<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2366053</hangar_id>
 <dok_id>GJ0359</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>59</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:59</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>59</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:15</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Sjukvårdssamverkan mellan landsting</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0359/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0359</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0359</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:59&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Sjukvårdssamverkan mellan landsting&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0359/prop_199596__59-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs ftam förslag till en ny lag om försöksverksamhet&lt;br&gt;med gemensam nämnd för flera landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny lag om försöksverksamhet med gemensam&lt;br&gt;nämnd för flera landsting innebär att två eller flera landsting får tillsätta&lt;br&gt;en gemensam nämnd för att enligt 10 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) fullgöra ledningsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Den&lt;br&gt;föreslagna lagstiftningen innebär inte att någon ny juridisk person bildas&lt;br&gt;utan de samverkande landstingen kommer även fortsättningsvis att vara&lt;br&gt;huvudmän för den bedrivna sjukvården inom respektive landsting. Till&lt;br&gt;grund för förslaget ligger kommunallagen samt hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;lagen. Det föreslås att regeringen får besluta om deltagande i försöks-&lt;br&gt;verksamheten. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996 och gälla till utgången av 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om försöksverksamhet med gemensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnd för flera landsting...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam nämnd för flera landsting för samverkan inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvården ........................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny modell för samverkan inom hälso- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvård............................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överenskommelse om samverkan........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De förtroendevalda..................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Valbarhet....................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Ansvar och revision................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Uppdragets upphörande ............. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medborgarnas ställning.................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Allmänhetens insyn................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Laglighetsprövning ................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Kungörelse och anslag.............. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda frågor....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.1 Förtroendenämnd..........  22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.2 Civilt försvar .................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.3 Arkivfrågor...................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5.4 Datalagen....................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan och uppföljning ................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser ........... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer: Förslag till lag om försöks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet med gemensam nämnd för flera landsting . . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet Sjuk-&lt;br&gt;vårdssamverkan mellan landsting (Ds 1995:26) . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens lagförslag (Ds 1995:26)........ 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna (Ds 1995:26)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 5 oktober 1995 ............................... 42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1995/96:59&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om försöksverksamhet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop 1995/96:59&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;med gemensam nämnd för flera landsting&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om försöksverksamhet med gemensam nämnd för&lt;br&gt;flera landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Grunder för försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Två eller flera landsting får tillsätta en gemensam nämnd för att&lt;br&gt;fullgöra den ledning av hälso- och sjukvården som anges i 10 § hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respektive landstingsstyrelse ansvarar dock för att beredskapsförbere-&lt;br&gt;delsema får en enhetlig inriktning och genomförs på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1720) om civilt försvar. Under höjd&lt;br&gt;beredskap ansvarar respektive landstingsstyrelse för ledningen av hälso-&lt;br&gt;och sjukvården enligt 3 kap. 2 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses även de kommuner som inte tillhör något lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Det ankommer på fullmäktige i vart och ett av de samverkande&lt;br&gt;landstingen att utfärda reglemente för den gemensamma nämnden samt&lt;br&gt;i övrigt besluta om nämndens uppgifter. Av reglementet skall det framgå&lt;br&gt;var nämnden har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får besluta i frågor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rör förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den enligt lag eller annan författning skall ha hand om samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- delegerats till den av respektive landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 3 kap. 10, 14 och 15 §§ samt 6 kap. 7 och 8 §§&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) om fullmäktiges möjligheter till delegering&lt;br&gt;samt om nämndernas uppgifter och nämndernas ansvar för verksamheten&lt;br&gt;skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som anges i 2 kap. 1-3, 7 och 8 §§ kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;om landstingens befogenheter och om näringsverksamhet skall gälla för&lt;br&gt;den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen beslutar på de samverkande landstingens gemensamma&lt;br&gt;ansökan om deltagande i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mandattid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Fullmäktige i de samverkande landstingen bestämmer mandattiden&lt;br&gt;för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De förtroendevalda och nämndens arbetsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Valbara till den gemensamma nämnden är de som enligt 4 kap. 5 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) är valbara i något av de samveikande lands-&lt;br&gt;tingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall bestämmelsen i 4 kap. 6 § kommunallagen om valbarhet&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ledamöter, ersättare, ordförande och en eller två vice ordförande i&lt;br&gt;den gemensamma nämnden väljs av fullmäktige i de samverkande lands-&lt;br&gt;tingen till det antal och på det sätt som fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i de samveikande landstingen skall meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vem som skall fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföran-&lt;br&gt;den eller en vice ordförande kan tjänstgöra. Fullmäktige skall besluta om&lt;br&gt;ersättarnas tjänstgöring i den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Återkallande av uppdrag för förtroendevald enligt 4 kap. 10 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) skall göras av fullmäktige i det landsting&lt;br&gt;som förrättat valet av den förtroendevalde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i det landsting som förrättat valet av förtroendevalda kan&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10 a § kommunallagen besluta om återkallelse av uppdrag&lt;br&gt;för förtroendevalda i den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna i 4 kap. 7-9 och 11-15 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) om uppdragets upphörande, ledighet och ekonomiska för-&lt;br&gt;måner skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 4 kap. 17 §, 18 § första stycket och 19-22 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen om initiativrätt, omröstning och beslut samt reservation skall&lt;br&gt;gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i vart och ett av de samverkande landstingen far enligt 4&lt;br&gt;kap. 23 § kommunallagen besluta om närvarorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vad som anges i 6 kap. 11, 14 och 18-27 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) om ledamöter och ersättare, närvarorätt för utomstående, jäv&lt;br&gt;m.m. skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet när den gemensamma nämnden fattar beslut&lt;br&gt;skall 5 kap. 41-44 §§ samt 6 kap. 29 § kommunallagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Protokoll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid sammanträde med den gemensamma nämnden skall protokoll&lt;br&gt;föras på ordförandens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om protokollens förande, innehåll och justering skall 5 kap.&lt;br&gt;58-62 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas. Tillkännagivandet att&lt;br&gt;den gemensamma nämndens, fullmäktiges och andra nämnders protokoll&lt;br&gt;inom vart och ett av de samveikande landstingen justerats skall samma&lt;br&gt;dag hos vart och ett av landstingen anslås på anslagstavlan. Tillkännagi-&lt;br&gt;vandet av att den gemensamma nämndens protokoll justerats behöver&lt;br&gt;inte införas i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 § För delgivning med den gemensamma nämnden skall 6 kap. 31 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delegering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § Den gemensamma nämnden får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot&lt;br&gt;eller ersättare eller åt en anställd i något av de samverkande landstingen&lt;br&gt;att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en grupp av ären-&lt;br&gt;den, dock inte i de fall som avses i 6 kap. 34 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). I övrigt gäller 6 kap. 35-38 §§ kommunallagen för&lt;br&gt;delegering av ärenden inom den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Personalföreträdare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 § Företrädare för anställda i de samverkande landstingen får i den&lt;br&gt;omfattning som anges i 7 kap. 9-13 §§ kommunallagen (1991:900) när-&lt;br&gt;vara vid sammanträden med den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 7 kap. 14-17 §§ kommunallagen om personalföre-&lt;br&gt;trädare skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Samvakande landsting skall gemensamt upprätta en budget för den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i de samverkande landstingen bestämmer när den gemen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma nämnden senast skall redovisa sin medelsförvaltning avseende P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P 1995/96:59&lt;br&gt;föregående budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 8 kap. 1, 2, 3 a, 3 b och 14 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) om medelsförvaltning, självkostnaden och om räkenskaper&lt;br&gt;m.m. skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 § Fullmäktige i de samverkande landstingen skall för revision av den&lt;br&gt;gemensamma nämnden utse revisorer och ersättare på sätt som anges i&lt;br&gt;reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 4-8, 10 och 14-18 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall gälla i fråga om revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfrihet och om skadestånd enligt 9 kap. 16 och 17 §§&lt;br&gt;kommunallagen skall prövas av fullmäktige i respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förtroendenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § Fullmäktige får ge en förtroendenämnd i ett av de samverkande&lt;br&gt;landstingen i uppdrag att vara förtroendenämnd för den hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård som omfattas av försöksverksamheten. Det skall framgå av regle-&lt;br&gt;mentet hur frågan reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kungörelse av fullmäktiges sammanträden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 § Kungörelse om fullmäktiges sammanträden i de samverkande&lt;br&gt;landstingen skall anslås på anslagstavlan hos dessa minst en vecka före&lt;br&gt;sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tid och plats för fullmäktiges sammanträden i de sam-&lt;br&gt;verkande landstingen skall minst en vecka före sammanträdesdagen&lt;br&gt;införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige i vart och ett av de&lt;br&gt;samverkande landstingen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Laglighetsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som är medlem i något av de samverkande landstingen har rätt&lt;br&gt;att få lagligheten prövad även av beslut fattade av de övriga i försöket&lt;br&gt;ingående landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900) skall gälla vid Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;laglighetsprövning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återkallelse och upphörande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen får återkalla ett beslut om deltagande i försöks-&lt;br&gt;verksamheten om ändrade förhållanden kräver det eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl för det. Försöksverksamheten skall därvid upphöra&lt;br&gt;att gälla den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om de samverkande landstingen har kommit överens om att sam-&lt;br&gt;verkan skall upphöra, skall de genast underrätta regeringen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller intill utgången av&lt;br&gt;år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Kristianstads och Malmöhus län har i en gemensam&lt;br&gt;skrivelse den 16 augusti 1994 (dnr Fi 95/580) anhållit om att möjlighe-&lt;br&gt;ter skapas att ha en för båda landstingen gemensam nämnd för ledning&lt;br&gt;av hälso- och sjukvården inom nuvarande Österlens och Ystads sjuk-&lt;br&gt;vårdsdistrikt. Landstingen angav som skäl härför att en sådan konstruk-&lt;br&gt;tion skulle ge befolkningen i sydöstra Skåne ett bättre vårdutbud och&lt;br&gt;fortsatt hög kvalitet samtidigt som verksamheten skulle kunna göras mer&lt;br&gt;kostnadseffektiv. Inom Finansdepartementet har framtagits förslag till en&lt;br&gt;ny lagstiftning om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera&lt;br&gt;landsting. Arbetet har resulterat i betänkandet Sjukvårdssamverkan&lt;br&gt;mellan landsting (Ds 1995:26). Sammanfattning av betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 1 och lagförslaget framgår av bilaga 2. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En&lt;br&gt;sammanställning över remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepar-&lt;br&gt;tementet (dnr Fi 95/3357).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Gemensam nämnd för flera landsting för&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:59&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;samverkan inom hälso- och sjukvården&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslag till ny modell för samverkan inom hälso-och sjukvården&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Två eller flera landsting far tillsätta en gemen-&lt;br&gt;sam nämnd för att utöva ledning av hälso- och sjukvården på sätt&lt;br&gt;som anges i 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget i princip. Många av&lt;br&gt;instanserna har framhållit värdet av att en ny form av samverkan till-&lt;br&gt;skapas. Landstingsförbundet och Gävleborgs läns landsting ställer sig i&lt;br&gt;och för sig positiv till förslaget men anser att förslaget bör utökas och&lt;br&gt;gälla generellt utan begränsning till vissa områden. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet tillstyrker i och för sig förslaget men förordar i första hand att&lt;br&gt;försöksverksamheten blir generell för kommuner och landsting utan&lt;br&gt;begränsning till vissa områden samt i andra hand att försöket utvidgas&lt;br&gt;till i vart fall vissa kommunala områden, t.ex. gymnasieskolan och rädd-&lt;br&gt;ningstjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser avstyrker förslaget. Kammarrätten i Sundsvall&lt;br&gt;anger att förslaget är alltför allmänt hållet och i vissa centrala delar&lt;br&gt;oklart. Kammarrätten efterlyser bl.a. ett klargörande av nämndens ställ-&lt;br&gt;ning i den landstingskommunala organisationen samt av nämndens upp-&lt;br&gt;gifter. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anger att en gemensam nämnd&lt;br&gt;som är en myndighet men inte huvudman kan innebära brister i helhets-&lt;br&gt;syn och huvudansvar samt att informellt samarbete inte utgör hinder för&lt;br&gt;politisk påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Behov av samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk hälso- och sjukvård har under senare år genomgått stora föränd-&lt;br&gt;ringar. Nya diagnostiska och terapeutiska metoder har utvecklats som&lt;br&gt;gjort det möjligt att behandla sjukdomar som tidigare inte kunnat be-&lt;br&gt;handlas med framgång. För patienten har det blivit säkrare och skonsam-&lt;br&gt;mare. En följd av utvecklingen är att det ibland krävs stora investeringar&lt;br&gt;i medicinsk utrustning. Kravet på att snabbt ta till sig ny kunskap och&lt;br&gt;sprida den har ökat väsentligt. Det krävs också i vissa fall större patient-&lt;br&gt;underlag för att kunna vidmakthålla och utveckla specialkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar har också gjorts i vårdens struktur. Klinikorganisationen&lt;br&gt;har i viss mån upplösts. Sjukhus eller delar av sjukhus har lagts ner.&lt;br&gt;Genom samverkan mellan sjukhus och sjukvårdsdistrikt har också nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturer skapats. Detta kan förhållandevis lätt göras om sjukhusen och&lt;br&gt;sjukvårdsdistrikten har samma huvudman. När så inte är fallet är emel-&lt;br&gt;lertid möjligheterna betydligt mera begränsade. Den enda egentliga möj-&lt;br&gt;ligheten man har idag är att bilda ett kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting har i en till&lt;br&gt;regeringen gemensam skrivelse anhållit om att möjligheter skapas att ha&lt;br&gt;en för båda landstingen gemensam nämnd för ledningen av hälso- och&lt;br&gt;sjukvården i nuvarande Österlens och Ystads sjukvårdsdistrikt. Avsikten&lt;br&gt;är att genom en sådan konstruktion ge befolkningen i sydöstra Skåne ett&lt;br&gt;bättre vårdutbud och en fortsatt hög kvalitet, samtidigt som verksam-&lt;br&gt;heten blir kostnadseffektivare. Det pågår diskussioner mellan andra&lt;br&gt;landsting om liknande samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade förutsättningar har under senare år lett till ett ökat behov av&lt;br&gt;samarbete mellan kommuner och mellan landsting samt mellan kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Samverkan kan ske i olika former. Det finns dock&lt;br&gt;bara en offentligrättslig form, nämligen kommunalförbund. Övrig sam-&lt;br&gt;verkan får ske genom avtal eller i privaträttsliga associationsformer.&lt;br&gt;Samverkan kan också ske genom olika former av samråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 augusti 1995 om tilläggsdirektiv (dir.&lt;br&gt;1995:113) till Kommunala förnyelsekommittén. Enligt dessa tilläggs-&lt;br&gt;direktiv har kommittén bl.a. att göra en översyn av kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen (1985:894). Den har även att överväga behovet av alternativa&lt;br&gt;offcntligrättsliga former för samverkan. En utgångspunkt för detta arbete&lt;br&gt;bör, enligt direktiven, vara att kommuner och landsting ges stor frihet att&lt;br&gt;välja enkla och ändamålsenliga lösningar som fyller de krav som ställs&lt;br&gt;ur offentligrättslig synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de behov som finns vill regeringen skapa ytterligare&lt;br&gt;möjligheter för kommuner och landsting att välja den samverkansform&lt;br&gt;som de finner lämpligast. Den nu föreslagna lösningen ska ses som&lt;br&gt;ytterligare ett alternativ för landsting att välja för sitt samarbete med&lt;br&gt;annat landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund och andra samverkansformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunal- och landstingsverksamhet som gemensamt bedrivs med en-&lt;br&gt;bart avtal som grund finns inget gemensamt beslutsorgan. Parterna sluter&lt;br&gt;ett avtal, som sedan verkställs genom beslut och andra åtgärder hos&lt;br&gt;vardera avtalsparten. I 9 § hälso- och sjukvårdslagen anges att Sverige&lt;br&gt;får indelas i regioner för hälso- och sjukvård som berör flera landsting&lt;br&gt;och att landstingen skall samverka i frågor som rör sådan sjukvård.&lt;br&gt;Landet är sålunda för viss högspecialiserad vård indelat i sex regioner.&lt;br&gt;Mellan landstingen i en region finns civilrättsliga samaibetsavtal. För&lt;br&gt;den praktiska samverkan finns olika kommittéer och andra&lt;br&gt;samverkansorgan inrättade och även ett politiskt forum, något oegentligt&lt;br&gt;benämnd ”regionsjukvårdsnämnd”. Nämnden har dock ingen&lt;br&gt;kommunalrättslig status utan vardera parten måste som ovan sagts i sin&lt;br&gt;egen organisation fatta de beslut som krävs. Nämnden är således i själva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket ett samrådsorgan. Vid sidan av regionsjukvården finns mellan Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;landsting även annan mer eller mindre formaliserad samverkan som&lt;br&gt;grundar sig på avtal. Den för kommuner och landsting gällande&lt;br&gt;lokaliseringsprincipen begränsar möjligheten till tjänsteköp mellan&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalförbund kan enligt kommunalförbundslagen bildas av flera&lt;br&gt;kommuner eller flera landsting eller av kommuner och landsting. Kom-&lt;br&gt;munalförbund kan ges både frivilliga och specialreglerade uppgifter.&lt;br&gt;Förbundet kan också ha myndighetsutövning. Kommunalförbundets&lt;br&gt;uppgift kan omfatta en hel verksamhetsgren, exempelvis hälso- och&lt;br&gt;sjukvård eller delar av den. Uppgiften måste emellertid vara gemensam&lt;br&gt;för alla förbundsmedlemmar d.v.s det måste vara en uppgift för var och&lt;br&gt;en av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att kommunalförbundet är bildat upphör förbundets verk-&lt;br&gt;samhet att vara en angelägenhet för medlemmarna. Förbundet blir&lt;br&gt;huvudman för verksamheten. Förbundet kan organiseras som ett förbund&lt;br&gt;med fullmäktige och nämnder eller som ett förbund med direktion. Kvar&lt;br&gt;för medlemmarna finns dock en skyldighet att finansiera verksamheten&lt;br&gt;enligt förbundsordningens bestämmelser. Revision görs i förbund med&lt;br&gt;fullmäktige av revisorer som förbundsfullmäktige väljer. I förbund med&lt;br&gt;förbundsdirektion utser däremot varje förbundsmedlems fullmäktige&lt;br&gt;revisorer. Förbundsmedlemmamas fullmäktige prövar var och en för sig&lt;br&gt;frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen, dess ledamöter och&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemmarnas inflytande garanteras genom kommunalförbundslagen&lt;br&gt;och den obligatoriska förbundsordningen. Varje ledamot skall dessutom&lt;br&gt;vara representerad i förbundsfullmäktige eller, i förbund utan&lt;br&gt;fullmäktige, i förbundsdirektionen. För medborgarna finns klagorätt&lt;br&gt;genom laglighetsprövning på samma sätt som hos förbundsmedlemmar-&lt;br&gt;na. Förvaltningsbesvär kan anföras över förbundets beslut på samma sätt&lt;br&gt;som över en kommuns eller ett landstings beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 16 § kommunallagen får kommun och landsting efter be-&lt;br&gt;slut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till&lt;br&gt;aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening, stiftelse eller&lt;br&gt;enskild individ. Vård av en angelägenhet som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning får dock inte överlämnas om det inte finns stöd för&lt;br&gt;det i lag. Enligt 17 § samma kapitel skall fullmäktige innan kommun&lt;br&gt;eller landsting lämnar över vården av en angelägenhet till ett aktiebolag&lt;br&gt;där man äger samtliga aktier fastställa det kommunala ändamålet med&lt;br&gt;vaksamheten, utse samtliga styrelseledamöter och minst en revisor samt&lt;br&gt;säkerställa att fullmäktige får yttra sig innan sådana beslut i den&lt;br&gt;överlämnade vaksamheten fattas som är av principiell beskaffenhet eller&lt;br&gt;annars av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall verksamhet lämnas över till bolag, förening eller stiftelse där&lt;br&gt;kommun eller landsting bestämmer tillsammans med någon annan skall&lt;br&gt;fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de tidigare&lt;br&gt;nämnda villkoren för helägda aktiebolag i den omfattning som är rimlig&lt;br&gt;med hänsyn till andelsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I företag där kommun eller landsting har ett bestämmande inflytande Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;gäller tryckfrihetsförordningens rätt att ta del av allmänna handlingar.