<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226439</hangar_id>
 <dok_id>GJ0323</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>23</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:23</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1995-09-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:55:55</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0323/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ0323</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ0323</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:23&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ0323/prop_199596__23-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 september 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i smittskyddslagen (1988:1472).&lt;br&gt;Ändringarna är av huvudsakligen teknisk natur. Samtidigt föreslås vissa&lt;br&gt;preciseringar av tvångsisolerades rättigheter. En av ändringarna medför&lt;br&gt;en följdändring i sekretesslagen (1980:100). Vidare föreslås ändringar i&lt;br&gt;lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och i lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt i social-&lt;br&gt;tjänstlagen (1980:620). Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.............................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext .........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1472)....................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga........... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:870)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vård av missbrukare i&amp;nbsp;vissa&amp;nbsp;fall .................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) ... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;..........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Nuvarande förhållanden .............................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmänt......................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Tvångsåtgärder.................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Överväganden ....................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Anpassningar till följd av&amp;nbsp;ny&amp;nbsp;terminologi ..............24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Samhällsfarliga och andra anmälningspliktiga&amp;nbsp;sjukdomar ... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Anmälan .....................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Smittkälla utanför landets gränser ...................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Obduktions- och laboratoriefynd ....................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Behörig smittskyddsläkare.........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Underrättelse om smittsam sjukdom till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreståndare för särskilt ungdomshem eller&amp;nbsp;LVM-hem.....31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Tvångsisolerades rättigheter........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Socialstyrelsen befogenheter .......................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 Handläggning av mål enligt smittskyddslagen ..........37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.11 Samverkan mellan smittskyddsläkare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlande läkare .............................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.12 Uppgiftsskyldighet .............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.13 Övriga frågor .................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.14 Kostnader och ikraftträdande ......................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.15 Utvärdering av smittskyddslagen ...................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ansökan om vård enligt lagen om vård av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;missbrukare i vissa fall .............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Författningskommentar..............................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1472)................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:870)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vård av missbrukare i vissa fall ..................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:620).................................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ... 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 24 januari 1995 Promemoria om vissa&lt;br&gt;ändringar i smittskyddslagen.....................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissvar över Promemoria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vissa ändringar i smittskyddslagen ..............58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag .....................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande............................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 28 september 1995 .............................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ..................................... 101&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om smittskyddslagen (1988:1472)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3-9, 12, 20, 22-24, 29, 33-35, 38, 43, 50-53, 57, 62, 67 och&lt;br&gt;68 §§ samt bilagan skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 29 § skall sättas närmast före 30 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 24 a, 43 a, 43 b&lt;br&gt;och 53 a §§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 29 § av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittsamma sjukdomar indelas i samhällsfarliga sjukdo-&lt;br&gt;mar och ö v r i g a smittsamma sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samhällsfarliga sjukdomarna och vissa av de övriga smittsamma&lt;br&gt;sjukdomarna skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag. Sådana&lt;br&gt;sjukdomar benämns anmälningspliktiga sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samhällsfarliga sjukdomarna&lt;br&gt;och de övriga smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar som skall anmälas anges i&lt;br&gt;bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samhällsfarliga sjukdomarna&lt;br&gt;anges i bilaga till denna lag. Re-&lt;br&gt;geringen meddelar föreskrifter om&lt;br&gt;vilka övriga smittsamma sjukdo-&lt;br&gt;mar som skall anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagens beslut om ändring i bilagan inte kan avvaktas, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att bestämmelserna om samhällsfarliga sjukdomar&lt;br&gt;skall tillämpas från den tidpunkt som regeringen bestämmer på en viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smittsam sjukdom som uppträder eller inom kort kan uppträda här i&lt;br&gt;landet, om sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller kunna få&lt;br&gt;explosiv utbredning, dels medföra hög dödlighet eller bestående skador&lt;br&gt;bland de smittade. En sådan föreskrift får meddelas endast om nämnda&lt;br&gt;verkningar av sjukdomen inte var kända vid tillkomsten av bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en&lt;br&gt;viss smittsam sjukdom som annars&lt;br&gt;inte är anmälningspliktig skall&lt;br&gt;anmälas enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som meddelas med&lt;br&gt;stöd av första eller andra stycket&lt;br&gt;skall snarast underställas riks-&lt;br&gt;dagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VarjeZ andstingskommun&lt;br&gt;svarar för att behövliga smitt-&lt;br&gt;skyddsåtgärder vidtas inom lands-&lt;br&gt;tingsområdet, i den mån annat&lt;br&gt;inte följer av 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;landstingskommuner gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i en&lt;br&gt;land sting skom m un.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som meddelas med&lt;br&gt;stöd av första stycket skall snarast&lt;br&gt;underställas riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting svarar för&lt;br&gt;att behövliga smittskyddsåtgärder&lt;br&gt;vidtas inom landstingsområdet, i&lt;br&gt;den mån annat inte följer av&lt;br&gt;9-11 §§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;landsting gäller också kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje landstingskommun skall&lt;br&gt;det finnas en smittskyddsläkare,&lt;br&gt;som utses av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsnämnden. I frågor som inte&lt;br&gt;gäller smittskyddsläkarens myn-&lt;br&gt;dighetsutövning skall denne verka&lt;br&gt;under hälso- och sjukvårdsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje landsting skall det finnas&lt;br&gt;en smittskyddsläkare, som utses&lt;br&gt;av en sådan nämnd som avses i&lt;br&gt;10 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763). I frågor som inte gäl-&lt;br&gt;ler smittskyddsläkarens myndig-&lt;br&gt;hetsutövning skall denne verka&lt;br&gt;under nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren skall, utöver vad som är särskilt föreskri-&lt;br&gt;vet i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planera, organisera och leda smittskyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för samordning och likformighet av smittskyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att förebyggande åtgärder vidtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fortlöpande följa smittskydds-&lt;br&gt;läget i landstingskommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;biträda miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnderna, läkare och and-&lt;br&gt;ra som är verksamma inom&lt;br&gt;smittskyddet i deras smittskydds-&lt;br&gt;arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fortlöpande följa smittskydds-&lt;br&gt;läget i landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hjälpa kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet, läkare&lt;br&gt;och andra som är verksamma&lt;br&gt;inom smittskyddet i deras smitt-&lt;br&gt;skyddsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. undervisa berörd hälso- och sjukvårdspersonal samt hälsoskyddsper-&lt;br&gt;sonal i smittskyddsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämna allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. även i övrigt verka för ett effektivt smittskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren skall få upp-&lt;br&gt;lysningar från och få del av upp-&lt;br&gt;gifter i handlingar hos miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsnämnder samt hos&lt;br&gt;läkare och andra som är verksam-&lt;br&gt;ma inom hälso- och sjukvården,&lt;br&gt;om han i ett enskilt fall begär det&lt;br&gt;och behöver det för att kunna full-&lt;br&gt;göra sina uppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag och föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnden i en kom-&lt;br&gt;mun svarar för att smittskydds-&lt;br&gt;åtgärder vidtas mot sådana djur,&lt;br&gt;livsmedel, vattentäkter, avlopps-&lt;br&gt;vatten, ventilationsanläggningar&lt;br&gt;och andra objekt som sprider eller&lt;br&gt;misstänks sprida smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren och miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnderna skall&lt;br&gt;samverka med varandra och med&lt;br&gt;myndigheter, behandlande läkare&lt;br&gt;och andra som bedriver verksam-&lt;br&gt;het av betydelse för smittskyddet.&lt;br&gt;Särskilt skall miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnderna informera smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren om iakttagelser&lt;br&gt;som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;hans verksamhet och samråda&lt;br&gt;med honom om beslut och andra&lt;br&gt;viktigare åtgärder som berör&lt;br&gt;smittskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarna skall samar-&lt;br&gt;beta i smittskyddsfrågor och vid&lt;br&gt;behov utbyta uppgifter som är&lt;br&gt;nödvändiga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren skall få upp-&lt;br&gt;lysningar från och få del av upp-&lt;br&gt;gifter i handlingar hos kommunala&lt;br&gt;nämnder som fullgör uppgifter&lt;br&gt;inom miljö- och hälsoskyddsom-&lt;br&gt;rådet samt hos läkare och andra&lt;br&gt;som är verksamma inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, om han i ett en-&lt;br&gt;skilt fall begär det och behöver&lt;br&gt;det för att kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag och&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom&lt;br&gt;miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet i en kom-&lt;br&gt;mun svarar för att smittskyddsåt-&lt;br&gt;gärder vidtas mot sådana djur,&lt;br&gt;livsmedel, vattentäkter, avlopps-&lt;br&gt;vatten, ventilationsanläggningar&lt;br&gt;och andra objekt som sprider eller&lt;br&gt;misstänks sprida smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren och de kom-&lt;br&gt;munala nämnder som fullgör&lt;br&gt;uppgifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet skall samverka&lt;br&gt;med varandra och med myndig-&lt;br&gt;heter, behandlande läkare och&lt;br&gt;andra som bedriver verksamhet av&lt;br&gt;betydelse för smittskyddet. Sär-&lt;br&gt;skilt skall nämnderna informera&lt;br&gt;smittskyddsläkaren om iakttagel-&lt;br&gt;ser som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;hans verksamhet och samråda&lt;br&gt;med honom om beslut och andra&lt;br&gt;viktigare åtgärder som berör&lt;br&gt;smittskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarna skall sam-&lt;br&gt;arbeta med varandra och med be-&lt;br&gt;handlande läkare i smitt-&lt;br&gt;skyddsfrågor och skall lämna de&lt;br&gt;uppgifter som är nödvändiga för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som i sin verksamhet&lt;br&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en samhällsfarlig sjukdom skall&lt;br&gt;anmäla detta till smittskyddsläka-&lt;br&gt;ren och Statens smittskyddsinsti-&lt;br&gt;tut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett smittskyddsärende får, om&lt;br&gt;det är lämpligt och smittskydds-&lt;br&gt;läkarna är överens om det, över-&lt;br&gt;lämnas till en smittskyddsläkare i&lt;br&gt;ett annat landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som i sin verksamhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en samhällsfarlig sjukdom skall&lt;br&gt;anmäla detta till smittskyddsläka-&lt;br&gt;ren och Smittskyddsinstitutet. Det-&lt;br&gt;ta gäller även en läkare som i&lt;br&gt;samband med obduktion finner&lt;br&gt;smitta av en samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom. Sådan anmälan skall också&lt;br&gt;göras av läkare vid mikrobiolo-&lt;br&gt;giskt laboratorium, som vid ana-&lt;br&gt;lys finner smittämne av sådan&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom som avses&lt;br&gt;i 1.1 och 1.2 bilagan till denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fall av samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom som avses i 1.2 bilagan till&lt;br&gt;denna lag skall anmälan göras&lt;br&gt;även till den kommunala nämnd&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fall av samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom som avses i 1.2 bilagan till&lt;br&gt;denna lag skall anmälan göras&lt;br&gt;även till miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnden. Anmälan till nämnden&lt;br&gt;behöver dock inte göras om om-&lt;br&gt;ständigheterna klart visar att&lt;br&gt;smittkällan finns utanför landets&lt;br&gt;gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;br&gt;En läkare som i sin verksamhet&lt;br&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en annan anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom än en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom skall anmäla detta till&lt;br&gt;smittskyddsläkaren och Statens&lt;br&gt;smittskyddsinstitut. Anmälan skall&lt;br&gt;göras även beträffande annan&lt;br&gt;sjukdom som är eller som miss-&lt;br&gt;tänks vara smittsam, om sjukdo-&lt;br&gt;men har fått en anmärkningsvärd&lt;br&gt;utbredning inom ett område eller&lt;br&gt;uppträder i en elakartad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som i sin verksamhet&lt;br&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en annan anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom än en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom skall anmäla detta till&lt;br&gt;smittskyddsläkaren och Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet. Anmälan skall&lt;br&gt;göras även beträffande annan&lt;br&gt;sjukdom som är eller som miss-&lt;br&gt;tänks vara smittsam, om sjukdo-&lt;br&gt;men har fått en anmärkningsvärd&lt;br&gt;utbredning inom ett område eller&lt;br&gt;uppträder i en elakartad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt&lt;br&gt;första stycket första meningen gäl-&lt;br&gt;ler även för en läkare som i sam-&lt;br&gt;band med obduktion finner smitta&lt;br&gt;av en annan anmälningspliktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1561.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1561.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fall av sjukdom som avses i&lt;br&gt;2.2 bilagan till denna lag skall&lt;br&gt;anmälan göras även till miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt 22 § skall in-&lt;br&gt;nehålla de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för att kunna följa sjukdomens&lt;br&gt;utbredning. Den skall inte inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om den smittades&lt;br&gt;identitet. På begäran av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren eller miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsnämnden är dock den&lt;br&gt;läkare som gjort anmälan skyldig&lt;br&gt;att lämna smittskyddsläkaren eller&lt;br&gt;nämnden uppgift om identiteten&lt;br&gt;samt andra uppgifter av betydelse&lt;br&gt;för deras smittskyddsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om smittskyddsläkaren efter att&lt;br&gt;ha fått en anmälan enligt 20 eller&lt;br&gt;22 § finner att ytterligare åtgärder&lt;br&gt;behövs för att hindra smittsprid-&lt;br&gt;ning, skall han se till att sådana&lt;br&gt;åtgärder vidtas.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdom än en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;en läkare vid mikrobiologiskt la-&lt;br&gt;boratorium, som vid analys finner&lt;br&gt;smittämne av en sådan sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om att anmälan om för-&lt;br&gt;hållande som avses i första eller&lt;br&gt;andra stycket även skall göras till&lt;br&gt;den kommunala nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt 22 § skall in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om den smittades&lt;br&gt;identitet samt de övriga uppgifter&lt;br&gt;som behövs för att kunna följa&lt;br&gt;sjukdomens utbredning. På begä-&lt;br&gt;ran av smittskyddsläkaren eller&lt;br&gt;den kommunala nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet är den läkare&lt;br&gt;som gjort anmälan skyldig att&lt;br&gt;lämna smittskyddsläkaren eller&lt;br&gt;nämnden även andra uppgifter av&lt;br&gt;betydelse för deras smittskydds-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt 20 eller 22 /&lt;br&gt;skall göras till smittskyddsläkaren&lt;br&gt;i det landsting där den anmälande&lt;br&gt;läkaren har sin yrkesverksamhet.&lt;br&gt;Om smittskyddsläkaren efter att&lt;br&gt;ha fått en sådan anmälan finner&lt;br&gt;att ytterligare åtgärder behövs för&lt;br&gt;att hindra smittspridning, skall&lt;br&gt;han se till att sådana åtgärder vid-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 a f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om un-&lt;br&gt;dantag för läkare vid mikrobiolo-&lt;br&gt;giskt laboratorium från skyldig-&lt;br&gt;heten att göra anmälan såvitt av-&lt;br&gt;ser viss sjukdom, viss uppgift i&lt;br&gt;anmälan eller till vilka anmälan&lt;br&gt;skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som för smitta&lt;br&gt;av infektion av HIV är följande&lt;br&gt;personer och myndigheter&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren lämna honom de&lt;br&gt;uppgifter som han behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina åligganden&lt;br&gt;enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheter som genom sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för smitt-&lt;br&gt;skyddet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personal inom enskild hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som i sin yrkesutöv-&lt;br&gt;ning står under tillsyn av social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;får meddela de förelägganden och&lt;br&gt;förbud som behövs i enskilda fall&lt;br&gt;för att hindra spridning av en&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte följer ett föreläg-&lt;br&gt;gande eller förbud, får miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsnämnden förordna om&lt;br&gt;rättelse på hans bekostnad. Ett&lt;br&gt;sådant beslut får också meddelas&lt;br&gt;utan föregående föreläggande eller&lt;br&gt;förbud, om nämnden med hänsyn&lt;br&gt;till risken för smittspridning finner&lt;br&gt;att rättelse bör ske utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;får låta förstöra gång- och säng-&lt;br&gt;kläder, husgeråd, möbler och and-&lt;br&gt;ra föremål av personlig natur samt&lt;br&gt;låta avliva sällskapsdjur, om det&lt;br&gt;är nödvändigt för att hindra sprid-&lt;br&gt;ning av samhällsfarlig sjukdom.&lt;br&gt;Nämnden skall betala skälig er-&lt;br&gt;sättning till den som har drabbats&lt;br&gt;av ett beslut om förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter beträffande en viss sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom om att följan-&lt;br&gt;de personer och myndigheter är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren lämna honom de&lt;br&gt;uppgifter om smittbäraren som&lt;br&gt;smittskyddsläkaren behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina åligganden&lt;br&gt;enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheter som genom sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för smitt-&lt;br&gt;skyddet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personal inom enskild hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som i sin yrkesutöv-&lt;br&gt;ning står under tillsyn av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet får meddela de&lt;br&gt;förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;hövs i enskilda fall för att hindra&lt;br&gt;spridning av en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte följer ett före-&lt;br&gt;läggande eller förbud, får nämn-&lt;br&gt;den förordna om rättelse på hans&lt;br&gt;bekostnad. Ett sådant beslut får&lt;br&gt;också meddelas utan föregående&lt;br&gt;föreläggande eller förbud, om&lt;br&gt;nämnden med hänsyn till risken&lt;br&gt;för smittspridning finner att rättel-&lt;br&gt;se bör ske utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet får låta förstöra&lt;br&gt;gång- och sängkläder, husgeråd,&lt;br&gt;möbler och andra föremål av per-&lt;br&gt;sonlig natur samt låta avliva säll-&lt;br&gt;skapsdjur, om det är nödvändigt&lt;br&gt;för att hindra spridning av sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom. Nämnden&lt;br&gt;skall betala skälig ersättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som har drabbats av ett beslut&lt;br&gt;om förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt denna lag har miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnden rätt till&lt;br&gt;tillträde till områden, lokaler och&lt;br&gt;andra utrymmen varifrån smitta&lt;br&gt;kan spridas och får där göra un-&lt;br&gt;dersökningar och ta prov. För ut-&lt;br&gt;taget prov betalas inte ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt denna lag har en&lt;br&gt;kommunal nämnd som fullgör&lt;br&gt;uppgifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet rätt till tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra utrym-&lt;br&gt;men varifrån smitta kan spridas&lt;br&gt;och får där göra undersökningar&lt;br&gt;och ta prov. För uttaget prov beta-&lt;br&gt;las inte ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall, på ansökan av smittskyddsläkaren, besluta om tvångs-&lt;br&gt;isolering av den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom, om den&lt;br&gt;smittade inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;hindra smittspridning. Ett sådant beslut skall också fattas om det finns&lt;br&gt;grundad anledning anta att den smittade inte följer meddelade förhåll-&lt;br&gt;ningsregler och underlåtenheten innebär en uppenbar risk för smitt-&lt;br&gt;spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsisolering skall ske på&lt;br&gt;sjukhus som drivs av en lands-&lt;br&gt;tingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsisolering skall ske på&lt;br&gt;sjukhus som drivs av ett lands-&lt;br&gt;ting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad skall&lt;br&gt;tas väl om hand. Han skall få det&lt;br&gt;stöd och den hjälp som behövs&lt;br&gt;och motiveras att ändra sin inställ-&lt;br&gt;ning och livsföring så, att tvångs-&lt;br&gt;isoleringen kan upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad skall&lt;br&gt;tas väl om hand. Han skall få det&lt;br&gt;stöd och den hjälp som behövs&lt;br&gt;och motiveras att ändra sin inställ-&lt;br&gt;ning och livsföring så, att tvångs-&lt;br&gt;isoleringen kan upphöra. Den&lt;br&gt;tvångsisolerade får inte utan stöd&lt;br&gt;i denna lag underkastas någon&lt;br&gt;annan inskränkning i sin frihet än&lt;br&gt;som påkallas av ändamålet med&lt;br&gt;isoleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvångsisolerade skall ges&lt;br&gt;tillfälle till sysselsättning och så-&lt;br&gt;dan fysisk träning som är lämplig&lt;br&gt;med hänsyn till hans ålder och&lt;br&gt;hälsotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvångsisolerade skall ges&lt;br&gt;möjlighet att dagligen vistas&lt;br&gt;utomhus under minst en timme,&lt;br&gt;om det inte finns synnerliga hin-&lt;br&gt;der mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad har&lt;br&gt;rätt att föra telefonsamtal och ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot besök i den utsträckning det&lt;br&gt;kan ske med hänsyn till vården&lt;br&gt;eller ordningen på sjukhuset. Be-&lt;br&gt;sök kan förvägras, om ändamålet&lt;br&gt;med tvångsisoleringen skulle mot-&lt;br&gt;verkas därav. Besök skall ske un-&lt;br&gt;der sådana former att risk för&lt;br&gt;smittspridning och införsel av så-&lt;br&gt;dan egendom som avses i 45 §&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad har&lt;br&gt;rätt att sända och, med den be-&lt;br&gt;gränsning som följer av 47 §, ta&lt;br&gt;emot brev och andra försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inskränkningar i&lt;br&gt;rättigheterna enligt 43 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena eller 43 a §&lt;br&gt;meddelas av chefsöverläkaren ef-&lt;br&gt;ter samråd med smittskyddsläka-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vistas utanför sjukhusets område meddelas av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren efter samråd med chefsöverläkaren. Smittskyddsläkaren&lt;br&gt;får återkalla tillståndet om förhållandena kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren får överlåta&lt;br&gt;åt chefsöverläkaren att pröva&lt;br&gt;frågor om tillstånd att tillfälligt&lt;br&gt;vistas utanför sjukhusets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen får förord-&lt;br&gt;na någon inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården legitimerad befattningsha-&lt;br&gt;vare, som har tillräcklig kompe-&lt;br&gt;tens och erfarenhet, att i chefs-&lt;br&gt;överläkares ställe fullgöra de upp-&lt;br&gt;gifter som chefsöverläkaren har&lt;br&gt;enligt 43 - 50 §§ vid tvångsisole-&lt;br&gt;ring av den som för smitta av in-&lt;br&gt;fektion av HIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget får förordna någon&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården legi-&lt;br&gt;timerad befattningshavare, som&lt;br&gt;har tillräcklig kompetens och er-&lt;br&gt;farenhet, att i chefsöverläkares&lt;br&gt;ställe fullgöra de uppgifter som&lt;br&gt;chefsöverläkaren har enligt&lt;br&gt;43-50 §§ vid tvångsisolering av&lt;br&gt;den som för smitta av infektion av&lt;br&gt;HIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om chefsöverläkaren gäller också den som&lt;br&gt;förordnats enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämndens&lt;br&gt;beslut enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av en&lt;br&gt;kommunal nämnd som fullgör&lt;br&gt;uppgifter inom miljö- och hälso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:880.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarens beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten om beslutet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhållningsregler enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tillfälligt omhändertagande&lt;br&gt;enligt 37 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avslag på en begäran att&lt;br&gt;tvångsisoleringen skall upphöra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avslag på en begäran om till-&lt;br&gt;stånd att vistas utanför sjukhusets&lt;br&gt;område enligt 49 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;återkallelse av tillstånd att&lt;br&gt;vistas utanför sjukhusets område&lt;br&gt;enligt 50 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkarens beslut enligt&lt;br&gt;48 får överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;skyddsområdet får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarens beslut en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol om&lt;br&gt;beslutet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhållningsregler enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tillfälligt omhändertagande&lt;br&gt;enligt 37 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avslag på en begäran att&lt;br&gt;tvångsisoleringen skall upphöra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avslag på en begäran om till-&lt;br&gt;stånd att vistas utanför sjukhusets&lt;br&gt;område enligt 49 § eller medde-&lt;br&gt;lande av villkor i samband med&lt;br&gt;en sådan vistelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;återkallelse av tillstånd att&lt;br&gt;vistas utanför sjukhusets område&lt;br&gt;enligt 50 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkarens beslut enligt&lt;br&gt;48 och 50 §§ får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Det-&lt;br&gt;samma gäller beslut enligt 43 b §&lt;br&gt;om beslutet innebär inskränkning-&lt;br&gt;ar i särskilt fall för en tvångsiso-&lt;br&gt;lerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av smittskyddsläkaren eller annan läkare&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut om före-&lt;br&gt;läggande eller förbud enligt 67 §&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut om före&lt;br&gt;läggande enligt 67 § får överklä&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om tvångsisolering, som&lt;br&gt;väckts vid länsrätten genom an-&lt;br&gt;sökan av smittskyddsläkaren, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra mål än sådana som av-&lt;br&gt;ser tvångsisolering eller upp-&lt;br&gt;hörande av tvångsisolering krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd vid överklagan-&lt;br&gt;de till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om tvångsisolering eller&lt;br&gt;om upphörande av tvångsisolering&lt;br&gt;skall länsrätten och kammarrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att andra stycket&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsrätten och kammarrätten hålla&lt;br&gt;muntlig förhandling, om detta inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt. I and-&lt;br&gt;ra mål enligt denna lag prövar&lt;br&gt;rätten om det finns skäl att hålla&lt;br&gt;muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon part begär muntlig&lt;br&gt;förhandling, skall sådan hållas.&lt;br&gt;Parterna skall upplysas om sin&lt;br&gt;rätt till muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla muntlig förhandling, om det-&lt;br&gt;ta inte är uppenbart obehövligt.