2224068 GJ0344 1995/96 44 prop prop prop Proposition 1995/96:44 Proposition Proposition Kommunikationsdepartementet 44 0 1995-10-03 00:00:00 2025-12-19 13:56:05 1996-01-01 00:00:00 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0344/text https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0344 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0344 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition 1995/96:44</h1> <h2>Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m.</h2> Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 oktober 1995 Mona Sahlin Ines LJusmann (Kommunikationsdepartementet) Prop. 1995/96:44 <h3>Propositionens huvudsakliga innehåll</h3> I denna proposition läggs bl.a. fram vissa riktlinjer för en ny upphand- ling av färjetrafiken till och från Gotland. Staten skall även fortsättningsvis garantera en tillfredsställande per- son- och godstrafikförsörjning mellan fastlandet och Gotland. Den framtida fäijetrafiken skall inte kosta mer för staten än dagens trafik- system och skall kännetecknas av att den är passagerarvänlig, närings- livsanpassad, säker och miljöanpassad. Utgångspunkten skall vara en av staten garanterad bastrafik på två fastland shamnar. Regeringen anser att det nuvarande avtalet med Nordström & Thulin bör sägas upp per den 31 december 1997. Vidare föreslås att lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland upp- hävs och ersätts av en lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjö- fart på Gotland. I propositionen föreslås även en avveckling av högstprisregleringen och Gotlandstillägget, vilket innebär att lagen (1979:1035) med bemyn- digande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter upphävs. Avvecklingen skall ske med 0,2 procentenheter per år med start den 1 januari 1997. 1 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 44 <h3>Innehållsförteckning</h3> Prop. 1995/96:44 1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3 2     Lagtext ................................. 3 2.1   Förslag till lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfärt på Gotland.................... 3 2.2   Förslag till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter ............. 3 3     Ärendet och dess beredning .................... 3 4     Färjetrafiken till och från Gotland................. 5 5      Riktlinjer för den fortsatta färjetrafiken till och från Gotland................................. 6 5.1   Passagerarvänlig och näringslivsanpassad trafik ....   6 5.2   Säker och miljöanpassad farjetrafik............ 9 6     Lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfart på Gotland................................. 10 7     Högstprisregleringen och Gotlandstillägget ........... 12 7.1   Bakgrund............................ 12 7.2   Upphävande av lagen (1979:1035) med bemyn- digande om utjämning av taxor för vissa lastbils- transporter ........................... 13 8     Ikraftträdandebestämmelser..................... 15 8.1   Förslaget till lag om begränsning av rätten att be- driva linjesjöfart på Gotland ................ 15 8.2   Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter ............. 15 9     Författningskommentar........................ 15 9.1   Förslaget till lag om begränsning av rätten att be- driva linjesjöfart på Gotland ................ 15 9.2   Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter ............. 16 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995 . 17 <h3>1 Förslag till riksdagsbeslut</h3> Prop. 1995/96:44 Regeringen föreslår att riksdagen 1.  antar regeringens förslag till lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfart på Gotland, 2.  antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor for vissa lastbilstransporter vid utgången av december 1998, 3.  godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för den framtida färjetrafiken till och från Gotland. <h3>2 Lagtext</h3> Regeringen har följande förslag till lagtext. <h4>2.1 Förslag till lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfart på Gotland</h4> 1 § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om begränsning av rätten att utföra regelbundna sjötransporter mellan Gotland och svensk hamn utanför Gotland. 2 § Den som bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 1 § döms till böter. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen (1970:871) om linjesjöfärt på Gotland skall upphöra att gälla. <h4>2.2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbils- transporter</h4> Härigenom föreskrivs att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter skall upphöra att gälla vid utgången av december 1998. <h3>3 Ärendet och dess beredning</h3> Riksdagen beslutade den 15 december 1970 att linjesjöfart på Gotland endast skall få bedrivas efter särskilt tillstånd av regeringen, s.k. koncession. Reglerna lades fast i lagen (1970:871) om linjesjöfärt på Gotland. Lagen tillkom i syfte att garantera en tillfredsställande trans-                     3 portförsöijning till och från Gotland till lägsta samhällsekonomiska 1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 44 kostnad. Genom koncessionskravet och genom att taxor och turplaner för trafiken skulle fastställas av staten tillförsäkrade staten sig ett in- flytande över fäijetrafiken till och från Gotland. Regeringen gav i juni 1991 Sjöfartsverket i uppdrag att genomföra en översyn av Gotlandstrafiken. I juni 1992 redovisade Sjöfartsverket rapporten Vägval i Gotlandstrafiken. På lång sikt föreslog verket att statens åtagande skulle bestå av en garanterad bastrafik med komplette- rande trafik i konkurrens under högsäsong. Detta skulle innebära att lagen om linjesjöfärt