att antingen en löptidsbaserad&lt;br&gt;metod eller, efter behörig myndighets medgivande, en durationsbaserad&lt;br&gt;metod används. Den löptidsbaserade metoden bygger på att alla positioner&lt;br&gt;viktas med utgångspunkt i instrumentets återstående löptid och räntesats.&lt;br&gt;Ju längre instrumentets återstående löptid är desto större är dess vikttal.&lt;br&gt;Ett stort vikttal innebär högre krav på kapitaltäckning. Den durations-&lt;br&gt;baserade metoden syftar till att mäta instrumentets priskänslighet för&lt;br&gt;ränteförändringar. Man utgår från marknadsvärdet på varje instrument och&lt;br&gt;därefter beräknas dess avkastning fram till förfallodagen med ledning av&lt;br&gt;gällande marknadspriser på avistamarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kapitalkravsdirektivet skall institutens kapitalbas också täcka&lt;br&gt;positionsrisker för aktier och aktieanknutna finansiella instrument&lt;br&gt;(aktiekursrisker) som ingår i deras handelslager. Även aktiekursriskema&lt;br&gt;består av två komponenter, den specifika risken och den generella risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för den specifika risken syftar till att täcka de förluster som&lt;br&gt;kan uppstå på grund av att kursen på en enskild aktie ändras till följd av&lt;br&gt;faktorer som är relaterade till det bolag som gett ut aktien. Kapitalkravet&lt;br&gt;för den specifika risken skall motsvara 4 % av institutets bruttoposition.&lt;br&gt;Kravet får sättas ned (till 2 %) om institutets aktieportfölj uppfyller&lt;br&gt;särskilda krav i fråga om säkerhet, likviditet och riskspridning. Kapital-&lt;br&gt;kravet för den generella risken syftar till att täcka förluster som kan upp-&lt;br&gt;stå till följd av att prisnivån på aktiemarknaden ändras. Kapitalkravet för&lt;br&gt;den generella risken skall motsvara 8 % av institutets nettoposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutens kapitalbas skall vidare täcka valutakursrisker som de är ut-&lt;br&gt;satta för i hela sin verksamhet. Direktivet föreskriver att kapitalkravet för&lt;br&gt;valutakursrisker som huvudregel skall motsvara 8 % av den totala netto-&lt;br&gt;position som överstiger 2 % av institutets kapitalbas. Medlemsländerna&lt;br&gt;ges möjlighet att ställa lägre kapitalkrav för bl.a. valutor som samvarierar&lt;br&gt;i högre utsträckning än andra och som därmed kan vara mindre riskfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet ges en alternativ möjlighet att tillåta instituten att tillämpa&lt;br&gt;en mer riskrelaterad beräkningsmetod vid beräkning av kapitalkravet för&lt;br&gt;valutakursrisker. Metoden innebär att effekterna av valutakursrisker för&lt;br&gt;en viss portfölj simuleras med hjälp av tidigare dataserier. Genom&lt;br&gt;simuleringen uppskattas de risker som aktuella valutapositioner medför på&lt;br&gt;grundval av observerade mönster för hur valutakursen varierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag (kapitaltäckningslagen) har förts in kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivets bestämmelser om kapitalkrav för marknadsrisker, där-&lt;br&gt;ibland positionsrisker och valutakursrisker. De delar av lagen som behand-&lt;br&gt;lar dessa kapitalkrav träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i kapitaltäckningslagen som behandlar kapitalkravet&lt;br&gt;för marknadsrisker finns i 4 kap. Lagbestämmelserna anger på en generell&lt;br&gt;nivå hur kapitalkravet för de olika typerna av marknadsrisker skall be-&lt;br&gt;räknas. De i lagen allmänt hållna bestämmelserna kompletteras av mer&lt;br&gt;detaljerade regler i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om&lt;br&gt;beräkning av kapitalbas och kapitalkrav för marknadsrisker (FFFS&lt;br&gt;1995:41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 2 § finns bestämmelser om beräkning av kapitalkravet för posi-&lt;br&gt;tionsrisker i ränteanknutna finansiella instrument som ingår i handels-&lt;br&gt;lagret. Enligt dessa skall antingen en löptidsbaserad eller en durations-&lt;br&gt;baserad metod tillämpas vid beräkningen av den generella risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för positionsrisker i aktier och aktierelaterade finansiella&lt;br&gt;instrument som ingår i handelslagret regleras i 4 kap. 3 §. Bestämmelsen&lt;br&gt;ger möjligheter att sätta ned kapitalkravet för den specifika risken om&lt;br&gt;positionerna i aktier och aktierelaterade instrument uppfyller särskilda&lt;br&gt;krav i fråga om säkerhet, likviditet och riskspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För positionsrisker som uppstår vid garantigivning av emissioner får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 4 kap. 4 § nettopositionema beräknas enligt en särskild metod i Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;stället för de metoder som normalt gäller vid beräkning av positionerna&lt;br&gt;för ränte- och aktiekursrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beräkning av kapitalkravet för valutakursrisker anges i 4 kap. 8 §&lt;br&gt;två principer; en standardiserad metod och en simuleringsmetod. Enligt&lt;br&gt;paragrafen krävs Finansinspektionens medgivande för att få tillämpa simu-&lt;br&gt;leringsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommitténs förslag om kapitalkrav för marknadsrisker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommittén för banktillsyn är ett samarbetsorgan på bankområdet för&lt;br&gt;centralbanker och andra tillsynsmyndigheter från GlO-ländema. Kom-&lt;br&gt;mittén har under våren 1995 remitterat ett reviderat förslag om kapital-&lt;br&gt;täckningsregler för marknadsrisker för internationellt verksamma banker.&lt;br&gt;Baselkommittén har tidigare antagit regler om kapitaltäckning för kredit-&lt;br&gt;risker. I det reviderade förslaget om kapitalkrav för marknadsrisker har&lt;br&gt;kommittén beaktat önskemål från bankerna om att få tillämpa egna model-&lt;br&gt;ler vid beräkningen av kapitalkravet. Enligt förslaget tillåts bankerna att&lt;br&gt;- som ett alternativ till de standardiserade modellerna - använda mer&lt;br&gt;sofistikerade riskvärderingar (value at risk models) vid beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkravet för marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av riskerna för värdeförändringar i en banks positioner&lt;br&gt;enligt egna riskvärderingsmodeller skall vara baserad på bankens&lt;br&gt;statistiska analyser av de olika risker som föreligger vid handel med&lt;br&gt;ränteanknutna instrument, aktier och valutor. I riskvärderingsmodellema&lt;br&gt;uppskattas de risker som är förknippade med bankens aktuella positioner&lt;br&gt;på grundval av tidigare observerade kursförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en bank skall få tillämpa egna riskvärderingsmodeller krävs,&lt;br&gt;enligt förslaget, ett uttryckligt medgivande från tillsynsmyndigheten. För&lt;br&gt;att kunna lämna ett sådant medgivande skall tillsynsmyndigheten bl.a. ha&lt;br&gt;försäkrat sig om att det i banken finns tillräckligt med kompetens för han-&lt;br&gt;tering av riskvärderingsmodeller och intern riskkontroll. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten kan även kräva av banken att den under en inkörningsperiod testat&lt;br&gt;modellerna innan dessa används för beräkningen av kapitalkravet. Utöver&lt;br&gt;detta skall banken uppfylla ett antal kvantitativa och kvalitativa kriterier&lt;br&gt;vad gäller de egna riskvärderingsmodellema. I förslaget preciseras dessa&lt;br&gt;kriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvalitativa kriterierna för riskvärderingsmodellema innebär i korthet&lt;br&gt;att banken måste ha en oberoende enhet (division) - avskild från de en-&lt;br&gt;heter som sköter värdepappershandeln - som skall vara ansvarig för&lt;br&gt;konstruktionen och införandet av riskvärderingsmodellema. Enheten skall&lt;br&gt;försäkra sig om att modellerna är en integrerad del av bankens dagliga&lt;br&gt;hantering av riskerna i dess positioner, dvs. att det sker en daglig av-&lt;br&gt;stämning mellan värdeförändringar som modellerna anger och det faktiska&lt;br&gt;utfallet. Enhetens arbete skall rapporteras direkt till ansvariga inom&lt;br&gt;bankens ledning så att beslut om minskning av exponering vid behov kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas snabbt. Riskvärderingsmodellema skall användas i kombination med Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;handels- och positionslimiter som beslutats av ledningen. Banken skall ha&lt;br&gt;interna rutiner och kontroll för begränsning av riskexponering. Riskvär-&lt;br&gt;deringsmodellema skall dokumenteras i handböcker samt vara lätt till-&lt;br&gt;gängliga för handlama och de ansvariga inom banken. En översyn av&lt;br&gt;riskvärderingsmodellema och bankens faktiska positioner skall göras&lt;br&gt;regelbundet av revisorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kvantitativa kriterierna för tillämpning av riskvärderingsmodellema&lt;br&gt;kan sammanfattas enligt följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beräkningen av möjlig förändring i positionernas värde enligt riskvär-&lt;br&gt;deringsmodellema skall ske dagligen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beräkningsperioden för innehav av positionerna skall motsvara minst&lt;br&gt;10 bankdagar och perioden för de historiska observationerna av ränte- och&lt;br&gt;prisförändringar får inte understiga ett år, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beräkningens tillförlitlighet skall motsvara ett ensidigt konfidensinter-&lt;br&gt;vall på 99 %, vilket innebär att det på basis av historiska data får finnas&lt;br&gt;högst 1 % risk för att den faktiska värdeförändringen i bankens positioner&lt;br&gt;är större än den som modellen indikerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De värden som riskvärderingsmodellema genererar för resp, riskkategori&lt;br&gt;skall läggas samman genom enkel summering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de kvantitativa och kvalitativa villkoren är uppfyllda får tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten ge en bank tillåtelse att använda egna riskvärderingsmodeller&lt;br&gt;vid beräkning av kapitalkravet för marknadsrisker. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten fordra att kapitalkravet motsvarar minst det högre&lt;br&gt;beloppet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-den föregående dagens beräkningsvärde enligt riskvärderingsmodellen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det genomsnittliga riskvärderingsvärdet för de föregående 60 bank-&lt;br&gt;dagarna multiplicerat med en faktor som motsvarar minst 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget sägs att tillsynsmyndigheterna skall kräva att en högre&lt;br&gt;multipliceringsfaktor än 3 tillämpas för banker som använder sig av&lt;br&gt;mindre träffsäkra riskvärderingsmodeller. Bankerna ges enligt förslaget&lt;br&gt;även en möjlighet att beräkna kapitalkravet enligt en kombination av de&lt;br&gt;standardiserade metoderna, vilka i huvudsak överensstämmer med&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivets metoder, och riskvärderingsmodellema. I kommit-&lt;br&gt;téns förslag föreskrivs också att ett separat krav för den specifika risken&lt;br&gt;i positionerna (ränte- och aktiekursrisker) skall ställas i de fall där denna&lt;br&gt;risk inte ingår i bankens riskvärderingsmodeller. Kapitalkravet för den&lt;br&gt;specifika risken får inte understiga hälften av det belopp som erhålls vid&lt;br&gt;beräkning av kravet för den specifika risken enligt de standardiserade&lt;br&gt;metoderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna nya Baselreglema om kapitaltäckning för marknadsrisker&lt;br&gt;avses bli antagna i slutet av år 1995. De skall vara införda i medlems-&lt;br&gt;ländernas nationella bestämmelser senast vid utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till övergångslösning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att en anpassning av bestämmelserna i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet till Baselförslagets regler om tillämpning av egna modeller vid&lt;br&gt;beräkningen av kapitalkravet för marknadsrisker inte kan genomföras&lt;br&gt;redan till den 1 januari 1996, då direktivet skall vara införlivat med&lt;br&gt;medlemsländernas nationella lagstiftning, har bl.a. i EG:s Rådgivande&lt;br&gt;bankkommitté förts diskussioner om en övergångslösning som skulle göra&lt;br&gt;det möjligt att använda egna modeller innan direktivet har ändrats. Genom&lt;br&gt;ett sådant arrangemang skulle bl.a. de institut som redan har utvecklat&lt;br&gt;sofistikerade egna modeller för beräkning av marknadsrisker kunna&lt;br&gt;använda sig av dessa. Instituten skulle därmed undgå att drabbas av stora&lt;br&gt;kostnader för att bygga upp nya system, anpassade till de beräknings-&lt;br&gt;modeller som kapitalkravsdirektivet anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till en övergångslösning har under våren 1995 lagts fram av&lt;br&gt;Nederländerna. Enligt förslaget skall kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;företag kunna dagligen beräkna kapitalkraven med hjälp av egna risk-&lt;br&gt;värderingsmodeller i stället för att vid varje tidpunkt beräkna kraven&lt;br&gt;enligt de metoder som direktivet anvisar. Beräkning av kapitalkravet med&lt;br&gt;tillämpning av de i kapitalkravsdirektivet anvisade metoderna skall göras&lt;br&gt;återkommande för att få fram riktmärkesvärden (benchmark require-&lt;br&gt;ments). De tidpunkter vid vilka riktmärkesvärdena skall räknas fram skall&lt;br&gt;bestämmas av tillsynsmyndigheterna. Tidpunkterna skall väljas slumpmäs-&lt;br&gt;sigt i efterhand. Instituten skall således göra en retroaktiv beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet för positionerna i handelslagret med tillämpning av kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivets regler. Riktmärkesvärdet skall användas för att löpande&lt;br&gt;spegla riskerna i institutets handelslager i förhållande till de egna model-&lt;br&gt;lerna, som tillämpas dagligen. Det skall krävas att institutet varje dag har&lt;br&gt;tillräckligt kapital för att uppfylla det högsta av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riktvärdet beräknat enligt kapitalkravsdirektivets standardmetoder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riktvärdet enligt punkten 1 justerat med hänsyn till den förändring i&lt;br&gt;kapitalkravet som tillämpningen av de egna modellerna gett från rikt-&lt;br&gt;värdestidpunkten till aktuell dag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tre gånger kapitalkravet beräknat enligt de egna modellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till innehållet i det ovan beskrivna förslaget har ord-&lt;br&gt;föranden i Rådgivande bankkommittén begärt ett uttalande från EG-&lt;br&gt;kommissionen i frågan om det är förenligt med kapitalkravsdirektivet att&lt;br&gt;låta kreditinstitut och värdepappersföretag - på sätt som anges i de före-&lt;br&gt;slagna Baselreglema - använda egna riskvärderingsmodeller vid beräk-&lt;br&gt;ningen av kapitalkraven för marknadsrisker, närmare bestämt positions-&lt;br&gt;och valutakursriskema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen har i ett brev den 25 april 1995 under åberopande av ett&lt;br&gt;utlåtande från kommissionens rättsenhet uttalat att det överlämnas åt&lt;br&gt;medlemsländernas tillsynsmyndigheter att efter prövning tillåta institut att&lt;br&gt;använda andra metoder eller modeller än de som anvisas i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet för att beräkna kapitalkraven för positions- och valutakursrisker.