&lt;br&gt;Muntlig förhandling skall alltid&lt;br&gt;hållas i sådana mål om någon&lt;br&gt;part begär det. Parterna skall&lt;br&gt;upplysas om sin rätt att begära&lt;br&gt;muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enskild part som har kallats vid vite att inställa sig personligen&lt;br&gt;till en förhandling uteblir, får rätten förordna att han skall hämtas till&lt;br&gt;rätten antingen omedelbart eller till en senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet skall lämna biträde på begäran av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. smittskyddsläkaren för att genomföra läkarundersökning enligt 36 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. smittskyddsläkaren för att till sjukhus föra den som tillfälligt skall&lt;br&gt;tas om hand enligt 37 § eller som skall tvångsisoleras enligt 38 eller&lt;br&gt;39 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. smittskyddsläkaren eller chefsöverläkaren för att återföra den som&lt;br&gt;har avvikit från ett sjukhus, där han enligt beslut skall vara tillfälligt&lt;br&gt;omhändertagen eller tvångsisolerad, eller den som inte har återvänt till&lt;br&gt;sjukhuset sedan hans tillstånd att vistas utanför sjukhusets område har&lt;br&gt;gått ut eller återkallats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. miljö- och hälsoskyddsnämn-&lt;br&gt;den för att bereda nämnden till-&lt;br&gt;träde till områden, lokaler och&lt;br&gt;andra utrymmen som avses i 35 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en kommunal nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet för att bereda&lt;br&gt;nämnden tillträde till områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen som&lt;br&gt;avses i 35 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Socialstyrelsen vid styrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får i sin tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet meddela de föreläg-&lt;br&gt;ganden och förbud som behövs&lt;br&gt;för att denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har rätt att in-&lt;br&gt;spektera smittskyddsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av smittskyddsläkare,&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får i sin tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet meddela de föreläg-&lt;br&gt;ganden som behövs för att denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har rätt att in-&lt;br&gt;spektera smittskyddsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av smittskyddsläkare,&lt;br&gt;kommunala nämnder med uppgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;br&gt;Den vars verksamhet inspekteras&lt;br&gt;är skyldig att lämna det biträde&lt;br&gt;som behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal. Den vars verk-&lt;br&gt;samhet inspekteras är skyldig att&lt;br&gt;lämna det biträde som behövs vid&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningspliktiga sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 difteri&lt;br&gt;fläckfeber&lt;br&gt;gula febern&lt;br&gt;hepatit B&lt;br&gt;hepatit non A non B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningokockinfektion&lt;br&gt;polio&lt;br&gt;tuberkulos&lt;br&gt;virala hemorragiska febrar&lt;br&gt;exkl. hemorragisk nefrosonefrit&lt;br&gt;återfallsfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;hepatit A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kolera&lt;br&gt;mjältbrand&lt;br&gt;paratyfoidfeber&lt;br&gt;pest&lt;br&gt;rabies&lt;br&gt;salmonellainfektion&lt;br&gt;shigellos&lt;br&gt;tyfoidfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;gonorré&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infektion av HIV (humant&lt;br&gt;immunbristvirus)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klamy diainfektion&lt;br&gt;syfilis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Andra anmälnings-&lt;br&gt;pliktiga sjukdomar än&lt;br&gt;samhällsfarliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;amöbainfektion&lt;br&gt;hemorragisk nefrosonefrit&lt;br&gt;infektioner orsakade av aty-&lt;br&gt;piska mykobakterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;malaria&lt;br&gt;stelkramp&lt;br&gt;trikinos&lt;br&gt;tularemi&lt;br&gt;ulcus molle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;botulism&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;campylobacter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsfarliga sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;difteri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fläckfeber&lt;br&gt;gula febern&lt;br&gt;hepatit B&lt;br&gt;hepatit C&lt;br&gt;hepatit D&lt;br&gt;hepatit non A non B&lt;br&gt;non C non D non E&lt;br&gt;meningokockinfektion&lt;br&gt;polio&lt;br&gt;tuberkulos&lt;br&gt;virala hemorragiska febrar&lt;br&gt;exkl. nefropathia epidemica&lt;br&gt;återfallsfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;hepatit A&lt;br&gt;hepatit E&lt;br&gt;kolera&lt;br&gt;mjältbrand&lt;br&gt;paratyfoidfeber&lt;br&gt;pest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rabies&lt;br&gt;salmonellainfektion&lt;br&gt;shigellainfektion&lt;br&gt;tyfoidfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;gonorré&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infektion av HIV (humant&lt;br&gt;immunbristvirus)&lt;br&gt;klamy diainfektion&lt;br&gt;syfilis&lt;br&gt;ulcus molle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giardia lamblia&lt;br&gt;legionärssjuka&lt;br&gt;listerios&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;papegoj sjuka&lt;br&gt;toxoplasmainfektion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård av unga som på någon grund som anges i 3 § behöver stå&lt;br&gt;under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas särskilda ungdomshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om socialnämnden har beslutat att den unge skall vistas i ett hem som&lt;br&gt;avses i första stycket skall Statens institutionsstyrelse anvisa plats i ett&lt;br&gt;sådant hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får någon som tillhör hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen och är&lt;br&gt;verksam vid ett särskilt ungdoms-&lt;br&gt;hem kännedom om att den unge&lt;br&gt;har en sådan smittsam sjukdom&lt;br&gt;som enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) utgör en samhälls-&lt;br&gt;farlig sjukdom, skall förestånda-&lt;br&gt;ren för hemmet underrättas, om&lt;br&gt;det inte står klart att det inte&lt;br&gt;finns risk för smittspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1993:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;br&gt;i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 43 § skall följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 26 a §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får någon som tillhör hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen och är&lt;br&gt;verksam vid ett LVM-hem känne-&lt;br&gt;dom om att en intagen har en så-&lt;br&gt;dan smittsam sjukdom som enligt&lt;br&gt;smittskyddslagen (1988:1472) utgör&lt;br&gt;en samhällsfarlig sjukdom, skall&lt;br&gt;den som förestår vården vid hem-&lt;br&gt;met underrättas, om det inte står&lt;br&gt;klart att det inte finns risk för&lt;br&gt;smittspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om omhändertagande enligt 13 § gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om överflyttning enligt&lt;br&gt;25 § andra stycket får förordnas&lt;br&gt;att gälla omedelbart, om det be-&lt;br&gt;hövs från vårdsynpunkt. Andra&lt;br&gt;beslut av den som förestår vården&lt;br&gt;vid ett LVM-hem gäller omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om överflyttning enligt&lt;br&gt;25 § tredje stycket får förordnas&lt;br&gt;att gälla omedelbart, om det be-&lt;br&gt;hövs från vårdsynpunkt. Andra&lt;br&gt;beslut av den som förestår vården&lt;br&gt;vid ett LVM-hem gäller omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får förordna att beslut som rätten har meddelat skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 47 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får ges åt en&lt;br&gt;särskild avdelning som består av&lt;br&gt;ledamöter eller ersättare i nämn-&lt;br&gt;den i ärenden som ankommer på&lt;br&gt;nämnden enligt 25 och 28 §§ den-&lt;br&gt;na lag, 4 och 6 §§, 11 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 13 §, 14 §&lt;br&gt;tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27&lt;br&gt;och 43 §§ lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga samt 13 &amp;nbsp;£ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får ges åt en&lt;br&gt;särskild avdelning som består av&lt;br&gt;ledamöter eller ersättare i nämn-&lt;br&gt;den i ärenden som ankommer på&lt;br&gt;nämnden enligt 25 och 28 §§ den-&lt;br&gt;na lag, 4 och 6 §§, 11 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 13 §, 14 §&lt;br&gt;tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27&lt;br&gt;och 43 §§ lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga samt 11 och 13 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1667.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men. Detsamma gäller i&lt;br&gt;annan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättpsykiatrisk&lt;br&gt;undersökning, insemination, fastställande av könstillhörighet, abort,&lt;br&gt;sterilisering, kastrering och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos&lt;br&gt;myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn&lt;br&gt;över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patient-&lt;br&gt;journal inom enskild hälso- och sjukvård för upppgift om enskilds häl-&lt;br&gt;sotillstånd eller andra personliga förhållanden. Utan hinder av sekre-&lt;br&gt;tessen får uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften&lt;br&gt;behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att upp-&lt;br&gt;giften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller kom-&lt;br&gt;munal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket får lämna uppgift till en&lt;br&gt;annan sådan myndighet för forsk-&lt;br&gt;ning eller framställning av statis-&lt;br&gt;tik eller för administration på&lt;br&gt;verksamhetsområdet, om det inte&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Vidare får&lt;br&gt;utan hinder av sekretessen uppgift&lt;br&gt;lämnas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1984:1140) om&lt;br&gt;insemination, lagen (1988:1473)&lt;br&gt;om undersökning beträffande&lt;br&gt;HIV-smitta i brottmål och lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingskommunal eller kom-&lt;br&gt;munal myndighet som bedriver&lt;br&gt;verksamhet som avses i första&lt;br&gt;stycket får lämna uppgift till en&lt;br&gt;annan sådan myndighet för forsk-&lt;br&gt;ning eller framställning av statis-&lt;br&gt;tik eller för administration på&lt;br&gt;verksamhetsområdet, om det inte&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Vidare får&lt;br&gt;utan hinder av sekretessen uppgift&lt;br&gt;lämnas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (1984:1140) om&lt;br&gt;insemination, lagen (1988:1473)&lt;br&gt;om undersökning beträffande&lt;br&gt;HIV-smitta i brottmål, lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård och smittskyddslagen (1988:1472).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:392.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddslagen (1988:1472) trädde ikraft den 1 juli 1989. Lagen har&lt;br&gt;varit föremål för ändringar vid ett flertal tillfällen. Det har dock endast&lt;br&gt;varit fråga om följdändringar p.g.a ändringar i annan lagstiftning. Någon&lt;br&gt;översyn av lagens tillämpning har inte gjorts. Socialstyrelsen har däre-&lt;br&gt;mot överlämnat en rapport från januari 1992 från styrelsens arbetsgrupp&lt;br&gt;för översyn av smittskyddets funktion och därvid föreslagit vissa lag-&lt;br&gt;ändringar inom smittskyddets område. Socialstyrelsen har även i senare&lt;br&gt;skrivelse föreslagit ändringar i smittskyddslagen. Andra myndigheter;&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksdagens ombudsmän och dåvarande Statens bakte-&lt;br&gt;riologiska laboratorium, har också inkommit med skrivelser om smitt-&lt;br&gt;skyddslagen. Vidare har Europarådets tortyrkommitté uppmärksammat&lt;br&gt;smittskyddslagen i en rapport om Sverige den 12 mars 1992. Skrivelser&lt;br&gt;med begäran om en översyn av smittskyddslagens tvångsbestämmelser&lt;br&gt;särskilt avseende HIV-infektion föreligger också från myndigheter, orga-&lt;br&gt;nisationer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen i Socialstyrelsens rapport, senare skrivelse från Socialsty-&lt;br&gt;relsen och framställningar från andra myndigheter och tortyrkommittén&lt;br&gt;samt ytterligare frågor har behandlats i en promemoria från Socialdepar-&lt;br&gt;tementet som har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av promemorian Vissa ändringar i smittskydds-&lt;br&gt;lagen finns i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna samt en&lt;br&gt;sammanställning av deras yttrande finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 15 juni 1995 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bila-&lt;br&gt;ga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi åter-&lt;br&gt;kommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten 5.10 och 5.11 samt i&lt;br&gt;författningskommentaren till de lagrum vilkas utformning Lagrådet&lt;br&gt;lämnat synpunkter på.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddslagen (1988:1472) reglerar viss verksamhet till skydd mot&lt;br&gt;att smittsamma sjukdomar sprids bland människor. Smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar indelas enligt lagen i samhällsfarliga sådana och övriga smittsam-&lt;br&gt;ma sjukdomar. De sjukdomar - samhällsfarliga och andra - som skall&lt;br&gt;anmälas tas upp i en bilaga till lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje landsting finns en smittskyddsläkare, som leder smittskyddet.&lt;br&gt;Socialstyrelsen har en övergripande tillsyn över landets smittskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som konstaterat en anmälningspliktig smittsam sjukdom&lt;br&gt;skall göra anmälan till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet. Vid&lt;br&gt;vissa samhällsfarliga sjukdomar, t.ex. kolera, pest och rabies, skall an-&lt;br&gt;mälan göras även till den nämnd i kommunen som i smittskyddslagen&lt;br&gt;betecknas som miljö- och hälsoskyddsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan om infektion av gonorré, infektion av HIV, klamydia-&lt;br&gt;infektion eller syfilis skall göras utan att den smittades namn, person-&lt;br&gt;nummer och adress eller den sannolika smittkällan anges. Enligt smitt-&lt;br&gt;skyddsförordningen (1989:301) skall sådan anmälan till smittskydds-&lt;br&gt;läkaren och Smittskyddsinstitutet innehålla uppgift om hemortslän och&lt;br&gt;om de två första och de fyra sista siffrorna i personnumret. Om en&lt;br&gt;HIV-smittad tillhör en riskutsatt grupp, skall denna grupp anges. Andra&lt;br&gt;uppgifter om identiteten får inte lämnas i anmälan. Smittskyddsläkaren&lt;br&gt;kan alltid på begäran få del av den smittades identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den person som har anledning att tro att han är smittad av en sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom skall utan dröjsmål söka läkare. Läkaren får göra&lt;br&gt;nödvändiga provtagningar och undersökningar. Om patienten visar sig&lt;br&gt;vara smittad skall han lämna upplysning till läkaren om den troliga&lt;br&gt;smittkällan och om han kan ha smittat andra. Den behandlande läkaren&lt;br&gt;kan meddela förhållningsregler som patienten är skyldig att följa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana regler får när det gäller en samhällsfarlig sjukdom avse patien-&lt;br&gt;tens kontakter med läkaren, hygien, isolering i hemmet, arbete och skol-&lt;br&gt;gång samt livsföring i övrigt. Reglerna antecknas i patientjournalen. Den&lt;br&gt;behandlande läkaren skall också så långt det är möjligt se till att för-&lt;br&gt;hållningsreglema följs. Patienten kan få reglerna prövade av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren, som kan ändra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en patient, som är smittad av infektion av HIV, inte har följt, eller&lt;br&gt;misstänks inte ha följt förhållningsreglerna och den behandlande läkaren&lt;br&gt;anmäler förhållandet till smittskyddsläkaren, skall denne - om han be-&lt;br&gt;dömer att så behövs - underrätta socialnämnden, polismyndigheten och&lt;br&gt;frivårdsmyndigheten. Uppgift lämnas därvid om vem som reglerna gäl-&lt;br&gt;ler och deras innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon av de nämnda myndigheterna efter en sådan underrättelse&lt;br&gt;skulle uppmärksamma förhållanden som tyder på att reglerna inte följs,&lt;br&gt;skall de anmäla detta till den smittskyddsläkare, som lämnat underrättel-&lt;br&gt;sen till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En behandlande läkare skall föra patientjournal. En patient kan begära&lt;br&gt;att få en anonym provtagning för infektion av HIV. Ingen registrering&lt;br&gt;görs om patienten inte är smittad. Är patienten däremot smittad måste&lt;br&gt;en patientjournal upprättas med identitetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. sekretesslagen (1980:100) får uppgifter inte lämnas ut&lt;br&gt;från hälso- och sjukvården om den enskildes hälsotillstånd eller andra&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller&lt;br&gt;i annan medicinsk verksamhet, såsom åtgärder mot smittsamma sjukdo-&lt;br&gt;mar. Ett undantag är undersökning om HIV-smitta i brottmål där mål-&lt;br&gt;sägande får veta resultatet av undersökningen. Bestämmelser finns i&lt;br&gt;brottsbalken om straff för den som bryter mot sekretessreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Tvångsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det anses vara en medborgerlig plikt att låta undersöka sig vid miss-&lt;br&gt;tanke om att man blivit smittad av en samhällsfarlig sjukdom. Denna&lt;br&gt;plikt är också lagstadgad. Något straff finns inte stadgat i smittskydds-&lt;br&gt;lagen för den som inte iakttar bestämmelserna. Däremot kan smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren besluta att den som har anledning att tro att han är smit-&lt;br&gt;tad skall undersökas av en läkare, som underrättar smittskyddsläkaren&lt;br&gt;om undersökningsresultatet. Smittskyddsläkaren kan också besluta om&lt;br&gt;tillfälligt omhändertagande på sjukhus om det av särskilda skäl behövs&lt;br&gt;för att förhindra befarad smittspridning av samhällsfarliga sjukdomar&lt;br&gt;med undantag av de veneriska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren kan vidare ansöka hos länsrätten om tvångsisole-&lt;br&gt;ring av någon som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom, om denne&lt;br&gt;inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att hindra&lt;br&gt;smittspridning. Länsrätten beslutar om tvångsisoleringen, som skall ske&lt;br&gt;på sjukhus som drivs av ett landsting eller av en kommun som inte&lt;br&gt;ingår i ett landsting. Beslut om tvångsisolering meddelas också om det&lt;br&gt;finns grundad anledning att anta att den smittade inte följer förhåll-&lt;br&gt;ningsreglema och detta innebär en uppenbar risk för smittspridning.&lt;br&gt;Skulle det inte gå att avvakta länsrättens beslut utan fara, får smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren fatta beslutet om tvångsisolering. Sådant beslut skall&lt;br&gt;omedelbart underställas länsrätten. Länsrättens beslut kan överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de undantagsfall när en smittad person är en uppenbar smittrisk för&lt;br&gt;det övriga samhället, har det framstått som otillräckligt att endast&lt;br&gt;rättsliga påföljder i efterhand, t.ex. enligt brottsbalken, kan komma i&lt;br&gt;fråga. Gärningen, dvs. smittspridningen, har ansetts böra kunna för-&lt;br&gt;hindras så att andra människor inte kommer till skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsisolering får pågå under högst tre månader, men länsrätten kan&lt;br&gt;på ansökan av smittskyddsläkaren besluta att förlänga tiden med högst&lt;br&gt;sex månader åt gången. När det inte längre finns skäl för tvångsisolering&lt;br&gt;skall smittskyddsläkaren ofördröjligen besluta att den skall upphöra.&lt;br&gt;Han skall också ofördröjligen ta ställning till frågan om upphörande om&lt;br&gt;den tvångsisolerade begär detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad skall tas väl om hand. Han skall få det stöd&lt;br&gt;och den hjälp som behövs och motiveras att ändra sin inställning och&lt;br&gt;livsföring så att tvångsisoleringen kan avslutas. Siktet för åtgärderna&lt;br&gt;skall alltså vara inställt på att tvångsisoleringen skall kunna upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvångsisolerade får underkastas den begränsning av rörelsefriheten&lt;br&gt;som är nödvändig för att tvångsisoleringen skall genomföras. Han får&lt;br&gt;emellertid ges tillstånd att under viss tid vistas utanför sjukhusets om-&lt;br&gt;råde. Tillstånd beslutas av smittskyddsläkaren. Sådan permission kan&lt;br&gt;ges för att den tvångsisolerade skall kunna få tillfälle att visa att han är&lt;br&gt;villig till och har förmåga att leva så att smittspridning inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvångsisolerade får inte inneha narkotika eller alkohol eller egen-&lt;br&gt;dom som kan skada honom eller annan, m.m. Sådant får omhändertas.&lt;br&gt;Chefsöverläkaren kan besluta om kroppsvisitation som dock inte får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras mer ingående än vad ändamålet kräver. All den hänsyn som om-&lt;br&gt;ständigheterna medger skall iakttas och ett vittne skall närvara om detta&lt;br&gt;är möjligt. Vidare kan chefsöverläkaren besluta att försändelser till den&lt;br&gt;tvångsisolerade får kontrolleras så att de inte innehåller narkotika eller&lt;br&gt;någonting annat som den tvångsisolerade inte får inneha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i smittskyddslagen - 50 a § - får landstinget för-&lt;br&gt;ordna någon att fullgöra chefsöverläkarens uppgifter vid tvångsisolering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Anpassningar till följd av ny terminologi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I smittskyddslagen (1988:1472) skall benäm-&lt;br&gt;ningarna landstingskommun, hälso- och sjukvårdsnämnd respektive&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämnd ersättas av benämningarna landsting,&lt;br&gt;sådan nämnd som avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)&lt;br&gt;respektive kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsområdet. Vidare skall Statens smittskyddsinstitut benäm-&lt;br&gt;nas Smittskyddsinstitutet. Hänvisningarna i lagen till länsrätt skall&lt;br&gt;ändras till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga erinringar mot försla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I samband med nya kommunallagens&lt;br&gt;(1991:900) tillkomst ersattes termen landstingskommun med landsting.&lt;br&gt;Samtidigt togs bestämmelserna om att vissa nämnder skulle finnas bort&lt;br&gt;och det är numera fullmäktige i kommunen eller landstinget som be-&lt;br&gt;stämmer vilka nämnder som skall finnas för att fullgöra kommunens&lt;br&gt;eller landstingets uppgifter. Till följd härav skall benämningarna lands-&lt;br&gt;tingskommun, hälso- och sjukvårdsnämnd respektive miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnd ersättas med benämningarna landsting, sådan nämnd som&lt;br&gt;avses i 10 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive kommunal&lt;br&gt;nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som i smittskyddslagen benämns Statens smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitut har i andra sammanhang benämnts Smittskyddsinstitutet,&lt;br&gt;se bl.a. instruktionen för institutet (förordning [1993:110] med instruk-&lt;br&gt;tion för Smittskyddsinstitutet). Den rätta benämningen skall vara Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet vilket föranleder ändringar i smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera framgår det av 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar att länsrätt skall vara första domstolsinstans i ärende&lt;br&gt;som skall prövas av allmän förvaltningsdomstol. Härav följer att det inte&lt;br&gt;särskilt behöver regleras i smittskyddslagen. Bestämmelserna om att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande skall göras till länsrätten skall därför ändras till allmän Prop. 1995/96:23&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Samhällsfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksdagen skall i lag bestämma vilka smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar som skall anses vara samhällsfarliga. Regeringen&lt;br&gt;skall i förordning föreskriva vilka övriga smittsamma sjukdomar som&lt;br&gt;skall vara anmälningspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukdomen ulcus molle skall i bilagan till smittskyddslagen tas upp&lt;br&gt;som samhällsfarlig under de veneriska sjukdomarna och behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som de. Hepatit non A non B skall delas upp i hepatit&lt;br&gt;C, D och E samt övriga hepatiter (hepatit non A non B non C non D&lt;br&gt;non E). De skall ingå bland de samhällsfarliga sjukdomarna. De&lt;br&gt;anmälningspliktiga sjukdomarna skall konsekvent anges med namnen&lt;br&gt;på sjukdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;frånsett att övriga hepatiter, dvs. hepatit non A non B non C non D non&lt;br&gt;E, inte föreslogs ingå bland de anmälningspliktiga sjukdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Norrbottens län och Sveriges advo-&lt;br&gt;katsamfund anser inte regeringen skall bemyndigas att bestämma vilka&lt;br&gt;sjukdomar som skall vara anmälningspliktiga utöver de samhällsfarliga.&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet föreslår, för att snabbare kunna anpassa listan efter&lt;br&gt;epidemiologiska förändringar, att Socialstyrelsen i samråd med Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet bör få bestämma vilka sjukdomar som skall vara an-&lt;br&gt;mälningspliktiga utöver de samhällsfarliga sjukdomarna. Smittskydds-&lt;br&gt;institutet föreslår vidare att sorkfeber benämns nephropathia epidemica,&lt;br&gt;vilket är ett internationellt accepterat namn. Örebro läns landsting anser&lt;br&gt;också att Socialstyrelsen skulle kunna besluta vilka sjukdomar som skall&lt;br&gt;vara anmälningspliktiga utöver de samhällsfarliga sjukdomarna. Social-&lt;br&gt;styrelsen anför att den restgrupp av hepatiter (hepatit non A non B non&lt;br&gt;C non D non E) som ännu inte kunnat identifieras bör finnas kvar bland&lt;br&gt;de samhällsfarliga sjukdomarna men att det bör ankomma på Social-&lt;br&gt;styrelsen att utforma terminologin och kriterierna för anmälan. Rätts-&lt;br&gt;medicinalverket anför att hepatit UNS, dvs. sådana hepatiter där under-&lt;br&gt;gruppen inte kunnat fastställas, borde ingå bland de samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomarna. Övriga remissinstanser har inga erinringar mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Smittskyddslagen (1988:1472) regle-&lt;br&gt;rar vissa skyddsåtgärder mot smittsamma sjukdomar. Smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar indelas i samhällsfarliga och övriga sjukdomar. De samhällsfarli-&lt;br&gt;ga sjukdomarna omfattar i första hand sådana sjukdomar som kan ut-&lt;br&gt;göra ett allvarligt hot mot befolkningens hälsotillstånd. De samhällsfarli-&lt;br&gt;ga och vissa övriga smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga och&lt;br&gt;anges i en bilaga till smittskyddslagen. Anmälningsplikten gäller för&lt;br&gt;läkare som i sin verksamhet konstaterar att någon har smittats. Anmälan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall göras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet och i vissa&lt;br&gt;fall även till kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsområdet. I bilagan till smittskyddslagen är de samhällsfarli-&lt;br&gt;ga sjukdomarna indelade i tre grupper; de som även skall anmälas till&lt;br&gt;kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;området (bilagan 1.2), de veneriska sjukdomarna (bilagan 1.3) och de&lt;br&gt;övriga samhällsfarliga sjukdomarna (bilagan 1.1). Övriga anmälnings-&lt;br&gt;pliktiga sjukdomar är indelade i två grupper; de som även skall anmälas&lt;br&gt;till kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet (bilagan 2.2) och övriga (bilagan 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som drabbats av en samhällsfarlig sjukdom kan i vissa fall&lt;br&gt;bli föremål för tvångsåtgärder från samhällets sida. De samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomarna bör därför vara reglerade i lag. När det gäller de övriga&lt;br&gt;anmälningspliktiga sjukdomarna kan personer med sådan smitta inte&lt;br&gt;utsättas för något tvång från samhällets sida. Vilka andra smittsamma&lt;br&gt;sjukdomar än de samhällsfarliga som bör vara anmälningspliktiga kan&lt;br&gt;dessutom variera även i ett kort tidsperspektiv. Det är därför en fördel&lt;br&gt;om förfarandet i samband med påförande och avförande av sjukdomar&lt;br&gt;från en sådan lista kan förenklas och framförallt göras mindre tidskrä-&lt;br&gt;vande. Regeringen bör därför i förordning få föreskriva vilka&lt;br&gt;smittsamma sjukdomar, som utöver de samhällsfarliga, skall vara an-&lt;br&gt;mälningspliktiga. Detta innebär att dessa sjukdomar kommer att upptas&lt;br&gt;i bilaga till smittskyddsförordningen (1989:301) i stället för till själva&lt;br&gt;lagen. En konsekvens härav blir att regeringen också kommer att före-&lt;br&gt;skriva vilka av dessa sjukdomar som skall föranleda anmälan till den&lt;br&gt;kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukdomen ulcus molle är en venerisk sjukdom. Den fanns inte med&lt;br&gt;bland de anmälningspliktiga sjukdomarna i det förslag som förelädes&lt;br&gt;riksdagen inför smittskyddslagens tillkomst. I en motion yrkades emel-&lt;br&gt;lertid att sjukdomen skulle inkluderas bland de samhällsfarliga sjukdo-&lt;br&gt;marna. Socialutskottet (bet. 1988/89:SoU9 s. 5) ansåg inte att sjukdo-&lt;br&gt;men kunde anses utgöra ett så allvarligt hot mot befolkningens hälsotill-&lt;br&gt;stånd att den borde betecknas som samhällsfarlig men att det fanns skäl&lt;br&gt;att upprätthålla kontrollen över sjukdomens utbredning. Sjukdomen togs&lt;br&gt;därför upp såsom en annan anmälningspliktig sjukdom än en samhälls-&lt;br&gt;farlig sådan. Sjukdomen har flera likheter med de veneriska sjukdomar&lt;br&gt;som är att anse som samhällsfarliga. Den har före den nu gällande&lt;br&gt;smittskyddslagens tillkomst behandlats på samma sätt som de sistnämn-&lt;br&gt;da. Det saknas skäl att ha ett annat förfarande för denna sjukdom än vad&lt;br&gt;som gäller för liknande sjukdomar. Ulcus molle bör därför föras in un-&lt;br&gt;der de samhällsfarliga veneriska sjukdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hepatit non A non B, dvs. sådana hepatiter som inte är hepatit A eller&lt;br&gt;B, är upptagna under de samhällsfarliga sjukdomarna. Hepatit non A&lt;br&gt;non B kan numera identifieras som hepatit C, D, E och övriga hepatiter&lt;br&gt;(hepatit non A non B non C non D non E). Hepatiterna C, D och E bör&lt;br&gt;även fortsättningsvis anses vara samhällsfarliga sjukdomar och därmed&lt;br&gt;anmälningspliktiga. Hepatit C och D kan jämställas med hepatit B och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör tas upp i samma grupp. Hepatit E kan jämställas med hepatit A och&lt;br&gt;bör således tas upp i samma grupp som den. De övriga hepatiterna bör,&lt;br&gt;såsom Socialstyrelsen påpekat, också fortfarande anses vara samhälls-&lt;br&gt;farliga och vara kvar i samma grupp som de tidigare ej identifierbara&lt;br&gt;hepatiterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anmälningspliktiga sjukdomarna bör konsekvent anges med sjuk-&lt;br&gt;domens namn. Således bör hänvisningen till hemorragisk nefrosonefrit&lt;br&gt;vara nephropathia epidemica, som är den internationella benämningen&lt;br&gt;på sjukdomen. Sjukdomen shigellos bör benämnas shigellainfektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Anmälan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla anmälningspliktiga sjukdomar utom de&lt;br&gt;veneriska (1.3 bilagan till smittskyddslagen [1988:1472]) skall an-&lt;br&gt;mälas med uppgift om den smittades identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inget att erinra mot förslaget. Sveriges advokatsamfund avstyrker dock&lt;br&gt;upphävandet av identitetsskyddet vid andra anmälningspliktiga sjukdo-&lt;br&gt;mar än samhällsfarliga med motiveringen att skälen för upphävande av&lt;br&gt;identitetsskyddet inte är så tungt vägande att skyddet för den enskildes&lt;br&gt;identitet bör träda åt sidan. Länsrätten i Uppsala län anser inte att det&lt;br&gt;finns tillräckligt starka skäl att ha starkare identitetsskydd vid veneriska&lt;br&gt;sjukdomar än vid andra sjukdomar. Länsrätten anför att det är fråga om&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet mellan behandlande läkare och smittskyddsläkaren&lt;br&gt;och Smittskyddsinstitutet, dvs. till myndigheter för vilkas verksamhet&lt;br&gt;den stränga sekretessregeln i 7:1 sekretesslagen (1980:100) gäller och&lt;br&gt;att behovet att begränsa uppgiftsskyldigheten därför inte förefaller så&lt;br&gt;stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt smittskyddslagen skall en an-&lt;br&gt;mälan om en samhällsfarlig sjukdom innehålla uppgifter om den smitta-&lt;br&gt;des identitet, den sannolika smittkällan, de sannolika smittvägarna, de&lt;br&gt;förhållningsregler som läkaren meddelat, de åtgärder som läkaren vid-&lt;br&gt;tagit för att förhindra smittspridning och andra uppgifter av betydelse&lt;br&gt;för smittskyddet. En anmälan angående en venerisk sjukdom skall dock&lt;br&gt;inte innehålla uppgift om personens identitet och den sannolika smitt-&lt;br&gt;källan. En anmälan som avser en annan anmälningspliktig sjukdom än&lt;br&gt;en samhällsfarlig skall enligt lagen innehålla de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för att kunna följa sjukdomens utbredning. Den skall inte innehålla&lt;br&gt;uppgift om den smittades identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de smittade personernas identitet inte framgår av anmälan kan det&lt;br&gt;medföra att åtgärder för att begränsa smittspridningen hindras eller för-&lt;br&gt;dröjs. Det är ofta av vikt att det t.ex. snabbt går att utreda var smittkäl-&lt;br&gt;lan är. Utredningsarbetet underlättas i det avseendet om den smittades&lt;br&gt;identitet är känd. Det kan också vara av stor betydelse att smittskydds-&lt;br&gt;läkaren med sitt kunnande och sin erfarenhet kan ge råd och informa-&lt;br&gt;tion i det enskilda fallet. För att underlätta smittskyddsarbetet bör därför&lt;br&gt;huvudregeln vara att identitetsuppgifterna skall anges. När det gäller de&lt;br&gt;veneriska sjukdomarna (1.3 bilagan till smittskyddslagen) kan dock&lt;br&gt;uppgifterna vara så känsliga och behovet av skydd för den enskildes&lt;br&gt;integritet så stort att identitetsuppgiften inte bör anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Smittkälla utanför landets gränser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anmälan av samhällsfarliga sjukdomar till den&lt;br&gt;kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet skall göras även om omständigheterna klart visar att&lt;br&gt;smittkällan finns utanför landets gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inget att erinra mot försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Samhällsfarliga sjukdomar skall i&lt;br&gt;vissa fall anmälas till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter&lt;br&gt;inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Sådan anmälan är motiverad av&lt;br&gt;att åtgärder kan behöva vidtas i den fysiska miljön. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;åtgärder inom livsmedelshanteringen eller smittrening av en vattentäkt.