2229522GJ03571995/9657propproppropProposition 1995/96:57PropositionPropositionFinansdepartementet5701995-10-25 00:00:002025-12-19 13:56:151996-01-01 00:00:00Vissa punktskatte- och tullfrågordigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ0357/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GJ0357https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0357
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1995/96:57</h1><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0357/prop_199596__57-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/>
<h2>Vissa punktskatte- och tullfrågor</h2>
<p>Prop.</p>
<p>1995/96:57</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 25 oktober 1995</p>
<p>Ingela Thalén</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>(F inansdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen föreslås en utvidgning av förbudet mot att använda märkta<br>oljeprodukter i motordrivna fordon till att omfatta även olja som är märkt<br>enligt finska föreskrifter. Vidare föreslås ändringar av förferandereglema<br>för beskattningen av vissa bränslen samt att omärkt olja skattefritt skall<br>få användas för vissa elproduktionsändamål. Ändringar föreslås även av<br>uppbördsreglema för skatt på gödselmedel. En höjning föreslås av<br>alkoholskatten på folköl samt att en uppräkning görs av alkoholskattesat-<br>sema med beaktande av riksdagens tidigare beslut om indexering av vissa<br>punktskatter. Det föreslås också att tillämpningen av tidigare beslutade<br>bestämmelser om kontrollmärkning på cigarettförpackning skjuts fram.</p>
<p>I propositionen läggs vidare fram förslag till ändringar i tullagen<br>(1994:1550) och lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. Ändringarna i<br>tullagen medför att en bestämmelse om anmälningsskyldighet införs för<br>den som från ett annat EG-land inför eller låter föra in en vara som inte<br>är i fri omsättning inom EG:s tullområde, dvs. vara som ännu inte har<br>fått tullstatus som gemenskapsvara, och att tullmyndigheten i samband<br>med gränspasseringen uppbär tull för varan. Dessa ändringar innebär att<br>det i fortsättningen skall finnas en möjlighet att för varusmuggling döma<br>den som till riket inför gods som smugglats in i gemenskapen och<br>därefter förts till Sverige utan att ha övergått till fri omsättning.<br>Ändringen i lagen om tullfrihet medför att regeringen får möjlighet att</p>
<p>1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>meddela föreskrifter om tullfrihet för förnödenheter och proviant som<br>medförs eller tas ombord på transportmedel i trafik inte bara med<br>tredjeland, vilket gäller i dag, utan även i trafik med andra medlemssta-<br>ter, om varorna är avsedda för transportmedlet eller för besättning eller<br>passagerare.</p>
<p>Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 1996.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut..................... 5</p>
<p>2 Lagtext................................ 6</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776)</p>
<p>om skatt på energi..................... 6</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409)</p>
<p>om skatt på gödselmedel ................. 18</p>
<p>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564)</p>
<p>om alkoholskatt....................... 20</p>
<p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917)</p>
<p>om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt ... 23</p>
<p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563)</p>
<p>om tobaksskatt ....................... 24</p>
<p>2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550) . . 25</p>
<p>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547)</p>
<p>om tullfrihet m.m...................... 26</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning ................... 27</p>
<p>4 Förbud mot användning av vissa märkta oljeprodukter</p>
<p>i motordrivna fordon ....................... 28</p>
<p>5 Förfärandet vid beskattningen av vissa bränslen ....... 30</p>
<p>5.1 Inledning........................... 30</p>
<p>5.2 Flygbensin och flygfotogen................ 30</p>
<p>5.3 Utförsel av vissa bränslen till annat EG-land..... 31</p>
<p>6 Användning av omärkt olja för vissa elproduktionsändamål 32</p>
<p>7 Ändrade uppbördsregler för skatt på gödselmedel...... 33</p>
<p>7.1 Skatt på kadmium ..................... 33</p>
<p>7.2 Konkurrensneutrala regler................. 35</p>
<p>8 Ändring i lagen om alkoholskatt ................ 36</p>
<p>9 Ändring i lagen om tobaksskatt ................. 38</p>
<p>10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annat EG-land</p>
<p>av tredjelandsvaror som inte är i fri omsättning</p>
<p>inom gemenskapen......................... 39</p>
<p>11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ett</p>
<p>annat EG-land ........................... 40</p>
<p>12 Proviantering av fartyg i utrikes trafik............. 41</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>13 Författningskommentar ...................... 41</p>
<p>13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776)</p>
<p>om skatt på energi..................... 41</p>
<p>13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409)</p>
<p>om skatt på gödselmedel ................. 47</p>
<p>13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564)</p>
<p>om alkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring</p>
<p>i nämnda lag ........................ 48</p>
<p>13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563)</p>
<p>om tobaksskatt ....................... 48</p>
<p>13.5 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) . 49</p>
<p>13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1547) om</p>
<p>tullfrihet m.m........................ 49</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 25 oktober 1995 ........................... 50</p>
<p>Rättsdatablad................................ 51</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,</p>
<p>2. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,</p>
<p>3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,</p>
<p>4. lag om ändring i lagen (1995:917) om ändring i lagen<br>(1994:1564) om alkoholskatt,</p>
<p>5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,</p>
<p>6. lag om ändring i tullagen (1994:1550),</p>
<p>7. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<h3>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt<br>på energi</h3>
<p>Härigenom föreskrivs<sup>1</sup> i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi</p>
<p>dels att 1 kap. 3 a §, 2 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 1 och 11 §§, 7 kap. 1,<br>2, 5 och 7 §§, 8 kap. 5 §, 10 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ och 11 kap. 10 §<br>skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 9 a §,<br>7 kap. 5 a och 5 b §§ samt 8 kap. 4 a §, av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 kap.</p>
<p>3 a §<sup>2</sup></p>
<p>I enlighet med vad som särskilt anges i denna lag tillämpas vissa<br>förfaranderegler för mineraloljeprodukter som hänförs till följande KN-nr</p>
<p>1. KN-nr 2707 10, 2707 20, 2707 30 och 2707 50,</p>
<p>2. KN-nr 2710 00 11 - 2. KN-nr 2710 00 11 -</p>
<p>2710 00 78, dock inte flygbensin 2710 00 78,</p>
<p>(KN-nr 2710 00 26) och flyg-</p>
<p>fotogen (KN-nr 2710 OO 51),</p>
<p>3. KN-nr 2711, dock inte naturgas (KN-nr 2711 11 00 och 2711-<br>21 00),</p>
<p>4. KN-nr 2901 10,</p>
<p>5. KN-nr 2902 20, 2902 30, 2902 41 00, 2902 42 00, 2902 43 00 och<br>2902 44.</p>
<p>I fråga om produkter som hänförs till KN-nr 2710 00 21, 2710 00 25<br>och 2710 00 59 gäller första stycket endast vid bulkleveranser.</p>
<p><sup>1</sup> Jfr rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för<br>punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor<br>(EGT nr L 76, 23.3.1992 s. 1), 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonise-<br>ring av strukturerna för punktskatter på mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10 1992 s.<br>12), 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för<br>mineraloljor (EGT nr L 316, 31.10.1992 s. 19), 92/108/EEG av den 14 december<br>1992 om ändring av direktiv 92/12/EEG och av direktiv 92/81/EEG (EGT nr L 390,<br>31.12.1992 s. 124) samt 94/74/EG av den 22 december 1994 om ändring av direktiv<br>92/12/EEG och direktiv 92/81/EEG samt av direktiv 92/82/EEG (EGT nr L 365,<br>31.12.1994 s. 46).</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:611.</p>
<p>2 kap.</p>
<p>1 §<sup>3</sup></p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer<br>av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>KN-nr</p></td><td rowspan="2">
<p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3">
<p>Skattebelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1.</p></td><td>
<p>2710 00 27,</p>
<p>2710 00 29<br>eller</p>
<p>2710 00 32</p></td><td>
<p>Bensin, dock inte<br>Jlygbensin, som<br>uppfyller krav för</p>
<p>a) miljöklass 2</p></td><td>
<p>3 kr 22 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>84 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>4 kr 06 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) miljöklass 3</p></td><td>
<p>3 kr 28 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>84 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>4 kr 12 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2.</p></td><td>
<p>2710 00 34<br>eller</p>
<p>2710 00 36</p></td><td>
<p>Annan bensin<br>än som avses<br>under 1, dock<br>inte Jlygbensin</p></td><td>
<p>3 kr 81 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>84 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>4 kr 65 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3.</p></td><td>
<p>2710 00 55,</p>
<p>2710 00 69<br>eller</p>
<p>2710 00 74-</p>
<p>2710 00 78</p></td><td>
<p>Eldningsolja,<br>dieselbrännolja,<br>annan fotogen än<br>Jlygfotogen, m.m.</p>
<p>som</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) har försetts med</p></td><td>
<p>577 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 607 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
</table>
<p>märkämnen eller<br>ger mindre än 85<br>volymprocent destillat<br>vid 350° C,</p>
<p>b) inte har försetts<br>med märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 350°C,<br>tillhörig</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>miljöklass 1</p></td><td>
<p>1 442 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 472 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>miljöklass 2</p></td><td>
<p>1 644 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 674 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>miljöklass 3</p></td><td>
<p>1 910 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 940 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
</table>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1995:912.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>KN-nr</p></td><td rowspan="2">
<p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3">
<p>Skattebelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4.</p></td><td>
<p>ur 2711 12 11-</p>
<p>2711 19 00</p></td><td>
<p>Gasol som används<br>for</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av<br>motordrivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>90 öre per liter</p></td><td>
<p>54 öre per liter</p></td><td>
<p>1 kr 44 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>112 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 080 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 192 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur 2711 29 00</p></td><td>
<p>Metan som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>I 498 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 268 kr</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>187 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>957 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>6. 2711 11 00,</p>
<p>2711 21 00</p></td><td>
<p>Naturgas som används<br>för</p>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>1 498 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 268 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>187 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>957 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>2701, 2702</p>
<p>eller 2704</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>245 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>895 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 140 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>2713 11 00-</p>
<p>2713 12 00</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>245 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>895 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 140 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>I fäll som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika<br>användningssätt.</p>
<p>För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>Energiskatt och koldioxidskatt skall för år 1995, om inte annat följer av<br>andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>KN-nr</p></td><td>
<p>Slag av bränsle</p></td><td>
<p>Skattebelopp</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1. 2710 00 26,</p>
<p>2710 00 27,<br>2710 00 29<br>eller<br>2710 00 32</p></td><td>
<p>Bensin som<br>uppfyller krav<br>för</p>
<p>a) miljöklass 2</p></td><td>
<p>3 kr 22 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>84 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>4 kr 06 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>b) miljöklass 3</p></td><td>
<p>3 kr 28 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>84 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>4 kr 12 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2. 2710 00 26,</p>
<p>2710 00 34<br>eller</p>
<p>2710 00 36</p></td><td>
<p>Annan bensin<br>än som avses<br>under 1</p></td><td>
<p>3 kr 81 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>84 öre<br>per liter</p></td><td>
<p>4 kr 65 öre<br>per liter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3. 2710 00 51,</p>
<p>2710 00 55,<br>2710 00 69,<br>eller<br>2710 00 74-<br>2710 00 78</p></td><td>
<p>Eldningsolja,<br>dieselbrännolja,<br>fotogen, m.m.<br>som</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>a) har försetts med</p></td><td>
<p>577 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 607 kr per m<sup>3</sup></p></td></tr>
</table>
<p>märkämnen eller<br>ger mindre än 85<br>volymprocent destillat<br>vid 350° C,</p>
