<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223840</hangar_id>
 <dok_id>GJ035</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>5</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:5</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>5</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:45</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om företagsrekonstruktion</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ035/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ035</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ035</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:5&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lag om företagsrekonstruktion&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ035/prop_199596__5-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om företagsrekonstruktion. Lagen&lt;br&gt;tillhandahåller ett nytt insolvensrättsligt förfarande - benämnt&lt;br&gt;företagsrekonstruktion - inom vars ram åtgärder kan vidtas för att&lt;br&gt;rekonstruera sådana företag i kris som bedöms ha utsikter till en fortsatt&lt;br&gt;lönsam verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagsrekonstruktion kan innefatta såväl en rekonstruktion i sak&lt;br&gt;av en näringsidkares verksamhet som en finansiell rekonstruktion. Den&lt;br&gt;kan alltså syfta både till en förbättring av verksamhetens resultat och till&lt;br&gt;en uppgörelse med borgenärerna. En sådan uppgörelse kan ske genom&lt;br&gt;en frivillig överenskommelse eller med tillämpning av regler om&lt;br&gt;offentligt ackord. Det föreslås att ackordslagen upphävs och att be-&lt;br&gt;stämmelser om offentligt ackord i stället tas in i lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid som en företagsrekonstruktion pågår har näringsidkaren&lt;br&gt;i princip ett skydd mot exekutiva åtgärder från borgenärernas sida och&lt;br&gt;mot att avtalsmotparter häver ingångna avtal. När en domstol beslutar&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion skall den samtidigt utse en rekonstruktör.&lt;br&gt;Dennes uppgift är att dels utreda näringsidkarens problem, dels ge&lt;br&gt;förslag till hur problemen skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta rekonstruktionen, bl.a. genom att göra det lättare&lt;br&gt;för näringsidkaren att få ny kredit, föreslås också att fordringar som&lt;br&gt;uppstår under företagsrekonstruktionen skall få bästa allmänna&lt;br&gt;förmånsrätt. Vissa andra förändringar föreslås också i&lt;br&gt;formånsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att fysiska personer som är&lt;br&gt;näringsidkare skall kunna beviljas skuldsanering, om det finns särskilda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om företagsrekonstruktion och övriga lagändringar föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träda i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;företagsrekonstruktion........ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i äktenskapsbalken.....24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i föräldrabalken.......25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen (1845:50 s.l) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med lösören, som köparen låter i säljarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vård kvarbliva.........................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsavtal........................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:979)........................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:302) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i förmånsrättslagen (1970:979) ......... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preskription av skattefordringar m.m...........38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:617)........................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:307) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)...... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i konkurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672)........................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i köplagen (1990:931) ... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med finansiella instrument.............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indrivning av statliga fordringar m.m...........48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ackord rörande statliga fordringar m.m..........49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:334)........................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En särskild lag om företagsrekonstruktion............ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en särskild lag om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion ...............................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvuddragen i en ny lag om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion ...............................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut om företagsrekonstruktion ................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den grundläggande ekonomiska förutsättningen .... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka gäldenärer bör omfattas av lagen?.........63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem skall kunna ansöka om företagsrekonstmk-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion?............................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kraven på ansökningen och domstolens&amp;nbsp;formella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning ............................ 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolens materiella prövning.............. 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättsverkningar av att företagsrekonstruktion beslutas.....74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hinder mot special-och generalexekution m.m.....74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gäldenärens rådighet..................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten till kvittning...................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gäldenärens avtal....................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återvinning under företagsrekonstruktion........96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande och avslutande av företagsrekonstruk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen................................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rekonstruktörens roll ................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör en rekonstruktör kunna utses till förvaltare i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterföljande konkurs?................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Borgenärernas roll m.m.................. 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättande av en rekonstruktionsplan......... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ackord under företagsrekonstruktion.......... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avslutande av företagsrekonstruktion.......... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmånsrättsordningen....................... 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter................. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ordningen mellan lönefordringar och fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med säkerhet i företagshypotek ............. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmånsrätten för skatte- och avgiftsfordringar ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nytillkomna fordringar .................. 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmånsrätt för revisorers arbete m.m......... 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterställda fordringar................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa andra frågor om förmånsrätt........... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.1 Löneförmånsrätten&amp;nbsp;bör&amp;nbsp;vara kvar........ 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.2 Förmånsrätt för lönefordringar före företags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekonstruktionen.................. 142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.3 Tidigare genomförda ändringar i löneför-&lt;br&gt;månsrätten och lönegarantin........... 144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7.4 Andra ifrågasatta ändringar i förmåns-&lt;br&gt;rättsordningen .................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor med anknytning till förmånsrättsordningen...... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör kassa och banktillgodohavanden omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagshypotek? ...................... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör företagshypotek omfatta den intecknade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomen sådan den var när företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion inleddes? ........................ 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Separationsrätt vid återtagandeforbehåll........ 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Återvinning av betalning av skatter och avgifter . . .&amp;nbsp;&amp;nbsp;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skuldsanering for vissa näringsidkare.............. 163 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m......................... 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsmässiga konsekvenser.................. 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar....................... 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;företagsrekonstruktion...... 170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i äktenskapsbalken&amp;nbsp;.&amp;nbsp;. .&amp;nbsp;&amp;nbsp;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i föräldrabalken..... 223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 &amp;nbsp;Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1845:50&amp;nbsp;s.l)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om handel med lösören, som köparen låter i&lt;br&gt;säljarens vård kvarbliva.................. 224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsavtal....................... 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:979).......................... 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)......................... 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preskription av skattefordringar m.m.......... 232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utsökningsregis-&lt;br&gt;terlagen (1986:617) .................... 233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.10 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;........................ 234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.11 Förslaget till lag om ändring i köplagen (1990:931) . 237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel med finansiella instrument............ 238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.......... 239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ackord rörande statliga fordringar m.m......... 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.15 Förslaget till lag om ändring i skuldsaneringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:334) &amp;nbsp;  241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning....................... 242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insolvensutredningens&amp;nbsp;författningsförslag ....... 257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;Insolvensutredningens slutbetänkande (SOU 1992:113)&lt;br&gt;Lag om företagsrekonstruktion.............. 302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 De till Lagrådet den 1 september 1994 remitterade&lt;br&gt;lagförslagen ......................... 303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande den 8 maj 1995 ........... 341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagförslaget i lagrådsremissen av den 27&amp;nbsp;april 1995&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande den 24 oktober 1994&amp;nbsp;........ 370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995 . 372&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;företagsrekonstruktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen (1845:50&amp;nbsp;s. 1) om handel med lösören,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:302) om ändring i förmåns-&lt;br&gt;rättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i i lagen (1982:188) om preskription av skatte-&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:307) om ändring i utsöknings-&lt;br&gt;registerlagen (1986:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;lag om ändring i köplagen (1990:931),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. &amp;nbsp;lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan, enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag, efter beslut av domstol få till stånd ett särskilt&lt;br&gt;förfärande för att rekonstruera sin verksamhet (företagsrekonstruktion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en företagsrekonstruktion skall en av rätten utsedd rekonstruktör&lt;br&gt;undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsättas&lt;br&gt;helt eller delvis och i så fäll hur detta kan ske samt om det finns förut-&lt;br&gt;sättningar för gäldenären att träffa en ekonomisk uppgörelse med sina&lt;br&gt;borgenärer (ackord). Rekonstruktören skall när han fullgör sitt uppdrag&lt;br&gt;verka för att borgenärernas intressen inte åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 1 § framgår att förhandling om offentligt ackord kan äga&lt;br&gt;rum under en företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, central föreningsbank, kreditmarknadsbolag, understöds-&lt;br&gt;förening, försäkringsbolag, värdepappersbolag, clearingsorganisation&lt;br&gt;och Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksamhet&lt;br&gt;staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, en församling&lt;br&gt;eller en kyrklig samfallighet har ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Företagsrekonstruktion i allmänhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av&lt;br&gt;en borgenär. Ansökan skall göras skriftligen hos den tingsrätt där gälde-&lt;br&gt;nären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet.&lt;br&gt;Ansökningshandlingen skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden&lt;br&gt;eller sökandens ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall sökanden ange och styrka de omständigheter som gör&lt;br&gt;rätten behörig, om de inte är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ansökan om företagsrekonstruktion gjorts hos en tingsrätt som Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;inte är behörig, skall rätten genast sända handlingarna i ärendet till den&lt;br&gt;tingsrätt som enligt vad dessa visar är behörig och underrätta sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall anses gjord, när handlingarna kom in till den förra&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av gäldenären skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi och orsakerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till betalningssvårighetema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en borgenärsförteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse för hur gäldenären avser att verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas i fortsättningen och en uppgörelse nås med borgenärerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av en borgenär skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om borgenärens fordran på gäldenären,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplysningar om gäldenärens betalningssvårigheter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall avvisas, om den inte innehåller sådana uppgifter som&lt;br&gt;krävs enligt 1, 3 och 4 §§, och sökanden inte följer ett föreläggande att&lt;br&gt;avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för beslut om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion skall meddelas&lt;br&gt;är att gäldenären vid tiden för ansökningen inte kan betala sina förfallna&lt;br&gt;skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas, om det saknas&lt;br&gt;skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har&lt;br&gt;medgett ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av ansökan om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenärens ansökan tas upp, skall rätten genast pröva den, om inte&lt;br&gt;annat följer av 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenärs ansökan tas upp, skall rätten sätta ut ett sammanträde Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;för prövning av ansökan. Sammanträdet skall hållas inom två veckor&lt;br&gt;från det att ansökan kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;det hållas senare, dock senast inom sex veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sammanträdet skall parterna kallas. Gäldenären skall i kallelsen&lt;br&gt;föreläggas att senast vid sammanträdet yttra sig över ansökan. I&lt;br&gt;kallelsen skall även anges att sammanträdet kommer att ställas in, om&lt;br&gt;gäldenären före sammanträdet själv ansöker om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;eller skriftligen medger borgenärens ansökan och rätten inte särskilt&lt;br&gt;underrättar honom om att sammanträdet ändå skall hållas. Parterna skall&lt;br&gt;i kallelsen upplysas om innehållet i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelserna skall delges parterna. Därvid får beträffande gäldenären&lt;br&gt;delgivning enligt 12-15 §§ delgivningslagen (1970:428) inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenären&lt;br&gt;ingivna handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera ansökningar som avser samme gäldenär är anhängiga sam-&lt;br&gt;tidigt och om en annan ansökan bifalls än den som kom in först, skall&lt;br&gt;det vad gäller frågor som är beroende av tiden för ansökan anses som&lt;br&gt;om beslutet om företagsrekonstruktion har grundats på den ansökan som&lt;br&gt;kom in först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenärs ansökan förfaller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären skriftligen bestrider ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären eller borgenären uteblir från det sammanträde som&lt;br&gt;avses i 8 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenären försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan förfaller före sammanträdet skall rätten ställa in sam-&lt;br&gt;manträdet och underrätta parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan bifalls, skall rätten samtidigt utse en rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl får fler än en rekonstruktör utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall också bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde&lt;br&gt;inför rätten. Sammanträdet skall äga rum inom tre veckor från beslutet&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion eller den längre tid efter beslutet som är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören och dennes uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som&lt;br&gt;uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara&lt;br&gt;lämplig för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd vid domstol eller kronofogdemyndighet får inte&lt;br&gt;vara rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekonstruktör som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;skiljas från uppdraget skall entledigas av rätten. Frågor om entledigande&lt;br&gt;tas upp på begäran av rekonstruktören, en borgenär eller gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall när han fullgör de uppgifter som anges i 1 kap.&lt;br&gt;2 § undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och i samråd med&lt;br&gt;gäldenären upprätta en plan som redovisar hur syftet med&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen skall uppnås (rekonstruktionsplan). Planen&lt;br&gt;skall tillställas rätten och borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören får anlita sakkunnigt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rekonstruktören får väcka talan om återvinning framgår av 3 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall inom en vecka från beslutet om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till underrättelsen skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en preliminär förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenärens senaste balansräkning och de ytterligare upplysningar&lt;br&gt;som behövs om hans ekonomiska ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om orsakerna till betalningssvårighetema och om hur&lt;br&gt;verksamheten kan rekonstrueras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplysning om den tidpunkt for borgenärssammanträde som&lt;br&gt;bestämts enligt 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket&lt;br&gt;stort, får underrättelser till dessa borgenärer ersättas av ett tillkänna-&lt;br&gt;givande genom kungörelse. En sådan kungörelse skall innehålla&lt;br&gt;upplysning om beslutet om företagsrekonstruktion och om tidpunkten&lt;br&gt;for borgenärssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären är skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om&lt;br&gt;sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen&lt;br&gt;av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall följa rekonstruktörens anvisningar om hur&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären får inte utan rekonstruktörens samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;betala skulder som uppkommit före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åta sig nya förpliktelser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig&lt;br&gt;betydelse for gäldenärens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsidosätter gäldenären vad som föreskrivs i första stycket inverkar Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;detta inte på rättshandlingens giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören får samtycka till en betalning som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 endast om det föreligger synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärsammanträde och borgenärskommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna beredas tillfälle att uttala&lt;br&gt;sig i frågan om före tagsrekonstruktionen bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon borgenär begär det, skall rätten vid sammanträdet bland&lt;br&gt;borgenärerna utse en borgenärskommitté. I kommittén får ingå högst tre&lt;br&gt;personer. Om gäldenären under det senast förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare, har de anställda rätt att&lt;br&gt;därutöver utse en representant i kommittén. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;får, rätten utse ytterligare personer att ingå i borgenärskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall i väsentliga frågor samråda med borgenärs-&lt;br&gt;kommittén, om inte något hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutiva åtgärder under en företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid företagsrekonstruktionen pågår får utmätning eller annan&lt;br&gt;verkställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot gäldenären.&lt;br&gt;Verkställighet får dock ske för fordran för vilken borgenären har hand-&lt;br&gt;panträtt eller retentionsrätt, eller för fordran som avser&lt;br&gt;underhållsbidrag. Handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetal-&lt;br&gt;ningsköp mellan näringsidkare m.fl. får inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under företagsrekonstruktionen får inte heller meddelas beslut om&lt;br&gt;kvarstad eller betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl att befara att gäldenären vidtar eller&lt;br&gt;underlåter att vidta en viss åtgärd och därigenom sätter en borgenärs&lt;br&gt;rätt i fara, får rätten på borgenärens begäran besluta om lämplig åtgärd&lt;br&gt;för att säkerställa dennes rätt. Bestämmelserna i 17 § hindrar inte&lt;br&gt;verkställighet av ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 10 a § konkurslagen (1987:672) finns föreskrifter om en&lt;br&gt;borgenärs ansökan om att gäldenären skall försättas i konkurs under&lt;br&gt;pågående företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gäldenärens motpart före beslutet om företagsrekonstruktion fått Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;rätt att häva ett avtal på grund av inträffat eller befarat dröjsmål med&lt;br&gt;betalning eller annan prestation, får motparten efter beslutet inte häva&lt;br&gt;avtalet på grund av dröjsmålet, om gäldenären med rekonstruktörens&lt;br&gt;samtycke inom skälig tid begär att det skall fullföljas. Gäldenären skall&lt;br&gt;på motpartens begäran inom skälig tid ge besked om avtalet skall&lt;br&gt;fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ett avtal fullföljas enligt första stycket gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ar tiden för motpartens fullgörelse inne, skall gäldenären på&lt;br&gt;motpartens begäran fullgöra sina motsvarande prestationer eller, om&lt;br&gt;anstånd har medgetts beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ar tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att&lt;br&gt;erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av&lt;br&gt;särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra&lt;br&gt;meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får&lt;br&gt;motparten häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och&lt;br&gt;andra styckena är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan&lt;br&gt;ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde&lt;br&gt;stycket köplagen (1990:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hade en fordran hos gäldenären när ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion gjordes får, även om fordringen inte är förfallen till&lt;br&gt;betalning, använda den till kvittning mot fordran som gäldenären då&lt;br&gt;hade mot honom. Detta gäller dock inte, om kvittning är utesluten på&lt;br&gt;grund av någon av fordringarnas beskaffenhet eller undantagen enligt&lt;br&gt;vad som sägs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fordran mot gäldenären har förvärvats genom överlåtelse från&lt;br&gt;tredje man senare än tre månader före ansökan om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion, får den inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären&lt;br&gt;hade när borgenären förvärvade sin fordran. I fråga om dödsbo räknas&lt;br&gt;tiden dock från ansökan om boets avträdande till förvaltning av&lt;br&gt;boutredningsman, under förutsättning att en ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion följt inom tre månader från det att en boutredningsman&lt;br&gt;förordnats. Sådant förbud gäller också, om en fordran mot gäldenären&lt;br&gt;har förvärvats tidigare genom sådant fång och borgenären då hade&lt;br&gt;skälig anledning anta att gäldenären var på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär, som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana&lt;br&gt;omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än&lt;br&gt;sedvanliga betalningsmedel, får inte kvitta, i den mån sådan betalning&lt;br&gt;hade kunnat bli föremål för återvinning enligt 3 kap. 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller annan Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;med anledning av en förpliktelse som han infriat (regressfordran) anses&lt;br&gt;vid tillämpning av vad som sägs ovan ha förvärvats när hans&lt;br&gt;förpliktelse grundades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter gäldenären sedan ansökan om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;en fordran så att en borgenär därigenom förlorar rätt till kvittning, skall&lt;br&gt;han ersätta borgenären för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Offentligt ackord under företagsrekonstruktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan i ett ärende om företagsrekonstruktion på begäran av&lt;br&gt;gäldenären besluta om förhandling om offentligt ackord&lt;br&gt;(ackordsfÖrhandling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett offentligt ackord får avse att fordringar som tillkommer de borgenä-&lt;br&gt;rer som enligt 3 § får delta i ackordsförhandlingen sätts ned och betalas&lt;br&gt;på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge alla likaberättigade borgenär-&lt;br&gt;er lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp, om inte&lt;br&gt;lägre ackordsprocent godkänns av samtliga kända borgenärer som skulle&lt;br&gt;omfattas av ackordet eller det finns särskilda skäl för lägre procent.&lt;br&gt;Föreskriven minsta utdelning skall betalas inom ett år efter det att&lt;br&gt;ackordet har festställts, om inte samtliga nämnda borgenärer godkänner&lt;br&gt;längre betalningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får ett offentligt ackord innehålla villkor&lt;br&gt;att borgenärerna får full betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan&lt;br&gt;anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga om-&lt;br&gt;ständigheter. En avvikelse till nackdel för viss borgenär får också äga&lt;br&gt;rum, om han har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord får även avse att gäldenären endast får anstånd med&lt;br&gt;betalningen eller annan särskild eftergift. Därvid tillämpas första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärer vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ackordsfÖrhandling deltar endast borgenärer vilkas fordringar&lt;br&gt;uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. En borgenär som&lt;br&gt;kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran är&lt;br&gt;förenad med förmånsrätt deltar inte i förhandlingen. En borgenär som&lt;br&gt;enligt fordringsavtalet har rätt till betalning först efter övriga&lt;br&gt;borgenärer, deltar inte heller i förhandlingen om inte övriga borgenärer&lt;br&gt;som deltar i förhandlingen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;förmånsrätt, deltar han i förhandlingen i motsvarande mån. Kan en&lt;br&gt;borgenärs fordran endast till viss del täckas genom kvittning eller&lt;br&gt;understiger värdet av den egendom i vilken en borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt hans fordran, deltar han med återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller ackordsförslaget en bestämmelse att borgenärer som inte&lt;br&gt;har förmånsrätt skall få full betalning intill ett visst belopp, skall deras&lt;br&gt;fordringar i ackordsförferandet anses som förmånsberättigade i motsva-&lt;br&gt;rande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär får delta i förhandlingen, även om hans fordran inte är&lt;br&gt;förfolien till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet for sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord sförslag som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen&lt;br&gt;skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande&lt;br&gt;har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av&lt;br&gt;de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackords-&lt;br&gt;procenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget, om tre fjärdedelar&lt;br&gt;av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till&lt;br&gt;tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning under företagsrekonstruktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan beslut meddelats om företagsrekonstruktion tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i konkurslagen (1987:672) om återvinning i konkurs,&lt;br&gt;om offentligt ackord fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söks återvinning av förmånsrätt eller betalning som vunnits genom&lt;br&gt;utmätning, får rätten besluta att fortsatt verkställighet i utsökningsmålet&lt;br&gt;tills vidare inte får äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om återvinning väcks av rekonstruktören eller av en borgenär&lt;br&gt;vars fordran skulle omfottas av ett offentligt ackord. Talan skall väckas&lt;br&gt;före det borgenärssammanträde som avses i 13 § och får inte slutligt&lt;br&gt;prövas innan frågan om offentligt ackord har blivit avgjord. En&lt;br&gt;borgenär som vill väcka talan skall underrätta rekonstruktören. Om så&lt;br&gt;inte har skett, får hans talan inte tas upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör företagsrekonstruktionen utan att offentligt ackord har kommit&lt;br&gt;till stånd och försätts inte gäldenären i konkurs efter ansökan som gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall&lt;br&gt;den väckta återvinningstalan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad som vinns genom återvinningstalan skall, sedan kärandens&lt;br&gt;kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av det&lt;br&gt;offentliga ackordet. En svarande som med anledning av kärandens talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan få en fordran mot gäldenären deltar med fordringen i ackordsför-&lt;br&gt;handlingen och har rätt att avräkna den utdelning som tillkommer&lt;br&gt;honom på vad han annars skulle ha betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i återvinningsmålet påkallas av en borgenär som omfattas av&lt;br&gt;det offentliga ackordet eller av gäldenären, kan rätten föreskriva&lt;br&gt;särskild förvaltning av det som enligt första stycket skall tillkomma&lt;br&gt;borgenärerna. Egendom som har satts under sådan förvaltning får&lt;br&gt;utmätas endast om ackordet har förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xkrkan av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fästställt ackord är bindande för alla borgenärer, såväl kända som&lt;br&gt;okända, som enligt 3 § hade rätt att delta i ackordsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som enligt fordringsavtalet har rätt till betalning först&lt;br&gt;efter övriga borgenärer förlorar sin rätt till betalning av gäldenären, om&lt;br&gt;inte alla borgenärer som enligt 3 &amp;nbsp;§ hade rätt att delta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ackordsförhandlingen tillgodoses fullt ut genom ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär med förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte genom&lt;br&gt;godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom&lt;br&gt;gäldenären svarar för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om ackordsfÖrhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om ackordsfÖrhandling skall göras skriftligen. Skrivelsen&lt;br&gt;skall innehålla ett ackordsförslag som anger hur mycket gäldenären&lt;br&gt;bjuder i betalning och när betalningen skall ske samt om säkerhet har&lt;br&gt;ställts för ackordet och vad den i så fall består av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skrivelsen skall fogas en förteckning över boets tillgångar och&lt;br&gt;skulder som har upprättats av rekonstruktören enligt 14 § tidigast tre&lt;br&gt;månader innan ansökan om ackordsfÖrhandling gjordes samt den senaste&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;H §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till en begäran om ackordsfÖrhandling skall även fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en berättelse av rekonstruktören som anger boets tillstånd och&lt;br&gt;orsakerna till gäldenärens betalningssvårigheter och innehåller en&lt;br&gt;översikt över tillgångar och skulder, uppgift om den utdelning som kan&lt;br&gt;påräknas i en konkurs samt upplysning om egendom har frångått&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären under sådana förhållanden att den kan bli föremål för Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;återvinning, när det finns skälig anledning anta att gäldenären har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall grunden därför&lt;br&gt;samt hur gäldenären har fullgjort sin bokföringsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett yttrande av rekonstruktören om huruvida han anser att&lt;br&gt;ackordsförslaget bör antas av borgenärerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett intyg av rekonstruktören att borgenärer som till antalet utgör&lt;br&gt;minst två femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer&lt;br&gt;vilkas fordringar skulle omfattas av ackordet och som tillsammans&lt;br&gt;innehar minst två femtedelar av dessa fordringars sammanlagda belopp&lt;br&gt;har förklarat sig anse ackordet an tagbart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett bevis att ackordsförslaget samt rekonstruktörens berättelse och&lt;br&gt;yttrande har sänts till alla borgenärer som tas upp i bouppteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förskott, med belopp som regeringen föreskriver, på kostnaden för&lt;br&gt;ackordsfrågans handläggning hos rätten samt av rätten godkänd säkerhet&lt;br&gt;för vad som inte täcks av förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar och uppgifter som anges i första stycket och i 10 §&lt;br&gt;behöver inte ges in, i den mån de redan har tillställts rätten och&lt;br&gt;borgenärerna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om ackordsfÖrhandling skall avvisas, om den inte uppfyller&lt;br&gt;de krav som anges i 10 och 11 §§ och gäldenären inte följer ett före-&lt;br&gt;läggande att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ackordsfÖrhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om begäran om ackordsfÖrhandling tas upp, skall rätten genast meddela&lt;br&gt;beslut om ackordsfÖrhandling. Samtidigt skall rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma tidpunkt för ett sammanträde med borgenärerna inför&lt;br&gt;rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kalla gäldenären, rekonstruktören och borgenärerna till&lt;br&gt;sammanträdet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kungöra beslutet i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på det&lt;br&gt;sätt som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bouppteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den bouppteckning som avses i 10 § andra stycket 1 skall tillgångarna&lt;br&gt;tas upp till noggrant uppskattade värden. Om möjligt skall även lämnas&lt;br&gt;specificerad uppgift om de värden som i bokföringshandlingama har&lt;br&gt;åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering inte har gjorts, om an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om&lt;br&gt;vaije borgenärs namn och postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på en borgenärs fordran skall inte beräknas längre än till dagen Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;för ansökan om företagsrekonstruktion. Fordran i utländskt myntslag&lt;br&gt;skall beräknas efter den kurs som gällde nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en borgenär förmånsrätt, skall det anges jämte grunden till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anmärkning mot fordran eller bedöms värdet av&lt;br&gt;egendom, vari en borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans&lt;br&gt;fordran, skall det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare anmälda fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon delta i ackordsförhandlingen med en fordran som inte har&lt;br&gt;upptagits i bouppteckningen och inte heller senare blivit känd, bör han&lt;br&gt;skriftligen anmäla fordringen hos rekonstruktören senast en vecka före&lt;br&gt;det borgenärssammanträde som avses i 13 §. Anmäls en fordran senare,&lt;br&gt;får det inte föranleda att borgenärernas prövning av ackordsförslaget&lt;br&gt;skjuts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar mot fordran som omfattas av ackordet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären eller en borgenär vill framställa anmärkning mot en&lt;br&gt;fordran som skulle omfattas av ackordet, skall han göra det skriftligen&lt;br&gt;hos rekonstruktören i så god tid som möjligt och i vart fall före om-&lt;br&gt;röstningen vid borgenärssammanträdet under ackordsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner rekonstruktören anledning till anmärkning mot en fordran som&lt;br&gt;skulle omfattas av ackordet eller framställer gäldenären eller en&lt;br&gt;borgenär sådan anmärkning hos rekonstruktören, skall denne skyndsamt&lt;br&gt;underrätta den borgenär vars fordran avses med anmärkningen.&lt;br&gt;Detsamma gäller, när värdet av egendom vari borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt bedöms understiga fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärssammanträdet under ackordsförhandlingen skall hållas tidigast&lt;br&gt;tre och senast fem veckor efter beslutet om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären bör inställa sig personligen vid borgenärssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall därvid lämna rätten, rekonstruktören och borgenärerna de&lt;br&gt;upplysningar om boet som de begär. Kan gäldenären inte infinna sig&lt;br&gt;personligen, bör han ställa ombud. Har edgång begärts enligt 18 §,&lt;br&gt;skall gäldenären inställa sig personligen, såvida denne inte redan har&lt;br&gt;avlagt eden inför någon annan tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall tillhandahålla en förteckning över de borgenärer&lt;br&gt;som har rätt att delta i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de&lt;br&gt;fordringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även&lt;br&gt;antecknas anmärkning som har framställts mot en borgenärs fordran. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en borgenär skall gäldenären vid borgenärssammanträdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlägga bouppteckningsed. Han skall därvid göra de tillägg till eller&lt;br&gt;ändringar i bouppteckningen som han anser behövas och med ed betyga&lt;br&gt;att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig, så att&lt;br&gt;det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upptagits någon&lt;br&gt;tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare,&lt;br&gt;behöver bouppteckningsed inte avläggas av en sådan ställföreträdare&lt;br&gt;vars edgång måste antas sakna betydelse for utredningen av gäldenärens&lt;br&gt;ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns anledning till det, får rätten besluta att gäldenären skall&lt;br&gt;avlägga eden infor någon annan tingsrätt. Ar gäldenären sjuk, får eden&lt;br&gt;avläggas där han vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar gäldenären att avlägga ed, förfaller beslutet om ackordsför-&lt;br&gt;handling, om det inte finns synnerliga skäl för att ackordsförhandlingen&lt;br&gt;skall fortsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som&lt;br&gt;förutom gäldenären ansvarar for borgenärens fordran vill rösta för&lt;br&gt;denna, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter borgenärens&lt;br&gt;fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte de andra&lt;br&gt;löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna rösta om ackordsför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmärkning som har framställts mot en fordran utgör inte hinder&lt;br&gt;mot att borgenären deltar med fordringen i omröstningen. Är utgången&lt;br&gt;av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte,&lt;br&gt;skall rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och söka åstadkomma&lt;br&gt;en förlikning. De närvarande får med bindande verkan för dem som har&lt;br&gt;uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra&lt;br&gt;åt rekonstruktören att ingå förlikning med borgenären. Kan förlikning&lt;br&gt;inte träffas, skall frågan handläggas enligt vad som sägs i 23 § första&lt;br&gt;stycket för bestämmande av omröstningens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlikning angående framställd anmärkning får inte ingås i annan&lt;br&gt;ordning än som anges i andra stycket utan samtycke av alla vilkas rätt&lt;br&gt;är beroende av förlikningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning tillämpas 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan medgivande&lt;br&gt;av rätten. Yrkande härom skall framställas senast vid borgenärssamman-&lt;br&gt;trädet innan omröstning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ändring av ackordsförslaget medgetts, får prövningen av förslaget&lt;br&gt;skjutas upp till fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får prövningen Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;dock skjutas upp endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten i annat fall än som avses i 21 § andra stycket finner att det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för att skjuta upp borgenärernas prövning av&lt;br&gt;ackordsförslaget, får rätten besluta om uppskov till fortsatt sammanträde&lt;br&gt;inom tre veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ackordsförslaget antagits vid borgenärssammanträdet men finns det&lt;br&gt;enligt 25 § anledning att inte fastställa ackordet, skall ackordsfrågan&lt;br&gt;prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller, om det vid&lt;br&gt;sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har antagits eller förkastats&lt;br&gt;av borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling, skall rätten&lt;br&gt;fastställa ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka efter förhand-&lt;br&gt;lingen, om inte längre tid är nödvändig på grund av särskilda&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om&lt;br&gt;kvarstående anmärkningar godkänns eller inte och finns det i övrigt skäl&lt;br&gt;att fastställa ackordet, skall rätten först pröva anmärkningarna eller så&lt;br&gt;många av dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig&lt;br&gt;övriga anmärkningar godkänns eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord får inte fastställas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha&lt;br&gt;inverkat på ackordsfrågans utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ackordet inte uppfyller villkoren i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns skälig anledning anta att gäldenären i hemlighet har&lt;br&gt;gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågan eller att något&lt;br&gt;annat svek har ägt rum vid ackordet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är tillämpligt, får rätten efter omständig-&lt;br&gt;heterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en&lt;br&gt;borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för ford-&lt;br&gt;ringen har bestritt fastställelse på grund av att det inte finns betryggande&lt;br&gt;säkerhet för ackordets fullgörande, att ackordet är till skada för&lt;br&gt;borgenärerna eller att ackordet av någon annan särskild anledning inte&lt;br&gt;bör medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är förslaget inte Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;förkastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt&lt;br&gt;pröva ackordsförslaget och ett sammanträde sättas ut för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan&lt;br&gt;rätten, om det finns skäl till det, forordna rekonstruktören eller någon&lt;br&gt;annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina&lt;br&gt;åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, skall även en ersättare för&lt;br&gt;tillsynsmannen forordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och&lt;br&gt;följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om entledigande av tillsynsman tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;entledigande av rekonstruktör i 2 kap. 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten&lt;br&gt;förklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts gäldenären&lt;br&gt;har förfallit, om gäldenären har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet har&lt;br&gt;gynnat någon borgenär för att inverka på ackord sfrågans avgörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosatt vad som åligger honom enligt 26 § andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på något annat sätt uppenbart försummat sina åtaganden enligt&lt;br&gt;ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den eftergift som har medgetts gäldenären förklarats&lt;br&gt;förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gälde-&lt;br&gt;nären eller mot den som har gått i borgen för ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs, gäller för rättens handläggning enligt denna&lt;br&gt;lag lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning enligt 3 kap. tillämpas dock rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om handläggningen av tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förhandling som avses i 3 kap. 23 § första stycket skall äga&lt;br&gt;mm så snart som möjligt. Vid förhandlingen tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om huvudförhandling i tvistemål. Om rekons-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;truktören, gäldenären eller en borgenär uteblir från förhandlingen, Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;hindrar det inte att ackordsfrågan prövas och avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens avgörande sker genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätt består vid handläggningen av ett ärende enligt denna lag av&lt;br&gt;en lagfaren domare. Vid en förhandling får dock rätten bestå av tre&lt;br&gt;lagfarna domare, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis eller fullmakt som visar att den som i egenskap av ställföreträdare&lt;br&gt;eller ombud företräder en borgenär är behörig behöver visas upp endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för företagsrekonstruktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören har rätt till ersättning för arbete och för de utlägg som&lt;br&gt;uppdraget har krävt. Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än&lt;br&gt;som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg&lt;br&gt;och skicklighet varmed det har utförts samt näringsverksamhetens&lt;br&gt;omfattning kan anses utgöra skälig ersättning för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktörens rätt till ersättning skall, på begäran av rekons-&lt;br&gt;truktören eller gäldenären, prövas av rätten. Så länge ett ackord inte&lt;br&gt;fullgjorts får också en borgenär vars fordran omfattas av ackordet&lt;br&gt;begära en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning till en tillsynsman tillämpas bestämmelserna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för handläggningen hos rätten liksom de ersättningar som&lt;br&gt;avses i 5 och 6 §§ skall betalas av gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsrekonstruktionens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall besluta att företagsrekonstruktionen skall upphöra, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana åtgärder vidtagits att syftet med företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;kan anses uppnått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären begär det och beslut om ackordsfÖrhandling inte har&lt;br&gt;meddelats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenären utan laga förfall uteblir från det borgenärssammanträde&lt;br&gt;som anges i 2 kap. 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det i annat fall finns särskilda skäl för att företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären försätts i konkurs upphör företagsrekonstruktionen. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall än som avses i 8 skall rätten, när tre månader förflutit från&lt;br&gt;dagen för beslutet om företagsrekonstruktion, besluta att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan dock rätten, efter begäran av&lt;br&gt;gäldenären inom den i första stycket angivna tiden, medge att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen får pågå under ytterligare högst tre månader.&lt;br&gt;Om det finns synnerliga skäl, kan rätten under motsvarande&lt;br&gt;förutsättning förlänga tiden med ytterligare högst tre månader i taget.&lt;br&gt;Företagsrekonstruktionen får dock inte pågå under längre tid än&lt;br&gt;sammanlagt ett år, om inte ackordsfÖrhandling har beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten fettar beslut enligt 8 § första stycket eller 9 § andra stycket&lt;br&gt;skall gäldenären, rekonstruktören och de borgenärer som infunnit sig till&lt;br&gt;borgenärssammanträde som avses i 2 kap. 10 § andra stycket ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Om en borgenärskommitté har utsetts, skall även&lt;br&gt;de som ingår i denna ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om företagsrekonstruktion och om ackordsfÖrhandling samt&lt;br&gt;beslut att företagsrekonstruktionen skall upphöra skall tillämpas&lt;br&gt;omedelbart, om inte annat bestämts av rätten. Detsamma gäller beslut&lt;br&gt;att utse eller entlediga rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut enligt denna lag får överklagas för sig. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte beslut i en fråga som avses i 3 kap. 21 § första stycket eller 24 §&lt;br&gt;eller beträffande sådan ny prövning som avses i 3 kap. 25 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut om ackordsfÖrhandling räknas klagotiden från den&lt;br&gt;dag då kungörelsen om beslutet var införd i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion inte bifells och om&lt;br&gt;borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning anta att&lt;br&gt;gäldenären hade sådana betalningssvårigheter som avses i 2 kap 6 §&lt;br&gt;första stycket, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som&lt;br&gt;skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd enligt första stycket skall väckas vid den Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;tingsrätt där ärendet om företagsrekonstruktion är eller har varit&lt;br&gt;anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som för sin röst vid ett borgenärssammanträde enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal mot en gäldenär för brott mot borgenärer och åtal mot en borgenär&lt;br&gt;för brott som avses i 14 § får väckas vid den tingsrätt där ärendet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion är eller har varit anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996, då ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När god man har förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet, gäller dock ackordslagen i stället för denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut ett festställt underhållsbidrag upphör tre år efter&lt;br&gt;den förfellodag som ursprungligen gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige försatts i konkurs på&lt;br&gt;grund av en ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning&lt;br&gt;för fordringen även därefter tas ut ur den utmätta egendomen eller&lt;br&gt;erhållas i konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om förordnande&lt;br&gt;av god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) gjorts före den tid-&lt;br&gt;punkt som anges i första styck-&lt;br&gt;et, får underhållsbidraget krävas&lt;br&gt;ut inom tre månader från det att&lt;br&gt;verkan av förordnandet om god&lt;br&gt;man förföll eller, när förhand-&lt;br&gt;ling om offentligt ackord har&lt;br&gt;följt, ackordsfrågan avgjordes.&lt;br&gt;Om ackord kommer till stånd,&lt;br&gt;får fordringen krävas ut inom&lt;br&gt;tre månader från det att ackor-&lt;br&gt;det skulle ha fullgjorts. Har&lt;br&gt;utmätning för underhållsbidraget&lt;br&gt;skett eller konkursansökan gjorts&lt;br&gt;inom den tid som nu har an-&lt;br&gt;getts, gäller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfel som strider mot denna p;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion gjorts före den tid-&lt;br&gt;punkt som anges i första&lt;br&gt;stycket, får underhållsbidraget&lt;br&gt;krävas ut inom tre månader från&lt;br&gt;det att beslut om företagsrekon-&lt;br&gt;struktionens upphörande med-&lt;br&gt;delades. Om ackord kommer till&lt;br&gt;stånd, får fordringen krävas ut&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;ackordet skulle ha fullgjorts.&lt;br&gt;Har utmätning för underhålls-&lt;br&gt;bidraget skett eller konkurs-&lt;br&gt;ansökan gjorts inom den tid som&lt;br&gt;nu har angetts, gäller andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet, gäller dock äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut fästställt underhållsbidrag går förlorad fem år efter&lt;br&gt;den ursprungligen gällande förfällodagen, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i&lt;br&gt;konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får&lt;br&gt;betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas&lt;br&gt;i konkursen även därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket ansökan&lt;br&gt;gjorts om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847), får underhållsbid-&lt;br&gt;raget krävas ut inom tre måna-&lt;br&gt;der från det att verkan av god-&lt;br&gt;mansförordnandet förföll eller,&lt;br&gt;när förhandling om offentligt ac-&lt;br&gt;kord har följt, ackordsfrågan&lt;br&gt;avgjordes. Kommer ackord till&lt;br&gt;stånd, får fordringen krävas ut&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;ackordet skulle ha fullgjorts.&lt;br&gt;Har utmätning för underhålls-&lt;br&gt;bidraget eller konkursansökan&lt;br&gt;gjorts inom tid som nu har&lt;br&gt;angetts, gäller vad som före-&lt;br&gt;skrivs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal i strid mot denna paragraf ä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket ansökan&lt;br&gt;gjorts om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen (1995:000) om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion, får under-&lt;br&gt;hållsbidraget krävas ut inom tre&lt;br&gt;månader från det att beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktionens upp-&lt;br&gt;hörande meddelades. Kommer&lt;br&gt;ackord till stånd, får fordringen&lt;br&gt;krävas ut inom tre månader från&lt;br&gt;det att ackordet skulle ha&lt;br&gt;fullgjorts. Har utmätning skett&lt;br&gt;för underhållsbidraget eller kon-&lt;br&gt;kursansökan gjorts inom tid som&lt;br&gt;nu har angetts, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller dock äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1995:974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om&lt;br&gt;handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård&lt;br&gt;kvarbliva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1845:50 s.l) om handel med&lt;br&gt;lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är köpeavhandling så upp-&lt;br&gt;rättad och behandlad, som i 1 §&lt;br&gt;sägs, men inträffar utmätning&lt;br&gt;inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;avhandlingen inför rätten före-&lt;br&gt;teddes, eller försätts säljaren i&lt;br&gt;konkurs efter ansökning, som&lt;br&gt;gjorts inom sagda tid, är den&lt;br&gt;sålda egendomen ej fredad från&lt;br&gt;att utmätas eller att räknas till&lt;br&gt;konkursboet. Detsamma gäller,&lt;br&gt;när ansökan om förordnande av&lt;br&gt;god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) gjorts inom nämnda&lt;br&gt;tid och konkurs följt på ansö-&lt;br&gt;kan, som gjorts inom tre veckor&lt;br&gt;från det att verkan av godmans-&lt;br&gt;förordnandet förföll eller, när&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord&lt;br&gt;följt, ackordsfrågan avgjordes.&lt;br&gt;Görs efter utgången av den i&lt;br&gt;första punkten angivna tiden jäv&lt;br&gt;mot köpeavhandling, vilken är&lt;br&gt;så upprättad och behandlad, som&lt;br&gt;nyss sagts, är, om jävet görs vid&lt;br&gt;utmätningstillfalle, fordringsäga-&lt;br&gt;ren skyldig att, om han vill full-&lt;br&gt;följa jävet, inom en månad&lt;br&gt;därefter väcka talan mot såväl&lt;br&gt;säljaren som köparen vid den&lt;br&gt;tingsrätt som avses i 1 §. Gör&lt;br&gt;han inte det, har han förlorat sin&lt;br&gt;talan. Godset skall genast be-&lt;br&gt;läggas med kvarstad och sökan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är köpeavhandling så upp-&lt;br&gt;rättad och behandlad, som i 1 §&lt;br&gt;sägs, men inträffar utmätning&lt;br&gt;inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;avhandlingen inför rätten före-&lt;br&gt;teddes, eller försätts säljaren i&lt;br&gt;konkurs efter ansökning, som&lt;br&gt;gjorts inom sagda tid, är den&lt;br&gt;sålda egendomen ej fredad från&lt;br&gt;att utmätas eller att räknas till&lt;br&gt;konkursboet. Detsamma gäller&lt;br&gt;när ansökan om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion enligt lagen (1995:000)&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;inom nämnda tid och konkurs&lt;br&gt;följt på ansökan som gjorts&lt;br&gt;under företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;eller inom tre veckor från det&lt;br&gt;att rätten beslutat att före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktionen skall upp-&lt;br&gt;höra. Görs efter utgången av&lt;br&gt;den i första punkten angivna ti-&lt;br&gt;den jäv mot köpeavhandling,&lt;br&gt;vilken är så upprättad och be-&lt;br&gt;handlad, som nyss sagts, är, om&lt;br&gt;jävet görs vid utmätningstill-&lt;br&gt;falle, fordringsägaren skyldig&lt;br&gt;att, om han vill fullfölja jävet,&lt;br&gt;inom en månad därefter väcka&lt;br&gt;talan mot såväl säljaren som&lt;br&gt;köparen vid den tingsrätt som&lt;br&gt;avses i 1 §. Gör han inte det,&lt;br&gt;har han förlorat sin talan.&lt;br&gt;Godset skall genast beläggas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:386.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skall, om han vill att åt-&lt;br&gt;gärden skall bestå, inom fjorton&lt;br&gt;dagar efter utmätningsforättnin-&lt;br&gt;gen hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ställa full borgen för den kost-&lt;br&gt;nad och skada, som kan orsakas&lt;br&gt;av kvarstaden. Var säljarens&lt;br&gt;egendom avträdd till konkurs,&lt;br&gt;skall vad om återvinning av lös&lt;br&gt;egendom till konkursbo är&lt;br&gt;stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om konkurs&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;om i stället offentligt ackord&lt;br&gt;fastställes. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;äga 17 och 18 §§ ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med kvarstad och sökanden&lt;br&gt;skall, om han vill att åtgärden&lt;br&gt;skall bestå, inom fjorton dagar&lt;br&gt;efter utmätningsförrättningen&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ställa full borgen för den&lt;br&gt;kostnad och skada, som kan or-&lt;br&gt;sakas av kvarstaden. Var sälja-&lt;br&gt;rens egendom avträdd till kon-&lt;br&gt;kurs, skall vad om återvinning&lt;br&gt;av lös egendom till konkursbo&lt;br&gt;är stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om konkurs&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;om i stället offentligt ackord&lt;br&gt;fastställes. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;tillämpas 3 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;lagen omföretagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller dock äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om för- p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1995/96:5&lt;br&gt;säkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts försäkringstagaren i konkurs efter ansökan, som har gjorts&lt;br&gt;innan tio år förflutit från försäkringsavtalets ingående, och har han&lt;br&gt;under de tre senaste åren före konkursansökningen eller senare Ull&lt;br&gt;betalning av premie för försäkring, som enligt 116 § inte kan göras till&lt;br&gt;föremål for utmätning, använt belopp, som vid den tid, då betalningen&lt;br&gt;skedde, ej stod i skäligt förhållande till hans villkor, får konkursboet&lt;br&gt;hos försäkringsgivaren utkräva vad sålunda har erlagts för mycket, i&lt;br&gt;den mån tillgodohavandet hos denne förslår till det. Har inte&lt;br&gt;försäkringstagaren lämnat konkursboet samtycke till beloppets&lt;br&gt;utkrävande, åligger det konkursboet att för prövning av dess rätt väcka&lt;br&gt;talan mot försäkringstagaren. Beträffande sådan talan tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har konkursen föregåtts av&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847), an-&lt;br&gt;sökan om skuldsanering enligt&lt;br&gt;skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;br&gt;eller förordnande av boutred-&lt;br&gt;ningsman, skall vad som enligt&lt;br&gt;första stycket gäller om tiden&lt;br&gt;för konkursansökningen avse&lt;br&gt;den i 4 kap. 2 § konkurslagen&lt;br&gt;för sådant fall angivna fristda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har konkursen föregåtts av&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen (1995:000) om fore-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion, ansökan om&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen (1994:334) eller för-&lt;br&gt;ordnande av boutredningsman,&lt;br&gt;skall vad som enligt första&lt;br&gt;stycket gäller om tiden för kon-&lt;br&gt;kursansökningen avse den i 4&lt;br&gt;kap. 2 &amp;nbsp;§ konkurslagen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant fall angivna fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra styckena om konkurs äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om i&lt;br&gt;stället offentligt ackord fast-&lt;br&gt;ställts. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;äga 17 och 18 §§ ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra styckena om konkurs äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om i&lt;br&gt;stället offentligt ackord fast-&lt;br&gt;ställts. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;tillämpas 3 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må krav, varom nu är sagt, göras gällande till förfång för för-&lt;br&gt;månstagare vars insättande jämlikt 102 § ej må återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:336.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller dock äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9, 10, 12, 13, 15 och 18 §§ förmåns-&lt;br&gt;rättslagen (1970:979)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4 - 7 §§ angivna numreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt&lt;br&gt;4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som&lt;br&gt;beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag&lt;br&gt;som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma&lt;br&gt;egendom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap.&lt;br&gt;13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger&lt;br&gt;lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma slag av förmånsrätt finns för&lt;br&gt;i denna paragraf före-&lt;br&gt;skrives om förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av utmätning tillämpas även i&lt;br&gt;fråga om förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer med&lt;br&gt;borgenärs kostnad för gälde-&lt;br&gt;närens försättande i konkurs och&lt;br&gt;för beslut att dödsbos egendom&lt;br&gt;skall avträdas till förvaltning av&lt;br&gt;boutredningsman samt begrav-&lt;br&gt;nings- och bouppteckningskost-&lt;br&gt;nad, när gäldenären avlidit före&lt;br&gt;konkursbeslutet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den kostnad som borgenär&lt;br&gt;haft för försättande av gäldenä-&lt;br&gt;ren i konkurs och för beslut att&lt;br&gt;ett dödsbos egendom skall av-&lt;br&gt;trädas till förvaltning av bout-&lt;br&gt;redningsman samt begravnings-&lt;br&gt;och bouppteckningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1018 (jfr 1994:1139). Ändringen innebär att&lt;br&gt;femte stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvode och kostnadsersättning&lt;br&gt;till god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847), tillsynsman enligt&lt;br&gt;nämnda lag eller konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) eller förordnad bout-&lt;br&gt;redningsman, om fordringen&lt;br&gt;belöper pä tid inom sex måna-&lt;br&gt;der innan konkursansökningen&lt;br&gt;gjordes eller därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för särskild åtgärd&lt;br&gt;som under nämnda tid vidtagits&lt;br&gt;med gode mannens eller till-&lt;br&gt;synsmannens godkännande eller&lt;br&gt;av boutredningsmannen och&lt;br&gt;uppenbart varit till borgenä-&lt;br&gt;rernas bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån beloppet med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när gäldenären avlidit före Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;konkursbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arvode och kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning till rekonstruktör enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion, tillsynsman en-&lt;br&gt;ligt nämnda lag eller konkursla-&lt;br&gt;gen (1987:672) eller förordnad&lt;br&gt;boutredningsman, om fordringen&lt;br&gt;avser tid inom sex månader&lt;br&gt;innan konkursansökningen gjor-&lt;br&gt;des eller därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnad for särskilda åt-&lt;br&gt;gärder som under den tid som&lt;br&gt;nämnts under 2 vidtagits med&lt;br&gt;rekonstruktörens eller tillsyns-&lt;br&gt;mannens godkännande eller av&lt;br&gt;boutredningsmannen och upp-&lt;br&gt;enbart varit till borgenärernas&lt;br&gt;bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som grundar sig på avtal&lt;br&gt;som gäldenären med rekonstruk-&lt;br&gt;törens samtycke träffat .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första styc-&lt;br&gt;ket 1-3 gäller endast i den mån&lt;br&gt;beloppet med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer&lt;br&gt;därefter med arbetstagares ford-&lt;br&gt;ran på lön eller annan ersättning&lt;br&gt;på grund av anställningen. För-&lt;br&gt;månsrätten omfattar fordringar&lt;br&gt;som har förfallit till betalning&lt;br&gt;under de sista sex månaderna av&lt;br&gt;arbetstagarens anställningstid&lt;br&gt;hos konkursgäldenären och inte&lt;br&gt;tidigare än tre månader innan&lt;br&gt;konkursansökningen kom in till&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer&lt;br&gt;därefter med arbetstagares ford-&lt;br&gt;ran på lön eller annan ersättning&lt;br&gt;på grund av anställningen. För-&lt;br&gt;månsrätten omfattar fordringar&lt;br&gt;som har förfallit till betalning&lt;br&gt;under de sista sex månaderna av&lt;br&gt;arbetstagarens anställningstid&lt;br&gt;hos konkursgäldenären och inte&lt;br&gt;tidigare än tre månader innan&lt;br&gt;konkursansökningen kom in till&lt;br&gt;tingsrätten. Har konkursen före-&lt;br&gt;gåtts av ett förfarande enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion och har konkurs-&lt;br&gt;ansökan gjorts inom ett år frän&lt;br&gt;det att företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;upphörde, skall vid tillämpning&lt;br&gt;av andra meningen, om det är&lt;br&gt;förmånligare för arbetstagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses som om konkurs ansök- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ningen hade gjorts då ansök-&lt;br&gt;ningen om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion skedde. I sådant fall skall&lt;br&gt;det bortses från tiden mellan&lt;br&gt;ansökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för&lt;br&gt;uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd. Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren&lt;br&gt;inte utför arbete för konkursgäldenären eller annan och inte heller&lt;br&gt;driver egen rörelse, omfattas av förmånsrätt endast om arbetstagaren&lt;br&gt;kan visa att han har anmält sig hos offentlig arbetsförmedling som&lt;br&gt;arbetssökande. För uppsägningstid omfattar förmånsrätten endast lön&lt;br&gt;eller ersättning som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den&lt;br&gt;tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har&lt;br&gt;förvärvat eller borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. Vid&lt;br&gt;bestämmande av i vilken utsträckning fordran på lön eller ersättning&lt;br&gt;under uppsägningstid omfattas av förmånsrätt, skall med samtidig&lt;br&gt;inkomst i annan anställning jämställas utbildningsbidrag som utgår av&lt;br&gt;statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning, i den mån bidraget avser&lt;br&gt;samma tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit&lt;br&gt;berättigad till bidraget efter uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lönefordran som har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om en lönefordran som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfallit tidigare än tre månader&lt;br&gt;före konkursansökningen har&lt;br&gt;varit föremål för tvist, omfattas&lt;br&gt;den av förmånsrätt om talan har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfallit tidigare än tre månader&lt;br&gt;före konkursansökningen har&lt;br&gt;varit föremål för tvist, omfattas&lt;br&gt;den av förmånsrätt om talan har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väckts eller förhandling som&lt;br&gt;föreskrivs i kollektivavtal eller&lt;br&gt;lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet har&lt;br&gt;begärts inom fyra månader från&lt;br&gt;förfallodagen och konkurs-&lt;br&gt;ansökningen har följt inom tre&lt;br&gt;månader från det att tvisten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väckts eller förhandling som&lt;br&gt;föreskrivs i kollektivavtal eller&lt;br&gt;lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet har&lt;br&gt;begärts inom fyra månader från&lt;br&gt;förfallodagen och konkurs-&lt;br&gt;ansökningen har följt inom sex&lt;br&gt;månader från det att tvisten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slutligt har avgjorts. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkurs-&lt;br&gt;ansökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det&lt;br&gt;löpande och det närmast föregående intjänandeåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer&lt;br&gt;arbetstagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före&lt;br&gt;konkursansökningen och därpå följande sex månader. Förmånsrätten&lt;br&gt;gäller även i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbets-&lt;br&gt;givare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionen under de&lt;br&gt;betingelser som anges i 23 och 26 §§ lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursgäldenären är näringsidkare, skall arbetstagare, som själv&lt;br&gt;eller tillsammans med närstående senare än sex månader före&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkursansökningen har ägt minst en femtedel av företaget, eller hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efterlevande, inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;pension. Detsamma gäller även när andelen har ägts av en närstående&lt;br&gt;till arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension&lt;br&gt;till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efter-&lt;br&gt;levande. Därvid får dock intjänad del av utfast pension icke antagas&lt;br&gt;avse större årlig pension än som motsvarar basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Från det sålunda beräknade&lt;br&gt;fordringsbeloppet skall i förekommande fall avdragas upplupen del av&lt;br&gt;pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket gäller även fordran på&lt;br&gt;framtida pension som intjänats&lt;br&gt;hos föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären övertagit ansvaret&lt;br&gt;för pensionsford ringen enligt&lt;br&gt;vad som anges i 12 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare eller juridisk person utan&lt;br&gt;att vara näringsidkare, äger&lt;br&gt;12 § tredje stycket motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild förmånsrätt har före-&lt;br&gt;träde framför allmän förmåns-&lt;br&gt;rätt. Fordran med allmän för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 10 § uttages&lt;br&gt;dock, om det behövs, före ford-&lt;br&gt;ringar med särskild förmånsrätt&lt;br&gt;enligt 5 eller 8 § i annan lös&lt;br&gt;egendom än tomträtt. Vad som&lt;br&gt;uttages på detta sätt skall, när&lt;br&gt;det finns särskilda förmånsrätter&lt;br&gt;i olika egendomsgrupper, för-&lt;br&gt;delas på grupperna i förhållande&lt;br&gt;till den köpeskilling som&lt;br&gt;erhållits för varje grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket gäller även fordran på&lt;br&gt;framtida pension som intjänats&lt;br&gt;hos föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären övertagit ansvaret&lt;br&gt;for pensionsfordringen enligt&lt;br&gt;vad som anges i 12 § femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare, äger 12 § sjätte stycket&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild förmånsrätt har före-&lt;br&gt;träde framför allmän förmåns-&lt;br&gt;rätt. En fordran med allmän för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 10 eller 10 a §&lt;br&gt;tas dock, om det behövs, ut före&lt;br&gt;fordringar med särskild för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 5 eller 8 § i&lt;br&gt;annan lös egendom än tomträtt.&lt;br&gt;Vad som tas ut på detta sätt&lt;br&gt;skall, när det finns särskilda för-&lt;br&gt;månsrätter i olika egendoms-&lt;br&gt;grupper, fördelas på grupperna i&lt;br&gt;förhållande till den köpeskilling&lt;br&gt;som har erhållits för varje&lt;br&gt;grupp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar som ej är förenade&lt;br&gt;med förmånsrätt har inbördes&lt;br&gt;lika rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fordran särskild förmåns-&lt;br&gt;rätt i viss egendom men förslår&lt;br&gt;ej egendomen för att infria ford-&lt;br&gt;ringen, behandlas återstoden av&lt;br&gt;denna som fordran utan&lt;br&gt;förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar som inte är före-&lt;br&gt;nade med förmånsrätt har in-&lt;br&gt;bördes lika rätt. En borgenär&lt;br&gt;kan dock enligt fordringsavtalet&lt;br&gt;ha rätt till betalning först efter&lt;br&gt;övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran särskild för-&lt;br&gt;månsrätt i viss egendom men&lt;br&gt;förslår inte egendomen för att&lt;br&gt;infria fordringen, behandlas&lt;br&gt;återstoden av denna som en&lt;br&gt;fordran utan förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om förmånsrätt i konkurs som har beslutats på grund av en&lt;br&gt;ansökan som gjorts före den 1 februari 1996 gäller 10 och 15 §§ i deras&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:302) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ändring i förmånsrättslagen (1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § förmånsrättslagen (1970:979) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1995:302) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4 - 7 §§ angivna numreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som&lt;br&gt;beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag&lt;br&gt;som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egen-&lt;br&gt;dom, om inte annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika&lt;br&gt;rätt, om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 § utsök-&lt;br&gt;ningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med&lt;br&gt;samma slag av förmånsrätt finns för vissa fell särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VäJ i denna paragraf före-&lt;br&gt;skrives om förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av utmätning tillämpas även i&lt;br&gt;fråga om förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär att femte stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 kap. 20 § aktiebolagslagen (1975:1385)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebolag försätts i&lt;br&gt;konkurs eller om förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord inleds för&lt;br&gt;bolaget, skall tingsrätten för&lt;br&gt;registrering underrätta registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten om beslutet,&lt;br&gt;vem som har utsetts till kon-&lt;br&gt;kursförvaltare och vilken till-&lt;br&gt;synsmyndighet som utövar till-&lt;br&gt;syn över förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebolag försätts i&lt;br&gt;konkurs eller beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion meddelas, skall tings-&lt;br&gt;rätten för registrering underrätta&lt;br&gt;registreringsmyndigheten om be-&lt;br&gt;slutet, vem som har utsetts till&lt;br&gt;konkursförvaltare och vilken&lt;br&gt;tillsynsmyndighet som utövar&lt;br&gt;tillsyn över förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den&lt;br&gt;styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid&lt;br&gt;konkursens början. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om ny tillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats,&lt;br&gt;eller en forhandling om offent-&lt;br&gt;ligt ackord har avslutats på&lt;br&gt;annat sätt än genom konkurs,&lt;br&gt;skall tingsrätten genast för regi-&lt;br&gt;strering underrätta registrerings-&lt;br&gt;myndigheten samt i det förra&lt;br&gt;fallet ange om överskott finns&lt;br&gt;eller inte. Tingsrätten skall även&lt;br&gt;för registrering underrätta re-&lt;br&gt;gistreringsmyndigheten när hög-&lt;br&gt;re rätt har upphävt ett beslut att&lt;br&gt;försätta bolaget i konkurs eller&lt;br&gt;att inleda förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats,&lt;br&gt;eller en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion har upphört, skall&lt;br&gt;tingsrätten genast för registre-&lt;br&gt;ring underrätta registrerings-&lt;br&gt;myndigheten samt i det förra&lt;br&gt;fallet ange om överskott finns&lt;br&gt;eller inte. Tingsrätten skall även&lt;br&gt;för registrering underrätta re-&lt;br&gt;gistreringsmyndigheten när hög-&lt;br&gt;re rätt har upphävt ett beslut att&lt;br&gt;försätta bolaget i konkurs eller&lt;br&gt;ett beslut om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:796.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om sådant förhållande avseende förhandling om offentligt ackord Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;enligt ackordslagen (1970:847) som anges i 13 kap. 20 § i dess äldre&lt;br&gt;lydelse inträffar efter ikraftträdandet, gäller paragrafen i den äldre&lt;br&gt;lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om pre- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;skription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas god man enligt ac-&lt;br&gt;kordslagen (1970:847) innan&lt;br&gt;fordringen har preskriberats,&lt;br&gt;preskriberas den tidigast två år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då förordnandet meddelades&lt;br&gt;eller, om ackord kommer till&lt;br&gt;stånd, efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då ackordet skall&lt;br&gt;vara fullgjort. Inleds skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt enligt skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen (1994:334) innan&lt;br&gt;fordringen har preskriberats,&lt;br&gt;preskriberas den tidigast två år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då beslutet om att inleda skuld-&lt;br&gt;sanering meddelades eller, om&lt;br&gt;skuldsanering beslutas, då åter-&lt;br&gt;stående skuldbelopp senast&lt;br&gt;skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;god man förordnas eller skuld-&lt;br&gt;sanering inleds under tid då&lt;br&gt;preskriptionstiden är förlängd på&lt;br&gt;grund av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion enligt lagen (1995:000)&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion med-&lt;br&gt;delats på grund av en ansökan&lt;br&gt;som gjorts innan fordringen har&lt;br&gt;preskriberats, preskriberas den&lt;br&gt;tidigast två år efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår då företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen upphört eller&lt;br&gt;ett ackord skall vara fullgjort.&lt;br&gt;Inleds skuldsanering enligt&lt;br&gt;skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;br&gt;innan fordringen har preskribe-&lt;br&gt;rats, preskriberas den tidigast&lt;br&gt;två år efter utgången av det ka-&lt;br&gt;lenderår då beslutet om att&lt;br&gt;inleda skuldsanering meddelades&lt;br&gt;eller, om skuldsanering be-&lt;br&gt;slutas, då återstående skuldbe-&lt;br&gt;lopp senast skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion görs eller skuldsanering&lt;br&gt;inleds under tid då preskrip-&lt;br&gt;tionstiden är förlängd på grund&lt;br&gt;av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraft-&lt;br&gt;trädandet, gäller dock äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:342.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:5&lt;br&gt;(1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 11 §§ utsökningsregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1986:617) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får det centrala&lt;br&gt;utsökningsregistret, i den utsträckning som föreskrivs av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare&lt;br&gt;av ersättning som avses i 7 kap. 1 § eller 15 kap. 2 § utsökningsbalken,&lt;br&gt;medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till&lt;br&gt;betalning, influtna medel, den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas&lt;br&gt;samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldigheten som&lt;br&gt;framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för&lt;br&gt;utbetalning av influtna medel och annan redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalnings-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvarstad och återtagande av vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bötesförvandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. betalningsinställelse och likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1994:334), kon-&lt;br&gt;kurs, ackord, näringsförbud och&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;2 § ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1994:334), före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion, konkurs, ackord och&lt;br&gt;näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredningen enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får för de ändamål&lt;br&gt;som anges i 1 § ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om&lt;br&gt;exekutiva åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller&lt;br&gt;svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make till person som avses under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i&lt;br&gt;sådant företag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuldsanering, konkurs och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6. skuldsanering, företags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rekonstruktion, konkurs och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs&lt;br&gt;gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat&lt;br&gt;län, om detta ingår i tillsynsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller&lt;br&gt;dennes ombud ha terminalåtkomst till uppgifter i det centrala&lt;br&gt;utsökningsregistret om de mål eller ärenden som sökanden gett in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala utsöknings-&lt;br&gt;registret eller i regionala utsök-&lt;br&gt;ningsregister skall uppgifter om&lt;br&gt;indrivningsuppdrag som avser&lt;br&gt;böter gallras vid utgången av&lt;br&gt;det år då full betalning skedde.&lt;br&gt;Andra uppgifter som avses i 6 §&lt;br&gt;1-11 samt uppgifter och hand-&lt;br&gt;lingar som avses i 6 a § första&lt;br&gt;stycket 2 eller andra stycket&lt;br&gt;skall gallras senast efter tre år.&lt;br&gt;Denna tid räknas för uppgifter&lt;br&gt;om betalningssäkring, kvarstad,&lt;br&gt;näringsförbud och förordnande&lt;br&gt;av god man från utgången av&lt;br&gt;det år då åtgärden förföll eller&lt;br&gt;förlorade sin verkan samt för&lt;br&gt;uppgifter om skuldsanering,&lt;br&gt;konkurs och ackord från ut-&lt;br&gt;gången av det år då förfarandet&lt;br&gt;avslutades. För övriga uppgifter&lt;br&gt;räknas tiden från utgången av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala utsöknings-&lt;br&gt;registret eller i regionala utsök-&lt;br&gt;ningsregister skall uppgifter om&lt;br&gt;indrivningsuppdrag som avser&lt;br&gt;böter gallras vid utgången av&lt;br&gt;det år då full betalning skedde.&lt;br&gt;Andra uppgifter som avses i 6 §&lt;br&gt;1-11 samt uppgifter och hand-&lt;br&gt;lingar som avses i 6 a § första&lt;br&gt;stycket 2 eller andra stycket&lt;br&gt;skall gallras senast efter tre år&lt;br&gt;eller vad gäller skuldsanering&lt;br&gt;efter sex år. Denna tid räknas&lt;br&gt;för uppgifter om betalnings-&lt;br&gt;säkring, kvarstad och närings-&lt;br&gt;förbud från utgången av det år&lt;br&gt;då åtgärden förföll eller för-&lt;br&gt;lorade sin verkan samt för upp-&lt;br&gt;gifter om skuldsanering, fore-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion, konkurs och&lt;br&gt;ackord från utgången av det år&lt;br&gt;då förfarandet avslutades. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:441.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det år under vilket målet av-&lt;br&gt;slutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga uppgifter räknas tiden Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;från utgången av det år under&lt;br&gt;vilket målet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall gallras när det inte längre finns&lt;br&gt;någon annan uppgift om personen i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:307) om&lt;br&gt;ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § utsökningsregisterlagen (1986:617) i&lt;br&gt;paragrafens lydelse enligt lagen (1995:307) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;br&gt;får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter som anges&lt;br&gt;i 4 och 5 §§ får det centrala&lt;br&gt;utsökningsregistret, i den ut-&lt;br&gt;sträckning som föreskrivs av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter&lt;br&gt;anges i 4 och 5 &amp;nbsp;§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsökningsregistret, i den ut-&lt;br&gt;sträckning som föreskrivs av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer,&lt;br&gt;innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare&lt;br&gt;av ersättning som avses i 7 kap. 1 § utsökningsbalken, medelsslag, dag&lt;br&gt;när skulden fastställdes och när den förföll till betalning, influtna medel,&lt;br&gt;den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas samt andra förhållanden av&lt;br&gt;betydelse för betalningsskyldigheten som framgår av exekutionstiteln&lt;br&gt;eller av andra handlingar i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för&lt;br&gt;utbetalning av influtna medel och annan redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utmätning, exekutiv försäljning, avräkning och betalningssäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvarstad och återtagande av vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bötesförvandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. betalningsinställelse och likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1994:334), kon-&lt;br&gt;kurs, ackord, näringsförbud och&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;2 § ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1994:334), före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion, konkurs, ackord och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredning enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Prop. 1995/96:5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 2 § och 12 kap. 11 och 21 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 10 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;pågår enligt lagen (1995:000)&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion, skall&lt;br&gt;en borgenärs ansökan om&lt;br&gt;konkurs, i fall gäldenären begär&lt;br&gt;det, förklaras vilande i avvaktan&lt;br&gt;på att företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl att&lt;br&gt;befara att gäldenären vidtar&lt;br&gt;eller underlåter att vidta en viss&lt;br&gt;åtgärd och därigenom sätter&lt;br&gt;borgenärens rätt i fara, får dock&lt;br&gt;rätten besluta att försätta&lt;br&gt;gäldenären i konkurs. Innan ett&lt;br&gt;sådant beslut meddelas skall&lt;br&gt;rekonstruktören beredas tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fristdag avses dagen då ansökningen om gäldenärens försättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konkurs kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har god man förordnats enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) avses&lt;br&gt;med fristdag i stället dagen for&lt;br&gt;ansökningen om detta, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att ver-&lt;br&gt;kan av godmansförordnandet&lt;br&gt;förföll eller, när förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord har följt, ac-&lt;br&gt;kordsfrågan avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut meddelats om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion avses med fristdag i&lt;br&gt;stället dagen för ansökan om fö-&lt;br&gt;retagsrekonstruktion, såvida kon-&lt;br&gt;kursansökningen har gjorts&lt;br&gt;under företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;eller inom tre veckor från det&lt;br&gt;att rätten beslutat att företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:344.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334) Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts inom tre veckor från det att frågan om&lt;br&gt;skuldsanering avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett dödsbo avträtts till förvaltning av boutredningsman avses med&lt;br&gt;fristdag dagen för ansökningen om detta, såvida boutredningsman har&lt;br&gt;förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses&lt;br&gt;som fristdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning i ackordsfrå-&lt;br&gt;gan får rösträtt utövas endast for&lt;br&gt;bevakade fordringar. En borge-&lt;br&gt;när som kan få täckning for sin&lt;br&gt;fordran genom kvittning eller&lt;br&gt;vars fordran är förenad med för-&lt;br&gt;månsrätt deltar dock inte i om-&lt;br&gt;röstningen. Om borgenären helt&lt;br&gt;eller delvis avstår från kvitt-&lt;br&gt;ningsrätten eller förmånsrätten,&lt;br&gt;deltar han i motsvarande mån.&lt;br&gt;Kan en borgenärs fordran endast&lt;br&gt;till viss del täckas genom kvitt-&lt;br&gt;ning eller understiger värdet av&lt;br&gt;den egendom i vilken borgenä-&lt;br&gt;ren har särskild förmånsrätt&lt;br&gt;hans fordran, deltar han med&lt;br&gt;återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning i ackords-&lt;br&gt;frågan får rösträtt utövas endast&lt;br&gt;för bevakade fordringar. En&lt;br&gt;borgenär som kan få täckning&lt;br&gt;for sin fordran genom kvittning&lt;br&gt;eller vars fordran är förenad&lt;br&gt;med förmånsrätt deltar dock inte&lt;br&gt;i omröstningen. En borgenär,&lt;br&gt;som enligt fordringsavtalet har&lt;br&gt;rätt till betalning först efter&lt;br&gt;övriga borgenärer, deltar inte&lt;br&gt;heller i omröstningen, såvida&lt;br&gt;inte de övriga borgenärerna&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller&lt;br&gt;delvis avstår från kvittningsrätt&lt;br&gt;eller förmånsrätt, deltar han i&lt;br&gt;motsvarande mån. Kan en&lt;br&gt;borgenärs fordran endast till&lt;br&gt;viss del täckas genom kvittning&lt;br&gt;eller understiger värdet av den&lt;br&gt;egendom i vilken borgenären&lt;br&gt;har särskild förmånsrätt hans&lt;br&gt;fordran, deltar han med&lt;br&gt;återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svarande som med anledning av en återvinningstalan har fått eller&lt;br&gt;kan få en fordran mot gäldenären, får utan bevakning delta med&lt;br&gt;fordringen i omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär ackordsförslaget att borgenärer som inte har förmånsrätt skall&lt;br&gt;få full betalning intill visst belopp, får rösträtt inte utövas for de&lt;br&gt;fordringar som därigenom får full betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett festställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända och&lt;br&gt;okända, som har haft rätt att efter bevakning rösta om ackordsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär, som enligt ford-&lt;br&gt;ringsavtalet har rätt till betal-&lt;br&gt;ning först efter övriga borgenä-&lt;br&gt;rer, förlorar sin rätt till betal-&lt;br&gt;ning av gäldenären, om inte alla&lt;br&gt;borgenärer som enligt 11 § hade&lt;br&gt;rätt att rösta om ackords-&lt;br&gt;förslaget tillgodoses fullt ut&lt;br&gt;genom ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär har, utan hinder av ackordet, den rätt till kvittning som&lt;br&gt;han kan ha enligt 5 kap. 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om återvinning av en rättshandling som avses i 4 kap. 1 § 1&lt;br&gt;i dess äldre lydelse och som har ägt rum före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;bestämmelsen i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Har konkursansökan föregåtts av förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847), gäller 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i köplagen (1990:931)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 63 § köplagen (1990:931) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;63 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Har en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet. Mot-&lt;br&gt;parten får kräva att boet inom skälig tid ger besked om det vill inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder konkursboet i avtalet och är tiden för motpartens fullgörelse&lt;br&gt;inne, får denne kräva att boet fullgör sin prestation eller, om anstånd&lt;br&gt;har medgetts, utan oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin&lt;br&gt;fullgörelse. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, får denne&lt;br&gt;kräva säkerhet om det av särskild anledning är nödvändigt för att&lt;br&gt;skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första&lt;br&gt;stycket inträder i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt&lt;br&gt;andra stycket, får motparten häva köpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnas varan till köparen&lt;br&gt;eller hans konkursbo efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnas varan till köparen&lt;br&gt;eller hans konkursbo efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att köparen har ansökt om&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) eller&lt;br&gt;försatts i konkurs och har be-&lt;br&gt;talning inte skett, får säljaren&lt;br&gt;kräva att varan lämnas tillbaka.&lt;br&gt;Varan behöver dock inte lämnas&lt;br&gt;tillbaka, om betalning sker ge-&lt;br&gt;nast eller, i fall då köpesumman&lt;br&gt;inte ännu har förfallit till be-&lt;br&gt;talning, köparen eller konkurs-&lt;br&gt;boet inom skälig tid efter upp-&lt;br&gt;maning ställer godtagbar säker-&lt;br&gt;het för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursboet har sålt varan&lt;br&gt;den så att den inte kan lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion har gjorts beträffande&lt;br&gt;köparen eller försatts denne i&lt;br&gt;konkurs och har betalning inte&lt;br&gt;skett, får säljaren kräva att&lt;br&gt;varan lämnas tillbaka. Varan&lt;br&gt;behöver dock inte lämnas till-&lt;br&gt;baka, om betalning sker genast&lt;br&gt;eller, i fall då köpesumman inte&lt;br&gt;ännu har förfallit till betalning,&lt;br&gt;köparen eller konkursboet inom&lt;br&gt;skälig tid efter uppmaning&lt;br&gt;ställer godtagbar säkerhet för&lt;br&gt;betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på annat sätt har förfogat över&lt;br&gt;tillbaka väsentligen oförändrad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oförminskad, skall konkursboet anses ha inträtt i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller dock äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;handel med finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med&lt;br&gt;finansiella instrument&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har två parter, vid handel med finansiella instrument, med andra&lt;br&gt;liknande rättigheter eller åtaganden eller med valuta, träffat ett avtal om&lt;br&gt;att de förpliktelser som uppkommer vid handeln dem emellan skall&lt;br&gt;avräknas mot varandra, och innehåller avtalet ett villkor som innebär att&lt;br&gt;en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fäll en av parterna försätts i konkurs,&lt;br&gt;och mot borgenärerna i konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller ett avtal enligt&lt;br&gt;första stycket ett villkor som&lt;br&gt;innebär att en slutavräkning&lt;br&gt;skall ske av samtliga utestående&lt;br&gt;förpliktelser för det fäll för-&lt;br&gt;handling om offentligt ackord&lt;br&gt;beslutas för en av parterna,&lt;br&gt;gäller villkoret mot de borgenär-&lt;br&gt;er vars fordringar skulle om-&lt;br&gt;fättas av det offenliga ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller villkoret mot konkursboet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller ett avtal enligt&lt;br&gt;första stycket ett villkor som&lt;br&gt;innebär att en slutavräkning&lt;br&gt;skall ske av samtliga utestående&lt;br&gt;förpliktelser för det fäll före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion beslutas för en av&lt;br&gt;parterna gäller villkoret mot&lt;br&gt;gäldenären, rekonstruktören och&lt;br&gt;de borgenärer vars fordringar&lt;br&gt;omfättas av ett offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För avtal som har träffats före ikraftträdandet gäller 5 kap. 1 § i&lt;br&gt;dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:558.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:318.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;ansöka om att en gäldenär skall&lt;br&gt;försättas i konkurs. Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten får också ansöka&lt;br&gt;om likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna har en&lt;br&gt;fordran hos en gäldenär som&lt;br&gt;försatts i konkurs skall krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten göra gällande&lt;br&gt;denna fordran i konkursen och&lt;br&gt;även i övrigt bevaka den rätt i&lt;br&gt;konkursen som med anledning&lt;br&gt;av fordran tillkommer det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigen får&lt;br&gt;ansöka om att en gäldenär skall&lt;br&gt;försättas i konkurs. Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten får också ansöka&lt;br&gt;om likvidation och företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna har en&lt;br&gt;fordran hos en gäldenär som&lt;br&gt;försatts i konkurs skall krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten göra gällande&lt;br&gt;denna fordran i konursen och&lt;br&gt;även i övrigt bevaka den rätt i&lt;br&gt;konkursen som med anledning&lt;br&gt;av fordran tillkommer det&lt;br&gt;allmänna. Kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten skall också företräda det&lt;br&gt;allmänna som borgenär vid&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, om inte&lt;br&gt;något annat följer av lagen&lt;br&gt;(1993:892) om ackord rörande&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ackord rörande statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:892) om ackord rörande&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om ackord får antas om &amp;lt;&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordsförslag som inte fram-&lt;br&gt;ställts i konkurs eller enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) får&lt;br&gt;antas endast om övriga borgenä-&lt;br&gt;rer som ackordet angår godkän-&lt;br&gt;ner det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om frivillig skuldsanering får godtas om förutsättningarna för&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334) är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det kan anses fördelaktigt för det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordsförslag som inte fram-&lt;br&gt;ställts i konkurs eller enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion får antas endast&lt;br&gt;om övriga borgenärer som ack-&lt;br&gt;ordet angår godkänner det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om ackordsförslag som framställts enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) gäller 3 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:345.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op 1995/96:5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1994:334)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 a §, av följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldsanering får beviljas en&lt;br&gt;gäldenär med hemvist i Sverige&lt;br&gt;som är fysisk person och inte är&lt;br&gt;näringsidkare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldsanering får beviljas en&lt;br&gt;gäldenär med hemvist i Sverige&lt;br&gt;som är fysisk person, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han är på obestånd och så skuldsatt att han inte kan antas ha&lt;br&gt;förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket anses ha hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skuldernas&lt;br&gt;ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar&lt;br&gt;gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och att på egen&lt;br&gt;hand nå en uppgörelse med sina borgenärer samt det sätt på vilket&lt;br&gt;gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om&lt;br&gt;skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som är&lt;br&gt;näringsidkare gäller, utöver&lt;br&gt;villkoren i 4 §, att skuldsanering&lt;br&gt;får beviljas endast om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl med hänsyn till&lt;br&gt;näringsverksamhetens ringa om-&lt;br&gt;fattning och enkla beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett särskilt rättsligt förfarande med syfte att återställa&lt;br&gt;livskraften hos i grunden lönsamma företag, som hamnat i ekonomisk&lt;br&gt;kris, har diskuterats under lång tid och i olika sammanhang. Bland de&lt;br&gt;offentliga publikationer m.m. i vilka tidigt konstaterats ett behov av ett&lt;br&gt;sådant förfarande kan nämnas Statens industriverks rapport ”Konkurs-&lt;br&gt;utredningen” (SIND 1985:7), departementspromemoriorna ”Betalnings-&lt;br&gt;inställelse och rådrumsstöd m.m.” (Ds A 1979:7) och ”Rådrumsstöd&lt;br&gt;och handläggning av obeståndsärenden” (Ds I 1981:1) liksom Lag-&lt;br&gt;utskottets betänkande 1987/88:LU12 (rskr. 1987/88:57).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I september 1988 förordnade dåvarande chefen för Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet efter regeringens bemyndigande en särskild utredare vars&lt;br&gt;uppdrag var att överväga frågan om ett nytt rekonstruktionsförfarande&lt;br&gt;för företag i ekonomisk kris, frågan om skuldsanering för fysiska&lt;br&gt;personer och frågan om en bättre anpassning av den konkursrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen till internationella förhållanden (dir. 1988:52). Utred-&lt;br&gt;ningen antog namnet Insolvensutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiv i december 1990 (dir. 1990:74) begränsades&lt;br&gt;utredningens uppdrag till att inte längre omfatta frågan om konkurs-&lt;br&gt;lagstiftningens anpassning till internationella förhållanden. Den frågan&lt;br&gt;har därefter utretts av Utredningen om vissa insolvensrättsliga frågor,&lt;br&gt;som i ett betänkande (SOU 1992:78) föreslår att Sverige skall tillträda&lt;br&gt;Europarådets konkurskonvention av den 5 juni 1990 (den s.k. Istan-&lt;br&gt;bulkonventionen). Betänkandet har remissbehandlats. Arbetet inom EU&lt;br&gt;på en konvention i samma ämne är numera så långt framskridet att&lt;br&gt;medlemsstaterna den 25 september 1995 enades om en konventionstext.&lt;br&gt;Den fortsatta beredningen av 1992 års betänkande har vilat i avvaktan&lt;br&gt;på detta. De två ärende bereds nu vidare gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skuldsanering behandlade utredningen i sitt delbetänkande&lt;br&gt;Skuldsaneringslag (SOU 1990:74). I det ämnet har riksdagen antagit&lt;br&gt;regeringens förslag till en ny skuldsaneringslag (prop. 1993/94:123, bet.&lt;br&gt;1993/94:LU26, rskr. 1993/94:303, SFS 1994:334). Skuldsaneringslagen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i detta ärende upp de förslag som Insolvensutredningen&lt;br&gt;har redovisat i slutbetänkandet Lag om företagsrekonstruktion (SOU&lt;br&gt;1992:113). Utredningens sammanfattning av betänkandet (i fortsätt-&lt;br&gt;ningen bet.) återfinns i bilaga 1. Dess lagförslag har tagits in i bilaga 2.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju92/4565). Vi tar i detta&lt;br&gt;ärende också upp frågan om en utvidgning av skuldsaneringslagens&lt;br&gt;(1994:334) tillämpningsområdet till att omfatta även vissa kategorier av&lt;br&gt;näringsidkare. Ett utkast till en lagrådsremiss med förslag till ändringar&lt;br&gt;i skuldsaneringslagen och i 12 § förmånsrättslagen har överlämnats för&lt;br&gt;synpunkter till ett antal myndigheter och organisationer varvid yttranden&lt;br&gt;lämnats av Konsumentverket, Riksskatteverket, Kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;i Stockholms län, Konkursförvaltarkollegiemas förening, LO-rättsskydd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB, Sveriges Industriförbund och Företagarnas Riksorganisation. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;Yttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju92/4565).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid två tillfallen yttrat sig över lagförslagen. Den första&lt;br&gt;lagrådsremissen avsåg förslagen om en lag om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;och ett flertal lagändringar i anslutning därtill. Den andra&lt;br&gt;lagrådsremissen innehöll förslag till ändring av skuldsaneringslagens&lt;br&gt;tillämpningsområde och utformningen av löneförmånsrätten i 12 §&lt;br&gt;förmånsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första till Lagrådet remitterade lagförslagen har tagits in som&lt;br&gt;bilaga 4 och Lagrådets yttrande däröver i bilaga 5. De andra&lt;br&gt;lagförslagen som remitterats till Lagrådet har tagits in som bilaga 6 och&lt;br&gt;Lagrådets yttrande däröver som bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat ett stort antal synpunkter på utformningen av&lt;br&gt;lagförslagen. Synpunkterna är främst av redaktionell art, men avser&lt;br&gt;även i vissa fall sakfrågorna. Regeringen har i stor utsträckning godtagit&lt;br&gt;synpunkterna. På några punkter har regeringen emellertid inte följt&lt;br&gt;Lagrådets förslag. Regeringens ställningstaganden i dessa delar&lt;br&gt;kommenteras i det följande i de olika avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan här skall dock nämnas att det bland de till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslagen ingick ett förslag om ändring i 11 kap. 1 och 3 §&lt;br&gt;brottsbalken. Detta förslag tas inte upp i propositionen. Skälet härför är&lt;br&gt;att den i lagrådsremissen föreslagna ändringen av ifrågavarande&lt;br&gt;strafföreskrifters tillämpningsområde inte kommer att innebära någon&lt;br&gt;utvidgning av det straffbara området med hänsyn till svårigheterna att&lt;br&gt;kunna fastställa någon viss tidpunkt för ett brotts fullbordan. En ändring&lt;br&gt;enligt vad som föreslogs i lagrådsremissen skulle under sådana&lt;br&gt;förhållanden bli missvisande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de till Lagrådet remitterade förslagen har begreppet företags-&lt;br&gt;rekonstruktion som benämning på det föreslagna förfarandet inte&lt;br&gt;använts genomgående. I stället har omväxlande uttrycken ”företags-&lt;br&gt;rekonstruktion”, ”rekonstruktion”, ”förfarande” och ”rekonstruktions-&lt;br&gt;förfarande” använts. I propositionens lagförslag har vi genomgående&lt;br&gt;använt benämningen företagsrekonstruktion för det föreslagna&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnas kan slutligen att förslagen om ändring i lagen (1991:980) om&lt;br&gt;handel med finansiella instrument och lagen (1993:891) om indrivning&lt;br&gt;av statliga fordringar m.m. inte varit föremål för Lagrådets granskning.&lt;br&gt;Detsamma gäller den föreslagna ändringen i 12 § tredje stycket&lt;br&gt;förmånsrättslagen. Förslagen i dessa delar är enbart att betrakta som&lt;br&gt;naturliga följdändringar av enklare beskaffenhet i anledning av den&lt;br&gt;föreslagna lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En särskild lag om företagsrekonstruktion&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Behovet av en särskild lag om företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild lag om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;införs. Dess syfte är att göra det möjligt att utan konkurs vidta&lt;br&gt;åtgärder för att rekonstruera sådana företag i kris som bedöms ha&lt;br&gt;utsikter till en fortsatt lönsam verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser, med endast ett par&lt;br&gt;undantag, tillstyrker eller lämnar utan erinran att en lag om ett särskilt&lt;br&gt;rekonstruktionsförfarande införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett konkurrenskraftigt och väl-&lt;br&gt;stånd sskapande näringsliv förutsätter att dess enskilda delar, företagen,&lt;br&gt;kan utvecklas i takt med de förutsättningar som ges på såväl den&lt;br&gt;inhemska som den internationella marknaden. Det innebär att även&lt;br&gt;framgångsrika, vinstgenererande företag från tid till annan kan behöva&lt;br&gt;rekonstruera sin verksamhet för att behålla eller förstärka sin position.&lt;br&gt;Så sker också kontinuerligt efter rent affärsmässiga överväganden och i&lt;br&gt;helt frivilliga former. En sådan frivillig rekonstruktion kan även inne-&lt;br&gt;bära en avveckling av olönsamma verksamheter eller en nedläggning av&lt;br&gt;inte tillräckligt lönsamma delar för att konsolidera eller koncentrera&lt;br&gt;verksamheten i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande marknad förutsätter emellertid också att verksam-&lt;br&gt;heter som saknar bärkraft kan avvecklas i ordnade former. Ett&lt;br&gt;förfärande för detta erbjuder konkursinstitutet. Konkursens förutsättning&lt;br&gt;är att ett företag kommit på obestånd (blivit insolvent), dvs. är mer än&lt;br&gt;tillfälligt oförmöget att betala sina skulder. I den situationen skall&lt;br&gt;verksamheten avvecklas genom att företaget ställs under särskild&lt;br&gt;förvaltning, dess samtliga tillgångar säljs och influtna medel fördelas&lt;br&gt;mellan företagets borgenärer enligt i lag bestämda regler. Konkursen är&lt;br&gt;ett medel för vad som brukar betecknas som generalexekution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det instrument av generalexekutiv karaktär utöver konkursen som det&lt;br&gt;svenska regelsystemet erbjuder ett företag med betalningssvårigheter är&lt;br&gt;ackordsförfarandet. Det kan sägas vara ett mindre ingripande alternativ&lt;br&gt;till konkurs. Det förutsätter, liksom konkursen, att företaget är på&lt;br&gt;obestånd och inleds med att en god man förordnas. Den gode mannens&lt;br&gt;främsta uppgift är att åstadkomma en uppgörelse med företagets&lt;br&gt;borgenärer som innebär att deras fordringar sätts ned. Det sker antingen&lt;br&gt;formlöst (s.k. underhandsackord) eller, sedan förhandling ägt rum, i&lt;br&gt;form av offentligt ackord genom beslut av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordsförfarandet har dock i praktiken knappast kommit att framstå&lt;br&gt;som ett verksamt alternativ till konkurs. Under år 1993 var antalet före-&lt;br&gt;tagskonkurser 18 731. År 1994 hade siffran sjunkit till 15 924. Den&lt;br&gt;skjunkande tendensen synes hålla i sig även under 1995. Under 1993&lt;br&gt;förekom endast 68 förhandlingar om offentligt ackord vid landets&lt;br&gt;tingsrätter. Därutöver förordnades, enligt en preliminär beräkning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån, i ytterligare 480 fall en god man enligt Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ackordslagen. I vilken omfattning dessa förordnanden lett fram till&lt;br&gt;underhandsackord är emellertid okänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har, vilket också bekräftas av flera remissinstanser, konkurs&lt;br&gt;i realiteten kommit att bli en ordning inte bara för avveckling utan&lt;br&gt;också för rekonstruktion av företag. Frågan kan då ställas om det finns&lt;br&gt;behov av ett nytt rekonstruktionsförfärande eller om nödvändig rekon-&lt;br&gt;struktion kan komma till stånd genom konkursinstitutet eller med&lt;br&gt;tillämpning av ackordslagens - eventuellt i någon mån reformerade -&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör genast betonas att de företag vars problem nu upp-&lt;br&gt;märksammas inte är de i grunden olönsamma. Företag med en affärsidé&lt;br&gt;som saknar bärkraft, en brist på kapital som inte kan botas eller en&lt;br&gt;konkurrens som de saknar alla förutsättningar att bemästra skall givetvis&lt;br&gt;inte rekonstrueras utan i stället avvecklas genom konkurs eller på annat&lt;br&gt;sätt. De företag i kris som bör rekonstrueras är de som bedöms ha en&lt;br&gt;bärande affärsidé men som råkat i svårigheter av det slaget att de bör&lt;br&gt;kunna övervinnas. Det kan gälla problem hänförliga till såväl yttre&lt;br&gt;faktorer, t.ex. möjligheterna att erhålla nödvändigt riskkapital, som inre&lt;br&gt;faktorer, t.ex. en mindre ändamålsenlig organisation eller brister i&lt;br&gt;marknadsföringen av företagets produkter eller bristande kompetens i&lt;br&gt;företagets ledning. Det är emellertid härvidlag självfallet inte fråga om&lt;br&gt;några klart åtskilda kategorier. En grupp av företag som borde kunna&lt;br&gt;komma i fråga för rekonstruktion är också företag som kan konstateras&lt;br&gt;ha ekonomiska svårigheter men där dessa svårigheters omfattning inte&lt;br&gt;kan bedömas utan mera ingående utredning. Det kan t.ex. vara svårt att&lt;br&gt;på ett tillförlitligt sätt värdera de tillgångar som ingår i företags-&lt;br&gt;hypoteksunderlaget. Ett rekonstruktionsförfärande kan i en sådan&lt;br&gt;situation ge nödvändig grund för borgenärerna och gäldenären själv att&lt;br&gt;bedöma om det finns möjlighet till fortsatt drift i rekonstruerad form&lt;br&gt;eller om verksamheten bör avvecklas genom konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är knappast möjligt att genom någon allmängiltig formel ange&lt;br&gt;vilka företag som trots ekonomiska svårigheter kan bedömas äga en&lt;br&gt;potentiell livskraft. Livskraften avgörs till slut av övriga inblandade&lt;br&gt;marknadsaktörer genom att de tar ställning till frågan om de efter en&lt;br&gt;rekonstruktion är beredda att fortsätta att göra affärer med företaget i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förmodligen inte möjligt, och kanske inte heller önskvärt, att&lt;br&gt;helt undvika att företagsrekonstruktioner till en del sker inom konkurs-&lt;br&gt;institutets ram. Konkursförfärandet bör dock främst vara inriktat på en&lt;br&gt;avveckling av olönsamma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid flera skäl för att tillhandahålla en effektiv form&lt;br&gt;för rekonstruktion utan konkurs. För det första - och viktigast - är det&lt;br&gt;från såväl samhällsekonomisk som företagsekonomisk synpunkt viktigt&lt;br&gt;att företag i kris genom en omstrukturering i ett tidigt skede kan återfå&lt;br&gt;livskraft innan krisen blivit så djup att en realisation av tillgångarna&lt;br&gt;måste ske. En sådan innebär alltid viss risk för kapitalförstöring. Det&lt;br&gt;finns därför behov av att främja en rekonstruktion av företag i kris &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan de råkat i obestånd och därmed är konkursmässiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra är, som utredningen har påpekat, konkursförfarandet Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;präglat av en tämligen detaljerad reglering i en rad hänseenden, t.ex.&lt;br&gt;beträffande gäldenärens förlust av sin rådighet, återvinning till konkurs-&lt;br&gt;bo, vilka fordringar som får göras gällande, förvaltningens anordnande,&lt;br&gt;prövning av tvistiga fordringar, utdelning till borgenärerna, förvaltarens&lt;br&gt;slutredovisning och konkurskostnader. Sådana regler är nödvändiga inte&lt;br&gt;minst av hänsyn till konkursföretagets borgenärer. De medför emellertid&lt;br&gt;samtidigt att förfarandet kan tendera att dra ut på tiden och bli&lt;br&gt;kostsamt. Det finns därför behov av ett förfarande som är enklare,&lt;br&gt;snabbare och mer flexibelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje är, som redan betonats, konkursinstitutet inriktat på att&lt;br&gt;avveckla en verksamhet. Även om det förekommer rekonstruktion av&lt;br&gt;företag inom den processens ram finns det behov av ett förfarande vars&lt;br&gt;utgångspunkt är den motsatta, dvs. att genom en sanering konsolidera&lt;br&gt;och utveckla verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde, sist men inte minst, har en del av de rekonstruktioner&lt;br&gt;som förekommit inom konkursinstitutets ram kommit att uppfattas som&lt;br&gt;stötande. Det har då gällt vad som ibland betecknas som bekvämlig-&lt;br&gt;hetskonkurser. För ett aktiebolag som är insolvent men som har&lt;br&gt;ambitionen att fortsätta sin verksamhet kan konkurs ha vissa obestridliga&lt;br&gt;fördelar som rekonstruktionsform. Det finns inget hinder mot att&lt;br&gt;konkursförvaltaren, om han anser det lämpligt, anlitar bolagets ställför-&lt;br&gt;trädare att svara för driften under konkurstillståndet. De anställda kan&lt;br&gt;sägas upp och deras uppsägningslöner under den fortsatta driften betalas&lt;br&gt;med lönegarantimedel. Vidare blir skuldsaneringen effektiv bl.a. i den&lt;br&gt;meningen att oprioriterade borgenärer ofta inte får någon utdelning alls.&lt;br&gt;Ställföreträdaren kan genom ett nytt bolag förvärva det s.k. inkråmet,&lt;br&gt;dvs. lager, inventarier och andra tillgångar i konkursbolaget. Det kan&lt;br&gt;således vara möjligt för ställföreträdaren att fortsätta den verksamhet&lt;br&gt;han tidigare har bedrivit men utan de gamla skulderna, med det antal&lt;br&gt;anställda han anser lämpligt och utan att konkurstillståndet behövt&lt;br&gt;medföra något egentligt avbrott i verksamheten. Ett konkursförfarande&lt;br&gt;som bedrivs på angivet vis, och som kanske redan före konkursutbrottet&lt;br&gt;planerats enligt det angivna schemat, kan framstå som föga mer än ett&lt;br&gt;sätt för företagets ägare att utan någon större ekonomisk risk för egen&lt;br&gt;del bli av med en del av sin personal och, framför allt, sina&lt;br&gt;leverantörsskulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår mot denna bakgrund som olämpligt att ytterligare&lt;br&gt;utveckla möjligheterna till rekonstruktion genom konkurs. Tvärtom bör&lt;br&gt;i den utsträckning det är möjligt konkursinstitutet renodlas mot sin&lt;br&gt;egentliga uppgift, dvs. att i ordnade former avveckla i grunden olön-&lt;br&gt;samma företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett internationellt perspektiv går utvecklingen mot utvecklande av&lt;br&gt;mer flexibla insolvensrättsliga system, där det inte alla gånger&lt;br&gt;upprätthålls någon klar skiljelinje mellan avveckling och rekonstruktion.&lt;br&gt;Detta beror på en ökad medvetenhet om att insolvensrättsliga problem&lt;br&gt;är av mångskiftande natur och att olika problem kräver skilda&lt;br&gt;instrument för att kunna hanteras på ett effektivt sätt ur såväl den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskildes som samhällets perspektiv. Sätten att lagstiftningsmässigt lösa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de frågor som uppstår när man väljer ett mer flexibelt synsätt varierar&lt;br&gt;från rättsordning till rättsordning. Som en sorts minsta gemensamma&lt;br&gt;nämnare finns dock ett markant inslag av utvecklade rekonstruktions-&lt;br&gt;förfaranden. För svenskt vidkommande kan erinras om skuldsanerings-&lt;br&gt;lagen (1994:334), som utgör ett exempel på en mer differentierad&lt;br&gt;insolvensreglering. Förutom denna lag och konkurslagen finns i Sverige&lt;br&gt;enbart ackordslagen att tillgå för att lösa insolvensrättsliga problem.&lt;br&gt;Som nämnts har dock ackordslagen haft svårt att fylla någon egentlig&lt;br&gt;funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det vid formlösa ackordsförfaranden och i samband med&lt;br&gt;underhandsackord som träffas under medverkan av god man kan&lt;br&gt;förekomma åtskilliga överväganden om en möjlig rekonstruktion, så är&lt;br&gt;ackordslagens regler om offentligt ackord uteslutande inriktade på den&lt;br&gt;ekonomiska uppgörelsen med företagets borgenärer. Ackordsinstitutet&lt;br&gt;kan således sägas vara främst tillbakablickande till sin karaktär, dvs. det&lt;br&gt;reglerar en redan uppkommen situation. En reformerad ackordslag&lt;br&gt;framstår bl.a. därför inte som en tillräckligt verksam lösning. Ett rekon-&lt;br&gt;struktionsförfarande däremot måste syfta till överväganden om och&lt;br&gt;planläggning av företagets fortsatta verksamhet med beaktande av en&lt;br&gt;lång rad faktorer. RekonstruktionsfÖrfarandet är på så sätt att betrakta&lt;br&gt;som framåtblickande. Förfarandet kan, men behöver alls inte, sluta med&lt;br&gt;en ackordsuppgörelse. Man kan lika gärna tänka sig att en rekon-&lt;br&gt;struktion t.ex. leder fram till att företagets verksamhet bäst kan fort-&lt;br&gt;sättas av en ny ägare utan att företagets skuldbörda reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är det regeringens uppfattning att det finns ett behov av&lt;br&gt;att kunna tillhandahålla en ordnad men flexibel form för rekonstruktion&lt;br&gt;av i grunden livsdugliga företag i kris. Det behovet bör inte tillgodoses&lt;br&gt;inom konkursinstitutets ram och kan inte tillräckligt väl tillgodoses&lt;br&gt;genom endast smärre ändringar i ackordslagen. Vi förordar därför en&lt;br&gt;helt ny lag om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Huvuddragen i en ny lag om företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Företagsrekonstruktion är ett förfarande&lt;br&gt;som syftar till att ge en näringsidkare som har betalnings-&lt;br&gt;svårigheter ett rådrum under vilket han kan vidta åtgärder för att&lt;br&gt;förbättra sin rörelses resultat och möjlighet att förhandla med sina&lt;br&gt;borgenärer om ett ackord. Under företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;skyddas därför gäldenären mot säraktioner från borgenärernas&lt;br&gt;sida. Gäldenären ges också ett visst skydd mot att hans&lt;br&gt;avtalsmotparter häver ingångna avtal. En rekonstruktör utses som&lt;br&gt;skall utreda näringsidkarens problem och ge förslag till hur de&lt;br&gt;kan lösas. Borgenärerna skall ha insyn i och kunna påverka&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i det väsentliga med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i stort sett genomgående anslutit sig till ut- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;redningens överväganden i vad gäller de grundläggande dragen i ett&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärande. Däremot framförs åtskilliga synpunkter på&lt;br&gt;enskildheter i utredningens förslag och på angränsande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En lag om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;bör, i enlighet med vad som redan anförts, syfta till att tillhandahålla ett&lt;br&gt;rättsligt förfarande inom vars ram en näringsidkares verksamhet kan&lt;br&gt;rekonstrueras utan att denne försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om företagsrekonstruktion bör som närmare kommer att&lt;br&gt;utvecklas i avsnitt 5 meddelas av tingsrätt på ansökan av gäldenären&lt;br&gt;eller en borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagsrekonstruktion bör inriktas mot dels en rekonstruktion i&lt;br&gt;sak, dvs. att gäldenärens verksamhet förändras så att den åter kan bli&lt;br&gt;lönsam, dels en finansiell rekonstruktion, dvs. såväl en uppgörelse med&lt;br&gt;borgenärerna om hur de redan existerande skulderna skall kunna betalas&lt;br&gt;som åtgärder för att gäldenären skall kunna erhålla ny eller fortsatt&lt;br&gt;kredit. Den uppgörelse med borgenärerna som således kan komma till&lt;br&gt;stånd inom ramen för rekonstruktionsfÖrfarandet kan ske antingen&lt;br&gt;genom en frivillig överenskommelse, s.k. underhandsackord, eller med&lt;br&gt;tillämpning av de regler om offentligt ackord som föreslås utgöra en&lt;br&gt;integrerad del av lagen om företagsrekonstruktion. Det innebär att&lt;br&gt;offentligt ackord bör upphöra som självständigt rättsligt institut för att i&lt;br&gt;stället falla inom ramen för det nyskapade förfärandet företags-&lt;br&gt;rekonstruktion som en möjlighet för en näringsidkares finansiella rekon-&lt;br&gt;struktion. Med företagsrekonstruktion avses alltså här ett lagreglerat&lt;br&gt;förfarande. Detta bör inte förväxlas med ett eventuellt resultat av&lt;br&gt;förfarandet. Resultatet, dvs. att företaget i fråga rekonstrueras, kan&lt;br&gt;annars också sägas innebära en företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en rekonstruktion av verksamheten hos en näringsidkare med&lt;br&gt;betalningssvårigheter skall kunna genomföras fordras att denne erhåller&lt;br&gt;ett skäligt rådrum för att överväga sin situation och kunna vidta&lt;br&gt;konstruktiva åtgärder för att komma till rätta med rådande problem. Ett&lt;br&gt;grundläggande drag i den nya lagen bör därför vara att näringsidkaren&lt;br&gt;(gäldenärsföretaget) under en företagsrekonstruktion åtnjuter ett skydd&lt;br&gt;mot säraktioner från enskilda borgenärers sida. Huvudregeln bör vara&lt;br&gt;att medan företagsrekonstruktionen pågår skall skulder som har&lt;br&gt;uppkommit före företagsrekonstruktionen inte betalas. Några exekutiva&lt;br&gt;åtgärder skall inte heller få ske beträffande gäldenärsföretaget. Som&lt;br&gt;huvudregel får inte heller en ansökan från en borgenär om att&lt;br&gt;gäldenärsföretaget skall försättas i konkurs bifallas. Av samma skäl bör&lt;br&gt;en gäldenärsföretagets avtalsmotpart som före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion har fått rätt att häva avtalet på grund av gäldenärens&lt;br&gt;dröjsmål, inte får häva avtalet om gäldenärsföretaget med rekonstruk-&lt;br&gt;törens samtycke begär att avtalet skall fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domstol beslutar om rekonstruktion skall den samtidigt utse en&lt;br&gt;rekonstruktör, vars huvuduppgift är att dels utreda företagets problem,&lt;br&gt;dels lämna förslag till - utifrån samtliga relevanta aspekter - hur&lt;br&gt;problemen skall kunna lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall upprätta en rekonstruktionsplan for företaget. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;En sådan plan kan - men behöver inte - innefetta ett förslag till&lt;br&gt;ackordsuppgörelse med företagets borgenärer. Det är över huvud taget&lt;br&gt;viktigt att planens innehåll kan anpassas till omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Vad en rekonstruktion kan innebära måste kunna variera&lt;br&gt;högst väsentligt, främst i sak men även när det gäller finansieringen. I&lt;br&gt;lagen bör därför inte närmare preciseras vad en plan skall innehålla och&lt;br&gt;heller inte ges någon föreskrift om att den skall festställas. Rekonstruk-&lt;br&gt;tionsplanen är endast ett medel for att nå ett bakomliggande mål, dvs.&lt;br&gt;en rekonstruktion av företagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en företagsrekonstruktion behåller, såsom närmare utvecklas i&lt;br&gt;avsnitt 6.2, gäldenären rådigheten över sin egendom, men han är&lt;br&gt;skyldig att löpande samråda med rekonstruktören och att i viktigare&lt;br&gt;frågor inhämta dennes samtycke. Det är betydelsefullt att rekon-&lt;br&gt;struktören under förfärandet kan ha ett nära samarbete med gäldenären&lt;br&gt;liksom att rekonstruktionsplanen utformas så att gäldenären har både&lt;br&gt;förutsättningar och vilja att fullfölja den. Lika viktigt är emellertid att&lt;br&gt;undvika att de borgenärer, vilkas rätt inskränks under den tid&lt;br&gt;förfärandet pågår, drabbas av illojala handlingar från gäldenärens sida.&lt;br&gt;Om gäldenären underlåter att inhämta rekonstruktörens samtycke till&lt;br&gt;viktigare rättshandlingar, bör det vara ett starkt skäl till att låta&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören blir närmast att betrakta som en gäldenärens&lt;br&gt;kvalificerade rådgivare som dock i stor utsträckning har att beakta&lt;br&gt;borgenärernas bästa. På en punkt - när det gäller återvinning under&lt;br&gt;rekonstruktion - bör emellertid rekonstruktören ges en i viss mening&lt;br&gt;självständig befogenhet (avsnitt 6.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis i hög grad borgenärernas fordringar och intressen i&lt;br&gt;övrigt som står på spel i en företagsrekonstruktion. De bör därför ha&lt;br&gt;möjlighet till insyn och kunna påverka förfärandet. Det sker till en&lt;br&gt;böijan genom ett obligatoriskt borgenärssammanträde som normalt skall&lt;br&gt;hållas inom tre veckor från beslutet om företagsrekonstruktion. Rekons-&lt;br&gt;truktören måste vid det tillfallet kunna ge borgenärerna en mera in-&lt;br&gt;gående bild av näringsidkarens ekonomiska situation och kunna redovisa&lt;br&gt;en uppfettning om den tilltänkta rekonstruktionens inriktning och förut-&lt;br&gt;sättningar. På den grunden skall borgenärerna ges tillfälle att uttala sig&lt;br&gt;i frågan om förfärandet bör fortsättas. Vid sammanträdet skall också, på&lt;br&gt;yrkande av en borgenär, utses en borgenärskommitté. Denna skall ges&lt;br&gt;möjlighet att fortlöpande följa förfärandet och rekonstruktören skall i&lt;br&gt;väsentliga frågor samråda med kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagsrekonstruktion skall kunna pågå under en tid av tre&lt;br&gt;månader, med möjlighet till förlängning tre månader i taget upp till&lt;br&gt;högst ett år. Den upphör genom beslut av domstol eller om gäldenären&lt;br&gt;försätts i konkurs. Domstol skall besluta om att företagsrekon-&lt;br&gt;struktionen skall upphöra när syftet med det har uppnåtts eller när det&lt;br&gt;bedöms som utsiktslöst att fortsätta samt i vissa andra fäll (se avsnitt&lt;br&gt;7.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt torde företagsrekonstruktionens syfte kunna sägas ha uppnåtts &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när borgenärerna anser att rekonstruktionen i sak är så hållbar att de är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredda att sätta ned sina fordringar genom en ackordsuppgörelse och Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;en sådan uppgörelse också har kommit till stånd. Det torde normalt vara&lt;br&gt;utsiktslöst att fortsätta företagsrekonstruktionen om gäldenären visar att&lt;br&gt;han inte är intresserad av en rekonstruktion eller när en sådan av andra&lt;br&gt;skäl inte synes vara realistisk att åstadkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gemensamma för de lösningar som regeringen i det följande&lt;br&gt;förordar kan sägas vara att de begränsas till vad som har bedömts vara&lt;br&gt;nödvändigt för att företagsrekonstruktion skall kunna vinna tilltro som&lt;br&gt;ett lämpligt sätt att utan konkurs åtgärda ett företags betalnings-&lt;br&gt;svårigheter. En del förslag om längre gående, eller i vissa avseenden&lt;br&gt;annorlunda utformade, åtgärder som framförts från olika håll kan dock&lt;br&gt;ha visst fog for sig och man kan inte utesluta att en framtida&lt;br&gt;utvärdering av det rekonstruktionsförfärande som nu föreslås kan leda&lt;br&gt;till att vissa av de förslag som nu inte genomförs kan få förnyad&lt;br&gt;aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också inledningsvis ta upp och i allmänna ordalag&lt;br&gt;kommentera dels utredningens förslag om ett avskaffande av&lt;br&gt;förmånsrätten for skatter och avgifter och om införande av en särskild&lt;br&gt;framskjuten förmånsrätt för s.k. produktiva löner, dels vad riksdagen&lt;br&gt;har uttalat i samband med förändringarna i lönegarantilagen (se bet.&lt;br&gt;1993/94 :LU34, jfr också prop. 1994/95:180).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommer att framgå av det följande kan det diskuteras vilken&lt;br&gt;betydelse skatteförmånsrätten har för möjligheterna att framgångsrikt&lt;br&gt;rekonstruera ett företag i kris. Enligt regeringens mening är det dock&lt;br&gt;klart att skatteförmånsrätten i och för sig inte har någon avgörande&lt;br&gt;betydelse i ett sådant sammanhang. En lyckosam rekonstruktion är&lt;br&gt;beroende av ett stort antal faktorer. Bland dessa är lagstiftningens&lt;br&gt;innehåll på skilda områden inte oväsentligt. Ett flertal regelkomplex av&lt;br&gt;avtalsrättslig, bolagsrättslig, skatterättslig och insolvensrättslig natur&lt;br&gt;påverkar givetvis i hög grad förutsättningarna för att en rekonstruktion&lt;br&gt;skall lyckas, liksom de påverkar förutsättningarna för företagandet över&lt;br&gt;huvud taget. Skatteförmånsrätten är därvid endast en beståndsdel av&lt;br&gt;flera. Enligt regeringens mening har frågan om skatteförmånsrättens&lt;br&gt;vara eller inte vara i alltför hög grad dominerat den debatt som föregått&lt;br&gt;och följt på Insolvensutredningens slutbetänkande. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör en lag om företagsrekonstruktion ha en viktig funktion&lt;br&gt;att fylla alldeles oavsett skatteförmånsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer problematiskt i sammanhanget är förhållandet mellan å ena sidan&lt;br&gt;en ny rekonstruktionslag och å den andra löneförmånsrätten och&lt;br&gt;lönegarantin. Under senare tid har, i syfte att motverka missbruk av&lt;br&gt;lönegarantin, begränsningar införts som i inte oväsentlig mån begränsat&lt;br&gt;skyddet för löntagarnas löneanspråk. Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;denna fråga viktig, samtidigt som den inrymmer sådana svårigheter som&lt;br&gt;gör att den kräver noggranna överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår dock redan nu en ändring i förmånsrättslagen som&lt;br&gt;förstärker skyddet för lönefordringama när en konkurs inom viss tid&lt;br&gt;följer på en företagsrekonstruktion (se avsnitt 8.7.2). Detta ändrings-&lt;br&gt;förslag får återverkningar även på lönegarantin. Härigenom riskerar inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den föreslagna rekonstruktionslagen att inverka menligt på löntagarnas Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;möjligheter att tillvarata sina lönekrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan omdiskuterad fråga är vilka fordringar som bör vara&lt;br&gt;förenade med förmånsrätt och vilka avvägningar som bör göras när&lt;br&gt;förmånsrätternas inbördes ordning skall bestämmas. Det gäller inte&lt;br&gt;minst förhållandet mellan löneförmånsrätten och företagshypoteket (se&lt;br&gt;avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor om förmånsrätt och lönegaranti som nu nämnts är enligt&lt;br&gt;regeringens mening i behov av ytterligare analys och överväganden.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att tillsätta en utredning angående dessa frågor&lt;br&gt;(se avsnitt 8 och 9).