<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359154</hangar_id>
 <dok_id>GJ03214</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>214</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:214</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>214</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:36</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förbättrad kapitalförsörjning Prop.1995/96:214</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03214/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03214</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03214</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:214&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förbättrad kapitalförsörjning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03214/prop_199596__214-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03214/prop_199596__214-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Äsbrink&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen behandlar behovet av en översyn av de regler som gäller för&lt;br&gt;finansieringsverksamhet. I propositionen föreslås att en övergångsregel till&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag förlängs till den 31 december&lt;br&gt;1998. Detta gör det möjligt bl.a. för mindre finansbolag, som enligt äldre&lt;br&gt;lagstiftning räknades till en s.k. frikrets och inte krävde tillstånd för&lt;br&gt;verksamheten, att fortsätta driva finansieringsverksamhet fram till dess. En&lt;br&gt;förutsättning för att de skall få fortsätta verksamheten utan tillstånd efter&lt;br&gt;utgången av innevarande år är dock att de inte lånar upp medel från allmän-&lt;br&gt;heten. Skälet till förlängningen är att frågan om vilka slags finansierings-&lt;br&gt;verksamhet som skall omfattas av tillståndsplikt m.m. bör övervägas av&lt;br&gt;B anklag skommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att s.k. riskkapitalbolags verksamhet inte&lt;br&gt;skall omfattas av lagen om kreditmarknadsbolag. Detta skall gälla under&lt;br&gt;förutsättning att riskkapitalföretagets finansieringsverksamhet är ett kom-&lt;br&gt;plement till tillskott av ägarkapital och efterställd utlåning och att företaget&lt;br&gt;inte finansierar sin verksamhet genom lån från allmänheten. Vidare föreslås&lt;br&gt;att vissa företag som har inrättats eller ägs av det allmänna för att finansiellt&lt;br&gt;stödja tekniskt eller annat utvecklingsarbete skall undantas från lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolags tillämpningsområde under förutsättning att företaget&lt;br&gt;inte lånar upp medel från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ........................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag.......................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riskkapitalförsörjningens betydelse för tillväxt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättning....................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Små och medelstora företags kapitalbehov ...............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den rättsliga regleringen av finansieringsverksamhet....... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av översyn av lagen om kreditmarknadsbolag ..... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag för riskkapitalbolag från tillståndskravet i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kreditmarknadsbolag.............................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Undantag för vissa företagsfinansierande stiftelser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag med offentlig anknytning....................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande ...................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser............................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar............................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser .................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande ................................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om änd-&lt;br&gt;ring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och punkten 5 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;br&gt;3§‘&lt;br&gt;Tillstånd krävs inte om finansieringsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. drivs av statlig eller kommunal myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av företaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avser finansiering endast i samband med avsättning av tjänster som&lt;br&gt;erbjuds eller varor som framställs eller säljs av annat företag i samma kon-&lt;br&gt;cern eller med annat nära samband och medel för verksamheten inte anskaf-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillgodoser finansieringsbehov endast inom en grupp näringsidkare&lt;br&gt;med ekonomisk intressegemenskap och medel för verksamheten inte an-&lt;br&gt;skaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utgör en normal likviditetsförvaltning och inte kan anses ha ett själv-&lt;br&gt;ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utgör pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ingår i verksamhet som står under tillsyn av Finansinspektionen enligt&lt;br&gt;annan lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. drivs av ett aktiebolag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget med stöd av 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:77) om beslutanderätt för re-&lt;br&gt;gionala utvecklingsbolag har fått&lt;br&gt;rätt att pröva frågor om stöd till nä-&lt;br&gt;ringsidkare eller bolaget är moder-&lt;br&gt;bolag till ett sådant bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. drivs av ett aktiebolag, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bolaget med stöd av 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:77) om beslutanderätt för re-&lt;br&gt;gionala utvecklingsbolag har fått&lt;br&gt;rätt att pröva frågor om stöd till nä-&lt;br&gt;ringsidkare eller bolaget är moder-&lt;br&gt;bolag till ett sådant bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- staten äger så många aktier i bola-&lt;br&gt;get att staten har mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller bo-&lt;br&gt;laget är dotterbolag till ett bolag vari&lt;br&gt;staten äger aktier i den omfattning-&lt;br&gt;en, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte an-&lt;br&gt;skaffas från allmänheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- staten äger så många aktier i bola-&lt;br&gt;get att staten har mer än hälften av&lt;br&gt;rösterna för samtliga aktier eller bo-&lt;br&gt;laget är dotterbolag till ett bolag vari&lt;br&gt;staten äger aktier i den omfattning-&lt;br&gt;en, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte an-&lt;br&gt;skaffas från allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. drivs av en ekonomisk förening som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) tar emot insättningar endast från de egna medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) har till ändamål endast att med användande av medlemsinsättningar&lt;br&gt;tillgodose finansieringsbehov hos medlemmarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) antar endast fysiska personer till medlemmar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) har högst 1 000 medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. drivs av ett företag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- har ägarkapital eller fordringar&lt;br&gt;med efterställd rätt till betalning till&lt;br&gt;ett belopp som i varje låntagande&lt;br&gt;företag (intresseföretag) är större&lt;br&gt;än företagets övriga utlåning till&lt;br&gt;intresseföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lånar ut medel endast till intresse-&lt;br&gt;företag vars aktier eller andelar&lt;br&gt;inte är noterade vid en svensk eller&lt;br&gt;utländsk börs, en auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats eller någon annan&lt;br&gt;reglerad marknad