<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290781</hangar_id>
 <dok_id>GJ03218</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>218</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:218</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>218</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:36</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03218/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03218</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03218</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1995/96:218&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03218/prop_199596__218-1.png" style="width:44pt;height:51pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att den nuvarande grundläggande postservicen i&lt;br&gt;postlagen utvidgas till att omfatta samtliga adresserade försändelser upp&lt;br&gt;till 20 kg och inte som nu endast brev och paket. Härigenom kommer&lt;br&gt;även adresserade, men icke inneslutna försändelser upp till 2 kg, som&lt;br&gt;exempelvis tidningar och tidskrifter att omfattas av begreppet grund-&lt;br&gt;läggande postservice. Det skall vara möjligt att få enstaka försändelser&lt;br&gt;befordrade till alla oavsett adressort till enhetliga och rimliga priser.&lt;br&gt;Utvidgningen innebär att kravet på rimliga och enhetliga priser kommer&lt;br&gt;att omfatta även enstaka paket for både privatpersoner och företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande post- och kassaservicen föreslås säkerställas&lt;br&gt;genom ett femårigt avtal mellan staten och Posten AB. Den grund-&lt;br&gt;läggande post- och kassaservicen skall även fortsättningsvis tillhanda-&lt;br&gt;hållas dagligen (helgfri måndag till fredag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande anmälningsplikten för att bedriva postverksamhet&lt;br&gt;föreslås ersättas med ett tillståndskrav. Kraven på att bedriva postverk-&lt;br&gt;samhet kommer dock inte att förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudinriktningen för Posten AB bör även fortsättningsvis vara att&lt;br&gt;erbjuda rikstäckande post- och kassaservice. Regeringen föreslås få&lt;br&gt;bemyndigande att förändra bolagsordningen för Posten Kredit AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i postlagen samt ett nytt avtal mellan staten&lt;br&gt;och Posten AB föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 218&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:218&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684) .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100)........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta- och kreditreglering ................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Postmarknaden ............................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Brevbefordran......................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Befordran av oadresserade försändelser ......... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidningsbefordran....................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Paketbefordran......................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i postlagen m.m.....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande postservice................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning for upprätthållande av&amp;nbsp;grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postservice...........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedrivande av postverksamhet............... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingripande mot den som saknar tillstånd......... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prisreglering.......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kassaservice.............................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postens kassaservice..................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande kassaservice ................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upphandling av kassaservicen...............40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Post- och telestyrelsens uppgifter ................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postservice...........................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kassaservice.......................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Postens framtida verksamhetsinriktning m.m...........46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare överväganden.................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postens verksamhet och organisation...........48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Postens huvudinriktning och befogenheter........53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsmakternas styrning av Posten............. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser........................ 62&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;. 62 Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;. 66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag Ull lag om ändring i postlagen (1993:1684) .&lt;br&gt;Övriga lagförslag......................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag .................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna .....................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 73&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag ...............&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande .....................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Posten AB:s organisation -&lt;br&gt;legal struktur ........................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 84&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Posten AB:s organisation -&lt;br&gt;funktionell struktur.....................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996 .&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;. 87&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:218&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen&lt;br&gt;(1993:1684),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602)&lt;br&gt;om valuta- och kreditreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att&lt;br&gt;upprätthålla rikstäckande post- och kassaservice i hela landet&lt;br&gt;(avsnitt 6.1 och 6.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om&lt;br&gt;postnummersystemet (avsnitt 6.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser for&lt;br&gt;bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes&lt;br&gt;befordran av brevförsändelser (avsnitt 6.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om&lt;br&gt;avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter&lt;br&gt;(avsnitt 6.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;godkänner regeringens förslag om ett upphandlingsförfarande för&lt;br&gt;den grundläggande kassaservicen (avsnitt 7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;bemyndigar regeringen att införa ändringar i bolagsordningen för&lt;br&gt;Posten Kredit AB (avsnitt 9.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i postlagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1993:1684)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 4, 5, 7, 9, 10, 12, 15-18, 25 och 26 §§ samt rubrikerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmast före 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 4 a, 5 a, 17 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 17 b §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Grundläggande Grundläggande post- och&lt;br&gt;postservice &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kassaservice&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I landet skall det finnas&lt;br&gt;en rikstäckande postservice&lt;br&gt;som innebär att brev och&lt;br&gt;paket kan nå alla oavsett&lt;br&gt;adressort. Det skall finnas&lt;br&gt;möjlighet för alla att få&lt;br&gt;brev befordrade till enhet-&lt;br&gt;liga och rimliga priser.&lt;br&gt;Privatpersoner skall också&lt;br&gt;ha möjlighet att få paket&lt;br&gt;befordrade till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I landet skall det finnas&lt;br&gt;en rikstäckande postservice&lt;br&gt;som innebär att brev, andra&lt;br&gt;adresserade försändelser&lt;br&gt;som väger högst 2 kg och&lt;br&gt;paket kan nå alla oavsett&lt;br&gt;adressort. Det skall finnas&lt;br&gt;möjlighet för alla att få&lt;br&gt;sådana försändelser beford-&lt;br&gt;rade till enhetliga och&lt;br&gt;rimliga priser. Det skall&lt;br&gt;därvid finnas möjlighet att&lt;br&gt;försäkra försändelser och&lt;br&gt;att få kvitto från mottag-&lt;br&gt;aren på att en försändelse&lt;br&gt;har tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär&lt;br&gt;att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befordran av&lt;br&gt;postförsändelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet får be-&lt;br&gt;drivas först efter anmälan&lt;br&gt;hos den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna lag&lt;br&gt;krävs för rätten att bedriva&lt;br&gt;postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd prö-&lt;br&gt;vas av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet skall bedrivas under förhållanden som tillgodoser&lt;br&gt;rimliga krav på tillförlitlighet och, när det gäller befordran av brev, så&lt;br&gt;att skyddet for avsändarnas och mottagarnas personliga integritet upp-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;rätthålls.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 4 § skall&lt;br&gt;beviljas, om sökanden inte&lt;br&gt;saknar förutsättning att&lt;br&gt;bedriva postverksamhet på&lt;br&gt;det sätt som anges i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren inte&lt;br&gt;följer föreskrifterna i denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen, får tillståndet åter-&lt;br&gt;kallas. Om det är tillräck-&lt;br&gt;ligt får tillständsmyndig-&lt;br&gt;heten i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela&lt;br&gt;varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas&lt;br&gt;får tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse&lt;br&gt;får förenas med förbud att&lt;br&gt;fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h4&gt;7&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om och i vilken&lt;br&gt;utsträckning brevförsändel-&lt;br&gt;ser skall utvisa vem som&lt;br&gt;har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev skall&lt;br&gt;om möjligt återställas till&lt;br&gt;avsändaren. Om avsända-&lt;br&gt;rens adress inte är känd,&lt;br&gt;skall brevet sändas till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte vykort,&lt;br&gt;brevkort och liknande&lt;br&gt;försändelser som inte är&lt;br&gt;inneslutna i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev som&lt;br&gt;är inneslutet i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag får öppnas&lt;br&gt;endast av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten och endast om om-&lt;br&gt;slaget saknar sådana upp-&lt;br&gt;gifter om avsändaren som&lt;br&gt;möjliggör att brevet kan&lt;br&gt;återställas till denne.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Öppnade brev som fort-&lt;br&gt;farande är obeställbara&lt;br&gt;skall förvaras hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om och i vilken&lt;br&gt;utsträckning brevförsändel-&lt;br&gt;ser skall utvisa vem som&lt;br&gt;har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev skall&lt;br&gt;om möjligt återställas till&lt;br&gt;avsändaren. Om avsän-&lt;br&gt;darens adress inte är känd,&lt;br&gt;skall brevet sändas till&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten. Det-&lt;br&gt;ta gäller dock inte vykort,&lt;br&gt;brevkort och liknande&lt;br&gt;försändelser som inte är&lt;br&gt;inneslutna i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev som&lt;br&gt;är inneslutet i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag får öppnas&lt;br&gt;endast av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten och endast om om-&lt;br&gt;slaget saknar sådana upp-&lt;br&gt;gifter om avsändaren som&lt;br&gt;möjliggör att brevet kan&lt;br&gt;återställas till denne.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Öppnade brev som fort-&lt;br&gt;farande är obeställbara&lt;br&gt;skall förvaras hos till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringstidens längd bestäms av myndigheten. Innehåll som är utsatt&lt;br&gt;för försämring eller som består av trycksaker, reklamblad eller liknande&lt;br&gt;som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att befordran&lt;br&gt;av brev sker i överensstäm-&lt;br&gt;melse med 4, 5, 9 och 10&lt;br&gt;§§ utövas av tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att befordran&lt;br&gt;av brev sker i överensstäm-&lt;br&gt;melse med denna lag ut-&lt;br&gt;övas av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall&lt;br&gt;också ha tillsyn över att de&lt;br&gt;föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen&lt;br&gt;följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och handling-&lt;br&gt;ar som behövs for tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;också rätt att få tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra&lt;br&gt;utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, där verksamhet&lt;br&gt;som står under tillsyn&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att få verkställighet hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten av&lt;br&gt;beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;for tillsynen enligt första&lt;br&gt;och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden&lt;br&gt;som behövs for efterlevna-&lt;br&gt;den av 4, 5, 9 och 10 §§&lt;br&gt;eller av föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen. Sådant föreläggande&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall också ha tillsyn över&lt;br&gt;att de föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och handling-&lt;br&gt;ar som behövs för tillsy-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har&lt;br&gt;också rätt att få tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra&lt;br&gt;utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, där verksamhet&lt;br&gt;som står under tillsyn&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att få verkställighet hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten av&lt;br&gt;beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen enligt första&lt;br&gt;och andra styckena. Därvid&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;utsökningsbalken om sådan&lt;br&gt;verkställighet som avses i&lt;br&gt;16 kap. 10 § den balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden&lt;br&gt;som behövs för efterlevna-&lt;br&gt;den av denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har ut-&lt;br&gt;färdats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall förelägga den som&lt;br&gt;utan tillstånd bedriver&lt;br&gt;postverksamhet enligt den-&lt;br&gt;na lag att upphöra med&lt;br&gt;verksamheten. Tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten får besluta hur&lt;br&gt;avvecklingen av verksam-&lt;br&gt;heten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om viss&lt;br&gt;verksamhet utgör postverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag,&lt;br&gt;får tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;förelägga den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten att lämna de&lt;br&gt;upplysningar om verksam-&lt;br&gt;heten som behövs för att&lt;br&gt;bedöma om sä är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena&lt;br&gt;skall tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om beslut om åtgärder&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud&lt;br&gt;enligt denna lag får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet&lt;br&gt;för den som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet att betala avgift&lt;br&gt;för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet&lt;br&gt;för den som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet eller ansöker&lt;br&gt;om tillstånd att bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet att betala&lt;br&gt;avgift för tillståndsmyndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillständs-&lt;br&gt;myndigheten enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;bestämma att beslut enligt&lt;br&gt;denna lag skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller i krigsfara eller råder det sådana utomordent-&lt;br&gt;liga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får&lt;br&gt;regeringen meddela de föreskrifter om postverksamhet som behövs med&lt;br&gt;hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;br&gt;planering och andra åtgär-&lt;br&gt;der som behövs i fredstid&lt;br&gt;för att tillgodose totalför-&lt;br&gt;svarets behov av postkom-&lt;br&gt;munikationer under sådana&lt;br&gt;förhållanden som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;br&gt;planering och andra åtgär-&lt;br&gt;der som behövs i fredstid&lt;br&gt;för att tillgodose totalför-&lt;br&gt;svarets behov av postkom-&lt;br&gt;munikationer under sådana&lt;br&gt;förhållanden som anges i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ansökan om tillstånd av den som vid lagens ikraftträdande be-&lt;br&gt;driver postverksamhet skall ha kommit in till tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;senast den 28 februari 1997. Verksamheten får fortsätta efter det att&lt;br&gt;lagen har trätt i kraft till dess sådan ansökan om tillstånd har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Föreskriften i 25 § om krav på prövningstillstånd tillämpas inte i&lt;br&gt;de fall där det första beslutet i ärendet fattats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1995/96:218&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;8&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten på postområdet och hos&lt;br&gt;myndighet som bedriver postverk-&lt;br&gt;samhet för uppgift som angår&lt;br&gt;särskild postförsändelse. Om&lt;br&gt;sekretess inte följer av annan&lt;br&gt;bestämmelse, får dock sådan&lt;br&gt;uppgift lämnas till den som är&lt;br&gt;försändelsens avsändare eller&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten på postområdet och&lt;br&gt;hos myndighet som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet för uppgift som angår&lt;br&gt;särskild postförsändelse. Om&lt;br&gt;sekretess inte följer av annan&lt;br&gt;bestämmelse, får dock sådan&lt;br&gt;uppgift lämnas till den som är&lt;br&gt;försändelsens avsändare eller&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift&lt;br&gt;som angår särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om&lt;br&gt;sekretess inte följer av annan bestämmelse, får dock sådan uppgift&lt;br&gt;lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är tele-&lt;br&gt;meddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som&lt;br&gt;har använts för telemeddelandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för&lt;br&gt;uppgift som angår enskilds förbindelse med samfardselverksamheten&lt;br&gt;och som inte avses i första eller andra stycket, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift&lt;br&gt;om enskilds adress gäller dock endast, om det kan antas att röjande av&lt;br&gt;uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller&lt;br&gt;annat allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalför-&lt;br&gt;svaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på&lt;br&gt;telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärenden som avser TV-avgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt tredje&lt;br&gt;och femte styckena i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1685.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;br&gt;valuta- och kreditreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1992:1602) om valuta- och&lt;br&gt;kreditreglering skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första meningen eller andra&lt;br&gt;meningen 1 eller 2, får regeringen&lt;br&gt;förordna att Riksbanken, eller den&lt;br&gt;som i samråd med tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten på postområdet bestämmer,&lt;br&gt;har rätt att öppna och granska de&lt;br&gt;brev och andra försändelser till&lt;br&gt;eller från utlandet som finns hos&lt;br&gt;postbefordringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har förordnat om&lt;br&gt;valutareglering enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första meningen eller andra&lt;br&gt;meningen 1 eller 2, får regeringen&lt;br&gt;förordna att Riksbanken, eller den&lt;br&gt;som i samråd med tillständs-&lt;br&gt;myndigheten på postområdet&lt;br&gt;bestämmer, har rätt att öppna och&lt;br&gt;granska de brev och andra för-&lt;br&gt;sändelser till eller från utlandet&lt;br&gt;som finns hos postbefordrings-&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1702.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I november 1992 föreslog den tidigare regeringen att dåvarande&lt;br&gt;Postverkets ensamrätt till brevbefordran skulle avvecklas fr.o.m. den&lt;br&gt;1 januari 1993, vilket godtogs av riksdagen (prop. 1992/93:132, bet.&lt;br&gt;1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152). Avregleringen genomfördes trots att&lt;br&gt;regeringen i budgetpropositionen samma år (prop. 1991/92:100 bil. 7,&lt;br&gt;bet. 1991/92:TU18, rskr. 1991/92:276) angett att avregleringen inte&lt;br&gt;kunde genomföras förrän det fanns lagstiftning varigenom staten bl.a.&lt;br&gt;kunde försäkra sig om att den regionala och sociala postservicen&lt;br&gt;säkerställdes i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1993 lämnade den tidigare regeringen fram ett förslag till&lt;br&gt;postlag och till en bolagisering av Postverket (prop. 1993/94:38, bet.&lt;br&gt;1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119). I enlighet med riksdagens beslut&lt;br&gt;trädde en postlag i kraft den 1 mars 1994. Samtidigt ombildades&lt;br&gt;Postverket till Posten AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB är moderbolag i Postkoncemen. Verksamheten bedrivs&lt;br&gt;huvudsakligen genom dotterbolag ingående i koncernen. I propositionen&lt;br&gt;kommer endast undantagsvis särskilt anges vilket bolag i koncernen som&lt;br&gt;formellt bedriver den verksamhet som beskrivs i det aktuella fallet. I&lt;br&gt;fortsättningen kommer namnet Posten att användas som ett gemensamt&lt;br&gt;namn för samtliga bolag i koncernen om inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet.&lt;br&gt;1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376) aviserade regeringen bl.a. att man&lt;br&gt;hade för avsikt att utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av&lt;br&gt;de regionala och sociala kostnaderna i samband med upprätthållandet av&lt;br&gt;en fungerande postservice genom avgifter från samtliga operatörer som&lt;br&gt;är verksamma på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utskottsbetänkandet underströks betydelsen av en uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av postmarknaden mot bakgrund av den tidigare genom-&lt;br&gt;förda avregleringen och förändrade verksamhetsformen för Postverket&lt;br&gt;m.m. Utskottet efterfrågade en redovisning som belyser bl.a. målupp-&lt;br&gt;fyllelse och servicegrad inom postmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet förutsatte att frågor om befordran av tidningar och tid-&lt;br&gt;skrifter på glesbygden och behovet av ett prismål på detta område skulle&lt;br&gt;komma att analyseras inom ramen för en kommande översyn av post-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Post- och kassaservice för alla&lt;br&gt;(Ds 1995:76) behandlas dessa frågor. I promemorian behandlas även&lt;br&gt;den grundläggande kassaservicen och Postens framtida verksamhets-&lt;br&gt;inriktning. De lagförslag som läggs fram i promemorian finns i&lt;br&gt;bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss-&lt;br&gt;instanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig hos Kommunikationsdepartementet (Dnr K95/4543/1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 april 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa ändringar i det remitterade lagförslaget.&lt;br&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Övriga lagförslag är av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;br&gt;Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats över dessa lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Postlagen fastställer de övergripande målen om rikstäckande post- och&lt;br&gt;kassaservice. Det innebär att en rikstäckande brev- och paketbefordran&lt;br&gt;skall tillhandahållas och enstaka brev och paket skall befordras till&lt;br&gt;enhetliga och rimliga priser. Vidare skall det finnas en rikstäckande&lt;br&gt;kassaservice som innebär att alla kan sända och ta emot betalningar till&lt;br&gt;enhetliga priser. Ansvaret for den grundläggande post- och kassa-&lt;br&gt;servicen ligger på staten. Staten kan sedan uppdra åt en eller flera&lt;br&gt;operatörer att medverka till att en sådan service upprätthålls. Avsikten&lt;br&gt;med lagen är att den skall ge statsmakterna möjlighet att kontrollera att&lt;br&gt;de politiska målen för post- och kassaservice uppfylls på en avreglerad&lt;br&gt;marknad. Efter det att Postgirot Bank AB:s ensamrätt till statliga&lt;br&gt;betalningar avvecklats fr.o.m. den 1 juli 1994 har Posten inga legala&lt;br&gt;monopol kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postlagen anges att regeringen själv eller genom en tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het fortlöpande skall följa utvecklingen på postområdet och bevaka att&lt;br&gt;post- och kassaservicen motsvarar samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt postlagen krävs att den som vill bedriva postverksamhet an-&lt;br&gt;mäler detta till tillsynsmyndigheten. Däremot krävs inget tillstånd.&lt;br&gt;Företag som befordrar brev skall enligt lagen stå under myndighetens&lt;br&gt;tillsyn. Postlagen anger att postverksamhet skall bedrivas på ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt så att användarnas och mottagarnas personliga integritet&lt;br&gt;skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postlagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i postverk-&lt;br&gt;samhet, obeställbara brev, rätten att ge ut frimärken m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet på postområdet. Flertalet&lt;br&gt;av Postverkets tidigare myndighetsuppgifter överfördes i samband med&lt;br&gt;bolagiseringen till Post- och telestyrelsen. En av myndighetens uppgifter&lt;br&gt;är att fortlöpande följa utvecklingen på hela postområdet och bevaka att&lt;br&gt;den grundläggande postservicen motsvarar samhällets behov. Det regle-&lt;br&gt;rande inflytande som Finansdepartementet tidigare haft på postgiroverk-&lt;br&gt;samheten upphörde i samband med bolagiseringen och ersattes med&lt;br&gt;tillsyn av Finansinspektionen i och med att Postgirot blev Postgirot&lt;br&gt;Bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bildandet av Posten fastställdes övergripande mål och Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;principer för styrning av bolaget. Huvudinriktningen för Posten att&lt;br&gt;bedriva rikstäckande post- och kassaservice samt betalningsförmedling&lt;br&gt;anges i bolagsordningen för bolaget. Det övergripande ekonomiska&lt;br&gt;målet för verksamheten i Posten är att ge räntabilitet på eget kapital och&lt;br&gt;utdelning till ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av en postlag och bolagisering av&lt;br&gt;Postverket beslöt riksdagen att regeringen skulle teckna ett avtal med&lt;br&gt;Posten om en rikstäckande post- och kassaservice, pristak för privat-&lt;br&gt;personers brevbefordran, skyldighet att mot ersättning ta hänsyn till de&lt;br&gt;handikappades behov och delta i totalförsvarsplaneringen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det avtal om särskilda åtaganden som staten tecknade med&lt;br&gt;Posten skall bolaget upprätthålla en rikstäckande postservice utan ersätt-&lt;br&gt;ning. Ersättning utgår däremot för den rikstäckande kassaservicen till&lt;br&gt;den del det inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet som trädde i kraft den 1 mars 1994 gäller t.o.m. den 31&lt;br&gt;december 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom EU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska gemenskapernas kommission publicerade i september 1992&lt;br&gt;en s.k. grönbok om utvecklingen av den inre marknaden for posttjänster&lt;br&gt;(K0M(91) 476 slutlig). Grönboken utgjorde upptakten till arbetet att få&lt;br&gt;till stånd gemensamma regler på postområdet inom EU. Efter det att&lt;br&gt;grönboken remissbehandlats publicerade kommissionen ett meddelande&lt;br&gt;om riktlinjer for utvecklingen av posttjänster i gemenskapen (KOM(93)&lt;br&gt;247 slutlig). EU-rådet och Europaparlamentet har därefter fattat beslut&lt;br&gt;om olika resolutioner om utvecklingen av posttjänster i gemenskapen.