slopades och att den statliga trafiken avtalsreglera- des som hittills. Vidare föreslog verket ett statligt trafikåtagande på endast en fästlandshamn. Sjöfartsverkets rapport redovisades i Kommunikationdepartementets bilaga till 1993 års budgetproposition. Där anfördes bl.a. att verkets rapport var ett värdefullt underlag för de fortsatta diskussionerna men inte utgjorde tillräckligt underlag för ett definitivt ställningstagande. I det av riksdagen godkända utskottsbetänkandet (bet. 1992/93 :TU18, rskr. 1992/93:244) underströk trafikutskottet bl.a. vikten av att fäijetra- fiken till och från Gotland får en långsiktig lösning och att en sådan förbereds i god tid. Utskottet uttalade därför att en parlamentarisk kommitté skulle tillsättas. Regeringen bemyndigade den 17 juni 1993 den dåvarande chefen för Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild kommitté med uppdrag att lämna förslag till långsiktiga lösningar för fäijetrafiken till och från Gotland. Kommittén redovisade sitt arbete den 15 april 1995 i rapporten Fram- tidsanpassad Gotlandstrafik, SOU 1995:42. Rapporten har remissbe- handlats. Remissvar har inkommit från Vägverket, Sjöfartsverket, Luft- fartsverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Riksrevisionsver- ket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Gles- bygdsmyndigheten, Nämnden för Offentlig Upphandling, Konsument- verket, Statens naturvårdsverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Läns- styrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Gotlands kom- mun, Nynäshamns kommun, Oskarshamns kommun, Oxelösunds kom- mun, Västerviks kommun, Svenska Maskinbefalsförbundet, Svenska Sjöfolksförbundet, Sveriges Redareförening, Sveriges Fartygsbefälsföre- ning, Svenska Åkeriförbundet, Bilspedition, ASG, Östsvenska handels- kammaren, Gotlands Turistförening, Västervikståget 2000, Borgholms kommun, Gotlands Allting, Gotlands näringsliv i samverkan, Gotlands- partiet, Tjänstemännens centralorganisation, Turistdelegationen, För- svarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap. Efter remisstidens utgång har även Stockholms kommun, Sveriges Industriförbund, Moderaterna Gotlands län och Himmerfjärdens natur- vårdsförening avgivit yttrande. Samtliga remissvar finns tillgängliga på Kommunikationsdepartemen- tet, diarienummer K95/1654/2. I enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhanda- hålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna har samråd Prop. 1995/96:44 inletts med kommissionen om de förslag som behandlas i denna proposi- Prop. 1995/96:44 tion. <h3>4 Färjetrafiken till och från Gotland</h3> Sedan lagen om linjesjöfart tillkom har staten ingått fyra avtal om färjetrafiken till och från Gotland. Varje avtal har i praktiken inneburit en ensamrätt för trafikutövaren att bedriva regelbunden person- och godstrafik, s.k. linjesjöfärt, mellan fastlandet och Gotland. Den nuvarande koncessionen, som sträcker sig till den 31 december 1997, innehas sedan den 1 januari 1988 av Nordström & Thulin. De tidigare koncessionerna har innehafts av Rederi AB Gotland (Gotlands- bolaget). Om det nuvarande avtalet med Nordström & Thulin inte sägs upp under år 1995 förlängs avtalet med ytterligare fem år. Färjetrafik till Gotland (Visby) sker i dag från två fästlandshamnar - Nynäshamn och Oskarshamn. Antalet passagerare uppgick under år 1994 till ca 1 054 000 och översteg därmed för första gången 1 miljon. Av dessa reste ca 688 000 passagerare på den norra linjen (Nynäshamn) och ca 366 000 passagerare på den södra linjen (Oskarshamn). Trafiken utförs i dag av två s.k. kombinationsfärjor - Nord Gotlandia och Graip - som har certifikat för 2 000 resp. 1 600 passagerare. En tredje mindre färja - Nord Neptunus - med plats för 410 passagerare sätts främst in under hög- och mellansäsong. Antalet passagerare och bilar som transporteras i färjetrafiken varierar stort över året. Ungefär en tredjedel av alla transporter av passagerare och bilar sker under juli månad då färjekapaciteten är i det närmaste maximalt utnyttjad. Färjetrafiken under juli månad är exempelvis ca 10 gånger större än den trafik som sker under någon av månaderna januari-mars. Ett maximalt utnyttjande av färjekapaciteten sker även vid vissa veckoslut och storhelger. Förutom variationer i säsongen uppvisar trafiken variationer mellan olika veckodagar och med hänsyn till före- komst av skollov, helger etc. Godstrafiken utvisar till skillnad från persontrafiken en någorlunda jämn beläggning över året och är tämligen jämnt fördelad mellan den södra och norra linjen. Sjöfartsverket fästställer taxorna för linjesjöfärten på Gotland. Taxor- na fästställs med utgångspunkt i dels avtalet mellan staten och Nordström & Thulin, dels det anslag som riksdagen årligen beslutar. <h3>5 Riktlinjer för den fortsatta färjetrafiken till och från Gotland</h3> <h4>5.1 Passagerarvänlig och näringslivsanpassad trafik</h4> Prop. 1995/96:44 Regeringens förslag: Staten skall även fortsättningsvis garantera en tillfredsställande trafikforsöijning med fårtyg till och från Gotland. Den framtida fäijetrafiken skall inte kosta mer för staten än dagens trafiksystem och skall kännetecknas av att den är passa- gerarvänlig och näringslivsanpassad. Utgångspunkten skall vara en av staten garanterad bastrafik på två fästlandshamnar. Rege- ringen anser att det nuvarande avtalet med Nordström & Thulin skall sägas upp per den 31 december 1997. Utredningens förslag: Utredningen har översiktligt beräknat det sammanlagda subventionsbehovet för ett skisserat trafiksystem till 140-160 miljoner kronor per år. Utredningen anser att villkoren måste förbättras för persontrafiken och att en separering bör eftersträvas