och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte anskaffar medel för verksam-&lt;br&gt;heten från allmänheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. drivs av en stiftelse vars kapi-&lt;br&gt;tal till övervägande del tillskjutits av&lt;br&gt;staten eller en eller flera kommuner,&lt;br&gt;eller av ett aktiebolag som är helägt&lt;br&gt;av staten eller en eller flera&lt;br&gt;kommuner, direkt eller genom and-&lt;br&gt;ra företag samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhetens syfte är att finan-&lt;br&gt;siellt stödja tekniskt eller annat ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- medel för verksamheten inte an-&lt;br&gt;skaffas från allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära samband, som avses i 3, skall anses föreligga om företagen leds av&lt;br&gt;samma eller i huvudsak samma personer eller om vinsten av företagens&lt;br&gt;verksamhet helt eller till betydande del skall, direkt eller indirekt, tillfalla&lt;br&gt;samma eller i huvudsak samma personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop.1995/96:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den som vid tidpunkten för&lt;br&gt;lagens ikraftträdande, den 1 januari&lt;br&gt;1994, drev finansieringsverksamhet&lt;br&gt;som inte fordrade tillstånd enligt&lt;br&gt;lagen (1988:606) om finansbolag&lt;br&gt;får fortsätta verksamheten till och&lt;br&gt;med den 31 december 1996 eller,&lt;br&gt;om ansökan om tillstånd getts in&lt;br&gt;inom denna tid, till dess&lt;br&gt;ansökningen har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den som vid tidpunkten för&lt;br&gt;lagens ikraftträdande, den 1 januari&lt;br&gt;1994, drev finansieringsverksamhet&lt;br&gt;utan krav på tillstånd enligt lagen&lt;br&gt;(1988:606) om finansbolag och inte&lt;br&gt;anskaffar medel för verksamheten&lt;br&gt;från allmänheten får fortsätta&lt;br&gt;verksamheten till och med den&lt;br&gt;31 december 1998 eller, om&lt;br&gt;ansökan om tillstånd getts in inom&lt;br&gt;denna tid, till dess ansökningen har&lt;br&gt;prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1995:1573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet och Näringsdepartementet har gemensamt utarbetat en&lt;br&gt;promemoria om behovet av en översyn av de regler som gäller för finan-&lt;br&gt;sieringsverksamhet. Promemorian har tillkommit efter önskemål från olika&lt;br&gt;håll om att regelverket på det finansiella tjänsteområdet inte skall onödigt&lt;br&gt;försvåra eller förhindra verksamheten för vissa mindre finansieringsföretag,&lt;br&gt;vissa riskkapitalbolag och offentliga utvecklingsstiftelser. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet&lt;br&gt;(Fi 94/3173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande den 6 maj 1996 lämnat förslaget utan erinran. Lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Riskkapitalförsörjningens betydelse för&lt;br&gt;tillväxt och sysselsättning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En varaktigt förbättrad tillväxt förutsätter att andra aktörer än staten har vilja&lt;br&gt;och förmåga att bidra till att starka och dynamiska tillväxtprocesser skapas.&lt;br&gt;Det ankommer på företag och företagsledningar att utveckla och omvandla&lt;br&gt;produktionen i takt med ändrade förutsättningar. Expansiva och innovativa&lt;br&gt;företagare är därför en viktig förutsättning för att Sverige skall kunna arbeta&lt;br&gt;sig ur krisen. Tillsammans med tillgången på kapital och arbetskraft bestäm-&lt;br&gt;mer produktivitetsutvecklingen ekonomins underliggande förmåga att växa.&lt;br&gt;Vidare krävs att näringsidkare håller en hög investeringsnivå och att&lt;br&gt;arbetskraftens kompetensnivå ytterligare utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett ansvar för att det finns goda förutsättningar för tillväxt. En&lt;br&gt;av näringspolitikens viktigaste uppgifter är att i möjligaste mån undanröja&lt;br&gt;hinder för företagens tillväxt och att höja andelen tillväxtföretag. Särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet bör ägnas förutsättningarna för små och medelstora företag.&lt;br&gt;Dessa företags möjligheter att växa kommer att vara avgörande för både&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt och sysselsättningsökning. En kritisk faktor för de små&lt;br&gt;och medelstora företagen är tillgången på kapital. Brist på kapital till investe-&lt;br&gt;ringar, utveckling av produkter och marknadsföringsinsatser är ett problem&lt;br&gt;som hämmar åtskilliga företags utveckling. Detta har i sin tur negativa effek-&lt;br&gt;ter både på den samhällsekonomiska tillväxten och på sysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har vidtagit åtgärder på olika plan för att förbättra de mindre företa-&lt;br&gt;gens möjligheter att utvecklas. Det gäller bl.a. riktade insatser för att förbätt-&lt;br&gt;ra företagens tillgång på riskvilligt kapital. Exempel på sådana insatser är lån&lt;br&gt;från ALMI:s regionala utvecklingsbolag, projektstöd från Industrifonden&lt;br&gt;samt innovationsstöd från NIJTEK och Stiftelsen Innovationscentrum. Sta-&lt;br&gt;tens roll är särskilt påtaglig i mycket tidiga skeden vid nyetableringar samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid utveckling av innovationer och nya produkter. Vid dessa tillfällen finns Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;trösklar i fråga om information och risktagande som gör att kapitalmarknaden&lt;br&gt;i vedertagen bemärkelse endast i viss mån kan eller vill skjuta till riskvilligt&lt;br&gt;kapital eller lånekapital. Genom statlig medverkan kan utvecklingen drivas&lt;br&gt;vidare så att projekten mognar och blir möjliga att utvärdera för privata aktö-&lt;br&gt;rer på den finansiella marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens viktigaste uppgift är emellertid att undanröja hinder för privat&lt;br&gt;finansiering av små och medelstora företag. Staten bör nämligen inte annat&lt;br&gt;än i begränsad omfattning finansiera företagandet. I grunden måste kapital-&lt;br&gt;försörjningen i en marknadsekonomi vara en fråga för privata intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Små och medelstora företags kapitalbehov&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De små och medelstora företagen har ett uttalat behov av riskkapital, dvs.&lt;br&gt;främst ett tillskott av eget kapital i form av aktiekapital. Dessa företag uppvi-&lt;br&gt;sar som grupp en betydligt lägre soliditetsnivå än de stora företagen och&lt;br&gt;förändringar i verksamhetsbetingelserna kommer därför att drabba dem hår-&lt;br&gt;dare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till lånefinansiering från bank är ofta begränsad, bl.a. efter-&lt;br&gt;som de mindre företagen inte har förmåga att ställa erforderliga säkerheter.&lt;br&gt;Det är därför av stor betydelse att utbudet av riskvilligt ägarkapital riktat till&lt;br&gt;denna företagskategori stimuleras. Detta gäller i synnerhet nystartade och&lt;br&gt;snabbt växande små och medelstora företag, eftersom kostnaderna för etable-&lt;br&gt;ring, marknadsföring och utveckling proportionellt är tyngre i inledningen av&lt;br&gt;en verksamhet. I frånvaro av sådant kapital är dessa företag huvudsakligen&lt;br&gt;hänvisade till att finansiera sin expansion med de vinstmedel som genererats&lt;br&gt;i den egna verksamheten. Detta begränsar i betydande utsträckning möjlighe-&lt;br&gt;terna till en snabb tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens viktigaste uppgift i detta sammanhang är att skapa sådana förhål-&lt;br&gt;landen att de enskilda företagarna själva vågar skjuta till kapital. Detta är&lt;br&gt;emellertid inte alltid möjligt. I sådana fall kan s.k. riskkapitalbolag spela en&lt;br&gt;viktig roll. Dessa företags huvudsakliga verksamhet är att tillföra små och&lt;br&gt;medelstora företag kapital i utbyte mot aktier eller andelar. Bolagen blir alltså&lt;br&gt;ägare i det företag (intresseföretaget) som får kapital. Riskkapitalföretagets&lt;br&gt;verksamhet finansieras vanligen med eget kapital utan upplåning från&lt;br&gt;allmänheten. Avsikten är att på sikt tillgodogöra sig en värdetillväxt när&lt;br&gt;aktierna eller andelarna sedermera säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att riskkapital tillskjuts har en rad fördelar jämfört med lånefinansiering.