&lt;br&gt;Kommissionen skulle enligt rådets resolution den 7 februari 1994 om&lt;br&gt;utvecklingen av posttjänster i gemenskapen (94/C 48/02) lämnat ett&lt;br&gt;förslag till direktiv före sommaren 1994. På grund av stor oenighet&lt;br&gt;såväl inom kommissionen som mellan olika medlemsländer lyckades&lt;br&gt;inte kommissionen enas kring ett förslag i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen beslutade först den 26 juli 1995 om ett förslag till&lt;br&gt;direktiv om gemensamma regler för utvecklingen av posttjänster i&lt;br&gt;gemenskapen och för förbättring av servicekvaliteten (KOM(95) 227&lt;br&gt;slutlig). Kommissionens förslag till direktiv grundar sig på artikel 100a&lt;br&gt;och 189b i Romfördraget vilket innebär att ett beslut fattas av EU-rådet&lt;br&gt;och Europaparlamentet enligt samrådsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen lämnade samtidigt ett utkast till tillkännagivande om&lt;br&gt;riktlinjer för tillämpningen av konkurrensreglerna i Romfördraget på&lt;br&gt;postområdet (SEC(95) 830). Riktlinjerna är inte legalt bindande utan&lt;br&gt;skall ses som vägledning för medlemsländerna, postoperatörer, kunder&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid EU-rådets möte den 27 november 1995 hölls en inledande diskus-&lt;br&gt;sion om kommissionens förslag till direktiv. Mot bakgrund av de stora&lt;br&gt;meningsskiljaktighetema mellan medlemsländerna kan det komma att ta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lång tid innan Europaparlamentet och EU-rådet kan nå fram till ett Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;beslut om ett direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag till direktiv innehåller följande huvudpunkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En gemensam basservice måste säkerställas for såväl nationell som&lt;br&gt;gränsöverskridande postservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Postmarknadema inom medlemsländerna skall stegvis liberaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tjänster vilka övergångsvis tillåts omfattas av monopol (exklusiva&lt;br&gt;tjänster) harmoniseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Riktlinjer anges för tillhandahållande av tjänster som inte får omfat-&lt;br&gt;tas av monopol och tillgång till nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifts- och redovisningsprinciper läggs fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Standarder för servicekvaliteten införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förenklade och kundanpassade reklamationsförfaranden skall&lt;br&gt;införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Harmonisering av tekniska standarder förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Oberoende nationella tillsynsmyndigheter skall bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens förslag till direktiv skulle om det antogs endast i vissa&lt;br&gt;begränsade delar innebära att nuvarande reglering på postområdet i&lt;br&gt;Sverige behöver förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postsektoms reglering i EU:s medlemsstater&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudskälet till att kommissionen försöker få till stånd gemensamma&lt;br&gt;regler på postområdet inom EU är att det föreligger mycket stora skill-&lt;br&gt;nader avseende posttjänsterna i de olika medlemsländerna. Såväl post-&lt;br&gt;tjänsternas utformning som deras prissättning och kvalitet liksom regel-&lt;br&gt;verket på postområdet skiljer sig i stor utsträckning mellan de olika&lt;br&gt;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen med kommissionens förslag är att få till stånd en för-&lt;br&gt;bättrad och mer enhetlig postservice inom unionen. För att nå dit krävs&lt;br&gt;en harmonisering av regelverken i de olika länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige tillhör de länder som har det största utbudet av posttjänster&lt;br&gt;och den högsta servicekvaliteten inom EU. Ett av kommissionens för-&lt;br&gt;slag är att få till stånd en gemensam basservice i de olika länderna&lt;br&gt;tillsammans med vissa minimikrav på servicekvaliteten. Den av kom-&lt;br&gt;missionen föreslagna basservicen upprätthålls i princip redan i Sverige.&lt;br&gt;Postens kvalitetsnivå är vidare bland de högsta i Europa. Ett antal&lt;br&gt;länder inom EU ligger under de av kommissionen föreslagna nivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal länder har påböljat eller kommer att påbölja en översyn av Prop.&lt;br&gt;regelsystemen på postområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga medlemsländer utom Sverige och Finland har den nationella&lt;br&gt;postoperatören i varierande omfattning ensamrätt att tillhandahålla olika&lt;br&gt;posttjänster. I Finland får postförmedling endast bedrivas efter konces-&lt;br&gt;sion av statsrådet. Flertalet länder har mycket omfattande monopol&lt;br&gt;medan vissa länder, bl.a. Tyskland, har påböijat en stegvis liberalise-&lt;br&gt;ring av postmarknaden. Ett annat land med ett begränsat formellt mono-&lt;br&gt;pol och i praktiken en avreglerad situation är Spanien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset för att skicka t.ex. ett brev inom respektive land skiljer sig&lt;br&gt;mycket kraftigt mellan de olika länderna. Priset for att skicka ett brev&lt;br&gt;inom Tyskland och Danmark är t.ex. flera gånger högre än i Spanien&lt;br&gt;och Grekland. Sedan Sverige införde mervärdesskatt för brevforsändel-&lt;br&gt;ser hamnar det svenska portot för ett normalbrev i nivå med genomsnit-&lt;br&gt;tet vid en jämförelse med övriga länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast Sverige och Finland har i dagsläget infort mervärdesskatt for&lt;br&gt;befordran av brevförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en skillnad mellan länderna är att de nationella postopera-&lt;br&gt;törer som är ansvariga för bastjänsterna har skilda associationsformer i&lt;br&gt;de olika länderna. Nederländerna, Sverige och Finland t.ex. har valt att&lt;br&gt;bilda helt eller delvis statligt ägda bolag. I andra länder utgör post-&lt;br&gt;operatören en del av ministeriet eller ett statligt verk.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Postmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen exakt definition av vad som avses med posttjänster&lt;br&gt;vilket i sin tur innebär att omfattningen av postmarknaden inte är helt&lt;br&gt;klar. I den beskrivning av postmarknaden som görs här omfattas&lt;br&gt;befordran av olika typer av skrivna meddelanden och lättare gods. Med&lt;br&gt;utgångspunkt från den verksamhet som Posten bedriver görs en beskriv-&lt;br&gt;ning av respektive delmarknad. Olika former av kringtjänster vid sidan&lt;br&gt;av den fysiska distributionen behandlas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i postlagen definierade postverksamheten, dvs. regelbunden&lt;br&gt;befordran mot avgift av brev eller av brev och paket, utgör endast en&lt;br&gt;del av den faktiska postmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel beskrivs Postens befordran av postförsändelser och den&lt;br&gt;konkurrens bolaget möter på de olika delmarknaderna. Posten AB är&lt;br&gt;moderbolag i postkoncemen. Brev- och paketdistribution, liksom&lt;br&gt;kontorsrörelsen bedrivs i dotterbolag. Sedan Posten förlorat ensamrätten&lt;br&gt;till brevbefordran och statliga betalningar agerar Posten på helt avregle-&lt;br&gt;rade marknader. Den faktiska konkurrens Posten möter skiftar dock&lt;br&gt;från delmarknad till delmarknad även om Posten har en dominerande&lt;br&gt;ställning i flertalet fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensen från substitut till den traditionella postbefordran redo-&lt;br&gt;visas inte. Andra kommunikationsformer, t.ex. telefax, elektronisk&lt;br&gt;kommunikation (EDI, eMail m.m.), utövar för närvarande ett större&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 218&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenstryck på Posten än konkurrensen från andra operatörer på Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;postmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;B revbefordran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med brev avses enligt postlagen postförsändelser som är inneslutna i&lt;br&gt;kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg. Vykort, brevkort&lt;br&gt;och liknande försändelser jämställs med brev vid tillämpningen av&lt;br&gt;postlagen. För närvarande finns det fyra anmälda postoperatörer på den&lt;br&gt;svenska postmarknaden, Posten, CityMail Sweden AB, Svensk&lt;br&gt;Direktreklam AB och City &amp;amp; Financial Sweden AB. Ytterligare foretag&lt;br&gt;har vänt sig till Post- och telestyrelsen och förhört sig om vilka regler&lt;br&gt;som gäller för anmälan som postoperatör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten är det helt dominerande företaget på postmarknaden. Posten&lt;br&gt;och CityMail Sweden AB befordrar närmare 100 procent av de anmäl-&lt;br&gt;ningspliktiga postvolymerna i Sverige. Posten är den enda postoperatör-&lt;br&gt;en som befordrar alla typer av brevförsändelser över hela landet.&lt;br&gt;Befordringskedjan omfattar allt från inlämning av enskilda brev i brev-&lt;br&gt;lådor, sortering och transport till utdelning. Distributionen är rikstäck-&lt;br&gt;ande och sker vatje arbetsdag med undantag för de drygt 1 500 hushåll&lt;br&gt;som har postservice 1-4 dagar per vecka. Posten har två distributions-&lt;br&gt;strömmar för inrikes brevförsändelser, A-post och B-post. A-post inne-&lt;br&gt;bär att försändelsen delas ut nästa vardag medan B-post innebär att&lt;br&gt;försändelsen delas ut senast tre dagar efter inlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CityMail Sweden AB befordrar försorterade försändelser i&lt;br&gt;Stockholmsområdet. Försändelserna delas ut fyra dagar i veckan enligt&lt;br&gt;ett schema som innebär att vaije hushåll kan nås två dagar i veckan. I&lt;br&gt;samband med Postens förvärv av dåvarande CityMail AB våren 1995&lt;br&gt;beslöt parterna att en utredning om bolagets framtida verksamhet skulle&lt;br&gt;genomföras. Slutrapporten publicerades den 14 november 1995.&lt;br&gt;I rapporten gjordes bedömningen att det inte fanns en god prognos för&lt;br&gt;den fortsatta verksamheten inom ramen för befintlig affärsidé. Bolaget&lt;br&gt;försattes vid slutet av år 1995 i konkurs. Företaget har emellertid under&lt;br&gt;det nya namnet CityMail Sweden AB och med delvis nya ägare fortsatt&lt;br&gt;rörelsen. Det är sedan böijan av år 1996 åter verksamt i Stockholms-&lt;br&gt;området och expanderar för närvarande sin verksamhet till Göteborg&lt;br&gt;och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Direktreklam AB befordrar främst oadresserade försändelser i&lt;br&gt;större delen av landet. I begränsad omfattning befordras även adresse-&lt;br&gt;rade försändelser. Bolaget är uppbyggt av lokala franchiseföretag och&lt;br&gt;når för närvarande ca 3,9 miljoner av landets totalt 4,2 miljoner hushåll&lt;br&gt;genom den egna distributionsorganisationen. Företaget erbjuder dock&lt;br&gt;rikstäckning och köper därvid distributionstjänster av Posten för de&lt;br&gt;delar av landet det inte självt täcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;City &amp;amp; Financial Sweden AB befordrar främst adresserade försändel-&lt;br&gt;ser från företag på de finansiella marknaderna i London till motsvaran-&lt;br&gt;de företag i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har förflutit mer än tre år sedan Postverket förlorade ensamrätten Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;till brevbefordran. Endast ett fåtal operatörer har etablerat sig på mark-&lt;br&gt;naden. Två operatörer påböljade sin verksamhet redan innan&lt;br&gt;Postverkets ensamrätt avvecklades, CityMail AB och Distributions-&lt;br&gt;kanalen i Skaraborg AB. Dessa bolag har försatts i konkurs. CityMail&lt;br&gt;Sweden AB bedriver dock som beskrivits ovan fortfarande sin verksam-&lt;br&gt;het enligt företagets ursprungliga affärsidé. Övriga operatörer har endast&lt;br&gt;i mycket liten omfattning distribuerat adresserade försändelser. Antalet&lt;br&gt;operatörer på denna marknad kan dock komma att öka de närmaste&lt;br&gt;åren. Post- och telestyrelsen har under den senaste tiden fått förfråg-&lt;br&gt;ningar från potentiella operatörer såväl vad gäller inrikes befordran som&lt;br&gt;gränsöverskridande befordran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;Befordran av oadresserade försändelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Befordran av oadresserade försändelser omfattar främst reklam som&lt;br&gt;delas ut direkt till konsumenterna. En annan form av oadresserade&lt;br&gt;försändelser utgörs av samhällsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna del av marknaden är till stor del uppdelad mellan Posten och&lt;br&gt;Svensk Direktreklam AB. Förutom dessa företag finns ett antal mindre&lt;br&gt;företag som befordrar oadresserade försändelser i vissa delar av landet&lt;br&gt;(t.ex. Kompassnål AB i södra Sverige).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 &amp;nbsp;Tidningsbefordran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tidningsmarknaden i Sverige kan delas in i följande tre grupper:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Dagstidningar, vilka når mottagarna väsentligen genom befordran&lt;br&gt;som utförs av särskilda distributionsbolag eller, i de delar av landet&lt;br&gt;dessa inte täcker, av Posten genom sitt lantbrevbärarsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Facktidningar som nästan uteslutande utgörs av tidningar som är&lt;br&gt;abonnerade. Facktidningarna är helt beroende av Posten för beford-&lt;br&gt;ran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Veckotidningar som distribueras dels som lösnummersålda&lt;br&gt;exemplar, dels som prenumerationer. De prenumererade exempla-&lt;br&gt;ren (uppskattningsvis 60 procent av den totala upplagan) befordras i&lt;br&gt;stort sett uteslutande av Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa gruppers distributionsproblem ser olika ut. Gemensamt är dock&lt;br&gt;att de för sin distribution till den enskilda mottagaren anlitar distributö-&lt;br&gt;rer med ett stort täckningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distribution av dagstidningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sköts den rikstäckande distributionen av dagstidningar av i huvud-&lt;br&gt;sak tre distributörer: Tidningstjänst AB, Pressens Samdistribution AB&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt Posten. Tidningstjänst AB ingår i Postkoncemen. Företaget är Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;verksamt över hela landet och befordrar de lokala tidningarna och riks-&lt;br&gt;tidningarna. Pressens Samdistribution AB är ett helägt dotterbolag till&lt;br&gt;Pressens Samdistributions Ekonomiska Förening. Medlemmar i före-&lt;br&gt;ningen är dagstidningarna. Liksom Tidningstjänst AB är företaget verk-&lt;br&gt;samt över hela landet. Posten täcker via sin lantbrevbäring, utdelning i&lt;br&gt;postboxar och utdelning genom vanliga brevbärare de områden i landet&lt;br&gt;som inte nås av de övriga tidningsdistributörema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns två regionala företag, nämligen Pressens Morgontjänst&lt;br&gt;AB i Stockholm som ägs av Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter&lt;br&gt;och Tidningsbärarna KB i Skåne som ägs av ett antal skånska tidningar.&lt;br&gt;De olika distributörerna delar ut samtliga dagstidningar som ingår i&lt;br&gt;samdistributionen inom deras respektive distributionsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel delas tidningar ut sju dagar i veckan. Undantaget gäller lant-&lt;br&gt;brevbärare som inte delar ut tidningar på söndagar. På orter, där lokal&lt;br&gt;lördagstidning saknas, sker inte heller någon utdelning på lördagar&lt;br&gt;genom Posten. Inom vissa distributionsområden på landsbygden blir&lt;br&gt;således tidningsdistributionen beroende av den allmänna postservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens råder främst mellan de båda dominerande företagen&lt;br&gt;Tidningstjänst AB och Pressens Samdistribution AB. Företagen konkur-&lt;br&gt;rerar om geografiska områden och inte om distributionen av enskilda&lt;br&gt;tidningar. I första hand handlar det om att slå vakt om, och bevaka de&lt;br&gt;marknadsandelar respektive distributör redan har. En av anledningarna&lt;br&gt;till att konkurrensen inriktats på geografiska områden är att samdistribu-&lt;br&gt;tion är en förutsättning for att få del av det stöd som betalas ut till&lt;br&gt;tidningar som samdistribuerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av 1967 års pressutredning infördes år 1969 ett samdistri-&lt;br&gt;butionsstöd för att få till stånd en fungerande samdistribution. Enligt&lt;br&gt;1967 års pressutredning saknade de upplagemässigt dominerande tid-&lt;br&gt;ningarna på orten tillräckliga incitament för att ingå i samdistribution&lt;br&gt;med ortens övriga tidningar. Avsikten med stödet, som fortfarande&lt;br&gt;tillämpas, är att genom ekonomiska stödåtgärder stimulera de olika&lt;br&gt;tidningsföretagen till att samdistribuera sina tidningar och på så sätt dela&lt;br&gt;på och samtidigt sänka den totala kostnaden för distributionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av facktidningar, veckotidningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adresserade medlemstidningar/tidskrifter och andra fack- och special-&lt;br&gt;tidskrifter är för distributionen praktiskt taget helt beroende av Posten.&lt;br&gt;Dessa tidningar/tidskrifter är till övervägande delen abonnerade och&lt;br&gt;endast mindre del av upplagorna säljs som lösnummer. Även majorite-&lt;br&gt;ten av veckotidningarna är abonnerade. Inom Stockholmsområdet&lt;br&gt;befordrar dock City Mail Sweden AB tidningar till vissa hushåll. Det&lt;br&gt;förekommer att Svensk Direktreklam AB svarar för befordran av&lt;br&gt;tidningar/tidskrifter, dock i mycket begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten ansvarar endast för själva befordran och svarar normalt sett&lt;br&gt;inte för kringtjänster såsom sortering, buntning och säckning.&lt;br&gt;Tryckerierna själva ansvarar for denna del av distributionen och ser till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att tidskrifterna levereras till inlämningsställen för vidarebefordran Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;genom postoperatörens försorg. Kundvillkoren är baserade på att&lt;br&gt;kunden själv utför dessa moment. När operatören undantagsvis utför&lt;br&gt;dem är det som ett tillägg till standardtiänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten skiljer i sin prissättning mellan marknad stidningar och post-&lt;br&gt;tidningar. Posttidningsportot är det lägsta och förmånligaste porto som&lt;br&gt;gäller för adresserad post jämfört med andra adresserade försändelser.&lt;br&gt;För att falla in under begreppet posttidning ställs särskilda krav på dessa&lt;br&gt;tidningar. Två grundläggande förutsättningar är att tidningen skall ha ett&lt;br&gt;utgivningsbevis för periodisk skrift, utfärdat av Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket, och vara införd i Postens tidningsregister. Huvudsyftet med&lt;br&gt;tidningen får inte vara att sprida reklam eller att marknadsföra ett före-&lt;br&gt;tags produkter, tjänster eller dylikt. För att bli införd i tidningsregistret&lt;br&gt;får därför högst 75 procent av tidningens innehåll utgöra reklam och&lt;br&gt;högst 25 procent får bestå av reklam för några få företag. Posten tar ut&lt;br&gt;en särskild registreringsavgift för posttidningar samt en årlig grund-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidningar som distribueras som marknadstidningar är dels tidningar&lt;br&gt;som inte uppfyller kriterierna för posttidning, dels tidningar som visser-&lt;br&gt;ligen uppfyller kriterierna, men vilkas utgivare inte gjort anspråk på att&lt;br&gt;få tidningen distribuerad som posttidning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Paketbefordran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med paket avses enligt postlagen adresserade försändelser som väger&lt;br&gt;mer än 2 kg men högst 20 kg. Det intervallet motsvaras inte av någon&lt;br&gt;marknadsdefinition som tillämpas av godstransportföretagen och det är&lt;br&gt;därför inte möjligt att få tillförlitliga uppgifter om marknadsandelar i&lt;br&gt;detta intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paketmarknaden kännetecknas av hård konkurrens och det finns&lt;br&gt;konkurrerande företag över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inrikes godstrafik domineras marknaden av tre företag.&lt;br&gt;Dessa är Posten, Bilspedition AB och ASG AB. Posten är dock den&lt;br&gt;dominerande operatören för befordran av gods i lägre viktklasser.&lt;br&gt;Konkurrerande företag tillhandahåller enligt Posten av lönsamhetsskäl&lt;br&gt;inte en lika långtgående befordran som detta bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten är i huvudsak verksamt på marknaden för befordran av för-&lt;br&gt;sändelser upp till 35 kg. Posten varierar sitt tjänsteutbud vad gäller dels&lt;br&gt;tiden för befordran, dels servicegraden i övrigt. Ungefär hälften av&lt;br&gt;försändelserna avser befordran från och till postkontor eller lantbrev-&lt;br&gt;bärare. Leverans från dörr till dörr kan erhållas som en tilläggstjänst.&lt;br&gt;Andelen paket som levereras från dörr till dörr ökar stadigt medan&lt;br&gt;antalet paket som distribueras från och till postkontor eller lantbrev-&lt;br&gt;bärare halverats på tio år. Paket från privatpersoner utgör ca två&lt;br&gt;procent av antalet paket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ASG AB och Bilspedition AB befordrar främst paket från företag till&lt;br&gt;företag i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilspedition AB har ett dotterbolag Privpak AB som befordrar post- Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;orderpaket via drygt 800 utlämningsställen över hela landet såsom&lt;br&gt;bensinstationer och livsmedelsaffärer. Därutöver befordrar postorder-&lt;br&gt;företaget Ellos paket via ca 150 ICA-butiker främst i Syd- och Mellan-&lt;br&gt;sverige. Det är ASG som svarar för distributionen till ICA-butikema.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ändringar i postlagen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Grundläggande postservice&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den grundläggande postservicen skall utvid-&lt;br&gt;gas till att omfatta samtliga adresserade försändelser upp till 20 kg&lt;br&gt;och inte som nu endast brev och paket. Härigenom kommer även&lt;br&gt;adresserade, men icke inneslutna försändelser upp till 2 kg, som&lt;br&gt;exempelvis tidningar och tidskrifter att omfattas av begreppet. Det&lt;br&gt;skall finnas en rikstäckande postservice som innebär att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att få enstaka försändelser befordrade till alla oavsett&lt;br&gt;adressort till enhetliga och rimliga priser. Enstaka paket till och&lt;br&gt;från privatpersoner och företag kommer därmed att omfattas av&lt;br&gt;kraven på enhetliga och rimliga priser. Det skall därvid finnas&lt;br&gt;möjlighet att försäkra försändelser och att få kvitto från mottaga-&lt;br&gt;ren på att en försändelse har tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastlagda grundläggande postservicen bör säkerställas i ett&lt;br&gt;nytt avtal med Posten. Det skall framgå av avtalet att servicen&lt;br&gt;även fortsättningsvis i normalfallet skall tillhandahållas dagligen&lt;br&gt;(helgfri måndag till fredag). Det nya avtalet bör gälla under fem&lt;br&gt;år och förlängas med ytterligare fem år om ingen uppsägning sker&lt;br&gt;senast tolv månader före avtalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten skall kunna upphöra med tjänster inom ramen för den&lt;br&gt;grundläggande postservicen under förutsättning att motsvarande&lt;br&gt;åtagande kan avtalas med annan operatör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till den&lt;br&gt;föreslagna utvidgningen av den grundläggande postservicen. Några&lt;br&gt;remissinstanser bl.a. SEKO och TCO anser att även elektroniska&lt;br&gt;meddelanden bör omfattas eftersom expansionen och konkurrensen på&lt;br&gt;postmarknaden främst kommer från dessa. Flera remissinstanser anser&lt;br&gt;att skälen för utvidgningen behöver utvecklas. Konkurrensverket&lt;br&gt;påpekar att det för företag som står inför ett beslut att träda in på en&lt;br&gt;marknad är viktigt att få kännedom om vilka förutsättningar och regler&lt;br&gt;som gäller på denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I postlagen anges de övergripande&lt;br&gt;kraven för den grundläggande postservice som skall finnas i landet.&lt;br&gt;Enligt postlagen skall det finnas en rikstäckande postservice som inne-&lt;br&gt;bär att brev och paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet for alla att få brev befordrade till enhetliga och rimliga priser. Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;Privatpersoner skall också ha möjlighet att få paket befordrade till&lt;br&gt;enhetliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten har i ett avtal om särskilda åtaganden förbundit sig att upp-&lt;br&gt;rätthålla denna postservice. Utöver de grundläggande kraven i postlagen&lt;br&gt;innehåller avtalet ett antal ytterligare krav och preciseringar avseende&lt;br&gt;omfattningen av den grundläggande postservicen. Avtalet mellan staten&lt;br&gt;och Posten innebär att Posten skall tillhandahålla en daglig och riks-&lt;br&gt;täckande postservice i enlighet med följande kriterier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En god och grundläggande service skall ges till såväl stora som små&lt;br&gt;kunder i hela landet. Kundernas efterfrågan bör vara styrande.&lt;br&gt;Förändringar av servicens utformning i glesbygd bör ske varsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;I normalfallet skall alla oavsett adressort ha tillgång till post-&lt;br&gt;utdelning fem dagar i veckan (helgfri måndag till fredag). Antalet&lt;br&gt;hushåll (ca 1 500) utan daglig postservice bör inte öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Brevbefordran skall tillhandahållas med hög tillförlitlighet enligt&lt;br&gt;kundernas efterfrågan. Enstaka försändelser skall befordras till&lt;br&gt;rimliga och för respektive viktklass enhetliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Paketbefordran från privatpersoner skall tillhandahållas till priser&lt;br&gt;som är enhetliga för enstaka försändelser i respektive viktklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av avgörande betydelse för såväl privatpersoner som företag&lt;br&gt;och organisationer att det finns en fungerande postservice i alla delar av&lt;br&gt;landet. Dessa kundgrupper kan och bör ställa krav på att kunna få olika&lt;br&gt;former av postförsändelser distribuerade till en adressat oavsett adress-&lt;br&gt;ort. Den nuvarande omfattningen av den grundläggande postservicen&lt;br&gt;enligt postlagen och avtalet mellan staten och Posten säkerställer vissa&lt;br&gt;av de viktigaste posttjänsterna. Ett antal frågor kan dock väckas mot&lt;br&gt;bakgrund av den nuvarande regleringen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Bör statsmakterna säkerställa att även paket kan distribueras till&lt;br&gt;rimliga priser på samma sätt som gäller för brev ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Skall avsändarna kunna ställa krav på att få adresserade tidningar,&lt;br&gt;tidskrifter och kataloger m.m. distribuerade även om dessa inte är&lt;br&gt;inneslutna i ett kuvert eller annat omslag ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Bör kravet på enhetliga priser gälla även för företag ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Bör statsmakterna säkerställa att det finns möjlighet att försäkra en&lt;br&gt;försändelse och få kvittens på att den nått mottagaren ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Bör nya helt eller delvis icke-fysiska kommunikationsformer (t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hybridpost och EDI) omfattas av den grundläggande postservicen ? &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den sista frågan så kan följande anföras: Den nuvarande Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;postregleringen har avgränsats till att omfatta enbart fysisk befordran av&lt;br&gt;olika försändelser. Några remissinstanser bl.a. SEKO och TCO anser att&lt;br&gt;eftersom konkurrensen och utvecklingsmöjligheterna finns på den elek-&lt;br&gt;troniska marknaden så bör dessa tjänster innefattas i den grundläggande&lt;br&gt;servicen. Regeringen delar inte denna uppfattning. Även om den tekni-&lt;br&gt;ska utvecklingen successivt medför att nya kommunikationsformer&lt;br&gt;introduceras kommer det under överskådlig tid finnas behov av fysisk&lt;br&gt;distribution av brev och paket. Postlagen bör därför även i fortsättning-&lt;br&gt;en ta sikte på att säkerställa den traditionella postservicen. Det faktum&lt;br&gt;att postoperatörer etablerar sig på marknader utanför den traditionella&lt;br&gt;postverksamheten för att bemöta den ständigt växande konkurrensen är&lt;br&gt;inte tillräckliga skäl för att nu vidga begreppet grundläggande post-&lt;br&gt;service mer än vad som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att de övriga frågeställningarna inte i större omfatt-&lt;br&gt;ning aktualiserats tidigare är med stor sannolikhet att Posten tillhanda-&lt;br&gt;håller dessa tjänster även utan uttalade krav från statsmakterna eftersom&lt;br&gt;rikstäckning och ett brett tjänsteutbud ingår i Postens affärsidé. Även&lt;br&gt;om t.ex. tidningar, som inte är inneslutna i kuvert eller annat omslag,&lt;br&gt;inte ingår i den grundläggande postservicen så tillhandahåller Posten en&lt;br&gt;rikstäckande befordran av tidningar. Posten befordrar t.ex. morgon-&lt;br&gt;tidningar i de delar av landet som inte täcks av någon annan tidnings-&lt;br&gt;distributör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening föreligger ett behov av att utvidga den&lt;br&gt;grundläggande postservicen till i princip den omfattning Posten till-&lt;br&gt;handahåller i dag. Det är otillfredsställande att ha ett regelverk som&lt;br&gt;förutsätter att Posten på lång sikt upprätthåller en rikstäckande service-&lt;br&gt;nivå som överstiger den av statsmakterna fastlagda nivån. Posten&lt;br&gt;konkurrerar med såväl nya kommunikationsformer som med andra&lt;br&gt;postoperatörer och det är inte självklart att Posten i denna konkurrens-&lt;br&gt;situation även fortsättningsvis kommer att tillhandahålla en lika omfatt-&lt;br&gt;ande service. Den dag postoperatörema inte tillhandahåller möjligheten&lt;br&gt;att exempelvis befordra tidningar eller paket till rimliga priser har staten&lt;br&gt;i princip övergett kravet på att upprätthålla en tillfredsställande post-&lt;br&gt;service för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i lag fastlagda grundläggande postservicen bör omfatta samtliga&lt;br&gt;adresserade försändelser upp till 20 kg och inte som nu enbart brev och&lt;br&gt;paket. Det skall vara möjligt att få enstaka försändelser befordrade till&lt;br&gt;alla oavsett adressort (rikstäckande postservice). Denna service skall&lt;br&gt;erbjudas till enhetliga och rimliga priser. Därutöver skall det finnas&lt;br&gt;möjlighet att försäkra en försändelse och att få kvitto från mottagaren&lt;br&gt;på att en försändelse tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom kommer begreppet grundläggande postservice även om-&lt;br&gt;fatta adresserade, men icke inneslutna försändelser upp till 2 kg, som&lt;br&gt;exempelvis tidningar och tidskrifter. Enligt förslaget skall enstaka för-&lt;br&gt;sändelser distribueras till enhetliga och rimliga priser inom respektive&lt;br&gt;viktklass. Kravet på rimliga priser utvidgas härigenom till att omfatta&lt;br&gt;även enstaka paket till och från privatpersoner och företag. Därutöver &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer kravet på enhetliga priser nu även omfatta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som är rimliga priser bör i första hand Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;användarnas synvinkel beaktas. Statens ansvar är att tillförsäkra den&lt;br&gt;enskilde både som privatperson och som företagare en möjlighet att få&lt;br&gt;sina försändelser distribuerade utan att kostnaden för denne blir alltför&lt;br&gt;betungande. Vid bedömningen bör hänsyn tas även till kostnaden för att&lt;br&gt;tillhandahålla tjänsterna. Kravet på enhetliga och rimliga priser utgör&lt;br&gt;inget hinder för postoperatörema att ge olika former av rabatt som&lt;br&gt;exempelvis kan baseras på försändelsens utdelningsadress eller att för-&lt;br&gt;sändelserna försorterats. På så sätt säkerställs att privatpersoner och&lt;br&gt;företag tillhandahålls en grundläggande postservice oavsett i vilken del&lt;br&gt;av landet de har sitt hemvist samt att den service som erbjuds även i&lt;br&gt;ekonomiskt hänseende är tillgänglig för alla. Detta innebär inte att den&lt;br&gt;postoperatör som tillhandahåller den grundläggande postservicen måste&lt;br&gt;erbjuda service som innebär en distribution från dörr till dörr. Lagtex-&lt;br&gt;tens begrepp inbegriper en basservice enligt Postens nuvarande&lt;br&gt;utdelningssystem med brevlådesamlingar och befordran av paket till&lt;br&gt;postkontor/lantbrevbärare m.m. Övriga tjänster kan som i dag erbjudas&lt;br&gt;som tilläggstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yttersta ansvaret att säkerställa den rikstäckande och grundlägg-&lt;br&gt;ande postservicen ligger hos staten och det åligger staten att se till att&lt;br&gt;det finns ett eller flera företag som tillsammans åstadkommer en riks-&lt;br&gt;täckande postservice. För att detta skall kunna ske på ett samhällsekono-&lt;br&gt;miskt effektivt sätt är det nödvändigt att staten i sin roll som övervakare&lt;br&gt;av postmarknaden har erforderlig insyn i berörda företags redovisnings-&lt;br&gt;principer och kostnadskalkyler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att försäkra en försändelse och att få kvitto från mottaga-&lt;br&gt;ren på att en försändelse har tagits emot fyller en viktig samhällsfunk-&lt;br&gt;tion. Utan denna möjlighet är det svårt att bevisa att ett brev verkligen&lt;br&gt;blivit skickat och mottaget eller att innehållet betingar ett visst värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att säkerställa den i lagen fastställda grundläggande&lt;br&gt;postservicen i ett avtal mellan staten och Posten. Det bör framgå av&lt;br&gt;avtalet att servicen i normalfallet skall tillhandahållas dagligen (helgfri&lt;br&gt;måndag till fredag). Det nya avtalet bör vara femårigt. Avtalet förlängs&lt;br&gt;med ytterligare fem år om ingen uppsägning sker senast 12 månader&lt;br&gt;före avtalets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör framgå av avtalet att försändelsemas minimi- och maximi-&lt;br&gt;mått är de som fästställts i Världspostfördraget om brevförsändelser&lt;br&gt;respektive Världspostföreningens avtal om paket (de senaste fastställda&lt;br&gt;av världspostkongressen i Seoul år 1994).