<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288005</hangar_id>
 <dok_id>GJ034</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>4</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:4</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>4</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-06-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:45</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Internationell rättshjälp på förundersökningsstadiet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ034/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ034</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ034</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:4&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Internationell rättshjälp&lt;br&gt;på förundersökningsstadiet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ034/prop_199596__4-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 juni 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anna Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås lagändringar som syftar till att förbättra&lt;br&gt;Sveriges möjligheter att medverka till att brott, som berör flera stater,&lt;br&gt;kan utredas och lagforas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen saknar regler om sådan internationell&lt;br&gt;rättshjälp på förundersökningsstadiet som gäller förhör. Det innebär att&lt;br&gt;Sverige inte kan bistå främmande stat med sådana åtgärder om den som&lt;br&gt;skall höras inte medverkar frivilligt. Eftersom många länder har ett krav&lt;br&gt;på ömsesidighet i sin lagstiftning på området, kan denna brist dessutom&lt;br&gt;inverka negativt på Sveriges möjligheter att få motsvarande hjälp. I&lt;br&gt;propositionen föreslås att det införs regler som gör det möjligt för en&lt;br&gt;svensk åklagare att lämna utländsk undersökningsdomare eller åklagare&lt;br&gt;bistånd med förhör på förundersökningsstadiet. Härigenom kan tvångs-&lt;br&gt;medel tillgripas om den som skall höras inte medverkar frivilligt.&lt;br&gt;Vidare föreslås att även en annan utländsk myndighet än en under-&lt;br&gt;sökningsdomare eller åklagare blir behörig att göra framställning om&lt;br&gt;förhör i den utsträckning Sverige kommit överens om detta med den&lt;br&gt;främmande staten. En sådan behörighet förutsätter sålunda att Sverige&lt;br&gt;godtagit den vid bilaterala eller multilaterala förhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen om bevisupptagning åt utländsk domstol&lt;br&gt;tillåter i brottmål endast utländsk domstol eller undersökningsdomare att&lt;br&gt;göra framställning om bevisupptagning. En del främmande staters&lt;br&gt;rättsordning innebär att det ankommer på någon annan, t.ex. en åkla-&lt;br&gt;gare, att begära bevisupptagning vid utländsk domstol. I propositionen&lt;br&gt;föreslås att utländska åklagare skall vara behöriga att göra framställning&lt;br&gt;om bevisupptagning vid svensk domstol. Om Sverige kommit överens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om detta med den främmande staten skall även annan ha rätt att göra Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;framställning om bevisupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att lagen (1946:817) om bevisupp-&lt;br&gt;tagning vid utländsk domstol ändras så att svenska åklagare kan hos&lt;br&gt;svensk domstol utverka att bevisupptagning på förundersökningsstadiet&lt;br&gt;skall ske vid utländsk domstol. Vidare införs en möjlighet att hålla&lt;br&gt;bevisupptagning i form av förhör med målsägande vid utländsk domstol.&lt;br&gt;I samband med detta förtydligas lagtexten så att det klart framgår att&lt;br&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol även omfattar förhör med&lt;br&gt;medmisstänkta som inte är tilltalade i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1946:816) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevisupptagning åt utländsk domstol ........... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1946:817) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol .........  7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:435) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa bestämmelser om internationellt samarbete på&lt;br&gt;brottmålsområdet....................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell rättshjälp i brottmål................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning....................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet ........................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell rättshjälp på förundersökningsstadiet ...... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bistånd av svensk åklagare................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevisupptagning vid&amp;nbsp;svensk domstol ........... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevisupptagning vid&amp;nbsp;utländsk domstol .......... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser&amp;nbsp;&amp;nbsp;..................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ............................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:816) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevisupptagning åt utländsk domstol ........... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:817) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol .......... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:435)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vissa bestämmelser om internationellt&lt;br&gt;samarbete på brottmålsområdet .............. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag ..................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;departementspromemorian Sveriges tillträde till&lt;br&gt;Europarådets förverkandekonvention (Ds 1993:17) . . 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ...................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 juni 1995 . . 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk&lt;br&gt;domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid ut-&lt;br&gt;ländsk domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:435) med vissa bestämmelser om in-&lt;br&gt;ternationellt samarbete på brottmålsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:816) om&lt;br&gt;bevisupptagning åt utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:816) om bevisupptagning åt&lt;br&gt;utländsk domstol skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i visst mål eller ärende&lt;br&gt;utländsk domstol gjort framställ-&lt;br&gt;ning hos domstol här i riket om&lt;br&gt;vidtagande av någon till rätte-&lt;br&gt;gången hörande åtgärd, såsom&lt;br&gt;upptagande av ed, anställande av&lt;br&gt;förhör med part eller upptagande&lt;br&gt;av bevis genom vittne, sakkunnig&lt;br&gt;eller syn eller av skriftligt bevis,&lt;br&gt;och varder framställningen genom&lt;br&gt;Utrikesdepartementet överlämnad&lt;br&gt;till den svenska domstolen, skall&lt;br&gt;den äskade åtgärden vidtagas efter&lt;br&gt;vad i denna lag sägs. Vad sålunda&lt;br&gt;stadgats äge dock ej tillämpning,&lt;br&gt;där fråga är om ansvar för gär-&lt;br&gt;ning som ej motsvarar brott enligt&lt;br&gt;svensk lag. Ej heller må i mål om&lt;br&gt;ansvar för brottslig gärning part&lt;br&gt;höras på ed eller under sannings-&lt;br&gt;försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser framställning enligt första&lt;br&gt;stycket fråga om ansvar för&lt;br&gt;gärning, som har karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott, äger denna lag&lt;br&gt;tillämpning endast om framställ-&lt;br&gt;ningen har gjorts av domstol i stat&lt;br&gt;som har tillträtt den europeiska&lt;br&gt;konventionen den 27 januari 1977&lt;br&gt;om bekämpande av terrorism och&lt;br&gt;gärningen utgör brott som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i visst mål eller ärende en&lt;br&gt;utländsk domstol gjort framställ-&lt;br&gt;ning hos en svensk domstol om att&lt;br&gt;det skall vidtas någon åtgärd som&lt;br&gt;hör till rättegången, såsom upp-&lt;br&gt;tagande av ed, anställande av för-&lt;br&gt;hör med part eller upptagande av&lt;br&gt;bevis genom vittne, sakkunnig&lt;br&gt;eller syn eller av skriftligt bevis,&lt;br&gt;och överlämnas framställningen&lt;br&gt;genom Utrikesdepartementet till&lt;br&gt;den svenska domstolen, skall den&lt;br&gt;begärda åtgärden vidtas i enlighet&lt;br&gt;med denna lag. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts skall inte tillämpas, om det&lt;br&gt;är fråga om ansvar för en gärning&lt;br&gt;som inte motsvarar brott enligt&lt;br&gt;svensk lag. I mål om ansvar för&lt;br&gt;brottslig gärning får inte heller en&lt;br&gt;part höras under ed eller sannings-&lt;br&gt;försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en framställning enligt&lt;br&gt;första stycket fråga om ansvar för&lt;br&gt;en gärning, som har karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott, skall denna lag&lt;br&gt;tillämpas endast om framställ-&lt;br&gt;ningen har gjorts av en domstol i&lt;br&gt;en stat som har tillträtt den&lt;br&gt;europeiska konventionen den 27&lt;br&gt;januari 1977 om bekämpande av&lt;br&gt;terrorism och gärningen utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med utländsk domstol anses&lt;br&gt;i denna lag annan utländsk&lt;br&gt;judiciell myndighet och det euro-&lt;br&gt;peiska patentverket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott som avses i denna kon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med utländsk domstol anses&lt;br&gt;i denna lag utländsk undersök-&lt;br&gt;ningsdomare och åklagare samt&lt;br&gt;det europeiska patentverket och&lt;br&gt;annan som enligt en internationell&lt;br&gt;överenskommelse som är bindande&lt;br&gt;för Sverige får göra sådan fram-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:817) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1995/96:4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:817) om bevisupptagning&lt;br&gt;vid utländsk domstol skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende som är vid&lt;br&gt;svensk domstol anhängigt må&lt;br&gt;rätten förordna, att bevis genom&lt;br&gt;vittne, sakkunnig, syn eller förhör&lt;br&gt;med part under sanningsförsäkran&lt;br&gt;eller skriftligt bevis skall upptagas&lt;br&gt;vid utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål må bevisupptagning&lt;br&gt;som nu sagts äga rum allenast om&lt;br&gt;synnerliga skäl äro därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mål eller ärende vid en svensk&lt;br&gt;domstol får domstolen besluta att&lt;br&gt;bevis skall tas upp vid en utländsk&lt;br&gt;domstol. Sådan bevisupptagning&lt;br&gt;får avse syn, skriftligt bevis eller&lt;br&gt;förhör med vittne, sakkunnig, part&lt;br&gt;under san ni ngsförsäkran, måls-&lt;br&gt;ägande eller den som avses i 36&lt;br&gt;kap. 1 § andra eller tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål får bevisupptagning&lt;br&gt;enligt första stycket äga rum&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av åklagare får en&lt;br&gt;svensk domstol besluta att åtgärd-&lt;br&gt;er som avses i 23 kap. 13-15 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken skall vidtas vid&lt;br&gt;en utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:435) med Prop.&lt;br&gt;vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brott-&lt;br&gt;målsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:435) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om internationellt samarbete på brottmålsområdet skall införas två&lt;br&gt;nya paragrafer, 9 och 10 §§, samt närmast före 9 § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör i samband med för-&lt;br&gt;undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förundersökning eller&lt;br&gt;liknande förfarande pågår i en&lt;br&gt;främmande stat, får på begäran av&lt;br&gt;en utländsk undersökningsdomare&lt;br&gt;eller åklagare förbör hållas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap. rätte-&lt;br&gt;gångbalken. Sådant förhör får&lt;br&gt;också hällas på begäran av någon&lt;br&gt;annan, om Sverige i en inter-&lt;br&gt;nationell överenskommelse har&lt;br&gt;åtagit sig det i förhållande till den&lt;br&gt;främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om förhör&lt;br&gt;enligt första stycket får inte&lt;br&gt;beviljas, om den gärning som&lt;br&gt;framställningen avser inte mot-&lt;br&gt;svarar brott enligt svensk lag.&lt;br&gt;Avser en framställnin g en gärning&lt;br&gt;som har karaktär av politiskt&lt;br&gt;brott, tillämpas första stycket&lt;br&gt;endast om framställningen har&lt;br&gt;gjorts av någon i en stat som har&lt;br&gt;tillträtt den europeiska konven-&lt;br&gt;tionen den 27 januari 1977 om&lt;br&gt;bekämpande av terrorism och gär-&lt;br&gt;ningen utgör brott som avses i den&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om förhör&lt;br&gt;enligt 9 § skall ges in till Utrikes-&lt;br&gt;departementet på diplomatisk väg,&lt;br&gt;om inte Sverige med den främ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mande staten har kommit överens Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;om en annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den eller de personer som skall&lt;br&gt;höras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den brottsliga gärningen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid och plats för den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad förhöret skall avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet skall över-&lt;br&gt;lämna ärendet till Riksåklagaren&lt;br&gt;för de åtgärder som påkallas av&lt;br&gt;framställningen. Ärendet skall där-&lt;br&gt;efter redovisas till Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anses omständigheterna vara så-&lt;br&gt;dana att framställningen inte bör&lt;br&gt;bifallas, prövar regeringen om&lt;br&gt;framställningen skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Sveriges tillträde till Europarådets&lt;br&gt;förverkandekonvention (Ds 1993:17) föreslås vissa lagändringar som&lt;br&gt;ger Sverige bättre möjligheter att samarbeta med främmande stat på&lt;br&gt;förundersökningsstadiet. De lagförslag som lagts fram i promemorian&lt;br&gt;finns i bilaga 1. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju93/965).&lt;br&gt;Regeringen tar i detta ärende upp promemorians lagförslag. Frågan om&lt;br&gt;Sveriges tillträde till förverkandekonventionen tas upp i ett annat&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 1 juni 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som utarbetats i ärendet. Förslagen som remitterades&lt;br&gt;till Lagrådet finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar har gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell rättshjälp i brottmål&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige lämnar sedan gammalt andra länder internationell - eller&lt;br&gt;inbördes - rättshjälp i brottmål. Rättshjälp lämnas i princip både till&lt;br&gt;stater som Sverige har träffat en överenskommelse med om interna-&lt;br&gt;tionell rättshjälp och sådana stater som inte kan stödja en framställning&lt;br&gt;om rättshjälp på en särskild överenskommelse. En del länder kräver&lt;br&gt;emellertid avtal med den andra staten för att lämna den rättshjälp.&lt;br&gt;Sådana avtal skapar också klarhet mellan länderna under vilka&lt;br&gt;förutsättningar rättshjälpen lämnas. Avtalen brukar också innehålla&lt;br&gt;bestämmelser som syftar till att underlätta det praktiska förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan de nordiska länderna gäller överenskommelsen den 26 april&lt;br&gt;1974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ&lt;br&gt;1975:42), se cirkuläret (1995:419) om inbördes rättshjälp mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom delgivning och&lt;br&gt;bevisupptagning. Överenskommelsen omfattar såväl tvistemål som&lt;br&gt;brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På brottmålsområdet finns en multilateral reglering genom en den 20&lt;br&gt;april 1959 i Strasbourg dagtecknad europeisk konvention om inbördes&lt;br&gt;rättshjälp i brottmål (se prop. 1961:48). Sverige ratificerade&lt;br&gt;konventionen 1967. I samband med detta gjordes vissa förbehåll och&lt;br&gt;förklaringar (SÖ 1968:15). Konventionen trädde i kraft för Sveriges del&lt;br&gt;den 1 maj 1968. Sverige har därefter ändrat två av förbehållen (SÖ&lt;br&gt;1977:88 och 1992:4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konventionen åtar sig staterna att lämna varandra internationell Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;rättshjälp i största möjliga utsträckning i mål eller ärenden som avser&lt;br&gt;beivrandet av brott. Konventionen omfattar huvudsakligen bevisupp-&lt;br&gt;tagning - varmed förstås utredning och överlämnande av bevismaterial&lt;br&gt;eller handlingar - delgivning av rättegångshandlingar och judiciella&lt;br&gt;beslut, översändande av utdrag ur kriminalregister, lagföring i annat&lt;br&gt;land samt underrättelse om brottmålsdomar. Rättshjälpskonventionen&lt;br&gt;har kompletterats med ett tilläggsprotokoll av den 17 mars 1978, som i&lt;br&gt;vissa hänseenden utvidgar konventionens tillämpningsområde, bl.a. i&lt;br&gt;fråga om brott mot skatte- och avgiftsförfattningar och rättshjälp på&lt;br&gt;verkställighetsstadiet. Sverige har tillträtt tilläggsprotokollet (SÖ&lt;br&gt;1979:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om sådan rättshjälp behandlas även i en del andra multilaterala&lt;br&gt;konventioner, t.ex. de europarådskonventioner som rör överförande av&lt;br&gt;lagföring och straffverkställighet. Bestämmelser om inbördes rättshjälp&lt;br&gt;ingår dessutom i vissa utlämningsavtal. En del bestämmelser av den&lt;br&gt;innebörden finns sålunda i den europeiska utlämningskonventionen den&lt;br&gt;13 december 1957 (prop. 1958:139, SÖ 1959:65) liksom i 1870 års&lt;br&gt;avtal med Belgien om ömsesidigt utlämnande av förbrytare (SFS&lt;br&gt;1870:37 och 39) och avtalet den 7 mars 1956 med Frankrike om&lt;br&gt;ömsesidig rättshjälp i brottmål (prop. 1956:100; SÖ 1959:14). Det&lt;br&gt;sistnämnda avtalet sattes emellertid i stora delar ur kraft genom&lt;br&gt;Sveriges och Frankrikes anslutningar till den europeiska rätts-&lt;br&gt;hjälpskonventionen (jfr SÖ 1969:50). Efter att under en lång följd av år&lt;br&gt;inte ha ingått några bilaterala avtal utanför Norden om inbördes&lt;br&gt;rättshjälp ingick Sverige under 1980-talet sådana avtal med Ungern&lt;br&gt;(prop. 1985/86:8, SÖ 1986:5), Tyska Demokratiska Republiken (prop.