<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225771</hangar_id>
 <dok_id>GJ0325</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>25</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:25</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>25</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-10-31 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:55</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En politik för arbete, trygghet och utveckling</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0325/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0325</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0325</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:25&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En politik för arbete, trygghet och utveckling&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 31 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;br&gt;(F inansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisar regeringen en dagordning för sitt arbete de&lt;br&gt;närmaste tre åren för att främja tillväxt och sysselsättning. Politiken&lt;br&gt;inriktas på tre områden: att bibehålla en stark makroekonomisk grund för&lt;br&gt;tillväxten, att ge goda förutsättningar för näringslivet samt att ge&lt;br&gt;individerna möjligheter att stärka sina kunskaper och sin kompetens.&lt;br&gt;Vidare ingår åtgärder som bidrar till att stärka samhällsmoralen genom att&lt;br&gt;motverka skattefusk och överutnyttjande av bidragssystemen. En bärande&lt;br&gt;princip i arbetet med propositionen har varit att de offentliga finanserna&lt;br&gt;inte får försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Politikens inriktning.................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Den ekonomiska utvecklingen.......................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Sveriges ekonomiska tillväxt i ett historiskt, långsiktigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och internationellt perspektiv...................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Den internationella utvecklingen................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Utvecklingen i Sverige........................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Utvecklingen till och med år 2000 .................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Avstämning av konvergensprogrammet.............. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillväxtens förutsättningar............................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Tillväxtens drivkrafter............................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Den goda grunden............................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Den nya utmaningen............................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En politik för tillväxt och sysselsättning.................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Finanspolitiken................................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Penning-och valutapolitiken....................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Lönebildningen................................. 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Arbetsmarknadspolitiken......................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Utbildning, kompetensutveckling och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningspolitik................................ 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Kulturen ...................................... 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Närings-och energipolitik ........................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Miljöpolitiken.................................. 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;Europeiska unionen ............................. 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 En svensk agenda för Östersjöområdet.............. 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Finansdepartementets verksamhetsområde................ 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag............................ 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Författningskommentar .......................... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:915) om ändring i lagen (1978:69)&lt;br&gt;om försäljningsskatt på motorfordon.......... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordonsskattelagen (1988:327)............... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Arbetsmarknadsdepartementets&amp;nbsp;verksamhetsområde........ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Starkare betoning av arbetslinjen i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen .............................. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag............................ 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Näringsdepartementets verksamhetsområde............... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Stöd till vindkraft ............................... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Stöd till solenergiområdet......................... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Användning av alternativa drivmedel ............... 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;Användning av medel för förbättring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inomhusmiljön ................................. 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;Klimatpolitiska&amp;nbsp;åtgärder i Baltikum och Östeuropa ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Lagtext ............................................ 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:915) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon ................................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1988:327)................................ 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring........................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontant arbetsmarknadsstöd....................... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:409) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslivsutveckling ............................. 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.............................. 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Svensk ekonomi. Konjunkturbedömning och medelffistiga&lt;br&gt;scenarier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Avstämning av det svenska konvergensprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Remissvaren på 1995 års Långtidsutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;br&gt;den 31 oktober 1995&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Politikens inriktning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger härmed fram en proposition med en politik för arbete,&lt;br&gt;trygghet och utveckling. Propositionen är den första i en serie förslag&lt;br&gt;och redovisar en dagordning för regeringens arbete de närmaste tre åren&lt;br&gt;för att stärka tillväxten och sysselsättningen. Regeringens utgångspunkt&lt;br&gt;för detta arbete är att det är med trygga, kunniga, jämlika och jämställda&lt;br&gt;människor Sverige som nation kan utvecklas och nå en effektivare pro-&lt;br&gt;duktion och fler i arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och Centerpartiet träffade våren 1995 en över-&lt;br&gt;enskommelse om bland annat kompletteringspropositionen. 1 syfte att&lt;br&gt;vidareutveckla flera av förslagen i kompletteringspropositionen och&lt;br&gt;beträffande de riktlinjer och förslag som redovisas i denna proposition&lt;br&gt;har överläggningar förts med Centerpartiet som därför står bakom&lt;br&gt;propositionen. Miljöpartiet, som också stod bakom vårens kon-&lt;br&gt;vergensprogram, står även bakom de riktlinjer och förslag som nu&lt;br&gt;föreläggs riksdagen för beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt är av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för samhällets fortsatta utveckling. En tillräcklig ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt kan skapa de resurser som är nödvändiga för att hushållen skall&lt;br&gt;kunna få ökad köpkraft, för att bevara och utveckla de allmänna&lt;br&gt;försäkringssystemen och för att den offentliga sektorn skall klara sina&lt;br&gt;åtaganden när det gäller vård, omsorg, utbildning och andra viktiga&lt;br&gt;samhällsfunktioner. En ekonomisk tillväxt som kommer till stånd genom&lt;br&gt;en ökad sysselsättning är vidare avgörande för möjligheterna att främja&lt;br&gt;jämställdhet och att motverka växande ekonomiska och sociala klyftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsutvecklingen har emellertid fler dimensioner än enbart den&lt;br&gt;ekonomiska. För en hållbar utveckling mot ökad välfärd krävs inte bara&lt;br&gt;en ekonomisk tillväxt utan också en tillfredsställande mänsklig, social&lt;br&gt;och ekologisk utveckling. Om den ekonomiska tillväxten kommer till&lt;br&gt;stånd genom att föröda samhällets mänskliga, sociala och ekologiska&lt;br&gt;tillgångar kommer de sammantagna utvecklingen att innebära en&lt;br&gt;minskad välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik vilar på övertygelsen att ekonomisk tillväxt,&lt;br&gt;rättvisa, jämlikhet och god miljö inte bara går att förena, utan också är&lt;br&gt;beroende av varandra. Tillsammans förmår de att skapa en god cirkel för&lt;br&gt;utvecklingen av det svenska samhället och det svenska näringslivet.&lt;br&gt;Tillväxtpolitiken kommer att utformas så att den står i samklang med de&lt;br&gt;övergripande sociala och miljömässiga målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avvisar således synsättet att en väl utvecklad välfärd,&lt;br&gt;aktiva jämlikhetssträvanden och ambitiösa miljökrav skulle utgöra hinder&lt;br&gt;för en ekonomisk tillväxt. En tillväxt som leder till miljöskador är inte&lt;br&gt;uthållig. En tillväxt till priset av utarmad välfärd och växande klyftor&lt;br&gt;kommer inte att i längden få folkligt stöd. Ett väl fungerande&lt;br&gt;välfärdssamhälle som tar tillvara både kvinnors och mäns vilja att arbeta&lt;br&gt;och utvecklas är däremot en bra grund för tillväxt. Genom att bryta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;könsuppdelningen på arbetsmarknaden kan outnyttjade resurser hos&lt;br&gt;kvinnor bättre bidra till ökad produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla en ökad tillväxt i Sverige måste hela landets resurser&lt;br&gt;tas tillvara. Goda förutsättningar måste skapas så att näringslivet kan&lt;br&gt;utvecklas över hela landet. För detta krävs en rikstäckande infrastruktur.&lt;br&gt;Det är dessutom av betydelse att det finns goda möjligheter till högre&lt;br&gt;utbildning i hela landet. Det fortsatta arbetet med tillväxtffågoma måste&lt;br&gt;präglas av ett synsätt som ger god utveckling i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet har på ett tydligt&lt;br&gt;sätt visat vilka problem som uppkommer i en krympande ekonomi.&lt;br&gt;Under åren 1991-1993 minskade BNP med 5 procent. Mer än 500 000&lt;br&gt;arbeten försvann. Den öppna arbetslösheten steg till 8 procent och den&lt;br&gt;totala arbetslösheten, där man inräknar personer i arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder, till 13 procent. Underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna steg till över 13 procent av BNP, större än i något annat&lt;br&gt;industriland. Sverige var i kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den goda grunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken och näringslivets återhämtning har lagt en&lt;br&gt;god grund för en stark ekonomi med god tillväxt och hög sysselsättning.&lt;br&gt;Budgetpolitiken har inriktats på att hejda skulduppbyggnaden och att&lt;br&gt;eliminera underskottet i de offentliga finanserna. Ett omfattande&lt;br&gt;budgetsaneringsprogram har beslutats. Det uppgår till 118 miljarder&lt;br&gt;kronor, vilket motsvarar 7,5 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna politik har varit nödvändig för att sanera statsfinanserna, öka&lt;br&gt;förtroendet för den svenska ekonomin, få ned räntorna och få igång&lt;br&gt;tillväxten. Genom en kombination av skattehöjningar och besparingar&lt;br&gt;har bördorna fördelats rättvist. Den femtedel av hushållen som har den&lt;br&gt;högsta standarden bidrar med 40 procent av budgetförstärkningen,&lt;br&gt;medan den femtedel som har den lägsta standarden bidrar med 13 pro-&lt;br&gt;cent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsfinanserna är nu under kontroll. Underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna minskar snabbt. Det beräknas minska från 13,4 procent av&lt;br&gt;BNP år 1993 till 4,4 procent av BNP år 1996. De offentliga finanserna&lt;br&gt;beräknas vara i balans 1998 även utan budgetförstärkningar utöver det&lt;br&gt;budgetsaneringsprogram som redan har beslutats. Statsskulden som andel&lt;br&gt;av BNP beräknas stabiliseras redan i år och börja minska nästa år.&lt;br&gt;Stabiliseringen av statsskulden sker därmed ett år tidigare än regeringen&lt;br&gt;räknade med i kompletteringspropositionen och två år tidigare än enligt&lt;br&gt;budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det svenska konvergensprogram som överlämnades till Europeiska&lt;br&gt;unionen (EU) i juni 1995, redovisade regeringen hur Sverige skulle&lt;br&gt;kunna uppfylla EU:s så kallade konvergenskriterier. Programmet hade&lt;br&gt;ett brett parlamentariskt stöd. Den granskning som gjordes av&lt;br&gt;kommissionen och EU-ländemas finansministrar resulterade i mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positiva omdömen om den svenska ekonomiska politiken. Den&lt;br&gt;uppföljning som nu görs av konvergensprogrammet visar att den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska utvecklingen är bättre än tidigare beräknat och att&lt;br&gt;de offentliga finanserna förbättras, till och med snabbare än enligt&lt;br&gt;konvergensprogrammet. Det är regeringens bedömning att det inte finns&lt;br&gt;någon anledning att nu föreslå ytterligare budgetförstärkningar. En ny&lt;br&gt;prövning kommer emellertid att ske våren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De positiva effekterna av den ekonomiska politiken blir allt mer&lt;br&gt;påtagliga. Tillväxten är stark och sysselsättningen ökar snabbt. BNP&lt;br&gt;beräknas öka med 3,5 procent i år. Sysselsättningen beräknas öka med&lt;br&gt;ca 70 000 personer mellan årsgenomsnitten 1994 och 1995. Dock&lt;br&gt;minskar arbetslösheten betydligt långsammare eftersom allt fler söker&lt;br&gt;arbete i takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras. Bytesbalansen&lt;br&gt;uppvisar betydande överskott. Räntan på 5-åriga statsobligationer har&lt;br&gt;sjunkit från ca 11 procent i april till ca 9 procent i oktober. Kronan har&lt;br&gt;stärkts med ca 10 procent mot D-marken sedan i april. Förtroendet för&lt;br&gt;den svenska ekonomin blir allt bättre både internationellt och här&lt;br&gt;hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i flera andra avseenden är förutsättningarna för en god tillväxt&lt;br&gt;i Sverige gynnsamma. Sverige har ett internationellt inriktat näringsliv&lt;br&gt;med flera stora företag som står sig väl i konkurrensen på världs-&lt;br&gt;marknaden. Vi har en arbetskraft med god utbildning och kompetens. På&lt;br&gt;områden som forskning och utveckling (FoU), industrirobotteknik och&lt;br&gt;datormognad ligger vi väl framme. Den svenska företagsbeskattningen är&lt;br&gt;låg i internationell jämförelse. Sverige är socialt och politiskt stabilt. Det&lt;br&gt;svenska välfärdssystemet ger arbetstagarna trygghet att möta strukturella&lt;br&gt;förändringar i den svenska ekonomin och medverkar till en hög&lt;br&gt;förvärvsfrekvens bland både män och kvinnor, bland annat genom en väl&lt;br&gt;utbyggd barn- och äldreomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken går nu in i en ny fas där huvuduppgiften är&lt;br&gt;att ta vara på dessa goda förutsättningar och säkerställa att åter-&lt;br&gt;hämtningen i den svenska ekonomin åtföljs av en bestående hög tillväxt.&lt;br&gt;Återhämtningen är redan stark i den exportinriktade industrin och de&lt;br&gt;delar av den privata tjänstesektorn som är industriinriktade. Den sprider&lt;br&gt;sig nu också till andra delar av ekonomin. Byggbranschen har lämnat&lt;br&gt;bottennivån och en uppgång förutses nästa år. Hemmamarknaden har&lt;br&gt;också stärkts påtagligt under senare tid. Förutsättningarna är goda för att&lt;br&gt;återhämtningen skall utvidgas till allt fler delar av ekonomin och att&lt;br&gt;tillväxttalen blir relativt höga även de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de bedömningar som redovisas i denna proposition beräknas tillväx-&lt;br&gt;ten i det så kallade huvudalternativet bli i genomsnitt drygt 2 procent&lt;br&gt;per år de närmaste fem åren. I detta alternativ skulle sysselsättningen&lt;br&gt;komma att öka med närmare 300 000 personer under perioden 1994-&lt;br&gt;2000 och den öppna arbetslösheten sjunka från 8 procent till 6 procent.&lt;br&gt;Huvudalternativet får betraktas som en försiktig beräkning med hänsyn&lt;br&gt;till den djupa konjunktursvacka den svenska ekonomin just har&lt;br&gt;genomgått. I propositionen redovisas därför också ett så kallat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillväxtaltemativ med en genomsnittlig tillväxt på drygt 2,5 procent per &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;år. I detta alternativ skulle sysselsättningen komma att öka med närmare&lt;br&gt;400 000 personer under perioden 1994-2000 och den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten sjunka till 5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bestämda ambition att inrikta de närmaste årens&lt;br&gt;politik på att stärka tillväxten. Förutsättningarna att nå den högre&lt;br&gt;tillväxtbanan bedöms som goda, och därmed även förutsättningarna att&lt;br&gt;nå högre sysselsättning samt lägre arbetslöshet. Det är samtidigt viktigt&lt;br&gt;att klargöra att krisen i den svenska ekonomin ännu inte är övervunnen.&lt;br&gt;Statens budgetunderskott är fortfarande mycket stort och arbetslösheten&lt;br&gt;är ännu mycket hög. Det kommer därför att krävas fortsatta insatser från&lt;br&gt;regering och riksdag för att stärka tillväxten och det kommer att krävas&lt;br&gt;en medverkan och uppslutning omkring tillväxtpolitiken från andra&lt;br&gt;parter i det svenska samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hot mot en god utveckling är att olika delar av samhället i förtid&lt;br&gt;intecknar ett kommande utrymme för standardförbättringar. Kraven på&lt;br&gt;att få del av den växande produktionen kan bli för stora. Tillväxten kan&lt;br&gt;tas ut på olika sätt: som stigande vinster, som stigande reallöner, som&lt;br&gt;förbättrade offentliga finanser, som utökad offentlig verksamhet, som&lt;br&gt;förbättrade sociala förmåner, som kortare arbetstid m.m. Men den räcker&lt;br&gt;inte till allt på en gång. Därför måste kraven hållas inom rimliga&lt;br&gt;gränser. För närvarande måste högsta prioritet ges åt att förbättra de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Statsskulden som andel av BNP måste minska så&lt;br&gt;att svensk ekonomi står bättre rustad för kommande lågkonjunkturer och&lt;br&gt;internationella kriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dagordning för tillväxt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition presenteras en ekonomisk politik för att stärka till-&lt;br&gt;växten samtidigt som inflationen hålls nere på en låg nivå. Den är&lt;br&gt;inriktad på tre områden: att bibehålla en stark makroekonomisk grund&lt;br&gt;för tillväxten, att ge goda förutsättningar för näringslivet att växa och att&lt;br&gt;ge individerna möjligheter att stärka sina kunskaper och sin kompetens.&lt;br&gt;Vidare ingår åtgärder som bidrar till att stärka samhällsmoralen genom&lt;br&gt;att motverka skattefusk och överutnyttjande av bidragssystemen. En&lt;br&gt;bärande princip i arbetet med propositionen har varit att de offentliga&lt;br&gt;finanserna inte får försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det första området hör en fortsatt budgetsanering, en fast&lt;br&gt;penning- och valutapolitik, en förbättrad lönebildning och en fortsatt&lt;br&gt;reformering av välfärdspolitiken. Till det andra området hör en före-&lt;br&gt;tagsvänlig närings- och skattepolitik, en miljöpolitik som bidrar till&lt;br&gt;näringslivets förnyelse, en långsiktigt hållbar energipolitik och de nya&lt;br&gt;möjligheter som ges av EU-medlemskapet och öppnandet av&lt;br&gt;marknaderna i Central- och Östeuropa. Till det tredje området hör en&lt;br&gt;aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik som bl.a. bör inriktas på att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden så att både kvinnors och mäns&lt;br&gt;resurser bätttre tas tillvara i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste för tillväxten är även i fortsättningen att hålla fast vid&lt;br&gt;saneringen av de offentliga finanserna. Budgetunderskottet är fortfarande&lt;br&gt;stort och landet är fortfarande sårbart vid internationella kriser.&lt;br&gt;Budgetdisciplinen måste förbli sträng. Det kan inte bli tal om vare sig&lt;br&gt;ökade utgifter eller ofinansierade skattesänkningar. Målen för&lt;br&gt;budgetpolitiken ligger fast: statsskuldens andel av BNP skall stabiliseras&lt;br&gt;1996 och de offentliga finanserna skall vara i balans 1998. Med&lt;br&gt;nuvarande beräkningar kommer det första målet rörande statsskuldens&lt;br&gt;stabilisering att nås redan i år. Trots att statsskulden stabiliseras kvarstår&lt;br&gt;emellertid stora obalanser i de offentliga finanserna, inte minst till följd&lt;br&gt;av de mycket stora ränteutgifterna för statsskulden..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att fortsätta arbetet med att strama upp&lt;br&gt;budgetprocessen. Riksdagen fattade 1994 ett principbeslut om att införa&lt;br&gt;en rambudgetprocess i riksdagen samtidigt som mandatperioden&lt;br&gt;förlängdes till fyra år och kalenderbudgetår infördes. Regeringen avser&lt;br&gt;att genomföra motsvarande uppstramning av andra delar av&lt;br&gt;budgetprocessen med början våren 1996. Regeringen kommer dessutom&lt;br&gt;i detta sammanhang att föreslå ett flerårigt utgiftstak för den offentliga&lt;br&gt;sektorn och pröva om det krävs ytterligare budgetförstärkningar för att&lt;br&gt;nå de budgetpolitiska målen enligt konvergensprogrammet. Slutligen&lt;br&gt;kommer krav att återinföras på att kommunerna måste balansera sina&lt;br&gt;budgetar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen genomför för närvarande en genomgripande översyn av&lt;br&gt;de svenska välfärdssystemen. Det övergripande målet för reformarbetet&lt;br&gt;är att förbättra systemens effektivitet och att stärka drivkrafterna för&lt;br&gt;arbete, samtidigt som inriktningen på trygghet och rättvisa bibehålls.&lt;br&gt;Förändringarna berör i stort sett alla transfereringssystem: förtids-&lt;br&gt;pensioner, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, socialbidrag, familje-&lt;br&gt;stöd, studiestöd etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att genomföra förändringar som motverkar&lt;br&gt;överutnyttjande och missbruk av de offentliga transfereringssystemen.&lt;br&gt;Det är väsentligt för välfärdssystemens legitimitet och fortbestånd, inte&lt;br&gt;minst i tider av resursknapphet. Mot bakgrund av de offentliga&lt;br&gt;utgifternas omfattning är det lika viktigt att bidragssystemen inte&lt;br&gt;missbrukas som att av riksdagen beslutade skatter och avgifter erläggs&lt;br&gt;av de skattskyldiga. Det reformarbete som nu bedrivs kommer att&lt;br&gt;minska möjligheterna till och drivkrafterna för överutnyttjande och fusk.&lt;br&gt;I detta arbete kommer även möjligheterna att prövas att öka utbytet av&lt;br&gt;information mellan myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säkerhetspolitiska läget möjliggör besparingar inom försvaret.&lt;br&gt;Regeringen har i en uppgörelse med Centerpartiet (prop. 1995/96:12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar i förnyelse) föreslagit besparingar om sammanlagt fyra mil- &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;jarder kronor jämfört med budgetåret 1994/95. Besparingarna genomförs&lt;br&gt;med två miljarder kronor fram till budgetåret 1998 samt med ytterligare&lt;br&gt;två miljarder kronor t.o.m. budgetåret 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldspolitiken kommer att ses över. Räntorna på statsskulden är&lt;br&gt;den enskilt största utgiften på statsbudgeten. De beräknas i år uppgå till&lt;br&gt;över 101 miljarder kronor och även en liten förändring i genomsnittlig&lt;br&gt;räntenivå motsvarar mycket stora belopp. En utredning som skall&lt;br&gt;analysera formerna för och konsekvenserna av olika alternativ för den&lt;br&gt;statliga upplåningen kommer att tillsättas .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i det korta perspektivet fortsätta upplåningen i&lt;br&gt;utländsk valuta. Det minskar påfrestningarna på den inhemska upp-&lt;br&gt;åningen och markerar att regeringen inte har för avsikt att låta&lt;br&gt;inflationen urholka statsskulden. Riksgäldskontoret skall under 1995 låna&lt;br&gt;minst 30 miljarder kronor netto i utländsk valuta. Därutöver har&lt;br&gt;Riksgäldskontoret möjlighet att i viss utsträckning låna i utländsk valuta,&lt;br&gt;i den mån goda fmansieringsvillkor kan erhållas på den internationella&lt;br&gt;kapitalmarknaden. Riksgäldskontoret kommer inom kort att få i uppdrag&lt;br&gt;att genomföra en fortsatt nettoupplåning i utländsk valuta även under&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens ökning begränsas de närmaste åren av vissa&lt;br&gt;organisatoriska förändringar och försäljningar av statliga tillgångar. I&lt;br&gt;konvergensprogrammet beräknades sådana förändringar reducera&lt;br&gt;statsskulden med ca 80 miljarder kronor under perioden 1995-2000. Det&lt;br&gt;gällde bland annat en förändring rörande de statliga bostadslånen, vilken&lt;br&gt;minskar statsskulden med ca 30 miljarder kronor. I höst tillkommer&lt;br&gt;försäljningen av en del av Nordbanken, vilket tillsammans med en extra&lt;br&gt;utdelning reducerar statsskulden med ca 8 miljarder kronor. Nästa år&lt;br&gt;överflyttas kämbränslefonden från Riksbanken till Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;vilket minskar statsskulden och upplåningsbehovet med ca 18 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken har det senaste året präglats av behovet av att sanera&lt;br&gt;de offentliga finanserna. Det har varit nödvändigt att höja skatteuttaget&lt;br&gt;både för att minska de mycket stora budgetunderskott som uppstod i&lt;br&gt;början av 1990-talet och för att få en rimlig fördelningsprofil i&lt;br&gt;budgetsaneringen. Samtidigt har det varit nödvändigt att begränsa&lt;br&gt;skattehöjningarna så långt som möjligt för att inte i onödan försvaga den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan och försämra ekonomins funktionssätt. Utrymmet&lt;br&gt;för fler skattehöjningar är nu ytterst begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal skatteförändringar sker nästa år, varav några kommenteras&lt;br&gt;nedan. Den 1 januari 1996 sänks mervärdesskatten på livsmedel från 21&lt;br&gt;till 12 procent. Detta gynnar särskilt barnfamiljer, pensionärer och&lt;br&gt;låginkomsttagare, vilka i allmänhet använder en relativt stor andel av sin&lt;br&gt;hushållsbudget till matinköp. Genom att matmomsen sänks beräknas&lt;br&gt;ökningen av konsumentprisindex bli ca en procentenhet lägre under&lt;br&gt;1996. Regeringen har tillsatt en priskommission, som kommer att följa&lt;br&gt;upp skattesänkningen för att säkerställa att den leder till lägre matpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att ta en rad initiativ för att motverka skattefusk &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;‘ $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ekonomisk brottslighet. Tilltron till skattepolitiken - och därmed&lt;br&gt;ytterst till möjligheterna att bevara det svenska välfärdssamhället -&lt;br&gt;förutsätter både en bred uppslutning kring skattereglerna och ett effektivt&lt;br&gt;debiterings- och uppbördssystem. Två utredningar arbetar med att stärka&lt;br&gt;skattekontrollen och de skall vara klara före utgången av 1996. Inom&lt;br&gt;regeringskansliet finns dessutom en ekobrottsberedning, vilken behandlar&lt;br&gt;den fortsatta frågan om bekämpning av ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penning- och valutapolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har förändrat förutsättningarna för penning-&lt;br&gt;och valutapolitiken. Sverige har nu möjligheter att efter eget val delta i&lt;br&gt;det europeiska valutasamarbetet och skall senare ta ställning till&lt;br&gt;deltagande i den europeiska växelkursmekanismen (ERM) och den&lt;br&gt;monetära unionens tredje etapp (EMU). Sverige har vidare anslutit sig&lt;br&gt;till EG-fÖrdraget, som innehåller konvergenskriterier för bl.a.&lt;br&gt;inflationen. Dessa kriterier har medlemsländerna åtagit sig att uppfylla.&lt;br&gt;Det ligger i Sveriges eget intresse att uppfylla dessa konvergenskriterier,&lt;br&gt;oavsett ställningstagande till EMU:s tredje etapp. Sverige har också ställt&lt;br&gt;sig bakom gemensamma allmänna mål för den ekonomiska politiken,&lt;br&gt;inklusive mål för inflationen. Inriktningen i fördraget är att&lt;br&gt;penningpolitiken utan att åsidosätta målet om prisstabilitet bör bidra till&lt;br&gt;att uppfylla övriga mål för den ekonomiska politiken såsom hållbar&lt;br&gt;tillväxt och hög sysselsättning. Fördraget innebär också vissa åtaganden&lt;br&gt;rörande Riksbankens ställning. Detta har också uppmärksammats av&lt;br&gt;Riksbanksfullmäktige, som i en skrivelse till riksdagens finansutskott&lt;br&gt;begär en översyn av den svenska lagstiftningen rörande Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken i Sverige har vunnit ett allt större för-&lt;br&gt;troende och därmed bidragit till en förstärkning av kronan och lägre&lt;br&gt;obligationsräntor. Prisstegringen under loppet av 1995 beräknas nu bli en&lt;br&gt;halv procentenhet lägre än enligt kompletteringspropositionen och&lt;br&gt;inflationsförväntningarna har minskat. Delvis är dämpningen av&lt;br&gt;inflationen en följd av att kronan har stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stabilitet i växelkursutvecklingen är önskvärd, men måste för att&lt;br&gt;vara robust underbyggas med låg inflation och god balans i de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Det är inte aktuellt att knyta kronan till ERM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken bedrivs självständigt av Riksbanken och har som&lt;br&gt;övergripande uppgift att säkerställa prisstabilitet. Det är av yttersta vikt&lt;br&gt;for tillväxten att Sverige kan ha en prisstabilitet på god europeisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanksfullmäktige har definierat målet prisstabilitet som att&lt;br&gt;ökningen i konsumentpriserna skall begränsas till två procent med en&lt;br&gt;tolerans om en procentenhet uppåt och nedåt. Penningpolitiken verkar&lt;br&gt;med lång eftersläpning. Erfarenheten visar att det tar ett till två år innan&lt;br&gt;en penningpolitisk åtgärd får full effekt. Därför kan det inte vara dagens&lt;br&gt;inflationstakt som ligger till grund för bedömningen av penning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politikens uppläggning. I stället är det den framtida inflationen som &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;enligt Riksbanken står i centrum. Riksbankens mål ligger väl i linje&lt;br&gt;med vad som kan bedömas vara en god europeisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag kommer senare att fä ta ställning till frågan om&lt;br&gt;ett svenskt deltagande i EMU. Sverige deklarerade i medlems-&lt;br&gt;förhandlingarna att ett slutligt svenskt ställningstagande avseende&lt;br&gt;övergången från den andra till den tredje etappen av EMU kommer att&lt;br&gt;göras i ljuset av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med fördraget.&lt;br&gt;Såvitt nu kan bedömas kommer ett sådant beslut att behöva fattas av&lt;br&gt;riksdagen våren 1997 eftersom ett beslut i EU om vilka länder som skall&lt;br&gt;ingå i EMU den 1 januari 1999 väntas vid eller strax efter årsskiftet&lt;br&gt;1997/98. Det är viktigt att beslutet förbereds väl med både faktaunderlag&lt;br&gt;och en bred allmän debatt. Regeringen har därför nyligen tillsatt en&lt;br&gt;expertutredning för att ta fram underlag inför beslutet. Den skall vara&lt;br&gt;klar i oktober 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har för närvarande en annan ordning än övriga EU-länder när&lt;br&gt;det gäller ansvarsfördelningen avseende valutapolitiken. I Sverige är det&lt;br&gt;Riksbanken som beslutar om växelkursregimen medan motsvarande be-&lt;br&gt;slutskompetens ligger hos regeringen i övriga EU-länder. Sådana&lt;br&gt;skillnader kan försvåra samarbetet med andra länder inom EU. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund vore det naturligt att ansvaret för dessa frågor ligger hos&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av alla nya förutsättningar för penning- och&lt;br&gt;valutapolitiken som beskrivits ovan avser regeringen att förbereda de&lt;br&gt;förändringar i lagstiftningen som är motiverade i den nya situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönebildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen uttalade regeringen att det vore ytterst&lt;br&gt;värdefullt om den lönenorm som konstruerats av den så kallade Edin-&lt;br&gt;gruppen kunde upprätthållas. Edingruppen, som bestod av ekonomer från&lt;br&gt;de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna, kom fram&lt;br&gt;till att lönekostnaderna i Sverige inte får öka snabbare än i de&lt;br&gt;europeiska OECD-ländema de närmaste åren. Den genomsnittliga&lt;br&gt;timlönen beräknas nu öka med ca 5 procent per år under de närmaste två&lt;br&gt;åren. Löneökningstakten i Sverige väntas därmed överstiga den i övriga&lt;br&gt;Europa. Det är svårt att förena löneökningstal på denna nivå med en&lt;br&gt;prisstabilitet på god europeisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lönebildningen även fortsättningsvis fungerar på detta sätt&lt;br&gt;kommer det att vara mycket svårt att väsentligt pressa ned&lt;br&gt;arbetslösheten. Alltför stora nominella löneökningar riskerar att bromsa&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten i förtid och att permanenta arbetslösheten på&lt;br&gt;en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna om löneavtal har under 1995 genomförts utan central&lt;br&gt;samordning. Därigenom har avtalsperiodernas längd kommit att variera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från ett till tre år. Detta kan innebära en risk för att de först tecknade &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;avtalen blir golv för kommande avtal vid nästa avtalsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att under år 1996 ta kontakt med arbets-&lt;br&gt;marknadens parter för att få deras syn på den framtida lönebildningen.&lt;br&gt;Bland annat bör parterna gemensamt inom ett år redovisa hur löne-&lt;br&gt;bildningen i Sverige ska ge en lönekostnadsutveckling på god europeisk&lt;br&gt;nivå vid låg arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första åren av 1990-talet ökade arbetslösheten på den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknaden kraftigt. Sverige hade fram till i början av 1990-talet&lt;br&gt;den högsta sysselsättningsgraden av samtliga OECD-länder. Mellan år&lt;br&gt;1991 och 1994 minskade emellertid sysselsättningen med över 500 000&lt;br&gt;personer och den öppna arbetslösheten steg till 8 procent. Denna&lt;br&gt;utveckling har medfört att arbetsmarknadspolitiken har utsatts för&lt;br&gt;mycket stora påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har nu vänt och sysselsättningen ökar. Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsens prognoser pekar på en förbättring av läget på&lt;br&gt;arbetsmarknaden nästa år. De prognoser som redovisas i denna&lt;br&gt;proposition tyder också på en positiv utveckling. Detta ger en möjlighet&lt;br&gt;att utveckla och förnya arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken har av tradition en central roll i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Den skall främja tillväxt och sysselsättning genom&lt;br&gt;att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, motverka inflationsdrivande&lt;br&gt;bristsituationer, stärka arbetskraftens kompetens och förebygga perma-&lt;br&gt;ent utslagning av personer från arbetslivet. Den skall också bidra till en&lt;br&gt;trygghet för arbetstagarna vid förändringar i samhällsekonomin. Det&lt;br&gt;stärker flexibiliteten och gör att den enskilde vågar ta de steg som krävs&lt;br&gt;för att utvecklas. I första hand bör denna flexibilitet uppnås genom&lt;br&gt;aktiva insatser för kompetensutveckling och för att främja övergång till&lt;br&gt;reguljär sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det trots insatser av detta slag inte är möjligt att få ett arbete&lt;br&gt;måste det finnas en försäkring som skyddar mot inkomstbortfall. Men&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen får inte utvecklas till en försörjningsförsäkring.&lt;br&gt;Arbetslöshetsnivån är fortfarande mycket hög och nivån faller för&lt;br&gt;långsamt. Detta gör att allt fler riskerar att bli arbetslösa under långa&lt;br&gt;perioder. Regeringen anser därför att ytterligare åtgärder krävs för att&lt;br&gt;minimera förekomsten av långa arbetslöshetsperioder. Samtidigt är det&lt;br&gt;nödvändigt att ytterligare understryka arbetslöshetsförsäkringens roll som&lt;br&gt;omställningsförsäkring. Det måste finnas en bortre parentes. Detta&lt;br&gt;förutsätter dock ökade insatser från samhället för att individen skall få&lt;br&gt;arbete eller utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om arbetslösheten nu faller så är den fortfarande mycket hög.&lt;br&gt;Det ställer ökade krav på en tydligare gränsdragning mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik och reguljär utbildning. Den höga arbetslösheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belastar arbetsmarknadspolitiken för hårt. Regeringen avser att tidigast &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;möjligt återkomma med förslag för att göra skiljelinjen tydlig mellan&lt;br&gt;reguljär utbildning och omställningsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare en risk att arbetslöshetsersättningen överutnyttjas.&lt;br&gt;Arbetslöshetsförsäkringens karaktär av omställningsförsäkring bör stärkas&lt;br&gt;genom att arbetsvillkoret skärps och reglerna för arbets-&lt;br&gt;löshetsersättningen stramas upp. Arbetsvillkoret för att få ersättning&lt;br&gt;skärps och avstängningstiden för en person som säger upp sig själv&lt;br&gt;utökas från 20 till 40 dagar och till 60 dagar för dem som avvisar&lt;br&gt;lämpliga arbeten. I de fall individen säger upp sig på grund av&lt;br&gt;kränkande särbehandling gäller dock inte dessa avstängningstider. De&lt;br&gt;som ertappas med att fuska med arbetslöshetsersättningen avstängs från&lt;br&gt;rätten till ersättning till dess personen haft ett reguljärt arbete under 80&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De analyser av arbetsmarknadspolitiken, som nu pågår inom olika&lt;br&gt;utredningar, bör redovisa överväganden och förslag i centrala frågor i&lt;br&gt;februari 1996. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med förslag till en fortsatt förnyelse av arbetsmarknadspolitiken.&lt;br&gt;Dessutom kommer regeringen inom kort att tillsätta en ungdomspolitisk&lt;br&gt;utredning. Även i detta sammanhang kommer arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;frågor att beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrätten behöver förändras. Arbetsrätten skall ge den enskilde&lt;br&gt;löntagaren ett gott rättsskydd och medbestämmande på arbetsplatsen&lt;br&gt;samt stimulera det utvecklande arbetet. Den skall dock också vara&lt;br&gt;utformad så att den inte försvårar för företagen att expandera och&lt;br&gt;nysatsa. Arbetsrättskommissionen, med företrädare för arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter, diskuterar den fortsatta utvecklingen inom detta område. I&lt;br&gt;kommissionens arbete ingår att se över anställningsformerna, exempelvis&lt;br&gt;tiderna för visstidsanställning vid arbetsanhopning, och reglerna för&lt;br&gt;återanställning. I första hand skall kommissionen söka avtalslösningar på&lt;br&gt;de problem den diskuterar. Kommissionen skall vara klar i början av&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till denna proposition redovisar regeringen ett flerårigt&lt;br&gt;sysselsättningsprogram. Detta kommer att överlämnas till EU i&lt;br&gt;november för att tillsammans med andra länders sysselsättningsprogram&lt;br&gt;utgöra ett underlag för Europeiska rådets möte i Madrid i december&lt;br&gt;1995. I det svenska sysselsättningsprogrammet redovisas regeringesn&lt;br&gt;ekonomiska politik för att återskapa balans i ekonomin och en stabil&lt;br&gt;grund för tillväxt och sysselsättning. Programmet redovisar särskilt den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknadspolitiken och dess bidrag till att främja&lt;br&gt;sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildnings- och forskningspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens kunskaper och kompetens är en avgörande förutsättning&lt;br&gt;för produktivitetsutveckling och tillväxt. Att Sverige under 1900-talet så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snabbt kunde utvecklas från fattigdom till ett välfärdssamhälle berodde&lt;br&gt;till stor del på en tidig insikt om betydelsen av att lyfta hela folkets&lt;br&gt;utbildningsnivå. Som ett led i politiken för att stärka tillväxten avser&lt;br&gt;regeringen att under de kommande åren genomföra en bred satsning på&lt;br&gt;utbildning och kompetensutveckling, i takt med att en sådan kan&lt;br&gt;finansieras. Utbildning och kompetensutveckling är också betydelsefullt&lt;br&gt;ur många andra aspekter. Särskilt i ett skede med snabba forändringar i&lt;br&gt;arbetsliv och samhälle får utbildning och kompetens en viktig&lt;br&gt;fordelningspolitisk roll. Skall Sverige kunna undvika problem liknande&lt;br&gt;dem som finns i USA med stora grupper mycket lågavlönade och de&lt;br&gt;som finns i Europa med stora grupper arbetslösa, måste utbildnings- och&lt;br&gt;kompetenssatsningama omfatta hela arbetskraften. En hög kunskapsnivå&lt;br&gt;är därför avgörande för våra möjligheter att bekämpa arbetslösheten och&lt;br&gt;förhindra utslagning. En hög kunskapsnivå bidrar till en utveckling av&lt;br&gt;kulturlivet och till ett bättre samhällsklimat präglat av tolerans och&lt;br&gt;solidaritet. Ny kunskap och kompetens krävs för att vi skall få till stånd&lt;br&gt;en miljömässigt hållbar utveckling. Utbildning och kunskaper ger den&lt;br&gt;enskilde bättre förutsättningar för ett rikare liv, med möjligheter till ett&lt;br&gt;större inflytande och utveckling i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger långt framme i internationella jämförelser när det&lt;br&gt;gäller förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och en väl utbyggd&lt;br&gt;vuxenutbildning. Denna internationella tätposition bör vi behålla. Därför&lt;br&gt;avser regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att vidmakthålla och&lt;br&gt;förbättra kvaliteten i den grundläggande utbildningen. Ett livslångt&lt;br&gt;lärande måste grundläggas redan i skolan. Regeringen avser att under&lt;br&gt;våren 1996 ta ställning till en tioårig grundskola. 1 beredningen ingår&lt;br&gt;bland annat att analysera de ekonomiska konsekvenserna utifrån&lt;br&gt;finansieringsprincipens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har Sverige en for låg andel ungdomar som går vidare till&lt;br&gt;kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning och högskolestudier. Det&lt;br&gt;innebär att Sverige kan få allt svårare att konkurrera om de kvali-&lt;br&gt;ficerade arbetsuppgifterna. Internationell statistik visar dessutom att&lt;br&gt;utbudet av tekniskt och naturvetenskapligt högskoleutbildade hittills har&lt;br&gt;varit lägre i Sverige än i andra OECD-länder. Det beror framför allt på&lt;br&gt;att intresset for de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna på&lt;br&gt;gymnasienivå är alltför lågt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för läsåret 1995/96 avsatt arbetsmarknadsmedel på&lt;br&gt;högre utbildning, kommunal vuxenutbildning, gymnasieutbildning och&lt;br&gt;folkbildning. Regeringen avser att återkomma med förslag gällande&lt;br&gt;omfattning och inriktning av dessa åtgärder läsåret 1996/97. På längre&lt;br&gt;sikt är det dock inte rimligt med satsningar inom utbildningsområdet på&lt;br&gt;konjunkturell grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik kommer därför att inriktas på att under återstoden&lt;br&gt;av mandatperioden inleda en utbyggnad av den högre utbildningen och&lt;br&gt;vuxenutbildningen, särskilt på de naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att lyfta Sveriges konkurrenskraft är en utbyggnad av den &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;högre utbildningen en stark regionalpolitisk faktor. Det kan&lt;br&gt;exemplifieras med vad etableringen av universitet och högskolor har&lt;br&gt;betytt för utvecklingen i Linköping, Umeå och Luleå. Huvuddelen av&lt;br&gt;den utbyggnad som nu bör komma till stånd bör ske vid de mindre och&lt;br&gt;medelstora högskolorna med särskild tyngd på Bergslagen, Malmö och&lt;br&gt;Sundsvall-Hämösand-Östersund. Dessutom bör en utbyggnad ske i&lt;br&gt;sydöstra Sverige. En kommitté tillsätts för att utreda hur en etablering av&lt;br&gt;en ny högskola i Malmö skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor vikt för att möta näringslivets ökade kompetenskrav och&lt;br&gt;därmed undvika risken for flaskhalsar är att det finns tillgång till arbets-&lt;br&gt;kraft med kvalificerad yrkesutbildning. För att tillgodose detta&lt;br&gt;kompetensbehov är det viktigt att ge möjligheter för både ungdomar och&lt;br&gt;äldre med några år på arbetsmarknaden att ta del av kvalificerad&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning. En försöksverksamhet med kvalificerad&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning bör också inledas under mandatperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som antalet behöriga sökande som inte får plats i högskolan&lt;br&gt;ökar, är det alltför få sökande till naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;utbildningar. För att bredda rekryteringen till dessa utbildningar och i&lt;br&gt;syfte att motverka den sociala snedrekryteringen avser regeringen att&lt;br&gt;utveckla systemet med så kallad behörighetsgivande förutbildning&lt;br&gt;(basåret). Ett särskilt mål med denna utbildning är också att stimulera&lt;br&gt;kvinnor att söka sig till de naturvetenskapliga och tekniska områdena.&lt;br&gt;Regeringen avser vidare att genomföra en särskild satsning i syfte att&lt;br&gt;höja kvaliteten i grund- och gymnasieskolan genom att utveckla och&lt;br&gt;förbättra undervisningen i teknik och naturvetenskap samt stimulera&lt;br&gt;intresset for dessa ämnen. Utbyggnaden av högskolan måste också&lt;br&gt;kompletteras med en utökning av antalet doktorandtjänster inom de&lt;br&gt;naturvetenskapliga och tekniska områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för behörighet och urval till högre studier påverkar&lt;br&gt;möjligheterna att rekrytera studerande. Regeringen avser att under våren&lt;br&gt;presentera förslag om nya behörighets- och urvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunskapslyftet skall komma hela befolkningen till del,&lt;br&gt;kommer regeringen även att föreslå en fortsatt kraftfull satsning på&lt;br&gt;vidareutbildning och kompetensutveckling för vuxna. Insatser för att&lt;br&gt;stödja kompetensutvecklingen för verksamma inom i första hand små-&lt;br&gt;och medelstora företag görs också i EU:s program på området. Det är&lt;br&gt;också viktigt att egen- och småföretagare ges möjlighet till&lt;br&gt;kompetensutveckling i anslutning till detta program. När det gäller&lt;br&gt;kompetensutvecklingen för vuxna har näringslivet ett avgörande ansvar.&lt;br&gt;Regeringen kommer därför att inbjuda arbetslivets företrädare till sär-&lt;br&gt;skilda överläggningar om kompetensutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningen på vuxenutbildning och kompetenshöjning är inte minst&lt;br&gt;viktig ur ett jämställdhetsperspektiv. Den offentliga sektoms försämrade&lt;br&gt;ekonomi de senaste åren har inneburit att antalet arbetstillfällen har&lt;br&gt;minskat. Eftersom kvinnor dominerar bland de anställda har de drabbats&lt;br&gt;särskilt hårt av denna utveckling. Utbildning och annan kompetensut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veckling spelar en central roll för att stödja och stimulera dessa kvinnor&lt;br&gt;att skaffa sig arbete inom andra expansiva delar av arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Genom att utnyttja utbildningsvikariaten i offentlig sektor kan en&lt;br&gt;kompetensutveckling ske för personalen, samtidigt som arbetslösa kan få&lt;br&gt;vikariat. Vidare är det viktigt att ta tillvara den kompetens som utbildade&lt;br&gt;och yrkeserfama invandrare har. Genom en kompletterande utbildning&lt;br&gt;kan tillträdet till lediga arbeten inom växande branscher underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En forskningspolitisk proposition kommer att presenteras för&lt;br&gt;riksdagen hösten 1996. Forskningspolitiken är av stor betydelse i ett&lt;br&gt;tillväxtperspektiv. Såväl nationella som internationella forskningsresultat&lt;br&gt;måste spridas i högre utsträckning och nyttiggöras för att främja&lt;br&gt;utvecklingen av alla samhällssektorer. Möjligheten för näringslivet att&lt;br&gt;utnyttja forskningsresultat är i hög grad beroende av utbildningsnivån i&lt;br&gt;företagen, bland annat representerad av högskoleutbildade tekniker och&lt;br&gt;naturvetare. Av dessa skäl är det angeläget att främja olika former av&lt;br&gt;samverkan mellan universitet/ högskola och näringsliv. Regeringen&lt;br&gt;kommer att tillsätta en utredning för en översyn av nuvarande&lt;br&gt;samverkansformer. Det är bland annat viktigt att de mindre och medel-&lt;br&gt;tora företagen får möjligheter att ta del av forskningsresultat. För att&lt;br&gt;möjliggöra detta är forskningen vid de små och medelstora hög-&lt;br&gt;skolorna angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringspolitiken skall bidra till ett gott företagsklimat och ett starkt&lt;br&gt;omvandlingstryck. Därigenom skapas betingelser för förnyelse och&lt;br&gt;utveckling inom näringslivet. Investeringskvoten behöver ligga på en&lt;br&gt;hög nivå för att återuppbygga produktionskapaciteten efter de senaste&lt;br&gt;årens tillbakagång och för att långsiktigt skapa utrymme för en ökad&lt;br&gt;produktion och sysselsättning inom industrin och tjänstesektorn.&lt;br&gt;Stabilitet och fasta spelregler när det gäller företagandets villkor och en&lt;br&gt;mer positiv syn på företagsamhetens roll för samhällsutvecklingen är&lt;br&gt;viktiga faktorer i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förutsättning för företagsamhetens gynnsamma utveckling är&lt;br&gt;ett väl fungerande rättsväsen. Det behövs goda mekanismer för&lt;br&gt;tvistlösning och effektiva sanktioner mot osund näringsverksamhet. Inte&lt;br&gt;minst viktigt är att de civilrättsliga regelsystemen anvisar väl avvägda&lt;br&gt;lösningar när olika intressen står mot varandra. Det är också angeläget&lt;br&gt;att reglerna är utformade så att de inte motverkar företagens behov av&lt;br&gt;långsiktig planering. Det betyder bland annat att reglerna skall vara så&lt;br&gt;tydliga och väl genomtänkta att de kan stå sig under lång tid utan större&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1995 kommer Energikommissionen att lägga fram sina&lt;br&gt;förslag till hur omställningen av energisystemet skall genomföras. Efter&lt;br&gt;remissbehandling avser regeringen att under hösten 1996 lägga fram&lt;br&gt;förslag om den framtida energiförsörjningen. Regeringen eftersträvar en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bred parlamentarisk enighet kring både omställningen som sådan och ett &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;konkret åtgärdsprogram. Detta är nödvändigt för att näringslivet skall&lt;br&gt;kunna planera för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella jämförelser tyder på att konkurrensen är svag, särskilt&lt;br&gt;i stora delar av tjänstesektorn. Regeringen tar nu ett antal initiativ för&lt;br&gt;att åstadkomma en effektivare konkurrens. Tillämpningen av konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen kommer att ses över. Privata, statliga och kooperativa&lt;br&gt;företag skall konkurrera på likvärdiga villkor. Två utredningar kommer&lt;br&gt;att tillsättas om konkurrenssituationen inom livsmedelsektom, dels vad&lt;br&gt;avser handeln, dels vad avser livs-medelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl utvecklad infrastruktur är en förutsättning för stabil ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt. Den beslutade nivån på investeringar i vägar och järnvägar&lt;br&gt;kommer att fullföljas i linje med inriktningen mot ett miljöanpassat&lt;br&gt;transportsystem. Det är samtidigt viktigt att vidmakthålla det nedlagda&lt;br&gt;kapitalet i vägnätet, i synnerhet vad gäller underhåll och bärighet i de&lt;br&gt;vägar som är av särskilt stor betydelse för industrin. Regeringen kommer&lt;br&gt;under 1996 att lägga förslag om en ny inriktning av infrastruktur-&lt;br&gt;investeringarna. Regeringen förbereder dessutom ett nytt beslut om&lt;br&gt;framtida inriktning av transport och kommunikation, en nationell plan&lt;br&gt;för kommunikation i Sverige, som skall presenteras för riksdagen 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer också att ta ytterligare initiativ for att stärka&lt;br&gt;utvecklingen och användningen av informationsteknik (IT).&lt;br&gt;Informationsteknik - datateknik, mikroelektronik och teleteknik - är ett&lt;br&gt;snabbt expanderande område där Sverige ligger väl till genom ett&lt;br&gt;utvecklat telenät och en hög grad av datormognad. IT-kommissionen&lt;br&gt;arbetar med att analysera hur informationstekniken förändrar näringsliv&lt;br&gt;och samhälle och vilka ytterligare initiativ staten kan behöva ta på detta&lt;br&gt;område. Särskild uppmärksamhet ägnas åt skillnader mellan olika&lt;br&gt;socialgrupper liksom mellan kvinnors och mäns användning av IT.&lt;br&gt;Regeringen avser att i början av år 1996 överlämna en proposition till&lt;br&gt;riksdagen med förslag till åtgärder för att ytterligare bredda&lt;br&gt;användningen av IT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska företagsskatterna är konkurrenskraftiga vid en&lt;br&gt;internationell jämförelse. Ändå finns det skäl att undersöka&lt;br&gt;möjligheterna att förbättra de skattemässiga förutsättningarna för en&lt;br&gt;fortsatt expansion av näringslivet. 1992 års foretagsskatteutredning får i&lt;br&gt;uppdrag att pröva en omlägggning av beskattningen, som skulle kunna&lt;br&gt;stimulera investeringarna. Omläggningen skulle bestå i att bolagsskatten&lt;br&gt;reduceras med den skatt ägarna har betalat på utdelningar och reavinster.&lt;br&gt;Den skulle finansieras genom andra förändringar inom bolags-&lt;br&gt;beskattningen. En sådan omläggning skulle stärka svenskt ägande och&lt;br&gt;vara särskilt förmånlig för små och medelstora företag. Om en generell&lt;br&gt;metod visar sig ha avgörande svagheter ska kommittén lägga fram&lt;br&gt;förslag om lättnad för enbart små och medelstora företag. Förslaget&lt;br&gt;måste rymmas inom den ram på 2 miljarder kronor som har avsatts för&lt;br&gt;skattelättnader på företagskatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer vidare att föreslå att ett tillfälligt risk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavdrag införs, att avdraget för insatsutdelning i kooperativa P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96.25&lt;br&gt;föreningar återinförs och att enskilda näringsidkare ges en möjlighet att&lt;br&gt;kvitta underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet mot tjänste-&lt;br&gt;inkomster. Regeringen avser dessutom att tillsätta en utredning om&lt;br&gt;företagsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra skatteförändringar för näringslivet sker den 1 januari&lt;br&gt;1996. En fastighetsskatt införs för industrifastigheter. Den tidigare&lt;br&gt;beslutade höjningen av försäljningsskatten på motorfordon ersätts med&lt;br&gt;en höjning av fordonsskatten. Detta görs för att undvika en prishöjning&lt;br&gt;på nya bilar och för att stimulera en snabbare förnyelse av bilparken. En&lt;br&gt;översyn av vägtrafikens samlade beskattning görs ur miljö- och&lt;br&gt;trafiksäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att AP-fonden ges möjlighet att köpa aktier&lt;br&gt;för ytterligare 10 miljarder kronor. Detta kan på sikt ge AP-fonden en&lt;br&gt;högre avkastning. Jämförelser över längre perioder visar att aktier har&lt;br&gt;högre avkastning än räntebärande tillgångar. Denna ändring av AP-&lt;br&gt;fondens placeringsregler kommer dessutom att öka utbudet av&lt;br&gt;riskkapital, vilket är särskilt viktigt mot bakgrund av att behovet av&lt;br&gt;riskkapital blir större vid försäljning av Nordbanken och andra statliga&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på andra sätt stärks kapitalförsörjningen till näringslivet. Genom&lt;br&gt;olika insatser förstärks småföretagens riskfinansiering. Industrifonden ges&lt;br&gt;ökad möjlighet att medverka i finansiering av projekt som knoppas av&lt;br&gt;från större företag. ALMI bör avsätta ökade resurser för lån till&lt;br&gt;kvinnliga företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en utredning för att göra en översyn av det&lt;br&gt;statliga företagsstödet och dess effekter på det svenska näringslivet.&lt;br&gt;Utredningen skall bland annat överväga möjliga alternativ till finansiella&lt;br&gt;stöd och se över möjligheterna att omfördela företagsstödet till andra&lt;br&gt;ändamål, som exempelvis utbildning, kompetenssatsningar och ökad&lt;br&gt;teknikspridning. Möjligheterna till regional utveckling skall särskilt&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten måste ske utan ökad förslitning av natur samt miljö och så att&lt;br&gt;resursbasen för framtida generationer inte äventyras. Klara gränser måste&lt;br&gt;finnas för att skydda miljön i vid bemärkelse. Ekonomiska styrmedel bör&lt;br&gt;användas i större utsträckning inom miljöpolitiken. Producenter bör ta&lt;br&gt;ett ökat miljöansvar för varor och tjänster och alla bör som konsumenter&lt;br&gt;beakta miljöaspekter i vardagen. Därmed skapas förutsättningar för ett&lt;br&gt;fungerande kretslopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön utgör emellertid inte bara en begränsning för tillväxten utan&lt;br&gt;också en potential för tillväxt. Allmänhetens miljömedvetande ökar&lt;br&gt;kraftigt, både i Sverige och internationellt. Marknader skapas för&lt;br&gt;miljörelaterade produkter. Miljöargumentet blir i allt större utsträckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en konkurrensfaktor för företagen. Miljörelaterade varor, tjänster och &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P&lt;sup&gt;-&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;produktionsmetoder kan bidra till att stimulera ekonomisk tillväxt och ge&lt;br&gt;nya exportmöjligheter. Miljösektom bedöms idag utgöra ett av de&lt;br&gt;områden som kommer att uppvisa högst marknadstillväxt under&lt;br&gt;kommande decennier. Särskilt höga tillväxtsiffror noteras på nya&lt;br&gt;marknader i Asien, Östeuropa och Latinamerika, men också på&lt;br&gt;traditionella marknader i Västeuropa - särskilt inom marksanering samt&lt;br&gt;vatten och avlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eftersträvar en ökad användning av ekonomiska styrmedel&lt;br&gt;i miljöpolitiken. För att dämpa utsläppen av koldioxid höjs den allmänna&lt;br&gt;koldioxidskatten den 1 januari 1996 från ca 34 till ca 37 öre per kilo&lt;br&gt;koldioxid i enlighet med redan fattade beslut. Vattenkraftsskatten läggs&lt;br&gt;om till fastighetsskatt bland annat för att undvika snedvridningar i&lt;br&gt;utnyttjandet av vattenkraften, samtidigt som skatteuttaget höjs. Även&lt;br&gt;kämkraftsskatten och elskatten höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är industrins koldioxidskatt reducerad till en fjärdedel&lt;br&gt;av den generella nivån. Regeringen anser att denna nedsättning bör&lt;br&gt;minskas till hälften. Dock bör skatteuttaget för energitung industri hållas&lt;br&gt;nere. Regeringen avser att inom kort anmäla denna förändring till EG-&lt;br&gt;kommissionen med sikte på att de nya reglerna skall kunna träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att med kraft driva miljöfrågorna i EU.&lt;br&gt;Miljöproblemen är i hög grad internationella. Exempelvis förorsakar&lt;br&gt;luftföroreningar från andra länder betydande problem i Sverige. Enligt&lt;br&gt;EG-fördraget skall gemenskapen främja en hållbar tillväxt som tar&lt;br&gt;hänsyn till miljön. Ambitionsnivån inom det miljöpolitiska området bör&lt;br&gt;emellertid höjas inom EU-samarbetet. Regeringen verkar bland annat för&lt;br&gt;att en koldioxidskatt införs i högre utsträckning i EU-ländema och för&lt;br&gt;införande av en obligatorisk miniminivå för energi- och koldioxid-&lt;br&gt;beskattning inom EU. Utöver att detta har miljöpolitisk betydelse skulle&lt;br&gt;det relativt sett stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inrätta en delegation för miljöteknik, bland annat&lt;br&gt;för att utarbeta ett program för miljömedveten upphandling. Syftet är att&lt;br&gt;bidra till industriell förnyelse och bättre miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser vidare att pröva möjligheterna till en så kallad grön&lt;br&gt;skatteväxling. Sverige ligger redan långt framme när det gäller att med&lt;br&gt;skattepolitik begränsa miljöstörande verksamheter, men ytterligare steg i&lt;br&gt;denna riktning bör vara möjliga. I ett långsiktigt perspektiv är det&lt;br&gt;önskvärt att sänka skatterna på arbete. Samtidigt är det uteslutet med&lt;br&gt;ofinansierade skattesänkningar. En grön skatteväxling skulle innebära att&lt;br&gt;en sänkning av skatterna på arbete finansieras med en höjning av&lt;br&gt;skatterna på miljöskadlig verksamhet. Utrymmet för en ökad&lt;br&gt;miljörelatering av det svenska skattesystemet undersöks för närvarande&lt;br&gt;av Skatteväxlingskommittén, vilken skall avsluta sitt arbete i juni 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd kommer att få utökade resurser&lt;br&gt;för att handlägga ärenden enligt miljöskyddslagen. Målet är att förhindra&lt;br&gt;att det i innevarande uppgång i ekonomin uppstår flaskhalsar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskerar att dämpa uppgången i sysselsättningen. NUTEK kommer att få &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P' 95/96.25&lt;br&gt;ett resurstillskott för att underlätta för små och medelstora företag att&lt;br&gt;ansluta sig till EU:s program för miljörevision och miljöstyrning i&lt;br&gt;industriföretag (EMAS). Miljöstymingsrådet kommer att ges ökade re-&lt;br&gt;surser för att kunna informera om EMAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för investeringar i vindkraft har ökat. Den utbyggnad som&lt;br&gt;skett under senare år bör inte avbrytas. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;NUTEK tillförs ytterligare 100 miljoner kronor för bidrag till&lt;br&gt;investeringar i vindkraftverk. Vidare föreslår regeringen att sammanlagt&lt;br&gt;100 miljoner kronor används till investeringsstöd för solvärme i bostäder&lt;br&gt;samt för forskning och utveckling inom solenergiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU och deltagandet i EU:s inre marknad har&lt;br&gt;skapat nya förutsättningar både för svensk ekonomi och för svenskt&lt;br&gt;inflytande på utformningen av EU:s politik. Det finns tydliga tecken på&lt;br&gt;ett ökat intresse för Sverige som investeringsland och Sveriges&lt;br&gt;uppfattningar i olika frågor tillmäts större betydelse. I vissa andra&lt;br&gt;avseenden har dock de positiva effekterna av medlemskapet ännu inte&lt;br&gt;slagit igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt kommer resultaten att bli mer tydliga. Förutsättningarna för-&lt;br&gt;bättras för mindre företag att nå ut på de europeiska marknaderna. Nya&lt;br&gt;exportmöjligheter nås genom helt nya förutsättningar för svenska företag&lt;br&gt;att samarbeta i Europa. Härtill kommer den öppna offentliga&lt;br&gt;upphandlingen inom EU, att den regionala utvecklingen stimuleras&lt;br&gt;genom den gemensamma struktur- och regionalpolitiken, att möjligheter&lt;br&gt;ges att öka öppenheten i EU:s handelspolitik och att påverka EU:s&lt;br&gt;jordbrukspolitik och forskningsprogram, etc. Regeringen kommer de&lt;br&gt;närmaste åren att verka för att de nya förutsättningar som EU-&lt;br&gt;medlemskapet ger, tas till vara fullt ut. Miljöpolitiken är ett av de&lt;br&gt;områden som regeringen prioriterar i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kampen mot arbetslösheten måste ges ännu större tyngd i det&lt;br&gt;europeiska samarbetet. Regeringen kommer därför att följa upp sina&lt;br&gt;initiativ för att åstadkomma en sysselsättningsunion. EU:s fördragstexter&lt;br&gt;bör utvidgas med ett särskilt avsnitt om sysselsättning. EU-ländema bör&lt;br&gt;pröva möjligheterna att tillsammans utforma en ekonomisk politik för att&lt;br&gt;åstadkomma en högre och jämnare tillväxt. Länderna måste utforma&lt;br&gt;gemensamma ambitioner för arbetsmarknadspolitiken och se till att&lt;br&gt;framtidsinvesteringar koordineras över gränserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen stöder aktivt målsättningen att utvidga EU österut.&lt;br&gt;Närmandet mellan väst och öst i Europa har öppnat stora möjligheter för&lt;br&gt;svenskt näringsliv med ökad tillgänglighet till betydande marknader med&lt;br&gt;en avsevärd tillväxtpotential. Svenska företag har sett denna potential&lt;br&gt;tidigt och de är verksamma på bred front i de tidigare centralplanerade&lt;br&gt;länderna. Tio central- och östeuropeiska länder har ingått Europaavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med EU. Dessa avtal utgör ramen för ett fördjupat samarbete på de&lt;br&gt;politiska, ekonomiska, kulturella och rättsliga områdena. Regeringen&lt;br&gt;verkar för att återstående hinder för ett fritt utbyte av varor och tjänster&lt;br&gt;med dessa länder tas bort snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen söker också i andra former särskilt främja samarbetet med&lt;br&gt;länderna kring Östersjön. De nordiska länderna omfattar tillsammans&lt;br&gt;med norra Tyskland, norra Polen, de baltiska staterna samt S:t&lt;br&gt;Petersburgs- och Kaliningradsregionema, nära 50 miljoner invånare. En&lt;br&gt;förbättrad ekonomisk situation runt Östersjön skulle medföra en positiv&lt;br&gt;utveckling i norra Europa som helhet och innebära nya export-&lt;br&gt;möjligheter för svenska företag, bl.a. av miljövänlig teknik och&lt;br&gt;miljövänliga investeringar. Detta skulle även stärka Sveriges&lt;br&gt;attraktionskraft som investeringsland. Sverige är ordförandeland i&lt;br&gt;Östersjörådet 1995/96 och statsministern har inbjudit sina kollegor i&lt;br&gt;Östersjöregionen och EU-kommissionens ordförande till ett toppmöte i&lt;br&gt;Visby i maj 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen intensifierar nu sina initiativ för att stärka relationerna&lt;br&gt;med länderna runt Östersjön. Dessa kommer i första hand att inriktas på&lt;br&gt;följande områden: förstärkt program för energieffektivisering, insatser på&lt;br&gt;bland annat lagstiftningsområdet för att undanröja hinder för ett utökat&lt;br&gt;handelsutbyte, ett program för att ge svenskar möjlighet att studera språk&lt;br&gt;i andra Östersjöländer och att ge studenter från Östersjöländer möjlighet&lt;br&gt;att studera i Sverige. Regeringen avser att tillsätta en projektgrupp med&lt;br&gt;erfarenhet från näringslivet och organisationer med uppgift att lägga&lt;br&gt;förslag inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Sveriges ekonomiska tillväxt i ett historiskt, långsiktigt och&lt;br&gt;internationellt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under de senaste drygt hundra åren haft en stadig ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt. Tillväxten tog fart i samband med industrialiseringen under&lt;br&gt;andra halvan av 1800-talet. Från 1870 och hundra år framåt växte BNP&lt;br&gt;per arbetad timme med i genomsnitt 2,8 procent per år. Sverige var&lt;br&gt;1870 ett av de fattigaste länderna i Europa med en BNP per arbetad&lt;br&gt;timme - produktivitet - som endast var 40 procent av den i&lt;br&gt;Storbritannien, det då rikaste landet i Europa. År 1970 var BNP per&lt;br&gt;capita i Sverige åtta gånger högre än hundra år tidigare. Sverige,&lt;br&gt;tillsammans med USA, Kanada och Schweiz, utgjorde då de rikaste&lt;br&gt;länderna i världen. Den höjda levnadstandarden är ingen abstraktion.&lt;br&gt;Människor äter, klär sig och bor bättre än tidigare. Tillgången till&lt;br&gt;sjukvård, kultur och utbildning har ökat. Folkhälsan har förbättrats och&lt;br&gt;medellivslängden har ökat. Arbetstiden är bara drygt hälften av vad den&lt;br&gt;var i slutet av 1800-talet. Förvärvsfrekvensen for kvinnor är i stort sett&lt;br&gt;lika hög som for män. Dessutom har den ökade välfärden, i ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv, fördelats jämlikt. Kvinnor och män, unga och&lt;br&gt;gamla samt olika samhällsklasser har alla fått del av den höjda&lt;br&gt;levnadsstandarden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan sexton av dagens OECD-länder visar att till-&lt;br&gt;växten i BNP per arbetad timme under perioden 1870 till 1950 var&lt;br&gt;högre i Sverige än i något annat land. Mellan 1890 och första&lt;br&gt;världskriget hade Sverige den näst snabbaste tillväxten i BNP per&lt;br&gt;arbetad timme av de sexton länderna och under 1930- och 1940-talen&lt;br&gt;var tillväxten i Sverige dubbelt så hög som genomsnittet för de övriga&lt;br&gt;länderna i jämförelsen. Under efterkrigstiden har Sveriges relativa&lt;br&gt;position fÖrsämrats.Tillväxten i absoluta tal var hög under 1950- och&lt;br&gt;1960-talen men tillväxttakten i BNP per arbetad timme var i Sverige&lt;br&gt;under genomsnittet for OECD-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Ökning i BNP per arbetad timme i Sverige jämfört med 16 Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;industrialiserade länder 1870-1970&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnitt i 16 länder*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1870-1880&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1880-1890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1890-1900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1900-1913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1913-1929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1929-1938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1938-1950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1950-1960&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1960-1970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* De sexton länderna är Sverige, Australien, Belgien, Kanada, Danmark, Finland,&lt;br&gt;Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Schweiz, Storbritannien, USA&lt;br&gt;och Österrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Drivkrafter för produktivitet och välstånd. Produktivitetsdelegationens betänkande,&lt;br&gt;SOU 1991:82, tabell 6.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste tjugofem åren har tillväxttakten varit lägre. Den första&lt;br&gt;halvan av 1970-talet uppvisade dock fortfarande en relativt hög tillväxt,&lt;br&gt;i genomsnitt 2,5 procent per år. Därefter sjönk tillväxttakten till en i&lt;br&gt;historiskt perspektiv låg nivå. Högkonjunkturen under den andra halvan&lt;br&gt;av 1980-talet medförde en högre tillväxt, där BNP i genomsnitt ökade&lt;br&gt;med drygt två procent per år. Den lågkonjunktur som sedan följde var&lt;br&gt;den värsta sedan 1930-talets depression. Under åren 1991 och 1993&lt;br&gt;sjönk BNP med sammanlagt 5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 Genomsnittlig årlig procentuell tillväxt i real BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD-Europa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1960-1973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1973-1979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD, Historical Statistics, 1992 tabell 3.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba tillväxten under 1950- och 1960-talen var resultatet av en&lt;br&gt;rad omständigheter. Den ekonomiska tillväxten berodde bland annat på&lt;br&gt;förändringen av antalet arbetade timmar och produktivitetsutvecklingen.&lt;br&gt;Återuppbyggnaden efter kriget medförde en stark efterfrågan, särskilt på&lt;br&gt;investeringsvaror vilket gynnade svensk industri. Industrin och närings-&lt;br&gt;livet genomgick en omfattande omvandling till följd av ny teknik och&lt;br&gt;stordrift från arbetskraftsintensiv till kapitalintensiv produktion. Genom&lt;br&gt;mekanisering och en ökad kapitalintensitet ökade produktiviteten snabbt.&lt;br&gt;Arbetsutbudet ökade snabbt genom arbetskraftsinvandring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.1 BNP-tillväxt, 1970-1995&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-3.png" style="width:285pt;height:184pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att kvinnor gick ut på arbetsmarknaden. Med hjälp av en effektiv&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik kunde arbetskraft överföras från jordbruk och&lt;br&gt;andra då lågproduktiva sektorer till industrin. En ytterligare förklaring&lt;br&gt;till den relativt höga tillväxten på 1960-talet var den snabba expansionen&lt;br&gt;av den offentliga sektorn, vilken främst skedde genom en ökad kvinnlig&lt;br&gt;förvärvsfrekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraftens andel av befolkningen i en internationell jämförelse&lt;br&gt;har varit stor i Sverige under hela efterkrigstiden. Däremot sjönk antalet&lt;br&gt;arbetade timmar under 1960- och 70-talen. Det berodde delvis på att de&lt;br&gt;kvinnor som gick in i arbetskraften ofta arbetade deltid, men även på de&lt;br&gt;relativt goda möjligheterna till frånvaro från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1970-talet har drivkrafterna bakom den snabba tillväxten&lt;br&gt;försvagats. Visserligen har det faktiska antalet arbetade timmar per&lt;br&gt;anställd ökat sedan 1980, men Sverige har inte längre några arbets-&lt;br&gt;kraftsresurser i jordbruket eller i en låg förvärvsfrekvens. Sverige har i&lt;br&gt;likhet med flertalet andra industriländer gått in i en utvecklingsfas där&lt;br&gt;sysselsättningsökningen varit snabbare inom tjänstesektorn än inom&lt;br&gt;industrin. Industri- och tjänstesektorerna blir samtidigt alltmer&lt;br&gt;sammanvävda. Som exempel kan nämnas att bland de anställda inom&lt;br&gt;industrin arbetar i dag mer än 30 procent med tjänsteproduktion. En stor&lt;br&gt;del av den rena tjänstesektorn är också direkt knuten till industri-&lt;br&gt;produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en större andel tjänsteproduktion tenderar produktivitetsökningen&lt;br&gt;i ekonomin som helhet att avta. Den långsiktigt svaga tillväxten har sin&lt;br&gt;huvudsakliga grund i en låg produktivitetstillväxt. Den stora svenska&lt;br&gt;offentliga sektorn gör bilden speciell för Sverige i ett internationellt&lt;br&gt;perspektiv, eftersom dess produktivitetsutveckling är svår att mäta och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätts till noll i nationalräkenskaperna. De utvärderingar som har gjorts P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;pekar på att stora produktivitetsförbättringar har skett i den offentliga&lt;br&gt;sektorn under det senaste årtiondet. Genom att fortsätta med arbetet att&lt;br&gt;förfina metoderna för att utvärdera produktiviteten, genom att&lt;br&gt;konkurrensutsätta delar av verksamheten och genom bättre fungerande&lt;br&gt;upphandling kan förbättringar i produktiviteten uppnås inom den&lt;br&gt;offentliga sektorn. I ett land som Sverige kan en sådan utveckling få ett&lt;br&gt;påtaglig betydelse för den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriföretagen svarar idag för mindre än 20 procent av det totala&lt;br&gt;förädlingsvärdet i ekonomin. Förutom att industrins andel av ekonomin&lt;br&gt;fallit tillbaka, avstannade övergången till en mer kunskapsintensiv&lt;br&gt;produktionsstruktur under 1980-talet. Trots stora investeringar i&lt;br&gt;forskning och utveckling har Sveriges världsmarknadsandelar inom kun-&lt;br&gt;skapsintensiv produktion sjunkit. Övergången till en mer kunskap-&lt;br&gt;intensiv produktionsstruktur hämmades av bland annat devalveringarna&lt;br&gt;under 1970 och 1980-talen, vilka medförde ett minskat om-&lt;br&gt;vandlingstryck. Ett annat problem var otillräckliga förutsättningar för&lt;br&gt;uppkomst och tillväxt av nya och små företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Långtidsutredningen 1995 (LU 95) analyseras de två mest akuta&lt;br&gt;problemen i svensk ekonomi de senaste åren: arbetslösheten och&lt;br&gt;budgetunderskottet. Utredningen behandlar två övergripande fråge-&lt;br&gt;ställningar: förutsättningar för att öka den ekonomiska tillväxten och för&lt;br&gt;att öka den ekonomiska politikens handlingsutrymme. I utredningen&lt;br&gt;presenteras också scenarier över den ekonomiska utvecklingen i Sverige&lt;br&gt;fram till år 2010. Utvecklingen som beskrivs styrs i hög grad av&lt;br&gt;antaganden som görs om ett antal ekonomiska variabler såsom räntenivå,&lt;br&gt;arbetslöshet och produktivitetsförbättringar. Utifrån de antaganden som&lt;br&gt;görs, presenteras en utveckling där den svenska ekonomin återhämtar sig&lt;br&gt;förhållandevis väl från de senaste årens lågkonjunktur, för att därefter&lt;br&gt;hamna på en långsiktig tillväxtbana på en historiskt genomsnittlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Långtidsutredningen kan Sverige se fram emot en relativt god&lt;br&gt;tillväxt de närmaste åren. BNP kommer enligt LU 95 att växa med 2,7&lt;br&gt;procent per år under perioden 1994-1998. Efter 1998 förutspås en&lt;br&gt;långsammare tillväxttakt. BNP förväntas då öka med i genomsnitt 1,7&lt;br&gt;procent per år under perioden 1998-2010. Sysselsättningsökningen sker&lt;br&gt;till största del i näringslivet, där sysselsättningen förväntas öka med 0,7&lt;br&gt;procent per år. I stort sett äger hela denna ökning rum i den&lt;br&gt;kunskapsintensiva industrin och i tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren på LU95 redovisas i bilaga 3 till denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Den internationella utvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturen inom OECD-området är nu inne i en stabil tillväxtfas.&lt;br&gt;Stigande kapacitetsutnyttjande och fallande räntenivåer har gett upphov&lt;br&gt;till en påtaglig investeringsexpansion. Denna torde leda till att&lt;br&gt;världsekonomin kan fortsätta att växa den närmaste tiden utan risk för&lt;br&gt;överhettning och stigande inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 23 Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H.l&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella marknaderna kännetecknades under våren 1995 av stor&lt;br&gt;osäkerhet. Dollarns värde har sedan dess stärkts, vilket har bidragit till&lt;br&gt;ökad stabilitet. Delvis är den starkare dollarn ett resultat av samordnade&lt;br&gt;insatser av de stora industriländernas centralbanker. Ett flertal valutor&lt;br&gt;har följt dollarn och i viss mån återhämtat den tidigare försvagningen&lt;br&gt;gentemot D-marken. Den stabilare situationen har också tagit sig uttryck&lt;br&gt;i fallande obligationsräntor i de flesta länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårens finansiella oro har inneburit att den internationella tillväxten&lt;br&gt;blir något lägre än väntat. En ökad försiktighet hos hushållen har&lt;br&gt;medfört en svagare utveckling av den privata konsumtionen. Denna&lt;br&gt;effekt torde dock endast vara av tillfällig karaktär. BNP-tillväxten i EU&lt;br&gt;beräknas bli knappt 3 procent såväl 1995 som 1996. Den höga öppna&lt;br&gt;arbetslösheten inom EU-området beräknas minska från ca 11,5 procent&lt;br&gt;1994 till ca 11 procent 1996. Det förbättrade arbetsmarknadsläget tar sig&lt;br&gt;också uttryck i ett ökat arbetskraftsdeltagande. Inflationen i EU förutses&lt;br&gt;ligga kvar på nivån drygt 3 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i andra delar av industrivärlden är&lt;br&gt;svagare än i EU och inrymmer vissa risker. Problemen i det japanska&lt;br&gt;finansiella systemet utgör ett osäkerhetsmoment för utvecklingen av&lt;br&gt;världsekonomin. Flera banker och finansinstitut i Japan har redan gått i&lt;br&gt;konkurs. En expansiv inriktning av såväl finans- som penningpolitik har&lt;br&gt;syftat till att lindra dessa problem men fortfarande kvarstår risker för en&lt;br&gt;fördjupad kris. Aktiviteten i den amerikanska ekonomin har nu mattats&lt;br&gt;efter några år av stark tillväxt. Någon betydande risk för en mer påtaglig&lt;br&gt;konjunkturnedgång föreligger dock knappast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Utvecklingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter överhettningen under senare delen av 1980-talet genomgick den&lt;br&gt;svenska ekonomin under början av 1990-talet en exceptionellt djup&lt;br&gt;lågkonjunktur. Den totala produktionen i ekonomin minskade med&lt;br&gt;sammanlagt 5 procent under åren 1991-1993. Denna utveckling ledde till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en mycket kraftig ökning av arbetslösheten och undergrävde de P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;offentliga finanserna. Ett finansiellt överskott på drygt 4 procent av BNP&lt;br&gt;år 1990 förvandlades till ett underskott motsvarande mer än 13 procent&lt;br&gt;av BNP år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1994 inleddes en återhämtning i ekonomin. BNP steg med 2,2&lt;br&gt;procent. Det kraftigt minskade värdet på kronan efter det att den&lt;br&gt;lämnade sin fasta kurs gentemot ecun hösten 1992 innebar&lt;br&gt;konkurrensfördelar för exportindustrin, vilka resulterade i ökad produkti-&lt;br&gt;on och ökade investeringar under slutet av 1993 och 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraften i återhämtningen har förstärkts under 1995 trots perioder av&lt;br&gt;finansiell oro under första halvåret. Enligt Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;preliminära siffror var BNP under första halvåret i år 4,4 procent högre&lt;br&gt;än under motsvarande period föregående år. Den senaste tidens&lt;br&gt;utveckling med fallande räntor och stärkt krona tyder på ett förbättrat&lt;br&gt;förtroende för den svenska ekonomin. Därigenom har också goda&lt;br&gt;förutsättningar skapats för en fortsatt stabil återhämtning. BNP beräknas&lt;br&gt;nu växa med ca 3,5 procent år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa år förutses en något lägre tillväxt i och med att ökningstakten&lt;br&gt;för exporten blir mer måttlig, samtidigt som lagercykeln går över i en&lt;br&gt;mer tillväxtdämpande fas. De svenska hushållens förtroende för den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen och den finansiella situationen har stärkts&lt;br&gt;under senare tid. Den privata konsumtionen väntas öka successivt, vilket&lt;br&gt;innebär att den tidigare så markanta tudelningen av ekonomin avtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska inflationstakten reducerades kraftigt i samband med&lt;br&gt;stabiliseringsavtalet 1991. Trots en betydande inflationsimpuls från den&lt;br&gt;kraftiga deprecieringen av kronan har den i ett svenskt historiskt&lt;br&gt;perspektiv låga, men i ett europeiskt perspektiv normala, inflationstakten&lt;br&gt;hittills kunnat befästas. Inflationsförväntningarna har sjunkit. Detta kan&lt;br&gt;tolkas som tecken på att den svenska ekonomin blivit mindre&lt;br&gt;inflationsbenägen än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De faktiskt registrerade ökningarna av konsumentpriserna (KPI) har&lt;br&gt;hittills i år varit lägre än vad som förutsågs i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen. KPI-ökningen under loppet av 1995 torde stanna vid&lt;br&gt;2,7 procent, varav en icke obetydlig del beror på höjda indirekta skatter&lt;br&gt;och reducerade subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.4 Försörjningsbalans och nyckeltal 1993-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring i 1991 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans, % av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta, femåriga statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index (1991=100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;1 procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.2 KPI-utvecklingen i Sverige och inom EU, 1980-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-4.png" style="width:296pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KPI-ökningen under nästa år väntas bli ungefär lika stor som i år. P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;Drivkrafterna är dock något annorlunda. Det inhemskt genererade&lt;br&gt;inflationstrycket väntas stiga något till följd av högre lönekost-&lt;br&gt;nadsökningar och en starkare hushållsefterfrågan. Samtidigt beräknas&lt;br&gt;importprishöjningama bli betydligt lägre än i år, bl.a. till följd av en&lt;br&gt;fortsatt förstärkning av kronan. Effekten från indirekta skatter minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta illustreras av att nettoprisindex beräknas öka med 2,4 procent&lt;br&gt;under loppet av 1996 mot 1,6 procent i år. Vårens och sommarens oro&lt;br&gt;på de finansiella marknaderna bidrog till en dämpad utveckling av den&lt;br&gt;privata konsumtionen under det första halvåret 1995. Den senaste tidens&lt;br&gt;markanta förbättring av ränteläge och växelkurs förefaller ha bidragit till&lt;br&gt;ökad tillförsikt och därmed ökad konsumtion. Med början under det&lt;br&gt;andra halvåret i år bedöms konsumtionen öka successivt. Det finns en&lt;br&gt;betydande potential för en konsumtionsökning genom att hushållens&lt;br&gt;behov av nya kapitalvaror sannolikt är stort efter en lång tid av mycket&lt;br&gt;låga inköp. En fortsatt stram finanspolitik samt en fortsatt hög&lt;br&gt;arbetslöshet verkar dock återhållande. Mätt som helårsgenomsnitt&lt;br&gt;beräknas konsumtionen öka med 0,7 procent i år och med 1,5 procent&lt;br&gt;nästa år. Detta innebär att hushållen i viss mån minskar sitt stora&lt;br&gt;finansiella sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsaktiviteten i näringslivet är inne i en mycket expansiv fas.&lt;br&gt;De totala bruttoinvesteringarna i näringslivet bedöms öka med&lt;br&gt;sammanlagt ca 35 procent åren 1995 och 1996. Motsvarande ökning för&lt;br&gt;industrin är ca 65 procent. Expansionen måste dock ses mot bakgrund av&lt;br&gt;mycket låga investeringsnivåer under lågkonjunkturen i början av 1990-&lt;br&gt;talet samt de stora krav på nyinvesteringar som ställs av den&lt;br&gt;strukturomvandling som ekonomin nu genomgår. Det mycket låga&lt;br&gt;bostadsbyggandet bidrar till att investeringarnas andel av BNP endast&lt;br&gt;uppgår till 15,5 procent 1996. Detta kan jämföras med genomsnittet för&lt;br&gt;1980-talet som uppgick till 19,4 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen uppvisar nu betydande överskott. Exporten har fortsatt&lt;br&gt;att öka mycket kraftigt i år. En snabb prisökning på världsmarknaden på&lt;br&gt;viktiga svenska exportprodukter bidrar också till att öka värdet av den&lt;br&gt;svenska exporten. Importens ökningstakt har dämpats betydligt, trots den&lt;br&gt;högre tillväxten i ekonomin. Bytesbalansen beräknas i år uppgå till 45&lt;br&gt;miljarder kronor mottsvarande 2,8 procent av BNP. Överskottet i&lt;br&gt;utrikeshandeln kommer nästa år att stiga ytterligare. En fortsatt stark&lt;br&gt;marknadstillväxt väntas bidra till en exportökning med drygt 7 procent,&lt;br&gt;samtidigt som importökningen avtar ytterligare, till följd av lägre&lt;br&gt;efterfrågetillväxt. År 1996 beräknas överskottet i handelsbalansen till 7,5&lt;br&gt;procent av BNP och överskottet i bytesbalansen till 3,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss utplåning av industrikonjunkturen har kunnat skönjas under&lt;br&gt;våren. Trots detta torde industriproduktionen under år 1995 öka med&lt;br&gt;mer än 11 procent. Industrins kapacitetsutnyttjande har inte ökat i&lt;br&gt;motsvarande utsträckning. Detta speglar den betydande flexibilitet i&lt;br&gt;produktionen som industrin uppvisat under den innevarande uppgången&lt;br&gt;men också den kapacitetsutbyggnad som nu sker. Möjligheterna för en&lt;br&gt;fortsatt stabil och hög tillväxt av industriproduktionen är också goda. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande kapacitetsutbyggnad sker nu samtidigt som planerna på P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;nyanställningar är omfattande enligt Konjunkturinstitutets barometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget förbättras successivt. Sysselsättningen i närings-&lt;br&gt;livet ökar starkt. Den öppna arbetslösheten är dock fortfarande hög.&lt;br&gt;Detta beror till stor del på en kraftig ökning av antalet personer i arbets-&lt;br&gt;kraften. Andra viktiga förklaringar är att produktivitetsökningen i&lt;br&gt;ekonomin har varit starkare än beräknat och att den genomsnittliga&lt;br&gt;arbetstiden har fortsatt att öka. Dessutom deltar färre personer i&lt;br&gt;arbetsmarknadsåtgärder än beräknat. Den totala ökningen av&lt;br&gt;sysselsättningen beräknas uppgå till ca 70 000 respektive 80 000 per-&lt;br&gt;soner under 1995 och 1996. Den öppna arbetslösheten väntas falla från&lt;br&gt;8 procent av arbetskraften år 1994 till 6,4 procent år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lågkonjunkturen steg arbetslösheten betydligt snabbare bland&lt;br&gt;män än bland kvinnor. År 1994 var arbetslösheten bland män 9,1&lt;br&gt;procent mot 6,7 procent bland kvinnor. Det beror på att syssel-&lt;br&gt;sättningsminskningen i stor utsträckning ägde rum inom mans-&lt;br&gt;dominerade sektorer som industri och byggverksamhet. I takt med att&lt;br&gt;sysselsättningen har stigit, och till följd av att ökningen till stor del skett&lt;br&gt;inom de mansdominerade sektorerna, har skillnaden i mäns och kvinnors&lt;br&gt;arbetslöshet minskat. Under tredje kvartalet i år var arbetslösheten bland&lt;br&gt;män 8,4 procent och 7,7 procent bland kvinnor. Denna utveckling kan&lt;br&gt;antas fortgå under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska återhämtningen och de omfattande budget-&lt;br&gt;förstärkningarna har inneburit en påtaglig förbättring för de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Underskottet i det offentliga finansiella sparandet uppgick&lt;br&gt;till 13,4 procent av BNP 1993 och till 10,4 procent av BNP 1994.&lt;br&gt;Minskningen berodde främst på att det omfattande stödet till&lt;br&gt;banksektorn under 1993 (ca 3 procent av BNP) föll bort år 1994.&lt;br&gt;Underskottet beräknas nu minska till 6,8 procent av BNP 1995 och till&lt;br&gt;4,6 procent av BNP år 1996. Jämfört med bedömningen i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen är underskottet nu ca 36 miljarder kronor&lt;br&gt;lägre för år 1995. Denna förbättring beror på såväl lägre utgifter som&lt;br&gt;högre inkomster. Nedjusteringen av utgifterna beror, förutom på lägre&lt;br&gt;ränteutgifter (5,5 miljarder kronor), i huvudsak på att avgiften till EU&lt;br&gt;och utgifterna för den offentliga konsumtionen blir lägre än väntat. Ett&lt;br&gt;överskott i EU:s budget för 1994 har medfört en nedsättning av&lt;br&gt;medlemsländernas avgifter för 1995. Den svenska avgiften reduceras&lt;br&gt;också av lägre avgiftsunderlag i form av tullar och jordbruksavgifter.&lt;br&gt;Dessa två faktorer innebär en tillfällig minskning av EU-avgiften på ca&lt;br&gt;4 miljarder kronor för år 1995. Utgifterna för den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen har räknats ned med ca 7 miljarder kronor. Det beror på&lt;br&gt;dels en oväntat stark volymminskning av den statliga konsumtionen, dels&lt;br&gt;löneavtalens tidsprofil. Att de hittills avtalade löneökningarna blivit&lt;br&gt;större än väntat och att utbetalningarna i huvudsak sker nästa år medför&lt;br&gt;emellertid en uppjustering av utgifterna för den offentliga konsumtionen&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av det offentliga underskottet med 8,8 procentenheter&lt;br&gt;mellan åren 1993 och 1996 har få motsvarigheter i OECD-ländema i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modem tid. I Danmark skedde en förstärkning med 10,6 procentenheter P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;från 1983 till 1986 medan Irland förstärkte de offentliga finanserna med&lt;br&gt;9,2 procenteneheter från 1986 till 1989. Förutom dessa två&lt;br&gt;internationellt uppmärksammade fall finns det inga andra exempel med&lt;br&gt;tillnärmelsevis så kraftiga budgetförstärkningar i OECD-ländema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finland, som också uppmärksammats i detta sammanhang, förbättrar det&lt;br&gt;offentliga finansiella sparandet med 7,3 procentenheter från 1993 till&lt;br&gt;1996 enligt det nyligen framlagda konvergensprogrammet för Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av underskottet i kombination med försäljning av delar&lt;br&gt;av Nordbanken och apprecieringen av kronan har medfört att stats-&lt;br&gt;skulden nu beräknas bli närmare 80 miljarder kronor lägre vid årsskiftet&lt;br&gt;1995/96 än vad som tidigare beräknats. Som andel av BNP väntas&lt;br&gt;statsskulden uppgå till 84,9 procent vid utgången av 1995 för att sedan&lt;br&gt;börja sjunka under 1996. Det innebär att statsskulden stabiliseras redan&lt;br&gt;1995. Skulden definierad enligt EU:s konvergenskriterium når ett&lt;br&gt;maximum år 1995 på en nivå motsvarande 79,8 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste tidens gynnsamma utveckling på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna med fallande obligationsräntor och förstärkt krona innebär&lt;br&gt;förbättrade förutsättningar för låg inflation och en minskad tudelning av&lt;br&gt;den svenska ekonomin. Om denna utveckling består och förstärks finns&lt;br&gt;goda förutsättningar för en starkare återhämtning av den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan, främst den privata konsumtionen. En riskfaktor i motsatt&lt;br&gt;riktning ligger i alltför höga nominella löneökningar och därmed&lt;br&gt;tilltagande inflationsförväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Utvecklingen till och med år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om osäkerheten är stor kan man utifrån vissa grundläggande&lt;br&gt;antaganden ge en översiktlig beskrivning av den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen t.o.m. år 2000. I bilaga 1 om den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;presenteras två olika scenarier. Det s.k. huvudalternativet ligger till&lt;br&gt;grund for regeringens uppföljning i bilaga 2 av det i juni presenterade&lt;br&gt;konvergensprogrammet. I det sammanhanget är det av vikt att de&lt;br&gt;grundläggande förutsättningarna för beräkningarna är av försiktig&lt;br&gt;karaktär. Vid något gynnsammare antaganden om hur snabbt förtroendet&lt;br&gt;för den samlade ekonomiska politiken förbättras och avseende&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt, kan en påtagligt starkare tillväxt uppnås.&lt;br&gt;Detta illustreras i det s.k. högtillväxtaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet baseras i hög grad på samma förutsättningar som i&lt;br&gt;konvergensprogrammet. Den kortsiktiga utvecklingen av tillväxt, ränta,&lt;br&gt;växelkurs och offentliga finanser har dock varit betydligt gynnsammare&lt;br&gt;än väntat. Det innebär en mer fördelaktig utgångspunkt för den fortsatta&lt;br&gt;utvecklingen. Lönerna ökar emellertid snabbare och arbetslösheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjunker långsammare än förutsett. Den mindre fördelaktiga utvecklingen&lt;br&gt;i dessa avseenden har motiverat en i huvudalternativet något försiktigare&lt;br&gt;bedömning av sysselsättningens och därmed arbetslöshetens utveckling i&lt;br&gt;ett medelfristigt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande BNP-tillväxten bedöms i huvudalternativet&lt;br&gt;försiktigtvis uppgå till 1,7 procent. Under perioden 1996 till 1998 antas&lt;br&gt;tillväxten vara något högre så att den konjunkturbetingade eller cykliska&lt;br&gt;arbetslösheten därmed elimineras. BNP antas därefter växa med den&lt;br&gt;underliggande tillväxttakten. Detta medför en tillväxt på i genomsnitt 2,1&lt;br&gt;procent under åren 1996 till 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneökningarna antas uppgå till 4,7 procent och inflationen till 2,8&lt;br&gt;procent i genomsnitt per år. Utrikeshandeln uppvisar stora överskott.&lt;br&gt;Därigenom stärks förtroendet för svensk ekonomi. Detta tar sig uttryck i&lt;br&gt;att växelkursen apprecieras successivt och att räntan faller. Hushållens&lt;br&gt;finansiella sparande minskar och produktionsapparaten byggs ut i en&lt;br&gt;sådan omfattning att inflationsdrivande flaskhalsar kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.5 Försörjningsbalans och nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig ärlig procentuell förändring, 1996-2000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, antal personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nivåer år 2000:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans, % av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta, femåriga statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.6 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000-tal personer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reguljär sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturberoende åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande utbud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen stiger i dessa beräkningar med närmare 300 000 per-&lt;br&gt;soner mellan åren 1994 och 2000. Att nedgången i arbetslösheten inte&lt;br&gt;blir större är bland annat en följd av att arbetsutbudet stiger när&lt;br&gt;arbetsmarknadssituationen förbättras. Den öppna arbetslösheten minskar&lt;br&gt;från 8 procent år 1994 till ca 6 procent år 2000. Den totala&lt;br&gt;arbetslösheten, dvs. öppet arbetslösa inklusive personer i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder, kvarstår dock på historiskt sett höga&lt;br&gt;nivåer och uppgår till ca 10 procent år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella underskott beräknas uppgå till 111&lt;br&gt;miljarder kronor 1995, vilket motsvarar 6,8 procent av BNP. Enligt&lt;br&gt;kalkylen är Sveriges offentliga underskott eliminerat 1998 och år 2000&lt;br&gt;visar den offentliga sektorn ett överskott motsvarande knappt 2 procent&lt;br&gt;av BNP. Jämfört med 1994 har då de offentliga utgifterna som andel av&lt;br&gt;BNP minskat med ca 10 procentenheter medan inkomsterna som andel&lt;br&gt;av BNP ökat med drygt 2 procentenheter. Statsskulden som andel av&lt;br&gt;BNP minskar från 85 procent till drygt 74 procent år 2000. Den&lt;br&gt;offentliga skulden, mätt enligt EU:s konvergenskrav, har år 2000 sjunkit&lt;br&gt;till 69 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.7 Offentliga finanser, huvudalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser, procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov, mdr kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Enligt definition i Maastricht-villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 23 Offentligt finansiellt sparande, 1970-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-5.png" style="width:312pt;height:197pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I högtillväxtaltemativet illustreras en utveckling där förtroendet för den&lt;br&gt;samlade ekonomiska politiken förbättras snabbare samt där arbets-&lt;br&gt;marknaden och lönebildningen fungerar bättre än i huvudalternativet.&lt;br&gt;Det förstärkta förtroendet för den ekonomiska politiken leder till lägre&lt;br&gt;räntor, en starkare krona samt låga nominella löneökningar. Under dessa&lt;br&gt;förutsättningar kan sysselsättningen öka och arbetslösheten sjunka&lt;br&gt;betydligt utan att överhettningstendenser uppstår. Tillväxten är i&lt;br&gt;genomsnitt 2,6 procent under åren 1996 till 2000. Inflationen sjunker&lt;br&gt;under perioden, främst till följd av en icke inflationsdrivande&lt;br&gt;lönebildning, och uppgår år 2000 till ca 2 procent. Den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten faller från 8 procent år 1994 till ca 5 procent år 2000.&lt;br&gt;Den totala arbetslösheten uppgår dock till ca 8 procent år 2000. I&lt;br&gt;högtillväxtaltemativet beräknas ca 100 000 fler personer vara syssel-&lt;br&gt;satta år 2000 än i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på de offentliga finanserna av en högre tillväxt, högre&lt;br&gt;sysselsättning och lägre ränta är mycket markanta. Kommunerna får&lt;br&gt;högre skatteintäkter och lägre utgifter för bl.a. socialbidrag än i&lt;br&gt;huvudalternativet. Dessa bättre förutsättningar skapar utrymme för högre&lt;br&gt;kommunal konsumtion, dvs. bättre skola, omsorg och sjukvård. Om hela&lt;br&gt;detta utrymme tas i anspråk för ökad konsumtion motsvarar det ca&lt;br&gt;25 000 fler kommunalt anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förbättrade förutsättningarna innebär också att den offentliga&lt;br&gt;sektorns finansiella sparande visar ett överskott på ca 3,5 procent av&lt;br&gt;BNP år 2000 jämfört med knappt 2 procent i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen sker främst på utgiftssidan. Kostnaderna för direkt P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd minskar i takt med den sjunkande arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre räntenivåer tillsammans med de snabbt förbättrade statsfinanserna&lt;br&gt;leder till lägre utgifter för statsskuldsräntor. Den snabbt ökande&lt;br&gt;sysselsättningen förstärker skatteinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden i relation till BNP faller betydligt snabbare i detta&lt;br&gt;scenario till följd av en ännu hastigare förbättring av de offentliga&lt;br&gt;finanserna, den högre tillväxten och den starkare kronan. Värdet av&lt;br&gt;statens skuld i utländsk valuta, vilken utgör knappt en tredjedel av&lt;br&gt;skulden, blir lägre vid en starkare krona. Den konsoliderade&lt;br&gt;bruttoskulden uppgår till ca 63 procent av BNP år 2000, vilket är drygt&lt;br&gt;5 procentenheter lägre än i huvudalternativet och nära den nivå som&lt;br&gt;anges i EU:s konvergenskriterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.8 Offentliga finanser, högtillväxtalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser, procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov, mdr kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;”Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&amp;gt;&lt;/sup&gt; Enligt definition i Maastricht-villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2.4 Brutto- och nettoskuld i offentlig sektor 1980-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-6.png" style="width:314pt;height:213pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis ger dessa kalkyler vid handen att svensk ekonomi&lt;br&gt;inom påfallande många områden kraftigt kommer att fortsätta att stärkas.