<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359306</hangar_id>
 <dok_id>GJ0338</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>38</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:38</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>38</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-02-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:56:05</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0338/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0338</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0338</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:38&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0338/prop_199596__38-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 februari 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Hellström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jan Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I Skåne har det under en längre tid funnits en mycket bred enighet om att&lt;br&gt;hela landskapet skall utgöra ett län. I denna proposition föreslår regering-&lt;br&gt;en att Kristianstads och Malmöhus län läggs samman till Skåne län. Som&lt;br&gt;en följd av länssammanläggningen bör nuvarande länsstyrelser i de berör-&lt;br&gt;da länen föras samman till en länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Malmö bör vara residensstad i Skåne län, men ett&lt;br&gt;förslag om residensstad kommer att läggas fram först sedan det har klar-&lt;br&gt;lagts vilken fördelning offentlig förvaltning kan komma att fa i regionen.&lt;br&gt;En särskild utredare kommer därför att tillkallas för att efter samråd med&lt;br&gt;berörda parter utarbeta ett underlag till regeringen om lokaliseringen av&lt;br&gt;regional offentlig förvaltning i det nybildade länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Västsverige konstaterar regeringen att det finns skäl som&lt;br&gt;talar för att Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län bör läg-&lt;br&gt;gas samman. Den närmare utformningen av ett nytt västsvenskt län är&lt;br&gt;emellertid ifrågasatt. En särskild utredare kommer därför att tillkallas för&lt;br&gt;att ta upp överläggningar med berörda parter i Västsverige om den geo-&lt;br&gt;grafiska utsträckningen av ett nytt län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tar regeringen vidare upp frågan om benämningen på&lt;br&gt;Kopparbergs län. Regeringen föreslår att länets namn ändras till Dalarnas&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länssammanläggningen i Skåne och namnbytet föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen senare under år 1996&lt;br&gt;med förslag till lagstiftningsåtgärder som behövs till följd av länssamman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 samt. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggningen och namnbytet. Då kommer regeringen också att redovisa sin Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;bedömning om valet av residensstad i Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1997 återkomma till riksdagen om&lt;br&gt;länsindelningen i västra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsindelningen i Skåne och Västsverige ........ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredning av Statskontoret&amp;nbsp;&amp;nbsp;.................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Benämningen på Kopparbergs&amp;nbsp;län.............. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Länsindelningen i Skåne och Västsverige............. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning .............................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Något om förhållandena i Danmark, Norge och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland................................ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skåne................................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Bakgrund.......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Sammanläggning av Kristianstads och Mal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möhus län ......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Det nya länets namn .................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Residensstad i det nya länet............. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Västsverige............................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Bakgrund.......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Geografisk avgränsning av ett nytt väst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskt län......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den fortsatta handläggningen ..................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandefrågor....................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Landstingsindelningen ..................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statlig regional förvaltning&amp;nbsp;m.m. vid sidan av läns-&lt;br&gt;styrelserna ............................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändring av benämningen Kopparbergs län till Dalarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;län ....................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissyttranden som särskilt gäller för-&lt;br&gt;slagen om ändrad länsindelning i Skåne och Västsverige i&lt;br&gt;betänkandet Regional framtid (SOU 1995:27)...... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 ...................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen godkänner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 läggs samman&lt;br&gt;till Skåne län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nuvarande länsstyrelser i Kristianstads och Malmöhus län i en-&lt;br&gt;lighet med de riktlinjer som förordas i propositionen läggs samman till en&lt;br&gt;länsstyrelse den 1 januari 1997,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att Kopparbergs län från den 1 januari 1997 i stället skall benämnas&lt;br&gt;Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;Länsindelningen i Skåne och Västsverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Våren 1991 tillkallades två utredningar. Den ena. Regionutredningen,&lt;br&gt;skulle analysera den offentliga verksamhetens regionala uppbyggnad och&lt;br&gt;göra en perspektivstudie med olika alternativ för en framtida struktur (dir.&lt;br&gt;1991:30). Den andra, Västsverigeutredningen, fick i uppdrag att analysera&lt;br&gt;för- och nackdelar med den nuvarande länsindelningen i västra Sverige&lt;br&gt;och föreslå åtgärder för att komma till rätta med nackdelarna (dir.&lt;br&gt;1991:31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa utredningsarbeten redovisades i juni 1992 i betänkandena Regio-&lt;br&gt;nala roller - en perspektivstudie (SOU 1992:63) jämte bilagor (SOU&lt;br&gt;1992:64 och 65) samt Västsverige - region i utveckling (SOU 1992:66).&lt;br&gt;Det sistnämnda betänkandet remissbehandlades under hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I maj 1992 hemställde kommunförbunden och landstingen i Kristian-&lt;br&gt;stads och Malmöhus län samt Malmö kommun hos regeringen om att få&lt;br&gt;bedriva försöksverksamhet med en förändrad regional uppgiftshantering&lt;br&gt;i landskapet Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet begärde i en skrivelse till regeringen i juni 1992&lt;br&gt;att det på försök skulle inrättas en friregion i Västsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 27 augusti 1992 tillkallades den parlamentariska kommittén Re-&lt;br&gt;gionberedningen för att, på grundval av de analyser som gjorts av Re-&lt;br&gt;gionutredningen och övrigt aktuellt utredningsmaterial, utforma förslag&lt;br&gt;om den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional&lt;br&gt;nivå (dir. 1992:86).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 25 februari 1993 att Västsverigeutredningens be-&lt;br&gt;tänkande och remissyttrandena över detta skulle överlämnas till Regionbe-&lt;br&gt;redningen för fortsatta överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen presenterade i november 1993 delbetänkandet Västsverige&lt;br&gt;och Skåne - regioner i förändring (SOU 1993:97). Betänkandet har re-&lt;br&gt;missbehandlats. En sammanställning av remissvaren har publicerats (Ds&lt;br&gt;1994:110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1995 lämnade Regionberedningen sitt slutbetänkande Regional&lt;br&gt;framtid (SOU 1995:27). Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition tar regeringen upp Regionberedningens förslag om&lt;br&gt;länsindelningen i Skåne och Västsverige. En förteckning över dem som&lt;br&gt;har yttrat sig häröver finns i bilaga 1. Yttrandena finns tillgängliga i Ci-&lt;br&gt;vildepartementet (dnr C95/360). Regionberedningens övriga förslag bereds&lt;br&gt;vidare inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 &amp;nbsp;Utredning av Statskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Civildepartementet gav i augusti 1995 Statskontoret i uppdrag att redovisa&lt;br&gt;ekonomiska och övriga administrativa konsekvenser av en sammanlägg-&lt;br&gt;ning av län i Skåne och i Västsverige. En utgångspunkt var att länsstyrel-&lt;br&gt;sen skulle ha samma uppgifter och ambitionsnivå som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med uppdraget var att kartlägga och redovisa vilka ekono-&lt;br&gt;miska konsekvenser som skulle följa av en sammanläggning av Kristian-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stads och Malmöhus län, med en länsstyrelse i Skåne. Statskontoret skulle Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;vidare peka på vilka övriga administrativa konsekvenser som en samman-&lt;br&gt;läggning skulle medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Västsverige avsåg uppdraget dels Regionberedningens&lt;br&gt;förslag till sammanläggning av Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt&lt;br&gt;Skaraborgs län jämte Kungsbacka kommun i Hallands län, dels en sam-&lt;br&gt;manläggning av enbart Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget har redovisats i rapporten Nya län och länsstyrelser i Skåne&lt;br&gt;och Västsverige - konsekvenser för ekonomi och administration (rapport&lt;br&gt;1995:18). Av rapporten framgår att Statskontoret har funnit påtagliga be-&lt;br&gt;sparingsmöjligheter genom en sammanläggning av län i Skåne och Väst-&lt;br&gt;sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har, på grundval av en s.k. regressionsanalys, beräknat en&lt;br&gt;långsiktig besparingspotential på i genomsnitt ca 32 miljoner kronor ge-&lt;br&gt;nom en sammanläggning av två länsstyrelser. Detta har uppskattats mot-&lt;br&gt;svara ca 88 årsarbetskrafter. Vid en sammanläggning av tre länsstyrelser&lt;br&gt;uppgår besparingen till ca 64 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 164&lt;br&gt;årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten redovisas även avvecklings- och etableringskostnader som&lt;br&gt;en följd av sammanläggning av län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de samhällsekonomiska konsekvenserna visar Statskon-&lt;br&gt;torets undersökning att dessa framför allt for näringslivet är små men att&lt;br&gt;de positiva följderna kan överväga på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har inte funnit några interna eller externa administrativa&lt;br&gt;konsekvenser som skulle utgöra allvarliga problem vid en länssamman-&lt;br&gt;läggning. Inte heller anses några problem uppkomma för andra statliga&lt;br&gt;myndigheter med länsanknuten regional organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande samarbetet mellan de berörda länsstyrelserna belyses i&lt;br&gt;rapporten. Statskontoret konstaterar att det finns ett nära samarbete i&lt;br&gt;många centrala frågor och att en länssammanläggning skulle skapa förut-&lt;br&gt;sättningar för att i effektivare former befasta den samverkan som redan&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus, Älvsborgs och Skaraborgs län samt StatstjänstemannafÖrbundet har&lt;br&gt;framfört synpunkter på Statskontorets rapport. Dessa finns tillgängliga i&lt;br&gt;Civildepartementet (dnr C95/1328).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Benämningen på Kopparbergs län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län hemställde i en skrivelse den 19 augusti&lt;br&gt;1994 att den officiella benämningen på myndigheten borde ändras till&lt;br&gt;Länsstyrelsen Dalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet remitterades till Kammarkollegiet, som därvid hörde bl.a. Re-&lt;br&gt;gionberedningen. Ärendet har därefter beretts ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Länsindelningen i Skåne och Västsverige&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:38&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska länsväsendet har gamla anor. Det uppkom redan under me-&lt;br&gt;deltiden. Den nuvarande ordningen och den ännu bestående länsindelning-&lt;br&gt;en har sitt ursprung i 1634 års regeringsform. Genom den skapades en&lt;br&gt;verklig länsindelning med en överallt lika organiserad styrelse. Landet&lt;br&gt;delades in i 23 län, varav i det egentliga Sverige elva län jämte överståt-&lt;br&gt;hållardömet Stockholm. Frånsett vissa mindre justeringar har dagens läns-&lt;br&gt;indelning bestått sedan år 1810, då Jämtlands och Norrbottens län bilda-&lt;br&gt;des. Förutom överståthållardömet har antalet län hela tiden varit 24 (bort-&lt;br&gt;sett från åren 1819-1824, då Öland var eget län). År 1968 lades överståt-&lt;br&gt;hållardömet och Stockholms län samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsindelningen i vårt land har diskuterats vid ett flertal tillfällen under&lt;br&gt;tiden efter andra världskriget. Diskussionen är emellertid betydligt äldre&lt;br&gt;än så. Krav på indelningsändringar har återkommande forts fram sedan&lt;br&gt;den nuvarande indelningen fastställdes år 1810. Det är dock bara små för-&lt;br&gt;ändringar som har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudförklaring till att länsindelningen så ofta har satts i fråga är det&lt;br&gt;faktum att samhället genomgått en radikal förändring sedan den ursprung-&lt;br&gt;liga indelningen tillkom. Åkerbruk och boskapsskötsel var då den helt do-&lt;br&gt;minerande näringsgrenen. Städerna var fa och mycket små. Kommunika-&lt;br&gt;tionerna var begränsade till sjöfart och till hästbuma eller hästdragna&lt;br&gt;transporter. Handeln var mycket ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När landstingen inrättades år 1862 hade urbaniseringen, industrialiser-&lt;br&gt;ingen och andra samhällsförändringar redan fört Sverige ett gott stycke&lt;br&gt;mot nutidens helt annorlunda samhällsstruktur. Men statsmakterna fann&lt;br&gt;det ändå riktigt att låta landstingsgränserna följa länsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1950- och 