&lt;br&gt;En ökad finansiering med riskkapital leder till att ett företag blir mindre&lt;br&gt;känsligt för ränteförändringar, men även för kortsiktiga variationer i efterfrå-&lt;br&gt;gan på företagets produkter och andra förändringar i förhållandena. Vidare&lt;br&gt;ger den förstärkta soliditeten ökade möjligheter att erhålla krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering genom externa tillskott av ägarkapital är ofta förenat med&lt;br&gt;krav på inflytande. Ofta blir den externa finansiären företrädd i intresseföre-&lt;br&gt;tagets styrelse. Riskkapitalföretagets företrädare kan på så vis tillföra erfaren-&lt;br&gt;het och kunskap som förstärker kompetensen i intresseföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Den rättsliga regleringen av&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till slutet av 1980-talet reglerades olika kategorier av finansieringsföre-&lt;br&gt;tag av olika lagar. Detta var till stor del en konsekvens av institutens särdrag&lt;br&gt;vad gäller associationsform, kapitalanskaffning och specialdestinerad utlå-&lt;br&gt;ning. På kreditmarknaden verkade banker, finansbolag, kreditaktiebolag och&lt;br&gt;hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens verksamhet blev föremål för en särskild reglering genom&lt;br&gt;lagen (1980:2) om finansbolag. Genom denna lag infördes offentlig tillsyn&lt;br&gt;över finansbolag som var bankägda eller hade tillgångar med ett nettovärde&lt;br&gt;om minst tio miljoner kronor. Några kvalitativa krav på de företag som om-&lt;br&gt;fattades av lagen uppställdes inte. Det föreskrevs dock bl.a. att företagen&lt;br&gt;skulle vara aktiebolag och att de fick låna upp medel motsvarande högst&lt;br&gt;tjugo gånger det egna kapitalet. I lagen stadgades också att bolagsordningar-&lt;br&gt;na skulle godkännas av dåvarande Bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1988 års finansbolagslag (SFS 1988:606) infördes krav på aukto-&lt;br&gt;lisation för finansbolag med tillgångar som översteg 50 miljoner kronor.&lt;br&gt;Finansieringsverksamhet som riktade sig mot konsument skulle dock alltid&lt;br&gt;kräva tillstånd. För auktorisation krävdes bl.a. ett aktiekapital om fem miljo-&lt;br&gt;ner kronor och att vissa kvalitativa krav var uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditaktiebolagen hade, enligt lagen (1963:76) om kreditaktiebolag, till&lt;br&gt;ändamål att driva lånerörelse och emittera obligationer eller andra fordrings-&lt;br&gt;bevis för allmän omsättning. Lagen var en ramlag - varje kreditaktiebolags&lt;br&gt;specialisering och dess rörelseregler reglerades i bolagsordningen som rege-&lt;br&gt;ringen skulle godkänna. 1 bolagsordningarna fanns även regler beträffande&lt;br&gt;upp- och utlåningsverksamhet såsom att lån skulle ges mot betryggande&lt;br&gt;säkerhet, matchningsbestämmelser och upplåningstak. För bostadsinstituten&lt;br&gt;gällde som huvudregel att säkerhet skulle utgöras av panträtt i fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt eller av säkerhet i bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagen fick år 1991 rätt att finansiera sig genom upplåning, dvs.&lt;br&gt;genom att ge ut obligationer och andra fordringsrätter som är avsedda för&lt;br&gt;allmän omsättning. I förarbetena till lagen (1992:1610) om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag, som trädde i kraft den 1 januari 1994, konstaterades att avskaffandet&lt;br&gt;av begränsningsregeln för finansbolag att ge ut löpande skuldebrev innebar&lt;br&gt;att det inte förelåg några formella skillnader mellan de båda företagsformerna&lt;br&gt;(finansbolag och kreditaktiebolag) och att detta talade för införandet av en&lt;br&gt;gemensam lagstiftning (prop. 1992/93:89 s. 149). Ett annat skäl som anför-&lt;br&gt;des var att ett antal EG-direktiv som reglerade kreditinstitut skulle införlivas&lt;br&gt;i svensk rätt i samband med EES-avtalet. Det kunde konstateras att såväl&lt;br&gt;kreditaktiebolagen som flertalet finansbolag föll under EG:s definition av&lt;br&gt;kreditinstitut. För att åstadkomma större systematik i det finansiella regelver-&lt;br&gt;ket ansågs det därför lämpligt att så långt möjligt försöka samla de svenska&lt;br&gt;reglerna i en gemensam lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har reformeringen och moderniseringen av den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen bl.a. inneburit att huvuddelen av reglerna för finan-&lt;br&gt;sieringsföretag utanför banksystemet har inordnats i en gemensam lag, lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kreditmarknadsbolag, oberoende av vad instituten ger krediter till, exem- Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;pelvis konsumtion, bostäder, näringsliv eller kommuner. Lagen innehåller&lt;br&gt;rörelseregler som gäller för de verksamheter som traditionellt har bedrivits&lt;br&gt;av finansbolag och kreditaktiebolag, bostadsinstituten inkluderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om kreditmarknadsbolag innehåller således enhetliga regler för de&lt;br&gt;kreditföretag som tidigare omfattades av lagen (1988:606) om finansbolag&lt;br&gt;eller lagen (1963:76) om kreditaktiebolag. Genom lagen genomfördes EG:s&lt;br&gt;första och andra banksamordningsdirektiv (77/780/EEG och 89/646/EEG).&lt;br&gt;Syftet med dessa direktiv är att samordna lagar och andra författningar som&lt;br&gt;reglerar rätten att starta och driva kreditinstitut. Direktiven är sammantagna&lt;br&gt;betydelsefulla, eftersom det är genom dessa den inre marknaden för bank-&lt;br&gt;och annan kreditverksamhet har etablerats. Kreditinstitut har alltså numera&lt;br&gt;rätt att driva verksamhet inom hela EES-området med stöd av sin hem-&lt;br&gt;landsauktorisation, vare sig det sker genom etablering av en filial eller genom&lt;br&gt;att tjänster tillhandahålls direkt över gränserna. Genom direktiven har också&lt;br&gt;principen om hemlandstillsyn genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kreditinstitut avses, enligt EG:s första banksamordningsdirektiv, ett&lt;br&gt;företag som bedriver verksamhet som består i att ta emot insättningar eller&lt;br&gt;andra återbetalbara medel från allmänheten och att bevilja krediter för egen&lt;br&gt;räkning. För dessa företag, som alltså lånar upp medel från allmänheten för&lt;br&gt;sin verksamhet, gäller bl.a. att det bundna egna kapitalet måste uppgå till&lt;br&gt;minst fem miljoner ecu när verksamheten påbörjas. Ett lägsta startkapital om&lt;br&gt;en miljon ecu kan tillåtas i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivets definition av kreditinstitut skiljer sig från vad som enligt lagen&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag utgör ett s.k. kreditmarknadsbolag. Ett sådant bolag&lt;br&gt;är enligt nämnda lag ett företag som fått tillstånd att bedriva finansierings-&lt;br&gt;verksamhet. Med finansieringsverksamhet i lagens mening avses närings-&lt;br&gt;verksamhet vars ändamål är att lämna kredit, ställa garanti för kredit, för-&lt;br&gt;medla kredit till konsumenter eller medverka till finansiering genom att&lt;br&gt;förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande. På vilket sätt&lt;br&gt;denna verksamhet finansieras saknar betydelse i fråga om kravet på tillstånd.