<p>b) inte har försetts<br>med märkämnen och ger<br>minst 85 volymprocent<br>destillat vid 35O°C,<br>tillhörig</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>miljöklass 1<br>miljöklass 2<br>miljöklass 3</p></td><td>
<p>1 442 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 644 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 910 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p>
<p>1 030 kr per m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 472 kr per</p>
<p>2 674 kr per</p>
<p>2 940 kr per</p></td><td>
<p>m;<br>m;<br>nr</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ur 2711 12 11-</p>
<p>2711 19 00</p></td><td>
<p>Gasol som används<br>för</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>a) drift av<br>motordrivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>90 öre per liter</p></td><td>
<p>54 öre per liter</p></td><td>
<p>1 kr 44 öre<br>per liter</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>112 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 080 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 192 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>KN-nr</p></td><td rowspan="2">
<p>Slag av bränsle</p></td><td colspan="3">
<p>Skattebelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>Summa skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5.</p></td><td>
<p>ur 2711 29 00</p></td><td>
<p>Metan som används<br>for</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>1 498 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 268 kr</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>187 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>957 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>6. 2711 11 00,</p>
<p>2711 21 00</p></td><td>
<p>Naturgas som används<br>för</p>
<p>a) drift av motor-<br>drivet fordon,<br>fartyg eller<br>luftfartyg</p></td><td>
<p>1 498 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2 268 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>b) annat ändamål<br>än som avses<br>under a</p></td><td>
<p>187 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>770 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td><td>
<p>957 kr per</p>
<p>1 000 m<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>7.</p></td><td>
<p>2701, 2702<br>eller 2704</p></td><td>
<p>Kolbränslen</p></td><td>
<p>245 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>895 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 140 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8.</p></td><td>
<p>2713 11 00-</p>
<p>2713 12 00</p></td><td>
<p>Petroleumkoks</p></td><td>
<p>245 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>895 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td><td>
<p>1 140 kr per</p>
<p>1 000 kg</p></td></tr>
</table>
<p>I fall som avses i 4 kap. 1 § första stycket 7 och andra stycket samt<br>12 § första stycket 4 och andra stycket tas skatt ut med ett belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika<br>användningssätt.</p>
<p>För kalenderåret 1996 och efterföljande kalenderår skall de i första<br>stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>3 §<sup>4</sup></p>
<p>Eneigiskatt och koldioxidskatt skall betalas även för</p>
<p>1. andra mineraloljeprodukter enligt 1 kap. 3 a § än sådana som avses<br>i 1 §, och</p>
<p>2. andra mineraloljeprodukter än sådana som avses i 1 kap. 3 a §, om<br>en sådan produkt säljs eller förbrukas som motorbränsle eller för<br>uppvärmning.</p>
<p>Skatt skall i fäll som avses i första stycket betalas med de skattebelopp<br>som gäller för motsvarande bränsle enligt 1 §.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1995:611. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.</p>
<p>10</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>För Jlygbensin (KN-nr 2710 00</p>
<p>26) och flygfotogen (KN-nr 2710</p>
<p>00 51) skall dock skatt enligt första<br>och andra styckena inte betalas när<br>bränslet förbrukas för sådan mo-<br>tordrift som avser drift av motorer<br>i luftfartyg eller av sådana motorer</p>
<p>1 provbädd eller i annan liknande<br>anordning.</p>
<p>9 a §</p>
<p>Bestämmelserna i 9 § första och<br>andra styckena gäller även, såvitt<br>avser bränsletank som förser motor<br>på motordrivet fordon med bränsle,<br>oljeprodukt som är eller har varit<br>försedd med sådana av regeringen<br>i föreskrift angivna andra märkäm-<br>nen än de som avses i 8 § första<br>stycket.</p>
<p>4 kap.</p>
<p>1 §<sup>5</sup></p>
<p>Skyldig att betala energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt (skatt-<br>skyldig) för bränslen som avses i 1 kap. 3 a § är</p>
<p>1. den som i Sverige tillverkar eller bearbetar bränsle eller annan som<br>godkänts som upplagshavare enligt 3 §,</p>
<p>2. varumottagare som avses i 6 eller 7 §,</p>
<p>3. skatterepresentant enligt vad som anges i 8 §,</p>
<p>4. den som i annat fåll än som avses i 1-3 från ett annat EG-land till<br>Sverige för in eller tar emot leverans av bränsle, om bränslet skall<br>användas för annat än privat ändamål,</p>
<p>5. den som från ett annat EG-land säljer och levererar bränsle till en<br>köpare i Sverige genom distansförsäljning enligt 9 §,</p>
<p>6. annan än upplagshavare som importerar bränsle från tredje land,</p>
<p>7. den som förvärvat bränsle för vilket ingen skatt eller lägre skatt skall<br>betalas när bränslet används för ett visst ändamål men som säljer eller<br>förbrukar bränslet för ett annat ändamål som medför att skatt skall betalas<br>med högre belopp, och</p>
<p>8. den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige enligt vad som<br>anges i 11 §.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 7 tillämpas även i fråga om bränsle för<br>vilket antingen ingen skatt har betalats eller skatt har betalats enligt</p>
<p>2 kap. 1 § första stycket 3 a, och som förbrukas i skepp, när skeppet an-<br>vänds för privat ändamål.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1995:611.</p>
<p>11</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte för bränsle som förs in till Sverige</p>
<p>1. i normal bränsletank på mo-<br>tordrivet fordon eller till fordonet<br>kopplad släpvagn som används<br>yrkesmässigt om bränslet är avsett<br>att användas i motor på fordonet<br>eller släpvagnen under transporten,<br>eller</p>
<p>1. i normal bränsletank på mo-<br>tordrivet fordon eller till fordonet<br>kopplad släpvagn, fartyg eller luft-<br>fartyg som används yrkesmässigt<br>om bränslet är avsett att användas<br>i motor på fordonet, släpvagnen,<br>fartyget eller luftfartyget under<br>transporten, eller</p>
<p>2. under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas att<br>medge återbetalning av skatten enligt 9 kap. 1 §.</p>
<p>Den som är skattskyldig enligt första stycket 4 skall, innan transporten<br>av bränslet från det andra EG-landet påböijas, lämna en redovisning över<br>bränslet till beskattningsmyndigheten samt hos beskattningsmyndigheten<br>ställa säkerhet för betalning av skatten.</p>
<p>11 §</p>
<p>Den som för privat ändamål för in bränsle till Sverige från ett annat<br>EG-land är skyldig att betala skatt för bränslet, om han inte visar att skatt<br>har betalats för det i Sverige, när det är fråga om</p>
<p>1. flytande bränsle som är avsett<br>för uppvärmning och som förs in<br>på annat sätt än i tanlfordon som<br>används yrkesmässigt, eller</p>
<p>2. motorbränsle som förs in på<br>annat sätt än i fordonstank eller<br>reservdunk som rymmer högst 10<br>liter.</p>
<p>Första stycket gäller även den för</p>
<p>1. flytande bränsle som är avsett<br>för uppvärmning och som förs in<br>på annat sätt än genom distans-<br>försäljning enligt 9 §, eller</p>
<p>2. motorbränsle som förs in på<br>annat sätt än i fordonstank, bräns-<br>letank på fartyg eller luftfartyg<br>eller i reservdunk som rymmer<br>högst 10 liter.</p>
<p>vars räkning införseln äger rum.</p>
<p>7 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>I en deklaration som avser energiskatt och koldioxidskatt på bränslen<br>som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b får avdrag göras för skatt på<br>bränsle</p>
<p>1. för vilket skattskyldighet tidigare har mtratt,</p>
<p>2. som tagits tillbaka i samband med återgång av köp,</p>
<p>3. som av den skattskyldige exporterats till tredje land eller förts till<br>frizon eller frilager för annat ändamål än att förbrukas där,</p>
<p>4. som förbrukats eller sålts för<br>förbrukning</p>
<p>a) för annat ändamål än motordrift<br>eller uppvärmning, eller</p>
<p>b) i en process där bränslet i allt<br>väsentligt används för annat ända-<br>mål än motordrift eller uppvärm-<br>ning.</p>
<p>4. som förbrukats eller sålts för<br>förbrukning</p>
<p>a) för annat ändamål än motordrift<br>eller uppvärmning, eller</p>
<p>b) i en process där bränslet i allt<br>väsentligt används för annat ända-<br>mål än motordrift eller uppvärm-<br>ning.</p>
<p>12</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>5. som förbrukats för framställ-<br>ning av skattepliktig elektrisk kraft<br>i en gasturbinanläggning som har<br>en sammanlagd installerad gene-<br>ratoreffekt av minst fem megawatt,<br>under förutsättning att värme inte<br>samtidigt nyttiggjorts.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket 4 får göras även för skatt på bränsle som<br>förbrukats eller sålts för förbrukning för gas- och värmeproduktion som<br>sker vid användning av bränsle på sätt som avses i första stycket 4.</p>
<p>I en deklaration som avser ener-</p>
<p>I en deklaration som avser ener-</p>
<p>giskatt och koldioxidskatt på andra<br>bränslen än som avses i 2 kap. 1 §<br>första stycket 3 b, dock inte flyg-<br>bensin eller flygfotogen, får avdrag<br>göras enligt 1 §.</p>
<p>giskatt och koldioxidskatt på andra<br>bränslen än som avses i 2 kap. 1 §<br>första stycket 3 b, dock inte flyg-<br>bensin eller flygfotogen, får avdrag<br>göras enligt 1 § första stycket 1-4<br>och andra stycket.</p>
<p>Avdrag får också göras för skatt</p>
<p>1. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning</p>
<p>a) i tåg eller annat spårbundet transportmedel, eller</p>
<p>b) i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål,</p>
<p>2. på annat bränsle än bensin som förbrukats eller sålts för förbrukning<br>i luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål,</p>
<p>3. på bränsle som förbrukats för framställning av</p>
<p>a) mineraloljeprodukter,</p>
<p>b) kolbränslen och petroleumkoks, eller</p>
<p>c) andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren,</p>
<p>4. på bränsle som förbrukats för framställning av skattepliktig elektrisk<br>kraft, med de begränsningar som följer av tredje stycket.</p>
<p>Avdrag enligt andra stycket 4 får vid samtidig produktion av värme och<br>skattepliktig elektrisk kraft i en kraftvärmeanläggning göras för energi-<br>skatt och koldioxidskatt på den del av bränslet som förbrukats för<br>framställning av skattepliktig elektrisk kraft och för hälften av energiskat-<br>ten på den del av bränslet som förbrukats för framställning av nyttiggjord</p>
<p>värme.</p>
<p>5 §</p>
<p>I en deklaration som avser sva-</p>
<p>I en deklaration som avser sva-</p>
<p>velskatt på andra bränslen än flyg-<br>bensin och flygfotogen får avdrag<br>göras enligt 1 § och 2 § andra<br>stycket 1-3.</p>
<p>Avdrag får, i den mån avdrag inl<br>även för skatt på svavel i bränsle</p>
<p>velskatt på andra bränslen än flyg-<br>bensin och flygfotogen får avdrag<br>göras enligt 1 § första stycket 1-4<br>och andra stycket och enligt 2 §<br>andra stycket 1-3.</p>
<p>i gjorts enligt första stycket, göras<br>som har förbrukats eller sålts för</p>
<p>förbrukning i metalluigiska processer eller processer för framställning av</p>
<p>13</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>varor av andra mineraliska ämnen än metaller, vari skall anses ingå även<br>den gas- och värmeproduktion som sker till följd av sådana processer,<br>eller i sodapannor eller lutpannor.</p>
<p>Om en skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel genom reningsåt-<br>gärd eller genom bindning i någon produkt eller i aska i samband med<br>förbrukning av det skattepliktiga bränslet, får avdrag göras med<br>30 kronor per kilogram svavel som utsläppet har minskat.</p>
<p>5 a §</p>
<p>I en deklaration som avser ener-<br>giskatt, koldioxidskatt och svavel-<br>skatt på flygbensin (KN-nr 2710 00<br>26) och flygfotogen (KN-nr 2710<br>00 51) får avdrag göras enligt 1 §<br>första stycket 1-4 och andra styck-<br>et.</p>
<p>Avdrag får också göras för skatt<br>på flygbensin och flygfotogen som<br>förbrukats eller sålts för förbruk-<br>ning för sådan motordrift som<br>avser drift av motorer i luftfartyg<br>eller av sådana motorer i provbädd<br>eller i annan liknande anordning.</p>
<p>5 b §</p>
<p>1 en deklaration som avser ener-<br>giskatt, koldioxidskatt och svavel-<br>skatt på annat bränsle än som<br>avses i 1 kap. 3 a § får avdrag<br>också göras för skatt på bränsle<br>som av den skattskyldige förts ut<br>från Sverige till ett annat EG-land.</p>
<p>7</p>
<p>Vad som föreskrivs om avdrag<br>för skatt på bränsle som avses i</p>
<p>2 kap. 1 § första stycket 3 b, ben-<br>sin och gasol tillämpas även på<br>bränsle för vilket motsvarande<br>skatt skall betalas enligt 2 kap.</p>
<p>3 och 4 §§, dock inte flygbensin<br>och flygfotogen.</p>
<p>§<sup>6</sup></p>
<p>Vad som föreskrivs om avdrag<br>för skatt på bränsle som avses i</p>
<p>2 kap. 1 § första stycket 3 b, ben-<br>sin och gasol tillämpas även på<br>bränsle för vilket motsvarande<br>skatt skall betalas enligt 2 kap.</p>
<p>3 och 4 §§.</p>
<p>8 kap.</p>
<p>4 a §</p>
<p>Annan än den som är registrerad<br>som skattskyldig får köpa flygben-<br>sin och flygfotogen utan energi-</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1995:912.</p>
<p>14</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>5</p>
<p>Vad som föreskrivs om inköp<br>mot försäkran av bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3 b och bensin tillämpas även på<br>bränsle för vilket motsvarande<br>skatt skall betalas enligt 2 kap.<br>3 och 4 §§, dock inte flygbensin<br>och flygfotogen.</p>
<p>skatt, koldioxidskatt och svavelskatt<br>mot att han lämnar en försäkran<br>till leverantören om att bränslet<br>skall användas för ett sådant ända-<br>mål som avses i 7 kap. 1 § första<br>stycket 4 eller andra stycket eller i<br>7 kap. 5 a § andra stycket.</p>
<p>§</p>
<p>Vad som föreskrivs om inköp<br>mot försäkran av bränsle som<br>avses i 2 kap. 1 § första stycket<br>3 b och bensin tillämpas även på<br>bränsle for vilket motsvarande<br>skatt skall betalas enligt 2 kap.<br>3 och 4 §§.</p>