&lt;br&gt;En sådan tolkning stöds enligt utlåtandet från kommissionens rättsenhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av innehållet i artikel 4.5 i kapitalkravsdirektivet. Enligt den artikeln skall Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;instituten ha system som gör det möjligt för dem att vid varje tidpunkt&lt;br&gt;med rimlig exakthet beräkna sina finansiella positioner. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse anger enligt utlåtandet klart att det kan finnas andra system&lt;br&gt;som på ett korrekt sätt kan beräkna de relevanta riskerna. En förutsättning&lt;br&gt;är emellertid att ett instituts kapitalbas alltid motsvarar eller överstiger&lt;br&gt;kapitalkraven beräknade enligt de i bilagorna I och III till kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet föreskrivna metoderna. Detta innebär enligt kommissionens&lt;br&gt;rättsenhet att tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall måste bedöma den&lt;br&gt;alternativa modellen och vara övertygad om att institutet med tillämpning&lt;br&gt;av en sådan modell fortlöpande kan uppfylla kapitalkraven som om dessa&lt;br&gt;vore beräknade enligt de i direktivet föreskrivna metoderna. I utlåtandet&lt;br&gt;sägs vidare att tillsynsmyndigheten - för att försäkra sig om att kapital-&lt;br&gt;kraven enligt bilagorna I och III till kapitalkravsdirektivet fortlöpande&lt;br&gt;uppfylls - skall kräva att instituten vid åtminstone två, slumpvis i&lt;br&gt;efterhand valda, rapporteringstillfällen per år beräknar kapitalkraven i&lt;br&gt;enlighet med de metoder som anges i dessa bilagor. Kommissionen&lt;br&gt;understryker i sitt brev att det förslag som lagts fram i Rådgivande&lt;br&gt;bankkommittén är en temporär lösning intill dess kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;ändrats i enlighet med Baselförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med kravet på kapitaltäckning&lt;br&gt;för positions- och valutakursrisker är att säkerställa att instituten har&lt;br&gt;tillräckligt med kapital för att täcka förluster som kan uppstå till följd av&lt;br&gt;ränte-, aktie- och valutakursförändringar. Instituten skall ha system som&lt;br&gt;gör det möjligt att vid varje tidpunkt med rimlig exakthet beräkna och&lt;br&gt;rapportera kapitalkravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudprincipen för de metoder som anges i kapitaltäckningslagen för&lt;br&gt;beräkning av kapitalkravet för positionsrisker i ränteanknutna finansiella&lt;br&gt;instrument och aktier är att kapitalkravet beräknas i två steg. Först be-&lt;br&gt;räknas ett kapitalkrav för den specifika risken och sedan ett krav för den&lt;br&gt;generella risken för positionerna i handelslagret. Det totala kapitalkravet&lt;br&gt;för positionsrisker i handelslagret blir summan av kapitalkraven för dessa&lt;br&gt;positioner. Också vid beräkningen av kapitalkravet för valutakursrisker&lt;br&gt;tillämpas enligt huvudregeln en tvåstegsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med de standardiserade metoderna är att nivåerna på kapital-&lt;br&gt;kravet och beräkningen av det blir enhetliga för instituten. Standardise-&lt;br&gt;ringen gör det också lättare att bedöma och jämföra kapitaltäckningen hos&lt;br&gt;de finansiella instituten. Dessutom underlättas tillsynsmyndigheternas&lt;br&gt;övervakning och kontroll av att bestämmelserna efterlevs. De standardise-&lt;br&gt;rade metoderna är emellertid förknippade med en del svagheter. Vid&lt;br&gt;beräkningen av kapitalkravet för den generella risken tas t.ex. inte&lt;br&gt;tillräcklig hänsyn till samvariationer mellan olika slag av instrument som&lt;br&gt;kan ingå i ett instituts handelslager; samvariationer innebär att po-&lt;br&gt;sitionsriskema under vissa förutsättningar blir lägre för en väl diversifie-&lt;br&gt;rad portfölj. I de standardiserade beräkningsmetoderna ingår vissa faktorer&lt;br&gt;som är förhållandevis statiska, eftersom de inte kontinuerligt återspeglar&lt;br&gt;plötsliga prisförändringar på ränte-, aktie- och valutamarknaderna. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger dessa metoder inte några incitament för instituten att utveckla mer Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;sofistikerade modeller som bättre avspeglar de faktiska marknadsriskerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i deras positioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den övergångslösning som förespråkas av EG:s Rådgivande&lt;br&gt;bankkommitté och som har sitt ursprung i Baselkommitténs förslag skall&lt;br&gt;instituten av tillsynsmyndigheterna kunna tillåtas att - som ett alternativ&lt;br&gt;till de standardiserade modellerna - använda egna riskvärderingsmodeller&lt;br&gt;vid beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med de standardiserade metoderna har riskvärderingsmodellema&lt;br&gt;vissa fördelar. Institutens exponering för marknadsrisker återspeglas med&lt;br&gt;en högre noggrannhet eftersom det i riskvärderingsmodellema kan tas&lt;br&gt;hänsyn till samvariationer mellan olika slag av finansiella instrument som&lt;br&gt;ingår i handelslagret. Enligt dessa modeller beräknas nämligen kapital-&lt;br&gt;kravet för de positionsrisker som ingår i institutets handelslager i sin&lt;br&gt;helhet, i stället för att beräknas separat för varje enskilt slag av in-&lt;br&gt;strument. Detta innebär, eftersom beräkningen sker gemensamt för alla&lt;br&gt;instrumenttyper, att det ges utrymme för en verklig utjämning av riskerna.&lt;br&gt;Detta kan öka incitamentet för instituten att tillämpa en mer riskdiversifie-&lt;br&gt;rad placeringspolicy. Enligt riskvärderingsmodellema kommer kapitalkra-&lt;br&gt;vet att minst vara i nivå med den totala risken. Handeln med finansiella&lt;br&gt;instrument kan därmed bli mer kostnadseffektiv. Samtidigt innebär en&lt;br&gt;tillämpning av riskvärderingsmodeller ökade incitament för instituten att&lt;br&gt;förbättra den interna riskhanteringen och kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Baselkommitténs arbete med kapitaltäckningsregler för marknadsrisker&lt;br&gt;har bedrivits under lång tid. Bedömningen är att arbetet nu befinner sig&lt;br&gt;i sitt slutskede. Ett förslag har remitterats internationellt över sommaren&lt;br&gt;1995. Avsikten är att de nya reglerna skall kunna antas mot slutet av år&lt;br&gt;1995. Reglerna avses vara införda i nationella bestämmelser senast vid&lt;br&gt;utgången av år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De diskussioner som förts inom EG:s Rådgivande bankkommitté och&lt;br&gt;EG-kommissionens besked till kommittén visar att det får anses förenligt&lt;br&gt;med kapitalkravsdirektivet att tillåta instituten att vid de dagliga&lt;br&gt;beräkningarna av kapitalkravet tillämpa egna riskvärderingsmodeller. Ett&lt;br&gt;sådant tillvägagångssätt får emellertid ses som en övergångslösning i&lt;br&gt;avvaktan på en revidering av direktivet med utgångspunkt i de kommande&lt;br&gt;nya Baselreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör den bedömningen att flera av de övriga EU-ländema&lt;br&gt;kommer att tillämpa den beskrivna övergångslösningen och därmed ge&lt;br&gt;sina institut möjlighet att använda sig av egna modeller vid beräkningen&lt;br&gt;av kapitalkravet för marknadsrisker. Av konkurrensskäl är det viktigt att&lt;br&gt;också svenska kreditinstitut och värdepappersbolag som besitter de resur-&lt;br&gt;ser som krävs för utveckling av egna riskvärderingsmodeller kan erbjudas&lt;br&gt;möjligheten att använda sådana modeller. Ett annat viktigt skäl för att&lt;br&gt;tillåta de svenska instituten att använda riskvärderingsmodeller under&lt;br&gt;övergångsperioden är att dessa modeller bättre än standardmetoderna av-&lt;br&gt;speglar de marknadsrisker som instituten är exponerade för i sin dagliga&lt;br&gt;verksamhet. Ett användande av riskvärderingsmodeller skulle därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främja en bättre riskhantering inom instituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitaltäckningslagen i sin nuvarande lydelse medger inte att egna&lt;br&gt;modeller tillämpas. Kapitaltäckningslagen bör därför kompletteras med en&lt;br&gt;bestämmelse som gör det möjligt för svenska kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag att, efter Finansinspektionens medgivande, dagligen fä be-&lt;br&gt;räkna kapitalkraven för positionsrisker i handelslagret och valutakursrisker&lt;br&gt;i hela verksamheten med tillämpning av egna riskvärderingsmodeller i&lt;br&gt;stället för att vid varje tidpunkt beräkna kraven enligt de metoder som nu&lt;br&gt;anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen bör i varje enskilt fall pröva och bedöma om de av&lt;br&gt;instituten föreslagna egna beräkningsmodellerna kan anses vara tillräckliga&lt;br&gt;för att möta de kapitalkrav som kapitalkravsdirektivet uppställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för inspektionens medgivande i ett enskilt fall bör vara&lt;br&gt;att den alternativa metod som institutet tillämpar uppfyller särskilda kvan-&lt;br&gt;titativa och kvalitativa kriterier. Till grund för utformningen av dessa kri-&lt;br&gt;terier bör läggas Baselkommitténs förslag till regler avseende använd-&lt;br&gt;ningen av egna modeller för värdering av marknadsrisker. Innan dessa&lt;br&gt;nya regler har antagits kan det av kommittén remitterade förslaget - jämte&lt;br&gt;remissynpunkter som framförts på detta - tjäna som vägledning vid be-&lt;br&gt;stämmandet av kriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska lösningen för att möjliggöra för svenska kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag att använda sig av egna beräkningsmetoder bör&lt;br&gt;vara följande. I kapitaltäckningslagen tas in en bestämmelse som anger att&lt;br&gt;Finansinspektionen får medge att andra beräkningsmetoder för beräk-&lt;br&gt;ningen av kapitalkravet för positionsrisker i handelslagret och valutakurs-&lt;br&gt;risker i hela verksamheten än dem som anvisas i 4 kap. 2-4 §§ resp. 8 §&lt;br&gt;får användas. De närmare krav som behöver anges för användningen av&lt;br&gt;egna beräkningsmetoder bör föreskrivas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;vidaredelegation, Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har invänt att den i samband med att medgivande&lt;br&gt;lämnas ett institut att använda egna modeller även bör få pröva vilka krav&lt;br&gt;som skall vara uppfyllda för att den egna modellen skall få användas,&lt;br&gt;utan att dessa krav bestämts på förhand i föreskrifter. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det emellertid angeläget att samtliga institut behandlas lika&lt;br&gt;vid en prövning av förevarande slag. En förutsättning härför är att de&lt;br&gt;grundläggande krav som bör vara uppfyllda för att få Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande i det särskilda fallet, finns behandlade och redovisade i&lt;br&gt;föreskrifter. Det ligger dock i sakens natur - eftersom riskvärderingsmo-&lt;br&gt;deller kan konstrueras på olika sätt - att den prövning Finansinspektionen&lt;br&gt;skall göra måste innehålla sådana bedömningar som inte på ett ut-&lt;br&gt;tömmande sätt kan tydliggöras i föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ett företag som fått inspektionens medgivande att tillämpa egna be-&lt;br&gt;räkningsmodeller for positionsrisker i handelslagret och valutakursrisker&lt;br&gt;i hela verksamheten bör krävas att det dagligen uppfyller visst kapital-&lt;br&gt;krav. Ett sådant krav kan utformas med ledning av den schablon som an-&lt;br&gt;ges i det tidigare beskrivna nederländska förslaget om tillämpning av egna&lt;br&gt;modeller. Enligt denna schablon skall institutet dagligen uppfylla det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högsta kapitalkravet av följande alternativ: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. riktvärdet beräknat enligt kapitalkravsdirektivets standardmetoder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. riktvärdet enligt punkten 1 justerat med hänsyn till den förändring i&lt;br&gt;kapitalkravet som tillämpningen av de egna modellerna gett från rikt-&lt;br&gt;värdestidpunkten till aktuell dag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tre gånger kapitalkravet beräknat enligt de egna modellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den närmare utformningen av det dagliga kapitalkravet bör finnas&lt;br&gt;frihet att i de ämnade föreskrifterna göra motiverade justeringar i den&lt;br&gt;nämnda schablonen. Det grundläggande schablonmåttet bör därvid vara&lt;br&gt;enhetligt för samtliga institut som tillämpar egna modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har haft synpunkter på den närmare utformningen&lt;br&gt;av de krav som bör ställas på institutens riskvärderingsmodeller och&lt;br&gt;utformningen av det dagliga kapitalkravet vid användning av sådana&lt;br&gt;modeller. Härvid har bl.a. framhållits att en tillämpning av egna risk-&lt;br&gt;värderingsmodeller inte bör få resultera i ett strängare kapitalkrav än vad&lt;br&gt;som följer av kapitaltäckningslagens nuvarande bestämmelser, om institu-&lt;br&gt;ten skall uppmuntras att använda sofistikerade riskvärderingsmodeller.&lt;br&gt;Dessa synpunkter tar inte sikte på de föreslagna nya bestämmelserna i&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen utan på innehållet i de föreskrifter som avses kom-&lt;br&gt;plettera lagen. Vid utformningen av föreskrifterna får, mot bakgrund av&lt;br&gt;vad som tidigare sagts beträffande BaselfÖrslagets roll, övervägas om syn-&lt;br&gt;punkterna kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar anfört att för värdepappersbolag&lt;br&gt;kan andra krav än dem som anges i BaselfÖrslaget komma att gälla för&lt;br&gt;beräkning av kapitalkravet för de aktuella riskerna. Inspektionen pekar på&lt;br&gt;att värdepappersbolagens möjligheter att använda andra modeller för be-&lt;br&gt;räkning av kapitalkravet och rapporteringsfrekvensen för sådana beräk-&lt;br&gt;ningar är beroende av reglerna i kapitalkravsdirektivet. Inspektionen&lt;br&gt;menar att det är angeläget att värdepappersbolagens möjligheter i detta av-&lt;br&gt;seende blir konkurrensneutrala i förhållande till andra värdepappersbolag,&lt;br&gt;främst inom EES. Nuvarande svenska bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;för kreditrisker är, liksom de bestämmelser om kapitaltäckning for&lt;br&gt;marknadsrisker som träder i kraft den 1 januari 1996, enhetliga för samt-&lt;br&gt;liga institut, såväl kreditinstitut som värdepappersbolag. Regeringen anser&lt;br&gt;att det för närvarande inte finns skäl att ändra på detta grundläggande&lt;br&gt;synsätt som också präglar EG-direktivet om kapitalkrav. De nu föreslagna&lt;br&gt;bestämmelserna skall ses som en övergångslösning och frågan om en&lt;br&gt;eventuell framtida åtskillnad i behandlingen av kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag kan, beroende på utfallet av det internationella arbete-&lt;br&gt;tet, komma att tas upp i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna kan medföra ökade informationskrav för&lt;br&gt;de institut som erhåller inspektionens tillstånd att använda egna riskvärde-&lt;br&gt;ringsmodeller. I den mån behov föreligger av att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;en sådan skyldighet får den föreskriftsrätt, som redan finns för Finansin-&lt;br&gt;spektionen i fråga om vilka upplysningar som inspektionen har rätt att&lt;br&gt;kräva om bl.a. institutens verksamhet, anses vara tillräcklig för att ge in-&lt;br&gt;spektionen rätt att även reglera detta tillkommande informationskrav. In-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektionen ges därvid möjlighet att begära den information som är nöd- Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;vändig för att utöva tillsyn och kontroll över att riskvärderingsmodellema&lt;br&gt;uppfyller de ställda kraven samt att beräkningarna är tillförlitliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Justering av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 4 § &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:62&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten enligt 2 kap. 4 § kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen att, med Finansinspektionens medgivande, beräkna kapitalkra-&lt;br&gt;vet för marknadsrisker enbart enligt de kapitaltäckningsregler som&lt;br&gt;gäller för kreditrisker skall inte omfatta valutakursrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 4.6 i kapitalkravsdirekti-&lt;br&gt;vet får behörig myndighet medge kreditinstitut och värdepappersföretag&lt;br&gt;som har en låg omsättning i handelslagret att beräkna kapitalkravet för&lt;br&gt;sådan verksamhet som hänför sig till handelslagret i enlighet med&lt;br&gt;direktivet om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut (89/647/EEG), dvs.