&lt;br&gt;Inte heller rörelsereglema skiljer sig åt beroende på om företaget lånar medel&lt;br&gt;från allmänheten eller ej. Den svenska regleringen har alltså ett vidare&lt;br&gt;tillämpningsområde än vad som krävs enligt EG:s banksamordningsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om kreditmarknadsbolag har angivits vissa fall när&lt;br&gt;finansieringsverksamhet inte omfattas av lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § första stycket 1 krävs inte tillstånd om finansieringsverk-&lt;br&gt;samheten bedrivs av statlig eller kommunal myndighet. Att tillståndspliktig&lt;br&gt;verksamhet inte föreligger vid s.k. handelskrediter framgår av punkterna 2&lt;br&gt;och 3.1 punkt 4 undantas finansieringsverksamhet i företag som tillgodoser&lt;br&gt;finansieringsbehov inom en grupp näringsidkare med intressegemenskap,&lt;br&gt;förutsatt att finansieringen av verksamheten inte sker med medel som lånats&lt;br&gt;upp från allmänheten. Vidare framgår av punkt 5 att normal likviditets-&lt;br&gt;förvaltning inte omfattas av tillståndsplikten såvida denna inte har ett själv-&lt;br&gt;ständigt syfte vid sidan av företagets huvudsakliga verksamhet. I punktenia 6&lt;br&gt;och 7 undantas pantbanksverksamhet och verksamhet som står under&lt;br&gt;Finansinspektionens tillsyn. Vidare undantas i punkt 8, som infördes genom&lt;br&gt;lagstiftning den 1 juli 1994, sådan finansieringsverksamhet som drivs av de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionala utvecklingsbolagen, dvs. dotterbolag till ALMI Företagspartner&lt;br&gt;AB. Verksamheten i dessa bolag - som ägs av ett moderbolag som i sin tur i&lt;br&gt;sin helhet ägs av staten - består i att stödja små och medelstora företag&lt;br&gt;genom att tillhandahålla information, rådgivning och finansiering till projekt&lt;br&gt;med hög risk. Någon tillståndsplikt har alltså inte ansetts påkallad i fråga om&lt;br&gt;bolag som svarar för denna typ av uppgifter i statlig regi. Genom ytterligare&lt;br&gt;ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1996 undantas i punkt 9 även&lt;br&gt;sådan finansieringsverksamhet som bedrivs av vissa mindre sparlåne-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som nu angetts framgår att riskkapitalverksamhet i sig inte är&lt;br&gt;tillståndspliktig enligt kreditmarknadsbolagslagen. Om däremot försörj-&lt;br&gt;ningen av riskkapital genom tillskott av ägarkapital kompletteras med&lt;br&gt;utlåning till intresseföretaget faller verksamheten under lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område, eftersom riskkapitalbolaget därigenom driver finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet. För att få lämna sådana lån måste alltså riskkapitalbolaget ha till-&lt;br&gt;stånd enligt kreditmarknadsbolagslagen att driva finansieringsverksamhet.&lt;br&gt;För att få ett tillstånd måste bolaget uppfylla ett antal förutsättningar. Till&lt;br&gt;dessa hör att den planerade rörelsen kan antas komma att uppfylla kraven på&lt;br&gt;en sund verksamhet, att vissa större ägare till bolaget uppfyller angivna krav&lt;br&gt;och att det bundna egna kapitalet motsvarar minst fem - eller i undantagsfall&lt;br&gt;en - miljoner ecu. Under verksamheten måste ett antal krav iakttas. Till de&lt;br&gt;viktigaste hör att bolagets verksamhet är begränsad till finansieringsverksam-&lt;br&gt;het och sådant som har ett naturligt samband med sådan, att ägande av aktier&lt;br&gt;eller andelar i ett annat företag är begränsat, att kredit får beviljas endast om&lt;br&gt;låntagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra låneförbindelsen och att&lt;br&gt;bolagets kapitalbas inte får underskrida lägsta startkapital. Dessutom gäller&lt;br&gt;för bolaget regler om kapitaltäckning och stora exponeringar (se lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Behovet av översyn av lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergångsreglerna till lagen om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag ändras så att den som den 1 januari 1994 drev finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet som inte fordrade tillstånd enligt 1988 års finansbolagslag får&lt;br&gt;fortsätta med verksamheten till den 31 december 1998, såvida inte&lt;br&gt;medel för verksamheten anskaffas från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Finansinspektionen har dock föreslagit ett omedelbart återinförande av de&lt;br&gt;regler i 1988 års finansbolagslag som innehöll undantag från tillståndsplikt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bolag där nettovärdet av tillgångarna i verksamheten inte översteg 50 Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;miljoner kronor och som inte riktade sin verksamhet mot konsumenter. Detta&lt;br&gt;förutsatt att bolaget inte anskaffar medel för sin verksamhet från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 1 olika sammanhang har kritik riktats&lt;br&gt;mot lagen om kreditmarknadsbolags utformning. Kritiken har, från något&lt;br&gt;varierande utgångspunkter, koncentrerats på att lagens tillämpningsområde&lt;br&gt;gjorts onödigt brett. Kritikerna pekar ofta på att EG:s banksamordnings-&lt;br&gt;direktiv reglerar verksamhet som förenar upplåning från allmänheten med&lt;br&gt;kreditgivning, dvs. verksamhet som drivs av kreditinstitut, medan den&lt;br&gt;svenska lagen lägger fast motsvarande regler för företag som driver finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet oberoende av hur verksamheten finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Riskkapitalföreningen har föreslagit åtgärder som enligt&lt;br&gt;föreningen syftar till att underlätta riskkapitalförsörjningen. Föreningen&lt;br&gt;önskar dels att riskkapitalbolag som inte för sin verksamhet lånar upp medel&lt;br&gt;från allmänheten skall undantas från tillståndskravet enligt kreditmarknads-&lt;br&gt;bolagslagen, dels att företag vars totala kreditgivning inte överstiger en viss&lt;br&gt;nivå inte skall omfattas av kravet på tillstånd (Fi94/3173).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens förening har framfört synpunkter som, sammanfattade&lt;br&gt;och något förenklade, kan kategoriseras som ett önskemål om att finansie-&lt;br&gt;nngsföretag som inte lånar medel av allmänheten inte skall omfattas av lagen&lt;br&gt;om kreditmarknadsbolag utan av annan, mindre ingripande lagstiftning&lt;br&gt;(Fi95/6991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation har i en inlaga (Fi96/1611) som hänvisar&lt;br&gt;till en promemoria upprättad av Andrejs Buschewitz (Fi96/1261) begärt dels&lt;br&gt;att den övergångsregel som möjliggör för vissa företag att fortsätta driva&lt;br&gt;finansieringsverksamhet till den 30 juni 1996 förlängs (mer om övergångs-&lt;br&gt;regeln nedan), dels att avgränsningen för tillståndspliktig finansieringsverk-&lt;br&gt;samhet ses över med särskild inriktning på att tillåta en fri sektor för verk-&lt;br&gt;samhet som inte riktar sig mot konsumenter och där medel för verksamheten&lt;br&gt;inte heller anskaffas från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnitt 6 har de överväganden som ledde fram till utformningen av&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagslagen redovisats översiktligt. Vidare har den förhållan-&lt;br&gt;devis omfattande katalogen över verksamheter som inte ansetts behöva vara&lt;br&gt;tillståndspliktiga presenterats. Till vad som angetts i det avsnittet kan föl-&lt;br&gt;jande läggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lagen om kreditmarknadsbolag fogades vissa övergångsbestämmelser.&lt;br&gt;Av dessa följer, såvitt nu är av intresse, att den som när lagen trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1994 drev finansieringsverksamhet som inte fordrade tillstånd&lt;br&gt;enligt 1988 års finansbolagslag (bl.a. företag vars balansomslutning inte&lt;br&gt;översteg 50 miljoner kronor och som inte riktade sin verksamhet till konsu-&lt;br&gt;menter) fick fortsätta med verksamheten viss tid. Denna övergångstid har&lt;br&gt;senare förlängts till den 30 juni 1996 (bet. 1994/95:NU29, rskr.