<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284794</hangar_id>
 <dok_id>GJ03211</dok_id>
 <rm>1995/96</rm>
 <beteckning>211</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1995/96:211</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>211</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1996-05-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:57:36</systemdatum>
 <publicerad>1996-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Effektiviseringar inom den summariska processen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03211/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GJ03211</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GJ03211</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1995/96:211&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Effektiviseringar inom den summariska&lt;br&gt;processen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GJ03211/prop_199596__211-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas bl.a. några förslag som skall göra den sum-&lt;br&gt;mariska processen mer kostnadseffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om betalningsföreläggande, som inte avser fastställelse till betal-&lt;br&gt;ning ur viss egendom, och i mål om vanlig handräckning skall ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna behöva bifogas föreläggandet till svaranden i målet&lt;br&gt;endast om handlingarna innehåller någonting utöver vad som framgår av&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning genom kungörelse skall få ske inte bara i mål om särskild&lt;br&gt;handräckning utan även i mål som avser fastställelse till betalning ur&lt;br&gt;viss egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökandens tidsfrist för att begära att ett mål efter bestridande&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt förlängs från tre till fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kronofogdemyndighet skall få ha terminalåtkomst till uppgifter i en&lt;br&gt;annan kronofogdemyndighets register för betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning såvitt avser delgivningsadress i utslag beträffande någon&lt;br&gt;som är svarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning&lt;br&gt;vid den egna myndigheten. Tillgången till uppgifter om utslag för verk-&lt;br&gt;ställighetsändamål ökas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium skall&lt;br&gt;exekutionstiteln inte behöva ges in, om denna är ett utslag i mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande, oavsett hur gammalt utslaget är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom med stöd av 44 kap. 7 b § rättegångsbalken skall inte få&lt;br&gt;meddelas om tredskodom har meddelats tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken ..... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsföreläggande och handräckning........ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:876) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register for betalningsföreläggande och handräck-&lt;br&gt;ning ............................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringsförslag............................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreläggandet till svaranden att yttra sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Delgivning av föreläggandet ................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsfrist för begäran om överlämnande till tingsrätt . . 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överlämnande av mål mellan behöriga kronofogde-&lt;br&gt;myndigheter .......................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminalåtkomst till uppgifter om delgivningsadress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en annan kronofogdemyndighets register........21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ingivande av exekutionstitel vid ansökan om verk-&lt;br&gt;ställighet ............................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminalåtkomst i verkställighetsärenden ........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tredskodom i mål där fordran grundas på skriftligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringsbevis......................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser ..................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken .... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken .... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsföreläggande och handräckning ........ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:876) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register för betalningsföreläggande och handräck-&lt;br&gt;ning ............................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag .................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemorian ......................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Riksskatteverkets lagförslag................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets framställning...............44 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande......................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996 . . 54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:876) om register för betalnings-&lt;br&gt;föreläggande och handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 b §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis eller&lt;br&gt;på en skriftlig utfästelse som rör annan fullgörelse än betalning, får&lt;br&gt;tredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att skrift-&lt;br&gt;ligen avge svaromål vid påföljd av tredskodom uppfyllt vad som sägs i&lt;br&gt;7 a § andra stycket men inte förmått visa sannolika skäl för sin inställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om&lt;br&gt;kärandens yrkande grundas på&lt;br&gt;ett ömsesidigt förpliktande avtal&lt;br&gt;och svaranden gör invändning&lt;br&gt;om vederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom enligt första styc-&lt;br&gt;ket får inte meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om kärandens yrkande&lt;br&gt;grundas på ett ömsesidigt för-&lt;br&gt;pliktande avtal och svaranden&lt;br&gt;gör invändning om vederlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om tredskodom har med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delats tidigare i saken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om käranden motsätter sig&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom enligt första styc-&lt;br&gt;ket får inte meddelas om käran-&lt;br&gt;den motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återvinning skall hand-&lt;br&gt;läggningen av målet, i den del&lt;br&gt;återvinning har sökts, fortsätta&lt;br&gt;där den slutade när frågan om&lt;br&gt;tredskodom togs upp. Avser&lt;br&gt;återvinningsansökningen en&lt;br&gt;tredskodom som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 7 b §, får sådan tred-&lt;br&gt;skodom inte meddelas på nytt i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part mot vilken tredskodom&lt;br&gt;återvinning i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återvinning skall hand-&lt;br&gt;läggningen av målet, i den del&lt;br&gt;återvinning har sökts, fortsätta&lt;br&gt;där den slutade när frågan om&lt;br&gt;tredskodom togs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas på nytt har inte rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-&lt;br&gt;ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan&lt;br&gt;handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller&lt;br&gt;påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses i&lt;br&gt;andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan handling&lt;br&gt;bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte&lt;br&gt;ges, om den är ett utslag i&lt;br&gt;om betalningsföreläggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;be-&lt;br&gt;in-&lt;br&gt;mål&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte&lt;br&gt;in, om den är ett utslag i&lt;br&gt;om betalningsföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges&lt;br&gt;mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har meddelats tidigast tre år&lt;br&gt;innan verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom&lt;br&gt;eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan&lt;br&gt;författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol&lt;br&gt;eller en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1413.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningen så bristfällig&lt;br&gt;att den inte kan läggas till grund&lt;br&gt;för handläggning av målet, skall&lt;br&gt;sökanden föreläggas att avhjälpa&lt;br&gt;bristen. Sådant föreläggande får&lt;br&gt;sändas till sökanden med posten&lt;br&gt;under hans i målet uppgivna&lt;br&gt;adress eller förmedlas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. Följer sökanden&lt;br&gt;inte föreläggandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas. Sökanden skall&lt;br&gt;upplysas om detta i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningen så bristfällig&lt;br&gt;att den inte kan läggas till grund&lt;br&gt;för handläggning av målet, skall&lt;br&gt;sökanden föreläggas att avhjälpa&lt;br&gt;bristen. Sådant föreläggande får&lt;br&gt;sändas till sökanden med post&lt;br&gt;under hans i målet uppgivna&lt;br&gt;adress eller förmedlas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. Följer sökanden&lt;br&gt;inte föreläggandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas. Sökanden skall&lt;br&gt;upplysas om detta i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-&lt;br&gt;ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall tillsam-&lt;br&gt;mans med en kopia av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna delges&lt;br&gt;svaranden i enlighet med vad&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;gäller för delgivning av stäm-&lt;br&gt;ning i tvistemål. I ett mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande eller&lt;br&gt;vanlig handräckning får delgiv-&lt;br&gt;ning dock inte ske genom kun-&lt;br&gt;görelse enligt 15 § delgivnings-&lt;br&gt;lagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall delges&lt;br&gt;svaranden i enlighet med vad&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;gäller för delgivning av stäm-&lt;br&gt;ning i tvistemål. Delgivning&lt;br&gt;genom kungörelse enligt 15 §&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428) får&lt;br&gt;dock endast ske i mål om sär-&lt;br&gt;skild handräckning och i mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande såvitt&lt;br&gt;gäller fastställelse till betalning&lt;br&gt;ur viss egendom enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kopia av ansökningshand-&lt;br&gt;lingarna skall fogas till före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:520.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:846.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggandet i mål om betalnings- Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;föreläggande som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket, i mål om särskild&lt;br&gt;handräckning samt i andra mål&lt;br&gt;där handlingarna innehåller&lt;br&gt;någonting utöver vad som fram-&lt;br&gt;går av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sökanden ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har delgivning inte kunnat&lt;br&gt;ske, skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om sökanden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesörja delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;br&gt;arbete och den kostnad som&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna för att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas&lt;br&gt;samt omständigheterna i övrigt.&lt;br&gt;Erbjudandet får sändas med&lt;br&gt;posten till sökanden under hans&lt;br&gt;i målet uppgivna adress eller&lt;br&gt;förmedlas på annat sätt. Antar&lt;br&gt;sökanden inte erbjudandet, skall&lt;br&gt;ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sökanden att målet skall&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt, skall&lt;br&gt;han begära detta skriftligen.&lt;br&gt;Hans begäran skall ha kommit&lt;br&gt;in till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då&lt;br&gt;underrättelsen sändes till&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har delgivning inte kunnat&lt;br&gt;ske, skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om sökanden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesöija delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;br&gt;arbete och den kostnad som&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna för att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas&lt;br&gt;samt omständigheterna i övrigt.&lt;br&gt;Erbjudandet får sändas med post&lt;br&gt;till sökanden under hans i målet&lt;br&gt;uppgivna adress eller förmedlas&lt;br&gt;på annat sätt. Antar sökanden&lt;br&gt;inte erbjudandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sökanden att målet skall&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt, skall&lt;br&gt;han begära detta skriftligen.&lt;br&gt;Hans begäran skall ha kommit&lt;br&gt;in till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inom fyra veckor från den dag&lt;br&gt;då underrättelsen sändes till&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:846.