&lt;br&gt;Sådana företag jämställs i detta hänseende med myndighet. Härav följer&lt;br&gt;också att registrering och diarieföring skall ske enligt sekretesslagen,&lt;br&gt;liksom att meddelarfrihet råder. Även vissa av arkivlagens regler blir&lt;br&gt;tillämpliga. Det finns således vissa möjligheter för kommun eller lands-&lt;br&gt;ting att samverka med annan kommun eller annat landsting genom del-&lt;br&gt;ägarskap e.d. Förutsättningen är dock att den verksamhet som skall be-&lt;br&gt;drivas faller inom delägarnas kompetens och inte innefattar myndighets-&lt;br&gt;utövning om det inte finns särskilt lagstöd för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna till 1968 års omsorgslag angavs bl.a. att&lt;br&gt;”landstingskommuner som vid ikraftträdandet har gemensam central-&lt;br&gt;styrelse får ha gemensam styrelse för omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda och gemensam beslutsnämnd för psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda.” I den till lagen anslutande stadgan föreskrevs bl.a. att&lt;br&gt;”Särskild styrelse för inrättning som drivs av landstingskommuner&lt;br&gt;gemensamt utses på sätt landstingskommunerna överenskommer. Kan&lt;br&gt;överenskommelse ej träffas underställs frågan Kungl. Maj ris prövning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare lagregleringen av undervisning och vård av vissa&lt;br&gt;psykiskt efterblivna, fanns möjlighet till gemensam centralstyrelse för&lt;br&gt;flera landsting där dessa hade gemensamma särskolor och vårdanstalter.&lt;br&gt;Någon ytterligare reglering av frågan om gemensam styrelse fanns inte&lt;br&gt;utan det överlämnades till de samverkande landstingen att komma&lt;br&gt;överens om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Finland har man bl.a på grund av kommunernas genomsnittligt ringa&lt;br&gt;storlek utfört kommunala uppgifter genom kommunalförbund i betydligt&lt;br&gt;större utsträckning än vad man gjort i Sverige. Det bör noteras att&lt;br&gt;Finland inte har landsting utan hälso- och sjukvård är huvudsakligen en&lt;br&gt;primärkommunal angelägenhet. År 1993 ersattes den finska&lt;br&gt;lagstiftningen om kommunalförbund av regler om samkommuner.&lt;br&gt;Kommunerna har därigenom fått möjlighet att på ett enklare och mindre&lt;br&gt;detaljerat sätt än tidigare organisera sin samverkan. Kommunerna har&lt;br&gt;fått stor frihet att i grundavtal ange förutsättningarna för samarbetet.&lt;br&gt;Samkommunen utgör en egen juridisk person. Vid sidan av samarbete&lt;br&gt;genom samkommun kan samarbete mellan kommuner ske genom avtal&lt;br&gt;där verksamheten leds genom en gemensam nämnd. Därigenom ges alla&lt;br&gt;samarbetande kommuner större insyn och större inflytande på&lt;br&gt;verksamheten. Den gemensamma nämnden inrättas i den kommun som&lt;br&gt;skall ha hand om den gemensamma uppgiften. Någon ny juridisk person&lt;br&gt;bildas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För- och nackdelar med olika samverkansformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan i kommunalförbund erbjuder fasta och kända former för&lt;br&gt;politisk ledning och kontroll. Medborgarnas rätt till insyn och prövning&lt;br&gt;är garanterad. Det ger upphov till en ny huvudman för den verksamhet&lt;br&gt;som anförtros kommunalförbundet. Skapandet av en ny&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdshuvudman har av landstingen i Skåne avsetts utgöra en Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;nackdel. I det utvecklingsskede som hälso- och sjukvården nu genomgår&lt;br&gt;med stora medicinska och strukturella förändringar kan möjligheten till&lt;br&gt;effektivisering för ett landsting i sin helhet försvåras genom att ett&lt;br&gt;område av landstinget genom ett bildande av ett kommunalförbund&lt;br&gt;kommer tillhöra en annan sjukvårdshuvudman. Även integrationen och&lt;br&gt;samverkan med landstingets övriga verksamheter kan försvåras.&lt;br&gt;Möjligheterna till en effektivare förvaltning kan också marginellt vara&lt;br&gt;sämre i ett kommunalförbund än i en kommun eller ett landsting på&lt;br&gt;grund av de olika reglerna för delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De privaträttsliga formerna erbjuder å sin sida inslag som kan&lt;br&gt;uppfattas främja effektivitet och bättre anpassningsmöjligheter till&lt;br&gt;verksamhetens art och skiftande behov. Medborgarnas möjligheter till&lt;br&gt;insyn är däremot sämre än i den offentligrättsliga formen och&lt;br&gt;möjligheterna till prövning mycket begränsade. Samarbetsavtal medför&lt;br&gt;att en huvudman utför tjänster till en arman. Denna form kan bäst&lt;br&gt;användas när det gäller tjänster av mera begränsat slag, exempelvis en&lt;br&gt;viss specialistvård eller förrådshållning. När det däremot gäller något så&lt;br&gt;vittomfattande som den totala hälso- och sjukvården för befolkningen&lt;br&gt;inom ett geografiskt område kan den formen upplevas som inte särskilt&lt;br&gt;lämplig. Insynen och påverkansmöjlighetema är begränsade och ett&lt;br&gt;direkt deltagande i det säljande landstingets nämndverksamhet utesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa vaksamhet som är specialreglerad kan inte överföras till privat-&lt;br&gt;rättsliga subjekt. Inte heller kan uppgifter som innefattar myndighetsut-&lt;br&gt;övning överföras. Tillämpat på hälso- och sjukvården som både är&lt;br&gt;specialreglerad och innefattar myndighetsutövning innebär det, att endast&lt;br&gt;kommunalförbund eller samarbetsavtal kan komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkans omfattning och nämndens uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu framlagda förslaget om gemensam nämnd avser att skapa&lt;br&gt;ytterligare möjligheter för landsting att välja den samverkansform som&lt;br&gt;de finner lämpligast. Förslaget om gemensam nämnd har begränsats till&lt;br&gt;att avse enbart hälso- och sjukvårdsområdet. Regeringen anser att det&lt;br&gt;kan i och för sig finnas skäl att bedriva samverkan av detta slag även på&lt;br&gt;andra områden men frågan om ytterligare områden för samverkan eller&lt;br&gt;en generell rätt till samverkan far anstå i avvaktan på de förslag som&lt;br&gt;Kommunala Förnyelsekommittén lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses här även de kommuner som står utanför lands-&lt;br&gt;tingen. Samverkan kan bedrivas så att exempelvis all hälso- och&lt;br&gt;sjukvård inom två distrikt far gemensam ledning. Det kan också&lt;br&gt;organiseras på det sättet att all lasarettssjukvård från huvudmännen ges&lt;br&gt;en gemensam ledning. Det har i förslaget inte gjorts någon begränsning&lt;br&gt;av vad försöket får omfatta, förutom att det måste innefattas av&lt;br&gt;landstingens hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall ledningen av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården utövas av en eller flera nämnder. Regeringens för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag är således att en sådan nämnd skall kunna vara gemensam för flera&lt;br&gt;landsting. Den gemensamma nämnden föreslås utgöra en myndighet men&lt;br&gt;inte huvudman för hälso- och sjukvården. Någon ny juridisk person bil-&lt;br&gt;das inte utan huvudmannaskapet kvarstår hos de enskilda landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden föreslås få en ställning som en nämnd&lt;br&gt;inom landstingets organisation. Den kan i likhet med övriga nämnder&lt;br&gt;tilldelas uppgifter och erhålla delegation från fullmäktige. I detta fallet&lt;br&gt;kommer den att få uppgifter från sina två huvudmän och kan också&lt;br&gt;binda dessa inom de områden fullmäktige i vart och ett av de&lt;br&gt;samverkande landstingen bestämt. Den gemensamma nämnden kommer&lt;br&gt;på så sätt att fa ansvar gentemot samtliga huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden har i enlighet med 6 kap. 7 §&lt;br&gt;kommunallagen inom sitt område att se till att verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de&lt;br&gt;föreskrifter som gäller för verksamheten. Den har också att se till att&lt;br&gt;vaksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Den har också&lt;br&gt;att på sätt som anges i 8 § samma kapitel att verka för att samråd sker&lt;br&gt;med dem som utnyttjar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Överenskommelse om samverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Överenskommelse mellan parterna är en förut-&lt;br&gt;sättning för den gemensamma nämndens bildande och deltagande i&lt;br&gt;försöksverksamheten. Brister denna förutsättning finns inte längre&lt;br&gt;grund för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip inte haft&lt;br&gt;erinringar mot förslaget. Riksrevisionsverket anger att överväganden bör&lt;br&gt;göras bl.a. finansiering och arbetsgivarfrågorna. Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO) anger bl.a att personalfrågornas hantering och&lt;br&gt;arbetsgivaransvaret bör preciseras. Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO) anger att utformningen av den fackliga representationen bör&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Samverkan med gemensam nämnd&lt;br&gt;bygga på frivillighet. Genom denna lagstiftning regleras huvudsakligen&lt;br&gt;förändringar som måste göras i kommunallagen vad gäller särskilda&lt;br&gt;regler för valbarhet, laglighetsprövning m.m. Strävan är att kommunal-&lt;br&gt;lagens regler så långt möjligt skall gälla. Förhållandena mellan&lt;br&gt;samverkande landsting berörs däremot inte av lagstiftningen. Här har&lt;br&gt;parterna full avtalsfrihet men det finns anledning att delar av dessa&lt;br&gt;överenskommelser kan återfinnas i reglemente för den gemensamma&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 32 § kommunallagen skall fullmäktige utfärda&lt;br&gt;reglemente med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsformer. Motsvarande bör gälla för den gemensamma nämnden. Det Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;ankommer därför på fullmäktige i de samverkande landstingen att&lt;br&gt;utfärda ett reglemente för den gemensamma nämnden. Huvudmännen&lt;br&gt;har att komma överens om det antal ledamöter och ersättare vardera&lt;br&gt;landstinget har att utse, hur ordförande och vice ordförande skall utses&lt;br&gt;bland nämndens ledamöter, hur revision skall verkställas etc. Vidare&lt;br&gt;bestämmer huvudmännen mandattiden för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur dessa frågor reglerats mellan landstingen kan framgå av reglemente&lt;br&gt;eller av annat särskilt beslut. Den gemensamma nämndens uppgifter&lt;br&gt;skall framgå av reglementet. Nämnden kan också från vart och ett&lt;br&gt;fullmäktige erhålla delegation i skilda frågor. Fullmäktige i de&lt;br&gt;samvakande landstingen bör även här vara överens om vilka frågor som&lt;br&gt;delegeras till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet mellan huvudmännen bör också reglera hur var och en av&lt;br&gt;dessa skall bidra till finansieringen av nämndens verksamhet och hur&lt;br&gt;kraven på verksamheten skall fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig fråga för samverkande landsting att lösa är vem eller&lt;br&gt;vilka som skall vara arbetsgivare för de anställda. En lösning kan enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning vara att ett av landstingen är arbetsgivare för&lt;br&gt;personal som arbetar för den gemensamma nämnden. Det kan underlätta&lt;br&gt;vid löneförhandlingar och annan facklig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden är inte en egen juridisk person. Den kan&lt;br&gt;därför t.ex. inte äga fastighet eller annan egendom och inte heller ta upp&lt;br&gt;lån eller gå i borgen. Nämnden företräder däremot sina huvudmän&lt;br&gt;gentemot andra. Genom att ingå avtal av olika slag binder nämnden sina&lt;br&gt;huvudmän. Detta förhållande bör föranleda huvudmännen att sinsemellan&lt;br&gt;i avtal reglera dylika frågor. Administrativt och medicinskt måste de&lt;br&gt;samverkande landstingen vara överens om vad som i olika hänseenden&lt;br&gt;skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågor där den kommunala likställighetsprincipen gör sig gällande&lt;br&gt;räcker det inte med överenskommelser som bara berör den gemensamma&lt;br&gt;nämndens verksamhet. Landstingen måste i sådana fall fatta samstäm-&lt;br&gt;miga beslut för varje landstings hela hälso- och sjukvård. Detta gäller&lt;br&gt;exempelvis för taxor. Även i många andra fall bygger hela konstruktion-&lt;br&gt;en på samstämmiga beslut i vart och ett av de samverkande landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså en omfattande överenskommelse som måste ligga till&lt;br&gt;grund för samarbetet. I lagstiftningen föreslås inget regelverk för kon-&lt;br&gt;fliktlösning mellan parterna. Som inledningsvis konstaterats är&lt;br&gt;försöksverksamheten frivillig och bygger på att parterna är överens och&lt;br&gt;kan lösa eventuella konflikter inbördes. Partema måste således även vara&lt;br&gt;överens om hur konflikter skall lösas. Skulle tvister mellan partema inte&lt;br&gt;kunna lösas får man konstatera att förutsättningar för försöket inte längre&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 De förtroendevalda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunallagens regler om förtroendevalda,&lt;br&gt;deras tjänstgöring, ekonomiska förmåner m.m. skall gälla för den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den gemensamma nämnden är ett&lt;br&gt;nytt inslag i den kommunalrättsliga regleringen. Den bygger på att kom-&lt;br&gt;munallagens regler skall tillämpas i möjligaste mån om inte konstruktio-&lt;br&gt;nen med en gemensam nämnd kräver en speciell reglering. I förslaget&lt;br&gt;till lagreglering har särskild vikt lagts vid att de förtroendevaldas rättig-&lt;br&gt;heter samt att möjligheter till medverkan och insyn inte skall vara sämre&lt;br&gt;än vad den är när verksamheten drivs av vaqe huvudman för sig. Detta&lt;br&gt;har även varit ledstjärnan när det gäller medborgarnas insyn och möjlig-&lt;br&gt;het att klaga över beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att hälso- och sjukvårdslagen och kommunal-&lt;br&gt;lagen skall styra den gemensamma nämndens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3.1 Valbarhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Valbara till den gemensamma nämnden är alla&lt;br&gt;som är valbara till fullmäktige i något av de samverkande landsting-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;erina mot förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag. Regeln om valbarhet finns reglerat i&lt;br&gt;4 kap. 5 § kommunallagen. För såväl fullmäktige- som nämndledamöter&lt;br&gt;och ersättare till dem gäller att de skall väljas bland dem som har röst-&lt;br&gt;rätt till val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige. Regering-&lt;br&gt;en anser att valbarheten inte bör begränsas till de som är bosatta i områ-&lt;br&gt;det för den gemensamma nämnden utan i stället utökas till områdena för&lt;br&gt;de samverkande landstingen. Valbara till den gemensamma nämnden&lt;br&gt;föreslås därför vara alla som är valbara till fullmäktige i något i försöket&lt;br&gt;ingående landsting. En som är valbar i ett landsting kan således väljas&lt;br&gt;till ledamot eller ersättare i den gemensamma nämnden av ett annat av&lt;br&gt;de samverkande landstingen. Antalet ledamöter i den gemensamma&lt;br&gt;nämnden liksom fördelningen landstingen emellan får överenskommas&lt;br&gt;mellan landstingen. Hur landstingen kommit överens i denna fråga bör&lt;br&gt;framgå av reglementet. I övrigt är det vår uppfattning att 4 kap. 6 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunallagai om valbarhet skall gälla för den gemensamma nämnden. Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3.2 Ansvar och revision&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågan om ansvarsfrihet och skadestånd prövas&lt;br&gt;av fullmäktige i respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra&lt;br&gt;mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Revisionsansvaret är enligt kommu-&lt;br&gt;nallagen dels kollektivt dels individuellt. Enligt 3 kap. 11 § kommunal-&lt;br&gt;föibundslagen skall i kommunalförbund med direktion förbundsmedlem-&lt;br&gt;mama var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.&lt;br&gt;Den gemensamma nämnden föreslås få ett ansvar mot nämndens samtli-&lt;br&gt;ga huvudmän. Frågan om ansvarsfrihet bör därför enligt regeringens&lt;br&gt;mening prövas av fullmäktige i alla de samverkande landstingen. Detta&lt;br&gt;stämmer väl överens med det sätt på vilket denna fråga reglerats för&lt;br&gt;kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för revision får bestämmas genom överenskommelse mellan&lt;br&gt;landstingen. I övrigt föreslås 9 kap. kommunallagen gälla för revision av&lt;br&gt;den gemensamma nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3.3 Uppdragets upphörande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det fullmäktige som utsett en ledamot eller er-&lt;br&gt;sättare kan återkalla den förtroendevaldes uppdrag i den gemensamma&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra&lt;br&gt;mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Uppdrag i kommunal nämnd upphör&lt;br&gt;enligt 4 kap. 8 § kommunallagen när den förtroendevalde inte längre är&lt;br&gt;valbar. En förtroendevald skall vidare enligt samma kap. 9 § befrias från&lt;br&gt;sitt uppdrag om den förtroendevalde själv begär det, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § får fullmäktige återkalla uppdrag för en förtroendevald&lt;br&gt;som vägrats ansvarsfrihet eller om den förtroendevalde genom en dom&lt;br&gt;som vunnit laga kraft har dömts för ett brott för vilket det är föreskrivet&lt;br&gt;fängelse i två år eller därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande av förtroendevalds uppdrag i den gemensamma nämnden&lt;br&gt;bör enligt regeringens uppfattning endast göras av det fullmäktige som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förrättat valet av den förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt bör även 4 kap. 10 a § kommunallagen gälla för&lt;br&gt;den gemensamma nämnden där det fullmäktige som utsett förtroendeval-&lt;br&gt;da kan återkalla uppdrag när den politiska majoriteten i nämnden inte&lt;br&gt;längre är densamma som i fullmäktige och vid förändringar i nämndor-&lt;br&gt;ganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Medborgarnas ställning&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4.1 Allmänhetens insyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tryckfrihetsförordningens regler gäller för den&lt;br&gt;enskilde som vill ta del av den gemensamma nämndens handlingar&lt;br&gt;med de begränsningar som följer av sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Göteborgs och Bohus läns landsting anger&lt;br&gt;att frågan om sekretess bör utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den gemensamma nämnden utgör&lt;br&gt;ingen ny juridisk person. Huvudmannaskapet kvarstår enligt regeringens&lt;br&gt;förslag hos de enskilda landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen (1980:100) gäller för verksamhet som bedrivs av statli-&lt;br&gt;ga och kommunala myndigheter. Vid tillämpning av lagen jämställs bl.a.&lt;br&gt;kommunala beslutande församlingar jämställas med myndigheter. Sekre-&lt;br&gt;tess gäller inte bara i förhållande till enskilda (1 kap. 2 §) utan också&lt;br&gt;mellan olika myndigheter (1 kap. 3 §). I en kommunal nämndorganisa-&lt;br&gt;tion är vaije nämnd med underlydande förvaltningskontor att anse som&lt;br&gt;en myndighet i sekretesslagens mening och sekretess gäller mellan&lt;br&gt;nämnderna enligt 1 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess kan också gälla inom en myndighet om den är uppdelad i&lt;br&gt;olika verksamhetsgrenar som är att betrakta som självständiga gentemot&lt;br&gt;varandra (1 kap. 3 § andra stycket). Det hindrar inte att uppgifter lämnas&lt;br&gt;till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller för-&lt;br&gt;ordning. Vad som avses med självständiga verksamhetsgrenar inom en&lt;br&gt;myndighet har inte definierats i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med de kommunala nämnderna far den gemensamma nämnden&lt;br&gt;anses utgöra en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller mellan de olika myndigheterna i en&lt;br&gt;kommun är huvudregeln att sekretess gäller mellan den gemensamma&lt;br&gt;nämnden och övriga nämnder och styrelser i de samverkande landsting-&lt;br&gt;en. Inom hälso- och sjukvården uppkommer ofta frågan om att definiera&lt;br&gt;vad som i detta sammanhang är självständiga verksamhetsgrenar. Denna&lt;br&gt;fråga uppkommer också inom den gemensamma nämnden men den är&lt;br&gt;inte av annan art än vad som gäller för hälso- och sjukvården i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser har den enskilde rätt att Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;ta del av en myndighets handlingar såvitt informationen inte är sekre-&lt;br&gt;tessbelagd. Inom hälso- och sjukvården råder en omfattande sekretess för&lt;br&gt;uppgifter om enskilds personliga förhållanden. Den gemensamma nämn-&lt;br&gt;dens dokumentation är till stor del patientjournaler och annan sekretess-&lt;br&gt;belagd medicinsk information. Nämnden har emellertid dessutom en stor&lt;br&gt;mängd administrativ och annan information, för vilken sekretess normalt&lt;br&gt;inte råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden är en myndighet också i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens mening och besvär över vägran att lämna ut en handling får&lt;br&gt;enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen föras hos domstol. Domsto-&lt;br&gt;len utgörs i detta fall av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4.2 Laglighetsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje medlem i vart och ett av de samverkande&lt;br&gt;landstingen har enligt 10 kap. kommunallagen rätt att få lagligheten&lt;br&gt;prövad av alla överklagningsbara beslut i de samverkande landsting-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Sundsvall avstyrker för-&lt;br&gt;slaget och anger att rätten till laglighetsprövning är alltför vid och att&lt;br&gt;den därför inger betänkligheter. Länsstyrelsen i Kopparbergs län avstyr-&lt;br&gt;ker förslaget och anger att svårigheter kan uppstå vid laglighetsprövning-&lt;br&gt;en. Länsstyrelsen i Kristianstad anger att om samverkan begränsas til en&lt;br&gt;mindre del av respektive landstingsområden blir besvärsrätten alltför vid-&lt;br&gt;sträckt och omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 kap. 1 § kommunallagen&lt;br&gt;har vaije medlem av ett landsting att få lagligheten av landstingets be-&lt;br&gt;slut prövad genom att överklaga dem. Från och med den 1 april 1995&lt;br&gt;sker prövningen i första instans av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som rör den gemensamma nämndens verksamhet fattas till stor&lt;br&gt;del av den gemensamma nämnden själv. Åtskilliga beslut av väsentlig&lt;br&gt;betydelse kommer dock att fattas i de samverkande landstingens full-&lt;br&gt;mäktige, landstingsstyrelser och andra nämnder med övergripande verk-&lt;br&gt;samhet såsom t. ex. personalnämnder, fastighetsnämnder, inköpsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt för förslaget till denna lagstiftning är att&lt;br&gt;demokratiffågoma är viktiga och att någon begränsning inte skall ske för&lt;br&gt;medborgarnas del vare sig i insynen eller vad gäller rätten till laglighets-&lt;br&gt;prövning. Med hänvisning till att någon inskränkning inte bör ske av&lt;br&gt;medborgarnas rätt till laglighetsprövning är regeringens förslag att alla&lt;br&gt;medlemmar i de samverkande landstingen ges rätt att få lagligheten av&lt;br&gt;den gemensamma nämndens beslut prövad. Det kan vidare övervägas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte även beslut i fullmäktige och nämnder som påverkar den gemen-&lt;br&gt;samma nämnden borde innefattas i den utvidgade rätten till laglighets-&lt;br&gt;prövning. Svårigheten som därvid skulle uppstå är att göra en tydlig av-&lt;br&gt;gränsning mellan vilka beslut som skulle ge en utvidgad överklaganerätt&lt;br&gt;och vilka som inte skulle ge det. Med en mycket vid tolkning kan nära&lt;br&gt;nog alla beslut sägas ha någon form av åtminstone indirekt påverkan.