&lt;br&gt;1986/87:96, SÖ 1987:18) och Polen (prop. 1989/90:55, SÖ 1990:9).&lt;br&gt;Avtalet med f.d. Tyska Demokratiska Republiken upphörde enligt&lt;br&gt;överenskommelse med Förbundsrepubliken Tyskland att gälla i samband&lt;br&gt;med de två tyska staternas enande den 3 oktober 1990 (SÖ 1992:3). De&lt;br&gt;former av rättshjälp som omfattas av avtalen med Ungern och Polen är&lt;br&gt;delgivning, bevisupptagning och överförande av lagföring. Bestäm-&lt;br&gt;melserna har sin motsvarighet i den europeiska rättshjälpkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bestämmelserna om internationell rättshjälp återfinns i en&lt;br&gt;mängd olika författningar. Förfärandet när en svensk domstol vill anlita&lt;br&gt;en utländsk domstol för att skaffa fram utredning i en rättegång regleras&lt;br&gt;i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol och i&lt;br&gt;kungörelsen (1947:847) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen&lt;br&gt;av nämnda lag. I 1 § i lagen föreskrivs att bevisupptagning inför&lt;br&gt;utländsk domstol i brottmål får ske endast om det finns synnerliga skäl.&lt;br&gt;Delgivning i brottmål i utlandet sker genom Utrikesdepartementet med&lt;br&gt;stöd av en kungörelse i ämnet (SFS 1933:618).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bevisupptagning vid svensk domstol är i princip&lt;br&gt;desamma i brottmål och tvistemål. Förfarandet regleras i lagen&lt;br&gt;(1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol. I kungörelsen&lt;br&gt;(1947:848) med särskilda bestämmelser om bevisupptagning åt&lt;br&gt;domstolarna i vissa främmande stater finns bl.a. regler om att kostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;jj&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har uppstått vid bevisupptagningen i vissa sammanhang skall Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;betalas av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser rörande utländska framställningar om beslag och&lt;br&gt;husrannsakan finns i lagen (1975:295) om användning av vissa tvångs-&lt;br&gt;medel på begäran av främmande stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2-5 §§ lagen (1991:435) med vissa bestämmelser om internationellt&lt;br&gt;samarbete på brottmålsområdet finns regler om överförande av en i&lt;br&gt;Sverige frihetsberövad person till främmande stat för förhör eller kon-&lt;br&gt;frontation som avser annat än den frihetsberövades egen brottslighet.&lt;br&gt;Lagen reglerar också frågan om immunitet för vittnen m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning på begäran av utländsk myndighet utförs enligt&lt;br&gt;kungörelsen (1909:24 s. 1) angående delgivning av handling på begäran&lt;br&gt;av utländsk myndighet antingen av Utrikesdepartementet eller en&lt;br&gt;länsstyrelse. I praktiken ombesörjer Utrikesdepartementet de flesta&lt;br&gt;delgivningarna. Länsstyrelserna handlägger dock framställningar om&lt;br&gt;delgivning från övriga Norden. Vid utförandet av delgivning tillämpas i&lt;br&gt;princip delgivningslagen (1970:428), men en begäran om delgivning i&lt;br&gt;annan ordning skall åtgärdas, om det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella lagarna har en i grunden likartad uppbyggnad. 1 särskilda&lt;br&gt;bestämmelser finns regler om vilka åtgärder som Sverige lämnar bistånd&lt;br&gt;med. I anslutning till dessa finns föreskrifter om vilka villkor som gäller&lt;br&gt;för att aktuellt bistånd skall ges. Ett exempel på mer allmänna villkor är&lt;br&gt;att gärningen, som är föremål för utredning eller lagföring i den främ-&lt;br&gt;mande staten, skall motsvara brott enligt svensk lag eller att brottet&lt;br&gt;skall vara av viss svårhet eller att det inte får röra sig om ett politiskt&lt;br&gt;brott. De olika villkoren är oftast tvingande; om något av dem inte är&lt;br&gt;uppfyllt kan den begärda åtgärden inte vidtas. Författningarna innehåller&lt;br&gt;även regler om själva förfarandet. I förhållande till stater utanför&lt;br&gt;Norden, som Sverige inte träffat särskild överenskommelse med, gäller&lt;br&gt;så gott som genomgående att framställningen skall ges in till Utrikes-&lt;br&gt;departementet. Normalt skall framställningen ges in på diplomatisk väg,&lt;br&gt;såvida det inte finns en överenskommelse om att direkt kommunikation&lt;br&gt;är tillåten. I fråga om förfarandet inom Sverige gäller i stort sett samma&lt;br&gt;regler som när motsvarande åtgärd vidtas i samband med en inhemsk&lt;br&gt;utredning av eller lagföring för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:569) med anledning av inrättandet av Internationella&lt;br&gt;tribunalen för brott i f.d. Jugoslavien ges bestämmelser om inter-&lt;br&gt;nationell rättshjälp från Sveriges sida till tribunalen. 1 fråga om&lt;br&gt;förfärandet vid verkställandet av olika rättshjälpsåtgärder hänvisar lagen&lt;br&gt;i stor utsträckning till de ovannämnda lagarna. Eftersom enskilda stater&lt;br&gt;enligt Förenta nationernas resolution om inrättandet av tribunalen är&lt;br&gt;skyldiga att samarbeta med tribunalen, saknas det dock hänvisningar till&lt;br&gt;de villkor som enligt dessa lagar gäller för att en begäran skall kunna&lt;br&gt;bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella samarbetet på brottmålsområdet är under ständig&lt;br&gt;utveckling. Sverige är aktivt engagerat i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom unionsfördraget i Maastricht infördes inom EU ett samarbete i&lt;br&gt;rättsliga och inre angelägenheter. Ett område som enligt fördraget skall&lt;br&gt;betraktas som en fråga av gemensamt intresse är straffrättsligt arbete.&lt;br&gt;Inom EU är arbetet på detta område inriktat på att utveckla samarbetet&lt;br&gt;mellan medlemsländerna i fråga om att beivra gränsöverskridande&lt;br&gt;brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet har inrättat en expertkommitté som har till uppgift att se&lt;br&gt;över tillämpningen av de olika europeiska konventionerna på brottmåls-&lt;br&gt;området. Arbetet är bl.a. inriktat på möjligheterna att utvidga&lt;br&gt;användningen av 1959 års rättshjälpskonvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förenta nationernas regi pågår sedan en längre tid ett internationellt&lt;br&gt;samarbete som syftar till att en internationell brottmålsdomstol skall&lt;br&gt;inrättas. Målet är att skapa ett internationellt organ med världsvid&lt;br&gt;behörighet att döma över mycket allvarliga brott och då främst&lt;br&gt;krigsförbrytelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har också pågående överläggningar med främmande stater om&lt;br&gt;att ingå ytterligare bilaterala avtal om internationell rättshjälp i&lt;br&gt;brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det intensiva internationella samarbetet på området påverkar den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen om internationell rättshjälp. Sedan en tid pågår&lt;br&gt;inom Justitiedepartementet en översyn av de internationella straff-&lt;br&gt;processuella frågorna. Arbetet syftar till att skapa en mer enhetlig och&lt;br&gt;modern lagstiftning som kan svara mot de krav som i dag ställs i det&lt;br&gt;internationella samarbetet. Arbetet är omfattande och dessutom i viss&lt;br&gt;mån beroende av det pågående internationella arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock anledning att redan nu ta upp vissa reformer på&lt;br&gt;området. Det rör sig om ändringar som det är angeläget att genomföra&lt;br&gt;så snabbt som möjligt, nämligen lagändringar som krävs för ett&lt;br&gt;förbättrat internationellt samarbete på förundersökningsstadiet. Det&lt;br&gt;handlar om att skapa rättsliga förutsättningar för bl.a. utländska&lt;br&gt;åklagare att få bistånd av svenska åklagare med förhör på förunder-&lt;br&gt;sökningsstadiet (avsnitt 5.1), och av svenska domstolar med&lt;br&gt;bevisupptagning (avsnitt 5.2). Det finns inte några regler i svensk rätt&lt;br&gt;som hindrar svensk åklagare från att begära bistånd av utländsk&lt;br&gt;åklagare på förundersökningsstadiet. Om och i vad mån en sådan&lt;br&gt;framställning kan bifallas beror helt på lagstiftningen och praxis i den&lt;br&gt;främmande staten. I den delen behövs det därför inte några lag-&lt;br&gt;ändringar. Däremot krävs regler för att svensk åklagare skall kunna&lt;br&gt;begära att bevisupptagning på förundersökningsstadiet sker vid utländsk&lt;br&gt;domstol (avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Internationell rättshjälp på förundersöknings- Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;stadiet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bistånd av svensk åklagare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelser införs som gör det möjligt&lt;br&gt;för svensk åklagare att på begäran av utländsk undersök-&lt;br&gt;ningsdomare eller åklagare hålla förhör enligt reglerna i 23 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken. I den utsträckning Sverige kommit överens om&lt;br&gt;det med främmande stat får sådana förhör hållas även på begäran&lt;br&gt;av annan än undersökningsdomare eller åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att en utländsk&lt;br&gt;undersökningsdomare eller åklagarmyndighet skall få göra framställning&lt;br&gt;om förhör på förundersökningsstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig i denna del&lt;br&gt;tillstyrker promemorians förslag eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den svenska lagstiftningen innehåller&lt;br&gt;inte några generella regler om internationellt samarbete som begärs av&lt;br&gt;en utländsk åklagare och riktas till en svensk åklagare. I förhållande till&lt;br&gt;den av Förenta nationerna inrättade Jugoslavientribunalen lämnar dock&lt;br&gt;Sverige sådan rättshjälp, se 11 § lagen (1994:569) med anledning av&lt;br&gt;inrättandet av Internationella tribunalen för brott i f.d. Jugoslavien.&lt;br&gt;Denna avsaknad av lagstiftning hindrar i och för sig inte att det&lt;br&gt;förekommer informellt samarbete med utländska polis- och åklagarmyn-&lt;br&gt;digheter som också omfattar förhör i utredningssyfte under förunder-&lt;br&gt;sökning. I dessa fall är det dock inte möjligt att använda tvångsmedel.&lt;br&gt;Bistånd kan därför lämnas i Sverige endast i den utsträckning som&lt;br&gt;förhörspersonen frivilligt går med på att höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i fråga om möjligheterna för Sverige att lämna&lt;br&gt;rättshjälp i form av förhör under förundersökning är av många skäl&lt;br&gt;otillfredsställande. Avsaknaden av möjligheter att från svensk sida&lt;br&gt;använda tvångsmedel när ett förhör sker på begäran av en utländsk&lt;br&gt;åklagare innebär också att man alltid måste räkna med samma&lt;br&gt;begränsningar när det gäller en begäran om förhör utomlands. I den&lt;br&gt;mån andra stater ger rättshjälp åt svenska myndigheter i större&lt;br&gt;utsträckning än Sverige kan lämna, beror detta således uteslutande på&lt;br&gt;välvilja från dessa stater. Såsom föreslås i promemorian bör det därför&lt;br&gt;införas regler som gör det möjligt för svenska åklagare att bistå främ-&lt;br&gt;mande stat med förhör under förundersökning för att tvångsmedel skall&lt;br&gt;kunna tillgripas om den som skall höras inte medverkar frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att förhör får hållas om en utländsk under-&lt;br&gt;sökningsdomare eller åklagarmyndighet begär det. Regeringen delar&lt;br&gt;promemorians uppfattning att detta är en lämplig avgränsning i fråga&lt;br&gt;om vilka som skall vara generellt behöriga att göra en framställning. En&lt;br&gt;sådan bestämmelse bör vara tillämplig oavsett om Sverige och den&lt;br&gt;främmande staten har tillträtt en konvention eller har någon bilateral&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överenskommelse på området eller inte. En begränsning till åklagare Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;och undersökningsdomare kan samtidigt leda till att vissa stater inte kan&lt;br&gt;utnyttja de nya reglerna. Det är inte ovanligt att förundersökning på&lt;br&gt;vissa områden - t.ex. på narkotikabrottsområdet - leds av en särskild&lt;br&gt;myndighet eller att förundersökningen helt och hållet sköts av polisen.&lt;br&gt;Det kan enligt regeringens mening inte komma i fråga att generellt&lt;br&gt;öppna en möjlighet för t.ex. utländska polismyndigheter att ansöka om&lt;br&gt;den aktuella åtgärden. Situationen är däremot annorlunda om Sverige i&lt;br&gt;förhållande till en främmande stat träffar en överenskommelse om att en&lt;br&gt;framställning får komma från annan än en undersökningsdomare eller&lt;br&gt;åklagare. Sverige har ju vid sådana överläggningar möjlighet att bedöma&lt;br&gt;om den främmande statens önskemål på denna punkt är acceptabelt.&lt;br&gt;Bestämmelserna bör utformas så att de lämnar utrymme för sådana&lt;br&gt;överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en framställning inte skall få beviljas om&lt;br&gt;den gärning som framställningen gäller inte motsvarar brott enligt&lt;br&gt;svensk lag. Avser framställningen en gärning som har karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott kan ett bifall komma i fråga endast om framställningen&lt;br&gt;kommer från en stat som har tillträtt 1977 års europeiska konvention&lt;br&gt;om bekämpande av terrorism och gärningen utgör brott som avses i&lt;br&gt;denna konvention. Justitiekanslern har i sitt remissyttrande efterlyst ett&lt;br&gt;klargörande om en framställning kan avslås i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör de förutsättningar som sätts upp för att&lt;br&gt;rättsligt bistånd över huvud taget skall komma i fråga vara desamma&lt;br&gt;som gäller enligt lagen om bevisupptagning åt utländsk domstol. Kravet&lt;br&gt;på dubbel straffbarhet och att gärningen i princip inte får ha karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott bör således vara av absolut natur. Om dessa krav inte är&lt;br&gt;uppfyllda skall framställningen således avslås. Är dessa förutsättningar&lt;br&gt;däremot uppfyllda innebär detta inte att framställningen alltid måste&lt;br&gt;bifallas. Som Justitiekanslern anfört i sitt remissyttrande kan det i&lt;br&gt;undantagssituationer vara så att förhållandena i den främmande staten är&lt;br&gt;sådana att det skulle framstå som stötande och från politiska utgångs-&lt;br&gt;punkter kanske omöjligt att låta svenska myndigheter genomföra en&lt;br&gt;förundersökning här i landet. Den i promemorian valda formuleringen&lt;br&gt;att förhör får hållas ger enligt regeringens mening utrymme för att&lt;br&gt;vägra bistånd i sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att Riksåklagaren skall pröva om en&lt;br&gt;framställning skall avslås. Mot bakgrund av vad som nu anförts finner&lt;br&gt;regeringen emellertid det vara en mer lämplig lösning att ett formligt&lt;br&gt;beslut om att avslå en framställning skall fattas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer i författningskommentaren till den närmare&lt;br&gt;utformningen av reglerna. När det gäller handläggningen av en fram-&lt;br&gt;ställning väljer regeringen i förhållande till promemorians lagförslag en&lt;br&gt;något annorlunda lösning, som delvis har sin förebild i 11 § lagen&lt;br&gt;(1994:569) med anledning av inrättandet av Internationella tribunalen&lt;br&gt;för brott i f.d. Jugoslavien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Bevisupptagning vid svensk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bevisupptagning vid svensk domstol skall&lt;br&gt;kunna ske även på begäran av en utländsk åklagare. I den&lt;br&gt;utsträckning Sverige kommit överens om det med främmande stat&lt;br&gt;skall även annan ha rätt att begära bevisupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att utländsk&lt;br&gt;åklagarmyndighet skall ges behörighet att begära bevisupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig i denna del&lt;br&gt;tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagen (1946:816) om bevis-&lt;br&gt;upptagning åt utländsk domstol regleras endast bevisupptagning på&lt;br&gt;begäran av utländsk domstol, annan judiciell myndighet eller det&lt;br&gt;europeiska patentverket (1 §). Med judiciell myndighet avses annan&lt;br&gt;sådan myndighet än domstol, t.ex. undersökningsdomare (prop. 1930:5&lt;br&gt;s. 5). Allmän åklagare anses i det här sammanhanget inte falla under&lt;br&gt;begreppet judiciell myndighet (se t.ex. prop. 1956:100 s. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen ger således inte möjlighet för utländsk åklagare att&lt;br&gt;begära bevisupptagning vid svensk domstol. Den angivna begränsningen&lt;br&gt;i lagstiftningen innebär att man inte tar till vara alla möjligheter att&lt;br&gt;underlätta brottsutredning som berör flera stater eller personer som&lt;br&gt;befinner sig i annan stat än den där utredningen pågår. Det svenska&lt;br&gt;kravet på att en begäran om bevisupptagning skall komma från en&lt;br&gt;domstol eller myndighet som fyller liknande funktion tar inte hänsyn till&lt;br&gt;att en brottsutredning i många länder sker i en annan ordning än vad&lt;br&gt;som är fellet här. I en del länder faller det inte på domstol utan t.ex. på&lt;br&gt;åklagaren att komplettera utredningen med utomlands upptagen bevis-&lt;br&gt;ning. Då den svenska lagstiftningen inte gör det möjligt att åtgärda en&lt;br&gt;sådan begäran riskerar man dessutom att en svensk begäran om&lt;br&gt;bevisupptagning inte verkställs ifall den aktuella staten har ett krav på&lt;br&gt;ömsesidighet i sin rättshjälpslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att lagen (1946:816) om bevisupptagning åt&lt;br&gt;utländsk domstol ändras så att bevisupptagning kan genomföras även på&lt;br&gt;begäran av utländsk åklagare. Regeringen menar att det är en lämplig&lt;br&gt;avgränsning att ha en generell bestämmelse som innebär att utländsk&lt;br&gt;åklagare blir, vid sidan av utländsk domstol och undersökningsdomare,&lt;br&gt;behörig att begära bevisupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock, liksom när det gäller förhör under förundersökning (se&lt;br&gt;avsnitt 5.1), lämnas utrymme för Sverige att ingå överenskommelse&lt;br&gt;med främmande stat om att en framställning får komma från någon&lt;br&gt;annan än en domstol, undersökningsdomare eller åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till detta föreslår regeringen att, i den utsträckning&lt;br&gt;Sverige träffat avtal om det, även annan än en domstol, undersök-&lt;br&gt;ningsdomare eller åklagare skall vara behörig att begära bevisupp-&lt;br&gt;tagning vid svensk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådana ändringar blir rubriken till lagen om bevisupptagning åt&lt;br&gt;utländsk domstol språkligt sett något missvisande. Som tidigare nämnts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(avsnitt 4.2) förbereds inom Justitiedepartementet en genomgripande Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;reform av lagstiftningen angående internationell rättshjälp. Mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bakgrund av detta finns det inte nu skäl nog för att ändra lagens rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Bevisupptagning vid utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svensk åklagare skall hos svensk domstol&lt;br&gt;kunna begära att bevisupptagning på förundersökningsstadiet sker&lt;br&gt;vid utländsk domstol. Bevisupptagning vid utländsk domstol skall&lt;br&gt;även kunna avse målsägande och medmisstänkta som inte är&lt;br&gt;tilltalade i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig i denna del&lt;br&gt;tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk åklagares behörighet att begära bevisupptagning vid utländsk&lt;br&gt;domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom redovisats i det föregående (avsnitt 4.2) finns det inga regler i&lt;br&gt;svensk rätt som hindrar en svensk åklagare från att under&lt;br&gt;förundersökning begära bistånd från utländsk åklagare. Sådana hinder&lt;br&gt;kan däremot finnas enligt den främmande statens lagstiftning. I vissa&lt;br&gt;länder krävs t.ex. - av samma skäl som hittills gällt i Sverige - att&lt;br&gt;framställningen om inbördes rättshjälp härrör från en utländsk domstol.&lt;br&gt;Enligt 1 § lagen (1947:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol&lt;br&gt;får i mål eller ärende som är anhängigt vid svensk domstol rätten&lt;br&gt;förordna att bevis skall tas upp vid utländsk domstol. Lagen ger sålunda&lt;br&gt;inte svensk åklagare möjlighet att under en förundersökning begära&lt;br&gt;sådan bevisupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska straffprocessförfarandet är så konstruerat att det i&lt;br&gt;allmänhet ankommer pä rätten att avgöra om bevis skall upptas utom&lt;br&gt;huvudförhandling. En förundersökningsledare kan dock enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 23 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken begära att bevisupp-&lt;br&gt;tagning skall ske under förundersökningen. Det gäller främst fall då ett&lt;br&gt;vittne vägrar att yttra sig under förundersökningen, då föremål eller&lt;br&gt;handling skall tillhandahållas för besiktning eller då det finns risk för att&lt;br&gt;ett bevis går förlorat innan huvudförhandling kan hållas. Sådana&lt;br&gt;situationer kan naturligtvis bli aktuella även då bevisningen finns&lt;br&gt;utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas enligt regeringens mening skäl för att i fråga om&lt;br&gt;brottsutredning som sträcker sig över gränserna ha en reglering som kan&lt;br&gt;inverka hämmande på möjligheterna att kunna slutföra utredningen.&lt;br&gt;Remissinstanserna har också tillstyrkt promemorians förslag att lagen&lt;br&gt;om bevisupptagning vid utländsk domstol ändras så att svensk åklagare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos svensk domstol kan begära att bevisupptagning skall ske i främ- Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;mande stat. Frågan om att begära bevisupptagning utomlands torde i&lt;br&gt;praktiken bli aktuell i mål där åklagare enligt reglerna i 23 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken är förundersökningsledare. Regeringen delar därför&lt;br&gt;promemorians bedömning att en begäran skall få göras av åklagare och&lt;br&gt;inte av annan som kan vara förundersökningsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att promemorians förslag i&lt;br&gt;denna del genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör vid utländsk domstol med målsägande och medmisstänkta som&lt;br&gt;inte är tilltalade i målet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vidare att det skall bli möjligt att enligt lagen&lt;br&gt;om bevisupptagning vid utländsk domstol föranstalta om förhör&lt;br&gt;utomlands med en målsägande som inte för talan och med en&lt;br&gt;medmisstänkt som inte är tilltalad i det mål i vilket förhöret begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller målsägandeförhör innebär förslaget en utvidgning av&lt;br&gt;gällande reglering. Vid tillkomsten av lagen om bevisupptagning vid&lt;br&gt;utländsk domstol gällde att förhör med målsägande inte ansågs utgöra&lt;br&gt;bevisning i rättegångsbalkens mening. När det gällde förhör med part i&lt;br&gt;rättegång, dvs. parter i tvistemål, tilltalade och målsägande som för&lt;br&gt;talan, togs endast förhör under sanningsförsäkran med part i tvistemål&lt;br&gt;upp som ett särskilt bevismedel. Det var enligt den då gällande&lt;br&gt;regleringen inte heller möjligt att ta upp förhör med målsägande utom&lt;br&gt;huvudförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 januari 1988, har&lt;br&gt;förhör med målsägande fått en annan ställning (prop. 1986/87:89, SFS&lt;br&gt;1987:747). De skall numera uttryckligen behandlas som bevisning.&lt;br&gt;Detta gäller oavsett om målsäganden är part i rättegången eller inte. Det&lt;br&gt;är också numera möjligt att hålla sådana förhör utom huvudförhandling&lt;br&gt;(37 kap. 3 § jämförd med 36 kap. 19 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den ändrade regleringen i fråga om förhör med en&lt;br&gt;målsägande är det enligt regeringens mening konsekvent att också införa&lt;br&gt;en möjlighet till sådana förhör inför en utländsk domstol. I&lt;br&gt;promemorian föreslås också att det i 1 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol införs en regel om att förhör med&lt;br&gt;målsägande som inte för talan skall få tas upp vid utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i paragrafens nuvarande lydelse får bl.a. bevis i&lt;br&gt;form av partsförhör under sanningsförsäkran tas upp vid utländsk&lt;br&gt;domstol. Detta innefattar inte förhör med målsägande som för talan.&lt;br&gt;Med promemorians förslag blir konsekvensen att målsägandeförhör kan&lt;br&gt;tas upp vid utländsk domstol endast om målsäganden inte för talan.