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:876) om&lt;br&gt;register för betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register för&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmast&lt;br&gt;före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sökning i ett register får&lt;br&gt;som sökbegrepp användas&lt;br&gt;endast namn, personnummer,&lt;br&gt;organisationsnummer, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer, sökandens&lt;br&gt;eller ingivarens referensnum-&lt;br&gt;mer, ingivarens kodbeteckning,&lt;br&gt;målnummer, målets inkomstdag,&lt;br&gt;dagen för målets avgörande,&lt;br&gt;bevakningstider och uppgifter&lt;br&gt;om målets art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter om&lt;br&gt;sökanden eller svaranden i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas som&lt;br&gt;sökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sökning i ett register får&lt;br&gt;som sökbegrepp användas&lt;br&gt;endast namn, personnummer,&lt;br&gt;organisationsnummer, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer, sökandens&lt;br&gt;eller ingivarens referensnum-&lt;br&gt;mer, ingivarens kodbeteckning,&lt;br&gt;målnummer, målets inkomstdag,&lt;br&gt;dagen för målets avgörande, ut-&lt;br&gt;slagsnummer, bevakningstider&lt;br&gt;och uppgifter om målets art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sa §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kronofogdemyndighet får&lt;br&gt;ha terminalåtkomst till en annan&lt;br&gt;kronofogdemyndighets register&lt;br&gt;när det gäller uppgift om delgiv-&lt;br&gt;ningsadress i utslag för den som&lt;br&gt;är svarande i ett mål om betal-&lt;br&gt;ningsföreläggande eller hand-&lt;br&gt;räckning vid den egna myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kronofogdemyndighet får&lt;br&gt;också ha terminalätkomst till en&lt;br&gt;annan kronofogdemyndighets re-&lt;br&gt;gister när det gäller samtliga&lt;br&gt;uppgifter i ett utslag i mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande för den&lt;br&gt;som är gäldenär i ett mål om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet av utslaget vid den Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;egna myndigheten. Därvid får&lt;br&gt;endast utslagsnumret användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 genomfördes omfattande ändringar i den sum-&lt;br&gt;mariska processen. På regeringens uppdrag har Riksskatteverket och&lt;br&gt;Domstolsverket utvärderat reformen. För att ta till vara en del av de&lt;br&gt;förslag till ytterligare förbättringar som kommit fram genom utvärde-&lt;br&gt;ringarna har inom Justitiedepartementet upprättats promemorian&lt;br&gt;Effektiviseringar inom den summariska processen (Ds 1995:53). I&lt;br&gt;promemorian föreslås ändringar i rättegångsbalken, utsökningsbalken,&lt;br&gt;lagen om betalningsföreläggande och handräckning samt lagen om&lt;br&gt;register för betalningsföreläggande och handräckning. Promemorians&lt;br&gt;lagförslag finns intaget som bilaga 1. Promemorian har remissbehand-&lt;br&gt;lats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-&lt;br&gt;departementet (dnr Ju95/3598). En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang tar regeringen även upp en framställning från&lt;br&gt;Riksskatteverket om att minska kraven på ingivande av exekutionstitel i&lt;br&gt;de s.k. ADB-målen (dnr Ju95/81O). Verkets lagförslag finns intaget som&lt;br&gt;bilaga 3. Framställningen har remissbehandlats. En förteckning över de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig över framställningen finns i bilaga 4.&lt;br&gt;Yttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartmentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 april 1996 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i huvudsak godtagit förslagen men föreslagit vissa lag-&lt;br&gt;tekniska justeringar. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 5.1 och 5.2. Dessutom&lt;br&gt;har en redaktionell ändring gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av mål om betalningsföreläggande och handräckning&lt;br&gt;flyttades den 1 januari 1992 från tingsrätterna till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heterna. Processordningen reformerades och målen handläggs numera&lt;br&gt;enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning&lt;br&gt;(BfL) (se bl.a. prop. 1989/90:85 och 1990/91:126). På regeringens&lt;br&gt;uppdrag har Riksskatteverket och Domstolsverket utvärderat reformen&lt;br&gt;(RSV Rapport 1994:6 och DV diarienummer 578-1994). Sammanfatt-&lt;br&gt;ningsvis kan utvärderingen sägas visa att reformen efter vissa initial-&lt;br&gt;svårigheter har slagit väl ut och att vi nu har en summarisk process som&lt;br&gt;i huvudsak motsvarar de ställda förväntningarna på att vara snabb,&lt;br&gt;enkel, billig, rättssäker och effektiv. Det har dock visat sig finnas ett&lt;br&gt;visst behov av förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende behandlas en del förslag som kommit fram vid ut- Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;värderingen av den summariska processen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ändringsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Föreläggandet till svaranden att yttra sig över ansökan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I mål om betalningsföreläggande, som inte&lt;br&gt;avser fastställelse till betalning ur viss egendom, och i mål om&lt;br&gt;vanlig handräckning skall ansökningshandlingarna behöva bifogas&lt;br&gt;föreläggandet till svaranden i målet endast om handlingarna inne-&lt;br&gt;håller någonting utöver vad som framgår av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag omfattar inte mål om vanlig handräckning&lt;br&gt;men överensstämmer i övrigt med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Ingen instans motsätter sig den föreslagna förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att förslaget bör utvidgas till att även omfatta&lt;br&gt;mål om vanlig handräckning. Också Kronofogdemyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holms län förespråkar ett utvidgat användningsområde. Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt och Kronofogdemyndigheten i Stockholms län anser att&lt;br&gt;lagtexten bör ges en annan lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 25 § lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning (BfL) skall kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten, om ansökan tas upp, förelägga svaranden att yttra sig inom&lt;br&gt;viss tid. Föreläggandet skall enligt 29 § tillsammans med en kopia av&lt;br&gt;ansökningshandlingarna delges svaranden på visst sätt. I mål där&lt;br&gt;ansökan görs på ADB-medium, s.k. bandmål, finns inga ansöknings-&lt;br&gt;handlingar, varför endast föreläggandet delges i dessa mål. I alla mål&lt;br&gt;innehåller föreläggandet uppgifter om bl.a. yrkandena och grunderna i&lt;br&gt;ansökan. I enklare mål kommer därigenom själva ansökningshandlingen&lt;br&gt;inte att innehålla någonting av intresse som inte också fiamgår av&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls att förfarandet med att bifoga en ansök-&lt;br&gt;ningshandling som inte innehåller något av intresse utöver vad som&lt;br&gt;framgår av föreläggandet för många svarande inte är till gagn utan&lt;br&gt;snarare är förvirrande. Resonemanget utmynnar i ett förslag att ansök-&lt;br&gt;ningshandlingar skall behöva delges tillsammans med föreläggandet&lt;br&gt;endast i mål om handräckning samt i vissa mål om betalningsföre-&lt;br&gt;läggande, nämligen mål som avser fastställelse till betalning ur viss&lt;br&gt;egendom och mål där ansökan innehåller någonting utöver vad som&lt;br&gt;fiamgår av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har genomgående fått ett positivt mottagande av remiss-&lt;br&gt;instanserna. Några förespråkar ett större användningsområde. Riks-&lt;br&gt;skatteverket uppger att i det stora flertalet mål om betalningsföre-&lt;br&gt;läggande innehåller ansökningshandlingen ingenting utöver vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedan kommer att ingå i föreläggandet. Därtill framhålls att sökandens Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;yrkande ofta har ändrats t.ex. avseende inkassokostnader eller ränta och&lt;br&gt;att det i dessa fall bara är förvirrande att skicka med ansöknings-&lt;br&gt;handlingen till svaranden. Detta leder enligt verket ofta till merarbete&lt;br&gt;för kronofogdemyndigheten genom att svaranden ringer för att få&lt;br&gt;klarhet om vad som gäller. Vidare påpekar Riksskatteverket att också&lt;br&gt;mål om vanlig handräckning inte sällan är av relativt enkel natur och&lt;br&gt;därför borde kunna innefattas i ett ändringsförslag. Sammanfattningsvis&lt;br&gt;anser verket att endast mål som avser fastställelse till betalning ur viss&lt;br&gt;egendom och mål om särskild handräckning bör undantas från förslagets&lt;br&gt;tillämpningsområde. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län vill gå&lt;br&gt;ännu längre och anser att förslaget även bör omfatta mål om&lt;br&gt;betalningsfastställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det av effektivitetsskäl är angeläget att i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt kunna underlåta att foga ansökningshandlingar&lt;br&gt;till föreläggandet. Detta möjliggör nämligen ett maskinellt utskick av&lt;br&gt;föreläggandet via en servicebyrå på det sätt som för närvarande sker i&lt;br&gt;bandmålen. Att i fler mål slippa den manuella posthanteringen skulle&lt;br&gt;spara mycket arbete hos myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till promemorians förslag. Det syftar till att&lt;br&gt;ytterligare effektivisera den summariska processen utan att svarandens&lt;br&gt;självklara rätt att få del av de uppgifter i sak som sökanden åberopat i&lt;br&gt;ansökningen träds for när. Det bör emellertid enligt regeringens mening&lt;br&gt;vara möjligt att, som Riksskatteverket framhållit, gå något längre än&lt;br&gt;promemorieförslaget och låta även mål om vanlig handräckning&lt;br&gt;omfattas av förslaget. Sådana mål är nämligen inte sällan av så relativt&lt;br&gt;enkel natur att innehållet i ansökningshandlingen lämpligen kan återges&lt;br&gt;i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är däremot inte beredd att gå så långt som Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholms län föreslagit och låta förslaget omfatta även&lt;br&gt;mål om betalningsfastställelse. En sådan utvidgning förutsätter bl.a.&lt;br&gt;ändringar när det gäller kravet i 12 § BfL på ingivande av pantförskriv-&lt;br&gt;ningen eller annan handling enligt vilken säkerheten upplåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i promemorian föreslagna lydelsen av bestämmelsen har kritise-&lt;br&gt;rats av ett par remissinstanser. Kronofogdemyndigheten i Stockholms&lt;br&gt;län har påpekat att formuleringen ”där handlingarna innehåller någon-&lt;br&gt;ting utöver föreläggandet” rent lexikaliskt leder till att en ansöknings-&lt;br&gt;handling som inte är identisk med föreläggandet skall bifogas, dvs. i&lt;br&gt;praktiken alla mål som inte är ingivna på ADB där ansökan och&lt;br&gt;föreläggande anses identiska redan i dag. Regeringen delar inte denna&lt;br&gt;uppfattning. Med den i promemorian föreslagna lydelsen krävs inte&lt;br&gt;fullständig identitet mellan ansökningshandlingen och föreläggandet till&lt;br&gt;svaranden. Däremot krävs att det sakliga innehållet i ansökan framgår&lt;br&gt;av föreläggandet för att man skall kunna underlåta att bifoga även själva&lt;br&gt;ansökningshandlingen till föreläggandet. Regeringens förslag till lagtext&lt;br&gt;överensstämmer med promemorieförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har för sin del framhållit att förslaget är svårt att förena med&lt;br&gt;den nuvarande lydelsen av 25 § BfL som anger att ansökningen alltid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall delges svaranden. Lagrådet har mot denna bakgrund föreslagit att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordet ”ansökningen” andra gången det används i den paragrafen ersätts Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;med ”föreläggandet” och att en motsvarande ändring görs i 4 § tredje&lt;br&gt;stycket räntelagen (1975:635), där orden ”ansökan om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande” kan ersättas med enbart ”betalningsföreläggande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening avses med orden ansökningen i 25 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §§ BfL inte själva ansökningshandlingen utan dess innehåll. Det&lt;br&gt;förekommer redan i dag mål i den summariska processen där svaranden&lt;br&gt;endast delges ett föreläggande som inkluderar ansökningens innehåll,&lt;br&gt;nämligen när ansökan gjorts på ADB-medium. I dessa mål finns för&lt;br&gt;övrigt inte några ansökningshandlingar som kan delges svaranden.&lt;br&gt;Situationen berördes i förslaget till ny summarisk process och det&lt;br&gt;ansågs där vara tillräckligt att ta in ansökningens innehåll i själva före-&lt;br&gt;läggandet (se prop. 1989/90:85 s. 121). Det förslag som regeringen nu&lt;br&gt;lägger fram innebär inte någon ändring av det grundläggande kravet i&lt;br&gt;25 § BfL på att ansökningens innehåll skall delges svaranden. I de fall&lt;br&gt;man enligt förslaget kan underlåta att delge svaranden ansöknings-&lt;br&gt;handlingen kommer han i stället att delges en handling som liksom i de&lt;br&gt;nuvarande ADB-målen kommer att innehålla såväl föreläggandet som&lt;br&gt;ansökningens innehåll. Regeringen förordar följaktligen inte någon&lt;br&gt;ändring i lagen om betalningsföreläggande och handräckning i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag. Vid denna bedömning finns det inte heller skäl&lt;br&gt;till ändring i räntelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Delgivning av föreläggandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Delgivning genom kungörelse skall få ske&lt;br&gt;inte bara i mål om särskild handräckning utan även i mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande såvitt gäller en begäran om fastställelse till&lt;br&gt;betalning ur viss egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Delgivning av föreläggandet till svaranden&lt;br&gt;skall ske enligt samma regler som gäller för stämning i tvistemål, vilket&lt;br&gt;innebär att även delgivning genom kungörelse skall få ske i alla slags&lt;br&gt;mål i den summariska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar detta utan erinran. Kronofogdemyndigheterna i Jönköpings och&lt;br&gt;Västerbottens län avstyrker förslaget. Stockholms tingsrätt anser att&lt;br&gt;möjligheten att använda kungörelsedelgivning i den summariska&lt;br&gt;processen endast skall utvidgas till mål om fastställelse till betalning ur&lt;br&gt;pantsatt egendom. Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län tillstyrker&lt;br&gt;en utökad användning av kungörelsedelgivning endast avseende mål om&lt;br&gt;betalningsfastställelse och mål om vanlig handräckning. Riksskatteverket&lt;br&gt;och kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt&lt;br&gt;Västemorrlands län framhåller att en utökad användning av kungörelse-&lt;br&gt;delgivning medför ökade kostnader för det allmänna. Det ifrågasätts om&lt;br&gt;inte sökanden i första hand skall svara för dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 29 § lagen om betalnings- Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;föreläggande och handräckning föreskrivs att föreläggandet skall delges&lt;br&gt;svaranden i enlighet med rättegångsbalkens regler om delgivning i&lt;br&gt;tvistemål. I mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning&lt;br&gt;får delgivning dock inte ske genom kungörelse enligt 15 § delgivnings-&lt;br&gt;lagen (1970:428). Sådan delgivning får alltså endast användas i mål om&lt;br&gt;särskild handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § första stycket delgivningslagen sker delgivning genom&lt;br&gt;kungörelse, dvs. normalt genom annonsering i tidning, om den sökte&lt;br&gt;saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han uppehåller sig.