mellan gods- och persontrafiken tidsmässigt under dygnet. Bastrafiken bör utföras med konventionella kombinationsfärjor för att säkerställa trafikforsöijning året runt. Vidare anser utredningen att kompletterande färjeförbindelser bör upprätthållas under dagtid, med sittplatser för alla resande, vilket också skulle innebära att behovet av hyttkapacitet minskar. För persontrafiken bör möjlighet införas att resa med snabb- färja. Utredningen anser även att Nynäshamn och Oskarshamn bör vara de två fastlandshamnar som skall trafikeras. Utredningen föreslår att Gotlands kommun får huvudmannaskapet för Gotlandstrafiken men att staten även fortsättningsvis bör ha ett ekonomiskt och politiskt ansvar. Remissinstanserna: Sjöfartsverket finner ingen anledning att ifråga- sätta ambitionen med två fästlandshamnar men vill samtidigt erinra om verkets tidigare förslag om en fastlandshamn. Sjöfärtsverket menar att en sådan trafikuppläggning sannolikt, särskilt under lågsäsong, skulle ge en frekventare och flexiblare turläggning till en lägre kostnad. Kommunikationsforskningsberedningen tillstyrker utredningens förslag att separera gods- och persontrafiken för att därvid bäst kunna tillgodose ökade krav på en effektiv materialadministration för industrin på Gotland. Konsumentverket, Glesbygdsverket, Riksrevisionsverket (RRV) och Sveriges Redareförening instämmer i utredningens bedömning att det behövs fler än en fästlandshamn. Länsstyrelsen i Kalmar län. Länssty- relsen i Gotlands län, Gotlands kommun, Nynäshamns kommun, Oskarshamns kommun, Gotlands Turistförening, Gotlands Allting och Gotlands näringsliv i samverkan anser att de två fästlandshamnarna bör vara Nynäshamn och Oskarshamn. RRV kan på basis av befintligt underlag inte ta ställning till om även Prop. 1995/96:44 kompletterande passagerartrafik på dagtid bör inkluderas i det som definieras som bastrafik. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Länsstyrelsen i Gotlands län anser att det är positivt att komplettera nuvarande trafik med snabbgående färjor för persontrafik. Glesbygdsverket, Gotlands kommun, Gotlands näringsliv i samverkan och Gotlands Turistförening anser att villkoren för transporter mellan Gotland och fästlandet måste få en långsiktig lösning som garanterar ”vägpriser”, dvs. kostnaderna för transporterna till och från Gotland. Gotland skall vara jämförbart med transportkostnaderna i övriga landet. Även Länsstyrelsen i Gotlands län anser att en sänkning av taxorna bör komma till stånd på längre sikt. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att fäijetrafiken skall tillgodose näringslivets och medborgarnas transportbehov i enlighet med målen för samhällets trafikpolitik och inte utformas från ett i förväg bestämt stöd- belopp. Med hänsyn till den stora betydelse turistnäringen har för Gotland vill Länsstyrelsen i Gotlands län, Gotlands Turistförening och Gotlands näringsliv i samverkan att kapaciteten i färjetrafiken höjs. Länsstyrelsen i Södermanlands län och Oxelösunds kommun anser att Oxelösund bör vara bashamn på fastlandet. Utredningens synpunkter på en framtidsanpassning av färjetrafiken och förslaget till trafikuppläggning överensstämmer i huvudsak med Gotlands kommuns syn på den framtida färjetrafiken. Enligt Gotlands kommun finns det både för- och nackdelar med ett statligt fartygsägan- de. Ägandefrågan får dock inte låsa förhandlingssituationen. RRV anser att tanken med statligt ägt tonnage är tillräckligt intressant för att undersökas närmare. Konkurrensverket anser emellertid att ett statligt ägt tonnage torde innebära minskade förutsättningar för behovs- anpassade trafiklösningar vid upphandlingarna och att det från konkur- renssynpunkt inte finns några övervägande skäl som talar för ett statligt ägt tonnage. Redareföreningen menar att det är svårt att tänka sig att den statliga subventionen till trafiken skulle minska om staten även ägde fartygen. Nynäshamns kommun stöder utredningens förslag om att trafiken bättre bör anpassas till passagerarnas krav på förbättrad komfort, korta- re restider, lämpligare avgångstider m.m. Oskarshamns kommun vill att både Nynäshamn och Oskarshamn får kompletterande dagtrafik även under låg- och mellansäsong. Vidare vill kommunen att även trafiken på Oskarshamn skall kunna ske med snabb- gående färja. Länsstyrelsen i Kalmar län, Västerviks kommun och Västervikståget 2000 menar att Västervik, främst under sommartid, är lämplig hamn för färjetrafik. Borgholms kommun vill att förutsättningarna för en kompletterande trafik under sommarsäsongen mellan Öland och Gotland utreds. Gotlands kommun, Gotlands näringsliv i samverkan, Gotlandspartiet och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att vägen mellan                  7 fastlandet och Gotland skall jämställas med det övriga statliga vägnätet. Sjöfartsverket, RRV, NUTEK och Länsstyrelsen i Gotlands län anser att det gotländska inflytandet över trafiken bör öka. Gotlands kommun menar att staten även fortsättningsvis bör ha ansvaret för att trygga en grundläggande basstandard i färjetrafiken och att det samlade ansvaret bör ligga hos en statlig myndighet. En liknande uppfattning har Oskars- hamns kommun, Nynäshamns kommun, Västerviks kommun, Gotlands Turistförening, Gotlands Allting och Svenska Maskinbefälsförbundet. Sveriges Redareförening vill betona att trafiken är en riksangelägenhet och att ansvaret därför måste behållas av staten. Skälen för regeringens förslag: Det årliga transportstödet till Gotland uppgår för närvarande till ca 175 miljoner kronor. Regeringen bedömer att en tillfredsställande trafikförsörjning med färja till och från Gotland kan erhållas inom nuvarande ekonomiska ramar. Dessa ramar