1960-talen begärdes från olika håll en revision av&lt;br&gt;länsindelningen under hänvisning till bl.a. den genomgripande omvand-&lt;br&gt;lingen av samhällets sociala, ekonomiska och tekniska villkor. Den hade&lt;br&gt;medfört att gränserna för den administrativa indelningen hade kommit att&lt;br&gt;skilja sig alltmer från gränserna för den näringsgeografiska. Länen borde&lt;br&gt;därför utformas så, att de omfattade en befolkning som hörde samman ge-&lt;br&gt;nom intressegemenskap på samhällslivets olika områden. Kravet och argu-&lt;br&gt;mentet återkom ofta under 1970- och 1980-talen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1990-talets början tillkom ett nytt argument. Det hade sin grund i&lt;br&gt;att utvecklingen på den europeiska kontinenten lett till att den regionala&lt;br&gt;nivån fatt ökad betydelse i såväl ekonomiskt som politiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de rättsliga grundvalarna för länsindelningen kan man&lt;br&gt;konstatera att regeringsformen inte innehåller några bestämmelser om län-&lt;br&gt;en eller länsindelningen. Inte heller ger förordningen (1990:1510) med&lt;br&gt;länsstyrelseinstruktion några anvisningar om landets indelning i län. Indel-&lt;br&gt;ningen far i stället anses vila på sedvanerättslig grund. Den kan härledas&lt;br&gt;ur den liggare över rikets indelning som förs av Kammarkollegiet (jfr&lt;br&gt;SOU 1967:23 s. 59 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ändringar av länsindelningen anses det att regeringen har&lt;br&gt;rätt att besluta om mindre ändringar (närmast som en följd av ändringar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den kommunala indelningen), medan frågor om mera omfattande Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;ändringar skall underställas riksdagen (jfr förfarandet då Stockholms stad&lt;br&gt;och län förenades den 1 januari 1968; prop. 1967:77, bet. 1967:SU97,&lt;br&gt;rskr. 1967:221; prop. 1967:162, bet. 1967:KU2, rskr. 1967:380). Eventu-&lt;br&gt;ella förändringar rörande länens namn eller residensstäder anses också&lt;br&gt;kräva riksdagens ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den rättsliga betydelsen av förekomsten av en residensstad finns det&lt;br&gt;anledning att säga följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i ett län finnas endast en residensstad. På samma sätt som en&lt;br&gt;annan myndighet, men även t.ex. ett aktiebolag (eller snarare dess styrel-&lt;br&gt;se), har varje länsstyrelse ett säte, dvs. ett formellt centrum för verksam-&lt;br&gt;heten. Sätet är avgörande för t.ex. valet av domstol. Laga domstol i tviste-&lt;br&gt;mål i allmänhet är, enligt rättegångsbalken, rätten i den ort där svaranden&lt;br&gt;har sitt hemvist. För aktiebolag m.fl. gäller normalt som hemvist den ort&lt;br&gt;där styrelsen har sitt säte. På motsvarande sätt framgår av rättegångsbal-&lt;br&gt;ken att staten i allmänhet söks där den myndighet som har att bevaka tal-&lt;br&gt;an i målet har sitt säte. (De allmänna underrätterna - tingsrätterna - har,&lt;br&gt;till skillnad från länsrätterna som är deras motsvarighet bland de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna, kommunerna som grund för indelningen i dom-&lt;br&gt;kretsar - domsagorna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För länsstyrelsens vidkommande har det sedan gammalt gällt att sätet&lt;br&gt;för myndigheten är samma ort som den i vilken landshövdingen residerar,&lt;br&gt;dvs. residensstaden i länet. Vad däremot beträffar andra statliga regionala&lt;br&gt;myndigheter bestäms sätet individuellt och kan således vara en annan ort.&lt;br&gt;Detta är fallet beträffande t.ex. länsarbetsnämnden i Älvsborgs respektive&lt;br&gt;Skaraborgs län, som finns i Borås respektive Skövde och inte i residens-&lt;br&gt;städerna Vänersborg respektive Mariestad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet, liksom t.ex. ett aktiebolag, kan givetvis välja en decent-&lt;br&gt;raliserad förvaltningsorganisation och bedriva verksamhet på mer än en&lt;br&gt;ort. Detta påverkar dock inte var myndigheten har sitt formella säte. Även&lt;br&gt;om t.ex. Patent- och registreringsverket har sin bolagsavdelning lokalise-&lt;br&gt;rad till Sundsvall, är myndighetens säte Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Något om förhållandena i Danmark, Norge och Finland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Liksom i de övriga nordiska länderna har den statliga regionala för-&lt;br&gt;valtningen i Danmark byggts upp för att i första hand kontrollera genom-&lt;br&gt;förandet av statliga beslut. Efter flera förändringar av antal och uppgifter&lt;br&gt;är statsamten i dag 14 till antalet och de har i förhållande till tidigare&lt;br&gt;mycket begränsade uppgifter. De vanligaste ärendena gäller vissa frågor&lt;br&gt;vid adoption, arv, upplösning av äktenskap och andra familjerättsliga frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amtskommunema är Danmarks motsvarighet till de svenska lands-&lt;br&gt;tingen. Deras gränser sammanfaller med statsamtens. Köpenhamn och&lt;br&gt;Frederiksberg utgör såväl kommuner som amtskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. Hovedstadskommissionen har i ett nyligen framlagt betänkande&lt;br&gt;pekat på två olika modeller för en reform av den amtskommunala struk-&lt;br&gt;turen i huvudstadsområdet (betaenkning nr. 1307).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena modellen - ett huvudstadsamt - omfattar Köpenhamns och&lt;br&gt;Frederiksbergs kommuner samt Köpenhamns amt. I detta alternativ foku-&lt;br&gt;seras de amtskommunala uppgifterna. Modellen bygger på gällande an-&lt;br&gt;svarsfördelning mellan kommuner och amtskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den andra modellen skapas en huvudstadsregion av Köpenhamns&lt;br&gt;och Frederiksbergs kommuner samt Köpenhamns, Frederiksborgs och&lt;br&gt;Roskilde amt. Här sätts hanteringen av regionala uppgifter i fokus. De-&lt;br&gt;centralisering till kommunerna av amtskommunala uppgifter övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Norge är snarlik den i Danmark. Tidigare fullgjorde ock-&lt;br&gt;så i Norge statens företrädare i amtet, omdöpt år 1918 till fylke, många&lt;br&gt;uppgifter som sedermera lagts till den folkvalda fylkeskommunen, den&lt;br&gt;norska motsvarigheten till det svenska landstinget. Fylkeskommunen om-&lt;br&gt;vandlades under åren 1975 och 1976 till ett direktvalt organ med egen be-&lt;br&gt;skattningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fylkesmannen i de numera 19 fylkena fullgör en rad kontrollfunktioner&lt;br&gt;gentemot kommunerna. Det statliga fylkesorganet handlägger också ett&lt;br&gt;antal frågor av ungefär samma karaktär som de svenska länsstyrelserna&lt;br&gt;har att hantera. De gäller bl.a. plan- och byggnadsärenden, miljövård, fa-&lt;br&gt;miljerättsliga frågor, socialfrågor, fiskefrågor, ärenden om civilförsvar&lt;br&gt;samt tillsyn av den kommunala ekonomin. Här kan tilläggas att Oslo ut-&lt;br&gt;gör både kommun och fylkeskommun. Oslo och Akershus fylken har en&lt;br&gt;gemensam fylkesman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fylkesindelningen i Norge är oförändrad sedan år 1866, med undantag&lt;br&gt;för sammanläggningen år 1972 av Bergen och Hordaland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning konstaterade våren 1992 att det finns behov av en genom-&lt;br&gt;gång av fylkesindelningen i hela Norge (NOU 1992:15). Det låg dock ut-&lt;br&gt;anför utredningens uppdrag att föreslå konkreta förändringar, förutom be-&lt;br&gt;träffande Oslo och Akershus. Enligt utredningens uppfattning borde de två&lt;br&gt;fylkena läggas samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska regeringen tog under våren 1995 upp frågan om uppgifts-&lt;br&gt;fördelningen mellan olika förvaltningsnivåer. Vidare diskuterades fylkes-&lt;br&gt;kommunens fortbestånd. Regeringen ansåg att fylkeskommunen skall be-&lt;br&gt;stå och vidareutvecklas. Med denna utgångspunkt konstaterades att en icke&lt;br&gt;ändamålsenlig fylkesindelning medför demokratiska problem genom att&lt;br&gt;den försvårar de folkvalda organens möjligheter att agera effektivt. Det-&lt;br&gt;samma gäller statlig verksamhet, vars regionala indelning följer fylkes-&lt;br&gt;gränsema. Regeringen föreslog inga konkreta indelningsändringar. I stället&lt;br&gt;borde den nu gällande indelningen ses över. Stortinget borde kunna fatta&lt;br&gt;beslut om indelningen under stortingsperioden 1997-2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en bred enighet om behovet av en reform i huvudstadsom-&lt;br&gt;rådet. En kommitté har tillkallats för att närmare se över reformbehovet&lt;br&gt;och alternativ till lösningar, såsom fylkessammanläggning, mellankommu-&lt;br&gt;nalt samarbete och bildandet av en regionkommun. Kommittén skall pre-&lt;br&gt;sentera resultatet av sitt arbete före utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland har elva län jämte landskapet Åland, alla med en av republik-&lt;br&gt;ens president utsedd landshövding som chef. På länsstyrelserna ankommer&lt;br&gt;i Finland regionalförvaltningsuppgifter inom social- och hälsovårdsväsen-&lt;br&gt;det samt de regionala ledningsuppgifterna inom polis- och räddningsväs-&lt;br&gt;endet. Länsstyrelserna sköter även trafikuppgifter som regional förvalt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsmyndighet och vissa av handels- och industriministeriets, justitiemi- Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;nisteriets, undervisningsministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets&lt;br&gt;regionala förvaltningsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finska länsindelningen har sina rötter i den svenska; Sverige och&lt;br&gt;Finland var ju ett fram till år 1809, då Finland blev ett autonomt storfurs-&lt;br&gt;tendöme under Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1200-talet blev tre av de viktigaste slott som byggts för land-&lt;br&gt;ets försvar - i Åbo, Hämee och Viborg - basen för den s.k. slottslänsför-&lt;br&gt;valtningen. Ett förläningssystem tillämpades. Under perioden 1550-1680&lt;br&gt;fick länsorganisationen ett feodalt drag i och med att förläningama börja-&lt;br&gt;de gå i arv. Länsförvaltningen blev bestående genom 1634 års regerings-&lt;br&gt;form då Finland delades in i fyra län, främst på grundval av slottslänens&lt;br&gt;och landskapens gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länens antal har under åren 1721-1985 gradvis ökat, senast år 1985 då&lt;br&gt;åtta län blev elva (jämte landskapet Åland).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Skåne&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom freden i Roskilde 1658 avträdde Danmark-Norge bl.a. Skåne och&lt;br&gt;Blekinge till Sverige. I mars samma år utnämndes riksamiralen Gustav&lt;br&gt;Otto Stenbock till generalguvernör över de skånska landskapen. Skånes&lt;br&gt;svenska period inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den danska tiden fanns det slott i Malmö, Landskrona och Helsing-&lt;br&gt;borg, vart och ett med sitt län. Helsingborg svarade då, i varje fall tidvis&lt;br&gt;för hela norra Skåne. Sedan svenskarna år 1612 bränt Vä tvångsförflytta-&lt;br&gt;des invånarna till det nyanlagda Kristianstad, byggt som försvarsanlägg-&lt;br&gt;ning. Kristianstad blev eget län år 1617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter erövringen år 1658 organiserades Skåne, Halland och Blekinge&lt;br&gt;som ett generalguvemement, dvs. både den civila och den militära makten&lt;br&gt;förenades i en och samma person, generalguvernören. Under denne fanns&lt;br&gt;befallningsmän, länshövdingar, kommendanter (benämningarna skiftade)&lt;br&gt;på slotten i Malmö, Landskrona, Helsingborg, Kristianstad, Sölvesborg&lt;br&gt;och Kristianopel, vart och ett med sitt ”län”. Åren 1670-1675 fanns det&lt;br&gt;två landshövdingedömen, ett för västra Skåne med Malmö som residen-&lt;br&gt;sort och ett för östra Skåne, inklusive Blekinge, med Kristianstad som re-&lt;br&gt;sidensort. Landshövdingedömena svarade för den civila makten. Den mili-&lt;br&gt;tära låg hos en gemensam överkommendant. Från och med år 1675 över-&lt;br&gt;fördes östra Blekinge (öster om Mörrumsån) till Kronobergs län. Under&lt;br&gt;det skånska kriget rådde allmän oreda, men år 1680 återinfördes general-&lt;br&gt;guvemementet och omfattade då förutom Skåne även Halland, Göteborgs&lt;br&gt;stad, Bohuslän och två härader i Västergötland där generalguvernör&lt;br&gt;Ascheberg hade besittningar. Blekinge blev eget län. Från år 1693 var&lt;br&gt;Skåne ett eget guvemement, som bestod så länge det stora nordiska kriget&lt;br&gt;varade. Först år 1719 blev den nuvarande länsindelningen i Skåne med de&lt;br&gt;två länen definitiv och påföljande år skedde en gränsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed var grunden lagd för en administrativ indelning, som hittills har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j 0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stått emot alla förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Kristianstads och Malmöhus läns nuvarande geografiska Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;omfattning kan konstateras att de så gott som helt motsvarar landskapet&lt;br&gt;Skåne. Endast Östra Karups församling i Båstads kommun, Kristianstads&lt;br&gt;län, avviker härifrån genom sin tillhörighet till landskapet Halland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skåne brukar anses vara en av de fa regioner i Sverige som uppvisar en&lt;br&gt;tydlig kulturell identitet. Det hävdas dock ibland, att hela det område som&lt;br&gt;utgjorde de tidigare danska ”Skånelanden” är en region. Då skulle även&lt;br&gt;förutom Skåne räknas in södra Halland och västra Blekinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Sammanläggning av Kristianstads och Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kristianstads och Malmöhus län läggs den 1&lt;br&gt;januari 1997 samman till ett län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt förs länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län&lt;br&gt;samman till en länsstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med undantag för Länsstyrelsen i Malmöhus län in-&lt;br&gt;stämmer samtliga remissinstanser i Skåne, som har yttrat sig, i förslaget&lt;br&gt;att lägga samman de två Skånelänen. I en del fall görs tillstyrkandet bero-&lt;br&gt;ende av att det samtidigt görs en ändring av uppgiftsfördelningen mellan&lt;br&gt;staten (länsstyrelsen), landstingen och kommunerna. Detta gäller Kristian-&lt;br&gt;stads, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Ängelholms och Örkelljunga&lt;br&gt;kommuner. Även Kommunförbundet Kristianstads län har denna uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Kommunförbundet Malmöhus samt Skånestyrelsen - ett region-&lt;br&gt;övergripande organ bildat av de två landstingen och kommunförbunden&lt;br&gt;samt Malmö kommun - är positiva till bildandet av ett Skånelän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter i styrelsen för Länsstyrelsen i Malmöhus län&lt;br&gt;biträder i eget remissyttrande Skånestyrelsens synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner i Halland uppmärksammar konsekvenserna för Hal-&lt;br&gt;lands del av länssammanläggningar i södra och västra Sverige. Varbergs&lt;br&gt;kommun menar att en separat förändring i Skåne och Västsverige inte kan&lt;br&gt;genomföras om inte nuvarande Halland omfattas av en helhetslösning.