&lt;br&gt;Det är därför enligt vår uppfattning svårt att göra en bra avgränsning till&lt;br&gt;beslut hänförliga till den gemensamma nämnden. Den utvidgade rätten&lt;br&gt;till laglighetsprövning föreslås därför omfatta alla överklagbara beslut i&lt;br&gt;samtliga av de samverkande landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det inte något stort antal beslut av&lt;br&gt;landstingen som i dag är föremål för laglighetsprövning. Det finns enligt&lt;br&gt;vår uppfattning inte något som tyder på att det skulle bli någon ökning&lt;br&gt;av antalet överklaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom antytts överklagas beslut av kommun eller landsting hos läns-&lt;br&gt;rätten. Enhgt 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;br&gt;överklagas ett beslut till den länsrätt inom vars län ärendet först prövats.&lt;br&gt;Forumfiågan bör därmed enligt regeringens uppfattning inte vara proble-&lt;br&gt;matisk. Den gemensamma nämndens beslut överklagas i enlighet med&lt;br&gt;angivet lagrum vid den länsrätt inom vars län den gemensamma nämn-&lt;br&gt;den har sitt säte. Vid besvär över beslut av fullmäktige eller nämnd&lt;br&gt;gäller samma forumregel. Det kan emellertid inträffa att likadana eller&lt;br&gt;likartade beslut av t. ex. flera fullmäktige överklagas hos olika länsrätter.&lt;br&gt;Förekommer det vid mer än en länsrätt flera mål som har nära samband&lt;br&gt;med varandra får målen enligt 14 § tredje stycket lagen om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar handläggas vid en och samma länsrätt, om det kan&lt;br&gt;göras utan avsevärd olägenhet för någon enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4.3 Kungörelse och anslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kungörelse om fullmäktiges sammanträden i&lt;br&gt;vart och ett av de samverkande landstingen skall anslås på vart och&lt;br&gt;ett av de samverkande landstingens anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tid och plats för fullmäktiges sammanträden i vart och&lt;br&gt;ett av de samverkande landstingen skall införas i den eller de ortstid-&lt;br&gt;ningar som respektive fullmäktige i de samverkande landstingen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag om att protokoll justerats anslås samma dag hos vart och&lt;br&gt;ett av de samverkande landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erina&lt;br&gt;mot förslaget. Kammarrätten i Sundsvall har angett att det i samman-&lt;br&gt;hanget bör beaktas att tillkännagivandet på anslagstavlan är utgångspunkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for överklagandetid, vilket talar for att det bör ske samtidigt på de olika Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;anslagstavlorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att ge medborgarna möjlighet att&lt;br&gt;följa fullmäktiges förhandlingar har i 5 kap. 9 och 10 §§ kommunalla-&lt;br&gt;gen föreskrivits att uppgifter om tid och plats för fullmäktiges samman-&lt;br&gt;träden skall kungöras på kommunens eller landstingets anslagstavla och&lt;br&gt;införas i de ortstidningar som fullmäktige beslutar. Till grund för rege-&lt;br&gt;ringens förslag till motsvarande bestämmelser för denna lagstiftning&lt;br&gt;ligger 5 kap. 9 och 10 §§ kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det resonemang som här förts om insyn och lag-&lt;br&gt;lighetsprövning föreslås att kungörelse om fullmäktiges sammanträden i&lt;br&gt;vart och ett av de samverkande landstingen skall anslås på den officiella&lt;br&gt;anslagstavlan. Likaså skall ett sådant tillkännagivande göras i de ortstid-&lt;br&gt;ningar som vart och ett av fullmäktige i de samverkande landstingen&lt;br&gt;fattat beslut om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså föreslås att anslag om justering av fullmäktiges, nämnders och&lt;br&gt;den gemensamma nämndens protokoll skall göras på vart och ett av de&lt;br&gt;samverkande landstings anslagstavlor. Detta bör enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning ske på samma dag på de olika anslagstavlorna. En sådan samord-&lt;br&gt;ning är viktig då tillkännagivandet på anslagstavla är utgångspunkt för&lt;br&gt;överklagandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Särskilda frågor&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5.1 Förtroendenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fullmäktige kan besluta att förtroendenämnd i&lt;br&gt;ett av de samverkande landstingen ges i uppdrag att vara förtroende-&lt;br&gt;nämnd för verksamheten inom den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I vaije landsting skall enligt lagen&lt;br&gt;(1992:563) om förtroendenämndsverksamhet m.m. finnas en eller flera&lt;br&gt;förtroendenämnder. Nämnden har till uppgift att främja kontakterna mel-&lt;br&gt;lan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att åt patienter-&lt;br&gt;na förmedla den hjälp som förhållandena kräver. Förtroendenämnden får&lt;br&gt;enligt lagstiftningen åta sig uppdraget att vara förtroendenämnd även för&lt;br&gt;kommuns hälso- och sjukvård. Nämnden handlägger dessutom ärenden&lt;br&gt;om stödpersoner vid den psykiatriska vård som bedrivs enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendenämndens verksamhet är delvis av policyskapande karaktär.&lt;br&gt;Det skulle därför kunna innebära att om två eller flera förtroendenämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der verkar inom den gemensamma nämndens område, skulle dessa kunna Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;tänkas agera på olika sätt och därmed skapa förvirring. Det skulle dess-&lt;br&gt;utom administrativt vara opraktiskt, leda till flera kontakter och ge mer-&lt;br&gt;aibete utan motsvarande nytta. Regeringen föreslår därför att fullmäktige&lt;br&gt;i de samveikande landstingen får besluta att en redan befintlig förtroen-&lt;br&gt;denämnd i ett av de samverkande landstingen får ges i uppdrag att vara&lt;br&gt;förtroendenämnd för verksamheten inom den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5.2 Civilt försvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De uppgifter som enligt lagen om civilt försvar&lt;br&gt;åvilar landstingsstyrelsen tas inte över av den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har ansett att lagen om civilt&lt;br&gt;försvar inte utgör hinder mot den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1994:1720) om civilt försvar,&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 juli 1995, reglerar bl.a ansvaret för beredskaps-&lt;br&gt;förberedelsema och ledningen av verksamheten vid höjd beredskap i&lt;br&gt;kommuner och landsting. Enligt 2 kap. 1 § skall landstingen vidta de&lt;br&gt;beredskapsförberedelser som behövs för deras verksamhet under höjd&lt;br&gt;beredskap. Landstingsstyrelsen ansvarar inom landstinget för att bered-&lt;br&gt;skapsförberedelsema får en enhetlig inriktning och genomförs på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt. I 3 kap. 2 § stadgas att det är landstingssyrelsen&lt;br&gt;som under höjd beredskap ansvarar för ledningen av den civila hälso-&lt;br&gt;och sjukvården samt den övriga verksamhet för det civila försvaret som&lt;br&gt;landstinget skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det högsta förvaltande organet behåller sitt ansvar&lt;br&gt;enligt lagen om civilt försvar. Landstingssyrelsens uppgifter enligt den&lt;br&gt;lagen skall därför inte övertas av den gemensamma nämnden. Den verk-&lt;br&gt;samhet som den gemensamma nämnden ansvarar för skall därför när det&lt;br&gt;gäller landstingssyrelsens uppgifter enligt lagen om civilt försvar hänfö-&lt;br&gt;ras till ett av landstingen eller delas upp mellan de berörda landstingen.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att detta kan göras utan praktiska olägenheter men&lt;br&gt;vill betona att det förutsätter ett nära samarbete mellan de berörda lan-&lt;br&gt;stingsstyrelsema och den gemensamma nämnden om beredskapsförbere-&lt;br&gt;delsema. Denna ordning innebär också att man undviker att två eller&lt;br&gt;flera landstingssyrelser inriktar och leder samma verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5.3 Arkivfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arkivlagen utgör inte hinder mot den fö-&lt;br&gt;reslagna försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot bedömningarna. Socialstyrelsen har anfört att arkiv-&lt;br&gt;lagen och dennas tillämpning behöver analyseras ytterligare samt frågor&lt;br&gt;om sekretess vid överlämnande av handlingar till den nya nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Arkivlagen (1990:782) gäller för&lt;br&gt;alla myndigheter samt vissa andra organ. Den nu föreslagna gemensam-&lt;br&gt;ma nämnden kommer enligt förslaget att utgöra en myndighet och följ-&lt;br&gt;aktligen gäller arkivlagen för nämnden. En myndighet svarar enligt ar-&lt;br&gt;kivlagen för vården av sitt arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsynen av myndigheternas arkivvård skall det finnas en arkiv-&lt;br&gt;myndighet. Enligt arkivlagen är normalt landstingsstyrelsen arkivmyn-&lt;br&gt;dighet for ett landstings myndigheter om inte landstingsfullmäktige utser&lt;br&gt;annan nämnd eller styrelse att vara arkivmyndighet. Med hänsyn till&lt;br&gt;torde särskild lagstiftning enligt regeringens mening inte krävas för att&lt;br&gt;reglera hur arkivmyndighet i det aktuella fallet skall fastställas. De sam-&lt;br&gt;verkande landstingen måste dock reglera frågan mellan sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensamma nämnd inrättas och andra nämnders verksamhet&lt;br&gt;uppgår i denna nämnd kan det bli frågan om överförande av arkiv till&lt;br&gt;den gemensamma nämnden. Bestämmelser om sådant överlämnande&lt;br&gt;finns i 14-16 §§ arkivlagen. Någon ytterligare reglering är enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sekretessfrågor vid överlämnade av handlingar till den nya&lt;br&gt;nämnden kan ledning sökas i Socialstyrelsens och Riksarkivets allmänna&lt;br&gt;råd om handhavande av patientjournaler i vissa fall (SOSFS 1991:22),&lt;br&gt;vilket avsåg kommunernas övertagande av landstingens sjukvård vid&lt;br&gt;ÄDEL-reformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5.4 Datalagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Datalagen utgör inte hinder mot den&lt;br&gt;föreslagna försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;erinra mot bedömning. Datainspektionen anger att omorganisationen i&lt;br&gt;kommunal verksamhet medför att konsekvenserna för den personr-&lt;br&gt;egistrering som avses ske i verksamheten behöver analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inom hälso- och sjukvården förs Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;många och delvis omfattande personregister med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling. Patientregistren innehåller personuppgifter av nästan&lt;br&gt;uteslutande sekretessbelagd natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren kräver enligt datalagen (1973:289) licens och i vissa fall till-&lt;br&gt;stånd. Registeransvarig inom den offentliga hälso- och sjukvården är an-&lt;br&gt;tingen den centrala hälso- och sjukvårdsnämnden eller annan nämnd.