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beslut om företagsrekonstruktion&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Den grundläggande ekonomiska förutsättningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att ett företag skall kunna komma i&lt;br&gt;fråga för företagsrekonstruktion krävs att det vid tiden för&lt;br&gt;ansökningen om företagsrekonstruktion saknar förmåga att betala&lt;br&gt;sina förfallna skulder. Det krävs med andra ord illikviditet. Det&lt;br&gt;krävs alltså inte att företaget är på obestånd (insolvent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga invändningar har i denna del framförts mot&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan i detta sammanhang är&lt;br&gt;vilken ekonomisk situation hos gäldenären som bör utgöra förut-&lt;br&gt;sättningen för att en företagsrekonstruktion skall kunna beslutas. Det&lt;br&gt;vore en fördel om de rättsverkningar som följer av en företagsrekon-&lt;br&gt;struktion kunde knytas till något inom insolvensrätten känt begrepp. De&lt;br&gt;begrepp som därvid skulle kunna komma i fråga är för det första&lt;br&gt;insolvens eller obestånd, dvs. den ekonomiska situation som utgör förut-&lt;br&gt;sättning för konkurs och ackord. Med insolvens avses att gäldenären&lt;br&gt;inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är&lt;br&gt;endast tillfällig (1 kap. 2 § andra stycket konkurslagen). Insolvensbe-&lt;br&gt;dömningen rymmer således en prognos. Gäldenären måste kunna antas&lt;br&gt;vara ur stånd att infria sina skulder allteftersom de förfaller till&lt;br&gt;betalning, trots utnyttjande av alla tänkbara resurser som förvärvs-&lt;br&gt;förmåga och eventuell ny kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan tänkbar situation är den att gäldenären är insufficient,&lt;br&gt;varmed menas att hans skulder överstiger hans tillgångar. Till den&lt;br&gt;situationen knyts bl.a. vissa regler om återvinning i konkurslagen (se&lt;br&gt;t.ex. 4 kap. 6 § konkurslagen). Insufficiens är, till skillnad från&lt;br&gt;insolvens, ett tillstånd som föreligger vid en given tidpunkt utan att&lt;br&gt;hänsyn tas till t.ex. vad gäldenärens förvärvsförmåga kan inbringa i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Illikviditet är ett tredje etablerat begrepp vars innebörd är att gäldenä- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ren inte har omedelbar tillgång till vanliga betalningsmedel motsvarande&lt;br&gt;de förfallna skuldernas belopp. Om en gäldenär enbart är illikvid, har&lt;br&gt;han däremot andra tillgångar som kan användas för att på sikt betala&lt;br&gt;skulderna, tillgångar som t.ex. genom utmätning kan tas i anspråk för&lt;br&gt;borgenärernas fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen förekommer i insolvensrätten begreppet betalningsinställelse.&lt;br&gt;Som utredningen framhåller finns det inte några närmare lagregler om&lt;br&gt;innebörden av betalningsinställelse. Likväl har betalningsinställelse&lt;br&gt;betydelse enligt flera olika lagrum, t.ex. på så sätt att enligt konkurs-&lt;br&gt;lagen betalningsinställelse utgör presumtion för obestånd (se 2 kap. 8 §&lt;br&gt;konkurslagen). Vidare har betalningsinställelse tillagts relevans i skilda&lt;br&gt;avseenden genom rättspraxis (bet. s. 116 f.). En rent faktisk betalnings-&lt;br&gt;inställelse kan ske helt formlöst och utan att borgenärerna underrättas;&lt;br&gt;gäldenären upphör helt enkelt med att betala sina skulder allteftersom de&lt;br&gt;förfaller. Vanligen avses med termen betalningsinställelse emellertid en&lt;br&gt;öppen sådan, dvs. gäldenären förklarar uttryckligen i ett till sina borge-&lt;br&gt;närer riktat meddelande att från och med en viss tidpunkt kommer han&lt;br&gt;i princip inte att betala några skulder. Det är gäldenären själv som har&lt;br&gt;att göra bedömningen av om företagets situation är sådan att en&lt;br&gt;betalningsinställelse måste tillgripas. Även om förfarandet är oreglerat,&lt;br&gt;har det i praktiken kommit att utvecklas en ordning enligt vilken&lt;br&gt;företaget efter betalningsinställelse vidtar åtgärder för att rekonstruera&lt;br&gt;eller avveckla verksamheten (se vidare bet. s. 118 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för ett resonemang om gäldenärens ekonomiska&lt;br&gt;situation måste vara att endast företag med betalningssvårigheter av&lt;br&gt;någon omfattning kan antas komma att ansöka om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion. Det avgörande när det gäller förutsättningarna för att besluta&lt;br&gt;om en företagsrekonstruktion bör emellertid knappast vara graden av&lt;br&gt;betalningsoförmåga utan mera frågan om gäldenären verkligen avser att&lt;br&gt;seriöst pröva möjligheterna till en rekonstruktion liksom också om det&lt;br&gt;finns reella förutsättningar för att en rekonstruktion skall kunna komma&lt;br&gt;till stånd. För borgenärerna måste det huvudsakliga intresset vara knutet&lt;br&gt;inte i första hand till att utesluta gäldenärer med endast smärre, eller&lt;br&gt;tvärtom alltför stora, betalningssvårigheter, från förfarandet utan främst&lt;br&gt;till möjligheten att efter en väl genomförd rekonstruktion få sina ford-&lt;br&gt;ringar betalade eller sina säkerheter värdesäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att besluta om företagsrekonstruktion bör därför&lt;br&gt;inte knytas till någon viss kvalificerad nivå på företagets betalnings-&lt;br&gt;svårigheter. En sådan knytning skulle också riskera att leda till att&lt;br&gt;rekonstruktion kommer i fråga på ett alltför sent stadium av ett företags&lt;br&gt;negativa utveckling. Regeringen anser således, i likhet med utredningen&lt;br&gt;och en enig remissopinion, att när det gäller gäldenärens ekonomiska&lt;br&gt;situation bör inga andra krav ställas än att denne i sin ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion klargör att han inte kan betala sina fordringar&lt;br&gt;allteftersom de förfolier till betalning. Det är således tillräckligt att&lt;br&gt;gäldenären är illikvid. Man kan då anta att ansökan om rekonstruktion&lt;br&gt;kommer att göras efter i princip samma bedömningar som i dag sker &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före en betalningsinställelse. Lagrådet uttalar att det saknar anledning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att motsätta sig att frågan om likviditet skall vara avgörande för Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;huruvida företagsrekonstruktion är tillgänglig. Lagrådet har dock&lt;br&gt;påpekat att ordalydelsen i det remitterade förslaget (1 kap. 1 § i det&lt;br&gt;remitterade lagförslaget) närmast synes utgöra en beskrivning av krav&lt;br&gt;på insolvens (jfr 1 kap. 2 § andra stycket konkurslagen; se även SOU&lt;br&gt;1979:75 s. 60 och bet. s. 100). Lagrådet har därför föreslagit att kravet&lt;br&gt;på illikviditet uttrycks med att gäldenären ”vid tiden för ansökningen&lt;br&gt;inte kan betala sina förfallna skulder” med placering i 2 kap. 6 § första&lt;br&gt;stycket. Regeringen ansluter sig till Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det i lagen också skall anges att en&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion är att anse som en förklaring av&lt;br&gt;gäldenären om att han ställer in sina betalningar. Ett skäl för det&lt;br&gt;förslaget är att bristen på allmänna regler om betalningsinställelse&lt;br&gt;därigenom skulle botas. Regeringen är emellertid inte beredd att nu&lt;br&gt;föreslå en sådan regel. Den av utredningen föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;begränsar inte möjligheterna till vare sig tysta eller öppna betalnings-&lt;br&gt;inställelser utan samband med företagsrekonstruktion. Dessutom är det&lt;br&gt;oklart hur den föreslagna regeln skulle förhålla sig till bestämmelsen i&lt;br&gt;2 kap. 8 § konkurslagen som innefattar en presumtion för att den som&lt;br&gt;ställt in sina betalningar är på obestånd. Enlig regeringens mening bör&lt;br&gt;därför institutet betalningsinställelse även fortsättningsvis i allt väsentligt&lt;br&gt;vara oreglerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgränsning som nu har valts kan någon gång innebära att ett&lt;br&gt;företag som har - eller i vart fall är på väg att få - ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter utesluts från rekonstruktionslagens tillämpningsområde. Det&lt;br&gt;gäller det fallet att en näringsidkare väl är likvid, dvs. har t.ex.&lt;br&gt;tillräckliga kassamedel för att betala löpande skulder, men är&lt;br&gt;insufficient till följd av att värdet av den egendom i vilken hans&lt;br&gt;borgenärer har säkerhet har minskat så att hans samlade tillgångar till&lt;br&gt;sitt värde understiger de samlade skuldernas belopp. I de fall en sådan&lt;br&gt;näringsidkare därefter drabbas av illikviditet kunde det givetvis vara en&lt;br&gt;fördel om rekonstruktionsåtgärder hade kunnat vidtas redan dess-&lt;br&gt;förinnan. Det finns dock anledning att framhålla att även för ett väl&lt;br&gt;fungerande vinstgenererande företag kan den egendom i vilken&lt;br&gt;borgenärerna har säkerhet från tid till annan minska i värde av olika&lt;br&gt;anledningar. Ett företag kan alltså vara insufficient utan att det finns&lt;br&gt;något rekonstruktionsbehov. Insufficiens bör därför inte vara tillräckligt&lt;br&gt;för att det skall kunna beslutas om företagsrekonstruktion. Om en&lt;br&gt;kreditgivare å andra sidan anser att ett insufficient företag saknar&lt;br&gt;tillräcklig bärkraft har han normalt möjlighet att säga upp kreditavtalet&lt;br&gt;och fordra omedelbar betalning. Om så sker kan gäldenärsföretaget visa&lt;br&gt;sig sakna förmåga att betala skulden och ett beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion kan då meddelas. Regeringen anser, mot den redovisade&lt;br&gt;bakgrunden, att övervägande skäl talar för att avgränsa lagens&lt;br&gt;tillämpning till näringsidkare som är illikvida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom företagsrekonstruktion avses få en rad rättsverkningar för&lt;br&gt;borgenärerna - det är i realiteten närmast fråga om ett slags moratorium&lt;br&gt;för gäldenären - är det samtidigt nödvändigt att så långt möjligt tillse att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa rättsverkningar inte utlöses annat än i en av lagstiftningen avsedd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situation. Den bedömning som härvidlag måste göras får dock, som Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;redan antytts, främst grundas på - förutom det grundläggande kravet på&lt;br&gt;betalningssvårigheter hos gäldenären - utsikterna att en rekonstruktion&lt;br&gt;skall kunna genomföras. Till de krav som bör ställas på ansökans inne-&lt;br&gt;håll och domstolens prövning återkommer vi under avsnitt 5.4 och 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Vilka gäldenärer bör omfattas av lagen?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Näringsidkare, oberoende av&lt;br&gt;verksamhetens omfattning och associationsform, kan komma i&lt;br&gt;fråga för företagsrekonstruktion. Vissa verksamheter, hänförliga&lt;br&gt;till de finansiella och offentliga sektorerna, undantas dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i det väsentliga med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag eller lämnar dem utan erinran. Sveriges Köpmannaförbund,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;Grossistförbundet Svensk Handel beklagar emellertid att utredningen inte&lt;br&gt;utrett möjligheterna till ett förenklat förfarande för de mindre företagen.&lt;br&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Sveriges Hantverks- och&lt;br&gt;Småföretag och Företagarnas Riksförbund betonar att behovet av ett&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärande är stort för de något mindre företagen och att&lt;br&gt;det för dessa företags behov är viktigt att förfarandet bl.a. är snabbt och&lt;br&gt;administrativt enkelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller frågan om vilka&lt;br&gt;kategorier av gäldenärer som bör kunna komma i fråga för&lt;br&gt;företagsrekonstruktion är en utgångspunkt för bedömningen att, såsom&lt;br&gt;ovan redovisats, ett särskilt skuldsaneringsförfärande för privatpersoner&lt;br&gt;har införts från den 1 juli 1994. Det står därför klart att en lag om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion bör avse enbart näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen framhåller (bet. s. 350) är begreppet näringsidkare&lt;br&gt;vidsträckt. Det täcker såväl juridiska som fysiska personer som driver&lt;br&gt;näring. Det omfattar de allra största företagen likaväl som enmansföre-&lt;br&gt;tagare. Det innefattar även den som jämsides med en anställning driver&lt;br&gt;någon form av näringsverksamhet. Näringsidkare kan även t.ex. den&lt;br&gt;vara som inte är skyldig att upprätta årsbokslut, jfr 1 § sista stycket&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125). Enligt den konsumenträttsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen avses med näringsidkare vaije fysisk eller juridisk person som&lt;br&gt;driver verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den&lt;br&gt;kan betecknas som yrkesmässig (se avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot den bakgrunden finnas skäl att överväga om någon av-&lt;br&gt;gränsning bör ske inom kretsen näringsidkare. Utredningen har i den&lt;br&gt;delen anfört att erfarenheterna från de utländska rättssystem som den&lt;br&gt;har studerat visserligen tyder på att ett lagreglerat rekonstruktions-&lt;br&gt;förfarande får sin största betydelse för stora och mellanstora företag&lt;br&gt;men att för svensk del bör ett förfärande inte utformas så att det av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. kostnadsskäl inte kan användas beträffande mindre foretag. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;Utredningen föreslår därför inte någon inskränkning i kretsen&lt;br&gt;näringsidkande gäldenärer beroende på verksamhetens storlek eller&lt;br&gt;juridiska form. Det ligger emellertid, uttalar utredningen, ”i öppen dag&lt;br&gt;att en ny lagreglering likväl kommer att få sin största betydelse för&lt;br&gt;något större företag” (bet. s. 351).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte någon anledning att ifrågasätta utredningens&lt;br&gt;bedömning på denna punkt. Det bör dock framhållas att den främsta&lt;br&gt;anledningen till att ett rekonstruktionsförfärande kan ha störst betydelse&lt;br&gt;för något större företag helt enkelt är den att möjligheterna till rekon-&lt;br&gt;struktion oftast är bättre. Ett något större företag kan ha en&lt;br&gt;administration och produktion som rymmer tillräckliga möjligheter till&lt;br&gt;flexibilitet och förändring. Ett sådant företag kan också ha bättre&lt;br&gt;förutsättningar än ett mindre att erbjuda godtagbar säkerhet för en&lt;br&gt;fortsatt finansiering av rörelsen. Det är givet att en blygsam om än&lt;br&gt;yrkesmässig ekonomisk verksamhet som en enskild bedriver däremot&lt;br&gt;ofta inte ger utrymme för alternativa lösningar och knappast heller för&lt;br&gt;ny kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan emellertid också dela den åsikt som vissa&lt;br&gt;remissinstanser framfört, nämligen att behovet av rekonstruktion kan&lt;br&gt;vara väl så stort hos något mindre företag. Det är därför angeläget att,&lt;br&gt;som utredningen också har föreslagit, inte utesluta någon kategori av&lt;br&gt;näringsidkare från möjligheten till företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi närmare kommer att diskutera i avsnitt 5.5 skall en första&lt;br&gt;bedömning av om företagsrekonstruktion bör komma till stånd göras av&lt;br&gt;domstol i samband med ansökan om företagsrekonstruktion. Det kanske&lt;br&gt;viktigaste ledet i den bedömningen är frågan om en rekonstruktion över&lt;br&gt;huvud taget förefaller möjlig att genomföra. Genom den bedömningen -&lt;br&gt;liksom genom den uppföljande kontrollen av förfarandet genom rekon-&lt;br&gt;struktörens utredning och borgenärernas granskning - bör det så långt&lt;br&gt;möjligt tillses att endast företag med förutsättningar för fortsatt lönsam&lt;br&gt;verksamhet kommer i fråga för rekonstruktion. Detta bör gälla oavsett&lt;br&gt;företagets storlek och associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna inriktning är det viktigt att reglerna blir enkla att tillämpa&lt;br&gt;för att kostnaderna för företagsrekonstruktion skall kunna begränsas och&lt;br&gt;på så sätt även mindre företag inte bara i princip utan även i praktiken&lt;br&gt;skall kunna komma i fråga för företagsrekonstruktion. Det förfarande&lt;br&gt;som föreslås är sådant att det i och för sig bör kunna vara tillgängligt&lt;br&gt;för de flesta typer av företag. Därutöver bör, som vi återkommer till i&lt;br&gt;avsnitt 10, tillämpningsområdet för skuldsaneringslagen utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta vissa kategorier av näringsidkare vars näringsverksamhet är av&lt;br&gt;ringa omfattning och enkel beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att lagen om företagsrekonstruktion inte - liksom&lt;br&gt;ackordslagen (48 §) - skall tillämpas i fråga om bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank eller föreningsbank, kreditaktiebolag, stadshypoteksförening&lt;br&gt;eller landshypoteksförening, understödsförening och försäkringsbolag.&lt;br&gt;Likaså föreslår utredningen att gäldenär för vars verksamhet staten,&lt;br&gt;kommun, landsting, kommunalförbund, församling eller kyrklig sam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallighet svarar skall vara undantagna från lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har ansett att en översyn av de av ålder givna undantagen Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;från ackordslagens tillämpningsområde vore befogad men har funnit sig,&lt;br&gt;med hänsyn till uppdragets omfattning och av tidsskäl, vara förhindrad&lt;br&gt;att göra en sådan översyn. Under remissbehandlingen har bl.a. Finans-&lt;br&gt;inspektionen instämt i att en sådan översyn fordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte haft något att erinra mot undantaget som sådant,&lt;br&gt;men har påpekat att förändringar har skett på andra håll i lagstiftningen&lt;br&gt;som påverkar angivandet av den krets som bör omfattas av det nu&lt;br&gt;diskuterade undantaget och föreslår därför en ändrad lydelse av 1 kap.&lt;br&gt;4 § i det till Lagrådet remitterade förslaget (1 kap. 3 § i propositionens&lt;br&gt;lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av Lagrådets påpekanden gör regeringen följande&lt;br&gt;överväganden. Utöver de i ackordslagen angivna instituten bedriver&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag liknande verksamhet på&lt;br&gt;kapitalmarknaden. Dessa bolags verksamheter regleras i lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag respektive lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse. I båda fallen krävs tillstånd av Finansinspektionen&lt;br&gt;för att få bedriva verksamheten och bolagen står under tillsyn av&lt;br&gt;inspektionen. God kreditvärdighet utgör en grundläggande förutsättning&lt;br&gt;för dessa bolags existens. Verksamheten kännetecknas vidare av att&lt;br&gt;bolagen dagligen medverkar i ett stort antal finansiella affärer, ofta&lt;br&gt;avseende betydande värden. I de lagar som reglerar bolagens verk-&lt;br&gt;samhet ställs speciella krav på att rörelsen skall bedrivas på ett sunt&lt;br&gt;sätt. Bolagen omfattas också - liksom bankerna - av särskilda regler om&lt;br&gt;kapitaltäckning. Mot bakgrund av de angivna omständigheterna torde&lt;br&gt;reglerna om företagsrekonstruktion inte - på ett verkningsfullt sätt -&lt;br&gt;kunna tillämpas på verksamhet som bedrivs av kreditmarknadsbolag och&lt;br&gt;värdepappersbolag. I huvudsak samma synpunkter kan anföras&lt;br&gt;beträffande clearingorganisationer som bedriver sådan verksamhet som&lt;br&gt;regleras i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet och den&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs att Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (se&lt;br&gt;aktiekontolagen [1989:827] och lagen [1989:829] om Värdepappers-&lt;br&gt;centralen VPC Aktiebolag). Det bör därvid anmärkas att en börs eller&lt;br&gt;en auktoriserad marknadsplats kan som sidoverksamhet bedriva&lt;br&gt;clearingverksamhet (4 kap. 5 § och 7 kap. 2 § lagen om börs och&lt;br&gt;clearingsverksamhet). En börs eller auktoriserad marknadsplats som&lt;br&gt;bedriver clearingverksamhet omfattas av nu diskuterade undantag för&lt;br&gt;bl.a. clearingsorganisation. Kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag,&lt;br&gt;clearingorganisationer och värdepapperscentralen bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening undantas från den nya lagens tillämpningsområde. Den slutliga&lt;br&gt;utformningen av detta undantag skiljer sig i viss mån från Lagrådets&lt;br&gt;förslag. Denna annorlunda utformning innebär också att den av&lt;br&gt;Lagrådet förordade punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till det nyss sagda kan också övervägas om, och i så fall&lt;br&gt;i vilken utsträckning, gäldenärer vars verksamhet i någon form är&lt;br&gt;offentligrättsligt reglerad skall kunna bli föremål för rekonstruktion. Det&lt;br&gt;är därvidlag fråga om betydande gränsdragningsproblem. En i offentlig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättslig lag reglerad verksamhet torde knappast låta sig rekonstrueras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sak. Möjligen kan bedömningen vara en annan när det gäller t.ex. en Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;kommuns frivilliga åtaganden. I avvaktan på att de nu antydda frågorna&lt;br&gt;kan bli föremål för mera ingående överväganden föreslår vi att sådan&lt;br&gt;verksamhet vari staten, kommuner och motsvarande rättssubjekt har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande undantas från rekonstruktionslagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Vem skall kunna ansöka om företagsrekonstruktion?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätt att ansöka om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;har gäldenären och dennes borgenärer. Om en borgenär ansöker&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion, får ansökan emellertid bifallas endast&lt;br&gt;om gäldenären har medgett den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i det väsentliga med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser, bland dem Svea&lt;br&gt;hovrätt, Luleå tingsrätt, kronofogdemyndigheterna i Stockholms och&lt;br&gt;Kronobergs län, NUTEK och Juridiska fakultets styrelsen vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, ifrågasätter om en borgenär bör ges rätt att ansöka om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion mot bakgrund av att en sådan ansökan enligt&lt;br&gt;utredningens förslag inte kan bifallas utan gäldenärens samtycke.&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund tillägger att, om en borgenär ges rätt att&lt;br&gt;ansöka om rekonstruktion, risken är stor att en sådan ansökan kan&lt;br&gt;användas som ett led i ett rent indrivningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller frågan om vem som&lt;br&gt;skall vara behörig att ansöka om företagsrekonstruktion bör först&lt;br&gt;övervägas om ett beslut om företagsrekonstruktion skall fordra gälde-&lt;br&gt;närens samtycke. I den frågan finns det anledning att fasta uppmärk-&lt;br&gt;samhet på den grundläggande skillnaden mellan konkurs och företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. I konkurs är det fråga om att när en av lagstiftaren&lt;br&gt;given situation - insolvens - är för handen även tvångsvis kunna&lt;br&gt;avveckla en näringsverksamhet för att tillvarata borgenärernas intressen.&lt;br&gt;Företagsrekonstruktion är däremot väsentligen ett erbjudande om&lt;br&gt;bistånd till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en företagsrekonstruktion erbjuds således en gäldenär ett&lt;br&gt;rådrum, under vilket han med kvalificerad rådgivning ges möjlighet att&lt;br&gt;bedöma sina framtidsutsikter. Det förefaller tämligen utsiktslöst att ett&lt;br&gt;sådant förfarande skulle kunna genomföras utan gäldenärens aktiva&lt;br&gt;medverkan. Även om det ingalunda alltid är självklart, får det också&lt;br&gt;förutsättas att det i flertalet fall kommer att vara samma ställföreträdare&lt;br&gt;för ett gäldenärsföretag som kommer att fortsätta att driva det&lt;br&gt;rekonstruerade företaget. Det bör därför, som utredningen har före-&lt;br&gt;slagit, inte komma i fråga att besluta om företagsrekonstruktion utan att&lt;br&gt;gäldenären i någon form förklarat att han är villig att påbörja en sådan.&lt;br&gt;En ansökan som görs av en borgenär och som inte följs av ett&lt;br&gt;medgivande från gäldenärens sida skall alltså inte kunna bifallas. Om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan bestrids av gäldenären förfaller ansökan och ärendet skall Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;avskrivas från vidare handläggning (se vidare författningskommentaren&lt;br&gt;till 2 kap. 6 och 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta ställningstagande kan det i och for sig&lt;br&gt;ifrågasättas, som också några remissinstanser har gjort, om det över&lt;br&gt;huvud taget är meningsfullt att tillåta att en ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion görs inte bara av gäldenären själv utan också av en&lt;br&gt;borgenär. Det finns då anledning att åter erinra om institutets främsta&lt;br&gt;syfte, nämligen att på ett så tidigt stadium som möjligt av en negativ&lt;br&gt;utveckling för ett företag ge möjlighet - och incitament - till&lt;br&gt;nödvändiga förändringar i företagets verksamhet för att stärka dess&lt;br&gt;lönsamhet. I många fall kommer givetvis gäldenären själv (eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare) att iaktta tecknen på begynnande ekonomiska&lt;br&gt;svårigheter och därför kunna ta initiativ till rekonstruktion. Samtidigt&lt;br&gt;torde det förekomma åtskilliga fall där gäldenären på grund av bristande&lt;br&gt;resultatuppföljning inte tillräckligt väl ser de negativa tecknen eller till&lt;br&gt;följd av överoptimism inte förmår att tolka tecknen rätt. I en sådan&lt;br&gt;situation är det viktigt att gäldenärens medkontrahenter kan ta ett&lt;br&gt;initiativ. Ett sådant intiativ bör visserligen inte kunna drivas igenom&lt;br&gt;mot gäldenärens vilja men väl uppmärksamma denne på företagets&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter, eller åtminstone på borgenärernas bedömning&lt;br&gt;av företagets situation, och på de möjligheter som institutet företags-&lt;br&gt;rekonstruktion erbjuder. Eftersom reformens främsta syfte är att bereda&lt;br&gt;möjlighet till företagsrekonstruktion i ett tidigt skede framstår det som&lt;br&gt;angeläget att flera aktörers bedömning av ett företags situation tillåts&lt;br&gt;initiera, om än inte utlösa, en företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså regeringens uppfattning att en borgenär skall kunna&lt;br&gt;ansöka om företagsrekonstruktion för ett gäldenärsföretag. Även när det&lt;br&gt;gäller att denna rätt inte skall kvalificeras till att enbart gälla vissa&lt;br&gt;borgenärer, t.ex. med en fordran av viss storlek, delar regeringen&lt;br&gt;utredningens bedömning. En begränsning av kretsen ansöknings-&lt;br&gt;berättigade borgenärer skulle visserligen syfta till att undvika de&lt;br&gt;kostnader och nackdelar som kan uppstå genom illa underbyggda&lt;br&gt;ansökningar från någon borgenärs sida. Men för det första bör risken&lt;br&gt;inte vara särskilt stor for att en borgenär med en mindre fordran utan&lt;br&gt;skäl ansöker om företagsrekonstruktion för gäldenärsföretaget. Den&lt;br&gt;omedelbara effekten för en sådan borgenär av ett beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion är ju endast att han kommer att sakna rätt att tilltvinga&lt;br&gt;sig betalning för sin fordran. För det andra finns det vissa faktorer som&lt;br&gt;bör motverka missbruk av ansökningsrätten. Det gäller dels kraven på&lt;br&gt;en ansöknings innehåll och domstolens prövning av den, dels att en&lt;br&gt;ogrundad ansökan om företagsrekonstruktion - liksom är fallet vid&lt;br&gt;konkursansökningar - bör kunna föranleda skadeståndsansvar. Rege-&lt;br&gt;ringen anser av nu anförda skäl att kretsen ansökningsberättigade&lt;br&gt;borgenärer inte bör begränsas. För att ansökningsrätt skall föreligga bör&lt;br&gt;det således vara tillräckligt att ett ford ringsförhållande visas föreligga,&lt;br&gt;dvs. en borgenär som ansöker om företagsrekonstruktion måste kunna&lt;br&gt;visa att han verkligen har en fordran mot gäldenärsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har slutligen föreslagit att det liksom vid konkurs bör Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;gälla vissa inskränkningar i initiativrätten med hänsyn till borgenärs&lt;br&gt;innehav av säkerhet. Innehar han en betryggande säkerhet, bör krävas&lt;br&gt;att det finns risk för att hans rätt är i fora. Initiativrätt bör enligt&lt;br&gt;utredningen inte heller finnas om tredje man erbjuder betryggande&lt;br&gt;säkerhet. Regeringen anser för sin del att en sådan begränsning i rätten&lt;br&gt;att ansöka inte bör gälla. Företagsrekonstruktion är ett instrument for att&lt;br&gt;återställa lönsamheten hos ett foretag med betalningssvårigheter.&lt;br&gt;Företagsrekonstruktion sker därför primärt i gäldenärens intresse, vilket&lt;br&gt;naturligtvis inte utesluter att det också - i vart foll på något längre sikt&lt;br&gt;- är till borgenärskollektivets fördel. Konkurs däremot har ett mera&lt;br&gt;omedelbart och direkt syfte att skydda de borgenärer vars rätt är i fora.&lt;br&gt;Det bör mot den bakgrunden inte uteslutas att en borgenär kan visa att&lt;br&gt;ett företag har svårigheter att betala sina förfallna skulder; även om&lt;br&gt;borgenärens egen säkerhet är fullgod eller om en tredje man inskrider&lt;br&gt;och ställer säkerhet för just den ansökande borgenärens fordran.&lt;br&gt;Borgenären bör alltså även i sådana fall kunna ansöka om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion avseende gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Kraven på ansökningen och domstolens formella&lt;br&gt;prövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ärenden om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;handläggs vid allmän domstol. I den mån lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion inte innehåller några särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;handläggningen skall bestämmelserna i lagen om handläggning av&lt;br&gt;domstolsärenden tillämpas. Om det under en företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion beslutas att inleda ackordsfÖrhandling skall dock en sådan&lt;br&gt;handläggas med tillämpning av rättegångsbalkens bestämmelser&lt;br&gt;om rättegången i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I de flesta yttranden tillstyrks eller riktas i vart&lt;br&gt;foll inte några invändningar mot utredningens förslag. I några&lt;br&gt;remissyttranden diskuteras kraven på innehållet i främst en gäldenärs&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion. Statens jordbruksverk, Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare och Företagarnas Riksorganisation anför att kraven på&lt;br&gt;innehållet i en ansökan bör ställas högre än utredningen har gjort.&lt;br&gt;Jordbruksverket påpekar att det annars finns en risk att reglerna&lt;br&gt;utnyttjas som ett medel att erhålla uppskov med betalningar. Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund menar å andra sidan att kraven på&lt;br&gt;innehållet i en ansökan inte bör sättas så högt att det förutsätter&lt;br&gt;kontakter med borgenärerna innan ansökan görs. Sådana kontakter&lt;br&gt;kunde riskera att leda till förhastade säraktioner från borgenärernas&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anför att ett förfarande som i så hög grad bygger på Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;frivillighet inte behöver handläggas av domstol utan hellre av till-&lt;br&gt;synsmyndigheterna i konkurs. Verket anser också att, om handlägg-&lt;br&gt;ningen skall ske vid domstol, det inte finns skäl att hålla förhandling när&lt;br&gt;ansökan görs av borgenär. Jönköpings tingsrätt hör till dem som anser&lt;br&gt;att de uppgifter som föreslås handläggas av tingsrätt inte till alla delar&lt;br&gt;står i överensstämmelse med strävandena mot en mera renodlad&lt;br&gt;konfliktlösningsroll för domare och domstolar. Tingsrätten anser att&lt;br&gt;bl.a. arvode till rekonstruktören bör kunna fastställas av tillsyns-&lt;br&gt;myndighet i konkurs. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel och Företagarnas Riksorganisation anser att&lt;br&gt;det bör övervägas att förstärka tingsrätterna med ekonomisk expertis i&lt;br&gt;ärenden om företagsrekonstruktion. Kronofogdemyndigheten tillägger&lt;br&gt;att alternativ till handläggning vid tingsrätt kan vara att inrätta en&lt;br&gt;särskild konkursmyndighet eller att låta ärenden om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion handläggas av en särskild nämnd inom tingsrättsorgani-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket påpekar att tingsnotarie inte bör tilläggas behörighet&lt;br&gt;att besluta i ärenden om företagsrekonstruktion. Svenska Inkassoföre-&lt;br&gt;ningen anför att det bör klarläggas att hinder inte möter mot att kredit-&lt;br&gt;upplysningsföretag från domstolar och registermyndigheter inhämtar,&lt;br&gt;lagrar, publicerar och utlämnar uppgifter om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det kan redan inledningsvis finnas&lt;br&gt;anledning att beröra frågan om handläggningen av ärenden om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion bör ske vid domstol eller, som ett par remissinstanser&lt;br&gt;föreslagit, vid annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står i den frågan klart att ett beslut om företagsrekonstruktion har&lt;br&gt;betydande rättsverkningar, framför allt vad gäller borgenärernas rätts-&lt;br&gt;ställning. Ett beslut om företagsrekonstruktion medför bl.a. att de under&lt;br&gt;viss tid kommer att sakna rätt att göra sina fordringar gällande med&lt;br&gt;hjälp av de exekutiva förfaranden som annars står till buds (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 6.1). Ett sådant beslut är därför av den karaktären att det bör&lt;br&gt;fattas av en opartisk och oberoende domstol. En sådan ordning torde&lt;br&gt;också följa av föreskrifterna i Europakonventionen angående skydd för&lt;br&gt;de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I kon-&lt;br&gt;ventionens artikel 6 föreskrivs att var och en, när det gäller att pröva&lt;br&gt;bl.a. hans civila rättigheter och skyldigheter, har rätt till en opartisk och&lt;br&gt;offentlig rättegång inför en oavhängig och opartisk domstol. Kon-&lt;br&gt;ventionen har, med verkan från och med den 1 januari 1995,&lt;br&gt;inkorporerats i den svenska rättsordningen (prop. 1993/94:117, bet.&lt;br&gt;1993/94 :KU24, rskr. 1993/94:246 och bet. 1994/95 :KU5, rskr.&lt;br&gt;1994/95:11). Även vissa av de beslut som kan behöva fattas under&lt;br&gt;förfarandet, som att medge undantag från utmätningsförbudet (se avsnitt&lt;br&gt;6.1), liksom beslut om att företagsrekonstruktionen skall upphöra, kan&lt;br&gt;på motsvarande sätt anses påverka enskildas rättigheter av privat natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om skuldsanering sker den inledande handläggningen vid&lt;br&gt;kronofogdemyndighet, trots att viktiga rättsverkningar är knutna även &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till det förfarandet. Ett skäl för den lösningen var att den huvudsakliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delen av utredningen i ärendet skall ske vid kronofogdemyndigheten. I Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;en företagsrekonstruktion sker utredningen genom en fristående rekons-&lt;br&gt;truktör. De rättsverkningar som följer av ett beslut om att inleda&lt;br&gt;skuldsanering är inte heller lika långt gående som rättsverkningarna av&lt;br&gt;att företagsrekonstruktion beslutas. Så utgör skuldsanering t.ex. inte&lt;br&gt;hinder mot att försätta gäldenären i konkurs. Den nödvändiga möjlig-&lt;br&gt;heten till domstolskontroll i skuldsaneringsförfarandet finns därför i&lt;br&gt;stället genom att kronofogdemyndighets beslut att inleda skuldsanering&lt;br&gt;kan överklagas till tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar, mot den redovisade bakgrunden,&lt;br&gt;övervägande skäl för att domstol bör ha huvudansvaret för handlägg-&lt;br&gt;ningen av ärenden om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kräver, som utredningen har anfört (bet. s. 378), det&lt;br&gt;obligatoriska borgenärssammanträdet inte i och för sig rättens&lt;br&gt;medverkan. Men vid sammanträdet kan frågor som kräver rättens&lt;br&gt;ställningstagande komma att aktualiseras, som t.ex. att avbryta&lt;br&gt;förfarandet eller att byta rekonstruktör. Det framstår då, som också&lt;br&gt;utredningen har funnit, som en onödig omgång att dela på funktionerna&lt;br&gt;mellan domstol och en förvaltningsmyndighet. Även det obligatoriska&lt;br&gt;borgenärssammanträdet bör därför enligt regeringens mening äga rum&lt;br&gt;vid domstol. Också frågan om arvode till rekonstruktören bör prövas av&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således att ärenden om företagsrekonstruktion i&lt;br&gt;deras helhet bör handläggas vid domstol och då på grund av ärendenas&lt;br&gt;karaktär naturligen vid tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte föreslagit att någon särskild sekretess skall gälla&lt;br&gt;vid handläggning av ärenden om företagsrekonstruktion hos domstol.&lt;br&gt;Som utredningen har framhållit gäller inte heller sekretess för ackords-&lt;br&gt;och konkursärenden. Även regeringen anser för sin del att det för&lt;br&gt;närvarande saknas skäl att anta att möjligheten till allmän insyn skulle i&lt;br&gt;sådan grad försvåra en företagsrekonstruktion att en särskild sekretess-&lt;br&gt;regel är nödvändig. Det finns emellertid anledning att framhålla att&lt;br&gt;enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess hos&lt;br&gt;domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds afiars- eller driftförhållanden, om&lt;br&gt;det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Regeln bör t.ex. kunna tillämpas i fäll där en&lt;br&gt;företagshemlighet skulle röjas om uppgiften lämnas ut. Även om kravet&lt;br&gt;på att den skada som kan uppkomma genom ett röjande skall vara&lt;br&gt;avsevärd begränsar sekretessregelns tillämpningsområde, finns ändå en&lt;br&gt;möjlighet att i ärenden om företagsrekonstruktion sekretessbelägga&lt;br&gt;sådana uppgifter om ett gäldenärsföretag vilkas spridande mera kännbart&lt;br&gt;skulle kunna skada företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gäldenärens uppgifter om sin ekonomi finns det&lt;br&gt;knappast anledning att ställa kraven högre än utredningen gjort. Något&lt;br&gt;kvalificerande krav på gäldenärens betalningssvårigheter ställs ju inte.&lt;br&gt;Någon rättens närmare materiella prövning kan därför knappast vara&lt;br&gt;nödvändig i den delen. Det finns då inte heller skäl att ytterligare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;precisera gäldenärens redovisningsskyldighet i fråga om sin ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi återkommer till detta i avsnitt 5.5. En annan sak är att det många Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;gånger torde vara nödvändigt att gäldenären redan i samband med&lt;br&gt;ansökan ger in ett visst underlag for bedömningen av om syftet med en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn bl.a. till det resonemang som nu har förts finns det inte,&lt;br&gt;såsom föreslagits av några remissinstanser, anledning att rätten i&lt;br&gt;ärenden om företagsrekonstruktion skall ha någon särskild samman-&lt;br&gt;sättning, exempelvis ha inslag av ekonomisk expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår, i likhet med vad som gäller i konkursärenden,&lt;br&gt;att rättegångsbalkens regler om tvistemål skall tillämpas på förfarandet&lt;br&gt;i den mån lagen om företagsrekonstruktion inte innehåller några&lt;br&gt;särskilda bestämmelser. En företagsrekonstruktion utgörs emellertid&lt;br&gt;väsentligen av vad som brukar benämnas frivillig rättsvård, även om det&lt;br&gt;kan sägas vara fråga om en avancerad form av sådan rättsvård. Det&lt;br&gt;vore därför mest följdriktigt att låta bestämmelserna i lagen (1946:807)&lt;br&gt;om handläggning av domstolsärenden vara tillämpliga på förfarandet i&lt;br&gt;den mån särskilda förfarandebestämmelser inte finns i lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. En sådan lösning har också valts vad gäller&lt;br&gt;handläggningen hos tingsrätt av från kronofogdemyndighet överklagade&lt;br&gt;utsökningsmål (se prop. 1992/93:216 s. 76 f.) liksom för tingsrätts&lt;br&gt;handläggning av ärenden enligt skuldsaneringslagen (se prop.&lt;br&gt;1993/94:123 s. 225). Det är därför enligt regeringens mening kon-&lt;br&gt;sekvent att även i detta fall låta ärendelagens bestämmelser komplettera&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion vad gäller förfarandet vid domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till en helt ny ärendelag har nyligen remissbehandlats. En&lt;br&gt;proposition i ämnet med ikraftträdande den 1 juli 1996 beräknas&lt;br&gt;föreläggas riksdagen under hösten. Förslaget är i stora delar utformat&lt;br&gt;efter mönster av förvaltningsprocesslagen (1971:291). Ett av skälen till&lt;br&gt;att ärendelagen reformeras är att tillgodose behovet av en flexibel hand-&lt;br&gt;läggningsordning för mer kvalificerade domstolsärenden som efterhand&lt;br&gt;har lagts på tingsrätterna att handlägga. En ny ärendelag föranleder&lt;br&gt;endast smärre följdändringar i den här föreslagna lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under en företagsrekonstruktion beslutas att inleda en ackords-&lt;br&gt;förhandling är en sådan i betydligt större grad kontradiktoriskt präglad,&lt;br&gt;dvs. det är fråga om att träffa bindande avgöranden sedan företrädare&lt;br&gt;för motstående intressen fått föra fram sin sak. Det är därför naturligt&lt;br&gt;att den delen av förfarandet handläggs med tillämpning av rättegångs-&lt;br&gt;balkens regler om dispositiva tvistemål. I dag handläggs också&lt;br&gt;ackordsärenden enligt dessa regler. Några skäl att ändra på detta har&lt;br&gt;inte framkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om tingsnotaries behörighet bör handläggning av&lt;br&gt;ärenden om företagsrekonstruktion inte ingå bland de göromål som en&lt;br&gt;notarie enligt 19 § tingsrättsinstruktionen (1979:572) kan förordnas att&lt;br&gt;handlägga. Däremot kan det knappast heller sägas att sådana ärenden&lt;br&gt;alltid är vidlyftiga, svåra eller av någon annan orsak kräver särskild&lt;br&gt;erfarenhet och därmed uttryckligen bör undantas från lagmannens&lt;br&gt;behörighet att enligt 20 § instruktionen förordna en notarie när det finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så slutligen angår den av Svenska Inkassoföreningen väckta Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;frågan om inhämtande av kreditupplysningar kan konstateras endast att&lt;br&gt;kreditupplysningsverksamhet med iakttagande av föreskrifterna i&lt;br&gt;kreditupplysningslagen (1973:1173) måste kunna avse även upplysningar&lt;br&gt;som hänför sig till företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Domstolens materiella prövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rättens materiella prövning av en ansökan&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion inriktas i första hand mot en&lt;br&gt;bedömning av om en rekonstruktion kan ha utsikter att lyckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslagen i&lt;br&gt;denna del utan erinran. Flera poängterar dock vikten av att prövningen&lt;br&gt;görs noggrant så att ett förfarande inte inleds när reella förutsättning att&lt;br&gt;lyckas med en rekonstruktion saknas. Sveriges Ackordscentraler anser&lt;br&gt;dock att rättens prövning av en ansökan om företaggsrekonstruktion&lt;br&gt;med nödvändighet måste bli summarisk, men att det kan godtas efter-&lt;br&gt;som en reell prövning kommer att äga rum vid det borgenärssamman-&lt;br&gt;träde som skall hållas kort tid efter beslut om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.1 har föreslagits att det&lt;br&gt;som en förutsättning för företagsrekonstruktion skall vara tillräckligt att&lt;br&gt;gäldenären vid tiden för ansökningen inte kan betala sina förfallna&lt;br&gt;skulder, dvs. att han är illikvid. Denna förutsättning är givetvis viktig&lt;br&gt;men normalt inte avgörande för om en ansökan im företagsrekon-&lt;br&gt;struktion skall bifallas. Desto större vikt för avgörandet av om en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion skall komma till stånd bör då läggas vid en&lt;br&gt;bedömning av om en sådan kan bli framgångsrik. En given utgångs-&lt;br&gt;punkt måste vara att, av hänsyn till borgenärerna, söka undvika att&lt;br&gt;företagsrekonstruktion beslutas utan att det verkligen finns fog för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden kunde det finnas skäl att ha högt ställda krav på&lt;br&gt;en ansökan om företagsrekonstruktion och på rättens prövning av&lt;br&gt;ansökan. Utredningen har emellertid ansett att rättens prövning av en&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion måste bli relativt summarisk och av&lt;br&gt;i huvudsak formell natur. Utredningen har vidare förordat att gälde-&lt;br&gt;nären till sin ansökan bör foga en kort redogörelse för sin ekonomi och&lt;br&gt;för vad som lett fram till betalningssvårighetema, en uppgift om&lt;br&gt;utsikten till rekonstruktion och till uppgörelse med borgenärerna samt&lt;br&gt;ett förslag till rekonstruktör med behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget. En sökande borgenär bör, enligt utredningen,&lt;br&gt;lämna uppgift om sin fordran och om de omständigheter på vilka han&lt;br&gt;grundar sin begäran liksom ett motiverat förslag till rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mera grannlaga bedömningen torde i stället avse om det finns&lt;br&gt;objektiva förutsättningar för att en företagsrekonstruktion kan leda till&lt;br&gt;en rekonstruktion av företaget och om gäldenären verkligen har avsikt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förmåga att fullfölja en rekonstruktion. Det är genom den bedöm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen som det kan undvikas att gäldenärer som endast avser att utverka Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ett betalningsanstånd kommer i fråga för beslut om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion. Samtidigt står det klart att det knappast är möjligt att redan vid&lt;br&gt;tiden för ansökan om företagsrekonstruktion begära att gäldenären skall&lt;br&gt;presentera ett fullödigt underlag för en sådan bedömning. Därtill&lt;br&gt;kommer att, som antytts ovan, företagsrekonstruktion borde kunna&lt;br&gt;komma i fråga i en del fall då det vid tiden för ansökan inte säkert kan&lt;br&gt;bedömas om företagets situation är sådan att det bör avvecklas genom&lt;br&gt;konkurs eller om det finns förutsättningar för rekonstruktion. Till slut&lt;br&gt;torde rättens prövning i denna del ofta få komma att inskränkas till att&lt;br&gt;konstatera dels att gäldenären presenterat en preliminär plan för en&lt;br&gt;kommande rekonstruktion, dels att den planen i vart fall inte saknar&lt;br&gt;realism samt dels att gäldenären har föreslagit en rekonstruktör som kan&lt;br&gt;godtas av borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot den bakgrunden anledning betona att ett beslut om en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion enligt vårt förslag tämligen omgående kommer&lt;br&gt;att följas av flera möjligheter att bedöma om företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;bör få fortgå. Det gäller den bedömning som den av domstolen utsedde&lt;br&gt;rekonstruktören har att göra liksom den bedömning som kan göras vid&lt;br&gt;det borgenärssammanträde som enligt huvudregeln skall äga rum inom&lt;br&gt;tre veckor från beslut om företagsrekonstruktion (se vidare avsnitt 7.1).&lt;br&gt;Om rekonstruktören eller en borgenär begär det och rätten finner att&lt;br&gt;rekonstruktionen saknar ett rimligt ändamål, skall företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tionen avslutas. Även om rättens inledande prövning inte kan bli av det&lt;br&gt;mera ingående slaget kommer det således att tämligen omgående efter&lt;br&gt;ett beslut om företagsrekonstruktion finnas ett mera allsidigt underlag&lt;br&gt;för att avgöra om företagsrekonstruktionen bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om en ansökan av en borgenär bör rättens prövning&lt;br&gt;bli av väsentligen samma karaktär som då gäldenären själv ansöker,&lt;br&gt;möjligen med den skillnaden att domstolens underlag vad gäller gälde-&lt;br&gt;närens ekonomi kan vara magrare. I de fallen tillkommer endast en&lt;br&gt;prövning av att den sökande verkligen står i ett fordringsförhållande till&lt;br&gt;gäldenären samt av att erforderligt medgivande av gäldenären finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Rättsverkningar av att företagsrekonstruktion&lt;br&gt;beslutas&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Hinder mot special- och general exekution m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under en företagsrekonstruktion råder ett&lt;br&gt;principiellt förbud för borgenärerna att få gäldenären försatt i&lt;br&gt;konkurs liksom att tvångsvis driva in sina fordringar genom t.ex.&lt;br&gt;utmätning eller betalningssäkring. En borgenär kan emellertid få&lt;br&gt;bifåll till en konkursansökan eller utverka att rätten beslutar om&lt;br&gt;lämpliga åtgärder till hans skydd, om han kan visa att hans rätt är&lt;br&gt;i fara till följd av att gäldenären vidtar eller underlåter att vidta&lt;br&gt;vissa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i det väsentliga med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan är ense om att, för att möjligheterna till rekonstruktion skall&lt;br&gt;kunna utredas, gäldenären under det förfarande en företagsrekon-&lt;br&gt;struktion utgör måste vara fredad mot exekutiva förfaranden och&lt;br&gt;liknande säraktioner från enskilda borgenärers sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten i Stockholms län påpekar att den domstol som&lt;br&gt;har att meddela beslut om betalningssäkring och kvarstad kan sakna&lt;br&gt;kännedom om att en företagsrekonstruktion pågår. Det borde därför&lt;br&gt;vara tillräckligt att förbjuda verkställighet av sådana beslut. Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund betonar att utmätningsforbudet så långt&lt;br&gt;som möjligt bör gälla i lika mån för samtliga kategorier av fordrings-&lt;br&gt;havare och att utredningen inte närmare har angett varför fordrings-&lt;br&gt;havare med handpanträtt enligt utredningens förslag skall undantas från&lt;br&gt;utmätningsforbudet. Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län anser att i&lt;br&gt;de fall en fordringshavare med rättens medgivande kan få utmätning till&lt;br&gt;stånd, dvs. borgenärer med annan panträtt än handpanträtt eller&lt;br&gt;företagshypotek, borde också kvarstad kunna meddelas. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholms län anför att skattemyndigheten ansöker om be-&lt;br&gt;talningssäkring endast när det finns skäl att anta att den skattskyldige&lt;br&gt;avser att undandra tillgångar eller på annat sätt försvåra betalning. Den&lt;br&gt;kategorin företag bör inte komma i fråga för företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;Betalningssäkring bör därför kunna ske, i vart fäll med rättens&lt;br&gt;medgivande, trots att företagsrekonstruktion har beslutats. Om betal-&lt;br&gt;ningssäkring har beslutas bör företagsrekonstruktionen upphöra.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet ifrågasätter om inte&lt;br&gt;återtagande av avbetalningsgods och utmätning av fast egendom borde&lt;br&gt;samordnas bättre med reglerna om konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Företagsrekonstruktion är som&lt;br&gt;sagt avsett för gäldenärer som är illikvida. Frågan inställer sig då om&lt;br&gt;gäldenären under förfarandet bör vara skyddad mot att hans borgenärer&lt;br&gt;tvångsvis försöker få betalt för sina fordringar. Vi behandlar i avsnitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 frågan om gäldenärens rätt att under företagsrekonstruktionen betala Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;skulder som har uppkommit dessförinnan. Utredningen har utgått från&lt;br&gt;att företagsrekonstruktion bör innefatta ett betalningsanstånd, eller med&lt;br&gt;andra ord ett moratorium, under den tid förfarandet pågår beträffande&lt;br&gt;de skulder som gäldenären ådragit sig innan beslut om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regeringen finner det för sin del både naturligt och nödvändigt&lt;br&gt;att en gäldenär under en företagsrekonstruktion är skyddad mot sär-&lt;br&gt;aktioner från borgenärernas sida. Företagsrekonstruktion skall ju äga&lt;br&gt;rum i såväl gäldenärens som borgenärernas intresse. Borgenärernas&lt;br&gt;främsta intresse torde ligga däri att de efter en framgångsrik rekon-&lt;br&gt;struktion åter kan göra affärer med en avtalspart som är både likvid och&lt;br&gt;solvent. Avsikten är också att borgenärerna fortlöpande skall äga insyn&lt;br&gt;i och kunna påverka det förfarande som en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;utgör. Mot bakgrund av det gemensamma borgenärsintresse som&lt;br&gt;sålunda finns framstår det som rimligt att en enskild borgenär inte skall&lt;br&gt;tillåtas att genom säraktioner äventyra möjligheterna till en fram-&lt;br&gt;gångsrik rekonstruktion. Den enskilde borgenärens kortsiktiga intresse&lt;br&gt;av att driva in sin egen fordran måste således temporärt få stå tillbaka&lt;br&gt;för hela borgenärskollektivets intresse av att kunna återskapa lönsamma&lt;br&gt;affärsrelationer med gäldenärsföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är alltså att gäldenären under företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tionen skall vara fredad mot alla slag av säraktioner från borgenärernas&lt;br&gt;sida. Ett sådant principiellt förbud mot säraktioner bör i lika mån gälla&lt;br&gt;för samtliga borgenärskategorier, oavsett vilket slag av fordran eller&lt;br&gt;säkerhet de må ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står till en början klart att under företagsrekonstruktionen måste&lt;br&gt;ett temporärt konkurshinder gälla. Själva grundtanken med företags-&lt;br&gt;rekonstruktion är ju att det skall utgöra ett alternativ till konkurs. Så&lt;br&gt;länge det bedöms som att förutsättningar finns för rekonstruktion bör&lt;br&gt;det därför i princip vara uteslutet att en enskild borgenär skall kunna få&lt;br&gt;gäldenären försatt i konkurs under företagsrekonstruktionen. Det&lt;br&gt;innebär att en borgenärs konkursansökan som sker sedan beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion meddelats skall förklaras vilande. En regel om&lt;br&gt;det bör införas i konkurslagen. Det är domstolens uppgift att självmant&lt;br&gt;ta upp saken när de förutsättningar som föranlett vilandeförklaringen&lt;br&gt;inte längre är för handen, dvs. när företagsrekonstruktionen har&lt;br&gt;avslutats. Däremot bör bedömningen vara en annan om gäldenären själv&lt;br&gt;skulle komma att anse att förutsättningar för rekonstruktion saknas och&lt;br&gt;att därför konkurs framstår som enda utvägen. En gäldenärens egen&lt;br&gt;konkursansökan bör således kunna bifallas och företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;därmed upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller borgenärs rätt till utmätning för fordran gör sig de ovan&lt;br&gt;nämnda synpunkterna på behovet av ett moratorium för gäldenärs-&lt;br&gt;företaget starkt gällande. Det framstår som tämligen självklart att en&lt;br&gt;möjlighet för en enskild borgenär att tvångvis ta gäldenärsföretagets&lt;br&gt;tillgångar i anspråk för enskilda fordringar kan riskera att allvarligt&lt;br&gt;störa eller t.o.m. omintetgöra ett rekonstruktionsförsök. Utredningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anför i frågan om även borgenärer med särskild förmånsrätt bör Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;omfattas av ett principiellt utmätningsförbud (bet. s. 357) att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det är tydligt att ett försök att rekonstruera ett företags verksamhet&lt;br&gt;knappast kan lyckas, om tillgångar som är väsentliga för rörelsens&lt;br&gt;fortsatta drift undandras gäldenärens disposition genom att en borgenär&lt;br&gt;med någon form av säkerhetsrätt till egendomen tvångvis tar denna i&lt;br&gt;anspråk för att få ut betalning för sin fordran. Om t.ex. ett&lt;br&gt;tillverkningsföretag för sin verksamhet är beroende av lokaler på en&lt;br&gt;fastighet som gäldenären äger, kan en separat indrivningsåtgärd av en&lt;br&gt;kreditgivare som till säkerhet för sin fordran har panträtt i fastigheten&lt;br&gt;knappast främja strävanden att hitta någon ny form för verksamheten.&lt;br&gt;Och på motsvarande sätt kan rekonstruktionstanken gå om intet, om&lt;br&gt;borgenärer med hypotekarisk säkerhet - dvs. säkerhetsrätter där&lt;br&gt;gäldenären har kvar besittningen till egendomen, såsom vid företags-&lt;br&gt;hypotek - i ett kritiskt skede söker betalning ur säkerhetsunderlaget,&lt;br&gt;trots att gäldenären har behov av detta för att kunna fortsätta rörelsen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar också att det i de utländska rättssystem som den&lt;br&gt;har studerat genomgående ingår mer eller mindre långt gående&lt;br&gt;inskränkningar i säkerhetshavamas möjligheter att ta säkerheten i&lt;br&gt;anspråk under en företagsrekonstruktion liksom att det inte är känt för&lt;br&gt;utredningen att det medfört besvärande följder för den borgenärs-&lt;br&gt;kategorin eller för kreditgivningen till företagare. Utredningen finner&lt;br&gt;mot den angivna bakgrunden för sin del att det är naturligt att även&lt;br&gt;borgenärer med bästa prioritet dras in i förfärandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill betona att ett generellt indrivningsförbud endast&lt;br&gt;medför att borgenärerna tvingas avvakta att möjligheterna till rekon-&lt;br&gt;struktion övervägs. Ett sådant generellt förbud bör ha avgörande&lt;br&gt;betydelse för möjligheterna till en framgångsrik rekonstruktion. Genom&lt;br&gt;ett beslut om företagsrekonstruktion stoppas således ”kapplöpningen”&lt;br&gt;mellan gäldenärens borgenärer. De får därefter räkna med att få betalt&lt;br&gt;för sina fordringar genom det ackord som normalt ingår i företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen eller, om rekonstruktionen inte kan genomföras, i&lt;br&gt;gäldenärens efterföljande konkurs. Regeringen delar således utred-&lt;br&gt;ningens bedömning som inte heller i denna del mött några invändningar&lt;br&gt;under remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under företagsrekonstruktionen får alltså utmätning inte ske.&lt;br&gt;Detsamma bör, som utredningen har föreslagit, i lika mån gälla&lt;br&gt;beträffande betalningssäkring, handräckning enligt lagen (1978:599) om&lt;br&gt;avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl., återtagande genom verk-&lt;br&gt;ställighet av dom, kvarstad samt andra verkställighetsåtgärder enligt 16&lt;br&gt;kap. utsökningsbalken. Samtliga nu nämnda åtgärder medför ju att en&lt;br&gt;enskild borgenär - eller staten som skatteborgenär - söker att tvångsvis&lt;br&gt;tillgodose sin egen fordran och att en pågående företagsrekonstruktion&lt;br&gt;kan påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan återstår om några undantag bör göras från nu angivna&lt;br&gt;principer. Utredningen föreslår undantag av två slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag gäller borgenärer som innehar säkerhet av visst slag,&lt;br&gt;nämligen handpanträtt. För en fordran förenad med handpanträtt skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt utredningens förslag borgenären inte alls vara förhindrad att få Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat undantag gäller vissa fåll då borgenärens rätt är i fara.&lt;br&gt;Utredningen föreslår här dels att konkurs skall kunna beslutas om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl anta att borgenärs rätt är i fara, dels att utmätning&lt;br&gt;skall kunna komma till stånd efter rättens medgivande för borgenär som&lt;br&gt;har annan panträtt än handpanträtt och för borgenär som har&lt;br&gt;företagshypotek till säkerhet för sin fordran, om det finns risk för att&lt;br&gt;säkerhetens värde avsevärt försämras till följd av gäldenärens&lt;br&gt;handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget att undanta borgenärer med säkerhet i hand-&lt;br&gt;panträtt i gäldenären tillhörig egendom har utredningen inte motiverat&lt;br&gt;det särskilt. Det kan dock sägas att de skäl som motiverar verk-&lt;br&gt;ställighetsförbudet inte alls gör sig gällande beträffande sådan&lt;br&gt;gäldenärens egendom som omfattas av handpanträtt eftersom den&lt;br&gt;egendomen inte befinner sig i hans besittning. Det finns då skäl att anta&lt;br&gt;att den inte heller är nödvändig för rörelsens bedrivande och att det&lt;br&gt;således knappast finns något bärande skäl att hindra borgenär att ta&lt;br&gt;sådan pant i anspråk. Detsamma bör - som Lagrådet har påpekat (se&lt;br&gt;bil. 5 vid 2 kap. 17 §) - gälla en borgenär som till säkerhet för sin&lt;br&gt;fordran har retentionsrätt i gäldenären tillhörig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har också uppmärksammat att det i det remitterade förslaget&lt;br&gt;inte tagits upp någon föreskrift om förbud mot införsel under rekon-&lt;br&gt;struktionsförfarandet; en fråga som endast kan bli aktuell då gäldenären&lt;br&gt;är en fysisk person (se bil. 5 vid 2 kap. 17 §). Införsel avseende&lt;br&gt;underhållsbidrag bör kunna ske även under företagsrekonstruktionen,&lt;br&gt;medan däremot införsel för skatter inte skall kunna ske. Såsom&lt;br&gt;Lagrådet förordar bör detta komma till uttryck i lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Riksdagen har nyligen bifallit regeringens förslag att per&lt;br&gt;den 1 april 1996 avskaffa institutet införsel (jfr prop. 1994/95:49,&lt;br&gt;1994/95:LU6, rskr. 1994/95:172 och SFS 1995:298). Mot bakgrund&lt;br&gt;härav bör bestämmelserna utformas så att verkställighet av fordringar&lt;br&gt;avseende underhållsbidrag kan ske, trots ett pågående rekonstruktions-&lt;br&gt;förfarande. Härigenom uppnås att indrivning mot privatpersoner&lt;br&gt;beträffande fordringar avseende just underhållsbidrag kan ske under&lt;br&gt;rekonstruktionsförfårandet, oavsett formerna för dessa indrivnings-&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den andra kategorin av föreslagna undantag kan det&lt;br&gt;givetvis inte uteslutas att en gäldenär under en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;handlar så att en eller flera borgenärers rätt sätts i fara, t.ex. genom att&lt;br&gt;han avhänder sig betydelsefull egendom som ingår i företagshypoteks-&lt;br&gt;underlaget. I det följande (avsnitt 6.3) föreslår vi att gäldenären skall&lt;br&gt;inhämta rekonstruktörens samtycke till vissa viktigare åtgärder. Det&lt;br&gt;konstateras emellertid samtidigt att en åtgärd som gäldenären vidtar utan&lt;br&gt;erforderligt samtycke inte enbart av det skälet kommer att sakna&lt;br&gt;civilrättslig giltighet. Gäldenären behåller således i princip rådigheten&lt;br&gt;över sin egendom under en företagsrekonstruktion, varför man inte kan&lt;br&gt;bortse från risken för att han vidtar handlingar i strid med en eller flera &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenärers intressen. Som också konstateras i avsnitt 6.3 bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sanktionen mot sådana handlingar vara att företagsrekonstruktionen Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;avslutas. Som en allmän regel bör gälla att förfarandet inte får fortgå&lt;br&gt;till priset av att en borgenär med en betydande fordran på gäldenärs-&lt;br&gt;företaget tvingas tåla att hans säkerhet i väsentlig mån försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill för sin del emellertid inte utesluta att det undantagsvis&lt;br&gt;kan finnas fall då en enskild borgenärs rätt äventyras men då samtidigt&lt;br&gt;ett beslut om att avsluta företagsrekonstruktionen kan framstå som en&lt;br&gt;alltför drastisk åtgärd sedd från hela borgenärskollektivets synpunkt.&lt;br&gt;Utredningens förslag om att det i sådana fall skulle vara möjligt för&lt;br&gt;borgenärer med säkerhet i annan panträtt än handpanträtt eller i&lt;br&gt;företagshypotek att med rättens medgivande få utmätning till stånd,&lt;br&gt;skulle dock medföra en betydande risk för att egendom av väsentlig&lt;br&gt;betydelse inte längre kan användas i gäldenärens verksamhet och att en&lt;br&gt;rekonstruktion därigenom avsevärt försvåras. Om man, som vissa&lt;br&gt;remissinstanser har förordat, dessutom skulle göra det möjligt att medge&lt;br&gt;också andra slag av specialexekutiva åtgärder skulle man gå ifrån den&lt;br&gt;viktiga principen om att alla fordringar skall behandlas lika. Den&lt;br&gt;borgenär som kunde visa att att det finns risk för att hans rätt är i fara&lt;br&gt;skulle komma att bli tillgodosedd fullt ut medan övriga borgenärer&lt;br&gt;skulle vara hänvisade till den utdelning som följer av ett ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är därför inte beredd att föreslå någon möjlighet att&lt;br&gt;medge undantag från det principiella verkställighetsförbudet liksom inte&lt;br&gt;heller från förbudet mot andra åtgärder av specialexekutiv karaktär.&lt;br&gt;Behovet av skydd för en borgenär vars rätt är i fara bör i stället enligt&lt;br&gt;regeringens mening kunna tillgodoses genom att rätten på borgenärens&lt;br&gt;begäran - efter mönster av regleringen i 15 kap. 3 § rättegångsbalken -&lt;br&gt;får besluta - även interimistiskt utan gäldenärens hörande (se 4 § tredje&lt;br&gt;stycket ärendelagen) - om lämplig åtgärd för att säkerställa borgenärens&lt;br&gt;rätt. Lagrådet har påpekat att möjligheten att besluta om åtgärder&lt;br&gt;interimistiskt inte framgår tydligt, men Lagrådet har ändå inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot ståndpunkten att ärendelagens ovan angivna&lt;br&gt;bestämmelse är tillämplig på sätt som har sagts. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är den generella hänvisning till ärendelagen som finns i den&lt;br&gt;föreslagna lagen om företagsrekonstruktion (se 4 kap. 1 § första stycket)&lt;br&gt;tillräcklig för att det nyss sagda kan sägas framgå med erforderlig&lt;br&gt;tydlighet och klarhet. Det förslag till en ny ärendelag som nyligen har&lt;br&gt;remissbehandlats (se avsnitt 5.4) innehåller en motsvarande regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan alltså besluta om åtgärder som så långt möjligt säkerställer&lt;br&gt;borgenärens rätt utan att egendomen i fråga går förlorad för gäldenärens&lt;br&gt;verksamhet. Tänkbara åtgärder kan vara att rätten t.ex. vid vite&lt;br&gt;förbjuder gäldenären att företa en viss handling eller bestämmer att viss&lt;br&gt;egendom skall ställas under särskild förvaltning. I det sist nämnda fallet&lt;br&gt;förefaller det naturligt att rätten beslutar att anförtro förvaltningen åt&lt;br&gt;rekonstruktören. Genom ett sådant beslut kan gäldenären fråntas sin&lt;br&gt;rådighet och rekonstruktören, i den utsträckning som följer av rättens&lt;br&gt;beslut, ges en längre gående befogenhet än han annars har. Rättens&lt;br&gt;beslut i dessa fall bör givetvis kunna verkställas. Som Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat bör det uttryckligen framgå av lagen (se författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 2 kap. 18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också föreslagit att konkurs undantagsvis skall kunna&lt;br&gt;beslutas under en företagsrekonstruktion även på ansökan av borgenär&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl anta att den sökandes rätt är i fara. Mot det&lt;br&gt;förslaget kan det inte riktas någon invändning såvitt gäller principen om&lt;br&gt;likabehandling av borgenärernas fordringar. Självfallet kan situationen&lt;br&gt;någon gång vara den att en borgenärs rätt allvarligt äventyras och att&lt;br&gt;någon lämplig åtgärd för att säkerställa hans rätt inte står till buds. En&lt;br&gt;möjlighet är givetvis att domstolen då beslutar att låta företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen upphöra. Om övriga förutsättningar för att försätta&lt;br&gt;gäldenären i konkurs är för handen, bör domstolen emellertid i den&lt;br&gt;beskrivna situationen också kunna bifalla en borgenärs konkursansökan.&lt;br&gt;Som vi redan har berört medför ju ett bifall till en konkursansökan,&lt;br&gt;eftersom det är fråga om två förfaranden som inte kan pågå samtidigt,&lt;br&gt;att företagsrekonstruktionen upphör. En undantagsregel av nu antytt slag&lt;br&gt;bör tas in i konkurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båda de nu berörda slagen av undantagsregler till skydd för&lt;br&gt;borgenärerna - beslut enligt lagen om företagsrekonstruktion om åtgärd&lt;br&gt;för att säkerställa borgenärs rätt och bifåll till en borgenärs konkurs-&lt;br&gt;ansökan under pågående företagsrekonstruktion - bör krävas att faran&lt;br&gt;för borgenärens rätt har sin grund i att det finns särskilda skäl att befara&lt;br&gt;att gäldenären utan rekonstruktörens samtycke företar eller underlåter&lt;br&gt;att vidta viss åtgärd. Härigenom kan tvister undvikas om huruvida&lt;br&gt;rekonstruktörens olika åtgärder är ekonomiskt välgrundade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det utöver vad som nu&lt;br&gt;har föreslagits inte finns anledning att begränsa borgenärers möjligheter&lt;br&gt;till processuella åtgärder mot ett gäldenärsföretag. Det är således inte&lt;br&gt;aktuellt för svensk del att gå så långt som i t.ex. amerikansk rätt där det&lt;br&gt;i princip inte är tillåtet att väcka talan mot ett företag under en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Gäldenärens rådighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Gäldenären är skyldig att samråda med&lt;br&gt;rekonstruktören om den löpande förvaltningen och att inhämta&lt;br&gt;dennes samtycke till vissa viktigare rättshandlingar. Gäldenären&lt;br&gt;behåller emellertid i och för sig rådigheten över sin egendom.&lt;br&gt;Skulle gäldenären underlåta att inhämta samtycke när sådant&lt;br&gt;föreskrivs kan det vara skäl att avsluta företagsrekonstruktionen.&lt;br&gt;Avsaknad av samtycke från rekonstruktören medför inte att&lt;br&gt;gäldenärens rättshandlingar blir ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;är ense om att ett rekonstruktionsförfärande, till skillnad från konkurs,&lt;br&gt;bör bygga på att gäldenären i princip behåller rådigheten över sin&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län och NUTEK utgår Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;från att utredningens förslag innebär en viss inskränkning i gäldenärens&lt;br&gt;rådighet och anser att konsekvenserna härav för en styrelses ansvar och&lt;br&gt;andra skadeståndsrättsliga frågor borde belysas. Kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;i Kronobergs län anser att även förändringar i driften av ett företag bör&lt;br&gt;kräva rekonstruktörens samtycke. Sveriges Redovisningskonsulters&lt;br&gt;Förbund menar att inskränkningar i gäldenärens rätt att förfoga över sin&lt;br&gt;egendom är av betydelse för att rekonstruktören med tyngd skall kunna&lt;br&gt;agera gentemot borgenärerna, särskilt i mindre företag. Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation anser att det finns behov av tvångsmedel för att förmå&lt;br&gt;en gäldenär att följa rekonstruktörens råd och anvisningar, särskilt för&lt;br&gt;att tillgodose rättssäkerheten för fordringsägare med små fordringar.&lt;br&gt;Sveriges Advokatsamfund föreslår att det skall utgöra en särskild&lt;br&gt;återvinningsgrund att gäldenären utan rekonstruktörens samtycke vidtar&lt;br&gt;en åtgärd som enligt lagförslaget kräver sådant samtycke. Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk Handel påpekar att det är viktigt att på denna punkt noga&lt;br&gt;följa utvecklingen så att missbruk kan stävjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet anser att det i&lt;br&gt;lagtexten bör klargöras att rättshandlingar som gäldenären vidtar i strid&lt;br&gt;med rekonstruktörens anvisningar inte blir ogiltiga, inte ens om&lt;br&gt;motparten är i ond tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det nuvarande insolvensrättsliga&lt;br&gt;systemet är det endast genom ett beslut om att försätta en gäldenär i&lt;br&gt;konkurs som dennes rådighet över sin egendom inskränks generellt. Om&lt;br&gt;gäldenären inställer betalningarna eller ansöker om att en god man&lt;br&gt;enligt ackordslagen skall utses behåller han sin rådighet. Han kan driva&lt;br&gt;sitt företag vidare, avhända sig tillgångar och ingå nya förbindelser. Rör&lt;br&gt;det sig om en juridisk person behåller dess ledning rätten att teckna&lt;br&gt;rörelsens firma. Vid godmansförordnanden skall gäldenären samråda&lt;br&gt;med gode mannen (4 § ackordslagen), men den sanktion som är möjlig&lt;br&gt;om han underlåter det är endast att ackordsförfarandet kan bringas att&lt;br&gt;upphöra (7 § samma lag). Vid konkurs däremot får gäldenären inte alls&lt;br&gt;råda över konkursboets tillgångar. Inte heller får han åta sig för-&lt;br&gt;bindelser som kan göras gällande i konkursen (3 kap. 1 § konkurs-&lt;br&gt;lagen). Förvaltningen av konkursboet handhas av den som utses till&lt;br&gt;konkursförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det praktiska rättslivet är emellertid, som utredningen framhåller&lt;br&gt;(bet. s. 360 f.), bilden av gäldenärens ställning före konkurs åtskilligt&lt;br&gt;mer nyanserad. I samband med att gäldenären förklarar sig ställa in sina&lt;br&gt;betalningar tar han ofta kontakt med en tjänsteman hos någon av&lt;br&gt;ackordscentralema. När en ackordscentral medverkar vid betalningsin-&lt;br&gt;ställelse ges gäldenären oftast uttryckliga instruktioner om vilka slag av&lt;br&gt;rättshandlingar som fordrar godkännade från ackordscentralens sida&lt;br&gt;liksom om att alla in- och utbetalningar från företaget skall ske via ett&lt;br&gt;särskilt s.k. administrationskonto som läggs upp i ackordscentralens&lt;br&gt;namn. Ett förfarande av liknande slag torde tillämpas för det fäll att&lt;br&gt;gäldenären vänder sig till advokat för biträde i samband med&lt;br&gt;betalningsinställelse. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har valt att anknyta till den praxis som nu redovisats vad Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;gäller gäldenärens rådighet och den motsatta sidan av samma sak,&lt;br&gt;rekonstruktörens behörighet. Dess förslag innebär att gäldenären skall&lt;br&gt;följa rekonstruktörens råd och anvisningar angående förvaltningen av&lt;br&gt;gäldenärens egendom. Remediet mot bristande följsamhet från&lt;br&gt;gäldenärens sida bör enligt utredningen bli detsamma som i praktiken&lt;br&gt;gäller vid oreglerade rekonstruktioner i dag, nämligen att frågan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktionens upphörande tas upp till övervägande. Där-&lt;br&gt;utöver föreslås att gäldenären inte utan rekonstruktörens samtycke skall&lt;br&gt;få företa sådana rättshandlingar som påverkar gäldenärens ekonomiska&lt;br&gt;ställning. Det gäller betalning av skuld som uppkommit före beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion eller ställande av säkerhet för sådan skuld,&lt;br&gt;ingående av ny förpliktelse samt överlåtelse, pantsättning eller upp-&lt;br&gt;låtelse av annan rätt till fast egendom, affärslokaler eller annan egen-&lt;br&gt;dom av väsentlig betydelse för gäldenärens verksamhet. Utredningen&lt;br&gt;betonar att även i sådana frågor blir samspelet mellan gäldenären och&lt;br&gt;rekonstruktören ytterst en fråga om förtroende och att sanktionen även&lt;br&gt;här kan bli den att rekonstruktören eller en borgenär väcker fråga om&lt;br&gt;företagsrekonstruktionens upphörande. ”Huruvida en transaktion i&lt;br&gt;avsaknad av samtycke blir civilrättsligt bindande i förhållande till tredje&lt;br&gt;man är”, uttalar utredningen vidare, ”en särskild fråga. Om gäldenären&lt;br&gt;i princip har kvar rådigheten under betalningsinställelse, kan det&lt;br&gt;knappast komma i fråga att frånkänna transaktionen giltighet. Ytterst&lt;br&gt;kommer spörsmålet att få avgöras vid en prövning av en begäran om&lt;br&gt;återvinning i konkurs” (bet. s. 365).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således konstateras att utredningens förslag lämnar&lt;br&gt;gäldenärens rådighet oinskränkt. En rättshandling som gäldenären har&lt;br&gt;vidtagit utan att iaktta den föreslagna lagens krav på samråd eller&lt;br&gt;samtycke kan därför inte enbart av det skälet drabbas av civilrättslig&lt;br&gt;ogiltighet, inte ens gentemot en motpart som insett eller bort inse att&lt;br&gt;samtycke saknades, dvs. är i s.k. ond tro. En annan sak är att frånvaron&lt;br&gt;av föreskrivet samtycke möjligen kan ha betydelse för bedömningen av&lt;br&gt;om en rättshandling varit till nackdel för borgenär och därmed inverka&lt;br&gt;på frågan om återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om gäldenärens rådighet under ett rekonstruktionsfÖrlarande&lt;br&gt;har lösts på olika sätt i skilda rättssystem. I Danmark och Norge är&lt;br&gt;principen den, enligt vad utredningen har redovisat, att gäldenären&lt;br&gt;behåller sin rådighet, även om det i den danska lagstiftningen föreskrivs&lt;br&gt;att gäldenären skall ha ”tilsynets” samtycke till dispositioner av&lt;br&gt;väsentlig betydelse (2 kap. 15 § första stycket konkursloven). I Finland&lt;br&gt;saknar vissa gäldenärens rättshandlingar verkan mot en ondtroende&lt;br&gt;tredje man om de företas utan ”utredarens” samtycke. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;upptagande av icke sedvanliga skulder och överlåtelse av företagets&lt;br&gt;tillgångar (29 § lag om företagssanering). En annan i och för sig möjlig&lt;br&gt;lösning är den som valts i USA där det inte är obligatoriskt att&lt;br&gt;omedelbart i samband med beslut om reorganisation utse en ”trustee”.&lt;br&gt;Gäldenären kan således själv ha hand om verksamheten, utforma en&lt;br&gt;reorganisationsplan och förhandla med borgenärerna. I stället kan en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”trustee” med långtgående befogenheter utses vid vilken som helst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt mellan beslut om reorganisation och festställande av Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;reorganisationsplan i fell av bedrägeri, ohederlighet, inkompetens eller&lt;br&gt;grov misskötsel av företagets förvaltning (11 U.S.C. § 1104 bankruptcy&lt;br&gt;code).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet av företagsrekonstruktion torde företagets ledning och&lt;br&gt;ägare vara desamma före, under och efter företagsrekonstruktionen. Det&lt;br&gt;är då viktigt att företagsrekonstruktionen bedrivs i nära samarbete med&lt;br&gt;gäldenären, med dennes förtroende och att planen för den framtida&lt;br&gt;verksamheten utformas så att gäldenären anser sig kunna fullfölja den.&lt;br&gt;Det nära samarbete som alltså måste eftersträvas bör kunna ske efter i&lt;br&gt;princip de riktlinjer som, enligt vad ovan redovisats, redan idag följs då&lt;br&gt;ackordscentral medverkar till rekonstruktionsåtgärder i samband med&lt;br&gt;betalningsinställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom utredningen anser regeringen att utgångspunkten bör vara att&lt;br&gt;gäldenären har kvar rådigheten över sin egendom. Av framför allt två&lt;br&gt;skäl är det dock viktigt att rekonstruktören, vars huvuduppgift kan sägas&lt;br&gt;vara att utreda företagets situation och att utarbeta en plan for hur det&lt;br&gt;åter skall kunna bli lönsamt, också ges möjlighet att påverka viktigare&lt;br&gt;beslut under den löpande förvaltningen. För det första påverkar beslut&lt;br&gt;som fettas under den tid som utredning pågår, t.ex. om upptagande av&lt;br&gt;nya större lån eller om överlåtelse av anläggningstillgångar, möjlig-&lt;br&gt;heterna till rekonstruktion av företaget. I vart fell kan beslut av den&lt;br&gt;arten begränsa de möjliga handlingsalternativen för framtiden. För det&lt;br&gt;andra är det viktigt att företagets negativa utveckling kan vändas så&lt;br&gt;snart det över huvud taget är möjligt. Det torde inte sällan vara så att&lt;br&gt;betalningssvårighetema har sin upprinnelse i felaktiga bedömningar av&lt;br&gt;företagets ledning eller ägare. Det är då nödvändigt att den kompetens&lt;br&gt;som rekonstruktören besitter tas till vara även i företagets löpande&lt;br&gt;förvaltning. Regeringen delar därför utredningens uppfattning att det i&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion skall föreskrivas dels en allmän&lt;br&gt;samrådsplikt för gäldenären, dels ett krav på samtycke av rekon-&lt;br&gt;struktören såvitt gäller vissa viktigare rättshandlingar som kan påverka&lt;br&gt;företagets förmögenhetsställning eller möjligheterna till rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är vad som bör gälla om någon rättshandling som&lt;br&gt;kräver rekonstruktörens samtycke företas utan sådant samtycke.&lt;br&gt;Regeringen har här samma uppfattning som utredningen, dvs. att&lt;br&gt;rättshandlingen ändå bör vara giltig och att detta bör gälla oavsett om&lt;br&gt;motparten är i god tro eller inte. En sådan reglering synes föranleda&lt;br&gt;minsta möjliga komplikationer, samtidigt som behovet av en&lt;br&gt;ogiltighetspåföljd knappast är stort. Det sistnämnda sammanhänger med&lt;br&gt;att rekonstruktionen sker i gäldenärens intresse och att gäldenären&lt;br&gt;riskerar att företagsrekonstruktionen avslutas om han bryter mot kravet&lt;br&gt;på rekonstruktörens samtycke. Ett sådant agerande bör utgöra ett tungt&lt;br&gt;vägande skäl att besluta om att företagsrekonstruktionen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också (se avsnitt 6.1) förordat att om gäldenären vidtar eller&lt;br&gt;underlåter att vidta en åtgärd och därigenom sätter en borgenärs rätt i&lt;br&gt;fara skall rätten, på begäran av borgenären, kunna förordna om&lt;br&gt;lämpliga åtgärder för att säkerställa borgenärens rätt. Det kan därvid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ofta vara lämpligt att rätten för t.ex. viss egendom beslutar att frånta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären rådigheten och i stället anförtro förvaltningen åt rekon- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;struktören. En sådan åtgärd kan vara aktuell i sådana fall då gäldenären&lt;br&gt;handlar illojalt men det - med hänsyn främst till övriga borgenärers&lt;br&gt;intressen - framstår som alltför ingripande att låta företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tionen helt upphöra. Även denna möjlighet talar för att det inte är&lt;br&gt;nödvändigt att föreskriva en ogiltighetspåföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag att tillerkänna sådana fordringar som grundas på avtal&lt;br&gt;som gäldenären med rekonstruktörens samtycke har träffat under&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen allmän förmånsrätt enligt 10 § förmånsrätts-&lt;br&gt;lagen (1970:979), som vi närmare redovisar i det följande (avsnitt 8.4),&lt;br&gt;bör medföra att gäldenärens motparter har ett starkt intresse av att&lt;br&gt;rekonstruktören verkligen har gett sitt samtycke. Även den regeln bör&lt;br&gt;således kunna motverka att gäldenären handlar självsvåldigt och minskar&lt;br&gt;därmed behovet av en ogiltighetspåföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet och Lagrådet&lt;br&gt;har föreslagit bör det framgå uttryckligen i lagen att avsaknad av&lt;br&gt;samtycke från rekonstruktören inte påverkar giltigheten av gäldenärens&lt;br&gt;rättshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av gamla skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall normalt under en företagsrekonstruktion givetvis inte&lt;br&gt;betala skulder som har uppkommit före ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion (äldre skulder), dvs. företagsrekonstruktion skall&lt;br&gt;genomföras under skydd av en faktisk betalningsinställelse. En sådan&lt;br&gt;ordning ligger i rekonstruktionsinstitutets natur och är också en följd av&lt;br&gt;den allmänna insolvensrättsliga likabehandlingsprincipen. Det kan dock&lt;br&gt;i undantagsfall finnas skäl att betala en äldre skuld. Med hänsyn till den&lt;br&gt;önskade flexibiliteten i förfarandet innebär det till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslaget inte något absolut förbud för det. Däremot skulle enligt&lt;br&gt;förslaget en sådan betalning kräva rekonstruktörens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet är det tveksamt om en betalning av äldre skuld över&lt;br&gt;huvud taget bör vara tillåten. Lagrådet anför (se bil. 5 vid 2 kap. 15 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Utgångspunkten för en företagsrekonstruktion enligt lagförslaget är&lt;br&gt;ju att företagets tillgångar och skulder i princip skall ”frysas”. En&lt;br&gt;betalning av en skuld kan därför äventyra genomförandet av rekon-&lt;br&gt;struktionen. Utrymmet för rekonstruktören att samtycka till betalning&lt;br&gt;måste följaktligen vara mycket begränsat, ett förhållande som inte&lt;br&gt;avspeglas i den föreslagna lagtexten. En jämförelse med dansk och finsk&lt;br&gt;rätt visar att man där har en betydande restriktivitet när det gäller att&lt;br&gt;under ett rekonstruktionsförfärande tillåta betalning av äldre skulder.&lt;br&gt;Enligt den danska konkursloven får efter betalningsinställelse betalning&lt;br&gt;av en skuld ske utanför konkursreglema endast om en betalning är&lt;br&gt;nödvändig för att avvälja ”tab”. I finsk rätt finns i lagen om&lt;br&gt;företagssanering ett uttryckligt förbud mot betalning av äldre skuld.&lt;br&gt;Lagen innehåller dock vissa undantag från förbudet. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening bör förevarande bestämmelse ge uttryck för nödvändig&lt;br&gt;restriktivitet i fråga om att tillåta betalning. Det kan åstadkommas&lt;br&gt;genom att enligt finsk modell ett uttryckligt förbud införs men förses&lt;br&gt;med erforderliga undantag. Ett annat alternativ är att i lagtexten anges &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betalning får ske endast under kvalificerade förutsättningar, t.ex. om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda eller synnerliga skäl föreligger. Vilket alternativ som bör Prop.&lt;br&gt;väljas får övervägas under det fortsatta lagstiftningsarbetet”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det tveksamt om det är nödvändigt att i&lt;br&gt;lag föreskriva ett uttryckligt betalningsförbud. Det är också tveksamt&lt;br&gt;hur värdefull en sådan formlig reglering skulle vara. Det kan däremot&lt;br&gt;finnas skäl, som Lagrådet påpekat och som angetts ovan, att i lagtexten&lt;br&gt;uttryckligen framhålla den allmänna restriktivitet som bör föreligga för&lt;br&gt;att betalning av äldre skulder skall få ske. Av lagtexten bör det sålunda&lt;br&gt;framgå att det måste finnas synnerliga skäl för att en sådan betalning&lt;br&gt;skall få göras (se 2 kap. 15 § tredje stycket). En sådan reglering&lt;br&gt;innebär att det måste finnas mycket starka skäl för betalning av en äldre&lt;br&gt;skuld under företagsrekonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Rätten till kvittning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nu gällande reglerna i sak om rätt till&lt;br&gt;kvittning vid offentligt ackord tillämpas även i samband med&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Den tidpunkt som avgör om rätt till&lt;br&gt;kvittning föreligger skall vara dagen för ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft någon invändning att rikta mot ut-&lt;br&gt;redningens förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nu gällande reglerna om&lt;br&gt;kvittning i samband med ackord enligt 20 § ackordslagen (1970:847)&lt;br&gt;fick sin nuvarande lydelse vid 1975 års konkurslagsreform (jfr bet. s.&lt;br&gt;359). Huvudregeln är, liksom vid konkurs, att den som hade en fordran&lt;br&gt;mot gäldenären när förhandling om offentligt ackord beslutades får&lt;br&gt;kvitta den mot en fordran som gäldenären vid den tidpunkten hade mot&lt;br&gt;honom. Det skall således vara fråga om två fordringar som står mot&lt;br&gt;varandra vid den kritiska tidpunkten, dvs. dagen för beslut om&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord. Det gäller även om borgenärens&lt;br&gt;fordran inte var förfellen till betalning. Till undantagen från den&lt;br&gt;huvudregeln hör för det första det fellet att kvittning enligt allmänna&lt;br&gt;regler är utesluten på grund av fordringarnas beskaffenhet (se&lt;br&gt;hänvisningen i 20 § första stycket ackordslagen). Det undantaget gäller&lt;br&gt;generellt för kvittningsfell och avser t.ex. den situationen att en av&lt;br&gt;fordringarna inte kan fås att upphöra genom kvittning - såsom fordran&lt;br&gt;på underhållsbidrag - eller att fordringarna går ut på olika slag av&lt;br&gt;förpliktelser - en skyldighet att leverera varor kan exempelvis inte&lt;br&gt;kvittas mot en penningfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kvittning saknas dock om borgenären har förvärvat sin&lt;br&gt;fordran från tredje man antingen senare än tre månader före&lt;br&gt;ansökningen om förordnande av god man eller dessförinnan, om han då&lt;br&gt;också hade skälig anledning anta att gäldenären var insolvent (20 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket ackordslagen). Ett ytterligare undantag gäller när Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;borgenären under vissa besvärande omständigheter satt sig i skuld till&lt;br&gt;gäldenären (20 § tredje stycket ackord slagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen gäller att om gäldenären, sedan förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord beslutats, överlåter fordringen så att borgenären därigenom&lt;br&gt;förlorar sin rätt till kvittning, han skall gottgöra borgenären därför&lt;br&gt;(femte stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, liksom utredningen och remissinstanserna, att de nu&lt;br&gt;gällande reglerna om kvittning i sak bör tillämpas även inom ramen för&lt;br&gt;en företagsrekonstruktion. Lagrådet har kommenterat förslaget (se vid 2&lt;br&gt;kap. 21 §) men har inte haft något att erinra mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vid vilken tidpunkt fordringar skall ha stått&lt;br&gt;mot varandra för att kvittning skall få ske föreslår regeringen i det&lt;br&gt;följande (avsnitt 8) att dagen för ansökan om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;skall vara avgörande för vilka fordringar som omfattas av ackord. I det&lt;br&gt;sammanhanget konstaterar vi att i det praktiska rättslivet synes dagen&lt;br&gt;för betalningsinställelse ha haft större betydelse för frågan om vilka&lt;br&gt;fordringar som omfattas av ackord än ackordslagens föreskrift om att&lt;br&gt;det är dagen för beslut om inledande av förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord (12 och 19 §§ ackordslagen) som avgör vilka borgenärer som är&lt;br&gt;bundna av ett festställt ackord. Detsamma förefaller i praktiken gälla&lt;br&gt;även kvittning. Utredningen, som anser att den hittillsvarande ordningen&lt;br&gt;med bristande överensstämmelse mellan lagreglering och fest praxis är&lt;br&gt;förenad med nackdelar, föreslår att man nu väljer dagen för ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion som den avgörande dagen för vilka fordringar&lt;br&gt;som omfettas av ackord och därmed också har betydelse som&lt;br&gt;”skämingsdag” för kvittningsrätten (se bet. s. 345 och 359). Regeringen&lt;br&gt;ansluter sig till utredningens - av remissinstanserna oemotsagda -&lt;br&gt;slutsats. Rätten till kvittning bör alltså bero av om fordringen har&lt;br&gt;uppkommit före eller efter dagen för ansökan om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Gäldenärens avtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om gäldenären har ingått ett avtal som&lt;br&gt;motparten före beslutet om företagsrekonstruktion har fått rätt att&lt;br&gt;häva på grund av gäldenärens dröjsmål, får motparten inte häva&lt;br&gt;avtalet på grund av dröjsmålet, om gäldenären med rekon-&lt;br&gt;struktörens samtycke begär att avtalet fullföljs. Motparten skall&lt;br&gt;emellertid inte behöva ta några nya risker. Han skall därför inte&lt;br&gt;vara skyldig att fortsätta att prestera enligt avtalet, om inte&lt;br&gt;gäldenären fullgör sina motsvarande prestationer eller ställer&lt;br&gt;säkerhet för dem. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne,&lt;br&gt;skall gäldenären under vissa ytterligare förutsättningar vara&lt;br&gt;skyldig att ställa säkerhet - helt eller delvis - för sina framtida&lt;br&gt;prestationer. Avtal om anställning undantas helt från av denna&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att en leverantör av&lt;br&gt;electricitet, vatten eller därmed jämförlig förnödenhet inte under&lt;br&gt;rekonstruktionstiden får häva avtal eller avbryta leverans på grund av&lt;br&gt;utebliven betalning för delleverans som skett före beslutet om&lt;br&gt;rekonstruktion. - Utredningen föreslår också att det i lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion införs en regel som motsvarar regeln om s.k. aktiv&lt;br&gt;stoppningsrätt i 63 § köplagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens jordbruksverk liksom Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund och Svenska Arbetsgivareföreningen tillstyrker förslaget om förbud&lt;br&gt;för leverantörer med monopolställning att häva ett avtal eller avbryta&lt;br&gt;leverans. De båda sist nämnda organisationerna efterlyser emellertid&lt;br&gt;någon form av sanktion om en sådan borgenär bryter mot förbudet.&lt;br&gt;Televerket framhåller att verket inte har en sådan monopolställning som&lt;br&gt;är en förutsättning för leveransplikt och att det inte är logiskt att skilja&lt;br&gt;ut vissa slag av leveransavtal från andra avtal - som hyresavtal och&lt;br&gt;leasingavtal - som ett konkursbo är beroende av och har starka skäl att&lt;br&gt;fullfölja. Svenska Elverksföreningen anser att en leveransplikt utgör ett&lt;br&gt;alltför stort ingrepp i ett fritt näringsförhållande och att i vart fall&lt;br&gt;elleveranser inte bör vara en av de nyttigheter som särbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultets styrelsen vid Uppsala universitet anför att vad som&lt;br&gt;gäller de i lagförslaget behandlade leveransavtalen i lika mån gäller&lt;br&gt;andra avtal. Ett exempel utgör hyresavtal men också andra avtal med en&lt;br&gt;borgenär vars prestationer inte utan vidare kan erhållas från andra till&lt;br&gt;det pris som är avtalat i det löpande avtalsförhållandet. Fakultets-&lt;br&gt;styrelsen anser därför att en reform bör göras generell, så att vaije&lt;br&gt;medkontrahent till ett företag under rekonstruktion är skyldig att&lt;br&gt;fullgöra sina prestationer även om gäldenären kommit i dröjsmål med&lt;br&gt;betalningen. - Fakultetsstyrelsen uppmärksammar vidare bl.a. vissa&lt;br&gt;frågor rörande kreditleverantörers och förskottsbetalares ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens rätt att hindra hävning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar (bet. s. 316 f.) att när det gäller avtal om&lt;br&gt;fortlöpande prestationer gäldenären kan vara tvungen att betala även&lt;br&gt;gamla skulder för att inte riskera att säljaren häver avtalet. Härigenom&lt;br&gt;kan gäldenären förmås att betala en skuld som uppkommit före beslutet&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion men som skulle ha omfattats av ett blivande&lt;br&gt;ackord och vid en efterföljande konkurs skulle ha varit oprioriterad.&lt;br&gt;Enligt utredningens redovisning har det således förekommit att&lt;br&gt;dåvarande Televerket eller ett kommunalt gas- eller elverk utnyttjat sin&lt;br&gt;monopolställning på så sätt att man begärt full betalning för sina&lt;br&gt;fordringar från tiden före betalningsinställelsen under hot om att annars&lt;br&gt;avbryta leveranserna eller abonnemanget. Ju större risken är att vissa&lt;br&gt;borgenärer kan tilltvinga sig betalning på angivet sätt, desto större bör&lt;br&gt;risken vara - uttalar utredningen vidare - att företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;spolieras. Det kan därför på goda grunder antas att förutsättningarna för&lt;br&gt;att åstadkomma en rekonstruktion förbättras, om ett utnyttjande av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenärs monopolställning förhindras genom tvingande bestämmelser. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;En sådan reglering skulle, enligt utredningen, inte enbart syfta till att&lt;br&gt;reglera förhållandet mellan gäldenären och den enskilde motparten utan&lt;br&gt;också bidra till att främja principen om lika behandling av gäldenärens&lt;br&gt;samtliga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar också om en sådan tilltänkt reglering borde&lt;br&gt;ges en vidare räckvidd. I den frågan anför utredningen bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Det som sagts nu kan naturligen få aktualitet också i andra&lt;br&gt;jämförbara situationer, där en gäldenär under ett rekonstruktionsförsök&lt;br&gt;är beroende av att ingångna avtal inte sägs upp. Ett företag kan sålunda&lt;br&gt;ha hyrt de lokaler där det driver sin rörelse och tigga efter med&lt;br&gt;hyresbetalningen. Det kan ha leasat maskiner som används i verk-&lt;br&gt;samheten men inte klarat av att erlägga leasingavgiftema. Det kan ha&lt;br&gt;anlitat ett visst serviceföretag för underhåll och reparation av en&lt;br&gt;anläggning men inte förmått betala kostnaden härför. Sist men inte&lt;br&gt;minst kan företaget ha gjort sig beroende av leverans av råvaror från en&lt;br&gt;viss leverantör men inte kunnat betala fakturerade belopp allteftersom&lt;br&gt;de förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de anförda exemplen visar att det är svårt att dra en klar&lt;br&gt;gräns mellan 'monopolsituationerna’ och andra fall, är det tveksamt om&lt;br&gt;det kan sägas föreligga ett lagstiftningsbehov av samma styrka i de&lt;br&gt;senare fallen. De förra situationerna kännetecknas av att gäldenären inte&lt;br&gt;kan frigöra sig från avtalet för att skaffa sig en ersättningsprestation&lt;br&gt;från annat håll. Det är just detta som motiverar ett särskilt skydd för&lt;br&gt;rekonstruktionsförfarandets fortgång. Utredningen har inte fått&lt;br&gt;tillräckliga belägg för att skyddssynpunkten skulle behöva tillgodoses&lt;br&gt;även i fråga om exempelvis ett avtal om leverans av råvara som det är&lt;br&gt;svårt eller avsevärt dyrare att anskaffa från annat håll. Men kan vidare&lt;br&gt;inte bortse från att en allmän regel i ämnet skulle kunna fresta en&lt;br&gt;gäldenär att inleda ett rekonstruktionsförfärande enbart för att skaffa sig&lt;br&gt;en bättre förhandlingsposition i förhållande till borgenärerna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen stannar därför för att begränsa förbudet mot hävning -&lt;br&gt;och avbrytande av leverans - på grund av betalningsdröjsmål som&lt;br&gt;inträffat före beslutet om företagsrekonstruktion till successiva&lt;br&gt;leveranser av - enligt utredningens förslag till lagtext - elektricitet,&lt;br&gt;vatten och därmed jämförliga förnödenheter. Det framgår av utred-&lt;br&gt;ningens motivering att regleringen är avsedd att träffa leverantörer med&lt;br&gt;en monopolliknande ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet förordar i sitt&lt;br&gt;remissvar ett generellt förbud mot att under rekonstruktionstiden häva&lt;br&gt;avtalet eller inställa fullgörelse av avtalet på grund av ett historiskt&lt;br&gt;betalningsdröjsmål, allt under förutsättning att borgenären får betalt för&lt;br&gt;sina prestationer under företagsrekonstruktionen. Fakultetsstyrelsen&lt;br&gt;anser att man kan utgå från att alla borgenärer vars prestationer inte&lt;br&gt;utan vidare kan erhållas från andra till det pris som är avtalat i det&lt;br&gt;löpande avtalsförhållandet - t.ex. hyresvärdar och leasegivare -&lt;br&gt;kommer att fordra betalning för gamla skulder för att inte häva avtalet,&lt;br&gt;i vart fall i all den utsträckning som de civilrättsliga reglerna medger&lt;br&gt;det. Enligt fakultetsstyrelsens mening skulle en generell reform bidra till&lt;br&gt;en likabehandling av de borgenärer som får delta i en ackords- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandling och underlätta en rekonstruktion. För det fäll att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenär av gäldenären med rekonstruktörens samtycke ombetts avstå Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;från en stoppnings- eller hävningsrätt bör borgenären, enligt&lt;br&gt;fekultetsstyrelsens mening, få förmånsrätt såsom för nytillkomna ford-&lt;br&gt;ringar enligt 10 § förmånsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för sin del konstatera att den nu behandlade frågan till&lt;br&gt;en del påminner om den mycket omdiskuterade frågan om konkursbos&lt;br&gt;rätt att - eventuellt partiellt - inträda i gäldenärens avtal. Konkursboets&lt;br&gt;önskan om att kunna inträda i gäldenärens avtal betingas oftast av&lt;br&gt;intresset av att kunna fortsätta rörelsen, eventuellt för att kunna överlåta&lt;br&gt;den som ett verksamt företag, som en s.k. ”going concem”.&lt;br&gt;Konkursfallet skiljer sig emellertid i betydande mån från rekon-&lt;br&gt;struktionsfellet på så sätt att i det senare det inte är fråga om att någon&lt;br&gt;”inträder” i gäldenärens avtal. I en rekonstruktion behåller gäldenären&lt;br&gt;sin rådighet medan det i konkursen på hans sida av avtalet uppenbarar&lt;br&gt;sig ett annat, i vart fall i viktiga delar självständigt, rättssubjekt -&lt;br&gt;konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgörande frågan för företagsrekonstruktionens vidkommande är&lt;br&gt;om, och i så fell i vilken utsträckning, det finns skäl att hindra&lt;br&gt;rekonstruktionsgäldenärens motpart i ett avtalsförhållande från att&lt;br&gt;utnyttja en hävningsrätt som han har fått före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller köp av lös egendom finns en allmän regel om hävning på&lt;br&gt;grund av dröjsmål med betalningen i 54 § köplagen (1990:931) där det&lt;br&gt;sägs att säljaren har rätt att häva på grund av köparens dröjsmål, om&lt;br&gt;dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott (första stycket). Om varan har&lt;br&gt;kommit i köparens besittning, får säljaren emellertid häva köpet endast&lt;br&gt;om han förbehållit sig den rätten eller köparen avvisar varan (fjärde&lt;br&gt;stycket). I 56 § köplagen föreskrivs beträffande successiva leveranser&lt;br&gt;att vid köparens dröjsmål med betalningen av någon delleverans säljaren&lt;br&gt;får häva köpet i fråga om den delleveransen i enlighet med vad som i&lt;br&gt;allmänhet gäller för hävning på grund av betalningsdröjsmål, men också&lt;br&gt;att säljaren får häva köpet även beträffande senare delleveranser om det&lt;br&gt;inte saknas anledning anta att sådant dröjsmål med betalningen som ger&lt;br&gt;rätt till hävning kommer att upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av viss betydelse är också köplagens regler om parts s.k. stopp-&lt;br&gt;ningsrätt i den situationen att något avtalsbrott från motpartens sida&lt;br&gt;ännu inte har inträffat men kan förväntas komma att inträffa. Om det&lt;br&gt;visar sig att en parts handlingssätt eller ekonomiska förhållanden är&lt;br&gt;sådana att det finns starka skäl att anta att han inte kommer att uppfylla&lt;br&gt;en väsentlig del av sina förpliktelser, får motparten inställa sin full-&lt;br&gt;görelse och hålla inne sin prestation, s.k. passiv stoppningsrätt (61 §&lt;br&gt;första stycket köplagen). Om köparen försätts i konkurs eller är föremål&lt;br&gt;för ackordsförferande antas säljaren ha sådan stoppningsrätt (prop.&lt;br&gt;1988/89:76 s. 177). Den som har inställt sin fullgörelse eller hindrat att&lt;br&gt;varan lämnas ut skall emellertid fortsätta fullgörelsen, om motparten&lt;br&gt;ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse (61 § fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 63 § köplagen ges slutligen dels vissa allmänna regler om rätten för&lt;br&gt;parts konkursbo att inträda i parternas avtal (första-tredje och femte&lt;br&gt;styckena), dels en regel om s.k. aktiv stoppningsrätt, dvs. återtagande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vara som levererats till en köpare sedan han försatts i konkurs eller Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ansökt om förordnande av god man enligt ackordslagen (fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i köplagen om konkursboets inträdesrätt innebär att det finns&lt;br&gt;en generell sådan rätt inom köplagens tillämpningsområde. Det gäller&lt;br&gt;vid såväl säljarens som köparens konkurs. Motparten får kräva att boet&lt;br&gt;inom skälig tid ger besked om det vill inträda. Om boet inte inträder&lt;br&gt;eller inte ger något besked i frågan, får motparten häva köpet.&lt;br&gt;Bestämmelserna bygger vidare på den principen att konkursboets&lt;br&gt;motpart efter boets inträde inte skall behöva fullgöra sin prestation med&lt;br&gt;mindre än att boet uppfyller sin del av avtalet eller ställer godtagbar&lt;br&gt;säkerhet för sin fullgörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser den aktiva stoppningsrätten, dvs. återtagande av vara som&lt;br&gt;har levererats efter konkursutbrott eller godmansförordnande, gäller att&lt;br&gt;säljaren får kräva att varan lämnas tillbaka. Varan behöver emellertid&lt;br&gt;inte lämnas tillbaka, om betalning sker genast eller - om förfallodagen&lt;br&gt;ännu inte inträtt - köparen efter uppmaning ställer godtagbar säkerhet&lt;br&gt;för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner till en böljan att det har getts goda skäl for en&lt;br&gt;reglering såvitt gäller leveransavtal som slutits med en part som,&lt;br&gt;rättsligt eller faktiskt, innehar en monopolliknande ställning på mark-&lt;br&gt;naden och som avser sådana för verksamhetens bedrivande oundgäng-&lt;br&gt;liga nyttigheter som elektricitet och vatten. När det gäller sådana avtal&lt;br&gt;bör således gäldenärens motpart inte under en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;kunna häva avtalet, trots att gäldenären före betalningsinställelsen gjort&lt;br&gt;sig skyldig till dröjsmål med betalningen och oavsett vad som i avtalet&lt;br&gt;bestämts om leverantörens rätt till hävning. Det kan anmärkas att det så&lt;br&gt;gott som uteslutande torde vara offentliga monopol som träffas av den&lt;br&gt;av utredningen föreslagna regleringen. Kretsen av leverantörer med&lt;br&gt;leveransplikt enligt utredningens förslag kan således komma att bli&lt;br&gt;snävare i den mån som sådana monopol upphör och en verklig kon-&lt;br&gt;kurrenssituation inträder på marknaden i fråga. Det kan konstateras att&lt;br&gt;utvecklingen rent allmänt går i den riktningen sedan en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är emellertid om det inte av enbart detta utan fastmer av andra&lt;br&gt;skäl finns anledning att gå längre än vad utredningen har föreslagit.&lt;br&gt;Redan de exempel som utredningen själv anför på situationer där&lt;br&gt;gäldenärsföretaget är starkt beroende av att avtalsförhållandet kan&lt;br&gt;fortsätta visar att det finns ett påtagligt behov av en generell reglering.&lt;br&gt;Vad Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet har uttalat pekar&lt;br&gt;i samma riktning. Generella regler - mer eller mindre vittgående - om&lt;br&gt;rätt att fullfölja avtal under konkurs eller under motsvarigheten till ett&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärande finns i bl.a. den danska konkursloven, i den&lt;br&gt;norska täckningslagen (dekningsloven), i den finska lagen om företags-&lt;br&gt;sanering och i den nya tyska samlade insolvenslagen (Insolvenz-&lt;br&gt;ordnung).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl for en generell reform är att gäldenärsföretaget många&lt;br&gt;gånger kan ha stort behov av t.ex. den hyrda lokal, den leasade&lt;br&gt;maskinpark eller den råvaruleverans som avtalet gäller. Går gäldenärs-&lt;br&gt;företaget miste om sådana för verksamheten betydelsefulla nyttigheter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan en rekonstruktion visa sig vara omöjlig att genomföra, vilket i sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tur är till förfång inte bara för gäldenären utan också för dennes övriga Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell reform bidrar vidare till att alla borgenärer som får delta&lt;br&gt;i en ackordsfÖrhandling behandlas lika, vilket är av största vikt för att&lt;br&gt;ackord skall kunna komma till stånd. Om vissa borgenärer kan fram-&lt;br&gt;tvinga full betalning för gamla fordringar, återstår mindre att fördela&lt;br&gt;bland övriga borgenärer vid ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver torde en generell reglering ge gäldenären ett incitament att&lt;br&gt;ansöka om företagsrekonstruktion på ett tidigt stadium, kort efter det att&lt;br&gt;han drabbats av betalningssvårigheter. I annat fall riskerar han att hans&lt;br&gt;dröjsmål med att prestera enligt för honom viktiga avtal medför att&lt;br&gt;borgenären häver avtalet. Innan företagsrekonstruktion inletts har han ju&lt;br&gt;inte något skydd mot en sådan åtgärd. Lagrådet har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot en mer generell reglering av rekonstruktionsgäldenärens&lt;br&gt;möjligheter att förhindra en hävning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden är det regeringens uppfattning att det&lt;br&gt;bör införas en generell regel om att rekonstruktionsgäldenären skall ha&lt;br&gt;rätt att begära motpartens fortsatta fullgörelse, trots att denne har rätt&lt;br&gt;att häva avtalet på grund av ett inträffat eller befarat avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av rekonstruktörens viktigaste uppgifter i det inledande skedet av&lt;br&gt;en företagsrekonstruktion bör vara att omgående sätta sig i förbindelse&lt;br&gt;med gäldenärens viktigaste avtalsmotparter för att med dem diskutera&lt;br&gt;hur en for båda parter lönsam relation skall kunna vidmakthållas eller&lt;br&gt;återupprättas. Eftersom avsikten med företagsrekonstruktion är att den&lt;br&gt;skall inledas på ett tidigt stadium av yppade betalningssvårigheter får&lt;br&gt;det förutsättas att många av gäldenärens motparter också har ett intresse&lt;br&gt;av att inte avbryta utan tvärtom utveckla, eller i vart fåll säkerställa, sin&lt;br&gt;affärsrelation med gäldenären och det även till priset av att gamla&lt;br&gt;fordringar endast ger utdelning på det sätt som följer av ett eventuellt&lt;br&gt;ackordsavtal. Den generella reglering som vi föreslår behöver därför&lt;br&gt;inte bli så ingripande som det i förstone kan förefalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan reglering bör emellertid enligt regeringens mening endast&lt;br&gt;omfatta de situationer då rekonstruktionsgäldenären, före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, har kommit i dröjsmål med sin prestation eller&lt;br&gt;det då föreligger befarat dröjsmål. Det är i dessa situationer som det&lt;br&gt;finns ett behov av en generell reglering i företagsrekonstruktionens&lt;br&gt;intresse. Har gäldenären kommit i dröjsmål med betalningen - eller kan&lt;br&gt;man befara att så kommer att ske - finns det ofta ett starkt behov av att&lt;br&gt;han trots det får möjlighet att i sin verksamhet fortsätta att använda den&lt;br&gt;vara eller tjänst som avtalet avser. Det är också vid gäldenärens&lt;br&gt;betalningsdröjsmål som det är angeläget att förhindra den situation som&lt;br&gt;består i att borgenären för att fortsätta leverans eller annan fullgörelse&lt;br&gt;tilltvingar sig betalning for tidigare obetalda leveranser och på så sätt&lt;br&gt;också tillskansar sig förmåner på övriga ackordsborgenärers bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om en regel som inskränker motpartens&lt;br&gt;hävningsrätt bör gälla i alla avtalsrelationer eller bara när gäldenären är&lt;br&gt;köpare eller motsvarande och har försummat sin betalningskyldighet.&lt;br&gt;Om regeln skall tillämpas även när gäldenären är exempelvis säljare av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor eller leverantör av tjänster, blir dess tillämpningsområde avsevärt Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;vidare än den regel som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppenbarligen har en regel främst betydelse för de situationer då&lt;br&gt;gäldenären är köpare av varor eller tjänster i ett avtal om successiva&lt;br&gt;leveranser och har, vid ett eller flera tillfällen, betalat för sent eller inte&lt;br&gt;alls. Skälen för en regel som inskränker hävningsrätten vid dröjsmål har&lt;br&gt;emellertid bärkraft även när gäldenären är säljare. Situationen kan&lt;br&gt;exempelvis vara den att en gäldenär som kontinuerligt levererar insats-&lt;br&gt;varor till ett annat företag har försummat leveranstider i en sådan&lt;br&gt;utsträckning att motparten har fått hävningsrätt. För en lyckosam&lt;br&gt;rekonstruktion av leverantörsföretaget kan det vara nödvändigt att&lt;br&gt;avtalet i fråga inte hävs. Detta kan en motpart utnyttja genom att som&lt;br&gt;villkor för att inte häva begära exempelvis kontant betalning för den&lt;br&gt;skada som han drabbats av på grund av de försummade leveranserna.&lt;br&gt;Därmed kan motparten komma att bli gynnad på övriga borgenärers&lt;br&gt;bekostnad, samtidigt som rekonstruktionen försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare skäl kan anföras för att regleringen bör vara generell för&lt;br&gt;samtliga fell av dröjsmål på gäldenärens sida. Bestämmelserna i 63 §&lt;br&gt;köplagen om konkursbos rätt att inträda i gäldenärens avtal gäller inte&lt;br&gt;bara när gäldenären är köpare utan även när han är säljare. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör vara att en likartad bestämmelse i lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion utformas i så nära anslutning som möjligt till köplagens&lt;br&gt;regel. Att göra skillnad mellan fell då gäldenären är varu- eller tjänste-&lt;br&gt;leverantör och fell då han är köpare och betalare framstår vidare som&lt;br&gt;diskutabelt från synpunkten att likartade fell bör behandlas lika. Det&lt;br&gt;finns situationer där en prestation av en vara eller en tjänst i hög grad&lt;br&gt;liknar betalning av pengar. Så är t.ex. fellet när prestationen avser&lt;br&gt;krediter, värdepapper eller utländsk valuta. Det kan då framstå som&lt;br&gt;egendomligt att försöka upprätthålla en gräns mellan sakprestation, t.ex.&lt;br&gt;varuleverans, och betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att övervägande&lt;br&gt;skäl talar för att en regel som inskränker hävningsrätten bör gälla även&lt;br&gt;för avtal där gäldenären är leverantör och har gjort sig skyldig till&lt;br&gt;dröjsmål med avlämnande (leverans). En sådan regel innebär visserligen&lt;br&gt;att gäldenärens motpart kan få en utsatt position. Det gäller särskilt om&lt;br&gt;han i sin verksamhet är starkt beroende av att kommande leveranser inte&lt;br&gt;blir försenade. För sådana fell bör motparten kunna få säkerhet för de&lt;br&gt;risker han tvingas ta. Om reglerna ger motparten en sådan trygghet,&lt;br&gt;finns knappast något att invända mot en reglering som omfettar även&lt;br&gt;fell då gäldenären är leverantör av varor eller tjänster. Vi återkommer&lt;br&gt;strax till den generella frågan om motpartens säkerhet för framtida&lt;br&gt;prestationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär att regeln bör gälla när gäldenären är leverantör&lt;br&gt;och kommit i ett sådant dröjsmål med leverans som grundar hävnings-&lt;br&gt;rätt för motparten. Däremot bör det inte komma i fråga att hindra en&lt;br&gt;borgenär från att häva i t.ex. den situationen att rekonstruktions-&lt;br&gt;gäldenären är leverantör och motparten har rätt att häva på grund av fel&lt;br&gt;i en levererad vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän regel som inskränker hävningsrätten skulle också gälla för Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;anställningsavtal som en arbetstagare ingått med rekonstruktions-&lt;br&gt;gäldenären. För anställningsförhållanden gäller emellertid ett flertal&lt;br&gt;regler som har till syfte att säkerställa att arbetstagaren får den lön och&lt;br&gt;det vederlag i övrigt som han är berättigad till. Det kan därför ifråga-&lt;br&gt;sättas om det bör göras undantag för anställningsavtal. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör följande regler särskilt uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren kan på grund av att han inte fått sin lön vara berättigad&lt;br&gt;att hålla inne sin egen prestation, dvs. lägga ned arbetet och förklara att&lt;br&gt;han inte kommer att ta upp det igen förrän han har fått ut förfellen lön&lt;br&gt;(detentionsrätt). En sådan åtgärd innebär inte att arbetstagaren anses&lt;br&gt;lämna sin anställning och han behöver därför inte iaktta gällande&lt;br&gt;uppsägningstid (se AD 1942 nr 56). Från den direkt berörde&lt;br&gt;arbetstagarens utövande av sin detentionsrätt skall hållas i sär den&lt;br&gt;feckliga organisationens rätt till indrivningsblockad. Har en sådan&lt;br&gt;blockad beslutats i behörig ordning, strider den inte mot fredsplikten&lt;br&gt;enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, om&lt;br&gt;lönefordringama är klara och förfellna (se 41 § tredje stycket&lt;br&gt;medbestämmandelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren kan i de flesta fell av utebliven lönebetalning också&lt;br&gt;omedelbart frånträda (häva) anställningsavtalet utan att iaktta gällande&lt;br&gt;uppsägningstid (se 4 § tredje stycket lagen om anställningsskydd, jfr&lt;br&gt;AD 1971 nr 19). Det står naturligtvis också arbetstagaren fritt att säga&lt;br&gt;upp anställningsavtalet med iakttagande av den avtalade uppsägnings-&lt;br&gt;tiden. Och för en sådan uppsägning behöver arbetstagaren inte anföra&lt;br&gt;några skäl. För de flesta arbetstagare gäller en förhållandevis kort&lt;br&gt;uppsägningstid om två eller tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna rekonstruktionsregeln skulle för anställningsavtalens&lt;br&gt;del innebära att rekonstruktionsgäldenären (arbetsgivaren) med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen kan förhindra att arbetstagaren under åberopande av&lt;br&gt;utebliven lönebetalning lägger ned arbetet eller omedelbart frånträder&lt;br&gt;anställningsavtalet. Om arbetstagaren ändå agerar på detta sätt skulle det&lt;br&gt;vara ett avtalsbrott som kan utlösa arbetsrättsliga sanktioner. Arbets-&lt;br&gt;tagaren skulle emellertid inte behöva arbeta under en företags-&lt;br&gt;rekonstruktion om arbetsgivaren inte fortlöpande betalar lön i förskott&lt;br&gt;eller ställer säkerhet för nästa löneutbetalning. Arbetstagaren skulle&lt;br&gt;således med stöd av regeln kunna säkerställa de framtida löne-&lt;br&gt;betalningarna, men inte de obetalda äldre fordringarna. Bestämmelsen&lt;br&gt;skulle dock inte hindra att arbetstagaren säger upp anställningsavtalet&lt;br&gt;med iakttagande av gällande uppsägningstid. Regeln hindrar naturligtvis&lt;br&gt;inte heller att den feckliga organisationen beslutar om en indrivnings-&lt;br&gt;blockad mot företaget, en nog så effektiv åtgärd. Trots det sagda kan en&lt;br&gt;konsekvens bli att en arbetstagare tvingas arbeta vidare utan att få ut&lt;br&gt;”gammal” lön. Dessutom utgår inte lönegaranti vid företagsrekon-&lt;br&gt;struktion, vilket kan innebära att arbetstagaren under förhållandevis lång&lt;br&gt;tid får ligga ute med sin lönefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att den föreslagna regeln skulle få en&lt;br&gt;begränsad genomslagskraft vad gäller anställningsavtal. Det bör också&lt;br&gt;framhållas att det torde vara omöjligt att få till stånd en lyckad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekonstruktion om företaget inte vidmakthåller en god relation till Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;arbetstagarna. De anställdas lojalitet mot företaget är en viktig tillgång&lt;br&gt;för företaget, inte minst när företaget är i kris. Att ett företag åberopar&lt;br&gt;den föreslagna regeln mot sina anställda kan också medföra att företaget&lt;br&gt;sätts i blockad, vilket regelmässigt leder till att all produktions-&lt;br&gt;verksamhet i företaget upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ändock hävdas att de speciella regler och förhållanden som&lt;br&gt;sålunda finns beträffande anställningsavtal motiverar att dessa avtal&lt;br&gt;undantas från regeln om inskränkt hävningsrätt. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör så ske. Anställningsavtal bör alltså inte omfattas av den&lt;br&gt;generella regleringen i nu diskuterade hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om motpartens hävningsrätt skall upphöra&lt;br&gt;automatiskt eller bara om gäldenären begär det. Gäldenärens behov av&lt;br&gt;att avtalet fullföljs varierar naturligtvis beroende på det aktuella avtalets&lt;br&gt;innehåll och gäldenärsföretagets individuella förutsättningar. Ett lokal-&lt;br&gt;hyresavtal kan t.ex. vara av avgörande betydelse när det är fråga om ett&lt;br&gt;varuproducerande företag med lokaler som anpassats till dess behov.&lt;br&gt;Detsamma behöver dock inte nödvändigtvis gälla för ett tjänstepro-&lt;br&gt;ducerande företag med normala kontorslokaler. Det är därför enligt&lt;br&gt;regeringens mening lämpligt att föreskriva att motparten saknar rätt att&lt;br&gt;häva endast om rekonstruktionsgäldenären begär att avtalet skall&lt;br&gt;fullföljas. Denna gäldenärens bedömning bör, för att få avsedd verkan,&lt;br&gt;rekonstruktören instämma i. Det måste anses tigga i dennes uppdrag att&lt;br&gt;bedöma vikten av att avtalet fullföljs. Rekonstruktören kan då ta hänsyn&lt;br&gt;till om det finns andra förmånligare eller lika goda alternativ, t.ex.&lt;br&gt;andra leverantörer som kan erbjuda lägre eller samma pris. För mot-&lt;br&gt;partens del innebär det att om gäldenären inte begär att avtalet fullföljs&lt;br&gt;han får välja mellan att häva och att ändå fullfölja avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartens fortsatta prestationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenärens motpart i sista hand skall tvingas att stå kvar vid ett&lt;br&gt;avtal som han annars vore berättigad att häva är det, som redan sagts,&lt;br&gt;nödvändigt att han får betalt för sina fortsatta prestationer eller att han&lt;br&gt;i vart fall får säkerhet för att gäldenären fortsättningsvis fullgör sin del&lt;br&gt;av avtalet. Det skulle i och för sig kunna övervägas att motparten inte&lt;br&gt;gavs rätt att kräva säkerhet utan i stället, som Juridiska fakultetsstyrel-&lt;br&gt;sen vid Uppsala universitet föreslagit, i en efterföljande konkurs&lt;br&gt;tillerkändes allmän förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen på samma&lt;br&gt;sätt som vi föreslår skall gälla för nytillkomna fordringar (se avsnitt&lt;br&gt;8.4). En sådan generell reglering som vi förordar träffar emellertid&lt;br&gt;avtal av skilda slag vilka kan representera såväl blygsamma som&lt;br&gt;betydande belopp. Främst när det är fråga om större avtal som avser&lt;br&gt;varor eller tjänster till betydande värden framstår det som otillräckligt&lt;br&gt;att låta gäldenärens motpart nöja sig med endast en - om än mycket god&lt;br&gt;- förmånsrätt i en efterföljande konkurs. Det kan också anmärkas att&lt;br&gt;om gäldenärsföretagets ekonomiska situation är sådan att företaget inte&lt;br&gt;ens förmår att bära de löpande kostnader som är förbunda med dess&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viktigaste avtal, utsikterna till en lyckosam rekonstruktion normalt är Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fallet att gäldenären är köpare skall säkerheten avse gäldenärens&lt;br&gt;framtida betalningsskyldighet. Ar gäldenären leverantör får säkerheten i&lt;br&gt;stället avse den skada som kan drabba motparten vid försenad eller&lt;br&gt;utebliven leverans. Godtagbar säkerhet bör kunna utgöras av t.ex.&lt;br&gt;bankgaranti, borgensförbindelse eller liknande samt givetvis även av&lt;br&gt;betalning i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning skall således motparten ha rätt till&lt;br&gt;omedelbar betalning eller godtagbar säkerhet. Uppfylls inte det kravet&lt;br&gt;bör gäldenärens motpart ha rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartens rätt att kräva prestation eller säkerhet från gäldenären bör&lt;br&gt;inträda när tiden for hans egen fullgörelse är inne. För att inte riskera&lt;br&gt;att drabbas av förluster bör han dock dessutom i vissa fell ha rätt att&lt;br&gt;kräva säkerhet i ett tidigare skede. Ett exempel på en situation där detta&lt;br&gt;är befogat är att avtalet avser en vara som motparten skall tillverka&lt;br&gt;speciellt för gäldenären och leverans enligt avtalet ligger långt fram i&lt;br&gt;tiden. I ett sådant fell riskerar motparten en förlust om gäldenären inte&lt;br&gt;kan betala när leveranstiden är inne. Även för fell som nu sagts bör&lt;br&gt;föreskrivas att motparten får kräva säkerhet, men - i överensstämmelse&lt;br&gt;med vad som gäller enligt 63 § köplagen - bara om det av särskild&lt;br&gt;anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte haft något att erinra mot de överväganden som så&lt;br&gt;här långt har gjorts i detta avsnitt. Därvid har dock Lagrådet inte haft&lt;br&gt;att ta ställning till undantaget för anställningsavtal. Lagrådet har&lt;br&gt;däremot redovisat vissa invändningar mot utformningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 20 § i det remitterade förslaget till lag om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och till den närmare tolkningen av&lt;br&gt;bestämmelserna. Vi återkommer i författningskommentaren till 2 kap.&lt;br&gt;20 § till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motpartens stoppningsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har vi endast diskuterat gäldenärens rätt att förhindra hävning.&lt;br&gt;Det är emellertid givet att det, på samma sätt som i hävningsfellet,&lt;br&gt;också ligger i företagsrekonstruktionens intresse att borgenären inte&lt;br&gt;håller inne sin fullgörelse på grund av ett inträffat eller beferat dröjsmål&lt;br&gt;från gäldenärens sida, s.k. passiv stoppningsrätt. Frågan är därför om&lt;br&gt;gäldenären bör ges en befogenhet att förhindra även att stoppningsrätt&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i 61 § köplagen följer att om gäldenärens motpart&lt;br&gt;utövar stoppningsrätt, gäldenären har rätt att kräva fortsatt fullgörelse&lt;br&gt;om han, med lagrummets ord, ”ställer godtagbar säkerhet för sin&lt;br&gt;fullgörelse.” Härmed avses säkerhet för gäldenärens egen kommande&lt;br&gt;fullgörelse i samband med motpartens framtida prestationer. Köplagens&lt;br&gt;regler anses på denna punkt vara analogt tillämpliga vid andra&lt;br&gt;kontraktstyper (se bl.a. NJA 1986 s. 136 och Håstad, Sakrätt avseende&lt;br&gt;lös egendom, 5 uppl. 1994, s. 175). Skulle gäldenärens motpart inställa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina fortsatta prestationer med åberopande av stoppningsrätt, torde Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;sålunda gäldenären genomgående kunna påfordra fullgörelse om han&lt;br&gt;ställer säkerhet för sin egen framtida fullgörelse. Under sådana&lt;br&gt;omständigheter finns det inte skäl att införa särskilda regler om rätt för&lt;br&gt;gäldenären att avvärja stoppningsrätt vid företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att till lagen om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;förs den regel om aktiv stoppningsrätt som nu, såvitt gäller godmansför-&lt;br&gt;ordnanden enligt ackordslagen, återfinns i 63 § fjärde stycket köplagen.&lt;br&gt;Tillämpad på en företagsrekonstruktion innebär bestämmelsen, som&lt;br&gt;redan berörts, att om en säljare överlämnar en vara till gäldenären efter&lt;br&gt;det att beslut om företagsrekonstruktion har meddelats han, om&lt;br&gt;betalning inte har skett, får kräva att den lämnas tillbaka. Varan&lt;br&gt;behöver dock inte lämnas tillbaka, om gäldenären betalar genast eller,&lt;br&gt;om köpesumman inte har förfallit till betalning, med rekonstruktörens&lt;br&gt;samtycke inom skälig tid ställer godtagbar säkerhet för betalningen.&lt;br&gt;Regeringen anser att den för konkurs- och ackordsfallen gemensamma&lt;br&gt;regleringen i 63 § köplagen bör behållas, varvid det som gäller för&lt;br&gt;ackord i fortsättningen bör gälla för företagsrekonstruktion. Sålunda bör&lt;br&gt;det inte tas in någon bestämmelse om aktiv stoppningsrätt i lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hävningsrätt för gäldenären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan, av utredningen inte diskuterad, fråga är om det finns skäl att&lt;br&gt;inte bara ge gäldenären rätt att avvärja hävning, utan också ge honom&lt;br&gt;en möjlighet att säga upp avtal. Det kan inte uteslutas att gäldenärens&lt;br&gt;möjlighet till befrielse från löpande avtal någon gång kan ha avgörande&lt;br&gt;betydelse för möjligheterna till en rekonstruktion. Det fallet kan t.ex.&lt;br&gt;tänkas att en rekonstruktion innebär att vissa verksamhetsgrenar i ett&lt;br&gt;företag läggs ned och att det därmed finns ett uttalat intresse av att bli&lt;br&gt;kvitt vissa hyres- och leasingavtal. I den finska lagen om före-&lt;br&gt;tagssanering har t.ex. föreskrivits att gäldenären skall kunna säga upp&lt;br&gt;ett tidsbundet hyres- eller leasingavtal så att det upphör två månader&lt;br&gt;efter uppsägningen oavsett vilken tid som bestämts i avtalet (27 § första&lt;br&gt;och fjärde styckena). Den ersättning som gäldenären vid ett förtida&lt;br&gt;upphörande kan bli skyldig att utge skall bestämmas enligt en särskild&lt;br&gt;regel som tränger undan eventuella avvikande avtalsvillkor. Ersätt-&lt;br&gt;ningen utgör en oprioriterad fordran. Det finns inte underlag för att nu&lt;br&gt;bedöma om en motsvarande regel bör införas även i Sverige. Det kan&lt;br&gt;konstateras att regeln framstår som påtagligt förmånlig för gäldenären&lt;br&gt;(jfr Håstad, Sakrätt avseende lös egendom 5 uppl. 1994, s. 401).&lt;br&gt;Frågan kan dock behöva bli föremål för vidare överväganden sedan den&lt;br&gt;föreslagna lagen om företagsrekonstruktion kommit att tillämpas någon&lt;br&gt;tid och därmed ytterligare erfarenheter vunnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tillämpningsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet har påpekat att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oklarhet redan enligt köplagens gällande reglering råder i fråga om Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;gäldenärens rätt att dels, när köpeskillingen inte är förfallen till betal-&lt;br&gt;ning vid leveransen, förfoga över varan under tiden mellan leverans och&lt;br&gt;ställande av säkerhet, dels, när en köpare efter betalningsinställelsen&lt;br&gt;betalat förskott på varor, förfoga över de förskottsbetalade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet har betydelse bl.a. för gäldenärens medkontrahents&lt;br&gt;separationsrätt i en gäldenärens efterföljande konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte underlag för att i detta ärende ytterligare reglera de&lt;br&gt;frågor som fakultetsstyrelsen har väckt. Frågorna får tills vidare lösas i&lt;br&gt;rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Återvinning under företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En borgenärs möjlighet att föra talan om&lt;br&gt;återvinning i samband med offentligt ackord kvarstår. Därutöver&lt;br&gt;ges rekonstruktören en i viss mån självständig rätt att föra&lt;br&gt;återvinningstalan under en företagsrekonstruktion i de fall före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktionen inrymmer ett offentligt ackord. - Den&lt;br&gt;fristdag som avgör vilka rättshandlingar som kan återvinnas skall&lt;br&gt;vara dagen för ansökan om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte föreslagit några&lt;br&gt;utvidgade möjligheter till återvinningstalan. Däremot överensstämmer&lt;br&gt;dess förslag med regeringens när det gäller fristdag för beräkning av&lt;br&gt;den tid inom vilken en rättshandling måste ha företagits for att kunna&lt;br&gt;återvinnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;Sveriges Advokatsamfund, Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordscentraler, Statens jordbruksverk och Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare anser att rekonstruktören bör ges möjlighet att föra talan om&lt;br&gt;återvinning. Enligt Ackordscentralema visar erfarenheterna från de&lt;br&gt;senaste årens betalningsinställelser klart att rekonstruktören behöver&lt;br&gt;behörigheten att fora återvinningstalan för att kunna agera tillräckligt&lt;br&gt;kraftfullt. De svårigheter som utredningen har redovisat som skäl för att&lt;br&gt;inte tillerkänna rekonstruktören en sådan behörighet kan, enligt&lt;br&gt;Ackordscentralemas mening, övervinnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Återvinning innebär att en i och för&lt;br&gt;sig såväl obligationsrättsligt som sakrättsligt giltig rättshandling återgår.&lt;br&gt;Förutsättningarna för att återvinning skall kunna komma i fråga kan i&lt;br&gt;mycket allmänna termer beskrivas så att rättshandlingen skall dels ha&lt;br&gt;företagits inom en viss tid före ett konkursutbrott eller beslut om&lt;br&gt;offentligt ackord, dels ha varit till någon nackdel för borgenärerna,&lt;br&gt;genom att gynna t.ex. en av dem på de övrigas bekostnad eller genom&lt;br&gt;att minska gäldenärens tillgångar eller öka hans skulder till förfång för&lt;br&gt;borgenärskollektivet som helhet. Återvinning kan enligt gällande rätt&lt;br&gt;komma i fråga i konkurs och vid offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinningsreglemas syfte är nära anknutet till konkursinstitutets&lt;br&gt;grundläggande funktion som kan sägas vara att avveckla en verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under ordnade former, varvid gäldenärens samtliga borgenärer får betalt Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;i ett sammanhang och med lika rätt eller i vart fell enligt en på förhand&lt;br&gt;bestämd ordning. Återvinningsreglema medverkar till att detta syfte&lt;br&gt;uppfylls genom att de dels har en reparativ funktion på så sätt att&lt;br&gt;rättshandlingar som ensidigt gynnar en enskild borgenär kan återgå, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- och kanske framför allt - har en preventiv funktion på så sätt att&lt;br&gt;möjligheten till återvinning bör avhålla en borgenär från att söka få&lt;br&gt;egna fördelar till andra fordringsägares nackdel eller gäldenären från att&lt;br&gt;t.ex. placera tillgångar utom räckhåll for borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär, som tidigare berörts, att i en företags-&lt;br&gt;rekonstruktion kan, men behöver alls inte, ingå ett offentligt ackord.&lt;br&gt;Den nuvarande ackordslagens regler om offentligt ackord föreslås i&lt;br&gt;stora drag oförändrade föras in som ett särskilt kapitel i lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion (se avsnitt 7.4). Det innebär bl.a. att den gode&lt;br&gt;mannens funktion övertas av rekonstruktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ackordslagen ger möjlighet att föra talan om&lt;br&gt;återvinning sedan förhandling om offentligt ackord har beslutats (16 §).&lt;br&gt;Berättigad att föra en sådan talan är en borgenär, vars fordran skulle&lt;br&gt;omfettas av ackord, sedan han underrättat den gode mannen. Talan skall&lt;br&gt;väckas före det borgenärssammanträde som skall äga rum inom 3-5&lt;br&gt;veckor efter det att förhandling om offentligt ackord har beslutats. Den&lt;br&gt;får inte slutligt prövas innan ackordsfrågan avgjorts (17 §). Vad som&lt;br&gt;vinns genom en återvinningstalan skall, sedan den kärande borgenärens&lt;br&gt;kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfettas av&lt;br&gt;ackordet (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att återvinning kan ske även i samband med offentligt ackord beror&lt;br&gt;på att man önskat ge ökade möjligheter att genomföra ett sådant ackord&lt;br&gt;genom att en borgenär inte tvingas begära gäldenären i konkurs för att&lt;br&gt;få en återvinningsbar transaktion att återgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt frågan om rekonstruktören bör tilläggas en&lt;br&gt;självständig rätt att föra talan om återvinning eller om det är tillräckligt&lt;br&gt;att nuvarande ordning - med rätt för en borgenär att föra talan i&lt;br&gt;samband med offentligt ackord - bibehålls. Som utredningen har&lt;br&gt;redovisat (bet. s. 394) berördes i förarbetena till ackordslagen frågan&lt;br&gt;om behörighet att fora återvinningstalan borde tillkomma även den gode&lt;br&gt;mannen. Lagberedningen ansåg for sin del att det knappast var möjligt&lt;br&gt;att tillerkänna gode mannen talerätt mot bakgrund av att en åter-&lt;br&gt;vinningsprocess skall fullföljas först sedan ackordet festställts, då den&lt;br&gt;gode mannens egentliga uppdrag är slutfört, och att gode mannen inte&lt;br&gt;heller förfogar över några medel till processkostnaderna (SOU 1968:41&lt;br&gt;s. 81). Departementschefen erinrade om att gäldenären vid ackord har&lt;br&gt;kvar rådigheten över sin egendom och att det därför vore förenat med&lt;br&gt;stora komplikationer att ge gode mannen talerätt. Det var dock viktigt,&lt;br&gt;uttalades det vidare, att gode mannen noggrant undersöker förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för återvinning och biträder borgenärerna i frågan (prop.&lt;br&gt;1970:136 s. 81 och 104). I 22 § andra stycket 4 ackordslagen sägs&lt;br&gt;också att till ansökan om förhandling om offentligt ackord skall fogas&lt;br&gt;berättelse av gode mannen som bl.a. skall ge ”upplysning huruvida &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom frångått gäldenären under sådana förhållanden att den kan bli Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;föremål för återvinning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att den möjlighet till återvinning utom&lt;br&gt;konkurs som infördes med ackordslagen inte resulterat i något större&lt;br&gt;antal rättegångar om återvinning. Ett skäl härtill kan givetvis vara att&lt;br&gt;det är tämligen otacksamt for en borgenär att ta på sig rollen som&lt;br&gt;kärande eftersom det som vinns i en rättegång kan få delas med övriga&lt;br&gt;borgenärer som omfattas av ackordet. Man kan emellertid inte därav&lt;br&gt;sluta sig till, anser utredningen, att de nuvarande återvinningsreglema&lt;br&gt;saknat betydelse, eftersom en stor del av deras funktion ligger på det&lt;br&gt;preventiva planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen finner för sin del att de skäl som anförts mot en talerätt&lt;br&gt;för en god man enligt ackordslagen har giltighet även beträffande en&lt;br&gt;rekonstruktör enligt lagen om företagsrekonstruktion. Gäldenären&lt;br&gt;behåller, som utvecklats ovan (avsnitt 6.2), sin rådighet över sina&lt;br&gt;tillgångar under företagsrekonstruktionen. En återvinningsprocess&lt;br&gt;kommer, liksom förut, att kunna avslutas först efter det att ackordet&lt;br&gt;festställts av rätten. Inte heller rekonstruktören förfogar över några&lt;br&gt;medel till processkostnader. Mot den bakgrunden, liksom med hänsyn&lt;br&gt;till önskemålet om att en företagsrekonstruktion skall kunna genomföras&lt;br&gt;och avslutas snabbt, avstår utredningen från att föreslå någon ändring&lt;br&gt;på förevarande punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan konstatera att en möjlighet för rekonstruktören att&lt;br&gt;föra talan om återvinning med största säkerhet skulle bidra till att&lt;br&gt;förstärka rekonstruktionsinstitutets effektivitet och medverka till att det&lt;br&gt;får en i hög grad önskvärd självständig ställning i förhållande till&lt;br&gt;konkurs. En borgenär som anser att gäldenären gjort sig skyldig till&lt;br&gt;illojala transaktioner före beslutet om rekonstruktion skulle inte vara&lt;br&gt;hänvisad till antingen att försöka få gäldenären försatt i konkurs eller att&lt;br&gt;själv - efter beslut om ackordsfÖrhandling - driva återvinningsmålet till&lt;br&gt;förmån för borgenärskollektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan visserligen antas att en gäldenär som i större omfattning gjort&lt;br&gt;sig skyldig till mot borgenärskollektivet illojala förfaranden knappast&lt;br&gt;kan åtnjuta borgenärernas förtroende på det sätt som torde vara&lt;br&gt;nödvändigt for en framgångsrik rekonstruktion. I ett sådant fell kan&lt;br&gt;redan av den anledningen företagsrekonstruktion vara utesluten och&lt;br&gt;gäldenären i stället försättas i konkurs om förutsättningarna i övrigt för&lt;br&gt;en sådan är uppfyllda. Samtidigt kan det givetvis inte uteslutas att&lt;br&gt;gäldenären själv önskar medverka till återvinning av en rättshandling&lt;br&gt;som han tidigare har vidtagit. Så kan om inte annat vara fellet därför att&lt;br&gt;han inser att borgenärerna på grund av den illojala rättshandlingen inte&lt;br&gt;vill medverka till rekonstruktion av hans företag och att således endast&lt;br&gt;konkurs återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som skulle vara förknippade med att tillerkänna&lt;br&gt;rekonstruktören en självständig talerätt i återvinningsmål framstår inte&lt;br&gt;heller som oöverstigliga. Det förhållandet att gäldenären behåller sin&lt;br&gt;rådighet medför visserligen såväl ett principiellt som ett praktiskt&lt;br&gt;problem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det principiella problemet består i att svensk rätt som huvudregel inte Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;erkänner talerätt for annans räkning. Rekonstruktören har ju inte något&lt;br&gt;eget intresse i saken, medan däremot en borgenär for talan for sin -&lt;br&gt;men även for andra borgenärers - räkning. Konkurssituationen är ett&lt;br&gt;undantag av speciellt slag. Gäldenären förlorar rådigheten över sina&lt;br&gt;tillgångar och konkursförvaltaren tillerkänns därför talerätt för boets&lt;br&gt;räkning även om det t.ex. inte är fråga om någon övergång av ägande-&lt;br&gt;rätten. Att tillerkänna rekonstruktören behörighet innebär att ytterligare&lt;br&gt;något avlägsna sig från huvudlinjen. En återvinningstalan förs emellertid&lt;br&gt;i borgenärskollektivets intresse och, som redan nämnts, inte sällan&lt;br&gt;också i gäldenärens intresse. Detta omedelbara och ofta gemensamma&lt;br&gt;intresse medför att det framstår som principiellt acceptabelt att till-&lt;br&gt;erkänna rekonstruktören talerätt. En sådan lösning kan sägas innebära&lt;br&gt;att rekonstruktören ges en form av legal fullmakt att fora talan for&lt;br&gt;gäldenärens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det praktiska problemet består däri att rekonstruktören inte förfogar&lt;br&gt;över några medel för processkostnaderna och att han inte mot&lt;br&gt;gäldenärens vilja kan besluta att utnyttja dennes tillgångar för att betala&lt;br&gt;de kostnaderna. Men rekonstruktören kan, som ackordscentralema&lt;br&gt;också har framhållit, liksom en konkursförvaltare ofta gör, söka förmå&lt;br&gt;borgenärerna att ställa säkerhet för processkostnaderna. En sådan&lt;br&gt;ordning har också den obestridliga fördelen att rekonstruktörens&lt;br&gt;bedömning av förutsättningarna för framgång med en återvinningstalan&lt;br&gt;måste delas av åtminstone en eller ett par borgenärer med förmåga att&lt;br&gt;ställa den nödvändiga säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en talan om återvinning slutligt prövas - och vid bifall till talan&lt;br&gt;egendom återgår till gäldenären - är det nödvändigt att säkerställa att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen i det enskilda fallet verkligen inrymmer en i&lt;br&gt;princip oåterkallelig uppgörelse mellan gäldenären och hans borgenärer.