&lt;br&gt;Detta är inte önskvärt. Regeringen föreslår i stället den lösningen att&lt;br&gt;första stycket kompletteras på sådant sätt att uppräkningen av de bevis&lt;br&gt;som får tas upp vid utländsk domstol även omfattar målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i fråga om förhör med medmisstänkta har enligt&lt;br&gt;promemorian tillkommit i förtydligande syfte. Genom rättsfallet NJA&lt;br&gt;1990 s. 273 är det i och för sig redan fastslaget att lagen om bevis-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagning vid utländsk domstol kan analogiskt tillämpas när det gäller&lt;br&gt;bevisupptagning med en medmisstänkt. För tydlighetens skull är det&lt;br&gt;dock lämpligt att lagens 1 § får en utformning som uttryckligen anger&lt;br&gt;att bevisupptagning vid utländsk domstol även omfattar förhör med&lt;br&gt;medmisstänkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 37 kap. rättegångsbalken kan förhör i&lt;br&gt;bevissyfte ske utom huvudförhandling även då part inte hörs under&lt;br&gt;sanningsförsäkran. Bevisupptagning i form av förhör med den tilltalade&lt;br&gt;eller med part i tvistemål som inte hörs under sanningsförsäkran kan&lt;br&gt;således ske vid svensk domstol. Det saknas tillräckligt underlag för att&lt;br&gt;i detta ärende behandla frågan om sådana förhör skall kunna tas upp&lt;br&gt;även vid utländsk domstol. Som nämnts i det föregående (avsnitt 4.2)&lt;br&gt;pågår inom Justitiedepartementet en översyn av lagstiftningen om&lt;br&gt;internationell rättshjälp. Frågan får övervägas vidare i samband med&lt;br&gt;denna översyn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bedöms inte medföra några ökade kostnader&lt;br&gt;för staten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft snarast, lämpligen den 1&lt;br&gt;januari 1996. Några övergångsbestämmelser behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:816) om&lt;br&gt;bevisupptagning åt utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena har endast några mindre språkliga&lt;br&gt;justeringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vilka som är behöriga att begära&lt;br&gt;bevisupptagning. Lagändringen innebär att, förutom undersöknings-&lt;br&gt;domare samt det europeiska patentverket, även utländsk åklagare är&lt;br&gt;behörig att begära bevisupptagning vid svensk domstol. Bestämmelsen&lt;br&gt;är i denna del av generell karaktär. Behörigheten är inte beroende av att&lt;br&gt;Sverige har någon form av överenskommelse med den främmande&lt;br&gt;staten eller att svenska myndigheter har möjlighet att begära bevis-&lt;br&gt;upptagning i den aktuella staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har paragrafen kompletterats med en bestämmelse som Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;innebär att även annan kan vara behörig att göra en framställning om&lt;br&gt;bevisupptagning. Behörighet tillkommer den som enligt en internationell&lt;br&gt;överenskommelse som är bindande för Sverige får göra framställning&lt;br&gt;om bevisupptagning. Bestämmelsen avser såväl bilaterala avtal som&lt;br&gt;multilaterala överenskommelser. Denna bestämmelse omfattar formellt&lt;br&gt;även det europeiska patentverkets behörighet att göra framställning om&lt;br&gt;bevisupptagning. Eftersom lagen på flera ställen innehåller särregler&lt;br&gt;som gäller i förhållande till det europeiska patentverket har det bedömts&lt;br&gt;som lämpligt att även i fortsättningen uttryckligen nämna verkets&lt;br&gt;behörighet att göra en framställning om bevisupptagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för ändringarna i tredje stycket har behandlats i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:817) om&lt;br&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras under vilka förutsättningar bevisupptagning får ske&lt;br&gt;vid utländsk domstol och vilka former av bevisning som får tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har ändrats så att förhör med målsägande&lt;br&gt;kan tas upp vid utländsk domstol. Dessutom anges uttryckligen att det&lt;br&gt;är möjligt att ta upp förhör med medmisstänkta, som inte är tilltalade i&lt;br&gt;målet, vid utländsk domstol. Ändringen utgör endast ett förtydligande&lt;br&gt;av den ordning som redan gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har endast vissa språkliga justeringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje stycket är nytt. Genom bestämmelsen får även åklagare rätt&lt;br&gt;att i samband med en pågående förundersökning begära att bevisupp-&lt;br&gt;tagning skall ske vid en utländsk domstol. Åklagaren skall vända sig till&lt;br&gt;domstolen, som gör framställning till den utländska domstolen. Av&lt;br&gt;hänvisningen till 23 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken följer att förhör kan&lt;br&gt;hållas med vittnen och sakkunniga och att skriftliga bevis kan företes&lt;br&gt;eller tillhandahållas. Bestämmelserna gäller inte förhör med den&lt;br&gt;misstänkte själv. Åklagare kan sålunda inte heller utverka sådana förhör&lt;br&gt;vid utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna har kommenterats i avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:435) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brott-&lt;br&gt;målsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs en möjlighet för svensk åklagare att på&lt;br&gt;begäran av utländsk åklagare förordna om förhör på för-&lt;br&gt;undersökningsstadiet. Regleringen innebär att tvångsmedel kan tillgripas&lt;br&gt;i fall då den som skall höras vägrar medverka till att förhör kommer till&lt;br&gt;stånd. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.1. Som en första&lt;br&gt;förutsättning gäller att en förundersökning eller ett liknande förfarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inletts i den främmande staten. Bestämmelsen är inte begränsad till Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;förfaranden som exakt motsvarar det svenska förundersökningsför-&lt;br&gt;färandet. Det skall dock vara frågan om ett på något sätt formaliserat&lt;br&gt;förfarande som syftar till att utreda brott. Det krävs däremot inte att&lt;br&gt;utredningen nått det stadium då någon bestämd misstänkt person finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare förutsättning gäller att den gärning som utreds skall&lt;br&gt;motsvara brott enligt svensk lag. Mycket snäva begränsningar gäller&lt;br&gt;också i fråga om brott som har karaktär av politiskt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behöriga att göra framställning är utländsk undersökningsdomare och&lt;br&gt;åklagare. Även annan är behörig om Sverige i förhållande till den&lt;br&gt;främmande staten kommit överens om detta. Denna reglering omfattar&lt;br&gt;såväl bilaterala avtal som multilaterala sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöret skall hållas enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken. Det innebär att förhör kan komma i fråga såväl med en miss-&lt;br&gt;tänkt som med någon annan som kan antas komma att lämna uppgifter&lt;br&gt;av betydelse för utredningen. För förhöret gäller samma regler om&lt;br&gt;tvångsmedel, tidsfrister m.m. som för förhör under en svensk förunder-&lt;br&gt;sökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, regleras förfarandet då en framställning om&lt;br&gt;förhör på förundersökningsstadiet görs. En framställning skall ges in till&lt;br&gt;Utrikesdepartementet. Den skall ges in på diplomatisk väg såvida inte&lt;br&gt;Sverige och den aktuella staten har kommit överens om direkt kom-&lt;br&gt;munikation. I paragrafen ges bestämmelser om vilka uppgifter som&lt;br&gt;måste framgå av framställningen. Om framställningen inte är komplett i&lt;br&gt;detta hänseende men det i övrigt framgår att den kan utgöra grund för&lt;br&gt;att hålla förhör, bör ingivaren få tillfälle att komplettera framställningen&lt;br&gt;med de uppgifter som saknas. Det torde även vara lämpligt att Utrikes-&lt;br&gt;departementet kontrollerar att den eller de personer, som önskas hörda,&lt;br&gt;kan påträffas i landet. Om så inte är fallet kan Utrikesdepartementet&lt;br&gt;genast redovisa ärendet till den som gjort framställningen med upp-&lt;br&gt;lysning om att framställningen inte kan åtgärdas och anledningen till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet skall enligt andra stycket överlämna framställ-&lt;br&gt;ningen till Riksåklagaren för de åtgärder som påkallas av framställning-&lt;br&gt;en. Det normala torde bli att Riksåklagaren överlämnar framställningen&lt;br&gt;till den åklagarmyndighet där förhörspersonen eller någon av dessa&lt;br&gt;finns. Sedan Riksåklagaren återfått handlingarna från den åklagar-&lt;br&gt;myndighet som haft att verkställa den begärda åtgärden skall ärendet&lt;br&gt;redovisas till Utrikesdepartementet, som därefter skall redovisa ärendet&lt;br&gt;till den som gjort framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner Utrikesdepartementet vid sin inledande granskning av fram-&lt;br&gt;ställningen, eller framkommer det senare under ärendets handläggning,&lt;br&gt;att det finns skäl för att avslå framställningen skall regeringen pröva&lt;br&gt;denna fråga. Detta framgår av tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:435) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om internationellt samarbete