<p>10 kap.</p>
<p>1 §</p>
<p>Den som från oljeprodukter avlägsnar sådana märkämnen som avses i<br>2 kap. 8 § första stycket eller på annat sätt tar befattning med oljepro-<br>dukter för vilka eneigiskatt enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b inte<br>betalats, i syfte att dessa produkter skall användas i strid mot 2 kap. 9 §,<br>döms till böter eller fängelse i högst sex månader.</p>
<p>För brott enligt första stycket<br>skall också dömas den som från<br>oljeprodukter avlägsnar sådana<br>märkämnen som avses i 2 kap.<br>9 a §, i syfte att dessa produkter<br>skall användas i strid mot denna<br>bestämmelse.</p>
<p>Om brottet har rört betydande värden eller det i annat fall är att anse<br>som grovt skall, om förfärandet inte utgör led i gärning som är belagd<br>med strängare straff enligt skattebrottslagen (1971:69), dömas till<br>fängelse i högst två år.</p>
<p>För försök eller förberedelse till<br>brott enligt 1 § andra stycket skall<br>dömas till ansvar enligt 23 kap.<br>brottsbalken.</p>
<p>För försök eller förberedelse till<br>brott enligt 1 § tredje stycket skall<br>dömas till ansvar enligt 23 kap.<br>brottsbalken.</p>
<p>4</p>
<p>Om oljeprodukter där sådana<br>märkämnen som avses i 2 kap. 8 §<br>första stycket har avlägsnats och</p>
<p>§<sup>7</sup></p>
<p>Om oljeprodukter där sådana<br>märkämnen som avses i 2 kap. 8 §<br>första stycket eller 9 a § har av-</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1995:912.</p>
<p>15</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>för vilka skatt enligt 2 kap. 1 §<br>första stycket 3 b inte betalats,<br>anträffas i annat utrymme än<br>bränsletank som förser motor på<br>motordrivet fordon eller båt med<br>bränsle och det är uppenbart att<br>oljeprodukterna avsetts för tillförsel<br>till sådan bränsletank i strid mot<br>2 kap. 9 §, påför beskattningsmyn-<br>digheten den som ansvarat för att<br>de nämnda ämnena avlägsnats,<br>skatt med belopp som motsvarar<br>den skatt som skulle ha tagits ut<br>för oljeprodukterna enligt 2 kap.<br>1 § första stycket 3 b.</p>
<p>lägsnats och för vilka skatt enligt 2<br>kap. 1 § första stycket 3 b inte<br>betalats, anträffas i annat utrymme<br>än bränsletank som förser motor på<br>motordrivet fordon eller båt med<br>bränsle och det är uppenbart att<br>oljeprodukterna avsetts för tillförsel<br>till sådan bränsletank i strid mot<br>2 kap. 9 §, påför beskattningsmyn-<br>digheten den som ansvarat för att<br>de nämnda ämnena avlägsnats,<br>skatt med belopp som motsvarar<br>den skatt som skulle ha tagits ut<br>för oljeprodukterna enligt 2 kap.<br>1 § första stycket 3 b.</p>
<p>5 §</p>
<p>En särskild avgift skall betalas<br>för motordrivet fordon och båt,<br>vars bränsletank innehåller oljepro-<br>dukter i strid mot 2 kap. 9 §.</p>
<p>En särskild avgift skall betalas<br>för motordrivet fordon och båt,<br>vars bränsletank innehåller oljepro-<br>dukter i strid mot 2 kap. 9 § eller<br>9 a §.</p>
<p>Avgiften uppgår för personbil och båt till 10 000 kronor. Avgiften<br>beräknas för lastbilar, bussar, traktorer och tunga terrängvagnar som är</p>
<p>registrerade i bilregistret på följande sätt.</p>
<p>Skattevikt,<br>kilogram<br>0 - 3 500</p>
<p>3 501 -10 000<br>10 001 -15 000<br>15 001 -20 000<br>20 001 -</p>
<p>Avgift, kronor</p>
<p>10 000</p>
<p>20 000</p>
<p>30 000</p>
<p>40 000</p>
<p>50 000</p>
<p>Med skattevikt avses den vikt<br>efter vilken fordonsskatt beräknas<br>enligt fordonsskattelagen<br>(1988:327). Avgiften för annat<br>motordrivet fordon än som avses i<br>andra stycket uppgår till 20 000<br>kronor. Avgiften tas ut för vaije<br>tillfälle som bränsletank påträffas<br>med oljeprodukter i strid mot<br>2 kap. 9 §.</p>
<p>Med skattevikt avses den vikt<br>efter vilken fordonsskatt beräknas<br>enligt fordonsskattelagen<br>(1988:327). Avgiften för annat<br>motordrivet fordon än som avses i<br>andra stycket uppgår till 20 000<br>kronor. Avgiften tas ut för vaije<br>tillfälle som bränsletank påträffas<br>med oljeprodukter i strid mot<br>2 kap. 9 § eller 9 a §.</p>
<p>Har avgift påförts någon och skall sådan avgift påföras honom för<br>ytterligare tillfälle inom ett år från det tidigare tillfället, tas avgiften ut</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1995:912.</p>
<p>16</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>med en och en halv gånger det belopp som följer av andra eller tredje<br>stycket.</p>
<p>11 kap.</p>
<p>10 §</p>
<p>Avdrag får göras även för ener-<br>giskatt och koldioxidskatt på annat<br>bränsle än sådant som beskattas<br>enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b,<br>om bränslet förbrukats vid fram-<br>ställning av skattepliktig elektrisk<br>kraft, med de begränsningar som<br>följer av andra och tredje styckena.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket får<br>vid samtidig produktion av värme<br>och skattepliktig elektrisk kraft i en<br>kraftvärmeanläggning göras för<br>energiskatt och koldioxidskatt på<br>den del av bränslet som förbrukats<br>för framställning av skattepliktig<br>elektrisk kraft och för hälften av<br>energiskatten på den del av bräns-<br>let som förbrukats för framställning<br>av nyttiggjord värme.</p>
<p>Avdrag enligt första eller andra<br>stycket får göras endast i den mån<br>avdrag inte gjorts enligt 9 § första<br>stycket 4, 7 kap. 2 § andra stycket<br>4 eller tredje stycket.</p>
<p>Avdrag får göras även för ener-<br>giskatt och koldioxidskatt på</p>
<p>1. bränsle som beskattas enligt<br>2 kap. 1 § första stycket 3 b, om<br>bränslet förbrukats vid framställ-<br>ning av skattepliktig elektrisk kraft<br>i en gasturbinanläggning som har<br>en sammanlagd installerad genera-<br>toreffekt av minst fem megawatt,<br>under förutsättning att värme inte<br>samtidigt nyttiggjorts,</p>
<p>2. annat bränsle än som avses<br>under 1, om bränslet förbrukats<br>vid framställning av skattepliktig<br>elektrisk kraft, med de begräns-<br>ningar som följer av andra och<br>tredje styckena.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket 2 får<br>vid samtidig produktion av värme<br>och skattepliktig elektrisk kraft i en<br>kraftvärmeanläggning göras för<br>eneigiskatt och koldioxidskatt på<br>den del av bränslet som förbrukats<br>för framställning av skattepliktig<br>elektrisk kraft och för hälften av<br>energiskatten på den del av bräns-<br>let som förbrukats för framställning<br>av nyttiggjord värme.</p>
<p>Avdrag enligt första eller andra<br>stycket får göras endast i den mån</p>
<p>avdrag inte gjorts enligt 9 § första<br>stycket 4, 7 kap. I § första styck-<br>et 5 eller 2 § andra stycket 4 eller<br>tredje stycket.</p>
<p>Den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft som i Sverige fram-<br>ställts i ett vindkraftverk får göra avdrag med ett belopp som svarar mot<br>den skatt som skall betalas enligt 3 § första stycket 4.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57</p>
<p>17</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt <sup>Pr</sup>°P- 1995/96:57<br>på gödselmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 4—7 §§ lagen (1984:409) om skatt på<br>gödselmedel<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Skatt (gödselmedelsskatt) skall<br>betalas till staten enligt denna lag<br>vid omsättning eller ianspråktagan-<br>de inom landet av gödselmedel.</p>
<p>§</p>
<p>Skatt (gödselmedelsskatt) skall<br>betalas till staten enligt denna lag<br>för gödselmedel.</p>
<p>Med gödselmedel enligt denna lag avses ammoniak som hänförs till nr<br>2814 i Kombinerade nomenklaturen (KN) enligt rådets förordning (EEG)<br>nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen<br>och om Gemensamma tulltaxan, kaliumnitrat och kalciumnitrat som hän-<br></p>
<p>förs till KN-nr 2834 samt varor som hänförs till KN-nr 3102, 3103 och<br>3105.</p>
<p>4 §</p>
<p>Med skattskyldig avses i det följande</p>
<p>1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar gödselmedel,</p>
<p>2. den som inför gödselmedel till landet för yrkesmässig återförsäljning<br>eller för egen yrkesmässig användning inom landet,</p>
<p>3. den som har registrerats som<br>återförsäljare enligt 6 § andra<br>stycket.</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig, om den utgör näringsverksamhet enligt<br>21 § kommunalskattelagen (1928:370), eller om den bedrivs i former som<br>är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och<br>ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår<br>överstiger 30 000 kr.</p>
<p>5 §</p>
<p>Skattskyldighet inträder när Skattskyldighet in träder, för skatt</p>
<p>som avses i 2 § första stycket, när</p>
<p>1. ett gödselmedel levereras till en 1. ett gödselmedel levereras till en<br>köpare, köpare som inte är registrerad,</p>
<p>2. ett gödselmedel tas i anspråk för något annat ändamål än försäljning,</p>
<p>3. den skattskyldige avregistreras och skattskyldigheten därvid inte går<br>över på någon annan.</p>
<p>Skattskyldighet inträder, för skatt<br>som avses i 2 § andra stycket, för</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1995:616.</p>
<p>Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:616.</p>
<p>18</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>1. den som är skattskyldig enligt<br>4 § första stycket 1 när ett gödsel-<br>medel tillverkas,</p>
<p>2. den som är skattskyldig enligt<br>4 § första stycket 2 när ett gödsel-<br>medel förs in till landet.</p>
<p>6 §</p>
<p>Den som är skattskyldig skall Den som är skattskyldig enligt<br>vara registrerad hos beskattnings- 4 § första stycket 1 eller 2 skall<br>myndigheten. vara registrerad hos beskattnings-</p>
<p>myndigheten.</p>
<p>Den som inom landet i större<br>omfattning yrkesmässigt återför-<br>säljer gödselmedel kan registreras<br>hos beskattningsmyndigheten som<br>återförsäljare.</p>
<p>7 §</p>
<p>I en deklaration som avser gödselmedelsskatt får avdrag göras för skatt<br>på sådana gödselmedel</p>
<p>1. som har förts ut ur landet,</p>
<p>2. för vilka skattskyldighet tidigare har inträtt,</p>
<p>3. som har tagits tillbaka i samband med åteigång av köp,</p>
<p>4. som har förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än<br>att användas som växtnäring.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket 2 eller<br>3 får endast göras för skatt som<br>avses i 2 § första stycket.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som<br>hänför sig till tiden före ikraftträdandet. För skatt som avses i 2 § andra<br>stycket gäller dock följande. Gödselmedel som har tillverkats eller förts<br>in till landet före ikraftträdandet skall tas upp till beskattning i första<br>redovisningsperioden efter ikraftträdandet om skattskyldighet då ännu inte<br>har inträtt.</p>
<p>19</p>
<h3>2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om <sup>Pro</sup>P- 1995/96:57<br>alkoholskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2-6 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §</p>
<p>Skatt skall betalas för öl som hänförs till nr 2203 i Kombinerade<br>nomenklaturen (KN) enligt förordningen EEG 2658/87 om alkoholhalten<br>överstiger 0,5 volymprocent.</p>
<p>Skatt skall även betalas för produkter innehållande en blandning av öl<br>och icke-alkoholhaltig dryck hänförlig till KN-nr 2206 om alkoholhalten<br>i blandningen överstiger 0,5 volymprocent.</p>
<p>Skatt tas ut per liter med 2,33<br>kronor för vaije volymprocent<br>alkohol.</p>
<p>För öl med en alkoholhalt över</p>
<p>2,25 men inte över 3,5 volympro-<br>cent tas skatt dock ut per liter med<br>0,91 kronor för vaije volymprocent<br>alkohol.</p>
<p>För öl med en alkoholhalt om höj<br>0 kronor.</p>
<p>Skatt tas ut per liter med 2,39<br>kronor för vaije volymprocent<br>alkohol.</p>
<p>För öl med en alkoholhalt över<br>2,25 men inte över 3,5 volympro-<br>cent tas skatt dock ut per liter med<br>1,21 kronor för vaije volymprocent<br>alkohol.</p>
<p>2,25 volymprocent tas skatt ut med</p>
<p>3 §</p>
<p>Skatt skall betalas för vin som hänförs till KN-nr 2204 och 2205 om<br></p>
<p>alkoholhalten uppkommit enbart genom jäsning och</p>
<p>1. alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent men uppgår till högst 15<br>volymprocent, eller</p>
<p>2. alkoholhalten överstiger 15 volymprocent men uppgår till högst 18<br>volymprocent och vinet producerats utan tillsatser.</p>
<p>Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>2,25 men inte över 4,5 volympro-<br>cent med 9,00 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>4.5 men inte över 7 volymprocent<br>med 13,30 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över 7<br>men inte över 8,5 volymprocent<br>med 18,30 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>8.5 men inte över 15 volymprocent<br>med 26,20 kronor, och för<br>drycker med en alkoholhalt över<br>15 men inte över 18 volymprocent<br>med 43,50 kronor.</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>2,25 men inte över 4,5 volympro-<br>cent med 9,25 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>4.5 men inte över 7 volymprocent<br>med 13,67 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över 7<br>men inte över 8,5 volymprocent<br>med 18,81 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>8.5 men inte över 15 volymprocent<br>med 26,93 kronor, och för<br>drycker med en alkoholhalt över<br>15 men inte över 18 volymprocent<br>med 44,70 kronor.</p>
<p>För vin med en alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent tas skatt ut</p>
<p>med 0 kronor.</p>
<p>20</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>4 §</p>
<p>Skatt skall betalas för andra jästa drycker än vin eller öl som hänförs<br>till KN-nr 2206 samt sådana drycker som hänförs till KN-nr 2204 och<br>2205 men som inte omfattas av skatteplikt enligt 3 §, om alkoholhalten<br>överstiger 1,2 men inte 10 volymprocent eller om alkoholhalten<br>överstiger 10 men inte 15 volymprocent under förutsättning att alkohol-<br>halten uteslutande har uppkommit genom jäsning.</p>
<p>Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>2,25 men inte över 4,5 volympro-<br>cent med 9,00 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>4.5 men inte över 7 volymprocent<br>med 13,30 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över 7<br>men inte över 8,5 volymprocent<br>med 18,30 kronor och för</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>8.5 men inte över 15 volymprocent<br>med 26,20 kronor.</p>