&lt;br&gt;Det enskilt svåraste problemet - arbetslösheten - minskas dock inte ens i&lt;br&gt;högtillväxtaltemativet i en tillfredsställande takt. Även om både&lt;br&gt;internationell och inhemsk erfarenhet ger vid handen att den snabba&lt;br&gt;uppgången i arbetslösheten, i kombination med de stora finansiella&lt;br&gt;underskotten, är mycket svår att bekämpa har regeringen som ambition&lt;br&gt;att uthålligt och kraftigt öka sysselsättningen. Kalkylerna visar också på&lt;br&gt;betydelsen av att få till stånd en högre tillväxt i den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Avstämning av konvergensprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ny medlem i EU presenterade Sverige i juni 1995 för första gången&lt;br&gt;ett konvergensprogram. Programmet byggde på de kalkyler som&lt;br&gt;presenterades i kompletteringspropositionen i april 1995. I programmet&lt;br&gt;angavs att regeringen skulle göra en avstämning varje halvår med början&lt;br&gt;hösten 1995. I bilaga 2 till denna proposition redovisas den första&lt;br&gt;avstämningen med reviderade kalkyler över den ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen fram till år 2000 samt slutsatserna vad avser uppfyllandet av&lt;br&gt;konvergenskriterierna för svensk del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningen visar på en i många avseenden mer gynnsam bild av&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen än vad som förutsågs i konvergens-&lt;br&gt;programmet. Tillväxten av BNP för år 1995 har reviderats upp med en&lt;br&gt;procentenhet. Prisökningstrycket har avtagit och inflationsförvänt-&lt;br&gt;ningarna dämpats. Inflationstakten under loppet av 1995 har justerats&lt;br&gt;ned med 0,6 procentenheter. Obligationsräntorna har fallit snabbare och&lt;br&gt;den svenska kronan har stärkts mer än vad som antogs i den tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kalkylen. Negativa inslag i bilden är dock att den öppna arbetslösheten P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;har sjunkit långsammare än beräknat samt att löneökningarna nu väntas&lt;br&gt;bli högre än tidigare beräknat. Arbetslösheten för år 1995 har reviderats&lt;br&gt;upp med 0,5 procentenheter. Denna nivåhöjning ökar sedan något under&lt;br&gt;kalkylperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bidrar dessa förändringar till att skapa ett gynnsammare&lt;br&gt;utgångsläge för den fortsatta förbättringen av de offentliga finanserna.&lt;br&gt;Således tyder de reviderade beräkningarna på att den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella underskott i år stannar på 6,8 procent av BNP, vilket innebär&lt;br&gt;en förbättring gentemot konvergensprogrammet med 2,2 procentenheter.&lt;br&gt;Underskottet i de offentliga finanserna beräknas underskrida&lt;br&gt;referensvärdet på 3 procent av BNP enligt konvergenskriterierna redan&lt;br&gt;år 1997 utan ytterligare åtgärder än det program för konsolidering av de&lt;br&gt;offentliga finanserna som redovisades i konvergensprogrammet. År 1998&lt;br&gt;beräknas balans ha uppnåtts. Den konsoliderade bruttoskulden stabi-&lt;br&gt;liseras som andel av BNP redan i år för att börja sjunka redan nästa år&lt;br&gt;och sedan gradvis reduceras till 69 procent år 2000, vilket är 6,6&lt;br&gt;procentenheter lägre än vad som redovisades i konvergensprogrammet.&lt;br&gt;Nettoskuldens andel av BNP beräknas nu sjunka till 24 procent år 2000&lt;br&gt;mot 31 procent i konvergensprogrammet, se tabell 2.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.9 Offentliga finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differenser mot konvergensprogrammet i procentenheter av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&amp;quot;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov, mdr kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) Enligt definition i Maastricht-villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KäUor. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det program för konsolidering av de offentliga finanserna som&lt;br&gt;redovisades i konvergensprogrammet beräknades ge en sammantagen&lt;br&gt;förstärkning av de offentliga finanserna år 1998 med ca 118 miljarder&lt;br&gt;kronor i 1994/95 års priser. Siffran avser ett nettobelopp, dvs. hänsyn&lt;br&gt;har exempelvis tagits till att regeländringar som minskar beskattade&lt;br&gt;transfereringar också minskar skatteintäkterna. Beloppet inkluderar även&lt;br&gt;de åtgärder på ca 18 miljarder kronor som riksdagen har beslutat under&lt;br&gt;föregående mandatperiod och som träder i kraft 1995 eller senare. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas införande av en egenavgift till pensionssystemet&lt;br&gt;från och med 1995 samt successivt lägre initiala räntebidrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillkommande årgångar av nyproducerade bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta program, som godkänts av riksdagen, ingår poster där&lt;br&gt;regeringen inte preciserat i detalj hur budgetförstärkningarna skall ge-&lt;br&gt;nomföras, utan i stället angivit belopp och uttalat inom vilket område&lt;br&gt;åtgärderna ska vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det samlade konsolideringsprogrammet på ca 118 miljarder kronor&lt;br&gt;föreligger sålunda riksdagsbeslut på ca 91 miljarder kronor. Under&lt;br&gt;hösten 1995 kommer regeringen att förelägga riksdagen propositioner&lt;br&gt;med konkretiseringar av budgetförstärkningar på ytterligare knappt 9&lt;br&gt;miljarder kronor, varav 4,7 miljarder kronor avser höjd egenavgift till&lt;br&gt;sjukförsäkringen 1996. Därutöver kommer propositioner att lämnas om&lt;br&gt;höjda egenavgifter under de påföjande åren, till ett sammanlagt belopp&lt;br&gt;av 9,4 miljarder kronor. Under den närmaste tiden kommer vidare ett&lt;br&gt;antal utredningar som regeringen har tillsatt att lämna betänkandet med&lt;br&gt;budgetförstärkningsförslag. Dessa beräknas omfatta ca 6 miljarder&lt;br&gt;kronor. Den del av konsolideringsprogrammet som därefter återstår att&lt;br&gt;precisera uppgår därmed endast till ca 2 miljarder kronor. Dessa&lt;br&gt;återstående delar av programmet kommer att konkretiseras i budget-&lt;br&gt;proposition för år 1997, vilken skall föreläggas riksdagen i september&lt;br&gt;1996. En mer detaljerad redovisning av beslutslaget för budget-&lt;br&gt;förstärkningarna återfinns i bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att den här redovisade avstämningen&lt;br&gt;inte ger anledning till att nu föreslå ytterligare budgetförstärkande&lt;br&gt;åtgärder utöver dem som redovisades i konvergensprogrammet.&lt;br&gt;Regeringen kommer att, i enlighet med vad som angavs i konver-&lt;br&gt;gensprogrammet, göra en ny avstämning under våren 1996 och då&lt;br&gt;återkomma till frågan om det krävs ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Tillväxtens förutsättningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under långa perioder förenat god ekonomisk tillväxt med&lt;br&gt;liten lönespridning och generellt jämn fördelning. Det har gettt alla del&lt;br&gt;i det välstånd som tillväxten har skapat. Under de senaste åren av&lt;br&gt;ekonomisk kris har röster höjts för ökade löneskillnader och försämrad&lt;br&gt;social trygghet för att ekonomin skall kunna växa och arbetslösheten&lt;br&gt;pressas ned. Regeringen avvisar detta synsätt. Det finns ingen&lt;br&gt;motsättning mellan en väl fungerande välfärdsstat och goda&lt;br&gt;förutsättningar för tillväxt. En god välfärd är en bra bas för en hög&lt;br&gt;tillväxt och dessutom en avgörande faktor for att tillväxten skall komma&lt;br&gt;alla till del. Men för att tillväxten skall bli uthålligt hög måste grunden&lt;br&gt;för all välfärd - det produktiva arbetet - värnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De perioder med mycket stark tillväxt som Sverige har upplevt har&lt;br&gt;varit intimt sammankopplade med en stor förmåga till omvandling.&lt;br&gt;Regeringens ambition är att modernisera Sverige och stärka förmågan&lt;br&gt;till fortsatt omvandling och förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt näringsliv är en förutsättning for god tillväxt och väl&lt;br&gt;utbyggd välfärd. Men sambandet går också åt det motsatta hållet.&lt;br&gt;Utbildningens roll för tillväxten är väl dokumenterad. Även den sociala&lt;br&gt;och kulturella infrastrukturen i övrigt är tillväxtfrämjande. I den svenska&lt;br&gt;välfärdsmodellen finns starka drivkrafter till arbete för både kvinnor och&lt;br&gt;män, vilket även gynnar näringslivet. Det är av största vikt att bygga&lt;br&gt;vidare på denna arbetslinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi genomgick en djup kris i början av 1990-talet.&lt;br&gt;Under tre år i rad minskade den samlade produktionen. Det produktiva&lt;br&gt;arbetet trängdes undan och landet blev fattigare. Nu har återhämtningen&lt;br&gt;påbörjats. Regeringens dagordning för tillväxt syftar till att befästa och&lt;br&gt;stärka denna återhämtning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första uppgiften för tillväxtpolitiken är att medverka till att den&lt;br&gt;export- och investeringsledda uppgången understöds och fortplantas till&lt;br&gt;hemmamarknaden; i privat tjänstesektor, i byggverksamheten och så&lt;br&gt;småningom i offentlig sektor. Sysselsättningen skall öka och arbets-&lt;br&gt;lösheten minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra uppgiften är att omvandla återhämtningen till en ekologiskt&lt;br&gt;uthållig och varaktig ekonomisk tillväxt. En växande produktion i&lt;br&gt;samhället är nödvändig för att minska arbetslösheten, uppnå rättvis&lt;br&gt;fördelning och finansiera väl fungerande trygghetssystem. Utan tillväxt&lt;br&gt;begränsas resurserna for framtidsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stabilitet i samhällsutvecklingen och i den framtida välfärden är&lt;br&gt;avgörande for såväl företagens beslut om investeringar, produktion och&lt;br&gt;sysselsättning som hushållens beslut om konsumtion och arbete. En väl&lt;br&gt;fungerande tillväxtpolitik måste därför ha sin grund i sunda offentliga&lt;br&gt;finanser. Den ekonomiska politiken det senaste året har lagt en god&lt;br&gt;grund för en hög tillväxttakt genom att skapa förutsättningar for&lt;br&gt;framtida stabilitet och för att eliminera underskottet i de offentliga&lt;br&gt;finanserna till 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Tillväxtens drivkrafter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi befinner sig nu i en återhämtningsfas med goda&lt;br&gt;tillväxttal. Samtidigt får inte uppgången skymma att den långsiktiga&lt;br&gt;tillväxttrenden har varit alltför låg de senaste decennierna. Detta tillväxt-&lt;br&gt;problem har förvärrats under lågkonjunkturen genom utslagning av&lt;br&gt;produktionskapacitet, genom utträde från arbetsmarknaden och genom&lt;br&gt;ökad strukturell arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste förklaringen till den förhållandevis svaga tillväxt-&lt;br&gt;utvecklingen sedan början av sjuttiotalet är den ogynnsamma pro-&lt;br&gt;duktivitetsutvecklingen. För att bryta denna trend krävs förändringar&lt;br&gt;inom många områden: Det handlar om att ta till vara och främja positiva&lt;br&gt;drivkrafter till företagande, att människor aktivt och långsiktigt&lt;br&gt;engagerar sig på arbetsplatsen och i samhället, att få såväl arbetsgivare&lt;br&gt;som den enskilde individen att investera i utbildning och att genom&lt;br&gt;konkurrens på inhemska och internationella marknader skapa och&lt;br&gt;vidmakthålla ett omvandlingstryck i ekonomin som främjar en produk-&lt;br&gt;ti vitetshöj ande strukturomvandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den klassiska Rehn-Meidnermodellen innebär strukturomvandling&lt;br&gt;både att befintliga verksamheter utvecklas och att kapital och arbetskraft&lt;br&gt;överförs från lågproduktiva företag och branscher till högproduktiv&lt;br&gt;verksamhet. I detta sammanhang spelar den aktiva arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken en central roll som ett stöd for människors omställning på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Strukturomvandling handlar även om att ha en god&lt;br&gt;omvandlingsförmåga i företag och organisationer, så att de kan möta och&lt;br&gt;anpassa sig till det omvandlingstryck som en föränderlig omvärld&lt;br&gt;utsätter dem för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allt detta förutsätter en dynamik i samhället som inte kan manas fram&lt;br&gt;med centrala direktiv och statliga åtgärdspaket. Den ekonomiska tillväx-&lt;br&gt;ten genereras på alla nivåer i samhället: på marknaderna, på arbets-&lt;br&gt;platserna samt i regioner och kommuner runt om i landet. Individer,&lt;br&gt;företag, offentlig verksamhet och organisationer kan driva på&lt;br&gt;tillväxtprocessen genom ett lokalt och regionalt samarbete där&lt;br&gt;innovatörer och entreprenörer bör ha en framträdande plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De politiska besluten om bland annat rättsregler, transfereringssystem&lt;br&gt;och offentlig verksamhet kan förbättra förutsättningarna för en dynamisk&lt;br&gt;tillväxtprocess genom att skapa stabila och ändamålsenliga institutionella&lt;br&gt;förhållanden. De offentliga aktörerna kan vidare fungera som&lt;br&gt;katalysatorer for ökad tillväxt genom insatser, bl.a. for att underlätta&lt;br&gt;teknikspridning, innovationer, kompetensförsörjning och kunskaps-&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna proposition behandlar de beslut och insatser som naturligt&lt;br&gt;ligger inom den statliga sfären. En varaktigt förbättrad tillväxt förutsätter&lt;br&gt;dock att även andra aktörer tar sitt ansvar och förmår att bidra till att&lt;br&gt;skapa starka och dynamiska tillväxtprocesser. Företag och före-&lt;br&gt;tagsledningar måste svara upp mot behovet av att utveckla och omvandla&lt;br&gt;produktionen i takt med ändrade förutsättningar. Arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter måste tillsammans skapa både en ökad flexibilitet inom företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och en väl fungerande arbetsmarknad och lönebildning. De lokala, P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;regionala och offentliga aktörerna måste åstadkomma attraktiva miljöer&lt;br&gt;för utveckling, investeringar och företagande. Regeringens ambition är&lt;br&gt;att de kommande åren vidareutveckla dialogen med dessa aktörer i en&lt;br&gt;strävan att förbättra förutsättningarna för tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dessa grundläggande faktorer som avgör produkti-&lt;br&gt;vitetsutvecklingen i ekonomin. Tillsammans med tillgången på kapital&lt;br&gt;och arbetskraft bestämmer produktivitetsutvecklingen ekonomins&lt;br&gt;underliggande tillväxtförmåga. En hög investeringsnivå i kombination&lt;br&gt;med hög förvärvsfrekvens och sysselsättning baserad på en god&lt;br&gt;kompetensnivå krävs för att få till stånd en varaktigt hög tillväxt i&lt;br&gt;svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Den goda grunden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i flera avseenden ett gott utgångsläge för en framtida hög&lt;br&gt;tillväxt. Den sociala infrastrukturen - utbildning, kultur, barnomsorg&lt;br&gt;och föräldraförsäkring, sjukvård och äldreomsorg, pensionssystem och&lt;br&gt;övriga transfereringssystem - är viktig för individernas välfärd. Men&lt;br&gt;den är även betydelsefull för människors möjligheter att fullt ut delta i&lt;br&gt;arbetslivet. En hög förvärvsfrekvens och ett högt arbetsutbud gynnar&lt;br&gt;näringslivets tillgång till arbetskraft och därmed tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väl utbyggt utbildningssystem av hög kvalitet ger en kvalificerad&lt;br&gt;arbetskraft med kompetenta individer som aktivt kan medverka i&lt;br&gt;samhällslivet och i näringslivets omvandling och utveckling. Den&lt;br&gt;likvärdiga skolan av hög kvalitet är en grundpelare i det svenska&lt;br&gt;utbildningssystemet. Sverige har därför i en internationell jämförelse&lt;br&gt;mycket små skillnader i utbildningsresultat mellan olika skolor och goda&lt;br&gt;resultat i förhållande till andra länder. I grundskola och gymnasieskola&lt;br&gt;läggs grunden för ett livslångt lärande. Genom decentralisering, lokalt&lt;br&gt;ansvarstagande och högt ställda kvalitetskrav, finns förutsättningar för en&lt;br&gt;god utveckling. Kulturpolitiken ger förutsättning för insatser som&lt;br&gt;främjar människans kreativitet och lust att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjepolitiken och en bra barnomsorg som ger kvinnor och män&lt;br&gt;goda möjligheter att kombinera förvärvsarbete och ansvar för hem och&lt;br&gt;barn bidrar till en hög förvärvsfrekvens. Både kvinnor och män vågar&lt;br&gt;satsa på utbildning och vidareutveckling i arbetslivet när de vet att de&lt;br&gt;kan behålla arbetet även när de har små barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sociala infrastrukturen är väl utbyggd i Sverige och en styrka för&lt;br&gt;svensk ekonomi i förhållande till andra länder som har utbyggnaden&lt;br&gt;framför sig. Sverige har lämnat det tunga utbyggnadsskedet av barn- och&lt;br&gt;äldreomsorg bakom sig. Det ger utrymme för en relativ förskjutning av&lt;br&gt;sysselsättningen mot andra delar av ekonomin med snabbare pro-&lt;br&gt;duktivitetsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår sedan flera år ett ambitiöst förnyelsearbete i många&lt;br&gt;kommuner och landsting. Detta arbete handlar om allt från ändrade&lt;br&gt;verksamhets- och driftsformer till nya och effektivare metoder att styra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kommunala verksamheten. Det är utomordentligt viktigt att detta&lt;br&gt;arbete kan fortsätta för att medborgarna ska få ut mera av varje insatt&lt;br&gt;skattekrona i olika kommunala verksamheter. En parlamentarisk&lt;br&gt;kommitté är tillsatt för att göra en samlad utvärdering av förny-&lt;br&gt;elsearbetet. Utredningen skall lägga förslag till åtgärder som kan&lt;br&gt;utveckla detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår också ett genomgripande reformarbete inom trans-&lt;br&gt;fereringssystemen i syfte att långsiktigt säkerställa trygghet för&lt;br&gt;individerna och för att förbättra systemens effektivitet, träffsäkerhet och&lt;br&gt;rättvisa samtidigt som drivkrafterna för arbete stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom andra områden har under de senaste åren ett antal&lt;br&gt;reformer genomförts. Effekterna av dessa har ännu inte fått fullt&lt;br&gt;genomslag. Den djupa lågkonjunkturen har bidragit till att fördröja de&lt;br&gt;positiva bidrag till en bättre fungerande ekonomi som dessa reformer&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med 1990 års skattereform ersattes det gamla skattesystemet med ett&lt;br&gt;nytt, enhetligt och bredbasigt skattesystem med måttliga marginalskatter.&lt;br&gt;Därigenom minskades skattesystemets snedvridande effekter avsevärt.&lt;br&gt;Samtidigt skedde en skatteväxling genom att flera miljöskatter infördes,&lt;br&gt;exempelvis koldioxidskatt och svavelskatt. Det nya skattesystemet sti-&lt;br&gt;mulerar i större utsträckning till arbete och sparande samt till&lt;br&gt;hushållning med naturresurser. Det är också mer rättvist genom att&lt;br&gt;möjligheterna till skatteplanering minskat och avdragsmöjlighetema för&lt;br&gt;låneräntor jämnats ut. Det stärker respekten för skattesystemet och viljan&lt;br&gt;att följa dess regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också genomdrivits flera reformer och lagändringar i syfte att&lt;br&gt;skärpa konkurrens och omvandlingstryck och förbättra enskilda&lt;br&gt;marknaders funktionssätt. Den viktigaste förändringen är deltagandet i&lt;br&gt;EU:s inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och&lt;br&gt;arbetskraft. En ny telelag har skapat en av Europas öppnare&lt;br&gt;telemarknader vilket främjat en dynamisk utveckling inom data- och&lt;br&gt;telekommunikation. En ny ellag, som ger förutsättningar för en väl&lt;br&gt;fungerande och konkurrensutsatt elmarknad, träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996. En ny skärpt konkurrenslag har införts liksom en lag om offentlig&lt;br&gt;upphandling. Dessa regelverk bidrar till konkurrens och ett starkare&lt;br&gt;omvandlingstryck i ekonomin. Dessa förbättringar kommer att stärka&lt;br&gt;ekonomin när den nu reser sig ur de senaste årens ekonomiska kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtpolitiken måste utformas med hänsyn till de betingelser som&lt;br&gt;formas av omvärlden och av grundläggande utvecklingstendenser i&lt;br&gt;samhället. Den ökade internationaliseringen, vårt EU-medlemskap och&lt;br&gt;utvecklingen av det europeiska samarbetet förändrar villkoren för&lt;br&gt;ekonomin. Den allt större användningen av informationsteknik och mera&lt;br&gt;avancerade produktionsprocesser ställer ökade krav på kunskap och&lt;br&gt;kompetens hos arbetskraften. Medborgarnas krav på god natur- och&lt;br&gt;kulturmiljö och ett ekologiskt hållbart produktionssystem bidrar till&lt;br&gt;förnyelsen. Näringslivet omvandlas från ett traditionellt industrisamhälle&lt;br&gt;till ett kunskapssamhälle där olika näringsgrenar blir allt mer integrerade&lt;br&gt;med varandra. Det gäller också omvandlingen av den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisation och arbetsformer behöver utvecklas för att svara mot både P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;medborgarnas förväntningar och tillgängliga resurser. I ett mer&lt;br&gt;kortsiktigt perspektiv minskar antalet arbetstillfällen. Många av dem&lt;br&gt;som arbetat i eller utbildat sig för arbeten i den offentliga sektorn&lt;br&gt;kommer att behöva söka sig till andra delar av tjänstesektorn eller andra&lt;br&gt;expansiva sektorer på arbetsmarknaden. Det kommer att behövas&lt;br&gt;åtgärder för att underlätta för dem att klara denna omställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Den nya utmaningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska samhället befinner sig i en övergångsfas från ett traditionellt&lt;br&gt;industrisamhälle till ett samhälle där såväl varu- som tjänsteproduktion&lt;br&gt;präglas av högt kunskapsinnehåll. Fram till mitten av 1980-talet var&lt;br&gt;svensk näringspolitik i hög grad inriktad mot storföretagen. Det svenska&lt;br&gt;välståndet byggde i stor utsträckning på att de stora svenska företagen&lt;br&gt;under en följd av år var mycket framgångsrika på den internationella&lt;br&gt;marknaden. Sedan början av 1980-talet har storföretagen fortsatt att vara&lt;br&gt;framgångsrika i termer av volym- och resultatökningar, men tillväxten&lt;br&gt;ledde inte till någon motsvarande ökning av sysselsättningen. De stora&lt;br&gt;företagen har genomfört mycket omfattande rationaliseringar och&lt;br&gt;minskat antalet anställda i Sverige under den senaste femårsperioden.&lt;br&gt;Storföretagen kommer även att framöver spela en stor och avgörande&lt;br&gt;roll i svensk ekonomi. En allt större andel av sysselsättningen har de&lt;br&gt;senaste åren skett i de små och medelstora företagen. Det är sannolikt att&lt;br&gt;denna trend kommer att förstärkas ytterligare, vilket ställer krav på en&lt;br&gt;omprövning när det gäller näringspolitikens mål och medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de små och medelstora företagens utveckling är direkt&lt;br&gt;beroende av hur de större exportföretagen utvecklas. En stor del av&lt;br&gt;tjänstesektorns tillväxt under senare år kan exempelvis förklaras med s.k.&lt;br&gt;avknoppning av verksamheter som skett inom de stora företagen. Det&lt;br&gt;finns ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan de stora exportföretagen&lt;br&gt;och de små och medelstora företagen. En näringspolitik för tillväxt&lt;br&gt;måste se till helheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar tyder på att det endast är 10-15 procent av alla&lt;br&gt;småföretag som faktiskt växer. De flesta av de drygt 400 000 små-&lt;br&gt;företagen varken kan eller vill växa. Drygt 60 procent av företagen har&lt;br&gt;överhuvudtaget ingen anställd utöver ägaren. Ungefär två tredjedelar av&lt;br&gt;den sysselsättningstillväxt som har skett i små och medelstora företag&lt;br&gt;under senare år har åstadkommits genom att redan existerande företag&lt;br&gt;har expanderat. En av näringspolitikens uppgifter är att i möjligaste mån&lt;br&gt;undanröja hinder för företagens tillväxt och höja andelen tillväxtföretag.&lt;br&gt;Snabbast effekter på sysselsättningen får man alltså genom att stimulera&lt;br&gt;tillväxten i redan befintliga företag. Samtidigt måste det betonas att&lt;br&gt;dagens nyföretagare är morgondagens potentiella tillväxtföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationstekniken har redan förändrat industrin i Sverige och på-&lt;br&gt;verkat näringslivets investeringar. Förändringen har skett successivt men&lt;br&gt;är ändå påtaglig och märkbar. Mikroelektroniska tillämpningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förekommer i allt fler produkter. Den mer traditionella, råvarubaserade&lt;br&gt;industrin använder idag processer och utrustning som inte skulle ha&lt;br&gt;kunnat utvecklas utan den nya tekniken. Många företag har fått bättre&lt;br&gt;tillgång till data och information också för sitt utvecklingsarbete. Därtill&lt;br&gt;kommer de industrier som utvecklar och tillverkar olika system, pro-&lt;br&gt;dukter, programvaror och komponenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men förändringen är djupare än så. Tjänstesektorn ökar och Sverige&lt;br&gt;är inte längre den traditionella industrination som vi under lång tid vant&lt;br&gt;oss vid. Mindre än 20 procent av den svenska arbetskraften är idag&lt;br&gt;direkt sysselsatt i industriarbete. Råvaruindustrin med dess olika&lt;br&gt;förädlingsled står emellertid för mer än hälften av värdet av Sveriges&lt;br&gt;nettoexport och industriell produktion kommer även i framtiden att vara&lt;br&gt;av stor betydelse för ekonomins utveckling. Det bör t.ex. erinras om att&lt;br&gt;råvaruindustrin med dess olika förädlingsled, främst skog och malm, står&lt;br&gt;för mer än hälften av värdet av Sveriges nettoexport. Men infor-&lt;br&gt;mationsutbyte och kunskapsförsörjning får en växande betydelse, såväl&lt;br&gt;för industrin som för andra verksamheters utveckling. Produktion och&lt;br&gt;distribution av kultur är i dag växande näringsgrenar, som även har&lt;br&gt;betydelse för vårt lands export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En välutbildad befolkning är en nations viktigaste tillgång. För att&lt;br&gt;främja en positiv utveckling i samhället krävs att utbildningsnivån är&lt;br&gt;god inom alla samhällssektorer och på alla nivåer. Försummelser av&lt;br&gt;utbildningsinsatser inom vissa sektorer eller inom vissa befolk-&lt;br&gt;ningsgrupper har en negativ påverkan på förutsättningarna att uppnå&lt;br&gt;utveckling och tillväxt. Dessa insikter har varit vägledande för svensk&lt;br&gt;utbildningspolitik under årtionden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag ställs vi inför stora utmaningar. Internationaliseringen med&lt;br&gt;skärpt konkurrens, informationsteknikens nya möjligheter och den höga&lt;br&gt;arbetslösheten innebär att vi måste höja våra ambitioner inom&lt;br&gt;utbildningens område. De nationella kunskapslyft som måste&lt;br&gt;åstadkommas skall präglas av de grundläggande idéer om allmän&lt;br&gt;tillgänglighet och bredd som tidigare visat sin bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgift som Sverige står inför på sysselsättningens område är&lt;br&gt;betydligt större och allvarligare än följderna av en vanlig lågkonjunktur.&lt;br&gt;Mellan åren 1990 och 1994 försvann över 500 000 arbeten, dvs.i stort&lt;br&gt;sett vart åttonde arbetstillfälle på den svenska arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Samtidigt som den öppna arbetslösheten ökade med ca 265 000 personer&lt;br&gt;så minskade arbetskraften med drygt 270 000 personer. Fallet i&lt;br&gt;arbetskraften var jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Sverige&lt;br&gt;behöver före sekelskiftet tillräckligt många nya arbetstillfällen för att&lt;br&gt;kunna ge plats åt inte bara den normala årliga ökningen av arbetskraften,&lt;br&gt;utan också åt dem som nu är öppet arbetslösa och åt dem som kommer&lt;br&gt;tillbaka till arbetskraften när förutsättningarna for att finna arbete för-&lt;br&gt;bättras. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt kvinnors arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik syftar till att avsevärt öka sysselsättningen och P&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;minska arbetslösheten. Det är en krävande uppgift, men nödvändig för&lt;br&gt;att klara höga välfärdspolitiska ambitioner. Det ställer stora krav på&lt;br&gt;arbetskraftens kvalifikationer och rörlighet, på arbetsmarknadens&lt;br&gt;funktionssätt inklusive lönebildningen, på omvandling och utbyggnad av&lt;br&gt;produktionsapparaten och på en allmänt dynamisk utveckling i det&lt;br&gt;svenska samhället. Arbetskraftsdeltagandet är fortfarande mycket högt i&lt;br&gt;Sverige jämfört med övriga EU, men ambitionen är att det skall öka&lt;br&gt;ytterligare. Regeringens strävan är att förvärvsfrekvensen skall återgå till&lt;br&gt;de nivåer som krävs för att Sverige åter skall kunna sägas vara ett&lt;br&gt;samhälle med full sysselsättning för män och kvinnor. För att&lt;br&gt;åstadkomma detta är det inte tillräckligt med en allmän ekonomisk&lt;br&gt;expansion. Det krävs därutöver åtgärder på två olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Digram 3.1 Sysselsättningsgrad för kvinnor och män 1970-1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-7.png" style="width:312pt;height:218pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För det första måste Sveriges förmåga att producera&lt;br&gt;konkurrenskraftiga varor och tjänster stärkas och produktionsapparaten&lt;br&gt;byggas ut kraftigt. Behovet av att skapa och vidmakthålla sunda&lt;br&gt;offentliga finanser medför att det i första hand är den privata sektorn&lt;br&gt;som åter måste byggas ut. Därför behövs åtgärder för att underlätta för&lt;br&gt;inhemska företag att expandera, och för att intressera transnationella&lt;br&gt;företag att förlägga en ökad del av sin verksamhet till Sverige. I takt&lt;br&gt;med att den privata verksamheten expanderar ökar möjligheterna att&lt;br&gt;vidmakthålla den offentligt finansierade tjänsteproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framgångsrika svenska strukturomvandlingen under 1950- och&lt;br&gt;1960-talen byggde på ett starkt omvandlingstryck, men också på en hög&lt;br&gt;omvandlingsförmåga. Genom en solidarisk lönepolitik och en aktiv&lt;br&gt;arbetsmarknads- och utbildningspolitik skapades förutsättningar för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strukturomvandlingen kunde genomföras utan att stora grupper slogs ut&lt;br&gt;ur arbetslivet. Tillväxt- och sysselsättningspolitiken måste även denna&lt;br&gt;gång utformas så att alla blir delaktiga i vinsterna av struktur-&lt;br&gt;omvandlingen och så att inte vissa grupper lämnas vid sidan av och&lt;br&gt;tvingas bli hänvisade till bidragsberoende eller till lågproduktiva arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra krävs parallellt med detta ökade insatser för att&lt;br&gt;säkerställa att det alltid finns ett tillräckligt utbud av arbetskraft med de&lt;br&gt;kvalifikationer och den kompetens som krävs. De jobb som nu skapas&lt;br&gt;återkommer inte i samma branscher eller på samma orter som de som&lt;br&gt;försvann. Dessutom innebär de nya krav på kunskap och kompetens.&lt;br&gt;Därmed ställs ökade krav på rörlighet. De arbetssökande måste vara&lt;br&gt;beredda att överväga såväl omskolning till nya yrken och branscher som&lt;br&gt;arbete på annan ort än den där de är bosatta. Möjligheten till&lt;br&gt;decentraliserade arbetsplatser med hjälp av modem tele- och datateknik,&lt;br&gt;bör utnyttjas fullt ut. Kvinnor och män måste också bryta stereotypa&lt;br&gt;könsmönster och söka nya arbetsuppgifter även inom sådana områden&lt;br&gt;som domineras av motsatt kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-8.png" style="width:314pt;height:218pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik börjar ge resultat. Under 1995 har&lt;br&gt;sysselsättningen ökat starkt, särskilt när den mäts som antalet arbetade&lt;br&gt;timmar. Samtidigt har emellertid den genomsnittliga arbetstiden ökat,&lt;br&gt;delvis som en följd av en svag reallöneutveckling. Sysselsättningen mätt&lt;br&gt;i antalet personer beräknas trots det växa med ca 70 000 personer,&lt;br&gt;vilket är mer än under något enstaka år under hela 1970- och 80-talen.&lt;br&gt;Genom att ett betydande antal personer som tidigare inte räknats till&lt;br&gt;arbetskraften nu återupptar sitt arbetssökande minskar emellertid den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppna arbetslösheten i en långsammare takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen beräknas öka med närmare 300 000 personer mellan&lt;br&gt;åren 1994 och 2000 enligt det huvudalternativ som presenteras ovan.&lt;br&gt;Med mer gynnsamma tillväxtbetingelser beräknas ytterligare 100 000&lt;br&gt;personer vara sysselsatta år 2000. Även om detta är ett stort framsteg&lt;br&gt;så finns det ingen anledning att se detta som ett slutresultat. Tvärtom&lt;br&gt;måste arbetet på att trygga och vidareutveckla sysselsättningsmöjlig-&lt;br&gt;heterna fortsätta. Den genomsnittliga årliga ökningen av sysselsättningen&lt;br&gt;måste under lång tid vara högre än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen enskild enkel lösning på sysselsättningsproblemet. En&lt;br&gt;återgång till en hög och full sysselsättning kräver en bred nationell&lt;br&gt;koncentration på denna uppgift. Det svenska näringslivet måste bevara&lt;br&gt;en tillräcklig konkurrenskraft och utvecklingsförmåga för att kunna växa.&lt;br&gt;För att sysselsättningspolitiken skall vara framgångsrik krävs därför&lt;br&gt;också att fackföreningarna prioriterar en ökad sysselsättning. Ett&lt;br&gt;misslyckande skulle sannolikt innebära att samhället splittras i en&lt;br&gt;sysselsatt majoritet och en arbetslös eller utslagen minoritet. Under åren&lt;br&gt;1995 till 2 000 beräknas sysselsättningen öka med ca 280 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen och globaliseringen av världsekonomin skapar&lt;br&gt;gränsöverskridande marknader och gränsöverskridande produktion. Den&lt;br&gt;allt mer genomgripande internationaliseringen har blivit möjlig tack vare&lt;br&gt;framsteg i kommunikationer och transporter, men också av en fredlig&lt;br&gt;utveckling och genom ökade språkkunskaper och ett ökat kulturutbyte.&lt;br&gt;Den liberalisering som ägt rum med slopande av hinder för handel och&lt;br&gt;investeringar, såväl regionalt som inom ramen för ett multilateral re-&lt;br&gt;gelverk, har naturligtvis haft stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det växande handelsutbytet med omvärlden har utgjort en viktig&lt;br&gt;drivkraft for den svenska ekonomins utveckling. Genom att exportera&lt;br&gt;varor som producerats till konkurrenskraftiga kostnader inom landet och&lt;br&gt;importera det som kunnat produceras till en lägre kostnad utomlands har&lt;br&gt;Sverige kunnat tillgodogöra sig den internationella specialiseringens&lt;br&gt;vinster. Handelsutbytet har också påverkat produktivitetens utveckling.&lt;br&gt;Sektorer som varit utsatta för internationell konkurrens har haft en högre&lt;br&gt;produktivitetstillväxt än genomsnittet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samspelet med omvärlden har vidgats till att omfatta allt större flöden&lt;br&gt;av kapital, teknologi och i viss mån arbetskraft. Svenska företag och&lt;br&gt;hushåll har i växande utsträckning investerat utomlands samtidigt som&lt;br&gt;utländska placerare har direktinvesterat i Sverige samt ökat sitt innehav&lt;br&gt;av svenska aktier och obligationer. Den svenska ekonomin har&lt;br&gt;därigenom gradvis blivit alltmer integrerad i världsekonomin. Det skapar&lt;br&gt;nya betingelser for ekonomisk utveckling och konkurrensförmåga.&lt;br&gt;Nationen blir mer beroende av gränsöverskridande företag och deras&lt;br&gt;beslut om produktion och lokalisering. Möjligheterna att utforma regler&lt;br&gt;och begränsa skadliga aktiviteter blir allt mer beroende av internationellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samarbete och överenskommelser. Den ekonomiska politiken måste P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;br&gt;utformas i en internationell miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del av den svenska ekonomins kontaktyta mot omvärlden&lt;br&gt;utgörs av medlemsländerna i den Europeiska unionen. Genom EU-&lt;br&gt;medlemskapet skapas förutsättningar för en aktiv svensk medverkan i&lt;br&gt;utformningen av de gemensamma besluten inom EU. Den inre mark-&lt;br&gt;naden och dess framtida utveckling skapar nya betingelser för en&lt;br&gt;effektivare resursfördelning och arbetsspecialisering vilket bidrar till att&lt;br&gt;öka tillväxten i medlemsländerna. Deltagandet i den inre marknaden har&lt;br&gt;positiva effekter på den svenska ekonomins produktionsförmåga och&lt;br&gt;tillväxt. Det ökar konkurrenstrycket och förstärker drivkrafterna för&lt;br&gt;teknisk utveckling och förnyelse av arbetsorganisation. I samma riktning&lt;br&gt;arbetar också de nätverk av små och medelstora företag som på regional&lt;br&gt;och unionsnivå uppmuntras av EG-kommissionen. Detta förverkligas&lt;br&gt;t.ex. genom förslagen till program för mindre och medelstora företagt&lt;br&gt;och europeiska kooperativa föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EU-medlemskapet förbättras möjligheterna för Sverige att&lt;br&gt;attrahera utländskt investeringskapital. Från tillväxtsynpunkt är det&lt;br&gt;särskilt angeläget att skapa förutsättningar för investeringar som ger&lt;br&gt;upphov till positiva externa effekter i form av teknik- och annan&lt;br&gt;kunskapsspridning. Det finns redan tydliga tecken på ett ökat intresse för&lt;br&gt;Sverige som investeringsland. Den nyligen inrättade myndigheten, Invest&lt;br&gt;in Sweden Agency, syftar till att ytterligare stimulera utländska&lt;br&gt;investeringar i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s utvidgning österut och Östersjösamarbetet öppnar avsevärda&lt;br&gt;möjligheter för svenskt näringsliv med betydande marknader med en stor&lt;br&gt;tillväxtpotential. En förbättrad ekonomisk situation i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa, och särskilt i Östersjöområdet, skulle medföra en positiv&lt;br&gt;dynamik i norra Europa som helhet. Det innebär nya exportmöjligheter&lt;br&gt;för svenska företag och skulle stärka Sveriges attraktionskraft som inves-&lt;br&gt;teringsland. Men det ställer också krav på anpassning och flexibilitet i&lt;br&gt;svensk ekonomi och näringsliv för att möjliggöra ett ömsesidigt utbyte&lt;br&gt;av den internationella arbetsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även länder i andra delar av världen inlemmas alltmer i den&lt;br&gt;internationella ekonomin. Omfattande reformer i marknadsekonomisk&lt;br&gt;riktning har inneburit att en lång rad u-länder nu deltar i det&lt;br&gt;internationella handelsutbytet på ett helt annat sätt än tidigare. Dessa&lt;br&gt;länder ansluts i ökad utsträckning till och accepterar det multilaterala&lt;br&gt;regelverket i världshandelsorganisationen WTO. Denna utveckling ger&lt;br&gt;en betydande potential i form av nya och många gånger snabbt växande&lt;br&gt;marknader för svensk exportindustri. Svenska exportföretag kan ha stor&lt;br&gt;nytta av invandrare i Sverige med språkkunskaper, kontakter och&lt;br&gt;kunskaper om affärskulturen i hemlandet, för att etablera sig på nya&lt;br&gt;exportmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapsutvecklingen och den teknologiska utvecklingen är särskilt&lt;br&gt;betydelsefulla för produktivitetsökning och tillväxt. Den nya tekniken kan&lt;br&gt;underlätta införandet av ny och effektivare arbetsorganisation inom företag&lt;br&gt;och organisationer. Den moderna teknologin ställer löntagarnas kunskaper&lt;br&gt;och kompetens i fokus. Teknikens spridning och användande förutsätter att&lt;br&gt;de besitter tillräckliga kunskaper. Utvecklingen går snabbt, vilket innebär&lt;br&gt;att kunskaper snabbt åldras. För att verkligen kunna ta tillvara de&lt;br&gt;möjligheter som den tekniska utvecklingen skapar måste tillväxtpolitiken&lt;br&gt;främja företags och individers möjligheter och incitament till att investera&lt;br&gt;i återkommande kompetensutveckling. En viktig faktor är att arbets-&lt;br&gt;organisationen är så utformad att de anställdas kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;utnyttjas och så att initiativ och medbestämmande uppmuntras. Politiken&lt;br&gt;ska också inriktas på att underlätta införandet av flexibla och&lt;br&gt;anpassningsbara arbetsorganisationer som främjar hög produktivitet och&lt;br&gt;nyttiggörandet av teknologiska landvinningar och som kan frigöra arbets-&lt;br&gt;kraftens totala kunskap och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mycket snabba utvecklingen inom informationsteknikens område&lt;br&gt;innebär att industristruktur, arbetsliv och levnadsmönster är på väg att&lt;br&gt;förändras. Avstånden krymper. Företag, förvaltningar och organisationer&lt;br&gt;får nya verktyg. Människor kan arbeta och utbilda sig på distans.&lt;br&gt;Ekonomins internationalisering understryks ytterligare. När teknik och&lt;br&gt;kapital är fritt rörliga över nationsgränserna blir arbetskraftens kompetens&lt;br&gt;och de inhemska och lokala kunskapsmiljöemas utvecklingsförmåga och&lt;br&gt;attraktivitet alltmer styrande för produktionens lokalisering och för&lt;br&gt;företagens investeringar. Sveriges framtida konkurrenskraft och tillväxt är&lt;br&gt;därför i mycket hög grad beroende av vår förmåga att hålla en hög&lt;br&gt;kunskaps- och kompetensnivå och av vår förmåga att få en bred spridning&lt;br&gt;av ny teknik i företag, förvaltning och i samhället som helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yrkeskunnande som finns på arbetsplatserna, inom näringslivet och&lt;br&gt;i samhället i stort är avgörande för våra möjligheter att rationellt och&lt;br&gt;effektivt utnyttja våra samlade resurser och skapa nya. Men det är inte&lt;br&gt;tillräckligt att löntagarna har goda kunskaper och rika erfarenheter.&lt;br&gt;Arbetet måste också organiseras så att kvinnor och män stimuleras till och&lt;br&gt;ges möjlighet att förvärvsarbeta, ta ansvar samt genom samarbete och&lt;br&gt;medbestämmande utveckla sin kompetens. Medvetenheten om skill-&lt;br&gt;naderna mellan kvinnor och män måste öka för att kunna använda dessa&lt;br&gt;skillnader i syfte att stimulera till kreativitet och utveckling. Blandade&lt;br&gt;arbetsplatser är ett effektivt sätt att öka produktivitet, lönsamhet och&lt;br&gt;därmed tillväxt. För att främja kompetensutveckling och en hög&lt;br&gt;förvärvsfrekvens krävs att arbetsvillkoren upplevs som rättvisa och att&lt;br&gt;förändringarna kommer alla till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma en god samhällsutveckling och en ökad tillväxt av&lt;br&gt;de samlade resurserna finns det således ett starkt behov av att ytterligare&lt;br&gt;stärka förändringsbenägenheten i arbetslivet, bygga ut utbildnings-&lt;br&gt;resurserna och bättre utnyttja de samlade resurserna för att stödja&lt;br&gt;kompetensutvecklingen i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens politik är inriktad på att åstadkomma en långsiktigt hållbar&lt;br&gt;tillväxt och en god hushållning med gemensamma resurser. Regeringen&lt;br&gt;avvisar synsättet att en hög tillväxt är oförenlig med en god miljö.&lt;br&gt;Tillväxten måste emellertid ske så att den inte medför en ökad&lt;br&gt;förslitning på natur- och kulturmiljö eller så att resursbasen för framtida&lt;br&gt;generationer äventyras. Hög tillväxt och god miljö kan gå hand i hand.&lt;br&gt;En långsiktig hushållning med landets mark- och vattenresurser erford-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens miljömedvetenhet både i Sverige och internationellt&lt;br&gt;ökar kraftigt. Dessa förändringar av människors värderingar leder till&lt;br&gt;skärpta krav på höjda ambitioner i miljöpolitiken. Människor ställer&lt;br&gt;också miljökrav på produkter, tjänster och produktionsprocesser. Denna&lt;br&gt;ökade medvetenhet innebär en potential för näringslivet genom att&lt;br&gt;miljöargumentet i allt större utsträckning blir en konkurrensfaktor för&lt;br&gt;företagen. Marknader skapas för miljörelaterade produkter, tjänster och&lt;br&gt;produktionsprocesser, vilket kan bidra till att stimulera ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och exportmöjligheter. Konsumenterna bidrar i ökande&lt;br&gt;utsträckning till att driva utvecklingen i rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att tillväxtpolitiken utformas så att den främjar en&lt;br&gt;ekologiskt hållbar utveckling och är förenlig med de miljöpolitiska&lt;br&gt;målen i övrigt. Miljöpolitiken är viktig för att säkerställa att tillväxten är&lt;br&gt;långsiktigt hållbar och förenlig med andra samhälleliga mål. Huvudsyftet&lt;br&gt;är att förbättra miljön och säkerställa en god miljö för kommande&lt;br&gt;generationer. Detta innebär att tillväxtpolitiken också måste utformas så&lt;br&gt;att man begränsar eller eliminerar de sidoeffekter av tillväxten som&lt;br&gt;uppstår t.ex. i form av ökade avfallsmängder, ökade koldioxidutsläpp,&lt;br&gt;ökade markanspråk eller i övrigt ökad användning av ändliga&lt;br&gt;naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt kan man anta att konsumenternas efterfrågan på miljö-&lt;br&gt;anpassade varor, regeringens förmåga att utforma effektiva och&lt;br&gt;marknadsanpassade ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken samt en&lt;br&gt;väl fungerande dialog mellan olika myndigheter och mellan myndigheter&lt;br&gt;och industri kan ha stor betydelse för att stimulera utvecklingen av nya&lt;br&gt;produkter och produktionsprocesser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En politik för tillväxt och sysselsättning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stabil makroekonomisk miljö är en nödvändig förutsättning för god&lt;br&gt;tillväxt i ekonomin. En politik för tillväxt och sysselsättning måste be-&lt;br&gt;fästa saneringen av de offentliga finanserna och fortsätta arbetet med att&lt;br&gt;åstadkomma hållfasta monetära förhållanden med prisstabilitet på god&lt;br&gt;europeisk nivå och en stabil valuta. Inflationsmönstret skall inte tillåtas&lt;br&gt;återkomma i svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för en återgång till en ekonomi med full&lt;br&gt;sysselsättning krävs dessutom långsiktigt verkande insatser för att stärka&lt;br&gt;drivkrafterna för tillväxt. Detta åstadkoms genom att främja väl funge-&lt;br&gt;rande marknader, en väl fungerande lönebildning, en stark arbetslinje,&lt;br&gt;drivkrafter för yttre och inre strukturomvandling och teknisk förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Politiken skall bidra till goda förutsättningar för näringslivet. Den&lt;br&gt;skall också stärka individernas ställning i samhället och i arbetslivet&lt;br&gt;genom goda möjligheter till inflytande, utbildning och kompetensutveck-&lt;br&gt;ling. Dessa mål uppnås genom en väl fungerande arbetsmarknad, en&lt;br&gt;aktiv arbetsmarknadspolitik och effektiva trygghetssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Finanspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet och krisen i det finan-&lt;br&gt;siella systemet medförde en kraftig försvagning av de offentliga finan-&lt;br&gt;serna. Vikande sysselsättning och produktion resulterade i lägre in-&lt;br&gt;komster, samtidigt som utgifterna ökade kraftigt till följd av växande&lt;br&gt;arbetslöshet och den finansiella krisen. År 1989 uppvisade den offentliga&lt;br&gt;sektom ett överskott på ca 4 procent av BNP. På fyra år vände detta&lt;br&gt;överskott till ett rekordstort underskott på 13,4 procent av BNP år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott av denna storlek är inte förenliga med en hållbar ekonomi.&lt;br&gt;Underskotten förstärker de ekonomiska aktörernas farhågor för en för-&lt;br&gt;svagad krona och ökad inflation, vilket leder till högre räntor. En sådan&lt;br&gt;utveckling är ett allvarligt hot mot en varaktig återhämtning i svensk&lt;br&gt;ekonomi. Den försvårar för uppgången inom exportindustrin att sprida&lt;br&gt;sig till hemmamarknaden, till den privata tjänstesektorn och till den&lt;br&gt;offentliga sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bryta denna utveckling har regeringen initierat ett omfattande&lt;br&gt;program för att sanera de offentliga finanserna. Programmet har genom-&lt;br&gt;förts i fyra steg sedan november 1994 och uppgår till totalt 118&lt;br&gt;miljarder kronor. Förstärkningen av de offentliga finanserna har till&lt;br&gt;stärre del skett genom utgiftsminskningar, men också genom skatte- och&lt;br&gt;avgiftshöjningar. Huvuddelen av utgiftsminskningarna avser transfere-&lt;br&gt;ringar till hushållen och statlig konsumtion. Däremot har de kommunala&lt;br&gt;verksamheterna utbildning, hälso- och sjukvård samt vård och omsorg&lt;br&gt;värnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsfinanserna är nu under kontroll. Det utsatta läget kräver emeller-&lt;br&gt;tid fortsatt starkt ekonomisk medvetande. Den ekonomiska politikens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fokus skiftar därmed från budgetsanering till att ge förutsättningar för att °P’&lt;br&gt;den pågående återhämtningen omvandlas till en varaktigt hög tillväxt.&lt;br&gt;För att denna process skall vara möjlig måste sunda offentliga finanser&lt;br&gt;även i fortsättningen vara en grund för den ekonomiska politiken. Rege-&lt;br&gt;ringen är fast besluten att fullfölja saneringen av de offentliga finanser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på de offentliga utgifterna är på sikt avgörande för de offent-&lt;br&gt;liga finanserna och för skatteuttagets storlek. För att undvika återkom-&lt;br&gt;mande underskottsproblem krävs att de offentliga utgifterna hålls under&lt;br&gt;strikt kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att budgeten hålls inom de anvisade ramarna följer&lt;br&gt;regeringen utvecklingen av statsbudgetens utgifter noggrant. I samband&lt;br&gt;med övergången till en ny budgetprocess och att ett tak införs för de&lt;br&gt;offentliga utgifterna kommer en kraftig åtstramning av budgetuppfölj-&lt;br&gt;ningen att göras. I vårens kompletteringsproposition togs ett första steg&lt;br&gt;emot ökad budgetdisciplin genom att konstaterade budgetförsvagningar&lt;br&gt;kompenserades med budgetforstärkande åtgärder på motsvarande belopp.&lt;br&gt;Denna skärpta uppföljning och bevakning av budgeten kommer, som&lt;br&gt;aviserades i kompletteringspropositionen, att fortsätta under innevarande&lt;br&gt;budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade utgifter i förhållande till statsbudgeten kan uppstå av flera&lt;br&gt;skäl: nya utgifisåtaganden, felaktiga prognoser över enskilda utgifts-&lt;br&gt;anslag eller justeringar i riksdagen av regeringens förslag. Regeringens&lt;br&gt;uppfattning är att överskridanden av budgeterade utgifter skall finansie-&lt;br&gt;ras, främst genom åtgärder inom det politikområde där överskridandet&lt;br&gt;ägt rum, och i andra hand på något annat område. En första genomgång&lt;br&gt;av utvecklingen av innevarande års utgifter har därför gjorts, och ett&lt;br&gt;antal befarade överskridanden har identifierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På två områden, bostadsbidragen och arbetslöshetsersättningen, före-&lt;br&gt;ligger risk för betydande anslagsöverskridanden. Enligt aktuella beräk-&lt;br&gt;ningar av utgifterna för bostadsbidrag beräknas dessa överskrida vad&lt;br&gt;som angavs i statsbudgeten for budgetåret 1995/96 med ca 610 miljoner&lt;br&gt;kronor, beräknat per helår. Mot bakgrund av att endast fyra månader&lt;br&gt;ännu har förflutit av de 18 månader som anslaget är beräknat för, kan&lt;br&gt;beloppet komma att justeras efterhand som utfallet blir säkrare. Under&lt;br&gt;alla omständigheter avser regeringen att finansiera ett eventuellt ytterli-&lt;br&gt;gare överskridande på bostadsbidragen och lämna förslag till riksdagen&lt;br&gt;så att beslut kan fattas under våren 1996. Bakgrunden till den fortsatt&lt;br&gt;kraftiga utgiftsökningen bör analyseras av Bostadsbidragsutredningen.&lt;br&gt;Det är nödvändigt att noggrant granska den sammantagna ekonomiska&lt;br&gt;situationen för bostadsbidragstagama. Bostadsbidragsutredningen kom-&lt;br&gt;mer med anledning av detta att ges tilläggsdirektiv att pröva ytterligare&lt;br&gt;besparingar motsvarande det prognosticerade överskridandet. Prövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de 1 500 miljonor kronor som de nuvarande direktiven anger kvar-&lt;br&gt;står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementets område bedöms utgifterna för&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningar under innevarande budgetår bli ca 2,5 miljarder&lt;br&gt;kronor högre än vad som beräknats i statsbudgeten. Detta beror bl.a. på&lt;br&gt;att den öppna arbetslösheten nu bedöms minska i något lägre takt än i de&lt;br&gt;beräkningar som gjordes för statsbudgeten. Därutöver har antalet per-&lt;br&gt;soner i åtgärder som finansieras under anslaget för arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ersättningar ökat mer än beräknat. Samtidigt bedöms för närvarande&lt;br&gt;färre personer än beräknat delta i insatser som finansieras över anslaget&lt;br&gt;för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det angeläget att följa upp att utgifterna för arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen hålls inom budgeterade ramar. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändrade prognoser av anslagsförbrukningen föreligger nu för ett&lt;br&gt;antal anslag. Dessa beräkningar föranleder en ytterligare skärpt bevak-&lt;br&gt;ning av dessa områden. Om senare beräkningar styrker att överskridan-&lt;br&gt;den är att vänta avser regeringen att återkomma med preciserade förslag&lt;br&gt;till hur dessa skall finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskridanden&lt;br&gt;(12 mån)&lt;br&gt;miljoner kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Överskridanden&lt;br&gt;% av anslaget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ca 1,1%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionärer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ca 1,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ca 2,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;På följande punkter har riksdagsbehandlingen av kompletteringspropo-&lt;br&gt;sitionen lett till ofinansierade ökningar av utgifterna (siffrorna nedan&lt;br&gt;avser 18 månader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdepartementet (främst studiehjälp) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27 miljoner kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsdepartementet (SGU) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 miljoner kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de högre utgifterna för studiehjälp avser regeringen att&lt;br&gt;återkomma med förslag till finansiering. Näringsdepartementets utgifts-&lt;br&gt;ökning är engångsvis finansierad. Förslag till varaktig finansiering kom-&lt;br&gt;mer i budgetpropositionen för år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avstämningen av konvergensprogrammet uppgår den&lt;br&gt;opreciserade delen av saneringsprogrammet för de offentliga finanserna&lt;br&gt;till drygt 2 miljarder kronor. Denna kommer att konkretiseras i budget-&lt;br&gt;propositionen för år 1997, vilken skall föreläggas riksdagen i september&lt;br&gt;1996. Regeringens budgetpolitik för den återstående delen av mandatpe-&lt;br&gt;rioden innebär också att regeringen inte kommer att föreslå ofinansierade&lt;br&gt;utgiftsökningar eller skattesänkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås eller aviseras ett antal åtgärder vilka påver-&lt;br&gt;kar budgeten. Utbildningsinsatsningar inom östersjöprogrammet, klimat-&lt;br&gt;insatser i Baltikum, ytterligare medel för vindkraft och solenergi, åtgär-&lt;br&gt;der rörande exportinsatser för små och medelstora företag samt turism&lt;br&gt;innebär vissa nya i huvudsak engångsvisa utgifter. Samtliga dessa utgif-&lt;br&gt;ter finansieras inom befintliga budgetramar och innebär därmed inte&lt;br&gt;någon försvagning av de offentliga finanserna. Regelförändringar som&lt;br&gt;föreslås inom arbetslöshetsersättningen innebär en förstärkning av stats-&lt;br&gt;budgeten i förhållande till nuvarande regler. Den så kallade A/U ramen&lt;br&gt;som disponeras för konjunkturberoende ändamål, förlängs till att omfatta&lt;br&gt;även läsåret 1996/97. Denna förlängning innebär en engångsvis ökning&lt;br&gt;av utgifterna. Regeringen återkommer i tilläggsbudget med förslag till&lt;br&gt;omfattning om inriktning av hur ramen skall disponeras. Även på skat-&lt;br&gt;tesidan föreslås i denna proposition, eller i särskilda propositioner under&lt;br&gt;innevarande höst, ett antal åtgärder vilka sammantagna ger en viss för-&lt;br&gt;stärkning av de offentliga finanserna. Den reserv som avsattes i&lt;br&gt;ekonomiska-politiska propositionen hösten 1994 för lättnader i företags-&lt;br&gt;beskattningen, kommer inte att tas i anspråk fullt ut under 1996 och&lt;br&gt;1997. Den sammantagna effekten av alla dessa förändringar innebär en&lt;br&gt;viss förstärkning av de offentliga finanserna både 1996 och varaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftskvoten beräknas minska från över 70 procent av BNP år 1994&lt;br&gt;till 62 procent år 1998, vilket är i nivå med utgiftskvoten före den eko-&lt;br&gt;nomiska nedgången år 1991. Reduceringen är en följd av saneringspro-&lt;br&gt;grammet, en i övrigt återhållsam utgiftsutveckling och en tillväxt av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-9.png" style="width:312pt;height:219pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har under lång tid normalt haft betydande offentliga över- &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;skott, ofta på nivån 4 procent av BNP. Detta har varit en stor styrka&lt;br&gt;och är en av anledningarna till att landet nu kan återhämta sig relativt&lt;br&gt;snabbt från krisen i början av 1990-talet. Senast år 1998 bör balans i de&lt;br&gt;offentliga finanserna uppnås. Det är önskvärt att det finns ett finanspoli-&lt;br&gt;tiskt manöverutrymme för att möta en kommande lågkonjunktur utan att&lt;br&gt;betydande underskott åter uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen presenterade regeringen ett förslag om&lt;br&gt;tak för de offentliga utgifterna. Taket avses bli flerårigt, nominellt och&lt;br&gt;omfatta hela den offentliga sektorn, dvs. staten, socialförsäkringarna och&lt;br&gt;kommunerna. Systemet med ett flerårigt utgiftstak kompletterar de tidi-&lt;br&gt;gare riksdagsbesluten rörande den rambudgetprocess som träder i kraft&lt;br&gt;under 1996 och restriktioner rörande statsskuldsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om utgiftstak (bet.&lt;br&gt;1994/95:FiU20, rskr. 1994/95:447). Beslutet är ett principbeslut, och&lt;br&gt;riksdagen noterar i sin kommentar att åtskilliga tekniska frågor återstår&lt;br&gt;att lösa innan systemet med utgiftstak kan tas i bruk. Dessa frågor be-&lt;br&gt;reds för närvarande i regeringskansliet. Regeringen avser att före vårpro-&lt;br&gt;positionen 1996 presentera för riksdagen hur den nya rambudgetproces-&lt;br&gt;sen inklusive utgiftstaket bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1995/96, som omfattar 18 månader, gäller inget for-&lt;br&gt;mellt utgiftstak. Regeringen har emellertid för avsikt att upprätthålla de&lt;br&gt;strama budgetpolitiska principer som etablerades i och med komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen. Som finansutskottet noterade i sitt betänkande skiljer&lt;br&gt;sig denna proposition från tidigare regeringsförslag genom att regeringen&lt;br&gt;har pekat ut större anslagsöverskridanden och redovisat hur den avser att&lt;br&gt;komma till rätta med dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal principer för finansiering har legat till grund för regerings-&lt;br&gt;kansliets arbete med kompletteringspropositionen. Överskridanden på&lt;br&gt;förslagsanslag finansieras med regeländringar inom det berörda fackde-&lt;br&gt;partementets område. Tillfälliga finansieringskällor får alltså endast ut-&lt;br&gt;nyttjas för tillfälliga överskridanden. Utdelningar eller inleveranser får&lt;br&gt;inte utnyttjas för att finansiera nya utgifter. Som en huvudregel gäller&lt;br&gt;också att automatiska minskningar av anslagsbelastning som beror på&lt;br&gt;oberoende volymminskningar inte anses som en finansieringskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa principer överensstämmer i stort med dem som lades fast i&lt;br&gt;Riksdagsutredningens betänkande Reformera riksdagsarbetet 2&lt;br&gt;(1993/94:TK2, s. 25 f.) och som avses ligga till grund för riksdagens&lt;br&gt;egen beredning av framtida budgetförslag när rambudgetprocessen&lt;br&gt;etablerats. Regeringen avser att under den 18-månadersperiod som löper&lt;br&gt;fram till dess att det nya regelverket träder i kraft tillämpa den budget-&lt;br&gt;politiska disciplin som dessa regler ger uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är den dominerande delen av försäkringssystemen som ger&lt;br&gt;ekonomisk trygghet vid sjukdom och ålderdom organiserade i offentlig&lt;br&gt;regi. Dessa utgör en betydande del av det offentliga åtagandet. Utbetal-&lt;br&gt;ningar från socialförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen m.m. utgör ca&lt;br&gt;en tredjedel av de samlade offentliga utgifterna och motsvarar ca en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärdedel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att de allmänna och&lt;br&gt;omfördelande försäkringarna skall vara finansiellt hållbara och kunna&lt;br&gt;behålla sin trovärdighet. Sambandet går även i andra riktningen. Omfatt-&lt;br&gt;ningen och utformningen av försäkringssystemen spelar stor roll för de&lt;br&gt;beslut som individer fattar om bl.a. arbetsutbud och sparande. Systemen&lt;br&gt;påverkar därmed i hög grad ekonomins funktionssätt och förutsättningar-&lt;br&gt;na för tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen vid sjukdom, arbetslöshet, ålderdom och föräldraledighet&lt;br&gt;baseras i hög grad på förvärvsinkomst. Därigenom stimuleras delaktighet&lt;br&gt;i arbetslivet. Socialförsäkringen har, i kombination med bl.a. subventio-&lt;br&gt;nerad barnomsorg, starkt bidragit till det höga arbetskraftsdeltagandet i&lt;br&gt;Sverige. Genom att de generella försäkringarna dominerar blir försäk-&lt;br&gt;ringsvillkoren likartade. Detta förhindrar inlåsning till branscher eller&lt;br&gt;enskilda arbetsgivare. Försäkringsskyddet for den enskilde är detsamma&lt;br&gt;oavsett bransch eller individuella särdrag. Det bidrar till att stödja rörlig-&lt;br&gt;heten på arbetsmarknaden. Man kan byta arbete utan att det påverkar&lt;br&gt;försäkringsskyddets omfattning eller kostnad. Därtill kommer att kost-&lt;br&gt;naderna för att administrera en generell socialförsäkring är låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa grundprinciper för den generella välfärdspolitiken kommer att&lt;br&gt;vara vägledande for regeringens reformarbete även under de kommande&lt;br&gt;åren. Detta innebär dock inte att de offentliga försäkringssystemen varit&lt;br&gt;problemfria. Även bortom den akuta statsfinansiella krisen måste kont-&lt;br&gt;rollen över utgifterna förstärkas. Grundprincipen för att kunna ha höga&lt;br&gt;utgifter - att varje skattekrona skall användas effektivt och till avsedda&lt;br&gt;ändamål - måste ständigt värnas. Det har funnits inslag i systemen som&lt;br&gt;verkat för ett utnyttjande av försäkringarna som inte varit avsett och som&lt;br&gt;inte är långsiktigt hållbart. Glidningar i prövningen av rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning ledde t.ex. till att förtidspensioneringen och arbetsskadeförsäkringen&lt;br&gt;fick en större omfattning än vad som kan anses rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringen har allmänt sett haft en dålig följsamhet med sam-&lt;br&gt;hällsekonomins betalningsförmåga, vilket i kombination med ett omfat-&lt;br&gt;tande försäkringsskydd gjort systemen sårbara vid en längre tid av låg&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt. En svagare ekonomisk utveckling ger underskott och&lt;br&gt;tvingar fram besparingsåtgärder. Detta ger i sin tur upphov till legitimi-&lt;br&gt;tetsproblem for försäkringen. Villkoren upplevs inte längre som stabila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har en rad åtgärder vidtagits inom ramen för social-&lt;br&gt;försäkringen. Därvid har inriktningen inte bara varit att förbättra det&lt;br&gt;statsfinansiella läget utan att även göra systemen mer robusta och ända-&lt;br&gt;målsenliga. Även pensionssystemet är föremål för en total översyn med&lt;br&gt;sikte på att åstadkomma en samhällsekonomiskt hållbar konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970- och 1980-talen ökade trendmässigt sådan frånvaron från&lt;br&gt;arbete som berättigade till ersättning i form av sjukpenning eller arbets-&lt;br&gt;skadeersättning liksom utträdet från arbetsmarknaden med förtidspen-&lt;br&gt;sion. Mest tydlig var denna trend i slutet på 1980-talet och i början av&lt;br&gt;1990-talet. Den unika situationen på arbetsmarknaden ledde till att från-&lt;br&gt;varon och utträdet från arbetsmarknaden blev exceptionellt högt. Ande-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;len förtidspensionerade bland befolkningen i yrkesaktiv ålder ökade från &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;3 procent år 1963 till 7 procent i början på 1990-talet. Bakom denna&lt;br&gt;utveckling finns en kombination av bl.a. förändringar i arbetslivet och&lt;br&gt;ökad forvärvsgrad. Ersättningssystemens utformning spelade dock också&lt;br&gt;en roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av denna utveckling har under senare år en rad åtgär-&lt;br&gt;der vidtagits inom sjukförsäkringen i syfte att få bättre kontroll över&lt;br&gt;utgiftsutvecklingen och förstärka arbetslinjen. Bland annat har en sjuklö-&lt;br&gt;neperiod införts, den särskilda arbetsskadesjukpenningen slopats och&lt;br&gt;begreppet arbetsskada getts en snävare innebörd. Ersättningsnivåerna har&lt;br&gt;sänkts och en karensdag har införts. Genom reformen i arbetsmiljölag-&lt;br&gt;stiftningen skärptes kraven på arbetsgivarna vad gäller det förebyggande&lt;br&gt;arbetet och for arbetsanpassning samt rehabilitering. Dessa åtgärder har&lt;br&gt;resulterat i en påtaglig nedgång i både kortvariga och långvariga ersätt-&lt;br&gt;ningsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete som syftar till att sammanföra och renodla sjukförsäkring&lt;br&gt;och förtidspension till en ohälsofÖrsäkring har inletts. Detta har bl.a.&lt;br&gt;tagit sig uttryck i att sjukdomsbegreppet i sjukförsäkringen vid prövning&lt;br&gt;av arbetsförmågan har justerats för att tydliggöra att arbetsmarknadsmäs-&lt;br&gt;siga, ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden inte skall vara&lt;br&gt;grund för sjukersättning. Åtgärder har vidtagits for att förbättra det un-&lt;br&gt;derlag som ligger till grund for beslut om förtidspension och sjukpen-&lt;br&gt;ning. De s.k. äldrereglema, som innebär utvidgade möjligheter för äldre&lt;br&gt;att få förtidspension, avskaffas den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har gett Sjuk- och arbetsskadekommittén nya direktiv&lt;br&gt;som innebär att arbetet att forma en mer ändamålsenlig och effektiv&lt;br&gt;ohälsofÖrsäkring drivs vidare. Kommittén skall bl.a. se över reglerna for&lt;br&gt;beräkning av formånsgrundande inkomst och kriterierna for rätt till er-&lt;br&gt;sättning. Vidare skall kommittén analysera samspelet mellan ohälsofÖr-&lt;br&gt;säkring, arbetsmarknadspolitiska insatser och arbetslöshetsförsäkringen i&lt;br&gt;syfte att renodla rollfördelningen dem emellan. I uppdraget ingår även&lt;br&gt;att precisera arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och föreslå åtgärder&lt;br&gt;som kan göra rehabiliteringen effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringsarbetet vad gäller ohälsoforsäkringen syftar till att förhin-&lt;br&gt;dra tidigt utträde ur arbetslivet. Kraven på individen att i möjligaste mån&lt;br&gt;anpassa sig till förändringar i arbetslivet och om nödvändigt byta arbete&lt;br&gt;skärps. Men även kraven på arbetsgivarna att anpassa arbetsmiljön och&lt;br&gt;arbetsorganisationen till de anställdas förutsättningar, kommer att höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsnivåerna inom sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och&lt;br&gt;föräldraförsäkring kommer generellt att sänkas till 75 procent av den&lt;br&gt;förmånsgrundande inkomsten den 1 januari 1996. Detta är motiverat&lt;br&gt;främst av statsfinansiella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bostadsbidragen utreds reformer som skall förbättra möj-&lt;br&gt;ligheterna att förutse utnyttjandet och därmed förbättra utgiftskontrollen.&lt;br&gt;Bostadsbidragen är inkomstprövade och ger upphov till betydande mar-&lt;br&gt;ginaleffekter för barnfamiljer, speciellt for ensamföräldrar. Eftersom&lt;br&gt;bidragen prövas mot hushållens samlade inkomster och tillgångar kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det dessutom skapa ekonomiska motiv för sammanboende att faktiskt °P' &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;$ 96.25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fiktivt bo åtskilda. I kompletteringspropositionen aviserades bespa-&lt;br&gt;ringar på bostadsbidragen med ett årligt belopp på 1 500 miljoner kro-&lt;br&gt;nor. Som tidigare redovisats kommer Bostadsbidragsutredningen att ges&lt;br&gt;tilläggsdirektiv med innebörden att pröva ytterligare besparingar. Utred-&lt;br&gt;ningen kommer att lägga fram sitt betänkande den 15 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besparingen skall träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller socialtjänsten skall vara undantagen från arbetslinjen. Re-&lt;br&gt;geringen kommer i senare i år att i en lagrådsremiss om socialtjänstlagen&lt;br&gt;redovisa förslag om att kommunerna får ett ökat inflytande över ersätt-&lt;br&gt;ningsnivåerna för ekonomiskt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att bibehålla socialbidragens karaktär av individuellt&lt;br&gt;anpassade åtgärder. Kommunerna bör därför få ökad frihet att anpassa&lt;br&gt;bidragssystemet till lokala förutsättningar samt ställa krav som förstärker&lt;br&gt;arbetslinjen som t.ex. krav på aktivt arbetssökande eller aktiva studier.&lt;br&gt;Kommunerna bör således i högre utsträckning medverka till att den som&lt;br&gt;får socialbidrag kommer i en situation där han eller hon försörjer sig&lt;br&gt;själv. Det är framför allt bland ensamstående ungdomar som mottagan-&lt;br&gt;det av socialbidrag ökar. Det är bl.a. mot den bakgrunden som regering-&lt;br&gt;ens politik syftar till att inom arbetsmarknads- och utbildningsområdena&lt;br&gt;förbättra utsikterna för ungdomar att gå från passivt kontantstöd till&lt;br&gt;aktivitet, främst inom det reguljära utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragssystemen måste - i likhet med skattesystemet - utformas på&lt;br&gt;ett sådant sätt att risken för fusk och icke avsett utnyttjande minimeras&lt;br&gt;- för att upprätthålla en legitimitet för det omfattande trygghetssystem vi&lt;br&gt;har och av kostnadsskäl. För att skatte- och bidragssystemen på sikt ska&lt;br&gt;vara hållbara krävs att individerna har tilltro till och respekt för syste-&lt;br&gt;men och deras regelverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket, RRV, har i en nyligen redovisad rapport kartlagt&lt;br&gt;fusket inom social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Rapporten tyder på&lt;br&gt;att kostnaderna för fusk, överutnyttjande och systembrister kan uppgå till&lt;br&gt;så mycket som 5-7 miljarder kronor. De vanligaste formerna av fusk,&lt;br&gt;vid sidan av överutnyttjande av systemen, är att vitt respektive svart&lt;br&gt;arbete utförs samtidigt som olika typer av bidrag mottas. För att bibehål-&lt;br&gt;la ett högt skatteuttag och en stark välfärd måste denna tendens stävjas.&lt;br&gt;En hög samhällsmoral är en förutsättning för starka välfärdssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bland annat detta har regeringen för avsikt att ge-&lt;br&gt;nomföra förändringar för att stävja överutnyttjande och missbruk. Som&lt;br&gt;ett led i dessa strävanden kommer regeringen, med utgångspunkt från&lt;br&gt;den studie som RRV gjort av försäkringssystemen, att se över dem i&lt;br&gt;syfte att så långt möjligt eliminera olika möjligheter till missbruk. I&lt;br&gt;arbetet skall särskilt frågorna om utbyte av information mellan myndig-&lt;br&gt;heter beaktas. En utgångspunkt bör därvid vara att den som tar emot en&lt;br&gt;ersättning eller ett bidrag från staten eller kommunen skall vara medve-&lt;br&gt;ten om att uppgifter som är av betydelse för bidragsgivningen i princip&lt;br&gt;är tillgängliga för andra myndigheter. Syftet är att förhindra att felaktiga&lt;br&gt;utbetalningar görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera studier visar att den tidigare negativa produktivitetsutvecklingen&lt;br&gt;i kommuner och landsting har vänts till en positiv utveckling under de&lt;br&gt;senaste åren. Inom vissa verksamheter, t.ex. barnomsorgen och sjukvår-&lt;br&gt;den har produktivitetsförbättringen varit mycket påtaglig. Denna utveck-&lt;br&gt;ling visar att det är möjligt att med hjälp av ett ambitiöst förnyelsearbete&lt;br&gt;öka nyttan av de resurser som används i den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas förnyelsearbete bedrivs i många olika former. Det kan&lt;br&gt;handla om ändrade drifts- och verksamhetsformer, avreglering av och&lt;br&gt;ändrade metoder för att styra olika kommunala verksamheter. För att&lt;br&gt;öka produktiviteten och sänka kostnaderna för den kommunala verksam-&lt;br&gt;heten anser regeringen att det är viktigt att detta förnyelsearbete fortsät-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också som tidigare angetts tillsatt en parlamentarisk&lt;br&gt;kommitté som har till uppgift att göra en samlad utvärdering av förnyel-&lt;br&gt;searbetet och föreslå åtgärder som kan bidra till att utveckla detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig upplåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens stora budgetunderskott har under 1990-talets början medfört att&lt;br&gt;statsskulden som andel av BNP steg från ca 45 procent i slutet av 1990&lt;br&gt;till ca 85 procent vid utgången av 1994. Den höga skuldsättningen inne-&lt;br&gt;bär en stor belastning på statsbudgeten. Räntorna på statsskulden uppgår&lt;br&gt;i år till över 110 miljarder kronor och är den enskilt största utgiftsposten&lt;br&gt;i budgeten. Statsskuldens ökning har lett till att statsskuldspolitiken har&lt;br&gt;fått en ökad betydelse. En stor statsskuld minskar flexibiliteten i finansi-&lt;br&gt;eringen av tillkommande underskott och i förvaltningen av statsskulden.&lt;br&gt;Dessutom ökar statsfinansernas känslighet för ränte- och valutakursförän-&lt;br&gt;dringar. Det är därför angeläget att de riktlinjer och strategier som ligger&lt;br&gt;till grund för upplåningen är väldefinierade och i linje med den övriga&lt;br&gt;ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avser regeringen att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppgift att kartlägga vilka faktorer som bör vara styrande för stats-&lt;br&gt;skuldens räntebindningstid, löptid och struktur, att analysera för- och&lt;br&gt;nackdelar med upplåning i utländsk valuta ur ett risk- och kostnadsper-&lt;br&gt;spektiv samt att kartlägga vilka faktorer som bör styra valutaupplåning-&lt;br&gt;ens omfattning och sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det senaste årets skattepolitik har präglats av behovet att sanera de of-&lt;br&gt;fentliga finanserna. De förändrade skattereglerna har också bidragit till&lt;br&gt;att återupprätta den avvägning mellan fördelningspolitiska mål och kra-&lt;br&gt;ven på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning som gjordes i 1990&lt;br&gt;års skattereform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymmet för ytterligare skattehöjningar är starkt begränsat. Varje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattehöjning reducerar hushållens reala inkomster. Redan fattade beslut P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96.25&lt;br&gt;om höjda avgifter och skatter, varav en del visserligen är tidsbegränsade,&lt;br&gt;innebär en betydande begränsning av de disponibla inkomsterna under&lt;br&gt;de närmaste åren och fortsatta skattehöjningar skulle därför allvarligt&lt;br&gt;undergräva löntagarnas möjligheter till förbättrade reallöner. Med beslu-&lt;br&gt;tade förändringar efter skattereformen, t.ex. urholkningen av indexering-&lt;br&gt;en av skatteskalan och höjda egenavgifter, finns det också risk för att&lt;br&gt;stora grupper av löntagare återigen drabbas av kraftiga marginaleffekter&lt;br&gt;när olika skatter på arbete höjs, vilket försämrar ekonomins funktions-&lt;br&gt;sätt. Inriktningen på det fastlagda saneringsprogrammet är också ett&lt;br&gt;uttryck för denna syn på utrymmet för skattehöjningar genom att det&lt;br&gt;domineras av åtgärder på utgiftssidan. Förändringar inom ramen för den&lt;br&gt;planerade utvecklingen av skatteuttaget kommer dock att behöva genom-&lt;br&gt;föras, exempelvis inom företagsbeskattningen och för att stärka miljöpo-&lt;br&gt;litiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepolitiken påverkas av utvecklingen i vår omvärld. Det handlar&lt;br&gt;såväl om det utrymme som finns för ett enskilt land att vidta åtgärder&lt;br&gt;eller att behålla vissa skatteregler som önskvärdheten av internationell&lt;br&gt;samordning. De internationella kraven skall vägas samman med kraven&lt;br&gt;på likformighet i skatteuttaget på näraliggande skattebaser. Vårt EU-&lt;br&gt;medlemskap ger här särskilda förutsättningar. Stora delar av skattesyste-&lt;br&gt;met, särskilt inkomstbeskattningen, kan visserligen utformas självständigt&lt;br&gt;av de enskilda staterna. På dessa områden handlar de internationella&lt;br&gt;övervägandena i stället om de ekonomiska krav som följer av internatio-&lt;br&gt;naliseringen av olika marknader, i första hand av kapitalmarknaderna.&lt;br&gt;På andra områden, exempelvis när det gäller indirekta skatter på varor&lt;br&gt;och tjänster, ställer däremot medlemskapet särskilda krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att medborgarna skall ha tilltro till skattepolitiken krävs en bred&lt;br&gt;acceptans av innehållet i skattereglerna. Sunda offentliga finanser och en&lt;br&gt;stark budgetpolitik kräver också att de skatter som beslutats av riksdagen&lt;br&gt;faktiskt debiteras och inbetalas. Sverige har en väl fungerande skatteför-&lt;br&gt;valtning men betydande belopp undanhålls ändå genom skattefusk och&lt;br&gt;genom underlåtenhet att inbetala fastställd skatt. Skattefuskets omfatt-&lt;br&gt;ning är svår att bedöma men uppskattningar tyder på att det rör sig om&lt;br&gt;betydande belopp. På grund av utebliven inbetalning av skatt även efter&lt;br&gt;påminnelser och indrivningsförfaranden avskrivs i genomsnitt skatteskul-&lt;br&gt;der motsvarande ca 8 miljarder kronor per år. Skattefusk liksom underlå-&lt;br&gt;tenhet att betala in fastställd skatt innebär att vissa undandrar sig finansi-&lt;br&gt;eringen av våra gemensamma åtaganden. Det leder till att andra betalar&lt;br&gt;motsvarande mer. Skattefusk liksom underlåtenhet att betala in fastställd&lt;br&gt;skatt medför därmed betydande orättvisor. Skattekontroll och bekämp-&lt;br&gt;ning av ekonomisk brottslighet är i grunden en fråga om moral. Alla bör&lt;br&gt;bidra efter förmåga till finansieringen av gemensamma åtaganden. Men&lt;br&gt;det handlar också om att undvika att olika skattebaser holkas ur. Urhol-&lt;br&gt;kade skattebaser innebär snedvridningar och effektivitetsförluster som i&lt;br&gt;sin tur medför en sämre fungerande ekonomi med negativa effekter på&lt;br&gt;den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av största vikt att kampen mot skattefusk och mot den ekono- &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;miska brottsligheten skärps och effektiviseras. Det gäller bl.a. åtgärder&lt;br&gt;mot fusk med mervärdesskatt och en effektivare skattekontroll. I gräns-&lt;br&gt;landet mot ekonomisk brottslighet fyller den återinförda generalklausu-&lt;br&gt;len mot skatteflykt en viktig funktion. I syfte att finna effektivare former&lt;br&gt;för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten har regeringen gett Eko-&lt;br&gt;brottsberedningen i uppdrag att se över de organisatoriska formerna för&lt;br&gt;ekobrottsbekämpningen. Ett förslag till ny struktur beräknas vara klart&lt;br&gt;efter årsskiftet. Vidare pågår ett intensivt arbete i syfte att förbättra skat-&lt;br&gt;tekontrollen. Dit hör översynen av de regler som bestämmer formerna&lt;br&gt;för skatterevisioner, skattetillägg och förseningsavgifter. Även den pågå-&lt;br&gt;ende översynen av generalklausulen mot skatteflykt syftar till att stävja&lt;br&gt;det otillbörliga skatteundandragandet. I ett flertal av dessa frågor kom-&lt;br&gt;mer förslag att presenteras under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Penning- och valutapolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningpolitiken bedrivs självständigt av Riksbanken och har som över-&lt;br&gt;gripande uppgift att säkerställa prisstabiliteten. Det är av yttersta vikt&lt;br&gt;att Sverige kan bibehålla en prisstabilitet på god europeisk nivå. Prissta-&lt;br&gt;bilitet stärker möjligheterna att uppnå en hög, stabil och långsiktigt håll-&lt;br&gt;bar tillväxt och en varaktigt hög sysselsättning. Låg och stabil inflation&lt;br&gt;tenderar att dämpa konjunktursvängningarna i ekonomin. Därmed min-&lt;br&gt;skar risken för att arbetslösheten ökar i lågkonjunkturer på ett sådant sätt&lt;br&gt;att den sedan stannar kvar på en hög nivå. Länder med etablerad prissta-&lt;br&gt;bilitet har lägre och stabilare räntor och är mindre sårbara vid oro på de&lt;br&gt;internationella finansmarknaderna än länder som har haft en hög infla-&lt;br&gt;tionstakt. Endast genom att slå vakt om prisstabiliteten kan vi undvika&lt;br&gt;problem av dessa slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanksfullmäktige har definierat målet prisstabilitet som att ök-&lt;br&gt;ningen i konsumentpriserna skall begränsas till två procent med en tole-&lt;br&gt;rans om en procentenhet uppåt och nedåt. Om inflationen avviker från&lt;br&gt;målet skall politiken utformas så att inflationen förs tillbaka inom tole-&lt;br&gt;ransintervallet. Penningpolitiken måste säkra att avvikelserna blir tillfäl-&lt;br&gt;liga och att de inte får bestående effekter på vare sig inflationstakten&lt;br&gt;eller inflationsförväntningarna. Om inflationsmålet riskerar att överskri-&lt;br&gt;das måste det finnas en beredsak för styrräntehöjningar. Omvänt kan&lt;br&gt;man förvänta sig lättnader om den framtida inflationsutvecklingen be-&lt;br&gt;döms rymmas väl inom målets toleransintervall. Penningpolitiken verkar&lt;br&gt;emellertid med lång eftersläpning. Erfarerenheten visar att det tar ett till&lt;br&gt;två år innan en penningpolitisk åtgärd får full effekt. Därför kan det inte&lt;br&gt;vara dagens inflationstakt som ligger till grund för bedömningen av&lt;br&gt;penningpolitikens uppläggning. I stället är det enligt Riksbanken den&lt;br&gt;framtida inflationen som står i centrum. Riksbankens mål ligger väl i&lt;br&gt;linje med vad som kan bedömas vara en god europeisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har ställt sig bakom både EU:s allmänna mål och riktlinjer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den ekonomiska politiken och EU:s konvergenskriterier. I de &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;allmänna målen anges bland annat att gemenskapen skall sträva efter en&lt;br&gt;hållbar icke-inflatorisk tillväxt. Riktlinjerna för den ekonomiska politi-&lt;br&gt;ken innebär när det gäller inflationen att medlemsländerna skall sträva&lt;br&gt;efter en inflationsnivå på högst mellan 2 och 3 procent, samtidigt som&lt;br&gt;länder som ligger i detta intervall bör sträva efter att minska inflationen&lt;br&gt;till 2 procent eller därunder. Konvergenskravet avseende inflationen&lt;br&gt;stipulerar att inflationen skall vara mindre än 1,5 procentenheter över&lt;br&gt;inflationen i de högst tre länder som har lägst inflation. Denna övre&lt;br&gt;gräns väntas uppgå till 3,3 procent 1995. Vidare kan nämnas att den&lt;br&gt;genomsnittliga inflationen i EU väntas uppgå till 3,2 procent i år enligt&lt;br&gt;EU-kommissionens prognoser. I Tyskland, som är kärnan i det europeis-&lt;br&gt;ka valutaområdet, låg inflationen under de senaste 12 månaderna på 1,8&lt;br&gt;procent i september 1995. Både Tyskland och Frankrike har som impli-&lt;br&gt;cit respektive explicit målsättning att uppnå en inflation på högst 2 pro-&lt;br&gt;cent i ett medelfristigt perspektiv. Prisstabilitet på god europeisk nivå&lt;br&gt;kan mot denna bakgrund tolkas som en inflation på omkring 2 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan november 1992 en flytande växelkurs. I början av&lt;br&gt;december 1994 skrev Riksbanken under avtalet om det europeiska mone-&lt;br&gt;tära systemet (EMS-avtalet). Det innebar emellertid inte någon föränd-&lt;br&gt;ring av valutapolitiken. Flertalet av EU:s medlemmar deltar i växelkurs-&lt;br&gt;mekanismen ERM, som innebär ett gemensamt fastställande av central-&lt;br&gt;kurser för deltagande valutor och ömsesidiga åtaganden för att upprätt-&lt;br&gt;hålla pariteterna. En stabilitet i växelkursutvecklingen är önskvärd, men&lt;br&gt;måste for att vara robust underbyggas med låg inflation och god balans&lt;br&gt;i de offentliga finanserna. Det är inte aktuellt att knyta kronan till&lt;br&gt;ERM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sommaren 1994 lades penningpolitiken om i en mer restriktiv rikt-&lt;br&gt;ning. Sedan augusti 1994 har Riksbanken höjt styrräntan vid ett flertal&lt;br&gt;tillfällen med sammantaget ca två procentenheter i syfte att motverka&lt;br&gt;stigande inflationsförväntningar och tendenser till stigande priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken i Sverige har vunnit ett allt större förtroen-&lt;br&gt;de och därmed bidragit till en förstärkning av kronan och en sänkning&lt;br&gt;av de långa räntorna. Sedan kompletteringspropositionen i april har kro-&lt;br&gt;nan stärkts med ca 10 procent mot D-marken och räntan på femåriga&lt;br&gt;stats-obligationer har sjunkit från ca 11 till ca 9 procent. Prisstegringen&lt;br&gt;under loppet av 1995 beräknas nu bli en halv procentenhet lägre än&lt;br&gt;enligt kompletteringspropositionen och inflationsförväntningarna har&lt;br&gt;minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att den svenska kronan är undervärderad&lt;br&gt;även efter det senaste halvårets förstärkning. Förbättrade statsfinanser,&lt;br&gt;betydande överskott i bytesbalansen och en bibehållen låg inflation vän-&lt;br&gt;tas leda till en fortsatt förstärkning av kronan och lägre räntor samt till&lt;br&gt;en ökad stabilitet i räntor och växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges medlemskap i EU har förändrat förutsättningarna för&lt;br&gt;penning- och valutapolitiken. Sverige har nu möjligheter att delta i det&lt;br&gt;europeiska valutasamarbetet och skall senare ta ställning till deltagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ERM och i den tredje etappen av den europeiska monetära unionen &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;(EMU). Fördraget innebär också vissa åtaganden rörande centralbankens&lt;br&gt;ställning, som för svensk del kräver vissa lagändringar. Dessa föränd-&lt;br&gt;ringar har uppmärksammats av Riksbanksfullmäktige som i en skrivelse&lt;br&gt;till finansutskottet har föreslagit att riksdagen hos regeringen skall begä-&lt;br&gt;ra en översyn av den svenska lagstiftningen rörande Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en mycket självständig Riksbank. Det stärker förtroendet&lt;br&gt;for penningpolitiken. Riksbankens oberoende har ökat under senare år.&lt;br&gt;Denna utveckling ligger i linje med utvecklingen i många andra länder.&lt;br&gt;Delvis är det ökade oberoendet ett resultat av den nya riksbankslag som&lt;br&gt;trädde i kraft 1989. Lagändringen innebar bland annat att ordföranden i&lt;br&gt;riksbanksfullmäktige inte längre utses av regeringen och att riksbanks-&lt;br&gt;chefens mandatperiod numera är 5 år och inte sammanfaller med riksda-&lt;br&gt;gens mandadperiod. I konvergensprogrammet uttalde regeringen att den&lt;br&gt;avser att senare lägga fram förslag om de återstående förändringar i&lt;br&gt;dessa avseenden, som skall ske under etapp 2 av EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken har i sin skrivelse även berört frågan om målet for sin&lt;br&gt;verksamhet. Riksbanken menar att målet bör utformas så att det inte är&lt;br&gt;någon tvekan om att huvudmålet bör vara att värna penningvärdet eller&lt;br&gt;att upprätthålla prisstabilitet. Samtidigt refererar Riksbanken till det mål&lt;br&gt;som avses gälla for den europeiska centralbanken (ECB). Det innebär att&lt;br&gt;prisstabilitet bör vara penningpolitikens huvudmål. Utan att målet om&lt;br&gt;prisstabilitet åsidosätts bör penningpolitiken bidra till att uppfylla övriga&lt;br&gt;mål för den europeiska unionen såsom hållbar tillväxt och hög syssel-&lt;br&gt;sättning. Det finns därför skäl att överväga en motsvarande målformule-&lt;br&gt;ring för Riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en annan ordning än övriga EU-länder när det gäller&lt;br&gt;ansvarsfördelningen avseende valutapolitiken. I Sverige är det Riksban-&lt;br&gt;ken som beslutar om växelkursregimen. I övriga EU-länder vilar ansva-&lt;br&gt;ret för denna typ av beslut huvudsakligen på regeringen. På motsvarande&lt;br&gt;sätt har EU-rådet, dvs. företrädare for EU-ländemas regeringar, enligt&lt;br&gt;fördraget rätt att fastställa riktlinjer for den gemensamma valutapolitiken&lt;br&gt;i den monetära unionen. Sådana skillnader mellan länderna i be-&lt;br&gt;slutskompetens kan försvåra Sveriges samarbete med andra länder inom&lt;br&gt;EU. Valet av växelkursregim och frågor rörande valutasamarbete med&lt;br&gt;andra länder, inklusive fastställande av centralkurser inom ERM, är&lt;br&gt;centrala frågor inom den ekonomiska politiken. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;vore det därför naturligt att ansvaret for dessa frågor ligger hos regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av alla de nya förutsättningarna for penning- och valu-&lt;br&gt;tapolitiken som beskrivits ovan avser regeringen att förbereda de föränd-&lt;br&gt;ringar i lagstiftningen som är motiverade i den nya situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag kommer senare att få ta ställning till frågan om&lt;br&gt;ett svenskt deltagande i den tredje etappen av EMU. Sverige deklarerade&lt;br&gt;i medlemskapsförhandlingama att ett slutligt svenskt ställningstagande&lt;br&gt;avseende övergången till den tredje etappen av EMU kommer att göras&lt;br&gt;i ljuset av den fortsatta utvecklingen och i enlighet med fördraget. Ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pron 1995/96-25&lt;br&gt;beslut om vilka länder som skall ingå i den tredje etappen av EMU &lt;sup&gt;p&lt;/sup&gt;'&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 januari 1999 torde komma att fattas av EU-rådet vid års-&lt;br&gt;skiftet 1997/98 eller i början av 1998. Såvitt nu kan bedömas kommer&lt;br&gt;riksdagen därför att behöva ta ställning till ett svenskt deltagande i den&lt;br&gt;tredje etappen av EMU under våren 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att detta ställningstagande förbereds väl. För detta&lt;br&gt;krävs både ett fullgott beslutsunderlag samt en bred och aktiv allmän&lt;br&gt;debatt. Regeringen har nyligen tillsatt en expertutredning för att lämna&lt;br&gt;ett bidrag till faktaunderlaget. Utredningen skall studera fyra frågor,&lt;br&gt;nämligen de allmänna konsekvenserna av EMU, effekterna av ett svenskt&lt;br&gt;deltagande i EMU, åtgärder för att främja en god ekonomisk utveckling&lt;br&gt;både vid och utan deltagande i EMU samt lämpliga växelkursarrange-&lt;br&gt;mang för de länder som deltar i EMU och de länder som inte deltar.&lt;br&gt;Utredningen skall vara klar i oktober 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Lönebildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen i ekonomin innebär att situationen på arbetsmarknaden&lt;br&gt;långsamt förbättras och att sysselsättningen ökar. Efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft stiger men har bara till en del kunnat kompensera för det&lt;br&gt;dramatiska fallet i sysselsättningen som ägde rum i början av 1990-talet.&lt;br&gt;Arbetslösheten är fortfarande mycket hög för stora grupper. Andelen&lt;br&gt;långtidsarbetslösa har minskat men ligger kvar på en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den så kallade Edingruppen, som bestod av ekonomer från de fackli-&lt;br&gt;ga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna, kom inför 1995 års&lt;br&gt;avtalsförhandlingar fram till en norm för löneökningarna som innebär att&lt;br&gt;löneökningarna inte får överskrida löneökningarna i europeiska OECD-&lt;br&gt;länder. Alla avtal för år 1995 är ännu inte klara. Såvitt nu kan bedömas&lt;br&gt;kommer den genomsnittliga timlönen inklusive löneglidning att öka med&lt;br&gt;ca 5 procent (12-månaderstal) de närmaste två åren. Det samlade utfallet&lt;br&gt;av avtal och lokal löneglidning blir dock känt först när lönestatistik&lt;br&gt;föreligger. Den bedömning som nu kan göras är att löneökningstakten i&lt;br&gt;Sverige kommer att överstiga löneökningstakten i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens strävan att väsentligt minska arbetslösheten. För att&lt;br&gt;regeringen framgångsrikt skall kunna fullfölja denna ambition och för att&lt;br&gt;uppnå en varaktigt högre sysselsättning är det nödvändigt att sysselsätt-&lt;br&gt;ningen kan öka utan att löner och priser utvecklas på ett sätt som är&lt;br&gt;oförenligt med pristabilitet på god europeisk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltför stora löneökningar - allmänt eller i stora delar av ekonomin -&lt;br&gt;riskerar att bromsa konjunkturuppgången, minska förtroendet för infla-&lt;br&gt;tionsmålet och därmed på sikt hota den ekonomiska utvecklingen. Löne-&lt;br&gt;bildningen är avgörande för att regeringens ekonomiska politik skall bli&lt;br&gt;framgångsrik och för att en varaktig hög sysselsättning skall kunna upp-&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen uttalade regeringen att den ansåg att det&lt;br&gt;vore ytterst värdefullt om arbetsmarknadens parter förmådde att etablera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och upprätthålla Edingruppens lönenorm. Såvitt nu kan bedömas kom-&lt;br&gt;mer denna norm emellertid att överskridas. Om lönebildningen även&lt;br&gt;fortsättningsvis fungerar på det sättet kommer det att vara mycket svårt&lt;br&gt;att väsentligt pressa ned arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en lång tradition av samhällsekonomiskt ansvarstagande och&lt;br&gt;vilja till samförstånd på den svenska arbetsmarknaden. Den s.k. svenska&lt;br&gt;modellen, med ett system av centraliserade förhandlingar mellan parter-&lt;br&gt;na, har emellertid alltmer luckrats upp sedan 1970-talet. Förutsättningar-&lt;br&gt;na for lönebildningen har därmed förändrats. Parterna som har ansvaret&lt;br&gt;för lönebildningen står därför nu inför nya utmaningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer mot denna bakgrund att ta kontakt med arbets-&lt;br&gt;marknadens parter for att få deras syn på den framtida lönebildningen.&lt;br&gt;Bland annat bör parterna gemensamt inom ett år redovisa hur lönebild-&lt;br&gt;ningen i Sverige skall ge en lönekostnadsutveckling på god europeisk&lt;br&gt;nivå vid låg arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Arbetsmarknadspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En politik för tillväxt och sysselsättning förutsätter ett samhälle där&lt;br&gt;förmågan till omvandling och förnyelse är stark. Den aktiva arbetsmar-&lt;br&gt;knadspolitiken spelar en central roll för att främja en flexibel arbetsmar-&lt;br&gt;knad, förebygga inflation, stärka arbetskraftens kompetens och förhindra&lt;br&gt;en permanent utslagning från arbetslivet. Dessutom har den en viktig&lt;br&gt;fördelningspolitisk uppgift. Målet är att göra en hög och full sysselsätt-&lt;br&gt;ning möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppgift som regeringen står inför på arbetsmarknadens område är&lt;br&gt;gigantisk. All erfarenhet från jämförbara länder visar att när arbetslöshe-&lt;br&gt;ten tillåtits stiga är risken stor att den permanentas. Efter den kraftiga&lt;br&gt;ökningen av arbetslösheten under åren 1990-1993 är utmaningen för&lt;br&gt;Sverige att undvika denna arbetslöshetsfälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidiga 1990-talets ekonomiska problem återspeglas fortfarande i&lt;br&gt;den höga arbetslöshetsnivån. Men återhämtningen har påbörjats, kon-&lt;br&gt;junkturen är god. Export- och investeringsökningen börjar nu sprida sig&lt;br&gt;till den inhemska ekonomin. Regeringen räknar med att antalet sysselsat-&lt;br&gt;ta ökar med 75 000 personer i genomsnitt under åren 1995 och 1996,&lt;br&gt;vilket reducerar den öppna arbetslösheten från 8,0 procent år 1994 till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 procent år 1996. AMS prognoser pekar mot en något bättre utveck-&lt;br&gt;ling med 6,1 procent öppet arbetslösa år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.2 öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende åtgärder 1963-&lt;br&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-10.png" style="width:313pt;height:207pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Den underliggande kraften i återhämtningen är stark. Sysselsättnings-&lt;br&gt;ökningen är i ett historiskt perspektiv mycket hög. Inte sedan andra&lt;br&gt;världskrigets slut har ökningstakten varit så stark. Det är också en dub-&lt;br&gt;belt så snabb sysselsättningsökning som för genomsnittet i EU:s&lt;br&gt;medlemsländer. Men i takt med att ekonomin återhämtar sig söker sig&lt;br&gt;också allt fler ut på arbetsmarknaden samtidigt som den genomsnittliga&lt;br&gt;arbetstiden ökar. Det gör att sysselsättningsökningen inte motsvaras av&lt;br&gt;en lika snabb nedgång i arbetslösheten. Därför är situationen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden fortfarande mycket allvarlig. Arbetslösheten är alltför&lt;br&gt;hög och minskar i alltför liten utsträckning. De goda år som ligger fram-&lt;br&gt;för oss minskar inte kraven på en fortsatt aktiv arbetsmarknadspolitik.&lt;br&gt;Tvärtom. Behovet av att utveckla och förnya den är nu som störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Andelen långtidsarbetslösa mer än 6 resp. 12 månader&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mer än 6 månader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mer än 1 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;‘Prognos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åfd//a:Statis(iska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men arbetsmarknadspolitiken kan inte ensam återställa läget på ar- &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;betsmarknaden. Utan en långsiktig politik för ökad tillväxt blir syssel-&lt;br&gt;sättningspolitiken inte framgångsrik. Ökad sysselsättning och minskad&lt;br&gt;arbetslöshet är en gemensam uppgift och inriktning för politikens samtli-&lt;br&gt;ga områden. För arbetsmarknadspolitiken måste en fokusering göras på&lt;br&gt;korta vakanstider, minskad långtidsarbetslöshet och en mobilisering av&lt;br&gt;arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkt arbetsmarknadspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken. Politiken fokuseras&lt;br&gt;på att återupprätta arbetslinjen, förbättra flexibiliteten på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den och att motverka långtidsarbetslösheten. I propositionen, “En effekti-&lt;br&gt;vare arbetsmarknadspolitik m.m.” (1994/95:218), föreslog regeringen en&lt;br&gt;rad åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv arbetsförmedling är en förutsättning för en framgångsrik&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik. Förmedlingens huvuduppgift är att snabbt tillsätta&lt;br&gt;lediga platser. En omprioritering av resurser har gjorts från åtgärdsmedel&lt;br&gt;till tillfälliga personalförstärkningar. Arbetslösheten bland invandrare och&lt;br&gt;flyktingar är mycket hög och måste motverkas. Det är av yttersta ange-&lt;br&gt;lägenhet att ta till vara den kompetens och den vilja till arbete som de&lt;br&gt;erbjuder. Särskild personalförstärkning av arbetsförmedlingen sker därför&lt;br&gt;i invandrartäta områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenkling av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har genom-&lt;br&gt;förts bland annat genom att en ny åtgärd, arbetsplatsintroduktion, har&lt;br&gt;införts. Den har ersatt flera olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder: in-&lt;br&gt;vandrarpraktik, akademikerpraktik, vidgad arbetsprövning, arbetspröv-&lt;br&gt;ning inom Arbetsmarknadsinstitutet och praktikdelen inom ungdomsin-&lt;br&gt;troduktionen. Avsikten är att ge arbetslösa möjlighet att praktisera på en&lt;br&gt;arbetsplats och få utbildningsbidrag under tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att öka effekti-&lt;br&gt;viteten inom arbetsmarknadspolitiken. Dessa åtgärder har kompletterats&lt;br&gt;med en utbyggnad av den reguljära utbildningen. Ett resultat är att fler&lt;br&gt;personer erbjuds ett alternativ till passivt kontantstöd inom ramen för&lt;br&gt;givna resurser. Arbetslinjen har stärkts. Personer som riskerar en perma-&lt;br&gt;nent utslagning har tydligare prioriterats genom att åtgärderna i ökad&lt;br&gt;utsträckning riktats mot långtidsarbetslösa och de som riskerar utförsäk-&lt;br&gt;ring. Denna inriktning på politiken har också gett resultat. Sedan början&lt;br&gt;av 1995 har antalet långtidsarbetslösa minskat och de långtidsarbetslösas&lt;br&gt;andel av samtliga arbetslösa har fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad åtgärder har vidtagits inom arbetslöshetsförsäkringen i syfte att&lt;br&gt;tydliggöra dess karaktär av omställningsförsäkring. Den arbetslöse skall&lt;br&gt;stå till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka arbete för att erhålla&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning. Detta är en grundläggande princip sedan den&lt;br&gt;nuvarande arbetslöshetsförsäkringen infördes, som måste tydliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetsmarknadspolitiska traditionen är att utifrån en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande trygghet för individen skapa ett samhälle berett till om-&lt;br&gt;vandling och förändring. Men den dramatiska utvecklingen på arbets-&lt;br&gt;marknaden har utsatt arbetsmarknadspolitiken för stora påfrestningar.