på&lt;br&gt;brottsmålsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:435) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om internationellt samarbete på brottmålsområdet skall&lt;br&gt;införas tre nya paragrafer, 9-11 §§, samt närmast före 9 § en ny rubrik&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör i samband med förundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förundersökning eller liknande förfarande pågår i en främmande&lt;br&gt;stat får efter framställning från en undersökningsdomare eller en&lt;br&gt;åklagarmyndighet i den staten förhör hållas enligt bestämmelserna i 23&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken. En framställning om förhör får inte beviljas, om&lt;br&gt;den gärning som framställningen gäller inte motsvarar brott enligt&lt;br&gt;svensk lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en framställning enligt första stycket fråga om ansvar för&lt;br&gt;gärning som har karaktär av politiskt brott äger första stycket&lt;br&gt;tillämpning endast om framställningen har gjorts av en&lt;br&gt;undersökningsdomare eller en åklagarmyndighet i en stat som har&lt;br&gt;tillträtt den europeiska konventionen den 27 januari 1977 om&lt;br&gt;bekämpande av terrorism och gärningen utgör brott som avses i denna&lt;br&gt;konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om förhör skall på diplomatisk väg ges in till&lt;br&gt;Utrikesdepartementet, om inte Sverige i förhållande till den främmande&lt;br&gt;staten har kommit överens om en annan ordning. Utrikesdepartementet&lt;br&gt;skall överlämna framställningen till Riksåklagaren, som prövar om&lt;br&gt;framställningen skall bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den eller de personer som skall höras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den brottsliga gärningen samt tid och plats där den ägt rum,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad förhöret skall avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om framställningen inte skall avslås, skall Riksåklagaen överlämna&lt;br&gt;ärendet för vidare handläggning till åklagarmyndigheten på den ort där&lt;br&gt;någon av de personer som skall höras finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheten skall redovisa ärendet till Utrikesdepartementet och&lt;br&gt;samtidigt underrätta Riksåklagaren därom. Utrikesdepartementet skall&lt;br&gt;redovisa ärendet till undersökningsdomaren eller åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:816) om&lt;br&gt;bevisupptagning åt utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:816) om bevisupptagning åt&lt;br&gt;utländsk domstol skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i visst mål eller ärende&lt;br&gt;utländsk domstol gjort framställ-&lt;br&gt;ning hos domstol här i riket om&lt;br&gt;vidtagande av någon till rätte-&lt;br&gt;gången hörande åtgärd, såsom&lt;br&gt;upptagande av ed, anställande&lt;br&gt;av förhör med part eller upp-&lt;br&gt;tagande av bevis genom vittne,&lt;br&gt;sakkunnig eller syn eller av&lt;br&gt;skriftligt bevis och varder fram-&lt;br&gt;ställningen genom utrikes-&lt;br&gt;departementet överlämnad till&lt;br&gt;den svenska domstolen, skall&lt;br&gt;den äskade åtgärden vidtagas&lt;br&gt;efter vad i denna lag sägs. Vad&lt;br&gt;sålunda stadgats äge dock ej&lt;br&gt;tillämpning, där fråga är om&lt;br&gt;ansvar för gärning som ej&lt;br&gt;motsvarar brott enligt svensk&lt;br&gt;lag. Ej heller må i mål om&lt;br&gt;ansvar för brottslig gärning part&lt;br&gt;höras på ed eller under&lt;br&gt;sanningsförsäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser framställning enligt&lt;br&gt;första stycket fråga om ansvar&lt;br&gt;för gärning som har karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott äger denna lag&lt;br&gt;tillämpning endast om fram-&lt;br&gt;ställningen har gjorts av domstol&lt;br&gt;i stat som har tillträtt den&lt;br&gt;europeiska konventionen den 27&lt;br&gt;januari 1977 om bekämpande av&lt;br&gt;terrorism och gärningen utgör&lt;br&gt;brott som avses i denna&lt;br&gt;konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i visst mål eller ärende en&lt;br&gt;utländsk domstol gjort framställ-&lt;br&gt;ning hos en domstol här i riket&lt;br&gt;om vidtagande av någon till&lt;br&gt;rättegången hörande åtgärd,&lt;br&gt;såsom upptagande av ed,&lt;br&gt;anställande av förhör med part&lt;br&gt;eller upptagande av bevis genom&lt;br&gt;vittne, sakkunnig eller syn eller&lt;br&gt;av skriftligt bevis och över-&lt;br&gt;lämnas framställningen genom&lt;br&gt;utrikesdepartementet till den&lt;br&gt;svenska domstolen, skall den&lt;br&gt;begärda åtgärden vidtas i&lt;br&gt;enlighet med denna lag. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts skall inte&lt;br&gt;tillämpas, om det är fråga om&lt;br&gt;ansvar för gärning som inte&lt;br&gt;motsvarar brott enligt svensk&lt;br&gt;lag. I mål om ansvar för&lt;br&gt;brottslig gärning får inte heller&lt;br&gt;en part höras på ed eller under&lt;br&gt;sanningsförsäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en framställning enligt&lt;br&gt;första stycket fråga om ansvar&lt;br&gt;för gärning som har karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott skall denna lag&lt;br&gt;tillämpas endast om fram-&lt;br&gt;ställningen har gjorts av en&lt;br&gt;domstol i en stat som har till-&lt;br&gt;trätt den europeiska kon-&lt;br&gt;ventionen den 27 januari 1977&lt;br&gt;om bekämpande av terrorism&lt;br&gt;och gärningen utgör brott som&lt;br&gt;avses i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1979:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med utländsk domstol&lt;br&gt;avses i denna lag annan&lt;br&gt;utländsk judiciell myndighet och&lt;br&gt;det europeiska patentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med utländsk domstol&lt;br&gt;avses i denna lag utländsk&lt;br&gt;undersökningsdomare, utländsk&lt;br&gt;åklagarmyndighet och det euro-&lt;br&gt;peiska patentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:817) om&lt;br&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:817) om bevisupptagning&lt;br&gt;vid utländsk domstol skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende som är vid&lt;br&gt;svensk domstol anhängigt må&lt;br&gt;rätten förordna, att bevis genom&lt;br&gt;vittne, sakkunnig, syn eller&lt;br&gt;förhör med part under sannings-&lt;br&gt;försäkran eller skriftligt bevis&lt;br&gt;skall upptagas vid utländsk&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål må bevisupptagning&lt;br&gt;som nu sagts äga mm allenast&lt;br&gt;om synnerliga skäl äro därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende som är&lt;br&gt;anhängigt vid en svensk domstol&lt;br&gt;får domstolen förordna, att bevis&lt;br&gt;genom vittne, sakkunnig, syn&lt;br&gt;eller förhör med part under&lt;br&gt;sanningsförsäkran eller skriftligt&lt;br&gt;bevis skall upptas vid en&lt;br&gt;utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål får bevisupptagning&lt;br&gt;äga rum endast om det före-&lt;br&gt;ligger synnerliga skäl. / ett så-&lt;br&gt;dant fall får förhör äga rum&lt;br&gt;även ined målsägande som inte&lt;br&gt;för talan och med person som&lt;br&gt;avses i 36 kap. 1 § andra eller&lt;br&gt;tredje stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen får på begäran av&lt;br&gt;åklagare förordna att åtgärder&lt;br&gt;som avses i 23 kap. 13-15 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken skall vidtas vid&lt;br&gt;en utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över departementspromemorian Sveriges tillträde&lt;br&gt;till Europarådets förverkandekonvention&lt;br&gt;(Ds 1993:17)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt,&lt;br&gt;Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Finansinspektionen, Riksskatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR&lt;br&gt;och Sveriges Domareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från överklagaren vid Stats-&lt;br&gt;åklagarmyndigheten för speciella mål och överåklagarna vid Region-&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna i Västerås, Härnösand och Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:816) om&lt;br&gt;bevisupptagning åt utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:816) om bevisupptagning åt&lt;br&gt;utländsk domstol skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ034/prop_199596__4-2.png" style="width:15pt;height:10pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Har i visst mål eller ärende&lt;br&gt;utländsk domstol gjort framställ-&lt;br&gt;ning hos domstol här i riket om&lt;br&gt;vidtagande av någon till rätte-&lt;br&gt;gången hörande åtgärd, såsom&lt;br&gt;upptagande av ed, anställande av&lt;br&gt;förhör med part eller upptagande&lt;br&gt;av bevis genom vittne, sakkunnig&lt;br&gt;eller syn eller av skriftligt bevis,&lt;br&gt;och varder framställningen genom&lt;br&gt;Utrikesdepartementet