bör inte överskridas. Dagens färjetrafik tillgodoser näringslivets behov av godstransporter på ett förtjänstfullt sätt. Samtidigt har dagens trafik- system, som till stor del bygger på det gotländska näringslivets behov av godstransporter, inneburit att trafiken inte är tillräckligt passagerar- vänlig. Dagens turlista innebär att vissa avgångar sker vid olägliga tider på dygnet. Ett framtida trafiksystem måste utformas med större hänsyn till persontrafikens behov för att därigenom bl.a. främja den för Gotland så viktiga turistnäringen. Ett naturligt önskemål i detta sammanhang är att persontrafiken utformas efter passagerarnas önskemål. Utredningens förslag om en separering av person- och godstrafiken kan vara en möj- lig väg att uppnå en mer passagerarvänlig farjetrafik. Det är samtidigt viktigt att fäijetrafiken även fortsättningsvis tillfredsställer näringslivets behov av transporter. Den tekniska utvecklingen av snabba färjor ger också stora möjligheter till framför allt snabbare persontrafik. Det bör därför eftersträvas att erbjuda sådana möjligheter för persontrafiken i det nya trafiksystemet. Det nya avtalet bör utformas i enlighet med riksdagens beslut om att införa ett tak för de offentliga utgifterna. Fr.o.m. år 1998 får anslaget till Gotlandstrafiken därför inte överskridas utan riksdagens medgivande annat än för att korrigera fluktuationer över tiden. Regeringen kan konstatera att det kan finnas vissa fördelar med att endast en hamn ingår i den av staten garanterade bastrafiken. Utred- ningen anser emellertid att de fördelarna inte uppväger de längre anslut- ningsresoma och längre transportsträckorna för person- och godstrafi- ken. Vidare ger också remissinstanserna ett brett stöd för att två fäst- landshamnar bör ingå i trafiksystemet. De fästlandshamnar som utpekas av remissinstanserna är främst Nynäshamn och Oskarshamn. Regering- en anser att utgångspunkten även fortsättningsvis bör vara att den av staten garanterade bastrafiken sker på två fästlandshamnar. Vid valet av fästlandshamnar bör utgångspunkten vara att noga överväga vilka ham- nar som, inom de ekonomiska ramar som ovan angivits, ger det ur passagerar- och näringslivssynpunkt mest fördelaktiga trafiksystemet. I avsnitt 6 redogörs närmare för villkoren för den trafik som kan komma att bedrivas utöver den av staten garanterade bastrafiken. Regeringen anser att det nuvarande avtalet med Nordström & Thulin skall sägas upp per den 31 december 1997. Med utgångspunkt från de Prop. 1995/96:44 riktlinjer för den framtida Gotlandstrafiken som regeringen redovisat Prop. 1995/96:44 bör en upphandling genomföras och ett nytt avtal tecknas för en period av längst 10 år. Regeringen bedömer i likhet med bl.a. Gotlands kommun att staten bör bibehålla huvudmannaskapet för färjetrafiken till och från Gotland. Detta huvudmannaskap bör handhas av Sjöfartsverket och beslut om taxor och tidtabeller bör i likhet med i dag fattas i samråd med Gotlands kommun. <h4>5.2 Säker och miljöanpassad farjetrafik</h4> Regeringens förslag: Den framtida trafiken till och från Gotland skall vara säker och miljöanpassad. Utredningens förslag: Utredningen anser att kommande trafiklös- ningar måste bygga på de säkerhetskrav som förutses bli följden av den pågående revideringen av sjösäkerheten. Vidare menar utredningen att trafiklösningen skall utformas så att den kan ingå i uppbyggnaden av ett miljöanpassat system. Utredningen föreslår att krav bör ställas på att katalytisk avgasrening och lågsvavligt fartygsbränsle skall användas. Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till utredningens förslag. Ingen remissinstans har motsatt sig förslaget. Skälen för regeringens bedömning: Dagens kombinerade last- och passagerarfärjor utgör ett modernt och effektivt sjötransportsystem. Den successiva utvecklingen av färjetrafiken har under en lång rad år kunnat ske utan allvarliga olyckshändelser. De senaste årens tragiska förlis- ningar av passagerarfärjor har medfört ett starkt behov av att utveckla detta transportsystem ur sjösäkerhetssynpunkt. Regeringen har bl.a. tillsatt en särskild kommitté med uppgift att ta fram ett handlingspro- gram för ökad sjösäkerhet, i första hand med avseende på den passage- rartrafik som berör Sverige. Ett annat viktigt arbete för att utveckla sjösäkerheten är det arbete som sker inom ramen för International Maritime Organization, IMO. I detta arbete intar Sverige tillsammans med bl.a. våra nordiska grannlän- der en ledande roll och stöder den expertpanel som IMO tillsatt för att se över säkerheten på passagerarfärjor. Expertpanelens arbete syftar bl.a. till att uppnå enhetliga stabilitetskrav för passagerarfartyg. Rege- ringen anser att det är av största vikt att färjetrafiken till och från Sverige, såväl som inom landets gränser, kännetecknas av högsta möj- liga sjösäkerhet. Den utveckling av sjösäkerheten som ovan beskrivits bör av naturliga skäl även avspeglas i färjetrafiken till och från Gotland. Vid ett effektivt kapacitetsutnyttjande ger sjöfortens höga energieffek- tivitet i jämförelse med andra transportslag låga utsläpp av miljöfarliga ämnen per transporterat ton. Få åtgärder har emellertid vidtagits för att begränsa sjöfartens utsläpp av luftföroreningar, vilka huvudsakligen består av svavel- och kväveoxider, och sjöfartens andel av utsläppen av dessa ämnen är betydande. En minskning av sjöfartens utsläpp av sva- veloxider sker genom användning av lågsvavligt färtygsbränsle, vilket Prop. 1995/96:44 också används i dag av den nuvarande koncessionsinnehavaren. För att påtagligt minska sjöfartens utsläpp av kväveoxider krävs katalytisk avgasrening. Då sjöfarten är en internationell näring bedrivs arbetet med att minska sjöfartens luftföroreningar främst internationellt. Vidare pågår sedan en tid tillbaka ett svenskt arbete med regionala lösningar för att minska sjöfartens luftföroreningar. Gotlandstrafiken bedrivs med statligt stöd och regeringen anser i likhet med utredningen att miljöaspekter bör ingå som en viktig del vid valet av trafikutövare för den av staten garanterade bastrafiken. Rege- ringen avser därför att ställa miljökrav vid den kommande upphand- lingen av Gotlandstrafiken. <h3>6 Lag om begränsning av rätten att bedriva lin- jesjöfart på Gotland</h3> Regeringens förslag: Lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland upphävs och ersätts av en lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfart på Gotland. Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att möjligheter införs för konkurrerande trafik som ett komplement till den av staten garanterade bastrafiken. Konkurrerande trafik kan exempelvis komma i fråga på vissa ”sommarlinjer” eller s.k. via-trafik i Östersjöregionen. Utredningen föreslår att bestämmelser om ett speciellt tillstånd för att utöva trafik till och från Gotland skall införas i lagen (1970:871) om linjesjöfart. Tillståndsskyldigheten behövs, menar utredningen, för att förhindra att den konkurrerande trafiken undergräver den allmänna trafiken så att ökade anspråk ställs på statliga medel. Utredningen anser att lagen om linjesjöfärt kan synas vara överflödig men bör ses som en speciallag som förtydligar behovet av garantier för Gotlands trafikför- söijning och därmed bör behållas med vissa justeringar. Utredningen menar vidare att ett allmänt tillståndskrav inte kan anses vara oförenligt med rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötrans- portområdet inom medlemsstaterna (cabotage), eftersom ett sådant krav kan vara en viktig faktor för att den allmänna trafiken och därmed trafikförsörjningen till ön skall fungera. Tillstånd att bedriva linjesjöfärt på Gotland föreslås prövas av regeringen efter samråd med Gotlands kommun. Remissinstanserna: Sjöfärtsverket anser att en trafikuppläggning som undandrar trafik från den av staten subventionerade trafiken bör und- vikas och tillstyrker förslaget om att tillstånd prövas av regeringen. Konkurrensverket konstaterar att några förslag avseende principer för ersättning till den upphandlade trafiken inte redovisats i utredningen. 10 Konkurrensverket vill peka på att konkurrerande trafik i praktiken Prop. 1995/96:44 omöjliggörs om inte den konkurrerande trafiken tillåts tära på den all- männa trafiken. Konkurrensverket ifrågasätter vidare nödvändigheten av att beviljandet av tillstånd även fortsättningsvis görs beroende av kravet på nytta för näringslivet och befolkningen på Gotland. Utredningen har inte redogjort för på vilka grunder nyttan skall värderas eller varför nyttobegreppet kopplas samman med tillståndsgivningen menar Konkur- rensverket. Konsumentverket anser att det är positivt om hamnar som inte om- fattas av bastrafiken kan trafikeras. Länsstyrelsen i Stockholms län finner det positivt att utredningen föreslår ett ökat inslag av konkurrens i trafiken. Länsstyrelsen finner det emellertid beklagligt att utredningen inte i större utsträckning har slut- fört resonemangen och presenterat ett mer konkret förslag till trafiklös- ning. Exempelvis framgår inte om tillståndskravet även innefattar den internationella transittrafiken. Erfarenheter från avregleringar av andra trafikslag har visat att en behovsprövning i samband med tillståndsgiv- ning starkt hämmar möjligheterna för nya företag anser länsstyrelsen och menar att behovsprövningen i samband med tillståndsgivningen bör tas bort. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att reguljära förbindelser med flera hamnar ökar förutsättningarna för Gotland att få del av den framväxan- de ”via-trafik” som kan förväntas i Östersjöregionen och som måste tillåtas även om den innebär viss konkurrens med koncessionstrafiken. Svenska Sjöfolksförbundet anser att utredningen lägger för stor vikt vid konkurrensbegreppet och avreglering och menar att Gotlandstrafiken i första hand bör bedömas utifrån regionalpolitiska kriterier. Skälen för regeringens förslag: Rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage), nedan kallad cabotageförordningen, trädde i kraft den 1 januari 1993. Cabotageförordningen innebär en etappvis liberalisering fram till år 2004 av kustsjöfarten mellan länderna i Europeiska unionen, EU. För närvarande gäller i princip fritt cabotage för all trafik norr om Frankrike. Cabotageförordningen är gällande rätt i Sverige sedan den 1 januari 1995 i förhållande till övriga EU-medlemsstater. Den svenska kusten är därmed öppen för alla inrikes sjötransporter med fartyg som är registrerade i en annan EU-medlemsstat. Enligt cabotageförordningen får en medlemsstat dock som villkor för rätten att tillhandahålla cabota- getjänster till, från och mellan öar ingå avtal med rederier om allmän trafik eller ange förpliktelser vid allmän trafik. Cabotageförordningen hindrar inte att staten även fortsättningsvis ger stöd till Gotlandstrafiken. Staten har, utöver möjligheten att ingå avtal om allmän trafik, även möjlighet att ange särskilda förpliktelser för de rederier som utan att de slutit avtal om allmän trafik vill utöva faijetra- fik till och från Gotland. Sådana förpliktelser får avse vilka hamnar som skall anlöpas, regelbundenhet, kontinuitet, turtäthet, kapacitet att utföra tjänsten, fraktsatser och bemanning av fartyget. Utredningens förslag                  U om att bibehålla nuvarande system med tillståndsplikt för den som vill utöva trafik till och från Gotland har däremot inget stöd i cabotage- Prop. 1995/96:44 