<p>För andra jästa drycker med en<br>procent tas skatt ut med 0 kronor.</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>2,25 men inte över 4,5 volympro-<br>cent med 9,25 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>4.5 men inte över 7 volymprocent<br>med 13,67 kronor,</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över 7<br>men inte över 8,5 volymprocent<br>med 18,81 kronor, och for<br>drycker med en alkoholhalt över</p>
<p>8.5 men inte över 15 volymprocent<br>med 26,93 kronor.</p>
<p>alkoholhalt om högst 2,25 volym-</p>
<p>5 §</p>
<p>Skatt skall betalas för mellanklassprodukter med en alkoholhalt över<br>1,2 men inte över 22 volymprocent som hänförs till KN-nr 2204, 2205<br>och 2206 men som inte beskattas enligt 2-4 §§.</p>
<p>Skatt tas ut per liter för Skatt tas ut per liter för</p>
<p>drycker med en alkoholhalt om<br>högst 15 volymprocent med 26,20<br>kronor, och for</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över<br>15 volymprocent med 43,50 kro-<br>nor.</p>
<p>drycker med en alkoholhalt om<br>högst 15 volymprocent med 26,93<br>kronor, och för</p>
<p>drycker med en alkoholhalt över<br>15 volymprocent med 44,70 kro-<br>nor.</p>
<p>6 §‘</p>
<p>Skatt skall betalas för varor hänförliga till KN-nr 2207 och 2208 med<br>en alkoholhalt överstigande 1,2 volymprocent även om dessa ingår i en<br>vara som hänförs till ett annat KN-kapitel. Skatt skall även betalas för<br>drycker som hänförs till KN-nr 2204, 2205 och 2206 om alkoholhalten<br>överstiger 22 volymprocent.</p>
<p>Skatt tas ut med 474 kronor per Skatt tas ut med 487 kronor per<br>liter ren alkohol. liter ren alkohol.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1995:613.</p>
<p>21</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>22</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:917) om<br>ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt</h3>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt i<br>paragrafens lydelse enligt lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>37 §</p>
<p>För skattepliktiga alkoholvaror<br>tas skatten för år 1995 ut med i<br>2-6 §§ angivna belopp. För tiden<br>efter utgången av år 1995 skall<br>skatten tas ut med belopp som<br>omräknas enligt andra stycket.</p>
<p>För kalenderåret 1996 och efter-<br>följande kalenderår skall skatten tas<br>ut med belopp som efter en årlig<br>omräkning motsvarar de i 2-6 §§<br>angivna skattebeloppen multiplice-<br>rade med det jämförelsetal, ut-<br>tryckt i procent, som anger för-<br>hållandet mellan prisläget i oktober<br>månad året närmast före det år<br>beräkningen avser och prisläget i<br>oktober 1994.</p>
<p>För skattepliktiga alkoholvaror<br>tas skatten för år 1996 ut med i<br>2-6 §§ angivna belopp. För tiden<br>efter utgången av år 1996 skall<br>skatten tas ut med belopp som<br>omräknas enligt andra stycket.</p>
<p>För kalenderåret 1997 och efter-<br>följande kalenderår skall skatten tas<br>ut med belopp som efter en årlig<br>omräkning motsvarar de i 2-6 §§<br>angivna skattebeloppen multiplice-<br>rade med det jämförelsetal, ut-<br>tryckt i procent, som anger för-<br>hållandet mellan prisläget i oktober<br>månad året närmast före det år<br>beräkningen avser och prisläget i<br>oktober 1994.</p>
<p>Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade<br>skattebelopp som enligt denna lag skall tas ut för påföljande kalenderår.<br>Beloppen avrundas till hela kronor och ören.</p>
<p>23</p>
<h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop. 1995/96:57<br>tobaksskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att punkt 4 av ikraftträdandebestämmelsema till<br>lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4. Föreskrifterna i 3-7 §§ den<br>nya lagen tillämpas först från och<br>med den 1 januari 1996.</p>
<p>4. Föreskrifterna i 3 och 5 §§<br>den nya lagen tillämpas från och<br>med den 1 januari 1996 och före-<br>skrifterna i 4, 6 och 7 § § tillämpas<br>från och med den 1 juli 1996.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>24</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550)</h3>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>Härigenom föreskrivs att det i tullagen (1994:1550) skall införas en ny<br>paragraf, 9 a §, av följande lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>9 a §</p>
<p>Den som från en plats utanför<br>det svenska tullområdet men inom<br>EG:s tullområde till det svenska<br>tullområdet inför eller låter införa<br>en icke-gemenskapsvara, som inte<br>är underkastad ett tullförfarande,<br>är skyldig att anmäla införseln till<br>tullmyndigheten vid gränspasse-<br>ringen.</p>
<p>Tullmyndigheten uppbär därvid<br>tull för varan och övervakar att<br>handelspolitiska åtgärder vidtas<br>och andra villkor för övergång till<br>fri omsättning iakttas.</p>
<p>För kontroll av anmälningsskyl-<br>digheten har tullmyndigheten rätt<br>att utföra de kontroller som fram-<br>går av punkt 4 andra stycket i<br>övergångsbestämmelserna.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p>25</p>
<h3>2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om Prop. 1995/96:57<br>tullfrihet m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs<sup>1</sup> att 7 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>7 §</p>
<p>Regeringen får meddela före-<br>skrifter om tullfrihet för</p>
<p>1. förnödenheter och proviant<br>som medförs eller tas ombord på<br>transportmedel som går i trafik<br>mellan Sverige och tredje land, om<br>varorna är avsedda för transport-<br>medlet eller för besättning eller<br>passagerare, och</p>
<p>2. varor som införs av en person<br>som återvänder hit efter att på<br>grund av sitt arbete ha vistats i<br>tredje land under en längre tid.</p>
<p>Regeringen får meddela före-<br>skrifter om tullfrihet för</p>
<p>1. förnödenheter och proviant<br>som medförs eller tas ombord på<br>transportmedel som går i utrikes<br>trafik, om varorna är avsedda för<br>transportmedlet eller för besättning<br>eller passagerare, och</p>
<p>2. varor som införs av en person<br>som återvänder hit efter att på<br>grund av sitt arbete ha vistats i<br>tredje land under en längre tid.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.</p>
<p><sup>1</sup> Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1995/96:12.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0357/prop_199596__57-2.png" style="width:14pt;height:11pt;"/>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Problemen med införsel till Sverige från Finland av i Finland lågbe-<br>skattade oljeprodukter har under senare tid uppmärksammats i olika<br>sammanhang. Bl.a. har Svenska Petroleum Institutet i skrivelser till<br>regeringen hemställt att åtgärder vidtas for att begränsa denna införsel.</p>
<p>Svenska Lantmännen och Hydro Agri AB har i skrivelser till regering-<br>en framhållit att de nuvarande uppbördsreglema för skatt på gödselmedel<br>inte är konkurrensneutrala. De har vidare påtalat att det föreligger stora<br>praktiska problem för dem som är verksamma i branschen att på ett<br>korrekt sätt redovisa den skatt som belöper på kadmiuminnehållet.</p>
<p>I propositionen föreslås författningsändringar som hänför sig till de<br>nämnda frågorna. Vidare behandlas vissa ändringar av förfarandereglema<br>för beskattningen av vissa bränslen, som föranleds av en anpassning till<br>gemenskapsrätten. Härutöver föreslås, mot bakgrund av uppmärksam-<br>made praktiska problem, att omärkt olja skall få användas för vissa<br>elproduktionsändamål.</p>
<p>Ett förslag lämnas i propositionen om en höjning av alkoholskatten på<br>s.k. folköl för att motverka den sänkning av detaljhandelspriset som den<br>av riksdagen tidigare beslutade sänkningen av mervärdesskatten medför<br>(prop. 1994/95:150 bil. 7, bet. 1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447, SFS<br>1995:931). Vidare föreslås, efter en framställning från Svenska Tobaks<br>AB, att tillämpningen av de nya bestämmelserna om kontrollmärkning på<br>cigarettförpackningar skjuts upp till den 1 juli 1996.</p>
<p>Generaltullstyrelsen har i en framställning till regeringen den 20 mars<br>1995 hemställt att det införs en ny paragraf i tullagen som föreskriver<br>anmälningsskyldighet vid införsel från annat EG-land till Sverige av vara<br>som inte är i fri omsättning inom EG:s tullområde. Underlåtenhet att<br>iaktta den föreskrivna anmälningsskyldigheten skulle medföra ansvar för<br>varusmuggling enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling<br>(varusmugglingslagen) eller för tullförseelse enligt tullagen.</p>
<p>Riksåklagaren har i en skrivelse till regeringen den 10 april 1995<br>beträffande samma situation föreslagit att frågan regleras genom en<br>ändring i varusmugglingslagen. Ändringen skulle innebära att bestäm-<br>melsen i 6 § nämnda lag om olovlig befattning med smuggelgods även<br>skulle omfatta befattning med varor som smugglats in i EU:s tullområde.</p>
<p>Förslagen har remissbehandlats. Yttranden har lämnats av Göta<br>Hovrätt, Kommerskollegium, Svenska handel skammarförbundet,<br>Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges industriförbund och Sveriges<br>Speditörförbund.</p>
<p>I propositionen föreslås vidare, efter framställning från Sveriges<br>Skeppshandlarförbund, att bestämmelserna i 7 § lagen om tullfrihet<br>ändras så att tullfrihet medges även för förnödenheter och proviant som<br>medförts på eller tagits ombord på transportmedel som går i trafik mellan<br>Sverige och annat EG-land, i stället för som nu endast vid resa till plats<br>utanför EG:s tullområde. Generaltullstyrelsen, som har yttrat sig över<br>framställningen, har inte några erinringar mot förslaget. Vid under-</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>27</p>
<p>handskontakter med Kommerskollegium, Sjöfartsverket och Grossist- Prop. 1995/96:57<br>förbundet Svensk Handel har inte heller några erinringar riktats mot<br>förslaget.</p>
<p>Utformningen av förlättningsförslagen vad gäller punktskatter har skett</p>
<p>i samråd med Riksskatteverket. Beträffande förslagen till ändringar i<br>lagen om skatt på gödselmedel har synpunkter under hand även inhämtats<br>från Svenska Lantmännen och Hydro Agri AB.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Förslagen är enligt regeringens bedömning lagtekniskt av förhållandevis<br>enkel beskaffenhet. Vidare är förslagen i flertalet fall sådana som innebär<br>administrativa förenklingar eller andra fördelar för berörda parter.<br>Sammantaget bedöms därför att förslagen är av sådan beskaffenhet att<br>Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har<br>därför inte inhämtats.</p>
<h2>4 Förbud mot användning av vissa märkta<br>oljeprodukter i motordrivna fordon</h2>
<p>Regeringens förslag: Förbud införs mot att använda olja som är<br>märkt enligt finska föreskrifter i motordrivna fordon.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Den som för privat ändamål för<br>in motorbränsle till Sverige från ett annat EG-land är skyldig att betala<br>svensk skatt för bränslet, när det är fråga om bränsle som förs in på<br>annat sätt än i fordonstank eller reservdunk som rymmer högst 10 liter.<br>Deklaration över bränslet skall lämnas till beskattningsmyndigheten inom<br>fem dagar från införseln och skatten skall betalas inom samma tid.</p>
<p>Om bränsle förs in till Sverige från ett annat EG-land för att användas<br>för annat än privat ändamål, är den som för in eller tar emot leveransen<br>av bränslet skyldig att betala skatt i Sverige. Om en utländsk säljare<br>ansvarar för leveransen av bränslet är det dock han som är skyldig att<br>betala skatten.</p>
<p>Olja beskattas olika i såväl Sverige som Finland beroende på använd-<br>ningsområde. System med märkning av de lågbeskattade oljeprodukterna<br>tillämpas i båda länderna för att skattemässigt skilja på olja för skilda<br>användningsområden. Regeringen har föreskrivit vilka ämnen som skall<br>användas vid märkning enligt svensk lagstiftning. Det rör sig om ett<br>märkämne och ett färgämne i sådan mängd att oljan får en grön färg.<br>Motsvarande finska system innebär tillsats av märkämnet furfural och ett<br>rött fäigämne.</p>
<p>I Sverige är det förbjudet att använda märkt olja i motordrivna fordon<br>och båtar. Något förbud finns inte mot att använda olja som är märkt på</p>
<p>28<br></p>
<p>annat sätt än enligt de svenska föreskrifterna. Förbudsbestämmelsen är Prop. 1995/96:57<br>alltså inte tillämplig på t.ex. sådan olja som är märkt enligt finska<br>föreskrifter.</p>
<p>Den finska nationella lagstiftningen innebär att rödmärkt olja får<br>användas för uppvärmningsändamål, medan kraftiga sanktioner finns för<br>att förhindra förbrukning av sådan olja i personbilar, bussar och lastbilar.<br>Vidare får rödmärkt olja i Finland förbrukas i fartyg, jordbrukstraktorer<br>och motorredskap.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den finska skatten på rödmärkt olja<br>är avsevärt lägre än den svenska skatten på sådan omärkt olja som skall<br>användas i motordrivna fordon och båtar. Detta förhållande skapar en<br>påtaglig risk för betydande skatteundandraganden genom införsel till<br>Sverige av rödmärkt olja. Medlemskapet i EU har medfört kontroll-<br>problem vad gäller införsel av dieselolja från Finland till Sverige.<br>Regeringen har erfarit att en omfattande gränshandel med rödmärkt olja<br>förekommer särskilt i de norra delarna av Sverige. Endast undantagsvis<br>har svensk skatt betalats för inköpen i enlighet med de gällande svenska<br>skattebes tämmelserna.</p>
<p>Regeringen anser mot den angivna bakgrunden att förbudet i lagen om<br>skatt på energi mot användning av grönmärkta oljeprodukter bör utvidgas<br>till att omfatta även olja som är försedd med sådana märkämnen som<br>föreskrivs i finsk lagstiftning. Detta bör lagtekniskt åstadkommas genom<br>att regeringen ges rätt att meddela föreskrifter om att förbudet kan<br>omfatta även oljeprodukter som är försedda med andra märkämnen än de<br>som skall tillsättas svensk, lågbeskattad, olja. Genom en sådan generell<br>bestämmelse skulle regeringen således ges möjlighet att utvidga an-<br>vändningsförbudet till att omfatta finskmärkt olja. Regeringen skulle dock<br>även vara berättigad att, om motvarande problem uppkommer vid införsel<br>av märkt olja från annat land än Finland, utvidga användningsförbudet till<br>att avse även oljeprodukter som innehåller sådana märkämnen.</p>
<p>Eftersom rödmärkt olja i Finland lagligt får användas i fartyg, kan det<br>vara förenat med praktiska problem för båtägare att vid vistelse i finska<br>vatten få tag på omärkt olja att fylla sina båttankar med. Med hänsyn<br>härtill samt för att undvika att praktiska problem uppstår för dessa<br>båtägare vid återkomsten till Sverige, bör förbudet mot användning av<br>rödmärkt olja inte omfatta båtar. Förbudet bör således endast gälla<br>motordrivna fordon.</p>