&lt;br&gt;enligt reglerna om kapitaltäckning för kreditrisker, i stället för att göra det&lt;br&gt;enligt bilagorna I och II till kapitalkravsdirektivet. I dessa bilagor&lt;br&gt;behandlas kapitalkravet för positionsrisker resp, för avvecklings- och mot-&lt;br&gt;partsrisker samt s.k. andra risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 4 § kapitaltäckningslagen upptar de undantags-&lt;br&gt;möjligheter från reglerna om kapitaltäckning för marknadsrisker som&lt;br&gt;direktivet erbjuder institut med låg omsättning i handelslagret för be-&lt;br&gt;räkning av kapitalkravet för dessa risker. I paragrafen anges att denna&lt;br&gt;möjlighet avser beräkning av kapitalkravet för positionsrisker, av-&lt;br&gt;vecklings- och motpartsrisker, s.k. andra risker samt valutakursrisker i&lt;br&gt;institutets handelslager. Bestämmelsen träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uppmärksammats att den nämnda undantagsbestämmelsen i&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen - i förhållande till regeln i artikel 4.6 i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet - getts ett något för vitt tillämpningsområde. Direktivets&lt;br&gt;regel medger nämligen inte att kapitalkravet för valutakursrisker får&lt;br&gt;beräknas enligt de regler som gäller i fråga om kreditrisker. Detta framgår&lt;br&gt;av att artikel 4.6 inte innehåller någon hänvisning till det avsnitt i&lt;br&gt;direktivet som behandlar valutakursrisker (bilaga III). Av ingressen till&lt;br&gt;direktivet framgår också att kapitaltäckningen för valutakursrisker alltid&lt;br&gt;skall beräknas enligt kapitalkravsdirektivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 4 § kapitaltäckningslagen bör med hänsyn härtill&lt;br&gt;justeras så att den, i likhet med kapitalkravsdirektivet, inte omfattar&lt;br&gt;valutakursrisker. Kapitalkravet för sådana risker skall således beräknas&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 4 kap. 8 §, vilka bygger på de regler som finns&lt;br&gt;i bilaga III till kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Avräkning från kapitalbasen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 2 kap. 7 § kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen om avräkning från kapitalbasen av aktiekapital eller andra&lt;br&gt;tillskott som ett institut (dvs. kreditinstitut och värdepappersbolag)&lt;br&gt;gjort till försäkringsföretag eller företag som driver något slag av&lt;br&gt;finansiell verksamhet skärps. Avräkning från kapitalbasen av sådana&lt;br&gt;tillskott skall göras om institutets ägarandel i ett annat företag&lt;br&gt;överstiger 5 % av kapitalet i det mottagande företaget. Uppgår&lt;br&gt;ägarandelen till högst 5 % skall avräkning göras för tillskott om&lt;br&gt;dessa överstiger 5 % av det egna kapitalet eller de egna fondema i&lt;br&gt;det mottagande företaget eller det sammanlagda bokförda värdet av&lt;br&gt;tillskotten överstiger 10 % av summan av det primära och det&lt;br&gt;supplementära kapitalet hos det tillskjutande institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Den lagtekniska lösningen är dock delvis en annan i promemorie-&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser berör inte förslaget i&lt;br&gt;denna del. Finansinspektionen anser att den föreslagna lydelsen av be-&lt;br&gt;stämmelsen inte innebär en anpassning fullt ut till reglerna i punkterna 12&lt;br&gt;och 13 i artikel 2.1 i direktivet om kapitalbasen i kreditinstitut&lt;br&gt;(89/299/EEG). Enligt inspektionen skall reglerna i punkt 12 i direktivet&lt;br&gt;tolkas så att avräkning från kapitalbasen av tillskott i finansiella företag&lt;br&gt;alltid skall göras i de fall ett institut har en ägarandel i ett annat företag&lt;br&gt;som motsvarar mer än 10 % av det mottagande företagets aktiekapital.&lt;br&gt;Reglerna i punkt 13 innebär enligt inspektionen att i de fall institutets&lt;br&gt;ägarandel motsvarar 10 % eller mindre av det mottagande företagets&lt;br&gt;aktiekapital skall avräkning alltid göras om de sammanlagda tillskotten i&lt;br&gt;företag, i vilka ägarandelen uppgår till högst nämnda procentsats,&lt;br&gt;överstiger 10 % av summan av institutets primära och supplementära&lt;br&gt;kapital. Inspektionen föreslår att avräkning, utöver vad som föreskrivs i&lt;br&gt;kapitalbasdirektivet, skall göras i de fall ett institut har en mindre&lt;br&gt;ägarandel än 5 % eller inte har någon ägarandel alls i det mottagande&lt;br&gt;företaget men har gjort tillskott som överstiger 5 % av det egna kapitalet&lt;br&gt;eller de egna fondema i det mottagande företaget. Slutligen anser&lt;br&gt;inspektionen att storleken av ett instituts andel av röstetalet i förhållande&lt;br&gt;till det totala röstetalet i det företag som mottar tillskott, i frågor om&lt;br&gt;avräkning, bör jämställas med storleken av institutets ägarandel av&lt;br&gt;aktiekapitalet. Svenska Bankföreningen anser att den hittillsvarande&lt;br&gt;utformningen av lagtexten står i bättre överensstämmelse med artikel 2 i&lt;br&gt;kapitalbasdirektivet. Bankföreningen framhåller dock att gränsen för&lt;br&gt;undantag från avräkning i det enskilda fallet, enligt direktivet, endast skall&lt;br&gt;relateras till ägarandel och att lagtexten därför bör ändras i detta&lt;br&gt;avseende. Vidare ifrågasätter föreningen varför gränsen för inträde av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avräkningsskyldigheten skall vara 5 % av det mottagande företagets Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;kapital i stället för den gräns om 10 % som föreskrivs i direktivet.&lt;br&gt;Föreningen ser inte något motiv till denna snävare begränsning och&lt;br&gt;föreslår att gränsen skall sättas till 10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Direktivet om kapitalbasen i kreditins-&lt;br&gt;titut anger bl.a. i artikel 2 vilka poster som skall ingå i kapitalbasens pri-&lt;br&gt;mära och supplementära kapital. Av punkterna 9-13 i denna artikel&lt;br&gt;framgår i vilka fall avräkning skall göras från kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 12 skall avdrag göras för sådana ägarposter i andra&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut som motsvarar mer än 10 % av det&lt;br&gt;mottagande institutets kapital, fordringar med efterställd rätt till betalning&lt;br&gt;och för sådana i artikel 3 i samma direktiv nämnda instrument som ett&lt;br&gt;kreditinstitut innehar hos andra kreditinstitut och finansiella institut, i&lt;br&gt;vilka kreditinstitutet har en ägarandel som i varje enskilt fall motsvarar&lt;br&gt;mer än 10 % av kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 13 skall avdrag göras för sådana ägarposter i andra&lt;br&gt;kreditinstitut och finansiella institut som motsvarar högst 10 % av det&lt;br&gt;mottagande institutets kapital, fordringar med efterställd rätt till betalning&lt;br&gt;samt sådana i artikel 3 nämnda instrument som ett kreditinstitut innehar&lt;br&gt;hos andra kreditinstitut och finansiella institut än dem som avses i punkt&lt;br&gt;12 och som tillsammans överstiger 10 % av det egna institutets kapitalbas&lt;br&gt;beräknad före avdrag för posterna enligt punkterna 12 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser i den svenska lagstiftningen finns i 2 kap.&lt;br&gt;7 § kapitaltäckningslagen. Paragrafen säger att institut (dvs. kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag) från summan av det primära och det supplementä-&lt;br&gt;ra kapitalet skall räkna av det bokförda värdet av vad som har skjutits till&lt;br&gt;som aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet eller något slag av finansiell verksamhet som kräver tillstånd.&lt;br&gt;Avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst 5 % av&lt;br&gt;det mottagande företagets eget kapital eller motsvarande och det samman-&lt;br&gt;lagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger 10 % av det till-&lt;br&gt;skjutande institutets eget kapital eller egna fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1995. Den ersatte då motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser om avräkning från kapitalbasen som fanns i bl.a.&lt;br&gt;2 kap. 9 a § bankrörelselagen (1987:617) och som tillkom i samband med&lt;br&gt;att i huvudsak enhetliga bestämmelser om kapitaltäckning för kreditrisker&lt;br&gt;år 1990 infördes för banker, finansbolag, fondkommissionsbolag, kredit-&lt;br&gt;aktiebolag och hypoteksinstitut. Dessa bestämmelser byggde på av Basel-&lt;br&gt;kommittén för banktillsyn år 1988 presenterade rekommendationer om&lt;br&gt;gemensamma kapitaltäckningsregler för internationellt verksamma banker&lt;br&gt;samt på de förslag till kapitaltäckningsregler som då fanns inom EG. I&lt;br&gt;motiven till de svenska bestämmelserna anfördes att den föreslagna&lt;br&gt;gränsen för när avräkning skulle ske av smärre aktietillskott - 5 % av det&lt;br&gt;mottagande företagets eget kapital eller motsvarande - stämde relativt väl&lt;br&gt;med den gräns som valts inom EG och som satts vid 10 % av företagets&lt;br&gt;på visst sätt beräknade kapital (prop. 1989/90:43 s. 98 och 99).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har uppmärksammats att avräkningsbestämmelsema i 2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitaltäckningslagen i vissa fall inte uppfyller det minimikrav om av-&lt;br&gt;räkning som följer av punkterna 12 och 13 i artikel 2.1 kapitalbas-&lt;br&gt;direktivet. Om tillskotten i andra företag är mindre än 5 % av dessa&lt;br&gt;företags egna kapital men tillsammans överstiger 10 % av kapitalet i det&lt;br&gt;institut som gör tillskotten skall enligt direktivregeln (punkten 13) avdrag&lt;br&gt;göras för dessa tillskott. Enligt den aktuella bestämmelsen i kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen behöver emellertid inget avdrag göras. Detta innebär att&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen i det här avseendet är lindrigare än vad kapitalbas-&lt;br&gt;direktivet tillåter. I kapitaltäckningshänseende är det nämligen en fördel&lt;br&gt;för institutet om det inte behöver räkna av ett tillskott i ett annat företag.&lt;br&gt;En avräkning innebär ju i praktiken att tillskottet måste kapitaltäckas till&lt;br&gt;100 % mot i annat fall betydligt lägre procentsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiven till de gamla bestämmelserna om avräkning från kapital-&lt;br&gt;basen framgår att avsikten med dem var att avräkning skulle göras även&lt;br&gt;för små tillskott som uppgick till högst 5 % av det mottagande företagets&lt;br&gt;eget kapital, nämligen om summan av sådana tillskott uppgick till mer än&lt;br&gt;10 % av institutets eget kapital eller egna fonder (prop. 1989/90:43 s.&lt;br&gt;111). Detta blev dock inte entydigt uttryckt i lagtexten. Bestämmelsen i&lt;br&gt;2 kap. 7 § kapitaltäckningslagen bör därför ändras i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Finansinspektionen framhållit i sitt remissvar bör bestämmelsen i&lt;br&gt;2 kap. 7 § ändras även i andra avseenden för att fullt ut anpassas till&lt;br&gt;punkterna 12 och 13 i kapitalbasdirektivet bl.a. vad gäller att frågan om&lt;br&gt;avräkning i första hand skall relateras till hur stor ägarandel ett institut&lt;br&gt;har i ett annat företag i förhållande till det företagets kapital. Utgångs-&lt;br&gt;punkt vid bedömningen av frågan om avräkning skall göras i det enskilda&lt;br&gt;fallet bör vara om denna ägarandel är större eller mindre än 5 %. Punkt-&lt;br&gt;erna 12 och 13 ställer upp olika förutsättningar för om avräkning skall&lt;br&gt;ske beroende på storleken av ett instituts ägarandel. Dessa förutsättningar&lt;br&gt;bör komma till klart uttryck i paragrafen. Vidare bör, såsom inspektionen&lt;br&gt;förordat, avräkning därutöver ske av tillskott som i det enskilda fallet&lt;br&gt;eller tillsammans överstiger 5 % av det mottagande företagets eget kapital&lt;br&gt;eller egna fonder även i fall då ägarandelen uppgår till högst 5 %. Det&lt;br&gt;senare utgör en skärpning i förhållande till direktivtexten men följer av&lt;br&gt;den nuvarande lydelsen av bestämmelsen i 2 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 7 § kapitaltäckningslagen bör med hänsyn till&lt;br&gt;vad som nu sagts justeras så att den uppfyller avräkningsreglema i&lt;br&gt;punkterna 12 och 13 i artikel 2.1 i kapitalbasdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar föreslagit att med ägarandel bör&lt;br&gt;jämställas ett instituts andel av röstetalet i förhållande till det totala&lt;br&gt;röstetalet i företaget. Förslaget går utöver vad som krävs enligt kapital-&lt;br&gt;basdirektivet och skulle, om det införs, innebära en ytterligare skärpning&lt;br&gt;av nuvarande regler. Eftersom förslaget inte varit föremål för remissbe-&lt;br&gt;handling medför kravet på beredning att en sådan ändring inte kan vidtas&lt;br&gt;i förevarande lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har ifrågasatt varför gränsen för skyldigheten&lt;br&gt;att göra avräkning för tillskott skall vara 5 % av det mottagande&lt;br&gt;företagets egna kapital i stället för den gräns på 10 % som föreskrivs i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalbasdirektivet. Som nämnts sattes gränsen vid 5 % när de gamla Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;bestämmelserna tillkom. Regeringen ser ingen anledning att nu frångå den&lt;br&gt;gränsen, som lämnats oförändrad när bestämmelserna nyligen fördes över&lt;br&gt;till kapitaltäckningslagen. Det kan tilläggas att EG-direktivet uttrycker det&lt;br&gt;minimikrav i fråga om avräkning från kapitalbasen som måste tillämpas&lt;br&gt;i nationell lagstiftning. Det är således förenligt med direktivet att införa&lt;br&gt;ett för instituten strängare krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett par andra justeringar av bestämmelsen i 2 kap. 7 § kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen bör göras i detta sammanhang. Gränsen för det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av tillskotten i andra företag bör inte relateras till institutets &amp;quot;eget&lt;br&gt;kapital eller egna fonder&amp;quot; utan till summan av institutets primära och&lt;br&gt;supplementära kapital. Detta överensstämmer bättre med innehållet i&lt;br&gt;punkten 13 i artikel 2.1 i kapitalbasdirektivet, eftersom 10 %-gränsen där&lt;br&gt;kopplas till institutets kapitalbas beräknad före avdragen enligt punkterna&lt;br&gt;12 och 13 i samma artikel. Enligt punkten 11 i artikel 2.1 skall avdrag&lt;br&gt;göras för reella förluster under löpande räkenskapsår. Innehållet i denna&lt;br&gt;punkt bör föras in i 2 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Undantag från reglerna om begränsning av stora ^P- &lt;sup&gt;1995/96:62&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;exponeringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Exponeringar, som räknats av från ett kredit-&lt;br&gt;instituts eller värdepappersbolags kapitalbas, får undantas vid bestäm-&lt;br&gt;mandet av institutets stora exponeringar. Sådana exponeringar skall&lt;br&gt;undantas från kapitaltäckning för kreditrisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller inte något sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen anför i sitt remissvar att&lt;br&gt;bestämmelserna om stora exponeringar i kapitaltäckningslagen bör&lt;br&gt;kompletteras i fråga om den möjlighet som erbjuds i EG-direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar att från reglerna om begränsning av stora exponeringar&lt;br&gt;undanta poster som täcks av eget kapital. Härigenom kan institut som så&lt;br&gt;önskar från kapitalbasen räkna av poster som ingår i institutets ex-&lt;br&gt;poneringar gentemot en kund eller en grupp av kunder med inbördes&lt;br&gt;anknytning. Inspektionen lämnar i remissvaret förslag på de lagändringar&lt;br&gt;som krävs för ändamålet. Svenska Bankföreningen anser att den möjlighet&lt;br&gt;som ges i direktivet om stora exponeringar att avräkna stora exponeringar&lt;br&gt;mot kapitalbasen bör införas i de svenska lagbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I kapitaltäckningslagen finns bestäm-&lt;br&gt;melser om begränsningar och rapportering av kreditinstituts och värde-&lt;br&gt;pappersbolags stora exponeringar. Lagreglerna, som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995, svarar mot bestämmelserna i EG-direktivet om över-&lt;br&gt;vakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (92/121/EEG).