&lt;br&gt;Hälso- och sjukvårdens administrativa register, exempelvis över an-&lt;br&gt;ställda, kan ha annan central nämnd som registeransvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma nämnden har i förslaget givits samma ställning som&lt;br&gt;övriga nämnder. Nämnden utgör enligt regeringens förslag en myndig-&lt;br&gt;het. Nämnden blir en myndighet som enligt datalagen blir register-&lt;br&gt;ansvarig för de personregister som förs i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt för den nya nämnden att utan vidare använda sig&lt;br&gt;av bestående personregister hos de samverkande landstingen. Om ett be-&lt;br&gt;stående personregister eller delar därav skall “övertas” av den nya&lt;br&gt;nämnden kan det vara nödvändigt att tillstånd inhämtas från Datainspek-&lt;br&gt;tionen. Inspektionen kan i sådant fall meddela föreskrifter.&lt;br&gt;Komplikationer kan, enligt Datainspektionen, uppkomma när flera&lt;br&gt;myndigheter skall ha gemensamma personregister och en gemensam&lt;br&gt;nämnd avser att utnyttja personregister som förs även för verksamhet&lt;br&gt;under annan nämnd. En sådan ordning aktualiserar bl.a. frågor om&lt;br&gt;sekretess mellan myndigheter. Berärda huvudmän bör därför ta upp en&lt;br&gt;dialog med inspektionen om lösningen av frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Ansökan och uppföljning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen beslutar efter gemensam ansökan&lt;br&gt;av de samverkande landstingen om deltagande i försöksverksamheten&lt;br&gt;samt om återkallande av ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan meddela föreskrifter om uppföljning av verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Kammarrätten i Sundsvall som avstyrker förslaget&lt;br&gt;i dess helhet anser att beslut av regeringen om återkallelse av ett beslut&lt;br&gt;om deltagande i försöksverksamheten behöver klarläggas. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket som i princip tillstyrker förslaget anger att det bör ankomma på&lt;br&gt;Socialstyrelsen att yttra sig över ansökningar om deltagande i försöks-&lt;br&gt;verksamheten samt att svara för utvärdering av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det bör ankomma på regeringen att&lt;br&gt;besluta om deltagande i försöksverksamheten. Ett sådant beslut far&lt;br&gt;meddelas efter gemensam ansökan från samverkande landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 9 § kommunallagen ankommer det på fullmäktige att be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sluta i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för Prop. 1995/96:59&lt;br&gt;kommunen eller landstingen. Frågan om organisationen av landsting hör&lt;br&gt;till dessa frågor. Det ankommer således på fullmäktige att besluta om ett&lt;br&gt;deltagande i försöksverksamheten. Själva ansökan kan ske av styrelsen&lt;br&gt;med fullmäktiges beslut som grund för ansökan. Fullmäktige måste ha&lt;br&gt;tagit ställning till den gemensamma nämndens uppgifter, organisation,&lt;br&gt;finansiering, avtal m.m. Av ansökan till regeringen bör framgå fullmäk-&lt;br&gt;tiges ställningstagande i de olika frågorna om den gemensamma nämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beslut om deltagande i försöksverksamhet kan rege-&lt;br&gt;ringen ställa krav på uppföljning av den bedrivna försöksverksamheten.&lt;br&gt;I ansökan bör därför anges hur uppföljningen är tänkt att genomföras&lt;br&gt;och vad den skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för försöksverksamheten är samverkan mellan de deltagande&lt;br&gt;landstingen om förutsättningarna brister i detta avseende far försöksverk-&lt;br&gt;samheten upphöra. Det kan ske genom att landstingen meddelar rege-&lt;br&gt;ringen härom. Regeringen kan också återkalla ett beslut om deltagande i&lt;br&gt;försöksverksamheten om det finns särskilda skäl härför. Sådana särskilda&lt;br&gt;skäl kan vara att förutsättningarna för försökslagstiftningen har förän-&lt;br&gt;drats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försökslagstiftningen föreslås gälla under tiden den 1 januari 1996 och&lt;br&gt;intill utgången av 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera landsting&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av föreslaget bedöms inte föranleda några ökade kost-&lt;br&gt;nader för landstingen eller staten. Försöksverksamheten med gemensam&lt;br&gt;nämnd baseras på frivilligt deltagande från landsting. Kostnader som&lt;br&gt;föranleds av att den gemensamma nämnden inrättas får vägas mot de&lt;br&gt;effektivitets- och kvalitetsvinster som kan uppnås. Möjligheterna till&lt;br&gt;samverkan mellan flera landsting genom en gemensam nämnd torde&lt;br&gt;innebära kostnadsbesparingar för i försöket deltagande landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om försöksverksamhet för gemensam nämnd för flera land-&lt;br&gt;sting&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Grunder för försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Två eller flera landsting får tillsätta en gemensam nämnd för att&lt;br&gt;fullgöra den ledning av hälso- och sjukvården som anges i 10 § hälso-&lt;br&gt;ochsjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Respektive landstingsstyrelse ansvarar dock för att beredskapsförbe-&lt;br&gt;redelsema får en enhetlig inriktning och genomförs på ett ändamålsen-&lt;br&gt;ligt sätt enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1720) om civilt försvar. Under&lt;br&gt;höjd beredskap ansvarar respektive landstingsstyrelse för ledningen av&lt;br&gt;hälso- och sjukvården enligt 3 kap. 2 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses även de kommuner som inte tillhör något lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.1. och 4.5.2. Den innehåller en allmän&lt;br&gt;bestämmelse om försöksverksamhetens omfattning. Enligt 10 § hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagen (1982:763) skall ledningen av hälso- och sjukvården utövas&lt;br&gt;av en eller flera nämnder. Den gemensamma nämnden avses således att ut-&lt;br&gt;öva ledning av hälso- och sjukvårdsfrågor. Paragrafen innehåller inte någon&lt;br&gt;begränsning till antalet landsting som får samverka enligt lagen. Den inne-&lt;br&gt;bär inte heller någon geografisk begränsning. Landstingsfria kommuner kan&lt;br&gt;även ingå i föreslaget samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Det ankommer på fullmäktige i vart och ett av de samverkande&lt;br&gt;landstingen att utfärda reglemente för den gemensamma nämnden samt&lt;br&gt;i övrigt besluta om nämndens uppgifter. Av reglementet skall framgå var&lt;br&gt;nämnden har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får besluta i frågor som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rör förvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den enligt lag eller annan författning skall ha hand om samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- delegerats till den av respektive landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 3 kap. 10, 14 och 15 §§ samt 6 kap. 7 och 8 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900) om fullmäktiges möjligheter till delegering samt&lt;br&gt;nämndernas uppgifter och nämndernas ansvar för verksamheten skall&lt;br&gt;gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vadsom anges i 2 kap. 1-3, 7 och 8 §§ kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;om landstingens befogenhet och om näringsverksamhet skall gälla för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 £ Regeringen beslutar på de samverkande landstingens gemensamma&lt;br&gt;ansökan om deltagande i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.2 och 4.6. Kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;ligger till grund för föreslagen lagstiftning. De olika principerna såsom&lt;br&gt;lokaliseringsprincipen, likställighetsprincipen, självkostnadsprincipen m.m.&lt;br&gt;samt landstingens befogenheter m.m. skall gälla för den gemensamma&lt;br&gt;nämnden. Kommunmedlemmarnas rätt föreslås inte bli inskränkt genom&lt;br&gt;denna lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samverkande landstingen skall genom reglemente för den&lt;br&gt;gemensamma nämnden reglera nämndens uppgifter och härigenom besluta&lt;br&gt;om nämndens uppgifter. Nämnden kan av fullmäktige erhålla delegation i&lt;br&gt;skilda frågor. De samverkande landstingen förutsätts vara överens om vilka&lt;br&gt;frågor som den gemensamma nämnden ska ha hand om. Av reglementet&lt;br&gt;skall även framgå den gemensamma nämndens säte. Det underlättar både&lt;br&gt;för enskilda och domstolarna vid en laglighetsprövning att ta reda på vilken&lt;br&gt;länsrätt som är rätt forum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på fullmäktige att besluta om ett deltagande i&lt;br&gt;försöksverksamhet med en gemensam nämnd för flera landsting. Det är&lt;br&gt;dock inte nödvändigt att det är fullmäktige som ansöker hos regeringen om&lt;br&gt;ett sådant deltagande utan det kan vara styrelsen som med fullmäktiges&lt;br&gt;beslut som grund ansöker om ett deltagande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mandattid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § Fullmäktige i de samverkande landstingen bestämmer mandattiden&lt;br&gt;för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommunallagens bestämmelser om mandattiden för&lt;br&gt;kommunala nämnder får fullmäktige i de samverkande landstingen&lt;br&gt;bestämma mandattiden för den gemensamma nämnden. Nämndens&lt;br&gt;mandattid kan således helt fritt bestämmas av fullmäktige. Såsom många&lt;br&gt;andra beslut rörande den gemensamma nämnden får de samverkande&lt;br&gt;landstingen komma överens om längden på mandattiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De förtroendedevalda och nämndens arbetsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Valbara till den gemensamma nämnden är de som enligt 4 kap. 5 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) är valbara i någon av de samverkande&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0359/prop_199596__59-2.png" style="width:12pt;height:11pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall bestämmelsen i 4 kap. 6 § kommunallagen om valbarhet&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.3. Valbarheten till den gemensamma&lt;br&gt;nämnden utsträcks till att gälla alla de som enligt 4 kap 5 § kommunallagen&lt;br&gt;är valbara i något av de samverkande landstingen. Det blir således möjligt&lt;br&gt;att från ett landsting utse representanter som är medlem i annat samverkande&lt;br&gt;landsting. I övrigt gäller kommunallagens bestämmelser om vem som är&lt;br&gt;valbar till den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 £ Ledamöter, ersättare, ordförande och en eller två vice ordförande&lt;br&gt;i den gemensamma nämnden väljs av fullmäktige i de samverkande&lt;br&gt;landstingen till det antal och på det sätt som fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i de samverkande landstingen skall meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vem som skall fullgöra ordförandens uppgifter när varken&lt;br&gt;ordföranden eller en vice ordföranden kan tjänstgöra. Fullmäktige i de&lt;br&gt;samverkande landstingen skall besluta om ersättarnas tjänstgöring i den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Återkallande av uppdrag för förtroendevald enligt 4 kap. 10 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) skall ske av fullmäktige i det landsting som&lt;br&gt;förrättat valet av den förtroendevalde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i det landsting som förrättat valet av förtroendevalda kan&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10 a § kommunallagen besluta om återkallelse av uppdrag&lt;br&gt;för förtroendevalda i den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna i 4 kap. 7-9 och 11-15 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) om uppdragets upphörande, ledighet och ekonomiska&lt;br&gt;förmåner skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 