&lt;br&gt;Åtgärderna vidtas i regel för att eliminera smittkällan. Om smittkällan&lt;br&gt;inte finns inom landet kan det tyckas onödigt att anmälan skall göras&lt;br&gt;även till sådan nämnd. Det kan dock inte uteslutas att även smittkällor&lt;br&gt;belägna utomlands kan påkalla åtgärder från en sådan nämnd inom lan-&lt;br&gt;det. Åtgärder kan behöva vidtas t.ex. när det gäller personalhygien en-&lt;br&gt;ligt livsmedelslagen (1971:511) om en livsmedelsarbetare smittats av en&lt;br&gt;livsmedelsburen samhällsfarlig sjukdom även om smittkällan är belägen&lt;br&gt;utomlands. Anmälan enligt smittskyddslagen till den kommunala nämnd&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet bör därför&lt;br&gt;ske även när smittkällan är belägen utanför landets gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Obduktions- och laboratoriefynd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En läkare som i samband med obduktion fin-&lt;br&gt;ner smitta av anmälningspliktig sjukdom skall anmäla detta till&lt;br&gt;smittskyddsläkaren, Smittskyddsinstitutet och i vissa fall den kom-&lt;br&gt;munala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;området. Vidare skall en läkare vid mikrobiologiskt laboratorium,&lt;br&gt;som vid analys finner smittämne av annan samhällsfarlig sjukdom än&lt;br&gt;venerisk sådan eller av annan anmälningspliktig sjukdom också göra&lt;br&gt;anmälan. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Social-&lt;br&gt;styrelsen skall få meddela föreskrifter om undantag från anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten för läkare vid mikrobiologiskt laboratorium vad avser&lt;br&gt;vilken sjukdom som skall anmälas, vilka uppgifter som skall lämnas&lt;br&gt;och vart anmälan skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag vad&lt;br&gt;avser anmälningsskyldigheten för läkare vid mikrobiologiskt laborato-&lt;br&gt;rium men i promemorian föreslås inte att regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Socialstyrelsen skall få göra undantag från an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten. I promemorian lämnas inget förslag om att an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten skall gälla för läkare som i samband med obduk-&lt;br&gt;tion finner smitta av anmälningspliktig sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att det i lagen bör regleras&lt;br&gt;att uppgiftsskyldighet för laboratorierna skall föreligga för vissa smitt-&lt;br&gt;ämnen men anser det önskvärt att Socialstyrelsen i samråd med Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet får föreskriva vid vilka sjukdomar och smittämnen an-&lt;br&gt;mälan skall göras samt vilka ytterligare kriterier som skall gälla för&lt;br&gt;anmälan. Livsmedelsverket anser att det bör vara laboratoriet som an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten åvilar eftersom alla mikrobiologiska laboratorier&lt;br&gt;inte har tillgång till eller förestås av läkare. Gävleborgs läns landsting&lt;br&gt;anser att de mikrobiologiska laboratorierna endast bör göra anmälan till&lt;br&gt;smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet. Föreningen för medicinsk&lt;br&gt;mikrobiologi anser att laboratorierna, liksom vid den nuvarande frivilli-&lt;br&gt;ga rapporteringen, skall göra anmälan till Smittskyddsinstitutet med en&lt;br&gt;kopia till smittskyddsläkaren. Malmö kommunstyrelse anser att sekre-&lt;br&gt;tessfrågan bör utredas ytterligare innan anmälningsplikten för laboratori-&lt;br&gt;erna vidgas till annan kommunal nämnd än inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och anför att enligt nuvarande praxis görs anmälan till bl.a. smittskydds-&lt;br&gt;läkaren. Gävleborgs läns landsting anser att antalet utförda analyser&lt;br&gt;skall rapporteras till smittskyddsläkaren och Smittskyddsinstitutet av de&lt;br&gt;mikrobiologiska laboratorierna. Landstingsförbundet anser att det bör&lt;br&gt;prövas om inte också antalet undersökta patienter bör rapporteras för att&lt;br&gt;kravet på hög kvalitet vid analysarbetet skall kunna tillgodoses. Smitt-&lt;br&gt;skyddsläkarföreningen och Folkhälsosekretariatet i Göteborgs stad anser&lt;br&gt;att antalet undersökta prover skall anmälas samt att laboratoriernas an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet även skall omfatta de veneriska sjukdomarna. Rätts-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medicinalverket föreslår att även rättsmedicinska avdelningar skall an-&lt;br&gt;mäla sina fynd till smittskyddsläkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Behandlande läkare skickar prov från&lt;br&gt;sina patienter till mikrobiologiska laboratorier för analys. Av Socialsty-&lt;br&gt;relsens rapport från 1992, Rapport från Socialstyrelsens arbetsgrupp för&lt;br&gt;översyn av smittskyddets funktion, framgår att laboratorierna veckovis&lt;br&gt;sammanställer sina resultat av smittosamma sjukdomar hos människa&lt;br&gt;vilka påvisats vid laboratorierna för redovisning till bl.a. smittskydds-&lt;br&gt;läkaren. Denna frivilliga rapportering har fungerat väl. Önskemål har&lt;br&gt;framförts om att denna rapportering skall ges fastare former. Det finns&lt;br&gt;flera fördelar med att sådan rapportering görs. Det ger bland annat en&lt;br&gt;möjlighet till snabb överblick om spridningen av den smittosamma sjuk-&lt;br&gt;domen. När det gäller de veneriska sjukdomarna är behovet av en rap-&lt;br&gt;portering från laboratorierna inte lika stort. Risken för en snabb utbred-&lt;br&gt;ning är mindre eftersom smittan nästan uteslutande förs vidare genom&lt;br&gt;sexuella kontakter. Anmälan om analysfynd av smittämne av anmäl-&lt;br&gt;ningspliktiga sjukdomar - med undantag av de veneriska - bör därför&lt;br&gt;göras till smittskyddsläkaren, Smittskyddsinstitutet och den kommunala&lt;br&gt;nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet också&lt;br&gt;av läkare vid mikrobiologiskt laboratorium, dvs. en reglering av den&lt;br&gt;faktiska tillämpningen bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen och Föreningen för medicinsk mikrobiologi har påtalat&lt;br&gt;att förutsättningarna för anmälan är olika för de fynd som görs av den&lt;br&gt;behandlande läkaren och de fynd som görs av laboratoriet. Förekomsten&lt;br&gt;av vissa bakterier behöver inte innebära att det är fråga om ett sjuk-&lt;br&gt;domsfall som skall anmälas. Detta kan vara svårt för läkaren vid labora-&lt;br&gt;toriet att avgöra. Ibland är det viktigt för smittskyddsläkaren att snabbt&lt;br&gt;få en överblick av det epidemiologiska läget. Vid sådana tillfällen är det&lt;br&gt;inte alltid nödvändigt att anmälan görs till den kommunala nämnd som&lt;br&gt;fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Det varierar&lt;br&gt;mellan de olika anmälningspliktiga sjukdomarna, vilka uppgifter från de&lt;br&gt;mikrobiologiska laboratorierna som är av värde för att kunna bedöma&lt;br&gt;smittskyddsbehovet och vart anmälan skall göras. Det är därför lämpligt&lt;br&gt;att låta regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från den i lagen föreskrivna anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten när det gäller viss sjukdom, uppgift i anmälan eller&lt;br&gt;vart anmälan skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har påtalat ett behov av att antalet undersökta&lt;br&gt;prover anges av läkarna vid laboratorierna. Det skäl som åberopats är att&lt;br&gt;det behövs för att kunna bedöma det epidemiologiska läget; är det p.g.a.&lt;br&gt;att antalet provtagningar minskar som antalet anmälningar minskar? En&lt;br&gt;sådan uppgiftsskyldighet medför dock andra frågeställningar, t.ex. om&lt;br&gt;antalet undersökta prover bör rapporteras även om inga anmälningsplik-&lt;br&gt;tiga fynd gjorts. Underlaget för att nu införa en allmän uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het för antalet undersökta prover kan inte anses tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något sådant förslag framläggs därför inte i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket föreslår att även rättsmedicinska avdelningar&lt;br&gt;skall anmäla sina fynd till smittskyddsläkaren. Skälet är att även de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsmedicinska avdelningarna skickar prover för analys till mikrobiolo-&lt;br&gt;giska laboratorier. De fynd som laboratorierna gör kommer således att&lt;br&gt;genom den föreslagna lagändringen att omfattas av anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten. Det är av betydelse för smittskyddsverksamheten att smittkällan&lt;br&gt;spåras. Det gäller även om smittan upptäcks när någon har avlidit. Även&lt;br&gt;i de fallen bör utredning göras var smittan kommit från och om den&lt;br&gt;spridits. Ofta är det den läkare som utför obduktion som uppmärk-&lt;br&gt;sammar smitta hos avlidna. För att någon oklarhet inte skall råda om att&lt;br&gt;även läkare som utför obduktion omfattas av anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;för smitta som konstateras hos avliden bör detta direkt framgå av lag-&lt;br&gt;texten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Behörig smittskyddsläkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Anmälan skall göras till smittskyddsläkaren i&lt;br&gt;det område där den anmälande läkaren har sin yrkesverksamhet. Ett&lt;br&gt;smittskyddsärende skall kunna överlämnas till en smittskyddsläkare&lt;br&gt;i ett annat landsting om det är lämpligt och de berörda&lt;br&gt;smittskyddsläkarna är överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga erinringar mot försla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av smittskyddslagen framgår inte till&lt;br&gt;vilken smittskyddsläkare anmälan skall göras. Det framgår heller inte&lt;br&gt;helt klart att en smittskyddsläkare kan överlämna ett ärende till en an-&lt;br&gt;nan smittskyddsläkare. I båda fallen bör reglering ske för att undvika&lt;br&gt;oklarheter. Naturligast är att anmälande läkare lämnar anmälan till smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren i det landsting inom vilket läkaren själv är verksam. I de&lt;br&gt;fall patienten är bosatt inom ett annat landsting och smittskyddsläkaren&lt;br&gt;där lämpligen bör vara den som har hand om smittskyddsärendet kan&lt;br&gt;den smittskyddsläkare som fått anmälan, efter överenskommelse med&lt;br&gt;den smittskyddsläkare som lämpligen bör handlägga det, överlämna&lt;br&gt;ärendet till denne. Detsamma gäller i det fall den smittade flyttar eller&lt;br&gt;ärendet av annan anledning bör handläggas av arman smittskyddsläkare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Underrättelse om smittsam sjukdom till föreståndare för&lt;br&gt;särskilt ungdomshem eller LVM-hem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Föreståndare för ett särskilt ungdomshem eller&lt;br&gt;LVM-hem skall kunna underrättas om hälso- och sjukvårdspersona-&lt;br&gt;len verksam vid hemmet får kännedom om att någon som vistas där&lt;br&gt;har en samhällsfarlig sjukdom, om det inte står klart att det inte&lt;br&gt;finns risk för smittspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge tillstyrker för-&lt;br&gt;slagen till ändringar i LVM och LVU samt anför att det knappast verkar&lt;br&gt;motiverat att låta den motsvarande bestämmelsen i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt ha en annan formulering. Länsrätten i Norrbotten&lt;br&gt;anser att, efter mönster av lagen om kriminalvård i anstalt, underrättelse&lt;br&gt;bör begränsas till de fall där det behövs med hänsyn till fara för att&lt;br&gt;smittan skall spridas. Övriga remissinstanser har ingen erinran mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I vissa situationer kan det vara av&lt;br&gt;intresse för personalen vid särskilda ungdomshem och LVM-hem att ha&lt;br&gt;kännedom om vilka intagna som är smittbärare, särskilt av de samhälls-&lt;br&gt;farliga sjukdomarna. Det kan behövas för att erforderliga skyddsåtgärder&lt;br&gt;skall kunna vidtas för att förhindra smittspridning. I 37 § lagen&lt;br&gt;(1974:203) om kriminalvård i anstalt stadgas att, när hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonal inom kriminalvården får kännedom om att en intagen&lt;br&gt;lider av sådan smittsam sjukdom som enligt smittskyddslagen utgör en&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom, styresmannen skall underrättas om detta, om det&lt;br&gt;behövs med hänsyn till faran att smittan skall spridas. Motsvarande&lt;br&gt;underrättelseskyldighet till föreståndaren för en tvångsinstitution enligt&lt;br&gt;LVU och LVM saknas. Enligt gällande sekretessbestämmelser kan häl-&lt;br&gt;so- och sjukvårdpersonal anställda eller anlitade av ett sådant hem nor-&lt;br&gt;malt inte lämna uppgifter vidare till övrig personal om att någon av&lt;br&gt;patienterna har en smittsam sjukdom. Den enskilde kan dock lämna sitt&lt;br&gt;samtycke till att uppgiften lämnas ut. För andra intagnas och persona-&lt;br&gt;lens säkerhet bör ett sådant sekretessgenombrott få ske även om den&lt;br&gt;enskilde inte lämnat sitt samtycke i de fall det behövs med hänsyn till&lt;br&gt;smittrisken. De som oberoende av eget samtycke blivit intagna på sär-&lt;br&gt;skilda ungdomshem eller på LVM-hem skall naturligtvis vara garantera-&lt;br&gt;de att inte där utsättas för risk att smittas av allvarliga sjukdomar. Även&lt;br&gt;av den anledningen är det viktigt att föreståndaren kan vidta nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder. Med hänsyn till den enskildes integritet bör uppgiftslämnandet&lt;br&gt;begränsas till de fall där det är av särskild vikt att hindra smittspridning.&lt;br&gt;Sekretessgenombrott bör därför kunna ske endast i de fall det är fråga&lt;br&gt;om en samhällsfarlig sjukdom. Bestämmelser bör tas in av innebörd att&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdspersonal verksam vid särskilda ungdomshem och&lt;br&gt;hem för vård av vissa missbrukare (LVM-hem), som får kännedom om&lt;br&gt;att någon som vårdas i hemmet har en samhällsfarlig sjukdom, skall&lt;br&gt;underrätta den som förestår vården vid hemmet om detta om det inte&lt;br&gt;står klart att det inte föreligger risk för smittspridning. Personalen be-&lt;br&gt;höver inte vara anställd vid hemmet utan kan på annat sätt vara anlitad&lt;br&gt;för att svara för vården för att anses vara verksamma vid hemmet. Visst&lt;br&gt;tillägg med denna innebörd föreslås därför i 12 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga samt 26 a § lagen (1988:870)&lt;br&gt;om vård av missbrukare i vissa fall. Formuleringen är något mera långt-&lt;br&gt;gående än vad som gäller enligt 37 § lagen om kriminalvård i anstalt&lt;br&gt;för underrättelse till styresmannen. Detta får dock anses motiverat med&lt;br&gt;hänsyn till att de som vårdas enligt LVU eller LVM i mycket stor ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckning har allvarliga missbruksproblem, vilket ökar risken för sprid- Prop. 1995/96:23&lt;br&gt;ning av vissa smittsamma sjukdomar. Hovrätten över Skåne och Ble-&lt;br&gt;kinge har påtalat att förhållandena ur smittspridningssynpunkt kan vara&lt;br&gt;desamma på en kriminalvårdsanstalt som vid nu aktuella hem. En änd-&lt;br&gt;ring i lagen om kriminalvård i anstalt bör emellertid inte övervägas i&lt;br&gt;detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Tvångsisolerades rättigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tvångsisolerade enligt smittskyddslagen skall&lt;br&gt;ges en lagstadgad rätt att leva ett så normalt liv som möjligt. Detta&lt;br&gt;innebär, förutom vad som gäller idag, rätt till sysselsättning, fysisk&lt;br&gt;träning, möjlighet att dagligen vistas utomhus, att föra telefonsamtal,&lt;br&gt;att ta emot besök och att sända och ta emot brev eller andra försän-&lt;br&gt;delser. Syftet med tvångsisoleringen skall dock kunna beaktas vid&lt;br&gt;beslut om sådana rättigheter. Beslut om inskränkningar i rättigheter-&lt;br&gt;na skall kunna fattas av chefsöverläkaren efter samråd med smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren. Beslut i enskilda fall skall kunna överklagas till all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren skall kunna överlåta till chefsöverläkaren att&lt;br&gt;pröva frågor om tillstånd för tvångsisolerad att tillfälligt vistas utan-&lt;br&gt;för sjukhusets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge instämmer i&lt;br&gt;att de tvångsisolerade enligt smittskyddslagen skall ha en lagstadgad rätt&lt;br&gt;att leva ett så normalt liv som möjligt men har synpunkter på hur detta&lt;br&gt;skall komma till uttryck i lagtext. Kammarrätten i Jönköping har inget&lt;br&gt;att invända mot de föreslagna bestämmelserna men konstaterar att mot-&lt;br&gt;svarande reglering saknas i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-&lt;br&gt;vård och i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Länsrätten i&lt;br&gt;Norrbottens län anför att när det gäller uppgiften att besluta i fråga om&lt;br&gt;tillstånd för tvångsisolerad att vistas utanför sjukhusets område bör det&lt;br&gt;ankomma på en allmän förvaltningsdomstol och inte på smittskydds-&lt;br&gt;läkaren att göra den kvalificerade prövning det är fråga om. Länsrätten&lt;br&gt;anför att vid prövningen av en tillståndsfråga bör på motsvarande sätt&lt;br&gt;som vid prövningen av tillstånd för den som genomgår rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård med särskild utskrivningsprövning att vistas utanför sjukvårdsin-&lt;br&gt;rättningens område, omgivningens skyddsbehov beaktas och att det&lt;br&gt;därför bör övervägas att föra in en bestämmelse i smittskyddslagen efter&lt;br&gt;mönster av 10 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De grundläggande fri- och rättighe-&lt;br&gt;terna, t.ex. yttrandefriheten, informationsfriheten och mötesfriheten, är&lt;br&gt;reglerade i regeringsformen. Rättigheterna kan endast begränsas genom&lt;br&gt;bestämmelse i lag. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nöd-&lt;br&gt;vändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett den. Tvångsisolering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt smittskyddslagen innebär begränsning av den enskildes fri- och&lt;br&gt;rättigheter. Av lagen framgår inte klart hur långt denna begränsning&lt;br&gt;sträcker sig. När det gäller vissa andra situationer där den personliga&lt;br&gt;friheten är berövad någon är särskilda inskränkningar reglerade i lag.&lt;br&gt;Det ligger i sakens natur att personer som är intagna på kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt är förhindrade att utöva vissa av sina fri- och rättigheter. I lagen&lt;br&gt;(1974:203) om kriminalvård i anstalt är det föreskrivet att vården skall&lt;br&gt;utformas så att den intagnes anpassning i samhället främjas och skadliga&lt;br&gt;följder av frihetsberövandet motverkas. Den intagne skall behandlas med&lt;br&gt;aktning för hans människovärde. Den intagnes rättigheter är lagreglerade&lt;br&gt;när det gäller t.ex. fritidssysselsättning, sändande och mottagande av&lt;br&gt;brev och andra försändelser, besök och telefonsamtal. När det gäller&lt;br&gt;häktade personer regleras det i lagen (1976:371) om behandling av häk-&lt;br&gt;tade och anhållna m.fl. Sådana personer får inte underkastas mera om-&lt;br&gt;fattande inskränkningar i sin frihet än som påkallas av ändamålet med&lt;br&gt;häktningen samt ordning och säkerhet. Därutöver finns bestämmelser&lt;br&gt;om de häktades rätt till sysselsättning, utevistelse, besök, telefonsamtal&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att även de tvångsisolerades rättigheter är klart de-&lt;br&gt;finierade. Syftet med tvångsisolering är enbart att hindra smittspridning.&lt;br&gt;Den isolerade bör mot denna bakgrund ha rätt till en så normal livs-&lt;br&gt;föring som möjligt utan att syftet med isoleringen äventyras. Detta bör&lt;br&gt;som Lagrådet påpekat klart framgå av lagen. I smittskyddslagen anges&lt;br&gt;att den tvångsisolerade skall tas väl om hand. Vad detta innebär anges&lt;br&gt;inte närmare. Även om de tvångsisolerade inte kan jämställas med dem&lt;br&gt;som avtjänar ett frihetsstraff, kan bestämmelserna i lagen om kriminal-&lt;br&gt;vård i anstalt ändå tjäna till viss vägledning. Den tvångsisolerade bör ha&lt;br&gt;minst motsvarande rättigheter. Den tvångsisolerade bör således ha rätt&lt;br&gt;att få tillfälle till fysisk träning, daglig utevistelse och sysselsättning.&lt;br&gt;Aktiviteterna får självfallet anpassas till den isolerades ålder och hälso-&lt;br&gt;tillstånd. Den tvångsisolerade bör också få en lagstadgad rätt att ringa&lt;br&gt;och ta emot telefonsamtal och ta emot besök, i den omfattning som&lt;br&gt;vården, risken för smittspridning och ordningen på sjukvårdsinrättningen&lt;br&gt;ger utrymme för det. Han eller hon bör också ha uttrycklig rätt att sända&lt;br&gt;och, med den begränsning som följer av 47 § (dvs. kontroll av att för-&lt;br&gt;sändelserna inte innehåller narkotika e.d.), ta emot brev och andra för-&lt;br&gt;sändelser. Det är vidare självklart att den isolerade skall ha möjlighet att&lt;br&gt;få del av vad som händer i omvärlden genom tidningar, television m.m.&lt;br&gt;Detta behöver inte regleras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tvångsisolerades möjlighet att vistas utanför sjukhusets område&lt;br&gt;under vissa förutsättningar finns redan reglerad i smittskyddslagen. Det&lt;br&gt;är smittskyddsläkaren som beslutar om sådana permissioner. I vissa fall&lt;br&gt;kan permission vara nödvändig med kort varsel och avse endast kortare&lt;br&gt;tid. Det kan t.ex. gälla när en nära anhörig blivit svårt sjuk. Sådana&lt;br&gt;tillfälliga permissioner bör smittskyddsläkaren kunna överlåta till chefs-&lt;br&gt;överläkaren att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län har föreslagit att bestämmelserna om till-&lt;br&gt;stånd att vistas utanför sjukhusets område utformas på motsvarande sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, dvs. att allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol skall pröva frågan om tillstånd. Nämnda lag är till-&lt;br&gt;lämplig på dem som bl.a. är dömda till vård, intagna på kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt eller häktade. Även om det är viktigt att prövningen av frågan&lt;br&gt;om tillstånd att vistas utanför inrättningen är kvalificerad för dem som&lt;br&gt;är tvångsisolerade enligt smittskyddslagen kan den inte jämställas med&lt;br&gt;den prövning som måste göras beträffande psykiskt störda som begått&lt;br&gt;allvarliga brott, där helt andra hänsyn måste tas. Tillstånd att vistas&lt;br&gt;utanför sjukvårdsinrättningens område för de patienter som är föremål&lt;br&gt;för psykiatrisk tvångsvård enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, meddelas av chefsöverläkaren. Ej heller här görs således&lt;br&gt;någon prövning av domstol. Att smittskyddsläkaren i samråd med den&lt;br&gt;behandlande läkaren prövar frågan får därför anses vara en tillräckligt&lt;br&gt;kvalificerad prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inskränkningar i en tvångsisolerads rättigheter enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna bör meddelas av chefsöverläkaren efter samråd med&lt;br&gt;smittskyddsläkaren. Chefsöverläkarens beslut bör kunna överklagas till&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Socialstyrelsens befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Socialstyrelsens rätt att i sin tillsynsverksam-&lt;br&gt;het meddela förelägganden och förbud som behövs för att smitt-&lt;br&gt;skyddslagen eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas begränsas till att avse enbart rätt att meddela föreläggan-&lt;br&gt;den. Socialstyrelsens beslut om sådana förelägganden skall i första&lt;br&gt;hand överklagas till länsrätt. Prövningstillstånd skall krävas vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser att möjligheten att vid vite&lt;br&gt;utfärda förbud bör kvarstå och anför att möjligheten ej har tillämpats&lt;br&gt;men väl utgjort ett stöd för smittskyddsarbetet. Länsrätten i Uppsala län&lt;br&gt;anser att det bör preciseras om det är länsrätten i Stockholms län som&lt;br&gt;avses bli besvärsinstans vid överklagande av Socialstyrelsens beslut om&lt;br&gt;föreläggande. Övriga remissinstanser har inte haft några synpunkter på&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt smittskyddslagen får Socialsty-&lt;br&gt;relsen i sin tillsynsverksamhet meddela de förelägganden och förbud&lt;br&gt;som behövs för att lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av lagen skall efterlevas. Bestämmelsen infördes i samband med nu&lt;br&gt;gällande smittskyddslags tillkomst. I förarbetena (prop. 1988/89:5) har&lt;br&gt;bestämmelsen inte närmare motiverats. Det framgår dock (s. 45) att&lt;br&gt;smittskyddsläkaren kan, om någon skulle vägra lämna honom eller hen-&lt;br&gt;ne begärda upplysningar, vända sig till Socialstyrelsen för att få rättelse.&lt;br&gt;Enligt uppgift från Socialstyrelsen har styrelsen aldrig använt sig av&lt;br&gt;någon av möjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att det är oklart i vilka situationer och mot vem So-&lt;br&gt;cialstyrelsens möjlighet att utfärda förelägganden och förbud kan an-&lt;br&gt;vändas samt den omständigheten att de faktiskt aldrig använts finns det&lt;br&gt;skäl att ifrågasätta om bestämmelserna fyller någon funktion. Det är&lt;br&gt;emellertid av värde att Socialstyrelsen i sin tillsynsverksamhet har möj-&lt;br&gt;lighet att vidta någon åtgärd för att få rättelse om brister föreligger inom&lt;br&gt;smittskyddet. Ett exempel kan vara det som angavs i förarbetena till&lt;br&gt;smittskyddslagen, dvs. att behandlande läkare inte samarbetar med&lt;br&gt;smittskyddsläkaren och vägrar lämna ut begärda uppgifter. Socialstyrel-&lt;br&gt;sen möjligheter att vidta åtgärder i tillsynsarbetet bör begränsas till att&lt;br&gt;meddela förelägganden. Föreläggandet bör dock, liksom hittills kunna&lt;br&gt;förenas med vite. Det stöd i tillsynsarbetet som Socialstyrelsen i sitt&lt;br&gt;remissyttrande efterlyser torde härigenom vara tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens ifrågavarande beslut kan överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten. Riksdagen har uttalat att instansordningen i de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna principiellt bör vara att länsrätten är första domstols-&lt;br&gt;instans (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 24 f och s. 93, bet. 1992/93:JuU24,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:289). Ett omfattande arbete pågår med att reformera in-&lt;br&gt;stansordningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna i enlighet med av&lt;br&gt;riksdagen godtagna riktlinjer (prop. 1993/94:133 och prop. 1994/95:27).&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör länsrätt vara första domstolsinstans även när det&lt;br&gt;gäller överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt smittskyddslagen.&lt;br&gt;Enligt 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar är&lt;br&gt;huvudregeln att ett beslut skall överklagas till den länsrätt inom vars län&lt;br&gt;ärendet först prövats. Socialstyrelsen är belägen i Stockholm och de&lt;br&gt;beslut som fattas centralt skall därför överklagas till Länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län. Socialstyrelsen har också sex regionala tillsynsenheter och&lt;br&gt;deras beslut skall överklagas till länsrätten inom det län tillsynsenheten&lt;br&gt;är belägen (jfr. Regeringsrättens årsbok 1995 ref. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att prövningstillstånd skall krävas vid överklagande&lt;br&gt;till kammarrätt (se avsnitt 5.10) kommer även att omfatta mål om So-&lt;br&gt;cialstyrelsens föreläggande enligt smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Handläggning av mål enligt smittskyddslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsrätt och kammarrätt skall, om det inte är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt, hålla muntlig förhandling i mål om tvångs-&lt;br&gt;isolering även om de anhängiggjorts genom underställning av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren. Detsamma skall gälla i mål om upphörande av&lt;br&gt;tvångsisolering. I andra mål enligt smittskyddslagen skall förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagens regler om muntlig förhandling tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall beslut om villkor i samband med tillstånd att vistas&lt;br&gt;utanför sjukhusets område kunna överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till kammarrätt&lt;br&gt;utom i mål som gäller tvångsisolering eller upphörande av tvångs-&lt;br&gt;isolering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping anser inte att det ur&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt är motiverat med en ovillkorlig rätt till muntlig&lt;br&gt;förhandling i mål om tvångsvårdens upphörande eftersom begäran om&lt;br&gt;tvångsisoleringens upphörande kan framställas obegränsat antal gånger&lt;br&gt;och eftersom tvångsisolering som sträcker sig längre än tre månader&lt;br&gt;skall omprövas av domstol. Kammarrätten ifrågasätter vidare om det är&lt;br&gt;motiverat med en mer omfattande rätt till muntlig förhandling än vad&lt;br&gt;som gäller enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och&lt;br&gt;lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, enligt vilka den allmänna&lt;br&gt;regeln i förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller. Länsrätten i Norr-&lt;br&gt;bottens län förordar att smittskyddsläkaren skall få överklaga beslut av&lt;br&gt;länsrätt i mål enligt smittskyddslagen för att garantera tillgodoseende av&lt;br&gt;smittskyddsmtressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om den som för smitta av en sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att hindra smittspridning eller om det finns grundad anledning anta&lt;br&gt;att den smittade mte följer meddelade förhållningsregler och underlåten-&lt;br&gt;heten innebär en uppenbar risk för smittspridning skall länsrätten besluta&lt;br&gt;om tvångsisolering. Ansökan härom görs av smittskyddsläkaren. Om&lt;br&gt;länsrättens beslut om tvångsisolering inte kan avvaktas får smittskydds-&lt;br&gt;läkaren fatta beslut om tvångsisolering. Smittskyddsläkarens beslut skall&lt;br&gt;omedelbart underställas länsrättens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål där ansökan om tvångsisolering gjorts av smittskyddsläkaren&lt;br&gt;skall länsrätt och kammarrätt hålla muntlig förhandling om det inte är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt. Samma skyldighet finns inte i de mål där smitt-&lt;br&gt;skyddsläkarens beslutat om tvångsisolering och som sedermera under-&lt;br&gt;ställts länsrättens prövning. Bestämmelsen om när muntlig förhandling&lt;br&gt;skall hållas har utformats med motsvarande bestämmelse i lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall som förebild. Enligt den&lt;br&gt;lagen skall beslut om omedelbart omhändertagande av en person under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas länsrättens prövning. Ett sådant tvångsomhändertagande är emel-&lt;br&gt;lertid av jämförelsevis kort varaktighet och erfordrar att en ansökan om&lt;br&gt;vård inkommer inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter domstolens prövning av smittskyddsläkarens underställda beslut&lt;br&gt;om tvångsisolering erfordras dock inte att någon ytterligare prövning&lt;br&gt;görs för att beslutet skall förbli bestående tills det inte längre finns skäl&lt;br&gt;för det. Beslutet gäller dock längst i tre månader, om inte ansökan om&lt;br&gt;förlängning görs. Rättsverkningarna av domstolens beslut efter ansökan&lt;br&gt;av smittskyddsläkaren om tvångsisolering och efter underställning av&lt;br&gt;beslut om sådan isolering är desamma. Samma skäl som åberopas för att&lt;br&gt;muntlig förhandling skall hållas i länsrätt i mål om tvångsisolering efter&lt;br&gt;ansökan av smittskyddsläkaren kan också åberopas när det gäller mål&lt;br&gt;efter underställning av smittskyddsläkarens beslut. För den enskilde&lt;br&gt;saknar det betydelse hur frågan har väckts vid domstolen. Frågan är&lt;br&gt;densamma, tvångsisolering eller ej, och är i båda fallen av lika stor&lt;br&gt;betydelse för den enskilde. Någon anledning att ha olika bestämmelser&lt;br&gt;när det gäller frågan om muntlig förhandling synes inte föreligga. En&lt;br&gt;bestämmelse om att muntlig förhandling skall hållas i länsrätt och kam-&lt;br&gt;marrätt i mål om tvångsisolering efter underställning av smittskydds-&lt;br&gt;läkarens beslut om sådan isolering bör således införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har också föreslagits att de bestämmelser i smitt-&lt;br&gt;skyddslagen som anger att muntlig förhandling alltid skall hållas om&lt;br&gt;någon part begär det skall tas bort utom vad gäller i mål om tvångs-&lt;br&gt;isolering eller om upphörande av tvångsisolering. I övriga mål föreslås&lt;br&gt;i stället att förvaltningsprocesslagens (1971:291) bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas. Det innebär att förfarandet är skriftligt men att muntlig för-&lt;br&gt;handling får hållas när det kan antas vara till fördel för utredningen eller&lt;br&gt;främja ett snabbt avgörande av målet. Enligt LVU gäller idag att munt-&lt;br&gt;lig förhandling skall hållas om det inte är uppenbart obehövligt eller om&lt;br&gt;part begär det i mål om beredande eller upphörande av vård eller fly tt-&lt;br&gt;ningsförbud enligt lagen. Vad gäller mål enligt smittskyddslagen är det&lt;br&gt;självklart att muntlig förhandling skall hållas om part begär det då det&lt;br&gt;är fråga om tvångsisolering. Även då det är fråga om upphörande av&lt;br&gt;tvångsisolering är frågan så viktig för den enskilde att muntlig förhand-&lt;br&gt;ling bör hållas om det begärs. I övriga mål inkl, de som nu föreslås&lt;br&gt;tillkomma enligt denna proposition, t.ex. överklagande av inskränkning-&lt;br&gt;ar i rätten att ta emot besök m.m., är det inte alltid lika angeläget att&lt;br&gt;den enskilde personligen får framföra sina synpunkter muntligen inför&lt;br&gt;rätten. Det förtjänar också att påpekas att förvaltningsprocesslagens&lt;br&gt;bestämmelser gäller i mål om en intagens rättigheter enligt lagen&lt;br&gt;(1974:203) om kriminalvård i anstalt. Det torde i motsvarande mål en-&lt;br&gt;ligt smittskyddslagen vara tillräckligt att muntlig förhandling hålls när&lt;br&gt;det är till fördel för utredningen eller främjar ett snabbt avgörande. När&lt;br&gt;så är fallet bedöms av rätten. Smittskyddslagens bestämmelser bör där-&lt;br&gt;för ändras med LVU som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad kan erhålla tillstånd att vistas utanför sjuk-&lt;br&gt;husets område. Sådant tillstånd meddelas av smittskyddsläkaren efter&lt;br&gt;samråd med chefsöverläkaren. Tillståndet får förenas med särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor i syfte att stödja den smittade under vistelsen utanför sjukhuset&lt;br&gt;och att hindra smittspridning. Ett avslag på en begäran om tillstånd att&lt;br&gt;vistas utanför sjukhusets område kan överklagas till länsrätten. Att vill-&lt;br&gt;kor i samband med ett sådant beslut kan överklagas framgår inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller villkor i samband med tillstånd att vistas utanför sjuk-&lt;br&gt;huset kan det göras gällande att det är en fråga som berör vårdens in-&lt;br&gt;nehåll och inte lämpligen bör prövas av domstol. Detta gäller även för&lt;br&gt;andra förhållningsregler som smittskyddsläkaren kan besluta om. Dessa&lt;br&gt;kan överklagas särskilt. Argumentet kan därför inte anses hållbart. En&lt;br&gt;sådan permission varom fråga är har stora likheter med permission för&lt;br&gt;någon som tvångsvårdas inom ramen för psykiatrisk vård. Både när det&lt;br&gt;gäller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och när det gäller&lt;br&gt;lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård kan den tvångsvårdade över-&lt;br&gt;klaga såväl chefsöverläkarens beslut om avslag på en begäran att få&lt;br&gt;vistas utanför vårdinrättningens område som chefsöverläkarens beslut&lt;br&gt;om villkor i samband med tillstånd att göra det. I likhet med vad som&lt;br&gt;gäller enligt dessa lagar bör det införas en möjlighet för de tvångsisole-&lt;br&gt;rade att överklaga smittskyddsläkarens beslut om villkor i samband med&lt;br&gt;permission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län har tagit upp frågan om smittskyddsläka-&lt;br&gt;rens möjlighet att överklaga beslut av domstol. Sådan möjlighet har&lt;br&gt;smittskyddsläkaren enligt gällande praxis (jfr. Regeringsrättens årsbok&lt;br&gt;1993 ref. 5). Något behov av att reglera denna rätt har inte visats före-&lt;br&gt;ligga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformeringen av instansordningen i de allmänna för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna (jfr. avsnitt 5.9) införs prövningstillstånd vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätt. Det innebär att målet tas upp till prövning om&lt;br&gt;det finns anledning att ändra länsrättens avgörande, om det är av vikt&lt;br&gt;för ledningen av rättstillämpningen att överprövning görs eller om det&lt;br&gt;annars finns synnerliga skäl att pröva talan. I andra fall tas överklagan-&lt;br&gt;det inte upp av kammarrätten. I liknande mål om administrativa frihets-&lt;br&gt;berövanden har det inte införts prövningstillstånd och det bör heller inte&lt;br&gt;göras när det gäller mål om tvångsisolering eller upphörande av sådan&lt;br&gt;isolering. I andra mål enligt smittskyddslagen kan det dock vara av vikt&lt;br&gt;att försöka begränsa instanskedjan för att främja snabba avgöranden. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. frågor om permission, begränsning i rätten till fysisk träning&lt;br&gt;och begränsningar i andra rättigheter enligt lagen. Prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten bör därför krävas i andra mål enligt&lt;br&gt;smittskyddslagen än de som gäller tvångsisolering eller upphörande av&lt;br&gt;tvångsisolering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påtalat att den som överklagat ett beslut om tvångsisole-&lt;br&gt;ring samtidigt kan överklaga ett annat beslut, t.ex. om förbud att ta&lt;br&gt;emot besök, och att fråga då kan uppkomma om målet i sin helhet skall&lt;br&gt;handläggas utan krav på prövningstillstånd. Vidare anser Lagrådet det&lt;br&gt;angeläget att bestämmelserna om prövningstillstånd utformas och får&lt;br&gt;samma innebörd i de författningar som rör administrativa frihetsberö-&lt;br&gt;vande och att det är påkallat att frågan utreds närmare. Regeringen delar&lt;br&gt;Lagrådets uppfattning om konformitet vad avser bestämmelserna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövningstillstånd i lagstiftning som behandlar administrativa frihetsbe- Prop. 1995/96:23&lt;br&gt;rövande. Det är därför av vikt att erfarenheten av prövningstillstånd&lt;br&gt;enligt smittskyddslagen tas tillvara och utvärderas om det blir aktuellt&lt;br&gt;att införa sådant tillstånd i ytterligare lagstiftning med administrativt&lt;br&gt;frihetsberövande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Samverkan mellan smittskyddsläkare och behandlande&lt;br&gt;läkare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Smittskyddsläkaren skall vara skyldig att läm-&lt;br&gt;na uppgifter om en enskild patient, som är nödvändiga för smitt-&lt;br&gt;skyddsarbetet, till behandlande läkare utan hinder av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Bestämmelserna om sekretess mellan smitt-&lt;br&gt;skyddsläkare och behandlande läkare bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen hemställer om att smittskydds-&lt;br&gt;läkaren skall ges en skyldighet att till den behandlande läkaren i det&lt;br&gt;enskilda fallet lämna ut den information som är nödvändig för smitt-&lt;br&gt;skyddsverksamheten. Styrelsen anför bl.a. att det är önskvärt att smitt-&lt;br&gt;farliga beteenden tidigt korrigeras av den behandlande läkaren så att&lt;br&gt;minsta möjliga risk för smittspridning uppstår och utan att smittskydds-&lt;br&gt;läkaren i ett sent stadium tvingas tillgripa myndighetsåtgärder. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Jönköping anser att det i smittskyddslagen (1988:1472) bör&lt;br&gt;klargöras att smittskyddsläkare och behandlande läkare kan samråda&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna om sekretess. Kammarrätten förordar&lt;br&gt;också att det i smittskyddslagen införs en föreskrift om att samma upp-&lt;br&gt;gifter som lämnas till smittskyddsläkaren även får lämnas till förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol i mål om tvångsisolering och upphörande av tvångsisole-&lt;br&gt;ring. Folkhälsosekretariatet i Göteborgs stad anser det angeläget att&lt;br&gt;smittskyddsläkaren har rätt att ge den behandlande läkaren den informa-&lt;br&gt;tion om patienten som behövs för smittskyddsarbetet. Stockholm läns&lt;br&gt;landsting anser att det skulle gagna smittskyddet inom landstinget om&lt;br&gt;smittskyddsläkaren kan ges möjlighet att lämna uppgifter, utöver de som&lt;br&gt;behövs för den medicinska vården, till den behandlande läkaren om en&lt;br&gt;enskild patient. Svenska infektionsläkarföreningen, Svenska Läkaresäll-&lt;br&gt;skapet och Smittskyddsläkarföreningen anser också att informationsut-&lt;br&gt;bytet borde vara fritt mellan smittskyddsläkaren och den behandlande&lt;br&gt;läkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I smittskyddslagen (12 §) finns en&lt;br&gt;bestämmelse om att smittskyddsläkaren och den kommunala nämnd som&lt;br&gt;fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet bör samverka&lt;br&gt;med varandra och med myndigheter, behandlande läkare och andra som&lt;br&gt;bedriver verksamhet av betydelse för smittskyddet. Detta innebär inte&lt;br&gt;automatiskt att sekretess inte råder mellan dem. Möjligheten att lämna&lt;br&gt;ut uppgifter utan hinder av sekretess följer av andra bestämmelser.&lt;br&gt;Smittskyddsläkaren har alltid rätt att få upplysningar och del av uppgif-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter i ett enskilt fall av t.ex. behandlande läkare. Detta följer direkt av&lt;br&gt;bestämmelserna i smittskyddslagen. Uppgiftslämnandet från smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren till behandlande läkare är däremot inte reglerat i smitt-&lt;br&gt;skyddslagen utan vägledning måste sökas på annat håll. Här gäller då&lt;br&gt;den sekretess som vanligtvis gäller inom hälso- och sjukvården eller i&lt;br&gt;annan medicinsk verksamhet såsom åtgärder mot smittsamma sjukdomar&lt;br&gt;(7 kap. 1 § sekretesslagen [1980:100]), dvs. smittskyddsläkaren får bara&lt;br&gt;lämna ut uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga&lt;br&gt;förhållande om det står klart att uppgiften kan lämnas utan att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närstående lider men. För vården är det i regel&lt;br&gt;en fördel om behandlande läkare har så bred information som möjligt&lt;br&gt;om patienten. De uppgifter som smittskyddsläkaren kan ha kännedom&lt;br&gt;om och som han anser kan behövas av behandlande läkare för vården&lt;br&gt;av en patient kan således i allmänhet lämnas ut till behandlande läkare&lt;br&gt;utan att det kan anses vara till men för patienten. Av bestämmelsen om&lt;br&gt;samverkan mellan smittskyddsläkaren och t.ex. behandlande läkare föl-&lt;br&gt;jer vidare att smittskyddsläkaren utan att gå in på någon enskild individ&lt;br&gt;kan informera om det epidemiologiska läget, åtgärder som allmänt sett&lt;br&gt;är lämpliga att vidta för att hindra spridning av viss sjukdom m.m. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har påtalat behovet av att även uppgifter som gäller en&lt;br&gt;enskild smittbärare skall kunna lämnas till den behandlande läkaren från&lt;br&gt;smittskyddsläkaren utan hinder av sekretessbestämmelserna. Det är na-&lt;br&gt;turligtvis viktigt att smittskyddsarbetet inte i onödan hindras av att sek-&lt;br&gt;retess råder mellan smittskyddsläkaren och behandlande läkare. Det är&lt;br&gt;fråga om den enskildes rätt till integritet i förhållande till vikten av ett&lt;br&gt;effektivt smittskyddsarbete. I de flesta fall råder ingen motsättning mel-&lt;br&gt;lan dessa båda intressen. I de fall det gör det får betydelsen för samhäl-&lt;br&gt;let att effektivt kunna hindra spridningen av smittsamma sjukdomar&lt;br&gt;anses vara av större vikt än den enskildes intresse av integritet. Smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren bör således kunna lämna all information till den behand-&lt;br&gt;lande läkaren som har betydelse för smittskyddsarbetet. För att detta&lt;br&gt;skall kunna göras utan hinder av sekretessbestämmelserna måste en&lt;br&gt;skyldighet att lämna uppgifterna föreligga. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;en sådan skyldighet skall införas i smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 1 § sekretesslagen kan uppgift, utan hinder av sekre-&lt;br&gt;tess, lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag&lt;br&gt;eller förordning. För att uppgift, för vilken sekretess gäller enligt sekre-&lt;br&gt;tesslagen, skall kunna röjas för en enskild erfordras att det anges i sek-&lt;br&gt;retesslagen eller lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. En&lt;br&gt;bestämmelse om uppgiftsskyldighet för smittskyddsläkaren till behand-&lt;br&gt;lande läkare i smittskyddslagen är således tillräcklig för att uppgifter&lt;br&gt;skall kunna lämnas till behandlande läkare verksamma inom den offent-&lt;br&gt;liga vården. Såsom Lagrådet har påpekat erfordras emellertid ett tillägg&lt;br&gt;i sekretesslagen (1980:100) för att uppgifter skall kunna lämnas till&lt;br&gt;behandlande läkare inom enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Smittskyddsläkaren skall kunna inhämta upp-&lt;br&gt;gifter om enskild som har viss samhällsfarlig sjukdom från andra&lt;br&gt;myndigheter och från hälso- och sjukvårdspersonal. Vilka samhälls-&lt;br&gt;farliga sjukdomar som detta skall gälla får föreskrivas av regeringen.&lt;br&gt;Regeringens bedömning: Någon självständig uppgiftsskyldighet för&lt;br&gt;socialnämnder eller andra myndigheter bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen anser det nödvändigt att smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren får möjlighet att ta del av myndigheters uppgifter obero-&lt;br&gt;ende av sekretess vid samtliga samhällsfarliga sjukdomar och att detta&lt;br&gt;bör regleras i smittskyddslagen. Länsrätten i Norrbottens län anser att&lt;br&gt;det bör ankomma på riksdagen att bestämma vilka sjukdomar som skall&lt;br&gt;kunna föranleda att smittskyddsläkaren inhämtar uppgifter om den som&lt;br&gt;för smittan från andra myndigheter och från hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anser att det skall finnas möjlighet för socialtjänsten att&lt;br&gt;på eget iniativ lämna uppgifter till smittskyddsläkaren. Styrelsen anför&lt;br&gt;att socialtjänsten är den myndighet som i många fall har den regelbund-&lt;br&gt;na kontakt med de smittade personerna som utgör en förutsättning för&lt;br&gt;att få inblick i smittfarliga beteende. Svenska Läkare sällskapet anser att&lt;br&gt;det blir svårt att minska nysmittan av HIV-infektion utan möjlighet för&lt;br&gt;socialtjänsten att på eget initiativ lämna underrättelse till smittskydds-&lt;br&gt;läkaren om smittfarligt beteende. Länsrätten i Uppsala anser också att&lt;br&gt;det finns anledning att förorda en uppgiftsmöjlighet från socialtjänstens&lt;br&gt;sida till smittskyddsläkaren med hänsyn till att det är fråga om mycket&lt;br&gt;allvarliga sjukdomar och att smittskyddsintresset måste anses vara&lt;br&gt;mycket stort. Stockholms stad anser att möjligheten för socialtjänsten att&lt;br&gt;på eget iniativ kunna underrätta smittskyddsläkaren när de kommer i&lt;br&gt;kontakt med individer med en samhällsfarlig sjukdom som utsätter and-&lt;br&gt;ra för smittrisk ytterligare bör beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården gäller sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller&lt;br&gt;andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men&lt;br&gt;(7 kap. 1 § sekretesslagen [1980:100]). Motsvarande sekretess gäller&lt;br&gt;inom socialtjänsten för uppgift om någon enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den (7 kap. 4 § sekretesslagen). Sekretessen gäller också mellan myn-&lt;br&gt;digheter om inte uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (1 kap.&lt;br&gt;3 § och 14 kap. 1 § sekretesslagen). En myndighet får dock lämna ut&lt;br&gt;uppgift utan hinder av sekretess om det är nödvändigt för att myndig-&lt;br&gt;heten skall kunna fullgöra sin verksamhet (1 kap. 5 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt smittskyddslagen kan smittskyddsläkaren begära uppgifter om&lt;br&gt;HIV-smittade patienter från vissa myndigheter, däribland socialnämn-&lt;br&gt;derna, som han behöver för kunna fullgöra sina åligganden. När det&lt;br&gt;gäller HIV-smittade patienter är en socialnämnd, som av smittskydds-&lt;br&gt;läkaren erhållit underrättelse om att en viss person inte följer eller miss-&lt;br&gt;tänks inte följa givna förhållningsregler, även skyldig att anmäla till&lt;br&gt;smittskyddsläkaren om de uppmärksammar att förhållningsreglerna inte&lt;br&gt;följs. I övrigt saknas bestämmelser om uppgiftsskyldighet för social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om möjligheten för socialtjänsten att på eget initiativ lämna&lt;br&gt;uppgifter till smittskyddsläkaren har behandlats av JO i ett beslut den&lt;br&gt;18 maj 1994. I en anmälan önskade en kommundel snämnd att JO skulle&lt;br&gt;granska landstingets kurator och distriktsläkare vad gäller handläggning&lt;br&gt;av ärenden i fall där HIV-smittade enligt socialtjänsten inte följer smitt-&lt;br&gt;skyddslagens föreskrifter samt se över sekretesslagens bestämmelser om&lt;br&gt;information mellan myndigheter i dessa fall. Av beslutet framgår att&lt;br&gt;kommundelsnämnden uppgett att socialsekreterare i sitt arbete kommer&lt;br&gt;i kontakt med klienter som de misstänker är HIV-infekterade och lever&lt;br&gt;så att de utsätter andra för smittrisk samt att kommundelsförvaltningen&lt;br&gt;påtalat detta för landstinget utan att åtgärder vidtagits. JO tar i beslutet&lt;br&gt;upp frågor som hänger samman med överförande av sekretesskyddade&lt;br&gt;uppgifter mellan olika myndigheter och anför angående tillämpningen&lt;br&gt;av 1 kap. 5 § följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena skall bestämmelsen tillämpas mycket restriktivt.&lt;br&gt;Det bör dock noteras att ett utlämnande med stöd av 1 kap. 5 § sek-&lt;br&gt;retesslagen inte förutsätter någon uppgiftskyldighet för myndigheten&lt;br&gt;utan bestämmelsen gäller generellt. För områden där mottagande&lt;br&gt;myndighet själv har möjlighet att begära in uppgifterna med stöd av&lt;br&gt;annan författningsbestämmelse, framstår sekretesskyddet som mindre&lt;br&gt;uttalat, och det kan många gånger vara en tillfällighet om uppgift be-&lt;br&gt;gärts eller ej beträffande viss information. I de fall där ett ingripande&lt;br&gt;från smittskyddsläkaren framstår som klart påkallat, är omständig-&lt;br&gt;heterna ofta även sådana att ingripandet har betydelse för socialför-&lt;br&gt;valtningens möjligheter att fullgöra sina åligganden. Det bör därför&lt;br&gt;enligt min mening även i här aktuell situation vara möjligt för social-&lt;br&gt;förvaltningen att på eget iniativ ta kontakt med smittskyddsläkaren&lt;br&gt;och upplysa denne om att information finns som smittskyddsläkaren&lt;br&gt;bör infordra från förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom socialtjänsten bygger enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620) på respekt för människors självbestämmande och integritet.&lt;br&gt;Insatserna skall utformas och genomföras tillsammans med den enskilde.&lt;br&gt;En grundläggande förutsättning för socialtjänstens arbete är att den&lt;br&gt;enskilde känner förtroende för verksamheten och känner att han eller&lt;br&gt;hon kan vända sig dit med sina problem utan att detta skall föranleda&lt;br&gt;ingripande från andra myndigheter. Detta skall vägas mot samhällets&lt;br&gt;önskan att effektivt kunna bekämpa spridningen av smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar. Att skälen för en effektiv bekämpning väger tungt har bl.a. visat&lt;br&gt;sig i det förhållandet att sekretessen för uppgifter inom socialtjänsten&lt;br&gt;delvis luckrats upp. Smittskyddsläkaren har möjlighet att, när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer med viss angiven smitta, på eget initiativ erhålla uppgifter om&lt;br&gt;denne. Socialtjänsten har också en möjlighet att lämna ut uppgifter om&lt;br&gt;det behövs för fullgörandet av den egna verksamheten. En utvidgad&lt;br&gt;möjlighet eller skyldighet för socialtjänsten att på eget initiativ under-&lt;br&gt;rätta smittskyddsläkaren om att en person förmodas utsätta andra för&lt;br&gt;smittrisk kräver särskilda övervägande när det gäller konsekvenserna för&lt;br&gt;bl.a. missbrukarvården. Sådana överväganden bör ske i ett vidare sam-&lt;br&gt;manhang än vad som varit möjligt inom ramen för arbetet med den&lt;br&gt;promemoria som legat till grund för denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarens möjlighet att inhämta uppgifter om enskild från&lt;br&gt;bl.a. andra myndigheter gäller som nämnts enbart HIV-smittade patien-&lt;br&gt;ter. Det är naturligtvis olyckligt att den enskilde härigenom också blir&lt;br&gt;utpekad som bärare av HIV-smitta. En utvidgning av bestämmelsen till&lt;br&gt;att även omfatta en rätt att inhämta uppgifter om bärare av andra sam-&lt;br&gt;hällsfarliga sjukdomar måste dock förutsätta att det finns ett smitt-&lt;br&gt;skyddsintresse av att få tillgång till sådana uppgifter, vilka i övrigt bör&lt;br&gt;åtnjuta ett starkt sekretesskydd. Socialstyrelsen har pekat på att det för&lt;br&gt;samhällsfarliga sjukdomar finns behov av att få tillgång till sådana upp-&lt;br&gt;gifter. Det gäller bl.a. uppgifter om den smittades identitet och vistelse-&lt;br&gt;ort. Rätten att inhämta uppgifter bör dock vara begränsad till enbart de&lt;br&gt;fall där smittskyddsintresset föranleder det. De omständigheter som&lt;br&gt;åberopats kan inte anses tillräckliga för att rätten att inhämta uppgifter&lt;br&gt;skall utvidgas till att omfatta alla de samhällsfarliga sjukdomarna. Det&lt;br&gt;bör därför överlåtas till regeringen att föreskriva vilka samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomar som är av den arten att smittskyddsläkaren skall kunna in-&lt;br&gt;hämta uppgifter från andra myndigheter och från hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.13 Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Smittskyddsläkarens skyldighet att vidta&lt;br&gt;de åtgärder som behövs för att hindra vidare smittspridning eller för&lt;br&gt;att få till stånd läkarundersökning av den som misstänks vara smittad&lt;br&gt;bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkhälsosekretariatet i Göteborg stad anser att&lt;br&gt;smittskyddsläkaren bör ges en tydlig möjlighet att göra en epidemiolo-&lt;br&gt;gisk bedömning av lämplig åtgärd vid brott mot förhållningsregler eller&lt;br&gt;underlåtelse att infinna sig för undersökning vid misstanke om samhälls-&lt;br&gt;farlig sjukdom och att riktlinjer om detta bör skrivas in i Allmänna råd&lt;br&gt;från socialstyrelsen. Örebro läns landsting anför att det bör finnas en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstadgad möjlighet för smittskyddsläkaren att vid mycket speciella Prop. 1995/96:23&lt;br&gt;tillfällen kunna underlåta att fullfölja alla tvångsåtgärder fram t.o.m.&lt;br&gt;polisingripande om smittspridningsrisken bedöms som mycket ringa,&lt;br&gt;trots att den ej kan uteslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En behandlande läkare skall&lt;br&gt;underrätta smittskyddsläkaren om han eller hon har anledning att anta&lt;br&gt;att en patient som för eller misstänks föra en samhällsfarlig sjukdom&lt;br&gt;inte kommer att följa eller inte följer meddelade förhållningsregler.&lt;br&gt;Underrättelse skall också ske om en patient utan att den behandlande&lt;br&gt;läkaren är införstådd med det avbryter pågående behandling. Vidare&lt;br&gt;skall en behandlande läkare som i samband med smittspårning finner&lt;br&gt;anledning anta att en person har smittats av en samhällsfarlig sjukdom&lt;br&gt;och personen inte utan dröjsmål låter sig läkarundersökas underrätta&lt;br&gt;smittskyddsläkaren om detta. Efter underrättelse skall smittskyddsläka-&lt;br&gt;ren enligt gällande bestämmelser vidta de åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;hindra vidare smittspridning eller för att få till stånd läkarundersökning&lt;br&gt;av den som misstänks vara smittad. I första hand skall smittskyddsläka-&lt;br&gt;ren försöka få den smittade eller misstänkt smittade att gå med på åt-&lt;br&gt;gärderna frivilligt. Om det inte går eller om det inte av annan anledning&lt;br&gt;kan ske utan risk för smittspridning får tvångsåtgärder, såsom tvångs-&lt;br&gt;undersökning, tillfälligt omhändertagande m.m., tillgripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren är skyldig att bl.a. vidta de åtgärder som behövs&lt;br&gt;för att hindra vidare smittspridning. I det ligger att han eller hon måste&lt;br&gt;göra en bedömning av om ytterligare åtgärder är nödvändiga för att&lt;br&gt;hindra vidare spridning och om så är fallet, vilka åtgärder som bör vid-&lt;br&gt;tas. Det kan leda till att smittskyddsläkaren kommer fram till att det inte&lt;br&gt;behövs vidtas fler åtgärder. Det torde dock endast vara i sällsynta fall&lt;br&gt;som ytterligare ågärder kan underlåtas. Syftet med smittskyddet är att&lt;br&gt;hindra att smittsamma sjukdomar sprids bland människor. Det är extra&lt;br&gt;viktigt att de samhällsfarliga sjukdomarna inte sprids. Av den anled-&lt;br&gt;ningen har smittskyddsläkaren när det gäller sådana sjukdomar en skyl-&lt;br&gt;dighet att vidta behövliga åtgärder, även om det måste ske mot den&lt;br&gt;enskildes vilja. För att syftet med smittskyddet skall uppnås bör denna&lt;br&gt;skyldighet finnas kvar. Socialstyrelsen kan härtill utfärda de allmänna&lt;br&gt;råd för tillämpningen som styrelsen finner påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.14 Kostnader och ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna lagstiftningen kommer inte att innebära något mer-&lt;br&gt;arbete för smittskyddsläkarna, behandlande läkare eller chefsöverläkama.&lt;br&gt;Ärendehanteringen kan förmodas öka något vid domstolarna eftersom&lt;br&gt;fler frågor föreslås kunna föras dit. Den merkostnad detta kan medföra&lt;br&gt;uppvägs dock av att instanskedjan och möjligheterna till muntlig för-&lt;br&gt;handling begränsas något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.15 Utvärdering av smittskyddslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En parlamentariskt sammansatt utredning&lt;br&gt;bör tillsättas med uppdrag att utvärdera smittskyddslagen. I en så-&lt;br&gt;dan utvärdering bör särskilt övervägas den rättsliga regleringen av&lt;br&gt;åtgärder mot spridning av HIV, oavsett om de regleras i smitt-&lt;br&gt;skyddslagen eller i annan lag. Även straffrättsliga aspekter bör här-&lt;br&gt;vid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Har inte behandlat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkhälsoinstitutet vill framhålla att en mer om-&lt;br&gt;fattande utredning av lagen bör ske avseende reglerna och tillämpningen&lt;br&gt;beträffande HIV-infektion och den behandlande läkarens anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet vid misstanke om smittspridning. Institutet anser också att en&lt;br&gt;översyn bör ske av möjligheterna till tvångsisolering av HIV-smittade.&lt;br&gt;Bland annat behöver konsekvenserna för det förebyggande arbetet när-&lt;br&gt;mare analyseras. Posithiva gruppen anser det bör undersökas om smitt-&lt;br&gt;skyddslagen är lämplig när det handlar om HIV/aids och om lagen mot-&lt;br&gt;arbetar eller har en positiv inverkan på HIV- preventionen. Riksförbun-&lt;br&gt;det för HIV-positiva anser att HIV-infektionen inte skall omfattas av&lt;br&gt;smittskyddslagen och efterlyser en total revidering av lagen. Riksför-&lt;br&gt;bundet för Sexuellt likaberättigande (RFSL) och Riksförbundet för sexu-&lt;br&gt;ell upplysning (RFSU) anser att frågan om smittskyddslagens tillämplig-&lt;br&gt;het på HIV-infektion bör utvärderas. Svenska infektionsläkarföreningen&lt;br&gt;och Svenska Läkaresällskapet anser att tvångsvårdsparagrafen bör revi-&lt;br&gt;deras och föreslår att brott mot förhållningsregler kriminaliseras. Riks-&lt;br&gt;åklagaren vill aktualisera frågan om ett införande av en straffsanktione-&lt;br&gt;rad bestämmelse i smittskyddslagen eller i brottsbalken för den som&lt;br&gt;genom sexuella handlingar sprider eller riskerar att sprida HIV-smitta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den nu gällande smittskyddsla-&lt;br&gt;gen trädde i kraft den 1 juli 1989. Någon mera omfattande utvärdering&lt;br&gt;av smittskyddslagens funktion och effektivitet när det gäller att för-&lt;br&gt;hindra att smittsamma sjukdomar får en hotande utbredning bland be-&lt;br&gt;folkningen har inte gjorts. Mot bakgrund av att förändringar i samhället&lt;br&gt;påverkar de smittsamma sjukdomarnas förekomst och spridningsmönster&lt;br&gt;bör smittskyddslagen utvärderas utifrån de idag gällande samhällsför-&lt;br&gt;hållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelser med begäran om en översyn av smittskyddslagens tvångs-&lt;br&gt;bestämmelser särskilt avseende HIV-infektion föreligger också sedan&lt;br&gt;tidigare från myndigheter, organisationer m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utvärdering av smittskyddslagen bör inriktas på huruvida smitt-&lt;br&gt;skyddslagen och därtill hörande författningar ger förutsättningar för ett&lt;br&gt;effektivt smittskydd. I sammanhanget bör även den faktiska tillämp-&lt;br&gt;ningen av smittskyddslagen belysas. Utvärderingen bör vidare kartlägga&lt;br&gt;och analysera positiva och negativa effekter av smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen bör dessutom omfatta vissa särskilda frågeställningar.&lt;br&gt;Bl.a. bör rättssäkerheten för den enskilde och huruvida tvångsvård kan&lt;br&gt;bidra till minskad smittspridning av epidemiologisk betydelse belysas.&lt;br&gt;Även konsekvenserna av tvångsvård för det förebyggande arbetet be-&lt;br&gt;höver analyseras. Under senare år har HIV-infektion blivit ett stort&lt;br&gt;mänskligt och socialt problem. Än så länge finns det inte någon verk-&lt;br&gt;sam behandling mot sjukdomen även om det finns förhoppningar om att&lt;br&gt;en lösning inte är alltför avlägsen. Erfarenheterna av smittskyddslagens&lt;br&gt;tvångsbestämmelser avseende i första hand HIV-infektion bör särskilt&lt;br&gt;uppmärksammas i utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har i sitt remissvar pekat på problem vid tillämpningen&lt;br&gt;av de allmänna straffbuden om brott mot liv och hälsa och allmänfarliga&lt;br&gt;brott vid handlingar som innebär överföring eller risk för överföring av&lt;br&gt;HIV-smitta. Svenska infektionsläkarföreningen har föreslagit att brott&lt;br&gt;mot förhållningsregler kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utvärderingen bör ges ett brett perspektiv och&lt;br&gt;omfatta bl.a. olika reaktionsmöjligheter mot spridning av HIV eller&lt;br&gt;kombinationer av sådana, oavsett om de regleras i själva smittskydds-&lt;br&gt;lagen eller i annan lag. Det framstår därför som naturligt att även straff-&lt;br&gt;rättsliga sanktioner som kan vara av betydelse för att hindra spridningen&lt;br&gt;måste belysas vid värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av särskilt intresse att uppmärksamma vid en utvärdering av smitt-&lt;br&gt;skyddslagen är internationella erfarenheter av åtgärder för att hindra&lt;br&gt;smittspridning av HIV-infektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ansökan om vård enligt lagen om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppdrag att på socialnämndens vägnar ansöka&lt;br&gt;om vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall&lt;br&gt;skall enbart kunna ges åt en särskild avdelning som består av leda-&lt;br&gt;möter eller ersättare i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 11 § lagen (1988:870) om&lt;br&gt;vård av missbrukare i vissa fall (LVM) skall socialnämnden, om det&lt;br&gt;finns skäl att bereda någon tvångsvård, ansöka om sådan vård. Det finns&lt;br&gt;inte några särskilda bestämmelser om socialnämndens rätt att delegera&lt;br&gt;sin beslutanderätt i nämnda ärenden. Det innebär att bestämmelserna om&lt;br&gt;kommunala nämnders möjlighet att delegera beslutanderätt i 6 kap 33&lt;br&gt;och 34 §§ kommunallagen (1991:900) gäller i här aktuella fall. Enligt&lt;br&gt;kommunallagen får en nämnd uppdra åt en ledamot eller ersättare eller&lt;br&gt;åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst&lt;br&gt;ärende eller en viss grupp av ärenden med undantag av bl.a. ärenden&lt;br&gt;som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffenhet eller annars är av större vikt. Möjligheten att delegera be- Prop. 1995/96:23&lt;br&gt;slutanderätten för här aktuella ärenden enligt LVM till t.ex. en enskild&lt;br&gt;tjänsteman är således omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätten&lt;br&gt;om ansökan om tvångsvård enligt lagen (1990:52) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om vård av unga (LVU) är den reglerad i 47 § socialtjänst-&lt;br&gt;lagen. Där anges att sådana beslut enbart får delegeras till en särskild&lt;br&gt;avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden, dvs. till ett&lt;br&gt;arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har i allmänna råd (SOSFS 1994:17) rekommenderat&lt;br&gt;att socialnämndens beslut om ansökan om tvångsvård enligt 11 § LVM&lt;br&gt;enbart delegeras till arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialtjänstkommittén har i sitt huvudbetänkande, Ny socialtjänstlag&lt;br&gt;(SOU 1994:139), föreslagit att socialnämndens beslut om ansökan om&lt;br&gt;tvångsvård enligt LVM endast skall kunna delegeras till arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan framgått är möjligheterna att delegera beslut om ansökan&lt;br&gt;om vård enligt LVU begränsade. Denna ordning har gällt alltsedan&lt;br&gt;LVU:s tillkomst. LVM är en lag med likartad uppbyggnad som LVU&lt;br&gt;även om de båda lagarna också företer inbördes skillnader. Den annor-&lt;br&gt;lunda ordning som kommit att gälla enligt LVM efter det att bl.a. upp-&lt;br&gt;giften att ansöka om vård flyttats från länsstyrelsen till kommunens&lt;br&gt;socialnämnd är därför ägnad att leda till viss osäkerhet i tillämpningen.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund bör den ordning som gäller beträffande LVU infö-&lt;br&gt;ras även i fråga om motsvarande ärenden enligt LVM.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreslås en ändring innebärande att regeringen meddelar&lt;br&gt;föreskrifter om vilka smittsamma sjukdomar som skall vara anmälnings-&lt;br&gt;pliktiga, utöver de samhällsfarliga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att andra stycket tas bort. Stycket innehåller en&lt;br&gt;bestämmelse om att regeringen får föreskriva att viss smittsam sjukdom&lt;br&gt;skall vara anmälningspliktig. Ett sådant beslut skulle enligt tredje styck-&lt;br&gt;et underställas riksdagens prövning. Med hänsyn till att det i tredje&lt;br&gt;paragrafen föreslås ett bemyndigande för regeringen att besluta om vilka&lt;br&gt;andra smittsamma sjukdomar än de samhällsfarliga som skall vara an-&lt;br&gt;mälningspliktiga behövs bestämmelsen inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 — 9 §§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna ändringar innebär endast redaktionella anpassningar. Flertalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de föreslagna ändringarna är en följd av reglerna och terminologin i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen är ett av flera uttryck i smittskyddslagen&lt;br&gt;för vikten av samverkan på smittskyddsområdet. I första stycket föreslås&lt;br&gt;endast redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås att smittskyddsläkarna skall utbyta uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för smittskyddsarbetet förutom med varandra även&lt;br&gt;med behandlande läkare. Denna möjlighet finns redan idag mellan&lt;br&gt;smittskyddsläkarna. Smittskyddsläkaren blir härigenom skyldig att till&lt;br&gt;den behandlande läkaren lämna alla uppgifter om en enskild patient som&lt;br&gt;har betydelse för smittskyddsarbetet. Såsom Lagrådet har påtalat erfor-&lt;br&gt;dras ett tillägg i 7 kap. 1 § femte stycket sekretesslagen (1980:100) för&lt;br&gt;att smittskyddsläkaren utan hinder av sekretess skall kunna lämna ut&lt;br&gt;uppgifter till en läkare inom enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreslås en bestämmelse om överlämnande av&lt;br&gt;ärende från en smittskyddsläkare till en annan. Möjligheten att göra det&lt;br&gt;har funnits tidigare men inte varit reglerad. Det förutsätts t.ex. i 31 § att&lt;br&gt;möjlighet finns för en smittskyddsläkare att lämna över ett ärende till en&lt;br&gt;annan smittskyddsläkare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreslås att anmälningsskyldigheten vid konstaterad sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom utvidgas till att gälla även för läkare som i samband&lt;br&gt;med obduktion finner smitta och för läkare vid mikrobiologiskt labora-&lt;br&gt;torium såvitt gäller andra samhällsfarliga sjukdomar än de veneriska.