&lt;br&gt;Om en företagsrekonstruktion inte innehåller ett fästställt offentligt&lt;br&gt;ackord, kan den komma att avslutas utan att vare sig någon rekonstruk-&lt;br&gt;tion i sak eller någon ekonomisk uppgörelse kommit till stånd. Det&lt;br&gt;måste därför, för att en av rekonstruktören väckt återvinningstalan&lt;br&gt;slutligt skall kunna prövas, krävas att ett offentligt ackord fastställts.&lt;br&gt;Detsamma gäller, som redovisats ovan, enligt ackordslagens nuvarande&lt;br&gt;regler för en återvinningstalan som väckts av en borgenär. Likaså är det&lt;br&gt;nödvändigt att rekonstruktören, på samma sätt som för närvarande&lt;br&gt;gäller för borgenär, väcker talan före det borgenärssammanträde som&lt;br&gt;följer på ett ackordsförhandlingsbeslut. En återvinningssvarande som&lt;br&gt;vid bifall till återvinningstalan får en fordran mot gäldenären skulle&lt;br&gt;annars inte ha möjlighet att ta tillvara sina intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan, mot bakgrund av vad som nyss sagts, konstateras att det inte&lt;br&gt;är helt lätt att förena kravet på snabbhet i förfärandet med utvidgade&lt;br&gt;möjligheter till återvinningstalan. En tvistemålsprocess tenderar ju också&lt;br&gt;ofta i sig att dra ut på tiden. Det måste emellertid vara lättare att&lt;br&gt;acceptera den tidsutdräkt som kan vara förenad med en återvinnings-&lt;br&gt;talan om, såsom här har antagits normalt vara fället, möjligheten att&lt;br&gt;föra en sådan talan är avgörande för om en rekonstruktion alls kan&lt;br&gt;komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot den nu angivna bakgrunden att övervägande&lt;br&gt;skäl talar för att även rekonstruktören skall vara behörig att fora talan&lt;br&gt;om återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessutom viktigt att en företagsrekonstruktion inte heller&lt;br&gt;försvårar en återvinningstalan i en efterföljande konkurs. Den fristdag&lt;br&gt;som enligt konkurslagen utgör utgångspunkten för beräkning av den&lt;br&gt;tidsrymd inom vilken en rättshandling måste ha företagits för att kunna&lt;br&gt;återvinnas bör, som utredningen har föreslagit, utgöras av dagen för&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion. Det kan därvid vara fråga om&lt;br&gt;antingen en av gäldenären gjord ansökan eller en av honom medgiven&lt;br&gt;ansökan av en borgenär. Skulle två eller flera ansökningar vara&lt;br&gt;anhängiga samtidigt - t.ex. om en ansökan av en borgenär följs av en&lt;br&gt;formlig ansökan även av gäldenären - bör fristdagen, oavsett vilken av&lt;br&gt;ansökningarna som rätten bifaller, räknas från dagen för den först&lt;br&gt;ingivna ansökningen. En förutsättning bör, liksom för närvarande vid&lt;br&gt;godmansförordnanden, vara att ansökan om gäldenärens försättande i&lt;br&gt;konkurs görs inom tre veckor från det att beslut om att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen upphör meddelades (jfr 4 kap. 2 § konkurs-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Genomförande och avslutande av&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Rekonstruktörens roll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En rekonstruktör skall ha såväl&lt;br&gt;obeståndsjuridiska kunskaper som insikter i företagsekonomi och&lt;br&gt;företagsledning. Normalt bör till rekonstruktör utses en advokat ur&lt;br&gt;konkursförvaltarkretsen eller en högre tjänsteman vid ackords-&lt;br&gt;central. Det skall emellertid vara möjligt att i det enskilda fallet&lt;br&gt;förordna någon annan lämplig person. Dennes bakgrund kan vara&lt;br&gt;t.ex. juristens, ekonomens, företagsledarens, revisorns eller&lt;br&gt;konsultens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i det väsentliga med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser betonar vikten av att&lt;br&gt;stora krav ställs på den som förordnas till rekonstruktör. Denne måste&lt;br&gt;ha såväl en juridisk, ekonomisk och administrativ kompetens som även&lt;br&gt;en förmåga att aktivt leda ett företag. Flera instanser, bland dem Malmö&lt;br&gt;tingsrätt, Riksskatteverket, kronofogdemyndigheterna i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Malmöhus län och Kronobergs län, NUTEK, Industri- och&lt;br&gt;NyfÖretagatfonden, Finansbolagens förening, Föreningen auktoriserade&lt;br&gt;revisorer, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet, Grossistförbundet Svensk Handel och Företagarförbundet -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarförum, anser att tyngdpunkten i rekonstruktörens kompetens Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;mera bör utgöras av kunskaper i företagsekonomi och företagsledning&lt;br&gt;än av juridiskt kunnande. Några av dessa instanser anser att en&lt;br&gt;rekonstruktör i första hand bör sökas i ekonomernas, affärsmännens&lt;br&gt;eller de erfarna företagsledarnas krets. Riksskatteverket påpekar därvid&lt;br&gt;särskilt att rekonstruktören inte torde behöva ha tillgång till en&lt;br&gt;kontorsorganisation av samma slag som en konkursförvaltare eftersom&lt;br&gt;ett företag som skall kunna komma i fråga för rekonstruktion måste&lt;br&gt;förutsättas ha en välordnad bokföring. Andra instanser förordar att såväl&lt;br&gt;jurister som ekonomer bör kunna komma i fråga. Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund och Svenska Arbetsgivareföreningen understryker att i det enskilda&lt;br&gt;fallet bör det vara de personliga kvalifikationerna som avgör valet av&lt;br&gt;rekonstruktör. Länsstyrelserna i Västmanlands och Västerbottens län&lt;br&gt;liksom Sveriges Ackordscentraler anser emellertid att kravet på rekon-&lt;br&gt;struktörens juridiska kompetens inte kan frångås. - De remissinstanser&lt;br&gt;som förordar att rekonstruktören huvudsakligen bör ha ett slag av&lt;br&gt;kompetens - juridisk eller ekonomisk - betonar att han kan anlita extern&lt;br&gt;experthjälp för att tillföra den kompetens han själv saknar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rekonstruktörens roll under rekonstruktionen betonar&lt;br&gt;t.ex. Stockholms och Västerbottens handelskammare att denne bör&lt;br&gt;uppträda självständigt även gentemot gäldenären. Rekonstruktören bör&lt;br&gt;inte agera som gäldenärens ombud eller allmänna rådgivare. Riks-&lt;br&gt;skatteverket och Kronofodemyndigheten i Malmöhus län anför å andra&lt;br&gt;sidan att arbetet som rekonstruktör närmast torde kunna jämställas med&lt;br&gt;ett konsultuppdrag med gäldenären som uppdragsgivare. Även om det&lt;br&gt;är viktigt att rekonstruktören har också borgenärernas förtroende måste&lt;br&gt;man sannolikt godta att han i första hand ser till gäldenärens intressen.&lt;br&gt;- Kronofogdemyndigheten i Västerbottens län betonar vikten av att&lt;br&gt;rekonstruktören är vaksam och snabbt vidtar åtgärder för att avsluta&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet så snart han får klart för sig att gäldenären&lt;br&gt;inte är seriös i sin strävan att rekonstruera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen föreslår att den person&lt;br&gt;som har till uppgift att utreda gäldenärsföretagets problem och utarbeta&lt;br&gt;en plan för dess rekonstruktion skall betecknas administratör. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är den termen mindre väl vald, bl.a. eftersom det&lt;br&gt;inte är fråga om att förvalta gäldenärsföretaget eller dess egendom. Vi&lt;br&gt;anser att den som förordnas i samband med ett beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion i stället bör kallas rekonstruktör. Det uttrycket anger på&lt;br&gt;ett bättre sätt vad som är den utseddes uppgift och ansluter väl till&lt;br&gt;substantivet rekonstruktion och verbet rekonstruera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka krav som bör ställas på den som utses&lt;br&gt;till rekonstruktör kan det inledningsvis finnas anledning att något beröra&lt;br&gt;de kvalifikationskrav som ställs på den som kommer i fråga för uppdrag&lt;br&gt;av närliggande slag, främst förvaltare i konkurs och god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den konkurslagsreform som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1980 framhölls att utvecklingen i näringslivet och samhället i&lt;br&gt;övrigt har medfört att stora krav i allmänhet måste ställas på en kon- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kursförvaltare. Det angavs att framför allt fyra krav borde tillgodoses:&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En förvaltare bör i regel besitta, förutom allmänna juridiska kunska- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;per, ”företagsekonomiska insikter, kunskaper om bokföring och&lt;br&gt;redovisning samt kännedom om och vana vid affärsjuridiska spörsmål”.&lt;br&gt;Förvaltare borde därför som regel sökas bland personer som i sin&lt;br&gt;verksamhet är särskilt inriktade på affärsjuridiska frågor. 2. Förvaltaren&lt;br&gt;bör förfoga över en väl utvecklad kontorsorganisation med resurser för&lt;br&gt;bokföring och redovisning. 3. Förvaltaren bör ha sådana insikter i&lt;br&gt;straffrättsliga frågor att han på ett tillfredsställande sätt kan lösa&lt;br&gt;uppgiften att undersöka om gäldenären kan misstänkas för brott. 4.&lt;br&gt;Förvaltaren måste i många fäll vara väl förtrogen med arbetsrättsliga&lt;br&gt;och arbetsmarknadspolitiska frågor. Han har bl.a. att ta ställning till om&lt;br&gt;driften bör fortsättas tills vidare och om förutsättningar för rörelsens&lt;br&gt;fortbestånd finns på längre sikt (se bet. s. 366 och prop. 1978/79:105 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156 f.). De sålunda ställda kraven har i 1987 års konkurslag lagtekniskt&lt;br&gt;kommit till uttryck så att ”en förvaltare skall ha den särskilda insikt och&lt;br&gt;erfarenhet som uppdraget kräver samt även i övrigt vara lämplig för&lt;br&gt;uppdraget”. Vidare får en förvaltare bl.a. inte stå ”i ett sådant för-&lt;br&gt;hållande till gäldenären, en borgenär eller någon annan att det är ägnat&lt;br&gt;att rubba förtroendet för hans opartiskhet i konkursen” (7 kap. 1 §&lt;br&gt;första och tredje styckena konkurslagen). Innan rätten utser förvaltare&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten höras (7 kap. 3 § första stycket konkurslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beskrivna kraven innebär att uppdragen som förvaltare kommit att&lt;br&gt;koncentreras till en ganska begränsad grupp av personer, främst&lt;br&gt;advokater med huvudsaklig inriktning på obeståndsjuridik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God man enligt ackordslagen ”bör vara lagfaren. Han skall i övrigt ha&lt;br&gt;den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt åtnjuta borgenärer-&lt;br&gt;nas förtroende” (3 § ackordslagen). Utredningen redovisar (bet. s. 367)&lt;br&gt;att av 249 godmansförordnanden under år 1990 avsåg 122 advokat, 107&lt;br&gt;tjänsteman vid ackordscentral och 20 annan person. I samtliga fall var&lt;br&gt;emellerid den förordnade jurist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vad sätt skiljer sig då de krav som bör ställas på en rekonstruktör&lt;br&gt;från de som ställs på en konkursförvaltare eller god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen? Den mest iögonenfallande skillnaden är givetvis att för en&lt;br&gt;rekonstruktör kommer förmågan att bedöma de rent affärsmässiga förut-&lt;br&gt;sättningarna för fortsatt drift i förgrunden på ett annat sätt än vid&lt;br&gt;konkurs eller ackord. Visserligen hör en sådan bedömning också till en&lt;br&gt;konkursförvaltares uppgifter men tyngdpunkten i hans arbete kan ändå&lt;br&gt;sägas ligga i att, med iakttagande av konkurslagens regelsystem,&lt;br&gt;avveckla en rörelse så att borgenärerna kan erhålla största möjliga&lt;br&gt;utdelning för sina fordringar. Förvaltaren skall, med konkurslagens ord,&lt;br&gt;”ta till vara borgenärernas gemensamma rätt och bästa samt vidta alla&lt;br&gt;de åtgärder som främjar en förmånlig och snabb avveckling av boet” (7&lt;br&gt;kap. 8 § första stycket konkurslagen). Härtill kommer att han i detta sitt&lt;br&gt;arbete bl.a. också har att utreda orsakerna till företagets obestånd och&lt;br&gt;om det finns anledning att misstänka gäldenären för brott. På&lt;br&gt;motsvarande sätt kan tyngdpunkten i den gode mannens uppgift, i vart&lt;br&gt;fell vid offentligt ackord, sägas ligga i att tillgodose företagets&lt;br&gt;finansiella behov genom att åstadkomma en nedskrivning av dess &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en rekonstruktör måste givetvis, liksom konkursförvaltaren, Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;undersöka företagets aktuella ekonomiska situation och bilda sig en&lt;br&gt;uppfattning om orsakerna till dess svårigheter. Vidare måste han,&lt;br&gt;liksom den gode mannen, ägna uppmärksamhet åt möjligheterna till&lt;br&gt;rekonstruktion i finansiellt hänseende. Men rekonstruktörens viktigaste&lt;br&gt;insats är att bedöma om gäldenärsföretaget med återvunnen lönsamhet&lt;br&gt;kan fortsätta att sälja sin vara eller tjänst på marknaden. För att kunna&lt;br&gt;göra en sådan bedömning skulle rekonstruktören behöva ha goda&lt;br&gt;insikter i företagsekonomi, erfarenhet av företagande, affärssinne, för-&lt;br&gt;handlingsvana och inte sällan viss branscherfarenhet. Samtidigt måste&lt;br&gt;rekonstruktören, eftersom det är fråga om ett lagreglerat förfarande med&lt;br&gt;betydande rättsverkningar, besitta såväl ett allmänjuridiskt som ett&lt;br&gt;obeståndsjuridiskt kunnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav på rekonstruktörens kompetens som nu har redovisats torde&lt;br&gt;knappast uppfyllas till fullo av mer än ett begränsat antal personer,&lt;br&gt;främst advokater med erfarenhet av större företagskonkurser liksom&lt;br&gt;högre tjänstemän vid ackordscentralema. Det skall heller inte uteslutas&lt;br&gt;att det i företagsledarnas krets finns personer med tillräckliga juridiska&lt;br&gt;kunskaper. Oavett vem som utses till rekonstruktör, måste denne inte&lt;br&gt;sällan i sin tur anlita experthjälp i de frågor där han själv inte besitter&lt;br&gt;den nödvändiga kompetensen. Frågan om det allmänna kravet på&lt;br&gt;rekonstruktörens kompetens kan alltså ofta nog gälla om huvudregeln&lt;br&gt;bör vara att en jurist utses som vid behov får anlita ekonomisk expertis&lt;br&gt;eller om normalt t.ex. en företagsekonom eller företagsledare bör&lt;br&gt;förordnas som vid behov får anlita juridisk sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordscentralema har en inte obetydlig erfarenhet av rekonstruktion&lt;br&gt;av företag. De har i sitt remissyttrande redovisat att de handlägger&lt;br&gt;rekonstruktionsärenden genom AB Företagskonsolidering som ägs till 30&lt;br&gt;procent vardera av Ackordscentralen Stockholm och Ackordscentralen&lt;br&gt;Göteborg/Malmö samt till 20 procent vardera av Trygghetsrådet och&lt;br&gt;Trygghetsfonden. Deras erfarenhet är att personer med ekonomisk&lt;br&gt;kompetens blivit alltmer betydelsefulla även vid konkurs och ackord och&lt;br&gt;att det gäller i särskilt hög grad när det är fråga om större företag.&lt;br&gt;Ackordscentralema har därför under senare år i betydande omfattning&lt;br&gt;anställt personer med ekonomisk kompetens eller utnyttjat sådana&lt;br&gt;personer som konsulter. Ackordscentralema anför emellertid som sin&lt;br&gt;bestämda uppfattning att när hanteringen av ett ärende är lagreglerat bör&lt;br&gt;det ombesörjas av jurister som vid behov biträds av ekonomer och&lt;br&gt;andra sakkunniga, t.ex. företagsledare med särskild branschvana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det inte lämpligt att ställa upp något&lt;br&gt;formellt krav på viss utbildning, examen eller motsvarande för&lt;br&gt;förordnande som rekonstruktör. Det bör således inte, såsom nu är fallet&lt;br&gt;när det gäller god man enligt ackordslagen, anges att rekonstruktören&lt;br&gt;som huvudregel bör vara lagforen. Det är i stället rimligt, som&lt;br&gt;utredningen har föreslagit, att ange att rekonstruktören skall ha den&lt;br&gt;särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver, ha borgenärernas&lt;br&gt;förtroende och även i övrigt vara lämplig för uppdraget. Genom en&lt;br&gt;sådan bestämning blir det möjligt - vilket är viktigt - att i det särskilda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;follet välja den person som är mest lämpad för uppdraget. Som Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen har anfört kan det&lt;br&gt;nämligen ställas olika krav på tyngdpunkten i rekonstruktörens&lt;br&gt;kompetens beroende på vilket företag som är föremål för företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Det bör, åtminstone i vissa fall, vara möjligt att med&lt;br&gt;ledning av de uppgifter som lämnas i ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion om företagets ställning och tilltänkta utveckling bedöma&lt;br&gt;om en rekonstruktion i främsta rummet bör innefatta t.ex. marknads-&lt;br&gt;analys eller omförhandling av ett gällande licensavtal. I det förra fallet&lt;br&gt;bör kanske rekonstruktören sökas bland affärsmän med branschvana, i&lt;br&gt;det senare bör han antagligen hämtas ur juristernas krets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör således vara möjligt att i det enskilda fallet förordna en&lt;br&gt;rekonstruktör vars bakgrund är t.ex. juristens, ekonomens, företagsleda-&lt;br&gt;rens, revisorns eller företagskonsultens. Regeringen anser likväl, liksom&lt;br&gt;utredningen, att när inte omständigheterna i det enskilda fallet motiverar&lt;br&gt;annat bör en advokat ur konkursförvaltarkretsen eller en högre&lt;br&gt;tjänsteman vid ackordscentral förordnas. En sådan ordning bör i&lt;br&gt;normalfallet garantera att rekonstruktören har viss erfarenhet av&lt;br&gt;företagsledning, gedigna kunskaper i obeståndsjuridik liksom inom&lt;br&gt;andra relevanta rättsområden samt vana vid att hantera situationer i&lt;br&gt;vilka motstående intressen kan göra sig gällande. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör det dock på grund av företagsrekonstruktionens karaktär&lt;br&gt;vara möjligt att vara friare i valet av rekonstruktör än vad som&lt;br&gt;exempelvis hittills gällt vid utseende av konkursförvaltare. I det&lt;br&gt;sammanhanget kan också påpekas att det bör vara möjligt att utse fler&lt;br&gt;än en rekonstruktör. Den möjligheten, som bör utnyttjas endast i&lt;br&gt;omfettande och komplicerade ärenden, ger utrymme for att utse två&lt;br&gt;rekonstruktörer med olika kompetensprofil. Det kan tilläggas att den&lt;br&gt;eller de som utses till rekonstruktör givetvis kan anlita annan expertis&lt;br&gt;för att fullgöra sitt uppdrag (se författningskommentaren till 2 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att betona att höga krav bör ställas på rekonstruk-&lt;br&gt;törens personliga integritet. Han skall, under tidspress, försöka åstad-&lt;br&gt;komma en hållbar rekonstruktionsplan med tillgodoseende av såväl&lt;br&gt;gäldenärens som borgenärernas intressen. Det är då viktigt att han&lt;br&gt;åtnjuter samtliga inblandades förtroende vilket ofta endast kan åstad-&lt;br&gt;kommas genom att han intar en självständig, opartisk hållning. Det bör&lt;br&gt;mot den bakgrunden vara uteslutet att till rekonstruktör utse någon&lt;br&gt;gäldenärsföretagets ägare eller ställföreträdare, t.ex. ledamot av dess&lt;br&gt;styrelse. Det är, som utredningen framhåller, naturligt att när gälde-&lt;br&gt;nären i sin ansökan lämnar förslag på rekonstruktör och ger uppgifter&lt;br&gt;om dennes lämplighet, det också bör innefetta en redovisning av hur i&lt;br&gt;vatt fell de viktigaste borgenärerna ställer sig till förslaget. Om en&lt;br&gt;sådan redovisning saknas bör sökanden föreläggas att komplettera sin&lt;br&gt;ansökan med en sådan redovisning (se 2 kap. 3-5 §§). Domstolen kan&lt;br&gt;på så sätt få det underlag som den behöver för att snabbt kunna fetta&lt;br&gt;beslut i frågan. Gäldenärens eget önskemål om att en viss person utses&lt;br&gt;till rekonstruktör bör - om det inte vinner stöd av en betydande krets av&lt;br&gt;borgenärer - vara av mindre intresse. Motsätter sig en större&lt;br&gt;borgenärskrets att en viss person utses till rekonstruktör torde det vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nära nog uteslutet att utse denna person. Det är emellertid viktigt att Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;domstolen när den skall utse rekonstruktör inte är bunden av regler av&lt;br&gt;absolut karaktär som utesluter vissa personkategorier. Det är viktigt att&lt;br&gt;domstolen enligt den reglering som här föreslås kan utse den person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är lämpligast i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det såvitt nu kan&lt;br&gt;bedömas saknas tillräckliga skäl att föreslå någon form av auktorisation&lt;br&gt;av dem som skall tjänstgöra som rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Bör en rekonstruktör kunna utses till förvaltare i en&lt;br&gt;efterföljande konkurs?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om en rekonstruktör skall&lt;br&gt;kunna utses till förvaltare i en näringsidkares efterföljande&lt;br&gt;konkurs bör avgöras från fall till fäll. Inga ändringar föreslås i&lt;br&gt;konkurslagens regler om utseende av konkursförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Ut-&lt;br&gt;redningen uttalar att enbart det förhållandet att en person har haft&lt;br&gt;uppdrag som rekonstruktör inte bör lägga hinder i vägen för att utse&lt;br&gt;honom till förvaltare i en efterföljande konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har intagit skilda ståndpunkter i frågan. Så delar&lt;br&gt;t.ex. Domstolsverket utredningens bedömning medan motsatt uppfattning&lt;br&gt;uttrycks av bl.a. Riksskatteverket, Föreningen Sveriges kronofogdar,&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmöhus och Kronobergs län,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Före-&lt;br&gt;tagarnas Riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 7 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;konkurslagen får den inte vara förvaltare ”som står i ett sådant för-&lt;br&gt;hållande till gäldenären, en borgenär eller någon annan att det är ägnat&lt;br&gt;att rubba förtroendet för hans opartiskhet i konkursen”. ”Detsamma&lt;br&gt;gäller”, sägs det vidare, ”om det i övrigt finns någon omständighet som&lt;br&gt;medför att förtroendet för hans opartiskhet kan rubbas”. Denna jävsbe-&lt;br&gt;stämmelse har således inte - till skillnad från t.ex. reglerna om&lt;br&gt;domaijäv (jfr 4 kap. 13 § rättegångsbalken) - utformats som en absolut&lt;br&gt;regel. Avsikten har i stället varit att ge utrymme för att anpassa&lt;br&gt;tillämpningen till omständigheterna i det enskilda fallet (se prop.&lt;br&gt;1988/89:31 s. 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som generellt kan skilja en rekonstruktör från andra möjliga&lt;br&gt;konkursförvaltare är närmast dennes förhållande till gäldenären.&lt;br&gt;Beträffande förhållandet till gäldenären som jävsgrund har i förarbetena&lt;br&gt;till den nuvarande jävsregeln i konkurslagen uttalats att det får anses&lt;br&gt;mindre väl förenligt med den regeln att till förvaltare utse någon som&lt;br&gt;har varit bokförare eller deklarationsmedhjälpare till gäldenären eller&lt;br&gt;har varit revisor i ett aktiebolag som har försatts i konkurs. En&lt;br&gt;rådgivare till gäldenären får anses olämplig som förvaltare, om det kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råda tvekan om hans objektivitet. Det torde ofta vara fallet, om&lt;br&gt;rådgivaren har biträtt gäldenären under en längre tid före konkursut-&lt;br&gt;brottet (prop. 1988/89:31 s. 11). I propositionen hänvisas också till&lt;br&gt;rättsfallet NJA 1981 s. 764, i vilket det inte ansågs möta hinder att till&lt;br&gt;förvaltare förordna en advokat som konsulterats av gäldenären med&lt;br&gt;anledning av dennes insolvenssituation, varvid gäldenären fått rådet att&lt;br&gt;begära sig i konkurs. Hovrätten över Skåne och Blekinge har i ett fall&lt;br&gt;ansett att den som fungerat som god man enligt ackordslagen inte kunde&lt;br&gt;utses till förvaltare (beslut 1982-09-23 SÖ 5165, omnämnt i Jäv för&lt;br&gt;konkursförvaltare [Ds 1988:37] s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören kan inte betraktas som en gäldenärens uppdrags-&lt;br&gt;tagare eller som dennes biträde (jfr 14 § i Vägledande regler om god&lt;br&gt;advokatsed). Likväl är det tydligt att uppdraget normalt förutsätter att&lt;br&gt;rekonstruktören med bibehållande av gäldenärens förtroende engagerar&lt;br&gt;sig i dennes verksamhet. Rekonstruktören skall ju bl.a. ge gäldenären&lt;br&gt;råd och anvisningar beträffande företagets löpande förvaltning samt&lt;br&gt;bedöma och eventuellt ge sitt samtycke till samtliga viktigare rätts-&lt;br&gt;handlingar som gäldenären avser att vidta. Även om rekonstruktören&lt;br&gt;således normalt inte företar några transaktioner på gäldenärens vägnar,&lt;br&gt;kan det emellertid förekomma att förvaltaren i en efterföljande konkurs&lt;br&gt;har att pröva sådana transaktioner som rekonstruktören tillrått eller&lt;br&gt;kanske t.o.m. har gett anvisning om. Som Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen har påpekat kan konkursförvaltaren&lt;br&gt;också ha att pröva skäligheten av det av rekonstruktören fordrade&lt;br&gt;arvodet i de fall arvodet inte har fastställts av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fell får man därför utgå från att en rekonstruktör på grund&lt;br&gt;av de omständigheter som nu har redovisats inte bör förordnas till&lt;br&gt;förvaltare i en näringsidkarens efterföljande konkurs. Regeringen gör&lt;br&gt;här en något annorlunda bedömning än utredningen som för sin del&lt;br&gt;uttalar att enbart det förhållandet att en person haft uppdrag som&lt;br&gt;rekonstruktör inte bör lägga hinder i vägen för att utse honom till&lt;br&gt;förvaltare i en efterföljande konkurs. Det hindrar emellertid enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte att domstolen, beroende på omständigheterna i&lt;br&gt;det enskilda fellet, skulle kunna utse en rekonstruktör till konkursför-&lt;br&gt;valtare. Ett rekonstruktionsförsök kan t.ex. komma att avslutas mycket&lt;br&gt;tidigt utan att rekonstruktören i någon större utsträckning kommit att&lt;br&gt;involveras i gäldenärens ekonomiska transaktioner. I ett sådant fell bör&lt;br&gt;det inte möta något hinder mot att rekonstruktören förordnas till kon-&lt;br&gt;kursförvaltare, i vart fell inte om hans arvode har festställts av tings-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund krävs enligt regeringens mening inga ändringar&lt;br&gt;i konkurslagens regler om utseende av konkursförvaltare. Även&lt;br&gt;framgent bör alltså omständigheterna i det enskilda fellet få falla&lt;br&gt;utslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Borgenärernas roll m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rekonstruktören skall omgående underrätta&lt;br&gt;samtliga kända borgenärer om att företagsrekonstruktion har&lt;br&gt;beslutats. Beslutet skall inte kungöras. Inom tre veckor efter&lt;br&gt;beslutet om företagsrekonstruktion skall borgenärerna beredas&lt;br&gt;tillfälle att vid ett borgenärssammanträde ta ställning främst till&lt;br&gt;frågan om företagsrekonstruktionen bör fortsättas. Därefter skall&lt;br&gt;borgenärerna beredas möjlighet till insyn och inflytande genom en&lt;br&gt;borgenärskommitté med vilken rekonstruktören har att samråda.&lt;br&gt;Kommittén skall normalt bestå av tre ledamöter som representerar&lt;br&gt;skilda borgenärsintressen. Dessutom kan, när det gäller större&lt;br&gt;företag, en representant för de anställda ingå i kommittén. Statens&lt;br&gt;borgenärsfunktion skall vid företagsrekonstruktion i allmänhet&lt;br&gt;utövas av kronofogdemyndigheten. Frågor om ackord bör dock&lt;br&gt;även vid företagsrekonstruktion prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens. Enligt ut-&lt;br&gt;redningens förslag skall dock statens borgenärsfunktion utövas av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten även i ackordsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Industriförbund och Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen anser att när det gäller borgenärernas behov av insyn&lt;br&gt;och inflytande är utredningens förslag väl avvägda. Andra remissinstan-&lt;br&gt;ser anser emellertid att möjligheterna till insyn och inflytande för skilda&lt;br&gt;borgenärskategorier är otillräckliga, främst under rekonstruktionsför-&lt;br&gt;ferandets gång. Enligt Företagarnas Riksförbund gäller det främst&lt;br&gt;borgenärer med mindre fordringsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län anser att&lt;br&gt;staten som borgenär alltid bör beredas plats i borgenärskommittén.&lt;br&gt;Riksskatteverket anför också att om det finns intressemotsättningar&lt;br&gt;mellan olika kategorier av borgenärer bör det tillses att vaije grupp kan&lt;br&gt;representeras i borgenärskommittén eftersom det annars finns en risk att&lt;br&gt;denna kommer att domineras av de professionella kreditgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten i Göteborg och Bohus län liksom NUTEK&lt;br&gt;anser att viss information fortlöpande bör ges till samtliga borgenärer.&lt;br&gt;NUTEK föreslår därvid att gäldenären åläggs att upprätta ett bokslut per&lt;br&gt;dagen för betalningsinställelse och därefter exempelvis varannan månad.&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län uttalar att samtliga borgenärer&lt;br&gt;i vart fell bör få del av underlaget för en ansökan om förlängning av&lt;br&gt;förfarandet och eventuellt också om vissa för rekonstruktionen viktigare&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att eftersom rekonstruktören främst torde&lt;br&gt;komma att se till gäldenärens intressen bör borgenärskommittén ges en&lt;br&gt;starkare ställning. Rekonstruktören bör vara skyldig att ge kommittén&lt;br&gt;den information den begär och eventuellt också att inhämta dess&lt;br&gt;godkännande av viktigare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vilken myndighet som bör företräda staten som borgenär i&lt;br&gt;ett rekonstruktionsförfärande har samtliga kronofogdemyndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnat utredningens förslag om att anförtro kronofogdemyndigheten den&lt;br&gt;uppgiften utan erinran, medan samtliga skattemyndigheter har förordat&lt;br&gt;att statens borgenärsfunktion i stället skall utövas av skattemyndigheten.&lt;br&gt;Riksskatteverkets majoritet har förordat att statens rätt skall bevakas av&lt;br&gt;skattemyndigheten. En minoritet i verket har emellertid tillstyrkt ut-&lt;br&gt;redningens förslag. Svenska Inkassoföreningen anför att ett beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion bör kungöras, att underrättelse om sådant beslut&lt;br&gt;bör ske till registerförande myndighet även såvitt avser enskild firma&lt;br&gt;eller handels- och kommanditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är, som också utredningen&lt;br&gt;framhåller, mycket viktigt att i ett förfarande som innebär påtagliga&lt;br&gt;begränsningar i borgenärernas rätt tillförsäkra dessa såväl insyn i&lt;br&gt;förfarandet som möjlighet att påverka det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har översiktligt redovisat hur man i några utländska&lt;br&gt;rättssystem sökt skapa garantier for att borgenärernas intressen tas&lt;br&gt;tillvara (bet. s. 371 f.). I Danmark skall inom tre veckor efter anmälan&lt;br&gt;om ”betalningsstandsning” ett borgenärssammanträde hållas. Domstolen&lt;br&gt;kan på begäran också utse ett ”kreditorudvalg” om högst tre&lt;br&gt;medlemmar. I företag med minst 25 anställda har dessa rätt att utse en&lt;br&gt;fjärde medlem av udvalget. Rekonstruktören, ”tilsynet”, skall underrätta&lt;br&gt;såväl udvalget som samtliga borgenärer om planerade, särskilt viktiga&lt;br&gt;rättshandlingar. Borgenärerna har då möjlighet att framställa invänd-&lt;br&gt;ningar mot de tilltänkta dispositionerna. I Norge utser domstolen genast&lt;br&gt;en ”gjeldsnemnd” som består av en ordförande - i regel en advokat -&lt;br&gt;och ytterligare mellan en och tre ledamöter. Det är denna nämnd som&lt;br&gt;har tillsyn över gäldenären, går igenom hans ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;och leder arbetet med att få till stånd en skulduppgörelse. Nämnden&lt;br&gt;redovisar sin utredning av gäldenärens ekonomi och förslaget till&lt;br&gt;skulduppgörelse för övriga borgenärer. I Finland skall domstolen&lt;br&gt;tillsätta en borgenärsdelegation, om det inte anses onödigt på grund av&lt;br&gt;att antalet borgenärer är litet. Delegationen skall ha minst tre med-&lt;br&gt;lemmar och vara sammansatt så att olika borgenärsgrupper är jäm-&lt;br&gt;bördigt företrädda. Om företaget har minst 50 anställda har dessa rätt&lt;br&gt;att utse företrädare som får delta i delegationens arbete utan att ha&lt;br&gt;rösträtt. Rekonstruktören, utredaren, skall utan dröjsmål informera&lt;br&gt;delegationen och övriga borgenärer om sin utredning av gäldenärens&lt;br&gt;ekonomiska situation, regelbundet och alltid när det behövs informera&lt;br&gt;delegationen om sina åtgärder och iakttagelser samt förhandla med&lt;br&gt;delegationen innan viktiga beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller borgenärernas möjligheter till insyn och inflytande i ett&lt;br&gt;svenskt förfarande måste de naturligtvis till en böljan informeras om att&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion har fattats. Det bör därför åligga den&lt;br&gt;utsedde rekonstruktören att omgående underrätta samtliga kända&lt;br&gt;borgenärer om att en företagsrekonstruktion har beslutats. Borgenärerna&lt;br&gt;bör redan i samband med en sådan underrättelse få sådan information&lt;br&gt;om gäldenärens ekonomiska ställning som kan göra det möjligt för dem&lt;br&gt;att åtminstone bilda sig en preliminär uppfattning om huruvida en&lt;br&gt;rekonstruktion bör kunna komma till stånd. Den informationen bör&lt;br&gt;kunna bestå av de handlingar som gäldenären eller en ansökande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenär givit in till stöd for ansökan, i förekommande fäll Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;kompletterad med de bokföringshandlingar - som t.ex. företagets senast&lt;br&gt;upprättade balansräkning - som rekonstruktören omgående kunnat ta del&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen har funnit är rättsverkningarna av att företags-&lt;br&gt;rekonstruktion beslutas emellertid inte sådana att beslutet behöver&lt;br&gt;kungöras genom tingsrättens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När företagsrekonstruktion väl har beslutats är det av största vikt att&lt;br&gt;det så snart som över huvud taget är möjligt ges tillfälle att överväga&lt;br&gt;om förfärandet har förutsättningar att bli framgångsrikt och därför bör&lt;br&gt;fortsätta. Den bedömningen bör i första hand ankomma på borgenärerna&lt;br&gt;att göra eftersom det är deras fordringar och intressen i övrigt som i&lt;br&gt;hög grad står på spel. Samtliga borgenärer bör därför beredas tillfälle&lt;br&gt;att närvara vid ett sammanträde då frågan om förfärandet skall fortgå&lt;br&gt;behandlas. Det är då givetvis viktigt att det vid det sammanträdet finns&lt;br&gt;den information som behövs för ett väl övervägt ställningstagande.&lt;br&gt;Utredningen har föreslagit att borgenärssammanträdet skall hållas inom&lt;br&gt;tre veckor från det att företagsrekonstruktion beslutas. Inom den&lt;br&gt;tidsperioden bör det normalt vara möjligt för rekonstruktören att dels&lt;br&gt;skaffa sig en mera ingående bild av företagets ekonomiska situation&lt;br&gt;genom att ta del av företagets bokföring och genom kontakter med&lt;br&gt;framför allt dess kreditgivare, dels ha en uppfättning om den tilltänkta&lt;br&gt;rekonstruktionens huvudsakliga inriktning och förutsättningar.&lt;br&gt;Rekonstruktören bör således redan vid detta tillfälle kunna presentera&lt;br&gt;åtminstone en första preliminär version av den rekonstruktionsplan som&lt;br&gt;han har att upprätta (se avsnitt 7.4). Vidare bör rekonstruktören vid den&lt;br&gt;tidpunkten kunna ange i huvudsak vilka åtgärder som återstår att vidta&lt;br&gt;och när förfärandet beräknas kunna avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således, liksom utredningen, att det skall föreskrivas&lt;br&gt;att ett borgenärssammanträde skall äga rum inom tre veckor från&lt;br&gt;beslutet om företagsrekonstruktion. Det kan givetvis inte uteslutas att&lt;br&gt;det finns fell då en tid av tre veckor redan från början framstår som&lt;br&gt;alltför kort, t.ex. då fråga är om ett stort företag och det redan av&lt;br&gt;ansökningshandlingarna framgår att dess ekonomiska situation är&lt;br&gt;mycket komplicerad. Det bör därför vara möjligt för domstolen att&lt;br&gt;undantagsvis bestämma att borgenärssammanträdet skall hållas senare än&lt;br&gt;inom tre veckor. Tid för sammanträdet bör bestämmas av rätten redan&lt;br&gt;i samband med själva beslutet om företagsrekonstruktion. Det blir då&lt;br&gt;också möjligt för rekonstruktören att lämna upplysning om samman-&lt;br&gt;trädet i den underrättelse som han omgående skall tillställa borgenärer-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det återstår så att bedöma hur borgenärerna skall tillförsäkras&lt;br&gt;inflytande under det fortsatta förfärandet sedan det vid borgenärs-&lt;br&gt;sammanträdet befunnits föreligga förutsättningar att låta det fortgå. Det&lt;br&gt;är därvid angeläget att söka balansera borgenärernas behov av insyn&lt;br&gt;mot intresset av att företagsrekonstruktionen inte tillåts att dra ut på&lt;br&gt;tiden mer än som är oundgängligen nödvändigt. Det förefeller mot den&lt;br&gt;bakgrunden olämpligt att kalla hela borgenärskollektivet till åter- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommande sammanträden med på förhand bestämda intervaller. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpligare avvägning mellan de motstående intressena synes i stället Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;vara att i enlighet med utredningens förslag låta en särskilt utsedd grupp&lt;br&gt;av borgenärer mera aktivt följa förfarandet, dvs. en lösning i linje med&lt;br&gt;vad som gäller i de övriga nordiska länderna. Det är således även&lt;br&gt;regeringens uppfattning att en särskild borgenärskommitté bör utses vid&lt;br&gt;borgenärssammanträdet om någon borgenär begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärskommitténs uppgift är naturligtvis i första hand att bevaka&lt;br&gt;hela borgenärskollektivets intressen. Men kommittén bör också kunna&lt;br&gt;bidra till att förse rekonstruktören med information, exempelvis nöd-&lt;br&gt;vändiga kunskaper om den bransch som gäldenärsföretaget är verksamt&lt;br&gt;i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören kommer att vara den som i detalj följer gäldenärs-&lt;br&gt;företagets verksamhet och det är också hans uppgift att ta ställning till&lt;br&gt;åtskilliga frågor som rör företagets tillgångar och vidare utveckling.&lt;br&gt;Han bör därför vara skyldig att samråda med borgenärskommittén i&lt;br&gt;väsentliga frågor. Även om det inte uttryckligen föreskrivs i lagen är&lt;br&gt;det rimligt att det dessutom förekommer ett kontinuerligt utbyte av&lt;br&gt;synpunkter mellan rekonstruktören och borgenärskommittén. Inom&lt;br&gt;ramen för ett sådant utbyte bör givetvis rekonstruktören bemöda sig om&lt;br&gt;att lämna kommittén den information som den begär. Däremot anser&lt;br&gt;regeringen, liksom utredningen, att det inte bör komma i fråga att ange&lt;br&gt;några uttryckliga formkrav för de beslut som måste fattas under&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen. En gäldenärens rättshandling drabbas enligt&lt;br&gt;förslaget inte av ogiltighet därför att gäldenären underlåtit att inhämta&lt;br&gt;rekonstruktörens samtycke (se avsnitt 6.2). Det är då inte heller möjligt&lt;br&gt;att föreskriva någon sanktion för det fall att rekonstruktören skulle ha&lt;br&gt;brustit i sin samrådsskyldighet gentemot borgenärskommittén. En annan&lt;br&gt;sak är att, om rekonstruktören skall lyckas med sitt uppdrag att&lt;br&gt;rekonstruera gäldenärsföretaget, det är nödvändigt att han vinner&lt;br&gt;borgenärerna för den lösning han föreslår. Redan detta torde vara&lt;br&gt;tillräckligt för att säkerställa ett gott samarbete mellan rekonstruktören&lt;br&gt;och borgenärskommittén. Skulle rekonstruktören trots detta underlåta att&lt;br&gt;samråda med kommittén, återstår för borgenärerna möjligheten att&lt;br&gt;antingen begära att företagsrekonstruktionen upphör (se 4 kap. 8 §) eller&lt;br&gt;att rekonstruktören byts ut (se 2 kap. 11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande borgenärskommitténs storlek och sammansättning har&lt;br&gt;utredningen föreslagit att den skall få bestå av högst tre ledamöter med&lt;br&gt;möjlighet för dem som arbetar i företag med minst 25 anställda att utse&lt;br&gt;en fjärde ledamot. Det är givetvis angeläget att antalet ledamöter i&lt;br&gt;borgenärskommittén begränsas för att inte komplicera dess arbete. Det&lt;br&gt;kan ju t.ex. förekomma att kommittén måste överlägga med mycket kort&lt;br&gt;varsel för att behandla en viktig åtgärd som måste vidtas snabbt.&lt;br&gt;Samtidigt är det också önskvärt att kommittén har en sådan samman-&lt;br&gt;sättning att den kan företräda de flesta kategorier av borgenärsintressen.&lt;br&gt;I många fall bör naturligtvis tre, eller fyra, ledamöter vara ett till-&lt;br&gt;räckligt antal även från den synpunkten; i kommittén kan då ingå en&lt;br&gt;representant för de borgenärer som är kreditgivare och säkerhetshavare,&lt;br&gt;en företrädare för staten som skatteborgenär och en representant för de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oprioriterade borgenärerna samt - i förekommande fall - en företrädare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for de anställda i gäldenärsföretaget. Det bör emellertid enligt regering- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ens mening inte vara uteslutet att anpassa kommitténs sammansättning&lt;br&gt;till omständigheterna i det enskilda fallet. Om särskilda skäl talar för&lt;br&gt;det bör således fler än tre ledamöter kunna ingå i kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kronofogdemyndigheten eller, som hittills, skattemyndig-&lt;br&gt;heten skall företräda staten vid ackord har tidigare behandlats i proposi-&lt;br&gt;tionen om lag om indrivning av statliga fordringar m.m. (prop.&lt;br&gt;1992/93:198). Där konstaterades att det finns skäl som talar för såväl&lt;br&gt;den ena som den andra lösningen. I propositionen togs inte ställning till&lt;br&gt;frågan i ett längre perspektiv. Mot bakgrund av att utredningsförslaget&lt;br&gt;till lag om företagsrekonstruktion vid den tiden remissbehandlades&lt;br&gt;ansågs det inte då finnas anledning att föreslå någon ändring vad gäller&lt;br&gt;ackordsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge kronofogdemyndigheten uppgiften att företräda staten vid&lt;br&gt;företagsrekonstruktion talar att rekonstruktionen är ett alternativ till&lt;br&gt;andra åtgärder för att få en fordran betald. Misslyckas ett försök till&lt;br&gt;rekonstruktion blir följden i flertalet fall konkurs - ett förfarande där&lt;br&gt;staten företräds av kronofogdemyndigheten. Vidare torde det vanligen&lt;br&gt;vara så att kronofogdemyndigheten redan innan rekonstruktionsfrågan&lt;br&gt;kommer upp har viss utredning om företaget i samband med indriv-&lt;br&gt;ningen. En stor del av de frågor som uppkommer vid företags-&lt;br&gt;rekonstruktion i allmänhet är också sådana frågor som uppkommer&lt;br&gt;under en konkurs. Enligt regeringens mening talar därför övervägande&lt;br&gt;skäl för att kronofogdemyndigheten bör företräda det allmänna vid&lt;br&gt;företagsrekonstruktion i dessa delar. Det är också den lösning som&lt;br&gt;ligger mest i linje med de allmänna övervägandena bakom lagen&lt;br&gt;(1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Till de frågor&lt;br&gt;som kronofogdemyndigheten enligt vad som nu har sagts kommer att få&lt;br&gt;ta ställning till hör frågor om gäldenärens avtal. Andra frågor är sådana&lt;br&gt;som rör driften av företaget och frågor om återvinning. Det bör vidare,&lt;br&gt;särskilt med tanke på vad som har sagts om företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;som ett alternativ till konkurs, vara kronofogdemyndigheten som&lt;br&gt;företräder det allmänna när det gäller att som borgenär ta initiativ till&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ackord avseende skatter och avgifter prövas enligt lagen&lt;br&gt;(1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Vid ackord uppkommer bl.a. frågor kring de olika skatte-&lt;br&gt;och avgiftsfordringarna som skattemyndigheten får anses vara bäst&lt;br&gt;skickade att utreda. Regeringen gör den bedömningen att det inte finns&lt;br&gt;skäl att föreslå någon ändring vad gäller borgenärsfunktionen vid&lt;br&gt;ackord. Även i denna del ligger ställningstagandet i linje med tidigare&lt;br&gt;överväganden. Fattas det under en företagsrekonstruktion beslut om att&lt;br&gt;inleda ackorsförhandling är det alltså skattemyndigheten som vid denna&lt;br&gt;företräder det allmänna och tar ställning till om ett ackordsförslag skall&lt;br&gt;antas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framhållas att det krävs en god samverkan mellan&lt;br&gt;myndigheterna för att alla aspekter på rekonstruktionsfrågan skall bli&lt;br&gt;belysta på ett bra sätt. Det skulle det emellertid ha gjort även om&lt;br&gt;uppgiften som borgenärsföreträdare i sin helhet hade lagts på endera av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem. Den nu föreslagna lösningen ger uttryck för just det som nyss har Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;sagts - myndigheterna har olika kompetens och därmed även olika&lt;br&gt;roller att spela i förfarandet. Regeringen kommer senare att ta ställning&lt;br&gt;till om det finns behov av författningsreglering av myndigheternas&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Upprättande av en rekonstruktionsplan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rekonstruktören skall upprätta en&lt;br&gt;rekonstruktionsplan. Av planen skall normalt framgå såväl hur&lt;br&gt;gäldenärsföretagets finansiella situation bör lösas som hur dess&lt;br&gt;resultat skall kunna förbättras. Planens innehåll kan emellertid&lt;br&gt;anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet. Det föreskrivs&lt;br&gt;inte i lagen vad planen skall innehålla och inte heller att den skall&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan godtar&lt;br&gt;i allt väsentligt utredningens förslag vad gäller rekonstruktionsplan.&lt;br&gt;Sveriges Ackordscentraler betonar att en plan måste omfatta såväl en&lt;br&gt;finansiell rekonstruktion som även resultatförbättrande åtgärder.&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen diskuterar&lt;br&gt;om planens innehåll bör närmare regleras och om den bör godkännas av&lt;br&gt;borgenärerna. Organisationerna förordar emellertid inte några sådana&lt;br&gt;åtgärder men anser att förfarandet efter några år måste utvärderas på&lt;br&gt;bl.a. dessa punkter. Grossistförbundet Svensk Handel anser att det i&lt;br&gt;motiven bör anges vad en rekonstruktionsplan normalt bör innehålla,&lt;br&gt;t.ex. en preliminär betalningsplan, förslag till finansiering av rörelsen,&lt;br&gt;en enkel marknadsanalys och om möjligt en treårig budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anför för sin del att det är svårt att tänka sig en framgångsrik&lt;br&gt;rekonstruktion om inte den som framgent skall svara för företagets drift&lt;br&gt;har ett avgörande inflytande på planens innehåll. Verket förordar därför&lt;br&gt;att planen skall upprättas av den som efter rekonstruktionen kommer att&lt;br&gt;äga och driva företaget, i samråd med rekonstruktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund anser att en rekonstruktionsplan bör fast-&lt;br&gt;ställas av domstol sedan domstolen berett samtliga borgenärer tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig såväl skriftligen som vid förhandling inför domstolen. Det&lt;br&gt;kan vidare övervägas, anför samfundet, att föreskriva att domstolens&lt;br&gt;beslut om fastställelse fordrar att det finns en viss majoritet för planen&lt;br&gt;bland de berörda borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En första fråga som kan ställas är&lt;br&gt;självfallet om det i en lag om företagsrekonstruktion alls bör föreskrivas&lt;br&gt;någon skyldighet för gäldenären eller rekonstruktören att presentera ett&lt;br&gt;skriftligt förslag till hur gäldenärens verksamhet skall rekonstrueras och&lt;br&gt;hans ekonomiska situation klaras upp. Utredningen redovisar att i dansk&lt;br&gt;och norsk rätt finns inte något lagfäst krav på att en särskild plan skall&lt;br&gt;upprättas. I den finska lagen om företagssanering däremot finns ingå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende regler om vad ett saneringsprogram skall innehålla (39 - 42 §§) Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;och hur programmet skall festställas (49 - 56 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot att ställa ett uttryckligt krav på upprättande av en plan kan&lt;br&gt;anföras att ett sådant krav kan medföra risker för både en viss&lt;br&gt;tidsutdräkt och ökade kostnader för förfarandet. Det gäller förstås&lt;br&gt;särskilt om kravet på att upprätta en plan förenas med krav på att den&lt;br&gt;skall godkännas av hela borgenärsgruppen eller av en viss majoritet&lt;br&gt;bland borgenärerna. För att en formlig plan bör upprättas talar å andra&lt;br&gt;sidan att ett sådant krav kan medverka till att arbetet verkligen bedrivs&lt;br&gt;med företagsrekonstruktionens ändamål för ögonen. Företagsrekon-&lt;br&gt;struktionens syfte är ju att åstadkomma en rekonstruktion av verk-&lt;br&gt;samheten och det bör underlätta arbetet om det hela tiden sker med&lt;br&gt;inriktning på att i skrift kunna för borgenärerna presentera ett förslag&lt;br&gt;till hur det skall gå till. Planen kan upprättas fortlöpande. Den kan, och&lt;br&gt;bör, presenteras i en första mycket preliminär version redan vid det&lt;br&gt;borgenärssammanträde som skall äga rum inom tre veckor från beslutet&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion. Den kan därefter successivt fullständigas&lt;br&gt;intill dess den föreligger i slutgiltigt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar för sin del utredningens bedömning att ett krav på&lt;br&gt;upprättande av en rekonstruktionsplan bör ställas men att det däremot&lt;br&gt;inte bör ställas några bestämda krav på dess innehåll och inte heller ges&lt;br&gt;några föreskrifter om att den skall antas eller festställas. Det bör&lt;br&gt;innebära att rekonstruktionsarbetet kan ske med en bestämd inriktning&lt;br&gt;utan att några risker för förhalning eller fördyring behöver uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att framhålla att planens innehåll måste kunna anpassas&lt;br&gt;till omständigheterna i det enskilda fellet. Vad en rekonstruktion kan&lt;br&gt;behöva innebära måste rimligen kunna variera högst väsentligt. En&lt;br&gt;rekonstruktionsplan kan t.ex. - om företagets problem uteslutande kan&lt;br&gt;hänföras till överskuldsättning - tänkas innehålla endast att en&lt;br&gt;ackordsfÖrhandling bör komma till stånd. Men en plan kan också - om&lt;br&gt;företagets problem bottnar i att dess verksamhet inte fullt ut motsvarar&lt;br&gt;marknadens krav - innehålla t.ex. en marknadsanalys, förslag om in-&lt;br&gt;skränkningar i produktionen av vissa produkter och åtgärder för en&lt;br&gt;effektivare marknadsföring i förening med ett förslag till ackord.&lt;br&gt;Självfallet kan planen också innefatta ett konstaterande av att&lt;br&gt;förutsättningar för rekonstruktion saknas och att verksamheten därför&lt;br&gt;bör avvecklas. Vad som kan sägas i denna del är att en plan normalt&lt;br&gt;bör innehålla förslag till såväl hur gäldenärsföretagets finansiella&lt;br&gt;problem bör lösas som hur dess resultat kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte i lag ges några föreskrifter om att en rekon-&lt;br&gt;struktionsplan skall festställas eller om formerna och förutsättningarna&lt;br&gt;för ett festställande, är det givet att, om planen skall kunna genomföras,&lt;br&gt;det fordras en bred enighet bland borgenärerna liksom mellan dem och&lt;br&gt;gäldenären om i vart fell dess huvudsakliga element. Det bör också&lt;br&gt;betonas att i den del som en rekonstruktion medför egentliga ingrepp i&lt;br&gt;borgenärernas rätt genom att deras fordringar sätts ned, måste det ske&lt;br&gt;antingen genom avtal eller genom offentligt ackord. Ett offentligt&lt;br&gt;ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion föreslås liksom hittills &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara omgärdat av regler om minsta dividend och av röstregler (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 7.5). Borgenärernas godkännande av rekonstruktionens övriga Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;element sker också indirekt genom att de, mot bakgrund av planens&lt;br&gt;förslag till åtgärder, förklarar sig villiga att avtala om nedsättning av&lt;br&gt;sina fordringar eller godtar ett förslag till offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att det bör vara rekonstruktören som&lt;br&gt;har till uppgift att upprätta rekonstruktionsplanen. Ett av de viktigaste&lt;br&gt;syftena med att förordna en rekonstruktör är ju att temporärt tillföra&lt;br&gt;gäldenärsföretaget en särskild kompetens. Rekonstruktörens kunskaper&lt;br&gt;skall utnyttjas för att avgöra om och hur företaget kan bli lönsamt. Det&lt;br&gt;är då också naturligt att rekonstruktören sammanfattar sina rön och&lt;br&gt;synpunkter i en handlingsplan för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Ackord under företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inom ramen för en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;skall ett offentligt ackord kunna komma till stånd. Ackordslagen&lt;br&gt;upphävs som självständig lag. Kravet i den gällande ackordslagen&lt;br&gt;på att gäldenären vid ett offentligt ackord skall erbjuda&lt;br&gt;borgenärerna betalning med åtminstone 25 procent av deras&lt;br&gt;fordringsbelopp behålls. Undantag skall dock i fortsättningen&lt;br&gt;kunna göras när det finns särskilda skäl. Däremot slopas - jämfört&lt;br&gt;med ackordslagen - ordningen med obligatorisk edgång vid&lt;br&gt;offentligt ackord liksom det särskilda edgångssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i det väsentliga med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Advokatsamfund anser att om en lägre&lt;br&gt;utdelningsprocent än 25 procent skall fastställas bör det kräva en större&lt;br&gt;borgenärsmajoritet än tre fjärdedelar samt att det borde övervägas att&lt;br&gt;godta en längre betalningstid än ett år för den föreskrivna minsta&lt;br&gt;utdelningen. Sveriges Ackordscentraler anför att om skatteförmånsrätten&lt;br&gt;avskaffas, och staten således får ställning av oprioriterad borgenär, det&lt;br&gt;kunde övervägas att föreskriva ett undantag från kravet på lika-&lt;br&gt;behandling av likaberättigade borgenärer till förmån för staten som&lt;br&gt;skatteborgenär. - Skattemyndigheten i Stockholms län m.fl. pekar på de&lt;br&gt;problem som är förbundna med att samtliga statens skatte- och&lt;br&gt;avgiftsfordringar inte alltid är kända eller i vart fall inte bestämda vid&lt;br&gt;tidpunkten för ett offentligt ackord. - Riksskatteverket anser att reglerna&lt;br&gt;om offentligt ackord i den föreslagna lagens 3 kap. systematiskt borde&lt;br&gt;samordnas bättre med lagens bestämmelser i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redan har nämnts innebär&lt;br&gt;den föreslagna lagen om företagsrekonstruktion att förfarandet för att nå&lt;br&gt;ett offentligt ackord inlemmas som en integrerad del i företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen. Härav följer också som nämnts att rekonstruktören&lt;br&gt;ersätter ackordslagen gode man. Det kan framhållas att en företags-&lt;br&gt;rekonstruktion kan - men alls inte behöver - avslutas med offentligt&lt;br&gt;ackord. En ackordsuppgörelse kan komma till stånd under hand om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga intressenter är ense om det. Det är givet att det också är ett Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;underhandsackord som i första hand bör eftersträvas, i de fall en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion över huvud taget behöver innefatta en ackords-&lt;br&gt;uppgörelse. Reglerna om offentligt ackord har emellertid indirekt&lt;br&gt;betydelse för möjligheterna till underhandsackord. En minoritet bland&lt;br&gt;borgenärerna torde nämligen ofta finna det meningslöst att sätta sig&lt;br&gt;emot ett föreslag till underhandsackord om det erbjuds på sådana villkor&lt;br&gt;att det kan förutsättas bli antaget och fastställt genom offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har under rubriken Allmänna synpunkter i sitt yttrande den&lt;br&gt;24 oktober 1994 (se bil. 5) noterat att innebörden av förslaget är att en&lt;br&gt;förutsättning for att frågan om offentligt ackord skall kunna aktualiseras&lt;br&gt;är att näringsidkaren behöver rekonstruera sin rörelse: annars kan det ju&lt;br&gt;inte meddelas beslut om företagsrekonstruktion. Lagrådet ifrågasätter&lt;br&gt;om man inte får räkna med att det finns näringsidkare, vilka kan ha&lt;br&gt;behov av ett ackordsförferande utan att samtidigt behöva rekonstruera&lt;br&gt;den verksamhet som bedrivs. Lagrådet anser sig inte kunna bedöma i&lt;br&gt;vad mån det medför olägenheter att ackordsförfarandet inte är&lt;br&gt;tillgängligt för sådana näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets påpekande är riktigt. Med den föreslagna utformningen är&lt;br&gt;förfarandet för offentligt ackord enbart tillgängligt för en gäldenär som&lt;br&gt;uppfyller de grundläggande kraven för företagsrekonstruktion. Det är en&lt;br&gt;konsekvens av att förfarandet for offentligt ackord föreslås utgöra en&lt;br&gt;integrerad del av företagsrekonstruktionen. Förfarandet för offentligt&lt;br&gt;ackord kan på så vis sägas vara ett ”förfarande i förfarandet”, vilket&lt;br&gt;bl.a. tydliggörs genom att en begäran om ackordsfÖrhandling skall göras&lt;br&gt;i ett pågående ärende om företagsrekonstruktion eller eventuellt i&lt;br&gt;samband med ansökan om företagsrekonstruktion. Enligt vad som nu&lt;br&gt;föreslås är det alltså inte möjligt att fristående ansöka om ackords-&lt;br&gt;fÖrhandling. Enligt regeringens mening är det bl.a. ur systematisk&lt;br&gt;synvinkel en stor fördel att införliva ackordsförfarandet i den nya lagen&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion. Lagrådets påpekande om att det finns risk&lt;br&gt;för att vissa gäldenärer - som saknar rekonstruktionsbehov men har&lt;br&gt;behov av att kunna nå ett offentligt ackord - inte kan komma i&lt;br&gt;åtnjutande av reglerna om offentligt ackord torde enligt regeringens&lt;br&gt;mening i praktiken endast gälla ett fåtal gäldenärer. Finns det ett&lt;br&gt;ackordsbehov torde det regelmässigt också finnas ett rekonstruktions-&lt;br&gt;behov. I vart fell torde det gälla om avsikten är att företaget skall leva&lt;br&gt;vidare. Ar det fråga om att företaget skall avvecklas utgör i så fell&lt;br&gt;konkursinstitutet ett fullgott alternativ. Lagrådets synpunkter i detta&lt;br&gt;hänseende föranleder alltså inte regeringen att vidta några justeringar av&lt;br&gt;förslaget. Det finns däremot anledning att noga följa utveckligen efter&lt;br&gt;det att lagen har trätt i kraft och om anledning ges återkomma till denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett offentligt ackord innebär att en borgenärsmajoritet kan träffa ett&lt;br&gt;avtal med gäldenären om en ekonomisk uppgörelse som binder även&lt;br&gt;minoriteten. Den klassiska formen för en sådan uppgörelse innebär att&lt;br&gt;borgenärernas fordringar sätts ned med en angiven procentsats. När det&lt;br&gt;gäller kravet på minsta dividend - dvs. minsta procentuell utdelning - &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid ackord hör den frågan naturligt samman med bestämmelserna om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken majoritet bland borgenärerna som krävs för att ett ackordsförslag Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;skall anses antaget. Generellt bör betänkligheterna mot att tillåta en låg&lt;br&gt;dividend minska ju större majoritet som krävs. Den minsta dividenden&lt;br&gt;sänktes från 50 till 25 procent i samband med införandet av 1970 års&lt;br&gt;ackordslag (se SOU 1968:41 och prop. 1970:136). En än lägre dividend&lt;br&gt;tilläts också om samtliga borgenärer godkände det eller om synnerliga&lt;br&gt;skäl förelåg. Samtidigt bestämdes att ett ackordsförslag som gav minst&lt;br&gt;50 procent av fordringsbeloppen skulle anses antaget av borgenärerna&lt;br&gt;om tre femtedelar av de röstande godtagit förslaget och deras fordringar&lt;br&gt;uppgick till tre femtedelar av de röstberättigande fordringarnas samman-&lt;br&gt;lagda belopp. För lägre ackordsprocent bestämdes motsvarande andel av&lt;br&gt;de röstande och av de sammanlagda fordringarnas belopp till tre&lt;br&gt;fjärdedelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har redovisat att de ackord som i dag följer på&lt;br&gt;betalningsinställelse brukar innefatta en minsta dividend om 25 - 50&lt;br&gt;procent och att lägre utdelning inte synes förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som närmast skulle kunna sättas i fråga är om den lägsta&lt;br&gt;godtagbara dividenden borde sänkas för att öka möjligheterna Ull&lt;br&gt;rekonstruktion. Det vore emellertid, som utredningen också framhåller,&lt;br&gt;knappast rimligt att öppna ett rekonstruktionsförfärande för gäldenärs-&lt;br&gt;företag, vilka inte räknar med att kunna erbjuda ens 25 procent av&lt;br&gt;fordringsbeloppet till borgenärerna. Företagsrekonstruktion är ju tänkt&lt;br&gt;för företag som visserligen har betalningssvårigheter men som också&lt;br&gt;besitter en lönsamhetspotential. Ett företag som redan har ådragit sig en&lt;br&gt;sådan överskuldsättning att det saknar möjlighet att betala en fjärdedel&lt;br&gt;av fordringarna måste normalt anses sakna en sådan potential. Genom&lt;br&gt;att det generella kravet på en minsta dividend om 25 procent behålls ges&lt;br&gt;domstolen också en ytterligare grund för bedömningen av om en&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion bör bifallas. I ansökan skall ju&lt;br&gt;gäldenären (jfr avsnitt 5.4) lämna uppgift bl.a. om utsikten till en&lt;br&gt;uppgörelse med borgenärerna och ansökan får inte bifallas om det&lt;br&gt;saknas skälig anledning anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom utredningen anser regeringen att en undantagsregel för&lt;br&gt;speciella förhållanden har fog för sig. I ackordslagen anges, som redan&lt;br&gt;nämnts, att lägre dividend än 25 procent kan godtas bl.a. om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl. Med synnerliga skäl avsågs i förarbetena till&lt;br&gt;ackordslagen (SOU 1968:41 s. 95) t.ex. att gäldenären till följd av&lt;br&gt;sjukdom eller av annan orsak kommit på obestånd utan eget vållande.&lt;br&gt;Likaså avsågs möjligheten att mot en enskild borgenärs vilja genom-&lt;br&gt;driva ett ackord för ett dödsbo som inte räckte till utdelning upp till&lt;br&gt;föreskrivna 25 procent. Som utredningen anfört syftar de anförda&lt;br&gt;exemplen närmast på enskilda näringsidkare och ger knappast någon&lt;br&gt;vägledning för tillämpningen av en lagstiftning som är avsedd också -&lt;br&gt;och kanske främst - för större företag. Det bör, som utredningen har&lt;br&gt;föreslagit, vara möjligt att i särskilda fall inte tvingas låta valet mellan&lt;br&gt;ackord och konkurs avgöras av en tvingande regel om 25 procents&lt;br&gt;minsta utdelning. Regeringen delar därför utredningens bedömning att i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nuvarande undantagsregeln bör uttrycket ”synnerliga skäl” ersättas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ”särskilda skäl” för att på så sätt vidga möjligheterna att frångå Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;kravet på en minsta utdelning om 25 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett offentligt ackord omfattar för närvarande endast de oprioriterade&lt;br&gt;borgenärerna samt förmånsberättigade borgenärer till den del deras&lt;br&gt;fordringar är oprioriterade. Det har inte anförts några skäl för att ändra&lt;br&gt;den ordningen. En förändring i borgenärskretsen vid offentligt ackord&lt;br&gt;skulle emellertid följa om statens förmånsrätt för fordran på skatter och&lt;br&gt;avgifter avskaffades. Staten skulle därigenom bli oprioriterad borgenär&lt;br&gt;och således också omfattas av ett ackord. Som utredningen framhåller&lt;br&gt;borde en sådan ordning främja en aktiv insats från statens sida i&lt;br&gt;företagsrekonstruktioner vilket i och för sig borde ge bättre förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att rekonstruktionen skall kunna ha framgång. Som redogörs&lt;br&gt;för i det följande (avsnitt 8.3) läggs emellertid inte i detta sammanhang&lt;br&gt;fram något förslag om att avskaffa statens förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som regeringen nu lämnar bör inte påverka statens roll&lt;br&gt;som skatteborgenär vid ackord. I någon mån kan dock antalet offentliga&lt;br&gt;ackord tänkas komma att öka till följd av att det inte längre förutsätts att&lt;br&gt;gäldenären har konstaterats vara på obestånd. Inte heller sker (se avsnitt&lt;br&gt;7.2) någon ändring i fråga om vilken myndighet som har att företräda&lt;br&gt;staten i ackordsförhandlingar. Skattemyndigheten bör alltså, liksom för&lt;br&gt;närvarande, ha att bedöma om ett förslag till ackord kan anses&lt;br&gt;fördelaktigt för det allmänna (3 § första stycket lagen 1993:892 om&lt;br&gt;ackord rörande statliga fordringar m.m.). Det framstår som oundvikligt&lt;br&gt;att skattemyndigheten därvid, som ett led i sin bedömning, beaktar vad&lt;br&gt;utfallet för statens del skulle bli vid ett exekutivt förfarande. Som&lt;br&gt;tidigare har framhållits är det av största vikt att skattemyndigheten i&lt;br&gt;dessa sammanhang arbetar i nära kontakt med den myndighet som i&lt;br&gt;övrigt företräder staten vid en företagsrekonstruktion, dvs. kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring bör emellertid ske såvitt gäller den borgenärskrets som&lt;br&gt;deltar i ackord. Som utredningen framhållit synes i det praktiska&lt;br&gt;rättslivet dagen för betalningsinställelse ha haft större betydelse för&lt;br&gt;frågan om vilka fordringar som omfattas av ackord än ackordslagens&lt;br&gt;föreskrift om att dagen för ackordsbeslutet är avgörande for vilka&lt;br&gt;borgenärer som deltar i, och är bunda av, ackordet. Det finns därför&lt;br&gt;skäl att nu anpassa lagstiftningen till den praxis som faktiskt kommit att&lt;br&gt;utbildas och låta dagen för ansökan om företagsrekonstruktion vara&lt;br&gt;avgörande for vilka fordringar som omfattas av ett följande ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår slutligen att gäldenärens edgång vid offentligt&lt;br&gt;ackord skall göras fakultativ och att, om edgång skall ske, den får äga&lt;br&gt;rum vid det sammanträde med borgenärerna då dessa skall rösta om&lt;br&gt;ackordsförslaget. Vad gäller frågan om gäldenären obligatoriskt skall&lt;br&gt;tvingas avlägga ed för att bekräfta sina tillgångar och skulder anför&lt;br&gt;utredningen att det föreslagna rekonstruktionsfÖrfarandet ger flera&lt;br&gt;garantier mot missbruk från gäldenärens sida. Ansökan skall granskas&lt;br&gt;av rätten, gäldenärens ekonomiska situation kommer att nagelfaras av&lt;br&gt;borgenärerna vid det sammanträde som följer inom tre veckor efter&lt;br&gt;beslutet om företagsrekonstruktion och rekonstruktören har särskilt till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift att utreda gäldenärens ekonomiska förhållanden. Mot den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrunden finns det, anser utredningen, inte skäl att föreskriva Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;obligatorisk edgång och följaktligen finns det inte heller anledning att&lt;br&gt;behålla det särskilda edgångssammanträdet. Regeringen delar ut-&lt;br&gt;redningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anför, som har nämnts inledningsvis, synpunkter på&lt;br&gt;den systematiska samordningen mellan reglerna om offentligt ackord&lt;br&gt;och övriga regler i utredningens förslag till lag om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion. Bristen på en sådan samordning skapar, enligt verkets&lt;br&gt;mening, onaturliga hinder för ett smidigt och enhetligt förfarande. Som&lt;br&gt;exempel på en bristande samordning anför verket kravet på att&lt;br&gt;gäldenären vid offentligt ackord måste lägga fram ett formligt ackords-&lt;br&gt;förslag när han tidigare upprättat en rekonstruktionsplan, att en boupp-&lt;br&gt;teckning måste ges in när en likartad sammanställning upprättats&lt;br&gt;tidigare under rekonstruktionsfasen samt att en ny avgift måste betalas.&lt;br&gt;Vidare anser verket att borgenärssammanträdena borde kunna sam-&lt;br&gt;ordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Lagrådet har lämnat synpunkter av mer systematisk art på det&lt;br&gt;föreslagna ackordskapitlet i hgen om företagsrekonstruktion. Lagrådet&lt;br&gt;anför: ”Ackordslagens bestämmelser om offentligt ackord har som&lt;br&gt;nämnts i sak oförändrade överförts till den nya lagen. Ackordslagen har&lt;br&gt;varit i tillämpning i över 20 år. Under denna tid torde ha vunnits en hel&lt;br&gt;del erfarenheter av lagstiftningen, vilket borde beaktas i den nya lagen;&lt;br&gt;under hand har Lagrådets uppmärksamhet fästs på frågan om&lt;br&gt;beräknande av ränta på fordringar. Så har dock inte skett. Lagrådet&lt;br&gt;anser det önskvärt att 3 kap. vid lämpligt tillfälle blir föremål för en&lt;br&gt;översyn mot bakgrund av erfarenheterna av tillämpningen av ackords-&lt;br&gt;lagens motsvarande regler.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening kunde en sådan mera långt gående samord-&lt;br&gt;ning som Lagrådet och Riksskatteverket förordar i och för sig i vissa&lt;br&gt;delar vara tänkbar. Det förtjänar emellertid framhållas att ett offentligt&lt;br&gt;ackord skiljer sig från övriga skeden i en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;därigenom att ackordet binder samtliga deltagande borgenärer, även&lt;br&gt;dem som inte biträtt förslaget till uppgörelse. Det element av tvång&lt;br&gt;gentemot vissa borgenärer som således är, eller kan vara, förbundet&lt;br&gt;med fastställande av offentligt ackord gör det nödvändigt med mera&lt;br&gt;preciserade regler för den delen av förfarandet än som krävs när en&lt;br&gt;uppgörelse bygger på samtliga intressenters bifall. Det kan därför, såvitt&lt;br&gt;nu kan bedömas, knappast undvaras att det för offentligt ackord, även&lt;br&gt;inom ramen för en företagsrekonstruktion, ges särskilda regler om&lt;br&gt;ansökan, en formlig bouppteckning där ”tillgångarna tas upp till&lt;br&gt;noggrant uppskattade värden”, ett formligt ackordsförslag som borgenä-&lt;br&gt;rerna har att anta eller förkasta, kungörelse, m.m. En viktig faktor i&lt;br&gt;denna bedömning är det enligt vad som redovisats i det föregående inte&lt;br&gt;ställs upp några krav på vad en rekonstruktionsplan skall innehålla.&lt;br&gt;Dessutom föreslår vi bl.a. att det i lagen uttryckligen skall anges att&lt;br&gt;sådana handlingar och uppgifter som skall bifogas en begäran om&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord inte behöver ges in om de tidigare&lt;br&gt;under företagsrekonstruktionen har tillställts rätten och borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid regeringens uppfattning att den systematiska Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;samordning som kan och bör ske i det väsentliga kommit till stånd&lt;br&gt;genom utredningens forslag. En viss ytterligare systematisk bearbetning&lt;br&gt;har också skett vid den fortsatta beredningen, bl.a. i samband med&lt;br&gt;lagrådsgranskningen av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Avslutande av företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En företagsrekonstruktion skall upphöra&lt;br&gt;när syftet med den har uppnåtts eller så snart det står klart att en&lt;br&gt;rekonstruktion inte kan åstadkommas. Vidare skall en pågående&lt;br&gt;företagsrekonstruktion kunna avbrytas om gäldenären handlar&lt;br&gt;illojalt. - En företagsrekonstruktion skall normalt avslutas inom&lt;br&gt;tre månader. Den tiden kan emellertid, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det, förlängas med tre månader i taget. Den sammanlagda&lt;br&gt;tiden får dock aldrig överstiga ett år om inte förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord har inletts. Domstolen skall vara restriktiv med&lt;br&gt;att bevilja förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslagen i denna del eller&lt;br&gt;lämnar dem utan erinran. Luleå tingsrätt anser emellertid att ett&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärande längst bör kunna pågå under sex månader.&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Gros sist -&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel anför att det är viktigt med en restriktiv&lt;br&gt;hållning när det gäller att besluta om förlängning av förfarandet. De&lt;br&gt;båda först nämnda remissinstanserna anser också att tingsrätten vid&lt;br&gt;prövning av frågan om förlängning bör förstärkas med ekonomisk&lt;br&gt;expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Utredningen anför (bet. s. 376) att&lt;br&gt;dess undersökning av hur ackordsinstitutet fungerar visar att den nu&lt;br&gt;gällande tvåmånadersfristen (8 § ackordslagen) inte sällan är för kort&lt;br&gt;och att inte heller en frist om tre månader alltid skulle vara tillräcklig&lt;br&gt;för att slutföra rekonstruktionsfÖrfarandet Utredningen föreslår därför&lt;br&gt;att som huvudregel bör en tidsfrist om tre månader gälla men att den&lt;br&gt;tiden kan, om särskilda skäl föreligger, förlängas med tre månader i&lt;br&gt;taget. Förfarandet skall emellertid inte få pågå under längre tid än&lt;br&gt;sammanlagt ett år, såvida inte förhandling om offentligt ackord har&lt;br&gt;inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka tidsfrister som bör gälla för en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion måste en avvägning ske mellan å ena sidan&lt;br&gt;främst borgenärernas intresse av ett snabbt avslut och att därmed&lt;br&gt;inskränkningarna i deras rätt upphör och, å den andra, intresset av att&lt;br&gt;tidsgränserna inte sätts snävare än att det finns realistiska möjligheter att&lt;br&gt;genomföra en rekonstruktion. Det finns då anledning att, som också&lt;br&gt;utredningen har gjort, göra skillnad mellan rekonstruktion utan&lt;br&gt;offentligt ackord och rekonstruktion som innefattar sådant ackord. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är givet att i det sist nämnda fallet måste det, med hänsyn till de Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;särskilda formföreskrifter som gäller, vara möjligt att låta förfarandet&lt;br&gt;pågå under längre tid än annars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner för sin del, liksom flertalet remissinstanser, att de&lt;br&gt;av utredningen föreslagna tidsgränserna förefaller väl avvägda. Det kan&lt;br&gt;också nämnas att en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1993&lt;br&gt;gjorde det möjligt att förlänga tvåmånadersfristen i 8 § ackordslagen.&lt;br&gt;Det finns dock skäl att framhålla att en restriktiv hållning är befogad&lt;br&gt;när det gäller att besluta om förlängning av den ursprungliga tre-&lt;br&gt;månadersfristen. Än större restriktivitet bör iakttas när fråga är om&lt;br&gt;ytterligare förlängningar. Så länge en företagsrekonstruktion inte&lt;br&gt;förutses innefatta en ackordsfÖrhandling bör den endast undantagsvis&lt;br&gt;behöva pågå under längre tid än tre månader och bara i sällsynta fäll -&lt;br&gt;t.ex. när det är fråga om ett mycket stort företag - längre än sex&lt;br&gt;månader. För att en förlängning av de inledande tre månaderna skall&lt;br&gt;medges bör det kunna visas att en plan för företagets rekonstruktion&lt;br&gt;finns men att vissa närmare angivna ytterligare åtgärder erfordras för att&lt;br&gt;den planen skall kunna genomföras. Sådana ytterligare åtgärder kan&lt;br&gt;givetvis avse såväl rekonstruktionen i sak - t.ex. pågående men ännu ej&lt;br&gt;slutförda förhandlingar med leverantörer, anställda eller licenshavare -&lt;br&gt;som dess finansiering - t.ex. att en uppgörelse under hand med&lt;br&gt;borgenärerna uppges vara inom räckhåll. Därvid bör allmänt hållna&lt;br&gt;påståenden om ytterligare åtgärder inte vara tillräckliga för att en&lt;br&gt;förlängning skall beviljas. Det bör i stället krävas att det preciseras&lt;br&gt;vilka åtgärder som återstår liksom att det redovisas om och när dessa&lt;br&gt;åtgärder beräknas kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om företagsrekonstruktion fattas av rätten. Det bör därför&lt;br&gt;också krävas beslut av domstol för att den skall upphöra eller för att de&lt;br&gt;föreskrivna tidsfristerna skall förlängas. Det bör gälla även om&lt;br&gt;ackordsfÖrhandling har inletts. Vårt förslag till lag om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion bygger på att offentligt ackord är, eller snarare kan vara,&lt;br&gt;ett element i en företagsrekonstruktion som också i normalfallet avser&lt;br&gt;företagets verksamhet i sak. De med en företagsrekonstruktion förbunda&lt;br&gt;rättsverkningarna upphör därför först i och med rättens beslut om att en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion upphör. Om den inledande tremånadersfristen,&lt;br&gt;eller en förlängningsfrist, löpt ut utan att någon begäran om förlängning&lt;br&gt;gjorts har således domstolen att omedelbart besluta om företags-&lt;br&gt;rekonstruktionens upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har påpekat (se bil. 5 vid 4 kap. 11 §) bör ett beslut&lt;br&gt;om att företagsrekonstruktionen skall upphöra normalt tillämpas&lt;br&gt;omedelbart. En regel av sådan innebörd innehöll också utredningens&lt;br&gt;lagförslag (2 kap. 24 §). Med hänsyn till de förhållandevis ingripande&lt;br&gt;rättsverkningar som är förbundna med en företagsrekonstruktion vore&lt;br&gt;det även enligt regeringens mening orimligt att behöva avvakta laga&lt;br&gt;kraft för att dessa rättsverkningar skall upphöra. I undantagsfall bör&lt;br&gt;dock rätten kunna besluta om att ett beslut om att företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tionen skall upphöra inte skall tillämpas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att, innan beslut om förlängning meddelas, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekonstruktören, borgenärskommittén samt de borgenärer som närvara t&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid det inledande borgenärssammanträdet skall ges tillfälle att yttra sig. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;Härigenom bör det bli möjligt för tingsrätten att få ett brett underlag för&lt;br&gt;sitt ställningstagande. Av särskild betydelse för ett beslut om&lt;br&gt;förlängning är givetvis vad rekonstruktören anför om möjligheten till en&lt;br&gt;framgångsrik rekonstruktion och om vilka ytterligare åtgärder som&lt;br&gt;återstår för att en sådan skall kunna genomföras. Men av stor betydelse&lt;br&gt;är också borgenärernas uppfattning om möjligheten till framgång,&lt;br&gt;eftersom en lyckad rekonstruktion förutsätter borgenärernas stöd eller i&lt;br&gt;vart fåll deras acceptans. Om åtminstone de viktigaste borgenärerna&lt;br&gt;reser invändningar i fråga om rekonstruktionens möjligheter att inom&lt;br&gt;rimlig tid bli framgångsrik, måste det normalt saknas förutsättningar att&lt;br&gt;bifalla en begäran om förlängning. Mot bl.a. den bakgrunden anser&lt;br&gt;regeringen att det inte finns skäl att föreskriva att, såsom har&lt;br&gt;förespråkats av några remissinstanser, tingsrätten skall ha en särskild&lt;br&gt;sammansättning vid beslut om förlängning av företagsrekonstruktionen.&lt;br&gt;Mot att införa en regel om särskild sammansättning i dessa fall talar&lt;br&gt;också de allmänna strävandena mot enhetlighet och renodling inom&lt;br&gt;domstolssfären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att låta en företagsrekonstruktion upphöra kan givetvis i&lt;br&gt;flera situationer bli aktuellt även under det att en tidsfrist löper. Först&lt;br&gt;och främst gäller det naturligtvis den situationen att syftet med företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen har uppnåtts. Likaså kan det innan tremånadersfristen&lt;br&gt;gått ut stå klart att näringsidkarens verksamhet inte låter sig&lt;br&gt;rekonstrueras och att ett fortsatt förfarande därför är utsiktslöst. I en&lt;br&gt;sådan situation skall tingsrätten på begäran av rekonstruktören eller en&lt;br&gt;borgenär meddela beslut om att företagsrekonstruktionen upphör.&lt;br&gt;Regeringen har också under tidigare avsnitt (t.ex. 6.2) fast vikt vid att&lt;br&gt;rekonstruktören eller en borgenär kan begära att företagsrekon-&lt;br&gt;struktionen skall upphöra, om gäldenären visar sig inte vilja medverka&lt;br&gt;till förfarandet på det sätt som är avsett, t.ex. genom att underlåta att&lt;br&gt;inhämta rekonstruktörens samtycke i de fall så är föreskrivet eller&lt;br&gt;genom att annars handla illojalt. Eftersom en framgångsrik företags-&lt;br&gt;rekonstruktion förutsätter gäldenärens aktiva medverkan bör företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen också upphöra om gäldenären begär det. Om&lt;br&gt;ackordsfÖrhandling har inletts bör emellertid, som nu gäller enligt&lt;br&gt;ackordslagen, gäldenären vara förhindrad att utan rättens medgivande&lt;br&gt;återta sitt ackordserbjudande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären själv begär sig i konkurs, bör en sådan ansökan, i&lt;br&gt;enlighet med vad som tidigare sagts (avsnitt 6.1), bifallas. En grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning för att en rekonstruktion skall kunna lyckas är&lt;br&gt;givetvis att gäldenären själv önskar att den skall komma till stånd och&lt;br&gt;tror att den är möjlig. Om således en gäldenärens egen konkursansökan&lt;br&gt;bifalls, inträder en helt ny rättslig situation som styrs av reglerna i&lt;br&gt;konkurslagen. Det är då rimligt att företagsrekonstruktionen därigenom&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om det bör vara möjligt för domstolen att&lt;br&gt;självmant, dvs. utan ansökan av gäldenär, rekonstruktör eller borgenär,&lt;br&gt;besluta om att företagsrekonstruktionen skall upphöra. Som utredningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har funnit är det möjligt att tänka sig situationer då ett initiativ från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon berörd part inte bör eller kan avvaktas, t.ex. om gäldenären Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;åtalas för brott mot borgenärer och dessutom begärs häktad. Det bör&lt;br&gt;således vara möjligt for rätten att undantagsvis självmant besluta att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förmånsrättsordningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ordningen för fordringars förmånsrätt i konkurs kan få betydelse på&lt;br&gt;flera olika sätt i en företagsrekonstruktion. Helst bör förmåns-&lt;br&gt;rättsordningen dels medverka till att en rekonstruktion kommer till stånd&lt;br&gt;i de fåll då företaget är livskraftigt, dels också medverka till att rekon-&lt;br&gt;struktionsarbetet kan bedrivas på ett effektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte bara de önskemål som hänger samman med&lt;br&gt;företagsrekonstruktion som skall beaktas vid utformningen av förmåns-&lt;br&gt;rättsordningen. Den avgör hur värdefull en säkerhet är vid kreditgivning&lt;br&gt;och spelar därigenom en avgörande roll for vilka säkerheter som&lt;br&gt;används och för vilka möjligheter ett företag har att få kredit. Vidare&lt;br&gt;har förmånsrättsordningen betydelse for hur förlusterna vid en konkurs&lt;br&gt;fördelas mellan olika borgenärskategorier. Därmed har den också&lt;br&gt;betydelse för vissa borgenärers ekonomiska situation och är av intresse&lt;br&gt;för statens finanser. Den påverkar vidare borgenärernas benägenhet att&lt;br&gt;söka gäldenären i konkurs och gäldenärens agerande i samband med in-&lt;br&gt;solvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en förändring i förmånsrättsordningen övervägs bör alla&lt;br&gt;väsentliga effekter av förändringen beaktas. Sålunda bör konsekvenser&lt;br&gt;för möjligheterna att genomföra en lyckosam rekonstruktion vägas mot&lt;br&gt;eventuella följder när det gäller förutsättningarna för kreditgivning, de&lt;br&gt;olika borgenärskategoriemas ekonomiska situation osv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;Ordningen mellan lönefordringar och fordringar med&lt;br&gt;säkerhet i företagshypotek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förhållandet i förmånsrättsordningen&lt;br&gt;mellan lönefordringar och fordringar med säkerhet i företags-&lt;br&gt;hypotek bör för närvarande inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Vissa lönefordringar, avseende s.k. produktiv&lt;br&gt;lön, ges förmånsrätt framför fordringar med säkerhet i företagshypotek&lt;br&gt;(se bet. s. 323 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag eller lämnar det utan invändningar. Flera är dock&lt;br&gt;negativa, däribland Finansinspektionen, Juridiska fakulteten vid Uppsala&lt;br&gt;universitet, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Sveriges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagamas Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;Riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 5 § första stycket 2 förmåns-&lt;br&gt;rättslagen (1970:979) har fordringar med säkerhet i företagshypotek&lt;br&gt;förmånsrätt i lös egendom som hör till näringsverksamhet. Vilken&lt;br&gt;egendom som närmare bestämt omfattas av företagshypotek framgår av&lt;br&gt;2 kap. 1-4 §§ lagen (1984:649) om företagshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten för lönefordringar o.d. finns beskriven i 12 § förmåns-&lt;br&gt;rättslagen. Genom att staten i betydande utsträckning förskotterar löne-&lt;br&gt;betalningar i konkurs enligt lönegarantilagen (1992:497), har reglerna&lt;br&gt;om löneförmånsrätt framför allt betydelse för hur mycket staten genom&lt;br&gt;sin regressrätt återfår av vad som forskotterats. Enligt nyligen beslutade&lt;br&gt;lagändringar (prop. 1993/94:208, bet. 1993/94:LU34, rskr.&lt;br&gt;1993/94:394, SFS 1994:636-639) gäller nya regler om löneförmånsrätt&lt;br&gt;och lönegaranti sedan den 1 juli 1994. Ändringarna innebär i huvudsak&lt;br&gt;att förmånsrätten för lönefordringar och därmed omfattningen av&lt;br&gt;lönegarantin inskränks. Förmånsrätten omfattar löner för en kortare tid&lt;br&gt;än som tidigare gällt (se närmare nedan i avsnitt 8.4). En vissa justering&lt;br&gt;har sedan företagits (se prop. s. 1994/95:180, bet. 1994/95:LU30, rskr.&lt;br&gt;1994/95:380).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt av riksdagen godkända uttalanden av Lagutskottet bör 1994 års&lt;br&gt;reform av lönegarantireglema ses som ett provisorium i avvaktan på&lt;br&gt;förnyade överväganden i samband med beredningen av förevarande&lt;br&gt;ärende om företagsrekonstruktion (bet. 1993/94:LU34 s. 11). Rege-&lt;br&gt;ringen tar upp frågan i avsnitt 8.7.2 och 8.7.3 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 15 § förmånsrättslagen framgår att fordringar med säkerhet i&lt;br&gt;företagshypotek har förmånsrätt framför lönefordringar i den egendom&lt;br&gt;som omfattas av företagshypoteket. Det gäller sedan år 1976. Dessförin-&lt;br&gt;nan var lönefordringar högre prioriterade än fordringar med säkerhet i&lt;br&gt;företagshypotek. Ändringen i prioritetsordningen berodde dels på att&lt;br&gt;löneförmånsrätten genom framväxten av lönegarantisystemet hade&lt;br&gt;minskat i betydelse som skydd för de anställda, dels på att värdet av&lt;br&gt;företagsinteckning som säkerhet ansågs för dåligt för att bidra effektivt&lt;br&gt;till företagens kreditförsöijning. I och med tillkomsten av 1974 års lag&lt;br&gt;om anställningsskydd (LAS) utvidgades löneförmånsrätten ytterligare&lt;br&gt;genom att uppsägningstiderna i anställningsförhållanden förlängdes. Om&lt;br&gt;inte ändringen i prioritetsordningen hade genomförts, skulle värdet av&lt;br&gt;företagsinteckning som kreditsäkerhet ha minskats ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gällande ordningen innebär att foretagshypoteksborgenärema - i&lt;br&gt;praktiken nästan alltid banker - har ett relativt gott skydd för sina&lt;br&gt;fordringar vid konkurs. I en undersökning som utredningen gjorde&lt;br&gt;visade det sig att företagshypoteksborgenärema vid en jämförelse med&lt;br&gt;andra borgenärskategorier fick den klart högsta utdelningen på sina&lt;br&gt;fordringar, i genomsnitt ca 46 % av de totala fordringsbeloppen (se bet.&lt;br&gt;s. 325). Det har gjorts gällande att detta goda skydd medför att banker&lt;br&gt;dels i många fall lämnar kredit utan att tillräckligt pröva kredittagarens&lt;br&gt;möjligheter att betala enligt kreditavtalet, dels inte visar tillräckligt&lt;br&gt;intresse för att gäldenärsforetag som får ekonomiska problem effektivt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar sig an sin situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att en företagsrekonstruktion kommer igång innan Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;företagets problem har blivit alltför stora. Detta kan åstadkommas,&lt;br&gt;menar utredningen, om viktiga borgenärsgrupper stimuleras att noggrant&lt;br&gt;övervaka företagets ekonomiska situation. Ett sätt att uppnå detta är&lt;br&gt;enligt utredningen att försämra förmånsrätten i konkurs för banker och&lt;br&gt;andra borgenärer som har säkerhet i företagshypotek. Utredningen&lt;br&gt;föreslår därför att sådana fordringar flyttas ner i förmånsrättsordningen&lt;br&gt;och får betalt efter vissa lönefordringar, nämligen sådana fordringar&lt;br&gt;som avser s.k. produktiv lön. Härmed avses enligt utredningens förslag&lt;br&gt;dels lön för tiden fram till konkurs, dels lön under högst två månader&lt;br&gt;medan rörelsen drivs vidare under konkursen. Detta kan enligt ut-&lt;br&gt;redningen anses genomsnittligt motsvara arbete som faktiskt är&lt;br&gt;produktivt i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om att lönefordringar skall flyttas upp före företagshypotek i&lt;br&gt;förmånsrättsordningen har väckts tidigare i olika sammanhang. I&lt;br&gt;riksdagen skedde det bl.a. i samband med att lagen om företagshypotek&lt;br&gt;infördes (se prop. 1983/84:128 och bet. LU 1983/84:36). Riksdagen&lt;br&gt;erinrade då om de uttalanden som inför 1976 års lagändring hade gjorts&lt;br&gt;angående det angelägna i att trygga företagens kreditmöjligheter och&lt;br&gt;menade att en ändring skulle allvarligt försämra företagshypotekets&lt;br&gt;kreditvärde. Därmed skulle det också komma i konflikt med de syften&lt;br&gt;som låg bakom propositionen om en ny lag om företagshypotek. Vidare&lt;br&gt;uttalades att en förändring i förmånsrättsordningen skulle medföra&lt;br&gt;mycket besvärliga övergångsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag om att låta ”produktiva löner” gå före företagshypotek&lt;br&gt;väcktes av Lönegarantiutredningen i betänkandet Lönegarantin och&lt;br&gt;förmånsrättsordningen (SOU 1988:27). Flera sakkunniga och experter&lt;br&gt;motsatte sig dock förslaget. Betänkandet remitterades inte utan överläm-&lt;br&gt;nades till Insolvensutredningen för förnyade överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det skäl som talar för att förmåns-&lt;br&gt;rättsordningen ändras, men det finns samtidigt viktiga invändningar mot&lt;br&gt;utredningens förslag. Som framhålls av en av utredningens sakkunniga&lt;br&gt;och som understryks av ett par remissinstanser kan det med fog ifråga-&lt;br&gt;sättas om den föreslagna förändringen verkligen medför att bankernas&lt;br&gt;engagemang i rekonstruktionsförsök ökar i någon betydande utsträck-&lt;br&gt;ning. I många fall torde bankerna ha små möjligheter i praktiken att&lt;br&gt;agera för att påskynda en önskvärd rekonstruktion. En intensivare&lt;br&gt;bevakning av företagskreditema förutsätter också resursinsatser som är&lt;br&gt;kostnadskrävande för bankerna. Sådana kostnader övervältras i&lt;br&gt;praktiken på hela eller delar av låntagarkollektivet. Det är inte säkert att&lt;br&gt;bankerna skulle betrakta en sådan bevakning som lönsam vid en samlad&lt;br&gt;bedömning. I många fall torde bankerna välja att i stället kräva&lt;br&gt;kompletterande säkerheter i syfte att bibehålla den tidigare säkerhets-&lt;br&gt;nivån. Bland andra Svenska Bankföreningen anför att detta skulle bli&lt;br&gt;effekten. Utredningen har inte presenterat någon analys av dessa firågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder också delade meningar i frågan om bankerna borde bevaka&lt;br&gt;sina utestående krediter mer aktivt än som sker i dag. Många remissin-&lt;br&gt;stanser menar att bankerna är för passiva, medan andra anför att det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårt att i dagsläget hävda att bankerna inte tillräckligt aktivt bevakar Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;och följer upp sina beviljade krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den grundläggande tanken bakom utredningsförslaget kan också&lt;br&gt;invändas att bankerna enligt 2 kap. 13 § första stycket bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) är skyldiga att kräva ”betryggande säkerhet” vid kredit-&lt;br&gt;givning. En bank får avstå från sådan säkerhet endast om den kan anses&lt;br&gt;obehövlig eller om det annars finns särskilda skäl. Om bankerna skall&lt;br&gt;kunna efterleva dessa regler måste de, vid en försämring av före-&lt;br&gt;tagshypoteket, i många fall begära kompletterande säkerhet av annat&lt;br&gt;slag. Behåller de samma eller i stort sett samma säkerhetsnivå, upp-&lt;br&gt;kommer inte över huvud taget den effekt som utredningen eftersträvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag kan också få negativa effekter. Nyupplåningen&lt;br&gt;kan komma att försvåras för de företag som är beroende av företags-&lt;br&gt;hypotek som säkerhet. Det sker genom att företagshypotekets värde som&lt;br&gt;säkerhet försämras och genom att företagen i fråga därmed inte kan&lt;br&gt;medges krediter i samma omfattning som tidigare. De som kan komma&lt;br&gt;att drabbas är, som framhållits i remissbehandlingen, främst små och&lt;br&gt;medelstora företag, och då inte minst tjänsteproducerande företag där&lt;br&gt;antalet anställda är stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om många företag får det svårare att få kredit, försämras förut-&lt;br&gt;sättningarna för nyföretagande liksom investeringsmöjligheterna i&lt;br&gt;befintliga företag. Det påverkar samhällsekonomins tillväxt på ett&lt;br&gt;ogynnsamt sätt. Det inverkar i sin tur negativt på sysselsättningen och&lt;br&gt;möjligheterna att få balans i samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan förslaget medföra att många företag med befintliga lån kan&lt;br&gt;bli tvungna att ställa kompletterande säkerhet för att inte få lånen&lt;br&gt;uppsagda. På kort sikt kan detta förorsaka oro på kreditmarknaden. En&lt;br&gt;del företag kan tvingas lägga ner sin verksamhet. De övergångsregler&lt;br&gt;som blir nödvändiga - se bet. s. 63 - blir därtill många gånger svåra att&lt;br&gt;tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts fick företagshypotek förmånsrätt framför löner år&lt;br&gt;1976. Motivet var främst - särskilt mot bakgrund av att löneförmåns-&lt;br&gt;rätten vidgats genom tillkomsten av lagen om anställningsskydd - att det&lt;br&gt;behövdes bättre möjligheter att få säkerhet vid kreditgivning till små&lt;br&gt;och medelstora företag. Den förbättring som sålunda skedde av före-&lt;br&gt;tagshypoteket som säkerhetsform betraktas allmänt som en framgångsrik&lt;br&gt;reform. Företagshypoteket ses i dag som en väl fungerande säkerhet.&lt;br&gt;Det måste anses diskutabelt att nu försämra denna ordning - som är&lt;br&gt;gynnsam för företagsamheten i landet över huvud taget - för att&lt;br&gt;förbättra förutsättningarna för rekonstruktion av de jämförelsevis få&lt;br&gt;företag som blir aktuella för ett sådant förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Sveriges Advokatsamfund framhåller ersätts redan enligt&lt;br&gt;gällande rätt sådana produktiva arbetsinsatser som de anställda gör&lt;br&gt;under konkursförfarandet. Det sker i enlighet med principer som&lt;br&gt;fastlagts i rättsfallet NJA 1982 s. 900. Rättsfallet avser frågan om&lt;br&gt;fördelning av sådan värdestegring på företagsintecknad egendom som&lt;br&gt;sker under vidaredrift av gäldenärsföretaget i konkurs. Enligt av-&lt;br&gt;görandet utgörs underlaget för inteckningshavamas förmånsrätt av den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsintecknade egendomen sådan den var vid konkursutbrottet. Vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmande av värdet på denna egendom skall beaktas vad som skett Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;under konkursen. Värdet skall bestämmas med hjälp av en proportione-&lt;br&gt;ringsmetod där det avgörande är vilka kostnader som lagts ner före&lt;br&gt;respektive efter konkursutbrottet. Därigenom kommer normalt en för-&lt;br&gt;delning att ske av värdestegringen mellan å ena sidan borgenärer med&lt;br&gt;företagshypotek och å andra sidan borgenärer med allmän förmånsrätt&lt;br&gt;eller utan förmånsrätt. Med utredningens förslag kommer normalt hela&lt;br&gt;värdestegringen på företagsintecknad egendom att tillfalla löneborge-&lt;br&gt;närema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshypotekshavama går alltså miste om värdestegringen. Men&lt;br&gt;dessutom kommer de ofta att förlora en del av underlaget för före-&lt;br&gt;tagshypoteket sådant det var vid konkursutbrottet. Drivs rörelsen vidare&lt;br&gt;kommer i många fall en allt större del av den egendom som är underlag&lt;br&gt;för företagshypotek att tillfalla löneborgenärema på grund av att&lt;br&gt;lönefordringar avseende sådan vidaredrift under konkurs enligt förslaget&lt;br&gt;får företräde framför företagshypotek. 1 praktiken blir det oftast staten&lt;br&gt;som får tillgodogöra sig tillgångarna på grund av regressrätten för&lt;br&gt;lönegarantiutlägg. Som Advokatsamfundet påpekar kan den föreslagna&lt;br&gt;ändringen därför försvåra en effektiv avveckling under konkurs.&lt;br&gt;Konkursförvaltaren kan tvingas avstå från att driva rörelsen vidare -&lt;br&gt;även om detta vid en samlad ekonomisk bedömning vore att föredra -&lt;br&gt;för att inte försämra läget för borgenärer med företagshypotek. Det&lt;br&gt;motverkar möjligheterna att rekonstruera företag under konkurs. En&lt;br&gt;sådan effekt är inte önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fell då rörelsen fortsätts under konkurs kommer företagshypoteks-&lt;br&gt;havama i praktiken ofta att få svara för lönekostnaderna. Som Juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen i Uppsala anför är det svårt att motivera en sådan&lt;br&gt;ordning. Det gäller särskilt om rörelsen drivs vidare trots att det inte är&lt;br&gt;ekonomiskt försvarbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är - även med beaktande av de skäl som&lt;br&gt;utredningen i övrigt anfört för förslaget, se bet. s. 326 f. - att förslaget&lt;br&gt;i sin nuvarande utformning inte för närvarande bör genomföras.&lt;br&gt;Förändringar i förmånsrättsordningen i den riktning som utredningen&lt;br&gt;föreslagit bör emellertid studeras vidare. Det bör göras av en ny&lt;br&gt;utredning. Därvid kan t.ex. den lösning som valts i Finland och som&lt;br&gt;innebär att borgenärer med säkerhet i företagshypotek får förmånsrätt&lt;br&gt;för endast en viss kvotdel av fordringen övervägas. Att som några&lt;br&gt;remissinstanser föreslagit redan nu genomföra en sådan förändring kan&lt;br&gt;inte komma i fråga. En sådan reform måste föregås av noggrann analys&lt;br&gt;i en utredning. Frågorna om förmånsrätt för löner och företags-&lt;br&gt;hypotekets omfattning bör analyseras tillsammans med andra frågor om&lt;br&gt;förmånsrättsordningen som aktualiserats i bl.a. detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten 8.7.1 - 8.7.3 behandlas ytterligare några frågor som har&lt;br&gt;med löneförmånsrätten att göra. I avsnitt 8.7.1 diskuteras om löneför-&lt;br&gt;månsrätten över huvud taget bör vara kvar och i avsnitt 8.7.2 behandlas&lt;br&gt;frågan om lönefordringar bör skyddas särskilt i anledning av en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. I avsnitt 8.7.3 tas några nyligen genomförda&lt;br&gt;ändringar i löneförmånsrätten och lönegarantin upp till förnyad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömning. I avsnitten 9.1 och 9.2 behandlas ett par ämnen som har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anknytning till förmånsrätten för företagshypotek, dels frågan om kassa Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;och banktillgodohavanden bör omfattas av företagshypotek och dels&lt;br&gt;frågan om vad som bör gälla beträffande egendom som under&lt;br&gt;rekonstruktion trätt i stället för foretagsintecknad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förmånsrätten för skatte- och avgiftsfordringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förmånsrätten för skatter och&lt;br&gt;allmänna avgifter bör inte avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att förmånsrätten för&lt;br&gt;skatter och allmänna avgifter avskaffas (se bet. s. 328 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En bred majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag. Avstyrker gör Riksskatteverket, de skattemyndig-&lt;br&gt;heter som yttrat sig och en kronofogdemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fordringar avseende skatter och&lt;br&gt;allmänna avgifter har i dag förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen. I&lt;br&gt;en särskild lag (1971:1072) om formånsberättigade skattefordringar&lt;br&gt;m.m. anges för vilka skatte- och avgiftsfordringar förmånsrätten gäller.&lt;br&gt;Sådana fordringar har prioritet efter fordringar med särskild förmånsrätt&lt;br&gt;men före löne- och pensionsfordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatte- och avgiftsfordringarna hade tidigare sämre prioritet än&lt;br&gt;lönefordringar men flyttades upp i förmånsrättsordningen med verkan&lt;br&gt;från den 1 januari 1976. Motivet var att det ansågs angeläget att&lt;br&gt;förstärka förmånsrätten för skattefordringar och att det gavs utrymme&lt;br&gt;för detta genom att förmånsrätten för löner till följd av en samtidig&lt;br&gt;höjning av minimibeloppet för den statliga lönegarantin kom att sakna&lt;br&gt;betydelse för nästan alla löntagare (prop. 1975/76:12 s. 30 och bet. LU&lt;br&gt;1975/76:5 s. 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för skatteförmånsrätten har främst anförts (prop. 1970:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 100 och prop. 1971:142 s. 28, jfr prop. 1975:6 s. 136 f.) att staten&lt;br&gt;inte har samma möjlighet som andra fordringsägare att förhindra att&lt;br&gt;osäkra fordringar uppkommer. Medan andra borgenärer kan skydda sig&lt;br&gt;genom att undvika att ge kredit till den vars betalningsförmåga kan&lt;br&gt;ifrågasättas, kan staten inte välja sina gäldenärer. Därtill kommer att det&lt;br&gt;ofta förflyter lång tid från skattefordringens uppkomst till dess att&lt;br&gt;förutsättningar finns för indrivning av fordringen. Staten kan sålunda&lt;br&gt;inte skydda sig mot gäldenärens insolvens genom att skynda på&lt;br&gt;betalningen. Även statsfinansiella synpunkter har anförts som skäl för&lt;br&gt;skatteförmånsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförmånsrätten har emellertid ifrågasatts från såväl principiella&lt;br&gt;som ekonomiska och praktiska synpunkter. Sålunda medverkar den i&lt;br&gt;viss mån till den dåliga utdelningen i konkurs för oprioriterade ford-&lt;br&gt;ringar. I en undersökning som utredningen genomfört var utdelningen&lt;br&gt;till oprioriterade borgenärer genomsnittligt endast ca 3,6 % av ford-&lt;br&gt;ringsbeloppen. Särskilt drabbas härvid gäldenärsföretagets leverantörer, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ofta små och medelstora företag som är känsliga för förluster. Inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sällan råkar dessa foretag själva i ekonomiska svårigheter genom Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;gäldenärsföretagets konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att precisera vilka effekter det skulle få för oprioriterade&lt;br&gt;borgenärer om skatteförmånsrätten avskaffades. Vid ett samtidigt&lt;br&gt;avskaffande av löneförmånsrätten skulle, enligt utredningen, utdelningen&lt;br&gt;till oprioriterade borgenärer stiga till ca 9,5 % av fordringsbeloppen.&lt;br&gt;Om löneförmånsrätten bibehålls i stort sett oförändrad blir förbättringen&lt;br&gt;klart mindre, eftersom en betydande del av de ”lediga” tillgångarna då&lt;br&gt;tillfaller löneborgenärema. Denna utdelning kommer i praktiken staten&lt;br&gt;till godo, eftersom staten förskotterar huvuddelen av lönefordringama&lt;br&gt;över lönegarantisystemet. Flera remissinstanser, särskilt skattemyndig-&lt;br&gt;heterna, anför att ett avskaffande av skatteförmånsrätten får endast&lt;br&gt;marginell betydelse för borgenärer utan förmånsrätt. Utan tvivel skulle&lt;br&gt;dock den diskuterade ändringen - även utan ett avskaffande av&lt;br&gt;löneförmånsrätten - i många fall medföra en förbättring för de&lt;br&gt;oprioriterade fordringshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte skäl att anta att ett avskaffande av skatteförmånsrätten&lt;br&gt;skulle påverka skattemoralen hos företagen i någon nämnvärd utsträck-&lt;br&gt;ning. Däremot kan man få räkna med, som några remissinstanser&lt;br&gt;påpekar, att en minskande risk för mannamånsansvar (se 11 kap. 4 §&lt;br&gt;BrB) medför att näringsidkare i mindre grad än i dag föredrar att betala&lt;br&gt;skatter framför andra skulder. När det gäller de skatter och avgifter&lt;br&gt;som arbetsgivaren innehåller med skyldighet att redovisa till staten finns&lt;br&gt;dock regler om straffansvar och personligt ansvar (se längre fram i&lt;br&gt;detta avsnitt). Dessa regler förändras inte och torde även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis medföra att näringsidkare har en benägenhet att prioritera&lt;br&gt;betalning av sådana fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anför att en slopad skatteförmånsrätt riskerar att&lt;br&gt;motverka företags möjligheter att klara sig igenom tillfälliga betalnings-&lt;br&gt;svårigheter. Anledningen är att de exekutiva myndigheterna och beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetema enligt verket i högre grad än tidigare kommer att&lt;br&gt;behöva kräva säkerhet för statens fordringar. Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län menar att syftet att få staten att medverka i rekon-&lt;br&gt;struktioner motverkas av en slopad förmånsrätt. Anledningen är enligt&lt;br&gt;myndigheten främst att staten måste motarbeta att offentliga ackord&lt;br&gt;fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra instanser hävdar däremot att ett avskaffande av skatte-&lt;br&gt;förmånsrätten medför att möjligheterna att genomföra lyckosamma&lt;br&gt;företagsrekonstruktioner förbättras. En sämre förmånsrätt för staten&lt;br&gt;borde enligt dessa instanser kunna få till följd att berörda myndigheter&lt;br&gt;vid uteblivna betalningar snabbt tar initiativ till åtgärder som i&lt;br&gt;möjligaste mån skyddar statens anspråk. Därvid kan det snabbt bli utrett&lt;br&gt;om det finns anledning att understödja en rekonstruktion av företaget.&lt;br&gt;Hittills har staten många gånger kunnat förlita sig på sin förmånsrätt för&lt;br&gt;att slippa förluster vid insolvens. Det är för närvarande ganska ovanligt&lt;br&gt;att staten deltar i ackordsuppgörelser som skatteborgenär. Om staten får&lt;br&gt;sämre förmånsrätt, bör intresset av ackordsuppgörelser öka hävdar&lt;br&gt;dessa instanser. Detta skulle främja möjligheterna till rekonstruktion av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livskraftiga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att en försämrad ställning i konkurs för staten medför att Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;myndigheterna får anledning att ingripa tidigare mot företag med&lt;br&gt;betalningssvårigheter. Till skillnad från bankerna (jfr avsnitt 8.2) kan&lt;br&gt;staten inte kompensera sig genom att skaffa annan säkerhet i samband&lt;br&gt;med att fordringen uppkommer. Snabbare ingripanden i problemföretag&lt;br&gt;är i linje med syftet med de nya reglerna om företagsrekonstruktion och&lt;br&gt;bör normalt välkomnas. Självfallet är det dock inte bra om regleringen&lt;br&gt;medför, som bl.a. Riksskatteverket synes mena, att företag i onödan&lt;br&gt;försätts i konkurs. Det får i och för sig förutsättas att myndigheterna&lt;br&gt;noggrant överväger vilka åtgärder som bör vidtas när ett företag är i&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter. En samlad bedömning med ledning av&lt;br&gt;remissvaren ger ändå vid handen att det är osäkert om ett avskaffande&lt;br&gt;av förmånsrätten för skatter gagnar rekonstruktionsförsök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för att avskaffa skatteförmånsrätten är att den torde vara till&lt;br&gt;nackdel för företagens kreditförsöijning. Det gäller särskilt som&lt;br&gt;förmånsrätten är ”tyst”, dvs. den kommer inte till uttryck genom be-&lt;br&gt;sittningsförhållande eller inskrivning eller någon annan form av&lt;br&gt;publicitet. Härigenom är det inte möjligt för kreditgivare att i förväg&lt;br&gt;veta hur stor andel av tillgångarna i en konkurs som kommer att tas i&lt;br&gt;anspråk av staten för skattefordringar. Alla kreditgivare som inte har&lt;br&gt;förmånsrätt före staten måste iaktta särskild försiktighet med hänsyn till&lt;br&gt;de risker som skatteförmånsrätten medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att märka är vidare att utvecklingen internationellt synes gå mot ett&lt;br&gt;avskaffande av förmånsrätt för skatter o.d. I Danmark har denna&lt;br&gt;förmånsrätt för länge sedan tagits bort. Så har förhållandevis nyligen&lt;br&gt;skett även i Finland, medan förmånsrätten däremot finns kvar i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken statsfinansiell förlust innebär det om skatteförmånsrätten&lt;br&gt;avskaffas? Enligt utredningens undersökningar uppbar staten utdelning i&lt;br&gt;konkurs under åren 1985 - 1991 med mellan 152 och 250 miljoner&lt;br&gt;kronor per år. Motsvarande siffra för år 1992 var enligt Riks-&lt;br&gt;skatteverket 335,5 miljoner kronor. År 1993 var motsvarande siffra&lt;br&gt;441,9 mkr och 1994 var den 619 mkr. I dessa siffror ingår dock inte&lt;br&gt;bara utdelning för fordringar avseende skatter och avgifter utan även&lt;br&gt;utdelningar på grund av statens regressrätt enligt lönegarantisystemet.&lt;br&gt;Utredningen har inte angett någon beräkning av hur stort bortfall för&lt;br&gt;statskassan som följer av ett avskaffande av skatteförmånsrätten enbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att märka är dock att en del av vad som faller bort för skatter och&lt;br&gt;avgifter tillfaller lönegarantifonden, och därigenom indirekt staten,&lt;br&gt;genom regressrätten i lönegarantisystemet. En del tillfaller också staten&lt;br&gt;som oprioriterad skatteborgenär. Det finns veterligen inte några&lt;br&gt;beräkningar av vilka belopp som återförs till staten på detta sätt, men i&lt;br&gt;den mån lönegarantifonden, och därigenom indirekt staten, har regress-&lt;br&gt;fordringar enligt lönegarantisystemet som inte annars skulle bli betalda&lt;br&gt;i en viss konkurs, kommer de medel som i dag skulle uppbäras i&lt;br&gt;utdelning för skattefordringar att fullt ut flyttas över till lönefor-&lt;br&gt;dringama. Dessa går ju före oprioriterade fordringar. Till den delen gör&lt;br&gt;staten ingen statsfinansiell förlust över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undersökningar som utredningen gjort visar att statens förmånsrätt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för skatter och avgifter i och för sig har liten betydelse för staten vid en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jämförelse med vad som totalt inflyter i form av skatteintäkter. Även i Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;jämförelse med de belopp som totalt inbringas genom skatteindrivning&lt;br&gt;är de belopp som staten får i utdelning i konkurs ganska små. Det går&lt;br&gt;dock inte att bortse från det förhållandet att åtminstone i det korta&lt;br&gt;perspektivet det statsfinansiella nettot vid en slopad förmånsrätt för&lt;br&gt;staten blir negativt. Detta måste beaktas i ljuset av det statsfinansiella&lt;br&gt;läget vid den tidpunkt då åtgärden genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså skäl både för och emot ett avskaffande av&lt;br&gt;skatteförmånsrätten. Det står öppet och kan diskuteras hur dessa skäl&lt;br&gt;skall vägas mot varandra. Med hänsyn till det rådande statsfinansiella&lt;br&gt;läget bör det dock för närvarande inte komma i fråga att genomföra&lt;br&gt;några förändringar i regelsystemet som får påtagligt negativa kon-&lt;br&gt;sekvenser för statsfinanserna. Regeringen anser därför att skatte-&lt;br&gt;förmånsrätten i nuläget bör bibehållas. Detta ställningstagande hindrar&lt;br&gt;inte att det längre fram kan finnas anledning att på nytt överväga&lt;br&gt;frågan. Därvid är det av stor vikt att det blir noggrant genomlyst inte&lt;br&gt;minst vilka effekter en reform skulle få för möjligheterna att genomföra&lt;br&gt;framgångsrika företagsrekonstruktioner. Det finns skäl att låta en&lt;br&gt;utredning studera bl.a. denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Nytillkomna fordringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fordringar som grundas på avtal som&lt;br&gt;gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion som föregått konkursen skall vara förenade&lt;br&gt;med bästa allmänna förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmeri sak med regeringens (se bet.&lt;br&gt;s. 337 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanser tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De fordringar som har allra bäst&lt;br&gt;prioritet i en konkurs är de s.k. massafordringama. Gäldenär i dessa&lt;br&gt;fordringsförhållanden är inte konkursgäldenären utan själva kon-&lt;br&gt;kursboet. Fordringarna skall betalas innan konkursborgenärema får&lt;br&gt;betalt över huvud taget. Vissa fordringar mot konkursgäldenären är av&lt;br&gt;ett sådant slag att de gränsar till massafordringama. De har sålunda ett&lt;br&gt;nära samband med konkursen. Det rör sig exempelvis om kostnader för&lt;br&gt;att försätta gäldenären i konkurs, om arvode och kostnadsersättning till&lt;br&gt;god man enligt ackordslagen och om kostnader för vissa särskilda&lt;br&gt;åtgärder som vidtagits strax före konkursen och varit till borgenärs-&lt;br&gt;kollektivets bästa. Sådana fordringar har bästa allmänna förmånsrätt&lt;br&gt;enligt 10 och 10 a §§ konkurslagen. De får därmed en ställning som&lt;br&gt;liknar den som massafordringama har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten är enligt 10 § begränsad såtillvida att den bara omfattar&lt;br&gt;belopp som ”med hänsyn till omständigheterna är skäligt”. Förmåns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten enligt 10 a §, avseende revisors- och bokföringskostnader före&lt;br&gt;konkursen, är inte begränsad på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. Danmark och Finland finns bestämmelser som ger särskild&lt;br&gt;prioritet i betalningsordningen åt fordringar som uppkommit under&lt;br&gt;rekonstruktionsförsök efter betalningsinställelse. Syftet är att främja&lt;br&gt;rekonstruktion av företag utan konkurs. De fordringar som sålunda ges&lt;br&gt;hög prioritet är bl.a. fordringar avseende avtal som träffats efter&lt;br&gt;betalningsinställelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några motsvarande regler finns inte i svensk rätt. Föreskriften i 10 §&lt;br&gt;förmånsrättslagen om allmän förmånsrätt beträffande ”kostnad för&lt;br&gt;särskild åtgärd” som vidtagits med godkännande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen är försedd med flera förbehåll som minskar dess om-&lt;br&gt;fattning. Uttrycket ”kostnad för särskild åtgärd” har i motiven angetts&lt;br&gt;avse sådana åtgärder som exempelvis värdering av gäldenärens rörelse&lt;br&gt;eller granskning av hans bokföring (se prop. 1970:142 s. 105). Det är&lt;br&gt;alltså inte fråga om fordringar avseende avtal e.d. efter betalningsin-&lt;br&gt;ställelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nu föreslås en lag om företagsrekonstruktion finns det&lt;br&gt;anledning att överväga om det även i Sverige bör införas regler om&lt;br&gt;förmånsrätt för vissa fordringar som grundar sig på avtal som&lt;br&gt;gäldenären träffat under företagsrekonstruktionen. I det sammanhanget&lt;br&gt;skall beaktas regeringens förslag om nya regler beträffande inverkan av&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion på gällande avtal (se avsnitt 6.4). Det&lt;br&gt;föreslås att gäldenären, om rekonstruktören samtycker till det, skall&lt;br&gt;kunna kräva att avtalet fullföljs även om motparten har rätt att häva det&lt;br&gt;på grund av dröjsmål som inträffat före beslutet om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion. Om avtalet skall fullföljas trots hävningsrätt, får dock&lt;br&gt;motparten säkerhet för sina fortsatta prestationer genom att gäldenären&lt;br&gt;måste fullgöra sina motsvarande prestationer samtidigt eller ställa&lt;br&gt;godtagbar säkerhet för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som i dag ges förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen&lt;br&gt;avser kostnader för nödvändiga eller nyttiga åtgärder i ett läge där&lt;br&gt;gäldenärens ekonomiska svårigheter har manifesterats. Då kan det inte&lt;br&gt;förväntas att någon medvetet tar den risk som det innebär att skaffa sig&lt;br&gt;oprioriterade fordringar mot gäldenären, varför förmånsrätten är&lt;br&gt;nödvändig för att åtgärderna över huvud taget skall komma till stånd.&lt;br&gt;Motsvarande intresse av att åtgärder kommer till stånd finns beträffande&lt;br&gt;fordringar som grundar sig på avtal gäldenären träffat under en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Redan av detta skäl är det naturligt att&lt;br&gt;borgenärer med fordringar som uppkommer efter betalningsinställelsen&lt;br&gt;intar en särställning i förmånsrättshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden efter en betalningsinställelse är för företaget ett kritiskt skede i&lt;br&gt;flera hänseenden. Utsikterna att finansiera en fortsatt drift av verksam-&lt;br&gt;heten är ofta osäkra, inte minst därför att företaget i det uppkomna läget&lt;br&gt;normalt har utnyttjat sina möjligheter att ställa säkerhet. För att en&lt;br&gt;rekonstruktion skall bli lyckosam fordras arbetsro under företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen och förutsättningar för att nödvändiga förändringar&lt;br&gt;skall kunna genomföras. Det räcker då ofta inte att företaget får&lt;br&gt;möjlighet att kräva att tidigare ingångna avtal fullföljs. Förutsättningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste också finnas for att nya avtal skall kunna träffas. Det kan bl.a. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;behövas nya krediter och vissa ingångna avtal kan behöva&lt;br&gt;omförhandlas. För att detta skall vara möjligt måste det tillses att&lt;br&gt;motparter i sådana nya avtal får god säkerhet for de fordringar som&lt;br&gt;grundar sig på avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligtvis måste motparters säkerhetsanspråk efter en betalningsin-&lt;br&gt;ställelse tillgodoses genom att de får kontant betalning eller genom att&lt;br&gt;säkerhet ställs (jfr förslaget i avsnitt 6.4 angående gällande avtal som&lt;br&gt;motparten måste fullfölja trots att han har hävningsrätt). Detta kommer&lt;br&gt;att bli nödvändigt i stor utsträckning även under företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;Emellertid innebär det normalt stora likviditetspåfrestningar för ett&lt;br&gt;företag under rekonstruktion att behöva betala kontant. Även att ställa&lt;br&gt;säkerhet är ofta problematiskt. Det underlättar en rekonstruktion&lt;br&gt;avsevärt om vissa krediter kan erhållas. Även mycket kortfristiga&lt;br&gt;krediter kan därvid vara av stort värde. Motparter kan ha skäl att&lt;br&gt;understödja en rekonstruktion genom att ge viss kredit. Möjligheterna&lt;br&gt;att få sådant understöd ökar betydligt om nytillkomna fordringar är högt&lt;br&gt;prioriterade för det fäll konkurs inte kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring i förmånsrättsordningen som innebär att nytillkomna&lt;br&gt;fordringar prioriteras framfor t.ex. företagshypotek ökar alltså det&lt;br&gt;krisdrabbade företagets möjligheter att finansiera verksamheten och&lt;br&gt;därmed dess utsikter att rekonstruera den utan konkurs. Som påpekas av&lt;br&gt;Finansinspektionen och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)&lt;br&gt;medför den också en viss urholkning av företagshypotekets värde.&lt;br&gt;Denna effekt får enligt regeringens mening accepteras med hänsyn till&lt;br&gt;de starka skäl som finns för en förmånsrätt för nytillkomna fordringar.&lt;br&gt;En sådan regel har fått starkt stöd bland remissinstanserna. Flera av&lt;br&gt;dem anför att regeln är nödvändig för att ett rekonstruktionsförfärande&lt;br&gt;skall kunna fungera effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen har föreslagit bör det sålunda införas en regel i&lt;br&gt;förmånsrättslagen om att fordringar som grundar sig på avtal som&lt;br&gt;gäldenären har träffat under en företagsrekonstruktion har bästa&lt;br&gt;allmänna förmånsrätt, vilket innebär att sådana fordringar har bättre&lt;br&gt;förmånsrätt än företagshypotek. Det får ankomma på rekonstruktören att&lt;br&gt;se till att inte företagshypotekets värde minskar onödigt mycket på&lt;br&gt;grund av denna förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då: Bör en förmånsrätt for fordringar avseende rekon-&lt;br&gt;struktionstiden bara gälla för fordringar som grundas på avtal som&lt;br&gt;träffats under företagsrekonstruktionen? Ett alternativ skulle kunna vara&lt;br&gt;att i nu diskuterade avtalsförhållanden föreskriva att förmånsrätten&lt;br&gt;gäller för fordringen i den mån den på ett eller annat sätt avser&lt;br&gt;rekonstruktionsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang finns det återigen skäl att påminna om förslaget&lt;br&gt;angående tidigare ingångna avtal där hävningsrätt uppkommit för&lt;br&gt;motparten (se avsnitt 6.4). Enligt förslaget skall gäldenären, om&lt;br&gt;rekonstruktören samtycker till det, kunna kräva att avtalet fullföljs,&lt;br&gt;varvid motparten tillförsäkras kontant betalning eller säkerhet för sina&lt;br&gt;fortsatta prestationer. Den nu diskuterade frågan om förmånsrätt saknar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse i sådana fall. Den har bara relevans för sådana tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingångna avtal där hävningsrätt inte uppkommit eller där gäldenären Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;inte begärt fullföljande av avtalet enligt de särskilda reglerna härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag om förmånsrätt för nytillkomna fordringar&lt;br&gt;diskuteras inte frågan om förmånsrätten borde begränsas till fordringar&lt;br&gt;som uppkommit under rekonstruktionsperioden eller om även andra&lt;br&gt;fordringar borde få förmånsrätt i den mån de avser den aktuella&lt;br&gt;perioden. Det är något oklart vilken begränsning som utredningen tänkt&lt;br&gt;sig. Saken berörs i endast två av remissvaren. Juridiska fakultets-&lt;br&gt;styrelsen vid Uppsala universitet föreslår att inte bara nytillkomna&lt;br&gt;fordringar får förmånsrätt utan också vissa fordringar som i löpande&lt;br&gt;avtalsförhållanden intjänas under rekonstruktionstiden, nämligen i de&lt;br&gt;fall då borgenären på begäran avstått från sin stoppningsrätt eller&lt;br&gt;hävningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är knappast tänkbart att ge bästa allmänna förmånsrätt åt alla&lt;br&gt;fordringar som i någon mening avser eller intjänas under rekon-&lt;br&gt;struktionstiden. Det skulle innebära förmånsrätt - utan särskild åtgärd&lt;br&gt;från rekonstruktörens eller borgenärernas sida - for fordringar avseende&lt;br&gt;exempelvis elektricitet, telefon, lokalhyra och ränta på befintliga&lt;br&gt;krediter. Även skattefordringar hänförliga till rekonstruktionstiden&lt;br&gt;skulle bli prioriterade enligt den särskilda regeln. En så vidsträckt&lt;br&gt;förmånsrätt skulle ge de angivna fordringarna en omotiverat förmånlig&lt;br&gt;ställning och hota värdet av andra förmånsrätter, t.ex. företagshypotek.&lt;br&gt;En sådan förmånsrätt är inte heller, såvitt framkommer i utredningen&lt;br&gt;eller i remissvaren, motiverad för att underlätta rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som framställts av Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala&lt;br&gt;universitet har regeringen anslutit sig till - något omändrat - i det nyss&lt;br&gt;refererade förslaget angående behandling av tidigare ingångna avtal där&lt;br&gt;hävningsrätt uppkommit för motparten (avsnitt 6.4). Regeringen har&lt;br&gt;därvid funnit att den särskilda regeln inte bör omfatta situationer där&lt;br&gt;motparten har stoppningsrätt men inte hävningsrätt. Skälet är att&lt;br&gt;gäldenären ändå torde kunna påfordra fullgörelse, om han ställer&lt;br&gt;säkerhet för sin egen prestation (61 § köplagen analogt). Vid sidan av&lt;br&gt;sin rätt att kräva säkerhet har motparten knappast något behov av&lt;br&gt;förmånsrätt. Och har motparten funnit skäl att utnyttja sin stopp-&lt;br&gt;ningsrätt, torde han i regel inte nöja sig med förmånsrätt i en eventuell&lt;br&gt;kommande konkurs. Utnyttjar motparten sin stoppningsrätt, får sålunda&lt;br&gt;gäldenären tillsammans med rekonstruktören avgöra om prestationen har&lt;br&gt;sådan betydelse för den fortsatta driften att säkerhet bör ställas. Nöjer&lt;br&gt;sig motparten med bästa allmänna förmånsrätt, kan i stället det gamla&lt;br&gt;avtalet sägas upp och ett nytt avtal ingås. Då får motparten förmånsrätt&lt;br&gt;for sin leveransfordran som för nytillkomna fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att den ifrågavarande förmånsrätten i princip&lt;br&gt;bör gälla för enbart fordringar som grundas på avtal som gäldenären&lt;br&gt;träffat under rekonstruktionsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Insolvensutredningens förslag och i det till Lagrådet remitterade&lt;br&gt;förslaget angavs att förmånsrätten för nytillkomna fordringar avsåg&lt;br&gt;fordringar som uppkommit under företagsrekonstruktionen. I det&lt;br&gt;sammanhanget hävdades att fordringar grundade på avtal vanligen anses &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkomma när avtal träffas samt att detta gäller även fordringar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundade på sådana avtalsförhållanden - såsom anställningsavtal och Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;hyresavtal - där fordringen tjänas in löpande. Lagrådet har i anledning&lt;br&gt;därav uttalat: ”Påståendet i remissen att fordringar som grundas på avtal&lt;br&gt;anses uppkomma när avtalet träffades synes i princip vara riktigt. Man&lt;br&gt;torde dock inte utan vidare kunna utgå ifrån att bestämmelser av det&lt;br&gt;slag som nu har berörts genomgående har samma innebörd. Det kan&lt;br&gt;därför i vissa fall uppkomma fråga när en fordran har uppkommit. Ett&lt;br&gt;exempel är måhända fordran på lön.” Enligt regeringens mening har&lt;br&gt;Lagrådets synpunkt i denna del visst fog för sig. Den visar i alla&lt;br&gt;händelser att frågan om vilka fordringar som skall omfattas av&lt;br&gt;förmånsrätten måste prövas med beaktande av relevanta omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad ett juridiskt begrepp ges för innebörd kan sålunda inte vara&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom frågan om när en fordran uppkommer kan vara svår att&lt;br&gt;besvara generellt är det enligt regeringens mening en fördel om en&lt;br&gt;lagteknisk lösning kan väljas där man undviker att tala om fordrans&lt;br&gt;uppkomst som det avgörande momentet. De fordringar som i praktiken&lt;br&gt;åsyftas är, som tidigare framgått, de som grundas på ett avtal som&lt;br&gt;gäldenären träffat under företagsrekonstruktionen. Detta bör anges&lt;br&gt;uttryckligen i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner underföretagsrekonstruktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att särskilt överväga frågan om förmånsrätt för&lt;br&gt;löner som intjänas under en företagsrekonstruktion. Den frågan har inte&lt;br&gt;särskilt diskuterats av utredningen. Endast en remissinstans har berört&lt;br&gt;den under det ordinarie remissförfarandet. Därjämte har LO-Rättsskydd&lt;br&gt;AB tagit upp den i ett senare skede (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löner som tjänas in under en pågående företagsrekonstruktion får&lt;br&gt;antas normalt bli betalda kontant allteftersom de förfaller till betalning.&lt;br&gt;Eftersom en del arbete normalt är utfört men ännu inte betalt när ett&lt;br&gt;konkursbeslut fattas, kommer det dock i så gott som alla konkurser som&lt;br&gt;inträffar om rekonstruktionen misslyckas att finnas lönefordringar som&lt;br&gt;avser den tid under vilken företagsrekonstruktion pågått. Sådana&lt;br&gt;fordringar är förenade med allmän förmånsrätt enligt 12 § förmåns-&lt;br&gt;rättslagen och ersätts enligt bestämmelserna i lönegarantilagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem i sammanhanget är emellertid att löneförmånsrätten är&lt;br&gt;begränsad. Genom en lagändring, som trätt i kraft den 1 juli 1994&lt;br&gt;(prop. 1993/94:208, bet. 1993/94:LU34, rskr. 1993/94:394, SFS&lt;br&gt;1994:639, jfr också prop. 1994/95:180), har förmånsrätten för löner&lt;br&gt;begränsats så att den bara omfattar fordringar som har förfallit till&lt;br&gt;betalning under de sista sex månaderna av arbetstagarens anställningstid&lt;br&gt;hos konkursgäldenären och inte tidigare än tre månader före&lt;br&gt;konkursansökningen. Därmed kan den anställde ibland drabbas av att&lt;br&gt;lön som tjänas in under företagsrekonstruktion inte blir betald i&lt;br&gt;konkursen. Det blir fallet bl.a. om den anställde är berättigad till sex&lt;br&gt;månaders uppsägningstid och därför inte får någon förmånsrätt alls för&lt;br&gt;en fordran som han kan ha på lön för tiden före konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anställd kan alltså riskera att hans lön under en del av den tid Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;under vilken företagsrekonstruktionen pågått går förlorad. Det kan i&lt;br&gt;enstaka fell medföra att den anställde väljer att söka sig bort från&lt;br&gt;företaget eller vägrar arbeta efter beslutet om företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;Det kan i sin tur verka hämmande på möjligheterna att få till stånd en&lt;br&gt;lyckad rekonstruktion. Om lönefordringar avseende den tid under vilken&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen pågått fick prioritet enligt 10 §&lt;br&gt;förmånsrättslagen, dvs. före bl.a. företagshypotek, skulle de anställdas&lt;br&gt;risker minska. Särskilt gäller detta naturligtvis om fordringen dessutom&lt;br&gt;- som i övrigt gäller beträffande förmånsberättigade lönefordringar upp&lt;br&gt;till 100 000 kr - betalas över lönegarantin om företaget går i konkurs.&lt;br&gt;Då förbättras normalt förutsättningarna för att de anställda stannar i&lt;br&gt;företaget och fortsätter att arbeta, vilket i sin tur ökar möjligheterna för&lt;br&gt;en lyckosam rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid kan i princip samma resonemang föras beträffande övriga&lt;br&gt;fordringar som hänför sig till ett gällande avtal och som tjänas in under&lt;br&gt;en företagsrekonstruktion. Det gäller t.ex. hyresfordringar och&lt;br&gt;fordringar avseende tjänster som utförs av andra än anställda. Att skilja&lt;br&gt;ut lönerna framstår som principiellt tvivelaktigt även om det i sak kan&lt;br&gt;motiveras med sociala skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rekonstruktionslöner får förmånsrätt enligt 10 §, kommer vidare&lt;br&gt;sådana fordringar många gånger att ha förmånsrätt enligt två olika&lt;br&gt;bestämmelser. Detta komplicerar regelsystemet och dess tillämpning.&lt;br&gt;Härtill kommer att de fordringsbelopp som löntagarna riskerar inte är&lt;br&gt;särskilt stora. Sällan torde det handla om mer än högst en månadslön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör till följd av det anförda lönefordringar&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som andra fordringar som har sin grund i avtal&lt;br&gt;som träffats före beslutet om företagsrekonstruktion. De bör alltså inte&lt;br&gt;vara förenade med bättre förmånsrätt än de har enligt 12 § förmåns-&lt;br&gt;rättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den fortsatta beredningen av ärendet, särskilt frågan om för-&lt;br&gt;månsrätt för löner som förfellit före en ansökan företagsrekonstruktion&lt;br&gt;(se avsnitt 8.7.2), har LO-Rättsskydd AB förespråkat att löner under en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion får förmånsrätt som för nytillkomna fordringar.&lt;br&gt;LO-Rättsskydd AB har anfört att lönerna under den tid som&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen pågår bör ses som nytillkomna och därför&lt;br&gt;behandlas som andra fordringar av det slaget, vidare att starka sociala&lt;br&gt;skäl talar för en sådan förmånsrätt och att riskerna är stora att&lt;br&gt;arbetstagarna annars går miste om de ifrågavarande lönerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått har regeringen förståelse för LO-Rättsskydds&lt;br&gt;synpunkter. Det är självfallet olyckligt om lönefordringar som&lt;br&gt;uppkommer under en företagsrekonstruktion går förlorade i en senare&lt;br&gt;konkurs som inträffar på grund av att rekonstruktionen misslyckas. Som&lt;br&gt;tidigare sagts bör det dock inte kunna bli fråga om fordringar avseende&lt;br&gt;mer än högst en månads lön; företagsrekonstruktion är avsedd för&lt;br&gt;företag som i grunden är friska och det förutsätts att lönerna under&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen kan betalas kontant. Kan detta inte ske bör&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen upphöra. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de skäl som ovan anförts mot en särbehandling av lönefordringar Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;i nu angivet hänseende kan också läggas att en förmånsrätt alltid är på&lt;br&gt;andra borgenärers bekostnad. I vissa fåll skulle en förmånsrätt för löner&lt;br&gt;som för nytillkommna fordringar innebära en märkbar försämring av&lt;br&gt;särskilt företagshypotekets säkerhetsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda och till att kostnaderna i lönegaranti-&lt;br&gt;systemet inte bör tillåtas öka, bör som tidigare sagts löner under&lt;br&gt;företagsrekonstruktion inte ges förmånsrätt som för nytillkomna&lt;br&gt;fordringar, om inte anställningsavtalet träffats efter beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet påpekar kan&lt;br&gt;en anställd ibland ha rätt att avbryta arbetet enligt allmänna principer&lt;br&gt;om stoppningsrätt. Det torde gälla om risken är stor för att den&lt;br&gt;anställde inte får ut sin lön. Avbryter en anställd arbetet får gäldenären&lt;br&gt;och rekonstruktören bedöma, på samma sätt som när det gäller andra&lt;br&gt;avtal, om prestationen har sådan betydelse att det finns skäl att ställa&lt;br&gt;säkerhet för att få den anställde att återgå i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning som den nu angivna inverkar knappast påtagligt negativt&lt;br&gt;på rekonstruktionsmöjlighetema. Den anställde torde sällan se till-&lt;br&gt;räckliga skäl att utöva stoppningsrätt. Han måste väga vad han kan&lt;br&gt;vinna med att avbryta arbetet mot de förluster han kan göra. Han går&lt;br&gt;naturligtvis miste om lönen under den tid då han inte arbetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett likartat problem gäller frågan om löner för tiden före rekon-&lt;br&gt;struktion bör särbehandlas i förmånsrättshänseende. Den frågan&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 8.