&lt;br&gt;Direktivet föreskriver en skyldighet för kreditinstitut att lämna uppgift om&lt;br&gt;sina exponeringar och att begränsa storleken av sådana exponeringar. En&lt;br&gt;exponering anses stor när den uppgår till 10 % eller mer av institutets&lt;br&gt;kapitalbas. Enligt huvudregeln får värdet av ett instituts exponering&lt;br&gt;gentemot en kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning inte&lt;br&gt;överstiga 25 % av institutets kapitalbas. Ett instituts stora exponeringar&lt;br&gt;får sammanlagt uppgå till högst 800 % av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i direktivet om stora exponeringar kompletteras av be-&lt;br&gt;stämmelser i direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut (93/6/EEG). Genom artikel 5.1 i kapitalkravsdirektivet görs&lt;br&gt;bestämmelserna i direktivet om stora exponeringar tillämpliga även på&lt;br&gt;värdepappersföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med exponering avses enligt definitionen i artikel 1 h i direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar de tillgångsposter och poster utanför balansräkningen&lt;br&gt;som avses i artikel 6 i direktivet 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för&lt;br&gt;kreditinstitut och i bilaga I och III till detta direktiv utan tillämpning av&lt;br&gt;de vikttal eller risknivåer som anges där. Artikel 1 h säger vidare att alla&lt;br&gt;poster som i sin helhet täcks av eget kapital får - efter medgivande av de&lt;br&gt;behöriga myndigheterna - undantas från bestämmelserna om exponeringar&lt;br&gt;under förutsättning att detta egna kapital inte ingår i beräkningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitaltäckningsgraden eller andra beräkningskvoter för övervakning som Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;fastställts i gemenskapslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsstaterna får, enligt bestämmelsen i artikel 4.7 i direktivet om&lt;br&gt;stora exponeringar, helt eller delvis undanta vissa exponeringar från&lt;br&gt;begränsningsreglema i direktivet. Undantagen avser exponeringar för vilka&lt;br&gt;det finns betryggande säkerhet i form av bl.a. garantier eller olika former&lt;br&gt;av värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bestämmelserna som behandlar stora exponeringar finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. kapitaltäckningslagen. De inledande paragraferna innehåller bl.a.&lt;br&gt;regler om begränsning av stora exponeringar samt en definition av be-&lt;br&gt;greppet stor exponering. I 5 kap. 4 § anges poster som inte skall räknas&lt;br&gt;in vid bestämmandet av ett instituts exponeringar. Enligt paragrafens&lt;br&gt;första stycke skall vid bestämmandet av ett instituts exponeringar enligt&lt;br&gt;5 kap. 1 och 3 §§ inte räknas in de poster som anges i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket A 2-6 samma lag, dvs. poster som skall viktas till noll vid kapital-&lt;br&gt;kravsberäkningen. De angivna posterna överensstämmer med de poster&lt;br&gt;som räknas upp i artikel 4.7 a-g i direktivet om stora exponeringar. Rege-&lt;br&gt;ringen får enligt en bestämmelse i tredje stycket föreskriva att även andra&lt;br&gt;poster än dem som anges i första stycket får undantas från tillämpningen&lt;br&gt;av begränsningsreglema om stora exponeringar, om kreditrisken är låg.&lt;br&gt;Enligt motiven till denna bestämmelse tar föreskriftsrätten sikte på övriga&lt;br&gt;i artikel 4.7 i direktivet om stora exponeringar uppräknade poster med låg&lt;br&gt;kreditrisk. I motiven refereras vidare den del av bestämmelsen i artikel 1&lt;br&gt;h i direktivet som säger att alla poster som i sin helhet täcks av eget&lt;br&gt;kapital med de behöriga myndigheternas medgivande får undantas från&lt;br&gt;begränsningsreglema om stora exponeringar under förutsättning att detta&lt;br&gt;egna kapital inte ingår i beräkningen av kapitaltäckningsgraden eller andra&lt;br&gt;beräkningskvoter för övervakning som fastställts i gemenskapslag-&lt;br&gt;stiftningen (prop. 1994/95:50 s. 315).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i 7 kap. 18 § andra stycket kapitaltäckningslagen&lt;br&gt;får regeringen överlåta sin föreskriftsrätt till Finansinspektionen. Vidare&lt;br&gt;finns i 7 kap. 17 § 6 ett bemyndigande för regeringen eller, efter vidare-&lt;br&gt;delegation, Finansinspektionen att meddela föreskrifter om hur expone-&lt;br&gt;ringarna skall värderas vid beräkningen av ett instituts exponeringar enligt&lt;br&gt;5 kap. 1 och 3 §§. Efter delegation har Finansinspektionen utfärdat&lt;br&gt;föreskrifter och allmänna råd om stora exponeringar (FFFS 1994:44). I&lt;br&gt;föreskrifterna behandlas i 5 § exponeringar som inte skall rapporteras.&lt;br&gt;Bland dessa anges poster som i sin helhet skall räknas av från institutets&lt;br&gt;primära och supplementära kapital enligt 2 kap. 7 § kapitaltäckningslagen&lt;br&gt;och enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om rapporte-&lt;br&gt;ring av uppgifter om beräkning av kapitalbas och kapitalkrav för kredit-&lt;br&gt;risker (FFFS 1994:43). Vidare anges poster som inte skall räknas in enligt&lt;br&gt;5 kap. 4 § samma lag med visst angivet undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom Finansinspektionen påtalat bör vissa kompletteringar göras i&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen för att bereda svenska institut tillfälle att fullt ut&lt;br&gt;kunna använda sig av den möjlighet som artikel 1 h i direktivet erbjuder&lt;br&gt;vad gäller att vid beräkningen av institutets exponeringar undanta poster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som täcks av eget kapital. I Finansinspektionens tidigare beskrivna Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;föreskrifter sägs bl.a. att från begränsningsreglema om stora exponeringar&lt;br&gt;skall undantas poster som i sin helhet skall räknas av från institutets&lt;br&gt;primära och supplementära kapital i enlighet med 2 kap. 7 § kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen. Sådana poster skall inte heller rapporteras till inspektionen.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 7 § har beskrivits närmare under avsnitt 6.&lt;br&gt;Någon bestämmelse som svarar mot innehållet i inspektionens föreskrifter&lt;br&gt;finns emellertid inte i kapitaltäckningslagens regler om begränsning av&lt;br&gt;stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står svenska kreditinstitut och värdepappersbolag fritt att även göra&lt;br&gt;andra avräkningar från kapitalbasen än dem som anges i 2 kap. 7 §.&lt;br&gt;Enligt 5 kap. 4 § tredje stycket får regeringen föreskriva att även andra&lt;br&gt;poster än dem som anges i första stycket samma paragraf får undantas&lt;br&gt;från reglerna om begränsning av stora exponeringar. Såsom framgått ovan&lt;br&gt;har regeringen i samband med tillkomsten av den bestämmelsen uttalat att&lt;br&gt;här avses bl.a. sådana poster som täcks av eget kapital enligt de villkor&lt;br&gt;som anges i artikel 1 h i direktivet om stora exponeringar. Omfattningen&lt;br&gt;av det bemyndigande som getts regeringen i tredje stycket att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter synes emellertid vara otillräcklig för att rätt kunna genomföra&lt;br&gt;den aktuella direktivbestämmelsen. För att tydliggöra för instituten att&lt;br&gt;endast sådana exponeringar som i sin helhet räknats av från kapitalbasen&lt;br&gt;- även om någon skyldighet till avräkning inte finns i kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen - kan komma i fråga bör bestämmelsen i 5 kap. 4 § tredje stycket&lt;br&gt;därför kompletteras så att denna förutsättning kommer till klart uttryck i&lt;br&gt;lagtexten. Härigenom uppnås i detta avseende full överensstämmelse med&lt;br&gt;bestämmelsen i artikel 1 h i direktivet om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom undantagsmöjligheten i tredje stycket omfattas av regeringens&lt;br&gt;eller, efter vidaredelegation, Finansinspektionens föreskriftsrätt, finns&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning inte skäl att låta varje enskilt avräkningsfall&lt;br&gt;bli föremål för Finansinspektionens prövning och medgivande. Den&lt;br&gt;föreslagna ändringen skapar i stället förutsättningar för regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen att i föreskriftsform göra det möjligt för institut, som&lt;br&gt;räknat av exponeringar från kapitalbasen, att vid bestämmandet av&lt;br&gt;institutets exponeringar inte behöva räkna med sådana poster som i sin&lt;br&gt;helhet täckts av eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydliggöra att kapitalbasens sammansättning påverkas även i de&lt;br&gt;fall ett institut väljer att undanta vissa poster från begränsningsreglema&lt;br&gt;om stora exponeringar med stöd av den föreslagna kompletteringen i 5&lt;br&gt;kap. 4 § bör ett tillägg göras till bestämmelsen i 2 kap. 6 §, vars första&lt;br&gt;stycke beskriver kapitalbasens sammansättning. Enligt denna bestämmelse&lt;br&gt;utgörs kapitalbasen av summan av primärt och supplementärt kapital efter&lt;br&gt;avräkning enligt 2 kap. 7 §. Genom tillägget görs klart att kapitalbasens&lt;br&gt;storlek även kan minska till följd av att ett institut väljer att - efter&lt;br&gt;motsvarande avräkning från kapitalbasen - undanta vissa poster från&lt;br&gt;beräkningen av stora exponeringar enligt 5 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de nu föreslagna justeringarna bör en ändring göras&lt;br&gt;även i bestämmelserna om beräkning av kapitalkravet för kreditrisker i 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1 § kapitaltäckningslagen. Enligt huvudregeln i första stycket skall Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;kapitalkravet för kreditrisker bestämmas i förhållande till ett företags&lt;br&gt;tillgångar och åtaganden som inte ingår i handelslagret. I paragrafens&lt;br&gt;första stycke delas dessa tillgångar och åtaganden in i olika riskviktnings-&lt;br&gt;grupper. I andra stycket behandlas fordringar som skall undantas från&lt;br&gt;kapitaltäckning. För att undvika att sådana exponeringar som räknats av&lt;br&gt;från kapitalbasen blir föremål för kapitaltäckning för kreditrisker bör&lt;br&gt;bestämmelsen i andra stycket - på det sätt som Finansinspektionen fram-&lt;br&gt;hållit - kompletteras så att kapitaltäckning inte krävs för exponeringar&lt;br&gt;som undantagits från begränsningsreglema om stora exponeringar och från&lt;br&gt;beräkningen av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Utvidgning av kravet på system för övervakning &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:62&lt;br&gt;och kontroll av ränterisker&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha&lt;br&gt;system för övervakning och kontroll av - förutom marknadsrisker&lt;br&gt;och stora exponeringar - ränterisker i hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kapitalkravsdirektivet föreskriver i&lt;br&gt;artikel 4.4 att institut (kreditinstitut och värdepappersföretag) som&lt;br&gt;omfattas av direktivet skall inrätta övervaknings- och kontrollsystem för&lt;br&gt;ränterisken i institutets hela verksamhet och att dessa system skall över-&lt;br&gt;vakas av behörig myndighet. I ingressen till direktivet sägs att tillgäng-&lt;br&gt;ligheten i alla institut till system för intern övervakning och styrning av&lt;br&gt;ränterisknivåer avseende hela verksamheten är särskilt viktig för att mini-&lt;br&gt;mera sådana risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 10 § kapitaltäckningslagen innehåller bestämmelser om övervak-&lt;br&gt;nings- och kontrollsystem som skall finnas i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag samt i det företag i en finansiell företagsgrupp som skall&lt;br&gt;upprätta gruppbaserad redovisning. Betryggande sådana system skall&lt;br&gt;finnas för registrering och klassificering av kreditrisker, för övervakning&lt;br&gt;och kontroll av marknadsrisker och stora exponeringar i verksamheten&lt;br&gt;samt för en fortlöpande beräkning av finansiella positioner. Bestämmelsen&lt;br&gt;bygger på regler i kapitalkravsdirektivet (bl.a. artikel 4.4), direktivet&lt;br&gt;92/121/EEG om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora expone-&lt;br&gt;ringar och direktivet 92/30/EEG om gruppbaserad tillsyn över kredit-&lt;br&gt;institut (se prop. 1994/95:50 s. 325). Bestämmelsen trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995 såvitt avser kreditrisker, stora exponeringar och grupp-&lt;br&gt;baserad redovisning. I fråga om marknadsrisker sker ikraftträdandet den&lt;br&gt;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsrisker avses i kapitaltäckningslagen - med undantag för&lt;br&gt;valutakursrisker som omfattar ett instituts hela verksamhet - bara sådana&lt;br&gt;risker som är hänförliga till handelslagret, t.ex. positionsrisker för&lt;br&gt;ränteanknutna finansiella instrument (4 kap. 2 §). Som nämnts föreskrivs&lt;br&gt;i artikel 4.4 i kapitalkravsdirektivet att övervakning- och kontrollsystem&lt;br&gt;skall finnas för ränterisken i ett instituts hela verksamhet. Eftersom&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. 