&lt;br&gt;Hittills har sådan anmälningsskyldighet gällt för varje läkare som i sin&lt;br&gt;verksamhet konstaterar att någon har smittats av en samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom. I praxis har detta tolkats som att anmälningsskyldigheten gällt&lt;br&gt;endast för behandlande läkare. Anmälningar från de mikrobiologiska&lt;br&gt;laboratorierna har däremot byggt på överenskommelser mellan dåvaran-&lt;br&gt;de SBL och laboratorierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket har därutöver benämningen Statens smittskyddsinstitut änd-&lt;br&gt;rats till Smittskyddsinstitutet i enlighet med vad som gäller enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1993:110) med instruktion för Smittskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har benämningen på miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;anpassats till kommunallagens regler. Därutöver föreslås att sista me-&lt;br&gt;ningen tas bort. Härigenom kommer den kommunala nämnd som fullgör&lt;br&gt;uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet alltid och oavsett var smitt-&lt;br&gt;källan finns, att få anmälan vid fall av sådan samhällsfarlig sjukdom&lt;br&gt;som avses i 1.2 bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreslås att Statens smittskyddsinstitut ändras till Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås att även läkare som i samband med obduktion&lt;br&gt;finner smitta av annan anmälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom och läkare vid mikrobiologiskt laboratorium som vid analys&lt;br&gt;finner smittämne av sådan sjukdom skall vara anmälningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket, hittillsvarande andra stycket, föreslås en följdändring&lt;br&gt;till förslaget om att regeringen får meddela föreskrifter om vilka andra&lt;br&gt;sjukdomar än de samhällsfarliga som skall vara anmälningspliktiga.&lt;br&gt;Dessutom föreslås att hänvisningen till miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;ändras till den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den sakliga ändringen i paragrafen innebär att anmälan angående andra&lt;br&gt;anmälningspliktiga sjukdomar än de samhällsfarliga skall ske med upp-&lt;br&gt;gift om den smittades identitet. Samtliga aktuella sjukdomar utom de&lt;br&gt;veneriska kommer därmed att anmälas med angivande av den smittades&lt;br&gt;identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att den smittades identitet anges redan i anmälan kan smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren och andra ansvariga myndigheter snabbare få uppgifter&lt;br&gt;om när och var de smittade utsatts för smittan. Sådana uppgifter är nöd-&lt;br&gt;vändiga för att behövliga åtgärder mot smittspridning snabbt skall kunna&lt;br&gt;sättas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i övrigt i paragrafen är endast redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås ett tillägg om till vilken smittskyddsläkare anmälan&lt;br&gt;skall göras. Detta har tidigare inte varit reglerat. I praktiken har anmälan&lt;br&gt;gjorts till smittskyddsläkaren i det landsting där den anmälande läkaren&lt;br&gt;är verksam. Förslaget innebär att tillämpningen blir lagreglerad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, So-&lt;br&gt;cialstyrelsen möjlighet att meddela föreskrifter om undantag för läkare&lt;br&gt;vid de mikrobiologiska laboratorierna från skyldigheten att göra anmä-&lt;br&gt;lan i vissa fall. Det kan gälla undantag för viss sjukdom, vissa uppgifter&lt;br&gt;i anmälan eller vart anmälan skall göras. Ett exempel där undantag kan&lt;br&gt;meddelas är då endast sjukdomsfall och inte förekomsten av viss bakte-&lt;br&gt;rie är av intresse för smittskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal och&lt;br&gt;myndigheter som genom sin verksamhet får kännedom om uppgifter av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för smittskyddet att på begäran av smittskyddsläkaren lämna&lt;br&gt;uppgifter om enskild. Enligt hittillsvarande bestämmelse gäller det bara&lt;br&gt;uppgifter om den som för smitta av infektion av HIV. Förslaget innebär&lt;br&gt;att regeringen i förordning skall kunna bestämma vilka samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomar som skall kunna föranleda att uppgifter inhämtas om dem&lt;br&gt;som för smitta av sjukdomen. Det är inte enbart vid infektion av HIV&lt;br&gt;som behov kan finnas för smittskyddsläkaren att få in uppgifter. Det&lt;br&gt;gäller även vid t.ex. hepatit B. Det är dock inte vid alla samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomar som detta behov föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 - 35 och 38 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragraferna föreslås anpassningar till ny terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 och 43 a §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna förslås vissa rättigheter för de tvångsisolerade bli lagreg-&lt;br&gt;lerade. Bestämmelserna har utformats med lagen (1974:203) om krimi-&lt;br&gt;nalvård i anstalt som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreslås ett tillägg innebärande att inskränkningar i en&lt;br&gt;tvångisolerads frihet skall vara motiverade av ändamålet med tvångs-&lt;br&gt;isoleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås att den tvångsisolerade skall ges tillfälle till&lt;br&gt;sysselsättning och sådan fysisk träning som är lämplig med hänsyn till&lt;br&gt;hans ålder och hälsotillstånd. I tredje stycket föreslås den tvångsisolera-&lt;br&gt;des rätt till utevistelse bli reglerad. Det är självklart att aktiviteterna&lt;br&gt;måste anpassas så att syftet med vården kan upprätthållas. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga hinder mot att den isolerade vistas ute kan detta vägras ho-&lt;br&gt;nom eller henne. Synnerliga hinder kan t.ex. vara att den enskildes häl-&lt;br&gt;sotillstånd inte tillåter en utevistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås den tvångsisolerades rätt till att ringa eller ta emot&lt;br&gt;telefonsamtal och besök samt rätten att sända och ta emot brev eller&lt;br&gt;andra försändelser bli reglerad. Även i dessa fall bör, särskilt när det&lt;br&gt;gäller rätten att ta emot besök, syftet med vården beaktas. Naturligtvis&lt;br&gt;måste besöken ske under sådana former att risken för smittspridning&lt;br&gt;motverkas. Vården sker på ett sjukhus och med hänsyn till andra patien-&lt;br&gt;ter och till personalen är det inte alltid lämpligt att tillåta besök i vilken&lt;br&gt;utsträckning som helst även om den tvångsisolerades eget tillstånd skul-&lt;br&gt;le tillåta det. Ibland är det nödvändigt att kunna begränsa besöken till&lt;br&gt;särskilda tider. Den tvångsisolerade får inte inneha egendom som kan&lt;br&gt;skada honom själv eller annan eller vara till men för ordningen på sjuk-&lt;br&gt;huset. Det gäller t.ex. narkotika, andra droger och injektionssprutor. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är viktigt att besöken sker så att den isolerade inte kan förses med sådan Prop. 1995/96:23&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Besluten om inskränkningar i rättigheterna enligt 43 och 43 a §§ före-&lt;br&gt;slås fattas av chefsöverläkaren efter samråd med smittskyddsläkaren.&lt;br&gt;Besluten kan vara både generella och avse den enskilde. Generella be-&lt;br&gt;slut kan vara t.ex. beslut om besökstider för avdelningen eller tider för&lt;br&gt;när möjlighet till utevistelse skall ges. Beslut som gäller den enskilde&lt;br&gt;kan avse begränsningar eller villkor avseende rätten att ta emot besök&lt;br&gt;eller möjligheten till daglig utevistelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;50 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det kan i vissa fall vara motiverat med tillfälliga permissioner för de&lt;br&gt;tvångsisolerade. Det kan vara fråga om möjlighet att delta i närståendes&lt;br&gt;högtidsdagar e.d. Hittills har endast smittskyddsläkaren kunnat meddela&lt;br&gt;tillstånd till sådana permissioner. I paragrafen föreslås nu en möjlighet&lt;br&gt;för smittskyddsläkaren att överlåta till chefsöverläkaren att pröva frågor&lt;br&gt;om tillstånd för en patient att tillfälligt vistas utanför sjukhusets område.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;50 a och 51 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär anpassningar till ny terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;52 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande. I första stycket&lt;br&gt;punkt 4 föreslås ett tillägg om att smittskyddsläkarens beslut om villkor&lt;br&gt;i samband med tillstånd att vistas utanför sjukhusets område för tvångs-&lt;br&gt;isolerade får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås en möjlighet för en tvångsisolerad att över-&lt;br&gt;klaga chefsöverläkarens beslut om inskränkning i patientens rättigheter&lt;br&gt;att ta emot besök m.m. och om tillstånd att tillfälligt vistas utanför sjuk-&lt;br&gt;husets område. Generella beslut om besökstider o.d. kan däremot inte&lt;br&gt;överklagas enligt denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;53 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud som har behövts&lt;br&gt;för att lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas får enligt gällande bestämmelse överklagas till kammarrätten.&lt;br&gt;Med hänsyn till den allmänna strävan att alla mål skall följa den vanliga&lt;br&gt;instansordningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna föreslås att&lt;br&gt;bestämmelsen ändras så att överklagande i första hand skall ske till&lt;br&gt;länsrätt. Bestämmelsen föreslås avse enbart överklagande av beslut om&lt;br&gt;föreläggande som en följd av att styrelsens möjligheter att vidta åtgärder&lt;br&gt;enligt 67 § ändras till att avse enbart meddelande av föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att prövningstillstånd skall införas vid överklagan-&lt;br&gt;de till kammarrätt i alla mål utom de som gäller tvångsisolering eller&lt;br&gt;upphörande av tvångsisolering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;57 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har omarbetats enligt mönster av 35 § lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Förslaget innebär att&lt;br&gt;länsrätt och kammarrätt skall hålla muntlig förhandling i mål om&lt;br&gt;tvångsisolering inkl, mål som väckts genom underställning av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren om det inte är uppenbart obehövligt. Motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse finns idag men gäller endast för mål som väckts genom an-&lt;br&gt;sökan av smittskyddsläkaren. Rättsverkningarna av domstolens beslut är&lt;br&gt;densamma i båda fallen och handläggning bör därför vara densamma.&lt;br&gt;Vidare gäller liksom tidigare en ovillkorlig skyldighet att i sådana mål&lt;br&gt;hålla muntlig förhandling om någon part begär det. Motsvarande bör&lt;br&gt;gälla i mål där den enskilde begärt att tvångsisoleringen skall upphöra.&lt;br&gt;När det gäller övriga mål enligt smittskyddslagen saknas däremot an-&lt;br&gt;ledning att ha en så vittgående skyldighet att hålla muntlig förhandling.&lt;br&gt;I sammanhanget bör även uppmärksammas att enligt förslaget rätten att&lt;br&gt;överklaga utsträcks till ett antal nya typer av beslut under isolerings-&lt;br&gt;tiden. För övriga mål bör därför behovet av muntlig förhandling prövas&lt;br&gt;av rätten enligt reglerna i 9 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), på&lt;br&gt;samma sätt som gäller enligt regleringen i LVU.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;62 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs en anpassning till ny terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;67 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens möjligheter att vidta åtgärder begränsas till att avse&lt;br&gt;meddelande av förelägganden. Möjligheten att förena föreläggandet med&lt;br&gt;vite föreslås finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;68 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs en anpassning till ny terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i bilagan har behandlats i avsnitt 4.2. Den största föränd-&lt;br&gt;ringen är att de smittsamma sjukdomar som utöver de samhällsfarliga&lt;br&gt;skall anmälas inte längre finns uppräknade i bilagan till själva lagen. De&lt;br&gt;kommer i stället att upptas i bilaga till smittskyddsförordningen&lt;br&gt;((1989:301).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan till smittskyddslagen har ulcus molle förts till de samhälls-&lt;br&gt;farliga veneriska sjukdomarna. Innebörden härav är att sjukdomen i&lt;br&gt;likhet med andra sexuellt överförda infektioner skall anmälas under kod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de samhällsfarliga sjukdomarna har i övrigt hepatit non A non B Prop. 1995/96:23&lt;br&gt;delats upp i hepatit C, D, E och övriga hepatiter (hepatit non A non B&lt;br&gt;non C non D non E), varav hepatit C och D tagits upp under grupp 1.1&lt;br&gt;och hepatit E under grupp 1.2. Övriga hepatiter tas upp under grupp 1.1.&lt;br&gt;Vidare har benämningarna shigellos och hemorragisk nefrosonefrit änd-&lt;br&gt;rats till shigellainfektion resp, nefropathia epidemica.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke föreslås en skyldighet för den som tillhör hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen och som är verksam vid särskilda ungdomshem&lt;br&gt;och som får kännedom om att den unge har en samhällsfarlig sjukdom&lt;br&gt;att underrätta föreståndaren på hemmet, om det inte står klart att det&lt;br&gt;inte finns risk för smittspridning. Detta kan i vissa fall vara nödvändigt&lt;br&gt;för att behövliga åtgärder skall kunna vidtas för att skydda personal&lt;br&gt;samt andra intagna. Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver inte vara&lt;br&gt;anställd vid hemmet för att skyldigheten skall föreligga. Även personal&lt;br&gt;som på annat sätt anlitas för att svara för vården vid hemmet skall ha&lt;br&gt;denna skyldighet. En liknande skyldighet finns idag för hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonal inom kriminalvården enligt lagen (1974:203) om krimi-&lt;br&gt;nalvård i anstalt om det behövs med hänsyn till fara för att smittan skall&lt;br&gt;spridas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;26 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har samma innehåll och motivering som förslaget till ändring-&lt;br&gt;en i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;43 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen hänvisas till 25 § andra stycket. Denna paragraf erhöll&lt;br&gt;genom SFS 1993:3 ett nytt första stycke varför hänvisningen i 43 §&lt;br&gt;rätteligen skall vara 25 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;47 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skall även tillämpas på beslut om ansökan om tvångsvård&lt;br&gt;enligt 11 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Det&lt;br&gt;innebär att beslutanderätten i sådana ärenden endast får delegeras till ett&lt;br&gt;arbetsutskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1995/96:23&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket föreslås ett tillägg innebärande att uppgift, utan hinder av&lt;br&gt;sekretess, får lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i smitt-&lt;br&gt;skyddslagen. Tillägget är nödvändigt för att smittskyddsläkaren skall&lt;br&gt;kunna lämna uppgifter till behandlande läkare inom enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föreslås efter påpekande från Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian den 24 januari&lt;br&gt;1995 Promemoria om vissa ändringar i&lt;br&gt;smittskyddslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vissa ändringar i främst smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472). Ändringarna är i de flesta fall föranledda av påpekande om&lt;br&gt;brister i lagstiftningen från bl.a. myndigheter. Andra är en följd av att&lt;br&gt;det i andra sammanhang gjorts ändringar av namn eller terminologi. I&lt;br&gt;promemorian föreslås bl.a. att de samhällsfarliga smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domarna skall vara angivna i lag medan de övriga anmälningspliktiga&lt;br&gt;sjukdomarna anges av regeringen i förordning. Sjukdomsbeteckningama&lt;br&gt;i bilagan till smittskyddslagen föreslås bli moderniserade. I denna del&lt;br&gt;föreslås också att ulcus molle (mjuk schanker) förs över till de sam-&lt;br&gt;hällsfarliga sjukdomarna och tas upp under punkten 1.3, som avser&lt;br&gt;sjukdomar vilka smittar sexuellt. Dessa sjukdomar anmäls under kod.&lt;br&gt;Hepatit non A non B föreslås delas upp i hepatit C, D och E och ingå&lt;br&gt;bland de samhällsfarliga sjukdomarna. Sjukdomarna yersiniainfektion,&lt;br&gt;mässling, påssjuka, röda hund och haemophilus influenzae typ B (Hib)&lt;br&gt;föreslås bli införda bland övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Vidare&lt;br&gt;föreslås att trikinos och tularemi tas upp under den punkt som avser&lt;br&gt;sjukdomar som skall anmälas till den kommunala nämnden för miljö-&lt;br&gt;och hälsoskydd. Hittills har en anmälan av annan anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom än en samhällsfarlig sådan inte omedelbart innehållit uppgift&lt;br&gt;om den smittades identitet. Sådan uppgift lämnas dock i de fall smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren eller den kommunala nämnden med uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet begär det. Nu föreslås att sådan anmälan från&lt;br&gt;första början skall innehålla uppgift om den smittades identitet. An-&lt;br&gt;mälan enligt smittskyddslagen till den kommunala nämnd som fullgör&lt;br&gt;uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet föreslås i fortsättningen&lt;br&gt;ske även när smittkällan är belägen utomlands. Vidare föreslås att en&lt;br&gt;skyldighet införs även för läkare vid mikrobiologiskt laboratorium att&lt;br&gt;anmäla fynd av smittämne av andra anmälningspliktiga sjukdomar än&lt;br&gt;veneriska till smittskyddsläkaren, Smittskyddsinstitutet och den kommu-&lt;br&gt;nala nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.&lt;br&gt;Det klargörs i förslaget till vilken smittskyddsläkare som anmälan skall&lt;br&gt;göras och hur smittskyddsläkaren skall kunna överlämna ett smitt-&lt;br&gt;skyddsärende till en annan smittskyddsläkare. I promemorian föreslås&lt;br&gt;också att hälso- och sjukvårdspersonal verksam vid särskilda ungdoms-&lt;br&gt;hem och hem för vård av vissa missbrukare (LVM-hem), som får&lt;br&gt;kännedom om att någon som vårdas i hemmet har en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom, skall underrätta den som förestår vården vid hemmet. Under-&lt;br&gt;rättelse skall ske om det inte står klart att det inte föreligger risk för&lt;br&gt;smittspridning. Ändringar i sådant syfte föreslås när det gäller lagarna&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga och om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall. När det gäller vården av den som tvångsvårdas med&lt;br&gt;stöd av smittskyddslagen, föreslås preciseringar och tillägg som slår fast&lt;br&gt;rätten att leva ett så normalt liv inom sjukhusområdet som möjligt under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänsynstagande till tvångsisoleringens syfte. Beslut om vissa inskränk-&lt;br&gt;ningar av den tvångsisolerades frihet föreslås bli fattade av chefsöver-&lt;br&gt;läkaren efter samråd med smittskyddsläkaren. Chefsöverläkarens beslut&lt;br&gt;om inskränkningar i den enskildes rättigheter föreslås kunna överklagas&lt;br&gt;till allmän förvaltningsdomstol. Det föreslås också att beslut om villkor&lt;br&gt;i samband med tillstånd att vistas utanför sjukhusets område för en&lt;br&gt;tvångsisolerad skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens rätt att i sin tillsynsverksamhet meddela förelägganden&lt;br&gt;och förbud som behövs för att smittskyddslagen eller föreskrifter med-&lt;br&gt;delade med stöd av lagen skall efterlevas föreslås begränsas till att avse&lt;br&gt;enbart rätt att meddela förelägganden. Socialstyrelsens beslut om sådana&lt;br&gt;förelägganden föreslås i första hand överklagas till länsrätt. Muntlig&lt;br&gt;förhandling hos länsrätten och kammarrätten i ärenden om tvångsisole-&lt;br&gt;ring enligt smittskyddslagen skall enligt promemorian i regel hållas&lt;br&gt;även i underställningsärenden. Detsamma gäller i mål av upphörande av&lt;br&gt;tvångsisolering. I andra mål enligt lagen föreslås att frågan om muntlig&lt;br&gt;förhandling prövas enligt 9 § förvaltningsprocesslagen. Slutligen före-&lt;br&gt;slås att smittskyddsläkarens möjlighet att inhämta uppgifter från t.ex.&lt;br&gt;andra myndigheter om den som för smitta av infektion av HIV utvidgas&lt;br&gt;till att avse även den som för smitta av annan samhällsfarlig sjukdom.&lt;br&gt;Det överlämnas åt regeringen att bestämma vilka av dessa sjukdomar&lt;br&gt;som bör omfattas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissvar över Promemoria&lt;br&gt;om vissa ändringar i smittskyddslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av promemorian om vissa ändringar i smittskyddslagen har&lt;br&gt;yttrande avgetts av Hovrätten över Skåne och Blekinge, Göteborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Uppsala län, Läns-&lt;br&gt;rätten i Norrbottens län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen, Rätts-&lt;br&gt;medicinalverket, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Smittskydds-&lt;br&gt;institutet, Folkhälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse, Statens livs-&lt;br&gt;medelsverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Uppsala&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Riksdagens ombudsmän,&lt;br&gt;Gävleborgs läns landsting, Göteborgs kommun, Kronobergs läns lands-&lt;br&gt;ting, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Malmö kom-&lt;br&gt;mun, Posithiva gruppen, Riksförbundet för HIV-positiva, Riksförbundet&lt;br&gt;för sexuellt likaberättigande, Riksförbundet för Sexuell Upplysning,&lt;br&gt;Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, Svenska infektions-&lt;br&gt;läkarföreningen, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges läkarförbund,&lt;br&gt;Vårdförbundet SHSTF och Örebro läns landsting. Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation avstår från att besvara remissen och hänvisar istället&lt;br&gt;till det remissvar som ingivits direkt av medlemsförbundet Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund. Stockholms tingsrätt, Svenska kommunförbundet har inte&lt;br&gt;funnit några skäl att redovisa synpunkter med anledningen av remissen.&lt;br&gt;Yttrande har inte inkommit från Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;och Uppsala läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har mottagits huvudsakligen positivt av remissinstanserna.&lt;br&gt;Bland de remissinstanser som i allt väsentligt tillstyrkt förslagen kan&lt;br&gt;nämnas Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Länsrätten i Uppsala län, Länsrätten i Norrbottens län, Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet, Statens institutionsstyrelse, Statens&lt;br&gt;livsmedelsverk, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Gävleborgs&lt;br&gt;läns landsting, Göteborgs kommun, Kronobergs läns landsting, Malmö&lt;br&gt;kommun, Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, Svenska&lt;br&gt;infektionsläkarföreningen, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet SHSTF och Örebro läns&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har lämnat förslagen utan erinran: Göteborgs tings-&lt;br&gt;rätt, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Rättsmedicinalverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Riksdagens om-&lt;br&gt;budsmän, Landsorganisationen i Sverige och Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiska synpunkter på smittskyddslagen och dess tillämpning vid&lt;br&gt;HIV-infektion har framförts av Posithiva gruppen, Riksförbundet för&lt;br&gt;HIV-positiva, Riksförbundet för sexuellt likaberättigande och Riks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundet för Sexuell Upplysning. En utvärdering av smittskyddslagen&lt;br&gt;och dess tillämpning vid HIV-infektion efterlyses av Folkhälsoinstitutet,&lt;br&gt;Posithiva gruppen, Riksförbundet för HIV-positiva, Riksförbundet för&lt;br&gt;sexuellt likaberättigande och Riksförbundet för Sexuell Upplysning.&lt;br&gt;Svenska infektionsläkarföreningen och Svenska Läkarsällskapet efter-&lt;br&gt;lyser en utvärdering av reglerna för tvångsisolering av patienter med&lt;br&gt;smittsamma sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har aktualiserat frågan om ett införande av en straff-&lt;br&gt;sanktionerad bestämmelse i smittskyddslagen eller i brottsbalken för den&lt;br&gt;som genom sexuella handlingar sprider eller riskerar att sprida HIV-&lt;br&gt;smitta. Riksåklagaren har i sammanhanget bifogat Högsta Domstolens&lt;br&gt;dom DB 241.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas en redovisning av remissinstansernas mer utför-&lt;br&gt;liga kommentarer till promemorians förslag. Redovisningen anknyter till&lt;br&gt;promemorians avsnittsindelnmg. De instanser som helt kort tillstyrkt&lt;br&gt;eller avstyrkt de olika förslagen eller lämnat dem utan erinran anges ej.&lt;br&gt;Detta innebär att huvudsakligen kritiska synpunkter på förslagen redovi-&lt;br&gt;sas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samhällsfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomar&lt;br&gt;(4.2)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Riksdagen bör i lag bestämma vilka smittsam-&lt;br&gt;ma sjukdomar som skall anses vara samhällsfarliga. Regeringen bör i&lt;br&gt;förordning kunna bestämma vilka övriga smittsamma sjukdomar som&lt;br&gt;skall vara anmälningspliktiga. Sjukdomen ulcus molle bör i bilagan till&lt;br&gt;smittskyddslagen tas upp som samhällsfarlig under de veneriska sjuk-&lt;br&gt;domarna och behandlas på samma sätt som de. Hepatit non A non B&lt;br&gt;bör delas upp i hepatit C, D och E. De bör ingå bland de samhälls-&lt;br&gt;farliga sjukdomarna. Av de icke samhällsfarliga anmälningspliktiga&lt;br&gt;sjukdomarna bör fall av sjukdomarna trikinos och tularemi vara an-&lt;br&gt;mälningspliktiga även till kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsområdet. Sjukdomarna yersiniainfektion, mäss-&lt;br&gt;ling, påssjuka och röda hund bör tillhöra de anmälningspliktiga sjuk-&lt;br&gt;domarna. De anmälningspliktiga sjukdomarna bör konsekvent anges&lt;br&gt;med namnen på sjukdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslagets 3 § ges bemyndigande för regeringen att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om vilka sjukdomar utöver de samhällsfarliga som skall vara&lt;br&gt;anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Enligt länsrättens upp-&lt;br&gt;fattning har i promemorian inte anförts tillräckliga skäl för ett sådant&lt;br&gt;bemyndigande. Som föredragande anfört i prop. 1988/89:5 s 61 är det&lt;br&gt;konsekvent att riksdagen även bestämmer vilka övriga sjukdomar som&lt;br&gt;skall omfattas av anmälningsskyldighet. Länsrätten anser för övrigt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § andra stycket smittskyddslagen ger en ventil för brådskande fall och&lt;br&gt;torde vara fullt tillräckligt för att snabbt kunna ingripa mot nya smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar när riksdagens beslut inte kan avvaktas. Länsrätten&lt;br&gt;avstyrker därför den föreslagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyre Isen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås i bilagan över uppräknade sjukdomar ett utbyte&lt;br&gt;under samhällsfarliga sjukdomar av hepatit non A och B mot hepatit C&lt;br&gt;och hepatit D under 1.1 och hepatit E under 1.2. Mot bakgrund av&lt;br&gt;förslaget vill Socialstyrelsen framhålla att det fortfarande finns hepatiter&lt;br&gt;som ännu inte kunnat identifieras. Socialstyrelsen anser därför att en&lt;br&gt;mindre restgrupp hepatit non A non B non C non D non E måste finnas&lt;br&gt;kvar bland de samhällsfarliga sjukdomarna. Terminologin och kriterierna&lt;br&gt;för anmälan bör åligga Socialstyrelsen att utforma. Vidare bedömer&lt;br&gt;styrelsen att kikhostevaccination inom en snar framtid kommer att&lt;br&gt;återinföras i barnens grundvaccinationsschema. Därmed behöver också&lt;br&gt;kikhosta införas i smittskyddslagen under övriga anmälningspliktiga&lt;br&gt;sjukdomar. I bilagan till smittskyddslagen över smittsamma sjukdomar&lt;br&gt;som skall anmälas enligt 22 § i smittskyddslagen bör beteckningen&lt;br&gt;&amp;quot;haemophilus typ b&amp;quot; ändras i överensstämmelse med benämningen på&lt;br&gt;övriga sjukdomar till &amp;quot;haemophilus influenzae typ b infektion&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinal verket anser att även hepatit UNS borde mgå i de sam-&lt;br&gt;hällsfarliga sjukdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sm ittskyddsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilagan 3 § rörande samhällsfarliga sjukdomar föreslås sorkfeber er-&lt;br&gt;sätta tidigare hemorrhagisk nefrosnefrit. Sorkfeber är ett bra förslag till&lt;br&gt;svensk term, men har ännu ej fått fullständig acceptans. Sjukdomen har&lt;br&gt;ett vedertaget namn som också är internationellt accepterat nämligen&lt;br&gt;nephropathia epidemica. Smittskyddsinstitutet föreslår att denna termi-&lt;br&gt;nologi används. I bilaga § 22 gällande smittsamma sjukdomar bör stå&lt;br&gt;invasiv haemophilus typ B infektion istället för enbart haemophilus B.&lt;br&gt;Följande önskemål om tillägg av anmälningspliktiga sjukdomar belyser&lt;br&gt;behovet av snabba förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bordetella pertussis infektion, med motivering att allmän vaccina-&lt;br&gt;tion med all sannolikhet kommer att införas under hösten 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Humant T-cells lymfotropt virus (HTLV) infektion, med motivering&lt;br&gt;att allmän screening av blodgivare har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Infektion med resistenta Streptococcus pneumoniae, med motivering&lt;br&gt;att risk för spridning av dessa bakterier är ett akut hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Cryptosporidium infektion, med motivering att denna parasit givit&lt;br&gt;stora utbrott i USA och utgör ett hot för spridning till Sverige. I § 22&lt;br&gt;anges att anmälan även skall göras till kommunal nämnd. Vi ifrågasätter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta behov, det borde räcka med anmälan till smittskyddsläkaren som&lt;br&gt;har ansvar och kunskap att vidta åtgärder. I promemorian föreslås att&lt;br&gt;Regeringen får föreskriva vilka sjukdomar som skall anmälas enligt&lt;br&gt;§ 22 smittskyddslagen för att snabbare kunna anpassa listan efter epide-&lt;br&gt;miologiska förändringar. Detta är bra men för att möjliggöra än bättre&lt;br&gt;anpassning föreslås att Socialstyrelsen i samråd med Smittskyddsinstitu-&lt;br&gt;tet bör få sådant bemyndigande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting framhåller som synpunkt på anmälningsplik-&lt;br&gt;tiga sjukdomar att WHO i sitt Global Programme on Infectious Diseases&lt;br&gt;(GPI) rekommenderar stater med låg prevalens av polio att rapportering&lt;br&gt;av slappa pareser hos barn införs för att aktivt leta poliofall inför målet&lt;br&gt;att utrota polio till år 2000. Landstinget föreslår därför att man över-&lt;br&gt;väger anmälningsplikt för slappa pareser hos barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser att kikhosta bör vara anmälningspliktig. Det&lt;br&gt;är av stort intresse att framdeles följa epidemiologin beträffande denna&lt;br&gt;sjukdom eftersom vaccination kommer att införas. Det är enligt smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren svårt att förstå varför kikhosta inte skall vara anmälnings-&lt;br&gt;pliktig i nuvarande situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget vill man inte föra in kikhosta som anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom. Förhoppningsvis kommer vi att kunna återinföra vaccinering&lt;br&gt;mot kikhosta inom de närmaste åren. För att kunna kvalitetssäkra våra&lt;br&gt;vaccinationsprogram, är det viktigt att vi har tillgång till hur sjukdoms-&lt;br&gt;incidensen kommer att utvecklas. Om kikhosta ej blir anmälningspliktig&lt;br&gt;nu, bör den komma med den dag vi inför kikhostevaccin på våra barna-&lt;br&gt;vårdscentraler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör liksom hittills bestämma vilka smittsamma sjukdomar&lt;br&gt;som skall vara anmälningspliktiga. 4 § andra stycket i gällande lag&lt;br&gt;uppfyller behovet av snabbt ingripande, eftersom regeringen får före-&lt;br&gt;skriva att viss sjukdom skall vara anmälningspliktig även om beslutet&lt;br&gt;skall underställas riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting anser att det är bra att riksdagen beslutar om vilka&lt;br&gt;sjukdomar som skall vara samhällsfarliga. Däremot är det tveksamt om&lt;br&gt;de övriga sjukdomarna skall vara beroende av ett regeringsbeslut, det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borde kunna beslutas av Socialstyrelsen. Epidemiologin är snabbt&lt;br&gt;föränderlig. Socialstyrelsen ger ut sk. Allmänna råd om vaccinationer&lt;br&gt;t.ex. barnvaccinationsprogrammet. Sjukdomar som ingår där skall&lt;br&gt;lämpligen vara anmälningspliktiga vilket gör det möjligt att följa effek-&lt;br&gt;terna oavsett vaccination. Det stämmer med det föreliggande förslaget.