<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224271</hangar_id>
 <dok_id>GJ0350</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>50</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:50</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>50</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-11-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:05</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Clearingverksamhet m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0350/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0350</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0350</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:50&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Clearingverksamhet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1995/96:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 2 november 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att bestämmelserna om clearingverksamhet i&lt;br&gt;lagen om börs- och clearingverksamhet utvidgas och att tillståndsplikt&lt;br&gt;införs för clearingverksamhet avseende aktier, obligationer och andra&lt;br&gt;finansiella instrument samt betalningar inkl, valuta. Clearingverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av banker och värdepappersbolag undantas från det tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga området liksom clearingverksamhet som huvudsakligen allmän-&lt;br&gt;heten deltar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på tillstånd från Finansinspektionen för att vara kontoförande&lt;br&gt;institut föreslås slopas. I stället överlåts åt Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;AB att på samma sätt som clearingorganisationer avgöra vilka institut&lt;br&gt;som skall få delta i den kontohållning centralen anordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av clearingmedlemmar som får delta i clearingverksamheten&lt;br&gt;för annans räkning begränsas till svenska och utländska institut som&lt;br&gt;regelmässigt bedriver sådan verksamhet och som står under tillsyn.&lt;br&gt;Samma begränsning skall gälla för rätt att som kontoförande institut vidta&lt;br&gt;registreringsåtgärder för annans räkning. Någon begränsning till vissa&lt;br&gt;särskilda institut införs inte för möjligheten att bli kontoförande institut&lt;br&gt;eller clearingmedlem för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om förvaltarregistrering förenklas. En generell möjlighet att&lt;br&gt;registrera utländska förvaltare införs för såväl aktier som skuldförbindel-&lt;br&gt;ser. Även för andelar i värdepappersfonder införs en möjlighet till för-&lt;br&gt;valtarregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättningsansvaret för fel enligt aktiekontolagen föreslås Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;att det delas upp på så sätt, att Värdepapperscentralen och de konto-&lt;br&gt;förande instituten var och en ansvarar för skador som är att hänföra till&lt;br&gt;den egna kontrollsfären. Värdepapperscentralen skall dock alltid svara&lt;br&gt;solidariskt med det kontoförande institutet för skador intill fem miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.........................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext ....................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:827) .............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingverksamhet........................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersfonder .......................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter ............26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allemanssparande.........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)............................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:618) ............................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713) ............................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1914:45) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommission............................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:829) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag...........38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning.......................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmänna utgångspunkter ........................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .............................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 &amp;nbsp;Risker vid clearing och avveckling..............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 &amp;nbsp;Hantering av riskerna vid clearing och&amp;nbsp;avveckling.....43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 &amp;nbsp;Utvecklingen i Sverige och utomlands............51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av offentlig reglering .................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regleringens inriktning.....................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utestående frågor ........................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Clearingverksamhet............................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillståndspliktig clearingverksamhet .............64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på clearingorganisationer.................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Clearingmedlemskap och kontoförande&amp;nbsp;institut.......88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på clearingmedlemmar och kontoförande institut . . 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ändringar i aktiekontolagen m.m................... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltare och förvaltarregistrering............. 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning för skador ..................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insyn i skuldboken m.m.................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;Insyn i skuldboken....................... 114 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 &amp;nbsp;Rättelse av anteckning&amp;nbsp;på&amp;nbsp;konto............... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 &amp;nbsp;Underrättelser till kontohavare................ 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommissionslagen....................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Värdepappersfonder........................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förvaltarregistrering av andelar i värdepappersfond ... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlåtelse och pantsättning av fondandelar........ 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontrolluppgiftsskyldighet avseende andelar&amp;nbsp;i värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappersfond ........................... 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allemansfonder......................... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ekonomiska effekter av&amp;nbsp;förslagen................... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Författningskommentar......................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1989:827) ........................... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och clearingverksamhet.................... 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersfonder ...................... 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter ........... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allemanssparande........................ 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)........................... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:618) ........................... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713) ........................... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1914:45) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommission........................... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:829) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.......... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Clearingutredningens sammanfattning&amp;nbsp;av betänkandet . . 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Clearingutredningens lagförslag .............. 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser.............. 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag................. 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande.......................219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1989:829) om Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiekontolagen (1989:827)'&lt;br&gt;dels att 3 kap. 3 § och 9 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att nuvarande 3 kap. 2 § skall betecknas 3 kap. 3 §,&lt;br&gt;dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 6 §, 3 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 11 §, 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §, 7 kap. 1, 2 och 5 §§, 8 kap. 1-5 och 7-9 §§, 9 kap. 5 och 9 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 3 kap. 2, 5 och&lt;br&gt;6 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;registerföring enligt denna lag och&lt;br&gt;om tillsyn över kontoförande insti-&lt;br&gt;tut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om registerföring enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall ansvara för att avstämningsregistren förs på&lt;br&gt;ett sådant sätt som föreskrivs i denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen är registeransvarig enligt datalagen (1973:289)&lt;br&gt;för avstämningsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att göra det möjligt får ett&lt;br&gt;utländskt företag att vara konto-&lt;br&gt;förande institut får personuppgift i&lt;br&gt;avstämningsregister lämnas ut för&lt;br&gt;att användas i automatisk databe-&lt;br&gt;handling i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds- Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret är inom sina verksam- kontoret har rätt att vara konto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 3 kap. 3 § 1993:543.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:543.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsområden kontoförande institut.&lt;br&gt;Tillstånd för någon annan att vara&lt;br&gt;kontoförande institut ges av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förande institut. I övrigt avgör&lt;br&gt;Värdepapperscentralen vem som&lt;br&gt;har rätt att vara kontoförande&lt;br&gt;institut. Sådan rätt får medges&lt;br&gt;sådana institut och företag som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 § första stycket 2-&lt;br&gt;4 lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet och även andra&lt;br&gt;företag. I samtliga fall krävs att&lt;br&gt;institutet eller företaget har be-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka och teknisk&lt;br&gt;och juridisk sakkunskap samt i öv-&lt;br&gt;rigt bedöms vara lämpligt att delta&lt;br&gt;i kontoföringen hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall vid&lt;br&gt;sin prövning tillämpa principerna&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—fritt tillträde, som innebär att&lt;br&gt;var och en som uppfyller de krav&lt;br&gt;som ställs i denna lag och av cent-&lt;br&gt;ralenfår delta i kontoföringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— neutralitet, som innebär att av&lt;br&gt;centralen uppställda regler utfor-&lt;br&gt;mas och tillämpas på ett likformigt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotteraktie-&lt;br&gt;bolag till Värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får ge&lt;br&gt;kontoförande institut tillstånd att&lt;br&gt;sätta annan i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontoförande institut får vidta&lt;br&gt;registreringsåtgärder hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen för egen räkning.&lt;br&gt;Värdepapperscentralen får endast&lt;br&gt;medge svenska och utländska clea-&lt;br&gt;ringorganisationer eller centrala&lt;br&gt;värdepappersförvarare samt så-&lt;br&gt;dana institut som avses i 3 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-4 lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet att vidta registrerings-&lt;br&gt;åtgärder för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Beslut enligt 1 § eller 3 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten. Finansinspektionens be-&lt;br&gt;slut i frågor som rör tillsynen får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avses i första eller&lt;br&gt;andra stycket skall verkställas även&lt;br&gt;om det har överklagats, om inte&lt;br&gt;den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;överklagandet förordnar något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontoförande institut skall&lt;br&gt;lämna Värdepapperscentralen de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för att&lt;br&gt;centralen skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag och&lt;br&gt;andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut inte&lt;br&gt;längre uppfyller de krav som anges&lt;br&gt;i 1 § första stycket, skall Värde-&lt;br&gt;papperscentralen besluta att insti-&lt;br&gt;tutet inte skall ha rätt att vara&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen får med-&lt;br&gt;dela ett beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket, om ett kontoförande institut&lt;br&gt;trots uppmaning från centralen&lt;br&gt;underlåter att fullgöra sin uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoförande institut som inte står&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;eller motsvarande tillsyn i hem-&lt;br&gt;landet är skyldiga att lämna inspek-&lt;br&gt;tionen de uppgifter den begär som&lt;br&gt;rör verksamheten som kontoförande&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut inte&lt;br&gt;fullgör sin skyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga institutet att lämna de&lt;br&gt;begärda uppgifterna. Föreläggan-&lt;br&gt;det får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av att den som&lt;br&gt;vidtagit registreringsåtgärden eller&lt;br&gt;någon annan har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende eller till följd av något&lt;br&gt;tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;skall lämnas den vars rätt berörs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av att den som&lt;br&gt;vidtagit registreringsåtgärden eller&lt;br&gt;någon annan har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende eller till följd av något&lt;br&gt;tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;skall lämnas den vars rätt berörs,&lt;br&gt;om inte rättelsen är till förmån för&lt;br&gt;denne eller yttrande annars är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en registreringsåtgärd har&lt;br&gt;verkställts genom anteckning på ett&lt;br&gt;aktiekonto skall Värdepappers-&lt;br&gt;centralen utan dröjsmål underrätta&lt;br&gt;alla som är registrerade på kontot&lt;br&gt;enligt 2 kap. 3 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller 8 kap. 3 § 1, i den&lt;br&gt;mån de berörs av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;När en registreringsåtgärd har&lt;br&gt;verkställts genom anteckning på ett&lt;br&gt;aktiekonto skall värdepappers-&lt;br&gt;centralen genast underrätta alla&lt;br&gt;som är registrerade på kontot enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;eller 8 kap. 3 § 1, i den mån de&lt;br&gt;berörs av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som är registrerad på ett aktiekonto enligt 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 eller 8 kap. 3 § 1 har rätt att på begäran få besked från&lt;br&gt;Värdepapperscentralen om kontots innehåll i den mån innehållet berör&lt;br&gt;hans rätt. I ett sådant besked skall på begäran även anges vilka rättsverk-&lt;br&gt;ningar som enligt denna lag är knutna till uppgifterna på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;varje år före den 31 januari lämna&lt;br&gt;innehavaren av ett aktiekonto be-&lt;br&gt;sked om kontots innehåll per den&lt;br&gt;31 december föregående år. Beske-&lt;br&gt;det skall, om inte innehavaren&lt;br&gt;medger annat, ange de föränd-&lt;br&gt;ringar på kontot som har ägt rum&lt;br&gt;under det sistnämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser och besked enligt denna paragraf skall lämnas utan kost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;varje år före utgången av januari&lt;br&gt;lämna innehavaren av ett aktie-&lt;br&gt;konto besked om kontots innehåll&lt;br&gt;per den 31 december föregående&lt;br&gt;år. Om innehavaren begär det,&lt;br&gt;skall beskedet ange de förändringar&lt;br&gt;på kontot som har ägt rum under&lt;br&gt;det sistnämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:205.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om till följd av 6 kap. 3-5 §§ ett&lt;br&gt;förvärv av aktier gäller mot den&lt;br&gt;som ägde dem eller mot någon till&lt;br&gt;vars förmån en rådighetsinskränk-&lt;br&gt;ning gäller, har denne rätt till&lt;br&gt;ersättning av värdepapperscentralen&lt;br&gt;för sin skada till följd av förvärvet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om till följd av 6 kap. 4 § ett för-&lt;br&gt;värv av en aktie, beträffande vilken&lt;br&gt;äganderätten grundas på en hand-&lt;br&gt;ling som är förfalskad, gäller mot&lt;br&gt;den som ägde den eller mot någon&lt;br&gt;till vars förmån en rådighetsins-&lt;br&gt;kränkning gäller, har denne rätt till&lt;br&gt;ersättning av Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len för sin skada till följd av för-&lt;br&gt;värvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om till följd av 6 kap. 6 § en pant-&lt;br&gt;sättning av aktier gäller mot den som äger aktierna eller mot någon till&lt;br&gt;vars förmån en rådighetsinskränkning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tillfogas skada till följd&lt;br&gt;av oriktig eller missvisande uppgift&lt;br&gt;i ett avstämningsregister eller i&lt;br&gt;annat fall genom fel i samband&lt;br&gt;med uppläggning eller förande av&lt;br&gt;ett sådant register, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av värdepapperscentra-&lt;br&gt;len, om inte värdepapperscentralen&lt;br&gt;visar att felaktigheten beror på en&lt;br&gt;omständighet utanför dess kontroll&lt;br&gt;vars följder den inte skäligen&lt;br&gt;kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror felaktigheten på ett konto-&lt;br&gt;förande institut, är värdepappers-&lt;br&gt;centralen fri från skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dighet endast om också det konto-&lt;br&gt;förande institutet skulle vara fritt&lt;br&gt;enligt första stycket. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om felaktigheten beror på&lt;br&gt;någon som har anlitats av värde-&lt;br&gt;papperscentralen eller av ett konto-&lt;br&gt;förande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skada till följd av en oriktig&lt;br&gt;eller missvisande uppgift i ett&lt;br&gt;avstämningsregister eller i annat&lt;br&gt;fall genom fel i samband med upp-&lt;br&gt;läggning eller förande av ett sådant&lt;br&gt;register svarar Värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen eller, om felaktigheten kan&lt;br&gt;hänföras till ett kontoförande&lt;br&gt;institut, institutet. Skadestånds-&lt;br&gt;ansvar föreligger dock inte, om&lt;br&gt;Värdepapperscentralen respektive&lt;br&gt;institutet visar att felaktigheten&lt;br&gt;beror på en omständighet utanför&lt;br&gt;dess kontroll vars följder centralen&lt;br&gt;eller institutet inte skäligen kunde&lt;br&gt;ha undvikit eller övervunnit. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller om felaktigheten&lt;br&gt;beror på någon som har anlitats av&lt;br&gt;centralen respektive institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skada som kan hänföras till&lt;br&gt;ett kontoförande institut svarar&lt;br&gt;Värdepapperscentralen solidariskt&lt;br&gt;med institutet. Centralens ansvar&lt;br&gt;är dock i sådant fall begränsat till&lt;br&gt;fem miljoner kronor för varje&lt;br&gt;skadefall. Centralen har rätt till&lt;br&gt;ersättning av institutet för vad den&lt;br&gt;har betalat till följd av det solida-&lt;br&gt;riska ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut eller&lt;br&gt;annat företag genom vållande har&lt;br&gt;medverkat till en skada som avses&lt;br&gt;i 1-3 §§, har värdepapperscentralen&lt;br&gt;rätt att från företaget kräva tillbaka&lt;br&gt;utbetald ersättning i den mån det är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till skadans&lt;br&gt;orsak och omständigheterna i öv-&lt;br&gt;rigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;pröva frågor om auktorisation av&lt;br&gt;förvaltare och om tillstånd för&lt;br&gt;någon att införas i aktiebok enligt&lt;br&gt;3 kap. 10 § andra stycket aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385), 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § andra stycket försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) och 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;§ första stycket bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktorisation eller ett tillstånd&lt;br&gt;enligt första stycket får förenas&lt;br&gt;med särskilda villkor för att till-&lt;br&gt;godose allmänna och enskilda&lt;br&gt;intressen. Auktorisationen eller&lt;br&gt;tillståndet kan återkallas av den&lt;br&gt;myndighet som har meddelat aukto-&lt;br&gt;risationen eller tillståndet, om ett&lt;br&gt;villkor har åsidosatts och av-&lt;br&gt;vikelsen är betydande eller om&lt;br&gt;annars förutsättningar för aukto-&lt;br&gt;risation eller tillstånd inte längre&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor om auktorisation&lt;br&gt;eller tillstånd som har meddelats av&lt;br&gt;annan än regeringen får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Beslutet skall verkställas även om&lt;br&gt;det har överklagats, om inte dom-&lt;br&gt;stolen förordnar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 eller 3 § har&lt;br&gt;Värdepapperscentralen rätt att&lt;br&gt;kräva tillbaka utbetald ersättning&lt;br&gt;från den som genom vållande har&lt;br&gt;medverkat till skadan, i den mån&lt;br&gt;det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;skadans orsak och omständigheter-&lt;br&gt;na i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall pröva&lt;br&gt;frågor om tillstånd att registreras&lt;br&gt;som förvaltare enligt 9 kap. 5 §&lt;br&gt;denna lag, 3 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 3 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), 3 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) och 31 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att registreras som&lt;br&gt;förvaltare får förenas med sär-&lt;br&gt;skilda villkor för att tillgodose&lt;br&gt;allmänna och enskilda intressen.&lt;br&gt;Ett tillstånd skall återkallas av&lt;br&gt;Finansinspektionen, om ett villkor&lt;br&gt;för tillståndet har åsidosatts och&lt;br&gt;avvikelsen är betydande eller om&lt;br&gt;annars förutsättningarna för tiZ/-&lt;br&gt;ståndet inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor om tillstånd får&lt;br&gt;överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Beslutet skall verkställas&lt;br&gt;även om det har överklagats, om&lt;br&gt;inte domstolen förordnar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad förvaltare eller&lt;br&gt;den som har tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;skall ha ett eller flera aktiekonton&lt;br&gt;för de aktier i varje avstämnings-&lt;br&gt;bolag som han förvaltar (förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier). Kontona skall&lt;br&gt;öppnas av ett eller flera konto-&lt;br&gt;förande institut som avses i 3 kap.&lt;br&gt;Den auktoriserade förvaltaren eller&lt;br&gt;tillståndshavaren eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 2 §, det emitterande&lt;br&gt;bolaget bestämmer vilket eller&lt;br&gt;vilka institut som skall anlitas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd att regist-&lt;br&gt;reras som förvaltare skall ha ett&lt;br&gt;eller flera aktiekonton för de aktier&lt;br&gt;i varje avstämningsbolag som han&lt;br&gt;förvaltar (förvaltarregistrerade&lt;br&gt;aktier). Kontona skall öppnas av ett&lt;br&gt;eller flera kontoförande institut&lt;br&gt;som avses i 3 kap. Förvaltaren&lt;br&gt;eller, i fall som avses i 4 kap. 2 §,&lt;br&gt;det emitterande bolaget bestämmer&lt;br&gt;vilket eller vilka institut som skall&lt;br&gt;anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiekonto för förvaltarregistrerade aktier skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den auktoriserade förvaltarens&lt;br&gt;eller tillståndshavarens namn, per-&lt;br&gt;sonnummer eller annat identifie-&lt;br&gt;ringsnummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmärkning att aktierna förvaltas för annans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de uppgifter som avses i 2 kap. 3 § första stycket 3-7 samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvaltarens namn, person-&lt;br&gt;nummer eller annat identifie-&lt;br&gt;ringsnummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som äger aktier som för-&lt;br&gt;valtas av en auktoriserad förvaltare&lt;br&gt;vill delta i en bolagsstämma, skall&lt;br&gt;han på begäran tillfälligt föras in i&lt;br&gt;aktieboken. När bolagsstämman&lt;br&gt;har ägt rum, skall aktieägaren föras&lt;br&gt;av från aktieboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som äger förvaltarregist-&lt;br&gt;rerade aktier vill delta i en&lt;br&gt;bolagsstämma, skall han på be-&lt;br&gt;gäran tillfälligt föras in i aktie-&lt;br&gt;boken. När bolagsstämman har ägt&lt;br&gt;rum, skall aktieägaren föras av&lt;br&gt;från aktieboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltarregistrerade aktier tillämpas 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 1 och&lt;br&gt;4 §§ om den som är antecknad på&lt;br&gt;ett aktiekonto som ägare till en&lt;br&gt;aktie skall dock i stället avse den&lt;br&gt;auktoriserade förvaltaren eller den&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas den auktoriserade&lt;br&gt;förvaltaren eller tillståndshavaren&lt;br&gt;om att en förvaltarregistrerad aktie&lt;br&gt;har överlåtits eller pantsatts, in-&lt;br&gt;träder samma rättsverkningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 1 och&lt;br&gt;4 §§ om den som är antecknad på&lt;br&gt;ett aktiekonto som ägare till en&lt;br&gt;aktie skall dock i stället avse&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas förvaltaren om att en&lt;br&gt;förvaltarregistrerad aktie har över-&lt;br&gt;låtits eller pantsatts, inträder&lt;br&gt;samma rättsverkningar som om&lt;br&gt;överlåtelsen eller pantsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1244.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överlåtelsen eller pantsätt- hade registrerats i avstämnings-&lt;br&gt;ningen hade registrerats i avstäm- register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en aktieägare anmäler till den&lt;br&gt;auktoriserade förvaltaren eller den&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 § att en&lt;br&gt;aktie inte längre skall vara för-&lt;br&gt;valtarregistrerad, skall förvaltaren&lt;br&gt;eller tillståndshavaren genast an-&lt;br&gt;mäla sådana förhållanden som av-&lt;br&gt;ses i 2 kap. 3 § till det av aktie-&lt;br&gt;ägaren utsedda kontoförande insti-&lt;br&gt;tutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en aktieägare anmäler till för-&lt;br&gt;valtaren att en aktie inte längre&lt;br&gt;skall vara förvaltarregistrerad, skall&lt;br&gt;förvaltaren genast anmäla sådana&lt;br&gt;förhållanden som avses i 2 kap.&lt;br&gt;3 § till det av aktieägaren utsedda&lt;br&gt;kontoförande institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av värdepapperscentra-&lt;br&gt;len skall en auktoriserad förvaltare&lt;br&gt;lämna uppgifter till värdepappers-&lt;br&gt;centralen om de aktieägare vars&lt;br&gt;aktier han förvaltar. Uppgifterna&lt;br&gt;skall avse aktieägarnas namn, per-&lt;br&gt;sonnummer eller annat identifie-&lt;br&gt;ringsnummer samt postadress. För-&lt;br&gt;valtaren skall dessutom uppge det&lt;br&gt;antal aktier av olika slag som varje&lt;br&gt;aktieägare äger. Uppgifterna skall&lt;br&gt;avse förhållandena vid den tidpunkt&lt;br&gt;som värdepapperscentralen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len skall en förvaltare lämna upp-&lt;br&gt;gifter till Värdepapperscentralen&lt;br&gt;om de aktieägare vars aktier han&lt;br&gt;förvaltar. Uppgifterna skall avse&lt;br&gt;aktieägarnas namn, personnummer&lt;br&gt;eller annat identifieringsnummer&lt;br&gt;samt postadress. Förvaltaren skall&lt;br&gt;dessutom uppge det antal aktier av&lt;br&gt;olika slag som varje aktieägare&lt;br&gt;äger. Uppgifterna skall avse för-&lt;br&gt;hållandena vid den tidpunkt som&lt;br&gt;Värdepapperscentralen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall på begäran av ett avstämningsbolag kräva&lt;br&gt;in sådana uppgifter beträffande bolagets aktieägare som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningsbolag har rätt att hos Värdepapperscentralen få tillgång till&lt;br&gt;de uppgifter som har lämnats beträffande bolagets aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;för varje avstämningsbolag finnas&lt;br&gt;en sammanställning över aktieägare&lt;br&gt;med mer än femhundra sådana ak-&lt;br&gt;tier i bolaget som förvaltas av&lt;br&gt;auktoriserad förvaltare. Samman-&lt;br&gt;ställningen skall innehålla de&lt;br&gt;uppgifter som anges i 8 § första&lt;br&gt;stycket. En utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen skall hållas tillgänglig&lt;br&gt;för var och en på bolagets huvud-&lt;br&gt;kontor och hos värdepapperscentra-&lt;br&gt;len. Utskriften får inte vara äldre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;för varje avstämningsbolag finnas&lt;br&gt;en sammanställning över aktieägare&lt;br&gt;med mer än femhundra förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier i bolaget.&lt;br&gt;Sammanställningen skall innehålla&lt;br&gt;de uppgifter som anges i 8 § första&lt;br&gt;stycket. En utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen skall hållas tillgänglig&lt;br&gt;för var och en på bolagets huvud-&lt;br&gt;kontor och hos Värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen. Utskriften får inte vara äldre&lt;br&gt;än sex månader. Var och en har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än sex månader. Var och en har&lt;br&gt;rätt att mot ersättning för kost-&lt;br&gt;naderna få en utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen från värdepappers-&lt;br&gt;centralen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att mot ersättning för kostna-&lt;br&gt;derna få en utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen från Värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en borgenär lämnat skuldför-&lt;br&gt;bindelser till någon annan för&lt;br&gt;förvaltning, kan denne på borge-&lt;br&gt;närens uppdrag föras in i avstäm-&lt;br&gt;ningsregistret i stället för borge-&lt;br&gt;nären, om han fått tillstånd till&lt;br&gt;registrering som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konto för skuldförbindelser som är förvaltarregistrerade skall utöver&lt;br&gt;vad som anges i 4 § 2-6 innehålla de uppgifter som avses i 8 kap. 3 § 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utfärdare av skuldförbindelser&lt;br&gt;har rätt att på begäran få följande&lt;br&gt;uppgifter från värdepapperscentra-&lt;br&gt;len om varje konto som ingår i&lt;br&gt;avstämningsregistret, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. borgenärens namn, person-&lt;br&gt;nummer eller annat identifierings-&lt;br&gt;nummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skuldbelopp och lånevillkor&lt;br&gt;samt, i förekommande fall, antalet&lt;br&gt;skuldförbindelser och dessas nomi-&lt;br&gt;nella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalning av kapitalbelopp&lt;br&gt;eller ränta på grund av en skuld-&lt;br&gt;förbindelse som registrerats hos&lt;br&gt;Värdepapperscentralen skall göras&lt;br&gt;utan förmedling av centralen, har&lt;br&gt;utfärdaren rätt att fä de uppgifter&lt;br&gt;från centralen som behövs för att&lt;br&gt;betalningen skall kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdaren av en skuldförbindel-&lt;br&gt;se som är registrerad hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen har rätt att få&lt;br&gt;sådana uppgifter även när han&lt;br&gt;begär att registreringen av skuld-&lt;br&gt;förbindelsen skall upphöra eller då&lt;br&gt;registreringen upphör av någon&lt;br&gt;annan anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett tillstånd att vara kontoförande institut som gäller vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet medför rätt att vara kontoförande institut även efter ikraft-&lt;br&gt;trädandet till dess Värdepapperscentralen har prövat om institutet upp-&lt;br&gt;fyller de krav som anges i 3 kap. 1 § i dess nya lydelse, dock längst till&lt;br&gt;utgången av september 1996. Under denna tid gäller fortfarande äldre be-&lt;br&gt;stämmelser i 1 kap. 5 § samt 3 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande har auktorisation som förvaltare&lt;br&gt;enligt 8 kap. 1 § skall anses ha fått tillstånd enligt lagrummets nya&lt;br&gt;lydelse. Den som vid lagens ikraftträdande har tillstånd enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;att föras in i aktiebok i stället för en ägare som är bosatt i utlandet, får&lt;br&gt;fortsätta att vara registrerad som förvaltare till utgången av 1996 eller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ansökan om tillstånd enligt de nya bestämmelserna då har gjorts, till Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;dess ansökan har prövats slutligt. Under denna tid gäller inte de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna i 8 kap. 4, 8 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För skuldförbindelser som har registrerats i avstämningsregister&lt;br&gt;innan ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i 9 kap. 9 och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:50&lt;br&gt;och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och clea-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 8 kap. 7 § skall betecknas 8 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 1 och 4-6 §§, 9 kap. 1, 2 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt 11 kap. 8-10 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 8 kap. 7, 9 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver verksamhet i syfte att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument kan få auktorisation som börs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsplats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet får drivas&lt;br&gt;endast av företag som har fått till-&lt;br&gt;stånd som clearingorganisation en-&lt;br&gt;ligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet får yrkes-&lt;br&gt;mässigt bedrivas endast av Sve-&lt;br&gt;riges riksbank och av företag som&lt;br&gt;fått tillstånd som clearingorganisa-&lt;br&gt;tion enligt denna lag. Tillstånd&lt;br&gt;behövs dock inte för clearingverk-&lt;br&gt;samhet som huvudsakligen allmän-&lt;br&gt;heten deltar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om auktorisation och tillstånd prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt andra stycket&lt;br&gt;behövs inte om företaget har till-&lt;br&gt;stånd enligt 1 kap. 2 § bankrörel-&lt;br&gt;selagen (1987:617) eller enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § 1, 2 eller 4 lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fått auktorisation enligt 2 kap. att driva verk-&lt;br&gt;samhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med finansiella&lt;br&gt;instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fått tillåtelse att delta i handeln&lt;br&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;br&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: verksam- 4. clearingverksamhet: fortlöpande&lt;br&gt;het som består i att yrkesmässigt i verksamhet som består i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1712.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;options- eller terminsavtal träda in&lt;br&gt;som part eller på annat sätt garan-&lt;br&gt;tera att avtalet fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att på clearingmedlemmarnas&lt;br&gt;vägnar göra avräkningar beträff-&lt;br&gt;ande deras förpliktelser att&lt;br&gt;leverera finansiella instrument eller&lt;br&gt;att betala i svensk eller utländsk&lt;br&gt;valuta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att genom inträdande som part&lt;br&gt;eller som garant ta över ansvaret&lt;br&gt;för förpliktelsernas fullgörande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) på annat väsentligt sätt sörja&lt;br&gt;för att förpliktelserna avvecklas&lt;br&gt;genom överförande av likvid eller&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag som har fått tillstånd enligt 8 kap. att&lt;br&gt;driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en clearingorganisation har fått delta i clearingverksamheten hos en&lt;br&gt;tillåtelse att delta i clearingen hos clearingorganisation,&lt;br&gt;organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som&lt;br&gt;räknas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;br&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att betal-&lt;br&gt;ning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar i ett&lt;br&gt;kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall driva&lt;br&gt;sin verksamhet så att allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för värdepappersmark-&lt;br&gt;naden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen&lt;br&gt;äventyras samt i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall driva&lt;br&gt;sin verksamhet så att allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för värdepappersmark-&lt;br&gt;naden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen&lt;br&gt;äventyras samt i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingorganisation skall till-&lt;br&gt;godose de säkerhetskrav som är&lt;br&gt;förenade med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisationen skall därvid tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av clearingorganisationen får delta i clearingen, och&lt;br&gt;neutralitet, som innebär att av clearingorganisationen uppställda regler&lt;br&gt;tillämpas på ett likformigt sätt gentemot alla clearingmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 3 § om&lt;br&gt;ansökan innan bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen har registrerats, i 2 kap.&lt;br&gt;4 § om godkännande av bolagsord-&lt;br&gt;ningen eller stadgar, i 2 kap. 5 §&lt;br&gt;om kapital, i 2 kap. 6 § om styrel-&lt;br&gt;sens storlek och vekställande direk-&lt;br&gt;tör och i 2 kap. 8 § om sekretess&lt;br&gt;skall tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;br&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;kapital, garanti, försäkring eller&lt;br&gt;liknande som ger kunderna ett till-&lt;br&gt;fredsställande skydd mot förluster&lt;br&gt;som kan drabba dem till följd av&lt;br&gt;clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 3 § om&lt;br&gt;ansökan innan bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen har registrerats och om&lt;br&gt;verksamhetsplan, i 2 kap. 4 § om&lt;br&gt;godkännande av bolagsordningen&lt;br&gt;eller stadgar, i 2 kap. 5 § om kapi-&lt;br&gt;tal, i 2 kap. 6 § om styrelsens&lt;br&gt;storlek och vekställande direktör&lt;br&gt;och i 2 kap. 8 § om sekretess skall&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om clearing-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ sin verksamhetsplan skall en&lt;br&gt;clearingorganisation beskriva de&lt;br&gt;huvudsakliga risker som är före-&lt;br&gt;nade med verksamheten och hur&lt;br&gt;dessa risker skall hanteras (risk-&lt;br&gt;hanteringsplan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ge-&lt;br&gt;nom eget kapital, garanti eller för-&lt;br&gt;säkring eller på annat liknande sätt&lt;br&gt;ha en tillfredsställande beredskap&lt;br&gt;att uppfylla ett sådant betalnings-&lt;br&gt;ansvar som kan uppkomma för&lt;br&gt;organisationen till följd av clea-&lt;br&gt;ringverksamheten .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;br&gt;(första och andra stycket)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlem ha endast den som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka och som&lt;br&gt;i övrigt bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;delta i clearingen hos organisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som an-&lt;br&gt;ordnar clearing av optioner eller&lt;br&gt;terminer som handlas vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att till clearingmedlem anta&lt;br&gt;sådana institut och företag som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 1 § första stycket 2-4,&lt;br&gt;om de uppfyller av clearingorga-&lt;br&gt;nisationen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlemmar ha sådana institut och&lt;br&gt;företag som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 7-4 och även andra&lt;br&gt;företag. I samtliga fall krävs att&lt;br&gt;institutet eller företaget har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka, ända-&lt;br&gt;målsenlig organisation av verksam-&lt;br&gt;heten, nödvändiga riskhanterings-&lt;br&gt;rutiner, säkra tekniska system och&lt;br&gt;i övrigt bedöms vara lämpligt att&lt;br&gt;delta i clearingverksamheten hos&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 § tredje och fjärde stycketf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;första stycket, skall clearingorgani-&lt;br&gt;sationen besluta att medlemskapet&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;tredje stycket, får medlemmen, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;ändamålsenliga regler för hur clea-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Lydelse enligt 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingmedlem får delta i&lt;br&gt;clearingverksamheten för egen&lt;br&gt;räkning. En clearingorganisation&lt;br&gt;får medge svenska och utländska&lt;br&gt;clearingorganisationer eller&lt;br&gt;centrala värdepapp ersförvarare&lt;br&gt;samt sådana institut och företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-4 att delta i clearing-&lt;br&gt;verksamheten för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 6 §,&lt;br&gt;skall clearingorganisationen besluta&lt;br&gt;att medlemskapet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får be-&lt;br&gt;sluta att medlemskapet skall upp-&lt;br&gt;höra, om en clearingmedlem trots&lt;br&gt;uppmaning från organisationen&lt;br&gt;underlåter att fullgöra sin upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av ett beslut enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket, får&lt;br&gt;medlemmen, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, ändå vidta åtgärder i för-&lt;br&gt;hållande till clearingorganisationen&lt;br&gt;för att skydda uppdragsgivare mot&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar som inte står&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;eller motsvarande tillsyn i hem-&lt;br&gt;landet är skyldiga att på inspek-&lt;br&gt;tionens begäran lämna uppgifter&lt;br&gt;omförhållanden som rör deltagan-&lt;br&gt;det i clearingverksamheten. Inspek-&lt;br&gt;tionen får förelägga en sådan clea-&lt;br&gt;ringmedlem att lämna de begärda&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;ändamålsenliga regler för hur clea-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen hos organisationen skall gå&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingen skall ske under för-&lt;br&gt;hållanden som överensstämmer&lt;br&gt;med denna lag och andra författ-&lt;br&gt;ningar samt med god sed på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringverksamheten hos organisa-&lt;br&gt;tionen skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamheten skall ske&lt;br&gt;under förhållanden som överens-&lt;br&gt;stämmer med denna lag och andra&lt;br&gt;författningar samt med god sed på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall se till&lt;br&gt;att det vid clearingen ställs betryg-&lt;br&gt;gande säkerhet för gjorda åtganden&lt;br&gt;och att sådan säkerhet vidmakthålls&lt;br&gt;så länge ett åtagande består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet skall anses betryggande om det kan antas att åtagandet kan av-&lt;br&gt;vecklas utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som in-&lt;br&gt;träder som part i handeln eller&lt;br&gt;garanterar förpliktelser skall se till&lt;br&gt;att det vid clearingverksamheten&lt;br&gt;ställs betryggande säkerhet för&lt;br&gt;gjorda åtaganden och att sådan&lt;br&gt;säkerhet vidmakthålls så länge&lt;br&gt;åtagandet består. Vid annan clea-&lt;br&gt;ringverksamhet skall clearing-&lt;br&gt;organisationen se till att det ställs&lt;br&gt;säkerhet för gjorda åtaganden i&lt;br&gt;den utsträckning det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får, utöver clearingverksamhet, i företaget driva&lt;br&gt;endast sådan verksamhet som har nära samband med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ syfte att underlätta clearing-&lt;br&gt;verksamheten får en clearingorga-&lt;br&gt;nisation, efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen, inom kretsen av clea-&lt;br&gt;ringmedlemmar förmedla lån av&lt;br&gt;finansiella instrument och lämna&lt;br&gt;kredit mot säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen tillåta en clearing-&lt;br&gt;organisation att driva även annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver clearingverksam-&lt;br&gt;het utan att ha tillstånd till det,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med detta. Det-&lt;br&gt;samma gäller om någon i handel&lt;br&gt;med finansiella instrument an-&lt;br&gt;vänder någon av beteckningarna&lt;br&gt;börs och auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats utan att vara auktoriserad som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver clearingverksam-&lt;br&gt;het som kräver tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag utan att ha sådant till-&lt;br&gt;stånd, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga honom att upphöra med&lt;br&gt;detta. Detsamma gäller om någon&lt;br&gt;i handel med finansiella instrument&lt;br&gt;använder någon av beteckningarna&lt;br&gt;börs och auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats utan att vara auktoriserad som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om en viss verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt&lt;br&gt;denna lag, får Finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten&lt;br&gt;att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma&lt;br&gt;om lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag&lt;br&gt;får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i landet&lt;br&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av ansökan om auk-&lt;br&gt;torisation eller tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag skall sökanden betala&lt;br&gt;avgift enligt de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar.&lt;br&gt;Om Finansinspektionen för bedöm-&lt;br&gt;ning av en viss fråga i prövningen&lt;br&gt;behöver anlita någon med särskild&lt;br&gt;fackkunskap, skall kostnaden för&lt;br&gt;detta betalas av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av ansökan om auk-&lt;br&gt;torisation eller tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag skall sökanden betala&lt;br&gt;avgift enligt de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar.&lt;br&gt;Om Finansinspektionen för bedöm-&lt;br&gt;ning av en viss fråga i prövningen&lt;br&gt;eller vid den löpande tillsynen&lt;br&gt;behöver anlita någon med särskild&lt;br&gt;fackkunskap, skall kostnaden för&lt;br&gt;detta betalas av sökanden eller det&lt;br&gt;företag som tillsynen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som står under tillsyn enligt denna lag skall med årliga avgifter&lt;br&gt;bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;8 kap. 10 § eller 11 kap. 6-8 §§&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sådan tillståndspliktig clearingverksamhet som bedrivs vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande och som dessförinnan har fått bedrivas utan tillstånd får&lt;br&gt;fortsätta efter ikraftträdandet till utgången av juni 1996 eller, om en an-&lt;br&gt;sökan om tillstånd då har gjorts, till dess ansökan har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;op-&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall föra eller låta&lt;br&gt;föra ett register över samtliga inne-&lt;br&gt;havare av andelar i fonden. Om&lt;br&gt;registret förs med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling gäller bes-&lt;br&gt;tämmelserna i datalagen (1973:289)&lt;br&gt;för ett sådant register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall föra eller låta&lt;br&gt;föra ett register över samtliga inne-&lt;br&gt;havare av andelar i fonden. Om&lt;br&gt;registret förs med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling, gäller bes-&lt;br&gt;tämmelserna i datalagen (1973:289)&lt;br&gt;för ett sådant register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;tillämplig på andelarna i fonden,&lt;br&gt;förs registret av Värdepappers-&lt;br&gt;centralen VPC Aktiebolag. Fond-&lt;br&gt;bolaget har rätt till insyn i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare skriftligen bekräfta&lt;br&gt;att hans fondandelsinnehav registrerats. Av bekräftelsen skall framgå vär-&lt;br&gt;depappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet samt&lt;br&gt;var informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonden finns att få tag i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fondandelsägare lämnat&lt;br&gt;sina andelar till någon annan för&lt;br&gt;förvaltning, kan denne på andels-&lt;br&gt;ägarens uppdrag föras in i det&lt;br&gt;register som avses i första stycket&lt;br&gt;i stället för andelsägaren, om han&lt;br&gt;fått tillstånd till registrering som&lt;br&gt;förvaltare. 1 registret skall särskilt&lt;br&gt;anmärkas att fondandelen förvaltas&lt;br&gt;för annans räkning. Förvaltaren&lt;br&gt;skall tillställa andelsägaren den&lt;br&gt;information förvaltaren får från&lt;br&gt;fondbolaget, om inte andelsägaren&lt;br&gt;avsagt sig sådan information. På&lt;br&gt;begäran av fondbolaget eller den&lt;br&gt;som på bolagets uppdrag för&lt;br&gt;registret skall förvaltaren lämna&lt;br&gt;fondbolaget uppgifter om dels&lt;br&gt;andelsägarens namn, person-&lt;br&gt;nummer eller annat registrerings-&lt;br&gt;nummer och postadress, dels det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal fondandelar som fondandels-&lt;br&gt;ägaren äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är aktiekontolagen (1989:827) inte&lt;br&gt;tillämplig på andelarna i fonden,&lt;br&gt;gäller i fråga om överlåtelse eller&lt;br&gt;pantsättning av en fondandel be-&lt;br&gt;stämmelserna i 31 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1936:81) om skuldebrev i tillämp-&lt;br&gt;liga delar. Härvid skall vad som i&lt;br&gt;den bestämmelsen sägs om gälde-&lt;br&gt;nären gälla fondbolaget eller, om&lt;br&gt;fondandelarna är förvaltarregistre-&lt;br&gt;rade, förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:50&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 22, 27, 28 och 32 a §§ lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkes-&lt;br&gt;mässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpap-&lt;br&gt;per eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper för-&lt;br&gt;varas i depå eller kontoförs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bankstödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som&lt;br&gt;innehavare av utländskt räntebärande fondpapper eller rättighet eller skyl-&lt;br&gt;dighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått. Kont-&lt;br&gt;rolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt&lt;br&gt;gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes sammanlagda fordran&lt;br&gt;på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen preliminär skatt.&lt;br&gt;I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas om ränta som ut-&lt;br&gt;betalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller den kontoförda&lt;br&gt;fordringen vid årets utgång. Kontrolluppgift skall vidare lämnas för upp-&lt;br&gt;lupen men inte förfallen avkastning (räntekompensation) vid avyttring av&lt;br&gt;fordran eller andel i sådan värdepappersfond som avses i 27 § 6 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas&lt;br&gt;lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redo-&lt;br&gt;visas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala&lt;br&gt;räntan och fordran redovisas utan fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det&lt;br&gt;sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig, som uppdrar åt&lt;br&gt;en utländsk förvaltare att i sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1995/96:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenskap föras in i det register&lt;br&gt;som förs av Värdepapperscentralen&lt;br&gt;VPC Aktiebolag enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827), skall utan dröjs-&lt;br&gt;mål till Riksskatteverket lämna ett&lt;br&gt;skriftligt medgivande till insyn i&lt;br&gt;depå eller konto som han har hos&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är av-&lt;br&gt;stämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.&lt;br&gt;8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaringsinstitut som avses i&lt;br&gt;1 § lagen (1990:1114) om värde-&lt;br&gt;pappersfonder och som utbetalt ut-&lt;br&gt;delning på andel i svensk värde-&lt;br&gt;pappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondbolag som avses i 1 §&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder och&lt;br&gt;som förvaltar svensk värdepappers-&lt;br&gt;fond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som utbetalt utdelning&lt;br&gt;från utländsk juridisk person, om&lt;br&gt;utdelningen utbetalats genom&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolags försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;valutahandlare och värde-&lt;br&gt;pappersinstitut hos vilka utländskt&lt;br&gt;fondpapper eller rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet som anknyter till sådant&lt;br&gt;fondpapper förvaras i depå eller&lt;br&gt;kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som utbetalt utdelning på&lt;br&gt;andel i svensk värdepappersfond&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder (1990:1114),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utbetalt utdelning&lt;br&gt;från utländsk juridisk person, om&lt;br&gt;utdelningen utbetalats genom Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolags&lt;br&gt;försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;valutahandlare och värde-&lt;br&gt;pappersinstitut hos vilka utländskt&lt;br&gt;fondpapper eller rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet som anknyter till sådant&lt;br&gt;fondpapper förvaras i depå eller&lt;br&gt;kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för&lt;br&gt;egen del vid utdelningstillfället och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som&lt;br&gt;innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning till&lt;br&gt;den del den är skattepliktig och avdragen preliminär skatt och innehållen&lt;br&gt;utländsk källskatt som belöper på utdelningen. Kontrolluppgift enligt&lt;br&gt;andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar&lt;br&gt;på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig, som uppdrar åt&lt;br&gt;en utländsk förvaltare att i sådan&lt;br&gt;egenskap föras in i det register&lt;br&gt;som förs av Värdepapperscentralen&lt;br&gt;VPC Aktiebolag enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827), skall utan dröjs-&lt;br&gt;mål till Riksskatteverket lämna ett&lt;br&gt;skriftligt medgivande till insyn i&lt;br&gt;depå eller konto som han har hos&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte&lt;br&gt;är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagslagen (1987:618), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i Sverige har fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utdelning på andelar i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening, eller, om ut-&lt;br&gt;delningen inte har betalts ut genom&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolag eller gäller fall som avses i&lt;br&gt;27 § första stycket 5, från utländsk&lt;br&gt;juridisk person, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta som har erlagts mot att&lt;br&gt;kupong eller kvitto lämnats och&lt;br&gt;inte har betalts ut genom Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag&lt;br&gt;eller gäller fall som avses i 22 §&lt;br&gt;första stycket 6, på obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis eller någon annan för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedd för-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i Sverige har fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utdelning på andelar i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening, eller, om ut-&lt;br&gt;delningen inte har betalts ut genom&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolag eller gäller fall som avses i&lt;br&gt;27 § första stycket 4, från utländsk&lt;br&gt;juridisk person, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta som har erlagts mot att&lt;br&gt;kupong eller kvitto lämnats och&lt;br&gt;inte har betalts ut genom Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag&lt;br&gt;eller gäller fall som avses i 22 §&lt;br&gt;första stycket 6, på obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis eller någon annan för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedd för-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot.&lt;br&gt;Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en&lt;br&gt;av denne angiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den&lt;br&gt;som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för&lt;br&gt;vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot&lt;br&gt;kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör,&lt;br&gt;skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har&lt;br&gt;förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1874.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och&lt;br&gt;lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till&lt;br&gt;att uppgift lämnas innan betalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;br&gt;Kontrolluppgiftomrealisationsvinst&lt;br&gt;eller realisationsförlust vid av-&lt;br&gt;yttring av andel i värdepappersfond&lt;br&gt;skall lämnas av fondbolag som av-&lt;br&gt;ses i 1 § lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder. Detsamma&lt;br&gt;gäller annan som med tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 3 § samma lag bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgiftomrealisationsvinst&lt;br&gt;eller realisationsförlust vid av-&lt;br&gt;yttring av andel i värdepappersfond&lt;br&gt;skall lämnas av fondbolag som av-&lt;br&gt;ses i 1 § lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder. Detsamma&lt;br&gt;gäller annan som med tillstånd en-&lt;br&gt;ligt 3 § samma lag bedriver sådan&lt;br&gt;verksamhet som där avses. Är an-&lt;br&gt;del förvaltarregistrerad skall för-&lt;br&gt;valtaren lämna fondbolaget de upp-&lt;br&gt;gifter som behövs för uppgifts-&lt;br&gt;lämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo som har av-&lt;br&gt;yttrat andel i värdepappersfond som inte är tillgång på pensionssparkonto.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall ta upp realisationsvinst eller realisationsförlust till&lt;br&gt;den del den är skattepliktig respektive avdragsgill, slag av fond, fondens&lt;br&gt;organisationsnummer och uppgift om fonden är marknadsnoterad. Saknas&lt;br&gt;uppgift om ersättning vid avyttring, får vid uppgiftslämnandet i stället&lt;br&gt;användas andelens marknadsvärde på avyttringsdagen eller, om den inte&lt;br&gt;är känd för uppgiftslämnaren, dagen då avyttringen registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:890) om&lt;br&gt;allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allemansfond är en fond för sparande huvudsakligen i svenska aktier&lt;br&gt;och andra svenska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allemansfonder gäller vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder och annan författning i fråga om&lt;br&gt;värdepappersfonder med de avvikelser som följer av denna lag och lagen&lt;br&gt;(1994:1851) om skattelättnader för sparande i allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen (1989:827) är&lt;br&gt;inte tillämplig på andelar i en alle-&lt;br&gt;mansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1986:522.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:63.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag införes aktie-&lt;br&gt;ägarna i aktieboken med uppgift&lt;br&gt;om personnummer eller annat iden-&lt;br&gt;tifieringsnummer och postadress.&lt;br&gt;För varje ägare anges det antal&lt;br&gt;aktier han äger av olika slag.&lt;br&gt;Aktieboken föres med maskin för&lt;br&gt;automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknade sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag kan bank&lt;br&gt;eller värdepappersinstitut, som är&lt;br&gt;auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, införas i aktieboken i stället&lt;br&gt;för ägaren till de aktier som om-&lt;br&gt;fattas av lämnat förvaltningsupp-&lt;br&gt;drag. År aktier i avstämningsbolag&lt;br&gt;föremål för handel vid utländsk&lt;br&gt;fondbörs, kan, efter särskilt till-&lt;br&gt;stånd, i bolagets aktiebok, i stället&lt;br&gt;för aktieägare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands, införas den som fått upp-&lt;br&gt;drag att i utlandet förvalta hans&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall i fall som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket anmärkas att&lt;br&gt;aktien innehas för annans räkning.&lt;br&gt;Beträffande förvaltaren antecknas i&lt;br&gt;aktieboken samma uppgifter som&lt;br&gt;enligt första stycket skall införas&lt;br&gt;om aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare kräves utöver vad som&lt;br&gt;sägs i andra stycket att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införing av ägare i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om auktorisation och&lt;br&gt;tillstånd enligt denna paragraf, om&lt;br&gt;förvaltares åligganden, om skyldig-&lt;br&gt;het för bolaget och värdepappers-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag förs aktie-&lt;br&gt;ägaren in i aktieboken med uppgift&lt;br&gt;om personnummer eller annat iden-&lt;br&gt;tifieringsnummer och postadress.&lt;br&gt;För varje ägare anges det antal&lt;br&gt;aktier han äger av olika slag.&lt;br&gt;Aktieboken förs med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en aktieägare i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsbolag lämnat sina aktier till&lt;br&gt;någon annan för förvaltning, kan&lt;br&gt;denne på aktieägarens uppdrag&lt;br&gt;föras in i aktieboken i stället för&lt;br&gt;aktieägaren, om han fått tillstånd&lt;br&gt;till registrering som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall i fall som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket anmärkas att&lt;br&gt;aktien innehas för annans räkning.&lt;br&gt;Beträffande förvaltaren antecknas i&lt;br&gt;aktieboken samma uppgifter som&lt;br&gt;enligt första stycket skall föras in&lt;br&gt;om aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare krävs, utöver vad som&lt;br&gt;sägs i andra stycket, att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införing av ägare i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om tillstånd enligt&lt;br&gt;andra stycket, om förvaltares&lt;br&gt;åligganden, om skyldighet för bo-&lt;br&gt;laget och Värdepapperscentralen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centralen att för envar hålla till-&lt;br&gt;gänglig sammanställning av upp-&lt;br&gt;gifter från förvaltare om aktie-&lt;br&gt;ägare, som har mer än femhundra&lt;br&gt;aktier i bolaget registrerade i för-&lt;br&gt;valtares namn, samt om tillfällig&lt;br&gt;införing i aktieboken av ägare till&lt;br&gt;förvaltarregistrerade aktier.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla tillgänglig sammanställning&lt;br&gt;av uppgifter om aktieägare med&lt;br&gt;mer än femhundra förvaltarregist-&lt;br&gt;rerade aktier samt om tillfällig&lt;br&gt;införing i aktieboken av ägare till&lt;br&gt;förvaltarregistrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos en bank&lt;br&gt;eller värdepappersinstitut, som är&lt;br&gt;auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, kan, i stället för aktie-&lt;br&gt;ägaren, banken eller värdepappers-&lt;br&gt;institutet föras in i aktieboken. År&lt;br&gt;aktier i avstämningsbolag föremål&lt;br&gt;för handel vid utländsk fondbörs,&lt;br&gt;kan, efter särskilt tillstånd, i&lt;br&gt;bolagets aktiebok, i stället för&lt;br&gt;aktieägare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands, införas den som fått upp-&lt;br&gt;drag att i utlandet förvalta hans&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en aktieägare i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsbolag lämnat sina aktier till&lt;br&gt;någon annan för förvaltning, kan&lt;br&gt;denne på aktieägarens uppdrag&lt;br&gt;föras in i aktieboken i stället för&lt;br&gt;aktieägaren, om han fått tillstånd&lt;br&gt;till registrering som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för annans räkning. Be-&lt;br&gt;träffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § skall föras in om aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare krävs, utöver vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket, att för-&lt;br&gt;valtaren uppfyller de villkor som&lt;br&gt;gäller för införande av ägaren i&lt;br&gt;aktieboken. I aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) finns bestämmelser om&lt;br&gt;auktorisation och tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag, förvaltarens åligganden,&lt;br&gt;skyldighet för bolaget och värde-&lt;br&gt;papperscentralen att för var och en&lt;br&gt;hålla tillgänglig en sammanställ-&lt;br&gt;ning av uppgifter från förvaltare&lt;br&gt;om de aktieägare som har mer än&lt;br&gt;femhundra aktier i bolaget regist-&lt;br&gt;rerade i förvaltarens namn samt&lt;br&gt;tillfällig införing i aktieboken av&lt;br&gt;ägare till förvaltarregistrerade&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare krävs, utöver vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket, att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införande av ägaren i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om tillstånd enligt&lt;br&gt;första stycket, om förvaltarens&lt;br&gt;åligganden, om skyldighet för bo-&lt;br&gt;laget och Värdepapperscentralen att&lt;br&gt;hålla tillgänglig sammanställning&lt;br&gt;av uppgifter om aktieägare med&lt;br&gt;mer än femhundra förvaltarregist-&lt;br&gt;rerade aktier samt om tillfällig&lt;br&gt;införing i aktieboken av ägare till&lt;br&gt;förvaltarregistrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:50&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag förs aktie-&lt;br&gt;ägarna in i aktieboken med uppgift&lt;br&gt;om personnummer eller annat iden-&lt;br&gt;tifieringsnummer samt postadress.&lt;br&gt;För varje ägare anges det antal&lt;br&gt;aktier av olika slag som denne&lt;br&gt;äger. Aktieboken förs med maskin&lt;br&gt;för automatisk databehandling eller&lt;br&gt;på något annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos en bank&lt;br&gt;eller ett värdepappersinstitut, som&lt;br&gt;är auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, kan i stället för aktieägaren&lt;br&gt;banken eller värdepappersinstitutet&lt;br&gt;föras in i aktieboken. Är aktierna i&lt;br&gt;ett avstämningsbolag föremål för&lt;br&gt;handel vid en utländsk fondbörs,&lt;br&gt;kan, efter särskilt tillstånd, i&lt;br&gt;bolagets aktiebok, i stället för en&lt;br&gt;aktieägare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands, föras in den som fått upp-&lt;br&gt;drag att i utlandet förvalta hans&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall anmärkas att&lt;br&gt;aktien innehas för någon annans&lt;br&gt;räkning. Beträffande förvaltaren&lt;br&gt;antecknas i aktieboken samma upp-&lt;br&gt;gifter som enligt första stycket&lt;br&gt;skall föras in om aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som för-&lt;br&gt;valtare krävs utöver vad som sägs&lt;br&gt;i andra stycket att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införande av ägaren i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om auktorisation och&lt;br&gt;tillstånd enligt denna paragraf, om&lt;br&gt;förvaltares åligganden, om skyl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag förs aktie-&lt;br&gt;ägaren in i aktieboken med uppgift&lt;br&gt;om personnummer eller annat iden-&lt;br&gt;tifieringsnummer och postadress.&lt;br&gt;För varje ägare anges det antal&lt;br&gt;aktier han äger av olika slag.&lt;br&gt;Aktieboken förs med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en aktieägare i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsbolag lämnat sina aktier till&lt;br&gt;någon annan för förvaltning, kan&lt;br&gt;denne på aktieägarens uppdrag&lt;br&gt;föras in i aktieboken i stället för&lt;br&gt;aktieägaren, om han fått tillstånd&lt;br&gt;till registrering som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall i fall som av-&lt;br&gt;ses i andra stycket anmärkas att&lt;br&gt;aktien innehas för annans räkning.&lt;br&gt;Beträffande förvaltaren antecknas i&lt;br&gt;aktieboken samma uppgifter som&lt;br&gt;enligt första stycket skall föras in&lt;br&gt;om aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som för-&lt;br&gt;valtare krävs, utöver vad som sägs&lt;br&gt;i andra stycket, att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införing av ägaren i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om tillstånd enligt&lt;br&gt;andra stycket, om förvaltares å-&lt;br&gt;ligganden, om skyldighet för bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96.1 samt. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet för bolaget och värde-&lt;br&gt;papperscentralen att för var och en&lt;br&gt;hålla tillgänglig en sammanställ-&lt;br&gt;ning av uppgifter från förvaltare&lt;br&gt;om de aktieägare, som har mer än&lt;br&gt;femhundra aktier i bolaget regist-&lt;br&gt;rerade i förvaltares namn samt om&lt;br&gt;tillfällig införing i aktieboken av&lt;br&gt;ägaren till förvaltarregistrerade&lt;br&gt;aktier.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laget och Värdepapperscentralen att&lt;br&gt;hålla tillgänglig sammanställning&lt;br&gt;av uppgifter om aktieägare med&lt;br&gt;mer än femhundra förvaltarregist-&lt;br&gt;rerade aktier samt om tillfällig&lt;br&gt;införing i aktieboken av ägare till&lt;br&gt;förvaltarregistrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1914:45) om kommission&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Försäljningskommissionär, som givit kommittenten förskott å köpe-&lt;br&gt;skillingen eller som eljest i anledning av uppdraget har fordringsrätt hos&lt;br&gt;kommittenten, äge i det gods, som lämnats honom till försäljning, pant-&lt;br&gt;rätt till säkerhet för sådan fordran, såvida han själv eller genom annan är&lt;br&gt;i besittning av godset eller av konossement eller sådan fraktsedel därå,&lt;br&gt;att avsändaren icke utan företeende av densamma äger förfoga över god-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på&lt;br&gt;rättigheter som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). I så-&lt;br&gt;dana fall krävs i stället för besitt-&lt;br&gt;ning att panträtten registreras enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på&lt;br&gt;rättigheter som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). I så-&lt;br&gt;dana fall krävs i stället för besitt-&lt;br&gt;ning att panträtten registreras enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag. Sådan registrering&lt;br&gt;krävs dock inte i fråga om rättig-&lt;br&gt;heter som är förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1311.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:829) om&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1989:829) om Värdepappers-&lt;br&gt;centralen VPC Aktiebolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse ■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall med en årlig avgift bekosta Finansinspek-&lt;br&gt;tionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall med belopp som Finansinspektionen be-&lt;br&gt;stämmer betala ersättning till en revisor som Finansinspektionen förordnat&lt;br&gt;enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen för be-&lt;br&gt;dömning av viss fråga vid den&lt;br&gt;löpande tillsynen behöver anlita&lt;br&gt;någon med särskild fackkunskap,&lt;br&gt;skall kostnaden för detta betalas av&lt;br&gt;Värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I januari 1992 förordnades med stöd av regeringens bemyndigande justi-&lt;br&gt;tierådet Johan Munck som särskild utredare med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av clearing samt betalning och leverans på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den. Experter från värdepappersmarknaden har biträtt utredningen som&lt;br&gt;antog namnet Clearingutredningen (Fi 91:10). I utredningens uppdrag in-&lt;br&gt;gick bl.a. att göra en översyn av gällande regler för clearing och av-&lt;br&gt;veckling. Översynen omfattade vidare aktiekontolagens regler för&lt;br&gt;kontoföring av aktier och andra fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen överlämnade i januari 1994 betänkandet Konto,&lt;br&gt;clearing och avveckling (SOU 1993:114). Betänkandet har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Utredningens förslag till utvidgning av möjligheterna att registrera&lt;br&gt;finansiella instrument enligt aktiekontolagen har redan lett till lagstiftning&lt;br&gt;(prop. 1993/94:232, bet. 1993/94:LU37, rskr. 1993/92:352, SFS&lt;br&gt;1994:505). Utredningens förslag till reglering av hållbarheten av s.k.&lt;br&gt;nettningsavtal togs upp i prop. 1994/95:130 Avtal om avräkning (nett-&lt;br&gt;ning) vid handel med finansiella instrument och valuta. Propositionen har&lt;br&gt;antagits av riksdagen (1994/95 NU16, rskr. 1994/95:1901) och ändringen&lt;br&gt;i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 april 1995 (SFS 1995:318).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta ärende behandlas huvuddelen av utredningens förslag i avsnittet&lt;br&gt;om clearingorganisationer (kap. 7), förslagen i avsnittet om andelar i&lt;br&gt;värdepappersfonder (kap. 8) samt vissa av förslagen i avsnittet om aktie-&lt;br&gt;kontolagen (kap. 6). Vissa frågor i utredningens betänkande kräver&lt;br&gt;emellertid fortsatta överväganden. Den fortsatta beredningen av Clearing-&lt;br&gt;utredningens betänkande behandlas i avsnitt 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet i de delar som nu behand-&lt;br&gt;las finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag i dessa delar redovisas i&lt;br&gt;bilaga 2. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En&lt;br&gt;sammanställning av remissytttrandena finns tillgänglig i Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr Fi 284/94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 5 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat ett antal synpunkter på utformningen av lagtexten.&lt;br&gt;Synpunkterna är huvudsakligen av redaktionell art, men avser även sak-&lt;br&gt;frågorna. Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagrådsgranskningen har punkten 4 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;aktiekontolagen lagts till. På grund av tilläggets beskaffenhet anser rege-&lt;br&gt;ringen att Lagrådets hörande i denna del skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om clearingverksamhet bör syfta till att minska risker-&lt;br&gt;na på den finansiella marknaden och därigenom förstärka det finan-&lt;br&gt;siella systemets stabilitet. En viktig utgångspunkt vid clearingverk-&lt;br&gt;samhet är att eventuella problem kan hanteras av aktörerna - clea-&lt;br&gt;ringorganisationer och clearingmedlemmar - samt att riskerna för&lt;br&gt;att problem sprider sig till andra marknader och i värsta fall till det&lt;br&gt;finansiella systemet begränsas så långt som är möjligt och rimligt.&lt;br&gt;Riskerna vid clearingverksamhet bör därför vara väl identifierade&lt;br&gt;och noggrant begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för clearingverksamhet bör vara utformade så att de på&lt;br&gt;ett ändamålsenligt sätt kan möta utvecklingen på den finansiella&lt;br&gt;marknaden. Dessutom bör regelverket medverka till att konkurrensen&lt;br&gt;på den svenska marknaden ökar. Endast på detta sätt kan de svenska&lt;br&gt;institutens konkurrenskraft på sikt förstärkas och regelverket bidra&lt;br&gt;till att dessa institut kan hävda sig väl på en alltmer intemationalise-&lt;br&gt;rad finansiell marknad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige och i andra länder handlas dagligen finansiella instrument och&lt;br&gt;valuta för mycket betydande belopp. Enbart i Sverige uppgår den dagliga&lt;br&gt;omsättningen till 100-300 miljarder kronor. Kopplingarna mellan värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden och valutamarknaden är starka. För dessa marknader&lt;br&gt;används i fortsättningen samlingsbegreppet den finansiella marknaden.