<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2238323</hangar_id>
 <dok_id>GJ0361</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>61</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:61</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>61</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:15</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Former för verksamhet som är beroende avstatligt stöd, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0361/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0361</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0361</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:61&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0361/prop_199596__61-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0361/prop_199596__61-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Former för verksamhet som är beroende av&lt;br&gt;statligt stöd, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att när staten tillsammans med en annan part&lt;br&gt;engagerar sig i verksamhet som är beroende av statligt stöd skall det ske&lt;br&gt;främst genom att ett aktiebolag eller en ideell förening bildas. Dessa&lt;br&gt;verksamhetsformer fyller enligt regeringens uppfattning även de behov&lt;br&gt;som kommuner och landsting har av privaträttsliga former för denna typ&lt;br&gt;av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220) om ändring m.m. av ett stiftelseförordnande skall börja&lt;br&gt;tillämpas på stiftelser bildade av offentliga rättssubjekt den 1 januari&lt;br&gt;1997, dvs. ett år senare än vad som har bestämts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en utvidgning av undantaget från stiftelselagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde i fråga om viss kyrklig egendom av stiftelsekaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut....................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av stiftelselagen (1994:1220) ............. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ..................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Privaträttslig form för anslagsberoende verksamhet ..... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningen av 6 kap. stiftelselagen avseende stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildade av offentliga rättssubjekt.................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Stiftelser med kyrklig anknytning som&amp;nbsp;undantas från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelselagens tillämpningsområde................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Kostnader ................................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Författningskommentar ........................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet Former för statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet (SOU 1994:147)..................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslaget i betänkandet Former för&amp;nbsp;statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet (SOU 1994:147)..................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslaget i Kammarkollegiets framställan.......... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 oktober 1995 &amp;nbsp;............................... 30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221)&lt;br&gt;om införande av stiftelselagen (1994:1220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner regeringens förslag om verksamhetsformer för statlig&lt;br&gt;verksamhet (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) &lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:61&lt;br&gt;om införande av stiftelselagen (1994:1220)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen (1994:1220) och denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 6 kap. stiftelse-&lt;br&gt;lagen skall dock tillämpas först&lt;br&gt;från och med den 1 januari 1997&lt;br&gt;på stiftelser som har bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;kyrkling kommun. För sådana stif-&lt;br&gt;telser skall bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 § denna lag gälla stiftelse-&lt;br&gt;förordnanden för stiftelser som har&lt;br&gt;bildats före den 1 januari 1997,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 11 § denna lag gälla för före-&lt;br&gt;skrifter som har fastställts före den&lt;br&gt;1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmögenhetsbildningar som enligt 3 § skall anses som stiftelser&lt;br&gt;enligt stiftelselagen (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1994:1220) med&lt;br&gt;de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För församlingskyrkor och domkyr-&lt;br&gt;kor av stiftelsekaraktär gäller en-&lt;br&gt;dast bestämmelser i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan egendom som avses i 38&lt;br&gt;kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §&lt;br&gt;samt 41 kap. 1, 23 och 24 §§ kyr-&lt;br&gt;kolagen (1992:300) och som är av&lt;br&gt;stiftelsekaraktär gäller endast be-&lt;br&gt;stämmelserna i 1 kap. 4 § stiftelse-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Staten använder for sin verksamhet inte bara myndigheter utan även andra&lt;br&gt;organisationsformer, t. ex. enskilda rättssubjekt. Ett direkt rättsligt stöd&lt;br&gt;för användningen av andra organ än myndigheter infördes genom 1975&lt;br&gt;års regeringsform (jfr 11 kap. 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseformen har använts flitigt bl. a. på kulturområdet. En stiftelse&lt;br&gt;utmärks av att den är ett självägande organ med en varaktigt bestående,&lt;br&gt;självständig förmögenhet. När en stiftelse bildas måste alltså en tillräckligt&lt;br&gt;stor förmögenhet avsättas så att kravet på varaktighet uppfylls. Staten,&lt;br&gt;kommuner och landsting har ofta, särskilt inom kultursektorn, använt&lt;br&gt;beteckningen stiftelse på organ av självägande natur som de bildat och&lt;br&gt;som kräver att det regelbundet, ofta årligen, tillskjuts medel av stiftarna.&lt;br&gt;Ett sådant organ ligger definitionsmässigt vid sidan om det vedertagna&lt;br&gt;stiftelsebegreppet men brukar trots det betecknas som anslagsstiftelse. I&lt;br&gt;propositionen 1974:28 om den statliga kulturpolitiken konstaterades att det&lt;br&gt;är svårt att ge en generell rekommendation om lämplig företagsform for&lt;br&gt;samhällsstödd kulturverksamhet. Avgörande i det enskilda fallet ansågs&lt;br&gt;i stället vara att den företagsform som väljs svarar mot de anspråk som&lt;br&gt;verksamheten ställer i fråga om bl. a. inre organisation, administrativ och&lt;br&gt;ekonomisk handlingsfrihet och insyn. Frågan om organisationsform for&lt;br&gt;kulturinstitutionerna borde därför enligt nämnda proposition övervägas i&lt;br&gt;samband med den av riksdagen begärda utredningen om en ny stiftelse-&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till vad som anförts i propositionen om den statliga&lt;br&gt;kulturpolitiken gavs Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) i uppdrag att även&lt;br&gt;överväga hur kulturinstitutioner bör utformas i organisatoriskt hänseende.&lt;br&gt;Det anfördes därvid att skilda organisationsformer kan behöva utarbetas&lt;br&gt;alltefter de behov som olika kulturinstitutioner har och att stiftelseformen&lt;br&gt;inte genomgående torde vara att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelseutredningen upphörde år 1983. Arbetet fortsatte därefter i&lt;br&gt;Justitiedepartementet, som i promemorian Stiftelser (Ds Ju 1987:14)&lt;br&gt;presenterade ett förslag till stiftelselag. I promemorian konstaterades att&lt;br&gt;avsaknaden av en civilrättslig lagstiftning om stiftelser hade lockat staten&lt;br&gt;att använda beteckningen stiftelse på organ av självägande natur som&lt;br&gt;definitionsmässigt ligger vid sidan om tillsynslagens stiftelsebegrepp.&lt;br&gt;Stiftelsebildningar som förutsätter att staten regelbundet, i bland t. o. m.&lt;br&gt;årligen, tillskjuter nya medel till stiftelsen angavs som exempel. Mot&lt;br&gt;bakgrund bl. a. härav ansågs starka skäl tala för att staten skulle ha&lt;br&gt;möjlighet att bilda stiftelser under andra förutsättningar än t. ex.&lt;br&gt;privatpersoner. Det föreslogs därför i promemorian att lagen som en&lt;br&gt;sidoform av stiftelse skulle omfatta stiftelser som inrättats under&lt;br&gt;medverkan av staten. &amp;quot;Anslagsstiftelse&amp;quot; föreslogs som beteckning för&lt;br&gt;denna sidoform. I den följande texten används beteckningen anslags-&lt;br&gt;stiftelse för anslagsberoende stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Stiftelser för statlig verksamhet (augusti 1990) avstyrkte&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) ett genomförande av promemorians förslag om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidoformen anslagsstiftelse. Enligt RRV skulle denna sidoform vara Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;oförenlig med det allmänna stiftelsebegreppet. RRV menade också att&lt;br&gt;stiftelseformen innebär svårigheter för staten som stiftare att avveckla ett&lt;br&gt;engagemang som huvudman samt att möjligheterna till styrning av och&lt;br&gt;insyn i stiftelsers verksamhet är begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta arbetet med stiftelselagen utmynnade så småningom i att&lt;br&gt;regeringen anslöt sig till den ståndpunkt som RRV intagit i fråga om&lt;br&gt;anslagsstiftelsen. I propositionen med förslag till stiftelselag anfördes&lt;br&gt;(prop. 1993/94:9 s. 55) att lämplig organisationsform för verksamheter&lt;br&gt;som är beroende av statliga anslag men som inte bör bedrivas i myn-&lt;br&gt;dighetsform skulle behandlas i ett annat sammanhang och att regeringen&lt;br&gt;senare skulle komma att ta initiativ i frågan. Det föredragande statsrådet&lt;br&gt;markerade att det inte nu var aktuellt att komplettera stiftelselagen med&lt;br&gt;någon särskild stiftelseform för anslagsberoende verksamhet och att det&lt;br&gt;inte borde komma ifråga att göra någon annan bedömning för kommuner-&lt;br&gt;nas och landstingens del. I propositionen klargjordes också att anslagsstif-&lt;br&gt;telser som tillkommit före stiftelselagens ikraftträdande kan vara att&lt;br&gt;betrakta som stiftelser enligt stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen antogs av riksdagen våren 1994 (prop. 1993/94:9, bet.