<p>Förslaget föranleder ändring av 10 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ lagen om<br>skatt på eneigi samt införande av en ny bestämmelse, 2 kap. 9 a §, i<br>lagen. Ändringarna behandlas närmare i anslutning till dessa bestämmel-<br>ser i författningskommentaren.</p>
<p>29</p>
<h2>5 Förfarandet vid beskattningen av vissa bränslen Prop. 1995/96:57</h2>
<h3>5.1 Inledning</h3>
<p>Förfärandet vid beskattning av mineraloljor inom EU regleras i direktiv<br>92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskatte-<br>pliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana<br>varor. Ändringar i och tillägg till detta direktiv har gjorts genom direktiv<br>92/108/EEG av den 14 december 1992 och direktiv 94/74/EG av den<br>22 december 1994. Rådet har vidare under 1992 utfärdat ett direktiv om<br>skattebasen för mineraloljeområdet, direktiv 92/81/EEG av den 19 okto-<br>ber 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineral-<br>oljor. Ändringar i och tillägg till direktiv 92/81/EEG har gjorts genom<br>de nyss nämnda direktiven 92/108/EEG och 94/74/EG. I lagen om skatt<br>på energi har gjorts de anpassningar till direktiven som var nödvändiga<br>vid ett svenskt medlemskap i EU.</p>
<p>Det EG-anpassade beskattningsförfärandet omfattar vissa särskilt<br>uppräknade mineraloljeprodukter. Förferandebestämmelsema innehåller<br>bl.a. regler om skattskyldighetens inträde och förflyttning av varor inom<br>gemenskapen. I huvudsak tillämpas samma regler såväl vid hantering<br>inom Sverige som vid utförsel till ett annat EG-land.</p>
<p>Enligt gemenskapsrätten skall dock skatt även tas ut på vissa andra<br>bränslen. Det rör sig om samtliga produkter som används för motordrift<br>och i princip samtliga flytande och gasformiga kolväten som används för<br>uppvärmning. Dessa övriga produkter omfattas dock inte av den särskilda<br>hanteringsordningen och blir skattepliktiga enbart då de används som<br>motorbränsle eller för uppvärmning eller säljs för ett sådant ändamål.<br>Vidare tas i Sverige ut energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt på<br>kolbränslen, petroleumkoks och naturgas samt svavelskatt på torv. Inte<br>heller dessa bränsleslag omfettas av den särskilda hanteringsordningen.</p>
<h3>5.2 Flygbensin och flygfotogen</h3>
<p>Regeringens förslag: Det EG-anpassade beskattningsförfärandet<br>utvidgas till att omfatta även flygbensin och flygfotogen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För närvarande gäller i Sverige att<br>skatt inte skall betalas för flygbensin och flygfotogen som förbrukas för<br>sådan motordrift som avser drift av motorer i luftfertyg eller av sådana<br>motorer i provbädd eller i annan liknande anordning. Gemenskapsrätten<br>föreskriver skattefrihet för bränslen som används vid yrkesmässig<br>flygning, men kräver att beskattning skall ske av flygbensin och<br>flygfotogen som förbrukas för privat nöjesflygning. Sverige har dock<br>ansökt om tillåtelse av Ministerrådet att även i fortsättningen få undanta<br>flygbensin och flygfotogen som används för privat nöjesflygning från</p>
<p>30<br></p>
<p>beskattning. Ett flertal andra medlemsstater har getts sådana tillstånd. Prop. 1995/96:57<br>Sveriges ansökan är ännu inte behandlad av rådet.</p>
<p>I den nya lagen om skatt på energi undantags flygbensin och flyg-<br>fotogen från det EG-anpassade beskattningsförfärandet. Detta har bl.a.<br>inneburit att ledsagardokument inte behövt upprättas vid transport av<br>dessa bränslen inom gemenskapen samt att inte heller övriga gemenskaps-<br>rättsliga kontroll- och hanteringsregler tillämpats.</p>
<p>Flygbensin och flygfotogen ingår i den grupp mineraloljeprodukter som<br>enligt gemenskapsrätten skall omfattas av EG:s särskilda förfarandereg-<br>ler. Regeringen har vid kontakter med förträdare för EG-kommissionen<br>erfärit att ett tillstånd för Sverige att skattebefria flygbensin och<br>flygfotogen vid privat nöjesflygning inte innebär att dessa bränslen kan<br>undantas från de kontroll- och hanteringsregler som följer av direktiv<br>92/12/EEG. Regeringen föreslår därför att den särskilda beskattnings-<br>ordningen utvidgas till att omfatta även flygbensin och flygfotogen.<br>Förslaget innebär ingen ändring av den nuvarande skattefriheten för<br>flygbensin och flygfotogen, men medför en i viss mån ökad administrativ<br>hantering för de näringsidkare som tillverkar och säljer de aktuella<br>bränslena. Icke skattskyldiga förbrukare ges möjlighet att mot försäkran<br>skattefritt förvärva aktuellt flygbränsle.</p>
<p>De föreslagna ändringarna behandlas närmare i anslutning till 1 kap.</p>
<p>3 a §, 2 kap. 1 och 3 §§, 7 kap. 5 a och 7 §§, 8 kap. 4 a och 5 §§ lagen<br>om skatt på eneigi i författningskommentaren.</p>
<h3>5.3 Utförsel av vissa bränslen till annat EG-land</h3>
<p>Regeringens förslag: Skatt skall inte tas ut för bl.a. kolbränslen som<br>förs ut från Sverige till ett annat EG-land.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Skattefrihet för bränsle som används<br>för visst ändamål åstadkoms för den som är skattskyldig vanligen genom<br>en möjlighet till avdrag i bränsledeklarationen. Bestämmelser om<br>möjlighet till avdrag för skatt på bränslen som exporterats fanns tidigare<br>i samtliga lagar på eneigiskatteområdet. I den nya lagen om skatt på<br>eneigi, som trädde i kraft i samband med det svenska inträdet i EU,<br>inskränktes möjligheten till att avse export till tredje land, dvs. utförsel<br>från Sverige till ett land som ligger utanför Europeiska gemenskapens<br>punktskatteområde.</p>
<p>Det EG-anpassade beskattningsförfärandet reglerar beskattningen av<br>mineraloljor inom gemenskapen. I denna del saknas därför behov av en<br>särskild reglering för utförsel. Vad gäller övriga skattepliktiga bränslen<br>kan dock svensk nationell lagstiftning endast reglera förhållanden inom<br>Sverige. Det finns därför i detta fäll behov av en bestämmelse som<br>medför skattefrihet vid utförsel av bränslet till ett annat EG-land.<br>Regeringen föreslår att en bestämmelse om detta föra in i 7 kap. 5 b §</p>
<p>31<br></p>
<p>lagen om skatt på energi. Förslaget kommenteras närmare i författnings- Prop. 1995/96:57<br>kommentaren.</p>
<h2>6 Användning av omärkt olja för vissa<br>elproduktionsändamål</h2>
<p>Regeringens förslag: Möjligheter skapas att skattefritt använda även<br>omärkt olja vid reservkraftproduktion av elektrisk kraft i vissa<br>gasturbinanläggningar.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt lagen om skatt på energi<br>tillämpas två nivåer av energiskatt för oljeprodukter. Den högre<br>energiskatten tas ut för olja som används för drift av motordrivna fordon<br>och båtar. Lågbeskattad olja får användas för drift av stationära motorer<br>samt för uppvärmning. För att skilja på olja för olika användningsom-<br>råden skall den lågbeskattade oljan förses med särskilda märkämnen,<br>medan den högbeskattade oljan är omärkt. Märkning skall ha skett senast<br>när skyldighet inträder att betala skatt för oljan och får i Sverige endast<br>göras på ett skatteupplag som är godkänt för detta ändamål.</p>
<p>Energiskatt tas ut på elektrisk kraft som förbrukas i Sverige. För att<br>undvika dubbelbeskattning tas inte någon eneigiskatt och koldioxidskatt<br>ut för annat bränsle än högbeskattad olja som förbrukas för framställ-<br>ningen av elkraften. Denna skattefrihet åstadkoms genom avdrag i den<br>skattskyldiges deklaration. Den som inte är skattskyldig för bränslen kan<br>i stället göra avdrag i sin deklaration avseende elkraft för skatt på annat<br>bränsle än högbeskattad olja som förbrukats vid kraftproduktion. Det<br>finns emellertid ingen möjlighet att skattefritt använda högbeskattad,<br>omärkt, olja för framställning av elektrisk kraft.</p>
<p>Ett stort antal gasturbinkraftverk av olika utformning finns i det<br>svenska kraftsystemet. Flertalet av dessa används som s.k. topp- och<br>reservkraftverk och drivs med lätt olja. Driftskostnaden är mycket hög.<br>En sådan anläggning skall mycket snabbt kunna startas vid tillfälliga<br>belastningstoppar eller som ersättning för ordinarie elproduktion vid<br>nätstömingar. Gemensamt för dessa anläggningar är att driften och<br>antalet drifttimmar är omöjliga att planera.</p>
<p>Innehavaren av en gasturbinanläggning för framställning av elektrisk<br>kraft med en installerad effekt av minst fem megawatt kan enligt 19 §<br>lagen (1984:1049) om beredskapslagring ay olja och kol åläggas att hålla<br>i lager sådant bränsle som behövs för att driva anläggningen. Lagrings-<br>mängden bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen<br>bestämmer, med utgångspunkt i anläggningens eget beredskapsbehov.<br>Regeringen har delegerat beslutanderätten till Närings- och teknikutveck-<br>lingsverket. Behovet baseras på installerad effekt, bränsleåtgång per<br>megawattimme och beräknad årlig driftstid för anläggningen. Den<br>sistnämnda variablen är gemensam för samtliga anläggningar och baseras</p>
<p>32</p>
<p>på krav på uthållighet i kris- och krigssituationer. Även om anläggningen Prop. 1995/96:57<br>i princip inte skall utnyttjas annat än som reserv är anläggningsin-<br>nehavaren således skyldig att hålla ett beredskapslager av betydande<br>storlek.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Flertalet större elkraftproducenter är<br>registrerade som upplagshavare enligt lagen om skatt på eneigi och kan<br>därför köpa in olja under skattesuspension. Skattskyldighet inträder i det<br>nu aktuella fallet när oljan förbrukas för kraftproduktion. En följd av de<br>nuvarande bestämmelserna är att elkraftproducenten, för att få skattefri-<br>het, antingen får sitt skatteupplag godkänt för märkning och förser oljan<br>med märkämnen senast strax innan den förbrukas för kraftproduktion<br>eller förvärvar och lagrar oljan i märkt skick.</p>
<p>När en gasturbinanläggning skall tas i bruk för reservkraftproduktion<br>är det nödvändigt att anläggningen kopplas in med mycket kort varsel.<br>Det skulle vara förenat med betydande tekniska problem att tillse att<br>märkämnen i detta läge tillförs oljan. Kravet på beredskapslagring av olja<br>för vissa gasturbinanläggningar innebär att vid dessa anläggningar måste<br>innehavaren se till att en förhållandevis stor mängd olja kontinuerligt<br>finns i lager. Regeringen har erfarit att lagerhållningen i annat fall skulle<br>kunna hållas på avsevärt lägre nivåer i de aktuella anläggningarna.</p>
<p>Sammantaget ter det sig mot den angivna bakgrunden lämpligt att<br>utvidga möjligheten till skattefri användning av bränslen för elkraft-<br>produktion i de aktuella fållen till att omfatta även omärkt olja. Regering-<br>en föreslår därför att så sker. Friheten från bränsleskatt bör begränsas till<br>elkraftproduktion som äger rum vid sådana gasturbinanläggningar som är<br>s.k. reservkraftanläggningar och som omfettas av kravet på bered-<br>skapslagring av bränslen för driften av anläggningen. Endast anläggningar<br>med en installerad generatoreffekt av minst fem megawatt bör således<br>komma i fråga och vidare bör som en förutsättning gälla att värme inte<br>nyttiggörs samtidigt som elproduktionen sker.</p>
<p>Förslagen föranleder ändringar i 7 kap. 1, 2 och 5 §§ samt 11 kap.<br>10 § lagen om skatt på eneigi, vilka närmare kommenteras i författnings-<br>kommentaren.</p>
<h2>7 Ändrade uppbördsregler för skatt på<br>gödselmedel</h2>
<h3>7.1 Skatt på kadmium</h3>
<p>Regeringens förslag: För den del av gödselmedelsskatten som<br>hänför sig till kadmiuminnehållet skall skattskyldigheten inträda när<br>gödselmedlet tillverkas eller förs in till landet.</p>
<p>Bakgrunden till reg eringens förslag: Gödselmedelsskatten baseras på<br>dels mängden kväve och dels mängden kadmium i gödselmedlet. Skatten</p>
<p>3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57<br></p>
<p>33</p>
<p>för kväve är 1 kr 80 öre för vaije helt kilogram kväve i gödselmedlet, Prop. 1995/96:57<br>om andelen kväve i medlet är minst två procent. För kadmium är den<br>30 kr för vaije helt gram kadmium i gödselmedlet, till den del kad-<br>miuminnehållet överstiger fem gram per ton fosfor.</p>
<p>För både skatten på kväve och skatten på kadmium gäller att skattskyl-<br>digheten inträder när gödselmedlet levereras till en köpare eller tas i<br>anspråk för något annat ändamål än försäljning.</p>
<p>Tillverkare och återförsäljare av gödselmedel har för regeringen påtalat<br>att det med rådande uppbördssystem är omöjligt att på ett korrekt sätt<br>redovisa skatten på kadmium ner till enskild förpackning.</p>
<p>Det som används som växtnäring är fosfor. Andelen kadmium i<br>fosforråvaran beror bl.a. på varifrån råvaran kommer och variationerna<br>är stora. Vid lagring av lösvara av samma produkt som tillverkats vid<br>olika tillfällen är det ofrånkomligt att partier med olika kadmiuminnehåll<br>blandas. Försäljningen sker i såväl stora partier som i volymer ner till<br>enskilda säckar. För tillverkare innebär detta att osäkerheten om<br>kadmiuminnehållet ökar ju längre man kommer i tillverknings- och<br>distributionskedjan. Vid själva försäljningen är det därför i praktiken<br>omöjligt att veta på vilket underlag man skall betala skatt för den enskilda<br>förpackningen.</p>
<p>Flertalet återförsäljare köper såväl svensktillverkade gödselmedel som<br>gödselmedel tillverkade i utlandet, och det kan gälla även samma sorts<br>gödselmedel. Kadmiuminnehållet på importerade gödselmedel har man<br>god kontroll över, sett till vaije leverans för sig. Men också återför-<br>säljarna måste i sin lagerhållning blanda olika partier - även inhemska<br>och utländska - och har därmed inga möjligheter att vid själva försälj-<br>ningen identifiera hur mycket kadmium det är fråga om och således inte<br>heller vilken skatt som man rätteligen bör redovisa på det enskilda<br>partiet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: De praktiska svårigheterna med att<br>redovisa skatten på kadmium bör åtgärdas, bl.a. beroende på att staten<br>annars riskerar att skatteintäkter går förlorade.</p>
<p>Reglerna för skattskyldighetens inträde bör därför ändras beträffande<br>kadmium. För gödselmedel tillverkat inom landet bör skattskyldigheten<br>åvila tillverkaren och inträda när gödselmedlet är tillverkat.</p>