&lt;br&gt;Läget är idag väsentligt annorlunda än när huvuddragen utformades. Det&lt;br&gt;är därför angeläget att reformeringen av arbetsmarknadspolitiken fortgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkt arbetslinje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fler än 500 000 arbeten försvinner under några få år blir problemen&lt;br&gt;på arbetsmarknaden oerhört svåra. Det behövs flera år av hög tillväxt&lt;br&gt;enbart för att ersätta de arbetstillfällen som gick förlorade under första&lt;br&gt;delen av 1990-talet. Den långsamma nedgången i arbetslösheten under-&lt;br&gt;stryker ytterligare behovet av att alla möjligheter nu måste tas tillvara&lt;br&gt;för att utnyttja uppgången till att ge de arbetslösa en chans att komma in&lt;br&gt;i eller komma tillbaka till arbetslivet. Detta innebär att kraven på arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken ökar samtidigt som den enskilde individens förmåga&lt;br&gt;till omställning blir allt viktigare. En aktiv arbetsmarknadspolitik stöder&lt;br&gt;individen i svåra omställningsperioder och underlättar strukturomvand-&lt;br&gt;lingen. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har i praktiken fyllt det&lt;br&gt;dubbla syftet att både ge de arbetslösa kompetens och förhindra en per-&lt;br&gt;manent utslagning från arbetsmarknaden. Härigenom har arbetslinjen&lt;br&gt;värnats. Syftet är att individen åter skall finna ett reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god arbetsmarknadspolitik innebär ett ömsesidigt åtagande mellan&lt;br&gt;samhället och medborgaren. Samhället ikläder sig skyldigheter gentemot&lt;br&gt;individen endast i den mån individen uppfyller sitt ansvar. Det egna&lt;br&gt;ansvaret ligger i att anta utmaningen att utveckla kompetensen och aktivt&lt;br&gt;söka arbete. Förmåga till omställning och flexibilitet kan inte kommen-&lt;br&gt;deras fram, utan måste nås i ett samspel mellan de möjligheter som&lt;br&gt;samhället erbjuder och individens eget ansvar. Men också arbetsgivarna&lt;br&gt;har ett ansvar bland annat för att satsa på de anställdas utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är alltid ovälkommen och mycket sällan självförvållad.&lt;br&gt;Tusentals och åter tusentals familjer och enskilda förlorar sin trygghet&lt;br&gt;och många gånger framtidstro och självtillit. Därför måste arbetsmar-&lt;br&gt;knadspolitiken utformas så att man tar tillvara och stimulerar människors&lt;br&gt;naturliga intresse att så snart som möjligt få ett arbete som man trivs&lt;br&gt;med och kan utvecklas i. Arbetslinjen är avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetskapen att man som arbetslös inte hamnar utanför samhällsgemen-&lt;br&gt;skapen gör att man vågar ta de kliv som behövs. För att våga ta de&lt;br&gt;ibland mycket svåra beslut som man står inför är en försäkring som&lt;br&gt;skyddar mot inkomstbortfall central. Tryggheten är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten och stora åtgärdsvolymen ställer dock arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken inför nya krav. Problem kan uppkomma som tidigare&lt;br&gt;varit försumbara. Om arbetslöshetsförsäkringen förvandlas från en om-&lt;br&gt;ställningsförsäkring till en långsiktig försörjning hotas grundbulten i den&lt;br&gt;aktiva arbetsmarknadspolitiken - arbetslinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns tecken på att åtgärder endast används till kvalificering för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny ersättningsperiod. Detta måste tas på allvar. Det är ett stor slöseri &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;med mänskliga resurser och inhumant för de enskilda som drabbas av&lt;br&gt;denna rundgång i systemet. Att fastna i bidragsberoende och passivitet är&lt;br&gt;den sämsta lösningar för de arbetslösa. Regeringens bestämda uppfatt-&lt;br&gt;ning är att den aktiva arbetsmarknadspolitiken inte får nedgraderas till&lt;br&gt;att enbart vara en väg till en ny ersättningsperiod. Då hotas kvaliteten.&lt;br&gt;Åtgärderna skall vara en del i en individuell handlingsplan för en åter-&lt;br&gt;gång till den reguljära arbetsmarknaden. Därför finns skäl att tydliggöra&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring. Det måste&lt;br&gt;finnas en bortre parentes. Detta ställer ökade krav på framför allt sam-&lt;br&gt;hällets del av det ömsesidiga åtagandet. Kraftfulla åtgärder måste då&lt;br&gt;sättas in för att individer så snabbt som möjligt får ett reguljärt arbete.&lt;br&gt;Möjligheterna till utbildning och kompetenshöjning måste då öka. Indi-&lt;br&gt;videns resurser måste fullt ut tas tillvara. Dessa och andra frågeställning-&lt;br&gt;ar som är viktiga for den framtida arbetsmarknadspolitiken bereds i ett&lt;br&gt;antal utredningar. Regeringen avser ta ställning till deras förslag i ett&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föresår nu - i enlighet med vad som tidigare aviserades i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen - vissa förändringar av arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen för att stärka arbetslinjen. Riksdagen ställde sig bakom inrikt-&lt;br&gt;ningen. Regeringen föreslår nu mot den bakgrunden följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till en första ersättningsperiod med arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;skall ff.o.rn. den 1 januari 1996 arbetsvillkoret endast kunna uppfyllas&lt;br&gt;genom huvudsakligen reguljärt arbete, (se vidare avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår dessutom att avstängningstiden vid avvisande av&lt;br&gt;erbjudet arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd utökas från 20 dagar&lt;br&gt;till 60 dagar. Vid egen uppsägning utökas avstängningstiden från 20&lt;br&gt;dagar till 40 dagar. Den arbetstagare som lämnat sin anställning på&lt;br&gt;grund av att han eller hon har blivit utsatt for kränkande särbehandling,&lt;br&gt;exempelvis mobbing, får anses ha haft giltig anledning att lämna arbetet&lt;br&gt;under förutsättning att sådant förhållande styrkts t.ex. genom läkarintyg&lt;br&gt;eller liknande och att konstruktiva försök gjorts att komma till rätta med&lt;br&gt;problemen. I de fall individen uppenbarligen ej vill ta ett arbete föreslår&lt;br&gt;regeringen att avstängningstiden förlängs till dess personen förvärvsarbe-&lt;br&gt;tat under 80 dagar på den reguljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslår regeringen i denna proposition att regler införs som&lt;br&gt;innebär att de som ertappas med att fuska med arbetslöshetsersättningen,&lt;br&gt;t.ex genom att arbeta svart eller uppbära dubbla ersättningar, avstängs&lt;br&gt;till dess att personen haft ett reguljärt arbete under 80 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har riktats kritik mot oklara gränsdragningar och bristande samord-&lt;br&gt;ning mellan olika politikområden. Denna kritik är till viss del berättigad.&lt;br&gt;För arbetsmarknadspolitikens del kan en av huvudorsakerna vara den&lt;br&gt;höga belastningen på arbetsmarknadspolitiken som oundvikligen leder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till effektivitetsproblem. Ett exempel på gränsdragningsproblem gäller &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;' $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lågkonjunkturen fick arbetsmarknadsutbildningen allt större&lt;br&gt;inslag av grundläggande utbildning. Sådan utbildning är synnerligen&lt;br&gt;viktig för grupper med svag formell utbildningsbakgrund. Den får emel-&lt;br&gt;lertid inte generellt ersätta det reguljära utbildningsväsendet. Därför&lt;br&gt;behövs en tydligare gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning och&lt;br&gt;reguljär utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen skall i första hand ses&lt;br&gt;som en omställningsutbildning och renodlas mot yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med mycket kort utbildning bör ges möjlighet att komplette-&lt;br&gt;ra till gymnasiekompetens. Sådan grundläggande utbildning inklusive&lt;br&gt;gymnasienivå skall i allt väsentligt ske i det reguljära utbildningssyste-&lt;br&gt;met. Regeringen avser därför att tidigast möjligt återkomma med förslag&lt;br&gt;om tydliggörande av skiljelinjen mellan reguljär utbildning och&lt;br&gt;omställningsutbildning. Förändringar av detta slag kan behöva åtföljas av&lt;br&gt;anpassningar i studiefinansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer efter samråd med Svenska kommunförbundet att&lt;br&gt;klargöra kommunernas ansvar för gymnasieutbildning för vuxna. Vidare&lt;br&gt;avser regeringen att ge till den parlamentariska kommittén för översyn&lt;br&gt;av studiestödssystemet i uppdrag att senast den 29 februari 1996 lämna&lt;br&gt;underlag i berörda delar så att förslagen kan prövas tillsammans med&lt;br&gt;förslagen på arbetsmarknadsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare föreslagit en ökad roll for kommunerna i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken och det finns skäl att överväga ytterligare steg i&lt;br&gt;den riktningen. Kommunerna spelar idag en viktig roll inte bara för&lt;br&gt;utvecklingen av sysselsättningen utan också för genomförandet av den&lt;br&gt;samlade arbetsmarknadspolitiken. Kommunerna har dessutom det yttersta&lt;br&gt;försöijningsansvaret för medborgarna. En samverkan mellan kommuner,&lt;br&gt;försäkringskassa och arbetsförmedling skulle kunna leda till en effektiva-&lt;br&gt;re arbetslöshetsbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som en decentralisering kan medföra en ökad samordning&lt;br&gt;och förbättrad effektivitet är en sådan utveckling inte invändningsffi.&lt;br&gt;Möjligheten att erbjudas arbetsmarknadspolitiska åtgärder liksom kva-&lt;br&gt;liteten i dessa får inte vara avhängig av var man bor. Vid upprättande av&lt;br&gt;de individuella handlingsplanerna kan dock samverkan med kommunen&lt;br&gt;men också med försäkringskassan och arbetslöshetskassan vara till stor&lt;br&gt;fördel. För att pröva en ytterligare decentralisering av arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiken avser regeringen att medverka till att särskilda projekt kan ge-&lt;br&gt;nomföras i ett antal kommuner. Syftet med dessa försök skall vara att&lt;br&gt;uppnå en bättre samordning mellan bland annat försäkringskassa och&lt;br&gt;arbetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ännu starkare lokal förankring av arbetsmarknadspolitiken skulle&lt;br&gt;också bidra till en större träffsäkerhet och därmed en mindre risk for&lt;br&gt;överutnyttjande av systemen. En förutsättning för ett effektivt bekäm-&lt;br&gt;pande av fusk är att arbetsmarknadens parter aktivt medverkar. Den som&lt;br&gt;starkast försvarar ett väl utbyggt välfärdssamhälle är den som har störst&lt;br&gt;anledning att vara noggrann med att det inte missbrukas. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer noggrant att bevaka utvecklingen och eventuellt återkomma&lt;br&gt;med ytterligare förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlad arbetsmarknadspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har initierat ett omfattande utredningsarbete. Arbetsmarknad-&lt;br&gt;spolitiska kommittén (A 1994:1) har ett brett uppdrag att utreda arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och avgränsning. Utred-&lt;br&gt;ningsuppdraget skall vara slutfört innan utgången av 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse är också utredningen om arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;(A 1995:2). Utredaren skall senast den 29 februari 1996 lämna en del-&lt;br&gt;rapport och senast den 30 september 1996 avlämna en slutrapport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsrättskommissionen diskuterar för närvarande hur arbetsrätten&lt;br&gt;bör förändras och hur dessa förändringar skall genomföras. Kommissio-&lt;br&gt;nen skall vara klar med sitt uppdrag senast den 1 mars 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även flera andra utredningsuppdrag berör arbetsmarknadspolitiken.&lt;br&gt;Det gäller invandrarpolitiska kommittén, översynen om kvinnors arbets-&lt;br&gt;marknad, Kunskapslyftskommittén, arbetstidsutredningen, utredningen&lt;br&gt;om företagsstöd samt sjuk- och arbetsskadekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla dessa utredningar har stor betydelse för den framtida reforme-&lt;br&gt;ringen av arbetsmarknadspolitiken. Det finns starka skäl till att ta ställ-&lt;br&gt;ning till deras förslag i ett sammanhang. Regeringen avser därför att be&lt;br&gt;utredarna att redovisa överväganden och förslag i centrala frågor i febru-&lt;br&gt;ari 1996. Därefter återkommer regeringen till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;en fortsatt förnyelse av arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Utbildning, kompetensutveckling och forskningspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och andra kompetenshöj ande åtgärder är av avgörande bety-&lt;br&gt;delse för en fortsatt utveckling av Sverige och en förutsättning för en&lt;br&gt;permanent och långsiktigt hög tillväxt. Sverige har redan idag en i inter-&lt;br&gt;nationell jämförelse hög utbildningsstandard. En viktig förutsättning är&lt;br&gt;en likvärdig och kvalitativt god utbildning tidigt i livet. Förskola, grund-&lt;br&gt;skola, gymnasieskola, högskola samt en omfattande vuxenutbildning och&lt;br&gt;vidareutbildning i arbetslivet utgör nödvändiga byggstenar för att ett&lt;br&gt;livslångt lärande skall kunna prägla varje medborgares liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens ambition att fortsätta satsningarna på ett högt kva-&lt;br&gt;lificerat utbildningsväsende. Detta är också en förutsättning för en god&lt;br&gt;internationell konkurrenskraft där den klara ambitionen är att konkurrera&lt;br&gt;med ett högproduktivt arbetsliv. Därigenom kan en grund skapas för en&lt;br&gt;kunskapsintensiv produktion, så att andelen lågproduktiva och lågavlöna-&lt;br&gt;de arbetstillfällen hålls låg och utslagningen från arbetsmarknaden mini-&lt;br&gt;meras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den informationsteknologiska utvecklingen får inte leda till ett sam-&lt;br&gt;hälle med en del av befolkningen som är invigd och resten okunnig.&lt;br&gt;Hela utbildningsväsendet kan göra viktiga insatser för att motverka en&lt;br&gt;sådan utveckling. Tekniken kan också, rätt använd, bli ett kraftfullt&lt;br&gt;hjälpmedel för pedagogisk utveckling. Det är också viktigt att utnyttja&lt;br&gt;de nya möjligheterna som tekniken ger till utveckling av hjälpmedel för&lt;br&gt;studerande med funktionshinder. Regeringen avser att återkomma med&lt;br&gt;förslag härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 43 Examinerade från minst treåriga naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;högskoleutbildningar per 100 000 av arbetslraften i åldern 25-35 år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-11.png" style="width:226pt;height:231pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa'. OECD, Education at a Glance 1992 och 1995.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-12.png" style="width:12pt;height:20pt;"/&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt utbildningsväsende behöver kvantitativt och kvalitativt för-&lt;br&gt;stärkas i flera avseenden. Andelen unga som har högskoleutbildning ökar&lt;br&gt;för närvarande men är fortfarande för låg i ett internationellt perspektiv.&lt;br&gt;En långsiktigt hållbar utveckling förutsätter en förbättrad tillgång på&lt;br&gt;naturvetenskapligt och tekniskt kunnande i arbetskraften. Internationella&lt;br&gt;jämförelser visar att andelen människor med teknisk eller naturvetenska-&lt;br&gt;plig utbildning hittills varit lägre i Sverige än i många andra OECD-&lt;br&gt;länder. Vi riskerar att i början av nästa sekel få brist på tekniskt och&lt;br&gt;naturvetenskapligt utbildad arbetskraft. Ett skäl är det låga intresset för&lt;br&gt;de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna i gymnasieskolan.&lt;br&gt;Alltför få flickor väljer teknisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har läsåret 1995/96 med arbetsmarknadsmedel satsat ca 6&lt;br&gt;miljarder kronor på högre utbildning, kommunal vuxenutbildning, g-&lt;br&gt;ymnasial utbildning samt folkbildning. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;med förslag gällande omfattning och inriktning av dessa åtgärder under&lt;br&gt;läsåret 1996/97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ytterligare satsning inom utbildningsområdet är stort. På&lt;br&gt;längre sikt är det dock inte rimligt med stora satsningar inom utbild-&lt;br&gt;ningsområdet på konjunkturell grund. Regeringens avsikt är därför att en&lt;br&gt;ytterligare förlängning efter läsåret 1996/97 inte bör komma till stånd.&lt;br&gt;Regeringen avser i stället att återkomma med förslag till permanenta&lt;br&gt;satsningar. Inriktningen av dessa kommer att vara en fortsatt utbyggnad&lt;br&gt;av den eftergymnasiala utbildningen med särskild inriktning på naturve-&lt;br&gt;tenskapliga och tekniska utbildningar, liksom en förbättring av vuxnas&lt;br&gt;möjligheter till vidareutbildning och kompetensutveckling. I enlighet&lt;br&gt;med regeringens tidigare redovisade politik kommer särskilda insatser att&lt;br&gt;göras för att främja rekiyteringen av kvinnor till N/T-utbildningama.&lt;br&gt;Takten i denna utbyggnad avgörs av möjligheterna till permanent finan-&lt;br&gt;siering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av den högre utbildningen bör fortsätta. Detta är på sikt av&lt;br&gt;avgörande betydelse för tillväxten. För att tillgodose det framtida beho-&lt;br&gt;vet av välutbildade inom alla sektorer i samhället måste andelen ungdo-&lt;br&gt;mar som efter gymnasieskolan går över till högre utbildning öka. I slutet&lt;br&gt;av 1980-talet var övergångsfrekvensen lägre än i många andra länder&lt;br&gt;inom OECD. Den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen under&lt;br&gt;slutet av 1980-talet och hittills under 1990-talet har bl.a. inneburit att&lt;br&gt;antalet som går till högre utbildning från gymnasiet ökat markant. Av&lt;br&gt;samtliga 19-åringar påbörjar omkring 25 procent högskolestudier inom&lt;br&gt;tre år. Av de ungdomar som har genomgått 3/4-åriga gymnasielinjer&lt;br&gt;påbörjar 60 procent högskolestudier inom tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet sökande till högskolan har fördubblats sedan hösten 1991, och&lt;br&gt;trots den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen får många&lt;br&gt;behöriga sökande inte plats i högskolan. Preliminära uppgifter visar att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet sökande som inte kom in i högskolan 1995 var minst 40 000. Av &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;dessa är en stor andel ungdomar under 25 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen är därför nödvändig&lt;br&gt;för att dels bereda fler ungdomar plats, dels ge möjlighet för vuxna att&lt;br&gt;antingen genomgå en grundläggande högskoleutbildning eller att vidare-&lt;br&gt;utbilda sig. Utbyggnaden är också en förutsättning för att högskolan&lt;br&gt;skall kunna ta emot de stora ungdomskullama några år in på 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möta behovet i näringslivet av hög kompetens inom naturve-&lt;br&gt;tenskap och teknik bör inriktningen på utbyggnaden vara att minst hälf-&lt;br&gt;ten av platserna avser naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Det&lt;br&gt;är också angeläget att försöka skapa utrymme för fler doktorandtjänster&lt;br&gt;inom dessa områden de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att en utbildningssatsning bidrar till att stärka Sveriges inter-&lt;br&gt;nationella konkurrenskraft har en fortsatt högskoleutbyggnad även en&lt;br&gt;stor regionalpolitisk betydelse. Erfarenheter av etablering av universitet&lt;br&gt;och högskolor i Umeå, Luleå, Linköping och på andra nyare högskoleor-&lt;br&gt;ter visar vilken viktig roll högskolan kan ha för en dynamisk utveckling&lt;br&gt;i den egna regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden av den högre utbildningen bör ske främst vid de mindre&lt;br&gt;och medelstora högskolorna med en särskild tyngd på Bergslagen, Mal-&lt;br&gt;mö och Sundsvall-Hämösand-Östersund. Dessutom bör en utbyggnad ske&lt;br&gt;i sydöstra Sverige. I västra Mälardalen och Bergslagen finns 6 procent&lt;br&gt;av landets befolkning men endast 2 procent av landets högskoleutbild-&lt;br&gt;ningar. Övergången från gymnasium till högre utbildning är mycket&lt;br&gt;liten. Detta förhållande gäller även i södra Norrland. Cirka 85 procent&lt;br&gt;av högskoleresursema i hela Norrland finns i de två nordligaste länen&lt;br&gt;och endast 15 procent i de tre länen i södra Norrland. Malmö har som&lt;br&gt;rikets tredje stad och sin ställning i Sydsverige stor betydelse för utveck-&lt;br&gt;lingen i såväl regionen som i landet. Strukturomvandlingen och en låg&lt;br&gt;utbildningsnivå har skapat betydande problem i Malmö. För att främja&lt;br&gt;näringsliv och sysselsättning men också för utvecklingen av samhället i&lt;br&gt;övrigt är utbildning och forskning och en välutbildad arbetskraft av&lt;br&gt;central betydelse. Detta har också anförts i en skrivelse till regeringen&lt;br&gt;från Malmö stad. Mot denna bakgrund bör en kommitté tillkallas för att&lt;br&gt;utreda hur en etablering av en ny högskola i Malmö skall kunna genom-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna av arbetets organisation, utvecklingen mot en alltmer&lt;br&gt;kunskapsintensiv produktion samt den informationstekniska utvecklingen&lt;br&gt;ökar kraven på de anställdas kunskaper och färdigheter. Det finns en stor&lt;br&gt;efterfrågan på en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning med en&lt;br&gt;stark arbetsplatsintegrering. Också ur skolans synvinkel är utvecklingen&lt;br&gt;av en kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning viktig. Genom att det&lt;br&gt;utvecklas för arbetsmarknaden relevanta och efterfrågade eftergymnasiala&lt;br&gt;yrkesutbildningar minskar risken för att vissa av gymnasieprogrammen&lt;br&gt;skall bli återvändsgränder. Man skapar möjligheter för vidare utbildning&lt;br&gt;och nya utbildningsvägar för ungdomar som inte upplever den hittills-&lt;br&gt;varande högskoleutbildningen som ett alternativ. Detta bidrar till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minska risken för social snedrekrytering till eftergymnasial utbildning &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;samtidigt som yrkesutbildningens status höjs. En kvalificerad eftergym-&lt;br&gt;nasial yrkesutbildning är önskvärd också som en grund för fortbildning&lt;br&gt;och vidareutbildning av redan yrkesverksamma. Regeringens avsikt är att&lt;br&gt;under mandatperioden inleda en försöksverksamhet med kvalificerad&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan och gymnasieskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens och framtidens samhälle ställer allt större krav på medborgarnas&lt;br&gt;kunskaper, vilja och förmåga att välja och ta ställning. Ett mångkultu-&lt;br&gt;rellt och pluralistiskt samhälle förutsätter trygga och självständiga män-&lt;br&gt;niskor. Att lära barnen att lära, stödja deras utveckling och ge dem kun-&lt;br&gt;skapens verktyg är ett uppdrag för grundskolan redan under det första&lt;br&gt;skolåret. Tillkortakommanden från skolans sida på dessa punkter är&lt;br&gt;oacceptabla eftersom de får förödande konsekvenser i ett samhället präg-&lt;br&gt;lat av livslångt lärande. Därför behövs också insatser för barn med sär-&lt;br&gt;skilda behov. Eleverna i dagens skola behöver en utbildning som är en&lt;br&gt;god grund för ett snabbt föränderligt, kunskapsbaserat samhälle. Synen&lt;br&gt;på det livslånga lärandet måste genomsyra samtliga skolreformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den läroplansreform som beslutats innebär kvalitetsförstärkningar och&lt;br&gt;präglas av en kunskapssyn som inte skiljer på teori och praktik, som&lt;br&gt;betonar perspektiv och sammanhang, som ser kunskap som en kombina-&lt;br&gt;tion av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdighet. Kvalitetsförstärk-&lt;br&gt;ningama omfattar även naturvetenskap och teknik. Ämnet teknik har&lt;br&gt;introducerats i de tidigare årskurserna. Insatser behöver dock göras för&lt;br&gt;att skolan skall ges förutsättningar att genomföra läroplaner och kurspla-&lt;br&gt;ner samt för att förbättra måluppfyllelsen inom ämnena naturvetenskap&lt;br&gt;och teknik. Det intresse för naturvetenskap och teknik som kan befästas&lt;br&gt;under de tidiga skolåren bidrar till den nödvändiga allmänbildningen&lt;br&gt;som krävs i det moderna samhället. Detta intresse avgör också våra&lt;br&gt;möjligheter att utbilda tillräckligt många civilingenjörer, ingenjörer,&lt;br&gt;tekniker och naturvetare i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att satsa på att det första steget i grundutbildningen&lt;br&gt;har mycket hög kvalitet för att uppnå hög måluppfyllelse i senare utbild-&lt;br&gt;ningar. Sverige har inte råd att släppa ut ungdomar med bristande för-&lt;br&gt;kunskaper. Regeringen avser därför att under våren 1996, i stället för&lt;br&gt;som tidigare utlovats under hösten 1995, ta ställning till frågan om en&lt;br&gt;tioårig grundskola. I den pågående beredningen ingår bl.a. att analysera&lt;br&gt;de ekonomiska konsekvenserna utifrån finansieringsprincipens tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora förändringar som gymnasieskolan genomgått de senaste åren&lt;br&gt;motiveras av alla ungdomars rätt till en bred gymnasiekompetens som&lt;br&gt;ger dem goda grundläggande allmänteoretiska och kommunikativa fär-&lt;br&gt;digheter och förändringsberedskap. I den reformerade gymnasieskolan är&lt;br&gt;alla studieprogram treåriga och alla program innehåller kärnämnen som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ge allmänteoretisk grund. Den tidigare tudelningen i studie- respek- &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;’ $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tive yrkesförberedande utbildningar har ersatts av mer intressestyrda&lt;br&gt;utbildningar, kompletterade med större valmöjligheter. I karaktärsämne-&lt;br&gt;na, som i högre grad än andra ämnen syftar till att förena teori och prak-&lt;br&gt;tik, är undervisningen delvis förlagd till arbetslivet genom så kallad&lt;br&gt;APU: arbetsplatsforlagd utbildning. Till skillnad från tidigare utbildning-&lt;br&gt;ars praktikperioder innebär APU att arbetslivet måste bli delaktigt i&lt;br&gt;själva utbildningen. Därutöver behöver skolan öppna sig mot samhället i&lt;br&gt;övrigt och utnyttja omvärlden och i synnerhet närsamhället som en re-&lt;br&gt;surs i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kvalitetskraven på den nya gymnasieskolan är inte utan&lt;br&gt;problem. De många och snabba förändringarna ställer stora krav inte&lt;br&gt;minst på skolpersonalen. Regeringen följer utvecklingen noga och kom-&lt;br&gt;mer att lägga de förslag som kan bli nödvändiga för att fullfölja kvali-&lt;br&gt;tetshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att öka intresset for kulturen höjs den allmänna bildningsni-&lt;br&gt;vån. Regeringen vill betona kulturens roll i skolan för att främja kreati-&lt;br&gt;vitet och utveckling. Utrymme for konstnärligt skapande i skolan stärker&lt;br&gt;elevernas förmåga att hantera sin livssituation i vårt komplexa samhälle&lt;br&gt;och gör det lättare att utveckla ett analytiskt och kritiskt betraktelsesätt,&lt;br&gt;vilket är av avgörande betydelse for kunskapssamhällets fortsatta utveck-&lt;br&gt;ling. Kulturdepartementet har därför tillsatt en arbetsgrupp med uppgift&lt;br&gt;att leda arbetet med att utarbeta en ny strategi for kultur i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningen är ett väsentligt instrument for att erbjuda möjlig-&lt;br&gt;heter till en bred tillväxtbefrämjande kompetenshöjning hos arbetskraf-&lt;br&gt;ten. De senaste årens kraftiga satsningar på vuxenutbildningen bör ses i&lt;br&gt;detta perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapens betydelse som konkurrensmedel ökar dramatiskt. Vår&lt;br&gt;enda möjlighet att förbereda oss för detta är att öka lärandet och vår&lt;br&gt;förmåga till utveckling. Vi är övertygade om att ett ökat kunnande i&lt;br&gt;samhället också genererar ökad tillväxt. Att lämna vissa människor utan-&lt;br&gt;för denna utveckling skulle ge oacceptabla förluster både mänskligt och&lt;br&gt;ekonomiskt. Regeringen har därför nyligen tillsatt en kommitté som&lt;br&gt;skall föreslå mål för ett nationellt kunskapslyfit for vuxna som ett led i&lt;br&gt;en strategi för ett livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag deltar en stor del av befolkningen i vuxenutbildning i någon&lt;br&gt;form. Utan omfattande satsningar på vuxenutbildning skulle vi haft ett&lt;br&gt;sämre utgångsläge för framtiden och ett långt mer segregerat samhälle.&lt;br&gt;För många med kort utbildning har vuxenstudier varit början till ett&lt;br&gt;förändrat liv med ett nytt arbetsinnehåll. För invandrare utgör svensk-&lt;br&gt;undervisning och annan kompletterande utbildning en förmedlande länk&lt;br&gt;in i det svenska samhälls- och arbetslivet. För arbetslösa utgör vuxenut-&lt;br&gt;bildningen en viktig chans att stärka möjligheterna att på nytt få fotfäste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men utvecklingen bär också med sig hot om större skillnader mellan&lt;br&gt;människors utbildning och levnadsförhållanden. Trots omfattande sats-&lt;br&gt;ningar på vuxenutbildning finns det nära en miljon människor i åldern&lt;br&gt;20-54 år som i formell mening endast har folkskole- eller grundskoleut-&lt;br&gt;bildning. Att höja dessa människors kompetensnivå är en investering i&lt;br&gt;tillväxt. Det råder fortfarande stora skillnader i utbildningsnivå mellan&lt;br&gt;män och kvinnor, mellan olika kategorier av arbetstagare, mellan an-&lt;br&gt;ställda i olika företag och organisationer, mellan befolkningen i olika&lt;br&gt;regioner. Utbildningsklyftorna måste utjämnas för att hindra uppkom-&lt;br&gt;sten av ett starkt segregerat samhälle, där en stor del av befolkningen på&lt;br&gt;grund av bristande utbildning är hänvisad till kortvariga lågavlönade&lt;br&gt;arbeten eller långvarig arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningen har också stor betydelse for att förbereda för efter-&lt;br&gt;gymnasial utbildning. Sedan några år finns inom högskolan ett s.k.&lt;br&gt;basår. Syftet är att ge de studerande med allmän behörighet de särskilda&lt;br&gt;förkunskaper som krävs for en teknisk eller matematisk/na-&lt;br&gt;turvetenskaplig utbildning samtidigt som den studerande är tillförsäkrad&lt;br&gt;en plats i denna utbildning. Ett särskilt mål med denna utbildning har&lt;br&gt;också varit att stimulera kvinnor till att söka sig till de naturvetenskapli-&lt;br&gt;ga och tekniska områdena. Erfarenheterna av basåret inom högskolan är&lt;br&gt;i allt väsentligt goda. Ungefär 70 procent av studerande fullföljer utbild-&lt;br&gt;ningen och av dessa går två tredjedelar vidare till naturvetenskapligt&lt;br&gt;eller tekniskt inriktad utbildning. Från och med innevarande år finns&lt;br&gt;också ett motsvarande basår inom den kommunala vuxenutbildningen.&lt;br&gt;Fördelarna med att anordna basårsutbildningen inom komvux är bl.a. att&lt;br&gt;utbildningen på så sätt kan spridas geografiskt. Denna form av basår bör&lt;br&gt;vidareutvecklas. Bland annat bör basåret i högre grad anpassas till de&lt;br&gt;studerandes skiftande förutsättningar och tidigare utbildningar. Ett syfte&lt;br&gt;med det är att vidga möjligheterna till högre studier för grupper som nu&lt;br&gt;inte har någon lämplig väg till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bred kompetenstillväxt, förbättrad rekrytering till högre utbildning&lt;br&gt;och en tydligare gränsdragning mellan reguljär utbildning och arbetsmar-&lt;br&gt;knadsutbildning är behov som motiverar en översyn av vuxenutbildning-&lt;br&gt;ens dimensionering. Ytterligare skäl är framtiden för de arbetsmarknad-&lt;br&gt;spolitiska insatserna, liksom de lägre volymerna av reguljär komvux. Till&lt;br&gt;dessa kommer de särskilda bekymmer som rör påbyggnadsutbildningar-&lt;br&gt;nas framtid. Dessa problem och frågeställningar är i stor utsträckning&lt;br&gt;sådana som kunskapslyftskommittén skall behandla. Flera av frågorna är&lt;br&gt;akuta och behöver övervägas i ett kortare perspektiv. Regeringen avser&lt;br&gt;att sätta i gång en skyndsam process i nära samband med kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allt snabbare och intensivare omställningstakten i samhälle och&lt;br&gt;arbetsliv medför att lärande måste ske under hela livet. Människors vilja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förmåga till omställning, ansvar, initiativ och beslutsfattande kan &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P&lt;br&gt;stärkas. Viljan och förmågan att lära är en grundläggande förutsättning&lt;br&gt;för människors möjligheter att fungera väl i samhälle och arbetsliv.&lt;br&gt;Samhällets tillväxt kommer i stor utsträckning bero av förutsättningarna&lt;br&gt;för kontinuerlig utveckling av kunnande och kompetens under individens&lt;br&gt;hela förvärvsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett längre tidsperspektiv har utbildningspolitiken inriktats på att&lt;br&gt;bygga en likvärdig och sammanhållen skola. I ett tillväxtperspektiv utgör&lt;br&gt;det svenska utbildningssystemet en god grund att bygga på för att ytter-&lt;br&gt;ligare höja ambitionen för ett livslångt lärande. Kommittén för ett natio-&lt;br&gt;nellt kunskapslyft för vuxna har här en central roll eftersom dess uppgift&lt;br&gt;är att utgå från såväl den enskildes, samhällets som arbetslivets perspek-&lt;br&gt;tiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare underlätta och stödja förändringsviljan och insatser-&lt;br&gt;na för kompetensutveckling i näringslivet har regeringen inom ramen för&lt;br&gt;Europeiska socialfonden utarbetat Mål 4-programmet “Växtkraft Mål&lt;br&gt;4”. Programmet kommer att genomföras med början under hösten 1995&lt;br&gt;fram till utgången av 1999. Strategin i programmet är att stärka ställ-&lt;br&gt;ningen för de anställda i företagen och på arbetsmarknaden genom att&lt;br&gt;koppla ihop åtgärder för att stimulera kompetensutveckling, arbetsorga-&lt;br&gt;nisatorisk utveckling och företagsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgruppen är i första hand verksamma i små och medelstora företag,&lt;br&gt;inklusive egenföretagare. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas&lt;br&gt;anställda som, om de inte får del av företagens kompetensutveckling,&lt;br&gt;löper risk att få sin ställning i företaget eller på arbetsmarknaden försva-&lt;br&gt;gad. Behov som anställda med kort eller gammal basutbildning har&lt;br&gt;skall särskilt beaktas. I programmets utformning har hänsyn också tagits&lt;br&gt;till att kvinnors utvecklingsmöjligheter skall prioriteras och tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att stödja utvecklingen kommer efterfrågan på fÖrändringskun-&lt;br&gt;skap och kompetensutveckling att stimuleras genom kompetens resurser.&lt;br&gt;Regionala program kommer att krävas för att få tillgång till resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska staten satsar ca 350 miljoner kronor om året och EU lika&lt;br&gt;mycket inom ramen för den europeiska socialfondens mål 4. Regeringen&lt;br&gt;avser också att lägga stor vikt vid de svenska projekt inom programmen&lt;br&gt;för Adapt, Leonardo och Sokrates. Dessa ger Sverige möjlighet till sam-&lt;br&gt;verkan med andra länder i Europa for att utbyta erfarenheter och utveck-&lt;br&gt;la framtidsinriktat kunnande, kompetens och yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett livslångt lärande ställer nya krav på utbildare och stöd till kompe-&lt;br&gt;tensutveckling på arbetsplatserna. I den anpassning och utveckling som&lt;br&gt;ett kompetenslyft för hela nationen kräver har arbetslivets företrädare en&lt;br&gt;väsentlig roll. Regeringen kommer att att inbjuda till överläggningar om&lt;br&gt;kompetensutveckl ing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer under hösten 1996 att presentera förslag till forsk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningspolitisk inriktning för de närmaste åren. Dessa förslag kommer att &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P' ’ $$ 96.25&lt;br&gt;innefatta åtgärder som syftar till att främja ekonomisk tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har som en förberedelse för forskningspropositionen till-&lt;br&gt;satt flera utredningar. Dessa skall bl.a. se över strukturen för forsknings-&lt;br&gt;finansiering (dir. 1995:41), åtgärder som främjar kvinno- och jämställd-&lt;br&gt;hetsforskningen (dir. 1995:8) samt åtgärder för att förnya industri-&lt;br&gt;forskningsinstituten (dir. 1994:62 och dir. 1995:27). Regeringen har&lt;br&gt;också i de gemensamma direktiven för myndigheternas fördjupade an-&lt;br&gt;slagsframställningar i fråga om forskning och utveckling för de kom-&lt;br&gt;mande åren uppdragit åt myndigheterna att bedöma vilka åtgärder som&lt;br&gt;krävs för att fullt ut utnyttja de möjligheter som forskningen ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre och medelstora högskolorna har i många fall haft relativt&lt;br&gt;lätt att utforma sin verksamhet efter det regionala näringslivets behov.&lt;br&gt;Det är väsentligt att dessa högskolor, med bibehållen identitet i utbild-&lt;br&gt;ningen och kvalitet i den forskning som nu byggs upp, stimuleras till att&lt;br&gt;ytterligare vidareutveckla samspelet med näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns en rad olika former för samarbete mellan uni-&lt;br&gt;versiteten, högskolorna och näringslivet, bl.a. kontaktsekretariat, kontakt-&lt;br&gt;forskare, forskarbyar och teknikparker. Nyligen har teknikbrostiftelser&lt;br&gt;och holdingbolag inrättats. Holdingbolagen har till uppgift att öka möj-&lt;br&gt;ligheterna att kommersialisera forskningsresultat från högskolorna. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer att bevaka att de resurser som tillskapats också sam-&lt;br&gt;verkar för att nå största möjliga effekt. Regeringens forskningsberedning&lt;br&gt;utvecklar dessutom idéer av betydelse inför arbetet med den forsknings-&lt;br&gt;politiska propositionen. En sådan viktig fråga är forskningens relevans&lt;br&gt;för samhälle och näringsliv. Sverige deltar, utöver i en rad andra inter-&lt;br&gt;nationella samarbetsprojekt, i EG:s gemensamma forskningsprogram.&lt;br&gt;Forskningsprogrammens främsta syfte är att stärka näringslivets konkur-&lt;br&gt;renskraft i medlemsstaterna genom att skapa förutsättningar for ett ökat&lt;br&gt;samarbete mellan företag, universitet och högskolor samt forskare. Sam-&lt;br&gt;bandet mellan det nationella forskningsprogrammet och EG:s forsknings-&lt;br&gt;program skall utvecklas ytterligare i syfte att få ett ökat utbyte av de&lt;br&gt;ekonomiska resurser som ställs till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren for stödgivningen via Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) till näringsliv och högskolor kommer att anpassas till de reg-&lt;br&gt;ler som gäller inom EU. Det gör att några av de villkor som tidigare&lt;br&gt;gällt och som varit grundade på riksdagsbeslut måste upphöra vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Kulturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett nära samband mellan ett rikt och mångsidigt kulturliv och ett&lt;br&gt;öppet demokratiskt samhälle. Kulturen och medierna intar en särställning&lt;br&gt;genom sin roll som samhällets minne och spegel, genom sina bidrag till en&lt;br&gt;vidgad yttrandefrihet och fördjupad demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärlig verksamhet bygger på att personer får möjlighet att utveck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la sin kreativa talang och sina idéer. På så sätt liknar konstnärens och ve- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995/96.25&lt;br&gt;tenskapsmannens arbetsvillkor varandra. Konstens utveckling, liksom&lt;br&gt;vetenskapens, är en fråga om frihet, integritet och kunskap. Men medan&lt;br&gt;vetenskapen kan utvecklas inom forskarsamhället är konstarterna beroende&lt;br&gt;av ett samspel med en publik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För individen är en förtrogenhet med de olika konstarternas uttryckssätt&lt;br&gt;en fråga om personlig utveckling, reflektion och ett vidgat perspektiv.&lt;br&gt;Kunskaper om kulturarvet, det egna och andras, är ett viktigt medel för att&lt;br&gt;skapa förståelse och tolerans mellan människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett samhälle som präglas av humanistiska värden är kulturen en&lt;br&gt;viktig bas för olika utvecklingssträvanden. Ett fritt och vitalt kulturliv kan&lt;br&gt;verka som en varningssignal när utvecklingen riskerar att glömma att män-&lt;br&gt;niskan är alltings mått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturen låter sig inte primärt definieras som en nyttighet - förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ett fungerande kulturliv är att konsten är fri och obunden. I&lt;br&gt;sina olika tillämpningar bidrar dock kulturen på olika sätt till ett mer väl-&lt;br&gt;fungerande samhälle, som mer kreativa skolor, tryggare bostadsområden&lt;br&gt;eller trevligare arbetsplatser. Mångsidiga och kreativa medarbetare bidrar&lt;br&gt;till högre kvalitet i olika verksamheter, kanske också till ökad lönsamhet&lt;br&gt;och produktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala utvecklingsarbetet erbjuder många exempel på kulturens&lt;br&gt;roll som motor i utvecklingen tillsammans med utbildning och teknik.&lt;br&gt;Kulturen har visat sig vara av stor betydelse för invånarna i en region när&lt;br&gt;det gäller att kraftsamla och uppbåda gemensam styrka i ett skede av stag-&lt;br&gt;nation och nedgång. En rik och stimulerande yttre kulturmiljö och ett rikt&lt;br&gt;kulturutbud är viktiga konkurrensmedel ifråga om en regions attraktivitet,&lt;br&gt;både vad gäller val av lokaliseringsort för näringslivsinvesteringar och&lt;br&gt;enskilda personers val av bosättningsort. Framför allt uppger kvinnor ofta&lt;br&gt;att tillgången till kulturaktiviteter i närområdet är av stor betydelse när de&lt;br&gt;väljer var de ska bo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för kultur har ökat inom turismen. Besöksmål som är rika på&lt;br&gt;kultur och kulturhistoria har goda möjligheter att mäta sig med turistattrak-&lt;br&gt;tioner av mer konventionellt slag. Kulturturism har förutsättningar att bli&lt;br&gt;bärkraftig och regionalekonomiskt betydelsefull i Sverige liksom den har&lt;br&gt;blivit det i många andra europeiska länder. Det ger också arbetstillfällen i&lt;br&gt;många regioner med vikande sysselsättning. Särskilt viktig är en utveck-&lt;br&gt;ling av kulturturismen för kvinnornas sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadstraditionerna i vårt land ger ett viktigt bidrag till den lokala&lt;br&gt;och regionala särprägeln. Att sprida kännedom om äldre tiders byggande,&lt;br&gt;metoder, material och färger är en viktig fråga för framtiden. Det kan ge ett&lt;br&gt;miljövänligt byggande och ökad återvinning. Äldre material och metoder&lt;br&gt;ger friska hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ny teknik ökar möjligheterna att sprida kunskaper om konstarterna&lt;br&gt;och kulturarvet till en vidare krets. Information om museernas samlingar&lt;br&gt;kan göras tillgänglig genom offentliga databaser. För att underlätta till-&lt;br&gt;gången till information på kulturområdet för olika användare, kommer&lt;br&gt;förutsättningarna för ett &amp;quot;Kulturnät Sverige&amp;quot; att utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny teknik ändrar förutsättningarna för radio- och TV-verksamheten.&lt;br&gt;Genom digitalisering av såväl sändning som mottagning av radio och -&lt;br&gt;TV-kanaler kommer nya tjänster att kunna erbjudas. Regeringen har tillsatt&lt;br&gt;en utredare som skall beskriva tekniska förutsättningar för och konsekven-&lt;br&gt;serna av en övergång till digital teknik för marksänd TV. I slutet av sep-&lt;br&gt;tember 1995 fattade regeringen beslut om försöksverksamhet med digital&lt;br&gt;ljudradio. Både Sveriges Radio och privata programföretag får genom&lt;br&gt;detta möjlighet att sända inte bara ljud, utan också text och enkla stillbil-&lt;br&gt;der. Detta gör att Sverige tillsammans med Storbritannien ligger först med&lt;br&gt;utvecklingen av digitala radiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommersiella delen av kulturen, &amp;quot;kulturindustrin&amp;quot;, omsätter årligen&lt;br&gt;betydande summor och sysselsätter ett stort antal människor, till stor del&lt;br&gt;ungdomar. Inte minst den tekniska utvecklingen och den ökade internatio-&lt;br&gt;naliseringen bidrar till att utveckla både kulturproduktionen och kulturdi-&lt;br&gt;stributionen ytterligare. Inom den exportinriktade delen av näringslivet&lt;br&gt;spelar kulturindustrin en inte obetydlig roll. För svensk del kan exporten&lt;br&gt;av populärmusik, barnfilmer och barnböcker framhållas. År 1993 svarade&lt;br&gt;svenska musikgrupper för ca en miljard kronor i export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Närings- och energipolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att understödja och främja drivkrafterna för tillväxt inriktas närings-&lt;br&gt;politiken på att ytterligare förbättra näringsklimatet i Sverige, att upprät-&lt;br&gt;thålla ett starkt omvandlingstryck i svensk ekonomi och att tillhandahålla&lt;br&gt;en infrastruktur av hög kvalitet. Energipolitiken skall ge förutsättningar&lt;br&gt;för en uthållig energiförsörjning och en långsiktigt säker tillgång på&lt;br&gt;elektricitet till internationellt konkurrenskraftiga priser. Med sådana&lt;br&gt;förutsättningar skapas betingelser för en snabb förnyelse och utveckling&lt;br&gt;inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsnivån måste vara fortsatt hög för att återuppbygga den&lt;br&gt;produktionskapacitet som gått förlorad under den gångna lågkonjunktu-&lt;br&gt;ren. Investeringskvoten behöver också långsiktigt ligga på en hög nivå&lt;br&gt;för att produktionen och sysselsättningen skall kunna öka inom industrin&lt;br&gt;och tjänstesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken bör i möjligaste mån präglas av stabilitet&lt;br&gt;när det gäller företagandets villkor. Det minskar osäkerheten för företa-&lt;br&gt;gare som satsar tid, pengar och engagemang på riskfyllda projekt. Att&lt;br&gt;starta och driva företag är ett risktagande, där många osäkra kommersi-&lt;br&gt;ella faktorer måste bedömas och hanteras. Det finns ett värde i sig att&lt;br&gt;staten försöker bidra till att minska denna osäkerhet genom att i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning se till att de institutionella förutsättningarna är&lt;br&gt;förutsägbara. Detta kräver i sin tur att förändringar rörande exempelvis&lt;br&gt;skatter, arbetsrätt, stödsystem m.m. genomförs under så bred politisk&lt;br&gt;enighet som möjligt för att säkerställa att förändringarna är långsiktigt&lt;br&gt;hållbara. De förändringar som görs måste genomföras på ett sådant sätt&lt;br&gt;att företagen ges en rimlig tid till anpassning. Olika företagsformer skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 sand. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas likvärdigt. Med dessa utgångspunkter avser regeringen att&lt;br&gt;regelmässigt ta initiativ till diskussioner med övriga riksdagspartier,&lt;br&gt;fackliga organisationer och berörda företagsorganisationer innan större&lt;br&gt;förändringar sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.4 Bruttoinvesteringar samt nettoinvesteringar exklusive bostäder som&lt;br&gt;andelar av BNP 1950-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-13.png" style="width:313pt;height:199pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansiva och innovativa företagare är en viktig förutsättning for att&lt;br&gt;Sverige skall kunna arbeta sig ut ur krisen. För att en företagare skall&lt;br&gt;vara beredd att satsa pengar och sitt engagemang måste det finnas möj-&lt;br&gt;ligheter att få en rimlig avkastning på satsade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under det gångna året vidtagit flera åtgärder för att&lt;br&gt;främja ett gott näringslivsklimat. Särskild uppmärksamhet har ägnats&lt;br&gt;förutsättningarna för små och medelstora företag. Dessas förutsättningar&lt;br&gt;och förmåga att växa kommer att vara avgörande för både ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt och sysselsättningsökning. Bland de åtgärder som redan vidta-&lt;br&gt;gits kan nämnas sådana som rör kapitalförsörjningen för små och medel-&lt;br&gt;stora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.5 Antal anställda i företag med 0-199 anställda&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-14.png" style="width:278pt;height:172pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa'. Nutek Analys och Statistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALMI och Industrifonden har fått förbättrade utlåningsmöjligheter då&lt;br&gt;riskbenägenheten tidigare varit alltför begränsad. Denna förändring&lt;br&gt;motverkar också bankernas allmänna återhållsamhet. Ramen för lån till&lt;br&gt;kvinnliga företagare har utökats väsentligt. De små och medelstora före-&lt;br&gt;tagen har fått tillgång till den utlåning som sker via Europeiska investe-&lt;br&gt;ringsbanken. För att främja utländska investeringar i Sverige finns en&lt;br&gt;ny myndighet, Invest in Sweden Agency, i funktion sedan halvårsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikutveckling och produktförnyelse är två områden av strategisk&lt;br&gt;betydelse för den svenska konkurrenskraften. Ett första steg i en satsning&lt;br&gt;på detta område har tagits genom att medel avsatts för teknikspridning&lt;br&gt;till små och medelstora företag. Regeringen har gett NUTEK i uppgift&lt;br&gt;att genomföra ett program för tekniköverföring till små och medelstora&lt;br&gt;företag. I uppgiften ingår dels att uppmuntra efterfrågan på ny teknik&lt;br&gt;hos dessa företag, dels att fä de instanser som har kunskap om ny teknik&lt;br&gt;att förmedla denna. NUTEK har till uppgift att skapa och vidmakthålla&lt;br&gt;nätverk för att underlätta överföringen av information om ny teknik&lt;br&gt;mellan högskolor/universitet, industriforskningsinstitut, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, andra statliga institutioner samt mindre och medel-&lt;br&gt;stora företag. Regeringen har också tillkallat en särskild utredare med&lt;br&gt;uppgift att kartlägga möjligheterna till teknikupphandlingar från offentli-&lt;br&gt;ga sektorns sida. Delar av den svenska industrin har utvecklats som ett&lt;br&gt;resultat av teknikupphandlingar. Regeringens ambition är nu att identifi-&lt;br&gt;era nya områden för teknikupphandling. Av särskilt intresse är upphand-&lt;br&gt;ling riktad till IT- och miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxt- och arbetsffämjande åtgärder intar i dag en central plats i&lt;br&gt;den kommunala verksamheten, vilket manifesterats bl.a. genom de&lt;br&gt;närings- och IT-politiska strategier som tas fram i kommunerna. Sådana&lt;br&gt;strategier har ökat markant under senare år och förutsätter bl.a. en när-&lt;br&gt;mare samverkan med närbelägna högskolor. Regeringen har uppmärk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammat att dessa strategier i vissa kommuner redan resulterar i konkret &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘ $ &amp;nbsp;&amp;nbsp;' $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samverkan mellan kommun, högskola, statliga myndigheter, storföretag,&lt;br&gt;småföretag med flera. Dessa och liknande initiativ kan komma att få stor&lt;br&gt;betydelse för såväl de befintliga småföretagens utveckling som för stor-&lt;br&gt;företagens möjligheter att utveckla underleverantörer och att avknoppa&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre och medelstora högskolornas geografiska spridning innebär&lt;br&gt;att de utgör en strategisk resurs för den regionala kunskapsförsörjningen&lt;br&gt;och för näringslivets utveckling. Det lokala, ofta småfÖretagsdominerade,&lt;br&gt;näringslivets och kommunernas ökade insikter om kompetensens bety-&lt;br&gt;delse för långsiktig konkurrenskraft och tillväxt, kommer att öka kraven&lt;br&gt;på högskolans roll som motor för den regionala kompetensförsörjningen.&lt;br&gt;Drivkrafterna för ökad samverkan mellan staten, regionala organ, kom-&lt;br&gt;munerna och näringslivet är därför starkare i dag än de varit tidigare.&lt;br&gt;Regeringen avser att utforma ett program för att stimulera denna utveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsbeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kapital- och företagsbeskattningens område har utvecklingen varit&lt;br&gt;mycket instabil de senaste åren. Detta är olyckligt. I synnerhet beslut om&lt;br&gt;investeringar sker under en betydande osäkerhet och det är angeläget att&lt;br&gt;oklarhet om skattereglerna inte adderas till denna. Regeringen presente-&lt;br&gt;rar i denna proposition dels vissa riktlinjer för det fortsatta arbete som&lt;br&gt;skall resultera i ett stabilt regelverk, dels vissa konkreta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska företagsskattereglema är konkurrenskraftiga vid en inter-&lt;br&gt;nationell jämförelse. Av bl.a. en OECD-studie från 1991 framgår att de&lt;br&gt;generella villkoren för investeringar i Sverige är mycket goda. Samtidigt&lt;br&gt;medförde den omläggning som beslutades hösten 1993 ett ökat skatteut-&lt;br&gt;tag på företagen. Regeringen har därför tidigare uttalat att skatteuttaget&lt;br&gt;på detta område skall sänkas, samt avsatt en ram för detta på två miljar-&lt;br&gt;der kronor. Skattelättnader för företagssektorn och dess ägare kan utfor-&lt;br&gt;mas på olika sätt och det är angeläget att förändringarna görs så att&lt;br&gt;stimulansen för investeringar och tillväxt blir så stor som möjligt. 1994&lt;br&gt;års regler med en generell lättnad i beskattningen av utdelningar och&lt;br&gt;reavinster medförde högst osäkra effekter på investeringarna, samtidigt&lt;br&gt;som de innebar betydande skattelättnader för privatpersoner med stora&lt;br&gt;aktieinnehav. Det fortsatta arbetet på detta område skall syfta till att&lt;br&gt;stimulera företagens nyinvesteringar och försörjning med riskkapital.&lt;br&gt;Lättnader på bolagsnivå är från investeringssynpunkt principiellt sett att&lt;br&gt;föredra, samtidigt som de kan förenas med ett tillfredsställande fördel-&lt;br&gt;ningsmässigt utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionellt har lättnader på bolagsnivå tagit sig form av avdrag för&lt;br&gt;utdelad vinst. Så gällde för det s.k. Annellavdraget som tillämpades&lt;br&gt;t.o.m. inkomståret 1993. En avdragsmodell har emellertid vissa nackde-&lt;br&gt;lar i relation till utlandet och innebär bl.a. risker för export av skattebas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan balanserande positiva effekter på investeringar i Sverige. Genom att &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;avdraget en gång avskaffats med retroaktiv verkan är det dessutom svårt&lt;br&gt;att åter få tilltro till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten på senare tid har presenterats en modell för en generell&lt;br&gt;lättnad på företagsnivå som innebär en möjlighet att undvika avdragsmo-&lt;br&gt;dellens nackdelar. Den presenterade modellen innebär att företagen vid&lt;br&gt;betalningen av bolagsskatt får tillgodoräkna sig de skatter som betalats&lt;br&gt;på utdelningar och reavinster av ägare som är skattskyldiga i Sverige.&lt;br&gt;Genom avräkning även for skatt på reavinst uppnås i princip en större&lt;br&gt;neutralitet i behandlingen av olika finansieringskällor än vad som gäller&lt;br&gt;för traditionella lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen, som&lt;br&gt;enbart inriktas på utdelade vinster. Den presenterade modellen aktualise-&lt;br&gt;rar emellertid en lång rad komplicerade överväganden av såväl ekono-&lt;br&gt;miskt som tekniskt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i dag beslutat om tilläggsdirektiv till 1992 års före-&lt;br&gt;tagsskatteutredning (dir. 1995:130) som skall pröva den refererade mo-&lt;br&gt;dellen och utforma ett förslag om den närmare prövningen motiverar&lt;br&gt;det. I statsfinansiellt avseende ryms inte en generell lättnad på bolagsni-&lt;br&gt;vå inom den avsatta ramen om två miljarder kr. Tillkommande finansie-&lt;br&gt;ringsbehov måste tillgodoses inom ramen för företagsbeskattningen. För&lt;br&gt;övrigt skall utredningen undersöka vilka andra förändringar som är moti-&lt;br&gt;verade av ekonomiska och skattesystematiska skäl vid den generella&lt;br&gt;lättnaden. Utredningen skall vidare pröva modellens förenlighet med&lt;br&gt;våra internationella åtaganden, bl.a. i relation till dubbelbeskattningsav-&lt;br&gt;tal. Utredningsarbetet skall bedrivas så att de nya reglerna skall kunna&lt;br&gt;gälla fr.o.m. inkomståret 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är värdefullt med så generella regler som möjligt inom företags-&lt;br&gt;och kapitalbeskattningen. Selektiva regler aktualiserar olika gränsdrag-&lt;br&gt;ningsproblem och tröskeleffekter. I det fall en generell modell visar sig&lt;br&gt;ha avgörande svagheter bör dock möjligheten till selektiva lättnader&lt;br&gt;undersökas. Utredningen skall i så fall lägga fram förslag om en selektiv&lt;br&gt;lättnad för onoterade bolag. Även i detta fall bör i första hand en lättnad&lt;br&gt;på bolagsnivå undersökas. En lättnad på ägamivå kan dock utgöra ett&lt;br&gt;alternativ. Selektiva åtgärder for små och medelstora företag motiveras&lt;br&gt;av att dessa i vissa avseenden arbetar under sämre villkor än storföreta-&lt;br&gt;gen. De senare har i allmänhet goda möjligheter att finansiera sina inve-&lt;br&gt;steringar på de internationella kapitalmarknaderna. Små och medelstora&lt;br&gt;företag har en sämre ställning på kapitalmarknaden, särskilt på markna-&lt;br&gt;den för riskvilligt kapital, bl.a. beroende på brister i informationen om&lt;br&gt;dessa företag. Detta bidrar i allmänhet till en lägre soliditet än for stor-&lt;br&gt;företagen, något som bl.a. ökar sårbarheten vid en nedgång i efterfrågan.&lt;br&gt;Regeringen avser att lägga förslag i denna fråga så att förändringen kan&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av tidigare överenskommelser kring 1995 års komplette-&lt;br&gt;ringsproposition lämnas nu förslag dels om ett riskkapitalavdrag, dels&lt;br&gt;om en utvidgad kvittningsrätt för enskilda näringsidkare. Riskkapitalav-&lt;br&gt;draget innebär att en beloppsbegränsad skattereduktion medges vid d-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eltagande i nyemissioner i onoterade aktiebolag. Skattereduktionen inne-&lt;br&gt;bär en stimulans av försörjningen med externt riskkapital. För att&lt;br&gt;motverka skatteplanering skall särskilda begränsningsregler gälla. Risk-&lt;br&gt;kapitalreglema skall tillämpas vid 1997 och 1998 års taxeringar (inkom-&lt;br&gt;ståren 1996 och 1997). Avsikten är alltså att riskkapitalavdraget skall&lt;br&gt;avlösas av permanenta lättnadsregler som skall utredas av 1992 års&lt;br&gt;företagsskatteutredning. I ekonomiskt och skattesystematiskt avseende är&lt;br&gt;de båda typerna av åtgärder svåra att förena, eftersom det inte är lämp-&lt;br&gt;ligt att samtidigt ge skattelättnader såväl vid tillskott av kapital som vid&lt;br&gt;beskattningen av kapitalets avkastning. Ekonomiska föreningar omfattas&lt;br&gt;inte av riskkapitalavdraget. För dessa återinfÖrs i stället avdragsrätten för&lt;br&gt;insats-utdelningar och för utdelning på förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att det tidigare aviserade förslaget om&lt;br&gt;kvittningsrätt nu genomförs. Den utvidgade kvittningsrätten for enskilda&lt;br&gt;näringsidkare innebär att företagare med nystartad aktiv verksamhet ges&lt;br&gt;möjlighet att kvitta underskott i verksamheten mot tjänsteinkomster.&lt;br&gt;Typiskt sett startar en företagare sin verksamhet som en enskild firma&lt;br&gt;och under de första åren ger den utvidgade kvittningsrätten en förstärkt&lt;br&gt;likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om riskkapitalavdrag har redovisats i en remiss som rege-&lt;br&gt;ringen nyligen överlämnat till Lagrådet. Förslaget om utvidgad kvitt-&lt;br&gt;ningsrätt tas upp i den proposition som inom kort kommer att överläm-&lt;br&gt;nas till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för beskattning av fåmansföretag har kritiserats på grund av&lt;br&gt;att de blivit alltför komplicerade. Regeringen har noterat kritiken och tar&lt;br&gt;den på allvar. Det står samtidigt klart att det inte finns några enkla lös-&lt;br&gt;ningar på problemen. Till bilden hör emellertid att regeringen idag be-&lt;br&gt;slutar om tilläggsdirektiv till 1992 års företagsskatteutredning. Resultatet&lt;br&gt;av utredningens arbete kan komma att påverka de förutsättningar som&lt;br&gt;skattereglerna i fråga bygger på. En översyn blir således aktuell även av&lt;br&gt;det skälet. I det sammanhanget bör även möjligheterna att förenkla reg-&lt;br&gt;lerna prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingar av uppgiftslämnande och redovisning är särskilt viktiga&lt;br&gt;för mindre företag som drivs som enskild näringsverksamhet. Förenk-&lt;br&gt;lingar kan frigöra resurser för både de skattskyldiga och för skatteför-&lt;br&gt;valtningen. Samtidigt är det även i framtiden angeläget med likformiga&lt;br&gt;regler som förhindrar skatteanpassning och skatteundandraganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden har till uppgift att förvalta de medel som bidrar till finansie-&lt;br&gt;ringen av de allmänna tilläggspensionerna. Förvaltningen av fondens&lt;br&gt;medel handhas av fem fondstyrelser och av avvecklingsstyrelsen (Fond&lt;br&gt;92-94). Första till tredje fondstyrelserna skall enligt gällande placerings-&lt;br&gt;bestämmelser i första hand placera förvaltade medel på penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden, medan fjärde och femte fondstyrelserna har rätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att placera medel i aktier. Avvecklingsstyrelsens uppgift har varit att &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;förvalta de tillgångar och skulder som förvaltades av de år 1992 av den&lt;br&gt;tidigare regeringen avvecklade löntagarföndsstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för fondförvaltningen är att i ett långsiktigt perspektiv maxime-&lt;br&gt;ra avkastningen på tillgångarna. För fondstyrelserna gäller att medlen&lt;br&gt;skall förvaltas så att kraven på bl.a. en långsiktigt hög avkastning och&lt;br&gt;god riskspridning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens totala fondkapital uppgick vid årsskiftet 1994/95 till 562&lt;br&gt;miljarder kronor. Detta förvaltas till 92 procent av första till tredje fond-&lt;br&gt;styrelserna och till 7 resp. 1 procent av fjärde och femte fondstyrelserna.&lt;br&gt;Detta innebär att AP-fonden har drygt 90 procent av sina tillgångar&lt;br&gt;investerade i tillgångsslag som är direkt beroende av ränteutvecklingen.&lt;br&gt;Som jämförelse kan nämnas att försäkringsbolagen har valt att placera&lt;br&gt;omkring en tredjedel av sina tillgångar i aktier. För att bättre uppfylla&lt;br&gt;kravet på god riskspridning, och därmed bidra till en ökad avkastning på&lt;br&gt;fondens kapital, bör en omfördelning göras av de medel som fonden&lt;br&gt;förvaltar så att fonden får förvärva aktier för ytterligare 10 miljarder&lt;br&gt;kronor. Detta gynnar också den svenska ekonomins utveckling och till-&lt;br&gt;växt genom att näringslivet får tillgång till ytterligare riskvilligt kapital,&lt;br&gt;både för börsnoterade bolag och för onoterade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens företagsåtagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att staten bör bli en mer professionell och aktiv före-&lt;br&gt;tagsägare. Detta är nödvändigt för att bättre kunna tillvarata de enskilda&lt;br&gt;företagens utvecklingsmöjligheter och därigenom bidra till tillväxten i&lt;br&gt;näringslivet samt förräntningen av det statskapital som är bundet i före-&lt;br&gt;tagssektorn. En mer professionell ägarutövning från statens sida kan&lt;br&gt;även bidra till ökad mångfald och komplettering av ägarstrukturen i&lt;br&gt;näringslivet. I 1995 års budgetproposition redovisades ett förslag som&lt;br&gt;bl.a. innebar att regeringen skulle bemyndigas att besluta i vissa frågor&lt;br&gt;som rör förvaltningen av statligt ägda företag. Näringsutskottet bordläde&lt;br&gt;frågan i avvaktan på en till hösten 1995 aviserad justering av regering-&lt;br&gt;ens förslag (prop. 1994/95:100, bil. 13 moment 2 punkt A12, NU 19).&lt;br&gt;Regeringen avser med anledning därav att senare återkomma med en&lt;br&gt;proposition som innehåller vissa kompletteringar och justeringar av det&lt;br&gt;nämnda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens riskfinansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten vidtar åtgärder på olika plan när det gäller att förbättra småföreta-&lt;br&gt;gens möjligheter att utvecklas. Det gäller bl.a. riktade insatser för att&lt;br&gt;förbättra företagens tillgång på riskvilligt kapital. Exempel på sådana&lt;br&gt;insatser är lån från ALMI:s regionala utvecklingsbolag, projektstöd från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrifonden samt innovationsstöd från NUTEK och Stiftelsen Innova- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 19 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att finansiera utveckling av innovationer och nya pro-&lt;br&gt;dukter i mycket tidiga skeden har staten en roll att spela. Det finns&lt;br&gt;trösklar i fråga om information och risktagande vid finansiering som gör&lt;br&gt;att marknaden inte helt fungerar i dessa tidiga skeden. Genom statlig&lt;br&gt;medverkan kan utvecklingen bedrivas vidare i sådan utsträckning att&lt;br&gt;projekten mognar och kan utvärderas av privata aktörer på den finansiel-&lt;br&gt;la marknaden. Lån eller medelstillskott till riskprojekts tidiga skeden&lt;br&gt;lönar sig inte för banker och riskkapitalföretag. Samhället kan i många&lt;br&gt;fall vinna på att stärka tillförseln av medel till riskprojekt, exempelvis&lt;br&gt;genom att med små belopp dela risken i lovande utvecklingsprojekt.&lt;br&gt;Sådan finansiering bedrivs för närvarande av bl.a. NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förutvarande länsvisa utvecklingsfonderna har ersatts av regionala&lt;br&gt;utvecklingsbolag. Staten innehar genom moderbolaget ALMI Företags-&lt;br&gt;partner AB minst 51 procent i dessa regionala bolag. Moderbolaget har&lt;br&gt;till uppgift att bl.a. äga och förvalta de statliga medlen för finansierings-&lt;br&gt;verksamheten och avgöra hur dessa resurser skall fördelas över landet&lt;br&gt;för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag.&lt;br&gt;ALMl-koncemen arbetar med bl.a. riskfyllda lån, nyföretagarlån och&lt;br&gt;speciella lån till kvinnliga företagare. Enligt nuvarande riktlinjer skall&lt;br&gt;ALMI arbeta på en risknivå som innebär att det samlade kapitalet beva-&lt;br&gt;ras nominellt intakt, vilket innebär att ALMI-bolagen i många fall kan&lt;br&gt;acceptera risker som bankerna inte är beredda att ta. Regeringen har&lt;br&gt;nyligen genom så kallade ägardirektiv närmare preciserat ALMI:s upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Industrifonden arbetar med främst projektstöd till industri-&lt;br&gt;företag för att dela risken med företagen i samband med företagens mer&lt;br&gt;betydande produktutvecklings- och marknadsföringsprojekt. Liksom&lt;br&gt;ALMI har fonden fått förbättrade utlåningsmöjligheter. För att förstärka&lt;br&gt;samverkan mellan små och större företag vad gäller produktutveckling&lt;br&gt;samt för att stimulera avknoppningar från större företag bör Industrifon-&lt;br&gt;den ges ökad möjlighet att stödja sådana gemensamma projekt. Fonden&lt;br&gt;bör överväga att avsätta en särskild medelsram för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1994 ökade antalet nyetableringar med drygt 60 procent. Det&lt;br&gt;finns anledning att även framöver verka för att nyetableringarna hålls&lt;br&gt;på en hög nivå. Inte minst gäller det att underlätta för kvinnor att starta&lt;br&gt;egen verksamhet. Därför har statsmakterna avsatt medel för lån till&lt;br&gt;kvinnliga företagare som avser att starta företag eller som driver mindre&lt;br&gt;företag. Medlen för denna verksamhet disponeras av ALMI Företagspart-&lt;br&gt;ner AB. Efterfrågan på medel har varit hög. För att öka resurserna för&lt;br&gt;lån till kvinnliga företagare bör ALMI avsätta en särskild ram inom den&lt;br&gt;totala kapitalmängd som står till bolagets förfogande. I detta samman-&lt;br&gt;hang bör lån till kvinnor som avser att starta kooperativa företag upp-&lt;br&gt;märksammas. Den företagskooperativa utredningen (dir. 1994:05) arbetar&lt;br&gt;f.n. med frågor som rör kapitalförsörjningen i kooperativa företag. Ut-&lt;br&gt;redningen förväntas presentera sina förslag under våren 1996. Regering-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proo 1995/96’25&lt;br&gt;en avser också att låta utreda frågan om företagsgaranti, dvs att genom &lt;sup&gt;E&lt;/sup&gt;’&lt;br&gt;för ändamålet särskilt bildade bolag tillhandahålla riskkapital för framfö-&lt;br&gt;rallt nybildade småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande konkurrens är nödvändig för att skapa ett tillräckligt&lt;br&gt;omvandlingstryck i ekonomin. Därigenom motiveras olika aktörer att&lt;br&gt;successivt introducera nya och bättre produktionstekniker, produktions-&lt;br&gt;former, produkter och marknadsföringsformer för att på bästa sätt till-&lt;br&gt;mötesgå konsumenternas krav på kvalitet, pris och andra egenskaper på&lt;br&gt;efterfrågade varor och tjänster. Ett starkt omvandlingstryck driver på&lt;br&gt;strukturomvandlingen i ekonomin så att produktionsresurser flyttas från&lt;br&gt;lågproduktiv verksamhet till högproduktiv. Det stärker därutöver både&lt;br&gt;drivkrafterna för teknisk utveckling och incitamenten för inre struktu-&lt;br&gt;romvandling i företag och organisationer genom utveckling av arbetsor-&lt;br&gt;ganisation och arbetstagarnas kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en öppen och internationellt beroende ekonomi som den svenska&lt;br&gt;är det dessutom väsentligt att effektiviteten i det svenska näringslivet&lt;br&gt;hålls på en internationellt konkurrenskraftig nivå. God internationell&lt;br&gt;konkurrenskraft i det svenska näringslivet, i såväl den hemmamarknad-&lt;br&gt;sorienterade som i den exportinriktade delen, är viktig för sysselsättning-&lt;br&gt;en. Deltagande i den internationellt finansierade projektmarknaden -&lt;br&gt;Världsbanken, FN, EU och regionala institutioner, inklusive de nordiska&lt;br&gt;- spelar här en viktig roll. Ett projektexportsekretariat har inrättats inom&lt;br&gt;Utrikesdepartementet med uppgift att verka för att den svenska andelen&lt;br&gt;av de multilaterala organens upphandling skall kunna öka. Detta skall&lt;br&gt;ske inom ramen för gällande principer om obundet bistånd. Sekretaria-&lt;br&gt;tets roll är i huvudsak analyserande, initiativtagande och informationsgi-&lt;br&gt;vande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har sedan 1 juli 1993 en ny konkurrenslag med möjligheter&lt;br&gt;till kraftfulla tvångsåtgärder och sanktioner. Lagen har betydligt förbätt-&lt;br&gt;rat förutsättningarna för en effektiv konkurrenstillsyn. Kartellbildningar&lt;br&gt;med prissamarbete, uppdelning av marknader eller annat konkurrenshäm-&lt;br&gt;mande samarbete måste motarbetas, liksom missbruk av marknadsdomi-&lt;br&gt;nans. Regeringen har beslutat om en granskning av konkurrenslagens&lt;br&gt;tillämpning mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts hittills. Genom&lt;br&gt;organisationsförändringar vid Konkurrensverket kommer också resurser&lt;br&gt;att frigöras för en aktivare lagtillämpning med uppföljning och egna&lt;br&gt;initiativ. Regeringen anser att det är viktigt att länsstyrelserna involve-&lt;br&gt;ras mer aktivt i den konkurrensfrämjande verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer också att tillsätta två utredningar om konkur-&lt;br&gt;rensförutsättningarna i livsmedelssektorn. Den ena skall behandla kon-&lt;br&gt;kurrensen inom handel med livsmedel medan den andra skall analysera&lt;br&gt;konkurrensförhållandena inom livsmedelsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för livsmedel utgör en stor andel av hushållens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhoppningarna om att den öppna marknaden skulle medföra lägre &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;matpriser var inför medlemskapet i EU stora i konsumentleden. Även&lt;br&gt;om de beräkningar som gjordes inför medlemskapet inte förutsåg några&lt;br&gt;större, omedelbara prissänkningar, har de svenska konsumenterna i bred&lt;br&gt;omfattning troligen väntat sig större prissänkningar än de som hittills&lt;br&gt;skett. Sveriges medlemskap i EU bedöms också av regeringen kunna öka&lt;br&gt;konkurrensen på livsmedelsmarknaden med ett större utbud och lägre&lt;br&gt;priser som följd. Att konsumenternas förväntningar ännu inte förverkli-&lt;br&gt;gats beror bl.a. på att det fortfarande finns betydande hinder för att de&lt;br&gt;positiva effekterna av EU-medlemskapet ska få verkningskraft också på&lt;br&gt;de svenska matpriserna. Exempelvis har den lågt värderade kronan drivit&lt;br&gt;upp priserna på utländska livsmedel. Inträdeshindren för nya aktörer på&lt;br&gt;den svenska marknaden är flera. Den svenska detaljhandeln kontrolleras&lt;br&gt;därtill av ett fåtal stora aktörer. För att öka konkurrenstrycket på den&lt;br&gt;svenska marknaden kommer regeringen att förbättra informationen om&lt;br&gt;prisnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsindustrin svarar för drygt 13 procent av industriproduk-&lt;br&gt;tionen och är således en betydande del av den svenska industrin. Endast&lt;br&gt;en mindre del av näringen har varit utsatt för internationell konkurrens.&lt;br&gt;Genom medlemskapet i EU ges förutsättningar att förändra den situatio-&lt;br&gt;nen. Den inre marknaden omfattar också handeln med jordbruksproduk-&lt;br&gt;ter och livsmedel vilket bör ställa livsmedelsindustrin inför en helt annan&lt;br&gt;konkurrenssituation än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket allvarligt om svensk livsmedelsindustri inte är rustad&lt;br&gt;för att klara ett ökat konkurrenstryck från den inre marknaden. Ett teck-&lt;br&gt;en på att så kan vara fallet är industrins svaga produktivitetsutveckling.&lt;br&gt;Så sent som 1994 sjönk produktiviteten i livsmedelsindustrin med nästan&lt;br&gt;2 procent samtidigt som den ökade med drygt 5 procent för hela&lt;br&gt;tillverkningsindustrin. De senaste årens svaga produktvitetsutveckling&lt;br&gt;inom livsmedelsindustrin i förhållande till industrin i övrigt speglar san-&lt;br&gt;nolikt att hemmamarknaden utvecklas väsentligt mindre gynnsamt än&lt;br&gt;exporten. Avgörande är dock att omvandlingstrycket varit alltför svagt&lt;br&gt;genom bristande internationell och inhemsk konkurrens. Visserligen har&lt;br&gt;importen ökat sedan 1992, men från mycket låga nivåer. En ökad kon-&lt;br&gt;kurrens inom livsmedelsindustrin är nödvändig för att en långsiktigt&lt;br&gt;uthållig internationell konkurrenskraft skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör också nämnas att regeringen avser att verka&lt;br&gt;för en reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitiken, CAP.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen tillsatt en kommitté (dir. 1995:109) med uppgift&lt;br&gt;att lämna ett samlat förslag till reformer i syfte att marknadsorientera,&lt;br&gt;miljöanpassa och avreglera CAP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skärpa konkurrensen bedriver regeringen också ett arbete&lt;br&gt;för att få till stånd en översyn av användningen av antidumpninginstru-&lt;br&gt;mentet i EU. Detta bör användas mer restriktivt än vad som hittills varit&lt;br&gt;fallet. Det kan också bli aktuellt att närmare granska konkurrensförhål-&lt;br&gt;landena i andra branscher för att försöka motverka marknadsimperfektio-&lt;br&gt;ner. Här kan byggsektorn särskilt framhållas. Arbetet med att avskaffa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska handelshinder inom sektorn måste också drivas vidare med &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;kraft, bl.a. inom det europeiska samarbetets ram. En fördjupad analys av&lt;br&gt;kvarstående handelshinder liksom av standardiseringsarbetets eventuella&lt;br&gt;konkurrenspåverkande roll kommer att genomföras inom ramen för ett&lt;br&gt;samprojekt mellan Kommerskollegium, Konkurrensverket och NUTEK.&lt;br&gt;Etableringen av nya produktionsmetoder och företag bör underlättas.&lt;br&gt;Den av regeringen tillsatta bostadspolitiska utredningen (dir. 1995:20)&lt;br&gt;studerar byggkostnadsutveckl ingen och kreditkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhuvudtaget ser regeringen det som angeläget att löpande och&lt;br&gt;systematiskt motverka att offentliga regleringar bidrar till att i onödan&lt;br&gt;sänka konkurrenstrycket. Regeringen startade på 1980-talet ett program&lt;br&gt;för god regelkvalitet och införde senare krav på att myndigheterna ana-&lt;br&gt;lyserar konsekvenserna av sina regler. Arbetet med detta program har&lt;br&gt;nyligen intensifierats. Departementen arbetar sedan årsskiftet med en&lt;br&gt;systematisk genomgång av de regler som berör företagen. Syftet är att&lt;br&gt;belysa de enskilda regelsystemens effekter på marknaden och att motver-&lt;br&gt;ka onödiga kostnader. Programmet är särskilt inriktat på att motverka att&lt;br&gt;de mindre företagen missgynnas i förhållande till de större och mer&lt;br&gt;resursstarka företagen. Arbetet sker i nära samarbete med näringslivets&lt;br&gt;organisationer och företrädare för de centrala arbetsgivar- och arbetsta-&lt;br&gt;garorganisationerna. Konkret information inhämtas om enskilda reglers&lt;br&gt;effekter på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fortsätter arbetet med att se över företagens uppgiftsläm-&lt;br&gt;nande i syfte att åstadkomma förenklingar. I betydande omfattning er-&lt;br&gt;sätts nu nationella uppgiftsinsamlingar med sådana som krävs till följd&lt;br&gt;av samarbetet inom EU. Enligt regeringens mening har rationaliserings-&lt;br&gt;frågor ej blivit tillräckligt uppmärksammade i detta arbete. Regeringen&lt;br&gt;avser därför att på olika sätt medverka till att företagens arbetsbörda&lt;br&gt;med uppgiftslämnande beaktas i ökad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen tillsatt en utredning om begränsning och ef-&lt;br&gt;fektivisering av statliga stöd till näringslivet (dir. 1995:124). Utredning-&lt;br&gt;en ska behandla stödformer inom flera olika politikområden och bl.a.&lt;br&gt;överväga hur stöden bättre kan samordnas och om det finns alternativa&lt;br&gt;metoder att bättre utnyttja medlen. Utredningen skall även överväga&lt;br&gt;möjliga alternativ till finansiella stöd. Det kan t.ex. gälla utbildning för&lt;br&gt;utveckling av företagens och arbetskraftens kompetens och ökad teknik-&lt;br&gt;spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen antog i april 1995 en strategi för samlade åtgärder mot&lt;br&gt;den ekonomiska brottsligheten. Strategin redovisades i en skrivelse till&lt;br&gt;riksdagen (skr. 1994/95:217 bet. 1994/95: JuU25 rskr. 1994/95:412). För&lt;br&gt;att samordna åtgärderna har ett särskilt beredningsorgan inrättats inom&lt;br&gt;regeringskansliet, Ekobrottsberedningen. Förstärkta insatser mot den&lt;br&gt;ekonomiska brottsligheten är av väsentlig betydelse för att främja ett&lt;br&gt;gott näringslivsklimat med väl fungerande marknader. Insatserna måste&lt;br&gt;av samma skäl utformas så att seriösa näringsidkare får verka så ostört&lt;br&gt;som möjligt. Rätt utformade insatser mot den ekonomiska brottsligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrar påtagligt till att stärka marknadens funktionssätt genom konkur- &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’ 96.25&lt;br&gt;rens på likvärdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i strategin mot ekonomisk brottslighet har regeringen&lt;br&gt;antagit direktiv om en översyn av företagsbot (dir. 1995:95). Regeringen&lt;br&gt;avser vidare tillsätta en utredning om branschsanering. Avsikten är att&lt;br&gt;identifiera i vilka branscher det finns behov av särskilda åtgärder. Åtgär-&lt;br&gt;derna skall utformas med beaktande av intresset av väl fungerande mark-&lt;br&gt;nader. En särskild utredare har nyligen sett över lagen om näringsförbud&lt;br&gt;(SOU 1995:1). Förslagen har remissbehandlats. Regeringen avser att till&lt;br&gt;pågående riksmöte lämna förslag om en effektivare näringsförbudslag-&lt;br&gt;stiftning. Därigenom förbättras ytterligare möjligheterna att undanröja&lt;br&gt;störande inslag på marknaden. Åtgärderna på dessa områden är mycket&lt;br&gt;viktiga inslag i näringspolitiken, bl.a. med hänsyn till den allmänna&lt;br&gt;företagsmoralen, liksom för förutsättningarna för en konkurrens på lik-&lt;br&gt;värdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innovationsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika utredningar har visat att en utvecklad patentstrategi är ett viktigt&lt;br&gt;konkurrensmedel av stor betydelse for enskilda företag. Om svenska&lt;br&gt;företag blir mera medvetna om de möjligheter som ligger i patentsyste-&lt;br&gt;met skulle detta leda till en mera konkurrenskraftig industri. Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket har förutom sin traditionella myndighetsroll utvecklat&lt;br&gt;olika former av stöd samt service åt näringslivet och andra intressenter.&lt;br&gt;Regeringen ger nu Patent- och registreringsverket ett särskilt uppdrag&lt;br&gt;att, inom ramen for befintliga resurser, aktivt informera näringslivet om&lt;br&gt;patentsystemets möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent är avsedda att vara effektiva immaterialrättsliga skydd. Det har&lt;br&gt;emellertid blivit vanligare med medvetna patentintrång. En patent-&lt;br&gt;intrångsforsäkring ger en patentinnehavare med små ekonomiska resurser&lt;br&gt;en möjlighet att hävda sin rätt även i kostnadskrävande rättsprocesser.&lt;br&gt;Inom EU-kommissionen övervägs en försäkring på europeisk nivå, men&lt;br&gt;denna kan bli verklighet först om två till fem år. Regeringen avser att&lt;br&gt;undersöka möjligheterna till en svensk övergångslösning, byggd på kom-&lt;br&gt;mersiella grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från förhållandena i många andra länder äger svenska&lt;br&gt;universitetslärare, om inget annat avtalats, rätten till sina forskningsresul-&lt;br&gt;tat. Det saknas av bl.a. det skälet incitament för universitet och högsko-&lt;br&gt;lor att delta i och främja exploateringen av lärarens uppfinningar. I an-&lt;br&gt;slutning till utvecklingen av olika nya samverkansformer mellan forskare&lt;br&gt;och forskningsfinansiärer ingås numera regelmässigt olika typer av avtal&lt;br&gt;vilka ger arbetsgivaren och forskningsfinansiären vissa rättigheter att&lt;br&gt;förvärva patenterbara uppfinningar. Denna praxis ansluter sig även till&lt;br&gt;vad som tillämpas internationellt. För närvarande tillämpas således ett&lt;br&gt;flertal olika villkor for immaterialrätten beroende på vem som finansie-&lt;br&gt;rat forskningen och vilka avtal som ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pron 1995/96-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att öka drivkraften för såväl lärare och forskare som&lt;br&gt;högskola att nyttiggöra forskningsuppfinningar och andra resultat som&lt;br&gt;kan öka näringslivets konkurrenskraft. Det är angeläget att detta sker&lt;br&gt;utan att kärnverksamheten vid universitet och högskolor - utbildning och&lt;br&gt;forskning - blir lidande. Regeringen tillsätter mot denna bakgrund nu en&lt;br&gt;utredning av nuvarande samverkansformer mellan universitet, högskolor&lt;br&gt;och industrin. Utredaren skall överväga om den samlade fördelningen av&lt;br&gt;resurser för att öka nyttiggörandet av forskningsresultat kan behöva för-&lt;br&gt;ändras i någon riktning. Utredaren skall också se över det undantag som&lt;br&gt;i dag gäller för lärare i 1949 års lag om rätten till arbetstagarens&lt;br&gt;uppfinningar och lämna förslag till eventuella förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mineralfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör tillgången på geologisk information&lt;br&gt;för framtida prospektering ökas i syfte att förbättra tillväxtmöjligheterna&lt;br&gt;för gruvnäringen. En ändring av minerallagen (1991:45) bör därför göras&lt;br&gt;så att skyldighet införs att redovisa framkomna resultat från undersök-&lt;br&gt;ningsarbeten till statlig myndighet i de fall undersökaren inte avser att&lt;br&gt;söka bearbetningskoncession. En viss harmonisering med andra länders&lt;br&gt;lagstiftning skulle därmed uppnås. I samband med framläggandet av&lt;br&gt;denna proposition har regeringen därför beslutat om en lagrådsremiss i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mineralfrågoma är för närvarande föremål för översyn och övervä-&lt;br&gt;gande inom regeringskansliet. Bl.a. följer regeringen löpande vad som&lt;br&gt;händer inom prospekteringsområdet. Detta arbete kan leda till att rege-&lt;br&gt;ringen återkommer till riksdagen med ytterligare förslag inom minera-&lt;br&gt;lområdet i syfte att stimulera utvecklingen inom gruvnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många små och medelstora företag bör kunna växa och utvecklas snab-&lt;br&gt;bare om de får hjälp med att undanröja olika hinder och flaskhalsar. Ett&lt;br&gt;sådant hinder är ofta att småföretagens ledare och andra nyckelpersoner&lt;br&gt;saknar erforderlig kompetens på viktiga områden såsom teknik och&lt;br&gt;marknadsföring, där förändringar sker snabbt. De regionala utvecklings-&lt;br&gt;bolagen (ALMI) och andra samhällsorgan arbetar med att undanröja&lt;br&gt;sådana hinder. Det finns skäl för de statliga organen, i första hand då&lt;br&gt;NUTEK och ALMI, att intensifiera sådana fortbildningsinsatser som&lt;br&gt;riktas till de små företagen. Insatserna bör ske i samverkan med närings-&lt;br&gt;livets egna organisationer, med närbelägna högskolor och med berörda&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett verksamt inslag i arbetet med att höja kompetensen är att stimule-&lt;br&gt;ra till ett kvalificerat styrelsearbete i småföretagen. Det bör kunna ske&lt;br&gt;genom att statens organ - inom ramen för befintliga resurser - anordnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidareutbildning av personer med stor allmän näringslivserfarenhet, så&lt;br&gt;att de kan ges en särskild inblick i vad det innebär att leda mindre före-&lt;br&gt;tag. Staten bör också på olika sätt stimulera de mindre företagen att&lt;br&gt;vidga sin kompetens genom att bland annat rekrytera externa styrelsele-&lt;br&gt;damöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt konkurrensmedel och ett sätt att öka kompetensen, inte&lt;br&gt;minst för små och medelstora företag är en god industridesign. Staten&lt;br&gt;stöder på olika sätt sådan verksamhet. Stiftelsen Svensk Industridesign&lt;br&gt;verkar for att stärka designarbetet bland svenska företag i hela landet&lt;br&gt;och därigenom också stärka möjligheterna för lönsamhet och tillväxt.&lt;br&gt;Vidare kan ALMI Företagspartner AB:s regionala utvecklingsbolag läm-&lt;br&gt;na finansiellt stöd med mindre belopp till småföretag för att delfinansie-&lt;br&gt;ra användandet av konsulter på designområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även i landet 20 st lokala kooperativa utvecklingscentra&lt;br&gt;(LKU) som arbetar med rådgivning inför nyetablering av kooperativ&lt;br&gt;verksamhet. Efterfrågan på rådgivning ökar ständigt. LKU:na bedöms av&lt;br&gt;regeringen ha en stor betydelse for etablering av kooperativa företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkrediter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkreditfinansiering erbjuds av exportörer för att köpare i andra&lt;br&gt;länder skall kunna finansiera inköp av kapitalvaror och projekt. I så gott&lt;br&gt;som samtliga kapitalvaruexporterande länder har staten engagerat sig i&lt;br&gt;verksamheten på olika sätt för att stödja företagens exportansträngningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet inom OECD och EU på exportkreditområdet är f.n. inne&lt;br&gt;i ett aktivt skede. OECD-arbetet syftar till att åstadkomma internationel-&lt;br&gt;la riktlinjer for premier och andra faktorer vid exportkreditgivning. Inom&lt;br&gt;EU diskuteras dels förslag om begränsningar av statens roll vad gäller&lt;br&gt;konkurrensutsatt exportkreditförsäkring, dels harmonisering av villkor&lt;br&gt;vid medellång och lång kreditgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar aktivt i detta arbete som är av stor betydelse för Ex-&lt;br&gt;portkreditnämnden, EKN, och för möjligheterna att uppnå ökad konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet. I Sverige sker den statliga medverkan vid export- och&lt;br&gt;kreditfinansiering bl.a. genom EKN, som tillhandahåller garantier mot&lt;br&gt;utebliven betalning m.m., och AB Svensk Exportkredit, som erbjuder&lt;br&gt;statsstödda exportkrediter. Ett väl fungerande exportkreditsystem är en&lt;br&gt;viktig positiv faktor for tillväxten i industrin. Den svenska företagsstruk-&lt;br&gt;turen ändras snabbt. Köpare av kapitalvaror och projekt ställer nya krav&lt;br&gt;på finansiering i olika avseenden. Ett nytt inslag i samband med större&lt;br&gt;projekt är att finansieringen i ökad utsträckning avser projektrisker, ofta&lt;br&gt;i mer kreditvänliga länder. EKN:s verksamhet har nyligen varit föremål&lt;br&gt;for granskning av Riksrevisionsverket, RRV. Resultatet har redovisats i&lt;br&gt;en rapport - Exportkreditnämndens garantigivning (RRV 1995:19) - som&lt;br&gt;for närvarande bereds i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportinsatser för småföretag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många mindre företag har en produktion av varor och tjänster som läm-&lt;br&gt;par sig for export. Av olika skäl har företagen ofta begränsat sin verk-&lt;br&gt;samhet till hemmamarknaden och i vissa fall till de nordiska länderna.&lt;br&gt;Bristande erfarenhet och kompetens kan vara skäl till att företagen inte&lt;br&gt;går ut på exportmarknaden. En annan orsak kan vara att företagen är&lt;br&gt;underleverantörer och har stora svenska kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma tillväxt är det dock nödvändigt att även små och&lt;br&gt;medelstora företag försöker utöka sin marknad genom att t.ex. söka&lt;br&gt;samarbetspartners i andra länder och utöka sin försäljning på utlands-&lt;br&gt;marknader. Sådana satsningar är riskfyllda, och för att underlätta företa-&lt;br&gt;gens internationalisering finns det anledning för staten att medverka. Det&lt;br&gt;är angeläget att även i detta avseende utnyttja de nya möjligheter som&lt;br&gt;EU-medlemskapet ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stimulans som kan riktas till de mindre företagen kan vara av&lt;br&gt;olika karaktär. I vissa fall kan det röra sig om mer allmänna presentatio-&lt;br&gt;ner utomlands av olika branscher eller produktområden. Ett exempel kan&lt;br&gt;vara en gemensam presentation av svensk möbelindustri eller trähusindu-&lt;br&gt;stri. I ett annat fall kan det gälla en presentation av svensk design. Det&lt;br&gt;kan också handla om miljöteknik. Statens insatser bör dock inte begrän-&lt;br&gt;sas till enskilda branscher. Skapande av nätverk av mindre företag bör&lt;br&gt;stimuleras. Individuella företagsinriktade åtgärder for exportstöd är däre-&lt;br&gt;mot inte motiverade och skulle också kunna stå i direkt strid med EG:s&lt;br&gt;konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med hänsyn till det fördelaktiga konkurrensläget för svenskt&lt;br&gt;näringsliv angeläget att de föreslagna åtgärderna genomförs snarast möj-&lt;br&gt;ligt. För detta ändamål bör staten tillföra särskilda medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig finansiering av kollektiva exportsatsningar skall ske med krav&lt;br&gt;på egenfmansiering av företagen till minst hälften av projektkostnaderna&lt;br&gt;och i övrigt inom de ramar som Romfördraget lägger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella åtgärderna bör genomföras av de organisationer som arbe-&lt;br&gt;tar med företagsutveckling och export i små och medelstora företag,&lt;br&gt;nämligen ALMI Företagspartner AB och Sveriges Exportråd. Dessa&lt;br&gt;organ samverkar i dag och håller for närvarande på att bygga upp regio-&lt;br&gt;nala exportcentra riktade till små och medelstora företag. För den in-&lt;br&gt;hemska verksamheten svarar ALMI och Exportrådet gemensamt, men all&lt;br&gt;utländsk verksamhet genomförs av Exportrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismen är en växande näring, som bl.a. kännetecknas av att den&lt;br&gt;domineras av små företag, samtidigt som marknadsföringen kräver att&lt;br&gt;företagen står i direkt kontakt med sina exportmarknader. För att klara&lt;br&gt;detta krävs en utveckling av informationsteknik som är avpassad till&lt;br&gt;behoven. Data-svar och Data-fax är exempel på en sådan teknik som&lt;br&gt;finns idag men som inte utnyttjas inom den svenska turistnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de nämnda ändamålen, exportinsatser for småföretag samt infor-&lt;br&gt;mationsteknik för turistföretag, bör ett anslag om sammanlagt 50 miljo&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner kronor för budgetåret 1995/96 engångsvis föras upp under tolfte &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;huvudtiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det också viktigt att erinra om den nyligen&lt;br&gt;inledda verksamheten med att underlätta för utländska investerare att&lt;br&gt;etablera verksamhet i Sverige. Sådana etableringar kan verksamt bidra&lt;br&gt;till att främja den ekonomiska tillväxten i vårt land. Verksamheten hos&lt;br&gt;den nya myndigheten Invest i Sweden Agency, ISA, är av långsiktig&lt;br&gt;karaktär, och regeringen avser att noga följa aktiviteterna under de första&lt;br&gt;åren för att se om inriktningen kan behöva förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl utvecklad och miljöanpassad infrastruktur är en förutsättning för&lt;br&gt;en stabil ekonomisk tillväxt samt för sysselsättning och välfärd i landets&lt;br&gt;olika delar. Infrastrukturen - anläggningar för transporter, energi och&lt;br&gt;data- och telekommunikationer - är en viktig del av det samlade kapita-&lt;br&gt;let i samhället. En tillräcklig och fungerande infrastruktur för transpor-&lt;br&gt;ter och kommunikation är en förutsättning för att kapital och arbetskraft&lt;br&gt;skall kunna utnyttjas effektivt. I ett allt mer integrerat Europa är kom-&lt;br&gt;munikationerna viktiga för Sverige, inte minst med tanke på landets&lt;br&gt;stora utrikeshandel och geografiska läge i förhållande till de stora ex-&lt;br&gt;portmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens ansvar för infrastrukturens utbyggnad och underhåll har länge&lt;br&gt;varit omfattande även om de offentliga investeringarna i infrastruktur&lt;br&gt;varierat i omfattning under olika perioder. Under 1970- och 1980-talen&lt;br&gt;fick infrastrukturen, med undantag av energisektorn och telekommunika-&lt;br&gt;tionerna, stå tillbaka för andra offentliga utgifter. Sedan slutet av 1980-&lt;br&gt;talet har investeringarna i transportinfrastruktur åter ökat. Riksdagens&lt;br&gt;beslut våren 1991 om ökade anslag till utbyggnad av infrastruktur lade&lt;br&gt;grunden för den nu pågående satsningen på investeringar i järnvägar,&lt;br&gt;vägar och kollektivtrafikanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågående utbyggnadsprogrammet inom väg- och jämvägssektom,&lt;br&gt;i kombination med den nu pågående budgetsanseringen, innebär att det&lt;br&gt;inte nu är aktuellt att föra fram några nya stora investeringssatsningar i&lt;br&gt;transportsystemet. Åtgärder behövs för att förbättra transportsystemen&lt;br&gt;som helhet bl.a. från miljösynpunkt. Informationstekniken integreras&lt;br&gt;alltmer i transportsystemet och kan bidra till att skapa ett effektivare&lt;br&gt;resursutnyttjande i transportsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål och riktlinjer som ligger till grund för dagens trafikpolitik&lt;br&gt;beslutades av riksdagen år 1988. Kompletterande beslut om investeringar&lt;br&gt;i transportinfrastrukturen har fattats av riksdagen åren 1991 och 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare aviserat att det är tid att förbereda ett nytt&lt;br&gt;kommunikationspolitiskt ställningstagande. Det finns flera skäl att utar-&lt;br&gt;beta ett nytt innehåll i politiken inom transport och kommunikationssek-&lt;br&gt;torn. Ett skäl är att skapa ytterligare grund för miljöanpassning. Rege-&lt;br&gt;ringen avser att kraftigt driva på arbetet med att begränsa miljöpåverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från transporterna. Ett annat skäl är att skapa bättre förutsättningar för&lt;br&gt;att effektivt kunna utnyttja av den transportinfrastruktur som nu byggs&lt;br&gt;ut. Vid beslut om investeringar i kommunikationssystemet är det nöd-&lt;br&gt;vändigt att se kommunikationssystemet som en helhet och utifrån denna&lt;br&gt;helhetssyn ta ställning till avvägningen mellan nyinvesteringar, reinveste-&lt;br&gt;ringar och drift och underhåll i de olika kommunikationsslagen. Inte&lt;br&gt;minst samspelet mellan transporter och informationsteknologin samt dess&lt;br&gt;ökade betydelse och utvecklingspotential i samhället talar for detta. Ett&lt;br&gt;ytterligare skäl är det statsfinansiella läget och möjligheterna att på sikt&lt;br&gt;finansiera särskilt infrastrukturens utbyggnad och behovet av underhåll.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden måste de framtida investeringarna i kommunika-&lt;br&gt;tionssystemet ske så att de ger största möjliga samhällsekonomiska nyt-&lt;br&gt;ta. Den fortgående integrationen både inom EU och Östeuropa bör beak-&lt;br&gt;tas vid ett nytt kommunikationspolitiskt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden tillkallade regeringen i december 1994 en kom-&lt;br&gt;mitté med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna&lt;br&gt;i Sverige. Kommitténs uppgift är att utarbeta ett förslag till ett miljöan-&lt;br&gt;passat kommunikationssystem som bidrar till ökad välfärd och hållbar&lt;br&gt;tillväxt i landets olika delar (K 1995:01, dir. 1994:140). Kommittén&lt;br&gt;skall presentera ett delbetänkande med förslag till inriktning av investe-&lt;br&gt;ringsplanen för åren 1998-2007 i mars 1996. Kommitténs slutbetänkan-&lt;br&gt;de, som skall läggas fram senast den 1 december 1996 skall presentera&lt;br&gt;ett förslag till nationell plan för kommunikationerna. Regeringen avser&lt;br&gt;att lägga förslag till riksdagen om en ny inriktning för infrastrukturin-&lt;br&gt;vesteringama under år 1996. Ett förslag till nationell plan for kommuni-&lt;br&gt;kationerna i Sverige skall presenteras for riksdagen under år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infrastrukturen är en viktig del av ett fungerande samhälle. En funge-&lt;br&gt;rande infrastruktur måste finnas i landets alla delar. Under den föregåen-&lt;br&gt;de vintern och våren drabbades vissa län i norra Sverige av betydande&lt;br&gt;skador på grund av översvämningar, vilket även omfattade vägarna i&lt;br&gt;dessa län. Vägverket har under året vidtagit de akuta insatser som krävts&lt;br&gt;för att reparera de uppkomna skadorna. Verket har kunnat göra det ge-&lt;br&gt;nom omfördelningar inom ramen for befintliga anslag vilket inneburit att&lt;br&gt;kostnaderna for de uppkomna skadorna inte har behövt belasta enbart de&lt;br&gt;drabbade länen. Regeringen anser vidare att medel som riksdagen anvisat&lt;br&gt;for drift och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1995/96 avsedda&lt;br&gt;att disponeras under år 1996, bör kunna få disponeras av Vägverket&lt;br&gt;redan under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under de senaste åren särskilt uppmärksammat de sär-&lt;br&gt;skilda behov som funnits av åtgärder för drift och underhåll av det stat-&lt;br&gt;liga vägnätet. Mot bakgrund av behovet av sysselsättningspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der har under åren 1992 till 1995 därför anvisats nästan 10 miljarder&lt;br&gt;kronor, utöver ordinarie driftsanslag, till underhållsåtgärder för vägar&lt;br&gt;och järnvägar. Åtgärderna har i huvudsak inriktats mot länsvägar och&lt;br&gt;länsjämvägar för bl.a. bärighet och framkomlighet. Bl.a. har man genom&lt;br&gt;dessa åtgärder delvis kunnat tillmötesgå skogsindustrins krav på förbätt-&lt;br&gt;ringar av länsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också under en knapp tioårsperiod funnits särskilda medel för &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;bärighetshöjande åtgärder av vägar i skogslänen, den s.k. bärighetspla-&lt;br&gt;nen. En ny sådan plan kommer att behandlas av Kommunikationskom-&lt;br&gt;mittén vid upprättandet av den övergripande Kommunikationsplanen.