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor om löneförmånsrätten tas upp även i avsnitten 8.7.1 och&lt;br&gt;8.7.3. Som framgår av redogörelserna där avser regeringen - i samband&lt;br&gt;med en översyn av förmånsrättsfrågoma - att låta utreda även vissa&lt;br&gt;frågor som har med lönegarantin att göra. Regeringen föreslår dock i&lt;br&gt;detta sammanhang inga förändringar beträffande löneförmånsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelns utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan anförts anser regeringen att fordringar (inklusive&lt;br&gt;lönefordringar) som grundas på avtal som gäldenären med&lt;br&gt;rekonstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion bör&lt;br&gt;vara förenade med bästa allmänna förmånsrätt. En ändring i förmåns-&lt;br&gt;rättsordningen i enlighet med detta ställningstagande bör avgränsas så&lt;br&gt;att dels tillämpningsproblem undviks i möjligaste mån, dels förmåns-&lt;br&gt;rätten inte blir omotiverat vidsträckt. Ett villkor för förmånsrätten för&lt;br&gt;nytillkomna fordringar bör därför, som föreslås av utredningen, vara att&lt;br&gt;fordringen tillkommit med rekonstruktörens samtycke. En remissin-&lt;br&gt;stans föreslår att det dessutom införs en begränsning - i enlighet med&lt;br&gt;vad som gäller i dag enligt 10 § förmånsrättslagen - om att fordringsbe-&lt;br&gt;loppet måste vara skäligt. Med ett krav på rekonstruktörens samtycke&lt;br&gt;till fordringarna synes dock en sådan begränsningsregel - som försvårar&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelsen - inte behöva lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att rättshandlingar som ligger till grund for Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;fordringar som sålunda skall omfattas av den nya förmånsrätten enligt&lt;br&gt;10 § förmånsrättslagen inte skall kunna bli föremål för återvinning&lt;br&gt;såvida inte rekonstruktören ”uppenbarligen har överskridit sin&lt;br&gt;befogenhet”. Syftet är främst att undvika praktiska problem för kon-&lt;br&gt;kursförvaltama och tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde endast sällan komma i fråga att överväga återvinning av de&lt;br&gt;ifrågavarande rättshandlingarna. Ibland kan dock omständigheterna vara&lt;br&gt;sådana att återvinning är motiverad enligt någon av reglerna i 4 kap.&lt;br&gt;konkurslagen utan att för den skull rekonstruktören kan sägas ha up-&lt;br&gt;penbarligen överskridit sin befogenhet. Då kan det framstå som stötande&lt;br&gt;om återvinning inte kan ske. Att märka är vidare att det enligt gällande&lt;br&gt;rätt inte finns något förbud mot återvinning av rättshandlingar som i dag&lt;br&gt;grundar förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen. För vissa sådana&lt;br&gt;rättshandlingar kunde ett återvinningsförbud i och för sig motiveras på&lt;br&gt;samma sätt som utredningen gjort beträffande nytillkomna fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar för att det skall vara möjligt att återvinna även&lt;br&gt;sådana rättshandlingar som avser fordringar som grundas på avtal som&lt;br&gt;gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat under den tid en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion har pågått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bör det alltså införas en bestämmelse i 10 §&lt;br&gt;förmånsrättslagen om förmånsrätt för sådana fordringar som grundas på&lt;br&gt;avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke träffat efter ett&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion. Därmed avses att fordringen grundas&lt;br&gt;på avtal som träffas efter beslutet. Rättshandlingar avseende sådana&lt;br&gt;fordringar bör kunna bli föremål för återvinning i konkurs enligt de&lt;br&gt;allmänna reglerna härom.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Förmånsrätt för revisorers arbete m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förmånsrätten för fordringar avseende vissa&lt;br&gt;revisions- och bokföringskostnader förstärks. Sådana fordringar&lt;br&gt;ges förmånsrätt före bl.a. fordringar med säkerhet i företags-&lt;br&gt;hypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (se bet. s.&lt;br&gt;403 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De som uttalar sig om förslaget tillstyrker det&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 10 a § förmånsrättslagen är&lt;br&gt;vissa fordringar avseende revisorsarbete m.m. som har utförts före&lt;br&gt;konkurs förenade med allmän förmånsrätt. De fordringar som sålunda&lt;br&gt;är förmånsberättigade är dels fordringar på ersättning för uppdrag att&lt;br&gt;fullgöra sådan revision som är föreskriven i lag eller annan författning,&lt;br&gt;dels fordringar på ersättning för uppdrag som avser upprättande av&lt;br&gt;räkenskapsmaterial till fullgörande av bokföringsskyldighet som är&lt;br&gt;föreskriven i sådan ordning. Förmånsrätt gäller bara i den mån&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningen avser arbete som har utförts de senaste sex månaderna Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;innan konkursansökningen kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förmånsrätt gäller sedan den 1 januari 1988. När den infördes&lt;br&gt;motiverades den främst med att det under de senaste åren hade införts&lt;br&gt;nya krav på revision i företag och att de nya reglerna innebar en&lt;br&gt;avsevärd utvidgning av de auktoriserade och godkända revisorernas&lt;br&gt;arbetsfält (prop. 1986/87:90 s. 173 f.). Dessa måste i fortsättningen&lt;br&gt;anlitas även av mindre företag som kanske inte är solida eller som&lt;br&gt;kanske inte drivs seriöst. Vidare ställdes ökade krav på revisorernas&lt;br&gt;insatser i fråga om olika kontrollåtgärder. Sålunda är revisorerna sedan&lt;br&gt;den 1 januari 1985 skyldiga att kontrollera att aktiebolag fullgjort sin&lt;br&gt;skyldighet att göra avdrag för preliminär A-skatt och kvarstående skatt,&lt;br&gt;att bolag i förekommande fall anmälts för momsregistrering, att de&lt;br&gt;lämnat föreskrivna uppbördsdeklarationer m.m. I sina nya arbets-&lt;br&gt;uppgifter förväntades revisorerna komma i kontakt med ett större antal&lt;br&gt;konkurssituationer än dittills. Det betonades att det var angeläget att&lt;br&gt;revisorn vid ekonomiska svårigheter hos ett företag är aktiv, strävar&lt;br&gt;efter att rädda företaget från konkurs och eventuellt försöker åstad-&lt;br&gt;komma någon form av rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta förde med sig mer arbete för revisorerna samt nya och&lt;br&gt;större risker för deras arvodesfordringar. De nya uppgifterna hade&lt;br&gt;ålagts revisorerna främst i samhällets intresse. Det ansågs därför rimligt&lt;br&gt;att de kompenserades för de ökade riskerna. Eftersom det inte alltid var&lt;br&gt;möjligt eller lämpligt för en revisor att begära förskott på sitt arvode&lt;br&gt;var den lämpligaste lösningen att tillerkänna revisorerna en allmän&lt;br&gt;förmånsrätt, placerad närmast efter konkursansökningskostnader m.m.&lt;br&gt;(10 § förmånsrättslagen) och före förmånsrätten för skatter och avgifter&lt;br&gt;(H §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt infördes en motsvarande förmånsrätt för fordringar&lt;br&gt;avseende uppdrag att upprätta räkenskapsmaterial till fullgörande av&lt;br&gt;bokföringsskyldighet enligt lag. Det motiverades med att konkursför-&lt;br&gt;valtama fortsättningsvis skulle ha rätt att få tillgång till räkenskaps-&lt;br&gt;material som en uppdragstagare - t.ex. en bokföringsbyrå - hade&lt;br&gt;upprättat i gäldenärsföretaget. Det medförde att den rätt att hålla inne&lt;br&gt;sådana handlingar till säkerhet för betalning för arbetet som uppdrags-&lt;br&gt;tagaren dittills haft gick förlorad gentemot konkursboet. Det ansågs att&lt;br&gt;denna säkerhet borde kompenseras med en allmän förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Insolvensutredningen framfördes från revisorshåll önskemål om&lt;br&gt;ett förbättrat skydd för arvodesfordringar. Det anfördes bl.a. att det&lt;br&gt;numera ställs stora krav på revisorerna när det gäller arbete i klientföre-&lt;br&gt;tag som befinner sig i en ekonomisk krissituation och att nuvarande&lt;br&gt;ordning medför betydande förluster i konkurser. En utredning av&lt;br&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR vintern 1991/92 visade bl.a.&lt;br&gt;att de sammanlagda förlusterna för FAR-ledamötemas byråer på grund&lt;br&gt;av klientkonkurser under det senaste verksamhetsåret varit ca 80&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som anfördes när den aktuella förmånsrätten infördes äger&lt;br&gt;alltjämt full giltighet. Revisions- och bokföringsfordringar avseende i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag föreskrivna uppgifter strax före konkurs bör vara högt prioriterade i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkursen. Som utredningen anför, och som bestyrks av remissyttran-&lt;br&gt;den från Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Sveriges&lt;br&gt;Redovisningskonsulters Förbund, är det befogat att förmånsrätten för de&lt;br&gt;aktuella fordringarna förstärks. De uppgifter som framkommit rörande&lt;br&gt;förluster för revisorerna under de senaste åren visar sålunda att riskerna&lt;br&gt;är for höga. Eftersom revisorernas insatser i krisföretag kan vara av&lt;br&gt;stor betydelse for möjligheterna att åstadkomma en lyckosam rekon-&lt;br&gt;struktion, bör en förbättring av prioritetsordningen också inverka&lt;br&gt;positivt på rekonstruktionsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen anför är det lämpligt att fordringarna ges företräde&lt;br&gt;framför särskild förmånsrätt enligt 5 och 8 §§, dvs. förmånsrätt på&lt;br&gt;grund av hyres- och arrendefordringar, på grund av företagshypotek&lt;br&gt;samt på grund av utmätning. Det innebär att revisions- och bokfö-&lt;br&gt;ringsfordringar får samma förmånsrätt som de fordringar i 10 § som har&lt;br&gt;nära samband med konkursen. Detta framstår som befogat och förslaget&lt;br&gt;har inte mött några invändningar från remissinstanserna. De aktuella&lt;br&gt;fordringarna är inte så omfattande att den föreslagna ändringen i&lt;br&gt;förmånsrättsordningen får några betydande negativa effekter för de&lt;br&gt;borgenärer vars förmånsrättsläge försämras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Efterställda fordringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nya bestämmelser införs i förmåns-&lt;br&gt;rättslagen och konkurslagen för att klargöra bl.a. hur efterställda&lt;br&gt;fordringar skall behandlas i samband med ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (se bet. s.&lt;br&gt;404 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har&lt;br&gt;inga invändningar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fram till den 1 juli 1979 fanns i&lt;br&gt;förmånsrättslagen en bestämmelse (19 §) enligt vilken vissa fordringar&lt;br&gt;hade förmånsrätt efter vanliga oprioriterade fordringar. Det gällde vissa&lt;br&gt;straffrättsligt grundade fordringar, såsom statens fordran på böter och&lt;br&gt;viten samt fordringar på grund av förverkande o.d. När regeln&lt;br&gt;upphävdes fick dessa fordringar behandlas som oprioriterade fordringar&lt;br&gt;i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dåvarande regeln i 19 § förmånsrättslagen uteslöt inte att det&lt;br&gt;kunde finnas andra fordringar än de i paragrafen nämnda som skulle&lt;br&gt;efterställas övriga krav i konkurs. I betänkandet Utsökningsrätt IX&lt;br&gt;(SOU 1969:5) nämnde Lagberedningen några exempel på sådana&lt;br&gt;fordringar. Ett exempel var förlagsbevis. Med terminologin i 54 § i&lt;br&gt;1955 års bankrörelselag var detta sådana ”förskrivningar ... som&lt;br&gt;medföra rätt till betalning först efter utfardarens övriga fordringsägare”.&lt;br&gt;Vidare nämndes den situationen att intressenter i ett företag med&lt;br&gt;ekonomiska problem lånar ut pengar till detta och därvid ställer sig efter&lt;br&gt;de vanliga fordringshavama. Till gruppen efterställda kunde enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredningen också hänföras handelsbolagsmans anspråk på arvode och Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;kostnadsersättning mot bolaget. Beredningen fann inte skäl att föreslå&lt;br&gt;någon reglering i lag av sådana efterställda fordringar (se bet. s. 166&lt;br&gt;f.). Något förslag lades inte heller fram i propositionen (se prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970:142 s. 140 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det kan finnas andra efterställda fordringar än de som nämndes i&lt;br&gt;19 § förmånsrättslagen klargjordes också när denna regel upphävdes.&lt;br&gt;Departementschefen uttalade sålunda (prop. 1978/79:40 s. 45) att&lt;br&gt;upphävandet av 19 § inte borde inverka på ”gällande uppfattning att&lt;br&gt;andra fordringar än böter, viten och rättsverkansbelopp genom avtal kan&lt;br&gt;göras efterställda”. Att s.k. efterställningsvillkor har stor praktisk&lt;br&gt;betydelse framgår av doktrinen (se bl.a. Stefan Lindskog, SvJT 1992 s.&lt;br&gt;609 f. och SvJT 1993 s. 358 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder alltså ingen tvekan om att det finns fordringar som skall&lt;br&gt;behandlas som efterställda i konkurs. Vad som kan föranleda problem&lt;br&gt;med sådana fordringar är främst två saker. För det första kan det&lt;br&gt;diskuteras vad som gäller mellan flera sådana fordringar inbördes. För&lt;br&gt;det andra kan man fråga sig hur efterställda krav skall behandlas vid&lt;br&gt;ackord. Skall de ställas utanför ackordet, eller måste ackordet omfatta&lt;br&gt;även dem?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det först gäller frågan om det inbördes förhållandet mellan flera&lt;br&gt;efterställda fordringar är rättsläget inte helt klart. De fordringar som&lt;br&gt;räknades upp i den tidigare 19 § ansågs ha lika rätt. Enligt ett uttalande&lt;br&gt;av Lagberedningen var vidare den rådande rättsuppfattningen att om&lt;br&gt;inte annat hade avtalats dessa fordringar skulle utgå allra sist, dvs. efter&lt;br&gt;övriga efterställda fordringar, samt att den inbördes ordningen mellan&lt;br&gt;flera efterställda civilrättsliga fordringar fick bedömas för varje särskilt&lt;br&gt;fell (SOU 1969:5 s. 170). Frågan har inte fått någon lösning i&lt;br&gt;rättspraxis. Som utredningen anför har man dock anledning att utgå från&lt;br&gt;att de angivna uttalandena speglar gällande rätt, även om en viss&lt;br&gt;osäkerhet råder. Med tanke på att efterställda fordringar ytterst sällan&lt;br&gt;får någon utdelning i konkurs, är problemet av nästan enbart teoretiskt&lt;br&gt;intresse. Något behov av en lagreglering har inte framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av större praktisk betydelse är frågan om efterställda fordringars&lt;br&gt;ställning vid ackord. Som utredningen anför får det anses klart att&lt;br&gt;sådana fordringar får delta i förhandlingar om offentligt ackord (jfr 12 §&lt;br&gt;ackordslagen). Ä andra sidan kan inte de efterställda borgenärerna&lt;br&gt;tillerkännas någon betalning vid ett ackord utan att övriga borgenärer&lt;br&gt;tillgodosetts fullt ut. De efterställda fordringarna måste därför bringas&lt;br&gt;att upphöra vid ett ackord där övriga fordringshavare endast får en viss&lt;br&gt;procentdel av fordringsbeloppet. Kravet på en utdelning om minst&lt;br&gt;tjugofem procent (11 § andra stycket ackordslagen) avser enligt sin&lt;br&gt;ordalydelse likaberättigade borgenärer men har antagits gälla även för&lt;br&gt;efterställda borgenärer (se bet. s. 115 med hänvisningar). En&lt;br&gt;förutsättning för att ackordet skall komma till stånd är i så fell att&lt;br&gt;efterställda borgenärer avstår från sina fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är avsaknaden av lagreglering om efterställda&lt;br&gt;fordringar i ackord ett praktiskt problem. Detta har bekräftats vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissbehandlingen. Sålunda råder det osäkerhet om hur dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar skall behandlas. Det har sagts att vissa lagregler skapar&lt;br&gt;oklarhet och verkar hindrande på uppgörelser där även efterställda&lt;br&gt;fordringar skall delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen anför med stöd av flera remissinstanser är det&lt;br&gt;befogat med ett förtydligande i lagen på denna punkt. Det är av stor&lt;br&gt;vikt att oklarhet om hur efterställningsvillkor skall tolkas inte lägger&lt;br&gt;hinder i vägen for en rekonstruktion. Ett förtydligande bör därför ske&lt;br&gt;dels i 18 § förmånsrättslagen, dels i konkurslagen och i lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Härvid bör klargöras vilken ställning efterställda&lt;br&gt;fordringar - dvs. fordringar som enligt fordringsavtalet har rätt till&lt;br&gt;betalning först efter övriga borgenärers fordringar - har vid ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen föreslår utan invändningar från remissinstanserna&lt;br&gt;bör det föreskrivas att en borgenär som har rätt till betalning först efter&lt;br&gt;gäldenärens övriga borgenärer inte deltar i en omröstning om offentligt&lt;br&gt;ackord, om inte övriga borgenärer medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör lagen innehålla en bestämmelse om att ett festställt ackord&lt;br&gt;är bindande även för efterställda borgenärer. Därvid bör det klargöras&lt;br&gt;att dessa borgenärer inte har rätt till den utdelning som ackordet ger&lt;br&gt;övriga borgenärer. För tydlighets skull bör därför anges i lagen - i&lt;br&gt;huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag - att&lt;br&gt;borgenärer med efterställda fordringar beträffande dessa förlorar sin rätt&lt;br&gt;till betalning av gäldenären i alla de vanliga ackordsfellen, dvs. när de&lt;br&gt;oprioriterade borgenärerna inte får fullt betalt för sina fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Vissa andra frågor om förmånsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.7.1 Löneförmånsrätten bör vara kvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förmånsrätten för lönefordringar bör&lt;br&gt;vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;bet. s. 336 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Två av remissinstanserna anser att löneförmåns-&lt;br&gt;rätten skall slopas. Ytterligare två anser att saken bör övervägas&lt;br&gt;noggrannare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det har från tid till annan gjorts&lt;br&gt;gällande att systemet med statlig lönegaranti i konkurs gör det onödigt&lt;br&gt;och omotiverat att behålla förmånsrätten för lönefordringar. Det har&lt;br&gt;anförts att denna förmånsrätt har förlorat sin roll som skydd för de&lt;br&gt;anställda, eftersom dessa får ersättning enligt lönegarantireglema och&lt;br&gt;inte har behov av att dessutom ha förmånsrätt. Kritikerna har menat att&lt;br&gt;förmånsrätten bara tjänat syftet att ge staten tillbaka en del av vad som&lt;br&gt;läggs ut på grund av lönegarantin och att detta statsfinansiella intresse&lt;br&gt;borde vika för intresset att förbättra främst de oprioriterade borgenä-&lt;br&gt;rernas ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönegaranti kan utgå endast for löne- och pensionsfordringar som Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;omfettas av förmånsrätt. Det kan därför sägas att lönegarantion och&lt;br&gt;löneförmånsrätten har samma omfattning utom i ett hänseende.&lt;br&gt;Lönegarantin är till skillnad från förmånsrätten beloppsbegränsad. Den&lt;br&gt;övre gränsen är 100 000 kr sedan den 1 juli 1992. Med de senaste&lt;br&gt;ändringarna (se avsnitt 8.4) omfettar förmånsrätten och därmed också&lt;br&gt;lönegarantin bara fordringar som har förfallit till betalning under de&lt;br&gt;sista sex månaderna av arbetstagarens anställningstid hos konkurs-&lt;br&gt;gäldenären och inte tidigare än tre månader före konkursansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att förmånsrätten i sin nuvarande omfattning i&lt;br&gt;huvudsak saknar självständig betydelse vid sidan om lönegarantin för&lt;br&gt;den som inte har högre lön än att sex månadslöner ryms i de 100 000 kr&lt;br&gt;som utgör beloppsbegränsningen. Men den som har högre lön kan ha&lt;br&gt;anledning att åberopa förmånsrätten för att i konkursen försöka få ut&lt;br&gt;belopp som överstiger 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneförmånsrätten ger således vissa löntagare ett ekonomiskt skydd&lt;br&gt;vid sidan om lönegarantin. Det är en anledning att behålla för-&lt;br&gt;månsrätten. En annan anledning är att förmånsrättsordningen allmänt&lt;br&gt;sett bör spegla lagstiftarens uppfattning om i vilken ordning olika&lt;br&gt;fordringar bör vara prioriterade i konkurs. Denna uppfattning bör slå&lt;br&gt;igenom även om förmånsrätten, såvitt gäller vilken utdelning olika&lt;br&gt;borgenärer uppbär i konkurs, främst verkar till förmån för staten.&lt;br&gt;Lönegarantin bör sålunda betraktas som en ordning för att se till att de&lt;br&gt;syften som ligger till grund för förmånsrätten förverkligas. Genom&lt;br&gt;lönegarantisystemet förskotterar staten lönekostnaderna, men avsikten är&lt;br&gt;inte att staten slutligt skall bära dessa kostnader. Därmed framstår&lt;br&gt;förmånsrätten för statens regressfordringar som en logisk och naturlig&lt;br&gt;del av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att löneförmånsrätten behålls. Remissutfallet ger&lt;br&gt;stöd för den ståndpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda bör löneförmånsrätten behållas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.7.2 Förmånsrätt för lönefordringar före&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Har en företagsrekonstruktion föregått en&lt;br&gt;konkurs, skall arbetstagarna ha ett särskilt skydd för löner som&lt;br&gt;förfallit till betalning före ansökan om företagsrekonstruktion. Ges&lt;br&gt;en konkursansökan in inom ett år från det att en företags-&lt;br&gt;rekonstruktion upphörde, skall förmånsrätten för lön - om det är&lt;br&gt;förmånligare för arbetstagaren - omfetta fordringar som förfellit&lt;br&gt;till betalning inom tre månader före beslutet om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion i stället för fordringar som har förfellit till betalning&lt;br&gt;under samma tid före konkursansökningen. Förmånsrätten för&lt;br&gt;lönefordringar kan dock aldrig omfetta mer än sammanlagt sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 12 § förmånsrättslagen (se Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;prop. 1993/94:208 s. 23 f. och s. 60 f.) gäller förmånsrätt för&lt;br&gt;lönefordringar avseende tiden före en konkursansökan endast om&lt;br&gt;fordringarna har förfallit till betalning under de tre sista månaderna före&lt;br&gt;konkursansökan. Vidare gäller förmånsrätt bara för fordringar som har&lt;br&gt;förfallit till betalning under de sista sex månaderna av arbetstagarens&lt;br&gt;anställning hos konkursgäldenären. Begränsningen till de sista tre&lt;br&gt;månaderna före konkursen får betydelse vid företagsrekonstruktion på&lt;br&gt;så sätt att en lönefordran som är obetald när en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;beslutas kan gå förlorad i en eventuellt följande konkurs. Det blir fallet&lt;br&gt;om företagsrekonstruktionen har pågått så länge att förfellotidpunkten&lt;br&gt;ligger tidigare än tre månader före konkursutbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående (avsnitt 8.4) har vi behandlat frågan om löner som&lt;br&gt;förfaller under företagsrekonstruktionen bör ges samma förstärkta&lt;br&gt;förmånsrätt som där föreslås för nytillkomna fordringar. Vi drog där&lt;br&gt;slutsatsen att övervägande skäl talar mot en sådan förstärkt förmånsrätt.&lt;br&gt;Det hänger bl.a. samman med att lönefordringar från rekonstruktions-&lt;br&gt;tiden i de allra flesta fall kommer att vara förenade med löneförmånsrätt&lt;br&gt;enligt 12 § förmånsrättslagen och därmed även förenade med löne-&lt;br&gt;garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte tas in någon regel i lagen om förmånsrätt för löner före&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, kan den omständigheten att det beslutas om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion i stället for konkurs medföra att en arbetstagare&lt;br&gt;med fordringar från tiden före beslutet förlorar sin förmånsrätt och&lt;br&gt;därmed möjligheten att få betalt för fordringarna i en konkurs som har&lt;br&gt;inträffat sedan företagsrekonstruktionen misslyckats. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är det inte rimligt att löntagarna skall stå utan skydd i samband&lt;br&gt;med ett rekonstruktionsförsök för sådana fordringar som de skulle ha&lt;br&gt;fått betalt för, om det i stället hade beslutats om konkurs. Det finns&lt;br&gt;anledning att i detta hänseende särbehandla lönefordringar jämfört med&lt;br&gt;t.ex. hyresfordringar med hänsyn till lönefordringamas stora sociala&lt;br&gt;betydelse men också för att det skulle hämma rekonstruktionsmöjlig-&lt;br&gt;hetema påtagligt, om en rekonstruktion medförde att löntagarna riskera-&lt;br&gt;de fordringar som de annars skulle få betalt för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör därför införas en bestämmelse i förmånsrättslagen som i&lt;br&gt;angivet hänseende neutraliserar följderna av ett misslyckat rekonstruk-&lt;br&gt;tionsförsök. Men det bör samtidigt tillses att reglerna inte i nämnvärd&lt;br&gt;grad ökar kostnaderna för lönegarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten bör sålunda omfatta även fordringar som har förfallit&lt;br&gt;till betalning före ansökningen om företagsrekonstruktion. Men den&lt;br&gt;sammanlagda tid för vilken förmånsrätten gäller bör inte förlängas utan&lt;br&gt;även fortsättningsvis vara sex månader. Bestämmelsen bör då utformas&lt;br&gt;så att förmånsrätten gäller lön som har förfallit till betalning omedelbart&lt;br&gt;före företagsrekonstruktion i stället för lön som har förfallit till&lt;br&gt;betalning omedelbart före konkursansökningen om det är förmånligare&lt;br&gt;för arbetstagaren. Förmånsrätten för lön som har förfallit till betalning&lt;br&gt;omedelbart före företagsrekonstruktion bör därvid omfetta en lika lång&lt;br&gt;tidsperiod som förmånsrätten för lön som har förfellit till betalning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omedelbart före konkurs skulle ha omfettat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren anförs ett exempel som illustrerar hur en Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;sådan regel verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att en regel av detta slag måste ha någon begräns-&lt;br&gt;ning vad gäller det tidsmässiga sambandet mellan företagsrekon-&lt;br&gt;struktionen och en efterföljande konkurs. Det är inte givet vilken tids-&lt;br&gt;gräns som bör gälla. Under beredningen av ärendet har Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholms län anfört att den i utkastet till&lt;br&gt;lagrådsremissen av den 27 april 1994 föreslagna tiden, ett år, är alltför&lt;br&gt;lång och föreslagit ett halvt år. En sådan snäv tidsgräns ger dock enligt&lt;br&gt;regeringens mening löntagarna ett alltför dåligt skydd, samtidigt som&lt;br&gt;den i vissa fell kan framkalla konkurser i onödan. I stället bör det&lt;br&gt;föreskrivas att en konkursansökan skall ha getts in inom ett år från det&lt;br&gt;att företagsrekonstruktionen upphörde för att löneförmånsrätten skall&lt;br&gt;kunna utsträckas på det ovan angivna sättet. Följer en konkurs senare är&lt;br&gt;behovet av en särreglering inte särskilt framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel som den föreslagna torde i praktiken inte nämnvärt påverka&lt;br&gt;utgifterna för lönegarantin. Visserligen bör den förstärkta löneförmåns-&lt;br&gt;rätten vara förenad med lönegaranti. Men jämfört med dagsläget upp-&lt;br&gt;kommer en kostnadsökning bara i de fell då löntagaren har fordringar&lt;br&gt;från tiden före företagsrekonstruktionen. Denna kostnadsökning torde&lt;br&gt;mer än väl uppvägas av att lönegarantin inte behöver tas i anspråk i alla&lt;br&gt;de fell då rekonstruktionsförsöket lyckas eller det i varje fell inte blir&lt;br&gt;konkurs inom ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande av den 8 maj 1995 (se bilaga 7) inte haft&lt;br&gt;något att invända mot förslaget, men däremot haft synpunkter på&lt;br&gt;utformningen av lagtexten. Bestämmelsen bör utformas på det sätt som&lt;br&gt;Lagrådet har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.7.3 Tidigare genomförda ändringar i löneförmånsrätten och&lt;br&gt;lönegarantin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De av riksdagen beslutade ändring-&lt;br&gt;arna i löneförmånsrätten och lönegarantin som har trätt i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1994 bör tills vidare stå fest. En mindre ändring genomförs&lt;br&gt;dock nu på så sätt att tiden för konkursansökan från det att frågan&lt;br&gt;om en tvistig lönefordran har slutligt avgjorts återställs till sex&lt;br&gt;månader. Vissa frågor rörande löneförmånsrätten och lönegarantin&lt;br&gt;skall dock beredas vidare i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som tidigare nämnts (se&lt;br&gt;avsnitten 9.2 och 9.4) har riksdagen beslutat om ändringar i lönegaranti-&lt;br&gt;systemet som gäller från och med den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:208,&lt;br&gt;bet. 1993/94:LU34, rskr. 1993/94:394, SFS 1994:639). Sålunda har&lt;br&gt;löneförmånsrätten och därmed omfattningen av lönegarantin inskränkts&lt;br&gt;i olika hänseenden. På några punkter har emellertid riksdagen, genom&lt;br&gt;godkännande av Lagutskottets betänkande, uttalat att reformen av löne-&lt;br&gt;garantireglema bör övervägas på nytt i samband med beredningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget om ett företagsrekonstruktionsförferande (bet. 1993/94:LU34&lt;br&gt;s. 11, 13, 15, 16 och 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande hänvisar lagutskottet till ett yttrande av arbets-&lt;br&gt;marknadsutskottet (bilaga 2 till bet. 1993/94:LU34) och anför dels att&lt;br&gt;ändringarna i lönegarantisystemet förändrar förutsättningarna för&lt;br&gt;företagsrekonstruktion enligt Insolvensutredningens förslag, dels att&lt;br&gt;lönegarantifrågor bör övervägas i sammanhang med olika spörsmål om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Utskottet understryker att lönegarantins koppling&lt;br&gt;till förmånsrätten bör behållas (bet. s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 23 mars 1995 till riksdagen överlämnat en&lt;br&gt;proposition där det föreslås att en av de regler som infördes den 1 juli&lt;br&gt;1994, 9 a § lönegarantilagen (1992:497) ändras. Förslaget innebär att&lt;br&gt;det blir möjligt att i vissa hänseenden ta hänsyn till omständigheterna i&lt;br&gt;det enskilda fellet när det skall avgöras om ersättning skall betalas ut&lt;br&gt;enligt lönegarantilagen. Riksdagen har antagit regeringens förslag och&lt;br&gt;ändringen trädde i kraft den 1 juli 1995 (prop. 1994/95:180, bet.&lt;br&gt;1994/95:LU30, rskr. 1994/95:380, SFS 1995:675).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsmässig begränsning av löneförmånsrätten och lönegarantin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya bestämmelsen omfettar förmånsrätten från och med den&lt;br&gt;1 juli 1994 endast lönefordringar som har förfellit till betalning under&lt;br&gt;de sista sex månaderna av arbetstagarens anställningstid hos konkurs-&lt;br&gt;gäldenären och inte tidigare än tre månader före konkursansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för de beslutade ändringarna anfördes främst (prop.&lt;br&gt;1993/94:208 s. 14 f., jfr bet. 1993/94:LU34 s. 7), att utgifterna för&lt;br&gt;lönegarantifonden måste nedbringas och att en begränsning i löne-&lt;br&gt;garantin försvårar s.k. handel med lönegaranti. Härmed avses att löne-&lt;br&gt;garantin utnyttjas vid försäljning av konkursboet på så sätt att de&lt;br&gt;anställda under sin uppsägningstid utför arbete för förvärvaren av&lt;br&gt;konkursboet för lägre lön än normalt så länge de är berättigade till&lt;br&gt;lönegaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagutskottet anför bör lönegarantifrågoma ses i samband med&lt;br&gt;nya bestämmelser om företagsrekonstruktion. Som utskottet också&lt;br&gt;påpekar ändras förutsättningarna för företagsrekonstruktion på grund av&lt;br&gt;de genomförda ändringarna i lönegarantisystemet. Det sker främst där-&lt;br&gt;igenom att ett försämrat skydd för de anställda i konkurs kan medföra&lt;br&gt;att de anställda lämnar företaget tidigare än som annars skulle ha skett&lt;br&gt;(jfr avsnitt 8.4). Det kan försvåra en rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt synes utskottet i sin bedömning ha utgått från Insolvensutred-&lt;br&gt;ningens förslag om att s.k. produktiva löner skall ha förmånsrätt&lt;br&gt;framför företagshypotek. En sådan reform skulle förstärka ekonomin i&lt;br&gt;lönegarantisystemet och försvåra handel med lönegaranti. Det skulle&lt;br&gt;kunna minska behovet av ytterligare åtgärder med den inriktningen.&lt;br&gt;Regeringen har emellertid (avsnitt 8.2) kommit fram till att det angivna&lt;br&gt;förslaget till ändring i förmånsrättsordningen för närvarande inte bör&lt;br&gt;genomföras. Det betyder att de skäl som anfördes i prop. 1993/94:208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en begränsning i lönegarantisystemet i allt väsentligt kvarstår även Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;sedan en lag om företagsrekonstruktion införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utskottets betänkande understryks (s. 11) vikten av att konkursför-&lt;br&gt;valtarens respektive tillsynsmyndighetens roller när det gäller frågor om&lt;br&gt;användning av lönegarantin belyses. Det kommer att ske i samband med&lt;br&gt;en pågående genomgång i Justitiedepartementet av vissa konkursrättsliga&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet pekar (s. 13) på ett särskilt problem som hänger samman&lt;br&gt;med att löneförmånsrätten inte omfattar lönefordringar som förfallit till&lt;br&gt;betalning tidigare än tre månader innan konkursansökningen gjordes.&lt;br&gt;Ibland kan praktiska svårigheter medföra att det dröjer förhållandevis&lt;br&gt;lång tid innan en konkursansökan kan göras. Det kan bero exempelvis&lt;br&gt;på att det är svårt att delge arbetsgivaren en uppmaning att betala&lt;br&gt;förfallna lönefordringar eller på att handläggningen av en ansökan om&lt;br&gt;betalningsföreläggande eller ett utmätningsförfarande drar ut på tiden.&lt;br&gt;Det kan i sin tur leda till att arbetstagarna inte får betalt för sin fordran&lt;br&gt;på lön genom lönegarantin. Utskottet förutsätter att denna konsekvens&lt;br&gt;blir belyst i ärendet om företagsrekonstruktion (bet. 1993/94:LU34 s.&lt;br&gt;13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförs i prop. 1993/94:208 Förändringar i lönegarantisystemet&lt;br&gt;visar undersökningar att ca 90 procent av lönefordringama i konkurser&lt;br&gt;förfallit under de senaste tre månaderna före konkursansökningen. Den&lt;br&gt;gjorda inskränkningen drabbar alltså förhållandevis få fordringar. Den&lt;br&gt;nya tidsgränsen kan vidare antas medföra att domstolar och myndigheter&lt;br&gt;skyndar på de ifrågavarande förfarandena på ett sådant sätt att tremåna-&lt;br&gt;dersgränsen inte överskrids annat än undantagsvis. Som vi redan har&lt;br&gt;anfört (avsnitt 8.7.2) bör regeln om tremånadersgränsen ändras för&lt;br&gt;sådana fall då en företagsrekonstruktion har misslyckats viss tid före&lt;br&gt;konkursen. Bortsett från detta är det inte otänkbart att den angivna&lt;br&gt;tremånadersfristen är för kort. Det måste dock övervägas ytterligare&lt;br&gt;tillsammans med andra frågor rörande löneförmånsrätt och lönegaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu bör dock en justering göras när det gäller tidsgränserna för&lt;br&gt;löneförmånsrätten. Efter 1994 års ändringar gäller att om en&lt;br&gt;lönefordring har varit föremål för en tvist omfattas den under vissa&lt;br&gt;förutsättningar av förmånsrätt om konkursansökan görs inom tre&lt;br&gt;månader från det att tvisten slutligt har avgjorts. Regeln har utsatts för&lt;br&gt;kritik från arbetstagarhåll varvid det har framhållits att tre månade&lt;br&gt;ribland kan vara en för kort tid för att atbetstagaren skall kunna ge in&lt;br&gt;en konkursansökan. Denna tidsfrist bör nu återställas till sex månader i&lt;br&gt;enlighet med vad som gällde för dessa fordringar före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlön och semesterersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare gällande regler omfattade löneförmånsrätten när det&lt;br&gt;gäller semesterlön och semesterersättning som tjänats in före&lt;br&gt;konkursansökningen vad som står inne för det löpande och de två&lt;br&gt;föregående intjänandeåren samt ersättning för all semester som den&lt;br&gt;anställde sparat enligt de särskilda reglerna härom. De nyligen genom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förda ändringarna avseende förmånsrätten innebär på denna punkt att Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;förmånsrätten begränsas till vad som står inne av semesterlön och&lt;br&gt;semesterersättning för det löpande och närmast föregående intjänande-&lt;br&gt;året. Därmed begränsas förmånsrätten även for sparad semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande uttrycker lagutskottet tveksamhet till förslaget såvitt&lt;br&gt;avser begränsningen av förmånsrätten när det gäller ersättning för&lt;br&gt;sparad semester (bet. s. 15). Med hänsyn till kravet på besparingar i&lt;br&gt;lönegarantisystemet borde visserligen, enligt utskottet, förmånsrätten&lt;br&gt;tills vidare begränsas även för sådana fordringar. Utskottet utgår&lt;br&gt;emellertid från att också denna fråga övervägs på nytt vid en samlad&lt;br&gt;översyn av rekonstruktions- och förmånsrättsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tveksamheten i fråga om sparad semester hänför sig till den om-&lt;br&gt;ständigheten att arbetstagare kan anse sig böra avstå från möjligheten att&lt;br&gt;spara semester på grund av risken att kravet vid en konkurs inte&lt;br&gt;kommer att omfattas av förmånsrätt och lönegaranti. Regeringen har&lt;br&gt;förståelse för att detta kan uppfattas som en oönskad effekt av lagänd-&lt;br&gt;ringen. Regeringen avser därför att överväga även denna fråga i&lt;br&gt;samband med att andra frågor rörande lönegarantin övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägares förmånsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 juli 1994 gällde att en arbetstagare som själv eller&lt;br&gt;tillsammans med någon närstående ägde en väsentlig andel i företaget,&lt;br&gt;och som hade ett väsentligt inflytande över dess verksamhet, inte fick&lt;br&gt;förmånsrätt för sin fordran på lön eller pension. Detsamma gällde om&lt;br&gt;arbetstagaren visserligen inte ägde någon andel men hans närståendes&lt;br&gt;andel var väsentlig. Den ändring som genomförts i denna del innebär att&lt;br&gt;en arbetstagare som själv eller tillsammans med närstående har ägt&lt;br&gt;minst en femtedel av ett företag senare än sex månader före konkurs-&lt;br&gt;ansökningen inte skall ha förmånsrätt för sina löne- och pensions-&lt;br&gt;fordringar. Detsamma skall gälla när andelen har ägts av en närstående&lt;br&gt;till arbetstagaren. Förmånsrätten faller bort även om arbetstagaren inte&lt;br&gt;haft något väsentligt inflytande över företagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet anför, med hänvisning till Arbetsmarknadsutskottets&lt;br&gt;yttrande, att det kan finnas anledning att närmare överväga av-&lt;br&gt;gränsningen av den minsta ägarandel som utesluter förmånsrätt samt de&lt;br&gt;närståendes ställning (bet. 1993/94:LU34 s. 16 och 37). Utskottet utgår&lt;br&gt;från att även de frågorna övervägs på nytt i ärendet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande uttalar Arbetsmarknadsutskottet tveksamhet mot att&lt;br&gt;redan ett så begränsat delägande som en femtedel av företaget skulle&lt;br&gt;utesluta förmånsrätt och lönegaranti. Tveksamheten gäller, enligt ut-&lt;br&gt;skottet, särskilt som frågan om inflytandet över verksamheten inte&lt;br&gt;längre skall ha någon betydelse. Enligt utskottet kan man särskilt&lt;br&gt;ifrågasätta regeln när det gäller anställda anhöriga som inte själva äger&lt;br&gt;någon del i företaget. För sådana fall kan regeln enligt utskottets&lt;br&gt;mening få väl långtgående konsekvenser. Utskottet noterar också att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte finns något motsvarande undantag i socialavgiftslagen beträffande Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;arbetsgivares skyldighet att erlägga lönegarantiavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för det förslag som ledde fram till den ifrågavarande&lt;br&gt;lagändringen framgår av prop. 1993/94:208 s. 39 f. Ett viktigt skäl var&lt;br&gt;den osäkerhet i tillämpningen som funnits med den tidigare regeln, som&lt;br&gt;byggde på det opreciserade rekvisitet ”ägde väsentlig andel i företaget”.&lt;br&gt;Ett annat skäl var att det innehåll som bestämmelsen kommit att få i&lt;br&gt;rättspraxis innebar en relativt generös förmånsrätt för den kategori av&lt;br&gt;arbetstagare som både äger och leder företag. Enligt propositionen får&lt;br&gt;redan den som äger 20 procent av ett företag anses ha ett sådant&lt;br&gt;intresse i och inflytande över verksamheten att han inte bör ha&lt;br&gt;förmånsrätt eller åtnjuta lönegaranti för sin löne- eller pensionsfordran&lt;br&gt;mot företaget. Vidare pekades på behovet av att begränsa kostnaderna&lt;br&gt;för lönegarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen berördes problemet att regeln kunde komma att drabba&lt;br&gt;hårt t.ex. en familjemedlem med endast en underordnad befattning i&lt;br&gt;företaget. Enligt propositionen skiljer sig emellertid situationen för den&lt;br&gt;som själv eller tillsammans med en närstående äger en femtedel av&lt;br&gt;företaget på ett avgörande sätt från situationen för den som endast är&lt;br&gt;anställd. Enligt propositionen torde det också ligga i sakens natur att&lt;br&gt;anställningsförhållandena för en arbetstagare som arbetar i ett företag&lt;br&gt;som delvis ägs av honom själv eller nära släktingar till honom sällan är&lt;br&gt;helt jämförbara med vad som gäller för andra anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad som uttalats under riksdagsbehandlingen finns det&lt;br&gt;emellertid skäl att på nytt överväga även denna regel. Det bör ske i&lt;br&gt;samband med att andra frågor angående löneförmånsrätten utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lagändringen trädde i kraft har det kommit att ifrågasättas om&lt;br&gt;de nya bestämmelserna strider mot EG-direktivet om tillnärmning av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid&lt;br&gt;arbetsgivarens insolvens (80/987/EEG). Frågan är föremål för prövning&lt;br&gt;i ett antal mål där talan har väckts mot staten. Bakgrunden till den&lt;br&gt;uppkomna situationen är följande. Direktivets artikel 1 (2) medger att&lt;br&gt;medlemsstaterna utesluter från direktivets tillämpningsområde fordringar&lt;br&gt;från vissa kategorier av arbetstagare på grund av den speciella arten av&lt;br&gt;arbetstagarens anställningsavtal eller anställningsförhållanden. Enligt&lt;br&gt;samma artikel skall de kategorier av arbetstagare som undantas framgå&lt;br&gt;av en bilaga till direktivet. I bilaga I till anslutningsakten avseende&lt;br&gt;Sveriges medlemsskap i Europeiska unionen har tagits in en anpassning&lt;br&gt;till de svenska reglerna om delägares och andra närståendes förmånsrätt&lt;br&gt;för sina lönefordringar i arbetsgivarens konkurs (SFS 1994:1501 s.&lt;br&gt;2238-2239). Anpassningen avser den lydelse reglerna hade vid tiden för&lt;br&gt;undertecknandet av anslutningsakten, som skedde den 24 juni 1994.&lt;br&gt;Regeringen har initierat att kontakt tas med Europeiska gemenskapens&lt;br&gt;kommission för att ändra anpassningen så att den bättre stämmer&lt;br&gt;överens med den regel om delägares förmånsrätt som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karensregel för att förhindra missbruk av lönegarantin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stävja missbruk av lönegarantin infördes den 1 juli 1994 en&lt;br&gt;karensregel i lönegarantilagen. Den innebär att en arbetstagare kan få&lt;br&gt;lönefordringar som uppstår i en viss verksamhet ersatta genom&lt;br&gt;lönegarantin i princip endast en gång under en tidsperiod på två år. Ett&lt;br&gt;undantag gäller for det fell att anställningen i vilken de senaste löne-&lt;br&gt;fordringama uppkommit har anvisats av en offentlig arbetsförmedling. I&lt;br&gt;sådana fell gäller garantin som vanligt. Genom en lagändring som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1995 har bestämmelsen mjukats upp genom att&lt;br&gt;ytterligare ett undantag införts (prop. 1994/95:180, bet. 1994/95:LU30,&lt;br&gt;rskr. 1994/95:380, SFS 1995:975).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av det ursprungliga förslaget (prop. 1993/94:208)&lt;br&gt;godtog riksdagen regeringens förslag men hade vissa invändningar och&lt;br&gt;förutsatte att regeln i vissa hänseenden skulle övervägas på nytt i&lt;br&gt;ärendet om företagsrekonstruktion (bet. 1993/94:LU34 s. 16 f.). Som&lt;br&gt;framgår har regeln redan setts över och ändrats. Även i det ärendet&lt;br&gt;underströk dock riksdagens lagutskott behovet av att missbruksreglema&lt;br&gt;i lönegarantilagen övervägs ytterligare, bl.a. med hänsyn till&lt;br&gt;EG-direktivet 80/987 om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens&lt;br&gt;insolvens. Utskottet förutsatte att så sker i samband med den utredning&lt;br&gt;om arbetstagarnas löneskydd vid arbetsgivarens konkurs som regeringen&lt;br&gt;aviserade i propositionen (se bet. 1994/95 :LU30 s. 4 f. och prop.&lt;br&gt;1994/95:180 s. 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till att karensregeln infördes framgår av prop. 1993/94:208&lt;br&gt;s. 45 f. Lönegarantisystemet har under senare år kritiserats framför allt&lt;br&gt;från den utgångspunkten att garantin påverkar konkurrensen negativt.&lt;br&gt;Som exempel på detta har anförts att det förekommer att en verksamhet&lt;br&gt;inom en tidsperiod av några få år går i konkurs ett flertal gånger och&lt;br&gt;efter varje konkurs rekonstrueras på nytt med i huvudsak samma&lt;br&gt;rörelseinriktning. Kritiken har gått ut på att rekonstruktionerna har skett&lt;br&gt;med hjälp av lönegarantin. Man har menat att förfaranden av detta slag&lt;br&gt;snedvrider konkurrensen genom att de ifrågavarande företagen genom&lt;br&gt;lönegarantin tillgodogör sig en återkommande subvention av sina&lt;br&gt;lönekostnader. Det har också sagts att sådana upprepade rekon-&lt;br&gt;struktioner av på sikt inte livskraftiga företag bidrar till en över-&lt;br&gt;etablering inom branschen, eventuellt med konkurser för andra foretag&lt;br&gt;inom samma verksamhetsområde som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl i riksdagen som i andra sammanhang har flera gånger efterlysts&lt;br&gt;åtgärder för att förfaranden av här berört slag skall stävjas (se bl.a. bet.&lt;br&gt;1991/92:LU37 s. 20). Det står också utom tvivel att de beskrivna&lt;br&gt;förfarandena medför att konkurrensen snedvrids. Om en rörelse inom&lt;br&gt;några få år går i konkurs flera gånger och rekonstrueras vaije gång med&lt;br&gt;i huvudsak samma personal, som får sina lönefordringar ersatta genom&lt;br&gt;lönegarantin, måste det påverka konkurrenssituationen för andra företag&lt;br&gt;i branschen negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som konstaterats i prop. 1993/94:208 s. 45 kan det angivna sättet att&lt;br&gt;använda lönegarantin inte förhindras utan att de arbetstagare som&lt;br&gt;arbetar i de ifrågavarande verksamheterna berörs. Lönegarantin är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;primärt en ersättning till arbetstagare. Eftersträvar man att denna Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ersättning inte skall kunna komma till användning i vissa fell, måste&lt;br&gt;därför arbetstagarnas rätt till garantiersättning i de fellen inskränkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att både Norge och Finland har&lt;br&gt;karensregler i lönegarantisystemet. Där är karenstiden tre år. Den&lt;br&gt;svenska regeln är i detta avseende mindre sträng genom den kortare&lt;br&gt;karenstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar också påpekas att löntagarna har förmånsrätt för sina&lt;br&gt;lönefordringar även i de fell då karensregeln hindrar utbetalning från&lt;br&gt;lönegarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagutskottet synes det oklart hur karensregeln slår i det fellet&lt;br&gt;att företagsrekonstruktionen är seriös. Självfallet är karensregelns syfte&lt;br&gt;inte att hindra seriösa rekonstruktioner av företag (se prop. 1993/94:208&lt;br&gt;s. 47). Som framgår av det följande har regeln numera också fått en&lt;br&gt;lydelse som innebär att en misslyckad rekonstruktion inte behöver&lt;br&gt;drabba arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet lyfter också fram frågan hur karensregeln förhåller sig&lt;br&gt;till anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning.&lt;br&gt;Enligt Lagutskottets mening kan det även finnas skäl att, i linje med vad&lt;br&gt;Arbetsmarknadsutskottet har anfört i sitt yttrande, på nytt överväga&lt;br&gt;utformningen av undantaget från karensregeln i de fell arbetstagaren har&lt;br&gt;anvisats anställningen av en offentlig arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 25 § lagen om anställningsskydd (1982:80) har en arbetstagare&lt;br&gt;som har sagts upp från sin anställning på grund av arbetsbrist under&lt;br&gt;vissa förutsättningar företrädesrätt till återanställning i den verksamhet&lt;br&gt;där han tidigare varit sysselsatt. Företrädesrätten gäller under tiden från&lt;br&gt;uppsägningen till ett år efter det att anställningen upphörde. Om&lt;br&gt;företaget eller den del av företaget där verksamhet bedrivs under denna&lt;br&gt;tid har övergått till en ny arbetsgivare, gäller företrädesrätten mot den&lt;br&gt;nya arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa regler har ansetts innebära bl.a. att en arbetstagare som har&lt;br&gt;varit anställd vid ett konkursdrabbat företag har företrädesrätt till en ny&lt;br&gt;anställning hos en arbetsgivare som efter konkursen övertar företagets&lt;br&gt;rörelse (AD 1976 nr 18). Är övriga villkor uppfyllda, har en&lt;br&gt;arbetstagare som sägs upp från sin anställning efter en konkurs sålunda&lt;br&gt;regelmässigt företrädesrätt till återanställning, om verksamheten&lt;br&gt;rekonstrueras efter konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att karensregeln skall kunna få någon effekt måste den omfetta&lt;br&gt;även situationer där arbetstagaren innehar sin anställning till följd av&lt;br&gt;reglerna om företrädesrätt. Det tigger knappast någon motsättning i&lt;br&gt;detta. Reglerna om företrädesrätt i LAS och reglerna om lönegaranti&lt;br&gt;har olika syften, även om båda har tillkommit i avsikt att öka&lt;br&gt;tryggheten för arbetstagarna. Lönegarantins syfte är att garantera&lt;br&gt;arbetstagarnas lönefordringar vid konkurs, medan LAS-reglema syftar&lt;br&gt;till rättvisa och trygghet vid återanställning. Den trygghet som LAS ger&lt;br&gt;bör däremot inte åtföljas av en ovillkorlig statlig garanti avseende&lt;br&gt;betalning av lönefordringar även i de fell verksamheten inte bär sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Arbetsmarknadsutskottets yttrande (bet. 1993/94:LU34 bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 37), vartill Lagutskottet hänvisar, ifrågasätts om kravet på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningen skall vara anvisad av den offentliga arbetsförmedlingen Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;kan undvaras i de fall då arbetstagaren har företrädesrätt till åter-&lt;br&gt;anställning. Arbetsmarknadsutskottet menar att föreskriften kan innebära&lt;br&gt;en onödig byråkrati i dessa fall. Som framgår av vad som har anförts&lt;br&gt;tidigare skulle emellertid karensregeln bli i det närmaste verkningslös&lt;br&gt;om den sätts ur spel i alla fall då arbetstagaren har företrädesrätt till&lt;br&gt;anställning. Omgången att låta återanställningar till följd av före-&lt;br&gt;trädesrätt gå vägen via en anvisning av arbetsförmedlingen bör ställas&lt;br&gt;mot de skador på konkurrensen som den tidigare ordningen innebar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör då denna omgång kunna godtas och&lt;br&gt;normalt utgöra ett krav för ersättning över lönegarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagutskottet framhöll i sitt betänkande 1994/95:LU34 medgav&lt;br&gt;karensregelns ursprungliga lydelse inte att man beaktade omständig-&lt;br&gt;heterna i det enskilda fallet. Det bör i detta sammanhang omnämnas att&lt;br&gt;karensregeln i dess lydelse före den 1 juli 1995 har varit föremål för&lt;br&gt;EFTA-domstolens prövning (mål El/95). Domstolen fann att artikel 10&lt;br&gt;a i direktivet 80/987 om löneskydd vid arbetsgivares insolvens hindrade&lt;br&gt;en regel som innebar att en arbetstagare inte har rätt till garanti-&lt;br&gt;ersättning om han inom två år före konkursbeslutet har beviljats&lt;br&gt;ersättning genom garantin för en fordran som har uppstått i huvud-&lt;br&gt;sakligen samma verksamhet. En möjlighet till flexibel tillämpning har&lt;br&gt;införts genom den nyligen genomförda uppmjukningen av bestäm-&lt;br&gt;melsen. Ändringen innebär att det vid regelns tillämpning blir möjligt&lt;br&gt;att ta större hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Undantag&lt;br&gt;från regelns tillämpning medges sålunda, förutom för fall då anställ-&lt;br&gt;ningen har anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen, även för fall&lt;br&gt;där det finns särskilda skäl för det. Enligt propositionen kan sådana skäl&lt;br&gt;anses föreligga bl.a. när det rent faktiskt har varit svårt för arbets-&lt;br&gt;tagaren att vid tiden för rekonstruktionen eller därefter finna annan&lt;br&gt;sysselsättning och likaså när det framstår som orimligt att arbetstagaren&lt;br&gt;skall drabbas av den misslyckade rekonstruktionen. Särskilda skäl kan&lt;br&gt;även anses föreligga med hänsyn till garantins ekonomiska betydelse för&lt;br&gt;arbetstagaren. I sin nya lydelse synes regeln fylla sitt ändamål samtidigt&lt;br&gt;som lönegarantireglemas syfte att skydda arbetstagaren vid arbets-&lt;br&gt;givarens konkurs tillgodoses i rimlig utsträckning även i de ifråga-&lt;br&gt;varande situationerna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.7.4 Andra ifrågasatta ändringar i förmånsrättsordningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några andra ändringar bör inte nu&lt;br&gt;göras i förmånsrättsordningen. Det betyder bl.a. att det inte bör&lt;br&gt;införas någon ny förmånsrätt för fordringar avseende royalty, inte&lt;br&gt;heller för fordringar avseende avgifter till företagshälsovård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (se&lt;br&gt;betänkandet s. 404).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen uttalar sig om royaltyfordringar eller Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;fordringar för företagshälsovård. Flera remissinstanser har egna förslag&lt;br&gt;om andra ändringar i förmånsrättsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har enligt sina&lt;br&gt;direktiv haft att överväga vissa frågor om inrättande av nya förmåns-&lt;br&gt;rätter. Det gäller fordringar avseende royalty och fordringar avseende&lt;br&gt;avgifter till företagshälsovård. Vidare har myndigheter och orga-&lt;br&gt;nisationer fört fram ett antal förslag rörande förmånsrättsordningen. Det&lt;br&gt;har skett i samband med remissbehandlingen av betänkandet men också&lt;br&gt;i särskilda skrivelser till Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar avseende royalty&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har gjorts gällande att författares och andra&lt;br&gt;jämställda rättsinnehavares anspråk på royalty borde ha samma ställning&lt;br&gt;i konkurs som lönefordringar. Riksdagen behandlade frågan under&lt;br&gt;riksmötet 1980/81 med anledning av en motion (1980/81:893) om&lt;br&gt;förmånsrätt för royaltyfordringar. I motionen anfördes att författarna,&lt;br&gt;vars situation enligt motionärerna närmast var att jämföra med de&lt;br&gt;anställdas, stod utan ekonomiskt skydd i ett förlags konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagutskottet inhämtade yttranden över motionen. I sitt betänkande&lt;br&gt;(LU 1981/82:3) anförde utskottet att en författares ställning gentemot&lt;br&gt;förlaget skiljer sig från vad som normalt gäller mellan borgenärer och&lt;br&gt;gäldenärer i näringsverksamhet. Författaren kunde, enligt utskottet,&lt;br&gt;snarast jämställas med en förlagsanställd. Det fanns därför skäl att ge&lt;br&gt;förmånsrätt för upplupen royalty. Därvid erinrade utskottet om att det&lt;br&gt;även finns andra grupper på det upphovsrättsliga området som får&lt;br&gt;ersättning för sina prestationer på motsvarande sätt som författarna,&lt;br&gt;t.ex. fotografer och illustratörer. Även för dessa grupper ansåg utskottet&lt;br&gt;att förmånsrätt för upplupen royalty kunde vara motiverad. Dock&lt;br&gt;menade utskottet att en ändring av förmånsrättsordningen inte borde&lt;br&gt;göras utan en närmare utredning och förordade att en sådan kom till&lt;br&gt;stånd. Detta blev även riksdagens ståndpunkt (rskr. 1981/82:6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anför att de ändamål som ligger bakom förslaget om en&lt;br&gt;ny lag om företagsrekonstruktion, särskilt strävandena att stärka de&lt;br&gt;oprioriterade borgenärernas ställning, inte låter sig väl förena med en&lt;br&gt;utökning av antalet allmänna förmånsrätter. Utredningen framhåller&lt;br&gt;vidare att reformarbetet på området i utlandet under senare tid präglats&lt;br&gt;av en restriktiv inställning till förekomsten av allmänna förmånsrätter.&lt;br&gt;Mot bl.a. den bakgrunden finner utredningen inte skäl att föreslå&lt;br&gt;inrättande av en ny förmånsrätt för dessa borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det finns skäl att vara&lt;br&gt;restriktiv när det gäller att inrätta nya allmänna förmånsrätter. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden bör det inte nu införas någon förmånsrätt för royalty-&lt;br&gt;fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar avseende avgifter till företagshälsovård &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett riksdagsbeslut (rskr. 1988/89:130) överlämnades till&lt;br&gt;Insolvensutredningen att överväga frågan om förmånsrätt för fordringar&lt;br&gt;avseende avgifter till företagshälsovården. Till grund för riksdagens&lt;br&gt;beslut låg en motion om sådan förmånsrätt (1988/89:L301) samt&lt;br&gt;Lagutskottets betänkande 1988/89:LU20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionärerna framhöll att företag som drivs vidare under konkurs har&lt;br&gt;rätt att anlita företagshälsovårdens tjänster, varvid emellertid före-&lt;br&gt;tagshälsovårdens ersättningskrav ofta utgör en osäker fordran som&lt;br&gt;oprioriterad i konkursen. Därför kunde, enligt motionärerna, före-&lt;br&gt;tagshälsovården vara mindre benägen till insatser i konkursföretag,&lt;br&gt;något som enligt motionärerna är särskilt olyckligt med hänsyn till att&lt;br&gt;de anställda i konkursföretag ofta är psykiskt pressade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet konstaterade att det av motionärerna aktualiserade problemet&lt;br&gt;kunde uppkomma när det företag som drabbats av konkurs anlitat någon&lt;br&gt;utomstående för att ombesöija företagshälsovården. I sådana fall saknar&lt;br&gt;fordringarna för den meddelade vården förmånsrätt på samma sätt som&lt;br&gt;andra krav mot företaget för levererade varor och tjänster. Utskottet&lt;br&gt;underströk att den som ombesöijer företagshälsovården har möjlighet att&lt;br&gt;skydda sina anspråk på ersättning för vård som tillhandahålls efter&lt;br&gt;konkursen genom att träffa ett nytt avtal med konkursboet. Anspråk på&lt;br&gt;ersättning för vård därefter blir då massafordran och skall betalas före&lt;br&gt;konkursfordringarna. Frågan var emellertid, enligt utskottet, av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att den förtjänade att övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inte tillräcklig anledning att i&lt;br&gt;konkurs särbehandla den som tillhandahåller företagshälsovård. Denne&lt;br&gt;löper samma risker i konkurs och har samma möjligheter att skydda sig&lt;br&gt;efter att ett kundföretag gått i konkurs som andra leverantörer.&lt;br&gt;Regeringen delar därför utredningens uppfattning att det inte finns skäl&lt;br&gt;att införa en allmän förmånsrätt för fordringar avseende avgifter till&lt;br&gt;företagshälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har egna förslag om ändringar i förmånsrättsord-&lt;br&gt;ningen. Sålunda föreslår Företagarnas Riksorganisation en ordning&lt;br&gt;enligt vilken leverantörer bl.a. skulle få förmånsrätt för sina fordringar&lt;br&gt;motsvarande en viss del av företagshypotekets värde. Fastighetsägarför-&lt;br&gt;bundet föreslår en förstärkt förmånsrätt för hyresfordringar. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet anser att det bör övervägas att&lt;br&gt;göra fordringar avseende löner och hyra under konkurs till massafor-&lt;br&gt;dringar. Förslag framförs också om ett avskaffande av hyresförmåns-&lt;br&gt;rätten och om en ny allmän förmånsrätt for ”produktiva leveranser”,&lt;br&gt;varmed enligt förslaget avses leveranser viss kortare tid före ett&lt;br&gt;konkursutbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte nu bör genomföras några ytterligare&lt;br&gt;förändringar i förmånsrättslagen. Som redan har nämnts bör i stället&lt;br&gt;förmånsrättsfrågoma bli föremål för utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Frågor med anknytning till&lt;br&gt;förmånsrättsordningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Bör kassa och banktillgodohavanden omfattas av före-&lt;br&gt;tagshypotek?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kassamedel, banktillgodohavanden&lt;br&gt;och liknande tillgångar skall inte heller i fortsättningen omfattas&lt;br&gt;av företagshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överenstämmer med regeringens (bet. s.&lt;br&gt;398 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det görs få invändningar mot utredningens&lt;br&gt;bedömning. Statens jordbruksverk och Stockholms handelskammare&lt;br&gt;anser dock att kassamedel och banktillgodohavanden bör omfattas av&lt;br&gt;företagshypotek. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet har&lt;br&gt;samma uppfattning men anser att säkerheten samtidigt bör begränsas till&lt;br&gt;en viss andel av hypoteksunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Företagshypotek är till skillnad från&lt;br&gt;panträtt inte knutet till viss bestämd egendom utan omfattar ett&lt;br&gt;egendomskollektiv, ”näringsidkarens lösa egendom i den mån egen-&lt;br&gt;domen hör till den intecknade verksamheten” (2 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;lagen [1984:649] om företagshypotek). En del av den lösa egendomen&lt;br&gt;undantas dock. Sålunda görs undantag för bl.a. ”kassa- och bank-&lt;br&gt;tillgodohavanden, aktier, andra bevis om delaktighet i bolag, obliga-&lt;br&gt;tioner, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsedda för allmän&lt;br&gt;omsättning samt andelar i aktiefonder” (2 kap. 1 § andra stycket 1&lt;br&gt;lagen om företagshypotek). Vad som utmärker dessa tillgångar kan&lt;br&gt;sägas vara att de utgörs av reda pengar eller lätt kan förvandlas till&lt;br&gt;pengar eller också lätt kan belånas genom pantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för kassa- och bankmedel m.m. utgör på sätt och vis en&lt;br&gt;svaghet eftersom det innebär att företagshypoteket som säkerhetsform är&lt;br&gt;behäftat med en viss oklarhet vad gäller värdet. I vissa typer av företag&lt;br&gt;utgör rörliga tillgångar av detta slag en väsentlig del av de samlade till-&lt;br&gt;gångarna. Underlaget för företagshypotek är då litet. Vidare medför&lt;br&gt;undantaget en osäkerhet for kreditgivare genom att värdet av säkerheten&lt;br&gt;kan växla markant från den ena dagen till den andra. Underlaget for&lt;br&gt;säkerheten kan också förändras genom medvetet agerande från närings-&lt;br&gt;idkarens sida, varigenom de olika borgenärskategoriemas ställning kan&lt;br&gt;påverkas väsentligt. Näringsidkaren kan sålunda utöva inflytande på&lt;br&gt;underlagets storlek exempelvis genom att låta bli att kräva kontant betalt&lt;br&gt;för leveranser strax före en konkurs. Fordringarna ingår i hypoteks-&lt;br&gt;underlaget medan influtna betalningsmedel inte ingår. Från kommersiell&lt;br&gt;synpunkt framstår tillgångarna som likvärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det angivna undantaget medför också en del praktiska problem som&lt;br&gt;visar sig främst vid betalningsinställelse och som har att göra med att&lt;br&gt;inteckningsborgenärema är obenägna att godta att tillgångar som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om fettas av företagshypotek omvandlas till likvida medel i vilka Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;säkerhet inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i olika sammanhang förespråkats att företagshypoteket skall&lt;br&gt;vidgas till att omfatta även kassa- och bankmedel m.m. Härigenom&lt;br&gt;skulle manipulationsmöjlighetema försvinna och företagshypoteket&lt;br&gt;skulle stärkas som säkerhetsform med åtföljande förbättringar i&lt;br&gt;företagens möjligheter att skaffa kredit. Vidare skulle många praktiska&lt;br&gt;problem försvinna eller i vart fall bli mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ändring skulle emellertid ytterligare försämra de opriori-&lt;br&gt;terade borgenärernas ställning i konkurs och öka konkursförlustema för&lt;br&gt;små och medelstora företag. Redan detta medför att ändringen inte bör&lt;br&gt;genomföras om inte starka skäl talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skulle med en sådan lagändring så gott som allt som kan&lt;br&gt;återvinnas till ett konkursbo tillfalla borgenärer med säkerhet i före-&lt;br&gt;tagshypotek. Det skulle försämra intresset av återvinning hos andra&lt;br&gt;borgenärer. En sådan utveckling vore olycklig med hänsyn till den&lt;br&gt;betydelse som återvinningsreglema har för att hålla tillbaka en utveck-&lt;br&gt;ling mot konkurs i företag med ekonomiska problem och inte minst för&lt;br&gt;att förhindra illojala transaktioner i sådana företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna negativa effekterna skulle visserligen inte uppkomma&lt;br&gt;om säkerheten begränsades - som bl.a. Uppsala universitet föreslagit -&lt;br&gt;till en viss kvotdel av hypoteksunderlagets värde. Som sagts i avsnitt&lt;br&gt;8.2 kan det emellertid inte komma i fråga att nu genomföra en sådan&lt;br&gt;reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De praktiska problem som undantaget för kassa- och bankmedel&lt;br&gt;medfört i samband med betalningsinställelse har i stor utsträckning&lt;br&gt;undanröjts genom den praxis som utvecklat sig under senare år och som&lt;br&gt;innebär att medel som inflyter under fortsatt drift av gäldenärens rörelse&lt;br&gt;sätts in på ett särskilt administrationskonto, vars behållning är&lt;br&gt;undandragen gäldenärens rådighet och som därför är säkrad för&lt;br&gt;företagshypotekshavama (se rättsfallen NJA 1987 s. 105 och NJA 1989&lt;br&gt;s. 705 I; jfr NJA 1991 s. 550).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de tillgångar som är undantagna från underlaget för före-&lt;br&gt;tagshypotek är inte för den skull uteslutna som underlag för kreditsäker-&lt;br&gt;het. Sålunda kan t.ex. aktier och obligationer utnyttjas som säkerhet vid&lt;br&gt;kreditgivning genom pantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts (avsnitt 8.2) lägger regeringen inte fram något&lt;br&gt;förslag om att vissa löner skall gå före företagshypotek i förmåns-&lt;br&gt;rättshänseende. De goda förutsättningar som företagshypoteket i dag ger&lt;br&gt;för företagens kreditförsöijning - även med beaktande av de brister som&lt;br&gt;följer med undantaget för kassa- och bankmedel m.m. - kommer alltså&lt;br&gt;att bevaras. Någon särskild anledning att nu förstärka företagshypoteket&lt;br&gt;som säkerhet finns därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom utredningen anser regeringen att övervägande skäl talar för att&lt;br&gt;behålla undantaget för kassamedel, banktillgodohavanden och dylika&lt;br&gt;tillgångar. Remissbehandlingen ger stöd för uppfattningen. Undantaget&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § andra stycket 1 lagen om företagshypotek bör därför inte&lt;br&gt;upphävas. För den skull bör dock inte frågan anses avgjord en gång för&lt;br&gt;alla. Om den utredning som regeringen avser att tillsätta (se bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 8.2) skulle finna att en reform skulle innebära klara fördelar bör Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ändringen kunna övervägas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Bör företagshypotek omfatta den intecknade&lt;br&gt;egendomen sådan den var när företagsrekonstruktion&lt;br&gt;inleddes?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte genomföras någon&lt;br&gt;lagändring med innebörd att underlaget för företagshypotek&lt;br&gt;fixeras per den tidpunkt då beslut fattas om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Inte heller i övrigt bör det föreskrivas i&lt;br&gt;lag vad som skall gälla beträffande egendom som under en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion har trätt i stället för företagsintecknad&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Borgenärer med säkerhet i företagshypotek&lt;br&gt;skall ha rätt att vid konkurs som föregåtts av företagsrekonstruktion få&lt;br&gt;betalt ur egendom som trätt i stället för egendom som omfattades av&lt;br&gt;företagshypoteket vid tidpunkten för beslutet om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;(se bet. s. 400 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast få remissinstanser yttrar sig. Flera önskar&lt;br&gt;ett klarläggande av rättsläget men uttalar sig inte i frågan om underlaget&lt;br&gt;för företagshypotek bör fixeras vid tidpunkten för beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Avgörande enligt gällande rätt&lt;br&gt;för vilken egendom som utgör underlag för panter och företagshypotek&lt;br&gt;i konkurs är vad som ingår i säkerhetsunderlaget vid tidpunkten för&lt;br&gt;konkursbeslutet. Det gäller även om konkursen har föregåtts av en&lt;br&gt;betalningsinställelse och ett ackordsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation i ackord sförfaranden är att det under den fortsatta&lt;br&gt;driften av företaget kan ske sådana förändringar i sammansättningen av&lt;br&gt;tillgångarna att borgenärernas ställning väsentligt förändras. Det kan ske&lt;br&gt;exempelvis genom att egendom som är föremål för företagshypotek när&lt;br&gt;ackordsförfarandet inleds ersätts med egendom som inte ingår i&lt;br&gt;hypoteksunderlaget. En praktisk sådan situation är att betalning inflyter&lt;br&gt;för en utestående fordran. I en eventuellt följande konkurs har då, om&lt;br&gt;inga särskilda åtgärder vidtas, ställningen för de borgenärer som har&lt;br&gt;allmän förmånsrätt eller är oprioriterade förbättrats på bekostnad av&lt;br&gt;företagshypotekshavama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förståeligt nog vill de olika borgenärskategoriema värna om sin egen&lt;br&gt;ställning inför en utveckling som kan leda till konkurs. Borgenärer med&lt;br&gt;säkerhet i företagshypotek vill naturligtvis inte gärna att gode mannen i&lt;br&gt;ett ackordsförfarande disponerar över tillgångarna på ett sådant sätt att&lt;br&gt;hypoteksunderlaget minskar i värde. Inför en sådan risk kan dessa&lt;br&gt;borgenärer välja att i stället ansöka om gäldenärens försättande i kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurs. Detta hämmar möjligheterna att rekonstruera foretag i samband Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;med ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har man delvis kommit till rätta med dessa olägen-&lt;br&gt;heter. Ackordscentralema har sålunda genom olika åtgärder sökt&lt;br&gt;förebygga att företagsinteckningshavamas ställning försvagas efter en&lt;br&gt;betalningsinställelse. Regelmässigt tillämpas numera en ordning som&lt;br&gt;innebär att avtal träffas med gäldenären och berörda borgenärer om att&lt;br&gt;medel som inflyter under fortsatt drift av rörelsen sätts in på ett av&lt;br&gt;ackordscentralen disponerat administrationskonto, vars behållning är&lt;br&gt;undandragen gäldenärens rådighet. Avsikten är att den förmånsrätt som&lt;br&gt;följer med företagshypotek skall gälla i de medel som innestår på&lt;br&gt;sådana konton. I rättspraxis har detta arrangemang godtagits under&lt;br&gt;förutsättning bl.a. att medlen inte kunnat användas hur som helst av&lt;br&gt;ackordscentralen för den löpande driften (se NJA 1987 s. 105 och NJA&lt;br&gt;1989 s. 705 I; jfr NJA 1991 s. 550).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa problem kvarstår dock. Arrangemanget med administrationskon-&lt;br&gt;ton innebär att gode mannen i ett ackordsförfarande har begränsade&lt;br&gt;möjligheter att använda de medel som sätts in på sådana konton. Det&lt;br&gt;medför likviditetspåfrestningar och försvårar driften av företaget. Från&lt;br&gt;rekonstruktionssynpunkt är detta en märkbar nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare råder det en viss osäkerhet om rättsläget. Det är bl.a. inte&lt;br&gt;klart i vilken utsträckning medel på administrationskonton får användas&lt;br&gt;i driften utan att den avsedda säkerheten går förlorad. Utgångspunkten&lt;br&gt;är att medlen betraktas som pantsatta och att gäldenärsföretaget och dess&lt;br&gt;företrädare därför i princip skall vara undandragna rådighet över&lt;br&gt;medlen för att säkerheten skall bevaras. Högsta domstolen har dock&lt;br&gt;slagit fast att säkerheten kan bestå om befogenheten har varit&lt;br&gt;”begränsad”, även om begränsningen ”inte fått någon beloppsmässigt&lt;br&gt;preciserad innebörd” utan till sitt innehåll varit beroende av ”de&lt;br&gt;avvägningar som gjordes utifrån den vid vaije tillfälle föreliggande&lt;br&gt;ekonomiska situationen” (NJA 1989 s. 705 I). Vad detta innebär i ett&lt;br&gt;enskilt fell är naturligtvis inte helt lätt att veta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är också att systemet kan påtagligt gynna borgenärer med&lt;br&gt;företagshypotek på andra borgenärers bekostnad. De åtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits syftar främst till att företagshypoteksunderlaget inte skall&lt;br&gt;minska under ett rekonstruktionsförfärande. I princip är det förstås lika&lt;br&gt;angeläget att detta underlag inte ökar till nackdel för andra borgenärer.&lt;br&gt;Används kassa- och bankmedel till inköp av råvaror eller inventarier&lt;br&gt;som finns kvar vid ett konkursbeslut, har värdet i fråga överförts från&lt;br&gt;borgenärer med allmän förmånsrätt eller utan förmånsrätt till borgenärer&lt;br&gt;med säkerhet i företagshypotek. Veterligen tillämpas inte någon särskild&lt;br&gt;ordning för att förhindra att detta sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det införs bestämmelser i lagen om före-&lt;br&gt;tagshypotek av innebörd att borgenärer med säkerhet i företagshypotek&lt;br&gt;har rätt att vid konkurs som följer efter viss tid få betalt ur egendom&lt;br&gt;som trätt i stället för sådan egendom som vid tidpunkten för ett beslut&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion omfattades av företagshypoteket. Förslaget&lt;br&gt;innebär enligt utredningen att underlaget för företagshypoteket fixeras &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(”fryses”) vid den angivna tidpunkten. Utredningen menar att en sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regel knappast påverkar möjligheterna att förfoga över de medel som Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;influtit vid försäljning av företagsintecknad egendom. Den viktigaste&lt;br&gt;vinsten med regeln är i stället enligt utredningen att den rättsliga&lt;br&gt;innebörden av systemet blir tydligare (se bet. s. 402).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har endast kortfattat diskuterat innebörden och effekterna&lt;br&gt;av förslaget. Bara ett fåtal remissinstanser har yttrat sig, varvid ingen&lt;br&gt;diskuterat effekterna. Ingen har avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller innebörden av förslaget framgår av specialmotive-&lt;br&gt;ringen i betänkandet (se särskilt s. 454) att fixeringen av hypoteks-&lt;br&gt;underlaget är avsedd att verka ”i båda riktningarna”. Det skall således&lt;br&gt;enligt förslaget finnas inte bara ett hinder mot att underlaget minskar&lt;br&gt;efter ett beslut om företagsrekonstruktion utan också ett hinder mot att&lt;br&gt;något därefter tillförs detta underlag. Det kan konstateras att en regel&lt;br&gt;innehållande en garanti enbart mot minskning av hypoteksunderlaget&lt;br&gt;skulle alltför mycket rubba balansen mellan de olika borgenärskategori-&lt;br&gt;ema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är så utformat att utredningens avsikt synes ha varit att&lt;br&gt;fixeringen av underlaget för förmånsrätten endast skall gälla före-&lt;br&gt;tagshypoteket. I praktiken blir dock effekterna mer vittgående. Fixeras&lt;br&gt;hypoteksunderlaget per en viss tidpunkt, kommer underlaget för de&lt;br&gt;allmänna förmånsrätterna och för panter i exempelvis fordringar att mer&lt;br&gt;eller mindre automatiskt fixeras per samma tidpunkt. Flyttas inga&lt;br&gt;tillgångar mellan hypoteksunderlaget och underlaget för andra förmåns-&lt;br&gt;rätter, kommer ju inte bara hypoteksunderlaget utan också underlaget&lt;br&gt;för de andra förmånsrätterna att vara oförändrat. Enligt gällande rätt är&lt;br&gt;”frysningstidpunkten” för alla förmånsrätter tidpunkten för konkursut-&lt;br&gt;brottet. Om i stället, i de fell då konkurs föregås av företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion, företagshypoteket fixeras vid den tidpunkt då företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion beslutas - som enligt utredningens förslag - bör den tidpunkten&lt;br&gt;vara avgörande beträffande underlaget för alla förmånsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förändring fordrar en särskild bestämmelse i förmåns-&lt;br&gt;rättslagen. Utredningen har inte lagt fram något sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär att förutsättningarna för bedömning av utred-&lt;br&gt;ningens förslag inte blivit ordentligt genomlysta av utredningen och&lt;br&gt;därmed inte heller prövade av remissinstanserna. Det är i sig ett starkt&lt;br&gt;skäl mot att genomföra förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förlägga ”frysningstidpunkten” till tidpunkten för beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion synes vidare vara förenat med svårigheter. En&lt;br&gt;komplikation gäller hanteringen av företagsintecknad egendom som&lt;br&gt;förkovras under en företagsrekonstruktion. Enligt gällande rätt skall en&lt;br&gt;värdestegring på företagsintecknad egendom som bearbetas under&lt;br&gt;konkurs fördelas mellan å ena sidan borgenärer med företagshypotek&lt;br&gt;och å andra sidan borgenärer med allmän förmånsrätt eller utan&lt;br&gt;förmånsrätt (se redogörelsen i avsnitt 8.2 för rättsfallet NJA 1982&lt;br&gt;s. 900). Om frysningstidpunkten förläggs till rekonstruktionsförferandets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inledning, torde värdeökning som uppkommer under företags- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;rekonstruktionen få fördelas efter samma principer som vid fortsatt&lt;br&gt;rörelsedrift under konkurs. Denna fördelning är förenad med åtskilliga&lt;br&gt;besvärliga problem och förutsätter bl.a. en noggrann uppföljning av vad&lt;br&gt;som sker med den egendom som fanns vid frysningstidpunkten.&lt;br&gt;Rörelsen måste alltså i väsentliga hänseenden drivas på samma sätt som&lt;br&gt;i konkurs. Detta strider mot de grundläggande utgångspunkterna for det&lt;br&gt;föreslagna systemet för företagsrekonstruktion och minskar uppen-&lt;br&gt;barligen rekonstruktörens möjligheter att koncentrera sig på det som&lt;br&gt;måste göras för att få företaget på fotter. Härigenom hämmas&lt;br&gt;möjligheterna att genomföra en effektiv rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har framhållits att arbetet med företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;måste komma igång så snart som möjligt och att rekonstruktörens&lt;br&gt;inledande genomgång av läget i gäldenärsföretaget bör gå snabbt. Om&lt;br&gt;tidpunkten för beslutet om företagsrekonstruktion skall tillmätas&lt;br&gt;avgörande betydelse i konkurs, torde det vara nödvändigt att upprätta en&lt;br&gt;fullständig bouppteckning när företagsrekonstruktion beslutas. Detta&lt;br&gt;försenar det fortsatta förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan komplikation är att en tidigarelagd frysningstidpunkt vid&lt;br&gt;företagsrekonstruktion medför att en konkursförvaltare ibland måste&lt;br&gt;laborera med två olika frysningstidpunkter. Det blir fellet exempelvis&lt;br&gt;om gäldenärsföretaget under företagsrekonstruktionen har påböljat ett&lt;br&gt;arbete åt en kund, varvid gäldenärsföretaget pantsatt fordringen mot&lt;br&gt;kunden avseende kommande betalningar. Frågan om hur stor del av&lt;br&gt;denna fordran som utgör underlag för panträtten i konkursen avgörs&lt;br&gt;med hänsyn till vad som intjänas av fordringen före resp, efter&lt;br&gt;konkursbeslutet (jfr NJA 1973 s. 635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har sagts motiverar utredningen sitt förslag främst med att&lt;br&gt;det skulle klargöra rättsläget. Med hänsyn till de komplikationer som&lt;br&gt;har redovisats och till att utredningen såvitt framgår inte fullt ut beaktat&lt;br&gt;konsekvenserna av förslaget, väger det anförda skälet inte tillräckligt&lt;br&gt;tungt. Den föreslagna ändringen, som är av stor principiell och praktisk&lt;br&gt;betydelse, synes under alla omständigheter behöva övervägas ytter-&lt;br&gt;ligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan lagändring kvarstår visserligen de problem som redovisats i&lt;br&gt;inledningen till detta avsnitt. I en företagsrekonstruktion minskar dock&lt;br&gt;problemen en del genom de begränsningar som föreslås i borgenärernas&lt;br&gt;möjligheter att få gäldenären försatt i konkurs (se avsnitt 6.1). Rekon-&lt;br&gt;struktören kan därmed koncentrera sin ansträngningar på rekonstruktio-&lt;br&gt;nen som sådan och behöver inte på samma sätt som i dag bekymra sig&lt;br&gt;om förhandlingar med olika borgenärskategorier i anledning av nu&lt;br&gt;diskuterade frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats finns viss osäkerhet om rättsläget i fråga om&lt;br&gt;administrationskonton och därmed sammanhängande frågor. Genom de&lt;br&gt;nämnda rättsfallen har dock de viktigaste frågorna lösts på ett sätt som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är i huvudsak tillfredsställande från praktiska synpunkter. Utredningens Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;analys och förslag ger inte tillräckligt underlag for att nu genom&lt;br&gt;lagstiftning fortydliga rättsläget och tillräcklig anledning att genom en&lt;br&gt;lagregel enbart bekräfta vad som gäller enligt praxis finns inte. Frågan&lt;br&gt;bör dock inte anses avgjord en gång for alla. Skulle den av regeringen&lt;br&gt;aviserade utredningen (se bl.a. avsnitt 8.2) finna att en lagändring&lt;br&gt;medför klara fördelar, bör ändringen kunna övervägas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Separationsrätt vid återtagandeförbehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Möjligheten att få separationsrätt vid&lt;br&gt;återtagandeförbehåll utvidgas inte for närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens (se bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 405).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten förklarar sig instämma i utredningens&lt;br&gt;bedömning eller lämnar den utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En säljare anses i svensk rätt&lt;br&gt;kunna få separationsrätt vid konkurs eller utmätning hos köparen genom&lt;br&gt;att förbehålla sig äganderätten eller rätten att återta varan tills denna&lt;br&gt;blivit fullt betald. Sådana förbehåll brukar kallas återtagandeförbehåll&lt;br&gt;eller ägarforbehåll. Här benämns de fortsättningsvis återtagandeförbe-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt rättspraxis vissa begränsningar i säljarens möjligheter&lt;br&gt;att skaffa sig separationsrätt genom återtagandeförbehåll. Ett sådant&lt;br&gt;förbehåll anses inte giltigt om varan har infogats i eller blivit tillbehör&lt;br&gt;till annan egendom, inte heller om varan blivit bearbetad i väsentlig&lt;br&gt;omfattning för köparens räkning. Slutligen anses återtagandeförbehåll&lt;br&gt;inte giltiga mot köparens borgenärer, om köparen trots förbehållet haft&lt;br&gt;rätt att förfoga över varan före betalning genom att bearbeta, förbruka&lt;br&gt;eller sälja den vidare (se bet. s. 103 f. med hänvisningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återtagandeforbehålls giltighet när köparen har tillåtelse att&lt;br&gt;före betalning förfoga över varan genom bearbetning, konsumtion eller&lt;br&gt;vidareförsäljning har samband med frågan om gränserna för och&lt;br&gt;rättsverkningarna av avtal om försäljningskommission. Kommissions-&lt;br&gt;lagskommittén ansåg i sitt slutbetänkande Kommission och dylikt (SOU&lt;br&gt;1988:63) att det inte borde göras någon principiell förändring i fråga&lt;br&gt;om förutsättningarna för att återtagandeförbehåll skall vara sakrättsligt&lt;br&gt;verksamma. Ståndpunkten motiverades ingående (se särskilt s. 91 f.).&lt;br&gt;Betänkandet bereds för närvarande i Justitiedepartementet och en&lt;br&gt;lagrådsremiss planeras till hösten 1995 eller våren 1996. I det&lt;br&gt;sammanhanget behandlas också framställningar från bl.a. Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund om lagstiftning för att göra återtagandeförbehåll&lt;br&gt;sakrättsligt verksamma i flera fall än enligt gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den angivna beredningen får frågan om återtagandeforbehålls&lt;br&gt;giltighet en bred belysning och sätts in i sitt rättssystematiska samman- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hang på ett sätt som inte är möjligt i detta lagstiftningsärende. Den be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningen bör därför avvaktas. Sålunda bör det inte nu göras någon Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ändring i reglerna om återtagandeförbehåll. I sammanhanget kan dock&lt;br&gt;noteras att det från rekonstruktionssynpunkt snarast är en fördel att&lt;br&gt;återtagandeförbehåll har relativt begränsad giltighet (jfr avsnitt 6.4&lt;br&gt;ovan). Det är normalt till nackdel för rekonstruktionssträvandena om&lt;br&gt;gäldenärsföretaget under rekonstruktionsfÖrfarandet tvingas återlämna&lt;br&gt;tillgångar som har köpts mot återtagandeförbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som regeringen föreslår angående verkningarna av ett beslut&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion innebär för övrigt bl.a. att säljare som har&lt;br&gt;säkerhet i form av giltigt återtagandeförbehåll kan dras in i förfarandet.&lt;br&gt;Sålunda får, enligt förslaget, motparten inte häva ett avtal på grund av&lt;br&gt;en före beslutet om företagsrekonstruktion inträdd hävningsrätt som&lt;br&gt;grundar sig på ett inträffat eller befarat dröjsmål med betalning eller&lt;br&gt;annan prestation, om gäldenären med rekonstruktörens samtyckee begär&lt;br&gt;att avtalet fullföljs (se avsnitt 6.4).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Återvinning av betalning av skatter och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betalningar av skatter och avgifter skall&lt;br&gt;inte heller i fortsättningen kunna återvinnas till konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att återvinningsförbudet upphävs (se bet. s.&lt;br&gt;333 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som berör förslaget&lt;br&gt;avstyrker flera kronofogdemyndigheter liksom Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Kronofogdar och Skattemyndigheten i Malmöhus län. Även Sveriges&lt;br&gt;Ackordscentraler har invändningar. I övrigt tillstyrks förslaget eller&lt;br&gt;lämnas utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 4 kap. 1 § 1 konkurslagen får&lt;br&gt;återvinning inte ske av betalning av sådana skatter eller avgifter som&lt;br&gt;anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar&lt;br&gt;m.m., dvs. betalning av sådana fordringar som är utrustade med&lt;br&gt;förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen. Återvinningsförbudet infördes&lt;br&gt;år 1975. En förutsättning för förbudet är att fordringen när den&lt;br&gt;betalades var förfallen till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anfördes när undantagsbestämmelsen i 4 kap. 1 § 1&lt;br&gt;konkurslagen infördes var av flera olika slag (se prop. 1975:6 s.&lt;br&gt;135 f.). Sålunda hänvisades till det allmännas utsatta ställning som&lt;br&gt;skatteborgenär och de motiv som i övrigt av hävd brukat anföras för&lt;br&gt;skatteförmånsrätten. Enligt departementschefen torde det vidare vara&lt;br&gt;ovanligt att en gäldenär vill gynna staten som skatteborgenär, vilket gör&lt;br&gt;att behovet av återvinning är mycket begränsat. Det framhölls också att&lt;br&gt;återvinning av betalda skattebelopp dittills hade varit utomordentligt&lt;br&gt;sällsynt samt att skatteförmånsrätten innebär att en återvinningsmöjlighet&lt;br&gt;spelar förhållandevis liten roll för fördelningen borgenärerna emellan i&lt;br&gt;konkurs. Vad som hade kunnat återvinnas skulle nämligen i stor&lt;br&gt;utsträckning ändå ha tillfallit staten som skatteborgenär. Vidare pekades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på tillämpningsproblem vid återvinning samt de praktiska fördelar som Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;det innebar for myndigheterna och konkursförvaltaren om återvinning&lt;br&gt;av betalningar av förfallna skatte- och avgiftsfordringar över huvud&lt;br&gt;taget inte kunde ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinningsreglema har som främsta funktion att förhindra att&lt;br&gt;förmånsrättsordningen kringgås. I ett läge där förmånsrätt föreligger för&lt;br&gt;skatte- och avgiftsfordringar kan ett återvinningsförbud avseende&lt;br&gt;betalningar av sådana fordringar ses som ett stöd åt förmånsrättsord-&lt;br&gt;ningen. Utan skatteförmånsrätt kommer frågan om återvinning i ett helt&lt;br&gt;annat läge. Ett återvinningsförbud motverkar då i princip återvinnings-&lt;br&gt;reglemas funktion att hindra kringgående av förmånsrättsordningen; det&lt;br&gt;innebär ju då ett slags prioritering av staten utanför förmånsrättsord-&lt;br&gt;ningen. Som utredningen framhåller är det därför en naturlig kon-&lt;br&gt;sekvens om skatteförmånsrätten avskaffas att även återvinningsförbudet&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om det är befogat att upphäva återvinningsförbudet i ett&lt;br&gt;läge då det inte är aktuellt att avskaffa skatteförmånsrätten (jfr avsnitt&lt;br&gt;8.3). Det främsta argumentet for att upphäva återvinningsförbudet har&lt;br&gt;varit att - som också utredningen har anfört - det har ett sakligt och&lt;br&gt;systematiskt samband med skatteförmånsrätten. Därutöver har anförts&lt;br&gt;skäl som i huvudsak går ut på att det i praktiken ändå skulle vara&lt;br&gt;ovanligt med återvinning av skatte- och avgiftsbetalningar. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening väger inte detta skäl tungt. I de fäll då förut-&lt;br&gt;sättningarna för återvinning är uppfyllda - enligt 4 kap. 5 § eller 4 kap.&lt;br&gt;10 § konkurslagen - kan det framstå som stötande om återvinning&lt;br&gt;förhindras i lag med motivet att det rör sig om ovanliga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en återvinningsmöjlighet talar främst tillämpningsproblem och&lt;br&gt;därmed sammanhängande praktiska svårigheter. De remissinstanser som&lt;br&gt;rest invändningar mot att återvinningsförbudet avskaffas har särskilt&lt;br&gt;pekat på att återvinningsreglema är svåra att tillämpa på skatte- och&lt;br&gt;avgiftsbetalningar. Sveriges ackordscentraler anför att det kan leda till&lt;br&gt;ett otal domstolsprocesser, om en möjlighet öppnas att återvinna&lt;br&gt;förfallna skatte- och avgiftsbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsproblemen avser bestämmelserna i 4 kap. 5 § resp. 4&lt;br&gt;kap. 10 § konkurslagen. Återvinning enligt 4 kap. 5 § förutsätter bl.a.&lt;br&gt;att mottagaren (här staten) ”kände till eller borde ha känt till&lt;br&gt;gäldenärens insolvens och de omständigheter som gjorde rättshandlingen&lt;br&gt;otillbörlig”. I praktiken är det svårt att visa ond tro hos staten (jfr NJA&lt;br&gt;1974 s. 378). Som utredningen framhåller uppkommer emellertid en&lt;br&gt;motsvarande svårighet vid många transaktioner med juridiska personer.&lt;br&gt;Staten kan, liksom andra juridiska personer, försättas i ond tro om&lt;br&gt;gäldenärens obestånd genom ett särskilt meddelande härom. Efter ett&lt;br&gt;sådant meddelande kan staten också ha anledning att uppfatta vissa&lt;br&gt;betalningar som otillbörliga. En återvinningsmöjlighet skulle därför,&lt;br&gt;trots bevissvårighetema beträffande den onda tron, inte sakna praktisk&lt;br&gt;betydelse. Ändå torde det endast sällan bli aktuellt att tillämpa 4 kap.&lt;br&gt;5 § i fråga om skatte- och avgiftsbetalningar. I praktiken blir därför&lt;br&gt;tillämpningssvårighetema, såvitt gäller denna bestämmelse, begränsade. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något besvärligare problem synes uppkomma vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 10 § konkurslagen. Det blir då fråga om att&lt;br&gt;avgöra när en skattebetalning skall anses ”ordinär”. Kan, exempelvis,&lt;br&gt;en skattebetalning anses ordinär när stora ackumulerade belopp betalas&lt;br&gt;strax före en konkurs eller när förfallna skatter betalas lång tid efter&lt;br&gt;uppbördsterminen?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns förvisso ett antal skäl som talar for ett avskaffande av&lt;br&gt;återvinningsförbudet för statens skatte- och avgiftsfordringar. Dessa skäl&lt;br&gt;är dock i huvudsak förknippade med att också skatteförmånsrätten&lt;br&gt;avskaffas, vilket for närvarande inte är aktuellt (se avsnitt 8.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådant förhållande anser regeringen - i motsats till vad som&lt;br&gt;angavs i det till Lagrådet remitterade förslaget - att det inte finns&lt;br&gt;anledning att nu föreslå att förbudet mot återvinning av betalning av&lt;br&gt;skatte- och avgiftsfordringar avskaffas. Genom regeringens ställnings-&lt;br&gt;tagande i sak finns det inte anledning att behandla Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;på utformningen av övergångsbestämmelserna i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Skuldsanering för vissa näringsidkare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skuldsaneringslagen skall vara tillämplig&lt;br&gt;även för fysiska personer som är näringsidkare, men endast om&lt;br&gt;det med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och&lt;br&gt;övriga omständigheter finns särskilda skäl för skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av 4 § skuldsaneringslagen framgår&lt;br&gt;att skuldsanering kan komma i fråga för en gäldenär med hemvist i&lt;br&gt;Sverige som är fysisk person och inte är näringsidkare. Det har inte vid&lt;br&gt;skuldsaneringslagens tillkomst eller i andra sammanhang ifrågasatts att&lt;br&gt;skuldsaneringslagen skall avse enbart fysiska personer med hemvist i&lt;br&gt;Sverige. I förarbetena till skuldsaneringslagen sägs exempelvis att det&lt;br&gt;”förefaller helt givet” att skuldsaneringslagen enbart skall avse fysiska&lt;br&gt;personer. Denna avgränsning är vedertagen i olika utländska system.&lt;br&gt;Även Insolvensutredningens förslag till skuldsaneringslag (delbetän-&lt;br&gt;kandet SOU 1990:74) byggde på en sådan avgränsning, vilket&lt;br&gt;remissinstanserna den gången inte hade något att invända mot (se prop.&lt;br&gt;1993/94:123 s. 87). Enligt regeringens mening finns det inte någon&lt;br&gt;anledning att nu göra någon annan bedömning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriteriet att gäldenären inte får vara näringsidkare är inte lika givet.&lt;br&gt;Som näringsidkare betraktas varje fysisk eller juridisk person som&lt;br&gt;driver verksamhet av ekonomisk natur och av sådan karaktär att den&lt;br&gt;kan betecknas som yrkesmässig. Denna definition innebär att det inte&lt;br&gt;ställs några större krav på verksamhetens omfattning. En person som på&lt;br&gt;sin fritid mot ersättning - kontant eller in natura - utför tjänster åt&lt;br&gt;andra bör sålunda betraktas som näringsidkare i skuldsaneringslagens&lt;br&gt;mening så snart det inte bara är fråga om enstaka uppdrag. Det saknar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempelvis betydelse om en tjänst som en sådan person utför inom Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ramen för en verksamhet av sådant slag har någon anknytning till hans&lt;br&gt;utbildning, anställning eller huvudsakliga sysselsättning (jfr t.ex.&lt;br&gt;förarbetena till konsumenttjänstlagen (1985:716), prop. 1984/85:110 s.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141; begreppet näringsidkare går långt tillbaka, se också förarbetena till&lt;br&gt;varumärkeslagen (1960:644), prop. 1960:167 s. 39 och 48, marknads-&lt;br&gt;föringslagen (1975:1418), prop. 1975/76: 34 och 1970:57 s. 90 f. och&lt;br&gt;lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, prop.&lt;br&gt;1971:15 s. 85. När begreppet förekommer i processrättsliga samman-&lt;br&gt;hang har det samma innebörd, se Fitger: Kommentaren till rätte-&lt;br&gt;gångsbalken 10:22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insolvensutredningen - som föreslog att en fysisk person som var&lt;br&gt;aktiv näringsidkare inte skulle kunna komma i fråga för skuldsanering -&lt;br&gt;anförde i denna del följande (SOU 1990:74 s. 216 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet fysisk person innesluter emellertid såväl privatpersoner som&lt;br&gt;näringsidkare. En viktig fråga blir därför hur man skall avgränsa&lt;br&gt;personkretsen, så att inte gränsen mellan skuldsanering, å ena, och&lt;br&gt;konkurs och ackord, å andra sidan, blir otydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan antytts bör man undvika att konstruera ett särskilt&lt;br&gt;skuldsaneringsinstitut på det viset att det förutsätter en mer utvecklad&lt;br&gt;bobehandling. Man bör således inte skapa en hybrid mellan konkurs och&lt;br&gt;ackord som får karaktär av någon sorts ”B-konkurs”. Det kan antas att&lt;br&gt;det vid företagskonkurser oftast krävs olika åtgärder av det slag som&lt;br&gt;regleras i 7 och 8 kap. konkurslagen, t.ex. fortsättande av en rörelse&lt;br&gt;och försäljning av egendom. Redan detta talar mot att låta ett&lt;br&gt;skuldsaneringsförfärande omfatta också insolventa näringsidkare. Även&lt;br&gt;flera andra skäl talar mot detta. Återvinningssituationer kan oftare än&lt;br&gt;annars tänkas bli aktuella i fråga om företagare. Och utredningen&lt;br&gt;angående brott mot borgenärer och sådant som kan föranleda&lt;br&gt;näringsförbud ställer också särskilda krav på hur utredningen av&lt;br&gt;gäldenärens situation skall gå till. Till det anförda kommer att ackord i&lt;br&gt;regel framstår som ett naturligt alternativ vid en näringsidkares&lt;br&gt;insolvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet i sammanhanget är att begreppet näringsidkare är&lt;br&gt;vidsträckt. Under detta begrepp faller inte bara den som driver och&lt;br&gt;livnär sig på en industriell rörelse, en handelsrörelse eller t.ex. ett&lt;br&gt;jordbruk utan också den som jämsides med en anställning driver någon&lt;br&gt;form av näringsverksamhet. Det säger sig självt att man i en del av de&lt;br&gt;senare fallen inte har så mycket att vinna på att hänvisa vederbörande&lt;br&gt;till konkurs. I regel finns inga större tillgångar att realisera, och&lt;br&gt;uppgifterna för en konkursförvaltare skulle sannolikt inte bli alltför&lt;br&gt;omfättande. Borde då inte följdriktigheten kräva att det finns tillgång till&lt;br&gt;skuldsanering även för sådana personer?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har stannat för att föreslå den avgränsningen av&lt;br&gt;personkretsen att fysisk person som driver näring fäller utanför den&lt;br&gt;kategori som kan komma i fråga för skuldsanering. De skäl som nyss&lt;br&gt;anförts för att undvika en alltför otydlig gräns mellan skuldsanering och&lt;br&gt;andra former av insolvensbehandling har aktualitet också beträffande&lt;br&gt;den som driver näringsverksamhet på deltid. Det skulle också erbjuda&lt;br&gt;problem att på ett entydigt sätt i lagtext ange vilka personkategorier som&lt;br&gt;skulle omfattas av skuldsaneringsreglema, om därunder skulle fälla&lt;br&gt;även vissa grupper av aktiva näringsidkare. Begränsar man tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet till fysiska personer som inte driver näringsverksamhet&lt;br&gt;ligger däri att det endast är f.d. näringsidkare som kommer i fråga. Det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betyder i sin tur att näringsidkaren på deltid måste ha upphört med sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsverksamhet for att kunna ansöka om skuldsanering. Med en Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;sådan lösning vinner man att en realisation av eventuella tillgångar i&lt;br&gt;rörelse då får förutsättas ha skett och att förfarandet i skuldsanerings-&lt;br&gt;ärendet inte tyngs av utredning angående rörelsens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna godtog som sagt Insolvensutredningens&lt;br&gt;gränsdragning. Några instanser, bl.a. Domstolsverket och Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, ansåg dock att gränsdragningen framstår som alltför ”stelbent”&lt;br&gt;och förordade att även aktiva näringsidkare i vissa fäll bör kunna bli&lt;br&gt;föremål för skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till skuldsaneringslagen (prop. s. 87-88) anfördes att&lt;br&gt;gränsen mellan skuldsanering å ena sidan och konkurs och ackord å den&lt;br&gt;andra bör vara tydlig. Vidare anfördes att skuldsanering bör vara&lt;br&gt;renodlad för privatekonomiska förhållanden. Som ett särskilt problem&lt;br&gt;redovisades - liksom i Insolvensutredningens betänkande - att begreppet&lt;br&gt;näringsidkare är så vidsträckt att även personer som bedriver näring&lt;br&gt;under mycket blygsamma omständigheter definitionsmässigt betraktas&lt;br&gt;som näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som uttalades i propositionen skulle det vara förenat med&lt;br&gt;svårigheter att finna en lämplig avgränsning inom kategorin närings-&lt;br&gt;idkare. En särskild svårighet med att låta vissa näringsidkare komma i&lt;br&gt;fråga för skuldsanering är enligt såväl Insolvensutredningen som&lt;br&gt;propositionen (prop. s. 89) att det kan kräva särskilda ”rörelse-&lt;br&gt;specifika” regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att näringsidkare fäller utanför lagens tillämpningområde&lt;br&gt;kan en person som exempelvis på deltid bedriver en mindre rörelse inte&lt;br&gt;komma i fråga för skuldsanering. Det gäller även andra som kanske&lt;br&gt;huvudsakligen är beroende av löneinkomster för sin försöijning, men&lt;br&gt;som vid sidan av lönearbetet bedriver någon form av verksamhet som&lt;br&gt;gör att han eller hon definitionsmässigt betraktas som näringsidkare. De&lt;br&gt;personer som nu avses fäller i och for sig in under vårt förslag till lag&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion. Det förfärandet är emellertid inte alls lämpat&lt;br&gt;för den nu diskuterade kategorin utan i första hand för större företag&lt;br&gt;som drivs i aktiebolagsform eller liknande. De riktigt små närings-&lt;br&gt;idkarna riskerar alltså att här ”hamna mellan två stolar”, vilket också&lt;br&gt;flera remissinstanser har uppmärksammat. Dessa instanser påtalar att&lt;br&gt;det finns ett behov av ett särskilt förfärande för de riktigt små&lt;br&gt;företagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det flera skäl till att de näringsidkare&lt;br&gt;vars verksamhet har en mycket blygsam omfättning bör kunna komma i&lt;br&gt;fråga för ett särskilt saneringsförfärande. Bland annat intresset av ett&lt;br&gt;flexibelt insolvensrättsligt system talar för det. Åsyftade gäldenärer gör&lt;br&gt;regelmässigt inte heller någon mer betydande åtskillnad mellan närings-&lt;br&gt;verksamhetens ekonomi och privatekonomin. Näringsverksamheten är&lt;br&gt;så ringa till sin omfättning att intäkterna från den endast i begränsad&lt;br&gt;omfättning kan bidra till försöijningen. Den verksamhet som bedrivs är&lt;br&gt;dessutom ofta nära förknippad med den person som bedriver den.&lt;br&gt;Skuldsaneringslagens sociala karaktär innebär också att den lagen och&lt;br&gt;dess former för skuldsanering passar väl för sådana små näringsidkare.&lt;br&gt;De kostnader för den enskilde som är förenade med ett skuldsanerings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarande jämfört med vad det kostar att inleda en företagsrekon- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;struktion enligt vårt förslag talar också för att skuldsaneringsförfarandet&lt;br&gt;bör öppnas för de riktigt små näringsidkarna. Regeringen noterar i det&lt;br&gt;sammanhanget att det enligt de norska och finländska&lt;br&gt;skuldsaneringslagama är möjligt för näringsidkare av den nu&lt;br&gt;diskuterade kategorin att, under vissa särskilda förutsättningar, beviljas&lt;br&gt;skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en aktiv näringsidkare skall kunna beviljas skuldsanering bör&lt;br&gt;det inledningsvis förhålla sig så att gäldenärens ekonomiska problem&lt;br&gt;inte är föranledda av den bedrivna näringsverksamheten. Tvärtom bör&lt;br&gt;den näringsverksamhet som bedrivs i regel vara sådan att den i stället&lt;br&gt;för att belasta gäldenärens ekonomi ger ett tillskott till den. Om&lt;br&gt;verksamheten belastar gäldenärens ekonomi bör den normalt avvecklas&lt;br&gt;innan skuldsanering kan komma i fråga. Inom ramen för en skuld-&lt;br&gt;sanering skall det inte förekomma någon rekonstruktion av närings-&lt;br&gt;verksamheten. Skuldsaneringsinstitutet är inte alls avpassat för sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givet att skuldsaneringsinstitutet även i framtiden bör ha en&lt;br&gt;privatekonomisk karaktär, vilket bl.a. innebär att lagen inte bör tyngas&lt;br&gt;med några särskilda regler för sådana fordringsförhållanden och därtill&lt;br&gt;knutna rättsförhållanden som är typiska för bedrivandet av närings-&lt;br&gt;verksamhet. De materiella regler som för närvarande finns i skuld-&lt;br&gt;saneringslagen bör inte ändras. Det betyder att dessa måste ”räcka till”&lt;br&gt;för att hantera skuldsaneringsärenden beträffande de näringsidkare vi&lt;br&gt;har talat om här. I praktiken betyder det att gäldenären inte får ha några&lt;br&gt;problem vad gäller exempelvis fordrings- och säkerhetsförhållanden&lt;br&gt;eller komplexa skatterättsliga problem som är relaterade till&lt;br&gt;näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl i betänkandet som i propositionen till skuldsaneringslagen&lt;br&gt;framhölls - som nämnts - bl.a. att det är av vikt att gränsen mellan&lt;br&gt;konkurs- och ackordsinstituten å ena sidan och skuldsaneringsinstitutet å&lt;br&gt;den andra är klar och tydlig. Enligt regeringens mening finns det&lt;br&gt;anledning att något nyansera detta synsätt. Det är givetvis viktigt att det&lt;br&gt;går att fastställa tillämpningsområdet för de olika insolvensrättsliga&lt;br&gt;förfarandena. Det behöver dock inte innebära att inte flera förfaranden&lt;br&gt;i och för sig skulle kunna vara tillämpliga på en och samma gäldenär. I&lt;br&gt;dag kan ju också en fysisk person bli föremål för såväl konkurs som&lt;br&gt;skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan formell överlappning mellan tillämpningsområdena för&lt;br&gt;skuldsaneringslagen och en lag om företagsrekonstruktion torde enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte innebära några mer betydande nackdelar. Det&lt;br&gt;kan enligt regeringens mening till och med vara en fördel om gräns-&lt;br&gt;dragningen för tillämpningsområdet av skuldsaneringslagen i diskuterat&lt;br&gt;hänseende kan bli något mer flexibel. Det torde tjäna det uttalade&lt;br&gt;rehabiliteringssyfte som ligger bakom skuldsaneringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste emellertid konstateras att man genom att öppna&lt;br&gt;skuldsaneringsinstitutet för näringsidkare bryter igenom principen om&lt;br&gt;att institutet skuldsanering är avsett för privatekonomiska förhållanden.&lt;br&gt;En ändring som innebär att skuldsaneringslagen blir tillämplig på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkare som bedriver verksamhet av mycket blygsam omfättning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som har sin huvudsakliga försöijning genom lönearbete medför Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;emellertid, enligt regeringens mening, inte något dramatiskt avsteg från&lt;br&gt;den principen. Det bör - vilket tidigare framhållits som självklart -&lt;br&gt;även i fortsättningen gå en klar skiljelinje mellan fysiska personer och&lt;br&gt;juridiska personer. De senare kan aldrig komma i fråga för skuld-&lt;br&gt;sanering. En fysisk person som driver rörelse i bolagsform kan redan&lt;br&gt;enligt gällande rätt komma i fråga för skuldsanering av sin privat-&lt;br&gt;ekonomi. De kategorier som nu talas om är de som driver rörelse som&lt;br&gt;fysiska personer i eget namn och därför inte har privatekonomin och&lt;br&gt;rörelsekonomin åtskild. För den kategorin gäldenärer kan det enligt&lt;br&gt;regeringens mening finnas anledning att öppna skuldsaneringsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör tillämpningsområdet för skuldsaneringslagen&lt;br&gt;enligt regeringens mening vidgas så att även vissa kategorier av&lt;br&gt;näringsidkare kan komma i fråga för skuldsanering. En sådan&lt;br&gt;utvidgning måste dock vara försiktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en fysisk person som är näringsidkare skall kunna beviljas&lt;br&gt;skuldsanering bör krävas att den bedrivna näringsverksamheten är av&lt;br&gt;ringa omfattning såväl omsättningsmässigt som vad gäller den tid&lt;br&gt;gäldenären lägger ned på verksamheten. De näringsidkare som avses är&lt;br&gt;de vars näringsverksamhet närmast har karaktären av ”extraknäck”.&lt;br&gt;Normalt sett bör det innebära att gäldenären har sin huvudsakliga&lt;br&gt;försötjning genom inkomster från annat håll. Att gäldenären bör ha sin&lt;br&gt;huvudsakliga försöijning genom inkomst från annat håll än från&lt;br&gt;näringsverksamheten innebär att inkomsten från näringsverksamheten&lt;br&gt;sedd i relation till exempelvis löneinkomsten bör vara liten. Men&lt;br&gt;inkomsten från näringsverksamheten bör också vara liten i absoluta tal.&lt;br&gt;Kravet på att näringsverksamheten skall ha ringa omfattning bör sålunda&lt;br&gt;till sin karaktär vara såväl relativt som absolut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon fast omsättningsgräns bör däremot inte ställas upp.&lt;br&gt;Omsättningen måste enligt regeringens mening också vägas samman&lt;br&gt;med andra omständigheter. Detta kan i det enskilda fallet innebära att&lt;br&gt;en gäldenär med en omsättning som inte kan sägas vara särskilt liten&lt;br&gt;kan komma i fråga för skuldsanering om andra omständigheter starkt&lt;br&gt;talar för det. Omvänt kan det innebära att en näringsidkare inte kan&lt;br&gt;komma i fråga för skuldsanering trots att omsättningen är mycket liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör man förutom näringsverksamhetens&lt;br&gt;omfattning också ta hänsyn till rörelsens beskaffenhet. För att skuld-&lt;br&gt;sanering skall kunna komma i fråga bör förhållandena kring verksam-&lt;br&gt;heten vara enkla. Om de ekonomiska förhållandena i näringsverksam-&lt;br&gt;heten är komplicerade eller annars svåra att överblicka bör skuldsane-&lt;br&gt;ring således inte kunna beviljas. Har gäldenären exempelvis utestående&lt;br&gt;åtaganden av betydelse eller har han annat än rent bagatellartade brister&lt;br&gt;i sin bokföring talar det för att skuldsanering inte bör komma i fråga.&lt;br&gt;Samma sak gäller om han i anledning av den bedrivna näringsverksam-&lt;br&gt;heten har ouppklarade förhållanden med skattemyndigheten. Gäldenären&lt;br&gt;kan också ha utestående tillgodohavanden som är oklara eller svår-&lt;br&gt;bedömbara. Inte heller i sådana fall bör skuldsanering komma i fråga.&lt;br&gt;Till det nu sagda kommer också - vilket tidigare har sagts - att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skuldsaneringslagens nuvarande regler om fordringshanteringen (se&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främst 6-8 §§) är förhållandevis enlda. De är t.ex. otillräckliga för att Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;lösa problem som är att hänföra till en bedriven näringsverksamhet, så&lt;br&gt;snart den är mer omfattande eller komplicerad. Eftersom skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen bygger på principen att en skuldsanering skall avse alla&lt;br&gt;gäldenärens skulder bör det inte komma i fråga att - som t.ex. i Finland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- låta en skuldsanering omfatta enbart ”privatskulder” och lämna&lt;br&gt;”rörelseskuldema” utanför. Skuldsaneringslagen är gäldenärsorienterad&lt;br&gt;på det sättet att det är gäldenären som skall rehabiliteras ekonomiskt.&lt;br&gt;Man måste då utgå från hans totala betalningsskyldighet, vartill skulder&lt;br&gt;hänförliga till en näringsverksamhet hör. Och är skuldsaneringslagens&lt;br&gt;regler om fordringshanteringen otillräckliga för denna rehabilitering bör&lt;br&gt;som sagt skuldsanering inte komma i fråga. Då får näringsverksamheten&lt;br&gt;i stället avvecklas innan gäldenären ansöker om skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 § skuldsaneringslagen skall det belopp som skall fördelas&lt;br&gt;mellan borgenärerna bestämmas så att skuldsaneringen tar i anspråk&lt;br&gt;gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster efter avdrag för vad som&lt;br&gt;skall förbehållas honom för hans och familjens försöijning. Därvid skall&lt;br&gt;bestämmelserna om förbehållsbelopp i utsökningsbalken vara väg-&lt;br&gt;ledande. Utsökningsbalken regler är alltså inte bindande i dessa&lt;br&gt;sammanhang (se prop. 1993/94:123 s. 113 och 207). I de fäll en fysisk&lt;br&gt;person som är näringsidkare enligt vad som nu föreslås beviljas&lt;br&gt;skuldsanering finns det t.ex. regelmässigt anledning att frångå dessa&lt;br&gt;regler om det bedrivs en näringsverksamhet som ger ett överskott, dvs.&lt;br&gt;ett positivt nettoresultat. Att verksamheten ger ett överskott bör som&lt;br&gt;sagt vara en förutsättning för att den skall få fortsättas. Ett sådant&lt;br&gt;överskott bör komma borgenärerna tillgodo. Gäldenären bör därför,&lt;br&gt;utöver vad som följer av bestämmelsen i 8 § skuldsaneringslagen, få&lt;br&gt;förbehålla sig det belopp som krävs för att verksamheten skall kunna&lt;br&gt;drivas vidare. Det kan t.ex. vara fråga om vissa inköp som löpande&lt;br&gt;måste göras. När betalningsplanen som skall bestämmas enligt 8 §&lt;br&gt;skuldsaneringslagen upprättas är det alltså det angivna nettoresultatet&lt;br&gt;som skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagteknisk fråga är var den nya regeln om förutsättningarna för en&lt;br&gt;näringsidkare att beviljas skuldsanering skall placeras. En möjlighet är&lt;br&gt;att i en särskild paragraf ange dessa förutsättningar. En annan möjlighet&lt;br&gt;är att i 4 § skuldsaneringslagen ange förutsättningarna. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening talar övervägande skäl för det förra alternativet.&lt;br&gt;Därigenom kan man åtminstone formellt klart skilja de allmänna förut-&lt;br&gt;sättningar som anges i 4 § och som måste vara uppfyllda för alla gälde-&lt;br&gt;närer från de särskilda förutsättningar som dessutom skall vara&lt;br&gt;uppfyllda för att en näringsidkare skall kunna erhålla skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § skuldsaneringslagen skall en totalbedömning göras av om&lt;br&gt;det är skäligt att bevilja en person skuldsanering. Därvid skall särskild&lt;br&gt;hänsyn tas till skuldernas ålder och omständigheterna vid skuldernas&lt;br&gt;tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina&lt;br&gt;förpliktelser och att på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer&lt;br&gt;samt det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen&lt;br&gt;av skuldsaneringsärendet. Givetvis skall denna bedömning ske även &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande den nu diskuterade kategorin av gäldenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som nu föreslås tillkommer för en fysisk person som är Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;näringsidkare således ytterligare förutsättningar som måste vara&lt;br&gt;uppfyllda för att skuldsanering skall kunna beviljas, nämligen att&lt;br&gt;skuldsanering får beviljas endast när särskilda skäl talar för det med&lt;br&gt;hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla&lt;br&gt;beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen om företagsrekonstruktion och övriga lagändringar bör&lt;br&gt;kunna träda i kraft den 1 februari 1996. När det gäller de skilda&lt;br&gt;lagförslagen är vissa övergångsbestämmelser nödvändiga. Vi åter-&lt;br&gt;kommer till detta i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kostnadsmässiga konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Syftet med det föreslagna nya förfarandet - företagsrekonstruktion - är&lt;br&gt;att minska antalet företagskonkurser och att på sikt livsdugliga företag&lt;br&gt;skall kunna rekonstrueras under ordnade former. Detta skall kunna&lt;br&gt;gynna gäldenärsföretagets ägare, anställda, borgenärer och andra&lt;br&gt;affärspartners samt samhället i stort. Besparingar kan exempelvis&lt;br&gt;uppnås genom minskade utgifter för arbetslöshet, sjuk- och socialvård.&lt;br&gt;Den kapitalförlust som regelmässigt är förenad med en konkurs kan&lt;br&gt;också undivkas. Insolvensutredningen (SOU 1992:113 s. 407 f.) berör&lt;br&gt;allt detta och anför goda skäl för att en reform är ”lönsam”.&lt;br&gt;Remissinstanserna har i stort sett inget att invända mot utredningens&lt;br&gt;beräkningar. Domstolsverket anser dock att en viss medelsförstärkning&lt;br&gt;kan komma att behövas för domstolssidan och Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län anser att skattemyndigheternas revisionsresurser måste&lt;br&gt;utökas väsentligt. Det är dock svårt att, vilket redan Insolvens-&lt;br&gt;utredningen konstaterade, mer exakt beräkna det samhällsekonomiska&lt;br&gt;och statsfinansiella utfallet av den föreslagna reformen. På två&lt;br&gt;väsentliga punkter avviker också det nu föreliggande förslaget från&lt;br&gt;Insolvensutredningens. Som har redovisats i avsnitt 8.2 bör det inte nu&lt;br&gt;göras någon ändring i förmånsrättslagen som innebär att förmånsrätt ges&lt;br&gt;för s.k. produktiv lön. Skattförmånsrätten (11 § förmånsrättslagen)&lt;br&gt;behålls också tills vidare. Den senare avvikelsen från utredningens&lt;br&gt;förslag innebär att reformen inte medför något inkomstbortfall för staten&lt;br&gt;och den samlade effekten av de båda avvikelserna är positiv för&lt;br&gt;statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försiktiga utvidgningen av löneförmånsrätten som föreslås medför&lt;br&gt;i praktiken inga negativa kostnadsmässiga konsekvenser för staten,&lt;br&gt;eftersom en företagsrekonstruktion - om den inte övergår i konkurs -&lt;br&gt;inte skall avslutas utan att löntagarna fått ut sin innestående lön. Om&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen misslyckas och direkt övergår i konkurs kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den föreslagna utvidgningen av löneförmånsrätten endast få en ytterst Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;marginell påpverkan på utgifterna i lönegarantisystemet. Däremot kan&lt;br&gt;vissa besparingar uppstå i och med att en lyckad företagsrekonstruktion&lt;br&gt;medför att konkurs undviks. Därigenom behöver inte lönegarantimedel&lt;br&gt;tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av reformen medför inte heller några direkta&lt;br&gt;kostnader för staten. Den hantering som kommer att ske vid domstolar&lt;br&gt;och kronofogdemyndigheter och andra instanser ryms inom de ramar&lt;br&gt;som redan finns. Exempelvis uppvägs ärendehanteringen enligt den nya&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion vid domstolarna av minskad konkurs-&lt;br&gt;hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkta kostnader för förfarandet kommer inte heller att uppstå. Dessa&lt;br&gt;(rekonstruktörens arvode m.m.) bärs huvudsakligen av gäldenärs-&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här föreslagits kommer således inte att medföra några&lt;br&gt;direkta kostnader för staten och inte heller uppstår något behov av&lt;br&gt;ökade anslag till domstolar och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Förslaget till lag om företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett för svensk rätt nytt förfarande. Förfarandet,&lt;br&gt;som skall vara ett instrument för att kunna rekonstruera företag med&lt;br&gt;lönsamhetsproblem, har getts den allmänna benämningen ”företags-&lt;br&gt;rekonstruktion”, ett begrepp som sedan tidigare är vedertaget för det&lt;br&gt;slag av åtgärder som avses, även om det hittills inte förekommit som&lt;br&gt;beteckning för ett förfarande i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om företagsrekonstruktion har delats in i fyra kapitel, 1 kap.&lt;br&gt;med Inledande bestämmelser, 2 kap. som behandlar Företagsrekon-&lt;br&gt;struktion i allmänhet, 3 kap. med regler om Offentligt ackord under&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och 4 kap. med Övriga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det inledande kapitlet klargörs bl.a. vem som kan komma i fråga för&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, vem som beslutar om företagsrekonstruktion och&lt;br&gt;vad som är förfarandets syfte. I det därpå följande kapitlet finns&lt;br&gt;föreskrifter om vem som kan ta initiativ till företagsrekonstruktion, vem&lt;br&gt;som kan utses till rekonstruktör liksom dennes uppgifter, vilken&lt;br&gt;ställning gäldenären har under företagsrekonstruktionen och hur&lt;br&gt;förfarandet påverkar borgenärernas ställning. Reglerna om offentligt&lt;br&gt;ackord i 3 kap. motsvarar i det väsentliga ackordslagens föreskrifter&lt;br&gt;men innehåller också vissa avvikelser (se främst avsnitt 7.5). Det&lt;br&gt;avslutande kapitlet innehåller bestämmelser om handläggningen av&lt;br&gt;ärenden om företagsrekonstruktion, kostnader för förfarandet,&lt;br&gt;verkställighet av beslut, hur företagsrekonstruktionen upphör, över-&lt;br&gt;klagande av rättens beslut, skadestånd och straff m.m. De bestämmel-&lt;br&gt;serna har delvis sin motsvarighet i 39-47 §§ ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att ackordslagen skall upphöra att gälla samtidigt som Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion träder i kraft. Vissa övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser är emellertid nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan, enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag, efter beslut av domstol få till stånd ett särskilt&lt;br&gt;förfarande för att rekonstruera sin verksamhet (företagsrekonstruktion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;anges den grundläggande förutsättningen för att förfarandet enligt lagen&lt;br&gt;skall kunna komma till stånd (jfr 1 kap. 1 § utredningens lagförslag).&lt;br&gt;Det framgår av paragrafen att företagsrekonstruktion gäller näringsid-&lt;br&gt;kare som har betalningssvårigheter. Karaktären av dessa betalnings-&lt;br&gt;svårigheter anges i 2 kap. 6 §. Som paragrafen är formulerad är termen&lt;br&gt;företagsrekonstruktion att förstå som ett förfarande som har till sy/Te att&lt;br&gt;leda till att en näringsidkares verksamhet rekonstrueras (jfr 2 § första&lt;br&gt;stycket). Det förhållandet att termen företagsrekonstruktion allmänt kan&lt;br&gt;ha en betydelse som beteckning för resultatet av förfarandet bör inte&lt;br&gt;föranleda några mer allvarliga missförstånd (se avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att företagsrekonstruktion enligt lagen skall kunna komma till&lt;br&gt;stånd måste det till en böijan röra sig om en gäldenär som är närings-&lt;br&gt;idkare. Termen näringsidkare bör fattas i vidsträckt mening och omfatta&lt;br&gt;var och en som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art (se&lt;br&gt;ang. tidigare förarbetsuttalanden ang. begreppet näringsidkare, avsnitt&lt;br&gt;11). Undantag har gjorts för vissa verksamheter inom den finansiella&lt;br&gt;sektorn och för verksamheter vari vissa offentligrättsliga subjekt har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande (se 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att en företagsrekonstruktion enbart kan avse näringsidkare&lt;br&gt;innebär att någon form av näringsverksamhet aktivt utövas. Den som&lt;br&gt;tidigare har varit näringsidkare omfattas inte av lagen. Han kan i stället&lt;br&gt;efter omständigheterna komma i fråga för skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen. Också t.ex. ett aktiebolag, som formellt anges som&lt;br&gt;rörelsedrivande i aktiebolagsregistret, kan falla utanför lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, nämligen om bolaget har tvingats försättas i&lt;br&gt;likvidation - t.ex. genom att bolaget har saknat till registret anmäld&lt;br&gt;behörig styrelse eller har inte på flera år sänt in årsredovisning (se 13&lt;br&gt;kap. 4 § aktiebolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan skuldsaneringslagen och lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion blir enkel om en fysisk person inte är näringsidkare. I&lt;br&gt;sådant fall kan skuldsanering, men inte företagsrekonstruktion komma i&lt;br&gt;fråga. En person som har sin huvudsakliga inkomst från en anställning,&lt;br&gt;men som vid sidan därav driver en mindre rörelse betraktas normalt&lt;br&gt;som näringsidkare, men han kan komma i fråga för skuldsanering enligt&lt;br&gt;vad som föreslås i denna proposition om det med hänsyn till verk-&lt;br&gt;samhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet är skäligt att bevilja&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom skuldsanering (se avsnitt 10 och författningskommentaren till Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;4 a § skuldsaneringslagen). Rent formellt är det inte otänkbart att han&lt;br&gt;även kan komma i fråga för företagsrekonstruktion, även om förut-&lt;br&gt;sättningarna för en sådan vanligen inte torde vara uppfyllda. Om dessa&lt;br&gt;undantagsvis skulle vara uppfyllda kan också en sådan person genom ett&lt;br&gt;offentligt ackord som ett led i företagsrekonstruktionen få till stånd en&lt;br&gt;reglering av sin totala skuldbörda. I praktiken finns det dock skäl att&lt;br&gt;anta att lagen om företagsrekonstruktion får sin största betydelse för&lt;br&gt;förhållandevis stora företag. Inte minst det förhållandet att det företag&lt;br&gt;som blir föremål för en företagsrekonstruktion självt skall bära&lt;br&gt;kostnaderna för förfarandet talar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller inte något krav på att gäldenären skall vara insolvent&lt;br&gt;utan anger i stället att det är tillräckligt att gäldenären är illikvid (se 2&lt;br&gt;kap. 6 §). Det innebär alltså en skillnad i förhållande till ackordslagen,&lt;br&gt;som för bifall till en ansökan om förordnande av god man förutsätter att&lt;br&gt;gäldenären är på obestånd. Genom att ackordslagens bestämmelser&lt;br&gt;enligt förslaget arbetas in i lagen om företagsrekonstruktion kommer i&lt;br&gt;fortsättningen illikviditet, och inte obestånd, utgöra en förutsättning&lt;br&gt;även för ackordsförfarandet som äger rum inom ramen för företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. I avsnitt 5.1 har påpekats att en fördel med den lösning&lt;br&gt;som valts är att förfarandet står öppet även för gäldenärer som utan att&lt;br&gt;det behöver ha gått så långt som till insolvens har fått betalnings-&lt;br&gt;svårigheter. Detta följer av lagens syfte och är en viktig nyhet i lagen.&lt;br&gt;Ju tidigare gäldenärer i den beskrivna situationen blir föremål för&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, desto större är utsikterna att man skall lyckas&lt;br&gt;rekonstruera företagets verksamhet i sak, reda upp dess finanser och&lt;br&gt;undgå konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår också att det är domstol som beslutar om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Det är domstol som har att avgöra om&lt;br&gt;förutsättningarna för ett sådant förfarande är uppfyllda. Det är också&lt;br&gt;domstol som beslutar att förfarandet skall upphöra m.m. Det ankommer&lt;br&gt;dock på gäldenären själv att med hjälp av en rekonstruktör undersöka&lt;br&gt;förutsättningarna för en realistisk rekonstruktion (se 1 kap. 2 §, 2 kap.&lt;br&gt;11 § fjärde stycket och 14 §). Genomförandet av de åtgärder som enligt&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen kan komma att befinnas nödvändiga för att nå&lt;br&gt;resultat, dvs. att verksamheten rekonstrueras, skall åstadkommas av&lt;br&gt;gäldenären själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en företagsrekonstruktion skall en av rätten utsedd rekonstruktör&lt;br&gt;undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver kan fortsättas&lt;br&gt;helt eller delvis och i så fäll hur detta kan ske samt om det finns&lt;br&gt;förutsättningar för gäldenären att träffa en ekonomisk uppgörelse med&lt;br&gt;sina borgenärer (ackord). Rekonstruktören skall när han fullgör sitt&lt;br&gt;uppdrag verka för att borgenärernas intressen inte åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 1 § framgår att förhandling om offentligt ackord kan äga&lt;br&gt;rum under en företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som huvudsakligen motsvarar 3 § i det till Lagrådet Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;remitterade lagförslaget, har i huvudsak utformats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets forslag (jfr 1 kap. 4 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen beskrivs i första stycket det allmänna syftet med&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Av den beskrivningen framgår att det finns&lt;br&gt;viktiga principiella skillnader mellan företagsrekonstruktion och kon-&lt;br&gt;kurs. Medan konkurs är en exekutionsform, är företagsrekonstruktion&lt;br&gt;ett förfarande som syftar till att återställa lönsamheten hos en&lt;br&gt;näringsidkare med betalningssvårigheter eller i vart fall till att klargöra&lt;br&gt;i vad mån gäldenärens verksamhet kan fortleva. Konkurs är inriktad på&lt;br&gt;borgenärernas möjlighet att tvångsvis få betalt för sina fordringar,&lt;br&gt;oavsett om gäldenärens företag kan fortleva eller inte. Företags-&lt;br&gt;rekonstruktion syftar i stället till att ge gäldenären en chans att innan&lt;br&gt;konkurs är oundviklig undersöka möjligheten till fortsatt verksamhet i&lt;br&gt;en eller annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagsrekonstruktion skall kunna leda till dels en rekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sak, dvs. att gäldenärens verksamhet förändras så att dess resultat&lt;br&gt;förbättras och verksamheten åter blir lönsam, dels en finansiell&lt;br&gt;rekonstruktion, dvs. en uppgörelse med borgenärerna om hur de redan&lt;br&gt;uppkomna skulderna skall kunna betalas. Uppgörelsen med borgenärer-&lt;br&gt;na kan ske frivilligt under hand eller med tillämpning av reglerna om&lt;br&gt;offentligt ackord i 3 kap. Företagsrekonstruktion behöver dock inte&lt;br&gt;nödvändigtvis innebära att förfärandet avslutas genom ett ackord i&lt;br&gt;teknisk mening, dvs. främst genom att borgenärernas fordringar sätts&lt;br&gt;ned och det bestäms hur betalningen skall gå till. Förfärandet kan också&lt;br&gt;syfta till att nå en överenskommelse med borgenärerna om att&lt;br&gt;gäldenärens rörelse fortsätts av ett annat företag, som övertar tillgångar&lt;br&gt;och skulder från gäldenären på sådana villkor som borgenärerna kan&lt;br&gt;godta. Förfärandets tillämpning är inte heller inskränkt till fell där det&lt;br&gt;av gäldenären bedrivna företaget kan fortsättas i samma juridiska form.&lt;br&gt;Huvudsaken med en rekonstruktion är att rörelsen kan fortsätta i en&lt;br&gt;eller annan form utan konkurs. Om det sker genom exempelvis ägar-&lt;br&gt;tillskott av medel, upptagande av ny kredit, överlåtelse av rörelsen eller&lt;br&gt;på annat sätt är i och för sig av underordnad betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att det är den av rätten utsedde rekonstruktören (se&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 §) som skall undersöka om det finns möjligheter att åstad-&lt;br&gt;komma en rekonstruktion. Givetvis måste rekonstruktören härvid arbeta&lt;br&gt;i nära kontakt med gäldenären och borgenärerna. I sista meningen i&lt;br&gt;första stycket anges uttryckligen att rekonstruktören skall verka för att&lt;br&gt;borgenärernas intressen inte åsidosätts (jfr 2 kap. 12 § första stycket i&lt;br&gt;såväl det till Lagrådet remitterade förslaget som i utredningens lag-&lt;br&gt;förslag). Rekonstruktörens uppgifter kommenteras vidare i förfettnings-&lt;br&gt;kommentaren till 2 kap. 11 och 13 § samt i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket erinras om att det av 3 kap. 1 § framgår att&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord kan äga rum under det förfärande som&lt;br&gt;en företagsrekonstruktion utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, central foreningsbank, kreditmarknadsbolag, understöds-&lt;br&gt;förening, försäkringsbolag, värdepappersbolag, clearingsorganisation&lt;br&gt;och Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars verksamhet&lt;br&gt;staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, en församling&lt;br&gt;eller en kyrklig samfallighet har ett bestämmande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § i det till Lagrådet remitterade lagförslaget.&lt;br&gt;Motsvarigheten i ackordslagen är 48 § (jfr 1 kap. 6 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag). Den slutliga utformningen skiljer sig från Lagrådets förslag&lt;br&gt;dels i det att paragrafen har delats upp i två stycken, dels att ytterligare&lt;br&gt;subjekt har fogats till uppräkningen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redogjorts for i avsnitt 5.2 bör de i paragrafens första stycke&lt;br&gt;angivna gäldenärema undantas från lagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Beträffande dessa kategorier kan följande anmärkas (jfr 48 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ackordslagen, 1 kap. 6 § Insolvensutredningens förslag och 1 kap. 4 § i&lt;br&gt;det till Lagrådet remitterade lagförslaget). Kreditaktiebolag ingår inte&lt;br&gt;längre i den i ackordslagen angivna undantagskretsen (SFS 1992:1617).&lt;br&gt;Sedan lagen (1963:76) om kreditaktiebolag har upphävts kan sådana&lt;br&gt;bolag ansöka om tillstånd att bedriva verksamhet enligt den nya lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om kreditmarknadsbolag som har trätt i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994 (SFS 1993:1646). På kreditmarknadsbolag är ackordslagen&lt;br&gt;tillämplig (jfr prop. 1992/93:89 s. 161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningsbankslagen (1987:620) har ändrats så att lokala&lt;br&gt;föreningsbanker kan fusioneras med en central foreningsbank vilken i&lt;br&gt;sin tur kan ombildas till bankaktiebolag (SFS 1992:1058). Så har också&lt;br&gt;kommit att ske beträffande tidigare existerande föreningsbanker.&lt;br&gt;Föreningsbankslagen har emellertid inte upphävts. För fullständighetens&lt;br&gt;skull finns det därför anledning att föra central foreningsbank till undan-&lt;br&gt;tagskretsen i 3 § lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 &amp;nbsp;§ ackordslagen omfattar även stadshypoteksförening och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land shy poteksförening. Genom lagen (1992:700) om ombildning av&lt;br&gt;stadshypoteksinstitutionen har föreskrivits att stadshypoteksföreningama&lt;br&gt;skall gå upp i Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och föreningar-&lt;br&gt;na upplösas utan likvidation. Stadshypotek är numera ett kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Enligt lagen (1994:758) om ombildning av landshypo-&lt;br&gt;teksinstitutionen skall motsvarande ske för landshypoteksföreningamas&lt;br&gt;del, med den skillnaden att överlåtelse av rörelsen skall ske till ett&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. Stadshypoteksföreningama har redan upplösts och&lt;br&gt;det är upplyst att sedan den 1 januari 1995 är även land shy poteks-&lt;br&gt;föreningama upplösta. Mot den bakgrunden har inte stadshypoteks-&lt;br&gt;förening och landshypoteksförening tagits upp bland de i förevarande&lt;br&gt;paragraf angivna rättssubjekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den undantagskrets som avses i andra stycket omfattar sådan&lt;br&gt;verksamhet vari de i stycket angivna organen har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande. Dessa organ har givetvis ett bestämmande inflytande när de&lt;br&gt;bedriver verksamhet i egen regi. En sådan verksamhet kan alltså inte bli &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål för företagsrekonstruktion enligt lagen. Uttrycket ”bestäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande inflytande” har dock en vidare betydelse i detta sammanhang Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;liksom vad gäller enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) och i 6&lt;br&gt;kap. 1 § sekretesslagen (1980:100). Ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;föreligger således när det allmänna på visst sätt genom ägande eller&lt;br&gt;avtal har tillförsäkrats den avgörande kontrollen i en från det allmänna&lt;br&gt;fristående juridisk person. Det innebär att en kommun t.ex. inte kan&lt;br&gt;sägas ha ett sådant bestämmande inflytande i ett entreprenadföretag som&lt;br&gt;kommunen anlitat för att utföra kommunala uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis är lagen tillämplig på de angivna kategorierna när de&lt;br&gt;uppträder i egenskap av t.ex. borgenär. Paragrafen innebär inte annat&lt;br&gt;än att de som gäldenär inte kan bli föremål för företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen av gäldenärskategorier i denna paragraf är&lt;br&gt;uttömmande. Alla andra slag av gäldenärer omfattas av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Företagsrekonstruktion i allmänhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av&lt;br&gt;en borgenär. Ansökan skall göras skriftligen hos den tingsrätt där&lt;br&gt;gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i&lt;br&gt;allmänhet. Ansökningshandlingen skall vara egenhändigt undertecknad&lt;br&gt;av sökanden eller sökandens ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall sökanden ange och styrka de omständigheter som gör&lt;br&gt;rätten behörig, om de inte är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag (jfr 2 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket, 2 § andra stycket och 5 § första stycket utredningens&lt;br&gt;lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att en ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion får göras av såväl gäldenären (se också 3 §) som&lt;br&gt;en borgenär (se också 4 § och 6 § tredje stycket) samt att ansökan skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Det senare är alltså ett absolut formkrav. Paragrafens&lt;br&gt;första stycke innehåller vidare en regel om forum vid företags-&lt;br&gt;rekonstruktion som i sak överensstämmer med 2 kap. 1 § konkurslagen.