&lt;br&gt;Falkenbergs, Halmstads och Hylte kommuner framför åsikten att en ny&lt;br&gt;länsindelning bör klarläggas i ett sammanhang för hela landet. Denna&lt;br&gt;uppfattning förs fram även av Tranemo kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsvenska Handelskammaren, som stöder förslaget om förändring av&lt;br&gt;länsgränsema i Skåne, betonar dock att förändringen bör vara ett steg i&lt;br&gt;en mer omfattande förändringsprocess samt att en naturligt sammanhållen&lt;br&gt;region i södra Sverige måste utgöras av ett större geografiskt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner i Kronobergs län anser att möjligheten bör utredas att&lt;br&gt;bilda en region inom området för Sydsam-samarbetet, dvs. Jönköpings,&lt;br&gt;Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.&lt;br&gt;Detta gäller Ljungby, Markaryds och Ålmhults kommuner. Även Tmgsryds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun anser att det regionala samarbetet inom Sydsam skall prövas Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;innan nya länsindelningar görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydsam - ett regionalt samarbetsorgan som omfattar Jönköpings, Krono-&lt;br&gt;bergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län-till-&lt;br&gt;styrker för sin del förslaget om Skåne län, under förutsättning att ett be-&lt;br&gt;tydande flertal av kommunerna och landstingen i regionen bekräftar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas Riks-&lt;br&gt;förbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Köpmannaförbund&lt;br&gt;tillstyrker bildandet av Skåne län. Landstingsförbundet framhåller att den&lt;br&gt;förändrade länsindelningen syftar till att dels skapa en ändamålsenlig or-&lt;br&gt;ganisation för framtidens hälso- och sjukvård, dels ge förutsättningar för&lt;br&gt;en kraftsamling kring de regionala utvecklingsfrågorna. I det senare avse-&lt;br&gt;endet kan den förändrade länsindelningen ses som ett första steg, som bör&lt;br&gt;följas av beslut om en överflyttning av ansvaret för den regionala utveck-&lt;br&gt;lingen från länsstyrelserna till folkvalda organ. Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det anser att Skåne län bör bildas tidigare än den 1 januari 1999, som&lt;br&gt;föreslagits av Regionberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan alla statliga myndigheter som har yttrat sig i ärendet tillstyrker&lt;br&gt;Regionberedningens förslag till ändrad länsindelning i Skåne. Detta gäller&lt;br&gt;bl.a. Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Boverket, Statens&lt;br&gt;kulturråd, Lunds universitet och Lantmäteriverket. Skogsstyrelsen ser en&lt;br&gt;länssammanläggning i Skåne naturlig från såväl allmänna regionala ut-&lt;br&gt;gångspunkter som med hänsyn till de skogliga förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket framhåller att den större regionen kommer att underlätta sam-&lt;br&gt;arbetet mellan verket och den regionala nivån. Vägverket, som inte har&lt;br&gt;några invändningar mot en ändrad länsindelning i Skåne, påpekar att i&lt;br&gt;Skåne överensstämmer Vägverkets indelning med det föreslagna Skåne&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är av uppfattningen att hela landets&lt;br&gt;länsindelning borde ha behandlats i detta sammanhang. Inte heller AMS&lt;br&gt;har emellertid något emot att länsindelningen ändras i Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att en förändrad länsindelning i Skåne bör följas av&lt;br&gt;omedelbara initiativ till en dialog mellan regeringen, landstingen och&lt;br&gt;kommunerna om ytterligare indelningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer anser det orimligt&lt;br&gt;att ta ställning till länsindelningen utan att samtidigt ta ställning till frågan&lt;br&gt;om ”regionparlament”. Därutöver anmäls i sak stor tveksamhet till Re-&lt;br&gt;gionberedningens förslag utifrån två aspekter: regional identitet och läns-&lt;br&gt;organens medborgarförankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Närings- och teknikutvecklingsverkets uppfattning kan beslut om&lt;br&gt;förändringar i den geografiska indelningen fattas först när frågan om upp-&lt;br&gt;giftsfördelningen har avgjorts. Resultaten av det arbete som utförs av&lt;br&gt;Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU&lt;br&gt;2000) samt Förvaltningspolitiska kommissionen bör vidare avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap avstyrker en ändring av länsindelning-&lt;br&gt;en till dess totalförsvarets förutsättningar har klargjorts. Det finns visser-&lt;br&gt;ligen behov av en förändring, men de föreslagna storlänen skulle t.ex.&lt;br&gt;med hänsyn till det stora antalet kommuner försvåra länsstyrelsernas upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gift att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk anser att det är lika viktigt som gränsändringar Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;att utveckla samverkansmodeller för olika situationer. Det föreslagna Skå-&lt;br&gt;nelänet kan medföra svårigheter att upprätthålla meningsfulla kontakter&lt;br&gt;med kommunerna i vardagsarbetet. En förändring av länsindelningen bör&lt;br&gt;därför kombineras med initiativ till att utveckla och underlätta införandet&lt;br&gt;av olika typer av samverkansmodeller. Naturvårdsverket vill inte motsätta&lt;br&gt;sig att Skåne län bildas. Nackdelarna med de många kommunerna kan&lt;br&gt;nämligen kompenseras av att Skåne från många synpunkter utgör en funk-&lt;br&gt;tionell enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation anser att ett beslut om ny länsin-&lt;br&gt;delning bör föregås av en samordning med Förvaltningspolitiska kommis-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Skånsk Framtid anser att en sammanslagning av landskap med&lt;br&gt;olika kulturhistorisk bakgrund och näringslivsmässiga förhållanden är klart&lt;br&gt;olämpligt. I stället föreslås att det för ”Skånelandsregionen” skall finnas&lt;br&gt;fem län; nordvästra Skåne bör brytas ut ur Malmöhus län och bilda Hel-&lt;br&gt;singborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Skåne finns nu en bred enighet om att&lt;br&gt;landskapet Skåne - som hålls samman av en stark kulturell identitet - är&lt;br&gt;en naturlig enhet för den regionala samhällsförvaltningen. Strävandena att&lt;br&gt;uppnå en gemensam regional indelning i denna del av landet har pågått&lt;br&gt;under flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. fempartsgruppen (landstingen och kommunförbunden i Kristi-&lt;br&gt;anstads och Malmöhus län samt Malmö kommun) hemställde i maj 1992&lt;br&gt;att det skulle få bedrivas försöksverksamhet med en förändrad regional&lt;br&gt;uppgiftshantering i landskapet Skåne. Framställningen kompletterades i&lt;br&gt;augusti 1993 med mera konkretiserade önskemål. Dessförinnan hade en&lt;br&gt;skrivelse med samma inriktning getts in av de politiska partierna i Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fempartsgruppen har efter 1994 års val ersatts av Skånestyrelsen, nomi-&lt;br&gt;nerad av partiorganisationerna i Skåne och formellt utsedd av femparts-&lt;br&gt;gruppens medlemmar. En process med syfte att skapa en sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;man för hela Skåne har också inletts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av den regionala indelningen i vårt land förutsätter en bred&lt;br&gt;lokal och regional förankring. En sådan föreligger nu i Skåne, där upp-&lt;br&gt;slutningen kring en sammanläggning av Kristianstads och Malmöhus län&lt;br&gt;är i det närmaste total. Regeringen anser därför att tiden nu är mogen att&lt;br&gt;tillmötesgå önskemålen om att bilda ett nytt Skånelän för att komma till&lt;br&gt;rätta med de besvärande problem i form av bl.a. bristande överblick och&lt;br&gt;möjligheter till samordning som den nuvarande indelningen för med sig&lt;br&gt;och som har beskrivits av Regionberedningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av länssammanläggningen bör de nuvarande länsstyrelser-&lt;br&gt;na i Kristianstads och Malmöhus län föras samman till en länsstyrelse. En&lt;br&gt;sammanläggning av de båda skånska länen får således till följd att en&lt;br&gt;länsstyrelse i framtiden skall fullgöra de uppgifter som i dag är fördelade&lt;br&gt;på två.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från organisationssynpunkt har framför allt två invändningar mot en&lt;br&gt;sammanläggning av de båda Skånelänen framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första går ut på att 33 kommuner och 1,1 miljoner invånare är för Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;mycket för att en länsstyrelse skall kunna upprätthålla dagens nära och&lt;br&gt;frekventa samarbete samt kvalitet i fråga om tillsyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den andra invändningen finns det en risk för att den förhållande-&lt;br&gt;vis stora organisation som blir resultatet av en sammanläggning skulle by-&lt;br&gt;råkratiseras genom att länsexpertema fick ägna sin huvudsakliga tid åt&lt;br&gt;ledningsfrågor och följaktligen skulle fa mindre tid över för kontakter&lt;br&gt;med ”faltet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av dessa synpunkter skall inte förringas, men enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är de antydda negativa konsekvenserna inte sådana att de inte&lt;br&gt;kan bemästras med en ändamålsenligt utformad organisation och ett för-&lt;br&gt;ändrat arbetssätt. De positiva följderna i form av bättre överblick och&lt;br&gt;samordning är så stora att de motiverar regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall framhållas att avstånden i Skåne är korta. Även resor över&lt;br&gt;hela det nya länet framstår därför inte som särskilt långa eller tidsödande.&lt;br&gt;Vidare bör inte all regional offentlig verksamhet lokaliseras till en enda&lt;br&gt;ort (se avsnitt 3.3.4). I framtiden bör man tänka sig helt nya förvaltnings-&lt;br&gt;strukturer med decentraliserade lösningar, användning av ny teknik eller&lt;br&gt;andra arbetsmetoder. Förutom den tillgång till service av olika slag som&lt;br&gt;detta innebär för medborgarna, minskar därigenom också behovet av res-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningsfrågan i Skåne måste, som flera remissinstanser också har an-&lt;br&gt;fört, ses även i ljuset av det samarbete som har utvecklats i den sydsven-&lt;br&gt;ska regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna region, som utöver Skåne omfattar även Jönköpings, Krono-&lt;br&gt;bergs, Kalmar. Blekinge och Hallands län, bedrivs ett samarbete kring re-&lt;br&gt;gionala utvecklingsfrågor. Ett särskilt samarbetsorgan, Sydsam. har bildats&lt;br&gt;för ändamålet. Dess uppgift är att hävda Sydsveriges gemensamma intres-&lt;br&gt;sen inom landet och internationellt samt att vara ett komplement till det&lt;br&gt;arbete som bedrivs på läns- och kommunnivå samt öka kunskapsmängden&lt;br&gt;om regionens betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En länssammanläggning i Skåne innebär inte att landskapet skulle brytas&lt;br&gt;ut ur det sydsvenska samarbetet. Tvärtom visar de synpunkter i detta av-&lt;br&gt;seende som har förts fram av flera remissinstanser att man slår vakt om&lt;br&gt;ett fortsatt samarbete i Sydsverige kring frågor som spänner över en större&lt;br&gt;region än enbart Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggningen av Kristianstads och Malmöhus län, och därmed&lt;br&gt;även de två länsstyrelserna, bör genomföras den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Det nya länets namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nya länet i Skåne benämns Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Frågan behandlas inte särskilt i något av remissvaren.&lt;br&gt;Skälen för regeringens forslag: Det nya länets geografiska utsträckning&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening avspeglas i dess namn. En namngivning&lt;br&gt;efter residensstaden skulle vara mindre lämplig, eftersom en sådan i allt-&lt;br&gt;för hög grad knyter an till en geografiskt avgränsad del av länet. En sam-&lt;br&gt;manläggning bör komma till uttryck genom ett nytt namn som bygger på&lt;br&gt;något som är gemensamt för hela det geografiska område som det nya&lt;br&gt;länet kommer att omfatta. Ett befintligt länsnamn bör då inte behållas och&lt;br&gt;utsträckas till att omfatta det nya, större länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya länet kommer, med undantag för Östra Karups församling i Bå-&lt;br&gt;stads kommun, att helt motsvara landskapet Skåne. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är Skåne därför den gemensamma nämnare som bör läggas till&lt;br&gt;grund för länets namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således att det nya länet benämns Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Residensstad i det nya länet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Malmö bör vara residensstad i Skåne län,&lt;br&gt;men ett förslag läggs fram först sedan det har klarlagts vilken för-&lt;br&gt;delning offentlig förvaltning kan komma att få i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare kommer därför att tillkallas för att efter&lt;br&gt;samråd med företrädare för regionen och andra berörda parter utar-&lt;br&gt;beta ett underlag till regeringen om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer därefter att för riksdagen lägga fram förslag&lt;br&gt;om residensstad i Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Kristianstad bör vara residensstad i Skåne&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser i Skåneregionen&lt;br&gt;hänvisar till yttrandet från Skånestyrelsen, ett organ bildat av landstingen&lt;br&gt;och kommunförbunden i de två Skånelänen samt Malmö kommun. Däri&lt;br&gt;uttrycks uppfattningen att valet av residensstad och huvudort för den stat-&lt;br&gt;liga länsförvaltningen i första hand är en statlig angelägenhet. En vanlig&lt;br&gt;synpunkt är att decentraliserade lösningar bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromölla, Klippans, Kristianstads, Osby, Simrishamns, Tomelilla och&lt;br&gt;Orkelljunga kommuner, Kristianstads läns landsting, Länsstyrelsen i Kris-&lt;br&gt;tianstads län samt Kommunförbundet Kristianstads län anser att Kristian-&lt;br&gt;stad skall vara residensstad i det nya länet. Därigenom uppnås en bättre&lt;br&gt;geografisk balans i länet än om Malmö skulle vara residensstad. En loka-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lisering av en sammanslagen länsförvaltning skulle vidare innebära en viss Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;kompensation för det bortfall av arbetstillfällen som bl.a. nedläggningen&lt;br&gt;av regementena P 6 och A 3 inneburit. Länsstyrelsen framhåller att såväl&lt;br&gt;de båda skogsvårdsstyrelsemas gemensamma kansli i Skåne som Vägver-&lt;br&gt;kets Skåneregion och Södra militärområdesstaben alla är förlagda till&lt;br&gt;Kristianstad och att det finns goda lokalmässiga förutsättningar för en lo-&lt;br&gt;kalisering av Skånelänsstyrelsen till orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av lokaliseringens betydelse för att locka såväl industri,&lt;br&gt;forsknings- och utvecklingsresurser som människor anser AB Skånebrän-&lt;br&gt;nerier att Kristianstad bör behållas som residensstad i avvaktan på att en&lt;br&gt;ny sydsvensk region bildas. Företagarnas Riksorganisation i Kristianstad&lt;br&gt;och i Åhus, Företagsgruppen C 4 och Kristianstadsindustrins samarbets-&lt;br&gt;grupp understryker vikten av att den regionala balansen bibehålls och be-&lt;br&gt;tonar att det geografiska läget för Kristianstad är idealiskt med tanke på&lt;br&gt;samarbetet över länsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Burlövs, Malmö, Svedala, Vellinge och Ystads kommuner, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Malmöhus län, Lunds universitet, Svenska Arbetsgivareföreningen och&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund förespråkar i stället Malmö som residensstad.&lt;br&gt;Sydvästra Skånes kommunalförbund anser att Malmö eller Lund skall vara&lt;br&gt;residensstad. Även Helsingborg förs fram som ett alternativ till Kristian-&lt;br&gt;stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de argument som anförs till stöd för Malmö märks särskilt följan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikets tredje stad bör även i fortsättningen vara residensstad. Köpen-&lt;br&gt;hamn-Malmö/Lund-regionen kommer att bli ett betydande kraftcentrum&lt;br&gt;i norra Europa. Det skulle då vara minst sagt anmärkningsvärt om inte&lt;br&gt;Malmö skulle vara residensstad i Skåne län. Till följd av befolkningsan-&lt;br&gt;delen i nuvarande Malmöhus län, koncentrationen av verksamhet till Skå-&lt;br&gt;nes västra och sydvästra del, tillkomsten av den fasta Öresundsförbindel-&lt;br&gt;sen, stora infrastrukturprojekt i nuvarande Malmöhus län samt det starka&lt;br&gt;exploateringstrycket i övrigt i det länet kommer det även i fortsättningen&lt;br&gt;att behövas en stark länsstyrelserepresentation i Malmö. Slutsatsen att&lt;br&gt;Kristianstad skulle innebära en bättre geografisk balans jämfört med&lt;br&gt;Malmö är därför förhastad. Kristianstad är inte heller en mer geografiskt&lt;br&gt;centrerad ort än Malmö; orterna ligger i var sitt höm av Skåne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anförs att merparten av med länsstyrelsen samverkande myndig-&lt;br&gt;heter och företag finns i Malmöområdet, att Barsebäcksberedskapen ställer&lt;br&gt;krav på närhet till Beredskapsstyrelsen i Danmark (Köpenhamn), Syd-&lt;br&gt;krafts och Barsebäcks kompetens och till strålskyddskompetens vid Lunds&lt;br&gt;universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tetra Laval Group, Svenska Nestlé AB, PLM AB, Medeon AB, Euroc&lt;br&gt;AB, Kockums AB, Gambro Group, Cardo AB och Pågengruppen AB anser&lt;br&gt;att Malmö skall vara residensstad i Skåne län av framför allt följande&lt;br&gt;skäl. Öresundsregionen håller med accelererande fart på att bli ett betydel-&lt;br&gt;sefullt kraftcentrum; i detta bör regionens administration ha sitt säte. Uni-&lt;br&gt;versitetens verksamhet är en nyckelfaktor för regionens framgång. Vidare&lt;br&gt;är samarbetet mellan universiteten i Lund/Malmö-området och Köpen-&lt;br&gt;hamn av vital betydelse för regionen. Slutligen anförs att Malmö är och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att förbli ett nav för kommunikationerna i södra Sverige; till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gängligheten till länsstyrelsen får inte underskattas. Närheten till inter- Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;nationella kontaktnät talar enligt Nordbankens och Skandinaviska Enskilda&lt;br&gt;Bankens regionkontor för Malmö som residensstad. Med tanke på bl.a. de&lt;br&gt;kraftigt ökade infrastruktursatsningama i Öresundsområdet, anser Trelle-&lt;br&gt;borg AB att länets aktivitetscentrum rimligen bör ligga i Öresundsregion-&lt;br&gt;en. Magnet Malmö AB och DataLogic AB anser att Malmö, som det&lt;br&gt;svenska navet i regionaliseringen av Öresundsområdet, är Skånes naturliga&lt;br&gt;residensstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: En sammanläggning av länen i&lt;br&gt;Skåne innebär att det nya länet blir mer geografiskt omfattande samt får&lt;br&gt;ett betydligt större antal såväl invånare som kommuner och andra aktörer&lt;br&gt;än de nuvarande länen. Detta kan leda till att länsstyrelsens ledning får ut-&lt;br&gt;öva sin närvaro i länets olika delar på ett sätt som skiljer sig från den nu-&lt;br&gt;varande ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lokaliseringen av residensstaden för Skåne län gör regering-&lt;br&gt;en följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av residensstad kan ses som en symbolfråga. Vad saken gäller är&lt;br&gt;om detta - i fallet Kristianstad - skall bli beroende av strävanden att inom&lt;br&gt;Skåne försöka balansera olika delar av regionen i förhållande till varandra&lt;br&gt;eller om den ort - Malmö - som är den klart dominerande staden i Skåne&lt;br&gt;med många olika funktioner inom såväl offentlig förvaltning som det pri-&lt;br&gt;vata näringslivet också skall göras till regionens centrum för den statliga&lt;br&gt;länsstyrelseor ganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner i och för sig ambitionerna att uppnå balans mellan&lt;br&gt;Malmö/Lund-regionen och övriga delar av Skåne - inte minst de i nordost&lt;br&gt;- motiverade. Frågan är dock om detta bäst låter sig göras genom lokali-&lt;br&gt;seringen av sätet för länsstyrelsen. Regeringen utgår från att verksamhet&lt;br&gt;kommer att utövas i såväl Malmö som Kristianstad, oavsett vilken av&lt;br&gt;dessa orter som görs till residensstad i Skåne län. Strävandena att uppnå&lt;br&gt;inomregional balans bör tillgodoses t.ex. genom lokalisering av delar av&lt;br&gt;övrig regional offentlig förvaltning till andra orter än residensstaden. Län-&lt;br&gt;ets förhållandevis ringa yta och placeringen av Malmö respektive Kristi-&lt;br&gt;anstad i var sitt höm av regionen gör att enbart geografiska hänsyn inte&lt;br&gt;talar till någondera ortens fördel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning anser regeringen att Malmö bör vara resi-&lt;br&gt;densstad i Skåne län. Innan ett förslag i frågan kan presenteras behöver&lt;br&gt;dock ytterligare utredningsmaterial tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har från företrädare för Skåne erfarit att det i regionen finns&lt;br&gt;en uttalad vilja att i samförstånd utarbeta en gemensam strategi när det&lt;br&gt;gäller lokaliseringen av offentlig förvaltning i det nya länet. Valet av resi-&lt;br&gt;densstad utgör i detta sammanhang en viktig komponent. För lokalisering-&lt;br&gt;en av länsstyrelsens verksamhet bör en väsentlig utgångspunkt vara att&lt;br&gt;den kan bedrivas effektivt och rationellt samtidigt som medborgarnas be-&lt;br&gt;hov av tillgång till länsstyrelsens service beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare kommer att tillkallas för att efter samråd med före-&lt;br&gt;trädare för regionen och andra berörda parter utarbeta ett underlag om lo-&lt;br&gt;kaliseringen av regional offentlig förvaltning i Skåne län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare denna dag att besluta om direktiv för den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda utredaren. Enligt dessa skall uppdraget redovisas senast den 30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;april 1996. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen med ett Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;förslag om valet av residensstad i det nya Skånelänet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Västsverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1634 års regeringsform fördelades landsregeringen på ett landshövdinge-&lt;br&gt;döme i Västergötland över Skaraborgs län, med Skara som residensstad,&lt;br&gt;och ett över Älvsborgs län och Dalsland, med Göteborg som residensstad.&lt;br&gt;Efter erövringen av Bohuslän och Halland år 1658 tillkom Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län samt Hallands län. Residensstäderna blev snart därefter de nu-&lt;br&gt;varande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Götaälvsområdets indelningshistoria är komplicerad. Askims, Sävedals&lt;br&gt;och Vättle härader samt Lundby och Tuve socknar på Hisingen (dvs.&lt;br&gt;Östra Hisings härad, tidigare benämnt Svenska Hisingen), tillföll Sverige&lt;br&gt;tillsammans med bl.a. Sävedals härad någon gång mellan år 1206 och&lt;br&gt;1261. Området kom att ingå i landskapet Västergötland. Den mark på&lt;br&gt;vilken Göteborg vuxit upp tillhörde från början dels Sävedals. dels Östra&lt;br&gt;Hisings härad. Göteborg med Sävedals och Askims härader jämte Svenska&lt;br&gt;Hisingen hörde under perioden 1634-1679 till Älvsborgs län. Göteborg&lt;br&gt;var då residensstad i detta län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohuslän, som alltså före år 1658 tillhörde Norge, har burit olika namn.&lt;br&gt;Den norra delen kallades Ranafylke och den södra Äivsyssel. Namnet Bo-&lt;br&gt;huslän, som först möter på 1400-talet, avsåg ursprungligen endast Äiv-&lt;br&gt;syssel. Det har sitt ursprung i fästningen Bohus, nu en ruin vid Kungälv.&lt;br&gt;Efter freden i Roskilde blev hela landskapet Bohuslän ett särskilt län.&lt;br&gt;Landshövdingen bar titeln guvernör och residerade åtminstone i fredstid&lt;br&gt;på Bohus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av länsindelningen i Västsverige företogs år 1679. Då&lt;br&gt;förenades Göteborg, Sävedals, Askims och Vättle härader, Svenska His-&lt;br&gt;ingen, Bohuslän, Dal med Vänersborg och en del av Väne härad till ett&lt;br&gt;län med Göteborg som residensstad. Detta län benämndes Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län med Dal. Guvernör var Rutger von Ascheberg. Då denne år&lt;br&gt;1680 utnämndes till generalguvernör över Skåne, Halland, Göteborg och&lt;br&gt;Bohus län m.m., kom Bohuslän och Göteborg med Sävedals och Askims&lt;br&gt;härader jämte Svenska Hisingen att bilda ett särskilt län, benämnt Göte-&lt;br&gt;borgs och Bohus län. Detta bestod alltså av Skånska generalguveme-&lt;br&gt;mentets nordligaste del. Ascheberg residerade i Malmö och en landshöv-&lt;br&gt;ding utnämndes för det nya länet (inledningsvis benämnt Göteborg och&lt;br&gt;Bohus län, för att markera Göteborgs mäktiga ställning i länet). Under de&lt;br&gt;två första åren var Bohus residensstad, därefter Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det under Gustav Vasas tid upprättade ståthållardömet Västergöt-&lt;br&gt;land år 1634 delades, bildades Älvsborgs och Skaraborgs län. Att Göte-&lt;br&gt;borg med omnejd år 1679 bröts ut ur Älvsborgs län, har redan nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs läns namn är bildat efter de olika befästningar vid Göta Älvs&lt;br&gt;mynning, som har burit samma namn (Gamla Älvsborg anlades på 1300-&lt;br&gt;talet, Nya Älvsborg tillkom under 1640-1670-talen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vänersborg blev residensstad i Älvsborgs län år 1680. Därefter har Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;såväl Göteborgs och Bohus som Älvsborgs län i princip haft en hävd-&lt;br&gt;vunnen geografisk omfattning (bortsett från perioden 1716-1719, då Gö-&lt;br&gt;teborgs och Bohus län, Halland, Västergötland, Närke och Värmland ut-&lt;br&gt;gjorde ett västsvenskt generalguvemement, under Carl Gustaf Mömer af&lt;br&gt;Morlanda).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mariestad grundades år 1583 vid Tidans mynning mot Vänern av hertig&lt;br&gt;Karl (sedermera Karl IX) och namngavs efter hans första gemål, Maria&lt;br&gt;av Pfalz. Stadens näringsliv dominerades av seglationen på Vänern och&lt;br&gt;handeln på Värmlands bergslag. Konkurrensen med de andra Vänerstä-&lt;br&gt;dema ledde vid 1600-talets mitt till att städernas marknader och torgdagar&lt;br&gt;öppnades för konkurrenterna. År 1585 blev Mariestad säte för superinten-&lt;br&gt;denten (ett slags biskop) överbl.a. Värmland. Superintendenturen flytta-&lt;br&gt;des år 1647 till Karlstad. Från 1660-talets början blev Mariestad residens-&lt;br&gt;stad i Skaraborgs län. Folkmängden har sedan år 1800 ökat i samma takt&lt;br&gt;som svenska städer i genomsnitt, men inom länet har Mariestad förlorat&lt;br&gt;något i betydelse. Såväl Skövde och Lidköpings som Falköpings kommu-&lt;br&gt;ner har i dag fler invånare än Mariestads kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Västsveriges nuvarande geografiska omfattning kan följ-&lt;br&gt;ande sägas. Hallands län motsvarar i princip landskapet Halland medan&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län omfattar Bohuslän och delar av Västergötland.