&lt;br&gt;1993/94:LU12, rskr. 1993/94:225 och SFS 1994:1220). Lagen träder i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1996(seSFS 1994:1221). Stiftelselagen innehåller inte&lt;br&gt;några bestämmelser om anslagsstiftelser. Regeringen utfäste i proposi-&lt;br&gt;tionen (s. 55) att den skulle ta initiativ avseende frågan om lämplig&lt;br&gt;organisationsform for verksamheter som är beroende av statliga anslag&lt;br&gt;och som inte bör bedrivas i myndighetsform. I sitt av riksdagen godkända&lt;br&gt;betänkande uttalade lagutskottet, bl.a. under hänvisning till ett av&lt;br&gt;kulturutskottet avgivet yttrande i ärendet, att det finns ett behov av en&lt;br&gt;rättslig reglering av anslagsberoende verksamheter särskilt hos kommuner&lt;br&gt;och landsting och att detta behov får tillgodoses på annat sätt än att det&lt;br&gt;i stiftelselagen införs regler om anslagsstiftelser (se bet. 1993/94:LU12 s.&lt;br&gt;15). Lagutskottet förordade att regeringen borde lägga fram ett förslag till&lt;br&gt;rättslig reglering i sådan tid att en lagstiftning därom kan träda i kraft&lt;br&gt;samtidigt med stiftelselagen, dvs. den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om verksamheter som är beroende av statligt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl. a. regeringens nyss nämnda utfästelse bemyndigade&lt;br&gt;regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare. I uppdraget (dir. 1994:20) ingick bl.a. att, utan att överväga&lt;br&gt;någon ny associationsform, finna en alternativ form för framtida&lt;br&gt;verksamhet motsvarande den som för närvarande bedrivs i form av s.k.&lt;br&gt;anslagsstiftelser. Utredningen skulle också överväga om alternativet kunde&lt;br&gt;tillämpas på kommunal och landstingskommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om verksamheter som är beroende av statligt stöd&lt;br&gt;avlämnade delbetänkandet Former för statlig verksamhet (SOU 1994:147)&lt;br&gt;i november 1994. I betänkandet framhålls att myndighetsformen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas för statlig verksamhet samt att aktiebolaget och den ideella Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;föreningen väl tillgodoser de behov som för framtiden kan finnas av&lt;br&gt;privaträttsliga former för anslagsberoende verksamhet inom säväl staten&lt;br&gt;som kommuner och landsting. Utredningen föreslår också en särskild&lt;br&gt;regel om ändring av stiftelseförordnanden m.m. för att underlätta&lt;br&gt;avvecklingen av bl.a. äldre anslagstiftelser. En sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandes lagförslag finns i bilaga 2.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlas. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 3. Remissvaren finns att tillgå i Finansdepartementet (dnr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fi94/4250).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också genomfört en översyn av vissa befintliga an-&lt;br&gt;slagsstiftelser och andra privaträttsliga organisationer som får statliga&lt;br&gt;anslagsmedel. Ett slutbetänkande lämnas inom kort till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser med kyrklig anknytning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har i en framställan till Justitiedepartementet begärt att&lt;br&gt;lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220) ändras.&lt;br&gt;Ändringsförslaget innebär att viss kyrklig egendom skall undantas från&lt;br&gt;stiftelselagens tillämpningsområde utöver den som redan undantagits.&lt;br&gt;Framställningen har remissbehandlats. Framställningens lagförslag finns&lt;br&gt;i bilaga 4. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;br&gt;Remissvaren finns att tillgå i Justitiedepartementet (dnr Ju 95/1206).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 september 1995 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över ett lagförslag som överensstämmer med denna propositions&lt;br&gt;lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen behandlar Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Privaträttslig form för anslagsberoende&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När en privaträttslig form krävs för statlig&lt;br&gt;verksamhet som är beroende av återkommande tilldelning av anslags-&lt;br&gt;medel skall främst formerna aktiebolag och ideell förening användas.&lt;br&gt;Dessa verksamhetsformer är också lämpliga för motsvarande&lt;br&gt;verksamhet i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig om utred-&lt;br&gt;ningens ställningstaganden i stort är många positiva. Bland dessa kan&lt;br&gt;nämnas Kammarrätten i Göteborg, Statskontoret, Riksrevisionsverket samt&lt;br&gt;länsstyrelserna i Stockholms och Västemorrlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett fåtal är negativa till de generella principer som utredningen&lt;br&gt;föreslår skall gälla för verksamhetsformer i offentlig förvaltning. Däremot&lt;br&gt;har flera remissinstanser invändningar när det gäller tillämpningen av&lt;br&gt;dessa principer på deras egen organisation eller ett visst område.&lt;br&gt;Invändningarna gäller främst kulturområdet och berör ofta verksamheter&lt;br&gt;där kommuner och landsting är engagerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråd liksom Stiftelsen Nordiska museet anför att en ny&lt;br&gt;verksamhetsform bör skapas för verksamhet på kulturområdet. Kulturrådet&lt;br&gt;har låtit göra en studie för att undersöka om det utomlands finns modeller&lt;br&gt;som kan användas i vårt land. Mot denna bakgrund föreslår myndigheten&lt;br&gt;att regeringen överväger införandet av en associationsform som bl. a.&lt;br&gt;skulle passa kulturinstitutioner genom att förena garantier för långsiktig-&lt;br&gt;het, flexibilitet och klara ansvarsförhållanden i förhållande till de parter&lt;br&gt;som finansierar verksamheterna. En sådan lagstiftning skulle enligt rådet&lt;br&gt;kunna bygga på ett utnyttjande av stora delar av stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det samt Länsmuseernas samarbetsråd anser att möjligheten att bilda&lt;br&gt;anslagsstiftelser bör finnas kvar när det gäller verksamheter där kom-&lt;br&gt;muner och landsting medverkar. Enligt Kommunförbundet kan kom-&lt;br&gt;munerna lättare än staten utöva kontroll över sina anslagsstiftelser. Även&lt;br&gt;staten skulle dock kunna uppnå en liknande kontroll över dess anslagsstif-&lt;br&gt;telser menar förbundet. Av dessa skäl bör stiftelselagens förbud mot&lt;br&gt;sådana stiftelser övervägas på nytt. Landstingsförbundet menar att&lt;br&gt;stiftelsens självständighet i förhållande till bildaren är en fördel och vill&lt;br&gt;bl.a. av detta skäl ha ett undantag för kommuner och landsting i&lt;br&gt;stiftelselagen från förbudet att bilda anslagsstiftelse. Stiftelsen skogs-&lt;br&gt;brukets forskningsinstitut framhåller att de alternativ utredningen anvisat&lt;br&gt;inte heller är lämpliga för industriforskningsinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För anslagsberoende verksamheter där&lt;br&gt;man har ansett att det funnits skäl att använda en privaträttslig form har&lt;br&gt;staten men framför allt kommuner och landsting hittills ofta använt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslagsstiftelser. Stiftelselagen (1994:1220), som träder i kraft den 1 Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;januari 1996, innehåller visserligen inte något förbud mot att bilda&lt;br&gt;självägande organ med så liten förmögenhet att de inte uppfyller det s.k.