&lt;br&gt;Denna marknad har också starka kopplingar till betalningssystemet, efter-&lt;br&gt;som de stora betalningsflöden som genereras av handeln i olika finan-&lt;br&gt;siella instrument och i valuta, svarar för en betydande del av det samlade&lt;br&gt;flödet i det kommunikationsnät och i de fordringsrättsliga kedjor mellan&lt;br&gt;banker, clearingorganisationer och centralbanker som betalningssystemet&lt;br&gt;utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella marknadens stora betydelse för ett lands ekonomi är&lt;br&gt;oomstridd. Vid handel på denna marknad föreligger det emellertid bety-&lt;br&gt;dande risker. I det avslutande ledet vid denna handel, vanligen kallat&lt;br&gt;clearing och avveckling, förekommer några av de allvarligaste riskerna&lt;br&gt;för deltagarna men även för det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt skall, som bakgrund till regeringens överväganden, de&lt;br&gt;risker som uppkommer vid clearing och avveckling och hanteringen av&lt;br&gt;riskerna beskrivas. Denna beskrivning bygger i huvudsak på motsvarande&lt;br&gt;avsnitt i Clearingutredningens betänkande. I betänkandet har utvecklingen&lt;br&gt;i Sverige och utomlands i frågor rörande kontohållning, clearing och av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veckling beskrivits. Som komplement till denna beskrivning redogörs Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;kortfattat för den utveckling som skett efter det betänkandet avlämnades.&lt;br&gt;Vidare skall avslutningsvis några av den senaste tidens viktigare händel-&lt;br&gt;ser på de finansiella marknaderna behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de olika leden i en affär på värdepappersmarknaden, från&lt;br&gt;avslut till leverans och likvid, kan hänvisas till beskrivningen i Clearing-&lt;br&gt;utredningens betänkande (s. 56-60). Vid denna handel med finansiella&lt;br&gt;instrument eller valuta skiljer man traditionellt mellan sådan handel som&lt;br&gt;sker på börs eller annan marknadsplats och den handel som sker direkt&lt;br&gt;mellan parterna eller deras ombud. Denna sistnämnda kallas OTC-handel&lt;br&gt;från uttrycket &amp;quot;Over The Counter&amp;quot;. Med en annan infallsvinkel, nämligen&lt;br&gt;vilka risker som föreligger och hur dessa är fördelade, kan man skilja&lt;br&gt;mellan &amp;quot;clearad&amp;quot; och ”icke clearad&amp;quot; handel. Detta gäller derivathandeln&lt;br&gt;men distinktionen kan med fördel även utnyttjas för avistahandeln. Med&lt;br&gt;clearad handel avses därvid sådana affärer som avvecklas med hjälp av&lt;br&gt;en central organisation, en clearingorganisation. Den icke clearade&lt;br&gt;handeln är sådan som inte är föremål för central clearing, i stället sköter&lt;br&gt;parterna eller deras ombud såväl clearing som avveckling. Vad som&lt;br&gt;nedan sägs om riskerna och riskhanteringen tar i första hand sikte på den&lt;br&gt;situationen att affärerna avvecklas genom en clearingorganisation. Det&lt;br&gt;bör emellertid understrykas att vad som därvid sägs i mycket hög grad&lt;br&gt;även äger sin giltighet beträffande den icke clearade handeln. Därtill bör&lt;br&gt;tilläggas att den följande beskrivningen inte direkt tar sikte på den verk-&lt;br&gt;samhet som består i att administrera ett kontosystem vari finansiella&lt;br&gt;instrument är registrerade, t.ex. Värdepapperscentralen VPC AB:s (VPC)&lt;br&gt;kontohållning med stöd av aktiekontolagen. Denna gränsdragning är dock&lt;br&gt;inte helt enkel eftersom registreringen av bl.a. ägarförändringar till följd&lt;br&gt;av en affär kan ske i ett kontosystem. En kontohållare kan dessutom vid&lt;br&gt;sidan av kontoföringen bedriva olika former av clearingverksamhet.&lt;br&gt;Kontohållare, som i likhet med VPC ansvarar för kontoföringen av alla&lt;br&gt;eller en betydande del av de finansiella instrumenten i ett land, kallas&lt;br&gt;ibland centrala värdepappersförvarare efter den engelska termen central&lt;br&gt;securities depository (CSD).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Risker vid clearing och avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riskerna vid clearing och avveckling kan indelas på olika sätt. En indel-&lt;br&gt;ningsgrund är motpartsrisker, som är kopplade till brister hos motparten,&lt;br&gt;och andra risker. Med andra risker avses exempelvis operativa, admini-&lt;br&gt;strativa och legala risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartsriskema kan i sin tur indelas efter flera kriterier. Kreditrisken&lt;br&gt;innebär risken att motparten inte alls kan stå för sina förpliktelser, likvidi-&lt;br&gt;tetsrisken innebär att fullgörandet av förpliktelsens inte sker i rätt tid.&lt;br&gt;Med en annan infallsvinkel kan man skilja på kapitalrisk och ersättnings-&lt;br&gt;kostnadsrisk eller marknadsrisk. Den första risken innebär risken att för-&lt;br&gt;lora hela det värde som affären gällt. Den andra innebär att om den ena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parten fallerar, den andra parten inte behöver fullgöra sin del av avtalet&lt;br&gt;men måste kanske göra en ersättningsaffar till ett annat, sämre pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditrisken kan om man inte tillämpar ett system där levererans sker&lt;br&gt;endast om motprestationen samtidigt fullgörs innebära en kapitalrisk.&lt;br&gt;Tillämpas ett system för samtidig leverans mot betalning (DVP, delivery&lt;br&gt;versus payment) kan risken reduceras till en ersättningskostnadsrisk.&lt;br&gt;Likviditetsrisken innebär normalt en ersättningskostnadsrisk. Det går&lt;br&gt;oftast visst tid mellan en affär överenskoms, &amp;quot;avslut”, och avvecklingen&lt;br&gt;av affären. Under denna tid föreligger vanligen inte någon kapitalrisk&lt;br&gt;men väl en ersättningskostnadsrisk. Man använder ibland begreppet av-&lt;br&gt;vecklingsrisk för vad som kan inträffa vid avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu behandlade riskerna kan medföra förluster för den eller de parter&lt;br&gt;som har affärer med en fallerande part. Sådana förluster kan i sin tur&lt;br&gt;leda till att andra aktörer inte kan fullgöra sina förpliktelser mot tredje&lt;br&gt;part. En sådan störning kan sprida sig till övriga aktörer och till andra&lt;br&gt;marknader (s.k. dominoeffekf). I värsta fall kan en sådan störning hota&lt;br&gt;det finansiella systemets stabilitet. Denna risk kallas för systemrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande fråga vid analysen av motpartsriskerna vid clearing&lt;br&gt;och avveckling är hur clearingen är organiserad och vilka aktörer som&lt;br&gt;har direkta affärs- och avtalsförhållanden med varandra. Om en clearing-&lt;br&gt;organisation tar del i clearing och avveckling kan förhållandena se ut en-&lt;br&gt;ligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Partsförhållande föreligger mellan clearingorganisationen och med-&lt;br&gt;lemmarna, t.ex. värdepappersinstitut och större institutionella investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Clearingmedlemmama kan ha avtal med, förutom clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen, motparterna i sådana affärer som hanteras av clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen, t.ex. börsmedlemmar. Dessutom har clearingmedlemmama avtal&lt;br&gt;med sina kunder. De senare kan vara clearingmedlemmens kunder men&lt;br&gt;de kan också vara s.k. indirekta clearingmedlemmar, exempelvis värde-&lt;br&gt;pappersbolag eller institutionella investerare som av ett eller annat skäl&lt;br&gt;inte deltar i clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kunderna i värdepappersaffärema har partsförhållande direkt eller&lt;br&gt;indirekt med en clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna beskrivning är förenklad, exempelvis kan en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion, som OM Stockholm AB (OM), ha direkta avtalsförhållanden med&lt;br&gt;kunderna. Utöver clearingmedlemmama och clearingorganisationen kan&lt;br&gt;andra aktörer ta del i clearingen och avvecklingen på sådant sätt att risk-&lt;br&gt;bilden påverkas. Exempelvis kan en clearingorganisation hantera leve-&lt;br&gt;ransförpliktelsema medan avvecklingen av betalningsåtagandena genom-&lt;br&gt;förs via banksystemet. I det sistnämnda fallet har partema att beakta&lt;br&gt;risken för fallissemang hos den eller de banker som hanterar betalningar-&lt;br&gt;na. Banker, värdepappersbolag och andra aktörer kan även på andra sätt&lt;br&gt;ta del i avvecklingsprocessen, t.ex. genom att förmedla betalningar, ställa&lt;br&gt;garantier för värdepappersaffärer eller för clearingorganisationens åtagan-&lt;br&gt;de och vara s.k. depåbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Operativa risker är risker för störningar i sådana system, t.ex. data-&lt;br&gt;och kommunikationssystem, som är kritiska för att clearing och avveck-&lt;br&gt;ling skall fungera. Om exempelvis någon komponent i ADB- eller kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munikationssystemet inte fungerar hos en clearingorganisation eller hos Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;en clearingmedlem kan det resultera i en försening av avvecklingen och&lt;br&gt;att likviditetsproblem därigenom uppstår. Operativa problem kan även&lt;br&gt;öka kreditrisken. Ett exempel på detta är om systemet för övervakning&lt;br&gt;och kontroll av positionerna i handeln inte fungerar. En annan risk är den&lt;br&gt;legala risken vid handel med finansiella instrument. Motpartens behörig-&lt;br&gt;het att ingå en affär avseende en viss typ av instrument eller med ett viss&lt;br&gt;innehåll kan t.ex. bli ifrågasatt. Även lagligheten av en transaktion med&lt;br&gt;finansiella instrument kan i vissa fall komma att ifrågasättas. Vidare kan&lt;br&gt;följderna för en affär eller för ett clearing- och avvecklingssystem vara&lt;br&gt;svåra att förutse av att en part ställer in betalningarna eller går i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se om riskerna bl.a. SOU 1993:114 s. 157-163).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Hantering av riskerna vid clearing och avveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att hantera och begränsa de i föregående avsnitt behandlade riskerna&lt;br&gt;vid clearing och avveckling krävs att deltagarna har väl fungerande risk-&lt;br&gt;hanteringssystem. Sådana system skall förebygga och begränsa de kredit-,&lt;br&gt;likviditets- och operativa risker som föreligger samt förhindra att det&lt;br&gt;uppkommer en systemrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskhanteringssystemet skall förebygga den risk som kan uppstå om&lt;br&gt;någon av parterna vid clearing och avveckling saknar förmåga att infria&lt;br&gt;sina förpliktelser att leverera och betala. Av väsentlig vikt är därvid att&lt;br&gt;det medger en kontinuerlig övervakning av de egna positionerna samt mot-&lt;br&gt;parternas finansiella ställning samt att uppkommande finansiella och&lt;br&gt;operativa problem snabbt kan åtgärdas med hjälp av riskhanteringssyste-&lt;br&gt;met. Om clearing och avveckling sker genom en clearingorganisation är&lt;br&gt;det ett vanligt krav att organisationen skall ha tillräckliga resurser för att&lt;br&gt;i vart fall klara av att genomföra avvecklingen på utsatt tid även om en&lt;br&gt;av clearingmedlemmama ställer in betalningarna. Resurserna kan vara&lt;br&gt;clearingorganisationens egna men kan också, i ett decentraliserat system,&lt;br&gt;vara garantier och andra åtaganden från medlemmarna. Ett riskhante-&lt;br&gt;ringssystem skall även omfatta tillförlitligheten av de operativa system&lt;br&gt;som är kritiska för clearingen och avvecklingen, t.ex. ADB-, kommu-&lt;br&gt;nikations- och adminstrativa system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett tillfredsställande riskhanteringssystem krävs en analys av vilka&lt;br&gt;risker som finns vid clearing och avveckling för den egna organisationen.&lt;br&gt;Vilka risker som föreligger beror bl.a. på hur clearing och avveckling är&lt;br&gt;organiserad och på den specifika marknadens struktur, t.ex. typ av instru-&lt;br&gt;ment, omsättning, omsättningshastighet, kursrörlighet (volatilitet), likvidi-&lt;br&gt;tet, kreditfaciliteter och typ av aktörer. Riskerna bör i analysen identifie-&lt;br&gt;ras, mätas och värderas samt dokumenteras i en plan för hanteringen av&lt;br&gt;dem. I riskhanteringsplanen bör åtgärder och metoder för hantering av&lt;br&gt;riskerna specificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga för alla riskhanteringssystem är hur ansvaret för syste-&lt;br&gt;met är avvägt. Det viktiga är därvid att det är klart och tydligt fastlagt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vem eller vilka som är ansvariga för riskhanteringen och att det är väl Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;känt var ansvaret ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder enligt ett riskhanteringssystem i en krissituation skall kunna&lt;br&gt;sättas in mycket snabbt. För att bibehålla förtroendet för clearingen och&lt;br&gt;avvecklingen på den finansiella marknaden bör riskhanteringssystem&lt;br&gt;konstrueras så att eventuella problem kan åtgärdas med stor skyndsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande skall några metoder för reducering av riskerna vid clea-&lt;br&gt;ring och avveckling diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Central clearingorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation kan genom att garantera förpliktelserna i handeln&lt;br&gt;eller gå in som central motpart bidra till en säker och effektiv clearing&lt;br&gt;och avveckling. Med central motpart avses att en clearingorganisation går&lt;br&gt;in i varje avtal som motpart, dvs. som säljare gentemot köparen och som&lt;br&gt;köpare gentemot säljaren (substitution). Det ursprungliga avtalet mellan&lt;br&gt;köpare och säljare ersätts av nya avtal mellan clearingorganisationen och&lt;br&gt;köparen resp, säljaren (novation). En annan form, är att clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen garanterar förpliktelserna, vilket kan fylla funktionen av att minska&lt;br&gt;riskerna vid clearing och avveckling men kan medföra att clearingorga-&lt;br&gt;nisationens och parternas förhållande till varandra blir något mer komp-&lt;br&gt;licerat eftersom parternas ursprungliga avtal kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om clearingorganisationen inte går in som motpart eller garant&lt;br&gt;kan organisationen bidra till en säker och effektiv clearing och avveckling&lt;br&gt;genom att exempelvis räkna ut parternas förpliktelser att leverera och&lt;br&gt;betala, övervaka deltagarnas positioner och exponering i handeln samt&lt;br&gt;administrera ett säkerhetssystem. Vidare kan en clearingorganisation på&lt;br&gt;parternas vägnar sköta ett nettningsförfarande, dvs. en avräkning av&lt;br&gt;medlemmarnas förpliktelser att betala och leverera som resulterar i att&lt;br&gt;kraven på utväxling av prestationer minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligen garanterar en clearingorganisation endast de direkta clearing-&lt;br&gt;medlemmamas affärer medan förhållandet mellan clearingmedlem och&lt;br&gt;kund inte ingår i garantin. Undantag förekommer givetvis. Till exempel&lt;br&gt;har OM ett system med direkta åtaganden från organisationens sida gente-&lt;br&gt;mot kunderna. Även den tidpunkt från vilken en clearingorganisation&lt;br&gt;garanterar affärer kan variera. En clearingorganisation kan, utöver att gå&lt;br&gt;in som motpart eller garant, bidra till säkerheten och effektiviteten vid&lt;br&gt;clearing och avveckling genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att centralisera riskhanteringen och bedömningen av motpartsrisker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att centralisera övervakningen av de deltagande aktörernas finansiella&lt;br&gt;ställning och exponering i handeln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att att vara den som i första hand hanterar eventuella förluster när en&lt;br&gt;deltagare inte kan fullföja sina åtaganden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att administrera ett nettningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid medför ett system med en central motpart eller garant inte&lt;br&gt;bara fördelar ur risksynpunkt. Visserligen minskas riskerna för deltagarna&lt;br&gt;men clearingorganisationen är som central motpart eller garant utsatt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;både kredit- och likviditetsrisker från båda sidor av affären. Det sker så-&lt;br&gt;ledes en koncentration av risk hos denna organisation. Därtill kommer att&lt;br&gt;en clearingorganisations finansiella resurser är begränsade. Det kan dess-&lt;br&gt;utom finnas risk i vissa clearing- och avvecklingssystem att medlemmarna&lt;br&gt;är mindre försiktiga i sitt agerande eftersom ett fallissemang i första hand&lt;br&gt;tas om hand av clearingorganisationen, och medlemmen i ett sådant sys-&lt;br&gt;tem endast riskerar en mindre del av kostnaden för ett fallissemang.&lt;br&gt;Clearingorganisationen försöker därför trygga sin ställning genom sådana&lt;br&gt;åtgärder som beskrivs i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är bedömningen att förekomsten av en clearing-&lt;br&gt;organisation kan bidra till att avsevärt minska riskerna för deltagarna vid&lt;br&gt;clearing och avveckling. Emellertid beror graden av riskreducering på&lt;br&gt;clearingorganisationens finansiella och operativa styrka. Om tvivel skulle&lt;br&gt;uppstå i fråga om organisationens förmåga att hantera avvecklingen och&lt;br&gt;avvecklingsproblem kan svåra konsekvenser uppkomma för bl.a. clearing-&lt;br&gt;medlemmama. En clearingorganisations oförmåga att hantera avveck-&lt;br&gt;lingen har i den internationella diskussionen pekats ut som en potentiell&lt;br&gt;orsak till en systemkris. Det sagda innebär att krav bör ställas på en&lt;br&gt;clearingorganisation som hanterar risker. Sådana krav kan avse orga-&lt;br&gt;nisationens finansiella styrka, operativa kapacitetet och riskhanterings-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leverans mot likvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalrisken innebär att en part riskerar att förlora hela värdet av de&lt;br&gt;finansiella instrument eller den betalning som har överförts till motparten&lt;br&gt;om den senare kommer på obestånd och inte kan fullfölja sina åtaganden.&lt;br&gt;Ett clearing- och avvecklingssystem som tillåter en sådan risk kan i värsta&lt;br&gt;fall medföra en systemrisk. Det är därför väsentligt att minska faran för&lt;br&gt;kapitalrisk vid clearing och avveckling. Ett system där överföringarna av&lt;br&gt;likvider och finansiella instrument sker samtidigt och båda överföringarna&lt;br&gt;är oåterkalleliga och slutliga är det säkraste sättet att undvika att förluster&lt;br&gt;uppkommer på grund av kapitalrisken. Att komma så nära som möjligt&lt;br&gt;denna situation genom leverans mot likvid är därför av väsentlig vikt vid&lt;br&gt;konstruktionen av clearing- och avvecklingssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På uppdrag av kommittén för betalnings- och avvecklingssystem, tillsatt&lt;br&gt;av centralbankscheferna i G 10-ländema, har en arbetsgrupp gjort en&lt;br&gt;studie av de modeller för leverans mot likvid vid värdepappersaffärer&lt;br&gt;som förekommer eller planeras i G 10-ländema. Gruppens rapport, van-&lt;br&gt;ligen kallad DVP-rapporten, finns presenterad i Clearingutredningen&lt;br&gt;liksom de tre modeller för likvid mot leverans som har identifierats.&lt;br&gt;Enligt DVP-rapporten är det från riskhanteringshänseende viktigare hur&lt;br&gt;en viss modell hanterar riskerna, kapital-, kredit- och likviditetsrisker, än&lt;br&gt;vilken av modellerna som utnyttjas (SOU 1993:114 s. 165-167).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande avvecklingen på valutamarknaden föreligger betydande&lt;br&gt;problem med att få till stånd en samtidig avveckling av de båda leden. I&lt;br&gt;en affär med amerikanska dollar mot svenska kronor kan dollarledet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma att avvecklas i USA i en tidszon, medan kronorna överförs i Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;annan tidszon och faktiskt vid en annan tidpunkt. Bristen på samstämmig-&lt;br&gt;het vid avvecklingen medför att en av parterna under viss tid kan vara&lt;br&gt;exponerad för risken att förlora hela värdet av den levererade valutan&lt;br&gt;utan att erhålla motprestationen. Kapitalrisken vid valutahandeln kallas&lt;br&gt;ofta &amp;quot;cross-currency settlement risk&amp;quot;. Eftersom avvecklingen regelmässigt&lt;br&gt;sker i det land valutan är utgiven och slutligt ofta i landets central-&lt;br&gt;bankssystem utgör dessa systems öppethållande en väsentlig faktor vid&lt;br&gt;avvecklingen på valutamarknaden. En annan, hittills ofta förbisedd faktor&lt;br&gt;är rådande betalningsrutiner och betalningsarrangemang inom och mellan&lt;br&gt;bankerna, som gör att den faktiska tidsutdräkten ofta blir längre än vad&lt;br&gt;som betingas av centralbankernas öppethållandetider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förkortning av awecklingstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden mellan avslut och avveckling varierar världen över liksom sättet att&lt;br&gt;avveckla. Risken för att avvecklingen av en affär misslyckas liksom er-&lt;br&gt;sättningskostnadsrisken tenderar att bli lägre vid en kort avveckling-&lt;br&gt;period, dvs. tiden mellan avslut samt leverans och betalning. Betydande&lt;br&gt;variationer beträffande tiden för avveckling förekommer. Trettio-gruppen&lt;br&gt;är en privat sammanslutning av experter från de finansiella marknaderna&lt;br&gt;(Se SOU 1993:114 s. 145-148). Gruppens rekommendationer rörande&lt;br&gt;clearing och avveckling samt derivathandeln har fått stor betydelse.&lt;br&gt;Enligt Trettiogruppen bör avvecklingen av aktieaffärer ske senast tre&lt;br&gt;dagar efter avslutet (T+3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förkortning av avvecklingsperioden kan som redovisats ovan minska&lt;br&gt;riskerna vid clearing och avveckling. Av väsentlig betydelse för aktörerna&lt;br&gt;vid clearing och avveckling är också att matchningen av gjorda avslut&lt;br&gt;sker snabbt och att korrekt information tas fram om aktuella åtaganden&lt;br&gt;att leverera och betala. På så sätt kan de inblandade aktörerna på ett&lt;br&gt;tidigt stadium av clearing- och avvecklingsprocessen överblicka de kom-&lt;br&gt;mande åtagandena och bedöma behovet av exempelvis kompletterande&lt;br&gt;affärer, värdepapperslån och kredit. Ett snabbt och korrekt matchnings-&lt;br&gt;förfarande kan således väsentligt bidra till en säker och effektiv av-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är relativt vanligt att det sker en avräkning av förpliktelserna mellan&lt;br&gt;två parter (bilateral), men det kan även förekomma avräkning mellan&lt;br&gt;flera parter (multilateral). Denna avräkning kallas nettning, eller netting&lt;br&gt;som är det anglosaxiska uttrycket. Det bör anmärkas att begreppet multi-&lt;br&gt;lateral nettning har kommit att användas för sådan nettning som juridiskt&lt;br&gt;sett är att betrakta som bilateral nettning, nämligen den nettning som sker&lt;br&gt;genom en central motpart. Om nettning endast sker mellan en part och&lt;br&gt;den centrala motparten utan att en tredje parts förpliktelser berörs är det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur juridisk synvinkel fråga om bilateral nettning. Multilateral blir Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;nettningen först när B:s skuld till A avräknas genom en avräkning av B:s&lt;br&gt;fordran på C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom nettning kan kraven på utväxling av prestationer, t.ex. finan-&lt;br&gt;siella instrument eller betalningar inkl, valuta, minskas i betydande om-&lt;br&gt;fattning. Om nettningen är juridiskt hållbar och parterna har avtalat om&lt;br&gt;hur uppkommande problem skall hanteras samt är väl medvetna om inne-&lt;br&gt;börden av nettningen kan den minska riskerna vid handeln på de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna. För att säkerställa den juridiska hållbarheten av&lt;br&gt;bilateral nettning genomfördes våren 1995 en lagreglering av sådan&lt;br&gt;nettning. I prop. 1994/95:130 som föregick lagstiftningen behandlas&lt;br&gt;nettning utförligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part eller en clearingorganisation kan skydda sig mot riskerna vid&lt;br&gt;handeln på den finansiella marknaden genom att kräva säkerhet av mot-&lt;br&gt;parten resp, clearingmedlemmama för förpliktelsernas fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att skydda sig mot ersättningskostnadsrisken (marknadsrisken)&lt;br&gt;är att, efter avslut har träffats, kräva säkerheter från motparten för risken&lt;br&gt;för förändringar av marknadsvärdet på dels instrument som avslutet av-&lt;br&gt;ser, dels sådana instrument som godtas som säkerheter. Sådan säkerhet&lt;br&gt;krävs regelmässigt av en clearingorganisation som går in som central&lt;br&gt;motpart eller garant i affärer, men det är inte helt ovanligt att likartade&lt;br&gt;säkerhetskrav ställs även vid handel direkt mellan parter eller deras&lt;br&gt;ombud. Tidpunkten för skyldigheten att erlägga sådan säkerhet, ibland&lt;br&gt;kallad initial säkerhet, kan variera men är ofta knuten till tidpunkten och&lt;br&gt;villkoren för clearingorganisationens åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att initial säkerhetet har ställts går det vanligen viss tid till av-&lt;br&gt;vecklingen. Detta gäller främst vid derivathandeln, där tiden mellan&lt;br&gt;avslut och avveckling kan vara mycket lång, kanske flera år, men även&lt;br&gt;vid avistahandeln kan betydande variationer förekomma, från avveckling&lt;br&gt;dagen efter avslut till avveckling flera veckor efter det att avslutet har&lt;br&gt;träffats. Under denna tid kan givetvis värdet på de aktuella instrumenten&lt;br&gt;eller valutan förändras och därmed partens position och exponering. För&lt;br&gt;att bevara skyddet under tiden fram till avvecklingen kräver vanligen&lt;br&gt;clearingorganisationen ytterligare säkerheter, s.k. marginalsäkerheter, om&lt;br&gt;de inledningsvis ställda säkerheterna inte täcker värdeförändringarna över&lt;br&gt;tiden. Storleken av marginalsäkerhetema räknas vanligen ut genom en&lt;br&gt;marknadsvärdering av clearingmedlemmamas positioner. Kravet på&lt;br&gt;marginalsäkerhet påverkas, förutom av instrumentets aktuella mark-&lt;br&gt;nadsvärde, vanligen av marknadens och instrumentets historiska kursrör-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken position skall då ligga till grund för beräkningen av marginalsä-&lt;br&gt;kerhetskravet? Ett sätt är att göra en nettoberäkning av medlemmens posi-&lt;br&gt;tion i handeln. Beräkningen av marginalsäkerheten kan även bygga på en&lt;br&gt;bruttobedömning, som innebär att säkerhet fordras för varje enskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;position med negativt värde. Vidare kan bedömningen utgå från medlem- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;mens position i handeln med ett instrument eller medlemmens samman-&lt;br&gt;lagda position beträffande flera liknande instrument. Även s.k. cross-&lt;br&gt;clearing (korsclearing) förekommer. Med detta uttryck avses beräkning&lt;br&gt;av säkerhetskraven på basis av en medlems position avseende flera olika&lt;br&gt;instrument, t.ex. optioner och terminer, vid en marknadsplats. Uttrycket&lt;br&gt;kan också avse system som möjliggör beräkning av säkerhetskraven på&lt;br&gt;basis av deltagarnas sammanlagda position på skilda marknader. Valet av&lt;br&gt;beräkningsmetod för säkerhetskraven påverkar givetvis riskerna i syste-&lt;br&gt;met, deltagarnas kostnader samt fördelningen av dessa risker och&lt;br&gt;kostnader. Det bör anmärkas att det även vid den s.k. oclearade handeln&lt;br&gt;med finansiella instrument och valuta i växande omfattning förekommer&lt;br&gt;krav på att säkerheter skall ställas, bl.a. marginalsäkerheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av väsentlig vikt är möjligheten att i en krissituation snabbt kunna&lt;br&gt;realisera säkerheterna. Endast likvida tillgångar bör därför godtas som&lt;br&gt;säkerheter. Kontanta medel motsvarar i princip detta krav. Är det så att&lt;br&gt;clearingorganisationen godtar säkerheter i form av utländsk valuta måste&lt;br&gt;kursrisken beaktas vid värderingen av den utländska valutan ifråga. Vad&lt;br&gt;gäller finansiella instrument som säkerhet görs vanligen ett avdrag från&lt;br&gt;marknadsvärdet vid bestämmande av instrumentets säkerhets- eller belå-&lt;br&gt;ningsvärde. Storleken av avdraget varierar, från några få procent be-&lt;br&gt;träffande s.k. guldkantade papper, t.ex. statsobligationer, till avdrag med&lt;br&gt;40-50 % på OTC-aktier. Avdraget bör bl.a. täcka risken för kursfall vid&lt;br&gt;en försäljning av instrumentet i en krissituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nämnas att en bedömning också bör ske av säkerhetsmassans&lt;br&gt;sammansättning, t.ex. hur stor andel av en clearingorganisations säker-&lt;br&gt;heter som bör få bestå av bankgarantier och hur stor del av sådana&lt;br&gt;garantier som i sin tur får bestå av garantier från ett och samma institut.&lt;br&gt;Samma diskussion kan i viss mån också föras om hur stor andel av den&lt;br&gt;sammanlagda säkerhetsmassan som bör få utgöras av ett och samma inst-&lt;br&gt;rument eller typ av instrument, dels med beaktande av möjligheten att&lt;br&gt;snabbt omsätta detta instrument (likviditeten på just detta instruments&lt;br&gt;marknad), dels med hänsyn till risken för att emittenten ställer in&lt;br&gt;betalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att ställda säkerheter och lämnade garantier skall vara snabbt&lt;br&gt;tillgängliga innebär att clearingorganisationens legala rätt att i en kris-&lt;br&gt;situation utan dröjsmål tillgodogöra sig säkerheten eller erhålla garantera-&lt;br&gt;de medel bör stå utom allt tvivel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare sätt för clearingorganisationen att skydda sig är att kräva&lt;br&gt;säkerhet i form av panträtt i det eller de instrument som är föremål för&lt;br&gt;clearing och avveckling, även benämnt säkerhet i förvärvsobjektet. Även&lt;br&gt;andra instrument, än de instrument som förekommer i den aktuella&lt;br&gt;affären, kan självfallet godtas som pant. För att undanröja eventuellt&lt;br&gt;tvivel om clearingorganisationens rätt till ställd pant kan panträtten lag-&lt;br&gt;fästas, s.k. legalpant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på clearingmedlemmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att begränsa riskerna vid clearing och avveckling är att&lt;br&gt;ställa upp krav för medlemskap i ett clearingsystem. Såväl clearingorga-&lt;br&gt;nisationer som clearingmedlemmar har berättigade krav på att medlems-&lt;br&gt;kretsen begränsas. Eftersom problem vid clearing och avveckling kan på-&lt;br&gt;verka det finansiella systemet har även staten ett intresse av vilka krav&lt;br&gt;som uppställs för medlemskap i ett clearing- och avvecklingssystem.&lt;br&gt;Medlemskap i ett sådant system kan emellertid innebära konkurrens- och&lt;br&gt;kostnadsfördelar för en medlem gentemot indirekta medlemmar och&lt;br&gt;andra. På grund härav bör kriterierna för medlemskap i ett clearing- och&lt;br&gt;avvecklingssystem vara öppet redovisade och icke-diskriminerande. Det&lt;br&gt;vanliga är att kraven i första hand avser medlemmarnas finansiella styrka&lt;br&gt;och operativa kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på finansiell styrka varierar givetvis beroende på hur clearing-&lt;br&gt;verksamheten är organiserad, vilka risker som föreligger och hur dessa&lt;br&gt;är fördelade samt den aktuella marknadens struktur. Kraven kan också&lt;br&gt;variera beroende på i vilken omfattning medlemmen deltar i clearingverk-&lt;br&gt;samheten. En medlem kan delta i clearingen endast för egna affärer eller&lt;br&gt;för egna affärer och kunders affärer. Andra medlemmar, ibland kallade&lt;br&gt;direkta clearingmedlemmar, kan cleara också för s.k. indirekta clearing-&lt;br&gt;medlemmar. En indirekt clearingmedlem kan exempelvis vara en börs-&lt;br&gt;medlem som den direkta clearingmedlemmen utför clearingtjänster åt.&lt;br&gt;Liksom börserna ställer även clearingorganisationer krav på visst minimi-&lt;br&gt;kapital för medlemsskap. Eftersom själva handeln i princip är mindre&lt;br&gt;riskfylld än avvecklingen är det vanligt att clearingorganisationer ställer&lt;br&gt;ett högre krav på kapital än t.ex. den börs som organisationen är knuten&lt;br&gt;till. Medlemskretsen i en börs och i en clearingorganisation kan därför&lt;br&gt;skilja sig åt på det sättet att endast särskilt finansiellt starka institut är&lt;br&gt;direkta clearingmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver finansiell styrka ställs vanligen krav på att clearingmedlemmar-&lt;br&gt;na skall ha den operativa och administrativa kapacitet som behövs för&lt;br&gt;deltagande i clearingverksamheten. Därvid avses till en början att perso-&lt;br&gt;nalen har erfarenhet av och kunskaper om clearingverksamhet samt att&lt;br&gt;den avdelning som hanterar clearingfrågoma, vanligen back-office, har&lt;br&gt;nödvändiga resurser och rutiner för att kunna hantera uppkommande prob-&lt;br&gt;lem och risker. Vidare bör medlemmarna ha väl fungerande riskhante-&lt;br&gt;ringssystem. Kraven på operativ kapacitet avser vidare medlemmarnas&lt;br&gt;data- och kommunikationsutrustning. Dessa faciliteter skall tillfredsställa&lt;br&gt;högt ställda krav på tillförlitlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakningen av medlemmarnas positioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som en part måste övervaka sina motparters finansiella&lt;br&gt;ställning måste det ske en kontinuerlig övervakning av medlemmarna i en&lt;br&gt;clearingorganisation. Denna övervakning bör omfatta medlemmarnas&lt;br&gt;positioner och exponering i handeln och kontroll av deras finansiella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrka genom exempelvis regelbundna redovisningar av finansiella Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;nyckeltal. Även tekniska system, administrativa rutiner och säkerhets-&lt;br&gt;systemens funktion bör kontinuerligt kontrolleras. Ett särskilt problem är&lt;br&gt;i detta sammanhang ansvaret för övervakningen av medlemmarna och hur&lt;br&gt;denna övervakning skall organiseras och koordineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktörerna på denna marknad, främst banker, värdepappersbolag,&lt;br&gt;börser och clearingorganisationer står, liksom visssa av de institutionella&lt;br&gt;investerarna, t.ex. försäkringsbolag och värdepappersfonder, vanligen&lt;br&gt;under löpande tillsyn av en myndighet. Vidare övervakar clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen sina medlemmar. Därtill kommer att medlemmarna bör övervaka&lt;br&gt;varandra, särskilt om clearing- och avvecklingssystemet innebär att mot-&lt;br&gt;partsriskema helt eller delvis kvarstår för medlemmarna eller om ingen&lt;br&gt;clearingorganisation finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltagande internationaliseringen har medfört en fokusering på&lt;br&gt;övervakningsfrågor. Förutom problemet med att övervaka en clearings-&lt;br&gt;medlems aktiviteter på skilda marknader tillkommer att sådana aktiviteter&lt;br&gt;kan komma att bedrivas under skilda jurisdiktioner. Övervakningen av&lt;br&gt;clearingmedlemmars finansiella styrka och exponering är en komplex&lt;br&gt;fråga. En clearingorganisation kan oftast endast erhålla snabb och korrekt&lt;br&gt;information om medlemmens position på en viss marknad, nämligen den&lt;br&gt;marknad clearingorganisationen betjänar. Det vanliga är emellertid att en&lt;br&gt;clearingmedlem är aktiv på flera olika marknader och därmed kan ha posi-&lt;br&gt;tioner på t.ex. aktie-, penning-, derivat-, OTC- och valutamarknaden.&lt;br&gt;Detta medför givetvis svårigheter för tillsynsmyndigheter, clearing-&lt;br&gt;organisationen och andra clearingmedlemmar att göra en snabb och&lt;br&gt;korrekt bedömning av clearingmedlemmens totala exponering och aktuella&lt;br&gt;finansiella styrka. Därtill kommer att medlemmens handel på andra mark-&lt;br&gt;nader kan ske genom en annan juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningvis kan konstateras att den snabba utvecklingen på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna och internationaliseringen ställer betydande krav&lt;br&gt;på övervakande myndigheters kompetens och resurser. Riskerna och risk-&lt;br&gt;hanteringen på dessa marknader innebär att det finns ett starkt behov av&lt;br&gt;ett nära samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter i&lt;br&gt;skilda länder. Det är därvid av särskild vikt att nödvändiga kontakter&lt;br&gt;snabbt kan tas i en krissituation. Vad som nu sagts om samarbete och in-&lt;br&gt;formationsutbyte är i stora delar även tillämpligt på kontakter mellan till-&lt;br&gt;synsmyndigheter och clearingorganisationer samt kontakter mellan&lt;br&gt;clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelser om hantering av förluster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vid clearing och avveckling finnas en överenskommelse mellan&lt;br&gt;clearingmedlemmama och clearingorganisationen om hur förluster i verk-&lt;br&gt;samheten skall hanteras och fördelas. Ett clearing- och avvecklingssystem&lt;br&gt;kan också vara uppbyggt med en clearingfond vars medel är avsedda att&lt;br&gt;täcka förluster som uppkommer när en medlem inte kan fullfölja sina&lt;br&gt;åtaganden. Uppbyggnaden av fonden kan ske på olika sätt, t.ex. genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årliga insättningar av clearingmedlemmama eller genom att clearing- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;organisationen avsätter överskott i rörelsen till fonden. En annan form är&lt;br&gt;att medlemmarna gentemot clearingorganisationen har åtagit sig att lämna&lt;br&gt;bidrag, eventuellt i form av riskkapital, till organisationen om en förlust&lt;br&gt;skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att system för att hantera och fördela förluster vid&lt;br&gt;clearingverksamhet kan vara utsatta för risken att en medlem i sitt risk-&lt;br&gt;tagande utnyttjar systemets ofullständigheter. Genom att sätta gränser&lt;br&gt;eller limiter för en deltagares positioner och exponering gentemot varje&lt;br&gt;enskild motpart eller mot clearingorganisationen kan denna risk i viss&lt;br&gt;mån begränsas. En annan lösning är att fördela eventuella förluster på&lt;br&gt;sådant sätt att medlemmarna har kvar incitament att hela tiden pröva&lt;br&gt;motparternas finansiella styrka. Detta kan ske genom att förluster till&lt;br&gt;följd av en medlems fallissemang inte fördelas solidariskt mellan clearing-&lt;br&gt;medlemmama utan efter varje medlems andel av affärer med den falle-&lt;br&gt;rande medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det egna kapitalet och stöd från medlemmarna kan en clearing-&lt;br&gt;organisation ha ekonomiskt stöd från andra institut. Det kan vara fråga&lt;br&gt;om ekonomiskt starka ägare som i avtal åtagit sig att stödja clearingverk-&lt;br&gt;samheten. Ett exempel är när clearingorganisationen ägs av ett konsor-&lt;br&gt;tium av banker och andra finansiellt starka institut på marknaden. En&lt;br&gt;clearingorganisations ekonomiska styrka kan också stå utom allt tvivel&lt;br&gt;genom åtaganden eller garantier från centralbanken. Olika former av för-&lt;br&gt;säkringslösningar kan också bidraga till clearingorganisationens förmåga&lt;br&gt;att klara av förluster i rörelsen. Vid en prövning av en clearingorganisa-&lt;br&gt;tions ekonomiska styrka bör självfallet även nu nämnda resurser beaktas.&lt;br&gt;Resurserna måste vara tillgängliga i en krissituation och således verkligen&lt;br&gt;kunna bidra till att lösa clearingorganisationens akuta ekonomiska prob-&lt;br&gt;lem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Utvecklingen i Sverige och utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Clearingutredningen lämnade sitt betänkande i början av år 1994&lt;br&gt;har inga större förändringar inträffat beträffande clearing och avveckling&lt;br&gt;i Sverige. VPC intar en central ställning vad avser kontohållning,&lt;br&gt;clearing och avveckling av instrument, i första hand aktier och obliga-&lt;br&gt;tioner, registrerade i VPC:s kontosystem. Övergången på penning-&lt;br&gt;marknaden från det pappersbaserade systemet till VPC:s system för&lt;br&gt;hantering av affärer på penningmarknaden har fortlöpt utan problem.&lt;br&gt;Omläggningen har resulterat i en kraftig ökning av de dagliga värden&lt;br&gt;VPC hanterar. Beträffande VPC kan noteras att bolagets verksamhet de&lt;br&gt;senaste åren gett betydande överskott som har utnyttjats till att stärka&lt;br&gt;centralens egna kapital som för närvarande uppgår till ca 70 miljoner&lt;br&gt;kronor. Det bör också anmärkas att avvecklingen av obligationsaffarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedan i juni 1995 sker efter tre dagar mot tidigare fem dagar efter&lt;br&gt;avslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På derivatmarknaden intar OM en central ställning genom att bolaget&lt;br&gt;dels clearar de derivatinstrument som handlas på OM:s börs, dels clearar&lt;br&gt;en betydande del av de derivatinstrument som handlas direkt mellan&lt;br&gt;parterna eller deras ombud på penningmarknaden, främst ränteterminer.&lt;br&gt;Det bör också noteras att det i Clearingutredningen beskrivna bolaget&lt;br&gt;SwedeSettle AB som hade långt framskridna planer på att bli en aktör på&lt;br&gt;den svenska clearingmarknaden lades ned våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli 1994 offentliggjorde Riksbanken studien Den svenska derivat-&lt;br&gt;marknaden — omfattning och systemrisker. En viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;studien var om handeln på en viss delmarknad var &amp;quot;clearad&amp;quot; eller inte.&lt;br&gt;Med clearad handel avsågs därvid de affärer som avvecklas med en&lt;br&gt;clearingorganisation som central motpart, t.ex. OM eller The London&lt;br&gt;Clearing House som clearar affärerna vid derivatbörsema i London. En&lt;br&gt;arman skiljelinje var om instrumenten är standardiserade eller inte. Av&lt;br&gt;studien framgår att derivatmarknadema för instrument med valuta resp,&lt;br&gt;räntebärande papper som underliggande tillgång är de klart största och att&lt;br&gt;aktiederivatmarknaden är av betydligt mindre omfattning. Den månatliga&lt;br&gt;omsättningen har under år 1993 beräknats till ca 700 miljarder kronor för&lt;br&gt;valutaderivat och ca 800 miljarder kronor för räntederivat. Siffran för&lt;br&gt;aktiederivat var 6 miljarder kronor. Råvaruderivatmarknaden har bedömts&lt;br&gt;vara av än mindre omfattning. I studien konstateras vidare att någon&lt;br&gt;clearing inte förekommer av valutahandeln i Sverige. Detta gäller både&lt;br&gt;avistahandeln och handeln med derivat. Undersökningen tyder på att om-&lt;br&gt;kring 50 % av handeln med räntederivat clearas, medan ca 78 % av&lt;br&gt;derivathandeln med aktier sker i clearade former. Det kan också noteras&lt;br&gt;att studien visar att koncentrationsgraden på valutamarknaden är mycket&lt;br&gt;hög. De fyra största aktörernas marknadsandel av handeln med valuta var&lt;br&gt;86 % för avistahandeln och 85 % för derivathandeln år 1993. En stor del&lt;br&gt;av handeln på valutamarknaden sker med en svensk bank och en utländsk&lt;br&gt;bank som parter (81 % av avistahandeln och 59 % av derivathandeln).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I studien har också en riskvärdering gjorts av den svenska derivatmark-&lt;br&gt;naden. Bedömning har därvid skett av operativa och legala risker samt&lt;br&gt;marknads-, likviditets- och motpartsrisker inom de olika delmarknaderna.&lt;br&gt;Sammantaget anses riskerna vara under genomsnittet för sådan handel&lt;br&gt;som är föremål för central clearing medan riskerna är över genomsnittet&lt;br&gt;för icke-clearad handel med icke-standardiserade derivatinstrument (kallas&lt;br&gt;genuin OTC). Risken för systemstömingar på derivatmarknaden anses&lt;br&gt;vara mest påtaglig inom handeln med valutaderivat men även inom den&lt;br&gt;icke-clearade handeln med räntederivat föreligger systemrisker. Inom&lt;br&gt;dessa två områden är omsättningen hög och handeln är koncentrerad till&lt;br&gt;ett fåtal stora banker. En slutsats i studien är att de stora bankernas risk-&lt;br&gt;hanteringssystem och aktiviteter inom dessa områden måste följas för att&lt;br&gt;förebygga systemrisker. För sådan derivathandel som är föremål för&lt;br&gt;central clearing sägs att intresset från systemrisksynpunkt bör riktas mot&lt;br&gt;den aktuella clearingorganisationen. Enligt studien är det således viktigt&lt;br&gt;att OM har hög kvalité i sin riskhantering samt att OM omfattas av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn som tillfredsställer högt ställda krav. Den genuina OTC-handeln Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;som från risksynpunkt har uppmärksammats internationellt anses inte&lt;br&gt;representera någon påtaglig systemrisk i Sverige till följd av sin ringa&lt;br&gt;omfattning. Studien visar vidare att svenska icke-finansiella företag i all-&lt;br&gt;mänhet är inriktade på att använda derivatinstrument i syfte att skydda&lt;br&gt;sina positioner (hedging). Slutsatsen i studien är att på den svenska&lt;br&gt;derivatmarknaden bör de stora bankerna och OM stå i fokus i system-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risksammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har under hösten 1994 gett ut allmänna råd avseen-&lt;br&gt;de styrning, information och intern kontroll inom kredit- och värde-&lt;br&gt;pappersinstitut (FFFS 1994:35). I dessa råd betonas bl.a. styrelsens&lt;br&gt;ansvar för verksamheten i ett institut och att styrelsen bör försäkra sig om&lt;br&gt;att det för de risker som inryms i institutets centrala verksamhetsområden&lt;br&gt;fastställs interna instruktioner för styrning och intern information.&lt;br&gt;Dessutom bör styrelsen försäkra sig om att det fastställs riktlinjer för hur&lt;br&gt;den interna kontrollen skall vara organiserad. I övrigt kan nämnas att&lt;br&gt;rådet innehåller riktlinjer för styrning och uppföljning av risker samt&lt;br&gt;vilka risker som bör kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betaltjänsteutredningen har i augusti 1995 lämnat sitt slutbetänkande&lt;br&gt;Betaltjänster (SOU 1995:69). I betänkandet föreslås en lag om betal-&lt;br&gt;tjänster innehållande näringsrättsliga och civilrättsliga regler. Den före-&lt;br&gt;slagna lagen innehåller bl.a. regler om auktorisation och tillsyn av företag&lt;br&gt;som yrkesmässigt tillhandahåller allmänheten betaltjänster. Från dessa&lt;br&gt;regler undantas emellertid svenska företag som står under Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn enligt annan lagstiftning samt vissa utländska företag.&lt;br&gt;Tyngdpunkten i betänkandet ligger på sådana betaltjänster som används&lt;br&gt;av privatpersoner och på mindre företags betalningstransaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållande att störningar vid clearing och avveckling på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden kan sprida sig till andra marknader och till betalnings-&lt;br&gt;systemet medför att centralbankerna har ett betydande intresse av dessa&lt;br&gt;funktioners tillförlitlighet. På uppdrag av kommittén för betalnings- och&lt;br&gt;avvecklingssystem, tillsatt av centralbankscheferna i G 10-ländema&lt;br&gt;(Belgien, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Nederländerna, Schweiz,&lt;br&gt;Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA) har en arbetsgrupp gjort en&lt;br&gt;studie, Cross-Border Securities Settlements, av avvecklingen vid gräns-&lt;br&gt;överskridande värdepappersaffärer. Gruppens rapport kan ses som en&lt;br&gt;fortsättning på det arbete som resulterade i den i föregående avsnitt&lt;br&gt;behandlade DVP-rapporten. I DVP-rapporten analyseras riskerna vid&lt;br&gt;avvecklingen av värdepappersaffärer i nationella avvecklingssystem. I den&lt;br&gt;nu föreliggande rapporten om avvecklingen av gränsöverskridande värde-&lt;br&gt;pappersaffärer behandlas riskerna när partema i en värdepappersaffär&lt;br&gt;kommer från olika länder. I rapporten konstateras att analyserna och&lt;br&gt;bedömningarna i DVP-rapporten är tillämpliga även på gränsöverskridan-&lt;br&gt;de affärer. Skillnader i riskhänseende föreligger främst i två avseenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämligen beträffande den legala risken och att det vid gränsöverskridande Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;avveckling tillkommer en valutarisk. Avvecklingen av gränsöverskridande&lt;br&gt;affärer medför regelmässigt att flera rättssystem kan vara tillämpliga.&lt;br&gt;Lagvals- och lagkonfliktsfrågor kan därvid uppstå som komplicerar&lt;br&gt;analysen av den legala risken. Gruppens rapport bekräftar att utländska&lt;br&gt;aktörer utan fast driftsställe i ett land mycket sällan deltar direkt i&lt;br&gt;avvecklingen i det landets nationella system. I stället avvecklar de&lt;br&gt;utländska aktörerna huvudsakligen sina affärer genom en &amp;quot;lokal agent&amp;quot;&lt;br&gt;eller mellanhand, dvs. ett värdepappersinstitut med direkt tillträde till det&lt;br&gt;nationella systemet. Förfarandet med mellanhänder är vanligt även vid&lt;br&gt;avveckling av affärer mellan inhemska aktörer men det typiska för&lt;br&gt;avvecklingen av gränsöverskridande affärer är just att ett antal mellanhän-&lt;br&gt;der är inblandade vid avvecklingen. I rapporten konstateras också att&lt;br&gt;avvecklingen av en gränsöverskridande affär vanligen sker i värdepappe-&lt;br&gt;rets utgivningsland. Detta gäller både om en av parterna eller båda&lt;br&gt;parterna i affären har driftställe utanför utgivningslandet. Det bör&lt;br&gt;emellertid noteras att den gränsöverskridande handeln med statspapper&lt;br&gt;utgivna av länder i Europa har ökat enormt och att stora volymer av&lt;br&gt;sådana papper numera avvecklas i Belgien (Euroclear) eller Luxemburg&lt;br&gt;(Cedel). Det innebär att de internationella clearingorganisationema på ett&lt;br&gt;mycket påtagligt sätt konkurrerar med de nationella clearingorganisatio-&lt;br&gt;nema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gruppens rapport har fem olika typer av länkar för avveckling av&lt;br&gt;gränsöverskridande värdepappersaffärer identifierats. Utgångspunkten för&lt;br&gt;de olika länkarna är att minst en av partema, nedan den utländska ak-&lt;br&gt;tören, i affären inte har driftställe i det land instrument i fråga har&lt;br&gt;utgivits. De olika länkarna är följande. Länk 1 innebär att den utländske&lt;br&gt;aktören från driftstället i utlandet har direkt tillträde, t.ex. som clearing-&lt;br&gt;medlem eller kontoförande institut, till clearingorganisationen eller den&lt;br&gt;nationella kontohållaren (centrala värdepappersförvararen). Denna typ av&lt;br&gt;länk förekommer hos OM Stockholm. Hos Värdepapperscentralen före-&lt;br&gt;kommer inga utländska institut som kontoförande institut. I detta sam-&lt;br&gt;manhang bör nämnas att Stockholms Fondbörs har utländska börsmed-&lt;br&gt;lemmar, från Danmark, Norge och Storbritannien, som inte har fast drift-&lt;br&gt;ställe i Sverige. Länk 2 innebär att den utländske aktören utnyttjar en&lt;br&gt;lokal aktör som mellanhand för avveckling av värdepappersaffärer ut-&lt;br&gt;givna i det landet. Länk 3 innebär att den utländske aktören utnyttjar ett&lt;br&gt;och samma institut för avveckling av samtliga eller en stor del av sina&lt;br&gt;värdepappersaffärer. Detta institut, en s.k. global custodian, använder i&lt;br&gt;sin tur på de olika nationella marknaderna lokala institut. Genom att&lt;br&gt;utnyttja en global custodian slipper exempelvis institutionella investerare&lt;br&gt;av typen pensionsfonder och värdepappersfonder bygga upp en egen&lt;br&gt;organisation för avvecklingen av sina världsomspännande affärer. Den&lt;br&gt;fjärde typen av länk — länk 4 — utgör en uppkoppling mot en av de inter-&lt;br&gt;nationella clearingorganisationema Euroclear och Cedel. Förutom banker&lt;br&gt;och värdepappersbolag har flera nationella clearingorganisationer/konto-&lt;br&gt;hållare länkar till Euroclear eller Cedel. Slutligen finns det kopplingar —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länk 5 — mellan skilda länders nationella clearingorganisatio- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;ner/kontohållare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppens slutsats i rapporten är att centralbankerna ur systemrisksyn-&lt;br&gt;punkt inte bara bör bevaka de nationella clearingorganisationemas och&lt;br&gt;kontohållamas riskhantering utan också riskhanteringen och effekterna av&lt;br&gt;problem hos övriga aktörer, t.ex. stora banker, som spelar en central roll&lt;br&gt;som mellanhänder vid avvecklingen av gränsöverskridande värdepappers-&lt;br&gt;affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande centralbankerna i G 10-ländema bör också nämnas att&lt;br&gt;Baselkommittén för banktillsyn under år 1994 har gett ut riktlinjer för&lt;br&gt;hanteringen av risker avseende derivatinstrument. Även i dessa riktlinjer&lt;br&gt;betonas betydelsen av att styrelsen och ledningen har en tillfredsställande&lt;br&gt;uppsikt över det egna institutets derivathandel. För att minska riskerna&lt;br&gt;vid derivathandeln betonas i riktlinjerna att ett institut skall ha ett adekvat&lt;br&gt;riskhanteringssystem och en omfattande intem kontroll och revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av februari 1995 kraschade den anrika engelska banken Bärings&lt;br&gt;Bank. Hos en filial till ett av bankens dotterbolag hade samlats förluster&lt;br&gt;i storleksordningen 830 miljoner pund (ca 10 miljarder kronor). Förlust-&lt;br&gt;erna kom från handel med derivatinstrument avseende Tokyo-börsens&lt;br&gt;Nikkei-index. Kraschen i Bärings Bank har analyserats i ett antal rappor-&lt;br&gt;ter. Av dessa framgår bl.a. följande. Förlusterna orsakades av icke&lt;br&gt;tillåtna affärer som hade dolts och att allvarliga brister förelåg i Bärings&lt;br&gt;kontrollsystem samt att oklarheter och förvirring i Bärings ledning ledde&lt;br&gt;till att de riktiga positionerna inte blev kända i tid. Det kan vidare&lt;br&gt;konstateras att varken externa revisorer eller tillsynsmyndigheter upp-&lt;br&gt;täckte de riktiga positionerna. I den engelska rapporten, Report of the&lt;br&gt;Board of Banking Supervisors: Inquiry into the Circumstances of the&lt;br&gt;Collapse of Bäring, framförs bl.a. följande slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ledningen i ett institut har en skyldighet att förstå den affärsverk-&lt;br&gt;samhet de är satta att styra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ansvaret för varje affärsverksamhet måste vara klart och känt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Separation av uppgifter inom ett institut är fundamentalt för varje&lt;br&gt;effektivt kontrollsystem. Handlaren i Singapore var ansvarig för både&lt;br&gt;front- och back-office. (Back-office är det vanliga namnet på den av-&lt;br&gt;delning hos en bank eller ett värdepappersbolag som sköter registreringen&lt;br&gt;och kontrollen av affärerna som handlama — front-office — har genom-&lt;br&gt;fört. Back-office ansvarar oftast även för clearing och avveckling av&lt;br&gt;dessa affärer.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det måste finnas en intem kontroll och en självständig riskhantering&lt;br&gt;för varje affärsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ledningen i institutet måste försäkra sig om att väsentliga svagheter&lt;br&gt;som upptäcks snabbt åtgärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bärings kollaps ledde till att aktieägarna förlorade sina medel liksom&lt;br&gt;till förluster för långivare till Bärings. Däremot kunde positionerna i&lt;br&gt;Asien avslutas eller föras över till andra börs- och clearingmedlemmar&lt;br&gt;utan förluster för övriga medlemmar eller deras kunder. Inte heller vid&lt;br&gt;börserna och clearingorganisationema i London orsakade Baringkollapsen&lt;br&gt;några förluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att Baringskraschen visar vikten av Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;att varje finansiellt institut har en väl fungerande intern kontroll och led-&lt;br&gt;ning. Vidare visar kraschen att en central clearing med ett adekvat säker-&lt;br&gt;hetssystem kan skydda en fallerande aktörs motparter. I rapporterna och&lt;br&gt;i den s.k Windsor-deklarationen betonas en mycket aktuell fråga, med&lt;br&gt;hänsyn till direktivet 93/22/EEG om investeringstjänster på värdepappers-&lt;br&gt;området (investeringstjänstedirektivet), som träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996, nämligen betydelsen av information och samarbete över gränserna&lt;br&gt;mellan främst tillsynsmyndigheterna. Windsor-deklarationen tillkom vid&lt;br&gt;ett möte i maj 1995 i Storbritannien mellan tillsynsmyndigheter från 16&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbättra säkerheten vid handeln på valutamarknaden har det&lt;br&gt;länge funnits önskemål, bl.a. från centralbankerna, om en centraliserad&lt;br&gt;clearing av denna handel. Exchange Clearing House, vanligen kallat&lt;br&gt;ECHO, är en clearingorganisation för nettning och avveckling av valuta-&lt;br&gt;affärer mellan i första hand stora, internationellt verksamma banker.&lt;br&gt;ECHO har säte i London och ägs av ett antal stora banker, bl.a. SE-&lt;br&gt;Banken och Sparbanken. Bank of England har tillsammans med central-&lt;br&gt;bankerna i aktuella länder tillsyn över ECHO. Som tidigare berörts med-&lt;br&gt;för ett system med en central motpart inte bara fördelar utan också nack-&lt;br&gt;delar ur riskhanteringshänseende. Visserligen minskas riskerna för del-&lt;br&gt;tagarna men clearingorganisationen är som central motpart utsatt för både&lt;br&gt;kredit- och likviditetsrisker från båda sidor av affären. Det sker således&lt;br&gt;en koncentration av risk hos denna organisation. Med hänsyn härtill och&lt;br&gt;till de svåröverblickbara konsekvenser ett fallissemang från ECHO:s sida&lt;br&gt;skulle få för de finansiella marknaderna har Bank of England som till-&lt;br&gt;synsmyndighet ställt upp höga krav på ECHO, bl.a. avseende den juri-&lt;br&gt;diska säkerheten. ECHO fick i augusti 1995 tillstånd av Bank of England&lt;br&gt;att starta sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av svenska bankers deltagande i ECHO har diskuterats&lt;br&gt;om säkerheter ställda till en clearingorganisation enligt svensk rätt kan&lt;br&gt;återvinnas eller inte. Med hänvisning till den stora betydelse säkerheter&lt;br&gt;har i clearing- och avvecklingssystem på de finansiella marknaderna har&lt;br&gt;riksbanksfullmäktige överlämnat en framställan till Finansdepartementet&lt;br&gt;(dnr Fi 5147/95) om ändring i konkurslagen (1987:612). Grunden för&lt;br&gt;framställan är att erforderlig klarhet inte kan åstadkommas på annat sätt&lt;br&gt;än genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Behovet av offentlig reglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har de senaste åren väsentliga delar av regelsystemet på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden reviderats. Därvid har eftersträvats att inte bara an-&lt;br&gt;passa regelsystemet till de nuvarande förhållandena utan också att beakta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den pågående utvecklingen av såväl den svenska som de internationella Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;marknaderna (se bl.a. prop. 1990/91:142 s. 73).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen om clearingverksamhet omfattar endast clearing av op-&lt;br&gt;tioner och terminer. Skälet för att någon mer heltäckande lagstiftning inte&lt;br&gt;genomfördes vid tillkomsten av lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;var att det då saknades beslutsunderlag för en sådan reglering av&lt;br&gt;clearingverksamhet. Genom Clearingutredningens betänkande är denna&lt;br&gt;brist numera undanröjd. I det följande skall redovisas regeringens&lt;br&gt;allmänna utgångspunkter beträffande behovet av en offentlig reglering av&lt;br&gt;clearingverksamhet och inriktningen av en sådan reglering (avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsintressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvuduppgift för det finansiella systemet är att upprätthålla ett effek-&lt;br&gt;tivt betalningssystem. En kris i banksektorn anses utgöra det största hotet&lt;br&gt;mot det finansiella systemets stabilitet (se prop. 1992/93:135 s. 14 och&lt;br&gt;15). Värdepappersmarknaden och även valutamarknaden saknar emeller-&lt;br&gt;tid inte betydelse i detta sammanhang. På dessa marknader avvecklas&lt;br&gt;dagligen affärer i storleksordningen 100-300 miljarder kronor enbart i&lt;br&gt;Sverige. Dessa affärer avvecklas mellan banker, värdepappersbolag och&lt;br&gt;andra aktörer, med eller utan medverkan av en clearingorganisation. I&lt;br&gt;första hand bankerna men även värdepappersbolag och clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner kan ha viktiga uppgifter för att upprätthålla ett stabilt och säkert&lt;br&gt;betalningssystem. Värdepappersmarknaden och valutamarknaden har&lt;br&gt;starka kopplingar till betalningssystemet. Ett exempel på denna koppling&lt;br&gt;är att betalningarna för affärer med finansiella instrument i betydande&lt;br&gt;omfattning slutligt avvecklas i Riksbankens RlX-system. Om t.ex. en&lt;br&gt;bank skulle gå omkull kan detta leda till förluster för andra aktörer och&lt;br&gt;därmed en avsevärd risk för att problem vid clearing och avveckling på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller valutamarknaden kan komma att påverka&lt;br&gt;betalningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt följande situationer på de finansiella marknaderna som&lt;br&gt;har utpekats som tänkbara orsaker till en allvarlig kris. En clearingorga-&lt;br&gt;nisation intar en mycket central ställning inom handeln och kan om orga-&lt;br&gt;nisationen inträder som motpart eller garant bära en väsentlig del av an-&lt;br&gt;svaret för hanteringen av riskerna vid clearing och avveckling. Problem&lt;br&gt;för en sådan clearingorganistion medför med all sannolikhet betydande&lt;br&gt;störningar på den aktuella marknaden men också risk för störningar på&lt;br&gt;andra marknader och kanske i hela det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid OTC-handeln med derivatinstrument och valuta är det fråga om&lt;br&gt;mycket stora affärer och stora aktörer, i huvudsak bankinstitut. Om en&lt;br&gt;sådan aktör skulle få problem att klara av sina förpliktelser kan detta&lt;br&gt;sprida sig till andra marknader och andra aktörer samt i värsta fall fort-&lt;br&gt;planta sig i det finansiella systemet. För svensk del har Clearingutred-&lt;br&gt;ningen anmärkt att ett fallissemang på penningmarknaden skulle, med hän-&lt;br&gt;syn till affärernas storlek och aktörernas betydelse, kunna utgöra ett tänk-&lt;br&gt;bart hot mot det svenska finansiella systemets stabilitet. Med samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måttstock skulle även ett fallissemang på valutamarknaden kunna medföra Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;likartade problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksbankens derivatundersökning konstateras att clearing och avveck-&lt;br&gt;ling genom en clearingorganisation kan medföra flera fördelar ur risk-&lt;br&gt;hanteringssynpunkt men också att det sker en koncentration av riskerna&lt;br&gt;hos en sådan clearingorganisation som går in som central motpart. Slut-&lt;br&gt;satsen i undersökningen är att en sådan clearingorganisation bör stå i&lt;br&gt;fokus i systemrisksammanhang. Utöver en clearingorganisations fallisse-&lt;br&gt;mang är bedömningen i derivatundersökningen att risken för systemstör-&lt;br&gt;ningar inom den svenska derivatmarknaden får anses mest påtaglig inom&lt;br&gt;sådan handel som inte omfattas av central clearing och som kännetecknas&lt;br&gt;av stora affärer och en koncentration av handeln till de stora bankkon-&lt;br&gt;cemema. Handeln med valuta och valutaderivat och den handeln med&lt;br&gt;räntederivat som inte är föremål för central clearing har på dessa grunder&lt;br&gt;pekats ut som särskilt riskfyllda ur systemrisksynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisations centrala ställning och organisationens ansvar&lt;br&gt;för riskhanteringen talar, sammanfattningsvis, för att en övergripande&lt;br&gt;offentlig reglering av sådana institut bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stärka den finansiella marknadens funktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisations ställning på de finansiella marknaderna medför&lt;br&gt;att det är av mycket stor vikt att aktörerna har förtroende för clearingor-&lt;br&gt;ganisationens förmåga att sköta clearingen och avvecklingen. Om aktörer-&lt;br&gt;na skulle förlora förtroendet för en clearingorganisation kan det medföra&lt;br&gt;stora problem för handeln på dessa marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att värdepappersmarknaden skall kunna uppfylla sina uppgifter —&lt;br&gt;skaffa fram riskkapital och lånekapital samt effektivt fördela sparandet i&lt;br&gt;ekonomin — krävs att marknaden har aktörernas förtroende och att detta&lt;br&gt;förtroende upprätthålls genom det sätt handel och andra verksamheter,&lt;br&gt;t.ex. clearing och avveckling, bedrivs på värdepappersmarknaden. Att det&lt;br&gt;på denna marknad är säkerställt att leveranserna av finansiella instrument&lt;br&gt;och likvidutväxling kan ske på ett säkert och kostnadseffektivt sätt torde&lt;br&gt;ha stor betydelse för svenska och utländska investerare som överväger att&lt;br&gt;göra placeringar på denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hantering av olika risker är en väsentlig uppgift för det finansiella&lt;br&gt;systemet. Den finansiella marknaden fyller därvid en viktig funktion. En&lt;br&gt;del av dessa risker, som exempelvis ränterisken och risken för valuta-&lt;br&gt;kursförändringar, kan hanteras på denna marknad genom olika typer av&lt;br&gt;derivatinstrument. En väl fungerande clearing och avveckling kan reellt&lt;br&gt;förbättra marknadens möjlighet att fylla denna funktion och därmed på&lt;br&gt;ett väsentligt sätt bidra till den svenska finansiella marknadens konkur-&lt;br&gt;renskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts gäller i tillämpliga delar även clearing och avveck-&lt;br&gt;ling i betalningssystem. Därtill kan tilläggas att den finansiella marknaden&lt;br&gt;också har stor betydelse för möjligheten att bedriva penningpolitik vilket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör ett ytterligare skäl till att det finns behov av viss offentlig reglering Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;av clearing och avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av investeringstjänstedirektivet skall vissa kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersföretag med säte inom EES kunna få möjlighet till tillträde&lt;br&gt;till clearing- och avvecklingsverksamhet i andra länder än i hemlandet.&lt;br&gt;Direktivet om investeringstjänster har utförligt behandlats i prop.&lt;br&gt;1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler m.m. De nya bestämmelser som&lt;br&gt;införts i bl.a. lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearingverksamhet på grundval av direktivet&lt;br&gt;om investeringstjänster träder i kraft den 1 januari 1996. I den nämnda&lt;br&gt;propositionen har förutskickats att om Clearingutredningens förslag&lt;br&gt;genomförs beträffande clearing- och avvecklingsverksamhet så påverkar&lt;br&gt;detta även bestämmelserna om deltagande (medlemskap) i sådan verk-&lt;br&gt;samhet. De ändringar som i detta avseende kan behöva göras får, enligt&lt;br&gt;propositionen, övervägas vid den fortsatta beredningen av Clearingut-&lt;br&gt;redningens betänkande. En sådan prövning bör ske nu och det bör därvid&lt;br&gt;också prövas om möjligheten att få tillträde till clearing- och avveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet även omfattar Värdepapperscentralens system för konto-&lt;br&gt;hållning av finansiella instrument (se prop. 1994/95:50 s. 122 och 123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för en reglering av clearingverksamhet är, utöver EG:s&lt;br&gt;regler, de åtagande Sverige har gjort inom OECD och GATS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en reglering av clearingverksamhet och kontohållning bör det dess-&lt;br&gt;utom övervägas hur sådana regler kan bidra till att öka den svenska&lt;br&gt;marknadens och de svenska aktörernas konkurrenskraft på områden som&lt;br&gt;tidigare varit mer eller mindre skyddade från konkurrens men som i allt&lt;br&gt;högre grad numera utsätts för konkurrens från utlandet. Ett annat viktigt&lt;br&gt;övervägande är hur reglerna kan bidra till att även den gränsöverskridan-&lt;br&gt;de handeln kan avvecklas på ett säkert och effektivt sätt. Det finns därvid&lt;br&gt;ett klart behov av ett regelsystem som på ett flexibelt sätt skapar&lt;br&gt;utrymme för nya, kostnadseffektiva länkar för avveckling av gränsöver-&lt;br&gt;skridande handel utan att ge avkall på säkerhetskraven.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Regleringens inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt har konstaterats att det föreligger betydande risker&lt;br&gt;vid clearing och avveckling och att problem vid sådan verksamhet kan&lt;br&gt;sprida sig till clearingmedlemmama och till andra aktörer samt även till&lt;br&gt;andra marknader. Det är därför ett väsentligt allmänt intresse att sådan&lt;br&gt;verksamhet inte innehåller oacceptabla risker för deltagarna, för de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna och för det finansiella systemet. Detta intresse riktar&lt;br&gt;sig i första hand mot de direkt deltagande aktörerna, nämligen clearingor-&lt;br&gt;ganisationer och clearingmedlemmar. De senare är normalt professionella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktörer, t.ex. banker, värdepappersbolag, försäkringsbolag och andra, Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;större institutionella investerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av clearing och avveckling bör vara inriktad på att till-&lt;br&gt;godose detta skyddsintresse. Clearingverksamhet bör bedrivas på ett så-&lt;br&gt;dant sätt att riskerna är väl identifierade och noggrant begränsade. Därvid&lt;br&gt;bör verksamheten innehålla rutiner och säkerhetsåtgärder för hantering&lt;br&gt;av eventuella problem och risker. En viktig utgångspunkt för en reglering&lt;br&gt;bör vara att clearing och avveckling skall ske på ett sådant sätt att even-&lt;br&gt;tuella problem kan hanteras av aktörerna — clearingorganisationer och&lt;br&gt;clearingmedlemmar — vid denna verksamhet samt att risken för att prob-&lt;br&gt;lem sprider sig till andra marknader och i värsta fall till det finansiella&lt;br&gt;systemet begränsas så långt som är möjligt och rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall clearing och avveckling sker på ett sådant säkert sätt med-&lt;br&gt;för det självfallet att säkerheten förbättras även för de investerare som&lt;br&gt;har tillgång till clearing- och avvecklingstjänster genom en mellanhand.&lt;br&gt;Mellanhändernas verksamhet regleras genom lagen om värdepapper-&lt;br&gt;srörelse. Genom de olika krav som i den lagen och i lagen (1994:2004)&lt;br&gt;om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag ställs på mellanhänderna och den verksamhet som de&lt;br&gt;bedriver, har investerarnas behov av rimligt skydd vad avser det ledet i&lt;br&gt;värdepappershandeln tillgodosetts. Skyddet för investerarna i nästa led,&lt;br&gt;nämligen vid avvecklingen av affärer, bör i första hand ske genom en&lt;br&gt;reglering av att clearing och avveckling inte innehåller oacceptabla risker&lt;br&gt;och sker på ett godtagbart sätt. En diskussion om vilka krav som bör&lt;br&gt;ställas vid clearing och avveckling bör därför främst omfatta de direkt&lt;br&gt;medverkande, dvs. i regel clearingorganisationer och clearingmedlemmar.&lt;br&gt;Det bör därvid anmärkas att det anförda gäller clearing och avveckling&lt;br&gt;och inte den kontoföring som sker i system där de finansiella instrumen-&lt;br&gt;ten är dematerialiserade eller immobiliserade. Vid sådan kontohållning&lt;br&gt;föreligger ett betydande intresse av att skydda de investerare vars finan-&lt;br&gt;siella instrument är kontoförda hos kontohållare som t.ex. Värdepappers-&lt;br&gt;centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den ställning clearing och avveckling intar på de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna bör enligt regeringens mening de grundläggande verk-&lt;br&gt;samhetsreglema uppställas i lagstiftningen. Dessa bör ta sikte på verk-&lt;br&gt;samhet som är förenad med betydande risker. Sådana regler utgör också&lt;br&gt;ett led i anpassningen till de internationella kraven på säkerhet vid handel&lt;br&gt;på de finansiella marknaderna. De grundläggande verksamhetsreglema&lt;br&gt;bör dessutom innehålla incitament till en säker och effektiv clearing och&lt;br&gt;avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En offentlig reglering kan emellertid inte ersätta marknadens egna ruti-&lt;br&gt;ner och regler för en säker clearing och avveckling. Av avgörande vikt&lt;br&gt;för säkerheten vid clearing och avveckling är institutens egna system för&lt;br&gt;hanteringen av riskerna vid clearing och avveckling. Institutens egna&lt;br&gt;system måste kunna hantera riskerna på ett tillfredsställande och ansvars-&lt;br&gt;fullt sätt. Det är inte minst viktigt mot bakgrund av att en väsentlig del&lt;br&gt;av handeln på de finansiella marknaderna inte är föremål för någon&lt;br&gt;central clearing. I stället sker clearingen och avvecklingen direkt mellan&lt;br&gt;parterna och deras ombud. Som berörts tidigare anses denna handel sär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilt riskfylld ur systemrisksynpunkt. Vad som i det följande sägs om Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;riskerna och riskhantering vid clearing och avveckling med stöd av en&lt;br&gt;clearingorganisation kan i väsentliga delar även tillämpas beträffande den&lt;br&gt;clearing och avveckling som exempelvis sker i banker och värdepappers-&lt;br&gt;bolag utan stöd en clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om börs- och clearingverksamhet har uppställts vissa grund-&lt;br&gt;läggande krav på clearingverksamhet. Prövning skall därvid ske av orga-&lt;br&gt;nisationen av verksamheten, uppbyggnaden av den inre kontrollen och&lt;br&gt;säkerheten samt organisationens verkställande ledning och större ägares&lt;br&gt;förmåga att driva verksamheten (se prop. 1990/91:142 s. 115, 116 och&lt;br&gt;156 samt prop. 1991/92:113 s. 59). Därtill uppställs krav på säkra&lt;br&gt;tekniska system, fritt tillträde, neutralitet och att en clearingorganisation&lt;br&gt;skall se till att medlemmarna ställer säkerhet för gjorda åtaganden (prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 59-62). Enligt Clearingutredningen bör dessa krav gälla&lt;br&gt;generellt och således inte endast för den mera speciella clearingverksam-&lt;br&gt;het som för närvarande är lagreglerad. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;bedömning i denna del. När det gäller den interna kontrollen och i övrigt&lt;br&gt;frågan om inriktningen och utformningen av en reglering i fråga om clea-&lt;br&gt;ringverksamhet vill vi betona några huvudpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de risker som förekommer vid clearing och avveckling&lt;br&gt;bör hanteringen av dessa ägnas särskild uppmärksamhet. En utgångspunkt&lt;br&gt;bör vara att krav uppställs på att clearingorganisationer och clearingmed-&lt;br&gt;lemmar själva identifierar och mäter de väsentliga risker som föreligger&lt;br&gt;vid deras clearing och avveckling. Denna analys bör sedan ligga till&lt;br&gt;grund för institutens hantering av riskerna. Förutom att säkerställa&lt;br&gt;riskmedvetenheten i de aktuella organisationerna och bidra till att dessa&lt;br&gt;har incitament till att upprätta nödvändiga riskhanteringsrutiner kan en&lt;br&gt;sådan ordning medföra ökade möjligheter för en effektiv tillsyn av säker-&lt;br&gt;heten vid clearing och avveckling. Kravet på riskhanteringsrutiner som&lt;br&gt;har föregåtts av en riskanalys och dokumenterats i en riskhanteringsplan&lt;br&gt;är enligt regeringen av sådan betydelse att det bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande riskhanteringen och den interna kontrollen i ett institut&lt;br&gt;anser regeringen att det finns skäl att betona följande. I Clearingutred-&lt;br&gt;ningens betänkande pekas på behovet av att varje institut har en väl&lt;br&gt;fungerande intern kontroll av riskerna i verksamheten, att ansvaret för&lt;br&gt;riskhanteringen är klart fastställt, att den enhet som har ansvaret för risk-&lt;br&gt;hanteringen också har de befogenheter som erfordras och också den själv-&lt;br&gt;ständighet i förhållande till andra enheter inom institutet, t.ex. handels-&lt;br&gt;eller affärssidan, som behövs samt att ledningen i ett institut är väl med-&lt;br&gt;veten om riskerna vid clearing och avveckling och hur dessa skall&lt;br&gt;hanteras. Vad Clearingutredningen anfört i dessa frågor överensstämmer&lt;br&gt;i väsentliga delar med vad Finansinspektionen meddelat i allmänna råd&lt;br&gt;avseende styrning, information och intern kontroll inom kredit- och&lt;br&gt;värdepappersinstitut (FFFS 1994:35) samt även Baselkommittén för bank-&lt;br&gt;tillsyns riktlinjer för hanteringen av risker vid derivathandeln. Att ett&lt;br&gt;institut har en riskhantering och intern kontroll som uppfyller dessa&lt;br&gt;riktlinjer är enligt vår mening en grundläggande förutsättning för att få&lt;br&gt;bedriva verksamhet på de finansiella marknaderna. Brister i detta&lt;br&gt;avseende kan för det första få allvarliga konsekvenser för institutet i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket inte minst händelserna i Bärings Bank tydligt visar. Än värre är att Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;brister i ett institut kan leda till följdförluster för andra institut och hota&lt;br&gt;förtroendet för en viss typ av institut eller en marknad. Enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning bör därför allvarliga brister i nu diskuterat avseende leda till&lt;br&gt;en omprövning av ett instituts, i första hand clearingorganisationer och&lt;br&gt;clearingmedlemmar, fortsatta deltagande i clearing och avveckling. Efter-&lt;br&gt;som dessa riktlinjer är så viktiga och grundläggande för säkerheten på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna bör dessa även kunna tillämpas på sådan clearing&lt;br&gt;och avveckling som sker utan stöd av en central clearingorganisation och&lt;br&gt;brister i detta avseende bör, enligt vår mening, regelmässigt leda till att&lt;br&gt;verksamhetstillståndet omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang tilläggas att det är av stor vikt att clearing-&lt;br&gt;organisationer och clearingmedlemmar avsätter resurser för att fortlöpan-&lt;br&gt;de analysera och förbättra sina riskhanteringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearing och avveckling kan vara organiserad på skilda sätt. Som&lt;br&gt;tidigare berörts kan en clearingorganisation gå in som central motpart&lt;br&gt;eller garant och därmed överta en stor del av ansvaret för riskerna och&lt;br&gt;riskhanteringen. Vid andra former av clearing och avveckling kan detta&lt;br&gt;ansvar vara fördelat på annat sätt. Om en clearingorganisation tar ett mer&lt;br&gt;administrativt ansvar för clearingverksamheten kan riskerna vid denna&lt;br&gt;verksamhet i betydande omfattning ligga på clearingmedlemmama. Hur&lt;br&gt;riskerna och ansvaret är fördelat vid clearing och avveckling påverkar&lt;br&gt;självfallet vilka krav som bör ställas på clearingorganisationer och&lt;br&gt;clearingmedlemmar. På en clearingorganisation som går in som central&lt;br&gt;motpart kan det finnas skäl att ställa betydligt högre krav än på en&lt;br&gt;clearingorganisation som endast tar ett administrativt ansvar. I stället kan&lt;br&gt;det i sistnämnda fall finnas anledning att öka kraven på clearingmedlem-&lt;br&gt;mama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för clearingverksamhet bör vidare vara så utformade att de på&lt;br&gt;ett ändamålsenligt sätt, utan att säkerhetsaspekterna efterges, kan möta&lt;br&gt;utvecklingen på de finansiella marknaderna. De bör vara generella och&lt;br&gt;utformade så att de skapar utrymme för sådana nya former av clearing&lt;br&gt;och avveckling som kan förbättra säkerheten och effektiviteten vid sådan&lt;br&gt;verksamhet. Reglerna bör också bidra till en ökad konkurrens så att de&lt;br&gt;svenska aktörerna har incitament att anpassa verksamheten till internatio-&lt;br&gt;nella krav och marknadens förändringar. En reglering av clearingverk-&lt;br&gt;samhet bör dessutom som tidigare nämnts stå i överensstämmelse med&lt;br&gt;den internationella utvecklingen på de finansiella marknaderna, varvid&lt;br&gt;EG:s regler utgör en utgångpunkt. Detta är inte minst viktigt när det&lt;br&gt;gäller möjligheten för svenska clearingorganisationer och clearingmed-&lt;br&gt;lemmar att verka på internationella marknader och den svenska markna-&lt;br&gt;dens förutsättningar att attrahera utländska aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Utestående frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor om kontohållning av finansiella instrument har nära samband med&lt;br&gt;frågor om clearing och avveckling. Som framgått av avsnitt 3 föreslås i&lt;br&gt;detta ärende vissa ändringar i den för kontohållning av dematerialiserade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instrument gällande lagstiftningen. Flera remissinstanser, bl.a. Aktiespa- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;rarna, Finansinspektionen, OM Stockholm AB och — i gemensamt yttran-&lt;br&gt;de — Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen har&lt;br&gt;gjort gällande att det finns ett behov av en mer generell lagstiftning vad&lt;br&gt;gäller kontohållning av finansiella instrument än aktiekontolagens regler&lt;br&gt;och att denna fråga bör utredas ytterligare. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;det under den fortsatta beredningen av betänkandet prövas om en sådan&lt;br&gt;utredning är nödvändig. En annan fråga, som återstår att pröva, är om&lt;br&gt;man i ett och samma bolag kan förena en skyddad verksamhet med en&lt;br&gt;som är utsatt för konkurrens. Dessa frågor och andra återstående frågor&lt;br&gt;i betänkandet, exempelvis den om införandet av en legal panträtt, samt&lt;br&gt;vissa frågor som har aktualiserats vid remissbehandlingen avser&lt;br&gt;regeringen att behandla i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Clearingverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Tillståndspliktig clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet clearingverksamhet i lagen ombörs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet utvidgas till att omfatta clearing, nettning&lt;br&gt;och avveckling. Tillståndskrav införs för sådan verksamhet som&lt;br&gt;innebär ett övertagande av risker eller ett väsentligt ansvar för risk-&lt;br&gt;hantering. Clearingverksamhet avseende aktier, obligationer och&lt;br&gt;andra finansiella instrument samt betalningar inkl, valuta omfattas av&lt;br&gt;tillståndskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet som bedrivs av banker och värdepappersbolag&lt;br&gt;undantas från det tillståndspliktiga området. Även clearingverksam-&lt;br&gt;het som huvudsakligen allmänheten deltar i undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att det tillståndspliktiga&lt;br&gt;området delas upp i två verksamheter, nämligen clearingverksamhet och&lt;br&gt;avvecklingsverksamhet. Enligt utredningens förslag skall Finansinspek-&lt;br&gt;tionen kunna medge undantag från det generella kravet på tillstånd för&lt;br&gt;clearing- och avvecklingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna delar utredningens bedömning,&lt;br&gt;att det med hänsyn till riskerna vid clearing- och avvecklingsverksamhet&lt;br&gt;föreligger goda skäl att utvidga tillståndsplikten. Flera remissinstanser&lt;br&gt;anser emellertid att det av utredningen föreslagna området för tillstånds-&lt;br&gt;plikt bör inskränkas, särskilt beträffande rena betalningssystem och&lt;br&gt;valuta. Riksbanken föreslår att tillståndsplikten begränsas till sådana&lt;br&gt;områden och aktiviteter som har en påtaglig betydelse för stabiliteten i&lt;br&gt;det finansiella systemet. Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Fondhandlareföreningen, OM och SwedeSettle AB anser att de-&lt;br&gt;finitionerna av det tillståndpliktiga området bör förändras och att&lt;br&gt;betalningar inkl, valuta inte bör omfattas. Flera av dessa remissinstanser&lt;br&gt;menar vidare att det tillståndspliktiga området bör begränsas på sådant&lt;br&gt;sätt att samma eller likartad verksamhet bedriven av banker eller värde-&lt;br&gt;pappersbolag inte omfattas av den särskilda tillståndsplikten enligt lagen&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gällande lagregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första lagreglering av clearingverksamhet genomfördes år 1991 i lagen&lt;br&gt;(1991:980) om handel med finansiella instrument (prop. 1990/91:142,&lt;br&gt;NU37). I den lagen definierades clearingverksamhet som verksamhet vid&lt;br&gt;handel med finansiella instrument som går ut på att räkna ut parternas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förpliktelser att betala eller leverera eller att garantera att dessa Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;förpliktelser fullgörs. Lagstiftningen avsåg emellertid endast sådana&lt;br&gt;optioner och terminer som var föremål för handel på en reglerad marknad&lt;br&gt;eller föremål för clearingverksamhet. Krav på betryggande säkerhet upp-&lt;br&gt;ställdes för gjorda åtaganden i denna handel och detta krav fick efterges&lt;br&gt;av en clearingorganisation endast om det var uppenbart att sådan säkerhet&lt;br&gt;inte behövdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om clearingverksamhet har därefter förts över till lagen om&lt;br&gt;börs-och clearingverksamhet (prop. 1991/92:113, bet. 1991/92:NU26).&lt;br&gt;I den nya börs- och clearinglagstiftningen, som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993, utvidgades regelsystemet för företag som bedriver clea-&lt;br&gt;ringverksamhet. I lagen om börs- och clearingverksamhet definieras&lt;br&gt;clearingverksamhet som verksamhet som består i att yrkesmässigt i&lt;br&gt;options- eller terminsavtal träda in som part eller på annat sätt garantera&lt;br&gt;att avtalet fullgörs. Sådan verksamhet som gick ut på att räkna ut&lt;br&gt;parternas förpliktelser att betala eller leverera utmönstrades således från&lt;br&gt;definitionen av clearingverksamhet. I förarbetena angavs att det saknades&lt;br&gt;behov att för närvarande ha kvar en så vid definition av clearing-&lt;br&gt;verksamhet. Denna reglering var emellertid endast avsedd som ett pro-&lt;br&gt;visorium i avvaktan på resultatet av Clearingutredningens arbete och&lt;br&gt;definitionen av clearingverksamhet kunde därför, liksom regelverket i&lt;br&gt;övrigt, komma att ändras i anledning av utredningens arbete (se prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 122 och 172).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har betonat betydelsen för värdepappersmarknaden&lt;br&gt;och även för det finansiella systemet av en säker och effektiv clearing&lt;br&gt;och avveckling. Enligt utredningens bedömning bör sådan clearingverk-&lt;br&gt;samhet på värdepappersmarknaden som på ett eller annat sätt innehåller&lt;br&gt;väsentliga risker vara föremål för reglering och tillsyn. Den centrala&lt;br&gt;ställning på värdepappersmarknaden som clearing och avveckling har&lt;br&gt;talar enligt utredningen också för att en sådan reglering bör ske. Även&lt;br&gt;språkliga och systematiska skäl talar enligt utredningen för en utvidgning,&lt;br&gt;eftersom den nuvarande definitionen i lagen varken enligt svenskt juri-&lt;br&gt;diskt språkbruk eller internationell terminologi täcker sådan verksamhet&lt;br&gt;som vanligen hänförs under begreppet clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har med utgångspunkt från denna bedömning disku-&lt;br&gt;terat det tillståndspliktiga området. Därvid har utredningen anfört&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;När det med denna utgångspunkt till en början gäller att ta ställning&lt;br&gt;till vilka slags finansiella instrument som definitionen bör ta sikte på&lt;br&gt;anser utredningen anledning saknas att som nu begränsa räckvidden&lt;br&gt;till options- och terminsavtal. Lagen bör omfatta finansiella instru-&lt;br&gt;ment i allmänhet och således både avistainstrument och andra deri-&lt;br&gt;vatprodukter än optioner och terminer under förutsättning att det är&lt;br&gt;fråga om finansiella instrument. Men definitionen bör också omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearing av betalningsförpliktelser och detta oberoende av om det är&lt;br&gt;fråga om betalning för finansiella instrument eller inte. Det är här att&lt;br&gt;märka att lagen (1991:98O) om handel med finansiella instrument om-&lt;br&gt;fattar termins- och optionshandel med valuta som underliggande till-&lt;br&gt;gång men inte valuta i sig (prop. 1990/91:142 s. 141). Eftersom det&lt;br&gt;finns starka kopplingar mellan valuta- och värdepappersmarknaden&lt;br&gt;och en clearingverksamhet avseende valuta har väsentliga likheter&lt;br&gt;med en motsvarande verksamhet beträffande finansiella instrument,&lt;br&gt;t. ex. beträffande riskerna (se bl.a. Lamfalussy-rapporten i avsnitt&lt;br&gt;3.5.1), bör även clearing av valutaaffärer vara underkastad ett&lt;br&gt;tillståndskrav. Detta resultat uppnås om clearing av betalningsför-&lt;br&gt;pliktelser generellt omfattas av den nya definitionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att clearingverksamhet skall anses föreligga bör krävas att&lt;br&gt;verksamheten går ut på att på parternas vägnar utjämna förpliktelser&lt;br&gt;att betala eller att leverera finansiella instrument. Begreppet bör&lt;br&gt;vidare, liksom för närvarande, omfatta verksamhet som består i att&lt;br&gt;yrkesmässigt träda in som part eller på annat sätt garantera att&lt;br&gt;affärerna fullgörs. Detta bör gälla vare sig fråga är om derivat- eller&lt;br&gt;avistainstrument. Det är vidare att beakta att en definition av&lt;br&gt;clearingverksamhet bör utformas på det sättet att inte sådan tillfällig&lt;br&gt;clearingliknande verksamhet som ofta bedrivs av kreditinstituten&lt;br&gt;ryms inom definitionen. På samma sätt som när det gäller lagens de-&lt;br&gt;finition av begreppet börs bör förutsättas att det är fråga om en&lt;br&gt;verksamhet som en särskild organisation bedriver regelbundet och&lt;br&gt;fortlöpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt internationellt språkbruk omfattar begreppet clearing främst&lt;br&gt;sådan verksamhet som består i att på de i förfarandet deltagande&lt;br&gt;parternas vägnar räkna ut betalningsförpliktelser och förpliktelser att&lt;br&gt;leverera finansiella instrument. Den definition som gavs i lagen om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument i dess urprungliga lydelse avsåg&lt;br&gt;sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en verksamhet har denna karaktär bör dock enligt utredningens&lt;br&gt;mening inte vara tillräckligt för att clearingverksamhet skall anses&lt;br&gt;föreligga; i så fall skulle begreppet komma att omfatta verksamhet&lt;br&gt;som inte rimligen bör vara underkastad de särskilda reglerna om&lt;br&gt;clearing. Inte heller kan det anses vara en nödvändig förutsättning för&lt;br&gt;att clearingverksamhet skall anses föreligga att verksamheten om-&lt;br&gt;fattar själva uträkningen av förpliktelserna — det förekommer i praxis&lt;br&gt;exempel på clearinginstitut som hanterar utjämning av förpliktelser&lt;br&gt;sedan dessa räknats ut på annat håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den verksamhet som består av uträkning av förpliktelser&lt;br&gt;således inte är en vare sig tillräcklig eller nödvändig förutsättning för&lt;br&gt;att en verksamhet skall karakteriseras som clearingverksamhet, bör&lt;br&gt;definitionen av begreppet clearingverksamhet inte lämpligen inbe-&lt;br&gt;gripa uträkningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från dessa utgångspunkter anser utredningen att en definition i&lt;br&gt;lagen lämpligen kan utformas så, att med clearingverksamhet förstås&lt;br&gt;en av en clearingorganisation bedriven fortlöpande verksamhet som&lt;br&gt;består i att antingen på clearingmedlemmamas vägnar utjämna för-&lt;br&gt;pliktelser för dem att betala eller att leverera finansiella instrument&lt;br&gt;till varandra eller också i att genom inträdande som part eller på&lt;br&gt;annat sätt garantera att sådana förpliktelser fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingen näraliggande verksamhet är avveckling — settlement&lt;br&gt;— dvs. överförande av likvid och finansiella instrument till upp-&lt;br&gt;fyllande av clearingmedlemmamas förpliktelser i den mån dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstår efter ett utjämningsförfarande. En clearingorganisation Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;hanterar vanligen även sådan verksamhet, men som påpekas redan i&lt;br&gt;utredningens direktiv hänförs den enligt internationellt vedertaget&lt;br&gt;språkbruk i allmänhet inte under själva clearingbegreppet. Även om&lt;br&gt;det skulle vara förenat med lagtekniska fördelar att låta en definition&lt;br&gt;av clearingverksamhet inbegripa även avvecklingen skulle man häri-&lt;br&gt;genom alltför mycket avvika från det språkbruk som är gängse inom&lt;br&gt;branschen. Den senare verksamheten bör i lagstiftningen lämpligen&lt;br&gt;benämnas avvecklingsverksamhet. I princip bör samma regler gälla&lt;br&gt;för avvecklingsverksamhet som för clearingverksamhet.&amp;quot; (SOU&lt;br&gt;1993:114 s. 239-241).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Terminologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett avslut kommit till stånd på de finansiella marknaderna skall&lt;br&gt;leverans och betalning ske. Mellan avslutet och avvecklingen går van-&lt;br&gt;ligen viss tid. Vid avistaaffärer sker avvecklingen i de flesta fall två till&lt;br&gt;fem dagar efter avslut medan det kan gå betydligt längre tid, ibland flera&lt;br&gt;år, mellan avslutet och den tidpunkt vid vilken en derivattransaktion&lt;br&gt;slutligt avvecklas. Den fortsatta hanteringen av en affär efter avslutet kan&lt;br&gt;variera men den efterföljande processen innehåller vanligen något eller&lt;br&gt;några av följande moment, nämligen matchning, clearing, nettning och&lt;br&gt;avveckling. Parterna kan själva vidta vissa eller samtliga av dessa&lt;br&gt;moment men det är vanligt att några av momenten eller samtliga på&lt;br&gt;parternas vägnar vidtas av en bank eller ett värdepappersbolag eller av&lt;br&gt;ett särskilt institut. Den vanliga termen för ett sådant, särskilt institut är&lt;br&gt;clearingorganisation eller clearinghus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen liksom flera remissinstanser konstaterat är ovan-&lt;br&gt;nämnda begrepp inte helt entydiga. Detta gäller främst begreppet clearing&lt;br&gt;som kommit att beteckna ett flertal olika företeelser. Därtill kommer&lt;br&gt;problemet med gränsdragningen mellan registerföring/kontoföring och av-&lt;br&gt;veckling. Inledningsvis skall nämnda begrepp beröras liksom gränsdrag-&lt;br&gt;ningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av att parterna är överens om villkoren för affären, såsom&lt;br&gt;slag av instrument, priset, mängden och dag för likvid och leverans kallas&lt;br&gt;matchning. Denna granskning och viktiga kontroll av avslutsinforma-&lt;br&gt;tionen kan administreras, förutom av parterna själva, av deras ombud&lt;br&gt;eller av marknadsplatsen eller av clearingorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettning innebär avräkning av ömsesidiga betalnings- och leveransför-&lt;br&gt;pliktelser mellan två eller flera parter (bilateral resp, multilateral&lt;br&gt;nettning). I propositionen 1994/95:130 Avtal om avräkning (nettning) vid&lt;br&gt;handel med finansiella instrument och valuta har nettning behandlats&lt;br&gt;utförligt (se s. 7-11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet clearing kan beteckna uträkningen, sammanställningen och&lt;br&gt;redovisningen av parternas betalnings- eller leveransförpliktelser men kan&lt;br&gt;också utnyttjas som sammanfattande begrepp för de avslutande momenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter en affär på de finansiella marknaderna. Därtill kommer att ordet Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;clearing, såväl i Sverige som i andra länder, har kommit att användas&lt;br&gt;som prefix vid beteckningar på institut eller verksamheter på detta&lt;br&gt;område, t.ex. clearingorganisation och clearingverksamhet. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör nämnas att Clearingutredningen har påpekat att det inte&lt;br&gt;finns någon skarp gräns mellan nettning och clearing; i grunden är det&lt;br&gt;enligt utredningen fråga om samma eller liknande förfaranden (SOU&lt;br&gt;1993:114 s. 19). Riksbanken har därvid anmärkt att utredningens påståen-&lt;br&gt;de äger sin giltighet som beskrivning på hur flertalet värdepapperssystem&lt;br&gt;fungerar men att resonemanget blir mindre adekvat om man vidgar per-&lt;br&gt;spektivet till clearing- och avvecklingsverksamhet utanför värdepappers-&lt;br&gt;området. Den diskussion som förs beträffande clearing, nettning och av-&lt;br&gt;veckling av stora betalningar handlar nämligen i väsentliga delar om att&lt;br&gt;undvika nettning inom ramen för centralbankernas clearing- och avveck-&lt;br&gt;lingssystem för stora betalningar och i stället avveckla dessa brutto i&lt;br&gt;realtid (Real Time Gross Settlement, RTGS). Ett exempel inom värde-&lt;br&gt;pappersområdet på clearingverksamhet som inte innehåller någon nettning&lt;br&gt;är den verksamhet som bedrivs av de internationella clearingorganisa-&lt;br&gt;tionema Euroclear och Cedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avveckling, dvs. vad som på engelska kallas settlement, förstås&lt;br&gt;vanligen lösande av betalnings- eller leveransförpliktelser på de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna genom att betalningsmedel, inkl, valuta, eller finan-&lt;br&gt;siella instrument överförs från en part till en annan. När det gäller&lt;br&gt;avvecklingen uppkommer en annan gränsdragningsfråga nämligen gente-&lt;br&gt;mot registerföring/kontohållning. Leveransen av finansiella instrument&lt;br&gt;kan ske genom att dessa fysiskt överlämnas av säljaren till köparen. Såväl&lt;br&gt;i Sverige som i de flesta andra länder med en utvecklad finansiell mark-&lt;br&gt;nad sker emellertid leveransen av finansiella instrument genom att en&lt;br&gt;överföring sker från säljarens konto till köparens konto i ett kontosystem.&lt;br&gt;I ett sådant system finns instrumenten registrerade på konton, och en&lt;br&gt;överföring genom registrering på ett konto fyller samma funktion och har&lt;br&gt;i princip samma rättsverkningar som ett överlämnande av instrumenten&lt;br&gt;i fysisk form (tradition). Ett sådant kontosystem kan beroende på de&lt;br&gt;legala förutsättningarna vara så konstruerat att det i botten finns ett eller&lt;br&gt;flera grundläggande instrument i fysisk form och att registreringarna på&lt;br&gt;konton formellt representerar andelar av detta instrument. Man brukar då&lt;br&gt;tala om att de underliggande dokumenten är immobiliserade, dvs. de har&lt;br&gt;gjorts orörliga. Det eller de finansiella instrument som utgör bärare av&lt;br&gt;de grundläggande rättigheterna ligger nämligen vanligen i förvar i den för&lt;br&gt;kontosystemet ansvariga organisationens valv. Denna ordning har gett&lt;br&gt;upphov till termerna värdepappersförvarare, värdepappersregistrerare och&lt;br&gt;värdepapperscentral för den organisation som ansvarar för systemet. Ett&lt;br&gt;alternativ till immobilisering av finansiella instrument är att de är&lt;br&gt;dematerialiserade, dvs. något underliggande dokument existerar inte utan&lt;br&gt;de rättsverkningar som är förenade med ett finansiellt instrument är helt&lt;br&gt;och hållet knutna till registreringen på konto i ett kontosystem. Den&lt;br&gt;svenska aktiekontolagen bygger som bekant på principen om demateriali-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sering. Utvecklingen av kontosystem utgör en av förutsättningarna för Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;den moderna, gränsöverskridande handeln med finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall är även gränsen mellan nettning och avveckling mindre&lt;br&gt;skarp. Ett system som avvecklar affärerna med finansiella instrument&lt;br&gt;eller valuta efter ett oåterkalleligt nettningsförfarande innebär i realiteten&lt;br&gt;att det först sker en avveckling av parternas förpliktelser genom nett-&lt;br&gt;ningsförfarandet och därefter avvecklas de återstående nettoförpliktelsema&lt;br&gt;mellan parterna (se prop. 1994/95:130 s. 17). Detsamma gäller för en av-&lt;br&gt;veckling av betalningar som innehåller ett oåterkalleligt nettnings-&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mellan kontoföring och avveckling kan vara svår att dra men&lt;br&gt;kontoföringen kännetecknas av att kontohållaren på uppdrag av t.ex. ett&lt;br&gt;kontoförande institut registrerar förändringar i äganderätten eller andra&lt;br&gt;rättigheter avseende de finansiella instrument som finns registrerade i&lt;br&gt;kontohållarens kontosystem. Vid kontoföringen tar kontohållaren oftast&lt;br&gt;inte något annat ansvar för avvecklingen än den kontroll som sker av&lt;br&gt;institutets behörighet och att erforderliga instrument finns registrerade på&lt;br&gt;konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beteckning på den organisation som administrerar kontosystem&lt;br&gt;förekommer bl.a. termerna värdepappersförvarare, värdepappersregist-&lt;br&gt;rerare och värdepapperscentral. I stället för någon av dessa termer har i&lt;br&gt;texten begreppet kontohållare utnyttjats. Eftersom begreppet kontohållare&lt;br&gt;är relativt vidsträckt bör anmärkas att det i vissa sammanhang bör göras&lt;br&gt;åtskillnad mellan den kontohållning eller kontoföring som sker hos&lt;br&gt;mellanhänderna och kontohållningen i ett nationellt system där alla finan-&lt;br&gt;siella instrument i ett land eller en viss marknads instrument är konto-&lt;br&gt;förda i ett centralt register. Sådana institut som t.ex. VPC betecknas&lt;br&gt;ibland som centrala värdepappersförvarare. De finansiella instrumenten&lt;br&gt;i den centrala värdepappersförvararens eller nationella kontohållarens&lt;br&gt;kontosystem kan som nämnts vara immobiliserade eller dematerialiserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket vanligt, särskilt i internationella sammanhang men även&lt;br&gt;nationellt, att en mellanhand är registrerad som förvaltare av ett finan-&lt;br&gt;siellt instrument i den centrala värdepappersförvararens kontosystem och&lt;br&gt;att äganderätten till instrumenten först framgår av mellanhandens konto-&lt;br&gt;system eller, om denne i sin tur är ombud för en annan mellanhand, i&lt;br&gt;den sistnämndes kontosystem. Som anmärkts i avsnitt 4.1 förekommer&lt;br&gt;regelmässigt flera mellanhänder vid den gränsöverskridande handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndspliktig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation hanterar vanligen clearing, nettning och avveck-&lt;br&gt;ling. Clearingutredningen har övervägt att låta en definition av clearing-&lt;br&gt;verksamhet inbegripa även avvecklingen men funnit att man härigenom&lt;br&gt;skulle avvika från det språkbruk som är gängse inom branschen. Att låta&lt;br&gt;definitionen av clearingverksamhet omfatta även avvecklingen har dock,&lt;br&gt;som utredningen också påpekat, lagtekniska fördelar. Språkbruket kan&lt;br&gt;inte enligt vår mening anses så fast att hinder föreligger mot en gemen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sam beteckning. Därtill kommer att begreppen clearing och clearing- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;verksamhet en längre tid utnyttjats i Sverige som sammanfattande beteck-&lt;br&gt;ning för de avslutande momenten. Även i utlandet används clearing på&lt;br&gt;samma sätt som i Sverige, nämligen som en del av namnet på sådana&lt;br&gt;organisationer som ansvarar för de avslutande momenten, exempelvis&lt;br&gt;clearingorganisation och clearinghus. Det föreligger fördelar med att&lt;br&gt;endast behöva använda en beteckning vid exempelvis lagtextens utform-&lt;br&gt;ning. Därtill kommer att några gränsdragningsfrågor inte behöver upp-&lt;br&gt;komma mellan t.ex. tillståndspliktig clearing- och avvecklingsverksamhet.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill anser regeringen att begreppet clearingverksamhet&lt;br&gt;även fortsättningsvis kan utnyttjas som samlingsbegrepp för sådan clea-&lt;br&gt;ring, nettning och avveckling på de finansiella marknaderna som kräver&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan, om vilken clearingverksamhet som skall kräva tillstånd, kan&lt;br&gt;delas upp i två spörsmål. För det första, frågan om vilka typer av sådan&lt;br&gt;clearingverksamhet på de finansiella marknaderna som skall kräva till-&lt;br&gt;stånd och om sådan eller liknande verksamhet som bedrivs med stöd av&lt;br&gt;t.ex. tillstånd enligt värdepappersrörelselagen eller bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) skall omfattas av tillståndskravet enligt lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. Den andra frågan utgör vilka marknader och instru-&lt;br&gt;ment som skall omfattas av kravet på tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att avgöra om en verksamhet skall kräva tillstånd och stå&lt;br&gt;under tillsyn bör riskerna som är förknippade med verksamhet för del-&lt;br&gt;tagarna och marknaden stå i förgrunden. Det väsentliga är vilket ansvar&lt;br&gt;för riskerna och för riskhanteringen en viss verksamhet innebär. Det&lt;br&gt;innebär att en begränsning bör ske, som Riksbanken har betonat, till&lt;br&gt;sådana områden och aktiviteter som har en påtaglig betydelse för stabili-&lt;br&gt;teten i det finansiella systemet. Därvid kan inledningsvis konstateras att&lt;br&gt;verksamhet som enbart omfattar uträkning, sammanställning och redovis-&lt;br&gt;ning av parternas betalnings- eller leveransförpliktelser inte är av sådan&lt;br&gt;karaktär att tillstånd bör krävas (jfr SOU 1993:114 s. 240 och prop.&lt;br&gt;1992/93:113 s. 172).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna och nackdelarna med nettning vid handel med bl.a. valuta&lt;br&gt;och finansiella instrument har de senaste åren analyserats ingående av&lt;br&gt;exempelvis arbetsgrupper tillsatta av centralbankerna i G 10-ländema.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis är slutsatsen av dessa studier att nettning utgör en&lt;br&gt;synnerligen viktig verksamhet på de finansiella marknaderna och att den&lt;br&gt;kan medföra betydande fördelar för deltagarna och marknaden men&lt;br&gt;också, om nettningen inte uppfyller högt ställda krav på säkerhet i vid&lt;br&gt;mening, vara förenad med väsentliga risker (se prop. 1994/95:130 s. 8&lt;br&gt;och 9). Clearingutredningen har föreslagit att tillståndskrav införs för&lt;br&gt;nettningsverksamhet. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organisation kan vid nettning eller avveckling, i likhet med OM, gå&lt;br&gt;in som central motpart eller, i likhet med vad som var avsikten med&lt;br&gt;PmC, vid en viss tidpunkt inträda som garant för förpliktelsernas avveck-&lt;br&gt;ling. Vid sådana förhållanden övertar organisationen ansvaret för för-&lt;br&gt;pliktelsernas avveckling. Övertagandet av ansvaret innebär att riskerna&lt;br&gt;koncentreras till denna organisation och att deltagarna har att bedöma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;risken för att garanten eller den centrala motparten fallerar i stället för Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;den ursprungliga motparten. Vid verksamhet som central motpart eller&lt;br&gt;garant påtar sig organisationen också ett väsentligt ansvar för risk-&lt;br&gt;hanteringen. Med hänsyn till den centrala ställning en sådan organisation&lt;br&gt;intar på den finansiella marknaden och till de risker som är förenade med&lt;br&gt;verksamheten som central motpart eller garant bör dessa verksamheter&lt;br&gt;kräva tillstånd och stå under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det dominerande vid börshandeln med derivatinstrument är att börsen&lt;br&gt;eller en till börsen knuten clearingorganisation tar ansvaret som central&lt;br&gt;motpart eller garant för förpliktelsernas avveckling. Numera förekommer&lt;br&gt;det också beträffande instrument och valuta som handlas direkt mellan&lt;br&gt;parterna eller deras ombud att en clearingorganisation går in som central&lt;br&gt;motpart. Som exempel kan nämnas den clearingverksamhet OM bedriver&lt;br&gt;avseende ränteterminer och ECHO:s verksamhet beträffande valuta och&lt;br&gt;valutaderivat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mindre vanligt vid handeln med aktier eller obligationer att en&lt;br&gt;särskild organisation går in som central motpart vid clearingverksamhet.&lt;br&gt;En clearingorganisation kan emellertid genom andra åtaganden inta en&lt;br&gt;central roll vid avvecklingen av förpliktelser på de finansiella mark-&lt;br&gt;naderna och således sörja för att förpliktelserna avvecklas på ett säkert&lt;br&gt;sätt. Som exempel kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Organisationen kan administrera och bevaka avvecklingsprocessen på&lt;br&gt;parternas vägnar genom att kontinuerligt kontrollera medlemmarnas förut-&lt;br&gt;sättningar att fullfölja sina åtaganden. Vidare kan organisationen ad-&lt;br&gt;ministrera nödvändiga åtgärder om problem uppstår vid avvecklingen,&lt;br&gt;exempelvis på grund av att en medlem inte kan leverera eller betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Organisationen kan administrera en skyldighet för medlemmarna att&lt;br&gt;ställa säkerheter för sina åtaganden vid clearing och avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Organisationen kan även administrera ett system med garantiåtagan-&lt;br&gt;den från medlemmarnas sida eller en överenskommelse mellan medlem-&lt;br&gt;marna och organisationen om hur eventuella förluster skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Organisationen kan vara nettningsarrangör utan att gå in som central&lt;br&gt;motpart eller garant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nu beskrivna verksamheter ligger motpartsriskema i princip kvar&lt;br&gt;på clearingmedlemmama och deras kunder men organisationen har ett be-&lt;br&gt;tydande ansvar för hanteringen av riskerna vid nettning och avveckling.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill och den betydelse sådana verksamheter har på den&lt;br&gt;finansiella marknaden bör även dessa enligt vår bedömning kräva tillstånd&lt;br&gt;och stå under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att en organisation genom utlåning av finansiella&lt;br&gt;instrument eller genom kreditgivning bidrar till att underlätta för-&lt;br&gt;pliktelsernas avveckling. Om sådan verksamhet bedrivs fristående eller&lt;br&gt;när det är fråga om förmedling av lån eller kredit föreligger inte&lt;br&gt;tillräckliga skäl för att kräva tillstånd enligt lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. Om verksamheten å andra sidan bedrivs tillsammans&lt;br&gt;med exempelvis uträkning, sammanställning och redovisning av parternas&lt;br&gt;förpliktelser bör tillstånd fordras enligt nyss nämna lag eftersom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen vid en helhetsbedömning får anses på ett väsentligt sätt Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;sörja för förpliktelsernas avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att tillstånd enligt lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet bör krävas av en organisation som går in som&lt;br&gt;motpart eller garant vid förpliktelsernas avveckling eller sköter ett&lt;br&gt;nettningsförfarande eller på annat väsentligt sätt sörjer för förpliktelsernas&lt;br&gt;avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har påpekat att liknande verksamhet som den vi&lt;br&gt;nyss ansett bör kräva särskilt tillstånd kan bedrivas av värdepappers-&lt;br&gt;institut. Enligt inspektionen bedrivs tillståndsprövningen enligt lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet på i princip samma sätt som enligt lagen&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Finansinspektionen har med hänsyn härtill före-&lt;br&gt;slagit att verksamhet som omfattas av lagen om värdepappersrörelse eller&lt;br&gt;verksamhet som auktoriserad förvaltare enligt aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;inte skall omfattas av tillståndsplikt enligt lagen om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet. Clearingutredningens uppfattning är att det ur säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt skulle vara en fördel om tillstånd till bl.a. clearingverksamhet&lt;br&gt;bedöms enligt lagen om börs- och clearingverksamhet i stället för enligt&lt;br&gt;annan lagstiftning. Vi anser för egen del att det finns systematiska skäl&lt;br&gt;som talar för den av utredningen förespråkade linjen. Därtill kommer&lt;br&gt;också att likartad verksamhet i ett värdepappersinstitut kan ha en mycket&lt;br&gt;betydande omfattning. Finansinpektionens förslag har emellertid flera&lt;br&gt;fördelar. Det kan uppstå tveksamheter om huruvida en viss verksamhet&lt;br&gt;faller under lagen om värdepappersrörelse eller lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. Sådana gränsdragningsproblem blir av mindre be-&lt;br&gt;tydelse med den av inspektionen förespråkade lösningen. En fokusering&lt;br&gt;sker också på att verksamheten kräver tillstånd och skall stå under tillsyn.&lt;br&gt;Kraven överensstämmer också i många delar, t.ex. beträffande den risk-&lt;br&gt;hantering som vi behandlar i nästa avsnitt. Eftersom olika krav trots allt&lt;br&gt;kan komma att ställas på en verksamhet beroende på om den är att hän-&lt;br&gt;föra till värdepappersrörelse eller går in under börs- och clearinglagen,&lt;br&gt;är frågan inte helt enkel. I ett nyligen avlämnat lagförslag i Danmark har&lt;br&gt;föreslagits att tillsynsmyndigheten (Finanstilsynet) skall få i uppdrag att&lt;br&gt;i tveksamma fall avgöra om en viss verksamhet är att anse som tillstånds-&lt;br&gt;pliktig clearingverksamhet eller inte. Med hänsyn till följderna av ett&lt;br&gt;sådant avgörande är vi tveksamma till en sådan lösning för svensk del.&lt;br&gt;Regeringen är därför tills vidare beredd att gå på Finansinspektionens&lt;br&gt;linje. Vi föreslår således att verksamhet som omfattas av lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse eller bankrörelselagen undantas från tillståndsplikt enligt&lt;br&gt;lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att den föreslagna lösningen inte medför att en konkur-&lt;br&gt;rens på skilda villkor, särskilt vad gäller kravet på säkerhet i verksam-&lt;br&gt;heten, uppkommer mellan en clearingverksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av tillstånd enligt lagen om börs- och clearingverksamhet och liknande&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs med stöd av värdepappersrörelselagen eller bank-&lt;br&gt;rörelselagen. Finansinspektionen bör därför som tillsynsmyndighet följa&lt;br&gt;utvecklingen på detta område vad gäller den allmänna konkurrenssitua-&lt;br&gt;tionen och även uppmärksamma om skillnader uppkommer beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskhanteringen mellan clearingverksamheter som bedrivs med stöd av Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;skilda tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella instrument, valuta och betalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Clearingutredningens bedömning att tillståndskravet i&lt;br&gt;lagen bör utvidgas och omfatta clearingverksamhet avseende samtliga&lt;br&gt;typer av finansiella instrument. Det innebär att clearingverksamhet be-&lt;br&gt;träffande fondpapper som exempelvis aktier och obligationer, samt andra&lt;br&gt;derivatinstrument än optioner och terminer bör kräva tillstånd. Som&lt;br&gt;berörts i prop. 1994/95:130 förekommer det instrument som handlas&lt;br&gt;huvudsakligen mellan två parter och att det därför kan råda tveksamhet&lt;br&gt;om dessa är att anse som finansiella instrument enligt definitionen av&lt;br&gt;detta begrepp (s. 21 och 22). I dag erbjuds clearingtjänster även be-&lt;br&gt;träffande sådana instrument, t.ex. av OM Stockholm AB. Även sådan&lt;br&gt;clearingverksamhet kan vara förenad med icke oväsentliga risker. Det är&lt;br&gt;exempelvis vanligt att det inte finns någon andrahandsmarknad för sådana&lt;br&gt;instrument och att dessa därför är svåra, för att inte säga omöjliga, att&lt;br&gt;omsätta eller ersätta. Även clearingverksamhet beträffande sådana instru-&lt;br&gt;ment bör därför omfattas av tillståndskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inledningsvis berörts har flera remissinstanser föreslagit att till-&lt;br&gt;ståndskravet för clearingverksamhet inskränks till de båda leden av en&lt;br&gt;transaktion med finansiella instrument, nämligen leverans- och betalnings-&lt;br&gt;förpliktelserna. Begreppet finansiella instrument omfattar derivatinstru-&lt;br&gt;ment med valuta som underliggande tillgång men inte valuta. Avista-&lt;br&gt;handeln med valuta inbegrips inte i en reglering som omfattar clearing-&lt;br&gt;verksamhet avseende finansiella instrument. Gränsdragningen mellan&lt;br&gt;avistahandeln med valuta och derivathandeln med valuta är oklar. Tradi-&lt;br&gt;tionellt räknas sådan handel som avvecklas några dagar efter avslutet till&lt;br&gt;avistahandeln. Praxis vid den internationella valutahandeln är att av-&lt;br&gt;vecklingen sker två dagar efter avslutet. Affärer med valuta som av-&lt;br&gt;vecklas ytterligare några dagar eller någon vecka efter avslutet räknas&lt;br&gt;däremot som derivathandel, t.ex. en kort terminsaffär, och omfattas&lt;br&gt;således av begreppet finansiella instrument. Det dominerande på valuta-&lt;br&gt;marknaden är att valuta och valutaderivat handlas direkt mellan parterna&lt;br&gt;eller deras ombud, vanligen stora banker. Även clearingverksamheten&lt;br&gt;sköts vanligtvis av dessa banker. Beträffande den handel som sker med&lt;br&gt;valutaderivat vid vissa derivatbörser sköter emellertid börsen eller en till&lt;br&gt;denna knuten clearingorganisation clearingverksamheten för dessa affärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna vid valutahandeln har behandlats i en rad rapporter från&lt;br&gt;arbetsgrupper tillsatta av centralbankerna i G 10-ländema. Bland dessa&lt;br&gt;kan nämnas Report on Netting Schemes (Angell-rapporten) från februari&lt;br&gt;1989 och Report of the Committee on Interbank Netting Schemes of the&lt;br&gt;Central Banks of the Group of Ten Countries (Lamfalussy-rapporten) från&lt;br&gt;november 1990. I dessa två rapporter analyseras och diskuteras för-&lt;br&gt;delarna och nackdelarna med nettning vid gränsöverskridande valutaffärer&lt;br&gt;och stora betalningar. Lamfalussy-rapporten innehåller bl.a. förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;minimikrav” för nettnings- och avvecklingssystem beträffande gräns- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;överskridande transaktioner i skilda valutor (beträffande Lamfalussy-&lt;br&gt;kriteriema se prop. 1994/95:130 s. 8 och 9). På uppdrag av kommittén&lt;br&gt;för betalnings- och avvecklingsystem har en arbetsgrupp gjort en studie&lt;br&gt;av riskerna vid avveckling av värdepappersaffärer. Arbetsgruppens&lt;br&gt;rapport Delivery Versus Payment in Securities Settlement Systems (DVP-&lt;br&gt;rapporten) publicerades i september 1992. Enligt DVP-rapporten före-&lt;br&gt;ligger grund för antagandet att systemrisken är mindre vid värdepap-&lt;br&gt;persavveckling än vid nettning av gränsöverskridande betalningsåtaganden&lt;br&gt;i skilda valutor. Problem vid nettning och avveckling kan i sistnämnda&lt;br&gt;fall, enligt Lamfalussy-rapporten, snabbt bli mycket stora och sprida sig&lt;br&gt;på de finansiella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har som beskrivits i avsnitt 4.1 under år 1994 kartlagt den&lt;br&gt;svenska derivatmarknaden. Någon börshandel eller central clearingverk-&lt;br&gt;samhet finns inte för närvarande i Sverige för valuta eller valutaderivat.&lt;br&gt;Av Riksbankens undersökning framgår att merparten av handeln på den&lt;br&gt;svenska valutamarknaden sker med en svensk och en utländsk bank som&lt;br&gt;parter (81 % av avistahandeln och 59 % av derivataffärema). Koncentra-&lt;br&gt;tionsgraden är hög på valutamarknaden. De fyra största bankerna svarade&lt;br&gt;år 1993 för 85 % av all valutaderivathandel. Enligt Riksbankens derivat-&lt;br&gt;undersökning är riskerna lägre vid s.k. clearad handeln än vid s.k.&lt;br&gt;oclearad, men det sker en koncentration av riskerna vid clearad handel&lt;br&gt;hos clearingorganisationen som därför bör övervakas noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har, med hänvisning till de starka kopplingarna&lt;br&gt;mellan valuta- och värdepappersmarknaden och till att en clearingverk-&lt;br&gt;samhet avseende valuta har väsentliga likheter med en motsvarande verk-&lt;br&gt;samhet beträffande finansiella instrument, t.ex. vad gäller riskerna, före-&lt;br&gt;slagit att även clearingverksamhet avseende valutaaffärer skall vara&lt;br&gt;underkastad ett tillståndskrav. Flera remissinstanser har kritiserat detta&lt;br&gt;förslag på den grunden att utredningen inte har haft tillräckligt underlag&lt;br&gt;för att bedöma valutamarknaden i Sverige och konsekvenserna av utred-&lt;br&gt;ningens förslag. Enligt regeringens mening har emellertid Clearingutred-&lt;br&gt;ningens skäl för en reglering betydande tyngd. Den slutsats som dragits&lt;br&gt;i DVP-rapporten, att typerna av risker och orsakerna till riskerna är&lt;br&gt;desamma inom handeln med valuta som vid värdepappershandeln, talar&lt;br&gt;starkt för en reglering av clearingverksamhet avseende valuta efter&lt;br&gt;samma mönster som för finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingverksamhet avseende valuta kan tveklöst bidra till att&lt;br&gt;förbättra säkerheten på valutamarknaden och även förbättra genomlys-&lt;br&gt;ningen av denna marknad. I Sverige och utomlands erbjuds numera&lt;br&gt;clearingtjänster beträffande instrument och valuta som handlas direkt&lt;br&gt;mellan parterna. Som exempel kan nämnas OM:s clearingverksamhet av-&lt;br&gt;seende ränteterminer och för valutaclearing, FXNET i London. Vidare&lt;br&gt;har ECHO i augusti 1995 påbörjat clearingverksamhet avseende valuta-&lt;br&gt;affärer, avista och derivat, mellan stora, internationellt verksamma&lt;br&gt;banker. Genom nettning och organisationens egna säkerhetssystem kan&lt;br&gt;en clearingorganisation bidra till en säker avveckling av förpliktelserna&lt;br&gt;på de finansiella marknaderna. Därtill kommer att en clearingorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan medverka till att hantera den särskilda risk som föreligger vid Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;avveckling av valutaaffärer, nämligen att avvecklingen inte sker samtidigt&lt;br&gt;på grund av att förpliktelserna avvecklas i skilda tidszoner (cross-&lt;br&gt;currency settlement risk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är att en clearingverksamhet avseende valuta kan bidra&lt;br&gt;på ett väsentligt sätt till säkerheten på valutamarknaden men att det&lt;br&gt;därmed också sker en koncentration av riskerna hos organisationen och&lt;br&gt;att en sådan organisation behöver övervakas. Denna bedömning stöds av&lt;br&gt;slutsatserna i Riksbankens derivatundersökning. Sammanfattningsvis anser&lt;br&gt;regeringen att övervägande skäl talar för att en clearingverksamhet&lt;br&gt;avseende valuta skall omfattas av tillståndskravet. På samma sätt som&lt;br&gt;beträffande finansiella instrument bör tillståndskravet riktas mot en&lt;br&gt;särskild organisation och inte mot samma eller likartad verksamhet som&lt;br&gt;redan i dag bedrivs av institut under tillsyn, främst banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser Clearingutredningens förslag att betalningsförpliktelser&lt;br&gt;generellt skall omfattas av defintionen av clearingverksamhet och således&lt;br&gt;utgöra tillståndspliktig verksamhet kan konstateras att remissinstansernas&lt;br&gt;kritik i huvudsak har varit riktad mot att definitionerna blivit för vida och&lt;br&gt;även kommit att omfatta vad som kan kallas ordinär betalningsverksam-&lt;br&gt;het. Det är endast för clearingverksamhet rörande stora betalningar&lt;br&gt;(large-value payments) mellan i första hand finansiella institut som det&lt;br&gt;med hänsyn till riskerna för det finansiella systemet kan finnas skäl att&lt;br&gt;diskutera om tillståndskrav bör införas. När det gäller arbetet på att&lt;br&gt;förbättra säkerheten vid clearingverksamhet avseende stora betalningar&lt;br&gt;kännetecknas utvecklingen av två linjer. För sådan clearingverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av centralbanker är det klart uttalade målet av central-&lt;br&gt;bankscheferna i EU att förpliktelserna skall avvecklas brutto i realtid&lt;br&gt;(Real Time Gross Settlement) och att medlemmarna skall ställa säkerhet&lt;br&gt;för eventuella krediter eller exponeringar. Bruttoavveckling i realtid har&lt;br&gt;bedömts som det säkraste sättet att avveckla betalningsförpliktelser och&lt;br&gt;något nettningsförfarande bör inte förekomma vid centralbanksclearingen.&lt;br&gt;Vid sidan av centralbanksclearingen förekommer det att särskilda organi-&lt;br&gt;sationer, vanligtvis ägda eller drivna av banker, bedriver clearing-&lt;br&gt;verksamhet rörande stora betalningar. Ett exempel på en sådan organisa-&lt;br&gt;tion är Bankgirot. Det vanliga är att dessa organisationer på ett eller&lt;br&gt;annat sätt har kopplingar till centralbanksclearingen och att nettot av&lt;br&gt;clearingverksamheten förs vidare för slutlig avveckling i centralbankens&lt;br&gt;system. Beträffande sådana underliggande betalningssystem och andra&lt;br&gt;system som bedriver clearingverksamhet rörande stora betalningar före-&lt;br&gt;ligger det inte något krav på att avveckling skall ske brutto i realtid. För&lt;br&gt;att förbättra säkerheten av dessa system är arbetet inriktat på vissa&lt;br&gt;väsentliga delmoment, exempelvis nettningsförfaranden, säkerhetssystem&lt;br&gt;och om en betalning i ett sådant system kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettningsförfarande förekommer vid avveckling av stora betalningar&lt;br&gt;liksom att en särskild organisation på annat väsentligt sätt, t.ex. genom&lt;br&gt;kreditgivning eller ett säkerhetssystem, sörjer för betalningsförpliktel-&lt;br&gt;sernas avveckling. Även beträffande betalningar bedrivs således sådan&lt;br&gt;verksamhet som ovan har bedömts beträffande finansiella instrument och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta vara så riskfylld att den bör kräva tillstånd och stå under tillsyn. Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;Det internationella arbetet tar främst sikte på gränsöverskridande betal-&lt;br&gt;ningar och de särskilda svårigheter som föreligger vid clearingverksamhet&lt;br&gt;avseende betalningar över gränserna. Som exempel på sådana svårigheter&lt;br&gt;kan nämnas de tekniska och administrativa problem som uppstår när två&lt;br&gt;betalningssystem skall kopplas ihop samt att clearingverksamheten kan&lt;br&gt;beröra två eller flera rättssystem med olikartade innehåll. För att sådan&lt;br&gt;gränsöverskridande clearingverksamhet skall kunna fungera på ett säkert&lt;br&gt;och effektivt sätt krävs det emellertid att de nationella systemen för&lt;br&gt;clearingverksamhet avseende stora betalningar uppfyller högt ställda krav.&lt;br&gt;Om clearingverksamhet rörande betalningar generellt omfattas av till-&lt;br&gt;ståndskravet så uppstår dessutom inte några gränsdragningsproblem be-&lt;br&gt;träffande betalningar avseende finansiella instrument och andra betal-&lt;br&gt;ningar. En ytterligare fördel är att samma principer kommer att gälla för&lt;br&gt;clearingverksamhet oavsett om den avser finansiella instrument, valuta&lt;br&gt;eller betalningar. Det är inte helt ovanligt att en organisation hanterar&lt;br&gt;clearingverksamheten avseende leveransledet vid en transaktion med&lt;br&gt;finansiella instrument medan en annan eller andra organisationer sköter&lt;br&gt;clearingverksamheten avseende betalningsledet inkl, eventuell valuta-&lt;br&gt;clearing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning bör således clearingverksamhet rörande stora be-&lt;br&gt;talningar kräva tillstånd. Kravet på tillstånd bör på samma sätt som för&lt;br&gt;finansiella instrument och valuta riktas mot en särskild organisation och&lt;br&gt;inte mot samma eller likartad verksamhet som redan i dag bedrivs av&lt;br&gt;institut under tillsyn, främst banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ovan tagit upp gränsdragningsfrågan mellan clearingverksamhet&lt;br&gt;och likartad eller identisk verksamhet som bedrivs med stöd av värde-&lt;br&gt;pappersrörelselagen eller bankrörelselagen och därvid föreslagit att denna&lt;br&gt;skall undantas från tillståndsplikt enligt lagen om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet. När det gäller clearingverksamhet avseende främst betalningar&lt;br&gt;inkl, valuta kan andra gränsdragningsproblem uppkomma. Nu aktuell lag-&lt;br&gt;stiftning riktar sig som angetts i avsnitt 4.3 mot de direkt deltagande,&lt;br&gt;nämligen clearingorganisationer och clearingmedlemmar. Syftet med lag-&lt;br&gt;regleringen är begränsat till sådana områden och aktiviteter som har en&lt;br&gt;påtaglig betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. Betal-&lt;br&gt;tjänstutredningen har i två betänkanden lagt fram förslag rörande bl.a.&lt;br&gt;valutaväxling och betaltjänster (SOU 1994:66 och SOU 1995:69). För-&lt;br&gt;slagens tyngdpunkt ligger på sådana tjänster som används av privatper-&lt;br&gt;soner och av mindre företag. Beredningen pågår av betänkandena. Det&lt;br&gt;kan uppkomma gränsdragningsproblem även gentemot dessa tjänster. Nu&lt;br&gt;aktuell lagstiftningen i lagen om börs- och clearingverksamhet riktar sig&lt;br&gt;mot större professionella aktörer på den finansiella marknaden medan&lt;br&gt;betaltjänstutredningens förslag till övervägande delen rör vad man kan&lt;br&gt;kalla konsumentledet eller allmänheten. En avgränsning bör ske även mot&lt;br&gt;sådan verksamhet. Med hänsyn härtill bör likartad eller identisk verksam-&lt;br&gt;het som huvudsakligen riktar sig till allmänheten undantas från nu aktuell&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndskravet för clearingverksamhet enligt det utvidgade verksam- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;hetsbegreppet innebär att VPC kommer att behöva tillstånd som clearing-&lt;br&gt;organisation enligt lagen om börs- och clearingverksamhet för centralens&lt;br&gt;clearingverksamhet. Olika krav ställs på clearingmedlemmar i förhållande&lt;br&gt;till kontoförande institut. Det kan också föreligga behov för ett visst&lt;br&gt;institut att vara kontoförande institut men inte att vara clearingmedlem&lt;br&gt;och vice versa. Detta medför med stor sannolikhet att de båda katego-&lt;br&gt;rierna av aktörer hos VPC, kontoförande institut och clearingmedlem,&lt;br&gt;kan komma att skilja sig åt. OM har för närvarande som enda organisa-&lt;br&gt;tion tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet. Någon omprövning av OM:s tillstånd med anledning&lt;br&gt;av förändringarna av begreppet clearingverksamhet lär inte behövas.&lt;br&gt;Däremot kan den utvidgade definitionen medföra att OM behöver komp-&lt;br&gt;lettera sitt tillstånd. Någon tillståndspliktigt clearingverksamhet avseende&lt;br&gt;valuta enligt lagen om börs- och clearingverksamhet finns för närvarande&lt;br&gt;inte i Sverige. Det kan emellertid bli aktuellt för Bankgirocentralen BGC&lt;br&gt;AB att söka tillstånd såvitt avser centralens nettning av betalningar mellan&lt;br&gt;de deltagande bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en övergång till det utvidgade tillståndskravet för&lt;br&gt;clearingverksamhet bör övergångsbestämmelser föras in. I dessa bör före-&lt;br&gt;skrivas att den som vid lagens ikraftträdande bedriver tillståndspliktig&lt;br&gt;verksamhet får försätta verksamheten efter det att lagen trätt i kraft till&lt;br&gt;dess ansökan om tillstånd har prövats av Finansinspektionen. Det ut-&lt;br&gt;vidgade tillståndskravet kommer givetvis att medföra en hel del för-&lt;br&gt;beredelsearbete för Finansinspektionen och även för de organisationer&lt;br&gt;som nu behöver ansöka om tillstånd. Föreskrifterna avseende tillstånds-&lt;br&gt;givning för clearingverksamhet måste exempelvis ses över. För de orga-&lt;br&gt;nisationer som avser att ansöka om tillstånd måste en anpassning ske till&lt;br&gt;verksamhetsförutsättningama i lagen om börs- och clearingverksamhet.&lt;br&gt;För att detta arbete skall kunna genomföras i god ordning, utan onödig&lt;br&gt;tidspress, bör tidsfristen för en ansökan om tillstånd i enlighet med det&lt;br&gt;utvidgade kravet förlängas i förhållande till tidpunkten för ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För VPC innebär de föreslagna reglerna att centralens huvudsakliga&lt;br&gt;verksamhet i fortsättningen kommer att styras av två regelverk, dels lag-&lt;br&gt;stiftningen om clearingverksamhet, dels regelsystemet för aktiekontosyste-&lt;br&gt;met. Därtill kommer att VPC enligt förslag i ett följande avsnitt skall&lt;br&gt;överta prövningen av de kontoförande instituten. De institut som har till-&lt;br&gt;stånd som kontoförande institut deltar för närvarande i både kontohåll-&lt;br&gt;nings- och clearingverksamheten hos VPC. De lagändringar som föreslås&lt;br&gt;medför att antagningen, kontrollen och övervakningen samt regleringen&lt;br&gt;av ansvarsförhållandena mellan VPC och kontoförande institut/clearing-&lt;br&gt;medlemmar kommer att behöva regleras på ett nytt sätt. Det kan även bli&lt;br&gt;svårt för VPC och de kontoförande instituten/clearingmedlemmama att&lt;br&gt;i tid och i nödvändig omfattning anpassa organisation, rutiner och säker-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetssystem. Även beträffande de föreslagna förändringarna i aktiekonto- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;lagens regelsystem bör därför föras in övergångsbestämmelser som under-&lt;br&gt;lättar övergången till de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Krav på clearingorganisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En clearingorganisation skall tillgodose kravet&lt;br&gt;på säkerhet i vid mening. Häri ingår att clearingorganisationen skall&lt;br&gt;uppfylla högt ställda krav vad avser organisation och riskhanterings-&lt;br&gt;system samt säkra tekniska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får inte som sidoverksamhet bedriva annan&lt;br&gt;riskfylld verksamhet eller sådan verksamhet som kan medföra att&lt;br&gt;organisationens oberoende skulle kunna ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen föreslår att ut-&lt;br&gt;redningens restriktiva inställning till sidoverksamheter för en clearing-&lt;br&gt;organisation lindras. Även OM anser att förslaget i denna del är för&lt;br&gt;strängt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I lagen om börs- och clearingverksamhet har uppställts&lt;br&gt;vissa grundläggande krav på clearingverksamhet för att en sådan verk-&lt;br&gt;samhet skall kunna betraktas som sund. Med stöd av sundhetskriteriet&lt;br&gt;prövas organisationen av verksamheten, uppbyggnaden av inre kontroll&lt;br&gt;och säkerhet samt organisationens verkställande ledning och större ägares&lt;br&gt;förmåga att driva verksamheten (se prop. 1990/91:142 s. 115, 116 och&lt;br&gt;156 samt prop. 1991/92:113 s. 59). För clearingverksamhet gäller dess-&lt;br&gt;utom för att verksamheten skall kunna betraktas som sund följande krav,&lt;br&gt;nämligen säkra tekniska system, fritt tillträde, neutralitet och ett&lt;br&gt;säkerhetskrav (prop. 1991/92:113 s. 59-62). I 8 kap. anges förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tillstånd. Sundhetskravet återfinns i 8 kap. 1 §. I de&lt;br&gt;efterföljande paragraferna föreskrivs vissa villkor för tillstånd att bedriva&lt;br&gt;clearingverksamhet för svenska resp, utländska företag. I 9 kap. regleras&lt;br&gt;clearingorganisationens verksamhet varvid bl.a. föreskrivs att organisa-&lt;br&gt;tionen skall ha ändamålsenliga regler för hur clearingen hos organisa-&lt;br&gt;tionen går till. Vidare uppställs som huvudregel krav på att clearing-&lt;br&gt;organisationen skall se till att det vid clearingen ställs betryggande säker-&lt;br&gt;het för gjorda åtaganden och att sådan säkerhet vidmakthålls så länge ett&lt;br&gt;åtagande består. Om en clearingorganisation träder in som part i handeln&lt;br&gt;skall organisationen se till att dess riskmässiga ställning i handeln är&lt;br&gt;balanserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Clearingutredningens bedömning motsvarar sundhetskraven väl de&lt;br&gt;grundläggande anspråk som bör ställas på en clearingverksamhet. Enligt&lt;br&gt;utredningen bör dessa krav gälla generellt och således inte endast för den&lt;br&gt;mera speciella clearingverksamhet som för närvarande är lagreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen måste en clearingorganisation ha viss finansiell&lt;br&gt;styrka och dessutom tillgodose kraven på säkerhet i vid mening. Häri&lt;br&gt;ingår att clearingorganisationen skall uppfylla högt ställda krav vad avser&lt;br&gt;organisation och riskhanteringssystem samt säkra tekniska system. Vidare&lt;br&gt;skall verksamheten vila på en stabil juridisk grund. Utredningen anser att&lt;br&gt;dessa krav är så väsentliga att de bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Clearingutredningens mening utgör en noggrann och ingående&lt;br&gt;riskanalys av den planerade verksamheten en första förutsättning för en&lt;br&gt;clearingorganisations verksamhet. Denna analys bör inte vara begränsad&lt;br&gt;till att avse de risker som organisationen själv ikläder sig utan bör också&lt;br&gt;ta sikte på de risker som är förenade med systemet som sådant för&lt;br&gt;parterna och därmed för marknaden och betalningssystemet. En sådan&lt;br&gt;riskanalys utgör i sin tur grunden för den beskrivning av hur dessa risker&lt;br&gt;skall hanteras (riskhanteringsplan) som varje clearingorganisation bör&lt;br&gt;upprätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka krav bör då ställas på en clearingorganisations riskhanterings-&lt;br&gt;system? För hanteringen av riskerna är det enligt utredningen väsentligt&lt;br&gt;att en clearingorganisation har finansiell och operationell integritet.&lt;br&gt;Vidare anser utredningen att organisationens riskhanteringssystem skall&lt;br&gt;dels begränsa kreditförluster och likviditetsproblem vid en clearing-&lt;br&gt;medlems fallissemang, dels trygga att avvecklingen kan ske på utsatt tid&lt;br&gt;och att eventuella förluster kan täckas av övriga, dels trygga den&lt;br&gt;operationella tillförlitligheten av ADB- och kommunikationssystem som&lt;br&gt;är nödvändiga för clearingorganisationens fullgörande av avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har påpekat vikten av att de finansiella resurserna&lt;br&gt;liksom riskanalysen, riskhanteringsplanen och organisationsplanen hos en&lt;br&gt;clearingorganisation är föremål för återkommande granskning allteftersom&lt;br&gt;verksamheten ökar eller minskar i volym eller förhållandena ändras i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riskhanteringsplanen bör det vara klart och tydligt fastlagt hur an-&lt;br&gt;svaret för riskhanteringen i institutet är fördelat. Det bör också vara&lt;br&gt;bestämt vilka befogenheter den ansvariga enheten har och vem eller vilka&lt;br&gt;av befattningshavarna i ett institut som i en krissituation har ansvaret för&lt;br&gt;att nödvändiga åtgärder vidtas. Vid bedömningen av hur dessa frågor&lt;br&gt;skall lösas är det lämpligt att det också prövas om den enhet som har&lt;br&gt;ansvaret för riskhantering bör vara åtskild från affärsenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskhanteringsplanen och ansvaret för hanteringen av riskerna vid&lt;br&gt;clearing- och avvecklingsverksamhet är av väsentlig betydelse inte bara&lt;br&gt;för clearingorganisationer utan också för värdepappersbolag, banker och&lt;br&gt;andra företag på de finansiella marknaderna. Enligt utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning är det därför av vikt att ledningen i nu diskuterade institut är väl&lt;br&gt;medveten om vilka risker som föreligger vid clearing- och avvecklings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet och hur dessa risker skall hanteras. Beslut rörande riskhante- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;ringsplanen och ansvaret för riskhanteringen bör därför fattas av institu-&lt;br&gt;tens styrelse, åtminstone när det gäller grundläggande frågor. Dessa&lt;br&gt;beslut bör dessutom vara föremål för en regelbundet återkommande pröv-&lt;br&gt;ning av institutens styrelse och verkställande ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att en clearingorganisation utöver clearingverksam-&lt;br&gt;heten endast skall få bedriva sådan verksamhet som har nära samband&lt;br&gt;med den, exempelvis s.k. förvaringstjänster. Dessutom får en clearing-&lt;br&gt;organisation, efter särskilt tillstånd från Finansinspektionen, i syfte att&lt;br&gt;underlätta clearingverksamheten förmedla försträckning av finansiella&lt;br&gt;instrument (värdepapperslån) eller lämna kredit mot säkerhet. Däremot&lt;br&gt;anser utredningen inte att en clearingorganisation skall få bedriva förvalt-&lt;br&gt;ningstjänster. De risker sådana tjänster kan vara förenade med bör näm-&lt;br&gt;ligen inte träffa en clearingorganisation. Därtill kommer att en clearing-&lt;br&gt;organisations integritet i sådant fall skulle kunna ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Clearingutredningen har det inte framkommit något under utred-&lt;br&gt;ningens arbete som ger anledning att ompröva säkerhetskravet i 9 kap.&lt;br&gt;2 § lagen om börs- och clearingverksamhet för en sådan clearingorga-&lt;br&gt;nisation som inträder som part i handeln eller garanterar förpliktelserna.&lt;br&gt;För bibehållande av detta säkerhetskrav talar enligt utredningen också den&lt;br&gt;centrala roll en sådan organisation intar på värdepappersmarknaden och&lt;br&gt;att ett fallissemang för en sådan organisation kan få svåra konsekvenser&lt;br&gt;för marknaden och följderna därav i värsta fall kan sprida sig i det finan-&lt;br&gt;siella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana former av clearingverksamhet som inte innebär att&lt;br&gt;clearingorganisationen går in som central motpart eller garant kan enligt&lt;br&gt;utredningen, med hänsyn till de skilda former av sådan verksamhet som&lt;br&gt;kan förekomma, en lika kategorisk regel inte rimligen gälla. I fråga om&lt;br&gt;sådan clearing bör föreskrivas att säkerhet skall ställas i den utsträckning&lt;br&gt;som behövs. En sådan regel i förening med rätten för tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;att meddela närmare föreskrifter om säkerhetskravet är enligt utred-&lt;br&gt;ningens bedömning ett ändamålsenligt sätt att reglera övriga former av&lt;br&gt;clearingverksamhet utan att lägga hinder för nytillkommande former av&lt;br&gt;sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4 har konstaterats att det föreligger betydande risker vid clearing&lt;br&gt;och avveckling och att ett materialiserande av dessa risker kan få all-&lt;br&gt;varliga konsekvenser för de finansiella marknaderna och i värsta fall även&lt;br&gt;för det finansiella systemets stabilitet. Det är därför ett väsentligt allmänt&lt;br&gt;intresse att sådan verksamhet inte innehåller oacceptabla risker för&lt;br&gt;deltagarna, för de finansiella marknaderna och för det finansiella syste-&lt;br&gt;met. Detta intresse riktar sig i första hand mot de direkt deltagande,&lt;br&gt;nämligen clearingorganisationer och clearingmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av clearingverksamhet bör vara inriktad på att tillgodose Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;detta skyddsintresse. Clearingverksamhet bör bedrivas på ett sådant sätt&lt;br&gt;att risknivån begränsas på ett tillförlitligt sätt. Därvid bör verksamheten&lt;br&gt;innehålla rutiner och säkerhetsåtgärder för hantering av eventuella&lt;br&gt;problem och risker. En viktig utgångspunkt för en reglering bör vara att&lt;br&gt;clearingverksamheten skall ske på ett sådant sätt att eventuella problem&lt;br&gt;kan hanteras av clearingorganisationer och clearingmedlemmar vid denna&lt;br&gt;verksamhet samt att risken för att problem sprider sig till andra mark-&lt;br&gt;nader och i värsta fall till det finansiella systemet begränsas så långt som&lt;br&gt;är möjligt och rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell styrka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till en clearingorganisations centrala ställning och de konsek-&lt;br&gt;venser en sådan organisations fallissemang skulle kunna få finns det från&lt;br&gt;allmän synpunkt ett starkt intresse av att en clearingorganisation har en&lt;br&gt;mycket god finansiell styrka. Från allmän synpunkt finns det också ett&lt;br&gt;befogat önskemål att clearingorganisationens verksamhet har en tillräcklig&lt;br&gt;varaktighet och stabilitet, så att man säkerställer att denna funktion&lt;br&gt;upprätthålls på marknaden i fråga. Beroende på hur verksamheten är&lt;br&gt;organiserad kan en clearingorganisation vara föremål för betydande&lt;br&gt;kredit- och likviditetsrisker samt även operativa och administrativa risker.&lt;br&gt;Dessa risker är särskilt påtagliga om en clearingorganisation inträder som&lt;br&gt;central motpart eller garanterar de affärer som är föremål för clearing&lt;br&gt;och avveckling. Utredningen har övervägt om inte ett uttryckligt krav på&lt;br&gt;aktiekapital borde ställas. En clearingorganisations finansiella styrka kan&lt;br&gt;vara uppbyggd på skilda sätt. Förutom eget kapital kan organisationen ha&lt;br&gt;garantier eller åtaganden från ägarna eller medlemmarna. Det kan också&lt;br&gt;förekomma att en organisation har byggt upp sin finansiella styrka genom&lt;br&gt;försäkringar eller på annat liknande sätt. Med hänsyn till att olika&lt;br&gt;lösningar för att uppnå finansiell styrka finns och till att riskerna vid&lt;br&gt;verksamheten kan vara fördelade på skilda sätt anser regeringen i likhet&lt;br&gt;med utredningen och den bedömning som gjordes vid lagens tillkomst&lt;br&gt;(prop. 1991/92:113 s. 126) att det inte finns skäl eller behov att fastställa&lt;br&gt;ett visst bestämt kapitalkrav. Det är emellertid väsentligt att frågan om&lt;br&gt;finansiell styrka är föremål för särskilda överväganden vid tillstånds-&lt;br&gt;prövningen och att prövningen sker med beaktande av riskerna vid verk-&lt;br&gt;samheten. Kravet på finansiella resurser bör dock uttryckligen knytas till&lt;br&gt;det betalningsansvar som kan drabba organisationen. Det är också viktigt&lt;br&gt;att prövningen av de finansiella resurserna sker kontinuerligt allteftersom&lt;br&gt;verksamheten ökar eller minskar i volym eller förhållandena ändras i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet i verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningens förslag om att en clearingorganisation skall till-&lt;br&gt;godose kravet på säkerhet i vid mening har tillstyrkts eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran av remissinstanserna. Enligt regeringens mening bör detta grund-&lt;br&gt;läggande krav uppställas i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar som framgår av avsnitt 4.3 utredningens bedömning&lt;br&gt;att de grundläggande krav på clearingverksamhet som uppställts i lagen&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet bör gälla generellt och således inte&lt;br&gt;endast för den mera speciella clearingverksamhet som för närvarande är&lt;br&gt;lagreglerad. I avsnitt 4.3 har vi också betonat att krav uppställs på att&lt;br&gt;clearingorganisationer själva identifierar och mäter de väsentliga risker&lt;br&gt;som föreligger vid deras clearingverksamhet samt att denna analys sedan&lt;br&gt;ligger till grund för institutens hantering av riskerna. Kravet på risk-&lt;br&gt;hanteringsrutiner som har föregåtts av en riskanalys och dokumenterats&lt;br&gt;i en riskhanteringsplan är av sådan betydelse att det bör lagfästas. Att en&lt;br&gt;clearingorganisation har en riskhantering och intern kontroll som upp-&lt;br&gt;fyller de riktlinjer som angetts i avsnitt 4.3 bör enligt vår mening utgöra&lt;br&gt;en grundläggande förutsättning för att få bedriva verksamhet på de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att en kontinuerlig prövning av säkerheten i verksam-&lt;br&gt;heten sker på samma sätt som för de finansiella resurserna allteftersom&lt;br&gt;verksamheten ökar eller minskar i volym eller förhållandena ändras i&lt;br&gt;övrigt. Det sagda innebär också ett krav på clearingorganisationer att&lt;br&gt;avsätta resurser för att fortlöpande analysera och anpassa sina riskhante-&lt;br&gt;ringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande kraven på en clearingorganisation omfattar som be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 4.3 krav avseende organisationen av verksamheten och&lt;br&gt;på den verkställande ledningens förmåga att driva verksamheten. I samma&lt;br&gt;avsnitt har understrukits betydelsen av att ledningen i ett institut, t.ex. en&lt;br&gt;clearingorganisation, är väl medveten om riskerna vid clearingverksamhet&lt;br&gt;och har utarbetat strategier för hur dessa skall minimeras. Det nu anförda&lt;br&gt;aktualiserar, tillsammans med vad som i föregående stycke har betonats&lt;br&gt;beträffande riskhanteringen och den interna kontrollen, en väsentlig fråga,&lt;br&gt;nämligen i vilken omfattning ansvaret för dessa frågor bör vila på styrel-&lt;br&gt;sen? Enligt Clearingutredningen bör beslut rörande riskhanterings- planen&lt;br&gt;och ansvaret för riskhanteringen fattas av institutens styrelse, åtminstone&lt;br&gt;vad avser grundläggande frågor. Dessa beslut bör dessutom, enligt utred-&lt;br&gt;ningen, regelbundet omprövas av institutens styrelse och verkställande&lt;br&gt;ledning (SOU 1993:114 s. 245).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar clearingverksamhet medför för riskerna och riskhanteringen&lt;br&gt;på den finansiella marknaden innebär att sådan verksamhet, enligt vårt&lt;br&gt;förslag, skall kräva tillstånd och stå under tillsyn. Syftet med en clearing-&lt;br&gt;organisations verksamhet är att bidra till att förpliktelserna på den&lt;br&gt;marknad organisationen betjänar avvecklas på ett säkert och effektivt sätt.&lt;br&gt;Identifieringen av de risker som är förenade med verksamheten och hante-&lt;br&gt;ringen av dessa är av grundläggande betydelse för en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion. Styrelsen har, enligt aktiebolagslagen (1975:1385), ansvar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;Beträffande den löpande förvaltningen skall styrelsen ge verkställande&lt;br&gt;direktören riktlinjer och anvisningar (8 kap. 6 §). Mot denna bakgrund&lt;br&gt;bör, enligt vår mening, väsentliga beslut rörande organisationen av clea-&lt;br&gt;ringverksamheten och rutinerna för riskhanteringen fattas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därvid av särskild vikt att ansvaret för riskhanteringen klarläggs&lt;br&gt;på så sätt, att det är bestämt vilka befogenheter den ansvariga enheten har&lt;br&gt;och vem eller vilka befattningshavare som i en krisstituation har ansvaret&lt;br&gt;för att nödvändiga åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu anförts äger giltighet beträffande clearingorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För clearingmedlemmar och kontoförande institut skall självfallet beslut&lt;br&gt;i de grundläggande frågorna rörande organisationen av verksamheten&lt;br&gt;fattas av styrelsen. När det gäller beslut om riskhanteringen är frågan inte&lt;br&gt;lika enkel. Vilken betydelse verksamheten som clearingmedlem eller&lt;br&gt;kontoförande institut har för ett institut kan variera betydligt, liksom vilka&lt;br&gt;risker som är knutna till denna verksamhet. Verksamheten som clearing-&lt;br&gt;medlem eller kontoförande institut kan, å ena sidan, utgöra en huvud-&lt;br&gt;uppgift för institutet. Å andra sidan, kan sådan verksamhet, t.ex. be-&lt;br&gt;driven endast för egen räkning, vara av mindre betydelse för ett annat&lt;br&gt;institut, i vart fall i jämförelse med detta instituts huvudsakliga&lt;br&gt;affärsområden. För finansiella institut som banker och värdepappersbolag&lt;br&gt;stämmer vad regeringen anfört väl överens med de principer och rikt-&lt;br&gt;linjer som Finansinspektionen arbetat fram i inspektionens allmänna råd&lt;br&gt;avseende styrning, intern information och intern kontroll inom kredit- och&lt;br&gt;värdepappersinstitut (FFFS 1994:35)’. Det bör emellertid anmärkas att&lt;br&gt;den kommitté som har i uppdrag att göra en översyn av vissa rörelse- och&lt;br&gt;tillsynsregler på bankområdet skall granska de särskilda regler som finns&lt;br&gt;om styrning och ansvarsfördelning inom banker (se dir 1995:86 s. 6). En&lt;br&gt;generell revidering av dessa regler som beaktar ansvaret för samtliga&lt;br&gt;verksamhetsområden inom ett finansiellt institut kan således komma att&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för om ansvaret för riskhanteringen skall placeras hos&lt;br&gt;styrelsen bör, enligt regeringens mening, vara omfattningen av verksam-&lt;br&gt;heten som clearingmedlem eller kontoförande institut och riskerna vid&lt;br&gt;denna verksamhet. För de flesta banker och värdepappersbolag som är&lt;br&gt;aktiva för egen och annans räkning som clearingmedlem eller konto-&lt;br&gt;förande institut bör denna bedömning leda till att åtminstone beslut i de&lt;br&gt;grundläggande frågorna bör fattas av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande principerna för den nödvändiga organisationen av riskhanteringen i&lt;br&gt;värdepappersinstitut kan också hänvisas till Baselkommittén för banktillsyn i juli&lt;br&gt;1994 utgivna Risk Management Guidelines for Derivatives och Trettio-gruppens&lt;br&gt;studie Derivatives: Practise and Principles utgiven i juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabil juridisk grund och säkra tekniska system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om börs- och clearingverksamhet skall en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion ha ändamålsenliga regler för hur clearingen går till. Någon närmare&lt;br&gt;utveckling av denna regel finns inte i förarbetena. Det anges dock att&lt;br&gt;regeln innebär att det skall finnas föreskrifter om risk- och säkerhets-&lt;br&gt;hantering (prop. 1991/92:113 s. 72 och 124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av förutsättningarna för clearingverksamhet är självklart clearing-&lt;br&gt;organisationens egna regelverk. Utöver reglerna för själva clearingverk-&lt;br&gt;samheten behandlas, i det vanligen mycket detaljerade regelverket, för-&lt;br&gt;hållandet mellan clearingorganisationen och dess medlemmar. Som&lt;br&gt;nämnts kan clearingorganisationen även ha direkta avtal med clearing-&lt;br&gt;medlemmamas kunder såsom är fallet hos OM. I detta regelverk anges&lt;br&gt;bl.a. förutsättningarna för att en affär skall avvecklas genom clearing-&lt;br&gt;organisationen, vilka säkerheter som krävs och vilka åtgärder som kan bli&lt;br&gt;aktuella om regelverket inte följs. Sistnämnda spörsmål har samband med&lt;br&gt;den mycket viktiga frågan ur riskhanteringssynpunkt, nämligen vilka&lt;br&gt;åtgärder en clearingorganisation kan tillgripa om en aktör inte förmår att&lt;br&gt;fullfölja sina åtaganden. Bland sådana åtgärder kan nämnas rätten att&lt;br&gt;stänga medlemmens positioner och även överföra medlemmens åtaganden&lt;br&gt;för kunders räkning till andra clearingmedlemmar samt möjligheten för&lt;br&gt;organisationen att snabbt tillgodogöra sig lämnade säkerheter och ställda&lt;br&gt;garantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning, som torde vara oomstridd,&lt;br&gt;att det vid clearingverksamhet föreligger många, ibland mycket svåra,&lt;br&gt;juridiska spörsmål. Avvecklingen av gränsöverskridande affärer medför&lt;br&gt;regelmässigt att flera rättsystem blir tillämpliga. Internationaliseringen av&lt;br&gt;de nationella marknaderna innebär att utländska aktörer blir ett allt&lt;br&gt;vanligare inslag vid handel och clearing på dessa marknader. Denna ut-&lt;br&gt;veckling kommer med stor sannolikhet att accentueras när investerings-&lt;br&gt;tjänstedirektivet träder i kraft den 1 januari 1996. Detta direktiv innebär&lt;br&gt;som tidigare berörts att vissa kreditinstitut och värdepappersföretag med&lt;br&gt;säte inom EES skall kunna få medlemskap eller tillträde till reglerade&lt;br&gt;marknader i andra EES-länder via filialetablering, dotterbolag i det landet&lt;br&gt;eller gränsöverskridande verksamhet direkt från hemlandet. Nämnda&lt;br&gt;institut och företag skall också enligt direktivet kunna bli medlemmar i&lt;br&gt;eller få tillträde till de system för clearing och avveckling som till-&lt;br&gt;handahålls medlemmarna av en reglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär utvecklingen att de juridiska frågorna vid&lt;br&gt;clearingverksamhet i allt större omfattning kommer att få en ny, interna-&lt;br&gt;tionell dimension. Det är också som framgår av propositionen Avtal om&lt;br&gt;avräkning (nettning) vid handel med finansiella instrument och valuta ett&lt;br&gt;vanligt internationellt krav att clearingverksamhet skall bygga på en stabil&lt;br&gt;juridisk grund (prop. 1994/95:130 s. 14 f). Enligt regeringens mening&lt;br&gt;framgår den juridiska grundens betydelse redan av den gällande regle-&lt;br&gt;ringen för clearingverksamhet. Till detta kommer de förslag som nu&lt;br&gt;lämnas. Mot denna bakgrund är det inte nödvändigt att, som utredningen&lt;br&gt;föreslagit, föra in kravet på juridisk grund i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kravet på säkra tekniska system har utredningen ansett att Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;det är inte ändamålsenligt att i lagstiftning närmare precisera tekniska&lt;br&gt;krav som, med hänsyn till den snabba utvecklingen, inom en kort tid kan&lt;br&gt;bli inaktuella. I stället bör tillsynsmyndigheten i enlighet med vad som&lt;br&gt;angetts i propositionen Ny börslagstiftning m.m. pröva om de tekniska&lt;br&gt;systemen är utformade så att de uppfyller de krav som man tid efter&lt;br&gt;annan bör ställa (prop. 1991/92:113 s. 58). Regeringen delar denna&lt;br&gt;bedömning men vill för egen del betona att stora krav måste ställas på en&lt;br&gt;clearingorganisations data- och kommunikationssystem. Dessa system&lt;br&gt;skall tillfredsställa högt uppställda krav på tillförlitlighet, eftersom&lt;br&gt;störningar i sådana system kan förorsaka mycket allvarliga problem.