4 kap. 17 §, 18 § första stycket och 19-22 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen om initiativrätt, omröstning och beslut samt reservation&lt;br&gt;skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i vart och ett av de samverkande landstingen får enligt 4&lt;br&gt;kap. 23 § kommunallagen besluta om närvarorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§ Vad som anges i 6 kap. 11, 14 och 18-27 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) om ledamöter, ersättare, närvarorätt för utomstående, jäv&lt;br&gt;m.m. skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om förfarandet när den gemensamma nämnden fattar beslut&lt;br&gt;skall 5 kap. 41-44 §§ samt 6 kap. 29 § kommunallagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget återfinns i avsnitt 4.3. Kommunallagens regler om&lt;br&gt;förtroendevalda, deras tjänstgöring, ekonomiska förmåner m.m. ligger till&lt;br&gt;grund för förslagna stadganden. Det ankommer på fullmäktige i respektive&lt;br&gt;landsting att nominera och utse ledamöter och ersättare i den gemensamma&lt;br&gt;nämnden. Antalet ledamöter och ersättare far bestämmas av fullmäktige i de&lt;br&gt;samverkande landstingen. De samverkande landstingen skall överenskomma&lt;br&gt;om det antalet ledamöter och ersättare som var och en skall utse, vem som&lt;br&gt;ska fullgöra uppgiften som ordförande m.m. Med hänsyn till att det&lt;br&gt;ankommer på fullmäktige i respektive landsting att utse ledamöter och&lt;br&gt;ersättare i nämnden ankommer det på respektive fullmäktige att besluta om&lt;br&gt;återkallelse av uppdraget enligt 4 kap. 10 § kommunallagen för de&lt;br&gt;ledamöter och ersättare de själva utsett. Motsvarande gäller även för&lt;br&gt;återkallelse av uppdrag enligt 4 kap. 10 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Protokoll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 § Vid sammanträde med den gemensamma nämnden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokoll föras på ordförandens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om protokollens förande, innehåll och justering skall 5 kap.&lt;br&gt;58-62 §§ kommunallagen (1991:900) tillämpas. Tillkännagivandet att&lt;br&gt;den gemensamma nämndens, fullmäktiges och andra nämnders&lt;br&gt;protokoll inom vart och ett av de samverkande landstingen justerats&lt;br&gt;skall samma dag hos vart och ett av landstingen anslås på anslags-&lt;br&gt;tavlan. Tillkännagivandet av att den gemensamma nämndens protokoll&lt;br&gt;justerats behöver dock inte införas i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.4. Kommunallagens regler om förande av&lt;br&gt;protokoll, innehåll och justering föreslås gälla även för den gemensamma&lt;br&gt;nämnden. Tillkännagivandet att protokoll justerats måste dock anslås på&lt;br&gt;anslagstavlan hos samtliga de landsting som ingår i samverkan. Det måste&lt;br&gt;även ske beträffande andra protokoll såsom fullmäktiges och andra&lt;br&gt;nämnders protokoll då det är möjligt för medlem i något av de samverkande&lt;br&gt;landstingen att klaga även på andra beslut än de som den gemensamma&lt;br&gt;nämnden fattat. Tillkännagivandet om justering ska ske på den officiella&lt;br&gt;anslagstavla hos landstingen. Det är inte tillräckligt att det anslås hos endast&lt;br&gt;en av de samverkande landstingens anslagstavla. Det räcker inte heller att&lt;br&gt;den gemensamma nämnden anslår tillkännagivandet på någon annan&lt;br&gt;anslagstavla än den officiella i respektive landsting. Anslag om justering av&lt;br&gt;fullmäktiges, andra nämnders och den gemensamma nämndens protokoll&lt;br&gt;ska ske samma dag på olika anslagstavlorna med hänsyn taget till att tiden&lt;br&gt;för anslåendet utgör utgångspunkt för beräkning av klagotid vid&lt;br&gt;laglighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delgivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § För delgivning med den gemensamma nämnden skall 6 kap. 31 §&lt;br&gt;kommunallagen gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delegering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § Den gemensamma nämnden får uppdra åt ett utskott, åt en&lt;br&gt;ledamot eller ersättare eller åt en anställd i något av de samverkande&lt;br&gt;landstingen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en&lt;br&gt;grupp av ärenden, dock inte i fall som avses 6 kap. 34 § kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). I övrigt gäller 6 kap. 35-28 §§ kommunallagen för&lt;br&gt;delegering av ärenden inom den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i kommunallagen om delgivning föreslås även gälla&lt;br&gt;för den gemensamma nämnden. Beträffande delgering föreslås denna&lt;br&gt;kunna ske till anställd i de samverkande landsting. Det är med&lt;br&gt;konstruktionen med gemensam nämnd inte nödvändigt att nämnden har&lt;br&gt;egen personal anställd utan det kan vara en av huvudmännen som utgör&lt;br&gt;arbetsgivare såsom framgår avse avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Personalföreträdare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 § Företrädare för anställda i de samverkande landstingen får i den&lt;br&gt;omfattning som anges i 7 kap. 9-13 §§ kommunallagen (1991:900)&lt;br&gt;närvara vid sammanträden med den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 7 kap. 14-17 §§ kommunallagen om personal-&lt;br&gt;företrädare skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avser att ge personalföreträdare i de samverkande landstingen en&lt;br&gt;motsvarande rätt som kommunallagen ger personalföreträdare vid en&lt;br&gt;kommunal nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Samverkande landsting skall gemensamt upprätta en budget för&lt;br&gt;den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i de samverkande landstingen bestämmer när den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensamma nämnden senast skall redovisa sin medelsförvaltning&lt;br&gt;avseende föregående budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 8 kap. 1, 2, 3 a, 3 b, och 14 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) om medelsförvaltning, självkostnadsprincip och om&lt;br&gt;räkenskaper m.m. skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.2. De samverkande landstingen har ett&lt;br&gt;gemensamt ekonomiskt ansvar för finansiering av den gemensamma nämn-&lt;br&gt;dens verksamhet. En budget för den gemensamma nämnden skall därför&lt;br&gt;upprättas av de samverkande landstingen i samråd. Fördelningen av det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret får ankomma på landstingen att själv ta ställning till&lt;br&gt;genom avtal e.d. Likaså får överenskommelse träffas om fördelning av&lt;br&gt;eventuellt uppkommande underskott eller vinst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 § Fullmäktige i de samverkande landstingen skall för revision av&lt;br&gt;den gemensamma nämnden utse revisorer och ersättare på sätt som&lt;br&gt;anges i reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 4-8, 10 och 14-18 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) skall gälla i fråga om revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ansvarsfrihet och om skadestånd enligt 9 kap. 16 och 17&lt;br&gt;§§ kommunallagen skall prövas av fullmäktige i respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.3. Formerna för revision far bestämmas av de&lt;br&gt;samverkande landstingen. Den kan ske genom att särskilda revisorer utses&lt;br&gt;eller genom att revision av den gemensamma nämnden sker av de av&lt;br&gt;landstinget utsedda revisorerna. Hur de utses skall komma till uttryck i&lt;br&gt;reglementet. För revisionen gäller kommunallagens bestämmelser. Frågan&lt;br&gt;om ansvarsfrihet far prövas av fullmäktige i de samverkande landstingen.&lt;br&gt;Detta överensstämmer med hur frågan regleras i kommunalförbundslagen&lt;br&gt;för kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förtroendenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § Fullmäktige får ge en förtroendenämnd i ett av de samverkande&lt;br&gt;landstingen i uppdrag att vara förtroendenämnd för den hälso- och&lt;br&gt;sjukvård som omfattas av försöksverksamheten. Det skall framgå av&lt;br&gt;reglementet hur frågan reglerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.5. De samverkande landstingen ges möjlighet&lt;br&gt;att besluta att en redan befintlig förtroendenämnd i ett av de samverkande&lt;br&gt;landstingen far ges i uppdrag att vara förtroendenämnd för verksamhet inom&lt;br&gt;den gemensamma nämnden. Det är även möjligt att redan befintliga&lt;br&gt;förtroendenämnder även fortsättningsvis har hand om dessa uppgifter inom&lt;br&gt;den gemensamma nämndens område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kungörelse av fullmäktiges sammanträden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 § Kungörelse om fullmäktiges sammanträden i de samverkande&lt;br&gt;landstingen skall anslås på anslagstavlan hos dessa minst en vecka före&lt;br&gt;sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tid och plats för fullmäktiges sammanträden i de&lt;br&gt;samverkande landstingen skall minst en vecka före sammanträdesdagen&lt;br&gt;införas i den eller de ortstidningar som fullmäktige i vart och ett av de&lt;br&gt;samverkande landstingen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.4. Till grund för bestämmelsen ligger&lt;br&gt;kommunallagens regler om kungörelse om sammanträden och om&lt;br&gt;införandet i en eller flera ortstidningar. Kungörelse om fullmäktiges&lt;br&gt;sammanträden i de samverkande landstingen skall anslås på den officiella&lt;br&gt;anslagstavlan hos samtliga samverkande landsting. Kungörelse skall således&lt;br&gt;ske även av annat samverkande landstings fullmäktige sammanträden än det&lt;br&gt;egna fullmäktige. Fullmäktige i annat samverkande landsting kan fatta beslut&lt;br&gt;som berör den gemensamma nämnden. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;medlemmarna i de samverkande landstingen ges möjlighet att erhålla&lt;br&gt;kännedom om vilka ärenden som skall behandlas av fullmäktige.&lt;br&gt;Motsvarande gäller de meddelanden om fullmäktiges sammanträden som&lt;br&gt;skall införas i ortstidningar inom området för de samverkande landstingen.&lt;br&gt;Avsikten är att den tillämpningen som uttrycket “ortstidning” fatt i&lt;br&gt;rättspraxis skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Laglighetsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som är medlem i något av de samverkande landsting har&lt;br&gt;rätt att få lagligheten prövad även av beslut fattade av övriga i försöket&lt;br&gt;ingående landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900) skall gälla&lt;br&gt;vid laglighetsprövning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.4. Varje medlem i de samverkande&lt;br&gt;landstingen har rätt att överklaga beslut som fattas av såväl den&lt;br&gt;gemensamma nämnden som av fullmäktige i de samverkande landstingen.