10 § kapitaltäckningslagen kräver system för&lt;br&gt;övervakning och kontrollsystem av marknadsrisker, dvs. enbart sådant&lt;br&gt;som är hänförligt till handelslagret, uppfylls inte kravet i direktivets&lt;br&gt;artikel 4.4. fullt ut. Därför bör ett tillägg göras i lagbestämmelsen som&lt;br&gt;innebär att sådana system skall finnas inte bara för ränterisken i ett&lt;br&gt;instituts handelslager utan i hela dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Finansiella företagsgrupper&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansinspektionen får vidgade möjligheter att&lt;br&gt;medge att ett - i en finansiell företagsgrupp ingående - anknutet&lt;br&gt;företag som det finns ägarintresse i konsolideras enligt klyvnings-&lt;br&gt;metoden eller kapitalandelsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får möjlighet att medge att alla typer av dotter-&lt;br&gt;företag eller företag som det finns ägarintresse i undantas från sam-&lt;br&gt;manställningen och utelämnas från den gruppbaserade redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller inte något sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen anser att bestämmelserna om&lt;br&gt;finansiella företagsgrupper bör ändras så att anknutna företag alltid skall&lt;br&gt;konsolideras. Vidare anför inspektionen att det bör införas regler som gör&lt;br&gt;det möjligt för inspektionen att medge konsolidering genom klyvnings-&lt;br&gt;eller kapitalandelsmetoden i ytterligare fall och att medge undantag från&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning i flera fall än de som nu anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har&lt;br&gt;beretts tillfälle att yttra sig över de förslag som här tas upp med&lt;br&gt;utgångspunkt i Finansinspektionens remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: EG-direktivet om gruppbaserad tillsyn&lt;br&gt;över kreditinstitut (92/30/EEG) har införlivats genom bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag (prop. 1994/95:50, bet.&lt;br&gt;1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknutna företag i en finansiell företagsgrupp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 1 och 2 §§ kapitaltäckningslagen har införts ett nytt begrepp,&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp (prop. 1994/95:50 s. 248 och 249). När en sådan&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp föreligger skall även ett s.k. anknutet företag ingå&lt;br&gt;(se 6 kap. 1 § andra stycket resp. 2 § andra stycket). Med anknutet&lt;br&gt;företag förstås enligt 1 kap. 1 § 9 kapitaltäckningslagen ett svenskt eller&lt;br&gt;utländskt företag vars huvudsakliga verksamhet består i att äga eller&lt;br&gt;förvalta fast egendom, tillhandahålla datatjänster eller bedriva annan&lt;br&gt;liknande verksamhet som har samband med ett eller flera kreditinstituts,&lt;br&gt;värdepappersbolags eller motsvarande utländska företags huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet. Det förutsätts således att det redan föreligger en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp för att ett anknutet företag skall kunna ingå i gruppen. En&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp kan med andra ord inte bestå av enbart ett&lt;br&gt;finansiellt företag och ett anknutet företag. Bestämmelserna i kapitaltäck-&lt;br&gt;ningslagen motsvaras av artikel 5.5 i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissvar anfört att bestämmelserna i&lt;br&gt;6 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket bör ändras så att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsgrupp skall föreligga redan om ett dotterföretag är ett anknutet Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;företag. Enligt inspektionen finns inga skäl för att undanta ett anknutet&lt;br&gt;företag från tillsynen på gruppnivå enbart av det skälet att en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp av annan anledning inte föreligger. Finansinspektionen&lt;br&gt;menar att den eventuella skärpning som en sådan bestämmelse kan&lt;br&gt;komma att medföra såvitt avser kapitalbasens storlek på gruppnivå,&lt;br&gt;uppvägs av att inspektionens tillsyn över den finansiella företagsgruppen&lt;br&gt;underlättas. Ändringen torde inte heller, enligt inspektionen, medföra att&lt;br&gt;konkurrensförmågan hos svenska institut i förhållande till motsvarande&lt;br&gt;utländska företag försämras i någon avgörande utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens förslag går i denna del utöver vad som krävs enligt&lt;br&gt;direktivet. Av ingressen till direktivet framgår emellertid att med-&lt;br&gt;lemsländerna kan tillämpa lämpliga metoder för tillsyn över företags-&lt;br&gt;grupper som har en struktur som inte omfattas av direktivet. Det är&lt;br&gt;således i och för sig möjligt att införa en regel med den innebörd&lt;br&gt;inspektionen föreslår. Förslaget skulle, om det införs, innebära en&lt;br&gt;skärpning av nuvarande regler. Eftersom förslaget inte varit föremål för&lt;br&gt;remissbehandling medför kravet på beredning att en sådan ändring inte&lt;br&gt;kan tas upp i det förevarande lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsolidering av anknutna företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i 6 kap. 6 § kapitaltäckningslagen skall vid upp-&lt;br&gt;rättandet av gruppbaserad redovisning för en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;fullständig konsolidering ske av alla företag som ingår i den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppen. Detta medför att anknutna företag som är dotterföretag&lt;br&gt;eller som det finns ägarintresse i (jfr 1 kap. 1 § 10) och som skall ingå&lt;br&gt;i en finansiell företagsgrupp enligt 6 kap. 1 § andra stycket skall&lt;br&gt;konsolideras fullständigt. Undantag görs enligt 6 kap. 7 § i den angivna&lt;br&gt;lagen för ägarintressen i s.k. samriskföretag (jfr 6 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;2) där konsolideringen skall ske med användande av klyvningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att en finansiell företagsgrupp föreligger enligt 6&lt;br&gt;kap. 2 § kapitaltäckningslagen får Finansinspektionen enligt 6 kap. 8 §&lt;br&gt;samma lag medge att konsolidering sker enligt klyvnings- eller kapitalan-&lt;br&gt;delsmetoden. Om ett anknutet företag ingår i en finansiell företagsgrupp&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 § andra stycket får således inspektionen medge att&lt;br&gt;företaget inte behöver konsolideras fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har i sitt remissyttrande anfört att 6 kap. 8 §&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen bör ändras så att inspektionen ges möjlighet att&lt;br&gt;medge att konsolidering av ägarintressen i anknutna företag får ske med&lt;br&gt;användande av klyvnings- eller kapitalandelsmetoden även i de fall ett&lt;br&gt;sådant företag ingår i en finansiell företagsgrupp enligt 6 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av Finansinspektionen föreslagna ändringen kan inte anses strida&lt;br&gt;mot direktivet om gruppbaserad tillsyn (jfr artikel 5.5). Ändringen är&lt;br&gt;närmast till fördel för instituten. Regeringen finner att ändringen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiverad att göra. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 8 § kapitaltäckningslagen bör således ändras så att ägarintressen&lt;br&gt;i anknutna företag kan konsolideras fullständigt eller, efter Finansin-&lt;br&gt;spektionens medgivande, med användande av klyvningsmetoden eller&lt;br&gt;kapitalandelsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från gruppbaserad tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 3.3 i direktivet om gruppbaserad tillsyn får ett kreditinstitut,&lt;br&gt;ett finansiellt institut eller ett anknutet företag undantas från reglerna om&lt;br&gt;gruppbaserad tillsyn när institutet eller företaget är ett dotterföretag eller&lt;br&gt;ett företag i vilket ägarintresse innehas under vissa angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Undantagen avser bl.a. sådana fall då det föreligger rättsliga&lt;br&gt;hinder mot att få information om ett institut eller ett företag eller då detta&lt;br&gt;är av mindre betydelse med hänsyn till syftet med tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 8 § kapitaltäckningslagen får Finansinspektionen medge&lt;br&gt;att ett dotterföretag eller ett ägarintresse i ett samriskföretag får undantas&lt;br&gt;från sammanställning eller utelämnas från gruppbaserad redovisning, om&lt;br&gt;förutsättningar motsvarande dem som anges i direktivet föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att bestämmelsen bör ändras för att möjliggöra&lt;br&gt;för inspektionen att medge undantag även för andra ägarintressen än&lt;br&gt;ägarintressen i samriskföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom bestämmelsen i kapitaltäckningslagen har utformats innebär den&lt;br&gt;att ett anknutet företag kan undantas från den gruppbaserade tillsynen om&lt;br&gt;det är ett dotterföretag men däremot inte om det är ett företag som det&lt;br&gt;finns ägarintresse i. Av förarbetena till lagen framgår emellertid att&lt;br&gt;avsikten varit att möjligheterna till undantag skall gälla både för&lt;br&gt;dotterföretag och för företag vari ägarintresse föreligger (prop. 1994/95:50&lt;br&gt;s. 257). 7 kap. 8 § kapitaltäckningslagen bör därför ändras så att&lt;br&gt;Finansinspektionen kan medge undantag beträffande alla dotterföretag och&lt;br&gt;alla företag som det föreligger ägarintresse i, om någon av de förut-&lt;br&gt;sättningar som anges i paragrafen är för handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ändringar i flaggningsbestämmelsema&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En lättnad i bestämmelserna om offent-&lt;br&gt;liggörande av ändringar i större aktieinnehav i noterade bolag (de s.k.&lt;br&gt;flaggningsbestämmelsema) införs för dotterföretag i en koncern. Om&lt;br&gt;flaggningsskyldighet föreligger för ett dotterföretag men skyldigheten&lt;br&gt;fullgörs av moderföretaget inom koncernen skall dotterföretaget inte&lt;br&gt;behöva anmäla förvärvet eller överlåtelsen. Bestämmelsen är&lt;br&gt;tillämplig även när “moderföretaget” är en fysisk person eller en&lt;br&gt;annan juridisk person än ett svenskt bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare görs ändringar i de bestämmelser som innebär att aktier&lt;br&gt;som ägs av andra skall läggas samman med förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens egna vid bestämmandet av om flaggningsskyldighet&lt;br&gt;föreligger. Ändringarna är delvis redaktionella men innebär även en&lt;br&gt;anpassning till den nya koncemdefinition i aktiebolagslagen som&lt;br&gt;regeringen föreslagit i prop. 1995/96:10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag vad&lt;br&gt;gäller undantaget från flaggningsskyldighet för dotterföretag. Dessutom&lt;br&gt;föreslås att föreskrifterna om koncerner i sammanläggningsreglema och&lt;br&gt;den hänvisning som där görs till aktiebolagslagens koncemdefinition ut-&lt;br&gt;går. I stället innebär förslaget att aktier som innehas av företag som&lt;br&gt;kontrolleras av förvärvaren eller överlåtaren skall räknas som förvärvarens&lt;br&gt;eller överlåtarens egna vid tillämpning av flaggningsreglema. Vidare&lt;br&gt;föreslås en legaldefinition på vad som skall förstås med kontrollerat&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen och, i viss mån, Stockholms Fondbörs Aktiebolag anser att&lt;br&gt;flaggningsreglema bör ändras också på så sätt att den som flaggar i&lt;br&gt;enlighet med de rekommendationer som ges ut av Näringslivets Börskom-&lt;br&gt;mitté (NBK) skall anses ha uppfyllt lagens krav på offentliggörande av&lt;br&gt;aktieinnehav. Vidare ifrågasätter Sveriges Aktiesparares Riksförbund att&lt;br&gt;koncemdefinitionen ersätts med begreppet kontrollerat företag. Före-&lt;br&gt;ningen Auktoriserade Revisorer (FAR) framför liknande synpunkter och&lt;br&gt;anser att hänvisning i stället bör ske till den koncemdefinition som&lt;br&gt;regeringen föreslagit i prop. 1995/96:10 Års- och koncernredovisning.&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Näringslivets Börskommitté avstyrker att&lt;br&gt;hänvisningen till koncerner ersätts med en hänvisning till ägarkontrollera-&lt;br&gt;de företag. De menar därvid bl.a. att hänvisningen till aktier som innehas&lt;br&gt;av kontrollerade företag innebär en lindring jämfört med nuvarande ord-&lt;br&gt;ning. Lindringen består i att ett moderföretags aktieinnehav enligt för-&lt;br&gt;slaget inte skall beaktas när ett dotterföretag förvärvar eller överlåter&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om offentliggörande av&lt;br&gt;ändringar i större aktieinnehav i noterade bolag, s.k. flaggningsregler,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infördes den 1 januari 1993 i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;finansiella instrument. De nya bestämmelserna innebar att reglerna i EG-&lt;br&gt;direktivet om sådana uppgifter som skall offentliggöras vid förvärv eller&lt;br&gt;avyttring av ett större innehav i ett börsnoterat bolag (88/627/EEG; det&lt;br&gt;s.k. flaggningsdirektivet) fördes in i den svenska lagstiftningen. Några&lt;br&gt;smärre justeringar av flaggningsbestämmelsema gjordes ett år senare, när&lt;br&gt;EES-avtalet trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flaggningsbestämmelsema i lagen om handel med finansiella instrument&lt;br&gt;innebär i korthet följande. Fysiska och juridiska personer som förvärvar&lt;br&gt;eller överlåter aktier i ett svenskt aktiebolag som har gett ut aktier som&lt;br&gt;är inregistrerade vid en börs inom EES eller som, utan att vara in-&lt;br&gt;registrerade, är noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats i&lt;br&gt;Sverige är skyldiga att inom sju dagar anmäla överlåtelsen eller förvärvet&lt;br&gt;till bolaget och berörd börs eller marknadsplats. Om aktierna är inregistre-&lt;br&gt;rade vid utländsk börs, skall anmälningsskyldigheten i stället för till&lt;br&gt;börsen fullgöras till Finansinspektionen. Anmälningsskyldighet inträder&lt;br&gt;endast när vissa angivna gränsvärden passeras i förhållande till röstetalet&lt;br&gt;för samtliga aktier i bolaget. Förändringen skall därefter inom nio dagar&lt;br&gt;offentliggöras av börsen, den auktoriserade marknadsplatsen eller Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Om så inte sker åligger det bolaget att offentliggöra affären.