&lt;br&gt;Om Socialstyrelsen reglerar vaccinationerna tycks det ologiskt att&lt;br&gt;regeringen skall reglera anmälningsplikten som bygger på Socialstyrel-&lt;br&gt;sens beslut. Det tycks rimligare att Socialstyrelsen har beslutanderätten&lt;br&gt;i bägge fallen då de bygger på samma kunskapsgrund, annars blir&lt;br&gt;regeringsbeslutet bundet av Socialstyrelsens beslut. Frågan om kik-&lt;br&gt;hostevaccination kan vara belysande i denna sak och den frågan kan&lt;br&gt;eventuellt hinna komma upp innan lagändringen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälan (4.3)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Alla anmälningspliktiga sjukdomar utom de&lt;br&gt;veneriska (1.3 bilagan till smittskyddslagen [1988:1472]) bör anmälas&lt;br&gt;med uppgift om den smittades identitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län anser att det inte finns tillräckligt starka skäl&lt;br&gt;att ha starkare identitetsskydd vid veneriska sjukdomar än andra. Det är&lt;br&gt;fråga om uppgiftsskyldighet mellan behandlande läkare, smittskydds-&lt;br&gt;läkare och Smittskyddsinstitutet, alltså mellan myndigheter för vilkas&lt;br&gt;verksamhet gäller den stränga sekretessregeln i 7 kap 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(omvänt skaderekvisit). Behovet av att begränsa uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;dessa myndigheter emellan förefaller därför inte så stort. Rådmannen&lt;br&gt;EvaMargareta Nilsson har anmält skiljaktig mening i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund avstyrker upphävandet av identitetsskyddet&lt;br&gt;vid andra anmälningspliktiga sjukdomar än samhällsfarliga. Motivering-&lt;br&gt;en för upphävandet av identitetsskyddet, såsom den framgår av Social-&lt;br&gt;styrelsens rapport i promemorian, är enligt samfundets mening inte så&lt;br&gt;tungt vägande att den enskildes integritet bör träda åt sidan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Laboratoriefynd (4.5)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Läkare vid mikrobiologiskt laboratorium, som&lt;br&gt;vid analys finner smittämne av annan samhällsfarlig sjukdom än vene-&lt;br&gt;risk sådan eller av annan anmälningspliktig sjukdom bör anmäla detta&lt;br&gt;till smittskyddsläkaren, Smittskyddsinstitutet och den kommunala nämnd&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen framhåller att kriterierna för när en laboratorieanmälan&lt;br&gt;resp, en klinisk anmälan bör göras skiljer sig åt. Styrelsen anser att det&lt;br&gt;i lagen bör regleras att uppgiftsskyldighet skall ske vid vissa smitt-&lt;br&gt;ämnen. Det är dock önskvärt att i lag eller förordning överlåta på&lt;br&gt;Socialstyrelsen att efter samråd med Smittskyddsinstitutet föreskriva vid&lt;br&gt;vilka sjukdomar och smittämnen anmälan skall göras samt vilka ytterli-&lt;br&gt;gare kriterier som skall gälla för anmälan. Ett sådant förfarande torde&lt;br&gt;inte sekretesslagens regler lägga hinder i vägen för. Smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar orsakas av mikrober såsom bakterier, virus, protozoer, maskar&lt;br&gt;m.fl. En mikrob hos en individ kan i varierande grad ge övergående&lt;br&gt;bärarskap, kvarstående bärarskap, lätt sjukdom, svår sjukdom, död. För&lt;br&gt;att kunna motverka smittspridning behöver man känna till vissa basdata&lt;br&gt;om smittämnet. I smittskyddslagen anges att vissa &amp;quot;smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar&amp;quot; skall anmälas av behandlande läkare till smittskyddsläkaren,&lt;br&gt;Smittskyddsinstitutet och miljö- och hälsoskyddsnämnden/motsvarande.&lt;br&gt;I bilaga till lagen räknas dessa sjukdomar upp. Vilka data som behövs&lt;br&gt;för att bedöma smittfarligheten samt motverka spridning av smittan&lt;br&gt;beror på vilket smittämne som diskuteras och vilken situation det är&lt;br&gt;frågan om. Således är det t.ex. vid smittämnet difteri angeläget att&lt;br&gt;känna till alla bärare av difteribakterien oavsett sjukdom eller ej. Vid&lt;br&gt;t.ex. meningokocker är bärandeskap av bakterien inte intressant men väl&lt;br&gt;sjukdomstillfället. Ett laboratorium som t.ex. gör menigokockfynd i&lt;br&gt;svalg eller näsodling vet inte om detta är ett sjukdomsfall eller om&lt;br&gt;fyndet är normalflora. Vid meningokocker borde laboratoriet enbart&lt;br&gt;anmäla fynd av meningokocker i normalt sterila kroppsvätskor. Som&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten är formulerad i promemorieförslaget kommer&lt;br&gt;detta att skapa oklarheter. Vid olika smittämnen bör man därför sätta&lt;br&gt;upp kriterier för när en anmälan skall göras. Dessa kriterier ändras med&lt;br&gt;tiden beroende på nytillkommande diagnostiska metoder och/eller annan&lt;br&gt;ny kunskap. Under många år har man uppfattat förekomsten av smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar som avtagande och för samhället av mindre betydel-&lt;br&gt;se. Olika faktorer har ändrat bilden. De öppna gränserna med sociala&lt;br&gt;problem i många närbelägna länder, utvecklingen av resistensproble-&lt;br&gt;matik bland tidigare lätt behandlade sjukdomar, hygienproblem inom&lt;br&gt;sjukvården är exempel på sådana faktorer. Vid vissa tillstånd behöver&lt;br&gt;man snabbt få en överblick av förekomsten av ett visst smittämne. För&lt;br&gt;att ha ett säkert rapporteringssystem brukar man epidemiologiskt kräva&lt;br&gt;två av varandra oberoende rapporteringslinjer. Så är kraven formulerade&lt;br&gt;i EIJ kommissionens förslag till handlingsprogram för smittsamma&lt;br&gt;sjukdomar (94/0222 COD). Den kliniska rapporteringen, som använts i&lt;br&gt;Sverige, är en sådan väg. Nu föreslås också en rapporteringslinje från&lt;br&gt;laboratorierna, vilket är utmärkt. På samma sätt som ovan beskrivits är&lt;br&gt;inte alla fynd av betydelse för handläggningen av smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar eftersom fyndet kan bero på vilken vävnadstyp som undersökts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyndet har också olika grad av säkerhet beroende på vilken metod för&lt;br&gt;undersökning som använts. För laboratorier liksom för kliniska an-&lt;br&gt;mälningar bör man därför sätta upp kriterier för vad som är fynd och&lt;br&gt;vad som skall anmälas. Det bör åligga Socialstyrelsen att föreskriva&lt;br&gt;dessa kriterier efter samråd med Smittskyddsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsmedicinalverket föreslår att även rättsmedicinska avdelningar skall&lt;br&gt;anmäla sina fynd till smittskyddsläkaren. Rättsmedicinska avdelningar&lt;br&gt;remitterar ofta prover till mikrobiologiska laboratorier. Visserligen kan&lt;br&gt;det i många fall röra sig om dubbel anmälan men samma princip gäller&lt;br&gt;också vid canceranmälan med syfte att fånga upp tumörer var de än&lt;br&gt;dyker upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den föreslagna anmälningsskyldigheten enligt 20 och&lt;br&gt;22 §§ vill verket göra ett par påpekanden. Från de kommunala nämn-&lt;br&gt;dernas sida har framförts klagomål på att anmälan från läkare ofta&lt;br&gt;dröjer, vilket försvårar nämndernas utredningar och åtgärder. Man vill&lt;br&gt;därför att i lagen införs krav på att anmälan skall göras skyndsamt.&lt;br&gt;Verket ställer sig bakom ett sådant krav och föreslår därför att för-&lt;br&gt;slagsvis 23 § kompletteras med krav på skyndsamhet vid anmälan av&lt;br&gt;upptäckta smittfall. I 20 § föreslås att även läkare vid mikrobiologiskt&lt;br&gt;laboratorium skall anmäla vissa smittfall. I och för sig kan detta vara en&lt;br&gt;effektivisering av smittskyddsarbetet. Verket vill emellertid påpeka att&lt;br&gt;många mikrobiologiska laboratorier inte nödvändigtvis har tillgång till&lt;br&gt;eller förestås av läkare. Bestämmelsen bör därför ändras så att det är&lt;br&gt;laboratoriet som sådant som har anmälningsskyldighet. Detta kan&lt;br&gt;enklast göras genom att orden &amp;quot;läkare vid&amp;quot; utgår ur 20 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting föreslår att 22 § 3:e stycket &amp;quot;Anmälan enligt&lt;br&gt;första och andra styckena skall också göras av läkare vid mikrobiolo-&lt;br&gt;giskt laboratorium&amp;quot; ändras till &amp;quot;Anmälan enligt första stycket...&amp;quot;. Lands-&lt;br&gt;ting bedömer att utvidgningen av anmälningarna från mikrobiologiska&lt;br&gt;laboratorier även den kommunala nämnden är meningsfull utan att det&lt;br&gt;räcker med laboratorieanmälningar till smittskyddsläkare och smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitut enligt första stycket. Motsvarande bör gälla även för 20 §.&lt;br&gt;Landstinget föreslår vidare att även antalet utförda analyser rapporteras&lt;br&gt;till smittskyddsläkare och Smittskyddsinstitutet. Landstinget framhåller&lt;br&gt;att en rapportering av antalet utförda analyser är av intresse som under-&lt;br&gt;lag för olika bedömningar. Andra sekundära fördelar är att det kan&lt;br&gt;utgöra underlag för bedömningar av såväl provtagarens som labora-&lt;br&gt;toriets förmåga att hantera undersökningen rätt, dvs. ett underlag för&lt;br&gt;kvalitetsbedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun stöder Socialstyrelsens synpunkt att antalet på&lt;br&gt;laboratorier inlämnade prover bör rapporteras. Möjligheten att bedöma&lt;br&gt;epidemiologin beträffande olika sjukdomar är begränsad, när antalet&lt;br&gt;provtagna är okänt. En minskning i antalet fall kan bero på att provtag-&lt;br&gt;ningen minskar. Det är med nuvarande system nödvändigt att göra&lt;br&gt;särskilda studier för att bedöma epidemiologin för de olika smittämnena.&lt;br&gt;Detta medför kostnader och merarbete. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;laboratorierna regelmässigt tar fram uppgiften om antal prov som&lt;br&gt;lämnats in. Anmälan från laboratorier om grupp 1.3 sjukdomar är&lt;br&gt;önskvärd. Orsaken att de inte tas med anges vara att risken för snabb&lt;br&gt;smittspridning inte föreligger. Även om utbredningen inte är snabb är&lt;br&gt;det viktigt att kunskapen om grupp 1.3 sjukdomarnas förekomst i&lt;br&gt;samhället är god. Bedömningen av utbredningen av HIV och klamydia&lt;br&gt;skulle avsevärt förbättras om antalet positiva prov kunde ställas mot&lt;br&gt;antalet prover enligt resonemanget ovan. Bibehållen sekretess är härvid&lt;br&gt;viktig. Det bör inte vara något problem att avidentifiera provsvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren i Kronobergs läns landsting framhåller att mforma-&lt;br&gt;tion från laboratorier är mycket viktig för smittskyddsarbetet. Smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren får på detta vis snabbt information och även möjlighet att&lt;br&gt;kontrollera anmälningsförfarandet från behandlande läkare. Därför bör&lt;br&gt;även bestämmelser om antalet undersökta patienter införas. Även detta&lt;br&gt;är en viktig information när det gäller våra möjligheter att verka för ett&lt;br&gt;effektivt smittskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att det bör prövas om inte de föreslagna&lt;br&gt;förändringarna, som gäller läkare vid mikrobiologiskt laboratorium i&lt;br&gt;samband med anmälan av smittämne, skulle utvidgas till att också&lt;br&gt;reglera frågan om rapportering av även antalet undersökta patienter.&lt;br&gt;Denna grunduppgift från laboratorierna om provvolymen mätt i antalet&lt;br&gt;undersökta patienter är viktig för att kunna tillgodose kraven på hög&lt;br&gt;kvalitet vid ett analysarbete. Saknas dessa uppgifter kan en minskning i&lt;br&gt;antalet registrerade smittosamma sjukdomar tolkas som en faktisk&lt;br&gt;reducering medan den egentliga orsaken härtill kan vara att antalet&lt;br&gt;undersökta patienter har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun anser att sekretessfrågan bör utredas ytterligare innan&lt;br&gt;anmälningsplikten vidgas till att annan kommunal nämnd än inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges läkarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges läkarförbund anser att uppgifter om antalet undersökta patien-&lt;br&gt;ter, från smittskyddsläkarens synpunkt, är av yttersta vikt när det gäller&lt;br&gt;att följa ett epidemiologiskt skeende. Förbundet framhåller vidare att det&lt;br&gt;är önskvärt att den frivilliga laboratorierapporten ersätts med en obliga-&lt;br&gt;torisk sådan, men att anmälan görs enligt tidigare till Smittskyddsinstitu-&lt;br&gt;tet med kopia till smittskyddsläkaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underrättelse om smittsam sjukdom till föreståndare för&lt;br&gt;särskilt ungdomshem eller LVM-hem (5.7)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Föreståndare för ett särskilt ungdomshem eller&lt;br&gt;LVM-hem bör kunna underrättas om hälso- och sjukvårdspersonalen&lt;br&gt;verksam vid hemmet får kännedom om att någon som vistas där har en&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom, om det inte står klart att det inte föreligger risk&lt;br&gt;för smittspridning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge tillstyrker i och för sig förslagen i&lt;br&gt;denna del till ändring i lagen med särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga och i lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Hovrätten påpekar&lt;br&gt;dock att det knappast är motiverat att låta den motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;sen i lagen om kriminalvård i anstalt ha en annan utformning. Även&lt;br&gt;klientelet på kriminalvårdsanstalterna har i stor utsträckning missbruks-&lt;br&gt;problem med åtföljande risk för spridning av vissa smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förslaget till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga, LVU, och lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, LVM, anser Länsrätten att underrättelseskyldig-&lt;br&gt;heten är för vittgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter mönster av 2 kap 37 § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt bör underrättelse begränsas till de fall där det behövs med&lt;br&gt;hänsyn till fara för att smittan skall spridas. Länsrätten förordar därför&lt;br&gt;att 12 § tredje stycket LVU och 26 a § LVM ändras på följande sätt.&lt;br&gt;Orden &amp;quot;om det inte står klart att det inte föreligger risk för smittsprid-&lt;br&gt;ning&amp;quot; ersätts med orden &amp;quot;om det behövs med hänsyn till risken för&lt;br&gt;smittspridning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tvångsisolerades rättigheter (5.8)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Tvångsisolerade enligt smittskyddslagen bör&lt;br&gt;ges en lagstadgad rätt att leva ett så normalt liv som möjligt. Detta&lt;br&gt;innebär, förutom vad som gäller idag, rätt till fritidssysselsättning, fysisk&lt;br&gt;träning, möjlighet att dagligen vistas utomhus, att föra telefonsamtal, att&lt;br&gt;ta emot besök och att sända och ta emot brev eller andra försändelser.&lt;br&gt;Syftet med tvångsisoleringen bör dock kunna beaktas vid beslut om&lt;br&gt;sådana rättigheter. Beslut om inskränkningar i rättigheterna bör kunna&lt;br&gt;fattas av chefsöverläkaren efter samråd med smittskyddsläkaren. Be-&lt;br&gt;sluten bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge instämmer i tanken att ge de&lt;br&gt;tvångsisolerade enligt smittskyddslagen en lagstadgad rätt att leva ett så&lt;br&gt;normalt liv som möjligt. Hovrätten föreslår dock en annan lydelse av&lt;br&gt;43 § 2 st: Den som är tvångsisolerad skall ha rätt att leva ett så nor-&lt;br&gt;malt liv som möjligt. Inskränkningar i den tvångsisolerades rättigheter&lt;br&gt;enligt denna lag får ske endast i den mån det är betingat av syftet att&lt;br&gt;begränsa smittspridning. Förslaget motiveras med att lagen om krimi-&lt;br&gt;nalvård i anstalt, vilken använts som utgångspunkt för paragrafens&lt;br&gt;lydelse, inte har samma syfte som smittskyddslagen. Medan frihets-&lt;br&gt;berövandet i sig är själva syftet med kriminalvård i anstalt är frihets-&lt;br&gt;berövande enligt smittskyddslagen enbart till för att förhindra smittsprid-&lt;br&gt;ning. Hovrätten anser att det av lagtexten bör framgå att begränsningar&lt;br&gt;av de tvångsisolerades rättigheter enbart får ske med hänsyn till vad&lt;br&gt;som är betingat av syftet att begränsa smittspridning. Den därpå följan-&lt;br&gt;de paragrafen, 43 a §, bör uppta vad som i förslaget upptagits i 43 § 2&lt;br&gt;och 3 st, medan de två följande paragraferna betecknas 43 b § och&lt;br&gt;43 c §. Möjligheten att inskränka den tvångsisolerades korrespondens är&lt;br&gt;enligt 47 § begränsad till rätten att ta emot brev och försändelser varför&lt;br&gt;lydelsen av 43 b § 2 st borde vara följande: Den som är tvångsisolerad&lt;br&gt;har rätt att sända och, med den begränsning som följer av 47 § , ta&lt;br&gt;emot brev och andra försändelser. Hovrätten anser vidare att bestäm-&lt;br&gt;melsen om den tvångsisolerades rätt att vistas utomhus (43 a § 2 st) ger&lt;br&gt;intryck av att begränsa tiden väl snävt. Hovrätten framhåller att be-&lt;br&gt;stämmelsen har hämtats från lagen om kriminalvård i anstalt och att&lt;br&gt;även här de olika syftena med frihetsberövande gör sig gällande. Den&lt;br&gt;föreslagna lydelsen ger intryck av att begränsa tiden väl snävt. Hov-&lt;br&gt;rätten anser att bestämmelsen borde vara mera allmänt hållen och&lt;br&gt;innebära t.ex. att den tvångsisolerade skall ha rätt att vistas utomhus i&lt;br&gt;skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping har inget att invända mot de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna men konstaterar att motsvarande reglering vad gäller den&lt;br&gt;enskildes rättigheter saknas enligt LPT och LRV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgiften att besluta i fråga om tillstånd för tvångs-&lt;br&gt;isolerade att vistas utanför sjukhusets område talar goda skäl för att den&lt;br&gt;kvalificerade prövning som det därvid är fråga om bör ankomma på en&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol - i detta fall länsrätten - och inte på smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren. Vid prövning av en tillståndsfråga bör ju på motsvarande&lt;br&gt;sätt som vid prövning av tillstånd för den som genomgår rättspsykiatrisk&lt;br&gt;vård med särskild utskrivningsprövning att vistas utanför sjukvårds-&lt;br&gt;inrättningens område, beaktas omgivningens skyddsbehov. Man bör&lt;br&gt;därför överväga att föra in en bestämmelse i smittskyddslagen efter&lt;br&gt;mönster av 10 § lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Länsrätten&lt;br&gt;föreslår därför att 50 § första stycket smittskyddslagen ges lydelsen&lt;br&gt;&amp;quot; Frågan om tillstånd att vistas utanför sjukhusets område prövas av&lt;br&gt;länsrätten efter ansökan av smittskyddsläkaren eller den tvångsisolera-&lt;br&gt;de.&amp;quot; och att andra stycket samma lag utgår. Konsekvensändringar bör&lt;br&gt;vidtas i 52 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialstyrelsens befogenheter (5.9)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Socialstyrelsens rätt att i sin tillsynsverksamhet&lt;br&gt;meddela föreläggande och förbud som behövs för att smittskyddslagen&lt;br&gt;eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen skall efterlevas bör&lt;br&gt;begränsas till att avse enbart rätt att meddela förelägganden. Social-&lt;br&gt;styrelsens beslut om sådana förelägganden bör i första hand överklagas&lt;br&gt;till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Socialstyrelsen möjligheter att använda förbud förenat&lt;br&gt;med vite bör denna möjlighet kvarstå. Stadgandet har ej tillämpats men&lt;br&gt;väl utgjort ett stöd för smittskyddsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Handläggning av mål enligt smittskyddslagen (5.10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Länsrätten och kammarrätten bör, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt, hålla muntlig förhandling i mål om tvångs-&lt;br&gt;isolering även om de anhängiggjorts genom underställning av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren. Detsamma bör gälla i mål om upphörande av tvångs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;isolering. I andra mål enligt smittskyddslagen bör förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagens regler om muntlig förhandling tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör beslut om villkor i samband med tillstånd att vistas utanför&lt;br&gt;sjukhusets område kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd bör krävas vid överklagande till kammarrätt utom i&lt;br&gt;mål som gäller tvångsisolering eller upphörande av tvångsisolering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping finner det inte ur rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;motiverat med en ovillkorlig rätt till muntlig förhandling i frågor om&lt;br&gt;vårdens upphörande. Den tvångsisolerade kan i princip framställa&lt;br&gt;begäran om att vården skall upphöra ett obegränsat antal gånger. Frågan&lt;br&gt;om tvångsisolering kommer dessutom att omprövas av domstol för det&lt;br&gt;fall tvångsisoleringen skall sträcka sig över längre tid än tre månader&lt;br&gt;och därefter var sjätte månad. Mot bakgrund härav bör ovillkorlig rätt&lt;br&gt;till muntlig förhandling förbehållas frågan om tvångsisolering. Kammar-&lt;br&gt;rätten ifrågasätter också om det är motiverat med en mer omfattande rätt&lt;br&gt;till muntlig förhandling i mål enligt smittskyddslagen än vad som gäller&lt;br&gt;enligt LPT och LRV. Kammarrätten förordar att regeln om muntlig&lt;br&gt;förhandling utformas med 36 § LPT som förebild istället för 35 § LVU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län anser att det bör preciseras om det är länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län som avses bli besvärsinstans vid överklagande av&lt;br&gt;Socialstyrelsens beslut om föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera tillgodoseendet av smittskyddsintressen förordar&lt;br&gt;länsrätten att smittskyddsläkaren bör kunna överklaga beslut av läns-&lt;br&gt;rätten i mål enligt smittskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sekretessfrågor (4.11)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Smittskyddsläkaren bör kunna inhämta upp-&lt;br&gt;gifter om enskild som har viss samhällsfarlig sjukdom från andra&lt;br&gt;myndigheter och från hälso- och sjukvårdspersonal. Vilka av dessa&lt;br&gt;sjukdomar som skall kunna föranleda att uppgifter inhämtas bör kunna&lt;br&gt;bestämmas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Någon utvidgning av uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;heten för socialnämnderna eller annan myndighet bör inte införas.&lt;br&gt;Bestämmelserna om sekretess mellan smittskyddsläkare och behand-&lt;br&gt;lande läkare bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping delar inte bedömningen att bestämmelse om&lt;br&gt;uppgiftslämnande från smittskyddsläkaren till behandlande läkare skulle&lt;br&gt;vara obehövligt. Det är inte självklart att uppgiftslämnande mellan&lt;br&gt;smittskyddsläkare och behandlande läkare alltid är till den enskildes&lt;br&gt;fördel och att det därför generellt kan sägas att uppgiftslämnande dem&lt;br&gt;emellan inte hindras av sekretesslagen 7 kap. 1 § På de skäl som&lt;br&gt;Socialstyrelsen anfört om det angelägna i att smittskyddsläkare och&lt;br&gt;behandlande läkare kan samråda i dessa frågor bör det enligt kammar-&lt;br&gt;rättens mening klargöras att så får ske. I mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;om tvångsisolering och upphörande av tvångsisolering är det angeläget&lt;br&gt;att effektiviteten i rättskipningen garanteras med avseende på den&lt;br&gt;vittnesbevisning som får åberopas. Det framstår som naturligt att upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten för den behandlande läkaren enligt 27 § smittskydds-&lt;br&gt;lagen sammanfaller med dennes vittnesplikt enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;36 kap. 5 § andra stycket. Det är tveksamt hur det för närvarande&lt;br&gt;förhåller sig i detta hänseende. Kammarrätten förordar att i smittskydds-&lt;br&gt;lagen införs en föreskrift om att samma uppgifter som lämnas till&lt;br&gt;smittskyddsläkare får lämnas även till förvaltningsdomstol i mål om&lt;br&gt;tvångsisolering och upphörande av tvångsisolering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Uppsala län förordar en uppgiftsmöjlighet från social-&lt;br&gt;tjänstens sida till smittskyddsläkaren med hänsyn till att det är fråga om&lt;br&gt;mycket allvarliga sjukdomar och att smittskyddsintresset måste anses&lt;br&gt;som mycket stort. Rätten anser att det är socialförvaltningen som har&lt;br&gt;den bästa kännedomen om människor som lever på ett sådant sätt att&lt;br&gt;smittspridning kan befaras. Någon anledning att befara att socialtjänsten&lt;br&gt;skulle missbruka denna möjlighet finns knappast. Effekten för den&lt;br&gt;enskilde vad avser benägenheten att söka vård bedöms inte heller vara&lt;br&gt;avgörande. Det är också viktigt att undanröja den osäkerhet som tycks&lt;br&gt;finnas idag hos socialtjänsten om vilka möjligheter man har att sam-&lt;br&gt;arbeta med smittskyddsläkaren. Då det är fråga om uppgifter mellan&lt;br&gt;myndigheter för vilkas verksamhet den stränga sekretessregeln i 7 kap.&lt;br&gt;1 § sekretesslagen gäller. Rådmannen EvaMargaretha Nilsson har&lt;br&gt;anmält skiljaktig mening i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets 29 § innehåller ett bemyndigande för regeringen att före-&lt;br&gt;skriva vilka samhällsfarliga sjukdomar som skall kunna föranleda rätt&lt;br&gt;för smittskyddsläkaren att inhämta uppgift om den som för smitta av&lt;br&gt;sjukdomen från andra myndigheter och hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;br&gt;Länsrätten delar den i promemorian redovisade uppfattningen att rätten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att inhämta uppgifter bör vara begränsad till enbart de fall där smitt-&lt;br&gt;skyddsintresset föranleder det. Länsrätten anser dock att det bör an-&lt;br&gt;komma på riksdagen att besluta om vilka sjukdomar som skall kunna&lt;br&gt;föranleda det utvidgade uppgiftslämnandet. Länsrätten föreslår därför att&lt;br&gt;paragrafen ges en motsvarande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian bedöms 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) vara&lt;br&gt;tillräcklig reglering för informationsutbyte mellan smittskyddsläkaren&lt;br&gt;och behandlande läkare om den smittfarlige personens vård. Mot bak-&lt;br&gt;grund av bl.a. den förändrade omvärldssituationen vill Socialstyrelsen&lt;br&gt;ånyo aktualisera sin tidigare framförda begäran om att smittskyddslagen&lt;br&gt;ändras så att smittskyddsläkaren får skyldigheten att till den behand-&lt;br&gt;lande läkaren i det enskilda fallet lämna ut den information som är&lt;br&gt;nödvändig för smittskyddsverksamheten. Det är önskvärt att smittfarliga&lt;br&gt;beteenden tidigt korrigeras av den behandlande läkaren så att minsta&lt;br&gt;möjliga risk för spridning uppstår och utan att smittskyddsläkaren i ett&lt;br&gt;sent stadium tvingas att tillgripa myndighetsåtgärder. Det är i regel den&lt;br&gt;behandlande läkaren som har patientens förtroende och som redan i ett&lt;br&gt;tidigt stadium kan ingripa och påverka smittfarliga beteenden. Smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren kan också behöva diskutera handläggningen av ett utbrott&lt;br&gt;såsom t.ex. salmonella med behandlande läkare, där flera individer är&lt;br&gt;inblandade. Det har härvid visat sig att sekretesskyddet skapat problem.&lt;br&gt;De uppgifter som smittskyddsläkaren anser att behandlande läkare&lt;br&gt;behöver har i regel att göra med att försöka hindra smittspridning och&lt;br&gt;inte med vården. Att stödja ett sådant uppgiftslämnande med att det inte&lt;br&gt;är till men för patienten som görs i promemorian har alltså inte fog för&lt;br&gt;sig. En reglering av en uppgiftsskyldighet för smittskyddsläkaren till&lt;br&gt;behandlande läkare behövs därför. Informationsskyldigheten måste vara&lt;br&gt;tydlig, så att smittskyddsarbetet inte försenas eller onödigt försvåras.&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser vidare det nödvändigt att smittskyddsläkaren får&lt;br&gt;möjlighet att ta del av myndigheters uppgifter oberoende av sekretess&lt;br&gt;vid samtliga samhällsfarliga sjukdomar. Detta bör regleras i smitt-&lt;br&gt;skyddslagen. Enligt nuvarande smittskyddslag har inte smittskydds-&lt;br&gt;läkaren möjlighet att hos andra myndigheter än hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;myndigheter få del av personuppgifter och andra uppgifter av betydelse&lt;br&gt;som kan underlätta smittspårning och smittskyddsåtgärder vid epidemi-&lt;br&gt;utbrott av andra samhällsfarliga sjukdomar än HIV. Detta bedömer&lt;br&gt;Socialstyrelsen avsevärt nedsätter smittskyddets förmåga att kunna agera&lt;br&gt;snabbt och kraftfullt i olika situationer med mycket farliga smittsamma&lt;br&gt;sjukdomar. Smittskyddsläkaren har idag inte möjlighet att från t.ex.&lt;br&gt;socialtjänsten erhålla information om personers identitet, vistelseort och&lt;br&gt;andra uppgifter av betydelse för smittskyddet vid spridning av t.ex.&lt;br&gt;tuberkulos, pest, difteri. Många av dessa sjukdomar drabbar först perso-&lt;br&gt;ner med sociala problem där den sociala myndigheten har bättre känne-&lt;br&gt;dom om individerna och deras kontaktnät. Erfarenheten vid difteri-&lt;br&gt;utbrottet på 80-talet i Stockholm visade detta tydligt. Mot denna bak-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund bedömer Socialstyrelsen att det är nödvändigt att smittskydds-&lt;br&gt;läkaren får möjlighet att ta del av myndigheters uppgifter oberoende av&lt;br&gt;sekretess vid samtliga samhällsfarliga sjukdomar. Socialstyrelsen delar&lt;br&gt;inte den bedömningen som framkommer i promemorian att det skulle&lt;br&gt;finnas viss möjlighet för socialtjänsten att med stöd av 1 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen lämna information till smittskyddsläkare. Behovet av att&lt;br&gt;reglera en anmälningsskyldighet för socialtjänsten i dessa fall kvarstår&lt;br&gt;därför. Socialtjänsten är den myndighet som i många fall har den&lt;br&gt;regelbundna kontakten med de smittade personerna som utgör en&lt;br&gt;förutsättning för att få inblick i smittfarliga beteenden. Den har i många&lt;br&gt;fall endast en begränsad kontakt som inte möjliggör en allsidig be-&lt;br&gt;dömning av den smittade personens sociala situation och förutsättningar&lt;br&gt;att följa förhållningsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i nuvarande regelverk en oklarhet beträffande smittskydds-&lt;br&gt;läkarens möjlighet att utlämna information till behandlande läkare. Detta&lt;br&gt;har lett till problem i samarbetet mellan smittskyddsläkare och behand-&lt;br&gt;lande läkare i svåra och angelägna patientärenden. Behandlande läkare&lt;br&gt;måste ha fullständig information om förhållanden kring sin patient och&lt;br&gt;känna till varför risk för smittspridning finns, för att kunna påverka&lt;br&gt;patienten att ändra beteende och för att kunna lägga upp en behand-&lt;br&gt;lingsplan. Endast den som har all information kan göra en behand-&lt;br&gt;lingsplan. Om denna person är smittskyddsläkaren skulle det innebära&lt;br&gt;att behandlingsansvaret bättre skulle ligga hos smittskyddsläkaren vilket&lt;br&gt;inte är i linje med lagens intention. Den typ av information det gäller&lt;br&gt;kan vara till men för patienten. Smittskyddslagen ser ju till samhällets&lt;br&gt;intresse. Det är därför angeläget att det tydligt står i smittskyddslagen&lt;br&gt;att smittskyddsläkaren har rätt att ge behandlande läkare den informa-&lt;br&gt;tion om patienten som behövs för smittskyddsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Läkarsällskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Läkarsällskapet anser att det är önskvärt ur smittskydds-&lt;br&gt;synpunkt att socialtjänsten ges möjlighet att på eget initiativ underrätta&lt;br&gt;Smittskyddsläkaren i de fall socialtjänsten får kännedom om personer&lt;br&gt;med en samhällsfarlig sjukdom som har ett smittfarligt beteende. Social-&lt;br&gt;tjänsten har i många fall den bästa kännedomen om en klients beteende&lt;br&gt;och exempelvis narkotikamissbrukarna kännetecknas enligt social-&lt;br&gt;tjänsten av stor destruktivitet. Det är visat att de aktiva insatser som för&lt;br&gt;närvarande görs beträffande HIV-infektion bland intravenösa miss-&lt;br&gt;brukare har pressat ned nysmittan till en, i jämförelse med andra grup-&lt;br&gt;per, låg nivå vilken varit oförändrad de sista fyra åren. Det blir sanno-&lt;br&gt;likt svårt att ytterligare minska nysmitta inom denna grupp utan social-&lt;br&gt;tjänstens möjlighet att på eget initiativ lämna underrättelse till Smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren om smittfarligt beteende. När det gäller samverkan i 12 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan smittskyddsläkaren och behandlande läkare borde det klart&lt;br&gt;framgå att informationsutbyte får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting anser mot bakgrund av de erfarenheter som&lt;br&gt;vunnits i landstinget att det hade varit värdefullt om smittskyddsläkaren&lt;br&gt;givits möjlighet att till den behandlande läkaren utlämna uppgifter om&lt;br&gt;en enskild patient utöver de som erfordras för den medicinska vården.&lt;br&gt;Detta skulle gagna smittskyddet inom landstinget. I de fall sådana&lt;br&gt;ändringar inte är lagmässigt möjliga föreslår landstinget att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten får i uppdrag att klargöra hur smittskyddslagen och sekretess-&lt;br&gt;lagen skall tolkas för att smittskyddsläkaren och behandlande läkare&lt;br&gt;skall samverka på bästa sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska infektionsläkarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska infektionsläkarföreningen anser att 12 § borde kompletteras så&lt;br&gt;tillvida att det klart framgår att informationsutbyte får ske mellan&lt;br&gt;smittskyddsläkaren och behandlande läkare. Smittskyddsläkaren erhåller&lt;br&gt;ju information från andra än behandlande läkare, t.ex. sociala myndig-&lt;br&gt;heter, polis m.m. Effektivt smittskyddsarbete i ett enskilt ärende bygger&lt;br&gt;på förtroende mellan patient och behandlande läkare. Skall behandlande&lt;br&gt;läkare kunna bedriva ett effektivt smittskyddsarbete i ett enskilt ärende&lt;br&gt;så krävs att denna får tillgång till information som smittskyddsläkaren&lt;br&gt;kan ha i ett enskilt ärende. Smittskyddsläkaren har rätt att begära&lt;br&gt;uppgifter som har betydelse för smittskyddsarbetet av den behandlande&lt;br&gt;läkaren, denna måste dock få avgöra vilka uppgifter som har sådan&lt;br&gt;relevans. Smittskyddsläkaren bör inte utan medgivande av den behand-&lt;br&gt;lande läkaren få tillgång till den smittades patientjournal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges läkarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessproblemet mellan smittskyddet och behandlande läkare är&lt;br&gt;dåligt belysta. Enligt promemorian är det i regel en fördel för vården&lt;br&gt;om behandlande läkare har så bred information som möjligt om patien-&lt;br&gt;ten. De uppgifter som smittskyddsläkaren kan ha kännedom om, skulle&lt;br&gt;därför i allmänhet kunna utelämnas till behandlande läkare utan att&lt;br&gt;därför sekretessbrott skulle begås. Smittskyddsläkarens uppgift är ju&lt;br&gt;bland annat att ta tillvara samhällets intressen gentemot den enskilde,&lt;br&gt;varför uppgifter som smittskyddsläkaren kan finna angelägna att med-&lt;br&gt;dela behandlande läkare ofta kan uppfattas som negativt för patienten.