<p>För övriga gödselmedel svarar den som tar in det till landet för skatten<br>och skattskyldigheten bör inträda när gödselmedlet förs in hit. Någon<br>uppbörd vid själva gränsen skall dock inte ske utan den skattskyldige får<br>i vanlig ordning redovisa skatten till beskattningsmyndigheten.</p>
<p>Enligt nuvarande regler får avdrag göras för skatt på sådana gödselme-<br>del för vilka skattskyldighet tidigare inträtt och för sådana som har tagits<br>tillbaka i samband med åteigång av köp. Som tidigare framgått ökar<br>svårigheterna med att fastställa kadmiuminnehållet ju längre i dis-<br>tributionskedjan man kommer. En förutsättning för att det nya systemet<br>skall fungera bättre än det tidigare är därför att dessa avdragsregler i<br>fortsättningen endast omfattar den del som avser skatt på kväve.</p>
<p>34</p>
<p>De nya reglerna forslås träda i kraft den 1 januari 1996. För att inte Prop. 1995/96:57<br>olika tidpunkter för skattskyldighetens inträde för kadmiumdelen skall<br>finnas efter ikraftträdandet, bör skatten på kadmium - för gödselmedel<br>som tillverkats eller förts in i landet före den 1 januari 1996 - redovisas</p>
<p>i deklarationen för den första redovisningsperioden 1996.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 1 §, 5 § och 7 § lagen (1984:409) om<br>skatt på gödselmedel.</p>
<h3>7.2 Konkurrensneutrala regler</h3>
<p>Regeringens förslag: En möjlighet införs för större återförsäljare av<br>gödselmedel att registrera sig som skattskyldiga.</p>
<p>Skattskyldighet inträder inte så länge handel sker mellan regi-<br>strerade skattskyldiga.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: Från såväl tillverkare som<br>återförsäljare av gödselmedel har påtalats att de nuvarande reglerna om<br>skattskyldighet inte är konkurrensneutrala mellan gödselmedel som<br>tillverkas i landet och sådana som importeras.</p>
<p>Om en återförsäljare själv för in gödselmedel blir han automatiskt<br>skattskyldig och skall redovisa och betala in skatten när gödselmedlet<br>säljs till någon annan. Om återförsäljaren däremot enbart köper sitt<br>gödselmedel från en inhemsk leverantör, exempelvis en tillverkare, blir<br>han inte skattskyldig. Skatten kommer då att ingå i priset och betalas vid<br>inköpstillfället. Den skattekonsekvens som uppstår kan påverka valet av<br>leverantör.</p>
<p>Även för skattskyldiga återförsäljare kan reglerna påverka valet av<br>leverantör. Som tidigare nämnts erlägger återförsäljaren skatten för de<br>gödselmedel han själv för in först vid vidareförsäljning. Om han i stället<br>köper av en inhemsk leverantör ingår skatten i priset. Skatten får<br>visserligen lyftas av i redovisningen för inköpsmånaden men det<br>uppkommer en ränteeffekt beroende på tidsskillnaden mellan betalning till<br>leverantören och avlyftning i deklarationen. Om månadens inköp är större<br>än försäljningen tillkommer den tid det tar för beskattningsmyndigheten<br>att behandla kreditdeklarationen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Som framgår av redogörelsen ovan<br>innebär lagen om skatt på gödselmedel i dess nuvarande utformning att<br>återförsäljare av skattemässiga hänsyn kan välja att själv föra in<br>gödselmedel framför att köpa gödselmedel tillverkade i Sverige.</p>
<p>En sådan från konkurrenssynpunkt snedvridande effekt - som endast<br>i ringa omfattning påverkas av ändrade uppbördsregler för kadmium -<br>bör undvikas. Detta kan ske genom att för det första införa en möjlighet<br>till frivillig registrering som skattskyldig för återförsäljare av gödselme-<br>del. För det andra genom att reglera skattskyldigheten så att den inte<br>inträder vid försäljning till en köpare som är registrerad som skattskyldig.</p>
<p>35</p>
<p>En frivilligt registrerad återförsäljare kan därigenom köpa svensktillverkat Prop. 1995/96:57<br>gödselmedel utan att några skattekonsekvenser uppstår förrän gödselmed-<br>let når slutkonsumenten. Liknande reglering finns exempelvis beträffande<br>energiskatterna.</p>
<p>För att inte i onödan tynga administrationen av gödselmedelsskatten</p>
<p>med skattskyldiga som endast redovisar små skattebelopp bör möjligheten<br>att frivilligt registrera sig enbart gälla den som i större omfattning<br>återförsäljer gödselmedel.</p>
<p>För staten medför de konkurrensneutrala reglerna vissa begränsade<br>ränteförluster som dock bör uppvägas av att skatten på kadmium kommer<br>att redovisas tidigare. Några nämnvärda statsfinansiella effekter av<br>ändringarna uppkommer därför inte.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 4-6 §§ lagen (1984:409) om skatt på<br>gödselmedel.</p>
<h2>8 Ändring i lagen om alkoholskatt</h2>
<p>Regeringens förslag: Skatten på s.k. folköl höjs den 1 januari 1996<br>för att motverka den sänkning av detaljhandelspriset som sänkningen<br>av mervärdesskatten på livsmedel medför.</p>
<p>Alkoholskatten för år 1996 föreslås i enlighet med riksdagens<br>tidigare beslut om indexering av vissa punktskatter uppräknad med<br>en uppskattad förändring av prisnivån under perioden oktober 1994 -<br>oktober 1995.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I samband med den av riksdagen<br>beslutade sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel från 21 till 12 %<br>den 1 januari 1996 har riksdagen uppmanat regeringen att komma med<br>ett förslag till justeringar av skattereglerna för att åstadkomma att<br>sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel inte slår igenom på<br>detaljhandelspriset på s.k. folköl.</p>
<p>Sverige avviker för närvarande från EG:s regler om en mot alkohol-<br>styrkan proportionell skatt på öl. Sverige har vid medlemskapsförhand-<br>lingama fått möjlighet att t.o.m. den 31 december 1997 ha en lägre<br>punktskattesats på s.k. folköl (öl med en alkoholhalt över 2,25 volympro-<br>cent men inte över 3,5 volymprocent), än på övrigt öl. Skatten på folköl<br>tas ut per liter med 91 öre för vaije volymprocent alkohol, vilket innebär<br>en skatt på 3:19 kr per liter för folköl med en alkoholhalt på 3,5<br>volymprocent. Skatten på öl med en alkoholhalt över 3,5 volymprocent<br>tas ut per liter med 2:33 kr för vaije volymprocent alkohol. För s.k.<br>lättöl, alkoholhalt om högst 2,25 volymprocent, tas ingen skatt ut. En<br>höjning av alkoholskatten på folköl för att motverka den beslutade<br>merväidesskattesänkningen bidrar i viss mån till att minska den rådande<br>skillnaden i skattesatserna mellan folköl och övrigt öl. Regeringen<br>föreslår därför att alkoholskatten på folköl höjs för att kompensera för<br>mervärdesskattesänkningen.</p>
<p>36</p>
<p>Mervärdesskatten är en värderelaterad skatt medan alkoholskatten på Prop. 1995/96:57<br>öl tas ut med ett belopp per liter och volymprocent alkohol. Detta innebär<br>att information behövs om konsumentpriset på folköl för att den<br>förändring av alkoholskatten som krävs for att uppnå ett oförändrat<br>konsumentpris skall kunna beräknas. Literpriset på folköl varierar kraftigt<br>mellan olika ölsorter, förpackningar och butiker.</p>
<p>Enligt tillgänglig statistik uppgick det volymmässigt vägda genomsnittli-<br>ga literpriset på folköl till 14:10 kr under första halvåret 1995. Vid en<br>mervärdesskattesats på 12 % kommer det genomsnittliga literpriset att<br>falla till 13:05 kr om mervärdesskattesänkningen får fullt genomslag på<br>konsumentpriset. För att fullt ut motverka denna prissänkning på 1:05 kr<br>måste alkoholskatten per liter folköl öka med 0:27 kr per volymprocent<br>alkohol till 1:18 kr per volymprocent alkohol. Regeringen föreslår att en<br>sådan ökning av alkoholskatten på folköl sker fr.o.m. den 1 januari 1996.<br>Denna höjning av skatten medför att den varaktiga inkomstförstärkningen<br>för den konsoliderade offentliga sektorn uppgår till 251 miljoner kr.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att alkoholskattesatsema årligen skall<br>omräknas utan riksdagens medverkan med hänsyn tagen till den allmänna<br>prisutvecklingen. Den allmänna prisutvecklingen skall mätas genom<br>förändringar i prisläget i oktober året närmast före det år beräkningen<br>avser och prisläget i oktober 1994. Regeringen skall före november<br>månads utgång fastställa de omräknade skattebelopp som skall tas ut<br>under påföljande år. Denna automatiska uppräkning av skattesatserna<br>skall göras för första gången hösten 1995 för skatteuttaget under år 1996.<br>Indexering enligt gällande regler förutsätter således att regeringen i<br>november 1995 beslutar om nästa års skattebelopp. Det kan emellertid<br>antas att riksdagen vid denna tidpunkt ännu inte beslutat om den nu<br>föreslagna höjningen av skattesatsen för folköl. Regeringen anser därför<br>att det, i likhet med vad som skedde såväl vid införandet av de nuvarande<br>indexeringsreglema samt vid ikraftträdandet av den nya alkoholskattela-<br>gen, av praktiska skäl är lämpligt att riksdagen fastställer det skattebelopp<br>för folköl som skall gälla för år 1996 och att den "automatiska"<br>omräkningen av skattebeloppet alltså görs först för skatteuttaget under år<br>1997.</p>
<p>Någon höjning av alkoholskatten på övriga alkohol varor föreslås inte<br>i denna proposition. Regeringen skulle därför i princip kunna göra en<br>indexuppräkning av dessa alkohol skattebelopp i enlighet med den gällande<br>indexregleringen. Av praktiska skäl och för att göra reglerna tydligare ter<br>det sig dock lämpligare att riksdagen även vad gäller övriga alkoholvaror<br>fastställer skattebeloppen och att den "automatiska" indexeringen skjuts<br>fram ett år.</p>
<p>Inflationen under tiden oktober 1994 - oktober 1995 kan inte exakt<br>anges nu utan får uppskattas. Regeringen har i sitt förslag räknat upp de<br>nuvarande alkoholskattebeloppen samt det föreslagna alkohol skattebelop-<br>pet på folköl med 2,77 %.</p>
<p>37</p>
<p>4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 57</p>
<p>Förslaget föranleder ändring av 2-6 §§ lagen (1994:1564) om Prop. 1995/96:57<br>alkoholskatt och av 37 § denna lag i paragrafens lydelse enligt lagen<br>(1995:917).</p>
<h2>9 Ändring i lagen om tobaksskatt</h2>
<p>Regeringens förslag: Tillämpningen av bestämmelserna om<br>kontrollmärkning på cigarettförpackningar flyttas till den 1 juli 1996.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1994:1563) om<br>tobaksskatt skall cigarettförpackningar fr.o.m. den 1 januari 1996 vara<br>försedda med särskild märkning med uppgift om förpackningens<br>detaljhandelspris. Med detaljhandelspris avses enligt nämnda lag vaije<br>cigarettprodukts högsta tillåtna detaljhandelspris, inklusive tobaksskatt<br>och annan statlig skatt eller avgift. Detaljhandelspriset fastställs av till-<br>verkaren eller hans representant eller, i fråga om cigaretter som<br>importeras från land utanför EU, av importören. Reglerna om detalj-<br>handelspris har sin grund i direktiv 72/464/EEG (ändrat genom direktiv<br>92/78/EEG). Enligt de regler i lagen om tobaksskatt som skall tillämpas<br>fr.o.m. den 1 januari 1996 gäller vidare att den som tillhandahåller<br>cigaretter till försäljning på annat sätt än i originalförpackning försedd<br>med särskild märkning med uppgift om detaljhandelspriset döms till böter<br>eller fängelse i högst sex månader. I ringa fåll skall det inte dömas till<br>ansvar. Denna bestämmelse innebär i praktiken t.ex. att en detaljhandlare<br>som efter den 1 januari 1996 saluför omärkta cigarettförpackningar kan<br>dömas till böter eller fängelse om inte fallet bedöms som ringa.</p>
<p>Svenska Tobaks AB har vid kontakt med Finansdepartementet meddelat<br>att bolaget har svårigheter att få leverans av samtliga beställda banderoll-<br>maskiner till den 1 januari 1996, vilket gör att samtliga cigarettför-<br>packningar inte kan levereras ut till handeln med märkt detaljhandelspris<br>fr.o.m. den 1 januari 1996. Bolaget har hemställt att tillämpningen av<br>reglerna i lagen om tobaksskatt om kontrollmärkning på cigarettför-<br>packningar senareläggs till den 1 juli 1996. Detta skulle också möjliggöra<br>för handeln att sälja ut inneliggande lager av omärkta cigarettför-<br>packningar innan de nya reglerna böijar tillämpas. Bolaget menar att det<br>är nödvändigt att tillämpningen av de nya reglerna senareläggs sex<br>månader för att dessa problem skall hinna lösas.</p>
<p>Tillämpningen av de nya märkningsreglema förutsätter givetvis att<br>tillverkare och importörer av cigarettförpackningar kan förse dessa med<br>lagstadgad märkning. Eftersom det har visat sig att samtliga cigarettför-<br>packningar som tillverkas i Sverige inte kommer att kunna märkas med<br>detaljhandelspris fr.o.m. den 1 januari 1996 och då det heller inte finns<br>något krav inom EU att detaljhandelspriset måste finnas angivet på<br>cigarettförpackningama, är det enligt regeringens bedömning skäligt att<br>tillämpningen av dessa regler senareläggs. För att också ge handeln</p>
<p>38<br></p>
<p>möjlighet att sälja ut lagret av omärkta cigarettförpackningar innan de nya Prop. 1995/96:57<br>reglerna införs är det lämpligt att flytta fram tillämpningen av före-<br>skrifterna i 4 och 6-7 §§ lagen om tobaksskatt till den 1 juli 1996. Efter<br>denna tidpunkt skall cigarettförpackningar utan uppgift om detalj-<br>handelspris således inte längre förekomma i handeln. Eventuella omärkta<br>cigarettförpackningar som då finns kvar i detaljhandeln bör kunna återtas<br>av tillverkaren eller importören eftersom de har möjlighet att i sina<br>tobaksskattedeklarationer göra avdrag för skatten på retumerade varor.</p>
<h2>10 Anmälningsskyldighet vid införsel från annat<br>EG-land av tredjelandsvaror som inte är i fri<br>omsättning inom gemenskapen</h2>
<p>Regeringens förslag: Den som till Sverige från ett annat EG-land<br>inför eller låter införa en tredjelandsvara, som inte är i fri<br>omsättning inom EG:s tullområde, är skyldig att anmäla införseln till<br>tullmyndigheten. Detta gäller dock endast om varan inte är underkas-<br>tad ett tullförfarande. För att kontrollera att anmälningsskyldigheten<br>har uppfyllts har tullmyndigheten rätt att utföra de kontroller som<br>framgår av punkt 4 andra stycket i övergångsbestämmelserna.</p>