&lt;br&gt;Ansökan om företagsrekonstruktion skall alltså göras vid tingsrätten i&lt;br&gt;den ort där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalnings-&lt;br&gt;skyldighet i allmänhet. Forum vid företagsrekonstruktion, i likhet med&lt;br&gt;konkursforum, bestäms således normalt för fysisk person av folkbokför-&lt;br&gt;ingsorten den 1 november året innan ansökan ges in och för annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo av den ort där styrelsen har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har satts i fråga om den generella hänvisningen i konkurslagen till&lt;br&gt;rättegångsbalkens forumregler i mål om betalningsskyldighet alltid är&lt;br&gt;ändamålsenlig. Den kan medföra att en konkursansökan måste tas upp&lt;br&gt;och prövas även i fåll som avses i 10 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken&lt;br&gt;(jfr Walin/ Palmér, Konkurslagen, s. 25 f.). Till skillnad från vad som&lt;br&gt;gäller vid konkursansökningar gör sig emellertid intresset av dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alternativa fora inte lika starkt gällande vid företagsrekonstruktion. I Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;praktiken torde det bara vara forumreglema i 10 kap. 1 § RB som får&lt;br&gt;någon tillämpning för detta rättsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje meningen i första stycket anges att ansökningshandlingen skall&lt;br&gt;vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. att en ansökan inte kan ges in via telefax (jfr 33 ^P- 3 §&lt;br&gt;RB och prop. 1993/94:190 s. 106 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall enligt andra stycket ange och styrka de omständigheter&lt;br&gt;som betingar rättens behörighet, om de inte är kända. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller enligt 2 kap. 1 § andra stycket konkurslagen.&lt;br&gt;Bevis om rättens behörighet behövs alltså inte, om det är allmänt känt&lt;br&gt;att gäldenären har sitt hemvist inom tingsrättens domsaga. Som regel&lt;br&gt;kan emellertid gäldenären inte förlita sig på att fakta som betingar&lt;br&gt;rättens behörighet skall vara kända. De handlingar som kan styrka&lt;br&gt;behörigheten torde i fråga om fysisk person vara ett s.k. hemortsbevis&lt;br&gt;och i fråga om juridisk person registreringsbevis. Av 5 § framgår att en&lt;br&gt;brist i förevarande hänseende kan leda till att ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ansökan om företagsrekonstruktion gjorts hos en tingsrätt som&lt;br&gt;inte är behörig, skall rätten genast sända handlingarna i ärendet till den&lt;br&gt;tingsrätt som enligt vad dessa visar är behörig och underrätta sökanden.&lt;br&gt;Ansökan skall anses gjord, när handlingarna kom in till den förra&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag (jfr 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § tredje stycket utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis inträffa att ansökan görs vid en tingsrätt som inte&lt;br&gt;är behörig enligt vad som föreskrivs i 1 §. Tingsrätten skall i sådant fell&lt;br&gt;enligt denna paragraf genast sända ansökningshandlingarna i ärendet till&lt;br&gt;den tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig. En förut-&lt;br&gt;sättning för att en ansökan skall kunna översändas är att det verkligen&lt;br&gt;framgår av handlingarna vilken tingsrätt som är behörig. Den tingsrätt&lt;br&gt;till vilken ansökningen kommit in behöver inte göra några särskilda&lt;br&gt;efterforskningar i behörighetsfrågan. Är ansökan bristfällig, får det&lt;br&gt;ankomma på den behöriga tingsrätten att vid behov ge föreläggande om&lt;br&gt;komplettering (se 5 §). I den mån komplettering behövs redan för att&lt;br&gt;avgöra behörighetsfrågan måste dock föreläggandet utfärdas av den&lt;br&gt;tingsrätt till vilken ansökan kommit in. Sökanden skall givetvis&lt;br&gt;underrättas, när handlingarna sänds till annan tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dag som en ansökan anses inkommen har betydelse bl.a. såsom&lt;br&gt;fristdag for återvinning enligt 4 kap. 2 § andra stycket konkurslagen.&lt;br&gt;Genom att en ansökan skall anses gjord när den kom in till den förra,&lt;br&gt;icke behöriga, tingsrätten undviks bl.a. att ett misstag beträffande forum&lt;br&gt;leder till att en återvinningsfrist försitts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;br&gt;En ansökan av gäldenären skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi och orsakerna&lt;br&gt;till betalningssvårighetema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en borgenärsförteckning,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse for hur gäldenären avser att verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas i fortsättningen och en uppgörelse nås med borgenärerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.4. I bestämmelsen anges vad en&lt;br&gt;ansökan som görs av en gäldenär skall innehålla. (Jfr 2 kap. 1 § andra&lt;br&gt;stycket utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten har gäldenären att lämna uppgifter om företagets&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden och om orsakerna till betalningssvårighetema.&lt;br&gt;Det krävs bara en kortfattad redogörelse, inte någon fullständig&lt;br&gt;bouppteckning (jfr även 13 § andra stycket 1-3). Men det är självfallet&lt;br&gt;både lämpligt och önskvärt att ansökningen kompletteras med senaste&lt;br&gt;bokslut, eventuell kontrollbalansräkning enligt 13 kap. 2 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) och andra sammanställningar och dylikt&lt;br&gt;rörande gäldenärens ekonomiska status. Uppgifter om detta är också av&lt;br&gt;betydelse för rättens bedömning enligt tredje punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall gäldenären enligt andra punkten förteckna sina&lt;br&gt;borgenärer. En sådan uppgift är nödvändig för att rekonstruktören vid&lt;br&gt;bifall till ansökningen skall kunna fullgöra sin uppgift att inom en vecka&lt;br&gt;underrätta borgenärerna om att företagsrekonstruktion har beslutats (se&lt;br&gt;13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen skall gäldenären dessutom ange dels hur han avser att&lt;br&gt;verksamheten skall bedrivas i fortsättningen, dels hur en eventuell&lt;br&gt;uppgörelse skall nås med borgenärerna (tredje punkten). Det är, som&lt;br&gt;framhållits i avsnitt 5.4, på denna punkt som rätten har att göra sin&lt;br&gt;mest grannlaga bedömning. Det är nämligen av största vikt att&lt;br&gt;företagsrekonstruktion inte beslutas, om det finns skäl anta att gälde-&lt;br&gt;nären har andra syften med sin ansökan än ett rekonstruktionssyfte,&lt;br&gt;t.ex. att han främst eftersträvar ett anstånd med sina betalningar. Därför&lt;br&gt;måste domstolen i vart fall kunna konstatera att den redogörelse som&lt;br&gt;gäldenären själv presenterar vid sin ansökan inte saknar realism. Det&lt;br&gt;betyder bl.a. att gäldenären måste förklara vilka åtgärder som enligt&lt;br&gt;hans mening fordras för att förbättra rörelsens resultat. Vidare måste&lt;br&gt;han ge besked om hur han menar att borgenärerna skall tillgodoses och&lt;br&gt;om hur verksamheten i fortsättningen skall kunna finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om rätten inte kan göra någon mera ingående prövning av&lt;br&gt;förutsättningarna för rekonstruktion på detta stadium är det ändå viktigt&lt;br&gt;att prövningen är så noggrann som möjligt på det underlag som&lt;br&gt;presenteras. Den bedömning som görs på detta stadium kommer dock&lt;br&gt;tämligen omgående att följas av ytterligare bedömningar när ett mera&lt;br&gt;tillförlitligt underlag föreligger, t.ex. vid det borgenärssammanträde&lt;br&gt;som enligt huvudregeln skall hållas inom tre veckor (se 10 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen skall gäldenären ge ett förslag till rekonstruktör och&lt;br&gt;samtidigt lämna behövliga uppgifter om den föreslagne personens&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget (Jjärde punkten). Vem som kan utses till&lt;br&gt;rekonstruktör anges närmare i 11 §. Av den bestämmelsen, enligt vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en rekonstruktör bl.a. måste ha borgenärernas förtroende, följer att Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;gäldenären bör ha tagit kontakt med sina viktigaste borgenärer i frågan&lt;br&gt;om lämplig rekonstruktör, innan han lämnar in en ansökan. Om&lt;br&gt;gäldenärens ansökan saknar uppgift om de viktigaste borgenärernas&lt;br&gt;inställning till den föreslagna rekonstruktören kan rätten knappast&lt;br&gt;bedöma den personens lämplighet. Därför bör tingsrätten i dessa fell&lt;br&gt;förelägga gäldenären att komplettera ansökan i detta hänseende (jfr 5 §).&lt;br&gt;Utan att det sägs i lagen skall givetvis den föreslagnes eget samtycke&lt;br&gt;inhämtas innan han utses. Ansökan bör redovisa att ett sådant samtycke&lt;br&gt;lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;br&gt;En ansökan av en borgenär skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om borgenärens fordran på gäldenären,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. upplysningar om gäldenärens betalningssvårigheter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag (jfr 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär har av naturliga skäl inte samma möjlighet som gälde-&lt;br&gt;nären att lämna upplysning om gäldenärsföretagets ekonomi eller vad&lt;br&gt;som har lett fram till företagets betalningssvårigheter. Vad som krävs av&lt;br&gt;borgenären är därför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären skall lämna uppgift om sin fordran (första punkten). För&lt;br&gt;att vara behörig att ansöka om företagsrekonstruktion måste sökanden&lt;br&gt;enligt denna paragraf vara fordringsägare, eller med andra ord&lt;br&gt;borgenär. Kretsen av behöriga sökande enligt denna paragraf bestäms&lt;br&gt;således på samma sätt som den krets som är behöriga att ansöka om&lt;br&gt;någons försättande i konkurs (jfr 2 kap. 4 och 6 §§ konkurslagen).&lt;br&gt;Därvid föreskrivs inte någon begränsning såvitt avser karaktären eller&lt;br&gt;storleken av borgenärens fordran. Även en mindre fordran ger således&lt;br&gt;en borgenär initiativrätt. Ansökan kan göras även av en borgenär med&lt;br&gt;en fordran som inte är förfellen till betalning. Med hänsyn till att det&lt;br&gt;vid en borgenärs ansökan enligt 6 § andra stycket krävs att gäldenären&lt;br&gt;medger ansökan, har det inte ansetts befogat att begränsa initiativrätten&lt;br&gt;till borgenärer med fordringar av visst slag eller av viss storlek (se&lt;br&gt;avsnitt 5.3). Det är inte heller något krav att borgenären har en&lt;br&gt;penningsfordran. Även om det antagligen kommer att bli ytterst sällsynt&lt;br&gt;är det alltså tänkbart att borgenären har en fordran på en annan&lt;br&gt;prestation än i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin ansökan skall borgenären vidare redovisa de uppgifter han har&lt;br&gt;om gäldenärens betalningssvårigheter (andra punkten). Härmed avses&lt;br&gt;det som borgenären känner till om gäldenärsföretagets betalnings-&lt;br&gt;svårigheter. Även när en borgenär ansöker är det självfallet ett&lt;br&gt;avgörande kriterium att gäldenärsföretaget har sådana betalnings-&lt;br&gt;svårigheter som beskrivs i 6 § första stycket. För ett ogrundat påstående&lt;br&gt;härvidlag kan borgenären drabbas av skadeståndsskyldighet (se 4 kap.&lt;br&gt;13 §). Borgenären måste således kunna redovisa att han själv eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan borgenär drabbats av gäldenärens betalningsdröjsmål på sådant Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;sätt att det finns anledning att anta att gäldenären är illikvid. Det kan&lt;br&gt;därvid t.ex. vara fråga om att borgenären varit tvungen att tillgripa&lt;br&gt;utmätning för att erhålla betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärens ansökan skall på samma sätt som en ansökan från&lt;br&gt;gäldenären (tredje punkten) innehålla ett förslag till rekonstruktör och&lt;br&gt;behövliga uppgifter om den föreslagna personens lämplighet (jfr vad&lt;br&gt;som under 3 och 11 § sägs om en rekonstruktörs lämplighet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § tredje stycket anges att en borgenärs ansökan för bifall&lt;br&gt;förutsätter att gäldenären medger den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall avvisas, om den inte innehåller sådana uppgifter som&lt;br&gt;krävs enligt 1, 3 och 4 §§, och sökanden inte följer ett föreläggande att&lt;br&gt;avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;innehåller, genom hänvisning till 1, 3 och 4 §§, regler om avvisning av&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion (jfr 2 kap. 3 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag). Paragrafen, som riktar sig till domstolen, gäller oavsett om&lt;br&gt;sökanden är gäldenären eller en borgenär. Avvisning kan således&lt;br&gt;komma i fråga om det inte av ansökan framgår vilken tingsrätt som är&lt;br&gt;behörig, ansökan inte är egenhändigt undertecknad av sökanden eller&lt;br&gt;dennes ombud eller, såvitt gäller en gäldenär, inte uppfyller de krav&lt;br&gt;som anges i 3 §, eller, om sökanden är borgenär, inte svarar mot&lt;br&gt;kraven i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar ansökningen bristfällig, skall sökanden först föreläggas att&lt;br&gt;komplettera den. Föreläggandet bör innehålla en upplysning om att&lt;br&gt;ansökningen kan komma att avvisas om bristen inte avhjälps. Om&lt;br&gt;föreläggandet inte följs skall ansökningen avvisas. Det anges&lt;br&gt;uttryckligen att avvisning förutsätter dels att ansökan saknar sådana&lt;br&gt;uppgifter som krävs enligt 1, 3 och 4 §§, dels att ett föreläggande inte&lt;br&gt;följs (jfr t.ex. 2 kap. 5 § konkurslagen och 42 kap. 4 § rättegångs-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det redan från böijan att ansökningen över huvud inte kan&lt;br&gt;tas upp, t.ex. därför att gäldenären är försatt i konkurs (jfr 4 kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket), bör ansökningen omedelbart avvisas. Någon uttrycklig&lt;br&gt;regel härom har inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisningsbeslut får överklagas i vanlig ordning (jfr 4 kap. 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för beslut om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion skall meddelas&lt;br&gt;är att gäldenären vid tiden för ansökningen inte kan betala sina förfallna&lt;br&gt;skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas, om det saknas&lt;br&gt;skälig anledning anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan&lt;br&gt;uppnås. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;medgett ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreskrivs i första stycket att gäldenären skall vara illikvid för att&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion skall kunna meddelas. Med illikviditet&lt;br&gt;avses enligt ordalydelsen att gäldenären vid tiden för ansökningen inte&lt;br&gt;kan betala sina förfallna skulder. Det innebär att kontanta medel och&lt;br&gt;andra tillgångar som lätt kan omsättas i kontanter inte räcker till för&lt;br&gt;betalning av förfallna skulder. Vad som avses med kontanta medel är&lt;br&gt;uppenbart. Med kontanta medel kan banktillgodohavanden och liknande&lt;br&gt;normalt jämställas. Andra tillgångar som lätt kan omsättas i kontanter&lt;br&gt;kan vara dels tillgångar som kan omsättas i kontanter omedelbart, dels&lt;br&gt;tillgångar vilkas avyttrande inte medför någon märkbar värdeförstöring&lt;br&gt;beträffande rörelsen. Maskiner, andra anläggningstillgångar, insatsvaror&lt;br&gt;i produktionen m.m. skall inte behöva avyttras. Om sådana avyttrings-&lt;br&gt;åtgärder är nödvändiga för att gäldenären skall kunna betala sina&lt;br&gt;förfallna skulder är han alltså att betrakta som illikvid. Det finns&lt;br&gt;emellertid skäl att framhålla att, medan en gäldenärs uppgift i&lt;br&gt;konkursförfarandet om att han är insolvent normalt godtas om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl som talar mot det, kan knappast detsamma gälla&lt;br&gt;illikviditet när en gäldenär ansöker om företagsrekonstruktion. Om det&lt;br&gt;undantagsvis skulle förekomma att en gäldenär är insolvent men inte&lt;br&gt;illikvid kan det inte beslutas om företagsrekonstruktion beträffande&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges ett annat avgörande villkor för att rätten skall&lt;br&gt;kunna besluta om företagsrekonstruktion. Det får inte saknas anledning&lt;br&gt;anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås. Rätten måste&lt;br&gt;alltså göra en prognos beträffande utsikterna för att en företags-&lt;br&gt;rekonstruktion kan bli lyckosam. Regeln är avsedd att hindra missbruk&lt;br&gt;av förfarandet. Läget kan t.ex. vara det att gäldenären anger ett helt&lt;br&gt;orealistiskt förslag till ekonomisk uppgörelse. Ansökan bör då genast&lt;br&gt;ogillas. Det är emellertid ett rätt lågt beviskrav som i denna del ställs på&lt;br&gt;gäldenären. Det avgörande bör vara att möjligheten av att en företags-&lt;br&gt;rekonstruktion leder till att verksamheten kan rekonstrueras inte&lt;br&gt;framstår som utesluten. Det kan t.ex. vara så, som framhålls i de&lt;br&gt;allmänna övervägandena, att situationen är svårbedömd t.ex. därför att&lt;br&gt;värdet av säkerhetsunderlaget är oklart. Så snart bedömningen är den att&lt;br&gt;en mera ingående utredning kan visa att förutsättningar för en lyckosam&lt;br&gt;rekonstruktion finns, bör beslut om företagsrekonstruktion kunna&lt;br&gt;meddelas. Som tidigare framhållits, se under 3 §, kommer också rättens&lt;br&gt;prövning att tämligen omgående följas av ytterligare bedömningar när&lt;br&gt;ett mera tillförlitligt underlag föreligger. Saknas grund för att avslå en&lt;br&gt;ansökan, skall rätten besluta om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens egen inställning och medverkan är av största betydelse&lt;br&gt;för möjligheterna att rekonstruera hans verksamhet. Att sätta igång en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion mot dennes vilja torde innebära att det saknas en&lt;br&gt;väsentlig förutsättning för att nå en konstruktiv lösning av företagets&lt;br&gt;betalningsproblem. I paragrafens tredje stycke anges därför att det är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättning att gäldenären medger en borgenärs ansökan för att den&lt;br&gt;skall kunna bifallas. Vad som krävs är ett uttryckligt medgivande från&lt;br&gt;gäldenären. Passivitet, dvs. underlåtenhet att ange sin inställning till&lt;br&gt;ansökningen, uppfyller här inte kravet på medgivande. Det gäldenären&lt;br&gt;har att medge är alltså bifåll till ansökningen. Även om ett sådant&lt;br&gt;medgivande har lämnats måste rätten ändå pröva om förutsättningarna&lt;br&gt;för bifall i övrigt (se första och andra styckena) är uppfyllda. Gälde-&lt;br&gt;närens medgivande är således en nödvändig, men inte en tillräcklig,&lt;br&gt;förutsättning för bifall till en borgenärs ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § andra stycket första punkten anges att en borgenärs ansökan&lt;br&gt;förfaller om den skriftligen bestrids av gäldenären. Borgenärens&lt;br&gt;ansökan skall i ett sådant fall inte ogillas. I stället förfaller borgenärens&lt;br&gt;ansökan och ärendet skall i stället avskrivas från vidare handläggning.&lt;br&gt;Ett sådant skriftligt bestridande innebär att borgenärens ansökan över&lt;br&gt;huvud taget inte tas upp (jfr 7-9 §§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av ansökan om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenärens ansökan tas upp, skall rätten genast pröva den, om inte&lt;br&gt;annat följer av 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;innehåller en anvisning för rätten att, då man funnit att gäldenärens&lt;br&gt;ansökan skall tas upp till prövning genast besluta i frågan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Det är i och med beslutet om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;som de flesta rättsverkningar inträder som är förbundna med för-&lt;br&gt;farandet. Det är också viktigt att arbetet med företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;kommer igång så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om att beslut på ansökan av gäldenären skall fattas genast&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller vid konkurs (jfr 2 kap. 14 § första stycket&lt;br&gt;konkurslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rättens åtgärder när en ansökan av en borgenär tas upp föreskrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenärs ansökan tas upp, skall rätten sätta ut ett sammanträde&lt;br&gt;för prövning av ansökan. Sammanträdet skall hållas inom två veckor&lt;br&gt;från det att ansökan kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;det hållas senare, dock senast inom sex veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sammanträdet skall parterna kallas. Gäldenären skall i kallelsen&lt;br&gt;föreläggas att senast vid sammanträdet yttra sig över ansökan. I&lt;br&gt;kallelsen skall även anges att sammanträdet kommer att ställas in, om&lt;br&gt;gäldenären före sammanträdet själv ansöker om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;eller skriftligen medger borgenärens ansökan och rätten inte särskilt&lt;br&gt;underrättar honom om att sammanträdet ändå skall hållas. Parterna skall&lt;br&gt;i kallelsen upplysas om innehållet i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelserna skall delges parterna. Därvid får beträffande gäldenären&lt;br&gt;delgivning enligt 12-15 §§ delgivningslagen (1970:428) inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenären &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingivna handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upptar regler om sammanträde for prövning av en Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion avseende en gäldenär (jfr&lt;br&gt;2 kap. 8 § utredningens lagförslag). Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;sammanträdet finns i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger att om en borgenärs ansökan tas upp&lt;br&gt;ett sammanträde skall hållas inom två veckor från det att ansökningen&lt;br&gt;kom in till rätten. Denna tid får överskridas om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;dock med högst fyra veckor. Ett skäl för att överskrida&lt;br&gt;tvåveckorsfristen kan vara svårigheter att delge gäldenären ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges närmare regler om kallelser till sammanträdet.&lt;br&gt;Parterna, dvs. gäldenären och ansökande borgenär, skall kallas till&lt;br&gt;sammanträdet. Reglerna motsvarar 2 kap. 16 § andra och tredje stycket&lt;br&gt;och 17 § konkurslagen. Om rätten genom innehållet i en borgenärs an-&lt;br&gt;sökan sammantaget med gäldenärens medgivande får tillräckligt&lt;br&gt;underlag för sitt beslut, behöver något sammanträde inte hållas. Om å&lt;br&gt;andra sidan de nämnda handlingarna inte ger det erforderliga under-&lt;br&gt;laget, måste sammanträdet äga rum trots att gäldenären har medgett&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte uteslutas att gäldenären på grund av en borgenärs&lt;br&gt;ansökan kommer till insikt om sina betalningsproblem och väljer att, i&lt;br&gt;stället för att medge borgenärens ansökan, själv ansöka om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Även i den situationen kan rätten ha tillräckligt underlag&lt;br&gt;för att utan sammanträde kunna fatta beslut om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs att parterna skall delges kallelse till&lt;br&gt;sammanträdet. Kan gäldenären inte delges inom de angivna fristerna&lt;br&gt;brister det i förutsättningarna för att besluta om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;eftersom ett sådant beslut inte får fattas utan gäldenärens uttryckliga&lt;br&gt;medgivande (6 § tredje stycket). Borgenärens ansökan skall i en sådan&lt;br&gt;situation lämnas utan bifall. Mot bakgrund av att företagsrekonstruktion&lt;br&gt;förutsätter att gäldenären personligen medverkar till och i förfarandet&lt;br&gt;får surrogat- eller kungörelsedelgivning inte förekomma. Denna&lt;br&gt;inskränkning gäller emellertid inte för delgivning av en borgenär. Skulle&lt;br&gt;en gäldenären under sammanträdet bestrida borgenärens ansökning skall&lt;br&gt;ansökningen lämnas utan bifall (jfr 6 och 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket anges att gäldenären i samband med kallelsen skall&lt;br&gt;delges de handlingar som borgenären har gett in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera ansökningar som avser samme gäldenär är anhängiga&lt;br&gt;samtidigt och om en annan ansökan bifalls än den som kom in först,&lt;br&gt;skall det vad gäller frågor som är beroende av tiden för ansökan anses&lt;br&gt;som om beslutet om företagsrekonstruktion har grundats på den ansökan&lt;br&gt;som kom in först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenärs ansökan förfaller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären skriftligen bestrider ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären eller borgenären uteblir från det sammanträde som&lt;br&gt;avses i 8 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenären försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan förfaller före sammanträdet skall rätten ställa in samman-&lt;br&gt;trädet och underrätta parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 9 § utredningens lagförslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket behandlas den situationen att flera ansökningar mot&lt;br&gt;samme gäldenär är anhängiga samtidigt. Situationen kan t.ex. vara den&lt;br&gt;att en borgenärs ansökan följs av en ansökan av gäldenären själv.&lt;br&gt;Regeln är utformad efter mönster av 2 kap. 21 § konkurslagen. Det ges&lt;br&gt;inte någon anvisning till rätten om vilken av två eller flera samtidigt&lt;br&gt;anhängiga ansökningar som domstolen i första hand skall pröva.&lt;br&gt;Däremot föreskrivs att om rätten bifaller någon annan ansökan än den&lt;br&gt;först ingivna skall det, när det gäller frågor som är beroende av tiden&lt;br&gt;för ansökan, anses som om rättens beslut grundats på den först ingivna&lt;br&gt;ansökningen. Bestämmelsen får sin främsta betydelse för beräkning av&lt;br&gt;den tidpunkt då kvittningsförbud enligt 21 § andra stycket inträder och&lt;br&gt;av fristdag för återvinning enligt 4 kap. 2 § andra stycket konkurslagen&lt;br&gt;(jfr 3 kap. 5 § i detta lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges vissa formella hinder mot att bifalla&lt;br&gt;en borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion. Om något av de&lt;br&gt;angivna hindren är för handen blir således resultatet att ansökan&lt;br&gt;förfaller varvid ärendet skall avskrivas från vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären före sammanträdet skriftligen skulle bestrida ansök-&lt;br&gt;ningen saknas förutsättningar att få till stånd en företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;Företagsrekonstruktionen förutsätter att han såväl medger borgenärens&lt;br&gt;ansökan som är beredd att medverka till en företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;Skulle ett skriftligt bestridande komma in från gäldenären förfaller&lt;br&gt;således borgenärens ansökan (första punkten) och ärendet skall&lt;br&gt;avskrivas från vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda parters närvaro vid sammanträdet är nödvändig. Om borgenären&lt;br&gt;uteblir måste det antas att han saknar intresse av att fullfölja ansökan,&lt;br&gt;varför hans ansökan då förfaller. Detsamma blir resultatet av&lt;br&gt;gäldenärens utevaro, eftersom en sådan måste anses tyda på att han inte&lt;br&gt;avser att medverka till förfarandet på det sätt som erfordras (andra&lt;br&gt;punkten). Följden blir även i detta fall att ärendet skall avskrivas från&lt;br&gt;vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när gäldenären försätts i konkurs förfaller borgenärens ansökan&lt;br&gt;(tredje punkten). En pågående företagsrekonstruktion utgör inte hinder&lt;br&gt;för att bifalla en konkursansökan från gäldenären själv. Är det däremot&lt;br&gt;en borgenär som är konkurssökande är situationen något annorlunda, se&lt;br&gt;2 kap. 10 a § konkurslagen (lagförslag 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall rätten i fall som avses i andra stycket ställa&lt;br&gt;in sammanträdet och underrätta parterna om att ärendet har avskrivits&lt;br&gt;från vidare handläggning. Här är formell delgivning inte påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan bifalls, skall rätten samtidigt utse en rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl får fler än en rekonstruktör utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall också bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde&lt;br&gt;inför rätten. Sammanträdet skall äga rum inom tre veckor från beslutet&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion eller den längre tid efter beslutet som är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 4 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket anges, som redan berörts under 1 kap. 1 §, att rätten&lt;br&gt;skall utse en rekonstruktör samtidigt som den beslutar om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Det är alltså inte möjligt att besluta om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion utan att samtidigt utse en rekonstruktör, vilket kan&lt;br&gt;jämföras med att det inte går att försätta någon i konkurs utan att&lt;br&gt;snarast därefter utse en förvaltare (se 2 kap. 24 § första stycket 2 kon-&lt;br&gt;kurslagen). Fler än en rekonstruktör kan utses, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl. Sådana särskilda skäl kan vara att gäldenärens verksamhet är av&lt;br&gt;mycket stor omfattning eller av komplicerad art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att arbetet med företagsrekonstruktionen omedelbart&lt;br&gt;kan påbörjas skall, enligt andra stycket, rätten i samband med beslutet&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion också bestämma tidpunkt för ett borgenärs-&lt;br&gt;sammanträde inför rätten, vilket normalt måste hållas inom tre veckor.&lt;br&gt;Undantagsvis kan dock sammanträdet hållas längre fram i tiden,&lt;br&gt;nämligen om det är oundgängligen nödvändigt, dvs. mycket starka skäl&lt;br&gt;talar for att sammanträdet inte kan hållas så tidigt som huvudregeln&lt;br&gt;anger. Detta kan visa sig vara fallet t.ex. i fråga om ett större bolag&lt;br&gt;som ansöker om företagsrekonstruktion. Det ankommer inte på rätten&lt;br&gt;att skicka ut några kallelser till sammanträdet. Det är i stället&lt;br&gt;rekonstruktörens uppgift att upplysa borgenärerna om sammanträdet (se&lt;br&gt;13 § 4). Borgenärssammanträdets funktion behandlas i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören och dennes uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som&lt;br&gt;uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara&lt;br&gt;lämplig for uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd vid domstol eller kronofogdemyndighet får inte&lt;br&gt;vara rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekonstruktör som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör&lt;br&gt;skiljas från uppdraget skall entledigas av rätten. Frågor om entledigande&lt;br&gt;tas upp på begäran av rekonstruktören, en borgenär eller gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 13 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vilken kompetens m.m. en person skall ha för&lt;br&gt;att kunna utses till rekonstruktör. I avsnitt 7.1 har ingående diskuterats&lt;br&gt;vem som skall kunna vara rekonstruktör. Med den beskrivning av&lt;br&gt;rekonstruktörens kompetens som ges i denna paragraf bör det vara&lt;br&gt;möjligt att i det enskilda fallet välja den person som är mest lämpad för&lt;br&gt;uppdraget. När inte omständigheterna i det särskilda fallet motiverar&lt;br&gt;annat, bör emellertid en advokat ur konkursförvaltarkretsen eller en&lt;br&gt;högre tjänsteman vid ackordscentral utses. Det bör regelmässigt&lt;br&gt;garantera att rekonstruktören har viss erfarenhet av företagsledning,&lt;br&gt;gedigna kunskaper i obeståndsjuridik och andra relevanta rättsområden&lt;br&gt;samt vana vid att hantera situationer i vilka motstående intressen kan&lt;br&gt;göra sig gällande. Det utesluter emellertid inte att det i det enskilda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fellet kan, och bör, forordnas en rekonstruktör vars bakgrund är t.ex. Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ekonomens, företagsledarens, revisorns eller konsultens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktigt är naturligtvis att den tilltänkte rekonstruktören&lt;br&gt;uppfyller kravet att han skall ha borgenärernas förtroende. De nämnda&lt;br&gt;omständigheterna, liksom ärendenas karaktär, gör att kretsen av möjliga&lt;br&gt;rekonstruktörer inte har begränsats av formella skäl. Det finns t.ex.&lt;br&gt;knappast anledning för rätten att, såsom ibland sker när det gäller&lt;br&gt;konkursförvaltare, i avgränsande syfte förteckna personer som generellt&lt;br&gt;kan komma i fråga för uppdrag som rekonstruktör. Reglerna för&lt;br&gt;utseende av konkursförvaltare skiljer sig också i vissa avseenden från&lt;br&gt;vad som gäller utseende av rekonstruktör. Bland annat finns det i det&lt;br&gt;senare fellet ingen motsvarighet till tillsynsmyndigheten i konkurs som&lt;br&gt;skall höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utan någon formell begränsning när det gäller val av&lt;br&gt;rekonstruktör följer det av uppdragets art att denne måste inta en&lt;br&gt;självständig, opartisk hållning och förmå se till såväl gäldenärens som&lt;br&gt;borgenärernas intressen. Mot den bakgrunden bör det vara uteslutet att&lt;br&gt;till rekonstruktör utse någon gäldenärsföretagets ägare, ställföreträdare&lt;br&gt;eller revisor. Det bör knappast heller vara möjligt att utse den som&lt;br&gt;tidigare spelat en mera framträdande roll i företaget, t.ex. någon som&lt;br&gt;tidigare har haft en framträdande befattning i företaget eller på annat&lt;br&gt;sätt tidigare tagit aktiv del i skötseln av företagets ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga (se avsnitt 7.2) är om den som har utsetts till&lt;br&gt;rekonstruktör vid en gäldenärens eventuellt efterföljande konkurs bör&lt;br&gt;anses jävig som konkursförvaltare. Det kan många gånger vara&lt;br&gt;kostnadsbesparande att i sådana fell utse rekonstruktören till förvaltare.&lt;br&gt;Denne känner till företaget och de ekonomiska förhållandena i detta och&lt;br&gt;torde därför många gånger kunna utreda konkursboet på ett effektivare&lt;br&gt;sätt än en icke tidigare inblandad person. Trots det får man i de flesta&lt;br&gt;fell utgå från att rekonstruktören inte bör utses till förvaltare i&lt;br&gt;näringsidkarens efterföljande konkurs, bl.a. eftersom det kan bli fråga&lt;br&gt;om att förvaltaren har att pröva sådana transaktioner som rekon-&lt;br&gt;struktören tillrått eller kanske t.o.m. gett anvisning om. Det innebär&lt;br&gt;emellertid inte att domstolen kan avstå från att pröva omständigheterna&lt;br&gt;i det enskilda fallet. En företagsrekonstruktion kan t.ex. komma att&lt;br&gt;avslutas mycket tidigt utan att rekonstruktören i någon större utsträck-&lt;br&gt;ning kommit att involveras i gäldenärens ekonomiska överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges, liksom i 7 kap. 1 § andra stycket konkurslagen,&lt;br&gt;att den som är anställd vid domstol inte får vara rekonstruktör. En&lt;br&gt;skillnad mellan konkurslagens regel och förevarande paragraf är att&lt;br&gt;även den som är anställd vid kronofogdemyndighet är undantagen från&lt;br&gt;möjligheten att bli utsedd till rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller regler om entledigande av en rekonstruktör.&lt;br&gt;För att en fråga om entledigande skall bli aktuell krävs att rekon-&lt;br&gt;struktören, gäldenären eller någon borgenär hos domstolen begär att&lt;br&gt;rekonstruktören skall entledigas. Domstolen får alltså inte utan en sådan&lt;br&gt;begäran ta upp frågan. Om en begäran om entledigande kommer in till&lt;br&gt;domstolen skall domstolen bereda övriga intressenter tillfälle att yttra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;185&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig över begäran innan domstolen beslutar i frågan. Någon särskild Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;föreskrift har inte ansetts behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekonstruktör skall enligt ordalydelsen entledigas om han ”inte är&lt;br&gt;lämplig eller av någon annan orsak bör skiljas från uppdraget”. Det&lt;br&gt;innebär för det första att han skall entledigas om han inte uppfyller de&lt;br&gt;krav som anges i första stycket. Även om rekonstruktören då han utsågs&lt;br&gt;uppfyllde dessa krav kan det tänkas att han sköter sitt uppdrag på ett&lt;br&gt;sådant sätt att han inte längre kan anses lämplig för det. För det andra&lt;br&gt;skall han entledigas om det finns någon ”annan orsak” till det. Ett&lt;br&gt;exempel kan vara att han på grund av sjukdom inte längre kan fullgöra&lt;br&gt;sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall när han fullgör de uppgifter som anges i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och i samråd med&lt;br&gt;gäldenären upprätta en plan som redovisar hur syftet med företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen skall uppnås (rekonstruktionsplan). Planen skall&lt;br&gt;tillställas rätten och borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören får anlita sakkunnigt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rekonstruktören får väcka talan om återvinning framgår av 3 kap.&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 12 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;ges vissa allmänna föreskrifter om vad som ankommer på rekon-&lt;br&gt;struktören. Det kan erinras om att det redan i 1 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;anges att rekonstruktören skall tillvarata borgenärskollektivets intressen.&lt;br&gt;Rekonstruktören är alltså inte att betrakta som gäldenärens ”ombud” i&lt;br&gt;förhandlingar med borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf anges i första stycket att rekonstruktören efter&lt;br&gt;att ha undersökt gäldenärens ekonomiska ställning skall upprätta en&lt;br&gt;rekonstruktionsplan. Ett preliminärt utkast till en sådan plan bör kunna&lt;br&gt;föreligga redan vid det borgenärssammanträde som avses i 16 §. Planen&lt;br&gt;kan därefter successivt kompletteras och fullständigas under det att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen fortgår. Det är genom innehållet i en sådan&lt;br&gt;mera slutgiltigt utformad plan som det till sist står klart om och i så fåll&lt;br&gt;hur gäldenärsföretaget kan rekonstrueras. Ofta torde det också vara så&lt;br&gt;att det är på grund av vad planen innehåller beträffande en rekon-&lt;br&gt;struktion i sak, dvs. av själva verksamheten, som borgenärerna avgör&lt;br&gt;om de är beredda att medverka till en föreslagen finansiell rekon-&lt;br&gt;struktion genom att t.ex. sätta ned sina fordringar. Huvudpunkterna i en&lt;br&gt;rekonstruktionsplan bör vara följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören bör kartlägga företagets ekonomiska svårigheter samt&lt;br&gt;göra en analys och en bedömning av orsakerna till problemen. I planen&lt;br&gt;bör givetvis också så noggrant som möjligt identifieras de åtgärder som&lt;br&gt;måste vidtas för att man skall komma till rätta med företagets problem,&lt;br&gt;vad gäller såväl verksamhetens resultat som dess finansiering. I&lt;br&gt;samband därmed bör också anges en tidsplan för rekonstruktionens&lt;br&gt;genomförande. Beträffande allmänna synpunkter på syftet med planen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jg&lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sättet för dess upprättande hänvisas till avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör erinras om att planen, när den ges in till rätten, blir allmän Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;handling. Eftersom det inte föreslås någon särskild sekretessregel for&lt;br&gt;ärenden om företagsrekonstruktion, kan det finnas anledning for&lt;br&gt;rekonstruktören att iaktta viss återhållsamhet beträffande planens&lt;br&gt;utförlighet i detaljer. Det får dock givetvis inte hindra honom från att&lt;br&gt;redovisa samtliga de rekonstruktionsåtgärder som föreslås och de&lt;br&gt;bedömningar som föranlett förslagen. I 8 kap. 17 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) finns också en bestämmelse som gör det möjligt att&lt;br&gt;sekretessbelägga uppgifter vars utlämnande mera påtagligt skulle kunna&lt;br&gt;skada rekonstruktionsgäldenären. Om rekonstruktionsplanen innehåller&lt;br&gt;uppgifter som rekonstruktören anser har karaktär av företagshemlighet&lt;br&gt;och därför bör sekretessbeläggas är det givetvis viktigt att han&lt;br&gt;uppmärksammar rätten på detta förhållande senast när planen ges in till&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan rekonstruktören anlita sakkunnigt biträde.&lt;br&gt;Rekonstruktören kan på så sätt tillföra ärendet den kompetens som är&lt;br&gt;nödvändig och som han själv inte besitter (jfr vad som sagts under&lt;br&gt;11 §). Det är givetvis viktigt att all erforderlig kompetens finns repre-&lt;br&gt;senterad under en företagsrekonstruktion. Särskilt i förfaranden rörande&lt;br&gt;mer omfattande eller komplicerade verksamheter kan sådan kompetens&lt;br&gt;många gånger inte finnas samlad hos en enda person, dvs. den utsedde&lt;br&gt;rekonstruktören. Denne kan i dessa fåll behöva anlita sakkunnigt&lt;br&gt;biträde. Erinras kan också om att det är möjligt att enligt 10 § utse fler&lt;br&gt;än en rekonstruktör. I vissa fall kan det vara tillfälligheter som avgör&lt;br&gt;om fler än en rekonstruktör utses enligt 10 § eller om en utsedd rekon-&lt;br&gt;struktör anlitar sakkunnigt biträde enligt bestämmelsen i förevarande&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att rekonstruktören tillagts rätt att föra talan&lt;br&gt;om återvinning (se vidare avsnitt 6.5). Sådan talan får väckas sedan&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion har meddelats. Det är därvid på två&lt;br&gt;punkter fråga om en utvidgning av möjligheterna att föra återvinnings-&lt;br&gt;talan jämfört med vad som gäller enligt ackordslagen. För det första är&lt;br&gt;det enbart borgenärerna som har möjlighet att väcka talan om&lt;br&gt;återvinning enligt ackordslagen. I förevarande stycke erinras om att&lt;br&gt;sådan rätt även tillkommer rekonstruktören (se 3 kap. 6 §). För det&lt;br&gt;andra får återvinningstalan väckas inom ramen för företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tionen utan begränsning till att förfarandet innefattar ett ackords-&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall inom en vecka från beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till underrättelsen skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en preliminär förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenärens senaste balansräkning och de ytterligare upplysningar&lt;br&gt;som behövs om hans ekonomiska ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om orsakerna till betalningssvårighetema och om hur&lt;br&gt;verksamheten kan rekonstrueras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplysning om den tidpunkt för borgenärssammanträde som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämts enligt 10 § andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;stort, får underrättelser till dessa borgenärer ersättas av ett tillkänna-&lt;br&gt;givande genom kungörelse. En sådan kungörelse skall innehålla upplys-&lt;br&gt;ning om beslutet om företagsrekonstruktion och om tidpunkten för&lt;br&gt;borgenärssammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter förslag från Lagrådet. (Jfr 2 kap. 14 §&lt;br&gt;utredningens lagförslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges en bestämmelse om rekonstruktörens&lt;br&gt;åligganden, utöver vad som följer av 12 §, när företagsrekonstruktion&lt;br&gt;har beslutats. Han skall inom en vecka underrätta samtliga kända&lt;br&gt;borgenärer om att företagsrekonstruktionen har påböljats och enligt&lt;br&gt;andra stycket tillställa borgenärerna visst material. Det kan därvid&lt;br&gt;erinras om att gäldenären enligt 3 § i samband med att han ansöker om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion skall ge in en förteckning över sina borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärerna skall sålunda få kännedom om gäldenärens tillgångar&lt;br&gt;och skulder (första punkten) för att på så sätt få en i vart fåll preliminär&lt;br&gt;bild av gäldenärens ekonomiska situation. Med hänsyn till den korta tid&lt;br&gt;som rekonstruktören har på sig att sammanställa dessa uppgifter kan det&lt;br&gt;inte bli fråga om någon fullständig och slutlig bouppteckning. Därför&lt;br&gt;föreskrivs att förteckningen skall vara preliminär. Huvudsaken är att det&lt;br&gt;av förteckningen går att utläsa gäldenärens ungefärliga status vad&lt;br&gt;tillgångar och skulder beträffar. Om företagsrekonstruktionen kommer&lt;br&gt;att innefatta ett offentligt ackord följer av 3 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;första punkten och 14 § att ackordet skall baseras på en mer fullständig&lt;br&gt;bouppteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även gäldenärens senaste balansräkning och andra redovisningshand-&lt;br&gt;lingar som kan finnas och som rekonstruktören kunnat skaffa sig till-&lt;br&gt;gång till skall bifogas underrättelsen (andra punkten). För att underlätta&lt;br&gt;borgenärernas förståelse av redovisningshandlingarna kan det ibland&lt;br&gt;vara lämpligt att, om möjligt, ge vissa upplysningar om dessa. Som&lt;br&gt;Lagrådet har påpekat torde företagsrekonstruktionen - åtminstone i&lt;br&gt;praktiken - inte vara tillämpligt på andra gäldenärer än sådana som är&lt;br&gt;bokfö ringssky ldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan på detta stadium skall rekonstruktören avge en - självfallet&lt;br&gt;preliminär - uppfattning om orsakerna till betalningssvårighetema och&lt;br&gt;om hur verksamheten kan rekonstrueras (tredje punkten). Detta har&lt;br&gt;rekonstruktören senare att vidareutveckla vid borgenärssammanträdet&lt;br&gt;enligt 10 § och i den i 12 § omnämnda rekonstruktionsplanen. Men&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen kan påskyndas om borgenärerna redan i ett&lt;br&gt;tidigt skede får kunskap om vad som ligger bakom gäldenärens&lt;br&gt;betalningssvårigheter och hur rekonstruktören tänkt sig att gå till väga&lt;br&gt;för att nå fram till en rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören har endast en vecka på sig för att sammanställa de&lt;br&gt;uppgifter som nämnts. Normalt är emellertid inte rekonstruktören utan&lt;br&gt;kunskap om gäldenärsföretaget när beslutet om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;fettas. Enligt 3 § skall gäldenären, när han ansöker om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion, lämna ett motiverat förslag till rekonstruktör. Det bör i&lt;br&gt;sin tur förutsätta att gäldenären innan han gör ansökan har kontaktat den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilltänkte rekonstruktören och, for att denne skall kunna avgöra om han Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;är villig att åta sig uppdraget, att han har lämnat information om sitt&lt;br&gt;företag och dess svårigheter. Visserligen skall, enligt 4 §, även en&lt;br&gt;ansökande borgenär lämna ett motiverat förslag till rekonstruktör. Det&lt;br&gt;är dock givet att kunskapen om gäldenärens företag i en sådan situation&lt;br&gt;kan vara mera begränsad än när gäldenären själv ansöker. Viss&lt;br&gt;ytterligare information bör dock kunna erhållas vid den förhandling som&lt;br&gt;enligt 8 § normalt skall hållas när en borgenär ansöker om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Det har i anslutning till den bestämmelsen framhållits att&lt;br&gt;det är viktigt att rätten får ett så gott underlag som möjligt för sitt&lt;br&gt;beslut och att det därför kan finnas skäl att hålla förhandling även om&lt;br&gt;gäldenären har medgett borgenärens ansökan. Den information som på&lt;br&gt;så sätt lämnas till rätten kommer givetvis även rekonstruktören till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid inte uteslutas att man får acceptera att den&lt;br&gt;information som rekonstruktören redan inom en vecka kan lämna till&lt;br&gt;borgenärerna inte blir lika omfattande när ansökan har gjorts av en&lt;br&gt;borgenär som när gäldenären är sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall underrättelsen innehålla en uppgift om tidpunkten för&lt;br&gt;det sammanträde som sägs i 10 § (fjärde punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke anges, på samma sätt som i 15 kap. 3 §&lt;br&gt;konkurslagen, att om antalet oprioriterade borgenärer är mycket stort&lt;br&gt;kan kravet på individuell underrättelse vad beträffar oprioriterade&lt;br&gt;borgenärer ersättas med ett tillkännagivande genom kungörelse.&lt;br&gt;Förmånsberättigade borgenärer skall emellertid alltid underrättas enligt&lt;br&gt;bestämmelsens huvudregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären är skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om&lt;br&gt;sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för rekonstruktionen&lt;br&gt;av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksam-&lt;br&gt;heten skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 15 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som utvecklats närmare i avsnitt 6.2 innebär ett beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion inte någon formell inskränkning i gäldenärens&lt;br&gt;rådighet. Gäldenären har således under företagsrekonstruktionen i och&lt;br&gt;för sig möjlighet att förfoga över sin egendom. Avtal som gäldenären&lt;br&gt;ingår under förfarandet är följaktligen civilrättsligt bindande, även om&lt;br&gt;rekonstruktören inte har samtyckt till avtalets ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 och 15 §§ följer emellertid att gäldenären har en upplysnings-&lt;br&gt;plikt och en lydnadsplikt samt en skyldighet att inhämta rekons-&lt;br&gt;truktörens samtycke till alla åtgärder av betydelse. Även om gäldenä-&lt;br&gt;rens skyldigheter inte är sanktionerade av civilrättslig ogiltighet kan&lt;br&gt;hans underlåtenhet att samarbeta med rekonstruktören oftast anses&lt;br&gt;innebära att han inte medverkar till företagsrekonstruktionen på det sätt&lt;br&gt;som fordras för att det skall finnas skäl att låta förfärandet fortgå. Både&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekonstruktören och en borgenär har möjlighet enligt 4 kap. 8 § att Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;begära att företagsrekonstruktionen skall upphöra. Följden av en&lt;br&gt;gäldenärs illojala beteende kan alltså bli att företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;upphör och att gäldenären i stället försätts i konkurs. I sammanhanget&lt;br&gt;kan också erinras om att den framskjutna förmånsrätt som är förenad&lt;br&gt;med nytillkomna fordringar (se 10 § första stycket fjärde punkten&lt;br&gt;förmånsrättslagen) förutsätter att fordringen uppkommit med rekons-&lt;br&gt;truktörens samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att gäldenären gentemot&lt;br&gt;rekonstruktören har en upplysningsplikt. Den innebär att gäldenären är&lt;br&gt;skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om sina ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden som är av betydelse för rekonstruktion av verksamheten.&lt;br&gt;Vad som är av betydelse för rekonstruktionen avgörs givetvis av&lt;br&gt;rekonstruktören. Härav följer bl.a. att gäldenären är skyldig att låta&lt;br&gt;rekonstruktören få tillgång till företagets bokföring och alla andra&lt;br&gt;handlingar som är av betydelse för att bedöma företagets ekonomiska&lt;br&gt;status och dess verksamhet. Några tvångsmedel för att bereda&lt;br&gt;rekonstruktören sådan tillgång har inte ansetts behövliga vid företags-&lt;br&gt;rekonstruktion som ju bedrivs i gäldenärens intresse (vid konkurs är&lt;br&gt;däremot situationen annorlunda, jfr 7 kap. 12 och 14 §§ konkurslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att gäldenären har en lydnadsplikt gentemot&lt;br&gt;rekonstruktören. Gäldenären är skyldig att följa rekonstruktörens&lt;br&gt;anvisningar om hur verksamheten under företagsrekonstruktionen skall&lt;br&gt;bedrivas. Bestämmelsen innebär t.ex. att ett krisdrabbat aktiebolags&lt;br&gt;styrelse och bolagsstämma inte utan risk för att företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;upphör och konkurs i stället beslutas kan sätta sig över anvisningar som&lt;br&gt;ges av rekonstruktören beträffande företagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;br&gt;Gäldenären får inte utan rekonstruktörens samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;betala skulder som uppkommit före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åta sig nya förpliktelser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för gäldenärens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsidosätter gäldenären vad som föreskrivs i första stycket inverkar&lt;br&gt;detta inte på rättshandlingens giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören får samtycka till en betalning som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 endast om det föreligger synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 16 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger dels vilka åtgärder som gäldenären inte får företa&lt;br&gt;utan rekonstruktörens samtycke, dels att frånvaron av samtycke till&lt;br&gt;dessa åtgärder inte gör gäldenärens rättshandlingar ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten när en företagsrekonstruktion beslutas är att&lt;br&gt;företagets tillgångar och skulder skall ”frysas”, vilket framgår av första&lt;br&gt;stycket. Skulder som har uppkommit före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion skall inte betalas (första punkten) och skuldsättning skall&lt;br&gt;inte ske (andra punkten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första punkten anges alltså att skulder som har uppkommit före Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;beslutet om företagsrekonstruktion inte får betalas utan rekonstruktörens&lt;br&gt;samtycke. Inte heller säkerhet får lämnas för en sådan skuld utan&lt;br&gt;rekonstruktörens samtycke. Förutsättningarna for att rekonstruktören&lt;br&gt;skall få lämna sitt samtycke till betalning anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla prestationer som efter inställelsen tillförs företaget bör som&lt;br&gt;huvudregel betalas kontant och förutsätts tillföra företaget ett förmögen-&lt;br&gt;hetsvärde som svarar mot betalningen. Med rekonstruktörens samtycke&lt;br&gt;är det dock möjligt för gäldenären att ta upp t.ex. en ny kredit.&lt;br&gt;Erhållandet av ny kredit kan i vissa fåll vara en förutsättning för en&lt;br&gt;lyckosam företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten i första stycket täcker alla slags förpliktelser, dvs. inte&lt;br&gt;bara tecknande av nya order utan också ingående av avtal i övrigt som&lt;br&gt;innefattar en förpliktelse för gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje punkten får gäldenären inte heller utan rekonstruktörens&lt;br&gt;samtycke överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för gäldenärens verksamhet. Genom åtgärder av sist&lt;br&gt;nämnd art kan gäldenären försvåra, eller t.o.m. omintetgöra, en&lt;br&gt;rekonstruktion av verksamheten. Paragrafens föreskrifter innebär&lt;br&gt;närmast en kodifiering av den praxis som utformats vid betalnings-&lt;br&gt;inställelse under medverkan av ackordscentral. Under tredje punkten&lt;br&gt;faller dispositioner över egendom av ”väsentlig betydelse för&lt;br&gt;gäldenärens verksamhet”. Regeln gäller alltså generellt för all slags&lt;br&gt;egendom av väsentlig betydelse för verksamheten. Hit hör givetvis de&lt;br&gt;lokaler, ägda eller hyrda, som gäldenären disponerar. Gäldenären bör&lt;br&gt;över huvud taget inte få disponera över fast egendom som ingår bland&lt;br&gt;företagets tillgångar. Även lös egendom - exempelvis maskiner,&lt;br&gt;inventarier och varumärken - är ofta av sådan väsentlig betydelse att&lt;br&gt;gäldenären endast med rekonstruktörens samtycke bör få disponera&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på rekonstruktörens samtycke avser i princip varje transaktion&lt;br&gt;som folier in under beskrivningen i 15 §. Ett system där gäldenären&lt;br&gt;formellt behåller rådigheten men ändå är skyldig att inhämta samtycke&lt;br&gt;från en utomstående person till alla viktigare afTärstransaktioner riskerar&lt;br&gt;naturligtvis att bli tungrott och tidskrävande. Det får emellertid antas att&lt;br&gt;kravet på samtycke kommer att anpassas från foll till fall. Rekon-&lt;br&gt;struktören och gäldenären bör kunna avtala om lämpliga arrangemang,&lt;br&gt;så att inte t.ex. vaije åtgärd inom den normala affärsverksamhetens ram&lt;br&gt;fordrar rekonstruktörens uttryckliga samtycke. Situationer kan också&lt;br&gt;förekomma där det är praktiskt och lämpligt att rekonstruktören i förväg&lt;br&gt;lämnar samtycke till vissa typer av transaktioner. Likaså bör&lt;br&gt;godkännande i efterhand, ratihabering, kunna ske enligt gällande avtals-&lt;br&gt;rättsliga principer. Ytterst blir det en fråga om ett förtroende mellan&lt;br&gt;gäldenären och rekonstruktören som vilar på den grunden att&lt;br&gt;rekonstruktören kan ansöka om att företagsrekonstruktionen skall&lt;br&gt;upphöra om gäldenären uppträder illojalt. Det är alltså inte avsikten&lt;br&gt;med regleringen i 15 § att försvåra en normal fortsättning av&lt;br&gt;verksamheten under företagsrekonstruktionen. Syftet med bestämmelsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är endast att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt som&lt;br&gt;rekonstruktören bedömer tjäna rekonstruktionsintresset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som har tillkommit på förslag av Lagrådet, föreskrivs&lt;br&gt;att rättshandlingar som gäldenären företar och som kräver&lt;br&gt;rekonstruktörens samtycke enligt första stycket inte är ogiltiga på grund&lt;br&gt;av att samtycke saknas. Detta gäller även när gäldenärens motpart är i&lt;br&gt;ond tro, dvs. kände till eller borde ha känt till att gäldenären var&lt;br&gt;föremål för företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att rekonstruktören får samtycka till att en äldre&lt;br&gt;skuld betalas endast om det finns synnerliga skäl (jfr första stycket&lt;br&gt;första punkten). Exempel på när sådant synnerligt skäl finns kan vara&lt;br&gt;att en utebliven betalning kan hota genomförandet av hela företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen eller i vart fell märkbart försvåra arbetet med att&lt;br&gt;åstadkomma en lyckosam rekonstruktion. Synnerliga skäl kan exempel-&lt;br&gt;vis anses föreligga för att betala en arbetstagares lönefordran avseende&lt;br&gt;tiden före beslutet om företagsrekonstruktion. Betalningen av en sådan&lt;br&gt;fordran kan vara nödvändig för att undanröja ett blockadhot från&lt;br&gt;arbetstagarorganisationen (se 41 § lagen [1976:580] om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet). Bestämmelsen har berörts i avsnitt 5.1 och 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärssammanträde och borgenärskommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna beredas tillfälle att uttala&lt;br&gt;sig i frågan om företagsrekonstruktionen bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon borgenär begär det, skall rätten vid sammanträdet bland&lt;br&gt;borgenärerna utse en borgenärskommitté. I kommittén får ingå högst tre&lt;br&gt;personer. Om gäldenären under det senast förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare, har de anställda rätt att&lt;br&gt;därutöver utse en representant i kommittén. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;får rätten utse ytterligare personer att ingå i borgenärskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall i väsentliga frågor samråda med borgenärs-&lt;br&gt;kommittén, om inte något hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 19 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller en bestämmelse enligt vilken&lt;br&gt;borgenärerna vid det borgenärssammanträde som skall hållas inom tre&lt;br&gt;veckor från beslutet om företagsrekonstruktion (se 10 § andra stycket)&lt;br&gt;skall beredas tillfälle att uttala sig i frågan om förfarandet bör fortgå.&lt;br&gt;För att förhindra missbruk från gäldenärens sida är det av stor betydelse&lt;br&gt;att borgenärerna har denna möjlighet. En borgenär kan t.ex. uttala sig&lt;br&gt;om riktigheten av uppgifter som gäldenären har lämnat i sin ansökan&lt;br&gt;eller annars lämna värdefulla upplysningar som kan bidra till att&lt;br&gt;uppdaga en situation där gäldenären söker utnyttja förfarandet för syften&lt;br&gt;som inte är avsedda. Rekonstruktören har också ett ansvar för att&lt;br&gt;borgenärerna erhåller ett så gott underlag som möjligt för sin bedöm-&lt;br&gt;ning. Som framhållits under 12 § bör rekonstruktören vid borgenärs-&lt;br&gt;sammanträdet kunna presentera ett första preliminärt utkast till&lt;br&gt;rekonstruktionsplan. Ett sådant utkast till plan bör kunna grundas på de&lt;br&gt;uppgifter som gäldenären lämnat vid sin ansökan och på den utredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som rekonstruktören under de därpå följande veckorna själv har Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;företagit. Eftersom rätten ofta kan ha beslutat om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;på ett ofullständigt underlag (se 6-8 §§) är det givetvis viktigt att rätten&lt;br&gt;vid detta sammanträde bevakar det alltjämt finns förutsättningar för&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Om rätten finner att så inte är fallet skall rätten&lt;br&gt;besluta om att företagsrekonstruktionen skall upphöra (se 4 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att en borgenärskommitté skall utses om&lt;br&gt;någon borgenär begär det. I kommittén får normalt ingå högst tre&lt;br&gt;personer. Något minsta antal har inte angetts. Det bör kunna före-&lt;br&gt;komma situationer där borgenärskommittén består av endast en person.&lt;br&gt;En sådan situation kan tänkas inträffa när borgenärskollektivet består av&lt;br&gt;bara en borgenär med mycket stora fordringar och ett stort antal&lt;br&gt;borgenärer med små eller mycket små fordringar. I normalfallet torde&lt;br&gt;dock kommittén bestå av två eller tre personer. Det förtjänar att&lt;br&gt;påpekas att staten enligt utredningens förslag ofta kommer att spela en&lt;br&gt;framträdande roll som borgenär vid en företagsrekonstruktion. En&lt;br&gt;borgenärskommitté torde ofta komma att bestå av en företrädare för&lt;br&gt;gäldenärens största kreditgivare, en företrädare för staten samt en&lt;br&gt;företrädare för någon av gäldenärens leverantörer. Företrädare för&lt;br&gt;staten i dessa fell är kronofogdemyndigheten (se avsnitt 7.3 och&lt;br&gt;författningskommentaren avsnitt 13.13 och 13.14). Om gäldenären&lt;br&gt;under det senast förflutna räkenskapsåret sysselsatt i genomsnitt minst&lt;br&gt;25 arbetstagare, får i kommittén dessutom ingå en representant utsedd&lt;br&gt;av de anställda. Till skillnad mot Insolvensutredningens förslag och det&lt;br&gt;till Lagrådet remitterade förslaget krävs inte att de anställda skall vara&lt;br&gt;anställda i Sverige. Det finns dessutom utrymme för domstolen att om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl för det utse fler personer, t.ex. om en rimlig&lt;br&gt;balans mellan olika borgenärskategorier annars inte kan komma till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket reglerar rekonstruktörens skyldighet att i väsentliga&lt;br&gt;frågor samråda med borgenärskommittén. Som exempel på väsentliga&lt;br&gt;frågor kan nämnas sådana som rör förändringar i verksamhetens omfatt-&lt;br&gt;ning, personalstyrkan, verksamhetsinriktningen samt finansieringen.&lt;br&gt;Beroende på omständigheterna i det enskilda ärendet kan det dock vara&lt;br&gt;frågor av de mest skiftande slag som feller under den samrådsplikt som&lt;br&gt;gäller enligt paragrafen. Samråd får underlåtas om något hindrar det.&lt;br&gt;Undantaget tar sikte på situationer där samråd är otänkbart på grund av&lt;br&gt;tidsbrist eller när beslut måste fettas vid en tidpunkt som omöjliggör&lt;br&gt;samråd. I sådana fell ankommer det på rekonstruktören att så snart som&lt;br&gt;möjligt i efterhand informera borgenärskommittén om vidtagna åt-&lt;br&gt;gärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutiva åtgärder under en företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid företagsrekonstruktionen pågår får utmätning eller annan&lt;br&gt;verkställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet får dock ske för fordran för vilken borgenären har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handpanträtt eller retentionsrätt, eller för fordran som avser underhålls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag. Handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;mellan näringsidkare m.fl. får inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under företagsrekonstruktionen får inte heller meddelas beslut om&lt;br&gt;kvarstad eller betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 20 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats delvis i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag, innehåller regler som skyddar gäldenären mot säraktioner från&lt;br&gt;borgenärernas sida under en företagsrekonstruktion (se avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således, som framgår av första stycket, närmast fråga om ett&lt;br&gt;moratorium till gäldenärens förmån. Reglerna gäller intill dess beslut&lt;br&gt;meddelas om att företagsrekonstruktionen skall upphöra eller den ändå&lt;br&gt;upphör till följd av att gäldenären försätts i konkurs, dvs. även under&lt;br&gt;den tid som förhandling om offentligt ackord pågår. Enligt 4 kap. 11 §&lt;br&gt;gäller som huvudregel att moratoriet upphör att gälla i och med att det&lt;br&gt;beslutas att företagsrekonstruktionen skall upphöra, oavsett om beslutet&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under företagsrekonstruktionen gäller ett principiellt verkställighets-&lt;br&gt;förbud. Förbudet avser såväl beslut om utmätning som vidare åtgärder&lt;br&gt;för verkställighet av ett sådant beslut. Det innebär att ett utmätnings-&lt;br&gt;förfarande inte kan inledas efter det att domstolen har beslutat om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Förbudet innebär vidare att en redan beslutad&lt;br&gt;utmätning inte kan fullföljas. En beslutad utmätning kan alltså inte&lt;br&gt;säkerställas och försäljning av utmätt egendom får inte ske. Ett&lt;br&gt;pågående utsökningsmål bör således vila för att tas upp sedan&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetsförbudet gäller även annan verkställighet enligt&lt;br&gt;utsökningsbalken än utmätning, t.ex. åtgärder enligt 16 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken. Härmed avses i första hand avhysning. Om gäldenären&lt;br&gt;bedriver sin verksamhet i hyrda lokaler skulle en hyresvärd annars&lt;br&gt;kunna omintetgöra en företagsrekonstruktion genom att begära&lt;br&gt;avhysning på grund av gäldenärens eftersläpning med hyresbetalningar.&lt;br&gt;Inte heller handräckning enligt lagen om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m.fl. eller återtagande genom verkställighet av dom får&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens verkställighetsförbud är den som har handpanträtt eller&lt;br&gt;retentionsrätt i gäldenären tillhörig egendom undantagen. Verkställighet&lt;br&gt;får dessutom ske för fordran avseende underhållsbidrag. I övrigt finns&lt;br&gt;inga undantag från verkställighetsförbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs generellt att beslut om kvarstad och om&lt;br&gt;betalningssäkring inte får meddelas. Att sådana beslut inte heller får&lt;br&gt;verkställas följer av första stycket. I 18 &amp;nbsp;§ anges dock att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 17 § inte hindrar att ett beslut om säkerhetsåtgärder&lt;br&gt;enligt 18 § verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppräkning som sker i paragrafen är uttömmande. Det innebär&lt;br&gt;att det t.ex. inte finns något hinder mot att handläggningen av en&lt;br&gt;pågående rättegång mellan gäldenären och annan part fortsätts och&lt;br&gt;eventuellt slutförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl att befara att gäldenären vidtar eller&lt;br&gt;underlåter att vidta en viss åtgärd och därigenom sätter en borgenärs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt i fara, får rätten på borgenärens begäran besluta om lämplig åtgärd&lt;br&gt;för att säkerställa dennes rätt. Bestämmelserna i 17 § hindrar inte&lt;br&gt;verkställighet av ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som till viss del har utformats efter förslag av Lagrådet,&lt;br&gt;finns en regel som syftar till att under det moratorium som gäller under&lt;br&gt;en företagsrekonstruktion bereda borgenärerna ett skydd mot att&lt;br&gt;gäldenären företar åtgärder eller underlåter att vidta åtgärder som&lt;br&gt;äventyrar deras rätt (se avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätten skall kunna förordna om åtgärder för att säkerställa en&lt;br&gt;borgenärs rätt förutsätts att borgenärens rätt är i fara liksom att den&lt;br&gt;faran har sin grund i en åtgärd som gäldenären - med eller utan&lt;br&gt;rekonstruktörens samtycke - kan befaras vidta eller underlåta att vidta.&lt;br&gt;Vad det innebär att borgenärens rätt är i fara låter sig självfallet inte&lt;br&gt;anges i några entydiga termer. Det kan vara fråga om att gäldenären i&lt;br&gt;större omfattning avhänder sig egendom som ingår i företagshypoteks-&lt;br&gt;underlaget likaväl som att han står i begrepp att överlåta en maskin som&lt;br&gt;han innehar enligt ett leasingavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som kan komma i fråga är av samma slag som de&lt;br&gt;civilprocessuella säkerhetsåtgärder som kan beslutas enligt 15 kap. 3 §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Det kan förekomma att rätten t.ex. vid vite förbjuder&lt;br&gt;gäldenären att vidta en viss åtgärd eller att avstå från en tilltänkt åtgärd.&lt;br&gt;Vidare bör det t.ex. vara möjligt att sätta egendom som gäldenären står&lt;br&gt;i begrepp att avhända sig under särskild förvaltning. Det bör normalt&lt;br&gt;vara lämpligt att rätten beslutar att förvaltningen handhas av&lt;br&gt;rekonstruktören såsom god man. Rättens beslut kan då, liksom ett beslut&lt;br&gt;enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken, ges det innehållet att gäldenären&lt;br&gt;fråntas sin rådighet och rekonstruktören i motsvarande utsträckning ges&lt;br&gt;en längre gående befogenhet än han annars har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen anges att bestämmelserna i 17 § inte hindrar&lt;br&gt;verkställighet av ett beslut om säkerhetsåtgärd enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § tredje stycket ärendelagen följer att rätten kan förordna&lt;br&gt;interimistiskt om en säkerhetsåtgärd enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 kap. 10 a § konkurslagen (1987:672) finns föreskrifter om en&lt;br&gt;borgenärs ansökan om att gäldenären skall försättas i konkurs under&lt;br&gt;pågående företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras om att det i konkurslagen finns bestämmelser om&lt;br&gt;en borgenärs konkursansökan under pågående företagsrekonstruktion. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 10 a § konkurslagen föreskrivs enligt lagförslag 2.12 att en&lt;br&gt;borgenärs ansökan om att rekonstruktionsgäldenären skall försättas i&lt;br&gt;konkurs skall av rätten förklaras vilande i avvaktan på att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen upphör. Om en borgenärs rätt är i fåra av&lt;br&gt;motsvarande skäl som enligt 18 §, kan emellertid rätten besluta att&lt;br&gt;bifalla dennes konkursansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gäldenärens motpart före beslutet om företagsrekonstruktion fått&lt;br&gt;rätt att häva ett avtal på grund av inträffat eller befarat dröjsmål med&lt;br&gt;betalning eller annan prestation, får motparten efter beslutet inte häva&lt;br&gt;avtalet på grund av dröjsmålet, om gäldenären med rekonstruktörens&lt;br&gt;samtycke inom skälig tid begär att det skall fullföljas. Gäldenären skall&lt;br&gt;på motpartens begäran inom skälig tid ge besked om avtalet skall&lt;br&gt;fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall ett avtal fullföljas enligt första stycket gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ar tiden for motpartens fullgörelse inne, skall gäldenären på&lt;br&gt;motpartens begäran fullgöra sina motsvarande prestationer eller, om&lt;br&gt;anstånd har medgetts beträffande vissa prestationer, ställa säkerhet för&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ar tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att&lt;br&gt;erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av&lt;br&gt;särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra&lt;br&gt;meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får&lt;br&gt;motparten häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och&lt;br&gt;andra styckena är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återkrävande av vara som överlämnats till gäldenären sedan&lt;br&gt;ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde&lt;br&gt;stycket köplagen (1990:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 17 § utredningens lagförslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns regler om inverkan av ett beslut om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion på avtal som gäldenären har ingått. Övervägandena i denna&lt;br&gt;fråga finns i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att gällande avtal inte påverkas av ett beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Såväl gäldenären som motparten fortsätter alltså&lt;br&gt;att vara bundna av avtalet i den utsträckning de är det tidigare. Många&lt;br&gt;gånger när företagsrekonstruktion kommer i fråga har dock gäldenären&lt;br&gt;brustit i sina avtalsförpliktelser på ett sådant sätt att motparten när&lt;br&gt;beslutet om företagsrekonstruktion meddelas redan har rätt att häva&lt;br&gt;avtalet. Genom 20 § inskränks motpartens rätt att i sådana fall häva ett&lt;br&gt;avtal på grund av ett dröjsmål med betalning eller annan prestation.&lt;br&gt;Regeln gäller såväl när dröjsmålet redan har inträffat som när det bara&lt;br&gt;är befarat. I paragrafen anges också vad som skall gälla när motparten&lt;br&gt;inte får häva avtalet. Paragrafen är tvingande. Avtal om anställning är&lt;br&gt;dock helt och hållet undantagna från paragrafens tillämpningsområde, se&lt;br&gt;sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelserna är att underlätta en rekonstruktion. I regel&lt;br&gt;är det nödvändigt för rekonstruktionen att leveranserna till gäldenärs-&lt;br&gt;företaget av exempelvis el, vatten och råvaror inte avbryts. Motparten&lt;br&gt;kan, om han har hävningsrätt, utnyttja denna situation exempelvis&lt;br&gt;genom att som ett villkor för fortsatta leveranser kräva betalt för gamla&lt;br&gt;fordringar. Bestämmelserna i 20 § hindrar detta. Motparten blir under&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen skyldig att fortsätta leverera enligt avtalet, om&lt;br&gt;gäldenären med rekonstruktörens samtycke begär att så sker. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana fell gäller emellertid också vissa regler till skydd för motpartens Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;betalningsanspråk avseende de kommande leveranserna. Om gäldenären&lt;br&gt;inte begär att avtalet fullföljs, gäller inte dessa skyddsregler. Då får&lt;br&gt;motparten välja mellan att häva avtalet och att fullfölja det utan särskilt&lt;br&gt;skydd för sina kommande anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller för alla typer av avtal utom anställningsavtal.&lt;br&gt;Således gäller de för avtal om leverans av el, värme, vatten, tele-&lt;br&gt;tjänster, råvaror m.m. De gäller också för hyresavtal och avtal om viss&lt;br&gt;återkommande service, t.ex. städning. Vidare gäller de inte bara när&lt;br&gt;gäldenärsföretaget är köpare eller motsvarande utan också när avtalet&lt;br&gt;innebär exempelvis att gäldenärsföretaget skall leverera varor, utföra&lt;br&gt;arbete på entreprenad e.d. Bestämmelserna torde ha störst betydelse vid&lt;br&gt;sådana avtal om successiva leveranser som nu har nämnts men de är&lt;br&gt;tillämpliga också på avtal om en enda prestation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det i paragrafen talas om ”avtal” avses även mellanhavanden som&lt;br&gt;i huvudsak regleras genom offentligrättsliga reglementen. Så är ofta&lt;br&gt;fellet när det gäller leveranser av exempelvis el, vatten och värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är utformad delvis efter mönster av 63 § köplagen som in-&lt;br&gt;nehåller regler om ett konkursbos rätt att inträda i konkursgäldenärens&lt;br&gt;avtal. Köplagens regel ger dock inte någon rätt för konkursboet att&lt;br&gt;hindra hävning när det hävningsgrundande dröjsmålet har inträffat före&lt;br&gt;konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får en motpart, som före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion fått hävningsrätt, efter ett beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion inte häva ett avtal på grund av dröjsmål, om&lt;br&gt;gäldenären begär att avtalet skall fullföljas. De omständigheter som&lt;br&gt;grundar hävningsrätt kan alltså inte längre med framgång åberopas till&lt;br&gt;stöd för hävning. Motparten kan följaktligen inte uppställa som villkor&lt;br&gt;för att fullfölja avtalet exempelvis att gamla förfallna skulder först skall&lt;br&gt;betalas. Beslutet om företagsrekonstruktion innebär att motparten kan&lt;br&gt;tvingas godta ett moratorium beträffande sådana fordringar. Ford-&lt;br&gt;ringarna finns kvar men kan temporärt inte göras gällande och kan&lt;br&gt;dessutom gå förlorade i en eventuell kommande konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär också att gäldenärens motpart under samma&lt;br&gt;förutsättningar är förhindrad att häva avtalet avseende prestationer som&lt;br&gt;gäldenären redan har fullgjort. Det betyder att en köpare som mottagit&lt;br&gt;en försenad leverans från gäldenären inte kan häva på grund av&lt;br&gt;dröjsmålet, om gäldenären med rekonstruktörens godkännande begär att&lt;br&gt;avtalet skall fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för gäldenären att hindra hävning gäller när den&lt;br&gt;åberopade hävningsgrunden är dröjsmål med betalning eller avlämnande&lt;br&gt;av en vara eller annan nyttighet (leverans). Även när hävningsrätten&lt;br&gt;grundas på ett dröjsmål som inte har inträffat men som kan beferas kan&lt;br&gt;hävning hindras. Om kontraktsbrottet däremot är fel i gäldenärens&lt;br&gt;prestation, består hävningsrätten. Detsamma gäller om hävningsrätten&lt;br&gt;grundas på att det står klart att gäldenärens prestation kommer att vara&lt;br&gt;felaktig (jfr 62 § köplagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hävningsrätten skall kunna hindras enligt första stycket krävs &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att rekonstruktören gett sitt samtycke till gäldenärens begäran om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet skall fullföljas. Skälet för den regeln är att det bör ankomma på Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;rekonstruktören att ta ställning till i vilken utsträckning det är motiverat&lt;br&gt;att ingripa på angivet sätt i etablerade kontraktsrättsliga förhållanden.&lt;br&gt;Rekonstruktören måste därvid bedöma om det är viktigt för företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen att avtalet fullföljs och om det finns anledning att&lt;br&gt;genom en begäran om fullföljande låta motparten få den särskilda säker-&lt;br&gt;het under företagsrekonstruktionen som reglerna i andra stycket ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att parterna i avtalet är desamma efter en begäran om&lt;br&gt;fullföljande enligt 20 § uppkommer inte alla de komplikationer som&lt;br&gt;finns när ett konkursbo inträder i gäldenärens avtal (se bl.a. Håstad,&lt;br&gt;Den nya köprätten, tredje upplagan 1993, s. 184 f.). Rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter är kvar hos gäldenären och inget nytt rättssubjekt&lt;br&gt;komplicerar bilden som vid ett konkursbos inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i första stycket gäller bara om motparten ännu inte har hunnit&lt;br&gt;att häva avtalet. Om hävning redan har skett före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion gäller regeln således inte. Vidare gäller regeln&lt;br&gt;bara beträffande en hävningsrätt som har uppkommit före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Får motparten rätt att häva på grund av&lt;br&gt;omständigheter som inträffar efter detta beslut, hindras inte en sådan&lt;br&gt;hävning av reglerna i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen i första stycket är gäldenären skyldig att på&lt;br&gt;motpartens begäran inom skälig tid ge besked huruvida avtalet skall&lt;br&gt;fullföljas Det är ofta angeläget för motparten att få ett sådant besked&lt;br&gt;med hänsyn till att han kan behöva söka någon alternativ avsättning for&lt;br&gt;sina varor eller tjänster eller - om gäldenären är leverantör - ett annat&lt;br&gt;sätt att få tillgång till det som gäldenären skall leverera. För att&lt;br&gt;gäldenären skall vara skyldig att ge besked måste motparten begära det.&lt;br&gt;Det kan ske genom att motparten uttryckligen frågar efter gäldenärens&lt;br&gt;inställning men också genom att motparten avger en hävningsförklaring.&lt;br&gt;Regeln innebär att gäldenären i båda fallen måste ta ställning inom&lt;br&gt;skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är skälig tid får bero på förhållandena i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Gäldenären och rekonstruktören måste ges rimlig tid att överväga vilka&lt;br&gt;avtal som behöver fullföljas med hänsyn till önskemålet att rekonstruk-&lt;br&gt;tionförsöket inte skall onödigt försvåras. Hänsyn måste samtidigt tas till&lt;br&gt;motpartens behov av att veta vad som skall komma att gälla. Faktorer&lt;br&gt;som bör beaktas är bl.a. avtalets omfättning och den typ av vara eller&lt;br&gt;tjänst som det avser (jfr prop. 1988/89:76 s. 183).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas inte besked inom skälig tid får motparten utnyttja sin rätt att&lt;br&gt;häva avtalet. Det framgår av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att motparten inte utnyttjar sin hävningsrätt och inte&lt;br&gt;heller på något annat sätt uppfordrar till besked enligt andra meningen.&lt;br&gt;Om gäldenären i det läget inte framställer någon begäran om att avtalet&lt;br&gt;skall fullföljas, blir det inte aktuellt att tillämpa reglerna i 20 §. Då&lt;br&gt;fortsätter avtalet att gälla som tidigare. Aktualiseras hävningsfrågan&lt;br&gt;senare under företagsrekonstruktionen, tillämpas 20 § då. Därvid bör&lt;br&gt;dock 29 och 59 §§ köplagen uppmärksammas. I dessa paragrafer&lt;br&gt;föreskrivs vissa tidsfrister för meddelanden om hävning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vad som gäller när rekonstruktionsgäldenärens Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;motpart tvingats att fullfölja avtalet enligt första stycket.&lt;br&gt;Bestämmelserna bygger på principen att motparten inte skall vara&lt;br&gt;tvungen att ta några nya risker på grund av avtalet. Typiskt sett är&lt;br&gt;gäldenärens förmåga att fullgöra avtalet oviss när en rekonstruktion är&lt;br&gt;aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda behöver motparten enligt första punkten inte fullgöra sin&lt;br&gt;prestation utan att gäldenären samtidigt presterar eller - om avtalet ger&lt;br&gt;gäldenären en rätt till anstånd - ställer säkerhet. Gäldenären skall&lt;br&gt;därvid fullgöra resp, ställa säkerhet för samtliga de av hans prestationer&lt;br&gt;som knyter an till den aktuella prestationen från motpartens sida. Det&lt;br&gt;framgår av lagtextens uttryck ”motsvarande prestationer”. I normalfallet&lt;br&gt;rör det sig om en enda prestation från gäldenärens sida, t.ex. betalning&lt;br&gt;för en varusändning från motparten enligt ett avtal om successiv&lt;br&gt;leverans. Men i vissa fall kan motpartens prestation motsvaras av flera&lt;br&gt;prestationer från gäldenären. Ett exempel är att motparten enligt avtalet&lt;br&gt;skall leverera en kapitalvara sedan gäldenären har erlagt två eller flera&lt;br&gt;betalningar i förskott. Om förskottsbetalningarna inte har erlagts när&lt;br&gt;leverans skall ske, kan motparten som förutsättning for sin prestation&lt;br&gt;fordra att gäldenären fullgör allt som motsvarar leveransen. Det gäller&lt;br&gt;även om förskottsbetalningarna skulle ha erlagts före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Här finns alltså ett exempel där motparten kan&lt;br&gt;kräva betalning för gamla fordringar för att fullfölja sin del av avtalet.&lt;br&gt;Det är naturligt med hänsyn till det sätt som avtalet har utformats på.&lt;br&gt;Skulle motparten tvingas leverera utan att få betalt för de förfallna&lt;br&gt;fordringarna, skulle han tvingas till en ny risk enligt avtalet. Som&lt;br&gt;tidigare sagts bygger reglerna på principen att motparten inte skall&lt;br&gt;behöva ta några nya sådana risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att det uttryckligen anges skall den säkerhet som ibland skall&lt;br&gt;ställas givetvis vara godtagbar och den skall ställas utan oskäligt&lt;br&gt;uppehåll. Det gäller oavsett gäldenärens ekonomiska ställning. Om&lt;br&gt;gäldenären är köpare skall säkerheten i regel avse gäldenärens framtida&lt;br&gt;betalningsskyldighet. Är gäldenären leverantör av varor e.d., får&lt;br&gt;säkerheten avse den skada som kan drabba motparten, om framtida&lt;br&gt;leveranser inte fullgörs från gäldenärens sida. Säkerheten kan utgöras&lt;br&gt;av bankgaranti, pantförskrivning, borgensförbindelse eller något&lt;br&gt;liknande som skäligen kan godtas (jfr 2 kap. 25 § utsökningsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vanligt att motparten enligt avtalet fullgör sin prestation&lt;br&gt;löpande mot betalning helt eller delvis i efterskott. Det gäller&lt;br&gt;exempelvis vid leverans av el, vatten och teletjänster. Bestämmelserna i&lt;br&gt;andra stycket första punkten är tillämpliga på sådana avtal. Eftersom&lt;br&gt;gäldenären i dessa fell har en rätt till anstånd med sin prestation&lt;br&gt;behöver han inte fullgöra denna. Det är tillräckligt att han ställer&lt;br&gt;säkerhet. När avtalet innebär att betalning skall ske i efterskott med&lt;br&gt;vissa jämna mellanrum, är det en rimlig utgångspunkt att säkerheten&lt;br&gt;skall motsvara prestationerna fram till nästa ordinarie betalningstillfalle.&lt;br&gt;I praktiken torde säkerheten enklast ställas genom att gäldenären betalar&lt;br&gt;i förskott i stället för i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts nu kan tillämpas även beträffande exempelvis lea- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;singavtal, avbetalningsköp, kreditavtal och andra löpande avtal i den&lt;br&gt;mån gäldenären enligt avtalet skall betala ersättning för tjänsten i&lt;br&gt;efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har sagts innebär beslutet om företagsrekonstruktion att&lt;br&gt;motparten temporärt inte kan göra gällande gamla förfallna fordringar&lt;br&gt;(se 2 kap. 15 §). Den principen följs upp i denna paragraf. Men den är&lt;br&gt;föremål för viss modifikation. I de fall gäldenären exempelvis enligt&lt;br&gt;avtalet skall fullgöra sin prestation i rater, varav en del före motpartens&lt;br&gt;leverans, kan gäldenären - för att förhindra hävning - vara tvungen att&lt;br&gt;betala även de rater som förfellit före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Som redan har nämnts följer det av uttrycket ”mot-&lt;br&gt;svarande” prestationer. När ett avtal innebär att gäldenären erhåller&lt;br&gt;successiva leveranser mot exempelvis kontant betalning vid varje&lt;br&gt;leveranstillfalle är gäldenären däremot inte tvungen att - för att undvika&lt;br&gt;hävning - betala tidigare leveranser. Gäldenären är inte heller tvungen&lt;br&gt;att ställa säkerhet för dessa betalningar. Dessa tidigare försummade&lt;br&gt;betalningar från gäldenärens sida är ju inte att betrakta som en&lt;br&gt;prestation som ”motsvarar” motpartens aktuella prestation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fell har motparten fullgod säkerhet redan innan tiden för&lt;br&gt;fullgörelse är inne. Det kan vara fellet exempelvis om gäldenären ställt&lt;br&gt;borgen till säkerhet för sina betalningar enligt ett avtal om successiv&lt;br&gt;leverans. Det säger sig självt att han inte då måste ställa ytterligare&lt;br&gt;säkerhet för sådana prestationer för vilka anstånd har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra avtal kan situationen vara den att motparten har fullgjort&lt;br&gt;samtliga sina prestationer före beslutet om företagsrekonstruktion. Så är&lt;br&gt;normalt fellet vid avbetalningsköp med återtagandeförbehåll. Som&lt;br&gt;Lagrådet har antagit är avsikten att reglerna skall gälla även i sådana&lt;br&gt;fell. Här blir andra stycket inte över huvud taget aktuellt, vilket hänger&lt;br&gt;samman med att motparten inte tar några nya risker efter beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten behandlar situationen att tiden för&lt;br&gt;rekonstruktionsgäldenärens motpart att prestera ännu inte är inne.&lt;br&gt;Motparten har då ibland rätt att kräva säkerhet för gäldenärens framtida&lt;br&gt;prestationer. En förutsättning är att det av särskild anledning är&lt;br&gt;nödvändigt för att skydda motparten mot förlust. Ett exempel på en&lt;br&gt;sådan situation är att avtalet avser en vara som skall tillverkas speciellt&lt;br&gt;för gäldenären och leverans enligt avtalet ligger långt fram i tiden. Kan&lt;br&gt;gäldenären inte betala för produkten när leveranstiden är inne, gör&lt;br&gt;motparten en förlust om han inte kan få avsättning för varan på något&lt;br&gt;annat sätt. Ett annat exempel är att en säljare (motparten) har möjlighet&lt;br&gt;att skaffa sig säker betalning genom att avyttra varorna till någon annan&lt;br&gt;än gäldenären samtidigt som han riskerar - på grund av gäldenärens&lt;br&gt;dåliga ekonomi - att inte få betalt, om han skall leverera till gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra punkten är också tillämplig - om inte motparten&lt;br&gt;enligt avtalet skall betala i förskott - i det fellet att gäldenären är säljare&lt;br&gt;av en vara eller leverantör av en tjänst. I det fellet innebär gäldenärens&lt;br&gt;rätt att avvärja hävningsrätt att han får fortsätta att leverera trots ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare hävningsgrundande dröjsmål. Motpartens situation är då många&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger utsatt genom den risk som kan finnas att gäldenären på nytt Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;kommer i dröjsmål. Ett sådant dröjsmål kan medföra skada for&lt;br&gt;motparten. Denne kan därför många gånger vara berättigad att kräva att&lt;br&gt;gäldenären ställer säkerhet för ett möjligt kommande anspråk på&lt;br&gt;skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för motparten att kräva säkerhet innan tiden för hans egen&lt;br&gt;fullgörelse är inne är emellertid avsedd endast för sådana fell där det&lt;br&gt;med hänsyn till gäldenärens ekonomiska ställning och andra omständig-&lt;br&gt;heter föreligger en uppenbar risk för att gäldenären inte skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina återstående prestationer. Det är inte nödvändigt att&lt;br&gt;säkerheten omfettar gäldenärens återstående fullgörelse i dess helhet,&lt;br&gt;vilket kommer till uttryck genom att rätten att erhålla säkerhet gäller i&lt;br&gt;den mån det av särskild anledning är nödvändigt. Storleken av den&lt;br&gt;säkerhet som kan begäras får bedömas genom en uppskattning av dels&lt;br&gt;den förlust som ett avtalsbrott kan förorsaka motparten, dels&lt;br&gt;gäldenärens möjligheter att täcka en sådan förlust (jfr prop. 1988/89:76&lt;br&gt;s. 185).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i andra punkten i de fell gäldenären skall&lt;br&gt;betala i rater före, vid och efter en enstaka leverans är bl.a. att&lt;br&gt;motparten innan tiden för hans fullgörelse är inne kan ha rätt att - när&lt;br&gt;gäldenären har gjort sig skyldig till ett hävningsberättigande dröjsmål -&lt;br&gt;erhålla säkerhet för framtida prestationer, dvs. sådana prestationer som&lt;br&gt;förfaller efter den tidpunkt då beslut fettas om företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;Motparten har i ett sådant fell däremot inte rätt att erhålla säkerhet för&lt;br&gt;prestationer som förfaller före nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hävningsrätt vid beferat dröjsmål i 62 § köplagen&lt;br&gt;gäller parallellt med de nu förevarande bestämmelserna. Enligt 62 §&lt;br&gt;köplagen får en part i ett köpeavtal häva avtalet, om det står klart att&lt;br&gt;det kommer att inträffa ett avtalsbrott som medför hävningsrätt.&lt;br&gt;Motparten kan dock omintetgöra en sådan hävning genom att genast&lt;br&gt;ställa godtagbar säkerhet för att han kommer att fullgöra sin del av&lt;br&gt;avtalet. Om sådan säkerhet ställs före ett beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion, finns ingen hävningsrätt och 20 § blir inte aktuell över&lt;br&gt;huvud taget. Men vill motparten utnyttja sin hävningsrätt efter att beslut&lt;br&gt;fettats om företagsrekonstruktion, kan gäldenären tvinga fram en&lt;br&gt;fortsättning antingen enligt 62 § köplagen eller - om hävningsrätten&lt;br&gt;grundas på beferat dröjsmål - enligt 20 § första stycket. För gäldenären&lt;br&gt;är det en fördel att avstyra hävning enligt företagsrekonstruktionslagen,&lt;br&gt;eftersom han då ibland kan undgå att ställa den säkerhet som alltid&lt;br&gt;måste ställas enligt 62 § köplagen. Detta är ett exempel på att lagen&lt;br&gt;gynnar ett förfarande enligt företagsrekonstruktionslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motparten har inte, för de fordringar som avser den tid under vilken&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen pågår, förmånsrätt som för nytillkomna&lt;br&gt;fordringar enligt den nya bestämmelsen i 10 § förmånsrättslagen. Det&lt;br&gt;hänger samman med att fordringarna grundar sig på avtal som träffats&lt;br&gt;före beslutet om företagsrekonstruktion. I vissa fell kan det finnas skäl&lt;br&gt;för gäldenären att - med rekonstruktörens godkännande - träffa ett nytt&lt;br&gt;avtal med sin motpart i stället för att hålla fest vid det gamla. I så fell&lt;br&gt;har motparten förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen för de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar som grundas på det nya avtalet. För de avtal där gäldenären Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;har utnyttjat sin möjlighet att avvärja hävning behövs normalt ingen&lt;br&gt;förmånsrätt, eftersom reglerna i andra stycket ger motparten ett ännu&lt;br&gt;bättre skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vad som gäller dels om gäldenären inte lämnar&lt;br&gt;besked inom skälig tid huruvida han begär att avtalet skall fullföljas,&lt;br&gt;dels om gäldenären inte fullföljer den skyldighet att prestera eller ställa&lt;br&gt;säkerhet som han har enligt andra stycket. Motparten får då häva&lt;br&gt;avtalet. Utan att det sägs i paragrafen får motparten naturligtvis häva&lt;br&gt;avtalet även i det fallet att gäldenären förklarar att han inte begär att&lt;br&gt;avtalet fullföljs. Ibland kan tvekan uppstå om hur långt gäldenärens&lt;br&gt;skyldigheter sträcker sig. Är parterna oense om detta sker en eventuell&lt;br&gt;hävning - i linje med vad som gäller enligt allmänna kontraktsrättsliga&lt;br&gt;principer - på motpartens (den hävandes) risk. Visar det sig senare att&lt;br&gt;gäldenären inte var skyldig att göra mer än han gjort, blir motparten&lt;br&gt;ersättningsskyldig för den skada som gäldenären kan ha lidit genom&lt;br&gt;hävningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Jjärde stycket är reglerna i paragrafen tvingande till gäldenärens&lt;br&gt;förmån. Sålunda kan det inte med bindande verkan träffas ett avtal som&lt;br&gt;innehåller exempelvis att motpartens hävningsrätt skall bestå utan hinder&lt;br&gt;av ett beslut om företagsrekonstruktion. Gäldenärens befogenheter enligt&lt;br&gt;paragrafen kan över huvud taget inte inskränkas med bindande verkan.&lt;br&gt;Ett undantag från denna regel föreskrivs i 5 kap. 1 § lagen (1991:980)&lt;br&gt;om handel med finansiella instrument (se avsnitt 13.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket erinras om de regler om köparens s.k. aktiva stopp-&lt;br&gt;ningsrätt som återfinns i 63 § fjärde stycket köplagen. De reglerna har&lt;br&gt;tidigare gällt, förutom vid konkurs, efter ansökan om förordnande av&lt;br&gt;god man enligt ackordslagen. De gäller nu efter ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller inte när motparten endast har fått s.k. passiv stopp-&lt;br&gt;ningsrätt men inte rätt att häva avtalet. Regler om passiv stoppningsrätt&lt;br&gt;finns i 61 § köplagen. Reglerna anses analogt tillämpliga vid andra&lt;br&gt;kontraktstyper än köp (se bl.a. rättsfallet NJA 1986 s. 136 och Håstad,&lt;br&gt;Sakrätt avseende lös egendom, femte upplagan 1994, s. 175). Utnyttjar&lt;br&gt;motparten sin stoppningsrätt, har gäldenären rätt att kräva fortsatt&lt;br&gt;fullgörelse, om han ställer godtagbar säkerhet för sin egen kommande&lt;br&gt;fullgörelse (61 § fjärde stycket köplagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket anges att avtal om anställning är undantagna från&lt;br&gt;paragrafens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hade en fordran hos gäldenären när ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion gjordes får, även om fordringen inte är förfallen till&lt;br&gt;betalning, använda den till kvittning mot fordran som gäldenären då&lt;br&gt;hade mot honom. Detta gäller dock inte, om kvittning är utesluten på&lt;br&gt;grund av någon av fordringarnas beskaffenhet eller undantagen enligt&lt;br&gt;vad som sägs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fordran mot gäldenären har förvärvats genom överlåtelse från&lt;br&gt;tredje man senare än tre månader före ansökan om företags- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekonstruktion, får den inte användas till kvittning mot en fordran som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran. I fråga om Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;dödsbo räknas tiden dock från ansökan om boets avträdande till&lt;br&gt;förvaltning av boutredningsman, under förutsättning att en ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion följt inom tre månader från det att en boutred-&lt;br&gt;ningsman förordnats. Sådant förbud gäller också, om en fordran mot&lt;br&gt;gäldenären har förvärvats tidigare genom sådant fång och borgenären då&lt;br&gt;hade skälig anledning anta att gäldenären var på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär, som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana&lt;br&gt;omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än&lt;br&gt;sedvanliga betalningsmedel, får inte kvitta, i den mån sådan betalning&lt;br&gt;hade kunnat bli föremål för återvinning enligt 3 kap. 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller annan&lt;br&gt;med anledning av en förpliktelse som han infriat (regressfordran) anses&lt;br&gt;vid tillämpning av vad som sägs ovan ha förvärvats när hans&lt;br&gt;föipliktelse grundades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter gäldenären sedan ansökan om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;en fordran så att en borgenär därigenom förlorar sin rätt till kvittning,&lt;br&gt;skall han ersätta borgenären för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar borgenärernas rätt till kvittning under en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Bestämmelsen motsvarar 20 § första-femte&lt;br&gt;styckena ackordslagen (jfr 2 kap. 21 § utredningens lagförslag), där&lt;br&gt;under vissa förutsättningar kvittning förbjuds under den tid som&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord pågår. Bestämmelsen behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma skäl som nödvändiggör att de säraktioner som avses i 17 §&lt;br&gt;förhindras talar för att även rätten till kvittning skall begränsas under&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen. Den tidpunkt då kvittningsförbudet inträder&lt;br&gt;har, jämfört med vad som gällt enligt ackordslagen, flyttats fram till&lt;br&gt;tiden för ansökan om företagsrekonstruktion. Angående hur tiden&lt;br&gt;beräknas då flera ansökningar är anhängiga samtidigt, se 2 kap. 9 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att huvudregeln är den att en borgenär har&lt;br&gt;rätt att kvitta fordran som han hade mot gäldenären när en ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion beträffande gäldenären gjordes mot en fordran&lt;br&gt;som gäldenären då hade mot honom. Vad som hindras är däremot&lt;br&gt;kvittning av fordringar som en borgenär eller gäldenären erhåller efter&lt;br&gt;den tidpunkten. För borgenärernas del betyder det t.ex. att de inte kan&lt;br&gt;använda fordringar de har fått mot gäldenären efter det att&lt;br&gt;företagsrekonstruktion beslutades (”nya” fordringar) till kvittning mot&lt;br&gt;skulder de har till gäldenären och som fanns då beslut fattades om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion (”gamla” skulder). De kan för sådana fordringar&lt;br&gt;i stället få den framskjutna förmånsrätt som följer av 10 § första stycket&lt;br&gt;4 förslaget till ändring i förmånsrättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i första stycket begränsas genom ett antal undantag i&lt;br&gt;andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket behandlas vad som gäller beträffande en&lt;br&gt;regressfordran. I dessa delar har endast redaktionella ändringar&lt;br&gt;företagits jämfört med regleringen i ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femle stycket föreskrivs att gäldenären är skyldig att ersätta en&lt;br&gt;borgenär om han i tiden efter en ansökan om företagsrekonstruktion &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtit en fordran så att borgenären förlorat sin rätt till kvittning. Den Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ändring som har gjorts i förhållande till ackordslagens bestämmelse är&lt;br&gt;endast en följd av att tiden för kvittningsförbudets inträde flyttats fram&lt;br&gt;till tiden för ansökan om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Offentligt ackord under företagsrekonstruktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan i ett ärende om företagsrekonstruktion på begäran av&lt;br&gt;gäldenären besluta om förhandling om offentligt ackord (ackords-&lt;br&gt;fÖrhandling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen klargörs att förhandling om offentligt ackord kan ingå&lt;br&gt;som ett element i en företagsrekonstruktion. En företagsrekonstruktion&lt;br&gt;kan emellertid mycket väl genomföras och avslutas utan ackords-&lt;br&gt;fÖrhandling. Den finansiella rekonstruktionen kan i stället ske genom&lt;br&gt;t.ex. ett underhandsackord, dvs. ett avtal parterna emellan om ned-&lt;br&gt;sättning eller annan förändring av borgenärernas fordringar. Om någon&lt;br&gt;frivillig överenskommelse inte kan uppnås, kan dock rätten besluta om&lt;br&gt;ackordsfÖrhandling. För att en sådan skall komma till stånd fordras att&lt;br&gt;gäldenären begär det i det pågående ärendet om företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;En fristående ansökan om offentligt ackord kan däremot inte ges in utan&lt;br&gt;att en företagsrekonstruktion dessförinnan inletts eller åtminstone sam-&lt;br&gt;tidigt inleds. Det finns inget hinder mot att gäldenären i en och samma&lt;br&gt;ansökan begär att såväl företagsrekonstruktion som ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild god man såsom enligt nuvarande föreskrifter i 2 §&lt;br&gt;ackordslagen skall inte utses. Den utsedde rekonstruktören kommer i&lt;br&gt;stället att fylla motsvarande funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett offentligt ackord får avse att fordringar som tillkommer de borgenä-&lt;br&gt;rer som enligt 3 § får delta i ackordsförhandlingen sätts ned och betalas&lt;br&gt;på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge alla likaberättigade&lt;br&gt;borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas&lt;br&gt;belopp, om inte lägre ackordsprocent godkänns av samtliga borgenärer&lt;br&gt;som skulle omfattas av ackordet eller det finns särskilda skäl för lägre&lt;br&gt;procent. Föreskriven minsta utdelning skall betalas inom ett år efter det&lt;br&gt;ackordet har fastställts, om inte samtliga nämnda borgenärer godkänner&lt;br&gt;längre betalningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får ett offentligt ackord innehålla villkor&lt;br&gt;att borgenärerna får full betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan&lt;br&gt;anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga omständig-&lt;br&gt;heter. En avvikelse till nackdel för viss borgenär får också äga rum, om&lt;br&gt;han har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord får även avse att gäldenären endast får anstånd med be-&lt;br&gt;talningen eller annan särskild eftergift. Därvid tillämpas första och&lt;br&gt;andra styckena. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar, med vissa redaktionella ändringar, 11 § Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;andra-fjärde styckena ackordslagen (jfr 3 kap. 6 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7.5 har redovisats skälen för att behålla ackordslagens regler&lt;br&gt;om minsta dividenden vid offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En undantagsregel vid speciella förhållanden har emellertid fort-&lt;br&gt;farande fog for sig. De vid ackordslagens tillkomst (se bet. s. 391 f.)&lt;br&gt;anförda exemplen på den regelns innebörd förefaller emellertid närmast&lt;br&gt;åsyfta enskilda näringsidkare och lämpar sig mindre väl vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av en lag om företagsrekonstruktion främst avpassad för större&lt;br&gt;företag som drivs av en juridisk person. Valet mellan konkurs och&lt;br&gt;ackord kan i undantagsfall bero av några enstaka procents utdelning.&lt;br&gt;För att skapa något större utrymme för att välja ackord när detta upp-&lt;br&gt;enbarligen är att föredra från alla intressenters synpunkt har i nuvarande&lt;br&gt;undantagsregel uttrycket ”synnerliga skäl” ersatts med ”särskilda skäl”.&lt;br&gt;Regleringen innebär således en möjlighet att i något större utsträckning&lt;br&gt;än enligt ackordslagen gå ifrån bestämmelsen om minsta ackords-&lt;br&gt;dividend.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande s.k. efterställda borgenärers ställning hänvisas till vad&lt;br&gt;som sägs under 7 och 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärer vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ackordsfÖrhandling deltar endast borgenärer vilkas fordringar&lt;br&gt;uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. En borgenär som&lt;br&gt;kan få täckning for sin fordran genom kvittning eller vars fordran är&lt;br&gt;förenad med förmånsrätt deltar inte i förhandlingen. En borgenär som&lt;br&gt;enligt fordringsavtalet har rätt till betalning först efter övriga&lt;br&gt;borgenärer, deltar inte heller i förhandlingen, om inte övriga borgenärer&lt;br&gt;som deltar i förhandlingen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller&lt;br&gt;förmånsrätt, deltar han i förhandlingen i motsvarande mån. Kan en&lt;br&gt;borgenärs fordran endast till viss del täckas genom kvittning eller&lt;br&gt;understiger värdet av den egendom i vilken en borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt hans fordran, deltar han med återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller ackordsförslaget en bestämmelse att borgenärer som inte&lt;br&gt;har förmånsrätt skall få full betalning intill ett visst belopp, skall deras&lt;br&gt;fordringar i ackordsförfarandet anses som förmånsberättigade i motsva-&lt;br&gt;rande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär får delta i förhandlingen, även om hans fordran inte är&lt;br&gt;förfallen till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § ackordslagen (jfr 3 kap. 7 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag). Bortsett från ett tillägg i första stycket beträffande s.k.&lt;br&gt;efterställda fordringar har endast redaktionella ändringar gjorts jämfört&lt;br&gt;med bestämmelsen i ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket andra meningen framgår att borgenärskretsen delvis&lt;br&gt;bestäms av reglerna om borgenärernas rätt till kvittning. Av skäl som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angetts i motiven till 2 kap. 21 § har kvittningsreglema placerats bland Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;bestämmelserna om företagsrekonstruktionens rättsverkningar. Be-&lt;br&gt;stämmelsen gäller emellertid även vid ackordsfÖrhandling och får&lt;br&gt;därigenom samma betydelse för borgenärskretsen som enligt ackords-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till första stycket har fogats en tredje mening avseende borgenärer&lt;br&gt;med s.k. efterställda fordringar (se avsnitt 8.6). Enligt bestämmelsen&lt;br&gt;deltar sådana borgenärer inte i förhandling om offentligt ackord om inte&lt;br&gt;övriga borgenärer som ingår i borgenärskretsen vid ackord medger&lt;br&gt;detta. I normalfallet torde därför borgenärer med efterställda fordringar&lt;br&gt;komma att ställas utanför ackordsförfarandet. Av 8 § andra stycket&lt;br&gt;framgår att ackordet blir bindande även for dessa borgenärer. Det&lt;br&gt;innebär att de definitivt förlorar sin rätt att kräva ut fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackordsförslag som ger minst femtio procent av fordringsbeloppen&lt;br&gt;skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de röstande&lt;br&gt;har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre femtedelar av&lt;br&gt;de röstberättigade fordringarnas sammanlagda belopp. Är ackords-&lt;br&gt;procenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget, om tre fjärdedelar&lt;br&gt;av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar uppgår till&lt;br&gt;tre fjärdedelar av de röstberättigade fordringarnas sammanlagda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 15 § ackordslagen (jfr 3 kap. 8 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag). Jämfört med ackordslagens reglering har den endast ändrats&lt;br&gt;redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning under företagsrekonstruktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan beslut meddelats om företagsrekonstruktion tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i konkurslagen (1987:672) om återvinning i konkurs,&lt;br&gt;om offentligt ackord fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söks återvinning av förmånsrätt eller betalning som vunnits genom&lt;br&gt;utmätning, får rätten besluta att fortsatt verkställighet i utsökningsmålet&lt;br&gt;tills vidare inte får äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 16 § ackordslagen (jfr 3 kap. 9 §&lt;br&gt;utredningens lagförslag). Den har behandlats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan erinras om att enligt 3 kap. 6 § (jfr 2 kap. 12 § fjärde&lt;br&gt;stycket) har rekonstruktören tillagts en i viss mån självständig rätt att&lt;br&gt;väcka talan om återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har ändrats på så sätt att konkurslagens&lt;br&gt;återvinningsregler blir tillämpliga redan i och med rättens beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Det innebär att rekonstruktören eller en&lt;br&gt;borgenär kan väcka återvinningstalan sedan ett sådant beslut har&lt;br&gt;meddelats. Det är således inte nödvändigt att avvakta ett beslut om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ackordsfÖrhandling. Av 6 § framgår när sådan talan senast skall vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väckt och när den väckta talan tidigast kan slutligt prövas. Av den sist Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;nämnda regeln framgår att även om talan om återvinning kan väckas&lt;br&gt;innan ackordsfÖrhandling beslutats kan en sådan talan däremot inte&lt;br&gt;slutligt prövas innan ett sådant beslut fattats och frågan om offentligt&lt;br&gt;ackord slutligt har avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 § konkurslagen har ändrats på så sätt att den fristdag som&lt;br&gt;utgör utgångspunkten for beräkning av den tidsrymd inom vilken en&lt;br&gt;rättshandling måste ha företagits för att kunna återvinnas utgörs av&lt;br&gt;dagen för ansökan om företagsrekonstruktion (se lagförslag 2.12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har inte ändrats i sak jämfört med&lt;br&gt;ackordslagen. Nämnas kan dock att det numera föreskrivs att rätten får&lt;br&gt;besluta att fortsatt verkställighet inte får äga rum i utsökningsmålet. Det&lt;br&gt;är ett mer rättvisande uttryck än det i ackordslagen valda uttryckssättet&lt;br&gt;att försatt verkställighet av utmätningen inte fick ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om återvinning väcks av rekonstruktören eller av en borgenär&lt;br&gt;vars fordran skulle omfattas av ett offentligt ackord. Talan skall väckas&lt;br&gt;före det borgenärssammanträde som avses i 13 § och får inte slutligt&lt;br&gt;prövas innan frågan om offentligt ackord har blivit avgjord. En&lt;br&gt;borgenär som vill väcka talan skall underrätta rekonstruktören. Om så&lt;br&gt;inte har skett, får hans talan inte tas upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör företagsrekonstruktionen utan att offentligt ackord har kommit&lt;br&gt;till stånd och försätts inte gäldenären i konkurs efter ansökan som gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall&lt;br&gt;den väckta återvinningstalan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 17 § ackordslagen (jfr 3 kap. 10 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag) och har, förutom redaktionella justeringar vid jämförelse&lt;br&gt;med ackordslagen, ändrats till följd av att rekonstruktören har tillagts en&lt;br&gt;självständig rätt att i gäldenärens namn föra talan om återvinning (se&lt;br&gt;avsnitt 6.5 och under 2 kap. 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som vinns genom återvinningstalan skall, sedan kärandens&lt;br&gt;kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av det&lt;br&gt;offentliga ackordet. En svarande som med anledning av kärandens talan&lt;br&gt;kan få en fordran mot gäldenären deltar med fordringen i ackordsför-&lt;br&gt;handlingen och har rätt att avräkna den utdelning som tillkommer&lt;br&gt;honom på vad han annars skulle ha betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i återvinningsmålet påkallas av en borgenär som omfattas av&lt;br&gt;det offentliga ackordet eller av gäldenären, kan rätten föreskriva&lt;br&gt;särskild förvaltning av det som enligt första stycket skall tillkomma&lt;br&gt;borgenärerna. Egendom som har satts under sådan förvaltning får&lt;br&gt;utmätas endast om ackordet har förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 18 § ackordslagen (jfr 3 kap. 11 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag). Paragrafen har endast ändrats redaktionellt jämfört med&lt;br&gt;ackordslagens reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xkrkan av offentligt ackord &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett festställt ackord är bindande for alla borgenärer, såväl kända som&lt;br&gt;okända, som enligt 3 § hade rätt att delta i ackordsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som enligt fordringsavtalet har rätt till betalning först&lt;br&gt;efter övriga borgenärer förlorar sin rätt till betalning av gäldenären, om&lt;br&gt;inte alla borgenärer som enligt 3 § hade rätt att delta i ackordsförhand-&lt;br&gt;lingen tillgodoses fullt ut genom ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär med förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 19 § ackordslagen (jfr 3 kap. 12 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag). I andra stycket ingår en ny bestämmelse om s.k. efterställda&lt;br&gt;fordringar. I övrigt har jämfört med ackordslagen redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts. Bestämmelsen i andra stycket innebär att borgenärer&lt;br&gt;med s.k. efterställda fordringar i normala fell definitivt förlorar sin rätt&lt;br&gt;att kräva ut fordringen trots att de inte deltar i ackordsförhandlingen (jfr&lt;br&gt;12 kap. 21 § andra stycket konkurslagen). Se vidare avsnitt 9.6.&lt;br&gt;Bestämmelsen har kommenterats i anslutning till 3 §. Vilka fordringar&lt;br&gt;som närmare bestämt avses med den nya bestämmelsen kommenteras&lt;br&gt;vid 18 § förmånsrättslagen (avsnitt 13.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte genom&lt;br&gt;godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom&lt;br&gt;gäldenären svarar för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 21 § ackordslagen (jfr 3 kap. 14 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag). Paragrafen har endast ändrats redaktionellt jämfört med&lt;br&gt;ackordslagens reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om ackordsfÖrhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om ackordsfÖrhandling skall göras skriftligen. Skrivelsen&lt;br&gt;skall innehålla ett ackordsförslag som anger hur mycket gäldenären&lt;br&gt;bjuder i betalning och när betalningen skall ske samt om säkerhet har&lt;br&gt;ställts för ackordet och vad den i så fell består av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skrivelsen skall fogas en förteckning över boets tillgångar och&lt;br&gt;skulder som har upprättats av rekonstruktören enligt 14 § tidigast tre&lt;br&gt;månader innan ansökan om ackordsfÖrhandling gjordes samt den senaste&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 22 § andra stycket 1-3 ackordslagen jfr 3 kap.&lt;br&gt;2 § utredningens lagförslag). I huvudsak har endast redaktionella&lt;br&gt;ändringar vidtagits jämfört med ackordslagen, bl.a. mot bakgrund av att&lt;br&gt;ackordsförhandlingen utgör ett inslag i en företagsrekonstruktion. I&lt;br&gt;första stycket anges att en begäran om ackordsfÖrhandling skall åtföljas&lt;br&gt;av ett ett ackordsförslag. I andra stycket har den tid inom vilken&lt;br&gt;bouppteckningen skall upprättats förlängts från två till tre månader&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innan ansökan om offentligt ackord gjordes. I andra stycket anges också Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;att kravet att ge in den senaste balansräkningen inte enbart avser&lt;br&gt;bokföringsskyldiga gäldenärer. Det hänger samman med att det i&lt;br&gt;ackordsförfarandet i praktiken inte längre kan komma i fråga gäldenärer&lt;br&gt;som inte är bokföringsskyldiga (jfr under 2 kap. 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en begäran om ackordsfÖrhandling skall även fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en berättelse av rekonstruktören som anger boets tillstånd och&lt;br&gt;orsakerna till gäldenärens betalningssvårigheter och innehåller en&lt;br&gt;översikt över tillgångar och skulder, uppgift om den utdelning som kan&lt;br&gt;påräknas i en konkurs samt upplysning om egendom har frångått&lt;br&gt;gäldenären under sådana förhållanden att den kan bli föremål för&lt;br&gt;återvinning, när det finns skälig anledning anta att gäldenären har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall grunden därför&lt;br&gt;samt hur gäldenären har fullgjort sin bokföringsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ett yttrande av rekonstruktören om huruvida han anser att&lt;br&gt;ackordsförslaget bör antas av borgenärerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett intyg av rekonstruktören att borgenärer som till antalet utgör&lt;br&gt;minst två femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer&lt;br&gt;vilkas fordringar skulle omfattas av ackordet och som tillsammans&lt;br&gt;innehar minst två femtedelar av dessa fordringars sammanlagda belopp&lt;br&gt;har förklarat sig anse ackordet antagbart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett bevis att ackordsförslaget samt rekonstruktörens berättelse och&lt;br&gt;yttrande har sänts till alla borgenärer som tas upp i bouppteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förskott, med belopp som regeringen föreskriver, på kostnaden för&lt;br&gt;ackordsfrågans handläggning hos rätten samt av rätten godkänd säkerhet&lt;br&gt;för vad som inte täcks av förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar och uppgifter som anges i första stycket och i 10 §&lt;br&gt;behöver inte ges in, i den mån de redan har tillställts rätten och&lt;br&gt;borgenärerna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke motsvarar 22 § andra stycket 4-8 p&lt;br&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 2 § utredningens lagförslag). I huvudsak har&lt;br&gt;endast redaktionella ändringar företagits jämfört med ackordslagens&lt;br&gt;reglering. I första punkten har ”obestånd” bytts ut mot ”betalnings-&lt;br&gt;svårigheter” (jfr under 1 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke har tillagts att de handlingar och uppgifter&lt;br&gt;som tidigare under ärendet om företagsrekonstruktion tillställts rätten&lt;br&gt;och borgenärerna inte behöver bifogas begäran om förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord. Rekonstruktören kan ju under företagsrekon-&lt;br&gt;struktionens tidigare skede ha sammanställt och ingett åtskilliga av de&lt;br&gt;uppgifter som fordras i 10 och 11 §§. Gäldenären kan i sådant fall&lt;br&gt;hänvisa till dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om ackordsfÖrhandling skall avvisas, om den inte uppfyller&lt;br&gt;de krav som anges i 10 och 11 §§ och gäldenären inte följer ett före-&lt;br&gt;läggande att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som till viss del har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag, motsvarar 24 § ackordslagen med vissa redaktionella ändringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 3 kap. 4 § utredningens lagförslag). Enligt 24 § ackordslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfaller omedelbart verkan av att god man forordnats om ansökningen Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;avvisas. Eftersom det inte är uteslutet att syftet med en företags-&lt;br&gt;rekonstruktion kan uppnås när en ansökan om förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord avvisas, innehåller förslaget inte någon motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse. Om en begäran om ackordsfÖrhandling avvisas enligt denna&lt;br&gt;paragraf betyder det alltså inte att företagsrekonstruktionen är avslutad.&lt;br&gt;Den fortsätter liksom rekonstruktörens uppdrag består. Vad gäller&lt;br&gt;företagsrekonstruktionens avslutande, se 4 kap. 8 § (jfr 18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ackordsfÖrhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om begäran om ackordsfÖrhandling tas upp, skall rätten genast meddela&lt;br&gt;beslut om ackord sförhand ting. Samtidigt skall rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma tidpunkt för ett sammanträde med borgenärerna inför&lt;br&gt;rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kalla gäldenären, rekonstruktören och borgenärerna till samman-&lt;br&gt;trädet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kungöra beslutet i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på det&lt;br&gt;sätt som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 kap. 5 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förferandet vid offentligt ackord är i dag organiserat så att beslut om&lt;br&gt;inledande av förhandling om offentligt ackord meddelas först efter det&lt;br&gt;att gäldenären vid ett särskilt edgångssammanträde inför rätten avlagt&lt;br&gt;bouppteckningsed. Som närmare utvecklats i avsnitt 7.5 har det inte&lt;br&gt;funnits skäl för att bibehålla den obligatoriska edgångsskyldigheten och&lt;br&gt;det därtill knutna särskilda edgångssammanträdet (jfr 18 §). I denna&lt;br&gt;paragraf föreskrivs därför att rätten genast skall meddela beslut om&lt;br&gt;ackordsfÖrhandling, om begäran tas upp till prövning. Samtidigt skall&lt;br&gt;rätten bestämma tid för ett borgenärssammanträde, kalla gäldenären,&lt;br&gt;borgenärerna och rekonstruktören till sammanträdet samt kungöra&lt;br&gt;ackordsförhandtingsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tid för hållande av borgenärssammanträdet, eventuell&lt;br&gt;edgång av gäldenären m.m. finns bestämmelser i 17 och 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bouppteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;br&gt;I den bouppteckning som avses i 10 § andra stycket 1 skall tillgångarna&lt;br&gt;tas upp till noggrant uppskattade värden. Om möjligt skall även lämnas&lt;br&gt;en specificerad uppgift om de värden som i bokföringshandlingama har&lt;br&gt;åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering inte har gjorts, om&lt;br&gt;anskaffningskostnaden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift&lt;br&gt;om vaije borgenärs namn och postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på en borgenärs fordran skall inte beräknas längre än till dagen&lt;br&gt;för ansökan om företagsrekonstruktion. Fordran i utländskt myntslag&lt;br&gt;skall beräknas efter den kurs som gällde nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en borgenär förmånsrätt, skall det anges jämte grunden till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anmärkning mot fordran eller bedöms värdet av Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;egendom, vari en borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans&lt;br&gt;fordran, skall det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 23 § ackords-&lt;br&gt;lagen (jfr 3 kap. 3 § utredningens lagförslag). Av 10 § andra stycket 1&lt;br&gt;framgår bl.a. att bouppteckningen skall upprättas av rekonstruktören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare anmälda fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon delta i ackordsförhandlingen med en fordran som inte har&lt;br&gt;upptagits i bouppteckningen och inte heller senare blivit känd, bör han&lt;br&gt;skriftligen anmäla fordringen hos rekonstruktören senast en vecka före&lt;br&gt;det borgenärssammanträde som avses i 13 §. Anmäls en fordran senare,&lt;br&gt;får det inte föranleda att borgenärernas prövning av ackordsförslaget&lt;br&gt;skjuts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 27 § ackords-&lt;br&gt;lagen (jfr 3 kap. 15 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar mot fordran som omfattas av ackordet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären eller en borgenär vill framställa anmärkning mot en&lt;br&gt;fordran som skulle omfattas av ackordet, skall han göra det skriftligen&lt;br&gt;hos rekonstruktören i så god tid som möjligt och i vart fell före om-&lt;br&gt;röstningen vid borgenärssammanträdet under ackordsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner rekonstruktören anledning till anmärkning mot en fordran som&lt;br&gt;skulle omfettas av ackordet eller framställer gäldenären eller en&lt;br&gt;borgenär sådan anmärkning hos rekonstruktören, skall denne skyndsamt&lt;br&gt;underrätta den borgenär vars fordran avses med anmärkningen.&lt;br&gt;Detsamma gäller, när värdet av egendom vari borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt bedöms understiga fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 28 § ackords-&lt;br&gt;lagen (jfr 3 kap. 16 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärssammanträdet under ackordsförhandlingen skall hållas tidigast&lt;br&gt;tre och senast fem veckor efter beslutet om denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären bör inställa sig personligen vid borgenärssammanträdet.&lt;br&gt;Han skall därvid lämna rätten, rekonstruktören och borgenärerna de&lt;br&gt;upplysningar om boet som de begär. Kan gäldenären inte infinna sig&lt;br&gt;personligen, bör han ställa ombud. Har edgång begärts enligt 18 §,&lt;br&gt;skall gäldenären inställa sig personligen, såvida denne inte redan har&lt;br&gt;avlagt eden inför någon annan tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall tillhandahålla en förteckning över de borgenärer&lt;br&gt;som har rätt att delta i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringsbelopp for vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;antecknas anmärkning som har framställts mot en borgenärs fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 29 § första-tredje styckena ackordslagen (jfr 3&lt;br&gt;kap. 17 § utredningens lagförslag). Mot bakgrund av att edgång inte&lt;br&gt;längre är obligatorisk och att därför det särskilda edgångssammanträdet&lt;br&gt;slopats innehåller paragrafen en bestämmelse om att gäldenären alltid&lt;br&gt;skall infinna sig personligen till förhandlingen om edgång har begärts&lt;br&gt;enligt 18 §, såvida inte gäldenären redan har avlagt eden inför någon&lt;br&gt;annan tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en borgenär skall gäldenären vid borgenärssammanträdet&lt;br&gt;avlägga bouppteckningsed. Han skall därvid göra de tillägg till eller&lt;br&gt;ändringar i bouppteckningen som han anser behövas och med ed betyga&lt;br&gt;att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig, så att&lt;br&gt;det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upptagits någon&lt;br&gt;tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare,&lt;br&gt;behöver bouppteckningsed inte avläggas av en sådan ställföreträdare&lt;br&gt;vars edgång måste antas sakna betydelse för utredningen av gäldenärens&lt;br&gt;ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns anledning till det, får rätten besluta att gäldenären skall&lt;br&gt;avlägga eden infor någon annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk, får eden&lt;br&gt;avläggas där han vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar gäldenären att avlägga ed, förfaller beslutet om ackordsfÖr-&lt;br&gt;handling, om det inte finns synnerliga skäl för att ackordsförhandlingen&lt;br&gt;skall fortsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, inne-&lt;br&gt;håller de regler som gäller fakultativ edgång av gäldenären (jfr 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § utredningens lagförslag). Regleringen har behandlats i avsnitt 7.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att gäldenären på begäran av en&lt;br&gt;borgenär skall avlägga bouppteckningsed vid borgenärssammanträdet.&lt;br&gt;Omfattningen av eden motsvarar vad som gällt enligt 25 § första stycket&lt;br&gt;ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan rätten befria någon eller några ställföreträ-&lt;br&gt;dare för en juridisk person från skyldigheten att avlägga ed. Bestämmel-&lt;br&gt;sen har utformats efter mönster av 6 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;konkurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar 25 § andra stycket ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar 26 § andra stycket ackordslagen utom såvitt&lt;br&gt;avser verkan av att gäldenären vägrar gå ed. En företagsrekonstruktion&lt;br&gt;upphör inte automatiskt när ett beslut om ackordsfÖrhandling förfaller&lt;br&gt;(jfr 12 § och 4 kap. 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som&lt;br&gt;förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för&lt;br&gt;denna, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter borgenärens&lt;br&gt;fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte de andra&lt;br&gt;löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 30 § Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 19 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna rösta om ackordsför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmärkning som har framställts mot en fordran utgör inte hinder&lt;br&gt;mot att borgenären deltar med fordringen i omröstningen. Ar utgången&lt;br&gt;av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte,&lt;br&gt;skall rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och söka åstadkomma&lt;br&gt;en förlikning. De närvarande får med bindande verkan för dem som har&lt;br&gt;uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra&lt;br&gt;åt rekonstruktören att ingå förlikning med borgenären. Kan förlikning&lt;br&gt;inte träffas, skall frågan handläggas enligt vad som sägs i 23 § första&lt;br&gt;stycket för bestämmande av omröstningens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlikning angående framställd anmärkning får inte ingås i annan&lt;br&gt;ordning än som anges i andra stycket utan samtycke av alla vilkas rätt&lt;br&gt;är beroende av förlikningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning tillämpas 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 31 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 20 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan medgivande&lt;br&gt;av rätten. Yrkande härom skall framställas senast vid borgenärssamman-&lt;br&gt;trädet innan omröstning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ändring av ackordsförslaget medgetts, får prövningen av förslaget&lt;br&gt;skjutas upp till fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen&lt;br&gt;inte medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får prövningen&lt;br&gt;dock skjutas upp endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 32 §&lt;br&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 21 § utredningens lagförslag). Att särskild talan&lt;br&gt;inte får föras mot beslut i fråga om återtagande eller ändring av&lt;br&gt;ackordsförslag framgår av 4 kap. 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten i annat fell än som avses i 21 § andra stycket finner att det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för att skjuta upp borgenärernas prövning av&lt;br&gt;ackordsförslaget, får rätten besluta om uppskov till fortsatt sammanträde&lt;br&gt;inom tre veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 33 §&lt;br&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 22 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ackordsförslaget antagits vid borgenärssammanträdet men finns det&lt;br&gt;enligt 25 § anledning att inte fastställa ackordet, skall ackordsfrågan&lt;br&gt;prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller, om det vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har antagits eller förkastats Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;av borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling, skall rätten&lt;br&gt;fastställa ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka efter förhand-&lt;br&gt;lingen, om inte längre tid är nödvändig på grund av särskilda&lt;br&gt;omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 34 §&lt;br&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 23 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sådan förhandling som avses i första stycket skall rättegångs-&lt;br&gt;balkens regler om huvudförhandling i tvistemål tillämpas, se 4 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om&lt;br&gt;kvarstående anmärkningar godkänns eller inte och finns det i övrigt skäl&lt;br&gt;att fastställa ackordet, skall rätten först pröva anmärkningarna eller så&lt;br&gt;många av dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig&lt;br&gt;övriga anmärkningar godkänns eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 35 § ackords-&lt;br&gt;lagen (jfr 3 kap. 24 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 12 § första stycket framgår att mot rättens beslut med&lt;br&gt;anledning av framställd anmärkning får särskild talan inte föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord får inte fastställas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha&lt;br&gt;inverkat på ackordsfrågans utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ackordet inte uppfyller villkoren i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns skälig anledning anta att gäldenären i hemlighet har&lt;br&gt;gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågan eller att något&lt;br&gt;annat svek har ägt rum vid ackordet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är tillämpligt, får rätten efter omständig-&lt;br&gt;heterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en&lt;br&gt;borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för&lt;br&gt;fordringen har bestritt fastställelse på grund av att det inte finns&lt;br&gt;betryggande säkerhet för ackordets fullgörande, att ackordet är till&lt;br&gt;skada för borgenärerna eller att ackordet av någon annan särskild&lt;br&gt;anledning inte bör medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är förslaget inte&lt;br&gt;förkastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt&lt;br&gt;pröva ackordsförslaget och ett sammanträde sättas ut för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 36 §&lt;br&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 25 utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 12 § första stycket framgår att särskild talan inte får föras&lt;br&gt;mot beslut enligt förevarande paragrafs tredje stycke om ny prövning av&lt;br&gt;borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan&lt;br&gt;rätten, om det finns skäl till det, förordna rekonstruktören eller någon&lt;br&gt;annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina&lt;br&gt;åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, skall även en ersättare för&lt;br&gt;tillsynsmannen forordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och&lt;br&gt;följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om entledigande av tillsynsman tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;entledigande av rekonstruktör i 2 kap. 