&lt;br&gt;Kommittén bör särskilt uppmärksamma de problem som skogsindustrin&lt;br&gt;har, trots de åtgärder som vidtagits, när det gäller råvaruförsörjningen&lt;br&gt;och leveranser och kommittén bör beakta hur den kommande planerings-&lt;br&gt;periodens investeringar kan anpassas för att möta dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartens roll för Sveriges utrikestransporter är central. Ca 95 pro-&lt;br&gt;cent av den svenska utrikeshandeln, mätt i ton gods, transporteras direkt&lt;br&gt;eller indirekt på lastfartyg eller färjor. Den infrastruktur som skall betjä-&lt;br&gt;na sjöfarten är av strategisk betydelse för att åstadkomma kostnadseffek-&lt;br&gt;tiva transportlösningar. Inom ramen för ett nationellt kommunikations-&lt;br&gt;system bör sjöfartspolitiken ingå som en del i den samlade transportpoli-&lt;br&gt;tiken. Regeringen vill betona säkerhets- och miljöfrågorna inom sjö-&lt;br&gt;fartspolitiken. Regeringen har tillsatt en kommitté för att utreda hur&lt;br&gt;Sveriges behov av sjöburen utrikeshandel bäst skall tillgodoses i ett&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv. Kommittén skall bl.a. kartlägga den svenska sjö-&lt;br&gt;fartens marknadssituation och konkurrensförutsättningar samt analysera&lt;br&gt;hur svensk sjöfart skall kunna utvecklas och ingå som en naturlig del i&lt;br&gt;den övriga närings- och transportpolitiken. Även sjöfartspolitikens bety-&lt;br&gt;delse från miljö- och säkerhetssynpunkt skall analyseras. Regeringen&lt;br&gt;avser att lägga fram ett förslag om en långsiktig sjöfartspolitik för riks-&lt;br&gt;dagen under den innevarande mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige befinner sig sedan den 1 juli 1993 i en internationellt sett&lt;br&gt;unik situation med en öppen telemarknad med flera aktörer och operatö-&lt;br&gt;rer. Den snabba utvecklingen av nya tjänster på tele- och datamarknaden&lt;br&gt;förutsätter en avancerad överföringsteknik. Nätutbyggnaden i Sverige är&lt;br&gt;i stora drag tillfredsställande och håller en internationellt sett hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande telelagstiftningen ses nu över i syfte att pröva om&lt;br&gt;lagstiftningen, och de telepolitiska målen, är tillräckliga och ändamålsen-&lt;br&gt;liga mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom IT-området. Under&lt;br&gt;hösten genomförs också en översyn av förutsättningarna för statlig tekni-&lt;br&gt;kupphandling som ett medel att ytterligare utveckla och bredda använd-&lt;br&gt;ningen av informationstekniken i samhället. Därvid bör även betydelsen&lt;br&gt;för den regionala utvecklingen analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom uppbyggnad av samt ökad tillgång och tillgänglighet till geog-&lt;br&gt;rafiska databaser skapas bl.a. förutsättningar för olika GIS-tillämpningar,&lt;br&gt;den del av IT-sektom som i USA bedöms vara den snabbast växande&lt;br&gt;och som i hög grad befrämjar tillväxt och utveckling inom såväl den&lt;br&gt;offentliga förvaltningen som det privata näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillkallat en kommission för att främja en bred an-&lt;br&gt;vändning av informationsteknik (SB 1995:1, dir 1995:1), IT-kommissio-&lt;br&gt;nen. Denna kommission skall vara rådgivande till regeringen men också&lt;br&gt;ta egna initiativ som kan undanröja hinder för och påskynda spridningen&lt;br&gt;av informationsteknik, t.ex. inom utbildningsområdet samt i offentlig&lt;br&gt;sektor. Kommissionen har lämnat en första rapport i juni i år (IT-kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missionens arbetsprogram, SOU 1995:68). Arbetsprogrammet innehåller &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;ett antal studier, projekt och utåtriktade aktiviteter som kommissionen&lt;br&gt;avser att driva under det närmaste året. Särskild uppmärksamhet ägnas åt&lt;br&gt;skillnader mellan olika socialgruppers respektive mellan kvinnors och&lt;br&gt;mäns användning av IT. IT-kommissionen har inlett ett arbete rörande&lt;br&gt;elektroniska marknadsplatser. Inom den offentliga förvaltningens sam-&lt;br&gt;verkansorgan om IT-frågor (Toppledarforum) pågår ockå ett arbete med&lt;br&gt;att infora elektronisk upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen i början av år&lt;br&gt;1996 med förslag till åtgärder för att ytterligare bredda användningen av&lt;br&gt;IT. Avsikten är att formulera en plattform för regeringens arbete med att&lt;br&gt;främja användningen av informationsteknik i Sverige. I ett sådant arbete&lt;br&gt;berörs flera departement och politikområden, t.ex. utbildningsområdet,&lt;br&gt;lagstiftning och den offentliga förvaltningens IT-användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggsektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska sammanbrottet i Sverige fick särskilt drastiska följder&lt;br&gt;inom byggområdet. Från ett närmast överhettat investeringsklimat i slu-&lt;br&gt;tet av 1980-talet sjönk byggnadsinvesteringarna från år 1992 till år 1994&lt;br&gt;med över 35%. Trots att ROT-insatsema ökades på olika sätt, minskade&lt;br&gt;nivån för den totala byggproduktionen under dessa tre år med över 22%.&lt;br&gt;Den öppna byggarbetslösheten pendlade vid olika tidpunkter under året&lt;br&gt;1994 mellan 22 och 32%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika en permanent utslagning av byggarbetskraft och före-&lt;br&gt;tagskapacitet och därmed förhindra framtida flaskhalsar i byggproduktio-&lt;br&gt;nen har regeringen vid två tillfällen lagt fram stora stimulanspaket för&lt;br&gt;byggandet. I dessa ingår bl.a. stöd till ROT-åtgärder inom bostadssek-&lt;br&gt;torn och stöd till miljöförbättringar i bostäder med sammanlagt 5,3 mil-&lt;br&gt;jarder kronor. Beredskapen att utnyttja detta stöd har visat sig mycket&lt;br&gt;stor, men skiftar mellan stödformerna. För att snabbt få ned den fortsatt&lt;br&gt;mycket höga byggarbetslösheten - som vid utgången av september låg på&lt;br&gt;över 21% - kommer regeringen att föreslå riksdagen att de samlade&lt;br&gt;medlen får användas där de ger snabbast resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uthållig energiförsörjning är av grundläggande betydelse för en ut-&lt;br&gt;vecklad industrination som Sverige. En långsiktigt säker tillgång på el är&lt;br&gt;en viktig förutsättning för en positiv utveckling av näringslivet, för eko-&lt;br&gt;nomisk tillväxt och för social utveckling. Dessa förutsättningar bör beva-&lt;br&gt;ras. För att uppnå en uthållig ekonomisk tillväxt är det nödvändigt att&lt;br&gt;det finns tillräcklig kapacitet i elproduktionen och att vi har en effektivt&lt;br&gt;fungerande elmarknad. Särskilt för elintensiva basnäringar som t.ex.&lt;br&gt;pappers- och massaindustrin, gruvindustrin och stålindustrin är detta&lt;br&gt;avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1995 96.25&lt;br&gt;(prop. 1990/91:88, bet. 1990/9UNU40, rskr. 1990/91:373). Beslutet&lt;br&gt;grundade sig i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare&lt;br&gt;för Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Energi-&lt;br&gt;politikens mål är, enligt 1991 års riktlinjer, att på kort och lång sikt&lt;br&gt;trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrens-&lt;br&gt;kraftiga villkor. Härigenom främjas en god ekonomisk och social ut-&lt;br&gt;veckling i Sverige. Energipolitiken skall utgå ifrån vad natur och miljö&lt;br&gt;kan bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimat-&lt;br&gt;politiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93, JoU19, rskr. 1992/93:361).&lt;br&gt;En nationell strategi bör enligt riksdagsbeslutet vara att koldioxidutsläp-&lt;br&gt;pen från användningen av fossila bränslen stabiliseras till 1990 års nivå&lt;br&gt;år 2000 för att därefter minska. Beslutet omfattar också en klimatstrate-&lt;br&gt;gi, som bl.a. rör energiområdet. Såväl kostnaderna för utsläppsminsk-&lt;br&gt;ningar som betalningsförmågan för åtgärder skiljer sig mellan länder. En&lt;br&gt;utgångspunkt för klimatstrategin är därför att klimatpolitiken också mås-&lt;br&gt;te utformas i ett internationellt perspektiv och i internationellt samarbete.&lt;br&gt;Sverige är pådrivande för beslut om obligatoriska koldioxidskatter inom&lt;br&gt;EU. Först därigenom kan kraven på kostnadseffektivitet och en rimlig&lt;br&gt;fördelning av kostnadsansvaret för åtgärderna tillgodoses. Med denna&lt;br&gt;utgångspunkt är det möjligt att förena klimatpolitiska insatser med en&lt;br&gt;politik för ökad tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har nyligen beslutat om nya regler för elförsörjning (prop.&lt;br&gt;1994/95:122, bet. 1994/95:NU00, rskr. 1994/95:00). Den nya ellagstift-&lt;br&gt;ningen innebär konkurrens i handeln med el som ökar valfriheten för&lt;br&gt;elkonsumentema och skapar förutsättningar för en ökad pris- och kost-&lt;br&gt;nadspress inom elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sommaren 1994 tillkallades energikommissionen (N 1994:04, dir.&lt;br&gt;1994:67, dir. 1994:120). Kommissionen har parlamentarisk sammansätt-&lt;br&gt;ning och skall enligt direktiven granska de pågående energipolitiska&lt;br&gt;programmen för omställning och utveckling av energisystemet och ana-&lt;br&gt;lysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. Kommissionen&lt;br&gt;bör också lägga fram förslag om program med tidsangivelser för om-&lt;br&gt;ställningen av energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energikommissionen skall enligt sina direktiv redovisa slutresultatet&lt;br&gt;av sitt arbete senast den 1 december 1995. Regeringen avser att under&lt;br&gt;hösten 1996 återkomma till riksdagen med förslag till riktlinjer för ener-&lt;br&gt;gipolitiken. En utgångspunkt för regeringen är att omställningen och&lt;br&gt;utvecklingen av energisystemet bör grundas på långsiktigt hållbara poli-&lt;br&gt;tiska beslut som framstår som trovärdiga över tiden. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att söka parlamentariskt samförstånd inför det kommande riks-&lt;br&gt;dagsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för vindkraftinvesteringar har ökat sedan år 1994. I områden&lt;br&gt;med bra vindlägen svarar vindkraften redan idag för en stor del av elför-&lt;br&gt;sörjningen. Den utbyggnad som skett under de gångna åren bör inte&lt;br&gt;avbrytas. Regeringen föreslår därför att NUTEK tillförs ytterligare 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner kronor för bidrag till investeringar i vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för solvärme och solenergi har likaledes ökat under den&lt;br&gt;senaste tiden. Vad gäller stöd till investeringar i solvärme förväntas&lt;br&gt;medlen som finns vid Boverket gå åt under innevarande budgetår. För&lt;br&gt;att säkerställa att den ökade efterfrågan kan tillgodoses inom ramen för&lt;br&gt;innevarande budgetår föreslår regeringen att ytterligare 25 miljonor kro-&lt;br&gt;nor satsas av staten för investeringsstöd för solvärme i bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att kostnaderna för solvärmetekniken på sikt minskas&lt;br&gt;kraftigt så att anläggningarna kan bli kostnadseffektiva för användaren.&lt;br&gt;Därför bör investeringsstödet kombineras med satsningar på forskning&lt;br&gt;och teknikutveckling. För forskning och utveckling kring solvärme fö-&lt;br&gt;reslår regeringen därför att Energiteknikfonden tillförs 30 miljonor kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att 5 miljonor kronor anslås till teknikupp-&lt;br&gt;handling för tillämpningar inom tappvärmesystem för småhus samt att&lt;br&gt;40 miljonor kronor anslås för en tidsperiod om 5 år för forskning och&lt;br&gt;utveckling inom solcellsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att fullfölja det program för demonstartion av alternativa driv-&lt;br&gt;medel som löper vid Kommunikationsberedningen (KFB) sedan år 1991&lt;br&gt;föreslår regeringen att KFB får disponera återstående medel i Energitek-&lt;br&gt;nikfonden inom den ursprungliga ramen, vilken utgjorde 120 miljonor&lt;br&gt;kronor, fram t.o.m. utgången av budgetåret 1997. De återstående medlen&lt;br&gt;beräknas till ca 60 miljonor kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Miljöpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett centralt mål för tillväxtpolitiken är en varaktigt hög och ekologiskt&lt;br&gt;långsiktigt hållbar tillväxt. Miljöpolitikens mål är att skydda människors&lt;br&gt;hälsa, att bevara den biologiska mångfalden, att främja en långsiktig&lt;br&gt;hushållning med naturresurserna samt att värna natur- och kulturlandska-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö är mångdimensionellt&lt;br&gt;och har ändrat karaktär under de senaste årtiondena. Under en lång pe-&lt;br&gt;riod, dominerad av industrialiseringen, har själva tillväxten i produk-&lt;br&gt;tionen ofta lett till ökade utsläpp av miljöfarliga ämnen och därmed till&lt;br&gt;en negativ miljöpåverkan. Under de senaste decennierna har förändringar&lt;br&gt;i tillväxtmönstret, samtidigt med ökat miljömedvetande och höjd utbild-&lt;br&gt;ningsnivå, tenderat att luckra upp sambandet mellan produktionstillväxt&lt;br&gt;och negativa miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många miljöproblem kan endast lösas genom en teknisk och ekono-&lt;br&gt;misk utveckling med mer resurssnål teknik samt ökad återvinning och&lt;br&gt;återanvändning. Miljöpolitiken utgör också en allt större del av det om-&lt;br&gt;vandlingstryck som det svenska näringslivet utsätts för och som är driv-&lt;br&gt;kraften för utvecklingen av nya produktionsprocesser, nya produkter och&lt;br&gt;nya marknader. Miljöpolitiken kan därför också ge tillväxtpolitiken möj-&lt;br&gt;ligheter som det gäller att tillvarata. Regeringens ambition är att de in-&lt;br&gt;slag inom miljöpolitiken som driver på den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;och förnyelsen av svenskt näringsliv skall kunna utnyttjas också inom&lt;br&gt;tillväxtpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1960-talet har allmänhetens miljömedvetande ökat kraftigt,&lt;br&gt;både i Sverige och internationellt. Miljöargument blir i allt större ut-&lt;br&gt;sträckning en konkurrensfaktor för företagen. Från en situation där mil-&lt;br&gt;jöhänsyn i första hand har uppfattats som en faktisk restriktion för till-&lt;br&gt;växten har miljöfaktorn blivit en potentiellt viktig drivkraft för tillväxt&lt;br&gt;och strukturomvandling. Miljöanpassade varor och tjänster och produk-&lt;br&gt;tionsmetoder kan därigenom bidra till att stimulera ekonomisk tillväxt&lt;br&gt;och ge nya exportmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitikens uppgift i ett tillväxtperspektiv är att samspela med&lt;br&gt;och kanalisera samt förstärka effekterna av de grundläggande värderings-&lt;br&gt;förändringama hos allmänheten. Flertalet av de exempel på miljöanpass-&lt;br&gt;ning av produkter samt produktionsteknik och på framväxt av miljötek-&lt;br&gt;nikbranscher, som finns både i Sverige och internationellt, visar på bety-&lt;br&gt;delsen av ett effektivt samspel mellan värderingsförändringar och miljö-&lt;br&gt;politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra miljöproblem förutsätter att tillväxten anpassas så att ökad&lt;br&gt;förslitning eller utarmning av naturen motverkas. Tillväxtpolitiken måste&lt;br&gt;därför också innehålla inslag av restriktioner och hänsynstagande som på&lt;br&gt;kort sikt kan synas som uppoffringar men som på längre sikt är nödvän-&lt;br&gt;diga för att skydda naturen och dess natur- samt kulturlandskap för kom-&lt;br&gt;mande generationer. Det gäller skogen, odlingslandskapet, fjällen, skär-&lt;br&gt;gårdarna och stadsmiljön. De olika dimensionerna hos miljöpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför att olika handlingsalternativ måste analyseras och att åtgärder &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;inom olika sektorer samordnas, bl.a. med en långsiktigt hållbar markan-&lt;br&gt;vändningspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producentansvar har införts för förpackningar, tidningspapper och&lt;br&gt;bildäck. Konsekvenserna för den kommunala renhållningen och renhåll-&lt;br&gt;ningslagen ses nu över inom Miljöbalksutredningen. En avfallsskatt&lt;br&gt;utreds just nu och förslag lämnas vintern 1996. Miljöbalksutredningen&lt;br&gt;ser också över möjligheterna av att använda miljöskyddslagen för att&lt;br&gt;mera direkt styra det s.k. icke branschspecifika industriavfallet. Natur-&lt;br&gt;vårdsverket har fått i uppdrag att lägga fram förslag till kvantitativa mål&lt;br&gt;för avfallspolitiken. Omvandlingstrycket i riktning mot ökad återvinning&lt;br&gt;och återanvändning kommer att stärkas. Uttaget av ändliga naturresurser&lt;br&gt;kommer successivt att kunna minska samt kopplingen mellan råva-&lt;br&gt;ruutvinning och ekonomisk tillväxt att kunna brytas. En fortsatt utveck-&lt;br&gt;ling av producentansvaret ger ökade incitament att utveckla varor som är&lt;br&gt;förenliga med en ekologiskt hållbar utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten kan ge negativa effekter på välfärden om den kommer till&lt;br&gt;stånd med metoder som sliter på natur och människor. Kostnaden för att&lt;br&gt;reparera miljöskadorna ökar och miljöskulden hotar att växa. Klara grän-&lt;br&gt;ser måste finnas för att skydda miljön i vid bemärkelse och bryta miljö-&lt;br&gt;skuldens ökning. Ekonomiska styrmedel bör användas i större utsträck-&lt;br&gt;ning inom miljöpolitiken. Kretsloppssamhället ger såväl miljövinster&lt;br&gt;som möjlighet för nya företag och nya arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producenter bör ta ett ökat miljöansvar för varor och tjänster. Alla&lt;br&gt;måste som konsumenter beakta miljöaspekter i vardagen. Arbetet med&lt;br&gt;kommunala handlingsprogram, s.k. lokala Agenda 21-planer, kan bli ett&lt;br&gt;stöd för enskilda som medborgare och som konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur miljösynpunkt kan internationell handel vara av godo, eftersom&lt;br&gt;den skapar förutsättningar för effektiv resursanvändning. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för denna positiva effekt är att handeln följs av en effektiv miljöpo-&lt;br&gt;litik. Utan en sådan riskerar de negativa miljöeffekterna av ökade trans-&lt;br&gt;porter liksom den ökade miljöbelastning som kan följa av ökad tillväxt&lt;br&gt;att väga över handelns positiva miljöeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationaliseringen av ekonomin påverkar förutsättningarna för att&lt;br&gt;driva en effektiv miljöpolitik. Den ökade rörligheten av kapital och&lt;br&gt;varor gör att arbetet för att förbättra miljön i högre grad än tidigare&lt;br&gt;måste bedrivas på internationell nivå för att åtgärderna skall vara kost-&lt;br&gt;nadseffektiva. Detta minskar emellertid inte behovet av en aktiv miljö-&lt;br&gt;politik även på nationell nivå. I dag ökar miljömedvetandet snabbt hos&lt;br&gt;våra konkurrentländer och på många av de viktigaste marknaderna. Sve-&lt;br&gt;rige bör fortsätta att driva en aktiv miljöpolitik inom EU och andra&lt;br&gt;internationella fora. Detta bidrar till en bättre miljö och skapar samtidigt&lt;br&gt;nya marknader för miljöteknik. Det är mot denna bakgrund som Sverige&lt;br&gt;arbetar för att en koldioxidskatt införs i högre utsträckning i EU-länder-&lt;br&gt;na och för införande av en obligatorisk miniminivå för energi- och kol-&lt;br&gt;dioxidbeskattning inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett starkt medborgerligt engagemang har varit en förutsättning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljöpolitiken. Detta engagemang slår nu igenom också direkt på mark- &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’ ^9$ 96.25&lt;br&gt;naden med stora konsekvenser för enskilda företag. Företag som förmår&lt;br&gt;hävda sig och ligga före sina konkurrenter med t.ex. miljöanpassad pro-&lt;br&gt;duktion och miljöanpassade produkter kan snabbt skörda stora marknad-&lt;br&gt;sandelar. Företag som av olika skäl varit mindre förutseende i detta&lt;br&gt;avseende kan med kort varsel få problem. Internationellt arbetande mi-&lt;br&gt;ljöorganisationer och en internationell mediabevakning förstärker denna&lt;br&gt;känslighet, inte minst för de stora internationella företagen. Kostnaderna&lt;br&gt;av att handla fel ökar snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige och internationellt har frågan om s.k. grön skatteväxling&lt;br&gt;diskuterats alltmer. Skatteväxlingen innebär att sänkta skatter på arbete&lt;br&gt;finansieras med en höjning av skatterna på miljöskadlig verksamhet.&lt;br&gt;Sverige genomförde i och med 1990 års skattereform som första land i&lt;br&gt;Europa en skatteväxling, då ett antal miljöskatter infördes och skatten på&lt;br&gt;arbete sänktes. EU-kommissionen har konstaterat att detta kan vara en&lt;br&gt;möjlig väg för att förena tillväxt, sysselsättning och en god miljö. En&lt;br&gt;förändring av skattestrukturen kan öka omvandlingstrycket i näringslivet&lt;br&gt;i en ekologiskt hållbar riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en ökad miljörelatering av det svenska skatte-&lt;br&gt;systemet utreds för närvarande av Skatteväxlingskommittén och Ener-&lt;br&gt;gikommissionen. Dessa kommittéer genomför en bred analys av ett kom-&lt;br&gt;plext område. Förutom effekter på miljön och sysselsättningen behandlar&lt;br&gt;utredningarna bl.a. effekterna på den internationella konkurrenskraften&lt;br&gt;och inkomstfördelningen. Regeringen avser att avvakta resultaten från&lt;br&gt;dessa båda kommittéer innan några mer omfattande åtgärder vidtas på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koldioxidskatten är ett viktigt miljörelaterat inslag i skattesystemet.&lt;br&gt;För industrin är skatten nedsatt till en fjärdedel av den generella nivån.&lt;br&gt;Sedan en tid har diskussioner förts om att minska denna nedsättning till&lt;br&gt;hälften. Frågan aktualiserades inför propositionen om finansieringen av&lt;br&gt;medlemskapet i Europeiska unionen (prop. 1994/95:203). I de övervä-&lt;br&gt;ganden som då gjordes ansågs det angeläget att finanseringen också&lt;br&gt;skulle bäras av produktionen, bl.a. i form av ett höjt uttag av koldioxid-&lt;br&gt;skatt på industrin. Frågan lämnades dock öppen med hänvisning till&lt;br&gt;behovet av fortsatta analyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om koldioxidskattens differentiering kommer att aktualiseras i&lt;br&gt;Skatteväxlingskommitténs arbete. Den gäller om det är önskvärt att i ett&lt;br&gt;miljöpolitiskt perspektiv och i ett konkurrenskraftsperspektiv tillämpa&lt;br&gt;skilda skattesatser för varor i privat konsumtion och för insatsvaror i&lt;br&gt;produktionen. Utan att föregripa kommitténs analyser och ställningsta-&lt;br&gt;ganden anser dock regeringen att storleken på skattesatsen för industrin&lt;br&gt;bör kunna omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att koldioxidskatten för industrin bör höjas till hälf-&lt;br&gt;ten av den nivå som gäller allmänt. Önskemålet om att dämpa utsläppen&lt;br&gt;är centralt i detta sammanhang. Som Naturvårdsverket har visat i en&lt;br&gt;rapport har koldioxidutsläppen ökat de senaste åren och gjorda prognoser&lt;br&gt;tyder på svårigheter att uppfylla målet att stabilisera koldioxidutsläppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till år 2000. Regeringen avser att föreslå nedsättningsregler för energiin-&lt;br&gt;tensiv industri så att inte de nedsatta skattesatserna leder till konkurrens-&lt;br&gt;nedvridningar. Avsikten är att på så sätt tillgodose de klimatpolitiska&lt;br&gt;målen utan att förutsättningarna för sysselsättning och produktion under-&lt;br&gt;grävs. Regeringen avser att i januari 1996 meddela EU-kommissionen de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna. Förutsatt att EU:s ministerråd inte har några in-&lt;br&gt;vändningar bör de nya reglerna kunna träda i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att arbetet med att miljöanpassa transportsystemet&lt;br&gt;bör intensifieras. Ytterligare åtgärder krävs som begränsar utsläppen från&lt;br&gt;trafiken och som åstadkommer en transportstruktur som är långsiktigt&lt;br&gt;hållbar. Det pågår ett omfattande arbete med denna inriktning, särskilt&lt;br&gt;inom ramen för den vid årsskiftet tillsatta Kommunikationskommittén&lt;br&gt;och inom det s.k. MaTs-arbetet. I MaTs-arbetet deltar bland andra&lt;br&gt;trafikverken och Naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biltrafikens utsläpp minskar i takt med att kraven skärpts på bränslen&lt;br&gt;och fordonsteknik. Fortsatta åtgärder krävs emellertid samtidigt som det&lt;br&gt;blir mer och mer angeläget att ytterligare åtgärder även genomförs på&lt;br&gt;sjöfarts- och luftfartsområdet samt för fordon som ännu inte omfattas av&lt;br&gt;några utsläppskrav, t.ex. snöskotrar. Utsläppen från arbetsmaskiner är&lt;br&gt;också omfattande. Naturvårdsverket har i uppdrag att ge förslag till&lt;br&gt;åtgärder för minskade buller- och luftföroreningar från sådana maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att göra en översyn av vägtrafikens samlade&lt;br&gt;beskattning omfattande såväl lätta som tunga fordon. Området beskattas&lt;br&gt;i dag på flera olika sätt. Vid försäljning av bilar utgår en särskild skatt,&lt;br&gt;bilinnehav beskattas genom fordonskatten och vidare beskattas den&lt;br&gt;löpande användningen genom uttag av energi- och koldioxidskatt.&lt;br&gt;Analysen skall koncentreras till vad som är den lämpliga avvägningen&lt;br&gt;mellan försäljningsskatt, fordonsskatt, energi- och koldioxidskatt i syfte&lt;br&gt;att förbättra den samlade styreffekten med avseende på trafiksäkerhet&lt;br&gt;och miljö. Däremot bör beskattningen av bilförmån inte aktualiseras i&lt;br&gt;detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att den nivåhöjning om 20 procent av&lt;br&gt;försäljningsskatten på vissa motorfordon, som riksdagen beslutade om&lt;br&gt;våren 1995, återtas och ersätts med en höjning av fordonsskatten fr.o.m.&lt;br&gt;år 1996. En lägre nivå på försäljningsskatten stimulerar förnyelsen av&lt;br&gt;bilparken vilket har positiva effekter på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöpolitikens del i omvandlingstrycket har hittills huvudsakligen&lt;br&gt;utövats via en tillståndsreglerande och kontrollerande lagstiftning.&lt;br&gt;Myndigheterna har successivt drivit fram allt mer slutna produk-&lt;br&gt;tionsprocesser, ny motorteknik, renare bränslen och mindre skadliga&lt;br&gt;kemiska produkter. Detta har skett med hjälp av miljöskyddslagen,&lt;br&gt;bilavgaslagen och lagen om kemiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsprövningen av produktionsanläggningar enligt miljöskydds-&lt;br&gt;lagen har lett till kraftigt minskade utsläpp från industriella anläggningar&lt;br&gt;(inklusive energi- och avfallsanläggningar). Tillstånden kan omprövas&lt;br&gt;efter tio år vid förändrade förhållanden. I prop. 1990/91:90 formulerades&lt;br&gt;målet för fortsatt tillståndsgivning och omprövning som att utsläppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ned till en sådan nivå att miljön inte tar skada och hälsan inte &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;påverkas. Detta skulle nås till år 2000. I Naturvårdsverkets lägesrapport&lt;br&gt;från 1994 anges att målet kommer att nås för vissa anläggningar och&lt;br&gt;anläggningstyper. Arbetet med att begränsa industriutsläppen måste&lt;br&gt;fortsätta och anpassas till ny kunskap om miljöeffekterna samt ny teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det historiska sambandet mellan ökad industriell produktion och en&lt;br&gt;alltmer förorenad natur kommer snart att vara brutet för flera olika&lt;br&gt;föroreningar. Klimatpåverkan är kanske det viktigaste undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba uppgången av industriinvesteringarna leder nu till en&lt;br&gt;mängd nya ärenden hos prövningsmyndighetema inte minst hos&lt;br&gt;Koncessionsnämnden för miljöskydd. En försenad miljöprövning kan få&lt;br&gt;negativa effekter för utrikeshandel och sysselsättning. Regeringen har&lt;br&gt;därför i prop 1995/96:107, Åtgärder för att främja företags deltagande i&lt;br&gt;system med miljöstyrning och miljörevision, föreslagit att nämnden skall&lt;br&gt;tillföras ytterligare resurser. Naturvårdsverket får i uppdrag att redovisa&lt;br&gt;omprövningsprogrammets effekter på teknikutveckling och sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den lägesrapport som skall redovisas den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöskyddslagen ses nu över av Miljöbalksutredningen med syfte att&lt;br&gt;bl.a. se över hur tillståndsgivningen i ökad utsträckning kan behandla de&lt;br&gt;industriella anläggningarnas avfallsströmmar och kemikalieanvändning.&lt;br&gt;Förslag till ny miljöbalk skall lämnas sommaren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reningskraven skärptes tidigare i Sverige än i andra länder. Det gav&lt;br&gt;svensk industri en konkurrensfördel när det gäller teknikutveckling. I&lt;br&gt;dag är skillnaderna i reningskrav mellan Sverige och jämförbara länder&lt;br&gt;inte längre så påtagliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på att minska produktionsanläggningamas miljöpåverkan har&lt;br&gt;hittills kommit via tillståndslagstiftningen. I och med EMAS - EU:s&lt;br&gt;system för miljöstyrning och miljörevision - utvecklas nu också&lt;br&gt;möjligheterna för företag att ställa krav på varandra vid t.ex.&lt;br&gt;upphandling. EMAS innehåller både krav på successiva förbättringar och&lt;br&gt;på öppenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför i prop. 1995/96:107 att 5 miljoner kronor&lt;br&gt;skall anvisas till NUTEK som ett engångsbelopp för att underlätta för&lt;br&gt;små och medelstora företag att ansluta sig till EMAS. Därmed öppnas&lt;br&gt;möjligheter för företag och offentlig förvaltning att ställa krav på&lt;br&gt;miljöredovisningar vid inköp och upphandling. EMAS omfattar i första&lt;br&gt;hand enskilda anläggningar inom tillverkningsindustrin samt energi- och&lt;br&gt;avfallsektorema. Naturvårdsverket har redovisat hur systemet kan&lt;br&gt;utvecklas till fler branscher, vilket regeringen avser att ta ställning till&lt;br&gt;under våren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Svenska miljöstymingsrådet har bildats av staten, Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Industriförbundet och Företagarnas Riksorganisation för att&lt;br&gt;vara huvudman vid införandet av EMAS i Sverige. Rådet är&lt;br&gt;registreringsorgan och har vissa del informationsuppgifter. För att&lt;br&gt;möjliggöra att detta arbete fullföljs föreslår regeringen i prop.&lt;br&gt;1995/96:107 att företaget skall få ett villkorat aktieägartillskott om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att tillsätta en utredare med uppdrag att ge &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P’&lt;br&gt;förslag på hur miljöindex för företag kan utvecklas. Ett sådant index&lt;br&gt;bör kunna användas vid såväl kreditprövning som kreditplacering.&lt;br&gt;Därmed skapas bättre förutsättningar för bl.a. bankerna att bedöma&lt;br&gt;företag ur miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trycket att utveckla miljöanpassade produkter har ökat snabbt under&lt;br&gt;senare år och tenderar att bli en allt större del av det totala&lt;br&gt;omvandlingstryck som miljöpolitiken utgör på näringslivet. Ett tidigt&lt;br&gt;exempel var kravet på att snabbt finna ersättningar till de freoner som&lt;br&gt;skadar ozonskiktet. Andra exempel gäller kraven på mindre skadliga&lt;br&gt;bekämpningsmedel och rengöringsmedel. Kemikalieinspektionen har i&lt;br&gt;uppdrag att lägga fram förslag till åtgärder för att begränsa riskerna med&lt;br&gt;en lång rad olika kemiska ämnen. Under år 1996 skall inspektionen&lt;br&gt;redovisa förslag till åtgärder mot tillsatser i PVC-plast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom kemikalieområdet drivs också fram av en ökande&lt;br&gt;internationell oro for upplagringen av stabila konstgjorda organiska&lt;br&gt;ämnen. Vid den fjärde Nordsjökonferensen enades miljöministrarna (med&lt;br&gt;undantag av Storbritannien) om att arbeta för att halterna av konstgjorda&lt;br&gt;organiska ämnen i Nordsjön skall vara praktiskt taget noll inom en&lt;br&gt;tjugofemårsperiod. Omvandlingstsrycket på den kemiska industrin&lt;br&gt;kommer att vara fortsatt högt under många år. Substitutionsprincipens&lt;br&gt;tillämpning ses nu över av Miljöbalksutredningen (M 1993:04) med&lt;br&gt;syftet att ytterligare driva på kemikaliearbetet. Det historiska sambandet&lt;br&gt;mellan industriell produktion och ökad kemikaliebelastning är ännu inte&lt;br&gt;brutet, men utvecklingen är på god väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfallspolitiken ökar ytterligare omvandlingstrycket vilket leder till&lt;br&gt;nya produkter. Målet är att kraftigt minska avfallsmängderna och kraftigt&lt;br&gt;öka återvinning samt återanvändning av material och energi. Dessutom&lt;br&gt;skall mängderna farliga ämnen i avfallet minskas kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på sådana miljöfarliga ämnen är tungmetaller, som inte&lt;br&gt;minst förekommer i batterier. Insamlingen av kvicksilver och bly-&lt;br&gt;batterier går bra, medan insamlingen av nickel-kadmium-batterier&lt;br&gt;fungerar dåligt. Detta är allvarligt eftersom kadmium är särskilt giftigt&lt;br&gt;och användningen av nickel-kadmium-batterier ökar snabbt. En särskild&lt;br&gt;utredare lämnar förslag under hösten på hur insamlingen skall kunna&lt;br&gt;förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att driva på utvecklingen mot nya miljöanpassade tjänster och&lt;br&gt;produkter kommer en översyn att göras av behovet, inriktningen av och&lt;br&gt;möjligheterna till ökad användning av miljökriterier vid offentlig&lt;br&gt;upphandling. En viktig uppgift är hur den offentliga upphandlingen kan&lt;br&gt;styras mot miljöanpassade varor och tjänster i syfte att stimulera&lt;br&gt;marknaden for sådana produkter. Statskontoret lämnar under oktober i år&lt;br&gt;en utredning om miljöstymingssystem för statlig förvaltning till&lt;br&gt;M i lj övårdsberedn ingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig upphandling är ett kraftfullt verktyg för att tillse att&lt;br&gt;miljöhänsyn tas i produktion och konsumtion. Genom mer enhetliga och&lt;br&gt;tydliga miljökrav från offentlig sektor får producenterna incitament att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styra mot en mer miljöanpassad utveckling, vilket kan bidra till att&lt;br&gt;svenska företags exportmöjligheter ökar. För att skapa en miljömedveten&lt;br&gt;upphandlingsstrategi har en särskild utredare tillkallats som skall&lt;br&gt;kartlägga vilka varu- och tjänsteområden i offentlig upphandling som har&lt;br&gt;väsentlig betydelse för miljö (dir. 1995:114). Kartläggningen skall sedan&lt;br&gt;utgöra grunden för bedömningar av vilka miljökrav som bör ställas vid&lt;br&gt;en offentlig upphandling. Regeringen har gett Ingenjörsveten-&lt;br&gt;skapsakademin (IVA) i uppdrag att kartlägga miljösektoms sam-&lt;br&gt;mansättning, vilket avser både miljöteknikföretag i snäv mening och&lt;br&gt;företag där miljön blivit en drivande faktor för teknikutveckling.&lt;br&gt;Kartläggningen skall bl.a. belysa vilka hinder och möjligheter till&lt;br&gt;tillväxt och sysselsättning det finns för svenska företag i denna sektor .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns flera exempel på hur en kompetent och framåtsyftande&lt;br&gt;offentlig upphandling spelat en viktig roll för den industriella förnyelsen&lt;br&gt;och därmed tillväxt och sysselsättning. Det gäller exempelvis&lt;br&gt;utvecklingen inom områdena telekommunikation, elkraft, kollektivtrafik&lt;br&gt;och sjukvård. Denna utveckling har inte bara gett vårt land en&lt;br&gt;framstående infrastruktur utan också medverkat till att flera&lt;br&gt;Sverigebaserade företag nått tätpositioner internationellt inom branscher&lt;br&gt;med god internationell tillväxt och hög lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser nu att inrätta en delegation för miljöteknik med&lt;br&gt;uppgift att bidra till introduktion av ny teknik, så att angelägna&lt;br&gt;miljöproblem snabbare kan åtgärdas. Delegationen bör knytas till&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK. Delegationen bör även&lt;br&gt;samverka med Statens naturvårdsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationens arbete skall syfta till att ett program for upphandling&lt;br&gt;av miljöteknik upprättas. Programmet skall omfatta den offentliga&lt;br&gt;sektorns verksamhet, men också erbjuda möjligheter for näringslivet att&lt;br&gt;delta i och dra nytta av verksamheten. En utgångspunkt är att på&lt;br&gt;grundval av gjorda utredningar och egna överväganden, samt i&lt;br&gt;samverkan med pågående utredningar, identifiera områden där tillgång&lt;br&gt;till ny miljöteknik är särskilt angelägen. Delegationen bör också&lt;br&gt;överväga hur staten genom att bidra till en samordning och effek-&lt;br&gt;tivisering av upphandlingen kan främja att den önskvärda teknik-&lt;br&gt;utvecklingen kommer till stånd. Erfarenheter på detta område finns&lt;br&gt;bland annat genom den verksamhet som sedan slutet av 1980-talet&lt;br&gt;bedrivits på grundval av förordningen (1988:806) om statligt stöd till&lt;br&gt;utveckling, teknikupphandling och introduktion av energieffektiv teknik.&lt;br&gt;Syftet med programmet för upphandling av miljöteknik är att samordna&lt;br&gt;olika beställarkrav och på så sätt stimulera utvecklingen av ny miljö-&lt;br&gt;teknik. Delegationen bör arbeta så att verksamheten enligt ett program&lt;br&gt;for upphandling av miljöteknik kan startas den 1 januari 1997. Frågan&lt;br&gt;om eventuellt ekonomiskt stöd till verksamheten bör prövas i samband&lt;br&gt;med att regeringen utarbetar budgetförslag for år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också att låta en utredare se över hur utvecklingen&lt;br&gt;av ny miljöteknik kan stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportrådet bör i ökad utsträckning sprida information om svensk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetens på miljöområdet, i synnerhet när det gäller små och&lt;br&gt;medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljömärkning spelar en viktig roll för att driva på marknaden för&lt;br&gt;miljöanpassade produkter. Det finns två officiella miljömärkningssystem&lt;br&gt;i Sverige, den nordiska Svanmärkningen och EU-blomman. Därutöver&lt;br&gt;finns Naturskyddsföreningens Bra Miljöval och ett antal företags-&lt;br&gt;märkningar. I dag dinns omkring 1000 svanmärkta produkter på den&lt;br&gt;nordiska marknaden. På den europeiska marknaden finns endast en&lt;br&gt;produkt märkt med EU-blomman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den pågående utredningen (Dir. 1995:46) om konsumenterna och&lt;br&gt;miljön skall utredaren utarbeta en åtgärdsinriktad handlingsplan för hur&lt;br&gt;miljömålet i konsumentpolitiken skall uppnås. Handlingsplanen skall&lt;br&gt;bl.a. ge förslag till åtgärder som stimulerar företagen att få fram&lt;br&gt;miljöanpassade produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekologiskt hållbar tillväxt ställer särskilda krav på de areella&lt;br&gt;näringarna. Den omläggning av jordbrukspolitiken som EU-med-&lt;br&gt;lemskapet innebär kan leda till högre läckage av bl a näringsämnen till&lt;br&gt;Östersjön och Nordsjön. Riksdagens beslut från 1988 om en halvering&lt;br&gt;av utsläppen av näringsämnen till 1995 har ännu inte uppnåtts.&lt;br&gt;Naturvårdsverket kommer att lämna förslag om ytterligare åtgärder&lt;br&gt;våren 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska skogsindustrin har mycket stor betydelse för det svenska&lt;br&gt;folkhushållet. Den senaste högkonjunkturen har skapat förutsättningar för&lt;br&gt;investeringar i miljövänliga produktionsmetoder, t.ex. nya blek-&lt;br&gt;ningsprocesser och slutna tillverkningssystem. Skogsbruksmetoderna har&lt;br&gt;på senare tid utvecklats i riktning mot att bli mera naturvårdsanpassade.&lt;br&gt;Den svenska skogspolitiken innebär att skogsbruket skall bedrivas på ett&lt;br&gt;sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras. Exportmarknaden&lt;br&gt;efterfrågar i allt större utsträckning skogsprodukter som har producerats&lt;br&gt;med miljövänliga metoder. För närvarande pågår en diskussion om en&lt;br&gt;s.k. miljöcertifiering av skogsprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningen av samhället till en hållbar utveckling kommer under&lt;br&gt;en lång tid involvera omfattande resurser i form av kapital, kunskaper&lt;br&gt;och arbetskraft, och kan samtidigt stimulera den ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen. Arbetsmarknadspolitiken kan i detta sammanhang vara ett&lt;br&gt;viktigt medel. Regeringen har under det senaste året avsatt betydande&lt;br&gt;belopp för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom miljösektom.&lt;br&gt;Regeringen och delegationen för ekologisk omställning fördelar under&lt;br&gt;hösten 1995 100 miljoner kronor som tidigare anslagits, och er-&lt;br&gt;farenheterna från detta arbete kommer att ligga till grund för eventuella&lt;br&gt;framtida initiativ på området. Regeringen kommer även fortsättningsvis&lt;br&gt;att inom de arbetsmarknadspolitiska ramarna överväga möjligheterna att&lt;br&gt;bekämpa arbetslösheten genom satsningar på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk utvecklar ett system med s.k. miljöindex.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån arbetar med förslag till fysiska miljöräkenskaper.&lt;br&gt;Det längst fortskridna arbetet bedrivs inom Konjunkturinstitutet som fått&lt;br&gt;i uppdrag att utarbeta monetära miljöräkenskaper som skulle kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplettera de traditionella nationalräkenskaperna. Pågående utredningar &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;handlar i många avseenden om en grundläggande kunskapsuppbyggnad,&lt;br&gt;där det kommer att dröja innan en heltäckande och systematisk&lt;br&gt;redovisning blir möjlig. En effektiv sammanvägning av miljömål och&lt;br&gt;övriga mål för den ekonomiska politiken torde förutsätta detaljerade&lt;br&gt;analyser på olika delområden. Även om det finns ett värde i globala&lt;br&gt;mått på miljöpåverkan och miljökostnader, kan dessa vara svårtolkade&lt;br&gt;och ge begränsad vägledning för politikens inriktning. Därför är det&lt;br&gt;angeläget att i ett kortare tidsperspektiv på delområden tillvarata de&lt;br&gt;kunskaper som nu kan tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges deltagande i EU:s inre marknad och Sveriges medlemskap i EU&lt;br&gt;har skapat nya förutsättningar för svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ingår nu tillsammans med flertalet av våra viktigaste han-&lt;br&gt;delspartners i en gemensam hemmamarknad - den inre marknaden - där&lt;br&gt;fri rörlighet för människor, tjänster, varor och kapital skall råda. Att&lt;br&gt;denna marknad fullbordas och fungerar väl är av största betydelse för&lt;br&gt;den svenska tillväxten. Samtidigt som de svenska företagens hem-&lt;br&gt;mamarknad blivit väsentligt större så har också omvandlings- och&lt;br&gt;utvecklingstrycket stärkts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt kan Sverige nu aktivt delta i utformningen av de&lt;br&gt;gemensamma besluten inom EU. Regeringen kommer att verka för att&lt;br&gt;de nya förutsättningar som EU-medlemskapet ger tas till vara fullt ut.&lt;br&gt;Genom ändamålsenliga gemensamma beslut skapas förutsättningar för en&lt;br&gt;väl fungerande inre marknad och en starkare ekonomisk och social&lt;br&gt;utveckling inom hela unionen, och därmed också för Sveriges del. För&lt;br&gt;att en sådan gynnsam utveckling inte skall äventyras är det viktigt att&lt;br&gt;inre-marknadsaspekter noga beaktas innan nationella bestämmelser&lt;br&gt;beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Demokratiffågoma måste ges en framskjuten plats i reformeringen av&lt;br&gt;EU:s institutioner och arbetssätt. Öppenheten måste öka. En väl&lt;br&gt;fungerande demokrati med brett folkligt stöd är en viktig förutsättning&lt;br&gt;för att uppnå en långsiktigt hållbar och stark ekonomisk tillväxt såväl i&lt;br&gt;Sverige som inom EU. Sverige skall vara en stark och pådrivande kraft&lt;br&gt;för ökad öppenhet inom EU. Sverige kommer att med kraft driva&lt;br&gt;sysselsättnings- och miljöfrågorna. EU har, bl.a. som resultat av Sveriges&lt;br&gt;insatser, redan gjort kampen mot arbetslöshet och arbetet för&lt;br&gt;jämställdhet mellan kvinnor och män till en överordnad arbetsuppgift,&lt;br&gt;och antagit en handlingsplan for tillväxt, konkurrenskraft och&lt;br&gt;sysselsättning. De nationella medelfristiga sysselsättningsprogram som&lt;br&gt;nu läggs fram är en uppföljning av dessa handlingsplaner. Ett&lt;br&gt;jämställdhetsperspektiv skall integreras i uppföljningsarbetet. Det&lt;br&gt;svenska sysselsättningsprogrammet presenteras i anslutning till denna&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att ambitionen måste höjas ytterligare. &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;Sysselsättningsfrågorna måste få större betydelse för unionens arbete.&lt;br&gt;Det bör vara ställt utom allt tvivel att gemenskapen inte bara tar&lt;br&gt;arbetslöshetsproblemet på fullaste allvar, utan också att medlemsländerna&lt;br&gt;för en kraftfull politik i syfte att pressa tillbaka arbetslösheten. Denna&lt;br&gt;politik måste också resultera i att arbetslösheten minskar från dagens&lt;br&gt;oacceptabelt höga nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer att aktivt driva frågan om en sysselsättningsunion&lt;br&gt;vid EU:s kommande regeringskonferens som ett mellanstatligt initiativ.&lt;br&gt;Regeringen har redan tagit initiativ i syfte att söka komplettera EU:s&lt;br&gt;grundfördrag med ett särskilt avsnitt om sysselsättning. Vidare har&lt;br&gt;Sverige fått gehör for att undersöka de ömsesidigt gynnsamma effekter&lt;br&gt;som kan nås av en ökad samordning av den ekonomiska politiken och&lt;br&gt;strukturpolitiken och därmed förbättra förutsättningarna för att kunna&lt;br&gt;möta en kommande lågkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på sysselsättningsområdet måste således följas mer&lt;br&gt;noggrant än hittills och vara föremål för fördjupad analys från&lt;br&gt;gemenskapens sida. Olika länders erfarenheter måste tillvaratas på ett&lt;br&gt;bättre sätt än for närvarande. Medlemsländerna måste lära av varandras&lt;br&gt;framgångar och misstag. Åtgärder som visat sig framgångsrika i ett land&lt;br&gt;skulle med fördel kunna prövas i andra länder. Sverige vill bidra till de&lt;br&gt;gemensamma europeiska ansträngningarna med sina erfarenheter av en&lt;br&gt;aktiv arbetsmarknadspolitik. Strävan bör vara att nå fram till en samsyn&lt;br&gt;om lämpliga åtgärder på sysselsättningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för sysselsättningen skall emellertid ligga kvar på nationell&lt;br&gt;nivå. Sverige skall således också fortsättningsvis bestämma hur den egna&lt;br&gt;sysselsättningspolitiken skall utformas. Olika länder har olika för-&lt;br&gt;utsättningar och erfarenheter vilket kan leda till att man i sin&lt;br&gt;bekämpning av arbetslösheten lägger betoningen vid olika slags åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kompetensen skall ligga kvar på nationell nivå betyder också att&lt;br&gt;man bör vara mycket restriktiv när det gäller att kanalisera utgifter för&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder genom den gemensamma EG-budgeten.&lt;br&gt;Det skulle kunna leda till påtagliga effektivitetsförluster att skapa nya&lt;br&gt;finansiella mekanismer. Erfarenheterna från den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken är inte av det slaget att de uppmuntrar till nya initiativ&lt;br&gt;om gemensamma regler och gemensam finansiering. Höjda ambitioner&lt;br&gt;för sysselsättningen får inte resultera i höjda transfereringar över EG-&lt;br&gt;budgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön är ett prioriterat område i Sveriges EU-samarbete. Luft-&lt;br&gt;föroreningar och havsfÖroreningar känner inga gränser. Utsläpp av&lt;br&gt;klimatgaser drabbar alla oavsett var utsläppskälloma är belägna. Sverige&lt;br&gt;skall eftersträva att EU blir ett effektivt instrument for att hindra&lt;br&gt;försurande utsläpp och andra gränsöverskridande föroreningar. En aktiv&lt;br&gt;europeisk miljöpolitik förbättrar inte bara miljön. Den kan också leda till&lt;br&gt;ökad konkurrenskraft och tillväxt inom EU. Investeringar i miljö-&lt;br&gt;anpassade transporter, energisystem och livsmedelsproduktion kan bidra&lt;br&gt;till ökad tillväxt och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapens ambitioner på det ekonomiska och monetära området &lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P‘&lt;br&gt;står inte i motsatsställning till sysselsättning och tillväxt. Tvärtom&lt;br&gt;förutsätter en långsiktigt hållbar utveckling när det gäller sysselsättning&lt;br&gt;och tillväxt en sådan stabilitet som EU-ländema gemensamt eftersträvar.&lt;br&gt;De konvergenskriterier som har formulerats i Maastrichtfördraget -&lt;br&gt;balanserade offentliga finanser, låg skuldsättning, prisstabilitet, stabila&lt;br&gt;växelkurser och låga räntor - beskriver målsättningar som måste gälla&lt;br&gt;för alla utvecklade ekonomier, inklusive Sverige oavsett medlemskap i&lt;br&gt;den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Regeringen har inte för&lt;br&gt;avsikt att söka uppnå några ändringar i regelverket om EMU. Enligt det&lt;br&gt;svenska konvergensprogrammet syftar regeringens politik till att uppfylla&lt;br&gt;såväl konvergenskriterierna som sysselsättnings- och miljömål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillsatt en kommitté som före utgången av oktober&lt;br&gt;1996, skall redovisa effekterna av ett svenskt deltagande i den tredje&lt;br&gt;etappen i EU:s ekonomiska och monetära union jämfört med att inte&lt;br&gt;delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen söker främja EUs utvidgning österut. Tio central- och&lt;br&gt;östeuropeiska länder har ingått Europaavtal med de Europeiska&lt;br&gt;gemenskaperna och deras medlemsländer. Dessa avtal utgör ramen för&lt;br&gt;ett fördjupat samarbete på de politiska, ekonomiska, kulturella och&lt;br&gt;rättsliga områdena. Vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994&lt;br&gt;antogs en strategi för hur dessa länder skall kunna anpassa sin&lt;br&gt;ekonomisk-rättsliga struktur till EU:s inre marknad och förberedas för&lt;br&gt;ett framtida medlemskap i unionen. Inom EU söker Sverige främja&lt;br&gt;denna anpassningsprocess. Det ligger i Sveriges intresse att samarbetet&lt;br&gt;ökar med dessa länder. Medlemskapsperspektivet bidrar till att utsträcka&lt;br&gt;stabilitet och välstånd österut. Samtidigt ställer utvidgningen nya krav&lt;br&gt;av institutionell och finansiell natur. Samarbetets form och innehåll&lt;br&gt;behöver därför ses över. Detta utgör ytterligare ett argument för en&lt;br&gt;reform av den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturpolitiken&lt;br&gt;inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljön är också ett skäl för utvidgning. En anpassning till EG:s&lt;br&gt;miljöregler skulle innebära stora miljöfördelar för bl.a. Östersjön.&lt;br&gt;Regeringen föreslår som en del av en svensk agenda för Östersjöområdet&lt;br&gt;fortsatta insatser för att stimulera användningen av förnyelsebara&lt;br&gt;energikällor i Baltikum. Ett närmande till EU har skapat ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar för bättre miljö i Central- och Östeuropa, inklusive&lt;br&gt;Baltikum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som EU-medlem skall Sverige verka för att stärka frihandeln. Sverige&lt;br&gt;har länge varit aktivt både i det multilaterala arbetet för ökad frihandel i&lt;br&gt;GATT - numera Världshandelsorganisationen, WTO - och i det&lt;br&gt;regionala Europasamarbetet. När dagordningen för fortsatt multilateral&lt;br&gt;handelsliberalisering läggs fast vid WTO:s första ministermöte i&lt;br&gt;Singapore i december 1996 skall Sverige verka för en så ambitiös&lt;br&gt;dagordning som möjligt. Sverige verkar också för att frågan om handel&lt;br&gt;och miljö får en framträdande roll i internationella diskussioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional liberalisering skall ses som ett betydelsefullt komplement till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;WTO-arbetet. De marknadsöppningar som gjorts till följd av °P‘&lt;br&gt;associationsavtalen och de s.k. Europa-avtalen med länderna i Central-&lt;br&gt;och Östeuropa bör byggas på. Återstående hinder för ett fritt flöde av&lt;br&gt;varor och tjänster bör fasas ut snarast möjligt. Ett nära samarbete mellan&lt;br&gt;EU och USA, världens två viktigaste ekonomiska aktörer, är vidare en&lt;br&gt;förutsättning för fortsatt frigörelse av världshandeln. Det transatlantiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetet bör därför konkretiseras och fokusera på en&lt;br&gt;avveckling av återstående handelshinder, inte minst på hög-&lt;br&gt;teknologiområdet. Sverige har på dessa områden redan intagit en aktiv&lt;br&gt;och pådrivande roll i EU och regeringen avser fortsatt verka för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är likaså ett starkt svenskt intresse att EU:s tillämpning av&lt;br&gt;gällande handelsregler ses över för att öka konkurrensen och för att&lt;br&gt;stärka konsumenternas ställning. Det är exempelvis regeringens&lt;br&gt;målsättning att få till stånd en översyn av antidumpingreglema i EU och&lt;br&gt;fortsatta liberaliseringar av jordbrukshandeln kan bedömas få en&lt;br&gt;betydande tillväxtbeffämjande effekt. Det är vidare viktigt att vara&lt;br&gt;pådrivande i det fortsatta harmoniserings- och avregleringsarbetet inom&lt;br&gt;EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet ger möjligheter att låna i Europeiska inves-&lt;br&gt;teringsbanken (EIB) till konkurrenskraftiga villkor till såväl privata som&lt;br&gt;offentliga investeringar. Förutsättningarna för mindre företag att komma&lt;br&gt;ut på de europeiska marknaderna förbättras, bl.a. genom EG:s små-&lt;br&gt;företagsprogram. De fristående småföretagen svarar för ca en femtedel&lt;br&gt;av den svenska exporten. Den öppna offentliga upphandlingen inom EU&lt;br&gt;skapar viktiga exportmöjligheter för Sverige. Etablerandet av&lt;br&gt;transeuropeiska nätverk (TEN) kan också ge möjligheter för svenska&lt;br&gt;företag. EU-medlemskapet innebär att Sverige deltar i den gemensamma&lt;br&gt;struktur- och regionalpolitiken. EU betonar genom denna politik strävan&lt;br&gt;att stimulera en regional utveckling inom hela unionen. Regeringen gör&lt;br&gt;bedömningen att EG:s strukturfonder ger unika möjligheter att vitalisera&lt;br&gt;det lokala arbetet och utveckla samarbetet med breda medborgargrupper.&lt;br&gt;Genom EU-samarbetet ställs krav på Sverige att ha en hög ambition för&lt;br&gt;en nationell regionalpolitik. Svenska insatser kombinerade med ett&lt;br&gt;återflöde från EG-budgeten ökar insatserna för att stimulera en hållbar&lt;br&gt;regional utveckling för sysselsättning, företagande och tillväxt.&lt;br&gt;Regeringen avser att särskilt uppmärksamma småföretagandets villkor,&lt;br&gt;med tonvikt på det kvinnliga företagandet. I enlighet med EU:s&lt;br&gt;intentioner skall program- och projektarbetet organiseras med största&lt;br&gt;möjliga medverkan av lokala och regionala parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet ger oss möjlighet att påverka inriktningen och&lt;br&gt;utformningen av EG:s forskningsprogram. I nära samråd med&lt;br&gt;universitet, högskolor, sektorsorgan, forskningsråd, näringsliv och de&lt;br&gt;fackliga organisationerna bör regeringen definiera vilka områden som&lt;br&gt;Sverige särskilt bör föra fram i diskussioner om det kommande&lt;br&gt;ramprogramet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 En svensk agenda för Östersjöområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomins öppenhet har varit en viktig faktor bakom&lt;br&gt;landets starka ekonomiska utveckling och tillväxt. Genom att delta i ett&lt;br&gt;internationellt handelsutbyte och möta konkurrens från företag i andra&lt;br&gt;länder har de svenska företagen utsatts för ett starkt omvandlingstryck&lt;br&gt;som gynnat modernisering, hög produktivitet och expansion. Genom det&lt;br&gt;svenska medlemskapet i den Europeiska Unionen och den gemensamma&lt;br&gt;inre marknaden förstärks dessa för tillväxten positiva faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin har därmed också blivit mer beroende av&lt;br&gt;förhållanden i vår omvärld. Samarbetet med andra länder på nordisk,&lt;br&gt;europeisk och global nivå har fått ökad betydelse för vår egen tillväxt&lt;br&gt;och ekonomiska utveckling. En stark ekonomisk utveckling i vårt&lt;br&gt;närområde och på andra viktiga exportmarknader skapar gynnsamma&lt;br&gt;förutsättningar också för Sveriges ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har förutsättningarna för en sådan&lt;br&gt;ekonomisk utveckling i vårt närområde förbättrats väsentligt. De&lt;br&gt;Central- och Östeuropeiska länderna genomgår nu både en politisk&lt;br&gt;demokratisering och en integration i den internationella mark-&lt;br&gt;nadsekonomin. För vår egen del är utvecklingen i Östersjöländerna -&lt;br&gt;Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och Polen - av särskild betydelse.&lt;br&gt;Genom deras utveckling i demokratisk och marknadsekonomisk riktning&lt;br&gt;återskapas naturliga förutsättningar för ett brett politiskt och&lt;br&gt;mellanfolkligt samarbete mellan länderna kring Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska staterna, norra Tyskland, norra Polen, de baltiska&lt;br&gt;staterna, samt Kaliningrad- och S:t Petersburgsregionema i Ryssland&lt;br&gt;utgör tillsammans ett marknads- och produktionsområde med nära&lt;br&gt;50 miljoner invånare. Denna Östersjöregion utgör också en naturlig&lt;br&gt;brygga till andra delar av Ryssland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska kartan i Europa domineras av ett litet antal&lt;br&gt;dynamiska, expansiva och gränsöverskridande regioner. Så länge som de&lt;br&gt;totalitära och slutna samhällssystemen i Sovjetunionen och i de med&lt;br&gt;Sovjetunionen allierade staterna bestod befann sig Sverige i en både&lt;br&gt;ekonomisk och geografisk periferi i förhållande till dessa länder.&lt;br&gt;Genom den politiska och ekonomiska omvandlingen i Östersjöländerna&lt;br&gt;skapas nu förutsättningar för att Östersjöregionen skall kunna mäta sig&lt;br&gt;med dessa mer centralt belägna områden. En ökad ekonomisk integration&lt;br&gt;inom regionen kan leda till en stark och dynamisk utveckling i de olika&lt;br&gt;länderna i regionen och skapa en attraktiv miljö för produktion och&lt;br&gt;annan näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen för Sverige av en positiv utveckling i Östersjöländerna kan&lt;br&gt;inte nog betonas. En högre och stabilare tillväxt skulle skapa snabbt&lt;br&gt;växande marknader. Det svenska näringslivet skulle på grund av sin närhet&lt;br&gt;och sitt starka inslag av produktionsvaruindustri ha goda förutsättningar att&lt;br&gt;dra kraftig nytta av denna utveckling. Ju tätare relationer Sverige har med&lt;br&gt;de andra Östersjöländerna, och ju mer ekonomiskt integrerad Öster-&lt;br&gt;sjöregionen är, desto starkare blir stimulanseffekten för den svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomin. Miljön är också ett viktigt skäl för ett närmare °P'&lt;br&gt;Östersjösamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politiska, sociala och samhälleliga utvecklingen inom Öster-&lt;br&gt;sjöländerna kommer också att vara av stor betydelse för möjligheterna att&lt;br&gt;skapa en dynamisk Östersjöregion. Den demokratisering som Öster-&lt;br&gt;sjöländerna genomgått måste befästas och konsolideras. Deras arbete på att&lt;br&gt;skapa stabila och ändamålsenliga institutionella och rättsliga förhållanden&lt;br&gt;behöver fullföljas. En ökad social och samhällelig integration och en&lt;br&gt;förstärkning av de folkliga kontakterna och det folkliga utbytet i olika&lt;br&gt;former och inom olika områden är därmed en viktig del av utvecklingen&lt;br&gt;inom Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till den politiska och ekonomiska omvandlingsprocessen i&lt;br&gt;Östersjöländerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till en demokratisk samhällsform och en modem mark-&lt;br&gt;nadsekonomi i de forna planekonomierna sker inte utan svårigheter. De&lt;br&gt;förändringar som är nödvändiga för en långsiktigt gynnsam utveckling kan&lt;br&gt;på kort sikt för många av ländernas medborgare innebära försämringar och&lt;br&gt;ökad otrygghet. De påfrestningar som detta medför både för de&lt;br&gt;demokratiska strukturerna och för den samhälleliga gemenskapen kan&lt;br&gt;minskas genom ett aktivt och engagerat stöd från andra näraliggande&lt;br&gt;länder. Omfattningen och inriktningen av de svenska insatserna har&lt;br&gt;tidigare redovisats i regeringens proposition (1994/95:160) om Sveriges&lt;br&gt;samarbete med Central- och Östeuropa. Av denna framgår att Sverige&lt;br&gt;prioriterar insatser vad gäller demokrati, marknadsekonomi, miljö och&lt;br&gt;säkerhetsgemenskap. Dessa prioriteringar är också väsentliga som&lt;br&gt;förutsättningar för regionens ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central förutsättning för en långsiktigt positiv utveckling och tillväxt&lt;br&gt;i de forna planekonomierna är att uppbyggnaden av moderna och&lt;br&gt;ändamålsenliga institutioner fortsätter och att nödvändiga strukturreformer&lt;br&gt;genomförs. De inledande framstegen måste följas upp med en fortsatt&lt;br&gt;omstrukturering av företag och finansiella institutioner. Vidare behöver&lt;br&gt;organisationer och andra delar av det civila samhället stärkas. Sverige&lt;br&gt;medverkar genom både offentliga och privata insatser till en omfattande&lt;br&gt;kunskapsöverföring för att stödja och stärka denna omvandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvandlingen av Östersjöländernas ekonomier förutsätter stora&lt;br&gt;infrastrukturinvesteringar. Multilaterala institutioner som Världsbanken,&lt;br&gt;EBRD, NEFCO och NIB har en betydelsefull roll inom detta område.&lt;br&gt;Genom medlemskapet i EU deltar Sverige i verksamheten inom&lt;br&gt;Europeiska Investeringsbanken, som sannolikt kommer att vara en av de&lt;br&gt;viktigaste finansiärerna på detta område. Sverige har - i vissa fall&lt;br&gt;tillsammans med övriga nordiska länder - tagit initiativ till fortsatta&lt;br&gt;insatser från de multilaterala institutionerna sida. Regeringen kommer att&lt;br&gt;verka för fortsatta insatser från dessa institutioners sida inom&lt;br&gt;Östersjöregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till de Östersjöländer som strävar efter och förbereder sig för P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P' 1995/96.25&lt;br&gt;medlemskap i den Europeiska Unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De länder kring Östersjön som inte tillhör EU har uttryckt starkt intresse&lt;br&gt;för ett fördjupat samarbete på de politiska, ekonomiska, kulturella och&lt;br&gt;rättsliga områdena. Flertalet av dem har öppet uttalat att de strävar efter&lt;br&gt;fullt medlemskap i unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De Europaavtal som flera av Östersjöländerna har ingått med EU utgör&lt;br&gt;en ram för en fortsatt fördjupning av samarbetet. Vid det Europeiska rådets&lt;br&gt;sammanträde i Essen i december 1994 antogs en strategi för hur dessa&lt;br&gt;länder skall kunna anpassa sin ekonomi och sitt rättssystem till EU:s inre&lt;br&gt;marknad, och hur de skall kunna förbereda sig för ett framtida&lt;br&gt;medlemskap i unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen stöder aktivt målsättningen att utvidga EU österut. Sverige&lt;br&gt;kommer i samarbete med EG-kommissionen att medverka till denna&lt;br&gt;anpassningsprocess i den takt och omfattning de medlemssökande&lt;br&gt;länderna önskar. Bakom denna strävan ligger att medlemskapsperspektivet&lt;br&gt;bidrar till att förbättra förutsättningarna för en fredlig och stabil utveckling&lt;br&gt;samt en bättre miljö i denna del av Europa. Vidare skulle det bidra till att&lt;br&gt;skapa en dynamisk Östersjöregion och därmed förbättra förutsättningarna&lt;br&gt;för en gynnsam svensk utveckling. En förutsättning är givetvis att länderna&lt;br&gt;själva i enlighet med sina egna demokratiska procedurer fullföljer sina&lt;br&gt;medlemskapsansökningar och förbereder sig för medlemskapets&lt;br&gt;förpliktelser. För att möjliggöra EU-utvidgningen måste samarbetet i&lt;br&gt;unionen utvecklas. Bland annat bör EG:s jordbruks- och strukturpolitik&lt;br&gt;förändras för att göra utvidgningen finansiellt acceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige kommer att inom EU verka för en fortsatt utveckling av&lt;br&gt;frihandeln inom Östersjöregionen. De marknadsöppningar som uppnåtts&lt;br&gt;genom associationsavtalen, de s.k. Europaavtalen bör utvidgas. Åter-&lt;br&gt;stående hinder för ett fritt flöde av varor och tjänster bör fasas ut snarast&lt;br&gt;möjligt. Sverige kommer också att verka för att Partnerskaps- och&lt;br&gt;samarbetsavtalet mellan de Europeiska gemenskaperna och Ryssland&lt;br&gt;tillämpas på ett sätt som gynnar ekonomiskt samarbete och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stärk Östersjöregionen som en dynamisk europeisk tillväxtregion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Östersjöregionen skall bli en dynamisk tillväxtregion krävs både&lt;br&gt;en positiv ekonomisk utveckling i länderna kring Östersjön och en starkare&lt;br&gt;integration av de olika ländernas ekonomier. Regionen måste utveckla&lt;br&gt;handeln och samverkan mellan företag. En förutsättning för detta är som&lt;br&gt;tidigare nämnts att Östersjöländerna förmår att utveckla och tillämpa de&lt;br&gt;tillförlitliga och ändamålsenliga rättsregler och institutioner som är en&lt;br&gt;nödvändig förutsättning för ett starkt och dynamiskt näringsliv.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att inom ramen för dagens insatser utveckla och&lt;br&gt;öka sitt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då den ekonomiska tillväxten bland annat kommer att härröra från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nystartade privata småföretag i Östersjöländerna är det nödvändigt att &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;betalningssystem och kreditmarknad fungerar. Regeringen har därför&lt;br&gt;genom olika insatser stärkt de finansiella sektorerna genom att stödja&lt;br&gt;affärsbankernas roll i framväxandet av en kreditmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som stöd för handel och investeringar lämnas statliga export-&lt;br&gt;kreditgarantier på gängse villkor till flertalet Östersjöländer. För de&lt;br&gt;baltiska länderna och Ryssland, där riskbedömningen inte har medgett&lt;br&gt;garantier inom ramen för den reguljära verksamheten, har staten iklätt sig&lt;br&gt;betalningsansvar i form av statsgarantier. Riksdagen beslutade i våras att&lt;br&gt;utöka den särskilda ramen från en till två miljarder kronor. Regeringen&lt;br&gt;förutser en ökad efterfrågan på garantier. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag till ny ram och till storleken på nödvändiga&lt;br&gt;avsättningar för förlustrisker senast i 1997 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka handeln krävs ofta investeringar i fastigheter. Om&lt;br&gt;ägarstrukturen är oklar medför investeringen en stor risk för företagen.&lt;br&gt;Regeringen anser det som en angelägen uppgift att bistå länderna inom&lt;br&gt;Östersjöregionen med insatser gällande fastighetsregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare stärka näringslivsutvecklingen inom regionen har&lt;br&gt;regeringen tillsatt en samrådsgrupp med representanter från företag och&lt;br&gt;olika organisationer inom det svenska samhället. Gruppen är i första hand&lt;br&gt;ett forum för information och diskussion. Vid sidan av denna grupp avser&lt;br&gt;regeringen att uppdra åt en liten grupp av personer med bakgrund i&lt;br&gt;näringslivet och organisationsvärlden att lägga fram de förslag till åt-&lt;br&gt;gärder som bedöms angelägna för att stärka den ekonomiska utvecklingen&lt;br&gt;och integrationen inom Östersjöområdet. De två grupperna skall löpande&lt;br&gt;hålla varandra informerade och ha ett nära samarbete. Genom en nära&lt;br&gt;samverkan mellan staten och det svenska näringslivet främjas ett aktivt&lt;br&gt;engagemang när det gäller utvecklingen av näringslivet i Central- och&lt;br&gt;Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har bidragit till att inom EU lyfta fram Östersjöregionens&lt;br&gt;betydelse för EU. Kommissionen har utarbetat en skiss för sitt&lt;br&gt;engagemang i Östersjöregionen och skall i kommande rapporter mer i&lt;br&gt;detalj redovisa sin Östersjöpolitik. Östersjösamarbetet länkar ihop länder&lt;br&gt;med skiftande EU-status och bidrar till ökad stabilitet och välfärd i&lt;br&gt;regionen. Kommissionen medverkar i Östersjöområdet och kan genom de&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsprogrammen för Central- och Östeuropa och för&lt;br&gt;Ryssland, PHARE respektive TACIS, understödja det regionala&lt;br&gt;samarbetet. EG:s bistånd kommer särskilt att beakta områden såsom&lt;br&gt;handelsffämjande åtgärder, förbättrad infrastruktur, energiförsörjning och&lt;br&gt;kärnsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gemensamma intresset av en miljömässigt hållbar utveckling intar&lt;br&gt;också en central plats i det fortsatta samarbetet inom Östersjöregionen.&lt;br&gt;Arbetet inom HELCOM med åtgärdsprogrammet för Östersjön är i det&lt;br&gt;arbetet av avgörande betydelse. Insatserna för kärnsäkerhet och för&lt;br&gt;utvecklingen av alternativa energikällor bör stärkas inom ramen för ett&lt;br&gt;bredare internationellt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet för energieffektivisering och ökad användning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förnybara energikällor i Baltikum och Östeuropa ingår som en del av den&lt;br&gt;svenska klimatpolitiken på energiområdet. SIDA har av regeringen tidigare&lt;br&gt;fåttt i uppdrag att under innevarande budgetår, i samråd med NUTEK, ta&lt;br&gt;fram förslag på inriktning och former för energiinsatser som också är&lt;br&gt;intressanta inom ramen för den försöksperiod för s.k. gemensamt&lt;br&gt;genomförande under FN:s ramkonvention om klimatförändringar som nu&lt;br&gt;pågår. 50 miljoner kronor kommer att avsättas till Näringsdepartementets&lt;br&gt;anslag Eli, Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bland annat&lt;br&gt;Baltikum och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Östersjöregionen skall kunna vara en funktionellt sammanhållen&lt;br&gt;region krävs en förstärkt gemensam infrastruktur och förbättrade&lt;br&gt;möjligheter till kommunikationer och transporter inom regionen. Ett fritt&lt;br&gt;flöde av varor och tjänster förutsätter inte bara att undanröjande av&lt;br&gt;onödiga byråkratiska och andra administrativa hinder vid gränspassager&lt;br&gt;undanröjs, utan också en väl fungerande infrastruktur. Utöver investeringar&lt;br&gt;i nya transportleder behövs också modernisering och underhåll av&lt;br&gt;befintlig infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energiförsörjningsfrågoma har även en central plats inom infra-&lt;br&gt;strukturen. Samtidigt som sektorn är eftersatt inom framför allt de baltiska&lt;br&gt;staterna så har Sveriges kraftföretag en stark kompetens på området. I&lt;br&gt;första hand bör de svenska insatserna inriktas på elförsörjningen och på att&lt;br&gt;knyta samman elnäten i länderna runt Östersjön genom till-räckliga stam-&lt;br&gt;och överförings ledningar. Regeringen kommer på olika sätt att få ta&lt;br&gt;initiativ inom området för att framföra vikten av infra-strukturinvesteringar&lt;br&gt;inom elförsörjningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckla och stärk de mellanfolkliga förbindelserna kring Östersjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersjöregionen har inget gemensamt språk Även om man tar hänsyn till&lt;br&gt;att några språk är nära besläktade finns sju olika språk representerade&lt;br&gt;(svenska/danska, finska/estniska, lettiska, litauiska, ryska, polska och&lt;br&gt;tyska). Genom att Sverige - inte minst under kriget och efterkrigsåren -&lt;br&gt;tagit emot en betydande invandring från andra delar av Östersjöregionen&lt;br&gt;har Sverige redan idag en värdefull tillgång på personer med kunskaper i&lt;br&gt;andra Östersjöspråk och om förhållandena i andra Östersjöländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakterna mellan högskolor och universitet i Sverige och Öster-&lt;br&gt;sjöländerna har ökat allt mer. Vidare har de flesta universitet och&lt;br&gt;högskolor någon form av samarbetsavtal med Östersjöländerna. Det finns&lt;br&gt;utbildningar på högskolenivå i östersjöspråken vid svenska universitet och&lt;br&gt;högskolor. EG:s utbildningsprogram Tempus omfattar nu även de&lt;br&gt;östeuropeiska staterna. Det pågår också diskussioner om att utvidga EG:s&lt;br&gt;Sokrates-program till att omfatta även de östeuropeiska staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta ekonomiska utvecklingen och integrationen inom&lt;br&gt;Östersjöregionen underlättas genom insatser på språkutbildning och&lt;br&gt;kulturbyte. Sedan en tid utvecklas ett funktionellt regionalt samarbete&lt;br&gt;mellan svenska kommuner och landsting och motsvarande lokala och/eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionala organ i andra länder. Här spelar vänortssamarbetet en aktiv och &lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P'&lt;br&gt;betydelsefull roll. Svenska folkrörelse- och enskilda organisationer&lt;br&gt;utvecklar också ett samarbete och utbyte med motsvarande organisationer&lt;br&gt;i Östersjöländerna. En fortsatt utveckling och ett stärkande av detta icke-&lt;br&gt;statliga samarbete är av stor betydelse för Östersjöregionens fortsatta&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill avsevärt öka omfattningen av dagens samarbete&lt;br&gt;mellan staterna. En målsättning är att från hösten 1996 skapa&lt;br&gt;förutsättningar för arbetsmarknadsutbildning och högskoleutbildning, där&lt;br&gt;huvudinriktningen skall vara att ge svenskar möjlighet att studera språk&lt;br&gt;i andra östersjöländer samt att ge studenter från östersjöländer möjlighet&lt;br&gt;att studera i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring i regelverket för arbetsmarknadsutbildningen kommer&lt;br&gt;att genomföras så att utbildning i Sveriges närområde och språkstudier i&lt;br&gt;Östersjöländerna blir möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska högskolestuderande har redan idag möjlighet att studera&lt;br&gt;språk i andra östersjöländer bland annat genom olika samarbetsavtal.&lt;br&gt;Dessa möjligheter kommer att utvecklas. Svenska institutets verksamhet&lt;br&gt;kommer att utvidgas så att antalet studenter från Östersjöländerna kan&lt;br&gt;bli fler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att dessa åtgärder kommer att omfatta minst&lt;br&gt;1000 personer under en treårsperiod, och regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med en redovisning av hur åtgärderna genomförs.&lt;br&gt;Finansiering kommer att ske inom ramen för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stärk och vitalisera det mellanstatliga samarbetet kring Östersjön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ordförandeland i Östersjörådet under 1995/96. Statsministern&lt;br&gt;har inbjudit sina kollegor i Östersjöregionen och EG-kommissionens&lt;br&gt;ordförande till ett toppmöte i Visby i maj 1996. Toppmötet kommer att&lt;br&gt;användas för att ge ytterligare kraft och styrka åt samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Finansdepartementets verksamhetsområde&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:25&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4.8 Miljöpolitiken har redogjorts for regeringens förslag avseende&lt;br&gt;en förändring av uttaget av försäljningsskatt på motorfordon respektive&lt;br&gt;fordonsskatten. Förslaget medför ändringar i två lagar, som båda hör till&lt;br&gt;Finansdepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Finansieringen av medlemskapet i Europeiska Unionen&lt;br&gt;(prop. 1994/95:203) föreslog regeringen att försäljningsskatten på&lt;br&gt;personbilar samt bussar och lastbilar med en totalvikt av högst 3 500&lt;br&gt;kilogram samt motorcyklar skulle höjas med 20 procent. Detta förslag var&lt;br&gt;en del av de åtgärder som föreslogs för att finansiera vårt medlemskap i&lt;br&gt;EU. Ändringen i försäljningsskattelagen (1978:69) skulle träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslås att höjningen av försäljningsskatten återtas och&lt;br&gt;ersätts med en höjning av fordonsskatten. Detta innebär ändringar i&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327) som medför att fordonsskatten höjs med&lt;br&gt;10 procent för samtliga motorcyklar, personbilar, bussar och lastbilar.&lt;br&gt;Ändringen förslås träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av författningsförslagen har skett i samråd med företräda-&lt;br&gt;re för Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1995:915) om ändring i lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i fordonskattelagen (1988:327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen finns i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna&lt;br&gt;betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 F örfattningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:915) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare beslutade höjningen av försäljningsskatten har nu förts över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till fordonsskatten. Bestämmelsen om höjningen av skattesatserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljningsskattelagen, som ännu inte har trätt i kraft, har därför ändrats Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;så att tidigare skattesatser gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt tas ut för motorcyklar, personbilar, bussar, lastbilar,&lt;br&gt;traktorer, tunga terrängvagnar, motorredskap och släpvagnar enligt&lt;br&gt;fordonsskattelagen (1988:327). Fordonsskatten är en fast skatt som för&lt;br&gt;registrerade, ej avställda fordon tas ut med ett visst belopp. Fordons-&lt;br&gt;skatten varierar beroende på fordonsslag, skattevikt, drivmedel och&lt;br&gt;konstruktion. För personbilar, motorcykel, traktor och motorredskap är&lt;br&gt;tjänstevikten skattevikt. För buss, lastbil, tung terrängvagn och släpvagn&lt;br&gt;är totalvikten skattevikt. Skatten tas ut med ett grundbelopp och ett&lt;br&gt;tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Finansiering av medlemskapet i Europeiska Unionen&lt;br&gt;(prop. 1994/95:203) föreslog regeringen bl.a. att försäljningsskatten för&lt;br&gt;lätta fordon och motorcyklar skulle höjas med 20 procent för att bidra till&lt;br&gt;finansieringen av vårt medlemskap i EU. Den höjda försäljningsskatten&lt;br&gt;beräknades ge en varaktig nettoeffekt på 0,36 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här framlagda förslaget innebär att höjningen av försäljningsskatten&lt;br&gt;skall föras över till fordonsskatten. För att få samma varaktiga nettoeffekt&lt;br&gt;krävs att fordonsskatten höjs med 10 procent för samtliga motorcyklar,&lt;br&gt;personbilar, bussar och lastbilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Arbetsmarknadsdepartementets&lt;br&gt;verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Starkare betoning av arbetslinjen i&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bil. 10) aviserade&lt;br&gt;regeringen att den med hänsyn till det statsfinansiella läget och som ett led i&lt;br&gt;att stärka arbetslinjen skulle föreslå ytterligare förändringar inom arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anförde att för att beviljas ersättning under en första er-&lt;br&gt;sättningsperiod skall krävas att den arbetslöse uppfyllt ett arbetsvillkor som&lt;br&gt;endast består av förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma proposition angavs också att det för närvarande finns regler om&lt;br&gt;avstängning från rätten till ersättning som bland annat säger att den som&lt;br&gt;frivilligt lämnat sitt arbete utan giltig anledning skall avstängas från&lt;br&gt;ersättning i 20 ersättningsdagar. För att kraftfullt hävda arbetslinjen ansåg&lt;br&gt;regeringen att denna avstängningstid bör utökas till 60 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kompletteringspropositionen aviserade regeringen också att den under&lt;br&gt;hösten 1995 skulle komma med förslag om arbetsvillkoret och&lt;br&gt;avstängningstiden i arbetslöshetsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementet har utarbetats förslag om föränd-&lt;br&gt;ringar på dessa båda punkter. Regeringen har också funnit anledning att&lt;br&gt;föreslå en skärpning av sanktionerna för den som på ett obehörigt sätt&lt;br&gt;tillskansar sig arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete skall prioriteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetslöshetsersättning lämnas första gången till&lt;br&gt;den som blivit arbetslös efter att ha utfört reguljärt förvärvsarbete. Med&lt;br&gt;förvärvsarbete avses även tid då den sökande med helt eller delvis bibe-&lt;br&gt;hållen lön, har haft semester eller varit ledig av annan anledning än&lt;br&gt;sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller barns födelse. Med utfört förvärvsarbete avses dock för en första&lt;br&gt;ersättningsperiod inte en anställning som arbetsgivaren finansierat med&lt;br&gt;stöd av lagen (1995:411) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter ( utbildningsvikariat ) eller förordningen (1987:411)&lt;br&gt;om beredskapsarbete. Med utfört förvärvsarbete avses inte heller tid då&lt;br&gt;den sökande bedrivit egen näringsverksamhet med stöd av förordningen&lt;br&gt;(1984:523) om bidrag till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Vid fortsatt eller senare arbetslöshet får för uppfyllandet av&lt;br&gt;arbetsvillkoret för en ny ersättningsperiod tillgodoräknas även arbete i&lt;br&gt;ovan nämnda arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som har en anställning som omfat-&lt;br&gt;tar i genomsnitt minst 17 timmar i veckan eller driver egen rörelse kan,&lt;br&gt;genom att gå in i en arbetslöshetskassa, försäkra sig för den händelse han&lt;br&gt;eller hon skulle bli arbetslös. Ersättning från arbetslöshetskassan lämnas vid&lt;br&gt;arbetslöshet om man har varit medlem i kassan under minst ett år (för&lt;br&gt;företagare 2 år) och under den senaste 12 månadersperioden arbetat under&lt;br&gt;minst 80 dagar. Som arbete räknas i dag tid då den ersättningssökande på&lt;br&gt;grund av sin arbetslöshet, som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, fått en med&lt;br&gt;statliga medel subventionerad anställning. Som med arbete jämställd tid&lt;br&gt;räknas tid då den arbetslöse, deltagit i och fullföljt arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildningsbidrag utgått.&lt;br&gt;Även viss tid av fullgjord totalförsvarsplikt eller tid med föräldrapenning&lt;br&gt;jämställs med arbete. Dagens regler innebär att man vid en tillfällig&lt;br&gt;anställning på kanske bara någon månad kan få inträde i en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa och efter drygt ett års medlemskap få&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning grundad på ett arbetsvillkor som helt uppfylls med&lt;br&gt;annat än reguljärt förvärvsarbete. Det kan t.ex. röra sig om ett&lt;br&gt;beredskapsarbete eller en arbetsmarknadsutbildning. Samma arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder kvalificerar till kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;enligt det s.k. arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det rimligt att för att få arbetslöshetsersättning första&lt;br&gt;gången skall sökanden ha varit etablerad på arbetsmarknaden. Detta bör&lt;br&gt;komma till uttryck genom att ett visst mått av reguljärt förvärvsarbete skall&lt;br&gt;krävas. Med förvärvsarbete bör i detta sammanhang räknas tid, med helt&lt;br&gt;eller delvis bibehållen lön, i form av semester eller ledighet av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, totalförsvarsplikt eller barns födelse. I likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för närvarande är tid med semesterlön att ses som förvärvsarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom det rör sig om lön under anställningstiden. Regeringen föreslår&lt;br&gt;dock att vissa arbeten för vilka statligt stöd lämnats inte skall kvalificera till&lt;br&gt;en första ersättningsperiod. Dessa är utbildningsvikariat och beredskaps-&lt;br&gt;arbeten samt egen verksamhet med starta-eget-bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag gör att det försäkringsmässiga inslaget i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen framträder tydligare genom att reguljärt arbete ges en&lt;br&gt;central roll för att kvalificera för en första period med arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning. En person har reguljärt arbete i form av tillsvidareanställning eller&lt;br&gt;visstidsanställning, försäkrar sig mot arbetslöshet och förlorar sedan arbetet.&lt;br&gt;Därför lämnas arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler bör gälla för det kontanta arbetsmarknadsstödet. Även där&lt;br&gt;bör krävas att man utfört reguljärt förvärvsarbete för att kvalificera sig till&lt;br&gt;stöd första gången enligt arbetsvillkoret med de undantag som angetts ovan.&lt;br&gt;Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd genom att man uppfyllt&lt;br&gt;studievillkoret föreslås dock kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få fortsatt ersättning skall en ny ersättningsperiod grundad på med&lt;br&gt;arbete jämställd tid alltså ha föregåtts av en ersättningsperiod i&lt;br&gt;arbetslöshetskassa uppfylld genom främst reguljärt förvärvsarbete. Den&lt;br&gt;ersättningsperioden kan ligga långt tillbaka i tiden. I fråga om det kontanta&lt;br&gt;arbetsmarknadsstödet bör dock liksom nu undantag göras dels om en första&lt;br&gt;ersättningsperiod uppfyllts genom studievillkoret, dels för den som blivit&lt;br&gt;utförsäkrad från arbetslöshetsförsäkringen efter fyllda 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fortsatt eller senare arbetslöshet skall arbetsvillkoret för en ny&lt;br&gt;ersättningsperiod kunna uppfyllas även med tid som är jämställd med&lt;br&gt;arbetad tid. Man skall alltså, genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form&lt;br&gt;av anställning för vilket arbetsgivaren eller man som egen företagare har fått&lt;br&gt;någon form av statlig subvention eller vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;för vilka utbildningsbidrag utgått, vid fortsatt arbetslöshet kunna kvalificera&lt;br&gt;sig till nya ersättningsperioder med arbetslöshetsersättning. Även viss tid&lt;br&gt;med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt skall vara tid jämställd med&lt;br&gt;arbetad tid för att uppfylla arbetsvillkoret. Det blir alltså möjligt genom&lt;br&gt;regeringens förslag att efter att ha fatt ersättning i en första period grundad&lt;br&gt;på främst reguljärt förvärvsarbete fa flera på varandra följande&lt;br&gt;ersättningsperioder som uppfyllts med tid i olika arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder. Dessutom tillgodoräknas viss tid med föräldrapenningförmån&lt;br&gt;respektive tid i totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetslöse skall ha uppfyllt ett arbetsvillkor bestående av reguljärt&lt;br&gt;förvärvsarbete för att ersättning från arbetslöshetskassan skall lämnas även&lt;br&gt;om han eller hon tidigare har fått kontant arbetsmarknadsstöd. Motsvarande&lt;br&gt;föreslås gälla för den som först fått kassaersättning och sedan ansöker om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd med undantag av vad som anges i 1 § tredje&lt;br&gt;punkten lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Rätten till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning i form av kontant arbetsmarknadsstöd grundad på&lt;br&gt;avslutad utbildning, det s.k. studievillkoret, kvarstår oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna ändringarna föranleder vissa följdändringar i lagen&lt;br&gt;(1995:409) om arbetslivsutveckling. Tid i arbetslivsutveckling kommer&lt;br&gt;alltså att ingå bland de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som vid fortsatt&lt;br&gt;arbetslöshet kan kvalificera till ytterligare ersättningsperioder. Dessutom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sker en anpassning till de ändringar som från den 1 juli 1995 gäller för Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktet mellan den enskilde och samhället skall stärkas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ordet frivilligt föreslås slopas i 29 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring respektive 26 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Den som har lämnat sitt&lt;br&gt;arbete utan giltig anledning skall avstängas under 40 ersättningsdagar.&lt;br&gt;Skulle arbetet ha varat högst 5 arbetsdagar eller mer än 5 men högst 10&lt;br&gt;dagar är avstängningstiden 10 respektive 20 ersättningsdagar. Den som&lt;br&gt;har blivit utsatt för kränkande särbehandling kan under vissa&lt;br&gt;förhållanden anses ha haft giltig anledning att lämna sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetslöse skall stängas av från arbetslöshetsersättning under 60&lt;br&gt;ersättningsdagar om han eller hon har skilts från arbetet på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande, avvisat erbjudet lämpligt arbete eller utan att&lt;br&gt;uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande upp-&lt;br&gt;enbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd. Skulle arbetet ha&lt;br&gt;varat högst 5 arbetsdagar eller mer än 5 men högst 10 dagar är avstäng-&lt;br&gt;ningstiden 20 respektive 40 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att den sökande inte vill anta lämpligt arbete skall&lt;br&gt;den sökande vara avstängd till dess att han eller hon har arbetat under&lt;br&gt;80 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag är avstängningstiden vid självför-&lt;br&gt;vållad arbetslöshet normalt 20 ersättningsdagar. Skulle arbetet ha varat&lt;br&gt;högst 5 eller mer än 5 men högst 10 dagar är avstängningstiden 5 respektive&lt;br&gt;10 ersättningsdagar. Den sökande skall avstängas från rätt till ersättning om&lt;br&gt;han eller hon har lämnat sitt arbete frivilligt utan giltig anledning eller skilts&lt;br&gt;från arbetet på grund av otillbörligt uppförande. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;sökande avvisat erbjudet lämpligt arbete eller utan att uttryckligen ha avvisat&lt;br&gt;sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att&lt;br&gt;anställning inte kommit till stånd. Är det uppenbart att en sökande inte vill&lt;br&gt;anta lämpligt arbete skall den sökande vara avstängd till dess han eller hon&lt;br&gt;har arbetat under 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vad som skall anses vara giltig anledning att lämna ett arbete&lt;br&gt;och vad som skall anses vara ett lämpligt arbete ingår i uppdraget för&lt;br&gt;utredningen Arbetslöshetsersättningen - en omställningställnings-ersättning&lt;br&gt;(A 1995:12) och behandlas därför inte här utom när det gäller frågan om&lt;br&gt;giltig anledning att lämna arbete på grund av man blivit utsatt för kränkande&lt;br&gt;särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grund för avstängning är i dag att den arbetslöse lämnat sitt arbete&lt;br&gt;frivilligt utan giltig anledning. Genom att på egen begäran lämna sitt arbete&lt;br&gt;utan giltig anledning eller uppträda så att man fatt lämna arbetet på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;otillbörligt uppförande och i stället ansöka om arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;utlöser den sökande ett försäkringsfall. En väl fungerande arbetsmarknad&lt;br&gt;kräver att alla aktörer tar sitt ansvar. Det gäller även den enskilde&lt;br&gt;arbetssökanden. Den som frivilligt avstår från de möjligheter till arbete som&lt;br&gt;finns bör inte omedelbart kunna komma i åtnjutande av&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning som alternativ till en arbetsinkomst. Denna princip&lt;br&gt;har gällt länge för rätten till arbetslöshetsersättning. De avstängningstider&lt;br&gt;som nu gäller har sitt ursprung i en helt annan arbetsmarknadssituation och&lt;br&gt;ett helt annat statsfmansiellt läge än vad som nu gäller. De resurser som&lt;br&gt;samhället ställer till förfogande för att komma till rätta med arbetslösheten&lt;br&gt;måste utnyttjas fullt ut för att hjälpa alla de arbetslösa som ofrivilligt har fatt&lt;br&gt;lämna sina arbeten eller som inte ges en chans att komma in på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Ett verksamt sätt att visa detta är att förlänga&lt;br&gt;avstängningstidema. En förlängning av dessa torde bl.a. öka intresset hos&lt;br&gt;arbetstagaren att tillsammans med arbetsgivaren och den fackliga&lt;br&gt;organisationen försöka komma till rätta med orsaken till att han eller hon vill&lt;br&gt;lämna sin arbetsplats och på så sätt förhindra att arbetslöshet uppstår. Att&lt;br&gt;uppträda så på arbetsplatsen att man far lämna anställningen på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande är allvarligt och bör också leda till förlängning av&lt;br&gt;avstängning från arbetslöshetsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avstängning från arbetslöshetsersättning i anledning av att&lt;br&gt;den arbetslöse tackat nej till erbjudet lämpligt arbete eller genom sitt&lt;br&gt;uppträdande uppenbarligen vållar att anställning inte kommer till stånd finns&lt;br&gt;anledning att se mycket allvarligt på sådana awisanden eller uppträdanden&lt;br&gt;som förlänger arbetslösheten. Reglerna inom arbetslöshetsersättningen&lt;br&gt;måste ges en sådan utformning att den arbetslöse så snart som möjligt åter&lt;br&gt;kommer i arbete. Frågan om vad som skall anses vara ett lämpligt arbete är,&lt;br&gt;som nämnts ovan, föremål för utredning (A 1995:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att 40 dagars avstängning i de fall den enskilde lämnar sitt&lt;br&gt;arbete på egen begäran utan giltig anledning är en rimlig avvägning mellan&lt;br&gt;flera intressen. Förlängningen innebär en besparing av medlen för&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen samtidigt som den utgör en markering av vikten av&lt;br&gt;att inte lämna sitt arbete förrän man funnit ett nytt arbete. I anslutning till&lt;br&gt;detta föreslår regeringen att den som lämnat sin anställning på grund av att&lt;br&gt;han eller hon har utsatts för kränkande särbehandling, t.ex. trakasserier eller&lt;br&gt;mobbning skall anses ha haft giltig anledning att lämna arbetet. En&lt;br&gt;förutsättning är att förhållandet styrkts med läkarintyg eller liknande och att&lt;br&gt;konstruktiva försök gjorts för att komma till rätta med problemen. Har den&lt;br&gt;sökande lämnat sin anställning av detta skäl har det varken varit frivilligt&lt;br&gt;eller utan giltig anledning. Den förändrade bedömningen som skall ske i&lt;br&gt;sådana fall kommer till uttryck genom att man i lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring och i lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd slopar ordet frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså att avstängningstiden för den som lämnat sitt&lt;br&gt;arbete utan giltig anledning förlängs. Skulle det arbete som lämnats ha varat&lt;br&gt;högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 eller mer än 10 dagar är&lt;br&gt;avstängningstiden 10, 20 respektive 40 ersättningsdagar. I avstängningstiden&lt;br&gt;inräknas endast dagar för vilka karenstid skulle ha tillgodoräknats eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen inte hade skett, eller dagar Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;under vilka den sökanden har utfört förvärvsarbete. Den totala&lt;br&gt;avstängningstiden får dock inte överstiga 28, 56 respektive 112&lt;br&gt;kalenderdagar. Sättet att lägga ut avstängningstiden följer den teknik som&lt;br&gt;gäller i dag. Den innebär att den som omgående anmäler sig till&lt;br&gt;arbetsförmedlingen och där söker arbete fullgör sin avstängningstid&lt;br&gt;snabbare än den som väntar med att anmäla sig på arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att avstängningstiden för den som är arbetslös och&lt;br&gt;avvisar erbjudet lämpligt arbete respektive uppträder så att han eller hon inte&lt;br&gt;får anvisat arbete eller skilts från sitt arbete på grund av otillbörligt&lt;br&gt;uppförande bör avstängas längre tid än den som utan giltig anledning lämnar&lt;br&gt;sitt arbete dels som en besparing av medlen för arbetslöshetsersättning, dels&lt;br&gt;för att understryka vikten av att personen i fråga på alla sätt skall sträva efter&lt;br&gt;att komma ur sin arbetslöshet. Skulle det erbjudna eller lämnade arbetet ha&lt;br&gt;varat högst 5 dagar eller mer än 5 men högst 10 eller mer än 10 dagar är&lt;br&gt;avstängningstiden 20, 40 respektive 60 ersättningsdagar. Även här skall i&lt;br&gt;avstängningstiden inräknas endast dagar för vilka karenstid skulle ha&lt;br&gt;tillgodoräknats eller dagpennning skulle ha lämnats om avstängningen inte&lt;br&gt;skett, eller dagar under vilka sökanden har utfört förvärvsarbete. Den totala&lt;br&gt;avstängningstiden får i dessa fall inte överstiga 56, 112 respektive 168&lt;br&gt;kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att en ersättningssökande inte vill ta lämpligt arbete,&lt;br&gt;såsom då han eller hon vid upprepade tillfällen antingen har avvisat erbjudet&lt;br&gt;sådant arbete eller lämnat sitt arbete utan giltig anledning, skall sökanden&lt;br&gt;vara avstängd till dess han eller hon har arbetat under 80 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag gäller att den som blivit avstängd från ersättning från&lt;br&gt;arbetslöshetskassa inte får ersättning från det kontanta arbetsmarknads-&lt;br&gt;stödet. Samma princip bör också gälla vid avstängning från det kontanta&lt;br&gt;arbetsmarknadsstödet. Med tanke på att det är möjligt för en medlem i&lt;br&gt;arbetslöshetskassa att få kontant arbetsmarknadsstöd till dess att med-&lt;br&gt;lemmen uppfyller medlemsvillkoret, som är 12 eller 24 månader från&lt;br&gt;senaste inträdet i kassan, bör det också vara så att om sökanden blivit&lt;br&gt;avstängd från ersättning från det kontanta arbetsmarknadsstödet bör han&lt;br&gt;eller hon också vara avstängd från ersättning från arbetslöshetskassa även&lt;br&gt;om han eller hon skulle uppfylla medlemsvillkoret under avstängningstiden.&lt;br&gt;I samband med att den statliga arbetsmarknadskassan tillkom infördes&lt;br&gt;motsvarande regler vilka för arbetslöshetsförsäkringens del slopades när den&lt;br&gt;statliga kassan lades ned. Behovet av att avstängningen slår igenom också i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen ökar när längre avstängningstider nu genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot fusk med arbetslöshetsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finner en arbetslöshetskassa att en medlem som&lt;br&gt;medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande upp-&lt;br&gt;gift om ett förhållande av betydelse för hans eller hennes rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning inte bör uteslutas ur kassan enligt 48 § lagen (1973:370) om ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring skall kassan frånkänna honom eller henne rätt till&lt;br&gt;ersättning under minst 130 ersättningsdagar. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;far kassan besluta att frånkännandet av rätt till ersättning skall omfatta&lt;br&gt;färre ersättningsdagar. Medlemmen skall då också ha utfört arbete med&lt;br&gt;minst tre timmar per dag under 80 dagar för att ersättning åter skall&lt;br&gt;utbetalas. Med arbete avses här arbete enligt 6 § lagen ( 1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uteslutits från medlemskap i en arbetslöshetskassa skall inte&lt;br&gt;ha rätt till kontant arbetsmarknadsstöd under en tid av ett år från uteslut-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det kontanta arbetsmarknadsstödet skall länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den dra in stödet på samma grunder som vid frånkännande inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen. Indragningen skall omfatta minst 130 stöd-&lt;br&gt;dagar. Om det finns särskilda skäl far länsarbetsnämnden besluta om&lt;br&gt;indragning under färre dagar. Även här skall den sökande skall ha utfört&lt;br&gt;arbete minst 3 timmar per dag under 80 dagar för att stödet åter skall&lt;br&gt;utbetalas. Med arbete avses här arbete enligt 6 § lagen ( 1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd. Under tiden för indragning får ersättning&lt;br&gt;från arbetslöshetsförsäkringen inte lämnas till personen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som i dag finns att som ett alternativ till indragning&lt;br&gt;nedsätta det kontanta arbetsmarknadsstödet slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler för arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen får en arbetslöshetskassa från medlemskap utesluta en&lt;br&gt;medlem som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller&lt;br&gt;vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för hans eller hennes&lt;br&gt;rätt till medlemskap eller ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse används i mycket begränsad omfattning. Under första&lt;br&gt;halvåret 1995 uteslöts 1 av 3,7 miljoner medlemmar i arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 34 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring kan kassan i&lt;br&gt;stället för att utesluta medlemmen frånkänna honom eller henne rätt till&lt;br&gt;ersättning för en tid av högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det kontanta arbetsmarknadsstödet gäller att stöd far indragas eller&lt;br&gt;skäligen nedsättas om stödtagaren medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar&lt;br&gt;oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande som är av betydelse&lt;br&gt;för rätten till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första halvåret 1995 beslutade arbetslöshetskassorna att från-&lt;br&gt;känna kassamedlemmar sammanlagt 5 680 ersättningsdagar. För samma tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkrävdes ersättning för 31 700 ersättningsdagar. Under en följd av år har&lt;br&gt;den längsta frånkännandetiden i praktiken uppgått till högst 60&lt;br&gt;ersättningsdagar vilket motsvarar ungefär 3 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) har i en rapport Fusk - systembrister och fusk&lt;br&gt;i välfärdssystem (RRV 1995:32) uppskattat att 6-10 procent av det&lt;br&gt;utbetalade beloppet i arbetslöshetsersättning går till personer som uppbär&lt;br&gt;ersättning och utför arbete för vilket de är medvetna om att varken skatt eller&lt;br&gt;sociala avgifter kommer att betalas (svartjobb). RRV gör också antaganden&lt;br&gt;om att arbetslöshetsersättning i viss utsträckning utbetalas till personer som&lt;br&gt;för samma tid utför ordinarie heltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns anledning att, förutom genom rättslig&lt;br&gt;prövning, på ett kraftfullt sätt ingripa mot de personer som fuskar till sig&lt;br&gt;ersättning som de inte har rätt till. Regeringen föreslår därför att en&lt;br&gt;skärpning av sanktionsbestämmelsema bör ske i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa som finner att en medlem medvetet eller av grov&lt;br&gt;vårdslöshet har lämnat en oriktig eller vilseledande uppgift angående&lt;br&gt;förhållande som har betydelse för bedömning av hans eller hennes&lt;br&gt;ersättningsrätt och kassan bedömer att medlemen inte bör uteslutas skall&lt;br&gt;frånkänna medlemmen rätt till ersättning. Tiden för frånkännandet bör&lt;br&gt;spegla samhällets syn på att den arbetslöse har missbrukat förtroendet och&lt;br&gt;otillbörligen skaffat sig ekonomiska fördelar. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;tiden för ffånkännande sätts till minst 130 ersättningsdagar, vilket motsvarar&lt;br&gt;ca 6 månader. En viss möjlighet till minskning av denna tid bör emellertid&lt;br&gt;finnas. Har den oriktiga eller vilseledande uppgiften, som lämnats medvetet&lt;br&gt;eller av grov vårdslöshet, lett till ersättning under endast enstaka dagar vid&lt;br&gt;något tillfälle bör frånkännandet kunna bestämmas till färre&lt;br&gt;ersättningdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det kontanta arbetsmarknadsstödet anser regeringen att&lt;br&gt;samhället även här bör markera sin syn på fusk med ersättningen. Någon&lt;br&gt;uteslutning kan inte komma i fråga eftersom det inte finns något med-&lt;br&gt;lemskap. I lagen om kontant arbetsmarknadsstöd finns inte någon längsta tid&lt;br&gt;för indragning eller nedsättning av stödet angiven. Regeringen föreslår att, i&lt;br&gt;likhet med förslaget om ffånkännande i arbetslöshetsförsäkringen, att&lt;br&gt;länsarbetsnämnden skall dra in stödet under minst 130 stöddagar med&lt;br&gt;möjlighet att bestämma att indragning skall omfatta färre dagar enligt de&lt;br&gt;principer som angetts ovan för arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånkännande respektive indragning av rätt till ersättning innebär i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller för närvarande att dagarna i ersättningperioden tas i&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang förslår regeringen, som en förenkling, att nedsättning&lt;br&gt;av kontant arbetsmarknadsstöd slopas. Nedsättning av kontant ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstöd innebär att länsarbetsnämnden som sanktion kan besluta&lt;br&gt;att i stället för att dra in hela stödbeloppet sätta ned det till ett lägre belopp&lt;br&gt;under en tid. Denna möjlighet har inte använts av länsarbetsnämnderna på&lt;br&gt;många år. Därmed blir också reglerna desamma inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en arbetslöshetskassa kan som regel inte fa kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd. Den möjligheten finns emellertid i de fall då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassamedlemmen ännu inte varit medlem så länge att han eller hon uppfyllt&lt;br&gt;medlemsvillkoret. Har medlemmen fått sitt kontanta arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;indraget bör han eller hon under den tiden inte heller kunna få ersättning&lt;br&gt;från arbetslöshetsförsäkringen även om den sökande skulle uppfylla&lt;br&gt;medlemsvillkoret under indragningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ffånkännande respektive indragning skall den sökande ha utfört arbete&lt;br&gt;under minst tre timmar per dag under 80 dagar för att utbetalning av&lt;br&gt;ersättning åter skall ske. Endast sådant arbete som berättigar till en första&lt;br&gt;ersättningsperiod far därvid räknas. Arbetet under dessa 80 dagar skall ha&lt;br&gt;utförts efter det att kassan respektive länsarbetsnämnden fick kännedom om&lt;br&gt;det förhållande som ledde till ffånkännande eller indragning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadseffekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1994/95:150 anförde regeringen att förslagen avseende arbetsvill-&lt;br&gt;koret och avstängningsreglema skulle utformas så att en besparingseffekt&lt;br&gt;om sammanlagt minst 1 300 miljoner kronor per år uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar att de preciserade förslagen om ändrat arbetsvillkor&lt;br&gt;och förlängda avstängningstider samt det utöver vad som aviserades i&lt;br&gt;kompletteringspropositionen tillkomna förslaget om ändrade regler för&lt;br&gt;ffånkännande och indragning av arbetslöshetsersättning innebär att en&lt;br&gt;besparingseffekt större än de 1 300 miljoner kronorna per år uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;br&gt;När det gäller reglerna om avstängning, ffånkännande och indragning av&lt;br&gt;ersättning föreslås dessa gälla för förhållanden som har inträffat efter den 31&lt;br&gt;december 1995. Den nya regeln om vilka förvärvsarbeten som far&lt;br&gt;tillgodoräknas som grund för arbetslöshetsersättning innebär att den som&lt;br&gt;första gången ansöker om ersättning som avser tid fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1996 eller senare skall uppfylla ett arbetsvillkor enligt de nu föreslagna&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Arbetsmarknadsdepartementet har upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1995:409) om arbetslivsutveckling.&lt;br&gt;Lagförslagen finns i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Näringsdepartementets verksamhetsområde&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7.1 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan om stöd till investeringar i vindkraft har regeringen&lt;br&gt;från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) under hand inhäm-&lt;br&gt;tat att tillgången på medel har minskat i snabb takt. Överläggningar har&lt;br&gt;skett mellan representanter for regeringen och representanter för vissa&lt;br&gt;riksdagspartier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan om insatser inom solenergiområdet har överlägg-&lt;br&gt;ningar skett mellan representanter för regeringen och representanter för&lt;br&gt;vissa riksdagspartier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan om stöd för användning av alternativa drivmedel&lt;br&gt;anhöll Kommunikationsforskningsberedningen i en skrivelse till reger-&lt;br&gt;ingen i juni 1995 om att beredningen skulle fa disponera de avsatta med-&lt;br&gt;len även fortsättningsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om stöd till klimat- och energiåtgärder i Baltikum och Östeuro-&lt;br&gt;pa har beretts i överläggningar mellan representanter för regeringen och&lt;br&gt;representanter för vissa riksdagspartier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Stöd till vindkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: 1991 års energipolitiska program för stöd till&lt;br&gt;ny energiteknik bör tillföras ytterligare medel. Ytterligare 100 miljo-&lt;br&gt;ner kronor bör anslås för stöd till investeringar i vindkraftverk. Re-&lt;br&gt;geringen avser under år 1996 att återkomma till frågan om insatser&lt;br&gt;efter innevarande programperiods slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom 1991 års energipolitiska&lt;br&gt;beslut (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) in-&lt;br&gt;fördes ett bidrag med 25 procent av investeringskostnaden för investe-&lt;br&gt;ringar i vindkraftverk med en elektrisk effekt på minst 60 kW. Stödet&lt;br&gt;omfattade 250 miljoner kronor och avsågs gälla under en femårsperiod&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån från högst 25 procent till högst&lt;br&gt;35 procent av investeringskostnaden (prop. 1992/93:99, bet.&lt;br&gt;1992/93:NU20, rskr. 1992/93:137). Våren 1994 beslutade riksdagen&lt;br&gt;(prop. 1993/94:100 bil. 13, bet. 1993/94:NU17, rskr. 1993/94:356) att&lt;br&gt;teknikupphandling skulle fa prövas inom ramen för investeringsbidraget.&lt;br&gt;I de fall teknikupphandling tillämpas får stödandelen utgöra högst 50&lt;br&gt;procent av investeringskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av stödperioden var efterfrågan på investeringsstödet låg.&lt;br&gt;Under senare tid har emellertid efterfrågan på investeringsstödet varit&lt;br&gt;betydande. Detta gäller i synnerhet tiden efter det att driftsstödet infördes&lt;br&gt;och investeringsstödet ökades till 35 procent. Detta har lett till att de&lt;br&gt;anslagna medlen nu är fullt intecknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya ellagen som träder i kraft vid årsskiftet (prop. 1994/95:222, Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;bet. 1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2) ingår särskilda regler som tillförsäk-&lt;br&gt;rar små elproducenter, bl.a. vindkraften, en garanterad avsättning for sin&lt;br&gt;produktion och ett särskilt skydd i form av en kontroll av pris- och leve-&lt;br&gt;ransvillkoren under en längre tid, inledningsvis fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1994 infördes en s.k. miljöbonus till vindkraft i form av ett&lt;br&gt;skatteavdrag på 9 öre per kWh el (bet. 1993/94:SkU34, rskr.&lt;br&gt;1993/94:297).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt NUTEK (Energirapport 1995) har intresset för vindkraftsinve-&lt;br&gt;steringar ökat. Vindkraften bidrog år 1994 med 0,074 TWh till det&lt;br&gt;svenska elnätet jämfört med 0,031 TWh året innan. I områdena med de&lt;br&gt;bästa vindlägena svarar emellertid vindkraften redan i dag för en stor del&lt;br&gt;av elförsörjningen. Ystadstrakten och Gotland är exempel på sådana&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbyggnad som skett under de gångna åren bör inte avbrytas.&lt;br&gt;Detta skulle drabba ett stort antal entreprenörer och importörer inom&lt;br&gt;området. Ytterligare medel bör därför tillföras anslaget E 7. Insatser för&lt;br&gt;ny energiteknik. Det är angeläget att stödet används på ett kostnadseffek-&lt;br&gt;tivt sätt. Regeringen avser att på grundval av Energikommissionens (N&lt;br&gt;1994:04) arbete under år 1996 återkomma till riksdagen i fråga om stöd&lt;br&gt;till ny energiteknik efter den nuvarande programperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av ovanstående att anslaget E 7.&lt;br&gt;Insatser för ny energiteknik tillförs ytterligare 100 miljoner kronor för&lt;br&gt;bidrag till investeringar i vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna stödet förutsätter notifiering hos och godkännande av&lt;br&gt;EG-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Stöd till solenergiområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: 100 miljoner kronor bör anslås för stöd till&lt;br&gt;forskning, teknikutveckling och investeringar inom solenergiområ-&lt;br&gt;det. Stödet bör fördelas mellan solceller och solvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till investeringar för solvärme i bostäder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) avsattes 50 miljoner kronor för inve-&lt;br&gt;steringar i solvärmeanläggningar. Härav utbetalades 25 miljoner kronor,&lt;br&gt;avseende anläggningar i bostäder, från anslaget E 7. Insatser för ny ener-&lt;br&gt;giteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder. NUTEK ansvarar&lt;br&gt;för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden.&lt;br&gt;Riksdagen har vid några tillfällen tillfört ytterligare medel för solvärme i&lt;br&gt;bostäder. Stödnivån har varierat mellan 25 och 35 % av investerings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaden beroende på tillgång på medel och efterfrågan på invester- Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;ingar. För närvarande är stödnivån 25 %. På basis av regeringens propo-&lt;br&gt;sition (1994/95:218, bet. 1994/95:BoU21, rskr. 1994/95:397) beslutade&lt;br&gt;riksdagen år 1995 att anslå ytterligare 56 miljoner kronor till Boverket&lt;br&gt;för bidrag till solvärmeanläggningar i bostäder. Tidigare medel var då&lt;br&gt;intecknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för investeringsstöd till storskalig solvärmeteknik har varit&lt;br&gt;litet. Av detta skäl överfördes de medel som tidigare anvisats härför till&lt;br&gt;Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig solvärme-&lt;br&gt;teknik (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr.&lt;br&gt;1992/93:362),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bidraget till solvärmeanläggningar i bostäder återstår enligt&lt;br&gt;uppgifter från Boverket 36 miljoner kronor per den 30 september 1995.&lt;br&gt;Medlen är avsedda att räcka t.o.m. utgången av år 1996. Enligt Boverket&lt;br&gt;är intresset för investeringar i solvärme i bostäder stort. Ansökningarna&lt;br&gt;väntas öka kraftigt under våren 1996. Det är viktigt att det finns medel&lt;br&gt;tillgängliga under hela programperioden fram t.o.m. utgången av år&lt;br&gt;1996. För att säkerställa detta behövs ytterligare medel. Det är viktigt att&lt;br&gt;kostnaderna för solvärmetekniken minskas kraftigt på sikt så att anlägg-&lt;br&gt;ningarna kan bli kostnadseffektiva för användaren. Därför bör investe-&lt;br&gt;ringsstödet kombineras med satsningar på forskning och teknikutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ytterligare 25 miljoner kronor satsas av staten&lt;br&gt;för investeringsstöd för solvärme i bostäder under innevarande budgetår.&lt;br&gt;Regeringen avser att förändra stödkriteriema så att stödet premierar hög&lt;br&gt;verkningsgrad och kostnadseffektivitet. Medlen bör tillföras anslaget E 7.&lt;br&gt;Insatser för ny energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikupphandling bör prövas för tillämpningar inom tappvärme-&lt;br&gt;system för småhus. Ackumulatorsystem för fastbränsleeldning och sol-&lt;br&gt;värme kan vara ett lämpligt område för teknikupphandling. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik tillförs 5 miljoner&lt;br&gt;kronor för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling inom solvärmeområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central uppgift i utvecklingen av solvärme är för närvarande att göra&lt;br&gt;solvärme till ett realistiskt alternativ även för nya områden inom upp-&lt;br&gt;värmningssektom. Solvärme måste kunna utvecklas till ett långsiktigt&lt;br&gt;konkurrenskraftigt energi effektivt alternativ där kostnaderna inte är högre&lt;br&gt;än kostnaderna för konventionell uppvärmning med icke fömybara&lt;br&gt;bränslen. Samtidigt måste de tekniska lösningarna visa god tillgänglighet&lt;br&gt;och lång livslängd. En även ur miljösynpunkt intressant marknad för&lt;br&gt;solvärmeteknik är gruppcentraler som i dag eldas med olja. Det finns&lt;br&gt;därför skäl att öka insatserna inom solfangarområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lägre investeringskostnad för solfångaren är en förutsättning för&lt;br&gt;godtagbar lönsamhet för säsongslagring av solenergi i varmvattenmaga-&lt;br&gt;sin. FoU-insatsema bör inriktas mot sådan solfangarteknik som har de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bästa förutsättningarna för att ge lönsam solvärme. Utveckling av nya&lt;br&gt;konstruktioner och enklare system är angelägen. Resultat från den hit-&lt;br&gt;tillsvarande forskningen om bl.a. reflektorer och transparent isolering bör&lt;br&gt;härvid kunna tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att energiteknikfonden tillförs 30 miljoner kronor&lt;br&gt;för forskning om solvärme. Medlen bör tillföras anslaget E 7. Insatser för&lt;br&gt;ny energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling inom solcellsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom universitets- och högskoleväsendet bedrivs forskning inom solcells-&lt;br&gt;teknik, dvs. framställning av elektrisk energi med hjälp av solstrålning.&lt;br&gt;Området har även en nära anknytning till elektronikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intressant område med stor potential är tunnfilmer med kristallint&lt;br&gt;kisel. Forskningen inom tunnfilmsområdet befinner sig i dag i en&lt;br&gt;genombrottssituation. Framgångsrika laboratorieförsök visar att det finns&lt;br&gt;förutsättningar för tillverkning av tunnfilmsbaserade applikationer i in-&lt;br&gt;dustriell skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad satsning bör göras kring forskning om solcellstekniken.&lt;br&gt;Med en förstärkt finansiering ges möjlighet att bygga ut den grundläg-&lt;br&gt;gande forskningen och samtidigt utforma utvecklingsprojekt i samarbete&lt;br&gt;med industriella intressenter. En förstärkt utvecklingsinsats bör i samar-&lt;br&gt;bete med tillverkare och utvecklingsföretag genomföras i syfte att bygga&lt;br&gt;upp en tillverkning i pilotskala. Ett projekt av denna typ har även poten-&lt;br&gt;tial för industriell tillverkning i Sverige för export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik till-&lt;br&gt;förs 40 miljoner kronor totalt för FoU-insatser inom solcellsområdet&lt;br&gt;under en tidsperiod om 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Användning av alternativa drivmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: KFB får disponera de medel i energiteknik-&lt;br&gt;fonden som i 1991 års energipolitiska beslut avsattes för användning&lt;br&gt;av motoralkoholer till och med budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Energiteknikfonden har sedan sin&lt;br&gt;tillkomst den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU40, rskr.&lt;br&gt;1987/88:375) tillförts medel som motsvarar 10 kr. per kubikmeter olja av&lt;br&gt;skatten på oljeprodukter. I 1991 års energipolitiska beslut (prop.&lt;br&gt;1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) tillfördes energi-&lt;br&gt;teknikfonden ytterligare 110 miljoner kronor om året under en femårs-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av detta tillskott preciserades i beslutet till skilda ända-&lt;br&gt;mål. Bl.a. skulle Transportforskningsberedningen (TFB), numera Kom-&lt;br&gt;munikationsforskningsberedningen (KFB), få disponera 30 miljoner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor om året under fyra år fr.o.m. budgetåret 1991/92. Medlen skulle Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;användas för stöd till utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande&lt;br&gt;användning av motoralkoholer. Som skäl för stödet anfördes i propositio-&lt;br&gt;nen att det var angeläget att stimulera utvecklingen av teknik för alterna-&lt;br&gt;tiva drivmedel och att genomföra försök med fordon i tätortsmiljö för att&lt;br&gt;vinna erfarenheter av hantering och användning av alternativa drivmedel.&lt;br&gt;Vid stödgivningen borde enligt föredragande statsråd samråd ske med&lt;br&gt;NUTEK och Naturvårdsverket. Riksdagen hade inga invändningar mot&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Åtgärder mot klimatpåverkan, m.m. (prop.&lt;br&gt;1992/93:179 bil. 2) redovisade det föredragande statsrådet sin bedöm-&lt;br&gt;ning att forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet skulle&lt;br&gt;vidgas för att förbereda en introduktion. Som skäl anfördes att&lt;br&gt;forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamheten nu borde ges&lt;br&gt;en vidare inriktning och inte enbart koncentreras till tätortsproblemen.&lt;br&gt;För kollektivtrafiken i de större tätorterna borde även biogas prövas.&lt;br&gt;Regeringen anförde vidare att underlaget för bedömningar av vilka&lt;br&gt;inblandningar av alkoholer i bensin som är optimala på länge sikt var&lt;br&gt;bristfälligt, och att ytterligare studier därför behövde göras. Regeringen&lt;br&gt;konstaterade att TFB planerade sådana studier inom ramen för de nämn-&lt;br&gt;da 120 miljoner kronorna. Riksdagen (bet. 1992/93:JoU19, rskr.&lt;br&gt;1992/93:361) beslutade i enlighet med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB har i en skrivelse till regeringen i juni 1995 hemställt om att få&lt;br&gt;disponera de medel som återstod av de 120 miljoner kronorna t.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1997. Regeringen tar därför nu åter upp denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB har fram till den 30 juni 1995 förbrukat ca 60 av de 120 miljoner&lt;br&gt;kronorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KFB framhåller att programmets olika delar griper in i varandra i syfte&lt;br&gt;att tillsammans skapa en helhetsbild. Om programmet avbryts så att KFB&lt;br&gt;ej kan fullfölja planerade åtaganden så uppnås inte det ursprungliga syf-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att programmet för demon-&lt;br&gt;stration av alternativa drivmedel fullföljs enligt riksdagens intentioner.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de 120 miljoner kronor, som&lt;br&gt;i 1991 års energipolitiska beslut och 1992/93 års riksdagsbeslut om åt-&lt;br&gt;gärder mot klimatpåverkan avsågs användas för utvecklings- och demon-&lt;br&gt;strationsprojekt rörande motoralkoholer, far disponeras av KFB t.o.m.&lt;br&gt;budgetåret 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Användning av medel för förbättring av inomhusmiljön Prop. 1995/96 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Upp till 800 miljoner kronor av de medel som&lt;br&gt;under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har beräknats till&lt;br&gt;bidrag för förbättringar av inomhusmiljön i bostäder och sådana&lt;br&gt;lokaler där främst barn och ungdomar vistas, får användas till bidrag&lt;br&gt;för bostadsförbättringsåtgärder och för nyproduktion av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt förlängs de tidsfrister som gäller för stödet till åtgärder&lt;br&gt;för förbättring av inomhusmiljön. En sista dag för ansökan om så-&lt;br&gt;dant stöd införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har på tilläggsbudget till&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1994/95 under tionde huvudtiteln anvisat&lt;br&gt;ett reservationsanslag till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 070 948 000 kronor (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr.&lt;br&gt;1994/95:145). Beslutet grundades på regeringens förslag om bl.a. ett&lt;br&gt;investeringsprogram avsett att minska arbetslösheten inom byggnadsin-&lt;br&gt;dustrin. I investeringsprogrammet ingick ett extra statligt stöd för förbät-&lt;br&gt;tring av bostäder till en beräknad kostnad av 1,5 miljarder kronor. Det&lt;br&gt;extra stödet för bostadsförbättring lämnas som engångsbidrag för åtgär-&lt;br&gt;der som har påbörjats före den 1 oktober 1995 och som avslutas senast&lt;br&gt;under år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av regeringens förslag i prop. 1994/95:218 om en effektivare&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitik m.m. har riksdagen vidare under anslaget Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96 beräknat ytterligare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;miljarder kronor i stöd till egentliga byggnadsarbeten (bet.&lt;br&gt;1994/95 :BoU21, rskr. 1994/95:396 samt bet. 1994/95:AU15, rskr.&lt;br&gt;1994/95:398). Av beloppet avser 2 miljarder kronor ett tidsbegränsat&lt;br&gt;investeringsbidrag för ökad nyproduktion av bostäder och 1,8 miljarder&lt;br&gt;kronor bidrag för miljöförbättringsåtgärder i bostäder och i sådana&lt;br&gt;lokaler där främst barn och ungdomar vistas. Bidrag för nyproduktion av&lt;br&gt;bostäder lämnas för kostnaden för arbeten som utförs under tiden den&lt;br&gt;20 april 1995 - den 31 december 1996. Ansökan om stöd skall ha gjorts&lt;br&gt;senast den 1 oktober 1995. Bidrag för miljöföbättringsåtgärder lämnas&lt;br&gt;för kostnaden för sådana åtgärder där avtal om huvudentreprenaden&lt;br&gt;träffas före den 1 mars 1996 och slutbesiktning av arbetena görs före den&lt;br&gt;1 februari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den kraftigt ökande efterfrågan på stöd till&lt;br&gt;bostadsförbättringsåtgärder under sommaren 1995 föreslog regeringen i&lt;br&gt;september 1995 riksdagen att upp till 500 miljoner kronor av den ram&lt;br&gt;som beslutats för investeringsbidrag för ökad nyproduktion av bostäder&lt;br&gt;skall kunna användas till bidrag för bostadsförbättringsåtgärder (prop.&lt;br&gt;1995/96:67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista dag för såväl påbörjande av bostadsförbättringsåtgärder som&lt;br&gt;ansökan om investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder har numera&lt;br&gt;passerat. Till länsstyrelserna har kommit in ansökningar om extra stöd&lt;br&gt;för bostadsförbättring till ett uppskattat belopp om över 2,6 miljarder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. Ansökningar om investeringsbidrag för nyproduktion har läm- Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;nats in avseende ca 47 000 lägenheter. Även om många av de redovisade&lt;br&gt;projekten kan falla bort av olika skäl, finns risk för att ett stort antal pro-&lt;br&gt;jekt som verksamt skulle kunna bidra till att öka byggsysselsättningen&lt;br&gt;kommer att hindras av brist på bidragsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi har redovisat i prop. 1995/96:67 är byggarbetslösheten fortfa-&lt;br&gt;rande mycket hög. Vid utgången av september 1995 stod över 31 000&lt;br&gt;byggnadsarbetare - eller nära 27 % av medlemmarna i Svenska&lt;br&gt;Byggnadsarbetareförbundets arbetslöshetskassa - utanför den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar mot denna bakgrund att möjligheterna att omför-&lt;br&gt;dela medel mellan de tre ovan nämnda programmen utvidgas ytterligare.&lt;br&gt;Upp till 800 miljoner kronor av de medel om 1,8 miljarder kronor som&lt;br&gt;har beräknats för bidrag för miljöförbättringsåtgärder i bostäder och&lt;br&gt;vissa lokaler bör sålunda kunna användas till bidrag för bostadsförbätt-&lt;br&gt;ringsåtgärder och till investeringsbidrag för ökad nyproduktion av bostä-&lt;br&gt;der. Projekt med uttalad miljöprofil skall prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöförbättringsbidragen är förenade med kravet att de åtgärder som&lt;br&gt;stöds med miljöförbättringsbidrag skall vara nödvändiga men också&lt;br&gt;tillräckliga för att avhjälpa olägenheterna i den del av byggnaden som&lt;br&gt;berörs av arbetena. Utrednings- och projekteringstiden blir därför läng-&lt;br&gt;re än för många andra arbeten. Det visas bl.a. av att förhållandevis få&lt;br&gt;ansökningar om sådant stöd ännu har gjorts. Den tid inom vilken avtal&lt;br&gt;om huvudentreprenaden skall ha träffats bör därför sträckas ut till den&lt;br&gt;1 oktober 1996. Den tid inom vilken slutbesiktning av arbetena skall ha&lt;br&gt;skett bör sträckas ut till den 1 oktober 1997. Samma förlängning bör&lt;br&gt;göras i fråga om det utökade stöd som lämnas ur den statliga fonden för&lt;br&gt;fukt- och mögelskador i småhus, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att noga följa den fortsatta utvecklingen av miljöför-&lt;br&gt;bättringsverksamheten. För att riktiga avvägningar skall kunna göras&lt;br&gt;mellan de tre investeringsprogrammen är det väsentligt att vi i tid känner&lt;br&gt;anspråken också på miljöförbättringsstöd. På samma sätt som gäller i&lt;br&gt;fråga om investeringsbidraget för nyproduktion bör därför det planerade&lt;br&gt;projektet anmälas genom en preliminär ansökan om stöd före en viss&lt;br&gt;sista dag. Den bör bestämmas till den dag som hittills gällt som sista dag&lt;br&gt;för avtal om huvudentreprenaden, dvs. den 29 februari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 Klimatpolitiska åtgärder i Baltikum och Östeuropa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ytterligare 50 miljoner kronor anvisas för&lt;br&gt;NUTEK: s program för ökad energieffektivisering och ökad använd-&lt;br&gt;ning av fömybara energikällor i Baltikum och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Programmet för energieffektivisering&lt;br&gt;och ökad användning av fömybara energikällor i Baltikum och Östeuro-&lt;br&gt;pa ingår som en del av den svenska klimatpolitiken på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett 40-tal projekt, i första hand i form av utbyte av olja till biobränsle,&lt;br&gt;har genomförts. Intresset för programmet i Baltikum har varit stort och&lt;br&gt;programmet har engagerat flera svenska tillverkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmet har även rönt stor uppmärksamhet internationellt. Detta&lt;br&gt;beror på att insatser av denna typ är intressanta inom ramen för den för-&lt;br&gt;söksperiod för s.k. gemensamt genomförande under FN:s ramkonvention&lt;br&gt;om klimatförändringar som nu pågår. Syftet med denna är att pröva möj-&lt;br&gt;ligheterna till kostnadseffektiva begränsningar av utsläpp av växthusga-&lt;br&gt;ser, främst koldioxid, genom samarbetsprojekt mellan länder. Från kli-&lt;br&gt;matsynpunkt ger det samma effekt om utsläppsbegränsningama sker i&lt;br&gt;Sverige eller i andra länder. Samtidigt är kostnaderna för utsläppsbegrän-&lt;br&gt;sande åtgärder avsevärt lägre i Baltikum än i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att programmet nu behöver tillföras ökade&lt;br&gt;resurser. Det är vidare angeläget att de erfarenheter som vinns genom&lt;br&gt;programmet kan utnyttjas av Sverige i de kommande internationella kli-&lt;br&gt;matförhandlingama. För att detta skall vara möjligt bör ökade resurser&lt;br&gt;satsas på oberoende utvärdering och uppföljning av projekten vad gäller&lt;br&gt;insatsernas kostnadseffektivitet och förenlighet med klimatkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 50 miljoner&lt;br&gt;kronor anvisas på tilläggsbudget till Åtgärder för energieffektiviseringar&lt;br&gt;m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:915)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs' att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i paragrafens lydelse enligt lagen (1995:915) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med&lt;br&gt;belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt&lt;br&gt;tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöklass 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöklass 2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöklass 3&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;buss&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vikt av högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram men&lt;br&gt;högst 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lastbil med&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vikt av högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 400 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 400 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kronor 70 öre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 400 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Paragrafen föreslås också ändrad i prop. 1995/96:6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:159.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram men&lt;br&gt;högst 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. lastbil utan&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram men&lt;br&gt;högst 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår för motorcykel med 1 610 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 2 110 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 3 240 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;5 380 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår för skattepliktiga personbilar, bussar och lastbilar med&lt;br&gt;belopp som framgår av följande uppställning. Skatten beräknas till helt&lt;br&gt;tiotal kronor så att överskjutande krontal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miljöklass 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;buss&lt;br&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram men&lt;br&gt;högst 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lastbil med&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilo-&lt;br&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kronor 40 öre&lt;br&gt;per kilogram&lt;br&gt;tjänstevikt, ökat&lt;br&gt;med 2 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram men&lt;br&gt;högst 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 7 000&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lastbil utan&lt;br&gt;skåpkarosseri&lt;br&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt av högst&lt;br&gt;3 500 kilo-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en total-&lt;br&gt;vikt översti-&lt;br&gt;gande 3 500&lt;br&gt;kilogram men&lt;br&gt;högst 7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000 kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;________________________________________________________________ Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöklass 1&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöklass 2&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;miljöklass 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en total- &amp;nbsp;&amp;nbsp;—&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20 000 kronor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65 000 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikt översti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande 7 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgår för motorcykel med 1 340 kronor om tjänstevikten inte&lt;br&gt;överstiger 75 kilogram, med 1 760 kronor om tjänstevikten är högre men&lt;br&gt;inte överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänstevikten är högre&lt;br&gt;än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, samt i annat fall med&lt;br&gt;4 480 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilaga 1 i fordonsskattelagen (1988:327) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)'&lt;br&gt;Fordonsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattevikt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorcyklar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tvåhjulig motorcykel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utan sidvagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan motorcykel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbilar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil som kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;br&gt;olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 som enligt bil-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;registret har ärs-&lt;br&gt;modellsbeteckning&lt;br&gt;1993 eller äldre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;890&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 annan personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar som kan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av bilagan 1994:1777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_________________________________________________________________ Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattevikt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D Lastbilar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte kan drivas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil som kan&lt;br&gt;drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 med anordning&lt;br&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;845&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 615&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 115&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;790&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;825&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 205&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 805&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001- 23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 utan anordning&lt;br&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 565&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;665&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 295&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 415&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 065&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktorer m.m.&lt;br&gt;Traktor klass I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(trafiktraktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktor klass II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(jordbrukstraktor)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;________________________________________________________________ Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattevikt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorredskap,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;br&gt;enligt punkterna&lt;br&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tung terrängvagn,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;br&gt;enligt punkt 2&lt;br&gt;med två hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001- 6 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 001- 14 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;br&gt;1 700&lt;br&gt;7 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;br&gt;flera hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001- 6 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 001- 14 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 001- 18 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt högst&lt;br&gt;3 000 kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 001- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;bil' som inte kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;br&gt;olja&lt;br&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 13 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;br&gt;flera hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 13 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar&lt;br&gt;med skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram, som&lt;br&gt;dras av en bil som&lt;br&gt;kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja, om det är&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1 styraxel för&lt;br&gt;påhängsvagn&lt;br&gt;med en hjul-&lt;br&gt;axel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 5 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 001- 8 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja,&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor, av ett motorredskap som&lt;br&gt;beskattas som en trafiktraktor eller av en tung terrängvagn som beskattas enligt E4 tas&lt;br&gt;skatt ut enligt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;grund-&lt;br&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tilläggsbelopp för&lt;br&gt;varje helt hundratal&lt;br&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2 andra släp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vagnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Släpvagnar med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;trafiktraktor&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;eller ett&lt;br&gt;motorredskap&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; som&lt;br&gt;beskattas som&lt;br&gt;en trafiktraktor&lt;br&gt;eller av en&lt;br&gt;tung terrängvagn&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;som beskattas&lt;br&gt;enligt E 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001- 30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vaije helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorcyklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvåhjulig motorcykel&lt;br&gt;utan sidvagn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Annan motorcykel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbilar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personbil som kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;br&gt;olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 som enligt bil-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;781&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;registret har års-&lt;br&gt;modellsbeteckning&lt;br&gt;1993 eller äldre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;2.2 annan personbil&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;901-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 447&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bussar som kan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbilar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inte kan drivas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;430&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lastbil som kan&lt;br&gt;drivas med&lt;br&gt;dieselolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1 med anordning&lt;br&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;929&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 776&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 426&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 842&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;869&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 446&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001- 23 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 097&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2 utan anordning&lt;br&gt;för påhängsvagn&lt;br&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 545&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 737&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;682&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 601- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 424&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 556&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 271&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 351&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 443&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;E&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktorer m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktor klass I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(trafiktraktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Traktor klass II&lt;br&gt;(j ordbruks traaktor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Motorredskap,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tung terrängvagn,&lt;br&gt;som inte beskattas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt punkt 2&lt;br&gt;med två hjulaxlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 001- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0- 1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skattevikt högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000 kilogram&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 001- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattevikt,&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt över&lt;br&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;bil&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; som inte kan&lt;br&gt;drivas med diesel-&lt;br&gt;olja&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;br&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Släpvagnar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med skattevikt över&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 kilogram, som&lt;br&gt;dras av en bil som&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kan drivas med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dieselolja, om det är&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1 styraxel för&lt;br&gt;påhängsvagn&lt;br&gt;med en hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 5 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2 andra släp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vagnar&lt;br&gt;med en hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja,&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3. Dras släpvagn även av en trafiktraktor, av ett motorredskap som&lt;br&gt;beskattas som en trafiktraktor eller av en tung terrängvagn som beskattas enligt E4 tas&lt;br&gt;skatt ut enligt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;_________________________________________________________________ Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattevikt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatt, kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-----------------------------&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tilläggsbelopp för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varje helt hundratal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram över den&lt;br&gt;lägsta vikten i&lt;br&gt;klassen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Släpvagnar med&lt;br&gt;skattevikt över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000 kilogram,&lt;br&gt;som dras av en&lt;br&gt;trafiktraktor&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;eller ett&lt;br&gt;motorredskap&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; som&lt;br&gt;beskattas som&lt;br&gt;en trafiktraktor&lt;br&gt;eller av en&lt;br&gt;tung terrängvagn&lt;sup&gt;2&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;som beskattas&lt;br&gt;enligt E 4&lt;br&gt;med en hjulaxel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med två hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med tre eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 001- 11 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;flera hjul-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 001- 14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;axlar,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 001- 20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 001- 25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 001- 30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 001-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja&lt;br&gt;tas skatt ut enligt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 29, 30 och 34 §§ lagen (1973:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetslöshetsförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken&lt;br&gt;han icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. icke kan erhålla lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen&lt;br&gt;av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;lämnas inte till den som enligt&lt;br&gt;35 § lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd fått ett sådant&lt;br&gt;stöd indraget eller enligt 26 och&lt;br&gt;27 §§ samma lag avstängts från&lt;br&gt;rätten till ersättning. Ersättningen&lt;br&gt;lämnas inte så länge beslut om en&lt;br&gt;sådan åtgärd gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är person-&lt;br&gt;ligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans&lt;br&gt;personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva att en företagare skall anses&lt;br&gt;vara arbetslös även i andra fall än&lt;br&gt;som sägs i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva att en företagare skall anses&lt;br&gt;vara arbetslös även i andra fall än&lt;br&gt;som sägs i femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1334.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:930.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning vid arbetslöshet föreligger, för försäkrad som efter&lt;br&gt;senaste inträdet i arbetslöshetskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varit medlem i kassan under minst tolv månader, om han haft sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakliga försörjning genom avlönat arbete för annans räkning, eller&lt;br&gt;under minst 24 månader, om han haft sin huvudsakliga försörjning som&lt;br&gt;självständig företagare (medlemsvillkor),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under en ramtid av tolv&lt;br&gt;månader omedelbart före arbets-&lt;br&gt;löshetens inträde utfört för-&lt;br&gt;värvsarbete i minst 80 dagar&lt;br&gt;fördelade på minst fem månader&lt;br&gt;(arbetsvillkor). Endast dag då&lt;br&gt;förvärvsarbete har utförts i minst&lt;br&gt;tre timmar får härvid räknas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under en ramtid av tolv&lt;br&gt;månader omedelbart före arbets-&lt;br&gt;löshetens inträde utfört för-&lt;br&gt;värvsarbete i minst 80 dagar&lt;br&gt;fördelade på minst fem månader&lt;br&gt;(arbetsvillkor). Endast dag då&lt;br&gt;förvärvsarbete har utförts i minst&lt;br&gt;tre timmar får här räknas in. Med&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete avses även tid&lt;br&gt;då den försäkrade haft semester&lt;br&gt;eller annars varit ledig av någon&lt;br&gt;annan anledning än sjukdom,&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller barns födelse med helt eller&lt;br&gt;delvis bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utfört förvärvsarbete avses&lt;br&gt;dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anställning som arbetsgivaren&lt;br&gt;finansierat med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1995:411) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tid då sökanden bedrivit egen&lt;br&gt;näringsverksamhet med stöd av&lt;br&gt;förordningen (1984:523) om&lt;br&gt;bidrag till arbetslösa m.fl. som&lt;br&gt;startar egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer medge att medlemsvillkoret bestäms till tolv&lt;br&gt;månader för försäkrad, som haft sin huvudsakliga försörjning som&lt;br&gt;självständig företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid då förvärvsarbete har utförts får icke räknas mer än en gång för&lt;br&gt;uppfyllande av arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1673.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken en&lt;br&gt;försäkrad enligt 6 § skall ha utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete jämställs tid då den&lt;br&gt;försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;deltagit i och, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fullgjort tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i&lt;br&gt;båda fallen dock tillsammans högst&lt;br&gt;två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt eller barns&lt;br&gt;födelse med helt eller delvis&lt;br&gt;bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;Försäkrad skall avstängas från rätt&lt;br&gt;till ersättning under tid som anges&lt;br&gt;i 30 §, om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lämnat sitt arbete frivilligt&lt;br&gt;utan giltig anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skilts från arbetet på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avvisat erbjudet lämpligt&lt;br&gt;arbete, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som en gång har påbör-&lt;br&gt;jat en ersättningsperiod enligt&lt;br&gt;denna lag gäller följande. Vid&lt;br&gt;uppjyllandet av det arbetsvillkor&lt;br&gt;som skall ligga till grund för en ny&lt;br&gt;ersättningsperiod skall med tid&lt;br&gt;under vilken en försäkrad enligt&lt;br&gt;6 § skall ha utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;jämställas tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. deltagit i och, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;fullgjort tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i&lt;br&gt;båda fallen dock tillsammans högst&lt;br&gt;två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;utfört förvärvsarbete som&lt;br&gt;arbetsgivaren finansierat med stöd&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1995:411) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bedrivit egen närings-&lt;br&gt;verksamhet med stöd av för-&lt;br&gt;ordningen (1984:523) om bidrag&lt;br&gt;till arbetslösa m.fl. som startar&lt;br&gt;egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad skall avstängas från rätt&lt;br&gt;till ersättning under tid som anges&lt;br&gt;i 30 §, om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämnat sitt arbete utan giltig&lt;br&gt;anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skilts från arbetet på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avvisat erbjudet lämpligt&lt;br&gt;arbete, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:860.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan att uttryckligen ha&lt;br&gt;avvisat sådant arbete ändå genom&lt;br&gt;sitt uppträdande uppenbarligen&lt;br&gt;vållat, att anställning ej kommit&lt;br&gt;till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan att uttryckligen ha&lt;br&gt;avvisat sådant arbete ändå genom&lt;br&gt;sitt uppträdande uppenbarligen&lt;br&gt;vållat att anställning inte kommit&lt;br&gt;till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 29 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden&lt;br&gt;fem, tio respektive 20 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar. I avstängningstiden&lt;br&gt;inräknas endast dagar för vilka&lt;br&gt;karenstid skulle ha tillgodoräknats&lt;br&gt;eller dagpenning skulle ha lämnats,&lt;br&gt;om avstängningen inte hade skett,&lt;br&gt;eller dagar under vilka den försäk-&lt;br&gt;rade har utfört förvärvsarbete. Den&lt;br&gt;totala avstängningstiden får dock&lt;br&gt;inte överstiga 14, 28 respektive&lt;br&gt;56 kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 29 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden tio,&lt;br&gt;20 respektive 40 ersättningsdagar&lt;br&gt;vid avstängning enligt punkten 1&lt;br&gt;samt 20, 40 respektive 60 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar vid avstängning enligt&lt;br&gt;punkterna 2-4. I avstängningstiden&lt;br&gt;inräknas endast dagar för vilka&lt;br&gt;karenstid skulle ha tillgodoräknats&lt;br&gt;eller dagpenning skulle ha lämnats,&lt;br&gt;om avstängningen inte hade skett,&lt;br&gt;eller dagar under vilka den försäk-&lt;br&gt;rade har utfört förvärvsarbete. Den&lt;br&gt;totala avstängningstiden får dock&lt;br&gt;inte överstiga 28, 56 respektive&lt;br&gt;112 kalenderdagar vid avstängning&lt;br&gt;enligt punkten 1 samt inte&lt;br&gt;överstiga 56, 112, respektive 168&lt;br&gt;kalenderdagar vid avstängning&lt;br&gt;enligt punkterna 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 29 §,&lt;br&gt;beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande&lt;br&gt;avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att en för-&lt;br&gt;säkrad ej vill antaga lämpligt&lt;br&gt;arbete, såsom då den försäkrade&lt;br&gt;vid upprepade tillfällen antingen&lt;br&gt;har avvisat erbjudet sådant arbete&lt;br&gt;eller lämnat sitt arbete frivilligt&lt;br&gt;utan giltig anledning, skall den&lt;br&gt;försäkrade vara avstängd till dess&lt;br&gt;han eller hon utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;under 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i&lt;br&gt;29 § inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att en för-&lt;br&gt;säkrad inte vill anta lämpligt&lt;br&gt;arbete, såsom då den försäkrade&lt;br&gt;vid upprepade tillfällen antingen&lt;br&gt;har avvisat erbjudet sådant arbete&lt;br&gt;eller lämnat sitt arbete utan giltig&lt;br&gt;anledning, skall den försäkrade&lt;br&gt;vara avstängd till dess han eller&lt;br&gt;hon utfört förvärvsarbete under 80&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner arbetslöshetskassa att&lt;br&gt;försäkrad medlem, som medvetet&lt;br&gt;eller av grov vårdslöshet lämnat&lt;br&gt;oriktig eller vilseledande uppgift&lt;br&gt;angående förhållande av betydelse&lt;br&gt;för bedömande av hans rätt till&lt;br&gt;ersättning, inte bör uteslutas ur&lt;br&gt;kassan enligt 48 § denna lag, kan&lt;br&gt;kassan istället frånkänna&lt;br&gt;rätt till ersättning för en&lt;br&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner arbetslöshetskassa att&lt;br&gt;försäkrad medlem, som medvetet&lt;br&gt;eller av grov vårdslöshet lämnat&lt;br&gt;oriktig eller vilseledande uppgift&lt;br&gt;angående förhållande av betydelse&lt;br&gt;för bedömande av hans rätt till&lt;br&gt;ersättning, inte bör uteslutas ur&lt;br&gt;kassan enligt 48 § denna lag, skall&lt;br&gt;kassan istället frånkänna honom&lt;br&gt;rätt till ersättning. Frånkännandet&lt;br&gt;skall gälla under minst 130 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får frånkännandet gälla under&lt;br&gt;färre dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som har frånkänts&lt;br&gt;ersättning enligt första stycket får&lt;br&gt;ersättning betalas ut först sedan&lt;br&gt;han eller hon har utfört sådant&lt;br&gt;förvärvsarbete som avses i 6 §&lt;br&gt;under 80 dagar från den tidpunkt&lt;br&gt;då det förhållande som ledde till&lt;br&gt;frånkännandet kom till arbetslös-&lt;br&gt;hetskassans kännedom. Endast dag&lt;br&gt;då förvärvsarbete har utförts i&lt;br&gt;minst tre timmar skall här räknas&lt;br&gt;in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrad gjort sig skyldig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer sannolika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfarande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer&lt;br&gt;honom innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första eller andra&lt;br&gt;stycket skall av kassan ofördröj-&lt;br&gt;ligen anmälas till Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första eller tredje&lt;br&gt;stycket skall av kassan ofördröj-&lt;br&gt;ligen anmälas till Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid avstängning som grundar sig på en händelse som inträffat före&lt;br&gt;den 1 januari 1996 gäller 30 § i sin äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid frånkännande av rätt till ersättning som grundar sig på en&lt;br&gt;uppgift som är lämnad före den 1 januari 1996 gäller 34 § i sin äldre&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1673.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 26, 27 och 35 §§ lagen (1973:371)&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd tillkommer den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åta sig arbete för en arbets-&lt;br&gt;givares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst&lt;br&gt;17 timmar i veckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är beredd att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken hon&lt;br&gt;eller han inte anmält hinder som kan godtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte kan få lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas tidigast den 1 juli det år den arbetslöse fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen&lt;br&gt;av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag läm-&lt;br&gt;nas inte till den som enligt 48 §&lt;br&gt;lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring har uteslutits från&lt;br&gt;medlemskap under en tid av ett år&lt;br&gt;från uteslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagare enligt denna lag anses den som äger eller är delägare -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är person-&lt;br&gt;ligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans&lt;br&gt;personliga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva att en företagare skall anses&lt;br&gt;vara arbetslös även i andra fall än&lt;br&gt;som sägs i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva att en företagare skall anses&lt;br&gt;vara arbetslös även i andra fall än&lt;br&gt;som sägs i sjätte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1994:929.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:709.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd föreligger, om den arbetslöse&lt;br&gt;under en ramtid av tolv månader&lt;br&gt;omedelbart före arbetslöshetens&lt;br&gt;inträde utfört förvärvsarbete i&lt;br&gt;minst fem månader (arbetsvillkor).&lt;br&gt;Härvid tages hänsyn endast till&lt;br&gt;månad då förvärvsarbete utförts&lt;br&gt;under minst 75 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid då förvärvsarbete har utförts&lt;br&gt;uppfyllande av arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken sökanden&lt;br&gt;enligt 6 § skall ha utfört för-&lt;br&gt;värvsarbete jämställs tid då&lt;br&gt;sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i enskilt hem vårdat åldring&lt;br&gt;eller handikappad i sådan ut-&lt;br&gt;sträckning att sökanden varit&lt;br&gt;förhindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. deltagit i och, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd föreligger, om den arbetslöse&lt;br&gt;under en ramtid av tolv månader&lt;br&gt;omedelbart före arbetslöshetens&lt;br&gt;inträde utfört förvärvsarbete i&lt;br&gt;minst fem månader (arbetsvillkor).&lt;br&gt;Här skall hänsyn tas endast till&lt;br&gt;månad då förvärvsarbete utförts&lt;br&gt;under minst 75 timmar. Med utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete avses även tid då&lt;br&gt;sökanden haft semester eller&lt;br&gt;annars varit ledig av annan anled-&lt;br&gt;ning än sjukdom, tjänstgöring en-&lt;br&gt;ligt lagen (1994:1809) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller barns födelse&lt;br&gt;med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utfört förvärvsarbete avses&lt;br&gt;dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anställning som arbetsgivaren&lt;br&gt;finansierat med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1995:411) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tid då sökanden bedrivit egen&lt;br&gt;näringsverksamhet med stöd av&lt;br&gt;förordningen (1984:523) om&lt;br&gt;bidrag till arbetslösa m.fl. som&lt;br&gt;startar egen näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får icke räknas mer än en gång för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som en gång har påbör-&lt;br&gt;jat en ersättningsperiod enligt&lt;br&gt;denna lag gäller följande. Vid&lt;br&gt;uppfyllandet av det arbetsvillkor&lt;br&gt;som skall ligga till grund för en ny&lt;br&gt;ersättningsperiod skall med tid&lt;br&gt;under vilken den sökande enligt&lt;br&gt;6 § skall ha utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;jämställas tid då den sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i enskilt hem vårdat åldring&lt;br&gt;eller handikappad i sådan ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Senaste lydelse 1994:1674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:859.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;fullgjort tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i&lt;br&gt;båda fallen dock tillsammans högst&lt;br&gt;två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om total-&lt;br&gt;försvarsplikt eller barns födelse&lt;br&gt;med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;Stödtagare skall avstängas från rätt&lt;br&gt;till ersättning under tid som anges&lt;br&gt;i 27 §, om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lämnat sitt arbete frivilligt&lt;br&gt;utan giltig anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skilts från arbete på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avvisat erbjudet lämpligt&lt;br&gt;arbete, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;utan att uttryckligen ha&lt;br&gt;avvisat sådant arbete ändå genom&lt;br&gt;sitt uppträdande uppenbarligen&lt;br&gt;vållat, att anställning ej kommit&lt;br&gt;till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckning att sökanden varit&lt;br&gt;förhindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. deltagit i och, om inte sär-&lt;br&gt;skilda skäl hindrat det, fullföljt&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;fullgjort tjänstgöring enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) om totalför-&lt;br&gt;svarsplikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i&lt;br&gt;båda fallen dock tillsammans högst&lt;br&gt;två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utfört förvärvsarbete som ar-&lt;br&gt;betsgivaren finansierat med stöd&lt;br&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagen (1995:411) om tillfällig&lt;br&gt;avvikelse från lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;bedrivit egen näringsverk-&lt;br&gt;samhet med stöd av förordningen&lt;br&gt;(1984:523) om bidrag till arbets-&lt;br&gt;lösa m.fl. som startar egen&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödtagare skall avstängas från rätt&lt;br&gt;till ersättning under tid som anges&lt;br&gt;i 27 §, om han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämnat sitt arbete utan giltig&lt;br&gt;anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skilts från arbete på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avvisat erbjudet lämpligt&lt;br&gt;arbete, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan att uttryckligen ha av-&lt;br&gt;visat sådant arbete ändå genom sitt&lt;br&gt;uppträdande uppenbarligen vållat&lt;br&gt;att anställning inte kommit till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 26 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden&lt;br&gt;fem, tio respektive 20 ersättnings-&lt;br&gt;dagar. I avstängningstiden inräknas&lt;br&gt;endast dagar för vilka karenstid&lt;br&gt;skulle ha tillgodoräknats eller&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd skulle&lt;br&gt;ha lämnats, om avstängningen inte&lt;br&gt;hade skett, eller dagar under vilka&lt;br&gt;stödtagaren har utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete. Den totala avstängnings-&lt;br&gt;tiden får dock inte överstiga 14,&lt;br&gt;28 respektive 56 kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 26 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden tio,&lt;br&gt;20 respektive 40 ersättningsdagar&lt;br&gt;vid avstängning enligt punkten 1&lt;br&gt;samt 20, 40 respektive 60 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar vid avstängning enligt&lt;br&gt;punkterna 2-4. I avstängningstiden&lt;br&gt;inräknas endast dagar för vilka&lt;br&gt;karenstid skulle ha tillgodoräknats&lt;br&gt;eller kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;skulle ha lämnats, om&lt;br&gt;avstängningen inte hade skett, eller&lt;br&gt;dagar under vilka stödtagaren har&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete. Den totala&lt;br&gt;avstängningstiden får dock inte&lt;br&gt;överstiga 28, 56 respektive 112&lt;br&gt;kalenderdagar vid avstängning&lt;br&gt;enligt punkten 1 samt inte&lt;br&gt;överstiga 56, 112 respektive 168&lt;br&gt;kalenderdagar vid avstängning&lt;br&gt;enligt punkterna 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 26 §,&lt;br&gt;beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande&lt;br&gt;avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att stödtagaren&lt;br&gt;ej vill antaga lämpligt arbete,&lt;br&gt;såsom då stödtagaren vid upp-&lt;br&gt;repade tillfällen antingen har av-&lt;br&gt;visat erbjudet sådant arbete eller&lt;br&gt;lämnat sitt arbete frivilligt utan&lt;br&gt;giltig anledning, skall stödtagaren&lt;br&gt;vara avstängd till dess han eller&lt;br&gt;hon utfört förvärvsarbete under 20&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i&lt;br&gt;26 § inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att stödtagaren&lt;br&gt;inte vill anta lämpligt arbete,&lt;br&gt;såsom då stödtagaren vid upp-&lt;br&gt;repade tillfällen antingen har av-&lt;br&gt;visat erbjudet sådant arbete eller&lt;br&gt;lämnat sitt arbete utan giltig&lt;br&gt;anledning, skall stödtagaren vara&lt;br&gt;avstängd till dess han eller hon&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete under 80&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadssstöd får&lt;br&gt;indragas eller skäligen nedsättas,&lt;br&gt;om stödtagaren medvetet eller av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;skall dras in om stödtagaren&lt;br&gt;medvetet eller av grov vårdslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grov vårdslöshet lämnar oriktig&lt;br&gt;eller vilseledande uppgift an-&lt;br&gt;gående förhållande som är av&lt;br&gt;betydelse för rätten till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift om ett förhållande som är&lt;br&gt;av betydelse för rätten till stöd.&lt;br&gt;Beslutet om indragning av stödet&lt;br&gt;skall gälla under minst 130&lt;br&gt;stöddagar. Om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl får beslutet gälla under färre&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den vars stöd har dragits in&lt;br&gt;enligt första stycket får kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd betalas ut&lt;br&gt;först sedan stödtagaren har utfört&lt;br&gt;sådant förvärvsarbete som avses i&lt;br&gt;6 § under 80 dagar från den tid-&lt;br&gt;punkt då det förhållande som&lt;br&gt;ledde till att stödet dragits in kom&lt;br&gt;till länsarbetsnämndens kännedom.&lt;br&gt;Endast dag då förvärvsarbete har&lt;br&gt;utförts i minst tre timmar skall här&lt;br&gt;räknas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid avstängning i fall som avses i 26 § 1 - 4 och som grundar sig&lt;br&gt;på en händelse som inträffat före den 1 januari 1996 gäller 27 § i sin&lt;br&gt;äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid indragning av kontant arbetsmarknadsstöd som grundar sig på&lt;br&gt;en uppgift som är lämnad före den 1 januari 1996 gäller 35 § i sin äldre&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:409) om&lt;br&gt;arbetslivsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1995:409) om&lt;br&gt;arbetslivsutveckling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken en arbets-&lt;br&gt;lös deltagit i verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;länsarbetsnämndens anvisning&lt;br&gt;jämställs med tid under vilken en&lt;br&gt;arbetslös enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring eller 6 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd skall ha utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete. Vid bestämmande&lt;br&gt;av ramtid enligt samma bestäm-&lt;br&gt;melser räknas inte tid då den&lt;br&gt;arbetslöse varit hindrad att arbeta&lt;br&gt;på grund av deltagandet, i den&lt;br&gt;mån tiden inte jämställs enligt vad&lt;br&gt;som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avstängning från&lt;br&gt;rätt till ersättning skall vad som&lt;br&gt;föreskrivs om arbetsmarknads-&lt;br&gt;utbildning i 31 § lagen (1973:370)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring och i&lt;br&gt;28 § lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd gälla också i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som avses i&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken en arbets-&lt;br&gt;lös deltagit i verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;länsarbetsnämndens anvisning&lt;br&gt;utgör sådan med utfört arbete&lt;br&gt;jämställd tid enligt 7 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring eller 7 £ lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd. Vid bestämmande&lt;br&gt;av ramtid enligt samma lagar&lt;br&gt;räknas inte tid då den arbetslöse&lt;br&gt;varit hindrad att arbeta på grund&lt;br&gt;av deltagandet, i den mån tiden&lt;br&gt;inte jämställs enligt vad som nyss&lt;br&gt;sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avstängning från&lt;br&gt;rätt till ersättning skall vad som&lt;br&gt;föreskrivs om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska åtgärder i 31 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring och i 28 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd gälla också i fråga&lt;br&gt;om verksamhet som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen&lt;br&gt;förordar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten&lt;br&gt;för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 200 000 000 kr (avsnitt 7.2 och 7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner vad regeringen förordar om Kommunikationsforsknings-&lt;br&gt;beredningens framtida rätt att disponera medel ur energiteknikfon-&lt;br&gt;den (avsnitt 7.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner vad regeringen förordar om användning av medel för&lt;br&gt;förbättring av inomhusmiljön (avsnitt 7.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och&lt;br&gt;Östeuropa på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på&lt;br&gt;50 000 000 kr (avsnitt 7.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:915) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:409) om&lt;br&gt;arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturbedömning och&lt;br&gt;medelfristiga scenarier&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Svensk ekonomi&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Förord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande bilaga till 1995 års tillväxtproposition beskriver den&lt;br&gt;internationella och den svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av den internationella utvecklingen grundar sig på&lt;br&gt;material från bl.a. OECD. Beskrivningen av den svenska ekonomin&lt;br&gt;baseras främst på underlag från Statistiska centralbyrån och på den&lt;br&gt;prognos som Konjunkturinstitutet publicerade den 5 oktober. Ansvaret för&lt;br&gt;de redovisade bedömningarna åvilar dock helt Finansdepartementets&lt;br&gt;ekonomiska avdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan innehåller dessutom kalkyler över ekonomins utveckling i ett&lt;br&gt;något längre perspektiv. Den traditionella prognosen för 1995 och 1996&lt;br&gt;kompletteras med två alternativa scenarier över utvecklingen t.o.m. år&lt;br&gt;2000. Dessa beräkningar är gjorda med stöd av Konjunkturinstitutets&lt;br&gt;modeller KOSMOS och FIMO. Arbetet med bilagan har letts av&lt;br&gt;departementsrådet Håkan Frisén. Kalkylerna avslutades den 27 oktober&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1.1 Den svenska ekonomin 1995 och 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsikterna för den svenska ekonomin har markant förbättrats det senaste&lt;br&gt;halvåret. Kraften i återhämtningen har förstärkts under 1995. Trots&lt;br&gt;perioder av finansiell oro under våren och sommaren accelererade&lt;br&gt;tillväxten. Enligt statistiska centralbyråns preliminära siffror var bruttona-&lt;br&gt;tionalprodukten (BNP) första halvåret 1995 hela 4,4 % högre än under&lt;br&gt;motsvarande period år 1994. Förtroendet på de finansiella marknaderna&lt;br&gt;för den svenska utvecklingen har markant förbättrats den senaste tiden.&lt;br&gt;Obligationsräntorna har fallit kraftigt samtidigt som kronan stärkts. Detta&lt;br&gt;skapar goda förutsättningar för en bred återhämtning av den inhemska&lt;br&gt;efterfrågan samtidigt som förstärkningen av kronan minskar inflation-&lt;br&gt;strycket. Därigenom minskar tudelningen av den svenska ekonomin, vilket&lt;br&gt;förbättrar utsikterna för en varaktig och hållbar tillväxt. Även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis kommer dock industrin att utgöra motorn i näringslivets&lt;br&gt;expansion. En betydande kapacitetsutbyggnad sker nu samtidigt som&lt;br&gt;planerna på nyanställningar är omfattande enligt t.ex. Konjunkturinstitu-&lt;br&gt;tets barometer Industriproduktionen fortsätter därmed att öka, om än i&lt;br&gt;långsammare takt än under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett orosmoment för utvecklingen på lite längre sikt utgör dock de&lt;br&gt;relativt höga löneavtal som slutits hittills i år. Dessa indikerar att&lt;br&gt;lönebildningen ännu inte fungerar på ett sätt som befrämjar hög sysselsätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas i år växa med ca 3,5 %. Den&lt;br&gt;kraftiga ökningen har sitt ursprung i ett tilltagande överskott i utrikes-&lt;br&gt;balansen tillsammans med en mycket stark investeringsexpansion i&lt;br&gt;näringslivet. Nästa år bedöms exportexpansionen komma in i en mer&lt;br&gt;normal fas, vilket bidrar till att tillväxttakten beräknas minska till 2,7 %.&lt;br&gt;Den privata konsumtionen väntas dock öka successivt, vilket innebär att&lt;br&gt;den tidigare så markanta tudelningen av ekonomin nu avtar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.1 Prognosförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxt i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentprisökning i OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollarkurs (i kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta 5 års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svenska ränta 5 års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta 6 månaders ssvx&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen kännetecknas av en stabil tillväxt utan&lt;br&gt;tendenser till överhettning eller tilltagande inflation. Under första halvåret&lt;br&gt;1995 avtog tillväxttakten något i såväl Europa som Nordamerika. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;europeisk del bedöms tillväxten åter tillta, som en följd av bl.a. lägre&lt;br&gt;räntor och ökad finansiell stabilitet. Den japanska ekonomin präglas&lt;br&gt;fortfarande av recession och finansiell osäkerhet, även om en viss&lt;br&gt;återhämtning torde ske nästa år. Sammantaget bedöms BNP-tillväxten&lt;br&gt;inom OECD-området uppgå till ca 2,5 % såväl i år som nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.2 Växelkursutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuella förändringar mellan årsgenomsnitt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dollar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konkurrentvägt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Importvägt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for en fortsatt förstärkning av kronan samt en&lt;br&gt;ytterligare nedgång i den svenska obligationsräntan måste utifrån&lt;br&gt;underliggande ekonomiska förhållanden betraktas som goda. De&lt;br&gt;antaganden avseende utvecklingen av valutakurs och räntenivåer som&lt;br&gt;bedömningen av den svenska ekonomin grundar sig på är dock mycket&lt;br&gt;försiktiga. Detta med hänsyn till den snabba förbättring som skett den&lt;br&gt;senaste tiden samt erfarenheterna av återkommande turbulens på den&lt;br&gt;internationella kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under slutet av 1994 var tecknen tydliga på en viss återhämtning av&lt;br&gt;den privata konsumtionen. Vårens och sommarens oro på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna bidrog till ett avstannande under det första halvåret i år. Den&lt;br&gt;senaste tidens markanta förbättring av ränteläge och växelkurs förefaller&lt;br&gt;ha bidragit till ökad tillförsikt och därmed ökad konsumtion. Med början&lt;br&gt;under det andra halvåret i år bedöms konsumtionen öka successivt. Det&lt;br&gt;finns en betydande potential för en konsumtionsökning genom att&lt;br&gt;hushållens behov av nya kapitalvaror sannolikt är stort efter en lång tid&lt;br&gt;av mycket låga inköp. En fortsatt stram finanspolitik, höga realräntor samt&lt;br&gt;fortsatt hög arbetslöshet medverkar dock till att dämpa uppgången. Mätt&lt;br&gt;som helårsgenomsnitt beräknas konsumtionen öka med 0,7 % i år och&lt;br&gt;med 1,5 % nästa år. Detta innebär att hushållen i viss mån minskar sitt&lt;br&gt;stora finansiella sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.3 Försörjningsbalans, 1992-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 517,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 009,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 009,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsaktiviteten i näringslivet är inne i en mycket expansiv fas.&lt;br&gt;De totala bruttoinvesteringarna i näringslivet bedöms öka med&lt;br&gt;sammanlagt ca 35 % under 1995 och 1996. Motsvarande ökning för&lt;br&gt;industrin är ca 65 %. Expansionen måste dock ses mot bakgrund av&lt;br&gt;mycket låga investeringsnivåer under lågkonjunkturen i början av 1990-&lt;br&gt;talet samt av de stora krav på nyinvesteringar som ställs av den&lt;br&gt;strukturomvandling som ekonomin nu genomgår. Det mycket låga&lt;br&gt;bostadsbyggandet bidrar till att investeringarnas andel av BNP endast&lt;br&gt;uppgår till 15,5 % 1996. Dettakan jämföras med genomsnittet för 1980-&lt;br&gt;talet som var drygt 19 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporten har volymmässigt fortsatt att öka mycket kraftigt i år. En&lt;br&gt;snabb prisökning på världsmarknaden på viktiga svenska exportprodukter&lt;br&gt;bidrar också till att öka värdet av den svenska exporten. Importens&lt;br&gt;ökningstakt har dämpats betydligt, trots den högre tillväxten i ekonomin.&lt;br&gt;Bytesbalansen beräknas i år uppgå till 44 miljarder kr, motsvarande 2,7&lt;br&gt;% av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottet i utrikeshandeln kommer nästa år att stiga ytterligare. En&lt;br&gt;fortsatt stark marknadstillväxt väntas bidra till en exportökning med&lt;br&gt;knappt 8 %, samtidigt som importökningen avtar ytterligare, till följd av&lt;br&gt;lägre efterfrågetillväxt. År 1996 beräknas överskottet i handelsbalansentill&lt;br&gt;7,6 % av BNP och överskottet i bytesbalansen till 3,4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De relativt höga avtal som hittills slutits innebär att löneökningarna i&lt;br&gt;ekonomin för 1996 ser ut att bli betydligt större än vad som tidigare&lt;br&gt;förutsetts. Upprevideringen är väsentligen att hänföra till de skyddade&lt;br&gt;delarna av ekonomin. De genomsnittliga löneökningarna beräknas uppgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ca 3,5 % i år och till ca 5,5 % år 1996. Löneavtalens tekniska&lt;br&gt;konstruktion gör dock att ökningen för helåret 1996 överdrivs något&lt;br&gt;jämfört med den underliggande löneutvecklingen. Under loppet av 1996&lt;br&gt;uppgår de genomsnittliga löneökningarna till ca 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriserna (KPI) har hittills i år ökat 1/2 % mindre än vad som&lt;br&gt;förutsågs i kompletteringspropositionen. Därmed torde KPI-ökningen&lt;br&gt;under loppet av 1995 stanna vid 2,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KPI-ökningen under nästa år väntas bli av ungefär samma storleks-&lt;br&gt;ordning. Drivkrafterna är dock något annorlunda. Det inhemskt&lt;br&gt;genererade inflationstrycket väntas stiga något till följd av högre&lt;br&gt;lönekostnadsökningar och en starkare konsumtionsefterffågan. Samtidigt&lt;br&gt;beräknas importprishöjningama bli betydligt lägre än i år, bla till följd av&lt;br&gt;en fortsatt förstärkning av kronan. Effekten från indirekta skatter minskar&lt;br&gt;också. Att inflationen ändå inte sjunker innebär ett ökat underliggande&lt;br&gt;inflationstryck. Detta illustreras av att NPI beräknas öka med 2,4% under&lt;br&gt;loppet av 1996, jämfört med 1,6 % i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.4 Nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot (nivå)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ enhetsarbetskostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet (nivå)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans (mdr kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans (i % av BNP)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I % av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionstillväxten i näringslivet är nu mycket snabb. I år torde&lt;br&gt;ökningen bli närmare 5,5 %, vilket är den kraftigaste tillväxten sedan&lt;br&gt;1960-talet. 1996 avtar industriproduktionens ökningstakt markant, medan&lt;br&gt;den privata tjänstesektorn beräknas växa i ungefär samma takt som 1994&lt;br&gt;och 1995, dvs. med ca 3,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tilltagande ökningstakt inom byggnadsverksamheten bidrar till att&lt;br&gt;näringslivets totala produktion beräknas växa med ca 4 % 1996. Den&lt;br&gt;sammanlagda produktionsökningen under åren 1994 till 1996 skulle&lt;br&gt;därmed bli så kraftig som 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.1 Produktionen i olika sektorer 1987-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fasta priser&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-15.png" style="width:272pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsläget förbättras successivt. Sysselsättningen i närings-&lt;br&gt;livet ökar starkt. Nedgången i den öppna arbetslösheten har dock varit&lt;br&gt;långsammare än vad som förutsågs i kompletteringspropositionen trots&lt;br&gt;den starkare ekonomiska aktiviteten. Detta sammanhänger med att&lt;br&gt;produktivitetsökningen i ekonomin har varit starkare än beräknat och att&lt;br&gt;den genomsnittliga arbetstiden har fortsatt att öka. Dessutom har antalet&lt;br&gt;personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder blivit färre än&lt;br&gt;beräknat. Den totala ökningen av antalet sysselsatta beräknas uppgå till&lt;br&gt;ca 70 000 i år och ca 80 000 nästa år. Därigenom sjunker den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten från 8,0 % av arbetskraften år 1994 till 6,4 % år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.5 Sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fasta investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska återhämtningen har inneburit en påtaglig forbättring&lt;br&gt;av de offentliga finanserna. Underskottet i den offentliga sektorns&lt;br&gt;finansiella sparande uppgick till 13,4 % av BNP 1993 och till 10,4 % av&lt;br&gt;BNP 1994. Detta underskott beräknas nu minska till 6,8 % av BNP 1995&lt;br&gt;och till 4,6 % av BNP 1996. Underskottet som andel av BNP krymper&lt;br&gt;därmed med ca 9 procentenheter på tre år. En så snabb och kraftig&lt;br&gt;förbättring av de offentliga finanserna är ytterst ovanlig i ett internatio-&lt;br&gt;nellt perspektiv. Endast utvecklingen i Danmark och Irland på 1980-talet&lt;br&gt;är jämförbara med den svenska förstärkningen. Jämfört med bedömningen&lt;br&gt;i kompletteringspropositionen är underskottet nu ca 36 miljarder kr. lägre&lt;br&gt;for 1995. Förbättringen beror till betydande del på att utgifterna blivit&lt;br&gt;lägre än beräknat. De beloppsmässigt största nedjusteringama av&lt;br&gt;utgifterna har skett på EU-bidraget (3,9 miljarder kr), på den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen (6,8 miljarder kr.) samt på ränteutgifterna (5,4 miljarder&lt;br&gt;kr.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av underskottet i kombination med försäljning av statliga&lt;br&gt;tillgångar samt apprecieringen av kronan har medfört att statskulden nu&lt;br&gt;beräknas bli drygt 78 miljarder kr. lägre vid årsskiftet 1995/96 än enligt&lt;br&gt;tidigare beräkningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som andel av BNP väntas statskulden uppgå till 84,9% vid utgången&lt;br&gt;av 1995, för att sedan börja sjunka under 1996. Skulden definierad enligt&lt;br&gt;EU:s konvergenskriterier når sitt maximum 1995 på en nivå motsvarande&lt;br&gt;ca 80 % av BNP for att därefter börja minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politiken och de grundläggande ekonomisk-politiska&lt;br&gt;frågeställningarna har fått allt större förskjutning mot ett medelfristigt&lt;br&gt;perspektiv. Behovet av längre framåtblickar än den traditionella&lt;br&gt;tvåårshorisonten är därför stort. Av detta skäl redovisar Finansdeparte-&lt;br&gt;mentet numera regelbundet medelfristiga kalkyler, trots den stora&lt;br&gt;osäkerhet som är behäftad med så långa framskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två olika scenarier avseende utvecklingen t.o.m. år 2000 presenteras.&lt;br&gt;Scenarierna innehåller inga utpräglade konjunkturförlopp utan avser&lt;br&gt;istället att illustrera utvecklingen mot ett läge med normalt resursutnytt-&lt;br&gt;jande utan cyklisk arbetslöshet år 2000. En central frågeställning är i&lt;br&gt;vilken grad dagens höga arbetslöshet kan minska utan att löner och priser&lt;br&gt;accelererarpå ett ohållbart sätt. Årets avtalsrörelse indikerar att pris- och&lt;br&gt;lönebildningen ännu inte fullt ut anpassat sig till vad som är förenligt med&lt;br&gt;Riksbankens inflationsmål eller med prisstabilitet på god europeisk nivå.&lt;br&gt;Detta minskar sannolikheten for en mer markant minskning av arbets-&lt;br&gt;lösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna spänning gör sig i viss mån gällande i det s.k. huvudalternativet,&lt;br&gt;som ligger till grund for uppföljningen av regeringens konvergensprogram&lt;br&gt;i bilaga 2. Detta scenario är således baserat på relativt försiktiga&lt;br&gt;grundantagande avseende tillväxt, långsiktig arbetslöshet, ränta och&lt;br&gt;växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid mer gynnsamma förutsättningar bl.a. avseende arbetsmarknadens&lt;br&gt;och lönebildningens funktionssätt samt avseende förtroendet för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken kan en påtagligt starkare tillväxt uppnås. En sådan&lt;br&gt;utveckling illustreras i det s.k. högtillväxtaltemativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I båda alternativen förutsätts att den ekonomiska politik som föreslås i&lt;br&gt;tillväxtpropositionen fullföljs. I detta ingår också uppföljning och&lt;br&gt;komplettering av regeringens tidigare propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt grundar sig kalkylerna på antagandet att skatte- och utgifts-&lt;br&gt;regler är oförändrade samt på en restriktiv utveckling av den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De internationella förutsättningarna är gemensamma för de båda&lt;br&gt;alternativen. Den årliga BNP-tillväxten i OECD-området förutsätts uppgå&lt;br&gt;till i genomsnitt 2,7 % under åren 1996-2000. Motsvarande siffra för&lt;br&gt;inflationstakten väntas bli ca 3 %. Marknaden för svensk export av be-&lt;br&gt;arbetade varor växer med drygt 6,5 % årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.2 Offentliga sektorns inkomster och utgifter, 1970-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-16.png" style="width:276pt;height:196pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga BNP-tillväxten förutsätts i detta alternativ uppgå till 1,7&lt;br&gt;% årligen. År 1995 uppskattas gapet mellan potentiell och faktisk pro-&lt;br&gt;duktion till drygt 2 %. Detta s.k. BNP-gap sluts under åren 1996 till&lt;br&gt;1998 varför tillväxten dessa år överstiger den långsiktiga tillväxtakten.&lt;br&gt;Därigenom kommer den årliga BNP-tillväxten att uppgå till i genomsnitt&lt;br&gt;2,1 % under åren 1996 till 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1.6 Försörjningsbalans och nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig årlig procentuell förändring, 1996-2000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, antal personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nivåer år 2000:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta, femåriga statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorns finansiella sparande&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;1 procent av disponibel inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ 1 procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid periodens slut år 2000 är antalet sysselsatta ca 280 000 fler än&lt;br&gt;under 1994. Den totala arbetslösheten, dvs öppet arbetslösa inklusive&lt;br&gt;personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärdei; kvarstår dock på historiskt&lt;br&gt;sett höga nivåer och uppgår till ca 10 % år 2000. Det förbättrade&lt;br&gt;sysselsättningsläget tar sig också uttryck i att fler personer söker sig&lt;br&gt;tillbaka till arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska återhämtningen tillsammans med de budgetför-&lt;br&gt;stärkande åtgärder som vidtagits innebär en kraftig förbättring av de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Den offentliga sektorns finansiella underskott&lt;br&gt;beräknas år 1997 understiga EU:s konvergenskrav på 3 % av BNP. År&lt;br&gt;1998 är det offentliga underskottet eliminerat och år 2000 uppvisas ett&lt;br&gt;överskott motsvarande 1,7 % av BNP. Jämfört med 1994 har då de&lt;br&gt;offentliga utgifterna som andel av BNP minskat med 10 procentenheter&lt;br&gt;medan inkomsterna ökat med ca 2,5 procentenhet. Den offentliga skulden&lt;br&gt;som andel av BNP når sitt maximum redan år 1995. Skulden, definierad&lt;br&gt;enligt EU:s konvergenskriterium, minskar från 80 % av BNP 1995 till ca&lt;br&gt;69 % år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.3 Finansiell sparande i privat och offentlig sektor samt bytesbalans,&lt;br&gt;1970-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-17.png" style="width:275pt;height:199pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtalternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta alternativ illustreras en utveckling där lönebildningen inte är&lt;br&gt;inflationsdrivande och där förtroendet för den ekonomiska poltiken&lt;br&gt;förstärks snabbt. Anpassningen av pris- och lönebildning till lågin-&lt;br&gt;flationsekonomin sker i detta alternativet på ett mindre smärtsamt sätt.&lt;br&gt;Det starkare förtroendet för den ekonomiska utvecklingen tar sig uttryck&lt;br&gt;i lägre räntor och starkare krona. Under dessa förutsättningar kan&lt;br&gt;arbetslösheten sjunka betydligt och de offentliga finanserna förbättras&lt;br&gt;ytterligare. Tillväxten är i genomsnitt 2,6 % under åren 1996 till 2000.&lt;br&gt;Inflationen sjunker under perioden, främst till följd av låga nominella&lt;br&gt;löneökningar. Den totala arbetslösheten uppgår till 8,0 % och den öppna&lt;br&gt;till 5,0 % år 2000. I tillväxtaltemativet beräknas ca 100 000 fler personer&lt;br&gt;vara sysselsatta i slutet av perioden jämfört med huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.4 Statens lånebehov, 1981-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-18.png" style="width:274pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på de offentliga finanserna av en högre tillväxt, lägre ränta&lt;br&gt;och en bättre fungerande arbetsmarknad är markanta. Det finansiella&lt;br&gt;överskottet för den offentliga sektorn uppgår till 3,4 % av BNP år 2000,&lt;br&gt;vilket är ca 2 procentenheter bättre än i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen sker främst på utgiftssidan. Kostnaderna för direkt&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd minskar i takt med den sjunkande arbetslösheten.&lt;br&gt;Lägre räntenivåer tillsammans med de snabbt förbättrade statsfinanserna&lt;br&gt;leder också till lägre utgifter för statsskuldsräntor. Den snabbt ökande&lt;br&gt;sysselsättningen förstärker skatteinkomsterna, vilket är speciellt viktigt för&lt;br&gt;kommunernas del. Högre skatteintäkter samt lägre utgifter för bl.a.&lt;br&gt;socialbidrag innebär ett ökat utrymme för kommunal konsumtion i form&lt;br&gt;av t.ex sjukvård och utbildning. Totalt sett medför den högre tillväxten&lt;br&gt;ett ökat kommunalt konsumtionsutrymme motsvarande 8 miljarder kr år&lt;br&gt;2000 jämfört med huvudalternativet. Detta motsvarar ca 25 000 nya&lt;br&gt;arbetstillfällen i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1.5 Den offentliga sektorns brutto- och nettoskuld, 1980-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-19.png" style="width:273pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden i relation till BNP faller betydligt snabbare i detta scenario&lt;br&gt;till följd av de förbättrade offentliga finanserna, den högre BNP-tillväxten&lt;br&gt;och den starkare kronan. Värdet av statens utlandsskuld, vilken utgör&lt;br&gt;knappt en tredjedel av statsskulden, blir lägre vid en starkare krona.&lt;br&gt;Statsskuldkvoten år 2000 beräknas till 69 %, vilket är 5 procentenheter&lt;br&gt;lägre än i huvudalternativet. Den offentliga sektorns konsoliderade&lt;br&gt;bruttoskuld beräknas samma år uppgå till ca 63 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Internationell utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella konjunkturen utvecklas fortfarande gynnsamt.&lt;br&gt;Tillväxten har dock hittills i år varit något svagare än vad som förutsågs&lt;br&gt;i kompletteringspropositionen. Tillväxttakten för 1995 och 1996, i såväl&lt;br&gt;EU som i OECD, har därför reviderats ned något. Försvagningen i&lt;br&gt;OECD-området kan delvis förklaras av de fördjupade problemen i den&lt;br&gt;japanska ekonomin. BNP-tillväxten i OECD väntas såväl 1995 som 1996&lt;br&gt;uppgå till 2,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;USA&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Japan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumentpriser:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet i % av arbetskraften:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;EU&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss avmattning i tillväxttakten har under det senaste halvåret kunnat&lt;br&gt;noteras i de europeiska ekonomierna. Försvagningen bedöms dock vara&lt;br&gt;tillfällig och tillväxten beräknas åter ta fart under slutet av året. Liknande&lt;br&gt;avmattningsperioder har förekommit under tidigare konjunkturuppgångar.&lt;br&gt;De främsta orsakerna till att tillväxttakten dämpats är ett omslag i&lt;br&gt;lagercykeln, till följd av den kraftiga lageruppbyggnaden under 1994,&lt;br&gt;samt oron som präglade de finansiella marknaderna under våren.&lt;br&gt;Investeringarna stimuleras dock av fallande räntor och god lönsamhet&lt;br&gt;inom industrin och blir därmed en av de viktigaste drivkrafterna för&lt;br&gt;tillväxten. Det goda internationella efterfrågeläget innebär också att&lt;br&gt;exporten från Europa fortsätter att växa. Tillväxten stärks ytterligare mot&lt;br&gt;slutet av 1995 och under 1996, då högre disponibelinkomster och lägre&lt;br&gt;räntor medför att den privata konsumtionen stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationen är låg både inom OECD och i EU. Den fortsatt starka&lt;br&gt;tillväxten och den under nästa år ökande privata konsumtionen väntas&lt;br&gt;medföra en något tilltagande prisökningstakt i konsumentledet. Tim-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönerna inom industrin bedöms öka med 3,2% under 1995 och 3,7% 1996&lt;br&gt;i de länder som är knutna till ERM. De relativt höga prisökningarna i&lt;br&gt;producentledet kan innebära ett ökande pristryck i konsumentledet.&lt;br&gt;Samtidigt medför dock ökade industriinvesteringar en utbyggnad av&lt;br&gt;kapaciteten, vilket innebär förre flaskhalsar och minskat inflationstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den turbulens som utvecklades på de finansiella marknaderna under&lt;br&gt;våren 1995 har dämpats avsevärt under den senare delen av sommaren.&lt;br&gt;Dollarn har stärkts gentemot yenen och spänningen mellan de europeiska&lt;br&gt;valutorna har minskat. Den långa räntan har fallit markant sedan årsskiftet&lt;br&gt;i flera länder. Arbetslösheten inom EU är fortfarande hög (ca 11% av&lt;br&gt;arbetskraften). Ett förbättrat ekonomiskt läge innebär ökad sysselsättning,&lt;br&gt;men då även utbudet av arbetskraft ökar sjunker arbetslösheten&lt;br&gt;förhållandevis långsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna förbättras stadigt i de europeiska länderna.&lt;br&gt;Underskotten i den konsoliderade offentliga sektorn minskar från i&lt;br&gt;genomsnitt 5,4% av BNP 1994 till 3,7% 1996 enligt OECD. Skuld-&lt;br&gt;kvoterna tenderar samtidigt att stabiliseras. Endast en minoritet av EU:s&lt;br&gt;medlemsstater bedöms dock år 1996 klara konvergenskriteriet avseende&lt;br&gt;de offentliga finanserna för deltagande i EMU:s tredje etapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.2 Offentliga sektorn i EU-länderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott och offentliga sektorns bruttoskuld i procent av BNP (enligt Maastricht-&lt;br&gt;definitionen)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grekland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Irland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Italien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Luxemburg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nederländerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Portugal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Spanien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storbritannien&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tyskland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Enligt Finlands Konvergensprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Enligt Tillväxtpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreligger ett antal risker avseende den internationella konjunktur-&lt;br&gt;utvecklingen. Ett osäkerhetsmoment utgör krisen i det japanska banksys-&lt;br&gt;temet och den oro som kan följa på de intemationellakapitalmarknadema.&lt;br&gt;Flera banker och finansinstitut har redan gått i konkurs i Japan. En annan&lt;br&gt;riskfaktor utgör utvecklingen av den privata konsumtionen i Europa. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privata konsumtionen väntas vara en viktig drivkraft bakom tillväxten de&lt;br&gt;kommande åren, men sysselsättningsutvecklingen i Europa inger oro för&lt;br&gt;att hushållens optimism skall undermineras. Risken har dock minskat efter&lt;br&gt;de räntesänkningar som genomforts hittills under 1995. Ytterligare ett&lt;br&gt;osäkerhetsmoment utgör den oro som kan uppstå på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna infor utvärderingen av vilka länder som kvalificerar sig för&lt;br&gt;deltagande i tredje etappen av EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i den amerikanska ekonomin har dämpats avsevärt efter&lt;br&gt;några år med mycket stark tillväxt. Enligt flera indikatorer avseende&lt;br&gt;hushållens och foretagens förväntningar föreligger det nu goda chanser for&lt;br&gt;en “mjuklandning”. Den privata konsumtionen ökar i takt med stigande&lt;br&gt;disponibel inkomst samtidigt som kapitalbildningen, till följd av ett&lt;br&gt;relativt högt resursutnyttjande och en god lönsamhet, också väntas utgöra&lt;br&gt;en viktig drivkraft bakom tillväxten de närmaste åren. Tillväxten bedöms&lt;br&gt;uppgå till 2,9 % under 1995 och till 2,3 % 1996. De pågående&lt;br&gt;budgetförhandlingarna mellan administrationen och kongressen utgör ett&lt;br&gt;stort osäkerhetsmoment under hösten 1995. Kongressens budgetförslag är&lt;br&gt;mer omfattande vad gäller både utgiftsnedskämingar och skattelättnader&lt;br&gt;än administrationens. Underskottet i den offentliga sektorn beräknas&lt;br&gt;uppgå till knappt 2 % av BNP under 1995. Den amerikanska&lt;br&gt;centralbanken höjde den viktigaste styrräntan vid flera tillfällen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 och 1995, vilket har bidragit till att tillväxten dämpats. I juli i år&lt;br&gt;sänktes dock räntan med 0,25 procentenheter till 5,75 % på grund av den&lt;br&gt;ekonomiska avmattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska aktiviteten i Japan är mycket svag i dagsläget.&lt;br&gt;Industriproduktionen har dämpats under våren och sommaren. Under den&lt;br&gt;närmaste tiden väntas hushållens sparande förbli högt på grund av den&lt;br&gt;osäkerhet som apprecieringenav yenen inneburit. BNP-tillväxten beräknas&lt;br&gt;uppgå till 0,5 % under 1995 och stiga till 2 % 1996. Den högt värderade&lt;br&gt;yenen innebär påtagliga kostnadsproblem för många företag, vilket&lt;br&gt;tillsammansmed den svaga inhemska efterfrågan hotar att leda till fortsatt&lt;br&gt;stigande arbetslöshet. Högre arbetslöshet liksom fallande priser kan leda&lt;br&gt;till att konsumenterna ökar sitt sparande ytterligare. Fallande priser kan&lt;br&gt;även försvåra for de finansiella instituten att hantera sina problem. För att&lt;br&gt;förebygga en recession har den japanska regeringen presenterat en rad&lt;br&gt;stödåtgärder under det senaste året. Den 20 september 1995 presenterade&lt;br&gt;regeringen ytterligare ett stimulanspaket. Tidigare paket har inte medfört&lt;br&gt;önskade effekter, men de senaste åtgärderna bedöms ha bättre&lt;br&gt;förutsättningar att påverka den ekonomiska aktiviteten positivt. Den&lt;br&gt;japanska centralbanken har även sänkt diskontot vid två tillfällen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 till mycket låga 0,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland blev något svagare än&lt;br&gt;förväntat under det första halvåret 1995. Tillväxten har därför reviderats&lt;br&gt;ned något och väntas bli ca 2,5% 1995 och ca 3% nästa år. Exporten,&lt;br&gt;tillsammans med bygginvesteringama, har dock fortsatt att utvecklas&lt;br&gt;fördelaktigt medan maskininvesteringamaoch den privata konsumtionen&lt;br&gt;under inledningen av året ökat långsamt. Sysselsättningsutvecklingen har&lt;br&gt;hittills under den pågående återhämtningen varit svag. Detta har sannolikt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördröjt uppgången i privat konsumtion. Den relativa avmattningen, i&lt;br&gt;förhållande till tillväxten under 1994, märks också genom att producent-&lt;br&gt;prisernas ökningstakt dämpats hittills under 1995. Förhållandevis höga&lt;br&gt;löneavtal i kombination med ett högt kapacitetsutnyttjande bedöms dock&lt;br&gt;leda till en något stigande inflationstakt nästa år. Penningpolitiken har&lt;br&gt;successivt lättats till följd av såväl den svaga tillväxten som appreciering-&lt;br&gt;en av D-marken. Under 1996 väntas den privata konsumtionen ta över&lt;br&gt;som drivkraft bakom tillväxten när lättnader i finanspolitiken genomförs.