&lt;br&gt;varaktighetsrekvisitet (dvs. varaktigt bestående, självständig förmögenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde emellertid sådana organ inte komma att bildas eftersom&lt;br&gt;de inte betraktas som stiftelser. Lagutskottet efterfrågade i sitt betänkande&lt;br&gt;en alternativ form för anslagsberoende verksamhet. Regeringen tar därför&lt;br&gt;i denna proposition ställning till vilka verksamhetsformer som i framtiden&lt;br&gt;skall utnyttjas i stället för anslagsstiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet bör bedrivas i myndighetsform. Den formen har&lt;br&gt;numera sådana egenskaper att staten i de allra flesta fall knappast har&lt;br&gt;anledning att ens överväga delegering av en förvaltningsuppgift till ett&lt;br&gt;privaträttsligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna har numera stor handlingsfrihet. Införandet av mål- och&lt;br&gt;resultatstyrning betyder att regeringen inte längre detaljstyr en myndighets&lt;br&gt;verksamhet. Myndigheternas redovisningssystem och styrsystem i övrigt&lt;br&gt;har anpassats till vad som gäller inom andra delar av samhället. Ut-&lt;br&gt;vecklingen har också gått i riktning mot ökad flexibilitet och variation i&lt;br&gt;utformningen av personalpolitiken. Myndigheterna har fått ett vidgat&lt;br&gt;ansvar för verksamheten. Inom ramen för tilldelade medel har myndig-&lt;br&gt;heterna getts ett i stort sett totalt ansvar för sina kostnader samtidigt som&lt;br&gt;kraven på redovisning av verksamhetens resultat har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsformen är flexibel framför allt så till vida att regeringen kan&lt;br&gt;göra vissa ändringar i en myndighets uppgifter. Regeringen kan även&lt;br&gt;besluta om ändrad ledningsform för myndigheten. Efter beslut av&lt;br&gt;riksdagen kan regeringen också genomföra nödvändiga strukturföränd-&lt;br&gt;ringar, t.ex. att lägga ned en myndighet eller att slå samman myndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall kan det dock vara aktuellt att överväga att låta en statlig&lt;br&gt;uppgift utföras i en privaträttslig verksamhetsform. Sådana överväganden&lt;br&gt;kan vara aktuella då det finns statsfinansiella eller andra skäl för staten&lt;br&gt;att samverka med någon annan. Men även i vissa fall då staten själv&lt;br&gt;finansierar och driver en verksamhet kan behovet av en självständig&lt;br&gt;framtoning för verksamheten utgöra skäl för att utnyttja en privaträttslig&lt;br&gt;verksamhetsform.Om en statlig uppgift innefattar myndighetsutövning&lt;br&gt;måste delegeringen ske med stöd av lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpliga privaträttsliga verksamhetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har studerat en rad olika former av privaträttsliga organ. Mot&lt;br&gt;bakgrund av en ingående genomgång och analys har utredningen kommit&lt;br&gt;fram till att främst aktiebolaget och den ideella föreningen bör användas&lt;br&gt;för statlig verksamhet som är anslagsberoende. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens bedömning och konstaterar därmed att sådan verksamhet&lt;br&gt;som tidigare skulle ha getts formen anslagsstiftelse i fortsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antingen skall ges myndighetsformen eller någon av de nämnda privaträtt- Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;sliga formerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga möjliga verksamhetsformer har egenskaper som antingen inte&lt;br&gt;gör dem lämpliga för statlig verksamhet över huvud taget eller inte passar&lt;br&gt;för verksamhet som är beroende av statligt stöd. Det enkla bolaget är inte&lt;br&gt;en juridisk person och har därmed inte den avgränsade ställning som&lt;br&gt;krävs i förhållande till dem som ingår i bolaget. Den ekonomiska&lt;br&gt;föreningen och handelsbolaget är verksamhetsformer ämnade endast för&lt;br&gt;näringsverksamhet. Den nya stiftelselagen godtar inte att nya stiftelser&lt;br&gt;bildas som redan från början är beroende av anslag för sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagsformen har fördelen att den är väl reglerad. I aktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1975:1385) återfinns bl.a. regler beträffande beslutsformer,&lt;br&gt;ansvarsfördelning, insyn och kontroll. Samtidigt är aktiebolagsformen&lt;br&gt;flexibel. En aktieägare kan i princip när som helst lämna sitt engagemang&lt;br&gt;genom att avyttra sina aktier. Det finns heller inga begränsningar i&lt;br&gt;aktiebolagslagen vad gäller vilken typ av verksamhet som kan bedrivas&lt;br&gt;i ett aktiebolag, dvs. även annan verksamhet än näringsverksamhet kan&lt;br&gt;bedrivas där. Ett aktiebolag behöver inte heller ha som syfte att skapa&lt;br&gt;vinst åt sina aktieägare. Som exempel på verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;aktiebolagsform kan nämnas Dramaten och Operan, som båda är av staten&lt;br&gt;helägda aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringen kan verksamhetsformen ideell förening övervägas i&lt;br&gt;sådana fall där det hos en större krets finns intresse för den uppgift som&lt;br&gt;skall delegeras. Det saknas en lagstiftning för ideella föreningar. Men det&lt;br&gt;finns generella principer för verksamhetsformen. Den är t.ex. ganska&lt;br&gt;utförligt behandlad i den juridiska litteraturen. En rikhaltig praxis finns&lt;br&gt;också på området. Vidare omfattas de ideella föreningarna av skattelag-&lt;br&gt;stiftningen samt av redovisningslagstiftningen i de fall de bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten överlämnar en förvaltningsuppgift till en ideell förening kan&lt;br&gt;det ibland finnas risk för att något särintresse får ett alltför stort&lt;br&gt;inflytande över verksamheten i fråga. Staten bör därför lämpligen se till&lt;br&gt;att staten ensam eller i vart fall tillsammans med övriga föreningsbildare&lt;br&gt;får ett bestämmande inflytande i föreningen. Detta kan uppnås genom att&lt;br&gt;i föreningens stadgar ta in bestämmelser om rätten att utse styrelsemed-&lt;br&gt;lemmar samt hur rösträtten utövas vid föreningsmöten. Även extern&lt;br&gt;redovisning samt revision bör regleras i föreningens stadgar, liksom&lt;br&gt;förfarandet i sådana fall då staten upphör med sitt engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett aktiebolag eller en ideell förening är utgångspunkten alltid att&lt;br&gt;bolagsstämman respektive årsmötet har rätten att utse styrelse etc. Detta&lt;br&gt;innebär att sådana verksamheter kan ges en tydlig självständighet. Inom&lt;br&gt;ramen för ett aktiebolag eller en ideell förening kan man också se till att&lt;br&gt;det verksamhetsföremål som en gång bestämts för bolaget eller föreningen&lt;br&gt;omgärdas med en mycket hög barriär till skydd mot att tillfälliga&lt;br&gt;opinioner genomdriver ändringar. Det är fallet med t.ex. Samhallkon-&lt;br&gt;cemen vars verksamhetsidé inte bör ändras utan att frågan först under-&lt;br&gt;ställts riksdagen. En fördel som ofta tillskrivs anslagsstiftelsen i jämförel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se med andra verksamhetsformer är att verksamhet som bedrivs i den&lt;br&gt;forra formen får en självständig framtoning och ger intryck av att vara&lt;br&gt;stabil och långsiktig. Regeringen vill dock framhålla att en verksamhet&lt;br&gt;som mottar anslag alltid måste betraktas som i någon mening beroende&lt;br&gt;i förhållande till den som lämnar anslaget. För de statliga anslagsstiftelser-&lt;br&gt;na är självständigheten dessutom begränsad inte bara genom anslagsbero-&lt;br&gt;endet utan även av att regeringen i många fall har rätt att utse och&lt;br&gt;entlediga styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är det regeringens uppfattning att en rad olika faktorer&lt;br&gt;påverkar en anslagsberoende verksamhets självständighet. Det är sättet på&lt;br&gt;vilket olika verksamhetsformer används som avgör graden av beroende till&lt;br&gt;staten. Regeringen anser därför att det inte finns några sådana fördelar for&lt;br&gt;anslagsstiftelsens del som anförts av vissa remissinstanser. Tvärtom&lt;br&gt;erbjuder de verksamhetsformer som regeringen nu föreslår större&lt;br&gt;möjligheter till anpassning i förhållande till den verksamhet som skall&lt;br&gt;bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i det föregående anförda argumenten för att aktiebolaget och den&lt;br&gt;ideella föreningen kan ersätta formen anslagsstiftelse kan sammanfattas&lt;br&gt;på följande sätt. Aktiebolaget omges av ett fast regelverk. För den ideella&lt;br&gt;föreningen gäller generella principer. Styrning och kontroll kan anpassas&lt;br&gt;till verksamhetens innehåll vilket bl.a. innebär att en betydande själv-&lt;br&gt;ständighet kan ges åt verksamheter där det är motiverat. Samtidigt kan&lt;br&gt;beslut om ändring av verksamhetsinriktning, omstrukturering etc. fattas&lt;br&gt;utan onödig tidsspillan för sådan verksamhet där staten avser att utöva en&lt;br&gt;större påverkan. Någon sådan särskild rättslig reglering för verksamheter&lt;br&gt;som är i behov av statligt stöd som lagutskottet efterfrågat behövs därmed&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som nämnts ovan för att använda aktiebolags- och förenings-&lt;br&gt;formema kan enligt regeringen också vara giltiga for motsvarande&lt;br&gt;verksamhet i kommuner och landsting. Även andra verksamhetsformer&lt;br&gt;kan dock vara aktuella på det kommunala området. Det får ankomma på&lt;br&gt;respektive kommun eller landsting att utifrån gällande lagstiftning&lt;br&gt;bestämma vilken verksamhetsform som skall väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte haft i uppdrag att se över skattefrågor i samband&lt;br&gt;med val av verksamhetsform. 1 betänkandet har två skattefrågor dock&lt;br&gt;uppmärksammats nämligen beskattning av aktieägartillskott och be-&lt;br&gt;skattning av gåvor som lämnas till aktiebolag. Utredningen lämnade inget&lt;br&gt;förslag i denna del men menade dock att gåvor till aktiebolag som är&lt;br&gt;verksamma inom kultursektorn och som inte har till syfte att bereda vinst&lt;br&gt;åt aktieägarna bör, tvärtemot vad som gäller idag, vara fria från skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. remissvaren från Riksskatteverket och Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län har skattefrågor tagits upp. Riksskatteverket har upp-&lt;br&gt;märksammat att frågor om uttagsbeskattning blir aktuella när en stiftelse&lt;br&gt;skall avvecklas och förmögenhet överföras till annan verksamhet.