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 37 § ackords-&lt;br&gt;lagen (jfr 3 kap. 26 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan rätten&lt;br&gt;förklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts gäldenären&lt;br&gt;har förfellit, om gäldenären har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet har&lt;br&gt;gynnat någon borgenär for att inverka på ackordsfrågans avgörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosatt vad som åligger honom enligt 26 § andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på något annat sätt uppenbart försummat sina åtaganden enligt&lt;br&gt;ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den eftergift som har medgetts gäldenären har förklarats&lt;br&gt;förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot&lt;br&gt;gäldenären eller mot den som har gått i borgen för ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med vissa redaktionella ändringar 38 §&lt;br&gt;ackordslagen (jfr 3 kap. 27 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs, gäller för rättens handläggning lagen&lt;br&gt;(1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid handläggning enligt 3 kap. tillämpas dock rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om handläggningen av tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 1 och 2 §§ utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att vid rättens handläggning av&lt;br&gt;ärenden om företagsrekonstruktion skall ärendelagens bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller det mera kontradiktoriskt präglade förfarandet&lt;br&gt;efter ett beslut om ackordsfÖrhandling skall, liksom enligt den&lt;br&gt;nuvarande ackordslagen, rättegångsbalkens handläggningsregler för&lt;br&gt;tvistemål tillämpas, vilket framgår av andra stycket. Eftersom inte annat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges är det därvid rättegångsbalkens bestämmelser om dispositiva Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;tvistemål som är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan forhandling som avses i 3 kap. 23 § första stycket skall äga&lt;br&gt;rum så snart som möjligt. Vid förhandlingen tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om huvudförhandling i tvistemål. Om rekon-&lt;br&gt;struktören, gäldenären eller en borgenär uteblir från förhandlingen,&lt;br&gt;hindrar det inte att ackordsfrågan prövas och avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens avgörande sker genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 2 § andra och tredje stycket utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall en förhandling för att pröva ackordsfrågan i&lt;br&gt;den situationen att ackordsförlaget antagits vid borgenärssammanträdet&lt;br&gt;men det ändå finns anledning att inte fastställa ackordet, eller då det vid&lt;br&gt;borgenärssammanträdet inte kunnat avgöras om förslaget antagits eller&lt;br&gt;förkastats, äga rum så snart som möjligt. I överensstämmelse med&lt;br&gt;regeln i 1 § andra stycket om att tvistemålsregler skall tillämpas på den&lt;br&gt;del av förfarandet som avser offentligt ackord, skall vid förhandlingen&lt;br&gt;tillämpas rättegångsbalkens regler om huvudförhandling i dispositiva&lt;br&gt;tvistemål. Rekonstruktörens, gäldenärens eller en borgenärs utevaro&lt;br&gt;från förhandlingen hindrar inte att ackordsfrågan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att rättens avgörande sker genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätt består vid handläggningen av ett ärende enligt denna lag av&lt;br&gt;en lagfaren domare. Vid en förhandling får dock rätten bestå av tre&lt;br&gt;lagfarna domare, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 45 § andra stycket ackordslagen (jfr 4 kap. 3 §&lt;br&gt;utredningens lagförslag) och har jämfört med ackordslagen endast&lt;br&gt;ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis eller fullmakt som visar att den som i egenskap av ställföreträdare&lt;br&gt;eller ombud företräder en borgenär är behörig behöver visas upp endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 39 § första stycket ackordslagen (jfr 4 kap. 4 §&lt;br&gt;utredningens lagförslag). Den har jämfört med ackordslagen endast&lt;br&gt;ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för företagsrekonstruktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören har rätt till ersättning för arbete och för de utlägg som&lt;br&gt;uppdraget har krävt. Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än&lt;br&gt;som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg&lt;br&gt;och skicklighet varmed det har utförts samt näringsverksamhetens om-&lt;br&gt;fattning kan anses utgör skälig ersättning för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktörens rätt till ersättning skall, på begäran av rekons- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;tmktören eller gäldenären, prövas av rätten. Så länge ett ackord inte&lt;br&gt;fullgjorts får också en borgenär vars fordran omfattas av ackordet&lt;br&gt;begära en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 6 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket, som har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag, skall arvode till rekonstruktören bestämmas enligt samma&lt;br&gt;kriterier som enligt 14 kap. 4 § andra stycket konkurslagen gäller vid&lt;br&gt;prövning av arvode till konkursförvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar, med redaktionella ändringar, 40 § första&lt;br&gt;stycket ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning till en tillsynsman tillämpas bestämmelserna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 7 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs - i likhet med vad som i dag gäller enligt 40 §&lt;br&gt;andra stycket ackordslagen - att bestämmelserna om ersättning till&lt;br&gt;rekonstruktören äger motsvarande tillämpning beträffande arvode och&lt;br&gt;kostnadsersättning till en tillsynsman (3 kap. 26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för handläggningen hos rätten liksom de ersättningar som&lt;br&gt;avses i 5 och 6 §§ skall betalas av gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 5 § utredningens lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att kostnaderna för förfarandet skall betalas av&lt;br&gt;gäldenären. Paragrafen överensstämmer med vad som i fråga om ett&lt;br&gt;ackordsförfarande i dag anses gälla, även om någon föreskrift i frågan&lt;br&gt;inte finns i ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären har således att svara för kostnaderna för handläggningen&lt;br&gt;hos rätten (jfr 3 kap. 11 § första stycket 5). Det belopp som gäldenären&lt;br&gt;har att erlägga fästställs av regeringen och har hittills, enligt 7 §&lt;br&gt;ackordskungörelsen (1970:858), motsvarat kungörandeavgiften i&lt;br&gt;ackordsärenden enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de&lt;br&gt;allmänna domstolarna. Därutöver svarar han för ersättningarna till&lt;br&gt;rekonstruktören och till tillsynsman om en sådan förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsrekonstruktionens upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall besluta att företagsrekonstruktionen skall upphöra, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana åtgärder vidtagits att syftet med företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;kan anses uppnått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären begär det och beslut om ackordsfÖrhandling inte har&lt;br&gt;meddelats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenären utan laga förfall uteblir från det borgenärssammanträde&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen inte kan antas bli uppnått, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det i annat fall finns särskilda skäl för att företagsrekonstruktionen&lt;br&gt;bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären försätts i konkurs upphör företagsrekonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats delvis efter förslag av Lagrådet (jfr 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § utredningens lagförslag). Den har behandlats i avsnitt 7.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges i vilka fall en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;skall upphöra oberoende av om den tidsfrist som anges i 9 § har löpt ut&lt;br&gt;eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsrekonstruktionen skall självklart upphöra om sådana åtgärder&lt;br&gt;har vidtagits att syftet med förfarandet har uppnåtts (första punkten).&lt;br&gt;Syftet kan uppnås på flera olika sätt. Ett vanligt fall torde bli, att en&lt;br&gt;uppgörelse träffats under hand med borgenärerna och att gäldenärens&lt;br&gt;verksamhet kan fortsätta i någon, mer eller mindre förändrad, form. Ett&lt;br&gt;problem är emellertid att det är vanskligt att ange någon preciserad&lt;br&gt;situation då företagsrekonstruktionens syfte kan anses uppnått. Det kan&lt;br&gt;knappast undvikas att den frågan måste bli föremål för en bedömning i&lt;br&gt;det enskilda fellet av de i företagsrekonstruktionen inblandade aktörerna&lt;br&gt;inklusive rätten. Ofta torde företagsrekonstruktionens syfte kunna sägas&lt;br&gt;vara uppnått när borgenärerna anser att rekonstruktionen i sak är så&lt;br&gt;hållbar att de är beredda att sätta ned sina fordringar och en ackords-&lt;br&gt;uppgörelse har kommit till stånd. Det behöver emellertid inte förutsätta&lt;br&gt;att samtliga de åtgärder i sak som tas upp i rekonstruktionsplanen också&lt;br&gt;har genomförts fullt ut. Genomförandet av dessa åtgärder kan mycket&lt;br&gt;väl ske efter, t.o.m. långt efter, det att en företagsrekonstruktion har&lt;br&gt;avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer i första hand på rekonstruktören att anmäla till rätten&lt;br&gt;när syftet uppnåtts men även gäldenären kan ge till känna att företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen slutförts. Görs en sådan anmälan bör det normalt stå&lt;br&gt;klart att syftet med företagsrekonstruktionen också är uppnått. En&lt;br&gt;rekonstruktör eller en gäldenär har knappast anledning att göra en sådan&lt;br&gt;anmälan i förtid eftersom de för gäldenären förmånliga särskilda rätts-&lt;br&gt;verkningarna av företagsrekonstruktionen upphör att gälla då företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen avslutas. En möjlighet för borgenärerna att se till att&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen inte pågår längre än som är nödvändigt följer&lt;br&gt;av tredje punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom företagsrekonstruktionen förutsätter gäldenärens aktiva med-&lt;br&gt;verkan, skall företagsrekonstruktionen också upphöra om gäldenären&lt;br&gt;begär det (andra punkten). Det är därvid en förutsättning att&lt;br&gt;ackordsfÖrhandling inte pågår (jfr 3 kap. 21 § första stycket). Företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen skall också (tredje punkten) upphöra om gäldenären&lt;br&gt;avstår från att aktivt medverka till företagsrekonstruktionen genom att&lt;br&gt;utan laga förfell utebli från borgenärssammanträdet. Vad som är laga&lt;br&gt;forfell får avgöras med ledning av 32 kap. 8 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall företagsrekonstruktionen upphöra om rekonstruktören&lt;br&gt;eller en borgenär begär det och syftet med förfarandet inte kan antas bli&lt;br&gt;uppnått (jjärde punkten). Ett skäl till en sådan begäran kan vara att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under företagsrekonstruktionens fortskridande visar sig att verksamheten Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;inte går att rekonstruera, t.ex. på grund av att den ekonomiska krisen är&lt;br&gt;djupare än vad som först antogs. Ett annat skäl kan vara att gäldenären&lt;br&gt;vägrar att följa rekonstruktörens anvisningar eller annars agerar på ett&lt;br&gt;sådant sätt att rekonstruktion omöjliggörs eller borgenärernas rätt inte&lt;br&gt;tas till vara. En särskild fråga är om företagsrekonstruktionen skall&lt;br&gt;kunna upphöra genom ett direkt ingripande från rättens sida (femte&lt;br&gt;punkten). Undantagsvis kan rätten på ett tidigare stadium än rekons-&lt;br&gt;truktören och borgenärerna få kännedom om någon omständighet som&lt;br&gt;gör att företagsrekonstruktionen inte bör fortsätta. Åtal för brott mot&lt;br&gt;borgenärer kan t.ex. ha väckts mot gäldenären med yrkande om&lt;br&gt;omedelbar häktning. Det är då enklare att rätten själv tar initiativ till&lt;br&gt;förfarandets upphörande än att en reaktion från rekonstruktören eller en&lt;br&gt;borgenär skall behöva avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 &amp;nbsp;§ skall rätten, innan den fattar beslut om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsrekonstruktionen skall upphöra, bereda de i lagrummet angivna&lt;br&gt;personerna tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären försätts i konkurs - efter egen ansökan eller sedan&lt;br&gt;rätten funnit att en borgenärs ansökan skall bifallas - upphör företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen och de därmed förenade rättsverkningarna utan särskilt&lt;br&gt;beslut. Detta framgår av andra stycket. Ärendet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion skall i sådant fell avskrivas från vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 annat fell än som avses i 8 § skall rätten, när tre månader förflutit&lt;br&gt;från dagen för beslutet om företagsrekonstruktion, besluta att företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan dock rätten, efter begäran av&lt;br&gt;gäldenären inom den i första stycket angivna tiden, medge att företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen får pågå under ytterligare högst tre månader. Om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, kan rätten under motsvarande förutsättning&lt;br&gt;förlänga tiden med ytterligare högst tre månader i taget. Företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen får dock inte pågå under längre tid än sammanlagt ett&lt;br&gt;år, om inte ackordsfÖrhandling har beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med Lagrådets förslag&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 22 § utredningens lagförslag). I paragrafen ges bestämmelser&lt;br&gt;om att företagsrekonstruktionen i vissa fell - utöver vad som anges i&lt;br&gt;8 § - skall upphöra. Om rätten beslutar om upphörande skall ärendet&lt;br&gt;avskrivas från vidare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att den tid under vilken företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen normalt får pågå har, jämfört med vad som enligt&lt;br&gt;ackordslagen gällt för godmansförordnanden, utsträckts till tre månader.&lt;br&gt;När den föreskrivna fristen löpt ut, utan att någon förlängning har&lt;br&gt;begärts, har således rätten att fetta beslut om att förfarandet skall&lt;br&gt;upphöra, om inte ett sådant beslut dessförinnan fettats enligt 8 §. Efter&lt;br&gt;fristens utgång saknar gäldenären, rekonstruktören och borgenärerna&lt;br&gt;möjlighet att förhindra att företagsrekonstruktionen upphör. Rätten&lt;br&gt;behöver därför i den situationen inte bereda dem tillfälle att yttra sig (jfr&lt;br&gt;10§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även tre månader i vissa fall kan visa sig vara en for kort Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;tid kan rätten enligt andra stycket på begäran av gäldenären förlänga&lt;br&gt;tidsfristen med tre månader i taget om det finns särskilda skäl. En&lt;br&gt;restriktiv hållning är befogad när det gäller att besluta om förlängning&lt;br&gt;av den inledande tremånadersfristen. Än större restriktivitet är påkallad&lt;br&gt;när fråga är om ytterligare förlängning. I avsnitt 7.6 har sagts att så&lt;br&gt;länge en företagsrekonstruktion inte förutses innefatta förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord, bör det endast undantag vis behöva pågå under längre&lt;br&gt;tid än tre månader och bara i sällsynta fall längre än sex månader. För&lt;br&gt;att förlängning av de inledande tre månaderna skall medges bör det&lt;br&gt;kunna visas att en plan för företagets rekonstruktion finns men att vissa&lt;br&gt;angivna ytterligare åtgärder fordras for att planen skall kunna böija&lt;br&gt;genomföras. Det bör också kunna anges när återstående åtgärder&lt;br&gt;beräknas kunna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristen får inte förlängas under längre tid än till sammanlagt ett år.&lt;br&gt;Om förhandling om offentligt ackord pågår kan ettårsfristen dock över-&lt;br&gt;skridas. Innan rätten fattar beslut om att förlänga fristen skall den enligt&lt;br&gt;10 § bereda gäldenären, rekonstruktören och vissa borgenärer tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt gäller att det är tillräckligt att gäldenären före utgången av en&lt;br&gt;bestämd frist begär förlängning. Det krävs inte att rätten fattar beslut&lt;br&gt;om förlängning innan en frist löper ut. Har en begäran kommit in till&lt;br&gt;rätten i rätt tid skall rätten kommunicera begäran med den i 10 §&lt;br&gt;angivna kretsen och därefter fetta beslut. Därvid kan beslutet komma att&lt;br&gt;träffas efter det att en frist har löpt ut. Kommer däremot gädenärens&lt;br&gt;begäran in till rätten efter det att fristen har löpt ut har rätten ingen&lt;br&gt;möjlighet att bifella den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten fettar beslut enligt 8 § första stycket eller 9 § andra stycket&lt;br&gt;skall gäldenären, rekonstruktören och de borgenärer som infunnit sig till&lt;br&gt;borgenärssammanträde som avses i 2 kap. 10 § andra stycket ges&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig. Om en borgenärskommitté har utsetts, skall även&lt;br&gt;de som ingår i denna ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 23 § andra stycket utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att rätten såväl innan den meddelar ett beslut om&lt;br&gt;att låta företagsrekonstruktionen upphöra enligt 8 § första stycket som&lt;br&gt;innan den beslutar att förlänga en löpande tidsfrist enligt 9 § andra&lt;br&gt;stycket skall bereda de berörda tillfälle att yttra sig. Därvid krävs inte&lt;br&gt;någon formell delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om företagsrekonstruktion och om ackordsfÖrhandling samt&lt;br&gt;beslut att företagsrekonstruktionen skall upphöra skall tillämpas omedel-&lt;br&gt;bart, om inte annat bestämts av rätten. Detsamma gäller beslut att utse&lt;br&gt;eller entlediga rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som i huvudsak har utformats i enlighet med Lagrådets Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;förslag, motsvarar 42 § ackordslagen (jfr 1 kap. 3 § tredje stycket och&lt;br&gt;2 kap. 24 § utredningens lagförslag). Den innebär att de angivna&lt;br&gt;besluten, vilka samtliga har viss rättsverkan, skall tillämpas omedelbart.&lt;br&gt;Det innebär att ett överklagande av något av de angivna besluten inte&lt;br&gt;hindrar att det omedelbart tillämpas. Till exempel upphör de rätts-&lt;br&gt;verkningar som följer av 2 kap. 17 och 20 §§ att gälla direkt när rätten&lt;br&gt;beslutar att företagsrekonstruktionen skall upphöra. Ett överklagande av&lt;br&gt;ett beslut att företagsrekonstruktionen skall upphöra medför således inte&lt;br&gt;att moratoriet enligt 2 kap. 17 och 20 §§ består. Rätten kan dock&lt;br&gt;besluta att något av de angivna besluten inte skall tillämpas omedelbart.&lt;br&gt;Det krävs givetvis mycket starka skäl och torde därför endast&lt;br&gt;förekomma i sällsynta undantagsfall att ett sådant beslut meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av uppräkningen följer det motsatsvis av att beslut som avser ersätt-&lt;br&gt;ning till en rekonstruktör eller en tillsynsman går i verkställighet först&lt;br&gt;sedan det har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut enligt denna lag får överklagas för sig. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte beslut i en fråga som avses i 3 kap. 21 § första stycket eller 24 §&lt;br&gt;eller beträffande sådan ny prövning som avses i 3 kap. 25 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut om ackordsfÖrhandling räknas klagotiden från den&lt;br&gt;dag då kungörelsen om beslutet var införd i Post- och Inrikes Tid-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har&lt;br&gt;sin motsvarighet i 41 § ackordslagen (jfr 4 kap. 9 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således, liksom enligt ackordslagen, inte möjligt att särskilt&lt;br&gt;överklaga rättens beslut i fråga om återtagande eller ändring av&lt;br&gt;ackordsförslag (3 kap. 21 § första stycket), rättens beslut med anledning&lt;br&gt;av framställd anmärkning (3 kap. 24 §) eller rättens beslut om ny&lt;br&gt;prövning av ackordsfrågan enligt 3 kap. 25 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion inte bifalls och om&lt;br&gt;borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning anta att&lt;br&gt;gäldenären hade sådana betalningssvårigheter som avses i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som&lt;br&gt;skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökan och dess&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd enligt första stycket skall väckas vid den tings-&lt;br&gt;rätt där ärendet om företagsrekonstruktion är eller har varit anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 10 § utredningens lagförslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att en ogrundad ansökan från en borgenär i vissa&lt;br&gt;fall kan medföra skadeståndsskyldighet mot gäldenären. Den har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag (jfr 17 kap. 3 § kon- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;kurslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom företagsrekonstruktion kan komma i fråga för gäldenärer&lt;br&gt;som på grund av illikviditet har fått betalningssvårigheter, har i stället&lt;br&gt;för konkurslagens krav att borgenären skall ha saknat skälig anledning&lt;br&gt;att anta att gäldenären var på obestånd här valts kravet att borgenären&lt;br&gt;skall ha saknat skälig anledning att anta att gäldenären hade sådana&lt;br&gt;betalningssvårigheter som avses i 2 kap. 6 § första stycket, dvs. att&lt;br&gt;gäldenären var illikvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som för sin röst vid ett borgenärssammanträde enligt 3&lt;br&gt;kap. har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 46 § ackordslagen (jfr 4 kap. 11 § utredningens&lt;br&gt;lagförslag) och har jämfört med ackordslagens bestämmelser endast&lt;br&gt;ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;sup&gt;5§&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Atal mot en gäldenär för brott mot borgenärer och åtal mot en borgenär&lt;br&gt;för brott som avses i 14 § får väckas vid den tingsrätt där ärendet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion är eller har varit anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 47 § ackordslagen (jfr 4 kap. 12 §&lt;br&gt;utredningens lagförslag), har jämfört med ackordslagen endast ändrats&lt;br&gt;redaktionellt på så sätt att uttrycket ”brottsligt förhållande mot&lt;br&gt;borgenärer” ersatts med ”brott mot borgenärer”. Någon ändring i&lt;br&gt;förhållande till gällande rätt är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagen om företagsrekonstruktion föreslås träda i kraft den 1 februari&lt;br&gt;1996, då ackordslagen skall upphöra att gälla. Eftersom det föreslagna&lt;br&gt;förfarandet är förenat med bl.a. större inskränkningar i borgenärernas&lt;br&gt;rätt har det ansetts nödvändigt att äldre bestämmelser fortfarande får&lt;br&gt;gälla, om god man har förordnats enligt ackordslagen före ikraft-&lt;br&gt;trädandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut ett fastställt underhållsbidrag upphör tre år efter den&lt;br&gt;förfållodag som ursprungligen gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige försatts i konkurs på&lt;br&gt;grund av en ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning&lt;br&gt;för fordringen även därefter tas ut ur den utmätta egendomen eller&lt;br&gt;erhållas i konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion gjorts före den tidpunkt som anges i första&lt;br&gt;stycket, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Om&lt;br&gt;ackord kommer till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader&lt;br&gt;från det att ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning för under-&lt;br&gt;hållsbidraget skett eller konkursansökan gjorts inom den tid som nu har&lt;br&gt;angetts, gäller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som strider mot denna paragraf är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har hänvisningarna till ackordslagen ersatts med&lt;br&gt;hänvisningar till lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Har god man&lt;br&gt;förordnats enligt ackordslagen före ikraftträdandet gäller dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut fastställt underhållsbidrag går förlorad fem år efter&lt;br&gt;den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;och tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i&lt;br&gt;konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får&lt;br&gt;betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas&lt;br&gt;i konkursen även därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före den tidpunkt som anges i första stycket ansökan gjorts om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion enligt lagen (1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion, får underhållsbidraget krävas ut inom tre månader från det att&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktionens upphörande meddelades. Kommer&lt;br&gt;ackord till stånd, får fordringen krävas ut inom tre månader från det att&lt;br&gt;ackordet skulle ha fullgjorts. Har utmätning skett för underhållsbidraget&lt;br&gt;eller konkursansökan gjorts inom tid som nu har angetts, gäller vad som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren under närmast föregående avsnitt (13.2) till&lt;br&gt;ändringen i 6 kap. 10 § äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Har god man&lt;br&gt;förordnats enligt ackordslagen före ikraftträdandet gäller dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om&lt;br&gt;handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård&lt;br&gt;kvarbliva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar köpeavhandling så upprättad och behandlad, som i 1 § sägs, men&lt;br&gt;inträffar utmätning inom trettio dagar efter det avhandlingen inför rätten&lt;br&gt;företeddes, eller försätts säljaren i konkurs efter ansökning, som gjorts&lt;br&gt;inom sagda tid, är den sålda egendomen ej fredad från att utmätas eller&lt;br&gt;att räknas till konkursboet. Detsamma gäller när ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen (1995:000) om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;inom nämnda tid och konkurs följt på ansökan som gjorts under en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion eller inom tre veckor från det att rätten beslutat&lt;br&gt;att företagsrekonstruktionen skall upphöra. Görs efter utgången av den&lt;br&gt;i första punkten angivna tiden jäv mot köpeavhandling, vilken är så&lt;br&gt;upprättad och behandlad, som nyss sagts, är, om jävet görs vid utmät-&lt;br&gt;ningstillfälle, fordringsägaren skyldig att, om han vill fullfölja jävet,&lt;br&gt;inom en månad därefter väcka talan mot såväl säljaren som köparen vid&lt;br&gt;den tingsrätt som avses i 1 §. Gör han inte det, har han förlorat sin&lt;br&gt;talan. Godset skall genast beläggas med kvarstad och sökanden skall,&lt;br&gt;om han vill att åtgärden skall bestå, inom fjorton dagar efter&lt;br&gt;utmätningsförrättningen hos kronofogdemyndigheten ställa full borgen&lt;br&gt;för den kostnad och skada, som kan orsakas av kvarstaden. Var&lt;br&gt;säljarens egendom avträdd till konkurs, skall vad om återvinning av lös&lt;br&gt;egendom till konkursbo är stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om konkurs äger motsvarande tillämpning om i&lt;br&gt;stället offentligt ackord fastställes. I fråga om talan med anledning av&lt;br&gt;ackordsfÖrhandling tillämpas 3 kap. 6 och 7 §§ lagen omföretagsrekon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär ingen förändring i sak. De är en följd av att&lt;br&gt;ackordslagen ersätts av lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Har god man&lt;br&gt;förordnats enligt ackordslagen före ikraftträdandet gäller dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om för-&lt;br&gt;säkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;117 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts försäkringstagaren i konkurs efter ansökan, som har gjorts&lt;br&gt;innan tio år förflutit från försäkringsavtalets ingående, och har han&lt;br&gt;under de tre senaste åren före konkursansökningen eller senare till&lt;br&gt;betalning av premie för försäkring, som enligt 116 § inte kan göras till&lt;br&gt;föremål för utmätning, använt belopp, som vid den tid, då betalningen&lt;br&gt;skedde, ej stod i skäligt förhållande till hans villkor, får konkursboet&lt;br&gt;hos försäkringsgivaren utkräva vad sålunda har erlagts for mycket, i&lt;br&gt;den mån tillgodohavandet hos denne förslår till det. Har inte försäk-&lt;br&gt;ringstagaren lämnat konkursboet samtycke till beloppets utkrävande,&lt;br&gt;åligger det konkursboet att för prövning av dess rätt väcka talan mot&lt;br&gt;försäkringstagaren. Beträffande sådan talan tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har konkursen föregåtts av beslut om företagsrekonstruktion enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företagsrekonstruktion, ansökan om skuldsanering&lt;br&gt;enligt skuldsaneringslagen (1994:334) eller förordnande av boutred-&lt;br&gt;ningsman, skall vad som enligt första stycket gäller om tiden för kon-&lt;br&gt;kursansökningen avse den i 4 kap. 2 § konkurslagen för sådant fall&lt;br&gt;angivna fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena om konkurs äger motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning om i stället offentligt ackord festställts. I fråga om&lt;br&gt;talan med anledning av ackordsfÖrhandling tillämpas 3 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;lagen omföretagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må krav, varom nu är sagt, göras gällande till förfång för för-&lt;br&gt;månstagare vars insättande jämlikt 102 § ej må återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är endast en följd av att ackordslagen upphör att gälla&lt;br&gt;för att ersättas av lagen om företagsrekonstruktion. De innebär ingen&lt;br&gt;förändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Har god man&lt;br&gt;förordants enligt ackordslagen före ikraftträdandet tillämpas dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.6 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förmånsrättsordningen har behandlats i avsnitt 9. Som därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angetts föreslås beträffande förmånsrättslagen fyra ändringar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En särskild, högt prioriterad, allmän förmånsrätt införs för&lt;br&gt;fordringar som uppkommer under företagsrekonstruktion (10 §&lt;br&gt;första stycket 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Förmånsrätten för revisionsfordringar m.m. förbättras (10 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Förmånsrätten för lönefordringar utformas annorlunda i vissa fåll Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;när en konkurs föregåtts av en företagsrekonstruktion (12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;En uttrycklig regel om efterställda fordringar tas in i lagen (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver föreslås vissa ändringar i 9 och 13 §§ som inte har något&lt;br&gt;samband med vad som i övrigt behandlas i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4 - 7 §§ angivna numreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som&lt;br&gt;beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag&lt;br&gt;som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma&lt;br&gt;egendom, om inte något annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller&lt;br&gt;7 kap. 13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en&lt;br&gt;gång ger lika rätt, om inte något annat följer av 7 kap. 14 eller 16 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar&lt;br&gt;med samma slag av förmånsrätt finns för vissa fell särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ändrades genom lag 1994:471 på så sätt att femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om förmånsrätt vid betalningssäkring - upphävdes (se prop.&lt;br&gt;1993/94:151, bet. 1993/94:SkU31 och rskr. 1993/94:335). Paragrafen&lt;br&gt;ändrades på nytt genom lag 1994:1018 i samband med att den nya&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009) antogs (se prop. 1993/94:195, bet. 1993/94:LU31&lt;br&gt;och rskr. 1993/94:393). Av misstag kom då femte stycket att&lt;br&gt;återinföras. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 1994 (se SFS&lt;br&gt;1994:1139). Paragrafen ändrades på nytt genom lag 1995:302, som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 april 1996. Den ändring som nu görs innebär att&lt;br&gt;femte stycket åter upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den kostnad som borgenär haft för försättande av gäldenären i kon-&lt;br&gt;kurs och för beslut att ett dödsbos egendom skall avträdas till för-&lt;br&gt;valtning av boutredningsman samt begravnings- och bouppteckningskost-&lt;br&gt;nader när gäldenären avlidit före konkursbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;arvode och kostnadsersättning till rekonstruktör enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekonstruktion, tillsynsman enligt nämnda lag&lt;br&gt;eller konkurslagen (1987:672) eller förordnad boutredningsman, om&lt;br&gt;fordringen avser tid inom sex månader innan konkursansökningen gjor-&lt;br&gt;des eller därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kostnad för särskilda åtgärder som under den tid som nämnts under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 vidtagits med rekonstruktörens eller tillsynsmannens godkännande&lt;br&gt;eller av boutredningsmannen och uppenbart varit till borgenärernas&lt;br&gt;bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra fordringar som grundar sig pä avtal som gäldenären med re- Prop.&lt;br&gt;konstruktörens samtycke träffat under en företagsrekonstruktion enligt&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första stycket 1-3 gäller endast i den mån beloppet&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de fordringar som har bästa allmänna förmånsrätt.&lt;br&gt;Till de fordringar som tidigare upptogs i paragrafen - punkterna 1-3 -&lt;br&gt;har fogats vissa fordringar som har anknytning till företagsrekon-&lt;br&gt;struktion. Övervägandena om detta finns i avsnitt 8.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya förmånsrätten gäller, enligt punkt 4, sådana fordringar som&lt;br&gt;grundar sig på avtal som gäldenären med rekonstruktörens samtycke&lt;br&gt;träffat under en företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att fordringarna skall grunda sig på avtal som träffats under&lt;br&gt;företagsrekonstruktionen innebär att det inte räcker att de har intjänats&lt;br&gt;under denna tid eller på något annat sätt kan anses hänföra sig till den&lt;br&gt;tiden. Förmånsrätten gäller således inte i fråga om exempelvis en kredit&lt;br&gt;enligt ett gammalt kreditavtal för ränta avseende den tid en&lt;br&gt;företagsrekonstruktion har pågått, inte heller för en hyresvärds fordran&lt;br&gt;på hyra under denna tid eller en leverantörsfordran enligt ett tidigare&lt;br&gt;avtal, om leverantören fortsatt att leverera under företagsrekon-&lt;br&gt;struktionen. Förmånsrätten gäller inte heller en arbetstagares fordran&lt;br&gt;avseende lön under företagsrekonstruktionen om anställningsavtalet är&lt;br&gt;träffat före företagsrekonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis omfattar förmånsrätten fordringar avseende helt nya avtal&lt;br&gt;som träffas under företagsrekonstruktionen. Men även fordringar som i&lt;br&gt;viss mening har sitt ursprung dessförinnan kan omfattas. Det gäller ex-&lt;br&gt;empelvis om rekonstruktören träffar ett nytt anställningsavtal med en&lt;br&gt;tidigare anställd eller ett nytt avtal om leveranser med ett företag som&lt;br&gt;tidigare levererat till gäldenärsföretaget. Det avgörande är om det&lt;br&gt;träffas ett nytt avtal under företagsrekonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten förutsätter att rekonstruktören har gett sitt samtycke till&lt;br&gt;den nya skulden. Någon begränsning i övrigt finns inte. Det förutsätts&lt;br&gt;således inte för förmånsrätt att det görs någon särskild bedömning av&lt;br&gt;beloppets skälighet (jfr andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har ändringar gjorts i paragrafen av redaktionell och språklig&lt;br&gt;natur. Några sakliga skillnader jämfört med tidigare är inte avsedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer därefter med arbetstagares fordran på lön&lt;br&gt;eller annan ersättning på grund av anställningen. Förmånsrätten&lt;br&gt;omfattar fordringar som har förfallit till betalning under de sista sex&lt;br&gt;månaderna av arbetstagarens anställningstid hos konkursgäldenären och&lt;br&gt;inte tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till&lt;br&gt;tingsrätten. Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekonstruktion och har konkursansökningen&lt;br&gt;gjorts inom ett år från det att företagsrekonstruktionen upphörde, skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av andra meningen, om det är förmånligare för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagaren, anses som om konkursansökningen hade gjorts då Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ansökningen om företagsrekonstruktion skedde. I sådant fall skall det&lt;br&gt;bortses från tiden mellan ansökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på uppsägningslön omfettas av förmånsrätt längst for&lt;br&gt;uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen (1982:80) om&lt;br&gt;anställningsskydd. Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren&lt;br&gt;inte utför arbete för konkursgäldenären eller annan och inte heller&lt;br&gt;driver egen rörelse, omfettas av förmånsrätt endast om arbetstagaren&lt;br&gt;kan visa att han har anmält sig hos offentlig arbetsförmedling som&lt;br&gt;arbetssökande. För uppsägningstid omfettar förmånsrätten endast lön&lt;br&gt;eller ersättning som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den&lt;br&gt;tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har&lt;br&gt;förvärvat eller borde ha kunnat förvärva i en annan anställning. Vid&lt;br&gt;bestämmande av i vilken utsträckning fordran på lön eller ersättning&lt;br&gt;under uppsägningstid omfettas av förmånsrätt, skall med samtidig&lt;br&gt;inkomst i annan anställning jämställas utbildningsbidrag som utgår av&lt;br&gt;stasmedel vid arbetsmarknadsutbildning, i den mån bidraget avser&lt;br&gt;samma tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit&lt;br&gt;berättigad till bidraget efter uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lönefordran som har förfellit tidigare än tre månader före&lt;br&gt;konkursansökningen har varit föremål för tvist, omfettas den av&lt;br&gt;förmånsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i&lt;br&gt;kollektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;br&gt;har begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkurs-&lt;br&gt;ansökningen har följt inom sex månader från det att tvisten slutligt har&lt;br&gt;avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkurs-&lt;br&gt;ansökningen omfettas av förmånsrätt för vad som står inne för det&lt;br&gt;löpande och det närmast föregående intjänandeåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer&lt;br&gt;arbetstagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före&lt;br&gt;konkursansökningen och därpå följande sex månader. Förmånsrätten&lt;br&gt;gäller även i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbets-&lt;br&gt;givare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionen under de&lt;br&gt;betingelser som anges i 23 och 26 §§ lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursgäldenären är näringsidkare, skall arbetstagare, som själv&lt;br&gt;eller tillsammans med närstående senare än sex månader före&lt;br&gt;konkursansökningen har ägt minst en femtedel av företaget, eller hans&lt;br&gt;efterlevande, inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller&lt;br&gt;pension. Detsamma gäller även när andelen har ägts av en närstående&lt;br&gt;till arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har gjorts ett tillägg. I tredje meningen&lt;br&gt;finns en ny regel avsedd att skydda löntagarna när en företagsrekon-&lt;br&gt;struktion inom ett år följs av konkurs. Ändringen har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 8.7.2. Regeln har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regeln innebär att förmånsrätten omfettar vissa fordringar&lt;br&gt;som förfellit tidigare än som i övrigt förutsätts enligt 12 § första&lt;br&gt;stycket. Sålunda omfettar förmånsrätten ibland fordringar som förfellit&lt;br&gt;till betalning före ansökan om företagsrekonstruktion. Så som reglerna&lt;br&gt;utformats är det bara fordringar som har förfellit under en tremånaders-&lt;br&gt;period närmast före ansökningen om företagsrekonstruktion som kom-&lt;br&gt;mer i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med bestämmelsen är att en arbetstagare inte skall kunna Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;förlora ekonomiskt på att det vid ett visst givet tillfälle fattas beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion i stället för beslut om konkurs. Men förmåns-&lt;br&gt;rätten skall inte kunna omfatta en längre tid än sex månader eller gälla&lt;br&gt;fordringar som har förfellit till betalning tidigare än tre månader före&lt;br&gt;konkursansökningen (jfr andra meningen). Därför har det föreskrivits&lt;br&gt;att fordringar som har förfellit till betalning tre månader eller kortare&lt;br&gt;tid före ansökan om företagsrekonstruktion - när det är förmånligare för&lt;br&gt;arbetstagaren - skall ha förmånsrätt i stället för fordringar som har&lt;br&gt;förfellit till betalning under motsvarande tid före konkursansökningen.&lt;br&gt;Förmånsrätt i dessa fell kan dock aldrig omfetta längre tid än&lt;br&gt;sammanlagt sex månader. Kravet på att en fordring för att omfettas av&lt;br&gt;förmånsrätt måste ha förfellit till betalning under de sista sex månaderna&lt;br&gt;av arbetstagarens anställningstid gäller i princip alltjämt. Lagtekniskt&lt;br&gt;har detta lösts genom att det i sista meningen av första stycket anges att&lt;br&gt;man skall bortse från tiden mellan ansökningarna när altemativregeln på&lt;br&gt;grund av att det är förmånligare för arbetstagaren tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel visar hur bestämmelsen verkar. Antag att ett företag - på&lt;br&gt;grund av en ansökan ingiven den 29 september - försätts i konkurs den&lt;br&gt;1 oktober efter en företagsrekonstruktion som varat mellan den 1 mars&lt;br&gt;och den 1 juni. Ansökningen om företagsrekonstruktion antas ha&lt;br&gt;kommit in den 1 mars. En arbetstagare har lönefordringar som förfellit&lt;br&gt;den 25 december, den 25 januari och den 25 februari, dvs. under de tre&lt;br&gt;månaderna närmast före ansökningen om företagsrekonstruktion. Ar-&lt;br&gt;betstagaren har också en lönefordran som förfellit den 25 september,&lt;br&gt;omedelbart före konkursansökningen. Arbetstagaren antas ha fyra&lt;br&gt;månaders uppsägningstid och få uppsägningslön under den tiden.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär i detta fell att det blir förmånsrätt för löneford-&lt;br&gt;ringama avseende dels uppsägningstiden, dels två av de tre månaderna&lt;br&gt;före ansökan om företagsrekonstruktion. Eftersom fyra av de sex&lt;br&gt;månadernas förmånsrätt tas i anspråk genom uppsägningslönen återstår&lt;br&gt;bara två månaders förmånsrätt avseende tiden före konkurs eller tiden&lt;br&gt;före företagsrekonstruktion. December-fordringen får därför inte&lt;br&gt;förmånsrätt. Men det är trots det förmånligare för arbetstagaren om&lt;br&gt;förmånsrätten får avse de gamla fordringarna än om den gäller för den&lt;br&gt;fordran som förfellit i september, dvs. strax före konkursansökningen.&lt;br&gt;Är uppsägningstiden i stället fem månader är det normalt likgiltigt om&lt;br&gt;förmånsrätten tas i anspråk for fordringar som har förfellit till betalning&lt;br&gt;strax före konkursansökningen eller för fordringar som förfellit före&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion. Det beror på att det i båda fellen&lt;br&gt;rör sig om en månadslön. Men är den ena fordringen större skall&lt;br&gt;förmånsrätten omfetta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för förmånsrätten är att en konkursansökan ges in&lt;br&gt;inom ett år ffån det att företagsrekonstruktionen upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens tredje stycke kan lönefordringar som har varit&lt;br&gt;föremål för tvist i vissa fell omfettas av förmånsrätt även om de har&lt;br&gt;förfellit till betalning tidigare än tre månader före konkursansökningen.&lt;br&gt;Det är att märka att någon motsvarande bestämmelse inte tagits in i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen för lönefordringar som har förfellit till betalning före företags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekonstruktion. Det har bedömts att en sådan bestämmelse skulle tynga Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;regleringen alltför mycket med hänsyn till den relativt udda situation&lt;br&gt;och de förmodligen mycket få fall som den skulle avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har fristen för att ansöka om arbetsgivarens försättande&lt;br&gt;i konkurs efter det att en tvist om en lönefordran har slutligt avgjorts&lt;br&gt;åtyerställts till sex månader. Ändringen har behandlats i avsnitt 8.7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension till&lt;br&gt;arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efter-&lt;br&gt;levande. Därvid får dock intjänad del av utfast pension icke antagas&lt;br&gt;avse större årlig pension än som motsvarar basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Från det sålunda beräknade&lt;br&gt;fordringsbeloppet skall i förekommande fell avdragas upplupen del av&lt;br&gt;pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första stycket gäller även fordran på framtida&lt;br&gt;pension som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären&lt;br&gt;övertagit ansvaret för pensionsfordringen enligt vad som anges i 12 §&lt;br&gt;femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsidkare, äger 12 § sjätte stycket motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 § har gjorts ändringar som borde ha gjorts i samband med&lt;br&gt;tidigare ändringar i förmånsrättslagen (se prop. 1993/94:208, bet.&lt;br&gt;1993/94:LU34, rskr. 1993/94:394, SFS 1994:639). I andra och tredje&lt;br&gt;styckena har sålunda följdändringar gjorts till de ändringar i 12 § som&lt;br&gt;då genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt. En for-&lt;br&gt;dran med allmän förmånsrätt enligt 10 eller 10 a § tas dock, om det&lt;br&gt;behövs, ut före fordringar med särskild förmånsrätt enligt 5 eller 8 § i&lt;br&gt;annan lös egendom än tomträtt. Vad som tas ut på detta sätt skall, när&lt;br&gt;det finns särskilda förmånsrätter i olika egendomsgrupper, fördelas på&lt;br&gt;grupperna i förhållande till den köpeskilling som har erhållits för vaije&lt;br&gt;grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring som gjorts i sak i paragrafen gäller vissa revisors-&lt;br&gt;fordringar och fordringar avseende upprättande av räkenskapsmaterial&lt;br&gt;(se avsnitt 8.5). Dessa fordringar har förmånsrätt enligt 10 a §. I före-&lt;br&gt;varande paragraf föreskrivs att fordringar enligt den paragrafen tas ut&lt;br&gt;före fordringar enligt 5 och 8 §§ förmånsrättslagen. Fordringar avseen-&lt;br&gt;de revisorers arbete och upprättande av visst räkenskapsmaterial får&lt;br&gt;därför förmånsrätt till betalning - ur den egendom i vilken resp,&lt;br&gt;särskilda förmånsrätt gäller - framfor vissa hyres- och arrendefordring-&lt;br&gt;ar, fordringar med säkerhet i företagshypotek och fordringar som&lt;br&gt;säkrats genom utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär kan dock enligt fordringsavtalet ha rätt till betalning först&lt;br&gt;efter övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran särskild förmånsrätt i viss egendom men förslår inte&lt;br&gt;egendomen för att infria fordringen, behandlas återstoden av denna som&lt;br&gt;en fordran utan förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har ett tillägg gjorts i syfte att klargöra att det kan&lt;br&gt;finnas fordringar som är efterställda andra fordringar (se avsnitt 8.6).&lt;br&gt;Det gäller bl.a. vissa s.k. förlagsbevis, enligt vilka borgenären skall ha&lt;br&gt;betalt efter gäldenärens borgenärer i övrigt. Vidare kan det förekomma&lt;br&gt;att en intressent vill bidra till företagets kreditmöjligheter m.m. genom&lt;br&gt;att förklara att hans fordran skall vara efterställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en fordran är efterställd eller inte avgörs enligt&lt;br&gt;fordringsavtalet. Det betyder att frågan om en fordran är efterställd får&lt;br&gt;lösas från fall till fall och med hänsyn tagen till de särskilda omständig-&lt;br&gt;heterna i det enskilda fallet. Det kan förekomma att ett efterställ-&lt;br&gt;ningsvillkor är begränsat till vissa sammanhang. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;utformat så att det skall gälla vid konkurs men inte vid ackord. Vad&lt;br&gt;som avtalats mellan parterna är avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. I fråga om&lt;br&gt;förmånsrätt för fordringar i en konkurs som har beslutats på grund av&lt;br&gt;en ansökan som gjorts före ikraftträdandet gäller dock 10 och 15 §§ i&lt;br&gt;deras äldre lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.7 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;br&gt;Om ett aktiebolag försätts i konkurs eller beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen (1995:000) om företagsrekonstruktion med-&lt;br&gt;delas, skall tingsrätten för registrering underrätta registreringsmyn-&lt;br&gt;digheten om beslutet, vem som har utsetts till konkursförvaltare och&lt;br&gt;vilken tillsynsmyndighet som utövar tillsyn över förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den&lt;br&gt;styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid&lt;br&gt;konkursens böljan. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats, eller en företagsrekonstruktion enligt&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion har upphört, skall tingsrätten genast för&lt;br&gt;registrering underrätta registreringsmyndigheten samt i det förra fallet&lt;br&gt;ange om överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registre-&lt;br&gt;ring underrätta registreringsmyndigheten när högre rätt har upphävt ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut att försätta bolaget i konkurs eller ett beslut om företagsrekon- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär endast att den underrättelseskyldighet som rätten&lt;br&gt;haft enligt aktiebolagslagen när det gäller vissa beslut enligt ackords-&lt;br&gt;lagen i stället avser motsvarande beslut enligt lagen om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Om sådant&lt;br&gt;förhållande avseende förhandling om offentligt ackord som anges i 13&lt;br&gt;kap. 20 § i ackordslagens äldre lydelse inträffar efter ikraftträdandet,&lt;br&gt;gäller paragrafen i den äldre lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om företagsrekonstruktion enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion meddelats på grund av en ansökan som gjorts&lt;br&gt;innan fordringen har preskriberats, preskriberas den tidigast två år efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då företagsrekonstruktion upphört eller ett&lt;br&gt;ackord skall vara fullgjort. Inleds skuldsanering enligt skuldsanerings-&lt;br&gt;lagen (1994:334) innan innan fordringen har preskriberats, preskriberas&lt;br&gt;den tidigast två år efter utgången av det kalenderår då beslutet om att&lt;br&gt;inleda skuldsanering meddelades eller, om skuldsanering beslutas, då&lt;br&gt;återstående skuldbelopp senast skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om ansökan om företagsrekonstruktion görs&lt;br&gt;eller skuldsanering inleds under tid då preskriptionstiden är förlängd på&lt;br&gt;grund av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är endast en följd av att ackordslagen upphävs och regler&lt;br&gt;om offentligt ackord i stället ges i lagen om företagsrekonstruktion. De&lt;br&gt;innebär ingen förändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Har god man&lt;br&gt;förordants enligt ackordslagen före ikraftträdandet gäller dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.9 Förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen Prop.&lt;br&gt;(1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i&lt;br&gt;den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare&lt;br&gt;av ersättning som avses i 7 kap. 1 § eller 15 kap. 2 § utsökningsbalken,&lt;br&gt;medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till&lt;br&gt;betalning, influtna medel, den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas&lt;br&gt;samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldigheten som&lt;br&gt;framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för&lt;br&gt;utbetalning av influtna medel och annan redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalnings-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvarstad och återtagande av vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bötesförvandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. betalningsinställelse och likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334), företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen (1995:000) om företagsrekonstruktion, kon-&lt;br&gt;kurs, ackord och näringsförbud,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredningen enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får för de ändamål som&lt;br&gt;anges i 1 § ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast upp-&lt;br&gt;gifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om&lt;br&gt;exekutiva åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i annat fäll än som avses under 1 är gäldenär eller&lt;br&gt;svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make till person som avses under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i&lt;br&gt;sådant företag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuldsanering,företagsrekonstruktion, konkurs och näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs&lt;br&gt;gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat&lt;br&gt;län, om detta ingår i tillsynsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller&lt;br&gt;dennes ombud ha terminalåtkomst till uppgifter i det centrala&lt;br&gt;utsökningsregistret om de mål eller ärenden som sökanden gett in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala utsökningsregistret eller i regionala utsökningsregister&lt;br&gt;skall uppgifter om indrivningsuppdrag som avser böter gallras vid&lt;br&gt;utgången av det år då full betalning skedde. Andra uppgifter som avses&lt;br&gt;i 6 § 1-11 samt uppgifter och handlingar som avses i 6 a § första&lt;br&gt;stycket 2 eller andra stycket skall gallras senast efter tre år eller vad&lt;br&gt;gäller skuldsanering efter sex år. Denna tid räknas för uppgifter om&lt;br&gt;betalningssäkring, kvarstad och näringsförbud från utgången av det år&lt;br&gt;då åtgärden förföll eller förlorade sin verkan samt för uppgifter om&lt;br&gt;skuldsanering, företagsrekonstruktion, konkurs och ackord från utgång-&lt;br&gt;en av det år då förfarandet avslutades. För övriga uppgifter räknas tiden&lt;br&gt;från utgången av det år under vilket målet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall gallras när det inte längre finns&lt;br&gt;någon annan uppgift om personen i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 6 och 7 §§ utsökningsregisterlagen innebär att uppgift&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion får registreras i utsökningsregistret och att&lt;br&gt;kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst till en sådan uppgift.&lt;br&gt;Eftersom det under den tid som företagsrekonstruktion pågår råder ett&lt;br&gt;principiellt förbud mot specialexekution (se 2 kap. 17 § lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion) måste uppgift om att företagsrekonstruktion&lt;br&gt;beslutats kunna registreras i utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § föreskrivs att uppgifter som avses i punkterna 1-11 får bevaras&lt;br&gt;under högst tre år. När det gäller ärenden enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;utsträcks denna tid till sex år. Den ändringen har att göra med att en&lt;br&gt;skuldsanering och den betalningsplan som normalt ingår i en sådan som&lt;br&gt;huvudregel löper under fem år. Vidare anges i paragrafen att tiden för&lt;br&gt;gallring av uppgift om företagsrekonstruktion i registret räknas från&lt;br&gt;utgången av det år då förfarandet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikratträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Några&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.10 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagsrekonstruktion pågår enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion skall en borgenärs ansökan om konkurs, i fall&lt;br&gt;gäldenären begär det, förklaras vilande i avvaktan på att företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl att befara att gäldenären vidtar eller&lt;br&gt;underlåter att vidta en viss åtgärd och därigenom sätter borgenärens&lt;br&gt;rätt i fara, får dock rätten besluta att försätta gäldenären i konkurs.&lt;br&gt;Innan ett sådant beslut meddelas skall rekonstruktören beredas tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke är huvudregeln att sedan beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion har meddelats råder ett temporärt konkurshinder.&lt;br&gt;Det principiella förbudet mot att försätta gäldenären i konkurs på an-&lt;br&gt;sökan av en borgenär utgör, tillsammans med det principiella förbudet&lt;br&gt;mot specialexekutiva åtgärder enligt 2 kap. 17 § lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion, det väsentliga innehållet i det moratorium för gäldenären&lt;br&gt;som måste råda under en företagsrekonstruktion för att ett sådant skall&lt;br&gt;kunna leda till framgång (se avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att det endast är en borgenärs konkursansökan&lt;br&gt;som inte omedelbart kan bifallas. På ansökan av gäldenären själv kan&lt;br&gt;denne däremot försättas i konkurs om övriga förutsättningar för ett så-&lt;br&gt;dant beslut är för handen. Eftersom en ansökan om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion och en konkursansökan kan komma att anhängiggöras vid&lt;br&gt;olika fora har det lagts i gäldenärens hand att i sitt yttrande över en&lt;br&gt;borgenärs konkursansökan invända att företagsrekonstruktion pågår. Om&lt;br&gt;gäldenären inte begär att konkursansökningen skall förklaras vilande,&lt;br&gt;skall ansökningen om övriga förutsättningar är uppfyllda bifallas.&lt;br&gt;Företagsrekonstruktionen upphör då (se 4 kap. 8 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion) och det ärendet skall avskrivas från vidare&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår att en borgenärs konkursansökan&lt;br&gt;dock kan bifallas om borgenärens rätt av angivna skäl är i fara.&lt;br&gt;Förutsättningarna för ett sådant beslut är desamma som för ett beslut av&lt;br&gt;rätten om sådana åtgärder som kan vara nödvändiga för att säkerställa&lt;br&gt;en borgenärs rätt, vilken han på grund av förbudet mot specialexekutiva&lt;br&gt;åtgärder inte på annat sätt kan göra gällande (se 2 kap. 18 § lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ffistdag avses dagen då ansökningen om gäldenärens försättande i&lt;br&gt;konkurs kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut meddelats om företagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekonstruktion avses med fristdag i stället dagen&lt;br&gt;för ansökan om företagsrekonstruktion, såvida konkursansökningen har&lt;br&gt;gjorts under företagsrekonstruktionen eller inom tre veckor från det att&lt;br&gt;rätten beslutat att företagsrekonstruktionen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;br&gt;gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts inom tre veckor från det att frågan om&lt;br&gt;skuldsanering avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett dödsbo avträtts till förvaltning av boutredningsman avses med&lt;br&gt;fristdag dagen för ansökningen om detta, såvida boutredningsman har&lt;br&gt;förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses&lt;br&gt;som fristdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 2 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd av att lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion ersätter ackordslagen och avser säkerställa att en före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion inte försvårar en återvinningstalan i en efterföljande&lt;br&gt;konkurs. Om konkursförfarandet har föregåtts av en företagsrekon-&lt;br&gt;struktion och konkursansökningen har gjorts inom tre veckor från det&lt;br&gt;att rätten har beslutat att företagsrekonstruktionen skall upphöra skall&lt;br&gt;dagen för ansökan om företagsrekonstruktion räknas som fristdag. Det&lt;br&gt;kan därvid vara fråga om antingen en av gäldenärens gjord ansökan&lt;br&gt;eller en av honom medgiven ansökan som gjorts av en borgenär. Av 2&lt;br&gt;kap. 9 § lagen om företagsrekonstruktion framgår att om två eller flera&lt;br&gt;ansökningar givits in skall fristen, oavsett vilken av ansökningarna som&lt;br&gt;bifalls, räknas från dagen för den först ingivna ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning i ackordsfrågan får rösträtt utövas endast för bevakade&lt;br&gt;fordringar. En borgenär som kan få täckning för sin fordran genom&lt;br&gt;kvittning eller vars fordran är förenad med förmånsrätt deltar dock inte&lt;br&gt;i omröstningen. En borgenär, som enligt fordringsavtalet har rätt till&lt;br&gt;betalning först efter övriga borgenärer, deltar inte heller i omröst-&lt;br&gt;ningen, såvida inte de övriga borgenärerna medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller&lt;br&gt;förmånsrätt, deltar han i motsvarande mån. Kan en borgenärs fordran&lt;br&gt;endast till viss del täckas genom kvittning eller understiger värdet av&lt;br&gt;den egendom i vilken borgenären har särskild förmånsrätt hans fordran,&lt;br&gt;deltar han med återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svarande som med anledning av en återvinningstalan har fått eller&lt;br&gt;kan få en fordran mot gäldenären, får utan bevakning delta med ford-&lt;br&gt;ringen i omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär ackordsförslaget att borgenärer som inte har förmånsrätt skall&lt;br&gt;få full betalning intill visst belopp, får rösträtt inte utövas för de&lt;br&gt;fordringar som därigenom får full betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 11 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket har gjorts i förtydligande syfte. Det innebär&lt;br&gt;att borgenärer med efterställda fordringar inte deltar i en omröstning i&lt;br&gt;en ackordsfråga, om inte övriga borgenärer som ingår i borgenärs-&lt;br&gt;kretsen vid omröstningen medger detta. Bestämmelsen överensstämmer&lt;br&gt;med vad som enligt 3 kap. 3 § första stycket förslaget till lag om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion skall gälla vid ackordsfÖrhandling enligt den&lt;br&gt;lagen. Beträffande skälen för förslaget hänvisas till övervägandena i&lt;br&gt;avsnitt 8.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterställda fordringar är sådana fordringar som enligt fordringsavtalet&lt;br&gt;har rätt till betalning först efter gäldenärens övriga borgenärer. Detta&lt;br&gt;uttryck har kommenterats ovan i avsnitt 13.6 i anslutning till 18 §&lt;br&gt;förmånsrättslagen i dess nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända och okända,&lt;br&gt;som har haft rätt att efter bevakning rösta om ackordsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär, som enligt fordringsavtalet har rätt till betalning först Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;efter övriga borgenärer, förlorar sin rätt till betalning av gäldenären,&lt;br&gt;om inte alla borgenärer som enligt 11 § hade rätt att rösta om&lt;br&gt;ackordsförslaget tillgodoses fullt ut genom ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär har, utan hinder av ackordet, den rätt till kvittning som&lt;br&gt;han kan ha enligt 5 kap. 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 21 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke som innehåller att&lt;br&gt;borgenärer med efterställda fordringar definitivt förlorar sin rätt att&lt;br&gt;kräva ut fordringen även om de inte haft rätt, enligt 12 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket konkurslagen, att delta i omröstningen i ackordsfrågan (jfr&lt;br&gt;avsnitt 8.6). Bestämmelsen överensstämmer med 3 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om företagsrekonstruktion. Den bestämmelsen avser&lt;br&gt;ackord utanför konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka fordringar som närmare bestämt avses med den nya bestämmel-&lt;br&gt;sen har kommenterats vid 18 § förmånsrättslagen (avsnitt 13.6).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.11 Förslaget till lag om ändring i köplagen&lt;br&gt;(1990:931)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;br&gt;Har en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet. Mot-&lt;br&gt;parten får kräva att boet inom skälig tid ger besked om det vill inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder konkursboet i avtalet och är tiden för motpartens fullgörelse&lt;br&gt;inne, får denne kräva att boet fullgör sin prestation eller, om anstånd&lt;br&gt;har medgetts, utan oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin&lt;br&gt;fullgörelse. Ar tiden för motpartens fullgörelse inte inne, får denne&lt;br&gt;kräva säkerhet om det av särskild anledning är nödvändigt för att&lt;br&gt;skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första&lt;br&gt;stycket inträder i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt&lt;br&gt;andra stycket, får motparten häva köpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnas varan till köparen eller hans konkursbo efter det att&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion enligt lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion har gjorts beträffande köparen eller denne försatts i&lt;br&gt;konkurs och har betalning inte skett, får säljaren kräva att varan lämnas&lt;br&gt;tillbaka. Varan behöver dock inte lämnas tillbaka, om betalning sker ge-&lt;br&gt;nast eller, i fåll då köpesumman inte ännu har förfallit till betalning,&lt;br&gt;köparen eller konkursboet inom skälig tid efter uppmaning ställer&lt;br&gt;godtagbar säkerhet för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursboet har sålt varan eller på annat sätt har förfogat över&lt;br&gt;den så att den inte kan lämnas tillbaka väsentligen oförändrad och&lt;br&gt;oförminskad, skall konkursboet anses ha inträtt i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens fjärde stycke om aktiv stoppningsrätt har endast ändrats Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;på så sätt att vad som tidigare gällt vid ansökan om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt ackordslagen nu gäller vid ansökan om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslåst träda i kraft den 1 februari 1996. Har god man&lt;br&gt;forordnats enligt ackordslagen före ikraftträdandet gäller dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980)&lt;br&gt;om handel med finansiella instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har två parter, vid handel med finansiella instrument, med andra&lt;br&gt;liknande rättigheter eller åtaganden eller med valuta, träfffot ett avtal&lt;br&gt;om att de förpliktelser som uppkommer vid handeln dem emellan skall&lt;br&gt;avräknas mot varandra, och innehåller avtalet ett villkor som innebär att&lt;br&gt;en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det&lt;br&gt;fell en av parterna försätts i konkurs, gäller villkoret mot konkursboet&lt;br&gt;och mot borgenärerna i konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en&lt;br&gt;slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fell&lt;br&gt;företagsrekonstruktion enligt lagen (1995:000) om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären, rekon-&lt;br&gt;struktören och de borgenärer vars fordringar omfottas av ett offentligt&lt;br&gt;ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket - som är en följd av att lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion ersätter ackordslagen - har ingen motsvarighet i&lt;br&gt;Insolvensutredningens förslag eller i det Lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 1 april 1995 infördes regler för att säkerställa hållbarheten av&lt;br&gt;avtal om avräkning (nettning) vid handel med finansiella instrument och&lt;br&gt;valuta i Sverige. I lagen (1991:980) om handel med finansiella&lt;br&gt;instrument slogs fest att ett villkor om slutavräkning kan göras gällande&lt;br&gt;vid konkurs eller offentligt ackord i Sverige (prop. 1994/95:130, bet.&lt;br&gt;1994/95:NU16, rskr. 1994/95:190, SFS 1995:318). Enligt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket i den lagen gäller ett villkor om slutavräkning mot&lt;br&gt;konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. I paragrafens andra&lt;br&gt;stycke anges att ett villkor om slutavräkning för det fell förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord beslutas för en av parterna gäller mot de borgenärer&lt;br&gt;vars fordringar skulle omfettas av det offentliga ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avtal om avräkning eller, med ett annat uttryck, nettning som&lt;br&gt;regelmässigt används internationellt föreskriver vanligen att en&lt;br&gt;slutavräkning skall ske, förutom vid parts konkurs, även vid sådana&lt;br&gt;förfaranden som i likhet med det svenska institutet offentligt ackord&lt;br&gt;syftar till en ekonomisk uppgörelse mellan en gäldenär och hans&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenärer. Även det nya institutet företagsrekonstruktion har ett sådant Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från tillämpningsområdet for lagen om företagsrekonstruktion har -&lt;br&gt;utöver vad som följde av ackordslagen - även undantagits värde-&lt;br&gt;pappersbolag, clearingorganisation och Värdepappersscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag (se 1 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion). Avtal om&lt;br&gt;avräkning är emellertid vanligt förekommande även för större icke-&lt;br&gt;finansiella företag (se prop. 1994/95:130 s. 21). Det finns därför ett&lt;br&gt;behov av att i andra stycket göra vissa ändringar som i huvudsak är&lt;br&gt;ändringar som följer av att ackordslagen ersätts av lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I händelse av en företagsrekonstruktion är ett avtal om avräkning&lt;br&gt;bindande för avtalsparterna enligt allmänna avtalsrättsliga regler. I det&lt;br&gt;avseendet innebär emellertid bestämmelsen i 2 kap. 20 § lagen om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion ett avsteg från dessa regler. Den angivna paragrafen&lt;br&gt;ger nämligen rekonstruktionsgäldenären möjlighet att under vissa&lt;br&gt;förutsättningar hindra att en motpart häver ett avtal dem emellan, trots&lt;br&gt;att hävningsrätt tidigare har inträtt. Regeln är tvingande till rekonstruk-&lt;br&gt;tionsgäldenärens förmån. Den griper därigenom in i avtalsförhållandet&lt;br&gt;mellan gäldenären och dennes motpart. Detta kan givetvis inverka även&lt;br&gt;på avtal om avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hindra att hållbarheten av ett avräkningsavtal rubbas klarläggs&lt;br&gt;i andra stycket att ett villkor om att slutavräkning skall ske är bindande&lt;br&gt;fullt ut även vid företagsrekonstruktion. Rekonstruktionsgäldenären kan&lt;br&gt;alltså, för det fall det beslutas om företagsrekonstruktion beträffande&lt;br&gt;honom, inte med framgång åberopa de tvingande reglerna i 2 kap. lagen&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion för att hindra tillämpning av avräknings-&lt;br&gt;avtalet. För att klargöra att inte heller rekonstruktören kan åberopa&lt;br&gt;nämnda bestämmelser anges uttryckligen att ett avtal om slutavräkning&lt;br&gt;är bindande även för denne.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Paragrafen i&lt;br&gt;dess äldre lydelse gäller dock för avtal som har träffats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891)&lt;br&gt;om indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får ansöka om att en gäldenär skall försättas i&lt;br&gt;konkurs. Kronofogdemyndigheten får också ansöka om likvidation och&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har lagts till att kronofogdemyndigheten får ansöka inte&lt;br&gt;bara om konkurs och likvidation utan även om företagsrekonstruktion.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen - som inte har någon motsvarighet i Insolvensutredningens Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;förslag eller i det till Lagrådet remitterade förslaget - har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna har en fordran hos en gäldenär som försatts i konkurs&lt;br&gt;skall kronofogdemyndigheten göra gällande denna fordran i konkursen&lt;br&gt;och även i övrigt bevaka den rätt i konkursen som med anledning av&lt;br&gt;fordran tillkommer det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten skall också företräda det allmänna som&lt;br&gt;borgenär vid företagsrekonstruktion, om inte något annat följer av lagen&lt;br&gt;(1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns ett nytt andra stycke. Stycket - som inte har någon&lt;br&gt;motsvarighet i Insolvensutredningens förslag eller i det till Lagrådet&lt;br&gt;remitterade förslaget - har behandlats i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändraingama föreslås träda i kraft den 1 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892)&lt;br&gt;om ackord rörande statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om ackord får antas om det kan anses fördelaktigt för det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordsförslag som inte framställts i konkurs eller enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekonstruktion får antas endast om övriga&lt;br&gt;borgenärer som ackordet angår godkänner det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om frivillig skuldsanering får godtas om förutsättningarna för&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334) är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att ackordslagen ersätts av lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och innebär ingen förändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. I fråga om&lt;br&gt;ackordsförslag som har framställts enligt ackordslagen gäller 3 § i sin&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.15 Förslaget till lag om ändring i skuldsanerings- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;lagen (1994:334)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är&lt;br&gt;fysisk person, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han är på obestånd och så skuldsatt att han inte kan antas ha&lt;br&gt;förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första&lt;br&gt;stycket anses ha hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skuldernas&lt;br&gt;ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar&lt;br&gt;gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och att på egen&lt;br&gt;hand nå en uppgörelse med sina borgenärer samt det sätt på vilket&lt;br&gt;gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om&lt;br&gt;skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket har den ändringen gjorts att det som ett grundläggande&lt;br&gt;krav inte längre anges att gäldenären inte är näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som är näringsidkare gäller, utöver villkoren i 4 §, att&lt;br&gt;skuldsanering får beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn&lt;br&gt;till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de särskilda förutsättningarna för att fysiska perso-&lt;br&gt;ner som är näringsidkare skall kunna beviljas skuldsanering. De allmän-&lt;br&gt;na förutsättningarna som anges i 4 § måste givetvis också vara upp-&lt;br&gt;fyllda. De särskilda förutsättningar som anges i paragrafen är att en&lt;br&gt;fysisk person som är näringsidkare endast kan beviljas skuldsanering&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl med hänsyn till dels näringsverksamhetens&lt;br&gt;ringa omfättning, dels näringsverksamhetens enkla beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Någon särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandets huvudpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet innehåller följande huvudpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ett nytt rekonstruktionsförfärande, företagsrekonstruktion, föreslås&lt;br&gt;som ersättning för konkurs i vissa fåll. Det är krisföretag som är&lt;br&gt;livsdugliga eller vars verksamhet helt eller delvis kan fortsättas i&lt;br&gt;någon form som härvid avses. Företagsrekonstruktion innebär att en&lt;br&gt;gäldenär som driver näringsverksamhet, efter betalningsinställelse&lt;br&gt;och under medverkan av en av rätten utsedd administratör, söker&lt;br&gt;rekonstruera verksamheten och träffa en ekonomisk uppgörelse med&lt;br&gt;sina borgenärer utan konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vid konkurs föreslås att s.k. produktiva löner (intjänad lön samt&lt;br&gt;uppsägningslön under den tid driften vid företaget fortsätter, dock&lt;br&gt;längst under två månader) i förmånsrättshänseende går före&lt;br&gt;företagshypotek. Detta skall främja användningen av företags-&lt;br&gt;rekonstruktion i stället för konkurs. Också fordringar som med&lt;br&gt;administratoms samtycke uppkommit under företagsrekonstruktion&lt;br&gt;som föregått konkursen skall gå före företagshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Förmånsrätten för skatter och allmänna avgifter föreslås avskaffad.&lt;br&gt;Ett viktigt syfte med en sådan åtgärd är att förbättra de oprioritera-&lt;br&gt;de borgenärernas (leverantörers, underentreprenörers o.l.) ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vidare föreslås ett klarläggande beträffande företagshypotekshavares&lt;br&gt;rätt att få betalt ur egendom som trätt i stället för säkerhetsunder-&lt;br&gt;laget, dvs. främst medel som satts in på ett särskilt s.k. administra-&lt;br&gt;tionskonto vid företagsrekonstruktion. Också rättsläget beträffande&lt;br&gt;s.k. efterställda fordringar föreslås bli förtydligat i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vad gäller frågan om den statliga lönegarantins roll i samband med&lt;br&gt;fortsatt drift av ett konkursföretag, och särskilt garantins inverkan&lt;br&gt;på konkurrensen, menar sig utredningen ha fått belägg för att&lt;br&gt;”osund konkurrens” förekommer genom vissa sätt att utnyttja löne-&lt;br&gt;garantin. Förslaget beträffande s.k. produktiva löner bör motverka&lt;br&gt;”överutnyttjande” av garantin. Vidare föreslås att tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten i konkurs aktivt bevakar att garantin inte ”överutnyttjas”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bakgrunden till förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 i betänkandet redogör utredningen något för hur företagandet&lt;br&gt;ser ut i Sverige. Vidare lämnas statistiska uppgifter om bl.a. konkurs-&lt;br&gt;utvecklingen, som på senare år visat en kraftig stegring av antalet före-&lt;br&gt;tagskonkurser (1991 totalt 17 378). Utredningen har själv föranstaltat&lt;br&gt;om en specialundersökning angående företagskonkurser i Västerbottens,&lt;br&gt;Västmanlands, Kronobergs och Blekinge län samt de tre storstadslänen&lt;br&gt;Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län. Undersökningen&lt;br&gt;har gjorts för att belysa skuld- och tillgångssituationen i företag som går&lt;br&gt;i konkurs men också för att få reda på hur mycket de olika borgenärs-&lt;br&gt;kategoriema erhåller i utdelning i konkurs. En rapport om under-&lt;br&gt;sökningen finns intagen i bilaga 2 till betänkandet. Genom särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökningar har utredningen vidare inhämtat material angående dels&lt;br&gt;ärenden om utseende av god man enligt ackordslagen från samtliga&lt;br&gt;tingsrätter, dels konkursgäldenärers inställning till konkurförvaltamas&lt;br&gt;försälj ningsåtgärder från samtliga kronofogdemyndigheter i deras&lt;br&gt;egenskap av tillsynsmyndighet i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har våren 1992 hållit en hearing med företrädare for&lt;br&gt;kreditväsendet och näringslivet i övrigt samt berörda myndigheter och&lt;br&gt;organisationer (bilaga 3 till betänkandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande möjligheter till insolvensbehandling behandlar utredningen&lt;br&gt;i kap. 3. Här ges en översikt över författningsregleringen beträffande&lt;br&gt;konkurs, ackord och likvidation. Vidare lämnas vissa uppgifter om det&lt;br&gt;i dag oreglerade förfärandet betalningsinställelse. I ett särskilt avsnitt&lt;br&gt;behandlas förmånsrättsordningen och härunder även frågan om efter-&lt;br&gt;ställda fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt avsnitt ägnas den statliga lönegarantin vid konkurs och&lt;br&gt;dess betydelse för konkurrensen inom skilda branscher. För att&lt;br&gt;undersöka lönegarantins betydelse for konkurrensen har utredningen&lt;br&gt;hört sig för med företrädare for olika branscher och organisationer. Ut-&lt;br&gt;redningen har dessutom fått tillgång till exempel på avtal om före-&lt;br&gt;tagsöverlåtelser vid konkurs där lönegarantin spelat en roll för avtalets&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga reformönskemål har framförts på området. I kap. 4 redo-&lt;br&gt;görs bl.a. för uttalanden från riksdagens sida samt Lönegarantiutred-&lt;br&gt;ningens slutbetänkande (SOU 1988:27) Lönegarantin och förmåns-&lt;br&gt;rättsordningen, Skatteindrivningsutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1987:10) Indrivningslag m.m. och Statens industriverks rapport (SIND&lt;br&gt;1985:7) Konkursutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska förhållanden har ägnats en fyllig redogörelse i kap. 5. Vad&lt;br&gt;gäller våra nordiska grannländer är det främst de danska reglerna om&lt;br&gt;”betalingsstandsning” och de norska om ”gjeldsforhandling” som&lt;br&gt;behandlas. I fråga om Finland knyts intresset till den reform på området&lt;br&gt;som föreslagits i en proposition under hösten 1992. Här redogörs vidare&lt;br&gt;för rättssystemen i England (”the Administration Order Procedure”),&lt;br&gt;USA (reorganisation enligt ”Chapter 11 ”), Österrike (”das Vorverfäh-&lt;br&gt;ren”), Frankrike och Tyskland. Beträffande andra länder än Danmark&lt;br&gt;och Norge har redogörelsen författats av en av utredningens&lt;br&gt;sakkunniga, professorn, numera justitierådet Gertrud Lennander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insolvensutredningen har också gjort studiebesök i Danmark, Norge,&lt;br&gt;England och USA. Vid besöken har utredningen sammanträffat med det&lt;br&gt;norska konkurslovutvalget samt med företrädare för berörda ministerier&lt;br&gt;och lagstiftande organ, domstolar, universitet, advokater och revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Närmare om de olika huvudpunkterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Företagsrekonstruktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om företagsrekonstruktion, vilken föreslås ersätta ackordslagen,&lt;br&gt;är tillämplig på alla näringsidkare. Den avser att öka möjligheterna att&lt;br&gt;utan konkurs rekonstruera en näringsverksamhet, när gäldenären har fått&lt;br&gt;betalningssvårigheter. De centrala dragen i förfarandet är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om företagsrekonstruktion kan göras av såväl gäldenären&lt;br&gt;som av en borgenär och görs hos tingsrätt. Det är emellertid inte&lt;br&gt;möjligt att mot gäldenärens vilja tvinga denne att underkasta sig&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Då beslut om företagsrekonstruktion fattats utser&lt;br&gt;domstolen en administratör, som skall utreda gäldenärens ekonomiska&lt;br&gt;situation och dessutom verka för att borgenärernas intressen iakttas.&lt;br&gt;Administratom skall vara lika kvalificerad som en konkursförvaltare.&lt;br&gt;Även en borgenärskommitté kan tillsättas, vilken administratom i så fall&lt;br&gt;skall samråda med i väsentliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förfarandet fortsätter gäldenärens verksamhet i allmänhet på&lt;br&gt;vanligt sätt. Gäldenären behåller i princip sin rådighet, men viktigare&lt;br&gt;beslut kräver samtycke av administratom. Eftersom förfarandet&lt;br&gt;innefattar en betalningsinställelse får gäldenären inte utan&lt;br&gt;administratoms samtycke betala skuld som uppkommit före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion eller ställa säkerhet för sådan skuld. Utan sådan&lt;br&gt;medgivande får han inte heller ingå någon ny förpliktelse eller&lt;br&gt;pantsätta, överlåta eller upplåta annan rätt till fast egendom,&lt;br&gt;affärslokaler eller annan egendom av väsentlig betydelse för gäldenärens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domstolen beslutat om företagsrekonstruktion inträder vidare ett&lt;br&gt;allmänt indrivnings- och verkställighetsförbud beträffande sådana&lt;br&gt;skulder som uppstått dessförinnan. Alla fordringar omfattas i princip,&lt;br&gt;även fordringar som är förenade med säkerhet. Handpanträtt är&lt;br&gt;undantagen och för borgenärer med annan panträtt eller företagshypotek&lt;br&gt;kan dispens medges från utmätningsforbudet. Företagsrekonstruktion&lt;br&gt;utgör också konkurshinder. En ansökan om konkurs som inkommer&lt;br&gt;under det att förfarandet pågår kommer att vilandeförklaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administratom skall upprätta en rekonstruktionsplan. I planen skall&lt;br&gt;denne bl.a. beskriva vilka åtgärder som måste vidtas för att man skall&lt;br&gt;komma till rätta med företagets problem. Administratom bör söka nå&lt;br&gt;fram till en underhandsuppgörelse med borgenärerna och gäldenären.&lt;br&gt;Denna kan innefatta såväl affarsekonomiska åtgärder som olika&lt;br&gt;eftergifter från borgenärernas sida. Kan en sådan uppgörelse inte nås får&lt;br&gt;gäldenären vid samma domstol ansöka om offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om företagsrekonstruktion är att anse som en förklaring&lt;br&gt;om att gäldenärsföretaget ställer in sina betalningar. Även när&lt;br&gt;gäldenären medger påbörjande av företagsrekonstruktion efter en&lt;br&gt;borgenärs ansökan därom är det att anse som en förklaring om be-&lt;br&gt;talningsinställelse. En faktisk betalningsinställelse utan en ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsrekonstruktion är däremot inte tillräcklig för att gäldenären skall&lt;br&gt;åtnjuta det skydd som den föreslagna lagen erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i ansökningen skall gäldenären ange hur han tänkt sig att&lt;br&gt;rekonstruera verksamheten. Det betyder bl.a. att han måste ge ett&lt;br&gt;besked om hur han menar att borgenärerna skall tillgodoses. Redan på&lt;br&gt;detta stadium bör gäldenären också på något sätt ange hur verksamheten&lt;br&gt;i fortsättningen skall finansieras. Ansökan skall vidare innehålla ett&lt;br&gt;förslag till administratör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att hindra missbruk av förfärandet skall rätten göra en viss&lt;br&gt;prövning av ansökningen. Om det saknas skälig anledning anta att syftet&lt;br&gt;med förfarandet kan uppnås, får en ansökan av gäldenären inte beviljas.&lt;br&gt;Kan domstolen omedelbart konstatera att det inte finns någon utsikt att&lt;br&gt;rekonstruera gäldenärens verksamhet skall ansökan ogillas, och det blir&lt;br&gt;alltså inte aktuellt med det skydd mot t.ex. konkurs som lagen medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkningarna i fråga om t.ex. utmätningsforbudet inträder den&lt;br&gt;dag då en ansökan om företagsrekonstruktion bifalls och förfaller då&lt;br&gt;rätten meddelar beslut om förfarandets upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom tre veckor skall det hållas ett borgenärssammanträde. Då skall&lt;br&gt;borgenärerna beredas tillfälle att uttala sig om förfärandet bör fortgå.&lt;br&gt;Dessa kan då också lämna sådana upplysningar som behövs för att&lt;br&gt;förhindra att gäldenärer missbrukar förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfärandet får pågå under en tid av tre månader, men denna tid kan&lt;br&gt;förlängas upp till ett år. Har förhandling om offentligt ackord då inletts&lt;br&gt;får förfärandet emellertid pågå under den längre tid som krävs för att&lt;br&gt;slutföra ackordsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra att en leverantör av el, bränsle, vatten och andra&lt;br&gt;jämförbara förnödenheter som är nödvändiga för fortsatt drift av&lt;br&gt;gäldenärens verksamhet spolierar hela rekonstruktionsförfärandet genom&lt;br&gt;att utnyttja sin monopolställning har en särskild regel tagits med. En&lt;br&gt;sådan borgenär får inte t.ex. avbryta leverans på grund av att&lt;br&gt;gäldenären underlåtit att betala en tidigare leverans, under förutsättning&lt;br&gt;att gäldenären med administratorns samtycke ställer säkerhet for nästa&lt;br&gt;leverans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en rekonstruktion är det många gånger av stor&lt;br&gt;betydelse att det kan tillföras friskt kapital till verksamheten. I syfte att&lt;br&gt;främja detta innehåller förslaget en möjlighet för gäldenären att under&lt;br&gt;förfärandet uppta nya lån med administratorns medgivande, varvid&lt;br&gt;sådana fordringar erhåller förmånsrätt före fordringar med säkerhet i&lt;br&gt;företagshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på att antalet konkurser nu har nått en sådan nivå&lt;br&gt;som är flera gånger högre än som någonsin har iakttagits hos oss under&lt;br&gt;1900-talet (avsnitt 6.1.1). En del kan säkert göras av preventivt slag,&lt;br&gt;men utredningen har med hänsyn till sina direktiv inte att gå in på&lt;br&gt;sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att konkursutvecklingen aktualiserat en rad frågor&lt;br&gt;som på ett eller annat sätt har att göra med det insolvensrättsliga&lt;br&gt;systemets uppbyggnad. Vad utredningen har att undersöka är främst om&lt;br&gt;man genom ändringar i den insolvensrättsliga lagstiftningen kan främja&lt;br&gt;rekonstruktion av krisföretag utan konkurs. Man kan visserligen inte&lt;br&gt;avvara konkurs som regulator i ett marknadsekonomiskt system.&lt;br&gt;Konkurs kan emellertid vara en kostsam procedur och vara förenad med&lt;br&gt;nackdelar i form av kapitalförstöring och förlorade arbetstillfällen. Det&lt;br&gt;ligger därför nära till hands att överväga ett alternativt förfarande som&lt;br&gt;om möjligt kan träda i funktion, innan företaget har blivit definitivt&lt;br&gt;insolvent, och därmed ersätta konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det behövs ett alternativt insolvensförfärande har också flera andra&lt;br&gt;orsaker. Nuvarande ackordslag har inte visat sig vara ett så effektivt&lt;br&gt;instrument för rekonstruktion av foretag som man antog vid den lagens&lt;br&gt;tillkomst 1970. Antalet offentliga ackord har legat på ca 100 årligen&lt;br&gt;(1991 ökade antalet till 171). Närmare lagregler saknas om vilka&lt;br&gt;verkningar ett företags betalningsinställelse har. Det har förekommit att&lt;br&gt;leverantör av t.ex. el till ett krisföretag avbrutit leverans för att&lt;br&gt;tilltvinga sig betalning. Önskemål har vidare framförts om bl.a. en&lt;br&gt;förstärkning av kvalifikationerna hos sådan god man som idag utses&lt;br&gt;enligt ackordslagen för att utreda gäldenärens ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att när man i utlandet sökt komma till rätta med&lt;br&gt;motsvarande problem har lösningen genomgående varit att man genom-&lt;br&gt;fört reformer där ett nytt reorganisationsförfarande - namnet på&lt;br&gt;förfarandet växlar mellan länderna - utgjort ett viktigt inslag. Ut-&lt;br&gt;redningen har i kap. 5 belyst en rad sådana förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förmånsrätt för produktiva löner och nytillkomna fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår en ordning med en framskjuten förmånsrätt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. k. produktiv lön. Denna ordning innebär att lönefordringar före&lt;br&gt;konkurs och uppsägningslön för den tid under vilken gäldenärens&lt;br&gt;näringsverksamhet fortsätter efter konkursutbrottet, dock längst under&lt;br&gt;två månader, skall ha förmånsrätt före fordringar förenade med säkerhet&lt;br&gt;i företagshypotek. Vidare föreslås att nytillkomna fordringar under&lt;br&gt;företagsrekonstruktion skall erhålla förmånsrätt med prioritet före&lt;br&gt;produktiv lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har på konkursområdet efter hand gått i den riktningen att&lt;br&gt;de icke förmånsberättigade borgenärerna gör stora förluster i händelse&lt;br&gt;av gäldenärens konkurs. Också borgenärer med särskild förmånsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. ex. banker och andra kreditgivare med säkerhet i gäldenärens&lt;br&gt;egendom, har fått vidkännas stora förluster. Storleken av dessa beror&lt;br&gt;dock bl.a. av om säkerhetens värde stått i rimligt förhållande till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditens storlek. Utvecklingen har därför gjort det angeläget att&lt;br&gt;undersöka om den nuvarande förmånsrättsordningen innefattar en&lt;br&gt;lämplig fördelning av riskerna mellan olika kategorier av borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening finns anledning att fråga sig om man&lt;br&gt;genom någon ändring i säkerhetshavamas ställning kan främja rekon-&lt;br&gt;struktion utan konkurs. Här knyts intresset i första hand till innehavare&lt;br&gt;av företagshypotek, dvs. i regel banker. I debatten har flera förslag&lt;br&gt;förts fram som på ett eller annat sätt går ut på att genom viss&lt;br&gt;beskäming av företagshypotekets starka ställning tillgodose nämnda&lt;br&gt;syfte. I avsnitt 6.1.2 erinras om såväl Lönegarantiutredningens (LGU:s)&lt;br&gt;förslag 1988 om att ge huvuddelen av lönefordringarna i en konkurs&lt;br&gt;(s.k. produktiv lön) bättre förmånsrätt än företagshypotek som tanken&lt;br&gt;att innehavare av sådan säkerhet till en viss procent skall vara&lt;br&gt;oprioriterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de två åsyftade reformförslagen är, att de syftar till att&lt;br&gt;ge kreditgivaren ett ökat incitament att följa och ingripa i utvecklingen&lt;br&gt;hos ett företag som är på väg in i en ekonomisk kris. Härmed skapas&lt;br&gt;bättre förutsättningar för att få till stånd en rekonstruktion av företaget&lt;br&gt;utan konkurs och indirekt bättre utsikter för de ej prioriterade borgenä-&lt;br&gt;rerna att få betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder ingen tvekan om att vart och ett av de berörda reformför-&lt;br&gt;slagen kan utgöra ett effektivt medel för att förmå kreditgivare med&lt;br&gt;säkerhet i företagshypotek att på ett tidigare stadium än nuvarande&lt;br&gt;regelsystem ger anledning till att ingripa i utvecklingen hos ett krisföre-&lt;br&gt;tag. Följden av passivitet från kreditgivarens sida kan ju bli att gälde-&lt;br&gt;närsföretaget blir ohjälpligt insolvent och måste försättas i konkurs.&lt;br&gt;Borgenären riskerar då att utdelningen för hans fordran i konkursen blir&lt;br&gt;sämre än den betalning som kunnat påräknas, om ett rekonstruktionsför-&lt;br&gt;sök inletts tidigare och gäldenärsförtaget kommit på fötter eller dess&lt;br&gt;verksamhet kunnat fortsättas i ny form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förmån för en reform av nu antytt slag talar flera skäl. Det ligger&lt;br&gt;i linje med Högsta domstolens avgörande i rättsfallet NJA 1982 s. 900&lt;br&gt;(det s.k. Minitube-målet) att de produktiva lönerna skall belasta den&lt;br&gt;egendom som omfattas av företagshypotek. Innehavarna av sådan säker-&lt;br&gt;het får med andra ord betala dessa löner. Detta talar för en ändring i&lt;br&gt;förmånsrättsordningen av det slag som förordats av LGU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också se saken från ett annat håll. Idag blir resultatet vid&lt;br&gt;fortsatt drift av ett konkursföretag oftast det, att staten genom&lt;br&gt;lönegarantin betalar de uppsägningslöner som företaget inte klarar av att&lt;br&gt;erlägga. Den förkovran av egendom, omfattad av företagshypotek, som&lt;br&gt;sålunda sker under konkurs betalas alltså i första hand av allmänna&lt;br&gt;medel. Det kan starkt ifrågasättas, om en sådan ordning är godtagbar&lt;br&gt;från rättvisesynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en eventuell konkurs tas i dag fordringar med allmän förmånsrätt,&lt;br&gt;t.ex. löner, ut ur gäldenärens egendom bara i den mån den inte tas i&lt;br&gt;anspråk av fordran med särskild förmånsrätt, dvs. bl.a. företags-&lt;br&gt;hypotek. Utredningens undersökning av ett antal företagskonkurser 1990&lt;br&gt;visar att borgenärer med företagshypotek fick utdelning med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 46 % av det totala fordringsbeloppet av sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar. I personalintensiva foretag är utdelningen i själva verket&lt;br&gt;större. Denna borgenärskategori åtnjöt den utan jämförelse högsta&lt;br&gt;utdelningen på sina fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring i förmånsrättsordningen av förut antytt slag är med andra&lt;br&gt;ord en viktig förutsättning för att man i större utsträckning än nu skall&lt;br&gt;kunna få till stånd rekonstruktion av krisföretag utan konkurs. Vilka&lt;br&gt;effekter en reform med nu antydda inriktning skulle få för de&lt;br&gt;oprioriterade borgenärerna är dock inte så lätt att svara på. Mycket&lt;br&gt;beror här av hur stora skatte- och lönefordringama är i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Allmänt sett finns det goda skäl anta, att en reform leder till ett&lt;br&gt;bättre utfall för de oprioriterade borgenärerna genom att rekon-&lt;br&gt;struktionsvägen prövas på ett tidigare stadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en ändring av nu berört slag har anförts framför allt tre argu-&lt;br&gt;ment: den kan försvåra för små och medelstora företag att få kredit mot&lt;br&gt;säkerhet i företagshypotek, den kan skapa problem beträffande&lt;br&gt;befintliga krediter av sådant slag och den kan medföra negativa effekter&lt;br&gt;for sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumentet beträffande en tänkt lagändrings inverkan på sysselsätt-&lt;br&gt;ningen menar utredningen inte ha tillräcklig styrka. Det är svårt att&lt;br&gt;mäta effekter av sådant slag. Det kan däremot inte bortses från att en&lt;br&gt;inskränkning i den erbjudna säkerhetens värde kan åtminstone i någon&lt;br&gt;utsträckning påverka företagens möjligheter att få och vidmakthålla&lt;br&gt;kredit mot säkerhet i företagshypotek. Eventuella negativa effekter blir&lt;br&gt;dock beroende av inskränkningens storlek. Hålls denna på en nivå som&lt;br&gt;inte mera avsevärt ändrar säkerhetens värde, torde följderna för kredit-&lt;br&gt;givningen inte bli så långtgående. Det är alltså av avgörande betydelse&lt;br&gt;vilken inriktning en reform får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LGU:s förslag har i förhållande till andra lösningar vissa fördelar.&lt;br&gt;Det riktar uppmärksamheten på de grundläggande förutsättningarna för&lt;br&gt;att rekonstruktion utan konkurs skall vara realistisk. LGU:s förslag får&lt;br&gt;sålunda en ”dynamisk&amp;quot; effekt. Med förslaget uppnår man också att&lt;br&gt;statens regressrätt vid utbetalning enligt lönegarantin får en starkare&lt;br&gt;ställning. Härigenom främjas finansieringen av lönegarantisystemet. En&lt;br&gt;annan effekt av förslaget är, att det motverkar sådan ”osund&lt;br&gt;konkurrens” mellan företag som utredningen berört i kap. 3. Ett system&lt;br&gt;med exempelvis kostnadsbidrag från säkerhetshavama till förfarandet&lt;br&gt;får i jämförelse med LGU:s förslag främst karaktär av ”transferering”&lt;br&gt;av medel till andra kategorier av fordringshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övervägande av de fördelar och nackdelar som är förenade med&lt;br&gt;de olika modellerna har utredningen stannat för LGU:s förslag. Som&lt;br&gt;utredningen ser saken kommer företagshypoteket även efter en ändring&lt;br&gt;i förmånsrättsordningen att ha ett sådant kreditvärde att det utgör en väl&lt;br&gt;fungerande säkerhetsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om en förmånsrätt för s.k. produktiv lön bör knytas&lt;br&gt;till huruvida det i den enskilda konkursen faktiskt har utförts produktivt&lt;br&gt;arbete under fortsatt drift av rörelsen eller om man skall välja en&lt;br&gt;schabloniserad lösning oberoende härav väljer utredningen i princip det&lt;br&gt;första alternativet. Allt arbete som utförts före konkursens början torde&lt;br&gt;typiskt sett vara produktivt. Beträffande arbete utfört därefter skiftar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandena i de enskilda konkurserna. De principiella motiv som&lt;br&gt;ligger bakom en tänkt ändring i förmånsrättsordningen kan knappast&lt;br&gt;åberopas, om verksamheten avstannat helt redan en kort tid efter&lt;br&gt;konkursutbrottet. En regel som bygger på att driften normalt får&lt;br&gt;betraktas som produktiv t.o.m. två månaders uppsägningstid bör därför&lt;br&gt;formuleras så att den förbättrade förmånsrätten under uppsägningstiden&lt;br&gt;gäller så länge gäldenärens verksamhet fortsätter, dock längst under en&lt;br&gt;tid av två månader. Med en sådan reglering bör skälig hänsyn tas till&lt;br&gt;förhållandena i de olika konkurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särställning intar borgenärer med fordringar som uppkommer efter&lt;br&gt;betalningsinställelse. Sådana kan gälla t.ex löner, lokalhyra och inköp&lt;br&gt;av råvaror. I regel förutsätts att sådana kostnader betalas kontant. Ett&lt;br&gt;väsentligt problem blir därför hur utgifterna skall finansieras. Normalt&lt;br&gt;har gäldenären i det uppkomna läget utnyttjat tillgängliga säkerheter. En&lt;br&gt;ändring i förmånsrättsordningen som innebär att nytillkomna fordringar&lt;br&gt;prioriteras framför t.ex. företagshypotek skulle sannolikt öka ett&lt;br&gt;krisdrabbat företags möjligheter att finansiera verksamheten och därmed&lt;br&gt;dess utsikter att rekonstruera den utan konkurs. De nya fordringarna får&lt;br&gt;samtidigt en bättre garanti för betalning i händelse att&lt;br&gt;rekonstruktionsförsöken inte leder till önskat resultat utan följs av&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förbättrad ställning för nytillkomna fordringar är en av de vägar&lt;br&gt;som i utlandet ansetts vara framkomlig utan att man därmed rubbar&lt;br&gt;säkerhetshavamas rätt i för stor utsträckning. Det gäller inte bara i&lt;br&gt;Danmark och Norge, där ordningen har tillämpats sedan 1980-talet.&lt;br&gt;Även i andra länder, såsom England, USA och Frankrike, har man&lt;br&gt;slagit in på denna väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt villkor för den nya förmånsrätten bör vara, att den följer&lt;br&gt;bara med nya fordringar som har tillkommit med samtycke av den&lt;br&gt;administratör som utses i ett nytt rekonstruktionsförfärande. Med ett&lt;br&gt;sådant villkor bör några tillämpningsproblem inte behöva uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skatteprivilegiets avskaffande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att förmånsrätten för skatter och allmänna avgifter&lt;br&gt;avskaffas och att dessa fordringar blir oprioriterade. Ändringen bör&lt;br&gt;bidra till att stärka de oprioriterade borgenärernas ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens undersökning rörande företagskonkurser har bekräftat vad&lt;br&gt;som ofta påtalats under senare år, nämligen att borgenärer utan&lt;br&gt;förmånsrätt genomsnittligen får nöja sig med några få procent i&lt;br&gt;utdelning på sina fordringar i konkurs. Undersökningen visar att av all&lt;br&gt;utdelning i de undersökta konkurserna 12,2 procent gick till skatte- och&lt;br&gt;avgiftsfordringar, 5,1 procent till lönefordringar och 6,3 procent till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oprioriterade fordringar. Det motsvarade en utdelning (dvs. hur mycket&lt;br&gt;resp, borgenärskategori tillsammans erhöll i utdelning i förhållande till&lt;br&gt;deras sammanlagda fordringar) på skatte- och avgiftsfordringarna om&lt;br&gt;22,8 procent, på lönefordringama om 23 procent och på oprioriterade&lt;br&gt;fordringar om 3,6 procent. Om förmånsrätten för såväl skatter som&lt;br&gt;löner avskaffas, skulle den totala utdelningen till de oprioriterade bli 9,5&lt;br&gt;procent. Det är svårare att ange vad resultatet blir när man - som enligt&lt;br&gt;utredningens förslag - avskaffar enbart förmånsrätten för skatter. Man&lt;br&gt;måste då beakta dels den utdelning i konkurs som tillkommer löntagare&lt;br&gt;utöver vad som utgår enligt den statliga lönegarantin, dels statens&lt;br&gt;regressfordringar på grund av vad som utbetalts enligt garantin. Det&lt;br&gt;betyder att avskaffandet av skatteprivilegiet i en del fall får mindre&lt;br&gt;betydelse för icke förmånsberättigade borgenärer. Man får emellertid&lt;br&gt;hålla i minnet att de flesta företag saknar eller har endast få anställda.&lt;br&gt;Förslaget bör sålunda få positiva effekter för de oprioriterade&lt;br&gt;borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskaffande av skatteprivilegiet främjar också rekonstruktion utan&lt;br&gt;konkurs. Utsikterna till ackordsuppgörelser torde stärkas. Tvingas staten&lt;br&gt;att delta i sådana uppgörelser som skatteborgenär, kommer sannolikt&lt;br&gt;antalet ackord att öka. Staten kommer nämligen då att få ett större&lt;br&gt;intresse i att medverka till ekonomiska uppgörelser mellan gäldenären&lt;br&gt;och borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statens skatteindrivning innefattar ett bortfall av förmånsrätten&lt;br&gt;inte i sig några dramatiska förändringar. I praktiken ligger redan nu&lt;br&gt;huvudvikten i indrivningsarbetet på åtgärder före konkurs, däribland&lt;br&gt;förhandling med gäldenären, prövning äv frågor om uppskov och&lt;br&gt;anstånd samt utkrävande av s.k. ställföreträdaransvar för bolags&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt uppbar staten utdelning i konkurs med 170 mkr 1991. Till&lt;br&gt;jämförelse kan nämnas att den totala uppbörden av skatter och avgifter&lt;br&gt;var 757 mdkr. Utgår man från det procenttal som framkommit vid&lt;br&gt;utredningens undersökning rörande företagskonkurser, skulle&lt;br&gt;utdelningen på skattefordringama minska från 22,8 procent till 9,5&lt;br&gt;procent, om både skatteprivilegiet och löneprivilegiet föll bort. Med ut-&lt;br&gt;redningens förslag angående förhållandet mellan företagshypotek och&lt;br&gt;produktiv lön blir minskningen något större, men den kompenseras mer&lt;br&gt;än väl av att statens regressfordringar enligt lönegarantin får en bättre&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens mening talar redan det nu anförda för att stats-&lt;br&gt;ekonomiska skäl inte kan tilläggas avgörande betydelse. Förmånsrätten&lt;br&gt;har inte heller någon sådan roll vid skatteindrivningen att farhågor för&lt;br&gt;att skattemoralen skulle undergrävas kan tillmätas någon större vikt i&lt;br&gt;sammanhanget. Förhållandena är idag även i övrigt väsentligt&lt;br&gt;annorlunda än då skatteprivilegiet diskuterades på 1970-talet. Idag&lt;br&gt;förfogar staten som skatteborgenär över en rad medel för att säkra sina&lt;br&gt;fordringar, t.ex. det s.k. ställföreträdaransvaret enligt uppbördslagen&lt;br&gt;samt betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen erinrar också bl.a. om att utvecklingen i t.ex. våra&lt;br&gt;nordiska grannländer går mot ett helt avskaffande av skatteprivilegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon mellanlösning såsom förmånsrätt för skattefordringar som&lt;br&gt;belöper på viss tid före konkurs, anser sig utredningen inte kunna&lt;br&gt;förorda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Företagshypotekets omfattning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att om konkurs följt inom viss tid från det att ett&lt;br&gt;förfarande enligt lagen om företagsrekonstruktion avslutades, en&lt;br&gt;borgenär som har företagshypotek till säkerhet for sin fordran skall ha&lt;br&gt;rätt till betalning ur egendom som omfattades av hypoteket vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslutet om företagsrekonstruktion, eller ur egendom som&lt;br&gt;trätt i sådan egendoms ställe. Förslaget utgör närmast en kodifiering av&lt;br&gt;den praxis som utvecklats vid betalningsinställelse under medverkan av&lt;br&gt;Ackordscentralen samt ett förtydligande av den rättsliga innebörden av&lt;br&gt;denna praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande efterställda fordringar föreslår utredningen förtydligande&lt;br&gt;i lag om att det förhållandet att fordringar utan förmånsrätt inbördes har&lt;br&gt;lika rätt inte hindrar att en borgenär enligt avtal eller på annan grund&lt;br&gt;har rätt till betalning först efter övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa bestämmelser i lagen om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;och konkurslagen i syfte att klargöra vilken ställning efterställda&lt;br&gt;fordringar har vid ackord. Bestämmelserna innebär att innehavare av&lt;br&gt;sådana fordringar i princip inte deltar i ackord men blir bundna av&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att förändringen av förmånsrättsordningen såvitt&lt;br&gt;avser produktiva löner inte förutsätter en utvidgning av&lt;br&gt;företagshypoteket till att omfatta även kassa- och banktillgodohavanden&lt;br&gt;m.m. Olägenheterna av undantaget för sådan egendom har till stor del&lt;br&gt;undanröjts genom den praxis som utvecklats unders senare år.&lt;br&gt;Utredningens förslag om företagsrekonstruktion anknyter till denna&lt;br&gt;praxis. Därmed har ett viktigt motiv för att upphäva undantaget för&lt;br&gt;kassa- och bankmedel m.m. i lagen om företagshypotek fallit bort.&lt;br&gt;Härtill kommer att en ändring beträffande kassa- och banktillgo-&lt;br&gt;dohavanden m.m. inte är problemfri. En sådan utvidgning av säker-&lt;br&gt;hetsunderlaget för företagshypotek kan t.ex. leda till att det mesta av&lt;br&gt;vad som återvinns vid konkurs tillfaller säkerhetshavaren. En ändring&lt;br&gt;på denna punkt skulle dessutom gå ut över bl.a. oprioriterade&lt;br&gt;borgenärer. Detta utesluter dock inte andra reformvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande praxis begränsar gode mannens möjlighet att göra uttag på&lt;br&gt;ett administrationskonto under en betalningsinställelse genom ett krav på&lt;br&gt;att denne skall iaktta inteckningshavamas intressen så att dessa inte i&lt;br&gt;händelse av konkurs åsamkas ”väsentlig förlust” genom försöket att&lt;br&gt;komma till rätta med gäldenärsföretagets ekonomiska svårigheter. Härav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer att viss osäkerhet råder om hur långt gode mannens befogenhet att&lt;br&gt;förfoga över medlen på kontot sträcker sig. Härtill kommer att be-&lt;br&gt;gränsningen också innebär viss osäkerhet angående säkerhetens om-&lt;br&gt;fättning i det enskilda fallet. Det har också sagts vara betänkligt att en&lt;br&gt;hypotekshavare under ackordsutredning före konkurs kan stärka sin&lt;br&gt;ställning genom att få förmånsrätt i både gäldenärens transaktionsmedel&lt;br&gt;och nya varor som förvärvas under utredningen. En annan olägenhet&lt;br&gt;med nuvarande system är, att det råder viss oklarhet om vilka krav som&lt;br&gt;måste uppfyllas för att företagshypotek skall omfatta medel på ett&lt;br&gt;administra tionskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även från andra utgångspunkter kan det göras gällande att ett behov&lt;br&gt;av förtydligande i lagstiftningen rörande företagshypotek föreligger.&lt;br&gt;Den av utredningen föreslagna ändringen skulle medföra ett incitament&lt;br&gt;för borgenärer med säkerhet i företagshypotek att medverka till&lt;br&gt;rekonstruktionsförsök. Den osäkerhet angående företagshypotekets&lt;br&gt;omfättning som kan föreligga i det enskilda fallet skulle vidare minskas.&lt;br&gt;Lagstiftningsbehovet framstår än tydligare vid beaktande av den&lt;br&gt;betydelsefulla roll som en borgenär med säkerhet i företagshypotek&lt;br&gt;kommer att spela under det av utredningen föreslagna&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utredningen har det framhållits, att avsaknaden av lagreglering&lt;br&gt;om efterställda fordringar i praktiken fört med sig viss tvekan om hur&lt;br&gt;de skall behandlas vid ackord. Bl.a. har pekats på att regeln i&lt;br&gt;ackordslagen om att ett ackord skall ge ”alla likaberättigade borgenärer&lt;br&gt;lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas belopp” förmedlar&lt;br&gt;intrycket att även efterställda fordringar därvid skulle vara inbegripna.&lt;br&gt;Det har sagts att formuleringen av lagreglerna kan verka hindrande på&lt;br&gt;uppgörelser där även efterställda fordringar skall delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen finner det befogat med ett förtydligande av rättsläget på&lt;br&gt;denna punkt. Det är av stor vikt att oklarhet om hur efterställnings-&lt;br&gt;villkor skall tolkas inte lägger hinder i vägen för en rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Den statliga lönegarantin&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att den statliga lönegarantin idag används på två sätt&lt;br&gt;så att man kan tala om ”osund konkurrens” i samband med att ett&lt;br&gt;konkursföretag fortsätter driften. Dels förekommer det att garantin&lt;br&gt;utnyttjas som en sorts indirekt samhällelig subvention vid överlåtelse av&lt;br&gt;företagets rörelse (”handel med lönegarantin”). Dels används&lt;br&gt;lönegarantimedel som en form av driftkapital utan att affärsmässiga&lt;br&gt;förutsättningar för fortsatt drift föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bägge formerna av ”överutnyttjande” av lönegarantin bör motverkas&lt;br&gt;av utredningens förslag till åtgärder för att ersätta konkurs med&lt;br&gt;företagsrekonstruktion utan konkurs. Även tillkomsten av 1992 års&lt;br&gt;lönegarantilag bör verka i samma riktning, inte minst genom de i den&lt;br&gt;lagen upptagna avräkningsreglema. Härutöver bör enligt utredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening övervägas en bestämmelse om skyldighet för tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten att aktivt övervaka föreskrifterna om lönegaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag tar sikte bara på frågan om användningen av&lt;br&gt;lönegarantimedel medför problem i konkurrenshänseende. Det har inte&lt;br&gt;ankommit på utredningen att undersöka sådana inslag i näringsverksam-&lt;br&gt;het som etableringsrätt och behovet av strukturrationalisering. Inte&lt;br&gt;heller har utredningen haft i uppgift att i övrigt gå in på missbruk av&lt;br&gt;lönegarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga lönegarantin har kommit att spela en större roll för rekon-&lt;br&gt;struktion i samband med konkurs än som varit avsett. Samtidigt har&lt;br&gt;lönegarantin tagits upp till diskussion från andra utgångspunkter. Våren&lt;br&gt;1992 beslutades att det maximala garantibeloppet för lönefordringar i&lt;br&gt;konkurs sänks från tolv basbelopp till 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är tydligt, att konkursinstitutet har kommit att användas i&lt;br&gt;rekonstruktionssyfte i betydligt större utsträckning än som antagits av&lt;br&gt;statsmakterna. Redan det låga antalet offentliga ackord jämfört med det&lt;br&gt;stora antalet konkurser visar härpå. Men även det höga utnyttjandet av&lt;br&gt;lönegarantin pekar i samma riktning. Det betyder att konkursens roll&lt;br&gt;som exekutionsform i åtskilliga fall har kommit i bakgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så sent som vid tillkomsten av 1987 års konkurslag godtogs dock att&lt;br&gt;det i princip ankommer på förvaltaren att avgöra, om rörelsen skall&lt;br&gt;fortsättas eller inte, låt vara med skyldighet att höra bl.a. tillsynsmyndig-&lt;br&gt;hetens mening. Vid utredningens hearing 1992 har inte framkommit&lt;br&gt;någon mera allvarlig kritik av konkurslagens regler på denna punkt även&lt;br&gt;om det påpekats att det idag finns en viss risk för att förvaltaren&lt;br&gt;slentrianmässigt fortsätter driften därför att lönegaranti utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer inte på utredningen att gå närmare in på sådana inslag&lt;br&gt;i näringsverksamheten som väsentligen är att hänföra till etablerings-&lt;br&gt;frihet eller strukturrationalisering. I stället har utredningen övervägt&lt;br&gt;lämpligheten av att garantin används antingen som ett led i en&lt;br&gt;överlåtelse av konkursföretag (”handel med lönegarantin”) eller som en&lt;br&gt;form av driftkapital till ett konkursföretag trots att affärsmässiga&lt;br&gt;förutsättningar för fortsatt drift eller för en överlåtelse av rörelsen inte&lt;br&gt;är för handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konkurslagen anges att tillsynsmyndigheten (och särskilt berörda&lt;br&gt;borgenärer) skall höras i viktigare frågor, om det inte föreligger hinder&lt;br&gt;mot det. Att sälja hela rörelsen och i överlåtelseavtalet föra in löne-&lt;br&gt;garantin som en del av avtalet är självfallet en sådan viktig fråga som&lt;br&gt;kräver tillsynsmyndighetens hörande. Enligt utredningens uppfattning&lt;br&gt;ankommer det på tillsynsmyndigheten att beakta användningen av&lt;br&gt;lönegarantimedel vid fortsatt drift. Gör myndigheten vid samrådet med&lt;br&gt;förvaltaren den bedömningen att användningen av lönegarantimedel av&lt;br&gt;ett konkursföretag leder till någon form av ”osund konkurrens” på förut&lt;br&gt;angivet sätt bör fortsatt drift och/eller överlåtelse av rörelsen avstyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har övervägt om man bör gå ett steg längre och i&lt;br&gt;konkurslagen införa en uttrycklig bestämmelse om att förvaltaren såvitt&lt;br&gt;gäller fortsatt drift och överlåtelse av rörelsen bör inhämta godkännande&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheten. Tillräckliga skäl att nu föreslå en sådan&lt;br&gt;bestämmelse torde dock inte finnas. Däremot menar utredningen att&lt;br&gt;man kan överväga att i en verkställighetsföreskrift till lönegarantilagen&lt;br&gt;föra in en regel om att tillsynsmyndigheten skall övervaka efterlevnaden&lt;br&gt;av föreskrifterna om lönegaranti.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslagets konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Visserligen rekonstrueras en del foretag idag genom konkurs. Det sker&lt;br&gt;emellertid ofta med ianspråktagande av den statliga lönegarantin. Vidare&lt;br&gt;kommer rekonstruktionen vanligen till stånd så sent att stora förluster&lt;br&gt;for borgenärerna inte kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utredningens förslag motverkas olägenheterna av nuvarande&lt;br&gt;ordning. Kommer rekonstruktionsåtgärder igång tidigare, dvs. före&lt;br&gt;konkurs, kan lönegarantin inte användas som ett led i en rekonstruktion.&lt;br&gt;De affärsmässiga förutsättningarna för att rekonstruera ett krisföretags&lt;br&gt;verksamhet bör emellertid bli bättre och ”osund konkurrens” mellan&lt;br&gt;företagen i branschen kunna undvikas genom att lönegarantin inte&lt;br&gt;kommer in i bilden. Också utfallet för borgenärerna av en uppgörelse&lt;br&gt;bör typiskt sett bli gynnsammare än om företaget avvaktat den tidpunkt&lt;br&gt;då det blivit ohjälpligt insolvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinsterna med utredningens förslag inskränker sig inte till de&lt;br&gt;omedelbara resultaten av en lyckad rekonstruktion. Liksom när en&lt;br&gt;reorganisation av ett företags verksamhet äger rum i annat sammanhang&lt;br&gt;kan borgenärerna få nytta av åtgärden genom att affärsförhållandet till&lt;br&gt;gäldenärsföretaget eller dess efterträdare kan fortsätta. Rekonstruktionen&lt;br&gt;kan också göra det möjligt för andra företag, vilka varit beroende av&lt;br&gt;gäldenärsföretaget för sin verksamhet, att fortsätta denna utan att själva&lt;br&gt;hamna i betalningssvårigheter. Särskilt gäller detta underleverantörer&lt;br&gt;och underentreprenörer. I nu berörda hänseenden bör en rekonstruktion&lt;br&gt;enligt utredningens modell medföra större ekonomisk nytta för berörda&lt;br&gt;intressenter än om motsvarande åtgärd företas först när gäldenärsföre-&lt;br&gt;taget försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya förfarandet kan inte beräknas medföra några nya utgifter för&lt;br&gt;domstolar och tillsynsmyndigheter. Kostnaden för företagsrekon-&lt;br&gt;struktion kommer gäldenärsföretaget att självt stå för. Eftersom antalet&lt;br&gt;konkurser kan förväntas minska genom att företagsrekonstruktion&lt;br&gt;används i stället, kommer domstolarnas kostnader för konkurs att&lt;br&gt;minska. Detta motvägs av domstolarnas befattning med företagsrekon-&lt;br&gt;struktion. Också tillsynsmyndigheternas uppgifter minskas, när konkurs-&lt;br&gt;erna avtar. Men denna besparing motvägs troligen av en aktivare&lt;br&gt;bevakningsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt kommer utredningens samlade förslag att medföra möjlighet&lt;br&gt;till förbättrad utdelning för oprioriterade borgenärer. Det kommer även&lt;br&gt;staten till del i dess egenskap av skatteborgenär. Men också med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oförändrad utdelning till de oprioriterade borgenärerna - 3,6 % -&lt;br&gt;kommer staten att få utdelning med bortåt 27 mkr, om man utgår från&lt;br&gt;1991 års siffror. Statens förlust på grund av att förmånsrätten för&lt;br&gt;skatter och avgifter avskaffas begränsas redan på grund härav (cirka&lt;br&gt;140 mkr om statens fordran är densamma som 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje företag som kan rekonstrueras enligt den nya modellen i stället&lt;br&gt;för att gå i konkurs torde generellt sett medföra en samhällsekonomisk&lt;br&gt;vinst. Nedbringas antalet företagskonkurser, minskar typiskt sett också&lt;br&gt;de förluster staten gör som skatteborgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att låta en del av lönekostnaderna få en bättre förmånsrätt&lt;br&gt;än fordringar med säkerhet i företagshypotek kommer att öka återbetal-&lt;br&gt;ningen av utbetald lönegaranti i konkurs. Under budgetåren 1983/84 -&lt;br&gt;1989/90 var lönegarantifondens intäkter större än kostnaderna. Därefter&lt;br&gt;har kostnaderna varit större än intäkterna. Återbetalning från konkurs&lt;br&gt;uppgick under de båda budgetåren 1990/91 och 1991/92 till 52 resp.&lt;br&gt;114,9 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag går i denna del ut på att intjänad men ej utbetald&lt;br&gt;lön samt lön under den tid driften vid företaget fortsätter, dock längst&lt;br&gt;under två månader, skall utgå med förmånsrätt före fordringar med&lt;br&gt;säkerhet i företagshypotek. En konsekvens härav är att lönegaranti-&lt;br&gt;fonden får en bättre regressrätt än idag för en del av det som utbetalas&lt;br&gt;i ersättning från fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppskattning görs av vad detta innebär för fonden bör beaktas&lt;br&gt;att tillgångar saknas i ca en tredjedel av samtliga konkurser. I sådana&lt;br&gt;konkurser är någon återbetalning således utesluten. Denna uppgift skall&lt;br&gt;vidare sammanställas med att företagshypotekshavama erhåller&lt;br&gt;utdelning med 46 % i förhållande till deras sammanlagda fordringar.&lt;br&gt;Ofta har den senaste innestående månadslönen inte betalts ut och inte&lt;br&gt;heller semesterersättning. Om den tid under vilken konkursboet&lt;br&gt;fortsätter verksamheten uppskattas till exempelvis 14 dagar, har man att&lt;br&gt;räkna med att återbetalning till lönegarantifonden kommer att ske för&lt;br&gt;1,5 månadslön i konkurser rörande företag med anställda. Antalet&lt;br&gt;personer som under 1990/91 erhöll lönegaranti uppgick till 47 007 och&lt;br&gt;under 1991/92 till 77 973. Om den månatliga utbetalningen beräknas&lt;br&gt;till 8 494 kr hade återbetalningen enligt utredningens förslag kommit att&lt;br&gt;under de båda åren uppgå till knappt 200 resp, drygt 330 mkr. Det rör&lt;br&gt;sig här om en ökning av återbetalningen från konkurs med 400 resp,&lt;br&gt;drygt 300 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis mycket vanskligt att göra sådana här beräkningar.&lt;br&gt;På sikt bör antalet konkurser minska. Antalet berörda anställda likaså.&lt;br&gt;Å andra sidan är det mera sannolikt att den genomsnittliga tiden för&lt;br&gt;fortsatt drift överstiger 14 dagar. Utredningen har räknat med en&lt;br&gt;schablontid om två månader. Beaktar man de olika omständigheter som&lt;br&gt;kan inverka på resultatet, bör man kunna räkna med att vinsten för&lt;br&gt;lönegarantifonden enligt förslaget inte kommer att understiga nyss&lt;br&gt;nämnda beräkning utan snarare överstiga den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att förutspå hur många fall som årligen kan komma att&lt;br&gt;bli föremål för företagsrekonstruktion och hur stor del av de ärenden&lt;br&gt;som anhängiggörs som slutligen leder till en uppgörelse mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären och dennes borgenärer. Mot bakgrund av antalet&lt;br&gt;konkursföretag 1991 med fler än tio anställda (1 406) vågar utredningen&lt;br&gt;dock uppskatta antalet fall av företagsrekonstruktion till ca 500. I likhet&lt;br&gt;med antalet konkurser beror antalet fall av företagsrekonstruktion dock&lt;br&gt;i hög grad på den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förutsätter att åtgärder vidtas för utbildning av personal&lt;br&gt;och information innan reformen genomförs. Ett ikraftträdande kan inte&lt;br&gt;beräknas ske förrän tidigast under 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förhållandet till en lag om skuldsanering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har utredningen avgett delbetänkandet (SOU 1990:74) Skuldsa-&lt;br&gt;neringslag, vilket tog sikte på överskuldsatta fysiska personer som inte&lt;br&gt;driver någon form av näringsverksamhet. I 1992 års betänkande har&lt;br&gt;utredningen behandlat enbart näringsidkare som fått betalningssvårig-&lt;br&gt;heter. De båda förslagen skall ses som en heltäckande reglering av fåll&lt;br&gt;då företag eller enskilda behöver rådrum för att reda ut sina ekonomiska&lt;br&gt;problem utan konkurs. I föreliggande betänkande föreslås att den&lt;br&gt;nuvarande ackordslagen avskaffas. Detta förutsätter någon motsvarande&lt;br&gt;typ av regler för privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Insolvensutredningens författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Företagsrekonstruktion enligt denna lag innebär att en gäldenär&lt;br&gt;som driver näringsverksamhet, efter betalningsinställelse och under&lt;br&gt;medverkan av en av rätten utsedd administratör, söker rekonstruera&lt;br&gt;verksamheten utan konkurs och träffa en ekonomisk uppgörelse med&lt;br&gt;sina borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Företagsrekonstruktion inleds efter ansökan hos rätten. En ansökan&lt;br&gt;kan göras av gäldenären eller en borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av gäldenären är att anse som en förklaring att denne&lt;br&gt;ställer in sina betalningar. Detsamma gäller ett sådant medgivande av&lt;br&gt;gäldenären som avses i 2 kap. 11 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Företagsrekonstruktion innebär inskränkningar i borgenärernas rätt&lt;br&gt;att tvångsvis ta i anspråk gäldenärens egendom för betalning av sina&lt;br&gt;fordringar och att göra gällande påföljd av avtalsbrott från gäldenärens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsverkningar som sägs i första stycket inträder den dag då en&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion bifalls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkningarna förfolier när rätten meddelar beslut om förfarandets&lt;br&gt;upphörande, om inte annat förordnas i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;§ Vid företagsrekonstruktion skall särskilt undersökas, om den&lt;br&gt;verksamhet som gäldenären bedriver helt eller delvis kan fortsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan en uppgörelse inte ske under hand får gäldenären ansöka om&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord. I fråga om offentligt ackord tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En plan skall upprättas för hur syftet med förfarandet skall uppnås&lt;br&gt;(rekonstruktionsplan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet pågår under högst tre månader, om inte beslut om för-&lt;br&gt;längning av fristen meddelas av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Bestämmelserna i denna lag om gäldenär äger inte tillämpning i&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankaktiebolag, sparbank eller foreningsbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kreditaktiebolag, stadshypoteksförening eller landshypoteks-&lt;br&gt;förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. understödsförening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. gäldenär för vars verksamhet staten, kommun, landstingskommun,&lt;br&gt;kommunalförbund, församling eller kyrklig samfällighet svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om konkurs föreskrivs i konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Allmänna bestämmelser om företagsrekonstruktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökan av gäldenären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En gäldenärs ansökan om företagsrekonstruktion skall göras skrift-&lt;br&gt;ligen. Ansökningshandlingen skall vara egenhändigt undertecknad av&lt;br&gt;sökanden eller sökandens ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi och vad som lett&lt;br&gt;fram till gäldenärens betalningssvårigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en uppgift om utsikten till rekonstruktion av verksamheten och till&lt;br&gt;en uppgörelse med borgenärerna samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett förslag till administratör och behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ansökan om företagsrekonstruktion görs hos den tingsrätt där&lt;br&gt;gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen skall gäldenären ange och styrka de omständigheter&lt;br&gt;som gör rätten behörig, om de inte är. kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan gjorts hos en tingsrätt som inte är behörig, skall rätten&lt;br&gt;genast sända handlingarna i ärendet till den tingsrätt som enligt vad&lt;br&gt;dessa visar är behörig och underrätta gäldenären. En ansökan skall&lt;br&gt;anses gjord, när handlingarna kom in till den förra tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En ansökan skall avvisas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det av ansökningen inte framgår vilken tingsrätt som är behörig&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om den inte uppfyller de krav som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning får ske endast om gäldenären inte följer ett föreläggande att&lt;br&gt;avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Upptas gäldenärens ansökan skall rätten genast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. besluta om företagsrekonstruktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utse en administratör och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde inför rätten senast&lt;br&gt;tre veckor från beslutet eller den längre tid som är oundgängligen&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas, om det saknas&lt;br&gt;skälig anledning anta att syftet med förfarandet kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger kan flera än en administratör utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan av en borgenär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En ansökan av en borgenär skall göras skriftligen. Ansöknings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingen skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om borgenärens fordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de omständigheter på vilka han grundar sin begäran och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forslag till administratör och behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenären skall i original eller kopia bifoga de handlingar som han&lt;br&gt;vill åberopa. Ansökningen och de handlingar som har bifogats denna&lt;br&gt;skall ges in i två exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion får inte bilallas,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. borgenären har betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet i&lt;br&gt;egendom som tillhör gäldenären och det inte finns särskilda skäl anta att&lt;br&gt;borgenärens rätt är i fara eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betryggande säkerhet erbjuds av tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhet som erbjuds av tredje man avses även borgen, om&lt;br&gt;borgensmannen svarar som för egen skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I fråga om behörig tingsrätt och avvisning av ansökan tillämpas&lt;br&gt;vad som sägs i 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Upptas en borgenärs ansökan skall rätten sätta ut en förhandling&lt;br&gt;för prövning av yrkandet. Förhandlingen skall hållas inom två veckor&lt;br&gt;från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får den hållas senare, dock senast inom sex veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förhandlingen skall parterna kallas. I kallelsen till gäldenären&lt;br&gt;skall denne föreläggas att svara på yrkandet vid förhandlingen. I&lt;br&gt;kallelsen skall även anges att gäldenären inte behöver inställa sig, om&lt;br&gt;han före förhandlingen själv gör en ansökan enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelserna skall delges. Parterna skall i kallelsen upplysas om&lt;br&gt;innehållet i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenären&lt;br&gt;ingivna handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En borgenärs ansökan förfäller, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en ansökan enligt 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ från gäldenären själv bifälls före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären före denna skriftligen bestrider ansökningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall i fall som avses i första stycket ställa in förhandlingen&lt;br&gt;och underrätta parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Uteblir borgenären från förhandlingen, skall ärendet avskrivas,&lt;br&gt;om inte gäldenären själv gör en ansökan enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir gäldenären från förhandlingen, förfaller borgenärens ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En ansökan av borgenären får inte bifallas, om inte gäldenären&lt;br&gt;förklarar att han vill påbörja företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns förutsättningar att bifalla borgenärens ansökan tillämpas 4 § be-&lt;br&gt;träffande de åtgärder som ankommer på rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administratom och dennes uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Administratom skall undersöka utsikterna till rekonstruktion av&lt;br&gt;verksamheten och därvid verka för att borgenärernas bästa iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administratom skall undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och&lt;br&gt;efter samråd med gäldenären upprätta en rekonstruktionsplan som&lt;br&gt;tillställs borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administratom får anlita hjälp av sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En administratör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som&lt;br&gt;uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara&lt;br&gt;lämplig för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd vid en domstol eller en kronofogdemyndighet får&lt;br&gt;inte vara administratör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En administratör som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör&lt;br&gt;skiljas från uppdraget skall entledigas av rätten. Frågor om entledigande&lt;br&gt;tas upp på begäran av administratom, en borgenär eller gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Administratom skall inom en vecka från det att han utsetts under-&lt;br&gt;rätta samtliga kända borgenärer om att företagsrekonstruktion har&lt;br&gt;påbörjats. Vid underrättelsen skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en förteckning över gäldenärens huvudsakliga tillgångar och&lt;br&gt;skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenärens senaste balansräkning, om gäldenären är eller varit&lt;br&gt;bokföringsskyldig under det sista året innan ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion gjordes, och de ytterligare upplysningar som behövs om&lt;br&gt;dennes redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en uppgift om orsakerna till betalningssvårighetema och ändamålet&lt;br&gt;med förfarandet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplysning om tidpunkten för det sammanträde som sägs i 4 §&lt;br&gt;första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Gäldenären är skyldig att lämna administratom alla sådana upp-&lt;br&gt;lysningar om sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall följa administratorns råd och anvisningar angående&lt;br&gt;förvaltningen av gäldenärens egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Gäldenären får inte utan administratorns samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betala skuld som uppkommit före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion eller ställa säkerhet för sådan skuld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ingå någon ny förpliktelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pantsätta, överlåta eller upplåta annan rätt till fast egendom,&lt;br&gt;affärslokaler eller annan egendom av väsentlig betydelse för gäldenärens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har gäldenären före beslutet om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ingått ett sådant avtal om fortlöpande leverans av elektricitet,&lt;br&gt;vatten eller därmed jämförlig förnödenhet som innebär att gäldenären&lt;br&gt;skall erlägga betalning efter hand i särskilda poster allteftersom&lt;br&gt;motparten fullgör sitt åtagande och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kommit i dröjsmål med betalningen av någon delleverans,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får motparten dock inte på grund härav häva avtalet i fråga om senare&lt;br&gt;leverans eller avbryta denna, om gäldenären med administratorns&lt;br&gt;samtycke ställer godtagbar säkerhet för betalning av sådan leverans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker gäldenärens befogenhet enligt första&lt;br&gt;stycket är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Överlämnas en vara till gäldenären efter det att beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion meddelades av rätten och har betalning inte skett,&lt;br&gt;får säljaren kräva att varan lämnas tillbaka. Varan behöver dock inte&lt;br&gt;lämnas tillbaka, om betalning sker genast eller, i fäll då köpesumman&lt;br&gt;inte har förfallit till betalning, gäldenären med samtycke av&lt;br&gt;administratom inom skälig tid efter uppmaning ställer godtagbar&lt;br&gt;säkerhet för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker gäldenärens befogenhet enligt första&lt;br&gt;stycket är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärernas ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid det sammanträde som sägs i 4 § första stycket 3 skall&lt;br&gt;borgenärerna beredas tillfälle att uttala sig om förfarandet bör fortgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär begär det, skall vid sammanträdet bland borgenä-&lt;br&gt;rerna utses en borgenärskommitté. I kommittén får ingå högst tre&lt;br&gt;personer. Om gäldenären bedriver näringsverksamhet och under det&lt;br&gt;senast förflutna räkenskapsåret här i landet sysselsatt i genomsnitt minst&lt;br&gt;25 arbetstagare, har en företrädare för de anställda rätt att delta i&lt;br&gt;borgenärskommittén. I så fåll får i denna ingå högst fyra personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administratom skall i väsentliga frågor samråda med borgenärs-&lt;br&gt;kommittén, om inte hinder möter mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Under förfarandet gäller följande inskränkningar i borgenärernas&lt;br&gt;rätt att tvångsvis ta i anspråk gäldenärens egendom för betalning av sina&lt;br&gt;fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om en borgenär ansöker om att gäldenären skall försättas i&lt;br&gt;konkurs, skall ansökningen på begäran av administratom förklaras&lt;br&gt;vilande i avvaktan på att förfarandet enligt denna lag upphör.