&lt;br&gt;Även de tekniska systemen måste självfallet analyseras och behandlas i&lt;br&gt;den i föregående avsnitt angivna planen för en clearingorganisations&lt;br&gt;riskhantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har diskuterat vilka krav som bör ställas på det reserv-&lt;br&gt;system som skall finnas om datasystemet skulle bli utslaget. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening talar en clearingorganisations centrala ställning för&lt;br&gt;att organisationen bör ha tillgång till ett reservsystem på annat ställe än&lt;br&gt;det vanliga verksamhetsstället och att reservsystemet bör kunna sättas i&lt;br&gt;gång inom en mycket kort tid. Hur högt kraven bör ställas i dessa av-&lt;br&gt;seenden är givetvis beroende på vilken vikt den aktuella verksamheten&lt;br&gt;har för den finansiella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora krav måste givetvis även ställas i fråga om fysisk säkerhet i form&lt;br&gt;av skalskydd och tillträdeskontroll och beträffande faciliteter för data-&lt;br&gt;skydd och kvalitetssäkerhet. Det väsentliga är därvid som utredningen&lt;br&gt;anför att högt ställda krav på säkerhet uppfylls. Säkerhets- och sårbar-&lt;br&gt;hetsfrågoma i nu diskuterat avseende har behandlats i propositionerna om&lt;br&gt;kontobaserat aktiesystem (1988/89:152 s. 167 och 168) och om konto-&lt;br&gt;baserat penningmarknadssystem (1990/91:106 s. 87 och 88). Härvid har&lt;br&gt;betonats vikten av att systemen granskas innan de tas i drift och att&lt;br&gt;systemen tillgodoser högt ställda krav på säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill beträffande kravet på säkra tekniska system och vad&lt;br&gt;som anförts om säkerhets- och sårbarhetsfrågor tillägga att granskning i&lt;br&gt;dessa hänseenden måste ske inte bara vid tillståndsprövningen utan även&lt;br&gt;senare när en clearingorganisation vidtar väsentliga ändringar av ett&lt;br&gt;befintligt system eller inför ett nytt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingar till betalningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.1 har konstaterats att värdepappersmarknaden och valuta-&lt;br&gt;marknaden har starka kopplingar till betalningssystemet, eftersom de&lt;br&gt;stora betalningsflöden som genereras av handeln i olika finansiella&lt;br&gt;instrument och i valuta, svarar för en betydande del av det samlade flödet&lt;br&gt;som betalningssystemet utgör. För närvarande avvecklas betalningsledet&lt;br&gt;hos både VPC och OM slutligt i Riksbankens avvecklingssystem för be-&lt;br&gt;talningar (RlX-systemet). För en väl fungerande avveckling krävs givet-&lt;br&gt;vis att såväl leveransledet som betalningsledet hos en clearingorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyller högt ställda krav på säkerhet och effektivitet. Rutinerna och Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;arrangemangen för betalningsavvecklingen är minst lika viktiga som&lt;br&gt;motsvarande åtgärder för avvecklingen av leveransledet. Om en clearing-&lt;br&gt;organisation inte själv hanterar betalningsavvecklingen är det nödvändigt&lt;br&gt;för organisationen att, t.ex. i samarbete med banker eller en clearing-&lt;br&gt;organisation för betalningar, försäkra sig om att även betalningsledet&lt;br&gt;uppfyller de nu ställda kraven på bl.a. säkerhet i vid mening och säkra&lt;br&gt;tekniska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinpektionen har påpekat att möjligheten för en börs att bedriva&lt;br&gt;annan verksamhet är mer vidsträckt än vad utredningen föreslår be-&lt;br&gt;träffande clearingorganisationer. Inspektionen menar att denna skillnad&lt;br&gt;kan vålla tveksamheter om börs- och clearingverksamhet bedrivs i samma&lt;br&gt;bolag och föreslår att den restriktiva inställningen beträffande clearing-&lt;br&gt;organisationen mildras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som tidigare anförts om en clearingorganisations centrala ställning&lt;br&gt;på de finansiella marknaderna medför enligt vår mening att utrymmet för&lt;br&gt;sidoverksamheter bör vara mer begränsat än vad som gäller för en börs.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening finns det därför goda skäl för viss åtskillnad&lt;br&gt;mellan vilka sidoverksamheter en börs resp, clearingorganisation får&lt;br&gt;bedriva. I det av Finansinspektionen anförda exemplet bör således ut-&lt;br&gt;rymmet för den tillåtna sidoverksamheten bestämmas av den verksamhet&lt;br&gt;som är förenad med störst risker, nämligen clearingverksamheten. Något&lt;br&gt;hinder föreligger emellertid inte för börs- och clearingverksamhet att&lt;br&gt;bedrivas i samma bolag. Det är vanligt att en derivatmarknad är organi-&lt;br&gt;serad på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser inte att en clearingorganisation skall få bedriva&lt;br&gt;förvaltningstjänster eftersom de risker sådana tjänster kan medföra inte&lt;br&gt;bör träffa en clearingorganisation och även att organisationens oberoende&lt;br&gt;i sådana fall skulle kunna ifrågasättas. I det sammanhanget bör emellertid&lt;br&gt;ett klarläggande göras. För att förenkla avvecklingen, särskilt vid gräns-&lt;br&gt;överskridande avveckling, kan länkar finnas mellan clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner, kontohållare och depåbanker. En förutsättning för en sådan länk&lt;br&gt;är ofta att någon av dessa kan få tillstånd att vara förvaltare hos en&lt;br&gt;clearingorganisation eller kontohållare för en viss emission eller ett visst&lt;br&gt;innehav. Enligt regeringens mening, som delas av utredningen, utgör det&lt;br&gt;som sagts om förvaltningstjänster inte något hinder för att sådana länkar&lt;br&gt;skapas. Clearingorganisationer och nationella kontohållare, såsom t.ex.&lt;br&gt;VPC, bör därför ha möjlighet att vara förvaltare vid sådana länkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör slutligen anmärkas att något hinder inte föreligger, som utred-&lt;br&gt;ningen påpekat, för en clearingorganisation att ägna sig åt kontohållning&lt;br&gt;av finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhetskravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står utom allt tvivel att ett fallissemang för en clearingorganisation&lt;br&gt;som träder in som central motpart eller garant kan få mycket svåra kon-&lt;br&gt;sekvenser för marknaden. Följderna av kraschen i Bärings Bank, eller&lt;br&gt;rättare sagt att kraschen inte fick några följder för clearingorganisationer&lt;br&gt;och clearingmedlemmar, visar också med stor tydlighet vikten av ett&lt;br&gt;fungerande säkerhetssystem som kan hindra en störning att sprida sig till&lt;br&gt;de andra medlemmarna hos clearingorganisationen. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;anser regeringen, i likhet med Clearingutredningen, att skäl saknas att&lt;br&gt;ompröva säkerhetskravet för en clearingorganisation som går in som&lt;br&gt;central motpart eller garant vid avvecklingen. Den roll en sådan organi-&lt;br&gt;sation intar på de finansiella marknaderna innebär att stora krav måste&lt;br&gt;ställas på organisationens finansiella styrka och system för att skydda sig&lt;br&gt;mot riskerna vid clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande säkerhetskravet för övriga former av clearingverk-&lt;br&gt;samhet delar vi utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Clearingmedlemskap och kontoförande institut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En clearingorganisation skall liksom i dag få&lt;br&gt;avgöra vilka som får delta i den clearingverksamhet som organisa-&lt;br&gt;tionen anordnar, dvs. vilka som får vara clearingmedlemmar. Även&lt;br&gt;i fråga om den krets som får antas som clearingmedlemmar behålls&lt;br&gt;den nuvarande ordningen. Det innebär att — förutom sådana institut&lt;br&gt;och företag som kan bli medlemmar vid en börs och delta i handeln&lt;br&gt;vid en auktoriserad marknadsplats — skall även andra företag kunna&lt;br&gt;accepteras som clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på tillstånd från Finansinspektionen för att få delta som&lt;br&gt;kontoförande institut hos Värdepapperscentralen tas bort. I stället&lt;br&gt;överlåts på Värdepapperscentralen att avgöra vilka som skall ha rätt&lt;br&gt;att vara kontoförande institut, dvs. få vidta registreringsåtgärder i det&lt;br&gt;kontobaserade system för värdepapper som centralen håller i. Sådan&lt;br&gt;rätt får medges samma krets av aktörer som kan bli clearingmed-&lt;br&gt;lemmar. Riksbanken och Riksgäldskontoret skall emellertid, liksom&lt;br&gt;för närvarande, vara tillförsäkrad rätt att vara kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för clearingmedlemsskap och deltagande som&lt;br&gt;kontoförande institut skall gälla att institutet/företaget uppfyller dels&lt;br&gt;kraven i lagen om börs- och clearingverksamhet resp, aktiekonto-&lt;br&gt;lagen, dels de krav som clearingorganisationen resp. Värdepappers-&lt;br&gt;centralen ställer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av clearingmedlemmar som får delta i clearingen för&lt;br&gt;annans räkning begränsas till institut som regelmässigt bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet och som står under tillsyn. En motsvarande be-&lt;br&gt;gränsning skall gälla i fråga om de kontoförande institut som får&lt;br&gt;vidta registreringsåtgärder för annans räkning. Någon begränsning&lt;br&gt;till vissa särskilda institut införs inte för möjligheten att bli&lt;br&gt;kontoförande institut eller clearingmedlem enbart för egen räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar och kontoförande institut som inte står under&lt;br&gt;tillsyn skall vara skyldiga att lämna Finansinspektionen de uppgifter&lt;br&gt;den begär rörande verksamheten som clearingmedlem eller konto-&lt;br&gt;förande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;vad avser clearingmedlemskap. Distinktion mellan möjligheten att vara&lt;br&gt;clearingmedlem resp, kontoförande institut för egen räkning och för&lt;br&gt;annans räkning har inte närmare diskuterats av utredningen. Beträffande&lt;br&gt;möjligheten att bli kontoförande institut har utredningen föreslagit att en&lt;br&gt;sådan möjlighet införs generellt för utländska företag. För att vara konto-&lt;br&gt;förande institut har utredningen uppställt krav på dels tillstånd från&lt;br&gt;Finansinspektionen, dels överenskommelse med VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Övervägande antalet remissinstanser tillstyrker ut-&lt;br&gt;redningens förslag eller lämnar det utan erinran. Finansinspektionen för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordar att clearingmedlemmar och kontoförande institut skall stå under Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;inspektionens tillsyn samt att en särreglering görs avseende Riksbanken,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och AP-fonden. Beträffande utländska företag föreslår&lt;br&gt;Finansinspektionen att möjligheten att utan etablering i Sverige ansluta sig&lt;br&gt;till en svensk clearingorganisation begränsas till utländsk clearingorga-&lt;br&gt;nisation som står under tillsyn i sitt hemland och utländskt företag som&lt;br&gt;är börsmedlem vid en svensk börs. Enligt Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Bankföreningen bör kretsen av kontoförande&lt;br&gt;institut begränsas till värdepappersinstitut. VPC ifrågasätter om det är&lt;br&gt;motiverat att ha kvar kravet på Finansinspektionens tillstånd i fråga om&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas synpunkter på utredningens förslag om utländska&lt;br&gt;företag som kontoförande institut har redovisats i prop. 1993/94:232&lt;br&gt;(s. 9, 10 och 22-42).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kontoförande institut enligt aktiekontolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vara kontoförande institut meddelas enligt 3 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiekontolagen av regeringen eller den myndighet som regeringen bes-&lt;br&gt;tämmer. Finansinspektionen har av regeringen bemyndigats att meddela&lt;br&gt;sådant tillstånd. I 3 kap. 3 § uppställs krav på att andra kontoförande&lt;br&gt;institut än Riksbanken och Riksgäldskontoret skall stå under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen och att instituten skall lämna de upplysningar om sin&lt;br&gt;verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspek-&lt;br&gt;tionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i 3 kap. 1 § våren 1991 erhöll kontoförande institut&lt;br&gt;möjlighet att få s.k. delegationsrätt, dvs. rätt att sätta annan i sitt ställe.&lt;br&gt;Ursprunget till införandet av delegationsrätten var en framställning från&lt;br&gt;sparbanks- och föreningsbanksrörelsema om sådan rätt. Av propositionen&lt;br&gt;framgår emellertid att även andra institut än banker kan få rätt att dele-&lt;br&gt;gera (prop. 1990/91:106 s. 45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1993 blev Riksbanken&lt;br&gt;och Riksgäldskontoret kontoförande institut inom sina resp, verksamhets-&lt;br&gt;områden. Riksbanken och Riksgäldskontoret står i sin egenskap av konto-&lt;br&gt;förande institut, enligt uttryckligt förordnande, inte under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen (3 kap. 1 och 3 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka krav ställs på kontoförande institut? Utöver att de — med nyss&lt;br&gt;nämnda undantag — skall stå under Finansinspektionens tillsyn innehåller&lt;br&gt;aktiekontolagen inte några bestämmelser om de kontoförande institutens&lt;br&gt;resurser och organisation. I propositionen om kontobaserat aktiesystem&lt;br&gt;(prop. 1988/89:152 s. 102) anfördes följande beträffande de kontoförande&lt;br&gt;institutens egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Höga krav på ekonomiska, tekniska och juridiska resurser bör&lt;br&gt;ställas på den som skall få tillstånd att vara kontoförande institut. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant institut kan ådra sig betydande skadeståndsansvar (se 7 kap.). Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;Vidare måste institutet ha en teknisk utrustning som kan samordnas&lt;br&gt;med värdepapperscentralens datorsystem. Verksamheten hos ett konto-&lt;br&gt;förande institut kräver också tillgång till juridisk och teknisk&lt;br&gt;sakkunskap för bedömningen av frågor som den nya lagstiftningen&lt;br&gt;aktualiserar. Med hänsyn till det anförda torde i huvudsak endast&lt;br&gt;fondkommissionsbolag och banker komma i fråga som kontoförande&lt;br&gt;institut.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anges också i propositionen att ett tillstånd att vara kontoförande&lt;br&gt;institut kan begränsas dels till att avse aktier eller penningutfästelser som&lt;br&gt;utfärdats av en viss emittent eller vissa emittenter, dels till att avse egna&lt;br&gt;placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlem enligt lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 6 § lagen om börs- och clearingverksamhet får medlemskap&lt;br&gt;i en clearingorganisation endast beviljas den som har en betryggande kapi-&lt;br&gt;talstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta i clearingen hos&lt;br&gt;organisationen. I förarbetena till lagen uttalades att det borde överlåtas&lt;br&gt;på varje enskild clearingorganisation att avgöra vilka som skall få delta&lt;br&gt;i den clearing som organisationen anordnar (prop. 1991/92:113 s. 128).&lt;br&gt;Några särskilda bestämmelser för utländska rättssubjekts deltagande i&lt;br&gt;clearingverksamhet ansågs inte nödvändigt med hänsyn till att det av&lt;br&gt;principen om fritt tillträde följer att utländska rättssubjekt som söker med-&lt;br&gt;lemskap i en clearingorganisation skall prövas efter samma grunder som&lt;br&gt;svenska subjekt. Det framhölls att det för stabiliteten i clearingen måste&lt;br&gt;ställas krav på god soliditet hos den som är medlem i en clearing-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att att kunna uppfylla kraven i direktivet om investeringstjänster på&lt;br&gt;att bereda värdepappersföretag och kreditinstitut tillträde till system för&lt;br&gt;clearing och avveckling har vissa ändringar gjorts i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU 12, rskr.&lt;br&gt;1994/95:164, SFS 1994:2017). Dessa träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;br&gt;I bestämmelserna har de företag och institut som omfattas av investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivet pekats ut. Kretsen av företag har dock utvidgats i&lt;br&gt;förhållande till direktivets bestämmelser och överensstämmer med den&lt;br&gt;krets av aktörer som skall kunna få börsmedlemskap och tillträde till&lt;br&gt;handeln vid en auktoriserad marknadsplats. Under förutsättning att kraven&lt;br&gt;för medlemskap är uppfyllda är en clearingorganisation skyldig att som&lt;br&gt;clearingmedlem acceptera följande kategorier av aktörer: värdepappers-&lt;br&gt;institut med tillstånd enligt lagen om värdepappersrörelse att driva&lt;br&gt;kommissionsverksamhet, handel för egen räkning och förmedlingsverk-&lt;br&gt;samhet, företag från ett EES-land med tillstånd i hemlandet att driva&lt;br&gt;sådan verksamhet samt vissa andra företag från länder utanför EES som&lt;br&gt;i sitt hemland har rätt att driva någon av de nämnda typerna av verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den gällande regleringen kan en clearingorganisation själv av- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;göra vilka som skall få delta i den clearing som organisationen anordnar&lt;br&gt;utöver de aktörer som organisationen enligt lagen är skyldig att anta som&lt;br&gt;medlem. Clearingorganisationen skall därvid tillämpa principen om fritt&lt;br&gt;tillträde. Därvid kan en rad andra företag bli aktuella som medlem, t.ex.&lt;br&gt;svenska eller utländska icke-finansiella företag. Det har således i lagen&lt;br&gt;inte uppställts något krav på att en clearingmedlem också måste inneha&lt;br&gt;ett börsmedlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om clearingverksamhet i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet avser bara sådan clearing och avveckling som består&lt;br&gt;i att yrkesmässigt träda in som part i options- eller terminsavtal eller på&lt;br&gt;annat sätt garantera att avtalet fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om investeringstjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om investeringstjänster skall förverkliga den inre marknaden&lt;br&gt;på värdepappersområdet och är utformat efter mönster av det andra bank-&lt;br&gt;samordningsdirektivet (89/646/EEG). I direktivet föreskrivs obligatorisk&lt;br&gt;auktorisation för juridiska — och vissa fysiska — personer som yrkes-&lt;br&gt;mässigt tillhandahåller investeringstjänster (värdepappersföretag).&lt;br&gt;Definitionerna av vad som utgör investeringstjänster överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med det tillståndspliktiga området i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Motsvarande gäller i stort för de sidoverksamheter som direktivet&lt;br&gt;omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet bygger på principen om hemlandsauktorisation, dvs. ett före-&lt;br&gt;tag som har auktorisation i sitt hemland får med stöd av denna erbjuda&lt;br&gt;sina tjänster i andra medlemsstater, genom etablering av filial eller över&lt;br&gt;gränserna, utan att krav på ytterligare tillstånd får ställas. I direktivet&lt;br&gt;föreskrivs dock viss anmälnings- och informationsskyldighet innan sådan&lt;br&gt;verksamhet får startas. Med stöd av hemlandsauktorisation skall ett&lt;br&gt;värdepappersföretag få tillträde till börser och andra reglerade marknader&lt;br&gt;samt till dessa anslutna clearing- och avvecklingssystem. Ansvaret för&lt;br&gt;tillsynen över ett värdepappersföretags verksamhet ligger i princip på&lt;br&gt;myndigheterna i företagets hemland. Detta gäller även sådana delar av&lt;br&gt;verksamheten som bedrivs i andra länder. 1 direktivet finns särskilda&lt;br&gt;regler om uppdelning av ansvar och samverkan mellan berörda tillsyns-&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet om investeringstjänster är nära kopplat till direktivet&lt;br&gt;93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut.&lt;br&gt;Bland annat skall värdepappersföretag ha ett tillräckligt startkapital enligt&lt;br&gt;reglerna i kapitalkravsdirektivet. De ändringar i den svenska lagstift-&lt;br&gt;ningen som dessa både direktiv medför har behandlats av riksdagen under&lt;br&gt;hösten 1994 (prop. 1994/95:50, bet. 1994/95:NU12, rskr. 1994/95:164,&lt;br&gt;SFS 1994 2004-2026). De nya bestämmelserna i bl.a. lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse som grundas på direktivet om investeringstjänster träder&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1996. Detsamma gäller bl.a. bestämmelserna om&lt;br&gt;minsta startkapital för värdepappersföretag enligt kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införlivandet av direktivet om investeringstjänster har förutskickats Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;att ytterligare ändringar i den svenska lagstiftningen kan komma att ske&lt;br&gt;med hänsyn till den pågående beredningen av Clearingutredningens be-&lt;br&gt;tänkande (prop. 1994/95:50 s. 122 och 123). De ändringar som på grund-&lt;br&gt;val av utredningens betänkande har föreslagits i föregående kapitel om&lt;br&gt;tillståndspliktig clearingverksamhet påverkar även bestämmelserna om&lt;br&gt;deltagande (medlemskap) i sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 15 i direktivet om investeringstjänster skall medlems-&lt;br&gt;länderna se till att sådana värdepappersföretag från andra medlemsländer&lt;br&gt;som har tillstånd att tillhandahålla investeringstjänster i form av handel&lt;br&gt;med finansiella instrument för annans eller för egen räkning skall kunna&lt;br&gt;bli medlem i eller få tillträde till reglerade marknader i det landet under&lt;br&gt;förutsättning att företaget tillhandahåller liknande tjänster där. Bestäm-&lt;br&gt;melsen gäller enligt artikel 2.1 även kreditinstitut vars auktorisation&lt;br&gt;omfattar någon av de nämnda värdepapperstjänstema. Företagen skall&lt;br&gt;kunna få medlemskap eller tillträde till reglerade marknader i värdlandet&lt;br&gt;via filialetablering, dotterbolag i det landet eller gränsöverskridande&lt;br&gt;verksamhet direkt från hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersföretag och kreditinstitut med en auktorisation som om-&lt;br&gt;fattar någon av de nämnda värdepapperstjänstema skall också kunna bli&lt;br&gt;medlemmar i eller få tillträde till de system för clearing och avveckling&lt;br&gt;som tillhandahålls medlemmar av en reglerad marknad. Detta gäller en-&lt;br&gt;ligt ingressen till direktivet även om dessa funktioner sköts av ett i&lt;br&gt;förhållande till marknaden — dvs. börsen eller marknadsplatsen — fris-&lt;br&gt;tående organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret för medlemskap vid eller tillträde till en reglerad marknad&lt;br&gt;enligt artikel 15 är att företaget uppfyller kraven på kapital och hemlands-&lt;br&gt;tillsyn enligt direktivet om kapitalkrav för värdepappersföretag och kredit-&lt;br&gt;institut. Ett värdland får ställa upp ytterligare krav på kapital endast i&lt;br&gt;fråga om sådant som inte regleras i kapitalkravsdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till medlemskap eller tillträde förutsätter vidare att anslut-&lt;br&gt;ningen och deltagandet sker i enlighet med de regler som i olika avseen-&lt;br&gt;den gäller för marknaden. Därmed avses marknadens administrativa och&lt;br&gt;strukturella regler samt handelsreglerna. Också de regler och procedurer&lt;br&gt;som gäller i fråga om clearing och avveckling skall iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som sägs i ingressen skall till investeringstjänstedirektivet&lt;br&gt;de rättigheter som ges till värdepappersföretag genom direktivet inte&lt;br&gt;påverka den rätt som medlemsstaterna, centralbankerna och andra natio-&lt;br&gt;nella organ med likartade uppgifter har att välja sina motparter på&lt;br&gt;objektiva grunder utan särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlem och kontoförande institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om clearingverksamhet i lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;avser för närvarande bara sådan clearing som består i att yrkesmässigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träda in som part i options- eller terminsavtal eller på annat sätt garantera Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;att avtalet fullgörs. Enligt den lagändring riksdagen beslutat om och som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 1996 är en clearingorganisation som anordnar&lt;br&gt;clearing av optioner eller terminer som handlas vid en börs eller aukto-&lt;br&gt;riserad marknadsplats skyldig att till clearingmedlem anta sådana institut&lt;br&gt;och företag som avses i 3 kap. 1 § första stycket 2-4, om de uppfyller av&lt;br&gt;clearingorganisationen uppställda krav (prop. 1994/95:50, bet.&lt;br&gt;1994/95:NU 12, rskr. 1994/95:164, SFS 1994:2017). De i avsnitt 5.1 före-&lt;br&gt;slagna reglerna om clearingverksamhet medför en utvidgning av det till-&lt;br&gt;ståndspliktiga området. Möjligheten för vissa institut och företag att bli&lt;br&gt;clearingmedlemmar bör justeras i enlighet med denna utvidgning till att&lt;br&gt;avse clearingorganisationer som anordnar clearing av finansiella instru-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har diskuterat om artikel 15 i direktivet om&lt;br&gt;investeringstjänster innefattar rätt för utländska företag med säte inom&lt;br&gt;EES att bli kontoförande institut. Utredningens bedömning är att det i&lt;br&gt;begreppet clearing- och avvecklingssystem enligt denna artikel sannolikt&lt;br&gt;inbegrips sådana kontosystem som t.ex. sköter överföring av finansiella&lt;br&gt;instrument vid avvecklingen. För att utländska banker och utländska&lt;br&gt;värdepappersföretag skall ha möjlighet att bli kontoförande institut har&lt;br&gt;utredningen förordat att aktiekontolagen kompletteras så att det uttryck-&lt;br&gt;ligen framgår att utländska företag har möjlighet att bli kontoförande&lt;br&gt;institut (SOU 1993:114 s. 220 och 221). Denna bedömning delas av bl.a.&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör det ges en möjlighet för utländska&lt;br&gt;företag hemmahörande inom EES att vara kontoförande institut. Däri-&lt;br&gt;genom skapas utrymme för nya, kostnadseffektiva länkar för avveckling&lt;br&gt;av gränsöverskridande handel. Till frågan om vilka krav som bör ställas&lt;br&gt;på den som skall bli kontoförande institut återkommer vi nedan (avsnitt&lt;br&gt;5.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att bli clearingmedlem eller kontoförande institut bör i&lt;br&gt;enlighet med den bedömning som gjorts i propositionen Nya kapitaltäck-&lt;br&gt;ningsregler m.m. gälla även utländska företag som inte hör hemma inom&lt;br&gt;EES och som bedriver kommissionsverksamhet, handel för egen räkning&lt;br&gt;och förmedlingsverksamhet, under förutsättning att företaget uppfyller av&lt;br&gt;clearingorganisationen ställda krav och står under betryggande tillsyn av&lt;br&gt;myndighet eller annat behörigt organ i hemlandet (prop. 1994/95:50 s.&lt;br&gt;114-123).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 5.1 framgår att begreppet clearingverksamhet omfattar, ut-&lt;br&gt;över finansiella instrument, även sådan verksamhet avseende valuta och&lt;br&gt;betalningar. Det bör därför anmärkas att den ovan diskuterade bestäm-&lt;br&gt;melsen i investeringstjänstedirektivet endast gäller clearingverksamhet&lt;br&gt;resp, kontohållning avseeende sådana finansiella instrument som handlas&lt;br&gt;på en börs eller en auktoriserad marknadsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 4 förekommer vid den gränsöverskridande&lt;br&gt;handeln olika typer av länkar. För att förenkla och förbättra effektiviteten&lt;br&gt;vid den gränsöverskridande handeln bör enligt internationella rekommen-&lt;br&gt;dationer samarbete äga rum mellan olika länders centrala värdepappers-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvarare. Sådant samarbete över gränserna äger även rum mellan, för- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;utom banker och värdepappersbolag, nationella och internationella clea-&lt;br&gt;ringorganisationer. Avgränsningsproblematiken mellan kontohållning och&lt;br&gt;avveckling såväl som det förhållandet att formerna för handel, konto-&lt;br&gt;hållning, clearing och avveckling i vår omvärld varierar talar för att&lt;br&gt;clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare bör beredas&lt;br&gt;möjlighet att bli clearingmedlemmar resp, kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har förordat en generell möjlighet för utländska&lt;br&gt;företag att bli kontoförande institut. Någon begränsning av medlems-&lt;br&gt;kretsen vid clearing har utredningen inte föreslagit. För att kunna få en&lt;br&gt;heltäckande tillsyn av clearing- och avvecklingsprocessen har Finans-&lt;br&gt;inspektionen beträffande svenska institut föreslagit att det införs en&lt;br&gt;lagregel av innebörd att en clearingorganisation får som &amp;quot;svensk&amp;quot;&lt;br&gt;clearingmedlem (och kontoförande institut) endast anta den som redan&lt;br&gt;står under tillsyn av inspektionen. Beträffande Riksbanken, Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret och AP-fonden har Finansinspektionen anmärkt att en sär-&lt;br&gt;reglering bör ske innebärande att dessa inte omfattas av kravet på tillsyn.&lt;br&gt;För utländska företag har inspektionen förordat att rätten till anslutning&lt;br&gt;till en svensk clearingorganisation utan etablering i Sverige begränsas till&lt;br&gt;utländsk clearingorganisation som står under tillsyn i sitt hemland och&lt;br&gt;utländskt företag som är medlem vid en svensk börs. Svenska Fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen och Svenska Bankföreningen har i sitt remissyttrande&lt;br&gt;betonat vikten av övervakningen av clearingmedlemmama samt framhållit&lt;br&gt;att det är ur säkerhetssynpunkt viktigt att kretsen av kontoförande institut&lt;br&gt;begränsas på så sätt att endast värdepappersinstitut tillåts agera i den&lt;br&gt;egenskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskretsen vid en börs är enligt lagen om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet begränsad till vissa institut. Som skäl för denna begränsning&lt;br&gt;anfördes vid bestämmelsens tillkomst att det fanns en viss risk att tilltron&lt;br&gt;till de svenska börserna kunde påverkas negativt om Sverige i detta hän-&lt;br&gt;seende skulle avvika från den utomlands gällande ordningen, dvs. att&lt;br&gt;endast auktoriserade mellanhänder, som bedriver kommissionärsverk-&lt;br&gt;samhet eller förmedlarverksamhet eller handlar för egen räkning, tillåts&lt;br&gt;agera direkt på börserna (prop. 1991/92:113 s. 79). Något skäl att om-&lt;br&gt;pröva detta ställningstagande ansågs inte föreligga vid införlivandet av&lt;br&gt;investeringstjänstedirektivets regler om börstillträde (prop. 1994/95:50 s.&lt;br&gt;118 och 119).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till lagen om börs- och clearingverksamhet saknades&lt;br&gt;det skäl att vid clearingverksamhet begränsa medlemskretsen till de nyss&lt;br&gt;angivna aktörerna. Den internationella aspekten gjorde sig inte heller&lt;br&gt;gällande på samma sätt som för deltagande i börsverksamhet. Något krav&lt;br&gt;på att instituten skall stå under tillsyn eller att endast vissa institut äger&lt;br&gt;möjlighet att vara clearingmedlem finns således inte. Det är i stället&lt;br&gt;clearingorganisationen som på grundval av lagens krav och organisa-&lt;br&gt;tionens egna villkor prövar om ett institut skall få bli clearingmedlem.&lt;br&gt;Vid denna prövning skall clearingorganisationen iaktta principerna om&lt;br&gt;fritt tillträde och neutralitet. Inte heller enligt aktiekontolagen är kretsen&lt;br&gt;av kontoförande institut begränsad på samma sätt som medlemskretsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid börs. Vid aktiekontolagens tillkomst anfördes dock att i huvudsak Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;endast fondkommissionärer och banker kunde komma i fråga som&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Finansinspektionen anfört om vikten av en heltäckande tillsyn av&lt;br&gt;clearing- och avvecklingsprocessen talar för att clearingmedlemmar, lik-&lt;br&gt;som kontoförande institut, bör stå under tillsyn. En sådant förhållande&lt;br&gt;skulle också, som inspektionen har påpekat, leda till att informations-&lt;br&gt;utbytet mellan inspektionen och tillsynsmyndigheter i andra länder under-&lt;br&gt;lättas och blir effektivare. Fråga är emellertid om det är nödvändigt —&lt;br&gt;eller ens lämpligt — att uppställa ett sådant krav i lagstiftningen. De&lt;br&gt;ledande aktörerna vid kontohållning och clearing, såväl i Sverige som&lt;br&gt;utomlands, är centrala värdepappersförvarare, clearingorganisationer,&lt;br&gt;banker och värdepappersbolag, dvs. institut som regelmässigt står under&lt;br&gt;tillsyn. OM har bara banker och värdepappersbolag som clearingmedlem-&lt;br&gt;mar. För närvarande finns det drygt 50 kontoförande institut hos VPC.&lt;br&gt;Samtliga är svenska. Förutom banker, värdepappersbolag, Riksbanken&lt;br&gt;och Riksgäldskontoret är vissa försäkringsbolag och AP-fonden (första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelserna) kontoförande institut för eget innehav. Vidare har&lt;br&gt;några emittenter av bostadsobligationer ett till egna emissioner begränsat&lt;br&gt;tillstånd att vara kontoförande institut. Riksbanken och Riksgäldskontoret&lt;br&gt;står som nämnts enligt direkt förordnande inte under tillsyn. Av övriga&lt;br&gt;kontoförande institut är det endast AP-fonden som inte står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya typer av institut kommer med stor sannolikhet att dyka upp i fram-&lt;br&gt;tiden liksom nya former för kontohållning och länkar mellan olika länder&lt;br&gt;och marknader. Reglerna bör därför vara så utformade att de på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt, utan att säkerhetsaspekterna efterges, kan möta&lt;br&gt;utvecklingen på den finansiella marknaden. En fråga som kan ställas är&lt;br&gt;om kretsen av clearingmedlemmar och kontoförande institut på något sätt&lt;br&gt;bör begränsas med hänsyn till vad Finansinspektionen anfört och med&lt;br&gt;beaktande av kravet på säkerhet vid clearingverksamhet och kontohåll-&lt;br&gt;ning. Regeringen anser emellertid att det finns nackdelar med en lag-&lt;br&gt;reglering som medför att vissa, särskilt angivna institut, får ensamrätt att&lt;br&gt;uppträda som clearingmedlem eller kontoförande institut. Det finns en&lt;br&gt;uppenbar risk att en sådan reglering leder till att dessa institut på grund&lt;br&gt;av den bristande konkurrensen inte ges tillräckliga incitament att anpassa&lt;br&gt;verksamheten till marknadens förändringar och att utveckla nya tekniker&lt;br&gt;och produkter (jfr prop. 1991/92:113 s. 62 och 63). En reglering bör i&lt;br&gt;stället, enligt vår bedömning, bidra till att förbättra konkurrensen vad&lt;br&gt;avser clearing- och kontohållningstjänster samt även medverka till att, i&lt;br&gt;ett internationellt perspektiv, öka den svenska finansiella marknadens&lt;br&gt;attraktivitet. Därtill kommer att en särreglering i enlighet med de&lt;br&gt;riktlinjer som har föreslagits av bl.a. Finansinspektionen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen strider mot redan&lt;br&gt;antagna principer för clearingmedlemskap (se prop. 1991/92:113 s. 128&lt;br&gt;och prop. 1994/95:50 s. 121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt sett är den dominerande ordningen att endast vissa&lt;br&gt;mellanhänder, i första hand banker och värdepappersbolag, har direkt till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde som medlem till clearingorganisationer och centrala värdepappers-&lt;br&gt;förvarare. Detta innebär att andra aktörer såsom institutionella investerare&lt;br&gt;på sådana marknader måste utnyttja en medlems tjänster för kontohållning&lt;br&gt;eller clearing. Banker och värdepappersbolag utför clearing- och konto-&lt;br&gt;tjänster såväl för egen som för annans räkning. Även clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner och centrala värdepappersförvarare kan ha behov av att kunna ut-&lt;br&gt;föra sådana tjänster för annans räkning. Något väsentligt behov av att&lt;br&gt;utföra nu nämnda tjänster för annans räkning kan det däremot inte anses&lt;br&gt;föreligga för andra typer av aktörer såsom försäkringsbolag, pensions-&lt;br&gt;fonder och större icke-finansiella företag. För dessa aktörer kan det&lt;br&gt;främst finnas behov av att vara clearingmedlem eller kontoförande institut&lt;br&gt;för det egna innehavet samt att vara kontoförande institut för egna&lt;br&gt;emissioner. Skälet härtill kan exempelvis vara kostnaderna eller den egna&lt;br&gt;organisationen av verksamheten. En ändamålsenlig avgränsning mellan&lt;br&gt;vad som nyss sagts om hur reglerna på värdepappersmarknaden bör vara&lt;br&gt;utformade och de av Finansinpektionen framförda skälen synes vara att&lt;br&gt;begränsa kretsen av institut som kan utföra clearing- och kontotjänster för&lt;br&gt;annans räkning samt behålla möjligheten för envar att bli clearingmedlem&lt;br&gt;eller kontoförande institut för egen räkning. Med hänsyn till att mark-&lt;br&gt;naderna kan vara organiserade på skilda sätt bör inte något krav på&lt;br&gt;börsmedlemskap eller liknande uppställas för den generella möjligheten&lt;br&gt;att bli clearingmedlem eller kontoförande institut (jfr prop. 1994/95:50&lt;br&gt;s. 121 och prop. 1991/92:113 s. 128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem skall besluta om clearingmedlemskap resp, rätten att vara&lt;br&gt;kontoförande institut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 6 § lagen om börs- och clearingverksamhet får medlemskap&lt;br&gt;i en clearingorganisation endast beviljas den som har en betryggande kapi-&lt;br&gt;talstyrka och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta i clearingen hos&lt;br&gt;organisationen. Det är den enskilda clearingorganisationen som avgör&lt;br&gt;vilka som skall få delta i den clearing som organisationen anordnar. Clea-&lt;br&gt;ringutredningen har inte föreslagit någon förändring av denna princip och&lt;br&gt;några skäl till ändring har inte heller framkommit vid beredningen av&lt;br&gt;utredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 3 kap. 1 § aktiekontolagen att vara kontoförande institut&lt;br&gt;meddelas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingutredningen har föreslagit att Finansinspektionen även i fort-&lt;br&gt;sättningen skall meddela tillstånd att vara kontoförande institut och att ett&lt;br&gt;företag med sådant tillstånd skall kunna genom överenskommelse med&lt;br&gt;VPC tilläggas ställning som kontoförande institut hos centralen. Förslaget&lt;br&gt;har kritiserats av bl.a. Finansinspektionen som har ifrågasatt om ett&lt;br&gt;sådant tillståndskrav är förenligt med investeringstjänstedirektivet. Enligt&lt;br&gt;VPC borde centralen anses vara kompetent att handlägga ärenden om till-&lt;br&gt;stånd att vara kontoförande institut eftersom VPC, enligt utredningens&lt;br&gt;förslag, skall när det gäller deltagande i centralens clearingverksamhet&lt;br&gt;självständigt pröva frågor om en medlems kapitalstyrka, ändamålsenliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation av verksamheten, erforderliga riskhanteringsrutiner och Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;säkra tekniska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prövning som Finansinspektionen gör av den som ansöker om till-&lt;br&gt;stånd att vara kontoförande institut kan enligt regeringens mening lika väl&lt;br&gt;utföras av VPC. En sådan lösning överensstämmer med vad som gäller&lt;br&gt;börs- och clearingmedlemskap. Fördelning av ansvaret mellan VPC och&lt;br&gt;Finansinspektionen för det kontobaserade systemet blir också klarare med&lt;br&gt;denna lösning. VPC får på så sätt otvetydigt ansvaret för att konto-&lt;br&gt;hållningen bedrivs på ett effektivt och säkert sätt samt att de kontoförande&lt;br&gt;instituten är lämpliga att delta i kontohållningen. Att det sker en nog-&lt;br&gt;grann och ändamålsenlig prövning av de kontoförande instituten ligger i&lt;br&gt;VPC:s eget intresse. Finansinspektionens uppgift renodlas därmed till att&lt;br&gt;övervaka VPC och det kontobaserade systemet genom inspektionens&lt;br&gt;löpande tillsyn. Den föreslagna lösningen innebär att VPC även prövar&lt;br&gt;om ett kontoförande institut får sätta annan i sitt ställe. Denna prövning&lt;br&gt;bör i fortsättningen ske i enlighet med VPC:s regler och således inte&lt;br&gt;regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av medlemskap skall en clearingorganisation enligt&lt;br&gt;8 kap. 1 § lagen om börs- och clearingverksamhet iaktta principerna om&lt;br&gt;fritt tillträde och neutralitet. Enligt förarbetena innebär fritt tillträde att&lt;br&gt;var och en som uppfyller vissa grundkrav bör få delta i clearing som&lt;br&gt;anordnas av en av staten godkänd börs. Det betonas emellertid i för-&lt;br&gt;arbetena att det är väsentligt att de som deltar i clearingen har erforderlig&lt;br&gt;finansiell styrka samt att de krav på sådan styrka och lämplighet i övrigt&lt;br&gt;måste bygga på objektiva grunder (prop. 1991/92:113 s. 60). Dessa krav&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening även tillämpas vid VPC:s prövning av till-&lt;br&gt;stånd att vara kontoförande institut och därför slås fast i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte haft någon erinran mot de överväganden som så långt&lt;br&gt;har gjorts i detta avsnitt. Däremot har Lagrådet haft vissa invändningar&lt;br&gt;mot utformningen av de aktuella bestämmelserna i aktiekontolagen och&lt;br&gt;i lagen om börs- och clearingverksamhet. Vi återkommer i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 3 kap. 1 § aktiekontolagen och 8 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet till detta. Det bör emellertid i detta&lt;br&gt;sammanhang beröras att utvidgningen av det tillståndspliktiga området&lt;br&gt;innebär att system för t.ex. avveckling av betalningar inkl, valuta kan&lt;br&gt;komma att omfattas av kravet på tillstånd och också av bestämmelserna&lt;br&gt;om tillträde till ett sådant system. Investeringstjänstedirektivets regler&lt;br&gt;omfattar endast clearingverksamhet avseende finansiella instrument. Det&lt;br&gt;vanliga är att tillträdet till system för avveckling av betalningar och&lt;br&gt;förpliktelser i samband med valutahandel är begränsat till bankinstitut.&lt;br&gt;Den nu diskuterade bestämmelsen i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet och kravet på fritt tillträde i denna bestämmelse utgör&lt;br&gt;inte någor hinder för en clearingorganisation som hanterar betalningar&lt;br&gt;inkl, valuta att ställa som krav för deltagande i clearingverksamheten att&lt;br&gt;deltagarna t.ex. skall vara banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av clearingmedlemmar och kontoförande institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att det här är fråga om att i lagstiftningen reglera&lt;br&gt;möjligheten att bli clearingmedlem resp, kontoförande institut, inte att&lt;br&gt;införa en rättighet. För att kunna bli clearingmedlem eller kontoförande&lt;br&gt;institut måste sökanden uppfylla de lagstadgade kraven samt de krav som&lt;br&gt;ställs upp av den ansvariga organisationen. I avsnitt 5.4 behandlas&lt;br&gt;utförligt kraven på clearingmedlemmar och kontoförande institut. Dessa&lt;br&gt;krav kommer med nödvändighet att kompletteras och preciseras av den&lt;br&gt;ansvariga organisationen som också har att redovisa hur antagningspro-&lt;br&gt;cessen skall gå till. Prövningen av dessa krav och av antagningsprocessen&lt;br&gt;utgör en viktig del av Finansinspektionens tillståndsprövning för clearing-&lt;br&gt;verksamhet. Samma förfarande bör tillämpas även vad avser förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för deltagande i VPC:s kontohållning. Utöver prövningen av&lt;br&gt;organisatörens antagningskrav kommer dennes tillämpning av kriterierna&lt;br&gt;för deltagande att vara föremål för Finansinspektionens löpande tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i organisatörens eget intresse att det blir fråga om en&lt;br&gt;ingående prövning av om den sökande uppfyller ovan nämnda krav. Inte&lt;br&gt;minst med hänsyn till att brister hänförliga till en clearingmedlem eller&lt;br&gt;ett kontoförande institut med stor sannolikhet har direkt negativ inverkan&lt;br&gt;på clearingorganisationen eller kontohållaren. Därtill kommer att sådana&lt;br&gt;brister även kan komma att påverka övriga deltagare vid clearingverk-&lt;br&gt;samhet eller kontohållning. Övriga deltagare har därför ett berättigat&lt;br&gt;intresse av att deltagarkretsen begränsas på ett adekvat sätt. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund kan förutsättas att varje sökande kommer att bli föremål för en&lt;br&gt;mycket ingående och omsorgsfull prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang betonas att kraven i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet, liksom i aktiekontolagen, för deltagande avses gälla&lt;br&gt;fullt ut även för ett institut eller företag som vill bli clearingmedlem eller&lt;br&gt;kontoförande institut för eget innehav. Det måste således finnas tillfreds-&lt;br&gt;ställande garantier för att dessa kan uppfylla sina åtaganden vid clearing-&lt;br&gt;verksamheten eller kontohållningen. Det enda undantaget är att dessa&lt;br&gt;institut och företag inte behöver stå under tillsyn. När det uppstår&lt;br&gt;problem vid clearing eller kontohållning är det oftast nödvändigt att det&lt;br&gt;snabbt kan åtgärdas. För att kunna vidta nödvändiga åtgärder har den&lt;br&gt;ansvariga organisatören eller tillsynsmyndigheten behov av att snabbt&lt;br&gt;kunna få kontakt med clearingmedlemmar eller kontoförande institut. Det&lt;br&gt;bör påpekas att kravet på tillgänglighet gäller i lika hög grad för företag&lt;br&gt;eller institut som inte står under tillsyn som för dem som står under&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar och kontoförande institut som inte står under till-&lt;br&gt;syn bör dessutom enligt regeringens mening vara skyldiga att lämna&lt;br&gt;Finansinspektionen uppgifter om verksamheten som clearingmedlem eller&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Krav på clearingmedlemmar och kontoförande institut &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En clearingorganisation får som medlem&lt;br&gt;endast ha den som har betryggande kapitalstyrka, ändamålsenlig&lt;br&gt;organisation av verksamheten, nödvändiga riskhanteringssystem,&lt;br&gt;säkra tekniska system och som i övrigt bedöms vara lämplig att delta&lt;br&gt;i clearingen hos organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen VPC AB får som kontoförande institut en-&lt;br&gt;dast ha den som har betryggande kapitalstyrka, teknisk och juridisk&lt;br&gt;sakkunskap samt som i övrigt bedöms vara lämplig att delta i&lt;br&gt;kontoföringen hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens vad avser&lt;br&gt;kraven på clearingmedlemmar. Något förslag att lagfästa kraven för att&lt;br&gt;bli kontoförande institut har utredningen däremot inte lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har beträffande kraven på clearingmedlemmar till-&lt;br&gt;styrkt eller lämnat utredningens förslag utan erinran. OM har påpekat att&lt;br&gt;olika krav kan ställas på clearingmedlemmar beroende på vilken modell&lt;br&gt;av clearing clearingorganisationen tillämpar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 8 kap. 6 § lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;får en clearingorganisation som medlem endast ha den som har en be-&lt;br&gt;tryggande kapitalstyrka och som i övrigt bedöms lämplig att delta i&lt;br&gt;clearingen hos organisationen. Utredningen har med hänsyn till de risker&lt;br&gt;som föreligger vid clearingverksamhet övervägt om inte ett högre kapital-&lt;br&gt;krav egentligen borde krävas för medlemskap i en clearingorganisation&lt;br&gt;än det som gäller för medlemskap på en börs eller auktoriserad mark-&lt;br&gt;nadsplats. Med hänvisning till det då pågående arbetet med införlivandet&lt;br&gt;av investeringstjänstedirektivet och kapitalkravsdirektivet har utredningen&lt;br&gt;inte lagt fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lämplighetskravet för clearingmedlemmar har utredningen&lt;br&gt;föreslagit att det specificeras. Utredningen har därvid betonat vikten av&lt;br&gt;att clearingmedlemmar har en ändamålsenlig organisation av sin verk-&lt;br&gt;samhet, exempelvis vad gäller backoffice-verksamhet. För att en clearing-&lt;br&gt;medlem skall kunna uppfylla sina åtaganden fordras enligt utredningen att&lt;br&gt;medlemmen har system som medger kontinuerlig övervakning av aktuella&lt;br&gt;positioner och exponeringen i handeln. Enligt utredningen bör systemen&lt;br&gt;medge kontroll av såväl den egna exponeringen som kundernas expone-&lt;br&gt;ring och även vara så konstruerade att kontroll i möjligaste mån kan ske&lt;br&gt;även av de framtida åtagandena i avvecklingsprocessen. Att sådana&lt;br&gt;system fungerar tillfredsställande och kontinuerligt vidareutvecklas utgör&lt;br&gt;enligt utredningen en väsentlig faktor för en säker clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enhet hos en clearingmedlem som hanterar clearingfrågor skall en-&lt;br&gt;ligt utredningen ha nödvändiga rutiner och resurser för att kunna hantera&lt;br&gt;eventuella problem och risker. Utredningen anser att den enhet som har&lt;br&gt;ansvaret för riskhanteringen bör ha klara och tydliga befogenheter att&lt;br&gt;agera vid problem. Krav bör ställas på att en clearingmedlem skall ha väl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomtänkta och dokumenterade riskhanteringsrutiner för att förebygga Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;eventuella problem vid clearing och avveckling. Vidare skall en clearing-&lt;br&gt;medlem enligt utredningens bedömning ha säkra tekniska system såsom&lt;br&gt;data- och kommunikationssystem. Enligt utredningens bedömning bör&lt;br&gt;lämplighetskravet specificeras på så sätt att dessa krav lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de risker som kan föreligga vid clearingverksamhet&lt;br&gt;kunde, som utredningen har påpekat, det övervägas om inte ett högre&lt;br&gt;kapitalkrav egentligen borde krävas för medlemskap i en clearingorgani-&lt;br&gt;sation än det som gäller för medlemskap på en börs. Det är inte heller&lt;br&gt;ovanligt utomlands att endast vissa finansiellt starka institut har direkt&lt;br&gt;tillträde till clearingverksamhet som s.k. direkta clearingmedlemmar.&lt;br&gt;Direktivet om investeringstjänster innebär för vissa värdepappersföretag&lt;br&gt;och kreditinstitut att kravet på kapital bestäms av kapitalkravsdirektivet&lt;br&gt;och att hemlandsmyndighetema övervakar att detta krav efterlevs. Beträf-&lt;br&gt;fande dessa företag och institut får ett värdland ställa upp ytterligare&lt;br&gt;kapitalkrav bara i sådana hänseenden som inte regleras i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet. För de institut och företag som vanligen uppträder som&lt;br&gt;clearingmedlemmar föreligger det således inte något egentligt utrymme&lt;br&gt;för ett högre krav på eget kapital (startkapital) och kapitalbas än vad som&lt;br&gt;föreskrivs i kapitalkravsdirektivet. Beträffande andra institut som kan&lt;br&gt;komma i fråga för clearingmedlemskap är det angeläget att det ställs krav&lt;br&gt;på god soliditet hos den som önskar bli medlem hos en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som OM har påpekat kan emellertid olika krav behöva ställas på clea-&lt;br&gt;ringmedlemmar beroende på vilken modell av clearing clearingorganisa-&lt;br&gt;tionen tillämpar. Om clearingmedlemmama själva tar ett direkt ansvar för&lt;br&gt;riskerna vid clearingen genom att t.ex. lämna eller ställa garantier&lt;br&gt;föreligger som regel skäl för ett högre krav än om clearingorganisationen&lt;br&gt;genom att gå in som motpart eller garant vid clearingen tar det direkta&lt;br&gt;ansvaret för riskhanteringen. I det sistnämnda fallet sker det i stället en&lt;br&gt;betydande koncentration av riskerna hos clearingorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att clearingverksamhet kan vara organiserad på skilda&lt;br&gt;sätt och att olika typer av institut kan komma i fråga som clearingmedlem&lt;br&gt;anser regeringen det lämpligt att behålla nuvarande bestämmelse om att&lt;br&gt;en clearingorganisation som medlem får ha endast den som har&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa företag och institut inom EES kommer den faktiska pröv-&lt;br&gt;ningen av om de uppfyller kravet på kapital för medlemsskap ske i hem-&lt;br&gt;landet. Ytterligare krav kan som nämnts endast ställas upp i sådana&lt;br&gt;hänseenden som inte regleras i kapitalkravsdirektivet. Vilka ytterligare&lt;br&gt;krav kan då ställas? En clearingorganisation kan ställa krav på att med-&lt;br&gt;lemmarna ställer säkerhet för sina åtaganden och exponeringar gentemot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationen, exempelvis i form av initial säkerhet och marginalsäker- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;het. Även krav på garantier från medlemmarna kan förekomma, liksom&lt;br&gt;att clearingorganisationen för medlemskap ställer krav på bidrag eller&lt;br&gt;kapitaltillskott till en clearingfond. För clearingmedlemskap kan även&lt;br&gt;krävas att medlemmar på ett eller annat sätt åtar sig att svara för&lt;br&gt;eventuella förluster vid clearingverksamheten. Direktiven om investe-&lt;br&gt;ringstjänster och kapitalkrav utgör inte något hinder mot att särskilda&lt;br&gt;krav kan ställas upp av en clearingorganisation beträffande säkerheter och&lt;br&gt;garantier för åtagandenas fullgörande. Det har särskilt anmärkts i investe-&lt;br&gt;ringstjänstedirektivet att tillträde till clearingverksamhet får villkoras av&lt;br&gt;regler och förfaranden för att säkerställa fullgörande av åtföljande för-&lt;br&gt;pliktelser. För att underlätta clearingverksamheten kan en clearingorgani-&lt;br&gt;sation erbjuda medlemmarna kreditfaciliteter och även lån av finansiella&lt;br&gt;instrument. Något hinder enligt investeringstjänstedirektivet föreligger&lt;br&gt;inte heller mot att ställa upp särskilda krav för sådana tjänster. En&lt;br&gt;förutsättning för nu diskuterade regler och förfaranden är att de tillämpas&lt;br&gt;på ett icke-diskriminerande sätt (jfr fjärde stycket i artikel 15 och artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har pekat på möjligheten att den som söker tillträde till en&lt;br&gt;clearingorganisation även skall kunna åläggas att bidra till tidigare ut-&lt;br&gt;gifter för systemuppbyggnaden. Enligt regeringens bedömning föreligger&lt;br&gt;inte något hinder att ta ut en sådan inträdesavgift under förutsättning att&lt;br&gt;det sker på ett icke-diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetskravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG:s regler får för tillträde till clearingverksamhet krävas att&lt;br&gt;företaget kan uppfylla reglerna och procedurerna för denna verksamhet.&lt;br&gt;Något hinder föreligger således inte enligt EG:s regler mot att ställa upp&lt;br&gt;lämplighetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i allt väsentlig utredningens uppfattning vad avser&lt;br&gt;lämplighetskravet och anser, liksom Finansinspektionen, att de krav som&lt;br&gt;utredningen föreslagit, nämligen ändamålsenlig organisation av verksam-&lt;br&gt;heten, nödvändiga riskhanteringsrutiner och säkra tekniska system, utgör&lt;br&gt;en tillräcklig legal kravspecifikation. Den mer detaljerade utformningen&lt;br&gt;av kraven och själva antagningsprocessen som clearingorganisationen&lt;br&gt;måste redovisa i samband med ansökan om tillstånd bör utgöra en viktig&lt;br&gt;del av Finansinspektionens tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur ansvaret för frågor om organisationen av verksamheten och risk-&lt;br&gt;hanteringen hos en clearingmedlem bör vara fördelat har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avtal om nettning är hållbara i alla berörda jurisdiktioner är ett&lt;br&gt;internationellt krav på sådana clearing- och avvecklingssystem som inne-&lt;br&gt;håller ett nettningsförfarande (se t.ex. prop. 1994/95:130). Beträffande&lt;br&gt;utländska företag måste således en clearingorganisation som tillämpar ett&lt;br&gt;nettningsförfarande vid medlemsprövningen noga kontrollera att nett-&lt;br&gt;ningen är hållbar i det land där det ansökande företaget är etablerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bli clearingmedlem behöver ett institut givetvis också ha Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;arrangemang och rutiner för att kunna uppfylla sina betalningsförplikt-&lt;br&gt;elser. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av de svårbemästrade&lt;br&gt;situationer som kan uppkomma på den finansiella marknaden vid försena-&lt;br&gt;de betalningar. Att ett institut även kan uppfylla kraven i detta avseende&lt;br&gt;är en väsentlig fråga vid prövningen av clearingmedlemskap. Det nu an-&lt;br&gt;förda gäller även beträffande kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på kontoförande institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts anges i aktiekontolagen endast att kontoförande&lt;br&gt;institut, med undantag för Riksbanken och Riksgäldskontoret, skall stå&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn. I propositionen om kontobaserat&lt;br&gt;aktiesystem (prop. 1988/89:152 s. 102) har angetts att höga krav på&lt;br&gt;ekonomiska, tekniska och juridiska resurser bör ställas på den som skall&lt;br&gt;få tillstånd att vara kontoförande institut. Med hänsyn till det anförda&lt;br&gt;ansågs i nyss nämnda proposition att i huvudsak endast fondkommissions-&lt;br&gt;bolag (numera värdepappersbolag) och banker kunde komma i fråga som&lt;br&gt;kontoförande institut. Det angavs också i propositionen att ett tillstånd att&lt;br&gt;vara kontoförande institut kan begränsas dels till att avse aktier eller&lt;br&gt;penningutfästelser som utfärdats av en viss emittent eller vissa emittenter,&lt;br&gt;dels till att avse egna placeringar. Sådant begränsat tillstånd har getts&lt;br&gt;vissa försäkringsbolag och emittenter av bostadsobligationer samt AP-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör de krav som har uppställts i proposi-&lt;br&gt;tionen om kontobaserat aktiesystem nu lagfästas. På samma sätt som för&lt;br&gt;clearingorganisationer bör den mer detaljerade utformningen av kraven&lt;br&gt;ankomma på huvudmannen för organisationen, i detta fall VPC. Finans-&lt;br&gt;inspektion bör vid den löpande tillsynen av VPC pröva dessa krav. Det&lt;br&gt;är de operativa och adminstrativa riskerna som kommer i förgrunden vid&lt;br&gt;själva kontoföringen. Operativa risker är exempelvis störningar i sådana&lt;br&gt;system, t.ex. data- och kommunikationssystem, som är kritiska för att&lt;br&gt;kontoföringen skall fungera. Sådana system måste vara mycket tillförlit-&lt;br&gt;liga och även innehålla adekvata säkerhetsrutiner mot fel och brottsliga&lt;br&gt;förfaranden som bedrägerier, förfalskningar och olika typer av databrott,&lt;br&gt;exempelvis icke auktoriserade överföringar av finansiella instrument. Vad&lt;br&gt;som anförts beträffande lämplighetskravet för clearingmedlemskap och&lt;br&gt;om riskhanteringsrutiner bör i tillämpliga delar även gälla för konto-&lt;br&gt;förande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av om en sökande uppfyller kraven på ett kontoförande&lt;br&gt;institut skall givetvis ske på objektiva och sakliga grunder. Den får inte&lt;br&gt;vara diskriminerande i något avseende. Som angetts i avsnitt 5.3 bör&lt;br&gt;reglerna om fritt tillträde och neutralitet på samma sätt som för en&lt;br&gt;clearingorganisation gälla VPC i egenskap av kontohållare. Möjligheten&lt;br&gt;att vara kontoförande institut bör kunna begränsas på samma sätt som i&lt;br&gt;dag. Det innebär att ett medgivande att vara kontoförande institut kan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC inskränkas till att avse exempelvis aktier och aktierelaterade Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska hinder kan medföra begränsningar i tillträdet till konto-&lt;br&gt;föringen, t.ex. om VP-systemet vid viss tid inte har kapacitet som är&lt;br&gt;tillräcklig för att tillåta samtliga intresserade att delta. Skäl därvid att&lt;br&gt;göra annan bedömning än beträffande tillträdet till börser föreligger inte.&lt;br&gt;Det innebär att sådana hinder i princip bör vara temporära och att VPC&lt;br&gt;vidtar åtgärder så att centralen volym- och resursmässigt anpassar sig till&lt;br&gt;det intresse för deltagande i kontoföringen som finns. Om anslutnings-&lt;br&gt;möjligheterna är begränsade skall reglerna som rör begränsningssitua-&lt;br&gt;tionen vara neutralt utformade och även tillämpas på detta sätt (jfr prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för hur ansvaret för frågor om organisationen av verksam-&lt;br&gt;heten och riskhanteringen hos ett kontoförande institut bör vara fördelat&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av att VPC tar över rätten att besluta om en uteslutning av&lt;br&gt;ett institut, har regeringen övervägt att föra in en bestämmelse om möj-&lt;br&gt;ligheten för ett sådant institut att vid en uteslutning vidta vissa åtgärder&lt;br&gt;för skydda sina kunder (jfr nuvarande 8 kap. 7 § i lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet). Att vara kontoförande institut innebär enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen att institutet direkt svarar för registreringsåtgärder på de&lt;br&gt;konton institutet hanterar. Mot denna bakgrund framstår det som mindre&lt;br&gt;lämpligt att ett institut även efter en uteslutning skall få vidta registre-&lt;br&gt;ringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i såväl VPC:s som det uteslutna institutets intresse att insti-&lt;br&gt;tutets samtliga transaktioner, egna och kunders, inom det kontobaserade&lt;br&gt;systemet avvecklas så att onödiga förluster på grund av uteslutningen&lt;br&gt;motverkas. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis genom att kontona&lt;br&gt;överförs till ett annat institut eller att VPC genom centralens eget&lt;br&gt;kontoförande institut, VKI, tar över registreringen av det uteslutna&lt;br&gt;institutets transaktioner. Med hänsyn till att olika lösningar kan komma&lt;br&gt;i fråga framstår det som mindre lämpligt med en lagreglering. I stället&lt;br&gt;bör denna fråga regleras i anslutningsavtalet mellan VPC och ett&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ändringar i aktiekontolagen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förvaltare och förvaltarregistrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna för förvaltarregistrering förenklas.&lt;br&gt;En generell möjlighet att registrera utländska förvaltare införs för&lt;br&gt;såväl aktier som skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. I utredningens förslag ingår dock inte någon bestämmelse om&lt;br&gt;förvaltarregistrering av skuldförbindelser som förvaltas utomlands. Utred-&lt;br&gt;ningen har inte heller lämnat förslag om att kravet på bosättning utom-&lt;br&gt;lands vid utländsk förvaltarregistrering skall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Finansinspektionen och Uppsala universitet framför dock synpunkter be-&lt;br&gt;träffande förvaltarregistrering av i utlandet förvaltade skuldförbindelser.&lt;br&gt;Finansinspektionen anser att en ordning där det på ett vanligt VP-konto&lt;br&gt;skulle kunna göras en anteckning om att instrumenten tillhör någon annan&lt;br&gt;innebär att en ny form av förvaltarkonton införs, vilket inte skulle vara&lt;br&gt;lämpligt. Uppsala universitet pekar på att den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;lösningen stöter på problem om det framgår att ett utländskt värdepappers-&lt;br&gt;företag inte är ägare av en skuldförbindelse men trots detta legitimerar&lt;br&gt;sig som sådan. Riksskatteverket betonar att det bör vara en förutsättning&lt;br&gt;för att utländska förvaltare skall kunna få generellt tillstånd att registreras&lt;br&gt;som förvaltare av svenska aktier att förvaltaren medger verket insyn i&lt;br&gt;förvaltningen och förbinder sig att årligen avge kontrolluppgifter för&lt;br&gt;ägare bosatta i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt aktiekontolagen kan en utländsk förvaltare registreras&lt;br&gt;som förvaltare för aktier men inte för skuldförbindelser. För registrering&lt;br&gt;av en utländsk förvaltning av aktier fordras särskilt tillstånd enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) eller 3 kap. 11 § bankaktiebolagslagen (1982:618).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltarregistrering av aktier som är föremål för förvaltning utom-&lt;br&gt;lands fordras det för närvarande — som regleringen har uppfattats i praxis&lt;br&gt;— dubbla tillstånd. För det första skall aktiebolaget ha tillstånd att införa&lt;br&gt;en utländsk förvaltare i aktieboken. För det andra skall ett tillstånd med-&lt;br&gt;delas den utländske förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skuldförbindelser, såsom obligationer, statsskuldväxlar och&lt;br&gt;certifikat, konstaterades i propositionen om det kontobaserade systemet&lt;br&gt;endast att reglerna om tillstånd för utländsk förvaltare inte gäller skuld-&lt;br&gt;förbindelser (prop. 1988/89:152 s. 125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan togs upp i prop. 1990/91:106 om kontobaserat penningmark-&lt;br&gt;nadssystem, där en utvidgad möjlighet till förvaltarregistrering föreslogs.&lt;br&gt;Om skuldförbindelser var föremål för handel utomlands kunde, efter till-&lt;br&gt;stånd av Finansinspektionen, i stället för borgenär som är bosatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utomlands den som i utlandet fått uppdrag att förvalta hans förbindelser&lt;br&gt;registreras som förvaltare på penningmarknadskonto. Skälen för detta&lt;br&gt;ställningstagande var att sådana lån som skulle komma i fråga inom&lt;br&gt;penningmarknadssystemet ofta placeras utomlands och att det därför fanns&lt;br&gt;ett påtagligt praktiskt behov av att tillåta registrering av utländsk&lt;br&gt;förvaltning i fråga om skuldförbindelser. Det fanns enligt propositionen&lt;br&gt;inte några principiella skäl som talade mot att tillåta detta (se&lt;br&gt;1990/91:106 s. 54 och 55). På grund härav föreskrevs i den numera upp-&lt;br&gt;hävda lagen om penningmarknadskonton att utländsk förvaltare (s.k.&lt;br&gt;nominee) efter särskilt tillstånd skulle kunna registreras som borgenär&lt;br&gt;(ägare) för sina kunders räkning, förutsatt att dessa var bosatta&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening bör regler-&lt;br&gt;na för förvaltarregistrering av svenska aktier som förvaltas utomlands nu&lt;br&gt;förenklas. Enligt gällande bestämmelser är det en förutsättning för till-&lt;br&gt;stånd till förvaltarregistrering i dessa fall att aktien är föremål för handel&lt;br&gt;vid utländsk fondbörs. Utvecklingen på värdepappersmarknadema världen&lt;br&gt;över kännetecknas bl.a. av att handeln har tagit nya vägar och nya&lt;br&gt;former. En väsentlig del av handeln med finansiella instrument utomlands&lt;br&gt;sker också utanför de etablerade börserna. Med hänsyn härtill och då&lt;br&gt;kravet på handel vid utländsk fondbörs kan ge upphov till praktiska&lt;br&gt;problem vid exempelvis emissioner bör detta krav slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare delar regeringen utredningens bedömning att det är fullt till-&lt;br&gt;räckligt att kräva ett tillstånd, och då lämpligen för den utländske för-&lt;br&gt;valtaren. På samma sätt som en svensk förvaltare bör en utländsk för-&lt;br&gt;valtare kunna söka och erhålla ett generellt tillstånd att vara förvaltare för&lt;br&gt;svenska aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som inte behandlas av utredningen är att det enligt gällande&lt;br&gt;regler är en förutsättning för utländsk förvaltarregistrering av aktier att&lt;br&gt;aktieägaren är bosatt utomlands. En konsekvens av gällande bestämmelser&lt;br&gt;blir att en aktieägare kan, oavsett om han är bosatt i Sverige eller utom-&lt;br&gt;lands, låta registrera en svensk förvaltare. För att en utländsk förvaltare&lt;br&gt;skall kunna registreras fordras emellertid att ägaren är bosatt utomlands.&lt;br&gt;Enligt vår uppfattning kan det sättas i fråga om inte regleringen kan upp-&lt;br&gt;fattas som en inskränkning av utländska förvaltares möjligheter att&lt;br&gt;erbjuda sina tjänster i Sverige. Det bör anmärkas att förvaltningstjänster&lt;br&gt;rent allmänt kan erbjudas över gränserna enligt lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse, förutsatt att förvaltaren i hemlandet har tillstånd att erbjuda&lt;br&gt;sådana tjänster och att han står under tillsyn i hemlandet. Vad här är&lt;br&gt;fråga om är endast under vilka förutsättningar en förvaltare kan&lt;br&gt;registreras i denna egenskap i det svenska kontobaserade systemet. Vi har&lt;br&gt;i avsnitt 5.3 föreslagit att vissa företag med säte inom EES, främst&lt;br&gt;utländska banker och värdepappersföretag, skall få möjlighet att bli&lt;br&gt;kontoförande institut. De aktuella företagens och institutens verksamhet&lt;br&gt;kännetecknas av att de i stor omfattning uppträder som ombud och utför&lt;br&gt;affärer för annans räkning på de finansiella marknaderna. Den föreslagna&lt;br&gt;möjligheten för dessa att bli kontoförande institut riskerar att bli utan&lt;br&gt;reell innebörd om inte dessa institut och företag kan få tillstånd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltare i kontosystemet. Utan denna möjlighet finns det också en&lt;br&gt;uppenbar risk att det rätta sakförhållandet, nämligen att det är ett innehav&lt;br&gt;av aktier för annans räkning, inte kommer att framgå av VPC:s konto-&lt;br&gt;system. Därtill kommer att den gällande regleringen kan framstå som&lt;br&gt;tveksam med hänsyn till EG:s regler om fri rörlighet för tjänster och&lt;br&gt;principerna i investeringstjänstedirektivet. En annan aspekt är att en ökad&lt;br&gt;konkurrens på detta område kan förväntas medföra positiva effekter för&lt;br&gt;aktieägarna genom att olika typer av förvaltningstjänster kan komma att&lt;br&gt;erbjudas till lägre priser. Kravet på att en aktieägare skall vara bosatt&lt;br&gt;utomlands för att en utländsk förvaltare skall få registreras i denna&lt;br&gt;egenskap bör därför slopas. Reglerna om förvaltarregistrering kommer&lt;br&gt;på detta sätt också att avsevärt förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka krav bör ställas för tillstånd att registreras i egenskap av för-&lt;br&gt;valtare?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det dominerande vid handeln på värdepappersmarknaden i Sverige och&lt;br&gt;utomlands är att bankinstitut och värdepappersföretag uppträder som för-&lt;br&gt;valtare. Utöver dessa kan det finnas behov för clearingorganisationer och&lt;br&gt;centrala värdepappersförvarare att kunna uppträda som förvaltare för att&lt;br&gt;på detta sätt skapa en länk mellan två marknader. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör reglerna ge utrymme för nya former av länkar som uppfyller&lt;br&gt;kraven på säkerhet. Även andra institut bör därför kunna komma i fråga&lt;br&gt;som förvaltare under förutsättning att de har rätt att bedriva sådan&lt;br&gt;verksamhet i hemlandet och står under erforderlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förvaltare skall ha en betryggande bokföring över ägarnas aktieinne-&lt;br&gt;hav, eftersom denna är avgörande för aktieägarens och andra rättighets-&lt;br&gt;innehavares, såsom panthavares, rätt. I fråga om tillståndsprövningen för&lt;br&gt;en utländsk förvaltare måste också beaktas att svenska regler om skatt-&lt;br&gt;skyldighet och skattekontroll samt bestämmelserna i insiderlagen inte ur-&lt;br&gt;holkas. För att en utländsk förvaltare skall kunna få tillstånd att&lt;br&gt;registreras i denna egenskap bör därför ställas upp villkor om att för-&lt;br&gt;valtaren åtar sig att fullgöra samma skyldigheter som åligger svenska&lt;br&gt;förvaltare i dessa avseenden. Förvaltaren skall alltså förbinda sig att inför&lt;br&gt;taxeringen lämna kontrolluppgift om innehav, utbetald ränta och utdelning&lt;br&gt;samt avyttringar. Däremot är det av praktiska skäl inte aktuellt att även&lt;br&gt;kräva att den utländske förvaltaren skall göra avdrag för preliminär skatt.&lt;br&gt;Vad gäller insiderfrågor är svensk bank eller värdepappersinstitut enligt&lt;br&gt;18 § insiderlagen skyldig att i vissa fall på begäran lämna Finansinspek-&lt;br&gt;tionen uppgifter. En förutsättning är att det finns anledning att anta att det&lt;br&gt;skett en överträdelse av handelsförbudet i lagens 4 §. Det bör krävas att&lt;br&gt;även en utländsk förvaltare lämnar uppgifter vid misstanke om insider-&lt;br&gt;brott. Ett sådant åtagande skall därför vara en förutsättning för tillstånd.