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De preciseringar av service och kvalitet, vad som avses med daglig&lt;br&gt;service samt antalet hushåll utan daglig service som anges i det&lt;br&gt;nuvarande avtalet bör ingå även i ett nytt avtal. Därutöver bör det&lt;br&gt;framgå att samtliga tjänster skall tillhandahållas med hög tillförlitlighet&lt;br&gt;enligt kundernas efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt servicekrav är att antalet hushåll som saknar daglig post-&lt;br&gt;service inte bör öka. I avtalet mellan staten och Posten anges att&lt;br&gt;ca 1 800 fasta hushåll saknar daglig post- och kassaservice. Denna&lt;br&gt;uppgift grundades på en grov uppskattning. I juni 1994 redovisade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten utfallet av en noggrann kartläggning av antalet hushåll utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service samt en bedömning av förändringar fram t.o.m. år 1996. Enligt Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;denna redovisning saknade 1 529 hushåll postservice fem dagar i veckan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(vilket bedömdes ha varit oförändrat sedan en lång tid tillbaka). Detta&lt;br&gt;antal bedöms vara oförändrat t.o.m. år 1996. Som redovisats tidigare&lt;br&gt;bör det i avtalet mellan staten och Posten framgå att antalet hushåll utan&lt;br&gt;daglig postservice inte bör öka. Avtalet mellan staten och Posten bör&lt;br&gt;utgå från den nya redovisningen. Fördelningen av antalet hushåll utan&lt;br&gt;daglig service per region redovisas i en bilaga till Post- och telestyrel-&lt;br&gt;sens rapport, Postmarknaden i Sverige och rikstäckande kassaservice -&lt;br&gt;en beskrivning 1995-08-31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig kvalitetsaspekt är i vilken utsträckning brev kommer&lt;br&gt;fram inom utlovad tid. Enligt Postens undersökningar har andelen brev&lt;br&gt;som distribuerats i tid utvecklats enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av brev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibrev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;96,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Posten skall vidare på samma sätt som anges i det nuvarande avtalet&lt;br&gt;förbinda sig att mot kostnadsbaserad ersättning utföra beredskaps-&lt;br&gt;åtgärder för totalförsvaret samt i sin verksamhet ta hänsyn till de&lt;br&gt;funktionshindrades behov av särskilda posttjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal innebär inte att man kan utesluta att andra operatörer kan&lt;br&gt;komma att tillhandahålla vissa tjänster som ingår i den grundläggande&lt;br&gt;postservicen som måste tillhandahållas av Posten. Detta kan komma att&lt;br&gt;innebära att Posten på grund av minskade intäkter inom de områden där&lt;br&gt;konkurrensen utvecklas anser att dessa tjänster inte längre kan tillhanda-&lt;br&gt;hållas av Posten, i hela eller delar av Sverige då det finns ett fungeran-&lt;br&gt;de alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då Posten föreslås upprätthålla den utvidgade grundläggande post-&lt;br&gt;servicen utan ersättning bör Posten ges möjlighet att upphöra med de&lt;br&gt;tjänster som säkerställs av andra operatörer. I det fall Posten önskar&lt;br&gt;begränsa sina skyldigheter enligt avtalet skall Posten, så snart de anser&lt;br&gt;det nödvändigt, anmäla detta till regeringen. En förutsättning for en&lt;br&gt;sådan begränsning är dock att motsvarande åtagande avtalas med annan&lt;br&gt;operatör. Ett sådant avtal bör dock ingås endast om operatören långsik-&lt;br&gt;tigt kan säkerställa servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisas i följande avsnitt kan Posten vidare bli helt befriad&lt;br&gt;från skyldigheten att tillhandahålla den grundläggande postservicen utan&lt;br&gt;ersättning. Till denna del skall det i det nya avtalet finnas en särskild&lt;br&gt;uppsägningsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör nuvarande avtalsparagraf beträffande Postens skyldighet&lt;br&gt;att samråda och informera om ändringar i postnummersystemet ingå i&lt;br&gt;det nya avtalet. Denna skyldighet innebär att Posten åtar sig att samråda&lt;br&gt;med övriga intressenter i postnummersystemet och i god tid före&lt;br&gt;genomförandet informera om planerade förändringar i postnummer-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemet. Regeringen bör bemyndigas att träffa avtal med Posten AB Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;om postnummersystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket, pekar på behovet av&lt;br&gt;en precisering av begreppen i lagen. Regeringen delar inte denna be-&lt;br&gt;dömning. Det ankommer emellertid på Post- och telestyrelsen med sina&lt;br&gt;kunskaper om postmarknaden och inom ramen for sin tillsynsverksam-&lt;br&gt;het, att tolka innebörden av de olika begreppen och utge kompletterande&lt;br&gt;föreskrifter. Post- och telestyrelsen skall bedöma huruvida operatörernas&lt;br&gt;verksamhet bedrivs i enlighet med de krav som anges i lagen. Myndig-&lt;br&gt;heten bör även ta ställning till om det kan finnas behov av att närmare&lt;br&gt;definiera begreppen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Ersättning för upprätthållande av grundläggande post-&lt;br&gt;service&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är regeringens avsikt att Posten i&lt;br&gt;det nya avtalet skall åta sig att tillhandahålla den grundläggande&lt;br&gt;postservicen utan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandena på postmarknaden forändras så att Posten&lt;br&gt;inte längre förmår upprätthålla denna service bör bolaget befrias&lt;br&gt;från denna förpliktelse i avtalet eller få ersättning för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen bör i ett sådant fall upphandla den&lt;br&gt;grundläggande postservicen. Regeringen kommer då att återkom-&lt;br&gt;ma till riksdagen med förslag om att de tillståndspliktiga post-&lt;br&gt;operatörerna skall åläggas genom en särskild lag att betala en&lt;br&gt;avgift som skall finansiera denna service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att ett bemyndigande&lt;br&gt;intas i lagen for regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;att föreskriva om skyldighet för tillståndspliktiga operatörer att betala en&lt;br&gt;avgift för upprätthållande av den grundläggande postservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till en solida-&lt;br&gt;risk finansiering av den grundläggande postservicen om behov skulle&lt;br&gt;uppstå. Några anser att finansieringen skall ske via statsbudgeten.&lt;br&gt;Vissa instanser påpekar behovet av en djupare analys av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten for Övre Norrland och Kammarrätten i Göteborg anser att&lt;br&gt;avgiften torde vara en skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För närvarande utgår ingen&lt;br&gt;ersättning till Posten för att upprätthålla den grundläggande post-&lt;br&gt;servicen. Postverket ansåg före bolagiseringen att Posten hade förut-&lt;br&gt;sättningar att upprätthålla den servicen utan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen av Postverket anförde regeringen dock&lt;br&gt;att en förändrad konkurrenssituation kunde komma att innebära att&lt;br&gt;Postens förmåga att tillhandahålla den grundläggande postservicen&lt;br&gt;försämrades. Det kunde mot denna bakgrund visa sig nödvändigt att&lt;br&gt;framöver ändra systemet med anmälningsplikt till ett tillståndssystem.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet ges då att ålägga postoperatörer vissa uppdrag eller avgifts- Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;belägga postverksamheten som ett medel att uppnå de politiska mål som&lt;br&gt;ställs på postverksamheten. Alla postoperatörer kunde med ett sådant&lt;br&gt;system solidariskt vara med och bidra till den grundläggande post-&lt;br&gt;servicen (prop. 1993/94:38 s. 69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förra årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 7, bet.&lt;br&gt;1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376) aviserade regeringen att den hade&lt;br&gt;för avsikt att utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av de&lt;br&gt;regionala och sociala kostnaderna i samband med upprätthållandet av en&lt;br&gt;fungerande postservice genom avgifter från samtliga operatörer som är&lt;br&gt;verksamma på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för Posten att upprätthålla den grundläggande postservicen&lt;br&gt;i hela landet är mycket svår att beräkna. I departementspromemorian&lt;br&gt;Postens konkurrensförutsättningar (Ds 1991:44) redovisades att det&lt;br&gt;dåvarande Postverket hade beräknat kostnaden för att tillhandahålla&lt;br&gt;rikstäckning och övemattbefordran till i storleksordningen 1,3 miljarder&lt;br&gt;kronor. Samtidigt framhölls att Postens rikstäckande nät och förmåga att&lt;br&gt;tillhandahålla totallösningar för sina kunder var av betydande värde.&lt;br&gt;Denna beräkning har ifrågasatts av olika parter men skall ses som ett&lt;br&gt;första försök att beräkna kostnaden för den grundläggande postservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas i dagsläget en vedertagen princip för att beräkna kostna-&lt;br&gt;derna för s.k. ”universal services” (grundläggande posttjänster) på&lt;br&gt;postområdet såväl i Sverige som internationellt. Även om man delvis&lt;br&gt;kommit längre på teleområdet så finns motsvarande problem där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i princip två metoder att finansiera de icke kommersiellt&lt;br&gt;lönsamma delarna av den grundläggande servicen: korssubventionering&lt;br&gt;(t.ex. från monopolsektorer) eller bidrag (via statsbudgeten eller någon&lt;br&gt;form av fond som täcks med avgifter från operatörer på marknaden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är ett av de få länder i världen som inte valt att låta en&lt;br&gt;formell monopolsektor finansiera den grundläggande postservicen.&lt;br&gt;Förutom Sverige har Argentina, Finland och Nya Zeeland avskaffat&lt;br&gt;tidigare monopol. Ett stort antal länder har trots en monopolsektor&lt;br&gt;(vilka tjänster som omfattas av monopolet skiftar mellan olika länder)&lt;br&gt;inte lyckats uppnå lönsamhet totalt sett för postverksamheten utan&lt;br&gt;underskotten täcks på olika sätt via statsbudgeten. Oavsett vilken metod&lt;br&gt;som valts för att finansiera den grundläggande postservicen saknas&lt;br&gt;allmänt accepterade beräkningsmetoder som går att tillämpa i praktiken.&lt;br&gt;På flera håll har försök gjorts att uppskatta kostnaden. I Australien skall&lt;br&gt;kostnaden för ”universal services” redovisas av den offentliga post-&lt;br&gt;operatör som är ansvarig för denna service. De genomförda beräkning-&lt;br&gt;arna i Australien har dock ifrågasatts såväl nationellt som interna-&lt;br&gt;tionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att garantera själva rikstäckningen utgör i sig inget problem då det&lt;br&gt;alltid finns operatörer som är beredda att utföra de olika tjänsterna. Ett&lt;br&gt;praktiskt exempel är de nationella expresstjänstema vilka tillhandahålls&lt;br&gt;i hela landet av operatörer på frivillig basis. Det är dock kravet på&lt;br&gt;rimliga respektive enhetliga priser som utgör de avgörande restriktioner-&lt;br&gt;na. Det har i andra länder visat sig att det är lätt att få en operatör som&lt;br&gt;åtar sig att befordra brev över hela landet. Emellertid kan de kunder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som vill ha ett brev distribuerat till en mindre, avlägsen ort komma att Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;avkrävas ett pris som i praktiken gör det omöjligt att utnyttja tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for en beräkning av den kostnad som Posten bör få&lt;br&gt;ersättning för är den grundläggande postservice som bolaget förbinder&lt;br&gt;sig att utföra och de intäkter respektive kostnader detta genererar. Ett&lt;br&gt;teoretiskt angreppssätt är att jämföra den postservice som åläggs bolaget&lt;br&gt;med de tjänster och villkor bolaget skulle antas tillhandahålla av strikt&lt;br&gt;affärsmässiga skäl. Det är dock förenat med stora svårigheter att&lt;br&gt;faktiskt beräkna denna ”kostnad”, t.ex. vilken prisstruktur som är den&lt;br&gt;företagsekonomiskt optimala. En återkommande synpunkt är att en&lt;br&gt;enhetlig prissättning för enstaka försändelser är en riktig prissättning&lt;br&gt;även ur bolagets perspektiv. Frågan är dock på vilken nivå bolaget&lt;br&gt;skulle sätta priserna. Vidare återstår frågan om vissa mer avlägsna delar&lt;br&gt;av landet skulle förlora den dagliga servicen etc. Sist men inte minst&lt;br&gt;ställer denna typ av beräkningar mycket stora krav på Postens redo-&lt;br&gt;visningssystem och dess kalkylmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten är och kommer under överskådlig framtid att vara den helt&lt;br&gt;dominerande aktören på den traditionella postmarknaden. Det avgörande&lt;br&gt;hotet mot distributionen av fysiska postförsändelser kommer i första&lt;br&gt;hand från nya kommunikationsformer. De övriga operatörer som agerar&lt;br&gt;på brevmarknaden, dvs. den delmarknad för vilken Postverket hade&lt;br&gt;ensamrätt, kommer troligen även fortsättningsvis att hantera begränsade&lt;br&gt;volymer. Detta innebär dels att dessa operatörer troligen inte kommer&lt;br&gt;att innebära något större hot mot Postens förmåga att upprätthålla den&lt;br&gt;grundläggande postservicen, även om de inom vissa segment kan bli&lt;br&gt;förhållandevis stora, dels att underlaget för eventuella avgifter från&lt;br&gt;dessa operatörer till statskassan för att finansiera servicen blir obetyd-&lt;br&gt;ligt. Det finns dock inga garantier för att dessa förhållanden kommer att&lt;br&gt;råda i framtiden. Statsmakterna bör därför säkerställa att en grund-&lt;br&gt;läggande postservice upprätthålls långsiktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens avsikt att Posten i det nya avtalet skall åta sig att&lt;br&gt;tillhandahålla den grundläggande postservicen utan ersättning. Skulle det&lt;br&gt;emellertid visa sig att förhållandena på postmarknaden förändras i sådan&lt;br&gt;omfattning att Posten inte kan upprätthålla denna service genom kors-&lt;br&gt;subventionering från de lönsamma till de olönsamma delarna av nätet&lt;br&gt;bör avtalet ändras så att bolaget befrias från plikten att tillhandahålla&lt;br&gt;den grundläggande postservicen eller ges ersättning för denna. Det nya&lt;br&gt;avtalet kommer att ge Posten en möjlighet att, när som helst under&lt;br&gt;avtalstiden säga upp avtalet i den delen om bolaget inte kan upprätthålla&lt;br&gt;den grundläggande servicen. Ett års uppsägningstid skall därvid gälla.&lt;br&gt;Det får förutsättas att Posten kan redovisa erforderliga grunder för&lt;br&gt;uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det blir aktuellt med någon form av ersättning till en eller flera&lt;br&gt;postoperatörer för den grundläggande postservicen bör denna enligt&lt;br&gt;regeringens mening finansieras genom en avgift som tas ut av de opera-&lt;br&gt;törer som är tillståndspliktiga enligt postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslås att regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer ges ett bemyndigande att föreskriva om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldighet för den som bedriver tillståndspliktig postverksamhet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala en avgift för att säkerställa den grundläggande postservicen. Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;Syftet med förslaget är att skapa förutsättningar att vid behov snabbt&lt;br&gt;kunna inrätta ett system med solidarisk finansiering av den grundläggan-&lt;br&gt;de postservicen. I promemorian förutskickas att den föreslagna avgiften&lt;br&gt;kan vara att bedöma som en skatt i regeringsformens mening. Frågan&lt;br&gt;borde därför övervägas ytterligare vid den fortsatta beredningen av&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsformen (RF) definieras inte begreppen skatt och avgift&lt;br&gt;närmare. I förarbetena utvecklar dock departementschefen skillnaderna&lt;br&gt;något och uttalar att (prop. 1973:90 s. 213) en skatt karakteriseras som&lt;br&gt;ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation. Med avgift&lt;br&gt;förstås vanligen en penningprestation som betalas för en specificerad&lt;br&gt;motprestation från det allmänna. Det uttalas vidare (a. prop s. 219) att&lt;br&gt;man i allmänhet har att göra med en avgift i RF:s bemärkelse endast&lt;br&gt;om ett specificerat vederlag utgår för den erlagda penningprestationen.&lt;br&gt;Även i vissa andra fåll får dock en penningpålaga anses ha karaktär av&lt;br&gt;avgift och inte skatt. Ett sådant fall föreligger när penningprestationen&lt;br&gt;tas ut endast i näringsreglerande syfte och i sin helhet tillförs närings-&lt;br&gt;grenen i fråga enligt särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den avgift som tas ut av postoperatörema utgår ingen motpresta-&lt;br&gt;tion, vare sig direkt till den avgiftsbetalande operatören eller till&lt;br&gt;branschen som helhet i form av bidrag eller i annat näringsreglerande&lt;br&gt;syfte. Avgiften är i stället avsedd att finansiera ett viktigt samhälls-&lt;br&gt;intresse som kommer enskilda och företag i hela landet tillgodo. En&lt;br&gt;avgift som tas ut på detta sätt är därmed att betrakta som en skatt. Som&lt;br&gt;en följd härav måste de närmare formerna for uttaget, skattesats m.m.&lt;br&gt;bestämmas genom lag. Det föreligger inte heller någon möjlighet för&lt;br&gt;riksdagen att delegera sin beslutsbefogenhet i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag är således inte förenligt med regeringsformen.&lt;br&gt;Regeringen avser därför inte att gå vidare till riksdagen med promemo-&lt;br&gt;rians förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de konstitutionella förutsättningarna för den avsedda&lt;br&gt;avgiften kommer regeringen inte nu att lägga fram något förslag om en&lt;br&gt;avgiftsfinansiering av den grundläggande postservicen. Skulle det visa&lt;br&gt;sig att förhållandena på postmarknaden förändras i sådan omfattning att&lt;br&gt;Posten inte längre kan upprätthålla denna service utan ersättning och&lt;br&gt;därför sagt upp avtalet i den delen avser regeringen dock att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag om en särskild skattelag. En sådan lag&lt;br&gt;kommer enligt regeringens nuvarande bedömning att innebära en&lt;br&gt;skyldighet för de enligt postlagen tillståndspliktiga postoperatörema att&lt;br&gt;betala en avgift för att säkerställa den grundläggande postservicen och&lt;br&gt;innehålla erforderliga bestämmelser om avgiftsuttaget m.m. Avgiften&lt;br&gt;bör tas ut i förhållande till operatörens omsättning eller på annan&lt;br&gt;likvärdig objektiv grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att närmare kunna bestämma avgiftsuttaget måste de tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga operatörer som vill komma i fråga vid en upphandling, vid&lt;br&gt;behov särredovisa intäkter och kostnader för de tjänster som enligt&lt;br&gt;postlagen är hänförliga till den grundläggande servicen. Post- och tele- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen skall i denna situatior upphandla den grundläggande post-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;servicen i likhet med vad som föreslås i denna proposition rörande den Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;rikstäckande kassaservicen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Bedrivande av postverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tillståndsplikt införs för den som vill bedri-&lt;br&gt;va postverksamhet i Sverige. Kravet på tillstånd möjliggör en&lt;br&gt;förhandsgranskning av de företag som ansöker om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på den som bedriver postverksamhet skall vara&lt;br&gt;desamma som nu gäller enligt 5 § postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva till ett tillstånds-&lt;br&gt;förfarande eftersom det innebär en bättre kontroll av marknaden och en&lt;br&gt;säkerhet for postoperatöremas kunder. Post- och telestyrelsen, Posten,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket och Konkurrensverket m.fl. ifrågasätter dock behovet&lt;br&gt;av den föreslagna tillståndsplikten. De anser att dagens system med&lt;br&gt;anmälningsplikt tillgodoser dessa krav. Vidare anser vissa remissinstan-&lt;br&gt;ser att ett tillståndskrav kan utgöra ett etableringshinder och att detta är&lt;br&gt;en främmande företeelse på en avreglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt postlagen får postverksamhet&lt;br&gt;bedrivas först efter anmälan hos Post- och telestyrelsen. Med postverk-&lt;br&gt;samhet avses i lagen regelbunden befordran mot avgift av brev eller av&lt;br&gt;brev och paket. Brev avser adresserade postförsändelser som är inne-&lt;br&gt;slutna i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg. Vykort,&lt;br&gt;brevkort och liknande försändelser jämställs med brev vid tillämpningen&lt;br&gt;av lagen. Med paket avses adresserade postförsändelser som väger mer&lt;br&gt;än 2 men högst 20 kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet skall bedrivas enligt förhållanden som tillgodoser&lt;br&gt;rimliga krav på tillförlitlighet och, när det gäller befordran av brev, så&lt;br&gt;att skyddet för avsändarnas och mottagarnas personliga integritet upp-&lt;br&gt;rätthålls. Verksamheten står under tillsyn av Post- och telestyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väl fungerande postkommunikationer spelar en stor roll såväl for&lt;br&gt;samhällsfunktioner av skilda slag som for företag och privatpersoner i&lt;br&gt;hela landet. Det är också nödvändigt att kunna anförtro postbefordrings-&lt;br&gt;företag särskilda samhällsuppgifter, t.ex. medverka vid allmänna val&lt;br&gt;samt ombesöija delgivning och vissa uppgifter i samband med folkbok-&lt;br&gt;föring. Det är visserligen i huvudsak Posten som hittills anförtrotts&lt;br&gt;dessa uppgifter. Kretsen av företag som har möjlighet att åta sig sådana&lt;br&gt;uppgifter i framtiden kan emellertid komma att vidgas. Postbefordrings-&lt;br&gt;företag befordrar också sammantaget stora ekonomiska värden. Det är&lt;br&gt;därför av väsentlig betydelse att de företag som verkar på brevmarkna-&lt;br&gt;den uppfyller de krav som lagen ställer och att allmänheten kan lita på&lt;br&gt;detta. Det finns anledning i sammanhanget att nämna att den anmälan&lt;br&gt;som sker hos Post- och telestyrelsen felaktigt har uppfattats som en&lt;br&gt;form av auktorisation av det anmälda företaget. Enligt den gällande&lt;br&gt;ordningen skall myndigheten inte utföra någon särskild kontroll i förväg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av företaget i fråga. En sådan kontroll sker i form av myndighetens Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;fortlöpande tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant företag inte har vilja eller förmåga i olika avseenden att&lt;br&gt;upprätthålla de krav lagen ställer på bedrivande av postverksamhet kan&lt;br&gt;företaget på kort tid orsaka stor skada för sina kunder. Om flera sådana&lt;br&gt;företag tillåts etablera sig på marknaden kan detta på sikt även få till&lt;br&gt;följd att den enskildes förtroende för postföretagens förmåga att bedriva&lt;br&gt;postverksamhet undergrävs. Den möjlighet som Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;nu har att med vitesförelägganden upprätthålla efterlevnaden av post-&lt;br&gt;lagen är inte en tillräckligt effektiv metod för att förebygga uppkomsten&lt;br&gt;av oseriös verksamhet. Det är enligt regeringens mening nödvändigt att&lt;br&gt;kunna förhindra att oseriösa företag alls träder in på marknaden. Det&lt;br&gt;nuvarande anmälningsförferandet bör därför ersättas med ett krav på&lt;br&gt;tillstånd för den som vill bedriva postverksamhet. Med en tillståndsplikt&lt;br&gt;skapas bättre förutsättningar att upprätthålla den enskilde kundens för-&lt;br&gt;troende för postföretagens förmåga att bedriva postverksamhet samtidigt&lt;br&gt;som den som avser att bedriva sådan verksamhet i förväg får bättre&lt;br&gt;kännedom om vilka krav som ställs på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang nämnas att postförmedling i Finland får&lt;br&gt;bedrivas endast efter koncession av statsrådet. För att koncession skall&lt;br&gt;beviljas krävs bl.a. att den sökande uppenbart kan sköta regelbunden&lt;br&gt;postförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med ett krav på tillstånd är således huvudsakligen att genom en&lt;br&gt;förhandsgranskning pröva om de företag som ansöker om tillstånd har&lt;br&gt;förutsättningar att uppfylla lagens krav på tillförlitlighet vid befordran&lt;br&gt;av försändelser och upprätthålla skyddet för avsändarnas och mottagar-&lt;br&gt;nas personliga integritet. Det skall däremot inte ingå i tillstånds-&lt;br&gt;prövningen att göra bedömningar av företagets affärsmässiga förutsätt-&lt;br&gt;ningar att agera i konkurrens med andra aktörer. Detta är förutsättning-&lt;br&gt;ar som det ankommer på företaget självt att bedöma på sedvanliga&lt;br&gt;kommersiella grunder. Det finns emellertid inte något skäl att förändra&lt;br&gt;kraven på den som bedriver postverksamhet. Förutsättningarna för att&lt;br&gt;beviljas tillstånd skall således vara desamma som nu gäller enligt 5 §&lt;br&gt;postlagen för att få bedriva postverksamhet. När det gäller frågan om&lt;br&gt;ett tillstånd bör kunna förenas med villkor har Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;ansett att en sådan möjlighet bör övervägas. Möjligheten för tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten att föreskriva villkor vid tillståndsgivning har flera fördel-&lt;br&gt;ar, bl.a. när det gäller samordningen av tillgången till den postala infra-&lt;br&gt;strukturen. Regeringen anser emellertid att det nu är för tidigt att införa&lt;br&gt;en sådan möjlighet. När flera företag av någon betydenhet finns etable-&lt;br&gt;rade på marknaden kan det finnas skäl att på nytt överväga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren bedriver verksamheten i strid med lagen eller&lt;br&gt;med föreskrifter som meddelats med stöd av lagen kan tillståndet åter-&lt;br&gt;kallas. Om det är tillräckligt får tillståndsmyndigheten i stället meddela&lt;br&gt;varning. Om tillståndet återkallas får tillståndsmyndigheten besluta hur&lt;br&gt;avveckling av verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Ingripande mot den som saknar tillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Straffbestämmelser infors inte i lagen. I&lt;br&gt;stället skall tillståndsmyndigheten genom vitesförelägganden&lt;br&gt;ingripa mot den som bedriver postverksamhet utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att den som med&lt;br&gt;uppsåt eller oaktsamhet utan tillstånd bedriver postverksamhet skall&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten för övre Norrland och Riksåklagaren&lt;br&gt;har ställt sig tveksamma till en kriminalisering i föreslagen omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare uttalat&lt;br&gt;(prop. 1994/95:23 s. 52 ff) att kriminalisering som metod för att söka&lt;br&gt;hindra överträdelse av olika normer i samhället bör användas med stor&lt;br&gt;försiktighet. Rättsväsendet bör inte belastas med sådant som har ringa&lt;br&gt;eller inget straffvärde. Kriminalisering är inte det enda och inte heller&lt;br&gt;det mest effektiva medlet för att motverka oönskade beteenden. Det&lt;br&gt;allmännas resurser för brottsbekämpning bör koncentreras på sådana&lt;br&gt;förfaranden som kan föranleda påtaglig skada eller fåra och som inte&lt;br&gt;kan bemötas på annat sätt. Utskottet instämde i princip i regeringens&lt;br&gt;uttalanden (bet. 1994/95 :JuU2 s. 6 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sanktioner för att upprätthålla efterlevnad av regler på&lt;br&gt;ett for postlagstiftningen näraliggande område, bank- och värdepappers-&lt;br&gt;lagstiftningen, har utvecklingen gått mot att ersätta straffbestämmelser&lt;br&gt;med vitesförfaranden. I lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 1991, har inte intagits några straffbestäm-&lt;br&gt;melser. I motiven ifrågasätts om en straffrättslig reglering är den mest&lt;br&gt;effektiva. Den innebär, sägs det i propositionen, att tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;för att beivra ett visst förfarande måste polisanmäla en händelse eller ett&lt;br&gt;pågående skeende för polisutredning och eventuellt allmänt åtal. En&lt;br&gt;sådan utredning kan befaras ta lång tid. En mer effektiv ordning torde&lt;br&gt;vara att kunna förena en återkallelse av ett tillstånd med ett vitesföreläg-&lt;br&gt;gande. En återkallelse bör således kunna kombineras med ett vitesföre-&lt;br&gt;läggande att inte fortsätta verksamheten. Tillsynsmyndigheten bör också&lt;br&gt;ges möjlighet att ingripa mot dem som driver fondverksamhet utan&lt;br&gt;tillstånd (prop. 1989/90:153 s. 43).