&lt;br&gt;1994/95:446). I betänkandet uttalade utskottet, efter att ha noterat att&lt;br&gt;definitionen av kr editinstitut i EG:s banksamordningsdirektiv och av kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag i lagen om sådana företag inte stämmer överens, bl.a. att det&lt;br&gt;kan &amp;quot;finnas skäl att ändra området för tillståndspliktig finansierings-&lt;br&gt;verksamhet i Sverige eller modifiera reglerna för vissa slag av sådan verk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet&amp;quot;. Utskottet utgick från att &amp;quot;de skyddsintressen som förekommer i Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;olika typer av finansiell verksamhet därvid särskilt kommer att beaktas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsföretag - bl.a. kreditmarknadsbolag - har en central uppgift i&lt;br&gt;det finansiella systemet. De driver en från allmän synpunkt viktig verksam-&lt;br&gt;het. Att finansieringsverksamhet bedrivs på ett tillfredsställande sätt är av&lt;br&gt;stor betydelse för kreditförsörjningen, och därmed kapitalförsörjningen, i&lt;br&gt;samhället. Störningar inom denna samhällssektor kan också indirekt äventyra&lt;br&gt;stabiliteten i betalningssystemet. Dessutom är det viktigt för konsumenterna&lt;br&gt;att kreditverksamheten sköts på ett oklanderligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså starka skäl att upprätthålla en lämpligt avvägd reglering av&lt;br&gt;finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är emellertid om all finansieringsverksamhet behöver regleras. En&lt;br&gt;utgångspunkt vid all näringsrättslig regelgivning bör vara att regelverket inte&lt;br&gt;får vara så betungande att det mot bakgrund av de centrala skyddsmotiven i&lt;br&gt;onödan inskränker verksamheten. Det innebär att regler om tillstånd för&lt;br&gt;finansieringsverksamhet, och om rörelsens bedrivande, bör finnas bara om&lt;br&gt;det är särskilt motiverat av att ett påtagligt samhällsintresse behöver skyddas.&lt;br&gt;Graden av och inriktningen på en reglering kan också vara olika beroende på&lt;br&gt;om verksamheten finansieras genom lån från allmänheten eller på annat sätt,&lt;br&gt;resp, om den riktar sig till företag eller till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund - och med tanke på den redan existerande, något&lt;br&gt;otympliga undantagskatalogen - är det motiverat att se över lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolag. Vid en sådan översyn bör det avgöras dels vilka slags verk-&lt;br&gt;samheter som bör inordnas under EG:s regelverk för kreditinstitut med de&lt;br&gt;nationellt betingade tillägg som det finns anledning att göra, dels hur en&lt;br&gt;reglering för andra slags finansieringsverksamheter - om någon alls - bör&lt;br&gt;utformas. Detta fordrar en analys med utgångspunkt från ett brett perspektiv.&lt;br&gt;Banklagskommittén (Fi 1995:09), som inledde sitt arbete under sommaren&lt;br&gt;1995, skall enligt sina direktiv (dir. 1995:86) bl.a. behandla de rörelseregler&lt;br&gt;som gäller för banker och andra kreditinstitut. För att kunna föreslå en&lt;br&gt;ändamålsenlig reglering måste kommittén studera och ta ställning till vilka&lt;br&gt;slags verksamheter reglerna skall tillämpas på. Det innebär att kommittén&lt;br&gt;bl.a. har att pröva om finansieringsverksamhet som inte finansieras genom&lt;br&gt;upplåning från allmänheten skall falla under det regelverk som följer bl.a. av&lt;br&gt;EG:s banksamordningsdirektiv. Kommittén skall enligt sina direktiv slutföra&lt;br&gt;sitt arbete vid utgången av år 1996. Med hänsyn till de ingående övervägan-&lt;br&gt;den som skall göras kan en ny lagstiftning, grundad på kommitténs förslag,&lt;br&gt;knappast träda i kraft före årsskiftet 1998/1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på de genomgripande överväganden om lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolags tillämpningsområde som snart förestår bör behovet av att&lt;br&gt;foga ytterligare undantag till den redan långa lista som finns i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;kreditmarknadsbolagslagen prövas kritiskt. Det är nämligen inte självklart&lt;br&gt;att, även om ett mer eller mindre framträdande behov av undantag kan&lt;br&gt;identifieras, Banklagskommitténs förslag bör föregripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästa avsnitt behandlas frågan om det är motiverat att undanta&lt;br&gt;riskkapitalverksamhet från lagen om kreditmarknadsbolags tillämpnings-&lt;br&gt;område. I avsnitt 9 analyseras om det är angeläget att nu undanta vissa&lt;br&gt;företagsfinansierande stiftelser och företag med offentlig anknytning. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns emellertid även andra som driver finansieringsverksamhet och som har Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;ett befogat intresse av att motsvarande fråga övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framskymtat att vissa kreditmarknadsbolag som ingår i koncerner&lt;br&gt;med annan huvudsaklig verksamhet uppfattar lagen om kreditmarknads-&lt;br&gt;bolags regelverk som hindrande. Det är inte ovanligt att dessa kreditmark-&lt;br&gt;nadsbolag huvudsakligen bedriver sådan finansieringsverksamhet som i sig&lt;br&gt;är undantagen enligt 1 kap. 3 § 3 nyss nämnd lag (dvs. lämnar krediter i sam-&lt;br&gt;band med avsättning av tjänster som erbjuds eller varor som framställs eller&lt;br&gt;säljs av annat företag i samma koncem, m.m.), men att de därutöver som&lt;br&gt;komplement också lämnar krediter för andra ändamål. Vanligen finansierar&lt;br&gt;sådana kreditmarknadsbolag inte verksamheten genom att låna av allmän-&lt;br&gt;heten. Ett inte sällan förekommande problem är att de exponeringar det ur&lt;br&gt;koncernens perspektiv är rimligt att bolaget har mot andra företag inom&lt;br&gt;samma koncem kommer i konflikt med reglerna i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag. Detta tvingar, har det hävdats, i sin tur fram att verksamheten organi-&lt;br&gt;seras i flera bolag på ett ekonomiskt ineffektivt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu behandlade frågan anknyter till bedömningen av om det är&lt;br&gt;lämpligt att ordna in finansieringsföretag som inte lånar av allmänheten under&lt;br&gt;samma regler som sådana företag som är kreditinstitut i EG-direktivens&lt;br&gt;mening. Även om förhållandena uppfattas som besvärande av vissa bolag&lt;br&gt;bör dock inte Banklagskommitténs överväganden föregripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett stort antal bolag som tillhörde den s.k. frikretsen, dvs. var&lt;br&gt;undantagna från tillståndskrav enligt 1988 års finansbolagslag, som driver&lt;br&gt;verksamhet med stöd av den tidigare berörda övergångsregeln. Dessa bolag&lt;br&gt;har att senast den 30 juni 1996 ansöka om tillstånd enligt kreditmarknads-&lt;br&gt;bolagslagen. Bolagen skall alltså från denna tidpunkt uppfylla de krav som&lt;br&gt;lagen ställer, låt vara att de med stöd av en annan övergångsbestämmelse inte&lt;br&gt;behöver ha en kapitalbas av den storlek som lagen enligt huvudregeln kräver.&lt;br&gt;Det var just sådana företag som förlängningen av övergångsregeln tog sikte&lt;br&gt;på. Det rör sig bl.a. om företag som, utan att låna medel av allmänheten,&lt;br&gt;driver finansieringsverksamhet i form av factoring eller leasing i förhållande-&lt;br&gt;vis liten skala. Trots företagens litenhet kan de utgöra viktiga affärspartners&lt;br&gt;till framför allt små och medelstora företag. De är också ofta lokalt&lt;br&gt;förankrade. Dessa mindre finansieringsföretags verksamhet torde ha positiva&lt;br&gt;effekter på sysselsättningen och bidrar till en god service för det lokala&lt;br&gt;näringslivet. Det är därför väsentligt från samhällssynpunkt att deras verk-&lt;br&gt;samhet inte hindras om det inte är påkallat av starka skyddsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framkommit att många små finansieringsföretag inte uppfyller de&lt;br&gt;krav som ställs enligt lagen om kreditmarknadsbolag och enligt Finans-&lt;br&gt;inspektionens allmänna råd ens med hänsyn tagen till att de kan dra fördel av&lt;br&gt;övergångsregeln om lägre kapitalbas. Dessutom är den sist nämnda över-&lt;br&gt;gångsregeln konstruerad så att den gynnsamma behandlingen upphör i&lt;br&gt;samband med ägarskiften. Det innebär t.ex. att vid ett generationsskifte i ett&lt;br&gt;sådant företag kapitalbasen måste höjas till den i lagen angivna nivån, dvs.