&lt;br&gt;Det bör också kunna komma i fråga att Finansinspektionen som villkor&lt;br&gt;för tillstånd ställer krav på att t.ex. få statistikuppgifter och andra&lt;br&gt;uppgifter som är av allmänt eller enskilt intresse. Det kan dock inte anses&lt;br&gt;lämpligt att även ställa som villkor att förvaltaren utan inskräkningar&lt;br&gt;medger Riksskatteverket insyn i förvaltningen. Skälet härtill är att ett&lt;br&gt;sådant medgivande endast bör kunna avkrävas en skattskyldig, inte en&lt;br&gt;utländsk förvaltare. I 3 kap. 27 a § lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter finns bestämmelser om att en skattskyldig som Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;innehar utländska fondpapper m.m. är skyldig att bl.a. lämna Riksskatte-&lt;br&gt;verket en sådan rätt till insyn. För skattskyldiga som lämnar uppdrag åt&lt;br&gt;någon i utlandet att förvalta finansiella instrument som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen samt väljer att ha instrumenten förvaltarregistrerade på&lt;br&gt;den utländska förvaltaren, finns samma behov för verket av rätt till insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana skattskyldiga bör därför åläggas att till verket lämna skriftligt med-&lt;br&gt;givande till insyn i depå eller konto som han har hos den utländske för-&lt;br&gt;valtaren. Vidare bör den uppgiftsskyldighet som i dag åvilar aukto-&lt;br&gt;riserade förvaltare enligt 8 kap. 8 § aktiekontolagen omfatta även ut-&lt;br&gt;ländska förvaltare. Detta innebär att även beträffande aktier som är&lt;br&gt;förvaltarregistrerade på en utländsk förvaltare bör möjlighet finnas för&lt;br&gt;ägare att tillfälligt föras in i aktieboken enligt 8 kap 4 §. VPC:s&lt;br&gt;skyldighet att föra en sammanställning över aktieägare med mer än&lt;br&gt;femhundra förvaltarregistrerade aktier enligt 8 kap. 10 § föreslås omfatta&lt;br&gt;även aktieägare som har sina aktier registrerade på en utländsk förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förvaltarregistrering av skuldförbindelser har utredningen&lt;br&gt;föreslagit att också utländska banker och värdepappersföretag skall kunna&lt;br&gt;få skuldförbindelser registrerade i eget namn även om förbindelserna till-&lt;br&gt;hör annan. Utredningen har dock i denna del föreslagit att något regel-&lt;br&gt;verk för förvaltarregistrering av skuldförbindelser som förvaltas utom-&lt;br&gt;lands inte skall tillskapas. I stället förordar utredningen att lagen i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse tillämpas så att ett utländskt värdepappersföretag, som&lt;br&gt;exempelvis legitimerar sig som borgenär i fråga om skuldförbindelser, i&lt;br&gt;registreringshänseende anses vara borgenär utan att någon särskild pröv-&lt;br&gt;ning görs av huruvida instrumenten tillhör någon kund. Något hinder&lt;br&gt;föreligger inte enligt utredningen mot att en anteckning görs om att&lt;br&gt;instrumenten tillhör annan. Utredningen pekar på att en sådan anteckning&lt;br&gt;kan ha betydelse för att säkerställa en separationsrätt och möjligen i vissa&lt;br&gt;länder kan krävas av utländsk tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skuldförbindelser som var tänkta att registreras i det kontobaserade&lt;br&gt;penningmarknadssystemet är i dag i stor utsträckning registrerade hos&lt;br&gt;VPC enligt aktiekontolagen. Eftersom dessa skuldförbindelser ofta place-&lt;br&gt;ras utomlands finns det ett påtagligt praktiskt behov av att nu tillåta att&lt;br&gt;utländska förvaltare av dessa skuldförbindelser registreras i stället för&lt;br&gt;ägaren (jfr prop. 1990/91:106 s. 54 och 55). Enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning bör detta dock ske på ett förvaltarkonto. Aktiekontolagen bör därför&lt;br&gt;kompletteras med en bestämmelse enligt vilken förvaltarregistrering kan&lt;br&gt;ske även beträffande i utlandet förvaltade skuldförbindelser. I likhet med&lt;br&gt;vad som föreslagits beträffande förvaltarregistrering av aktier bör något&lt;br&gt;krav på bosättning utomlands för utländsk förvaltarregistrering inte&lt;br&gt;uppställas. En utländsk förvaltare bör även beträffande skuldförbindelser&lt;br&gt;kunna söka och erhålla ett generellt tillstånd att vara förvaltare för&lt;br&gt;skuldförbindelser och andra finansiella instrument än aktier. Vad gäller&lt;br&gt;de krav som bör uppställas för tillstånd hänvisas till vad som ovan anförts&lt;br&gt;i anslutning till förvaltarregistrering av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att ingen av bestämmelserna i det till Lagrådet&lt;br&gt;remitterade förslaget anger i vilka fall tillstånd till registrering krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att det bör finnas uttryckliga bestämmelser om att&lt;br&gt;det i vissa fall skall krävas tillstånd till registrering. Bestämmelserna har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Ersättning för skador&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ansvarsfördelning införs som innebär att&lt;br&gt;VPC och de kontoförande instituten var och en ansvarar för skador&lt;br&gt;som är att hänföra till resp, kontrollsfär. VPC skall dock alltid svara&lt;br&gt;solidariskt med det kontoförande institutet för skador intill ett belopp&lt;br&gt;av fem miljoner kronor för vaije skadefall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC:s ersättningsansvar begränsas för skador som åsamkas en&lt;br&gt;rättighetsinnehavare till följd av godtrosförvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock föreslagit att de kontoförande institutens ansvar&lt;br&gt;skall vara begränsat till fall av vållande samt att VPC även skall äga rätt&lt;br&gt;att träffa avtal om ersättningsskyldighetens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Penningmarknadsinformation PMI AB,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund och Sveriges Försäkringsförbund avstyrker i&lt;br&gt;huvudsak utredningens förslag. Andra, däribland OM, ställer sig huvud-&lt;br&gt;sakligen positiva till utredningens förslag men anser att några föränd-&lt;br&gt;ringar i ansvarsbestämmelserna inte bör göras så länge VPC:s monopol-&lt;br&gt;ställning på kontohållningen består och staten har kvar ett ägarintresse i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet påpekar — i anledning av utredningens förslag om&lt;br&gt;ett begränsat ansvar för skador till följd av godtrosförvärv — att om en&lt;br&gt;överlåtelsehandling förfalskats har aktieägandet blivit mer riskabelt&lt;br&gt;genom övergången till ett kontobaserat system. Universitetet ifrågasätter&lt;br&gt;vidare om det föreligger något reformbehov avseende VPC:s ansvar för&lt;br&gt;skador som vållats av ett kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: När det kontobaserade registreringssystemet infördes kons-&lt;br&gt;taterades att den enskildes situation vid aktie- och obligationshanteringen&lt;br&gt;skulle förändras väsentligt. Registreringsåtgärdema kom genom reformen&lt;br&gt;att bli helt avgörande för en rättighetshavares rättsställning. En avgörande&lt;br&gt;förutsättning för att ett sådant system skulle godtas var enligt förarbetena&lt;br&gt;att den enskilde fick fullgoda garantier för att hållas skadeslös vid för-&lt;br&gt;luster som uppkommer på grund av systemet (prop. 1988/89:152 s. 80).&lt;br&gt;I detta sammanhang uppmärksammades bl.a. riskerna för att skador kan&lt;br&gt;uppstå på grund av tekniska fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för skador ansågs i propositionen i och för sig föreligga i än&lt;br&gt;högre grad inom ramen för den pappersbaserade ordning som dittills&lt;br&gt;gällt. Skador som uppkommer i ett sådant system beror emellertid van-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligen på oaktsamhet hos någon av aktörerna, och i den mån någon Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;drabbas av en skada kan denne kräva ersättning enligt allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kontobaserat system kan emellertid tekniska och andra fel tänkas&lt;br&gt;uppstå utan att vållande till detta kan styrkas på något håll. En skada till&lt;br&gt;följd av ett sådant fel kan därför inte föras tillbaka till någon av&lt;br&gt;aktörerna. Möjligheterna till ersättning enligt allmänna regler är därmed&lt;br&gt;begränsade. Synpunkter av detta slag låg till grund för särskilda&lt;br&gt;överväganden om ersättningsansvaret för skador som är att hänföra till&lt;br&gt;kontohållningen (se prop. 1988/89:152 s. 79 f. och 114 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 kap. aktiekontolagen om rätt till ersättning omfattar&lt;br&gt;även andra instrument än aktier. Av 9 kap. 2 § framgår nämligen att&lt;br&gt;7 kap. skall tillämpas även på de instrument som registrerats med stöd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 1 § aktiekontolagen framgår att om ett förvärv av aktier till&lt;br&gt;följd av bestämmelserna om god tro (6 kap. 3-5 §§ aktiekontolagen)&lt;br&gt;gäller mot den som ägde aktierna, har denne rätt till ersättning av VPC&lt;br&gt;för sin skada. Detsamma gäller om ett förvärv blir gällande mot någon&lt;br&gt;till vars förmån en rådighetsinskränkning gäller, t.ex. en panthavare eller&lt;br&gt;någon som enligt lag eller villkor i en rättshandling skulle ha haft rätt att&lt;br&gt;motsätta sig förvärvet. De fall av rättsverkan av registrering som avses&lt;br&gt;är tvesalufall (6 kap. 3 § aktiekontolagen) och fall där förvärv gjorts från&lt;br&gt;någon som inte ägde den överlåtna aktien (6 kap. 4 § aktiekontolagen).&lt;br&gt;Enligt 7 kap. 1 § andra stycket gäller motsvarande även vid pantsättning.&lt;br&gt;Grunden för denna rätt till ersättning är alltså inte felaktighet vid&lt;br&gt;registrering utan det förhållandet att det inte är möjligt att göra någon&lt;br&gt;materiell prövning av ett förvärv när registrering söks (prop. 1988/89:152&lt;br&gt;s. 114).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall någon tillfogas en skada till följd av oriktig eller miss-&lt;br&gt;visande uppgift i ett avstämningsregister eller i annat fall genom fel i&lt;br&gt;samband med uppläggning eller förande av ett sådant register regleras&lt;br&gt;rätten till ersättning i 7 kap. 2 § aktiekontolagen. Enligt denna bestäm-&lt;br&gt;melse har den drabbade rätt till ersättning av VPC, om inte VPC visar&lt;br&gt;att felaktigheten beror på en omständighet utanför dess kontroll och vars&lt;br&gt;följder VPC inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Beror&lt;br&gt;felaktigheten på ett kontoförande institut, är VPC fri från skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet endast om också det kontoförande institutet skulle vara fritt&lt;br&gt;från ersättningsskyldighet enligt nyss nämnda grunder. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om felaktigheten beror på någon som har anlitats av VPC eller ett&lt;br&gt;kontoförande institut. Paragrafen föreskriver ett s.k. kontrollansvar för&lt;br&gt;VPC, där kontrollsfären omfattar omständigheter som direkt eller indirekt&lt;br&gt;kan påverkas genom planering, organisation, styrning och övervakning&lt;br&gt;av den egna verksamheten. Även om det är fråga om en omständighet&lt;br&gt;som ligger utanför VPC:s kontroll blir VPC likväl ersättningsskyldig om&lt;br&gt;VPC skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit följderna av omständig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns regler om ersättning på grund av skada som vållats genom&lt;br&gt;beslut om omprövning (7 kap. 3 §) samt om jämkning vid medvållande&lt;br&gt;på den skadelidandes sida (7 kap. 4 §). Slutligen finns en bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om regressrätt för VPC, som ger bolaget rätt att från kontoförande Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;institut eller annat företag, som genom vållande har medverkat till en&lt;br&gt;skada, rikta återkrav för utbetalad ersättning i den mån det är skäligt med&lt;br&gt;hänsyn till skadans orsak och omständigheterna i övrigt (7 kap. 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för omprövning av ersättningsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har som förutsättning för att den tagit upp ersättningsfrågan&lt;br&gt;anfört dels att den föreslagit att utländska företag skall kunna bli konto-&lt;br&gt;förande institut, dels att staten på sikt lämnar ägarrollen i VPC och att&lt;br&gt;konkurrensen på registerföringsområdet släpps fri. Några remissinstanser,&lt;br&gt;däribland OM, menar att någon förändring av ersättningsbestämmelserna&lt;br&gt;inte bör göras så länge VPC:s monopol på kontohållning består. Finans-&lt;br&gt;inspektionen däremot anser att det finns skäl att se över ersättnings-&lt;br&gt;reglerna oavsett om bl.a. ägarfrågan i VPC avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tungt vägande skäl för att nu se över ersättningsreglerna är, enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning, att den ökade internationaliseringen på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden inneburit att de förutsättningar som låg till grund för&lt;br&gt;utformningen av ersättningsreglerna har ändrats. Ansvarsfördelningen&lt;br&gt;inom det kontobaserade systemet kan därför inte längre ses som en rent&lt;br&gt;svensk fråga. Därtill kommer att VPC:s engagemang på penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden i kombination med att omsättningen på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden har ökat markant under senare år, har medfört att de&lt;br&gt;ersättningsbelopp som i dag kan bli aktuella är avsevärt större än vad&lt;br&gt;som förutsattes vid aktiekontolagens tillkomst. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;innebär dessa ändrade förutsättningar att den ansvarsfördelning som&lt;br&gt;aktiekontolagens bestämmelser bygger på bör omprövas. En omprövning&lt;br&gt;av ersättningsreglerna bör ha som utgångspunkt att — mot bakgrund av&lt;br&gt;dagens förutsättningar — skapa en adekvat ansvarsfördelning mellan å&lt;br&gt;enda sidan VPC och å andra sidan de kontoförande instituten och&lt;br&gt;emittentema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att de ersättningsbestämmelser som nu om-&lt;br&gt;prövas endast reglerar VPC:s ansvar som registerhållare. Bestämmelserna&lt;br&gt;är således inte tillämpliga på den clearingverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralens principalansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller VPC:s ansvar för fel begångna inom ramen för de konto-&lt;br&gt;förande institutens verksamhet anfördes i förarbetena till aktiekontolagen&lt;br&gt;(prop. 1988/89:152 s. 84) att det kunde synas bäst överensstämma med&lt;br&gt;principen om kontrollansvar att VPC inte slutligen skulle bära risken för&lt;br&gt;fel i andra företags verksamhet. Med hänsyn till att staten och de konto-&lt;br&gt;förande instituten står som aktieägare och garanter för systemet ansågs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid detta argument ha mindre tyngd. Den omständigheten att Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;någon egentlig intressekonflikt inte förelåg mellan VPC och övriga med-&lt;br&gt;verkande talade i stället för att VPC skulle bära risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 5.3 föreslagit att utländska företag, t.ex.&lt;br&gt;banker, värdepappersbolag och clearingorganisationer, skall få möjlig-&lt;br&gt;heter att bli kontoförande institut enligt aktiekontolagen. Det kan i&lt;br&gt;anledning härav ifrågasättas om inte ett alltför betungande ansvar läggs&lt;br&gt;på VPC, om VPC skall ha ett långtgående ansvar för fel begångna av&lt;br&gt;företag med säte i andra länder. Det bör också beaktas att en regressrätt&lt;br&gt;för VPC i praktiken kan bli svår att realisera, särskilt eftersom mot-&lt;br&gt;svarande regler om skadeståndsansvar saknas i jämförbara länder utanför&lt;br&gt;Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i ett annat avseende har — som tidigare påpekats — förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för VPC:s verksamhet förändrats sedan aktiekontolagen kom&lt;br&gt;till. Ersättningsbeloppen kan i dag bli mycket betydande i jämförelse med&lt;br&gt;vad som förutsattes vid lagens tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att samma system&lt;br&gt;skulle införas på aktiekontolagens område som det som avsågs gälla&lt;br&gt;enligt lagen om penningmarknadskonton. Enligt utredningens förslag skall&lt;br&gt;VPC inte vara ersättningsskyldig för skador om centralen kan visa att ett&lt;br&gt;kontoförande institut vållat en skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om rätt till ersättning enligt lagen om penningmarknadskonton&lt;br&gt;var — liksom aktiekontolagen — begränsade till att avse ansvaret till följd&lt;br&gt;av kontosystemet. Reglerna gällde alltså inte i fråga om likvidhanteringen&lt;br&gt;i annat fall än då någon skada i samband med denna hantering kan hän-&lt;br&gt;föras till en vidtagen eller underlåten registreringsåtgärd. I detta samman-&lt;br&gt;hang bör dock anmärkas att en av förutsättningarna för den ordning som&lt;br&gt;gällde för penningkontosystemet var att det systemet, i motsats till&lt;br&gt;aktiekontosystemet, avsåg en förhållandevis begränsad krets av aktörer&lt;br&gt;och knappast skulle komma att beröra några enskilda småsparares intres-&lt;br&gt;sen (prop. 1990/91:106 s. 43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Svenska Bankföreningen, Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och Uppsala&lt;br&gt;universitet ifrågasätter om den föreslagna reformen är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan aktiekontolagens tillkomst har betydande förändringar ägt rum&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden av betydelse för reglerna om ersättningsskyl-&lt;br&gt;dighet. Internationaliseringen av handeln medför att utländska aktörer i&lt;br&gt;tilltagande grad konkurrerar med svenska aktörer på den svenska markna-&lt;br&gt;den. Andra förändringar är det ökade riskmedvetandet i den finansiella&lt;br&gt;sektorn och insikten om betydelsen av en klar ansvarsfördelning mellan&lt;br&gt;de deltagande aktörerna (jfr exempelvis de lagförslag som våren 1995&lt;br&gt;lagts fram i Danmark beträffande bl.a. ersättningsansvaret vid konto-&lt;br&gt;föring). Mot denna bakgrund framstår det enligt regeringens mening som&lt;br&gt;främmande att VPC i förhållande till såväl svenska som utländska företag&lt;br&gt;i alla situationer ansvarar fullt ut för fel som begåtts inom ramen för&lt;br&gt;dessa företags verksamhet. Enligt vår mening kan dessutom ifrågasättas&lt;br&gt;om den av utredningen föreslagna bestämmelsen utgör ett tillräckligt&lt;br&gt;incitament för att de i kontoföringen inblandade aktörerna på bästa sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga risken för skador. En&lt;br&gt;ansvarsfördelning som innebär att VPC och de kontoförande instituten&lt;br&gt;var och en ansvarar för skador som är att hänföra till den egna kontroll-&lt;br&gt;sfären står i väsentligt bättre överensstämmelse med principen om en klar&lt;br&gt;och väl motiverad ansvarsfördelning mellan aktörerna på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. En sådan ansvarsfördelning utgör därtill ett tydligare&lt;br&gt;incitament för samtliga aktörer i det kontobaserade systemet att på ett&lt;br&gt;effektivt sätt hantera de på marknaden förekommande riskerna, i detta&lt;br&gt;sammanhang i första hand de operativa och administrativa riskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte haft någon erinran mot de överväganden som har&lt;br&gt;gjorts i detta avsnitt. Däremot har Lagrådet haft vissa invändningar mot&lt;br&gt;utformningen av bestämmelsen. Vi återkommer till detta i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 7 kap. 2 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kan det dock inte godtas att enskilda, mindre&lt;br&gt;investerares möjligheter att få ersättning för skador försämras. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att även om en skada faller inom det kontoförande institutets&lt;br&gt;kontrollsfar skall en sådan investerare alltid kunna vända sig mot VPC&lt;br&gt;och därifrån få ersättning med upp till fem miljoner kronor för varje&lt;br&gt;skadefall. VPC bör i sådana situationer ha rätt att rikta återgångskrav&lt;br&gt;utan att behöva styrka vållande hos det kontoförande institutets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna ansvarsfördelningen saknas det, enligt regeringens&lt;br&gt;mening, skäl att i detta sammanhang lägga fram ett förslag om att VPC&lt;br&gt;skall kunna träffa avtal om ersättningsansvaret. Det bör anmärkas att en&lt;br&gt;anslutning till det kontobaserade systemet innebär en omfattande avtals-&lt;br&gt;reglering mellan VPC och det kontoförande institutet. Ett krav som&lt;br&gt;därvid bör ställas av VPC gentemot utländska institut är att svensk lag&lt;br&gt;skall tillämpas på tvister som har samband med anslutningen till det&lt;br&gt;svenska kontobaserade systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för skador på grund av godtrosförvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid aktiekontolagens tillkomst lades ett mycket långt gående ansvar på&lt;br&gt;VPC för skador som uppkommer på grund av godtrosförvärv. Ansvars-&lt;br&gt;regeln för skador på grund av godtrosförvärv i 7 kap. 1 § aktiekontolagen&lt;br&gt;utformades delvis med 370 § sjölagen och 18 kap. 4 § jordabalken som&lt;br&gt;förebild (se prop. 1988/89:152 s. 114). Vid en jämförelse mellan regle-&lt;br&gt;ringen i aktiekontolagen och t.ex. i jordabalken kan konstateras att flera&lt;br&gt;skillnader föreligger. Genom nya jordabalken infördes en ordning enligt&lt;br&gt;vilken den formella registreringen av en överlåtelse tillägger den som är&lt;br&gt;registrerad som ägare (lagfaren ägare) legitimation gentemot godtroende&lt;br&gt;förvärvare. Vissa undantag har dock gjorts från denna princip, såsom för&lt;br&gt;fall då en överlåtelsehandling visar sig ha varit förfalskad (se 18 kap. 3 §&lt;br&gt;jordabalken). Genom balkens tillkomst blev det alltså möjligt för en&lt;br&gt;köpare, som förvärvat en fastighet i god tro, att via lagfart på fastigheten&lt;br&gt;utsläcka en äganderätt som rätteligen tillkommer annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen syftar till att i det dokumentlösa systemet låta&lt;br&gt;registreringen ersätta den besittningsövergång som sker vid överlåtelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysisk form av aktier och skuldförbindelser av löpande skuldebrevs&lt;br&gt;karaktär. Vid överlåtelse av sådana handlingar i fysisk form kan olika&lt;br&gt;ogiltighetsanledningar utsläckas genom godtrosförvärv, se 14 § skulde-&lt;br&gt;brevslagen. Gentemot godtroende förvärvare kan sålunda rätte ägaren inte&lt;br&gt;göra gällande att handlingen kommit ur hans besittning genom exempelvis&lt;br&gt;svek, ocker eller sådant rättsstridigt tvång som avses i 29 § avtalslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan invändning kan inte heller på aktiekontolagens område fram-&lt;br&gt;ställas av rätte ägaren gentemot den som i god tro har förvärvat ett&lt;br&gt;instrument från någon som har registrerats som ägare. Men 7 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiekontolagen får i den situationen anses ge den rätte ägaren möjlighet&lt;br&gt;att vända sig mot VPC och därifrån erhålla ersättning för sin skada.&lt;br&gt;Vidare torde om någon säljer ett och samma finansiella instrument till två&lt;br&gt;olika köpare, den av köparna som inte får sitt förvärv registrerat och&lt;br&gt;således inte sakrättsligt blir ägare av instrumentet, kunna vända sig mot&lt;br&gt;VPC för att få ersättning för sin skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att aktier och andra löpande skuldebrev även före&lt;br&gt;aktiekontolagens införande kunde extinktivt godtrosförvärvas från den&lt;br&gt;som hade aktien eller det löpande skuldebrevet i sin besittning. Rätte&lt;br&gt;ägaren har därför inte hamnat i ett sämre läge genom införandet av regi-&lt;br&gt;streringen enligt aktiekontolagen i stället för besittningsövergång som&lt;br&gt;legitimerande moment. Mot denna bakgrund är det inte orimligt att man&lt;br&gt;nu på aktiekontolagens område väljer en annan ordning än den som gäller&lt;br&gt;på sjölagens och jordabalkens område. Clearingutredningen har inte sett&lt;br&gt;något tillräckligt skäl för att behålla ersättningsbestämmelsen i 7 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiekontolagen och därför förordat att bestämmelsen bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland andra Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen har anfört att bestämmelsen i 7 kap. 1 § aktiekontolagen var&lt;br&gt;betydelsefull för att allmänheten skulle acceptera övergången till det&lt;br&gt;papperslösa registreringssystemet. Enligt föreningarnas uppfattning har&lt;br&gt;bestämmelsen medfört ett visst mått av trygghet för ägarna av värde-&lt;br&gt;papper. Med VPC:s monopol har ansvaret enligt föreningarna också varit&lt;br&gt;naturligt och någon förändring bör därför inte ske åtminstone så länge&lt;br&gt;någon fungerande konkurrens på kontohållningens område saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör beaktas att den osäkerhet som förelåg&lt;br&gt;vid övergången till ett nytt system inte längre gör sig gällande med&lt;br&gt;samma styrka. Den omständigheten att kretsen av aktörer är en annan&lt;br&gt;och att ersättningsbeloppen i dag kan bli mångfalt större än vid lagens&lt;br&gt;tillkomst leder till slutsatsen att VPC:s ersättningsansvar i denna del inte&lt;br&gt;bör behållas. Den omständigheten att VPC har monopol på kontohåll-&lt;br&gt;ningen föranleder enligt regeringens mening ingen annan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en punkt finns emellertid anledning till viss tveksamhet och det&lt;br&gt;gäller fallet att den överlåtelsehandling som ligger till grund för över-&lt;br&gt;låtarens registrering var förfalskad. Det är, som utredningen påpekat,&lt;br&gt;tveksamt huruvida extinktivt godtrosförvärv kan ske i denna situation.&lt;br&gt;Aktiekontolagen, liksom för övrigt aktiebolagslagen, saknar hänvisning&lt;br&gt;till sådana omständigheter som enligt 17 § skuldebrevslagen (1936:81)&lt;br&gt;medför ogiltighet av en skriftlig förbindelse. Enligt den bestämmelsen&lt;br&gt;kan en gäldenär, även om en borgenär förvärvat handlingen i god tro,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göra gällande bl.a. att den är förfalskad. Enligt Uppsala universitet är det&lt;br&gt;inte orimligt att VPC, eller ett kontoförande institut, ansvarar strikt för&lt;br&gt;skador som uppkommit på grund av registrering på grundval av en för-&lt;br&gt;falskad överlåtelsehandling, eftersom aktieägandet i detta avseende blivit&lt;br&gt;mer äventyrligt genom dematerialiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förfalska överlåtelsehandlingar är inte tillräckligt i ett pappers-&lt;br&gt;baserat system för att ett extinktivt godtrosförvärv skall komma till stånd.&lt;br&gt;Den förfalskande överlåtaren måste nämligen också ha aktien i sin besitt-&lt;br&gt;ning. I ett dematerialiserat system saknar rätte ägaren möjlighet att&lt;br&gt;skydda sig genom besittning av instrumentet. I detta fall har övergången&lt;br&gt;till ett kontobaserat system otvivelaktigt medfört en ökad risk för ägaren&lt;br&gt;av ett finansiellt instument. Det är därför enligt vår mening befogat att&lt;br&gt;regelsystemet erbjuder ett skydd mot risken för att förfalskade över-&lt;br&gt;låtelsehandlingar genom efterföljande godtrosförvärv leder till förluster&lt;br&gt;för rätte ägaren. Med hänsyn till omsättningen på värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den och till de problem som skulle uppkomma om en godtroende köpares&lt;br&gt;fång inte skulle anses giltigt är det enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;lämpligt att — efter mönster från jordabalken — införa ett undantag från&lt;br&gt;möjligheterna till extinktivt godtrosförvärv i denna situation. Nuvarande&lt;br&gt;ordning, där VPC ersätter rätte ägaren för skador till följd av förvärvet&lt;br&gt;får därför anses vara det bästa sättet att skydda den skadelidande från&lt;br&gt;ekonomisk förlust i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att bestämmelsen i 7 kap. 1 § aktiekonto-&lt;br&gt;lagen begränsas till att avse endast sådana fall där den rättmätige ägaren&lt;br&gt;har frånhänts sin rätt genom en förfalskad överlåtelsehandling som har&lt;br&gt;efterföljts av ett extinktivt godtrosförvärv. Detsamma bör gälla förvärv&lt;br&gt;som sker med hjälp av en förfalskad behörighetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Insyn i skuldboken m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.3.1 Insyn i skuldboken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Emittenters rätt enligt aktiekontolagen att få&lt;br&gt;kännedom om sina borgenärers identitet begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Några remissinstanser, däribland Svenska Bankföreningen, Svenska Fond-&lt;br&gt;handlareföreningen och Industriförbundet menar dock att den föreslagna&lt;br&gt;begränsningen inte bör gälla för konvertibla skuldebrev och andra aktie-&lt;br&gt;relaterade instrument. Riksgäldskontoret betonar vikten av att kontoret har&lt;br&gt;möjlighet till insyn i skuldboken beträffande s.k. garantikonton. Fond-&lt;br&gt;bolagens förening anser det angeläget att fondbolag får rätt att avgöra om&lt;br&gt;bolaget skall få tillgång till uppgifter om andelsägare, om andelarna i en&lt;br&gt;värdepappersfond registreras enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 9 kap. 9 och 10 §§ aktiekontolagen har en emittent Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;av skuldförbindelser generell rätt att få kännedom om borgenärernas iden-&lt;br&gt;titet. Detta gäller även om skuldförbindelserna är förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den numera upphävda lagen om penningmarknadskonton utgick från&lt;br&gt;att en emittent inte hade någon sådan befogenhet att få information om&lt;br&gt;de borgenärer som placerat i hans skuldförbindelser. Endast i undan-&lt;br&gt;tagsfall förelåg en rätt att få kännedom om borgenärernas identitet. I&lt;br&gt;huvudsak gällde det när betalningar av kapitalbelopp eller ränta skulle&lt;br&gt;göras utan förmedling av penningmarknadscentralen. I propositionen om&lt;br&gt;kontobaserat penningmarknadssystem ansågs att en rätt för emittenten att&lt;br&gt;få reda på borgenärernas identitet inte fyller något legitimt ändamål och&lt;br&gt;skulle kunna ge en möjlighet till skadlig insyn i andra instituts&lt;br&gt;affärshemligheter. Dessutom anmärktes att en sådan insynsrätt saknar&lt;br&gt;motsvarighet i ett dokumentbaserat system (prop. 1990/91:106 s. 41).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Normalt sett finns inte något behov&lt;br&gt;för en emittent att få kännedom om vilka borgenärer som har placerat i&lt;br&gt;de skuldförbindelser som emittenten har gett ut. Tvärtom kan en sådan&lt;br&gt;rätt ur konkurrenssynpunkt ge möjlighet till skadlig insyn, vilket också&lt;br&gt;påpekades i den ovan nämnda propositionen om kontobaserat penning-&lt;br&gt;marknadssystem. Endast om en emittent behöver uppgifter för betalningar&lt;br&gt;till borgenärerna bör denne med stöd av lag kunna erhålla uppgifter om&lt;br&gt;borgenärerna eller de förvaltare som förvaltar en skuldförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att den föreslagna regeln inte är tillräcklig för att&lt;br&gt;göra det möjligt för gäldenären att själv ombesörja betalning av kapital-&lt;br&gt;belopp och ränta till borgenären eftersom bestämmelsen t.ex. inte medger&lt;br&gt;gäldenären rätt att få uppgifter om storleken av olika fordringar. Den av&lt;br&gt;utredningen föreslagna bestämmelsen medger inte heller — i likhet med&lt;br&gt;gällande bestämmelse — någon rätt för gäldenären att få uppgift om even-&lt;br&gt;tuella pantsättningar eller andra inskränkningar i borgenärens rätt (se&lt;br&gt;prop. 1988/89:152 s. 128). Enligt regeringens mening kan intresset av att&lt;br&gt;gäldenären inte skall få fler uppgifter än vad som är nödvändigt väl till-&lt;br&gt;godoses genom den av Lagrådet föreslagna utformningen av bestäm-&lt;br&gt;melsen. Bestämmelsen bör därför, som Lagrådet föreslagit, uttryckligen&lt;br&gt;ange att utfärdaren har rätt att få de uppgifter som behövs för att&lt;br&gt;betalningen skall kunna fullgöras. Den föreslagna bestämmelsen ger&lt;br&gt;därmed inte någon möjlighet för utfärdaren att få andra uppgifter än de&lt;br&gt;som är nödvändiga för att fullgöra betalningen. Dessutom bör en emittent&lt;br&gt;som lämnar det kontobaserade systemet ha rätt att erhålla nödvändiga&lt;br&gt;uppgifter. Emittentemas behov i övrigt av att kommunicera med borge-&lt;br&gt;närerna för utsändande av meddelanden m.m. bör kunna ske genom&lt;br&gt;VPC:s försorg. En emittent bör således alltid ha rätt att från VPC&lt;br&gt;beställa att VPC gör utskick till placerarna för emittentens räkning.&lt;br&gt;Genom ett sådant förfarande kan sekretessen behållas utan att emittentens&lt;br&gt;möjligheter att få ut information försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som uppmärksammats av några remissinstanser är behovet av&lt;br&gt;insyn i konton för aktierelaterade skuldförbindelser, t.ex. konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev, och andra mellanformer mellan delägarrätter och fordrings-&lt;br&gt;rätter. Regeringen vill här framhålla att den föreslagna ordningen inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär något hinder för att en emittent av finansiella instrument — oav-&lt;br&gt;sett om det gäller renodlade skuldförbindelser eller aktierelaterade sådana&lt;br&gt;— vid utfärdandet förbehåller sig rätt att få kännedom om sådana upp-&lt;br&gt;gifter som nu är i fråga. I sådana fall kan självfallet VPC på emittentens&lt;br&gt;begäran lämna ut uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett fondbolags rätt till insyn i andelsägarregistret om en&lt;br&gt;värdepappersfond registreras enligt aktiekontolagens system behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller VPC:s rätt att begära att en förvaltare lämnar uppgifter&lt;br&gt;om de borgenärer vars skuldförbindelser han förvaltar skall denna rätt ses&lt;br&gt;mot bakgrund av VPC:s skyldighet att i sin tur lämna uppgifter till en&lt;br&gt;emittent. I och med att det införs ett anonymitetsskydd för borgenärerna&lt;br&gt;gentemot en emittent saknas skäl att vidmakthålla skyldigheten för för-&lt;br&gt;valtarna att lämna uppgifter till VPC. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;bestämmelsen i 9 kap. 10 § aktiekontolagen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.2 Rättelse av anteckning på konto&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om rättelse av anteckning på aktie-&lt;br&gt;och skuldkonto anpassas till rättegångsbalkens regler om rättelse av&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Av 4 kap. 11 § framgår att en anteckning på aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av det kontoförande institut som har vidtagit åtgärden, om an-&lt;br&gt;teckningen innehåller en uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räkne-&lt;br&gt;fel, något annat förbiseende eller något tekniskt fel. Den vars rätt berörs&lt;br&gt;skall dock lämnas tillfälle att yttra sig innan rättelse sker. Enligt 9 kap.&lt;br&gt;2 § tillämpas bestämmelsen även på skuldkonton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en av Justitiedepartementet anordnad hearing i januari 1992 (se ut-&lt;br&gt;redningens betänkande bilaga 3) har bl.a. Svenska Fondhandlareföre-&lt;br&gt;ningen föreslagit en ändring av bestämmelsen i 4 kap. 11 §. Som skäl för&lt;br&gt;förslaget har anförts bl.a. att det på grund av tidsskäl finns ett behov av&lt;br&gt;att i vissa fall kunna vidta rättelser utan att yttrande måste inhämtas. Det&lt;br&gt;har t.ex. förekommit fall där dröjsmålet som föranletts av omgången med&lt;br&gt;yttrande varit mycket besvärande på grund av att felet avsett mycket stora&lt;br&gt;värden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den betydelse en anteckning på aktie-&lt;br&gt;konto har för kontohavare och eventuella rättighetsinnehavare talar otve-&lt;br&gt;tydigt för att en innehavare och annan vars rätt berörs regelmässigt skall&lt;br&gt;underrättas innan en anteckning rättas. Vid rättelse av en domstols dom&lt;br&gt;på grund av skrivfel och liknande är domstolen enligt 17 kap. 15 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken skyldig att bereda parterna tillfälle att yttra sig. Domstolen&lt;br&gt;får dock utan parternas hörande vidta rättelse om det är uppenbart obe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hövligt att inhämta sådant yttrande. Om ett fel uppkommit i konto- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;föringen kan tidsutdräkten i ett rättelseärende medföra såväl risker som&lt;br&gt;kostnader. Mot denna bakgrund anser regeringen att det saknas skäl att&lt;br&gt;i aktiekontolagen upprätthålla ett undantagslöst krav på att bereda den&lt;br&gt;vars rätt berörs tillfälle att yttra sig. Rättelse till nackdel för en&lt;br&gt;kontohavare bör emellertid aldrig få ske utan att denne beretts tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Vi föreslår därför att bestämmelsen i aktiekontolagen om&lt;br&gt;rättelse ändras på så sätt att ett kontoförande institut får rätt att göra&lt;br&gt;rättelse utan att först inhämta yttrande i de fall yttrandet är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt eller rättelsen är till fördel för kontohavare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3.3 Underrättelser till kontohavare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om VPC:s skyldighet att&lt;br&gt;sända underrättelse till kontohavama ändras i syfte att minska antalet&lt;br&gt;meddelanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran. En remissinstans, Riksskatteverket, avstyrker förslaget på grund&lt;br&gt;av att det ur skatteförvaltningens synpunkt medför en försämrad kontroll-&lt;br&gt;möjlighet. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen&lt;br&gt;med vilka Penningsmarknadsinformation PMI AB instämmer förordar en&lt;br&gt;längre gående begränsning än den utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 5 kap. 1 § aktiekontolagen skall VPC dels sända&lt;br&gt;meddelanden till kontohavaren vid varje förändring på aktiekontot, dels&lt;br&gt;i samband med årsskiftet lämna besked om kontots innehåll vid utgången&lt;br&gt;av föregående år samt en sammanställning av de förändringar som under&lt;br&gt;året skett på kontot. Om kontohavaren medger annat behöver dock någon&lt;br&gt;sammanställning av förändringarna inte lämnas. Enligt 9 kap. 2 § aktie-&lt;br&gt;kontolagen tillämpas dessa bestämmelser även på skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den i avsnitt 6.3.2 nämnda hearingen framförde bl.a. VPC följande&lt;br&gt;synpunkter (se utredningens betänkande bilaga 3). Danmark har i decem-&lt;br&gt;ber 1991 fattat beslut om att begränsa antalet meddelanden från VP till&lt;br&gt;värdepappersägama. Skälet härtill var att kontohavama inte känner något&lt;br&gt;behov av att erhålla meddelanden i den omfattning som sker. Vidare är&lt;br&gt;den möjlighet en kontohavare har att avstå från sammanställningen av&lt;br&gt;förändringar under året utnyttjad i ytterst begränsad omfattning. Till och&lt;br&gt;med bland dem som klagar på att VPC sänder ut denna redovisning ut-&lt;br&gt;nyttjas mycket sällan möjligheten att avstå härifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I ett dokumentlöst system är det vik-&lt;br&gt;tigt att den enskilde kontoinnehavaren har möjlighet att själv överblicka&lt;br&gt;sina rättigheter. För detta ändamål fordras att kontohavaren tillförsäkras&lt;br&gt;aktuell information om innehållet på hans konto och att han fortlöpande&lt;br&gt;erhåller uppgifter om förändringar på kontot. I princippropositionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införandet av det kontobaserade systemet anfördes att det var ett oefter- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;givligt krav att en kontoinnehavare har fullständig insyn i uppgifterna på&lt;br&gt;det egna kontot och att denna insyn skulle få utövas via det kontoförande&lt;br&gt;institut som för hans konto eller direkt hos VPC (prop. 1987/88:108 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör en kontoinnehavare alltid erhålla med-&lt;br&gt;delande vid en förändring på hans konto i den mån hans rätt berörs.&lt;br&gt;Vidare är det både lämpligt och praktiskt, inte minst av deklarationsskäl,&lt;br&gt;att en kontoinnehavare erhåller ett årsbesked om innehållet på hans konto&lt;br&gt;per den 31 december. I detta sammanhang bör anmärkas att VPC också&lt;br&gt;i vissa fall har skyldighet att lämna kontrolluppgift. Vidare har regeringen&lt;br&gt;i januari 1995 beslutat tillkalla en särskild utredare (dir. 1995:12) som&lt;br&gt;bl.a. skall undersöka möjligheterna att få till stånd en uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;avseende reavinster på finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har anförts stämmer i stort sett överens med nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser. Endast i två avseende föreslår regeringen ändringar. För&lt;br&gt;det första finns inte skäl för fler underrättelser om en och samma affär&lt;br&gt;i ett dokumentlöst system än vad som förekommer i ett dokumentbaserat.&lt;br&gt;Detta innebär att principen bör vara den att endast en underrättelse skall&lt;br&gt;behöva sändas ut i vad som sakligt sett är ett och samma ärende. I detta&lt;br&gt;sammanhang vill regeringen anmärka att det inte finns något hinder mot&lt;br&gt;att denna underrättelse sker genom t.ex. elektronisk överföring. Ett&lt;br&gt;villkor härför är dock att parterna kommit överens om kommunikations-&lt;br&gt;metoden och att den uppfyller kravet på säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra bör en sammanställning av alla förändringar på kontot&lt;br&gt;under ett år behöva sändas ut endast om kontohavaren begär det. Det bör&lt;br&gt;ankomma på VPC att på lämpligt sätt ge kontoinnehavama praktisk möj-&lt;br&gt;lighet att framställa en sådan begäran. Med hänsyn till att kontohavare&lt;br&gt;även enligt nu gällande ordning kan avstå från denna information och att&lt;br&gt;regeringen tillsatt ovan nämnda utredning finns enligt regeringens mening&lt;br&gt;inga skattemässiga skäl mot den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Kommissionslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En förvaltare skall åtnjuta legal panträtt vid&lt;br&gt;kommission, beträffande finansiella instrument som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen, utan att panträtten behöver registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 31 § kommissionslagen har en&lt;br&gt;försäljningskommissionär panträtt i den egendom som har lämnats till&lt;br&gt;honom för försäljning. Panträtten utgör säkerhet för sådana fordringar&lt;br&gt;som kommissionären kan ha mot kommittenten på grund av uppdraget.&lt;br&gt;Normalt förutsätter denna legala panträtt att kommissionären har egen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domen i sin besittning. I fråga om finansiella instrument som registreras Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen kan besittning i egentlig mening inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana instrument krävs i stället enligt andra stycket i nämnda&lt;br&gt;lagrum att panträtten registreras enligt aktiekontolagen för att kommis-&lt;br&gt;sionärens legala panträtt skall uppkomma. Enligt 36 § kommissionslagen&lt;br&gt;gäller en motsvarande panträtt även för en inköpskommissionär i gods&lt;br&gt;som denne har köpt in för kommittentens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förvaltarregistrerade instrument har den berörda regle-&lt;br&gt;ringen vållat viss osäkerhet i praktiken. Anledningen härtill är följande.&lt;br&gt;Registrering av bl.a. panträtt skall inte ske på aktiekonto i VPC:s register&lt;br&gt;utan genom bokföringsåtgärder hos förvaltaren (se 2 kap. 3 § 9 och&lt;br&gt;8 kap. 3 § samt prop. 1988/89:152 s. 120). Panträtten uppkommer&lt;br&gt;genom denuntiation av förvaltaren i stället för genom registreringen. En-&lt;br&gt;ligt 8 kap. 5 § andra stycket aktiekontolagen inträder nämligen samma&lt;br&gt;rättsverkningar om förvaltaren underrättas om att instrumentet har pant-&lt;br&gt;satts som om pantsättningen hade registrerats i avstämningsregistret.&lt;br&gt;Sistnämnda regel tar dock knappast sikte på fall då förvaltaren själv skall&lt;br&gt;tillförsäkras panträtt. I sådana fall måste i stället — i enlighet med vanliga&lt;br&gt;civilrättliga principer — själva pantförskrivningen vara tillräcklig. För-&lt;br&gt;valtaren kan ju i detta fall inte på något meningsfullt sätt åläggas att&lt;br&gt;underrätta sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uttryckligt krav på registrering för att kommissionspant skall upp-&lt;br&gt;komma ställs emellertid upp i 31 § kommissionslagen. Motiven till&lt;br&gt;bestämmelsen talar i samma riktning (prop. 1988/89:152 s. 142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har kommissionspant minskat i betydelse inom ramen för&lt;br&gt;handel med finansiella instrument. Anledningen härtill är att affärerna i&lt;br&gt;allt större utsräckning görs i fast räkning, dvs. genom köp från värde-&lt;br&gt;pappersinstitutets eget lager. Ett annat skäl är att det är förenat med&lt;br&gt;praktiska svårigheter att registrera sådan pant i det kontobaserade&lt;br&gt;systemet. Oavsett denna utveckling har den legala panträtten vid kommis-&lt;br&gt;sion emellertid en väsentlig betydelse vid handel med finansiella instru-&lt;br&gt;ment och den måste givetvis kunna förekomma även i fråga om förvaltar-&lt;br&gt;registrerade instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förvaltarregistrerade instrument måste intresserade&lt;br&gt;borgenärer och andra rättighetsinnehavare alltid räkna med att det kan&lt;br&gt;finnas panträtter som inte framgår av avstämningsregistret utan endast av&lt;br&gt;förvaltarens bokföring. Detta har också påpekats i den juridiska littera-&lt;br&gt;turen (se Håstad, Den nya köprätten, 3 uppl. 1993 s. 301). Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör därför den ovan omtalade osäkerheten avhjälpas&lt;br&gt;genom att låta den legala panträtten enligt kommissionslagen gälla utan&lt;br&gt;att någon registreringsåtgärd enligt aktiekontolagen behöver vidtas när de&lt;br&gt;finansiella instrumenten är förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Värdepappersfonder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förvaltarregistrering av andelar i värdepappersfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För andelar i värdepappersfonder införs en&lt;br&gt;möjlighet till förvaltarregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Finansinspektionen anser emellertid att konse-&lt;br&gt;kvenserna av förslaget inte utretts tillräckligt och att en utförlig genom-&lt;br&gt;gång av värdepappersfondslagen krävs innan förvaltarregistrering av&lt;br&gt;fondandelar tillåts. Inspektionen anmärker bl.a. att utredningen inte be-&lt;br&gt;handlat frågor om upphörande av förvaltarregistrering samt vilken rätt in-&lt;br&gt;spektionen skall ha att infordra uppgifter från förvaltaren. Enligt&lt;br&gt;inspektionen bör det också övervägas om inte förvaltares skyldighet att&lt;br&gt;lämna information till ägare bör utvidgas i förhållande till vad utred-&lt;br&gt;ningen föreslagit. Fondbolagens Förening anser att det bör kunna över-&lt;br&gt;lämnas till andelsägaren att avgöra i vilken utsträckning förvaltaren skall&lt;br&gt;tillställa honom information. Föreningen menar vidare, med anledning av&lt;br&gt;utredningens förslag om begränsningar i insynen i skuldboken och möjlig-&lt;br&gt;heten att registrera fondandelar enligt aktiekontolagen, att fondbolaget&lt;br&gt;även i ett kontobaserat system skall få tillgång till uppgifter om andels-&lt;br&gt;ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De svenska hushållens fondsparande&lt;br&gt;har ökat mycket kraftigt sedan början av 1980-talet. För närvarande finns&lt;br&gt;det ca 2,5 miljoner fondsparare. Dessa äger tillsammans ca 200 miljarder&lt;br&gt;kronor (inkl, utlandsfonder) fördelat på ca 500 fonder. Det dominerande&lt;br&gt;antalet fonder är aktiefonder. Av det totala fondkapitalet är drygt 70&lt;br&gt;procent placerat i aktiefonder. Resterande del utgörs av räntefonder och&lt;br&gt;biandfonder, dvs. fonder som placerar i både aktier och skuldförbindel-&lt;br&gt;ser. Med hänsyn till värdepappersfondernas omfattning och spridning är&lt;br&gt;det viktigt att det inte föreligger någon tveksamhet om fondandelarnas&lt;br&gt;juridiska status. Den frågan kommer att behandlas i avsnitt 7.2. Vidare&lt;br&gt;är det angeläget att regelsystemet tillåter en så ändamålsenlig förvaltning&lt;br&gt;av fondandelarna som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelar i värdepappersfonder kan efter lagändring den 1 juli 1994&lt;br&gt;registreras enligt 9 kap. 1 § tredje stycket aktiekontolagen (prop.&lt;br&gt;1993/94:232, bet. 1993/94:LU37, rskr. 1993/94:352, SFS 1994:505).&lt;br&gt;Härigenom har även aktiekontolagens bestämmelser om förvaltarregistre-&lt;br&gt;ring kommit att gälla fondandelar som registreras enligt den lagen. Enligt&lt;br&gt;31 § lagen om värdepappersfonder kvarstår dock skyldigheten för fond-&lt;br&gt;bolag att föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av fond-&lt;br&gt;andelar. Den möjlighet aktiekontolagen ger till förvaltarregistrering har&lt;br&gt;därför en begränsad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemålet att kunna förvaltarregistrera fondandelar föreligger även&lt;br&gt;beträffande fondandelar som inte registreras enligt aktiekontolagen. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör möjligheten till förvaltarregistrering göras till-&lt;br&gt;gänglig även beträffande sådana fondandelar. Härigenom ges värde-&lt;br&gt;pappersfonderna lika betingelser i det avseendet, samtidigt som önske-&lt;br&gt;målet att förvaltning av finansiella instrument i depåer inte onödigtvis&lt;br&gt;kompliceras tillgodoses. Vi föreslår därför att det i lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder uttryckligen anges att det finns möjlighet att i innehavar-&lt;br&gt;registret, i stället för ägaren, anteckna att andelen förvaltas för annans&lt;br&gt;räkning och vem den förvaltas av. Härigenom får även möjligheten till&lt;br&gt;förvaltarregistrering enligt aktiekontolagen ökad betydelse för sådana&lt;br&gt;fondandelar som registreras enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall VPC för registret gäller, enligt 9 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;aktiekontolagen, lagens bestämmelser i 9 kap. om bl.a. insyn i skuld-&lt;br&gt;boken i tillämpliga delar även för fondandelar som registreras enligt den&lt;br&gt;lagen. Regeringen har i avsnitt 6.3 föreslagit inskränkningar i emitten-&lt;br&gt;temas rätt till insyn i registret. I dag har fondbolagen en fullständig insyn&lt;br&gt;beträffande andelsägarnas identitet. Något skäl att inskränka möjligheten&lt;br&gt;till insyn i dessa fall finns inte. Det bör därför enligt regeringens mening&lt;br&gt;införas en särskild bestämmelse i lagen om värdepappersfonder som i&lt;br&gt;dessa fall tillförsäkrar fondbolag en rätt att få uppgift om vem som äger&lt;br&gt;fondandelarna och vilket antal andelar denne äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även förvaltarregistrerade fondandelar — såväl enligt aktiekontolagens&lt;br&gt;system som direkt enligt lagen om värdepappersfonder — bör omfattas av&lt;br&gt;fondbolagets rätt till insyn. En förvaltare bör därför åläggas upplysnings-&lt;br&gt;skyldighet gentemot fondbolaget eller den som på bolagets uppdrag för&lt;br&gt;registret. Skyldigheten bör omfatta uppgifter om vem som äger fondan-&lt;br&gt;delarna och vilket antal andelar denne äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som aktualiseras är emellertid vilka krav som bör ställas på&lt;br&gt;en förvaltare. Ett grundkrav bör vara att förvaltaren skall ha tillstånd&lt;br&gt;enligt 8 kap. 1 § aktiekontolagen. Vid en försäljning eller inlösen av för-&lt;br&gt;valtarregistrerade fondandelar kommer förvaltaren att förmedla uppdraget&lt;br&gt;till fondbolaget. Det får därför förutsättas att förvaltaren har tillstånd att&lt;br&gt;medverka vid transaktioner enligt 1 kap. 3 § 2 lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. I övrigt hänvisas till vad som anförts i avsnitt 6.1 om krav på&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som bör uppmärksammas är vilka konsekvenser en utländsk&lt;br&gt;förvaltares konkurs får för andelsägaren. I föregående avsnitt har vi före-&lt;br&gt;slagit att det införs en uttrycklig bestämmelse om att rättsverkningarna&lt;br&gt;vid överlåtelse och pantsättning inträder genom underrättelse till&lt;br&gt;förvaltaren. Om en utländsk förvaltare försätts i konkurs får det inte råda&lt;br&gt;någon tveksamhet om att andelsägaren har separationsrätt i konkursen.&lt;br&gt;Det bör därför ankomma på Finansinspektionen att vid tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen — genom ett juridiskt utlåtande eller på annat sätt — förvissa sig&lt;br&gt;om att fondandelarna är separerade i händelse av en förvaltares konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har ifrågasatt om inte lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;— i enlighet med vad som gäller enligt aktiekontolagen — bör komplette-&lt;br&gt;ras med en bestämmelse som reglerar fallet att ägaren till fondandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskar att förvaltarregistreringen skall upphöra. Regeringen vill här fram- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;hålla att det är en självklarhet att ägarens vilja skall vara avgörande för&lt;br&gt;om en förvaltarregistrering skall upphöra. Enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;kan det förutsättas att förvaltaren anmäler ett upphörande samt lämnar er-&lt;br&gt;forderliga uppgifter till fondbolaget. Någon uttrycklig reglering av frågan&lt;br&gt;bör därför inte vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 39 och 40 §§ lagen om värdepappersfonder har Finansinspek-&lt;br&gt;tionen möjligheter att infordra uppgifter och handlingar från fondbolag&lt;br&gt;och förvaringsinstitut. Finansinspektionen har anfört att den bör få samma&lt;br&gt;möjligheter att infordra uppgifter och handlingar från en förvaltare som&lt;br&gt;från fondbolag och förvaringsinstitut. Enligt regeringens mening är möj-&lt;br&gt;ligheten för Finansinspektionen att enligt 8 kap. 1 § andra stycket aktie-&lt;br&gt;kontolagen skriva in sådana villkor för tillstånd tillräcklig för att till-&lt;br&gt;godose inspektionens behov. Någon reglering härutöver bör inte vara&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har vidare ifrågasatt om inte förvaltarens uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet gentemot ägaren av fondandelar skall utvidgas i förhållande till&lt;br&gt;vad utredningen föreslagit. Enligt regeringens mening är det en naturlig&lt;br&gt;utgångspunkt att ålägga förvaltaren att tillställa andelsägaren den infor-&lt;br&gt;mation förvaltaren erhåller från fondbolaget. Dock bör andelsägaren ha&lt;br&gt;en möjlighet att avsäga sig sådan information efter överenskommelse med&lt;br&gt;förvaltaren. Regeringen anser att lagtexten bör utformas i enlighet med&lt;br&gt;denna ordning. Härigenom kommer andelsägaren att tillförsäkras den&lt;br&gt;information han finner relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som har uppmärksammats av Finansinspektionen är vad&lt;br&gt;som händer med avtal om förvaltarregistrering om förvaltningen av&lt;br&gt;fonden överlåts till annat fondbolag. I 37 § lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;regleras fallen då förvaltningen av en värdepappersfond övertas av eller&lt;br&gt;överlåts till ett annat fondbolag. Enligt bestämmelsen åläggs det nya&lt;br&gt;fondbolaget att fullgöra tidigare ingångna förbindelser samt i övrigt&lt;br&gt;inträda i den förutvarande förvaltarens ställe. Detta innebär för för-&lt;br&gt;valtarregistrerade fondandelar att det nya fondbolaget blir bundet av ett&lt;br&gt;avtal som träffats mellan den auktoriserade förvaltaren och den&lt;br&gt;förutvarande fondförvaltaren. Enligt regeringens mening kan det i övrigt&lt;br&gt;överlämnas till parterna att träffa de överenskommelser som erfordras för&lt;br&gt;att reglera t.ex. frågor om eventuella avgifter som den auktoriserade&lt;br&gt;förvaltaren kan vara skyldig att erlägga till fondbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, mot bakgrund av vad som nu anförts, inte att någon&lt;br&gt;sådan ytterligare översyn av lagen om värdepappersfonder som Finans-&lt;br&gt;inspektionen efterlyst är nödvändig för att nu kunna tillåta förvaltarregi-&lt;br&gt;strering av fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna ändringarna för med sig följdändringar i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, vilket behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 7.3. Dessutom föreslås en ändring i lagen (1983:890) om allemans-&lt;br&gt;sparande, se vidare avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Överlåtelse och pantsättning av fondandelar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om värdepappersfonder kompletteras&lt;br&gt;med en regel som klargör att överlåtelse och pantsättning av fond-&lt;br&gt;andelar vinner sakrättsligt skydd i enlighet med skuldebrevslagens&lt;br&gt;regler om enkla skuldebrev. Om en fondandel är förvaltarregistrerad&lt;br&gt;skall rättsverkan inträda genom underrättelse (denuntiation) till&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;br&gt;Finansinspektionen ifrågasätter dock från principiella utgångspunkter en&lt;br&gt;ordning där fondandelar får olika karaktär beroende av om de registreras&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen eller inte. Uppsala universitet anser, beträffande&lt;br&gt;de värdepappersfonder vars andelar inte registreras enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen, det vara ovisst huruvida det enligt allmänna principer uppkommer&lt;br&gt;sakrättsligt skydd för förvärv eller panträtt genom en underrättelse till&lt;br&gt;förvaltaren på sätt utredningen har anfört. Universitetet förordar därför&lt;br&gt;att det införs en uttrycklig bestämmelse i lagen av angiven innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En andel i en värdepappersfond är&lt;br&gt;enligt 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument&lt;br&gt;att betrakta som fondpapper och därmed som ett finansiellt instrument.&lt;br&gt;Som framgår av prop. 1992/93:206 (s. 29 och 30) föreligger viss oklar-&lt;br&gt;het i fråga om vad som konstituerar äganderätt till en fondandel liksom&lt;br&gt;beträffande förutsättningarna för att en överlåtelse eller pantsättning av&lt;br&gt;en sådan andel skall få sakrättslig giltighet. Som anförts i avsnitt 7.1 kan&lt;br&gt;fondandelar numer registreras enligt aktiekontolagen. För sådana fondan-&lt;br&gt;delar gäller att registreringen på konto medför att en överlåtelse eller&lt;br&gt;pantsättning får sakrättslig giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersfonder bör, enligt regeringens mening, tydligare&lt;br&gt;än vad nu är fallet ge anvisning om vad som gäller med avseende på&lt;br&gt;överlåtelse och pantsättning av fondandelar för de värdepappersfonder&lt;br&gt;som inte registreras enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi ser det finns det i huvudsak två tänkbara lösningar för vad som&lt;br&gt;skall vara avgörande för uppkomsten av en sakrättsligt giltig äganderätt&lt;br&gt;eller panträtt. Det ena alternativet är att — på samma sätt som aktiekonto-&lt;br&gt;lagen — låta registreringsåtgärden vara avgörande. Det andra är att låta&lt;br&gt;underrättelsen till fondbolaget vara avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system där registreringen är avgörande skulle vara det lämpligaste&lt;br&gt;för att ge underlag för handel med fondandelar, av likartat slag som den&lt;br&gt;som sker exempelvis med noterade aktier. Samtidigt måste beaktas att en&lt;br&gt;övergång till ett sådant system skulle göra det ofrånkomligt att komp-&lt;br&gt;lettera lagen om värdepappersfonder med en reglering i fråga om rätts-&lt;br&gt;verkningarna av och förfarandet vid registreringar av ungefärligen samma&lt;br&gt;innehåll som den som nu finns i aktiekontolagen. För särskilt de mindre&lt;br&gt;fondbolagen skulle hanteringen i flera hänseende kompliceras på ett sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skulle kunna uppfattas som överflödigt om det inte förekommer&lt;br&gt;någon egentlig handel med fondandelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det sagda kommer även att intresset av en övergång till ett system&lt;br&gt;som ger reell möjlighet till handel med fondandelar har tillgodosetts&lt;br&gt;genom att aktiekontolagen gjorts tillämplig även på fondandelar. Önske-&lt;br&gt;målet av att inte i onödan komplicera hanteringen för fondbolag i all-&lt;br&gt;mänhet får därför enligt regeringens uppfattning fälla utslaget för vilken&lt;br&gt;ordning som bör gälla enligt lagen om värdepappersfonder. Lagen om&lt;br&gt;värdepappersfonder bör således kompletteras med en bestämmelse som&lt;br&gt;hänvisar till reglerna om enkla skuldebrev i lagen (1936:81) om skulde-&lt;br&gt;brev. Den omständigheten att fondandelar därigenom kommer att få olika&lt;br&gt;karaktär beroende av om de registreras enligt aktiekontolagen eller inte&lt;br&gt;bör knappast medföra några väsentliga praktiska problem. Detta är ju&lt;br&gt;något som redan för närvarande gäller för de flesta andra fondpapper,&lt;br&gt;t.ex. aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har för det fall en fondandel förvaltarregistrerats i fond-&lt;br&gt;bolagets register anfört att ett sakrättsligt skydd för en pantsättning enligt&lt;br&gt;allmänna regler uppkommer genom underrättelse till förvaltaren. Utred-&lt;br&gt;ningen har därför ansett att någon särskild bestämmelse inte behövs i&lt;br&gt;denna fråga. Uppsala universitet har emellertid framfört uppfattningen att&lt;br&gt;det finns en viss osäkerhet om gällande rätt har den innebörd som ut-&lt;br&gt;redningen hävdat. För att något tvivel inte skall råda på denna punkt&lt;br&gt;föreslår vi att det införas en uttrycklig bestämmelse som anger att sak-&lt;br&gt;rättsligt skydd uppkommer genom underrättelse till förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Kontrolluppgiftsskyldighet avseende andelar i&lt;br&gt;värdepapperfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Är en andel i värdepappersfond förvaltar-&lt;br&gt;registrerad skall förvaltaren lämna fondbolaget de uppgifter bolaget&lt;br&gt;behöver för att kunna lämna fullständig kontrolluppgift om realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller realisationsförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att lämna kontrolluppgift om utdelning och innehav av&lt;br&gt;fondandelar skall åligga den som utbetalat utdelning på andelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag i&lt;br&gt;fråga om kontrolluppgift om utdelning och innehav. Utredningen har inte&lt;br&gt;behandlat frågan om kontrolluppgift vid avyttring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissinstanserna berör endast Riksskatteverket frågan om&lt;br&gt;kontrolluppgift. Verket anser det vara angeläget att förslagen om bl.a.&lt;br&gt;förvaltarregistrering inte medför att svenskar, genom utländsk mellan-&lt;br&gt;hand, ges möjlighet att inneha finansiella instrument utan att kontroll-&lt;br&gt;uppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring av fondandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1995 utsträcktes den&lt;br&gt;obligatoriska skyldigheten för fondbolag enligt 3 kap. 32 a § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter att lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift om reavinst resp, reaförlust vid avyttring av andel i allemansfond&lt;br&gt;till att omfatta även andra värdepappersfonder (prop. 1994/95:209, bet.&lt;br&gt;1994/95 SkU30, rskr. 1994/95:348, SFS 1995:576).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen bygger på ett förslag av Utredningen om översyn av alle-&lt;br&gt;manssparandet. I utredningens betänkande Allemanssparandet — en över-&lt;br&gt;syn (SOU 1994:50) föreslogs bl.a. att särlagstiftningen för allemans-&lt;br&gt;fonderna skulle tas bort. Som en följd härav föreslog utredningen att en&lt;br&gt;skyldighet att lämna kontrolluppgift till ledning för taxeringen skulle in-&lt;br&gt;föras för samtliga värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att tillåta förvaltarregistrering av fondandelar (se&lt;br&gt;avsnitt 7.1) kan innebära att svårigheter uppstår för fondbolaget be-&lt;br&gt;träffande dess skyldighet att lämna kontrolluppgift vid avyttring av fond-&lt;br&gt;andelar. Om någon som avyttrat fondandelar haft sådan andel förvaltar-&lt;br&gt;registrerad kan fondbolaget riskera att inte få tillräcklig information för&lt;br&gt;att kunna räkna ut reavinst resp, reaförlust. Av regeringens förslag till&lt;br&gt;31 § tredje stycket lagen om värdepappersfonder följer visserligen en&lt;br&gt;skyldighet för förvaltaren att lämna fondbolaget eller annan registerförare&lt;br&gt;uppgift om andelsägare och det antal fondandelar som varje fondandels-&lt;br&gt;ägare äger. Fondbolaget kommer dock inte därigenom att få uppgift om&lt;br&gt;anskaffningsvärden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tänkbar lösning av problemet med kontrolluppgiftsskyldighet vid av-&lt;br&gt;yttring av fondandelar skulle kunna vara att förvaltaren lämnar även för&lt;br&gt;detta ändamål erforderliga uppgifter vidare till fondbolaget. Fondbolagens&lt;br&gt;Förening har i sitt remissyttrande över betänkandet Allemanssparandet —&lt;br&gt;en översyn anfört att en sådan lösning är otänkbar. (Remissyttrandet finns&lt;br&gt;tillgängligt i lagstiftningsärendet Fi 93/1136.) En sådan uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;skulle enligt föreningen i praktiken innebära att t.ex. banker lämnade in-&lt;br&gt;formation till varandra om sina kunders ekonomiska förhållanden, vilket&lt;br&gt;skulle vara ett avsteg från gällande sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att uppgiftslämnandet blir&lt;br&gt;så effektivt som möjligt. Det ligger också i den enskilde fondspararens&lt;br&gt;intresse att kontrolluppgiften avseende reavinst resp, reaförlust blir&lt;br&gt;korrekt. Det finns därför fog för uppfattningen att den enskilde kan antas&lt;br&gt;ställa sig positiv till att dessa uppgifter lämnas från förvaltaren till fond-&lt;br&gt;bolaget. Den invändning som har rests från Fondbolagens Förening har&lt;br&gt;därför enligt regeringens uppfattning mindre tyngd. En alternativ lösning&lt;br&gt;där kontrolluppgiften baseras på endast vissa innehav får mot denna bak-&lt;br&gt;grund anses vara mindre tilltalande. 3 kap. 32 a § lagen om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter bör därför kompletteras med en skyldighet för&lt;br&gt;en förvaltare att till fondbolaget lämna erforderliga uppgifter för be-&lt;br&gt;räkning av reavinst eller reaförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning och innehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall bl.a. lämnas av förvarings-&lt;br&gt;institut som betalat ut utdelning och av fondbolag (3 kap. 27 § första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter). Som en&lt;br&gt;konsekvens av att fondandelar kan registreras enligt aktiekontolagen samt&lt;br&gt;till förslaget att andelar skall få förvaltarregistreras bör också VPC och&lt;br&gt;förvaltare omfattas av skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Det bör&lt;br&gt;därför av lagen framgå att det är den som betalat ut en utdelning som&lt;br&gt;skall lämna kontrolluppgift för utdelning och innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det av Riksskatteverket gjorda förbehållet vill rege-&lt;br&gt;ringen anföra följande. I avsnitt 6.1 har vi föreslagit att en förutsättning&lt;br&gt;för att en utländsk förvaltare skall få tillstånd att registreras i denna egen-&lt;br&gt;skap är att denne åtar sig att lämna bl.a. kontrolluppgift. Samma villkor&lt;br&gt;avses gälla även den som söker tillstånd att registreras som förvaltare av&lt;br&gt;fondandelar. Likaså gäller vad som anförts i avsnitt 6.1 om skyldighet för&lt;br&gt;den skattskyldige att lämna verket insyn i dennes depå eller konto hos&lt;br&gt;förvaltaren även fondandelar. Enligt vår mening förebyggs risken för att&lt;br&gt;förvaltarregistrering av fondandelar medför att svenskar, genom utländsk&lt;br&gt;mellanhand, ges möjlighet att inneha finansiella instrument utan att&lt;br&gt;kontrolluppgift lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Allemansfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om allemanssparande kompletteras med&lt;br&gt;en regel som undantar allemansfonderna från möjligheten till&lt;br&gt;registrering enligt aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av remissinstanserna är det endast Fondbolagens Förening som kom-&lt;br&gt;menterar utredningens förslag. Föreningen påpekar därvid att allemans-&lt;br&gt;fonderna varit föremål för utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Allemansfonderna, som infördes år&lt;br&gt;1984, var från början skattebefriade (prop. 1983/84:30). I samband med&lt;br&gt;skattereformen år 1990 infördes en begränsad skatteplikt för reavinst- och&lt;br&gt;utdelningsinkomster (prop. 1989/90:110). Därefter avskaffades skatte-&lt;br&gt;lättnaden helt år 1994 (prop. 1993/94:50).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1994 lämnade Utredningen om översyn av allemanssparandet sitt&lt;br&gt;betänkande Allemanssparande — en översyn (SOU 1994:50). När det&lt;br&gt;gäller allemansfonderna föreslog utredningen, huvudsakligen på grund av&lt;br&gt;att den skattemässiga fördelen hade tagits bort, att dessa skulle ombildas&lt;br&gt;till vanliga värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återinförde skattelättnader för sparande i allemansfond&lt;br&gt;fr.o.m. år 1995. Skälen härtill var bl.a. att allemansfonderna främjar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagens tillgång på riskkapital och att de bidrar till ett brett ägande av Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;börsaktier (prop. 1994/95:25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser således att det finns skäl att slå vakt om allemansfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock enligt vår uppfattning inte förenligt med de principer som&lt;br&gt;gäller i fråga om allemansfonderna att dessa kan bli föremål för hantering&lt;br&gt;enligt aktiekontolagen (se 9 kap. 1 § tredje stycket aktiekontolagen).&lt;br&gt;Exempelvis följer av 8 § första stycket i lagen om allemanssparande att&lt;br&gt;en sådan andel inte kan vara föremål för handel. Eftersom allemans-&lt;br&gt;fonderna kommer att firmas kvar bör i lagen införas en begränsning av&lt;br&gt;vilken följer att aktiekontolagen inte är tillämplig på andelar i en&lt;br&gt;allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ekonomiska effekter av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna avseende clearingverksamhet syftar till att&lt;br&gt;minska riskerna vid handel med finansiella instrument, vilket i sin tur&lt;br&gt;förstärker det finansiella systemet. Lagändringarna rörande exempelvis&lt;br&gt;clearingmedlemskap, tillstånd att vara förvaltare och möjlighet att vara&lt;br&gt;kontoförande institut avser att förbättra konkurrensen på den svenska&lt;br&gt;finansiella marknaden. Den ökade konkurrensen kommer att på sikt för-&lt;br&gt;bättra de svenska institutens konkurrenskraft och därmed dessa instituts&lt;br&gt;förmåga att hävda sig på en alltmer intemationaliserad finansiell mark-&lt;br&gt;nad. Dessa förändringar kan sammantaget förväntas medföra ett ökat för-&lt;br&gt;troende för den svenska finansiella marknaden och även få positiva&lt;br&gt;effekter för den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa befintliga institut kan en ökad konkurrens på den svenska&lt;br&gt;finansiella marknaden innebära lägre vinstmarginaler och därmed sämre&lt;br&gt;lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Finansinspektionens del är vårt förslag inte lika omfattande som&lt;br&gt;Clearingutredningens förslag. Exempelvis har avgränsningar gjorts mot&lt;br&gt;likartad och identisk verksamhet som bedrivs av banker och värdepap-&lt;br&gt;persbolag samt tillhandahålls allmänheten. Därtill kommer att förslaget&lt;br&gt;innebär att Finansinspektionens tillsyn beträffande clearingverksamhet och&lt;br&gt;kontohållningen koncentreras på den organisation som är ansvarig för&lt;br&gt;verksamheten. Förenklingen av reglerna om förvaltarregistrering medför&lt;br&gt;sannolikt, å ena sidan, att inspektionens administration av tillstånds-&lt;br&gt;givningen på sikt underlättas men, å andra sidan, med hänsyn till möjlig-&lt;br&gt;heten för utländska företag att bli förvaltare, en i vissa fall mer&lt;br&gt;arbetskrävande tillståndsprövning. Kostnaderna för arbetet med&lt;br&gt;tillståndgivning för förvaltare bör finansieras genom att en särskild avgift&lt;br&gt;tas ut av de sökande. Avgiften bör bestämmas i enlighet med lämplig&lt;br&gt;avgiftsklass enligt avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna förs&lt;br&gt;därefter mot inkomsttitel på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den löpande tillsynen innebär förslagen att Finansinspek-&lt;br&gt;tionens tillsynsuppgift i viss utsträckning, jämfört med vad som gäller för&lt;br&gt;närvarande, koncentreras till vissa institut. Det kan inte uteslutas att&lt;br&gt;inspektionen för denna, för det finansiella systemets funktion och&lt;br&gt;stabilitet viktiga uppgift, kan komma att behöva förstärka sin kompetens&lt;br&gt;på vissa områden, främst kanske beträffande clearingverksamhet avseende&lt;br&gt;betalningar inkl, valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att inspektionen skall genomgå&lt;br&gt;fördjupad prövning inför perioden 1997-1999. Regeringen har för avsikt&lt;br&gt;att i en sådan prövning långsiktigt analysera ambitionsnivån och resursbe-&lt;br&gt;hov för den finansiella tillsynen. Regeringen avser i det sammanhanget&lt;br&gt;återkomma i frågan om utökade anslag behövs för att inspektionen med&lt;br&gt;anledning av de förslag som redovisas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens prövning beträffande kontoförande institut slopas,&lt;br&gt;vilket innebär att möjligheterna att överklaga Finansinspektionens till-&lt;br&gt;ståndsbeslut hos förvaltningsdomstol bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats till följd av att Finansinspektionen inte längre skall&lt;br&gt;ha tillsyn över de kontoförande instituten enligt denna lag. Dessutom har&lt;br&gt;paragrafen justerats på så sätt att det uttryckligen framgår att ett bemyn-&lt;br&gt;digande avseende föreskriftsrätten kommer att rikta sig till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillagts ett nytt tredje stycke. Datainspektionen och&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping har i sina remissyttranden påpekat att reglerna&lt;br&gt;i 11 § datalagen (1973:289) skulle kunna bli tillämplig på Värdepappers-&lt;br&gt;centralens lämnande av uppgifter till utlandet enligt aktiekontolagen.&lt;br&gt;Enligt Datainspektionen finns det från integritetssynpunkt knappast någon&lt;br&gt;invändning emot en uttrycklig särreglering om att nödvändigt uppgifts-&lt;br&gt;lämnande får ske till utlandet även när man kan anta att uppgifterna&lt;br&gt;kommer att ADB-behandlas där. För att undvika en situation där detta&lt;br&gt;uppgiftslämnande skulle kräva tillstånd från Datainspektionen anges i&lt;br&gt;tredje stycket att sådant uppgiftslämnande får ske. Syftet med bestäm-&lt;br&gt;melsen framgår av lagtexten, nämligen att möjliggöra för utländska&lt;br&gt;institut att kunna vara kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Paragrafen&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 5.3 och 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har i enlighet med Lagrådets förslag angetts att Riks-&lt;br&gt;banken och Riksgäldskontoret har rätt att vara kontoförande institut. För&lt;br&gt;övriga institut och företag gäller att de skall uppfylla i stycket angivna&lt;br&gt;krav på kontoförande institut. Kraven på betryggande kapitalstyrka, tek-&lt;br&gt;nisk och juridisk sakkunskap har hämtats från propositionen om konto-&lt;br&gt;baserat system (prop. 1988/89:152 s. 102). Kraven på kontoförande insti-&lt;br&gt;tut har delvis en annan inriktning i jämförelse med de krav som ställs upp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagen om börs- och clearingverksamhet för clearingmedlemskap. För Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;kontoförande institut ligger tyngdpunkten på institutets registrerings-&lt;br&gt;åtgärder enligt aktiekontolagen. För dessa åtgärder krävs säkra tekniska&lt;br&gt;system (data- och kommunikationssystem) och att institutet, med hänsyn&lt;br&gt;till registeringamas rättsverkan, har tillgång till juridisk kompetens.&lt;br&gt;Beträffande vissa företag och institut, nämligen de som omfattas av in-&lt;br&gt;vesteringstjänstedirektivets regler, får ett värdland ställa ytterligare&lt;br&gt;kapitalkrav bara i sådana hänseenden som inte regleras i kapitalkravs-&lt;br&gt;direktivet (se avsnitt 5.3). I avsnitt 5.2 har tagits upp vikten av att en&lt;br&gt;clearingorganisation har säkra arrangemang och rutiner för avvecklingen&lt;br&gt;av betalningsledet. Med hänsyn till den gränsdragning som har gjorts i&lt;br&gt;avsnitt 5.1 mellan kontohållning och clearingverksamhet är VPC:s admi-&lt;br&gt;nistration av likvidutväxlingen närmast att bedöma som en del av VPC:s&lt;br&gt;clearing (beträffande likvidhanteringen se prop. 1988/89:152 s. 153-162).