&lt;br&gt;Enligt andra stycket får delgivning under vissa omständigheter ske&lt;br&gt;genom kungörelse även om den sökte har känt hemvist inom riket. Det&lt;br&gt;får ske om man inte träffar på vare sig den sökte själv eller någon som&lt;br&gt;handlingen kan lämnas till enligt reglerna för s.k. surrogatdelgivning,&lt;br&gt;om det inte kan klarläggas var den sökte uppehåller sig och om det&lt;br&gt;dessutom kan antas att han har avvikit eller på annat sätt håller sig&lt;br&gt;undan. I ett sådant fåll får handlingen i stället ”spikas”, dvs. lämnas i&lt;br&gt;bostaden eller fästas på dörren. I praktiken förekommer knappast tid-&lt;br&gt;ningsannonsering i fall där den sökte har känt hemvist, utan då&lt;br&gt;använder man i stället spikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 § delgivningslagen får delgivning ske genom kungörelse&lt;br&gt;även i vissa andra fall. Reglerna i BfL föreskriver inget hinder mot att&lt;br&gt;delge föreläggandet genom kungörelse med stöd av 16 § delgivnings-&lt;br&gt;lagen, om förutsättningar skulle finnas för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida spikning och kungörelse enligt 15 § delgivningslagen&lt;br&gt;borde tillåtas i den summariska processen diskuterades i propositionen&lt;br&gt;med förslaget till BfL (se prop. 1989/90:85 s. 60 ff.). Det betonades&lt;br&gt;där att det var viktigt med rimliga garantier för att delgivningen&lt;br&gt;verkligen gav svaranden möjlighet att ta del av föreläggandet i målet,&lt;br&gt;inte minst med tanke på att ett kommande utslag i målet skulle vinna&lt;br&gt;laga kraft efter fyra veckor - tidsfristen för återvinning - utan någon&lt;br&gt;ytterligare delgivning. Slutsatsen blev att spikning borde tillåtas men&lt;br&gt;inte delgivning genom kungörelse. Som skäl angavs att chansen att&lt;br&gt;svaranden genom kungörelsen verkligen får del av handlingarnas inne-&lt;br&gt;håll generellt får anses som ringa. Dock kunde delgivning genom kun-&lt;br&gt;görelse tillåtas i mål om särskild handräckning, eftersom ett utslag i ett&lt;br&gt;sådant mål inte får rättskraft över det bakomliggande rättsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen alltså inte blev tillåten i mål om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;vanlig handräckning kan sägas ha inneburit en effektivitetsminskning&lt;br&gt;jämfört med tidigare ordning i så måtto att sådan delgivning var tillåten&lt;br&gt;i de tidigare lagsökningsmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utvärdering som låg till grund för promemorieförslaget framkom&lt;br&gt;olika synpunkter på delgivning genom kungörelse. Några ville inte&lt;br&gt;ändra delgivningsreglerna medan andra ville tillåta delgivning genom&lt;br&gt;kungörelse i alla mål. Riksskatteverket stannade för att förorda att&lt;br&gt;delgivning genom kungörelse skulle tillåtas i alla mål om handräckning&lt;br&gt;och i mål om betalningsföreläggande som gällde fastställelse till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning ur pantsatt egendom. Verket framhöll att det kunde vara en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällighet om sökanden i ett visst fall begärde vanlig eller särskild Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;handräckning samt att yrkandena i mål om betalningsfastställelse alltid&lt;br&gt;grundades på skriftliga fordringsbevis och skriftlig pantförskrivning och&lt;br&gt;därför typiskt sett var välgrundade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets skäl för att delgivning genom kungörelse skulle&lt;br&gt;tillåtas i just de angivna måltypema men inte i övrigt ansågs i pro-&lt;br&gt;memorian inte vara alldeles övertygande. I stället föreslogs där att&lt;br&gt;delgivning genom kungörelse av föreläggandet skulle få ske i alla mål i&lt;br&gt;den summariska processen enligt samma regler som nu gäller för&lt;br&gt;delgivning av stämning i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet är övervägande positivt men inte utan kritik. Reserva-&lt;br&gt;tionerna mot den föreslagna reformen riktar sig främst mot att den&lt;br&gt;innebär ökade kostnader för det allmänna, men även rättssäker-&lt;br&gt;hetsaspekter berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag uppges medföra extra kostnader som enbart för&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten i Stockholms län kan beräknas uppgå till 10&lt;br&gt;miljoner kr per år. Samtidigt framgår det av remissvaren att det är ett&lt;br&gt;mycket begränsat antal mål, där delgivning inte kunnat ske i den&lt;br&gt;summariska processen, som förs vidare till tingsrätt. Skälet till detta är&lt;br&gt;att exempelvis en exekutionstitel på betalning sällan kan verkställas mot&lt;br&gt;den som saknar hemvist. Om man öppnar möjligheten till kungörelse-&lt;br&gt;delgivning i alla slags mål inom den summariska processen - och&lt;br&gt;därmed även ger en motsvarande skyldighet för myndigheten - skulle&lt;br&gt;med all säkerhet kungörelseförfarandet användas i betydligt fler fall än&lt;br&gt;i dag. Förutom i de mål som i dag avslutas därför att delgivning inte&lt;br&gt;kunnat ske skulle kungörelseförfärandet kunna komma till användning i&lt;br&gt;de mål där partsdelgivning nu förekommer. Promemorieförslaget skulle&lt;br&gt;visserligen leda till lägre kostnader i de relativt sett fåtaliga mål som i&lt;br&gt;dag drivs vidare till tingsrätt och kungörelsedelges där. De totala&lt;br&gt;kostnaderna för kungörelsedelgivning skulle emellertid öka genom att&lt;br&gt;fler mål skulle kungörelsedelges i den summariska processen än vad&lt;br&gt;som i dag sker i den summariska och ordinära processen tillsammans.&lt;br&gt;Kostnadsökningarna skulle leda till att kronofogdemyndigheterna måste&lt;br&gt;tillföras ytterligare resurser. Till saken hör också att den utökade&lt;br&gt;användningen av kungörelsedelgivning i huvudsak endast skulle leda till&lt;br&gt;utslag som inte gick att verkställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna diskuterar vad förslaget innebär för rätts-&lt;br&gt;säkerheten inom den summariska processen. Stockholms tingsrätt pekar&lt;br&gt;på att kraven på angivande av grunden i en stämningsansökan är högre&lt;br&gt;än de krav som ställs i den summariska processen. Flera remissinstanser&lt;br&gt;uppmärksammar också att det föreligger en skillnad mellan tingsrättens&lt;br&gt;avgörande, som är en tredskodom, och ett utslag i den summariska&lt;br&gt;processen som vinner laga kraft utan ytterligare delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller för regeringen att väga de effektivitetsvinster som pro-&lt;br&gt;memorieförslaget kan ge mot de kostnader och de risker för rätts-&lt;br&gt;säkerheten som det innebär. När det först gäller kostnadsfrågan framstår&lt;br&gt;det som oacceptabelt att belasta den summariska processen med&lt;br&gt;kostnader för kungörelsedelgivning som i ett stort antal fåll leder till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utslag som i praktiken inte kan verkställas. Den besparing som ligger i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett begränsat antal mål inte behöver drivas till tingsrätt för Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;kungörelsedelgivning motiverar inte de relativt betydande extra kost-&lt;br&gt;nader för det allmänna som förslaget skulle medföra. En tänkbar utväg&lt;br&gt;vore att i första hand låta sökanden själv få betala för kungörelse-&lt;br&gt;förfarandet. Det framstår emellertid inte som en bra ordning att ha olika&lt;br&gt;regler i detta avseende för den summariska processen och rättegången&lt;br&gt;vid allmän domstol. Det skulle rent av kunna motverka önskemålet om&lt;br&gt;att parter i så stor utsträckning som möjligt skall använda sig av den&lt;br&gt;summariska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar alltså inte det förslag som lagts fram i pro-&lt;br&gt;memorian. Däremot anser regeringen att man bör kunna utöka använd-&lt;br&gt;ningen av kungörelseförfarandet inom ett mera avgränsat område av den&lt;br&gt;summariska processen, nämligen när det gäller betalningsfastställelse ur&lt;br&gt;viss egendom. Det rör sig här om mål där utslaget i de flesta fall har&lt;br&gt;betydelse från verkställighetssynpunkt även om svaranden inte går att nå&lt;br&gt;genom ordinär delgivning. Detta är också en typ av mål där kraven&lt;br&gt;typiskt sett är välgrundade. En förutsättning för att betalningsfast-&lt;br&gt;ställelse skall kunna sökas i den summariska processen är att panträtten&lt;br&gt;upplåtits skriftligen (2 § andra stycket BfL). Vidare skall pantförskriv-&lt;br&gt;ningen eller annan handling, enligt vilken säkerheten upplåtits, ges in&lt;br&gt;till kronofogdemyndigheten (12 §) så att myndigheten kan kontrollera&lt;br&gt;att skriftlighetskravet är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsedelgivning skulle visserligen fylla ett praktiskt behov även&lt;br&gt;när det gäller vissa andra mål inom den summariska processen, t.ex.&lt;br&gt;avhysning, där sökanden i dag tvingas vända sig till tingsrätt för att&lt;br&gt;kunna få till stånd kungörelsedelgivning där. Det är emellertid svårt att&lt;br&gt;i generella regler skilja ut de fäll som ur denna synvinkel borde kunna&lt;br&gt;kungörelsedelges i den summariska processen från de fäll där sökanden&lt;br&gt;i dag inte finner skäl att föra målet till tingsrätt. Vidare talar rätts-&lt;br&gt;säkerhetsskäl emot att kungörelsedelgivning godtas mera allmänt inom&lt;br&gt;den summariska processen. Det är trots allt, som påpekats under&lt;br&gt;remissbehandlingen, en viss skillnad mellan de krav på angivande av&lt;br&gt;grunder som ställs i en rättegång och det krav som uppställs inom den&lt;br&gt;summariska processen. Vidare ligger det en viss skillnad i att ett utslag&lt;br&gt;som meddelas i den summariska processen vinner rättskraft utan&lt;br&gt;ytterligare delgivning medan en tredskodom måste delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att en utökad användning av kun-&lt;br&gt;görelsedelgivning inom den summariska processen endast bör utsträckas&lt;br&gt;till att också avse en begäran om fastställelse till betalning ur viss&lt;br&gt;egendom som framställs i ett mål om betalningsföreläggande. Lagtexten&lt;br&gt;har efter påpekande av Lagrådet fått en mera klargörande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Tidsfrist för begäran om överlämnande till tingsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sökandens tidsfrist för att begära att ett mål&lt;br&gt;efter bestridande överlämnas till tingsrätt förlängs från tre till fyra&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Endast Kronofogdemyndigheten i Väster-&lt;br&gt;bottens län avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om svaranden i ett mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande eller vanlig handräckning bestrider ansökan, kan&lt;br&gt;sökanden begära att målet överlämnas till rättegång vid tingsrätt. Detta&lt;br&gt;skall han enligt 34 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning&lt;br&gt;göra inom tre veckor från det att underrättelse om bestridandet&lt;br&gt;skickades till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utvärderingen av den nya summariska processen har före-&lt;br&gt;trädare för borgenärskollektivet, med instämmande av Riksskatteverket,&lt;br&gt;anfört att treveckorstiden är for kort och bör förlängas med en vecka.&lt;br&gt;Skälen är att kompletterande utredning ofta måste göras med anledning&lt;br&gt;av svarandens bestridande och att detta inte alltid hinns med under nu-&lt;br&gt;varande treveckorsfrist, som ju dessutom naggas i båda kanterna av&lt;br&gt;tiden för postgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en remissinstans avstyrker promemorians förslag att förlänga&lt;br&gt;sökandens tidsfrist för att begära överlämnande till tingsrätt från tre till&lt;br&gt;fyra veckor. Kronofogdemyndigheten i Västerbottens län menar att en&lt;br&gt;förlängning av fristen medför en förlängd handläggningstid såväl i de&lt;br&gt;fall sökanden begär att målet skall överlämnas till tingsrätten som i de&lt;br&gt;fall när målet inte skall överlämnas. Regeringen kan dock inte se annat&lt;br&gt;än att en förlängning av fristen i de flesta fall är ägnad att leda till&lt;br&gt;effektivitetsvinster. Det ligger i sökandens intresse att målet drivs&lt;br&gt;framåt. Någon risk för missbruk av en förlängd tidsfrist kan därför inte&lt;br&gt;anses finnas. En förlängd tidsfrist bör i stället kunna bidra till att fler&lt;br&gt;mål, som egentligen inte kräver domstolsbehandling, sållas bort innan&lt;br&gt;de når tingsrätten. Den ytterligare tid som ett mål enligt förslaget kan&lt;br&gt;vara anhängigt hos kronofogdemyndigheten medför inte något merarbete&lt;br&gt;för myndigheten men kan leda till en arbetsbesparing för tingsrätten. Vi&lt;br&gt;förordar därför att förslaget genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Överlämnande av mål mellan behöriga&lt;br&gt;kronofogdemyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Utökade möjligheter att flytta ett mål&lt;br&gt;från en behörig kronofogdemyndighet till en annan främjar inte&lt;br&gt;effektiviteten i den summariska processen. Promemorians förslag&lt;br&gt;till en sådan utökning bör därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Ett mål skall få flyttas från en behörig&lt;br&gt;kronofogdemyndighet till en annan, om det främjar målets hand-&lt;br&gt;läggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar utan erinran vad som föreslås i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket ifrågasätter om det finns behov av att utvidga möjlig- Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;hetema till överflyttning och föreslår i stället att en kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighet alltid skall få handlägga en ansökan som getts in till myndig-&lt;br&gt;heten. Kronofogdemyndigheterna i Stockholms samt Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län gör samma bedömning. Kronofogdemyndigheten i Söder-&lt;br&gt;manlands län är tveksam till om handläggningen främjas av förslaget,&lt;br&gt;men tillstyrker ändå detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheterna i Västemorrlands och Västerbottens län&lt;br&gt;anser att ett samrådsförfarande före överlämnandet inte bör göras&lt;br&gt;obligatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 8 § lagen om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande och handräckning finns bl.a. en regel som gäller över-&lt;br&gt;flyttande av ett mål från en kronofogdemyndighet till en annan. Ett mål&lt;br&gt;skall alltid flyttas till en behörig kronofogdemyndighet om ansökan har&lt;br&gt;getts in till en obehörig kronofogdemyndighet. Ett mål får överflyttas&lt;br&gt;även om ansökan getts in till en behörig kronofogdemyndighet. Detta&lt;br&gt;får göras om målet inte utan avsevärd olägenhet kan handläggas vid den&lt;br&gt;första myndigheten eller om det av andra skäl är uppenbart att ett över-&lt;br&gt;lämnande skulle främja målets handläggning. I promemorian anges att&lt;br&gt;regeln är onödigt snäv och behöver göras mer flexibel. Det föreslås&lt;br&gt;därför i promemorian att ett mål skall få flyttas över om det främjar&lt;br&gt;målets handläggning. En sådan regel, som överensstämmer med vad&lt;br&gt;som sedan 1994 gäller beträffande utsökningsmål hos kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten, sägs göra det möjligt att genom överflyttande av mål ta till&lt;br&gt;vara även mindre arbetsbesparingar i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kronofogdemyndigheter och Riksskatteverket ifrågasätter om&lt;br&gt;promemorieförslaget medför några besparingar. Riksskatteverket fram-&lt;br&gt;håller att förslaget skulle medföra stora merkostnader för myndigheterna&lt;br&gt;vid ADB-ansökningar. Verket pekar på att när ett s.k. bandmål - dvs.