&lt;br&gt;I vissa situationer likställs aktier som innehas av annan med förvärvarens&lt;br&gt;eller överlåtarens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av lagen finns en kompletterande självreglering i form av en&lt;br&gt;rekommendation rörande offentliggörande vid förvärv och överlåtelser av&lt;br&gt;aktier m.m. Rekommendationen, som ges ut av Näringslivets Börs-&lt;br&gt;kommitté (NBK.) sedan början av 1980-talet, utgör en del av det kontrakt&lt;br&gt;som ingås mellan Stockholms Fondbörs Aktiebolag och de bolag som har&lt;br&gt;sina aktier inregistrerade eller noterade vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 i flaggningsdirektivet skall den som förvärvar eller&lt;br&gt;avyttrar större innehav vara befriad från anmälningsskyldigheten i vissa&lt;br&gt;fall. Artikeln gäller för företag inom sådana företagsgrupper som enligt&lt;br&gt;EG:s sjunde bolagsrättsliga direktiv (83/349/EEG) skall upprätta en&lt;br&gt;sammanställd redovisning. Innebörden av artikeln är att det räcker om&lt;br&gt;moderföretaget till det företag som har gjort affären lämnar uppgift om&lt;br&gt;förändringen, även om flaggningsskyldigheten i och för sig ankommer på&lt;br&gt;dotterföretaget. Om moderföretaget i sin tur är ett dotterföretag räcker det&lt;br&gt;om anmälan görs av dess moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte någon koncemdefinition i det sjunde bolagsrättsliga&lt;br&gt;direktivet. I stället sker en avgränsning av vilka företagsgrupper som skall&lt;br&gt;vara skyldiga att lämna en sammanställd redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagslagens koncemdefinition skiljer sig delvis från definitionen&lt;br&gt;av redovisningsskyldig företagsgrupp i det sjunde bolagsrättsliga direkti-&lt;br&gt;vet. Bland annat innebär direktivets bestämmelser att en sådan företags-&lt;br&gt;grupp föreligger även när flera oberoende ägarföretag träffar avtal om att&lt;br&gt;genom samordnat utövande av rösträtten inta en långsiktig gemensam&lt;br&gt;hållning i fråga om bolagets förvaltning. Vidare omfattas de fall där ägar-&lt;br&gt;företaget genom föreskrift i dotterföretagets bolagsordning eller genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal med dotterföretaget tillförsäkras ett bestämmande inflytande över Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;dess verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1995/96:10 Års- och koncernredovisning före-&lt;br&gt;slagit att den svenska koncemdefinitionen anpassas till EG:s regler, när-&lt;br&gt;mare bestämt den avgränsning av vilka företagsgrupper som är skyldiga&lt;br&gt;att lämna en sådan sammanställd redovisning som anges i det sjunde&lt;br&gt;bolagsrättsliga direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet bakom flaggningsdirektivet är att öka genomlysningen av&lt;br&gt;ägarförhållandena i börsnoterade bolag. Artikel 6 skall ses mot bakgrund&lt;br&gt;av att moderföretag inom koncerner i vissa situationer kan tänkas fullgöra&lt;br&gt;anmälningsskyldighet som egentligen ankommer på ett dotterföretag. Ett&lt;br&gt;krav på att även dotterföretaget i sådana situationer skall ge in en anmälan&lt;br&gt;skulle leda till ett onödigt dubbelarbete. I sådana fall skall det enligt&lt;br&gt;direktivet räcka om moderföretaget, eller om detta i sin tur är ett&lt;br&gt;dotterföretag, dess moderföretag gör en anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk lag bör anpassas så att överensstämmelse uppnås med undan-&lt;br&gt;taget i artikel 6 i flaggningsdirektivet. Undantaget gäller enligt direktivet&lt;br&gt;endast sådana företagsgrupper som enligt det sjunde bolagsrättsliga direk-&lt;br&gt;tivet omfattas av skyldighet att upprätta en sammanställd redovisning. Det&lt;br&gt;finns emellertid inte anledning att inskränka tillämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melsen endast till de fall där moderföretaget är ett svenskt aktiebolag.&lt;br&gt;Skälen för undantaget gör sig lika starkt gällande oavsett i vilket land&lt;br&gt;företagen inom företagsgruppen har sina bolagsrättsliga hemvist. Detta&lt;br&gt;gäller även om hela företagsgruppen hör hemma i annat land än Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument anges ett antal&lt;br&gt;situationer där annans aktieinnehav skall likställas med förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens eget vid tillämpningen av bestämmelserna om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet. En sådan situation är då aktier innehas av företag inom samma&lt;br&gt;koncern. Koncernbegreppet är därvid, enligt hänvisning i andra stycket,&lt;br&gt;detsamma som i 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385). Hänvisningen&lt;br&gt;till aktiebolagslagens koncemdefinition innebär, vad gäller företag som är&lt;br&gt;moderbolag inom koncernen, att endast svenska aktiebolag omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i flaggningsdirektivet anges ett antal situationer där annans aktie-&lt;br&gt;innehav skall likställas med förvärvarens eller överlåtarens. Artikel 7&lt;br&gt;föreskriver bl.a. att sådan sammanläggning skall ske beträffande rösträtt&lt;br&gt;som innehas av ett företag som står under ägarkontroll av den an-&lt;br&gt;mälningspliktiga fysiska eller juridiska personen. Vad som avses med&lt;br&gt;ägarkontrollerat företag framgår av artikel 8.1. Där sägs att ett ägarkon-&lt;br&gt;trollerat företag är ett företag i vilket en fysisk eller juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. innehar en majoritet av de röster som tillkommer aktieägare eller&lt;br&gt;delägare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. har rätt att utse eller avsätta en majoritet av befattningshavarna i&lt;br&gt;förvaltnings-, lednings- och kontrollorganen och samtidigt är aktieägare&lt;br&gt;eller delägare i företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. är aktieägare eller delägare och på grund av avtal med andra aktie-&lt;br&gt;ägare eller delägare i företaget ensam disponerar en majoritet av röste-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8.2 skall även sådan rösträtt m.m. som andra kontrollerade&lt;br&gt;företag har beaktas vid bedömningen av om ägarkontroll föreligger. Om&lt;br&gt;således en fysisk person tillsammans med ett ägarkontrollerat företag&lt;br&gt;innehar en majoritet av rösterna i ett företag, skall även det senare&lt;br&gt;företaget anses vara ägarkontrollerat av den fysiska personen. Vidare skall&lt;br&gt;sådan rösträtt m.m. som tillkommer annan som handlar i eget namn men&lt;br&gt;för moderföretagets eller något annat ägarkontrollerat företags räkning&lt;br&gt;medräknas. Detta innebär att även ägarinflytande som utövas via bulvaner&lt;br&gt;skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna övervägas att i enlighet med vad som sägs i pro-&lt;br&gt;memorian ersätta hänvisningen till koncemfÖrhållanden i 4 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 1 lagen om handel med finansiella instrument med en regel som&lt;br&gt;närmare anknyter till flaggningsdirektivets bestämmelser om ägarkontrol-&lt;br&gt;lerade företag. Att märka är emellertid att en sådan ordning skulle&lt;br&gt;innebära en lindring i flaggningsskyldigheten jämfört med vad som gäller&lt;br&gt;för närvarande. Flaggningsdirektivets reglering innebär nämligen att ett&lt;br&gt;moderföretags aktieinnehav inte skall beaktas när ett dotterföretag&lt;br&gt;förvärvar eller överlåter aktier i samma bolag. En sådan regel kan vara&lt;br&gt;motiverad om moderföretaget i en sådan situation är skyldigt att anmäla&lt;br&gt;dotterföretagets aktieaffär. Enligt svensk lag är emellertid endast&lt;br&gt;dotterföretaget anmälningsskyldigt i nu nämnda fall. Tillämpade på&lt;br&gt;svenska förhållanden skulle därför flaggningsdirektivets regler om&lt;br&gt;ägarkontrollerade företag kunna leda till att en transaktion inte offent-&lt;br&gt;liggörs trots att företagsgruppens samlade innehav passerar någon av de&lt;br&gt;i lagen angivna gränserna. Denna brist har under remissbehandlingen&lt;br&gt;påpekats av Sveriges Industriförbund och Näringslivets Börskommitté.&lt;br&gt;Regeringen ansluter sig till dessa synpunkter och anser därför att&lt;br&gt;hänvisningen till koncerner bör behållas i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts har regeringen nyligen i en proposition föreslagit ändringar&lt;br&gt;i aktiebolagslagens koncemdefinition. Ändringarna innebär i korthet att&lt;br&gt;sådana företagsgrupper som enligt det sjunde bolagsrättsliga direktivet är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta en sammanställd redovisning utgör en koncern. Den&lt;br&gt;nya koncemdefinitionen täcker in alla sådana situationer där ett företag&lt;br&gt;enligt definitionen i flaggningsdirektivet är att anse som ägarkontrollerat.&lt;br&gt;Om således ett företag med tillämpning av bestämmelserna i flaggnings-&lt;br&gt;direktivet skulle vara att anse som ägarkontrollerat skall också en koncern&lt;br&gt;anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att i 4 kap. 2 § andra stycket lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument hänvisa till den nya koncemdefinitionen i aktiebolagslagen&lt;br&gt;uppnås således överensstämmelse med vad som sägs i flaggningsdirektivet&lt;br&gt;om ägarkontrollerade företag. För att även andra situationer än de där&lt;br&gt;moderföretaget är ett svenskt aktiebolag skall täckas in bör emellertid i&lt;br&gt;förtydligande syfte anges att moderföretaget i flaggningssammanhang&lt;br&gt;även kan vara en fysisk person eller en annan juridisk person än ett&lt;br&gt;svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser menar att lagens flaggningsföreskrifter och den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekommendation som ges ut av Näringslivets Börskommitté bör anpassas Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;till varandra. Även om rekommendationen som regel uppställer strängare&lt;br&gt;krav finns det situationer där anmälningsskyldighet måste fullgöras enligt&lt;br&gt;båda regelsystemen. Enligt remissinstanserna leder detta till omotiverade&lt;br&gt;administrativa svårigheter för främst de börsbolag som enligt fondbörsens&lt;br&gt;inregistreringskontrakt är skyldiga att följa rekommendationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i och för sig viss förståelse för de synpunkter som i&lt;br&gt;denna del har framförts från remisshåll. För att en sådan anpassning skall&lt;br&gt;kunna ske krävs emellertid en mer omfattande översyn av lagbestämmel-&lt;br&gt;serna om flaggning. Någon ändring kan därför inte göras i detta samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här föreslagna ändringarna i kapitaltäckningsreglema vad gäller egna&lt;br&gt;riskvärderingsmodeller, förutsätter att instituten, för att kunna använda de&lt;br&gt;alternativa beräkningsmetoder som dessa regler erbjuder, antingen redan&lt;br&gt;har installerat eller kommer att införa avancerade riskvärderingssystem av&lt;br&gt;en annan karaktär än de riskhanteringssystem som behövs för att hantera&lt;br&gt;de metoder som anvisas i direktivet 93/6/EEG om kapitalkrav för&lt;br&gt;värdepappersföretag och kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska institut som är verksamma på de internationella finansiella&lt;br&gt;marknaderna har redan utvecklat eller påbörjat utvecklingen av egna mo-&lt;br&gt;deller för hantering och kontroll av marknadsrisker. De institut som ännu&lt;br&gt;inte har utvecklat egna riskmodeller har möjlighet att antingen investera&lt;br&gt;i en ny teknik för beräkning av kapitalkravet enligt riskvärderingsmodeller&lt;br&gt;eller tillämpa de metoder som nu anges i kapitaltäckningslagen. Vid&lt;br&gt;tillämpning av riskvärderingsmodeller kommer installation av ny teknik&lt;br&gt;att medföra en hög initialkostnad för instituten. Samtidigt kommer&lt;br&gt;institutens interna hantering och kontroll av de risker som de är utsatta för&lt;br&gt;i sin dagliga verksamhet att förbättras med den nya tekniken. Detta leder&lt;br&gt;till att marknadsaktörernas förtroende ökar, vilket är väsentligt för institut&lt;br&gt;som agerar i en marknad präglad av konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Finansinspektionens del kommer ändringarna i lagstiftningen att&lt;br&gt;innebära bl.a. följande. Inledningsvis kommer visst föreskriftsarbete att bli&lt;br&gt;nödvändigt. Ändringarna kommer även att innebära att inspektionen&lt;br&gt;åläggs att pröva och behandla ansökningar från instituten om tillstånd att&lt;br&gt;få använda egna beräkningsmetoder. Kostnaden för detta arbete bör,&lt;br&gt;liksom andra tillståndsärenden som inspektionen handlägger, finansieras&lt;br&gt;genom att en särskild avgift tas ut av de sökande instituten. Avgiftens&lt;br&gt;storlek bestäms i enlighet med lämplig avgiftsklass i avgiftsförordningen.&lt;br&gt;Avgiftsinkomsterna tas upp på inkomsttitel på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den löpande tillsynen innebär förslaget att en mer krävande&lt;br&gt;uppgift läggs på inspektionen, eftersom det torde vara mer komplicerat att&lt;br&gt;övervaka och följa upp institutens tillämpning av egna beräkningsmetoder&lt;br&gt;jämfört med om de standardiserade metoder som kapitaltäckningslagen&lt;br&gt;anvisar används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att inspektionen skall genomgå&lt;br&gt;fördjupad anslagsprövning inför perioden 1997-1999. Regeringen har för&lt;br&gt;avsikt att i en sådan prövning långsiktigt analysera ambitionsnivå och&lt;br&gt;resursbehov för den finansiella tillsynen. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;i frågan om utökat anslag behövs för inspektionen med anledning av de&lt;br&gt;förändringar som här föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora expo-&lt;br&gt;neringar för kreditinstitut och värdepappersbolag har delvis trätt i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1995. Det gäller bl.a. bestämmelserna om beräkning av&lt;br&gt;kapitalbasen, kapitaltäckning för kreditrisker samt om stora exponeringar.&lt;br&gt;Bestämmelserna om kapitaltäckning för marknadsrisker träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som nu föreslås berör både bestämmelser som har trätt i&lt;br&gt;kraft och sådana som träder i kraft först vid det kommande årsskiftet.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;br&gt;Även de föreslagna ändringarna i lagen om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument bör träda i kraft den dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå överensstämmelse med bestämmelsen i artikel 4.6 i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet, begränsas institutens möjligheter att beräkna kapitalkravet&lt;br&gt;med avseende på marknadsrisker enbart enligt de kapitaltäckningsregler&lt;br&gt;som gäller för kreditrisker till att gälla positionsrisker, avvecklings- och&lt;br&gt;motpartsrisker samt s.k. andra risker i ett instituts handelslager. Kapital-&lt;br&gt;kravet för ett instituts valutakursrisker i hela verksamheten skall beräknas&lt;br&gt;uteslutande enligt reglerna i 4 kap. 8 § kapitaltäckningslagen som bygger&lt;br&gt;på bestämmelserna i bilaga III till kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har en mindre justering av texten gjorts genom att orden&lt;br&gt;oreglerade fordringar ersatts med endast ordet fordringar. Avsikten med&lt;br&gt;denna ändring är inte att uppnå en förändring i sak. Uttrycket oreglerade&lt;br&gt;fordringar har befunnits något vilseledande eftersom med fordringar här&lt;br&gt;endast avses sådana som ännu inte betalats, oberoende av om fristen&lt;br&gt;härför har löpt ut eller gäldenären enligt avtal har viss tid på sig att&lt;br&gt;betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen lämnas en beskrivning av kapitalbasens sammansättning. I&lt;br&gt;första stycket anges att kapitalbasen utgörs av summan av primärt och&lt;br&gt;supplementärt kapital efter avräkning enligt 7 §, dvs. för bl.a. vissa&lt;br&gt;tillskott i företag som bedriver finansieringsverksamhet. Här har lagts till&lt;br&gt;en hänvisning till bestämmelserna om undantag från begränsningsreglema&lt;br&gt;om stora exponeringar i 5 kap. 4 § tredje stycket 2, enligt vilken&lt;br&gt;regeringen får föreskriva att poster som räknats av från ett instituts&lt;br&gt;kapitalbas inte skall räknas in vid bestämmandet av ett instituts stora&lt;br&gt;exponeringar. Detta innebär att ett institut vid bestämmandet av kapital-&lt;br&gt;basen alltid måste beakta sådana poster som undantagits från tillämp-&lt;br&gt;ningen av begränsningsreglema om stora exponeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 17 § 1 samt 3 § förordningen (1994:2024) om kapitaltäck-&lt;br&gt;ning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag följer&lt;br&gt;att närmare föreskrifter om hur kapitalbasen skall beräknas enligt 2 kap.