&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholm pekar särskilt på osäkerheter i lagstift-&lt;br&gt;ningen avseende gåvo- och inkomstskatt för aktiebolag i de situationer&lt;br&gt;som kan uppkomma då bidrag lämnas till bolagets drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som framkommit i betänkandet och i remissvaren Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;avser regeringen att göra en översyn av de skattemässiga konsekvenserna&lt;br&gt;av valet av form för en verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt engagemang genom avtal med annan part&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det bör ställas samma krav i fråga om anslags-&lt;br&gt;framställning, årsredovisning och revision på aktiebolag och ideella&lt;br&gt;föreningar som får särskilt organisationsanslag som på myndigheter.&lt;br&gt;Kraven bör regleras i bolagsordningen respektive föreningsstadgama eller&lt;br&gt;i avtal mellan staten och bolaget respektive föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i princip utredningens uppfattning. Kraven på hur de&lt;br&gt;statliga medlen skall användas bör i ökad utsträckning preciseras i&lt;br&gt;tidsbegränsade avtal. Bestämmelserna i regleringsbreven till statliga&lt;br&gt;myndigheter kan tjäna som förebild för avtalen, liksom bestämmelserna&lt;br&gt;i förordningen (1993:134) om myndigheternas årsredovisning och&lt;br&gt;anslagsframställning. Således bör övergripande mål, verksamhetsmål och&lt;br&gt;krav på redovisning av resultaten preciseras i dessa avtal. Regeringen bör&lt;br&gt;som regel vara avtalspart för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100, bil. 1, avsnittet Budget-&lt;br&gt;politisk strategi) anmäls att det pågår ett utredningsarbete rörande&lt;br&gt;eventuell lagreglering bl.a. av den statliga revisionen. I detta arbete ingår&lt;br&gt;även att överväga om nuvarande regler om revisionen av privaträttsliga&lt;br&gt;organisationer i vilka staten har ett bestämmande inflytande behöver&lt;br&gt;preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tillämpningen av 6 kap. stiftelselagen på&lt;br&gt;stiftelser bildade av offentliga rättssubjekt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För sådana stiftelser som är bildade av eller&lt;br&gt;tillsammans med staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun skall stiftelselagens bestämmelser om ändring m.m. av&lt;br&gt;föreskrifter i ett stiftelseförordnande (6 kap. stiftelselagen) börja&lt;br&gt;tillämpas först den 1 januari 1997, dvs. ett år efter det att stiftelse-&lt;br&gt;lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår en särbestämmelse för att&lt;br&gt;underlätta en avveckling av bl.a. äldre anslagsstiftelser. Utredningen före-&lt;br&gt;slår ingen ändring i stiftelselagens ikraftträdandebestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag har tillstyrkts av flertalet av&lt;br&gt;de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Ett mindre antal är dock&lt;br&gt;negativa till förslaget. Dessa remissinstanser anser att förslaget kan&lt;br&gt;komma att innebära betydande avsteg från stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Några lagregler om ändring av Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;stiftelseförordnanden för stiftelser som har bildats av offentliga rättssu-&lt;br&gt;bjekt gäller inte i dag. För närvarande lämnar regeringen tillstånd efter en&lt;br&gt;icke lagbunden prövning till ändring av sådana stiftelseförordnanden.&lt;br&gt;Bestämmelserna i stiftelselagen om ändring eller upphävande av&lt;br&gt;föreskrifter i stiftelseförordnanden kommer att gälla även för nu befintliga&lt;br&gt;stiftelser som har bildats av staten, en kommun, ett landsting eller en&lt;br&gt;kyrklig kommun. Dessa bestämmelser innebär att stiftelser bildade av&lt;br&gt;offentliga rättssubjekt inte längre kommer att särbehandlas. Stiftelselagen&lt;br&gt;kommer därför att innebära minskade möjligheter att ändra en verksamhet&lt;br&gt;som bl.a. staten bedriver i stiftelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överväger för närvarande en ny ordning för ändring av&lt;br&gt;förordnanden för stiftelser som har bildats av offentliga rättssubjekt.&lt;br&gt;Resultatet av dessa överväganden kommer troligtvis att kunna presenteras&lt;br&gt;för riksdagen under våren 1996 och eventuella lagändringar kan träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1997. För att undvika att stiftelselagens bestämmelser&lt;br&gt;först börjar gälla för sådana stiftelser och kort tid därefter ändras föreslår&lt;br&gt;regeringen att bestämmelserna om ändring m.m. av föreskrifter i ett&lt;br&gt;stiftelseförordnande (6 kap. stiftelselagen) inte skall börja tillämpas på&lt;br&gt;stiftelser bildade av offentliga rättssubjekt innan bestämmelserna kan träda&lt;br&gt;i kraft i sin nya lydelse. För sådana stiftelser kommer alltså den nuvaran-&lt;br&gt;de ordningen om ändring av stiftelseförordnanden att fortsätta att gälla,&lt;br&gt;dvs. regeringen lämnar tillstånd till sådan ändring efter en icke lagbunden&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att äldre anslagsstiftelser bör&lt;br&gt;omprövas. Den översyn som utredningen gör kan ligga till grund för&lt;br&gt;regeringens överväganden om alternativ form och finansiering for sådana&lt;br&gt;verksamheter. Eftersom 6 kap. stiftelselagen inte skall tillämpas på&lt;br&gt;stiftelser bildade av eller tillsammans med offentliga rättssubjekt under år&lt;br&gt;1996 återkommer regeringen till utredningens förslag om att införa&lt;br&gt;särskilda bestämmelser i syfte att göra det lättare att ändra eller upplösa&lt;br&gt;äldre stiftelser. Utredningens förslag kommer alltså att behandlas i&lt;br&gt;samband med beredningen av de frågor som nämnts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Stiftelser med kyrklig anknytning som&lt;br&gt;undantas från stiftelselagens tillämpningsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Undantaget från tillämpningsområdet för&lt;br&gt;stiftelselagen i fråga om viss kyrklig egendom av stiftelsekaraktär&lt;br&gt;utvidgas till att gälla ytterligare några slag av kyrklig egendom av&lt;br&gt;stiftelsekaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiets framställan: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;medan Länsstyrelsen i Stockholms län har avstyrkt det. Göta hovrätt har&lt;br&gt;ansett att bestämmelsen bör utformas så att den uttryckligen omfattar även&lt;br&gt;kyrkotomt, dvs. den fastighet där kyrkobyggnaden är belägen samt att&lt;br&gt;även kyrkofonden (se 42 kap. kyrkolagen) skall undantas från stiftelsela-&lt;br&gt;gens tillämpning .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En stor del av den egendom som disponeras av Svenska&lt;br&gt;kyrkan och dess församlingar samt av andra organ som är knutna till&lt;br&gt;kyrkan regleras i speciell lagstiftning. Bestämmelser om förvaltningen av&lt;br&gt;kyrklig jord finns i 41 kap. kyrkolagen (1992:300) och i förordningen&lt;br&gt;(1994:250) om förvaltningen av kyrklig jord m.m. Äganderätten till denna&lt;br&gt;egendom kan vara oklar. I många fall tillkommer äganderätten särskilda&lt;br&gt;rättssubjekt av stiftelsekaraktär. Från stiftelselagens tillämpningsområde&lt;br&gt;undantas församlingskyrkor och domkyrkor av stiftelsekaraktär, se 4 §&lt;br&gt;lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (införandelagen). I&lt;br&gt;propositionen till stiftelselagen (prop. 1993/94:9 s. 58) anges att skälet till&lt;br&gt;bestämmelsen är att kyrkolagen innehåller en fullt tillfredsställande&lt;br&gt;reglering av förvaltningen av egendom som finns i sådana stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet har i en framställan begärt att lagen ändras. Enligt&lt;br&gt;kollegiet täcker bestämmelsen inte de fall den är avsedd att reglera&lt;br&gt;eftersom egendom av stiftelsekaraktär kan finnas inom hela det special-&lt;br&gt;reglerade området. Kollegiet anser att all specialreglerad kyrklig egendom&lt;br&gt;i den mån den är av stiftelsekaraktär skall undantas från stiftelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde, vare sig den benämns prästlönefastighet, prästgård,&lt;br&gt;församlingskyrkas fastighet, kyrkofondsfastighet, domkyrkas fastighet&lt;br&gt;eller biskopsgård. Kollegiet anser vidare att fonderade medel som härrör&lt;br&gt;från sådan egendom skall undantas och, liksom tidigare, även för-&lt;br&gt;samlingskyrkor och domkyrkor av stiftelsekaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare har nämnts slogs det&lt;br&gt;redan i propositionen till stiftelselagen fast att kyrkolagen innefattar en&lt;br&gt;fullt tillfredsställande reglering av förvaltningen av egendom. Denna&lt;br&gt;bedömning står fast. Regeringen delar Kammarkollegiets mening att all&lt;br&gt;specialreglerad egendom och fonderade medel som härrör från sådan&lt;br&gt;egendom bör undantas från stiftelselagens tillämpningsområde, i den mån&lt;br&gt;egendomen är av stiftelsekaraktär. Undantaget i 4 § införandelagen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför utvidgas i enlighet med detta. Därutöver bör även sådana kyrkor Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;som