&lt;br&gt;mål där ansökan görs på ADB-medium - överlämnas till en annan&lt;br&gt;myndighet förlorar målet sin karaktär av bandmål och kan därför inte&lt;br&gt;längre handläggas i den rationella bandmålshanteringen. Riksskatte-&lt;br&gt;verket föreslår i stället att det införs en bestämmelse i BfL som innebär&lt;br&gt;att den kronofogdemyndighet som fått en ansökan om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande eller handräckning alltid får handlägga ansökan om&lt;br&gt;myndigheten finner det lämpligt. När ett utslag har meddelats i målet&lt;br&gt;kan detta med automatik styras till en annan kronofogdemyndighet för&lt;br&gt;verkställighet. Kronofogdemyndigheterna i Stockholms samt i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län framför liknande förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forumreglema i lagen om betalningsföreläggande och handräckning&lt;br&gt;har - till skillnad från forumreglema i rättegångsbalken - inte till&lt;br&gt;främsta syfte att underlätta för svaranden att ingå i svaromål i en tvist.&lt;br&gt;Hänsynen till svarandens bekvämlighet väger ju inte särskilt tungt i ett&lt;br&gt;skriftligt förfarande. Forumreglema i BfL syftar i stället till att styra&lt;br&gt;handläggningen till en kronofogdemyndighet som är lämplig från verk-&lt;br&gt;ställighetssynpunkt och att fördela arbetsbördan lika mellan krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheterna (se prop. 1989/90:85 s. 105). Som Riksskatte-&lt;br&gt;verket framhållit når man största möjliga effektivitet i den summariska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processen om den myndighet som fått in ansökan också handlägger den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är särskilt tydligt vid handläggningen av s.k. bandmål. Det bör Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;enligt regeringens mening inte förekomma att mål överlämnas till en&lt;br&gt;annan kronofogdemyndighet, med åtföljande effektivitetsförluster, om&lt;br&gt;det inte finns starka praktiska skäl som talar för det. Promemorians&lt;br&gt;förslag att utöka möjligheterna för en behörig kronofogdemyndighet att&lt;br&gt;överlämna ett mål till en annan behörig kronofogdemyndighet bör&lt;br&gt;därför inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället kunde det övervägas att, som vissa remissinstanser före-&lt;br&gt;språkat, införa en regel av innebörd att en i och för sig obehörig krono-&lt;br&gt;fogdemyndighet skall få fortsätta att handlägga en ansökan om detta är&lt;br&gt;lämpligare än att överlämna ansökan till en behörig kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighet. Regeringen anser dock inte att det i detta ärende finns&lt;br&gt;tillräckligt underlag för att gå fram med ett sådant förslag. Frågan bör&lt;br&gt;emellertid kunna beredas vidare i ett annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § förordningen (1991:1339) om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning bör samråd ske mellan myndigheterna innan ett mål&lt;br&gt;överlämnas med stöd av 8 § BfL. I promemorian påpekas att det kan&lt;br&gt;finnas anledning att göra detta samrådsförfarande obligatoriskt.&lt;br&gt;Regeringen avser att senare ta ställning till frågan om en eventuell&lt;br&gt;ändring av förordningen i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Terminalåtkomst till uppgifter om delgivningsadress i&lt;br&gt;en annan kronofogdemyndighets register&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kronofogdemyndighet skall få ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifter i en annan kronofogdemyndighets&lt;br&gt;register för betalningsföreläggande och handräckning när det&lt;br&gt;gäller delgivningsadress i utslag beträffande någon som är&lt;br&gt;svarande i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning&lt;br&gt;vid den egna myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar detta utan erinran. Sveriges Advokatsamfund är den enda&lt;br&gt;instans som är tveksam och anger att man fortforande hyser betänklig-&lt;br&gt;heter, från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt, mot varje slag av&lt;br&gt;utvidgning av åtkomst till terminaluppgifter. Riksskatteverket före-&lt;br&gt;språkar en längre gående reform än vad som föreslås i promemorian.&lt;br&gt;Verket anser att man bör överväga att ge kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;riksåtkomst till det ADB-register som förs för den summariska&lt;br&gt;processen. Riksskatteverket samt kronofogdemyndigheterna i Stock-&lt;br&gt;holms och Jönköpings län framhåller att effektiviteten skulle öka&lt;br&gt;ytterligare om kronofogdemyndigheterna fick tillgång till fler uppgifter,&lt;br&gt;t.ex. delgivningsadresser i mål som ännu inte lett till utslag och adresser&lt;br&gt;där delgivningsförsök tidigare misslyckats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1991:876) om register Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;för betalningsföreläggande och handräckning finns for handläggning av&lt;br&gt;mål enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning ett ADB-&lt;br&gt;register for vaije kronofogdemyndighet. Vaije kronofogdemyndighet är&lt;br&gt;registeransvarig for sitt register och har terminalåtkomst endast till&lt;br&gt;detta. Det huvudsakliga skälet till att länsvisa register inrättades var att&lt;br&gt;se till att det inte, med åberopande av offentlighetsprincipen, skulle gå&lt;br&gt;att vid ett och samma tillfälle få tillgång till samtliga uppgifter om en&lt;br&gt;svarandes alla mål i summarisk process i hela landet. Riksskatteverket&lt;br&gt;är, tillsammans med respektive kronofogdemyndighet, registeransvarigt&lt;br&gt;för alla registren. Riksskatteverket får dock inte använda uppgifter om&lt;br&gt;parterna vid sökning i registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvärderingen har Riksskatteverket pekat på avigsidor med läns-&lt;br&gt;spärrama i främst två avseenden. Den ena gäller komplikationer vid&lt;br&gt;ADB-ansökan i sådana verkställighetsmål där en annan kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighet än den verkställande har meddelat det utslag som skall verk-&lt;br&gt;ställas; denna fråga behandlas i avsnitt 5.7. Den andra gäller bristande&lt;br&gt;tillgång till uppgifter i andra kronofogdemyndigheters register om&lt;br&gt;aktuell delgivningsadress till svaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillgång för en kronofogdemyndighet till uppgift i en annan&lt;br&gt;kronofogdemyndighets register om adress för delgivning med svaranden&lt;br&gt;diskuterades i propositionen med förslag till bl.a. den aktuella&lt;br&gt;registerlagen (prop. 1990/91:126 s. 69). Från exekutionsväsendet hade&lt;br&gt;då framförts ett av effektivitetsskäl betingat önskemål om tillgång till&lt;br&gt;sådana uppgifter. Datainspektionen påpekade i sitt remissvar att tillgång&lt;br&gt;till uppgifter i andra kronofogdemyndigheters register skulle motverka&lt;br&gt;just det syfte man velat uppnå med länsvisa register. Enligt inspektionen&lt;br&gt;kunde ett intresse från borgenärssynpunkt att ta del av register-&lt;br&gt;uppgifterna gälla uppgifter om ansökningar om betalningsföreläggande&lt;br&gt;mot fysiska personer som inte är näringsidkare; sådana uppgifter erhålls&lt;br&gt;nämligen inte från kreditupplysningsföretagen på ansökningsstadiet utan&lt;br&gt;först efter utslag i målet men skulle med en reglering som den angivna&lt;br&gt;bli tillgängliga i alla registren på en gång med stöd av offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen. Inspektionen förklarade sig med skärpa avstyrka en sådan&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anfördes att det var i viss mån osäkert vilka vinster&lt;br&gt;som i praktiken kan göras genom att man ger kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;terminalåtkomst till varandras register för delgivningsändamål, men att&lt;br&gt;goda betingelser för delgivning har en mycket stor betydelse för en&lt;br&gt;effektiv summarisk process och att därför inget borde hindra att dessa&lt;br&gt;frågor tas upp på nytt, sedan erfarenheter vunnits av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets utvärdering visar att delgivningsproblemen är i stort&lt;br&gt;sett det enda återstående allvarliga hindret mot en riktigt effektiv hand-&lt;br&gt;läggning av den summariska processen. Svarandena i den summariska&lt;br&gt;processen visar en tendens till att flytta oftare än invånarna i övrigt och&lt;br&gt;att därvid försumma att anmäla adressändring eller ordna med efter-&lt;br&gt;sändning. Flyttningarna sker ofta över länsgränsema. Erfarenheterna&lt;br&gt;från fältet är tydliga: värdefull information missas i stor utsträckning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronofogdemyndigheten och delgivningen förlorar i effektivitet till följd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av länsspärrama. Det bör därför enligt regeringens mening övervägas Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;om man kan ta tillvara delgivningsinformation över länsgränsema utan&lt;br&gt;att åstadkomma de olägenheter i integritetshänseende som Data-&lt;br&gt;inspektionen varnade för i det tidigare lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet som tas upp i promemorian är att göra tillgänglig endast&lt;br&gt;sådan delgivningsinformation som finns i utslagen, alltså inte så länge&lt;br&gt;målen befinner sig på ansökningsstadiet. Därigenom undviks att till-&lt;br&gt;gången till uppgifter i registret ökas jämfört med vad som, när det&lt;br&gt;gäller fysiska personer, kan erhållas från kreditupplysningsföretagen.&lt;br&gt;Att uppgift om samtliga utslag på detta sätt blir åtkomlig med stöd av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen vid ett och samma tillfälle inger inte några all-&lt;br&gt;varliga betänkligheter. Uppgiften gäller dessutom bara själva före-&lt;br&gt;komsten av utslagen samt delgivningsadressen, inte utslagens materiella&lt;br&gt;innehåll. I jämförelse med vad som kan erhållas vid en enda förfrågan&lt;br&gt;till ett kreditupplysningsföretag är detta en mindre informationsmängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget har mottagits positivt av remissinstanserna. Inte&lt;br&gt;heller Datainspektionen har haft något att erinra mot förslaget sådant det&lt;br&gt;utformats i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från effektivitetssynpunkt förlorar man givetvis något på att inte&lt;br&gt;också fånga upp mål som befinner sig på ansökningsstadiet. Detta&lt;br&gt;framhålls också i remissvaren från Riksskatteverket samt kronofogde-&lt;br&gt;myndigheterna i Stockholms och Jönköpings län. Det hävdas där att&lt;br&gt;effektiviteten skulle öka ytterligare om även t.ex. delgivningsadresser i&lt;br&gt;mål som ännu inte lett till utslag och adresser där delgivningsförsök&lt;br&gt;tidigare misslyckats omfattades av förslaget. En sådan utvidgning i&lt;br&gt;förhållande till promemorieförslaget skulle dock vara problematisk från&lt;br&gt;integritetssy npunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig avvägning mellan effektivitets- och integritetsintressena&lt;br&gt;anser regeringen vara att en kronofogdemyndighet i enlighet med pro-&lt;br&gt;memorieförslaget skall få ha terminalåtkomst till en annan kronofogde-&lt;br&gt;myndighets register for betalningsföreläggande och handräckning såvitt&lt;br&gt;avser uppgifter om delgivningsadress i utslag för någon som är svarande&lt;br&gt;i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning vid den egna&lt;br&gt;myndigheten. Det innebär att regeringen, utifrån det underlag som pre-&lt;br&gt;senterats i ärendet, inte är övertygad om att de ytterligare effektivitets-&lt;br&gt;vinster som kan göras genom att utöka tillgången till delgivnings-&lt;br&gt;information är så stora att de uppväger de risker ett sådant förslag kan&lt;br&gt;innebära från integritetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det klart att en sådan användning av registren ryms&lt;br&gt;inom den ändamålsbeskrivning som finns i 1 § i registerlagen; registren&lt;br&gt;förs framför allt för handläggning av mål enligt lagen om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande och handräckning och delgivning av föreläggandet är ett&lt;br&gt;centralt moment i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillgång till övriga uppgifter i utslag från annan krono-&lt;br&gt;fogdemyndighet för att underlätta ADB-ansökan i verkställighetsmål&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Ingivande av exekutionstitel vid ansökan om&lt;br&gt;verkställighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid ansökan om verkställighet som görs på&lt;br&gt;ADB-medium behöver exekutionstiteln inte ges in, om denna är&lt;br&gt;ett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett hur gammalt&lt;br&gt;utslaget är. Kravet på att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång&lt;br&gt;till exekutionstiteln i verkställighetsärendet behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag: Vid ansökan om verkställighet på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling skall exekutionstiteln endast behöva inges&lt;br&gt;när kronofogdemyndigheten begär det. I andra hand föreslår verket att&lt;br&gt;försäkringskassan inte skall behöva bifoga exekutionstiteln vid ansökan&lt;br&gt;om verkställighet på grund av utgivet bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget. De flesta remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Kronofogdemyndigheten i Södermanlands&lt;br&gt;län framhåller att förslaget kräver betydande arbetsinsatser om myndig-&lt;br&gt;heten manuellt från mikrokort måste ta fram uppgifter om det under-&lt;br&gt;liggande utslaget. Även Kronofogdemyndigheten i Västerbottens län&lt;br&gt;hävdar att effektivitetsvinsterna motverkas om man i vaije mål skall ta&lt;br&gt;fram utslag från mikrokort medan om detta krävs endast när särskild&lt;br&gt;anledning föreligger, t.ex. efter gäldenärens invändning, främjas en&lt;br&gt;snabbare handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag. Det övervägande antalet remissinstanser&lt;br&gt;tillstyrker eller lämnar förslagen utan erinran. Flera remissinstanser&lt;br&gt;pekar dock på behovet av en närmare reglering av vilka krav som skall&lt;br&gt;ställas på den som skall få ansöka om verkställighet utan att samtidigt&lt;br&gt;inge exekutionstiteln. Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län avstyrker förslagen och framhåller att det förekommer att sökandens&lt;br&gt;yrkande - även när en försäkringskassa är sökande - inte stämmer med&lt;br&gt;exekutionstiteln. Flera remissinstanser avstyrker förslagen med hänvis-&lt;br&gt;ning till att de lägger ett för stort ansvar på den enskilde att reagera mot&lt;br&gt;oriktiga krav. Riksrevisionsverket säger sig inte kunna bedöma&lt;br&gt;förslagens kvalitets- och rättssäkerhetsaspekter men konstaterar att&lt;br&gt;Riksskatteverket inte redovisar några kalkyler som belyser de samlade&lt;br&gt;kostnadskonsekvensema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 2 kap. 2 § utsökningsbalken&lt;br&gt;skall sökanden vid ansökan om verkställighet ge in exekutionstiteln,&lt;br&gt;alltså den dom eller motsvarande som skall utgöra grund för verk-&lt;br&gt;ställigheten. Vid ansökan på ADB-medium behöver dock titeln inte ges&lt;br&gt;in, om den är ett utslag i mål om betalningsföreläggande som inte är&lt;br&gt;äldre än tre år. Kronofogdemyndigheten har nämligen själv tillgång till&lt;br&gt;en sådan exekutionstitel. Tre år - drygt - är den gallringsfrist som&lt;br&gt;gäller för utslag i mål om betalningsföreläggande enligt 11 § lagen om&lt;br&gt;register för betalningsföreläggande och handräckning och kronofogde-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten kan därför själv ta fram uppgifterna om utslaget ur det s.k. Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;SUPRO-registret. Utslag i mål om handräckning berörs inte av dessa&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få göra ansökan om verkställighet på ADB-medium krävs&lt;br&gt;tillstånd från Riksskatteverket. Vid sådan ansökan ges ett magnetband&lt;br&gt;eller något annat ADB-medium in till Riksskatteverket, som maskinellt&lt;br&gt;överför uppgifterna till de olika kronofogdemyndigheternas register.&lt;br&gt;Ansökan på ADB innebär effektivitetsvinster både för sökandena och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. Kronofogdemyndigheten slipper att manuellt&lt;br&gt;registrera uppgifterna i ansökan. Sökanden slipper ta ut ansökan på&lt;br&gt;papper, underteckna och skicka den till rätt kronofogdemyndighet.&lt;br&gt;Särskilt arbetsbesparande blir det om sökanden inte vid sidan av ADB-&lt;br&gt;ansökan behöver bifoga några handlingar, såsom t.ex. exekutionstiteln.&lt;br&gt;Det har emellertid visat sig att ADB-ansökan kommer till användning&lt;br&gt;endast i mindre än 20 procent av verkställighetsmålen, vilket är&lt;br&gt;väsentligt mindre än vad som beräknades när reformen beslutades och&lt;br&gt;även väsentligt mindre än vad som är fallet med ADB-ansökan i den&lt;br&gt;summariska processen, där cirka 60 procent av ansökningarna görs på&lt;br&gt;ADB-medium. Många ingivare har bedömt att de inte gör tillräckligt&lt;br&gt;stora rationaliseringsvinster genom ADB-hantering så länge de även&lt;br&gt;måste skicka in någon handling med post. Inte heller den möjlighet till&lt;br&gt;s.k. automatisk verkställighet som lagen om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning ger utnyttjas i den utsträckning som beräknades. Enligt&lt;br&gt;16 § BfL verkställs ett utslag utan särskild ansökan, om inte sökanden&lt;br&gt;uttryckligen har avstått från detta. Endast i omkring en tredjedel av&lt;br&gt;målen i den summariska processen utnyttjar sökandena denna möjlighet&lt;br&gt;till automatisk verkställighet. Detta för med sig att antalet separata&lt;br&gt;ansökningar om verkställighet är högre än vad som beräknades vid&lt;br&gt;reformens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från effektivitetssynpunkt är det alltså angeläget att bana väg för fler&lt;br&gt;ADB-ansökningar i verkställighetsmål. Detta gäller såväl ur de&lt;br&gt;verkställande myndigheternas perspektiv som ur sökandenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i en framställning till regeringen föreslagit att&lt;br&gt;exekutionstiteln vid ADB-ansökan bara skall behöva ges in om&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten begär det. En konsekvens av detta förslag är att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten inte alltid kommer att ha tillgång till och kunna&lt;br&gt;kontrollera ansökan om verkställighet mot exekutionstiteln. Verket&lt;br&gt;föreslår i sin framställning i andra hand att en uppgift skall få bevaras i&lt;br&gt;SUPRO-registret i minst tio år - vi återkommer till denna fråga i avsnitt&lt;br&gt;5.7 - samt att försäkringskassan inte skall behöva bifoga exekutions-&lt;br&gt;titeln vid ansökan om verkställighet på grund av utgivet bidragsförskott.&lt;br&gt;I sistnämnda förslag efterges kravet på att kronofogdemyndigheten alltid&lt;br&gt;skall ha tillgång till och kunna kontrollera ansökan om verkställighet&lt;br&gt;mot exekutionstiteln endast beträffande försäkringskassans krav på&lt;br&gt;grund av utgivet bidragsförskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om det över huvud taget är möjligt och lämpligt att efterge&lt;br&gt;kravet på att kronofogdemyndigheten skall granska en exekutionstitel&lt;br&gt;som det begärs verkställighet av. Ett sådant förslag behandlades i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärendet om följdlagstiftning med anledning av den nya summariska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processen, m.m. (se prop. 1990/91:126 s. 46 ff.). Regeringen intog där Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;ståndpunkten att man för närvarande inte var beredd att ställa sig bakom&lt;br&gt;ett sådant förslag. Skälen som framhölls var bl.a. följande. Svårig-&lt;br&gt;heterna att förebygga att felaktiga krav läggs till grund för verkställighet&lt;br&gt;är uppenbara. Felen kan få svåra följder för svaranden. Det är inte&lt;br&gt;heller invändningsfritt att för kronofogdemyndigheterna och dess&lt;br&gt;tjänstemän föreskriva att de skall verkställa krav som de egentligen inte&lt;br&gt;kan ta ansvar för och vilkas riktighet inte heller prövats av någon annan&lt;br&gt;myndighet. Slutligen påpekades dock att saken kunde komma i ett annat&lt;br&gt;läge när den nya summariska processen genomförts vid årsskiftet&lt;br&gt;1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som under remissbehandlingen har riktats mot Riks-&lt;br&gt;skatteverkets förslag tar framför allt sikte på rättssäkerhetsaspektema.&lt;br&gt;Verket framhåller i sin framställning att den ingivare som får tillstånd&lt;br&gt;att ge in en ansökan om verkställighet på ADB-medium utan att behöva&lt;br&gt;översända exekutionstiteln gör stora rationaliseringsvinster. Risken att få&lt;br&gt;ett sådant tillstånd återkallat skulle därför, enligt Riksskatteverkets&lt;br&gt;bedömning, medföra att ingivarna skulle vara beredda att lämna långt-&lt;br&gt;gående garantier för att rättssäkerhetskravet tillgodoses. Justitieombuds-&lt;br&gt;mannen och Konsumentverket anser emellertid att förslaget lägger för&lt;br&gt;stort ansvar på den enskilde. Detta arguments tyngd minskar inte av att&lt;br&gt;den enskilde, som Konsumentverket också påpekar, i allmänhet intar en&lt;br&gt;underlägsen position i förhållande till sökanden. Visserligen framhåller&lt;br&gt;Riksskatteverket i sin framställning att kronofogdemyndigheten skall ha&lt;br&gt;tillgång till exekutionstiteln om den är uttryckt i så komplicerade&lt;br&gt;ordalag att det kan uppstå tveksamhet om hur den skall tydas. Men hur&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten skall få reda på detta är, som Villaägarnas&lt;br&gt;Riksförbund uppmärksammar, oklart. Slutligen uppger Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten i Göteborg och Bohus län att det förekommer att&lt;br&gt;sökandens yrkande inte stämmer med exekutionstiteln. I ett sådant fall&lt;br&gt;krävs det att gäldenären gör invändning för att felet skall uppmärk-&lt;br&gt;sammas. De nu anförda synpunkterna talar enligt regeringens mening&lt;br&gt;med styrka mot att efterge kravet på kontroll av en ansökan om&lt;br&gt;verkställighet mot exekutionstiteln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de skäl av rättssäkerhetskaraktär som talar emot en reform&lt;br&gt;kommer att ett genomförande av förslaget skulle behöva kombineras&lt;br&gt;med en ganska ingående reglering bl.a. av kraven för att bevilja&lt;br&gt;respektive återkalla tillstånd att ansöka om verkställighet på ADB-&lt;br&gt;medium. Inte minst frågan om sökandens skadeståndsansvar skulle&lt;br&gt;behöva få en lösning. Slutligen framstår det enligt regeringens mening&lt;br&gt;inte heller som en lämplig avvägning mellan effektivitet och rätts-&lt;br&gt;säkerhet att genomföra en reform som utan tvekan ger mindre rätts-&lt;br&gt;säkerhetsgarantier än den nuvarande ordningen när, som Riksrevisions-&lt;br&gt;verket uppmärksammat, effektivitetsvinsterna är oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl av rättssäkerhetskaraktär som talar emot en reform gäller&lt;br&gt;även Riksskatteverkets förslag att låta kronofogdemyndigheten verkställa&lt;br&gt;vissa ansökningar som inges av försäkringskassan utan att ha tillgång till&lt;br&gt;exekutionstiteln. Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påpekar att det förekommer att även försäkringskassornas yrkanden inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmer med exekutionstiteln. Riksskatteverket framhåller också Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;självt i sin framställning att exekutionstitlar rörande underhållsbidrag&lt;br&gt;generellt är svårare att tolka än t.ex. utslag i mål om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är regeringen inte heller nu beredd att ge avkall&lt;br&gt;på principen att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång till och kunna&lt;br&gt;granska exekutionstiteln även vid en ansökan om verkställighet som&lt;br&gt;görs på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i promemorian behandlade förslaget att vid ansökan om verk-&lt;br&gt;ställighet som görs på ADB-medium avstå från kravet på ingivande av&lt;br&gt;exekutionstitel, om denna är ett utslag i mål om betalningsföreläggande,&lt;br&gt;oavsett hur gammalt utslaget är, har däremot vunnit gillande bland&lt;br&gt;nästan alla remissinstanserna. En sådan ändring är möjlig att genomföra&lt;br&gt;utan att samtidigt efterge kravet på att kronofogdemyndigheten skall&lt;br&gt;granska exekutionstiteln, eftersom utslagen i dessa mål kommer att&lt;br&gt;sparas på mikrokort när de gallras ur SUPRO-registret. Kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten kan därigenom ta fram utslagen även efter gallringen.&lt;br&gt;Förslaget beräknas leda till effektivitetsvinster genom att ansökningar i&lt;br&gt;flera fall kan registreras maskinellt. Detta gäller oavsett om man&lt;br&gt;förlänger gallringsfristen eller ej (se avsnitt 5.7). En sådan förändring&lt;br&gt;kommer inte i konflikt med rättssäkerheten i förfarandet; kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten skall precis som i dag ha tillgång till exekutionstiteln.&lt;br&gt;Regeringen ställer sig bakom en sådan utvidgning av de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna och föreslår därför att kravet på att inge exekutionstitel&lt;br&gt;vid ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium slopas även&lt;br&gt;för utslag i mål om betalningsföreläggande som är äldre än tre år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Terminalåtkomst i verkställighetsärenden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En kronofogdemyndighet får ha&lt;br&gt;terminalåtkomst till en annan kronofogdemyndighets register för&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning när det gäller samtliga&lt;br&gt;uppgifter i utslag i mål om betalningsföreläggande för den som är&lt;br&gt;gäldenär i ett mål om verkställighet vid den egna myndigheten.&lt;br&gt;Därvid får endast utslagsnumret användas som sökbegrepp. Ingen&lt;br&gt;ändring föreslås när det gäller den tid som uppgifter får bevaras i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag: En uppgift skall få bevaras i&lt;br&gt;betalningsföreläggande- och handräckningsregistret (SUPRO) i minst tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget. De flesta remissinstanserna tillstyrker eller&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Sveriges Advokatsamfund är den enda&lt;br&gt;instans som är tveksam och anger att man fortfarande hyser betänk-&lt;br&gt;ligheter, från rättssäkerhets- och integritetssynpunkt, mot vaije slag av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvidgning av åtkomst till terminaluppgifter. Några kronofogdemyndig- Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;heter framhåller att det förslag som regeringen ställt sig bakom i avsnitt&lt;br&gt;5.6 kräver betydande arbetsinsatser om gallringfristen inte förlängs utan&lt;br&gt;myndigheten manuellt från mikrokort måste ta fram uppgifter om det&lt;br&gt;underliggande utslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets förslag. Det övervägande antalet remissinstanser&lt;br&gt;tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Konsumentverket fram-&lt;br&gt;håller att en förlängning av bevarandetiden från tre till tio år torde&lt;br&gt;kräva en mer djupgående analys av effekterna i avseende på integritets-&lt;br&gt;frågor. Svenska Inkassoföreningen är positiv till förslaget men påpekar&lt;br&gt;att om en förlängd bevarandetid genomförs bör kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;ha rätt att gallra utslag ur SUPRO-registret som är felaktiga eller på&lt;br&gt;annat sätt missvisande eftersom registret är offentligt och i viss mån&lt;br&gt;används för ändamål av kreditupplysningskaraktär. Datainspektionen&lt;br&gt;avstyrker bestämt förslaget. Riksrevisionsverket säger sig inte kunna&lt;br&gt;bedöma förslagens kvalitets- och rättssäkerhetsaspekter men konstaterar&lt;br&gt;att Riksskatteverket inte redovisar några kalkyler som belyser de&lt;br&gt;samlade kostnadskonsekvensema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare i detta&lt;br&gt;ärende (se avsnitt 5.6) föreslagit att exekutionstiteln inte skall behöva&lt;br&gt;ges in vid en ansökan om verkställighet som görs på ADB-medium, om&lt;br&gt;denna är ett utslag i mål om betalningsföreläggande, oavsett hur gam-&lt;br&gt;malt utslaget är. Regeringen har dock inte ansett att man kan frångå&lt;br&gt;kravet på att kronofogdemyndigheten skall ha tillgång till exeku-&lt;br&gt;tionstiteln i verkställighetsärendet. Det innebär att kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten själv måste ta fram utslaget. Detta kan ske maskinellt om utslaget&lt;br&gt;har meddelats av den egna myndigheten och finns kvar i det s.k.&lt;br&gt;SUPRO-registret. Gallringsfristen i detta register för utslag i mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande är som tidigare nämnts drygt tre år enligt 11 §&lt;br&gt;lagen om register för betalningsföreläggande och handräckning. När ett&lt;br&gt;utslag gallras överförs det till mikrokort. Sådana utslag, liksom utslag&lt;br&gt;som har meddelats av en annan kronofogdemyndighet, måste tas fram&lt;br&gt;manuellt i ett verkställighetsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens ordning har alltså en kronofogdemyndighet ingen&lt;br&gt;terminalåtkomst till uppgifter i en annan kronofogdemyndighets register.&lt;br&gt;Man kan därför inte maskinellt ta fram ett utslag som meddelats av en&lt;br&gt;annan myndighet, vilket det finns behov av vid en del ansökningar om&lt;br&gt;verkställighet. Den gällande författningsregleringen innebär i och för sig&lt;br&gt;inget hinder mot att i stället Riksskatteverket tar fram utslaget ur&lt;br&gt;SUPRO-registret för kronofogdemyndighetens räkning (jfr prop.&lt;br&gt;1990/91:126 s. 50). Däremot skulle det vara förenat med ganska stora&lt;br&gt;datatekniska ingrepp att införa en sådan rutin. Vidare skulle det inte&lt;br&gt;vara särskilt rationellt rent handläggningsmässigt att Riksskatteverket&lt;br&gt;tog på sig denna uppgift. Någon sådan rutin har heller inte införts.&lt;br&gt;Läget är alltså att den verkställande kronofogdemyndigheten måste&lt;br&gt;hämta in utslaget på något annat sätt än via terminal, om utslaget är&lt;br&gt;meddelat av en annan myndighet, vilket kräver en icke oväsentlig extra&lt;br&gt;arbetsinsats. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man överväger att bryta igenom länsspärrama genom att ge Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten terminalåtkomst till alla uppgifter i utslag i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande vid alla övriga kronofogdemyndigheter är&lt;br&gt;det av integritetsskäl angeläget att utforma åtkomsten så att det inte med&lt;br&gt;stöd av offentlighetsprincipen blir fritt fram att vid ett och samma&lt;br&gt;tillfälle ta fram uppgifterna i en gäldenärs alla utslag i hela riket. Detta&lt;br&gt;kan åstadkommas genom att man föreskriver dels att bara utslagsnumret&lt;br&gt;får användas som sökbegrepp, dels att uppgifterna i utslaget bara får&lt;br&gt;hämtas i den situationen att myndigheten i fråga har ett pågående mål&lt;br&gt;om verkställighet av det aktuella utslaget mot gäldenären i fråga. Ett&lt;br&gt;sålunda utformat förslag läggs fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har fått ett positivt bemötande av remissinstanserna. Data-&lt;br&gt;inspektionen har framhållit att förslaget inte innebär risker för otillbör-&lt;br&gt;liga integritetsintrång. Inte någon remissinstans har motsatt sig föränd-&lt;br&gt;ringen. Registerlagens ändamålsbeskrivning innebär inget hinder mot&lt;br&gt;förslaget, eftersom den anger att uppgifter i registret får användas bl.a.&lt;br&gt;som underlag för verkställighet enligt utsökningsbalken. Även rege-&lt;br&gt;ringen anser att en förändring av föreslagen omfattning bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit en längre gående reform, nämligen att&lt;br&gt;uppgifter i SUPRO-registret skall få bevaras i minst tio år. Därigenom&lt;br&gt;skulle även äldre utslag kunna tas fram på automatisk väg i stället för&lt;br&gt;från mikrokort. De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar för-&lt;br&gt;slaget utan erinran. Datainspektionen avstyrker däremot bestämt att&lt;br&gt;tiden för bevarande av uppgifter i SUPRO-registret förlängs. Den&lt;br&gt;begränsning som ligger i att uppgifterna föreslås endast få användas för&lt;br&gt;verkställighet blir enligt inspektionen verkningslös mot bakgrund av&lt;br&gt;offentlighetsprincipens grundlagsregler om rätten för den som begär att&lt;br&gt;få ta del av allmänna handlingar att vara anonym och inte behöva röja&lt;br&gt;syftet med sin framställan. Konsumentverket har framhållit att en&lt;br&gt;förlängning av bevarandetiden torde kräva en mer djupgående analys av&lt;br&gt;effekterna i avseende på integritetsfrågor. Regeringen anser att de på-&lt;br&gt;pekade integritetseffektema av en förlängd bevarandetid för närvarande&lt;br&gt;är oklara. Till detta kommer den osäkerhet som följer av diskussionerna&lt;br&gt;om en regionalisering av kronofogdemyndigheterna och vad en sådan&lt;br&gt;reform kan leda till. Regeringen är alltså inte beredd att förorda att&lt;br&gt;bevarandetiden i SUPRO-registret förlängs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Tredskodom i mål där fordran grundas på skriftligt&lt;br&gt;fordringsbevis&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Tredskodom med stöd av 44 kap. 7 b §&lt;br&gt;rättegångsbalken skall inte få meddelas om tredskodom har&lt;br&gt;meddelats tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Endast Fristående Sparbankers Riks-&lt;br&gt;förbund motsätter sig förslaget. Förbundet menar att de utvärderingar&lt;br&gt;som gjorts av den summariska processen inte ger något stöd för&lt;br&gt;antagandet att erforderliga krav på rättssäkerhet i realiteten riskerar att&lt;br&gt;bli åsidosatta om nuvarande ordning behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Föreläggande för en svarande i ett&lt;br&gt;tvistemål vid tingsrätt att avge svaromål vid påföljd av tredskodom&lt;br&gt;regleras i 42 och 44 kap. rättegångsbalken (RB). Den nya summariska&lt;br&gt;processen föranledde vissa nyheter i denna reglering. Sedan tidigare&lt;br&gt;gäller - enligt 44 kap. 7 a § RB - att tredskodom mot svaranden kan&lt;br&gt;meddelas om svaranden underlåter att efter tredskodomsföreläggande&lt;br&gt;inkomma med svaromål. Han skall anses ha följt föreläggandet om han&lt;br&gt;har klargjort sin inställning till kärandens yrkande och angett skäl som&lt;br&gt;kan vara av betydelse vid prövning av saken. Detta brukar kallas för ett&lt;br&gt;motiverat bestridande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya summariska processen saknar det i princip betydelse om&lt;br&gt;sökandens krav grundar sig på ett skriftligt fordringsbevis eller inte. För&lt;br&gt;att ta tillvara de fördelar som en sökande hade av ett skriftligt ford-&lt;br&gt;ringsbevis i den tidigare gällande lagsökningsprocessen infördes en&lt;br&gt;förstärkt möjlighet till tredskodom på tvistemålsstadiet; enligt 7 b § i&lt;br&gt;samma kapitel måste svaranden i ett sådant fåll för att undgå tred-&lt;br&gt;skodom visa sannolika skäl för sin inställning, förutom att han måste&lt;br&gt;uppfylla kraven på ett motiverat bestridande enligt 7 a §. För att&lt;br&gt;svaranden inte på ett otillbörligt sätt skulle hindras från att komma till&lt;br&gt;sin rätt infördes också ett förbud i 44 kap. 10 § RB mot att meddela två&lt;br&gt;tredskodomar i rad med stöd av 7 b §. En andra tredskodom är&lt;br&gt;nämligen inte återvinningsbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konstruktion kan kritiseras av flera orsaker. Det är redan av&lt;br&gt;formella skäl inte möjligt att meddela två tredskodomar med stöd av&lt;br&gt;7 b §. Rätten kan nämligen inte utfärda föreläggande om svaromål om&lt;br&gt;ett svaromål redan är avgivet och förbudet saknar därigenom praktisk&lt;br&gt;betydelse. Vidare är det klart otillfredsställande från rättssäkerhets-&lt;br&gt;synpunkt att meddela en icke återvinningsbar tredskodom med stöd av&lt;br&gt;7 b §, oavsett vad som förevarit tidigare i målet; på detta sätt kan&lt;br&gt;nämligen svaranden på grund av bevissvårigheter hindras från att&lt;br&gt;komma till sin rätt. Om svaranden har underlåtit att bestrida en ansökan&lt;br&gt;om betalningsföreläggande och därför fått ett utslag emot sig är detta&lt;br&gt;utslag definitionsmässigt att anse som en tredskodom. Om rätten efter&lt;br&gt;återvinning utfärdar föreläggande om svaromål vid påföljd av&lt;br&gt;tredskodom enligt 7 b § och svaranden inte skriftligen kan anföra&lt;br&gt;sannolika skäl för sin inställning, riskerar han en icke återvinningsbar&lt;br&gt;tredskodom. Likartat blir förhållandet om svaranden underlåter att svara&lt;br&gt;på ett första tredskodomsföreläggande. I så fäll meddelas tredskodom&lt;br&gt;med stöd av 7 a §, och efter återvinning samt ett eventuellt förnyat&lt;br&gt;föreläggande möter det inte något hinder att meddela en ny, nu icke&lt;br&gt;återvinningsbar, tredskodom enligt 7 b §, om svaranden visserligen&lt;br&gt;avger svaromål men inte lyckas anföra sannolika skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket och de av verket vid utvärderingen tillfrågade tings- Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;rätterna menade att det inte bör kunna komma i fråga att meddela en&lt;br&gt;tredskodom med stöd av 7 b § som slutgiltigt avgörande av ett mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås ett förbud mot att meddela en tredskodom&lt;br&gt;med stöd av 7 b § om det redan har meddelats en tredskodom eller ett&lt;br&gt;utslag i summarisk process. Remissinstanserna har med ett undantag&lt;br&gt;tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Fristående Sparbankers&lt;br&gt;Riksförbund har gjort gällande att de utvärderingar som gjorts inte ger&lt;br&gt;stöd för antagande att erforderliga krav på rättssäkerhet i realiteten&lt;br&gt;riskerar att bli åsidosatta med nuvarande ordning. Även om det kanske&lt;br&gt;inte går att peka på något fall som lett till ett materiellt oriktigt&lt;br&gt;avgörande är det enligt regeringens mening otillfredsställande med en&lt;br&gt;regel som innebär att svaranden riskerar att på grund av&lt;br&gt;bevissvårigheter hindras från att få till stånd en fullständig prövning av&lt;br&gt;saken. Borgenärens intressen träds inte otillbörligt för när genom ett&lt;br&gt;sådant förbud, med tanke på att borgenären redan har fått en&lt;br&gt;exekutionstitel - ett utslag eller en tredskodom - vilken kan bli föremål&lt;br&gt;för åtminstone partiell verkställighet även om återvinning söks. Ett&lt;br&gt;sådant förbud bör i enlighet med promemorians förslag skrivas in i 44&lt;br&gt;kap. 7 b § RB i stället för den reglering frågan nu har i 44 kap. 10 §&lt;br&gt;RB.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De flesta förslagen innebär arbetsbesparingar och kommer att bidra till&lt;br&gt;en effektivare handläggning av den summariska processen och verk-&lt;br&gt;ställighetsmålen. Genomströmningstakten för målen har förutsättningar&lt;br&gt;att kunna öka. Förslagen kan sålunda förväntas bidra till att resurser hos&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna frigörs för andra angelägna uppgifter där.&lt;br&gt;Några av förslagen bör kunna leda till en minskning av antalet mål som&lt;br&gt;förs vidare till tingsrätt. De initiala kostnaderna för att genomföra&lt;br&gt;förslagen, liksom kostnaderna för en utökad användning av kungörelse-&lt;br&gt;delgivning, bedöms bli små och i vart fall inte större än att de ryms&lt;br&gt;inom de berörda myndigheternas befintliga resursramar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;44 kap. 7 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.8. Den sakliga nyheten finns i&lt;br&gt;paragrafens andra stycke punkt 2 och innebär att tredskodom med stöd&lt;br&gt;av första stycket inte får meddelas om tredskodom har meddelats&lt;br&gt;tidigare. Detta gäller alltså oavsett på vilken grund den första tredsko-&lt;br&gt;domen har meddelats. Förbudet gäller också efter ett utslag i den sum-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mariska processen, vilket enligt 60 § lagen (1990:746) om betalnings- Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;föreläggande och handräckning (BfL) är att anse som tredskodom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen ersätter det tidigare förbudet i 10 § mot&lt;br&gt;att meddela två tredskodomar efter varandra med stöd av 7 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också genomgått en redaktionell förändring så att&lt;br&gt;nuvarande andra och tredje styckena förts samman till ett stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap. 10 §&lt;br&gt;Ändringen har behandlats i kommentaren till 7 b §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;br&gt;Ändringen, som har kommenterats i avsnitt 5.6, innebär att exe-&lt;br&gt;kutionstiteln inte behöver ges in vid ansökan om verkställighet som görs&lt;br&gt;på ADB-medium, om titeln är ett utslag i mål om betalningsföre-&lt;br&gt;läggande, oavsett hur lång tid som förflutit sedan utslaget meddelades.&lt;br&gt;Den nuvarande treårsgränsen upphävs alltså.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ändras uttrycket ”med posten” till ”med post”. Ändringen&lt;br&gt;är föranledd av postlagen (1993:1684) och Postverkets nya verksam-&lt;br&gt;hetsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;br&gt;Ändringarna i denna paragraf - som har formulerats om efter&lt;br&gt;påpekande från Lagrådet - gäller dels delgivningsformema för före-&lt;br&gt;läggandet till svaranden, dels de handlingar som skall bifogas före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivningsfrågan har behandlats i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att&lt;br&gt;förbudet mot delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen&lt;br&gt;(1970:428) slopas för mål om betalningsföreläggande såvitt gäller fast-&lt;br&gt;ställelse till betalning ur viss egendom. Om det i ett mål om betalnings-&lt;br&gt;föreläggande framställts yrkande om såväl personlig betalningsskyldig-&lt;br&gt;het som fastställelse till betalning ur t.ex. en fastighet kan kungörelse-&lt;br&gt;delgivning alltså endast avse begäran om festställelsen till betalning ur&lt;br&gt;fastigheten. Ett yrkande avseende personlig betalningsskyldighet kan&lt;br&gt;inte delges genom kungörelse. Detta gäller oavsett mot vem ett sådant&lt;br&gt;yrkande riktas, dvs. även om yrkandet om personlig betalningsskyldig-&lt;br&gt;het riktar sig mot samma person (fastighetens ägare) som har att svara&lt;br&gt;beträffande yrkandet om fastställelse till betalning ur fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om när ansökningshandlingarna skall fogas till föreläggandet&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 5.1. Grundregeln att en kopia av ansöknings-&lt;br&gt;handlingarna skall bifogas föreläggandet tas bort. I stället anges i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket i vilka fall dessa handlingar skall bifogas. Sålunda skall de alltid Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;bifogas i mål om betalningsföreläggande som gäller fastställelse till&lt;br&gt;betalning ur viss egendom, alltså mål som avses i 2 § andra stycket,&lt;br&gt;och i mål om särskild handräckning. Vidare skall ansökningshand-&lt;br&gt;lingarna bifogas i andra mål där handlingarna innehåller någonting&lt;br&gt;utöver vad som kommer att framgå av föreläggandet i målet. Ett sådant&lt;br&gt;är då sökandens fullständiga yrkande och samtliga omständigheter som&lt;br&gt;sökanden åberopat inte återges i föreläggandet. Ett annat fall är då&lt;br&gt;ansökan innehåller påståenden som inte är av omedelbar betydelse för&lt;br&gt;yrkandet, t.ex. en upplysning om att parterna diskuterade tvisten vid ett&lt;br&gt;visst telefonsamtal, och påståendena inte fiamgår av föreläggandet. En&lt;br&gt;ytterligare situation när ansökningshandlingarna måste tillställas svaran-&lt;br&gt;den är när det i ansökan hänvisas till bifogade handlingar och innehållet&lt;br&gt;i dessa inte återges i föreläggandet. I allmänhet torde ändringen med-&lt;br&gt;föra effektivitetsvinster endast när det gäller ansökningar som är upp-&lt;br&gt;rättade i standardiserad form. Kronofogdemyndigheten ges emellertid&lt;br&gt;själv rätt att från fall till fall avgöra om det merarbete som ett åter-&lt;br&gt;givande av ansökningshandlingarnas innehåll i föreläggandet innebär&lt;br&gt;uppvägs av de fördelar som ett sådant förfarande medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ändras, av samma skäl som ändringen i 20 §, uttrycket&lt;br&gt;”med posten” till ”med post”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som har behandlats i avsnitt 5.3, innebär att den tid som&lt;br&gt;sökanden har på sig att begära överlämnande av ett mål till tingsrätt&lt;br&gt;förlängs från tre till fyra veckor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:876) om&lt;br&gt;register för betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens uppräkning i första stycket av tillåtna sökbegrepp kom-&lt;br&gt;pletteras med utslagsnummer. Skälen för förslaget finns i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Båda styckena gäller vilken terminalåtkomst en kro-&lt;br&gt;nofogdemyndighet får ha till en annan kronofogdemyndighets register&lt;br&gt;för betalningsföreläggande och handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller uppgifter om delgivningsadress till en svarande i&lt;br&gt;ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning. Sådana uppgifter&lt;br&gt;blir tillgängliga för en myndighet som har ett sådant mål även om de&lt;br&gt;finns i ett utslag som meddelats av en annan myndighet. Den myndighet&lt;br&gt;som efterfrågar uppgifterna måste alltså ha ett pågående mål om&lt;br&gt;summarisk process mot samma svarande. Det är vidare inte tillräckligt&lt;br&gt;att uppgifterna finns i vilket mål som helst hos den andra myndigheten,&lt;br&gt;utan målet måste ha avslutats genom utslag, och det är endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifterna i utslaget som blir tillgängliga. Förslaget har kommenterats Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller endast åtkomst till uppgifter i mål om betal-&lt;br&gt;ningsforeläggande. Här är situationen att den efterfrågande myndigheten&lt;br&gt;skall ha ett pågående verkställighet smål mot en gäldenär avseende ett&lt;br&gt;visst utslag och myndigheten får då ha åtkomst till uppgifterna i det&lt;br&gt;utslaget även om uppgifterna finns i en annan myndighets register. I&lt;br&gt;denna situation får sökning i registret ske endast med användande av&lt;br&gt;utslagets nummer. Skälen för förslaget har behandlats i avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis eller&lt;br&gt;på en skriftlig utfästelse som rör annan fullgörelse än betalning, får&lt;br&gt;tredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriftligen avge svaromål vid&lt;br&gt;sägs i 7 a § andra stycket men inte&lt;br&gt;inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om&lt;br&gt;kärandens yrkande grundas på&lt;br&gt;ett ömsesidigt förpliktande avtal&lt;br&gt;och svaranden gör invändning&lt;br&gt;om vederlaget.