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur den faktiska avgränsningen kommer att genomföras utgör&lt;br&gt;säkra arrangemang för betalningsledet en förutsättning för deltagande i&lt;br&gt;VPC:s verksamhet. Därtill kommer att ett kontoförande instituts ekono-&lt;br&gt;miska styrka bör vara sådan att institutet kan svara för det ersätt-&lt;br&gt;ningsansvar som kan drabba institutet till följd av verksamheten som&lt;br&gt;kontoförande institut. Detta krav skall inte uppfattas på det sättet att&lt;br&gt;institutet behöver ha täckning för alla krav som teoretiskt kan komma i&lt;br&gt;fråga; det är tillräckligt om institutet har en beredskap som enligt Värde-&lt;br&gt;papperscentralens bedömande kan anses tillfredsställande. Om ett konto-&lt;br&gt;förande institut också vill bli clearingmedlem skall en prövning ske enligt&lt;br&gt;lagen om börs- och clearingverksamhet huruvida institutet uppfyller de&lt;br&gt;krav ett clearingmedlemskap innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna om fritt tillträde och neutralitet i andra stycket gäller sedan&lt;br&gt;tillkomsten av lagen om börs- och clearingverksamhets för en clearing-&lt;br&gt;organisation. Som angetts i avsnitt 5.3 skall dessa regler gälla VPC i&lt;br&gt;egenskap av kontohållare. Principen om neutralitet har formulerats i&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar nuvarande andra stycket. Möjligheten att&lt;br&gt;öppna konto genom VPC:s kontoförande institut, VKI, regleras numera&lt;br&gt;i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon vill angripa beslut som fattas av VPC i fråga om möjlig-&lt;br&gt;heten att bli kontoförande institut gäller allmänna civil- och process-&lt;br&gt;rättsliga regler (jfr prop. 1991/92:113 s. 211). Det bör anmärkas att ett&lt;br&gt;sådant beslut kan bli föremål för prövning enligt konkurrenslagen&lt;br&gt;(1993:20) enligt de i den lagen angivna förutsättningarna. Vissa av kon-&lt;br&gt;kurrenslagens bestämmelser (t.ex. 19 §) förutsätter att fråga är om ett&lt;br&gt;företag med dominerande ställning på den svenska marknaden, och dessa&lt;br&gt;bestämmelser är under nuvarande förhållanden tillämpliga på såväl VPC:s&lt;br&gt;kontohållning som dess clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som är ny har utförligt behandlats i avsnitt 5.3. Vad som Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;avses med utländska clearingorganisationer och central värdepappersför-&lt;br&gt;varare framgår av kommentaren till 8 kap. 7 § lagen om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen som är ny har, efter förebild från lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet, införts en skyldighet för de kontoförande insti-&lt;br&gt;tuten att lämna VPC nödvändiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket är en följd av att VPC övertar rätten att av-&lt;br&gt;göra vilka som skall få vara kontoförande institut hos VPC. Följdaktligen&lt;br&gt;är det även VPC som i fortsättningen skall besluta om ett institut inte&lt;br&gt;längre skall ha rätt att vara kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har tillagts i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär att VPC får en uttrycklig rätt att vidta åtgärder mot ett konto-&lt;br&gt;förande institut som underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Beträffande innebörden av den hänvisas till kommen-&lt;br&gt;taren till 8 kap. 10 § och 11 kap. 10 § lagen om börs- och clearingverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 11 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens sista mening har behandlats i avsnitt 6.3.2. Änd-&lt;br&gt;ringen innebär att det införs en rätt för ett kontoförande institut att göra&lt;br&gt;rättelse utan att först inhämta yttrande i de fall där yttrandet är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt eller rättelsen är till fördel för kontoinnehavare. Det bör dock&lt;br&gt;anmärkas att ett inhämtande av yttrande nästan aldrig kan vara obehövligt&lt;br&gt;om inte rättelsen är till fördel för kontoinnehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycket har ordet &amp;quot;genast&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;utan dröjs-&lt;br&gt;mål&amp;quot;. Syftet med denna ändring är att lagtexten skall ge utrymme för en&lt;br&gt;tillämpning som innebär att endast en underrättelse skall behöva sändas&lt;br&gt;ut i vad som sakligt sett är ett och samma ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som angetts i den allmänna motiveringen i avsnitt 6.3.3 inne-&lt;br&gt;bär ändringen i tredje stycket att besked innehållande alla förändringar på&lt;br&gt;kontot skall sändas ut endast om kontoinnehavaren begär det. Det får an-&lt;br&gt;komma på VPC att på lämpligt sätt ge kontoinnehavaren möjlighet att&lt;br&gt;framställa sådana önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som anförts i avsnitt 6.2 har VPC:s ersättningsansvar mot rättig-&lt;br&gt;hetsinnehavare till följd skador på grund av godtrosförvärv begränsats.&lt;br&gt;Ansvaret enligt denna paragraf omfattar nu endast sådana fall där ägaren&lt;br&gt;av en aktie har förlorat sin rätt på grund av en förfalskad överlåtelse-&lt;br&gt;handling och ett därefter följande godtrosförvärv. Bestämmelsen omfattar&lt;br&gt;även fall där en behörighetshandling, t.ex. en fullmakt, har förfalskats.&lt;br&gt;Ersättningsskyddet gäller även för andra rättighetsinnehavare som går för-&lt;br&gt;lustig sin rätt. Skador till följd av godtrosförvärv kan i vissa fall även&lt;br&gt;falla in under bestämmelsen i 7 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket införs en ansvarsfördelning&lt;br&gt;mellan VPC och de kontoförande instituten för skador som uppkommer&lt;br&gt;till följd av oriktiga eller missvisande uppgifter i avstämningsregistret.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att VPC svarar för skador som uppkommit inom&lt;br&gt;dess kontrollsfär. För skador som har sin orsak inom ett kontoförande&lt;br&gt;instituts kontrollsfär svarar däremot institutet. Uttrycket &amp;quot;om felaktigheten&lt;br&gt;kan hänföras till&amp;quot; har enbart valts för att markera uppdelningen av an-&lt;br&gt;svaret för fel mellan VPC och det kontoförande institutet. Däremot avses&lt;br&gt;inte med det valda uttrycket att lägga något ytterligare krav på bevisning&lt;br&gt;från den skadelidandes sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändrade ansvarsfördelningen medför att en skiljelinje måste dras&lt;br&gt;så att det kan avgöras inom vems kontrollområde orsaken till en fel-&lt;br&gt;aktighet kan hänföras. När det gäller VPC:s kontrollsfär hänvisas till de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalanden som gjordes i prop. 1988/89:152 s. 115 och 116. Till ett Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;kontoförande instituts kontroll ansvar hör sådana omständigheter som rör&lt;br&gt;hanteringen av institutets registreringsåtgärder och inrapporteringen av&lt;br&gt;dessa till VP-systemet. Som exempel på felaktigheter som faller inom de&lt;br&gt;kontoförande institutens ansvarsområde kan nämnas rena handläggningsfel&lt;br&gt;som begås hos ett kontoförarande institut och olika typer av tekniska fel&lt;br&gt;i ett kontoförande instituts utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt problem utgör felaktigheter som orsakas av fel i över-&lt;br&gt;föringen av registreringsuppgifter i VP-systemet mellan VPC och ett&lt;br&gt;kontoförande institut. I förarbetena till aktiekontolagen (prop.&lt;br&gt;1988/89:152 s. 115) nämns detta fall under orsaker som kan medföra en&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet för VPC. På ett närliggande område finns dock&lt;br&gt;exempel på motsatt ståndpunkt. I lagen (1994:448) om pantbrevsregister&lt;br&gt;finns en skadeståndsreglering som har stora likheter med aktiekonto-&lt;br&gt;lagens. I nu diskuterade avseenden har Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;(CFD) en roll som i princip motsvarar VPC:s. Enligt 21 § nämnda lag&lt;br&gt;är staten ersättningsskyldig för skador som kan hänföras till CFD:s&lt;br&gt;kontrollsfär. I detta fall omfattar kontrollansvaret dock inte felaktigheter&lt;br&gt;som beror på fel vid överföringen mellan ingivarna och CFD (prop.&lt;br&gt;1993/94:197 s. 73).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktigheter till följd av fel i teleöverföringen mellan VPC och ett&lt;br&gt;kontoförande institut får hänföras till kontrollsfären för den av aktörerna&lt;br&gt;som i det enskilda fallet upphandlat överföringstjänsten eller på annat sätt&lt;br&gt;tagit ansvar för kommunikationssystemet. Detta innebär att VPC svarar&lt;br&gt;för fel som uppstår vid teleöverföringen om VPC anlitat teleoperatören.&lt;br&gt;Har det kontoförande institutet anlitat teleoperatören svarar å andra sidan&lt;br&gt;det kontoförande institutet för sådana fel, allt under förutsättning att felet&lt;br&gt;inte beror på en omständighet utanför VPC:s eller det kontoförande insti-&lt;br&gt;tutets kontroll vars följder de inte skäligen kunde ha undvikit eller över-&lt;br&gt;vunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild investerare som drabbats av en skada har mycket begränsa-&lt;br&gt;de möjligheter att kunna utreda orsaken till en skada för att därigenom&lt;br&gt;kunna hänföra skadan till antingen VPC:s eller det kontoförande institu-&lt;br&gt;tets kontrollsfär. Av detta skäl och för att en enskild, mindre investerare&lt;br&gt;inte skall vara beroende av ett kontoförande instituts betalningsförmåga&lt;br&gt;har i paragrafens andra stycke införts ett solidariskt ansvar för VPC för&lt;br&gt;skador som har sin orsak inom de kontoförande institutens kontrollsfär.&lt;br&gt;Detta ansvar är dock begränsat till högst fem miljoner kronor. Av ut-&lt;br&gt;trycket &amp;quot;varje skadefall&amp;quot; följer att beloppsgränsen gäller för varje särskild&lt;br&gt;händelse. Om en felaktighet i registret berör flera personer gäller belopps-&lt;br&gt;gränsen för varje enskild individ. Om VPC:s solidariska ansvar aktuali-&lt;br&gt;serats har VPC en regressrätt mot det kontoförande institutet. Denna&lt;br&gt;regressrätt är, till skillnad från vad som gäller enligt bestämmelsen i&lt;br&gt;7 kap. 5 §, oberoende av om vållande kan visas hos det kontoförande&lt;br&gt;institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen följer av att det i 7 kap. 2 § andra stycket har införts en sär-&lt;br&gt;skild regel om regressrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Ändringen&lt;br&gt;innebär att uppdelningen på auktorisation och tillstånd tagits bort. Vidare&lt;br&gt;gäller paragrafen både svenska och utländska banker och värdepappers-&lt;br&gt;företag som kan komma i fråga som förvaltare. Som angetts i avsnitt 6.1&lt;br&gt;bör också svenska och utländska clearingorganisationer eller centrala&lt;br&gt;värdepappersförvarare kunna komma i fråga för förvaltarregistrering.&lt;br&gt;Vad som avses med clearingorganisationer och centrala värdepappersför-&lt;br&gt;varare framgår av kommentaren till 8 kap. 7 § lagen om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet. Enligt bestämmelsen kan en förvaltare få ett generellt&lt;br&gt;tillstånd att registreras i denna egenskap för aktier samt för skuldför-&lt;br&gt;bindelser och andra finansiella instrument som registreras enligt 9 kap.&lt;br&gt;aktiekontolagen. Även tillstånd att registreras som förvaltare i det register&lt;br&gt;som enligt 31 § lagen om värdepappersfonder skall föras över andels-&lt;br&gt;ägarna skall prövas enligt den förevarande bestämmelsen. I avsnitt 6.1&lt;br&gt;har angetts vilka krav som en förvaltare skall uppfylla för att kunna&lt;br&gt;erhålla tillstånd att registreras i denna egenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de nya villkor som ställs för att utländska förvaltare&lt;br&gt;skall få tillstånd till registrering kommer de nuvarande förvaltarnas till-&lt;br&gt;stånd att omprövas. (Se vidare övergångsbestämmelserna punkt 3.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 2-5 och 7-9 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 4 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att uppdelningen på auktorisation och tillstånd&lt;br&gt;slopats. Bestämmelserna i 4, 8 och 9 §§ har gjorts generellt tillämpliga&lt;br&gt;på förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen i första stycket saknar motsvarighet i utredningens för-&lt;br&gt;slag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket, som har utformats i enlighet med Lag-&lt;br&gt;rådets förslag, är ny och har delvis som förebild 3 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;i den numera upphävda lagen om penningmarknadskonton. Genom bes-&lt;br&gt;tämmelsen införs en möjlighet för den som i utlandet förvaltar skuldför-&lt;br&gt;bindelser åt en borgenär att införas i registret i sådan egenskap. Av&lt;br&gt;9 kap. 1 § tredje stycket framgår att detta även skall tillämpas för andra&lt;br&gt;finansiella instrument än skuldförbindelser som registreras enligt bes-&lt;br&gt;tämmelserna i 9 kap. Något krav — i likhet med vad som gällde enligt&lt;br&gt;lagen om penningmarknadskonton — på att skuldförbindelserna skall vara&lt;br&gt;föremål för handel utomlands har dock inte ställts upp. På samma sätt&lt;br&gt;som gäller för förvaltarregistrering av aktier krävs inte vid utländsk&lt;br&gt;förvaltning att ägaren är bosatt utomlands. Bestämmelsen innebär vidare&lt;br&gt;att det tillstånd som krävs för förvaltaren skall kunna vara generellt och&lt;br&gt;inte knutet till viss skuldförbindelse. Tillståndsprövningen enligt denna&lt;br&gt;paragraf görs enligt 8 kap. 1 § av Finansinspektionen. I fråga om krav&lt;br&gt;samt uppställande av villkor för att få tillstånd att registreras som för-&lt;br&gt;valtare hänvisas till avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 9 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag och har&lt;br&gt;som förebild 6 kap. 2 § i den numera upphävda lagen om penningmark-&lt;br&gt;nadskonton. Frågorna har behandlats i avsnitt 6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen har en emittent rätt att få uppgifter från VPC endast&lt;br&gt;om betalning av kapitalbelopp eller ränta skall ske utan förmedling av&lt;br&gt;VPC eller om VPC:s förvaltning av låneemissionen upphör. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär att utfärdaren av en skuldförbindelse har rätt att få de&lt;br&gt;uppgifter som är nödvändiga, men ingenting mer. I de flesta fall då&lt;br&gt;uppgifterna behövs för en utbetalning utan förmedling av VPC bör det&lt;br&gt;vara tillräckligt att VPC lämnar uppgift om till vilket konto betalningen&lt;br&gt;skall göras samt om beloppet. Det får då ankomma på VPC att — om en&lt;br&gt;skuldförbindelse t.ex. är pantförskriven — lämna sådana uppgifter att&lt;br&gt;betalningen görs till panthavaren. Något behov av att upplysa emittenten&lt;br&gt;om att skuldförbindelsen är pantsatt föreligger inte i detta fall. Det&lt;br&gt;avgörande för uppgiftslämnandet blir således att emittenten skall få de&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att han skall kunna betala med befriande&lt;br&gt;verkan. Om registreringen av en skuldförbindelse upphör har emittenten&lt;br&gt;enligt andra stycket rätt att på motsvarande sätt få nödvändiga uppgifter&lt;br&gt;för en övergång till en pappersbaserad ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i avsnitt 6.3.1 bör borgenärernas anonymitetsskydd Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;kunna avtalas bort i lånevillkoren. Någon särskild lagbestämmelse härom&lt;br&gt;har inte ansetts erforderlig. Likaså bör en emittent ha rätt att från VPC&lt;br&gt;beställa tjänster t.ex. om att VPC för dennes räkning gör utskick till&lt;br&gt;placerarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en värdepappersfond registrerats enligt förevarande lag finns sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om fondbolags rätt till insyn i innehavarregistret i&lt;br&gt;31 § fjärde stycket lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen i punkt 2 syftar till att underlätta övergången&lt;br&gt;från systemet med tillstånd från Finansinspektionen att vara kontoförande&lt;br&gt;institut till det nya systemet, där beslutsrätten och den primära tillsynen&lt;br&gt;av kontoförande institut har flyttats över på VPC. Behovet av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser har behandlats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med övergångsbestämmelsen i punkt 3 är att underlätta över-&lt;br&gt;gången till en enhetlig tillståndsprövning av rätten att registreras som&lt;br&gt;förvaltare. Enligt bestämmelsen skall auktoriserade förvaltare anses ha&lt;br&gt;fått tillstånd enligt paragrafens nya lydelse. Däremot krävs nytt tillstånd&lt;br&gt;för utländska förvaltare. För dem införs dock en övergångstid för att ge&lt;br&gt;dem möjlighet att fortsätta med verksamheten tills nya tillstånd getts. Det&lt;br&gt;kan finnas utländska förvaltare som inte vill godta de villkor som är en&lt;br&gt;förutsättning för nytt tillstånd. Eftersom Finansinspektionen i sådant fall&lt;br&gt;skall återkalla nu gällande tillstånd kan olägenheter uppkomma för de&lt;br&gt;värdepappersinnehavare som måste byta förvaltare. Den övergångsperiod&lt;br&gt;som erfordras för att enskilda inte onödigtvis skall drabbas bör därför&lt;br&gt;inte vara alltför kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 gäller de äldre reglerna om insyn i skuldboken för skuld-&lt;br&gt;förbindelser som har registrerats i avstämningsregistret innan denna lag&lt;br&gt;träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Andra stycket: Jfr 1 kap. 1 § andra stycket i utredningens förslag;&lt;br&gt;Fjärde stycket: Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs för närvarande att clearingverksamhet inte får&lt;br&gt;bedrivas utan tillstånd. Även med den nya, utvidgade definitionen av be-&lt;br&gt;greppet clearingverksamhet i 1 kap. 4 § 4 skall detta i huvudsak gälla.&lt;br&gt;En avveckling av betalningar genom Riksbankens RlX-system skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna falla in under definitionen. Riksbankens verksamhet skall emeller- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;tid inte vara underkastad tillstånd eller tillsyn enligt förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av clearingverksamhet riktar sig mot sådan verksamhet&lt;br&gt;som är av betydelse för den finansiella marknaden och det finansiella&lt;br&gt;systemets stabilitet. Med den allmänna definition av clearingverksamhet&lt;br&gt;som här införs kan tänkas fall då tvekan uppstår huruvida en verksamhet&lt;br&gt;faller under definitionen samtidigt som det kan diskuteras om de särskilda&lt;br&gt;reglerna bör vara tillämpliga. Clearingverksamhet som huvudsakligen all-&lt;br&gt;mänheten deltar i har inte en sådan betydelse och skall därför inte om-&lt;br&gt;fattas av denna lagstiftning. Detta undantag liksom undantaget i fjärde&lt;br&gt;stycket har behandlats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 4 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som innehåller definitioner av flera i lagen centrala&lt;br&gt;begrepp, har en väsentlig ändring skett av definitionen av clearingverk-&lt;br&gt;samhet. Vidare har en smärre justering gjorts i definitionen av clearing-&lt;br&gt;medlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya definitionen av clearingverksamhet har utförligt behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 5.1. Beträffande begreppet finansiella instrument hänvisas i denna&lt;br&gt;lag (1 kap. 1 § 9) till lagen om handel med finansiella instrument där detta&lt;br&gt;begrepp finns definierat. Gränsdragningen mellan sådana instrument som&lt;br&gt;är avsedda för handel på värdepappersmarknaden och instrument som inte&lt;br&gt;direkt är avsedda för sådan handel kan ibland vara svår att dra (se t.ex.&lt;br&gt;prop. 1994/95:130 s. 21 och 22). Därutöver omfattar begreppet clearing-&lt;br&gt;verksamhet sådan verksamhet avseende betalningar i svensk eller utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndskravet omfattar följande verksamheter. För det första ingår&lt;br&gt;att administrera ett nettningssystem, dvs. att på clearingmedlemmarnas&lt;br&gt;vägnar avräkna förpliktelser. För det andra omfattas att gå in som part&lt;br&gt;eller garant och därmed ta över ansvaret för förpliktelsernas fullgörande.&lt;br&gt;För det tredje inbegrips att på annat väsentligt sätt sörja för att för-&lt;br&gt;pliktelserna avvecklas genom överförandet av likvid eller instrument. Vad&lt;br&gt;som avses med att på annat väsentligt sätt sörja för avvecklingen har be-&lt;br&gt;handlats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avgörande för om tillstånd behövs är vilket ansvar den bedrivna&lt;br&gt;verksamheten har för hanteringen av riskerna. Vid clearingverksamhet&lt;br&gt;avseende finansiella instrument är det inte ovanligt att en clearing-&lt;br&gt;organisation sköter huvuddelen av verksamheten men att den slutliga&lt;br&gt;avvecklingen, dvs. leveransen av de finansiella instrumenten, sker i ett&lt;br&gt;kontosystem som drivs av en annan organisation. En liknande situation&lt;br&gt;kan uppkomma vid clearingverksamhet avseende valuta när den slutliga&lt;br&gt;avvecklingen av valutaaffären sker i olika länder. Även om en orga-&lt;br&gt;nisation inte tar ansvaret för den slutliga avvecklingen av förpliktelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan organisationens verksamhet omfattas av tillståndskravet. Det avgöran- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;de är om verksamheten innebär att organisationen under tiden mellan av-&lt;br&gt;slut och avveckling har tagit ansvar för riskerna eller för riskhanteringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr avsnitt 5.1). Om någon bedriver sådan, riskfylld clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan att ha tillstånd skall Finansinspektionen enligt 11 kap. 8 § förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I definitionen av clearingmedlem har ordet clearing ersatts med clea-&lt;br&gt;ringverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till tillägget om att clearingverksamhet skall bedrivas på ett&lt;br&gt;säkert sätt har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 4 § i utredningens förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har en hänvisning till verksamhetsplanen förts in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för den riskhanteringsplan som det ställs upp krav på i det&lt;br&gt;nya andra stycket har behandlats i avsnitt 4.3 och 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 5 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats på det sättet att kravet på finansiella resurser&lt;br&gt;uttryckligen relateras till det betalningsansvar som kan drabba clearing-&lt;br&gt;organisationen. Det rör sig här inte bara om sådana risker organisationen&lt;br&gt;exponerar sig för i det fallet att den inträder som part eller på annat sätt&lt;br&gt;garanterar avvecklingen utan också om ansvaret till följd av fel i verk-&lt;br&gt;samheten i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation behöver inte ha täckning för alla krav som teo-&lt;br&gt;retiskt sett kan kan kommma i fråga. Det är tillräckligt om den har en&lt;br&gt;beredskap som enligt tillsynsmyndigheterna kan anses tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av kraven för clearingmedlemskap har tagits upp i avsnitt&lt;br&gt;5.3. De krav som i bestämmelsen ställs upp för clearingmedlemskap har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.4. För clearingmedlemskap krävs att sökanden upp-&lt;br&gt;fyller dessa krav och av clearingorganisationen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar möjligheten att bli medlem eller få tillträde till&lt;br&gt;en clearingorganisation. I förhållande till den bestämmelse som riksdagen&lt;br&gt;har antagit och som träder i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:50,&lt;br&gt;bet. 1994/95:NU 12, rskr. 1994/95:164, SFS 1994:2017) har vissa änd-&lt;br&gt;ringar gjorts. För att komma i fråga som clearingmedlem krävs att före-&lt;br&gt;taget eller institutet uppfyller de krav som anges i bestämmelsen och av&lt;br&gt;clearingorganisationen uppställda krav. Någon begränsning av vilka före-&lt;br&gt;tag eller institut som kan bli clearingmedlem har inte uppställts. Av 7 §&lt;br&gt;framgår emellertid att endast vissa företag och institut kan delta i clea-&lt;br&gt;ringverksamheten för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.3 har investeringstjänstedirektivet behandlats. Enligt detta&lt;br&gt;direktiv skall utländska företag, som har säte inom EES och som i hem-&lt;br&gt;landet har tillstånd att bedriva sådan verksamhet som anges i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;1, 2 eller 3 i lagen om värdepappersrörelse, om de är börsmedlemmar&lt;br&gt;eller deltar i handeln på en auktoriserad marknadsplats, ha möjlighet att&lt;br&gt;bli clearingmedlemmar i en clearingorganisation som anordnar clearing-&lt;br&gt;verksamhet för de på börsen eller marknadsplatsen handlade finansiella&lt;br&gt;instrumenten. För sådana företag får i ett värdland endast ställas upp&lt;br&gt;ytterligare krav på kapital i fråga om sådant som inte regleras i kapital-&lt;br&gt;kravsdirektivet. Det innebär att en clearingorganisation beträffande dessa&lt;br&gt;företag inte kan ställa upp strängare kapitalkrav än kapitalkravsdirektivets&lt;br&gt;regler. Något särskild bestämmelse av denna innebörd har inte ansetts&lt;br&gt;nödvändig, bl.a. med hänsyn till att en clearingorganisations regler för&lt;br&gt;medlemskap skall bedömas av Finansinspektionen. Som har behandlats&lt;br&gt;i avsnitt 5.4 kan ytterligare krav på kapital för clearingmedlemmar ställas&lt;br&gt;i hänseenden som inte omfattas av kapitalkravsdirektivet. I detta avsnitt&lt;br&gt;har också lämnats exempel på sådana andra hänseenden. Som framgår av&lt;br&gt;artikel 15 i investeringstjänstedirektivet kan tillträdet till clearing- och&lt;br&gt;avvecklingssystem villkoras av att den sökanden efterlever de regler och&lt;br&gt;förfaranden som gäller för sådana system. Vad som nu anförts med anled-&lt;br&gt;ning av investeringstjänstedirektivet gäller endast en organisation som&lt;br&gt;driver clearingverksamhet avseende finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.2 har behandlats vikten av att en clearingorganisation har&lt;br&gt;säkra arrangemang och rutiner för avvecklingen av betalningsledet. För&lt;br&gt;säkerheten vid clearingverksamhet krävs därför att en clearingmedlem har&lt;br&gt;nödvändiga ekonomiska resurser och arrangemang för att kunna uppfylla&lt;br&gt;clearingorganisationens krav i detta avseende. Det sagda gäller givetvis&lt;br&gt;såväl svenska som utländska medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på ändamålsenligt organisation av verksamheten, nödvändiga Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;riskhanteringsrutiner och säkra tekniska system utgör grundläggande för-&lt;br&gt;utsättningar för tillträde eller medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utförligt behandlats i avsnitt 5.3. Innebörden är att&lt;br&gt;endast vissa institut, nämligen svenska och utländska clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner eller centrala värdepappersförvarare samt de i 3 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-4 uppräknade instituten — värdepappersinstitut samt utländska&lt;br&gt;banker och värdepappersföretag — får delta i clearingverksamheten för-&lt;br&gt;utom för egna affärer även som ombud för andra, t.ex. slutkunder och&lt;br&gt;andra finansiella eller icke-finansiella företag som inte är clearing-&lt;br&gt;medlemmar. Eftersom behov skulle kunna uppkomma för Riksbanken att&lt;br&gt;delta i clearingverksamhet för annans räkning, i första hand som ombud&lt;br&gt;för andra centralbanker, har Riksbanken tagits med i uppräkningen. Be-&lt;br&gt;greppet utländska clearingorganisationer omfattar givetvis s.k. inter-&lt;br&gt;nationella clearingorganisationer som t.ex. Euroclear och Cedel. I be-&lt;br&gt;stämmelsen har valts att utnyttja begreppet central värdepappersförvarare&lt;br&gt;såsom beteckning på ett centralt institut som är ansvarig för ett konto-&lt;br&gt;system där de finansiella instrumenten är registrerade på konton i demate-&lt;br&gt;rialiserad eller immobiliserad form. Skälet härtill är att begreppet konto-&lt;br&gt;hållare i detta sammanhang är för vidsträckt. De institut som här kan&lt;br&gt;komma i fråga är sådana som ibland brukar betecknas central värde-&lt;br&gt;pappersförvarare efter den engelska termen central securities depository&lt;br&gt;(CSD). Exempel på sådana centrala värdepappersförvarare är Värde-&lt;br&gt;papperscentralema i Danmark och Norge, Kassenverein i Tyskland och&lt;br&gt;Sicovam i Frankrike. De institut som i övrigt brukar förekomma som&lt;br&gt;kontohållare är som regel banker och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka krav som ställs upp på clearingmedlemmar framgår av 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Andra stycket: Bestämmelsens andra stycke saknar motsvarighet i utred-&lt;br&gt;ningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och tredje styckena har flyttats från 8 kap. 6 § i dess lydelse&lt;br&gt;enligt SFS 1994:2017. I första stycket hänvisas numera till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har tillagts i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmel-&lt;br&gt;sen innebär att en clearingorganisation, i likhet med motsvarande regel&lt;br&gt;i 3 kap. 5 § aktiekontolagen, får en uttrycklig rätt att vidta åtgärder mot&lt;br&gt;en clearingmedlem som underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har till följd av den nya regeln i andra stycket komp-&lt;br&gt;letterats med en hänvisning till beslut enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som framgår av 6 och 7 §§ som clearingmed-&lt;br&gt;lem anta ett företag eller ett institut som inte står under tillsyn. Med&lt;br&gt;tillsyn avses därvid Finansinspektionens tillsyn eller, beträffande&lt;br&gt;utländska aktörer, motsvarande tillsyn i hemlandet. Även om inspek-&lt;br&gt;tionen utan problem bör kunna få in nödvändiga uppgifter om ett företag&lt;br&gt;som inte står under tillsyn, t.ex. genom clearingorganisationen eller&lt;br&gt;direkt från företaget, är det tänkbart att problem kan uppstå. Paragrafens&lt;br&gt;innebär att företagen i fråga är skyldiga att lämna inspektionen de upp-&lt;br&gt;gifter den begär som rör verksamheten som clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 kap. 10 § framgår att ett föreläggande kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. 1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 1 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens första och andra stycke har begreppet &amp;quot;clearing&amp;quot; ersatts&lt;br&gt;med uttrycket &amp;quot;clearingverksamhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. 2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 2 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har gjorts två ändringar. Den första är be-&lt;br&gt;tingad av den utvidgade definitionen av clearingverksamhet. Som motive-&lt;br&gt;rats i avsnitt 5.2 behålls det stränga säkerhetskravet för en clearing-&lt;br&gt;organisation som inträder som part i handeln eller garanterar förpliktel-&lt;br&gt;serna vid denna handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra ändringen tar sikte på andra former av clearingverksamhet&lt;br&gt;än sådan som innebär att clearingorganisationen inträder som part eller&lt;br&gt;garant. Beträffande övriga former av clearingverksamhet kan, med hän-&lt;br&gt;syn till de skilda former av sådan verksamhet som kan förekomma, en&lt;br&gt;lika kategorisk regel inte gälla. Det föreskrivs därför att en clearing-&lt;br&gt;organisation vid sådan verksamhet skall se till att det ställs säkerhet för&lt;br&gt;gjorda åtaganden i den utsträckning som behövs. Behovet av säkerhet får&lt;br&gt;därvid prövas med hänsyn till vilka risker som föreligger vid clearing-&lt;br&gt;verksamheten och hur dessa hanteras (riskhanteringssystemet). Av 4 §&lt;br&gt;framgår att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finans-&lt;br&gt;inspektionen får meddela närmare föreskrifter om säkerhetskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap. 6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Andra stycket: Jfr 9 kap. 6 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya, andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Sidoverksamheter för clearingorganisationer har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av förarbetena till lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;att börs- och clearingverksamhet får bedrivas i samma företag (prop.&lt;br&gt;1992/93 s. 76 och 77). Därutöver får en clearingorganisation bedriva&lt;br&gt;kontohållning av finansiella instrument och annan verksamhet som har&lt;br&gt;nära samband med clearingverksamheten. Sådan annan verksamhet kan&lt;br&gt;t.ex. vara s.k. förvaringstjänster. När en clearingorganisation uppträder&lt;br&gt;som förvaltare vid en länk mellan organisationen och en svensk eller&lt;br&gt;utländsk clearingorganisation eller central värdepappersförvarare före-&lt;br&gt;ligger också ett sådant nära samband. Däremot saknar s.k. portfölj förvalt-&lt;br&gt;ning sådant nära samband med clearingverksamhet. Portfölj förvaltning&lt;br&gt;innefattar uppdrag att mot betalning efter vissa riktlinjer förvalta annans&lt;br&gt;finansiella instrument och kan innebära att förvaltaren med stöd av all-&lt;br&gt;mänt hållna riktlinjer gör de omplaceringar marknadsförhållandena kan&lt;br&gt;motivera eller endast de köp eller försäljningar som kunden särskilt&lt;br&gt;anger. Sådan förvaltning är tillståndspliktig enligt lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse. Det fordras således särskilt tillstånd för att en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion skall få bedriva sådan förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får för att underlätta clearingen och avveck-&lt;br&gt;lingen förmedla lån av finansiella instrument till clearingmedlemmama&lt;br&gt;för att exempelvis lösa leveransproblem. Vidare får en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion lämna clearingmedlemmama kredit mot säkerhet eller förmedla kre-&lt;br&gt;dit. Nu nämnda verksamheter har visserligen nära samband med clearing&lt;br&gt;och avveckling men kan medföra icke obetydliga risker för en clearing-&lt;br&gt;organisation och kräver därför särskilt tillstånd från Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet av annat slag får bedrivas om det finns särskilda skäl och&lt;br&gt;efter tillstånd av Finansinspektionen. I avsnitt 5.2 har förordats en&lt;br&gt;restriktiv inställning till sådan verksamhet för en clearingorganisation,&lt;br&gt;framför allt med hänsyn till vikten av att slå vakt om möjligheterna att&lt;br&gt;kontinuerligt övervaka och kontrollera organisationens finansiella ställ-&lt;br&gt;ning. Om det dessutom handlar om en riskfylld sidoverksamhet eller en&lt;br&gt;verksamhet som kan medföra att organisationens integritet kan komma att&lt;br&gt;ifrågasättas bör det föreligga mycket speciella omständigheter för att en&lt;br&gt;sådan verksamhet skall tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 1 § framgår att clearingverksamhet kan bedrivas utan tillstånd&lt;br&gt;enligt denna lag. Bestämmelsen har ändrats på så sätt att det är endast&lt;br&gt;sådan clearingverksamhet som omfattas av denna lag som Finansinspek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen kan ingripa mot med stöd av nu aktuell bestämmelse. Av 11 kap. Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;10 § framgår att Finansinspektionen kan förena ett föreläggande med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 kap. 9 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens rätt att för bedömningen av viss fråga anlita någon&lt;br&gt;med särskild fackkunskap har utvidgats till att omfatta även sådan fråga&lt;br&gt;vid den löpande tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den anlitade sakkunskapen skall betalas av det företag&lt;br&gt;tillsynen avser. Sistnämnda företag bör i sådana fall beredas tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig och även ta del av offert eller liknande för att skaffa sig en upp-&lt;br&gt;fattning om den förväntade kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats på så sätt att Finansinspektionen kan tillgripa&lt;br&gt;ett vitesförläggande för att få in uppgifter från clearingmedlem som inte&lt;br&gt;står under tillsyn. Enligt 8 kap. 10 § är nämligen clearingmedlem som&lt;br&gt;inte står under tillsyn skyldig att lämna Finansinspektionen de uppgifter&lt;br&gt;inspektionen begär om verksamheten som clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 i övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med Lag-&lt;br&gt;rådets förslag. Punkten 2 har kommenterats i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i avsnitt 7.1 har aktiekontolagen gjorts tillämplig på värde-&lt;br&gt;pappersfonder. På samma sätt som gäller för aktiebok i ett aktiebolag&lt;br&gt;ankommer det på VPC att föra registret. För att någon oklarhet inte skall&lt;br&gt;finnas i förhållande till bestämmelserna i 9 kap. aktiekontolagen om insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skuldboken ger bestämmelsen i andra stycket en uttrycklig rätt för Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;fondbolaget till insyn i innehavarregister som förs av VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket, som är nytt, har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Bestämmelserna tar i första hand sikte på fall då aktiekontolagen&lt;br&gt;inte har gjorts tillämplig på en värdepapperfond, men omfattar i tillämp-&lt;br&gt;liga delar även fall där en fond registreras enligt nyss nämnda lag. För-&lt;br&gt;valtarregistrering kan enligt stycket förekomma enligt de principer som&lt;br&gt;gäller enligt aktiekontolagen. Vilka krav som bör uppfyllas för att någon&lt;br&gt;skall få tillstånd att registreras i egenskap av förvaltare har utförligt&lt;br&gt;berörts i avsnitt 7.1. Om inte något annat överenskommits mellan fond-&lt;br&gt;andelsägaren och förvaltaren ankommer det på förvaltaren att tillställa&lt;br&gt;fondandelsägama information från fondbolaget. Förvaltaren är också&lt;br&gt;uppgiftsskyldig gentemot fondbolaget eller annan som fått bolagets upp-&lt;br&gt;drag att föra registret. De uppgifter som förvaltaren kan vara skyldig att&lt;br&gt;lämna är andelsägarnas namn, personnummer eller annat registrerings-&lt;br&gt;nummer samt postadress. Som framgår av bestämmelsen är förvaltaren&lt;br&gt;också skyldig att uppge det antal fondandelar som varje delägare innehar.&lt;br&gt;I lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter finns ytterligare&lt;br&gt;bestämmelser om förvaltares skyldighet att lämna uppgifter till fondbolag.&lt;br&gt;När det gäller frågan om förvaltarens eventuella uppgiftsskyldighet till&lt;br&gt;Finansinspektionen beror denna av vilka villkor inspektionen har uppställt&lt;br&gt;vid tillståndsprövningen enligt 8 kap. 1 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några övergångsbestämmelser för det fall att aktiekontolagen görs&lt;br&gt;tillämplig på en värdepappersfond har inte ansetts nödvändiga med hän-&lt;br&gt;syn till att innehavare av andelar i en värdepappersfond enligt första&lt;br&gt;stycket skall finnas registrerade. För fondbolag som utfärdat fondandels-&lt;br&gt;bevis har ikraftträdandet av skyldigheten att föra register över inne-&lt;br&gt;havarna uppskjutits i omgångar, senast till den 31 december 1995. Rege-&lt;br&gt;ringen har i prop. 1995/96:73 föreslagit att slutdatumet flyttas fram till&lt;br&gt;den 1 mars 1996 i avvaktan på att bestämmelsen om förvaltarregistrering&lt;br&gt;införs. (Det får förutsättas att riksdagen ändrar datumet till den 1 april&lt;br&gt;1996 med tanke på att bestämmelsen om förvaltarregistrering skall träda&lt;br&gt;i kraft då.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 32 a § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När aktiekontolagen är tillämplig på fondandelar i en värdepappersfond&lt;br&gt;följer det av den lagen vilka sakrättsliga regler som gäller vid överlåtelse&lt;br&gt;och pantsättning. I annat fall skall de principer som gäller för enkla&lt;br&gt;skuldebrev tillämpas. Detta framgår av hänvisningen i till 31 § skulde-&lt;br&gt;brevslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av aktiekontolagen framgår att pantsättning av ett finansiellt instrument&lt;br&gt;som registreras enligt den lagen är fullbordad när förvaltaren underrättas&lt;br&gt;(se avsnitt 6.4 om kommissionslagen). Motsvarande gäller enligt paragra-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fens andra mening om förvaltarregistrering föreligger utan att aktiekonto- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;lagen gäller för värdepappersfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket, som är nytt, har behandlats i avsnitt 6.1 och 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 27 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya punkten 2 i första stycket ersätter punkterna 2 och 3 enligt&lt;br&gt;nuvarande lydelse. Genom ändringen klarläggs att det ankommer på den&lt;br&gt;som har gjort utbetalningen att lämna kontrolluppgift. Detta innebär att&lt;br&gt;det inte bara som för närvarande ankommer på fondbolaget eller förva-&lt;br&gt;ringsinstitutet utan också på VPC eller förvaltare att lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket, som är nytt, har behandlats i avsnitt 6.1 och 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelsen saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring till 3 kap. 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 32 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Någon motsvarande bestämmelse finns inte i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 § andra stycket lagen om värdepappersfonder är en förvaltare&lt;br&gt;skyldig att lämna vissa uppgifter om ägaren av de fondandelar han för-&lt;br&gt;valtar. Av tillägget till första stycket i förevarande paragraf följer att&lt;br&gt;förvaltaren därutöver är skyldig att till fondbolaget lämna alla uppgifter&lt;br&gt;av betydelse för beräkning av reavinst resp, reaförlust vid avyttring av&lt;br&gt;fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:890) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:50&lt;br&gt;allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens nya tredje stycke följer att andelar i allemansfond — till&lt;br&gt;skillnad från värdepappersfonder i övrigt — inte kan registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 10 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har&lt;br&gt;kommenterats i avsnitt 6.1 och innebär i fråga om registrering av för-&lt;br&gt;valtare för aktier som förvaltas utomlands att rekvisitet handel på ut-&lt;br&gt;ländsk fondbörs utgår, att kravet på att aktieägaren skall vara bosatt&lt;br&gt;utomlands slopas samt att det endast krävs ett tillstånd, nämligen det för&lt;br&gt;den utländske förvaltaren. Ett sådant tillstånd skall kunna vara generellt&lt;br&gt;och behöver alltså inte knytas till visst aktiebolags aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har i paragrafen gjorts vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Förslaget till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 11 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till ändringen i 3 kap. 10 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.8 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 10 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till ändringen i 3 kap. 10 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1914:45) om &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;op. 1995/96:50&lt;br&gt;kommission&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 31 § kommissionslagen i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har lagts till en tredje mening som innebär att&lt;br&gt;registrering enligt aktiekontolagen inte behövs för att kommissionspant&lt;br&gt;skall kunna gälla i förvaltarregistrerade finansiella instrument. Enligt&lt;br&gt;8 kap. 3 § aktiekontolagen kan nämligen inte registrering av panträtt ske&lt;br&gt;i fråga om förvaltarregistrerade instrument. Kommissionspanträtt upp-&lt;br&gt;kommer i stället genom denuntiation till förvaltaren för det fall denne inte&lt;br&gt;själv är kommissionären (8 kap. 5 § tredje stycket aktiekontolagen). Är&lt;br&gt;förvaltaren också kommissionären — vilket vanligen är förhållandet —&lt;br&gt;uppkommer panträtten utan någon särskild åtgärd. Självfallet skall dock&lt;br&gt;förvaltaren notera förekommande panträtter i sin bokföring av det för-&lt;br&gt;valtarregistrerade kontot (jfr prop. 1988/89:152 s. 120).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:829) om&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;(Bestämmelserna saknar motsvarighet i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillagts ett nytt tredje stycke. För bedömning av viss&lt;br&gt;fråga, t.ex. beträffande data- eller kommunikationssystem, kan Finans-&lt;br&gt;inspektionen behöva utnyttja särskild sakkunskap. Den kostnad som där-&lt;br&gt;vid uppstår skall betalas av VPC. Beträffande förfarandet kan hänvisas&lt;br&gt;till vad som anförts i kommentaren till 11 kap. 9 § lagen (1992:453) om&lt;br&gt;börs och clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Clearingutredningens sammanfattning av betänkandet &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:50&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter bemyndigande från regeringen förordnade statsrådet Bo Lundgren&lt;br&gt;i januari 1992 justitierådet Johan Munck som särskild utredare med upp-&lt;br&gt;drag att göra en översyn av clearing samt betalning och leverans på&lt;br&gt;värdpappersmarknaden. Experter från värdepappersmarknaden har biträtt&lt;br&gt;utredningen som har antagit namnet clearingutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till utredningens tillkomst var att de avslutande funk-&lt;br&gt;tionerna vid handel på värdepappersmarknaden, clearing och avveckling,&lt;br&gt;inte hade varit föremål för någon samlad översyn. I utredningens uppdrag&lt;br&gt;har ingått att kartlägga vilka former av clearing och avveckling som för&lt;br&gt;närvarande bedrivs i Sverige och även att studera utländska sådana samt&lt;br&gt;att överväga vilket eller vilka system som förmår att hantera riskerna&lt;br&gt;inom clearing och avveckling på ett säkert och effektivt sätt. I uppdraget&lt;br&gt;har också ingått att göra en översyn av gällande lagar och regler för&lt;br&gt;clearing och avveckling samt därvid överväga om behov föreligger av en&lt;br&gt;enhetlig och generell lagstiftning. Utredningens uppdrag har även om-&lt;br&gt;fattat aktiekontolagens regler för kontoföring av aktier och andra fond-&lt;br&gt;papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven betonades att det var viktigt att de svenska reglerna för&lt;br&gt;clearing och avveckling samt kontobaserade system blir internationellt&lt;br&gt;anpassade och att de överensstämmer med internationell praxis och inter-&lt;br&gt;nationella rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de finansiella marknaderna har de senaste årtiondena inneburit en&lt;br&gt;period av enorma förändringar världen över. Välkända kännetecken för&lt;br&gt;denna utveckling är internationaliseringen och avregleringen av de finan-&lt;br&gt;siella marknaderna och den tekniska utvecklingen, t.ex. av data- och&lt;br&gt;kommunikationssystem. Information om de finansiella marknaderna&lt;br&gt;sprids numera ögonblickligen till mottagare världen över. Den ständiga&lt;br&gt;strömmen av nya instrument är ett annat kännetecken. Viktiga föränd-&lt;br&gt;ringar har också skett av handelstekniken och nya aktörer har tillkommit&lt;br&gt;— t.ex. institutionella investerare — på marknader som under lång tid&lt;br&gt;varit förbehållna banker och värdepappersbolag. En väsentlig utvecklings-&lt;br&gt;tendens, inte minst från clearing- och avvecklingssynpunkt, är att kopp-&lt;br&gt;lingarna mellan marknaderna har blivit starkare och även att gränserna&lt;br&gt;mellan marknaderna har blivit mindre skarpa än tidigare. Många aktörer&lt;br&gt;är också aktiva på skilda marknader både inom landet och utomlands.&lt;br&gt;Den nu i all korthet beskrivna utvecklingen har åtföljs av en påtaglig&lt;br&gt;ökning av omsättningen på dessa marknader och värdet av de tillgångar&lt;br&gt;som omsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu berörda faktorerna och de förändringar som dessa medfört har&lt;br&gt;tillsammans med vissa händelser, bl.a. det kraftiga börsfallet världen över&lt;br&gt;i oktober 1987, kommit att påverka förutsättningarna för clearing och&lt;br&gt;avveckling. Man kan något förenklat säga att utvecklingen medfört att&lt;br&gt;clearing- och avvecklingsverksamhet, från att ha varit en föga uppmärk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammad verksamhet för vissa specialiserade organisationer och back-&lt;br&gt;office inom banker och värdepappersbolag, har kommit att stå i fokus för&lt;br&gt;diskussionerna om nödvändiga förändringar på de finansiella mark-&lt;br&gt;naderna. Detta hänger samman med insikten om att det är i detta led de&lt;br&gt;allvarligaste kvarstående riskerna vid värdepappershandel förekommer&lt;br&gt;och med den ökade riskmedvetenhet som utvecklingen fört med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de risker som föreligger på de finansiella marknaderna är att en&lt;br&gt;störning, t.ex. en deltagares bristande förmåga att fullfölja gjorda&lt;br&gt;åtaganden att leverera eller betala, sprider sig till övriga deltagare i&lt;br&gt;clearingverksamhet och till andra marknader (s.k. dominoeffekt). I värsta&lt;br&gt;fall kan en sådan störning hota hela det finansiella systemets stabilitet.&lt;br&gt;Denna risk brukar kallas systemrisk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearing och avveckling i Sverige och i andra länder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har gjort en relativt utförlig kartläggning av clearing- och&lt;br&gt;avvecklingssystemen i Sverige och riskhanteringen i dessa system. Därvid&lt;br&gt;har särskilt vikt lagts på hur clearing och avveckling går till på aktie- och&lt;br&gt;penningmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också studerat hur clearing och avveckling går till i&lt;br&gt;några av de viktigaste länderna och regionerna. Förhållandena i Dan-&lt;br&gt;mark, Storbritannien och USA har bedömts vara av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även EG:s regler och rekommendationer av betydelse för clearing och&lt;br&gt;avveckling har studerats. Därvid konstaterar utredningen att de båda&lt;br&gt;nyligen antagna direktiven om investeringstjänster och kapitalkrav med&lt;br&gt;all sannolikhet kommer att få stor betydelse för den framtida handeln med&lt;br&gt;värdepapper inom EES och också påverka regleringen av clearingverk-&lt;br&gt;samhet i Sverige. I direktiven regleras nämligen rätten till tillträde till&lt;br&gt;clearing- och avvecklingssystem och de krav som kan ställas på en aktör&lt;br&gt;för att denne skall få tillgång till ett sådant system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen behandlar också det arbete som utförts beträffande clearing&lt;br&gt;och avveckling av andra internationella organisationer, bl.a. Trettio-&lt;br&gt;gruppen och centralbankerna inom G 10-ländema. Dessutom tar utred-&lt;br&gt;ningen upp den diskussion som för närvarande förs om riskerna vid&lt;br&gt;valutahandeln och OTC-handeln med derivatinstrument. På nämnda mark-&lt;br&gt;nader omsätts världen över mycket stora belopp. En uppskattning är att&lt;br&gt;den dagliga omsättningen på spotmarknaden för valuta ligger runt 1 000&lt;br&gt;miljarder USD och det har beräknats att vid utgången av år 1991 det&lt;br&gt;nominella värdet på utestående derivatinstrument som handlas OTC var&lt;br&gt;nästan 4 500 miljarder USD. Om även sådana derivatinstrument som&lt;br&gt;handlas på börs medräknas uppgick det sammanlagda beloppet till knappt&lt;br&gt;8 000 miljarder USD. För aktiemarknaden och obligationsmarknaden var&lt;br&gt;motsvarande belopp vid samma tidpunkt 10 000 resp. 15 000 miljarder&lt;br&gt;USD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen behandlar relativt utförligt de olika riskerna vid clearing&lt;br&gt;och avveckling samt redovisar åtgärder som kan vidtas för riskbegräns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Bland åtgärderna kan nämnas följande; system som garanterar leve-&lt;br&gt;rans mot likvid, krav på clearingorganisationers och clearingmedlemmars&lt;br&gt;finansiella och operationella styrka, övervakning av medlemmarnas posi-&lt;br&gt;tioner i handeln, förkortning av avvecklingstiden, dvs. tiden mellan avslut&lt;br&gt;och avveckling, väl fungerande system för s.k. nettning (se om denna&lt;br&gt;term i det följande) och krav på säkerheter för gjorda åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att värdepappersmarknaden skall kunna fullgöra sin uppgift på ett&lt;br&gt;från alla synpunkter tillfredsställande sätt och tillgodose kravet på att&lt;br&gt;marknaden har allmänhetens och aktörernas förtroende krävs säkra och&lt;br&gt;effektiva clearing- och avvecklingssystem. Sådana system skall på ett&lt;br&gt;godtagbart sätt kunna hantera riskerna vid clearing och avveckling såsom&lt;br&gt;kredit- och likviditetsrisker samt operationella risker. Därtill kommer att&lt;br&gt;clearing och avveckling på värdepappersmarknaden skall ske på ett sådant&lt;br&gt;sätt att en eventuell kris kan hanteras inom systemet för clearing och&lt;br&gt;avveckling och att risken för att en sådan kris sprider sig till hela det&lt;br&gt;finansiella systemet kan minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening talar den centrala ställning clearing och&lt;br&gt;avveckling intar på värdepappersmarknaden för att vissa grundläggande&lt;br&gt;verksamhetsregler bör uppställas i lagstiftningen. Detta är så mycket&lt;br&gt;mera motiverat som det är i detta led de mest betydande riskerna för det&lt;br&gt;finansiella systemet vid handel på värdepappersmarknaden föreligger.&lt;br&gt;Dessa grundläggande verksamhetsregler bör innehålla incitament till en&lt;br&gt;säker och effektiv clearing och avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En offentlig reglering kan emellertid inte ersätta marknadens egna&lt;br&gt;rutiner och regler för en säker och effektiv clearing och avveckling. Av&lt;br&gt;avgörande vikt för säkerheten vid clearing och avveckling är institutens&lt;br&gt;egna system för hanteringen av riskerna vid clearing och avveckling.&lt;br&gt;Sådana system måste kunna hantera riskerna på ett tillfredställande och&lt;br&gt;ansvarfullt sätt. Det är därför av väsentlig vikt att clearingorganisationer&lt;br&gt;och clearingmedlemmar avsätter resurser för att fortlöpande analysera och&lt;br&gt;förbättra sina riskhanteringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka krav kan då ställas på ett clearing- och avvecklingssystem. Enligt&lt;br&gt;utredningens mening kan Trettio-gruppens rekommendationer i väsentliga&lt;br&gt;hänseende fungera som riktmärke för hur clearing och avveckling bör&lt;br&gt;fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Matchningen av affärer mellan direkta marknadsaktörer (t.ex.&lt;br&gt;börsmedlemmar) skall ske senast dagen efter avslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Indirekta marknadsaktörer (t.ex. institutionella placerare) skall&lt;br&gt;vara medlemmar i ett matchningssystem som ger positiv bekräftelse&lt;br&gt;av avslutsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje land skall ha en effektiv och helt utvecklad central värde-&lt;br&gt;pappersförvarare (CSD), organiserad och ledd för att uppmuntra&lt;br&gt;bredast möjliga anslutning (direkt eller indirekt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Varje land skall undersöka sin marknadsvolym och deltagande för&lt;br&gt;att utröna om ett nettningssystem skulle vara fördelaktigt med hänsyn&lt;br&gt;till riskreduceringen och för att öka effektiviteten. Om ett nettnings-&lt;br&gt;system är lämpligt skall det införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Leverans mot betalning (Delivery versus Payment, DVP) skall&lt;br&gt;vara infört som metod för avveckling av värdepapperaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Betalningar vid avveckling av värdepapper och förvaltningen av&lt;br&gt;värdepappersfortföljer skall vara likartad för alla instrument och alla&lt;br&gt;marknader genom tillämpning av konventionen om att mottagna&lt;br&gt;medel skall kunna disponeras samma dag (same day fund).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Ett rullande avvecklingssystem skall införas på alla marknader.&lt;br&gt;Slutlig betalning skall ske senast tre dagar efter affarsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Värdepapperslån skall stödjas som metod att underlätta avveck-&lt;br&gt;lingen av leveransförpliktelsema vid värdepappersaffärer. Existerande&lt;br&gt;juridiska eller skattemässiga hinder som förhindrar värdepapperslån&lt;br&gt;skall tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Varje land skall införa den standard för värdepappersmeddelande&lt;br&gt;som har utvecklats av den Internationella Standardiseringskommissio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande VPC:s nya system för penningmarknaden anser utredningen&lt;br&gt;att det är en betydande fördel, som helt motsvarar internationella&lt;br&gt;rekommendationer (t.ex. Trettio-gruppens rekommendation nr 3) och den&lt;br&gt;moderna värdepappersmarknadens krav, att nu även obligationer och&lt;br&gt;andra instrument på penningmarknaden kan bli dematerialiserade i ett&lt;br&gt;kontosystem. För att riskhanteringen skall förbättras är det enligt&lt;br&gt;utredningen en naturlig vidareutveckling av VPC:s system att deltagarna&lt;br&gt;på penningmarknaden i en eller annan form tar ett mera juridiskt för-&lt;br&gt;pliktande ansvar för avvecklingen och riskhanteringen samt att ansvars-&lt;br&gt;fördelningen på ett tydligt sätt läggs fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser vidare att det är en fördel om VPC redan i nuvaran-&lt;br&gt;de läge erhåller kapitaltillskott och att garantierna från deltagarna ökas&lt;br&gt;reellt. Som strax berörs närmare föreslår utredningen att staten på sikt&lt;br&gt;lämnar ägarrollen i VPC. Om ägandet därvid sprids mellan deltagarna&lt;br&gt;och emittentema i systemet skulle detta innebära att de aktörer som är&lt;br&gt;aktiva i VP-systemet också får det direkta ansvaret för systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC har för närvarande ensamrätt när det gäller kontoföring av de-&lt;br&gt;materialiserade finansiella instrument. Utredningen förordar att legal-&lt;br&gt;monopolet avskaffas och att det i aktiekontolagen tas in en särskild regel&lt;br&gt;som ger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer möjlighet&lt;br&gt;att göra aktiekontolagens bestämmelser om VPC tillämpliga även på&lt;br&gt;andra företag. Genomförs en lagändring av angivet slag kommer det att&lt;br&gt;stå öppet för ett företag som har de erforderliga förutsättningarna att med&lt;br&gt;med tillämpning av aktiekontolagen starta ny verksamhet exempelvis vad&lt;br&gt;avser penningmarknadsinstrument eller OTC-aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra företag än VPC som vill svara för kontobaserade system på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden bör i princip samma krav gälla som de som en-&lt;br&gt;ligt statsmakternas beslut ställs på VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt avsnitt diskuterar utredningen frågan om statens ägarroll&lt;br&gt;i kontosystem bl.a. mot bakgrund av 1992 års riksdagsbeslut om privati-&lt;br&gt;sering av statligt ägda företag. Något hinder föreligger inte mot att staten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtminstone på någon sikt avyttrar sitt aktieinnehav i VPC, trots att inte&lt;br&gt;de förutsättningar gäller som anges i detta riksdagsbeslut. Om staten&lt;br&gt;väljer att behålla ett ägarinflytande anser utredningen det naturligast att&lt;br&gt;staten låter sig företrädas av Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ovan har berörts det förslag utredningen lämnar om att avskaffa legal-&lt;br&gt;monopolet för VPC och öppna möjlighet till för andra företag än VPC att&lt;br&gt;registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen. I det följande&lt;br&gt;behandlas en rad andra ändringar i aktiekontolagen som utredningen före-&lt;br&gt;slår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiekontolagen anges uttryckligen vilka finansiella instrument VPC&lt;br&gt;får registrera med sådana rättsverkningar som följer av lagen. Erfaren-&lt;br&gt;heterna från den tid det kontobaserade systemet varit i bruk pekar på&lt;br&gt;behovet av en utvidgning som inte begränsas till vissa särskilt uppräknade&lt;br&gt;slag utan får en mer generell och flexibel utformning. Utredningen före-&lt;br&gt;slår därför att möjlighet ges att enligt aktiekontolagens regler registrera&lt;br&gt;alla svenska finansiella instrument som är föremål för handel på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden och även utländska finansiella instrument som är före-&lt;br&gt;mål för handel i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förenkla gränsöverskridande handel och förbättra säkerheten och&lt;br&gt;effektiviteten vid sådan handel bör enligt internationella rekommenda-&lt;br&gt;tioner samarbete äga rum mellan olika länders kontosystem (värde-&lt;br&gt;pappersförvarare). Vikten av att lagstiftningen medger sådant samarbete&lt;br&gt;har också betonats i en rapport om nordiskt börssamarbete. Därtill&lt;br&gt;kommer utvecklingen av den inre marknaden i vilken ett värdepappers-&lt;br&gt;institut skall få rätt att med stöd av hemlandsauktorisation utan diskri-&lt;br&gt;minering utföra investeringstjänster i övriga medlemsländer via filial eller&lt;br&gt;genom gränsöverskridande verksamhet och även ha rätt till tillträde till&lt;br&gt;clearing- och avvecklingssystem som sköter denna verksamhet åt den&lt;br&gt;aktuella marknadsplatsen. Med hänsyn härtill förordar utredningen att&lt;br&gt;aktiekontolagen kompletteras på sådant sätt att det utryckligen framgår att&lt;br&gt;en generell möjlighet för utländska företag — exempelvis värdepappers-&lt;br&gt;förvarare och värdepappersinstitut — att bli kontoförande institut&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att reglerna om utländsk förvaltare förenk-&lt;br&gt;las. Beträffande aktier bör endast ett tillstånd krävas och då lämpligen för&lt;br&gt;den utländske förvaltaren. Därutöver anser utredningen att något&lt;br&gt;regelverk för förvaltarregistrering av andra finansiella instrument, tex.&lt;br&gt;obligationer, inte bör tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I linje med vad som gällde enligt den numera upphävda lagen om&lt;br&gt;penningmarknadskonton föreslår utredningen att en emittents rätt till&lt;br&gt;insyn i skuldboken enligt aktiekontolagen begränsas. Endast för det fall&lt;br&gt;en emittent behöver uppgifter för betalningar till borgenärerna bör denne&lt;br&gt;kunna erhålla uppgifter om borgenärerna eller de förvaltare som förvaltar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuell skuldförbindelse. Därtill kommer att en emittent som lämnar det&lt;br&gt;kontobaserade systemet behöver uppgifter om vilka som är borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar också upp aktiekontolagens regler om ersättning för&lt;br&gt;skador samt därutöver en rad andra smärre frågor rörande aktiekontola-&lt;br&gt;gens utformning som aktualiserats vid översynen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearing och avveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För närvarande omfattar bestämmelserna i lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet endast sådan clearing och avveckling som består i att yrkes-&lt;br&gt;mässigt träda in som part i options- eller terminsavtal eller på annat sätt&lt;br&gt;garantera att avtalet fullgörs. I Sverige är det i dag bara OM som be-&lt;br&gt;driver clearingverksamhet av detta slag. Med hänsyn till den betydelse&lt;br&gt;en säker och effektiv clearing och avveckling har för värdepappersmark-&lt;br&gt;naden och även för det finansiella systemet anser utredningen att sådan&lt;br&gt;clearingverksamhet som på ett eller annat sätt innehåller väsentliga risker&lt;br&gt;bör vara föremål för reglering och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en utvidgning av begreppet clearingverksamhet&lt;br&gt;och att ett nytt begrepp, avvecklingsverksamhet, skall införas i lagen&lt;br&gt;samt att clearing- och avvecklingsverksamhet inte skall få bedrivas utan&lt;br&gt;tillstånd. Eftersom det finns starka kopplingar mellan valuta- och värde-&lt;br&gt;pappersmarknadema och en clearingverksamhet avseende valuta har&lt;br&gt;väsentliga likheter med en motsvarande verksamhet beträffande finansiella&lt;br&gt;instrument, t.ex. beträffande riskerna, föreslår utredningen att även&lt;br&gt;clearing och avveckling av valutaaffärer skall vara underkastad ett&lt;br&gt;tillståndskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet defineras som en av en clearingorganisation be-&lt;br&gt;driven fortlöpande verksamhet som består i att på clearingmedlemmamas&lt;br&gt;vägnar utjämna förpliktelser för dem att betala i svensk eller utländsk&lt;br&gt;valuta eller att leverera finansiella instrument till varandra eller i att&lt;br&gt;genom inträdande som part eller på annat sätt garantera sådana förpliktel-&lt;br&gt;ser. Avvecklingsverksamhet utgör enligt utredningens definition en av en&lt;br&gt;clearingorganisation bedriven fortlöpande verksamhet som består i att på&lt;br&gt;clearingmedlemmamas vägnar sörja för att förpliktelser för dem att betala&lt;br&gt;i svensk eller utländsk valuta eller att leverera finansiella instrument till&lt;br&gt;varandra avvecklas genom överförande av likvid eller instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa nya definitioner medför att VPC:s verksamhet i denna del blir&lt;br&gt;tillståndspliktig och även att SwedeSettles planerade verksamhet kommer&lt;br&gt;att omfattas av tillståndskravet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearingorganisationer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom att en clearingorganisation måste ha viss finansiell styrka är det&lt;br&gt;väsentligt att en sådan organisation tillgodoser kraven på säkerhet i vid&lt;br&gt;mening. I detta krav ligger att clearingorganisationen skall uppfylla högt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställda krav vad avser organisation och riskhanteringssystem samt säkra&lt;br&gt;tekniska system. Vidare skall verksamheten vila på en stabil juridisk&lt;br&gt;grund. Utredningen anser att kravet på säkerhet i verksamheten är så&lt;br&gt;väsentligt att det bör nämnas särskilt i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening utgör en noggrann och ingående riskanalys&lt;br&gt;av den planerade verksamheten en första förutsättning för en clearing-&lt;br&gt;organisations verksamhet. Denna analys bör inte vara begränsad till att&lt;br&gt;avse de risker som organisationen själv ikläder sig utan också ta sikte på&lt;br&gt;de risker som är förenade med systemet som sådant för parterna och där-&lt;br&gt;med för marknaden och betalningssystemet. En sådan riskanalys utgör i&lt;br&gt;sin tur grunden för den beskrivning av hur dessa risker skall hanteras —&lt;br&gt;riskhanteringsplan — som vaije clearingorganisation bör upprätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka krav kan då ställas upp för en clearingorganisations riskhante-&lt;br&gt;ringssystem? För hanteringen av riskerna är det enligt utredningen&lt;br&gt;väsentligt att en clearingorganisation har finansiell och operationell&lt;br&gt;integritet. Vidare anser utredningen att följande krav som uppställts i&lt;br&gt;studien Clearance and Settlement in U.S. Securities Markets kan fungera&lt;br&gt;som riktmärke. Ett riskhanteringssystem skall dels begränsa kreditför-&lt;br&gt;luster och likviditetsproblem vid en clearingmedlems fallissemang, dels&lt;br&gt;trygga att avvecklingen kan ske på utsatt tid och eventuella förluster kan&lt;br&gt;täckas av övriga, dels trygga den operationella tillförlitligheten av&lt;br&gt;hårdvara, mjukvara och kommunikationssystem som är nödvändiga för&lt;br&gt;clearingorganisationens fullgörande av avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom de finansiella resurserna bör riskanalysen, riskhanteringsplanen&lt;br&gt;och organisationsplanen hos en clearingorganisation vara föremål för åter-&lt;br&gt;kommande granskning allteftersom verksamheten ökar eller minskar i&lt;br&gt;volym eller förhållandena ändras i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riskhanteringsplanen bör det vara klart och tydligt fastlagt hur an-&lt;br&gt;svaret för riskhanteringen i institutet är fördelat. Det bör också vara&lt;br&gt;bestämt vilka befogenheter den ansvariga enheten har och vem eller vilka&lt;br&gt;av befattningshavarna i ett institut som i en krissituation har ansvaret för&lt;br&gt;att nödvändiga åtgärder vidtas. Vid bedömningen av hur dessa frågor&lt;br&gt;skall lösas är det lämpligt att det också prövas om den enhet som har&lt;br&gt;ansvaret för riskhantering bör vara åtskild från affärsenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskhanteringsplanen och ansvaret för hanteringen av riskerna vid&lt;br&gt;clearing- och avvecklingsverksamhet är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;clearingorganisationer, värdepappersbolag, banker och andra företag på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna. Enligt utredningens uppfattning är det därför&lt;br&gt;av vikt att ledningen i sådana institut är väl medveten om vilka risker&lt;br&gt;som föreligger vid clearing- och avvecklingsverksamhet och hur dessa&lt;br&gt;risker skall hanteras. Beslut rörande riskhanteringsplanen och ansvaret för&lt;br&gt;riskhanteringen bör därför fattas av institutens styrelse, åtminstone när&lt;br&gt;det gäller grundläggande frågor. Dessa beslut bör dessutom vara föremål&lt;br&gt;för en regelbundet återkommande prövning av institutens styrelse och&lt;br&gt;verkställande ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att en clearingorganisation utöver clearingverksam-&lt;br&gt;het i företaget skall få bedriva endast sådan verksamhet som har nära&lt;br&gt;samband med den, exempelvis s.k. förvaringstjänster. Dessutom får en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;clearingorganisation, efter särskilt tillstånd från Finansinspektionen, i&lt;br&gt;syfte att underlätta clearingverksamheten förmedla försträckning av&lt;br&gt;finansiella instrument (värdepapperslån) eller lämna kredit mot säkerhet.&lt;br&gt;Däremot anser inte utredningen att en clearingorganisation skall få&lt;br&gt;bedriva förvaltningstjänster. De risker sådana tjänster kan vara förenade&lt;br&gt;med bör nämligen inte träffa en clearingorganisation. Därtill kommer att&lt;br&gt;en clearingorganisations integritet i sådant fall skulle kunna ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Clearingmedlem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även de institut som deltar i clearingen måste ha viss finansiell styrka.&lt;br&gt;Det är också av vikt att en clearingmedlem har en ändamålsenlig organi-&lt;br&gt;sation av sin verksamhet, exempelvis vad gäller back-officeverksamhet.&lt;br&gt;För att en clearingmedlem skall kunna uppfylla sina åtaganden och även&lt;br&gt;ha nödvändig framförhållning erfordras att medlemmen har system som&lt;br&gt;medger kontinuerlig övervakning av aktuella positioner och exponering&lt;br&gt;i handeln med finansiella instrument. Vidare uppställs krav på att&lt;br&gt;clearingmedlemmen skall ha väl genomtänkta och dokumenterade risk-&lt;br&gt;hanteringsrutiner för att förebygga eventuella problem vid clearing och&lt;br&gt;avveckling. Medlemmen skall även ha säkra tekniska system såsom data-&lt;br&gt;och kommunikationssystem. Enligt utredningens förslag bör lämplighets-&lt;br&gt;kravet i lagen om börs- och clearingverksamhet specificeras på så sätt att&lt;br&gt;nu behandlade krav lagfästs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen betonar vidare vikten av övervakningen av clearingmed-&lt;br&gt;lemmar och ansvaret för övervakningen. Denna övervakning bör omfatta&lt;br&gt;bl.a. clearingmedlemmens finansiella styrka, organisation av verksam-&lt;br&gt;heten, exponering i handeln, riskhanteringsrutiner och tekniska system.&lt;br&gt;Vid clearing och avveckling bör samtliga intressenter ha incitament att&lt;br&gt;fortlöpande bevaka såväl motparter som clearingorganisationer. Vidare&lt;br&gt;måste självfallet clearingorganisationema själva kontinuerligt övervaka&lt;br&gt;sina medlemmar i nu aktuella hänseenden. Slutligen har med hänsyn till&lt;br&gt;den centrala roll clearing och avveckling intar på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;självfallet de övervakande myndigheterna skäl att noga bevaka hante-&lt;br&gt;ringen av clearing- och avvecklingsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerheten vid clearing och avveckling skall förbättras föreslår&lt;br&gt;utredningen en delvis ny form av legal panträtt. Enligt denna har en clea-&lt;br&gt;ringorganisation eller en clearingmedlem, som i enlighet med de för&lt;br&gt;clearing och avveckling gällande reglerna åtagit sig betalningsskyldighet&lt;br&gt;för annans förvärv av finansiella instrument, till säkerhet för sin åter-&lt;br&gt;gångsfordran gentemot förvärvaren panträtt i instrumenten under förut-&lt;br&gt;sättning att organisationen har besittning till dessa. Sådan panträtt kan&lt;br&gt;även tillkomma clearingorganisationen eller clearingmedlem till säkerhet&lt;br&gt;för fordran som uppkommit på grund av att clearingorganisationen eller&lt;br&gt;clearingmedlem har försträckt överlåtaren av finansiella instrument lik-&lt;br&gt;vida medel. I fråga om rättighet som registreras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;krävs i stället att panträtten registreras enligt denna lag. Sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrering krävs dock inte i fråga om rättigheter som är förvaltar-&lt;br&gt;registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påpekar särskilt att tillsynens av clearingverksamhet blir&lt;br&gt;en grannlaga uppgift i synnerhet när det gäller bedömningen av före-&lt;br&gt;kommande riskhanteringssystem, eftersom detta är ett område där olika&lt;br&gt;uppfattningar ofta gör sig gällande. Det är därför viktigt för en säker och&lt;br&gt;effektiv clearing och avveckling att Finansinspektionen har de nödvändiga&lt;br&gt;resurserna för den erforderliga tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Nettning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nettning innebär utjämning av leverans- och betalningsförpliktelser an-&lt;br&gt;tingen mellan två parter (bilateral nettning) eller mellan flera parter&lt;br&gt;(multilateral nettning). Det bör anmärkas att någon skarp gräns mellan&lt;br&gt;nettning och clearing inte finns — i grunden är det fråga om samma och&lt;br&gt;liknande förfaranden. Enligt utredningens mening behöver nettning inte&lt;br&gt;införas som en ny term i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är nettning ett mycket omdiskuterat ämne och betydel-&lt;br&gt;sen av väl fungerande nettningssystem för säkerheten i handeln på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna har bl.a. framhållits av företrädare för central-&lt;br&gt;bankerna i G 10-ländema. Baselkommittén för banktillsyn har 1993&lt;br&gt;skickat ut ett förslag om tillägg till Baselöverenskommelsens regler om&lt;br&gt;kapitaltäckning. I detta tillägg föreslås bl.a. att bilateral nettning i större&lt;br&gt;utsträckning skall tillåtas i kapitaltäckningssammanhang. Ett av huvud-&lt;br&gt;kraven för nettning enligt de s.k. Lamfalussykriteriema är att nettnings-&lt;br&gt;system skall ha en välgrundad legal bas under alla jurisdiktioner. Flera&lt;br&gt;länder, bl.a. USA, har lagstiftningsvägen sökt undanröja eventuell&lt;br&gt;osäkerhet om hållbarheten av avtal om nettning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vilka är då fördelarna med nettning?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Genom att reducera antalet avslut som slutligt går till avveckling&lt;br&gt;kan nettning minska de operationella påfrestningarna vid avveck-&lt;br&gt;lingen och på clearingsystem samt kostnaderna vid clearing och&lt;br&gt;avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nettning kan reducera värdet på betalningsöverföringama som skall&lt;br&gt;ske vilket minskar likviditetskraven och riskerna för betalningsför-&lt;br&gt;seningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett nettingssystem kan också reducera problemen med timingen av&lt;br&gt;in- och utflöden av finansiella instrument och likvider, vilket kan&lt;br&gt;minska riskerna vid avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nettning kan reducera motpartsexponeringen och därmed minska&lt;br&gt;kapitalrisken och ersättningskostnadsrisken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Slutligen kan nettning i vissa fall reducera kraven på kapital-&lt;br&gt;täckning för deltagarna i ett nettningsförfarande som tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heterna har accepterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt två problem som kommer i förgrund när riskerna med&lt;br&gt;nettning har diskuterats. Det första är hur hållbar en överenskommelse&lt;br&gt;om nettning är om en nettningsdeltagare går i konkurs och vilka konsek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;venser konkursen i så fall får för de andra nettningsdeltagama och för de&lt;br&gt;affärer som är föremål för avtalet om nettning. Kan en konkursförvaltare&lt;br&gt;fritt välja vilka affärer denne vill fullfölja resp, avstå ifrån (s.k. cherry-&lt;br&gt;picking) och hur påverkas framtida utfallande förpliktelser som omfattas&lt;br&gt;av avtalet om nettning, t.ex. termins- och optionsaffärer? Det andra&lt;br&gt;problemet är hur en fallerande nettningsdeltagares affärer skall hanteras&lt;br&gt;i ett system med multilateral nettning. För det fall en partiell eller total&lt;br&gt;backning måste ske anses ett sådan förfarande kunna utgöra källa till risk&lt;br&gt;för hela det finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den betydelse väl fungerande nettningssystem kan ha&lt;br&gt;för de finansiella marknaderna och i synnerhet för en säker och effektiv&lt;br&gt;avveckling av affärer på dessa marknader har utredningen granskat nett-&lt;br&gt;ningsöverenskommelsers giltighet enligt svensk rätt. Utredningen kan för&lt;br&gt;sin del inte se att några problem föreligger i detta avseende annat än&lt;br&gt;möjligen just beträffande den fråga som enligt det nyss anförda uppmärk-&lt;br&gt;sammats även internationellt, nämligen för det fall en nettningsdeltagare&lt;br&gt;gått i konkurs, konkursboets ställning i fråga om skyldigheten att fullgöra&lt;br&gt;framtida förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konkursbo har inte någon skyldighet och normalt inte heller någon&lt;br&gt;möjlighet att fullgöra samtliga gäldenärens åtaganden. Detta betyder&lt;br&gt;emellertid inte att konkursboet saknar rätt att inträda i ett avtal genom att&lt;br&gt;överta konkursgäldenärens rättigheter och förpliktelser. I 63 § första&lt;br&gt;stycket köplagen föreskrivs uttryckligen att konkursboet har en sådan&lt;br&gt;inträdesrätt, låt vara att boet om det begärs är skyldigt att ge besked inom&lt;br&gt;skälig tid och även att ställa säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den princip som sålunda gäller i fråga om konkurs-&lt;br&gt;boets inträdesrätt riskerar övriga deltagare i clearingen att konkurs-&lt;br&gt;förvaltaren för att ta tillvara borgenärernas intressen väljer att slutföra de&lt;br&gt;affärer som han bedömer lända boet till fördel men annullerar de övriga.