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma system för sanktioner m.m. har därefter införts bl.a. i lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse, bankrörelselagen (1987:617) och&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på postområdet torde vitesförelägganden vara en betydligt&lt;br&gt;effektivare metod för att upprätthålla efterlevnaden av lagen än att&lt;br&gt;föreskriva straff. Tillräckliga skäl saknas även i övrigt för en kriminali-&lt;br&gt;sering på detta område. Regeringen föreslår därför att någon straff-&lt;br&gt;bestämmelse inte införs i postlagen. Tillståndsmyndigheten föreslås i&lt;br&gt;stället få en skyldighet att med vitesförelägganden ingripa mot den som&lt;br&gt;bedriver postverksamhet utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Prisreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande pristaket för privatpersoners&lt;br&gt;inrikes befordran av brevförsändelser skall kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen skall for att säkerställa rikstäckande&lt;br&gt;befordran av adresserade tidningar och tidskrifter till ett rimligt&lt;br&gt;pris särskilt följa prisutvecklingen och bevaka att servicen mot&lt;br&gt;kunderna inte försämras. I det fall priserna ökar i en orimlig takt&lt;br&gt;bör myndigheten uppmärksamma regeringen på förhållandena.&lt;br&gt;Regeringen får i så fall bedöma om det finns anledning att i&lt;br&gt;avtalet mellan staten och Posten införa en prisreglering även&lt;br&gt;avseende befordran av tidningar och tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att träffa avtal med Posten AB om&lt;br&gt;avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har fått ett i huvudsak positivt bemöt-&lt;br&gt;ande. Några remissinstanser påpekar vikten av att Post- och telestyrel-&lt;br&gt;sen även bevakar prissättningen på tidningsdistribution. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket anser att pristaket för privatpersoner bör avskaffas eftersom detta&lt;br&gt;sannolikt är av ringa betydelse för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande finns det i postlagen&lt;br&gt;krav på att brevbefordran skall ske till enhetliga och rimliga priser.&lt;br&gt;Vidare finns det i avtalet mellan staten och Posten ett pristak för privat-&lt;br&gt;personers avgifter för inrikes brevbefordran. Någon ytterligare pris-&lt;br&gt;reglering på postområdet har inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till den 1 januari 1992 fastställde regeringen priserna för&lt;br&gt;befordran av normalbrev upp till 500 gram. Från den 1 januari 1992&lt;br&gt;t.o.m. den 31 december 1992 beslutade dåvarande Postverket om&lt;br&gt;priserna för befordran av brevförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens beslutanderätt har dock begränsats av ett av regeringen&lt;br&gt;beslutat prismål. Prismålet innebar, fram till den 1 januari 1993, att&lt;br&gt;avgifterna för brev upp till 500 gram fick höjas med högst 80 procent&lt;br&gt;av den genomsnittliga förändringen av fäktorprisindex för lastbils-&lt;br&gt;transporter under treårsperioden 1992-1994. Postverkets egna revisorer&lt;br&gt;kontrollerade i samband med granskningen av Postverkets årsbokslut att&lt;br&gt;prisnivån inte överskreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med avregleringen av marknaden för brevbefordran den&lt;br&gt;1 januari 1993 (prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr.&lt;br&gt;1992/93:152) ersattes det gamla prismålet för befordran av brev från år&lt;br&gt;1992 med ett pristak för enbart privatpersoners avgifter för inrikes&lt;br&gt;befordran av brevförsändelser. Anledningen var att dåvarande regering&lt;br&gt;gjorde bedömningen att marknaden för brevbefordran för privatpersoner&lt;br&gt;trots avregleringen inte inom en överskådlig framtid skulle bli föremål&lt;br&gt;för en fungerande konkurrens. I syfte att skydda de konsumenter som&lt;br&gt;inte har något alternativ till Postens brevbefordran från allt för kraftiga&lt;br&gt;prishöjningar infördes ett pristak för dessa kunder. Pristaket riktades&lt;br&gt;mot den del av marknaden som saknade konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande pristaket, som är definierat i avtalet mellan staten och Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;Posten, innebär att avgiften för privatpersoners inrikes befordran av&lt;br&gt;brevförsändelser inte får stiga fortare än den allmänna prisnivån. Pris-&lt;br&gt;taket avser för närvarande endast Postens priser. Privatpersoners&lt;br&gt;befordran av brev utgör endast en liten andel (mindre än 10 procent) av&lt;br&gt;den totala brevdistributionen. Postens avgifter för privatpersoners&lt;br&gt;befordran av brevförsändelser viktas med utgångspunkt från de olika&lt;br&gt;viktgruppema upp till 500 gram. Avgiften får höjas årsvis ff.o.m. år&lt;br&gt;1994 med ett belopp som motsvarar högst den beräknade genomsnittliga&lt;br&gt;förändringen av nettoprisindex under en treårsperiod. Avgiften i respek-&lt;br&gt;tive viktgrupp beräknas utifrån en sammanvägd taxa som till 90 procent&lt;br&gt;består av rabatterade frimärken för privatpersoner och till 10 procent av&lt;br&gt;den ordinarie avgiften för enstaka försändelser. Eftersom pristaket&lt;br&gt;baseras på en prognos kan avvikelser förekomma for ett enskilt år.&lt;br&gt;Avvikelserna får beaktas vid prisförändringar ett nästfoljande år. Post-&lt;br&gt;och telestyrelsen har fått till uppgift att övervaka prisutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande anser Riksrevisionsverket att prisregleringen för&lt;br&gt;privatpersoner bör avskaffas. Som skäl för detta anför verket flera&lt;br&gt;punkter bl.a. att konkurrensen från tele, fax, e-post m.fl. håller priserna&lt;br&gt;nere och att en prisreglering utgör ett främmande inslag på en i övrigt&lt;br&gt;avreglerad marknad. Verket anför vidare att prisregleringen sannolikt är&lt;br&gt;av ett mycket begränsat värde för konsumenten och pekar på att det&lt;br&gt;genomsnittliga portoutlägget för en privatperson var år 1994&lt;br&gt;ca 100 kronor. Regeringens bedömning är att det för närvarande inte&lt;br&gt;finns något som tyder på att en fungerande konkurrens för normalbrev&lt;br&gt;kommer att uppstå inom en överskådlig framtid. Det är därför viktigt att&lt;br&gt;garantera att portokostnadema för privatpersoner hålls på en rimlig&lt;br&gt;nivå. Pristaket är vidare ett skydd för andra än privatpersoner. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas ideella föreningar som periodvis skickar stora&lt;br&gt;mängder post men vars volymer sällan räcker till för att erhålla någon&lt;br&gt;form av rabatt. Prisregleringen måste också ses ur ett vidare perspektiv.&lt;br&gt;Det påverkar inte enbart prissättningen på enstaka försändelser upp till&lt;br&gt;500 gram utan har även en indirekt återhållande effekt på övriga porton&lt;br&gt;för brev. Regeringens bedömning är därför att pristaket bör kvarstå med&lt;br&gt;i huvudsak samma utformning som i dag och regleras i det nya avtalet&lt;br&gt;mellan staten och Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande pristak bör dock förtydligas i vissa avseenden. Det bör&lt;br&gt;klart framgå av avtalet bl.a. att icke utnyttjat utrymme för prishöjning&lt;br&gt;ett år endast får skjutas över till nästkommande år men inte till påföljan-&lt;br&gt;de år. Posten kan inte hålla inne prisökningarna de första två åren, i&lt;br&gt;syfte att pressa priserna, för att sedan tredje året ta ut tre års pris-&lt;br&gt;höjning. Det bör även klargöras att den prognosticerade prisökningen&lt;br&gt;för höjningsåret bör baseras på uppgifter från en oberoende bedömare,&lt;br&gt;exempelvis Konjunkturinstitutet. Post- och telestyrelsen har till uppgift&lt;br&gt;att övervaka att Posten inte överskrider pristaket. Inom ramen för detta&lt;br&gt;arbete bör ingå att tolka avtalet och komma fram till lämpliga beräk-&lt;br&gt;ningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av adresserade tidningar m.m. - prissättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har stora förändringar skett när det gäller&lt;br&gt;befordran av svenska tidningar och tidskrifter. Den 1 juli 1991 upp-&lt;br&gt;hävdes den postala tidningskungörelsen (1968:489). I kungörelsen före-&lt;br&gt;skrevs villkor och avgifter i Postverkets tidningsrörelse, dvs. regeringen&lt;br&gt;fastställde priserna. I samband med att kungörelsen upphävdes infördes&lt;br&gt;en ny ordning som innebar att regeringen fastställde ett prismål i fråga&lt;br&gt;om befordran av vissa mervärdesskattebefriade tidskrifter. Priset för&lt;br&gt;befordran av alla övriga tidningar skulle baseras på marknadsmässiga&lt;br&gt;förhandlingar. Prismålet skulle bygga på principen om full kostnads-&lt;br&gt;täckning och knytas till ett kostnadsindex och en produktionsfaktor samt&lt;br&gt;festställas av regeringen. Prismålet knöts till Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;fektorprisindex för lastbilstransporter. Perioden fram till den 1 juli 1991&lt;br&gt;kännetecknades av stora underskott i tidnings- och tidskriftsdistribu-&lt;br&gt;tionen (trots principen om full kostnadstäckning). Underskotten täcktes&lt;br&gt;under lång tid genom statlig ersättning till Postverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1992 togs prismålet for befordran av vissa tidningar och&lt;br&gt;tidskrifter bort. Detta som ett led i försöken att komma tillrätta med de&lt;br&gt;stora underskotten i Postens tidnings- och tidskriftsbefordran. Enligt nu&lt;br&gt;gällande regler festställer Posten sina priser för tidnings- och tidskrifts-&lt;br&gt;befordran, vilket har ansetts vara en förutsättning för att bolaget skall&lt;br&gt;kunna ta ansvar för sin ekonomi. Någon statlig ersättning till Posten&lt;br&gt;betalas inte längre ut. Bolagets ambition är att gradvis på några års sikt&lt;br&gt;avveckla underskottet i huvudsak genom rationaliseringar men till viss&lt;br&gt;del även genom avgiftshöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens förändrade prissättning har inneburit konsekvenser som upp-&lt;br&gt;fettats som starkt negativa, speciellt för de tidningar och tidskrifter som&lt;br&gt;inte har något alternativ till Postens befordran. För dessa tidningar,&lt;br&gt;adresserade veckotidningar och medlemstidningar samt andra feck- och&lt;br&gt;specialtidningar, finns ingen möjlighet att pressa priserna på den befint-&lt;br&gt;liga marknaden. Posten kommer också under en överskådlig framtid att&lt;br&gt;vara den enda rikstäckande distributören av dessa tidningar. Efter de&lt;br&gt;prisökningar som skett under år 1994 och år 1995 gör Posten bedöm-&lt;br&gt;ningen att avgiftshöjningen nu skall kunna hålla sig inom den beräknade&lt;br&gt;inflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny prisreglering skulle innefetta endast den befordran av tidningar&lt;br&gt;där det i dag inte finns ett alternativ till Postens tjänster. Denna gräns-&lt;br&gt;dragning är dock otydlig. Någon form av definition av vilka tidningar&lt;br&gt;och tidskrifter som skall omfettas av en eventuell prisreglering är såle-&lt;br&gt;des nödvändig för att kunna införa en prisreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de speciella förhållanden som gäller för adresserad&lt;br&gt;tidnings- och tidskriftsdistribution och det fektum att riksdagen i sin&lt;br&gt;skrivelse (bet. 1994/95:TU25 rskr. 1994/95:376) särskilt pekat på att&lt;br&gt;prissättningen på tidningssidan bör uppmärksammas samt att företag och&lt;br&gt;enskilda på landsbygden har tillgång till tidningar och tidskrifter på&lt;br&gt;rimliga villkor har regeringen föreslagit den utvidgning som behandlas&lt;br&gt;i avsnitt 6.1 Grundläggande postservice. Utvidgningen innebär att även&lt;br&gt;inte inneslutna adresserade tidningar och tidskrifter kommer att omfettas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av krav på rimliga priser. För att säkerställa en rikstäckande befordran Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;av adresserade tidningar och tidskrifter till ett rimligt pris bör Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen noggrant följa prisutvecklingen och bevaka att servicen till&lt;br&gt;kunderna inte försämras. I det fell priserna ökar i en orimlig takt bör&lt;br&gt;myndigheten uppmärksamma regeringen på förhållandena. Regeringen&lt;br&gt;får i så fåll bedöma om det finns anledning att i avtalet mellan staten&lt;br&gt;och Posten infora en prisreglering även avseende befordran av tidningar&lt;br&gt;och tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör bemyndigas att träffa avtal med Posten AB om av-&lt;br&gt;giften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kassaservice&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Postens kassaservice&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kassaservice ingår i finansiell verksamhet av det slag som bedrivs av&lt;br&gt;banker m.fl. Även om postlagen endast reglerar postverksamhet har&lt;br&gt;regering och riksdag ansett att det är lämpligt att i anslutning till målen&lt;br&gt;om en rikstäckande postservice fastslå att det också skall finnas en&lt;br&gt;rikstäckande kassaservice dvs. det skall erbjudas en möjlighet för alla&lt;br&gt;privatpersoner, företag, myndigheter och andra organisationer i landet&lt;br&gt;att göra inbetalningar eller kvittera ut kontanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet om särskilda åtaganden mellan staten och Posten skall&lt;br&gt;Posten tillhandahålla en daglig (helgfri måndag till fredag) och riks-&lt;br&gt;täckande kassaservice till enhetliga priser för privatpersoner. För till-&lt;br&gt;handahållande av kassaservice till den del alternativ saknas och det inte&lt;br&gt;är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten utgår en ersättning&lt;br&gt;till Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip upprätthålls den rikstäckande kassaservicen genom egna&lt;br&gt;postkontor, sametableringar, Post i butik, lantbrevbärare och/eller post-&lt;br&gt;väskor. Samtliga dessa driftformer erbjuder den rikstäckande kassa-&lt;br&gt;service som avses i postlagen. Posten erbjuder dock en rad andra finan-&lt;br&gt;siella tjänster i olika omfattning t.ex. förmedling av tjänster åt Nord-&lt;br&gt;banken. Dessa mer omfettande finansiella tjänster erbjuds inte i alla&lt;br&gt;delar inom ramen för det egna nätet. Postens övriga finansiella verk-&lt;br&gt;samhet tas upp i avsnitt 9.3 Postens huvudinriktning och befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten har under de senaste åren successivt minskat antalet egna&lt;br&gt;postkontor och ersatt dessa främst med etableringsformema Post i butik&lt;br&gt;och lantbrevbäring. Detta har först och främst skett på landsbygden.&lt;br&gt;Framöver avser Posten att med etableringsformen Post i butik även&lt;br&gt;minska antalet egna postkontor i tätorterna. Post i butik innebär att&lt;br&gt;postverksamheten läggs ut på entreprenad. I regel är det butiker som tar&lt;br&gt;över verksamheten men även bensinstationer, verkstäder m.m. före-&lt;br&gt;kommer. De vanligaste enklare finansiella tjänsterna tillhandahålls som&lt;br&gt;in- och utbetalningar över postgiro liksom transaktionsservice för bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrevbärare utför både post- och kassaservice. Det finns ca 2 700&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantbrevbärarlinjer i landet. Lantbrevbäraren erbjuder i princip alla de Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;finansiella tjänster som kan erhållas på postkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tidigare bestämmelser for banktjänster (främst bankrörelse-&lt;br&gt;lagen, SFS 1987:617) och Finansinspektionens tolkning av dessa var&lt;br&gt;Postens möjligheter att erbjuda banktjänster i Post i butik begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en ändring av 2 kap. 3 a § bankrörelselagen, som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1996, har tidigare begränsningar av möjligheten att erbju-&lt;br&gt;da banktjänster genom ombud i glesbygd eller på mindre orter tagits&lt;br&gt;bort (prop. 1995/96:74, bet. 1995/96:NU9, rskr. 1995/96:112). Enklare&lt;br&gt;banktjänster såsom insättning på bankkonto, uttag från konto med bank-&lt;br&gt;bok samt betalningsförmedling skall kunna tillhandahållas genom&lt;br&gt;ombud. Tillstånd skall ges av Finansinspektionen om verksamheten&lt;br&gt;bedöms kunna bedrivas under kontrollerade former och med betryggan-&lt;br&gt;de säkerhet. Ett tillstånd att tillhandahålla enklare banktjänster genom&lt;br&gt;ombud skall ges generellt till banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan andra mer kvalificerade banktjänster tillhandahållas hos&lt;br&gt;ett eller flera särskilt angivna ombud. Det är Finansinspektionen som&lt;br&gt;meddelar tillstånd till verksamheten. För att erhålla tillstånd for kvalifi-&lt;br&gt;cerade banktjänster genom ombud ställs större krav på att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs under kontrollerade former och med betryggande säkerhet än&lt;br&gt;for enklare banktjänster genom ombud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Grundläggande kassaservice&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den grundläggande kassaservicen skall&lt;br&gt;enligt postlagen vara rikstäckande och tillhandahållas alla till&lt;br&gt;enhetliga priser, detta bör framgå av avtalet mellan staten och&lt;br&gt;Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians forslag: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Konsumentverket föreslår att begreppet grundläggande kassaservice&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta alla de tjänster som erbjuds av Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I lagen sägs att det skall finnas&lt;br&gt;en rikstäckande kassaservice som innebär att alla skall ha en möjlighet&lt;br&gt;att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga priser. I detta be-&lt;br&gt;grepp ligger att privatpersoner, företag, myndigheter och andra organi-&lt;br&gt;sationer i landet skall kunna göra inbetalningar och kvittera ut kontan-&lt;br&gt;ter. Kassaservice och postservice har ett historiskt och praktiskt sam-&lt;br&gt;band som även i fortsättningen motiverar att kravet på en grundläggan-&lt;br&gt;de kassaservice bör kvarstå i postlagen. Det saknas därför i dagsläget&lt;br&gt;skäl att förändra den i lagen angivna omfattningen av kassaservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör även fortsättningsvis säkerställa den grundläggande kassa-&lt;br&gt;servicen genom ett avtal med Posten. 1 ett kommande avtal bör nu&lt;br&gt;gällande principer avseende service och kvalitet kvarstå i huvudsak&lt;br&gt;oförändrade. Det bör vidare fastslås att antalet hushåll utan daglig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service dvs. i normalfallet fem dagar i veckan, inte bör öka. Enligt det Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;nuvarande avtalet skall den rikstäckande kassaservicen tillhandahållas&lt;br&gt;till enhetliga priser endast för privatpersoner. Eftersom postlagen anger&lt;br&gt;uttrycket alla bör det nya avtalet med Posten utformas så att det över-&lt;br&gt;ensstämmer med lagens formulering. En utvidgning av avtalets princip&lt;br&gt;om enhetliga priser till att omfatta företag enligt postlagens avsikt ställer&lt;br&gt;samtidigt stora krav på en precisering av vad som ligger i begreppet&lt;br&gt;verkställa och ta emot betalningar. Avtalet bör på företagssidan knyta&lt;br&gt;an till de standardtjänster som en privatkund kan erbjudas via post-&lt;br&gt;kontorsnätet eller via lantbrevbärare till enhetliga priser. Andra tjänster&lt;br&gt;gentemot företag blir därigenom helt individuella på samma villkor som&lt;br&gt;bankerna kan agera. Kravet på enhetliga priser skall när det gäller&lt;br&gt;kassaservice ses som ett uttryck för en geografisk likabehandling. Detta&lt;br&gt;innebär exempelvis att Posten även fortsättningsvis genom olika pris-&lt;br&gt;sättning av servicen i hög- och lågtrafiktid kan åstadkomma en viss&lt;br&gt;utjämning av efterfrågan i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande avtalet mellan staten och Posten anges att ca 1 800&lt;br&gt;fasta hushåll saknar daglig post- och kassaservice. Detta var en grov&lt;br&gt;uppskattning av antalet hushåll utan daglig service. I juni 1994 redo-&lt;br&gt;visade Posten utfallet av en noggrann kartläggning av antalet hushåll&lt;br&gt;utan service samt en bedömning av förändringar i antalet fram t.o.m. år&lt;br&gt;1996. Enligt denna redovisning saknade 1 967 hushåll kassaservice fem&lt;br&gt;dagar i veckan. Detta antal bedömdes ha varit oförändrat sedan en lång&lt;br&gt;tid tillbaka och bedöms så vara fram t.o.m. år 1996. Som redovisats&lt;br&gt;tidigare bör det i avtalet mellan staten och Posten framgå att antalet&lt;br&gt;hushåll, utan daglig post- och kassaservice, inte bör öka. Avtalet mellan&lt;br&gt;staten och Posten bör bygga på den reviderade redovisningen. Fördel-&lt;br&gt;ningen av antalet hushåll utan daglig service per region redovisas i Post-&lt;br&gt;och telestyrelsens rapport Postmarknaden i Sverige och rikstäckande&lt;br&gt;kassaservice - en beskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de grundläggande tjänsterna tillhandahåller Posten en rad&lt;br&gt;tilläggstjänster. Genom de tidigare nämnda utökade möjligheterna att&lt;br&gt;tillhandahålla banktjänster genom ombud skapas förutsättningar för&lt;br&gt;Posten att på ett kundanpassat sätt även tillhandahålla mer kvalificerade&lt;br&gt;banktjänster i bl.a. Post i butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje form av förändring av postkontorsnätet kan få stora konsekven-&lt;br&gt;ser för den berörda bygden och det är därför inte ovanligt att starka&lt;br&gt;känslor väcks i orter där Posten beslutar att lägga ned eller förändra&lt;br&gt;sina postkontor. I detta sammanhang bör det därför understrykas att&lt;br&gt;Posten, förutom den information som lämnas till länsstyrelserna vid&lt;br&gt;förändringar av servicenivå, i så stor utsträckning som möjligt bör&lt;br&gt;försöka att lokalt och regionalt förankra beslut om förändringar i&lt;br&gt;kontorsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Upphandling av kassaservicen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I avtalet mellan staten och Posten tillförsäk-&lt;br&gt;ras att bolaget mot kostnadsbaserad ersättning förbinder sig att&lt;br&gt;tillhandahålla en rikstäckande kassaservice. Post- och telestyrelsen&lt;br&gt;skall fortsättningsvis upphandla den del av den rikstäckande kassa-&lt;br&gt;servicen som i dag ersätts av staten via anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av dessa pekar dock på behovet av att klargöra Post- och tele-&lt;br&gt;styrelsen upphandlingsrutiner. SEKO bland andra undrar om det inte är&lt;br&gt;lämpligt att låta alla operatörer på betalningsmarknaden vara med och&lt;br&gt;finansiera den grundläggande kassaservicen enligt samma system som&lt;br&gt;föreslagits för den grundläggande postservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Staten ersätter i dagsläget Posten för&lt;br&gt;tillhandahållandet av kassaservice till den del alternativ saknas och det&lt;br&gt;inte är kommersiellt motiverat att bedriva verksamheten. I avtalet&lt;br&gt;mellan staten och Posten anges följande avseende ersättningsnivån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande uppgår ersättningen till 250 000 000 kronor per&lt;br&gt;kalenderår [ersättningen är reducerad med 50 000 000 kronor som&lt;br&gt;motsvaras av den resultateffekt för Posten som införandet av 12 %&lt;br&gt;mervärdesskatt vid befordran av brevförsändelser medför (prop.&lt;br&gt;1993/94:100 bil. 7 s. 118)].&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen har därefter sänkts till 200 miljoner kronor per kalender-&lt;br&gt;år. I 1994/95 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 7 s. 84)&lt;br&gt;motiverades denna sänkning bl.a. med att det rikstäckande kontorsnätet&lt;br&gt;ger möjlighet att i egen regi eller som entreprenör utveckla olika former&lt;br&gt;av rådgivningstjänster samt att den finansiella verksamheten torde kunna&lt;br&gt;utökas. Vidare hänvisas till den rationalisering och strukturförändring&lt;br&gt;som genomförs inom Posten med syfte att få en bättre produktivitets-&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Posten Fondkommission AB:s utökade befogenheter (prop.&lt;br&gt;1995/96:3, bet. 1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41) underlättas möjlig-&lt;br&gt;heten för Posten att utöka de finansiella tjänsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modema tekniken har inneburit att antalet transaktioner i kontors-&lt;br&gt;nätet successivt minskat vilket har medfört att Posten förändrat kassa-&lt;br&gt;nätet (Post i butiklösningar m.m.). En fortlöpande anpassning av kassa-&lt;br&gt;nätet är en nödvändig förutsättning för att upprätthålla en rikstäckande&lt;br&gt;kassaservice till en rimlig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utvidgade möjligheterna att erbjuda kassatjänster genom ombud får&lt;br&gt;stor betydelse för Postens framtida verksamhet och dess möjlighet att&lt;br&gt;upprätthålla ett ändamålsenligt kassanät. Det är nu möjligt för Posten att&lt;br&gt;efter tillstånd tillhandahålla kvalificerade banktjänster bl.a. inom ramen&lt;br&gt;för samarbetet med Nordbanken i postkontorsnätet. Vidare är möjlig-&lt;br&gt;heten för Posten att tillhandahålla banktjänster i Post i butik klarlagda. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för den rikstäckande kassaservicen är på samma sätt som Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;kostnaden för den grundläggande postservicen mycket svår att beräkna.&lt;br&gt;I samband med bolagiseringen bedömdes att kostnaden för den riks-&lt;br&gt;täckande kassaservicen uppgick till ca 300 miljoner kronor till den del&lt;br&gt;alternativ saknades och det inte är kommersiellt motiverat att bedriva&lt;br&gt;verksamheten. Denna beräkning måste ses som mycket osäker. Posten&lt;br&gt;beräknade under hösten 1994 att kostnaden uppgick till drygt 400&lt;br&gt;miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ersättningar till Posten för att exempelvis tillhandahålla handi-&lt;br&gt;kappservice och utföra beredskapsåtgärder baseras på en upphandling&lt;br&gt;som ombesörjs av Post- och telestyrelsen. I fortsättningen bör Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen även upphandla kassaservicen på samma sätt. Riksdagens&lt;br&gt;revisorer har i sin rapport 1995/96:RR10 Uppföljning av post- och&lt;br&gt;telepolitiska mål pekat på fördelarna med en upphandling av kassa-&lt;br&gt;servicen. Vidare överensstämmer detta förfarande bättre med EG:s&lt;br&gt;regler enligt vilka statsstöd endast under vissa begränsade omständig-&lt;br&gt;heter får utgå till bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet med Posten bör tillförsäkra att bolaget mot kostnadsbaserad&lt;br&gt;ersättning förbinder sig att tillhandahålla en rikstäckande kassaservice.