tidigare var församlingskyrkor men som nu inte längre är det, se 38&lt;br&gt;kap. 2 § 3 kyrkolagen, omfattas av undantaget, om de är av stiftelsekarak-&lt;br&gt;tär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalade i den nyss nämnda propositionen (s.59) att&lt;br&gt;kyrkofonden inte träffas av vare sig det allmänna stiftelsebegreppet eller&lt;br&gt;av definitionen av insamlingsstiftelse och att den därmed faller utanför&lt;br&gt;stiftelselagens tillämpningsområde. Denna bedömning står sig också&lt;br&gt;fortfarande. Kyrkofonden behöver alltså inte undantas från stiftelselagens&lt;br&gt;tillämpningsområde. Göta hovrätt har ansett att det av lagtexten tydligt&lt;br&gt;bör framgå att undantaget omfattar även den fasta egendom där kyrko-&lt;br&gt;byggnanden finns. Även Lagrådet har ifrågasatt om inte den fasta&lt;br&gt;egendom där kyrkobyggnanden är uppförd (41 kap. 2 § kyrkolagen) bör&lt;br&gt;läggas till uppräkningen i 4 § införandelagen. I fråga om de äldre kyrkor&lt;br&gt;av stiftelsekaraktär som det här är fråga om anses emellertid tomtmarken&lt;br&gt;höra till kyrkan, som har karaktären av självägande stiftelse (se Schött -&lt;br&gt;Göransson - Hinn, Kyrkolagen, andra uppl. 1995, s. 209). Både kyrkobyg-&lt;br&gt;gnaden och kyrkotomten hör i ett sådant fall till det stiftelse-&lt;br&gt;liknande organet och undantas därmed från stiftelselagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde. Regeringen anser därför att något tillägg inte bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen kan inte antas leda till några kostnadsökningar for det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen (1994:1220) och denna lag träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. stiftelselagen skall dock tillämpas först från&lt;br&gt;och med den 1 januari 1997 på stiftelser som har bildats av eller&lt;br&gt;tillsammans med staten, en kommun, ett landsting eller en kyrklig&lt;br&gt;kommun. För sådana stiftelser skall bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 10 § denna lag gälla för stiftelseförordnanden för stiftelser som har&lt;br&gt;bildats före den 1 janauri 1997, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 11 § denna lag gälla för föreskrifter som har fastställts före den&lt;br&gt;1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som innebär att ett nytt andra stycke har tillkommit, har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelselagen träder i kraft den 1 januari 1996. Tillägget i andrastycket Prop. 1995/96:61&lt;br&gt;första meningen innebär att tillämpningen av 6 kap. stiftelselagen, som&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om ändring av stiftelseförordnande m.m.&lt;br&gt;(permutation), skjuts upp ett år, dvs. bestämmelserna skall inte börja&lt;br&gt;tillämpas förrän den 1 januari 1997. Detta gäller dock endast för vissa&lt;br&gt;stiftelser, nämligen sådana som bildats av staten ensam eller tillsammans&lt;br&gt;med annan men också för sådana stiftelser som en kommun, ett landsting&lt;br&gt;eller en kyrklig kommun har bildat ensam eller tillsammans med annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 10 och 11 §§ införandelagen finns bestämmelser som har samband&lt;br&gt;med 6 kap. stiftelselagen. 10 § innebär att ett s.k. ändringsfiörbehåll for&lt;br&gt;en äldre stiftelse, dvs. en stiftelse som bildats före den 1 januari 1996,&lt;br&gt;skall ha samma giltighet som enligt äldre rätt. 11 § innebär att föreskrifter&lt;br&gt;i ett stiftelseförordnande som har fastställts av regeringen, Kammarkolle-&lt;br&gt;giet eller en länsstyrelse före lagens ikraftträdande, dvs. före den 1 januari&lt;br&gt;1996, skall anses som föreskrifter i ett stiftelseförordnande. Om tillämp-&lt;br&gt;ningen av 6 kap. stiftelselagen skjuts upp ett år uppkommer frågor om&lt;br&gt;vad som skall gälla beträffande ändringsförbehåll för stiftelser bildade&lt;br&gt;under år 1996 och om hur förordnanden som fastställs under år 1996 skall&lt;br&gt;betraktas. I andra stycket andra meningen har därför ett tillägg gjorts av&lt;br&gt;innebörd dels att ändringsförbehåll skall ha samma giltighet som enligt&lt;br&gt;äldre rätt även om stiftelsen bildats under år 1996, dels att föreskrifter&lt;br&gt;fastställda under år 1996 skall anses som föreskrifter i ett stiftelseförord-&lt;br&gt;nande. Detta gäller dock endast för sådana stiftelser som omfattas av&lt;br&gt;undantaget i första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmögenhetsbildningar som enligt 3 § skall anses som stiftelser&lt;br&gt;enligt stiftelselagen (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1994:1220) med&lt;br&gt;de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan egendom som avses i 38 kap. 1 § och 2 § 3, 39 kap. 1 §&lt;br&gt;samt 41 kap. 1, 23 och 24 §§ kyrkolagen (1992:300) och som är av&lt;br&gt;stiftelsekaraktär gäller endast bestämmelserna i 1 kap. 4 § stiftelselagen.&lt;br&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den hittills gällande lydelsen av 4 § andra stycket undantas för-&lt;br&gt;samlingskyrkor och domkyrkor av stiftelsekaraktär. I lagrådsremissen till&lt;br&gt;stiftelselagen föreslogs att kyrkostiftelser skulle undantas från stiftelse-&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde (se 1 kap. 6 § 1). I remissen anfördes att&lt;br&gt;kyrkolagen innebär en fullt tillfredsställande reglering av förvaltningen av&lt;br&gt;den egendom som finns i en kyrkostiftelse. Lagrådet ansåg emellertid att&lt;br&gt;uttrycket kyrkostiftelse var alltför obestämt för att ge någon vägledning&lt;br&gt;vid den praktiska tillämpningen och att avsikten torde vara att träffa de&lt;br&gt;församlingskyrkor och domkyrkor av stiftelsekaraktär som särskilt nämns&lt;br&gt;i 41 kap. 2 § kyrkolagen. Lagrådet förordade att man anknöt till denna&lt;br&gt;redan etablerade terminologi. I propositionen till stiftelselagen (prop. 1993-&lt;br&gt;/94:9 s. 232) utformades bestämmelsen i huvudsak efter Lagrådets förslag,&lt;br&gt;varvid uttalandet om att kyrkolagens reglering var fullt tillfredsställande&lt;br&gt;upprepades. Det torde ha varit lagstiftarens avsikt att i princip all&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialreglerad kyrklig egendom av stiftelsekaraktär skulle undantas från&lt;br&gt;stiftelselagens tillämpning. Bestämmelsen kom emellertid inte att utformas&lt;br&gt;så att detta syfte uppnåddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att även sådan egendom som nämns i 41 kap. 1 §&lt;br&gt;kyrkolagen, dvs. prästlönefastighet, prästgård, församlingskyrkas fastighet,&lt;br&gt;kyrkofondsfastighet, domkyrkas fastighet och biskopsgård, och som är av&lt;br&gt;stiftelsekaraktär undantas från stiftelselagens tillämpningsområde. Vidare&lt;br&gt;undantas, om egendomen är av stiftelsekaraktär, ersättning på grund av&lt;br&gt;försäljning, expropriation, upplåtelse av naturtillgång eller liknande från&lt;br&gt;prästlönefastighet (prästlönefonden, 41 kap. 23 § kyrkolagen) och från&lt;br&gt;församlingskyrkas eller domkyrkas fastighet (församlingskyrkors och&lt;br&gt;domkyrkors fastighetsfonder, 41 kap. 24 § kyrkolagen). Liksom tidigare&lt;br&gt;undantas också församlingskyrka (38 kap. 1 § kyrkolagen) och domkyrka&lt;br&gt;(39 kap. 1 § kyrkolagen), om den är av stiftelsekaraktär. Slutligen&lt;br&gt;undantas också sådan kyrka som tidigare varit församlingskyrka men som&lt;br&gt;inte är det längre (se 38 kap. 2 § 3 kyrkolagen), om den är av stiftelseka-&lt;br&gt;raktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Former för statlig&lt;br&gt;verksamhet (SOU 1994:147)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslagen i korthet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vi har två huvuduppgifter (jfr dir. 1994:20). Den ena uppgiften är att&lt;br&gt;finna en lämplig form för finansiering av framtida verksamheter som är&lt;br&gt;beroende av fortlöpande stöd från statens sida men som inte bör bedrivas&lt;br&gt;i myndighetsform. En utgångspunkt är därvid att formen anslagsstiftelse&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1996 då stiftelselagen (1994:1220) träder i kraft inte&lt;br&gt;längre är ett användbart alternativ. Med beaktande av statens behov av&lt;br&gt;insyn och kontroll skall vi undersöka vilken annan, befintlig form som&lt;br&gt;bör väljas främst for fall då staten samverkar med annan part. Det är&lt;br&gt;vidare en uppgift för oss att pröva om den form som bedöms lämpligast&lt;br&gt;for statens vidkommande kan tillämpas även av kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra av våra två huvuduppgifter är att göra en förutsättningslös&lt;br&gt;översyn av stiftelser som fortlöpande är beroende av statliga medel.&lt;br&gt;Därvid skall de bakomliggande, egentliga målen för verksamheten anges&lt;br&gt;och en prövning göras av motiven för det offentliga åtagandet i respektive&lt;br&gt;stiftelse. Översynen skall utmynna i förslag om hur verksamheten skall&lt;br&gt;vara finansierad i framtiden. Även behovet av statlig insyn och kontroll&lt;br&gt;skall därvid klargöras. Vi skall slutligen pröva om förslagen i fråga om&lt;br&gt;den framtida finansieringen m.m. kan tillämpas också på verksamhet i&lt;br&gt;andra privaträttsliga organisationer som fortlöpande är beroende av statligt&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den sistnämnda huvuduppgiften redovisar vi i detta&lt;br&gt;delbetänkande vår syn på frågan efter vilka principer översynen bör ske.