&lt;br&gt;Läkarförbundet ansluter sig till Socialstyrelsens skrivelse från november&lt;br&gt;1994 där man vill införa en uppgiftsskyldighet. Dessa frågor utgör ofta&lt;br&gt;problem inom smittskyddet varför ett förtydligande vore välkommet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga frågor (4.12)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Smittskyddsläkarens skyldighet att vidta de&lt;br&gt;åtgärder som behövs för att hindra vidare smittspridning eller för att få&lt;br&gt;till stånd läkarundersökning av den som misstänks vara smittad bör inte&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun stöder Socialstyrelsens skrivelse om att smittskydds-&lt;br&gt;läkaren bör ges en tydlig möjlighet att göra en epidemiologisk bedöm-&lt;br&gt;ning av lämplig åtgärd vid brott mot förhållningsregler eller Underlätelse&lt;br&gt;att infinna sig för undersökning vid misstanke om samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom. Riktlinjer bör skrivas in i Allmänna råd från Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronobergs läns landsting konstaterar att det fortfarande råder viss&lt;br&gt;oenighet i vilken mån en smittskyddsläkare kan underlåta att vidta&lt;br&gt;tvångsåtgärder i det enskilda fallet. Den nuvarande formuleringen har&lt;br&gt;tolkats olika. Även högt uppsatta jurister menar att det inte finns möjlig-&lt;br&gt;het för smittskyddsläkaren att komma fram till att ytterligare åtgärder ej&lt;br&gt;behövs. För rättssäkerheten är det därför viktigt att detta klargörs,&lt;br&gt;antingen att lagtexten förändras eller att vi får allmänna råd, som&lt;br&gt;vägledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting anser att det bör finnas en lagstadgad möjlighet&lt;br&gt;för Smittskyddsläkaren att vid mycket speciella tillfällen kunna under-&lt;br&gt;låta att fullgöra alla tvångsåtgärder fram t.o.m. polisingripande om&lt;br&gt;smittspridningsrisken bedömes som mycket ringa, trots att den ej kan&lt;br&gt;uteslutas. När denna möjlighet kan komma i fråga kan strikt beskrivas&lt;br&gt;av Socialstyrelsen i allmänna råd. Smittskyddslagens § 1 får ej mot-&lt;br&gt;verkas vilket dock kan bli fallet om polisingripande o dyl drivs till sm&lt;br&gt;spets vid samtliga möjliga tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga synpunkter på smittskyddslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har i sitt yttrande aktualiserat frågan om ett införande av&lt;br&gt;en straffsanktionerad bestämmelse i smittskyddslagen eller i brottsbalken&lt;br&gt;för den som genom sexuella handlingar sprider eller riskerar att sprida&lt;br&gt;HIV-smitta. Riksåklagaren anser att nu finns behov av att utreda förut-&lt;br&gt;sättningarna för att införa ett särskilt HIV-brott och det mest naturliga är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att straffbudet införs i smittskyddslagen, där HIV-infektion upptas som&lt;br&gt;en samhällsfarlig sjukdom. I avsaknad av ett särskilt HIV-brott tillämpas&lt;br&gt;de allmänna straffbuden om brott mot liv och hälsa och allmänfarliga&lt;br&gt;brott, på handlingar som innebär överföring eller risk för överföring av&lt;br&gt;HIV-smitta. Tillämpningen är ofta förknippad med problem, främst&lt;br&gt;angående vilket uppsåt gärningsmannen har haft vid gärningstillfället.&lt;br&gt;Det finns ett antal domstolsavgöranden, där män som genom sexuella&lt;br&gt;handlingar smittat eller riskerat att smitta kvinnor med HIV-infektion&lt;br&gt;dömts för grov misshandel respektive försök till samma brott. Dom-&lt;br&gt;stolarna har funnit att de har haft eventuellt uppsåt, vilket innebär att&lt;br&gt;domstolen i det enskilda fallet har ansett att mannen insett att han&lt;br&gt;kunnat smitta kvinnan med HIV-infektion och att han skulle ha handlat&lt;br&gt;som han har gjort även om han varit säker på att han skulle smitta&lt;br&gt;henne. Det säger sig självt att ett sådant hypotetiskt resonemang är&lt;br&gt;förenat med stora svårigheter. Justitierådet Lind har i Högsta domstolens&lt;br&gt;dom den 31 oktober 1994, DB 241 pekat på svårigheterna i den här&lt;br&gt;typen av mål. I debatten kring de här gärningarna framförs ofta syn-&lt;br&gt;punkten om att oaktsamhetsbrotten, vållande till sjukdom och fram-&lt;br&gt;kallande av fara för annan, skulle ligga närmare till hands att tillämpa&lt;br&gt;än de uppsåtliga brotten. Enligt riksåklagarens uppfattning är straff-&lt;br&gt;skalan för dessa oaktsamhetsbrott alltför låg, med hänsyn till det straff-&lt;br&gt;värde som en gärning innebärande överförande eller risk för överförande&lt;br&gt;av HIV-smitta har. Ytterligare ett problem finns vid utredning av brott&lt;br&gt;rörande överförande av HIV-infektion, och det gäller den sekretess som&lt;br&gt;enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller inom hälso- och&lt;br&gt;sjukvården. För att de skall brytas och åklagare och polis ska kunna få&lt;br&gt;tillgång till en patientjournal rörande en person som misstänks för att ha&lt;br&gt;överfört HIV-infektion, krävs att misstanken rör ett brott för vilket inte&lt;br&gt;är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år. De ansvarsbestämmel-&lt;br&gt;ser som i regel blir tillämpliga, grov misshandel och försök till sådant&lt;br&gt;brott, har för låg straffskala. Det innebär att åklagare och polis i ifråga-&lt;br&gt;varande utredningar inte kan få tillgång till patientjournalen, om inte&lt;br&gt;personen ifråga själv häver sekretessen. Annorlunda förhåller det sig om&lt;br&gt;misstanken kan sägas röra det allmänfarliga brottet spridande av smitta,&lt;br&gt;grovt brott, där minimistraffet är fängelse i fyra år. En tillämpning av&lt;br&gt;den bestämmelsen torde dock bli aktuell endast i vissa extrema och&lt;br&gt;sällan förekommande situationer. Högsta domstolen har nyligen, i dom&lt;br&gt;den 10 mars 1995, DB 33, dömt en man för försök till spridande av&lt;br&gt;smitta, grovt brott. Han har överfört HIV-infektionen till två kvinnor&lt;br&gt;och utsatt ytterligare tre kvinnor för risk att bli smittade. Härigenom har&lt;br&gt;han ansetts ha försökt framkalla allmän fara för människors liv eller&lt;br&gt;hälsa. Sekretessfrågan kan naturligtvis lösas genom ändringar i sekre-&lt;br&gt;tesslagen. Däremot är det troligen inte möjligt att lösa frågan genom&lt;br&gt;ändrade straffskalor för aktuella brott i brottsbalken. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;anser Riksåklagaren att de närmare förutsättningarna för att införa en&lt;br&gt;straffsanktionerad bestämmelse i brottsbalken eller i smittskyddslagen&lt;br&gt;avseende spridande av HIV-smitta bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har angett att andelen intravenösa missbrukare&lt;br&gt;som av olika anledningar är frihetsberövade inom kriminalvården är&lt;br&gt;mycket stor. Antalet årliga intagningar i häkte uppgår till omkring&lt;br&gt;35 000 och i anstalt omkring 14 000. Av bestämmelserna i smittskydds-&lt;br&gt;lagen följer vissa skyldigheter när läkaren på häktet såsom behandlande&lt;br&gt;läkare har undersökt den som är anhållen eller häktad och ombesörjt&lt;br&gt;den provtagning som omnämns i 13 § smittskyddslagen. Visar prov-&lt;br&gt;svaret att den undersökte är smittad av en samhällsfarlig sjukdom skall&lt;br&gt;den behandlande läkaren bl.a. försöka klarlägga smittkällan och om&lt;br&gt;patienten kan ha smittat andra. Om den som är smittad av samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom inte följer meddelade förhållningsregler eller kan han antas inte&lt;br&gt;komma att följa dessa skall den behandlande läkaren enligt 25 § smitt-&lt;br&gt;skyddslagen skyndsamt underrätta smittskyddsläkaren. De tider som den&lt;br&gt;frihetsberövade tillbringar i häkte varierar avsevärt och i många fall är&lt;br&gt;frihetsberövandet av endast kortvarig natur. Det är därför inte ovanligt&lt;br&gt;att patienten visar sig vara satt på fri fot vid den tidpunkt då provsvaret&lt;br&gt;anländer till häktet. Det är i sådana fall förenat med stora svårigheter för&lt;br&gt;läkaren att fullgöra smittskyddslagens åligganden för den behandlande&lt;br&gt;läkaren. Klienter inom kriminalvården kännetecknas i många fall av stor&lt;br&gt;rörlighet och kan även sakna fast bostadsadress. Det är i det närmaste&lt;br&gt;omöjligt för läkaren inom kriminalvården att få kontakt med en sådan&lt;br&gt;patient för att delge honom provsvaret och vidta de åtgärder i övrigt&lt;br&gt;som provsvaret kan föranleda. Emellertid har häktesläkaren stora pro-&lt;br&gt;blem med att iaktta de åligganden som åvilar en behandlande läkare&lt;br&gt;även i sådana fall när en kontakt kan etableras med den som har frigi-&lt;br&gt;vits. Ur säkerhetssynpunkt är det mindre lämpligt att personer som är&lt;br&gt;frigivna från häktet är hänvisade till läkaren vid häktet för delgivning av&lt;br&gt;provsvaret m.m. Den som har försatts på fri fot från ett häkte kan inte&lt;br&gt;heller antas vara särskilt positivt inställd till att uppsöka läkaren på det&lt;br&gt;häkte där han har vistats som frihetsberövad. I det fall ett positivt&lt;br&gt;provsvar ankommer till ett häkte eller kriminalvårdsanstalt för en person&lt;br&gt;som har frigivits därifrån bör enligt styrelsens mening kriminalvårds-&lt;br&gt;läkarens ansvar som behandlande läkare upphöra genom att han anmäler&lt;br&gt;förhållandet till smittskyddsläkaren i länet. Denna bör därefter tillse att&lt;br&gt;den smittade erhåller en behandlande läkare inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår därför att smittskyddslagen ändras&lt;br&gt;på sådant sätt att läkare inom kriminalvården under de förutsättningar&lt;br&gt;som redovisats ovan kan befrias från uppgiften att vara behandlande&lt;br&gt;läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen föreslår att undersökningar av samhällsfarliga sjukdomar&lt;br&gt;från smittskyddssynpunkt, bör vara gratis för patient hos läkare med&lt;br&gt;kompetens för uppgiften (10 § i smittskyddslagen). Kompetensen&lt;br&gt;preciseras i allmänna råd. Oberoende av patientens förmåga eller villig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att betala måste smittskyddsaspekterna beaktas vid samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomar så att alla personer, som vistas i Sverige och insjuknar med&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom, kan undersökas. En spridning av smittsamma&lt;br&gt;sjukdomar är för samhället mer kostnadsdrivande än ett begränsat antal&lt;br&gt;ytterligare undersökningar. Dessutom bör vid uppenbar misstanke&lt;br&gt;diagnos på samhällsfarlig sjukdom ställas för korrekt omhändertagande&lt;br&gt;och förhållningsregler vid vistelse i Sverige. Antalet turister som insjuk-&lt;br&gt;nat med samhällsfarlig sjukdom i Sverige är mycket litet, varför den&lt;br&gt;merkostnad detta skulle innebära är obetydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian används genomgående begreppet sjukdom. Det är ej&lt;br&gt;nödvändigt att alla infekterade personer är sjuka, dvs har klinisk sym-&lt;br&gt;tom. Dessa individer är smittbärare och är viktiga länkar i en smittsprid-&lt;br&gt;ning. Sådana smittbärare har noterats i § 29 gällande samhällsfarliga&lt;br&gt;sjukdomar. Motsvarande förtydligande synes ej ha gjorts beträffande&lt;br&gt;§ 12 i förslag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga. Beträffande förordningen om ändring i smittskyddsförord-&lt;br&gt;ningen har i § 5 a speciellt angetts bärare av smitta av infektion av HIV&lt;br&gt;eller hepatit B. En genomgång av smittskyddslagen med hänsyn till be-&lt;br&gt;greppen sjukdom och infektion bör göras för att få konsekvens i regler&lt;br&gt;rörande smittbärare. Förslagsvis skall termen sjukdom ersättas med det&lt;br&gt;mer heltäckande begreppet infektion. Alla sjukdomar/infektioner som är&lt;br&gt;upptagna som anmälningspliktiga bör anmälas. Oberoende av individens&lt;br&gt;sjukdomssymtom för att smittspridning effektivt skall kunna förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkhälsoinstitutet framhåller att en mer omfattande utredning av&lt;br&gt;smittskyddslagen bör ske avseende reglerna och tillämpningen beträffan-&lt;br&gt;de hiv-infektion och den behandlande läkarens anmälningsskyldighet vid&lt;br&gt;misstanke om smittspridning och tvångsisolering av hivsmittade. Bland&lt;br&gt;annat behöver konsekvenserna för det förebyggande arbetet närmare&lt;br&gt;belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävleborgs läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För smittskyddsläkare har det uppfattats som en obalans vad gäller&lt;br&gt;biträde av polismyndighet. Om grundad anledning finns att misstänka&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom finns med stöd av 13, 36, 37, och 62 §§ möjlig-&lt;br&gt;het att begära biträde av polismyndighet. Om samhällsfarlig sjukdom&lt;br&gt;däremot är konstaterad hos en person som sedan bryter mot givna&lt;br&gt;förhållningsregler finns inte möjlighet att begära biträde av polismyndig-&lt;br&gt;het för så vitt det inte gäller beslut om tvångsisolering enligt 39 §. En&lt;br&gt;möjlighet att med biträde av polismyndighet att återuppta kontakten&lt;br&gt;med behandlande läkare för person som brutit mot förhållningsregel&lt;br&gt;bedöms kunna vara en värdefull åtgärd att vidtaga före tvångsisolering&lt;br&gt;som idag är alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun framhåller att om en patient har förhållningsregler&lt;br&gt;att komma på återbesök, men trots upprepade kallelser inte infinner sig&lt;br&gt;hos läkaren saknas, i nuvarande regelverk, möjlighet att med polishand-&lt;br&gt;räckning få patienten till undersökning. Enda möjligheten är att då&lt;br&gt;begära tvångsisolering och enligt § 39 underställa beslutet länsrättens&lt;br&gt;prövning. Det finns behov av att kunna göra tvångsundersökning, vid&lt;br&gt;misstanke om samhällsfarlig sjukdom. Det kan röra sig om en patient&lt;br&gt;som har en psykisk sjukdom eller av och till missbruk och där det är&lt;br&gt;nödvändigt att avgöra varför patienten inte kommer på återbesök. Det är&lt;br&gt;inte säkert att det faktum att patienten inte kommer på återbesök är&lt;br&gt;liktydigt med att han/hon sprider smitta. En undersökning av behand-&lt;br&gt;lande läkare, eventuellt även av psykiatrer, kan behövas för att göra en&lt;br&gt;rättvisande bedömning av det smittsamma beteendet. Med nuvarande&lt;br&gt;regelverk finns det risk att handläggningen av dessa ärenden fördröjs.&lt;br&gt;Om underlaget för att begära tvångsisolering är för litet kan lång tid gå&lt;br&gt;utan att patienten har kontakt med sm läkare och då finns inte möjlighet&lt;br&gt;att avgöra om patienten har smittfarligt beteende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att hälso- och sjukvårdspersonal, verksam vid&lt;br&gt;särskilda ungdomshem och hem för vård av vissa missbrukare ska ha&lt;br&gt;anmälningsplikt om de får veta att någon som värdas där har en sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom. LO vill betona att detta kräver att arbetsgivarna ger&lt;br&gt;utbildning i smittskyddslagen och dess tillämpning till berörd personal.&lt;br&gt;Det krävs också beredskap om det med anledning av anmälningsplikten&lt;br&gt;uppstår konflikt mellan personal och den som vårdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posithiva gruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posithiva gruppen anser att smittskyddslagen motverkar sitt eget syfte,&lt;br&gt;nämligen att hindra smittspridning, att den medför en oacceptabel&lt;br&gt;rättslöshet för den enskilde. Gruppen anser även att man inte får lägga&lt;br&gt;ansvaret för hivprevention på smittskyddsläkaren. Gruppen efterlyser&lt;br&gt;vidare en utvärdering av smittskyddslagen och dess lämplighet och&lt;br&gt;funktion när det gäller hivprevention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för HIV-positiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för HIV-positiva anser att hivinfektion inte skall omfattas&lt;br&gt;av smittskyddslagen. Förbundet anser vidare att hivprevention bäst sker&lt;br&gt;med frivillighet och inte med tvång. Rättssäkerheten är med nuvarande&lt;br&gt;smittskyddslagstiftning också i det närmaste obefintlig. Förbundet anser&lt;br&gt;att en total revidering av smittskyddslagen måste ske och ställer sig&lt;br&gt;positiv till att deltaga i ett sådant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för sexuellt likaberättigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för sexuellt likaberättigande är kritiska till att prome-&lt;br&gt;morian inte omfattar en utvärdering huruvida smittskyddslagens till-&lt;br&gt;lämplighet på hivinfektion kommit att främja eller faktiskt motverka&lt;br&gt;preventionen. Förbundet har gjort bedömningen att förebyggandet av&lt;br&gt;smittspridning av hiv bäst sker genom frivillighet och respekt och inte&lt;br&gt;med kontroll och tvång. Sammantaget anser förbundet att smittskydds-&lt;br&gt;lagen motverkar sitt eget syfte - att hindra smittspridning - och att den&lt;br&gt;medför en oacceptabel rättslöshet för den enskilde. Därför skall smitt-&lt;br&gt;skyddslagen inte omfatta hivinfektion. Förbundet framhåller också att&lt;br&gt;smittskyddslagens användning på hivinfektioner strider mot både&lt;br&gt;Världshälsoorganisationens (WHO) och Europarådets rekommendationer&lt;br&gt;om hiv och aids som bygger på frivillighet och respekt för den enskilde;&lt;br&gt;Sverige har därför som enda medlemsland i Europarådet inte heller&lt;br&gt;undertecknat rådets rekommendation (nr 14/89) om hivsmittades rättig-&lt;br&gt;heter. Förbundet anser, i det fall hivinfektion skall vara kvar i smitt-&lt;br&gt;skyddslagen, att 7 § 3:e stycket borde ändras så att ansvaret för hiv-&lt;br&gt;prevention läggs på annan än smittskyddsläkaren. Erfarenheten visar&lt;br&gt;nämligen att uppgiften att ansvara för tvångsåtgärder enligt smittskydds-&lt;br&gt;lagen inte står i samklang med intentionerna för en god och fungerande&lt;br&gt;allmänprevention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för sexuell upplysning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet för sexuell upplysning anser att en utvärdering av smitt-&lt;br&gt;skyddslagens tillämpning på hiv måste göras. Förbundet framhåller att&lt;br&gt;när beslutet togs om att göra smittskyddslagen tillämplig på hivinfektion&lt;br&gt;i november 1985 var situationen helt annorlunda än idag. Då fanns det&lt;br&gt;ingen svensk erfarenhet av hur man förebygger en sjukdom som hiv.&lt;br&gt;Rena skräckvisioner av kommande smittspridning förekom i debatten.&lt;br&gt;Olika vandringshistorier om ansvarslösa smittospridare cirkulerade. Det&lt;br&gt;var inte heller ovanligt med missförstånd om hur hiv smittade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska infektionsläkarföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska infektionsläkarföreningen föreslår att de hittillsvarande erfaren-&lt;br&gt;heterna av tvångsvård utvärderas. En utvärdering bör särskilt beakta&lt;br&gt;rättssäkerhetsaspekter och inkludera huruvida tvångsvården verkligen&lt;br&gt;bidragit till minskad smittspridning av epidemiologisk betydelse, dvs att&lt;br&gt;utfallet verkligen är i enlighet med lagens intentioner och mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska läkaresällskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska läkaresällskapet anser att förslaget borde ha innehållit ett klart&lt;br&gt;ställningstagande mot tvångsvård av smittsam person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns landsting har tagit upp frågan om kostnadsfördelningen&lt;br&gt;mellan stat, landsting, kommun och enskild person. Hur kostnaderna&lt;br&gt;skall fördelas mellan stat, landsting och kommun finns delvis reglerat i&lt;br&gt;nuvarande regelverk. Dock förekommer situationer där reglering saknas&lt;br&gt;eller där nuvarande reglering ger lösningar som ej förefaller adekvata&lt;br&gt;såsom t.ex. för en person som ej innefattas av landets allmänna sjukför-&lt;br&gt;säkring och ej är asylsökande/motsvarande, den personen måste söka&lt;br&gt;privatläkare för att få kostnadsfri undersökning avseende samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom. Det förefaller osannolikt att lagstiftaren önskar att dessa&lt;br&gt;personer skall undvika den offentliga sjukvården. Ytterligare svårigheter&lt;br&gt;finns beskrivna i en utredning som genomförts på Socialstyrelsens&lt;br&gt;initiativ. Här finns utrymme till förbättringar i regelverket som styr&lt;br&gt;kostnadsfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om smittskyddslagen (1988:1472)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3-9, 12, 20, 22-24, 29, 33-35, 38, 43, 50-53, 57, 62, 67 och&lt;br&gt;68 §§ samt bilagan skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 29 § skall sättas närmast före 30 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 24 a, 43 a, 43 b&lt;br&gt;och 53 a §§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny rubrik närmast före 29 § av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittsamma sjukdomar indelas i samhällsfarliga sjukdomar och övriga&lt;br&gt;smittsamma sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samhällsfarliga sjukdomarna och vissa av de övriga smittsamma&lt;br&gt;sjukdomarna skall anmälas enligt föreskrifterna i denna lag. Sådana&lt;br&gt;sjukdomar benämns anmälningspliktiga sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samhällsfarliga sjukdomarna&lt;br&gt;och de övriga smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar som skall anmälas anges i&lt;br&gt;bilaga till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samhällsfarliga sjukdomarna&lt;br&gt;anges i bilaga till denna lag. Re-&lt;br&gt;geringen får meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vilka övriga smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar som skall anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om riksdagens beslut om ändring i bilagan inte kan avvaktas, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att bestämmelserna om samhällsfarliga sjukdomar&lt;br&gt;skall tillämpas från den tidpunkt som regeringen bestämmer på en viss&lt;br&gt;smittsam sjukdom som uppträder eller inom kort kan uppträda här i&lt;br&gt;landet, om sjukdomen bedöms dels ha hög smittsamhet eller kunna få&lt;br&gt;explosiv utbredning, dels medföra hög dödlighet eller bestående skador&lt;br&gt;bland de smittade. En sådan föreskrift får meddelas endast om nämnda&lt;br&gt;verkningar av sjukdomen inte var kända vid tillkomsten av bilagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att en&lt;br&gt;viss smittsam sjukdom som annars&lt;br&gt;inte är anmälningspliktig skall&lt;br&gt;anmälas enligt föreskrifterna i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som meddelas med&lt;br&gt;stöd av första eller andra stycket&lt;br&gt;skall snarast underställas riks-&lt;br&gt;dagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter som meddelas med&lt;br&gt;stöd av första stycket skall snarast&lt;br&gt;underställas riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landstingskommun svarar&lt;br&gt;för att behövliga smittskyddsåtgär-&lt;br&gt;der vidtas inom landstingsområ-&lt;br&gt;det, i den mån annat inte följer av&lt;br&gt;9-H §§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;landstingskommuner gäller också&lt;br&gt;kommuner som inte ingår i en&lt;br&gt;landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje landstingskommun skall&lt;br&gt;det finnas en smittskyddsläkare,&lt;br&gt;som utses av hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdsnämnden. I frågor som inte&lt;br&gt;gäller smittskyddsläkarens myn-&lt;br&gt;dighetsutövning skall denne verka&lt;br&gt;under hälso- och sjukvårdsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje landsting svarar för att be-&lt;br&gt;hövliga smittskyddsåtgärder vidtas&lt;br&gt;inom landstingsområdet, i den&lt;br&gt;mån annat inte följer av 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;landsting gäller också kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje landsting skall det finnas&lt;br&gt;en smittskyddsläkare, som utses&lt;br&gt;av en sådan nämnd som avses i&lt;br&gt;10 § hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(1982:763). I frågor som inte gäl-&lt;br&gt;ler smittskyddsläkarens myndig-&lt;br&gt;hetsutövning skall denne verka&lt;br&gt;under nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren skall utöver vad som är särskilt föreskrivet i denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planera, organisera och leda smittskyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verka för samordning och likformighet av smittskyddet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verka för att förebyggande åtgärder vidtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fortlöpande följa smittskydds-&lt;br&gt;läget i landstingskommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;biträda miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnderna, läkare och and-&lt;br&gt;ra som är verksamma inom&lt;br&gt;smittskyddet i deras smittskydds-&lt;br&gt;arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fortlöpande följa smittskydds-&lt;br&gt;läget i landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hjälpa kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet, läkare&lt;br&gt;och andra som är verksamma&lt;br&gt;inom smittskyddet i deras smitt-&lt;br&gt;skyddsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. undervisa berörd hälso- och sjukvårdspersonal samt hälsoskyddsper-&lt;br&gt;sonal i smittskyddsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämna allmänheten råd och upplysningar i smittskyddsfrågor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. även i övrigt verka för ett effektivt smittskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren skall få upp-&lt;br&gt;lysningar från och få del av upp-&lt;br&gt;gifter i handlingar hos miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsnämnder samt hos&lt;br&gt;läkare och andra som är verksam-&lt;br&gt;ma inom hälso- och sjukvården,&lt;br&gt;om han i ett enskilt fall begär det&lt;br&gt;och behöver det för att kunna full-&lt;br&gt;göra sina uppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag och föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren skall få upp-&lt;br&gt;lysningar från och få del av upp-&lt;br&gt;gifter i handlingar hos kommunala&lt;br&gt;nämnder som fullgör uppgifter&lt;br&gt;inom miljö- och hälsoskyddsom-&lt;br&gt;rådet samt hos läkare och andra&lt;br&gt;som är verksamma inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården, om han i ett en-&lt;br&gt;skilt fall begär det och behöver&lt;br&gt;det för att kunna fullgöra sina&lt;br&gt;uppgifter enligt denna lag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;i en kommun svarar för att smitt-&lt;br&gt;skyddsåtgärder vidtas mot sådana&lt;br&gt;djur, livsmedel, vattentäkter, av-&lt;br&gt;loppsvatten, ventilationsanlägg-&lt;br&gt;ningar och andra objekt som spri-&lt;br&gt;der eller misstänks sprida smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren och miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnderna skall&lt;br&gt;samverka med varandra och med&lt;br&gt;myndigheter, behandlande läkare&lt;br&gt;och andra som bedriver verksam-&lt;br&gt;het av betydelse för smittskyddet.&lt;br&gt;Särskilt skall miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsnämnderna informera smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren om iakttagelser&lt;br&gt;som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;hans verksamhet och samråda&lt;br&gt;med honom om beslut och andra&lt;br&gt;viktiga åtgärder som berör smitt-&lt;br&gt;skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarna skall samar-&lt;br&gt;beta i smittskyddsfrågor och vid&lt;br&gt;behov utbyta uppgifter som är&lt;br&gt;nödvändiga för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som i sm verksamhet&lt;br&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en samhällsfarlig sjukdom skall&lt;br&gt;anmäla detta till smittskydds-läka-&lt;br&gt;ren och Statens smittskyddsinsti-&lt;br&gt;tut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnd som fullgör upp-&lt;br&gt;gifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet i en kommun sva-&lt;br&gt;rar för att smittskyddsåtgärder&lt;br&gt;vidtas mot sådana djur, livsmedel,&lt;br&gt;vattentäkter, avloppsvatten, venti-&lt;br&gt;lationsanläggningar och andra ob-&lt;br&gt;jekt som sprider eller misstänks&lt;br&gt;sprida smittsamma sjukdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren och de kom-&lt;br&gt;munala nämnder som fullgör&lt;br&gt;uppgifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet skall samverka&lt;br&gt;med varandra och med myndig-&lt;br&gt;heter, behandlande läkare och&lt;br&gt;andra som bedriver verksamhet av&lt;br&gt;betydelse för smittskyddet. Sär-&lt;br&gt;skilt skall nämnderna informera&lt;br&gt;smittskyddsläkaren om iakttagel-&lt;br&gt;ser som kan vara av betydelse för&lt;br&gt;hans verksamhet och samråda&lt;br&gt;med honom om beslut och andra&lt;br&gt;viktiga åtgärder som berör smitt-&lt;br&gt;skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarna skall sam-&lt;br&gt;arbeta med varandra och med be-&lt;br&gt;handlande läkare i smitt-&lt;br&gt;skyddsfrågor och får utan hinder&lt;br&gt;av sekretess lämna de uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett smittskyddsärende får, om&lt;br&gt;det är lämpligt och smittskydds-&lt;br&gt;läkarna är överens om det, över-&lt;br&gt;lämnas till en smittskyddsläkare i&lt;br&gt;ett annat landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som i sin verksamhet&lt;br&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en samhällsfarlig sjukdom skall&lt;br&gt;anmäla detta till smittskyddsläka-&lt;br&gt;ren och Smittskyddsinstitutet. Det-&lt;br&gt;samma gäller en läkare som i&lt;br&gt;samband med obduktion finner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1561.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fall av samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom som avses i 1.2 bilagan till&lt;br&gt;denna lag skall anmälan göras&lt;br&gt;även till miljö- och hälsoskydds-&lt;br&gt;nämnden. Anmälan till nämnden&lt;br&gt;behöver dock inte göras om om-&lt;br&gt;ständigheterna klart visar att&lt;br&gt;smittkällan finns utanför landets&lt;br&gt;gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som i sin verksamhet&lt;br&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en annan anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom än en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom skall anmäla detta till&lt;br&gt;smittskyddsläkaren och Statens&lt;br&gt;smittskyddsinstitut. Anmälan skall&lt;br&gt;göras även beträffande annan&lt;br&gt;sjukdom som är eller som miss-&lt;br&gt;tänks vara smittsam, om sjukdo-&lt;br&gt;men har fått en anmärkningsvärd&lt;br&gt;utbredning inom ett område eller&lt;br&gt;uppträder i en elakartad form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydetse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smitta av en samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom. Sådan anmälan skall också&lt;br&gt;göras av läkare vid mikrobiolo-&lt;br&gt;giskt laboratorium, som vid ana-&lt;br&gt;lys finner smittämne av sådan&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom som avses&lt;br&gt;i 1.1 och 1.2 bilagan till denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fall av samhällsfarlig sjuk-&lt;br&gt;dom som avses i 1.2 bilagan till&lt;br&gt;denna lag skall anmälan göras&lt;br&gt;även till den kommunala nämnd&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fall av sjukdom som avses i&lt;br&gt;2.2 bilagan till denna lag skall&lt;br&gt;anmälan göras även till miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En läkare som i sin verksamhet&lt;br&gt;konstaterar att någon har smittats&lt;br&gt;av en annan anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom än en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom skall anmäla detta till&lt;br&gt;smittskyddsläkaren och Smitt-&lt;br&gt;skyddsinstitutet. Anmälan skall&lt;br&gt;göras även beträffande annan&lt;br&gt;sjukdom som är eller som miss-&lt;br&gt;tänks vara smittsam, om sjukdo-&lt;br&gt;men har fått en anmärkningsvärd&lt;br&gt;utbredning inom ett område eller&lt;br&gt;uppträder i en elakartad form.&lt;br&gt;Detsamma gäller en läkare som i&lt;br&gt;samband med obduktion finner&lt;br&gt;smitta av en annan anmälnings-&lt;br&gt;pliktig sjukdom än en samhälls-&lt;br&gt;farlig sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om att anmälan även skall&lt;br&gt;göras till den kommunala nämnd&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första och andra&lt;br&gt;styckena skall också göras av lä-&lt;br&gt;kare vid mikrobiologiskt laborato-&lt;br&gt;rium, som vid analys finner&lt;br&gt;smittämne av en annan anmäl-&lt;br&gt;ningspliktig sjukdom än en sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1561.