&lt;br&gt;Det finns en viss risk för att återhämtningen i den tyska ekonomin&lt;br&gt;försvagas till följd av apprecieringen av D-marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en BNP-tillväxt på nära 4% 1994 har en viss avmattning inträffat&lt;br&gt;i Storbritannien under det första halvåret 1995. Den ekonomiska&lt;br&gt;försvagningen beror dels på en stramare ekonomisk politik, dels på en&lt;br&gt;avtagande exportefterfrågan. Det strukturella budgetunderskottet beräknas&lt;br&gt;förbättras med nära 2% av BNP såväl 1995 som 1996. Tillväxten&lt;br&gt;beräknas uppgå till 2,9% i år för att minska till 2,6% under 1996. Bakom&lt;br&gt;den fortsatta uppgången ligger framför allt ökande investeringar samt en&lt;br&gt;stabil konsumtionstillväxt. Inflationen har under det första halvåret fallit&lt;br&gt;och låg i juli på 3,5%. Däremot uppvisar producentpriserna en stigande&lt;br&gt;ökningstakt. Sedan januari har pundets effektiva växelkurs försvagats med&lt;br&gt;ca 5% samtidigt som kapacitetsutnyttjandet är mycket högt. Detta kan&lt;br&gt;leda till att producentpriserna mätt i årstakt ökar ytterligare. Samtidigt bör&lt;br&gt;dock den dämpade efterfrågan i den inhemska ekonomin leda till ett&lt;br&gt;minskat inflationstryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten i Frankrike var förra året 2,9% samtidigt som inflationen&lt;br&gt;stannade vid 1,7%. BNP var 3% högre under första halvåret 1995 än&lt;br&gt;under motsvarande period 1994. Det finns dock indikationer på att&lt;br&gt;tillväxten dämpas under andra halvåret 1995, främst genom en lägre&lt;br&gt;exporttillväxt. Nästa år torde dock den låga räntan samt stigande&lt;br&gt;hushållsinkomster markant stimulera den privata konsumtionen. BNP-&lt;br&gt;tillväxten väntas därför öka från 2,7% 1995 till 3,0% 1996. Inflation-&lt;br&gt;stakten förväntas bli fortsatt låg till följd av måttliga löneökningar. I&lt;br&gt;samband med momshöjningen i augusti 1995 (från 18,6% till 20,6%)&lt;br&gt;stiger dock inflationen tillfälligt. Liksom i Tyskland kvarstår dock ett&lt;br&gt;frågetecken inför hur valutan under 1996 kommer att påverka ex-&lt;br&gt;portutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finska ekonomin utvecklas mycket starkt och tillväxten beräknas&lt;br&gt;uppgå till ca 5% i år och ca 4% nästa år. Den tidigare exportledda&lt;br&gt;tillväxten bedöms breddas i samband med att privat konsumtion och&lt;br&gt;bruttoinvesteringar ökar kraftigt under 1995 och 1996. Den höga arbets-&lt;br&gt;lösheten utgör det främsta problemet i den finska ekonomin. Arbets-&lt;br&gt;lösheten väntas uppgå till ca 17% av arbetskraften 1995 och ca 15%&lt;br&gt;1996. Trots den goda tillväxten är nedgången i arbetslöshet relativt liten,&lt;br&gt;till följd av att utbudet av arbetskraft ökar när konjunkturen förbättras.&lt;br&gt;Den finska regeringen lade under hösten fram sitt konvergensprogram i&lt;br&gt;vilket en snabb förbättring av de offentliga finanserna förutses. Under-&lt;br&gt;skottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas minska från&lt;br&gt;5,3% av BNP under 1995 till 0,6% nästa år. Skuldkvoten förväntas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stabiliseras under 1996. Finland kommer därför eventuellt att uppfylla&lt;br&gt;konvergenskriterierna for deltagande i EMU:s tredje etapp när ut-&lt;br&gt;värderingen görs, vilket troligen sker i början av 1998. Inflationstakten är&lt;br&gt;bland de lägsta i EU och årets centrala löneavtal slöts på en låg nivå,&lt;br&gt;vilket skapar förutsättningar för en fortsatt återhållsam prisökningstakt.&lt;br&gt;Denna utveckling avspeglas i ränte- och valutakurser. Den finska marken&lt;br&gt;har apprecierat betydligt och räntorna fallit. Differensen till de tyska&lt;br&gt;räntorna är nu drygt en procentenhet, både på den korta och långa sidan,&lt;br&gt;vilket är betydligt mindre än i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den danska ekonomin fortsätter att växa, om än i långsammare takt än&lt;br&gt;under 1994. Tidigare utgjorde privat konsumtion och industriinvesteringar&lt;br&gt;de främsta drivkrafterna bakom tillväxten. En något svagare inhemsk&lt;br&gt;efterfrågetillväxt väntas innebära att nettoexporten börjar ge positiva&lt;br&gt;bidrag, då importen dämpas samtidigt som exportmöjlighetema förblir&lt;br&gt;goda. Bytesbalansen visar överskott motsvarande ca 3% av BNP. Den&lt;br&gt;höga arbetslösheten på ca 10% av arbetskraften utgör ett stort problem.&lt;br&gt;Denna bedöms dock minska något då sysselsättningen ökar, och väntas&lt;br&gt;uppgå till ca 9% under nästa år. Statsfinanserna har förbättrats och den&lt;br&gt;offentliga sektorns underskott väntas understiga 2% både i år och nästa&lt;br&gt;år. Inflationstakten beräknas uppgå till 2,1% 1995. Sedan valutaoron&lt;br&gt;under våren har penningpolitiken lättats och både korta och långa räntor&lt;br&gt;har sjunkit. Räntedifferensen mot de tyska räntorna är ca en och en halv&lt;br&gt;procentenhet vad gäller både korta och långa räntor. Den danska kronan&lt;br&gt;har dock bibehållit sitt värde gentemot D-marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge utvecklas ekonomin mycket starkt och väntas växa med 4,5%&lt;br&gt;i år och 3,8% nästa år. Detta är en upprevidering sedan i våras, vilket&lt;br&gt;främst beror på högre oljeproduktion. Även fastlandsekonomin växer,&lt;br&gt;vilket främst beror på att investeringarna ökar. Tillväxten på fastlandet&lt;br&gt;beräknas uppgå till 3,2% i år och 2,8% 1996. De långa räntorna har&lt;br&gt;sjunkit och ligger bara en halv procentenhet över de tyska. Samtidigt har&lt;br&gt;den norska kronan stärkts mot den tyska marken. De korta räntorna är en&lt;br&gt;dryg procentenhet högre än de tyska och inflationstakten beräknas ligga&lt;br&gt;runt 2,5% per år under 1995 och 1996. Denna stabila ekonomiska miljö&lt;br&gt;förstärker utvecklingen i fastlandsekonomin. Arbetslösheten i Norge är låg&lt;br&gt;i ett europeiskt perspektiv, ca 5% av arbetskraften. Sysselsättningen ökar&lt;br&gt;relativt kraftigt, men så gör även utbudet av arbetskraft, vilket medför att&lt;br&gt;nedgången i arbetslöshet blir relativt liten under nästa år. Den offentliga&lt;br&gt;sektorns finanser uppvisar påtagliga överskott. Avgörande for detta är&lt;br&gt;dock de betydande oljeintäktema. På längre sikt beräknas dessa minska&lt;br&gt;samtidigt som stigande pensionsutgifiter kommer att utgöra en ökande&lt;br&gt;belastning på de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Utrikeshandeln&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges varuexport ökade med 17% år 1994. Det är den snabbaste&lt;br&gt;uppgång som uppnåtts sedan mitten på 1950-talet. Under det första&lt;br&gt;halvåret i år har varuexporten fortsatt att öka kraftigt. Drivkraften i&lt;br&gt;exportutvecklingen är en stark internationell konjunktur i kombination&lt;br&gt;med kvardröjande effekter av konkurrenskraftsförbättringen i början på&lt;br&gt;1990-talet. För helåret 1995 beräknas varuexporten öka med 13 % och&lt;br&gt;1996 med 8 %. Under 1994 steg även varuimporten relativt kraftigt.&lt;br&gt;Ökningen var starkare än vad som motiverades av förändrad efterfrågan.&lt;br&gt;Under det första halvåret 1995 har importens ökningstakt dämpats trots&lt;br&gt;den starka efterfrågetillväxten. Ökningstalen för varuimporten är&lt;br&gt;beräknade till 9,5 % respektive 7,2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden väntas den internationella efterfrågan fortsätta&lt;br&gt;att expandera i relativt snabb takt. Inom OECD-området väntas tillväxt-&lt;br&gt;talen bli höga i framför allt Nordamerika och Norden. Även i Japan sker&lt;br&gt;en markant ökning av efterfrågan trots en svag BNP-utveckling. Under&lt;br&gt;1994 noterade svenska företag de största exportframgångama på&lt;br&gt;marknader i Fjärran Östern samt i Central- och Östeuropa. Under&lt;br&gt;prognosperioden fortsätter exporten till dessa områden att stiga. Den&lt;br&gt;totala marknadstillväxten för bearbetade varor väntas uppgå till ca 9 %&lt;br&gt;år 1995 och ca 8 % år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 och 1994 gjorde exportindustrin stora marknadsan-&lt;br&gt;delsvinster till följd av en kraftig relativprissänkning för svenska&lt;br&gt;exportvaror. Denna möjliggjordes dels av en snabb produktivitetstillväxt,&lt;br&gt;dels av den betydande deprecieringen av den svenska kronan. Den fulla&lt;br&gt;effekten av en relativprisförändring uppnås med viss eftersläpning på&lt;br&gt;grund av bl.a. långa löptider på kontrakt mellan svenska och utländska&lt;br&gt;företag. Därmed är fortsatta marknadsandelsvinster att vänta under 1995&lt;br&gt;och i viss mån även under 1996, trots att de sammanvägda svenska&lt;br&gt;exportpriserna stiger snabbare än de internationella konkurrentprisema.&lt;br&gt;De stora prisökningstalen i år är emellertid ett resultat av att skogspro-&lt;br&gt;dukter, för vilka världsmarknadspriset stigit kraftigt, har en större andel&lt;br&gt;i exporten i Sverige än i flertalet andra länder. Den egentliga konkurrens-&lt;br&gt;kraften försämras därför inte i lika hög utsträckning som relativpris-&lt;br&gt;utvecklingen antyder. Under 1996 är det bl.a. en beräknad appreciering&lt;br&gt;av kronan på ca 6%, mätt som årsgenomsnitt, som bidrar till relativpris-&lt;br&gt;försämringen. Utvecklingen under det första halvåret 1995 indikerar att&lt;br&gt;det höga kapacitetsutnyttjandet inom exportsektorn inte inneburit någon&lt;br&gt;avgörande restriktion för exporttillväxten. De snabbt växande investering-&lt;br&gt;arna i industrin torde innebära att generella kapacitetsbrister kan undvikas&lt;br&gt;också under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen av varor steg under förra året med drygt 15%. Uppgången&lt;br&gt;orsakades i första hand av ett växande behov av insatsvaror till följd av&lt;br&gt;den betydande exporttillväxten. Importen av varor har dock under de&lt;br&gt;senaste två åren stigit betydligt snabbare än vad som kunde förväntas&lt;br&gt;utifrån utvecklingen av den importvägda efterfrågan. Särskilt svårför-&lt;br&gt;klarlig är importuppgången i ljuset av den markanta relativprishöjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skett för importerade varor, till följd av deprecieringen av den Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;svenska kronan. En normalisering av importutvecklingen har dock skett Bilaga 1&lt;br&gt;under innevarande år. Under det första halvåret ökade importen av&lt;br&gt;bearbetade varor relativt väl i linje med vad som kunde förväntas utifrån&lt;br&gt;efterfrågeutvecklingen. För helåret 1995 bedöms importen av bearbetade&lt;br&gt;varor öka med 12,0%, vilket något överstiger ökningen av den import-&lt;br&gt;vägda efterfrågan. På lång sikt är detta en rimlig utveckling som speglar&lt;br&gt;ökande internationell specialisering. Efterfrågeökningen avtar nästa år,&lt;br&gt;vilket medför att ökningstakten för importen av bearbetade varor sjunker&lt;br&gt;till 7,4%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1 Export och import av varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Procentuell volymutveckling Procentuell prisutveckling&lt;br&gt;kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;----------------------------- -------------------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuexport&lt;br&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varuexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;471,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varuimport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bearbetade varor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råolja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Petroleumprodukter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga råvaror&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa varuimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Varuexporten är i tabellen redovisad enligt utrikeshandelsstatistiken. Denna har till&lt;br&gt;följd av ändrade statistikrutiner i samband med EU-inträdet resulterat i en överskattning av&lt;br&gt;den faktiska exporten 1994. I nationalräkenskaperna har man sökt kompensera för detta&lt;br&gt;genom att lägga in en korrigering pä -3,5 miljarder kr andra halvåret 1994.&lt;br&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills under 1990-talet har nettoexporten bidragit starkt till tillväxten&lt;br&gt;i ekonomin. Särskilt betydande blev bidraget år 1993 då exporten sköt&lt;br&gt;fart, samtidigt som den inhemska efterfrågan föll dramatiskt. Trots att&lt;br&gt;konsumtionen var dämpad även förra året noterades en markant ökning&lt;br&gt;av importen, vilket fick till följd att nettoexportens bidrag till tillväxten&lt;br&gt;sjönk från ca 3 procentenheter till en procentenhet. Normaliseringen av&lt;br&gt;importen, som kunnat noteras hittills i år, förväntas, i kombination med&lt;br&gt;den fortsatt starka exporttillväxten, resultera i att nettoexporten i år ånyo&lt;br&gt;ger ett växande bidrag till BNP-tillväxten, uppgående till ca 2 pro-&lt;br&gt;centenheter Nästa år bedöms tudelningen av ekonomin minska i takt med&lt;br&gt;att den privata konsumtionen expanderar samtidigt som exporten går in&lt;br&gt;i en mer normal tillväxtfas. Nettoexportens bidrag till BNP-ökningen&lt;br&gt;minskar då till ca 1 procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen visade förra året ett överskott for första gången sedan&lt;br&gt;1986. Överskottet väntas stiga från 5 miljarder kronor år 1994 till ca 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljarder kronor år 1996, som en följd av en allt starkare handelsbalans.&lt;br&gt;Förbättringen av handelsbalansen beror på att exporten ökar snabbare än&lt;br&gt;importen avseendesåväl volym som pris. Priseffekten' på handelsbalansen&lt;br&gt;uppgår till ca 13 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott i bytesbalansen leder till en minskning av den räntebärande&lt;br&gt;nettoskulden till utlandet och därmed minskade räntebetalningar&lt;br&gt;Samtidigt bedöms det höga vinstläget i Sverige generera en högre&lt;br&gt;avkastning på utländska direktinvesteringar i Sverige än på svenska&lt;br&gt;direktinvesteringar utomlands, vilket innebär att överskottet i nettoav-&lt;br&gt;kastningen minskar. Sammantaget försämras kapitalavkastningen, vilket&lt;br&gt;dämpar förbättringen av bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettobelastningen på bytesbalansen av avgiften till EU och återflödet&lt;br&gt;till Sverige beräknas uppgå till ca 7 miljarder kronor 1995 och ca 5&lt;br&gt;miljarder kronor 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.2 Bytesbalans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Wruexport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;326,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;468,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;579,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;622,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vhruimport&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;334,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;399,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;461,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;490,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korrigeringspost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Handelsbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transporter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resevaluta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tjänstebalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på kapital&lt;br&gt;därav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-573&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntenetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-68,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-64,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;direktinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;portfölj aktier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalansen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-50,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Bytesbalansen är enligt Riksbankens definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Priseffekten beräknas som skillnaden mellan faktisk handelsbalansprognos och&lt;br&gt;handelsbalans vid oförändrat relativpris mellan exporten och importen, dvs.&lt;br&gt;exportpriserna utvecklas parallellt med importprisema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Näringslivets produktion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets produktion steg med 5,9% första halvåret 1995 jämfört med&lt;br&gt;motsvarande period förra året. Den exportledda uppgången har under&lt;br&gt;loppet av året spridit sig till alltfler delar av näringslivet. Fortfarande&lt;br&gt;kännetecknas dock utvecklingen av en viss tudelning. De exportrelaterade&lt;br&gt;sektorerna har ett högt kapacitetsutnyttjande samt en mycket hög&lt;br&gt;lönsamhet. Andra delar av näringslivet producerar däremot långt under&lt;br&gt;potentiell produktionskapacitet samtidigt som vinstmarginalerna är låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Näringslivets produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jordbruk, fiske och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El, gas, värme och vattenverk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsindustri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden beräknas tudelningen bli mindre markant. Efter&lt;br&gt;en viss avmattning under sommarhalvåret forväntas en tilltagande&lt;br&gt;europeisk tillväxt mot slutet av 1995 samt en investeringsledd uppgång&lt;br&gt;i den inhemska ekonomin innebära en stabil efterffågetillväxt på&lt;br&gt;industriprodukter. Industriproduktionen beräknas öka med hela 11% 1995&lt;br&gt;och med ca 6% 1996. En motsvarande ökning har inte noterats sedan&lt;br&gt;början av 1960-talet. Den gynnsamma industrikonjunkturen väntas&lt;br&gt;medföra en fortsatt expansion i de industrirelaterade tjänstebranschema.&lt;br&gt;Uppgången i den privata konsumtionen bedöms också bidra till tjänstep-&lt;br&gt;roduktionens expansion under prognosperioden. Botten i byggpro-&lt;br&gt;duktionen har passerats. Sammanlagt beräknas byggsektorns produktion&lt;br&gt;öka med ca 8% mellan 1994 och 1996. Kraftigt ökande bygginvesteringar&lt;br&gt;i näringslivet, inffastruktursatsningarsamt en uppgång i bostadsbyggandet&lt;br&gt;under loppet av 1995 är huvudförklaringarna till uppgången. Sammantaget&lt;br&gt;beräknas produktionen inom näringslivet växa med drygt 5% 1995 och&lt;br&gt;med drygt 4% 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrikonjunkturen var oförändrat mycket stark under första halvåret&lt;br&gt;1995. Enligt Konjunkturinstitutets barometer från september förväntas&lt;br&gt;industriproduktionen växa långsammare under andra halvåret. Av-&lt;br&gt;mattningen beror dels på kapacitetsbrister inom basindustrin men också&lt;br&gt;på en tillfällig dämpning av den europeiska konjunkturen. Under&lt;br&gt;prognosperioden gynnas svensk industri av den höga investeringsnivån&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;både i Sverige och i Europa. Svensk industri är i hög grad specialiserad&lt;br&gt;på investeringsvaror Under loppet av 1996 kan tillväxttakten återigen&lt;br&gt;tillta. Företagens investeringsplaner innebär en fortsatt kraftig utbyggnad&lt;br&gt;av produktionskapaciteten. Kapitalstocken beräknas växa med ungefär&lt;br&gt;10% mellan 1994 och 1996. Inom basindustrin står ny omfattande&lt;br&gt;kapacitet färdig under andra halvåret 1996. Om den internationella&lt;br&gt;konjunkturen då fortsätter att förstärkas kan industrins tillväxttakt återigen&lt;br&gt;öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken for generella falskhalsproblem har successivt avtagit. Visserligen&lt;br&gt;låg industrins faktiska kapacitetsutnyttjandetunder andra kvartaletpå höga&lt;br&gt;89,7%, vilket endast är 0,5 procentenheter lägre än högsta kapacitets-&lt;br&gt;utnyttjande under föregående högkonjunktur. I takt med att&lt;br&gt;deprecieringseffektemai form av extremt kraftig exporttillväxt avtar samt&lt;br&gt;att ny produktionskapacitet tas i bruk, uppnås emellertid bättre balans&lt;br&gt;mellan utbud och efterfrågan. Bilden av en mer balanserad tillväxt&lt;br&gt;bekräftas i konjunkurbarometem från september, där andelen företag med&lt;br&gt;fullt kapacitetsutnyttjande har minskat och bristen på arbetskraft fallit&lt;br&gt;tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Nyckeltal för industrin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönekostnad per timme&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Produktivitet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enhetsarbetskostnad, (ULC)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 OECD-länders ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Relativ ULC, SEK&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-24,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vinstmarginal, förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoöverskottsandel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Bruttoöverskottsandelen avser andelen av förädlingsvärdet till faktorpris. Uppgifterna över&lt;br&gt;lönsamhetsutvecklingen avser industri exkl. petroleumraffinaderier och varv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm: Konkurrensländemas ULC (Unit Labour Cost, dvs. arbetskostnad per producerad&lt;br&gt;enhet) och växelkurser är viktade med OECD:s konkurrensvikter, som tar hänsyn till&lt;br&gt;konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden. Konkurrensen&lt;br&gt;gentemot länder utanför OECD-området är inte inkluderat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk industris gynnsamma konkurrenskraftläge försvagas endast&lt;br&gt;marginellt under prognosperioden. Produktivitetstillväxten avtar dock&lt;br&gt;under 1996 när utrymmet för ytterligare stora rationaliseringar bedöms&lt;br&gt;vara begränsat. Samtidigt beräknas lönekostnaderna stiga något snabbare&lt;br&gt;i Sverige än i omvärlden. Den antagna apprecieringen av kronan innebär&lt;br&gt;därmed att industrins relativa enhetsarbetskostnad räknat i gemensam&lt;br&gt;valuta, beräknas öka med ca 9% jämfört med Sveriges 14 viktigaste&lt;br&gt;konkurrentländer från 1995 till 1996. Trots denna försvagning av&lt;br&gt;konkurrenskraften är svensk industris kostnadsläge fortfarande fördelaktigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturuppgången har inneburit att industrins vinstandel, mätt som&lt;br&gt;driftsöverskottet brutto som andel av förädlingsvärdet, ligger relativt högt&lt;br&gt;i en internationell jämförelse. Höjda importpriser och stigande värld-&lt;br&gt;smarknadspriser på råvarubaserade produkter medför att insatsvarukost-&lt;br&gt;naden stiger med över 8% i år. Kostnadshöjningen beror delvis på att&lt;br&gt;kronan mätt som årsgenomsnitt deprecieras ytterligare 1995. Den goda&lt;br&gt;produktivitetsutvecklingen begränsar ökningen av de totala rörliga&lt;br&gt;kostnaderna till 6,6%. Lönsamheten beräknas dock förbättras ytterligare&lt;br&gt;genom att framförallt basindustrin genomför kraftiga prishöjningar.&lt;br&gt;Däremot sjunker marginalerna för hemmamarknadsinriktade industriföre-&lt;br&gt;tag. I prognosen för 1996 har antagits att kronan apprecieras med ca 6%&lt;br&gt;mätt som årsgenomsnitt mellan 1995 och 1996. Detta innebär att&lt;br&gt;ökningstakten för insatsvarukostnaden dämpas betydligt jämfört med i år.&lt;br&gt;De stigande lönekostnadsökningama medför ändå att de rörliga kost-&lt;br&gt;naderna ökar med 3%. Kapacitetsutbygganden inom industrin bedöms&lt;br&gt;leda till ett återhållsamt prisbeteende hos exportföretagen medan&lt;br&gt;hemmamarknadsföretagenantas genomföra marginalförstärkningar under&lt;br&gt;1996. Produktpriserna bedöms sammanvägt öka med 1,9%. Exportföre-&lt;br&gt;tagens historiskt sett mycket stora vinstmarginaler bör ge utrymme för&lt;br&gt;ytterligare marknadsandelsvinster Detta stöds också av konjunktur-&lt;br&gt;baromtem från september där det framgår att exportföretagen under sista&lt;br&gt;kvartalet 1995 planerar för ett mycket restriktivt prisbeteende. Samman-&lt;br&gt;taget medför prognosen att vinstandelen visserligen sjunker nästa år men&lt;br&gt;att den fortfarande är hög i ett internationellt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Arbetsmarknad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Återhämtningen i ekonomin har inneburit en långsam förbättring av&lt;br&gt;arbetsmarknadsläget. Sedan inledningen av 1994 har antalet sysselsatta&lt;br&gt;stigit med 100 000 personer. Trots denna kraftiga ökning motsvarar den&lt;br&gt;bara en mindre del av det markanta fallet på ca 550 000 personer från&lt;br&gt;1990 till 1994. Ökningen av sysselsättningen och nedgången av arbets-&lt;br&gt;lösheten har, trots att aktiviteten i ekonomin varit starkare än vad som&lt;br&gt;förutsågs i den reviderade nationalbudgeten, inte blivit lika stor som&lt;br&gt;beräknat. Detta sammanhänger med en fortsatt ökad medelarbetstid samt&lt;br&gt;en starkare produktivitetsökning än förväntat. Den svagare utvecklingen&lt;br&gt;av antalet sysselsatta återspeglas också i att antalet nyanmälda lediga&lt;br&gt;platser har vänt nedåt efter att ha stigit i två års tid. Antalet deltagande&lt;br&gt;i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer i år att bli lägre än beräknat,&lt;br&gt;vilket också medverkar till den långsammare nedgången i den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten. Antalet öppet arbetslösa uppgick till 357 000 personer&lt;br&gt;tredje kvartalet 1995, vilket är ca 20 000 färre än för ett år sedan.&lt;br&gt;Samtidigt minskade antalet deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;med ca 40 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den markanta uppgången i medelarbetstiden 1994 och första halvåret&lt;br&gt;1995 berodde på kortare semester, en minskad frånvaro och ett ökat&lt;br&gt;övertidsuttag. År 1996 förutses medelarbetstiden sjunka något. I takt med&lt;br&gt;att ekonomin förbättras väntas företagen dra ned på övertidsarbete och i&lt;br&gt;större utsträckning nyanställa personal. En bättre utveckling av&lt;br&gt;disponibel inkomst kan också minska lönetagamas incitament att arbeta&lt;br&gt;fler timmar. Dessutom ökar normalt frånvaron i samband med kon-&lt;br&gt;j unkturuppgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga produktivitetstillväxten i näringslivet under ekonomins&lt;br&gt;nedgångsfas i början av 1990-talet sammanhängde med omfattande&lt;br&gt;rationaliseringar. Utvecklingen var särskilt markant i industrin. Förra året&lt;br&gt;dämpades produktivitetsutvecklingen i näringslivet. Utfallet under första&lt;br&gt;halvåret i år indikerar dock att produktivitetstillväxten blir starkare än&lt;br&gt;väntat, ca 2%. Under 1996 väntas näringslivets produktivitetstillväxt&lt;br&gt;återigen gå in i ett lugnare skede och begränsas till knappt 1,5%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stigande produktion väntas medföra en sammanlagd sysselsättnings-&lt;br&gt;ökning med ca 150 000 personer från 1994 till 1996. Hittills har&lt;br&gt;sysselsättningen stigit främst i den privata tjänstesektorn och inom indu-&lt;br&gt;strin. Det är också i dessa branscher som expansionen förutses ske under&lt;br&gt;prognosperioden. Inom den privata tjänstesektorn är det framför allt de&lt;br&gt;industrirelaterade sektorerna som expanderar kraftigt. Det gäller bland&lt;br&gt;annat partihandel, uppdragsverksamhet, åkerier samt datakonsulter.&lt;br&gt;Omstruktureringar, som innebär att offentlig verksamhet privatiseras, kan&lt;br&gt;också medverka till uppgången. Den förväntade sysselsättningsökningen&lt;br&gt;inom den privata tjänstesektorn, med ca 80 000 personer mellan 1994 och&lt;br&gt;1996, innebär att den föregående nedgången med 7 % återhämtas. Inom&lt;br&gt;industrin bedöms produktivitetsutvecklingen mattas, särskilt år 1996, efter&lt;br&gt;de föregående årens starka tillväxt. Utrymmet för ytterligare stora&lt;br&gt;rationaliseringar bedöms vara begränsat. Produktionsökningar väntas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed ge ett tydligare utslag i ökat antal sysselsatta. Mellan 1994 och&lt;br&gt;1996 beräknas antalet sysselsatta i industrin öka med 75 000 personer,&lt;br&gt;eller med ca 10%. Denna uppgång ska dock ses mot bakgrund av den&lt;br&gt;minskning med närmare 25 % som skedde mellan 1989 och 1993. I&lt;br&gt;byggnadsverksamheten förutses en viss expansion under prognosperioden&lt;br&gt;till följd av ökat byggande inom såväl näringsliv som offentlig sektor.&lt;br&gt;Inom den offentliga verksamheten väntas sysselsättningen fortsätta att&lt;br&gt;falla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer (i åldrarna 16-64)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Förändring från föregående år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Jord- och skogsbruk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata tjänster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 538&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statlig verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetskraft, totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Personer i arbetsmarknads-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;politiska åtgärder, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av arbetskraften, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: I begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ovan ingår ej åtgärderna&lt;br&gt;jobbsökaraktiviteter samt starta-eget-bidrag. Dessa beräknas omfatta ca 13 000 personer år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristsituationer som skulle verka inflationsdrivande och hämmande på&lt;br&gt;produktions- och sysselsättningsexpansionen förutses inte bli något&lt;br&gt;generellt problem. Enligt Konjunkturinstitutets barometer förväntas det&lt;br&gt;inte uppstå någon brist på arbetskraft annat än för särskilda yrkesgrupper&lt;br&gt;inom vissa branscher, t.ex. gällande tekniskt utbildad personal. Även för&lt;br&gt;dessa grupper förutses dock bristen bli betydligt mindre än vid tidigare&lt;br&gt;jämförbara konjunkturuppgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilken mån arbetslösheten minskar vid den beräknade ökningen av&lt;br&gt;sysselsättningen är avhängigt av hur arbetskraftsutbudet utvecklas. I&lt;br&gt;prognosen beräknas utbudet öka med sammanlagt ca 85 000 personer&lt;br&gt;mellan 1994 och 1996 till följd av att fler personer aktivt söker sig ut på&lt;br&gt;arbetsmarknaden när arbetsmarknadsläget ljusnar. Expansionen av antalet&lt;br&gt;reguljära utbildningsplatser håller dock tillbaka utbudsökningen. I&lt;br&gt;samband med att arbetsutbudet ökat har också den s.k. latenta arbetslös-&lt;br&gt;heten minskat. Antalet latent arbetssökande (personer som kan och vill&lt;br&gt;arbeta men inte aktivt söker arbete) har minskat med 30 000 personer i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnitt hittills år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten beräknas minska med 65 000 personer från&lt;br&gt;1994 till 1996. Samtidigt utökas antalet personer i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder med ca 10 000 personer, till en andel av arbetskraften&lt;br&gt;motsvarande drygt 5%. Den öppna arbetslösheten beräknas således falla&lt;br&gt;från 8,0 procent 1994 till 6,4 procent 1996. Ett oroande tecken är att&lt;br&gt;andelen långtidsarbetslösa kvarstår på en med svenska mått mätt hög nivå,&lt;br&gt;ca 35%. En hög andel långtidsarbetslösa riskerar att förhindra en väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad och lönebildning. De regeländringar inom&lt;br&gt;arbetsmarknads- och utbildningsområdet som aviseras i tillväxtpro-&lt;br&gt;positionen syftar till att förhindra en permanent utslagning från arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Löner&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1990-talet dämpades löneökningarna markant till följd av det&lt;br&gt;snabbt försämrade arbetsmarknadsläget. Den lägsta noteringen av den&lt;br&gt;genomsnittliga timlönen, 3,3%, nåddes 1993. Den underliggande&lt;br&gt;löneökningen var sannolikt lägre till följd av förändringar i arbetskraftens&lt;br&gt;sammansättning vid stigande arbetslöshet. Därefter steg ökningstakten&lt;br&gt;något 1994 trots det fortsatt ogynnsamma arbetsmarknadsläget. Denna&lt;br&gt;utveckling kan dock delvis bero på att skatterna höjdes fr.o.m. 1995,&lt;br&gt;vilket gjorde det lönsamt att tidigarelägga löneutbetalningar. Mot slutet&lt;br&gt;av 1994 skedde nämligen stora utbetalningar av löner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala avtalsförhandlingarna har nu avslutats för ca 80% av&lt;br&gt;arbetsmarknaden. De relativt höga löneavtal som hittills slutits innebär att&lt;br&gt;de genomsnittliga löneökningarna i ekonomin ser ut att bli betydligt högre&lt;br&gt;än vad som förutsågs i vårens bedömningar, i synnerhet 1996. Det beror&lt;br&gt;främst på utvecklingen i de inhemskt orienterade delarna av ekonomin.&lt;br&gt;Skillnaden i löneökning mellan olika sektorer blir därmed mindre än&lt;br&gt;väntat. Mellan industri och näringslivet som helhet bedöms skillnaden bli&lt;br&gt;ca 0,5 procentenheter 1996, att jämföra med prognosen om en skillnad&lt;br&gt;på ca 1 procentenhet i den reviderade nationalbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6.1 Löner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärlig procentuell förändringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Löneglidning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor.Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas lönerna öka med 3,6 % resp. 5,6% 1995 och&lt;br&gt;1996, mätt som årsgenomsnitt. Avtalens speciella konstruktion medför&lt;br&gt;dock att ökningen 1996 blir något högre än den underliggande ut-&lt;br&gt;vecklingen. De avtalade löneökningarna ligger nämligen relativt sent år&lt;br&gt;1995 medan de ligger tidigt 1996. Detta innebär att den höga ökningen&lt;br&gt;av genomsnittslönen 1996 till en del förklaras av s.k. överhängseffekter&lt;br&gt;Om man istället jämför löneökningarna under loppet av respektive år, och&lt;br&gt;således rensar bort effekterna av att avtalsrevisionema sker vid olika&lt;br&gt;tidpunkter, framgår att den underliggande löneökningstakten ligger på&lt;br&gt;ungefär samma nivå de båda åren (ca 5% i näringslivet). Denna&lt;br&gt;löneökningstakt ligger väsentligt över den s.k. Edin-normen, som innebar&lt;br&gt;en årlig ökning av lönekostnaden med 3,5%. Med tanke på den fortsatt&lt;br&gt;höga arbetslösheten måste detta tolkas som ett oroande tecken på brister&lt;br&gt;i arbetsmarknadens - och särskilt lönebildningens - funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i arbetskraftens sammansättning, t.ex. att andelen yngre&lt;br&gt;stiger när sysselsättningen ökar, kan marginellt hålla tillbaka ökningen av&lt;br&gt;genomsnittslönen. Detsamma gäller effekter av ett minskat övertidsuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan motverkas detta av att sysselsättningen stiger i branscher&lt;br&gt;med relativt sett högre lönenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid en internationell jämförelse är den svenska löneutvecklingen&lt;br&gt;oroande. Timlönerna i industrin i de ERM-länder som inte har justerat&lt;br&gt;växelkursen sedan 1994 (dvs. ERM-ländema exklusive Spanien och&lt;br&gt;Portugal) beräknas stiga med i genomsnitt ca 3,5% per år 1995 och 1996.&lt;br&gt;I Sverige beräknas ökningen bli ca 2 procentenheter högre. Jämförs&lt;br&gt;löneutvecklingen inom hela näringslivet förefaller förhållandet vara&lt;br&gt;likartat, se diagram 6.1. P.g.a. att internationell statistik över lö-&lt;br&gt;neutveckling inom näringsliv inte föreligger har i diagrammet använts lön&lt;br&gt;per sysselsatt. Jämförelsen försvåras därmed av att den starka ökningen&lt;br&gt;av den svenska medelarbetstiden bidragit till ökningen av lön per&lt;br&gt;sysselsatt. De svenska arbetskraftskostnaderna kan inte öka snabbare än&lt;br&gt;i de EU-länder som haft stabila växelkurser under 1994 och 1995 om&lt;br&gt;Sverige i längden skall kunna ha en balanserad ekonomisk utveckling med&lt;br&gt;samma prisstabilitet som i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 6.1 Lönekostnad per sysselsatt i näringslivet, 1988-1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-20.png" style="width:273pt;height:195pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Sverige-prognosen för 1995 och 1996 avser Finansdepartementets nu&lt;br&gt;föreliggande prognos. Övrigt underlag utgörs av OECD:s bedömningar i juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Inflation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prisutvecklingen har varit något gynnsammare än vad som förväntades&lt;br&gt;i den reviderade nationalbudgeten i april. Konsumentprisindex har från&lt;br&gt;september förra året till september i år ökat med 2,5 %. Genomsnittet för&lt;br&gt;EU-ländema låg i augusti på 3,1%. Nettoprisindex, i vilket indirekta&lt;br&gt;skatter och subventioner exkluderats, har från september 1994 ökat med&lt;br&gt;endast 1,2%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löneutvecklingen har stor betydelse för inflationen. De löneavtal som&lt;br&gt;hittills slutits indikerar att timlöneökningama kommer att hamna på en&lt;br&gt;högre nivå än vad som förväntades i den reviderade nationalbudgeten&lt;br&gt;framför allt avseende 1996. Samtidigt har också produktivitetstillväxten&lt;br&gt;blivit starkare än väntat, vilket mildrar effekterna på inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växelkursutvecklingen påverkar inflationen på flera sätt. Den bestäm&lt;br&gt;mer i hög grad den kortsiktiga efterfrågesituationen för den konkurren-&lt;br&gt;sutsatta sektorn, vilket indirekt kan ge effekter på de inhemska&lt;br&gt;konsumentpriserna. Därtill kommer de direkta effekterna av importpris-&lt;br&gt;genomslag. Efter den försvagning av kronan som inträffade under det&lt;br&gt;första halvåret i år har kronan stärkts betydligt. Med utgångspunkt i en&lt;br&gt;analys av industrins internationella konkurrenskraft bedöms det emellertid&lt;br&gt;finnas utrymme för en fortsatt real appreciering. ECU-index antas under&lt;br&gt;loppet av nästa år sjunka till 118. Förstärkningen av kronan väntas leda&lt;br&gt;till att importprisemas bidrag till inflationen minskar betydligt nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den betydande konkurrenskraftsförbättring som skett inom&lt;br&gt;industrin under senare år har efterfrågan från utlandet på svenska varor&lt;br&gt;och tjänster ökat markant. Produktion och kapacitetsutnyttjande har&lt;br&gt;därmed stigit snabbt. Om investeringarna inte ökar tillräckligt utgör detta&lt;br&gt;en inflationsrisk, även i en situation med relativt svag inhemsk efterfrå&lt;br&gt;gan. Det förefaller emellertid som att inflationstrycket från industrisek-&lt;br&gt;torn har avtagit något. Industrins investeringar växer i högre takt än&lt;br&gt;tidigare beräknat och såväl Statistiska centralbyråns statistik över&lt;br&gt;kapacitetsutnyttjande som Konjunkturinstitutets senaste konjunktur-&lt;br&gt;barometern indikerar att den lediga produktionskapaciteten faktiskt ökat&lt;br&gt;något den senaste tiden. Årstakten för ökningen av industrins hem-&lt;br&gt;mamarknadspriser ligger nu på knappt 8 %, medan motsvarande siffra&lt;br&gt;för konsumtionsvaror ligger på knappt 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av KPI:s ökning under 1990-talet kan förklaras av&lt;br&gt;förändrade indirekta skatter och subventioner. I år uppgår det teoretiska&lt;br&gt;bidraget till inflationen till 1,0 procentenheter. Bland åtgärderna kan&lt;br&gt;nämnas höjd arbetsgivaravgift, slopande av skattereduktion i samband&lt;br&gt;med bostadsreparationer, införande av tillfälligt ett investeringsbidrag för&lt;br&gt;bostadsbyggnade, indexering av vissa punktskatter, höjd mervärdesskatt&lt;br&gt;på porto och serveringstjänster, höjda tullar samt höjd patientavgift för&lt;br&gt;tandvård och läkemedel. Nästa år sker bl.a. en höjning av fastighetsskat-&lt;br&gt;ten samt en breddning av basen för fastighetsskatt, fastighetstaxering av&lt;br&gt;småhus samt införande av mervärdesskatt på dagstidningar och charter-&lt;br&gt;resor till övriga EU-länder. Dessutom sänks emellertid mervärdesskatten&lt;br&gt;på livsmedel från 21 % till 12 %, vilket motsvarar en KPI-minskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ca 1 procentenhet. Sammantaget ger åtgärderna under 1996 ett&lt;br&gt;teoretiskt bidrag till KPI på 0,2 procentenheter. Den slutliga effekten på&lt;br&gt;KPI avgörs dock av i vilken grad dessa skatteförändringar kommer att&lt;br&gt;övervältras på konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Graden av övervältring är bl.a. beroende av den inhemska efter-&lt;br&gt;frågesituationen. De senaste årens mycket svaga utveckling av den privata&lt;br&gt;konsumtionen har inneburit att handelns marginaler har pressats ned.&lt;br&gt;Vinstmarginalerna kan därför komma att öka när den inhemska efterfrå&lt;br&gt;gan på nytt skjuter fart. Perioden med svag efterfrågan har dock varit&lt;br&gt;ovanligt utdragen, vilket sannolikt inneburit att de företag som överlevt&lt;br&gt;i betydande grad tvingats rationalisera verksamheten. Detta minskar&lt;br&gt;risken för att företagen i en uppgångsfas skall kompensera sig för tidigare&lt;br&gt;marginalförluster. Den privata konsumtionen bedöms successivt återhämta&lt;br&gt;sig under prognosperioden. Det innebär att det finns vissa möjligheter för&lt;br&gt;handeln att höja sina vinstmarginaler något nästa år. Den sänkta&lt;br&gt;mervärdesskatten på livsmedel bedöms dock till stor del komma&lt;br&gt;konsumenterna tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7.1 Konsumentpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årlig procentuell förändringar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;NPI, dec.-dec.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IPI privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OECD. KPI&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Vid beräkning av 1994 och 1995 års basbelopp har en avräkning skett med 1,9 resp.&lt;br&gt;0,2 procentenheter för deprecieringens direkta effekter. För 1995 och 1996 har dessutom&lt;br&gt;gjorts en avräkning på 40% av den återstående uppräkningsfaktorn. Vid framräkning av&lt;br&gt;prisökningstalen har ett tillägg gjorts för skillnaden mellan december månads långtidsindex&lt;br&gt;och korttidsindex, i enlighet med Statistiska centralbyråns principer för inflationsberäkning.&lt;br&gt;Räknat på de publicerade indextalen blir ökningarna i allmänhet mindre. Genomsnittet för&lt;br&gt;KPI blir då 0,3 procentenheter lägre i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflationsförväntningarna är av stor betydelse för den faktiska&lt;br&gt;inflationen, bl.a. genom att de påverkar såväl nominella lönekrav som&lt;br&gt;arbetsgivarnas motstånd mot löneökningar. Dessutom påverkas sannolikt&lt;br&gt;företagens möjlighet och benägenhet att övervältra ökade kostnader på&lt;br&gt;efterföljande led. Utvecklingen av inflationsförväntningarna har under&lt;br&gt;senare tid varierat något mellan olika grupper. Enligt SCB:s inflation-&lt;br&gt;senkäthar inflationsförväntningarna höjts bland arbetsgivaroiganisationer,&lt;br&gt;men sjunkit något bland penningmarknadens aktörer. Hushållens&lt;br&gt;inflationsförväntningar steg under sommaren men har därefter sjunkit&lt;br&gt;något. I augusti låg deras förväntningar avseende inflationen på ett års&lt;br&gt;sikt på 2,5%. Enligt den s.k. tjänstebarometemhar förväntningarna sjunkit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydligt bland tjänsteföretagen under sommaren. Generellt sett förefaller&lt;br&gt;således inflationsförväntningarna i ekonomin ha sänkts något under de&lt;br&gt;senaste månaderna. Inflationsförväntningarna på ett års sikt uppvisar en&lt;br&gt;betydande variation mellan olika grupper. Förväntningsintervallet ligger&lt;br&gt;mellan 2% och 4%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bedöms KPI öka med 2,7% under loppet av 1995, vilket&lt;br&gt;är 0,6 procentenheter lägre än prognosen i RNB. Under loppet av nästa&lt;br&gt;år beräknas KPI öka med 2,9%. Inflationen väntas sålunda vara av samma&lt;br&gt;storleksordning, men de bakomliggande drivkrafterna förändras. Den&lt;br&gt;starkare kronan bidrar nästa år till att importprisema stiger långsammare&lt;br&gt;än i år. Ändringar av indirekta skatter och subventioner ger också ett&lt;br&gt;mindre bidrag till inflationen. Arbetskraftskostnaderna stiger däremot&lt;br&gt;snabbare, samtidigt som den starkare konsumtionsefterfrågan väntas leda&lt;br&gt;till en viss förstärkning av handelns marginaler. Det mindre bidraget från&lt;br&gt;ändrade indirekta skatter och subventioner avspeglas i att ökningstakten&lt;br&gt;för NPI stiger från 1,6 % under loppet av 1995 till 2,4 % under loppet av&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna avgöra vilka länder som uppfyller konvergenskriterierna&lt;br&gt;för deltagande i EMU:s tredje etapp, pågår inom EU ett harmoniserings-&lt;br&gt;arbete avseende konsumentprisindex. Arbetet med att få fram harmonise-&lt;br&gt;rade index är omfattande och i ett första steg kommer därför siffror att&lt;br&gt;presenteras som baserar sig på de olika ländernas egna KPI från vilka&lt;br&gt;vissa områden tagits bort, bl.a. kapitalkostnader för egnahemsägare,&lt;br&gt;charterresor; försäkringar, sjukvård och medicin. Dessa index, som är att&lt;br&gt;betrakta som temporära till dess att harmoniserade index tagits fram,&lt;br&gt;publiceras från och med början av 1996 och kommer att visa prisökningen&lt;br&gt;under loppet av 1995. I början av 1997 planeras dessa index att ersättas&lt;br&gt;av mer harmoniserade indexar, i samband med att prisutvecklingen från&lt;br&gt;januari 1996 till januari 1997 redovisas. Dessa index kommer att vara mer&lt;br&gt;relevanta, men sannolikt kommer ett fortsatt harmoniseringsarbeteatt vara&lt;br&gt;nödvändigt. Det bör framhållas att harmoniserade index inte ersätter det&lt;br&gt;existerande svenska konsumentprisindex. Detta kommer att beräknas&lt;br&gt;parallellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hushållens ekonomi och privat konsumtion&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens realt disponibla inkomster sjönk med 2,5% första halvåret&lt;br&gt;1995 jämfört med motsvarande period 1994. Inkomstfallet dämpas under&lt;br&gt;andra halvåret när 1995 års lönehöjningar börjar betalas ut. För helåret&lt;br&gt;1995 beräknas de realt disponibla inkomsterna minska med ca 1,5 %. Det&lt;br&gt;innebär att inkomstutvecklingen justerats upp med 0,8 procentenheter&lt;br&gt;jämfört med prognosen i den reviderade nationalbudgeten. Hälften av&lt;br&gt;uppjusteringen beror på lägre prisökningar än väntat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedgången i de realt disponibla inkomsterna sker trots att sysselsätt&lt;br&gt;ningen och den genomsnittliga reala timlönen före skatt stiger. Lönein&lt;br&gt;komstema ger ett positivt bidrag på ca 2 procentenheter till inkomst-&lt;br&gt;utvecklingen 1995. Ett starkt positivt bidrag kommer också från en&lt;br&gt;fortsatt förbättring av hushållens nettoinkomster av räntor och ut-&lt;br&gt;delningar. Det är en följd av ett högt finansiellt sparande, vilket innebär&lt;br&gt;att hushållen ökar sina finansiella tillgångar och reducerar skuldbe-&lt;br&gt;lastningen. Förändringen av betalda direkta skatter och transfereringar&lt;br&gt;från offentlig sektor drar ned den realt disponibla inkomsutvecklingen&lt;br&gt;med ca 5,5 procentenheter. Detta är huvudsakligen en följd av vidtagna&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden&lt;br&gt;bidrar också till att arbetslöshetsbidrag m.m. minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstutvecklingen för 1996 karakteriseras av samma faktorer som&lt;br&gt;1995. Löne- och kapitalinkomsterna stiger medan tillkommande&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder drar ned inkomsterna. De direkta skatterna&lt;br&gt;stiger bl.a. genom höjd egenavgift till sjukförsäkringen och en förutsedd&lt;br&gt;kommunalskattehöjning. Barnbidragen och ersättningsnivåerna i&lt;br&gt;socialförsäkringarna sänks fr.o.m. 1996. Den utbetalda lönesumman&lt;br&gt;stiger dock kraftigare än 1995 och skattehöjningarna är inte lika stora. De&lt;br&gt;realt disponibla inkomsterna beräknas öka med ca 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen har stabiliserats under de senaste två åren,&lt;br&gt;efter de stora minskningarna år 1992 och 1993. Hushållen genomförde&lt;br&gt;då en kraftig anpassning av konsumtionsnivån, bl.a. som ett resultat av&lt;br&gt;hög skuldsättning i kombination med fallande tillgångsvärden, snabbt&lt;br&gt;stigande arbetslöshet och hastigt försämrade offentliga finanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räknat som årsgenomsnitt ökade konsumtionen förra året med 0,5%.&lt;br&gt;Bakom helårssiffran döljer sig en svag konsumtionsutveckling under det&lt;br&gt;första halvåret och en avsevärd uppgång under det andra halvåret. Det&lt;br&gt;var framför allt inköpen av kapitalvaror som tilltog, efter en längre tid&lt;br&gt;av successiva minskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Hushällens inkomster, konsumtion och sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procentuell utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1991 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuellt bidrag till&lt;br&gt;realinkomstutveckling&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lönesumma inkl, sjuklön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;655,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;därav timlön före skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar från&lt;br&gt;offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pensioner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;205,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkring m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsbidrag m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Räntor och utdelningar, netto -253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;03&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Direkta skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;894,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparande, nivå i % av&lt;br&gt;disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Anm: Lönesumma, inkomstöverföringar, räntenetto och skatter är deflaterade med KPI.&lt;br&gt;Disponibel inkomst är deflaterad med implicit prisindex för privat konsumtion (IPI).&lt;br&gt;Skillnaden mellan KPI och IPI påverkar posten “Övriga inkomster, netto”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsuppgången bröts under det första halvåret i år. De realt&lt;br&gt;disponibla inkomsterna minskade från årsskiftet, bl.a. som ett resultat av&lt;br&gt;budgetförstärkande åtgärder Samtidigt uppstod oro på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna, med höjda räntor och försvagad krona som resultat. Detta&lt;br&gt;avspeglades i att hushållens framtidsförväntningar försämrades märkbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämfört med motsvarande period 1994 låg emellertid den privata&lt;br&gt;konsumtionen under det första halvåret i år 0,8% högre. Det indikerar att&lt;br&gt;hushållen i hög grad redan tidigare hade anpassat sin konsumtion med&lt;br&gt;hänsyn till att inkomstförsvagningen från årsskiftet. Skattehöjningarna och&lt;br&gt;bidragsminskningama vid årsskiftet balanserades således i hög grad av&lt;br&gt;minskat finansiellt hushållssparande. Enligt finansräkenskapema var&lt;br&gt;hushållens finansiella sparande under det första halvåret i år 40 miljarder&lt;br&gt;kr lägre än under motsvarande period förra året. Det bör dock framhållas&lt;br&gt;att sparandet främst skall analyseras utifrån helårssiffror, eftersom&lt;br&gt;hushållens inkomster uppvisar kraftiga säsongvariationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.1 Privat konsumtion 1980-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säsongrensad nivå, 1991 års priser, kvartalsdata&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-21.png" style="width:274pt;height:197pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en successiv uppgång av den privata&lt;br&gt;konsumtionen under den närmaste tiden är goda. Den tidigare negativa&lt;br&gt;utvecklingen av tillgångspriser, sysselsättningen och de offentliga&lt;br&gt;finanserna har vänt. Jämfört med bottennivån för småhusprisema under&lt;br&gt;det tredje kvartalet 1993 låg prisnivån under det tredje kvartalet i år 5 %&lt;br&gt;högre. Om ekonomin följer den prognostiserade utvecklingen blir&lt;br&gt;samtidigt överraskningar som påverkar hushållens inkomster negativt, och&lt;br&gt;därmed föranleder nedjusteringar av konsumtionsnivån, mindre vanliga.&lt;br&gt;Dessutom har räntorna fallit och kronan förstärkts. Detta är sannolikt en&lt;br&gt;delförklaring till att hushållens framtidsförväntningar blivit ljusare i den&lt;br&gt;senaste mätningen i september En ytterligare relevant omständighet är att&lt;br&gt;de senaste årens höga hushållssparande har lett till en betydligt lägre&lt;br&gt;skuldbörda. Hushållens skuldanpassning bör därmed vara i stort sett&lt;br&gt;avslutad. Statistiken indikerar att detaljhandelns omsättning ökade relativt&lt;br&gt;kraftigt i september och hushållens inköp av personbilar låg under det&lt;br&gt;tredje kvartalet drygt 20% över nivån under motsvarande kvartal 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under innevarande år bedöms den privata konsumtionen genomsnittligt&lt;br&gt;ligga 0,7% högre än förra året. Det innebär att sparkvoten faller med hela&lt;br&gt;2 procentenheter För 1996 prognostiseras en fortsatt konsumtionsuppgång&lt;br&gt;med 1,5%. Sparkvoten beräknas då sjunka ytterligare med 0,5&lt;br&gt;procentenheter till 5,9 %. Sett i ett historiskt perspektiv ligger hus-&lt;br&gt;hål Issparandet då inte längre på någon hög nivå. Under 1950-talet och&lt;br&gt;första hälften av 1960-talet pendlade sparkvoten mellan 5 och 8 %, för att&lt;br&gt;därefter sjunka under 1970- och 80-talet. Sammansättningen av sparandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är emellertid annorlunda nu än tidigare. Hushållens investeringar i egna&lt;br&gt;hem är mycket låga, samtidigt som det finansiella sparandet är betydligt&lt;br&gt;högre än under 1970- och 80-talet. Det innebär att hushållen fortsätter att&lt;br&gt;öka sina finansiella tillgångar och amortera ned sina skulder. I jämförelse&lt;br&gt;med vår närmaste grannländer är inte den prognostiserade&lt;br&gt;sparkvotsnedgången anmärkningsvärd. Med tanke på de senaste årens&lt;br&gt;mycket låga inköp av kapitalvaror är det inte helt osannolikt att konsum-&lt;br&gt;tionsuppgången blir starkare än förväntat. Samtidigt väntas emellertid&lt;br&gt;realräntorna bli fortsatt höga vilket utgör en risk för en svagare ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 8.2 Hushållens nettosparkvot samt finansiella sparkvot, 1970-1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparande i relation till disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-22.png" style="width:271pt;height:202pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Investeringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga uppgången i de totala bruttoinvesteringarna fortsatte under&lt;br&gt;det första halvåret 1995 trots ett markant fall i bostadsproduktionen. Ett&lt;br&gt;högt resursutnyttjande inom de exportrelaterade näringarna samt en stabil&lt;br&gt;efterfrågetillväxt både inom och utom Sverige väntas utgöra en kraftig&lt;br&gt;investeringsstimulans under perioden t.o.m. 1996. Till följd av den goda&lt;br&gt;lönsamheten utgör inte heller företagens finansiella situation någon&lt;br&gt;restriktion för expansion. Inom delar av näringslivet dämpas dock&lt;br&gt;investeringsuppgången av höga vakansgrader i fastighetsbeståndet och&lt;br&gt;låga priser. Bostadsbyggandet beräknas nu ha bottnat och vänder uppåt&lt;br&gt;under slutet av 1995. Förutom lägre bostadsräntor bidrar också vidtagna&lt;br&gt;tidsbegränsade stimulansåtgärder till återhämtningen. Sammantaget&lt;br&gt;beräknas investeringsvolymerna öka med ca 10% såväl 1995 som 1996.&lt;br&gt;Investeringarna exklusive bostadsinvesteringama beräknas motsvara drygt&lt;br&gt;13,5% av BNP under 1996. Efter en mycket kraftig investeringsnedgång&lt;br&gt;1990-1993 har därmed investeringarna exklusive bostäder närmat sig en&lt;br&gt;långsiktig normal nivå. Genomsnittet för perioden 1980-1994 uppgår till&lt;br&gt;13,9%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder Ärlig procentuell volymförändring&lt;br&gt;kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;------------------------------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringslivet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-15,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-143&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nybyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-48,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ombyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-25,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentliga myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-17,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskiner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;98,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-16,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bygg och anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;109,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom industrin pågår för närvarande en kraftig kapacitetsutbyggnad. Ett&lt;br&gt;högt kapacitetsutnyttjande samt en historiskt sett mycket hög lönsam-&lt;br&gt;hetsnivå är de viktigaste forklaringsfaktorema. Därtill har osäkerheten om&lt;br&gt;industrins förutsättningar minskat bl.a. avseende EU-medlemskapet och&lt;br&gt;de offentliga finanserna samt kostnadsläget. SCB:s investeringsenkät från&lt;br&gt;maj månad indikerar att industrins investeringar kan öka med närmare&lt;br&gt;40% i år och med ca 20% nästa år. Bilden av en kraftig industriell&lt;br&gt;expansion bekräftas också av Konjunkturinstitutets barometer från&lt;br&gt;september En stabil efterfrågetillväxt innebär ett fortsatt behov av&lt;br&gt;kapacitetsutbyggnad inom exportindustrin. Investeringsvolymerna ökar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också i den hemmamarknadsorienterade industrin i takt med att den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan växer samtidigt som räntenivån sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringarna inom övrigt näringsliv har, trots en relativt svag&lt;br&gt;efterfrågetillväxt inom exempelvis detaljhandeln, ökat kraftigt både 1994&lt;br&gt;och under det första halvåret 1995. Uppgången sker dock från en låg nivå.&lt;br&gt;En snabbt växande produktion inom framförallt de industrirelaterade&lt;br&gt;delarna av tjänstesektorn har inneburit kontinuerligt uppreviderade&lt;br&gt;utbyggnadsplaner Den förväntade ökningen av den privata konsumtionen&lt;br&gt;innebär dessutom ytterligare investeringsstimulans for de delar av&lt;br&gt;tjänstesektorn som är inriktade på hushållen. En del av investeringsupp&lt;br&gt;gången under 1995 och 1996 beror på att stora infrastrukturprojekt såsom&lt;br&gt;Arlandabanan och Öresundsbron nu har påbörjats. Inom fastighetsför-&lt;br&gt;valtning väntas investeringarna förbli relativt låga under hela pro-&lt;br&gt;gnosperioden. Möjligheten till direktavdrag för näringslivets byggnadsin-&lt;br&gt;vesteringar under perioden november 1994 till maj 1996 beräknas&lt;br&gt;medföra att en del projekt tidigareläggs. En initialt svag finansiell&lt;br&gt;situation, låga fastighetspriser samt höga vakansgrader innebär ändå att en&lt;br&gt;mer markant uppgång av produktionen av kommersiella lokaler sannolikt&lt;br&gt;inträffar först under 1997. En dämpande faktor är dessutom de fortsatt&lt;br&gt;höga realräntorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga myndigheterna beräknas öka investeringsvolymerna med&lt;br&gt;drygt 6% mellan 1994 och 1996. Det är mindre än tidigare beräknat.&lt;br&gt;Bakom nedrevideringen ligger förseningar i de avgiftsfinansierade&lt;br&gt;infrastrukturprojekten. De kommunala myndigheternas investeringar ökar&lt;br&gt;med ca 8% under perioden. Uppdragande är först och främst de s.k ROT-&lt;br&gt;medel om 1,9 miljarder kronor som tillförs under perioden. Dessutom&lt;br&gt;beräknas den tilltagande ekonomiska aktiviteten medföra ett visst&lt;br&gt;utbyggnadsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet påbörjade lägenheter uppgick under det första halvåret till&lt;br&gt;endast 4000. Det förbättrade arbetsmarknadsläget har samtidigt medfört&lt;br&gt;en ökad bostadsefterfrågan, vilket inneburit en sjunkande vakansgrad. Den&lt;br&gt;höga bostadsräntan samt bostadsföretagens svaga finansiella situation har&lt;br&gt;dock hittills motverkat en uppgång i bostadsbyggandet. Under hösten har&lt;br&gt;emellertid bostadsräntoma sjunkit avsevärt, vilket tillsammans med det&lt;br&gt;nyligen införda temporära investeringsbidraget sänkt bostadskostnaderna&lt;br&gt;vid nyproduktion. Vid ansökningstidens utgång hade ansökningar&lt;br&gt;avseende 45 000 bostäder om investeringsbidrag inkommit. För att fullt&lt;br&gt;ut kunna utnyttja bidraget skall byggnadsprojekten vara avslutade före&lt;br&gt;1996 års utgång. Fortsatt fallande räntor samt en ökad efterfrågan i takt&lt;br&gt;med stigande inkomster och en positiv sysselsättningsutveckling, väntas&lt;br&gt;leda till att antalet påbörjade lägenheter i nyproduktion ökar från 11 000&lt;br&gt;1995 till 16 000 1996. Antalet påbörjade ombyggnader stabiliseras under&lt;br&gt;prognosperioden på en relativt hög nivå. Det 15 procentiga investerings-&lt;br&gt;bidraget till ombyggnationer, men också bidragen till miljöförbättringar&lt;br&gt;avseende bl.a alleigisanering, möjliggör detta trots svårigheterna att höja&lt;br&gt;hyrorna efter omfattande renoveringar Ombyggnadsvolymema är&lt;br&gt;emellertid betydligt lägre än under början av 1990-talet. Till följd av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya låneregler som infördes ff o m 1993 översteg ombyggnationema&lt;br&gt;under perioden 1990-1994 en långsiktigt normal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 9.1 Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar exklusive bostäder, 1950-&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-23.png" style="width:270pt;height:192pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringama uppgick under det första halvåret 1995 till 8&lt;br&gt;miljarder kr. Industrins lager av insatsvaror och varor i arbete fortsatte att&lt;br&gt;öka relativt starkt som en följd av ökad produktion. Lagren av färdigvaror&lt;br&gt;växte emellertid också, trots att företagen räknat med fortsatta&lt;br&gt;minskningar. Handelslagren krympte med knappt 3 miljarder kr, vilket i&lt;br&gt;viss mån kan vara en återspegling av att lagren byggdes upp inför EU-&lt;br&gt;inträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under prognosperioden väntas industriproduktionens ökningstakt avta.&lt;br&gt;Detta innebär att lagren av insatsvaror och varor i arbete likaledes bedöms&lt;br&gt;växa långsammare. Färdigvarulagren bedöms av industrin som för stora&lt;br&gt;och förutses minska i förhållande till produktionen. Inom handeln torde&lt;br&gt;det finnas ett behov av att successivt minska lagren. I jämförelse med&lt;br&gt;försäljningsvolymerna är lagren i dag stora, i synnerhet inom&lt;br&gt;detaljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget beräknas de totala lagerinvesteringama uppgå till 7,5&lt;br&gt;miljarder kronor i år och 3,1 miljarder kronor nästa år. Lagerinveste-&lt;br&gt;ringama ger därmed ett negativt bidrag till BNP i år och nästa år&lt;br&gt;uppgående till 0,1 resp. 0,3 procentenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna har förstärkts i snabb takt. Statens lånebehov,&lt;br&gt;netto, räknat över de senaste 12 månaderna var i september i år nära 60&lt;br&gt;miljarder kr lägre än motsvarande period förra året. För kalenderåret&lt;br&gt;1995 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande förbättras med&lt;br&gt;ca 47 miljarder kr jämfört med 1994. Med en fortsatt förbättring 1996&lt;br&gt;reduceras underskottet i det finansiella sparandet som andel av BNP från&lt;br&gt;10,4% 1994 till 4,6% 1996. Denna utveckling medför, i kombination&lt;br&gt;med en fortsatt antagen appreciering av kronan, att såväl statsskulden&lt;br&gt;som hela den offentliga bruttoskulden börjar minska 1996 som andel av&lt;br&gt;BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 10.1 Statens lånebehov, 1992-1996&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-24.png" style="width:273pt;height:201pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Utfall t.o.m. september 1995. Prognoser för kalenderåren 1995 och 1996 enligt&lt;br&gt;staplarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av de offentliga finanserna har gått snabbare än vad som&lt;br&gt;beräknadesikompletteringspropositionenochkonvergensprogrammet.För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 har det finansiella sparandet justerats med ca 36 miljarder kr, varav&lt;br&gt;ca 9 miljarder kr beror på ett mer fördelaktigt netto för kapitalinkomster&lt;br&gt;och ränteutgifter. Skatteinkomsterna har räknats upp med ca 12 miljarder&lt;br&gt;kr medan utgifterna exkl. ränteutgifter har justerats ned med 14 miljarder&lt;br&gt;kr, delvis som en följd av förskjutning av utgifter från 1995 till 1996. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 leder större löneökningar och starkare utveckling av den privata&lt;br&gt;konsumtionen till att skatteinkomsterna räknats upp med 14 miljarder kr.&lt;br&gt;Utgifterna exkl. ränteutgifter har dock räknats upp med ca 11 miljarder&lt;br&gt;kr till följd av bl.a. den nämnda förskjutningen samt högre lönehöjningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i offentlig sektor än väntat. Räntenettot beräknas emellertid bli ca 8&lt;br&gt;miljarder kr bättre. Sammantaget beräknas nu det finansiella sparandet&lt;br&gt;1996 bli ca 11 miljarder kr bättre än vad som beräknades i komplette-&lt;br&gt;ringspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av underskottets andel av BNP från 10,4% 1994 till 4,6%&lt;br&gt;1996 sker främst genom att utgiftskvoten (utgifterna som andel av BNP)&lt;br&gt;sjunker med 4,5 procentenheter Utgiftskvoten minskar således kraftigt&lt;br&gt;trots stigande ränteutgifter och trots avgiften till EU samt ökade&lt;br&gt;subventioner till jordbruket m.m. till följd av medlemskapet. Utgifts-&lt;br&gt;nedgången beror till stor del på att transfereringamatill hushållen sjunker&lt;br&gt;till följd av besparingar och minskad arbetslöshet. Neddragningen av den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen fortsätter och även den statliga konsumtionen&lt;br&gt;sjunker. Mellan 1994 och 1996 beräknas den offentliga konsumtionen&lt;br&gt;minska i volym med ca 2 %, vilket motsvarar en reducering av&lt;br&gt;utgiftskvoten med 1,5 procentenhenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslutade och föreslagna skattehöjningarna beräknas motsvara ca&lt;br&gt;2,5% av BNP 1996 jämfört med 1994 års skatteregler Skattekvoten&lt;br&gt;(skatter och avgifter som andel av BNP) stiger emellertid endast med 1,5&lt;br&gt;procentenheter mellan 1994 och 1996. Skillnaden beror till stor del på att&lt;br&gt;att de högt beskattade delarna av BNP utvecklas förhållandevis svagt.&lt;br&gt;Därtill kommer att de beskattade transfereringarna minskar, vilket också&lt;br&gt;reducerar skattekvoten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättringen av det offentliga sparandet mellan 1994 och 1996 med ca&lt;br&gt;79 miljarder kr, är i sin helhet hänförlig till den statliga sektorn. Statens&lt;br&gt;underskott i det finansiella sparandet minskar nämligen med 80 miljarder.&lt;br&gt;Det primära underskottet sjunker ännu mer eller med 105 miljarder kr och&lt;br&gt;beräknas 1996 uppgå till 7,5 miljarder kr. Sparandeunderskotten&lt;br&gt;bestämmer tillsammans med den statliga utlåningen och andra finansiella&lt;br&gt;transaktioner statens nettolånebehov Lånebehovet reduceras 1995 och&lt;br&gt;1996 genom försäljningar av aktier och lånefordringar samt genom&lt;br&gt;omdisponeringar av statens balansräkning. Statsskuldens utveckling&lt;br&gt;påverkas dessutom av att skulderna i utländsk valuta minskar i värde till&lt;br&gt;följd av apprecieringen av kronan. Förstärkningen av kronan medför att&lt;br&gt;statsskuldens ökning mellan utgången av 1994 och utgången av 1996&lt;br&gt;begränsas till 167 miljarder kr, medan summan av den statliga upp-&lt;br&gt;låningen under denna period uppgår till 214 miljarder kr. Som andel av&lt;br&gt;BNP beräknas statsskulden uppgå till 84,9% vid utgången av 1995, vilket&lt;br&gt;är oförändrat jämfört med 1994, för att sedan minska till 84,1% vid&lt;br&gt;utgången av 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10.1 Den offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;878,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;911,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;998,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 063,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;728,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;764,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 071,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 0693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 109,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 142,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;380,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Subventioner m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;403,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;422,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-193,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-157,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-110,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-78,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-201,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-145,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-90,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-43,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-14,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-9,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-237,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-181,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-133,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunsektorn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statens lånebehov, netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt ställning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad skuld&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 368&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiell nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad skuld&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiell nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:s konvergenskriterier (Maastricht).&lt;br&gt;Källor: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens sparande har minskat kontinuerligt sedan 1990. Denna&lt;br&gt;utveckling fortsätter under prognosperioden trots att en egenavgift på 1%&lt;br&gt;av avgiftsunderlaget inforts fr.o.m. 1995. Emellertid innebär förändring-&lt;br&gt;arna i finansieringen av det allmänna pensionssystemet att 7% av ATP-&lt;br&gt;avgiftema, motsvarande avgifterna över förmånsvärdet på 7,5 basbelopp,&lt;br&gt;fr.o.m. 1995 går till den statliga sektorn. Därtill sker sparandet motsva-&lt;br&gt;rande den planerade premiereserven tills vidare i form av inlåning i&lt;br&gt;Riksgäldskontoret och ingår därmed i statens sparande. På dess två sätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstärks statsfinanserna med 5 resp. 9 miljarder kr. per år från 1995,&lt;br&gt;medan motsvarande försvagning sker i AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala sektorn uppvisade ett betydande finansiellt sparande&lt;br&gt;1992 och 1993, vilket emellertid var betingat av tillfälliga effekter Är&lt;br&gt;1994 uppstod åter ett underskott. Är 1995 höjdes kommunalskatten med&lt;br&gt;i genomsnitt 0,45 procentenheter motsvarande ca 4 miljarder kr och nästa&lt;br&gt;år förutses skattehöjningarmed i genomsnitt 0,10 procentenheter Dessa&lt;br&gt;skattehöjningar tillsammans med fortsatta neddragningar av konsum-&lt;br&gt;tionsvolymen medför att inkomster och utgifter väntas vara i balans 1995&lt;br&gt;och 1996. Inkomsterna i form av skatter och statsbidrag som andel av&lt;br&gt;BNP (den kommunala skattekvoten) beräknas avta med 1,7 procentenheter&lt;br&gt;mellan 1994 och 1996. Det beror huvudsakligen på en real minskning av&lt;br&gt;statsbidragen. Inom kommunsektorn ger landstingens sparande ett fortsatt&lt;br&gt;överskott medan kommunerna visar underskott under prognosperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kapitalmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De internationella kapitalmarknaderna präglades i inledningen av 1995 av&lt;br&gt;efterdyningarna till den misslyckade devalveringen i Mexiko. Den&lt;br&gt;mexikanska peson devalverades i slutet av 1994 men förnyad valutaoro&lt;br&gt;medförde att peson fortsatte att depreciera med sammantaget över 40&lt;br&gt;procent mot dollarn. Tillsammans med ett osäkert politiskt läge i Italien&lt;br&gt;och Spanien skapade Mexikokrisen allmän oro på de finansiella mark-&lt;br&gt;naderna. En konsekvens därav var försvagade valutor och stigande&lt;br&gt;obligationsräntor i länder med högre risk och en förflyttning av kapital&lt;br&gt;till länder som uppfattas som säkra, framförallt till Tyskland. Oron på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna bidrog också till dollarns fortsatta försvagning då&lt;br&gt;USA iklädde sig ett stort finansiellt ansvar för de saneringsåtgärder som&lt;br&gt;föreslogs för att skapa stabilitet i den mexikanska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalrörelsen från högriskvalutor till D-marken bidrog till att öka&lt;br&gt;spänningarna inom ERM. Under våren blev spänningarna så stora att den&lt;br&gt;spanska pesetan och den portugisiska escudon devalverades med 7&lt;br&gt;respektive 3,5 procent. Därmed bröts den period av stabilitet som&lt;br&gt;etablerats inom ERM sedan bandgränsema utvidgats i augusti 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.1 Ränteutveckling för 10-åriga statsobligationer i några länder&lt;br&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-25.png" style="width:297pt;height:199pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D-markens starkare ställning mot såväl dollarn som inom ERM samt&lt;br&gt;den tyska penningmängdens svaga utveckling har tillsammans med en&lt;br&gt;förhållandevis svag konjunkturutveckling skapat utrymme for lägre&lt;br&gt;styrräntor i Tyskland. Bundesbank sänkte styrräntan under valutaturbu-&lt;br&gt;lensen i mars och har under sensommaren och hösten återkommit med&lt;br&gt;stegvisa sänkningar av styrräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dollarns fortsatta försvagning under våren till nivåer där den framstod Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;som tydligt undervärderad mot yenen har särskilt i Japan lett till åtgärder Bilaga 1&lt;br&gt;för att vända utvecklingen. Den japanska centralbanken, Bank of Japan,&lt;br&gt;har under det senaste året sänkt sina styrräntor för att försvaga yenen och&lt;br&gt;öka den ekonomiska aktiviteten. De japanska myndigheterna har också&lt;br&gt;föreslagit regeländringar för att underlätta kapitalexport från Japan och&lt;br&gt;presenterat expansiva finanspolitiska åtgärder med syfte att öka den&lt;br&gt;inhemska efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturen i USA försvagades under det första halvåret 1995, vilket&lt;br&gt;skingrade den inflationsoro som under en längre tid bidragit till den&lt;br&gt;svagare dollarn och under 1994 till stigande obligationsräntor i USA. Den&lt;br&gt;svagare konjunkturen innebar också slutet på den period av höjda&lt;br&gt;amerikanska styrräntor som inleddes i februari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterhand har spänningarna på de finansiella marknaderna minskat.&lt;br&gt;Läget inom ERM har stabiliserats och obligationsräntorna i de europeiska&lt;br&gt;högränteländema har börjat sjunka. Den mer expansiva penningpolitiken&lt;br&gt;i Europa och Japan tillsammans med de övriga ekonomiskpolitiska&lt;br&gt;åtgärderna i Japan och den svagare konjunkturen i USA, har under&lt;br&gt;sommaren och inledningen av hösten bidragit till en appreciering av&lt;br&gt;dollarns kurs mot yenen. Gemensammainterventionerpå valutamarknaden&lt;br&gt;av centralbankerna i USA, Japan och Tyskland har också bidragit till att&lt;br&gt;stärka dollarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.2 Kronans kurs mot dollarn och D-marken&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-26.png" style="width:326pt;height:195pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Dagsobservationer, sista observation avser 27 oktober 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige var ett av de länder som drabbades kraftigt av turbulensen på&lt;br&gt;de finansiella marknaderna under våren. Den tioåriga svenska obligations-&lt;br&gt;räntan steg under mars och april med nästan en procentenhet, till som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst 11,6 procent och kronan försvagades under våren med 9 procent&lt;br&gt;mot D-marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att oron skingrats på de internationella finansmarknaderna&lt;br&gt;har den svenska kronan stärkts och obligationsräntorna sjunkit. Till en&lt;br&gt;början förbättrades läget i Sverige i takt med andra europeiska hög-&lt;br&gt;ränteländer men under inledningen av hösten har utvecklingen i Sverige&lt;br&gt;varit vässentligt mer fördelaktig. Kronan har apprecierat med 8 procent&lt;br&gt;mot D-marken under det tredje kvartalet i år och de svenska räntorna har&lt;br&gt;sjunkit markant. Räntedifferensen mellan svenska och tyska 10-åriga&lt;br&gt;statsobligationer är nu nere på en nivå som inte rått sedan våren 1994.&lt;br&gt;Till den positiva utvecklingen har förutom den förbättrade internationella&lt;br&gt;situationen också åtgärderna för att förbättra statsfinanserna och den&lt;br&gt;måttliga inflationstakten bidragit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 11.3 Ränteutvecklingen i Sverige 1994-1995&lt;br&gt;Procent&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-27.png" style="width:291pt;height:179pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1993 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm.: Dagsobservationer, sista observation avser 27 oktober 1995.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens penningpolitik har under året inriktats på att leda ner&lt;br&gt;inflationen under inflationsmålets övre toleransgräns på 3 procent. Sedan&lt;br&gt;årsskiftet har reporäntan höjts med drygt 1,3 procentenheter till 8,91&lt;br&gt;procent och såväl taket, utlåningsräntan, som golvet, inlåningsräntan, i&lt;br&gt;Riksbankens räntekorridor har höjts. Den starkare kronan har minskat&lt;br&gt;behovet av ytterligare styrräntehöjningar för att motverka en stigande&lt;br&gt;inflation och givit utrymme för en mer balanserad ekonomisk utveckling&lt;br&gt;i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholmsbörsen har under året fram till slutet av oktober stigit med&lt;br&gt;18 procent. De branscher som utvecklats bäst är kemi och läkemedel&lt;br&gt;samt investmentbolag. Utlänningarnas köp av svenska aktier fortsätter, om&lt;br&gt;än inte i samma omfattning som föregående år. Under det första halvåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 nettoköpte utlänningarna svenska aktier för omkring 11 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankernas situation fortsätter att stabiliseras. Under det första halvåret&lt;br&gt;1995 var resultatet i samtliga större bankkoncemer positivt, även om&lt;br&gt;Skandinaviska Enskilda Bankens resultat urholkades avsevärt genom&lt;br&gt;kreditförluster knutna till ett enskilt engagemang. Kreditförlusterna har&lt;br&gt;fortsatt att minska och var för de större bankkoncemema 17 procent lägre&lt;br&gt;än motsvarande period 1994. Bankernas utlåning utvecklas ännu svagt&lt;br&gt;samtidigt som konkurrensen om inlåningen ökar. Skillnaden mellan&lt;br&gt;utlånings- och inlåningsräntoma fortsätter att minska, om än i begränsad&lt;br&gt;takt. Vid halvårsskiftet var den genomsnittliga utlåningsräntan 5,6&lt;br&gt;procentenheter högre än den genomsnittliga inlåningsräntan. Detta är 0,3&lt;br&gt;procentenheter lägre än ett år tidigare. I takt med den förbättrade&lt;br&gt;lönsamheten stärks kapitalsituationen i flertalet banker och kapitaltäck-&lt;br&gt;ningen är idag god i banksystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förbättrade situationen för bankerna och den positiva ränteutveck-&lt;br&gt;lingen har gjort det möjligt för staten att inleda försäljningen av&lt;br&gt;Nordbanken. Under hösten har omkring en tredjedel av aktierna i&lt;br&gt;Nordbanken sålts till privatpersoner och institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Medelfristiga scenarier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;12.1 Inledning och förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de vanliga kortsiktsprognosema, vars perspektiv sträcker sig 2-3&lt;br&gt;år framåt, har Finansdepartementet i ökad omfattning publicerat analyser&lt;br&gt;av den svenska ekonomins utveckling i ett medelfristigt perspektiv.&lt;br&gt;Medelfristiga kalkyier är av naturliga skäl förknippade med ännu större&lt;br&gt;osäkerhet än kortsiktsprognoser, vilket motiverar analys av flera&lt;br&gt;alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan presenteras två kalkyler som sträcker sig fram till sekelskiftet.&lt;br&gt;Det s.k. huvudalternativet illustrerar en utveckling som bedöms vara&lt;br&gt;realistisk, dvs. som varken är påtagligt optimistisk eller påtagligt&lt;br&gt;pessimistisk. Alternativet motsvarar det som i den reviderade national-&lt;br&gt;budgeten benämndes medelscenariot samt presenterades för övriga EU-&lt;br&gt;länder i Sveriges konvergensprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. högtillväxtaltemativet beskriver en utveckling där arbetsmark-&lt;br&gt;naden inkl, lönebildningen fungerar bättre och trovärdigheten för den&lt;br&gt;samlade ekonomiska politiken inkl, prisstabiliteten förbättras snabbare än&lt;br&gt;i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonom isk-pol it iska förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna baseras på den ekonomiska politik och de regler som beslutats&lt;br&gt;av riksdagen samt de åtgärder som regeringen nu föreslår. För perioden&lt;br&gt;1997-2000 finns inga beslut vad gäller arbetsmarknadspolitikens&lt;br&gt;omfattning. Kalkylerna baseras därför på antagandet att åtgärdsvolymema&lt;br&gt;sjunker i något snabbare takt än den öppna arbetslösheten under denna&lt;br&gt;period. Vad gäller t.ex. statlig konsumtion och räntebidrag för till-&lt;br&gt;kommande årgångar bostäder baseras beräkningarna på ett strikt fullfö-&lt;br&gt;ljande av det program för sanering av de offentliga finanserna omfattande&lt;br&gt;totalt 118 miljarder kronor som föreslagits av regeringen och antagits av&lt;br&gt;riksdagen. Vad gäller kommunal konsumtion och andra kommunala&lt;br&gt;utgifter baseras kalkylen på att den genomsnittliga kommunalskatten blir&lt;br&gt;oförändrad efter år 1996 samt att statens bidrag till kommunerna är&lt;br&gt;nominellt konstant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylemautgör ett underlag för analys och ekonomisk-politiska beslut.&lt;br&gt;I dessa liksom i andra sammanhang bör man vara medveten om att&lt;br&gt;osäkerheten är mycket stor i kalkyler med detta tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två scenarierna bygger på samma antagande om den internationella&lt;br&gt;utvecklingen. Som ett resultat av att de stora industriländerna befinner sig&lt;br&gt;i olika konjunkturfaser bedöms de aggregeradetillväxttalen för världseko-&lt;br&gt;nomin variera i relativt liten utsträckning under perioden. Den årliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BNP-tillväxten i OECD-området beräknas till 2,7% under perioden 1995-&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.1 Förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI OECD (16)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Marknadstillväxt, OECD (14)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tysk ränta,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-års statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta, 5-års&lt;br&gt;statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index, årssnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtalternativ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk ränta, 5-års&lt;br&gt;statsobligation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index, årssnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett medelfristigt perspektiv är det inte främst efterfrågan som är&lt;br&gt;gränssättande for hur mycket sysselsättningen kan öka och arbetslösheten&lt;br&gt;minska. I stället är det i hög grad arbetsmarknadens inklusive lönebild-&lt;br&gt;ningens funktionssätt som avgör i vilken mån ekonomin förmår att växa&lt;br&gt;utan överhettningstendenser En väl fungerande arbetsmarknad känne-&lt;br&gt;tecknas av att sysselsättningen kan öka och höga arbetslöshetstal kan&lt;br&gt;reduceras utan att detta leder till en inflationsdrivande löneutveckling eller&lt;br&gt;till arbetskraftsbrist i vissa sektorer, regioner eller yrkeskategorier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. BNP-gapet utgör skillnaden mellan den faktiska produktionen&lt;br&gt;och den produktion som teoretiskt kan uppnås genom högre sysselsättning&lt;br&gt;utan att löner och priser utvecklas på ett ohållbart sätt. Gapet kan också&lt;br&gt;uttryckas som skillnaden mellan faktisk produktion och produktion vid ett&lt;br&gt;konjunkturmässigt normalt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudalternativet bedöms BNP-gapet år 1995 uppgå till ca 2,4&lt;br&gt;procentenheter Denna bedömning baseras bl.a. på hur mycket arbets-&lt;br&gt;lösheten kunnat reduceras i andra europeiska länder efter det att arbets-&lt;br&gt;lösheten på samma sätt som i Sverige ökat till en mycket hög nivå. (Se&lt;br&gt;kap Fl i reviderad nationalbudget 1995 for en närmare diskussion.)&lt;br&gt;Tillväxtmöjligheterna vid konstant resursutnyttjande, den s.k. under-&lt;br&gt;liggande tillväxten, avgörs av befolknings-och produktivitetsutvecklingen.&lt;br&gt;Den sistnämnda faktorn beror i sin tur bl.a. på teknisk utveckling,&lt;br&gt;utbildningsnivån i landet, de regelsystem som råder samt på produktionens&lt;br&gt;kapitalintensitet. I slutet av 1980- och i början av 1990-talet genomfördes&lt;br&gt;flera genomgripande strukturella reformer i syfte att förbättra ekonomins&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;långsiktiga funktionsförmåga. Som exempel kan nämnas skattereformen,&lt;br&gt;förändringar inom sjukförsäkringen, pensionsreformen samt EU-med-&lt;br&gt;lemskapet. Dessa reformer bör ha bidragit till en högre underliggande&lt;br&gt;tillväxt. Storleken på denna effekt är dock osäker. I huvudalternativet&lt;br&gt;beräknas den underliggande tillväxten uppgå till 1,7%. Som jämförelse&lt;br&gt;kan nämnas att BNP under perioden 1959-1977 steg med 3,8 % per år&lt;br&gt;och med 1,4 % per år under perioden 1977-1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkylen baseras på det tekniska antagandet att BNP-gapet minskar&lt;br&gt;successivt och sluts år 1998 samt därefter förblir slutet, dvs. att BNP&lt;br&gt;växer i takt med den underliggande tillväxten 1999 och 2000. Genom&lt;br&gt;denna metod fokuseras analysen på vad som krävs avseende t.ex.&lt;br&gt;budgetförstärkningar for att uppnå balans. Metoden ger däremot mer&lt;br&gt;begränsad information om vad som kan hända vid alternativa&lt;br&gt;konj unkturforlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.1 Konsumentprisutvecklingen 1985-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell förändring under 12 månader&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-28.png" style="width:272pt;height:190pt;"/&gt;
&lt;p&gt;1986 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1988&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1992&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1994&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1998&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En analys av den konkurrensutsatta sektorns internationella konkur-&lt;br&gt;renskraft tyder på att det finns ett visst utrymme för en real appreciering&lt;br&gt;av den svenska kronan (Se kap. F2 i reviderad nationalbudget 1995 för&lt;br&gt;en närmare diskussion.) Under förutsättning att prisstabilitet upprätthålls&lt;br&gt;på samma sätt som i omvärlden innebär en real appreciering också en&lt;br&gt;nominell appreciering av den svenska kronan. Arbetskraftskostnaden per&lt;br&gt;producerad enhet bedöms under perioden öka något snabbare än i&lt;br&gt;omvärlden, men det väntas i första hand resultera i en viss minskning av&lt;br&gt;industrins vinstmarginaler. Kronan antas därför appreciera gentemot&lt;br&gt;övriga valutor under perioden, vilket avspeglas i att ECU-index beräknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjunka från 119,5 år 1996 till 114 år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska inflationen beräknas i kalkylen ligga inom Riksbankens&lt;br&gt;toleransintervall, dvs. mellan 1% och 3%. Då dagens obligationsräntor&lt;br&gt;förefaller bygga på inflationsförväntningar som ligger högre än så, är det&lt;br&gt;rimligt att anta krympande räntemarginaler gentemot utlandet i takt med&lt;br&gt;att förtroendet för prisstabiliteten stärks. Omvärldsräntoma antas vara i&lt;br&gt;stort sett oförändrade under perioden, vilket innebär att den svenska&lt;br&gt;obligationsräntan i huvudalternativet sjunker från 8,7 % år 1996 till 8,0%&lt;br&gt;år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.2 Försörjningsbalans och nyckeltal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig årlig procentuell förändring, 1996-2000&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk efterfrågan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibel inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning, antal personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nivåer år 2000:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total arbetslöshet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens nettosparkvot&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta, femåriga statsobligationer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; I procent av disponibel inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; I procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporttillväxten antas bli fortsatt stark. Marknadstillväxten inom&lt;br&gt;OECD-området bedöms att bli drygt 6,5 % per år under perioden 1997&lt;br&gt;till 2000. Efterfrågan från Fjärran Östern växer ännu snabbare. Under&lt;br&gt;perioden försämras konkurrenskraften gradvis, vilket beror på att kronan&lt;br&gt;apprecieras och att lönekostnaderna stiger något snabbare i Sverige än i&lt;br&gt;omvärlden. Försämringen sker dock från ett mycket starkt konkurrensläge.&lt;br&gt;Marknadsandelarna i OECD-området stiger fram t.o.m 1997 för att&lt;br&gt;därefter falla tillbaka något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for investeringar är mycket goda i scenariet.&lt;br&gt;Lönsamheten inom näringslivet beräknas bli hög och efterfrågan inom&lt;br&gt;landet god. Företagen har i utgångsläget ett högt finansiellt sparande,&lt;br&gt;vilket medger en betydande grad av egenfinansiering av investeringarna.&lt;br&gt;Känsligheten for dagens höga realräntor är därför mindre. Under perioden&lt;br&gt;faller också realräntorna gradvis. Investeringarna som andel av BNP stiger&lt;br&gt;från 16,5 % till 19,0 % från år 1996 till 2000. Den högre produktionska-&lt;br&gt;paciteten bidrar till att tillväxten kan realiseras utan att inflationen stiger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen stiger med i genomsnitt 6,6 % per år under perioden 1996-&lt;br&gt;2000. Priset på hemmaproducerade varor stiger snabbare än priset på&lt;br&gt;importerade varor, men växelkursförändringen antas ej slå igenom helt på&lt;br&gt;importpriset. Exportnettot når sitt maximum år 1997. År 2000 uppgår&lt;br&gt;exportnettot till 5,7 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga konsumtionen antas minska fram t.o.m. 1998. Be-&lt;br&gt;sparingar inom den statliga verksamheten medför en minskning av statlig&lt;br&gt;konsumtion med ca 2 % per år 1997-98. Den ansträngda finansiella&lt;br&gt;situationen inom kommunerna och behovet av reserveringarfor pensions-&lt;br&gt;åtaganden väntas leda till en återhållsam konsumtionsutveckling. Den&lt;br&gt;kommunala konsumtionen sjunker 1997-98 med 0,6 % i genomsnitt. De&lt;br&gt;sista två åren antas den offentliga konsumtionen vara oförändrad i volym.&lt;br&gt;Den offentliga konsumtionen som andel av BNP faller från 25,2 % år&lt;br&gt;1996 till 22,9 % år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.2 Öppet arbetslösa samt personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;1980-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-29.png" style="width:270pt;height:201pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållens reala disponibla inkomst beräknas öka i mycket begränsad&lt;br&gt;takt t.o.m 1998. Detta är delvis en konsekvens av de budgetkonsolide-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande åtgärder som vidtas under perioden, vilka innebär såväl höjda&lt;br&gt;skatter som realt minskade transfereringar. Åren 1999 och 2000 stiger&lt;br&gt;den reala disponibelinkomsten med ca 2 % årligen. Lönerna ger varje år&lt;br&gt;ett positivt bidrag till den reala inkomstutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den privata konsumtionen som föll kraftigt 1992 och 1993 beräknas att&lt;br&gt;först år 1998 nå upp över 1991 års nivå. I genomsnitt stiger den privata&lt;br&gt;konsumtionen med 1,8 % under perioden 1996 till 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konsumtionsutveckling innebär att hushållens sparande faller.&lt;br&gt;Det finansiella sparandet sjunker från dagens höga nivå och ligger slutåret&lt;br&gt;på ca 5,3 % av disponibelinkomsten, vilket är betydligt högre än under&lt;br&gt;1970- och 1980-talen, men ungefär i nivå med 1950-talet och början av&lt;br&gt;1960-talet. Sparkvoten, dvs både realt och finansiellt sparande som andel&lt;br&gt;av disponibelinkomsten, har år 2000 fallit till 4,3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots en genomsnittlig tillväxt på 2,1 % sjunker den totala arbets-&lt;br&gt;lösheten i scenariot med endast 1,6 procentenheter från 1996 till 2000.&lt;br&gt;Den öppna arbetslösheten har då fallit till 6,2 % av arbetskraften, medan&lt;br&gt;ytterligare 3,8 % deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.3 Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusental personer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förändring till 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högtillväxtaltemativ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reguljär sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 861&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konjunkturberoende åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utbud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underliggande utbud&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och Finans-&lt;br&gt;departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelarbetstiden antas falla med totalt 0,8 % under perioden 1996 till&lt;br&gt;2000. Trots detta fall kommer medelarbetstiden år 2000 att vara hög&lt;br&gt;jämfört med nivån under 1980-talet. Det förbättrade arbetsmarknadsläget&lt;br&gt;innebär att arbetsutbudet ökar. Det s.k. arbetskraftstalet, dvs. andelen av&lt;br&gt;befolkningen som ingår i arbetsutbudet, bedöms dock förbli lägre än&lt;br&gt;under senare delen av 1980-talet. Detta är delvis en konsekvens av att en&lt;br&gt;större del av befolkningen befinner sig i reguljär utbildning. Det är dock&lt;br&gt;också ett resultat av en permanent utslagning av personer från arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under perioden 1995 till 2000 stiger sysselsättningen med ca 280 000&lt;br&gt;personer och arbetsutbudet stiger med ca 215 000 personer. Det totala&lt;br&gt;antalet arbetslösa sjunker med ca 120 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.3 Underliggande utbud och reguljär sysselsättning i förhållande till&lt;br&gt;befolkningen 16-64 år, 1980-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-30.png" style="width:268pt;height:199pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och&lt;br&gt;Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella underskott beräknas minska från&lt;br&gt;10,4 % av BNP år 1994 till 4,6 % av BNP år 1996. Förbättringen&lt;br&gt;fortsätter under perioden 1997 till 2000, men i långsammare takt. Att&lt;br&gt;takten avtar beror till väsentlig del på att regeringens konsolideringspro-&lt;br&gt;gram för de offentliga finanserna har sin tyngdpunkt åren 1995 och 1996.&lt;br&gt;Åtgärder motsvarande totalt 5,3 % av BNP får genomslag dessa två år.&lt;br&gt;Resterande delar träder i kraft 1997 och 1998. Därtill kommer att den&lt;br&gt;ekonomiska återhämtningen beräknas vara som starkast under 1995 och&lt;br&gt;1996. EU:s konvergenskrav avseende det offentliga underskottet uppfylls&lt;br&gt;fr.o.m. 1997. Underskottet beräknas då uppgå till 2,5 % av BNP och&lt;br&gt;därmed understiga kravet på 3 %. Inkomster och utgifter i den offentliga&lt;br&gt;sektorn samt nyckeltal redovisas i appendix till detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns inkomster består till största delen av skatter och&lt;br&gt;avgifter. Mellan åren 1994 och 2000 ökar skattekvoten, dvs skatter och&lt;br&gt;avgifter som andel av BNP, med drygt tre procentenheter Uppgången&lt;br&gt;förklaras av beslutade regeländringar Trots den ökning som sker, når&lt;br&gt;skattekvoten inte upp till de nivåer som rådde i slutet av 1980- och början&lt;br&gt;på 1990-talen, delvis beroende på att tekniska omläggningar sänkt&lt;br&gt;skattekvoten sedan 1990 - se diagram 12.4. Av de resterande inkomsterna&lt;br&gt;faller kapitalinkomsterna som andel av BNP, även om de ökar något&lt;br&gt;nominellt. Detta beror till övervägande del på antagandet om fallande&lt;br&gt;marknadsräntor. De offentliga finansiella tillgångarna ökar inte heller lika&lt;br&gt;snabbt som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa kalkyler har den planerade pensionsreformen beaktats i så måtto&lt;br&gt;att överföringarna till Riksgäldskontoret av premiereservdelen av ATP-&lt;br&gt;avgiften genomförts från och med år 1995, och därmed ingår i statens&lt;br&gt;sparande. Däremot har inga ytterligare överföringar antagits mellan staten,&lt;br&gt;AP-fonden samt den privata sektorn. Sådana kapitaltransfereringar kan&lt;br&gt;komma att ske till följd av pensionsberedningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.4 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 1970-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-31.png" style="width:276pt;height:196pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna i den offentliga sektorn som andel av BNP (utgiftskvoten)&lt;br&gt;faller från år 1994 till år 2000 med ca 10 procentenheter. De delar som&lt;br&gt;minskar mest är transfereringarna till hushåll och till näringslivet. Av de&lt;br&gt;sänkta överföringarna till näringslivet, står räntebidragen till bostäder för&lt;br&gt;en stor andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare 60 % av den offentliga sektorns transfereringar till hushållen&lt;br&gt;är kopplade till basbeloppet. En viktig del av konsolideringsprogrammet&lt;br&gt;består i att basbeloppet inte räknas upp med hela den faktiska inflationen&lt;br&gt;så länge statsbudgeten uppvisar stora underskott. I dessa beräkningar har&lt;br&gt;antagits att kompensationsgraden är 60 % vid beräkning av basbeloppet&lt;br&gt;till och med år 1998 samt 80 % vid beräkningen av basbeloppet år 1999.&lt;br&gt;Det lägre basbeloppet svarar för hälften av sänkningen av transferering-&lt;br&gt;arna till hushåll som andel av BNP. I löpande priser motsvarar den lägre&lt;br&gt;höjningen av basbeloppet en budgetförstärkning motsvarande drygt&lt;br&gt;10 miljarder kronor år 1998. Nettoeffekten för den offentliga sektorn&lt;br&gt;dock är lägre, eftersom de flesta av dessa transfereringar är skatteplikti-&lt;br&gt;ga. Sänkta ersättningar medför därmed även sänkta skatteinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.4 Den offentliga sektorns finanser 1995-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den offentliga konsumtionen bidrar till den sjunkande ut-&lt;br&gt;giftskvoten. Den kommunala sektorns konsumtionsutgifter svarar for den&lt;br&gt;största delen till denna minskning. Den kommunala konsumtionsvolymen&lt;br&gt;minskar något 1997 och 1998 och är därefter oförändrad. I kalkylerna är&lt;br&gt;den kommunala skattesatsen oförändrad efter den prognostiserade&lt;br&gt;höjningen 1996, medan statsbidragen till kommunerna är nominellt&lt;br&gt;konstanta. Även den statliga konsumtionen minskar som andel av BNP&lt;br&gt;under åren fram till 1998, som ett led i budgetförstärkningsprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsskulden som andel av BNP, statsskuldkvoten, faller mellan 1994&lt;br&gt;och 2000 med omkring 10 procentenheter Den konsoliderade bruttoskul-&lt;br&gt;den, definierad enligt EMU-kriteriema, utvecklas på ett liknande sätt.&lt;br&gt;Denna minskar från 80 % av BNP 1995 till 69 % av BNP år 2000. Såväl&lt;br&gt;stats- som konsoliderad bruttoskuld stabiliseras 1994 och 1995, och&lt;br&gt;sjunker därefter i tilltagande takt. Den antagna apprecieringen av kronan&lt;br&gt;reducerar den statsskuld som är denominerad i utländsk valuta. Denna&lt;br&gt;effekt uppgår ackumulerat till 42 miljarder kronor år 2000, motsvarande&lt;br&gt;2 % av BNP. AP-fondens tillgångar stiger visserligen i nominella tal, men&lt;br&gt;då ränteinkomsterna i ökad utsträckning används för betalning av de&lt;br&gt;utgående pensionerna, växer inte fonden lika mycket som under tidigare&lt;br&gt;decennier Statens finansiella tillgångar antas i huvudsak endast förändras&lt;br&gt;i samband med explicita beslut. Detta innebär att den offentliga sektorns&lt;br&gt;tillgångar inte ökar i takt med nominell BNP. Sammantaget gör detta att&lt;br&gt;den offentliga nettoskulden (dvs skulder minus tillgångar) inte förbättras&lt;br&gt;lika snabbt som bruttoskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det historiskt sett mycket höga finansiella sparandet i företagssektorn&lt;br&gt;minskar i takt med den ökande investeringsaktiviteten. Vinstandelen i&lt;br&gt;näringslivet faller något från de höga nivåer som nu råder. Hushållens&lt;br&gt;finansiella sparande sjunker under beräkningsperioden, men uppgår dock&lt;br&gt;slutåret till 5,3 % av disponibelinkomsten, motsvarande 2,9 % av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.5 Totalt sparande 1993-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder&lt;br&gt;kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="8"&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Företagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettofaktorinkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttosparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av den privata och den offentliga sektorns finansiella sparande&lt;br&gt;utgör definitionsmässigt bytesbalansens saldo. Den privata sektorns&lt;br&gt;sparande minskar något mer än det offentliga sparandet förbättras.