<p>Generaltullstyrelsens förslag: Överensstämmer i huvudsak med<br>regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Göta hovrätt och Kommerskollegium tillstyrker<br>förslaget. Göta hovrätt anser emellertid att en ändring också bör göras i<br>1 § varusmugglingslagen, så att det klart framgår att ansvar även kan<br>inträda om t.ex. tull skulle ha erlagts i annat EG-land enligt tullkodexen.<br>Svenska handelskammarförbundet och Grossistförbundet Svensk Handel<br>förordar den av Riksåklagaren föreslagna ändringen i 6 § varusmugg-<br>lingslagen framför det av Generaltullstyrelsen lämnade förslaget till<br>ändring i tullagen. Sveriges industriförbund anser att problemet redan är<br>löst genom föreskrifterna i EG:s tullagstiftning om anmälan till tullen av<br>gods som inkommer från tredje land, och att någon ändring i den svenska<br>tullagen inte bör göras. Sveriges Speditörförbund anser att frågan i första<br>hand bör behandlas i en tullkommitté i Bryssel så att reglerna blir<br>samordnade inom EU. För det fäll regeringen anser att frågan bör<br>regleras i Sverige, anser förbundet att det är av vikt att tillse att den som<br>för in en vara till landet utan att ha vetat att den inte varit i fri omsätt-<br>ning, och inte heller haft anledning att misstänka det, inte blir straffad i<br>Sverige.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En förutsättning för att någon skall<br>kunna fällas till ansvar för varusmuggling är att det föreligger anmäl-<br>ningsskyldighet till myndighet i anledning av att den svenska gränsen<br>passeras. När det gäller varor från annat EG-land föreligger överhuvud-<br>taget inte någon anmälningsskyldighet, annat än i vissa angivna fäll.</p>
<p>39</p>
<p>Sålunda föreskrivs i övergångsbestämmelserna till tullagen att anmäl-<br>nings- och uppgiftsskyldighet fortfarande skall gälla för den som för<br>privat bruk för in alkoholdrycker och tobaksvaror som skall beskattas<br>samt för den som i övrigt från annat EG-land inför vissa särskilt<br>uppräknade varor, t. ex. narkotika och vapen. Beträffande införsel av<br>flertalet andra varor, t.ex. kommersiell import av alkoholdrycker och<br>tobaksvaror, föreligger ingen anmälningsskyldighet. Detta medför att<br>varusmugglingslagen inte är tillämplig på varor som smugglats in till<br>gemenskapen från ett tredje land och vilka sedan förts vidare till Sverige.<br>Detta förhållande är naturligtvis inte tillfredsställande, och en anmälnings-<br>skyldighet bör därför införas i sådana fäll. En förutsättning härför är<br>givetvis att varorna inte är hänförda till ett annat tullförfarande. Sålunda<br>skall varor som är under transitering eller som befinner sig under tempo-<br>rär import, aktiv förädling, bearbetning under tullkontroll, passiv föräd-<br>ling eller under tullagerförfarandet inte behöva hänföras till övergång till<br>fri omsättning.</p>
<p>Industriförbundet har anfört att anmälningsskyldighet redan föreligger<br>enligt bestämmelserna i tullkodexen. Visserligen föreskrivs i artikel 39.1<br>om skyldighet att tillkännage varor i vissa situationer. Denna bestämmel-<br>se kan emellertid inte anses vara så tydligt utformad att den uppfyller de<br>krav som enligt legalitetsprincipen fordras för att straffansvar skall kunna<br>utkrävas.</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<h2>11 Uttagande av tull som skulle ha tagits ut i ett<br>annat EG-land</h2>
<p>Regeringens förslag: I samband med att gränsen passeras av den<br>som till landet inför eller låter införa en icke-gemenskaps-<br>vara från annat EG-land, skall tullmyndigheten uppbära tull för<br>varan och övervaka att handelspolitiska åtgärder vidtas och andra<br>villkor för övergång till fri omsättning iakttas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ytterligare en förutsättning för att<br>någon skall kunna fallas till ansvar för varusmuggling är att denne till<br>riket inför eller från riket utför gods för vilket tull, annan skatt eller<br>avgift skall betalas till statsverket. Det finns för närvarande inte någon<br>möjlighet att i Sverige ta ut tull eller annan allmän avgift för tredje-<br>landsvaror som smugglats in i gemenskapen och sedan, utan att ha<br>öveigått till fri omsättning, förs till Sverige från annat EG-land. Därmed<br>skulle inte samtliga förutsättningar för straff enligt 1 § varusmugg-<br>lingslagen vara uppfyllda. Inte heller skulle förutsättningar föreligga för<br>straff enligt 6 § samma lag, eftersom godset i fråga inte har varit föremål<br>för varusmuggling enligt lagens första paragraf. Med hänsyn till det<br>anförda bör införas en bestämmelse om att tullmyndigheten i samband<br>med gränspasseringen uppbär tull för varan.</p>
<p>40</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<h2>12 Proviantering av fartyg i utrikes trafik</h2>
<p>Regeringens förslag: Lagen om tullfrihet bör ändras så att rege-<br>ringen får möjlighet att meddela föreskrifter om tullfrihet för<br>förnödenheter och proviant även då transportmedlet går i trafik inom<br>gemenskapen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 § lagen (1994:1547) om<br>tullfrihet m.m. får regeringen föreskriva om tullfrihet för förnödenheter<br>och proviant som medförs eller tas ombord på transportmedel som går i<br>trafik mellan Sverige och tredje land, om varorna är avsedda för<br>transportmedlet eller för besättning eller passagerare. Denna rätt till<br>tullfrihet, som följer av förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.,<br>gäller sålunda inte då transportmedlet går i trafik inom gemenskapen.<br>Detta har medfört allvarliga följder för den svenska skeppshandeln,<br>eftersom fartyg undviker att proviantera i Sverige till följd av de höga<br>avgifterna.</p>
<p>För att möjliggöra för de svenska skeppshandlama att konkurrera på<br>samma villkor som skeppshandlama inom gemenskapen i övrigt bör<br>bestämmelserna ändras så att proviantering av transportmedel med icke-<br>gemenskapsvaror kan ske även i intern trafik inom gemenskapen.</p>
<h2>13 Författningskommentar</h2>
<h3>13.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om<br>skatt på energi</h3>
<p>1 kap. 3 a §</p>
<p>Den föreslagna ändringen i första stycket 2 innebär att EG:s särskilda<br>förfåranderegler skall tillämpas även på flygbensin och flygfotogen. Detta<br>medför bl.a. att dessa produkter under skattesuspension får hanteras<br>huvudsakligen av godkända upplagshavare i särskilda skatteupplag samt<br>att förflyttning av varor inom ramen för suspensionsordningen endast får<br>ske mellan skatteupplag och, vid handel mellan olika medlemsstater eller<br>inom Sverige via en annan medlemsstat, skall följas av särskilda<br>ledsagardokument.</p>
<p>2 kap. 1 §</p>
<p>De föreslagna ändringarna innebär att undantagen för flygbensin i första<br>stycket 1 och 2 respektive flygfotogen i första stycket 3 slopas samt att<br>KN-nr för dessa bränslen inkluderas i uppräkningen av aktuella KN-nr<br>för de direkt skattepliktiga bränslena. Ändringarna är en följd av att<br>flygbensin och flygfotogen inte längre bör undantas från de EG-anpassade<br>förfårandereglema utan görs direkt skattepliktiga.</p>
<p>41</p>
<p>Den kombinerade nomenklaturen klassificerar visserligen flygbensin, Prop. 1995/96:57<br>oavsett blyhalt, under ett gemensamt KN-nr, 2710 00 26. Enligt vad<br>regeringen erfarit förekommer dock flygbensin på den svenska markna-<br>den i såväl blyade som blyfria varianter. Flygbensin, som uppfyller<br>kraven för miljöklass 2 eller 3, bör därför beskattas som blyfri bensin.<br>En hänvisning till KN-nr 2710 00 26 bör således införas i såväl punkten</p>
<p>1 som punkten 2 i paragrafens första stycke.</p>
<p>Med hänsyn till de föreslagna avdrags- och försäkransbestämmelsema</p>
<p>1 7 kap. 5 a § och 8 kap. 4 a § torde det dock endast i undantagsfall bli<br>aktuellt att ta ut skatt på flygbensin. Förslaget innebär alltså inte någon<br>förändring av de gällande materiella beskattningsreglerna för flyg-<br>bränslen.</p>
<p>2 kap. 3 §</p>
<p>Den nuvarande regleringen i paragrafens tredje stycke innebär att<br>skattefrihet för flygbensin och flygfotogen för drift av luftfartyg och<br>testning av flygmotorer åstadkoms genom en begränsning av själva<br>skattepliktsbestämmelsen. I och med att flygbensin och flygfotogen<br>föreslås omfattas av det särskilda, EG-anpassade, beskattningsförfärandet<br>blir dessa produkter direkt skattepliktiga. Den nuvarande lagtekniska<br>lösningen för skattefrihet kan därför inte behållas utan föreslås ersatt av<br>avdrags- respektive försäkransbestämmelser av motsvarande innehåll.<br>Dessa bestämmelser kommenteras närmare i anslutning till 7 kap. 5 a §<br>och 8 kap. 4 a §.</p>
<p>2 kap. 9 a §§</p>
<p>Förbudet mot att använda vissa oljeprodukter i motordrivna fordon och<br>båtar omfattar enligt nuvarande regler sådana produkter som är märkta<br>enligt svensk lagstiftning. Av 2 kap. 8 § andra stycket framgår att den<br>högre eneigiskattesatsen inte tas ut om oljeprodukten är försedd med<br>märkämnen. Regeringen har i 4 § förordningen (1994:1784) om skatt på<br>eneigi föreskrivit vilka ämnen som skall användas som märkämnen.</p>
<p>Den föreslagna nya bestämmelsen innebär att förbudsbestämmelsen,<br>såvitt den avser motordrivna fordon, utvidgas till att omfatta även<br>oljeprodukt som är försedd med andra märkämnen än de som avses i<br>2 kap. 8 §. En förutsättning är dock att regeringen föreskrivit vilka<br>märkämnen som skall omfattas av denna utvidgning av förbudsbe-<br>stämmelsen. I den finska lagstiftningen finns föreskrifter om tillsats av<br>vissa märkämnen till lågbeskattad lätt brännolja för att skilja denna från<br>dieselolja. De finska märkbestämmelsema framgår av 3 § den finska<br>förordningen om accis på flytande bränslen och innebär att tillsats, per<br>liter olja, skall ske av dels 0,0025 gram furfural och dels 0,003 gram 1-<br>[4-(tolylazo)tolylazo]-2-[(2'-etyl)hexylamino)naftalen eller en sådan<br>mängd l-[4-(tolylazo)tolylazo]-2-(tridecylamino)naftalen eller l-[4-<br>(tolylazo)tolylazo]-2-hydroxinaftalen som med spektrofotometrisk<br>bestämning ger en lika stark röd fäig eller en blandning av de nämnda<br>färgämnena, som till sin stabilitet och sina övriga egenskaper uppfyller<br>de ställda kraven. Regeringen avser att i förordningen om skatt på eneigi</p>
<p>42<br></p>
<p>förskriva att inblandning av dessa finska märkämnen i angivna kon- Prop. 1995/96:57<br>centrationer medför att bestämmelserna i 2 kap. 9 a § skall gälla för<br>oljeprodukten.</p>
<p>Det föreslagna förbudet mot även annan än grönmärkt olja i motor-<br>drivna fordon innebär inte någon ändring av de nuvarande svenska<br>märkningsreglemas betydelse för den högre respektive lägre eneigiskatte-<br>nivån i 2 kap. 1 § första stycket 3. En förutsättning för att den lägre<br>energiskatten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a skall tillämpas är således<br>alltjämt att oljeprodukten är grönmärkt enligt vad som föreskrivits med<br>stöd av 2 kap. 8 § första stycket. Även om rödmärkt olja, eller annan<br>olja som omfattas av det utvidgade förbudet, förs in till Sverige för att<br>användas för uppvärmning skall alltså den högre eneigiskattesatsen enligt</p>
<p>2 kap. 1 § första stycket 3 b betalas. Visserligen omfattas enligt förslaget<br>inte sådan olja i båtar av användningsförbudet i 2 kap. 9 a §, men om<br>oljan används för sådant ändamål skall den högre energiskattesatsen<br>betalas. Som närmare framgår av kommentaren till 4 kap. 1 och 11 §§<br>bör dock inte skatt tas ut för bränsle som förs in i Sverige i normal<br>bränsletank på fårtyg.</p>
<p>Den föreslagna utvidgningen innebär inte i sig något förbud mot<br>införsel till Sverige av rödmärkt olja, utan riktar sig således mot<br>användningen av en sådan produkt i motordrivna fordon. Det saknar för<br>tillämpningen av användningsförbudet betydelse på vilket sätt oljan förts<br>in till Sverige och om det motordrivna fordonet används privat eller<br>yrkesmässigt.</p>
<p>Förslaget syftar, som nyss utvecklats, till förbud mot användning av<br>rödmärkt olja i samtliga motordrivna fordon. Visserligen tas enligt<br>gällande bestämmelser skatt inte ut i Sverige för motorbränsle som förs<br>in i landet i ett motordrivet fordons normala bränsletank. Den omständig-<br>heten att rödmärkt olja har fyllts i fordonstanken i Finland medför dock<br>inte att fordonsägaren undgår att påföras den särskilda avgiften som följer<br>av en användning i strid mot 2 kap. 9 a §.</p>
<p>Omärkt dieselolja till motordrivna fordon bör, till skillnad från vad som<br>torde gälla sjöfarten, i Finland allmänt finnas att tillgå. Den omständig-<br>heten att rödmärkt olja i Finland lagligen kan användas i vissa motor-<br>drivna fordon, nämligen jordbrukstraktorer, motorredskap samt utlands-<br>registrerade personbilar, bör därför sakna betydelse för omfattningen av<br>förbudsbestämmelsen. Anledning saknas således att undanta de nyss<br>nämnda fordonsslagen från förbudet mot användning av rödmärkt olja.</p>
<p>4 kap. 1 §</p>
<p>Av paragrafens nuvarande lydelse följer att skatt skall tas ut i Sverige<br>även i de fåll då bränsle förs in i landet från ett annat land i ett yrkes-<br>fårtygs normala bränsletank. Genom tillämpning av avdrags- respektive<br>återbetalningsbestämmelserna i 7 kap. 2 § andra stycket 1 b och 9 kap.</p>
<p>3 § åstadkoms dock skattefrihet i sådana fåll. I syfte att åstadkomma en<br>enklare lagreglering bör dock en begränsning göras redan i paragrafens<br>skattskyldighetsregler så att de inte gäller drivmedel i yrkesfårtyg.</p>
<p>43</p>
<p>Till följd av den föreslagna ändringen av uppbördsreglema för Prop. 1995/96:57<br>flygbensin och flygfotogen skulle paragrafens nuvarande utformning även<br>leda till att skatt skulle tas ut på innehållet i bränsletank på kommersiellt<br>luftfartyg som ankommer till Sverige. Inte heller detta bör gälla. Det<br>föreslås således en ändring i paragrafens andra stycke 1 av innebörd att<br>skattskyldighet inte skall föreligga i något av de nu redovisade fallen.</p>
<p>Begreppet normal bränsletank har, vad gäller motordrivna fordon,<br>närmare utvecklats i prop. 1994/95:213 s. 55 f. Vad som där anförs bör<br>i huvudsak kunna tillämpas även på bränsletank på luftfartyg respektive<br>fartyg.</p>
<p>4 kap. 11 §</p>
<p>I syfte att undanröja tveksamheter vid tillämpningen av bestämmelsen så<br>vitt avser införsel av uppvärmningsbränsle föreslås en tydligare skrivning<br>av författningstexten i första stycket 1. Om flytande bränsle som är avsett<br>för uppvärmning förs in till Sverige, antingen direkt av en privatperson<br>eller av någon som agerar på dennes uppdrag, medför bestämmelsen att<br>privatpersonen blir skyldig att betala svensk skatt för bränslet.</p>
<p>I det fäll säljaren i det andra EG-landet ansvarar för transporten av<br>bränslet gäller dock i stället reglerna om distansförsäljning. Dessa innebär<br>att säljaren är skyldig att betala skatt i Sverige (se 4 kap. 1 § första<br>stycket 5) och bl.a. skall ställa säkerhet för skattens betalning innan<br>transporten av bränslet påböijas (se 4 kap. 10 §). Reglerna om distans-<br>försäljning bör tillämpas även för det fåll den utländske säljaren uppdrar<br>åt annan att ombesörja transporten.</p>