&lt;br&gt;Älvsborgs län omfattar Dalsland, med ett mindre undantag, och en betyd-&lt;br&gt;ande del av Västergötland. Skaraborgs län utgörs likaså av en betydande&lt;br&gt;del av Västergötland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland avvikelserna härifrån kan nämnas att Hjärtums och Västerlanda&lt;br&gt;församlingar i Lilla Edets kommun hör till Älvsborgs län, men ligger i&lt;br&gt;Bohuslän. Till Göteborgs och Bohus län hör Lindome församling i Möln-&lt;br&gt;dals kommun, men församlingen ligger i landskapet Halland. Valbo-Ryrs&lt;br&gt;församling i Munkedals kommun, Göteborgs och Bohus län, ligger i Dals-&lt;br&gt;land. Södra Råda församling, Gullspångs kommun, tillhör Skaraborgs län&lt;br&gt;men ligger i landskapet Värmland. Finnerödja och Tiveds församlingar,&lt;br&gt;Laxå kommun, ligger i Västergötland men tillhör Örebro län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdragen i de västsvenska landskapen visar ett starkt beroende av&lt;br&gt;den forna tillhörigheten till Sverige, Norge och Danmark. De kulturella&lt;br&gt;identitetema kan fortfarande mer anses följa de gamla landskapsgränserna&lt;br&gt;än de administrativa länsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går en kulturgräns, den s.k. Tvååkersgränsen, genom Halland söder&lt;br&gt;om Varberg. Den kommer till uttryck genom bl.a. byggnadsskick, dialek-&lt;br&gt;ter, ortnamn, möbler, matkultur och textiltradition. Söder om gränsen do-&lt;br&gt;minerar skånska, danska och nordkontinentala företeelser som t.ex. kors-&lt;br&gt;virkeshus och fyrkantsgårdar. Norr därom möter ett område som bildar&lt;br&gt;övergångszon mot andra kulturdrag som man finner i det s.k. övre Väst-&lt;br&gt;sverige. De halländska ådalama har utgjort viktiga handels- och kulturför-&lt;br&gt;bindelser med Västergötland och Småland. Först vid 1800-talets slut bör-&lt;br&gt;jade Göteborg på allvar bli viktigare för de nordhalländska handels- och&lt;br&gt;kulturkontakterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs län består av Dalsland och västra Västergötland, men fördelar&lt;br&gt;sig närmare besett på en rad olika bygder med gamla kulturidentiteter. För &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs del blev landskaps- och länsgränsema ett större problem först&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under 1900-talet och i takt med näringslivets expansion i Göteborgsom- Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skaraborgs läns namn är bildat efter det år 1612 forstörda kungshuset&lt;br&gt;med samma namn i Skara. Kännetecknande för länet är dess många mind-&lt;br&gt;re tätorter. Det är såväl ett jordbruks- som ett industrilän. En tredjedel av&lt;br&gt;landarealen är åker. Samtidigt är länet ett av de mest industritäta i landet&lt;br&gt;(räknat som andel av den totala sysselsättningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Geografisk avgränsning av ett nytt västsvenskt län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns en bred uppslutning kring en&lt;br&gt;länsindelningsreform i Västsverige. Den närmare utformningen av&lt;br&gt;ett nytt västsvenskt län är emellertid ifrågasatt och därför går det&lt;br&gt;inte nu att lägga fram ett långsiktigt hållbart förslag om ny länsin-&lt;br&gt;delning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för den framtida länstillhörigheten för vissa&lt;br&gt;enskilda kommuner i regionen måste övervägas ytterligare. En sär-&lt;br&gt;skild utredare kommer att tillkallas för detta. Inriktningen på arbetet&lt;br&gt;bör vara att i princip Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skara-&lt;br&gt;borgs län den 1 januari 1998 läggs samman till ett västsvenskt län&lt;br&gt;samtidigt som länsstyrelserna i berörda län förs samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att under våren 1997 återkomma till riksdagen&lt;br&gt;i fråga om länsindelningen i västra Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionberedningens förslag: Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Ska-&lt;br&gt;raborgs län samt Kungsbacka kommun i Hallands län läggs samman till&lt;br&gt;ett län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna i Hallands län ställer sig&lt;br&gt;bakom Regionberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län finns en bred&lt;br&gt;majoritet för att bilda ett nytt västsvenskt län. Ingen kommun och inget&lt;br&gt;landsting i dessa län, som har yttrat sig, avstyrker en förändrad länsindel-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner - Essunga, Grästorps, Lidköpings, Skara och Vara&lt;br&gt;kommuner - i Skaraborgs län ställer sig positiva till Regionberedningens&lt;br&gt;förslag att även Skaraborgs län skall ingå i ett nytt västsvenskt län. Övriga&lt;br&gt;kommuner i länet har avvisat detta eller inte nu tagit ställning i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de statliga myndigheter som ställer sig bakom eller inte har något&lt;br&gt;att invända mot Regionberedningens förslag återfinns Försvarsmakten,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Banverket, Vägverket, Göteborgs universitet, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen, Statens kulturråd samt Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för en länssammanläggning åberopas i stort sett samma argu-&lt;br&gt;ment som förts fram av Regionberedningen, dvs. strävan att undanröja de&lt;br&gt;olägenheter från bl.a. planerings- och samordningssynpunkt som de - i&lt;br&gt;perspektivet av dagens modema samhälle - irrationellt dragna länsgräns-&lt;br&gt;ema medför, att som en följd av en sådan förändring underlätta den eko-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomiska utvecklingen i regionen samt att därigenom öka effektiviteten i Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;gjorda insatser såväl inom den offentliga sektorn som på näringslivets om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret tillstyrker i princip Regionberedningens förslag, men anser&lt;br&gt;att en del ”ytterkantskommuner” särskilt bör inbjudas att yttra sig över om&lt;br&gt;de i stället skulle föredra att föras till grannlänet. Detta gäller Bengtsfors&lt;br&gt;och Åmåls kommuner i Älvsborgs län som anses kunna ha ett naturligt&lt;br&gt;hemvist i Värmlands län, Habo och Mullsjö kommuner i Skaraborgs län&lt;br&gt;som i mycket anses höra samman med Jönköpings län samt Gullspångs&lt;br&gt;kommun i Skaraborgs län med sin näringsgeografiska anknytning till Öre-&lt;br&gt;bro län. Om det inte bedöms möjligt att skapa det föreslagna Västra Göta-&lt;br&gt;lands län, bör som minimialternativ enligt Statskontorets uppfattning Gö-&lt;br&gt;teborgs och Bohus och Älvsborgs län läggas samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En något tveksam inställning till Regionberedningens förslag intas av&lt;br&gt;Boverket, som ser problem med bildandet av det stora Västra Götalands&lt;br&gt;län. Det är enligt myndigheten emellertid tänkbart att en sammanvägning&lt;br&gt;av samtliga de samverkansbehov som finns i Västsverige skulle kunna&lt;br&gt;motivera bildandet av det föreslagna västsvenska storlänet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet tillstyrker en förändrad länsindelning i Västsverige.&lt;br&gt;Med åberopande av pågående diskussioner i regionen om omfattningen av&lt;br&gt;det nya större länet, hänvisar förbundet i denna del till remissyttrandena&lt;br&gt;från berörda kommuner och landsting. Även Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;anser att en förändring av länsindelningen i Västsverige nu bör komma&lt;br&gt;till stånd. Hur ett nytt län skall se ut måste emellertid enligt förbundet bli&lt;br&gt;beroende av remissynpunkterna från berörda kommuner och landsting.&lt;br&gt;Det är därvid inte givet att en ny länsindelning måste utgå från att i prin-&lt;br&gt;cip hela län förs samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensgruppen för kulturvetenskaplig forskning och utbildning i Väst-&lt;br&gt;sverige anser att Regionberedningens allmänna intentioner om en effekti-&lt;br&gt;viserad regional indelning i bl.a. Västsverige bör förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser förordar ett nytt län i Västsverige med en annan&lt;br&gt;geografisk omfattning än den som Regionberedningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser det således vara nödvändigt med en bättre&lt;br&gt;samordning av den offentliga verksamheten i Västsverige. Regionbered-&lt;br&gt;ningens förslag kan dock enligt kommunen vara problematiskt att genom-&lt;br&gt;föra. Eftersom länsgränsen skär genom Göteborgsregionen är det mycket&lt;br&gt;angeläget att indelningsfrågan i Västsverige snarast löses oberoende av&lt;br&gt;hur beredningens förslag i övrigt vinner gehör. Göteborgs och Bohus och&lt;br&gt;Älvsborgs län borde därför läggas samman som ett första steg i den nya&lt;br&gt;länsstrukturen i Västsverige. Om detta inte är möjligt att genomföra utan&lt;br&gt;följ dkonsekvenser för landstingens indelning, föreslår kommunen som en&lt;br&gt;temporär lösning att en av de aktuella landshövdingarna förordnas att till-&lt;br&gt;lika vara landshövding i det andra länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser, utan att ta ställning till&lt;br&gt;Regionberedningens förslag, att Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län&lt;br&gt;skall läggas samman så snart nödvändiga förberedelser har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län avvisar en sammanläggning av Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus och Älvsborgs län som ett första steg i en förändrad länsindel- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning i Västra Sverige. Enligt länsstyrelsens uppfattning är det viktigt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela Västsverige konstitueras redan från början; med Skaraborgs län som Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;en naturlig del av en västsvensk region uppnås en god balans i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av nuvarande länsgränser måste emellertid kopplas till en&lt;br&gt;reformerad länsdemokrati i enlighet med Regionberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför att det i dag i många frågor finns&lt;br&gt;ett utvecklat samarbete inom regioner som är större än dagens län, inte&lt;br&gt;minst i Västsverige. Detta samarbete bör utvecklas och fördjupas. Närhet-&lt;br&gt;en till medborgarna och de demokratiska aspekterna skall vara grunden&lt;br&gt;för den geografiska indelningen. De framtida länsgränsema får inte utgöra&lt;br&gt;hinder för samarbete med andra regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengtsfors kommun har i nuläget inget att erinra mot en sammanlägg-&lt;br&gt;ning av Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län, under förutsättning att&lt;br&gt;länsförvaltningen lokaliseras till Vänersborg. En annan Dalslandskommun,&lt;br&gt;Åmåls kommun, anser att om ett västsvenskt län bildas, organisationen&lt;br&gt;måste utformas så att kompetens finns nära ytterområdena och för kom-&lt;br&gt;munens del nära Dalsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen framhåller att Regionberedningens förslag skulle inne-&lt;br&gt;bära att ett mycket stort län bildas. För polisverksamhetens del kan detta&lt;br&gt;medföra att flera polismyndigheter behövs i det nya länet. Detta skulle&lt;br&gt;bryta mot den enhetliga myndighetsstruktur som eftersträvas. I det tidsper-&lt;br&gt;spektiv som Regionberedningen arbetat med skulle det från polisiär syn-&lt;br&gt;punkt därför vara mindre lämpligt att skapa det föreslagna storlänet. Där-&lt;br&gt;emot medför enligt Rikspolisstyrelsens uppfattning en sammanläggning&lt;br&gt;av Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län inga nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk anser att det är lika viktigt som gränsändringar&lt;br&gt;att utveckla samverkansmodeller för olika situationer. Det föreslagna&lt;br&gt;Västra Götalands län kan medföra svårigheter att upprätthålla menings-&lt;br&gt;fulla kontakter med kommunerna i vardagsarbetet. En eventuell föränd-&lt;br&gt;ring av länsindelningen bör därför kombineras med initiativ till att&lt;br&gt;utveckla och underlätta införandet av olika typer av samverkansmodeller.&lt;br&gt;Naturvårdsverket har förståelse för att förändringar kan behöva göras&lt;br&gt;kring Göteborg. De bör i så fall koncentreras till de funktionellt direkt&lt;br&gt;sammanknutna områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund anser att en länssammanläggning bör be-&lt;br&gt;gränsas till Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län. Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation i Ålvsborg kan möjligen tänka sig en sammanläggning av de&lt;br&gt;båda länen, under förutsättning att centrala länsfunktioner förläggs till Vä-&lt;br&gt;nersborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjo kommun anser att samordnings- och planeringsbehovet inom Göte-&lt;br&gt;borgsregionen bör kunna lösas på annat sätt än genom ett forcerat skapan-&lt;br&gt;de av det föreslagna Västra Götalands län. En början skulle kunna vara&lt;br&gt;ett samgående av län och kommuner i Göteborgsregionens närområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mullsjö kommun är av åsikten att indelningsproblemen i Göteborgsregi-&lt;br&gt;onen bör kunna lösas med ett ingrepp av mera lokal karaktär; Skaraborgs&lt;br&gt;län torde i det sammanhanget helt sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skövde kommun avstyrker för närvarande Regionberedningens förslag&lt;br&gt;om Västra Götalands län, men motsätter sig inte marginella justeringar i&lt;br&gt;Göteborgsområdet. Det västsvenska samarbetet bör vidareutvecklas i andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några remissvar förespråkas en annan regional indelning än den som Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;Regionberedningen föreslagit eller en sammanläggning av Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus och Älvsborgs län. Göteborgs och Bohus läns landsting anser så-&lt;br&gt;lunda att helst hela Halland bör ingå i ett nytt västsvenskt län. Munkedals&lt;br&gt;kommun har åsikten att ett nytt län bör bestå av Göteborgs och Bohus och&lt;br&gt;Älvsborgs län samt norra delen av Hallands län, dvs. inte enbart Kungs-&lt;br&gt;backa kommun. Enligt Västsvenska Handelskammarens mening bör ett be-&lt;br&gt;tydligt större grepp tas än vad Regionberedningen föreslagit: Ett nytt län&lt;br&gt;bör bestå av Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs och&lt;br&gt;Värmlands län, de s.k. SNORP-länen (efter länsbokstäverna). Företagar-&lt;br&gt;nas Riksorganisation i Göteborg säger sig också kunna tänka sig att gå&lt;br&gt;längre än vad Regionberedningen föreslagit. Dessförinnan måste dock en&lt;br&gt;konsekvensanalys genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vara kommun markerar sitt intresse att ingå i Västra Götalands län, oav-&lt;br&gt;sett vad övriga kommuner i Skaraborgs län anser i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av dessa har varit kritiska till att ingå i ett nytt västsvenskt&lt;br&gt;län. Gullspångs kommun anser att ett alternativ till ett storlän är en utökad&lt;br&gt;västsvensk samverkan som bygger på ett samspel mellan kommuner,&lt;br&gt;landstingen och länsstyrelserna. Mariestads kommun anser att det inte&lt;br&gt;finns någon opinion i kommunen för en ändrad länsindelning i Västsveri-&lt;br&gt;ge. Skaraborgs län är en relativt väl avgränsad region. Det samarbete som&lt;br&gt;successivt har vuxit fram i regionen är ett bra alternativ till en förändrad&lt;br&gt;länsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidaholms kommun anser att den nuvarande länsindelningen har skapat&lt;br&gt;onödiga administrativa gränser. Det är viktigt att klara ut hur samverkan&lt;br&gt;skall ske med övriga regioner så att inte nya administrativa gränser upp-&lt;br&gt;står. Regionberedningens betänkande ger ingen bild av hur länsindelning-&lt;br&gt;en kommer att se ut i resten av Sverige, vilket är en brist. Kommunen&lt;br&gt;ställer sig tveksam till att ingå som en del i ett nytt storlän. Det finns stor&lt;br&gt;risk att Tidaholm och östra Skaraborg hamnar i det nya länets utkanter.