&lt;br&gt;För de övriga deltagarna i clearingförfarandet och för systemet som&lt;br&gt;sådant kan härigenom mycket svårlösta situationer uppstå. För att prob-&lt;br&gt;lem av detta slag skall motverkas är det särskilt i internationella standard-&lt;br&gt;avtal vanligt att man i en eller annan form tar in en klausul som innebär&lt;br&gt;att ingen deltagares konkursbo skall ha rätt att delta i förfarandet, dvs.&lt;br&gt;att slutavräkning gentemot konkursboet/konkursgäldenären skall ske per&lt;br&gt;konkursdagen eller föregående dag (s.k. Close-out Agreement).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en sådan överenskommelse är giltig enligt svensk rätt är&lt;br&gt;svårbedömd. Överenskommelser av detta slag förekommer i praktiken i&lt;br&gt;många olika sammanhang, inte bara när det gäller köp utan också i lea-&lt;br&gt;sing- och entreprenadförhållanden. Enligt utredningens mening talar&lt;br&gt;beaktansvärda skäl till förmån för uppfattningen att ett avtal av ifråga-&lt;br&gt;varande konstruktion normalt är bindande för konkursboet. Frågan är&lt;br&gt;emellertid så pass svårbedömd att det är omöjligt att generellt sett hävda&lt;br&gt;att den ena eller andra meningen måste vara den enda riktiga; möjligen&lt;br&gt;kan olika lösningar tänkas vara tillämpliga på skilda typer av avtal. I&lt;br&gt;cleraringsammanhang är skälen för att avtal av nu avsett slag skall anses&lt;br&gt;gälla mot konkursboet särskilt starka med hänsyn till att det i praktiken&lt;br&gt;är fråga om avtalskomplex från vilket partiellt utträde inte rimligen bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få vara möjligt. Även om utredningen alltså hyser uppfattningen att avtal&lt;br&gt;av ifrågavarande slag enligt gällande rätt kan förutsättas vara bindande&lt;br&gt;för konkursboet, är det uppenbart att man från svensk sida inte minst i&lt;br&gt;internationella förhållanden måste ha en alldeles säker uppfattning i&lt;br&gt;frågan. I avsaknad av något vägledande rättsfall från Högsta domstolen&lt;br&gt;kan en sådan säkerhet inte åstadkommas utan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår på grund av det anförda en regel av det innehållet&lt;br&gt;att ett förbehåll i en clearingöverenskommelse om att en clearingmedlems&lt;br&gt;eller clearingorganisationens konkursbo inte skall få delta i fortsatt&lt;br&gt;utjämning av förpliktelser gäller mot konkursboet. Innebörden av den för-&lt;br&gt;ordade regeln är att, om ett avtal av nämnt slag föreligger, konkursboet&lt;br&gt;inte får delta i clearingverksamheten eller att avräkning av utestående&lt;br&gt;förpliktelser skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som nu har behandlats har i princip samma betydelse när det&lt;br&gt;är fråga om bilaterala nettningsöverenskommelser som träffas utan med-&lt;br&gt;verkan av någon clearingorganisation. Då föreligger med utredningens&lt;br&gt;definition inte någon clearingverksamhet. Även i dessa fall föreligger&lt;br&gt;emellertid en betydande osäkerhet om giltigheten av en close out-överens-&lt;br&gt;kommelse. Utredningen anser övervägande skäl tala för att även denna&lt;br&gt;fråga blir föremål för reglering och kan inte se några avgörande hinder&lt;br&gt;mot att det sker i samma bestämmelse. Lösningen bör givetvis vara den-&lt;br&gt;samma som när avtalet träffats under medverkan av en clearingorganisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. Lamfalussykriteriema kan utgöra referensram för bedömning&lt;br&gt;av clearing- och avvecklingssystem i de fall sådana system tillämpar nett-&lt;br&gt;ning av betalningsförpliktelserna eller leveransförpliktelsema eller av&lt;br&gt;bådadera. Det bör anmärkas att kriterierna enligt upphovsmännen är&lt;br&gt;minimikrav. Kriterierna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nettningssystem skall ha en välgrundad legal bas under alla&lt;br&gt;aktuella jurisdiktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Deltagarna i ett nettningssystem skall vara väl införstådda med&lt;br&gt;effekten av ett visst nettningssystem på var och en av de finansiella&lt;br&gt;risker som påverkas av nettningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Multilaterala nettningssystem skall ha klart definierade procedurer&lt;br&gt;för hanteringen av kredit- och likviditetsrisker vilka anger hur&lt;br&gt;ansvaret är fördelat mellan den som tillhandahåller nettningssystemet&lt;br&gt;och deltagarna. Dessa procedurer skall också säkerställa att samtliga&lt;br&gt;parter har både incitament och kapacitet för att hantera och behärska&lt;br&gt;varje risk de bär och att maximilimiter finns för varje deltagares&lt;br&gt;kreditexponering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Multilaterala nettningssystem skall som ett minimikrav säkerställa&lt;br&gt;att den dagliga avvecklingen kan genomföras på utsatt tid även om&lt;br&gt;nettningsdeltagaren med den största nettoskuldpositionen inte kan&lt;br&gt;fullfölja sina åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Multilaterala nettningssystem skall ha objektiva och offentliggjorda&lt;br&gt;kriterier för anslutning till systemet som medger tillgång utan diskri-&lt;br&gt;minering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Alla nettningssystem skall säkerställa de tekniska systemens opera-&lt;br&gt;tionella tillförlitlighet och tillgången till backup-faciliteter med&lt;br&gt;kapacitet att klara av den dagliga processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;V ärdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att utrymme skapas för fondbolagen att tillämpa&lt;br&gt;aktiekontolagens regelsystem. Detta kan ske genom att VPC eller even-&lt;br&gt;tuellt annat utomstående organ som har fått tillstånd anlitas för ända-&lt;br&gt;målet. Med det finns också möjlighet för såväl förvaringsinstitut som&lt;br&gt;fondbolag att utverka tillstånd att registrera fondandelar enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen. I båda fallen blir emellertid aktiekontolagen generellt tillämp-&lt;br&gt;lig på fondandelarna, och regelsystemet blir därmed entydigt när det&lt;br&gt;gäller de sakrättsliga aspekterna. I den mån ett fondbolag inte önskar gå&lt;br&gt;över till en hantering enligt aktiekontolagen föreslår utredningen att lagen&lt;br&gt;om värdepappersfonder kompletteras med en bestämmelse som uttryck-&lt;br&gt;ligen hänvisar till skuldebrevslagens regler om enkla skuldebrev, vilket&lt;br&gt;innebär att nuvarande rättsläge — som utredningen uppfattat det — be-&lt;br&gt;hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också att förvaltarregistrering av fondandelar skall&lt;br&gt;bli möjlig. I den mån aktiekontolagens regelsystem görs tillämpligt på en&lt;br&gt;värdepappersfond kommer även lagens bestämmelser om förvaltar-&lt;br&gt;registrering att gälla. För sådana fondbolag som inte önskar tillämpa&lt;br&gt;aktiekontolagens regler föreslår utredningen att lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder kompletteras med regler om förvaltarregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Clearingutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiekontolagen (1989:827)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4 §, 7 kap. 1 §, 9 kap. 10 § och 10 kap. 2 § skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7 kap. 2 och 3 §§ skall betecknas 7 kap. 1 och 2 §§,&lt;br&gt;dels att 1 kap. 1, 2 och 3 §§, 3 kap. 1, 2 och 3 §§, 4 kap. 11 §, 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §, nya 7 kap. 1 §, 7 kap. 4 och 5 §§, 8 kap. 4 §, 9 kap. 1 och 9 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 § samt rubriken till 10 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 1 kap. 6 § samt&lt;br&gt;7 kap. 3 och 6 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avstämningsbolag som avses i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) och bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;skall finnas register enligt denna lag (avstämningsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningsregistren förs av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;br&gt;(värdepapperscentralen) med hjälp av automatisk databehandling. I fall&lt;br&gt;som anges i 4 kap. vidtas registreringsåtgärder även av kontoförande&lt;br&gt;institut på värdepapperscentralens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 § framgår att vad som i&lt;br&gt;lagen anges om värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen kan avse annat företag som&lt;br&gt;omfattas av förordnande enligt&lt;br&gt;nämnda paragraf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsregister skall registreras aktier i avstämningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om aktier tillämpas också på följande&lt;br&gt;rättigheter i avstämningsbolag, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 4 kap. aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 4 kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) och 4 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätt på grund av teckning av aktier vid nyemission enligt 4 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen, 4 kap. försäkringsrörelselagen och 4 kap. bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rätt på grund av nyteckning av aktier enligt 5 kap. aktiebolagslagen&lt;br&gt;och 5 kap. bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;vissa andra rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. finns bestämmelser om&lt;br&gt;registrering i avstämningsregister&lt;br&gt;av ensidiga skuldförbindelser av-&lt;br&gt;sedda för allmän omsättning och&lt;br&gt;andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättigheter som skall registreras enligt denna lag får inte utfärdas&lt;br&gt;aktiebrev, emissionsbevis, interimsbevis eller optionsbevis som avses i&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385), försäkringsrörelselagen (1982:713) eller&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618). Har en sådan handling utfärdats, gäller&lt;br&gt;inte bestämmelserna i dessa lagar för handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana ensidiga skuldförbindelser avsedda för allmän omsättning&lt;br&gt;som registreras enligt denna lag får inte utfärdas skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;br&gt;tillämpas inte i fråga om finan-&lt;br&gt;siella instrument utfärdade av&lt;br&gt;emittent med säte i annat land än&lt;br&gt;Sverige. Regeringen eller myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer kan&lt;br&gt;förordna att första eller andra&lt;br&gt;stycket inte heller tillämpas i fråga&lt;br&gt;om svenskt finansiellt instrument,&lt;br&gt;om handel med instrumentet utom-&lt;br&gt;lands annars skulle försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skriftligt bevis eller skulde-&lt;br&gt;brev utfärdats för ett sådant instru-&lt;br&gt;ment som avses i tredje stycket,&lt;br&gt;skall handlingen vara inlämnad för&lt;br&gt;förvaring hos värdepapperscentra-&lt;br&gt;len eller hos annan för centralens&lt;br&gt;räkning, innan registrering i av-&lt;br&gt;stämningsregister får ske. Hand-&lt;br&gt;lingen skall vara kvar i sådant för-&lt;br&gt;var så länge instrumentet är regist-&lt;br&gt;rerat i avstämningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller en myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får förordna&lt;br&gt;att vad som i denna lag föreskrivs&lt;br&gt;om värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;avse även annat företag i den ut-&lt;br&gt;sträckning som anges i förordnan-&lt;br&gt;det. Sådant företag skall stå under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande enligt första stycket&lt;br&gt;får meddelas endast om företaget&lt;br&gt;bedöms kunna tillgodose de krav&lt;br&gt;på säkerhet som är förenade med&lt;br&gt;ett kontobaserat system för regi-&lt;br&gt;strering av rättigheter som avses i&lt;br&gt;denna lag och ha en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande beredskap för att ersätta&lt;br&gt;eventuella skador för enskilda en-&lt;br&gt;ligt 7 kap. Förordnandet får före-&lt;br&gt;nas med villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som har tillstånd enligt&lt;br&gt;andra stycket kan genom överens-&lt;br&gt;kommelse med värdepapperscentra-&lt;br&gt;len tilläggas ställning som konto-&lt;br&gt;förande institut enligt denna lag.&lt;br&gt;Värdepapperscentralen kan själv&lt;br&gt;åta sig uppgiften att vara konto-&lt;br&gt;förande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank och Riksgäldskontoret är inom sina verksamhetsom-&lt;br&gt;råden kontoförande institut. Tillstånd för någon annan att vara kontoför-&lt;br&gt;ande institut ges av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländskt företag får vara konto-&lt;br&gt;förande institut under förutsättning&lt;br&gt;att det i sitt hemland står under be-&lt;br&gt;tryggande tillsyn av myndighet&lt;br&gt;eller annat behörigt organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får ge&lt;br&gt;kontoförande institut tillstånd att sätta annan i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall tillse&lt;br&gt;att minst ett av de kontoförande&lt;br&gt;instituten åtar sig skyldighet att på&lt;br&gt;begäran öppna aktiekonto för en-&lt;br&gt;var, om ej grund för avslag före-&lt;br&gt;ligger enligt denna lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen kan själv&lt;br&gt;åta sig skyldighet som ankommer&lt;br&gt;på kontoförande institut enligt&lt;br&gt;första stycket. I annat fall skall&lt;br&gt;sådant kontoförande institut vara&lt;br&gt;helägt dotteraktiebolag till värde-&lt;br&gt;papperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon begär att få öppna aktiekonto genom ett kontoförande institut&lt;br&gt;som är helägt dotteraktiebolag till värdepapperscentralen, får institutet&lt;br&gt;inte avslå en sådan begäran annat än om grund för avslag föreligger&lt;br&gt;enligt denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Andra kontoförande institut än&lt;br&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret står under tillsyn av Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen och skall lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kontoförande institut än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret och utländska företag står&lt;br&gt;under tillsyn av Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■'&amp;quot;Senaste lydelse 1993:543.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1993:543.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inspektionen de upplysningar om&lt;br&gt;sin verksamhet och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande omständigheter som&lt;br&gt;inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skall lämna inspektionen de&lt;br&gt;upplysningar om sin verksamhet&lt;br&gt;och därmed sammanhängande om-&lt;br&gt;ständigheter som inspektionen&lt;br&gt;begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vara kontoförande institut kan återkallas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det kontoförande&lt;br&gt;institutet genom att överträda denna lag eller på annat sätt visar sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva verksamhet som sådant institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av tillstånd att vara kontoförande institut får&lt;br&gt;fattas att gälla tills vidare i avvaktan på att ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av att den som&lt;br&gt;vidtagit registreringsåtgärden eller&lt;br&gt;någon annan har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende eller till följd av något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av att den som&lt;br&gt;vidtagit registreringsåtgärden eller&lt;br&gt;någon annan har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende eller till följd av något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig &amp;nbsp;&amp;nbsp;tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall lämnas den vars rätt berörs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall lämnas den vars rätt berörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om inte rättelsen är till förmån för&lt;br&gt;denne eller yttrande annars är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en registreringsåtgärd har&lt;br&gt;verkställts genom anteckning på ett&lt;br&gt;aktiekonto skall värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen skyndsamt underrätta alla&lt;br&gt;som är registrerade på kontot enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;eller 8 kap. 3 § 1, i den mån de&lt;br&gt;berörs av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;När en registreringsåtgärd har&lt;br&gt;verkställts genom anteckning på ett&lt;br&gt;aktiekonto skall värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen genast underrätta alla som är&lt;br&gt;registrerade på kontot enligt 2 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 1 eller 2 eller&lt;br&gt;8 kap. 3 § 1, i den mån de berörs&lt;br&gt;av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som är registrerad på ett aktiekonto enligt 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 eller 8 kap. 3 § 1 har rätt att på begäran få besked från&lt;br&gt;värdepapperscentralen om kontots innehåll i den mån innehållet berör&lt;br&gt;hans rätt. I ett sådant besked skall på begäran även anges vilka rättsverk-&lt;br&gt;ningar som enligt denna lag är knutna till uppgifterna på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;varje år före den 31 januari lämna varje år före utgången av januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:205.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1993:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehavaren av ett aktiekonto be-&lt;br&gt;sked om kontots innehåll per den&lt;br&gt;31 december föregående år. Beske-&lt;br&gt;det skall, om inte innehavaren&lt;br&gt;medger annat, ange de förändring-&lt;br&gt;ar på kontot som har ägt rum&lt;br&gt;under det sistnämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser och besked enligt&lt;br&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad lämna innehavaren av ett&lt;br&gt;aktiekonto besked om kontots&lt;br&gt;innehåll per den 31 december&lt;br&gt;föregående år. För det fall inneha-&lt;br&gt;varen begär det skall beskedet ange&lt;br&gt;de förändringar på kontot som har&lt;br&gt;ägt rum under det sistnämnda året,&lt;br&gt;denna paragraf skall lämnas utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tillfogas skada till följd&lt;br&gt;av oriktig eller missvisande uppgift&lt;br&gt;i ett avstämningsregister eller i&lt;br&gt;annat fall genom fel i samband&lt;br&gt;med uppläggning eller förande av&lt;br&gt;ett sådant register, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av värdepapperscentra-&lt;br&gt;len, om inte värdepapperscentralen&lt;br&gt;visar att relaktigheten beror på&lt;br&gt;omständighet utanför dess kontroll&lt;br&gt;vars följder den skäligen inte kun-&lt;br&gt;de ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror felaktigheten på ett konto-&lt;br&gt;förande institut, är värdepapper-&lt;br&gt;scentralen fri från skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dighet endast om också det konto-&lt;br&gt;förande institutet skulle vara fritt&lt;br&gt;enligt första stycket. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om felaktigheten beror på&lt;br&gt;någon som har anlitats av värde-&lt;br&gt;papperscentralen eller av ett konto-&lt;br&gt;förande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tillfogas skada till följd&lt;br&gt;av oriktig eller missvisande uppgift&lt;br&gt;i ett avstämningsregister eller i&lt;br&gt;annat fall genom fel i samband&lt;br&gt;med uppläggning eller förande av&lt;br&gt;ett sådant register, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av värdepapperscentra-&lt;br&gt;len, om inte värdepapperscentralen&lt;br&gt;visar att relaktigheten beror på&lt;br&gt;omständighet utanför dess kontroll&lt;br&gt;vars följder den skäligen inte kun-&lt;br&gt;de ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror felaktigheten på ett konto-&lt;br&gt;förande institut, är värdepapper-&lt;br&gt;scentralen fri från skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dighet om också det kontoförande&lt;br&gt;institutet skulle vara fritt enligt&lt;br&gt;första stycket. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om felaktigheten beror på någon&lt;br&gt;som har anlitats av värdepappers-&lt;br&gt;centralen eller av kontoförande&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror skada som avses i 1 eller 2 §&lt;br&gt;på ett kontoförande institut eller&lt;br&gt;någon som har anlitats av ett så-&lt;br&gt;dant institut, är värdepapperscen-&lt;br&gt;tralen fri från skadeståndsskyldig-&lt;br&gt;het, om centralen visar att det&lt;br&gt;kontoförande institutet eller den&lt;br&gt;som institutet har anlitat uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet har vållat&lt;br&gt;skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 1-3 §§ kan efter&lt;br&gt;skälighet sättas ned eller helt falla&lt;br&gt;bort, om vållande på den skade-&lt;br&gt;lidandes sida har medverkat till&lt;br&gt;skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 1 eller 2 § kan&lt;br&gt;efter skälighet sättas ned eller helt&lt;br&gt;falla bort, om vållande på den&lt;br&gt;skadelidandens sida har medverkat&lt;br&gt;till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut eller&lt;br&gt;annat företag genom vållande har&lt;br&gt;medverkat till en skada som avses&lt;br&gt;i 1-3 §§, har värdepapperscentralen&lt;br&gt;rätt att från företaget kräva tillbaka&lt;br&gt;utbetald ersättning i den mån det är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till skadans&lt;br&gt;orsak och omständigheterna i öv-&lt;br&gt;rigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut eller&lt;br&gt;annat företag genom vållande har&lt;br&gt;medverkat till en skada som avses&lt;br&gt;i 1 eller 2 §, har värdepapperscen-&lt;br&gt;tralen rätt att från företaget kräva&lt;br&gt;tillbaka utbetald ersättning i den&lt;br&gt;mån det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;skadans orsak och omständigheter&lt;br&gt;i övrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd som föreskrivs i 1-5 §§ gäller&lt;br&gt;ej i den mån annat följer av avtal.&lt;br&gt;Innebär sådant avtal att värdepap-&lt;br&gt;perscentralens ersättningsansvar&lt;br&gt;enligt nämnda paragrafer begrän-&lt;br&gt;sas i förhållande till annan än&lt;br&gt;kontoförande institut, är avtalet&lt;br&gt;giltigt endast om det har godkänts&lt;br&gt;av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som äger aktier som för-&lt;br&gt;valtas av en auktoriserad förvaltare&lt;br&gt;vill delta i en bolagsstämma, skall&lt;br&gt;han på begäran tillfälligt föras in i&lt;br&gt;aktieboken. När bolagsstämman&lt;br&gt;har ägt rum, skall aktieägaren föras&lt;br&gt;av från aktieboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som äger aktier som för-&lt;br&gt;valtas av en auktoriserad förvaltare&lt;br&gt;eller den som har tillstånd enligt&lt;br&gt;1 § vill delta i en bolagsstämma,&lt;br&gt;skall han på begäran tillfälligt föras&lt;br&gt;in i aktieboken. När bolagsstäm-&lt;br&gt;man har ägt rum, skall aktieägaren&lt;br&gt;föras av från aktieboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;På begäran av den som vill utfärda&lt;br&gt;eller har utfärdat ensidiga skuld-&lt;br&gt;förbindelser avsedda för allmän&lt;br&gt;omsättning skall värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen besluta att skuldförbindel-&lt;br&gt;serna skall registreras i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsregister enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av svensk fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person som vill utfärda&lt;br&gt;eller har utfärdat ensidiga skuldför-&lt;br&gt;bindelser avsedda för allmän om-&lt;br&gt;sättning skall värdepapperscentra-&lt;br&gt;len besluta att skuldförbindelserna&lt;br&gt;skall registreras i ett avstämnings-&lt;br&gt;register enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel om skuldförbindelser skall i tillämpliga&lt;br&gt;delar även gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företrädesrätt att delta i emission som avses i 5 kap. aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) och 5 kap. bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1990:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktieägarens rätt gentemot den&lt;br&gt;som för hans räkning förvarar&lt;br&gt;aktiebrev i ett utländskt bolag,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rätt gentemot ett aktiebolag att&lt;br&gt;av detta bolag förvärva aktie i ett&lt;br&gt;annat aktiebolag (inköpsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. konverteringsrätt och options-&lt;br&gt;rätt till nyteckning som avses i&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen och 5 kap.&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen får be-&lt;br&gt;sluta att även andra finansiella&lt;br&gt;instrument avsedda för allmän om-&lt;br&gt;sättning än sådana som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket eller&lt;br&gt;1 kap. 2 § första eller andra styck-&lt;br&gt;et skall registreras i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsregister. Bestämmelserna t&lt;br&gt;detta kapitel om skuldförbindelser&lt;br&gt;skall i tillämpliga delar gälla även&lt;br&gt;i fråga om sådana finansiella in-&lt;br&gt;strument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utfärdare av skuldförbindelser&lt;br&gt;har rätt att på begäran få följande&lt;br&gt;uppgifter från värdepapperscentra-&lt;br&gt;len om varje konto som ingår i av-&lt;br&gt;stämningsregistret, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. borgenärens namn, person-&lt;br&gt;nummer eller annat identifierings-&lt;br&gt;nummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skuldbelopp och lånevillkor&lt;br&gt;samt, i förekommande fall, antalet&lt;br&gt;skuldförbindelser och dessas nomi-&lt;br&gt;nella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalning av kapitalbelopp&lt;br&gt;eller ränta på grund av skuldför-&lt;br&gt;bindelse skall göras utan förmed-&lt;br&gt;ling av värdepapperscentralen, har&lt;br&gt;utfärdaren av skuldförbindelsen&lt;br&gt;rätt att, i den mån det behövs för&lt;br&gt;detta ändamål, beträffande konton&lt;br&gt;för den skuldförbindelsen få upp-&lt;br&gt;gifter från värdepapperscentralen&lt;br&gt;om borgenärens eller förvaltarens&lt;br&gt;namn, personnummer eller annat&lt;br&gt;identifieringsnummer samt post-&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om värdepapperscentralens regi-&lt;br&gt;strering av skuldförbindelsen upp-&lt;br&gt;hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Aktiekontonämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;finnas en särskild nämnd, aktie-&lt;br&gt;kontonämnden, vars reglemente&lt;br&gt;godkänns av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens uppgift är att pröva&lt;br&gt;tvister med anledning av beslut&lt;br&gt;som värdepapperscentralen eller ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;enligt denna lag överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Sådant beslut får&lt;br&gt;verkställas omedelbart om inte&lt;br&gt;kammarrätten förordnar något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontoförande institut har fattat med&lt;br&gt;stöd av denna lag. Nämnden skall&lt;br&gt;ge rekommendationer om hur tvis-&lt;br&gt;terna bör lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Frågor om förordnande enligt 1 kap. 6 § kan prövas före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;(1992:543)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 4, 5 och 6 §§, 9 kap. 1, 2 och 6 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 9 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föra in två nya paragrafer, 9 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;samt närmast före 9 kap. 8 och 9 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver verksamhet i syfte att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument kan få auktorisation som börs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsplats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet får drivas&lt;br&gt;endast av företag som har fått till-&lt;br&gt;stånd som clearingorganisation&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om auktorisation och till-&lt;br&gt;stånd prövas av Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet eller avveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet får yrkesmässigt&lt;br&gt;bedrivas endast av Sveriges riks-&lt;br&gt;bank och av företag som har fått&lt;br&gt;tillstånd som clearingorganisation&lt;br&gt;enligt denna lag. \bd som i 8 och&lt;br&gt;9 kap. föreskrivs om clearing och&lt;br&gt;clearingverksamhet gäller även i&lt;br&gt;fråga om avveckling och avveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om auktorisation och till-&lt;br&gt;stånd prövas av Finansinspektion-&lt;br&gt;en. Finansinspektionen kan medge&lt;br&gt;undantag från kravet på tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fått auktorisation enligt 2 kap. att driva&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med&lt;br&gt;finansiella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fått tillåtelse att delta i handeln&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: verksam-&lt;br&gt;het som består i att yrkesmässigt i&lt;br&gt;options- eller terminsavtal träda in&lt;br&gt;som part eller på annat sätt garan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: en av en&lt;br&gt;clearingorganisation bedriven fort-&lt;br&gt;löpande verksamhet som består i&lt;br&gt;att pä clearingmedlemmamas väg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1712.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tera att avtalet fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nar utjämna förpliktelser för dem&lt;br&gt;att betala i svensk eller utländsk&lt;br&gt;valuta eller att leverera finansiella&lt;br&gt;instrument till varandra eller i att&lt;br&gt;genom inträdande som part eller&lt;br&gt;på annat sätt garantera att sådana&lt;br&gt;förpliktelser fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avvecklingsverksamhet: en av&lt;br&gt;en clearingorganisation bedriven&lt;br&gt;fortlöpande verksamhet som består&lt;br&gt;i att pä clearingmedlemmamas&lt;br&gt;vägnar sörja för att förpliktelser&lt;br&gt;för dem att betala i svensk eller ut-&lt;br&gt;ländsk valuta eller att leverera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag&lt;br&gt;som har fått tillstånd enligt 8 kap.&lt;br&gt;att driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella instrument till varandra&lt;br&gt;avvecklas genom överförande av&lt;br&gt;likvid eller instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingorganisation: företag&lt;br&gt;som har fått tillstånd enligt 8 kap.&lt;br&gt;att bedriva clearing- eller avveck-&lt;br&gt;lingsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. clearingmedlem: den som av&lt;br&gt;en clearingorganisation har fått&lt;br&gt;tillstånd att delta i clearing eller&lt;br&gt;avveckling hos organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som av&lt;br&gt;en clearingorganisation har fått&lt;br&gt;tillåtelse att delta i clearingen hos&lt;br&gt;organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett be-&lt;br&gt;stämt pris i framtiden få köpa eller&lt;br&gt;sälja tillgångar eller en rätt att vid&lt;br&gt;en framtida tidpunkt få ett belopp&lt;br&gt;som räknas ut på grundval av&lt;br&gt;ändringar i ett kursindex eller lik-&lt;br&gt;nande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;br&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att&lt;br&gt;betalning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar&lt;br&gt;i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 3 § om ansökan innan bolaget eller föreningen&lt;br&gt;har registrerats, i 2 kap. 4 § om godkännande av bolagsordning eller&lt;br&gt;stadgar, i 2 kap. 5 § om kapital, i 2 kap. 6 § om styrelses storlek och&lt;br&gt;verkställande direktör och i 2 kap. 8 § om sekretess skall tillämpas även&lt;br&gt;i fråga om clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den i 2 kap. angivna planen för&lt;br&gt;verksamheten skall en clearingor-&lt;br&gt;ganisation beskriva de huvudsak-&lt;br&gt;liga risker som är förenade med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten och hur dessa risker&lt;br&gt;skall hanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;kapital, garanti, försäkring eller&lt;br&gt;liknande som ger kunderna ett till-&lt;br&gt;fredsställande skydd mot förluster&lt;br&gt;som kan drabba dem till följd av&lt;br&gt;clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ge-&lt;br&gt;nom eget kapital, garanti eller&lt;br&gt;försäkring eller på annat liknande&lt;br&gt;sätt ha en tillfredsställande bered-&lt;br&gt;skap för sådant betalningsansvar&lt;br&gt;som kan uppkomma för organi-&lt;br&gt;sationen till följd av clearingverk-&lt;br&gt;samheten. Organisationen skall&lt;br&gt;kunna tillgodose säkerhetskrav som&lt;br&gt;är förenade med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlem ha endast den som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka och som&lt;br&gt;i övrigt bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;delta i clearingen hos organisation-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlem ha endast den som har&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka, ända-&lt;br&gt;målsenligt organisation av verk-&lt;br&gt;samheten, erforderliga riskhante-&lt;br&gt;ringsrutiner, säkra tekniska system&lt;br&gt;och som i övrigt bedöms vara&lt;br&gt;lämplig att delta i clearingen hos&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre uppfyller de krav som anges i första&lt;br&gt;stycket, skall clearingorganisationen besluta att medlemskapet skall&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upphört på grund av beslut enligt andra&lt;br&gt;stycket, får medlemmen, om det finns särskilda skäl, ändå vidta åtgärder&lt;br&gt;i förhållande till clearingorganisationen för att skydda uppdragsgivare mot&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;ändamålsenliga regler för hur clea-&lt;br&gt;ringen hos organisationen skall gå&lt;br&gt;till. Särskild uppmärksamhet skall&lt;br&gt;ägnas åt att reglerna är hållbara&lt;br&gt;från rättslig synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;ändamålsenliga regler för hur clea-&lt;br&gt;ringen hos organisationen skall gå&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingen skall ske under förhållanden som överensstämmer med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag och andra författningar samt med god sed på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall se till&lt;br&gt;att det vid clearingen ställs betryg-&lt;br&gt;gande säkerhet för gjorda åtagan-&lt;br&gt;den och att sådan säkerhet vid-&lt;br&gt;makthålls så länge ett åtagande be-&lt;br&gt;står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som in-&lt;br&gt;träder som part i handeln eller&lt;br&gt;garanterar förpliktelser skall se till&lt;br&gt;att det vid clearingen ställs betryg-&lt;br&gt;gande säkerhet för gjorda åtagan-&lt;br&gt;den och att sådan säkerhet vid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makthålls så länge åtagandet be-&lt;br&gt;står. Vid annan clearingverksamhet&lt;br&gt;skall en clearingorganisation se till&lt;br&gt;att det ställs säkerhet för gjorda&lt;br&gt;åtaganden i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet skall anses betryggande om det kan antas att åtagandet kan&lt;br&gt;avvecklas utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får, utöver clearingverksamhet, i företaget driva&lt;br&gt;endast sådan verksamhet som har nära samband med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamhet som består i att&lt;br&gt;i syfte att underlätta clearingverk-&lt;br&gt;samheten, förmedla försträckning&lt;br&gt;av finansiella instrument eller läm-&lt;br&gt;na kredit mot säkerhet fordras sär-&lt;br&gt;skilt tillstånd av Finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen tillåta en clearing-&lt;br&gt;organisation att driva även annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisations och&lt;br&gt;clearingmedlems konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i avtal om clearingverksamhet&lt;br&gt;gjorts förbehåll om att, för det fall&lt;br&gt;clearingorganisationen eller clea-&lt;br&gt;ringmedlem försätts i konkurs, kon-&lt;br&gt;kursboet inte får delta i fortsatt&lt;br&gt;utjämning av förpliktelser eller att&lt;br&gt;avräkning av utestående förpliktel-&lt;br&gt;ser skall ske, gäller förbehållet mot&lt;br&gt;konkursboet. Xbd som har sagts nu&lt;br&gt;tillämpas på motsvarande sätt i&lt;br&gt;fråga om förbehåll i avtal om ut-&lt;br&gt;jämning av förpliktelser att betala&lt;br&gt;eller att leverera finansiella instru-&lt;br&gt;ment som har träffats utan med-&lt;br&gt;verkan av en clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvspant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisation, som i enlig-&lt;br&gt;het med de för clearing och av-&lt;br&gt;veckling hos organisationen gällan-&lt;br&gt;de reglerna har åtagit sig betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet för annans förvärv&lt;br&gt;av finansiella instrument, har till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhet för sin återgångsfordran&lt;br&gt;gentemot förvärvaren panträtt i&lt;br&gt;instrumenten, under förutsättning&lt;br&gt;att organisationen har besittning&lt;br&gt;till dessa. Ifråga om rättighet som&lt;br&gt;registreras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) krävs i stället för be-&lt;br&gt;sittning att panträtten registreras&lt;br&gt;enligt denna lag. Sådan registre-&lt;br&gt;ring krävs dock inte i fråga om&lt;br&gt;rättigheter som är förvaltarregi-&lt;br&gt;strerade. År clearingorganisationen&lt;br&gt;kontoförande institut enligt aktie-&lt;br&gt;kontolagen med behörighet att&lt;br&gt;verkställa registeringen gäller&lt;br&gt;panträtten utan hinder av att regi-&lt;br&gt;strering inte har skett men har i&lt;br&gt;sådant fall ej företräde framför&lt;br&gt;annan rätt som blivit föremål för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt som avses i första styck-&lt;br&gt;et tillkommer också clearingorgani-&lt;br&gt;sationen i förhållande till överlåta-&lt;br&gt;re av finansiella instrument till&lt;br&gt;säkerhet för fordran som uppkom-&lt;br&gt;mit pä grund av att organisationen&lt;br&gt;försträckt denne medel motsvaran-&lt;br&gt;de förväntad betalning för över-&lt;br&gt;låtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mid som i första och andra&lt;br&gt;styckena föreskrivs om clearing-&lt;br&gt;organisation gäller även ifråga om&lt;br&gt;clearingmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av ansökan om auk-&lt;br&gt;torisation eller tillstånd enligt den-&lt;br&gt;na lag skall sökanden betala avgift&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar. Om Finansin-&lt;br&gt;spektionen för bedömning av en&lt;br&gt;viss fråga i prövningen behöver&lt;br&gt;anlita någon med särskild fackkun-&lt;br&gt;skap, skall kostnaden för detta&lt;br&gt;betalas av sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som står under tillsyn enligt denna lag skall med årliga avgifter&lt;br&gt;bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av ansökan om auk-&lt;br&gt;torisation eller tillstånd enligt den-&lt;br&gt;na lag skall sökanden betala avgift&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar. Om Finansin-&lt;br&gt;spektionen för bedömning av en&lt;br&gt;viss fråga i prövningen eller vid&lt;br&gt;den löpande tillsynen behöver an-&lt;br&gt;lita någon med särskild fackkun-&lt;br&gt;skap, skall kostnaden för detta&lt;br&gt;betalas av sökanden eller det före-&lt;br&gt;tag som tillsynen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Frågor om tillstånd för clearingverksamhet som dessförinnan har fått Bilaga 2&lt;br&gt;bedrivas utan tillstånd får prövas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare&lt;br&gt;av andelar i fonden. Om registret förs med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling gäller bestämmelserna i datalagen (1973:289) för ett sådant&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare skriftligen bekräfta&lt;br&gt;att hans fondandelsinnehav registrerats. Av bekräftelsen skall framgå&lt;br&gt;värdepappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet&lt;br&gt;samt var informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser&lt;br&gt;för fonden finns att få tag i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har auktoriserats som&lt;br&gt;förvaltare enligt 8 kap. 1 § aktie-&lt;br&gt;kontolagen (1989:827) och som&lt;br&gt;förvaltar annans fondandelar får i&lt;br&gt;stället för denne införas i det&lt;br&gt;register som avses i första stycket.&lt;br&gt;Därvid skall särskilt anmärkas att&lt;br&gt;fondandelen förvaltas för annans&lt;br&gt;räkning. Förvaltaren skall tillställa&lt;br&gt;andelsägaren bekräftelse enligt&lt;br&gt;andra stycket samt information som&lt;br&gt;avses i 27 § andra stycket och&lt;br&gt;33 a § andra stycket. På begäran&lt;br&gt;av fondbolaget eller den som på&lt;br&gt;bolagets uppdrag för registret skall&lt;br&gt;förvaltaren lämna fondbolaget upp-&lt;br&gt;gifter om de andelsägare vilkas&lt;br&gt;fondandelar omfattas av förvalt-&lt;br&gt;ningen samt det antal fondandelar&lt;br&gt;som varje fondandelsägare äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;tillämplig på fondandelarna i vär-&lt;br&gt;depappersfonden, förs register som&lt;br&gt;avses i första stycket av Värdepap-&lt;br&gt;perscentralen VPC Aktiebolag eller&lt;br&gt;annan som omfattas av förordnan-&lt;br&gt;de enligt 1 kap. 6 § aktiekontola-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År aktiekontolagen (1989:827) ej&lt;br&gt;tillämplig på fondandelarna i vär-&lt;br&gt;depappersfonden gäller i fråga om&lt;br&gt;överlåtelse av en fondandel 31 §&lt;br&gt;lagen (1936:81) om skuldebrev i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFS 1993:945&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är av-&lt;br&gt;stämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.&lt;br&gt;8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaringsinstitut som avses i&lt;br&gt;1 § lagen (1990:1114) om värde-&lt;br&gt;pappersfonder och som utbetalt&lt;br&gt;utdelning på andel i svensk värde-&lt;br&gt;pappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondbolag som avses i 1 §&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder och&lt;br&gt;som förvaltar svensk värdepappers-&lt;br&gt;fond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som utbetalt utdelning&lt;br&gt;från utländsk juridisk person, om&lt;br&gt;utdelningen utbetalats genom Vär-&lt;br&gt;depapperscentralen VPC Aktiebo-&lt;br&gt;lags försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. valutahandlare och värdepap-&lt;br&gt;persinstitut hos vilka utländskt&lt;br&gt;fondpapper eller rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet som anknyter till sådant&lt;br&gt;fondpapper förvaras i depå eller&lt;br&gt;kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som utbetalt utdelning på&lt;br&gt;andel i svensk värdepappersfond&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utbetalt utdelning&lt;br&gt;från utländsk juridisk person, om&lt;br&gt;utdelningen utbetalats genom Vär-&lt;br&gt;depapperscentralen VPC Aktiebo-&lt;br&gt;lags försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. valutahandlare och värdepap-&lt;br&gt;persinstitut hos vilka utländskt&lt;br&gt;fondpapper eller rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet som anknyter till sådant&lt;br&gt;fondpapper förvaras i depå eller&lt;br&gt;kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för&lt;br&gt;egen del vid utdelningstillfället och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som&lt;br&gt;innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.&lt;br&gt;Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning och&lt;br&gt;avdragen preliminär skatt samt i förekommande fall uppgift om utdel-&lt;br&gt;ningen avser sådan utbetalning som avses i punkt 2 tredje stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) eller 3 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Kontrolluppgift&lt;br&gt;enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar&lt;br&gt;på pensionssparkonto eller för utdelnig på sådana tillgångar eller för&lt;br&gt;utdelning som inte utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1988:847) om&lt;br&gt;skattelättnader för allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1983:890)’ om allemanssparande&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allemansfond är en fond för sparande huvudsakligen i svenska aktier&lt;br&gt;och andra svenska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allemansfonder gäller vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder och annan författning i fråga om&lt;br&gt;värdepappersfonder med de avvikelser som följer av denna lag och lagen&lt;br&gt;(1988:847) om skattelättnader för allemanssparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen (1989:827) är ej&lt;br&gt;tillämplig på andelar i en alle-&lt;br&gt;mansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1986:522.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1497.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:828) om införande av&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1989:828) om införande av aktie-&lt;br&gt;kontolagen (1989:827) skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bd som i denna lag föreskrivs om&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolag (värdepapperscentralen)&lt;br&gt;skall även gälla annat företag i den&lt;br&gt;mån det följer av förordnande&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)'&lt;br&gt;dels att 3 kap. 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 3 kap. 18 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag införes aktieägarna i aktieboken med uppgift om&lt;br&gt;personnummer eller annnat identifikationsnummer och postadress. För&lt;br&gt;varje ägare anges det antal aktier han äger av olika kag. Aktieboken föres&lt;br&gt;med maskin för automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag kan bank&lt;br&gt;eller värdepappersinstitut, som är&lt;br&gt;auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, införas i aktieboken i stället&lt;br&gt;för ägaren till de aktier som om-&lt;br&gt;fattas av lämnat förvaltningsupp-&lt;br&gt;drag. Är aktier i avstämningsbolag&lt;br&gt;föremål för handel vid utländsk&lt;br&gt;fondbörs, kan, efter särskilt till-&lt;br&gt;stånd, i bolagets aktiebok, i stället&lt;br&gt;för aktieägare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands, införas den som fått upp-&lt;br&gt;drag att i utlandet förvalta hans&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag kan bank&lt;br&gt;eller värdepappersinstitut, som är&lt;br&gt;auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, införas i aktieboken i stället&lt;br&gt;för ägaren till de aktier som om-&lt;br&gt;fattas av lämnat förvaltningsupp-&lt;br&gt;drag. I stället för aktieägare som&lt;br&gt;är bosatt utomlands kan införas&lt;br&gt;den som i det främmande landet&lt;br&gt;har fått i uppdrag att förvalta hans&lt;br&gt;aktier och som har fått tillstånd att&lt;br&gt;införas i aktiebok i sådan egen-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall i fall som avses i andra stycket anmärkas att aktien&lt;br&gt;innehas för annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktie-&lt;br&gt;boken samma uppgifter som enligt första stycket skall införas om&lt;br&gt;aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som förvaltare kräves utöver vad som sägs i&lt;br&gt;andra stycket att förvaltaren uppfyller de villkor spm gäller för införing&lt;br&gt;av ägare i aktieboken. I aktiekontolagen (1989:827) finns bestämmelser&lt;br&gt;om auktorisation och tillstånd enligt denna paragraf, om förvaltares&lt;br&gt;åligganden, om skyldighet för bolaget och värdepapperscentralen att för&lt;br&gt;envar hålla tillgänglig sammanställning av uppgifter från förvaltare om&lt;br&gt;aktieägare, som har mer än femhundra aktier i bolaget registrerade i för-&lt;br&gt;valtares namn, samt om tillfällig införing i aktieboken av ägare till för-&lt;br&gt;valtarregistrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\hd som i denna lag föreskrivs om&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolag (värdepapperscentralen)&lt;br&gt;skall även gälla annat företag i den&lt;br&gt;mån det följer av förordnande&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag lämnats till förvaltning hos en bank&lt;br&gt;eller värdepappersinstitut, som är auktoriserad som förvaltare av aktier,&lt;br&gt;kan, i stället för aktieägaren, banken eller värdepappersinstitutet föras in&lt;br&gt;i aktieboken. Är aktier i avstämningsbolag föremål för ahandel vid ut-&lt;br&gt;ländsk fondbörs, kan, efter särskilt tillstånd, i bolagets aktiebok, i stället&lt;br&gt;för aktieägare som är bosatt utomlands, införas den som fått uppdrag att&lt;br&gt;i utlandet förvalta hans aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall anmärkas att&lt;br&gt;aktien innehas för annans räkning.&lt;br&gt;Beträffande förvaltaren antecknas&lt;br&gt;i aktieboken samma uppgifter som&lt;br&gt;enligt 10 § skall föras in om aktie-&lt;br&gt;ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall anmärkas att&lt;br&gt;aktien innehas för annans räkning.&lt;br&gt;I stället för aktieägare som är&lt;br&gt;bosatt utomlands kan införas den&lt;br&gt;som i det främmande landet har&lt;br&gt;fått i uppdrag att förvalta hans&lt;br&gt;aktier och som har fått tillstånd att&lt;br&gt;införas i aktiebok i sådan egen-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som förvaltare krävs, utöver vad som sägs i&lt;br&gt;första stycket, att förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införande&lt;br&gt;av ägaren i aktieboken. I aktiekontolagen (1989:827) finns bestämmelser&lt;br&gt;om auktorisation och tillstånd enligt denna lag, förvaltarens åligganden,&lt;br&gt;skyldighet för bolaget och värdepapperscentralen att för var och en hålla&lt;br&gt;tillgänglig en sammanställning av uppgifter från förvaltare om de aktie-&lt;br&gt;ägare som har mer än femhundra aktier i bolaget registrerade i förval-&lt;br&gt;tarens namn samt till fällig införing i aktieboken av ägare till förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om&lt;br&gt;personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. För&lt;br&gt;varje ägare anges det antal aktier av olika slag som denne äger.&lt;br&gt;Aktieboken förs med maskin för automatisk databehandling eller på något&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos en bank&lt;br&gt;eller ett värdepappersinstitut, som&lt;br&gt;är auktoriserat som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, kan i stället för aktieägaren&lt;br&gt;banken eller fondkommissionären&lt;br&gt;föras in i aktieboken. I stället för&lt;br&gt;aktieägare som är bosatt utomlands&lt;br&gt;kan införas den som i det främ-&lt;br&gt;mande landet har fått i uppdrag att&lt;br&gt;förvalta hans aktier och som har&lt;br&gt;fått tillstånd att införas i aktiebok i&lt;br&gt;sådan egenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktien innehas för någon armans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos en bank&lt;br&gt;eller en värdepappersinstitut, som&lt;br&gt;är auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, kan i stället för aktieägaren&lt;br&gt;banken eller fondkommissionären&lt;br&gt;föras in i aktieboken. Är aktierna i&lt;br&gt;ett avstämningsbolag föremål för&lt;br&gt;handel vid en utländsk fondbörs,&lt;br&gt;kan, efter särskilt tillstånd, i bola-&lt;br&gt;gets aktiebok, i stället för en aktie-&lt;br&gt;ägare som är bosatt utomlands,&lt;br&gt;föras in den som fått uppdrag att i&lt;br&gt;utlandet förvalta hans aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall anmärkas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter&lt;br&gt;som enligt första stycket skall föras in om aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som förvaltare krävs utöver vad som sägs i&lt;br&gt;andra stycket att förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införande&lt;br&gt;av ägaren i aktieboken. I aktiekontolagen (1989:827) finns bestämmelser&lt;br&gt;om auktorisation och tillstånd enligt denna paragraf, om förvaltares&lt;br&gt;åligganden, om skyldighet för bolaget och värdepapperscentralen att för&lt;br&gt;var och en hålla tillgänglig en sammanställning av uppgifter från&lt;br&gt;förvaltare om de aktieägare, som har mer än femhundra aktier i bolaget&lt;br&gt;registrerade i förvaltares namn samt om tillfällig införing i aktieboken av&lt;br&gt;ägaren till förvaltarregistrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1914:45) om kommission skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningskommissionär, som givit kommittenten förskott å köpeskil-&lt;br&gt;lingen eller som eljest i anledning av uppdraget har fordringsrätt hos&lt;br&gt;kommittenten, äge i det gods, som lämnats honom till försäljning, pant-&lt;br&gt;rätt till säkerhet för sådan fordran, såvida han själv eller genom annan är&lt;br&gt;i besittning av godset eller av konossement eller sådan fraktsedel därå,&lt;br&gt;att avsändaren icke utan företeende av densamma äger förfoga över god-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på&lt;br&gt;rättigheter som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). I såda-&lt;br&gt;na fall krävs i stället för besittning&lt;br&gt;att panträtten registreras enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på&lt;br&gt;rättigheter som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). I såda-&lt;br&gt;na fall krävs i stället för besittning&lt;br&gt;att panträtten registreras enligt&lt;br&gt;sistnämnda lag. Sådan registrering&lt;br&gt;krävs dock inte i fråga om rättig-&lt;br&gt;heter som är förvaltarregistrerade.&lt;br&gt;Är kommissionären kontoförande&lt;br&gt;institut med behörighet att verkstäl-&lt;br&gt;la registreringen gäller panträtten&lt;br&gt;utan hinder av att registrering inte&lt;br&gt;har skett men har i sådant fall ej&lt;br&gt;företräde framför annan rätt som&lt;br&gt;blivit föremål för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1311.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Clearingutredningens betänkande Om&lt;br&gt;clearingverksamhet m.m. avgetts av Riksbanken, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Riksgäldskontoret, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Jön-&lt;br&gt;köping, Bankstödsnämnden, Datainspektionen, Konkurrensverket, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Riksskatteverket, Aktiefrämjandet, Sveriges Aktie-&lt;br&gt;sparares Riksförbund, Allmänna Pensionsfonden, första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;sen, Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Handelshögskolan&lt;br&gt;i Stockholm, Stadshypotek AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), OM&lt;br&gt;Stockholm AB, Penningmarknadsinformation PMI AB, SACO Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag&lt;br&gt;(SBAB), Stockholms Fondbörs AB, Stockholms Handelskammare,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Svenska Arbetsgivareförening (SAF), Sveriges Försäk-&lt;br&gt;ringsförbund, Sveriges Industriförbund, SwedeSettle AB, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Uppsala Universitet, juridiska fakulteten,&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC AB, Aktiebolagskommittéen, Aspling Kon-&lt;br&gt;sult AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:50&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiekontolagen (1989:827)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 1 § och 9 kap. 10 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 2 § skall betecknas 3 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 6 §, 3 kap. 1-4 §§, 4 kap. 11 §, 5 kap. 1 §,&lt;br&gt;7 kap. 1, 2 och 5 §§, 8 kap. 2-5 och 7-9 §§, 9 kap. 2, 5 och 9 §§ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer med-&lt;br&gt;delar närmare föreskrifter om&lt;br&gt;registerföring enligt denna lag och&lt;br&gt;om tillsyn över kontoförande insti-&lt;br&gt;tut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Finansinspektionen&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;om registerföring enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall ansvara för att avstämningsregistren förs på&lt;br&gt;ett sådant sätt som föreskrivs i denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen är registeransvarig enligt datalagen (1973:289)&lt;br&gt;för avstämningsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 syfte att göra det möjligt får ett&lt;br&gt;utländskt företag att vara konto-&lt;br&gt;förande institut får personuppgift i&lt;br&gt;avstämningsregister lämnas ut för&lt;br&gt;att användas i automatisk databe-&lt;br&gt;handling i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret är inom sina verksam-&lt;br&gt;hetsområden kontoförande institut.&lt;br&gt;Tillstånd för någon annan att vara&lt;br&gt;kontoförande institut ges av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen avgör vem&lt;br&gt;som har rätt att vara kontoförande&lt;br&gt;institut. Rätt att vara kontoförande&lt;br&gt;institut får medges endast den som&lt;br&gt;har betryggande kapitalstyrka, tek-&lt;br&gt;nisk och juridisk sakkunskap samt&lt;br&gt;som i övrigt bedöms vara lämplig&lt;br&gt;att delta i kontoföringen hos&lt;br&gt;centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall där-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:543.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fritt tillträde, som innebär att&lt;br&gt;var och en som uppfyller de krav&lt;br&gt;som ställs i denna lag och av cent-&lt;br&gt;ralen får delta i kontoföringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— neutralitet, som innebär att av&lt;br&gt;centralen uppställda regler tilläm-&lt;br&gt;pas på ett likformigt sätt gentemot&lt;br&gt;alla kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådana institut som avses i&lt;br&gt;3 kap. 1 § första stycket 1-4 lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet, vid en börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats hand-&lt;br&gt;lar med finansiella instrument som&lt;br&gt;är registrerade i avstämnings-&lt;br&gt;register, har instituten rätt att bli&lt;br&gt;kontoförande institut om de upp-&lt;br&gt;fyller kraven i första stycket och de&lt;br&gt;krav som Värdepapperscentralen&lt;br&gt;ställt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotteraktie-&lt;br&gt;bolag till värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får ge&lt;br&gt;kontoförande institut tillstånd att&lt;br&gt;sätta annan i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontoförande institut får vidta&lt;br&gt;registreringsåtgärder hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen för egen räkning.&lt;br&gt;Värdepapperscentralen får endast&lt;br&gt;medge svenska och utländska clea-&lt;br&gt;ringorganisationer eller centrala&lt;br&gt;värdepappersförvarare samt så-&lt;br&gt;dana institut som avses i 3 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1-4 lagen&lt;br&gt;(1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet att vidta registrerings-&lt;br&gt;åtgärder för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontoförande institut skall&lt;br&gt;lämna Värdepapperscentralen de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för att&lt;br&gt;centralen skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag och&lt;br&gt;andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;Andra kontoförande institut än&lt;br&gt;Sveriges riksbank och Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret står under tillsyn av&lt;br&gt;Finansinspektionen och skall lämna&lt;br&gt;inspektionen de upplysningar om&lt;br&gt;sin verksamhet och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande omständigheter som&lt;br&gt;inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vara kontoförande&lt;br&gt;institut kan återkallas av rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, om det&lt;br&gt;kontoförande institutet genom att&lt;br&gt;överträda denna lag eller på annat&lt;br&gt;sätt visar sig olämpligt att utöva&lt;br&gt;verksamhet som sådant institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd att vara kontoförande&lt;br&gt;institut får fattas att gälla tills&lt;br&gt;vidare i avvaktan på att ärendet&lt;br&gt;avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Beslut enligt 1 § eller 3 § andra&lt;br&gt;eller tredje stycket av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Prövningstillstånd&lt;br&gt;krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten. Finansinspektionens be-&lt;br&gt;slut i frågor som rör tillsynen får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avses i första eller&lt;br&gt;andra stycket skall verkställas även&lt;br&gt;om det har överklagats, om inte&lt;br&gt;den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;överklagandet förordnar något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut inte&lt;br&gt;längre uppfyller de krav som anges&lt;br&gt;i 1 § första stycket, skall Värde-&lt;br&gt;papperscentralen besluta att insti-&lt;br&gt;tutet inte skall ha rätt att vara&lt;br&gt;kontoförande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoförande institut som inte står&lt;br&gt;under Finansinspektionens tillsyn&lt;br&gt;eller motsvarande tillsyn i hem-&lt;br&gt;landet är skyldiga att lämna inspek-&lt;br&gt;tionen de uppgifter den begär som&lt;br&gt;rör verksamheten som kontoförande&lt;br&gt;institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut inte&lt;br&gt;fullgör sin skyldighet enligt första&lt;br&gt;stycket, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga institutet att lämna de&lt;br&gt;begärda uppgifterna. Föreläggan-&lt;br&gt;det får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av att den som&lt;br&gt;vidtagit registreringsåtgärden eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning på ett aktiekonto&lt;br&gt;skall rättas av den som har vidtagit&lt;br&gt;registreringsåtgärden, om anteck-&lt;br&gt;ningen innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av att den som&lt;br&gt;vidtagit registreringsåtgärden eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:543.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:205.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon annan har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende eller till följd av något&lt;br&gt;tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;skall lämnas den vars rätt berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon annan har gjort sig skyldig&lt;br&gt;till skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende eller till följd av något&lt;br&gt;tekniskt fel. Tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;skall lämnas den vars rätt berörs,&lt;br&gt;om inte rättelsen är till förmån för&lt;br&gt;denne eller yttrande annars är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en registreringsåtgärd har&lt;br&gt;verkställts genom anteckning på ett&lt;br&gt;aktiekonto skall Värdepappers-&lt;br&gt;centralen utan dröjsmål underrätta&lt;br&gt;alla som är registrerade på kontot&lt;br&gt;enligt 2 kap. 3 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2 eller 8 kap. 3 § 1, i den&lt;br&gt;mån de berörs av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;br&gt;När en registreringsåtgärd har&lt;br&gt;verkställts genom anteckning på ett&lt;br&gt;aktiekonto skall värdepappers-&lt;br&gt;centralen genast underrätta alla&lt;br&gt;som är registrerade på kontot enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 § första stycket 1 eller 2&lt;br&gt;eller 8 kap. 3 § 1, i den mån de&lt;br&gt;berörs av åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som är registrerad på ett aktiekonto enligt 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 eller 8 kap. 3 § 1 har rätt att på begäran få besked från&lt;br&gt;värdepapperscentralen om kontots innehåll i den mån innehållet berör&lt;br&gt;hans rätt. I ett sådant besked skall på begäran även anges vilka rättsverk-&lt;br&gt;ningar som enligt denna lag är knutna till uppgifterna på kontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;varje år före den 31 januari lämna&lt;br&gt;innehavaren av ett aktiekonto be-&lt;br&gt;sked om kontots innehåll per den&lt;br&gt;31 december föregående år. Beske-&lt;br&gt;det skall, om inte innehavaren&lt;br&gt;medger annat, ange de föränd-&lt;br&gt;ringar på kontot som har ägt&lt;br&gt;under det sistnämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser och besked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;varje år före utgången av januari&lt;br&gt;lämna innehavaren av ett&lt;br&gt;aktiekonto besked om kontots inne-&lt;br&gt;håll per den 31 december före-&lt;br&gt;gående år. Om innehavaren begär&lt;br&gt;det, skall beskedet ange de för-&lt;br&gt;ändringar på kontot som har ägt&lt;br&gt;rum under det sistnämnda året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt denna paragraf skall lämnas utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om till följd av 6 kap. 3-5 §§ ett&lt;br&gt;förvärv av aktier gäller mot den&lt;br&gt;som ägde dem eller mot någon till&lt;br&gt;vars förmån en rådighetsinskränk-&lt;br&gt;ning gäller, har denne rätt till&lt;br&gt;ersättning av värdepapperscentralen&lt;br&gt;för sin skada till följd av förvärvet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om till följd av 6 kap. 4 § ett för-&lt;br&gt;värv av en aktie, beträffande vilken&lt;br&gt;äganderätten grundas på en hand-&lt;br&gt;ling som är förfalskad, gäller mot&lt;br&gt;den som ägde den eller mot någon&lt;br&gt;till vars förmån en rådighetsins-&lt;br&gt;kränkning gäller, har denne rätt till&lt;br&gt;ersättning av Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len för sin skada till följd av för-&lt;br&gt;värvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:970.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också, om till följd av 6 kap. 6 § en pant- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;sättning av aktier gäller mot den som äger aktierna eller mot någon till Bilaga 4&lt;br&gt;vars förmån en rådighetsinskränkning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon tillfogas skada till följd&lt;br&gt;av oriktig eller missvisande uppgift&lt;br&gt;i ett avstämningsregister eller i&lt;br&gt;annat fall genom fel i samband&lt;br&gt;med uppläggning eller förande av&lt;br&gt;ett sådant register, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av värdepapperscentra-&lt;br&gt;len, om inte värdepapperscentralen&lt;br&gt;visar att felaktigheten beror på en&lt;br&gt;omständighet utanför dess kontroll&lt;br&gt;vars följder den inte skäligen&lt;br&gt;kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beror felaktigheten på ett konto-&lt;br&gt;förande institut, är värdepappers-&lt;br&gt;centralen fri från skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dighet endast om också det konto-&lt;br&gt;förande institutet skulle vara fritt&lt;br&gt;enligt första stycket. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om felaktigheten beror på&lt;br&gt;någon som har anlitats av värde-&lt;br&gt;papperscentralen eller av konto-&lt;br&gt;förande institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen är ansvarig&lt;br&gt;för skada till följd av oriktig eller&lt;br&gt;missvisande uppgift i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsregister eller i annat fall&lt;br&gt;genom fel i samband med upplägg-&lt;br&gt;ning eller förande av ett sådant&lt;br&gt;register, om inte Värdepappers-&lt;br&gt;centralen visar att felaktigheten&lt;br&gt;beror på omständighet utanför dess&lt;br&gt;kontroll vars följder den inte&lt;br&gt;skäligen kunde ha undvikit eller&lt;br&gt;övervunnit. Motsvarande gäller om&lt;br&gt;felaktigheten beror på någon som&lt;br&gt;har anlitas av Värdepappers-&lt;br&gt;centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan felaktigheten hänföras till ett&lt;br&gt;kontoförande institut svarar det för&lt;br&gt;skadan, om inte institutet visar att&lt;br&gt;felaktigheten beror på omständig-&lt;br&gt;het utanför dess kontroll vars följ-&lt;br&gt;der det inte skäligen kunde ha und-&lt;br&gt;vikit eller övervunnit. Motsvarande&lt;br&gt;gäller om felaktigheten beror på&lt;br&gt;någon som anlitats av det konto-&lt;br&gt;förande institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skada som kan hänföras till&lt;br&gt;ett kontoförande institut svarar&lt;br&gt;Värdepapperscentralen solidariskt&lt;br&gt;med det kontoförande institutet.&lt;br&gt;Värdepapperscentralens ansvar är&lt;br&gt;dock begränsat till fem miljoner&lt;br&gt;kronor för varje skadefall. Värde-&lt;br&gt;papperscentralen har rätt till&lt;br&gt;ersättning av det kontoförande&lt;br&gt;institutet för vad Värdepappers-&lt;br&gt;centralen har betalat till följd av&lt;br&gt;det solidariska ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kontoförande institut eller&lt;br&gt;annat företag genom vållande har&lt;br&gt;medverkat till en skada som avses&lt;br&gt;i 1-3 §§, har värdepapperscentralen&lt;br&gt;rätt att från företaget kräva tillbaka&lt;br&gt;utbetald ersättning i den mån det är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till skadans&lt;br&gt;orsak och omständigheterna i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 1 eller 3 § har&lt;br&gt;Värdepapperscentralen rätt att&lt;br&gt;kräva tillbaka utbetald ersättning&lt;br&gt;från den som genom vållande har&lt;br&gt;medverkat till skadan, i den mån&lt;br&gt;det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;skadans orsak och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En auktoriserad förvaltare eller&lt;br&gt;den som har tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;skall ha ett eller flera aktiekonton&lt;br&gt;för de aktier i varje avstämnings-&lt;br&gt;bolag som han förvaltar (förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier). Kontona skall&lt;br&gt;öppnas av ett eller flera konto-&lt;br&gt;förande institut som avses i 3 kap.&lt;br&gt;Den auktoriserade förvaltaren eller&lt;br&gt;tillståndshavaren eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 2 §, det emitterande&lt;br&gt;bolaget bestämmer vilket eller&lt;br&gt;vilka institut som skall anlitas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd att regist-&lt;br&gt;reras som förvaltare enligt 1 kap.&lt;br&gt;6c § lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse skall ha ett eller&lt;br&gt;flera aktiekonton för de aktier i&lt;br&gt;varje avstämningsbolag som han&lt;br&gt;förvaltar (förvaltarregistrerade&lt;br&gt;aktier). Kontona skall öppnas av ett&lt;br&gt;eller flera kontoförande institut&lt;br&gt;som avses i 3 kap. Förvaltaren&lt;br&gt;eller, i fall som avses i 4 kap. 2 §,&lt;br&gt;det emitterande bolaget bestämmer&lt;br&gt;vilket eller vilka institut som skall&lt;br&gt;anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiekonto för förvaltarregistrerade aktier skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den auktoriserade förvaltarens&lt;br&gt;eller tillståndshavarens namn, per-&lt;br&gt;sonnummer eller annat identifie-&lt;br&gt;ringsnummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anmärkning att aktierna förvaltas för annans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de uppgifter som avses i 2 kap. 3 § första stycket 3—7 samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvaltarens namn, person-&lt;br&gt;nummer eller annat identifie-&lt;br&gt;ringsnummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som äger aktier som för-&lt;br&gt;valtas av en auktoriserad förvaltare&lt;br&gt;vill delta i en bolagsstämma, skall&lt;br&gt;han på begäran tillfälligt föras in i&lt;br&gt;aktieboken. När bolagsstämman&lt;br&gt;har ägt rum, skall aktieägaren föras&lt;br&gt;av från aktieboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som äger förvaltarregist-&lt;br&gt;rerade aktier vill delta i en&lt;br&gt;bolagsstämma, skall han på be-&lt;br&gt;gäran tillfälligt föras in i aktie-&lt;br&gt;boken. När bolagsstämman har ägt&lt;br&gt;rum, skall aktieägaren föras av&lt;br&gt;från aktieboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvaltarregistrerade aktier tillämpas 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 1 och&lt;br&gt;4 §§ om den som är antecknad på&lt;br&gt;ett aktiekonto som ägare till en&lt;br&gt;aktie skall dock i stället avse den&lt;br&gt;auktoriserade förvaltaren eller den&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas den auktoriserade&lt;br&gt;förvaltaren eller tillståndshavaren&lt;br&gt;om att en förvaltarregistrerad aktie&lt;br&gt;har överlåtits eller pantsatts, in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6 kap. 1 och&lt;br&gt;4 §§ om den som är antecknad på&lt;br&gt;ett aktiekonto som ägare till en&lt;br&gt;aktie skall dock i stället avse&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättas förvaltaren om att en&lt;br&gt;förvaltarregistrerad aktie har över-&lt;br&gt;låtits eller pantsatts, inträder&lt;br&gt;samma rättsverkningar som om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1244.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träder samma rättsverkningar som&lt;br&gt;om överlåtelsen eller pantsätt-&lt;br&gt;ningen hade registrerats i avstäm-&lt;br&gt;ningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelsen eller pantsättningen&lt;br&gt;hade registrerats i avstämnings-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en aktieägare anmäler till den&lt;br&gt;auktoriserade förvaltaren eller den&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 § att en&lt;br&gt;aktie inte längre skall vara för-&lt;br&gt;valtarregistrerad, skall förvaltaren&lt;br&gt;eller tillståndshavaren genast an-&lt;br&gt;mäla sådana förhållanden som av-&lt;br&gt;ses i 2 kap. 3 § till det av aktie-&lt;br&gt;ägaren utsedda kontoförande insti-&lt;br&gt;tutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en aktieägare anmäler till för-&lt;br&gt;valtaren att en aktie inte längre&lt;br&gt;skall vara förvaltarregistrerad, skall&lt;br&gt;förvaltaren genast anmäla sådana&lt;br&gt;förhållanden som avses i 2 kap.&lt;br&gt;3 § till det av aktieägaren utsedda&lt;br&gt;kontoförande institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av värdepapperscentra-&lt;br&gt;len skall en auktoriserad förvaltare&lt;br&gt;lämna uppgifter till värdepappers-&lt;br&gt;centralen om de aktieägare vars&lt;br&gt;aktier han förvaltar. Uppgifterna&lt;br&gt;skall avse aktieägarnas namn,&lt;br&gt;personnummer eller annat identifie-&lt;br&gt;ringsnummer samt postadress. För-&lt;br&gt;valtaren skall dessutom uppge det&lt;br&gt;antal aktier av olika slag som varje&lt;br&gt;aktieägare äger. Uppgifterna skall&lt;br&gt;avse förhållandena vid den tidpunkt&lt;br&gt;som värdepapperscentralen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len skall en förvaltare lämna upp-&lt;br&gt;gifter till Värdepapperscentralen&lt;br&gt;om de aktieägare vars aktier han&lt;br&gt;förvaltar. Uppgifterna skall avse&lt;br&gt;aktieägarnas namn, personnummer&lt;br&gt;eller annat identifteringsnummer&lt;br&gt;samt postadress. Förvaltaren skall&lt;br&gt;dessutom uppge det antal aktier av&lt;br&gt;olika slag som varje aktieägare&lt;br&gt;äger. Uppgifterna skall avse för-&lt;br&gt;hållandena vid den tidpunkt som&lt;br&gt;Värdepapperscentralen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall på begäran av ett avstämningsbolag kräva&lt;br&gt;in sådana uppgifter beträffande bolagets aktieägare som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningsbolag har rätt att hos värdepapperscentralen få tillgång till&lt;br&gt;de uppgifter som har lämnats beträffande bolagets aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;för varje avstämningsbolag finnas&lt;br&gt;en sammanställning över aktieägare&lt;br&gt;med mer än femhundra sådana ak-&lt;br&gt;tier i bolaget som förvaltas av&lt;br&gt;auktoriserad förvaltare. Samman-&lt;br&gt;ställningen skall innehålla de&lt;br&gt;uppgifter som anges i 8 § första&lt;br&gt;stycket. En utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen skall hållas tillgänglig&lt;br&gt;för var och en på bolagets huvud-&lt;br&gt;kontor och hos värdepapperscentra-&lt;br&gt;len. Utskriften får inte vara äldre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;för varje avstämningsbolag finnas&lt;br&gt;en sammanställning över aktieägare&lt;br&gt;med mer än femhundra förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier i bolaget.