förordningen. Regeringen anser att den av staten garanterade bastrafiken utgör stommen för en tillfredsställande trafikforsöijning med farja till och från Gotland. En utveckling i Östersjöregionen kan emellertid innebära en efterfrågan av internationell faijetrafik via Gotland. Vidare ger den tekniska utveckling som sker på fartygssidan nya möjligheter till flexibla lösningar med snabba persontransporter med höghastighetsfäijor. Rege- ringen anser att dessa nya omständigheter tillsammans med cabotagefor- ordningen kan innebära vissa möjligheter att tillåta andra trafikutövare som inte ingått avtal om allmän trafik att, under vissa villkor, utöva trafik till och från Gotland. Cabotageförordningens regler ger dock staten möjlighet att föreskriva att avtal om allmän trafik på Gotland skall vara ett krav för rätten att utöva trafik på Gotland. Staten kan också ingå avtal om allmän trafik på Gotland och sedan i författning meddela vilka förpliktelser som skall uppfyllas av de rederier som vill utöva trafik på Gotland men som inte ingått avtal om allmän trafik. Sådana föreskrifter måste kunna meddelas för att inte undergräva statens möjligheter att till en rimlig kostnad tillgodose en tillfredsställande trafikförsörjning med farja till och från Gotland. Med anledning av vad som ovan angivits kommer hänsyn tas för möjligheter till konkurrerande trafik i den kommande upphandlingen. Det är emellertid viktigt att den konkurrerande trafiken inte får sådana ekonomiska konsekvenser att statens kostnad för Gotlandstrafiken över- stiger de ekonomiska ramarna som tidigare angivits. Regeringen anser att upphandlingen, och de trafiklösningar som därvid föreslås av an- budsgivarna, får visa om och i så fall vilka föreskrifter som skall med- delas för de rederier som vill utöva trafik på Gotland men som inte ingått avtal om allmän trafik. <h3>7 Högstprisregleringen och Gotlandstillägget</h3> <h4>7.1 Bakgrund</h4> Genom det statliga transportstödet till färjetrafiken på Gotland sub- ventioneras både person- och godstrafiken. Utöver detta stöd subventio- neras dessutom godstrafiken enligt ett särskilt system med högstprisreglering och ett s.k. Gotlandstillägg. Högstprisregleringen innebär att transportförmedlingsföretagens taxor för godstransporter till eller från Gotland skall motsvara taxan för en transport av motsvarande längd i landet i övrigt. För att kompensera transportförmedlingsföre- tagen får dessa debitera ett frakttillägg i all inrikes fjärrtrafik, det s.k. Gotlandstillägget. Detta tillägg är i dag 0,6 % på nettofraktsumman i varje enskilt fraktavtal. När regleringen infördes betonade trafikutskottet att regleringen var provisorisk och borde få så kort varaktighet som möjligt (bet. 1975/76:TU 15). Frågan om högstprisregleringen och det s.k. Gotlandstillägget har Prop. 1995/96:44 varit föremål för ett flertal utvärderingar den senaste tiden. RRV ansåg i sin senaste utvärdering ”Godstrafiken till och från Gotland - en analys av högstprisregleringen och Gotlandstillägget, maj 1991” att det pro- visoriska stödsystemet med högstprisreglering och Gotlandstillägg borde avvecklas. RRV menade bl.a. att det finns indikationer som tyder på att transportförmedlingsföretagens intäkter från Gotlandstillägget i flera fåll är större än de verkliga merkostnaderna. Detta gäller särskilt de företag som av sin totala verksamhet endast har en liten andel transporter till och från Gotland. I 1992 års budgetproposition föreslogs att det särskilda stödsystemet skulle avskaffas. Riksdagen beslutade dock att stödet skulle bibehållas i avvaktan på en förnyad genomgång av konsekvenserna av ett borttagan- de (bet. 1991/92:TU24). Regeringen uppdrog den 9 april 1992 åt Sjö- fartsverket att vid fullgörande av tidigare uppdrag om en översyn av färjetrafiken till och från Gotland också belysa konsekvenserna för fraktpriserna och för Gotlands näringsliv av att högstprisregleringen och Gotlandstillägget avvecklas i enlighet med vad som anförts härom i trafikutskottets betänkande 1991/92:TU24. Sjöfartsverket föreslog där- efter i sin redovisning ”Vägval i Gotlandstrafiken, juni 1992” att högstprisregleringen och Gotlandstillägget avvecklas. Sjöfartsverkets beräkningar i redovisningen tyder på att Gotlandstillägget är alltför högt tilltaget för att enbart utgöra en kompensation för transportförmedlings- företagens merkostnader. <h4>7.2 Upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter</h4> Regeringens förslag: Lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter upphävs. Avveck- lingen skall ske med 0,2 procentenheter per år med start den 1 januari 1997. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: Utredningens förslag att stegvis avveckla Got- landstillägget och den s.k. högstprisregleringen tillstyrks av Sjöfartsver- ket, RRV, NUTEK och Konkurrensverket. Enligt Konkurrensverket bör en något snabbare avveckling av Got- landstillägget övervägas. Ett skäl till detta är den konkurrensbegränsan- de effekt Gotlandstillägget har inte minst för utländska transportförmed- lare, vilket inte torde vara förenligt med EU:s regler. RRV anser att ett ytterligare skäl som tillkommit för ett avskaffande är EU:s regler om förbud mot diskriminering. Vidare anser RRV att det är mycket viktigt att Konkurrensverket noga utreder särskilt de små 13 företagens transportberoende och transportekonomi om regelverket avskaffas. Utredningens förslag att avveckla Gotlandstillägget och högstprisregleringen utan kompenserande åtgärder är ett allvarligt risk- tagande som skapar osäkerhet och troligtvis inverkar menligt på den gotländska näringslivsutvecklingen menar Glesbygdsverket. Högstprisregleringen och Gotlandstillägget har varit