&lt;br&gt;Töreboda kommun konstaterar att det av Regionberedningen föreslagna&lt;br&gt;Västra Götalands län skulle omfatta drygt 50 kommuner, varav många&lt;br&gt;små. Dessa kan fa problem att hävda sig och sina intressen i ett storlän.&lt;br&gt;Det finns inte skäl att blanda in Skaraborgs län i debatten om den otymp-&lt;br&gt;liga länsindelningen i Göteborgs närområde. Regionberedningen har inte&lt;br&gt;konkret visat vilka fördelar som skulle vinnas med ett storlän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del västsvenska kommuner - Tanums, Ale och Lilla Edets kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- anser länsindelningsfrågan vara så viktig, att den måste lösas oavsett&lt;br&gt;vad som händer med Regionberedningens övriga förslag. Statskontoret&lt;br&gt;anser att en ändrad länsindelning kan genomföras med nuvarande upp-&lt;br&gt;giftsfördelning utan att avvakta ett ställningstagande till Regionberedning-&lt;br&gt;ens övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera kommuner i Västsverige - Kungälvs, Lysekils, Tanums, Ud-&lt;br&gt;devalla, Bollebygds, Borås, Lilla Edets, Svenljunga och Trollhättans kom-&lt;br&gt;muner - framförs åsikten att om Västra Götalands län inte kan genom-&lt;br&gt;föras, Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län snabbt bör läggas samman&lt;br&gt;som ett första steg i en förändrad länsindelning i Västsverige. Denna åsikt&lt;br&gt;delas av bl.a. Kommunalförbundet Fyrstadskansliet, Statskontoret och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs kommunförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några remissvar behandlas frågan om länsindelningen i övriga delar Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket, som inte har några invändningar mot en ändrad länsindel-&lt;br&gt;ning, anser att om en sådan genomfors, en mera genomgripande översyn&lt;br&gt;bör göras av möjligheterna att lägga samman län till större enheter över&lt;br&gt;hela landet. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är av uppfattningen att&lt;br&gt;Regionberedningen borde ha behandlat indelningen i hela Sverige. Inte&lt;br&gt;heller AMS har emellertid något emot att länsindelningen ändras i Väst-&lt;br&gt;sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsikten att en förändrad länsindelning bör ske i ett sammanhang för&lt;br&gt;hela landet uttrycks av Halmstads, Tranemo, Vänersborgs, Falköpings,&lt;br&gt;Tibro och Töreboda kommuner. Vänersborgs kommun anför i övrigt att&lt;br&gt;den i huvudsak delar Regionberedningens beskrivning av behovet av sam-&lt;br&gt;arbete över länsgränsema. En stor del av nuvarande hinder har i Väst-&lt;br&gt;sverige bryggats över genom samarbete mellan Göteborgs och Bohus och&lt;br&gt;Älvsborgs län. Kommunen vill inte utesluta smärre förändringar av länsin-&lt;br&gt;delningen. De mest akuta problemen är koncentrerade till Göteborgsregi-&lt;br&gt;onen. I övrigt anser kommunen att Västsverige inte intar någon särställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älvsborgs läns landsting anser att om den regionala uppgiftsfördel-&lt;br&gt;ningen inte klarläggs nu, frågan om sammanläggning av län i Västsverige&lt;br&gt;bör skjutas på framtiden. Det kan inte vara rimligt att bygga upp en ny&lt;br&gt;länsstyrelseorganisation utifrån dagens uppgiftsfördelning, om denna strax&lt;br&gt;därefter kan komma att förändras på ett omfattande sätt. Motsvarande&lt;br&gt;synpunkt anförs av Karlsborgs kommun. Enligt Kungsbacka kommun är&lt;br&gt;frågan om kommunens länstillhörighet inte aktuell förrän en tillfredsställ-&lt;br&gt;ande lösning finns beträffande de administrativa nivåerna. Genomförandet&lt;br&gt;av Regionberedningens förslag bör delas upp i två etapper. Reformeringen&lt;br&gt;av den offentliga sektorn är den första etappen, som skall vara helt&lt;br&gt;avslutad innan frågan om länsindelningen behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att en förändrad länsindelning i Västsverige bör&lt;br&gt;följas av omedelbara initiativ till en dialog mellan regeringen, landstingen&lt;br&gt;och kommunerna om ytterligare indelningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer anser det orimligt&lt;br&gt;att ta ställning till länsindelningen utan att samtidigt ta ställning till frågan&lt;br&gt;om ”regionparlament”. Enligt Närings- och teknikutvecklingsverkets upp-&lt;br&gt;fattning kan beslut om förändringar i den geografiska indelningen fattas&lt;br&gt;först när frågan om uppgiftsfördelningen har avgjorts. Resultaten av det&lt;br&gt;arbete som utförs av Kommittén om hälso- och sjukvårdens finansiering&lt;br&gt;och organisation (HSU 2000) samt Förvaltningspolitiska kommissionen&lt;br&gt;bör vidare avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra svar hänvisas till Förvaltningspolitiska kommissionen, vars&lt;br&gt;arbete borde avvaktas innan länsindelningsfrågan avgörs. Detta gäller&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län, Skaraborgs läns landsting, Falköpings,&lt;br&gt;Grästorps, Götene, Habo, Mariestads, Skara och Tibro kommuner samt&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation i Skaraborg, Tjänstemännens Centralorga-&lt;br&gt;nisation och Kommunförbundet Skaraborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska Kommunförbundets uppfattning bör länssammanlägg- Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;ningen ske tidigare än - som Regionberedningen föreslagit - den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen anser det vara olämpligt att skapa ett Västra Götalands&lt;br&gt;län utan att dessförinnan dels på ett mer uttömmande sätt ha klarlagt de&lt;br&gt;övergripande förutsättningarna för en helhetslösning när det gäller den&lt;br&gt;administrativa indelningen, dels ha bedömt och föreslagit åtgärder för att&lt;br&gt;möta konsekvenserna inom intilliggande regioner, främst Halland. Skulle&lt;br&gt;en förändring ändå genomföras bör den inte bli så omfattande som&lt;br&gt;föreslagits. En möjlig förändring kunde vara att lägga samman Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus och Älvsborgs län, men därvid låta Kungsbacka vara kvar i&lt;br&gt;Hallands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetsnämnden för Dalsland ansluter sig inte till Regionberedning-&lt;br&gt;ens förslag. En framtida indelning måste mera naturligt sammanfalla med&lt;br&gt;etablerade samarbetsformer. Om Regionberedningens förslag vinner gehör&lt;br&gt;måste enligt nämnden även sydvästra Värmland omfattas av förändringen.&lt;br&gt;Samarbetsnämnden anser, tillsammans med Regionkommittén för Fyrstad,&lt;br&gt;att Vänersborg måste bli residensstad och centralort för länsförvaltningen&lt;br&gt;i ett nytt västsvenskt län. Säffle kommun anser att i vart fall de västra del-&lt;br&gt;arna av Värmlands län bör ingå. Filipstads kommun framhåller att, om&lt;br&gt;den statliga länsnivån måste samordna sina resurser till större enheter, det&lt;br&gt;från kommunens horisont är i riktning mot Örebro län och Bergslagen&lt;br&gt;som Värmland bör söka sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap avstyrker en ändring av länsindelning-&lt;br&gt;en till dess totalförsvarets förutsättningar har klargjorts. Det finns visser-&lt;br&gt;ligen behov av en förändring, men de föreslagna storlänen skulle t.ex.&lt;br&gt;med hänsyn till det stora antalet kommuner försvåra länsstyrelsernas upp-&lt;br&gt;gift att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedande arbete.&lt;br&gt;Skälen för regeringens bedömning: Frågan om länsindelningen i Väst-&lt;br&gt;sverige har utretts många gånger. Det är naturligt att förhållandena kring&lt;br&gt;Göteborg har rönt den största uppmärksamheten. Det är här som proble-&lt;br&gt;men när det gäller överblick och samordning under lång tid har visat sig&lt;br&gt;svårast att komma till rätta med. Den vidare frågan om utsträckningen av&lt;br&gt;en efter funktionella kriterier avgränsad västsvensk region har emellertid&lt;br&gt;också ägnats betydande intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två perspektiv gör sig således gällande i fråga om den administrativa&lt;br&gt;indelningen i Västsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första, bredare perspektivet tar sikte på den västsvenska regionen&lt;br&gt;från verksamhets- och kontaktsynpunkt. Frågan gäller den rumsliga ut-&lt;br&gt;bredningen av de nätverk som formas av främst näringsliv, kommunika-&lt;br&gt;tioner, utbildning, forskning och kultur med centrum i Göteborgsregionen&lt;br&gt;och där de offentliga insatserna ökar i effektivitet om de hanteras i en ge-&lt;br&gt;mensam administrativ indelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra, snävare perspektiv ligger fokus på förhållandena i Storgöte-&lt;br&gt;borg och de förändringar som behövs för att råda bot på de brister som&lt;br&gt;följer av att länsindelningen splittrar en sammanhållen bostads- och ar-&lt;br&gt;betsmarknadsregion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den administrativa indelningen i Storgöteborg berör ett förhållandevis Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;begränsat antal kommuner. I fråga om den västsvenska regionens utbred-&lt;br&gt;ning är det länen som utgör byggstenarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera sammanhang framhålls att den västsvenska regionen utgörs av de&lt;br&gt;s.k. NORP-länen (dvs. Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs samt&lt;br&gt;Älvsborgs län). Dessa län ingår i ett flertal av de administrativa regionin-&lt;br&gt;delningar ovanför länsnivå som olika myndigheter och andra organisa-&lt;br&gt;tioner använder sig av. Flera utredningar har kommit till slutsatsen att&lt;br&gt;NORP-länen bör läggas till grund för en ny administrativ indelning för&lt;br&gt;Västsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, som har framhållits i fråga om Skåne län, en grundläggande ut-&lt;br&gt;gångspunkt att indelningsändringar skall ha en bred lokal och regional&lt;br&gt;förankring för att kunna genomföras. Det kan konstateras att en sådan&lt;br&gt;uppslutning inte föreligger när det gäller Kungsbacka kommun. Den delen&lt;br&gt;av Västsverige kan därför enligt regeringens mening inte nu inordnas i ett&lt;br&gt;nytt västsvenskt län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder å andra sidan en bred uppslutning bland remissinstanserna i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län om att länsindelningen i Väst-&lt;br&gt;sverige bör förändras genom en sammanläggning av län. Det skall dock&lt;br&gt;konstateras att tre av de fem Dalslandskommunema i norra delen av Älvs-&lt;br&gt;borgs län (Dals-Eds, Färgelanda och Melleruds kommuner) inte har gett&lt;br&gt;till känna någon åsikt om Regionberedningens förslag. Kritiska synpunkter&lt;br&gt;har förts fram från Samarbetsnämnden för Dalsland. Bengtsfors kommun&lt;br&gt;har sagt sig inte ha något att erinra i nuläget, under förutsättning att Vä-&lt;br&gt;nersborg blir residensstad i det nya länet. Åmåls kommun anser att läns-&lt;br&gt;organisationen måste utformas så att kompetens finns nära ytterområdena.&lt;br&gt;Samarbetsnämnden för Dalsland och Regionkommittén för Fyrstad har an-&lt;br&gt;fört att det är en förutsättning för en bred regional uppslutning kring en&lt;br&gt;ändrad länsindelning att Vänersborg blir residensstad i det nya länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar Skaraborgs län är bilden mera splittrad och komplex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna i den västra delen av länet är positiva till att ingå i ett&lt;br&gt;nytt västsvenskt län. De anför till grund för den uppfattningen bl.a. att det&lt;br&gt;är naturligt att orientera sig västerut och att samarbetet med övriga delar&lt;br&gt;av Västsverige är väl utvecklat. Länsstyrelsen i Älvsborgs län har marke-&lt;br&gt;rat vikten av att Skaraborgs län redan från början ingår i ett nytt län i&lt;br&gt;Västsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga kommuner i Skaraborgs län har flertalet uttryckt&lt;br&gt;skepsis till förslaget om Västra Götalands län. De har framfört tveksamhet&lt;br&gt;beträffande förutsättningarna att känna samhörighet inom ett så geogra-&lt;br&gt;fiskt omfattande nytt västsvenskt län. Mullsjö kommun har i sitt remissvar&lt;br&gt;pekat på sin samhörighet med Jönköpings län samt anfört att om förslaget&lt;br&gt;om ett nytt västsvenskt län genomförs, kommer kommunen troligen att&lt;br&gt;tvingas aktualisera frågan om sin framtida länstillhörighet. Även andra&lt;br&gt;gränskommuners länstillhörighet torde, vilket också har framgått under re-&lt;br&gt;missförfarandet, kunna komma att tas upp till diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de entydiga ställningstagandena i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus samt Älvsborgs län och efter överläggningar med företrädare för olika&lt;br&gt;politiska partier och andra aktörer finner regeringen att det trots allt finns &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starka skäl för att Skaraborgs län i princip bör ingå i ett nytt västsvenskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;län. Det främsta argumentet för detta ställningstagande är att det är väs- Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;entligt att det nya länet redan från början ges en sådan geografisk omfatt-&lt;br&gt;ning att en god balans uppnås mellan den faktiska västsvenska regionens&lt;br&gt;olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det motstånd som finns i vissa kommuner i Skaraborgs&lt;br&gt;län mot att ingå i ett nytt västsvenskt län, anser regeringen emellertid att&lt;br&gt;en länsindelningsreform i denna del av landet inte nu kan genomföras ge-&lt;br&gt;nom en sammanläggning av hela län. Enligt vår mening måste de närmare&lt;br&gt;förutsättningarna för vissa enskilda kommuners framtida länstillhörighet&lt;br&gt;utredas ytterligare, innan ett förslag om ändrad länsindelning kan läggas&lt;br&gt;fram. För detta ändamål avser regeringen att tillkalla en särskild utredare,&lt;br&gt;som genom överläggningar med berörda parter i Västsverige skall klar-&lt;br&gt;lägga den framtida länstillhörigheten för enskilda kommuner i gränsområ-&lt;br&gt;dena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare denna dag att besluta direktiv för den sär-&lt;br&gt;skilda utredaren. Enligt dessa skall uppdraget redovisas senast den 30 no-&lt;br&gt;vember 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen på det fortsatta reformarbetet bör enligt vår uppfattning&lt;br&gt;vara att i princip Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län&lt;br&gt;den 1 januari 1998 läggs samman till ett västsvenskt län samtidigt som&lt;br&gt;länsstyrelserna i berörda län förs samman. Regeringen avser att under vår-&lt;br&gt;en 1997 återkomma till riksdagen i fråga om länsindelningen i västra Sve-&lt;br&gt;rige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för Skåne