&lt;br&gt;Själva översynen återstår dock att utföra (jfr avsnitt 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det därefter gäller den förstnämnda uppgiften redovisar vi vår&lt;br&gt;bedömning i detta betänkande. Vi kommer fram till att aktiebolaget och&lt;br&gt;den ideella föreningen väl tillgodoser de behov som för framtiden kan&lt;br&gt;finnas av privaträttsliga former för anslagsberoende verksamhet. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att staten i de fall då trots en restriktiv prövning vill ge&lt;br&gt;stöd åt nya verksamheter, bör använda någon av de nu nämnda formerna.&lt;br&gt;Aktiebolaget och den ideella föreningen framstår som bättre alternativ än&lt;br&gt;anslagsstiftelsen också på den kommunala och landstingskommunala&lt;br&gt;sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Staten och välfärden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn omfattar i dag ett brett spektrum av verksamheter&lt;br&gt;och inbegriper bl.a. vård och omsorg, forskning och utbildning, försvar,&lt;br&gt;kommunikationer, rättsskydd, miljöskydd samt åtgärder som påverkar&lt;br&gt;arbete och fritid. I detta spektrum av uppgifter uppträder olika aktörer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• statliga och kommunala myndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• fristående offentliga rättssubjekt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• statligt eller kommunalt ägda eller dominerade aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• andra privaträttsliga rättssubjekt med delvis offentliga förvaltnings-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan offentligrättsliga och privaträttsliga organ är&lt;br&gt;oklar och man talar om en gråzon mellan offentlig och privat verksamhet.&lt;br&gt;I denna gråzon finns ett stort antal stiftelser och privaträttsliga organisa-&lt;br&gt;tioner av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller statens utgiftsåtaganden konstaterar vi att statens totala&lt;br&gt;utgifter enligt 1994 års kompletteringsproposition uppgår till ca 760 mil-&lt;br&gt;jarder kronor, att budgetunderskottet för 1994/95 beräknas komma att&lt;br&gt;uppgå till ca 200 miljarder och statsskulden till drygt 1 200 miljarder. Vi&lt;br&gt;konstaterar också att det krävs nedskärningar i anslag till myndigheter och&lt;br&gt;privaträttsliga organisationer for att bringa balans i statens affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det statsfinansiella läget har regeringen i direktiv till&lt;br&gt;samtliga kommittéer och utredare ålagt dem att göra en omprövning av&lt;br&gt;offentliga åtaganden. I kapitel 2 redovisar vi närmare åtta välfårdsekono-&lt;br&gt;miska motiv som kan åberopas for offentliga åtaganden, nämligen nega-&lt;br&gt;tiva externa effekter (1), kollektiva nyttigheter och positiva externa&lt;br&gt;effekter (2), lång tidshorisont (3), informationsbrist (4), autonomibrist (5),&lt;br&gt;konkurrensbrist (6), fördelningspolitik (7) samt stabiliseringspolitik (8).&lt;br&gt;I nämnda kapitel redovisar vi även erfarenheter av hittills genomförda&lt;br&gt;analyser&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Myndighetsformen och finansiering av&lt;br&gt;statlig verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsmyndigheterna ingår som en del av den juridiska peronen&lt;br&gt;staten. Man kan skilja mellan anslags- och avgiftsfinansierade myndig-&lt;br&gt;heter. De anslagsfinansierade myndigheterna har uppgifter inom en rad&lt;br&gt;områden, t.ex. normering och tillsyn, försvar och rättsvård, infrastruktur,&lt;br&gt;forskning och utbildning samt kultur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regeringsformen följer att det är riksdagen som beslutar i frågor om&lt;br&gt;hur statens medel skall användas. Med stöd av riksdagens beslut om an-&lt;br&gt;slag styr regeringen myndigheterna genom förordningar, regleringsbrev&lt;br&gt;och beslut i enskilda ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 3 i betänkandet innehåller en översikt över de viktigaste&lt;br&gt;ekonomiadministrativa reglerna. Det råder viss oklarhet om i vilken&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsträckning dessa regler gäller för stiftelser och andra privaträttsliga&lt;br&gt;organisationer som får statlig finansiering. Det är emellertid meningen att&lt;br&gt;verksamhetsformerna inom statsförvaltningen skall renodlas. Tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för de ekonomiadministrativa reglerna begränsas formellt&lt;br&gt;till myndigheter samtidigt som det finns behov av att dessa regler på&lt;br&gt;annat sätt, t.ex. via avtal, blir tillämpliga även på privaträttsliga organ&lt;br&gt;som bedriver statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa officiella beteckningar för olika anslag. För vår del&lt;br&gt;skiljer vi mellan följande former av statligt stöd till organisationer,&lt;br&gt;nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• särskilda organisationsanslag, dvs. stöd som enligt riksdagens och&lt;br&gt;regeringens beslut med ett bestämt belopp skall utbetalas till en viss&lt;br&gt;namngiven organisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• generella organisationsbidrag, dvs. stöd som alla kan få del av som&lt;br&gt;uppfyller vissa i en författning angivna kriterier. I detta begrepp&lt;br&gt;inkluderar vi även sådana projektanslag som en privaträttslig organi-&lt;br&gt;sation i konkurrens med andra kan beviljas av en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en privaträttslig organisation får ett särskilt organisationsanslag&lt;br&gt;innebär i regel att en förvaltningsuppgift överförts till organisationen i&lt;br&gt;fråga. Med hänsyn härtill bör det ställas särskilda krav på en sådan&lt;br&gt;organisation vad gäller finansiell styrning och revision.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Privaträttsliga organisationsformer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 redovisar vi vilka regler som gäller för privaträttsliga organ till&lt;br&gt;vilka staten kan lämna över förvaltningsuppgifter enligt 11 kap. 6 § RF.&lt;br&gt;Redovisningen omfattar organ som det är tänkbart att staten inrättar&lt;br&gt;ensam eller tillsammans med annan, dvs. bolag, stiftelser och ideella&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för redovisningen är den lagstiftning som finns i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385), lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla&lt;br&gt;bolag samt stiftelselagen (1994:1220). När det gäller ideella föreningar&lt;br&gt;utgår vi från doktrin och praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då statlig verksamhet bedrivs av ett privaträttsligt organ kan vissa&lt;br&gt;av de regler som gäller för myndigheter vara tillämpliga på detta organ.&lt;br&gt;Den frågan får man ta ställning till från fall till fall. Av särskild betydelse&lt;br&gt;i sammanhanget är därvid om verksamheten innefattar myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning eller inte. Redovisningen i kapitel 4 är alltså inte fullständig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 2 redovisas exempel på anslagsstiftelser i kommuner och&lt;br&gt;landsting och i bilaga 3 vilka stiftelser, bolag och föreningar som får&lt;br&gt;särskilda organisationsanslag. Redovisningen i bilaga 3 visar att det för&lt;br&gt;närvarande är 130 stiftelser, bolag och föreningar som får särskilda orga-&lt;br&gt;nisationsanslag till ett sammanlagt belopp om 11,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Problem med stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har statsmakterna i olika sammanhang gett uttryck för&lt;br&gt;en klart restriktiv inställning till att använda stiftelseformen för statlig&lt;br&gt;verksamhet. Trots detta har staten under senare tid emellertid bildat ett&lt;br&gt;flertal stiftelser till vilka betydande förmögenheter avsatts. Staten har även&lt;br&gt;bildat nya anslagsstiftelser och privaträttsliga organisationer av annat slag.&lt;br&gt;Samtidigt har det i många fall inte skett någon mer ingående prövning av&lt;br&gt;de särskilda anslag som kontinuerligt utgått till befintliga organisationer.&lt;br&gt;De genomförda stiftelsebildningarna och bristen på omprövning av&lt;br&gt;anslagen till befintliga stiftelser och andra organisationer har bidragit till&lt;br&gt;att det strukturella underskottet i statens finanser ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett ur statens perspektiv finns följande nackdelar med stiftelseformen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En stiftelses ändamål går inte att anpassa till omvärldsförändringar&lt;br&gt;och nya behov i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En stiftelse kan sällan upplösas, vilket betyder att förmögenheten är&lt;br&gt;inlåst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Insynen och kontrollen av den verksamhet som bedrivs i en stiftelse&lt;br&gt;är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelser är alltså ingen lämplig form för statlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Våra forslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Statlig verksamhet — prövning, omfattning, form och&lt;br&gt;finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga verksamhetens omfattning bör begränsas. Frågan om ett&lt;br&gt;åtagande bör vara en statlig, kommunal eller enskild uppgift skall prövas&lt;br&gt;grundligt. Om ett åtagande bedöms vara en offentlig uppgift bör frågan&lt;br&gt;vem som skall ha huvudansvaret för den avgöras med tilllämpning av ett&lt;br&gt;samhällsekonomiskt betraktelsesätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan staten tar på sig ett nytt åtagande skall en välfärdsekonomisk&lt;br&gt;analys av åtagandet göras. Den ifrågasatta verksamhetens mål skall därvid&lt;br&gt;klargöras och man skall dessutom analysera åtagandets innehåll, egenska-&lt;br&gt;per och beskaffenhet. Analysen skall även omfatta vilka resultat som kan&lt;br&gt;förväntas och frågan om det finns andra aktörer som kan ta ansvar för&lt;br&gt;eller medverka i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om analysen visar att åtagandet bör vara en statlig uppgift skall därefter&lt;br&gt;åtagandets omfattning undersökas. Denna fråga måste prövas från område&lt;br&gt;till område. Om åtagandet avser en kollektiv nyttighet måste man t.ex.