förutsättningen för den s.k. vägprincipen för godstransporter anser Länsstyrelsen i Gotlands län. Uppföljningen av avskaffandet måste även följas av en sänkning av längdmetertaxan motsvarande intäktsbortfället eller bered- skap att kompensera oacceptabla fraktprishöjningar anser länsstyrelsen vidare. Gotlands kommun och Gotlands näringsliv i samverkan kan inte acceptera en avveckling av högstprisregleringen och Gotlandstillägget utan att näringslivet, dvs. fraktköparna, kompenseras på annat sätt. Det är viktigt att inte gotländska företag missgynnas genom högre transportkostnader tycker Gotlands näringsliv i samverkan, Gotlands Turistförening och Gotlands Allting. Gotlands kommun, Gotlands näringsliv i samverkan och Svenska Åkeriförbundet föreslår ett system där en myndighet erhåller de medel som Gotlandstillägget inbringar varifrån transportförmedlingsföretagen sedan får kompensation för verifierade merkostnader. Ett annat alterna- tiv kan vara att överföra medel från dieselskatten menar Gotlands kom- mun. Svenska Åkeriförbundet föreslår att merkostnaderna även kan kompenseras i form av regionalpolitiska stödmedel. Svenska Åkeriförbundet, Bilspedition och ASG bedömer att den sub- vention som Gotlandstillägget utgör inte kan tas bort utan att frakt- priserna ökar i motsvarande mån. Skälen för regeringens förslag: De senaste årens utvärderingar har konstaterat att det är mycket svårt att göra en exakt bedömning av merkostnaderna för godstransporter till och från Gotland. Det är således svårt att följa upp regleringarnas verkan. Regeringen anser att högstprisregleringen och Gotlandstillägget är ett otillfredsställande system och att stödsystemet på sikt skall avvecklas. Avvecklingen skall ske med 0,2 procentenheter per år med start den 1 januari 1997 vilket innebär att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter skall upphävas den 31 december 1998. Regeringen vill samtidigt betona att staten även fortsättningsvis har ett ansvar för att godstrafiken till och från Gotland erbjuds tillfredsställande villkor och utvecklingsmöjligheter. Staten kommer även fortsättningsvis att via transportstödet för Gotland subventionera godstrafik till och från Gotland. Regeringen avser att ge berörda myndigheter i uppdrag att följa upp avvecklingen av Gotlandstillägget och högstprisregleringen. I detta sammanhang bör särskilt de mindre gotländska företagens konkur- rensvillkor och utvecklingsmöjligheter belysas. Berörda myndigheter bör årligen rapportera avvecklingens effekter till regeringen. Om effek- terna blir negativa för Gotlands näringsliv är regeringen beredd att åter- komma i frågan. Prop. 1995/96:44 14 <h3>8 Ikraftträdandebestämmelser</h3> Prop. 1995/96:44 Regeringens förslag: Lagen om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfärt på Gotland träder i kraft den 1 januari 1998 då lagen (1970:871) om linjesjöfärt på Gotland upphör att gälla. Lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter upphör att gälla vid utgången av december 1998. <h4>8.1 Förslaget till lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfart på Gotland</h4> Enligt artikel 4.3 i cabotageförordningen får existerande avtal om allmän trafik fortsätta att gälla tills de löper ut. Nuvarande avtal mellan staten och Nordström & Thulin löper ut den 31 december 1997, dock med viss automatisk förlängning om det inte sägs upp senast den 31 december 1995. fnligt vad som tidigare anförts är det regeringens avsikt att säga upp avtalet senast den 31 december 1995. Lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland kan därmed fortsätta att gälla fram till utgången av december 1997 då lagen med bemyndigande för regeringen att förordna om begränsningar av rätten att bedriva linjesjö- fart på Gotland föreslås träda i kraft. <h4>8.2 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbils- transporter</h4> Det s.k. Gotlandstillägget uppgår i dag till 0,6 % på nettofraktsumman i varje enskilt fraktavtal. Enligt regeringens förslag skall en successiv nedtrappning med 0,2 procentenheter per år ske med början år 1997. Detta innebär att Gotlandstillägget kommer att uppgå till 0,4 % under år 1997 och 0,2 % under år 1998. Lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter föreslås därmed upphöra att gälla vid utgången av december 1998. <h3>9 Författningskommentar</h3> <h4>9.1 Förslaget till lag om begränsning av rätten att bedriva linjesjöfart på Gotland</h4> 1 § Regeringen bemyndigas art meddela föreskrifter om begränsning av rätten art utföra regelbundna sjötransporter mellan Gotland och svensk hamn utanför Gotland. 15 Som angivits ovan medför cabotageförordningens bestämmelser en Prop. 1995/96:44 möjlighet att meddela vissa förpliktelser för icke avtalsbunden trafik på Gotland. I denna lag bemyndigas regeringen att meddela sådana för- pliktelser. Regeringen är givetvis bunden av cabotageförordningens bestämmelser beträffande vilka områden som det är möjligt att meddela förpliktelser om. Cabotageförordningen möjliggör även för medlems- staterna att meddela förordnande om att rätten att utöva öcabotage förutsätter att transportutövaren ingått avtal med staten. Bemyndigandet 1 1 § överför även denna rätt till regeringen. Lagens tillämpningsområde överensstämmer med vad som gäller i dag enligt lagen (1970:871) om linjesjöfärt på Gotland. Det innebär att all trafik mellan hamn inom Gotlands kommun och hamn i övriga Sverige omfattas av regleringen. Även s.k. via-trafik omfattas vad gäller sträck- an mellan Gotland och svensk hamn utanför Gotland. 