&lt;br&gt;motsvarande en eller fem miljoner ecu beroende på företagets omslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför skäl att pröva om de skyddsintressen som föranleder de&lt;br&gt;regler som finns i lagen om kreditmarknadsbolag kräver att även finan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sieringsföretag av de slag som nu berörts skall omfattas av någon form av Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;regelsystem. Även denna fråga bör behandlas av Banklagskommittén. Att&lt;br&gt;som Finansinspektionen föreslagit nu återinföra vissa undantagsregler från&lt;br&gt;den upphävda finansbolagslagen skulle på ett olyckligt sätt föregripa kom-&lt;br&gt;mitténs arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns flera anledningar att&lt;br&gt;se över reglerna om finansieringsverksamhet. Den omprövningen, som&lt;br&gt;naturligen fäller under det uppdrag Banklagskommittén har, bör genomföras&lt;br&gt;utan att det får genomgripande konsekvenser för vissa företag som ännu inte&lt;br&gt;kommit att föras in under lagen om kreditmarknadsbolags regler och utan att&lt;br&gt;arbetet måste påskyndas i sådan grad att tid för allsidig belysning inte ges.&lt;br&gt;Punkten 5 i övergångsreglerna bör därför ändras så att den där angivna tiden&lt;br&gt;bestäms till den 31 december 1998. Möjligheten att fortsätta verksamheten&lt;br&gt;med stöd av övergångsregeln bör dock bara gälla de finansieringsföretag som&lt;br&gt;inte anskaffar medel för verksamheten från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna lagändringen kan träda i kraft först den 1 januari 1997.&lt;br&gt;Regeringen har därför i annat sammanhang (prop. 1995/96:173 om förstärkt&lt;br&gt;tillsyn över finansiella företag) föreslagit riksdagen att övergångsregeln skall&lt;br&gt;förlängas från den 30 juni till den 31 december 1996. Regeringen valde att&lt;br&gt;inskränka förslaget på detta sätt eftersom det är önskvärt att den inriktning&lt;br&gt;som föreslås i denna proposition, med en avsevärd förlängning av övergångs-&lt;br&gt;tiden och tillförande av en kvalifikation till den, bör beslutas först efter&lt;br&gt;remissbehandling av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Undantag för riskkapitalbolag från tillståndskravet&lt;br&gt;i lagen om kreditmarknadsbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den tillståndsplikt för att bedriva finansierings-&lt;br&gt;verksamhet som föreligger enligt lagen om kreditmarknadsbolag skall&lt;br&gt;inte omfatta viss finansiering av riskkapitalkaraktär som enbart riktar sig&lt;br&gt;till andra företag. För att undantas från tillståndsplikten krävs dessutom&lt;br&gt;att företaget inte finansierar sig genom upplåning från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller länmat det utan erinran.&lt;br&gt;Flera remissinstanser, däribland Finansinspektionen och Svenska&lt;br&gt;Riskkapitalföreningen, har efterlyst ett tydliggörande av vad som menas med&lt;br&gt;ägarandel. Riskkapitalföreningen har därvid tillagt att med ägarandel bör&lt;br&gt;jämställas lån med efterställd rätt till betalning, s.k. efterställda lån.&lt;br&gt;Föreningen har också uttalat att begreppet reglerad marknad bör tydliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för förslaget: Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat&lt;br&gt;vikten av en fungerande kapitalförsörjning för de små och medelstora före-&lt;br&gt;tagen. Eftersom Banklagskommitténs eventuella förslag skulle kunna leda till&lt;br&gt;nya bestämmelser tidigast under år 1998 bör resultatet av kommitténs över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gripande arbete i denna del inte avvaktas. I stället bör de regler i lagen om Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag som påverkar de små och medelstora företagens&lt;br&gt;kapitalförsörjning prövas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med verksamheten i så kallade riskkapitalbolag är som redan&lt;br&gt;nämnts att tillföra små och medelstora företag kapital i utbyte mot aktier eller&lt;br&gt;andelar. Detta innebär att riskkapitalbolaget, bortsett från eventuella utdel-&lt;br&gt;ningar, inte erhåller någon regelbunden avkastning på det investerade kapi-&lt;br&gt;talet. Det är först vid en framtida försäljning av aktierna eller andelama i&lt;br&gt;intresseföretaget som riskkapitalbolaget kan erhålla någon avkastning på det&lt;br&gt;investerade kapitalet. Följaktligen ställer denna finansieringsform mycket&lt;br&gt;höga krav på riskkapitalbolagens finansiella uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan noteras att riskkapitalbolagets verksamhet i de allra flesta fall&lt;br&gt;finansieras med eget kapital utan upplåning från allmänheten. Riskkapitalbo-&lt;br&gt;lagets ägare är därför ofta kapitalstarka institutioner som kan ge bolaget en&lt;br&gt;tillfredsställande finansiell styrka och soliditet. Ägarstrukturen är vanligtvis&lt;br&gt;begränsad till ett fåtal delägare. På motsvarande sätt domineras ägarstruktu-&lt;br&gt;ren i de börsnoterade riskkapitalbolagen av ett fåtal kapitalstarka institutioner&lt;br&gt;även om aktiespridningen i sig är stor. Det bör emellertid understrykas att det&lt;br&gt;vid sidan om nämnda bolag förekommer riskkapitalbolag som huvudsakligen&lt;br&gt;ägs av privatpersoner som ofta inte har motsvarande finansiella resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten är alltså inriktad på att förvärva aktie- eller andelsposter i&lt;br&gt;potentiellt framgångsrika företag för att vid en senare tidpunkt avyttra dessa&lt;br&gt;poster och tillgodogöra sig en värdetillväxt. Något primärt syfte att överta&lt;br&gt;intresseföretaget i dess helhet eller den huvudsakliga kontrollen över detta&lt;br&gt;föreligger normalt inte även om förvärv av majoritetsposter ibland förekom-&lt;br&gt;mer. Det är emellertid viktigt att notera att även om riskkapitalbolagets ägan-&lt;br&gt;de i intresseföretaget är avsett att bestå under en längre tidsperiod så är syftet&lt;br&gt;att ägandet i framtiden skall avvecklas. Att innehavet är tidsbegränsat utgör&lt;br&gt;ett naturligt led i riskkapitalbolagets verksamhet och det är inte ovanligt att&lt;br&gt;parterna redan vid investeringstillfället har diskuterat hur den framtida av-&lt;br&gt;vecklingen av riskkapitalbolagets aktie- eller andelsinnehav skall genom-&lt;br&gt;föras. Avvecklingen kan ske på olika sätt men genomförs vanligtvis i sam-&lt;br&gt;band med att intresseföretaget i sin helhet erbjuds till försäljning eller genom&lt;br&gt;att detta noteras på exempelvis OTC-listan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillhandahålla riskkapital på det sätt som beskrivits ovan ställer som&lt;br&gt;redan nämnts mycket stora krav på finansiell uthållighet hos riskkapitalföre-&lt;br&gt;taget eftersom avkastningen på det investerade kapitalet erhålls först vid en&lt;br&gt;framtida avyttring av aktienia eller andelarna i intresseföretaget. Tidpunkten&lt;br&gt;för en sådan avyttring ligger i vissa fall så långt som tio år fram i tiden. Även&lt;br&gt;om avkastningen på investerat kapital i ett lyckat projekt på sikt kan bli&lt;br&gt;mycket stor i förhållande till det tillskjutna kapitalet, ligger det i sakens natur&lt;br&gt;att intresseföretagen inte sällan misslyckas med sin verksamhet. De aktier el-&lt;br&gt;ler andelar riskkapitalföretaget äger i ett sådant företag kan då bli värdelösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att delvis använda t.ex. konvertibla skuldebrev, skuldebrev som är&lt;br&gt;förenade med en optionsrätt till nyteckning av aktier, vinstandelsbevis och&lt;br&gt;konvertibla vinstandelsbevis kan riskkapitalbolaget öka sin finansiella uthål-&lt;br&gt;lighet. Vid en finansiering med dylika instrument erhåller riskkapitalbolaget&lt;br&gt;en regelbunden intäkt som bidrar till att bekosta den löpande verksamheten i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskkapitalbolaget. Denna intäkt är särskilt betydelsefull för mindre privat- Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;ägda riskkapitalbolag som ofta inte har samma styrka och uthållighet i finan-&lt;br&gt;siellt hänseende som större företag. Instrumenten berättigar dessutom risk-&lt;br&gt;kapitalbolaget att ta del av eventuell framtida värdetillväxt i företaget efter-&lt;br&gt;som konverteringsrätten eller optionen medför en rätt att teckna aktier i&lt;br&gt;intressebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att