&lt;br&gt;Därigenom minskar det stora överskottet i bytesbalansen, från 3 % år&lt;br&gt;1995 till 1,7 % av BNP år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.5 Bruttosparande, investeringar och bytesbalans, 1950-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-32.png" style="width:270pt;height:194pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finansiella sparandet bestämmer tillsammans med förändringen av&lt;br&gt;finansiella tillgångar samt värdeförändringar av skulden utvecklingen av&lt;br&gt;den offentliga sektorns bruttoskuld. Den konsoliderade skulden, definierad&lt;br&gt;enligt EMU-kriteriema, påverkas dessutom av hur stor del av de&lt;br&gt;finansiella tillgångarna som placeras i statspapper I tabell 12.6 redovisas&lt;br&gt;hur den konsoliderade skulden som andel av BNP (skuldkvoten) förändras&lt;br&gt;till följd av nämnda faktorer samt effekten av BNP-förändringen. De&lt;br&gt;finansiella tillgångarna ökar under hela perioden främst till följd av AP-&lt;br&gt;fondens sparandeöverskott. Skuldökningen reduceras genom att den&lt;br&gt;statliga skulden i utländsk valuta minskar i värde på grund av apprecie-&lt;br&gt;ringen. För 1995 och 1996 minskar utlandsskulden särskilt kraftigt i&lt;br&gt;värde. Konsolideringen av skulden (&amp;quot;inomoffentligt&amp;quot; i tabell 12.6) sker&lt;br&gt;huvudsakligen genom att AP-fonden placerar en del av sitt överskott i&lt;br&gt;statspapper Under åren 1996 t.o.m. 1998 fortsätter skulden att öka&lt;br&gt;nominellt, men då BNP stiger i snabbare takt än skulden, sjunker&lt;br&gt;skuldkvoten. År 1999 börjar skulden minska även nominellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.6 Skuldförändring 1994-2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andel av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingående skuldkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande,&lt;br&gt;underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stock, flödejusteringar:&lt;br&gt;Ökning tillgångar,&lt;br&gt;värdeändringar m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inomoffentligt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Effekt av BNP-förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring av skuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad skuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med inomoffentligt avses effekten på den konsoliderade skulden av förändring av den&lt;br&gt;offentliga sektorns innehav av egna skuldförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Högtillväxtaltemativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta scenario beskriver en utveckling som kännetecknas av att för-&lt;br&gt;troendet för den samlade politiken inkl, prisstabilitet förbättras snabbare&lt;br&gt;än i huvudalternativet, vilket bl.a. innebär en snabbare anpassning av&lt;br&gt;inflationsförväntningai; räntor och växelkurs. Även i andra avseenden&lt;br&gt;förstärks förtroendet mer påtagligt än i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden inkl, lönebildningen fungerar bättre än i huvud-&lt;br&gt;alternativet. Den i ett historiskt perspektiv fortsatt höga arbetslösheten&lt;br&gt;leder till låga nominella löneökningar och ger därmed utrymme för lägre&lt;br&gt;styrräntor. Arbetsmarknaden är flexibel bl.a. som en följd av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgångsrikarbetsmarknadspolitik, vilket innebärattsysselsättningenkan&lt;br&gt;öka snabbt utan att det uppkommer några överhettningstendenser Den&lt;br&gt;högre flexibiliteten avspeglas i att BNP-gapet år 1995 antas vara mellan&lt;br&gt;3,5 % och 4,0 % i stället for huvudalternativets 2,4 %. Det bättre&lt;br&gt;funktionssättet i ekonomin antas också ta sig uttryck i att den under-&lt;br&gt;liggande årliga tillväxten uppgår till 2,0 % i stället for 1,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga timlöneökningen under perioden 1996-2000 uppgår&lt;br&gt;till 4,0 % till skillnad mot 4,7 % i huvudalternativet. Skillnaden i&lt;br&gt;lönekostnadsökningar, i kombination med ett allmänt större fortroende för&lt;br&gt;den ekonomiska utvecklingen, leder till en positiv process med lägre&lt;br&gt;räntor, en starkare krona och en lägre inflation än i huvudalternativet.&lt;br&gt;Räntan på en 5-årig statsobligation antas i genomsnitt ligga en pro-&lt;br&gt;centenhet lägre och ECU-index antas år 2000 ligga på 110 i stället för&lt;br&gt;114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre timlöneutvecklingen resulterar i en motsvarande lägre&lt;br&gt;inflation. Den reala timlönen utvecklas således ungefär på samma sätt som&lt;br&gt;i huvudalternativet. Anpassningen till prisstabilitet underlättas av den&lt;br&gt;starkare utvecklingen av kronan, som i sin tur beror på det snabbt stärkta&lt;br&gt;förtroendet för den ekonomiska politiken och den väl fungerande&lt;br&gt;lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushåll och företag antas i kalkylen vara mer benägna att konsumera&lt;br&gt;och investera. Till detta bidrar bl.a. den högre tillväxten och den snabbare&lt;br&gt;räntenedgången. Den privata konsumtionen ökar med i genomsnitt 0,5&lt;br&gt;procentenheter mer än i huvudalternativet, medan näringslivets investe-&lt;br&gt;ringar exklusive bostäder ökar med i genomsnitt 0,8 procentenheter mer&lt;br&gt;per år under perioden 1996 till 2000. Den starkare inhemska efterfrågan&lt;br&gt;resulterar i att nettoexporten, genom högre import, beräknas ge ett mindre&lt;br&gt;bidrag till tillväxten. Sammantaget är tillväxten 0,5 procentenheter högre&lt;br&gt;än i huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala arbetslösheten sjunker till 8,0% år 2000. Genom att&lt;br&gt;tillväxten i scenariet i högre grad drivs av investeringar antas en något&lt;br&gt;högre produktivitetstillväxt, vilket dämpar inflationstrycket. Den högre&lt;br&gt;tillväxten antas innebära en snabbare minskning av de arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärderna. Den öppna arbetslösheten hamnar därmed på&lt;br&gt;5 % år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högre tillväxten i detta scenario far stort genomslag på de&lt;br&gt;offentliga finanserna. Den högre sysselsättningen genererar större&lt;br&gt;skatteinkomster realt. Den sänkta arbetslösheten innebär också sänkta&lt;br&gt;utgifter för den offentliga sektorn, såväl vad avser arbetslöshetsunderstöd&lt;br&gt;som socialbidrag. Transfereringarna till hushåll växer i detta scenario med&lt;br&gt;i genomsnitt endast 0,2 % årligen 1994 - 2000, medan de i huvud-&lt;br&gt;alternativet ökar med 1,0 % per år. Som andel av BNP är överföringarna&lt;br&gt;till hushåll i detta högtillväxtscenario en procentenhet lägre år 2000 än i&lt;br&gt;huvudalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.6 Den offentliga sektorns finansiella sparande, 1970-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-33.png" style="width:266pt;height:191pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommunerna ökar de reala skatteintäkterna snabbare, samtidigt&lt;br&gt;som utgifterna för bl.a. socialbidrag blir lägre än i huvudalternativet.&lt;br&gt;Därtill innebär den lägre inflationen att de nominellt oförändrade&lt;br&gt;statsbidragen blir mer värda realt. De förbättrade finanserna i kommun-&lt;br&gt;sektorn medför att den kommunala konsumtionsvolymen, dvs. skola,&lt;br&gt;sjukvård och omsorg, och därmed den kommunala sysselsättningen blir&lt;br&gt;något högre än i huvudalternativet. Samma gäller för de kommunala&lt;br&gt;investeringarna. Om hela denna skillnad skulle slå ut i ändrad sysselsätt-&lt;br&gt;ning, motsvarar den ca 25 000 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlaget medför detta att den offentliga sektorns primära&lt;br&gt;finansiella sparande förbättras ännu snabbare än i huvudalternativet. Den&lt;br&gt;lägre skuldnivå som blir konsekvensen, liksom den lägre räntenivån,&lt;br&gt;leder i sin tur till sänkta nettoränteutgifter, varför förstärkningen av det&lt;br&gt;finansiella sparandet blir ännu kraftigare. Det offentliga sparandet uppgår&lt;br&gt;år 1997 till -2,1 % av BNP, och är positivt de efterföljande åren. Då&lt;br&gt;kronan stärks mer i detta alternativ, sänks värdet av statsskulden i&lt;br&gt;utländsk valuta ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konsoliderade offentliga skulden minskar således betydligt&lt;br&gt;snabbare när tillväxten är hög. Minskningen av skulden som andel av&lt;br&gt;BNP blir ännu större. År 2000 uppgår den konsoliderade skuldkvoten till&lt;br&gt;ca 63 %, vilket innebär en mycket snabb anpassning mot den ur konver-&lt;br&gt;genssynpunkt relevanta 60-procentsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 12.7 Den offentliga sektorns brutto- och nettoskuld, 1980-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-34.png" style="width:272pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TABELLBILAGA TILL KAPITEL 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.B1 Den offentliga sektorns finanser samt nyckeltal&lt;br&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;---------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion, investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olika skuldmått:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, nivå (miljarder kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total arbetslöshet&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibelinkomst&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparkvot&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tusental personer resp, procentuell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Tusental personer resp, procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Nivå respektive årlig procentuell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Nivå resp, andel av hushållens disponibelinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Nivå resp, procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.B2 Statsskulden och bidrag till dess utveckling&lt;br&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingående skuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-71&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-103&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeökning’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående skuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 513&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 527&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 517&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuldens utveckling:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primär underskottskvot&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Implicit ränta&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominell tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående skuldkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.B3 Den offentliga nettoskulden och bidrag till dess utveckling&lt;br&gt;Huvudalternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingående nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt underskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeökning’&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;540&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;496&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-79&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuldens utveckling:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primär underskottskvot&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Implicit ränta&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nominell tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående skuldkvot&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;' Beräknat som [p( l+r/2)], där p = primär underskottkvot och r = implicitränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Beräknat som [RU+VÖ-KI)/(IS+PU/2)], där RU = ränteutgifter, VÖ = värdeökning, Kl = kapitalinkomster, IS=&lt;br&gt;ingående skuld, PU = primärunderskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inklusive tillgångsförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12.B4 Den offentliga sektorns finanser samt nyckeltal&lt;br&gt;Högtillväxtaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av BNP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;----------------&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;br&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;912&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;765&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Transfereringar till hushåll&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion, investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;459&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lånebehov&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olika skuldmått:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 209&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;73,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 287&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, nivå (miljarder kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 819&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sysselsatta&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 927&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total arbetslöshet&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Real disponibelinkomst&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hushållens sparkvot&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Exportnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tusental personer resp, procentuell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Tusental personer resp, procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Nivå respektive årlig procentuell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Nivå resp, andel av hushållens disponibelinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Nivå resp, procent av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ..............................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Den svenska ekonomin&amp;nbsp;1995&amp;nbsp;och 1996 ..........2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Den svenska ekonomin&amp;nbsp;i ett medelfristigt perspektiv . . 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationell utveckling ....................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utrikeshandeln..........................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets produktion ....................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Industrin ...........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknad..........................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Löner................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inflation..............................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens ekonomi och privat konsumtion.........32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Investeringar............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorn......................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalmarknaden ........................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Medelfristiga scenarier .....................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Inledning och förutsättningar ..............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Huvudalternativet .....................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Högtillväxtaltemativ&amp;nbsp;&amp;nbsp;...................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tabeller&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prognosförutsättningar......................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Växelkursutvecklingen......................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjningsbalans, 1992-1996 .................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal..............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sparande..............................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjningsbalans och nyckeltal................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet.............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektorn i EU-ländema ..............14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Export och import av varor..................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bytesbalans ...........................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Näringslivets produktion ...................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nyckeltal för industrin.....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmarknad .........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Löner...............................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentpriser ........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens inkomster, konsumtion och sparande.....33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoinvesteringar efter näringsgren ............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finanser...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar .........................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Försörjningsbalans och nyckeltal...............50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Arbetsmarknad .........................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finanser 1995-2000 ........ 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalt sparande 1993-2000 .................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;Skuldförändring 1994-2000 .................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.Bl &amp;nbsp;Den offentliga sektrons finanser samt nyckeltal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudalternativet........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.B2 Statsskulden och bidrag till dess utveckling........62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.B3 Den offentliga nettoskulden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag till dess utveckling...................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.B4 Den offentliga sektorns finanser samt nyckeltal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högtillväxtaltemativet .....................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Diagram&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktionsutvecklingen i olika sektorer 1987-1996 .... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga sektorns inkomster och utgifter, 1970-2000 ... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt bytesabalans, 1970-2000 ................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens lånebehov, 1981-2000 ................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns brutto-och nettoskuld,&amp;nbsp;1980-200012&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lönekostnad per sysselsatt i näringslivet 1988-1996 ... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Privat konsumtion 1980-1996 ................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hushållens nettosparkvot samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella sparkvot 1970-1996 ................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttoinvesteringar samt bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exklusive bostäder 1950-1996 ................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens lånebehov........................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränteutveckling för 10-åriga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsobligationer i några länder................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Kronans kurs mot dollarn och D-marken..........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränteutveckling i Sverige 1994-1995 ............ 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentprisutvecklingen 1985-2000 ........... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppet arbetslösa samt personer i arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder, 1980-2000 ...................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underliggande utbud och reguljär sysselsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förhållande till befolkningen 16-64 år, 1980-2000 ... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns inkomster och utgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-2000 ............................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttosparande, investeringar och bytesbalans,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1950-2000 ............................ 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns finansiella sparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-2000 ........................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den offentliga sektorns brutto- och nettoskuld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980-2000 ............................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämning av det svenska&lt;br&gt;konvergensprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämning av det svenska&lt;br&gt;konvergensprogrammet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 .Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som ny medlem i Europeiska Unionen (EU) lade Sverige för första&lt;br&gt;gången fram ett konvergensprogram i juni 1995. Programmet, som&lt;br&gt;byggde på de kalkyler som presenterades i kompletteringspropositionen&lt;br&gt;i april 1995, innefattade budgetförstärkningar på 118 miljarder kronor,&lt;br&gt;motsvarande 7,5% av BNP. I programmet angavs att regeringen skall göra&lt;br&gt;en avstämning varje halvår med böljan hösten 1995. I föreliggande bilaga&lt;br&gt;redovisas den första avstämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstämningen visar på en i många avseenden mer gynnsam bild av den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen än vad som angavs i konvergensprogrammet.&lt;br&gt;Tillväxten av BNP för år 1995 har reviderats upp med en procentenhet.&lt;br&gt;Pristrycket har avtagit och inflationsförväntningarna dämpats. Inflations-&lt;br&gt;takten under loppet av 1995 har justerats ned med 0,6 procentenheter.&lt;br&gt;Obligationsräntorna har fallit snabbare och den svenska kronan har stärkts&lt;br&gt;mer än vad som antagits i den tidigare kalkylen. Sedan april har räntan&lt;br&gt;på 5-åriga statsobligationer fallit från ca 11% till ca 9%. Slutnivån 1995&lt;br&gt;är nu ca 1,5 procentenheter lägre än i föregående beräkning. Kronan har&lt;br&gt;stärkts med ca 10% mot D-marken, vilket är tre gånger mer än tidigare&lt;br&gt;antaget. Ett negativt inslag i bilden är dock att den öppna arbetslösheten&lt;br&gt;har sjunkit långsammare än väntat. Siffran för 1995 har reviderats upp&lt;br&gt;med 0,5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget bidrar dessa förändringar till att skapa ett mycket&lt;br&gt;gynnsammare utgångsläge för förbättringen av de offentliga finanserna.&lt;br&gt;Således tyder de reviderade beräkningarna på att den konsoliderade&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella underskott i år stannar på 6,8% av BNP,&lt;br&gt;vilket innebär en nedjustering gentemot konvergensprogrammet med 2,2&lt;br&gt;procentenheter. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas underskri-&lt;br&gt;da referensvärdet på 3% av BNP enligt konvergenskriterierna redan 1997.&lt;br&gt;År 1998 beräknas balans ha uppnåtts även utan ytterligare åtgärder utöver&lt;br&gt;det program för konsolidering av de offentliga finanserna som redovisades&lt;br&gt;i konvergensprogrammet. Den konsoliderade bruttoskulden stabiliseras&lt;br&gt;som andel av BNP redan i år på en nivå på 80%. Det innebär att&lt;br&gt;skuldkvoten stabiliseras ett år tidigare än vad som angavs i konvergens-&lt;br&gt;programmet. Sedan reduceras skuldkvoten gradvis till 69% år 2000. Detta&lt;br&gt;är knappt 7 procentenheter lägre än vad som redovisades i konvergenspro-&lt;br&gt;grammet. Nettoskuldens andel av BNP beräknas nu sjunka till 24% år&lt;br&gt;2000 mot 31% i konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har ställt sig bakom det samlade konsolideringsprogrammet&lt;br&gt;för de offentliga finanserna på ca 118 miljarder kronor. Preciserade&lt;br&gt;riksdagsbeslut avseende drygt 91 miljarder kronor har redan fattats.&lt;br&gt;Ytterligare preciserade beslutsunderlag från regeringen på ca 24 miljarder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor är aviserade. För resterande del, drygt 2 miljarder kronor, är&lt;br&gt;principbeslut fattade men utformningen av åtgärderna återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens bedömning att den här redovisade avstämningen inte&lt;br&gt;ger anledning att nu föreslå ytterligare budgetförstärkande åtgärder utöver&lt;br&gt;det konsolideringsprogram som redovisades i konvergensprogrammet.&lt;br&gt;Regeringen kommer, i enlighet med vad som angavs i konvergenspro-&lt;br&gt;grammet, att göra en ny avstämning under våren 1996 och då återkomma&lt;br&gt;till frågan om det krävs ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1995&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De skillnader i beskrivningen av den svenska ekonomins utveckling under&lt;br&gt;perioden 1995-2000 som finns mellan konvergensprogrammet från juni&lt;br&gt;och föreliggande avstämning beror till stor del på att bedömningen för år&lt;br&gt;1995 har reviderats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalräkenskaperna över utvecklingen under första halvåret 1995 och&lt;br&gt;annan aktuell statistik visar på en betydligt starkare tillväxt i den svenska&lt;br&gt;ekonomin än vad som förutsågs i konvergensprogrammet. En betydande&lt;br&gt;upprevidering av tillväxten har gjorts för helåret 1995. Detta innebär&lt;br&gt;också bättre siffror för de offentliga finanserna främst avseende år 1995,&lt;br&gt;vilket ger ett bättre utgångsläge för perioden fram till sekelskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig orsak till upprevideringen av tillväxten är att exporten&lt;br&gt;utvecklas mycket starkt och nu ser ut att öka i nästan samma takt i år som&lt;br&gt;i fjol (13%). Trots en starkare importvägd efterfrågeökning blir import-&lt;br&gt;uppgången obetydligt snabbare än i föregående kalkyl. Därmed ger nu&lt;br&gt;utrikeshandeln ett klart högre bidrag till BNP-tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förklaring till den starkare ekonomiska utvecklingen under&lt;br&gt;1995 är den privata konsumtionens utveckling. I den tidigare bedömning-&lt;br&gt;en förutsågs en liten nedgång i konsumtionen, i kombination med ett fall&lt;br&gt;i hushållens sparkvot. Aktuell statistik indikerar att den privata&lt;br&gt;konsumtionen kommer att öka något i år och att fallet i sparkvoten blir&lt;br&gt;större än vad som tidigare förutsatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mer positiva utvecklingen av den inhemska ekonomin torde delvis&lt;br&gt;hänga samman med att de långa marknadsräntorna har gått ned mer än&lt;br&gt;vad som antogs i våras, vilket tillsammans med det växande förtroendet&lt;br&gt;för den ekonomiska politiken bidrar till att förbättra hushållens framtids-&lt;br&gt;förväntningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även prisutvecklingen har varit gynnsammare än väntat. En bidragande&lt;br&gt;orsak är att kronan har förstärkts mer än vad som tidigare förutsetts.&lt;br&gt;Konsumentprisindex väntas nu öka med 2,7 % under loppet av året, mot&lt;br&gt;3,3% enligt tidigare beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den mer positiva bilden av den ekonomiska tillväxten som nu&lt;br&gt;tonar fram, har det blivit nödvändigt att revidera upp siffrorna över&lt;br&gt;arbetslösheten. Genom ökat övertidsuttag och minskat semesteruttag har&lt;br&gt;medelaibetstiden fortsatt att stiga. Trots en gynnsam utveckling av antalet&lt;br&gt;arbetade timmar ser sysselsättningsökningen mätt i antal personer ut att&lt;br&gt;bli svagare än beräknat. Sysselsättningen beräknas nu öka med 71 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer 1995, vilket i sig är en mycket kraftig uppgång, och den öppna&lt;br&gt;arbetslösheten beräknas minska från 8,0% 1994 till 7,5% 1995, vilket är&lt;br&gt;en 0,5 procentenheter högre nivå än vad vårens beräkningar indikerade.&lt;br&gt;Trots upprevideringen av arbetslösheten, väntas löneökningarna år 1996&lt;br&gt;bli högre än tidigare beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2.1 Nyckeltal för 1995&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årsgenomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konvergensprogram, juni&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avstämning, november&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5-årig obligationsränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Årstakten presenterades tidigare utan tillägg för skillnad mellan december månads lång-&lt;br&gt;och korttidsindex. Denna skillnad läggs nu till, i linje med Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;presentationsmetodik. Med tidigare princip skulle genomsnittet 1995 enligt nuvarande&lt;br&gt;bedömning ligga 0,3 procentenheter lägre.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Den svenska ekonomins utveckling 1995-2000&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kalkylerna för den ekonomiska utvecklingen 1995-2000 bygger i stort sett&lt;br&gt;på samma grundläggande förutsättningar som gällde i konvergensprogram-&lt;br&gt;met, men hänsyn har tagits till att utgångsläget nu är annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten inom OECD-området beräknas uppgå till 2,7 % per år under&lt;br&gt;perioden 1995-2000, vilket innebär en liten nedrevidering jämfört med&lt;br&gt;konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmaste tre åren beräknas tillväxten i Sverige bli i genomsnitt 2,4%&lt;br&gt;per år. Därefter antas BNP växa i takt med den underliggande tillväxten,&lt;br&gt;1,7% per år. Det ger en genomsnittlig tillväxt under perioden 1996-2000&lt;br&gt;på 2,1 % per år, vilket är i stort sett densamma som i konvergensprogram-&lt;br&gt;met. Detta får betraktas som en mycket försiktig beräkning med hänsyn&lt;br&gt;till den djupa konjunktursvacka som den svenska ekonomin just har&lt;br&gt;genomgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också nämnas att även andra kalkyler med en högre tillväxt&lt;br&gt;redovisas i regeringens proposition rörande en ekonomisk politik för att&lt;br&gt;stärka tillväxt och sysselsättning. I dessa kalkyler är den årliga tillväxten&lt;br&gt;under perioden 1996-2000 ca 0,5 procentenheter högre än i de beräkning-&lt;br&gt;ar som redovisas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försörjningsbalansens olika komponenter har endast små&lt;br&gt;justeringar gjorts i den nya kalkylen jämfört med den från i våras.&lt;br&gt;Fortfarande antas nettoexporten och investeringarna vara drivkrafter i&lt;br&gt;tillväxtförloppet under de första åren. Den privata konsumtionen kommer&lt;br&gt;successivt att lämna ett allt större bidrag till tillväxten. Fallet i den&lt;br&gt;offentliga konsumtionen upphör i slutet av perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sexårsperioden 1995-2000 beräknas sysselsättningen stiga med&lt;br&gt;277 000 personer och arbetsutbudet med 215 000 personer. Det totala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet arbetslösa sjunker med 118 000 personer, varav 56 000 färre Prop. 1995/96:25&lt;br&gt;personer antas delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jämfört med Bilaga 2&lt;br&gt;konvergensprogrammet är 25 000 fler öppet arbetslösa och 37 000 färre&lt;br&gt;sysselsatta år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna arbetslösheten beräknas uppgå till 6,2% år 2000. Det är 0,6&lt;br&gt;procentenheter högre än i konvergensprogrammet. Revideringen orsakas&lt;br&gt;av att nivån för 1995 justerats upp samt av att lönerna ökar snabbare än&lt;br&gt;beräknat. Volymen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder antas vara&lt;br&gt;densamma som i konvergensprogrammet, dvs. 3,8% av arbetskraften år&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.1 Försörjningsbalans&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="9"&gt;
&lt;p&gt;Procentuell volymförändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94-00&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens/&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 517,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillgång&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 009,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privat konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;820,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig konsumtion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttoinvesteringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;208,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Näringsliv&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-37,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-22,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Myndigheter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagerinvesteringar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 009,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inhemsk användning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 452,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förändring i procent av föregående års BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Differens mot konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.1 Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-35.png" style="width:288pt;height:185pt;"/&gt;
&lt;p&gt;KäUor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inflation och inflationsförväntningar har utvecklats på ett fördelaktigt&lt;br&gt;sätt under loppet av 1995. Några förändringar i den medelfristiga kalkylen&lt;br&gt;för åren 1996-2000 har dock inte gjorts avseende den genomsnittliga&lt;br&gt;inflationstakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.2 KPI-utvecklingen i Sverige och EU&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-36.png" style="width:296pt;height:181pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, OECD och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nedgång av obligationsräntorna och förstärkning av kronans kurs&lt;br&gt;som har inträffat under det senaste halvåret kan ses som ett uttryck för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökat förtroende för den ekonomiska politiken. Den ytterligare förbättring&lt;br&gt;av den offentliga sektorns finanser som redovisas i denna översyn av&lt;br&gt;konvergensprogrammet skulle kunna motivera att antagandena om ränte-&lt;br&gt;och växelkursutvecklingen justerades. Tills vidare kvarstår dock den&lt;br&gt;tidigare relativt försiktiga bedömningen av slutnivåerna år 2000, 8% för&lt;br&gt;den 5-åriga obligationsräntan och 114 för ECU-index.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.3 Ränteutvecklingen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-årig statsobligation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-37.png" style="width:287pt;height:188pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3.4 ECU-index&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-38.png" style="width:289pt;height:208pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3.2 Nyckeltal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94-00'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Timlön, kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KPI, genomsnitt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibelinkomst, real&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industriproduktion&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Differens&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;år 2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sparkvot, nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bytesbalans, % av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svensk 5-årig ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tysk 5-årig ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ECU-index (1991 = 100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;116,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Genomsnitt under sexårsperioden 1994-2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Differens mot Konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Den offentliga sektorns finanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Finansiellt sparande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns finansiella underskott beräknas uppgå till 111&lt;br&gt;miljarder kronor eller 6,8% av BNP 1995, vilket är 36 miljarder kronor&lt;br&gt;lägre än vad som angavs i konvergensprogrammet. Förbättringen kan till&lt;br&gt;största delen hänföras till den positiva realekonomiska utvecklingen och&lt;br&gt;beror till lika delar på nedreviderade utgifter och uppreviderade&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre videringen av utgifterna förklaras delvis av nedgången av de&lt;br&gt;nominella räntorna i kombination med det mindre underskottet. Samman-&lt;br&gt;taget minskar ränteugiftema med ca 5 miljarder kronor jämfört med&lt;br&gt;konvergensprogrammet. Den offentliga konsumtionen är ca 7 miljarder&lt;br&gt;kronor lägre än tidigare beräknat, vilket delvis sammanhänger med att de&lt;br&gt;nya löneavtalen har slutits sent på året. EU-bidragets belastning på&lt;br&gt;statsbudgeten är ca 4 miljarder kronor lägre än tidigare beräknat.&lt;br&gt;Inkomstförstärkningen beror på att skatteunderlaget har vuxit snabbare än&lt;br&gt;beräknat. Den högre privata konsumtionen ger mer momsintäkter (ca 7&lt;br&gt;miljarder kronor). Högre vinstnivå i företagen genererar större intäkter&lt;br&gt;från företagsskatter (ca 5 miljarder kronor). Offentliga sektorns kapitalin-&lt;br&gt;komster har också reviderats upp (ca 4 miljarder kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.1 Offentliga sektorns finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Procent av BNP&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatter och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;836&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushålls-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;66,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga transfereringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtion, investeringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- socialförsäkring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- kommuner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olika skuldmått:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="7"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 301&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;83,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;BNP, nivå (mdr kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 631&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 817&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Finansiellt sparande exkl. kapitalinkomster och ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba förstärkningen av de offentliga finanserna under 1995 leder&lt;br&gt;även till en varaktig lägre nivå för det primära underskottet, dvs.&lt;br&gt;underskottet exklusive ränteutgifter, ränteinkomster och andra kapitalin-&lt;br&gt;komster. Därutöver medför det gynnsammare utgångsläget att framtida&lt;br&gt;ränteutgifter blir lägre. Däremot antas utgifterna för den offentliga&lt;br&gt;konsumtionen bli något högre än vad som angavs i konvegensprogram-&lt;br&gt;met, till följd av snabbare löneökningar. Sammantaget kommer den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella underskott enligt den nya kalkylen att&lt;br&gt;understiga 3% av BNP redan 1997 och vara eliminerat redan 1998, ett år&lt;br&gt;tidigare än vad som angavs i konvergensprogrammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.2 Offentliga finanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differenser mot Konvergensprogrammet i procentenheter av BNP&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-1,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansiellt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Primärt sparande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsoliderad bruttoskuld'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsskuld&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-7,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Enligt definition i Maastricht-villkoren.&lt;br&gt;Källa: Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor 1970-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-39.png" style="width:290pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konsolideringsprogram som redovisades i konvergensprogrammet&lt;br&gt;ger en sammantagen förstärkning av de offentliga finanserna år 1998 med&lt;br&gt;ca 118 miljarder kronor i 1994/95 års priser, se tabell 4.3. Siffran avser&lt;br&gt;ett nettobelopp, dvs. hänsyn har tagits till att regeländringar som reducerar&lt;br&gt;skattepliktiga transfereringar också leder till lägre skatteintäkter. Beloppet&lt;br&gt;inkluderar även de ca 18 miljarder kronor som riksdagen beslutat under&lt;br&gt;föregående mandatperiod och som träder i kraft 1995 eller senare. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas införandet av en egenavgift till pensionssystemet&lt;br&gt;från och med 1995 samt successivt lägre initiala räntebidrag för tillkom-&lt;br&gt;mande årgångar av nyproducerade bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.3 Förstärkning av de offentliga finanserna, effekt 1998&lt;br&gt;1994/95 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstökningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav följande utgiftsökningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-0,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomstökningar netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Därav följande inkomstminskningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningar netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt enligt konvergensprogammet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat principbeslut om hela konsolideringsprogrammet&lt;br&gt;på ca 118 miljarder kronor. Principbesluten innebär att såväl belopp som&lt;br&gt;departement där besparingarna skall göras är fastlagda för programmet i&lt;br&gt;sin helhet. Vad gäller inkomstförstärkningarna är såväl belopp som&lt;br&gt;åtgärdernas inriktning fastlagda av riksdagen i och med principbesluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de specifika åtgärder som krävs för att uppnå hela det&lt;br&gt;beslutade beloppet har emellertid inte preciserats. Regeringen kommer&lt;br&gt;noggrannt att följa upp att det beslutade konsolideringsprogrammet&lt;br&gt;genomförs i alla delar. För att tydliggöra det aktuella beslutsläget har&lt;br&gt;programmets åtgärder delats in i följande tre grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Preciserade beslut fattade av riksdagen. Denna grupp avser åtgärder&lt;br&gt;där inga ytterligare riksdagsbeslut krävs för genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Aviserade beslut. Denna grupp avser åtgärder där principbeslut finns&lt;br&gt;om vilka belopp som ska sparas, inom vilket departement samt åtgärdens&lt;br&gt;allmänna inriktning. Preciserade förslag föreligger däremot inte. Utred-&lt;br&gt;ningar som beräknas lämna betänkanden under hösten 1995 och våren&lt;br&gt;1996 ingår i denna kategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Återstår att åtgärda. Denna grupp avser åtgärder där principbeslut&lt;br&gt;finns om vilket belopp som skall sparas samt inom vilket departement,&lt;br&gt;men utformningen av åtgärden återstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4.4 Förstärkning av de offentliga finanserna, beslutsläget, effekt 1998&lt;br&gt;1994/95 års priser&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut fattade av riksdagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sedan presentationen av konvergensprogrammet har smärre justeringar gjorts i fördelning-&lt;br&gt;en mellan inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det samlade konsolideringsprogrammet på ca 118 miljarder kronor&lt;br&gt;föreligger sålunda riksdagsbeslut på drygt 91 miljarder kronor. Under&lt;br&gt;hösten 1995 kommer regeringen att förelägga riksdagen propositioner med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkretiseringar av budgetförstärkningar på ytterligare knappt 9 miljarder&lt;br&gt;kronor, varav 4,7 miljarder kronor avser höjd egenavgift till sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen 1996. Därutöver kommer propositioner att lämnas om höjda&lt;br&gt;egenavgifter under de påföljande åren, till ett sammanlagt belopp av 9,4&lt;br&gt;miljarder kronor. Under den närmaste tiden kommer vidare ett antal&lt;br&gt;utredningar som regeringen har tillsatt att lämna betänkanden med&lt;br&gt;budgetförstärkningsförslag. Dessa beräknas omfatta ca 6 miljarder kronor.&lt;br&gt;Den del av konsolideringsprogrammet som därefter återstår att precisera&lt;br&gt;uppgår därmed endast till drygt 2 miljarder kronor. Dessa återstående&lt;br&gt;delar av programmet kommer att konkretiseras i budgetproposition för år&lt;br&gt;1997, vilken skall föreläggas riksdagen i september 1996. En mer&lt;br&gt;detaljerad redovisning av beslutsläget för budgetförstärkningarna återfinns&lt;br&gt;i bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Skuldutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld beräknas uppgå till 80 %&lt;br&gt;av BNP i slutet av 1995, vilket är 4,5 procentenheter lägre än i konver-&lt;br&gt;gensprogrammet. Den konsoliderade bruttoskuldkvoten beräknas nå sitt&lt;br&gt;maximum i år och därefter sjunka. År 2000 beräknas denna skuldkvot ha&lt;br&gt;fallit till 68,9% mot 75,5% i konvergensprogrammet, se tabell 4.1 och&lt;br&gt;diagram 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedre videringen för år 1995 beror på flera faktorer. Underskottet blir&lt;br&gt;lägre, motsvarande drygt 2 procent av BNP. Därutöver reduceras skulden&lt;br&gt;av att en del av Nordbanken säljs ut (ca 0,4 procent av BNP) och av att&lt;br&gt;den starkare kronan minskar värdet av den skuld som ligger i utländsk&lt;br&gt;valuta (ca 2 procent av BNP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För perioden 1996-2000 sänks skuldnivån på grund av den gynnsamma-&lt;br&gt;re utvecklingen år 1995. Dessutom leder det beräknade bättre utveckling-&lt;br&gt;en av den offentliga sektorns finansiella sparande under åren därefter till&lt;br&gt;en långsammare skulduppbyggnad. En ytterligare faktor är en organisato-&lt;br&gt;risk förändring avseende den s.k. kämbränslefonden. Regeringen har&lt;br&gt;genom en proposition till riksdagen föreslagit att förvaltningen av medel&lt;br&gt;avsatta för kämbränsleavfallets slutförvaring flyttas från Riksbanken till&lt;br&gt;Riksgäldskontoret. Denna förändring reducerar nivån på den konsolidera-&lt;br&gt;de bruttoskulden med ca 1 procent av BNP från 1996 och framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 4.2 Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld 1980-2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0325/prop_199596__25-40.png" style="width:289pt;height:189pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har omfattande finansiella tillgångar, främst i&lt;br&gt;AP-fondema. Detta innebär att differensen mellan brutto- och nettoskuld&lt;br&gt;är mycket stor för Sveriges del. Den offentliga sektorns nettoskuld&lt;br&gt;beräknas motsvara 26 procent av BNP år 1995, vilket är 5,2 procenten-&lt;br&gt;heter lägre än i konvergensprogrammet. År 2000 bedöms denna kvot nu&lt;br&gt;ligga på 24 %, vilket är 7 procentenheter lägre än i konvergensprogram-&lt;br&gt;met. Utvecklingen är således likartad för netto- och för bruttoskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga: Uppföljning av budgetförstärkningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Effekt 1998, miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Preciserade beslut fattade av riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa preciserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 396&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 946&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91 342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomster:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositioner hösten 1995:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Höjd egenavgift till sjukförsäkringen 1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Skatt naturgrus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Ändrad momsuppbörd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Begränsning representationsavdrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Moms på dagstidningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Höjd skatt på folköl (riksdagsbeställning)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Senare propositioner:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Höjd egenavgift till sjukförsäkringen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa inkomster&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 670&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositioner hösten 1995:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Försvarsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Socialdepartementet:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hälso och sjukvård, tandvård&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;933&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillväxtpropositionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop 1995/96:96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Propositioner våren 1996:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Socialdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varav:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidragsförskott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjuk och arbetskadeberedningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;660&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Invandring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa aviserade beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 063&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återstår att åtgärda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Justiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig konsumtion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljödepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa utgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa återstår att åtgärda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;560&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117 630&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sedan presentationen av konvergensprogrammet har smärre justeringar gjorts i fördel-&lt;br&gt;ningen mellan inkomster och utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Sammanfattning ............................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1995 ....... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Den svenska ekonomins utveckling 1995-2000 ........... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Den offentliga sektorns finanser..................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Finansiellt sparande .......................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Skuldutveckling.............................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga: Uppföljning av budgetförstärkningar..............13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Nyckeltal för 1995&amp;nbsp;............................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Försörjningsbalans............................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Nyckeltal .................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Offentliga sektorns&amp;nbsp;finanser...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Offentliga finanser,&amp;nbsp;differenser.................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förstärkning av de&amp;nbsp;offentliga finanserna .............10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Förstärkning av de&amp;nbsp;offentliga finanserna, beslutsläget.....10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Öppen arbetslöshet............................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 KPI-utvecklingen i Sverige och&amp;nbsp;EU ................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Ränteutvecklingen i Sverige ..................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 ECU-index................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Finansiellt sparande i offentlig&amp;nbsp;sektor 1970-2000 ....... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Offentliga sektorns brutto- och nettoskuld 1980-2000 .... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års Långtidsutredning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissvaren på 1995 års Långtidsutredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Långtidsutredningen (SOU 1995:4) publicerades den 8 februari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen domineras av den svenska ekonomins två mest akuta&lt;br&gt;problem: sysselsättningen och budgetunderskottet. Utredningens scenarier&lt;br&gt;och forslag har två syften: att öka ekonomins tillväxt och att öka den&lt;br&gt;ekonomiska politikens handlingsutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ekonomiska politiken under de närmaste åren förmår stabilisera&lt;br&gt;uppgången, underlätta tillväxten och stärka de offentliga finanserna är det&lt;br&gt;inte bara en ovanligt besvärlig lågkonjunktur som har ridits ut. Då är&lt;br&gt;också grunden lagd för ett par årtionden med en förhållandevis god&lt;br&gt;ekonomisk utveckling, vilket återspeglas i utredningens basscenario. Men&lt;br&gt;lägre arbetslöshet, goda förutsättningar för tillväxt och strama offentliga&lt;br&gt;finanser är inga lindriga villkor att uppfylla. Det kan gå sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska politikens uppgifter handlar emellertid inte enbart om&lt;br&gt;att bemästra de akuta problemen. Ett väl avvägt samspel mellan offentliga&lt;br&gt;institutioner och ingrepp å ena sidan och näringslivets utveckling å den&lt;br&gt;andra kan främja hela ekonomins tillväxt. Under de närmaste årtiondena&lt;br&gt;handlar detta samspel om att underlätta nya verksamheters framväxt och&lt;br&gt;om att dra nytta av befintliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens scenarier pekar på den kunskapsintensiva industrins och&lt;br&gt;tjänstenäringens betydelse för de nya arbetstillfällena. Inte minst inom&lt;br&gt;tjänstesektorn spelar de mindre och medelstora företagen en avgörande&lt;br&gt;roll for tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå och bibehålla en hög tillväxttakt är det emellertid inte&lt;br&gt;tillräckligt att stärka det nya. Hela ekonomins kapacitet måste utnyttjas.&lt;br&gt;Kvinnors och de äldres höga förvärvsfrekvens bidrog till att hålla den&lt;br&gt;svenska tillväxttakten uppe under 1980-talet. Om förnyelsen och&lt;br&gt;strukturomvandlingen leder till utträde och utslagning ur arbetskraften, så&lt;br&gt;blir det sammanlagda resultatet ändå magert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsutredningens bredd lånar sig inte till enkla budskap. Beskriv-&lt;br&gt;ningen av den svenska ekonomins läge och möjligheter måste med&lt;br&gt;nödvändighet rymma många nyanser. På flera viktiga områden - t.ex.&lt;br&gt;arbetsmarknaden, kapitalbildningen och stabiliseringspolitiken - är den&lt;br&gt;ekonomiska forskningens resultat mer mångtydiga än dagsdebatten ibland&lt;br&gt;kan ge vid handen. Utredningen har försökt fånga något av denna bredd&lt;br&gt;vid redovisningen av teorier, hypoteser och empiriska rön på olika&lt;br&gt;områden. Ekonomins skiftningar från tid till annan kan påverka vad som&lt;br&gt;är den mest ändamålsenliga avvägningen mellan olika insatser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren till Långtidsutredningen framförs synpunkter både på LU&lt;br&gt;som helhet och på detaljer i enskilda avsnitt. Huvuddragen i kritiken kan&lt;br&gt;sammanfattas i tre punkter. För det första påtalas bristen på koppling&lt;br&gt;mellan ekonomins reala och finansiella sektorer i den modell som ligger&lt;br&gt;till grund för basscenariot. Detta är ett problem som också påtalas i LU.&lt;br&gt;För det andra anses modellerna kräva alltför många antaganden om&lt;br&gt;utvecklingen av olika ekonomiska variabler, däribland räntan och&lt;br&gt;arbetslösheten. Det är en brist att inte fler variabler kan integreras i&lt;br&gt;modellen. Vidare anses att realismen i de antaganden som görs kan&lt;br&gt;ifrågasättas, vilket gör att den utveckling av ekonomin som beskrivs i&lt;br&gt;basscenariot blir tveksam. För det tredje anses de faktagenomgångar som&lt;br&gt;görs om bl.a. arbetsmarknaden och näringslivets villkor visserligen&lt;br&gt;informativa, men de utmynnar i alltför få konkreta åtgärdsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remisssvar har inkommit från:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen, Riksbanken, Lantbrukarnas riksförbund, Socialsty-&lt;br&gt;relsen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Svenska Arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen och Sveriges Industriförbund, Kooperativa förbundet, Byggentrep-&lt;br&gt;renörerna, Riksskatteverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet,&lt;br&gt;Sveriges försäkringsförbund, Verket för högskoleservice, Handelns&lt;br&gt;utredningsinstitut, Landstingsförbundet, Konkurrensverket, Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk handel, Företagarnas riksorganisation, Boverket, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Statskontoret, Allmänna Pensionsfonden, Riksgäldskonto-&lt;br&gt;ret, Expertgruppen for forskning om regional utveckling, Sveriges&lt;br&gt;aktiesparares riksförbund, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Sveriges köpmannaförbund, Arbetsgivarverket, Statens Invandrarverk,&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Malmöhus, Blekinge, Västmanlands, Västerbottens och&lt;br&gt;Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Långtidsutredningens utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsutredningen 1995 (LU) består av ett huvudbetänkande (SOU&lt;br&gt;1995:4), skrivet av tjänstemän vid finansdepartementet, samt 15 bilagor&lt;br&gt;utarbetade av enskilda experter, myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långtidsutredningens syfte är i första hand att vara ett underlag för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken, men även att vara en samhällsekonomisk referens-&lt;br&gt;ram för andra ekonomiska beslut, samt att bidra till debatten om&lt;br&gt;ekonomin. Huvudsyftet med LU:s kalkyler är inte att tjäna som pro-&lt;br&gt;gnoser. Scenarierna illustrerar olika tänkbara utvecklingsbanor för den&lt;br&gt;svenska ekonomin givet olika antaganden. Avsikten är att de ska öka&lt;br&gt;förståelsen för grundläggande samband i ekonomin, samtidigt som de&lt;br&gt;erbjuder en bakgrund för analyser av den ekonomiska politikens problem&lt;br&gt;och avvägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995 års långtidsutredning delar de senaste långtidsutredningarnas&lt;br&gt;tyngdpunktsförskjutning mot analyser av ekonomins strukturer och&lt;br&gt;institutioner. I denna långtidsutredning spelar begreppet samhällsekono-&lt;br&gt;misk effektivitet en central roll. Det är i detta perspektiv som olika&lt;br&gt;strukturer, förlopp och förslag värderas. Utredningens försök att bedöma&lt;br&gt;vad som är samhällsekonomiskt effektivt innebär inte ett förord för att&lt;br&gt;alltid låta effektivitetshänsyn avgöra besluten; i de enskilda fallen måste&lt;br&gt;effektivitetsaspekten avvägas mot andra mål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nationalekonomiska Institutionen vid Uppsala Universitet finner goda skäl&lt;br&gt;för att ifrågasätta den övergripande uppläggningen av LU. Den för LU&lt;br&gt;centrala frågan är syftet med och möjligheten att föra en meningsfull&lt;br&gt;långsiktig diskussion om ekonomin 15 år framåt i tiden. En annan mer&lt;br&gt;allmän fråga är hur resultat och, ofta disparata, teorier från olika&lt;br&gt;delområden i forskningen bör vägas samman till en sammanfattande&lt;br&gt;helhetssyn. Slutsatserna från olika teoretiska utgångspunkter inom olika&lt;br&gt;delområden givet samma fakta kan vara radikalt annorlunda. På olika&lt;br&gt;delområden förs i LU en diskussion om dessa problem, men vid läsningen&lt;br&gt;av utredningens mer övergripande delar förblir det enligt institutionen&lt;br&gt;oklart om och hur olika teoriramar har värderats mot varandra, och inte&lt;br&gt;minst viktigt, konsistensprövats innan den slutliga sammanvägningen till&lt;br&gt;slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU pekar ut två områden for ekonomisk-politiska åtgärder som särskilt&lt;br&gt;prioriterade: den kunskapsintensiva industrins och tjänstenäringens be-&lt;br&gt;tydelse, och därmed de mindre och medelstora företagens roll i att&lt;br&gt;generera ny sysselsättning, samt att kvinnors och äldres förvärvsfrekvens&lt;br&gt;måste upprätthållas för att hålla tillväxttakten uppe. Institutionen finner&lt;br&gt;att dessa två områden förefaller vara bland de mindre befogade att peka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut i syfte att uppnå hög långsiktig tillväxt. En prioritering mer i linje med&lt;br&gt;aktuell forskning vore kanske att underlätta långsiktiga investeringar,&lt;br&gt;framför allt utländska i syfte att få en snabbare teknisk utveckling och&lt;br&gt;kunskapsöverföring. I det perspektivet är kanske statsbudgetsanering,&lt;br&gt;arbetsmarknadslagstiftning och avveckling av formella och informella&lt;br&gt;etableringshinder for utländska företag betydligt viktigare. Utredarna i LU&lt;br&gt;kan enligt institutionen ha goda skäl for prioriteringen, men det är svårt&lt;br&gt;att ur utredningstexten läsa sig till vilka skäl man haft att nedprioritera&lt;br&gt;mer okontroversiella tillväxtbefrämjande åtgärder. Därmed vill in-&lt;br&gt;stitutionen inte ha sagt att LU har fel, men man hade förväntat sig en&lt;br&gt;utförligare och mer systematisk diskussion av hur sammanvägningen och&lt;br&gt;värderingen av de behandlade problemen och evidensen för olika&lt;br&gt;hypoteser gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen finner att LU helt riktigt betonar att en av de väsentliga&lt;br&gt;tröghetema i det ekonomiska systemet är befolkningssammansättningen.&lt;br&gt;Demografin varierar över tiden på ett sätt som är väl förutsägbart även på&lt;br&gt;medellång sikt. Institutionen finner det därför något förvånande att detta&lt;br&gt;inte utnyttjas på ett mer systematiskt sätt både i bedömningarna av&lt;br&gt;enskilda delområden och i konstruktionen av de långsiktiga scenarierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns utredningsinstitut (HUI) instämmer i mycket av det som&lt;br&gt;skrivs i LU. HUI är dock kritiska mot att LU undvikit frågeställningar&lt;br&gt;som möjligen kan uppfattas som politiskt kontroversiella, men som är&lt;br&gt;mycket väsentliga. Den viktigaste frågeställningen som fått alltför liten&lt;br&gt;vikt i LU är Sveriges relativa kostnadsutveckling. Att den blivit ett&lt;br&gt;huvudproblem for svensk ekonomisk politik, torde bero på att politiker&lt;br&gt;och arbetsmarknadens parter inte fullt ut förstod innebörden i fattade&lt;br&gt;valutapolitiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel är kritiska till att LU genomgående är&lt;br&gt;mycket återhållsam i sina förslag i frågor där det råder politisk oenighet.&lt;br&gt;Enligt Grossistförbundet får man när man läser LU lätt intrycket av att&lt;br&gt;LU valt att undvika frågeställningar som kan uppfattas som politiskt&lt;br&gt;kontroversiella. Detta finner Grossistförbundet olyckligt med tanke på den&lt;br&gt;betydelse LU har för den fortsatta diskussionen om inriktningen av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden) finner att knytningen mellan&lt;br&gt;basscenariots räkneexempel och de faktiska ekonomisk-politiska ställ-&lt;br&gt;ningstaganden som måste göras under de kommande åren är ovanligt svag&lt;br&gt;i denna LU. Enligt AP-fonden är det av betydelse att det även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis görs ett ekonomisk-politiskt underlag i form av utredningar om&lt;br&gt;ekonomins utveckling på längre sikt och dess samband med den&lt;br&gt;ekonomiska politikens uppläggning. Det är då önskvärt att öka tydligheten&lt;br&gt;i analyserna av hur olika uppläggning av den ekonomiska politiken&lt;br&gt;påverkar grundläggande ekonomiska makrovariabler. En större pedagogik&lt;br&gt;och enkelhet i uppläggningen och en större konkretion i den ekonomiska&lt;br&gt;diskussionen skulle öka långtidsutredningarnas nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen finner att LU ger ett allmänt intryck av att man lagt ner&lt;br&gt;ett stort arbete på att belysa den övergripande ekonomiska utvecklingen,&lt;br&gt;men att det saknas samhällsekonomiska konsekvensbeskrivningar av olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder. Socialstyrelsen anser också att LU bör innehålla bilagor som&lt;br&gt;berör socialpolitiken där det finns utrymme för djupare analys. Vidare&lt;br&gt;anser Socialstyrelsen att LU bör behandla EU-integrationens effekter&lt;br&gt;avseende de sociala frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet finner att den&lt;br&gt;modell som LU använder har brister, men att en allvarligare brist med LU&lt;br&gt;är att avgörande faktorer för den framtida tillväxten inte i tillräcklig&lt;br&gt;utsträckning belyses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket anser att det är av stort värde att genom analyser som&lt;br&gt;LU försöka bredda och fördjupa debatten som i media ofta tenderar att&lt;br&gt;vara kortsiktig och inriktad på enskildheter. LU är genom sin bredd och&lt;br&gt;nyansrikedom ett viktigt underlag i den ekonomiska debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation finner att ambitionsnivån är för låg i&lt;br&gt;LU. Basscenariot kommer enligt Företagarna inte att lösa de grund-&lt;br&gt;läggande obalanserna i svensk ekonomi och det borde vara utgångs-&lt;br&gt;punkten för hela analysen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen för forskning om regional utveckling och Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västerbottens län anser att LU ägnar ett alltför begränsat utrymme åt&lt;br&gt;den svenska ekonomins regionala dimension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund finner det anmärkningsvärt att försäkrings-&lt;br&gt;sektorns dynamiska utveckling inte meriterat mer uppmärksamhet i en&lt;br&gt;publikation som skall spegla den svenska samhällsekonomins framtida&lt;br&gt;förutsättningar för ökad tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB) anser att för att kunna göra bra be-&lt;br&gt;slutsunderlag för den ekonomiska politiken bör den ekonomiska statistiken&lt;br&gt;utvecklas på ett antal områden. Bl.a. bör inriktningen på att statistiken ska&lt;br&gt;utgöra underlag för verksamheters och besluts utvärdering bli mer betonat,&lt;br&gt;statistiken bör bli mer flexibel och andelen ad hoc-undersökningar bör&lt;br&gt;öka. Statistiken bör utvecklas och förbättras så att den finansiella&lt;br&gt;ekonomins större betydelse och effekter på den reala ekonomin kan&lt;br&gt;belysas. Vidare bör den internationella jämförbarheten ännu mer betonas&lt;br&gt;och en bättre belysning av den internationella rörligheten ges. SCB påtalar&lt;br&gt;också behovet av att statistik eller annan informationsbärare snabbt fångar&lt;br&gt;upp marknadens reaktioner på t.ex. politiska beslut och förändringar i&lt;br&gt;arbetsmarknadssituationen. Detta för att staten, om så är nödvändigt,&lt;br&gt;snabbt ska kunna vidta motåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ekonomi i obalans&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har flera genomgångar av den svenska ekonomin&lt;br&gt;innefattat analyser av vad som orsakat dagens problem. Ett genomgående&lt;br&gt;tema i flera av dessa har varit att den svenska utvecklingen varit mindre&lt;br&gt;gynnsam än andra OECD-länders. Den ofördelaktiga utvecklingen har till&lt;br&gt;stor del förklarats med felgrepp och strukturproblem som beror på&lt;br&gt;offentliga ingripanden. De olika analyserna har bidragit till den problem-&lt;br&gt;bild som utredningen arbetat med och gör också att ett antal kritiska&lt;br&gt;faktorer har kunnat urskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Inflationsimpulsema efter ett kronfall är ett allvarligt hot mot en&lt;br&gt;stabil ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Strukturreformernas förläggning i tiden har viktiga stabiliserings-&lt;br&gt;politiska följder, framför allt genom sin inverkan på ekonomins&lt;br&gt;efterfrågesida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsmarknadens funktionssätt har stor betydelse for att åstadkomma&lt;br&gt;en ökad sysselsättning utan att löner och priser accelererar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finanspolitiken måste vara tillräckligt stram for att bidra till en&lt;br&gt;dämpning av efterffågetrycket vid tendenser till överhettning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Vid en nedgång i den internationella konjunkturen är det viktigt att&lt;br&gt;finanspolitiken har det handlingsutrymme som krävs för att bidra till&lt;br&gt;den inhemska efterfrågans stabilisering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Den svenska ekonomins strukturer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ekonomins produktionsstruktur befinner sig ständigt i omvandling.&lt;br&gt;Förändringen av branschstrukturen är oftast en utdragen process. Det finns&lt;br&gt;flera faktorer som medverkar till en långsam strukturomvandling;&lt;br&gt;produktionsfaktorerna är i varierande grad sektorspecifika, det finns ofta&lt;br&gt;ineffektiviteter i företagen och slutligen kan politiska beslut försena eller&lt;br&gt;hindra strukturomvandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen beskriver ekonomins sektorer och hur produktionsstruk-&lt;br&gt;turen har förändrats. Tre trender präglar strukturomvandlingen: en ökad&lt;br&gt;produktion av tjänster, en mer kunskapsintensiv produktion samt en allt&lt;br&gt;viktigare roll för de mindre företagen både vad gäller produktion och&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att efterfrågan förändras är en viktig förklaring till strukturomvand-&lt;br&gt;lingen. Marknadstillväxten, nya investeringsbehov och förändringar i&lt;br&gt;människors preferenser påverkar i hög grad ekonomins struktur. I&lt;br&gt;utredningen beskrivs förändringar som skett i efterfrågan, dvs. i privat och&lt;br&gt;offentlig konsumtion, i investeringar och i exporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturomvandlingen av ekonomin har också fått konsekvenser for den&lt;br&gt;regionala utvecklingen. Två huvuddrag kan urskiljas i denna utveckling;&lt;br&gt;dels en tilltagande koncentration av både produktion och befolkning till&lt;br&gt;storstadsregionerna och ett antal regional centra och dels en tilltagande&lt;br&gt;arbetsfördelning mellan regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att LU underskattar de areella&lt;br&gt;näringarnas samhällsekonomiska betydelse och expansionsmöjligheterna&lt;br&gt;inom den industri som baseras på deras råvaror. LRF påtalar att de areella&lt;br&gt;näringarna på landsbygden svarar for 10-15 procent av sysselsättningen.&lt;br&gt;Lantbruket har också stor betydelse för sysselsättningen i andra näringar.&lt;br&gt;Jordbruket, trädgårdsnäringen och skogsbruket samt deras förädlingsindu-&lt;br&gt;stri svarar for omkring 14 procent av den totala sysselsättningen i landets&lt;br&gt;privata näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF påtalar vidare att lantbruksföretagen är landets största småföre-&lt;br&gt;tagargrupp. Genom sina kopplingar till andra näringar har lantbrukarna&lt;br&gt;stor betydelse för småföretagsamheten, inte minst på landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expertgruppen förforskning om regional utveckling (ERU) anser att LU&lt;br&gt;i stort är välskriven och gedigen. ERU finner dock att LU:s huvudrapport&lt;br&gt;endast ägnar ett mycket begränsat utrymme åt den svenska ekonomins&lt;br&gt;regionala dimension. ERU väljer därför att framföra synpunkter på bilaga&lt;br&gt;5 till LU, Sveriges ekonomiska geografi. ERU anser att rapporten kunnat&lt;br&gt;vinna en del på en mer begränsad ansats till förmån för mer diskussion&lt;br&gt;och analys. ERU anser det bra att rapporten valt att utgå från lokala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsregioner snarare än en politiskt/administrativt grundad&lt;br&gt;regionindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERU finner det också glädjande att rapporten valt att främst diskutera&lt;br&gt;kring en regional utvecklingsstrategi baserad på regionernas egna&lt;br&gt;förutsättningar och förmåga snarare än en diskussion om regional&lt;br&gt;stödpolitik. ERU instämmer i att satsningar på regional utveckling inte&lt;br&gt;skall syfta till att skapa en geografisk likformighet utan istället bör vara&lt;br&gt;inriktad på att underlätta för regionerna att ta till vara sina unika&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERU anser att rapporten saknar en diskussion om vad som händer med&lt;br&gt;de regionala skillnaderna i arbetslöshet, inkomst etc. när ekonomin börjar&lt;br&gt;återhämta sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län anser att de regionala utvecklingsinsatserna&lt;br&gt;verksamt kan bidra till den ekonomiska utvecklingen. Länsstyrelsen anser&lt;br&gt;att detta inte kommer till uttryck i LU, som utöver det nationella&lt;br&gt;perspektivet endast redovisar vissa storregionala bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att den regionala ekonomin&lt;br&gt;givits en allt för liten plats i utredningen. Användandet av lokala arbets-&lt;br&gt;marknadsregioner befinns vara lovvärt, i vissa fall bör de dock komplette-&lt;br&gt;ras med bedömningar på kommunnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser att LU förbisett det faktum att det även finns&lt;br&gt;mindre regioner som lyckats bra inom den s.k. “moderna produktionen”.&lt;br&gt;Vidare kritiserar Länsstyrelsen LU för påståendet att utvecklingsförut-&lt;br&gt;sättningama för de närmaste 20 åren är bättre i de regioner som haft en&lt;br&gt;god utveckling tidigare. Länsstyrelsen anser att LU därigenom bortser från&lt;br&gt;att världen är föränderlig och att under 20 år kan nya teknologier och&lt;br&gt;branscher etableras som helt kullkastar de gamla mönstren och därmed&lt;br&gt;förändrar utvecklingsmöjligheterna på ett oförutsägbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den svenska ekonomins internationalisering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det växande handelsutbytet med omvärlden har utgjort en viktig drivkraft&lt;br&gt;för den svenska ekonomins utveckling. Under de senaste decennierna har&lt;br&gt;samspelet med omvärlden vidgats till att omfatta allt större flöden av&lt;br&gt;kapital, teknologi mm. Integrationen av varuhandeln har pågått en längre&lt;br&gt;tid. I dag härrör huvuddelen av varuexporten från de kunskapsintensiva&lt;br&gt;sektorerna, framför allt maskinindustrin och transportmedelsindustrin,&lt;br&gt;även om de traditionella basindustrierna spelar en betydande roll. En&lt;br&gt;genomgående trend är att en ökad handel utgörs av s.k. inombransch-&lt;br&gt;handel. En betydande del av den totala handeln utgörs av s.k. inomföre-&lt;br&gt;tagshandel. Mer än två tredjedelar av det svenska handelsutbytet sker med&lt;br&gt;EG- och EFTA-länder. USA är den viktigaste handelspartnern utanför&lt;br&gt;Europa. Exporten till Asien har vuxit snabbt sedan kronans frikoppling&lt;br&gt;från écun 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med de varuproducerande sektorerna har de flesta&lt;br&gt;tjänstesektorer ett mycket litet handelsutbyte med omvärlden. Inte heller&lt;br&gt;om man studerar etableringar över gränser förefaller internationaliseringen&lt;br&gt;av tjänstesektorn vara särskilt långt framskriden. En ökad integration av&lt;br&gt;tjänstemarknaderna kan komma till följd av medlemskapet i EU, det nya&lt;br&gt;GATT-avtalet och den fortsatta utvecklingen av informationsteknologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste decennierna har de svenska företagens gränsöverskri-&lt;br&gt;dande verksamhet ökat kraftigt, framför allt genom direktinvesteringar&lt;br&gt;utomlands. Samtidigt har det under senare år skett en ökning av det&lt;br&gt;utländska ägandet i Sverige. Nästan hela ökningen av utlandsägandet&lt;br&gt;under 1980-talet tog formen av företagsförvärv, medan andelen nyetable-&lt;br&gt;ringar var försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att internationaliseringen av den svenska ekonomin&lt;br&gt;kommer att fortsätta. Företagens rörlighet över gränserna skärper kraven&lt;br&gt;på att etableringar i Sverige kan erbjuda en konkurrenskraftig avkastning.&lt;br&gt;Internationaliseringen bidrar därigenom till att skärpa kraven på flexibili-&lt;br&gt;tet såväl inom den ekonomiska politiken som på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Internationaliseringen innebär också att möjligheterna för svenska företag&lt;br&gt;och kapitalägare vidgas. Internationalisering gör att det blir viktigare att&lt;br&gt;skilja mellan företagsspecifika respektive landspecifika produktions-&lt;br&gt;faktorer. Politiska åtgärder som syftar till att öka företagens investeringar&lt;br&gt;i Sverige kan förlora i verkan om de resurser som skapas även kan&lt;br&gt;exploateras av företagen i deras produktion utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella integrationen är mycket påtaglig på den finansiella&lt;br&gt;ekonomins område. Marknaderna för flertalet instrument är väl integrera-&lt;br&gt;de med den internationella ekonomin, och utländska köpare spelar en&lt;br&gt;betydelsefull roll även på de svenska marknaderna. Valutaavregleringen&lt;br&gt;i kombination med framstegen i telekommunikationer och informations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teknologi har inneburit att marknaden i dag kan agera snabbare och mer&lt;br&gt;kraftfullt. Detta har i sin tur minskat den tid som statsmakterna har till sitt&lt;br&gt;förfogande för att reagera på en ny situation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB) påpekar att det inte finns någon statistik&lt;br&gt;som specificerar inomföretagshandel och att ett problem med denna&lt;br&gt;handel är att dess värdering kan avvika från den marknadsvärdering som&lt;br&gt;tillämpas vid transaktioner mellan fristående företag. Vidare påpekar SCB&lt;br&gt;att statistiken över utrikeshandeln med EU från 1995 baseras på enkäter&lt;br&gt;till företag och ej på tullregistrering som tidigare. Statistikens täckning&lt;br&gt;har därmed minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF) delar utredningens upp-&lt;br&gt;fattning om att företagens ökade rörlighet över gränser skärper kraven på&lt;br&gt;att etableringar i Sverige ska kunna erbjuda en konkurrenskraftig av-&lt;br&gt;kastning. SARF anser att såväl företags- som kapitalbeskattning är av&lt;br&gt;synnerlig vikt i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Samspelet mellan den finansiella och reala&lt;br&gt;ekonomin&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med kapitlet är att beskriva och analysera det finansiella&lt;br&gt;systemets funktioner i ekonomin och sambanden mellan den finansiella&lt;br&gt;och den reala ekonomin. Förekomsten av asymmetrisk information&lt;br&gt;försvårar den finansiella marknadens funktionssätt. Den förklarar&lt;br&gt;framväxten av finansiella mellanhänder for att undanröja en del av&lt;br&gt;problemen. Ofta har man också med offentliga regelsystem och tillsynsåt-&lt;br&gt;gärder försökt motverka de problem som den asymmetriska informationen&lt;br&gt;ger upphov till. De finansiella marknaderna är känsliga för offentliga&lt;br&gt;ingrepp som påverkar incitamentsstrukturen. De senaste årens finansiella&lt;br&gt;kris påverkades bl.a. av samspelet mellan å ena sidan konjunkturutveck-&lt;br&gt;lingen och å andra sidan kreditmarknadens avreglering, skattereformen&lt;br&gt;och valutaavregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste förändringarna av den ekonomiska politikens villkor&lt;br&gt;under senare år är den finansiella sektorns kraftigt ökade betydelse. Den&lt;br&gt;ökade betydelsen beror på att volymerna har ökat kraftigt och på att&lt;br&gt;marknaden har avreglerats och integrerats alltmer med de internationella&lt;br&gt;finansiella marknaderna. Förändringar och störningar i den reala&lt;br&gt;ekonomin kan förstärkas genom sina finansiella återverkningar. Den&lt;br&gt;ekonomiska politiken måste ägna ökad uppmärksamhet åt hur finansiella&lt;br&gt;mekanismer påverkar den reala utvecklingen. Realräntans utveckling och&lt;br&gt;samspelet med de internationella finansiella marknaderna står då i fokus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig faktor att uppmärksamma är förändringar i mark-&lt;br&gt;nadsstrukturen. Ett exempel är derivatmarknadens snabba tillväxt.&lt;br&gt;Derivatmarknaden underlättar den reala ekonomins funktionssätt, framför&lt;br&gt;allt genom att omfördela risker. Delar av derivatmarknaden är emellertid&lt;br&gt;så pass oreglerad och dominerad av ett fåtal stora aktörer, att störningar&lt;br&gt;kan fortplantas till andra delar av det finansiella systemet. Reglering och&lt;br&gt;kontroll måste hålla jämna steg med utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksbanken menar att utvecklingen på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna har lett till effektiviseringar. De kvantitativa regleringarna&lt;br&gt;hade förlorat stora delar av sina effekter när de avskaffades. Regleringar&lt;br&gt;av denna karaktär skulle vara än mindre effektiva idag, bl.a. till följd av&lt;br&gt;finansmarknadernas internationalisering. Varken finanskrisen eller risken&lt;br&gt;for destabiliserande kapitalrörelser är därför enligt fullmäktige några&lt;br&gt;bärande argument for en återreglering. Kvantitativa regleringar skulle ha&lt;br&gt;små möjligheter att bli verkningsfulla. Risken är tvärtom stor att&lt;br&gt;instabiliteten skulle öka till följd av farhågor om ytterligare regleringsin-&lt;br&gt;grepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU redogör för olika förklaringar till prisfallet på fastighetsmarknaden.&lt;br&gt;Fullmäktige anser det svårt att avgöra i vilken mån det fanns ett&lt;br&gt;kalkylerat risktagande bland aktörerna på marknaden. Fullmäktige påpekar&lt;br&gt;att det finns tecken som tyder på att grundproblemet var bristande insikt&lt;br&gt;om att fastighetspriserna kunde falla kraftigt. Vidare framhåller fullmäkti-&lt;br&gt;ge att en betydande del av prisuppgången på fastighetsmarknaden kan&lt;br&gt;hänföras till grundläggande förhållanden, inte minst betingade av den&lt;br&gt;ekonomiska politiken. Inflationen och inflationsförväntningarna var höga&lt;br&gt;samtidigt som skattesystemet gynnade lånefinansiering. Den förväntade&lt;br&gt;realräntan var därför låg och tillgången på krediter god. Till detta kommer&lt;br&gt;enligt fullmäktige att bankerna bidrog till krisen genom bristande&lt;br&gt;kreditprövning och alltför kraftiga exponering gentemot fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige hyser stor tveksamhet till LU:s hypotes om att staten via&lt;br&gt;en outtalad garanti för bankväsendet starkt bidragit till att bankerna&lt;br&gt;medvetet tog större risker än de annars skulle gjort. Fullmäktige anser att&lt;br&gt;det är mer som talar för att det var fråga om bristande kompetens och&lt;br&gt;erfarenhet än om medvetet risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare menar fullmäktige att LU:s betoning av det statliga skyddsnätets&lt;br&gt;negativa effekter kan leda till slutsatsen att det finansiella systemet skulle&lt;br&gt;bli mer stabilt om staten slutade reglera och bedriva tillsyn. Enligt&lt;br&gt;fullmäktiges uppfattning bygger den tanken på en felsyn. Enligt fullmäkti-&lt;br&gt;ge bör staten ägna sig åt tillsyn och söka kontrollera bankers och andra&lt;br&gt;finansiella företags risktagande. Fullmäktige vill dock betona att statens&lt;br&gt;övergripande ansvar inte innebär ett förord för att bevara det generella&lt;br&gt;bankstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) anser att eftersom en hög ränta påverkar&lt;br&gt;både förmögenhetsfördelning och ekonomisk tillväxt, är detta ur&lt;br&gt;fördelningssynpunkt en viktig del att ytterligare uppmärksamma i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen riktar kritik mot den bild som LU ger av&lt;br&gt;bankernas räntemarginaler. Enligt Bankföreningen borde LU inte ha&lt;br&gt;publicerat diagram som baseras på bristfällig statistik som inte lämpar sig&lt;br&gt;för internationella jämförelser av bankernas räntemarginaler (diagram 5.8,&lt;br&gt;sid 163 i LU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB) vill framhålla att den finansiella eko-&lt;br&gt;nomins större betydelse och dess effekter på den reala ekonomin kan&lt;br&gt;återspeglas i statistiken. Här behöver, enligt SCB, statistiken utvecklas och&lt;br&gt;förbättras. Det finns möjligheter att ur redan insamlat material genom&lt;br&gt;omgrupperingar hämta mer information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Teorier om tillväxt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De faktorer som betonas i dagens teoretiska och empiriska forskning kring&lt;br&gt;tillväxt är främst humankapital och teknologisk utveckling, men även&lt;br&gt;investeringar och strukturomvandling. I verkligheten sammanfattar dessa&lt;br&gt;begrepp en mängd faktorer som på olika sätt påverkar den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten. I denna långtidsutredning spelar följande begrepp en fram-&lt;br&gt;trädande roll:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Humankapital innefattar både formell utbildning och den informella&lt;br&gt;kunskap som kan fås t.ex. på en arbetsplats. I de flesta teoretiska&lt;br&gt;modeller ökar tillväxten vid en ökning av humankapitalet. I verklighe-&lt;br&gt;ten måste man även beakta att satsningar på utbildning tar i anspråk&lt;br&gt;resurser som har alternativa användningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Teknologisk utveckling innefattar såväl modernare maskiner som&lt;br&gt;förbättrat ledarskap. Administrativa system och styrmetoder, motiva-&lt;br&gt;tionsffämjande åtgärder, entreprenörsanda och andra faktorer som&lt;br&gt;traditionellt behandlats inom företagsekonomiskt och sociologisk&lt;br&gt;forskning kan vara väsentligt för tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Externa effekter från satsningar på teknologisk utveckling spelar en&lt;br&gt;viktig roll i modem tillväxtteori. Det är dock svårt att empiriskt&lt;br&gt;fastställa omfattningen av dessa extemaliteter. Den internationella&lt;br&gt;integrationen innebär dessutom att sådana effekter även kan nyttiggör-&lt;br&gt;as av andra länders företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Importerad teknologi är en viktig faktor bakom teknologiska framsteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Internationaliseringen kan även förväntas påverka tillväxten via andra&lt;br&gt;mekanismer än teknologispridning. Internationaliseringen inverkar&lt;br&gt;t.ex. på strukturomvandlingen. Den påverkar även konkurrenssituatio-&lt;br&gt;nen och därigenom indirekt tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Konkurrens anses vanligen befrämja den teknologiska utvecklingen&lt;br&gt;genom att den stimulerar till ett effektivare utnyttjande av de&lt;br&gt;befintliga resurserna. Konkurrensen kan stimulera innovationer, men&lt;br&gt;även reducera incitamenten till FoU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den mest påtagliga konfliktrisken finns idag mellan tillväxten och&lt;br&gt;kravet på god hushållning med naturens resurser. Under överskådlig&lt;br&gt;framtid torde dock inte frågan i första hand vara om ekonomisk&lt;br&gt;tillväxt är möjligt, utan hur stora kostnaderna blir for att uppnå en&lt;br&gt;miljömässigt hållbar tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund instämmer&lt;br&gt;i utredningens slutsats att långsiktig tillväxt är en helt nödvändig&lt;br&gt;förutsättning för att kunna hantera dagens arbetslöshets- och budgetpro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blem. Organisationerna ställer frågorna om vad som gjort det möjligt för&lt;br&gt;vissa länder att bibehålla en hög relativ position i välfärdshänseende och&lt;br&gt;varför Sverige har fallit tillbaka. Enligt organisationernas uppfattning har&lt;br&gt;LU inte med tillräcklig tydlighet genomfört den analysen. Enligt&lt;br&gt;organisationerna finns förklaringen i huvudsak att söka i inhemska&lt;br&gt;förhållanden där förutsättningarna gradvis försämrats för industrin och&lt;br&gt;näringslivet. Organisationerna pekar på förklaringsfaktorer som högre&lt;br&gt;skatter och snabb expansion av offentlig sektor, politisk kortsiktighet med&lt;br&gt;spelregler som ofta ändras, foretagarfientlig politik och låg lönsamhet,&lt;br&gt;bristande flexibilitet på arbetsmarknaden samt devalveringspolitiken.&lt;br&gt;Resultatet av politiken har enligt organisationerna varit en svag tillväxt&lt;br&gt;och en minskning av industrisektorn. Till slut blev den konkurrensutsatta&lt;br&gt;sektorn enligt organisationerna för liten för att hålla uppe levnadsstandar-&lt;br&gt;den och vi hamnade i dagens kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet (KF) vill framhålla att den ekonomiska ut-&lt;br&gt;vecklingen är nära sammanbunden med miljöfrågorna och energian-&lt;br&gt;vändningen. KF vill därför understryka betydelsen av att miljöfrågorna&lt;br&gt;belysts i LU och noterar att LU inte bedömt att risken för konflikter&lt;br&gt;mellan miljöhänsyn och ekonomisk utveckling skall överdrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser det värdefullt att LU har framhållit&lt;br&gt;betydelsen av väl utformade institutioner for den ekonomiska utveck-&lt;br&gt;lingen. RRV vill ytterligare understryka betydelsen av att det institutionel-&lt;br&gt;la perspektivet får en framträdande roll i arbetet på att stärka den&lt;br&gt;långsiktiga utvecklingen av svensk ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Basscenariot&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar ett basscenario för utvecklingen fram till 2010 med&lt;br&gt;en mer detaljerad bedömning av utvecklingen fram till 1998. Basscenariot&lt;br&gt;vilar på ett antal förutsättningar, vilka var för sig ter sig rimliga i ett&lt;br&gt;historiskt perspektiv:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Produktiviteten växer något snabbare än under 1980-talet, men&lt;br&gt;väsentligt långsammare än under tidigare decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Marknaden för svensk export växer i en historiskt sett genomsnittlig&lt;br&gt;takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Bytesförhållandet med omvärlden försämras något under perioden,&lt;br&gt;vilket är i linje med den historiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetslösheten är hög i förhållande till tidigare decennier, men&lt;br&gt;väsentligt lägre än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetskraftsdeltagandet är högt jämfört med 1970-talet, men lägre än&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den offentliga sysselsättningen växer i väsentligt långsammare takt&lt;br&gt;under 1970- och 1980-talen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bruttosparkvoten ökar kraftigt och når vid periodens slut upp till&lt;br&gt;samma nivå som på 1960-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet dessa antaganden kommer den svenska ekonomin att utvecklas&lt;br&gt;förhållandevis gynnsamt fram till 2010. Bruttonationalprodukten växer&lt;br&gt;med två procent per år 1994-2010. Den privata konsumtionen växer med&lt;br&gt;1,9 procent per år 1994-2010. Över en så pass lång period som sexton år&lt;br&gt;är det en avsevärd ökning. Konsumtionen per capita ökar med 30 procent&lt;br&gt;mellan 1994 och 2010. Samtidigt minskar den genomsnittliga arbetstiden&lt;br&gt;med knappt fem procent. Det innebär att välståndsökningarna inte enbart&lt;br&gt;tas ut i form av ökad konsumtion utan också i form av ökad fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen i näringslivet växer med 0,7 procent per år, vilket är&lt;br&gt;högt med historiska mått mätt. I stort sett hela sysselsättningsökningen&lt;br&gt;äger rum i den kunskapsintensiva industrin och i tjänstesektorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De offentliga finanserna förbättras gradvis under perioden. Sparande-&lt;br&gt;underskotten beräknas vara undanröjda 2001. År 2010 uppvisar den&lt;br&gt;offentliga sektorns finansiella sparande ett överskott motsvarande 3,3&lt;br&gt;procent av BNP. Detta innebär att nettoskulden når sitt maximum som&lt;br&gt;andel av BNP 1997 och att den därefter reduceras. Vid periodens slut&lt;br&gt;beräknas skuldkvoten vara ungefär lika stor som 1992. För att denna&lt;br&gt;utveckling ska bli möjlig krävs att en rad förutsättningar uppfylls. Den&lt;br&gt;ekonomiska tillväxten måste bli god och huvudsakligen komma till stånd&lt;br&gt;i den privata sektorn. Ökningen av den offentliga konsumtionen måste&lt;br&gt;begränsas. Omfattande budgetförstärkningar måste vidtas under periodens&lt;br&gt;första hälft. Detta innebär sammantaget att de offentliga utgifterna&lt;br&gt;kommer ner till samma andel av BNP som i mitten av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas än en gång att basscenariot inte är en prognos.&lt;br&gt;Scenariot utgår från att de strukturella reformer som har genomförts under&lt;br&gt;senare år lämnar ett ökande bidrag till ekonomins växtkraft under&lt;br&gt;perioden. Därutöver krävs antagligen ytterligare åtgärder för att stärka&lt;br&gt;ekonomins förmåga till anpassning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksbanken delar utredningens uppfattning att det är en&lt;br&gt;allvarlig brist i analysen att det måste göras direkta antaganden om bl.a.&lt;br&gt;ränteutvecklingen. Detta som en följd av att det saknas kopplingar mellan&lt;br&gt;reala och finansiella förhållanden i de underliggande modellerna.&lt;br&gt;Fullmäktige finner det väsentligt att samband mellan finansiella och reala&lt;br&gt;storheter integreras i analysen. Inför kommande utredningar bör analysen&lt;br&gt;utvecklas så att den bättre kan fånga sådana samband.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av bl.a. dessa brister vill fullmäktige understryka att det är&lt;br&gt;tveksamt om kalkylerna på ett adekvat sätt fångar den dynamik som&lt;br&gt;ligger i den statsfinansiella utvecklingen. Utredningen beaktar räntans&lt;br&gt;effekter på statsskuldens tillväxt, men det kan ifrågasättas om den i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning tar hänsyn till att statsskuldens ökningstakt och&lt;br&gt;nivå också påverkar räntenivån, både nominellt och realt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges bedömning kan basscenariot uppfattas som opti-&lt;br&gt;mistisk, bl.a. när det gäller antagandena om utvecklingen av finansiella&lt;br&gt;storheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser vidare att målet for inflationstakten bör vara lägre än&lt;br&gt;basscenariots inflationstakt. På motsvarande sätt finns det enligt fullmäkti-&lt;br&gt;ge anledning att ifrågasätta den ambitionsnivå for konsolidering av&lt;br&gt;statsfinanserna som utredningen gör. Enligt fullmäktige skulle en&lt;br&gt;utveckling enligt basscenariot innebära att Sverige inte skulle uppfylla de&lt;br&gt;formella konvergenskraven för medverkan i den ekonomiska och&lt;br&gt;monetära unionen (EMU) 1999. Fullmäktige anser därför att basscenariot&lt;br&gt;i dessa avseenden inte kan betraktas som tillräckligt utan att målen for&lt;br&gt;inflationen och nedgången i statsskulden måste vara mer ambitiösa.&lt;br&gt;Fullmäktige vill även betona vikten av att skapa sådana marginaler i den&lt;br&gt;ekonomiska politiken att målet är uppnåeligt även om utvecklingen blir&lt;br&gt;mindre gynnsam än beräknat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) delar LU:s syn på de kritiska faktorerna for&lt;br&gt;tillväxt, men tror att den exportledda konjunkturuppgången delvis kommer&lt;br&gt;av sig. Centralt i LO:s resonemang är den kraftigt återhållande effekten&lt;br&gt;av regeringens budgetförstärkande åtgärder, den fortsatt höga räntenivån&lt;br&gt;och apprecieringen av den svenska kronan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO bedömer att arbetslösheten sjunker mindre än vad som förutspås i&lt;br&gt;LU:s basscenario och blir 11,5 procent 1998 och 10 procent år 2000.&lt;br&gt;Detta till följd av åtstramningen i ekonomin. LO anser dock att målet bör&lt;br&gt;vara att halvera arbetslösheten fram till år 2000. LO delar LU:s upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattning att det finns uppenbara risker att den konjunkturella arbetslös-&lt;br&gt;heten kan bli strukturell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU beräknar att räntorna sjunker gradvis och antar att de tidigare&lt;br&gt;besparingarna tillsammans med nedskärningar i enlighet med budget-&lt;br&gt;propositionen är tillräckliga. LO anser att politiken för att få ner räntorna&lt;br&gt;inte är tillräckligt målmedveten. Budgetförstärkningen är tydlig, men LO&lt;br&gt;bedömer att statsskulden ändå skulle ha stabiliserat sig 1998 och därefter&lt;br&gt;börjat minska. Förstärkningen av de offentliga finanserna medför endast&lt;br&gt;delvis ett ökat förtroende för den svenska kronan. LO ställer sig även&lt;br&gt;mycket tveksam till inflationsmålets formulering. Prisstabilisering får inte&lt;br&gt;ske på bekostnad av sysselsättningen. LO har uppfattningen att löner och&lt;br&gt;produktivitet ökar i samma takt som i omvärlden och att det sålunda&lt;br&gt;endast är apprecieringen som leder till en försämring av Sveriges relativa&lt;br&gt;kostnadsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att Sverige är i behov av en väsentligt större industrisektor.&lt;br&gt;En stark investeringsutveckling är trolig, men den hålls delvis tillbaka av&lt;br&gt;de höga räntorna. LO tror inte på en eventuell effekt av realräntesänk-&lt;br&gt;ningar på investeringarna förrän omkring 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anser att&lt;br&gt;värdet av de kalkyler som görs i LU:s scenarier begränsas av att de&lt;br&gt;viktigaste arbetsmarknadsmässiga variablerna bestäms exogent. Såväl&lt;br&gt;nivån på arbetslösheten och förvärvsfrekvensen som på produktivitetstill-&lt;br&gt;växten är alltså exogena variabler. Med tanke på att arbetslösheten är ett&lt;br&gt;av de akuta problemen finner organisationerna det olyckligt att LU inte&lt;br&gt;analyserar dessa faktorer mer ingående och att utredningen inte har&lt;br&gt;modeller som kan belysa t.ex. sambanden mellan arbetsmarknadens&lt;br&gt;flexibilitet och arbetslöshetens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan brist i LU:s modell är enligt organisationerna är att den&lt;br&gt;saknar en koppling mellan den finansiella och den reala ekonomin.&lt;br&gt;Ränteantagandena är således exogena, vilket organisationerna med tanke&lt;br&gt;på ekonomins växande räntekänslighet finner olyckligt. Organisationerna&lt;br&gt;ifrågasätter om en allmän jämviktsmodell av MECMODs art överhuvud-&lt;br&gt;taget är lämplig som underlag för analyser av den period som Sverige har&lt;br&gt;framför sig och som kännetecknas just av bristen på allmän jämvikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationernas bedömning är att tillväxten blir lägre än i basscena-&lt;br&gt;riot. Statens utgifter för arbetslösheten kommer därför att ligga högre,&lt;br&gt;samtidigt som statens skatteintäkter blir lägre än i LU:s basscenario.&lt;br&gt;Risken är då enligt organisationerna uppenbar att förbättringen av&lt;br&gt;statsfinanserna går långsammare än i LU:s baskalkyl. Detta innebär i sin&lt;br&gt;tur att den fortsatta osäkerheten om statsfinanser och statsskuld håller&lt;br&gt;uppe räntedifferensen gentemot Tyskland och pressar kronan. Risken är&lt;br&gt;enligt organisationerna stor att utvecklingen blir i linje med LU:s&lt;br&gt;eftersläpningsaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet anser att om&lt;br&gt;LU verkligen bedömer sina scenarier som trovärdiga representationer av&lt;br&gt;den utveckling som sker då några centrala variabler fixeras, så är det de&lt;br&gt;facto (oavsett det garderade språkbruket i LU) fråga om en prognos&lt;br&gt;betingad på dessa antaganden. Antingen ger modellerna som använts en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trovärdig prognos givet några centrala antaganden, eller också måste&lt;br&gt;enligt institutionen slutsatsen vara att övningen är meningslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de presenterade diagrammen förefaller modellkalkylema enligt&lt;br&gt;institutionen ha förts fram till 1998 medan utvecklingen därefter endast&lt;br&gt;består av en utdragen trendlinje. Om så är fallet, förefaller det enligt&lt;br&gt;institutionen vara ett mindre missvisande tillvägagångssätt att helt enkelt&lt;br&gt;redovisa en modellbaserad prognos till 1988 och därefter en explicit&lt;br&gt;framskrivning i tabellform till 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt institutionen ger högscenariot och eftersläpningsscenariot en&lt;br&gt;antydan om den osäkerhet som ligger i centrala antaganden, men&lt;br&gt;gissningsvis ligger båda dessa scenarier väl inom ett rimligt 95-procentigt&lt;br&gt;konfidensintervall för basscenariots prognossäkerhet även då de centrala&lt;br&gt;antagandena faktiskt är giltiga. Med andra ord tillför de knappast någon&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden) finner att det finansiella&lt;br&gt;sparandets utveckling redovisas mycket översiktligt i scenarierna. Det&lt;br&gt;saknas resonemang om hur AP-fonden kommer att påverkas av den&lt;br&gt;övergångsvisa finansieringen i samband med att pensionsreformen träder&lt;br&gt;i kraft. Huruvida uppbyggnaden av premiereservfonder i det reformerade&lt;br&gt;systemet konsoliderats med offentlig sektor framgår inte. Sparandet inom&lt;br&gt;pensionssystemet är enligt AP-fonden av en sådan samhällsekonomisk vikt&lt;br&gt;att det får en återverkan på hela ekonomin och detta återstår att analysera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret finner att långtidsberäkningamas förutsättningar och&lt;br&gt;resultat hade vunnit på att presenteras mer i detalj. Utan detta är det svårt&lt;br&gt;att bedöma beräkningsresultaten. Riksgäldskontoret anser att LU har en&lt;br&gt;uppgift att fylla när det gäller att på ett tidigt stadium klart och tydligt&lt;br&gt;identifiera de prioriteringar inom den offentliga sektorn som är nödvändi-&lt;br&gt;ga för att åstadkomma en offentlig sektor i långsiktig finansiell balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret påpekar att det finns en betydande osäkerhet bland&lt;br&gt;investerare och finansiella analytiker när det gäller bedömningen huruvida&lt;br&gt;de besparingsåtgärder som beslutats faktiskt leder till balanserade&lt;br&gt;statsfinanser inom ett par års tid. Riksgäldskontoret anser att målet för&lt;br&gt;den statsfinansiella utvecklingen och på vilket sätt måluppfyllelsen skall&lt;br&gt;mätas bör bli föremål för en vidare diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) skriver att en mindre gynnsam utveckling för&lt;br&gt;någon eller några av de centrala variablerna skulle kunna få allvarliga&lt;br&gt;konsekvenser för den framtida utvecklingen. Enligt RRV kunde det ha&lt;br&gt;varit värdefullt om riskerna för dessa potentiella problem analyserats i&lt;br&gt;högre grad och givits ett större utrymme i LU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet (KF) konstaterar att de förutsättningar som&lt;br&gt;basscenariot vilar på var för sig och i ett historiskt perspektiv synes vara&lt;br&gt;i hög grad realistiska. Under de närmaste åren är det enligt KF:s mening&lt;br&gt;inte realistiskt att räkna med någon ökning av den privata konsumtionen.