&lt;br&gt;Även om det inledningsvis saknas alternativ till Posten så kan en upp-&lt;br&gt;handling komma att skapa bättre förutsättningar att få fram en rimlig&lt;br&gt;kostnad för den del av kassaservicen som inte är kommersiellt motive-&lt;br&gt;rad. En upphandling skall omfatta den olönsamma delen av kassa-&lt;br&gt;servicen dvs. den till vilken alternativ saknas och som inte är kommer-&lt;br&gt;siellt motiverad. För närvarande utgör denna en integrerad del av kassa-&lt;br&gt;servicen och lantbrevbäringen och utgör följaktligen en komplex ser-&lt;br&gt;vice. Ett nytt avtal mellan staten och Posten skall gälla från den 1 janu-&lt;br&gt;ari 1997. Med tanke på frågans komplexitet är det emellertid viktigt att&lt;br&gt;de praktiska förutsättningar som krävs för en upphandling närmare&lt;br&gt;klargörs. Det nuvarande avtalet bör därför i denna del förlängas att&lt;br&gt;gälla t.o.m. den 31 december 1997. Under tiden som löper fram till den&lt;br&gt;1 januari 1998 bör regeringen i samråd med Post- och telestyrelsen,&lt;br&gt;Posten, Glesbygdsverket m.fl. klargöra vilka rutiner som bör gälla for&lt;br&gt;den kommande upphandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att Posten vid en upphandling av kassaservicen&lt;br&gt;kan redovisa sina kostnader för de tjänster som upphandlas. Därvid&lt;br&gt;kommer inte enbart de direkta kostnaderna att vara intressanta utan&lt;br&gt;även principerna för fördelningen av företagets gemensamma kostnader&lt;br&gt;för den aktuella servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande kassaservicen bör även fortsättningsvis finansieras&lt;br&gt;via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Post- och telestyrelsens uppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Postservice&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Post- och telestyrelsen skall även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis ha till uppgift att följa utvecklingen på postområdet och&lt;br&gt;bevaka att postservicen motsvarar samhällets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen skall meddela tillstånd för rätten att&lt;br&gt;bedriva postverksamhet och utöva tillsyn över de företag som&lt;br&gt;erhållit tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet instanser anser att det finns ett behov av&lt;br&gt;att förtydliga Post- och telestyrelsens roll och att förstärka myndighetens&lt;br&gt;möjligheter att aktivt bevaka befintliga och potentiella aktörer på post-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Post- och telestyrelsen (PTS) skall&lt;br&gt;enligt sin instruktion verka för att en väl fungerande postservice finns&lt;br&gt;tillgänglig för alla enligt de mål som anges i postlagen. PTS skall vidare&lt;br&gt;följa utvecklingen och bevaka att postservicen motsvarar samhällets&lt;br&gt;behov samt övervaka prisutvecklingen på postområdet. Postservicen i&lt;br&gt;landet skall för att motsvara de behov som finns i landet vara rikstäck-&lt;br&gt;ande och tillgänglig för alla oavsett var i landet man väljer att bo eller&lt;br&gt;verka. Vidare skall priserna vara rimliga och enhetliga för att underlätta&lt;br&gt;och möjliggöra för dem som väljer att bosätta sig i glesbygd att ha ett&lt;br&gt;aktivt socialt liv och kunna verka som befolkningen i övriga delar av&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndighetens instruktion skall det framgå att uppgifter som reger-&lt;br&gt;ingen kontinuerligt behöver, såsom redovisningen av utvecklingen på&lt;br&gt;postområdet vad gäller bl.a. den förändrade kvalitets- och servicenivån&lt;br&gt;i landets alla delar, årligen skall redovisas i myndighetens årsredo-&lt;br&gt;visning. I årsredovisningen skall PTS vidare särskilt redovisa de om-&lt;br&gt;råden som nedan pekas ut, dvs. tillsynsverksamheten samt upphand-&lt;br&gt;lingen av samhällsåtaganden på postområdet. Dessa områden bör nog-&lt;br&gt;grant följas upp och bevakas för att regeringen i sin bedömning av&lt;br&gt;postverksamheten i Sverige skall kunna vidta eventuella åtgärder för att&lt;br&gt;säkerställa att samhällets behov uppfylls. Regeringen är vidare beroende&lt;br&gt;av heltäckande underlag från PTS vad gäller postområdets alla verksam-&lt;br&gt;hetsdelar för att kunna uppfylla det informationskrav riksdagen har på&lt;br&gt;regeringen. Regeringen avser att mot denna bakgrund se över myndig-&lt;br&gt;hetens instruktion i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsverksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS skall bedriva tillsyn över att brevbefordran bedrivs i överensstäm-&lt;br&gt;melse med postlagen samt att de föreskrifter som meddelas följs. Enligt&lt;br&gt;nu gällande regler skall tillsynen vara begränsad till sådan postverksam-&lt;br&gt;het som avser brevbefordran. Myndigheten skall i första hand kontrolle-&lt;br&gt;ra att postbefordringsföretagen uppfyller postlagens krav, vilka bl.a.&lt;br&gt;innebär att skyddet for avsändarnas och mottagarnas personliga integri-&lt;br&gt;tet skall upprätthållas och att befordran tillgodoser rimliga krav på&lt;br&gt;tillförlitlighet. Hög prioritet bör ges uppgiften att följa utvecklingen på&lt;br&gt;postmarknaden och därmed bedömningen av om det statliga intresset att&lt;br&gt;postservicen uppfyller samhällets behov tillgodoses. Vidare bör tillsynen&lt;br&gt;över postoperatörema prioriteras. Tillsynen skall enligt föreliggande&lt;br&gt;förslag omfatta de företag som erhållit tillstånd. Vidare skall PTS&lt;br&gt;liksom tidigare bedriva tillsyn över att brevbefordringsföretagen iakttar&lt;br&gt;bestämmelser om obeställbara brev i postlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har vidare i uppgift att granska uppfyllelsen av avtalet mellan&lt;br&gt;staten och Posten. Tillsynen av avtalet skall innehålla en analys bl.a. av&lt;br&gt;de förändringar som skett under året, av de siffror som framkommit vid&lt;br&gt;granskningen samt de effekter avtalet haft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utökade grundläggande postservicen innebär att myndighetens&lt;br&gt;uppgifter utökas till att också gälla bevakning och uppföljning av dessa&lt;br&gt;delar. PTS har vidare i uppgift att i frågor av infrastrukturell karaktär&lt;br&gt;såsom tillgången på postboxar och möjligheten till eftersändning m.m.&lt;br&gt;huvudsakligen övervaka att för alla parter acceptabla lösningar kan&lt;br&gt;uppnås förhandlingsvägen. Visar sig detta omöjligt skall myndigheten&lt;br&gt;uppmärksamma Konkurrensverket på situationen om det rör sig om&lt;br&gt;åtgärder av konkurrensbegränsande karaktär. PTS har däremot inte&lt;br&gt;några befogenheter att aktivt främja konkurrensen eller lösa de konkur-&lt;br&gt;rensproblem som eventuellt kan uppstå på en fri marknad om dessa inte&lt;br&gt;är av infrastrukturell karaktär. Myndigheten är däremot oförhindrad att&lt;br&gt;underrätta Konkurrensverket om konkurrensbegränsande åtgärder i strid&lt;br&gt;med konkurrenslagen (SFS 1993:20) vidtas av en operatör på markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS får enligt föreliggande förslag utvidgade befogenheter i flera&lt;br&gt;avseenden, förutom tillståndsgivning bl.a. skyldighet att förelägga den&lt;br&gt;som bedriver postverksamhet utan tillstånd att upphöra med verksam-&lt;br&gt;heten och besluta om hur avveckling av verksamheten skall ske. PTS&lt;br&gt;kan vidare förelägga den som bedriver verksamhet att inkomma med&lt;br&gt;upplysningar om verksamheten så att myndigheten kan bedöma om&lt;br&gt;denna skall bedömas som postverksamhet. Enligt förslaget får PTS&lt;br&gt;vidare en möjlighet att meddela interimistiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av tillsynsmyndighetens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS har enligt postlagen rätt att meddela föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;den som bedriver postverksamhet att betala avgifter för myndighetens&lt;br&gt;verksamhet. Det har ansetts naturligt att den tillsynsverksamhet som&lt;br&gt;PTS bedriver med stöd av postlagen eller på grund av avtalet mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten och Posten skall finansieras med avgifter från dem som berörs av Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;verksamheten och for vilka den får anses vara till nytta. Likaså skall&lt;br&gt;brevbefordringsföretag i vilkas verksamhet obeställbara brevförsändelser&lt;br&gt;uppkommer svara för PTS kostnader för hantering av sådana försändel-&lt;br&gt;ser. Något skäl till förändring av nuvarande finansieringssystem för&lt;br&gt;PTS uppgifter anses inte föreligga. PTS skall enligt förslaget finansiera&lt;br&gt;sin tillståndsverksamhet med avgifter från de postbefordringsföretag&lt;br&gt;som ansöker om tillstånd att bedriva postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsåtaganden på postområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bolagiseringen av Postverket överfördes ansvaret för samhälls-&lt;br&gt;åtaganden på postområdet till PTS. Det beslutades samtidigt att dessa&lt;br&gt;samhällsåtaganden, vilka är befordran av blindskriftsförsändelser, handi-&lt;br&gt;kappservice i samband med postservicen samt beredskapsåtgärder skulle&lt;br&gt;upphandlas av PTS. Enligt den tidigare ordningen ersattes Postverket av&lt;br&gt;staten för den befordran av blindskriftsförsändelser som verket stod för.&lt;br&gt;Övriga samhällsåtaganden finansierade Postverket med egna medel. I&lt;br&gt;samband med ombildningen av Postverket till aktiebolag ansågs det vara&lt;br&gt;rimligt att Posten ersattes for dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS övertog ansvaret för samhällsåtagandena fr.o.m. den 1 mars&lt;br&gt;1994. Denna verksamhet finansieras över statsbudgeten och inte genom&lt;br&gt;avgifter från operatörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts vara av största vikt att funktionshindrades och äldres&lt;br&gt;tillgång till postservice även efter bolagiseringen av Postverket har&lt;br&gt;kunnat garanteras och att kvalitén upprätthålls. Postverkets handikapp-&lt;br&gt;service var framför allt inriktad på att post- och kassaservicen i gles-&lt;br&gt;bygden garanteras handikappade och äldre. Hög ålder eller funktions-&lt;br&gt;hinder motiverade att lantbrevbärama gjorde avstickare till ensligt&lt;br&gt;belägna hushåll. Det är nu PTS uppgift att säkerställa denna service&lt;br&gt;genom upphandling. Vem som skall ha tillgång till dessa tjänster och&lt;br&gt;hur mycket av tjänsten som får anses ingå i postoperatörens normala&lt;br&gt;åtaganden är givetvis svårt att bedöma. PTS gör i samband med upp-&lt;br&gt;handlingen av handikappservicen en bedömning av vad en rimlig nivå är&lt;br&gt;och vilka som skall anses omfattas av servicen. En utgångspunkt är att&lt;br&gt;servicenivån inte skall försämras och att kvalitén skall upprätthållas.&lt;br&gt;Erfarenheter från upphandlingen av samhällsåtaganden på teleområdet&lt;br&gt;har visat att PTS genom specifika kravspecifikationer och egna kost-&lt;br&gt;nadsberäkningar av de tjänster som upphandlats har kunnat förbättra&lt;br&gt;tjänsteutbudet inom ramen för anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I postlagen föreskrivs att regeringen eller, om regeringen bestämmer&lt;br&gt;det, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om planering och&lt;br&gt;andra åtgärder som behövs i fredstid för att tillgodose totalförsvarets&lt;br&gt;behov av postservice. PTS är tillsynsmyndighet på området och ansva-&lt;br&gt;rig myndighet för funktionen postbefordran inom totalförsvaret enligt&lt;br&gt;beredskapsförordningen (1993:242). Myndigheten har till uppgift att&lt;br&gt;verka för att verksamheten inom funktionen bedrivs så att samhällets&lt;br&gt;behov av postbefordran tillgodoses under höjd beredskap. För att säker-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställa postservicen under kristider och i krig upphandlar PTS tjänster Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;och åtgärder för beredskap. Upphandlingen sker, i tillämpliga delar,&lt;br&gt;enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. PTS har för budget-&lt;br&gt;året 1994/95 och 1995/96 upphandlat beredskapsåtgärder från Posten&lt;br&gt;(inkl. Postgirot Bank AB). Upphandlingarna har skett i samverkan med&lt;br&gt;övriga delar av totalförsvaret. PTS har bedömt att inget annat företag än&lt;br&gt;Posten har haft möjlighet att utföra tjänsterna i fråga varför endast detta&lt;br&gt;bolag beretts möjlighet att lämna offert. Det nuvarande systemet för att&lt;br&gt;säkerställa samhällets behov av postservice under höjd beredskap har&lt;br&gt;visat sig fungera väl. Regeringen har inte funnit någon anledning att&lt;br&gt;vidta några åtgärder för att förändra systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandling av samhällsåtaganden har visat sig vara ett effektivt&lt;br&gt;medel för att få ned kostnaderna för de tjänster som upphandlas.&lt;br&gt;Avsikten med upphandlingen är dock att den skall ske i konkurrens.&lt;br&gt;Detta gäller inte endast för beredskapstjänster utan också för de tjänster&lt;br&gt;PTS upphandlar på handikappområdet. En effektiv upphandling bör&lt;br&gt;också kunna ge ett ökat utrymme till att upphandla ytterligare tjänster&lt;br&gt;inom det specifika området inom ramen för befintliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTS bör i sin roll som tillsynsmyndighet noggrant följa utvecklingen&lt;br&gt;av resultatet av upphandlingarna av de tjänster som ingår i begreppet&lt;br&gt;samhällsåtaganden. Resultatet skall redovisas till regeringen i myndig-&lt;br&gt;hetens årsredovisning. PTS bör också uppmärksamma regeringen på&lt;br&gt;förändringar i den service som är föremål för upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Kassaservice&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Post- och telestyrelsen skall även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis följa utvecklingen och bevaka att den grundläggande&lt;br&gt;kassaservicen motsvarar de krav staten ställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Post- och telestyrelsen skall utarbeta rutiner för upphandling av&lt;br&gt;kassaservicen vilka skall redovisas i samband med att övrig upp-&lt;br&gt;handling på postområdet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslagen.&lt;br&gt;Några instanser anser att Post- och telestyrelsens rutiner för upphand-&lt;br&gt;lingen måste göras tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: PTS skall enligt myndighetens&lt;br&gt;instruktion verka för att en väl fungerande kassaservice finns tillgänglig&lt;br&gt;för alla enligt de mål som fästställts i postlagen. Myndigheten skall&lt;br&gt;också följa utvecklingen och bevaka att kassaservicen motsvarar sam-&lt;br&gt;hällets behov. För att säkerställa de krav staten har ställt på en riks-&lt;br&gt;täckande kassaservice skall PTS i sin årsredovisning redovisa utveck-&lt;br&gt;lingen av denna tjänst. Av största vikt är att redovisa utvecklingen av&lt;br&gt;kassaservicen i glesbygd samt effekterna av den förändring som sker då&lt;br&gt;Posten omvandlar fler kontor till ”Post i butik”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt avtalet mellan staten och Posten har Posten under avtalsperiod- Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;en den 1 mars 1994 - den 31 december 1996 förbundit sig att upprätt-&lt;br&gt;hålla en daglig och rikstäckande kassaservice i enlighet med de krav&lt;br&gt;som finns uppställda i avtalet. PTS har av regeringen fått i uppdrag att&lt;br&gt;kontrollera att avtalet uppfylls. Myndigheten har årligen inrapporterat&lt;br&gt;till regeringen om uppfyllelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av största vikt att PTS i sin rapport till regeringen inte endast&lt;br&gt;redovisar huruvida avtalet är uppfyllt eller ej samt utvecklingen av&lt;br&gt;kassaservicen utan också förklarar och analyserar de siffror som fram-&lt;br&gt;kommer om antalet hushåll som fått förändrad service. Vidare är det av&lt;br&gt;största intresse att PTS redovisar vilka kundkategorier som erhållit&lt;br&gt;försämringar och vari försämringarna har bestått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten erhåller årligen en ersättning från staten för att täcka de kost-&lt;br&gt;nader bolaget har för att upprätthålla den rikstäckande kassaservicen i&lt;br&gt;landet. Av erfarenhet från annan post- och televerksamhet kan man&lt;br&gt;förmoda att denna ersättningsform inte är samhällsekonomiskt effektiv.&lt;br&gt;I stället bör kassaservicen upphandlas av den myndighet som är ansva-&lt;br&gt;rig på området, i detta fåll PTS. Liksom övrig upphandling på området&lt;br&gt;skall upphandlingen av kassaservicen ske i konkurrens och i överens-&lt;br&gt;stämmelse med lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Upphand-&lt;br&gt;lingen och rutinerna för denna skall redovisas i samband med att övrig&lt;br&gt;upphandling på postområdet redovisas, dvs. årligen i årsredovisningen.&lt;br&gt;Som beskrivits i avsnitt 7.3 skall nuvarande avtal, i den del det behand-&lt;br&gt;lar rikstäckande kassaservice, förlängas att gälla den t.o.m. den&lt;br&gt;31 december 1997, Under den tid som löper fram till den 1 januari&lt;br&gt;1998 skall rutiner för upphandlingen av kassaservicen utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Postens framtida verksamhetsinriktning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Tidigare överväganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 mars 1994 ombildades affärsverket Posten till ett av staten helägt&lt;br&gt;aktiebolag (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119).&lt;br&gt;Faktorer som den tekniska utvecklingen, efterfrågeförändringar och&lt;br&gt;liberalisering hade inneburit en förändrad marknadssituation för Postens&lt;br&gt;verksamhet. Aktiebolagsformen ansågs utgöra en lämplig associations-&lt;br&gt;form för konkurrensutsatt verksamhet. Det var därför enligt regeringens&lt;br&gt;mening angeläget att ge Postverket samma verksamhetsform som andra&lt;br&gt;företag på postbefordrings- och betalningsmarknaden, dvs. aktiebolags-&lt;br&gt;formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen lades huvudinriktning och målsättning&lt;br&gt;för Postens verksamhet fast. Huvudinriktning for Posten bör vara att&lt;br&gt;erbjuda rikstäckande post- och kassaservice. Bolaget bör direkt eller&lt;br&gt;genom dotter- eller intressebolag bedriva denna verksamhet. Annan&lt;br&gt;verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att denna kompletterar huvudinriktningen och att den bidrar till att&lt;br&gt;stärka koncernens lönsamhet och konkurrenskraft. Ytterligare en förut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning är att detta sker under rimligt risktagande. Med rimligt risk- Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;tagande avses att denna verksamhet inte får bedrivas på bekostnad av&lt;br&gt;kärnverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for staten som ägare är att erhålla avkastning på det&lt;br&gt;egna kapitalet. Det primära ekonomiska målet for verksamheten i&lt;br&gt;Posten är därmed att ge en räntabilitet på eget kapital och utdelning till&lt;br&gt;ägaren. Det är även viktigt att företagets effektivitet och finansiella&lt;br&gt;styrka utvecklas gynnsamt. Ekonomiska nyckeltal för att följa upp detta&lt;br&gt;är bl.a. räntabilitet på sysselsatt kapital och soliditet. Målsättningen från&lt;br&gt;ägarens sida bör vara att Posten på längre sikt skall kunna arbeta under&lt;br&gt;affärsmässiga villkor och uppvisa en avkastning jämförbar med större&lt;br&gt;svenska välskötta foretag i motsvarande branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I trafikutskottets betänkande med anledning av 1995 års budgetpropo-&lt;br&gt;sition (bet. 1994/95 :TU25) tas ägarstrukturen i Posten upp. I betänkan-&lt;br&gt;det anförs att det inte är aktuellt att privatisera Posten. Postkommunika-&lt;br&gt;tioner utgör en väsentlig del av landets infrastruktur. Det är nödvändigt&lt;br&gt;att alla landets delar har tillgång till en god postservice. När Postverket&lt;br&gt;bolagiserades uttalade riksdagen att statsmakternas behov av styrning,&lt;br&gt;kontroll och insyn måste tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Ett av&lt;br&gt;de skäl som den dåvarande regeringen framförde var att genom ett&lt;br&gt;statligt ägande skapas garantier for att såväl serviceåtaganden som&lt;br&gt;demokratiskt inflytande kan säkerställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statligt företagsägande i generell bemärkelse har därutöver behandlats&lt;br&gt;av statsmakterna vid ett flertal tillfällen. Regeringen har anfört att den&lt;br&gt;inte ämnar fortsätta med de ideologiskt motiverade utförsäljningarna av&lt;br&gt;statligt ägda företag som till viss del genomfördes av regeringen under&lt;br&gt;förra mandatperioden. Regeringen har i stället i olika sammanhang&lt;br&gt;pekat på att staten bör spela en mer aktiv ägarroll för att främja utveck-&lt;br&gt;lingen av företag med statligt ägande. I bl.a. 1995 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1995/96:100) och propositionen Aktiv förvaltning av statens&lt;br&gt;företagsägande (prop. 1995/96:141) anförs att statens ägande skall&lt;br&gt;utövas aktivt och professionellt där det statliga ägandet på olika sätt&lt;br&gt;behöver bli mer effektivt och ges samma förutsättningar som för övriga&lt;br&gt;ägare i näringslivet. Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till&lt;br&gt;företagens utveckling. Det kan bl.a. ske genom tillförsel av kompetens&lt;br&gt;och kapital, men vid behov även medverkan till verksamhetsanpassning,&lt;br&gt;omstrukturering och i vissa fåll ägarförändring, för att utveckla statligt&lt;br&gt;ägda företag samt statens kapital i dessa. Det är även en viktig uppgift&lt;br&gt;för staten som ägare att tillse att företagens verksamhet bedrivs på ett&lt;br&gt;sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på postmarknaden såväl i Sverige som internationellt har&lt;br&gt;påverkats starkt av den datatekniska utvecklingen som förändrar hela&lt;br&gt;kommunikationsmarknaden. Detta har medfört att Posten delvis för-&lt;br&gt;ändrat sin verksamhetsinriktning. Posten satsar på att utnyttja den nya&lt;br&gt;tekniken för att kunna erbjuda elektroniska alternativ till det traditio-&lt;br&gt;nella brevet och betalningssystemet. Vidare har Posten breddat sin verk-&lt;br&gt;samhet internationellt. Posten anser att denna internationalisering måste&lt;br&gt;fortsätta för att den skall kunna upprätthålla kärnverksamheten och möta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom den internationella postmarknaden har gått mot att Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;vissa av de stora nationella postoperatörema i högre grad än tidigare&lt;br&gt;arbetar med internationell expansion. Vanligast är att etablera så kallad&lt;br&gt;”remailing”. Det innebär att man utnyttjar skillnader i porton och termi-&lt;br&gt;nalavgifter mellan olika postoperatörer genom att lämna in försändelser-&lt;br&gt;na som inrikespost direkt i mottagarlandet eller genom att försändelser-&lt;br&gt;na kommer in i distributionsnätet via en annan postoperatör. För att&lt;br&gt;kunna erbjuda tjänster utanför den nationella marknaden satsar ett flertal&lt;br&gt;postoperatörer på samverkansprojekt inom den elektroniska marknaden.&lt;br&gt;Internationell samverkan inom paket- och expresstjänstområdet är också&lt;br&gt;vanliga. Därutöver har ett flertal postoperatörer en internationell kon-&lt;br&gt;sultverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PTT Post (Nederländerna) tillhör de postoperatörer som satsat hårdast&lt;br&gt;på en internationalisering. Sedan länge har bolaget bedrivit remailing.&lt;br&gt;Remailing kombineras med olika tilläggstjänster t.ex. hämtning och&lt;br&gt;fakturering. Bolaget har vidare byggt upp en egen landsvägsbaserad&lt;br&gt;pakettjänst från dörr till dörr i Europa i samverkan med andra länder.&lt;br&gt;Royal Mail (Storbritannien) har också expanderat sin internationella&lt;br&gt;verksamhet. Bolaget har gjort satsningar på exportmarknaden for såväl&lt;br&gt;brev som paket. Vidare arbetar Royal Mail med remailing och interna-&lt;br&gt;tionell konsultverksamhet i stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drivkraften för de nationella postoperatöremas internationalisering är&lt;br&gt;att de måste upprätthålla sin intjänandeförmåga på en mogen nationell&lt;br&gt;marknad. Dessutom är postoperatörema utsatta för ett starkt omvand-&lt;br&gt;lingstryck till följd av den snabba IT-utvecklingen. Postens IT-satsning-&lt;br&gt;ar samt internationella verksamhet kommer översiktligt att redovisas&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens förändrade verksamhetsinriktning kan komma att påverka de&lt;br&gt;riktlinjer som är fastlagda av staten och bolagsordningen för Posten AB.&lt;br&gt;Med bl.a. detta som bakgrund är det viktigt att staten tar ställning till&lt;br&gt;Postens framtida verksamhetsinriktning samt att man generellt ser över&lt;br&gt;statens styrning av Posten. Posten måste så snart som möjligt få vägled-&lt;br&gt;ning om den förordade verksamhetsinriktningen m.m. är förenlig med&lt;br&gt;ägarens intentioner. Kommunikationsdepartementet har därför på 1996&lt;br&gt;års bolagsstämma informerat om vissa i denna proposition redovisade&lt;br&gt;ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Postens verksamhet och organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Posten är Sveriges största kommunikationsföretag. Postkoncemen består&lt;br&gt;av moderbolaget Posten AB samt dotterbolag och intressebolag. Post-&lt;br&gt;koncernens legala och funktionella struktur redovisas i bilagorna 5 och&lt;br&gt;6. Postkoncemen omorganiserades den 1 juli 1995. I det följande&lt;br&gt;beskrivs postkoncemens funktionella organisation. Postkoncemen är&lt;br&gt;funktionellt organiserad i nio koncemenheter. De fem koncemenhetema&lt;br&gt;Posten försäljning, Postgirot Bank, Posten Brev, Posten Logistik och&lt;br&gt;Posten Utrikes utgör affärsområden, dvs. större enheter med ansvar att&lt;br&gt;bedriva avgränsade verksamheter inom koncernens område. Förutom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärsområdena finns koncemenhetema Posten Finansiella Tjänster, Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;Posten affärsutveckling, Postlästigheter och Postbolagengruppen. Post-&lt;br&gt;koncernens organisation omfattar förutom koncemenhetema även&lt;br&gt;koncemstabema Ekonomi, Finans, Informatik, Juridik och Säkerhet,&lt;br&gt;Kommunikation, Personal samt Revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Försäljning ansvarar för postkontorsnätet och för försäljningen&lt;br&gt;till mindre företag och privatpersoner. Verksamheten baseras på kärn-&lt;br&gt;verksamheternas sortiment och Postens tre varumärken, ”Posten”,&lt;br&gt;”Postgirot” och ”PostNet”. Verksamheten omfattar även produk-&lt;br&gt;tionstjänster for kämaöäremas räkning avseende transaktioner samt in-&lt;br&gt;och utlämning av brev och paket. Kompletterande affärer skall drivas&lt;br&gt;om de stöder kämaffärema, genom att utnyttja ledig kapacitet. Kontors-&lt;br&gt;nätet består av ca 1 900 serviceställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Brev förmedlar individuella och massproducerade meddelan-&lt;br&gt;den, tidningar och tidskrifter inom landet. Förmedlingen kan ske genom&lt;br&gt;traditionella brev, genom elektronik eller genom en kombination. Den&lt;br&gt;dominerande delen av meddelandena utgörs av fysiska försändelser men&lt;br&gt;inslaget av elektroniska meddelanden ökar stadigt. Posten Brev förmed-&lt;br&gt;lar även lättare varor, upp till ett kilo, inom Sverige. Posten Brev erbju-&lt;br&gt;der heltäckande lösningar för kommunikation, betalningar och logistik&lt;br&gt;avseende brevförsändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Logistik svarar huvudsakligen för standardiserade och riks-&lt;br&gt;täckande transporttjänster för paket upp till 35 kg. Posten Logistik har&lt;br&gt;som mål att vara ett ledande transportförmedlingsföretag på lättgods-&lt;br&gt;marknaden och är i dag en av de tre största transportörerna på denna&lt;br&gt;marknad i Sverige. Posten Logistik erbjuder också kompletta logistik-&lt;br&gt;lösningar avseende lättare gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Utrikes svarar för förmedlingen av meddelanden, varor och&lt;br&gt;expressgods med destination utanför Sveriges gränser liksom för tull-&lt;br&gt;hantering och befordran av från utlandet ankommande meddelanden och&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirot Bank erbjuder nationell och internationell betalnings- och&lt;br&gt;informationsförmedling över postgirokonton samt som tilläggstjänster&lt;br&gt;kortfristig in- och utlåning. Postgirot Bank är en av de ledande betal-&lt;br&gt;ningsförmedlama i Sverige med en total marknadsandel på ca 50&lt;br&gt;procent av betalningsmarknaden. Postgirot Bank har ca 1,7 miljoner&lt;br&gt;kunder fördelade på ca 1 miljon privatkunder och ca 700 000 företags-&lt;br&gt;kunder och organisationer. Under år 1995 har verksamheten breddats&lt;br&gt;genom ett inkråmsförvärv av factoringrörelsen i Euro Trade Finance&lt;br&gt;EFT AB. Denna verksamhet ingår i Postgirot Banks organisation som&lt;br&gt;en resultatenhet (Företagsfinans). Postgirot Bank är den enda betalnings-&lt;br&gt;förmedlaren i Sverige som kan erbjuda internationell elektronisk betal-&lt;br&gt;nings- och informationsförmedling till både postbanker/postgiron och&lt;br&gt;affärsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reglerande inflytande som Finansdepartementet tidigare haft på&lt;br&gt;postgiroverksamheten upphörde i och med bolagiseringen och ersattes&lt;br&gt;med tillsyn av Finansinspektionen då PostGirot blev Postgirot Bank.