<p>Enligt paragrafens första stycke 2 omfattar skyldigheten att betala skatt<br>för motorbränsle vid privatinförsel inte sådant bränsle som förs in i<br>fordonstank eller viss reservdunk. Vad gäller de aktuella situationerna är<br>bränslet frigjort för konsumtion och därigenom vanligen beskattat i ett<br>annat EG-land. Den gemenskapsrättsliga bestämmelsen som ligger till<br>grund för den svenska lagregeln finns i artikel 9.3 i direktiv 92/12/EEG<br>av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor<br>och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor. Denna<br>bestämmelse bör tolkas så att möjlighet ges att i den aktuella situationen<br>inte heller ta ut skatt på bränsle i tank på fartyg eller luftfartyg. En<br>ändring som åstadkommer detta föreslås därför i paragrafens första stycke<br>2.</p>
<p>7 kap. 1 §</p>
<p>Den nuvarande avdragsmöjligheten för skatt på bränslen vid elkraft-<br>produktion finns i 7 kap. 2 § andra stycket 4. Avdrag med stöd av denna<br>bestämmelse kan inte göras för skatt på högbeskattad olja. I 7 kap. 1 §<br>första stycket föreslås nu att en ny punkt 5 införs. Denna gör det möjligt<br>att göra avdrag för eneigiskatt och koldioxidskatt på högbeskattad olja för<br>vissa elproduktionsändamål. Förutsättningarna är att oljan förbrukas för<br>framställning av skattepliktig elektrisk kraft i en gasturbinanläggning med<br>en viss angiven minsta generatoreffekt samt att värme inte nyttiggörs<br>samtidigt som elproduktionen. Genom den sistnämnda förutsättningen</p>
<p>44<br></p>
<p>utesluts s.k. gaskombianläggningar från tillämpningen av bestämmelsen Prop. 1995/96:57<br>och bestämmelsen kan, såsom avsikten är, således endast tillämpas vid<br>ren elproduktion. På grund av den höga driftskostnaden för gasturbindrift<br>vid sådan produktion torde bestämmelsen endast komma att användas för<br>att åstadkomma frihet från bränsleskatt vid s.k. reservkraftproduktion.</p>
<p>7 kap. 2 §</p>
<p>För att undvika att den förslagna ändringen i 7 kap. 1 § medför en<br>möjlighet till dubbla avdrag för skatt på bränsle som avses i 2 kap. 1 §<br>första stycket 3 a för vissa elproduktionsändamål bör en begränsning<br>göras i paragrafens första stycke.</p>
<p>7 kap. 5 §</p>
<p>Ändringarna i första stycket följer av de ändringar som närmare<br>kommenterats vid 7 kap. 1 §.</p>
<p>7 kap. 5 a § och 8 kap. 4 a §</p>
<p>Som angetts ovan under 2 kap. 3 § medför utvidgandet av den direkta<br>skatteplikten till att omfatta även flygbensin och flygfotogen att den<br>nuvarande lagtekniska konstruktionen av skattefrihet för bränsleförbruk-<br>ning vid flygning och motortestning inte kan behållas. En lösning som<br>harmonierar med den nuvarande uppbyggnaden av det svenska be-<br>skattningssystemet är att skattefrihet skapas genom avdragsrätt för<br>skattskyldiga och en motsvarande möjlighet till inköp mot försäkran för<br>andra än skattskyldiga. I 7 kap. 5 a § andra stycket föreslås en ny<br>avdragsbestämmelse av detta innehåll. Möjligheten till försäkransinköp<br>för sådana ändamål föreslås införd genom en ny bestämmelse i 8 kap.<br>4 a §. Försäkran bör även kunna användas vid inköp för annat ändamål<br>än motordrift eller uppvärmning, dvs. ändamål som avses i 7 kap. 1 §<br>första stycket 4 eller andra stycket. 8 kap. 4 a § föreslås därför även<br>omfatta denna situation.</p>
<p>Vad gäller försäkransinköp erinras om möjligheten för förbrukare att,<br>som alternativ till att avge försäkran vid vaije köptillfälle, lämna en s.k.<br>stående försäkran hos en eller flera leverantörer hos vilka förbrukaren<br>vanligen gör sina inköp. En sådan försäkran bör, såsom Riksskatteverkets<br>rekommenderat, omfatta högst ett kalenderår.</p>
<p>Materiellt sett innebär förslaget ingen ändring av skattefrihetens<br>innehåll. Skattefrihet skall således gälla för drift av dels motorer i<br>luftfartyg, dels sådana motorer i provbädd eller i annan liknande<br>anordning.</p>
<p>I 7 kap. 5 a § första stycket föreslås att vissa av de avdragsmöjligheter<br>som finns för andra bränslen även skall gälla för de aktuella flyg-<br>bränslena. Avdragsmöjlighetema i 7 kap. 2 § andra stycket och 5 § andra<br>stycket bedöms sakna praktisk betydelse för dessa bränslen, varför dessa<br>paragrafer inte heller i fortsättningen bör kunna tillämpas på flygbensin<br>och flygfotogen. Genom att avdrag för skatt på flygbensin och flyg-<br>fotogen för förbrukning i luftfartyg föreslås reglerad i en särskild<br>bestämmelse, 7 kap. 5 a § andra stycket, saknas även anledning att ändra</p>
<p>45<br></p>
<p>omfattningen av 7 kap. 2 § andra stycket 2. Denna bestämmelse torde Prop. 1995/96:57<br>därför alltjämt komma att ha praktisk betydelse endast för förbrukning av<br>gasol i varmlufitsballonger.</p>
<p>Försäkran kan i praktiken endast tillämpas i den män förbrukaren köper<br>bränsle av en leverantör som är skattskyldig enligt den svenska lagstift-<br>ningen. En förbrukare som önskar köpa flygbensin eller flygfotogen<br>skattefritt från en leverantör i ett annat EG-land måste förfära på ett sätt<br>som står i överensstämmelse med den EG-anpassade beskattnings-<br>ordningen. Detta torde, i den mån bränsleinköp sker från ett EG-land där<br>skatt tas ut på flygbränslen, medföra att den svenske köparen är godkänd<br>som upplagshavare eller varumottagare i Sverige och deklarerar sitt<br>bränsleinköp, med åtföljande avdragsmöjlighet vid förbrukning i flygplan<br>eller för motortestning.</p>
<p>7 kap. 5 b §</p>
<p>I paragrafen föreslås en möjlighet till avdrag för skatt på vissa bränslen<br>som av den skattskyldige har förts ut från Sverige till ett annat EG-land.<br>Det rör sig om bränslen som inte omfattas av det EG-anpassade<br>beskattningsförfärandet och för vilka gemenskapsrätten alltså inte<br>innehåller regler om förfärandet vid mellangemenskaplig handel. Det är<br>de enskilda medlemsstaterna som har att bestämma förfärande- och<br>uppbördsregler vid beskattningen av dessa bränslen. Härav följer att<br>svensk skatt endast kan påföras vid hantering inom landet.</p>
<p>Av 5 kap. 3 § 2 och 4 följer att skattskyldighet inträder vid leverans<br>till köpare, oavsett var denne befinner sig. Om leverans sker till ett tredje<br>land tas, med tillämpning av avdragsmöjligheten för export i 7 kap. 1 §<br>första stycket 3, inte skatt ut. I syfte att begränsa beskattningen till<br>hantering inom Sverige bör en avdragsmöjlighet införas för skatt även på<br>bränslen som av den skattskyldige förts ut från Sverige till ett annat EG-<br>land. I paragrafen föreslås att så sker.</p>
<p>Avdraget kan tillämpas på dels de direkt skattepliktiga produkterna<br>kolbränslen, petroleumkoks och torvbränslen, dels bränslen som beskattas<br>enligt 2 kap. 3 eller 4 § och som inte omfättas av uppräkningen av<br>mineraloljor i 1 kap. 3 a §. De särskilda förfarandereglema tillämpas inte<br>heller på naturgas och avdragsmöjligheten föreslås även gälla för denna<br>produkt. Regler för utförsel torde dock sakna praktisk betydelse i detta<br>fäll.</p>
<p>7 kap. 7 § och 8 kap. 5 §</p>
<p>Enligt förslaget blir flygbensin och flygfotogen direkt skattepliktiga<br>produkter och beskattas därför inte längre med stöd av 2 kap. 3 §.<br>Anledning saknas därför att i paragraferna särskilt reglera dessa<br>flygbränslen.</p>
<p>10 kap. 1 och 2 §§</p>
<p>Straffbestämmelsen föreslås omfätta även det fäll då någon avlägsnar de<br>märkämnen som föreskrivs i annat lands lagstiftning från en oljeprodukt<br>i syfte att den skall användas i ett motordrivet fordon, dvs. i strid mot</p>
<p>46</p>
<p>2 kap. 9 a §. Ändringen i 10 kap. 1 § innebär att ett nytt andra stycke Prop. 1995/96:57<br>infors i paragrafen. Detta medför att hänvisningen i 10 kap. 2 § ändras<br>till att avse brott enligt 1 § tredje stycket.</p>
<p>10 kap. 4 §</p>
<p>Rödmärkt olja kan aldrig beskattas med den lägre eneigiskattesatsen<br>enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a. Till skillnad från vad som gäller vid<br>avlärgning av olja som är märkt enligt svenska regler ("grön olja") kan<br>det vid avlägsnande av märkämnen från den finska, röda, oljan därför<br>inte i den situation som regleras i paragrafen bli tal om att ta ut<br>skillnaden i energiskatt mellan de belopp som anges i 2 kap. 1 § första<br>stycket 3 b och 3 a.</p>
<p>10 kap. 5 §</p>
<p>Den föreslagna utvidgningen av användningsförbudet i 2 kap. 9 a §<br>medför följdenligt att den särskilda avgiften även skall tas ut vid<br>överträdelse av detta förbud. Detta föranleder ändringar i första och<br>tredje styckena av paragrafen.</p>
<p>11 kap. 10 §</p>
<p>Som utvecklats vid 7 kap. 1 § föreslås att den som är skattskyldig på<br>bränslesidan skall ges avdragsrätt för skatt på högbeskattad olja som<br>används för vissa elproduktionsändamål. Elkraftproducenter som inte är<br>registrerade som skattskyldiga för bränslen kan i sin deklaration som<br>avser energiskatt på elektrisk kraft göra avdrag även för energiskatt och<br>koldioxidskatt på bränsle som förbrukas vid framställning av skattepliktig<br>elkraft. Detta följer av 11 kap. 10 §. Även dessa förbrukare bör ges<br>möjlighet att skattefritt använda högbeskattad olja på motsvarande sätt<br>som nu föreslås för den som är skattskyldig på bränslesidan. Detta<br>åstadkoms genom föreslagna ändringar av paragrafen.</p>
<h3>13.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om<br>skatt på gödselmedel</h3>
<p>1 §</p>
<p>Ändringen är föranledd av att skattskyldighet för kadmium skall inträda<br>redan när gödselmedel tillverkas eller förs in till landet.</p>
<p>4 §</p>
<p>Den nya tredje punkten i första stycket innebär att den som frivilligt låtit<br>registrera sig som återförsäljare enligt 6 § andra stycket är att anse som<br>skattskyldig.</p>
<p>5 §</p>
<p>Bestämmelsen om skattskyldighetens inträde har delats upp i ett stycke<br>för skatten på kväve och ett för skatten på kadmium.</p>
<p>47</p>
<p>Genom ändringen i första stycket, som avser skatten på kväve, inträder Prop. 1995/96:57<br>inte någon skattskyldighet vid försäljning så länge som försäljningen sker<br>mellan sådana som enligt 4 § är att anse som skattskyldiga.</p>
<p>Andra stycket reglerar skattskyldighetens inträde för skatten på kad-<br>mium. För tillverkare av gödselmedel inträder den vid tillverkningen och<br>för dem som för in gödselmedel vid införseln. Dessa skall alltså till<br>beskattningsmyndigheten redovisa månadens tillverkning eller införsel.<br>Däremot skall ingen uppbörd ske vid gränspassering. Någon särskild<br>reglering för dem som frivilligt registrerat sig som återförsäljare behövs<br>inte, eftersom den som för in gödselmedel till landet för yrkesmässig<br>återförsäljning automatiskt blir skattskyldig.</p>
<p>6 §</p>
<p>Den som i större omfattning yrkesmässigt återförsäljer gödselmedel skall<br>kunna registrera sig som återförsäljare och därmed bli skattskyldig enligt<br>4 § första stycket tredje punkten. Med större omfattning bör normalt<br>kunna anses en årlig försäljning om minst 300 ton.</p>
<p>7 §</p>
<p>Genom det nya andra stycket får avdrag inte längre göras för skatten på<br>kadmium i de situationer som anges i första stycket andra och tredje<br>punkten.</p>
<p>Övergångsbestämmelsen</p>
<p>Öveigångsbestämmelsen innebär att den som har gödselmedel i lager, för<br>vilka skattskyldigheten ännu inte inträtt när de nya reglerna träder i kraft,<br>skall redovisa den skatt som belöper på kadmiuminnehållet den första<br>redovisningsperioden efter ikraftträdandet. Det innebär för de allra flesta<br>berörda att kadmiumskatten för lagret skall redovisas för perioden januari<br>månad 1996.</p>
<h3>13.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om<br>alkoholskatt och i lagen (1995:917) om ändring i nämnda lag</h3>
<p>Förslaget har behandlats i avsnitt 8.</p>
<h3>13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om<br>tobaksskatt</h3>
<p>Förslaget har behandlats i avsnitt 9.</p>
<p>48</p>
<p>13.5 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550) <sup>Pro</sup>P- 1995/96:57</p>
<p>Förslaget har behandlats i avsnitt 10 och 11.</p>
<p>13.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1547) om<br>tullfrihet m.m.</p>
<p>Förslaget har behandlats i avsnitt 12.</p>
<p>49</p>
<h2>Finansdepartementet</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1995</p>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<p>Närvarande: statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Persson,<br>Heckscher, Hedborg, Nygren</p>
<p>Föredragande: statsrådet Persson</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1995/96:57 Vissa punktskatte- och<br>tullfrågor.</p>
<p>50</p>
<h2>Rättsdatablad</h2>
<p>Prop. 1995/96:57</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser som Celexnummer för</p>
<p>inför, ändrar, upp- bakomliggande</p>
<p>häver eller upp- EG-regler</p>
<p>repar ett normgiv-<br>ningsbemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i lagen<br>(1994:1776) om skatt<br>på energi</p></td><td>
<p>392L0012</p>
<p>392L0081</p>
<p>392L0082</p>
<p>392L0108</p>
<p>394L0074</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i tull-<br>lagen (1994:1550)</p></td><td>
<p>392R2913</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i lagen<br>(1994:1547) om tullfrihet</p></td><td>
<p>383RO918</p></td></tr>
</table>
<p>51</p>
<p>gotab 49119, Stockholm 1995</p>
11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen tilldelvis bifall= utskottet1995/96:SkU17?11att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till?INLInlämning1995-10-31 00:00:00inträffat60BBordläggning1995-11-06 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1995-11-07 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1995-11-21 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-24 07:36:01statustextstatustextÄrendet är avslutatGJ03572019-05-22 17:24:32tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-24 07:36:01behandlas_i1995/96:SkU17GJ01SkU17bet1995/96SkU17Vissa punktskatte- och tullfrågorBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1995/96:57<br/>
Vissa punktskatte- och tullfrågorGJ02Sk17mot1995/96Sk17med anledning av prop. 1995/96:57 Vissa punktskatte- och tullfrågorMotionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1995/96:57<br/>
Vissa punktskatte- och tullfrågorGJ02Sk17mot1995/96Sk17med anledning av prop. 1995/96:57 Vissa punktskatte- och tullfrågorav Bo Lundgren m.fl. (M)Motion