&lt;br&gt;Sammanställningen skall innehålla&lt;br&gt;de uppgifter som anges i 8 § första&lt;br&gt;stycket. En utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen skall hållas tillgänglig&lt;br&gt;för var och en på bolagets huvud-&lt;br&gt;kontor och hos Värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen. Utskriften får inte vara äldre&lt;br&gt;än sex månader. Var och en har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än sex månader. Var och en har&lt;br&gt;rätt att mot ersättning för kost-&lt;br&gt;naderna få en utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen från värdepappers-&lt;br&gt;centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att mot ersättning för kostna-&lt;br&gt;derna få en utskrift av samman-&lt;br&gt;ställningen från Värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skuldförbindelser enligt detta&lt;br&gt;kapitel tillämpas 2-7 kap. samt&lt;br&gt;8 kap. 2-3 §§, 5-7 §§ och 10 §&lt;br&gt;första stycket, dock med de av-&lt;br&gt;vikelser som anges nedan i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skuldförbindelser enligt detta&lt;br&gt;kapitel tillämpas 2-7 kap. samt&lt;br&gt;8 kap. 2, 3 och 5-7 §§ och 10 §&lt;br&gt;första stycket, dock med de av-&lt;br&gt;vikelser som anges nedan i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för borgenär kan i avstäm-&lt;br&gt;ningsregistret införas den som har&lt;br&gt;fått i uppdrag att förvalta hans&lt;br&gt;skuldförbindelser och som har till-&lt;br&gt;stånd enligt 1 kap. 6 c § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;att registreras som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konto för skuldförbindelser som är förvaltarregistrerade skall utöver&lt;br&gt;vad som anges i 4 § 2-6 innehålla de uppgifter som avses i 8 kap. 3 § 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;br&gt;En utfärdare av skuldförbindelser&lt;br&gt;har rätt att på begäran få följande&lt;br&gt;uppgifter från värdepapperscentra-&lt;br&gt;len om varje konto som ingår i&lt;br&gt;avstämningsregistret, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. borgenärens namn, person-&lt;br&gt;nummer eller annat identifierings-&lt;br&gt;nummer samt postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skuldbelopp och lånevillkor&lt;br&gt;samt, i förekommande fall, antalet&lt;br&gt;skuldförbindelser och dessas nomi-&lt;br&gt;nella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om betalning av kapitalbelopp&lt;br&gt;eller ränta på grund av skuld-&lt;br&gt;förbindelse skall göras utan&lt;br&gt;förmedling av Värdepapperscent-&lt;br&gt;ralen, har utfärdaren av skuldför-&lt;br&gt;bindelsen rätt att, om det behövs&lt;br&gt;för detta ändamål, få uppgifter&lt;br&gt;från Värdepapperscentralen om&lt;br&gt;borgenärens eller förvaltarens&lt;br&gt;namn, personnummer eller annat&lt;br&gt;identifieringsnummer samt post-&lt;br&gt;adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också,&lt;br&gt;om Värdepapperscentralens regist-&lt;br&gt;rering av skuldförbindelsen upp-&lt;br&gt;hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett företag som vid lagens ikraftträdande har tillstånd som konto-&lt;br&gt;förande institut får fortsätta att vara kontoförande institut intill dess att&lt;br&gt;Värdepapperscentralen prövat om företaget uppfyller de krav som anges&lt;br&gt;i 3 kap. 1 §, vilket skall ske senast den 1 juli 1996. Under denna tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller fortfarande bestämmelserna i 1 kap. 5 §, 3 kap. 1, 3 och 4 §§ i sin Prop. 1995/96.50&lt;br&gt;äldre lydelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;och clearingverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga lagen (1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 7 § skall betecknas 8 kap. 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att den nya 8 kap. 9 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 8 kap. 1, 4 och 5 §§, 9 kap. 1, 2 och 6 §§&lt;br&gt;samt 11 kap. 8-10 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in två nya paragrafer, 8 kap. 7 och 8 §§,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver verksamhet i syfte att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument kan få auktorisation som börs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsplats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet får drivas&lt;br&gt;endast av företag som har fått till-&lt;br&gt;stånd som clearingorganisation&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamhet får yrkes-&lt;br&gt;mässigt bedrivas endast av Sve-&lt;br&gt;riges riksbank och av företag som&lt;br&gt;fått tillstånd som clearingorganisa-&lt;br&gt;tion enligt denna lag. Tillstånd&lt;br&gt;behövs dock inte för clearingverk-&lt;br&gt;samhet som huvudsakligen allmän-&lt;br&gt;heten deltar i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om auktorisation och tillstånd prövas av Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt andra stycket&lt;br&gt;behövs inte om företaget har till-&lt;br&gt;stånd enligt 1 kap. 2 § bankrörel-&lt;br&gt;selagen (1987:617) eller enligt&lt;br&gt;1 kap. 3 § 1, 2 eller 4 lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. börs: företag som har fått auktorisation enligt 2 kap. att driva&lt;br&gt;verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden handel med&lt;br&gt;finansiella instrument mellan till verksamheten anslutna medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. börsmedlem: den som av en börs har fått tillåtelse att delta i handeln&lt;br&gt;vid börsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. auktoriserad marknadsplats: företag som har fått auktorisation enligt&lt;br&gt;7 kap. att driva verksamhet som syftar till att åstadkomma regelbunden&lt;br&gt;handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1712.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: verksam-&lt;br&gt;het som består i att yrkesmässigt i&lt;br&gt;options- eller terminsavtal träda in&lt;br&gt;som part eller på annat sätt garan-&lt;br&gt;tera att avtalet fullgörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. clearingverksamhet: fortlöpande&lt;br&gt;verksamhet som består i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att på clearingmedlemmamas&lt;br&gt;vägnar göra avräkningar beträff-&lt;br&gt;ande deras förpliktelser att&lt;br&gt;leverera finansiella instrument eller&lt;br&gt;att betala i svensk eller utländsk&lt;br&gt;valuta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att genom inträdande som part&lt;br&gt;eller som garant ta över ansvaret&lt;br&gt;för förpliktelsernas fullgörande,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) på annat väsentligt sätt sörja&lt;br&gt;för att förpliktelserna avvecklas&lt;br&gt;genom överförande av likvid eller&lt;br&gt;instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. clearingorganisation: företag som har fått tillstånd enligt 8 kap. att&lt;br&gt;driva clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. clearingmedlem: den som av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en clearingorganisation har fått delta i clearingverksamheten hos en&lt;br&gt;tillåtelse att delta i clearingen hos clearingorganisation,&lt;br&gt;organisationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. option: en rätt att till ett bestämt pris i framtiden få köpa eller sälja&lt;br&gt;tillgångar eller en rätt att vid en framtida tidpunkt få ett belopp som&lt;br&gt;räknas ut på grundval av ändringar i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. termin: ett avtal om köp av tillgångar som mot ett i avtalet bestämt&lt;br&gt;pris skall levereras vid en framtida tidpunkt eller ett avtal om att&lt;br&gt;betalning mellan parterna i framtiden skall ske på grundval av ändringar&lt;br&gt;i ett kursindex eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. finansiellt instrument och fondpapper: vad som anges i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall driva&lt;br&gt;sin verksamhet så att allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för värdepappersmark-&lt;br&gt;naden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen&lt;br&gt;äventyras samt i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingorganisationen skall därvid tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av clearingorganisationen får delta i clearingen, och&lt;br&gt;neutralitet, som innebär att av clearingorganisationen uppställda regler&lt;br&gt;tillämpas på ett likformigt sätt gentemot alla clearingmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall driva&lt;br&gt;sin verksamhet så att allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för värdepappersmark-&lt;br&gt;naden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen&lt;br&gt;äventyras samt i övrigt så att&lt;br&gt;verksamheten kan anses sund. En&lt;br&gt;clearingorganisation skall till-&lt;br&gt;godose de säkerhetskrav som är&lt;br&gt;förenade med verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 3 § om&lt;br&gt;ansökan innan bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen har registrerats, i 2 kap.&lt;br&gt;4 § om godkännande av bolagsord-&lt;br&gt;ningen eller stadgar, i 2 kap. 5 §&lt;br&gt;om kapital, i 2 kap. 6 § om styrel-&lt;br&gt;sens storlek och vekställande direk-&lt;br&gt;tör och i 2 kap. 8 § om sekretess&lt;br&gt;skall tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;br&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;kapital, garanti, försäkring eller&lt;br&gt;liknande som ger kunderna ett till-&lt;br&gt;fredsställande skydd mot förluster&lt;br&gt;som kan drabba dem till följd av&lt;br&gt;clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 § första och andra stycket)&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlem ha endast den som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka och som&lt;br&gt;i övrigt bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;delta i clearingen hos organisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som an-&lt;br&gt;ordnar clearing av optioner eller&lt;br&gt;terminer som handlas vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att till clearingmedlem anta&lt;br&gt;sådana institut och företag som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 1 § första stycket 2-4,&lt;br&gt;om de uppfyller av clearingorga-&lt;br&gt;nisationen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 3 § om&lt;br&gt;ansökan innan bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen har registrerats och om&lt;br&gt;verksamhetsplan, i 2 kap. 4 § om&lt;br&gt;godkännande av bolagsordningen&lt;br&gt;eller stadgar, i 2 kap. 5 § om kapi-&lt;br&gt;tal, i 2 kap. 6 § om styrelsens&lt;br&gt;storlek och vekställande direktör&lt;br&gt;och i 2 kap. 8 § om sekretess skall&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om clearing-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin verksamhetsplan skall en&lt;br&gt;clearingorganisation beskriva de&lt;br&gt;huvudsakliga risker som är före-&lt;br&gt;nade med verksamheten och hur&lt;br&gt;dessa risker skall hanteras (risk-&lt;br&gt;hanteringsplan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ge-&lt;br&gt;nom eget kapital, garanti eller för-&lt;br&gt;säkring eller på annat liknande sätt&lt;br&gt;ha en tillfredsställande beredskap&lt;br&gt;att uppfylla ett sådant betalnings-&lt;br&gt;ansvar som kan uppkomma för&lt;br&gt;organisationen till följd av&lt;br&gt;clearingverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlem ha endast den som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka, ända-&lt;br&gt;målsenlig organisation av verksam-&lt;br&gt;heten, erforderliga riskhanterings-&lt;br&gt;rutiner, säkra tekniska system och&lt;br&gt;som i övrigt bedöms vara lämplig&lt;br&gt;att delta i clearingverksamheten&lt;br&gt;hos organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som an-&lt;br&gt;ordnar clearingverksamhet av-&lt;br&gt;seende finansiella instrument som&lt;br&gt;handlas vid en börs eller auktorise-&lt;br&gt;rad marknadsplats är skyldig att till&lt;br&gt;clearingmedlem anta sådana institut&lt;br&gt;och företag som avses i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-4, om de uppfyller&lt;br&gt;i första stycket angivna krav och av&lt;br&gt;clearingorganisationen uppställda&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 § tredje och fjärde stycketf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;första stycket, skall clearingorgani-&lt;br&gt;sationen besluta att medlemskapet&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;tredje stycket, får medlemmen, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 7 §,&lt;br&gt;skall clearingorganisationen besluta&lt;br&gt;att medlemskapet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;första stycket, får medlemmen, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar skall lämna&lt;br&gt;clearingorganisationen de upp-&lt;br&gt;lysningar som behövs för att&lt;br&gt;organisationen skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt denna lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar skall lämna&lt;br&gt;clearingorganisationen de upp-&lt;br&gt;lysningar som behövs för att&lt;br&gt;organisationen skall kunna fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter enligt denna lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar som inte&lt;br&gt;står under Finansinspektionens&lt;br&gt;tillsyn eller motsvarande tillsyn i&lt;br&gt;hemlandet är skyldiga att på&lt;br&gt;inspektionens begäran lämna upp-&lt;br&gt;gifter omförhållanden som rör del-&lt;br&gt;tagandet i clearingverksamheten.&lt;br&gt;Inspektionen får förelägga en&lt;br&gt;clearingmedlem att lämna de be-&lt;br&gt;gärda uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;ändamålsenliga regler för hur&lt;br&gt;clearingen hos organisationen skall&lt;br&gt;gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingen skall ske under för-&lt;br&gt;hållanden som överensstämmer&lt;br&gt;med denna lag och andra författ-&lt;br&gt;ningar samt med god sed på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall ha&lt;br&gt;ändamålsenliga regler för hur clea-&lt;br&gt;ringverksamheten hos organisa-&lt;br&gt;tionen skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingverksamheten skall ske&lt;br&gt;under förhållanden som överens-&lt;br&gt;stämmer med denna lag och andra&lt;br&gt;författningar samt med god sed på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation skall se till&lt;br&gt;att det vid clearingen ställs betryg-&lt;br&gt;gande säkerhet för gjorda åtganden&lt;br&gt;och att sådan säkerhet vidmakthålls&lt;br&gt;så länge ett åtagande består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som in-&lt;br&gt;träder som part i handeln eller&lt;br&gt;garanterar förpliktelser skall se till&lt;br&gt;att det vid clearingverksamheten&lt;br&gt;ställs betryggande säkerhet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Lydelse enligt 1994:2017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorda åtaganden och att sådan&lt;br&gt;säkerhet vidmakthålls så länge&lt;br&gt;åtagandet består. Vid annan clea-&lt;br&gt;ringverksamhet skall clearing-&lt;br&gt;organisationen se till att det ställs&lt;br&gt;säkerhet för gjorda åtaganden i&lt;br&gt;den utsträckning det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet skall anses betryggande om det kan antas att åtagandet kan av-&lt;br&gt;vecklas utan att ytterligare kapital behöver tillskjutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får, utöver clearingverksamhet, i företaget driva&lt;br&gt;endast sådan verksamhet som har nära samband med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta clearing-&lt;br&gt;verksamheten får en clearing-&lt;br&gt;organisation, efter tillstånd av&lt;br&gt;Finansinspektionen, förmedla för-&lt;br&gt;sträckning avfinansiella instrument&lt;br&gt;eller lämna kredit mot säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen tillåta en clearing-&lt;br&gt;organisation att driva även annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon driver clearingverk-&lt;br&gt;samhet utan att ha tillstånd till det,&lt;br&gt;skall Finansinspektionen förelägga&lt;br&gt;honom att upphöra med detta. Det-&lt;br&gt;samma gäller om någon i handel&lt;br&gt;med finansiella instrument an-&lt;br&gt;vänder någon av beteckningarna&lt;br&gt;börs och auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats utan att vara auktoriserad som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om en viss verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt&lt;br&gt;denna lag, får Finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten&lt;br&gt;att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma&lt;br&gt;om lagen är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt denna paragraf som avser ett utländskt företag&lt;br&gt;får riktas såväl mot det utländska företaget som mot den som här i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon bedriver clearingverk-&lt;br&gt;samhet som kräver tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag utan att ha tillstånd till&lt;br&gt;det, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;förelägga honom att upphöra med&lt;br&gt;detta. Detsamma gäller om någon&lt;br&gt;i handel med finansiella instrument&lt;br&gt;använder någon av beteckningarna&lt;br&gt;börs och auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats utan att vara auktoriserad som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är verksam för företagets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av ansökan om auk-&lt;br&gt;torisation eller tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag skall sökanden betala&lt;br&gt;avgift enligt de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar.&lt;br&gt;Om Finansinspektionen för bedöm-&lt;br&gt;ning av en viss fråga i prövningen&lt;br&gt;behöver anlita någon med särskild&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av ansökan om aukto-&lt;br&gt;risation eller tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag skall sökanden betala avgift&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar. Om&lt;br&gt;Finansinspektionen för bedömning&lt;br&gt;av en viss fråga i prövningen eller&lt;br&gt;vid den löpande tillsynen behöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fackkunskap, skall kostnaden för anlita någon med särskild Prop. 1995/96:50&lt;br&gt;detta betalas av sökanden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fackkunskap, skall kostnaden för Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta betalas av sökanden eller det&lt;br&gt;företag som tillsynen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som står under tillsyn enligt denna lag skall med årliga avgifter&lt;br&gt;bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen meddelar&lt;br&gt;föreläggande eller förbud enligt&lt;br&gt;8 kap. 9 § eller 11 kap. 6 - 8 §§&lt;br&gt;denna lag, får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Frågor om tillstånd för clearingverksamhet som dessförinnan har fått&lt;br&gt;bedrivas utan tillstånd får prövas före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ansökan om tillstånd av den som vid lagens ikraftträdande bedriver&lt;br&gt;tillståndspliktig verksamhet skall ha kommit in till Finansinspektionen&lt;br&gt;senast den 1 april 1996. Verksamheten får fortsätta efter det att lagen har&lt;br&gt;trätt i kraft till dess en ansökan om tillstånd har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 32 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare&lt;br&gt;av andelar i fonden. Om registret förs med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling gäller bestämmelserna i datalagen (1973:289) för ett sådant&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare skriftligen bekräfta&lt;br&gt;att hans fondandelsinnehav registrerats. Av bekräftelsen skall framgå&lt;br&gt;värdepappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet&lt;br&gt;samt var informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser&lt;br&gt;för fonden finns att få tag i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har auktoriserats som&lt;br&gt;förvaltare enligt 1 kap. 6 c § lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;får i stället för fondandelsägaren&lt;br&gt;införas i det register som avses i&lt;br&gt;första stycket. Därvid skall särskilt&lt;br&gt;anmärkas att fondandelen förvaltas&lt;br&gt;för annans räkning. Förvaltaren&lt;br&gt;skall tillställa andelsägaren den&lt;br&gt;information förvaltaren får från&lt;br&gt;fondbolaget om inte andelsägaren&lt;br&gt;avsagt sig sådan information. På&lt;br&gt;begäran av fondbolaget eller den&lt;br&gt;som på bolagets uppdrag för&lt;br&gt;registret skall förvaltaren lämna&lt;br&gt;fondbolaget uppgifter om de an-&lt;br&gt;delsägare vars fondandelar om-&lt;br&gt;fattas av förvaltningen samt det&lt;br&gt;antal fondandelar som varje fond-&lt;br&gt;andelsägare äger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;tillämpligpåfondandelarna i värde-&lt;br&gt;pappersfonden, förs register som&lt;br&gt;avses i första stycket av Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;br&gt;Fondbolaget har rätt till insyn i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är aktiekontolagen (1989:827) inte&lt;br&gt;tillämpligpåfondandelama i värde-&lt;br&gt;pappersfonden, gäller i fråga om&lt;br&gt;överlåtelse av en fondandel be-&lt;br&gt;stämmelserna i 31 § lagen&lt;br&gt;(1936:81) om skuldebrev i tillämp-&lt;br&gt;liga delar. Är fondandelar för-&lt;br&gt;valtarregistrerade, inträder rätts-&lt;br&gt;verkningarna genom en under-&lt;br&gt;rättelse till förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första styc-&lt;br&gt;ket likställs pantsättning med över-&lt;br&gt;låtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 1 kap. 6 c §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall pröva&lt;br&gt;frågor om tillstånd att registreras&lt;br&gt;som förvaltare enligt 3 kap. 10 §&lt;br&gt;andra stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), 3 kap. 10 § andra&lt;br&gt;stycket försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), 3 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618), 9 kap. 5 § aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827) och 31 § lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappers-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att registreras som&lt;br&gt;förvaltare får förenas med sär-&lt;br&gt;skilda villkor för att tillgodose&lt;br&gt;allmänna och enskilda intressen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En förvaltare som vid lagens ikraftträdande har auktorisation eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 8 kap. 1 § aktiekontolagen att föras in i avstämnings-&lt;br&gt;registret i stället för en ägare får fortsätta att vara registrerad som&lt;br&gt;förvaltare till utgången av år 1996 eller, om ansökan om tillstånd enligt&lt;br&gt;den nya lagen då getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt. Under&lt;br&gt;denna tid gäller bestämmelserna i 8 kap. 1 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 22, 27, 28 och 32 a §§ lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om inkomstränta och fordran skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt&lt;br&gt;yrkesmässigt ombesörjt att pengar blivit räntebärande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fond-&lt;br&gt;papper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper&lt;br&gt;förvaras i depå eller kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Bankstödsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär) och den som har varit antecknad som&lt;br&gt;innehavare av utländskt räntebärande fondpapper eller rättighet eller skyl-&lt;br&gt;dighet som anknyter till sådant fondpapper oavsett om ränta utgått.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall ta upp den ränta som den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;sammanlagt gottskrivit eller betalat ut till borgenären, dennes samman-&lt;br&gt;lagda fordran på den uppgiftsskyldige vid årets utgång och avdragen&lt;br&gt;preliminär skatt. I fall som avses i första stycket 6 skall uppgift lämnas&lt;br&gt;om ränta som utbetalats eller gottskrivits samt om innehavet i depån eller&lt;br&gt;den kontoförda fordringen vid årets utgång. Kontrolluppgift skall vidare&lt;br&gt;lämnas för upplupen men inte förfallen avkastning (räntekompensation)&lt;br&gt;vid avyttring av fordran eller andel i sådan värdepappersfond som avses&lt;br&gt;i 27 § 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas&lt;br&gt;lika mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte&lt;br&gt;redovisas enligt bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala&lt;br&gt;räntan och fordran redovisas utan fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det&lt;br&gt;sammanlagt utbetalda beloppet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig, som uppdrar åt&lt;br&gt;en utländsk förvaltare att i sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lydelse enligt prop. 1995/96:60.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenskap föras in i det register&lt;br&gt;somförs av Värdepapperscentralen&lt;br&gt;VPC Aktiebolag enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827), skall utan dröjs-&lt;br&gt;mål till Riksskatteverket lämna ett&lt;br&gt;skriftligt medgivande till insyn i&lt;br&gt;depå eller konto som han har hos&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är&lt;br&gt;avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap.&lt;br&gt;8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaringsinstitut som avses i&lt;br&gt;1 § lagen (1990:1114) om värde-&lt;br&gt;pappersfonder och som utbetalt ut-&lt;br&gt;delning på andel i svensk värde-&lt;br&gt;pappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondbolag som avses i 1 §&lt;br&gt;lagen om värdepappersfonder och&lt;br&gt;som förvaltar svensk värdepappers-&lt;br&gt;fond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som utbetalt utdelning&lt;br&gt;från utländsk juridisk person, om&lt;br&gt;utdelningen utbetalats genom&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolags försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;valutahandlare och värde-&lt;br&gt;pappersinstitut hos vilka utländskt&lt;br&gt;fondpapper eller rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet som anknyter till sådant&lt;br&gt;fondpapper förvaras i depå eller&lt;br&gt;kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som utbetalt utdelning på&lt;br&gt;andel i svensk värdepappersfond&lt;br&gt;som avses i 1 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder (1990:1114),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som utbetalt utdelning&lt;br&gt;från utländsk juridisk person, om&lt;br&gt;utdelningen utbetalats genom&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolags försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;valutahandlare och värde-&lt;br&gt;pappersinstitut hos vilka utländskt&lt;br&gt;fondpapper eller rättighet eller&lt;br&gt;skyldighet som anknyter till sådant&lt;br&gt;fondpapper förvaras i depå eller&lt;br&gt;kontoförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för&lt;br&gt;egen del vid utdelningstillfället och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som&lt;br&gt;innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk&lt;br&gt;person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning till&lt;br&gt;den del den är skattepliktig och avdragen preliminär skatt. Kontrollupp-&lt;br&gt;gift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar&lt;br&gt;på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig, som uppdrar åt&lt;br&gt;en utländsk förvaltare att i sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1874.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egenskap föras in i det register&lt;br&gt;somförs av Värdepapperscentralen&lt;br&gt;VPC Aktiebolag enligt aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827), skall utan dröjs-&lt;br&gt;mål till Riksskatteverket lämna ett&lt;br&gt;skriftligt medgivande till insyn i&lt;br&gt;depå eller konto som han har hos&lt;br&gt;förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift om utdelning eller ränta skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har fått utdelning på aktier i svenskt aktiebolag, som inte&lt;br&gt;är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i Sverige har fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utdelning på andelar i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening, eller, om ut-&lt;br&gt;delningen inte har betalts ut genom&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolag eller gäller fall som avses i&lt;br&gt;27 § första stycket 5, från utländsk&lt;br&gt;juridisk person, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta som har erlagts mot att&lt;br&gt;kupong eller kvitto lämnats och&lt;br&gt;inte har betalts ut genom Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag&lt;br&gt;eller gäller fall som avses i 22 §&lt;br&gt;första stycket 6, på obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis eller någon annan för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedd för-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i Sverige har fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utdelning på andelar i svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening, eller, om ut-&lt;br&gt;delningen inte har betalts ut genom&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktie-&lt;br&gt;bolag eller gäller fall som avses i&lt;br&gt;27 § första stycket 4, från utländsk&lt;br&gt;juridisk person, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ränta som har erlagts mot att&lt;br&gt;kupong eller kvitto lämnats och&lt;br&gt;inte har betalts ut genom Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag&lt;br&gt;eller gäller fall som avses i 22 §&lt;br&gt;första stycket 6, på obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis eller någon annan för&lt;br&gt;den allmänna rörelsen avsedd för-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift skall lämnas när utdelningen eller räntan tas emot.&lt;br&gt;Lyfts beloppet för någon annans räkning, och överlämnas inte därvid en&lt;br&gt;av denne angiven särskild uppgift, skall en sådan i stället lämnas av den&lt;br&gt;som lyfter beloppet. Därvid skall uppges namn och hemvist på den för&lt;br&gt;vars räkning beloppet lyfts. Om någon får utdelning eller ränta mot&lt;br&gt;kupong, som han har förvärvat utan det värdepapper kupongen tillhör,&lt;br&gt;skall också namn och hemvist uppges på den från vilken kupongen har&lt;br&gt;förvärvats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild uppgift avfattas på blankett enligt fastställt formulär och&lt;br&gt;lämnas till den som betalar ut utdelningen eller räntan. Denne skall se till&lt;br&gt;att uppgift lämnas innan betalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgiftomrealisationsvinst Kontrolluppgiftomrealisationsvinst&lt;br&gt;eller realisationsförlust vid av- eller realisationsförlust vid av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1994:1874.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:576.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttring av andel i värdepappersfond&lt;br&gt;skall lämnas av fondbolag som av-&lt;br&gt;ses i 1 § lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder. Detsamma&lt;br&gt;gäller annan som med tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 § samma lag bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttring av andel i värdepappersfond&lt;br&gt;skall lämnas av fondbolag som av-&lt;br&gt;ses i 1 § lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder. Detsamma&lt;br&gt;gäller annan som med tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 § samma lag bedriver&lt;br&gt;sådan verksamhet som där avses.&lt;br&gt;År andel förvaltarregistrerad skall&lt;br&gt;förvaltaren lämna fondbolaget de&lt;br&gt;uppgifter som behövs för&lt;br&gt;uppgiftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för fysisk person och dödsbo som har av-&lt;br&gt;yttrat andel i värdepappersfond som inte är tillgång på pensionssparkonto.&lt;br&gt;Kontrolluppgiften skall ta upp realisationsvinst eller realisationsförlust till&lt;br&gt;den del den är skattepliktig respektive avdragsgill, slag av fond, fondens&lt;br&gt;organisationsnummer och uppgift om fonden är marknadsnoterad. Saknas&lt;br&gt;uppgift om ersättning vid avyttring, får vid uppgiftslämnandet i stället&lt;br&gt;användas andelens marknadsvärde på avyttringsdagen eller, om den inte&lt;br&gt;är känd för uppgiftslämnaren, dagen då avyttringen registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1997 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:000) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;br&gt;i paragrafens lydelse enligt lagen (1995:000) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1995/96:63 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allemansfond är en fond för sparande huvudsakligen i svenska aktier&lt;br&gt;och andra svenska värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allemansfonder gäller vad som föreskrivs i lagen (1990:114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder och annan författning i fråga om värdepappers-&lt;br&gt;fonder med de avvikelser som följer av denna lag och lagen (1994:1851)&lt;br&gt;om skattelättnader för sparande i allemansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen (1989:827) är&lt;br&gt;inte tillämplig på andelar i en alle-&lt;br&gt;mansfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag införes aktie-&lt;br&gt;ägarna i aktieboken med uppgift&lt;br&gt;om personnummer eller annat iden-&lt;br&gt;tifteringsnummer och postadress.&lt;br&gt;För varje ägare anges det antal&lt;br&gt;aktier han äger av olika slag.&lt;br&gt;Aktieboken föres med maskin för&lt;br&gt;automatisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknade sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag kan bank&lt;br&gt;eller värdepappersinstitut, som är&lt;br&gt;auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, införas i aktieboken i stället&lt;br&gt;för ägaren till de aktier som om-&lt;br&gt;fattas av lämnat förvaltningsupp-&lt;br&gt;drag. Är aktier i avstämningsbolag&lt;br&gt;föremål för handel vid utländsk&lt;br&gt;fondbörs, kan, efter särskilt till-&lt;br&gt;stånd, i bolagets aktiebok, i stället&lt;br&gt;för aktieägare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands, införas den som fått upp-&lt;br&gt;drag att i utlandet förvalta hans&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag/örs aktieägarna&lt;br&gt;in i aktieboken med uppgift om&lt;br&gt;personnummer eller annat identi-&lt;br&gt;fikationsnummer och postadress.&lt;br&gt;För varje ägare anges det antal&lt;br&gt;aktier han äger av olika slag.&lt;br&gt;Aktieboken förs med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag kan den som&lt;br&gt;har tillstånd enligt 1 kap. 6 c §&lt;br&gt;lagen (1991:981) om värdepap-&lt;br&gt;persrörelse att registreras som för-&lt;br&gt;valtare av aktier föras in i aktie-&lt;br&gt;boken i stället för aktieägaren på&lt;br&gt;dennes uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall i fall som avses i andra stycket anmärkas att aktien&lt;br&gt;innehas för annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktie-&lt;br&gt;boken samma uppgifter som enligt första stycket skall införas om aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare kräves utöver vad som&lt;br&gt;sägs i andra stycket att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införing av ägare i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om auktorisation och&lt;br&gt;tillstånd enligt denna paragraf, om&lt;br&gt;förvaltares åligganden, om skyldig-&lt;br&gt;het för bolaget och värdepappers-&lt;br&gt;centralen att för envar hålla till-&lt;br&gt;gänglig sammanställning av upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som för-&lt;br&gt;valtare krävs utöver vad som sägs&lt;br&gt;i andra stycket att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införing av ägare i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om förvaltares&lt;br&gt;åligganden, om skyldighet för bo-&lt;br&gt;laget och Värdepapperscentralen att&lt;br&gt;för envar hålla tillgänglig samman-&lt;br&gt;ställning av uppgifter från för-&lt;br&gt;valtare om aktieägare, som har mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter från förvaltare om aktie-&lt;br&gt;ägare, som har mer än femhundra&lt;br&gt;aktier i bolaget registrerade i för-&lt;br&gt;valtares namn, samt om tillfällig&lt;br&gt;införing i aktieboken av ägare till&lt;br&gt;förvaltarregistrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än femhundra aktier i bolaget&lt;br&gt;registrerade i förvaltares namn,&lt;br&gt;samt om tillfällig införing i aktie-&lt;br&gt;boken av ägare till förvaltarregist-&lt;br&gt;rerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 11 § bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos en bank&lt;br&gt;eller värdepappersinstitut, som är&lt;br&gt;auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, kan, i stället för aktie-&lt;br&gt;ägaren, banken eller&lt;br&gt;värdepappersinstitutet föras in i&lt;br&gt;aktieboken. Är aktier i&lt;br&gt;avstämningsbolag föremål för&lt;br&gt;handel vid utländsk fondbörs, kan,&lt;br&gt;efter särskilt tillstånd, i bolagets&lt;br&gt;aktiebok, i stället för aktieägare&lt;br&gt;som är bosatt utomlands, införas&lt;br&gt;den som fått uppdrag att i utlandet&lt;br&gt;förvalta hans aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för annans räkning. Be-&lt;br&gt;träffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt&lt;br&gt;10 § skall föras in om aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare krävs, utöver vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket, att för-&lt;br&gt;valtaren uppfyller de villkor som&lt;br&gt;gäller för införande av ägaren i&lt;br&gt;aktieboken. I aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) finns bestämmelser om&lt;br&gt;auktorisation och tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag, förvaltarens åligganden,&lt;br&gt;skyldighet för bolaget och&lt;br&gt;värdepapperscentralen att för var&lt;br&gt;och en hålla tillgänglig en&lt;br&gt;sammanställning av uppgifter från&lt;br&gt;förvaltare om de aktieägare som&lt;br&gt;har mer än femhundra aktier i bo-&lt;br&gt;laget registrerade i förvaltarens&lt;br&gt;namn samt tillfällig införing i&lt;br&gt;aktieboken av ägare till förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos någon&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 c § lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse att registreras som&lt;br&gt;förvaltare av aktier, kan förval-&lt;br&gt;taren föras in i aktieboken i stället&lt;br&gt;för aktieägaren på dennes uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare krävs, utöver vad som&lt;br&gt;sägs i första stycket, att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införande av ägaren i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om förvaltarens&lt;br&gt;åligganden, skyldighet för bolaget&lt;br&gt;och värdepapperscentralen att för&lt;br&gt;var och en hålla tillgänglig en&lt;br&gt;sammanställning av uppgifter från&lt;br&gt;förvaltare om de aktieägare som&lt;br&gt;har mer än femhundra aktier i bo-&lt;br&gt;laget registrerade i förvaltarens&lt;br&gt;namn samt tillfällig införing i&lt;br&gt;aktieboken av ägare till förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avstämningsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om&lt;br&gt;personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. För&lt;br&gt;varje ägare anges det antal aktier av olika slag som denne äger.&lt;br&gt;Aktieboken förs med maskin för automatisk databehandling eller på något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos en bank&lt;br&gt;eller ett värdepappersinstitut, som&lt;br&gt;är auktoriserad som förvaltare av&lt;br&gt;aktier, kan i stället för aktieägaren&lt;br&gt;banken eller värdepappersinstitutet&lt;br&gt;föras in i aktieboken. Är aktierna i&lt;br&gt;ett avstämningsbolag föremål för&lt;br&gt;handel vid en utländsk fondbörs,&lt;br&gt;kan, efter särskilt tillstånd, i&lt;br&gt;bolagets aktiebok, i stället för en&lt;br&gt;aktieägare som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands, föras in den som fått upp-&lt;br&gt;drag att i utlandet förvalta hans&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktier i ett avstämningsbolag&lt;br&gt;lämnats till förvaltning hos någon&lt;br&gt;som har tillstånd enligt 1 kap.&lt;br&gt;6 c § lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse att registreras som&lt;br&gt;förvaltare av aktier, kan förval-&lt;br&gt;taren föras in i aktieboken i stället&lt;br&gt;för aktieägaren på dennes uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för någon annans räk-&lt;br&gt;ning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter&lt;br&gt;som enligt första stycket skall föras in om aktieägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare krävs utöver vad som&lt;br&gt;sägs i andra stycket att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införande av ägaren i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om auktorisation och&lt;br&gt;tillstånd enligt denna paragraf, om&lt;br&gt;förvaltares åligganden, om skyldig-&lt;br&gt;het för bolaget och värdepappers-&lt;br&gt;centralen att för var och en hålla&lt;br&gt;tillgänglig en sammanställning av&lt;br&gt;uppgifter från förvaltare om de&lt;br&gt;aktieägare, som har mer än fem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som&lt;br&gt;förvaltare krävs utöver vad som&lt;br&gt;sägs i andra stycket att förvaltaren&lt;br&gt;uppfyller de villkor som gäller för&lt;br&gt;införande av ägaren i aktieboken. I&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) finns&lt;br&gt;bestämmelser om förvaltares ålig-&lt;br&gt;ganden, om skyldighet för bolaget&lt;br&gt;och värdepapperscentralen att för&lt;br&gt;var och en hålla tillgänglig en&lt;br&gt;sammanställning av uppgifter från&lt;br&gt;förvaltare om de aktieägare, som&lt;br&gt;har mer än femhundra aktier i bo-&lt;br&gt;laget registrerade i förvaltares&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hundra aktier i bolaget registrerade&lt;br&gt;i förvaltares namn samt om till-&lt;br&gt;fällig införing i aktieboken av&lt;br&gt;ägaren till förvaltarregistrerade&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namn samt om tillfällig införing i&lt;br&gt;aktieboken av ägaren till förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1914:45) om&lt;br&gt;kommission&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1914:45) om kommission&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningskommissionär, som givit kommittenten förskott å köpe-&lt;br&gt;skillingen eller som eljest i anledning av uppdraget har fordringsrätt hos&lt;br&gt;kommittenten, äge i det gods, som lämnats honom till försäljning, pant-&lt;br&gt;rätt till säkerhet för sådan fordran, såvida han själv eller genom annan är&lt;br&gt;i besittning av godset eller av konossement eller sådan fraktsedel därå,&lt;br&gt;att avsändaren icke utan företeende av densamma äger förfoga över god-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;set.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på&lt;br&gt;rättigheter som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). I&lt;br&gt;sådana fall krävs i stället för&lt;br&gt;besittning att panträtten registreras&lt;br&gt;enligt sistnämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om panträtt i&lt;br&gt;första stycket tillämpas även på&lt;br&gt;rättigheter som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827). I&lt;br&gt;sådana fall krävs i stället för&lt;br&gt;besittning att panträtten registreras&lt;br&gt;enligt sistnämnda lag. Sådan&lt;br&gt;registrering krävs dock inte i fråga&lt;br&gt;om rättigheter som är förvaltar-&lt;br&gt;registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:352.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2017) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:2017) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som&lt;br&gt;medlem ha endast den som har en&lt;br&gt;betryggande kapitalstyrka och som&lt;br&gt;i övrigt bedöms vara lämplig att&lt;br&gt;delta i clearingen hos organisa-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation som&lt;br&gt;anordnar clearing av optioner eller&lt;br&gt;terminer som handlas vid en börs&lt;br&gt;eller auktoriserad marknadsplats är&lt;br&gt;skyldig att till clearingmedlem anta&lt;br&gt;sådana institut och företag som av-&lt;br&gt;ses i 3 kap. 1 § första stycket 2-4,&lt;br&gt;om de uppfyller av clearingorga-&lt;br&gt;nisationen uppställda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte&lt;br&gt;längre uppfyller de krav som anges&lt;br&gt;i första stycket, skall clearing-&lt;br&gt;organisationen besluta att medlem-&lt;br&gt;skapet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upp-&lt;br&gt;hört på grund av beslut enligt&lt;br&gt;tredje stycket, får medlemmen, om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl, ändå vidta&lt;br&gt;åtgärder i förhållande till clearing-&lt;br&gt;organisationen för att skydda upp-&lt;br&gt;dragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagande hos en clearingorga-&lt;br&gt;nisation kan avse clearingverk-&lt;br&gt;samhet för egen och för annans&lt;br&gt;räkning. En clearingorganisation&lt;br&gt;får endast medge svenska och ut-&lt;br&gt;ländska clearingorganisationer&lt;br&gt;eller centrala värdepappersför-&lt;br&gt;varare samt sådana institut som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 1 § första stycket 1-&lt;br&gt;4 att delta i clearingverksamheten&lt;br&gt;för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2015) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 9 § lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:2015) om ändring&lt;br&gt;i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett värdepappersinstitut skall&lt;br&gt;återkallas av Finansinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om bolaget dessförinnan för-&lt;br&gt;klarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet under en tid av minst sex månader inte drivit sådan verk-&lt;br&gt;samhet som tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda denna lag eller föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen eller på annat sätt visat sig olämpligt att inte ut-&lt;br&gt;öva sådan rörelse som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om bolagets&lt;br&gt;kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i 5 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader efter det att&lt;br&gt;den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 1 kap. 6 c § skall&lt;br&gt;återkallas av Finansinspektionen&lt;br&gt;om ett villkor för tillståndet har&lt;br&gt;åsidosatts och avvikelsen är be-&lt;br&gt;tydande eller om annars förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för tillståndet inte längre&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:829) om&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1989:829) om Värdepapperscentra-&lt;br&gt;len VPC Aktiebolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall med en årlig avgift bekosta Finansinspek-&lt;br&gt;tionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall med belopp som Finansinspektionen be-&lt;br&gt;stämmer betala ersättning till en revisor som Finansinspektionen förordnat&lt;br&gt;enligt bolagsordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Finansinspektionen för be-&lt;br&gt;dömning av viss fråga vid den&lt;br&gt;löpande tillsynen behöver anlita&lt;br&gt;någon med särskild fackkunskap,&lt;br&gt;skall kostnaden för detta betalas av&lt;br&gt;Värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 5 oktober 1995 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i lagen (1983:890)&lt;br&gt;om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1994:2017) om ändring i lagen (1992:543)&lt;br&gt;om börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1994:2015) om ändring i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1989:829) om Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Lars Afrell och&lt;br&gt;hovrättsassessorn Gent Jansson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § första stycket i det remitterade förslaget skall det&lt;br&gt;ankomma på Värdepapperscentralen att avgöra vem som skall få vara&lt;br&gt;kontoförande institut enligt aktiekontolagen. I första stycket anges också&lt;br&gt;vilka allmänna villkor som skall vara uppfyllda för att ett institut skall&lt;br&gt;kunna få en sådan rätt. Bestämmelserna kompletteras av vissa regler i&lt;br&gt;andra stycket, där det föreskrivs att Värdepapperscentralen vid sin pröv-&lt;br&gt;ning skall tillämpa principerna om fritt tillträde och neutralitet. Samma&lt;br&gt;principer skall enligt 2 kap. 1 § och 8 kap. 1 § lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet tillämpas vid sådan verksamhet som drivs av en börs&lt;br&gt;eller en clearingorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1 § tredje stycket i det aktuella lagförslaget ges sådana institut&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 1 § första stycket 1-4 lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet en uttrycklig rätt att att bli kontoförande institut. Till denna&lt;br&gt;krets hör Riksbanken och dessutom vissa värdepappersinstitut och ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländska företag. Även för dessa institut och företag gäller emellertid att&lt;br&gt;kraven i paragrafens första stycke skall vara uppfyllda. Instituten och&lt;br&gt;företagen skall också uppfylla &amp;quot;de krav som Värdepapperscentralen ställt&lt;br&gt;upp&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet anser till en början att Riksbanken, liksom även Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, bör kunna vara kontoförande institut utan föregående prövning&lt;br&gt;av Värdepapperscentralen (jfr nuvarande 3 kap. 1 § första stycket aktie-&lt;br&gt;kontolagen). När det i övrigt gäller sådana institut och företag som anges&lt;br&gt;i tredje stycket är att märka att de skall underkastas samma prövning som&lt;br&gt;alla andra som vill bli kontoförande institut. Med hänsyn härtill bör tredje&lt;br&gt;stycket kunna utgå. Det kan tilläggas att, som en följd av principen om&lt;br&gt;fritt tillträde i andra stycket, alla institut och företag som uppfyller kraven&lt;br&gt;i första stycket har rätt att få Värdepapperscentralens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreslagna tredje stycket utgår är det, enligt vad som har upp-&lt;br&gt;lysts vid lagrådsföredragningen, av värde att i första stycket särskilt&lt;br&gt;nämna sådana institut och företag som avses i 3 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;2-4 lagen om börs- och clearingverksamhet för att markera att de inte får&lt;br&gt;utestängas från en tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som nu har sagts förordar Lagrådet att 3 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiekontolagen får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Sveriges riksbank och Riksgäldskontoret har rätt att vara kontoförande&lt;br&gt;institut. I övrigt avgör Värdepapperscentralen vem som har rätt att vara&lt;br&gt;kontoförande institut. Sådan rätt får medges sådana institut och företag&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 1 § första stycket 2-4 lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet och även andra företag. I samtliga fall krävs att&lt;br&gt;institutet eller företaget har betryggande kapitalstyrka och teknisk och&lt;br&gt;juridisk sakkunskap samt i övrigt bedöms vara lämpligt att delta i konto-&lt;br&gt;föringen hos centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall vid sin prövning tillämpa principerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fritt tillträde, som innebär att var och en som uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs i denna lag och av centralen får delta i kontoföringen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- neutralitet, som innebär att av centralen uppställda regler utformas&lt;br&gt;och tillämpas på ett likformigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kontoförande instituten skall minst ett vara helägt dotteraktiebo-&lt;br&gt;lag till Värdepapperscentralen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 3 kap. 2 § finns en bestämmelse som tar sikte på den&lt;br&gt;situationen att någon begär att få öppna aktiekonto genom ett kontoföran-&lt;br&gt;de institut som är helägt dotterbolag till Värdepapperscentralen. I lag-&lt;br&gt;rådsremissen föreslås att bestämmelsen skall bilda en ny 5 § i 3 kap.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening är det emellertid naturligare att bestämmelsen&lt;br&gt;placeras närmast efter 3 kap. 2 § i det remitterade förslaget och att den&lt;br&gt;således får beteckningen 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny 4 § bör lämpligen tas in de föreskrifter som enligt det remitte-&lt;br&gt;rade förslaget skall bilda ett andra stycke i 3 kap. 2 § och som handlar&lt;br&gt;om de kontoförande institutens uppgiftsskyldighet gentemot Värde-&lt;br&gt;papperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av vad som nu har förordats bör 3 kap. 3 och 4 §§ i det&lt;br&gt;remitterade förslaget betecknas 3 kap. 5 respektive 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådsremissens 3 kap. 3 § skall Värdepapperscentralen frånta&lt;br&gt;ett institut rätten att vara kontoförande institut, om institutet inte längre&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 1 § första stycket. Bestämmelsen bör lämp-&lt;br&gt;ligen kompletteras med en regel som ger Värdepapperscentralen möjlig-&lt;br&gt;het att vidta åtgärder, om ett kontoförande institut underlåter att fullgöra&lt;br&gt;sin uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 2 § andra stycket (3 kap. 4 § enligt&lt;br&gt;Lagrådets förslag). Lagrådet förordar sålunda att det i 3 kap. 3 § (3 kap.&lt;br&gt;5 § enligt Lagrådets förslag) förs in ett nytt andra stycke med följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Värdepapperscentralen får meddela ett beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket, om ett kontoförande institut trots uppmaning från centralen&lt;br&gt;underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 4 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7kap. 2 §, som reglerar frågan om skadeståndsskyldighet till följd av&lt;br&gt;en oriktig eller missvisande uppgift i avstämningsregister m.m., införs&lt;br&gt;enligt remissförslaget en ansvarsfördelning mellan Värdepapperscentralen&lt;br&gt;och de kontoförande instituten. Enligt Lagrådets mening bör paragrafen&lt;br&gt;redigeras om, så att den tänkta ordningen framgår klarare. Lagrådet före-&lt;br&gt;slår att paragrafen formuleras på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skada till följd av en oriktig eller missvisande uppgift i ett avstäm-&lt;br&gt;ningsregister eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller&lt;br&gt;förande av ett sådant register svarar Värdepapperscentralen eller, om fel-&lt;br&gt;aktigheten kan hänföras till ett kontoförande institut, institutet. Skade-&lt;br&gt;ståndsansvar föreligger dock inte, om Värdepapperscentralen respektive&lt;br&gt;institutet visar att felaktigheten beror på en omständighet utanför dess&lt;br&gt;kontroll vars följder centralen eller institutet inte skäligen kunde ha&lt;br&gt;undvikit eller övervunnit. Motsvarande gäller om felaktigheten beror på&lt;br&gt;någon som har anlitats av centralen respektive institutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skada som kan hänföras till ett kontoförande institut svarar Värde-&lt;br&gt;papperscentralen solidariskt med institutet. Centralens ansvar är dock i&lt;br&gt;sådant fall begränsat till fem miljoner kronor för varje skadefall. Centra-&lt;br&gt;len har rätt till ersättning av institutet för vad den har betalat till följd av&lt;br&gt;det solidariska ansvaret.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 § föreslås slopad och delvis bli ersatt av en ny paragraf,&lt;br&gt;1 kap. 6 c §, i lagen om värdepappersrörelse. Flera andra ändringsförslag&lt;br&gt;har samband med denna åtgärd. De syftar enligt remissen till att förenkla&lt;br&gt;reglerna för förvaltarregistrering och innebär därutöver att en generell&lt;br&gt;möjlighet införs att registrera utländska förvaltare av aktier och skuldför-&lt;br&gt;bindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 6.1) anges att &amp;quot;bestämmelserna&lt;br&gt;om tillstånd att registreras som förvaltare&amp;quot; flyttas från 8 kap. 1 § aktie-&lt;br&gt;kontolagen till 1 kap. 6 c § lagen om värdepappersrörelse. Ingen av de&lt;br&gt;nämnda bestämmelserna anger emellertid i vilka fall tillstånd till regist-&lt;br&gt;rering krävs eller under vilka förutsättningar tillstånd kan medges. I&lt;br&gt;1 kap. 6 c § lagen om värdepappersrörelse sägs endast att det är Finans-&lt;br&gt;inspektionen som skall pröva frågor om tillstånd enligt vissa angivna&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i olika lagar till vilka 1 kap. 6 c § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse hänvisar innehåller efter de ändringar som föreslås i re-&lt;br&gt;missen inte heller några regler om när tillstånd krävs. I flertalet av&lt;br&gt;bestämmelserna sägs att den som har tillstånd att registreras som för-&lt;br&gt;valtare enligt 1 kap. 6 c § får införas i ett visst register. Lagrådet anser&lt;br&gt;till en början att det i de olika lagarna bör finnas bestämmelser om att det&lt;br&gt;i vissa fall skall krävas tillstånd till registrering. Vidare är det enligt&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning lämpligare att i princip behålla bestämmelserna om&lt;br&gt;tillståndsgivningen m.m. i aktiekontolagen än att flytta dem till lagen om&lt;br&gt;värdepappersrörelse. Lagrådet förordar därför att 8 kap. 1 § behålls och&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Finansinspektionen skall pröva frågor om tillstånd att registeras som&lt;br&gt;förvaltare enligt 9 kap. 5 § denna lag, 3 kap. 10 § andra stycket aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385), 3 kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713), 3 kap. 11 § första stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) och 31 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att registreras som förvaltare får förenas med särskilda&lt;br&gt;villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Ett tillstånd&lt;br&gt;skall återkallas av Finansinspektionen, om ett villkor för tillståndet har&lt;br&gt;åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om annars förutsättningarna&lt;br&gt;för tillståndet inte längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i frågor om tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Beslutet skall verkställas även om det har överklagats, om inte dom-&lt;br&gt;stolen förordnar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas Lagrådets förslag beträffande 8 kap. 1 § aktiekontolagen, bör&lt;br&gt;i 8 kap. 2 § samma lag orden &amp;quot;enligt 1 kap. 6 c § lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&amp;quot; utgå och bestämmelserna i 9 kap. 5 § aktiekonto-&lt;br&gt;lagen, 3 kap. 10 § aktiebolagslagen, 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen,&lt;br&gt;3 kap. 11 § bankaktiebolagslagen och 31 § lagen om värdepappersfonder&lt;br&gt;ges en sådan utformning att därav framgår att det krävs tillstånd för att&lt;br&gt;någon skall kunna registreras som förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 2 § har föreslagits den ändringen att hänvisningen till 8 kap.&lt;br&gt;1 § tas bort. Eftersom Lagrådet förordar att 8 kap. 1 § skall finnas kvar&lt;br&gt;behöver någon ändring inte göras i 9 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 § bör i enlighet med vad Lagrådet tidigare uttalat ges följande&lt;br&gt;utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har en borgenär lämnat skuldförbindelser till någon annan för förvalt-&lt;br&gt;ning, kan denne på borgenärens uppdrag föras in i avstämningsregistret&lt;br&gt;i stället för borgenären, om han fått tillstånd till registrering som för-&lt;br&gt;valtare. &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 9 § regleras rätten för den som utfärdat en skuldförbindelse&lt;br&gt;som registrerats i ett avstämningsregister att i vissa situationer få&lt;br&gt;uppgifter från Värdepapperscentralen om borgenärens och förvaltarens&lt;br&gt;namn m.m. Bestämmelsen skall göra det möjligt för gäldenären att själv&lt;br&gt;ombesörja betalning av kapitalbelopp och ränta till borgenären. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning är den föreslagna regeln inte tillräcklig för att detta&lt;br&gt;skall vara möjligt. Så medger bestämmelsen t.ex. inte att gäldenären har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att få uppgifter om storleken av olika fordringar. Syftet med bes-&lt;br&gt;tämmelsen uppnås bättre om gäldenären ges rätt att få de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att han skall kunna fullgöra sin betalning. Efter även vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar förordar Lagrådet att bestämmelsen ges följande&lt;br&gt;utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om betalning av kapitalbelopp eller ränta på grund av en skuldför-&lt;br&gt;bindelse som registrerats hos Värdepapperscentralen skall göras utan&lt;br&gt;förmedling av centralen, har utfärdaren rätt att få de uppgifter från&lt;br&gt;centralen som behövs för att betalningen skall kunna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdaren av en skuldförbindelse som är registrerad hos Värde-&lt;br&gt;papperscentralen har rätt att få sådana uppgifter även när han begär att&lt;br&gt;registreringen av skuldförbindelsen skall upphöra eller då registreringen&lt;br&gt;upphör av någon annan anledning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 av övergångsbestämmelserna anges att ett företag som vid&lt;br&gt;lagens ikraftträdande har tillstånd som kontoförande institut under viss tid&lt;br&gt;får fortsätta att vara kontoförande institut och att vissa av de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna fortfarande skall gälla under denna tid. Punkten bör bl.a.&lt;br&gt;med hänsyn till Lagrådets förslag till utformning av 3 kap. 1 § aktie-&lt;br&gt;kontolagen ges en delvis annan lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Lagrådet föreslår att 8 kap. 1 § aktiekontolagen skall behållas&lt;br&gt;bör en övergångsbestämmelse i huvudsaklig överensstämmelse med punkt&lt;br&gt;2 av de föreslagna övergångsbestämmelserna till förslaget om ändring i&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse (lagförslag 2.4) tas in som en punkt 3 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till ändringen av aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 av de nu behandlade övergångsbestämmelserna kan&lt;br&gt;enligt Lagrådets mening ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;2. Ett tillstånd att vara kontoförande institut som gäller vid&lt;br&gt;ikraftträdandet medför rätt att vara kontoförande institut även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet till dess Värdepapperscentralen har prövat om institutet&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 3 kap. 1 § i dess nya lydelse, dock längst&lt;br&gt;till utgången av juni 1996. Under denna tid gäller fortfarande äldre be-&lt;br&gt;stämmelser i 1 kap. 5 § samt 3 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande har auktorisation som förvaltare&lt;br&gt;enligt 8 kap. 1 § skall anses ha fått tillstånd enligt lagrummets nya&lt;br&gt;lydelse. Den som vid lagens ikraftträdande har tillstånd enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;att föras in i aktiebok i stället för en ägare som är bosatt i utlandet, får&lt;br&gt;fortsätta att vara registrerad som förvaltare till utgången av 1996 eller,&lt;br&gt;om ansökan om tillstånd enligt de nya bestämmelserna då har gjorts, till&lt;br&gt;dess ansökan har prövats slutligt. Under denna tid gäller inte de nya&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 4, 8 och 9 §§.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 7 § i det remitterade förslagen finns bestämmelser om vilka som&lt;br&gt;får bli medlemmar i en clearingorganisation. Bestämmelserna överens-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmer till stora delar med de tidigare berörda reglerna i 3 kap. 1 §&lt;br&gt;första och tredje styckena aktiekontolagen om vem som har rätt att vara&lt;br&gt;kontoförande institut enligt den lagen. Lagrådet föreslår att, på samma&lt;br&gt;sätt som har förordats beträffande 3 kap. 1 § tredje stycket aktiekonto-&lt;br&gt;lagen, andra stycket i 8 kap. 7 § lagen om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;får utgå. Det återstående stycket i 8 kap. 7 § bör utformas efter modell&lt;br&gt;av 3 kap. 1 § första stycket aktiekontolagen. Det finns dock inte anled-&lt;br&gt;ning att här särskilt nämna Riksbanken eller något annat institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att man skall få en överensstämmelse med ordningsföljden mellan&lt;br&gt;paragraferna i 3 kap. aktiekontolagen bör den nu förordade bestämmelsen&lt;br&gt;betecknas 8 kap. 6 §, medan den hittillsvarande 8 kap. 6 § bör betecknas&lt;br&gt;8 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt bör det göras ändringar i 8 kap. lagen om börs- och clea-&lt;br&gt;ringverksamhet, motsvarande vad Lagrådet har förordat beträffande&lt;br&gt;3 kap. aktiekontolagen. Lagrådsremissens bestämmelse om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet gentemot en clearingorganisation (9 § första stycket) bör således&lt;br&gt;placeras närmast efter 7 § och få beteckningen 8 §, medan reglerna om&lt;br&gt;sanktioner (8 § i remissförslaget) bör få bilda en ny 9 §. Sanktions-&lt;br&gt;reglema i det remitterade förslaget bör kompletteras med en bestämmelse&lt;br&gt;om åtgärder för det fallet att en clearingmedlem underlåter att fullgöra sin&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet gentemot clearingorganisationen (jfr 3 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket aktiekontolagen enligt Lagrådets förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens bestämmelse om uppgiftsskyldighet gentemot Finans-&lt;br&gt;inspektionen (8 kap. 9 § andra stycket) bör tas in i en paragraf betecknad&lt;br&gt;8 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts bör 8 kap. 6-10 §§ lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får som medlemmar ha sådana institut och före-&lt;br&gt;tag som avses i 3 kap. 1 § första stycket 1-4 och även andra företag. I&lt;br&gt;samtliga fall krävs att institutet eller företaget har en betryggande&lt;br&gt;kapitalstyrka, ändamålsenlig organisation av verksamheten, erforderliga&lt;br&gt;riskhanteringsrutiner, säkra tekniska system och i övrigt bedöms vara&lt;br&gt;lämpligt att delta i clearingverksamheten hos organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingmedlem får delta i clearingverksamheten för egen räkning. En&lt;br&gt;clearingorganisation får medge svenska och utländska clearingorganisa-&lt;br&gt;tioner eller centrala värdepappersförvarare samt sådana institut och före-&lt;br&gt;tag som avses i 3 kap. 1 § första stycket 1 -4 att delta i clearingverksam-&lt;br&gt;heten för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar skall lämna clearingorganisationen de upplysningar&lt;br&gt;som behövs för att organisationen skall kunna fullgöra sina uppgifter en-&lt;br&gt;ligt denna lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en clearingmedlem inte längre uppfyller de krav som anges i 6 §,&lt;br&gt;skall clearingorganisationen besluta att medlemskapet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En clearingorganisation får besluta att medlemskapet skall upphöra, om&lt;br&gt;en clearingmedlem trots uppmaning från organisationen underlåter att&lt;br&gt;fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett clearingmedlemskap upphört på grund av ett beslut enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket, får medlemmen, om det finns särskilda skäl, ändå&lt;br&gt;vidta åtgärder i förhållande till clearingorganisationen för att skydda&lt;br&gt;uppdragsgivare mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Clearingmedlemmar som inte står under Finansinspektionens tillsyn eller&lt;br&gt;motsvarande tillsyn i hemlandet är skyldiga att på inspektionens begäran&lt;br&gt;lämna uppgifter om förhållanden som rör deltagandet i clearingverksam-&lt;br&gt;heten. Inspektionen får förelägga en sådan clearingmedlem att lämna de&lt;br&gt;begärda uppgifterna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att 9 kap. 6 § skall förses med ett nytt andra&lt;br&gt;stycke, där det sägs att en clearingorganisation, efter tillstånd av Finans-&lt;br&gt;inspektionen, skall få förmedla försträckning av finansiella instrument&lt;br&gt;eller lämna kredit mot säkerhet. Det framgår av motiven att sådana åt-&lt;br&gt;gärder som omnämns bara skall få vidtas inom kretsen av clearingmed-&lt;br&gt;lemmar. Detta bör uttryckligen framgå av lagtexten. Vidare bör uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;försträckning av finansiella instrument&amp;quot; ersättas med &amp;quot;lån av finansiella&lt;br&gt;instrument&amp;quot;. Det framgår av remissprotokollet att sådana lån skall kunna&lt;br&gt;förekomma för att exempelvis lösa leveransproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar således att 9 kap. 6 § får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I syfte att underlätta clearingverksamheten får en clearingorganisation,&lt;br&gt;efter tillstånd av Finansinspektionen, inom kretsen av clearingmedlemmar&lt;br&gt;förmedla lån av finansiella instrument och lämna kredit mot säkerhet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna har som en andra punkt tagits in en före-&lt;br&gt;skrift om att frågor om tillstånd för sådan clearingverksamhet som före&lt;br&gt;ikraftträdandet har fått bedrivas utan tillstånd får prövas före ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Enligt Lagrådets mening skulle en sådan föreskrift knappast&lt;br&gt;komma att få någon praktisk betydelse. Lagrådet förordar därför att före-&lt;br&gt;skriften utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna punkten 3 i övergångsbestämmelserna bör förtydligas&lt;br&gt;och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Sådan tillståndspliktig clearingverksamhet som bedrivs vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande och som dessförinnan har fått bedrivas utan tillstånd får&lt;br&gt;fortsätta efter ikraftträdandet till utgången av mars 1996 eller, om en&lt;br&gt;ansökan om tillstånd då har gjorts, till dess ansökan har prövats slutligt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersfonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna fjärde stycket i 31 § hör naturligt samman med första&lt;br&gt;stycket och bör därför placeras närmast efter detta. Efter vissa andra&lt;br&gt;redaktionella ändringar förordar Lagrådet att paragrafen ges följande&lt;br&gt;utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Fondbolaget skall föra eller låta föra ett register över samtliga&lt;br&gt;innehavare av andelar i fonden. Om registret förs med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling, gäller bestämmelserna i datalagen (1973:289) för&lt;br&gt;ett sådant register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är aktiekontolagen (1989:827) tillämplig på andelarna i fonden, förs&lt;br&gt;registret av Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Fondbolaget har rätt&lt;br&gt;till insyn i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare skriftligen bekräfta&lt;br&gt;att hans fondandelsinnehav registrerats. Av bekräftelsen skall framgå&lt;br&gt;värdepappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet&lt;br&gt;samt var informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser&lt;br&gt;för fonden finns att få tag i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fondandelsägare lämnat sina andelar till någon annan för för-&lt;br&gt;valtning, kan denne på andelsägarens uppdrag föras in i det register som&lt;br&gt;avses i första stycket i stället för andelsägaren, om han fått tillstånd till&lt;br&gt;registrering som förvaltare. I registret skall särskilt anmärkas att fond-&lt;br&gt;andelen förvaltas för annans räkning. Förvaltaren skall tillställa andels-&lt;br&gt;ägaren den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andels-&lt;br&gt;ägaren avsagt sig sådan information. På begäran av fondbolaget eller den&lt;br&gt;som på bolagets uppdrag för registret skall förvaltaren lämna fondbolaget&lt;br&gt;uppgifter om dels andelsägarens namn, personnummer eller annat&lt;br&gt;registreringsnummer och postadress, dels det antal fondandelar som fond-&lt;br&gt;andelsägaren äger.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 a §, som är ny, regleras förutsättningarna för vissa rättsverkningar&lt;br&gt;vid överlåtelse och pantsättning av fondandelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att syftet med paragrafens andra stycke - att lik-&lt;br&gt;ställa pantsättning med överlåtelse - uppnås på ett enklare sätt om första&lt;br&gt;stycket omfattar &amp;quot;överlåtelse eller pantsättning&amp;quot;. Andra stycket kan då&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelserna är att en underrättelse om överlåtelse&lt;br&gt;och pantsättning av fondandelar som lämnas till fondbolaget — eller, om&lt;br&gt;fondandelarna är förvaltarregistrerade, förvaltaren — skall få samma rätts-&lt;br&gt;verkningar som enligt 31 § skuldebrevslagen följer av en underrättelse till&lt;br&gt;gäldenären. Enligt Lagrådets uppfattning kommer denna avsikt tydligare&lt;br&gt;till uttryck i lagtexten om den ges följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Är aktiekontolagen (1989:827) inte tillämplig på andelarna i fonden,&lt;br&gt;gäller i fråga om överlåtelse eller pantsättning av en fondandel bestäm-&lt;br&gt;melserna i 31 § lagen (1936:81) om skuldebrev i tillämpliga delar. Här-&lt;br&gt;vid skall vad som i den bestämmelsen sägs om gäldenären gälla fondbo-&lt;br&gt;laget eller, om fondandelarna är förvaltarregistrerade, förvaltaren.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslagen till lagar om ändring i lagen om värdepappers- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:50&lt;br&gt;rörelse (förslag 2.4 och 2.12) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad Lagrådet uttalat i anslutning till 8 kap. 1 § aktie-&lt;br&gt;kontolagen bör de två förslagen utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet utttalat i anslutning till 8 kap. 1 § aktie-&lt;br&gt;kontolagen bör 3 kap. 10 § andra stycket utformas på ett annat sätt än&lt;br&gt;enligt förslaget i remissen. Vidare bör i fjärde stycket göras vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar. Paragrafen bör därför ges följande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I avstämningsbolag förs aktieägaren in i aktieboken med uppgift om&lt;br&gt;personnummer eller annat identifikationsnummer och postadress. För&lt;br&gt;varje ägare anges det antal aktier han äger av olika slag. Aktieboken förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en aktieägare i ett avstämningsbolag lämnat sina aktier till någon&lt;br&gt;annan för förvaltning, kan denne på aktieägarens uppdrag föras in i aktie-&lt;br&gt;boken i stället för aktieägaren, om han fått tillstånd till registrering som&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktieboken skall i fall som avses i andra stycket anmärkas att aktien&lt;br&gt;innehas för annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktie-&lt;br&gt;boken samma uppgifter som enligt första stycket skall införas om aktie-&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till registrering som förvaltare krävs utöver vad som sägs i&lt;br&gt;andra stycket att förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införing&lt;br&gt;av ägare i aktieboken. I aktiekontolagen (1989:827) finns bestämmelser&lt;br&gt;om tillstånd enligt första stycket, om förvaltares åligganden, om skyldig-&lt;br&gt;het för bolaget och Värdepapperscentralen att hålla tillgänglig samman-&lt;br&gt;ställning av uppgifter om aktieägare med mer än femhundra förvaltar-&lt;br&gt;registrerade aktier samt om tillfällig införing i aktieboken av ägare till&lt;br&gt;förvaltarregistrerade aktier.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslagen till lagar om ändring i bankaktiebolagslagen och i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 77 § bankaktiebolagslagen och 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;bör ges en utformning som motsvarar den som Lagrådet förordat beträf-&lt;br&gt;fande 3 kap. 10 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:50&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schori, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:50 Clearingverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bakomliggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigande eller inför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livar EG-regler med&lt;br&gt;svensk rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1992:543) om&lt;br&gt;börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;393L0022&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:NU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-11-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:41:50</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0350</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:41:50</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:NU11</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01NU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Clearingverksamheten m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:50&lt;br/&gt;
Clearingsverksamhet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:50 Clearingverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:50&lt;br/&gt;
Clearingsverksamhet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:50 Clearingverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Falkmer  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:50&lt;br/&gt;
Clearingsverksamhet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:50 Clearingverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Falkmer  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Beijer  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:50&lt;br/&gt;
Clearingsverksamhet m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:50 Clearingverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Beijer  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>