&lt;br&gt;Finansinspektionen utövar även tillsyn över Posten Fondkommission AB &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Posten Kredit AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Finansiella Tjänster som etablerades den 1 juli 1995 formule-&lt;br&gt;rar, paketerar och levererar egna och andra finansiella instituts tjänster&lt;br&gt;främst via postkontorsnätet. Tillsammans med Nordbanken, som är den&lt;br&gt;största samarbetspartnem, WASA försäkring, Öhman Fondkommission&lt;br&gt;och Aktiespararnas Riksförbund erbjuds ett urval av tjänster inom betal-&lt;br&gt;ning, sparande, aktieöverföringar, lån och försäkring. Samarbetet med&lt;br&gt;Nordbanken bygger på ett avtal som löper med fem års uppsägningstid.&lt;br&gt;Under år 1996 kommer Postbanken att etableras genom samarbetet med&lt;br&gt;Nordbanken. Postbanken kommer att erbjuda vanliga banktjänster som&lt;br&gt;lönekonton, sparkonton, fondsparande, bostadslån och pensionsförsäk-&lt;br&gt;ringar till privatpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Affärsutveckling ansvarar för strategisk affärsutveckling,&lt;br&gt;tjänsteutveckling och pilotdrift över affärsområdesgränsema. Affärs-&lt;br&gt;området möter de stora kundernas behov av integrerade nationella och&lt;br&gt;internationella tjänster för kommunikation, ekonomiadministration och&lt;br&gt;logistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedanstående tabell redovisas nyckeltal samt omsättning och resultat&lt;br&gt;efter finansiella poster för postkoncemen åren 1993-1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyckeltal avseende Posten 1993-1995&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsättning (miljoner kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 609&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat efter finansiella&lt;br&gt;poster (miljoner kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 363&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 401&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soliditet (procent)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på eget kapital&lt;br&gt;(procent)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på sysselsatt&lt;br&gt;kapital (procent)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Medelantal anställda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 213&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 937&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 048&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Resultatet år 1995 har påverkats väsentligt av kostnader för förtida&lt;br&gt;pensioner. De förtida pensionerna har främst motiverats av rationalise-&lt;br&gt;ringar inom kontorsnätet och brevnätet. Programmet har gett förmånliga&lt;br&gt;villkor vid frivillig reduktion av arbetstiden respektive pensionsersätt-&lt;br&gt;ning från tidigast 58 års ålder inom enheter med övertalighet. Program-&lt;br&gt;met som belastat 1995 års resultat med 722 miljoner kronor är nu i stort&lt;br&gt;sett avslutat. Kostnadsprisökningar under år 1995 har därutöver påverk-&lt;br&gt;at resultatet negativt med ca 470 miljoner kronor vilket inkluderar&lt;br&gt;effekterna av höjda arbetsgivaravgifter. Dessa kostnadsprisökningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motverkas delvis av positiva priseffekter avseende finansiella intäkter. Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;Den nuvarande låga soliditetsnivån beror på att kapitalvärdet av Post-&lt;br&gt;verkets pensionsåtagande om drygt 7 miljarder kronor bokfördes i&lt;br&gt;samband med att verksamheten överfördes till aktiebolag den 1 mars&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en nedbrytning av resultatet efter finansiella poster på de olika&lt;br&gt;koncemenhetema avseende år 1995 framkommer bl.a. att Posten För-&lt;br&gt;säljning redovisar en förlust om 252 miljoner kronor. Posten Brev samt&lt;br&gt;Postgirot Bank redovisar de största vinsterna, 975 respektive 576&lt;br&gt;miljoner kronor. Ovanstående uppgifter baseras på Postens redovisning&lt;br&gt;i vilken stor andel av kostnaderna inte fördelats ner på respektive resul-&lt;br&gt;tatenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens internationella verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av den ökade handeln mellan Sverige och andra länder&lt;br&gt;som en följd av borttagande av tullmurar, den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;m.m. är att postkoncemens internationella verksamhet ökar. Under&lt;br&gt;perioden 1992-1995 ökade den internationella verksamhetens omsätt-&lt;br&gt;ning med ca 40 procent till ca 1 900 miljoner kronor. Den internatio-&lt;br&gt;nella andelen av omsättningen motsvarade år 1995 ca 8,5 procent av&lt;br&gt;total omsättning för koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens internationella verksamhet bygger främst på ett samarbete&lt;br&gt;mellan postoperatörer och samarbetspartners i olika länder. Historiskt&lt;br&gt;sett har detta samarbete främst baserats på det internationella postsam-&lt;br&gt;arbetet inom ramen för världspostfördragen. Posten har av den svenska&lt;br&gt;regeringen utsetts att delta i detta samarbete. Denna bild har dock för-&lt;br&gt;ändrats kraftigt genom en rad nya samarbetsformer och direkt ägande i&lt;br&gt;olika bolag/projekt. I det nedanstående ges en övergripande beskrivning&lt;br&gt;av postkoncemens internationella engagemang vid sidan av samarbetet&lt;br&gt;inom ramen för världspostfördragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten äger genom det helägda dotterbolaget Nordic Postgroup B.V.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 procent av Global Delivery Network B.V. (postoperatörema i&lt;br&gt;Kanada, Tyskland, Frankrike och Holland äger övriga 85 procent).&lt;br&gt;Detta bolag äger 50 procent av Global Delivery Express Worldwide&lt;br&gt;(GDEW), före detta TNT Express Worldwide. GDEW räknas som det&lt;br&gt;fjärde största internationella expressföretaget i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten äger tillsammans med ett antal postoperatörer International&lt;br&gt;Data Post (IDP) vilket arbetar med elektronisk post. Genom IDP kan en&lt;br&gt;kund skicka ett meddelande elektroniskt till ett annat land i vilket&lt;br&gt;utskrift sker och därefter distribueras fysiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedpost Consulting AB bildades år 1984 för att genom management-&lt;br&gt;och konsultuppdrag utveckla andra länders postverk. Det största tidiga&lt;br&gt;uppdraget var att utveckla Greklands postväsende. Ett antal uppdrag har&lt;br&gt;genomförts i södra Afrika med bistånd från SIDA och BITS. Under de&lt;br&gt;senaste 3-4 åren har efterfrågan på denna typ av uppdrag ökat kraftigt.&lt;br&gt;Posten får regelmässigt förfrågningar om att utveckla andra länders&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postverk och i ökande utsträckning erbjudande om delägarskap/joint Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;ventures eller om övertagande av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordic Mail är ett bolag som ägs av Posten. Detta bolag har tillkom-&lt;br&gt;mit för att möta den starkt ökande konkurrensen om internationell post&lt;br&gt;från såväl andra postverk som internationella remailingföretag. Nordic&lt;br&gt;Mail skall säkerställa att inkommande post till större del kommer till&lt;br&gt;Svenska Posten for distribution i stället för med olika remailingbolag.&lt;br&gt;Nordic Mail skall också aktivt verka för att postvolymer från Sverige i&lt;br&gt;första hand sänds genom Posten eller Nordic Mail.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirot Bank AB ingår i Eurogiro, en samverkan mellan 14 länders&lt;br&gt;giroföretag inom postverk eller andra organisationer. Ett samarbete&lt;br&gt;mellan de nordiska postbankema/postgirona har dessutom funnits under&lt;br&gt;lång tid och utvecklas ständigt. Postgirot Bank AB är dessutom anslutet&lt;br&gt;till SWIFT vilket är ett standardiserat betalningssystem där man sam-&lt;br&gt;arbetar med andra banker internationellt. Postgirot Bank AB har vidare&lt;br&gt;bildat SwedGiro AB vars verksamhetsidé är att etablera, äga och driva&lt;br&gt;betalningsförmedlingssystem i andra länder. Etableringama görs i egen&lt;br&gt;regi eller tillsammans med lokala samarbetspartners. SwedGiros&lt;br&gt;ansträngningar koncentreras i första hand till länder vid Östersjön i&lt;br&gt;syfte att på sikt skapa en regional infrastruktur för betalningsförmed-&lt;br&gt;ling. Målet är att ha det första lokala utländska betalsystemet i drift&lt;br&gt;senast år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att samordna delar av den internationella verksamheten planerar&lt;br&gt;Posten att bilda ett övergripande dotterbolag, eventuellt tillsammans&lt;br&gt;med andra finansiärer för delägande i länder utanför Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-satsningar och teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen skapar både hot och möjligheter för Postens kärnverk-&lt;br&gt;samhet. Strukturomvandlingen inom betalningsmarknaden är t.ex. starkt&lt;br&gt;driven av ny teknik inom IT-området. Tillgång till ny teknik ger ökade&lt;br&gt;möjligheter att ersätta de pappersbundna betalningarna med olika former&lt;br&gt;av elektroniska betalningstjänster. Även marknaden för kommunika-&lt;br&gt;tion/meddelanden förändras i snabb takt. Posten har historiskt sett&lt;br&gt;främst konkurrerat med fysiska försändelser på denna marknad. För att&lt;br&gt;möta konkurrensen från nya kommunikationsformer (olika former av&lt;br&gt;tele- och datakommunikation) har Posten utvecklat en rad olika elek-&lt;br&gt;troniska tjänster vilket t.ex. gör det möjligt att skicka meddelanden från&lt;br&gt;PC/stordator till PC/stordator (t.ex. e-mail, EDI). Posten erbjuder&lt;br&gt;vidare hybridtjänster som möjliggör att meddelanden som sänds&lt;br&gt;elektroniskt kan delas ut som fysiska försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen innebär förutom tillskapandet av nya substitut till&lt;br&gt;postkoncemens traditionella bastjänster att de gamla tjänsterna utvecklas&lt;br&gt;med hjälp av den nya tekniken. Ett exempel är pakettransportema där&lt;br&gt;ny teknik inneburit att transporterna endast är en del av tjänsten. System&lt;br&gt;för att hantera transportdokument elektroniskt tillsammans med s.k.&lt;br&gt;”track and trace system” är andra viktiga delar av tjänsten. Nya integre-&lt;br&gt;rade lagerhanteringstjänster är vidare helt baserade på IT-system for&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagerhantering, beställningar, utplockning m.m. Även brevhanteringen Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;har kommit att förändras med hjälp av den nya tekniken t.ex. nya avan-&lt;br&gt;cerade sorteringsmaskiner med optisk läsning och som även kan läsa&lt;br&gt;handstil. På motsvarande sätt har postkontoren kommit att kräva allt&lt;br&gt;mer utvecklade system for att möta kundernas servicekrav när det gäller&lt;br&gt;information om olika produkter och tjänster. Detta förutsätter t.ex. att&lt;br&gt;kontoren har access till olika datorsystem hos Postens partners (t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordbanken, Wasa).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har den nya tekniken inneburit att Postens olika tjänster och&lt;br&gt;produkter delvis kommit att integreras i större utsträckning. Ett exempel&lt;br&gt;är Postens arbete med att bygga upp en mötes- och marknadsplats på&lt;br&gt;Internet. Denna marknadsplats genererar ett antal meddelanden som&lt;br&gt;delvis konkurrerar med det fysiska brevet (kan även generera brev-&lt;br&gt;försändelser), pakettransporter och betalningar. Ett annat exempel på&lt;br&gt;denna integration är Toppledarforums upphandling av tjänster för elek-&lt;br&gt;tronisk handel. Toppledarforum är ett forum för samverkan kring den&lt;br&gt;offentliga förvaltningens IT-användning med företrädare för statliga&lt;br&gt;myndigheter, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;br&gt;Posten har tillsammans med Celsius bildat ett speciellt bolag för denna&lt;br&gt;upphandling. Bolaget skall bedriva utveckling av produkter och tjänster&lt;br&gt;relaterade till elektronisk handel samt därmed förenlig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten behöver som framgår av ovanstående beskrivning tillgång till&lt;br&gt;tele- och datakommunikationskapacitet. PostCom är en intern afiars-&lt;br&gt;serviceenhet inom Posten (affarsserviceenhetema tillhandahåller tjänster&lt;br&gt;internt mot ersättning) vilken har till uppgift att tillhandahålla data-&lt;br&gt;kommunikationskapacitet till hela postkoncemen. Denna nätkapacitet&lt;br&gt;upprätthålls med hjälp av hyrda förbindelser (i dagsläget hyrs dessa&lt;br&gt;förbindelser från Telia AB). Nätet används i huvudsak för företagsintern&lt;br&gt;kommunikation men målsättningen är att kunder skall kunna utnyttja&lt;br&gt;nätet för att koppla sig till respektive datacentral inom koncernen.&lt;br&gt;PostCom är vidare utvecklingsansvarigt för koncernens telefonitjänster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Postens huvudinriktning och befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Huvudinriktningen för Posten skall även i&lt;br&gt;fortsättningen vara att på den svenska marknaden erbjuda riks-&lt;br&gt;täckande post- och kassaservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigas att, på samma sätt som för övriga bolag&lt;br&gt;inom postkoncemen, förändra bolagsordningen för Posten Kredit&lt;br&gt;AB:s verksamhet. Regeringen bör inte, utan att först höra riks-&lt;br&gt;dagen, besluta om förändringar i bolagsordningen som medför att&lt;br&gt;nuvarande inriktning mot finansieringsverksamhet förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket menar bl.a. att det finns skäl&lt;br&gt;att närmare analysera hur verksamheten skall styras genom Postlagen,&lt;br&gt;avtalet med staten, bolagsordningen, tillståndsvillkor eller på annat sätt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postavdelningama inom SEKO samt SACO-POSTEN anför att nuvaran- Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;de bolagsordningar är alltför begränsande främst avseende möjligheten&lt;br&gt;att konkurrera med banksektorn. Posten pekar på att IT-utvecklingen&lt;br&gt;och internationaliseringen kommer att utgöra centrala delar i bolagets&lt;br&gt;fortsatta utveckling och därför måste uppmärksammas i dialogen mellan&lt;br&gt;bolaget och staten som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Postens huvudinriktning och befo-&lt;br&gt;genheter lades fast i samband med bolagiseringen av Postverket. Enligt&lt;br&gt;Posten AB:s nuvarande bolagsordning skall bolaget med huvudinrikt-&lt;br&gt;ning på den svenska marknaden direkt eller genom dotter- eller intresse-&lt;br&gt;bolag bedriva rikstäckande postverksamhet jämte annan därmed förenlig&lt;br&gt;verksamhet. Bolaget skall vidare med huvudinriktning på den svenska&lt;br&gt;marknaden genom dotter- eller intressebolag bedriva rikstäckande kassa-&lt;br&gt;service samt betalningsförmedling och finansiell verksamhet jämte&lt;br&gt;därmed förenlig verksamhet. I propositionen om Postlag och en för-&lt;br&gt;ändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop. 1993/94:38) an-&lt;br&gt;gavs vidare att annan verksamhet än kärnverksamheten kan bedrivas&lt;br&gt;endast under förutsättning att denna kompletterar huvudinriktningen och&lt;br&gt;att den bidrar till att stärka koncernens lönsamhet och konkurrenskraft.&lt;br&gt;Ytterligare en förutsättning är att detta sker under rimligt risktagande.&lt;br&gt;Med rimligt risktagande avses att denna verksamhet inte får bedrivas på&lt;br&gt;bekostnad av kärnverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att huvudinriktningen för Posten även&lt;br&gt;i fortsättningen bör vara att på den svenska marknaden erbjuda riks-&lt;br&gt;täckande postverksamhet. Bolaget skall vidare med huvudinriktning på&lt;br&gt;den svenska marknaden erbjuda rikstäckande kassaservice samt betal-&lt;br&gt;ningsförmedling och finansiell verksamhet. Även i framtiden bör gälla&lt;br&gt;att annan verksamhet än kärnverksamhet kan bedrivas endast om denna&lt;br&gt;kompletterar kärnverksamheten, bidrar till lönsamheten och sker under&lt;br&gt;rimligt risktagande. Bolagsordningen kan därför behöva förtydligas i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av Postens internationalisering samt till viss del även&lt;br&gt;Postens IT-satsningar har det framkommit ett behov av att tydliggöra&lt;br&gt;ägarens intentioner i dessa delar. Posten har i sitt remissyttrande pekat&lt;br&gt;på att IT-utvecklingen och internationaliseringen måste uppmärksammas&lt;br&gt;i dialogen mellan bolaget och staten som ägare. Nedan redovisas reger-&lt;br&gt;ingens ställningstagande avseende Postens internationella verksamhet&lt;br&gt;samt IT-verksamhet med utgångspunkt från bolagsordningen. I det fall&lt;br&gt;regeringens syn på Postens verksamhetsinriktning i framtiden förändras&lt;br&gt;kan detta komma att klargöras i ägardirektiv till bolaget (se avsnitt 9.4&lt;br&gt;Statsmakternas styrning av Posten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens internationella verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen gör att gränserna mellan länder minskar i&lt;br&gt;betydelse för affärsmässiga transaktioner. Elektroniska överföringar och&lt;br&gt;kommunikation mellan länder ökar mycket kraftigt. Utvecklingen av&lt;br&gt;Internet och andra globala datakommunikationsstrukturer medför att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadstorg och andra rationella rutiner för att beställa varor, genom- Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;föra ekonomiska/finansiella transaktioner och inhämta information,&lt;br&gt;effektiviseras och en allmän global marknad skapas. Det största hotet&lt;br&gt;mot Postens långsiktiga intjänandeformåga utgörs av konkurrensen mot&lt;br&gt;meddelande- och betalningsförmedlingen. Dessa tjänster svarar för&lt;br&gt;huvuddelen av Postens vinst och skall därmed bidra till en fortsatt hög&lt;br&gt;service och självfinansiering av Postens regionala och sociala åtagan-&lt;br&gt;den. Posten vill därför utöka sin internationella verksamhet för att&lt;br&gt;bibehålla intjänandeförmågan på en alltmer konkurrensutsatt marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postkoncemens största kundkategori strävar i ökad utsträckning efter att&lt;br&gt;samordna sin upphandling av inrikes och internationell distribution av&lt;br&gt;meddelanden, betalningar och varor. Den ökande konkurrensen på den&lt;br&gt;svenska marknaden och kundernas krav på att anlita operatörer som kan&lt;br&gt;erbjuda heltäckande tjänster för nationella och internationella affärer&lt;br&gt;utgör motiv för bolagets satsningar internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det naturligt att Postens internationella verk-&lt;br&gt;samhet ökar. Posten skall dock, i enlighet med bolagsordningen, fort-&lt;br&gt;farande ha sin huvudverksamhet inriktad på den svenska marknaden.&lt;br&gt;Regeringens ställningstagande avseende vilken internationell verksamhet&lt;br&gt;som kan anses stå i överensstämmelse med ägarens intentioner kan&lt;br&gt;delas upp i följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att kunna tillgodose kundernas internationella distributions- och&lt;br&gt;betalningsbehov samt för att upprätthålla en effektiv och högkvalitativ&lt;br&gt;post- och kassaservice i Sverige bör Posten naturligtvis ha en nära&lt;br&gt;samverkan med andra länders postoperatörer m.fl. Detta traditionella&lt;br&gt;samarbete sker främst inom ramen för världspostfördragen. Denna&lt;br&gt;form av samarbete kräver inga direkta investeringar i form av del-&lt;br&gt;ägarskap etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vidare är det regeringens bedömning att produkt- och tjänsteexport i&lt;br&gt;olika former utgör en internationell verksamhet som i regel kan anses&lt;br&gt;komplettera kärnverksamheten. Denna verksamhet är således i fler-&lt;br&gt;talet fall förenlig med ägarens intentioner under förutsättning att&lt;br&gt;verksamheten bidrar till lönsamheten och sker under rimligt risk-&lt;br&gt;tagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att kunna erbjuda de svenska kunderna en tillfredsställande ser-&lt;br&gt;vice kan det dessutom vara nödvändigt med internationella investe-&lt;br&gt;ringar (allianser/partnerskap) som är direkt kopplade till kämafFären.&lt;br&gt;Det innebär t.ex. att satsningar av typen Eurogiro (betalningssystem),&lt;br&gt;internationella expressföretag som GDEW och IDP inom området&lt;br&gt;elektronisk post utgör naturliga inslag i Postens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det kan dessutom anses vara förenligt med ägarens intentioner att i&lt;br&gt;vissa fäll etablera egen verksamhet i annat land eller gå in som del-&lt;br&gt;ägare i annat lands post-/betalningsförmedlingsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som kan anses komplettera kärnverksamheten i de två sista fållen Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;måste bedömas från fåll till fåll (därutöver skall verksamheten bidra till&lt;br&gt;lönsamheten och ske under rimligt risktagande). Postkoncemen med&lt;br&gt;dotter- och intressebolag består av verksamheter med olika inriktning.&lt;br&gt;Man kan därför vid en analys av behovet av en internationell etablering&lt;br&gt;komma till olika resultat beroende på vilken av Postens verksamhets-&lt;br&gt;delar som berörs av etableringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postgirot Bank AB verkar på en helt öppen betalningsmarknad utsatt&lt;br&gt;för stark konkurrens. Här kan dock konstateras att autogirofrågan fort-&lt;br&gt;farande inte är löst vilket försvårar Postgirots möjligheter att konkurrera&lt;br&gt;på lika villkor. Vad gäller Postgirots verksamhet kommer i och med&lt;br&gt;avregleringen av den europeiska marknaden konkurrensen att öka både&lt;br&gt;nationellt och internationellt. Etablering av betalningsförmedlingssystem&lt;br&gt;(i egen regi eller i samverkan med andra bolag) i länder som är stora&lt;br&gt;handelspartners till Sverige och som stärker den svenska kämaffaren är&lt;br&gt;därför nödvändig då verksamheten utsätts för en stark konkurrens samt&lt;br&gt;minskande räntemarginaler och prispress. Postgirots kunder efterfrågar&lt;br&gt;i allt högre grad heltäckande tjänster där kunden kan vända sig till en&lt;br&gt;betalningsförmedlare som kan tillhandahålla även internationella&lt;br&gt;tjänster. Postgirot Bank AB:s verksamhet har därför en speciell ställning&lt;br&gt;i postkoncemen främst då det gäller kunder och konkurrenters ageran-&lt;br&gt;de. Utvecklingen av ekonomi- och banksystemen leder till att betal-&lt;br&gt;ningsförmedlama kan tillhandahålla såväl nationella som internationella&lt;br&gt;bank- och betalningslösningar i ett samlat tjänsteutbud. För att Postgirot&lt;br&gt;Bank AB skall kunna behålla befintliga kunder måste bolaget kunna&lt;br&gt;erbjuda de tjänster konkurrenterna tillhandahåller inom bolagets verk-&lt;br&gt;samhetsområde. Den tilltagande internationaliseringen inom Postgirot&lt;br&gt;Bank AB:s verksamhetsområde leder således till att bolaget för att följa&lt;br&gt;med i utvecklingen och öka den befintliga kundbasen måste söka samar-&lt;br&gt;bete med banker och girosystem i andra europeiska länder samt i vissa&lt;br&gt;fall starta verksamhet i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområdet Posten Utrikes har ett verksamhetsområde som för-&lt;br&gt;medlar gods internationellt. Paketmarknaden är en helt öppen och kon-&lt;br&gt;kurrensutsatt marknad där huvudsakliga konkurrenter är svenska tran-&lt;br&gt;sportföretag men också integrerade internationella expressföretag. Inom&lt;br&gt;området har utvecklats ett samarbete med andra postoperatörer och&lt;br&gt;samarbetspartners. Posten Utrikes dotterbolag Nordic Postgroup B.V.,&lt;br&gt;som tillsammans med fyra andra postverk/postbolag äger transportföre-&lt;br&gt;taget Global Delivery Express Worldwide, utgör som tidigare redovisats&lt;br&gt;ett exempel på internationell verksamhet som kompletterar kärnverk-&lt;br&gt;samheten. Expansionen av företagspakets-konceptet i samarbete med en&lt;br&gt;eller flera utländska postoperatörer utgör ett annat exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsområdet Posten Brev agerar på en marknad som kännetecknas&lt;br&gt;av minskad efterfrågan på traditionell brevbefordran och ökad efter-&lt;br&gt;frågan på olika former av elektronisk meddelandeöverföring. Markna-&lt;br&gt;den för elektroniska överföringar är i princip redan öppen för konkur-&lt;br&gt;rens i Europa och Posten Brev kan komma att behöva söka samarbete&lt;br&gt;med operatörer i andra europeiska länder samt i vissa fall starta verk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet i egen regi. På marknaden för fysisk brevbefordran bör Posten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brev ges möjlighet att utöka hemmamarknaden till att omfatta de Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;nordiska länderna samt stora delar av Östersjöområdet (Estland,&lt;br&gt;Lettland, Litauen och Polen). Posten Brev ges därmed möjlighet att&lt;br&gt;kompensera sig för den minskade efterfrågan på den svenska markna-&lt;br&gt;den. Posten Brev bör därutöver ges möjlighet att expandera interna-&lt;br&gt;tionellt i takt med att den europeiska marknaden liberaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan det således bli aktuellt med delägarskap och&lt;br&gt;allianser m.m. i vissa speciella fall. Som nämndes tidigare krävs att&lt;br&gt;annan verksamhet än kärnverksamhet kompletterar kärnverksamheten&lt;br&gt;och bidrar till lönsamhet samt bedrivs under rimligt risktagande. För att&lt;br&gt;utöka möjligheterna att följa upp Postens internationella verksamhet bör&lt;br&gt;bolaget informera ägaren om internationella allianser och egna etable-&lt;br&gt;ringar och delägande utomlands med insatser av kapital. Dessa projekt&lt;br&gt;bör kunna särskiljas i bolagets interna redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postkoncemens IT-satsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IT-utvecklingen medför tekniska substitut till postkoncemens bas-&lt;br&gt;tjänster. Den allt större användningen av persondatorer innebär t.ex. att&lt;br&gt;meddelandeöverföringen mellan företag och mellan privatpersoner sker&lt;br&gt;elektroniskt (t.ex. e-mail och EDI). De olika elektroniska tjänsterna kan&lt;br&gt;vidare kopplas samman med befintliga fysiska tjänster (t.ex. hybrid-&lt;br&gt;post). Posten måste mot bakgrund av den snabba IT-utvecklingen&lt;br&gt;utveckla och satsa på nya teknikområden som ansluter till bolagets&lt;br&gt;kämaffarer och tjänster. Företaget bör dock inte bygga upp en egen&lt;br&gt;fysisk basinfrastruktur utan så långt möjligt utnyttja befintliga och kom-&lt;br&gt;mande infrastruktumät för sina affarsändamål genom samarbete med&lt;br&gt;data- och telekommunikationsföretag som tillhandahåller denna infra-&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postens finansiella verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningarna för Posten AB och dess dotterbolag innehåller ett&lt;br&gt;antal restriktioner vilka är avsedda att förhindra företaget att bedriva&lt;br&gt;fullskalig bankverksamhet. SEKO samt SACO-POSTEN anser att nuva-&lt;br&gt;rande bolagsordning är allt för begränsande avseende möjligheten att&lt;br&gt;konkurrera med banksektorn. Postens befogenheter att bedriva finansiell&lt;br&gt;verksamhet har nyligen behandlats i propositionen om Postens finans-&lt;br&gt;iella tjänster (prop. 1995/96:3). Enligt riksdagens beslut ges Postgirot&lt;br&gt;Bank AB och Posten Fondkommission AB vissa utökade befogenheter&lt;br&gt;att bedriva finansiell verksamhet i egen regi (bet. 1995/96:NU3, rskr.&lt;br&gt;1995/96:41). De nya bestämmelserna innebär dock att Postgirot Bank&lt;br&gt;AB och Posten Fondkommission AB även i fortsättningen i stor&lt;br&gt;utsträckning endast får förmedla olika finansiella tjänster. Kassaservice,&lt;br&gt;betalningsförmedling och vissa värdepapperstjänster kan dock utföras i&lt;br&gt;egen regi. De nuvarande, i bolagsordningarna preciserade, restriktioner-&lt;br&gt;na att bedriva finansiell verksamhet har således nyligen setts över och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det saknas enligt regeringens bedömning skäl att i dagsläget förändra&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med översynen av dessa restriktioner gav riksdagen vidare&lt;br&gt;regeringen bemyndigande att i fortsättningen besluta om inriktning och&lt;br&gt;begränsningar av Postgirot Bank AB:s bankrörelseverksamhet. Reger-&lt;br&gt;ingen bör inte, utan att först höra riksdagen, besluta om förändringar i&lt;br&gt;bolagsordningen som medför att nuvarande inriktning mot betalnings-&lt;br&gt;förmedling förändras. Regeringen kan i enlighet med detta beslut god-&lt;br&gt;känna förändringar i bolagsordningarna för samtliga bolag inom post-&lt;br&gt;koncemen utom för Posten Kredit AB. Regeringen bör emellertid på&lt;br&gt;samma sätt som för övriga bolag inom postkoncemen, ges bemyndigan-&lt;br&gt;de att förändra bolagsordningen även för Posten Kredit AB. Det saknas&lt;br&gt;skäl att ha en annan ordning för detta bolag än för t.ex. Postgirot Bank&lt;br&gt;AB. Regeringen bör dock inte, utan att först höra riksdagen, besluta om&lt;br&gt;förändringar i bolagsordningen som medför att nuvarande inriktning&lt;br&gt;mot finansieringsverksamhet förändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Statsmakternas styrning av Posten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall såsom ägare av Posten&lt;br&gt;sätta upp tydliga mål och riktlinjer för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksrevisionsverket och SEKO bl.a. anser att en&lt;br&gt;tydlig ägarstyming av Posten är av största vikt. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;anför att denna styrning av verksamheten kan formaliseras antingen i&lt;br&gt;bolagsordning, genom utfärdande av ägardirektiv på bolagsstämman till&lt;br&gt;styrelsen eller genom avtal mellan Posten och staten. Posten har anfört&lt;br&gt;att ägaren även i de strategiska frågorna måste utöva sin styrning genom&lt;br&gt;styrelsen och inte vid sidan av denna. RRV har emellertid särskilt pekat&lt;br&gt;på möjligheten att använda ägardirektiv riktade till styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har ett antal remissinstanser yttrat sig över Postens ageran-&lt;br&gt;de ur konkurrenssynpunkt. Dessa remissinstanser har bl.a. anfört att en&lt;br&gt;förutsättning för en fungerande konkurrens är att aktörerna på markna-&lt;br&gt;den följer gällande lagstiftning, däribland konkurrensreglerna. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser därför att staten via ägarrollen på ett tydligt sätt&lt;br&gt;bör markera att Posten skall vinnlägga sig om att iaktta den lagstiftning&lt;br&gt;som berör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Riksdagen har nyligen (bet.&lt;br&gt;1994/95:TU25, rskr. 1994/95:376) lagt fast att det inte är aktuellt att&lt;br&gt;privatisera Posten. Genom ett fortsatt statligt ägande skapas garantier&lt;br&gt;för såväl serviceåtaganden som demokratiskt inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att Posten även fortsättningsvis skall vara ett helägt&lt;br&gt;statligt aktiebolag. Postkommunikationer m.m. utgör en väsentlig del av&lt;br&gt;landets infrastruktur. Det är nödvändigt att alla landets delar har till-&lt;br&gt;gång till en väl fungerande post- och kassaservice. Som redovisats i&lt;br&gt;avsnitt 6.1 Grundläggande postservice föreslås att staten tecknar ett nytt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal med Posten avseende tillhandahållandet av denna grundläggande Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;post- och kassaservice. Posten har en dominerande ställning på post-&lt;br&gt;marknaden och enligt regeringens bedömning finns det i dagsläget inga&lt;br&gt;andra företag som kan säkerställa den grundläggande post- och kassa-&lt;br&gt;servicen. Mot bakgrund av den nuvarande marknadssituationen saknas&lt;br&gt;det därmed förutsättningar att ändra ägarstrukturen i Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör Posten emellertid verka under liknande&lt;br&gt;förutsättningar som privata aktiebolag. En skillnad är dock att Posten&lt;br&gt;inte enbart har lönsamhetskrav på sig utan även krav i form av de sär-&lt;br&gt;skilda mål som statsmakterna har satt upp. Avtalet mellan staten och&lt;br&gt;Posten avseende den grundläggande post- och kassaservicen kan till viss&lt;br&gt;del uppfattas som ett åläggande från ägaren. Posten liksom alla andra&lt;br&gt;statliga bolag bör vidare i särskilt hög grad bedriva sin verksamhet på&lt;br&gt;ett sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I aktiebolagslagen definieras ägarens, revisorernas, styrelsens och den&lt;br&gt;verkställande ledningens roller samt fördelningen av ansvar och befo-&lt;br&gt;genheter dem emellan. Grundläggande för Postens verksamhet och&lt;br&gt;utveckling är därutöver uppsatta mål och riktlinjer för bolagets verk-&lt;br&gt;samhet. Bolagsstämman, vilken är ägarens starkaste instrument för att&lt;br&gt;påverka och styra bolagets utveckling och verksamhet, väljer bolagets&lt;br&gt;styrelse samt fastställer bolagsordningen. Bolagsstämman ger även&lt;br&gt;ägaren möjlighet att besluta i bolagets angelägenheter. Ägardirektiv är&lt;br&gt;en annan form av instrument med vilket ägaren, på stämman, kan klar-&lt;br&gt;göra för styrelsen vad som förväntas av denna. Särskilda avtal med&lt;br&gt;bolaget utgör ytterligare instrument för staten i rollen som ägare till&lt;br&gt;Posten. För att ägaren skall kunna styra ett företag på ett ändamålsenligt&lt;br&gt;sätt måste ägaren inhämta information från bolaget. Enligt aktiebolags-&lt;br&gt;lagens 9 kap. 12 § skall vaije aktieägare, i bolag med högst tio aktie-&lt;br&gt;ägare, beredas möjlighet att ta del av böcker, räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning som behövs&lt;br&gt;för att aktieägaren skall kunna bedöma bolagets ställning och ärenden&lt;br&gt;som skall tas upp på bolagsstämman. I Posten är staten ensam ägare&lt;br&gt;varför principen är tillämplig. Emellertid bör här betonas att informa-&lt;br&gt;tionsutbytet skall bygga på ömsesidigt förtroende. På basis av ett sådant&lt;br&gt;förtroende bör rutiner för ett ändamålsenligt informationsutbyte utveck-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I statens roll som ägare ingår att granska de mål och riktlinjer för&lt;br&gt;Postens verksamhet som styrelsen lägger fram. Ansvars- och rollfördel-&lt;br&gt;ningen, såväl den formella som informella, bör löpande diskuteras&lt;br&gt;mellan ägaren, styrelsen och bolagsledningen för att upprätthålla en&lt;br&gt;jämvikt mellan dessa tre parter. En fungerande dialog mellan dessa&lt;br&gt;parter är avgörande för att bolagets verksamhet på sikt skall utvecklas&lt;br&gt;väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.3 Postens huvudinriktning och befogenheter, redovisas&lt;br&gt;regeringens syn på bolagets nuvarande verksamhetsinriktning. Den av&lt;br&gt;regeringen föreslagna ändamålsparagrafen i bolagsordningen bör ses&lt;br&gt;som ett långsiktigt övergripande styrinstrument. Därutöver kommer&lt;br&gt;ägaren löpande, inom ramen för bolagsordningen, att behöva ta ställ- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning till Postens verksamhetsinriktning. Detta bör enligt regeringens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning ske i form av ägardirektiv till styrelsen på bolagsstämman. Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;Regeringen avser att bli en mer aktiv ägare av Posten och ägardirektiv&lt;br&gt;kan komma att utgöra ett instrument för att uppnå detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har en debatt uppstått angående Postens&lt;br&gt;agerande på postmarknaden. Det har i olika sammanhang framförts att&lt;br&gt;bolaget inte borde bemöta konkurrensen fullt ut på bl.a. brevmarkna-&lt;br&gt;den. Bolaget borde i enlighet med detta resonemang t.ex. inte ha utnytt-&lt;br&gt;jat möjligheten att genom prissättningen bemöta konkurrensen från de&lt;br&gt;brevoperatörer som agerat framför allt i Stockholmsområdet. De flesta&lt;br&gt;tjänster bolaget erbjuder utvecklas på en konkurrensutsatt marknad. För&lt;br&gt;att kunna uppfylla ägarens krav är det därför enligt regeringens upp-&lt;br&gt;fattning nödvändigt att bolaget har möjlighet att utveckla och anpassa&lt;br&gt;sitt tjänsteutbud och sina priser till kundernas efterfrågan. I konkur-&lt;br&gt;renslagen (1993:20) föreskrivs förbud mot missbruk från ett eller flera&lt;br&gt;företags sida av en dominerande ställning på den svenska marknaden.&lt;br&gt;Det ankommer på Konkurrensverket att bedöma om Postens agerande&lt;br&gt;står i strid med konkurrenslagstiftningen. Postkoncemen bör dock vid&lt;br&gt;sitt bemötande av konkurrens på marknaden, lägga stor vikt vid att&lt;br&gt;bedriva sin verksamhet på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på&lt;br&gt;etik och moral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska och finansiella mål som är avstämda mellan ägare, sty-&lt;br&gt;relse och ledning är av stor betydelse. Syfte och argument för riktlinjer&lt;br&gt;och krav måste dokumenteras och kopplas till statens styrning, kontroll&lt;br&gt;och insyn i Posten. Mål för nyckeltal bör tas fram i dialog och fastslås&lt;br&gt;i samband med bolagsstämman. Omprövningar kan behöva göras med&lt;br&gt;jämna mellanrum mot bakgrund av omvärldsanalys, marknadsutveck-&lt;br&gt;ling, konkurrenssituation m.m. För att kunna fastställa och följa upp&lt;br&gt;dessa nyckeltal förutsätts bl.a. att ägaren har insyn i Postens olika&lt;br&gt;verksamhetsområden. Detta i sin tur ställer bl.a. utökade krav på att&lt;br&gt;tydlig och längre driven kostnadsfördelning, dels inom bolaget, dels&lt;br&gt;mellan koncernbolagen kan särskiljas i intemredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska krav ägaren ställer på Posten skall möjliggöra en&lt;br&gt;stabil ekonomisk utveckling av verksamheten samt tillgodose långsiktig&lt;br&gt;kapitalavkastning och förmögenhetstillväxt. Ägarens krav begränsas till&lt;br&gt;ett fåtal centrala nyckeltal som medger en övergripande finansiell styr-&lt;br&gt;ning och samtidigt är enkla att följa upp och agera utifrån. De ekono-&lt;br&gt;miska kraven skall fastställas efter samråd med styrelse och ledning.&lt;br&gt;För den ekonomiska uppföljningen bör bl.a. följande finansiella faktorer&lt;br&gt;ingå:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Finansiell risk, t.ex. soliditet och räntetäckningsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lönsamhet, avkastning på eget och sysselsatt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utdelning på det kapital ägaren binder i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att marknadsmässigheten i kraven stäms av mot&lt;br&gt;företag med jämförbara verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen beslutade riksdagen om ekonomiska&lt;br&gt;riktlinjer för verksamheten. En av utgångspunkterna för staten som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare är att erhålla avkastning på det egna kapitalet. Postkoncemen Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;skall vidare uppvisa en marknadsmässig avkastning jämförbar med&lt;br&gt;större välskötta företag i motsvarande branscher. Enligt trafikutskottets&lt;br&gt;betänkande (bet. 1993/94 :TU9) skall det långsiktiga utdelningskravet&lt;br&gt;utgöra minst 5 procent av justerat eget kapital. Utdelningen bör ej&lt;br&gt;överstiga 20 procent av resultatet efter skatt. Totalproduktiviteten skall&lt;br&gt;öka med 2 procent årligen under perioden 1993-1995. Soliditeten på&lt;br&gt;koncemnivå bör vara ca 15 procent på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att de bedömningar, avseende vilka mål och&lt;br&gt;riktlinjer Posten skulle verka efter, som gjordes i samband med bolagi-&lt;br&gt;seringen delvis har visat sig vara felaktiga. Det fastställdes att Posten på&lt;br&gt;sikt skulle nå en rimlig soliditetsnivå för hela koncernen om 15 procent,&lt;br&gt;men då gjordes bedömningen att soliditeten efter bolagiseringen skulle&lt;br&gt;ligga på ca 11 procent. Verkligt utfall blev 4,5 procent per 1994-12-31&lt;br&gt;och per 1995-12-31 var soliditeten 4,9 procent. Den låga soliditetsnivån&lt;br&gt;beror på att kapitalvärdet av Postverkets pensionsåtagande om drygt 7&lt;br&gt;miljarder kronor bokfördes i samband med att verksamheten överfördes&lt;br&gt;till aktiebolag den 1 mars 1994. Den låga soliditetsnivån i postkoncer-&lt;br&gt;nen beror också på att postkoncemens balansräkning till stor del består&lt;br&gt;av inlåning i Postgirorörelsen och att detta ger ett starkt genomslag i&lt;br&gt;den konsoliderade koncernen. När det gäller fastställandet av nyckeltal&lt;br&gt;bör därför Postgirot Bank AB behandlas separat och jämförelser göras&lt;br&gt;med andra banker och betalningsförmedlare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom redovisar Postgirot Bank AB månadsvis kapitaltäckningen&lt;br&gt;till Finansinspektionen. Kapitaltäckningen är i huvudsak det egna kapita-&lt;br&gt;let och bankens riskavvägda placeringar och utgör ett mått på relationen&lt;br&gt;mellan de risker banken tar i sin verksamhet och den finansiella styrka&lt;br&gt;banken har att balansera sina olika risker med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastställande av relevanta nyckeltal för postkoncemen, exkl.&lt;br&gt;Postgirot Bank AB bör jämförelser göras med industri- och transport-&lt;br&gt;företag. Även exkl. Postgirot Bank AB utgör postkoncemen ett konglo-&lt;br&gt;merat vilket försvårar jämförelsen med andra bolag. För att underlätta&lt;br&gt;fastställandet av övergripande nyckeltal bör därför de olika verksamhe-&lt;br&gt;terna inom postkoncemen analyseras separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen under den förra mandatperioden bedömde att Postens&lt;br&gt;resultat inledningsvis skulle försämras mot bakgrund av de kostnader&lt;br&gt;som uppkommer till följd av en bolagisering (prop. 1993/94:38). Mot&lt;br&gt;denna bakgrund enades ägaren och bolaget om att Posten inte skulle&lt;br&gt;behöva lämna utdelning under perioden 1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postkoncemen prognostiserar i det närmaste ingen omsättningsökning&lt;br&gt;under perioden 1996-1999. Fortsatta rationaliseringar indikerar dock att&lt;br&gt;prognostiserat resultat efter finansiella poster kan komma att öka från&lt;br&gt;760 miljoner kronor år 1995 till en nivå om knappt 1 500 miljoner&lt;br&gt;kronor per år 1997-1998. Posten anger dock att resultatet kan komma&lt;br&gt;att bli betydligt sämre om konkurrenssituationen utvecklas ogynnsamt de&lt;br&gt;närmaste åren. Regeringen bedömer att postkoncemens finansiella&lt;br&gt;styrka måste utvecklas gynnsamt innan någon utdelning kan göras till&lt;br&gt;ägaren. Företagets mål skall vara att skapa en långsiktig tillväxt av det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egna kapitalet samt att nå en soliditet som medger utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de ekonomiska och finansiella målen kommer Posten dess- Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;utom bl.a. genom det föreslagna avtalet mellan staten och Posten att ha&lt;br&gt;ett antal mål avseende service och kvalitet. Avtalet och de olika service-&lt;br&gt;och kvalitetskriterierna redovisas i avsnitt 6.1 Grundläggande post-&lt;br&gt;service samt 7.1 Kassaservice.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det utvidgade statliga ansvaret for en grundläggande postservice&lt;br&gt;föreslås säkerställas i avtalet mellan staten och Posten. Eftersom bolaget&lt;br&gt;åtar sig att tillhandahålla servicen utan ersättning får förslaget däri-&lt;br&gt;genom inga kostnadskonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De merkostnader för tillståndsmyndigheten som förslaget om till-&lt;br&gt;ståndskrav innebär, bör kunna täckas med avgifter enligt postlagen med&lt;br&gt;stöd av principerna i avgiftsförordningen (1992:191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om införande av tillståndskrav kan förväntas medföra en viss&lt;br&gt;ökning av antalet mål om tillämpning av postlagstiftningen i förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna torde sådana mål även i fortsättningen bli förhållande-&lt;br&gt;vis sällsynta. De merkostnader som skulle kunna uppkomma kan antas&lt;br&gt;uppvägas av de besparingar som införandet av prövningstillstånd vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnadskonsekvenser som förslaget om ett upphandlingsförfaran-&lt;br&gt;de för upprätthållande av kassaservice kan få, redovisas i avsnitt 7.3&lt;br&gt;och 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Grundläggande post- och kassaservice&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I landet skall det finnas en rikstäckande postservice som innebär&lt;br&gt;att brev, andra adresserade försändelser som väger högst 2 kg och&lt;br&gt;paket kan nå alla oavsett adressort. Det skall finnas möjlighet för alla&lt;br&gt;att få sådana försändelser befordrade till enhetliga och rimliga priser.&lt;br&gt;Det skall därvid finnas möjlighet att försäkra försändelser och att få&lt;br&gt;kvitto från mottagaren på att en försändelse har tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär&lt;br&gt;att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhet-&lt;br&gt;liga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges omfattningen av den grundläggande post- och kassa-&lt;br&gt;servicen. Genom det föreliggande förslaget utvidgas området for den&lt;br&gt;postservice som staten säkerställer. Förslaget motiveras i avsnitt 6.1&lt;br&gt;Grundläggande postservice. I förhållande till nuvarande lydelse kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även andra adresserade försändelser än brev, dvs. försändelser som inte Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;är inneslutna i kuvert eller annat omslag, att omfattas av den grund-&lt;br&gt;läggande postservicen. Vykort, brevkort och liknande försändelser är&lt;br&gt;sedan tidigare jämställda med brev vid tillämpning av lagen. De för-&lt;br&gt;sändelser som det huvudsakligen är fråga om är adresserade tidningar&lt;br&gt;och tidskrifter, men även t.ex. adresserade kataloger, böcker och&lt;br&gt;reklamförsändelser omfattas. Denna kategori omfattar bara försändelser&lt;br&gt;som väger högst 2 kg. Adresserade försändelser som väger mer än 2 kg&lt;br&gt;anses som paket. Kravet på enhetliga priser gäller liksom enligt nu&lt;br&gt;gällande ordning bara befordran av enstaka försändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet grundläggande postservice föreslås ingå även en skyldig-&lt;br&gt;het att erbjuda tjänster med försäkrade försändelser och möjlighet att få&lt;br&gt;kvitto från mottagaren på att en försändelse har tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillståndsplikt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Tillstånd enligt denna lag krävs för rätten att bedriva postverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nya lydelse fastslås att tillstånd krävs för rätten att bedriva&lt;br&gt;postverksamhet. Tillståndskravet motiveras i avsnitt 6.3 Bedrivande av&lt;br&gt;postverksamhet. Eftersom definitionen av postverksamhet i 3 § är oför-&lt;br&gt;ändrad överensstämmer kretsen av anmälningsskyldiga enligt nu gällan-&lt;br&gt;de ordning med kretsen av tillståndspliktiga enligt den föreslagna lydel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a § Frågor om tillstånd prövas av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer (tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Tillståndsmyndigheten skall pröva alla frågor om&lt;br&gt;tillstånd, t.ex. även frågor om återkallelse av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Postverksamhet skall bedrivas under förhållanden som tillgodo-&lt;br&gt;ser rimliga krav på tillförlitlighet och, när det gäller befordran av brev,&lt;br&gt;så att skyddet för avsändarnas och mottagarnas personliga integritet&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 4 § skall beviljas, om sökanden inte saknar förutsätt-&lt;br&gt;ningar att bedriva postverksamhet på det sätt som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, upptar&lt;br&gt;bestämmelser om förutsättningarna för att få tillstånd. Dessa överens-&lt;br&gt;stämmer med vad som nu gäller för att bedriva postverksamhet. Som&lt;br&gt;anförs i avsnitt 6.3 Bedrivande av postverksamhet, saknas skäl att för-&lt;br&gt;ändra kraven på de företag som vill bedriva postverksamhet. Tillstånds-&lt;br&gt;kravet motiveras främst med vikten av att kunna förhindra företag som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har vilja eller förmåga att upprätthålla lagens krav från att etablera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig på brevmarknaden. Kravet på tillstånd bör emellertid i normalfallet Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;inte innebära något påtagligt hinder för den som vill bedriva postverk-&lt;br&gt;samhet. En ansökan om tillstånd att bedriva sådan verksamhet bör&lt;br&gt;således i allmänhet beviljas. En ansökan bör avslås endast om det av&lt;br&gt;utredningen framgår att den sökande saknar möjlighet att bedriva verk-&lt;br&gt;samheten under förhållanden som tillgodoser rimliga krav på tillförlitlig-&lt;br&gt;het och, när det gäller befordran av brev, så att skyddet för avsändarnas&lt;br&gt;och mottagamas personliga integritet upprätthålls. Ett tillstånd skall&lt;br&gt;gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a § Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, för tillståndet återkallas.&lt;br&gt;Om det är tillräckligt får tillståndsmyndigheten i stället för att återkalla&lt;br&gt;tillståndet meddela varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas för tillståndsmyndigheten besluta hur avveck-&lt;br&gt;lingen av verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse för förenas med förbud att fortsätta verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd. Om tillståndshavaren inte följer föreskrifterna i lagen - närmast&lt;br&gt;5, 9 och 10 §§ — eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får&lt;br&gt;tillståndet återkallas. En så ingripande åtgärd som återkallelse av ett&lt;br&gt;tillstånd bör naturligtvis tilllämpas restriktivt. Detta innebär bl.a. att&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten med stöd av 17 § först bör förelägga tillstånds-&lt;br&gt;havaren att rätta det felaktiga beteendet innan frågan om återkallelse kan&lt;br&gt;bli aktuell. Endast i undantagsfall bör ett tillstånd återkallas utan att&lt;br&gt;tillståndshavaren haft en möjlighet att vidta rättelse. Situationen kan&lt;br&gt;ibland vara den att tillståndsmyndigheten finner anledning till kritik mot&lt;br&gt;en tillståndshavares agerande trots att det saknas tillräckliga skäl för att&lt;br&gt;återkalla tillståndet. I sådana fåll kan tillståndsmyndigheten i stället&lt;br&gt;meddela tillståndshavaren varning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får tillståndsmyndigheten en möjlighet att besluta&lt;br&gt;hur avvecklingen av verksamheten skall ske efter en återkallelse. Ett&lt;br&gt;beslut om återkallelse får enligt tredje stycket förenas med förbud att&lt;br&gt;fortsätta verksamheten. Av förslaget till 17 b § följer att ett beslut om&lt;br&gt;förbud kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Tillståndsmyndigheten har rätt att på begäran fö de upplysning-&lt;br&gt;ar och handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har också rätt att fö tillträde till områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som&lt;br&gt;står under tillsyn bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten av beslut som avser åtgärder för tillsynen enligt första och&lt;br&gt;andra styckena. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan verkställighet som avses i 16 kap. 10 § den balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i tredje stycket har införts på förslag av Riksskatteverket. Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;Enligt den nuvarande lydelsen har inte kronofogdemyndigheten någon&lt;br&gt;befogenhet att utöva tvång. Genom den föreslagna hänvisningen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 10 § utsökningsbalken blir bl.a. bestämmelserna om tvång i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 17 § den balken tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a § Tillståndsmyndigheten skall förelägga den som utan tillstånd&lt;br&gt;bedriver postverksamhet enligt denna lag att upphöra med verksamhet-&lt;br&gt;en. Tillståndsmyndigheten får besluta hur avvecklingen av verksamheten&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om viss verksamhet utgör postverksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag, får tillståndsmyndigheten förelägga den som bedriver verksamheten&lt;br&gt;att lämna de upplysningar om verksamheten som behövs för att bedöma&lt;br&gt;om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena skall tillämpas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fråga om beslut om åtgärder enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Enligt förslaget får tillståndsmyndigheten en skyldig-&lt;br&gt;het att ingripa mot den som bedriver postverksamhet utan att ha till-&lt;br&gt;stånd. Om det är osäkert om viss verksamhet skall anses omfattad av&lt;br&gt;lagen får tillståndsmyndigheten i stället begära in upplysningar av den&lt;br&gt;som bedriver verksamheten. Myndigheten får därigenom underlag för&lt;br&gt;bedömningen om verksamheten är tillståndspliktig. Av tredje stycket&lt;br&gt;framgår att tillståndsmyndigheten som ett led i utredningen har möjlig-&lt;br&gt;het att få tillträde till utrymmen där den ifrågasatta verksamheten&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 b § Förelägganden och förbud enligt denna lag får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att förena förelägganden och förbud enligt lagen med vite&lt;br&gt;samlas i en ny paragraf. Tillståndsmyndigheten kan meddela beslut om&lt;br&gt;förbud enligt 5 a § och förelägganden enligt 17 § och 17 a §. Om det&lt;br&gt;skulle bli aktuellt att döma ut förelagt vite skall tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;ansöka om detta hos länsrätten i enlighet med lagen (1985:206) om&lt;br&gt;viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Regeringen eller, om regeringen bestämmer det, tillständs-&lt;br&gt;myndigheten får föreskriva om skyldighet för den som bedriver postverk-&lt;br&gt;samhet eller ansöker om tillstånd att bedriva sådan verksamhet att beta-&lt;br&gt;la avgift för tillståndsmyndighetens verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att avgift får tas ut även for myndighetens verksam-&lt;br&gt;het med tillståndsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 218&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Beslut av tillståndsmyndigheten enligt denna lag eller enligt Prop. 1995/96:218&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får bestämma att beslut enligt denna lag skall&lt;br&gt;gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som blivit vedertaget i detta sammanhang bör numera anges&lt;br&gt;att myndighetens beslut skall överklagas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol, jfr. 14 § lagen (1971:389) om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;br&gt;Enligt 34 a § forvaltningsprocesslagen (1971:291), som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 oktober 1994, får i de fall det särskilt föreskrivits kammarrätten&lt;br&gt;pröva ett överklagande från länsrätten endast om kammarrätten har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd. Prövningstillstånd får enligt andra stycket i&lt;br&gt;paragrafen meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen&lt;br&gt;att överklagandet prövas av högre rätt, anledning förekommer till&lt;br&gt;ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller det annars finns synner-&lt;br&gt;liga skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på prövningstillstånd föreskrivs normalt i mål där beslut av&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet skall överklagas till länsrätt. Mål enligt postlagen&lt;br&gt;skiljer sig inte på något väsentligt sätt till sin natur från andra sådana&lt;br&gt;måltyper. I postlagen bör därför införas en bestämmelse om att pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att tillståndsmyndigheten i brådskande fall&lt;br&gt;kan meddela interimistiskt beslut. Det måste då särskilt anges i beslutet&lt;br&gt;att det skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7, 9, 10, 12, 15, 17 och 26 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är påkallade främst av att tillsynsmyndigheten nu benämns&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom andra punkten ges den som vid lagens ikraftträdande bedriver&lt;br&gt;tillståndspliktig verksamhet skäligt rådrum att komma in med en an-&lt;br&gt;sökan om tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten, som har lagts till på förslag av Lagrådet, innebär att&lt;br&gt;kravet på prövningstillstånd inte gäller om Post- och telestyrelsens&lt;br&gt;beslut har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är påkallade av att tillsynsmyndigheten enligt lagförslaget&lt;br&gt;till lag om ändring i postlagen benämns tillståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i Postlagen (1993:1684)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1,4, 5, 7, 9, 10, 15-18 och 26 §§ samt rubrikerna närmast&lt;br&gt;före 1 och 4 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya bestämmelser, 4 a, 5 a, 18&lt;br&gt;a, 24 a och 24 b §§ samt närmast före 24 a § en ny rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande postservice &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande post- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassaservice&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I landet skall det finnas&lt;br&gt;en rikstäckande postservice&lt;br&gt;som innebär att brev och&lt;br&gt;paket kan nå alla oavsett&lt;br&gt;adressort. Det skall finnas&lt;br&gt;möjlighet för alla att få&lt;br&gt;brev befordrade till enhet-&lt;br&gt;liga och rimliga priser.&lt;br&gt;Privatpersoner skall också&lt;br&gt;ha möjlighet att få paket&lt;br&gt;befordrade till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I landet skall det finnas&lt;br&gt;en rikstäckande postservice&lt;br&gt;som innebär att brev och&lt;br&gt;paket samt andra adresse-&lt;br&gt;rade försändelser som&lt;br&gt;väger högst 20 kg kan nå&lt;br&gt;alla oavsett adressort. Det&lt;br&gt;skall finnas möjlighet för&lt;br&gt;alla att få sådana försändel-&lt;br&gt;ser befordrade till enhetliga&lt;br&gt;och rimliga priser. Det&lt;br&gt;skall också finnas möjlighet&lt;br&gt;att försäkra försändelser&lt;br&gt;och befordra försändelser&lt;br&gt;med möjlighet till kvitto&lt;br&gt;från mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär&lt;br&gt;att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befordran av&lt;br&gt;postförsändelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet får&lt;br&gt;bedrivas först efter anmälan&lt;br&gt;hos den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag krävs för rätten att&lt;br&gt;bedriva postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet skall&lt;br&gt;bedrivas under förhållanden&lt;br&gt;som tillgodoser rimliga&lt;br&gt;krav på tillförlitlighet och,&lt;br&gt;när det gäller befordran av&lt;br&gt;brev, så att skyddet för&lt;br&gt;avsändarens och mottaga-&lt;br&gt;rens personliga integritet&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd&lt;br&gt;prövas av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 4 § skall&lt;br&gt;beviljas om inte den&lt;br&gt;sökande saknar förutsätt-&lt;br&gt;ningar att bedriva postverk-&lt;br&gt;samhet under förhållanden&lt;br&gt;som tillgodoser rimliga&lt;br&gt;krav på tillförlitlighet och,&lt;br&gt;när det gäller befordran av&lt;br&gt;brev, så att skyddet för&lt;br&gt;avsändarnas och mottagar-&lt;br&gt;nas personliga integritet&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren&lt;br&gt;inte följer föreskrifterna i&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får tillståndet åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om i vilken&lt;br&gt;utsträckning brevförsändel-&lt;br&gt;ser skall utvisa vem som&lt;br&gt;har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev&lt;br&gt;skall om möjligt återställas&lt;br&gt;till avsändaren. Om av-&lt;br&gt;sändarens adress inte är&lt;br&gt;känd, skall brevet sändas&lt;br&gt;till tillsynsmyndigheten.