&lt;br&gt;6 och 7 §§ meddelas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har vissa redaktionella ändringar gjorts genom att paragrafen&lt;br&gt;delats upp i flera stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya första stycket har gjorts ett tillägg som innebär att avräkning&lt;br&gt;skall göras för förluster uppkomna under löpande räkenskapsår. Denna&lt;br&gt;bestämmelse svarar mot punkten 11 i artikel 2.1 i direktivet om kapital-&lt;br&gt;basen i kreditinstitut (89/299/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket motsvarar första meningen i nuvarande 2 kap. 7&lt;br&gt;§. Paragrafen har i det nya tredje stycket ändrats för att anpassas till&lt;br&gt;innehållet i punkterna 12 och 13 i artikel 2.1 i kapitalbasdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelserna om beräkning av kapitalkravet för&lt;br&gt;kreditrisker. Paragrafens andra stycke behandlar fordringar som skall&lt;br&gt;undantas från kapitaltäckning. Bestämmelsen har kompletterats med så-&lt;br&gt;dana fordringar som enligt regeringens eller, efter vidaredelegation,&lt;br&gt;Finansinspektionens föreskrifter får undantas vid beräkningen av ett&lt;br&gt;instituts exponeringar enligt 5 kap. 4 § tredje stycket 2 och som i sin&lt;br&gt;helhet täcks av eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, öppnar en möjlighet för instituten att, efter särskild&lt;br&gt;prövning och medgivande av Finansinspektionen, såsom ett komplement&lt;br&gt;till de metoder som kapitalkravsdirektivet erbjuder och som föreskrivs i&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen, använda egna metoder för att dagligen beräkna&lt;br&gt;kapitalkravet för positionsrisker i handelslagret och för valutakursrisker&lt;br&gt;i hela verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i allmänmotiveringen (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke behandlas sådana poster som inte skall räknas&lt;br&gt;in vid bestämmandet av ett instituts exponeringar. I tredje stycket anges&lt;br&gt;att regeringen får föreskriva att även andra poster än dem som anges i&lt;br&gt;paragrafens första stycke får undantas från tillämpningen av begränsnings-&lt;br&gt;reglema om stora exponeringar. För att göra anpassningen till artikel 1 h&lt;br&gt;i direktivet om stora exponeringar tydligare har ett tillägg gjorts för&lt;br&gt;fordringar som i sin helhet täcks av eget kapital, dvs. som har räknats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från institutets kapitalbas såväl på grund av en bestämmelse i 2 kap. 7 § Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;som utan föreskrift i kapitaltäckningslagen. Vidare har i samma stycke&lt;br&gt;gjorts en redaktionell ändring i form av en punktindelning för att&lt;br&gt;tydliggöra att fråga är om två olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att Finansinspektionen har möjlighet att medge&lt;br&gt;att alla anknutna företag som det finns ägarintresse i kan konsolideras&lt;br&gt;enligt klyvningsmetoden eller kapitalandelsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att Finansinspektionen har möjlighet att medge&lt;br&gt;undantag från sammanställningen och utelämnande i den gruppbaserade&lt;br&gt;redovisningen för alla typer av dotterföretag eller företag som det finns&lt;br&gt;ägarintresse i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts ett tillägg för att bestämmelsen bättre skall över-&lt;br&gt;ensstämma med artikel 4.4 i kapitalkravsdirektivet. Tillägget innebär att&lt;br&gt;instituten åläggs att inrätta betryggande övervaknings- och kontrollsystem&lt;br&gt;för ränterisken i institutets hela verksamhet, inte bara i handelslagret som&lt;br&gt;den nuvarande lydelsen anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har vidare gjorts en redaktionell justering vad gäller&lt;br&gt;punkt- och styckeindelning samt vissa språkliga ändringar. Slutligen har&lt;br&gt;den nya punkten 2 ändrats på så sätt att bestämningen av marknadsrisker&lt;br&gt;och stora exponeringar till institutets verksamhet tagits bort. Eftersom det&lt;br&gt;av den förevarande lagen framgår att marknadsrisker beräknas i ett insti-&lt;br&gt;tuts handelslager och att stora exponeringar gäller ett instituts hela verk-&lt;br&gt;samhet avses därmed ingen saklig förändring utan endast en förenkling av&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är delvis redaktionell. Genom ändringen i&lt;br&gt;fjärde punkten klargörs att även sådan rösträtt som på grund av skriftligt&lt;br&gt;avtal tillkommer ett dotterföretag till den som förvärvat eller överlåtit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier skall beaktas vid bedömningen av frågan om anmälningsskyldighet Prop. 1995/96:62&lt;br&gt;föreligger. Ändringen innebär en anpassning till de krav som uppställs i&lt;br&gt;flaggningsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är delvis föranledd av regeringens förslag&lt;br&gt;att den nuvarande koncemdefinitionen i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;skall ersättas med en definition som närmare ansluter till sådana företags-&lt;br&gt;grupper som enligt det sjunde bolagsrättsliga direktivet är skyldiga att&lt;br&gt;upprätta en sammanställd redovisning (se prop. 1995/96:10). Hän-&lt;br&gt;visningen innebär att samtliga aktier som innehas av företag inom en&lt;br&gt;sådan koncern skall ses som en enhet vid bedömningen av om flaggnings-&lt;br&gt;skyldighet föreligger för något av företagen inom koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flaggningsreglema gäller generellt för samtliga fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer. Enligt förslaget till ny koncemdefinition i aktiebolagslagen kan&lt;br&gt;emellertid ett moderföretag endast utgöras av ett svenskt aktiebolag. I&lt;br&gt;andra stycket har därför i klargörande syfte angetts att koncemdefini-&lt;br&gt;tionen i flaggningssammanhang även skall vara tillämplig när moderföre-&lt;br&gt;taget är en fysisk person eller en annan juridisk person än ett svenskt&lt;br&gt;aktiebolag. Detta innebär bl.a. att även utländska rättssubjekt kan vara&lt;br&gt;moderföretag vid tillämpning av flaggningsreglema. Något behov av en&lt;br&gt;precisering när det gäller dotterföretag finns inte, eftersom alla juridiska&lt;br&gt;personer, oavsett nationalitet, kan vara dotterföretag enligt koncemdefini-&lt;br&gt;tionen i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 1 kap. 6 § aktiebolagslagen innebär till att börja med&lt;br&gt;att även aktieinnehav som innehas av den som handlar i eget namn men&lt;br&gt;för en annan fysisk eller juridisk persons räkning skall beaktas vid&lt;br&gt;bedömningen av om en koncern föreligger. En liknande regel finns i&lt;br&gt;punkten 2 i första stycket. Att märka är emellertid att den bestämmelsen&lt;br&gt;avser de sammanläggningsregler som gäller för bedömningen av om&lt;br&gt;anmälningsskyldighet föreligger. Den föreskrift om bulvaner som föreslås&lt;br&gt;införd genom 1 kap. 6 § första stycket aktiebolagslagen gäller frågan om&lt;br&gt;när en koncern skall anses föreligga. Hänvisningen får i flaggnings-&lt;br&gt;sammanhang betydelse i den situation där ett företag är att anse som&lt;br&gt;dotterföretag med stöd av nämnda regel i aktiebolagslagen och dotter-&lt;br&gt;företaget förvärvar eller överlåter aktier i sådan omfattning att, om&lt;br&gt;sammanläggning sker med de aktier som innehas av andra företag inom&lt;br&gt;koncernen, något av gränsvärdena för anmälningsskyldighet passeras. För&lt;br&gt;närvarande föreligger inte flaggningsskyldighet i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 1 kap. 6 § aktiebolagslagen innebär att det totala anta-&lt;br&gt;let röster för samtliga andelar i det ägda företaget skall minskas med anta-&lt;br&gt;let röster för aktier eller andelar som innehas på angivet sätt när det&lt;br&gt;prövas om det föreligger ett koncemförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Ändringen är föranledd av artikel 6 i flaggningsdirek-&lt;br&gt;tivet. Artikeln utgör ett undantag från den flaggningsskyldighet som i&lt;br&gt;övrigt följer av direktivet. Om flaggningsskyldighet inträder för ett&lt;br&gt;företag som ingår i en sådan företagsgrupp som enligt det sjunde&lt;br&gt;bolagsrättsliga direktivet är skyldig att upprätta en sammanställd&lt;br&gt;redovisning, behöver företaget inte anmäla förändringen om anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten i stället fullgörs av moderföretaget, eller om detta i sin tur&lt;br&gt;är ett dotterföretag, dess moderföretag. En förutsättning för att en sådan&lt;br&gt;befrielse skall inträda är givetvis att företaget - eller dess moderföretag&lt;br&gt;- faktiskt anmäler affären på föreskrivet sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om att införa en ny koncemdefinition innebär bl.a.&lt;br&gt;att aktiebolagslagens koncemdefinition ersätts med en definition som&lt;br&gt;täcker de företagsgrupper som enligt det sjunde bolagsrättsliga direktivet&lt;br&gt;är skyldiga att lämna en sammanställd redovisning. Enligt den nya kon-&lt;br&gt;cemdefinitionen i aktiebolagslagen måste moderföretaget i en koncern&lt;br&gt;vara ett svenskt aktiebolag. I det avseendet innebär således den nya kon-&lt;br&gt;cemdefinitionen ingen skillnad mot vad som gäller för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsbestämmelsen är tillämplig på en vidare krets än på sådana&lt;br&gt;juridiska personer som omfattas av aktiebolagslagens koncemdefinition.&lt;br&gt;Bestämmelsen är således tillämplig även i de fall där moderföretaget är&lt;br&gt;en fysisk person eller en annan juridisk person än ett sådant aktiebolag&lt;br&gt;som kan vara moderbolag enligt aktiebolagslagens koncemdefinition.&lt;br&gt;Vidare kan ett moderföretag, oavsett om detta är en fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person, vara utländskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade lagförslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 och 7 §§ och 7 kap. 10 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 9 §, samt&lt;br&gt;närmast före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap.&lt;br&gt;2-7 §§ och för valutakursrisker&lt;br&gt;enligt 4 kap. 8 § som hänför sig till&lt;br&gt;det handelslager som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § beräkna kapitalkravet enligt 2&lt;br&gt;§, om summan av marknadsvärdet&lt;br&gt;av positionerna i handelslagret och&lt;br&gt;oreglerade fordringar hänförliga till&lt;br&gt;dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap.&lt;br&gt;2-7 §§ beräkna kapitalkravet enligt&lt;br&gt;2 §, om summan av marknads-&lt;br&gt;värdet av positionerna i handels-&lt;br&gt;lagret och oreglerade fordringar&lt;br&gt;hänförliga till dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. normalt inte överstiger 5 % av summan av institutets totala&lt;br&gt;balansomslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner ecu,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala&lt;br&gt;balansomslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen och inte&lt;br&gt;heller överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det primära kapitalet skall&lt;br&gt;institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse (inkråmsgood-&lt;br&gt;will), som redovisas i institutet.&lt;br&gt;Från summan av det primära och&lt;br&gt;det supplementära kapitalet enligt&lt;br&gt;6 § andra-fjärde styckena skall&lt;br&gt;institutet räkna av det bokförda&lt;br&gt;värdet av vad som har skjutits till&lt;br&gt;som aktiekapital eller i annan form&lt;br&gt;i ett företag som driver försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet eller något slag av&lt;br&gt;finansiell verksamhet som kräver&lt;br&gt;tillstånd. Någon avräkning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det primära kapitalet skall&lt;br&gt;institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse inkråmsgood-&lt;br&gt;will), som redovisas i institutet.&lt;br&gt;Från summan av det primära och&lt;br&gt;det supplementära kapitalet enligt&lt;br&gt;6 § andra-fjärde styckena skall&lt;br&gt;institutet räkna av det bokförda&lt;br&gt;värdet av vad som har skjutits till&lt;br&gt;som aktiekapital eller i annan form&lt;br&gt;i ett företag som driver försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet eller något slag av&lt;br&gt;finansiell verksamhet som kräver&lt;br&gt;tillstånd. Någon avräkning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte göras om tillskottet&lt;br&gt;uppgår till högst 5 % av företagets&lt;br&gt;eget kapital eller motsvarande och&lt;br&gt;det sammanlagda bokförda värdet&lt;br&gt;av sådana tillskott inte överstiger&lt;br&gt;10 % av institutets eget kapital&lt;br&gt;eller egna fonder. Avräkning skall&lt;br&gt;inte heller göras for tillskott som&lt;br&gt;belöper på företag som omfattas av&lt;br&gt;gruppbaserad redovisning enligt&lt;br&gt;6 kap. genom fullständig konsoli-&lt;br&gt;dering eller genom en klyvnings-&lt;br&gt;metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte göras om tillskottet&lt;br&gt;uppgår till högst 5 % av företagets&lt;br&gt;eget kapital eller motsvarande eller&lt;br&gt;det sammanlagda bokförda värdet&lt;br&gt;av sådana tillskott inte överstiger&lt;br&gt;10 % av summan av institutets&lt;br&gt;primära och supplementära kapital.&lt;br&gt;Avräkning skall inte heller göras&lt;br&gt;för tillskott som belöper på företag&lt;br&gt;som omfattas av gruppbaserad&lt;br&gt;redovisning enligt 6 kap. genom&lt;br&gt;fullständig konsolidering eller&lt;br&gt;genom en klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan beräkningsmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge ett&lt;br&gt;institut att vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalkravet för sådana marknads-&lt;br&gt;risker som avses i 2-4 §§ samt 8 §,&lt;br&gt;använda annan metod än som där&lt;br&gt;anges, om denna metod uppfyller&lt;br&gt;de särskilda krav som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och det företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som enligt&lt;br&gt;6 § skall upprätta den gruppbasera-&lt;br&gt;de redovisningen skall ha betrygg-&lt;br&gt;ande system för registrering och&lt;br&gt;klassificering av kreditrisker, för&lt;br&gt;övervakning och kontroll av&lt;br&gt;marknadsrisker och stora exponer-&lt;br&gt;ingar i verksamheten samt för&lt;br&gt;beräkning av institutets eller den&lt;br&gt;finansiella företagsgruppens finan-&lt;br&gt;siella positioner vid varje tidpunkt.