bygger synen på behovet av en&lt;br&gt;ändrad länsindelning i Västsverige på lokala och regionala initiativ och&lt;br&gt;opinioner samt övergripande bedömningar om vikten av samverkan i de&lt;br&gt;aktuella regionerna. Ställningstagandet skall således inte ses som en inled-&lt;br&gt;ning på någon mera allmän process i vårt land med sammanläggningar av&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organisation av ett västsvenskt läns storlek kan påkalla decentrali-&lt;br&gt;serade lösningar. Därigenom kan en förgrening och specialisering av verk-&lt;br&gt;samheten ske med utgångspunkt i de förutsättningar som olika delar av&lt;br&gt;det nya länet erbjuder. Ett stort län behöver alltså inte innebära en centra-&lt;br&gt;lisering av viktiga samhällsfunktioner som medborgarna har behov av att&lt;br&gt;ha nära till hands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som svårigheterna med en stor organisation inte skall under-&lt;br&gt;skattas, erbjuder den likväl avsevärda möjligheter till rationalisering och&lt;br&gt;effektivt handhavande av olika uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora antalet kommuner, den mångfasetterade verksamheten och den&lt;br&gt;förhållandevis stora förvaltningsorganisationen kommer att ställa stora&lt;br&gt;krav på länsledningen. Det kommer att bli nödvändigt att på olika sätt ut-&lt;br&gt;veckla organisation och arbetsformer, bl.a. genom att finna och pröva nya&lt;br&gt;lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare måste enligt regeringens mening tillkallas för att&lt;br&gt;beskriva hur en länsstyrelseorganisation skulle kunna se ut i ett nytt väst-&lt;br&gt;svenskt län. Det blir därvid en uppgift för utredaren att oberoende av val-&lt;br&gt;et av residensstad ange närmare form och innehåll för den decentralisera-&lt;br&gt;de länsförvaltningsorganisation som förhållandena i regionen skulle kräva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissyttranden över Regionberedningens slutbetänkande har synpunk- Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;ter förts fram om att en kraftsamling behövs i Västsverige kring de regio-&lt;br&gt;nala utvecklingsfrågorna. För utvecklingen i Västsverige utgör nuvarande&lt;br&gt;länsgränser en olägenhet från planerings- och samordningssynpunkt.&lt;br&gt;Landstingen i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län har&lt;br&gt;tillsammans med Göteborgs kommun tagit fasta på detta och bildat ett&lt;br&gt;kommunalförbund för samarbete om landstingskommunala angelägenhet-&lt;br&gt;er. Även på den statliga sidan förekommer samarbete i olika frågor. Detta&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening vidareutvecklas och fördjupas. En viktig&lt;br&gt;uppgift i detta sammanhang bör vara att verka för en utökad västsvensk&lt;br&gt;samverkan som bygger på ett samspel mellan kommuner, landsting och&lt;br&gt;länsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den fortsatta handläggningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Genomförandefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen har godkänt ett förslag om ändrad länsindelning är det&lt;br&gt;regeringens uppgift att genomföra ändringen. Det far bli en uppgift för en&lt;br&gt;organisationskommitté att ha hand om det närmare arbete beträffande den&lt;br&gt;utformning av länsstyrelseorganisationen i Skåne, som följer av en sådan&lt;br&gt;förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare denna dag att besluta direktiv för den orga-&lt;br&gt;nisationskommitté som skall förbereda och genomföra bildandet av den&lt;br&gt;nya länsstyrelsen i Skåne. I uppdraget skall ingå bl.a. att lämna anslags-&lt;br&gt;framställning för länsstyrelsen. Arbetet skall bedrivas med beaktande av&lt;br&gt;att slutligt ställningstagande beträffande valet av residensstad i Skåne län&lt;br&gt;ännu inte föreligger. Enligt vår bedömning är det möjligt att spara minst&lt;br&gt;30 miljoner kronor genom en sammanläggning av länsstyrelserna i Kristi-&lt;br&gt;anstads och Malmöhus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition återkommer vi till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;anslag till länsstyrelserna för budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare denna dag att besluta direktiv för den sär-&lt;br&gt;skilda utredare som skall beskriva en ny länsstyrelseorganisation i Väst-&lt;br&gt;sverige. Enligt vår bedömning är det möjligt att spara minst 60 miljoner&lt;br&gt;kronor genom en sammanläggning av länsstyrelserna i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus, Älvsborgs samt Skaraborgs län. Utredarens arbete skall bedrivas för-&lt;br&gt;utsättningslöst vad beträffar det framtida valet av residensstad i ett nytt&lt;br&gt;västsvenskt län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte krävs någon särskild lagstiftning för att genomföra en&lt;br&gt;ändrad länsindelning så aktualiseras ändringar i de lagar som hänvisar till&lt;br&gt;de berörda länen. Utöver lagarna påverkas ett flertal författningar av annat&lt;br&gt;slag, huvudsakligen förordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till konsek-&lt;br&gt;vensändringar i de berörda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Landstingsindelningen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § kommunallagen (1991:900) omfattar varje landsting ett&lt;br&gt;län, om inte något annat är särskilt föreskrivet (avser Göteborgs, Malmö&lt;br&gt;och Gotlands kommuner, som står utanför landstingsindelningen). Om två&lt;br&gt;eller flera län läggs samman, skall en sammanläggning därför ske också&lt;br&gt;av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Skåne pågår sedan flera år en process i vilken kommuner och lands-&lt;br&gt;ting gemensamt arbetar för att Skåne skall bli en administrativ enhet och&lt;br&gt;för att de gemensamma resurserna skall användas mera effektivt. En&lt;br&gt;framställning till regeringen om försöksverksamhet med förändrad regio-&lt;br&gt;nal uppgifitshantering gjordes i maj 1992. Sedan år 1995 bedrivs föränd-&lt;br&gt;ringsprocessen jämsides i två olika former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Kristianstads och Malmöhus län samt Malmö kommun&lt;br&gt;har i en framställning till regeringen i april 1995 uttryckt sin önskan att&lt;br&gt;gå samman till ett landsting den 1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En Skånestyrelse har bildats för att ha ett sammahållande ansvar och en&lt;br&gt;fastare organisation för de regionala utvecklingsfrågor som berör hela&lt;br&gt;Skåne. Skånestyrelsen har nominerats av de skånska partiorganisationerna&lt;br&gt;och utsetts av de två landstingen, Malmö kommun samt kommunerna ge-&lt;br&gt;nom de båda länsvisa kommunförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Kristianstads och Malmöhus län hemställde i augusti 1994&lt;br&gt;om att det skulle införas möjligheter för de båda landstingen att ha en ge-&lt;br&gt;mensam nämnd för ledning av hälso- och sjukvården inom Österlens och&lt;br&gt;Ystads sjukvårdsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd härav har riksdagen nyligen beslutat att införa en möjlig-&lt;br&gt;het till försöksverksamhet innebärande att två eller flera landsting far till-&lt;br&gt;sätta en gemensam nämnd för att enligt 10 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763) fullgöra ledningsuppgifter inom hälso- och sjukvården (prop.&lt;br&gt;1995/96:59, bet. 1995/96:KU10, rskr. 1995/96:49). Lagstiftningen trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1996 och gäller till utgången av år 2000 (SFS&lt;br&gt;1995:1285).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Västsverige pågår flera utredningar om olika slag av samverkan i frå-&lt;br&gt;ga om hälso- och sjukvården. Anledningen är det behov av omstrukturer-&lt;br&gt;ing av sjukhusvården som både den medicinsk-tekniska utvecklingen och&lt;br&gt;den ekonomiska åtstramningen fört med sig. Syftet är att uppnå en effek-&lt;br&gt;tivare sjukvårdsorganisation och en bättre sjukvård till samma eller lägre&lt;br&gt;kostnad som den nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av utredningarna föreslagna åtgärderna samt pågående översyn och&lt;br&gt;därav föranledda diskussioner hos berörda sjukvårdshuvudmän vittnar&lt;br&gt;också om det behov av ny organisationsstruktur på den regionala nivån&lt;br&gt;i Västsverige som Regionberedningen liksom flera tidigare utredningar har&lt;br&gt;konstaterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två av utredningarna har avsett ett förslag till ett allmänt regionalt sjuk-&lt;br&gt;vårdssamarbete och ett gemensamt huvudmannaskap mellan Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus samt Älvsborgs läns landsting för länssjukhusen i norra Älvs-&lt;br&gt;borg (NÄL) och Uddevalla. Som ett resultat därav har en sammanlägg-&lt;br&gt;ning skett till ett sjukhus (NU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje utredningen avser ett försök att nå en överenskommelse om Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;en rationalisering genom omstrukturering av verksamheten vid Sahlgrens-&lt;br&gt;ka sjukhuset och Östra sjukhuset i Göteborgs kommun samt Mölndals&lt;br&gt;sjukhus i Göteborgs och Bohus läns landsting. Denna benämns Sjukvård&lt;br&gt;i samverkan i Storgöteborg (SiSiS) och omfattar bl.a. akut-, kvinno-,&lt;br&gt;barn- och ungdomssjukvården. En enig politiker grupp med representanter&lt;br&gt;för samtliga partier i de båda fullmäktigeförsamlingama har i oktober&lt;br&gt;1995 slagit fast att det behövs en gemensam organisation för dessa sjuk-&lt;br&gt;hus, för att klara kravet att ge bästa möjliga vård med tillgängliga re-&lt;br&gt;surser. En gemensam organisation med gemensam ledning bör därför in-&lt;br&gt;rättas. Arbetet med reformeringen av denna pågår. Grunderna för hur&lt;br&gt;sjukhusvården skall förändras har i december 1995 lagts fast av politiker-&lt;br&gt;gruppen genom bl.a. ställningstagande till var den basala sjukvården skall&lt;br&gt;finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fördjupade sjukvårdssamarbetet i Västsverige realiserades genom&lt;br&gt;bildandet den 1 januari 1996 av Västsveriges kommunalförbund för lands-&lt;br&gt;tingsangelägenheter. Medlemmar i förbundet är Göteborgs och Bohus,&lt;br&gt;Älvsborgs och Skaraborgs läns landsting samt Göteborgs kommun. För-&lt;br&gt;bundet skall verka för en god hälso- och sjukvård till samhälleligt ac-&lt;br&gt;ceptabla kostnader och på lika villkor för dem som är bosatta inom sam-&lt;br&gt;arbetsområdet. Vidare skall förbundet verka för samarbete i landstingsan-&lt;br&gt;gelägenheter mellan medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om förfarandet vid en ändring av landstingsindelningen&lt;br&gt;finns i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner&lt;br&gt;och landsting. Som Regionberedningen har konstaterat, är den lagen inte&lt;br&gt;anpassad till större sådana indelningsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att genom kontakter med berörda landsting och kom-&lt;br&gt;muner inhämta deras synpunkter i de frågor som avser en förändrad&lt;br&gt;landstingsindelning. Vi återkommer senare till riksdagen i den utsträck-&lt;br&gt;ning den fortsatta beredningen ger anledning till detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Statlig regional förvaltning m.m. vid sidan av&lt;br&gt;länsstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal offentliga organ bygger på länsindelningen. Detta gäller t.ex.&lt;br&gt;skatteförvaltningen, kronofogdemyndigheterna, länsrätterna, de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna och länsarbetsnämnderna. Sammanläggningar av län&lt;br&gt;påverkar därför även det geografiska verksamhetsområdet för dessa organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av den tidigare redovisningen (avsnitt 3.3.4) avser&lt;br&gt;regeringen att tillkalla en särskild utredare med anledning av länssamman-&lt;br&gt;läggningen i Skåne. Syftet med denna åtgärd är att skaffa en samlad bild&lt;br&gt;av viss offentlig förvaltnings lokalisering i regionen mot bakgrund av den&lt;br&gt;nödvändiga balanseringen av olika samhällsfunktioner i Skåne. Detta in-&lt;br&gt;nefattar verksamhet som bedrivs av den nya länsstyrelsen, det kommande&lt;br&gt;Skånelandstinget, Skånestyrelsen och andra regionala offentliga organ.&lt;br&gt;Regeringen avser att återkomma även till dessa frågor i den tidigare&lt;br&gt;nämnda uppföljningspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ändring av benämningen Kopparbergs län&lt;br&gt;till Dalarnas län&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Benämningen Kopparbergs län ersätts den 1&lt;br&gt;januari 1997 av Dalarnas län. Som en följd därav kommer länsstyr-&lt;br&gt;elsen i länet att byta namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen:! en skrivelse den 19 augusti 1994 hemställde Länsstyr-&lt;br&gt;elsen i Kopparbergs län att den officiella benämningen på myndigheten&lt;br&gt;skall vara Länsstyrelsen Dalarna. Enligt myndigheten har erfarenheterna&lt;br&gt;varit goda av den åtgärd som vidtogs år 1991 och som innebar att myn-&lt;br&gt;digheten i sina kontakter utåt som regel kommit att använda sig av den&lt;br&gt;benämningen. Tiden har därför nu ansetts vara mogen att fullfölja namn-&lt;br&gt;bytet formellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ärendet remitterades till Kammarkollegiet, som hör-&lt;br&gt;de bl.a. Regionberedningen. Beredningen uttalade som en grundläggande&lt;br&gt;princip att förändringar av lokala och regionala offentliga strukturer - in-&lt;br&gt;begripet en sådan fråga som benämningen på länen och länsstyrelserna -&lt;br&gt;skall bygga på ett underifrånperspektiv och att det därför är viktigt att ta&lt;br&gt;vara på synpunkter från dem som berörs av den verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;på dessa nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer samt Ortnamns-&lt;br&gt;arkivet i Uppsala (OAU) motsätter sig en namnändring av främst be-&lt;br&gt;greppsmässiga, funktionella, språkliga och kulturhistoriska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet avstyrker för sin del framställningen. Myndigheten&lt;br&gt;framhåller det orimliga i att ändra namnet på myndigheten men behålla&lt;br&gt;länets namn. En sådan lösning skulle onekligen skapa förvirring hos all-&lt;br&gt;mänheten. Vidare anfördes att ändring av namn på myndigheter och indel-&lt;br&gt;ningsenheter vållar besvär och kostnader för det allmänna. En namnänd-&lt;br&gt;ring borde därför genomföras endast om det ställdes utom tvivel att den&lt;br&gt;medför klara fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) uttalar förståelse för att&lt;br&gt;länsstyrelsen föredrar att använda namnet Länsstyrelsen Dalarna. I läns-&lt;br&gt;styrelsens aktiva utvecklingsarbete spelar frågor om regional identitet och&lt;br&gt;marknadsföring av länet en central roll. Att länsstyrelsen i det samman-&lt;br&gt;hanget vill arbeta under namnet Dalarna som är det mest kända såväl&lt;br&gt;nationellt som internationellt, är enligt NUTEK:s mening naturligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att det, från de synpunkter myndigheten har att före-&lt;br&gt;träda, inte synes föreligga något hinder för ett namnbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län har tillfrågat landstinget och kommu-&lt;br&gt;nerna samt folkrörelser m.fl. i länet om deras inställning till ett namnbyte.