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte&lt;br&gt;vykort, brevkort och&lt;br&gt;liknande försändelser som&lt;br&gt;inte är inneslutna i kuvert&lt;br&gt;eller annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om och i vilken&lt;br&gt;utsträckning brevförsändel-&lt;br&gt;ser skall utvisa vem som&lt;br&gt;har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev&lt;br&gt;skall om möjligt återställas&lt;br&gt;till avsändaren. Om av-&lt;br&gt;sändarens adress inte är&lt;br&gt;känd, skall brevet sändas&lt;br&gt;till tillståndsmyndigheten.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte&lt;br&gt;vykort, brevkort och&lt;br&gt;liknande försändelser som&lt;br&gt;inte är inneslutna i kuvert&lt;br&gt;eller annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev som&lt;br&gt;är inneslutet i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag får öppnas&lt;br&gt;endast av tillsyns-myndig-&lt;br&gt;heten och endast om om-&lt;br&gt;slaget saknar sådana upp-&lt;br&gt;gifter som möjliggör att&lt;br&gt;brevet kan återställas till&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppnade brev som&lt;br&gt;fortfarande är obeställbara&lt;br&gt;skall förvaras hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev som&lt;br&gt;är inneslutet i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag får öppnas&lt;br&gt;endast av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten och endast om om-&lt;br&gt;slaget saknar sådana upp-&lt;br&gt;gifter som möjliggör att&lt;br&gt;brevet kan återställas till&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppnade brev som&lt;br&gt;fortfarande är obeställbara&lt;br&gt;skall förvaras hos till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringstidens längd bestäms av myndigheten. Innehåll som är&lt;br&gt;utsatt för försämring eller som består av trycksaker, reklamblad eller&lt;br&gt;liknande som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att beford-&lt;br&gt;ran av brev sker i överens-&lt;br&gt;stämmelse med 4, 5, och&lt;br&gt;10 §§ utövas av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;skall också ha tillsyn över&lt;br&gt;att de föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;hgen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att beford-&lt;br&gt;ran av brev sker i överens-&lt;br&gt;stämmelse med denna lag&lt;br&gt;utövas av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall också ha tillsyn över&lt;br&gt;att de föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;också rätt att få tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra&lt;br&gt;utrymmen, dock inte bostä-&lt;br&gt;der, där verksamhet som&lt;br&gt;står under tillsyn bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att få verkställighet hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten av&lt;br&gt;beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen enligt första&lt;br&gt;och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;har rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs for&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;har också rätt att få tillträde&lt;br&gt;till områden, lokaler och&lt;br&gt;andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, där verksamhet&lt;br&gt;som står under tillsyn&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;har rätt att få verkställighet&lt;br&gt;hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten av beslut som avser&lt;br&gt;åtgärder för tillsynen enligt&lt;br&gt;första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden&lt;br&gt;som behövs för efterlevna-&lt;br&gt;den av 4, 5, 9 och 10 §§&lt;br&gt;eller av föreskrifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;får meddela de föreläggan-&lt;br&gt;den som behövs för till-&lt;br&gt;synen. Sådant föreläggande&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har meddelats med stöd av&lt;br&gt;hgen. Sådant föreläggande&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet&lt;br&gt;för den som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet att betala avgift&lt;br&gt;för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet&lt;br&gt;for den som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet eller ansöker&lt;br&gt;om tillstånd att bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet att betala&lt;br&gt;avgift för tillstånds-myndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får föreskriva&lt;br&gt;om skyldighet för den som&lt;br&gt;bedriver postverksamhet att&lt;br&gt;betala avgift för upprätthål-&lt;br&gt;lande av grundläggande&lt;br&gt;service enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader döms&lt;br&gt;den som med uppsåt eller&lt;br&gt;av oaktsamhet utan tillstånd&lt;br&gt;bedriver postverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har rättat sig&lt;br&gt;efter vitesföreläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 17 § får inte dömas&lt;br&gt;till ansvar enligt denna lag&lt;br&gt;för en gärning som om-&lt;br&gt;fanas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet i krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga&lt;br&gt;förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges&lt;br&gt;gränser eller av att Sverige ha varit i krig eller krigsfara, får regeringen&lt;br&gt;meddela de föreskrifter om postverksamhet som behövs med hänsyn till&lt;br&gt;landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om reger-&lt;br&gt;ingen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;br&gt;planering och andra åt-&lt;br&gt;gärder som behövs i freds-&lt;br&gt;tid för att tillgodose total-&lt;br&gt;försvarets behov av post-&lt;br&gt;kommunikationer under&lt;br&gt;sådana förhållanden som&lt;br&gt;anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;br&gt;planering och andra åt-&lt;br&gt;gärder som behövs i freds-&lt;br&gt;tid för att tillgodose total-&lt;br&gt;försvarets behov av post-&lt;br&gt;kommunikationer under&lt;br&gt;sådana förhållanden som&lt;br&gt;anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ansökan om tillstånd av den som vid lagens ikraftträdande&lt;br&gt;bedriver postverksamhet skall ha kommit in till tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;senast den 28 februari 1997. Verksamheten får fortsätta efter det att&lt;br&gt;lagen har trätt i kraft till dess sådan ansökan om tillstånd har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Hovrätten for&lt;br&gt;Övre Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Domstolsverket, Riks-&lt;br&gt;åklagaren, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap (ÖCB), Post- och telestyrelsen (PTS), Vägverket, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Generaltullstyrelsen, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Riksskatteverket (RSV), Glesbygdsmyndigheten, Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Konsumentverket, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Handikapp-&lt;br&gt;förbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund (SRF), Pensionä-&lt;br&gt;rernas Riksorganisation (PRO), Folkrörelserådet, Posten AB, CityMail&lt;br&gt;AB, Svensk Direktreklam AB, Svenska kommunförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), SEKO (Facket för Service&lt;br&gt;och Kommunikation), Svenska Tidningsutgivareföreningen, Fackpres-&lt;br&gt;sen, SWEDMA, Svenska Postorderföreningen, VECTU (Svenska&lt;br&gt;veckopressens tidningsutgivarförening).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom avgetts av SEKO Postavdelningama, Privpak&lt;br&gt;och Livsmedelshandlamas förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 218&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1984)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om postlagen (1993:1648)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 4, 5, 7, 9, 10, 12, 15-18, 25 och 26 §§ samt rubrikerna&lt;br&gt;närmast före 1, 4 och 15 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya bestämmelser, 4 a, 5 a, 17 a&lt;br&gt;och 17 b §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande Grundläggande post- och&lt;br&gt;postservice &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kassaservice&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I landet skall det finnas&lt;br&gt;en rikstäckande postservice&lt;br&gt;som innebär att brev och&lt;br&gt;paket kan nå alla oavsett&lt;br&gt;adressort. Det skall finnas&lt;br&gt;möjlighet för alla att få&lt;br&gt;brev befordrade till enhet-&lt;br&gt;liga och rimliga priser.&lt;br&gt;Privatpersoner skall också&lt;br&gt;ha möjlighet att få paket&lt;br&gt;befordrade till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I landet skall det finnas&lt;br&gt;en rikstäckande postservice&lt;br&gt;som innebär att brev, andra&lt;br&gt;adresserade försändelser&lt;br&gt;som väger högst 2 kg och&lt;br&gt;paket kan nå alla oavsett&lt;br&gt;adressort. Det skall finnas&lt;br&gt;möjlighet för alla att få&lt;br&gt;sådana försändelser be-&lt;br&gt;fordrade till enhetliga och&lt;br&gt;rimliga priser. Det skall&lt;br&gt;därvid finnas möjlighet att&lt;br&gt;försäkra försändelser och&lt;br&gt;att få kvitto från mottaga-&lt;br&gt;ren på att en försändelse&lt;br&gt;har tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver skall det finnas en rikstäckande kassaservice som innebär&lt;br&gt;att alla har möjlighet att verkställa och ta emot betalningar till enhetliga&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befordran av&lt;br&gt;postförsändelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet får be-&lt;br&gt;drivas forst efter anmälan&lt;br&gt;hos den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillsynsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ullståndsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna lag&lt;br&gt;krävs för rätten att bedriva&lt;br&gt;postverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet skall&lt;br&gt;bedrivas under förhållanden&lt;br&gt;som tillgodoser rimliga&lt;br&gt;krav på tillförlitlighet och,&lt;br&gt;när det gäller befordran av&lt;br&gt;brev, så att skyddet for&lt;br&gt;avsändarens och mottaga-&lt;br&gt;rens personliga integritet&lt;br&gt;upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd&lt;br&gt;prövas av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer&lt;br&gt;(tillståndsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt 4 § skall&lt;br&gt;beviljas om sökanden inte&lt;br&gt;saknar förutsättningar att&lt;br&gt;bedriva postverksamhet&lt;br&gt;under förhållanden som&lt;br&gt;tillgodoser rimliga krav på&lt;br&gt;tillförlitlighet och, när det&lt;br&gt;gäller befordran av brev, så&lt;br&gt;att skyddet för avsändarnas&lt;br&gt;och mottagarnas personliga&lt;br&gt;integritet upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndshavaren inte&lt;br&gt;följer föreskrifterna i denna&lt;br&gt;lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen, får tillståndet åter-&lt;br&gt;kallas. Om det är tillräck-&lt;br&gt;ligt får tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten i stället för att åter-&lt;br&gt;kalla tillståndet meddela&lt;br&gt;vaming.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om och i vilken&lt;br&gt;utsträckning brevforsändel-&lt;br&gt;ser skall utvisa vem som&lt;br&gt;har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev skall&lt;br&gt;om möjligt återställas till&lt;br&gt;avsändaren. Om avsända-&lt;br&gt;rens adress inte är känd,&lt;br&gt;skall brevet sändas till&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte vykort,&lt;br&gt;brevkort och liknande&lt;br&gt;försändelser som inte är&lt;br&gt;inneslutna i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev som&lt;br&gt;är inneslutet i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag får öppnas&lt;br&gt;endast av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten och endast om om-&lt;br&gt;slaget saknar sådana upp-&lt;br&gt;gifter om avsändaren som&lt;br&gt;möjliggör att brevet kan&lt;br&gt;återställas till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas&lt;br&gt;får tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;besluta hur avvecklingen&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse&lt;br&gt;får förenas med förbud att&lt;br&gt;fortsätta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om och i vilken&lt;br&gt;utsträckning brevforsändel-&lt;br&gt;ser skall utvisa vem som&lt;br&gt;har befordrat dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev skall&lt;br&gt;om möjligt återställas till&lt;br&gt;avsändaren. Om avsända-&lt;br&gt;rens adress inte är känd,&lt;br&gt;skall brevet sändas till&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte&lt;br&gt;vykort, brevkort och&lt;br&gt;liknande försändelser som&lt;br&gt;inte är inneslutna i kuvert&lt;br&gt;eller annat omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;)§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obeställbart brev som&lt;br&gt;är inneslutet i kuvert eller&lt;br&gt;annat omslag får öppnas&lt;br&gt;endast av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten och endast om om-&lt;br&gt;slaget saknar sådana upp-&lt;br&gt;gifter om avsändaren som&lt;br&gt;möjliggör att brevet kan&lt;br&gt;återställas till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Öppnade brev som fort-&lt;br&gt;farande är obeställbara&lt;br&gt;skall förvaras hos tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppnade brev som fort-&lt;br&gt;farande är obeställbara&lt;br&gt;skall förvaras hos till-&lt;br&gt;ståndsmyndigheten .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaringstidens längd bestäms av myndigheten. Innehåll som är utsatt&lt;br&gt;för försämring eller som består av trycksaker, reklamblad eller liknande&lt;br&gt;som kan antas sakna värde får omedelbart förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att befordran&lt;br&gt;av brev sker i överens-&lt;br&gt;stämmelse med 4, 5, 9 och&lt;br&gt;10 §§ utövas av tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten skall&lt;br&gt;också ha tillsyn över att de&lt;br&gt;föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen&lt;br&gt;följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;också rätt att få tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra&lt;br&gt;utrymmen, dock inte bostä-&lt;br&gt;der, där verksamhet som&lt;br&gt;står under tillsyn bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillsyn m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att befordran&lt;br&gt;av brev sker i överens-&lt;br&gt;stämmelse med denna lag&lt;br&gt;utövas av tillståndsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall också ha tillsyn över&lt;br&gt;att de föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har&lt;br&gt;också rätt att få tillträde till&lt;br&gt;områden, lokaler och andra&lt;br&gt;utrymmen, dock inte bostä-&lt;br&gt;der, där verksamhet som&lt;br&gt;står under tillsyn bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att få verkställighet hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten av&lt;br&gt;beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen enligt första&lt;br&gt;och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden&lt;br&gt;som behövs för efterlevna-&lt;br&gt;den av 4, 5, 9 och 10 §§&lt;br&gt;eller av föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen. Sådant föreläggande&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten har&lt;br&gt;rätt att få verkställighet hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten av&lt;br&gt;beslut som avser åtgärder&lt;br&gt;för tillsynen enligt första&lt;br&gt;och andra styckena. Därvid&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;utsökningsbalken om sådan&lt;br&gt;verkställighet som avses i&lt;br&gt;16 kap. 10 § den balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;skall förelägga den som&lt;br&gt;utan tillstånd bedriver&lt;br&gt;postverksamhet enligt den-&lt;br&gt;na lag att upphöra med&lt;br&gt;verksamheten. Tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten får besluta hur&lt;br&gt;avvecklingen av verksam-&lt;br&gt;heten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det osäkert om viss&lt;br&gt;verksamhet utgör postverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag,&lt;br&gt;får tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;förelägga den som bedriver&lt;br&gt;verksamheten att lämna de&lt;br&gt;upplysningar om verksam-&lt;br&gt;heten som behövs för att&lt;br&gt;bedöma om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 16 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena&lt;br&gt;skall tillämpas även i fråga&lt;br&gt;om beslut om åtgärder&lt;br&gt;enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud&lt;br&gt;enligt denna lag får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet&lt;br&gt;för den som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet att betala avgift&lt;br&gt;för tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet&lt;br&gt;för den som bedriver post-&lt;br&gt;verksamhet eller ansöker&lt;br&gt;om tillstånd att bedriva&lt;br&gt;sådan verksamhet att betala&lt;br&gt;avgift för tillståndsmyndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av tillståndsmyn-&lt;br&gt;digheten enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;bestämma att beslut enligt&lt;br&gt;denna lag skall gälla ome-&lt;br&gt;delbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Postverksamhet i krig m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Är Sverige i krig eller i krigsfara eller råder det sådana&lt;br&gt;utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför&lt;br&gt;Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får&lt;br&gt;regeringen meddela de föreskrifter om postverksamhet som behövs med&lt;br&gt;hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;br&gt;planering och andra åt-&lt;br&gt;gärder som behövs i freds-&lt;br&gt;tid för att tillgodose total-&lt;br&gt;försvarets behov av post-&lt;br&gt;kommunikationer under&lt;br&gt;sådana förhållanden som&lt;br&gt;anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, om&lt;br&gt;regeringen bestämmer det,&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;br&gt;planering och andra åt-&lt;br&gt;gärder som behövs i freds-&lt;br&gt;tid för att tillgodose total-&lt;br&gt;försvarets behov av post-&lt;br&gt;kommunikationer under&lt;br&gt;sådana förhållanden som&lt;br&gt;anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ansökan om tillstånd av den som vid lagens ikraftträdande bedriver&lt;br&gt;postverksamhet skall ha kommit in till tillståndsmyndigheten senast den&lt;br&gt;28 februari 1997. Verksamheten får fortsätta efter det att lagen har trätt&lt;br&gt;i kraft till dess sådan ansökan om tillstånd har prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-04-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 18 april 1996 (Kommunikationsdepartemen-&lt;br&gt;tet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;br&gt;lag om ändring i postlagen (1993:1684).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Peter&lt;br&gt;Holm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att den rikstäckande postservice&lt;br&gt;som enligt förevarande paragraf skall finnas i landet utvidgas till att&lt;br&gt;gälla andra adresserade försändelser än brev och paket, under förut-&lt;br&gt;sättning att det är fråga om försändelser som väger högst 2 kg.&lt;br&gt;Utvidgningen tar i främsta rummet sikte på distribution av tidningar och&lt;br&gt;tidskrifter. Enligt den allmänna motiveringen skall förslaget ses mot&lt;br&gt;bakgrund av önskemålet att utvidga den grundläggande postservicen till&lt;br&gt;i princip den omfattning som Posten AB tillhandahåller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anmärks i remissen svarar Posten AB genom dotterföretag för&lt;br&gt;närvarande för en stor del av tidningsdistributionen i landet. Därvid&lt;br&gt;sker distributionen dock endast till viss del i dessa företags egen regi. I&lt;br&gt;övrigt sker distributionen genom underentreprenörer, som i allmänhet är&lt;br&gt;knutna till de dominerande tidningsföretagen i olika regioner inom&lt;br&gt;ramen för det statsunderstödda samdistributionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en nyligen avlämnad departementspromemoria angående distribu-&lt;br&gt;tionsstödet till dagspressen (Ds 1996:5) har konstaterats att samdistribu-&lt;br&gt;tionssystemet på många håll för närvarande anses vara utsatt för starka&lt;br&gt;påfrestningar. Mot denna bakgrund är det i och för sig tillfredsställande&lt;br&gt;att det införs en skyldighet för det allmänna att se till att en rikstäckan-&lt;br&gt;de service upprätthålls även på detta område. Både lagtext och motiv&lt;br&gt;lämnar dock åtskilliga frågor om det allmännas ansvar öppna, t.ex. vid&lt;br&gt;vilka veckodagar och vid vilka tidpunkter på dagen distributionen av&lt;br&gt;adresserade tidningsförsändelser under alla förhållanden måste kunna&lt;br&gt;ske. Även föreskriften att försändelserna skall kunna befordras till&lt;br&gt;rimliga priser blir i detta sammanhang svårtolkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn inte minst till de berörda frågornas praktiska betydelse&lt;br&gt;för yttrandefriheten och konkurrensen på området skulle det i och för&lt;br&gt;sig vara av värde, om lagen eller motiven i detta avseende gav mera&lt;br&gt;ledning för den fortlöpande bevakning som enligt 2 § skall ske av att&lt;br&gt;postservicen är anpassad till samhällets behov. Vid föredragningen har&lt;br&gt;också upplysts att tidningsdistributionsfrågoma avses bli ytterligare&lt;br&gt;belysta i samband med att lagförslaget föreläggs riksdagen. Med be-&lt;br&gt;aktande härav anser Lagrådet att förslaget i denna del är godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande lydelse av 5 § anges vissa grundläggande krav på de företag&lt;br&gt;som bedriver postverksamhet. I den föreslagna lydelsen av paragrafen&lt;br&gt;anges dessa krav som förutsättningar för att få bedriva postverksamhet.&lt;br&gt;Tillstånd skall beviljas, om inte dessa förutsättningar saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna 5 a § får ett tillstånd återkallas, om tillstånds-&lt;br&gt;havaren inte följer föreskrifterna i postlagen eller föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen. I författningskommentaren sägs att de före-&lt;br&gt;skrifter som närmast kommer i fråga är de i 5, 9 och 10 §§. Med den&lt;br&gt;föreslagna ändringen i 5 § ges emellertid i den paragrafen inga före-&lt;br&gt;skrifter om hur tillståndshavare skall bedriva verksamheten. Det skulle&lt;br&gt;visserligen kunna hävdas att sådana föreskrifter är implicerade i bestäm-&lt;br&gt;melserna om förutsättningarna för att få tillstånd; när tillstånd beviljats&lt;br&gt;är tillståndshavaren skyldig att iaktta de grundläggande kraven för&lt;br&gt;verksamhetens bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör dock för tydlighetens skull 5 § fortfaran-&lt;br&gt;de vara utformad som en direkt föreskrift om hur verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas med tillägg att tillstånd kan vägras om sökanden saknar förut-&lt;br&gt;sättningar att bedriva verksamheten på det sättet. Med en sådan kon-&lt;br&gt;struktion bör det inte behöva uppstå några tillämpningsproblem vad&lt;br&gt;avser bestämmelserna i 5 a § om återkallelse av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår därför att nuvarande lydelse av 5 § behålls som ett&lt;br&gt;första stycke i paragrafen och ett nytt andra stycke införs av följande&lt;br&gt;lydelse: ”Tillstånd enligt 4 § skall beviljas, om sökanden inte saknar&lt;br&gt;förutsättningar att bedriva postverksamhet på det sätt som anges i första&lt;br&gt;stycket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag godtas, synes det lämpligt att rubriken före 4 §&lt;br&gt;får lydelsen ”Postverksamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreslagen lydelse av paragrafen anges att tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden som behövs för tillsynen. Detta kan uppfattas&lt;br&gt;som om det vore fråga om förelägganden för att säkerställa genomför-&lt;br&gt;andet av tillsynsåtgärder och synes inte tillfredsställande svara mot&lt;br&gt;syftet med bestämmelsen. Med utgångspunkt i gällande lydelse av para-&lt;br&gt;grafen och innehållet i den föreslagna nya 17 a § kan antas att avsikten&lt;br&gt;i stället är att tillståndsmyndigheten skall ges möjlighet att vid behov&lt;br&gt;ingripa mot någon som har tillstånd att bedriva postverksamhet för att&lt;br&gt;förmå denne att följa lagstiftningens krav. Med hänsyn härtill förordar&lt;br&gt;Lagrådet att paragrafen ges följande lydelse: ”Tillståndsmyndigheten får&lt;br&gt;meddela de förelägganden som behövs för efterlevnaden av denna lag&lt;br&gt;eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg till överklaganderegeln i 25 § första stycket föreslås&lt;br&gt;att krav på prövningstillstånd införs vid överklagande till kammarrätt i&lt;br&gt;mål om tillämpningen av postlagstiftningen. Med anknytning härtill bör&lt;br&gt;enligt Lagrådets mening införas en övergångsbestämmelse av&lt;br&gt;motsvarande innehåll som beslutats i samband med ändringar i annan&lt;br&gt;lagstiftning på grundval av prop. 1995/96:22 om tvåpartsprocess m.m.&lt;br&gt;i de allmänna förvaltningsdomstolarna och betänkandet 1995/96:JuU7 i&lt;br&gt;samma ämne. En sådan övergångsregel kan tas in som en ny punkt 3&lt;br&gt;och ges följande lydelse: ”3. Föreskriften 25 § om krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd tillämpas inte i de fall där det första beslutet i ärendet&lt;br&gt;fattats före ikraftträdandet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten AB:s organisation - legal struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03218/prop_199596__218-2.png" style="width:285pt;height:560pt;"/&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Posten AB:s organisation - funktionell struktur&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k(&amp;gt;nci:rnchi:i7k()n(:i:rni.i:i)nin&amp;lt;;&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03218/prop_199596__218-3.png" style="width:209pt;height:545pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03218/prop_199596__218-4.png" style="width:12pt;height:524pt;"/&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Ähnberg, Pagrotsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Ines Uusmann&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:218&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ändring i&lt;br&gt;postlagen (1993:1684)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7, 18, 26 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49943, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att upprätthålla rikstäckande post- och kassaservice i hela landet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om att upprätthålla rikstäckande post- och kassaservice i hela landet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om postnummersystemet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att i avtal med Posten AB sätta gränser för bolagets eventuella höjning av avgiften för privatpersoners inrikes befordran av brevförsändelser</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Posten AB om avgiften för befordran av vissa tidningar och tidskrifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett upphandlingsförfarande för den grundläggande kassaservicen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag om ett upphandlingsförfarande för den grundläggande kassaservicen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att införa ändringar i bolagsordningen för Posten Kredit AB.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:TU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att införa ändringar i bolagsordningen för Posten Kredit AB.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:49:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03218</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:49:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:TU3</uppgift>
<ref_dok_id>GK01TU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Postlagen samt uppföljning av de post- och telepolitiska målen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elisa Abascal Reyes  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T64</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T64</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elisa Abascal Reyes  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Erik Persson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T62</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T62</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Erik Persson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T61</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T61</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:218&lt;br/&gt;
Ändringar i postlagen (1993:1648) m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02T63</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T63</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:218 Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>