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i av tredskodom uppfyllt vad som&lt;br&gt;förmått visa sannolika skäl för sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom enligt första styc-&lt;br&gt;ket får inte meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om kärandens yrkande&lt;br&gt;grundas på ett ömsesidigt för-&lt;br&gt;pliktande avtal och svaranden&lt;br&gt;gör invändning om vederlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om tredskodom har med-&lt;br&gt;delats tidigare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om käranden motsätter sig&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom enligt första styc-&lt;br&gt;ket får inte meddelas om käran-&lt;br&gt;den motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återvinning skall hand-&lt;br&gt;läggningen av målet, i den del&lt;br&gt;återvinning har sökts, fortsätta&lt;br&gt;där den slutade när frågan om&lt;br&gt;tredskodom togs upp. Avser&lt;br&gt;återvinningsansökningen en&lt;br&gt;tredskodom som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 7 b §, får sådan tred-&lt;br&gt;skodom inte meddelas på nytt i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part mot vilken tredskodom&lt;br&gt;återvinning i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återvinning skall hand-&lt;br&gt;läggningen av målet, i den del&lt;br&gt;återvinning har sökts, fortsätta&lt;br&gt;där den slutade när frågan om&lt;br&gt;tredskodom togs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas på nytt har inte rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-&lt;br&gt;ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan&lt;br&gt;handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller&lt;br&gt;påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som&lt;br&gt;avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan&lt;br&gt;handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte&lt;br&gt;ges, om den är ett utslag i&lt;br&gt;om betalningsföreläggande,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har meddelats tidigast tre år&lt;br&gt;innan verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom&lt;br&gt;eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan&lt;br&gt;författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol&lt;br&gt;eller en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling be-&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte in-&lt;br&gt;ges, om den är ett utslag i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;be-&lt;br&gt;in-&lt;br&gt;mål&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8, 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746)&lt;br&gt;om betalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan gjorts hos en&lt;br&gt;kronofogdemyndighet som inte&lt;br&gt;är behörig, skall målet genast&lt;br&gt;överlämnas till en kronofogde-&lt;br&gt;myndighet som enligt vad hand-&lt;br&gt;lingarna visar är behörig. Även&lt;br&gt;om den myndighet där ansökan&lt;br&gt;gjorts är behörig, får målet&lt;br&gt;överlämnas till annan behörig&lt;br&gt;kronofogdemyndighet, om det&lt;br&gt;inte utan avsevärd olägenhet&lt;br&gt;kan handläggas vid den första&lt;br&gt;myndigheten eller om det av&lt;br&gt;andra skäl är uppenbart att ett&lt;br&gt;överlämnande skulle främja&lt;br&gt;målets handläggning. Ansökan&lt;br&gt;anses gjord när den kom in till&lt;br&gt;den första myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan gjorts hos en&lt;br&gt;kronofogdemyndighet som inte&lt;br&gt;är behörig, skall målet genast&lt;br&gt;överlämnas till en kronofogde-&lt;br&gt;myndighet som enligt vad hand-&lt;br&gt;lingarna visar är behörig. Även&lt;br&gt;om den myndighet där ansökan&lt;br&gt;gjorts är behörig, får målet&lt;br&gt;överlämnas till annan behörig&lt;br&gt;kronofogdemyndighet, om det&lt;br&gt;främjar målets handläggning.&lt;br&gt;Ansökan anses gjord när den&lt;br&gt;kom in till den första myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningen så bristfällig&lt;br&gt;att den inte kan läggas till grund&lt;br&gt;för handläggning av målet, skall&lt;br&gt;sökanden föreläggas att avhjälpa&lt;br&gt;bristen. Sådant föreläggande får&lt;br&gt;sändas till sökanden med posten&lt;br&gt;under hans i målet uppgivna&lt;br&gt;adress eller förmedlas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. Följer sökanden&lt;br&gt;inte föreläggandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas. Sökanden skall&lt;br&gt;upplysas om detta i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningen så bristfällig&lt;br&gt;att den inte kan läggas till grund&lt;br&gt;för handläggning av målet, skall&lt;br&gt;sökanden föreläggas att avhjälpa&lt;br&gt;bristen. Sådant föreläggande får&lt;br&gt;sändas till sökanden med post&lt;br&gt;under hans i målet uppgivna&lt;br&gt;adress eller förmedlas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. Följer sökanden&lt;br&gt;inte föreläggandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas. Sökanden skall&lt;br&gt;upplysas om detta i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-&lt;br&gt;ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall tillsam-&lt;br&gt;mans med en kopia av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna delges&lt;br&gt;svaranden i enlighet med vad&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;gäller för delgivning av stäm-&lt;br&gt;ning i tvistemål. I ett mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande eller&lt;br&gt;vanlig handräckning får delgiv-&lt;br&gt;ning dock inte ske genom&lt;br&gt;kungörelse enligt 15 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall delges&lt;br&gt;svaranden i enlighet med vad&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;gäller för delgivning av stäm-&lt;br&gt;ning i tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kopia av ansökningshand-&lt;br&gt;lingarna skall fogas till före-&lt;br&gt;läggandet i mål om handräck-&lt;br&gt;ning, i mål om betalningsföre-&lt;br&gt;läggande som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket samt i andra mål där&lt;br&gt;handlingarna innehåller någon-&lt;br&gt;ting utöver vad som framgår av&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall sökanden ombesöija delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har delgivning inte kunnat&lt;br&gt;ske, skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om sökanden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesöija delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;br&gt;arbete och den kostnad som&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna för att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas&lt;br&gt;samt omständigheterna i övrigt.&lt;br&gt;Erbjudandet får sändas med&lt;br&gt;posten till sökanden under hans&lt;br&gt;i målet uppgivna adress eller&lt;br&gt;förmedlas på annat sätt. Antar&lt;br&gt;sökanden inte erbjudandet, skall&lt;br&gt;ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sökanden att målet skall&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt, skall&lt;br&gt;han begära detta skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har delgivning inte kunnat&lt;br&gt;ske, skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om sökanden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesöija delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;br&gt;arbete och den kostnad som&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna för att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas&lt;br&gt;samt omständigheterna i övrigt.&lt;br&gt;Erbjudandet får sändas med post&lt;br&gt;till sökanden under hans i målet&lt;br&gt;uppgivna adress eller förmedlas&lt;br&gt;på annat sätt. Antar sökanden&lt;br&gt;inte erbjudandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sökanden att målet skall&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt, skall&lt;br&gt;han begära detta skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hans begäran skall ha kommit&lt;br&gt;in till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inom tre veckor frän den dag då&lt;br&gt;underrättelsen sändes till&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hans begäran skall ha kommit Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;in till kronofogdemyndigheten Bilaga 1&lt;br&gt;inom fyra veckor från den dag&lt;br&gt;då underrättelsen sändes till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:876) om&lt;br&gt;register för betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register for&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmast&lt;br&gt;före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sökning i ett register får&lt;br&gt;som sökbegrepp användas&lt;br&gt;endast namn, personnummer,&lt;br&gt;organisationsnummer, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer, sökandens&lt;br&gt;eller ingivarens referensnum-&lt;br&gt;mer, ingivarens kodbeteckning,&lt;br&gt;målnummer, målets inkomstdag,&lt;br&gt;dagen för målets avgörande,&lt;br&gt;bevakningstider och uppgifter&lt;br&gt;om målets art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter om&lt;br&gt;sökanden eller svaranden i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas som&lt;br&gt;sökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sökning i ett register får&lt;br&gt;som sökbegrepp användas&lt;br&gt;endast namn, personnummer,&lt;br&gt;organisationsnummer, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer, sökandens&lt;br&gt;eller ingivarens referensnum-&lt;br&gt;mer, ingivarens kodbeteckning,&lt;br&gt;målnummer, målets inkomstdag,&lt;br&gt;dagen för målets avgörande, ut-&lt;br&gt;slagsnummer, bevakningstider&lt;br&gt;och uppgifter om målets art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sa §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kronofogdemyndighet får&lt;br&gt;ha terminalåtkomst till en annan&lt;br&gt;kronofogdemyndighets register&lt;br&gt;såvitt avser uppgift om delgiv-&lt;br&gt;ningsadress i utslag för den som&lt;br&gt;är svarande i ett mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande eller&lt;br&gt;handräckning vid den egna&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kronofogdemyndighet får&lt;br&gt;också ha terminalåtkomst till en&lt;br&gt;annan kronofogdemyndighets re-&lt;br&gt;gister såvitt avser samtliga upp-&lt;br&gt;gifter i ett utslag i mål om betal-&lt;br&gt;ningsföreläggande för den som&lt;br&gt;är gäldenär i ett mål om verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställighet av utslaget vid den Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;egna myndigheten. Därvid får Bilaga 1&lt;br&gt;endast utslagsnumret användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän, Justitiekanslem, Stockholms tingsrätt, Trelleborgs tings-&lt;br&gt;rätt, Göteborgs tingsrätt, Bodens tingsrätt, Domstolsverket, Data-&lt;br&gt;inspektionen, Riksskatteverket, Rikspolisstyrelsen, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;kronofogde-myndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,&lt;br&gt;Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs, Västemorrlands och&lt;br&gt;Västerbottens län, Centralnämnden för fastighetsdata, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund, Svenska Inkassoföreningen, Sveriges Inkassoorganisation,&lt;br&gt;Svenska Bank-föreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finans-&lt;br&gt;bolagens Förening samt Dun &amp;amp; Bradstreet Soliditet AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Riksskatteverkets lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs ifråga om utsökningsbalken att 2 kap. 2 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstahandsförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;2§&lt;br&gt;Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.