&lt;br&gt;Enligt länsstyrelsens redovisning stöds ett namnbyte av samtliga de 14 av&lt;br&gt;länets 15 kommuner som har svarat samt av bl.a. ABF, Dalamas Kom-&lt;br&gt;munförbund. Dalaåkama, Kopparbergs läns allmänna försäkringskassa,&lt;br&gt;Kopparbergs läns landsting, Länsarbetsnämnden i Kopparbergs län, Nyk-&lt;br&gt;terhetsrörelsens Bildningsverksamhet samt Högskolan i Falun/Borlänge.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet i Västerås stift har avstått från yttrande medan bl.a. Dalrege- Prop. 1995/96:38&lt;br&gt;mentet I 13, Dalarnas museum samt Dalarnas Fomminnes- och Hem-&lt;br&gt;bygdsförening har avstyrkt ett namnbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Frågan om ändrad benämning för Kop-&lt;br&gt;parbergs län behandlades i riksdagen såväl år 1978 som 1980 och var där-&lt;br&gt;efter återigen föremål för diskussion år 1994 och 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mot. 1977/78:850 hemställdes att riksdagen hos regeringen skulle be-&lt;br&gt;gära att namnet Kopparbergs län ändrades till Dalarnas län. I motionen&lt;br&gt;anfördes bl.a. att namnet Dalarna för befolkningen i länet, för flertalet&lt;br&gt;svenskar och även för de tusentals utländska medborgare som besökt länet&lt;br&gt;torde ha större spridning och genomslagskraft än länets nuvarande namn.&lt;br&gt;Det skulle enligt motionären till och med kunna hävdas att det nuvarande&lt;br&gt;namnet utgör en källa till missförstånd i olika sammanhang. Det som gjort&lt;br&gt;och gör länet känt både i vårt land och utomlands torde i allt väsentligt&lt;br&gt;ha sin anknytning till namnet Dalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilutskottet anförde för sin del (bet. 1977/78:CU25) att det historiska&lt;br&gt;ursprung som namnet Kopparbergs län har gör det unikt bland våra läns-&lt;br&gt;namn; inget annat län har namngivits efter en industriellt betydelsefull&lt;br&gt;epok i Sveriges historia. Det ligger ett betydande kulturellt värde i att&lt;br&gt;bl.a. länsnamnen bibehålls. Inte minst viktigt är det att ett namn med så&lt;br&gt;unik historia som benämningen Kopparbergs län får leva kvar som länsbe-&lt;br&gt;teckning. Slutligen ansåg utskottet att olägenheten av att läns- och land-&lt;br&gt;skapsnamnet inte överensstämmer är begränsad. Med detta hemställde ut-&lt;br&gt;skottet att motionen skulle avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mot. 1979/80:1505 hemställdes än en gång att riksdagen hos regering-&lt;br&gt;en skulle begära att benämningen Kopparbergs län ändrades till Dalarnas&lt;br&gt;län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de skäl som uttalats i 1978 års motion anfördes denna gång&lt;br&gt;bl.a. att landskapsnamnet sannolikt har ett större kulturellt värde än den&lt;br&gt;nuvarande länsbenämningen, att Dalarna är den äldre benämningen, att&lt;br&gt;Dalarna redan från 1300-talet även omfattat området från By till Tuna&lt;br&gt;samt Västerbergslagen, att namnet Kopparberg inte har samma hävd och&lt;br&gt;inte utnyttjats av invånarna lika mycket som Dalarna, att det synes tvek-&lt;br&gt;samt om namnet Kopparberg skulle ha en unik historia som länsnamn&lt;br&gt;samt att namnet Kopparberg bör förbehållas den kultur och den verksam-&lt;br&gt;het som är förknippad med Kopparberget i Falun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriverket och Länsstyrelsen i Koppar-&lt;br&gt;bergs län yttrade sig över motionen. I samtliga fall avstyrktes den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Civilutskottet fann inte anledning att frångå sitt tidigare ställningstagan-&lt;br&gt;de och hemställde därför att motionen skulle avslås (bet. 1980/81:CU2).&lt;br&gt;Riksdagen biföll utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mot. 1993/94:Bo307 anfördes att ”länen själva” borde få bestämma sitt&lt;br&gt;namn och att statsmaktens intresse endast ligger i att det skall finnas en&lt;br&gt;entydig beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet uttalade (bet. 1993/94:BoU13) - mot bakgrund av att&lt;br&gt;det erfarits att företrädare för Civildepartementet och länsstyrelsen under&lt;br&gt;hand diskuterat frågan om ett officiellt namnbyte - som sin ståndpunkt att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksdagen inte borde påverka de överväganden i frågan som kan pågå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom ett ställningstagande i den ena eller andra riktningen utan utgick&lt;br&gt;från att länsstyrelsen, om den skulle finna det lämpligt, skulle ta de ytter-&lt;br&gt;ligare initiativ som kunde erfordras i sammanhanget. Med det anförda av-&lt;br&gt;styrktes motionen. Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnfrågan togs också upp vid föregående riksmöte i interpellation&lt;br&gt;1994/95:64. Interpellanten frågade vilka åtgärder regeringen avsåg att vid-&lt;br&gt;ta för att det inarbetade namnet Länsstyrelsen Dalarna kunde legaliseras.&lt;br&gt;Av samordningsministems svar, i vilket konstaterades att det är länens&lt;br&gt;namn som styr länsstyrelsernas benämningar, framgick att han ansåg att&lt;br&gt;det i frågor av det här slaget är viktigt att ta hänsyn till lokala opinioner&lt;br&gt;och synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att såväl länsnamnet Kopparberg som landskaps-&lt;br&gt;namnet Dalarna har stort kulturhistoriskt värde. Det föreligger nu en bred&lt;br&gt;uppslutning i Kopparbergs län om ett namnbyte till Dalarnas län. Bl.a. har&lt;br&gt;landstinget i länet och samtliga kommuner, som har yttrat sig, tillstyrkt&lt;br&gt;en sådan förändring. Enligt regeringens uppfattning bör dessa entydiga&lt;br&gt;önskemål tillgodoses. De invändningar av framför allt kulturhistorisk art&lt;br&gt;som har framförts mot att genomföra ett namnbyte är enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte av sådan tyngd att en så gott som samstämmig lokal och re-&lt;br&gt;gional opinion inte skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår således att Kopparbergs län i stället skall benämnas Dalarnas&lt;br&gt;län. Som en följd därav byter länsstyrelsen i länet namn. Namnbytet bör&lt;br&gt;genomföras den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom de län som i denna proposition föreslås läggas samman, nämns&lt;br&gt;även Kopparbergs län i ett antal lagar. Också i dessa fall måste därför&lt;br&gt;konsekvensändringar vidtas. Regeringen återkommer till detta i den tidiga-&lt;br&gt;re nämnda uppföljningspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissyttranden som särskilt&lt;br&gt;gäller förslagen om ändrad länsindelning i Skåne&lt;br&gt;och Västsverige i betänkandet Regional framtid&lt;br&gt;(SOU 1995:27)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över förslagen i betänkandet om ändrad länsin-&lt;br&gt;delning i Skåne och Västsverige (kap. 9) inkommit från Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län, Länsrätten i Kristianstads län, Länsrätten i Älvsborgs län,&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksåklagaren,Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Ban-&lt;br&gt;verket, Vägverket, Statskontoret, Boverket, Lunds universitet, Göteborgs&lt;br&gt;universitet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Statens kulturråd, Riksantikvarieäm-&lt;br&gt;betet och statens historiska museer, Närings- och teknikutvecklingsverket,&lt;br&gt;Skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar, Kristianstads, Malmöhus,&lt;br&gt;Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Öre-&lt;br&gt;bro och Västmanlands län, Statens naturvårdsverk, samtliga kommuner i&lt;br&gt;Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt&lt;br&gt;Skaraborgs län förutom Hässleholms, Hörby, Lunds, Trelleborgs, Möln-&lt;br&gt;dals, Partilie, Stenungsunds, Tjöms, Dals-Eds, Färgelanda och Lerums&lt;br&gt;kommuner samt vidare Eksjö, Gislaveds, Jönköpings, Nässjö, Sävsjö, Vär-&lt;br&gt;namo, Ljungby, Markaryds, Tingsryds, Växjö, Älmhults, Olofströms, Ar-&lt;br&gt;vika, Filipstads, Kils, Säffle, Årjängs, Hällefors, Ljusnarsbergs, Hallsta-&lt;br&gt;hammars och Surahammars kommuner, Södermanlands, Östergötlands,&lt;br&gt;Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus,&lt;br&gt;Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Västmanlands läns landsting,&lt;br&gt;Mellanskånes kommunalförbund, Nordvästra Skånes kommunalförbund,&lt;br&gt;Sydvästra Skånes kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalför-&lt;br&gt;bund, Kommunalförbundet Fyrstadskansliet, Sydsvenska Handelskamma-&lt;br&gt;ren, Västsvenska Handelskammaren, Försäkringskasseförbundet, Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Svenska Lokaltrafikfören-&lt;br&gt;ingen, Lantbrukarnas Riksförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svens-&lt;br&gt;kaArbetsgivareföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Hembygdsförbund, Sydsam och Stiftelsen Skånsk Framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarkollegiet, Melleruds kommun, Kommunalförbundet Bosam&lt;br&gt;samt Kooperativa förbundet har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver från remissinstanserna har synpunkter på förslagen inkommit&lt;br&gt;från Kurt Lagerstedt, Hylte hembygdskrets, Civilekonomerna, Christer&lt;br&gt;Holm. Kommunförbundet Värmland. Halländska hembygdsrådet, Jonny&lt;br&gt;Gahnshag. Vänsterpartiet Gävleborg, Kommunförbundet Kristianstads län,&lt;br&gt;Socialdemokraterna i Västsverige, Olof Hammarberg, Kommunförbundet&lt;br&gt;Malmöhus, Skånestyrelsen, Älvsborgs kommunförbund, Skaraborgs dist-&lt;br&gt;rikt av Centerpartiet, Centern i Malmöhus län, Sveriges Köpmannaför-&lt;br&gt;bund, Kommunförbundet Skaraborg, Folkpartiet Liberalerna i södra Älvs-&lt;br&gt;borg, Centern i Bohuslän, Norra Älvsborgs Centerdistrikt, Folkpartiet Li-&lt;br&gt;beralerna i norra Älvsborg, Samarbetsnämnden för Dalsland, Moderata&lt;br&gt;fullmäktigegruppen i Borås kommun, Folkpartiet liberalerna i Skaraborg,&lt;br&gt;Centern i Göteborg, ledamöter och suppleanter i Länsstyrelsens i Malmö-&lt;br&gt;hus län styrelse, Lantmäteriverket, Moderaterna i Bohuslän, Stiftelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stolta Stad, Miljöpartiet de Gröna i Trollhättan, Tetra Laval Group,&lt;br&gt;Svenska Nestlé AB och PLM AB, referensgruppen for kulturvetenskaplig&lt;br&gt;forskning och utbildning i Västsverige, Gambro AB, MEDEON AB, Eu-&lt;br&gt;roc AB och Kockums AB, Kommunförbundet Västerbotten, Trelleborg&lt;br&gt;AB, Nordbanken och Skandinaviska Enskilda Banken. Karl-Erik Wide-&lt;br&gt;gren, Moderata Samlingspartiet i Skaraborg, ledamöter i Länsstyrelsens&lt;br&gt;i Göteborgs och Bohus län styrelse, Folkpartiet liberalerna i Västsverige,&lt;br&gt;Regionkommittén förFyrstad, GöteFridh, Sveriges Kommunaltjänsteman-&lt;br&gt;naförbund, de socialdemokratiska riksdagsledamöterna för Kristianstads&lt;br&gt;län, Gunnar Rådmark, Ann-Britt Nyholm, AB Skånebrännerier, Höörs ar-&lt;br&gt;betarekommun, Celsius AB, Stig Ahl, Margareta Hellström m.fl., Rolf&lt;br&gt;Börjesson, Rigmor Stevenson, Lars-Eric Jonsson, Gyproc Group AB, På-&lt;br&gt;gengruppen AB, Thomas Dellans, Datalogic AB, Charlotte Weibull, Nils&lt;br&gt;Ersin, Magnet Malmö AB, Thorsten och Maud Lunderquist, Bodil Wing-&lt;br&gt;erstrand, Christian Arp, Göran Jensen, Henrik Hammar, Börje Nilsson,&lt;br&gt;lärare vid Malmö latinskola, Aktion Skåne-Miljös förtroenderåd, ST-Läns-&lt;br&gt;styrelse i Malmö, Företagsgruppen C 4 och Kristianstadsindustrins samar-&lt;br&gt;betsgrupp, The Consular Corps of Southern Sweden, Cardo AB samt&lt;br&gt;Matts Prahl och Statstjänstemannaförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:38&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 februari 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hellström, ordförande, och statsråden Peterson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori, Blomberg, Hedborg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Nygren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne&lt;br&gt;och Västsverige m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49569, Stockholm 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 läggs samman till Skåne län</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att Kristianstads och Malmöhus län den 1 januari 1997 läggs samman till Skåne län</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att nuvarande länsstyrelser i Kristianstads och Malmöhus län i enlighet med de riktlinjer som förordas i propositionen läggs samman till en länsstyrelse den 1 januari 1997</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att nuvarande länsstyrelser i Kristianstads och Malmöhus län i enlighet med de riktlinjer som förordas i propositionen läggs samman till en länsstyrelse den 1 januari 1997</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att Kopparbergs län från den 1 januari 1997 i stället skall benämnas Dalarnas län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:BoU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att Kopparbergs län från den 1 januari 1997 i stället skall benämnas Dalarnas län.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:14:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0338</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:14:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:BoU9</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01BoU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Nordgren  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Nordgren  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Börje Nilsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Börje Nilsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  och Eva Flyborg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  och Eva Flyborg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingbritt Irhammar  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingbritt Irhammar  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Lager  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Lager  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tuve Skånberg  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:38&lt;br/&gt;
Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Bo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:38 Länsindelningen i Skåne och Västsverige m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tuve Skånberg  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>