&lt;br&gt;Ett institut och alla företag i en fi-&lt;br&gt;nansiell företagsgrupp skall vidare&lt;br&gt;ha sådana förvaltnings- och redo-&lt;br&gt;visningsrutiner som säkerställer en&lt;br&gt;effektiv kontroll av att bestämmel-&lt;br&gt;serna om kapitalkrav för kreditris-&lt;br&gt;ker och marknadsrisker samt stora&lt;br&gt;exponeringar och gruppbaserad re-&lt;br&gt;dovisning i denna lag efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och det företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som enligt&lt;br&gt;6 § skall upprätta den gruppbasera-&lt;br&gt;de redovisningen skall ha betrygg-&lt;br&gt;ande system för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering och klassificering&lt;br&gt;av kreditrisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övervakning och kontroll av&lt;br&gt;marknadsrisker och stora&lt;br&gt;exponeringar samt av ränterisker i&lt;br&gt;hela verksamheten, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beräkning av institutets eller&lt;br&gt;den finansiella företagsgruppens&lt;br&gt;finansiella positioner vid varje&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsrutiner som säkerstäl ler&lt;br&gt;en effektiv kontroll av att&lt;br&gt;bestämmelserna om kapitalkrav för&lt;br&gt;kreditrisker och marknadsrisker&lt;br&gt;samt stora exponeringar och grupp-&lt;br&gt;baserad redovisning i denna lag&lt;br&gt;efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 2 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall&lt;br&gt;följande aktier likställas med&lt;br&gt;förvärvarens eller överlåtarens&lt;br&gt;egna, nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag inom samma koncern&lt;br&gt;som förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall&lt;br&gt;följande aktier räknas som&lt;br&gt;förvärvarens eller överlåtarens&lt;br&gt;egna, nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag som kontrolleras av&lt;br&gt;förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som innehar aktier i bolaget för förvärvarens eller överlåtarens&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som med förvärvaren eller överlåtaren har träffat skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en&lt;br&gt;långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den, för vilkens aktier förvärvaren eller överlåtaren har fått eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att få utöva rösträtten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. make eller sambo till förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omyndiga barn som står under förvärvarens eller överlåtarens&lt;br&gt;vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i denna para-&lt;br&gt;graf vad som anges i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag som kontrolleras&lt;br&gt;avses i denna paragraf ett företag&lt;br&gt;i vilket förvärvaren eller över-&lt;br&gt;låtaren, ensam eller tillsammans&lt;br&gt;med annat företag som är&lt;br&gt;kontrollerat på samma sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. innehar en majoritet av de&lt;br&gt;röster som tillkommer aktieägare&lt;br&gt;eller delägare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. har rätt att utse eller avsätta&lt;br&gt;en majoritet av befattningshavarna&lt;br&gt;i förvaltnings-, lednings- och&lt;br&gt;kontrollorganen och samtidigt är&lt;br&gt;aktieägare eller delägare i före-&lt;br&gt;taget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. är aktieägare eller delägare&lt;br&gt;och på grund av avtal med andra&lt;br&gt;aktieägare eller delägare i före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\Senaste lydelse 1994:803.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taget disponerar en majoritet av&lt;br&gt;röstetalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra stycket&lt;br&gt;skall även beaktas rättigheter som&lt;br&gt;tillkommer den som handlar i eget&lt;br&gt;namn men för förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens räkning eller ett ägar-&lt;br&gt;kontrollerat företags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som ingår i en sådan före-&lt;br&gt;tagsgrupp som avses i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:000) är&lt;br&gt;befriadefrån anmälningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 1 § om anmälan görs av&lt;br&gt;moderföretaget eller, om detta i sin&lt;br&gt;tur är ett dotterföretag, av dess&lt;br&gt;eget moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapitaltäckning&lt;br&gt;och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 4 och 7 §§ och 7 kap. 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 9 §, samt närmast&lt;br&gt;före 4 kap. 9 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap.&lt;br&gt;2-7 §§ och för valutakursrisker&lt;br&gt;enligt 4 kap. 8 § som hänför sig till&lt;br&gt;det handelslager som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 § beräkna kapitalkravet enligt 2&lt;br&gt;§, om summan av marknadsvärdet&lt;br&gt;av positionerna i handelslagret och&lt;br&gt;oreglerade fordringar hänförliga till&lt;br&gt;dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut får, efter medgivande av&lt;br&gt;Finansinspektionen, för sådana&lt;br&gt;marknadsrisker som avses i 4 kap.&lt;br&gt;2-7 §§ beräkna kapitalkravet enligt&lt;br&gt;2 §, om summan av marknadsvär-&lt;br&gt;det av positionerna i handelslagret&lt;br&gt;och oreglerade fordringar hänför-&lt;br&gt;liga till dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. normalt inte överstiger 5 % av summan av institutets totala balan-&lt;br&gt;somslutning och totala åtaganden utanför balansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. normalt inte överstiger ett belopp som motsvarar 15 miljoner ecu, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte vid något tillfälle överstiger 6 % av institutets totala balansomslut-&lt;br&gt;ning och totala åtaganden utanför balansräkningen och inte heller&lt;br&gt;överstiger ett belopp som motsvarar 20 miljoner ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det primära kapitalet skall&lt;br&gt;institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse (inkråmsgood-&lt;br&gt;will), som redovisas i institutet.&lt;br&gt;Från summan av det primära och&lt;br&gt;det supplementära kapitalet enligt 6&lt;br&gt;§ andra-fjärde styckena skall in-&lt;br&gt;stitutet räkna av det bokförda vär-&lt;br&gt;det av vad som har skjutits till som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det primära kapitalet skall&lt;br&gt;institutet räkna av övervärden vid&lt;br&gt;förvärv av rörelse (inkråmsgood-&lt;br&gt;will), som redovisas i institutet.&lt;br&gt;Från summan av det primära och&lt;br&gt;det supplementära kapitalet enligt 6&lt;br&gt;§ andra-fjärde styckena skall in-&lt;br&gt;stitutet räkna av det bokförda vär-&lt;br&gt;det av vad som har skjutits till som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiekapital eller i annan form i ett&lt;br&gt;företag som driver försäkringsverk-&lt;br&gt;samhet eller något slag av finans-&lt;br&gt;iell verksamhet som kräver till-&lt;br&gt;stånd. Någon avräkning skall dock&lt;br&gt;inte göras om tillskottet uppgår till&lt;br&gt;högst 5 % av företagets eget kapi-&lt;br&gt;tal eller motsvarande och det sam-&lt;br&gt;manlagda bokförda värdet av såda-&lt;br&gt;na tillskott inte överstiger 10 % av&lt;br&gt;institutets eget kapital eller egna&lt;br&gt;fonder. Avräkning skall inte heller&lt;br&gt;göras för tillskott som belöper på&lt;br&gt;företag som omfattas av gruppbase-&lt;br&gt;rad redovisning enligt 6 kap. ge-&lt;br&gt;nom fullständig konsolidering eller&lt;br&gt;genom en klyvningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiekapital eller i annan form i ett&lt;br&gt;företag som driver försäkringsverk-&lt;br&gt;samhet eller något slag av finans-&lt;br&gt;iell verksamhet som kräver till-&lt;br&gt;stånd. Någon avräkning skall dock&lt;br&gt;inte göras om tillskottet uppgår till&lt;br&gt;högst 5 % av företagets eget kapi-&lt;br&gt;tal eller motsvarande eller det sam-&lt;br&gt;manlagda bokförda värdet av såda-&lt;br&gt;na tillskott inte överstiger 10 % av&lt;br&gt;summan av institutets primära och&lt;br&gt;supplementära kapital. Avräkning&lt;br&gt;skall inte heller göras för tillskott&lt;br&gt;som belöper på företag som omfat-&lt;br&gt;tas av gruppbaserad redovisning&lt;br&gt;enligt 6 kap. genom fullständig&lt;br&gt;konsolidering eller genom en klyv-&lt;br&gt;ningsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan beräkningsmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge ett&lt;br&gt;institut att vid beräkning av kapi-&lt;br&gt;talkravet för sådana marknadsris-&lt;br&gt;ker som avses i 2-4 §§ samt 8 §,&lt;br&gt;använda annan metod än som där&lt;br&gt;anges, om denna metod uppfyller&lt;br&gt;de särskilda krav som regeringen&lt;br&gt;föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och det företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som enligt&lt;br&gt;6 § skall upprätta den gruppbasera-&lt;br&gt;de redovisningen skall ha betryg-&lt;br&gt;gande system för registrering och&lt;br&gt;klassificering av kreditrisker, för&lt;br&gt;övervakning och kontroll av mar-&lt;br&gt;knadsrisker och stora exponeringar&lt;br&gt;i verksamheten samt för beräkning&lt;br&gt;av institutets eller den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppens finansiella posi-&lt;br&gt;tioner vid varje tidpunkt. Ett in-&lt;br&gt;stitut och alla företag i en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp skall vidare ha såda-&lt;br&gt;na förvaltnings- och redovisnings-&lt;br&gt;rutiner som säkerställer en effektiv&lt;br&gt;kontroll av att bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditrisker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och det företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp som enligt&lt;br&gt;6 § skall upprätta den gruppbasera-&lt;br&gt;de redovisningen skall ha betryg-&lt;br&gt;gande system för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering och klassificering av&lt;br&gt;kreditrisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övervakning och kontroll av&lt;br&gt;marknadsrisker och stora expone-&lt;br&gt;ringar samt av ränterisker i hela&lt;br&gt;verksamheten, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beräkning av institutets eller den&lt;br&gt;finansiella företagsgruppens finans-&lt;br&gt;iella positioner vid varje tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i verksamheten samt för beräkning&lt;br&gt;av institutets eller den finansiella&lt;br&gt;företagsgruppens finansiella posi-&lt;br&gt;tioner vid varje tidpunkt. Ett in-&lt;br&gt;stitut och alla företag i en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp skall vidare ha såda-&lt;br&gt;na förvaltnings- och redovisnings-&lt;br&gt;rutiner som säkerställer en effektiv&lt;br&gt;kontroll av att bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitalkrav för kreditrisker och&lt;br&gt;marknadsrisker samt stora expone-&lt;br&gt;ringar och gruppbaserad redovis-&lt;br&gt;ning i denna lag efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. övervakning och kontroll av&lt;br&gt;marknadsrisker och stora expone-&lt;br&gt;ringar samt av ränterisker i hela&lt;br&gt;verksamheten, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beräkning av institutets eller den&lt;br&gt;finansiella företagsgruppens finans-&lt;br&gt;iella positioner vid varje tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut och alla företag i en&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp skall vidare&lt;br&gt;ha sådana förvaltnings- och redo-&lt;br&gt;visningsrutiner som säkerställer en&lt;br&gt;effektiv kontroll av att bestämmel-&lt;br&gt;serna om kapitalkrav for kredit-&lt;br&gt;risker och marknadsrisker samt&lt;br&gt;stora exponeringar och gruppbase-&lt;br&gt;rad redovisning i denna lag efter-&lt;br&gt;levs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 4 kap. 2 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall följan-&lt;br&gt;de aktier likställas med fÖrvärva-&lt;br&gt;rens eller överlåtarens egna, näm-&lt;br&gt;ligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag inom samma koncern&lt;br&gt;som förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som innehar aktier i bolaget&lt;br&gt;eller överlåtarens räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 1 § skall följan-&lt;br&gt;de aktier räknas som förvärvarens&lt;br&gt;eller överlåtarens egna, nämligen&lt;br&gt;sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företag som kontrolleras av&lt;br&gt;förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för förvärvarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som med förvärvaren eller överlåtaren har träffat skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse att genom samordnat utövande av rösträtten inta en&lt;br&gt;långsiktig gemensam hållning i fråga om bolagets förvaltning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den, för vilkens aktier förvärvaren eller överlåtaren har fått eller&lt;br&gt;kommer att få utöva rösträtten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. make eller sambo till förvärvaren eller överlåtaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omyndiga barn som står under förvärvarens eller överlåtarens vårdnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med koncern avses i denna para-&lt;br&gt;graf vad som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:-&lt;br&gt;1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med företag som kontrolleras avses&lt;br&gt;i denna paragraf ett företag i vilket&lt;br&gt;förvärvaren eller överlåtaren, en-&lt;br&gt;sam eller tillsammans med annat&lt;br&gt;företag som är kontrollerat på&lt;br&gt;samma sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. innehar en majoritet av de röster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1994:803.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tillkommer aktieägare eller&lt;br&gt;delägare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. har rätt att utse eller avsätta en&lt;br&gt;majoritet av befattningshavarna i&lt;br&gt;förvaltnings-, lednings- och kon-&lt;br&gt;trollorganen och samtidigt är aktie-&lt;br&gt;ägare eller delägare i företaget,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. är aktieägare eller delägare och&lt;br&gt;på grund av avtal med andra aktie-&lt;br&gt;ägare eller delägare i företaget&lt;br&gt;disponerar en majoritet av röste-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra stycket&lt;br&gt;skall även beaktas rättigheter som&lt;br&gt;tillkommer den som handlar i eget&lt;br&gt;namn men för förvärvarens eller&lt;br&gt;överlåtarens räkning eller ett ägar-&lt;br&gt;kontrollerat företags räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som ingår i en sådan före-&lt;br&gt;tagsgrupp som avses i l kap. 4 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:000) är&lt;br&gt;befriade från anmälningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 1 § om anmälan görs av&lt;br&gt;moderföretaget eller, om detta i sin&lt;br&gt;tur är ett dotterföretag, av dess&lt;br&gt;eget moderföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, justitierådet Gertrud&lt;br&gt;Lennander, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 september 1995 (Finansdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag samt lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna&lt;br&gt;Charlotte Wedberg och Mats Beckman samt kammarrättsassessorn&lt;br&gt;Anders Cedhagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;60&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:62&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:62 Ändringar i kapitaltäcknings-&lt;br&gt;reglema m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;61&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som&lt;br&gt;inför, ändrar,&lt;br&gt;upphäver eller upp-&lt;br&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;br&gt;eller införlivar&lt;br&gt;EG-regler med&lt;br&gt;svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instru-&lt;br&gt;ment&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4, 6 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §§, 3 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 9 §, 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §, 6 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 och 2a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0030, 392L0121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0006, 389L0299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388L0627&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall (med vissa redak- tionella ändringar)</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:45:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0362</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:45:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:NU8</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01NU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:62&lt;br/&gt;
Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:62 Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Goës  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:62&lt;br/&gt;
Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:62 Ändringar i kapitaltäckningsreglerna m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Goës  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>