&lt;br&gt;Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verk-&lt;br&gt;ställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan&lt;br&gt;handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller&lt;br&gt;påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som&lt;br&gt;avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan&lt;br&gt;handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling be-&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte in-&lt;br&gt;ges, om den är ett utslag i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande, som&lt;br&gt;har meddelats tidigast tre&lt;br&gt;innan verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling be-&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inges&lt;br&gt;endast när kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrahandsförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling be-&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte in-&lt;br&gt;ges, om den är ett utslag i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande, som&lt;br&gt;har meddelats tidigast tre år&lt;br&gt;innan verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling be-&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte in-&lt;br&gt;ges, om den är ett utslag i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande, som&lt;br&gt;har meddelats av kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över Riksskatteverkets framställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över Riksskatteverkets framställning avgetts av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Stockholms tingsrätt, Kristian-&lt;br&gt;stads tingsrätt, Domstolsverket, Datainspektionen, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheterna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Malmö-&lt;br&gt;hus, Göteborgs och Bohus, Gävleborgs, Västemorrlands och Väster-&lt;br&gt;bottens län, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges Krono-&lt;br&gt;fogdar, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Inkassoföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Inkassoorganisation, Kundinkasso AB, Trafikförsäkringsföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Finans-&lt;br&gt;bolagens Förening, Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund samt Villaägarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 44 kap. 7 b och 10 §§ rättegångsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 b §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har käranden grundat sitt yrkande på ett skriftligt fordringsbevis eller&lt;br&gt;på en skriftlig utfästelse som rör annan föllgörelse än betalning, får&lt;br&gt;tredskodom meddelas även om svaranden efter föreläggande att&lt;br&gt;skriftligen avge svaromål vid påföljd av tredskodom uppfyllt vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs i 7 a § andra stycket men inte&lt;br&gt;inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om&lt;br&gt;kärandens yrkande grundas på&lt;br&gt;ett ömsesidigt förpliktande avtal&lt;br&gt;och svaranden gör invändning&lt;br&gt;om vederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmått visa sannolika skäl för sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom enligt första styc-&lt;br&gt;ket får inte meddelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om kärandens yrkande&lt;br&gt;grundas på ett ömsesidigt för-&lt;br&gt;pliktande avtal och svaranden&lt;br&gt;gör invändning om vederlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om tredskodom har med-&lt;br&gt;delats tidigare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om käranden motsätter sig&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom enligt första styc-&lt;br&gt;ket får inte meddelas om&lt;br&gt;käranden motsätter sig det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återvinning skall hand-&lt;br&gt;läggningen av målet, i den del&lt;br&gt;återvinning har sökts, fortsätta&lt;br&gt;där den slutade när frågan om&lt;br&gt;tredskodom togs upp. Avser&lt;br&gt;återvinningsansökningen en&lt;br&gt;tredskodom som meddelats med&lt;br&gt;stöd av 7 b §, får sådan tred-&lt;br&gt;skodom inte meddelas på nytt i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En part mot vilken tredskodom&lt;br&gt;återvinning i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återvinning skall hand-&lt;br&gt;läggningen av målet, i den del&lt;br&gt;återvinning har sökts, fortsätta&lt;br&gt;där den slutade när frågan om&lt;br&gt;tredskodom togs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas på nytt har inte rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav&lt;br&gt;verkställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller&lt;br&gt;annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning&lt;br&gt;eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen&lt;br&gt;inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som&lt;br&gt;avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan&lt;br&gt;handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling be-&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte&lt;br&gt;inges, om den är ett utslag i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande, som&lt;br&gt;har meddelats tidigast tre år&lt;br&gt;innan verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling be-&lt;br&gt;höver exekutionstiteln inte ges&lt;br&gt;in, om den är ett utslag i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden behöver inte ge in exekutionstiteln, om denna är en dom&lt;br&gt;eller ett strafföreläggande som på grund av föreskrift i lag eller annan&lt;br&gt;författning har översänts till kronofogdemyndigheten från en domstol&lt;br&gt;eller en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1413.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20, 29, 30 och 34 §§ lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningen så bristfällig&lt;br&gt;att den inte kan läggas till grund&lt;br&gt;för handläggning av målet, skall&lt;br&gt;sökanden föreläggas att avhjälpa&lt;br&gt;bristen. Sådant föreläggande får&lt;br&gt;sändas till sökanden med posten&lt;br&gt;under hans i målet uppgivna&lt;br&gt;adress eller förmedlas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. Följer sökanden&lt;br&gt;inte föreläggandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas. Sökanden skall&lt;br&gt;upplysas om detta i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansök-&lt;br&gt;ningsavgiften genast utsökas hos sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall tillsam-&lt;br&gt;mans med en kopia av ansök-&lt;br&gt;ningshandlingarna delges&lt;br&gt;svaranden i enlighet med vad&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;gäller för delgivning av stäm-&lt;br&gt;ning i tvistemål. / ett mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande eller&lt;br&gt;vanlig handräckning får delgiv-&lt;br&gt;ning dock inte ske genom&lt;br&gt;kungörelse enligt 15 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningen så bristfällig&lt;br&gt;att den inte kan läggas till grund&lt;br&gt;för handläggning av målet, skall&lt;br&gt;sökanden föreläggas att avhjälpa&lt;br&gt;bristen. Sådant föreläggande får&lt;br&gt;sändas till sökanden med post&lt;br&gt;under hans i målet uppgivna&lt;br&gt;adress eller förmedlas på annat&lt;br&gt;lämpligt sätt. Följer sökanden&lt;br&gt;inte föreläggandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas. Sökanden skall&lt;br&gt;upplysas om detta i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet skall delges&lt;br&gt;svaranden i enlighet med vad&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;gäller för delgivning av stäm-&lt;br&gt;ning i tvistemål. Delgivning&lt;br&gt;genom kungörelse enligt 15 §&lt;br&gt;delgivningslagen (1970:428) får&lt;br&gt;dock endast ske i mål om&lt;br&gt;särskild handräckning och i mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kopia av ansökningshand-&lt;br&gt;lingarna skall fogas till före-&lt;br&gt;läggandet i mål om betalnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:520.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:846.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föreläggande som avses i 2 § Prop. 1995/96:211&lt;br&gt;andra stycket, i mål om särskild Bilaga 5&lt;br&gt;handräckning samt i andra mål&lt;br&gt;där handlingarna innehåller&lt;br&gt;någonting utöver vad som&lt;br&gt;framgår av föreläggandet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skall sökanden&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Har delgivning inte kunnat&lt;br&gt;ske, skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om sökanden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesöija delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;br&gt;arbete och den kostnad som&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna för att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas&lt;br&gt;samt omständigheterna i övrigt.&lt;br&gt;Erbjudandet får sändas med&lt;br&gt;posten till sökanden under hans&lt;br&gt;i målet uppgivna adress eller&lt;br&gt;förmedlas på annat sätt. Antar&lt;br&gt;sökanden inte erbjudandet, skall&lt;br&gt;ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sökanden att målet skall&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt, skall&lt;br&gt;han begära detta skriftligen.&lt;br&gt;Hans begäran skall ha kommit&lt;br&gt;in till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då&lt;br&gt;underrättelsen sändes till&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har delgivning inte kunnat&lt;br&gt;ske, skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten pröva om försöken till&lt;br&gt;delgivning skall fortsätta eller&lt;br&gt;om sökanden skall erbjudas att&lt;br&gt;själv ombesöija delgivningen.&lt;br&gt;Hänsyn skall därvid tas till det&lt;br&gt;arbete och den kostnad som&lt;br&gt;dittills har lagts ned på delgiv-&lt;br&gt;ningen, förutsättningarna for att&lt;br&gt;fortsatta försök skall lyckas&lt;br&gt;samt omständigheterna i övrigt.&lt;br&gt;Erbjudandet får sändas med post&lt;br&gt;till sökanden under hans i målet&lt;br&gt;uppgivna adress eller förmedlas&lt;br&gt;på annat sätt. Antar sökanden&lt;br&gt;inte erbjudandet, skall ansök-&lt;br&gt;ningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill sökanden att målet skall&lt;br&gt;överlämnas till tingsrätt, skall&lt;br&gt;han begära detta skriftligen.&lt;br&gt;Hans begäran skall ha kommit&lt;br&gt;in till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inom fyra veckor från den dag&lt;br&gt;då underrättelsen sändes till&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:846.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:876) om&lt;br&gt;register för betalningsföreläggande och handräckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:876) om register för&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, samt närmast&lt;br&gt;före denna paragraf en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sökning i ett register får&lt;br&gt;som sökbegrepp användas&lt;br&gt;endast namn, personnummer,&lt;br&gt;organisationsnummer, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer, sökandens&lt;br&gt;eller ingivarens referensnum-&lt;br&gt;mer, ingivarens kodbeteckning,&lt;br&gt;målnummer, målets inkomstdag,&lt;br&gt;dagen för målets avgörande,&lt;br&gt;bevakningstider och uppgifter&lt;br&gt;om målets art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får som sökbegrepp inte använda uppgifter om&lt;br&gt;sökanden eller svaranden i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att även andra uppgifter får användas som&lt;br&gt;sökbegrepp för de ändamål som anges i 1 § andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sökning i ett register får&lt;br&gt;som sökbegrepp användas&lt;br&gt;endast namn, personnummer,&lt;br&gt;organisationsnummer, särskilt&lt;br&gt;registreringsnummer, sökandens&lt;br&gt;eller ingivarens referensnum-&lt;br&gt;mer, ingivarens kodbeteckning,&lt;br&gt;målnummer, målets inkomstdag,&lt;br&gt;dagen för målets avgörande, ut-&lt;br&gt;slagsnummer, bevakningstider&lt;br&gt;och uppgifter om målets art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sa §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kronofogdemyndighet får&lt;br&gt;ha terminalåtkomst till en annan&lt;br&gt;kronofogdemyndighets register&lt;br&gt;när det gäller uppgift om delgiv-&lt;br&gt;ningsadress i utslag för den som&lt;br&gt;är svarande i ett mål om betal-&lt;br&gt;ningsföreläggande eller hand-&lt;br&gt;räckning vid den egna myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kronofogdemyndighet får&lt;br&gt;också ha terminalåtkomst till en&lt;br&gt;annan kronofogdemyndighets re-&lt;br&gt;gister när det gäller samtliga&lt;br&gt;uppgifter i ett utslag i mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande för den&lt;br&gt;som är gäldenär i ett mål om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställighet av utslaget vid den&lt;br&gt;egna myndigheten. Därvid får&lt;br&gt;endast utslagsnumret användas&lt;br&gt;som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-04-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,&lt;br&gt;regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 25 april 1996 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och&lt;br&gt;handräckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1991:876) om register for&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt&lt;br&gt;Olsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:746) om&lt;br&gt;betalningsföreläggande och handräckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall kungörelsedelgivning i fortsättningen kunna&lt;br&gt;användas bl.a. i mål om betalningsföreläggande som avses i 2 § andra&lt;br&gt;stycket, dvs. mål där sökanden begär fastställelse till betalning ur viss&lt;br&gt;egendom som omfattas av panträtt eller företagshypotek. Avfattningen&lt;br&gt;av den föreslagna regeln kan göra det något tveksamt om kungörelse-&lt;br&gt;delgivning får användas när det, som ofta torde vara fallet, i ett sådant&lt;br&gt;mål även har yrkats personlig betalningsskyldighet, men lydelsen talar&lt;br&gt;närmast för att detta inte kan anses tillåtet. Om detta är avsikten,&lt;br&gt;förordar Lagrådet till undvikande av tillämpningssvårigheter att regeln&lt;br&gt;förtydligas på det sättet att det i stället för ”mål om betalningsföre-&lt;br&gt;läggande som avses i 2 § andra stycket” används uttryckssättet ”mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande som endast rör en sådan begäran om betalnings-&lt;br&gt;fastställelse som avses i 2 § andra stycket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att själva ansökningen i ett mål om betalningsföre-&lt;br&gt;läggande eller vanlig handräckning med visst undantag inte skall behöva&lt;br&gt;delges svaranden i det fallet att denna inte innehåller något utöver vad&lt;br&gt;som framgår av föreläggandet. Mot denna ordning har Lagrådet i sak&lt;br&gt;inte något att invända. Det synes emellertid svårt att komma ifrån att&lt;br&gt;25 § enligt sina ordalag förutsätter att ansökningen alltid skall delges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaranden. Lagrådet förordar att ordet ”ansökningen” andra gången det&lt;br&gt;används i den paragrafen ersätts med ”föreläggandet”. En motsvarande&lt;br&gt;ändring bör göras i 4 § tredje stycket räntelagen (1975:635), där&lt;br&gt;lämpligen orden ”ansökan om betalningsföreläggande” kan ersättas med&lt;br&gt;enbart ”betalningsföreläggande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1995/96:211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Äsbrink, Andersson,&lt;br&gt;Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Åhnberg, Pagrotsky&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1995/96:211 Effektiviseringar inom&lt;br&gt;den summariska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 49932, Stockholm 1996&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1996/97:JuU2</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1996-05-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1996-05-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1996-05-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1996-06-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:10:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GJ03211</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:24:26</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:10:41</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1996/97:JuU2</uppgift>
<ref_dok_id>GK01JuU2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1996/97</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Effektiviseringar inom den summariska processen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>