använda nämnda instrument har fördelar sett även ur intresseföretagets&lt;br&gt;och dess huvudägares perspektiv. Intresseföretagets ägare föredrar i vissa fall&lt;br&gt;att kapitaltillskottet helt eller delvis sker i utbyte mot konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;och liknande instrument eftersom ägarkontrollen i företaget på så vis kan&lt;br&gt;bibehållas, åtminstonde under överskådlig tid. Instrumenten utgör därför ett&lt;br&gt;värdefullt komplement till finansiering genom tillskott av ägarkapital för de&lt;br&gt;fall ytterligare kapital erfordras. Bolagets ursprungliga ägare torde ofta inte&lt;br&gt;medge att intresseföretaget utfärdar dylika instrument i en sådan omfattning&lt;br&gt;att utomstående med anledning av konverteringsrätter eller liknande rättig-&lt;br&gt;heter bereds möjlighet att i framtiden överta kontrollen av intresseföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en omständighet talar för finansiering med konvertibla skulde-&lt;br&gt;brev och liknande instrument. Om avvecklingen av aktie- eller andels-&lt;br&gt;innehavet sker i samband med att intresseföretaget noteras på exempelvis&lt;br&gt;OTC-listan kan detta normalt ske utan större svårigheter. En problemfri&lt;br&gt;avveckling kan normalt också ske i de fall intresseföretaget avyttras i sin&lt;br&gt;helhet. Däremot uppstår vanligtvis problem vid avvecklingen i de fall en&lt;br&gt;börsintroduktion synes ligga allt för långt in i framtiden eller då enbart&lt;br&gt;riskkapitalbolagets minoritetspost erbjuds till försäljning. 1 dessa fall är&lt;br&gt;finansiering med konvertibla skuldebrev och dylika instrument att föredra&lt;br&gt;med hänsyn till att dessa engagemang normalt är lättare att avveckla jämfört&lt;br&gt;med att sälja en minoritetspost. Finansiering med bl.a. konvertibla skulde-&lt;br&gt;brev har därför i betydande utsträckning bidragit till riskkapitalmarknadens&lt;br&gt;tillväxt och utveckling under de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna finansieringsform utgör emellertid tillståndspliktig finansierings-&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen om kreditmarknadsbolag. För att erhålla tillstånd&lt;br&gt;måste som redan nämnts bl.a. bolagets egna kapital uppgå till minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu. Riskkapitalbolag med en lägre kapitalbas kommer följaktligen&lt;br&gt;att sakna den möjlighet att tillföra medel i utbyte mot konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;och liknande instrument. De rörelseregler som gäller för kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag kan vara betungande för ett riskkapitalbolag, eller till och med omöj-&lt;br&gt;liga att uppfylla. Det är t.ex. tveksamt om långivningen alltid kan anses till-&lt;br&gt;godose kravet på att prognosen om låntagarens återbetalningsförmåga skall&lt;br&gt;vara gynnsam. Vidare kan en riskkapitaltillförsel som ter sig naturlig för ett&lt;br&gt;riskkapitalbolag komma i konflikt med lagen om kreditmarknadsbolags&lt;br&gt;bestämmelser om begränsat aktieägande och ett sådant bolags kreditgivning&lt;br&gt;eventuellt med reglerna om stora exponeringar. Det torde därför ofta vara så&lt;br&gt;att den verksamhet som ett riskkapitalbolag bedriver - som per definition är&lt;br&gt;riskfylld - inte uppfyller lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nämnts ovan finns det skäl att redan nu under-&lt;br&gt;söka om ett undantag för finansieringsverksamhet som bedrivs av riskkapi-&lt;br&gt;talbolag kan införas utan att Banklagskommitténs översyn av det tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga området avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns - det har framhållits tidigare - starka skäl att upprätthålla en Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;lämpligt avvägd reglering av finansiell verksamhet. Det finns emellertid&lt;br&gt;också starka skäl att modifiera lagstiftningen på ett sätt som underlättar sär-&lt;br&gt;skilt de små och medelstora företagens riskkapitalförsörjning. Som strax&lt;br&gt;kommer att framgå finns möjligheter att göra avgränsningar som eliminerar&lt;br&gt;risken för att en avreglering av viss finansieringsverksamhet får skadliga&lt;br&gt;effekter från ett allmänt perspektiv samtidigt som den önskvärda effekten i&lt;br&gt;väsentlig mån uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningvis bör således ett nytt undantag fogas till den katalog&lt;br&gt;över icke tillståndspliktig verksamhet som anges i 1 kap. 3 § lagen om&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag. Undantaget bör endast omfatta sådan annars till-&lt;br&gt;ståndspliktig finansieringsverksamhet som i varje enskilt intresseföretag ut-&lt;br&gt;gör ett komplement till det huvudsakliga engagemanget, dvs. tillskottet av&lt;br&gt;kapital i utbyte mot aktier eller andelar. Kvalifikationen tjänar till att upprätta&lt;br&gt;en rågång mellan sådan verksamhet som kan betecknas som riskkapitalför-&lt;br&gt;söijning och allmän finansieringsverksamhet. En förutsättning för att undan-&lt;br&gt;taget skall bli tillämpligt är sålunda att riskkapitalföretaget har ett ägarkapital&lt;br&gt;till ett belopp som i varje låntagande företag är större än de medel som lånas&lt;br&gt;ut. Såsom Svenska Riskkapitalföreningen har uttalat bör med ägarkapital i&lt;br&gt;detta sammanhang jämställas s.k. efterställda fordringar, d.v.s. fordringar&lt;br&gt;som i en ackords- eller konkurssituation får stå tillbaka för andra borgenärers&lt;br&gt;anspråk. Dessa fordringar är nämligen mer av riskkapitalkaraktär än en&lt;br&gt;traditionell lånefordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregeln är, i väntan på resultatet av Banklagskommitténs arbete,&lt;br&gt;tänkt att tillämpas enbart när det gäller finansiering av sådana företag som&lt;br&gt;typiskt sett är beroende av riskkapitalbolag för sin kapitalförsörjning. Bolag&lt;br&gt;som är noterade på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknads-&lt;br&gt;plats eller någon annan reglerad marknad får anses att ha förutsättningar att&lt;br&gt;ordna finansieringen på annat sätt. Undantagsregeln bör därför inte komma i&lt;br&gt;fråga för utlåning till exempelvis sådana bolag vars aktier är noterade på&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs A-, OTC-, eller O-lista. Om däremot en marknads-&lt;br&gt;notering sker efter det att utlåningen avtalats bör undantagsregeln alltjämt&lt;br&gt;vara tillämplig. I många fall är nämligen en marknadsnotering ett naturligt&lt;br&gt;led i utvecklingen av ett intresseföretag och riskkapitalbolagets tillskott av&lt;br&gt;ägar- och lånekapital avsedd just för att möjliggöra den. Lånefinansieringen&lt;br&gt;skall därför inte behöva avbrytas bara för att ett delmål i intresseföretagets&lt;br&gt;utveckling nåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget bör vidare begränsas till att omfatta finansieringsverksamhet&lt;br&gt;i riskkapitalbolag där verksamheten finansieras utan upplåning från allmän-&lt;br&gt;heten. Villkoret är inte bara nödvändigt för att garantera överensstämmelse&lt;br&gt;med EG:s direktiv utan också för att det höga risktagande som kännetecknar&lt;br&gt;riskkapitalverksamhet inte skall få återverkningar på investerare som kan ha&lt;br&gt;svårt att överblicka hur stor risken med en placering är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon utlåning till konsument bör inte heller få förekomma. Förutom att&lt;br&gt;riskkapitalverksamhet definitionsmässigt skall rikta sig till företagande och&lt;br&gt;inte till konsumenter bör ett noggrant övervägt vägval beträffande graden av&lt;br&gt;reglering av finansieringsverksamhet i stort inte föregripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Undantag för vissa företagsfinansierande stiftelser &lt;sup&gt;Prop 1995/96:214&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;och företag med offentlig anknytning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vissa stiftelser som inrättats med statliga eller&lt;br&gt;kommunala medel och andra företag som är helägda av stat eller kom-&lt;br&gt;mun och som ger krediter