2 § Den som bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § döms till böter. Straffbestämmelsen omfattar både fallet att någon utövar trafik utan att uppfylla de förpliktelser som har föreskrivits härför och fallet att någon, trots att detta har föreskrivits som krav för rätten att trafikera Gotland, utövar sådan trafik utan att ha ingått avtal därom med staten. Sakligt sett finns i dag en motsvarande bestämmelse i 9 § första punkten lagen (1970:871) om linjesjöfart på Gotland enligt vilken den som bedriver linjesjöfärt på Gotland utan att ha rätt till det döms till böter. <h4>9.2 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbils- transporter</h4> I enlighet med vad som angivits ovan under 8.2 skall en successiv nedtrappning av det s.k. Gotlandstillägget ske varför lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter kan upphöra att gälla vid utgången av december 1998. 16 <h3>Kommunikationsdepartementet                       Prop. 1995/96:44</h3> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995 Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Blomberg, Heckscher, Andersson, Uusmann, Sundström Föredragande: statsrådet Uusmann Regeringen beslutar proposition 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. 17 gotab 49044, Stockholm 1995 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1995/96:TU7 ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1995/96:TU7 ? 3 3 att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för den framtida färjetrafiken till och från Gotland. bifall = utskottet 1995/96:TU7 ? 3 3 att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för den framtida färjetrafiken till och från Gotland. ? B Bordläggning 1995-10-11 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1995-10-11 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1995-10-12 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1995-10-26 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Moderaterna 2014-11-24 05:14:24 statustext statustext Ärendet är avslutat GJ0344 2019-05-22 17:24:31 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet 2014-11-24 05:14:24 behandlas_i 1995/96:TU7 GJ01TU7 bet 1995/96 TU7 Gotlandstrafiken Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T10 mot 1995/96 T10 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T11 mot 1995/96 T11 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T12 mot 1995/96 T12 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T13 mot 1995/96 T13 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T14 mot 1995/96 T14 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T15 mot 1995/96 T15 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T16 mot 1995/96 T16 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T17 mot 1995/96 T17 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T18 mot 1995/96 T18 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T19 mot 1995/96 T19 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T20 mot 1995/96 T20 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T21 mot 1995/96 T21 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T22 mot 1995/96 T22 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. Motion följdmotion av Agneta Ringman (S) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T15 mot 1995/96 T15 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Agneta Ringman (S) Motion följdmotion av Conny Sandholm (FP) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T11 mot 1995/96 T11 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Conny Sandholm (FP) Motion följdmotion av Elisa Abascal Reyes och Gudrun Lindvall (MP) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T20 mot 1995/96 T20 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Elisa Abascal Reyes och Gudrun Lindvall (MP) Motion följdmotion av Elving Andersson m.fl. (C) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T21 mot 1995/96 T21 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Elving Andersson m.fl. (C) Motion följdmotion av Eva Arvidsson m.fl. (S) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T17 mot 1995/96 T17 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Eva Arvidsson m.fl. (S) Motion följdmotion av Håkan Juholt (S) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T14 mot 1995/96 T14 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Håkan Juholt (S) Motion följdmotion av Ingrid Skeppstedt (C) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T19 mot 1995/96 T19 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Ingrid Skeppstedt (C) Motion följdmotion av Karl-Erik Persson m.fl. (V) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T22 mot 1995/96 T22 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Karl-Erik Persson m.fl. (V) Motion följdmotion av Kenth Skårvik m.fl. (FP) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T16 mot 1995/96 T16 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Kenth Skårvik m.fl. (FP) Motion följdmotion av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (S) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T12 mot 1995/96 T12 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (S) Motion följdmotion av Per Westerberg m.fl. (M) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T10 mot 1995/96 T10 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Per Westerberg m.fl. (M) Motion följdmotion av Reynoldh Furustrand m.fl. (S) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T13 mot 1995/96 T13 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Reynoldh Furustrand m.fl. (S) Motion följdmotion av Sivert Carlsson och Agne Hansson (C) med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. GJ02T18 mot 1995/96 T18 med anledning av prop. 1995/96:44 Riktlinjer för upphandling av Gotlandstrafiken m.m. av Sivert Carlsson och Agne Hansson (C) Motion