&lt;br&gt;bedöma hur hushållen värderar denna nyttighet. Vidare måste man&lt;br&gt;bedöma vad effekterna förväntas bli med respektive utan det ifråga-&lt;br&gt;varande åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Först i ett tredje steg blir det aktuellt att ta ställning till i vilken form&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas och hur den bör finansieras. När det gäller&lt;br&gt;den senare frågan bör alternativa former undersökas, t.ex. möjligheterna&lt;br&gt;till avgiftsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Motiv för offentliga åtaganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stor restriktivitet skall gälla i fråga om införande av nya offentliga&lt;br&gt;åtaganden. Ett nytt åtagande bör införas endast om klara välfärdsekono-&lt;br&gt;miska motiv talar for det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befintliga åtaganden skall omprövas. Vid omprövningen bör man utgå&lt;br&gt;från en analys av vad staten i nuvarande finansiella läge bör ägna sig åt&lt;br&gt;och vad som bör vara statens grundläggande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör fortsätta att fullgöra ett existerande utgiftsåtagande endast om&lt;br&gt;det kan motiveras enligt välfardsteorin eller det ursprungliga motivet för&lt;br&gt;åtagandet fortfarande har hög relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av ett utgiftsåtagande som staten skall fortsätta att full-&lt;br&gt;göra bör så långt möjligt begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Använd myndighetsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret for en verksamhet som staten vill börja bedriva och även finan-&lt;br&gt;siera på egen hand bör i första hand läggas på en befintlig myndighet.&lt;br&gt;Förutsatt att verksamheten inte innefattar myndighetsutövning bör det där-&lt;br&gt;vid stå myndigheten fritt att själv utföra den eller att efter offentlig&lt;br&gt;upphandling sluta avtal med annan om att utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet bör alltså drivas i myndighetsform. Detta gäller i&lt;br&gt;synnerhet uppgifter som innefattar myndighetsutövning, t.ex. beslut om&lt;br&gt;fördelning av generella statsbidrag. Myndighetsformen har numera sådana&lt;br&gt;egenskaper att staten knappast har anledning att ens överväga delegering&lt;br&gt;av en förvaltningsuppgift till ett privaträttsligt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Privaträttsligt organ för statlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det finnas skäl för staten att samverka med någon annan.&lt;br&gt;Genom samverkan kan t.ex. en statsfinansiell besparing uppnås och ytter-&lt;br&gt;ligare resurser tillföras samtidigt som särskild kompetens hos andra&lt;br&gt;aktörer kan tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då staten samverkar med någon annan blir det aktuellt att föra&lt;br&gt;över den ifrågavarande verksamheten till ett privaträttsligt organ. Det kan&lt;br&gt;bli aktuellt att föra över en verksamhet till ett privaträttsligt organ om&lt;br&gt;verksamheten är i behov av självständig framtoning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning for att staten skall kunna fora över verksamhet till ett&lt;br&gt;privaträttsligt organ är att fråga är om en verksamhet som innefattar ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statligt åtagande. En annan förutsättning är att verksamheten inte får&lt;br&gt;innefatta myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett privaträttsligt organ till vilket staten varaktigt lämnar över verk-&lt;br&gt;samhet bör vara omgärdat av ett fast regelverk. Detta regelverk skall där-&lt;br&gt;vid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• skänka organet en avgränsad ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ge verksamhet som bedrivs inom dess ram en självständig framtoning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• göra det möjligt att anpassa verksamheten till förändringar i om-&lt;br&gt;världen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• medge att det läggs fast klara mål för verksamheten samt att den kan&lt;br&gt;följas upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ge samverkande parter möjlighet att t.ex. till följd av nya priorite-&lt;br&gt;ringar tillgodose sina intressen på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten avser att lämna över en förvaltningsuppgift till ett privaträtts-&lt;br&gt;ligt organ som staten bildar ensam eller tillsammans med annan bör staten&lt;br&gt;välja att bilda ett aktiebolag. I fall då man kan anta att förvaltnings-&lt;br&gt;uppgiften i fråga är av intresse för en bredare allmänhet bör den under&lt;br&gt;vissa förutsättningar kunna lämnas över till en ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Privaträttsliga alternativ till anslagsstiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anslagsberoende verksamheter har staten sedan länge valt att bilda&lt;br&gt;anslagsstiftelser. Stiftelselagen (1994:1220) godtar inte anslagsstiftelser&lt;br&gt;som stiftelser. Det innebär att nya anslagsstiftelser inte kan bildas efter&lt;br&gt;den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl ett aktiebolag som en ideell förening kan i likhet med anslags-&lt;br&gt;stiftelsen behandlas ungefär som en statlig myndighet i finansiellt av-&lt;br&gt;seende. Det civilrättsliga regelsystemet ställer inte upp några hinder mot&lt;br&gt;att bilda ett aktiebolag eller en ideell förening som skall vara beroende av&lt;br&gt;löpande tillskott. Aktiebolagsformen är alltså inte en verksamhetsform&lt;br&gt;bara för den som vill uppnå maximal avkastning på riskvilligt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av självständig framtoning hos en verksamhet som är anslagsbe-&lt;br&gt;roende och det intryck av stabilitet och långsiktighet som man får av en&lt;br&gt;sådan verksamhet är inte beroende av i vilken form verksamheten bedrivs.&lt;br&gt;De fördelar som i nämnda avseenden hittills ansetts vara förknippade med&lt;br&gt;anslagsstiftelsen existerar alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolaget och den ideella föreningen tillgodoser sammantaget väl de&lt;br&gt;behov som för framtiden kan finnas av privaträttsliga former för&lt;br&gt;anslagsberoende verksamhet. I bilaga 1 finns ett exempel på stadgar för&lt;br&gt;en ideell förening som får särskilt organisationsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Finansiell styrning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anslagsframställning, årsredovisning och revision bör anslags-&lt;br&gt;stiftelser (så länge de består) och övriga privaträttsliga organisationer som&lt;br&gt;erhåller särskilda organisationsanslag omfattas av samma krav som&lt;br&gt;myndigheter. Kraven bör regleras i bolagsordningen i fråga om aktiebolag&lt;br&gt;eller i stadgarna när det gäller en ideell förening eller i avtal mellan staten&lt;br&gt;och den ifrågavarande privaträttsliga organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Privaträttsliga alternativ till anslagsstiftelser för&lt;br&gt;kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om och när en kommun eller ett landsting vill lämna över vården av en&lt;br&gt;anslagsberoende kommunal eller landstingskommunal verksamhet till ett&lt;br&gt;privaträttsligt organ bör kommunen eller landstinget välja att bilda ett&lt;br&gt;aktiebolag eller, i fall då man kan anta att verksamheten i fråga är av&lt;br&gt;intresse för en bredare allmänhet, en ideell förening. Samma principer bör&lt;br&gt;alltså gälla för hela den offentliga sektorn och regler om kommunalt&lt;br&gt;bildade anslagsstiftelser bör inte inforas i stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Ändring m.m. av föreskrifter för äldre stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i stiftelselagen om ändring eller upphävande av före-&lt;br&gt;skrifter i stiftelseförordnanden kommer att gälla även for nu befintliga&lt;br&gt;stiftelser (äldre stiftelser) som bildats av staten. Dessa stiftelser bör därför&lt;br&gt;avvecklas. Det är emellertid ett stort antal stiftelser som berörs och det är&lt;br&gt;endast ett fåtal som kommer att hinna avvecklas innan stiftelselagen träder&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Processen med att avveckla av staten bildade stiftelser bör underlättas.