&lt;br&gt;Detta kan ske först sedan de offentliga finanserna har sanerats. KF vill&lt;br&gt;särskilt understryka risken för bestående hög arbetslöshet och att&lt;br&gt;basscenariots antaganden om arbetslöshet kan visa sig vara orealistiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har invändningar mot den sektorsin-&lt;br&gt;delning av näringslivet som görs i LU:s modellberäkningar. LRF påpekar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att hela livsmedels- och skogssektorn är konkurrensutsatt genom EU-&lt;br&gt;medlemskapet. Vidare framför LRF att en stigande del av livsmedelssek-&lt;br&gt;torn går mot att bli en kunskapsintensiv verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna anser att LU borde ha breddat och fördjupat sitt&lt;br&gt;vai av alternativa scenarier. Byggentreprenörerna hävdar att basscenariots&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen kan ses som god om man jämför med ett&lt;br&gt;nollaltemativ. Enligt Byggentreprenörerna är det dock mer relevant att&lt;br&gt;jämföra basscenariots utveckling med hur relevanta jämförelseländer&lt;br&gt;utvecklas och vid en sådan jämförelse är det tveksamt om basscenariots&lt;br&gt;utveckling kan betraktas som god.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna anser att det skulle vara av stort värde med en&lt;br&gt;fördjupad koppling mellan de scenarier som målas upp och de teorier om&lt;br&gt;tillväxt som presenteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet pekar på skillnader mellan LU:s och Kom-&lt;br&gt;munförbundets kalkyler avseende kommunernas ekonomi. Kommunför-&lt;br&gt;bundet antar till skillnad från LU att de kommunalanställdas löner ökar&lt;br&gt;i ungefär samma takt som andra gruppers. Kommunförbundet utgår från&lt;br&gt;att de nominella statsbidragen till kommunerna kommer att vara&lt;br&gt;oförändrade. LU räknar med att de stiger efter sekelskiftet i reala termer.&lt;br&gt;Sedan LU har förutsättningarna för den kommunala konsumtionen&lt;br&gt;försämrats ytterligare genom förslag i Kompletteringspropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundets styrelse anser att det finns en påtaglig risk att den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i Sverige blir mindre gynnsam än vad som&lt;br&gt;framgår av LU:s basscenario. Styrelsen finner scenariot optimistiskt både&lt;br&gt;vad avser BNP-tillväxt och minskningen av arbetslösheten. Styrelsen&lt;br&gt;bedömer även att LU:s bild av den kommunala sektorns ekonomi är för&lt;br&gt;optimistisk, för landstingens del kan kravet på besparingar bli betydligt&lt;br&gt;större än vad LU räknar med för den kommunala sektorn som helhet. För&lt;br&gt;den kommunala sektorns utveckling efter år 2000 överensstämmer LU:s&lt;br&gt;bedömning rätt väl med den bild som styrelsen har för landstingens del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel anser att basscenariots antagande om&lt;br&gt;en minskning av den offentliga konsumtionen indikerar en alltför låg&lt;br&gt;ambitionsnivå. För att skapa större tillväxtutrymme i den privata sektorn&lt;br&gt;bör den offentliga konsumtionen pressas ned mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret finner att basscenariots beräkningar inte tar hänsyn till de&lt;br&gt;svårfångade sambanden mellan den finansiella och den reala ekonomin.&lt;br&gt;Framtidsbedömningama är därtill konstruerade som utvecklingsscenarier&lt;br&gt;med jämna förlopp som inte störs av konjunktursvängningar. Statskontoret&lt;br&gt;finner att de olika scenarierna förefaller riskfyllda med tanke på de&lt;br&gt;väsentliga faktorer de inte täcker in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för en sänkning av de offentliga utgifterna måste enligt Stats-&lt;br&gt;kontoret sättas högre än att skulden ska sluta öka som andel av BNP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket betonar att det finns ett spektrum av scenarier för den&lt;br&gt;framtida utvecklingen som är betydligt vidare än LU:s eftersläpnings-&lt;br&gt;respektive högaltemativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det sannolikt att arbetslöshetens&lt;br&gt;återgång kommer att ta längre tid än vad som antas i basscenariot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län instämmer med LU i att det är inom den&lt;br&gt;kunskapsintensiva industrin och i tjänstenäringen som nya arbetstillfällen&lt;br&gt;kan komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län finner det osäkert om en expansion&lt;br&gt;kommer att äga rum inom de kunskapsintensiva delarna inom industrin,&lt;br&gt;även om så är önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Arbetsmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens ekonomiska nedgång har medfört en arbetslöshet som är&lt;br&gt;den högsta sedan 1930-talet. Försvagningen är kraftigare än i flertalet&lt;br&gt;andra OECD-länder. Bedömningen av ekonomins läge försvåras av&lt;br&gt;osäkerheten om arbetsmarknadens utveckling. Både den framtida till-&lt;br&gt;växten och de offentliga finanserna är starkt beroende av vilken arbetslös-&lt;br&gt;hetsnivå som visar sig förenlig med en stabil prisnivå. Det råder&lt;br&gt;emellertid en osäkerhet om var denna nivå ligger. Det finns flera olika&lt;br&gt;hypoteser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En möjlighet är att ökningen av arbetslösheten huvudsakligen beror&lt;br&gt;på strukturella problem på arbetsmarknaden. Jämviktsarbetslösheten&lt;br&gt;skulle i så fall ha ökat därför att arbetsmarknaden fungerar sämre än&lt;br&gt;den gjort tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En annan möjlighet är att konjunkturen spelar störst roll. I så fall är&lt;br&gt;den höga arbetslösheten till stor del tillfällig, och skulle ganska snabbt&lt;br&gt;sjunka tillbaka till tidigare nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En tredje möjlighet är att arbetslösheten uppvisar persistens, dvs. att&lt;br&gt;den först långsamt återgår till en lägre nivå. En ursprungligen&lt;br&gt;konjunkturbetingad arbetslöshet skulle i så fall till stor del ha blivit&lt;br&gt;strukturell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I extremfallet karaktäriseras arbetslösheten av hysteresis. Arbetslös-&lt;br&gt;heten har fastnat på en hög nivå, utan någon tendens till att röra sig&lt;br&gt;mot något annat jämviktsläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bedömer att det finns en påtaglig risk att arbetslöshetens&lt;br&gt;återgång kommer att ta längre tid än en konjunkturcykel. Den arbetslöshet&lt;br&gt;som kvarstår 1998 skulle då till stor del vara strukturell. I så fall är det&lt;br&gt;svårt att bedöma om den svenska arbetsmarknadspolitikens hittillsvarande&lt;br&gt;mekanismer och åtgärder är tillräckliga, eftersom de tidigare inte behövt&lt;br&gt;hantera strukturella problem i denna skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att återvinna sysselsättningen har tre komponenter: den&lt;br&gt;konjunkturella återhämtningen, näringslivets strukturella omställning och&lt;br&gt;expansion samt åtgärder for att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.&lt;br&gt;Alla dessa komponenter är nödvändiga och samspelet dem emellan är&lt;br&gt;kritiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsmarknaden bättre och smidigare kan tillgodose olika behov&lt;br&gt;av arbetskraft så kan jämviktsarbetslösheten pressas till en lägre nivå.&lt;br&gt;Detta måste åstadkommas genom åtgärder och förbättringar på en rad&lt;br&gt;olika områden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Utbildningen är avgörande. Den traditionella arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ningen är inte tillräcklig. I stället kommer det reguljära utbildnings-&lt;br&gt;systemet att få en nyckelroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Om återgången blir långsam och kräver mer av strukturella insatser,&lt;br&gt;så skärps kraven på att incitamenten for de arbetssökande anpassas till&lt;br&gt;det förändrade läget. Till en del kan detta ske genom att dagens regler&lt;br&gt;för arbetslöshetsersättning tillämpas konsekvent. Egenföretagande&lt;br&gt;måste stimuleras. Deltagande i längre utbildningar får inte vara alltför&lt;br&gt;missgynnat jämfört med traditionella stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samspelet mellan beskattningen, socialförsäkringarna och inkomst-&lt;br&gt;prövade taxor och avgifter kan skapa fattigdomsfällor. Andra länders&lt;br&gt;erfarenheter tyder på att detta kan hämma sysselsättningen, om det&lt;br&gt;ekonomiska utbytet av (åter)inträdet på arbetsmarknaden blir for&lt;br&gt;klent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsorganisationen måste vara smidig nog att ta tillvara medarbetar-&lt;br&gt;nas kompetens och marknadens nya möjligheter. Organisationens&lt;br&gt;utformning påverkas av arbetsrätten, bl.a. anställningsskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En dämpad utveckling av arbetskraftens kostnader underlättar de&lt;br&gt;växtkraftiga delarnas expansion. Utrymmet måste bestämmas av hur&lt;br&gt;produktiviteten ökar. Lönebildningen är en kritisk faktor, både för att&lt;br&gt;säkra en uthållig uppgång och for att underlätta strukturomvandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det är väsentligt att så snart och så långt som möjligt avveckla de&lt;br&gt;sysselsättningssubventionerade åtgärderna, t.ex. ungdomspraktik och&lt;br&gt;arbetslivsutveckling. Istället måste politiken inriktas på att öka&lt;br&gt;rörligheten geografiskt och mellan yrken och branscher. Detta kan&lt;br&gt;kräva en omprövning av den institutionella ramen för insatserna, så&lt;br&gt;att organ med ett direkt intresse av att minska arbetslösheten får en&lt;br&gt;ökad roll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) anser att arbetslinjen bör vägleda översynen av&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken. LO anser inte att en sänkning av ersättnings-&lt;br&gt;nivåerna är ett medel som verkar i rätt riktning. LO anser att det finns&lt;br&gt;uppenbara risker att den nuvarande höga arbetslösheten blir bestående och&lt;br&gt;att målet bör vara att minst halvera arbetslösheten till år 2000. LO anser&lt;br&gt;vidare att en prisstabilisering inte får ske på bekostnad av sysselsättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund finner att&lt;br&gt;LU redovisar ett omfattande statistiskt underlag som beskriver utveckling&lt;br&gt;och forskning. Organisationerna finner dock att de operativa slutsatserna&lt;br&gt;och konkreta rekommendationerna är få. Organisationerna påtalar den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknadens bristande funktion. Förutsättningarna for en&lt;br&gt;expansion av näringslivet är enligt organisationerna att arbetsmarknaden&lt;br&gt;ändras så att lönebildningen blir mer decentraliserad, att lönespridningen&lt;br&gt;ökar, att arbetsrätten blir mer flexibel samt att arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;blir effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) finner att de resultat som presenteras&lt;br&gt;av LU i det mesta redan är kända företeelser på arbetsmarknaden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS saknar i LU ett tillskott av nya bidrag till den arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska debatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS hyser en stark oro för att utvecklingen i Sverige går emot en allt&lt;br&gt;större acceptans av hög arbetslöshet. AMS anser att LU har antagit en&lt;br&gt;ganska passiv hållning i frågan och att det i utredningen inte finns någon&lt;br&gt;uttalad målsättning att nå tillbaka till hög sysselsättning. Enligt AMS&lt;br&gt;skulle LU ha ägnat större uppmärksamhet åt att analysera konkreta&lt;br&gt;strategier inom olika politikområden för att komma tillbaka till låga&lt;br&gt;arbetslöshetsnivåer igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS finner LU mycket motsägelsefull i diskussionen om en höjd&lt;br&gt;jämviktsarbetslöshet samtidigt som arbetsmarknadens funktionssätt enligt&lt;br&gt;LU kommer att förbli förhållandevis tillfredsställande. AMS menar att om&lt;br&gt;jämviksarbetslösheten ökar till den höga nivå som LU antar som sannolik&lt;br&gt;betyder det att arbetsmarknadens funktionssätt måste försämras dramatiskt&lt;br&gt;under återstoden av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS delar inte LU:s uppfattning om betydelsen av arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringens nivå och arbetsrätten för arbetslöshetens nivå. AMS anser att&lt;br&gt;dessa faktorer bara i begränsad omfattning påverkar arbetslöshetens nivå.&lt;br&gt;Enligt AMS är det andra faktorer som avgör om Sverige kommer att få&lt;br&gt;en hög och bestående arbetslöshet. Den mest avgörande faktorn är huru-&lt;br&gt;vida Sverige kommer att klara av att sanera statens finanser och återfå ett&lt;br&gt;långsiktigt förtroende för svensk ekonomi. Andra viktiga faktorer är till-&lt;br&gt;gången på kvalificerad arbetskraft, företagsklimat och ett generellt starkt&lt;br&gt;konkurrensläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan LU pekar på att osäkerhet finns i forskningsresultaten avseende&lt;br&gt;effekterna av arbetsmarknadspolitiken, menar AMS att arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken har varit framgångsrik. Intensifierad platsförmedlingsverk-&lt;br&gt;samhet har i forskningen visat sig ha positiv effekt, och AMS menar att&lt;br&gt;en förstärkning av arbetsförmedlingsfunktionen med ett tillskott på&lt;br&gt;arbetsförmedlare skulle innebära betydande effektivitetsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket delar LU:s syn att dagens höga arbetslöshet är ett&lt;br&gt;synnerligen allvarligt problem. Enligt Arbetsgivarverkets mening är dock&lt;br&gt;ett allvarligare problem om en stor andel av de arbetslösa blir lång-&lt;br&gt;tidsarbetslösa eller helt slås ut från arbetsmarknaden. En högre arbetslös-&lt;br&gt;hetsnivå än den Sverige tidigare hade torde enligt verket vara nödvändigt&lt;br&gt;för att undvika den mer eller mindre permanenta överhettning som rått på&lt;br&gt;arbetsmarknaden under efterkrigstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU diskuterar möjligheterna att minska arbetslösheten genom arbets-&lt;br&gt;delning och finner att en sådan inte skulle vara en framgångsrik åtgärd.&lt;br&gt;Arbetsgivarverket instämmer i detta och vill understryka utredningens&lt;br&gt;slutsats. Arbetstidsförkortningar är enligt verket ett sätt att ta ut reallöne-&lt;br&gt;förbättringar om det finns utrymme för sådana, inte ett sätt att lösa&lt;br&gt;problemen med en hög arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En med svenska mått relativt hög arbetslöshet behöver enligt Arbets-&lt;br&gt;givarverkets syn inte i sig vara något negativt under förutsättning att&lt;br&gt;arbetslöshetsperioderna kan hållas korta. Eftersom arbetsmarknaden kan&lt;br&gt;väntas bli allt mer snabbföränderlig bör korta arbetslöshetsperioder kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betraktas som någonting naturligt. Det väsentliga är enligt Arbets-&lt;br&gt;givarverket att undvika en hög strukturell arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En flexiblare arbetsrättslig lagstiftning är en möjlighet till snabbare&lt;br&gt;anställning för de arbetslösa. Stärkta ekonomiska incitament till för-&lt;br&gt;värvsarbete i arbetslöshetsförsäkringen och andra bidragssystem är också&lt;br&gt;en viktig åtgärd. De arbetssökande måste enligt Arbetsgivarverket&lt;br&gt;motiveras till ökad rörlighet såväl geografiskt som mellan branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket vill i samband med LU:s resonemang om utbildning&lt;br&gt;påpeka faran i att låta arbetslösa delta i reguljär utbildning under påtagligt&lt;br&gt;gynnsammare ekonomiska förutsättningar än andra studerande. Det kan&lt;br&gt;leda till minskad vilja till utbildning under normala finansieringsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket instämmer i LU:s uppfattning att arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken skall inriktas på de grupper som har en särskilt svag ställning.&lt;br&gt;Verket vill dock påpeka att en av arbetsmarknadspolitikens främsta&lt;br&gt;uppgifter är att snabbt ge arbetsgivaren kompetent arbetskraft. Genom en&lt;br&gt;effektivt fungerande arbetsmarknad hålls bristen på arbetskraft nere och&lt;br&gt;därmed minskar risken för löneinflation. De ekonomiska incitamenten att&lt;br&gt;ta reguljärt arbete måste enligt Arbetsgivarverket vara starka. Detta kan&lt;br&gt;enligt Arbetsgivarverket åstadkommas dels genom en låg ersättningsnivå&lt;br&gt;men också genom att begränsa ersättningsperiodemas längd och minska&lt;br&gt;möjligheterna till rundgång mellan kontantersättning och åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket instämmer i stort i LU:s resonemang om lönebild-&lt;br&gt;ningen som incitament för ökad rörlighet, men finner att avseende den&lt;br&gt;offentliga sektorn krävs en viss nyansering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens fullmäktige finner diskussionen i LU om arbetsmarknaden&lt;br&gt;informativ och att den ger väsentliga insikter om problemens natur.&lt;br&gt;Fullmäktige finner dock att förslagen till åtgärder är allmänt utformade&lt;br&gt;och att detta minskar konkretionen i utredningens policydiskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen menar i anslutning till LU:s resonemang om sänkning&lt;br&gt;av reservationslöner, att ett ökat kunskapsunderlag där analyser av&lt;br&gt;samband mellan olika försäkringsersättningar framgår behövs. En viktig&lt;br&gt;fråga är vilken inverkan marginaleffekter har på arbetsutbudet i samband&lt;br&gt;med förändringar i transfereringssystemet. Socialstyrelsen anser att det&lt;br&gt;finns en påtaglig risk för att fattigdomsfällor kan bidra till bestående&lt;br&gt;arbetslöshet och en lägre förvärvsfrekvens oavsett om utträdet ur&lt;br&gt;arbetskraften är frivilligt eller ej. Socialstyrelsen menar att av detta&lt;br&gt;resonemang följer även uppenbara risker för segregation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet delar LU:s farhågor om en hög bestående&lt;br&gt;arbetslöshet och vill poängtera hur betydelsefullt det är att arbetslösheten&lt;br&gt;kan reduceras så mycket som möjligt de närmaste åren. Kommunförbun-&lt;br&gt;det anser att arbetsmarknadspolitikens utformning har en central betydelse&lt;br&gt;i detta sammanhang. LU diskuterar möjligheten att öka effektiviteten i&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken genom att låta de delar av offentlig sektor som&lt;br&gt;har ett direkt intresse av att minska arbetslösheten också få ett större&lt;br&gt;ansvar för insatserna. Kommunförbundet ser stora poänger i en sådan&lt;br&gt;samordning. En förutsättning är dock att rollfördelningen mellan de olika&lt;br&gt;organen är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet delar i stort LU:s uppfattning om att en politik som&lt;br&gt;förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt är central för möjligheten att&lt;br&gt;bringa ned arbetslösheten och en förutsättning för en långsiktig stabil&lt;br&gt;ekonomisk utveckling. Kommunförbundet anser dock att mer utrymme&lt;br&gt;måste ägnas åt en diskussion kring åtgärder för att öka efterfrågan på&lt;br&gt;arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU lyfter fram utbildningens växande betydelse för arbetskraftens&lt;br&gt;kompetens. Kommunförbundet vill understryka problemet med att&lt;br&gt;kommunernas ekonomiska resurser krymper samtidigt som grund- och&lt;br&gt;gymnasieskolan blir allt viktigare, både för den direkta yrkesutbildningen&lt;br&gt;och som grund för den högre utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns Utredningsinstitut (HUI) anser att för att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att återvända till de nivåer på arbetslösheten som tidigare fanns&lt;br&gt;i Sverige, utan att riskera problem med konkurrenskraften, krävs&lt;br&gt;institutionella förändringar av lönebildningsprocessen. Enligt HUI skulle&lt;br&gt;en omläggning mot en decentraliserad lönesättning kunna vara en&lt;br&gt;möjlighet att i Sverige liksom i t.ex. USA förena låg arbetslöshet och låg&lt;br&gt;inflation. HUI anser att en återgång till tidigare låga arbetslöshetsnivåer&lt;br&gt;utan att lönebildningsprocessen reformeras skulle resultera i en återgång&lt;br&gt;till Sveriges relativa kostnadsproblem. I så fall blir enligt HUI åter-&lt;br&gt;kommande devalveringar ett bestående inslag i svensk politik. De senaste&lt;br&gt;årens devalveringspolitik borde därför enligt HUI mer ingående behandlas&lt;br&gt;i LU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att arbetsrätten måste reformeras&lt;br&gt;så att arbetsmarknaden blir mer flexibel. Enligt LU står förhoppningarna&lt;br&gt;om en sysselsättningsökning till små och medelstora företag. Enligt före-&lt;br&gt;tagarna finns med dagens arbetsrätt ingen möjlighet att dessa förhopp-&lt;br&gt;ningar ska infrias. Det krävs att sysselsättningen motsvarar produktionen&lt;br&gt;och inte tvingar företagen att anställa vid produktionstoppar och inte&lt;br&gt;avskeda vid fallande produktion. Skrivningen i LU är enligt företagarna&lt;br&gt;för svag på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser att LU, med bakgrund av den&lt;br&gt;nuvarande höga arbetslösheten, mer ingående borde ha belyst arbets-&lt;br&gt;marknadspolitikens förutsättningar de kommande åren. LU:s resonemang&lt;br&gt;om risken för bestående hög arbetslöshet borde enligt RRV ha följts av&lt;br&gt;överväganden om ändrade krav på arbetsmarknadspolitiken, särskilt vad&lt;br&gt;avser förmåga att motverka tillfälliga konjunkturmässiga svängningar samt&lt;br&gt;strukturellt betingade obalanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att statens uppgifter i ett läge med ett stort antal människor&lt;br&gt;utanför arbetsmarknaden borde belysas ytterligare. RRV menar att då&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken i ökad utsträckning kommer att bestå av&lt;br&gt;kvalificerad utbildning infinner sig nämligen en rad strategiska problem.&lt;br&gt;För det första finns en risk för att den arbetsmarknadspolitiska vidareut-&lt;br&gt;bildningen minskar incitamenten för den vanliga utbildningen. För det&lt;br&gt;andra borde enligt RRV själva effektiviteten i arbetsmarknadsutbildningen&lt;br&gt;kommenteras mer ingående. RRV har i rapporter konstaterat att upphand-&lt;br&gt;lingen av utbildningar sköttes slentrianmässigt och utan djupare insikter&lt;br&gt;om innehåll eller kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det vara tveksamt att anta att den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden fungerar bättre än arbetsmarknaden i andra&lt;br&gt;länder och att risken för bestående hög arbetslöshet således skulle vara&lt;br&gt;mindre i Sverige än i dessa länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län instämmer i princip i LU:s förordande om&lt;br&gt;en ökad rörlighet geografiskt och mellan yrken och branscher, men vill&lt;br&gt;samtidigt erinra om de kostnader som ligger i att vissa regioner kan&lt;br&gt;utarmas på kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län ser det som mycket angeläget att öka&lt;br&gt;beredskapen för insatser för att förhindra en permanent hög arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbotten anser att en betydande del av arbetslösheten&lt;br&gt;kan betraktas som strukturell. En stor grupp arbetslösa har sannolikt små&lt;br&gt;möjligheter att finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Utan&lt;br&gt;extraordinära åtgärder för dessa personer kommer enligt länsstyrelsen&lt;br&gt;sannolikt arbetslösheten att ligga kvar på en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen instämmer inte i ett så generellt och kategoriskt omdöme&lt;br&gt;om företagsstöd och delar av arbetsmarknadspolitiken som man anser att&lt;br&gt;LU har. Länsstyrelsen är övertygad om att dessa åtgärder i många fall&lt;br&gt;bidrar till att öka tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Näringslivets villkor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningens basscenario förutsätts det privata näringslivet stå för hela&lt;br&gt;ökningen av sysselsättningen under resten av 1990-talet. Det ställer krav&lt;br&gt;på goda produktionsfÖrutsättningar. Investeringarna behöver öka snabbt&lt;br&gt;under resten av 1990-talet. För att detta ska bli möjligt krävs en stabil&lt;br&gt;lönsamhet i de svenska företagen som efter skatt ligger på en internatio-&lt;br&gt;nellt konkurrenskraftig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningarna i mindre företag hämmas troligen av avsaknaden av en&lt;br&gt;marknadsplats för riskkapital. I stället för att generellt sänka ägarskatter&lt;br&gt;kan särskilda riskkapitalavdrag för satsningar i mindre företag övervägas&lt;br&gt;som ett sätt att kompensera för de högre riskerna och stimulera investe-&lt;br&gt;ringar i småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna till den högre utbildningen har kraftigt förstärkts sedan&lt;br&gt;början av 1990-talet. Ytterligare satsningar, framför allt på utbildning av&lt;br&gt;tekniker och naturvetare, skulle dock behövas for att möta den framtida&lt;br&gt;efterfrågan på högutbildade. Stärkta incitament för både företag och&lt;br&gt;enskilda att satsa på en fortgående kompetens är också av stor betydelse,&lt;br&gt;liksom en förbättring av arbetsorganisationen så att de anställdas&lt;br&gt;kompetens kan utnyttjas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anställdas utbildning är även den viktigaste faktorn for att utveckla&lt;br&gt;teknologi och dra nytta av forskning och utveckling bedriven i andra&lt;br&gt;länder och i andra företag. Den långt drivna specialiseringen tillsammans&lt;br&gt;med avsaknaden av långsiktig patentstrategi i många företag kan medföra&lt;br&gt;problem att i framtiden skaffa kompletterande kunskap. Detta kan&lt;br&gt;innebära en försvagad position vid exploatering av nya teknologier och&lt;br&gt;svårigheter att vidareutveckla befintliga produkter och produktionsmeto-&lt;br&gt;der. De offentliga satsningarna har en mycket stark inriktning på mot&lt;br&gt;högskoleforskning. För att främja spridningen av ny teknologi och stödja&lt;br&gt;de mindre företagens teknologiutveckling kan staten i ökande omfattning&lt;br&gt;ta på sig en roll for att skapa nätverk mellan små och stora företag och&lt;br&gt;mellan forskningsinstitutioner och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energi är en faktor som påverkar näringslivets konkurrenskraft och&lt;br&gt;strukturomvandlingen. Priset beräknas i framtiden stiga och bli ungefär&lt;br&gt;detsamma på importerad och svenskproducerad el. En kämkraftsavveck-&lt;br&gt;ling kommer att tidigarelägga denna prisökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska infrastrukturen är väl utbyggd och det finns inte belägg för&lt;br&gt;någon övergripande brist. Däremot kan det finnas angelägna investeringar&lt;br&gt;inom vissa slag av infrastruktur eller på särskilda platser i Sverige. De&lt;br&gt;enskilda investeringarna måste prövas utifrån egna meriter och uppfylla&lt;br&gt;rimliga samhällsekonomiska lönsamhetskrav - det finns inget generellt&lt;br&gt;samband mellan ökad infrastrukturinvesteringar och ökad tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna for en god konkurrens i det svenska näringslivet har&lt;br&gt;förbättrats under de senaste åren genom ny konkurrenslag och EU-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemskap. För att avregleringar ska leda till mer effektiva marknader&lt;br&gt;krävs i allmänhet en omreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trenden från 1980-talet med en ökad tjänstesektor och mer fragmente-&lt;br&gt;rade marknader gynnar småföretagen. En god tillväxt i småforetagarsek-&lt;br&gt;tom förutsätter dock att de mindre företagen kan konkurrera med de&lt;br&gt;större om arbetskraften. Vidare måste krävs troligen åtgärder som minskar&lt;br&gt;tillväxthindren och förbättrar förutsättningarna for att starta nya företag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) anser att marknadskonkurrensen som förut-&lt;br&gt;sättning för tillväxt är överbetonad och att samarbete ger bättre resultat.&lt;br&gt;Fasta normer av tillväxtkaraktär är styrkan i den svenska modellen och en&lt;br&gt;förutsättning för detta är enligt LO de stabila institutionerna. LO anser att&lt;br&gt;det är statens uppgift att skapa stabila ekonomiska villkor för den privata&lt;br&gt;sektorn för att främja god konkurrenskraft och goda investeringsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund delar&lt;br&gt;LU:s uppfattning att ett antal övergripande faktorer blir avgörande för&lt;br&gt;tillväxten. Hit hör bl.a. kunskapsnivåer och teknologi, materiella och&lt;br&gt;immateriella investeringar, incitament till nyföretagande, riskkapitalmark-&lt;br&gt;nadens funktion samt att uthållig tillväxt förutsätter ett gynnsamt&lt;br&gt;näringsklimat i vid mening och att det är viktigt att vårda 1980-talets&lt;br&gt;reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser att LU inte i tillräcklig utsträckning belyser&lt;br&gt;faktorer avgörande for den framtida tillväxten. Organisationerna anser att&lt;br&gt;bl.a. behovet av en bred expansion i näringslivet och vikten av att sänka&lt;br&gt;skattetrycket behandlas bristfälligt i LU. Vidare bör skattesystemet&lt;br&gt;uppmuntra riskkapitaltillförsel, nyföretagande och foretagsexpansion och&lt;br&gt;lönsamheten vara högre i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna instämmer helt i LU:s analys att en expansion i de&lt;br&gt;kunskapsintensiva näringslivssektorema är en nödvändig förutsättning för&lt;br&gt;en god ekonomisk utveckling och för att Sveriges trendmässiga till-&lt;br&gt;bakagång de senaste 35 åren skall kunna brytas. Organisationernas&lt;br&gt;bedömning är dock att de åtgärder och systemförändringar som krävs för&lt;br&gt;att åstadkomma detta är mer omfattande än vad som framgår av LU och&lt;br&gt;att det tar längre tid innan de får full effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser att det behövs åtgärder som förbättrar utbudet&lt;br&gt;av näringslivsrelevant utbildning, som förbättrar möjligheten att kommer-&lt;br&gt;sialisera tillgänglig kunskap samt åtgärder som skapar incitament till&lt;br&gt;grundutbildning och kontinuerlig vidareutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kunskapsintensiva tjänstesektorn är beroende av industrisektorn.&lt;br&gt;Industrin drar enligt organisationerna stora delar av tjänstesektorn och&lt;br&gt;utan en stark industrisektor försämras tjänsteföretagens tillväxtmöjligheter&lt;br&gt;kraftigt. Man måste därför enligt organisationerna ifrågasätta om den&lt;br&gt;relativt svaga tillväxten i industrin räcker for att dra expansionen i den&lt;br&gt;kunskapsintensiva tjänstesektorn. Enligt organisationerna skulle en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sänkning av tjänstemomsen kunna bidra till att vitalisera tjänstesektorn&lt;br&gt;och skapa riktiga jobb, i synnerhet för ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser vidare att företagen i större utsträckning måste&lt;br&gt;få behålla sina vinster och det behövs då en helhetssyn på skattesystemet&lt;br&gt;med företagaren i centrum. Organisationerna anser också att det svenska&lt;br&gt;regelverket måste förenklas för att underlätta för expansion i småföre-&lt;br&gt;tagen. Spelreglerna måste bli stabilare, då detta är viktigt för framtidsin-&lt;br&gt;riktade satsningar i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens fullmäktige instämmer i att tillväxten i produktion och&lt;br&gt;sysselsättning framgent måste komma primärt från den privata sektorn. En&lt;br&gt;viktig uppgift för den ekonomiska politiken är enligt fullmäktige att&lt;br&gt;underlätta en genomgripande strukturomvandling. Fullmäktige finner att&lt;br&gt;förslagen till åtgärder ofta är allmänt utformade, vilket minskar konkre-&lt;br&gt;tionen i utredningens policy-diskussion. Fullmäktige instämmer i LU vad&lt;br&gt;gäller vikten av kunskapsinvesteringar för att svenskt näringsliv ska kunna&lt;br&gt;omsätta teknologiska framsteg i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att långsiktiga satsningar skall anses vara lönsamma krävs enligt&lt;br&gt;fullmäktige att framtiden framstår som någorlunda stabil och överblickbar.&lt;br&gt;Stabila ekonomiska spelregler är en väsentlig faktor i sådana bedöm-&lt;br&gt;ningar. Hit hör enligt fullmäktige rättsliga regler av olika slag, men också&lt;br&gt;de spelregler som styr den allmän-ekonomiska utvecklingen. Fullmäktige&lt;br&gt;vill betona vikten av tilltron till ett stabilt penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) finner att LU gör en&lt;br&gt;bred genomgång av kunskapsläget inom områden som har stor betydelse&lt;br&gt;för möjligheterna att nå ekonomisk tillväxt, men att analyserna inte leder&lt;br&gt;till några slutsatser om vilka politiska insatser som behöver genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK delar LU:s uppfattning att det finns samhällsekonomiskt goda&lt;br&gt;skäl att ge offentligt stöd till småföretag. NUTEK anser att det finns skäl&lt;br&gt;att ånyo ta upp frågan om hur en effektiv riskkapitalförsörjning kan&lt;br&gt;arrangeras. Det är då av stor vikt att de utvärderingar som görs är&lt;br&gt;objektiva och använder allmänt accepterade metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK vill framhålla att en generell höjning av den genomsnittliga&lt;br&gt;utbildningsnivån i näringslivet sannolikt är en av de viktigaste åtgärderna&lt;br&gt;som krävs för att nå ekonomisk tillväxt. NUTEK vill framhålla att det är&lt;br&gt;av stor betydelse för tillväxten att det utbildas fler tekniker/naturvetare.&lt;br&gt;Det behövs betydande insatser för att göra dessa yrken attraktivare för&lt;br&gt;kvinnor. NUTEK delar LU:s uppfattning att det är viktigt att det existerar&lt;br&gt;förutsättningar för vidareutbildning för yrkesverksamma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK konstaterar att det finns mätproblem avseende FoU-nivån inom&lt;br&gt;olika delar av näringslivet. Det är därför enligt NUTEK viktigt att ett&lt;br&gt;utvecklingsarbete sker av metoderna att mäta den teknologiska specialise-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK delar LU:s uppfattning att investeringar som har positiva&lt;br&gt;spridningseffekter och/eller har positiva effekter som även tillfaller andra&lt;br&gt;företag än de som gör investeringen helt eller delvis bör finansieras med&lt;br&gt;offentliga medel. Uppdelningen i grundforskning, tillämpad forskning etc.&lt;br&gt;räcker därför enligt NUTEK inte som grund för att avgränsa statens&lt;br&gt;respektive företagens roll i finansieringen av FoU. Anledningen är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såväl grundforskning, tillämpad forskning som utvecklingsarbete&lt;br&gt;innehåller inslag av allmängiltig kunskap som företagsspecifik kunskap.&lt;br&gt;Principen bör enligt NUTEK därför vara att staten har en huvudroll som&lt;br&gt;finansiär av projekt med positiva spridningseffekter oavsett vilken typ av&lt;br&gt;FoU det rör sig om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK vill framhålla vikten av att avregleringar och konkurrensutsätt-&lt;br&gt;ningar betraktas som medel att nå högre dynamisk effektivitet och inte&lt;br&gt;som ett mål i sig. För att framtida avregleringar ska bli effektiva krävs att&lt;br&gt;de aktuella marknaderna analyseras i detalj och med tillämpning av&lt;br&gt;moderna teorier som t.ex. transaktionskostnadsanalys och spelteori. Vid&lt;br&gt;en avreglering är det enligt NUTEK av stor betydelse för utfallet att&lt;br&gt;staten fungerar som en övervakare av att spelreglerna på marknaderna är&lt;br&gt;sunda och att de efterlevs. Det är även av stor betydelse att det finns ett&lt;br&gt;fungerande sanktionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK instämmer i LU:s beskrivning av ny- och småföretagandets&lt;br&gt;villkor och behovet av offentliga insatser. NUTEK vill starkare betona&lt;br&gt;behovet av rådgivning och annan form av kompetenstillförsel till mindre&lt;br&gt;företag och nystartare. NUTEK poängterar att dagens utbildningssystem&lt;br&gt;är inriktat mot anställning. Då mycket talar för att en högre andel av&lt;br&gt;arbetskraften kommer att arbeta som egna företagare, är det enligt&lt;br&gt;NUTEK viktigt att utbildningsmoment i hur man startar och driver&lt;br&gt;företag läggs in som obligatoriska moment i gymnasie- och högskoleut-&lt;br&gt;bildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt NUTEK vara svårare att höja kompetensen hos redan&lt;br&gt;aktiva företagare än att öka kunskaperna om småföretagande hos&lt;br&gt;ungdomar. Nya undervisningsformer för småföretagare måste sannolikt&lt;br&gt;utformas för att undervisningen skall vara effektiv. Det är då viktigt att&lt;br&gt;pågående utbildningsprojekt utvärderas och att både goda och mindre&lt;br&gt;goda exempel sprids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB) påtalar en feltolkning som LU gör av&lt;br&gt;statistiken avseende andelen av befolkningen med lång högskoleut-&lt;br&gt;bildning. LU skriver att en relativt liten andel av befolkningen i Sverige&lt;br&gt;har lång högskoleutbildning. Av den statistik som redovisas i LU i tabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 framgår dock att om man ser till enbart högskoleutbildningar på minst&lt;br&gt;tre år, var det bara tre av länderna i materialet som hade en högre andel&lt;br&gt;än Sverige. SCB påpekar dock att man inte därmed menar att de&lt;br&gt;kompetensproblem som LU beskriver inte skulle kunna existera, utan&lt;br&gt;enbart att problemen inte framgår av den statistik som åberopas. Till&lt;br&gt;problematiken kan enligt SCB möjligen höra att etableringen på arbets-&lt;br&gt;marknaden av personer med lång utbildning i de senaste årens arbets-&lt;br&gt;marknadsläge har tagit längre tid än tidigare och att detta kan ses som en&lt;br&gt;outnyttjad kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB påtalar att LU felaktigt skriver att det relativa utbudet av&lt;br&gt;högskoleutbildade minskade under senare delen av 1980-talet. Enligt&lt;br&gt;statistik från SCB ökade istället andelen med högskoleutbildning under&lt;br&gt;denna period. Förklaringen till att utbildningspremien steg mot slutet av&lt;br&gt;1980-talet ligger enligt SCB alltså knappast på utbudssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU kommer fram till att Sverige på sikt riskerar att få en stor brist på&lt;br&gt;högskoleutbildade. Motsvarande beräkningar som SCB tyder också på en&lt;br&gt;viss brist, men inte alls så markerad. Resultaten är mycket känsliga för&lt;br&gt;vilka antaganden som görs om hur kompetenskraven kommer att&lt;br&gt;utvecklas framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU skriver att ett ökat utbud på utbildad arbetskraft kan skapa sin egen&lt;br&gt;efterfrågan och öka takten i strukturomvandlingen mot mer kunskapsin-&lt;br&gt;tensiva verksamheter. SCB anser att det kan stämma till en viss del, men&lt;br&gt;att det finns statistik som tyder på att man inte skall överskatta effekten.&lt;br&gt;Den mycket kraftiga ökningen av högskoleutbildade på arbetsmarknaden&lt;br&gt;under de senaste decennierna har framför allt inneburit fler högskoleut-&lt;br&gt;bildade i de näringsgrenar där de redan från början utgjorde en stor&lt;br&gt;andel. Inbrytningar i nya näringar har inte alls betytt lika mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas riksorganisation är motståndare till alla typer av selektiva&lt;br&gt;stöd. Företagarna anser att politiken måste utformas så att företag kan&lt;br&gt;leva på sin egentliga verksamhet och inte på bidrag. Enligt Företagarna&lt;br&gt;måste skattenivån sänkas och ett större ansvar läggas på ekonomins&lt;br&gt;aktörer. Individen måste ta ett större ansvar för vidareutbildning, detta ska&lt;br&gt;varken stat eller företag stå för. Genom eget sparande kan individen&lt;br&gt;finansiera kortare perioder utan löneinkomst. Detta möjliggörs genom&lt;br&gt;lägre skatter och skattebefriade sparandeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF) har främst kommentarer om&lt;br&gt;skatternas betydelse för en expansion i näringslivet. SARF anser att ett&lt;br&gt;skattegynnat sparande i allemansfonder och aktiefonder klart bidrar till ett&lt;br&gt;minskat direktägande. Ett minskat direktägande innebär enligt SARF&lt;br&gt;också klart negativa konsekvenser för små och medelstora företag i och&lt;br&gt;med motviljan hos institutioner att investera i dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF anser att såväl företags- som kapitalbeskattning är av synnerlig&lt;br&gt;vikt for att investeringsklimatet i Sverige inte ska vara sämre än i andra&lt;br&gt;länder. SARF anser att det skulle vara ytterst olyckligt om kontrollen över&lt;br&gt;svenskt näringsliv och dess investeringar skulle flyttas utomlands till följd&lt;br&gt;av en diskriminerande kapitalbeskattning för de svenska hushållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF anser att en höjning av reavinstbeskattningen och att inte&lt;br&gt;återinföra bättre möjligheter till kvittning av aktieförluster är misstag.&lt;br&gt;Inte heller bör svenska privatpersoner beskattas hårdare än utländska&lt;br&gt;personer som köper svenska aktier. Vidare anser SARF att dubbelbe-&lt;br&gt;skattningen av utdelningar slopas snarast för att svenska företag bättre ska&lt;br&gt;kunna konkurrera med utländska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund finner att det ofta talas om de mindre och&lt;br&gt;medelstora företagens betydelse för tillväxten, men att de politiska beslut&lt;br&gt;som fattats under senare tid pekar i en annan riktning. Köpmannaförbun-&lt;br&gt;det nämner t.ex. övergången till månadsinbetalning av momsen som&lt;br&gt;innebär en likviditetsindragning från företagen och införandet av en&lt;br&gt;fastighetsskatt på lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett måste enligt Köpmannaförbundet skattesystemets effekter&lt;br&gt;på företagande och ekonomisk tillväxt bättre uppmärksammas vid över-&lt;br&gt;väganden om en långsiktig ekonomisk tillväxt. Köpmannaförbundet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instämmer i de synpunkter om skatter som Företagarnas Riksförbund&lt;br&gt;framför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpmannaförbundet instämmer i LU:s betoning av betydelsen av&lt;br&gt;utbildning och kompetensutveckling. Köpmannaförbundet påpekar att&lt;br&gt;detta inte enbart bör gälla naturvetenskaplig och teknisk utbildning, utan&lt;br&gt;att det lika mycket handlar om ökad kompetens avseende t.ex. ekonomi,&lt;br&gt;marknadsföring och arbetsledning. Inte minst de små och medelstora&lt;br&gt;företagen behöver höja sin kompetensnivå i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpmannaförbundet finner det viktigt att man underlättar för företagen&lt;br&gt;att erhålla riskkapital, men att det är minst lika viktigt att man genom en&lt;br&gt;fungerande kapitalmarknad ser till att etablerade företag med över-&lt;br&gt;levnadskraft och tillväxtpotential får sitt behov av “vardagskapital”&lt;br&gt;tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel välkomnar LU:s förslag om det&lt;br&gt;nödvändiga med att ompröva stödet och subventionerna till enskilda&lt;br&gt;företag. Subventioner skapar orimliga konkurrensvillkor och minskade&lt;br&gt;bidrag ger utrymme för skatte- och avgiftssänkningar, vilka enligt&lt;br&gt;Grossistförbundet kan bidra till att lösa de strukturella problemen i svensk&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns Utredningsinstitut (HUI) finner diskussionen om konkurrens-&lt;br&gt;frågor mycket ofullständig. Vidare finner man att den prisjämförelse som&lt;br&gt;görs mellan priser i Sverige och EU är märklig och vilseledande, bl.a.&lt;br&gt;genom valet av jämförelseår (1990 och 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Förbundet (KF) anser det angeläget att den skärpta konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen vad gäller prissamverkan och marknadsdominans&lt;br&gt;tillämpas strikt. KF vill också understryka vikten av den planerade&lt;br&gt;förändringen av plan- och bygglagen genomförs så att kommunerna inte&lt;br&gt;längre får precisera formen av detaljhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket vill understryka vikten av att näringslivets aktörer ges&lt;br&gt;möjlighet att verka under så konkurrensneutrala förutsättningar som&lt;br&gt;möjligt. Konkurrensverket pekar på konkurrensproblem som följer av&lt;br&gt;offentliga aktörers möjligheter att subventionera verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;på konkurrensmarknader. En sådan subvention kan enligt Konkurrens-&lt;br&gt;verket leda till underprissättning och samhällsekonomiska förluster. Det&lt;br&gt;bör klargöras vilka slag av näringsverksamhet som kommuner, landsting&lt;br&gt;och statliga myndigheter bör få bedriva på konkurrensmarknader.&lt;br&gt;Konkurrensverkets inställning är att på sådana varu- och tjänsteområden,&lt;br&gt;som utmärks av en fungerande konkurrens, skall de offentliga aktörerna&lt;br&gt;inte bedriva näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna har valt att främst kommentera avsnitt 9.8 i LU&lt;br&gt;om byggsektorn. Byggentreprenörerna finner att LU:s avsnitt om&lt;br&gt;byggsektorn innehåller en god faktaredovisning kring byggsektorn, men&lt;br&gt;man har synpunkter på tolkningen av materialet. Analysen i LU fokuseras&lt;br&gt;enligt Byggentreprenörerna på konjunkturaspekter i stället för på de reala&lt;br&gt;effekterna av byggandets utveckling såsom att bostadsbeståndet sjunker&lt;br&gt;och att vägunderhåll eftersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna saknar i LU en diskussion om den enligt dem&lt;br&gt;viktigaste orsaken till kostnadsutvecklingen, nämligen statens och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunernas höjningar av skatter och avgifter. Byggentreprenörerna&lt;br&gt;saknar vidare en förklaring till varför en minskning i byggkapacitet är&lt;br&gt;både naturligt och t.o.m. önskvärd enligt LU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finner Byggentreprenörerna det fel att, som antyds i LU,&lt;br&gt;villkoren för byggandet skulle varit ovanligt gynnsamma i Sverige.&lt;br&gt;Förutom subventioner till bostäder har byggandet enligt byggentreprenör-&lt;br&gt;erna haft ovanligt ogynnsamma förutsättningar i Sverige. Orsaken är hög&lt;br&gt;beskattning på byggande, höga räntor, låg tillväxt i ekonomin samt&lt;br&gt;bortsett från de senaste åren få offentliga satsningar på transportin-&lt;br&gt;frastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna saknar en analys av de reella problem som staten&lt;br&gt;skapar genom ett från marknadens sida närmast oförutsägbart agerade&lt;br&gt;avseende t.ex. räntebidrag och fastighetsskatt. Inte enbart särsubventioner-&lt;br&gt;nas (t.ex. räntebidragens) betydelse borde ha analyserats utan även&lt;br&gt;särskattemas (t.ex. fastighetsskatten). Införandet av fastighetsskatt på&lt;br&gt;kommersiella lokaler och industrifastigheter finner Byggentreprenörerna&lt;br&gt;svårbegripligt, eftersom det hämmar produktiva investeringar och&lt;br&gt;förlänger fastighetskrisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket har synpunkter på LU:s diskussion om osäkerheten i be-&lt;br&gt;dömningen av framtida efterfrågan på bostäder. Boverket framför att en&lt;br&gt;viktig faktor som kan förklara skillnaden i olika prognoser är vilket&lt;br&gt;prissystem som prognoserna baseras på samt huruvida man räknar med&lt;br&gt;räntesubventioner eller ej. Boverket menar att man bör inkludera&lt;br&gt;subventioner vid bedömningen av det kommande bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket för Högskoleservice (VHS) instämmer i LU:s bedömning av att&lt;br&gt;Sverige har ett kompetensproblem vad avser arbetskraften. VHS uttrycker&lt;br&gt;sin tillfredsställelse över att LU ger utbildningsfrågor en ingående&lt;br&gt;behandling och att den tillmäter utbildning stor vikt. LU:s perspektiv på&lt;br&gt;utbildningsfrågor - att främst se utbildning som ett av villkoren för&lt;br&gt;näringslivets utveckling - kan enligt VHS anses vara väl begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundets styrelse vill framhålla hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;betydelse som en tillväxtfaktor for olika delar av industrin, inte minst den&lt;br&gt;del som arbetar med medicinsk teknologi. Utvecklingen av kunskap och&lt;br&gt;teknik inom hälso- och sjukvården är snabb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret finner det vara av stort värde om sambanden mellan&lt;br&gt;tillväxt och investeringar i fysiskt, humant och socialt kapital finge&lt;br&gt;diskuteras i tvärvetenskapliga fora med deltagande av teknisk, ekonomisk,&lt;br&gt;humanistisk, ekologisk och beteendevetenskaplig expertis. Statskontoret&lt;br&gt;föreslår tillsättandet av en expertkommission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län anser att det i delar av den regionala&lt;br&gt;ekonomin behövs investeringsstöd till företagen. Erfarenheterna av&lt;br&gt;regionalpolitiskt företagsstöd är enligt länsstyrelsen mycket goda i&lt;br&gt;Blekinge. Länsstyrelsen delar i princip LU:s uppfattningen att den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen gynnas av fri konkurrens och avreglering.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anser dock att vad avser vissa nyttigheter såsom post och&lt;br&gt;tele måste de enskildas och företagens behov av service i alla delar av&lt;br&gt;landet tillgodoses. Bolagiseringen av dessa offentliga verksamheter&lt;br&gt;innebär att en önskvärd servicenivå inte längre är självklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län understryker behovet av utrymme för&lt;br&gt;en aktiv regionalpolitik som främjar tillväxten av kvalificerad produktion&lt;br&gt;av varor och tjänster i regioner som tidigare haft en negativ näringslivs-&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Den offentliga omställningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i de offentliga systemen är nödvändiga av två skäl. En&lt;br&gt;förstärkning av de offentliga finanserna är en avgörande förutsättning för&lt;br&gt;en god ekonomisk utveckling. Det är emellertid lika viktigt att skatter och&lt;br&gt;transfereringssystem ger incitament till arbete och sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande underskotten i de offentliga finanserna skapar en utbredd&lt;br&gt;osäkerhet inför framtiden. För att underskotten ska kunna undanröjas&lt;br&gt;krävs en betydande expansion i näringslivet. Samtidigt behöver de&lt;br&gt;offentliga utgifterna begränsas. Under de närmaste åren behövs betydande&lt;br&gt;budgetförstärkningar. Utredningen pekar på olika möjligheter att förstärka&lt;br&gt;de offentliga finanserna. Generellt sett är utgiftssänkningar att föredra&lt;br&gt;framför skattehöjningar eftersom de senare bidrar till samhällsekonomiskt&lt;br&gt;skadliga skattekilar. Omvärlden påverkar också förutsättningarna för den&lt;br&gt;svenska beskattningens utformning. Utrymmet för ytterligare generella&lt;br&gt;skattehöjningar är därför mycket begränsat. Minskning av skatteförmåner&lt;br&gt;är normalt bättre än allmänna skattehöjningar eftersom likformigheten&lt;br&gt;ökar. Även höjda egenavgifter medför en budgetförstärkning. Så länge de&lt;br&gt;inte åtföljs av någon motsvarande förmånshöjning bidrar de dock till att&lt;br&gt;öka skattekilama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av budgetförstärkningarna måste utgöras av besparingar i&lt;br&gt;transfereringssystemen. En viktig aspekt av de offentliga åtagandena är&lt;br&gt;vilka incitament som skapas och i vilken utsträckning de uppmuntrar till&lt;br&gt;förvärvsarbete. Staten kan påverka reservationslönema genom att reducera&lt;br&gt;ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna. Detta leder sannolikt till att&lt;br&gt;inkomstspridningen ökar. Höjda egenavgifter och skatter tillsammans med&lt;br&gt;inkomstprövade bidrag och avgifter gör att problemet med marginaleffek-&lt;br&gt;ter riskerar att öka. Höjda marginaleffekter kan skapa s.k. fattigdoms-&lt;br&gt;fällor. Det är av stor vikt att budgetförstärkningarna inte leder till ökade&lt;br&gt;marginaleffekter i de lägre inkomstskikten. Möjligheterna att genom s.k.&lt;br&gt;medborgarkonton minska marginaleffekterna i transfereringssystemet bör&lt;br&gt;undersökas närmare. En avgörande förutsättning för en fungerande&lt;br&gt;socialförsäkring är att systemen inte erbjuder möjligheter till vinster,&lt;br&gt;varken for den enskilde eller för olika huvudmän, genom att skadan&lt;br&gt;omdefinieras till en annan del av försäkringen. En samlad prövning av&lt;br&gt;familjepolitiken bör ske, det finns inslag i systemet som ger upphov till&lt;br&gt;incitament som är inbördes motverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymmet for den offentligt finansierade verksamheten framöver är&lt;br&gt;begränsat. Det finns möjligheter till produktivitetsförbättringar och man&lt;br&gt;kan också höja avgifterna för olika offentliga tjänster. Detta skulle kunna&lt;br&gt;bidra till att gapet mellan tillgängliga resurser och efterfrågan sluts, både&lt;br&gt;genom att intäkterna ökar och efterfrågan sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga detaljstyrningen av kommunerna har minskat under senare&lt;br&gt;år. Ett syfte med decentraliseringen är att öka kommunernas möjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utforma verksamheterna efter lokala förhållanden. Denna förskjutning&lt;br&gt;i ansvarsfördelningen kan påverka de totala offentliga utgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) instämmer med LU i att förändringar i&lt;br&gt;socialförsäkringarna, avgiftssystemen och beskattningen riskerar att&lt;br&gt;förskjuta marginaleffekterna nedåt i inkomstskikten. LO anser att riskerna&lt;br&gt;for fattigdomsfällor blir tydliga vid inkomstprövade transfereringssystem.&lt;br&gt;Sverige bör enligt LO driva en generell välfärdspolitik, vilket innebär att&lt;br&gt;alla är med och finansierar och att alla också har del i förmånerna. Vidare&lt;br&gt;anser LO att om kvaliteten på den offentliga servicen sänks så sänks&lt;br&gt;också viljan att finansiera genom att betala skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU lägger stor vikt vid de offentliga finansernas betydelse for&lt;br&gt;ränteskillnader gentemot omvärlden, LO vill ha en mer nyanserad bild av&lt;br&gt;statsskuldens roll. LO anser att en förstärkning av statens finanser främst&lt;br&gt;bör ske genom ökade inkomster och inte i hög grad genom en ned-&lt;br&gt;skärning av utgifter. LO anser att snedvridande skatteeffekter inte i sig&lt;br&gt;ges av en hög skattekvot utan av ett ineffektivt skattesystem, dvs. när&lt;br&gt;olika inkomster beskattas olika högt. LO instämmer med LU i att en&lt;br&gt;effektivisering kan ske genom en växling till mindre snedvridande skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO menar att det inte finns någon påtaglig risk for undanträngning av&lt;br&gt;andra sektorer vid en bibehållen stor offentlig sektor. Arbetsutbudet är&lt;br&gt;tillräckligt stort för att inte detta ska leda till en undanträngning av&lt;br&gt;industrin. LO anser att den offentliga sektorns tillväxt i Sverige delvis är&lt;br&gt;en konsekvens av arbetsfördelningen mellan män och kvinnor. Det är&lt;br&gt;därför inte den offentliga sektorns tillväxt utan kostnadsinflationen på den&lt;br&gt;privata sidan som orsakat problemen för den privata sidan. Det finns&lt;br&gt;enligt LO heller ingen anledning att tro att arbetsutbud eller kapital-&lt;br&gt;bildning påverkas av det ökade skattetrycket vid en stor offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens fullmäktige anser att LU i sin analys av statsfinanserna i&lt;br&gt;otillräcklig grad beaktar skillnaderna mellan olika vägar att nå budget-&lt;br&gt;balans och sänkt skuldkvot. Det är enligt fullmäktige nödvändigt att&lt;br&gt;beakta den offentliga sektorns totala anspråk på resurser. Till kraven på&lt;br&gt;budgetpolitiken hör att finna en hållbar utgiftsnivå, dvs. en nivå som kan&lt;br&gt;finansieras med skatter som ger goda tillväxtförutsättningar. Denna aspekt&lt;br&gt;förstärker enligt fullmäktige LU:s slutsats att det måste ske stora&lt;br&gt;omställningar på utgiftssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hög utgiftskvot förutsätter generellt höga skattesatser och leder till&lt;br&gt;förekomsten av skattekilar i ekonomin. På så sätt riskerar alltför stora&lt;br&gt;offentliga utgifter att försvåra ansträngningarna att öka flexibiliteten på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och förbättra villkoren for investeringar i kunnande och&lt;br&gt;produktiv verksamhet. Via negativa effekter på tillväxtforutsättningama&lt;br&gt;kan stora utgifter också skapa tvivel om budgetpolitikens hållbarhet på&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige konstaterar att vidgat handlingsutrymme för den ekono-&lt;br&gt;miska politiken förutsätter att de statsfinansiella problemen får en&lt;br&gt;trovärdig lösning och att skuldnivån sänks. På vilken nivå skuldkvoten&lt;br&gt;bör ligga är svårt att säga, men fullmäktige anser att konvergenskravet för&lt;br&gt;tillträde till den monetära unionen, 60 procent, ger ett användbart&lt;br&gt;riktmärke for de närmaste årens saneringsarbete. Fullmäktige understryker&lt;br&gt;vikten av att skapa säkerhetsmarginaler som gör att den grundläggande&lt;br&gt;statsfinansiella balansen kan bevaras även vid mer ogynnsamma ut-&lt;br&gt;vecklingsförlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen menar att det finns ett stort behov av att göra en samlad&lt;br&gt;bedömning av konsekvenserna av förändringar i transfereringssytemen så&lt;br&gt;att en besparing inom ett system inte omvandlas till utgifter i ett annat&lt;br&gt;Även kort- och långsiktiga effekter samt effekter för olika befolknings-&lt;br&gt;grupper bör enligt Socialstyrelsen bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen delar LU:s åsikt att det gap mellan offentlig konsumtion&lt;br&gt;och efterfrågan som förutses kan minskas genom produktivitetsför-&lt;br&gt;bättringar och höjda avgifter. Socialstyrelsen konstaterar dock att LU även&lt;br&gt;borde diskutera hur realistiskt det är att åstadkomma dessa förändringar&lt;br&gt;och vilka konsekvenser som kan uppstå som en följd av dessa förändring-&lt;br&gt;ar. Det handlar bl.a. om kvalitetskrav och lagenlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller avgifter för offentlig service anser Socialstyrelsen att det är&lt;br&gt;viktigt att se till de fördelningspolitiska effekterna. Konsekvensanalyser&lt;br&gt;behöver genomföras eftersom kraftigt höjda avgifter kan innebära att vissa&lt;br&gt;grupper utestängs från vård och omsorg eller måste söka socialbidrag för&lt;br&gt;att betala avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsstudier är enligt Socialstyrelsen viktiga instrument för att&lt;br&gt;följa utvecklingen i ekonomin, men de behöver utvecklas metodologiskt&lt;br&gt;framöver. Socialstyrelsen vill peka på att nya styr- och verksamhetsformer&lt;br&gt;generellt sett har bidragit till ökad produktivitet inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdssektorn. Produktivitetsutvecklingen har i allmänhet skett utan att&lt;br&gt;man kunnat belägga att kvalitetsförluster har inträffat for den enskilde&lt;br&gt;patienten. Det finns enligt Socialstyrelsen fortfarande utrymme för&lt;br&gt;effektiviseringar genom strukturella beslut. Metoder for brukar- och&lt;br&gt;patientinflytande behöver vidareutvecklas. Studier behövs enligt Social-&lt;br&gt;styrrelsen om hur aktivt olika medborgare använder sig av sin valfrihet&lt;br&gt;och konsekvenserna av detta. Socialstyrelsen anser att behovet av&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av kvalitet borde betonas tydligare i LU.&lt;br&gt;Förutom att fortlöpande analysera hur kvaliteten utvecklas är det också&lt;br&gt;viktigt att redovisa bl.a. olika produktivitets- och effektivitetsmått på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det framgår i vilken utsträckning redovisade resultat&lt;br&gt;överensstämmer med nationella mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar i transfereringssytemet påverkar marginaleffekternas&lt;br&gt;inverkan på arbetsutbudet och det finns en risk for fattigdomsfällor med&lt;br&gt;bestående arbetslöshet. Socialstyrelsen menar att av detta resonemang&lt;br&gt;följer uppenbara risker for segregation. Enligt Socialstyrelsen bör LU&lt;br&gt;innehålla bilagor som berör socialpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund anser att&lt;br&gt;saneringen av de offentliga finanserna måste påskyndas. Risken är annars&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fortsatta underskott håller uppe räntorna och att kronan förblir svag&lt;br&gt;vilket i sin tur hotar tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationerna ledde expansionen av den offentliga sektorn till&lt;br&gt;en växande kamp om resurser mellan näringslivet och den offentliga&lt;br&gt;sektorn. Här hade enligt organisationerna den offentliga sektorn ett&lt;br&gt;övertag vilket resulterade i en arbetskraftsbrist i det privata näringslivet&lt;br&gt;och till lönekostnadsinflation. Offentliga monopol i en rad verksamheter&lt;br&gt;ledde enligt organisationerna till en bristfällig konkurrens och effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna är kritiska till att LU enligt deras mening försöker&lt;br&gt;reducera skattetrycket som problem. Det är enligt organisationerna helt&lt;br&gt;klart att det höga skattetrycket i Sverige är en starkt bidragande orsak till&lt;br&gt;att Sverige har haft en klart svagare ekonomisk utveckling än andra länder&lt;br&gt;under de senaste decennierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet finner att LU för en nyanserad diskussion&lt;br&gt;kring den offentliga sektorns underskott och konsekvenserna av den&lt;br&gt;växande statsskulden. Kommunförbundet anser att huvudproblemet med&lt;br&gt;statsskulden inte är Sveriges förmögenhetsställning gentemot utlandet,&lt;br&gt;utan omfördelningen mellan individer och generationer. Den stora stats-&lt;br&gt;skulden är också ett problem genom att en betydande del av de framtida&lt;br&gt;skatteinkomsterna är intecknade för skuldbetalningar. Det gör det svårare&lt;br&gt;att finansiera andra offentliga utgifter i framtiden. Kommunförbundet&lt;br&gt;delar LU:s slutsatser om det oönskade i att söka täcka de offentliga&lt;br&gt;underskotten genom ytterligare skattehöjningar även om sådana inte helt&lt;br&gt;kan uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet påpekar att de avdragsgilla egenavgiftema i social-&lt;br&gt;försäkringarna urholkar underlaget för kommunernas skatteinkomster.&lt;br&gt;Kommunförbundet ser inte meningen med att staten för att undvika egna&lt;br&gt;skattehöjningar, väljer att höja avgifter som riskerar att tvinga kommuner-&lt;br&gt;na att höja sina skattesatser. Kommunförbundet delar LU:s uppfattning att&lt;br&gt;det finns ett visst begränsat utrymme för höjda avgifter inom de&lt;br&gt;kommunala verksamhetsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet instämmer i LU:s slutsatser om vikten av att trans-&lt;br&gt;fereringsutgiftema inte får tränga ut offentliga verksamheter och&lt;br&gt;investeringar som har betydelse för det långsiktiga välståndet. Kommun-&lt;br&gt;förbundet menar att möjligheterna till besparingar i de offentliga&lt;br&gt;utgifterna är större inom transfereringssystemet än inom verksamheterna.&lt;br&gt;Kommunförbundet vill dock slå fast att de totala effekterna för den&lt;br&gt;offentliga sektorn måste vägas in i besluten om besparingar i enskilda&lt;br&gt;transfereringar. Inget är vunnet om besparingarna inom ett transfererings-&lt;br&gt;system innebär att motsvarande kostnader flyttas till ett annat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen i LU om rollfördelningen mellan staten och kommunerna&lt;br&gt;är enligt kommunförbundet alltför negativt inställd till värdet av det&lt;br&gt;kommunala självbestämmandet och alltför inriktad på analyser som kan&lt;br&gt;följa av en decentraliserad offentlig sektor. Den kommunala självstyrelsen&lt;br&gt;är enligt Kommunförbundet inte bara den svenska demokratins grogrund&lt;br&gt;utan också en avgörande förutsättning för en väl fungerande offentlig&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU hävdar att kommunerna lättare än staten kan höja skatterna eftersom&lt;br&gt;ingen enskild kommun tar ansvar för den samlade skattebördan. Mot detta&lt;br&gt;vill Kommunförbundet lyfta fram den återhållande effekt som konkurrens&lt;br&gt;och jämförelser mellan kommuner har på varje enskild kommuns vilja att&lt;br&gt;höja skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet delar LU:s syn att kommunerna måste göra kraftiga&lt;br&gt;neddragningar i sin konsumtion de närmaste åren. Kommunförbundet&lt;br&gt;finner att huvudförklaringen till det snäva ekonomiska utrymmet för&lt;br&gt;kommunerna är att en lägre produktivitetsutveckling gör att kommunala&lt;br&gt;tjänster hela tiden blir relativt sett dyrare jämfört med varor och många&lt;br&gt;privata tjänster. Detta beror på att för många kommunala tjänster är den&lt;br&gt;använda tiden en central del av tjänstens innehåll. Kommunförbundet för&lt;br&gt;en diskussion om hur en framtida ökning av efterfrågan på kommunala&lt;br&gt;tjänster ska hanteras, om möjligheterna till privatisering av tjänster och&lt;br&gt;om en ökad avgiftsfinansiering av kommunala tjänster. Kommunförbundet&lt;br&gt;finner att det finns en motsättning mellan fördelningspolitiska ambitioner&lt;br&gt;och nödvändigheten av en större andel privat finansiering av vård- och&lt;br&gt;omsorgstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket (RSV) påtalar att vissa av de förslag till skatteföränd-&lt;br&gt;ringar som diskuteras i LU strider mot grunderna för skattesystemet. Från&lt;br&gt;administrativ synpunkt skulle man också riskera att förvaltningen ånyo&lt;br&gt;tvingades ägna en stor del av kontrollresursema åt frågor som ur&lt;br&gt;samhällsekonomisk synvinkel har mindre betydelse och som förvaltningen&lt;br&gt;dessutom saknar kompetens att bedöma. RSV tillägger att deklaranternas&lt;br&gt;lojalitet mot skattesystemet är beroende av att kostnaderna att fullfölja&lt;br&gt;deklarationsskyldigheten inte blir for stora. Det är därför viktigt att värna&lt;br&gt;de förenklingar som uppnåtts de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret anser att målet för den statsfinansiella utvecklingen&lt;br&gt;och på vilket sätt måluppfyllelsen skall mätas bör bli föremål för en&lt;br&gt;vidare diskussion. Sedan målet klart definierats bör vägen till målet&lt;br&gt;beskrivas mer i detalj för att öka trovärdigheten i politiken. Detta torde&lt;br&gt;enligt Riksgäldskontoret kräva en bindande långtidsbudget for utgifterna.&lt;br&gt;Därmed skulle såväl målet som vägen dit vara tydligt angiven. Detta&lt;br&gt;skulle underlätta diskussionen om de nödvändiga prioriteringarna inom&lt;br&gt;den offentliga sektorn. En långtidsbudget som är i samklang med&lt;br&gt;målsättningen för den statsfinansiella utvecklingen skulle också tydligt&lt;br&gt;visa att den statsfinansiella situationen är under kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet är kritisk till att LU framför risken for högre&lt;br&gt;arbetslöshet som ett argument mot ökad forsäkringsmässighet på&lt;br&gt;individnivå i socialförsäkringarna. Försäkringsförbundet menar att ökade&lt;br&gt;egenavgifter i kombination med skattelättnader inte borde verka på-&lt;br&gt;drivande på arbetslösheten. Inte heller det fördelningsargument som LU&lt;br&gt;framför delas av Försäkringsförbundet. Med tanke på den ihoppressade&lt;br&gt;lönestrukturen i Sverige skulle forsäkringsmässighet i egenavgiftema&lt;br&gt;enbart ha begränsade inkomstfördelningseffekter. Försäkringsförbundet&lt;br&gt;anser att användandet av aktuariell teknik främjar ekonomins tillväxt, men&lt;br&gt;finner att det i LU verkar råda olika uppfattningar om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet inser att problem som moral hazard, negativt urval&lt;br&gt;samt fripassagerarproblemet kan motivera offentlig reglering av socialför-&lt;br&gt;säkringarna. Försäkringsförbundet finner dock inte att dessa problem är&lt;br&gt;avgörande for vem som skall producera försäkringen, man kan tänka sig&lt;br&gt;en obligatorisk och offentligt reglerad försäkring som drivs i privat regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även for icke försäkringsbara delar i socialförsäkringen, som t.ex.&lt;br&gt;föräldraförsäkringen, kan sådana trygghetsbehov åtminstone delvis&lt;br&gt;tillgodoses inom den finansiella sektorn genom ett ökat sparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet finner det förvånande att LU i sitt avsnitt om&lt;br&gt;pensioner inte nämner premiereservsystemets införande. Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet vill i sammanhanget framhålla de privata försäkringarnas betydelse&lt;br&gt;som komplement till det offentliga pensionssystemet. Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet vänder sig mot de uttalanden om avdragsrätten for pensions-&lt;br&gt;försäkring som görs i LU och som innebär att avdraget har en snedvridan-&lt;br&gt;de effekt på sparandet och därför bör slopas. Försäkringsförbundet hävdar&lt;br&gt;i stället att det måste ske en stimulans av det privata sparandet så att man&lt;br&gt;därigenom kan uppväga den försämring i det allmänna pensionssystemet&lt;br&gt;som kan förväntas komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser vidare att slopad avdragsrätt for pensions-&lt;br&gt;försäkringar ökar intresset for kapitalförsäkringar och därmed också&lt;br&gt;intresset för utländska försäkringar. Detta leder enligt Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet till att underlaget för avkastningsskatt minskar genom att kapitalet&lt;br&gt;lämnar landet. Flyttning av kapital till andra länder utgör enligt Försäk-&lt;br&gt;ringsförbundet en negativ faktor for Sveriges kapitalförsörjning och&lt;br&gt;därmed for sysselsättningen i Sverige. Försäkringsförbundet finner det&lt;br&gt;beklagligt att LU inte gjort någon djupare analys av vilka effekter en&lt;br&gt;slopad eller minskad avdragsrätt för privata pensionsförsäkringspremier&lt;br&gt;skulle få, innan ett sådant förslag läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret finner det klart att ju högre skattekvoten är desto svårare&lt;br&gt;är det att undvika samhällsekonomisk ineffektivitet till följd av skatteki-&lt;br&gt;lar, vilket torde påverka tillväxten negativt. Enligt Statskontoret måste&lt;br&gt;mycket djupare än hittills det offentliga åtagandet prövas på olika&lt;br&gt;områden. Statskontoret menar att man kan ifrågasätta det offentliga&lt;br&gt;åtagandets stora omfattning när det gäller enskildas livsplanering Om inte&lt;br&gt;ambitionerna i omfördelningen över livscykeln dämpas kommer de&lt;br&gt;offentliga finanserna i framtiden att utsättas för mycket stora påfrest-&lt;br&gt;ningar. Det krävs att man grundligt prövar förmånssystemens samlade&lt;br&gt;syften och verkliga effekter och att man förbereder mer genomgripande&lt;br&gt;ändringar i regelverket. Ett sätt att minska det offentliga åtagandet bör&lt;br&gt;enligt Statskontorets mening vara att inte låta forändringsinsatsema stanna&lt;br&gt;vid nationsgränsen. Som exempel nämns EU:s kostsamma jordbrukspolitik&lt;br&gt;och reglering av andra näringar inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökning av avgiftsfinansieringen i den offentliga sektorn är enligt&lt;br&gt;Statskontoret ett nödvändigt bidrag till förstärkningen av de offentliga&lt;br&gt;finanserna. Statskontoret tillstyrker i sammanhanget att idén om med-&lt;br&gt;borgarkonton som finansieringsmodell utreds närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har synpunkter på relationen mellan staten och kommuner-&lt;br&gt;na och den kommunala självständighetens otydliga gränser. Statskontoret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterar att uppgörelsen i riksdagen om nytt statsbidrags- och&lt;br&gt;utjämningssystem får till effekt att kommunalskatteinkomstema till en&lt;br&gt;betydande del blir nationellt bestämda. Statskontoret anser att ett&lt;br&gt;verksamhetsansvar utan finansieringsansvar inte gagnar hushållningen med&lt;br&gt;resurser. Det finns en trend mot decentraliserat ansvar i den offentliga&lt;br&gt;sektorn, men samtidigt har skyldighets- och rättighetslagstiftning införts&lt;br&gt;som återreglerar kommunal verksamhet. Enligt Statskontoret utgör&lt;br&gt;decentralisering med samtidig återreglering ett stort problem, bl.a. för att&lt;br&gt;kommunerna måste uppfatta det som motstridiga signaler. Att staten är&lt;br&gt;otydlig gynnar enligt Statskontoret varken långsiktighet eller finansiell&lt;br&gt;disciplin. Enligt Statskontoret har nu en punkt nåtts där frågan om&lt;br&gt;relationerna mellan staten och kommunerna måste prövas så grundligt och&lt;br&gt;djupt att även grundlagens reglering av den kommunala självstyrelsen bör&lt;br&gt;beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret finner att det finns anledning att en särskild studie görs&lt;br&gt;av den offentliga sektorn som i bredd och djup kunde mäta sig i&lt;br&gt;analyserna av det privata näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) anser att det finns ett starkt behov av&lt;br&gt;utförligare analyser, klarlägganden och mer detaljerad information kring&lt;br&gt;skuldbegreppet och därmed sammanhängande termer. RRV ställer sig&lt;br&gt;frågande till hur LU definierat begreppen nettoskuld och räntenetto. För&lt;br&gt;att få en bild av kostnaderna för statsskuldens storlek är det inte&lt;br&gt;rättvisande att ställa statsskulden brutto i relation till statsskuldräntor&lt;br&gt;netto. RRV finner att LU inte gör någon fullständig analys eller tolkning&lt;br&gt;av begreppet konsoliderad bruttoskuld som är statsskuldsdefinitionen&lt;br&gt;enligt de konvergenskrav som formulerats av EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV finner det missvisande när LU tar upp AP-fondens tillgångar vid&lt;br&gt;en beräkning av nettoskulden utan att den framtida pensionsskulden&lt;br&gt;samtidigt förs in i diskussionen. Statens framtida pensionsåtaganden är&lt;br&gt;mångdubbelt större än tillgångarna i AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar att förmågan att förvalta statsskulden kommer att ha&lt;br&gt;stor betydelse för den statsfinansiella situationen och därmed i förläng-&lt;br&gt;ningen även for den ekonomiska utvecklingen de kommande åren. RRV&lt;br&gt;finner att LU inte ger denna fråga någon mer ingående genomlysning,&lt;br&gt;trots dess centrala betydelse. RRV anser att en djärvare ansats från LU:s&lt;br&gt;sida, t.ex. en analys av konsekvenserna av att staten helt slopar sina&lt;br&gt;åtaganden inom olika områden, kunnat föra analysen vidare. Möjligheten&lt;br&gt;hade då enligt RRV funnits att identifiera grundläggande och principiellt&lt;br&gt;viktiga vägval. Enligt RRV hade det varit motiverat att mer ingående än&lt;br&gt;vad LU gör studera de samhällsekonomiska effekterna av trygghetssyste-&lt;br&gt;mens utformning och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV instämmer med LU i att en av riskerna med en decentralisering&lt;br&gt;till kommunerna är att det kan leda till en expansion av de totala&lt;br&gt;offentliga utgifterna. LU redovisar ett förslag om en skatteväxling av de&lt;br&gt;reglerade /obligatoriska delarna av den kommunala verksamheten till&lt;br&gt;staten. Enligt RRV löser förslaget i sig bara risken med kommunernas&lt;br&gt;dubbla roll som producent och finansiär. Med det föreslagna systemet får&lt;br&gt;dock enligt RRV staten en starkare position for att genom regleringar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverka andra risker. En ökad reglering kan dock lätt leda till samma typ&lt;br&gt;av problem som var fallet med de specialdestinerade statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket menar att LU för ett väl avvägt resonemang vad&lt;br&gt;gäller den rimliga storleken på den offentliga sektorns verksamhet.&lt;br&gt;Arbetsgivarverket vill betona vikten av att begränsa möjligheten att under&lt;br&gt;långa perioder erhålla ekonomiska bidrag från socialförsäkringssystemet.&lt;br&gt;Arbetgivarverket delar LU:s uppfattning att kommande reformer inte får&lt;br&gt;överinteckna framtida tillväxt. Reformerna måste vara självreglerande och&lt;br&gt;anpassa sig till det ekonomiska utrymmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Förbundet (KF) anser det angeläget att en förnyelse sker&lt;br&gt;av den offentliga sektorn. Vad gäller produktionen av offentliga tjänster&lt;br&gt;kan produktivitet och kvalitet höjas genom att olika alternativ tillåts verka&lt;br&gt;inom den offentliga verksamheten. KF anser att värdefulla effekter kan&lt;br&gt;uppnås inom många områden av den offentliga sektorn om kooperativa&lt;br&gt;alternativ stimuleras till utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden) saknar i LU en analys av&lt;br&gt;pensionsreformens inverkan på den ekonomiska tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundets styrelse ser små möjligheter att med avgiftshöj-&lt;br&gt;ningar nämnvärt öka hälso- och sjukvårdens resurser. Avgifterna har&lt;br&gt;redan höjts och ytterligare höjningar skulle öka behovet av differentierade&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel anser att budgetsaneringen, med tanke&lt;br&gt;på Sveriges höga skattetryck, måste ske med hjälp av besparingar och inte&lt;br&gt;genom skattehöjningar. Grossistförbundet finner det märkligt att LU inte&lt;br&gt;sträcker sig längre än att varna för effekten av bestående skattehöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Sverige och EG/EU&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU har samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige.&lt;br&gt;Det är dock osäkert vilken den sammantagna effekten kommer att bli.&lt;br&gt;Den mest påtagliga kostnaden för medlemskapet är bidraget till EU:s&lt;br&gt;budget. I någon mån motverkas denna effekt av återflöden från EU:s&lt;br&gt;budget till forskning, jordbruk och eftersatta regioner. Effekterna av EU:s&lt;br&gt;delvis mer restriktiva handelspolitik är negativa. Dock inrymmer den&lt;br&gt;gemensamma handelpolitiken även positiva inslag, t.ex. förenklade&lt;br&gt;ursprungsregler och avlägsnandet av gränskontroller. EU:s gemensamma&lt;br&gt;jordbrukspolitik är mindre effektiv än den Sverige avsåg att genomföra&lt;br&gt;genom 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Den gemensamma jord-&lt;br&gt;brukspolitiken medför dock att livsmedelsindustrin och detaljhandeln&lt;br&gt;öppnas för importkonkurrens. Eventuellt kan den långsiktiga ekonomiska&lt;br&gt;tillväxttakten bli högre genom medlemskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskapet i EU vidgar Sveriges möjligheter att påverka den&lt;br&gt;internationella ekonomiska utvecklingen i samarbete med andra stater. I&lt;br&gt;väsentliga avseenden har Sverige ett samhällsekonomiskt intresse av att&lt;br&gt;verka för förändringar i EU:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Handelspolitiken gentemot omvärlden har protektionistiska inslag som&lt;br&gt;leder till välfärdsförluster för EU-ländemas invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den gemensamma jordbrukspolitiken belastar den gemensamma&lt;br&gt;budgeten hårt och slösar med ekonomins och naturens resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;För stabiliteten i Sveriges närområde är det viktigt att de forna&lt;br&gt;planekonomierna snabbt integreras i den europeiska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Riksbanken finner det beklagligt att EU-medlemskapets&lt;br&gt;konsekvenser inte ges större utrymme i utredningen. Detta medför att&lt;br&gt;betydelsefulla förändringar i den ekonomisk-politiska miljön lämnas&lt;br&gt;obelysta. Fullmäktige anser att konsekvenserna av EU-anslutningen för&lt;br&gt;valutapolitiken förtjänar ytterligare diskussion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser att avigsidorna med justerbara växelkurser måste ges&lt;br&gt;betydande vikt vid ställningstagandet till den ekonomiska och monetära&lt;br&gt;unionen (EMU). Det kan vara kostsamt att bevara växelkursen som&lt;br&gt;stabiliseringspolitiskt instrument och det handlingsutrymme som formellt&lt;br&gt;finns kan vara skenbart. En viktig aspekt är hur stor risken kan antas vara&lt;br&gt;för att ett land skall drabbas av specifika störningar. Fullmäktige&lt;br&gt;konstaterar att det finns en grupp länder inom EU vilkas ekonomier har&lt;br&gt;betydande strukturella likheter och som är sammankopplade genom&lt;br&gt;omfattande handel. Det innebär att dessa länder kommer att drabbas av&lt;br&gt;samma störningar vilka därmed kan hanteras med gemensam penning-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politik och gemensamma växelkursrörelser gentemot tredje land. Full-&lt;br&gt;mäktige bedömer att Sverige bör räknas till denna grupp, vilket betyder&lt;br&gt;att nettovärdet av att ha tillgång till en egen valutapolitik bör vara&lt;br&gt;begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundkravet för deltagande i EMU är att landet har en stabil ekonomi,&lt;br&gt;med uthålligt sunda statsfinanser och varaktigt låg inflation. Fullmäktige&lt;br&gt;konstaterar att de åtgärder som gör det möjligt för Sverige att ingå i EMU&lt;br&gt;överensstämmer i allt väsentligt med dem som behövs för att varaktigt ta&lt;br&gt;svensk ekonomi ur de senaste årens ekonomiska nedgång. Fullmäktige&lt;br&gt;drar slutsatsen att det finns övervägande fördelar med en svensk&lt;br&gt;anslutning till EMU. Den ekonomiska politiken bör därför utformas så att&lt;br&gt;Sverige har möjlighet att ingå i unionen från 1999, för att från början&lt;br&gt;kunna påverka utformningen av unionen. En sådan politik kan inte sägas&lt;br&gt;föregripa beslutet om deltagande, utan riksdagen kan senare ta ställning&lt;br&gt;till om Sverige skall delta i unionen från 1999 eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige påpekar att ett antal lagstiftningsfrågor med direkt&lt;br&gt;anknytning till Riksbanken aktualiseras av EMU. Varje medlemsland&lt;br&gt;måste under EMU:s andra etapp, dvs. oberoende av om landet deltar i&lt;br&gt;tredje etappen eller ej, genomföra sådana förändringar i lagstiftningen att&lt;br&gt;centralbanken får en oberoende ställning. En sådan lagstiftning skulle&lt;br&gt;oberoende om landet deltar i EMU eller ej, kunna stärka tilltron till&lt;br&gt;penningpolitikens långsiktiga inriktning och förbättra förutsättningarna för&lt;br&gt;en stabil ekonomisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) anser att Sverige inom EU bör verka för att&lt;br&gt;liberaliseringen av handels- och jordbrukspolitiken påskyndas. Vidare&lt;br&gt;anser LO att Sverige har ett samhällsekonomiskt intresse av påskynda den&lt;br&gt;ekonomiska integrationen av de östeuropeiska länderna och Baltikum med&lt;br&gt;EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att utredningen felaktigt hävdar&lt;br&gt;att EU:s gemensamma jordbrukspolitik belastar den gemensamma bud-&lt;br&gt;geten hårt och slösar med ekonomins och naturens resurser. LRF menar&lt;br&gt;att jordbrukspolitikens kostnader visserligen står för ungefär hälften av&lt;br&gt;EU:s budget, men att detta beror på att jordbruket är det enda område där&lt;br&gt;EU övertagit medlemsländernas politiska ansvar. Jordbrukspolitikens&lt;br&gt;kostnader motsvarar något mer än en halv procent av medlemsländernas&lt;br&gt;sammanlagda BNP. LRF anser att genom Sveriges medlemskap i EU&lt;br&gt;skapas nya möjligheter för lantbruket och en fortsatt expansion av&lt;br&gt;exporten av livsmedel väntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen saknar i LU en koppling mellan EU-integrationen och&lt;br&gt;socialpolitiska konsekvenser. Även om överenskommelser saknas av-&lt;br&gt;seende de socialpolitiska systemen, bör LU behandla integrationens&lt;br&gt;effekter avseende de sociala frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) framhåller att det är&lt;br&gt;viktigt att svenskt näringsliv och svenska forskare upprättar de relationer&lt;br&gt;som bäst gynnar den svenska tillväxten. Om fruktbara kontakter utanför&lt;br&gt;EU trängs undan till förmån för mindre utvecklande EU-kontakter finns&lt;br&gt;det risk att Sverige halkar efter i den teknologiska och vetenskapliga&lt;br&gt;utvecklingen i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Stabiliseringspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med stabiliseringspolitiska åtgärder ska produktionen och sysselsättningen&lt;br&gt;ökas i lågkonjunkturer och hållas igen i högkonjunkturer. Stabiliseringspo-&lt;br&gt;litiken delas in i finans- respektive penningpolitik. Finanspolitiken består&lt;br&gt;i att staten mer eller mindre automatiskt varierar de offentliga utgifterna&lt;br&gt;och/eller skatterna. Penningpolitiken består i att Riksbanken forsöker styra&lt;br&gt;penningmängden eller de korta räntorna. Stabiliseringpolitiken är&lt;br&gt;underordnad de allmänna mål som gäller for den ekonomiska politiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att genom finanspolitiken påverka konsumtion och investe-&lt;br&gt;ringar på ett konjunkturmässigt effektivt sätt. Den lämpligaste och&lt;br&gt;konjunkturmässigt mest precisa åtgärden torde vara att variera de&lt;br&gt;offentliga utgifterna, öka dem vid lågkonjunktur och åtstramning vid&lt;br&gt;konjunkturuppgång. Generella stabiliseringspolitiska åtgärder förefaller&lt;br&gt;dock i den nuvarande situationen att vara ett osäkert instrument.&lt;br&gt;Finanspolitiks expansion i nuvarande budgetsituation får troligen negativa&lt;br&gt;effekter på de långa räntorna. En av farorna med att bedriva efter-&lt;br&gt;frågestimulerande politik idag är att det bidrar till att sprida löne- och&lt;br&gt;prisökningar från export- och importkonkurrerande sektorer till hem-&lt;br&gt;mamarknadsinriktade sektorer. Detta skulle kunna öka inflationen utöver&lt;br&gt;det prisstabiliseringsmål som satts upp. En av finanspolitikens fördelar är&lt;br&gt;att den kan utnyttjas selektivt. Selektiva åtgärder inom arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitikens ram är troligen att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av trögheter i pris- och lönebildningen kan Riksbanken&lt;br&gt;påverka produktion och sysselsättning på kort sikt, kanske upp till tre-fyra&lt;br&gt;år. Det är då rimligt att Riksbanken utnyttjar denna möjlighet i den mån&lt;br&gt;inflationsmålet inte äventyras. För att en sådan politik ska fungera är det&lt;br&gt;viktigt att den penningpolitiska målsättningen är trovärdig. En oför-&lt;br&gt;delaktig inflationshistoria, bristande självständighet hos Riksbanken och&lt;br&gt;ett alltför ambitiöst inflationsmål kan leda till en alltför hög arbetslöshet&lt;br&gt;på kort sikt, därför att svårigheterna att stabilisera priserna inte lämnar&lt;br&gt;något utrymme åt att främja sysselsättningsmålet. En expansiv finans-&lt;br&gt;politik med åtföljande snabb skuldökning, kan medföra att inflationsför-&lt;br&gt;väntningarna och de långa räntorna stiger, vilket påverkar den reala&lt;br&gt;ekonomin negativt. Det påverkar också Riksbankens möjligheter att&lt;br&gt;bedriva penningpolitik. Detta understryker behovet av en samordning&lt;br&gt;mellan penning- och finanspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) instämmer med LU i att en framgångsrik&lt;br&gt;prisstabiliserande penningpolitik är avhängig av att man lyckas skapa&lt;br&gt;förtroende för denna politik. Möjligheten att föra en prisstabiliserande&lt;br&gt;politik kräver en tydlig samordning mellan finans- och penningpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att det i tider då ekonomin arbetar med underutnyttjad&lt;br&gt;kapacitet är lämpligt att Riksbanken har ansvar för den ekonomiska&lt;br&gt;tillväxten. LO menar också att inflationsmålet bör sättas relativt, dvs. i&lt;br&gt;förhållande till inflationstakten i de närmaste konkurrentländerna. På&lt;br&gt;samma sätt är det nödvändigt att koppla löneökningstakten till omvärlden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att man bör använda penningpolitiken, samt valuta- och&lt;br&gt;statsskuldspolitik som huvudsakliga instrument för att fä ned räntan samt&lt;br&gt;främja tillväxt i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbankens fullmäktige finner att LU:s diskussion av stabiliseringspoli-&lt;br&gt;tiken i alltför liten grad knyts samman med det strukturella perspektiv&lt;br&gt;som i övrigt präglar analysen. Stabiliseringspolitiken behandlas före-&lt;br&gt;trädesvis i termer av enskilda åtgärder vilkas effekter analyseras isolerat&lt;br&gt;från varandra. Fullmäktige anser att LU:s synsätt är missvisande. Penning-&lt;br&gt;politiken, liksom för övrigt finanspolitiken, bör analyseras i andra termer.&lt;br&gt;Det är inte i första hand enskilda åtgärder utan förväntningarna om&lt;br&gt;politikens samlade reaktionsmönster som påverkar hushålls och företags&lt;br&gt;agerande och därmed politikens effekter. Penningpolitiken bör enligt&lt;br&gt;fullmäktige istället analyseras parallellt med andra mer strukturella&lt;br&gt;förhållanden som styr ekonomins långsiktiga utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige finner att LU:s framställning även i andra avseenden ger&lt;br&gt;en oklar eller missvisande bild av penningpolitiken och dess förutsätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser att penningpolitiken ska vägledas av ett uttalat&lt;br&gt;prisstabilitetsmål. Förutsättningarna för att skapa och bevara tilltro till&lt;br&gt;prisstabiliseringsmålet påverkas av det statsfinansiella läget. Finans- och&lt;br&gt;budgetpolitik måste utformas så att den framstår som förenlig med&lt;br&gt;prisstabilitet. Enligt fullmäktige kan de senaste årens osäkerhet på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna tolkas som uttryck för att placerare och investera-&lt;br&gt;re inte ansett att svensk ekonomisk politik varit konsistent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Det kan gå annorlunda&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen presenterar tre alternativa scenarier till basscenariot som&lt;br&gt;presenterats i kapital 7 för den svenska ekonomins utveckling fram till&lt;br&gt;2010. De alternativa scenarierna har tagit fasta på några av de centrala&lt;br&gt;osäkerheterna kring utvecklingen i basscenariot. Det handlar bl.a. om&lt;br&gt;arbetsmarknadens funktionssätt, förtroendet för den svenska ekonomin&lt;br&gt;under de närmaste åren och den internationella realräntans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I eftersläpningsscenariot antas bl.a. att arbetsmarknaden fungerar sämre&lt;br&gt;än i basscenariot och att realräntorna ligger kvar på en hög nivå. Detta&lt;br&gt;leder till att BNP växer väsentligt långsammare fram till 1998. Arbetslös-&lt;br&gt;heten förblir hög under hela perioden till 2010. Den förhållandevis svaga&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen i eftersläpningsscenariot understryker kraven på&lt;br&gt;finanspolitiken för att de finansiella underskotten i staten så småningom&lt;br&gt;ska vändas i överskott. Det understryker också vikten av att ta fasta på&lt;br&gt;möjliga förändringar som stärker ekonomins och i synnerhet arbets-&lt;br&gt;marknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I scenariot med hög sysselsättning antas att arbetsmarknaden fungerar&lt;br&gt;bättre än i basscenariot och att räntorna sjunker i snabbare takt. Detta&lt;br&gt;leder till en högre BNP-tillväxt och en lägre arbetslöshet. För den&lt;br&gt;konsoliderade offentliga sektorn innebär utvecklingen att de finansiella&lt;br&gt;tillgångarna överstiger de finansiella skulderna 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen presenterar också en känslighetskalkyl av den internationel-&lt;br&gt;la utvecklingens betydelse för svensk ekonomi. Denna kalkyl tar fasta på&lt;br&gt;risken för en hög realränta i omvärlden under resten av 1990-talet.&lt;br&gt;Beräkningarna tyder på att Sverige i en internationell jämförelse är ett&lt;br&gt;räntekänsligt land. Ränteförändringar slår i relativ hög grad igenom på&lt;br&gt;Sveriges BNP-tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Den långa sikten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I långtidsutredningen är slutåret för de långsiktiga scenarierna 2010.&lt;br&gt;Tidsrymden gör bedömningarna osäkra. Samspelet mellan de olika&lt;br&gt;faktorer som bestämmer ekonomins utveckling låter sig knappast&lt;br&gt;förutsägas ens så långt fram i tiden. Likväl fattas det många beslut som&lt;br&gt;kommer att påverka utvecklingen under betydligt längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan nu är det möjligt att urskilja flera faktorer som har stor betydelse&lt;br&gt;under de närmaste årtiondena. Geografin, demografin och miljön är några&lt;br&gt;exempel på sådana trögheter. Svårigheten är att bedöma hur ekonomin&lt;br&gt;kommer att reagera på det tryck och de möjligheter som dessa krafter&lt;br&gt;skapar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de viktigaste frågorna på lång sikt är risken for konflikter mellan&lt;br&gt;miljöhänsyn och ekonomisk utveckling. De bedömningar som gjorts for&lt;br&gt;utredningens räkning tyder emellertid på att de stora miljöfrågorna är&lt;br&gt;möjliga att hantera utan alltför stora uppoffringar. På 30-40 års sikt kan&lt;br&gt;den sammanlagda restriktionen från miljöområdet beräknas motsvara fem&lt;br&gt;procent av BNP, om denna ökar med ett par procent om året. Den årliga&lt;br&gt;tillväxten skulle vara drygt 0,15 procentenheter lägre med restriktionen än&lt;br&gt;utan. Förutsättningen är dock att de åtgärder som vidtas är ekonomiskt&lt;br&gt;effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om framtiden är många. Utredningen går igenom olika&lt;br&gt;möjligheter att hantera olika slags osäkerheter och risker. I det långa&lt;br&gt;perspektivet framstår s.k. adaptiva lösningar ofta som det mest rationella,&lt;br&gt;dvs. man dröjer med avgöranden och vägval för att vinna större kunskap&lt;br&gt;och utarbeta fler alternativ. Förutsättningen for att en sådan strategi ska&lt;br&gt;fungera är att det finns resurser tillgängliga för att vidta åtgärder om detta&lt;br&gt;visar sig nödvändigt. Mot denna bakgrund kan en rimlig tumregel vara att&lt;br&gt;långsiktiga beslut inte bör inteckna framtida tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) kommenterar LU:s avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 om geografin. NUTEK delar LU:s uppfattning att den rumsliga&lt;br&gt;dimensionen delvis är försummad i den ekonomiska analysen. Det finns&lt;br&gt;därför enligt NUTEK anledning att öka forsknings- och utrednings-&lt;br&gt;resurserna inom ämnesområdet regionalekonomi. I framtiden kommer att&lt;br&gt;krävas en kompetens att analysera möjliga regionala utfall av olika&lt;br&gt;reformförslag och möjligheter att utifrån dessa analyser föreslå regionalt&lt;br&gt;anpassade regelverk. Det är enligt NUTEK viktigt att staten kontinuerligt&lt;br&gt;utvärderar och omprövar olika former av regionalpolitiska stöd och&lt;br&gt;subventioner så att de, givet vissa fördelningsmål, anpassas efter&lt;br&gt;förändringar i bl.a. teknologi eller möjligheten att utnyttja lokala&lt;br&gt;företagares investeringar bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1995 Prop. 1995/96:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hellström, Wallström, Persson, Blomberg, Heckscher, Hedborg,&lt;br&gt;Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsråden Persson, Sundström, Heckscher&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:25 En politik förarbete, trygghet&lt;br&gt;och utveckling&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr (avsnitt 7.2 och 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Insatser för ny energiteknik på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr (avsnitt 7.2 och 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Kommunikationsforskningsberedningens framtida rätt att disponera medel ur energiteknikfonden (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om Kommunikationsforskningsberedningens framtida rätt att disponera medel ur energiteknikfonden (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om användning av medel för förbättring av inomhusmiljön (avsnitt 7.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om användning av medel för förbättring av inomhusmiljön (avsnitt 7.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr (avsnitt 7.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr (avsnitt 7.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:915) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:915) om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:409) om arbetslivsutveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:409) om arbetslivsutveckling.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:FiU1</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:21:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0325</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:21:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:FiU1</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01FiU1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agneta Ringman  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agneta Ringman  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Andre vice talman Görel Thurdin  och Erik Arthur Egervärn  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Andre vice talman Görel Thurdin  och Erik Arthur Egervärn  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anne Wibble  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anne Wibble  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britt-Marie Danestig-Olofsson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Ericsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Ericsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisa Abascal Reyes  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisa Abascal Reyes  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eskil Erlandsson  m.fl. (C, S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eskil Erlandsson  m.fl. (C, S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Eriksson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Eriksson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Eriksson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Eriksson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Persson Sellin  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Persson Sellin  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Hägglund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Hägglund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Lundberg  m.fl. (S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Lundberg  m.fl. (S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Eriksson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Eriksson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  och Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  och Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  och Ola Ström  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  och Ola Ström  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C) och Sigrid Bolkéus  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C) och Sigrid Bolkéus  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Ericsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Ericsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Bäckström  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi48</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi48</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Bäckström  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hjertén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hjertén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbeth Staaf-Igelström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbeth Staaf-Igelström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S, C, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Maj-Inger Klingvall  m.fl. (S, C, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta E Nordenvall  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta E Nordenvall  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  och Isa Halvarsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  och Isa Halvarsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Andersson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Andersson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils Fredrik Aurelius  och Leif Carlson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils Fredrik Aurelius  och Leif Carlson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Erik Söderqvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Erik Söderqvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Erik Granström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Erik Granström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Rosengren  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Rosengren  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP, KD, C, MP, V, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP, KD, C, MP, V, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tredje vice talman Christer Eirefelt  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tredje vice talman Christer Eirefelt  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi49</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi49</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi50</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi50</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Hoffmann  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Löfgren  och Olle Lindström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Löfgren  och Olle Lindström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Sandberg-Fries  och Christer Skoog  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Sandberg-Fries  och Christer Skoog  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  (S) och Marianne Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  (S) och Marianne Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Gustavsson  m.fl. (S, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:25&lt;br/&gt;
En politik för arbete, trygghet och utveckling</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02Fi63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:25 En politik för arbete, trygghet och utveckling</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Gustavsson  m.fl. (S, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>