&lt;br&gt;De har även rätt att överklaga beslut fattade av annan nämnd inom de&lt;br&gt;samverkande landstingen. En utvidgning av rätten att överklaga har således&lt;br&gt;tillskapats genom bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 &amp;nbsp;§ andra stycket lagen (1971:289) om allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstolar skall ett beslut överklagas till den länsrätt inom vars&lt;br&gt;län ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål&lt;br&gt;föreskriver något annat. Besvär över beslut fattade av den gemensamma&lt;br&gt;nämnden skall ske till den länsrätt inom vars län den gemensamma nämnden&lt;br&gt;har sitt säte. I övrigt överklagas beslut fattade av fullmäktige eller nämnd till&lt;br&gt;den länsrätt inom vars län fullmäktige eller nämnden har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återkallelse och upphörande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen får återkalla ett beslut om deltagande i&lt;br&gt;försöksverksamheten om ändrade förhållanden kräver det eller om det&lt;br&gt;finns andra särskilda skäl för det. Försöksverksamheten skall därvid&lt;br&gt;upphöra att gälla den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om de samverkande landstingen har kommit överens om att&lt;br&gt;samverkan skall upphöra skall de genast underrätta regeringen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 4.6. Grunden för försöksverksamheten är&lt;br&gt;samverkan mellan de deltagande landstingen. Om förutsättningarna brister i&lt;br&gt;detta avseende skall försöksverksamheten upphöra. Det kan ske genom att&lt;br&gt;landstingen underrättar regeringen härom. Regeringen kan också återkalla&lt;br&gt;ett förordnande om deltagande i försöksverksamheten när det finns särskilda&lt;br&gt;skäl härför. I samband med regeringens beslut om ett deltagande i försöks-&lt;br&gt;verksamheten kan regeringen ställa krav på om uppföljning av den be-&lt;br&gt;skrivna försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försökslagstiftningen föreslås gälla intill utgången av 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria föreslås en ny lag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;nämnd gemensamt for fler landsting. Den förslagna lagen innebär att två&lt;br&gt;eller flera landsting får tillsätta en gemensam nämnd för att fullgöra&lt;br&gt;uppgifter enligt 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Enligt 10 §&lt;br&gt;angiven lag skall ledningen av häslo- och sjukvården utövas av en eller&lt;br&gt;flera nämnder. Den gemensamma nämnden föreslås ha till uppgift att&lt;br&gt;utöva ledningen av hälso- och sjukvården. Någon geografisk begränsning&lt;br&gt;av nämndens område har inte föreslagits utan det står samverkande&lt;br&gt;landsting fritt att bestämma den gemensamma nämndens område. Genom&lt;br&gt;den föreslagna lagstiftningen tillskapas inte någon ny juridisk person&lt;br&gt;utan de samverkande landstingen kommer även fortsättningsvis att vara&lt;br&gt;huvudmän för den bedrivna sjukvården inom respektive landsting. Till&lt;br&gt;grund för förslaget ligger reglerna i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett deltagande i försöksverksamheten krävs beslut av regeringen.&lt;br&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1996 och gälla&lt;br&gt;till utgången av december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny lagstiftning har tagits fram inom Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet. F.d. landstingsdirektören vid Malmöhus läns landsting Göran Fors-&lt;br&gt;blad har utrett förutsättningarna för en ny lagstiftning och i övrigt me-&lt;br&gt;dverkat i arbetet med att ta fram förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om försöksverksamhet med nämnd gemen-&lt;br&gt;sam för flera landsting&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Två eller flera landsting får tillsätta en gemensam nämnd för att&lt;br&gt;fullgöra uppgifter enligt 10 § hälso-och sjukvårdslagen (1982:763).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses även de kommuner som inte tillhör något lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Det ankommer på fullmäktige i de samverkande landstingen att anta&lt;br&gt;reglemente för den gemensamma nämnden samt i övrigt besluta om&lt;br&gt;nämndens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får besluta i frågor som rör förvaltningen och i frågor som&lt;br&gt;delegerats till den av respektive landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vad som anges i 1 kap. 4 § samt 2 kap. 1-3, 7 och 8 §§ kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900) om medlemsskap, landstingens befogenheter och om&lt;br&gt;näringsverksamhet skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mandattid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Fullmäktige i de i försöket samverkande landstingen bestämmer&lt;br&gt;mandattiden för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De förtroendevalda och nämndens arbetsformer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 § Valbara till den gemensamma nämnden är de som enligt 4 kap. 5 §&lt;br&gt;kommunallagen är valbara i de samverkande landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt skall bestämmelserna i 4 kap. 1-4 och 6 §§ kommunallagen&lt;br&gt;om rösträtt och valbarhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ledamöter, ersättare, ordförande och en eller två vice ordförande i&lt;br&gt;den gemensamma nämnden väljs av fullmäktige i de samverkande land-&lt;br&gt;stingen till det antal och på det sätt som anges i reglementet. Fullmäkti-&lt;br&gt;ge bestämmer tiden för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i de samverkande landstingen skall meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vem som skall fullgöra ordförandens uppgifter när varken ordföran-&lt;br&gt;den eller en vice ordförande kan tjänstgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaledes skall fullmäktige i landstingen besluta om ersättarnas tjänst-&lt;br&gt;göring i den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges om proportionellt valsätt i 5 kap. 46 § kommunallagen&lt;br&gt;skall gälla for utseende av ledamöter m.fl. i den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Återkallande av uppdrag enligt 4 kap. 10 § kommunallagen skall ske&lt;br&gt;av fullmäktige i det landsting som förrättat valet av ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelserna i 4 kap. 7-9 och 11-15 §§ kommunallagen om upp-&lt;br&gt;dragets upphörande, ledighet och ekonomiska förmåner skall gälla för&lt;br&gt;den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 4 kap. 17-23 §§ kommunallagen om initiativrätt,&lt;br&gt;omröstning och beslut, reservation och om närvarorätt skall gälla för den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vad som anges i 6 kap. 11, 14, 18-27 §§ kommunallagen om leda-&lt;br&gt;möter och ersättare, närvarorätt för utomstående, jäv m.m. skall gälla för&lt;br&gt;den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet när den gemensamma nämnden fattar beslut&lt;br&gt;skall 5 kap. 41-44 §§ samt 6 kap. 29 § kommunallagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Protokoll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid sammanträde med den gemensamma nämnden skall protokoll-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om protokollens förande, innehåll och justering skall 5 kap.&lt;br&gt;57-62 §§ kommunallagen tillämpas. Tillkännagivandet att nämndens&lt;br&gt;protokoll justerats skall ske på anslagstavlan hos de samverkande land-&lt;br&gt;stingen. Tillkännagivandet behöver inte införas i någon tidning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Delgivning och delegering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 § För delgivning med den gemensamma nämnden skall 6 kap. 31 §&lt;br&gt;kommunallagen gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För delegering av ärenden inom den gemensamma nämnden skall 6&lt;br&gt;kap. 33-38 §§ kommunallagen gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Personalföreträdare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 § Företrädare för anställda får i den omfattning som anges i 7 kap. 9-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §§ kommunallagen närvara vid sammanträden med den gemensamma&lt;br&gt;nämnden. Närvarorätt saknas dock i förtroendenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 7 kap. 14-17 §§ kommunallagen om personalföre-&lt;br&gt;trädare skall gälla för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomisk förvaltning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § Samverkande landsting skall gemensamt upprätta en budget för den&lt;br&gt;gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i landstingen bestämmer när den gemensamma nämnden&lt;br&gt;senast skall redovisa sin medelsförvaltning avseende föregående budge-&lt;br&gt;tår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i 8 kap. 1, 2 , 3a, 3b och 14 §§ kommunallagen om&lt;br&gt;medelsförvaltning, självkostnaden och om räkenskaper m.m. skall gälla&lt;br&gt;för den gemensamma nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Revisorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;14 § Fullmäktige i de samverkande landstingen skall för revision av den&lt;br&gt;gemensamma nämnden utse revisorer och ersättare på sätt som närmare&lt;br&gt;bestäms av fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 4-8, 10, 14-18 §§ kommunallagen skall gälla&lt;br&gt;i fråga om revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansvarsfrihet och om skadestånd enligt 9 kap. 16 och 17 §§&lt;br&gt;kommunallagen skall prövas av fullmäktige i respektive landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förtroendenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Förtroendenämnd i ett av de samverkande landstingen får av full-&lt;br&gt;mäktige ges i uppdrag att vara förtroendenämnd för den med försöket&lt;br&gt;avsedda hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kungörelse av fullmäktiges sammanträden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 § Kungörelse om fullmäktiges sammanträden i de samverkande&lt;br&gt;landstingen skall anslås på anslagstavlan hos de samverkande landstingen&lt;br&gt;minst en vecka före sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om tid och plats för fullmäktiges sammanträden i de samver-&lt;br&gt;kande landstingen skall minst en vecka före sammanträdesdagen införas&lt;br&gt;i den eller de ortstidningar som fullmäktige i de samverkande landsting-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Laglighetsprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § Medlem i samverkande landsting har rätt att få lagligheten prövad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även av beslut fattade av de övriga i försöket ingående landstingen.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen skall gälla vid&lt;br&gt;laglighetsprövning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ansökan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 § De samverkande landstingen skall gemensamt hos regeringen an-&lt;br&gt;söka om deltagande i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får återkalla ett beslut om deltagande i försöksverksamhe-&lt;br&gt;ten om ändrade förhållanden kräver det eller om det finns andra&lt;br&gt;särskilda skäl för det. Försöksverksamheten skall därvid upphöra att&lt;br&gt;gälla den dag som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om de samverkande landstingen har kommit överens om att sam-&lt;br&gt;verkan skall upphöra skall de genast underrätta regeringen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen får meddela föreskrifter om uppföljning av försöks-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och gäller intill utgången av&lt;br&gt;december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna (Ds 1995:26)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätterna i Jönköping och Sundsvall, Socialstyrelsen, Datainspek-&lt;br&gt;tionen, Riksrevisionsverket (RRV), Statskontoret, Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;(SCB), Länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus och Kopparbergs län,&lt;br&gt;Simrishamns kommun, Malmöhus län, Kristianstads län, Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Älvsborgs län, Gävleborgs läns landsting, Landstingsförbun-&lt;br&gt;det, Svenska Kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) samt Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:59&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträden den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Hellström, Pettersson, Thalén, Freivalds, Wallström,&lt;br&gt;Persson, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,&lt;br&gt;Uusman, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositonen 1995/96:59 Sjukvårdssamverkan&lt;br&gt;mellan landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49068, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera landsting.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:KU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera landsting.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:41:24</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0359</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:41:24</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:KU10</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01KU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjukvårdssamverkan mellan landsting</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>