&lt;br&gt;Vilandeförklaring skall dock inte meddelas, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;anta att borgenärens rätt är i fåra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Utmätning får inte ske. Detta gäller inte utmätning för sådan&lt;br&gt;fordran till säkerhet för vilken borgenären har handpanträtt. Har&lt;br&gt;borgenären annan panträtt eller företagshypotek till säkerhet för sin&lt;br&gt;fordran, kan borgenären hos rätten begära medgivande till utmätning.&lt;br&gt;Medgivande får lämnas endast om det finns risk för att säkerhetens&lt;br&gt;värde avsevärt minskas till följd av gäldenärens handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beslut om betalningssäkring får inte meddelas och verkställighet av&lt;br&gt;sådant beslut får inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m.fl. får inte ske. Detsamma gäller återtagande genom&lt;br&gt;verkställighet av dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beslut om kvarstad får inte meddelas och verkställighet av sådant&lt;br&gt;beslut får inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förfarandet får en borgenär inte heller i övrigt påkalla åtgärd&lt;br&gt;för verkställighet enligt 16 kap. utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som hade fordran hos gäldenären när ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion gjordes får, även om fordringen inte är förfellen till&lt;br&gt;betalning, använda den till kvittning mot fordran som gäldenären då&lt;br&gt;hade mot honom. Detta gäller dock inte, om kvittning är utesluten på&lt;br&gt;grund av fordringarnas beskaffenhet eller undantagen enligt vad som&lt;br&gt;sägs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fordran mot gäldenären har förvärvats genom överlåtelse från&lt;br&gt;tredje man senare än tre månader före ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion eller, såvitt angår dödsbo, före ansökan om boets&lt;br&gt;avträdande till förvaltning av boutredningsman och i det senare fellet en&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion följt inom tre månader från det att&lt;br&gt;boutredningsman förordnats, får den inte användas till kvittning mot en&lt;br&gt;fordran som gäldenären hade när borgenären förvärvade sin fordran.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om en fordran mot gäldenären har förvärvats tidigare&lt;br&gt;genom sådant fång och borgenären då hade skälig anledning anta att&lt;br&gt;gäldenären var på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär, som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana&lt;br&gt;omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än&lt;br&gt;sedvanliga betalningsmedel, får inte kvitta, i den mån sådan betalning&lt;br&gt;hade kunnat bli föremål för återvinning enligt 3 kap. eller konkurslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på ersättning vilken tillkommer en borgensman eller annan&lt;br&gt;med anledning av en förpliktelse som han infriat (regressfordran) anses&lt;br&gt;vid tillämpning av vad som sägs ovan ha förvärvats när hans&lt;br&gt;förpliktelse grundades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandets upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Förfarandet upphör efter beslut av tingsrätten. Det skall upphöra&lt;br&gt;om tre månader förflutit från dagen för beslutet om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätten kan om särskilda skäl därtill föreligger på begäran av&lt;br&gt;gäldenären förlänga den i första stycket angivna fristen med tre månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i taget. Förfarandet får dock inte pågå under längre tid än sammanlagt&lt;br&gt;ett år, såvida inte förhandling om offentligt ackord inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten beslutar om förlängning enligt andra stycket skall admini-&lt;br&gt;stratom, de borgenärer, som infunnit sig till det sammanträde som sägs&lt;br&gt;i 4 § första stycket 3, och borgenärskommittén, om en sådan utsetts,&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Förfarandet skall även upphöra om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. syftet med förfarandet uppnåtts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären återkallar sin ansökan eller utan laga förfall uteblir från&lt;br&gt;det sammanträde som sägs i 4 § första stycket 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. administratom eller en borgenär begär det och rätten finner för-&lt;br&gt;farandet sakna ett rimligt ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. gäldenären försätts i konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;rätten i annat fäll finner att särskilda skäl föreligger för att&lt;br&gt;förfarandet bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tingsrätten fattar beslut enligt första stycket 1-3 eller 5 skall&lt;br&gt;gäldenären, administratom, de borgenärer, som infunnit sig till det&lt;br&gt;sammanträde som sägs i 4 § första stycket 3, och borgenärskommittén,&lt;br&gt;om en sådan utsetts, beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § När rätten meddelar beslut om förfarandets upphörande, förfaller&lt;br&gt;de rättsverkningar som anges i 17, 18 och 20 §§, om inte annat&lt;br&gt;förordnas i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Särskilda bestämmelser om offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om förhandling om offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;§ En ansökan om förhandling om offentligt ackord görs av&lt;br&gt;gäldenären hos den tingsrätt där ärendet om företagsrekonstruktion är&lt;br&gt;anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om offentligt ackord gäller utöver bestämmelserna i detta&lt;br&gt;kapitel 2 kap. 12, 13 och 15 - 24 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Till en ansökan enligt 1 § skall bifogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett ackordsförslag som anger hur mycket gäldenären bjuder i&lt;br&gt;betalning och när betalningen skall ske samt om säkerhet har ställts för&lt;br&gt;ackordet och vari den i så fall består,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en förteckning över boets tillgångar och skulder, upprättad enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § tidigast tre månader innan ansökan om förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord gjordes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den senaste balansräkningen, om gäldenären är eller har varit bok-&lt;br&gt;föringsskyldig under det sista året innan beslutet om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion meddelades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en berättelse av administratom som anger boets tillstånd och&lt;br&gt;orsakerna till gäldenärens betalningssvårigheter samt innehåller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översikt över tillgångar och skulder, en uppgift om den utdelning som&lt;br&gt;kan påräknas i en konkurs och upplysning om egendom har frångått&lt;br&gt;gäldenären under sådana förhållanden att den kan bli föremål for&lt;br&gt;återvinning, om det finns skälig anledning anta att gäldenären har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall grunden därför&lt;br&gt;samt hur gäldenären har fullgjort sin bokföringsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett yttrande av administratom om han anser att ackordsförslaget&lt;br&gt;bör antas av borgenärerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett intyg av administratom att borgenärer, som till antalet utgör&lt;br&gt;minst två femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer&lt;br&gt;vilkas fordringar skulle omfattas av ackordet och som tillsammans&lt;br&gt;innehar minst två femtedelar av dessa fordringars sammanlagda belopp,&lt;br&gt;har förklarat sig anse ackordet antagbart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ett bevis att ackordsförslaget samt administratorns berättelse och&lt;br&gt;yttrande har sänts till alla borgenärer som tas upp i bouppteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. förskott, med belopp som regeringen föreskriver, på kostnaden för&lt;br&gt;ackordsfrågans handläggning hos rätten samt av rätten godkänd säkerhet&lt;br&gt;för vad som inte täcks av förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En balansräkning behöver inte bifogas, om den tidigare har tillställts&lt;br&gt;rätten och borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Administratom skall upprätta bouppteckningen. I denna skall till-&lt;br&gt;gångarna tas upp till noggrant uppskattade värden. Om gäldenären är&lt;br&gt;eller har varit bokföringsskyldig under det sista året innan beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion meddelades, skall om möjligt även lämnas en&lt;br&gt;specificerad uppgift om de värden som i bokföringen har åsatts till-&lt;br&gt;gångarna eller, när sådan värdering inte har gjorts, om anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om varje&lt;br&gt;borgenärs namn och postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på en borgenärs fordran skall inte beräknas längre än till dagen&lt;br&gt;för ansökan om företagsrekonstruktion. Fordran i utländskt myntslag&lt;br&gt;skall beräknas efter den kurs som gällde nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en borgenär förmånsrätt, skall det anges jämte grunden till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anmärkning mot fordran eller bedöms värdet av&lt;br&gt;egendom, vari en borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans&lt;br&gt;fordran, skall det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätten skall avvisa ansökningen om förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord, om den inte uppfyller de krav som anges i 2 § och gäldenären&lt;br&gt;inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Upptas ansökningen, skall rätten genast meddela beslut om för-&lt;br&gt;handling om offentligt ackord (ackordsförhandlingsbeslut). Samtidigt&lt;br&gt;skall rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma tidpunkt för ett sammanträde med borgenärerna inför&lt;br&gt;rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kalla gäldenären, administratom och borgenärerna till&lt;br&gt;sammanträdet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kungöra ackordsförhandlingsbeslutet i Post- och Inrikes Tidningar&lt;br&gt;och i övrigt på sätt regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett offentligt ackord får avse, att fordringar, som tillkommer&lt;br&gt;borgenärer vilka enligt 7 § får delta i förhandlingen, nedsätts och&lt;br&gt;betalas på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge alla likaberättigade&lt;br&gt;borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av fordringarnas&lt;br&gt;belopp, om inte lägre ackord sprocent godkänns av samtliga kända&lt;br&gt;borgenärer som skulle omfattas av ackordet eller särskilda skäl för lägre&lt;br&gt;procent föreligger. Föreskriven minsta utdelning skall betalas inom ett&lt;br&gt;år efter det att ackordet har fastställts, om inte samtliga nämnda&lt;br&gt;borgenärer godkänner längre betalningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får ett offentligt ackord innehålla villkor&lt;br&gt;att borgenärerna får full betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan&lt;br&gt;anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga&lt;br&gt;omständigheter. En avvikelse till nackdel för viss borgenär får också&lt;br&gt;äga rum, om han har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord får även avse, att gäldenären endast får anstånd med&lt;br&gt;betalningen eller annan särskild eftergift. Därvid äger första och andra&lt;br&gt;styckena motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärer vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I förhandling om offentligt ackord deltar endast borgenärer, vilkas&lt;br&gt;fordringar uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. En&lt;br&gt;borgenär, som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller&lt;br&gt;vars fordran är förenad med förmånsrätt, deltar inte i förhandlingen. En&lt;br&gt;borgenär, som enligt avtal eller på annan grund har rätt till betalning&lt;br&gt;forst efter gäldenärens övriga borgenärer, deltar inte heller i för-&lt;br&gt;handlingen, såvida inte dessa medger detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller&lt;br&gt;förmånsrätt, deltar han i förhandlingen i motsvarande mån. Kan en&lt;br&gt;borgenärs fordran endast till viss del täckas genom kvittning eller&lt;br&gt;understiger värdet av den egendom i vilken en borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt hans fordran, deltar han med återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller ackordsförslaget en bestämmelse att borgenärer som inte&lt;br&gt;har förmånsrätt skall få full betalning intill ett visst belopp, skall deras&lt;br&gt;fordringar i ackordsförfarandet anses som förmånsberättigade i motsva-&lt;br&gt;rande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär får delta i förhandlingen, även om hans fordran inte är&lt;br&gt;förfallen till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett ackordsförslag, som ger minst femtio procent av fordringsbe-&lt;br&gt;loppen, skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de&lt;br&gt;röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre&lt;br&gt;femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.&lt;br&gt;Är ackordsprocenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget, om tre&lt;br&gt;fjärdedelar av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar&lt;br&gt;uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas samman-&lt;br&gt;lagda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Efter ackordsförhandlingsbeslutet äger bestämmelserna i konkursla-&lt;br&gt;gen (1987:672) om återvinning vid konkurs motsvarande tillämpning,&lt;br&gt;om ackordet fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söks återvinning av förmånsrätt eller betalning som vunnits genom&lt;br&gt;utmätning, får rätten förordna att fortsatt verkställighet av utmätningen&lt;br&gt;tills vidare inte får äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Talan om återvinning väcks av en borgenär vars fordran skulle&lt;br&gt;omfattas av ackord. Talan skall väckas före det borgenärssammanträde&lt;br&gt;som avses i 5 § 1 och får inte slutligt prövas innan ackordsfrågan har&lt;br&gt;blivit avgjord. En borgenär som vill väcka talan skall underrätta&lt;br&gt;administratom. Om så inte har skett, får hans talan inte upptas till&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör förfarandet utan att ackord har kommit till stånd och försätts&lt;br&gt;inte gäldenären i konkurs efter ansökan som gjorts inom tre veckor från&lt;br&gt;det att ackordsfrågan avgjordes, skall den väckta återvinningstalan&lt;br&gt;avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vad som vinns genom återvinningstalan skall, sedan kärandens&lt;br&gt;kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfattas av&lt;br&gt;ackordet. En svarande som med anledning av kärandens talan kan få&lt;br&gt;fordran mot gäldenären deltar med fordringen i förhandlingen om&lt;br&gt;offentligt ackord och har rätt att avräkna den utdelning som tillkommer&lt;br&gt;honom på vad han annars skulle ha betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i målet påkallas av en borgenär som omfattas av ackordet&lt;br&gt;eller av gäldenären, kan rätten föreskriva särskild förvaltning av det&lt;br&gt;som enligt första stycket skall tillkomma borgenärerna. Egendom som&lt;br&gt;har satts under sådan förvaltning får utmätas endast om ackordet har&lt;br&gt;förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xérkan av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända eller&lt;br&gt;ej, som enligt 7 § hade rätt att delta i ackordsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alla borgenärer som enligt 7 § hade rätt att delta i ackordsför-&lt;br&gt;handlingen inte tillgodoses fullt ut genom ackordet, är detta bindande&lt;br&gt;också för en borgenär vars fordran uppkommit före ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och som enligt avtal eller på annan grund har rätt&lt;br&gt;till betalning först efter gäldenärens övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär med förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Överlåter gäldenären efter ackordsförhandlingsbeslutet en fordran&lt;br&gt;så att en borgenär därigenom förlorar rätt till kvittning, skall han&lt;br&gt;gottgöra borgenären därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte&lt;br&gt;genom godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom&lt;br&gt;gäldenären svarar för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare anmälda fordringar vid offentligt ackord m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Vill någon delta i ackordsförhandlingen med en fordran som inte&lt;br&gt;har upptagits i bouppteckningen och inte heller senare blivit känd, bör&lt;br&gt;han skriftligen anmäla fordringen hos administratom senast en vecka&lt;br&gt;före det borgenärssammanträde som avses i 5 § 1. Anmäls en fordran&lt;br&gt;senare, får det inte föranleda att borgenärernas prövning av&lt;br&gt;ackordsförslaget skjuts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om gäldenären eller en borgenär vill framställa anmärkning mot&lt;br&gt;en fordran som skulle omfattas av ackordet, skall han göra det&lt;br&gt;skriftligen hos administratom i så god tid som möjligt och i vart fäll&lt;br&gt;före omröstningen vid det borgenärssammanträde som avses i 5 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner administratom anledning till anmärkning mot en fordran som&lt;br&gt;skulle omfattas av ackordet eller framställer gäldenären eller en&lt;br&gt;borgenär sådan anmärkning hos administratom, skall denne skyndsamt&lt;br&gt;underrätta den borgenär vilkens fordran avses med anmärkningen.&lt;br&gt;Detsamma gäller, när värdet av egendom vari borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt bedöms understiga fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärssammanträde vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Det sammanträde som avses i 5 § 1 skall hållas tidigast tre och&lt;br&gt;senast fem veckor efter ackordsförhandlingsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären bör inställa sig personligen vid borgenärssammanträdet.&lt;br&gt;Han skall därvid lämna rätten, administratom och borgenärerna de upp-&lt;br&gt;lysningar om boet som de begär. Kan gäldenären inte infinna sig&lt;br&gt;personligen, bör han ställa ombud. Har edgång begärts enligt 18 §,&lt;br&gt;skall gäldenären alltid inställa sig personligen, såvida gäldenären inte&lt;br&gt;redan har avlagt ed inför någon annan tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administratom skall tillhandahålla en förteckning på de borgenärer&lt;br&gt;som har rätt att delta i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;antecknas anmärkning som har framställts mot en borgenärs fordran. Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § På begäran av en borgenär skall gäldenären vid borgenärssam-&lt;br&gt;manträdet avlägga bouppteckningsed. Han skall därvid göra de tillägg&lt;br&gt;till eller ändringar i bouppteckningen som han anser behövs och med ed&lt;br&gt;betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig,&lt;br&gt;så att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upptagits&lt;br&gt;någon tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare,&lt;br&gt;behöver bouppteckningsed inte avläggas av en sådan ställföreträdare&lt;br&gt;vars edgång den borgenär som påkallat edgången anser sakna betydelse&lt;br&gt;för utredningen av gäldenärens ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns anledning till det, får rätten besluta att gäldenären skall&lt;br&gt;avlägga eden inför någon annan tingsrätt. Ar gäldenären sjuk, får eden&lt;br&gt;avläggas där han vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar gäldenären att avlägga ed, förfaller ackordsförhandlingsbe-&lt;br&gt;slutet, om inte rätten finner synnerliga skäl föreligga att förhandlingen&lt;br&gt;om offentligt ackord fortsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som&lt;br&gt;förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för&lt;br&gt;denna, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter borgenärens&lt;br&gt;fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte de andra&lt;br&gt;löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna rösta om ackords-&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmärkning som har framställts mot en fordran utgör inte hinder&lt;br&gt;mot att borgenären deltar med fordringen i omröstningen. Ar utgången&lt;br&gt;av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte,&lt;br&gt;skall rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och söka åstadkomma&lt;br&gt;förlikning. De närvarande får med bindande verkan för dem som har&lt;br&gt;uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra&lt;br&gt;åt administratom att ingå förlikning med borgenären. Kan förlikning&lt;br&gt;inte träffas, skall frågan handläggas enligt vad som sägs i 24 § för be-&lt;br&gt;stämmande av omröstningens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlikning angående framställd anmärkning får inte ingås i annan&lt;br&gt;ordning än som anges i andra stycket utan samtycke av alla vilkas rätt&lt;br&gt;är beroende av förlikningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning äger 3 § andra stycket motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;§ Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan&lt;br&gt;medgivande av rätten. Yrkande härom skall framställas senast vid&lt;br&gt;borgenärssammanträdet innan omröstning sker. Mot rättens beslut i&lt;br&gt;fråga om återtagande eller ändring av ackordsförslag får talan inte föras&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ändring av ackordsförslaget medgetts, får prövningen av förslaget&lt;br&gt;uppskjutas till fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får uppskov dock äga&lt;br&gt;rum endast om särskilda skäl föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om rätten i annat fall än som avses i 21 § andra stycket finner&lt;br&gt;särskilda skäl föreligga för att borgenärernas prövning av ackordsför-&lt;br&gt;slaget uppskjuts, får rätten besluta om uppskov till fortsatt sammanträde&lt;br&gt;inom tre veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Har ackordsförslaget antagits vid borgenärssammanträdet men&lt;br&gt;finns det enligt 25 § anledning att inte fastställa ackordet, skall&lt;br&gt;ackordsfrågan prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om det vid sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har antagits&lt;br&gt;eller förkastats av borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en förhandling, skall rätten&lt;br&gt;fastställa ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka, om inte längre&lt;br&gt;rådrum är nödvändigt på grund av särskilda omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ar utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av&lt;br&gt;om kvarstående anmärkningar godkänns eller inte och finns det i övrigt&lt;br&gt;skäl att fastställa ackordet, skall rätten först pröva anmärkningarna eller&lt;br&gt;så många av dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig&lt;br&gt;övriga anmärkningar godkänns eller inte. Mot rättens beslut med&lt;br&gt;anledning av framställd anmärkning får talan inte föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett ackord får inte fastställas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha&lt;br&gt;inverkat på ackordsfrågans utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ackordet inte uppfyller villkoren i 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har&lt;br&gt;gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågan eller att något&lt;br&gt;annat svek har ägt rum vid ackordet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är tillämpligt, får rätten efter omständig-&lt;br&gt;heterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en&lt;br&gt;borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för&lt;br&gt;fordringen har bestritt fastställelse på grund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betryggande säkerhet för ackordets fullgörande inte finns,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ackordet är till skada för borgenärerna eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är förslaget inte&lt;br&gt;förkastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt&lt;br&gt;pröva ackordsförslaget och sammanträde utsättas för detta. Särskild&lt;br&gt;talan får inte föras mot ett beslut om sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § På begäran av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan&lt;br&gt;rätten, om det finns skäl till det, förordna administratom eller någon&lt;br&gt;annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina&lt;br&gt;åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, skall även en ersättare för&lt;br&gt;tillsynsmannen forordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och&lt;br&gt;följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 13 § tredje stycket äger motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning i fråga om entledigande av tillsynsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan&lt;br&gt;rätten förklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts&lt;br&gt;gäldenären förfolier, om gäldenären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet&lt;br&gt;har gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosätter vad som åligger honom enligt 26 § andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på något annat sätt uppenbart försummar sina åtaganden enligt&lt;br&gt;ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den eftergift som har medgetts gäldenären förklaras&lt;br&gt;förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gälde-&lt;br&gt;nären eller mot den som har gått i borgen för ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Bestämmelser om handläggningen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Prövningen av en ansökan om företagsrekonstruktion och hand-&lt;br&gt;läggningen av företagsrekonstruktion sker som ett ärende hos&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om ärenden om företagsrekonstruktion gäller rättegångs-&lt;br&gt;balkens bestämmelser om handläggningen av tvistemål i tillämpliga&lt;br&gt;delar, om inte något annat sägs i denna lag. Sker handläggningen vid&lt;br&gt;sammanträde inför rätten tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;huvudförhandling i tvistemål, om inte sakens beskaffenhet motiverar&lt;br&gt;avsteg därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förhandling som avses i 3 kap. 23 § första stycket skall äga&lt;br&gt;rum så snart som möjligt. Om administratom, gäldenären eller en&lt;br&gt;borgenär uteblir från förhandlingen, hindrar det inte att ackordsfrågan&lt;br&gt;prövas och avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens avgörande sker genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En tingsrätt är vid handläggningen domfor med en lagfaren&lt;br&gt;domare. Vid en förhandling får dock rätten bestå av tre lagfarna&lt;br&gt;domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bevis eller fullmakt, som visar att den som vid företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion i egenskap av ställföreträdare eller ombud företräder en borgenär är&lt;br&gt;behörig, skall företes endast om det påkallas av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en behörighetshandling inte tillgänglig när den skall företes, skall&lt;br&gt;ställföreträdaren eller ombudet få tid att förete sådan handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kostnaderna for företagsrekonstruktion betalas av gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Arvode till administratom och ersättning för kostnad som&lt;br&gt;uppdraget medfört skall prövas av rätten, om administratom eller&lt;br&gt;gäldenären gör framställning därom. Så länge ackordet inte fullgjorts&lt;br&gt;får sådan framställning göras också av en borgenär vars fordran&lt;br&gt;omfattas av ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvodet får inte bestämmas till ett högre belopp än som med hänsyn&lt;br&gt;till det arbete som uppdraget har krävt, den omsorg och skicklighet&lt;br&gt;varmed det har utförts samt näringsverksamhetens omfattning kan anses&lt;br&gt;utgöra skälig ersättning för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelserna i 6 § äger motsvarande tillämpning beträffande&lt;br&gt;arvode och kostnadsersättning till en tillsynsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen till ett sakkunnigt biträde som har anlitats med stöd av 2&lt;br&gt;kap. 12 § tredje stycket bestäms av administratom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wrkställighet av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;§ Ett beslut om företagsrekonstruktion går i verkställighet&lt;br&gt;omedelbart. Detsamma gäller andra beslut av rätten under&lt;br&gt;handläggningen av ett ärende om företagsrekonstruktion i en fråga som&lt;br&gt;enligt denna lag skall prövas av rätten, om inte något annat förordnas&lt;br&gt;eller följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut under handläggningen går i verkställighet först sedan det har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, om beslutet avser arvode eller kostnader till en&lt;br&gt;administratör eller till en sådan tillsynsman som har utsetts enligt 3 kap.&lt;br&gt;26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av rättens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Tingsrättens beslut i en fråga som enligt denna lag skall prövas av&lt;br&gt;rätten får överklagas för sig, om inte något annat följer av 3 kap. 21 §&lt;br&gt;första stycket, 24 § eller 25 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot ett beslut som avses i första stycket förs genom besvär i&lt;br&gt;hovrätten inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Är det&lt;br&gt;fråga om beslut om förhandling om offentligt ackord räknas dock&lt;br&gt;besvärstiden från den dag då kungörelsen om beslutet var införd i Post-&lt;br&gt;och Inrikes Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en borgenärs ansökan enligt 2 kap. 5 § inte bifalls och om&lt;br&gt;borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning att anta&lt;br&gt;att gäldenären inte kunde betala sina skulder allteftersom de förföll till&lt;br&gt;betalning, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som skäligen&lt;br&gt;kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd enligt första stycket skall väckas vid den&lt;br&gt;tingsrätt där borgenärens ansökan om företagsrekonstruktion är eller har&lt;br&gt;varit anhängig. I detta ärende får sådan talan väckas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En borgenär som för sin röst vid ett borgenärssammanträde enligt&lt;br&gt;3 kap. har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Åtal mot en gäldenär för brott som avses i 11 kap. brottsbalken&lt;br&gt;och åtal mot en borgenär för brott som sägs ill § får väckas vid den&lt;br&gt;tingsrätt där ärendet om företagsrekonstruktion är eller har varit&lt;br&gt;anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken att 6 kap. 10 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut ett fastställt underhållsbidrag upphör tre år efter&lt;br&gt;den förfällodag som ursprungligen gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige försatts i konkurs på&lt;br&gt;grund av en ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning&lt;br&gt;för fordringen även därefter tas ut ur den utmätta egendomen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erhållas i konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om förordnande&lt;br&gt;av god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) gjorts före den tid-&lt;br&gt;punkt som anges i första styck-&lt;br&gt;et, får underhållsbidraget krävas&lt;br&gt;ut inom tre månader från det att&lt;br&gt;verkan av förordnandet om god&lt;br&gt;man förföll eller, när förhand-&lt;br&gt;ling om offentligt ackord har&lt;br&gt;följt, ackordsfrågan avgjordes.&lt;br&gt;Om ackord kommer till stånd,&lt;br&gt;får fordringen krävas ut inom&lt;br&gt;tre månader från det att ackor-&lt;br&gt;det skulle ha fullgjorts. Har&lt;br&gt;utmätning för underhållsbidraget&lt;br&gt;skett eller konkursansökan gjorts&lt;br&gt;inom den tid som nu har an-&lt;br&gt;getts, gäller andra stycket. Vad&lt;br&gt;som har sagts nu om verkan av&lt;br&gt;ett ackordsförfarande tillämpas&lt;br&gt;även beträffande skuldsanering&lt;br&gt;enligt skuldsaneringslagen (19-&lt;br&gt;91:000), när ansökan om skuld-&lt;br&gt;sanering gjorts före den tidpunkt&lt;br&gt;som anges i första stycket. Tre-&lt;br&gt;månaderstiden räknas i detta fall&lt;br&gt;från det att frågan om skuld-&lt;br&gt;sanering avgjordes eller från det&lt;br&gt;att kvarstående skuldbelopp en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion enligt lagen (1993:000)&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;före den tidpunkt som anges i&lt;br&gt;första stycket, får underhålls-&lt;br&gt;bidraget krävas ut inom tre må-&lt;br&gt;nader från det att heslut om&lt;br&gt;förfarandets upphörande med-&lt;br&gt;delades. Om ackord kommer till&lt;br&gt;stånd, får fordringen krävas ut&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;ackordet skulle ha fullgjorts.&lt;br&gt;Har utmätning för underhålls-&lt;br&gt;bidraget skett eller konkursansö-&lt;br&gt;kan gjorts inom den tid som nu&lt;br&gt;har angetts, gäller andra stycket.&lt;br&gt;Vad som har sagts nu om ver-&lt;br&gt;kan av företagsrekonstruktion&lt;br&gt;tillämpas även beträffande&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsa-&lt;br&gt;neringslagen (1991:000), när an-&lt;br&gt;sökan om skuldsanering gjorts&lt;br&gt;före den tidpunkt som anges i&lt;br&gt;första stycket. Tremånaderstiden&lt;br&gt;räknas i detta fall från det att&lt;br&gt;frågan om skuldsanering avgjor-&lt;br&gt;des eller från det att kvarstående&lt;br&gt;skuldbelopp enligt rättens beslut&lt;br&gt;senast skolat betalas. Avtal som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1990:74 Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt rättens beslut senast skolat&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strider mot denna paragraf är Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ogiltiga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken att 7 kap. 9 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut festställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter&lt;br&gt;den ursprungligen gällande förfallodagen, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i&lt;br&gt;konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får&lt;br&gt;betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konkursen även därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket ansökan&lt;br&gt;gjorts om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847), får underhålls-&lt;br&gt;bidraget krävas ut inom tre&lt;br&gt;månader från det att verkan av&lt;br&gt;godmansförordnandet förföll&lt;br&gt;eller, när förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord har följt, ac-&lt;br&gt;kordsfrågan avgjordes. Kommer&lt;br&gt;ackord till stånd, får fordringen&lt;br&gt;krävas ut inom tre månader från&lt;br&gt;det att ackordet skulle ha full-&lt;br&gt;gjorts. Har utmätning för under-&lt;br&gt;hållsbidraget eller konkursansö-&lt;br&gt;kan gjorts inom tid som nu har&lt;br&gt;angetts, gäller vad som förskrivs&lt;br&gt;i andra stycket. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu om verkan av ett ac-&lt;br&gt;kordsförfarande tillämpas även&lt;br&gt;beträffande skuldsanering enligt&lt;br&gt;skuldsaneringslagen (1991 :OOO),&lt;br&gt;när ansökan om skuldsanering&lt;br&gt;gjorts före den tidpunkt som an-&lt;br&gt;ges i första stycket. Tremåna-&lt;br&gt;derstiden räknas i detta fall från&lt;br&gt;det att frågan om skuldsanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket ansökan&lt;br&gt;gjorts om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen (1993:000) om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion, får under-&lt;br&gt;hållsbidraget krävas ut inom tre&lt;br&gt;månader från det att beslut om&lt;br&gt;förfarandets upphörande med-&lt;br&gt;delades. Kommer ackord till&lt;br&gt;stånd, får fordringen krävas ut&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;ackordet skulle ha fullgjorts.&lt;br&gt;Har utmätning för underhålls-&lt;br&gt;bidraget eller konkursansökan&lt;br&gt;gjorts inom tid som nu har&lt;br&gt;angetts, gäller vad som förskrivs&lt;br&gt;i andra stycket. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu om verkan av&lt;br&gt;företagsrekonstruktion tillämpas&lt;br&gt;även beträffande skuldsanering&lt;br&gt;enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1991:000), när ansökan om&lt;br&gt;skuldsanering gjorts före den&lt;br&gt;tidpunkt som anges i första&lt;br&gt;stycket. Tremånaderstiden räk-&lt;br&gt;nas i detta fell från det att&lt;br&gt;frågan om skuldsanering avgjor-&lt;br&gt;des eller från det att kvarstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1990:74 Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgjordes eller från det att kvar- skuldbelopp enligt rättens beslut&lt;br&gt;stående skuldbelopp enligt rät- senast skolat betalas,&lt;br&gt;tens beslut senast skolat betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man forordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i köplagen (1990:931)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om köplagen (1990:931) att 63 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet. Mot-&lt;br&gt;parten får kräva att boet inom skälig tid ger besked om det vill inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder konkursboet i avtalet och är tiden för motpartens fullgörelse&lt;br&gt;inne, får denne kräva att boet fullgör sin prestation eller, om anstånd&lt;br&gt;har medgetts, utan oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin&lt;br&gt;fullgörelse. Ar tiden for motpartens fullgörelse inte inne, får denne&lt;br&gt;kräva säkerhet om det av särskild anledning är nödvändigt för att&lt;br&gt;skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första&lt;br&gt;stycket inträder i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt&lt;br&gt;andra stycket, får motparten häva köpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnas varan till köparen&lt;br&gt;eller hans konkursbo efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnas varan till köparen&lt;br&gt;eller hans konkursbo efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att köparen har ansökt om&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) eller&lt;br&gt;försatts i konkurs och har be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att köparen försatts i konkurs&lt;br&gt;och har betalning inte skett, får&lt;br&gt;säljaren kräva att varan lämnas&lt;br&gt;tillbaka. Varan behöver dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talning inte skett, får säljaren&lt;br&gt;kräva att varan lämnas tillbaka.&lt;br&gt;Varan behöver dock inte lämnas&lt;br&gt;tillbaka, om betalning sker ge-&lt;br&gt;nast eller, i fall då köpesumman&lt;br&gt;inte ännu har förfallit till be-&lt;br&gt;talning, köparen eller konkurs-&lt;br&gt;boet inom skälig tid efter upp-&lt;br&gt;maning ställer godtagbar säker-&lt;br&gt;het för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursboet har sålt varan&lt;br&gt;den så att den inte kan lämnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte lämnas tillbaka, om betal-&lt;br&gt;ning sker genast eller, i fall då&lt;br&gt;köpesumman inte ännu har för-&lt;br&gt;fallit till betalning, köparen eller&lt;br&gt;konkursboet inom skälig tid&lt;br&gt;efter uppmaning ställer god-&lt;br&gt;tagbar säkerhet för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på annat sätt har förfogat över&lt;br&gt;tillbaka väsentligen oförändrad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oförminskad, skall konkursboet anses ha inträtt i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om avtal som ingåtts före ikraftträdandet gäller äldre be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om&lt;br&gt;handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård&lt;br&gt;kvarbliva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1845:50 s.l) om handel med&lt;br&gt;lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva att 3 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är köpeavhandling så upp-&lt;br&gt;rättad och behandlad, som i 1 §&lt;br&gt;sägs, men inträffar utmätning&lt;br&gt;inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;avhandlingen inför rätten&lt;br&gt;företeddes, eller försätts säljaren&lt;br&gt;i konkurs efter ansökning, som&lt;br&gt;gjorts inom sagda tid, är den&lt;br&gt;sålda egendomen ej fredad från&lt;br&gt;att utmätas eller att räknas till&lt;br&gt;konkursboet. Detsamma gäller,&lt;br&gt;när ansökan om förordnande av&lt;br&gt;god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) gjorts inom nämnda&lt;br&gt;tid och konkurs följt på an-&lt;br&gt;sökan, som gjorts inom tre&lt;br&gt;veckor från det att verkan av&lt;br&gt;godmansförordnandet förföll&lt;br&gt;eller, när förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord följt, ac-&lt;br&gt;kordsfrågan avgjordes. Görs&lt;br&gt;efter utgången av den i första&lt;br&gt;punkten angivna tiden jäv mot&lt;br&gt;köpeavhandling, vilken är så&lt;br&gt;upprättad och behandlad, som&lt;br&gt;nyss sagts, är, om jävet görs vid&lt;br&gt;utmätningstillfalle, fordringsäga-&lt;br&gt;ren skyldig att, om han vill&lt;br&gt;fullfölja jävet, inom en månad&lt;br&gt;därefter väcka talan mot såväl&lt;br&gt;säljaren som köparen vid den&lt;br&gt;tingsrätt som avses i 1 §. Gör&lt;br&gt;han inte det, har han förlorat sin&lt;br&gt;talan. Godset skall genast be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är köpeavhandling så upp-&lt;br&gt;rättad och behandlad, som i 1 §&lt;br&gt;sägs, men inträffar utmätning&lt;br&gt;inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;avhandlingen inför rätten före-&lt;br&gt;teddes, eller försätts säljaren i&lt;br&gt;konkurs efter ansökning, som&lt;br&gt;gjorts inom sagda tid, är den&lt;br&gt;sålda egendomen ej fredad från&lt;br&gt;att utmätas eller att räknas till&lt;br&gt;konkursboet. Detsamma gäller,&lt;br&gt;när ansökan om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion enligt lagen (1993:000)&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;inom nämnda tid och konkurs&lt;br&gt;följt på ansökan, som gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att&lt;br&gt;beslut om förfarandets upp-&lt;br&gt;hörande meddelades. Görs efter&lt;br&gt;utgången av den i första punkten&lt;br&gt;angivna tiden jäv mot köpeav-&lt;br&gt;handling, vilken är så upprättad&lt;br&gt;och behandlad, som nyss sagts,&lt;br&gt;är, om jävet görs vid utmät-&lt;br&gt;ningstillfalle, fordringsägaren&lt;br&gt;skyldig att, om han vill fullfölja&lt;br&gt;jävet, inom en månad därefter&lt;br&gt;väcka talan mot såväl säljaren&lt;br&gt;som köparen vid den tingsrätt&lt;br&gt;som avses i 1 §. Gör han inte&lt;br&gt;det, har han förlorat sin talan.&lt;br&gt;Godset skall genast beläggas&lt;br&gt;med kvarstad och sökanden&lt;br&gt;skall, om han vill att åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:386.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggas med kvarstad och sökan-&lt;br&gt;den skall, om han vill att åtgär-&lt;br&gt;den skall bestå, inom fjorton&lt;br&gt;dagar efter utmätningsförrätt-&lt;br&gt;ningen hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten ställa full borgen för den&lt;br&gt;kostnad och skada, som kan&lt;br&gt;orsakas av kvarstaden. Var&lt;br&gt;säljarens egendom avträdd till&lt;br&gt;konkurs, skall vad om återvin-&lt;br&gt;ning av lös egendom till kon-&lt;br&gt;kursbo är stadgat i 4 kap. 19&lt;br&gt;och 20 &amp;nbsp;§§ konkurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672) äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om konkurs&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;om i stället offentligt ackord&lt;br&gt;fastställes. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;äga 17 och 18 §§ ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestå, inom fjorton dagar Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;efter utmätningsförrättningen Bilaga 2&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ställa full&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;borgen för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skada, som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;orsakas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kvarstaden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Var&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;säljarens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;egendom avträdd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;konkurs, skall vad om återvin-&lt;br&gt;ning av lös egendom till kon-&lt;br&gt;kursbo är stadgat i 4 kap. 19&lt;br&gt;och 20 &amp;nbsp;§§ konkurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672) äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om konkurs&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;om i stället offentligt ackord&lt;br&gt;festställes. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;äger 3 kap. 10 och 11 §§ lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om för-&lt;br&gt;säkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;att 117 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts försäkringstagaren i konkurs efter ansökan, som har gjorts&lt;br&gt;innan tio år förflutit från försäkringsavtalets ingående, och har han&lt;br&gt;under de tre senaste åren före konkursansökningen eller senare till&lt;br&gt;betalning av premie för försäkring, som enligt 116 § inte kan göras till&lt;br&gt;föremål för utmätning, använt belopp, som vid den tid, då betalningen&lt;br&gt;skedde, ej stod i skäligt förhållande till hans villkor, får konkursboet&lt;br&gt;hos försäkringsgivaren utkräva vad sålunda har erlagts för mycket, i&lt;br&gt;den mån tillgodohavandet hos denne förslår till det. Har inte försäk-&lt;br&gt;ringstagaren lämnat konkursboet samtycke till beloppets utkrävande,&lt;br&gt;åligger det konkursboet att för prövning av dess rätt väcka talan mot&lt;br&gt;försäkringstagaren. Beträffande sådan talan tillämpas bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen&lt;br&gt;Har konkursen föregåtts av&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847), an-&lt;br&gt;sökan om skuldsanering enligt&lt;br&gt;skuldsaneringslagen (1991:000)&lt;br&gt;eller förordnande av boutred-&lt;br&gt;ningsman, skall vad som enligt&lt;br&gt;första stycket gäller om tiden&lt;br&gt;för konkursansökningen avse&lt;br&gt;den i 4 kap. 2 § konkurslagen&lt;br&gt;för sådant fell angivna fristda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena om konkurs äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om i&lt;br&gt;stället offentligt ackord fest-&lt;br&gt;ställts. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;äga 17 och 18 §§ ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må krav, varom nu är sagt&lt;br&gt;månstagare vars insättande jämlikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har konkursen föregåtts av&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen (1993:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, ansökan&lt;br&gt;om skuldsanering enligt skuldsa-&lt;br&gt;neringslagen (1991:000) eller&lt;br&gt;förordnande av boutrednings-&lt;br&gt;man, skall vad som enligt första&lt;br&gt;stycket gäller om tiden för kon-&lt;br&gt;kursansökningen avse den i 4&lt;br&gt;kap. 2 &amp;nbsp;§ konkurslagen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant fell angivna fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena om konkurs äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om i&lt;br&gt;stället offentligt ackord fest-&lt;br&gt;ställts. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsfÖrhandling&lt;br&gt;äger 3 kap. 10 och 11 §§ lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras gällande till förfång för för-&lt;br&gt;102 § ej må återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1990:74 Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man forordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förmånsrättslagen (1970:979)’&lt;br&gt;dels att nuvarande 11 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att nuvarande 10 a § skall betecknas 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10, 12, 13, 15 och 18 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer med&lt;br&gt;borgenärs kostnad för gäldenä-&lt;br&gt;rens försättande i konkurs och&lt;br&gt;för beslut att dödsbos egendom&lt;br&gt;skall avträdas till förvaltning av&lt;br&gt;boutredningsman samt begrav-&lt;br&gt;nings- och bouppteckningskost-&lt;br&gt;nad, när gäldenären avlidit före&lt;br&gt;konkursbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvode och kostnadsersättning&lt;br&gt;till god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847), tillsynsman enligt&lt;br&gt;nämnda lag eller konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) eller förordnad bout-&lt;br&gt;redningsman, om fordringen&lt;br&gt;belöper på tid inom sex&lt;br&gt;månader innan konkursansök-&lt;br&gt;ningen gjordes eller därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för särskild åtgärd&lt;br&gt;som under nämnda tid vidtagits&lt;br&gt;med gode mannens eller tillsyns-&lt;br&gt;mannens godkännande eller av&lt;br&gt;boutredningsmannen och upp-&lt;br&gt;enbart varit till borgenärernas&lt;br&gt;bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån beloppet med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. borgenärs kostnad för gälde-&lt;br&gt;närens försättande i konkurs&lt;br&gt;och för beslut att dödsbos egen-&lt;br&gt;dom skall avträdas till förvalt-&lt;br&gt;ning av boutredningsman samt&lt;br&gt;begravnings- och bouppteck-&lt;br&gt;ningskostnad, när gäldenären&lt;br&gt;avlidit före konkursbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;arvode och kostnads-&lt;br&gt;ersättning till administratör och&lt;br&gt;tillsynsman enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion eller till tillsynsman&lt;br&gt;enligt konkurslagen (1987:672)&lt;br&gt;samt kostnad för särskild åtgärd&lt;br&gt;som vidtagits med administra-&lt;br&gt;torns eller tillsynsmannens god-&lt;br&gt;kännande och uppenbart varit&lt;br&gt;till borgenärernas bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arvode och kostnadsersätt-&lt;br&gt;ning till förordnad boutrednings-&lt;br&gt;man, om fordringen belöper på&lt;br&gt;tid inom sex månader innan&lt;br&gt;konkursansökningen gjordes&lt;br&gt;eller därefter, saml kostnad för&lt;br&gt;särskild åtgärd som under nämn-&lt;br&gt;da tid vidtagits av boutrednings-&lt;br&gt;mannen och uppenbart varit till&lt;br&gt;borgenärernas bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan fordran som med ad-&lt;br&gt;ministratorns samtycke uppkom-&lt;br&gt;mit under förfarandet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:694.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1993:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket 1-3 gäller endast i den&lt;br&gt;mån beloppet med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer där-&lt;br&gt;efter med arbetstagares fordran&lt;br&gt;på sådan lön eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av anställningen&lt;br&gt;som ej förfallit till betalning&lt;br&gt;tidigare än ett år innan konkur-&lt;br&gt;sansökningen gjordes och på lön&lt;br&gt;eller ersättning under skälig&lt;br&gt;uppsägningstid, högst sex måna-&lt;br&gt;der. Har arbetstagaren under&lt;br&gt;uppsägningstiden utfört arbete&lt;br&gt;enligt anställningsavtalet med&lt;br&gt;gäldenären, gäller förmånsrätten&lt;br&gt;all lön eller ersättning för arbe-&lt;br&gt;tet. I den mån arbete ej utförts&lt;br&gt;under uppsägningstiden gäller&lt;br&gt;förmånsrätten endast sådan lön&lt;br&gt;eller ersättning som överstiger&lt;br&gt;inkomst vilken arbetstagaren&lt;br&gt;under tid som lönen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen avser förvärvat i annan&lt;br&gt;anställning eller uppenbarligen&lt;br&gt;borde ha kunnat förvärva i an-&lt;br&gt;ställning som han skäligen bort&lt;br&gt;godtaga. Vid bestämmande&lt;br&gt;enligt vad nyss sagts i vilken&lt;br&gt;utsträckning fordran på lön eller&lt;br&gt;ersättning under uppsägningstid&lt;br&gt;är förenad med förmånsrätt skall&lt;br&gt;med samtidig inkomst i annan&lt;br&gt;anställning jämställas utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag som utgår av stats-&lt;br&gt;medel vid arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning, i den mån bidraget&lt;br&gt;avser samma tid som lönen eller&lt;br&gt;ersättningen och arbetstagaren&lt;br&gt;har blivit berättigad till bidraget&lt;br&gt;efter uppsägningen. Har lönefor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer där-&lt;br&gt;efter med en arbetstagares ford-&lt;br&gt;ran på sådan lön eller annan&lt;br&gt;ersättning på grund av anställ-&lt;br&gt;ningen som inte förfellit till&lt;br&gt;betalning tidigare än ett år innan&lt;br&gt;konkursansökningen gjordes och&lt;br&gt;på lön eller ersättning under&lt;br&gt;skälig uppsägningstid. Löper en&lt;br&gt;uppsägningstid under konkursen&lt;br&gt;gäller förmånsrätten endast&lt;br&gt;under den tid som gäldenärens&lt;br&gt;näringsverksamhet fortsätter,&lt;br&gt;dock längst under två månader.&lt;br&gt;Har arbetstagaren under uppsäg-&lt;br&gt;ningstiden utfört arbete enligt&lt;br&gt;anställningsavtalet med gälde-&lt;br&gt;nären, gäller förmånsrätten all&lt;br&gt;lön eller ersättning för arbetet. I&lt;br&gt;den mån arbete inte har utförts&lt;br&gt;under uppsägningstiden gäller&lt;br&gt;förmånsrätten endast sådan lön&lt;br&gt;eller ersättning som överstiger&lt;br&gt;inkomst vilken arbetstagaren&lt;br&gt;under tid som lönen eller ersätt-&lt;br&gt;ningen avser förvärvat i annan&lt;br&gt;anställning eller uppenbarligen&lt;br&gt;borde ha kunnat förvärva i&lt;br&gt;anställning som han skäligen&lt;br&gt;bort godta. Vid bestämmande&lt;br&gt;enligt vad nyss sagts i vilken&lt;br&gt;utsträckning fordran på lön eller&lt;br&gt;ersättning under uppsägningstid&lt;br&gt;är förenad med förmånsrätt skall&lt;br&gt;med samtidig inkomst i annan&lt;br&gt;anställning jämställas utbildnings-&lt;br&gt;bidrag som utgår av statsmedel&lt;br&gt;vid arbetsmarknadsutbildning, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:482.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dran som förfallit tidigare än ett&lt;br&gt;år innan konkursansökningen&lt;br&gt;gjordes varit föremål för tvist,&lt;br&gt;gäller förmånsrätten, om talan&lt;br&gt;väckts eller sådan förhandling&lt;br&gt;som föreskrives i kollektivavtal&lt;br&gt;begärts inom sex månader från&lt;br&gt;förfallodagen och konkursansök-&lt;br&gt;ningen följt inom sex månader&lt;br&gt;från det att tvisten blivit slutligt&lt;br&gt;avgjord. I fråga om semesterlön&lt;br&gt;eller semesterersättning som är&lt;br&gt;intjänad innan konkursansök-&lt;br&gt;ningen gjordes, gäller förmåns-&lt;br&gt;rätten vad som står inne för det&lt;br&gt;löpande och de närmast före-&lt;br&gt;gående två intjänandeåren. För-&lt;br&gt;månsrätten gäller även innestå-&lt;br&gt;ende semesterlön eller semester-&lt;br&gt;ersättning för semesterledighet&lt;br&gt;som har sparats i den utsträck-&lt;br&gt;ning 18 och 20 §§ semesterla-&lt;br&gt;gen (1977:480) medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mån bidraget avser samma&lt;br&gt;tid som lönen eller ersättningen&lt;br&gt;och arbetstagaren har blivit&lt;br&gt;berättigad till bidraget efter&lt;br&gt;uppsägningen. Har lönefordran&lt;br&gt;som förfallit tidigare än ett år&lt;br&gt;innan konkursansökningen&lt;br&gt;gjordes varit föremål för tvist,&lt;br&gt;gäller förmånsrätten, om talan&lt;br&gt;väckts eller sådan förhandling&lt;br&gt;som föreskrivs i kollektivavtal&lt;br&gt;har begärts inom sex månader&lt;br&gt;från förfallodagen och konkurs-&lt;br&gt;ansökningen följt inom sex&lt;br&gt;månader från det att tvisten&lt;br&gt;blivit slutligt avgjord. I fråga&lt;br&gt;om semesterlön eller semeste-&lt;br&gt;rersättning som är intjänad&lt;br&gt;innan konkursansökningen gjor-&lt;br&gt;des, gäller förmånsrätten vad&lt;br&gt;som står inne för det löpande&lt;br&gt;och de närmast föregående två&lt;br&gt;intjänandeåren. Förmånsrätten&lt;br&gt;gäller även innestående semes-&lt;br&gt;terlön eller semesterersättning&lt;br&gt;för semesterledighet som har&lt;br&gt;sparats i den utsträckning 18&lt;br&gt;och 20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ semesterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:480) medger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket följer även med fordran&lt;br&gt;på pension vilken tillkommer&lt;br&gt;arbetstagare eller dennes efter-&lt;br&gt;levande för högst ett år innan&lt;br&gt;konkursansökningen gjordes och&lt;br&gt;nästföljande sex månader. Fö-&lt;br&gt;månsrätten gäller även i fråga&lt;br&gt;om pension, som intjänats hos&lt;br&gt;föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären övertagit ansvaret&lt;br&gt;för pensionen under de&lt;br&gt;betingelser som anges i 23 och&lt;br&gt;26 §§ lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare, skall arbetstagare, som&lt;br&gt;själv eller jämte närstående ägde&lt;br&gt;väsentlig andel i företaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare, skall en arbetstagare, som&lt;br&gt;själv eller jämte närstående ägde&lt;br&gt;väsentlig andel i företaget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hade väsentligt inflytande&lt;br&gt;över dess verksamhet, eller hans&lt;br&gt;efterlevande ej ha förmånsrätt&lt;br&gt;enligt denna paragraf för lön&lt;br&gt;eller pension. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller även om gäldenären är&lt;br&gt;juridisk person utan att vara&lt;br&gt;näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer där-&lt;br&gt;efter med fordran på framtida&lt;br&gt;pension till arbetstagare, som är&lt;br&gt;född år 1907 eller tidigare, eller&lt;br&gt;dennes efterlevande. Därvid får&lt;br&gt;dock intjänad del av utföst pen-&lt;br&gt;sion icke antagas avse större&lt;br&gt;ärlig pension än som motsvarar&lt;br&gt;basbeloppet enligt lagen (1962&lt;br&gt;:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Från det sålunda beräknade&lt;br&gt;fordringsbeloppet skall i före-&lt;br&gt;kommande fall avdragas upp-&lt;br&gt;lupen del av pension enligt all-&lt;br&gt;män pensionsplan eller enligt&lt;br&gt;privat pensionsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket gäller även fordran på&lt;br&gt;framtida pension som intjänats&lt;br&gt;hos föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären övertagit ansvaret&lt;br&gt;för pensionsfordringen enligt&lt;br&gt;vad som anges i 12 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare eller juridisk person utan&lt;br&gt;att vara näringsidkare, äger 12 §&lt;br&gt;tredje stycket motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hade väsentligt inflytande&lt;br&gt;över dess verksamhet, eller hans&lt;br&gt;efterlevande inte ha förmånsrätt&lt;br&gt;enligt denna paragraf för lön.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller även&lt;br&gt;om gäldenären är juridisk&lt;br&gt;person utan att vara närings-&lt;br&gt;idkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer där-&lt;br&gt;efter med en arbetstagares for-&lt;br&gt;dran på lön eller ersättning som&lt;br&gt;hänför sig till sådan del av en&lt;br&gt;skälig uppsägningstid om högst&lt;br&gt;sex månader som inte har för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 12 §. Förmåns-&lt;br&gt;rättens omfattning bestäms där-&lt;br&gt;vid i enlighet med vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i 12 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket följer även med en for-&lt;br&gt;dran på pension vilken tillkom-&lt;br&gt;mer en arbetstagare eller dennes&lt;br&gt;efterlevande för högst ett är&lt;br&gt;innan konkursansökningen gjor-&lt;br&gt;des och nästföljande sex måna-&lt;br&gt;der. Förmånsrätten gäller i&lt;br&gt;fråga om pension, som intjänats&lt;br&gt;hos föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären har övertagit an-&lt;br&gt;svaret för pensionen under de&lt;br&gt;betingelser som anges i 23 och&lt;br&gt;26 §§ lagen (1967:531) om&lt;br&gt;tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare eller juridisk person utan&lt;br&gt;att vara näringsidkare, äger 12 §&lt;br&gt;andra stycket motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild förmånsrätt har före-&lt;br&gt;träde framför allmän förmåns-&lt;br&gt;rätt. Fordran med allmän för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 10 § uttages&lt;br&gt;dock, om det behövs, före ford-&lt;br&gt;ringar med särskild förmånsrätt&lt;br&gt;enligt 5 eller 8 § i annan lös&lt;br&gt;egendom än tomträtt. Vad som&lt;br&gt;uttages på detta sätt skall, när&lt;br&gt;det finns särskilda förmånsrätter&lt;br&gt;i olika egendomsgrupper, för-&lt;br&gt;delas på grupperna i förhållande&lt;br&gt;till den köpeskilling som&lt;br&gt;erhållits för varje grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar som ej är förenade&lt;br&gt;med förmånsrätt har inbördes&lt;br&gt;lika rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fordran särskild förmåns-&lt;br&gt;rätt i viss egendom men förslår&lt;br&gt;ej egendomen för att infria ford-&lt;br&gt;ringen, behandlas återstoden av&lt;br&gt;denna som fordran utan&lt;br&gt;förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran med allmän&lt;br&gt;förmånsrätt tas i första hand ut&lt;br&gt;ur egendom som inte är föremål&lt;br&gt;för särskild förmånsrätt. En&lt;br&gt;fordran med allmän förmånsrätt&lt;br&gt;enligt 10, 11 eller 12 § tas&lt;br&gt;dock, om det behövs, ut före&lt;br&gt;fordringar med särskild för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 5 eller 8 § i&lt;br&gt;annan lös egendom än tomträtt.&lt;br&gt;Vad som tas ut på detta sätt&lt;br&gt;skall, när det finns särskilda&lt;br&gt;förmånsrätter i olika egendoms-&lt;br&gt;grupper, fördelas på grupperna i&lt;br&gt;förhållande till den köpeskilling&lt;br&gt;som har erhållits for vaije gru-&lt;br&gt;pp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar som inte är&lt;br&gt;förenade med förmånsrätt har&lt;br&gt;inbördes lika rätt \bd som har&lt;br&gt;sagts nu hindrar dock inte att en&lt;br&gt;borgenär enligt avtal eller på&lt;br&gt;annan grund har rätt till betal-&lt;br&gt;ning först efter övriga borgenä-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fordran särskild förmåns-&lt;br&gt;rätt i viss egendom men förslår&lt;br&gt;inte egendomen för att infria&lt;br&gt;fordringen, behandlas återstoden&lt;br&gt;av denna som fordran utan för-&lt;br&gt;månsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1971:1072)&lt;br&gt;om förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om förmånsrätt för fordringar i en konkurs som har&lt;br&gt;beslutats på grund av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet, gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser fortforande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om en näringsidkares egendom vid denna lags ikraftträdande&lt;br&gt;omfattas av ett företagshypotek, gäller för tiden till den 1 januari 1995&lt;br&gt;eller den tidigare tidpunkt, då egendomen inte längre omfattas av&lt;br&gt;företagshypoteket, äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle bestämmelserna i denna lag, om de tillämpades den 1 januari&lt;br&gt;1994, ha medfört att säkerhetens värde väsentligt nedgått och ställer&lt;br&gt;gäldenären inte inom en månad efter anmodan ytterligare säkerhet som&lt;br&gt;borgenären skäligen kan åtnöjas med, får denne så länge äldre be-&lt;br&gt;stämmelser är tillämpliga säga upp den fordran for vilken&lt;br&gt;företagshypoteket upplåtits till betalning inom sex månader utan hinder&lt;br&gt;av att längre uppsägningstid kan ha avtalats eller uppsägning inte får&lt;br&gt;ske. Har borgenären före den 1 januari 1995 väckt talan om betalning&lt;br&gt;och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning,&lt;br&gt;gäller äldre bestämmelser för tiden därefter till dess två månader&lt;br&gt;förflutit från det att talan avgjorts genom dom eller beslut som vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En fordran på framtida pension till arbetstagare, som är född år&lt;br&gt;1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande skall i samma omfättning&lt;br&gt;som enligt 13 § i dess äldre lydelse vara förenad med förmånsrätt&lt;br&gt;närmast efter fordringar med förmånsrätt enligt 13 § i dess nya lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av&lt;br&gt;regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift&lt;br&gt;i denna lag tillämpas i stället den nya föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:649) om före-&lt;br&gt;tagshypotek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:649) om&lt;br&gt;företagshypotek att 2 kap. 1 och 5 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företagshypotek omfettar näringsidkarens lösa egendom i den&lt;br&gt;mån egendomen hör till den intecknade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshypoteket omfettar dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kassa- och banktillgodohavanden, aktier, andra bevis om delaktighet&lt;br&gt;i bolag, obligationer, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsedda för&lt;br&gt;allmän omsättning samt andelar i aktiefonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egendom som är av beskaffenhet att kunna vara föremål för panträtt&lt;br&gt;på grund av inteckning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. egendom som varken kan utmätas eller ingå i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som har företags-&lt;br&gt;hypotek till säkerhet för sin&lt;br&gt;fordran har rätt att vid utmät-&lt;br&gt;ning eller i konkurs, med den&lt;br&gt;företrädesrätt inteckningen med-&lt;br&gt;för enligt lag, få betalt för for-&lt;br&gt;dringen ur egendom som om-&lt;br&gt;fettas av hypoteket intill före-&lt;br&gt;tagshypoteksbrevets belopp. I&lt;br&gt;den mån detta inte förslår har&lt;br&gt;borgenären rätt att få betalt ur&lt;br&gt;egendomen genom ett tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i&lt;br&gt;andra stycket 1 har en borge-&lt;br&gt;när, som enligt 5 § andra&lt;br&gt;stycket har rätt att få betalt ur&lt;br&gt;egendom som omfattades av&lt;br&gt;företagshypoteket vid tidpunkten&lt;br&gt;för ett beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion, rätt att få betalt ur&lt;br&gt;egendom som trätt i sådan&lt;br&gt;egendoms ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som har företags-&lt;br&gt;hypotek till säkerhet för sin&lt;br&gt;fordran har rätt att vid utmät-&lt;br&gt;ning eller i konkurs, med den&lt;br&gt;företrädesrätt inteckningen med-&lt;br&gt;för enligt lag, få betalt för for-&lt;br&gt;dringen ur egendom som om-&lt;br&gt;fettas av hypoteket intill före-&lt;br&gt;tagshypoteksbrevets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har konkurs följt på ansökan&lt;br&gt;som gjorts inom tre veckor från&lt;br&gt;det att beslut meddelades om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:174.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget får inte överstiga fem-&lt;br&gt;ton procent av hypoteksbrevets&lt;br&gt;belopp jämte ränta på detta&lt;br&gt;belopp från den dag då egen-&lt;br&gt;domen utmättes eller konkursan-&lt;br&gt;sökan gjordes. Räntan beräknas&lt;br&gt;for år enligt en räntefot som&lt;br&gt;motsvarar det av riksbanken&lt;br&gt;fastställda, vid vaije tid gällande&lt;br&gt;diskontot ökat med fyra pro-&lt;br&gt;centenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphörande av företagsrekon-&lt;br&gt;struktion enligt lagen (1993:000)&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion, har&lt;br&gt;borgenären rätt att fä betalt för&lt;br&gt;fordringen ur egendom som om-&lt;br&gt;fattades av hypoteket vid tid-&lt;br&gt;punkten för beslutet om för-&lt;br&gt;etagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån företagshypoteks-&lt;br&gt;brevets belopp inte förslår har&lt;br&gt;borgenären rätt att få betalt ur&lt;br&gt;den i första eller andra stycket&lt;br&gt;avsedda egendomen genom ett&lt;br&gt;tillägg. Tillägget får inte över-&lt;br&gt;stiga femton procent av hypo-&lt;br&gt;teksbrevets belopp jämte ränta&lt;br&gt;på detta belopp från den dag då&lt;br&gt;egendomen utmättes eller kon-&lt;br&gt;kursansökan gjordes. Räntan&lt;br&gt;beräknas för år enligt en ränte-&lt;br&gt;fot som motsvarar det av riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banken fastställda, vid vatje tid&lt;br&gt;gällande diskontot ökat med fyra&lt;br&gt;procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera hypoteksbrev överlämnats som säkerhet för fordran och har&lt;br&gt;inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter&lt;br&gt;varandra, skall bestämmelserna i första stycket om hypoteksbrevets&lt;br&gt;belopp avse hypoteksbrevens sammanlagda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärens rätt till betalning ur egendomen gäller, även om&lt;br&gt;fordringen har preskriberats eller inte har anmälts av borgenären efter&lt;br&gt;kallelse på okända borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om hypoteks-&lt;br&gt;brevet utgör säkerhet för honom i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;289&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672) att 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§ och 12 kap. 11 och 21 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning till konkursbo får&lt;br&gt;på begäran av boet ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;detta kapitel. Återvinning får&lt;br&gt;dock inte ske av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. betalning av skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i lagen&lt;br&gt;(1971:1072) om förmåns-&lt;br&gt;berättigade skattefordringar&lt;br&gt;m.m., om fordringen var&lt;br&gt;förfallen till betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betalning av eller förmåns-&lt;br&gt;rätt for underhållsbidrag enligt&lt;br&gt;äktenskaps- eller föräldrabalken,&lt;br&gt;om bidragsbeloppet var förfallet&lt;br&gt;till betalning och den under-&lt;br&gt;hållsberättigade inte har gynnats&lt;br&gt;på ett otillbörligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning till konkursbo får&lt;br&gt;på begäran av boet ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;detta kapitel. Återvinning får&lt;br&gt;dock inte ske av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. betalning av eller förmåns-&lt;br&gt;rätt för underhållsbidrag enligt&lt;br&gt;äktenskaps- eller föräldrabalken,&lt;br&gt;om bidragsbeloppet var förfallet&lt;br&gt;till betalning och den under-&lt;br&gt;hållsberättigade inte har gynnats&lt;br&gt;på ett otillbörligt sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådan rättshandling som&lt;br&gt;skett med samtycke av en&lt;br&gt;administratör som har utsetts&lt;br&gt;enligt lagen (1993:000) om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion, såvida inte&lt;br&gt;administratom uppenbarligen&lt;br&gt;har överskridit sin befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fristdag avses dagen då ansökningen om gäldenärens försättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konkurs kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har god man förordnats enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) avses&lt;br&gt;med fristdag i stället dagen för&lt;br&gt;ansökningen om detta, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att ver-&lt;br&gt;kan av godmansförordnandet&lt;br&gt;förföll eller, när förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord har följt, ac-&lt;br&gt;kordsfrågan avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut meddelats om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion avses med fristdag i&lt;br&gt;stället dagen för ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att&lt;br&gt;beslut om förfarandets upp-&lt;br&gt;hörande meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1991:000)&lt;br&gt;gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, såvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1990:74 Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkursansökningen har gjorts inom tre veckor från det att frågan om&lt;br&gt;skuldsanering avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett dödsbo avträtts till förvaltning av boutredningsman avses med&lt;br&gt;fristdag dagen for ansökningen om detta, såvida boutredningsman har&lt;br&gt;förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses&lt;br&gt;som fristdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning i ackords-&lt;br&gt;frågan får rösträtt utövas endast&lt;br&gt;för bevakade fordringar. En&lt;br&gt;borgenär som kan få täckning&lt;br&gt;for sin fordran genom kvittning&lt;br&gt;eller vars fordran är förenad&lt;br&gt;med förmånsrätt deltar dock inte&lt;br&gt;i omröstningen. Om borgenären&lt;br&gt;helt eller delvis avstår från&lt;br&gt;kvittningsrätten eller förmåns-&lt;br&gt;rätten, deltar han i motsvarande&lt;br&gt;mån. Kan en borgenärs fordran&lt;br&gt;endast till viss del täckas genom&lt;br&gt;kvittning eller understiger värdet&lt;br&gt;av den egendom i vilken borge-&lt;br&gt;nären har särskild förmånsrätt&lt;br&gt;hans fordran, deltar han med&lt;br&gt;återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning i ackords-&lt;br&gt;frågan får rösträtt utövas endast&lt;br&gt;för bevakade fordringar. En&lt;br&gt;borgenär som kan få täckning&lt;br&gt;för sin fordran genom kvittning&lt;br&gt;eller vars fordran är förenad&lt;br&gt;med förmånsrätt deltar dock inte&lt;br&gt;i omröstningen. En borgenär,&lt;br&gt;som enligt avtal eller på annan&lt;br&gt;grund har rätt till betalning först&lt;br&gt;efter gäldenärens övriga borge-&lt;br&gt;närer, deltar inte heller i&lt;br&gt;omröstningen, såvida inte dessa&lt;br&gt;medger detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller&lt;br&gt;delvis avstår från kvittnings-&lt;br&gt;rätten eller förmånsrätten, deltar&lt;br&gt;han i motsvarande mån. Kan en&lt;br&gt;borgenärs fordran endast till&lt;br&gt;viss del täckas genom kvittning&lt;br&gt;eller understiger värdet av den&lt;br&gt;egendom i vilken borgenären&lt;br&gt;har särskild förmånsrätt hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordran, deltar han med åter-&lt;br&gt;stående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svarande som med anledning av en återvinningstalan har fått eller&lt;br&gt;kan få en fordran mot gäldenären, får utan bevakning delta med&lt;br&gt;fordringen i omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär ackordsförslaget att borgenärer som inte har förmånsrätt skall&lt;br&gt;få full betalning intill visst belopp, får rösträtt inte utövas för de&lt;br&gt;fordringar som därigenom får full betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända och&lt;br&gt;okända, som har haft rätt att efter bevakning rösta om ackordsförslaget.&lt;br&gt;Om alla borgenärer som&lt;br&gt;enligt 77 § hade rätt att delta i&lt;br&gt;omröstningen i ackordsfrågan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tillgodoses fullt ut genom&lt;br&gt;ackordet, är detta bindande&lt;br&gt;också för en borgenär som en-&lt;br&gt;ligt avtal eller på annan grund&lt;br&gt;har rätt till betalning först efter&lt;br&gt;gäldenärens övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär har, utan hinder av ackordet, den rätt till kvittning som&lt;br&gt;han kan ha enligt 5 kap. 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter om återvinning gäller fortfarande i fråga om en&lt;br&gt;konkurs, i vilken konkursbeslutet har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen&lt;br&gt;(1992:497)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lönegarantilagen (1992:497) att 7 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning enligt garantin&lt;br&gt;lämnas för sådan fordran på lön&lt;br&gt;eller annan ersättning som har&lt;br&gt;förmånsrätt enligt 12 § förmåns-&lt;br&gt;rättslagen (1970:979) och för&lt;br&gt;fordran på pension som har&lt;br&gt;förmånsrätt enligt 72 eller 13 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning enligt garantin&lt;br&gt;lämnas för sådan fordran på lön&lt;br&gt;eller annan ersättning som har&lt;br&gt;förmånsrätt enligt 12 eller 13 §&lt;br&gt;förmånsrättslagen (1970:979)&lt;br&gt;och för fordran på pension som&lt;br&gt;har förmånsrätt enligt 13 §&lt;br&gt;samma lag eller punkten 4 över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1993:000) om ändring i för-&lt;br&gt;månsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om fordran hos en&lt;br&gt;arbetsgivare som har försatts i konkurs före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken att 11 kap. 1 och 3 §§&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig lära föreligger för&lt;br&gt;att han skall komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller någon&lt;br&gt;annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde, döms&lt;br&gt;för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla om någon genom sådant förfarande försätter sig på obestånd&lt;br&gt;eller framkallar påtaglig fara för att han skall komma på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1991:000), konkurs eller för-&lt;br&gt;handling om offentligt ackord&lt;br&gt;förtiger tillgång, uppgiver obe-&lt;br&gt;fintlig skuld eller lämnar annan&lt;br&gt;sådan oriktig uppgift, skall ock,&lt;br&gt;om ej uppgiften rättas innan den&lt;br&gt;beedigas eller eljest lägges till&lt;br&gt;grund för förfärandet, dömas for&lt;br&gt;oredlighet mot borgenärer. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla, om gäldenär&lt;br&gt;i samband med annan exekutiv&lt;br&gt;förrättning åberopar oriktig&lt;br&gt;handling eller skenavtal och&lt;br&gt;därigenom hindrar att erfor-&lt;br&gt;derlig egendom genom förrätt-&lt;br&gt;ning tages i anspråk för att be-&lt;br&gt;reda borgenär betalning eller&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1991:000), företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion enligt lagen (1993:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion eller kon-&lt;br&gt;kurs förtiger tillgång, uppgiver&lt;br&gt;obefintlig skuld eller lämnar&lt;br&gt;annan sådan oriktig uppgift,&lt;br&gt;skall ock, om ej uppgiften rättas&lt;br&gt;innan den beedigas eller eljest&lt;br&gt;lägges till grund för förfärandet,&lt;br&gt;dömas för oredlighet mot borge-&lt;br&gt;närer. Detsamma skall gälla, om&lt;br&gt;gäldenär i samband med annan&lt;br&gt;exekutiv förrättning åberopar&lt;br&gt;oriktig handling eller skenavtal&lt;br&gt;och därigenom hindrar att erfor-&lt;br&gt;derlig egendom genom förrätt-&lt;br&gt;ning tages i anspråk för att be-&lt;br&gt;reda borgenär betalning eller&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av&lt;br&gt;betydande värde med uppsåt att hålla den undan konkursen, eller&lt;br&gt;gäldenär som i konkurs undandrar eller undanhåller konkursförvalt-&lt;br&gt;ningen tillgång, döms likaledes för oredlighet mot borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1990:74 Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig lära föreligger för&lt;br&gt;att han skall komma på obestånd, fortsätter rörelse under förbrukande&lt;br&gt;av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever&lt;br&gt;slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig&lt;br&gt;ansvarsförbindelse eller vidtar annan sådan åtgärd och därigenom&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försämrar sin förmögenhets-&lt;br&gt;ställning i avsevärd mån, döms för vårdslöshet mot borgenärer till&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Vad som nu sagts skall gälla även om gärnings-&lt;br&gt;mannen inte insåg men hade skälig anledning anta att han var på&lt;br&gt;obestånd eller att påtaglig fara förelåg for att han skulle komma på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid konkurs&lt;br&gt;eller förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord av grov oaktsamhet för-&lt;br&gt;tiger tillgång, uppgiver obefin-&lt;br&gt;tlig skuld eller lämnar annan&lt;br&gt;sådan oriktig uppgift, dömes&lt;br&gt;likaledes, om ej uppgiften rättas&lt;br&gt;innan den beedigas eller eljest&lt;br&gt;lägges till grund for förfärandet,&lt;br&gt;för vårdslöshet mot borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid företagsre-&lt;br&gt;konstruktion enligt lagen (1993&lt;br&gt;:000) om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;eller konkurs av grov oaktsam-&lt;br&gt;het förtiger tillgång, uppgiver&lt;br&gt;obefintlig skuld eller lämnar&lt;br&gt;annan sådan oriktig uppgift,&lt;br&gt;dömes likaledes, om ej upp-&lt;br&gt;giften rättas innan den beedigas&lt;br&gt;eller eljest lägges till grund for&lt;br&gt;förfarandet, för vårdslöshet mot&lt;br&gt;borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:43.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;br&gt;(1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsregisterlagen (1986:617)&lt;br&gt;att 6, 7 och 11 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §'&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i&lt;br&gt;den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare&lt;br&gt;av ersättning som avses i 7 kap. 1 § eller 15 kap. 2 § utsökningsbalken,&lt;br&gt;medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till&lt;br&gt;betalning, influtna medel, den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas&lt;br&gt;samt andra förhållanden av betydelse för betalningsskyldigheten som&lt;br&gt;framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs för&lt;br&gt;utbetalning av influtna medel och annan redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalnings-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvarstad och återtagande av vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bötesförvandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. betalningsinställelse och likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1991:000), kon-&lt;br&gt;kurs, ackord, näringsförbud och&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;2 § ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1991:000), före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion, konkurs, ackord och&lt;br&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåtkomst&lt;br&gt;till utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:707 och lydelse enligt SOU 1990:74&lt;br&gt;Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:673 och lydelse enligt SOU 1990:74&lt;br&gt;Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomsten for en kronofogdemyndighet får avse endast&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om&lt;br&gt;exekutiva åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller&lt;br&gt;svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make till person som avses under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i&lt;br&gt;sådant foretag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuldsanering, konkurs och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6. skuldsanering, företags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rekonstruktion, konkurs och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs&lt;br&gt;gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat&lt;br&gt;län, om detta ingår i tillsynsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om indrivningsupp-&lt;br&gt;drag som avser böter får&lt;br&gt;bevaras i utsökningregistret till&lt;br&gt;utgången av det år då full be-&lt;br&gt;talning skedde. Andra uppgifter&lt;br&gt;som avses i 6 § &amp;nbsp;1-11 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevaras under högst tre år.&lt;br&gt;Denna tid räknas för uppgifter&lt;br&gt;om betalningssäkring, kvarstad,&lt;br&gt;näringsförbud och förordnande&lt;br&gt;av god man från utgången av&lt;br&gt;det år då åtgärden förföll eller&lt;br&gt;förlorade sin verkan samt för&lt;br&gt;uppgifter om skuldsanering,&lt;br&gt;konkurs och ackord från ut-&lt;br&gt;gången av det år då förfarandet&lt;br&gt;avslutades. För övriga uppgifter&lt;br&gt;räknas tiden från utgången av&lt;br&gt;det år under vilket målet av-&lt;br&gt;slutades. Uppgifter enligt 4 och&lt;br&gt;5 §§ skall bevaras så länge&lt;br&gt;annan uppgift om personen före-&lt;br&gt;kommer i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om indrivningsupp-&lt;br&gt;drag som avser böter får&lt;br&gt;bevaras i utsökningregistret till&lt;br&gt;utgången av det år då föll be-&lt;br&gt;talning skedde. Andra uppgifter&lt;br&gt;som avses i 6 § &amp;nbsp;1-11 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevaras under högst tre år.&lt;br&gt;Denna tid räknas för uppgifter&lt;br&gt;om betalningssäkring, kvarstad&lt;br&gt;och näringsförbud från utgången&lt;br&gt;av det år då åtgärden förföll&lt;br&gt;eller förlorade sin verkan samt&lt;br&gt;för uppgifter om skuldsanering,&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, konkurs&lt;br&gt;och ackord från utgången av det&lt;br&gt;år då förfärandet avslutades.&lt;br&gt;För övriga uppgifter räknas&lt;br&gt;tiden från utgången av det år&lt;br&gt;under vilket målet avslutades.&lt;br&gt;Uppgifter enligt 4 och 5 § § skall&lt;br&gt;bevaras så länge annan uppgift&lt;br&gt;om personen förekommer i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:786 och lydelse enligt SOU 1990:74&lt;br&gt;Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift som inte längre får bevaras med stöd av bestämmelserna i Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;första stycket skall gallras, om inte regeringen eller den myndighet som Bilaga 2&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272) att 62 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner skattemyndigheten efter anmälan av kronofogdemyndighet&lt;br&gt;eller eljest sådana omständigheter föreligga, att skattskyldig eller&lt;br&gt;arbetsgivare, som jämlikt denna lag är ansvarig för arbetstagares skatt,&lt;br&gt;bör försättas i konkurs här i riket för utfående av skatt, skall&lt;br&gt;skattemyndigheten förordna, att kronofogdemyndigheten skall göra&lt;br&gt;framställning därom; dock att, då skattebelopp, for vilket den&lt;br&gt;skattskyldige eller arbetsgivaren häftar, understiger trehundra kronor,&lt;br&gt;sådan franmställning ej må ske, med mindre i det föreliggande fallet&lt;br&gt;synnerliga skäl därtill äro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten må, där så finnes med hänsyn till föreliggande&lt;br&gt;omständigheter böra ske, uppdraga åt kronofogdemyndighet att själv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöra huruvida framställning, som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bjuder skattskyldig eller ar-&lt;br&gt;betsgivare, som enligt denna lag&lt;br&gt;är ansvarig för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, ackord som rör skatt, må&lt;br&gt;skattemyndigheten antaga ac-&lt;br&gt;kordsförslaget i denna del, om&lt;br&gt;det kan anses vara till fördel för&lt;br&gt;det allmänna. Ackordsförslag,&lt;br&gt;som icke framställes i konkurs&lt;br&gt;eller enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847), må dock antagas&lt;br&gt;endast på villkor att även övriga&lt;br&gt;borgenärer som ackordet angår&lt;br&gt;godkänna detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föregående stycke sägs, bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bjuder skattskyldig eller ar-&lt;br&gt;betsgivare, som enligt denna lag&lt;br&gt;är ansvarig för arbetstagares&lt;br&gt;skatt, ackord som rör skatt, må&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten antaga&lt;br&gt;ackordsförslaget i denna del, om&lt;br&gt;det kan anses vara till fördel för&lt;br&gt;det allmänna. Ackordsförslag,&lt;br&gt;som icke framställes i konkurs&lt;br&gt;eller enligt lagen (1993:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, må dock&lt;br&gt;antagas endast på villkor att&lt;br&gt;även övriga borgenärer som&lt;br&gt;ackordet angår godkänna detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:329.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om pre-&lt;br&gt;skription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. att 5 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas god man enligt ac-&lt;br&gt;kordslagen (1970:847) innan&lt;br&gt;fordringen har preskriberats,&lt;br&gt;preskriberas den tidigast två år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då förordnandet meddelades&lt;br&gt;eller, om ackord kommer till&lt;br&gt;stånd, efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då ackordet skall&lt;br&gt;vara fullgjort. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu om verkan av ett ac-&lt;br&gt;kordsförfarande tillämpas även&lt;br&gt;vid skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1991:000), när&lt;br&gt;ansökan om skuldsanering gjorts&lt;br&gt;innan fordringen har preskrib-&lt;br&gt;erats. Tvåårstiden räknas i detta&lt;br&gt;fåll från utgången av det kalen-&lt;br&gt;derår då förordnande om inled-&lt;br&gt;ande av skuldsanering meddela-&lt;br&gt;des eller då återstående skuldbe-&lt;br&gt;lopp senast skolat betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;god man förordnas eller skuld-&lt;br&gt;sanering inleds under tid då&lt;br&gt;preskriptionstiden är förlängd på&lt;br&gt;grund av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion gjorts innan fordringen&lt;br&gt;har preskriberats, preskriberas&lt;br&gt;den tidigast två år efter utgån-&lt;br&gt;gen av det kalenderår då beslut&lt;br&gt;om förfarandets upphörande&lt;br&gt;meddelades eller ett ackord skall&lt;br&gt;vara fullgjort. Vad som har&lt;br&gt;sagts nu om verkan av företags-&lt;br&gt;rekonstruktion tillämpas även&lt;br&gt;vid skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1991:000), när&lt;br&gt;ansökan om skuldsanering gjorts&lt;br&gt;innan fordringen har preskribe-&lt;br&gt;rats. Tvåårstiden räknas i detta&lt;br&gt;fall från utgången av det kalen-&lt;br&gt;derår då förordnande om in-&lt;br&gt;ledande av skuldsanering med-&lt;br&gt;delades eller då återstående&lt;br&gt;skuldbelopp senast skolat be-&lt;br&gt;talas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion görs eller skuldsanering&lt;br&gt;inleds under tid då preskrip-&lt;br&gt;tionstiden är förlängd på grund&lt;br&gt;av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackord slagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt SOU 1990:74 Skuldsaneringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 13&lt;br&gt;kap. 20 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebolag försätts i&lt;br&gt;konkurs eller om en förhandling&lt;br&gt;om offentligt ackord inleds för&lt;br&gt;bolaget, skall rätten sända&lt;br&gt;underrättelse om beslutet för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebolag försätts i&lt;br&gt;konkurs eller beslut om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1993 :000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion meddelas för bolaget,&lt;br&gt;skall rätten sända underrättelse&lt;br&gt;om beslutet för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den&lt;br&gt;styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid&lt;br&gt;konkursens böijan. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats,&lt;br&gt;eller en förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord har avslutats&lt;br&gt;på annat sätt än genom konkurs,&lt;br&gt;skall tingsrätten genast för&lt;br&gt;registrering underrätta registre-&lt;br&gt;ringsmyndigheten samt i det&lt;br&gt;förra fallet ange om överskott&lt;br&gt;finns eller inte. Tingsrätten skall&lt;br&gt;även för registrering underrätta&lt;br&gt;registreringsmyndigheten när&lt;br&gt;högre rätt genom beslut, som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, har upp-&lt;br&gt;hävt ett beslut att försätta&lt;br&gt;bolaget i konkurs eller att inleda&lt;br&gt;förhandling om offentlig ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats,&lt;br&gt;eller en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen (1993:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion har upp-&lt;br&gt;hört på annat sätt än genom&lt;br&gt;konkurs, skall tingsrätten genast&lt;br&gt;för registrering underrätta regi-&lt;br&gt;streringsmyndigheten samt i det&lt;br&gt;förra fallet ange om överskott&lt;br&gt;finns eller inte. Tingsrätten skall&lt;br&gt;även för registrering underrätta&lt;br&gt;registreringsmyndigheten när&lt;br&gt;högre rätt genom beslut, som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, har&lt;br&gt;upphävt ett beslut att försätta&lt;br&gt;bolaget i konkurs eller om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:739.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:686.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;över Insolvensutredningens slutbetänkande (SOU Bilaga 3&lt;br&gt;1992:113) Lag om företagsrekonstruktion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har avgivit remissvar över Insolvensutredningens&lt;br&gt;slutbetänkande (SOU 1992:113) Lag om företagsrekonstruktion Svea&lt;br&gt;hovrätt, Göta hovrätt, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Jönköpings tingsrätt, Luleå tingsrätt, Domstolsverket, Kommers-&lt;br&gt;kollegium, Riksförsäkringsverket, Televerket, Finansinspektionen, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Skattemyndigheterna i Stockholms län, i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, i Malmöhus län, i Gävleborgs län, i Jämtlands län, Krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheterna i Stockholms län, i Göteborgs och Bohus län, i&lt;br&gt;Malmöhus län, i Kronobergs län, i Västerbottens län, i Västmanlands&lt;br&gt;län, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Stanens Jordbruksverk,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Nutek, Industri- och Nyföretagar-&lt;br&gt;fonden, Kammarkollegiet, Länsstyrelserna i Malmöhus län, i Blekinge&lt;br&gt;län, i Kronobergs län, i Västmanlands län, i Västerbottens län, Sveriges&lt;br&gt;Advokatsamfund, Sveriges Domareförbund, Föreningen Sveriges krono-&lt;br&gt;fogdar, Föreningen auktoriserade revisorer, Sveriges Redovisningskon-&lt;br&gt;sulters Förbund, SRF, Stockholms handelskammare, Sveriges Ackords-&lt;br&gt;centraler, Svenska bankföreningen, Finansbolagens förening, Svenska&lt;br&gt;Inkassoföreningen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Grossist-&lt;br&gt;förbundet Svensk Handel, Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Kooperativa förbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centraloranisation,&lt;br&gt;Centralorganisationen SACO/SR, Maskinentreprenörema, Företagar-&lt;br&gt;förbundet - Företagarforum, Stiftelsen Landsekonomema, Bygg-&lt;br&gt;entreprenörerna, Fastighetsägarförbundet, Svenska Elverksföreningen,&lt;br&gt;Stiftelsen Nexum, Dubbit AB, Snickerifabrikernas Riksförbund,&lt;br&gt;Elektriska Husshållsapparatleverantörer, Svenska Fondhandlarföre-&lt;br&gt;ningen, Advokaten Hans Norell, Målarmästarnas Riksförening,&lt;br&gt;Glasbranschföreningen, Sveriges Hantverks- och Småföretag och Kon-&lt;br&gt;kurrensverket samt Göran Wrambeck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärendet har också ingivits av Göran Wrambeck hans bok Pengarna&lt;br&gt;eller livet. Lantbrukarnas Riksförbund har ingivit rapporten Selektiva&lt;br&gt;åtgärder för jordbruksföretag med ekonomiska problem och från&lt;br&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet har ingivits två&lt;br&gt;uppsatser, Procedurkostnaden för småföretag av Mats Jorlin och&lt;br&gt;Företagsrekonstruktion och rekonstruktionsplan av Roger Johansson&lt;br&gt;m.fl. Dessa skrifter finns tillgängliga i lagstiftningsärendet dnr 92-4565.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;De till Lagrådet den 1 september 1994 remitterade&lt;br&gt;lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om företagsrekonstruktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är näringsidkare och som inte kan betala sina&lt;br&gt;skulder allteftersom de förfaller till betalning kan under medverkan av&lt;br&gt;en av rätten utsedd rekonstruktör rekonstruera verksamheten utan&lt;br&gt;konkurs enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Företagsrekonstruktion enligt denna lag inleds genom beslut av rätten&lt;br&gt;på ansökan av gäldenären eller en borgenär. Förfarandet upphör efter&lt;br&gt;beslut av rätten eller om gäldenären försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rekonstruktionsfÖrfarandet skall det klargöras om, och i så fåll&lt;br&gt;hur, den verksamhet som gäldenären bedriver helt eller delvis kan&lt;br&gt;fortsättas och om det finns förutsättningar för gäldenären att träffa en&lt;br&gt;ekonomisk uppgörelse med sina borgenärer (ackord). Kan ackord inte&lt;br&gt;komma till stånd genom överenskommelse, kan gäldenären under&lt;br&gt;förfarandet ansöka om förhandling om offentligt ackord enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller inte gäldenärer som är bankaktie-&lt;br&gt;bolag, sparbank, foreningsbank, kreditaktiebolag, stadshypoteksföre-&lt;br&gt;ning, landshypoteksförening, understödsförening eller försäkringsbolag.&lt;br&gt;De avser inte heller sådana gäldenärer, vars verksamhet staten, en&lt;br&gt;kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, en församling eller en&lt;br&gt;kyrklig samfallighet bedriver eller har ett bestämmande inflytande i.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Företagsrekonstruktion i allmänhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om företagsrekonstruktion skall göras hos den tingsrätt&lt;br&gt;där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall sökanden ange och styrka de omständigheter som gör&lt;br&gt;rätten behörig, om de inte är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan gjorts hos en tingsrätt som inte är behörig, skall rätten&lt;br&gt;genast sända ansökan till den tingsrätt som enligt vad handlingarna visar&lt;br&gt;är behörig och underrätta sökanden. En ansökan skall anses gjord, när&lt;br&gt;handlingarna kom in till den första tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om företagsrekonstruktion skall göras skriftligen. An-&lt;br&gt;sökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes&lt;br&gt;ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av gäldenären skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kortfattad redogörelse för gäldenärens ekonomi och vad som lett&lt;br&gt;fram till gäldenärens betalningssvårigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en borgenärsförteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en redogörelse för hur gäldenären avser att rekonstruera&lt;br&gt;verksamheten och nå en uppgörelse med borgenärerna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet for uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av en borgenär skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om borgenärens fordran på gäldenären,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de omständigheter på vilka borgenären grundar sin begäran, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förslag till rekonstruktör samt behövliga uppgifter om dennes&lt;br&gt;lämplighet for uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall avvisas om den inte uppfyller de krav som anges i&lt;br&gt;1-4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ansökan avvisas skall sökanden föreläggas att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av ansökan om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om att inleda ett rekonstruktionsförfärande får inte meddelas,&lt;br&gt;om det saknas skälig anledning att anta att syftet med förfarandet kan&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av en borgenär får bifallas endast om gäldenären har&lt;br&gt;medgett ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenärens ansökan tas upp, skall rätten genast pröva den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenärs ansökan tas upp, skall rätten sätta ut ett samman-&lt;br&gt;träde för prövning av ansökan. Sammanträdet skall hållas inom två&lt;br&gt;veckor från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskil-&lt;br&gt;da skäl, får den hållas senare, dock senast inom sex veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sammanträdet skall parterna kallas. Gäldenären skall i kallelsen&lt;br&gt;föreläggas att senast vid sammanträdet yttra sig över ansökan. I&lt;br&gt;kallelsen skall även anges att gäldenären inte behöver inställa sig, om&lt;br&gt;han före sammanträdet själv ansöker om företagsrekonstruktion eller&lt;br&gt;skriftligen medger borgenärens ansökan och rätten inte särskilt under-&lt;br&gt;rättar honom om att sammanträdet ändå skall hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kallelserna skall delges parterna. Därvid får delgivning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-15 §§ delgivningslagen (1970:428) inte ske. Parterna skall i&lt;br&gt;kallelsen upplysas om innehållet i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall samtidigt med kallelsen delges de av borgenären&lt;br&gt;ingivna handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera ansökningar mot samme gäldenär är anhängiga samtidigt&lt;br&gt;och om en annan ansökan bifålls än den som kom in först, skall det vad&lt;br&gt;gäller frågor som är beroende av tiden för ansökan anses som om&lt;br&gt;beslutet om företagsrekonstruktion har grundats på den ansökan som&lt;br&gt;kom in först.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenärs ansökan förfaller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gäldenären skriftligen bestrider ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären eller borgenären uteblir från det sammanträde som&lt;br&gt;avses i 8 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenären försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan förfäller före sammanträdet skall rätten ställa in sam-&lt;br&gt;manträdet och underrätta parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan bifalls skall rätten samtidigt utse en rekonstruktör. Finns&lt;br&gt;det särskilda skäl får flera än en rekonstruktör utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall också bestämma tidpunkt för ett borgenärssammanträde&lt;br&gt;infor rätten. Sammanträdet skall äga rum inom tre veckor från beslutet&lt;br&gt;eller den längre tid som är oundgängligen nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören och dennes uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekonstruktör skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som&lt;br&gt;uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende samt även i övrigt vara&lt;br&gt;lämplig för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är anställd vid domstol eller kronofogdemyndighet får inte&lt;br&gt;vara rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rekonstruktör som inte är lämplig eller av någon annan orsak bör&lt;br&gt;skiljas från uppdraget skall entledigas av rätten. Frågor om entledigande&lt;br&gt;tas upp på begäran av rekonstruktören, en borgenär eller gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall undersöka förutsättningarna för rekonstruktion&lt;br&gt;av verksamheten enligt 1 kap. 3 § och därvid verka för att&lt;br&gt;borgenärernas bästa iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall undersöka gäldenärens ekonomiska ställning&lt;br&gt;och i samråd med gäldenären upprätta en plan som redovisar hur syftet&lt;br&gt;med förfarandet skall uppnås (rekonstruktionsplan). Planen skall&lt;br&gt;tillställas rätten och borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören får anlita sakkunnigt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören får väcka talan om återvinning. Närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser om sådan talan finns i 3 kap. 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall inom en vecka från beslutet om att inleda&lt;br&gt;företagsrekonstruktion underrätta samtliga kända borgenärer om&lt;br&gt;beslutet. Till underrättelsen skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;en förteckning över gäldenärens huvudsakliga tillgångar och&lt;br&gt;skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenärens senaste balansräkning om gäldenären är eller har varit&lt;br&gt;bokföringsskyldig under det sista året innan ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion gjordes och de ytterligare upplysningar som behövs om&lt;br&gt;dennes redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om orsakerna till betalningssvårighetema och om ändamålet&lt;br&gt;med förfarandet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplysning om den tidpunkt för borgenärssammanträde som&lt;br&gt;bestämts enligt 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket&lt;br&gt;stort, får underrättelse till dessa ersättas av ett tillkännagivande genom&lt;br&gt;kungörelse. En sådan kungörelse skall innehålla upplysning om att&lt;br&gt;beslut om att inleda företagsrekonstruktion har meddelats och om den&lt;br&gt;tidpunkt för borgenärssammanträde som bestämts enligt 10 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären är skyldig att lämna rekonstruktören alla upplysningar om&lt;br&gt;sina ekonomiska förhållanden som är av betydelse för företags-&lt;br&gt;rekonstruktionen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall följa rekonstruktörens råd och anvisningar om för-&lt;br&gt;valtningen av sin egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären får inte utan rekonstruktörens samtycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betala skulder som uppkommit före beslutet om att inleda företags-&lt;br&gt;rekonstruktion eller ställa säkerhet för sådana skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åta sig någon ny förpliktelse, eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. överlåta, pantsätta eller upplåta annan rätt till egendom av väsentlig Bilaga 4&lt;br&gt;betydelse för gäldenärens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärsammanträde och borgenärskommitté&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid det sammanträde som sägs i 10 § andra stycket skall borgenä-&lt;br&gt;rerna beredas tillfälle att uttala sig om förfarandet bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär begär det, skall rätten vid sammanträdet bland&lt;br&gt;borgenärerna utse en borgenärskommitté. I kommittén får ingå högst tre&lt;br&gt;personer. Om gäldenären under det senast förflutna räkenskapsåret&lt;br&gt;sysselsatt i genomsnitt minst 25 arbetstagare här i landet, har därutöver&lt;br&gt;en företrädare för de anställda rätt att delta i borgenärskommittén. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl får rätten utse ett större antal personer att ingå i&lt;br&gt;borgenärskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall i väsentliga frågor samråda med borgenärs-&lt;br&gt;kommittén, om inte något hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutiva åtgärder under rekonstruktionsfÖrfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid rekonstruktionsfÖrfarandet pågår gäller följande&lt;br&gt;inskränkningar i borgenärernas rätt att tvångsvis ta i anspråk&lt;br&gt;gäldenärens egendom för betalning av sina fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning får inte beslutas. Har utmätning tidigare beslutats får&lt;br&gt;utmätningsförfarandet inte fortsättas. Detta gäller inte utmätning för&lt;br&gt;sådan fordran till säkerhet för vilken borgenären har handpanträtt i&lt;br&gt;gäldenärens egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om kvarstad och om betalningssäkring får inte meddelas och&lt;br&gt;verkställighet av sådant beslut får inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m.fl. får inte ske. Detsamma gäller återtaganden genom&lt;br&gt;verkställighet av dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förfarandet får inte heller i övrigt vidtas åtgärd för verkstäl-&lt;br&gt;lighet enligt 16 kap. utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl att befara att gäldenären utan rekon-&lt;br&gt;struktörens samtycke företar eller underlåter en viss handling och&lt;br&gt;därigenom sätter en borgenärs rätt i fara, får rätten på borgenärens&lt;br&gt;begäran besluta om lämplig åtgärd för att säkerställa dennes rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 10 a § konkurslagen (1987:672) finns föreskrifter om&lt;br&gt;konkurs under pågående rekonstruktionsförfärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenärens avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gäldenären ingått ett avtal och har motparten före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion fått rätt att häva avtalet på grund av ett inträffat&lt;br&gt;eller befarat dröjsmål med betalning eller annan prestation, får&lt;br&gt;motparten inte utnyttja sin hävningsrätt om gäldenären med rekons-&lt;br&gt;truktörens godkännande begär att avtalet fullföljs. Motparten får kräva&lt;br&gt;att gäldenären inom skälig tid ger besked om avtalet skall fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begär gäldenären att avtalet fullföljs och är tiden för motpartens&lt;br&gt;fullgörelse inne, får motparten kräva att gäldenären i motsvarande mån&lt;br&gt;fullgör sin prestation för framtiden eller, om anstånd har medgetts, utan&lt;br&gt;oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse. Ar tiden&lt;br&gt;för motpartens fullgörelse inte inne, får denne kräva säkerhet om det av&lt;br&gt;särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären inte lämnar besked inom skälig tid enligt första&lt;br&gt;stycket andra meningen eller inte fullgör sin skyldighet att prestera eller&lt;br&gt;ställa säkerhet enligt andra stycket, får motparten häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens befogenhet enligt första&lt;br&gt;och andra styckena är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan&lt;br&gt;företagsrekonstruktion inletts finns föreskrifter i 63 § fjärde stycket&lt;br&gt;köplagen (1990:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som hade en fordran hos gäldenären när ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion gjordes får, även om fordringen inte är förfallen till&lt;br&gt;betalning, använda den till kvittning mot fordran som gäldenären då&lt;br&gt;hade mot honom. Detta gäller dock inte, om kvittning är utesluten på&lt;br&gt;grund av någon av fordringarnas beskaffenhet eller undantagen enligt&lt;br&gt;vad som sägs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fordran mot gäldenären har förvärvats genom överlåtelse från&lt;br&gt;tredje man senare än tre månader före ansökan om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion får den inte användas till kvittning mot en fordran som gäldenären&lt;br&gt;hade när borgenären förvärvade sin fordran. I fråga om dödsbo räknas&lt;br&gt;tiden dock från ansökan om boets avträdande till förvaltning av&lt;br&gt;boutredningsman och då skall som förutsättning också gälla att en&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruktion följt inom tre månader från det att&lt;br&gt;en boutredningsman förordnats. Vad som sagts i föregående två&lt;br&gt;meningar gäller också, om en fordran mot gäldenären har förvärvats&lt;br&gt;tidigare genom sådant fång och borgenären då hade skälig anledning&lt;br&gt;anta att gäldenären var på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär, som har satt sig i skuld till gäldenären under sådana&lt;br&gt;omständigheter att det är att jämställa med betalning med annat än&lt;br&gt;sedvanliga betalningsmedel, får inte kvitta, i den mån sådan betalning&lt;br&gt;hade kunnat bli föremål för återvinning enligt 3 kap. 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på ersättning som tillkommer en borgensman eller annan&lt;br&gt;med anledning av en förpliktelse som han infriat (regressfordran) anses&lt;br&gt;vid tillämpning av vad som sägs ovan ha förvärvats när hans&lt;br&gt;förpliktelse grundades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter gäldenären sedan ansökan om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;en fordran så att en borgenär därigenom förlorar rätt till kvittning, skall&lt;br&gt;han ersätta borgenären för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Offentligt ackord under företagsrekonstruktion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan under rekonstruktionsfÖrfarandet på ansökan av gäldenären&lt;br&gt;besluta om förhandling om offentligt ackord (ackordsfÖrhandling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett offentligt ackord får avse att fordringar, som tillkommer de&lt;br&gt;borgenärer som enligt 3 § får delta i ackordsförhandlingen, sätts ned&lt;br&gt;och betalas på närmare angivet sätt. Ackordet skall ge alla lika-&lt;br&gt;berättigade borgenärer lika rätt och minst tjugofem procent av&lt;br&gt;fordringarnas belopp, om inte lägre ackordsprocent godkänns av&lt;br&gt;samtliga kända borgenärer som skulle omfattas av ackordet eller om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för lägre procent. Föreskriven minsta utdelning skall&lt;br&gt;betalas inom ett år efter det att ackordet har fastställts, om inte samtliga&lt;br&gt;nämnda borgenärer godkänner längre betalningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får ett offentligt ackord innehålla villkor&lt;br&gt;att borgenärerna får full betalning intill visst belopp, om avvikelsen kan&lt;br&gt;anses skälig med hänsyn till omfattningen av boet och övriga&lt;br&gt;omständigheter. En avvikelse till nackdel för viss borgenär får också&lt;br&gt;äga rum, om han har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord får även avse att gäldenären endast får anstånd med&lt;br&gt;betalningen eller annan särskild eftergift. Därvid tillämpas första och&lt;br&gt;andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärer vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ackordsfÖrhandling deltar endast borgenärer vilkas fordringar&lt;br&gt;uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion. En borgenär som&lt;br&gt;kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran är&lt;br&gt;förenad med förmånsrätt, deltar inte i förhandlingen. En borgenär som&lt;br&gt;enligt villkoren för fordringen har rätt till betalning först efter gäldenä-&lt;br&gt;rens övriga borgenärer, deltar inte heller i förhandlingen, om inte&lt;br&gt;övriga borgenärer som deltar i förhandlingen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller delvis avstår från kvittningsrätt eller&lt;br&gt;förmånsrätt, deltar han i förhandlingen i motsvarande mån. Kan en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenärs fordran endast till viss del täckas genom kvittning eller&lt;br&gt;understiger värdet av den egendom i vilken en borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt hans fordran, deltar han med återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller ackordsförslaget en bestämmelse att borgenärer som inte&lt;br&gt;har förmånsrätt skall få full betalning intill ett visst belopp, skall deras&lt;br&gt;fordringar i ackordsförfarandet anses som förmånsberättigade i motsva-&lt;br&gt;rande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär får delta i förhandlingen, även om hans fordran inte är&lt;br&gt;förfellen till betalning eller den är beroende av särskilt villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärsmajoritet vid offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackordsförslag, som ger minst femtio procent av fordringsbe-&lt;br&gt;loppen, skall anses antaget av borgenärerna, om tre femtedelar av de&lt;br&gt;röstande har godtagit förslaget och deras fordringar uppgår till tre&lt;br&gt;femtedelar av de röstberättigande fordringarnas sammanlagda belopp.&lt;br&gt;Ar ackordsprocenten lägre, skall ackordsförslaget anses antaget, om tre&lt;br&gt;fjärdedelar av de röstande har enats om förslaget och deras fordringar&lt;br&gt;uppgår till tre fjärdedelar av de röstberättigande fordringarnas samman-&lt;br&gt;lagda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning under rekonstruktionsfÖrfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan beslut meddelats om att inleda företagsrekonstruktion tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i konkurslagen (1987:672) om återvinning i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Söks återvinning av förmånsrätt eller betalning som vunnits genom&lt;br&gt;utmätning, får rätten besluta att fortsatt verkställighet av utmätningen&lt;br&gt;tills vidare inte får äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om återvinning väcks av rekonstruktören eller av en borgenär&lt;br&gt;vars fordran skulle omfettas av ett offentligt ackord. Talan skall väckas&lt;br&gt;före det borgenärssammanträde som avses i 13 § och får inte slutligt&lt;br&gt;prövas innan frågan om offentligt ackord har blivit avgjord. En&lt;br&gt;borgenär som vill väcka talan skall underrätta rekonstruktören. Om så&lt;br&gt;inte har skett, får hans talan inte tas upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör förfarandet utan att offentligt ackord har kommit till stånd och&lt;br&gt;försätts inte gäldenären i konkurs efter ansökan som gjorts inom tre&lt;br&gt;veckor från det att förfarandet upphörde, skall den väckta återvinnings-&lt;br&gt;talan avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som vinns genom återvinningstalan skall, sedan kärandens&lt;br&gt;kostnader har ersatts, tillkomma de borgenärer som omfettas av det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentliga ackordet. En svarande som med anledning av kärandens talan&lt;br&gt;kan få en fordran mot gäldenären deltar med fordringen i ackordsför-&lt;br&gt;handlingen och har rätt att avräkna den utdelning som tillkommer&lt;br&gt;honom på vad han annars skulle ha betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i återvinningsmålet påkallas av en borgenär som omfattas av&lt;br&gt;det offentliga ackordet eller av gäldenären, kan rätten föreskriva&lt;br&gt;särskild förvaltning av det som enligt första stycket skall tillkomma&lt;br&gt;borgenärerna. Egendom som har satts under sådan förvaltning får&lt;br&gt;utmätas endast om ackordet har förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\krkan av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fastställt ackord är bindande för alla borgenärer, såväl kända som&lt;br&gt;okända, som enligt 3 § hade rätt att delta i ackordsförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som enligt villkoren för fordringen har rätt till betalning&lt;br&gt;först efter gäldenärens övriga borgenärer förlorar sin rätt till betalning&lt;br&gt;från gäldenären, om inte alla borgenärer som enligt 3 § hade rätt att&lt;br&gt;delta i ackordsförhandlingen tillgodoses fullt ut genom ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär med förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som har godkänt ett ackordsförslag förlorar inte genom&lt;br&gt;godkännandet sin rätt mot borgensmän eller andra som förutom&lt;br&gt;gäldenären svarar för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om ackordsförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om ackordsförhandling skall innehålla ett ackordsförslag&lt;br&gt;som anger hur mycket gäldenären bjuder i betalning och när betalningen&lt;br&gt;skall ske samt om säkerhet har ställts för ackordet och vad den i så fall&lt;br&gt;består av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall gäldenären foga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en förteckning över boets tillgångar och skulder som har upprättats&lt;br&gt;av rekonstruktören enligt 14 § tidigast tre månader innan ansökan om&lt;br&gt;ackordsförhandling gjordes samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den senaste balansräkningen, om gäldenären är eller har varit bok-&lt;br&gt;föringsskyldig under det sista året innan beslutet om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall också fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en berättelse av rekonstruktören som anger boets tillstånd och&lt;br&gt;orsakerna till gäldenärens betalningssvårigheter samt innehåller en&lt;br&gt;översikt över tillgångar och skulder, en uppgift om den utdelning som&lt;br&gt;kan påräknas i en konkurs och upplysning om egendom har frångått&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären under sådana förhållanden att den kan bli föremål för&lt;br&gt;återvinning, om det finns skälig anledning att anta att gäldenären har&lt;br&gt;gjort sig skyldig till brott mot sina borgenärer och i så fall grunden&lt;br&gt;därför samt hur gäldenären har fullgjort sin bokföringsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett yttrande av rekonstruktören om han anser att ackordsförslaget&lt;br&gt;bör antas av borgenärerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett intyg av rekonstruktören att borgenärer, som till antalet utgör&lt;br&gt;minst två femtedelar av de i bouppteckningen upptagna borgenärer&lt;br&gt;vilkas fordringar skulle omfattas av ackordet och som tillsammans&lt;br&gt;innehar minst två femtedelar av dessa fordringars sammanlagda belopp,&lt;br&gt;har förklarat sig anse ackordet antagbart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett bevis att ackordsförslaget samt rekonstruktörens berättelse och&lt;br&gt;yttrande har sänts till alla borgenärer som tas upp i bouppteckningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förskott, med belopp som regeringen föreskriver, på kostnaden för&lt;br&gt;ackordsfrågans handläggning hos rätten samt av rätten godkänd säkerhet&lt;br&gt;för vad som inte täcks av förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar och uppgifter som anges i första stycket och i 10 §&lt;br&gt;behöver inte ges in, i den mån de redan har tillställts rätten och&lt;br&gt;borgenärerna i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall avvisa ansökan om ackordsförhandling, om den inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 10 och 11 §§ och gäldenären inte följer&lt;br&gt;ett föreläggande att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ackordsförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan tas upp, skall rätten genast meddela beslut om&lt;br&gt;ackordsförhandling. Samtidigt skall rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämma tidpunkt för ett sammanträde med borgenärerna inför&lt;br&gt;rätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kalla gäldenären, rekonstruktören och borgenärerna till samman-&lt;br&gt;trädet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kungöra beslutet i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på det&lt;br&gt;sätt som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bouppteckning vid ackordsförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den bouppteckning som avses i 10 § andra stycket 1 skall till-&lt;br&gt;gångarna tas upp till noggrant uppskattade värden. Om gäldenären är&lt;br&gt;eller har varit bokföringsskyldig under det sista året innan beslutet om&lt;br&gt;att inleda företagsrekonstruktion meddelades, skall om möjligt även&lt;br&gt;lämnas en specificerad uppgift om de värden som i bokföringen har&lt;br&gt;åsatts tillgångarna eller, när sådan värdering inte har gjorts, om an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden. Bouppteckningen skall vidare innehålla uppgift om&lt;br&gt;vatje borgenärs namn och postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta pä en borgenärs fordran skall inte beräknas längre än till dagen&lt;br&gt;för ansökan om företagsrekonstruktion. Fordran i utländskt myntslag&lt;br&gt;skall beräknas efter den kurs som gällde nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en borgenär förmånsrätt, skall det anges jämte grunden till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anmärkning mot fordran eller bedöms värdet av&lt;br&gt;egendom, vari en borgenär har särskild förmånsrätt, understiga hans&lt;br&gt;fordran, skall det anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare anmälda fordringar vid ackordsförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon delta i ackordsförhandlingen med en fordran som inte har&lt;br&gt;upptagits i bouppteckningen och inte heller senare blivit känd, bör han&lt;br&gt;skriftligen anmäla fordringen hos rekonstruktören senast en vecka före&lt;br&gt;det borgenärssammanträde som avses i 13 §. Anmäls en fordran senare,&lt;br&gt;får det inte föranleda att borgenärernas prövning av ackordsförslaget&lt;br&gt;skjuts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkningar mot fordran som omfattas av ackordet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären eller en borgenär vill framställa anmärkning mot en&lt;br&gt;fordran som skulle omfattas av ackordet, skall han göra det skriftligen&lt;br&gt;hos rekonstruktören i så god tid som möjligt och i vart fall före om-&lt;br&gt;röstningen vid det borgenärssammanträde som avses i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner rekonstruktören anledning till anmärkning mot en fordran som&lt;br&gt;skulle omfattas av ackordet eller framställer gäldenären eller en&lt;br&gt;borgenär sådan anmärkning hos rekonstruktören, skall denne skyndsamt&lt;br&gt;underrätta den borgenär vars fordran avses med anmärkningen.&lt;br&gt;Detsamma gäller, när värdet av egendom vari borgenär har särskild&lt;br&gt;förmånsrätt bedöms understiga fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärssammanträde vid ackordsförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanträde som avses i 13 § skall hållas tidigast tre och senast&lt;br&gt;fem veckor efter beslutet om ackordsförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären bör inställa sig personligen vid borgenärssammanträdet.&lt;br&gt;Han skall därvid lämna rätten, rekonstruktören och borgenärerna de&lt;br&gt;upplysningar om boet som de begär. Kan gäldenären inte infinna sig&lt;br&gt;personligen, bör han ställa ombud. Har edgång begärts enligt 18 §,&lt;br&gt;skall gäldenären inställa sig personligen, såvida gäldenären inte redan&lt;br&gt;har avlagt ed inför någon annan tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören skall tillhandahålla en förteckning över de borgenärer&lt;br&gt;som har rätt att delta i omröstning i ackordsfrågan, med uppgift om de&lt;br&gt;fordringsbelopp för vilka rösträtt får utövas. I förteckningen skall även&lt;br&gt;antecknas anmärkning som har framställts mot en borgenärs fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en borgenär skall gäldenären vid borgenärssam-&lt;br&gt;manträdet avlägga bouppteckningsed. Han skall därvid göra de tillägg&lt;br&gt;till eller ändringar i bouppteckningen som han anser behövs och med ed&lt;br&gt;betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är riktig,&lt;br&gt;så att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upptagits&lt;br&gt;någon tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare,&lt;br&gt;behöver bouppteckningsed inte avläggas av en sådan ställföreträdare&lt;br&gt;vars edgång den borgenär som begärt edgången anser sakna betydelse&lt;br&gt;för utredningen av gäldenärens ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns anledning till det, får rätten besluta att gäldenären skall&lt;br&gt;avlägga eden inför någon annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk, får eden&lt;br&gt;avläggas där han vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar gäldenären att avlägga ed, förfaller beslutet om ackordsför-&lt;br&gt;handling, om inte rätten finner att det finns synnerliga skäl för att&lt;br&gt;ackordsförhandlingen skall fortsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om både en borgenär och en borgensman eller någon annan som&lt;br&gt;förutom gäldenären ansvarar för borgenärens fordran vill rösta för&lt;br&gt;denna, har de tillsammans en röst, vilken beräknas efter borgenärens&lt;br&gt;fordran. Kan de inte enas, gäller borgenärens mening, om inte de andra&lt;br&gt;löser ut honom eller ställer betryggande säkerhet för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid borgenärssammanträdet skall borgenärerna rösta om ackordsför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmärkning som har framställts mot en fordran utgör inte hinder&lt;br&gt;mot att borgenären deltar med fordringen i omröstningen. Är utgången&lt;br&gt;av omröstningen beroende av om fordringen skall beaktas eller inte,&lt;br&gt;skall rätten vid sammanträdet utreda tvistefrågan och söka åstadkomma&lt;br&gt;en förlikning. De närvarande får med bindande verkan för dem som har&lt;br&gt;uteblivit medge att en anmärkning förfaller eller inskränks eller uppdra&lt;br&gt;åt rekonstruktören att ingå förlikning med borgenären. Kan förlikning&lt;br&gt;inte träffas, skall frågan handläggas enligt vad som sägs i 23 § första&lt;br&gt;stycket för bestämmande av omröstningens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förlikning angående framställd anmärkning får inte ingås i annan&lt;br&gt;ordning än som anges i andra stycket utan samtycke av alla vilkas rätt&lt;br&gt;är beroende av förlikningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning tillämpas 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären får inte återta eller ändra ackordsförslaget utan&lt;br&gt;medgivande av rätten. Yrkande härom skall framställas senast vid&lt;br&gt;borgenärssammanträdet innan omröstning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ändring av ackordsförslaget medgetts, får prövningen av förslaget&lt;br&gt;skjutas upp till fortsatt sammanträde inom tre veckor. Om ändringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte medför att förslaget blir sämre för borgenärerna, får prövningen&lt;br&gt;dock skjutas upp endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten i annat fall än som avses i 21 § andra stycket finner att det&lt;br&gt;finns särskilda skäl för att skjuta upp borgenärernas prövning av&lt;br&gt;ackordsförslaget, får rätten besluta om uppskov till fortsatt sammanträde&lt;br&gt;inom tre veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ackordsförslaget antagits vid borgenärssammanträdet men finns&lt;br&gt;det enligt 25 § anledning att inte fastställa ackordet, skall ackordsfrågan&lt;br&gt;prövas av rätten vid en förhandling. Detsamma gäller, om det vid&lt;br&gt;sammanträdet inte kan avgöras om förslaget har antagits eller förkastats&lt;br&gt;av borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ackordsfrågan inte skall prövas vid en sådan förhandling, skall&lt;br&gt;rätten fastställa ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ackordsfrågan skall meddelas inom en vecka från förhand-&lt;br&gt;lingen, om inte längre tid är nödvändig på grund av särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar utgången av omröstningen över ackordsförslaget beroende av om&lt;br&gt;kvarstående anmärkningar godkänns eller inte och finns det i övrigt skäl&lt;br&gt;att fastställa ackordet, skall rätten först pröva anmärkningarna eller så&lt;br&gt;många av dem att utgången av omröstningen blir densamma, vare sig&lt;br&gt;övriga anmärkningar godkänns eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ackord får inte fastställas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärendet inte har handlagts på föreskrivet sätt och felet kan ha&lt;br&gt;inverkat på ackordsfrågans utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ackordet inte uppfyller villkoren i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns skälig anledning att anta att gäldenären i hemlighet har&lt;br&gt;gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågan eller att något&lt;br&gt;annat svek har ägt rum vid ackordet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ackordet uppenbart är till skada för borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om första stycket inte är tillämpligt, får rätten efter omständig-&lt;br&gt;heterna vägra att fastställa ackordet, om en borgenär eller en&lt;br&gt;borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för ford-&lt;br&gt;ringen har bestritt fastställelse och det inte finns betryggande säkerhet&lt;br&gt;för ackordets fullgörande, ackordet är till skada för borgenärerna eller&lt;br&gt;ackordet av någon annan särskild anledning inte bör medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägras fastställelse enligt första stycket 1 och är förslaget inte för-&lt;br&gt;kastat av borgenärerna eller förfallet, skall borgenärerna på nytt pröva&lt;br&gt;ackordsförslaget och ett sammanträde sättas ut för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan&lt;br&gt;rätten, om det finns skäl till det, forordna rekonstruktören eller någon&lt;br&gt;annan lämplig person att utöva tillsyn över att gäldenären fullgör sina&lt;br&gt;åtaganden enligt ackordet. Om det behövs, skall även en ersättare för&lt;br&gt;tillsynsmannen förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären skall ge tillsynsmannen de uppgifter som denne begär och&lt;br&gt;följa de anvisningar som tillsynsmannen lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om entledigande av tillsynsman tillämpas bestämmelserna om&lt;br&gt;entledigande av rekonstruktör i 2 kap. 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande av offentligt ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ackordet kan&lt;br&gt;rätten förklara att den eftergift som genom ackordet har medgetts&lt;br&gt;gäldenären forfaller, om gäldenären&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer eller i hemlighet&lt;br&gt;har gynnat någon borgenär för att inverka på ackordsfrågans avgörande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åsidosätter vad som åligger honom enligt 26 § andra stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. på något annat sätt uppenbart försummar sina åtaganden enligt&lt;br&gt;ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlikning är inte tillåten i en fråga som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den eftergift som har medgetts gäldenären förklaras&lt;br&gt;förfallen, får borgenärerna göra ackordet i övrigt gällande mot gälde-&lt;br&gt;nären eller mot den som har gått i borgen för ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat föreskrivs i denna lag, gäller för handläggningen lagen&lt;br&gt;(1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rättens handläggning enligt bestämmelserna i 3 kap. om offentligt&lt;br&gt;ackord under företagsrekonstruktion tillämpas dock rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om handläggningen av tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förhandling som avses i 3 kap. 23 § första stycket skall äga&lt;br&gt;rum så snart som möjligt. Vid förhandlingen tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i rättegångsbalken om huvudförhandling i tvistemål. Om rekonstruk-&lt;br&gt;tören, gäldenären eller en borgenär uteblir från förhandlingen, hindrar&lt;br&gt;det inte att ackordsfrågan prövas och avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens avgörande sker genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätt består vid handläggningen av ett ärende enligt denna lag&lt;br&gt;av en lagfaren domare. Vid en förhandling får dock rätten bestå av tre&lt;br&gt;lagfarna domare, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis eller fullmakt, som visar att den som vid företagsrekonstruktion&lt;br&gt;i egenskap av ställföreträdare eller ombud företräder en borgenär är&lt;br&gt;behörig, behöver visas upp endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören har rätt till skälig ersättning för det arbete och de&lt;br&gt;utlägg som uppdraget har krävt. Vid bedömningen av vad som är&lt;br&gt;skäligt arvode skall hänsyn tas till det arbete som uppdraget har krävt,&lt;br&gt;den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt närings-&lt;br&gt;verksamhetens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktörens rätt till ersättning skall, på begäran av rekons-&lt;br&gt;truktören eller gäldenären prövas av rätten. Så länge ett ackord inte&lt;br&gt;fullgjorts får också en borgenär vars fordran omfattas av ackordet&lt;br&gt;begära en sådan prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arvode och kostnadsersättning till en tillsynsman tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för ackordsfrågans handläggning hos rätten liksom för de&lt;br&gt;ersättningar som avses i 6 och 7 §§ skall betalas av gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandets upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall besluta om att förfärandet skall upphöra om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana åtgärder enligt rekonstruktionsplanen vidtagits att syftet med&lt;br&gt;förfarandet kan anses uppnått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären begär det och beslut om ackordsförhandling inte har&lt;br&gt;meddelats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenären utan laga förfall uteblir från det sammanträde som&lt;br&gt;anges i 2 kap. 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rekonstruktören eller en borgenär begär det och rätten finner att&lt;br&gt;förfarandet saknar ett rimligt ändamål eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;rätten i annat fall finner att det finns särskilda skäl för att&lt;br&gt;förfärandet bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 2 § framgår att rekonstruktionsfÖrfarandet upphör om&lt;br&gt;gäldenären försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall även besluta om att förfarandet skall upphöra om tre&lt;br&gt;månader förflutit från dagen för beslutet om att inleda företagsrekons-&lt;br&gt;truktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan dock om det finns särskilda skäl på begäran av gäldenären&lt;br&gt;förlänga den i första stycket angivna fristen med högst tre månader i&lt;br&gt;taget. Förfarandet får dock inte pågå under längre tid än sammanlagt ett&lt;br&gt;år, om inte ackordsförhandling har beslutats enligt 3 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rätten fattar beslut enligt 8 § eller 9 § andra stycket skall&lt;br&gt;gäldenären, rekonstruktören, de borgenärer som infunnit sig till det&lt;br&gt;sammanträde som sägs i 2 kap. 10 § andra stycket och de personer som&lt;br&gt;ingår i borgenärskommittén, om en sådan utsetts, ges tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att inleda företagsrekonstruktion och om ackordsför-&lt;br&gt;handling gäller omedelbart om inte annat bestäms av rätten. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut om utseende eller entledigande av rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättens beslut i en fråga som avses i 3 kap. 21 § första stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § eller beträffande sådan ny prövning som avses i 3 kap. 25 § tredje&lt;br&gt;stycket får inte överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut om ackordsförhandling räknas klagotiden från den&lt;br&gt;dag då kungörelsen om beslutet var införd i Post- och Inrikes&lt;br&gt;Tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion inte bifålls och&lt;br&gt;om borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning&lt;br&gt;anta att gäldenären inte kunde betala sina skulder allteftersom de förföll&lt;br&gt;till betalning, skall borgenären ersätta gäldenären den skada som&lt;br&gt;skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess&lt;br&gt;handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om skadestånd enligt första stycket skall väckas vid den&lt;br&gt;tingsrätt där borgenärens ansökan om företagsrekonstruktion är eller har&lt;br&gt;varit anhängig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som för sin röst vid ett borgenärssammanträde enligt 3&lt;br&gt;kap. har betingat sig någon särskild förmån av gäldenären döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal mot en gäldenär för brott mot borgenärer och åtal mot en&lt;br&gt;borgenär för brott som sägs i 14 § får väckas vid den tingsrätt där&lt;br&gt;ärendet om företagsrekonstruktion är eller har varit anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995, då ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller fortfarande äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § äktenskapsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut ett fastställt underhållsbidrag upphör tre år efter&lt;br&gt;den förfallodag som ursprungligen gällde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige försatts i konkurs på&lt;br&gt;grund av en ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får betalning&lt;br&gt;for fordringen även därefter tas ut ur den utmätta egendomen eller&lt;br&gt;erhållas i konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om förordnande&lt;br&gt;av god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) gjorts före den tid-&lt;br&gt;punkt som anges i första stycket,&lt;br&gt;får underhållsbidraget krävas ut&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;verkan av förordnandet om god&lt;br&gt;man förföll eller, när förhand-&lt;br&gt;ling om offentligt ackord har&lt;br&gt;följt, ackordsfrågan avgjordes.