&lt;br&gt;Föreskrifterna i stiftelseförordnandet för en äldre stiftelse som bildats av&lt;br&gt;eller tillsammans med staten bör därför utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;6 kap. stiftelselagen (1994:1220) få ändras eller upphävas genom skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse mellan stiftarna och stiftelsen. En bestämmelse om detta&lt;br&gt;bör tas in lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen. Betänkandet&lt;br&gt;innehåller ett förslag till en sådan bestämmelse. Den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen gäller även för äldre stiftelser som bildats av eller till-&lt;br&gt;sammans med en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avveckling av en av staten bildad stiftelse skall - om den&lt;br&gt;verksamhet som stiftelsen hittills bedrivit även i framtiden skall ses som&lt;br&gt;ett statligt åtagande - valet av ny verksamhetsform avgöras med ledning&lt;br&gt;av de principer som redovisats i detta betänkande. Alternativen är alltså&lt;br&gt;myndighet, aktiebolag och ideell förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Syftet med våra forslag och vårt fortsatta arbete&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förslagen i detta betänkande och vårt fortsatta arbete är&lt;br&gt;att uppnå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• besparingar och administrativa förenklingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• renodling av formerna for statlig verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• en flexibel organisation som lätt kan anpassas till omvärldsför-&lt;br&gt;ändringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• goda möjligheter att följa upp och utvärdera statlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• förutsättningar för smidig samverkan mellan staten och andra parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt fortsatta arbete kommer i första hand att innefatta en översyn av&lt;br&gt;befintliga anslagsstiftelser och andra privaträttsliga organisationer som får&lt;br&gt;särskilda organisationsanslag. Vår översyn kommer att omfatta även stift-&lt;br&gt;elser och bolag som bildats av myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i betänkandet Former för statlig&lt;br&gt;verksamhet (SOU 1994:147)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom forskrivs i fråga om lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) att det i lagen skall inforas en ny paragraf,&lt;br&gt;10 a §, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i stiftelseförordnan-&lt;br&gt;det avseende en äldre stiftelse som&lt;br&gt;bildats av eller tillsammans med&lt;br&gt;staten, en kommun, ett landsting&lt;br&gt;eller en kyrklig kommun, får utan&lt;br&gt;hinder av bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220) ändras&lt;br&gt;eller upphävas genom skriftlig&lt;br&gt;överenskommelse mellan stiftarna&lt;br&gt;och stiftelsen. Vad som anges i 2-&lt;br&gt;10 kap. stiftelselagen om föreskrif-&lt;br&gt;ter i ett stiftelseförordnande skall&lt;br&gt;därvid gälla även föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats genom en sådan&lt;br&gt;överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i Kammarkollegiets framställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stiftelselagen (1994:1220)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1221) om införande av&lt;br&gt;stifteslelagen (1994:1220) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förmögenhetsbildningar som enligt 3 § skall anses som stiftelser&lt;br&gt;enligt stiftelselagen (äldre stiftelser) gäller stiftelselagen (1994:1220) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För församlingskyrkor och dom-&lt;br&gt;kyrkor av stiftelsekaraktär gäller&lt;br&gt;endast bestämmelserna i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådan egendom som avses i&lt;br&gt;38 kap. 1 §, 39 kap. 1 § samt&lt;br&gt;41 kap. 1, 23 och 24 §§ kyrkolagen&lt;br&gt;(1992:300) och som är av stiftel-&lt;br&gt;sekaraktär gäller endast bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1 kap. 4 § stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över delbetänkandet Former för statlig verksam-&lt;br&gt;het (SOU 1994:147) avgetts av Svea hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Handikappinstitutet, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Länsskattekontoret i Stockholms&lt;br&gt;län, Bokföringsnämnden, Lunds universitet, Stockholms universitet,&lt;br&gt;Uppsalauniversitet, Mitthögskolan, Forskningsrådsnämnden, Samhall AB,&lt;br&gt;Stiftelsen Invandrartidningen, Statens kulturråd, Kungliga Teatern AB,&lt;br&gt;Musikaliska akademien, Stiftelsen Skansen, Stiftelsen Riksutställningar,&lt;br&gt;Stiftelsen Svenska filminstitutet, Svenska språknämnden, Kommittén om&lt;br&gt;kulturpolitikens inriktning (1993:03), Närings- och teknikutvecklingsver-&lt;br&gt;ket, Ingenjörsvetenskapsakademien, Stiftelsen Sveriges Tekniska Attachér,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Stiftelsen Stockholms Environment Institute, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västemorrlands län, Statens naturvårdsverk, Stiftelsen Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola, Stiftelsen Jordbrukets Forskningsinstitut, Utrikespolitiska&lt;br&gt;Institutet, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Institutet för framtidsstudier, Statens invandrarverk, Riks-&lt;br&gt;antikvarieämbetet, Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaup-&lt;br&gt;plysning, Stiftelsen Edsbergs Musikinstitut, Stiftelsen för utvecklande av&lt;br&gt;god redovisningssed, och Stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén har&lt;br&gt;avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också kommit in från FAR, Skog forsk, Nordiska Museet,&lt;br&gt;Sveriges Hembygdsförbund, Teatrarnas Riksförbund, Länsmuseernas&lt;br&gt;Länssamarbetsråd, och Redovisningsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över Kammarkollegiets framställan&lt;br&gt;(Ju95/1206) med begäran om ändring i lagen om införande av stiftelsela-&lt;br&gt;gen avgetts av Göta hovrätt, Justitiekanslem, Riksantikvarieämbetet och&lt;br&gt;Statens historiska museer, Länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska&lt;br&gt;kyrkans centralstyrelse, Domkapitlet i Lunds stift, Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund samt Egendomsnämnden i Härnösands&lt;br&gt;stift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendomsnämnden i Växjö stift har beretts tillfälle att yttra sig men&lt;br&gt;har inte avhörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokollet vid sammanträde 1995-10-03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäk-&lt;br&gt;ringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 september 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220)&lt;br&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Cecilia&lt;br&gt;Bergman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås bl.a. en ändring i 4 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;införande av stiftelselagen, som innehåller en undantagsbestämmelse&lt;br&gt;beträffande viss kyrklig egendom av stiftelsekaraktär. Remissförslaget&lt;br&gt;innebär att undantagsbestämmelsen utvidgas till att gälla ytterligare några&lt;br&gt;slag av kyrklig egendom som är av stiftelsekaraktär. Liksom f.n. kommer&lt;br&gt;uppräkningen att innefatta bl.a. församlingskyrkor och domkyrkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om inte, vid sidan av församlingskyrkor och&lt;br&gt;domkyrkor av stiftelsekaraktär, även den fasta egendom där en sådan&lt;br&gt;kyrka är uppförd och som är av stiftelsekaraktär bör tas med i upp-&lt;br&gt;räkningen (jfr 41 kap. 2 § kyrkolagen). Uppräkningar bör i så fall byggas&lt;br&gt;ut så att den innefattar egendom som avses i 38 kap. 1 och 2 § 3, 39 kap.&lt;br&gt;1 § samt 41 kap. 1, 2, 23 och 24 §§ kyrkolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:61&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:61 Former för verksamhet som&lt;br&gt;är beroende av statligt stöd, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49076, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:LU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om verksamhetsformer för statlig verksamhet (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om verksamhetsformer för statlig verksamhet (avsnitt 4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:LU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:13:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0361</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 22:13:30</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:LU7</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01LU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:61&lt;br/&gt;
Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:61&lt;br/&gt;
Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:61&lt;br/&gt;
Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:61&lt;br/&gt;
Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:61&lt;br/&gt;
Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisabeth Fleetwood  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Rindborg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:61&lt;br/&gt;
Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:61 Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Rindborg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>