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt 22 § skall in-&lt;br&gt;nehålla de uppgifter som behövs&lt;br&gt;för att kunna följa sjukdomens&lt;br&gt;utbredning. Den skall inte inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om den smittades&lt;br&gt;identitet. På begäran av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren eller miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsnämnden är dock den&lt;br&gt;läkare som gjort anmälan skyldig&lt;br&gt;att lämna smittskyddsläkaren eller&lt;br&gt;nämnden uppgift om identiteten&lt;br&gt;samt andra uppgifter av betydelse&lt;br&gt;för deras smittskyddsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om smittskyddsläkaren efter att&lt;br&gt;ha fått en anmälan enligt 20 eller&lt;br&gt;22 § finner att ytterligare åtgärder&lt;br&gt;behövs för att hindra smittsprid-&lt;br&gt;ning, skall han se till att sådana&lt;br&gt;åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den som för smitta&lt;br&gt;av infektion av HIV är följande&lt;br&gt;personer och myndigheter&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren lämna honom de&lt;br&gt;uppgifter som han behöver för att&lt;br&gt;kunna fullgöra sina åligganden&lt;br&gt;enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheter som genom sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för smitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt 22 § skall in-&lt;br&gt;nehålla uppgift om den smittades&lt;br&gt;identitet samt de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för att kunna följa sjukdo-&lt;br&gt;mens utbredning. På begäran av&lt;br&gt;smittskyddsläkaren eller den kom-&lt;br&gt;munala nämnd som fullgör upp-&lt;br&gt;gifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet är den läkare som&lt;br&gt;gjort anmälan skyldig att lämna&lt;br&gt;smittskyddsläkaren eller nämnden&lt;br&gt;även andra uppgifter av betydelse&lt;br&gt;för deras smittskyddsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan enligt 20 eller 22 §&lt;br&gt;skall göras till smittskyddsläkaren&lt;br&gt;i det landsting där den anmälande&lt;br&gt;läkaren har sin yrkesverksamhet.&lt;br&gt;Om smittskyddsläkaren efter att&lt;br&gt;ha fått en sådan anmälan finner&lt;br&gt;att ytterligare åtgärder behövs för&lt;br&gt;att hindra smittspridning, skall&lt;br&gt;han se till att sådana åtgärder vid-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, Socialstyrelsen&lt;br&gt;får medge undantag för läkare vid&lt;br&gt;mikrobiologiskt laboratorium att&lt;br&gt;göra anmälan såvitt avser viss&lt;br&gt;sjukdom, viss uppgift i anmälan&lt;br&gt;eller till vilka anmälan skall gö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter beträffande en viss sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom om att följan-&lt;br&gt;de personer och myndigheter är&lt;br&gt;skyldiga att på begäran av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren lämna honom de&lt;br&gt;uppgifter om den som för smitta&lt;br&gt;av sjukdomen som smittskyddslä-&lt;br&gt;karen behöver för att kunna full-&lt;br&gt;göra sina åligganden enligt denna&lt;br&gt;lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheter som genom sin&lt;br&gt;verksamhet får kännedom om&lt;br&gt;uppgifter av betydelse för smitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personal inom enskild hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som i sin yrkesutöv-&lt;br&gt;ning står under tillsyn av social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;får meddela de förelägganden och&lt;br&gt;förbud som behövs i enskilda fall&lt;br&gt;för att hindra spridning av en&lt;br&gt;samhällsfarlig sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte följer ett föreläg-&lt;br&gt;gande eller förbud, får miljö- och&lt;br&gt;hälsoskyddsnämnden förordna om&lt;br&gt;rättelse på hans bekostnad. Ett&lt;br&gt;sådant beslut får också meddelas&lt;br&gt;utan föregående föreläggande eller&lt;br&gt;förbud, om nämnden med hänsyn&lt;br&gt;till risken för smittspridning finner&lt;br&gt;att rättelse bör ske utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;får låta förstöra gång- och säng-&lt;br&gt;kläder, husgeråd, möbler och and-&lt;br&gt;ra föremål av personlig natur samt&lt;br&gt;låta avliva sällskapsdjur, om det&lt;br&gt;är nödvändigt för att hindra sprid-&lt;br&gt;ning av samhällsfarlig sjukdom.&lt;br&gt;Nämnden skall betala skälig er-&lt;br&gt;sättning till den som har drabbats&lt;br&gt;av ett beslut om förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt denna lag har miljö-&lt;br&gt;och hälsoskyddsnämnden rätt till&lt;br&gt;tillträde till områden, lokaler och&lt;br&gt;andra utrymmen varifrån smitta&lt;br&gt;kan spridas och får där göra un-&lt;br&gt;dersökningar och ta prov. För ut-&lt;br&gt;taget prov betalas inte ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. personal inom enskild hälso-&lt;br&gt;och sjukvård som i sin yrkesutöv-&lt;br&gt;ning står under tillsyn av Social-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet får meddela de&lt;br&gt;förelägganden och förbud som be-&lt;br&gt;hövs i enskilda fall för att hindra&lt;br&gt;spridning av en samhällsfarlig&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte följer ett före-&lt;br&gt;läggande eller förbud, får nämn-&lt;br&gt;den förordna om rättelse på hans&lt;br&gt;bekostnad. Ett sådant beslut får&lt;br&gt;också meddelas utan föregående&lt;br&gt;föreläggande eller förbud, om&lt;br&gt;nämnden med hänsyn till risken&lt;br&gt;för smittspridning finner att rättel-&lt;br&gt;se bör ske utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet får låta förstöra&lt;br&gt;gång- och sängkläder, husgeråd,&lt;br&gt;möbler och andra föremål av per-&lt;br&gt;sonlig natur samt låta avliva säll-&lt;br&gt;skapsdjur, om det är nödvändigt&lt;br&gt;för att hindra spridning av sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom. Nämnden&lt;br&gt;skall betala skälig ersättning till&lt;br&gt;den som har drabbats av ett beslut&lt;br&gt;om förstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt denna lag har en&lt;br&gt;kommunal nämnd som fullgör&lt;br&gt;uppgifter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet rätt till tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra utrym-&lt;br&gt;men varifrån smitta kan spridas&lt;br&gt;och får där göra undersökningar&lt;br&gt;och ta prov. För uttaget prov beta-&lt;br&gt;las inte ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall, på ansökan av smittskyddsläkaren, besluta om tvångs-&lt;br&gt;isolering av den som för smitta av en samhällsfarlig sjukdom, om den&lt;br&gt;smittade inte frivilligt medverkar till de åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;hindra smittspridning. Ett sådant beslut skall också fattas om det finns&lt;br&gt;grundad anledning anta att den smittade inte följer meddelade förhåll-&lt;br&gt;ningsregler och underlåtenheten innebär en uppenbar risk för smitt-&lt;br&gt;spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsisolering skall ske på Tvångsisolering skall ske på&lt;br&gt;sjukhus som drivs av en lands- sjukhus som drivs av ett lands-&lt;br&gt;tingskommun. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad skall tas väl om hand. Han skall få det stöd&lt;br&gt;och den hjälp som behövs och motiveras att ändra sin inställning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsföring så, att tvångsisoleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvångsisolerade skall ges&lt;br&gt;tillfälle till fritidssysselsättning&lt;br&gt;och sådan fysisk träning som är&lt;br&gt;lämplig med hänsyn till hans ål-&lt;br&gt;der och hälsotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvångsisolerade skall ges&lt;br&gt;möjlighet att dagligen vistas&lt;br&gt;utomhus under minst en timme om&lt;br&gt;det inte finns synnerliga hinder&lt;br&gt;mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad har&lt;br&gt;rätt att föra telefonsamtal och ta&lt;br&gt;emot besök i den utsträckning det&lt;br&gt;kan ske med hänsyn till vården&lt;br&gt;eller ordningen på sjukhuset. Be-&lt;br&gt;sök kan förvägras om ändamålet&lt;br&gt;med tvångsisoleringen skulle mot-&lt;br&gt;verkas därav. Besök skall ske un-&lt;br&gt;der sådana former att risk för&lt;br&gt;smittspridning och införsel av så-&lt;br&gt;dan egendom som avses i 45 §&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är tvångsisolerad har&lt;br&gt;rätt att sända och, med den be-&lt;br&gt;gränsning som följer av 47 §, ta&lt;br&gt;emot brev och andra försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om inskränkningar i&lt;br&gt;rättigheterna enligt 43 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena eller 43 a §&lt;br&gt;meddelas av chefsöverläkaren ef-&lt;br&gt;ter samråd med smittskyddsläka-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att vistas utanför sjukhusets område meddelas av smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren efter samråd med chefsöverläkaren. Smittskyddsläkaren&lt;br&gt;får återkalla tillståndet om förhållandena kräver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkaren får överlåta&lt;br&gt;åt chefsöverläkaren att meddela&lt;br&gt;tillstånd att tillfälligt vistas utan-&lt;br&gt;för sjukhusets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommunen får förord-&lt;br&gt;na någon inom hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården legitimerad befattningsha-&lt;br&gt;vare, som har tillräcklig kompe-&lt;br&gt;tens och erfarenhet, att i chefs-&lt;br&gt;överläkares ställe fullgöra de upp-&lt;br&gt;gifter som chefsöverläkaren har&lt;br&gt;enligt 43 - 50 §§ vid tvångsisole-&lt;br&gt;ring av den som för smitta av in-&lt;br&gt;fektion av HIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget får förordna någon&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården legi-&lt;br&gt;timerad befattningshavare, som&lt;br&gt;har tillräcklig kompetens och er-&lt;br&gt;farenhet, att i chefsöverläkares&lt;br&gt;ställe fullgöra de uppgifter som&lt;br&gt;chefsöverläkaren har enligt&lt;br&gt;43 - 50 §§ vid tvångsisolering av&lt;br&gt;den som för smitta av infektion av&lt;br&gt;HIV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i denna lag om chefsöverläkaren gäller också den som&lt;br&gt;förordnats enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämndens&lt;br&gt;beslut enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarens beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten om beslutet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhållningsregler enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tillfälligt omhändertagande&lt;br&gt;enligt 37 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avslag på en begäran att&lt;br&gt;tvångsisoleringen skall upphöra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avslag på en begäran om till-&lt;br&gt;stånd att vistas utanför sjukhusets&lt;br&gt;område enligt 49 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;återkallelse av tillstånd att&lt;br&gt;vistas utanför sjukhusets område&lt;br&gt;enligt 50 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkarens beslut enligt&lt;br&gt;48 § får överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommunal nämnds beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittskyddsläkarens beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol om&lt;br&gt;beslutet gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhållningsregler enligt 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;tillfälligt omhändertagande&lt;br&gt;enligt 37 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;avslag på en begäran att&lt;br&gt;tvångsisoleringen skall upphöra,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avslag på en begäran om till-&lt;br&gt;stånd att vistas utanför sjukhusets&lt;br&gt;område enligt 49 § eller medde-&lt;br&gt;lande av villkor i samband med&lt;br&gt;en sådan vistelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;återkallelse av tillstånd att&lt;br&gt;vistas utanför sjukhusets område&lt;br&gt;enligt 50 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefsöverläkarens beslut enligt&lt;br&gt;48 och 50 §§ får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol Det-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:880.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma gäller beslut enligt 43 h §&lt;br&gt;om beslutet innebär inskränk-&lt;br&gt;ningar i särskilt fall för en&lt;br&gt;tvångsisolerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av smittskyddsläkaren eller annan läkare&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut om före-&lt;br&gt;läggande eller förbud enligt 67 §&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsens beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 67 § får överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra mål än sådana som av-&lt;br&gt;ser tvångsisolering eller upp-&lt;br&gt;hörande av tvångsisolering krävs&lt;br&gt;prövningstillstånd vid överklagan-&lt;br&gt;de till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om tvångsisolering, som&lt;br&gt;väckts vid länsrätten genom an-&lt;br&gt;sökan av smittskyddsläkaren, skall&lt;br&gt;länsrätten och kammarrätten hålla&lt;br&gt;muntlig förhandling, om detta inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt. I andra&lt;br&gt;mål enligt denna lag prövar rät-&lt;br&gt;ten om det finns skäl att hålla&lt;br&gt;muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon part begär muntlig&lt;br&gt;förhandling, skall sådan hållas.&lt;br&gt;Parterna skall upplyses om sin&lt;br&gt;rätt till muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om tvångsisolering eller&lt;br&gt;om upphörande av tvångsisolering&lt;br&gt;skall länsrätten och kammarrätten&lt;br&gt;hålla muntlig förhandling, om det-&lt;br&gt;ta inte är uppenbart obehövligt.&lt;br&gt;Muntlig förhandling skall alltid&lt;br&gt;hållas om någon part begär det.&lt;br&gt;Parterna skall upplysas om sin&lt;br&gt;rätt att begära muntlig förhand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en enskild part som har kallats vid vite att inställa sig personligen&lt;br&gt;till en förhandling uteblir, får rätten förordna att han skall hämtas till&lt;br&gt;rätten antingen omedelbart eller till en senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet skall lämna biträde på begäran av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. smittskyddsläkaren för att genomföra läkarundersökning enligt 36 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. smittskyddsläkaren för att till sjukhus föra den som tillfälligt skall&lt;br&gt;tas om hand enligt 37 § eller som skall tvångsisoleras enligt 38 eller&lt;br&gt;39 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. smittskyddsläkaren eller chefsöverläkaren för att återföra den som&lt;br&gt;har avvikit från ett sjukhus, där han enligt beslut skall vara tillfälligt&lt;br&gt;omhändertagen eller tvångsisolerad, eller den som inte har återvänt till&lt;br&gt;sjukhuset sedan hans tillstånd att vistas utanför sjukhusets område har&lt;br&gt;gått ut eller återkallats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:607.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. miljö- och hälsoskyddsnämn-&lt;br&gt;den för att bereda nämnden till-&lt;br&gt;träde till områden, lokaler och&lt;br&gt;andra utrymmen som avses i 35 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en kommunal nämnd som full-&lt;br&gt;gör uppgifter inom miljö- och häl-&lt;br&gt;soskyddsområdet för att bereda&lt;br&gt;nämnden tillträde till områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen som&lt;br&gt;avses i 35 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Socialstyrelsen vid styrelsens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får i sin tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet meddela de föreläg-&lt;br&gt;ganden och förbud som behövs&lt;br&gt;för att denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande eller förbud får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har rätt att in-&lt;br&gt;spektera smittskyddsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av smittskyddsläkare,&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämnder&lt;br&gt;och hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;br&gt;Den vars verksamhet inspekteras&lt;br&gt;är skyldig att lämna det biträde&lt;br&gt;som behövs vid inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen får i sin tillsyns-&lt;br&gt;verksamhet meddela de föreläg-&lt;br&gt;ganden som behövs för att denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har rätt att in-&lt;br&gt;spektera smittskyddsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av smittskyddsläkare,&lt;br&gt;kommunala nämnder med uppgif-&lt;br&gt;ter inom miljö- och hälso-&lt;br&gt;skyddsområdet och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal. Den vars verk-&lt;br&gt;samhet inspekteras är skyldig att&lt;br&gt;lämna det biträde som behövs vid&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningspliktiga sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Samhällsfarliga sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 difteri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fläckfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gula febern&lt;br&gt;hepatit B&lt;br&gt;hepatit non A non B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningokockinfektion&lt;br&gt;polio&lt;br&gt;tuberkulos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;virala hemorragiska febrar&lt;br&gt;exkl. hemorragisknefrosone-&lt;br&gt;frit&lt;br&gt;återfallsfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;hepatit A&lt;br&gt;kolera&lt;br&gt;mjältbrand&lt;br&gt;paratyfoidfeber&lt;br&gt;pest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rabies&lt;br&gt;salmonellainfektion&lt;br&gt;shigellos&lt;br&gt;tyfoidfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;gonorré&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infektion av HIV (humant&lt;br&gt;immunbristvirus)&lt;br&gt;klamy diainfektion&lt;br&gt;syfilis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Andra anmälningspliktiga sjuk-&lt;br&gt;domar än samhällsfarliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;amöbainfektion&lt;br&gt;hemorragisk nefrosonefrit&lt;br&gt;infektioner orsakade av aty-&lt;br&gt;piska mykobakterier&lt;br&gt;malaria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stelkramp&lt;br&gt;trikinos&lt;br&gt;tularemi&lt;br&gt;ulcus molle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;botulism&lt;br&gt;campylobacter&lt;br&gt;giardia lamblia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsfarliga sjukdomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;difteri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fläckfeber&lt;br&gt;gula febern&lt;br&gt;hepatit B&lt;br&gt;hepatit C&lt;br&gt;hepatit D&lt;br&gt;hepatit non A non B&lt;br&gt;non C non D non E&lt;br&gt;meningokockinfektion&lt;br&gt;polio&lt;br&gt;tuberkulos&lt;br&gt;virala hemorragiska febrar&lt;br&gt;exkl. nefropathia epidemica&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återfallsfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;hepatit A&lt;br&gt;hepatit E&lt;br&gt;kolera&lt;br&gt;mjältbrand&lt;br&gt;paratyfoidfeber&lt;br&gt;pest&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rabies&lt;br&gt;salmonellainfektion&lt;br&gt;shigellainfektion&lt;br&gt;tyfoidfeber&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;gonorré&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infektion av HIV (humant&lt;br&gt;immunbristvirus)&lt;br&gt;klamy diainfektion&lt;br&gt;syfilis&lt;br&gt;ulcus molle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;legi onärssjuka&lt;br&gt;listerios&lt;br&gt;papegojsjuka&lt;br&gt;toxoplasmainfektion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om vård av unga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vård av unga som på någon grund som anges i 3 § behöver stå&lt;br&gt;under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas särskilda ungdomshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om socialnämnden har beslutat att den unge skall vistas i ett hem som&lt;br&gt;avses i första stycket skall Statens institutionsstyrelse anvisa plats i ett&lt;br&gt;sådant hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nal verksam vid ett särskilt ung-&lt;br&gt;domshem kännedom om att en&lt;br&gt;intagen har en sådan smittsam&lt;br&gt;sjukdom som enligt smittskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:1472) utgör en sam-&lt;br&gt;hällsfarlig sjukdom, skall före-&lt;br&gt;ståndaren för hemmet underrättas&lt;br&gt;om detta, om det inte står klart&lt;br&gt;att det inte finns risk för smitt-&lt;br&gt;spridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare&lt;br&gt;i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 43 § skall följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 26 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om omhändertagande enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om överflyttning enligt&lt;br&gt;25 § andra stycket får förordnas&lt;br&gt;att gälla omedelbart, om det be-&lt;br&gt;hövs från vårdsynpunkt. Andra&lt;br&gt;beslut av den som förestår vården&lt;br&gt;vid ett LVM-hem gäller omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nal verksam vid ett LVM-hem&lt;br&gt;kännedom om att en intagen har&lt;br&gt;en sådan smittsam sjukdom som&lt;br&gt;enligt smittskyddslagen (1988:1472)&lt;br&gt;utgör en samhällsfarlig sjukdom,&lt;br&gt;skall den som förestår vården vid&lt;br&gt;hemmet underrättas om detta, om&lt;br&gt;det inte står klart att det inte&lt;br&gt;finns risk för smittspridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om överflyttning enligt&lt;br&gt;25 § tredje stycket får förordnas&lt;br&gt;att gälla omedelbart, om det be-&lt;br&gt;hövs från vårdsynpunkt. Andra&lt;br&gt;beslut av den som förestår vården&lt;br&gt;vid ett LVM-hem gäller omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får förordna att beslut som rätten har meddelat skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 47 § socialtjänstlagen (1980:620) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får ges åt en&lt;br&gt;särskild avdelning som består av&lt;br&gt;ledamöter eller ersättare i nämn-&lt;br&gt;den i ärenden som ankommer på&lt;br&gt;nämnden enligt 25 och 28 §§ den-&lt;br&gt;na lag, 4 och 6 §§, 11 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 13 §, 14 §&lt;br&gt;tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27&lt;br&gt;och 43 §§ lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga samt 13 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdrag att besluta på social-&lt;br&gt;nämndens vägnar får ges åt en&lt;br&gt;särskild avdelning som består av&lt;br&gt;ledamöter eller ersättare i nämn-&lt;br&gt;den i ärenden som ankommer på&lt;br&gt;nämnden enligt 25 och 28 §§ den-&lt;br&gt;na lag, 4 och 6 §§, 11 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 13 §, 14 §&lt;br&gt;tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27&lt;br&gt;och 43 §§ lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård&lt;br&gt;av unga samt II och 13 §§ lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbru-&lt;br&gt;kare i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1667.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-09-07&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 15 juni 1995 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till vissa&lt;br&gt;ändringar i smittskyddslagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Marie&lt;br&gt;Jönsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen (1988:1472)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i paragrafens andra stycke innebär bl.a. att en&lt;br&gt;smittskyddsläkare utan hinder av sekretess får lämna de uppgifter till&lt;br&gt;den behandlande läkaren som är nödvändiga för verksamheten. I lag-&lt;br&gt;rådsremissens allmänna motivering hänvisas till sekretessbestämmelser-&lt;br&gt;na i 7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § sekretesslagen och anförs att de uppgifter, som smittskyddsläkaren&lt;br&gt;kan ha kännedom om och som han anser kunna behövas av behandlande&lt;br&gt;läkare för vården av en patient, i allmänhet kan lämnas ut till den&lt;br&gt;behandlande läkaren utan att det kan anses vara till men för patienten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av menbegreppet är emellertid sådan att det inte kan&lt;br&gt;uteslutas att en patient skulle kunna anses lida men av att en uppgift om&lt;br&gt;hans hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden lämnas från smitt-&lt;br&gt;skyddsläkaren till den behandlande läkaren. Sekretess föreligger då&lt;br&gt;enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen. Enligt 14 kap. 1 § samma lag hindrar&lt;br&gt;denna sekretess inte att uppgift lämnas till annan myndighet, om upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet följer av lag eller förordning. Uppgiften får emellertid&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § sekretesslagen inte röjas för enskild i andra fall än som&lt;br&gt;anges i den lagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen&lt;br&gt;hänvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 7 kap. 2 § 2 sekretesslagen framgår att sekretessen enligt 1 § inte&lt;br&gt;gäller vissa beslut enligt smittskyddslagen. Hänvisningen till smitt-&lt;br&gt;skyddslagen avser således endast sådana beslut. En bestämmelse i&lt;br&gt;smittskyddslagen om rätt för en smittskyddsläkare att för den behand-&lt;br&gt;lande läkaren, för det fall att denne inte är offentlig funktionär, röja en&lt;br&gt;sekretessbelagd uppgift kan därför inte anses förenlig med stadgandet i&lt;br&gt;1 kap. 2 § sekretesslagen. Om en sådan möjlighet skall införas, mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket Lagrådet inte har någon erinran, bör en komplettering därför ske&lt;br&gt;genom ett tillägg i sekretesslagen. Ett sådant tillägg skulle kunna göras&lt;br&gt;i 7 kap. 1 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sådan lagteknisk lösning bör orden &amp;quot;utan hinder av sekretess&amp;quot;&lt;br&gt;utgå i det föreslagna andra stycket av 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås vissa tillägg till paragrafens föreskrifter om&lt;br&gt;anmälningsskyldighet för läkare som i sin verksamhet konstaterar smitta&lt;br&gt;av annan anmälningspliktig sjukdom än en samhällsfarlig sådan eller&lt;br&gt;uppmärksammar någon annan faktiskt eller misstänkt smittsam sjukdom&lt;br&gt;som har fått en anmärkningsvärd utbredning eller uppträder i elakartad&lt;br&gt;form. De föreslagna kompletteringarna har inte fått en tillfredsställande&lt;br&gt;utformning. Tillägget i första stycket avseende läkare som i samband&lt;br&gt;med obduktion finner smitta av en annan anmälningspliktig sjukdom än&lt;br&gt;en samhällsfarlig sådan har språkligt knutits an även till andra meningen&lt;br&gt;i stycket, trots att denna gäller vissa andra sjukdomar än dem som ob-&lt;br&gt;duktionsläkarens fynd av smitta skall avse. Vidare upptar det föreslagna&lt;br&gt;nya tredje stycket - vilket tar sikte på läkare vid mikrobiologiskt labora-&lt;br&gt;torium som vid analys finner smittämne av en annan anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom - en hänvisning till anmälan&lt;br&gt;enligt första stycket. Detta blir på motsvarande sätt som nyss sagts be-&lt;br&gt;träffande tillägget i första stycket motsägelsefullt. Det nya tredje styck-&lt;br&gt;ets hänvisning till anmälan enligt andra stycket framstår inte heller som&lt;br&gt;adekvat, eftersom det föreslagna andra stycket enbart innehåller en be-&lt;br&gt;stämmelse om bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;anmälan till kommunal nämnd. Om avsikten är att de ifrågavarande&lt;br&gt;laboratorieläkarna skall göra anmälan till kommunal nämnd, kan detta&lt;br&gt;lämpligen anges i föreskrifter av regeringen som meddelas med stöd av&lt;br&gt;bemyndigandet. Det kan också påpekas att ordningsföljden mellan andra&lt;br&gt;och tredje styckena inte är lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda kan en lösning vara att föra tredje styck-&lt;br&gt;ets föreskrift samman med tillägget i första stycket till ett andra stycke&lt;br&gt;och låta bemyndiganderegeln bilda det nya tredje stycket. Andra stycket&lt;br&gt;skulle förslagsvis kunna utformas enligt följande: &amp;quot;Anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het enligt första stycket första meningen gäller även för en läkare som i&lt;br&gt;samband med obduktion finner smitta av en annan anmälningspliktig&lt;br&gt;sjukdom än en samhällsfarlig sjukdom. Motsvarande gäller för en läkare&lt;br&gt;vid mikrobiologiskt laboratorium, som vid analys finner smittämne av&lt;br&gt;en sådan sjukdom.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bemyndiganderegeln bör preciseras vad anmälan skall kunna avse.&lt;br&gt;För det fall regeln förs till tredje stycket kan det ske t.ex. genom att&lt;br&gt;omedelbart efter ordet &amp;quot;anmälan&amp;quot; infoga orden &amp;quot;om förhållande som&lt;br&gt;avses i första eller andra stycket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf och i 43a § föreslås en reglering av vissa rättigheter&lt;br&gt;som avses tillkomma den som är tvångsisolerad. Regleringen, som tar&lt;br&gt;sikte på fritidssysselsättning, fysisk träning, utevistelse, telefonsamtal&lt;br&gt;samt avsändande och mottagande av brev, har utformats efter mönster&lt;br&gt;av motsvarande bestämmelser i lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bestämmelser i lagen om kriminalvård i anstalt om de intagnas&lt;br&gt;rättigheter har emellertid inte fått någon motsvarighet i det remitterade&lt;br&gt;förslaget. I den allmänna motiveringen har i denna del uttalats att det är&lt;br&gt;självklart att den tvångsisolerade exempelvis skall ha möjlighet att få&lt;br&gt;del av vad som händer i omvärlden genom tidningar och television (jfr.&lt;br&gt;24 § lagen om kriminalvård i anstalt). Uttalandet torde utgå från den för&lt;br&gt;en reglering av förevarande slag naturliga grundprincipen att den&lt;br&gt;tvångsisolerade inte bör få underkastas annan inskränkning i sin frihet&lt;br&gt;än som påkallas av ändamålet med omhändertagandet. Till förebyggan-&lt;br&gt;de av ej avsedda motsatsslut synes det dock lämpligt att - i linje med&lt;br&gt;vad Hovrätten över Skåne och Blekinge förordat vid remissbehandling-&lt;br&gt;en - nämnda princip kommer till klart uttryck i lagen på samma sätt&lt;br&gt;som har skett i annan lagstiftning om frihetsberövande, t.ex. lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. (1 §). En&lt;br&gt;regel av detta slag synes lämpligen kunna tas in som en ny tredje me-&lt;br&gt;ning i 43 § första stycket av följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den tvångsisolerade får inte utan stöd i denna lag underkastas någon&lt;br&gt;annan inskränkning i sin frihet än som påkallas av ändamålet med&lt;br&gt;isoleringen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås att det i 43 § andra stycket skall tas in en bestäm-&lt;br&gt;melse om att den tvångsisolerade skall ges tillfälle till lämplig fritids-&lt;br&gt;sysselsättning. En motsvarande regel finns 14 § lagen om kriminalvård&lt;br&gt;i anstalt. Där får emellertid regeln ses mot bakgrund av kriminalvårdens&lt;br&gt;skyldighet att bereda den intagne lämpligt arbete, undervisning eller&lt;br&gt;annan motsvarande sysselsättning och den intagnes häremot svarande&lt;br&gt;skyldighet att utföra det arbete eller delta i den undervisning eller mot-&lt;br&gt;svarande som anvisas honom (10 och 12 §§ lagen om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt). Någon sådan ordning gäller inte enligt smittskyddslagen, men&lt;br&gt;det får av den grundläggande föreskriften om att den tvångsisolerade&lt;br&gt;skall tas väl om hand anses följa att man från sjukhusets sida efter om-&lt;br&gt;ständigheterna skall söka bereda den isolerade en meningsfull sysselsätt-&lt;br&gt;ning inte bara under vad som kan betecknas som fritid för denne. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill förordar Lagrådet att &amp;quot;fritidssysselsättning&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;sysselsättning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissens allmänna motivering sägs att det i mål om admini-&lt;br&gt;strativa frihetsberövanden inte har införts krav på prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätt och att det inte heller bör göras när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller mål om tvångsisolering eller upphörande av sådan isolering. Lag-&lt;br&gt;rådet kan dela denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid tänkas att den som har överklagat ett beslut om&lt;br&gt;tvångsisolering samtidigt har överklagat ett annat beslut, t.ex. om förbud&lt;br&gt;att ta emot besök. Om båda överklagandena handläggs i samma mål kan&lt;br&gt;fråga uppkomma om målet i sin helhet skall handläggas utan krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd. Motsvarande fråga kan uppkomma när det gäller&lt;br&gt;andra administrativa frihetsberövanden. Det är enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;angeläget att bestämmelserna om prövningstillstånd utformas och får&lt;br&gt;samma innebörd i de författningar som behandlar administrativa frihets-&lt;br&gt;berövanden. Det synes påkallat att frågan närmare utreds. Med den&lt;br&gt;reservationen har Lagrådet ingen erinran mot förslaget i 53a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hellström,&lt;br&gt;Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg,&lt;br&gt;Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Nygren, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, Lindh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:23 Vissa ändringar i smitt-&lt;br&gt;skyddslagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:23&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;repar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smittsky ddslagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3, 4, 22, 24 a, 29 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1988:1472)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49028, Stockholm 1995&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1995/96:SoU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1995-10-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1995-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1995-10-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:42:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ0323</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:42:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1995/96:SoU7</uppgift>
<ref_dok_id>GJ01SoU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Julin  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Julin  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Sandström  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:23&lt;br/&gt;
Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02So6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:23 Vissa ändringar i smittskyddslagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Sandström  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>