överlämnad&lt;br&gt;till den svenska domstolen, skall&lt;br&gt;den äskade åtgärden vidtagas efter&lt;br&gt;vad i denna lag sägs. Vad sålunda&lt;br&gt;stadgats äge dock ej tillämpning,&lt;br&gt;där fråga är om ansvar för gär-&lt;br&gt;ning som ej motsvarar brott enligt&lt;br&gt;svensk lag. Ej heller må i mål om&lt;br&gt;ansvar för brottslig gärning part&lt;br&gt;höras på ed eller under sannings-&lt;br&gt;försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser framställning enligt första&lt;br&gt;stycket fråga om ansvar för&lt;br&gt;gärning, som har karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott, äger denna lag&lt;br&gt;tillämpning endast om framställ-&lt;br&gt;ningen har gjorts av domstol i stat&lt;br&gt;som har tillträtt den europeiska&lt;br&gt;konventionen den 27 januari 1977&lt;br&gt;om bekämpande av terrorism och&lt;br&gt;gärningen utgör brott som avses i&lt;br&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i visst mål eller ärende en&lt;br&gt;utländsk domstol gjort framställ-&lt;br&gt;ning hos en svensk domstol om att&lt;br&gt;vidta någon åtgärd som hör till&lt;br&gt;rättegången, såsom upptagande av&lt;br&gt;ed, anställande av förhör med part&lt;br&gt;eller upptagande av bevis genom&lt;br&gt;vittne, sakkunnig eller syn eller av&lt;br&gt;skriftligt bevis, och överlämnas&lt;br&gt;framställningen genom Utrikesde-&lt;br&gt;partementet till den svenska dom-&lt;br&gt;stolen, skall den begärda åtgärden&lt;br&gt;vidtas i enlighet med denna lag.&lt;br&gt;Vad som nu har sagts skall inte&lt;br&gt;tillämpas om det är fråga om an-&lt;br&gt;svar för en gärning som inte&lt;br&gt;motsvarar brott enligt svensk lag.&lt;br&gt;I mål om ansvar för brottslig&lt;br&gt;gärning får inte heller en part&lt;br&gt;höras under ed eller sannings-&lt;br&gt;försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en framställning enligt&lt;br&gt;första stycket fråga om ansvar för&lt;br&gt;en gärning, som har karaktär av&lt;br&gt;politiskt brott, skall denna lag&lt;br&gt;tillämpas endast om framställ-&lt;br&gt;ningen har gjorts av en domstol i&lt;br&gt;en stat som har tillträtt den&lt;br&gt;europeiska konventionen den 27&lt;br&gt;januari 1977 om bekämpande av&lt;br&gt;terrorism och gärningen utgör&lt;br&gt;brott som avses i denna kon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med utländsk domstol anses&lt;br&gt;i denna lag annan utländsk&lt;br&gt;judiciell myndighet och det euro-&lt;br&gt;peiska patentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med utländsk domstol anses&lt;br&gt;i denna lag utländsk undersök-&lt;br&gt;ningsdomare och åklagare samt&lt;br&gt;det europeiska patentverket och&lt;br&gt;annan som enligt avtal i en&lt;br&gt;internationell överenskommelse&lt;br&gt;som är bindande för Sverige får&lt;br&gt;göra sådan framställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:817) om&lt;br&gt;bevisupptagning vid utländsk domstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:817) om bevisupptagning&lt;br&gt;vid utländsk domstol skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende som är vid&lt;br&gt;svensk domstol anhängigt må&lt;br&gt;rätten förordna, att bevis genom&lt;br&gt;vittne, sakkunnig, syn eller förhör&lt;br&gt;med part under sanningsförsäkran&lt;br&gt;eller skriftligt bevis skall upptagas&lt;br&gt;vid utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål må bevisupptagning&lt;br&gt;som nu sagts äga rum allenast om&lt;br&gt;synnerliga skäl äro därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende som har&lt;br&gt;inletts vid en svensk domstol får&lt;br&gt;domstolen besluta att bevis skall&lt;br&gt;tas upp vid en utländsk domstol.&lt;br&gt;Sådan bevisupptagning får avse&lt;br&gt;syn, skriftligt bevis eller förhör&lt;br&gt;med vittne, sakkunnig, part under&lt;br&gt;sanningsförsäkran, målsägande&lt;br&gt;eller den som avses i 36 kap. 1 §&lt;br&gt;andra eller tredje stycket rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottmål får bevisupptagning&lt;br&gt;enligt första stycket äga rum&lt;br&gt;endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av åklagare får en&lt;br&gt;svensk domstol besluta att åtgärd-&lt;br&gt;er som avses i 23 kap. 13-15 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken skall vidtas vid&lt;br&gt;en utländsk domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:435) med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1995/96:4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;vissa bestämmelser om internationellt samarbete på brott- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;målsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1991:435) med vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om internationellt samarbete på brottmålsområdet skall införas två&lt;br&gt;nya paragrafer, 9 och 10 samt närmast före 9 § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör i samband med för-&lt;br&gt;undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förundersökning eller&lt;br&gt;liknande förfarande pågår i en&lt;br&gt;främmande stat, får på begäran av&lt;br&gt;en utländsk undersökningsdomare&lt;br&gt;eller åklagare förhör hållas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap. rätte-&lt;br&gt;gångbalken. Sådant förhör får&lt;br&gt;också hållas på begäran av någon&lt;br&gt;annan om Sverige i förhållande till&lt;br&gt;den främmande staten kommit&lt;br&gt;överens om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om förhör&lt;br&gt;enligt första stycket får inte&lt;br&gt;beviljas, om den gärning som&lt;br&gt;framställningen avser inte mot-&lt;br&gt;svarar brott enligt svensk lag.&lt;br&gt;Avser en framställning fråga om&lt;br&gt;ansvar för en gärning som har&lt;br&gt;karaktär av politiskt brott,&lt;br&gt;tillämpas första stycket endast om&lt;br&gt;framställningen har gjorts av&lt;br&gt;någon i en stat som har tillträtt&lt;br&gt;den europeiska konventionen den&lt;br&gt;27 januari 1977 om bekämpande&lt;br&gt;av terrorism och gärningen utgör&lt;br&gt;brott som avses i den konven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om förhör&lt;br&gt;enligt 9 § skall ges in till Utrikes-&lt;br&gt;departementet på diplomatisk väg,&lt;br&gt;om inte Sverige i förhållande till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den främmande staten har kommit Prop. 1995/96:4&lt;br&gt;överens om en annan ordning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgift &amp;lt;&amp;gt;m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den eller de personer som skall&lt;br&gt;höras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den brottsliga gärningen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid och plats för den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vad förhöret skall avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikesdepartementet skall över-&lt;br&gt;lämna ärendet till Riksåklagaren&lt;br&gt;för de åtgärder som påkallas av&lt;br&gt;framställningen. Ärendet skall där-&lt;br&gt;efter redovisas till Utrikesdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är omständigheterna sådana att&lt;br&gt;framställningen inte bör bifallas,&lt;br&gt;prövar regeringen om framställ-&lt;br&gt;ningen skall avslås.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1996.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-06-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Torkel Gregow, justitierådet Lars Å.&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 1 juni 1995 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk&lt;br&gt;domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid ut-&lt;br&gt;ländsk domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1991:435) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;internationellt samarbete på brottmålsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Lars-Johan Eklund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:4&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 juni 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Persson, Tliam, Schori,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulvskog, Sundström, Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:4 Internationell rättshjälp på&lt;br&gt;förundersökningsstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49003, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:JuU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-06-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:23:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ034</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:23:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:JuU3</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01JuU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Internationell rättshjälp</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>