till företag undantas från lagen om kredit-&lt;br&gt;marknadsbolags tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag, bort-&lt;br&gt;sett från att undantagsbestämmelsen i regeringens förslag föreslås tillämplig&lt;br&gt;inte bara på stiftelser, utan även på andra företag som är helägda av stat eller&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns anledning att rikta uppmärk-&lt;br&gt;samheten på vissa stiftelser, inrättade av det allmänna, som i viss utsträck-&lt;br&gt;ning driver finansieringsverksamhet. De har det gemensamt att stiftelse-&lt;br&gt;kapitalet till övervägande del tillskjutits av staten eller av en eller flera&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stiftelser det är fråga om har tillkommit för att fungera som närings-&lt;br&gt;eller regionalpolitiska verktyg (se också avsnitt 4). Anledningen till att stiftel-&lt;br&gt;seformen har valts torde vara att man velat skapa ett organ som till sin karak-&lt;br&gt;tär är självständigt men till skillnad från bolagsformen inte förknippas med&lt;br&gt;vinststrävan. Stiftelsernas ändamål är främst att ge finansiellt stöd till tekniskt&lt;br&gt;eller kommersiellt utvecklingsarbete. Stöd kan ges exempelvis i form av&lt;br&gt;villkorslån eller genom att stiftelsen ställer garantier för utvecklingsprojekt.&lt;br&gt;Vidare förekommer rena bidrag utan krav på återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de stiftelser som berörs hör Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen&lt;br&gt;Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, Stiftelsen Innovations-&lt;br&gt;centrum, Stiftelsen Norrlandsfonden och Stiftelsen Landstingens Fond för&lt;br&gt;Teknikupphandling och Produktutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är knappast rimligt - och inte heller meningen - att sådana stiftelser&lt;br&gt;skulle vara underkastade det regelverk som gäller för finansieringsföretag, ett&lt;br&gt;regelverk som tillkommit för att tillgodose helt andra intressen än sådana som&lt;br&gt;kan vara aktuella för de stiftelser staten eller andra offentliga instanser inrät-&lt;br&gt;tat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu aktuella stiftelserna behövde inte något tillstånd enligt 1988 års&lt;br&gt;finansbolagslag för att få ge krediter. Utan närmare kommentar togs ingen&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse in i lagen om kreditmarknadsbolag. För tydlig-&lt;br&gt;hetens skull bör det framgå direkt av kreditmarknadsbolagslagens lydelse att&lt;br&gt;denna typ av statliga och kommunala stiftelser inte omfattas av lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare år har den nyss beskrivna finansieringsformen kommit att&lt;br&gt;bedrivas även av bolag som direkt eller indirekt är helägda av staten eller&lt;br&gt;som inrättats av sådana stiftelser som avses ovan. Exempel på ett sådant&lt;br&gt;bolag är Swedfund International AB. Någon anledning att behandla dessa&lt;br&gt;bolag annorlunda bara för att en annan associationsform valts finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget bör alltså gälla även andra associationer än stiftelser som är Prop. 1995/96:214&lt;br&gt;helägda av stat eller kommun och vars verksamhet har till syfte att finansiellt&lt;br&gt;stödja tekniskt eller annat utvecklingsarbete. En förutsättning för att undan-&lt;br&gt;taget skall vara tillämpligt är att företagen inte lånar upp medel från allmän-&lt;br&gt;heten. Ett finansieringsföretag som anskaffar medel för sin verksamhet&lt;br&gt;genom in- eller upplåning från allmänheten är nämligen ett kreditinstitut&lt;br&gt;enligt EG:s banksamordningsdirektiv och måste på grund därav omfattas av&lt;br&gt;sådana regler som intagits i lagen om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär bl.a. att verksamheten i vissa finansieringsföretag inte&lt;br&gt;onödigtvis hindras. De samhällsekonomiska vinster som detta innebär har&lt;br&gt;redan behandlats i avsnitt 4. Därutöver gäller att Finansinspektionen får en&lt;br&gt;något minskad tillsynsbörda i och med att ett antal finansieringsföretag,&lt;br&gt;åtminstone tills vidare, inte kommer att omfattas av inspektionens kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Författningskommentar till förslagen om ändring i&lt;br&gt;lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med två nya undantag från lagens tillämpnings-&lt;br&gt;område. I punkt 70 undantas sålunda vissa företag (s.k. riskkapitalbolag) som&lt;br&gt;har ägarkapital eller fordringar med efterställd rätt till betalning till ett belopp&lt;br&gt;som i vaije låntagande företag (intresseföretag) är större än riskkapitalföre-&lt;br&gt;tagets övriga utlåning till intresseföretaget. För att riskkapitalföretaget inte&lt;br&gt;skall oinfattas av tillståndsplikt krävs vidare att intresseföretaget vid ut-&lt;br&gt;låningstillfallet inte är noterat vid någon reglerad marknad och att riskkapital-&lt;br&gt;företaget inte anskaffar medel för verksamheten från allmänheten. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av riskkapitalföretagets låneutrymme skall tillgångarnas bokförda&lt;br&gt;värde vid utlåningstillfället användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 11 har införts ett undantag som avser de stiftelser som tillkommit&lt;br&gt;med statliga eller kommunala medel eller andra företag med enbart statliga&lt;br&gt;eller kommunala ägare och som har som syfte att finansiellt stödja tekniskt&lt;br&gt;eller annat utvecklingsarbete. Undantaget gäller bara om företaget inte lånar&lt;br&gt;upp medel från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär en förlängning av den tid som ett finansieringsföretag får&lt;br&gt;bedriva verksamhet med stöd av äldre lag. Verksamheten får bedrivas fram&lt;br&gt;till och med den 31 december 1998 eller, om ansökan om tillstånd har getts&lt;br&gt;in inom denna tid, till dess ansökningen har prövats slutligt. En förutsättning&lt;br&gt;härför är dock att medel för verksamheten inte anskaffas från allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser avseende&lt;br&gt;promemorian Förbättrad kapitalförsörjning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av Sveriges riksbank, Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, Finansinspektionen, Konkurrensverket, Konsument-&lt;br&gt;verket, NUTEK, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Fiansbolagens förening, Företagarnas Riksorganisation, Postgirot Bank AB,&lt;br&gt;Industriförbundet, Grossistförbundet Svensk Handel, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation och Svenska Riskkapitalföreningen. Yttrande har även&lt;br&gt;inkommit från Per-Alvar Magnusson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-05-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 2 maj 1996 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Eric Frieberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Andersson, Uusmann, Ulvskog,&lt;br&gt;Sundström, Lindh, Ahnberg, Pagrotsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar propositionen 1995/96:214 Förbättrad kapitalförsöij-&lt;br&gt;nmg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:16:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03214</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:27</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:16:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:NU3</uppgift>
<ref_dok_id>GK01NU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förbättrad kapitalförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:214&lt;br/&gt;
Förbättrad kapitalförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:214 Förbättrad kapitalförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Falkmer  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1995/96:214&lt;br/&gt;
Förbättrad kapitalförsörjning</uppgift>
<ref_dok_id>GJ02N39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1995/96</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1995/96:214 Förbättrad kapitalförsörjning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Falkmer  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>