&lt;br&gt;Om ackord kommer till stånd,&lt;br&gt;får fordringen krävas ut inom&lt;br&gt;tre månader från det att ackor-&lt;br&gt;det skulle ha fullgjorts. Har&lt;br&gt;utmätning för underhållsbidraget&lt;br&gt;skett eller konkursansökan gjorts&lt;br&gt;inom den tid som nu har an-&lt;br&gt;getts, gäller andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som strider mot denna paragraf är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 9 § föräldrabalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att kräva ut festställt underhållsbidrag går förlorad tre år efter&lt;br&gt;den ursprungligen gällande förfellodagen, om inte annat följer av andra&lt;br&gt;eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har utmätning för underhållsbidraget skett före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket eller har den bidragsskyldige blivit försatt i&lt;br&gt;konkurs på grund av ansökan som har gjorts före denna tidpunkt, får&lt;br&gt;betalning för fordringen tas ut ur den utmätta egendomen eller erhållas&lt;br&gt;i konkursen även därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har före den tidpunkt som&lt;br&gt;anges i första stycket ansökan&lt;br&gt;gjorts om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970 .847), får underhållsbid-&lt;br&gt;raget krävas ut inom tre måna-&lt;br&gt;der från det att verkan av god-&lt;br&gt;mansförordnandet förföll eller,&lt;br&gt;när förhandling om offentligt ac-&lt;br&gt;kord har följt, ackordsfrågan&lt;br&gt;avgjordes. Kommer ackord till&lt;br&gt;stånd, får fordringen krävas ut&lt;br&gt;inom tre månader från det att&lt;br&gt;ackordet skulle ha fullgjorts.&lt;br&gt;Har utmätning för underhålls-&lt;br&gt;bidraget eller konkursansökan&lt;br&gt;gjorts inom tid som nu har&lt;br&gt;angetts, gäller vad som förskrivs&lt;br&gt;i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal i strid mot denna paragraf är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i köplagen (1990:931)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 63 § köplagen (1990:931) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en part försatts i konkurs, får konkursboet inträda i avtalet. Mot-&lt;br&gt;parten får kräva att boet inom skälig tid ger besked om det vill inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder konkursboet i avtalet och är tiden för motpartens fullgörelse&lt;br&gt;inne, får denne kräva att boet fullgör sin prestation eller, om anstånd&lt;br&gt;har medgetts, utan oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet for sin&lt;br&gt;fullgörelse. Ar tiden för motpartens fullgörelse inte inne, får denne&lt;br&gt;kräva säkerhet om det av särskild anledning är nödvändigt för att&lt;br&gt;skydda honom mot förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om boet inte inom skälig tid efter motpartens krav enligt första&lt;br&gt;stycket inträder i avtalet eller inte efterkommer motpartens krav enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket, får motparten häva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnas varan till köparen&lt;br&gt;eller hans konkursbo efter det&lt;br&gt;att köparen har ansökt om&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) eller&lt;br&gt;försatts i konkurs och har be-&lt;br&gt;talning inte skett, får säljaren&lt;br&gt;kräva att varan lämnas tillbaka.&lt;br&gt;Varan behöver dock inte lämnas&lt;br&gt;tillbaka, om betalning sker ge-&lt;br&gt;nast eller, i fall då köpesumman&lt;br&gt;inte ännu har förfallit till be-&lt;br&gt;talning, köparen eller konkurs-&lt;br&gt;boet inom skälig tid efter upp-&lt;br&gt;maning ställer godtagbar säker-&lt;br&gt;het för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursboet har sålt varan&lt;br&gt;den så att den inte kan lämnas&lt;br&gt;oförminskad, skall konkursboet an&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnas varan till köparen&lt;br&gt;eller hans konkursbo efter det&lt;br&gt;att köparen har ansökt om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion eller försatts i&lt;br&gt;konkurs och har betalning inte&lt;br&gt;skett, får säljaren kräva att&lt;br&gt;varan lämnas tillbaka. Varan&lt;br&gt;behöver dock inte lämnas&lt;br&gt;tillbaka, om betalning sker ge-&lt;br&gt;nast eller, i fäll då köpesumman&lt;br&gt;inte ännu har förfallit till be-&lt;br&gt;talning, köparen eller konkurs-&lt;br&gt;boet inom skälig tid efter upp-&lt;br&gt;maning ställer godtagbar säker-&lt;br&gt;het för betalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på annat sätt har förfogat över&lt;br&gt;tillbaka väsentligen oförändrad och&lt;br&gt;es ha inträtt i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om&lt;br&gt;handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård&lt;br&gt;kvarbliva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1845:50 s.l) om handel med&lt;br&gt;lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är köpeavhandling så upp-&lt;br&gt;rättad och behandlad, som i 1 §&lt;br&gt;sägs, men inträffar utmätning&lt;br&gt;inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;avhandlingen inför rätten före-&lt;br&gt;teddes, eller försätts säljaren i&lt;br&gt;konkurs efter ansökning, som&lt;br&gt;gjorts inom sagda tid, är den&lt;br&gt;sålda egendomen ej fredad från&lt;br&gt;att utmätas eller att räknas till&lt;br&gt;konkursboet. Detsamma gäller,&lt;br&gt;när ansökan om förordnande av&lt;br&gt;god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) gjorts inom nämnda&lt;br&gt;tid och konkurs följt på ansö-&lt;br&gt;kan, som gjorts inom tre veckor&lt;br&gt;från det att verkan av godmans-&lt;br&gt;förordnandet förföll eller, när&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord&lt;br&gt;följt, ackordsfrågan avgjordes.&lt;br&gt;Görs efter utgången av den i&lt;br&gt;första punkten angivna tiden jäv&lt;br&gt;mot köpeavhandling, vilken är&lt;br&gt;så upprättad och behandlad, som&lt;br&gt;nyss sagts, är, om jävet görs vid&lt;br&gt;utmätningstillfalle, fordringsäga-&lt;br&gt;ren skyldig att, om han vill full-&lt;br&gt;följa jävet, inom en månad&lt;br&gt;därefter väcka talan mot såväl&lt;br&gt;säljaren som köparen vid den&lt;br&gt;tingsrätt som avses i 1 §. Gör&lt;br&gt;han inte det, har han förlorat sin&lt;br&gt;talan. Godset skall genast be-&lt;br&gt;läggas med kvarstad och sökan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är köpeavhandling så upp-&lt;br&gt;rättad och behandlad, som i 1 §&lt;br&gt;sägs, men inträffar utmätning&lt;br&gt;inom trettio dagar efter det&lt;br&gt;avhandlingen inför rätten före-&lt;br&gt;teddes, eller försätts säljaren i&lt;br&gt;konkurs efter ansökning, som&lt;br&gt;gjorts inom sagda tid, är den&lt;br&gt;sålda egendomen ej fredad från&lt;br&gt;att utmätas eller att räknas till&lt;br&gt;konkursboet. Detsamma gäller,&lt;br&gt;när ansökan om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion enligt lagen (1995:000)&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion gjorts&lt;br&gt;inom nämnda tid och konkurs&lt;br&gt;följt på ansökan, som gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att&lt;br&gt;rätten beslutat att förfarandet&lt;br&gt;skall upphöra. Görs efter ut-&lt;br&gt;gången av den i första punkten&lt;br&gt;angivna tiden jäv mot köpeav-&lt;br&gt;handling, vilken är så upprättad&lt;br&gt;och behandlad, som nyss sagts,&lt;br&gt;är, om jävet görs vid utmät-&lt;br&gt;ningstillfalle, fordringsägaren&lt;br&gt;skyldig att, om han vill fullfölja&lt;br&gt;jävet, inom en månad därefter&lt;br&gt;väcka talan mot såväl säljaren&lt;br&gt;som köparen vid den tingsrätt&lt;br&gt;som avses i 1 §. Gör han inte&lt;br&gt;det, har han förlorat sin talan.&lt;br&gt;Godset skall genast beläggas&lt;br&gt;med kvarstad och sökanden&lt;br&gt;skall, om han vill att åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skall, om han vill att åt-&lt;br&gt;gärden skall bestå, inom fjorton&lt;br&gt;dagar efter utmätningsförättnin-&lt;br&gt;gen hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ställa full borgen for den kost-&lt;br&gt;nad och skada, som kan orsakas&lt;br&gt;av kvarstaden. Var säljarens&lt;br&gt;egendom avträdd till konkurs,&lt;br&gt;skall vad om återvinning av lös&lt;br&gt;egendom till konkursbo är&lt;br&gt;stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om konkurs&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;om i stället offentligt ackord&lt;br&gt;fästställes. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsförhandling&lt;br&gt;äga 17 och 18 §§ ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bestå, inom fjorton dagar Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;efter utmätningsförrättningen Bilaga 4&lt;br&gt;hos kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ställa full borgen for den&lt;br&gt;kostnad och skada, som kan or-&lt;br&gt;sakas av kvarstaden. Var sälja-&lt;br&gt;rens egendom avträdd till kon-&lt;br&gt;kurs, skall vad om återvinning&lt;br&gt;av lös egendom till konkursbo&lt;br&gt;är stadgat i 4 kap. 19 och 20 §§&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om konkurs&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;om i stället offentligt ackord&lt;br&gt;fastställes. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsförhandling&lt;br&gt;tillämpas 3 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om för-&lt;br&gt;säkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 117 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försätts försäkringstagaren i konkurs efter ansökan, som har gjorts&lt;br&gt;innan tio år förflutit från försäkringsavtalets ingående, och har han&lt;br&gt;under de tre senaste åren före konkursansökningen eller senare till&lt;br&gt;betalning av premie för försäkring, som enligt 116 § inte kan göras till&lt;br&gt;föremål för utmätning, använt belopp, som vid den tid, då betalningen&lt;br&gt;skedde, ej stod i skäligt förhållande till hans villkor, får konkursboet&lt;br&gt;hos försäkringsgivaren utkräva vad sålunda har erlagts för mycket, i&lt;br&gt;den mån tillgodohavandet hos denne förslår till det. Har inte&lt;br&gt;försäkringstagaren lämnat konkursboet samtycke till beloppets&lt;br&gt;utkrävande, åligger det konkursboet att för prövning av dess rätt väcka&lt;br&gt;talan mot försäkringstagaren. Beträffande sådan talan tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har konkursen föregåtts av&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847), an-&lt;br&gt;sökan om skuldsanering enligt&lt;br&gt;skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;br&gt;eller förordnande av boutred-&lt;br&gt;ningsman, skali vad som enligt&lt;br&gt;första stycket gäller om tiden&lt;br&gt;för konkursansökningen avse&lt;br&gt;den i 4 kap. 2 § konkurslagen&lt;br&gt;för sådant fall angivna fristda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har konkursen föregåtts av&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen (1995:000) om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion, ansökan om&lt;br&gt;skuldsanering enligt skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen (1994:334) eller för-&lt;br&gt;ordnande av boutredningsman,&lt;br&gt;skall vad som enligt första&lt;br&gt;stycket gäller om tiden för kon-&lt;br&gt;kursansökningen avse den i 4&lt;br&gt;kap. 2 &amp;nbsp;§ konkurslagen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant fell angivna fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra styckena om konkurs äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om i&lt;br&gt;stället offentligt ackord fest-&lt;br&gt;ställts. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsförhandling&lt;br&gt;äga 17 och 18 §§ ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847) motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra styckena om konkurs äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om i&lt;br&gt;stället offentligt ackord fest-&lt;br&gt;ställts. I fråga om talan med&lt;br&gt;anledning av ackordsförhandling&lt;br&gt;tillämpas 3 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;lagen omföretagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må krav, varom nu är sagt, göras gällande till förfång för för-&lt;br&gt;månstagare vars insättande jämlikt 102 § ej må återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9, 10, 13, 15 och 18 §§ förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4 - 7 §§ angivna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt&lt;br&gt;4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 3 kap. 39 §&lt;br&gt;sjölagen (1994:1009).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som&lt;br&gt;beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag&lt;br&gt;som ett ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma&lt;br&gt;egendom, om ej annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap.&lt;br&gt;13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger&lt;br&gt;lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med&lt;br&gt;samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mid i denna paragraf före-&lt;br&gt;skrives om förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av utmätning tillämpas även i&lt;br&gt;fråga om förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer med&lt;br&gt;borgenärs kostnad för gäldenä-&lt;br&gt;rens försättande i konkurs och&lt;br&gt;för beslut att dödsbos egendom&lt;br&gt;skall avträdas till förvaltning av&lt;br&gt;boutredningsman samt begrav-&lt;br&gt;nings- och bouppteckningskost-&lt;br&gt;nad, när gäldenären avlidit före&lt;br&gt;konkursbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den kostnad som borgenärer&lt;br&gt;haft för försättande av gäldenä-&lt;br&gt;ren i konkurs och för beslut att&lt;br&gt;ett dödsbos egendom skall av-&lt;br&gt;trädas till förvaltning av bout-&lt;br&gt;redningsman samt begravnings-&lt;br&gt;och bouppteckningskostnader&lt;br&gt;när gäldenären avlidit före&lt;br&gt;konkursbeslutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1018&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:694&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arvode och kostnadsersättning&lt;br&gt;till god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:847), tillsynsman enligt&lt;br&gt;nämnda lag eller konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) eller forordnad bout-&lt;br&gt;redningsman, om fordringen&lt;br&gt;belöper på tid inom sex&lt;br&gt;månader innan konkursansök-&lt;br&gt;ningen gjordes eller därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad for särskild åtgärd&lt;br&gt;som under nämnda tid vidtagits&lt;br&gt;med gode mannens eller&lt;br&gt;tillsynsmannens godkännande&lt;br&gt;eller av boutredningsmannen&lt;br&gt;och uppenbart varit till borgenä-&lt;br&gt;rernas bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån beloppet med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna är&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arvode och kostnadsersätt- Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;ning till rekonstruktör enligt Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion, tillsynsman&lt;br&gt;enligt nämnda lag eller konkurs-&lt;br&gt;lagen (1987:672) eller förordnad&lt;br&gt;boutredningsman, om fordringen&lt;br&gt;avser tid inom sex månader&lt;br&gt;innan konkursansökningen gjor-&lt;br&gt;des eller därefter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kostnad for särskilda åt-&lt;br&gt;gärder som under den tid som&lt;br&gt;nämnts i 2 vidtagits med rekons-&lt;br&gt;truktörens eller tillsynsmannens&lt;br&gt;godkännande eller av boutred-&lt;br&gt;ningsmannen och uppenbart&lt;br&gt;varit till borgenärernas bästa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra fordringar som med&lt;br&gt;rekonstruktörens godkännande&lt;br&gt;uppkommit under ett förfarande&lt;br&gt;enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första styc-&lt;br&gt;ket 1-3 gäller endast i den mån&lt;br&gt;beloppet med hänsyn till om-&lt;br&gt;ständigheterna är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension&lt;br&gt;till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efter-&lt;br&gt;levande. Därvid får dock intjänad del av utfast pension icke antagas&lt;br&gt;avse större årlig pension än som motsvarar basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Från det sålunda beräknade&lt;br&gt;fordringsbeloppet skall i förekommande fall avdragas upplupen del av&lt;br&gt;pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket gäller även fordran på&lt;br&gt;framtida pension som intjänats&lt;br&gt;hos föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären övertagit ansvaret&lt;br&gt;för pensionsfordringen enligt&lt;br&gt;vad som anges i 12 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare eller Juridisk person utan&lt;br&gt;att vara näringsidkare, äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt första&lt;br&gt;stycket gäller även fordran på&lt;br&gt;framtida pension som intjänats&lt;br&gt;hos föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären övertagit ansvaret&lt;br&gt;för pensionsfordringen enligt&lt;br&gt;vad som anges i 12 § femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären är näringsid-&lt;br&gt;kare, äger 12 § sjätte stycket&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § tredje stycket motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild förmånsrätt har före-&lt;br&gt;träde framför allmän förmåns-&lt;br&gt;rätt. Fordran med allmän för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 10 § uttages&lt;br&gt;dock, om det behövs, före ford-&lt;br&gt;ringar med särskild förmånsrätt&lt;br&gt;enligt 5 eller 8 § i annan lös&lt;br&gt;egendom än tomträtt. Vad som&lt;br&gt;uttages på detta sätt skall, när&lt;br&gt;det finns särskilda förmånsrätter&lt;br&gt;i olika egendomsgrupper, för-&lt;br&gt;delas på grupperna i förhållande&lt;br&gt;till den köpeskilling som&lt;br&gt;erhållits för vaije grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar som ej är förenade&lt;br&gt;med förmånsrätt har inbördes&lt;br&gt;lika rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fordran särskild förmåns-&lt;br&gt;rätt i viss egendom men förslår&lt;br&gt;ej egendomen för att infria ford-&lt;br&gt;ringen, behandlas återstoden av&lt;br&gt;denna som fordran utan&lt;br&gt;förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild förmånsrätt har före-&lt;br&gt;träde framför allmän förmåns-&lt;br&gt;rätt. En fordran med allmän för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 10 eller 10 a §&lt;br&gt;tas dock, om det behövs, ut före&lt;br&gt;fordringar med särskild för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 5 eller 8 § i&lt;br&gt;annan lös egendom än tomträtt.&lt;br&gt;Vad som tas ut på detta sätt&lt;br&gt;skall, när det finns särskilda för-&lt;br&gt;månsrätter i olika egendoms-&lt;br&gt;grupper, fördelas på grupperna i&lt;br&gt;förhållande till den köpeskilling&lt;br&gt;som har erhållits för vaije&lt;br&gt;grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar som inte är före-&lt;br&gt;nade med förmånsrätt har in-&lt;br&gt;bördes lika rätt. En borgenär&lt;br&gt;kan dock enligt villkoren för&lt;br&gt;fordringen ha rätt till betalning&lt;br&gt;först efter övriga borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran särskild för-&lt;br&gt;månsrätt i viss egendom men&lt;br&gt;förslår inte egendomen för att&lt;br&gt;infria fordringen, behandlas&lt;br&gt;återstoden av denna som en&lt;br&gt;fordran utan förmånsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 9 och 13 §§ den 1 januari&lt;br&gt;1995, och i övrigt den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om förmånsrätt för fordringar i en konkurs som har&lt;br&gt;beslutats på grund av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:195.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om konkurslagen (1987:672)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 1 och 2 §§ och 12 kap. 11 och 21 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 2 kap. 10 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning till konkursbo får&lt;br&gt;på begäran av boet ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;detta kapitel. Återvinning får&lt;br&gt;dock inte ske av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. betalning av skatt eller&lt;br&gt;avgift som avses i 1 § lagen&lt;br&gt;(1971:1072) om förmånsberätti-&lt;br&gt;gade skattefordringar m.m., om&lt;br&gt;fordringen var förfallen till&lt;br&gt;betalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betalning av eller förmåns-&lt;br&gt;rätt för underhållsbidrag enligt&lt;br&gt;äktenskaps- eller föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rekonstruktion av gäldenä-&lt;br&gt;rens verksamhet pågår enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion skall en&lt;br&gt;borgenärs ansökan om konkurs&lt;br&gt;förklaras vilande i avvaktan på&lt;br&gt;att rekonstruktionsfÖrfarandet&lt;br&gt;upphör om gäldenären begär&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl att&lt;br&gt;befara att gäldenären utan re-&lt;br&gt;konstruktörens samtycke företar&lt;br&gt;eller underlåter en viss handling&lt;br&gt;och därigenom sätter borgenä-&lt;br&gt;rens rätt i fara, får dock rätten&lt;br&gt;besluta att försätta gäldenären i&lt;br&gt;konkurs. Innan ett sådant beslut&lt;br&gt;meddelas skall rekonstruktören&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återvinning till konkursbo får&lt;br&gt;på begäran av boet ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;detta kapitel. Återvinning får&lt;br&gt;dock inte ske av betalning av&lt;br&gt;eller förmånsrätt för under-&lt;br&gt;hållsbidrag enligt äktenskaps-&lt;br&gt;eller föräldrabalken, om bid-&lt;br&gt;ragsbeloppet var förfallet till&lt;br&gt;betalning och den underhållsbe-&lt;br&gt;rättigade inte har gynnats på ett&lt;br&gt;otillbörligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bidragsbeloppet var förfallet&lt;br&gt;till betalning och den under-&lt;br&gt;hållsberättigade inte har gynnats&lt;br&gt;på ett otillbörligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut meddelats om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion avses med fristdag i&lt;br&gt;stället dagen för ansökan om fö-&lt;br&gt;retagsrekonstruktion, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att&lt;br&gt;rätten beslutat att förfarandet&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fristdag avses dagen då ansökningen om gäldenärens försättande&lt;br&gt;i konkurs kom in till tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har god man förordnats enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) avses&lt;br&gt;med fristdag i stället dagen för&lt;br&gt;ansökningen om detta, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts&lt;br&gt;inom tre veckor från det att ver-&lt;br&gt;kan av godmansförordnandet&lt;br&gt;förföll eller, när förhandling om&lt;br&gt;offentligt ackord har följt, ac-&lt;br&gt;kordsfrågan avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om skuldsanering enligt skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;br&gt;gjorts avses med fristdag i stället dagen för denna ansökan, såvida&lt;br&gt;konkursansökningen har gjorts inom tre veckor från det att frågan om&lt;br&gt;skuldsanering avgjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett dödsbo avträtts till förvaltning av boutredningsman avses med&lt;br&gt;fristdag dagen för ansökningen om detta, såvida boutredningsman har&lt;br&gt;förordnats senare än tre månader före den dag som annars skulle anses&lt;br&gt;som fristdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning i ackordsfrå-&lt;br&gt;gan får rösträtt utövas endast för&lt;br&gt;bevakade fordringar. En borge-&lt;br&gt;när som kan få täckning för sin&lt;br&gt;fordran genom kvittning eller&lt;br&gt;vars fordran är förenad med för-&lt;br&gt;månsrätt deltar dock inte i om-&lt;br&gt;röstningen. Om borgenären helt&lt;br&gt;eller delvis avstår från kvitt-&lt;br&gt;ningsrätten eller förmånsrätten,&lt;br&gt;deltar han i motsvarande mån.&lt;br&gt;Kan en borgenärs fordran endast&lt;br&gt;till viss del täckas genom kvitt-&lt;br&gt;ning eller understiger värdet av&lt;br&gt;den egendom i vilken borgenä-&lt;br&gt;ren har särskild förmånsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning i ackords-&lt;br&gt;frågan får rösträtt utövas endast&lt;br&gt;för bevakade fordringar. En&lt;br&gt;borgenär som kan få täckning&lt;br&gt;för sin fordran genom kvittning&lt;br&gt;eller vars fordran är förenad&lt;br&gt;med förmånsrätt deltar dock inte&lt;br&gt;i omröstningen. En borgenär,&lt;br&gt;som enligt villkoren för&lt;br&gt;fordringen har rätt till betalning&lt;br&gt;först efter gäldenärens övriga&lt;br&gt;borgenärer, deltar inte heller i&lt;br&gt;omröstningen, såvida inte de&lt;br&gt;övriga borgenärerna medger&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär helt eller&lt;br&gt;delvis avstår från kvittnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:344.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans fordran, deltar han med rätten eller förmånsrätten, deltar&lt;br&gt;återstående del av fordringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;han i motsvarande mån. Kan en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenärs fordran endast till&lt;br&gt;viss del täckas genom kvittning&lt;br&gt;eller understiger värdet av den&lt;br&gt;egendom i vilken borgenären&lt;br&gt;har särskild förmånsrätt hans&lt;br&gt;fordran, deltar han med&lt;br&gt;återstående del av fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svarande som med anledning av en återvinningstalan har fått eller&lt;br&gt;kan få en fordran mot gäldenären, får utan bevakning delta med&lt;br&gt;fordringen i omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebär ackordsförslaget att borgenärer som inte har förmånsrätt skall&lt;br&gt;få full betalning intill visst belopp, får rösträtt inte utövas för de&lt;br&gt;fordringar som därigenom får full betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med borgenärer som har förmånsrätt likställs en borgenär som till&lt;br&gt;säkerhet för sin fordran har gjort förbehåll om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lastställt ackord är bindande för alla borgenärer, kända och&lt;br&gt;okända, som har haft rätt att efter bevakning rösta om ackordsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som enligt villko-&lt;br&gt;ren för fordringen har rätt till&lt;br&gt;betalning först efter gäldenärens&lt;br&gt;övriga borgenärer förlorar sin&lt;br&gt;rätt till betalning från gäldenä-&lt;br&gt;ren, om inte alla borgenärer&lt;br&gt;som enligt 11 § hade rätt att&lt;br&gt;delta i ackordsförhandlingen&lt;br&gt;tillgodoses fullt ut genom&lt;br&gt;ackordet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förmånsrätt i viss egendom är bunden av ackordet i&lt;br&gt;fråga om belopp som inte kan tas ut ur egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär har, utan hinder av ackordet, den rätt till kvittning som&lt;br&gt;han kan ha enligt 5 kap. 15 och 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter om återvinning gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;konkurser i vilka ansökan om konkurs kommit in till tingsrätten före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fåra föreligger för&lt;br&gt;att han skall komma på obestånd, förstör eller genom gåva eller någon&lt;br&gt;annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydande värde, döms&lt;br&gt;för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla om någon genom sådant förfärande försätter sig på obestånd&lt;br&gt;eller framkallar påtaglig fara för att han skall komma på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:334), konkurs eller för-&lt;br&gt;handling om offentligt ackord&lt;br&gt;förtiger tillgång, uppgiver obe-&lt;br&gt;fintlig skuld eller lämnar annan&lt;br&gt;sådan oriktig uppgift, skall ock,&lt;br&gt;om ej uppgiften rättas innan den&lt;br&gt;beedigas eller eljest lägges till&lt;br&gt;grund för förfarandet, dömas för&lt;br&gt;oredlighet mot borgenärer. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla, om gäldenär&lt;br&gt;i samband med annan exekutiv&lt;br&gt;förrättning åberopar oriktig&lt;br&gt;handling eller skenavtal och&lt;br&gt;därigenom hindrar att erfor-&lt;br&gt;derlig egendom genom förrätt-&lt;br&gt;ning tages i anspråk för att be-&lt;br&gt;reda borgenär betalning eller&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:334), företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion eller kon-&lt;br&gt;kurs förtiger tillgång, uppgiver&lt;br&gt;obefintlig skuld eller lämnar&lt;br&gt;annan sådan oriktig uppgift,&lt;br&gt;skall ock, om ej uppgiften rättas&lt;br&gt;innan den beedigas eller eljest&lt;br&gt;lägges till grund för förfärandet,&lt;br&gt;dömas för oredlighet mot borge-&lt;br&gt;närer. Detsamma skall gälla, om&lt;br&gt;gäldenär i samband med annan&lt;br&gt;exekutiv förrättning åberopar&lt;br&gt;oriktig handling eller skenavtal&lt;br&gt;och därigenom hindrar att erfor-&lt;br&gt;derlig egendom genom förrätt-&lt;br&gt;ning tages i anspråk för att be-&lt;br&gt;reda borgenär betalning eller&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av&lt;br&gt;betydande värde med uppsåt att hålla den undan konkursen, eller&lt;br&gt;gäldenär som i konkurs undandrar eller undanhåller konkursför-&lt;br&gt;valtningen tillgång, döms likaledes för oredlighet mot borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, när han är på obestånd eller när påtaglig fara föreligger för&lt;br&gt;att han skall komma på obestånd, fortsätter rörelse under förbrukande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av avsevärda medel utan motsvarande nytta för rörelsen eller lever&lt;br&gt;slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig&lt;br&gt;ansvarsförbindelse eller vidtar annan sådan åtgärd och därigenom&lt;br&gt;uppsåtligen eller av grov oaktsamhet försämrar sin förmögenhets-&lt;br&gt;ställning i avsevärd mån, döms för vårdslöshet mot borgenärer till&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Vad som nu sagts skall gälla även om&lt;br&gt;gärningsmannen inte insåg men hade skälig anledning anta att han var&lt;br&gt;på obestånd eller att påtaglig fora förelåg for att han skulle komma på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:334), konkurs eller för-&lt;br&gt;handling om offentligt ackord av&lt;br&gt;grov oaktsamhet förtiger till-&lt;br&gt;gång, uppgiver obefintlig skuld&lt;br&gt;eller lämnar annan sådan oriktig&lt;br&gt;uppgift, dömes likaledes, om ej&lt;br&gt;uppgiften rättas innan den beedi-&lt;br&gt;gas eller eljest lägges till grund&lt;br&gt;för förfarandet, för vårdslöshet&lt;br&gt;mot borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenär, som vid skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:334), företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion eller&lt;br&gt;konkurs av grov oaktsamhet&lt;br&gt;förtiger tillgång, uppgiver obe-&lt;br&gt;fintlig skuld eller lämnar annan&lt;br&gt;sådan oriktig uppgift, dömes&lt;br&gt;likaledes, om ej uppgiften rättas&lt;br&gt;innan den beedigas eller eljest&lt;br&gt;lägges till grund för förfarandet,&lt;br&gt;för vårdslöshet mot borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen&lt;br&gt;(1986:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 11 §§ utsökningsregisterlagen&lt;br&gt;(1986:617) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §’&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter som anges i 4 och 5 §§ får utsökningsregistret, i&lt;br&gt;den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, innehålla uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. exekutionstitel, skuldens storlek, arbetsgivare eller annan utbetalare&lt;br&gt;av ersättning som avses i 7 kap. 1 § eller 15 kap. 2 § utsökningsbalken,&lt;br&gt;medelsslag, dag när skulden fastställdes och när den förföll till&lt;br&gt;betalning, influtna medel, den tidpunkt vid vilken skulden preskriberas&lt;br&gt;samt andra förhållanden av betydelse for betalningsskyldigheten som&lt;br&gt;framgår av exekutionstiteln eller av andra handlingar i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de verkställighetsåtgärder som har begärts av sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som sökt verkställigheten och vad som i övrigt behövs for&lt;br&gt;utbetalning av influtna medel och annan redovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ställd säkerhet, uppskov och avbetalningsplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utmätning, exekutiv försäljning, införsel, avräkning och betalnings-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. kvarstad och återtagande av vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bötesförvandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. betalningsinställelse och likvidation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1994:334), kon-&lt;br&gt;kurs, ackord, näringsförbud och&lt;br&gt;förordnande av god man enligt&lt;br&gt;2 § ackordslagen (1970:847),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. skuldsanering enligt skuld-&lt;br&gt;saneringslagen (1994:334), före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion, konkurs, ackord och&lt;br&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. förhör eller annan åtgärd som har vidtagits för efterforskning av&lt;br&gt;tillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a. förekomst av och tidpunkt för gäldenärsutredning enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. redovisningen av verkställighetsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. administrativa och tekniska uppgifter som behövs för registrets&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får ha terminalåtkomst&lt;br&gt;till utsökningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomsten för en kronofogdemyndighet får avse endast&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om&lt;br&gt;exekutiva åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som i annat fåll än som avses under 1 är gäldenär eller&lt;br&gt;svarande i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. make till person som avses under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som är gemensamt betalningsansvarig med person som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag som avses i punkt 14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) och delägare i&lt;br&gt;sådant foretag, om företaget eller delägare i detta är gäldenär som avses&lt;br&gt;under 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skuldsanering, konkurs och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6. skuldsanering, företags-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rekonstruktion, konkurs och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet i konkurs&lt;br&gt;gäller terminalåtkomsten enligt andra stycket 1 också gäldenärer i annat&lt;br&gt;län, om detta ingår i tillsynsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om indrivningsupp-&lt;br&gt;drag som avser böter får be-&lt;br&gt;varas i utsökningregistret till&lt;br&gt;utgången av det år då full be-&lt;br&gt;talning skedde. Andra uppgifter&lt;br&gt;som avses i 6 § 1-11 får&lt;br&gt;bevaras under högst tre år.&lt;br&gt;Denna tid räknas för uppgifter&lt;br&gt;om betalningssäkring, kvarstad,&lt;br&gt;näringsförbud och förordnande&lt;br&gt;av god man från utgången av&lt;br&gt;det år då åtgärden förföll eller&lt;br&gt;förlorade sin verkan samt för&lt;br&gt;uppgifter om skuldsanering,&lt;br&gt;konkurs och ackord från ut-&lt;br&gt;gången av det år då förfärandet&lt;br&gt;avslutades. För övriga uppgifter&lt;br&gt;räknas tiden från utgången av&lt;br&gt;det år under vilket målet av-&lt;br&gt;slutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om indrivningsupp-&lt;br&gt;drag som avser böter får&lt;br&gt;bevaras i utsökningregistret till&lt;br&gt;utgången av det år då full be-&lt;br&gt;talning skedde. Andra uppgifter&lt;br&gt;som avses i 6 § &amp;nbsp;1-11 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevaras under högst tre år eller&lt;br&gt;för uppgifter om skuldsanering&lt;br&gt;högst sex år. Denna tid räknas&lt;br&gt;för uppgifter om betalningssäk-&lt;br&gt;ring, kvarstad och näringsförbud&lt;br&gt;från utgången av det år då&lt;br&gt;åtgärden förföll eller förlorade&lt;br&gt;sin verkan samt för uppgifter&lt;br&gt;om skuldsanering, företags-&lt;br&gt;rekonstruktion, konkurs och&lt;br&gt;ackord från utgången av det år&lt;br&gt;då förfarandet avslutades. För&lt;br&gt;övriga uppgifter räknas tiden&lt;br&gt;från utgången av det år under&lt;br&gt;vilket målet avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt 4 och 5 §§ skall bevaras så länge annan uppgift om&lt;br&gt;personen förekommer i registret. Uppgift som inte längre får bevaras&lt;br&gt;med stöd av bestämmelserna i första stycket skall gallras, om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:343&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om pre-&lt;br&gt;skription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnas god man enligt ac-&lt;br&gt;kordslagen (1970:847) innan&lt;br&gt;fordringen har preskriberats,&lt;br&gt;preskriberas den tidigast två år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då förordnandet meddelades&lt;br&gt;eller, om ackord kommer till&lt;br&gt;stånd, efter utgången av det&lt;br&gt;kalenderår då ackordet skall&lt;br&gt;vara fullgjort. Inleds skuldsane-&lt;br&gt;ring enligt enligt skuldsane-&lt;br&gt;ringslagen (1994:334) innan&lt;br&gt;fordringen har preskriberats,&lt;br&gt;preskriberas den tidigast två år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då beslutet om att inleda skuld-&lt;br&gt;sanering meddelades eller, om&lt;br&gt;skuldsanering beslutas, då åter-&lt;br&gt;stående skuldbelopp senast&lt;br&gt;skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;god man förordnas eller skuld-&lt;br&gt;sanering inleds under tid då&lt;br&gt;preskriptionstiden är förlängd på&lt;br&gt;grund av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion enligt lagen&lt;br&gt;(1995:000) om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion gjorts innan fordringen&lt;br&gt;har preskriberats, preskriberas&lt;br&gt;den tidigast två år efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;rätten beslutat att förfarandet&lt;br&gt;skall upphöra eller ett ackord&lt;br&gt;skall vara fullgjort. Inleds sku-&lt;br&gt;ldsanering enligt skuldsanerings-&lt;br&gt;lagen (1994:334) innan ford-&lt;br&gt;ringen har preskriberats, pre-&lt;br&gt;skriberas den tidigast två år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då beslutet om att inleda&lt;br&gt;skuldsanering meddelades eller,&lt;br&gt;om skuldsanering beslutas, då&lt;br&gt;återstående skuldbelopp senast&lt;br&gt;skulle ha betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;ansökan om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion görs eller skuldsanering&lt;br&gt;inleds under tid då preskrip-&lt;br&gt;tionstiden är förlängd på grund&lt;br&gt;av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före ikraft-&lt;br&gt;trädandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 kap. 20 § aktiebolagslagen (1975:1385)*&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebolag försätts i&lt;br&gt;konkurs eller om en förhandling&lt;br&gt;om offentligt ackord inleds för&lt;br&gt;bolaget, skall rätten sända&lt;br&gt;underrättelse om beslutet för&lt;br&gt;registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett aktiebolag försätts i&lt;br&gt;konkurs eller företagsre-&lt;br&gt;konstruktion av bolaget inleds&lt;br&gt;enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, skall rät-&lt;br&gt;ten sända underrättelse om be-&lt;br&gt;slutet för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den&lt;br&gt;styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid&lt;br&gt;konkursens böijan. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna&lt;br&gt;i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om ny tillsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats,&lt;br&gt;eller en förhandling om of-&lt;br&gt;fentligt ackord har avslutats på&lt;br&gt;annat sätt än genom konkurs,&lt;br&gt;skall tingsrätten genast for regi-&lt;br&gt;strering underrätta registrerings-&lt;br&gt;myndigheten samt i det förra&lt;br&gt;fallet ange om överskott finns&lt;br&gt;eller inte. Tingsrätten skall även&lt;br&gt;för registrering underrätta&lt;br&gt;registreringsmyndigheten när&lt;br&gt;högre rätt genom beslut, som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, har upp-&lt;br&gt;hävt ett beslut att försätta&lt;br&gt;bolaget i konkurs eller att inleda&lt;br&gt;förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en konkurs har avslutats,&lt;br&gt;eller en företagsrekonstruktion&lt;br&gt;enligt lagen om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion har upphört på annat&lt;br&gt;sätt än genom konkurs, skall&lt;br&gt;tingsrätten genast för registre-&lt;br&gt;ring underrätta registrerings-&lt;br&gt;myndigheten samt i det förra&lt;br&gt;fallet ange om överskott finns&lt;br&gt;eller inte. Tingsrätten skall även&lt;br&gt;för registrering underrätta&lt;br&gt;registreringsmyndigheten när&lt;br&gt;högre rätt genom beslut, som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, har upp-&lt;br&gt;hävt ett beslut att försätta&lt;br&gt;bolaget i konkurs eller att inleda&lt;br&gt;företagsrekonstruktion enligt&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om&lt;br&gt;ackord rörande statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:892) om ackord rörande&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om ackord får antas&lt;br&gt;om det kan anses fördelaktigt&lt;br&gt;för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordsförslag som inte fram-&lt;br&gt;ställts i konkurs eller enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847) får&lt;br&gt;antas endast om övriga borgenä-&lt;br&gt;rer som ackordet angår godkän-&lt;br&gt;ner det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om frivillig skuldsane-&lt;br&gt;ring får godtas om förutsättning-&lt;br&gt;ar för skuldsanering enligt&lt;br&gt;skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;br&gt;är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om ackord får antas&lt;br&gt;om det kan anses fördelaktigt&lt;br&gt;för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordsförslag som inte fram-&lt;br&gt;ställts i konkurs eller enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion får antas endast&lt;br&gt;om övriga borgenärer som ack-&lt;br&gt;ordet angår godkänner det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om frivillig skuldsane-&lt;br&gt;ring får godtas om förutsättning-&lt;br&gt;ar för skuldsanering enligt&lt;br&gt;skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;br&gt;är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-10-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Å. Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 1 september 1994 (Justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om företagsrekonstruktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i köplagen (1990:931),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1845:50 s.l) om handel med&lt;br&gt;lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Mats&lt;br&gt;Melin och Mikael Mellqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna lagen om företagsrekonstruktion åsyftas att för&lt;br&gt;näringsidkare som har råkat i betalningssvårigheter men vars&lt;br&gt;verksamhet likväl är livskraftig tillhandahålla ett förfarande, som&lt;br&gt;underlättar en rekonstruktion av verksamheten så att denna kan drivas&lt;br&gt;vidare med lönsamhet. De väsendigaste inslagen i förfarandet är att det&lt;br&gt;skall tillsättas en särskild rekonstruktör som skall verka för att&lt;br&gt;rekonstruktion kommer till stånd, att exekutiva åtgärder i princip inte&lt;br&gt;får vidtas mot gäldenären så länge förfarandet pågår, att avtal som&lt;br&gt;gäldenären har ingått inte får hävas av motparten under denna tid på&lt;br&gt;grund av gäldenärens dröjsmål, att gäldenären inte utan rekonstruk-&lt;br&gt;törens samtycke får vidta vissa viktigare rättshandlingar samt att&lt;br&gt;oprioriterade borgenärers fordringar skall kunna nedsättas genom&lt;br&gt;ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot att det införs en lag med nämnda&lt;br&gt;syfte eller mot de principer som den föreslagna lagen bygger på.&lt;br&gt;Motsvarande lagstiftning finns för övrigt redan i flera andra länder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. i Danmark, Norge och Finland, och bestämmelser där torde delvis&lt;br&gt;ha utgjort förebild för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att fråga är om ett i Sverige helt nytt förfarande är&lt;br&gt;det knappast möjligt att med säkerhet bedöma om alla föreslagna&lt;br&gt;bestämmelser, bl.a. om själva förfarandet, är väl avvägda med hänsyn&lt;br&gt;till vad som krävs i den praktiska tillämpningen. Efter någon tids&lt;br&gt;tillämpning bör därför, såsom också har framhållits i remissen,&lt;br&gt;övervägas om och i vad mån vunna erfarenheter påkallar jämkning i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. i den föreslagna lagen har tagits upp bestämmelser om&lt;br&gt;offentligt ackord under företagsrekonstruktion. Till kapitlet har i princip&lt;br&gt;utan sakliga ändringar överförts ackordslagens (1970:847) regler om&lt;br&gt;offentligt ackord. I följd härav föreslås att ackordslagen skall upphävas.&lt;br&gt;I författningskommentaren framhålls härtill att fysiska personer som inte&lt;br&gt;är näringsidkare har tillgång till ett ackordsliknande förfarande genom&lt;br&gt;bestämmelserna i den tidigare under året antagna skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:334).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen är som tidigare nämnts avsedd att tillämpas i fall&lt;br&gt;då en näringsidkare som har betalningssvårigheter behöver kunna&lt;br&gt;rekonstruera sin verksamhet, dvs. själva rörelsen. Ofta torde en sådan&lt;br&gt;näringsidkare samtidigt ha behov av att sanera sin ekonomi genom&lt;br&gt;ackord. Om frivillig uppgörelse med borgenärerna inte kan uppnås, kan&lt;br&gt;offentligt ackord komma till stånd genom tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. Ackordsförfarandet äger då rum inom ramen för&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet, dvs. i samma domstolsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda innebär emellertid också att en förutsättning för att&lt;br&gt;frågan om offentligt ackord skall kunna aktualiseras är att närings-&lt;br&gt;idkaren behöver rekonstruera sin rörelse; annars kan ju inte meddelas&lt;br&gt;beslut om företagsrekonstruktion. Lagrådet ifrågasätter om man inte får&lt;br&gt;räkna med att det finns näringsidkare, vilka kan ha behov av ett&lt;br&gt;ackordsförfarande utan att samtidigt behöva rekonstruera den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs. För sådana näringsidkare kommer i fortsättningen,&lt;br&gt;så som förslaget är utformat, något ackordsförfarande inte att stå till&lt;br&gt;buds. Lagrådet kan på föreliggande material för sin del inte bedöma i&lt;br&gt;vad mån detta medför olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § första stycket skuldsaneringslagen kan skuldsanering&lt;br&gt;beviljas endast fysiska personer som inte är näringsidkare. Det nu&lt;br&gt;föreslagna förfarandet skall enligt det remitterade lagförslaget (1 kap.&lt;br&gt;1 §) vara tillämpligt endast på näringsidkare. Vidare framgår att&lt;br&gt;näringsidkaren kan vara antingen en juridisk eller fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund görs i lagrådsremissen bl.a. följande uttalanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att en fysisk person, som är arbetstagare men&lt;br&gt;som utövar viss näringsverksamhet på deltid, också i princip fäller inom&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde. Däremot skall givetvis en rekonstruktion för&lt;br&gt;en sådan person enbart avse den näringsverksamhet som han bedriver.&lt;br&gt;En eventuell ackordsuppgörelse skall således inte avse fordringar som&lt;br&gt;uteslutande avser personens privatekonomiska förhållanden. En sådan&lt;br&gt;person kan inte heller ansöka om skuldsanering i fråga om fordringar av&lt;br&gt;privat natur (se prop. 1993/94:123 s. 87 ff). Det som nu sagts medför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det inte bör uppstå några svårigheter att dra gränsen mellan tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för skuldsanering och företagsrekonstruktion, bortsett från&lt;br&gt;frågan om en deltidsföretagares skulder inom ramen för en&lt;br&gt;rekonstruktion är att hänföra till hans näringsverksamhet eller inte.&lt;br&gt;Däremot blir resultatet att deltidsföretagaren inte, så länge han såväl är&lt;br&gt;anställd som bedriver näringsverksamhet, kan bli befriad från en&lt;br&gt;övermäktig privatekonomisk skuldbörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan inte ansluta sig till uppfattningen att en eventuell&lt;br&gt;ackordsuppgörelse inte skall avse fordringar som uteslutande avser&lt;br&gt;gäldenärens privatekonomiska förhållanden; ståndpunkten har för övrigt&lt;br&gt;inte kommit till uttryck i lagtexten. Det skulle i princip inte vara&lt;br&gt;lämpligt att privata skulder skulle kvarstå till fulla beloppet efter&lt;br&gt;ackord. En sådan ordning skulle sannolikt i allmänhet omöjliggöra&lt;br&gt;ackord. Det kan tilläggas att insolvensutredningen inte har förordat&lt;br&gt;någon motsvarande begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att det under det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet klargörs att en ackordsuppgörelse för en&lt;br&gt;näringsidkare som är fysisk person inte skall begränsas på det angivna&lt;br&gt;sättet. I konsekvens med det sagda förordar Lagrådet också en ändrad&lt;br&gt;utformning av de föreslagna ändringarna i äktenskapsbalken och&lt;br&gt;föräldrabalken. Lagrådet återkommer till den frågan i anslutning till&lt;br&gt;behandlingen av de olika lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordslagens bestämmelser om offentligt ackord har som nämnts i&lt;br&gt;sak oförändrade överförts till den nya lagen. Ackordslagen har varit i&lt;br&gt;tillämpning i över 20 år. Under denna tid torde ha vunnits en hel del&lt;br&gt;erfarenheter av lagstiftningen, vilka borde beaktas i den nya lagen;&lt;br&gt;under hand har Lagrådets uppmärksamhet fasts på frågan om&lt;br&gt;beräknande av ränta på fordringar. Så har dock inte skett. Lagrådet&lt;br&gt;anser det önskvärt att 3 kap. vid lämpligt tillfälle blir föremål för en&lt;br&gt;översyn mot bakgrund av erfarenheterna av tillämpningen av&lt;br&gt;ackordslagens motsvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de enskilda lagförslagen vill Lagrådet anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna inledande bestämmelse anges att en gäldenär, som är&lt;br&gt;näringsidkare och som inte kan betala sina skulder allteftersom de&lt;br&gt;förfaller till betalning, kan under medverkan av en av rätten utsedd&lt;br&gt;rekonstruktör rekonstruera verksamheten utan konkurs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen. Enligt uttalande i författningskommentaren&lt;br&gt;anger bestämmelsen förutsättningar som måste föreligga för att&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärandet skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid endast vad som i bestämmelsen sägs om att&lt;br&gt;gäldenären skall vara näringsidkare och beskrivningen av dennes&lt;br&gt;betalningssvårigheter som kan anses utgöra förutsättningar för beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsrekonstruktion. Vad paragrafen i övrigt innehåller utgör Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;närmast, på sätt som numera är vanligt i lagstiftningen, en allmän &amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskrivning av lagens huvudsakliga innebörd. Andra förutsättningar som&lt;br&gt;skall föreligga för att beslut om företagsrekonstruktion skall meddelas&lt;br&gt;har tagits upp i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som krävs for att rekonstruktionsförfärande skall komma till&lt;br&gt;stånd bör enligt Lagrådets mening regleras i ett sammanhang och&lt;br&gt;bestämmelserna härom bör finnas i 2 kap. Det grundläggande kravet att&lt;br&gt;gäldenären skall vara näringsidkare kan dock lämpligen tas upp i&lt;br&gt;förevarande paragraf. I övrigt bör denna innehålla en allmän beskriv-&lt;br&gt;ning av det nya institutet av förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan, enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i denna lag, efter beslut av domstol få till stånd ett&lt;br&gt;särskilt förfarande for att rekonstruera sin verksamhet (företags-&lt;br&gt;rekonstruktion).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts innebär att den närmare beskrivningen av de&lt;br&gt;betalningssvårigheter som skall utgöra en förutsättning för rekon-&lt;br&gt;struktionsförfärande bör tas upp i 2 kap., lämpligen som ett nytt första&lt;br&gt;stycke i 6 §. Beträffande beskaffenheten av betalningssvårighetema vill&lt;br&gt;Lagrådet framhålla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu förevarande bestämmelsen anges kravet på betal-&lt;br&gt;ningssvårigheter som nämnts på så sätt att gäldenären inte kan betala&lt;br&gt;sina skulder allteftersom de förfäller till betalning. I motiven har anförts&lt;br&gt;att vad som avses härmed är att gäldenären är illikvid. Under&lt;br&gt;föredragningen har bekräftats att det är illikviditet som åsyftas och&lt;br&gt;understrukits att insolvensbegreppet med däri ingående prognos-&lt;br&gt;bedömning inte har ansetts passa i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet saknar anledning att motsätta sig att frågan om likviditet&lt;br&gt;skall vara avgörande för huruvida det nya institutet är tillgängligt for en&lt;br&gt;näringsidkare. Den föreslagna lydelsen synes emellertid närmast utgöra&lt;br&gt;en beskrivning av krav på insolvens (jfr 1 kap. 2 § 2 st. konkurslagen;&lt;br&gt;se även SOU 1970:75 s. 60 och SOU 1992:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 100). En bestämmelse om krav på illikviditet och med placering i 6 §&lt;br&gt;kan få förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En förutsättning for att beslut om företagsrekonstruktion skall&lt;br&gt;meddelas är att gäldenären vid tiden för ansökningen inte kan betala&lt;br&gt;sina förfällna skulder.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreskrivs att företagsrekonstruktion enligt lagen inleds&lt;br&gt;genom beslut av rätten på ansökan av gäldenären eller en borgenär samt&lt;br&gt;att förfärandet upphör efter beslut av rätten eller om gäldenären försätts&lt;br&gt;i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i paragrafen torde inte ha någon självständig betydelse&lt;br&gt;vid sidan av andra bestämmelser i förslaget, frånsett vad som sägs om&lt;br&gt;vem som är behörig att ansöka om företagsrekonstruktion och om&lt;br&gt;förfärandets upphörande i följd av konkurs. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;bestämmelsen får utgå samt att föreskrift om behörig sökande tas upp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en inledande bestämmelse i 2 kap. Vidare bör bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 § 2 st. ges annan lydelse.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu föreslagits medför att 3 och 4 §§ i 1 kap. får beteckningen 2 Bilaga 5&lt;br&gt;och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;denna paragrafs första mening anges kortfattat syftet med&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet. Det föreskrivs sålunda att det under&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet skall klargöras om, och i så fall hur, den&lt;br&gt;verksamhet som gäldenären bedriver helt eller delvis kan fortsättas och&lt;br&gt;om det finns förutsättningar för gäldenären att träffa en ekonomisk&lt;br&gt;uppgörelse med sina borgenärer (ackord). Enligt andra meningen kan&lt;br&gt;gäldenären, om ackord inte kan komma till stånd genom överens-&lt;br&gt;kommelse, under förfarandet ansöka om förhandling om offentligt&lt;br&gt;ackord enligt bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 1 § följs, bör första&lt;br&gt;meningen i förevarande paragraf kompletteras så att det framgår att&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet sker under medverkan av en av rätten utsedd&lt;br&gt;rekonstruktör. Vidare finns det skäl att redan i förevarande paragraf ta&lt;br&gt;in en föreskrift som motsvarar vad som åsyftas med bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 12 § första stycket remissförslaget angående skyldighet för&lt;br&gt;rekonstruktören att verka för att borgenärernas bästa iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den föreslagna bestämmelsen i paragrafens andra mening&lt;br&gt;förordar Lagrådet att den utformas så att det klart framgår att den&lt;br&gt;endast utgör en hänvisning till bestämmelsen 3 kap. 1 § om att rätten&lt;br&gt;under rekonstruktionsfÖrfarandet kan på ansökan av gäldenären besluta&lt;br&gt;om förhandling om offentligt ackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda förordar Lagrådet att förevarande paragraf&lt;br&gt;(2 § enligt Lagrådets förslag) ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Under rekonstruktionsfÖrfarandet skall en av rätten utsedd&lt;br&gt;rekonstruktör undersöka om den verksamhet som gäldenären bedriver&lt;br&gt;kan fortsättas helt eller delvis och i så fall hur detta kan ske samt om&lt;br&gt;det finns förutsättningar för gäldenären att träffa en ekonomisk upp-&lt;br&gt;görelse med sina borgenärer (ackord). Rekonstruktören skall när han&lt;br&gt;fullgör sitt uppdrag verka för att borgenärernas intressen inte åsidosätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 1 § framgår att förhandling om offentligt ackord kan äga&lt;br&gt;rum under rekonstruktionsfÖrfarandet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf behandlar frågan vilka kategorier av gäldenärer&lt;br&gt;som skall vara undantagna från lagens tillämpningsområde. Enligt första&lt;br&gt;meningen gäller lagen inte bankaktiebolag, sparbank, foreningsbank,&lt;br&gt;kreditaktiebolag, stadshypoteksförening, landshypoteksförening,&lt;br&gt;understödsförening eller försäkringsbolag. Bestämmelsen har sin före-&lt;br&gt;bild i 48 § ackordslagen. Kreditaktiebolag ingår dock inte numera i den&lt;br&gt;i nämnda paragraf angivna undantagskretsen. Detta rättssubjekt&lt;br&gt;utmönstrades ur paragrafen 1992 i samband med att lagen (1963:76) om&lt;br&gt;kreditaktiebolag upphävdes och lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag tillkom. Till följd av den nya lagen kommer kreditaktiebolagen att&lt;br&gt;efter viss övergångstid försvinna. Kreditaktiebolag bör därför inte heller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingå i undantagskretsen i förevarande paragraf. Beträffande behovet av&lt;br&gt;övergångsbestämmelser återkommer Lagrådet i samband med behand-&lt;br&gt;lingen av i remissen föreslagna övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordslagen är tillämplig på kreditmarknadsbolag. Även&lt;br&gt;ifrågavarande lag bör enligt Lagrådets mening vara tillämplig på sådant&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i 48 § ackordslagen, när det gäller foreningsbank, avser&lt;br&gt;”central foreningsbank”. Enligt Lagrådets mening bör också undantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förevarande paragraf begränsas till central foreningsbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1992:700) om ombildning av stadshypoteksinstitutionen&lt;br&gt;och lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutionen skall&lt;br&gt;stadshypoteksföreningama och landshypoteksföreningama upplösas utan&lt;br&gt;likvidation. Efter ombildningen skall stadshypoteksinstitutionen bedriva&lt;br&gt;rörelse i ett for ändamålet bildat kreditaktiebolag och lands-&lt;br&gt;hypoteksinstitutionen i ett kreditmarknadsbolag. Enligt vad som upplysts&lt;br&gt;vid föredragningen har stadshypoteksföreningama redan upplösts och&lt;br&gt;den 1 januari 1995 kommer även landshypoteksföreningama att vara&lt;br&gt;upplösta. Mot den bakgrunden bör inte stadshypoteksförening och lands-&lt;br&gt;hypoteksförening tas upp bland de i förevarande paragraf angivna&lt;br&gt;rättssubjekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra mening undantas från lagens tillämpning&lt;br&gt;verksamhet som offentligt organ bedriver i egen regi eller har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande i. Lagrådet har inget att invända mot det&lt;br&gt;föreslagna undantaget men förordar att meningen i förtydligande syfte&lt;br&gt;formuleras om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen (som&lt;br&gt;enligt vad Lagrådet föreslagit ovan skall ha beteckningen 3 §) ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag,&lt;br&gt;sparbank, central foreningsbank, understödsförening eller försäkrings-&lt;br&gt;bolag. Bestämmelserna avser inte heller sådana gäldenärer i vars&lt;br&gt;verksamhet staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, en&lt;br&gt;församling eller en kyrklig samfallighet har ett bestämmande in-&lt;br&gt;flytande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har utformats med 2 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) som förebilder. I 1 § första stycket föreskrivs att en ansökan&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion skall göras hos den tingsrätt där gäldenären&lt;br&gt;bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Enligt&lt;br&gt;andra stycket skall sökanden i ansökan som regel ange och styrka de&lt;br&gt;omständigheter som gör rätten behörig. I 1 § tredje stycket finns&lt;br&gt;föreskrifter för det fall att ansökan gjorts hos en tingsrätt som inte är&lt;br&gt;behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges att en ansökan om företagsrekonstruktion skall göras&lt;br&gt;skriftligen och att den skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden&lt;br&gt;eller dennes ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet anfört i anslutning till bestämmelserna i&lt;br&gt;1 kap. 2 § bör bestämmelserna i 2 kap. inledas med en förskrift om att&lt;br&gt;en ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av&lt;br&gt;en borgenär. Bl.a. för att främja överskådligheten bör vidare bestäm-&lt;br&gt;melserna i förevarande paragrafer disponeras så att de ansluter närmare&lt;br&gt;till förebilderna i 2 kap. 1 och 2 §§ konkurslagen. Mot bakgrund av det&lt;br&gt;anförda förordar Lagrådet att paragraferna ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om företagsrekonstruktion får göras av gäldenären eller av&lt;br&gt;en borgenär. Ansökan skall göras skriftligen hos den tingsrätt där&lt;br&gt;gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i&lt;br&gt;allmänhet. Ansökningshandlingen skall vara egenhändigt undertecknad&lt;br&gt;av sökanden eller sökandens ombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall sökanden ange och styrka de omständigheter som gör&lt;br&gt;rätten behörig, om de inte är kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en ansökan om företagsrekonstruktion gjorts hos en tingsrätt som&lt;br&gt;inte är behörig, skall rätten genast sända handlingarna i ärendet till den&lt;br&gt;tingsrätt som enligt vad dessa visar är behörig och underrätta sökanden.&lt;br&gt;Ansökan skall anses gjord, när handlingarna kom in till den förra tings-&lt;br&gt;rätten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreskrivs under tre punkter vad en borgenärs ansökan&lt;br&gt;om företagsrekonstruktion skall innehålla. Enligt punkt 2 skall anges de&lt;br&gt;omständigheter på vilka borgenären grundar sin begäran. Av motiven&lt;br&gt;framgår att denna föreskrift uteslutande åsyftar uppgifter om gäldenä-&lt;br&gt;rens betalningssvårigheter. Det krävs alltså inte att en ansökande&lt;br&gt;borgenär skall lämna uppgifter t ex om utsikterna för att rekonstruk-&lt;br&gt;tionsfÖrfarandet skall leda till framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att rätt förstå bestämmelsen torde underlättas, om vad&lt;br&gt;som sålunda avses uttryckligen anges i paragrafen. Ett ytterligare skäl&lt;br&gt;härför är bestämmelsen i 5 § om avvisande av bristfälliga ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att punkt 2 ges följande&lt;br&gt;lydelse: ”upplysningar om gäldenärens betalningssvårigheter”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf reglerar frågan om avvisande av en bristfällig&lt;br&gt;ansökan. Där föreskrivs i ett första stycke att ansökan skall avvisas om&lt;br&gt;den inte uppfyller de krav som anges i 1-4 §§ och i ett andra stycke att&lt;br&gt;sökanden innan ansökan avvisas skall föreläggas att avhjälpa bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om behandlingen av bristfälliga ansökningar finns på&lt;br&gt;åtskilliga håll i lagstiftningen. Trots att innebörden som regel är den-&lt;br&gt;samma, varierar utformningen av bestämmelserna ganska mycket. Den&lt;br&gt;här föreslagna lydelsen synes sakna tidigare motsvarighet och utgör&lt;br&gt;alltså ytterligare en variant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör lydelsen utformas i anslutning till någon&lt;br&gt;gällande bestämmelse av samma art, förslagsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § konkurslagen. Lydelsen bör också jämkas så att det klart&lt;br&gt;framgår att bestämmelsen inte är tillämplig, då bristen består i att&lt;br&gt;ansökningen har getts in till en tingsrätt som inte är behörig. Mot&lt;br&gt;bakgrund härav och med beaktande av den omdisponering av 1 och&lt;br&gt;2 §§ som föreslagits i det föregående förordar Lagrådet att paragrafen&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En ansökan skall avvisas, om den inte innehåller sådana uppgifter&lt;br&gt;som krävs enligt 1, 3 och 4 §§ och sökanden inte följer ett föreläggande&lt;br&gt;att avhjälpa bristen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf inleder de bestämmelser som har tagits upp under&lt;br&gt;rubriken Prövning av ansökan om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan de följande paragraferna reglerar själva förfarandet vid&lt;br&gt;prövningen samt frågan om utseende av rekonstruktör och bestämmande&lt;br&gt;av borgenärssammanträde, behandlas i 6 § de materiella förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att en ansökan skall bifällas. Som nämnts i det föregående&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att i denna paragraf också skall tas upp föreskrift om&lt;br&gt;vad som för bifall krävs i fråga om gäldenärens betalningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda föreslår Lagrådet att den nyssnämnda&lt;br&gt;rubriken flyttas till närmast före 7 § samt att närmast före 6 § införs en&lt;br&gt;ny rubrik av följande lydelse: ”Förutsättningar för beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av 6 § i förslaget anges att beslut om att inleda ett&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärande inte får meddelas, om det saknas skälig&lt;br&gt;anledning att anta att syftet med förfärandet kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget används bl.a. uttrycket ”ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion”, vilket närmast för tanken till att ett bifall till en&lt;br&gt;ansökan skall föranleda ett ”beslut om företagsrekonstruktion”. Detta&lt;br&gt;uttryck används också på flera ställen i förslaget. Även om termerna&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och rekonstruktionsförfärande bör kunna&lt;br&gt;användas med viss frihet, synes man böra undvika att ange att beslut&lt;br&gt;avser inledande av rekonstruktionsförfärande; en sådan terminologi&lt;br&gt;torde kunna föranleda missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet framstår det som naturligt, särskilt mot bakgrund av&lt;br&gt;den av Lagrådet föreslagna nya bestämmelsen i paragrafen, att i den nu&lt;br&gt;förevarande bestämmelsen använda uttrycket ”Beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion”. Lagrådet föreslår att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda föreslår Lagrådet att 6 § ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En förutsättning för att beslut om företagsrekonstruktion skall&lt;br&gt;meddelas är att gäldenären vid tiden för ansökningen inte kan betala&lt;br&gt;sina förfällna skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om företagsrekonstruktion får inte meddelas, om det saknas&lt;br&gt;skälig anledning anta att syftet med förfärandet kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan av en borgenär får bifällas endast om gäldenären har&lt;br&gt;medgett ansökan.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf i förslaget föreskrivs att, om gäldenärens Bilaga 5&lt;br&gt;ansökan tas upp, rätten skall genast pröva den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 § andra stycket tredje meningen följer emellertid ett undantag&lt;br&gt;från denna regel om omedelbar prövning för det fell att gäldenärens&lt;br&gt;ansökan har skett efter det att ansökan har gjorts av en borgenär och&lt;br&gt;tingsrätten har ansett att sammanträde för prövning av saken likväl bör&lt;br&gt;hållas. En reservation för detta fell bör göras i 7 §. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;därför att paragrafen får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om gäldenärens ansökan tas upp, skall rätten genast pröva den, om&lt;br&gt;inte annat följer av 8 § andra stycket.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall rekonstruktören undersöka&lt;br&gt;förutsättningarna för rekonstruktion av verksamheten enligt 1 kap. 3 §&lt;br&gt;och därvid verka för att borgenärernas bästa iakttas. I andra stycket&lt;br&gt;föreskrivs bl.a. att rekonstruktören skall undersöka gäldenärens&lt;br&gt;ekonomiska ställning och i samråd med gäldenären upprätta en plan som&lt;br&gt;redovisar hur syftet med förfarandet skall uppnås. Enligt tredje stycket&lt;br&gt;får rekonstruktören anlita sakkunnigt biträde. I fjärde stycket föreskrivs&lt;br&gt;att rekonstruktören får väcka talan om återvinning. Vidare sägs att&lt;br&gt;närmare bestämmelser om sådan talan finns i 3 kap. 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag till ändrad lydelse av 1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1 kap. 2 § enligt Lagrådets numrering) följs bör första stycket i&lt;br&gt;förevarande paragraf utgå som överflödigt. De därpå följande styckena&lt;br&gt;kommer i så fell att utgöra första, andra och tredje styckena. I det nya&lt;br&gt;första stycket bör vidare en hänvisning göras till 1 kap. 2 § enligt&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fjärde stycket enligt det remitterade förslaget förordar&lt;br&gt;Lagrådet att bestämmelsen utformas som en upplysning om att det av&lt;br&gt;3 kap. 6 § framgår att rekonstruktören får väcka talan om återvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslår Lagrådet att förevarande&lt;br&gt;paragraf ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Rekonstruktören skall när han fullgör de uppgifter som anges i&lt;br&gt;1 kap. 2 § undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och i samråd&lt;br&gt;med gäldenären upprätta en plan som redovisar hur syftet med&lt;br&gt;förfärandet skall uppnås (rekonstruktionsplan). Planen skall tillställas&lt;br&gt;rätten och borgenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekonstruktören får anlita sakkunnigt biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rekonstruktören får väcka talan om återvinning framgår av 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs att rekonstruktören inom en vecka&lt;br&gt;från beslut om att inleda företagsrekonstruktion skall underrätta samtliga&lt;br&gt;kända borgenärer om beslutet. I andra stycket anges under fyra punkter&lt;br&gt;visst material som skall fogas till underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket punkt 1 krävs ”en förteckning över gäldenärens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakliga tillgångar och skulder.” I författningskommentaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiveras begränsningen till ”huvudsakliga” tillgångar och skulder med Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;den korta tid som rekonstruktören har på sig att sammanställa Bilaga 5&lt;br&gt;uppgifterna. Lagrådet vill här förorda att begränsningen i uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten i stället utformas så att det framgår att det räcker med en&lt;br&gt;”preliminär” förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges ”gäldenärens senaste balansräkning, om gäldenären är&lt;br&gt;eller har varit bokföringsskyldig under det sista året innan ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion gjordes och de ytterligare upplysningar som&lt;br&gt;behövs om dennes redovisning.” Eftersom rekonstruktionsfÖrfarandet i&lt;br&gt;praktiken inte torde kunna tillämpas på andra gäldenärer än sådana som&lt;br&gt;är eller har varit bokföringsskyldiga framstår begränsningen i denna&lt;br&gt;punkt av gäldenärskretsen som överflödig. Lagrådet förordar därför att&lt;br&gt;begränsningen får utgå. Vidare bör avfattningen av punkten jämkas i&lt;br&gt;förtydligande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör paragrafen undergå vissa redaktionella jämkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda förordar Lagrådet att paragrafen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Rekonstruktören skall inom en vecka från beslutet om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion underrätta samtliga kända borgenärer om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till underrättelsen skall fogas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en preliminär förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenärens senaste balansräkning och de ytterligare upplysningar&lt;br&gt;som behövs om hans ekonomiska ställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om orsakerna till betalningssvårighetema och om hur&lt;br&gt;verksamheten kan rekonstrueras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. upplysning om den tidpunkt för borgenärssammanträdet som&lt;br&gt;bestämts enligt 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om antalet borgenärer med fordringar utan förmånsrätt är mycket&lt;br&gt;stort, får underrättelser till dessa borgenärer ersättas av ett&lt;br&gt;tillkännagivande genom kungörelse. En sådan kungörelse skall innehålla&lt;br&gt;upplysning om beslutet om företagsrekonstruktion och om tidpunkten&lt;br&gt;för borgenärssammanträdet. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges i tre punkter vissa viktigare affärstransaktioner som&lt;br&gt;gäldenären inte får företa utan rekonstruktörens samtycke. Punkt 1&lt;br&gt;avser betalning av skulder som uppkommit före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, punkt 2 gäller nya förpliktelser och punkt 3&lt;br&gt;dispositioner i fråga om egendom av väsentlig betydelse för gäldenärens&lt;br&gt;verksamhet. Den första punkten intar såtillvida en särställning genom att&lt;br&gt;den avser skulder som uppkommit före beslutet om före-&lt;br&gt;tagsrekonstruktion, medan övriga punkter reglerar transaktioner under&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i och för sig inte något att erinra mot att krav på&lt;br&gt;rekonstruktörens samtycke uppställs i angivna fäll. Det förefaller dock&lt;br&gt;tveksamt om en betalning av en äldre skuld överhuvudtaget bör vara&lt;br&gt;tillåten. Utgångspunkten för en företagsrekonstruktion enligt lagförslaget&lt;br&gt;är ju att företagets tillgångar och skulder i princip skall ”frysas”. En &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning av en skuld kan därför äventyra genomförandet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekonstruktionen. Utrymmet för rekonstruktören att samtycka till betal-&lt;br&gt;ning måste följaktligen vara mycket begränsat, ett förhållande som inte&lt;br&gt;avspeglas i den föreslagna lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse med dansk och finsk rätt visar att man där har en&lt;br&gt;betydande restriktivitet när det gäller att under ett rekonstruktions-&lt;br&gt;förfarande tillåta betalning av äldre skulder. Enligt den danska&lt;br&gt;konkursloven får efter en betalningsinställelse betalning av en skuld ske&lt;br&gt;utanför konkursreglema endast om en betalning är nödvändig för att&lt;br&gt;avvärja ”tab”. I finsk rätt finns i lagen om företagssanering ett&lt;br&gt;uttryckligt förbud mot betalning av äldre skuld. Lagen innehåller dock&lt;br&gt;vissa undantag från förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör förevarande bestämmelse ge uttryck för&lt;br&gt;nödvändig restriktivitet i fråga om att tillåta betalning. Det kan&lt;br&gt;åstadkommas genom att enligt finsk modell ett uttryckligt förbud införs&lt;br&gt;men förses med erforderliga undantag. Ett annat alternativ är att i&lt;br&gt;lagtexten anges att betalning får ske endast under kvalificerade förutsätt-&lt;br&gt;ningar, t.ex. om särskilda eller synnerliga skäl föreligger. Vilket&lt;br&gt;alternativ som bör väljas får övervägas under det fortsatta lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande princip i förslaget är att gäldenären under&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet skall behålla rådigheten över sin egendom. I&lt;br&gt;motiven anges att som en följd härav en rättshandling, som gäldenären&lt;br&gt;har vidtagit utan att iaktta kravet på samtycke, inte kan enbart av det&lt;br&gt;skälet drabbas av en civilrättslig ogiltighet, inte ens om med-&lt;br&gt;kontrahenten var i ond tro. Lagrådet har för sin del inte något att&lt;br&gt;invända mot att rättshandlingar som gäldenären företar utan samtycke&lt;br&gt;skall vara civilrättsligt giltiga. Som paragrafen utformats förmedlar den&lt;br&gt;emellertid närmast ett intryck av att utgöra en rådighetsinskränkning.&lt;br&gt;För att undvika missförstånd eller rättsförluster bör därför av paragrafen&lt;br&gt;framgå att det förhållandet att en rättshandling företas utan samtycke&lt;br&gt;inte inverkar på rättshandlingens giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att till paragrafen&lt;br&gt;fogas ett andra stycke med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Åsidosätter gäldenären vad som föreskrivs i första stycket inverkar&lt;br&gt;detta inte på rättshandlingens giltighet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller bestämmelser om det för rekon-&lt;br&gt;struktionsförfarandet grundläggande förbudet mot säraktioner från&lt;br&gt;borgenärers och andra rättsägares sida. Paragrafen är uppdelad på fem&lt;br&gt;stycken, varav det första endast anger arten av inskränkningar och den&lt;br&gt;tid under vilken de gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges sålunda att under den tid rekonstruk-&lt;br&gt;tionsförfarandet pågår följande inskränkningar gäller i borgenärernas&lt;br&gt;rätt att tvångsvis ta i anspråk gäldenärens egendom för betalning av sina&lt;br&gt;fordringar. Därefter föreskrivs att utmätning inte får beslutas, att, om&lt;br&gt;utmätning tidigare har beslutats, utmätningsförfarandet inte får fortsättas&lt;br&gt;och att detta dock inte gäller utmätning för sådan fordran till säkerhet&lt;br&gt;för vilken borgenären har handpanträtt i gäldenärens egendom (2 st)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt att beslut om kvarstad och om betalningssäkring inte får meddelas&lt;br&gt;och verkställighet av sådant beslut inte får ske (3 st). Vidare anges att&lt;br&gt;handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan&lt;br&gt;näringsidkare m fl inte får ske och att detsamma gäller återtaganden&lt;br&gt;genom verkställighet av dom (4 st) samt att under förfarandet inte heller&lt;br&gt;i övrigt får vidtas åtgärd for verkställighet enligt 16 kap. utsöknings-&lt;br&gt;balken (5 st).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sak vill Lagrådet framhålla följande beträffande förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna hindrar inte att domstol eller kronofogdemyndighet&lt;br&gt;under rekonstruktionsfÖrfarandet meddelar dom eller beslut om sådan&lt;br&gt;betalningsfastställelse som medför utmätningsverkan (jfr 4 kap. 27 §&lt;br&gt;utsökningsbalken) och det torde inte heller vara motiverat att uppställa&lt;br&gt;sådant förbud. Det finns emellertid knappast anledning att tilllåta att&lt;br&gt;exekutiv försäljning eller redovisning av influtna medel efter sådan&lt;br&gt;betalningsfastställelse får äga rum under förfarandet; detta gäller oavsett&lt;br&gt;om betalningsfastställelsen har beslutats före förfarandet eller beslutas&lt;br&gt;under detta. Denna situation omfattas emellertid inte av den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från förbudet att besluta utmätning föreslås som nämnts&lt;br&gt;gälla för fordran som är förenad med handpanträtt. Undantaget synes&lt;br&gt;böra vidgas till att gälla även fordran som är förenad med retentionsrätt&lt;br&gt;(jfr t.ex. 1 kap. 5 § 2 st. konkurslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har inte tagits upp föreskrift om förbud mot införsel under&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet; frågan kan vara aktuell endast då gäldenären&lt;br&gt;är fysisk person (jfr. 15 kap. 3 § utsökningsbalken). Under föredrag-&lt;br&gt;ningen har upplysts att avsikten är att införsel då skall kunna ske för&lt;br&gt;underhållsbidrag men inte för skatter, böter m m. Denna ståndpunkt,&lt;br&gt;som synes lämplig, bör framgå av paragrafens lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den föreslagna lydelsen kan i formellt hänseende anföras&lt;br&gt;följande. Beskrivningen i första stycket ger sken av att täcka samtliga&lt;br&gt;inskränkningar i paragrafen. Så är dock inte fallet med det förbud som&lt;br&gt;anges i femte stycket, något som också markeras av ingressen i det&lt;br&gt;stycket. Denna lagteknik är inte helt tillfredsställande. Det torde vidare&lt;br&gt;vara önskvärt att paragrafen utformas något mera överskådligt än som&lt;br&gt;skett, särskilt som vad Lagrådet anfört i det föregående påkallar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Under den tid rekonstruktionsfÖrfarandet pågår får utmätning eller&lt;br&gt;annan verkställighet enligt utsökningsbalken inte äga rum mot&lt;br&gt;gäldenären. Utmätning får dock ske för fordran för vilken borgenären&lt;br&gt;har handpanträtt eller retentionsrätt. Införsel får äga rum såvitt avser&lt;br&gt;underhållsbidrag. Handräckning enligt lagen (1978:599) om avbetal-&lt;br&gt;ningsköp mellan näringsidkare m fl får inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förfarandet får inte heller meddelas beslut om kvarstad eller&lt;br&gt;betalningssäkring. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande paragrafens tillämpning kan anmärkas följande. Om en&lt;br&gt;borgenär har ansökt om utmätning före beslutet om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion men utmätning inte hunnit beslutas, bör utsökningsmålet vila hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronofogdemyndigheten under rekonstruktionsfÖrfarandet. Efter dettas Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;upphörande bör handläggningen av målet återupptas, om inte Bilaga 5&lt;br&gt;borgenären återkallar sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller en särskild bestämmelse om säkerhetsåtgärd&lt;br&gt;med 15 kap. 3 § rättegångsbalken som viss förebild. I förslaget anges&lt;br&gt;sålunda att, om det finns särskilda skäl att befara att gäldenären utan&lt;br&gt;rekonstruktörens samtycke företar eller underlåter en viss handling och&lt;br&gt;därigenom sätter en borgenärs rätt i fara, rätten får på borgenärens&lt;br&gt;begäran besluta om lämplig åtgärd för att säkerställa dennes rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fråga om säkerhetsåtgärd aktualiseras, torde i allmänhet också&lt;br&gt;finnas behov av att domstolen kan förordna interimistiskt därom till dess&lt;br&gt;motparten har fått tillfälle att yttra sig. Förslaget upptar emellertid inte&lt;br&gt;några direkta bestämmelser om förfarandet vid behandlingen av en&lt;br&gt;begäran om säkerhetsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 1 § 1 st i förslaget gäller beträffande handläggningen av&lt;br&gt;frågor om företagsrekonstruktion, i den mån inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;förevarande lag, lagen (1946:807) om handläggning av domstols-&lt;br&gt;ärenden. I 4 § 3 st första meningen ärendelagen finns en bestämmelse&lt;br&gt;om säkerhetsåtgärd, som kan sägas utgöra en motsvarighet till den nu&lt;br&gt;förevarande bestämmelsen i förslaget. I andra - fjärde meningarna i&lt;br&gt;samma stycke anges att tillfälle skall lämnas den som åtgärden angår att&lt;br&gt;yttra sig däröver, att, om fara är i dröjsmål, förordnande dock får&lt;br&gt;meddelas omedelbart samt att åtgärden skall omedelbart hävas av rätten,&lt;br&gt;om skäl inte längre förekommer for den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets ståndpunkt torde vara att de nu nämnda förfarandereglema&lt;br&gt;skall vara tillämpliga i fråga om handläggningen av en begäran om&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd enligt den nu förevarande bestämmelsen. Även om detta&lt;br&gt;inte kan anses framgå tydligt av förslaget, har Lagrådet inte någon&lt;br&gt;erinran mot förslagets ståndpunkt i det nämnda hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren har uttalats att en rättshandling som&lt;br&gt;gäldenären vidtar med åsidosättande av vad rätten har förordnat enligt&lt;br&gt;18 § saknar giltighet gentemot en tredje man som insett eller bort inse&lt;br&gt;gäldenärens bristande behörighet. Uttalandet synes böra uppfattas så, att&lt;br&gt;en rättshandling som sker i strid med domstolens förordnande i princip&lt;br&gt;är ogiltig men att en godtroende medkontrahent är skyddad oavsett&lt;br&gt;rättshandlingens art. I anledning av uttalandet vill Lagrådet anföra&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kan erinras om att förevarande bestämmelse är av&lt;br&gt;samma karaktär som bestämmelserna om säkerhetsåtgärd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. 15. kap 3 § rättegångsbalken och 4 § 3 st ärendelagen. En&lt;br&gt;rättshandling som strider mot förordnande med stöd av den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen kan inte ges annan verkan än rättshandlingar som är&lt;br&gt;stridande mot förordnande som meddelats enligt andra liknande regler,&lt;br&gt;i vart fåll inte utan att en särskild bestämmelse i saken meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av motiveringen kan förordnande enligt den föreslagna&lt;br&gt;18 § vara av flera olika slag. Det måste antas att principen är att en&lt;br&gt;rättshandling som strider mot ett förordnande är ogiltig, eftersom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären inte är behörig att vidta åtgärden. Undantag från denna&lt;br&gt;princip torde endast kunna förekomma enligt vad som gäller om&lt;br&gt;godtrosforvärv, dvs. främst av lösöre. Lagen om godtrosforvärv av&lt;br&gt;lösöre är inte direkt tillämplig i den nu aktuella situationen, där&lt;br&gt;gäldenären kan förutsättas äga egendomen. Det har dock förutsatts att&lt;br&gt;lagen skall kunna tillämpas analogt i vissa situationer av den typ som&lt;br&gt;här avses, vilket har överlämnats till rättstillämpningen att avgöra (se&lt;br&gt;prop. 1985/86:123 s. 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde saknas anledning att frångå vad som sålunda får antas gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bestämmelsens syfte saknas enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;vidare anledning att begränsa dess tillämpning till fall då gäldenärens&lt;br&gt;befarade handlande eller underlåtenhet sker utan rekonstruktörens&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 18 § kan ha sådant innehåll att verkställighet kan behöva&lt;br&gt;ske. Att sådan verkställighet får äga rum utgör ett undantag från det&lt;br&gt;principiella förbudet i 17 §. Detta bör framgå av bestämmelsen. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och till att en mindre jämkning bör ske av den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen förordar Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om det finns särskilda skäl att befara att gäldenären företar en viss&lt;br&gt;handling eller underlåter att vidta en viss åtgärd och därigenom sätter en&lt;br&gt;borgenärs rätt i fara, får rätten på borgenärens begäran besluta om&lt;br&gt;lämplig åtgärd för att säkerställa dennes rätt. Bestämmelserna i 17 §&lt;br&gt;hindrar inte verkställighet av ett sådant beslut.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har tagits in den viktiga regeln om förbud&lt;br&gt;för en gäldenärs avtalsmotpart att under vissa angivna omständigheter&lt;br&gt;häva ett ingånget avtal, om gäldenären begär att avtalet fullföljs. Har&lt;br&gt;motparten fått en sådan begäran och är tiden för hans fullgörelse inne&lt;br&gt;får han enligt andra stycket kräva att ”gäldenären i motsvarande mån&lt;br&gt;fullgör sin prestation för framtiden” eller, om anstånd har medgetts,&lt;br&gt;utan oskäligt uppehåll ställer godtagbar säkerhet för sin fullgörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den citerade bestämmelsen är enligt författnings-&lt;br&gt;kommentaren att motparten inte skall behöva fullgöra sin prestation utan&lt;br&gt;att gäldenären samtidigt presterar eller ställer säkerhet. Bestämmelsen&lt;br&gt;skall täcka såväl en enstaka prestation som successiva prestationer. I&lt;br&gt;motsats till vad bestämmelsen kan synas ge uttryck för skall gäldenären&lt;br&gt;vid successiva prestationer inte behöva erlägga annan likvid än den som&lt;br&gt;avser just den fullgörelse som vid tillfallet presteras av motparten.&lt;br&gt;Avsikten är också att det endast är sådan prestationsskyldighet som&lt;br&gt;inträtt for gäldenären efter beslutet om företagsrekonstruktion som skall&lt;br&gt;fullgöras. Lydelsen kompliceras ytterligare av att det dessutom synes&lt;br&gt;vara avsett att bestämmelsen skall omfatta även avbetalningsköp med&lt;br&gt;återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är den citerade bestämmelsen vag och&lt;br&gt;svårtolkad. Den täcker inte heller till fullo vad som synes ha varit&lt;br&gt;avsikten med den. Lagrådet förutsätter därför att bestämmelsen under&lt;br&gt;det fortsatta lagstiftningsarbetet övervägs på nytt. I samband därmed bör&lt;br&gt;paragrafen ses över redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser angående borgenärers rätt till&lt;br&gt;kvittning under rekonstruktionsfÖrfarandet. Bestämmelserna svarar i&lt;br&gt;princip mot 20 § ackordslagen. I andra stycket regleras det fallet att den&lt;br&gt;som står i skuld till gäldenären förvärvar en fordran mot honom genom&lt;br&gt;överlåtelse. Kvittning får inte ske, om förvärvet har gjorts senare än tre&lt;br&gt;månader före ansökningen om företagsrekonstruktion eller, under vissa&lt;br&gt;förutsättningar, ansökan om dödsbos avträdande till förvaltning av&lt;br&gt;boutredningsman. Enligt tredje meningen gäller kvittningsförbud också&lt;br&gt;om förvärvet har skett tidigare och borgenären då hade skälig anledning&lt;br&gt;anta att gäldenären var på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts består förutsättningen för beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion, då det gäller gäldenärens betalningssvårigheter,&lt;br&gt;i bristande likviditet och inte i obestånd. Det kan då synas något&lt;br&gt;inkonsekvent att i fråga om begränsningar i kvittningsrätten anknyta till&lt;br&gt;obeståndsbegreppet. Den som är illikvid torde emellertid ofta också&lt;br&gt;vara på obestånd. Något hinder mot förslagets ståndpunkt i det nämnda&lt;br&gt;hänseendet kan inte anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om avvisande av en bristfällig&lt;br&gt;ansökan om ackordsförhandling. Enligt bestämmelsen skall rätten avvisa&lt;br&gt;en ansökan, ”om den inte uppfyller de krav som anges i 10 och 11 §§&lt;br&gt;och gäldenären inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sak ingen erinran mot förslaget men förordar att&lt;br&gt;bestämmelsen utformas efter samma mönster som den motsvarande&lt;br&gt;bestämmelsen i 2 kap. 5 § angående avvisande av en ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Med hänvisning till vad Lagrådet anfört i&lt;br&gt;anslutning till den paragrafen kan förevarande paragraf ges förslagsvis&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En ansökan om ackordsförhandling skall avvisas, om den inte&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 10 och 11 §§ och gäldenären inte följer&lt;br&gt;ett föreläggande att avhjälpa bristen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i ackordslagen föreskrivna skyldigheten för gäldenär att avlägga&lt;br&gt;bouppteckningsed har i förevarande paragraf ersatts med en fakultativ&lt;br&gt;regel. Edgång behöver enligt förslaget äga rum endast om en borgenär&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår att, om gäldenären är en juridisk&lt;br&gt;person och har flera ställföreträdare, bouppteckningsed inte behöver&lt;br&gt;avläggas av en sådan ställföreträdare, om den borgenär som begärt&lt;br&gt;edgången anser, att denna saknar betydelse för utredningen av&lt;br&gt;gäldenärens ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren anges att bestämmelsen utformats efter&lt;br&gt;mönster av 6 kap. 3 § 2 st. konkurslagen. Det är då att märka att det&lt;br&gt;lagrummet avser begäran av konkursförvaltare och inte av en borgenär.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med en konkursförvaltare måste emellertid en borgenär anses&lt;br&gt;ha små möjligheter att i förväg bedöma om en edgång saknar betydelse&lt;br&gt;för utredningen. Det kan inte heller uteslutas att en rätt för borgenären&lt;br&gt;att avgöra om edgången skall ske eller inte kan missbrukas. Lagrådet&lt;br&gt;förordar därför att det läggs på rätten att efter objektiva kriterier avgöra&lt;br&gt;om en ställföreträdare kan befrias från edgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bör även vidtas vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”På begäran av en borgenär skall gäldenären vid borgenärs-&lt;br&gt;sammanträdet avlägga bouppteckningsed. Han skall därvid göra de&lt;br&gt;tillägg till eller ändringar i bouppteckningen som han anser behövas och&lt;br&gt;med ed betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är&lt;br&gt;riktig, så att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller&lt;br&gt;upptagits någon tillgång eller skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar gäldenären en juridisk person och finns flera ställföreträdare,&lt;br&gt;behöver bouppteckningsed inte avläggas av en sådan ställföreträdare&lt;br&gt;vars edgång måste antas sakna betydelse för utredningen av gäldenärens&lt;br&gt;ekonomiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det finns anledning till det, får rätten besluta att gäldenären skall&lt;br&gt;avlägga eden inför någon annan tingsrätt. Är gäldenären sjuk, får eden&lt;br&gt;avläggas där han vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar gäldenären att avlägga ed, förfaller beslutet om ackords-&lt;br&gt;förhandling, om det inte finns synnerliga skäl för att förhandlingen skall&lt;br&gt;fortsättas.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser angående rekonstruktörens rätt till&lt;br&gt;ersättning. I första stycket anges i en första mening att rekonstruktören&lt;br&gt;har rätt till skälig ersättning för det arbete och de utlägg som uppdraget&lt;br&gt;har krävt samt, i en andra mening, att vid bedömningen av vad som är&lt;br&gt;skäligt arvode hänsyn skall tas till det arbete som uppdraget har krävt,&lt;br&gt;den omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt&lt;br&gt;näringsverksamhetens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen för utlägg bör emellertid inte bli föremål för en&lt;br&gt;skälighetsprövning, i vart fall inte på samma sätt som arvodet (jfr. 14&lt;br&gt;kap. 4, 13 och 14 §§ konkurslagen). I fråga om ersättning för utlägg&lt;br&gt;torde i princip böra vara avgörande endast om uppdraget kan anses ha&lt;br&gt;krävt utlägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda och till undvikande av den dubbelreglering&lt;br&gt;beträffande arvodet som skett i de båda meningarna föreslår Lagrådet&lt;br&gt;att första stycket får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Rekonstruktören har rätt till ersättning för arbete och för de utlägg&lt;br&gt;som uppdraget har krävt. Arvodet får inte bestämmas till ett högre&lt;br&gt;belopp än som med hänsyn till det arbete som uppdraget har krävt, den&lt;br&gt;omsorg och skicklighet varmed det har utförts samt närings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens omfattning kan anses utgöra skälig ersättning for&lt;br&gt;uppdraget. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges i fem punkter när rätten - oberoende av om den&lt;br&gt;tidsfrist som nämns i 9 § har löpt ut eller inte - skall besluta att&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet skall upphöra. Av punkten 4 framgår att så&lt;br&gt;bl.a. skall ske om rekonstruktören eller en borgenär begär det ”och&lt;br&gt;rätten finner att förfarandet saknar ett rimligt ändamål”. Den föreslagna&lt;br&gt;ordalydelsen synes missvisande. Ett rekonstruktionsförfarande har ju&lt;br&gt;som regel alltid ett rimligt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som anges i författningskommentaren om&lt;br&gt;bestämmelsens tillämpning kan det sista ledet i bestämmelsen förslagsvis&lt;br&gt;formuleras ”och syftet med förfarandet inte kan antas bli uppnått”&lt;br&gt;alternativt ”och förfarandet inte kan antas leda till att gäldenärens&lt;br&gt;verksamhet rekonstrueras”. Lagrådet förordar det förstnämnda alterna-&lt;br&gt;tivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket bör även i övrigt bli föremål for vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en hänvisning till bestämmelsen i 1 kap. 2 §&lt;br&gt;att rekonstruktionsfÖrfarandet upphör utan särskilt beslut om gäldenären&lt;br&gt;försätts i konkurs. Om Lagrådets förslag till slopande av bestämmelsen&lt;br&gt;i nämnda paragraf godtas skall hänvisningen utgå och bör i stället i&lt;br&gt;förevarande paragraf direkt anges att rekonstruktionsfÖrfarandet upphör&lt;br&gt;om gäldenären försätts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Rätten skall besluta att rekonstruktionsfÖrfarandet skall upphöra om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana åtgärder vidtagits att syftet med förfarandet kan anses&lt;br&gt;uppnått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gäldenären begär det och beslut om ackordsförhandling inte har&lt;br&gt;meddelats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gäldenären utan laga förfall uteblir från det borgenärssammanträde&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 10 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med&lt;br&gt;förfarandet inte kan antas bli uppnått eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det i annat fall finns särskilda skäl för att förfarandet bör upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gäldenären försätts i konkurs, upphör rekonstruktionsfÖrfarandet&lt;br&gt;utan särskilt beslut.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke finns en regel som innebär att rätten när tre&lt;br&gt;månader har förflutit från dagen för beslutet om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;skall besluta att förfarandet skall upphöra. Av andra stycket framgår att&lt;br&gt;rätten kan förlänga tremånaderstiden med tre månader i taget ”om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl”. Beträffande andra stycket sägs i författ-&lt;br&gt;ningskommentaren att en restriktiv hållning är befogad när det gäller att&lt;br&gt;besluta om förlängning av den inledande tremånadersfristen. Vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anförs bl.a. att än större restriktivitet är påkallad när fråga är om&lt;br&gt;ytterligare förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör den åsyftade återhållsamheten från rättens&lt;br&gt;sida komma till tydligare uttryck i lagtexten. Även i andra hänseenden&lt;br&gt;bör lagtexten jämkas i förtydligande syfte. I enlighet med det anförda&lt;br&gt;förordar Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 annat fall än som avses i 8 § skall rätten, när tre månader förflutit&lt;br&gt;från dagen for beslutet om företagsrekonstruktion, besluta att för-&lt;br&gt;ärandet skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan dock rätten, efter begäran av&lt;br&gt;gäldenären inom den i första stycket angivna tiden, medge att&lt;br&gt;förfarandet får pågå under ytterligare högst tre månader. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, kan rätten under motsvarande förutsättning förlänga&lt;br&gt;tiden med ytterligare högst tre månader i taget. Förfärandet får dock&lt;br&gt;inte pågå under längre tid än sammanlagt ett år, om inte ackords-&lt;br&gt;förhandling har beslutats. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att beslut om att inleda företagsrekonstruktion och&lt;br&gt;om ackordsförhandling gäller omedelbart om inte annat bestäms av&lt;br&gt;rätten. Enligt andra meningen gäller detsamma beslut om utseende eller&lt;br&gt;entledigande av rekonstruktör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande bestämmelse finns inte i fråga om beslut att&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet skall upphöra. Ett sådant beslut blir&lt;br&gt;följaktligen gällande först sedan det vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att insolvensutredningen föreslog en bestämmelse&lt;br&gt;av innebörd att bl.a. hindren mot special- och generalexekution i&lt;br&gt;gäldenärens egendom och förbudet för gäldenärens avtalsmotparter att&lt;br&gt;häva ingångna avtal förfaller när rätten meddelar beslut om förfarandets&lt;br&gt;upphörande, om inte annat bestämts i beslutet. Varför utredningens&lt;br&gt;förslag inte följts i lagrådsremissen berörs inte vare sig i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen eller i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet för borgenärerna att under rekonstruktionsfÖrfarandet&lt;br&gt;tvångsvis driva in sina fordringar och förbudet för gäldenärens&lt;br&gt;avtalsmotparter att häva ingångna avtal innebär allvarliga ingrepp i&lt;br&gt;deras rätt. Förbuden bör därför inte gälla längre än som är absolut&lt;br&gt;nödvändigt. Om beslut meddelas om att rekonstruktionsfÖrfarandet skall&lt;br&gt;upphöra bör med hänsyn härtill dessa rättsverkningar av förfarandet&lt;br&gt;omedelbart förfalla. Det kan lämpligen åstadkommas genom att&lt;br&gt;forevarande paragraf kompletteras med en bestämmelse att beslut om&lt;br&gt;förfarandets upphörande tillämpas omedelbart. I samband därmed bör&lt;br&gt;också vissa redaktionella ändringar göras i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Beslut om företagsrekonstruktion och om ackordsförhandling samt&lt;br&gt;beslut att rekonstruktionsfÖrfarandet skall upphöra skall tillämpas&lt;br&gt;omedelbart, om inte annat har bestämts av rätten. Detsamma gäller&lt;br&gt;beslut att utse eller entlediga rekonstruktör. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av denna paragraf har tagits upp en föreskrift om att&lt;br&gt;vissa angivna beslut under ackordsförhandling inte får överklagas&lt;br&gt;särskilt. Motsvarighet till föreskriften finns nu 32 § 1 st., 35 § och 36 §&lt;br&gt;3 st. ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon bestämmelse som anger vad som skall gälla som huvudregel&lt;br&gt;beträffande överklagande av beslut som meddelas under&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet har inte tagits upp i förslaget (jfr 41 § 1 st.&lt;br&gt;ackordslagen). Under föredragningen har upplysts att hänvisningen i 4&lt;br&gt;kap. 1 § till ärendelagen och, beträffande frågor om offentligt ackord,&lt;br&gt;till rättegångsbalken har avsetts medföra att rättegångsbalkens bestäm-&lt;br&gt;melser om överklagande skall vara tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom hänvisningen i 4 kap. 1 § till ärendelagen och rättegångs-&lt;br&gt;balken avser enbart handläggningen hos tingsrätten, kan det visserligen&lt;br&gt;ifrågasättas om denna kan anses omfatta även rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om överklagande. Lagrådet har dock inte någon erinran&lt;br&gt;mot ståndpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rättegångsbalken är huvudregeln i fråga om överklagande av&lt;br&gt;beslut under rättegången att sådana beslut inte får överklagas särskilt&lt;br&gt;utan endast i samband med överklagande av dom eller slutligt beslut i&lt;br&gt;målet (49 kap.3 § 2 st). Hänvisningen till rättegångsbalken innebär&lt;br&gt;därför i detta hänseende att beslut under rekonstruktionsfÖrfarandet inte&lt;br&gt;får överklagas särskilt. Detta torde inte överensstämma med vad som&lt;br&gt;har avsetts i remissen. Det kan för övrigt vara något tveksamt vad som&lt;br&gt;är slutligt beslut och vad som är beslut under förfarandet enligt den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda föreslår Lagrådet att 12 § 1 st. ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Rättens beslut enligt denna lag får överklagas för sig. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte beslut i en fråga som avses i 3 kap. 21 § första stycket eller&lt;br&gt;24 § eller beträffande sådan ny prövning som avses i 3 kap. 25 § tredje&lt;br&gt;stycket.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges bestämmelser om skadeståndsskyldighet i vissa fall för&lt;br&gt;en borgenär vars ansökan om företagsrekonstruktion inte bifallits. Som&lt;br&gt;förutsättning för skadeståndsskyldigheten anges att ”borgenären när han&lt;br&gt;gav in sin ansökan saknade skälig anledning anta att gäldenären inte&lt;br&gt;kunde betala sina skulder allteftersom de förföll till betalning”. Denna&lt;br&gt;förutsättning anknyter till den beskrivning av gäldenärens betalnings-&lt;br&gt;svårigheter som görs i 1 kap. 1 § remissförslaget och som där uppställs&lt;br&gt;som en förutsättning för att beslut skall meddelas om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad Lagrådet anfört i anslutning till 1 kap. 1 §&lt;br&gt;förordar Lagrådet att beskrivningen av gäldenärens betalnings-&lt;br&gt;svårigheter skall ges en ändrad avfattning och flyttas över till 2 kap.&lt;br&gt;6 §. Om detta förslag följs, förordar Lagrådet att det i beskrivningen i&lt;br&gt;förevarande paragraf av förutsättningarna för skadeståndsskyldighet tas&lt;br&gt;in en hänvisning till 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda kan första stycket i förevarande paragraf&lt;br&gt;ges förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om en borgenärs ansökan om företagsrekonstruktion inte bifalls och&lt;br&gt;om borgenären när han gav in sin ansökan saknade skälig anledning&lt;br&gt;anta att gäldenären hade sådana betalningssvårigheter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § första stycket, skall borgenären ersätta gäldenären den skada&lt;br&gt;som skäligen kan anses ha orsakats denne genom ansökningen och dess&lt;br&gt;handläggning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackordslagen föreslås upphöra att gälla då lagen om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion träder i kraft (punkt 1). Enligt remissförslaget skall&lt;br&gt;ackordslagens bestämmelser dock alltjämt gälla om god man förordnats&lt;br&gt;enligt ackordslagen före ikraftträdandet (punkt 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inget att invända mot förslagen. Punkt 2 bör dock i&lt;br&gt;förtydligande syfte ges en annan redaktionell utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet anfört i samband med granskningen av 1 kap. 4 § (3 §&lt;br&gt;enligt Lagrådets förslag) har lagen om kreditaktiebolag upphävts år&lt;br&gt;1992 i samband med tillkomsten av lagen om kreditmarknadsbolag. Av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till sistnämnda lag framgår att&lt;br&gt;kreditaktiebolag kan driva verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag&lt;br&gt;under ett år räknat från tiden för den nya lagens ikraftträdande (den 1&lt;br&gt;januari 1994) eller till dess en ansökan om tillstånd enligt den nya lagen&lt;br&gt;slutligt prövats. Genom lagen (1992:1617) om ändring i ackordslagen&lt;br&gt;utmönstrades, som tidigare nämnts, kreditaktiebolag ur den i 48 §&lt;br&gt;ackordslagen angivna undantagskretsen. I en övergångsbestämmelse till&lt;br&gt;ändringslagen föreskrivs att ett kreditmarknadsbolag, som har rätt att&lt;br&gt;driva verksamhet enligt den upphävda lagen om kreditaktiebolag,&lt;br&gt;fortfarande skall omfattas av 48 § ackordslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissföredragningen har upplysts att det inte är klarlagt om&lt;br&gt;samtliga ansökningar från kreditaktiebolag att få driva verksamhet som&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag har prövats slutligt, när förevarande lag kan&lt;br&gt;förväntas träda i kraft. En övergångsbestämmelse av motsvarande&lt;br&gt;innehåll som den sistnämnda bör därför fogas som punkt 3 till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att till&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna fogas en ny punkt 3 samt att punkterna 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 ges följande lydelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”2. När god man har förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet gäller dock ackordslagen i stället för denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag enligt 1 kap. 1 &amp;nbsp;§ lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsbolag som efter lagens ikraftträdande den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1994 har rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om&lt;br&gt;kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att underhållsbidrag till make&lt;br&gt;preskriberas tre år efter den ursprungliga förfallodagen. Enligt andra&lt;br&gt;stycket förlängs emellertid preskriptionstiden när utmätning sker eller&lt;br&gt;konkursansökan görs innan denna tid gått till ända. Innebörden av tredje&lt;br&gt;stycket är att ansökan om förordnande av god man enligt ackordslagen&lt;br&gt;medför en motsvarande förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås att tredje stycket skall upphävas. Som skäl för&lt;br&gt;detta hänvisas i författningskommentaren till att ackordslagen upphävs&lt;br&gt;och att ackord enligt lagen om företagsrekonstruktion inte omfattar&lt;br&gt;fordringar av familjerättslig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det inledande avsnittet har Lagrådet behandlat frågan om ett ackord&lt;br&gt;för en fysisk person skall begränsas så att det inte omfattar fordringar&lt;br&gt;som uteslutande avser gäldenärens privatekonomiska förhållanden. Som&lt;br&gt;framgår av vad som anförs där anser Lagrådet att en sådan begränsning&lt;br&gt;inte skall gälla. Mot den bakgrunden bör tredje stycket i förevarande&lt;br&gt;paragraf inte upphävas. I stället bör stycket ändras så att det blir&lt;br&gt;tillämpligt på ansökan om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vissa frågor om preskription av underhållsbidrag&lt;br&gt;till barn. Regleringen är i princip av samma innebörd som bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 kap. 10 § äktenskapsbalken angående underhållsbidrag till&lt;br&gt;makar. I det remitterade förslaget föreslås också att förevarande&lt;br&gt;paragraf ändras på samma sätt som 6 kap. 10 § äktenskapsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet hänvisar här till vad Lagrådet anfört i anslutning till 6 kap.&lt;br&gt;10 § äktenskapsbalken. Tredje stycket i förevarande paragraf bör alltså&lt;br&gt;ändras så att det blir tillämpligt på ansökan om företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i köplagen (1990:931)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergängsregleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förevarande lag bör fogas en övergångsbestämmelse av&lt;br&gt;motsvarande innehåll som punkt 2 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;ikraftträdandebestämmelsen till förevarande lag tas in som punkt 1 och&lt;br&gt;att till lagförslaget fogas en punkt 2 med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”2. Har god man förordnats enligt ackordslagen (1970:847) före&lt;br&gt;ikraftträdandet, gäller dock äldre bestämmelser. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till 10 § föreslås att allmän förmånsrätt enligt para-&lt;br&gt;grafen skall följa med fordringar som med rekonstruktörens godkännan-&lt;br&gt;de uppkommit under ett förfärande enligt lagen om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren anges att termen ”uppkommit” avses ha&lt;br&gt;samma innebörd som i andra sammanhang, t.ex. i preskriptionslagen&lt;br&gt;och skuldsaneringslagen, och att fordringar grundade på avtal anses ha&lt;br&gt;uppkommit när avtalet träffats. Som exempel på fäll som inte omfättas&lt;br&gt;av förmånsrätten nämns ränta för rekonstruktionstiden på en kredit&lt;br&gt;enligt ett gammalt kreditavtal, en hyresvärds fordran på hyra under&lt;br&gt;denna tid och en leverantörs fordran enligt ett tidigare avtal, om&lt;br&gt;leverantören har fortsatt att leverera under rekonstruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran mot den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;men vill beträffande den påstådda innebörden anmärka följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt vilka tidpunkten for fordrans uppkomst är av&lt;br&gt;betydelse finns på olika håll i lagstiftningen. Utöver de som har angetts&lt;br&gt;i förfättningskommentaren kan nämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 § konkurslagen (angående vilka fordringar som får göras&lt;br&gt;gällande i konkurs) och 12 § ackordslagen (angående vilka borgenärer&lt;br&gt;som deltar i förhandling om offentligt ackord). Påståendet i remissen att&lt;br&gt;fordringar som grundas på avtal anses uppkomna när avtalet träffades&lt;br&gt;synes i princip vara riktigt. Man torde dock inte utan vidare kunna utgå&lt;br&gt;från att bestämmelser av det slag som nu har berörts genomgående har&lt;br&gt;samma innebörd. Det kan därför i vissa fäll uppkomma fråga när en&lt;br&gt;fordran har uppkommit. Ett exempel är måhända fordran på lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan när fordran har uppkommit i sådana fäll som nu avses synes&lt;br&gt;emellertid sakna avgörande betydelse för huruvida den nya&lt;br&gt;bestämmelsen om förmånsrätt är tillämplig. Även om en fordran av det&lt;br&gt;slag som nu avses skall anses uppkommen först under&lt;br&gt;rekonstruktionsförfärandet, har den ju inte krävt rekonstruktörens&lt;br&gt;samtycke; undantag gäller möjligen för sådana fäll som avses i 2 kap.&lt;br&gt;20 §, dvs. då gäldenären med rekonstruktörens samtycke begär att avtal&lt;br&gt;skall fullföljas trots att grund för hävning har inträtt före beslutet om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt torde gäldenärens motpart i praktiken vara tillgodosedd&lt;br&gt;genom passiv stoppningsrätt och genom rätt till hävning, om gäldenären&lt;br&gt;gör sig skyldig till avtalsbrott under rekonstruktionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i förmånsrättslagen rör 9, 10, 13, 15 och&lt;br&gt;18 §§. Punkt 1 av övergångsbestämmelserna innehåller att lagen träder&lt;br&gt;i kraft, såvitt avser 9 och 13 §§ den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1995, och i övrigt den 1 april 1995. I punkt 2 anges att i fråga&lt;br&gt;om förmånsrätt for fordringar i en konkurs som har beslutats på grund&lt;br&gt;av en ansökan som gjorts före ikraftträdandet äldre bestämmelser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 9 och 13 §§ är av formell natur. Med den nya&lt;br&gt;bestämmelsen om efterställda fordringar i 18 § avses endast att lagfästa&lt;br&gt;vad som gäller redan för närvarande. Lagrådet föreslår att ändringen av&lt;br&gt;denna paragraf får träda i kraft vid samma tidpunkt som ändringarna av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 2 bör jämkas, bl a i förtydligande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill föreslår Lagrådet att övergångsbestämmelserna ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser 9, 13 och 18 §§ den 1&lt;br&gt;januari 1995 och i övrigt den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I fråga om förmånsrätt i en konkurs som har beslutats på grund av&lt;br&gt;en ansökan vilken gjorts före den 1 april 1995 gäller 10 och 15 §§ i&lt;br&gt;deras äldre lydelse.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall en borgenärs ansökan om konkurs&lt;br&gt;förklaras vilande i avvaktan på att ett pågående rekonstruktions-&lt;br&gt;förfarande upphör om gäldenären begär det. Rätten får dock enligt&lt;br&gt;andra stycket besluta att försätta gäldenären i konkurs om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl att befara att gäldenären utan rekonstruktörens samtycke&lt;br&gt;företar eller underlåter en viss handling och därigenom sätter&lt;br&gt;borgenärens rätt i fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande vad förslaget innehåller om att gäldenärens befarade&lt;br&gt;handlande eller underlåtenhet skall ske utan rekonstruktionens samtycke&lt;br&gt;vill Lagrådet hänvisa till vad som i motsvarande fråga anförts vid&lt;br&gt;2 kap. 18 §. Lagrådet förordar alltså att den angivna begränsningen får&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör vissa redaktionella ändringar göras. Paragrafen kan ges&lt;br&gt;förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om ett förfarande för rekonstruktion av gäldenärens verksamhet&lt;br&gt;pågår enligt lagen (1995:000) om företagsrekonstruktion, skall en&lt;br&gt;borgenärs ansökan om konkurs, i fall gäldenären begär det, förklaras&lt;br&gt;vilande i avvaktan på att rekonstruktionsfÖrfarandet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda skäl att befara att gäldenären företar en viss&lt;br&gt;handling eller underlåter att vidta en viss åtgärd och därigenom sätter&lt;br&gt;borgenärens rätt i fara, får dock rätten försätta gäldenären i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett sådant beslut meddelas skall rekonstruktören beredas tillfälle Prop. 1995/96:5&lt;br&gt;att yttra sig.” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen av 4 kap. 1 § konkurslagen innebär att&lt;br&gt;möjligheterna till återvinning vidgas i ett visst hänseende. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav föreslås i punkt 2 i övergångsbestämmelserna att äldre föreskrifter&lt;br&gt;om återvinning fortfarande gäller i fråga om konkurser i vilka ansökan&lt;br&gt;om konkurs kommit in till tingsrätten före ikraftträdandet av den nya&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna principer får anses följa att en rättshandling som med&lt;br&gt;hänsyn till sin beskaffenhet inte är återvinningsbar när den företas inte&lt;br&gt;heller skall kunna återvinnas efter ändring av återvinningsbestäm-&lt;br&gt;melsema (se punkt 2 och 3 övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;1975:244 om ändring i 1921 års konkurslag och punkt 5 övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till den nuvarande konkurslagen). Avgörande för om nya&lt;br&gt;eller äldre bestämmelser skall tillämpas bör därför vara tidpunkten för&lt;br&gt;rättshandlingens företagande och inte tidpunkten för konkursansök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda föreslår Lagrådet att punkt 2 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 fråga om återvinning av en rättshandling som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 § 1 i dess äldre lydelse och som har ägt rum före ikraft-&lt;br&gt;trädandet gäller bestämmelsen i dess äldre lydelse.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 2 § regleras frågan om fristdag vid återvinning. Som huvud-&lt;br&gt;regel gäller att dagen för konkursansökningen är fristdag. Om kon-&lt;br&gt;kursen har föregåtts av förordnande av god man enligt ackordslagen,&lt;br&gt;skall dock dagen för ansökningen om godmansförordnande anses som&lt;br&gt;fristdag under förutsättning att konkursansökningen gjorts inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt remissförslaget skall vad som nu sägs om ansökan om&lt;br&gt;förordnande av god man i stället gälla ansökan om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. Någon särskild övergångsbestämmelse i anledning härav&lt;br&gt;föreslås dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även efter ikraftträdandet kan vid tillämpning av återvinningsbestäm-&lt;br&gt;melsema dagen för ansökan om godmansförordnande bli av betydelse&lt;br&gt;som fristdag. Lagrådet föreslår därför att som en ny punkt 3 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna tas upp en föreskrift av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Har konkursansökan föregåtts av förordnande av god man enligt&lt;br&gt;ackordslagen (1970:847), gäller 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:188) om pre-&lt;br&gt;skription av skattefordringar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § 1 st. första meningen gäller för närvarande att, om god man&lt;br&gt;förordnas enligt ackordslagen innan en fordran har preskriberats,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringen preskriberas tidigast två år efter utgången av det kalenderår&lt;br&gt;då förordnandet meddelades eller, om ackord kommer till stånd, efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då ackordet skall vara fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att ackordslagen skall upphöra att gälla då lagen om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion träder i kraft föreslås i lagrådsremissen att&lt;br&gt;förevarande bestämmelse ges följande ändrade lydelse: Har ansökan om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion enligt lagen (1995:000) om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion gjorts innan fordringen har preskriberats, preskriberas den tidigast&lt;br&gt;två år efter utgången av det kalenderår då rätten beslutat att förfarandet&lt;br&gt;skall upphöra eller ett ackord skall vara fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringsförslaget medför en viss utvidgning av möjligheten till&lt;br&gt;förlängning av preskriptionstiden. Vid bedömningen av förslagets&lt;br&gt;effekter bör också beaktas att en ansökan om företagsrekonstruktion kan&lt;br&gt;göras även av en borgenär. Förslaget innebär att en borgenärs ansökan&lt;br&gt;föranleder förlängning av preskriptionstiden även om förutsättningar&lt;br&gt;inte föreligger för ett beslut om företagsrekonstruktion. Möjligen är det&lt;br&gt;dock för tillämpning av bestämmelsen avsett att sådant beslut skall ha&lt;br&gt;meddelats. För att undvika att preskriptionsbestämmelsen får en icke&lt;br&gt;önskad tillämpning bör i bestämmelsen anges att sådant beslut skall ha&lt;br&gt;meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 4 kap. 8 § lagen om företagsrekonstruktion kan&lt;br&gt;rekonstruktionsfÖrfarandet upphöra även utan beslut av rätten. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och till den ändring som Lagrådet har föreslagit i 4 kap.&lt;br&gt;11 § bör sista ledet av bestämmelsen ändras så att kravet på rättens&lt;br&gt;beslut utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att första stycket&lt;br&gt;första meningen i paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Har beslut om företagsrekonstruktion enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion meddelats på grund av en ansökan som gjorts&lt;br&gt;innan fordringen har preskriberats, preskriberas den tidigast två år efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då förfärandet upphört eller ett ackord skall&lt;br&gt;vara fullgjort.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås ändringar i 13 kap. 20 § första och tredje styckena.&lt;br&gt;Bestämmelserna i dessa stycken ålägger rätten att underrätta&lt;br&gt;registreringsmyndigheten om vissa beslut rörande konkurs eller&lt;br&gt;förhandling om offentligt ackord enligt ackordslagen. Innebörden av&lt;br&gt;ändringarna är att vad som sägs om vissa beslut angående förhandling&lt;br&gt;om offentligt ackord i stället kommer att avse motsvarande beslut om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. I remissen föreslås inte någon särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse utan endast att förevarande ändringslag skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 april 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening finns det anledning att komplettera förslaget&lt;br&gt;med en särskild övergångsbestämmelse med tanke på att beslut eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat förhållande som avses i den nuvarande lydelsen kan förekomma&lt;br&gt;även efter ikraftträdandet (jfr punkt 2 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen om företagsrekonstruktion). Övergångsbestämmelsen kan ges&lt;br&gt;förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om sådant förhållande avseende förhandling om offentligt ackord&lt;br&gt;enligt ackordslagen (1970:847) som anges i 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § i dess äldre lydelse inträffar efter ikraftträdandet, gäller paragrafen&lt;br&gt;i den äldre lydelsen.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande&lt;br&gt;statliga fordringar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;övergångsregleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § andra stycket anges för närvarande att ackordsförslag, som inte&lt;br&gt;framställts i konkurs eller enligt ackordslagen, får antas endast om&lt;br&gt;övriga borgenärer som ackordet angår godkänner det. Ändringsförslaget&lt;br&gt;innebär att ”ackordslagen” byts ut mot ”lagen om företagsrekon-&lt;br&gt;struktion”. Till lagförslaget har inte fogats någon särskild övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 övergångsbestämmelserna till lagen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion framgår att ackordsförslag kan komma att framställas&lt;br&gt;enligt ackordslagen även efter ikraftträdandet av förevarande lag. Ett&lt;br&gt;sådant förslag får - i avsaknad av övergångsbestämmelse till&lt;br&gt;lagändringen - antas endast om övriga berörda borgenärer godkänner&lt;br&gt;det. En sådan ordning torde inte vara avsedd. Till lagförslaget bör&lt;br&gt;därför fogas en övergångsbestämmelse av innebörd att äldre&lt;br&gt;bestämmelser gäller om ett ackordsförslag framställts enligt ackords-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår med hänsyn till det anförda att ikraft-&lt;br&gt;trädandebestämmelsen ges beteckningen 1 och att till lagförslaget fogas&lt;br&gt;en ny punkt 2 med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”2. I fråga om ackordsförslag som framställts enligt ackordslagen&lt;br&gt;(1970:487) gäller 3 § i dess äldre lydelse.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i lagrådsremissen av den 27 april 1995&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:334)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skuldsaneringslagen (1994:334)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 a § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldsanering får beviljas en&lt;br&gt;gäldenär med hemvist i Sverige&lt;br&gt;som är fysisk person och inte är&lt;br&gt;näringsidkare, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han är på obestånd och så&lt;br&gt;skuldsatt att han inte kan antas&lt;br&gt;ha förmåga att betala sina&lt;br&gt;skulder inom överskådlig tid&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är skäligt med hänsyn&lt;br&gt;till gäldenärens personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden att&lt;br&gt;skuldsanering beviljas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är folkbokförd i Sv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuldsanering får beviljas en&lt;br&gt;gäldenär med hemvist i Sverige&lt;br&gt;som är fysisk person, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. han är på obestånd och så&lt;br&gt;skuldsatt att han inte kan antas&lt;br&gt;ha förmåga att betala sina&lt;br&gt;skulder inom överskådlig tid&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det är skäligt med hänsyn&lt;br&gt;till gäldenärens personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden att&lt;br&gt;skuldsanering beviljas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;;e skall vid tillämpningen av första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket anses ha hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skuldernas&lt;br&gt;ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar&lt;br&gt;gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och att på egen&lt;br&gt;hand nå en uppgörelse med sina borgenärer samt det sätt på vilket&lt;br&gt;gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skuldsanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LJtöver villkoren i 4 § gäller&lt;br&gt;beträffande en fysisk person som&lt;br&gt;är näringsidkare att skuldsane-&lt;br&gt;ring får beviljas endast om det&lt;br&gt;med hänsyn till näringsverksam-&lt;br&gt;hetens ringa omfattning och&lt;br&gt;enkla beskaffenhet finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § förmånsrättslagen (1970:979)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer där-&lt;br&gt;efter med arbetstagares fordran&lt;br&gt;på lön eller annan ersättning på&lt;br&gt;grund av anställningen. För-&lt;br&gt;månsrätten omfattar fordringar&lt;br&gt;som har förfallit till betalning&lt;br&gt;under de sista sex månaderna av&lt;br&gt;arbetstagarens anställningstid&lt;br&gt;hos konkursgäldenären och inte&lt;br&gt;tidigare än tre månader innan&lt;br&gt;konkursansökningen kom in till&lt;br&gt;tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän förmånsrätt följer där-&lt;br&gt;efter med arbetstagares fordran&lt;br&gt;på lön eller annan ersättning på&lt;br&gt;grund av anställningen. För-&lt;br&gt;månsrätten omfattar fordringar&lt;br&gt;som har förfallit till betalning&lt;br&gt;under de sista sex månaderna av&lt;br&gt;arbetstagarens anställningstid&lt;br&gt;hos konkursgäldenären och inte&lt;br&gt;tidigare än tre månader innan&lt;br&gt;konkursansökningen kom in till&lt;br&gt;tingsrätten. Har konkursen före-&lt;br&gt;gåtts av ett förfarande enligt&lt;br&gt;lagen (1995:000) om företags-&lt;br&gt;konstruktion och har konkurs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökningen getts in inom ett år&lt;br&gt;från det att förfarandet har upp-&lt;br&gt;hört, omfattar förmånsrätten om&lt;br&gt;det är förmånligare för arbets-&lt;br&gt;tagaren, i stället för fordringar&lt;br&gt;som har förfallit till betalning&lt;br&gt;under tiden omedelbart före&lt;br&gt;konkursansökningen fordringar&lt;br&gt;som har förfallit till betalning&lt;br&gt;under sådan tid före ansök-&lt;br&gt;ningen om företagsrekonstruk-&lt;br&gt;tion att de skulle ha omfattats av&lt;br&gt;förmånsrätt om de hade förfallit&lt;br&gt;till betalning under motsvarande&lt;br&gt;tid före konkursansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på uppsägningslön omfattas av förmånsrätt längst för&lt;br&gt;uppsägningstid som beräknas enligt 11 &amp;nbsp;§ lagen (1982:80) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsskydd. Uppsägningslön för tid under vilken arbetstagaren&lt;br&gt;inte utför arbete för konkursgäldenären eller annan och inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1975:1248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:639.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;driver egen rörelse, omfettas av förmånsrätt endast om arbetstagaren&lt;br&gt;kan visa att han har anmält sig hos offentlig arbetsförmedling som&lt;br&gt;arbetssökande. För uppsägningstid omfettar förmånsrätten endast lön&lt;br&gt;eller ersättning som överstiger inkomst vilken arbetstagaren under den&lt;br&gt;tid lönen eller ersättningen avser har haft av egen rörelse eller har&lt;br&gt;förvärvat eller borde ha kunnat förvärvat i en annan anställning. Vid&lt;br&gt;bestämmande av i vilken utsträckning fordran på lön eller ersättning&lt;br&gt;under uppsägningstid omfettas av förmånsrätt, skall med samtidig&lt;br&gt;inkomst i annan anställning jämställas utbildningsbidrag som utgår av&lt;br&gt;statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning, i den mån bidraget avser&lt;br&gt;samma tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit&lt;br&gt;berättigad till bidraget efter uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en lönefordran som har förfellit tidigare än tre månader före&lt;br&gt;konkursansökningen har varit föremål för tvist, omfattas den av&lt;br&gt;förmånsrätt om talan har väckts eller förhandling som föreskrivs i&lt;br&gt;kollektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet&lt;br&gt;har begärts inom fyra månader från förfallodagen och konkursansök-&lt;br&gt;ningen har följt inom tre månader från det att tvisten slutligt har&lt;br&gt;avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkurs-&lt;br&gt;ansökningen omfattas av förmånsrätt för vad som står inne för det&lt;br&gt;löpande och närmast föregående intjänandeåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt följer med fordran på pension vilken tillkommer arbets-&lt;br&gt;tagare eller dennes efterlevande för högst sex månader före konkurs-&lt;br&gt;ansökningen och därpå följande sex månader. Förmånsrätten gäller även&lt;br&gt;i fråga om pension, som intjänats hos föregående arbetsgivare, om&lt;br&gt;gäldenären övertagit ansvaret for pensionen under de betingelser som&lt;br&gt;anges i 23 och 26 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensions-&lt;br&gt;utfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursgäldenären är näringsidkare, skall arbetstagare, som själv&lt;br&gt;eller tillsammans med närstående senare än sex månader före konkurs-&lt;br&gt;ansökningen har ägt minst en femtedel av företaget, eller hans&lt;br&gt;efterlevande, inte ha förmånsrätt enligt denna paragraf för lön eller&lt;br&gt;pension. Detsamma gäller även när andelen har ägts av en närstående&lt;br&gt;till arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-05-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å.&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 27 april 1995 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Mikael&lt;br&gt;Mellqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i Förmånsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket andra meningen i förevarande paragraf omfattar&lt;br&gt;förmånsrätten för lön och annan ersättning på grund av anställning för&lt;br&gt;närvarande fordringar, som har förfallit till betalning under de sista sex&lt;br&gt;månaderna av arbetstagarens anställningstid hos konkursgäldenären och&lt;br&gt;inte tidigare än tre månader innan konkursansökningen kom in till&lt;br&gt;tingsrätten. I remissen föreslås som en ny tredje mening en bestäm-&lt;br&gt;melse, som avser att skydda arbetstagare i fall då konkursen har&lt;br&gt;föregåtts av ett förfarande för företagsrekonstruktion som Lagrådet&lt;br&gt;tidigare har yttrat sig över. Bestämmelsen gäller arbetstagare med&lt;br&gt;fordringar som har förfallit till betalning före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion. En sådan arbetstagare kan enligt remissen, om en&lt;br&gt;särskild bestämmelse i saken inte tas upp, förlora möjligheten att få&lt;br&gt;betalt på grund av att beslut tidigare har meddelats om företags-&lt;br&gt;rekonstrukktion och inte om konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen anges att, om konkursen har föregåtts&lt;br&gt;av ett förfarande enligt lagen om företagsrekonstruktion och konkurs-&lt;br&gt;ansökningen har getts in inom ett år från det att förfarandet har&lt;br&gt;upphört, förmånsrätten omfettar, om det är förmånligare för&lt;br&gt;arbetstagaren, i stället för fordringar som har förfellit till betalning&lt;br&gt;under tiden omedelbart före konkursansökningen fordringar som har&lt;br&gt;förfellit till betalning under sådan tid före ansökningen om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion att de skulle ha omfettats av förmånsrätt om de hade&lt;br&gt;förfellit till betalning under motsvarande tid före konkursansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte någon erinran i sak mot att det infors en&lt;br&gt;bestämmelse av den innebörd som avses med förslaget. I fråga om&lt;br&gt;bestämmelsens lydelse kan emellertid framhållas följande. Det måste&lt;br&gt;vara avsett att lönefordringar från tiden före beslutet om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion skall vid tillämpning av den nya bestämmelsen anses ha&lt;br&gt;förfellit till betalning under de sista sex månaderna av arbetstagarens&lt;br&gt;anställningstid, även om de i realiteten ligger utanför den tiden; annars&lt;br&gt;blir den föreslagna ordningen meningslös. Detta kan dock inte anses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgå med tillräcklig tydlighet av bestämmelsen. Även i övrigt&lt;br&gt;framstår lydelsen som svårtillgänglig. Den synes också onödigt&lt;br&gt;komplicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar Lagrådet att bestämmelsen ges&lt;br&gt;följande avfattning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Har konkursen föregåtts av ett förfarande enligt lagen (1995:000) om&lt;br&gt;företagsrekonstruktion och har konkursansökningen gjorts inom ett år&lt;br&gt;från det att förfarandet upphörde, skall det vid tillämpning av andra&lt;br&gt;meningen, om det är förmånligare för arbetstagaren, anses som kon-&lt;br&gt;kursansökningen hade gjorts då ansökningen om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;skedde. I sådant fell skall det bortses från tiden mellan ansökningarna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:5&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sahlin, Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallström, Persson, Schori, Blomberg, Hedborg, Andersson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:5 Lag om företags-&lt;br&gt;rekonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49002, Stockholm 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>lag 7, 11 avslag i övrigt bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:LU11</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:58:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ035</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:58:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:LU11</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01LU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om företagsrekonstruktion, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  m.fl. (FP, C, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  m.fl. (FP, C, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga Berggren  m.fl. (M, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga Berggren  m.fl. (M, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  och Marianne Carlström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  och Marianne Carlström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:5&lt;br/&gt;
Lag om företagsrekonstruktion</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02L11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:5 Lag om företagsrekonstruktion</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Åbjörnsson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>